2450472
G403130
1980/81
130
prop
prop
prop
Proposition 1980/81:130
Proposition
Proposition
130
0
1981-02-26 00:00:00
2024-12-27 14:51:07
2008-06-13 08:11:16
om industripolitikens inriktning, m.m.
importerad
skanning2007
https://data.riksdagen.se/dokument/G403130/text
https://data.riksdagen.se/dokument/G403130
https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G403130
<div class="brask">Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.</div>
<div class=Section1>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringens proposition</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>1980/81:130</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>om industripolitikens inriktning, m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>beslutad den 26 februari 1981.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen förelägger riksdagen vad som har upptagits i
bifogade utdrag av regeringsprolokoll för de åtgärder och det ändamål som framgår
av föredragandens hemställan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:274.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På regeringens vägnar THORBJÖRN FÄLLDIN</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:221.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>NILS G. ÅSLING</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:29.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Propositionens huvudsakliga innehåll</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I propositionen läggs fram förslag om industripolitikens
inriktning under 1980-talet. Den centrala uppgiften för industripolitiken är
att stimulera och underlätta överförandet av produktionsresurser till de
lönsamma och konkurrenskraftiga delarna av industrin och därmed befrämja
industrins internationella konkurrenskraft. Omstruktureringen måste ske i
socialt acceptabla former och med beaktande av övergripande samhälleliga
målsättningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som speciellt viktiga områden för att påverka industrins
utveckling på medellång och lång sikt framhålls försörjningen med riskkapital
samt forsknings- och utvecklingsinsatser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Huvudlinjer när det gäller atl förändra näringslivets
kapitalförsörjning bör vara att påverka kapitalmarknaden så att riskkapital i
ökad takt förs över till näringslivet. I propositionen framhålls betydelsen av
ett ökat riskengagemang från såväl banksektorn som hushållssektorn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Forskning och utvecklingsinsatser får allt större
betydelse för industrins utveckling och konkurrenskraft. Målet för tekniska
forsknings- och utvecklingsinsatser är att ta fram nya eller förbättra
befintliga processer, produkter och system. För atl effektivisera, och ge
bättre kontinuitet åt verksamheten föreslås ett treårigt program för stöd till
teknisk forskning och utveckling under budgetåren 1981/82- 1983/84.
Propositionen innehåller också förslag till kapitaltillskott till fonden för
industriellt utvecklingsarbete. </span></i><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1 Riksdagen 1980181. 1 saml. Nr 130</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
svenska ekonomin uppvisar f.n. betydande balansproblem. Utvecklingen inom
industrin kommer att vara av avgörande betydelse i strävandena att återställa
balansen. Ett övergripande industripolitiskt mål är att öka
industrivaruproduktionen - för att därigenom kunna minska varuimporten och öka
varuexporten. Kapitalvaruexporten är i defta sammanhang av speciellt intresse
inte minst när det gäller inbrytningar på för industrin intressanta nya
marknader. I propositionen föreslås bl. a. fortsatta möjligheter lill
statsstödda exportkrediter genom AB Svensk Exportkredit.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>En betydelsefull målgrupp
för industripolitiska åtgärder är de mindre och medelstora företagen. I propositionen
föreslås bl.a. ändrade riktlinjer för de regionala utvecklingsfondernas
kreditverksamhet. Utvecklingsfonderna berörs också av propositionens förslag
om fortsatt och utökad försöksverksamhet rörande stöd till löntagarägda
företag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Propositionen
innehåller ocksä förslag till riktlinjer för den mineralpolitiska
verksorganisationen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section4>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:77.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section5>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utdrag<br>
INDUSTRIDEPARTEMENTET</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>PROTOKOLL</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:187.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vid regeringssammanträde 1981-02-26</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Närvarande: statsministern Fälidin, ordförande, och
statsråden, Bohman, Wikström, Dahlgren, Åsling, Söder. Krönmark. Johansson,
Wirtén, Holm, Andersson, Boo, Winberg, Adelsohn, Danell, Petri,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föredragande: statsrådet Åsling</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Proposition om industripolitikens inriktning m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 Inledning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksdagen antog våren 1979 riktlinjer för
industripolitiken (prop. 1978/ 79: 123, NU 1978/79:59, rskr 1978/79:415).
Riktlinjerna byggde i huvudsak på utredningsmaterial som logs fram under är
1978. Vid denna tidpunkt hade industriproduktionen och industrisysselsättningen
minskat tre år i rad. I vissa branscher hade påtagliga förskjutningar i den
relativa konkurrensförmågan skett.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riktlinjerna pekade bl.a. på industriell tillväxt och ökad
export som vägar ur de akuta svårigheterna som industrin befann sig i. Vissa
förslag lades fram som kunde underlätta en sådan utveckling. Samtidigt
betonades den allmänna ekonomiska politikens betydelse för att nå den önskade
utvecklingen. Dessa riktlinjer ligger i allt väsentligt fast.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Emellertid
har sedan 1979 års industripolitiska beslut ett betydande utredningsmaterial
framkommit. Jag skall strax återkomma till detta. Vidare har de gångna två
åren givit ökad erfarenhet bäde när det gäller de internationella
förutsättningarna för den svenska industrins expansionsmöjligheter och de
problem som är förknippade med den strukturella anpassningen till dessa yttre
villkor. Samtidigt har den statsfinansiella situationen förändrat
handlingsutrymmet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De två senaste åren har lett till en viss förbättring när
det gäller industriproduktionen och industrisysselsättningen. Dessa
förbättringar är dock otillräckliga. Samtidigt finns betydande risker att vi nu
går in i en ny period av internationell lågkonjunktur. Den strukturella
anpassning som bedöms vara nödvändig har endast delvis kunnat genomföras.
Framför allt har det visat sig svårt att uppnå den expansion inom långsiktigt
konkurrenskraftiga branscher som är av avgörande betydelse för en snabb
avveckling av olönsamma delar av industrin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mot denna bakgrund anser jag att det är viktigt att
regeringen nu återkommer med en samlad syn på industripolitikens inriktning. I
detta sam-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section6>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section7>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>4</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>manhang lämnas också förslag till vissa förstärkningar
inom det industripolitiska området.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som jag nämnde har ett flertal utredningar och rapporter
initierats och framlagts. En inom industridepartementet genomförd beskrivning
av akluella tendenser inom olika industribranscher bör fogas till protokollet
i detta ärende som bilaga I.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De småföretagsinriktade insatserna inom industripolitiken
sker främst genom de regionala utvecklingsfonderna som finns inom varje län.
Utvecklingsfonderna kan bl.a. lämna bidrag och lån för utveckling av nya produkter,
processer eller system för industriell produktion. Statens industriverk (SIND)
har genomfört en utvärdering av dessa s.k. produktutvecklingslån. Rapporten
(SIND 1980:13) ""De regionala utvecklingsfondernas
produktutvecklingsverksamhet" överiämnades i november 1980. Rapporten har
remissbehandlats. En sammanfattning av rapporten bör fogas till protokollet i
delta ärende som bilaga 2 samt en förteckning över remissinstanserna och en
sammanställning av remissyttrandena som bilaga 3.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I enlighet med riksdagens beslut (prop. 1978/79: 123 bil.
1. NU 1978/ 79:59, rskr 1978/79:415) pågår sedan år 1979 en försöksverksamhet
med företagsserviceinsatser i samband med att löntagarägda företag bildas.
Verksamheten bedrivs av SIND och vissa regionala utvecklingsfonder i samråd med
kooperationsutredningen (1 1977:01). Kommittén har i ett delbetänkande (SOU
1980:36) '"Arbetskooperation"" föreslagit en fortsatt och
utvidgad försöksverksamhet. En sammanfattning av betänkandet samt en
förteckning över remissinstanserna och en sammanställning av remissyttrandena
bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 4 resp. bilaga 5.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I prop. 1980/81: 100 (bil. 17 s. 122) har regeringen
föreslagit riksdagen att. i avvaktan på särskild proposition, för budgetåret
1981/82 beräkna till Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning och
utveckling ett reservationsanslag av 476550000 kr., till Styrelsen för teknisk
utveckling: Drift av forskningsstationer ett förslagsanslag av 1 000 kr. samt
till Styrelsen för teknisk utveckling: Utrustning ett reservationsanslag av
13,2 milj. kr. Jag anhåller alt nu få ta upp dessa frågor tillsammans med andra
frågor rörande statliga stödåtgärder för teknisk forskning och industriellt
utvecklingsarbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Styrelsen för teknisk utveckling (STU) avlämnade i augusti
1980 sin anslagsframställning för budgetåret 1981/82 och plan för budgetåren
1981/ 82-1983/84. En sammanfattning av STU:s förslag bör fogas till protokollet
i detta ärende som bilaga 6.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>STU:s anslagsframställning har remissbehandlats. En
förteckning över remissinstanserna och en sammanfattning av remissyttrandena
bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 7.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Forskningsskattekommittén (B 1978:05) tillkallades med
stöd av regeringens bemyndigande den 14 september 1978 för att utforma förslag
till</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section8>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section9>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>åtgärder vid beskattningen för att främja forsknings- och
utvecklingsinsatser.</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kommittén
avlämnade i januari 1980 betänkandet (Ds B 1980:1) Stimulans av forskning och
utveckling', innehållande utredning och diskussion av det nuvarande särskilda
forskningsavdraget och förslag till nytt generellt verkande system för att
stimulera företagens forsknings- och utvecklingsinsatser. En sammanfattning av
betänkandet med redogörelse för nuvarande ordning bör fogas till protokollet i
detta ärende som bilaga 8. Forskningsskattekommitléns betänkande har
remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna och en sammanfattning
av remissyttrandena bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 9.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Riksdagen
har beslutat (prop. 1980/81:60, FiU 1980/81: 13, rskr 1980/ 81:66) att, i
avvaktan på regeringens ställningstagande i frägan om generell stimulans av
företagens forsknings- och utvecklingsinsatser, förlänga giltighetstiden för
det nuvarande systemet med särskilt forskningsavdrag vid beskattning. Därvid
blir de nuvarande reglerna tillämpliga pä kostnader för forskning och
utvecklingsarbete t.o.m. år 1981.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen uppdrog den 19 juli 1979 åt STU att i samråd
med SIND utreda frågor om regional projektledningshjälp m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>STU
avlämnade i mars 1980 sin rapport Regional projektledningshjälp. En
underhandsversion av rapporten har remitterats av STU till berörda
organisationer och deras yttranden har även medtagits i rapporten. En
sammanfattning av förslaget bör fogas till protokollet i detta ärende som
bilaga 10.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fonden för industriellt utvecklingsarbete (Industrifonden)
har hemställt om anslag för stöd till industriellt utvecklingsarbete under
budgetåret 1981/ 82.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vid
behandlingen av prop. 1978/79: 123 om riktlinjer för industripolitiken m. m.
förordade näringsutskottet att nationella utvecklingsbolag skulle inrättas inom
områdena energi, miljövård och transportsystem. Riksdagen beslöt (NU
1978/79:59, rskr 1978/79:415) att som sin mening ge regeringen till känna vad
utskottet hade anfört, I ärendet har inkommit skrivelser från Svenska
Utvecklingsaktiebolaget, Siudsvik Energiteknik AB och ordföranden i delegationen
för energiforskning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För att lämna närmare förslag om inriktning och utformning
av de angivna bolagens verksamhet har en utredare' biträtt industridepartementet.
Han avlämnade förslag i ämnet genom PM 1980-12-15. Enligt förslaget bör bolagen
få uppgifter inom teknikupphandlingens område. Förslaget bör fogas lill
protokollet i detta ärende som bilaga </span></i><i><span lang=EN-US
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>II</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslaget har remissbehandlats. Yttranden har avgivits av
SIND, STU. Industrifonden, AB Asea-Atom, Studsvik Energiteknik AB och Svenska</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:147.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' teknologie doktorn Curt Mileikowsky planeringschefen
Jan Olof Carlsson</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section10>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section11>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>6</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utvecklingsaktiebolaget samt av verkställande ledamoten i
nämnden för energiproduktionsforskning (NE).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som industrination är Sverige starkt beroende av den
exportorienterade delen av industrin och det är en angelägen uppgift att på
olika sätt underlätta en utbyggnad av denna sektor. Med stöd av regeringens
bemyndigande i maj 1980 tillkallade chefen för industridepartementet en
särskild utredare med uppgift att utvärdera systemet för statsstödd
exportkreditgivning genom AB Svensk Exportkredit m.m. Utredaren', överlämnade
i december 1980 betänkandet (Ds 1 1980:24) Subventionerade exportkrediter.
Betänkandet har remissbehandlats. En sammanfattning av betänkandet samt en
förteckning över remissinstanserna och en sammanställning av remisssvaren bör
fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 12 resp. bilaga 13. Vidare har
inom industridepartementet utarbetats promemorian (Ds 1 1980: 11) Slöd till
krediter för försäljning inom landet - en utvärdering. Promemorian har
överlämnats till utredningen om statsstödd exportkreditgivning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I september 1979 tillsattes en utredning med uppgift att
analysera effekterna av den icke permanenta industripolitiska
stödverksamheten. Kommittén överlämnade i januari 1981 ett arbetsmaterial
angående stödinsatserna samt preliminära överväganden kring dessa och deras
effekter. Arbetsmaterialet har varit föremål för en diskussion inom
näringspolitiska rådets ram. Jag avser återkomma till dessa frägor när
utredningen färdigställts och remissbehandlats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I syfte atl utreda frågan om en samordning av statliga
ätgärder vid företagsobestånd och en lämplig organisation av denna samordning
tillkallades i februari 1976 en särskild kommitté, företagsobeståndskommittén
(FOK) (Fi: 1976:03). FOK överiämnade i november 1979 ett delbetänkande (SOU
1979:91) Företagsobestånd. En sammanfattning av FOK:s förslag beträffande
organisationen av samordningen bör fogas till protokollet i detla ärende som
bilaga 14. Delbetänkande! har remitterats. En förteckning över
remissinstanserna och en sammanställning av remissyttrandena beträffande de
organisatoriska frågorna bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga
15.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För att utreda vissa frågor rörande rekonstruktion av
krisdrabbade företag, tillkallades i juni 1980 en särskild utredare (I
1980:04). Utredaren-, överlämnade i januari 1981 sitt betänkande (Ds I 1981: 1)
Rådrumsstöd och handläggningen av obeståndsärenden m. m. En sammanfattning av
belänkandet bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 16.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I ett flertal industripolitiska utredningar publicerade
under senare år förordas en omstrukturering av industrin i riktning mot en mer
högteknolo-gisk och kunskapsintensiv verksamhet. Läkemedelsindustrin nämns i
des-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:163.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ambassadör Bengt Dennis ' hovrättslagmannen Hans Svahn</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section12>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section13>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>7</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>sa sammanhang ofta som ett exempel på en sådan verksamhet.
Branschens konkurrensförutsättningar har utretts av
läkemedelsindustridelegationen (tilläggsdirektiv I 1978:5). Delegationen
överlämnade sitt huvudbetänkande (SOU 1980:33) Svensk läkemedelsindustri,
hösten 1980. En sammanfattning av betänkandet samt en förteckning över
remissinstanserna och en sammanställning av remissyttrandena bör fogas till
protokollet i detta ärende som bilag 17 resp. bilaga 18.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I juni 1979 förordnades en särskild utredare' med uppgift
att analysera den långsiktiga industripolitikens informationsunderlag. 1 juni
1980 överlämnade utredaren betänkandet (Ds 1 1980: 17) Att utveckla en
långsiktig industripolitik. En sammanfattning av betänkandet och en sammanställning
av remissyttrandena bör fogas till detta protokollet i detta ärende som bilaga
19. resp. bdaga 20.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mineralpolitiska utredningen som tillkallades 1974
överlämnade våren 1980 sitt slutbetänkande (SOU 1980: 12) Mineralpolitik. En
sammanfattning av ulredningens överväganden bör fogas till protokollet i detta
ärende som bilaga 21. En förteckning över remissinstanserna och en sammanställning
av remissyttrandena över de organisatoriska förslagen i betänkandet (SOU 1980:
12) '"Mineralpolitik"" bör fogas till detta protokoll som bilaga
22.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 Allmänna utgångspunkter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.1 Utvecklingen under 1960- och 1970-talen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Industrins utveckling under 1970-talet skiljer sig i flera
avseenden från utvecklingen under den tidigare efterkrigsperioden. 1950- och
1960-talens relativt jämna och snabba tillväxt har följts av en mera ryckig och
ojämn utveckling. Åren kring mitten av 1960-talet framstår - nu i efterhand
-som en brytpunkt i den industriella utvecklingen. Detta gäller inte bara för
Sverige utan för flertalet av i-länderna även om den svenska utvecklingen under
1970-talel varit mer negativ än flertalet andra länders. För svenskt
vidkommande framgår trendbrottet tydligt om industriprodukiitviens genomsnittliga
tillvä.xltakt studeras. Tillväxten ökade från 3% per år under mitten av
1950-talet till 8% år 1965. Därefter har en i det närmaste kontinuerlig
minskning av tillväxttakten pågått i 13 är. Detta framgår av figur 1. Under
slutet av 1970-talet stagnerade tillväxten helt inom industrisektorn och vändes
t. o. m. till en minskning under några år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även induslrisysselsätlningen nådde sin kulmen omkring år
1965. Därefter har antalet sysselsatta inom industrin minskat långsamt och
uppgår nu till knappt en miljon. Den kraftiga produktivitetsökningen inom
industrin under 1950- och 1960-talen medförde att sysselsättningen kunde
överföras ' Ekon. dr. Bengt Rydén</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section14>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section15>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Figur I. Den svenska industriproduktionens årligti
lillväxl (procent per år)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:246.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Ariig tillv</span></b><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>ä</span></b><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>xt (%)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:59.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1955</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Anm.: Den ärliga tillväxten har redovisats som
slulårsbaserade glidande femårsmedelvärden. Källor: Nationalräkenskaperna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>till andra sektorer. I förhållande till den totala
sysselsättningen i riket har dock tillverkningsindustrin (inkl. gruvor) en
starkt fallande andel.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Gränsdragningen
mellan tillverkningsindustri och annan verksamhet med stark anknytning till
industrisektorn håller i vissa avseenden på att suddas ut. Ofta ingår
exempelvis entreprenad- och montagearbeten i leveranser av industriell
utrustning. Även mellan tillverkningsindustri och viss konsultverksamhet finns
starka beröringspunkter bl.a. som en följd av utvecklandet av styrsystem i
samband med datoriseringen i samhället.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En
jämförelse av sysselsättningsutvecklingen inom vad som normalt klassificeras
som tillverkningsindustri, byggnadsverksamhet samt uppdragsverksamhet
(konsultverksamhet m.m.) visar att tillverkningsindustrin tappar andelar. Som
framgår av figur 2 har byggnadsindustrin andelsmässigt fallit tillbaka något
efter det stora bostadsbyggnadsprogrammet under 1960-talet. Däremot har
ökningen inom området uppdragsverksamhet varit stabil.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section16>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section17>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>9</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:12.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Branschen kan redovisa en sysselsältning som i dag uppgår
till cal % av den inom tillverkningsindustrin. Överiappningen mellan
verksamheter klassificerade som tillverkningsindustri och konsultverksamhet
torde av statistiska skäl innebära en viss underskattning av
uppdragsverksamhetens omfattning. Många industriföretag utför i dag uppgifter av
karaktären uppdragsverksamhet. Bl.a. kännetecknas den starkt expanderande marknaden
av export av hela system och anläggningar av en stor andel mjukvaror, dvs. av
systemutformning, installation, igångsättning, driftledningsansvar m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:12.0pt;margin-bottom:
9.0pt;margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Figur
2. Sysselsättningsfördelning mellan tillverkningsindustri, byggnads- resp.
uppdragsverksamhet åren 1960- 1978. (Procent resp. totalt antal sysselsatta i
lusental)</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section18>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Synelsättnings-<br>
•ndel.(%)_ </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1430 100-</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>90-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>80-</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>70-</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>60-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>50-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>40-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>30-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>20-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>10</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Totalt antal sysselsatta<br>
1400 1380</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1350</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1380</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section19>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14>
<tr>
<td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1975</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14>
<tr>
<td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1970</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-left:260.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1978</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ar</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:37.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>J960 1965</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:191.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:20.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>BH uppdragsverksamhet ix-;;:;;] Byggnadsverksamhet I
I Tillverkningsindustri</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Källor: Folk- och bostadsräkningen 1960. 1965. 1970. 1975
samt Arbetsmarknads-statistisk Årsbok 1978.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section20>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:32.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section21>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>10</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I labell I redovisas medelantalet sysselsatta år 1979 i
olika branscher inom tillverkningsindustrin (inkl. gruvor) samt genomsnittet
under åren 1975-1978.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Tabell 1. Medelantalet sysselsatta i olika branscher år
1979 samt genomsnittet under perioden 1975-1978</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:1.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:13.2pt'>
<td width=171 valign=top style='width:128.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.2pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Bransch</span></p>
</td>
<td width=109 valign=top style='width:81.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.2pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Anlal sysselsatta</span></p>
</td>
<td width=116 valign=top style='width:87.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.2pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Genomsnitt för</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:11.5pt'>
<td width=171 valign=top style='width:128.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>(enl.
SIND:s indelning)</span></p>
</td>
<td width=109 valign=top style='width:81.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>år 1979</span></p>
</td>
<td width=116 valign=top style='width:87.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>perioden 1975-1978</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:14.4pt'>
<td width=171 valign=top style='width:128.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Gruvindustrin</span></p>
</td>
<td width=109 valign=top style='width:81.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>16 300</span></p>
</td>
<td width=116 valign=top style='width:87.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:42.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>17 700</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=171 valign=top style='width:128.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Skyddad
livsmedelsind.</span></p>
</td>
<td width=109 valign=top style='width:81.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>53000</span></p>
</td>
<td width=116 valign=top style='width:87.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:42.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>53 300</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=171 valign=top style='width:128.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Konkurrensutsatt
livsmedelsind.</span></p>
</td>
<td width=109 valign=top style='width:81.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>21800</span></p>
</td>
<td width=116 valign=top style='width:87.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:42.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>21600</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.1pt'>
<td width=171 valign=top style='width:128.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Dryckesvaru-
och tobaksind.</span></p>
</td>
<td width=109 valign=top style='width:81.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>6800</span></p>
</td>
<td width=116 valign=top style='width:87.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:42.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>7 600</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=171 valign=top style='width:128.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Textil-
och konfektionsind.</span></p>
</td>
<td width=109 valign=top style='width:81.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>50900</span></p>
</td>
<td width=116 valign=top style='width:87.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:42.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>60700</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=171 valign=top style='width:128.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Trävaruind.</span></p>
</td>
<td width=109 valign=top style='width:81.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>94 600</span></p>
</td>
<td width=116 valign=top style='width:87.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:42.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>96 100</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.1pt'>
<td width=171 valign=top style='width:128.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Massa-
och pappersind.</span></p>
</td>
<td width=109 valign=top style='width:81.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>62 000</span></p>
</td>
<td width=116 valign=top style='width:87.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:42.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>62 200</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=171 valign=top style='width:128.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Grafisk
ind.</span></p>
</td>
<td width=109 valign=top style='width:81.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>59700</span></p>
</td>
<td width=116 valign=top style='width:87.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:42.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>60700</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=171 valign=top style='width:128.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Kemisk
ind. och plastvaruind.</span></p>
</td>
<td width=109 valign=top style='width:81.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>54 500</span></p>
</td>
<td width=116 valign=top style='width:87.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:42.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>54 300</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=171 valign=top style='width:128.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Petroleum-
och kolproduklind.</span></p>
</td>
<td width=109 valign=top style='width:81.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3 400</span></p>
</td>
<td width=116 valign=top style='width:87.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:42.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3 100</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=171 valign=top style='width:128.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Gummivaruind.</span></p>
</td>
<td width=109 valign=top style='width:81.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>12 100</span></p>
</td>
<td width=116 valign=top style='width:87.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:42.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>13 300</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=171 valign=top style='width:128.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Jord-
och stenvaruind.</span></p>
</td>
<td width=109 valign=top style='width:81.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>30100</span></p>
</td>
<td width=116 valign=top style='width:87.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:42.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>34000</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=171 valign=top style='width:128.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Järn-,
stål- och metallverk</span></p>
</td>
<td width=109 valign=top style='width:81.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>64 800</span></p>
</td>
<td width=116 valign=top style='width:87.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:42.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>69000</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=171 valign=top style='width:128.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Eleklroind.</span></p>
</td>
<td width=109 valign=top style='width:81.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>85200</span></p>
</td>
<td width=116 valign=top style='width:87.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:42.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>85 100</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=171 valign=top style='width:128.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Varvsind.</span></p>
</td>
<td width=109 valign=top style='width:81.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>29 200</span></p>
</td>
<td width=116 valign=top style='width:87.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:42.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>36 500</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.35pt'>
<td width=171 valign=top style='width:128.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Övrig
verkstadsind.</span></p>
</td>
<td width=109 valign=top style='width:81.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>316 200</span></p>
</td>
<td width=116 valign=top style='width:87.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:42.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>334 900</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.55pt'>
<td width=171 valign=top style='width:128.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Annan
tillverkningsind.</span></p>
</td>
<td width=109 valign=top style='width:81.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.55pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>7 500</span></p>
</td>
<td width=116 valign=top style='width:87.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.55pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:42.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>8400</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:14.4pt'>
<td width=171 valign=top style='width:128.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Totalt</span></p>
</td>
<td width=109 valign=top style='width:81.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>968 100</span></b></p>
</td>
<td width=116 valign=top style='width:87.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:42.0pt'><b><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>1018 500</span></b></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Källa: Nationalräkenskaperna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som framgår av tabell 1 har en kraftig
sysselsättningsminskning skett även inom den i produktionstermer expansiva
verkstadsindustrin. Framför allt är det sysselsättningen inom
metallmanufakturindustrin som gått ned (med 15000 årsanställda) men även
maskinindustrin har en lägre sysselsättning år 1979 än under den närmasl
föregående fyraårsperioden (-7000 årsanställda).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>År 1979 vände industrikonjunkturen åter uppåt efter fiera
svaga år. Trots detta var sysselsättningen detta år lägre än tidigare under
perioden 1975-1978 i samtliga branscher utom delar av livsmedelsindustrin, den
kemiska och petrokemiska industrin samt elektroindustrin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Produktionsuppgången under år 1979 utnyttjades i stor
utsträckning av företagen för att fylla ut tidigare outnyttjat
kapaciletsutrymme. Kapacitetsutnyttjandet - mätt som faktiskt
kapacitetsutnyttjande i procent av praktisk möjlig driftsnivå - var inom
industrin som helhet under första kvartalet år 1980 ca 84% enligt uppgifter
från statistiska centralbyrån. Branschvariationerna är stora. Ett högt
kapacitetsutnyttjande redovisas för massa- och pappersindustrin med 90-96%
medan exempelvis varvsindustrin enbart nådde upp till 66%.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den minskning av sysselsättningen inom industrin som
framför allt har skett under den senaste femårsperioden har föregåtts och
åtföljts av en stagnerande investeringsaktivitet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section22>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section23>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>II</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:10.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Investeringskvoten - mätt som bruttoinvesteringen i
förhållande till industrins förädlingsvärde - har legat pä i stort sett
oförändrad nivå från början av 1960-talet till mitten av 1970-talet om man
bortser från konjunklurella svängningar. Investeringskvoten har genomgående
legat högre i de råvambaserade näringarna än i den övriga industrin.
Investeringskvoten inom verkstadsindustrin (exkl. varv) understiger
genomsnittet för industrin. Detla sammanhänger bl.a. med att
verkstadsproduktion är mindre kapitalkrävande än basnäringarna. Det skall i
detta sammanhang också noteras att den expansion som svenska verkstadsföretag
har upplevt under 1970-talet till stor del har skett genom investeringar i
andra länder, vilket många gånger är en direkt förutsättning för att företagen
överhuvudtaget skall kunna vara med och konkurrera på marknaderna ifråga. Efter
år 1976 har en dramatisk sänkning skett av investeringskvoten. Detta framgår av
figur 3.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Figur3. Investeringskvotens utveckling inom svensk
industri 1963- 1978. (Procent)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:245.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Investeringskvot (%)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><b><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>SO-</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>IS-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><i><span style='font-family:
Verdana'>■-................. —" </span></i></b><b><i><span
lang=EN-US style='font-family:Verdana'>'■■X':.</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>10-</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>5-</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>I I I I ! I I I I I I I I I i </span></b><b><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1963 64 65 66 67 63 69 70 71 72 73
74 75 76 77 78 Ar</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:59.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>Hela industrin</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:98.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:55.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>Industrin exkl. r</span></b><b><span style='font-size:
7.0pt;font-family:Verdana'>ä</span></b><b><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>varubaserade_n</span></b><b><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>ä</span></b><b><span style='font-size:7.0pt;font-family:
Verdana'>rga_r ' VerkstadsinduRrin exkl. varv</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anm.: Investeringskvoten har definierats som industrins
brulloinvesleringar i relation lill förädlingsvärdet. Källa:
Nationalräkenskaperna.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section24>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:31.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section25>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mätt i absoluta värden har industrins investeringar i
byggnader och maskiner ökat kontinuerligt under större delen av 1960- och
1970-talen. Cykliska variationer förekommer dock. Under perioden 1970-1976
ökade investeringarna trendmässigt med 7.7% per år (räknat i 1975 ärs priser).
Som jag tidigare konstaterat har investeringsnivån gått tillbaka mycket
kraftigt under senare år. För perioden 1976- 1978 minskade investeringarna i
genomsnitt med 14,9% per år (i fasta priser). Investeringarna i byggnader och
maskiner är 1978 uppgick enbart till ca två tredjedelar av investeringarna två
år tidigare. Industrins investeringar har ökat 1979-1980. De statliga företagen
svarar för en stor del av uppgången.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De invesleringar i produktionen som förekommit under
senare delen av 1970-talet är till större delen än tidigare av
rationaliseringskaraktär och har primärt syftat till att minska kostnaderna.
Offensiva investeringar i forsknings- och utvecklingsarbete och pä
marknadssidan har framför allt skett inom verkstadsindustrin och inom delar av
den kemiska industrin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:40.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Produktivitetsökningen (förädlingsvärdet per arbetstimme)
har sjunkit kraftigt under 1970-talet. Under perioden 1963-1974 låg
produktivitetsökningen för industrin (ovägt genomsnitt för samtliga branscher)
på i genomsnitt 13,9% per år. Åren efter 1974 sjönk takten i produktivitetsökningen
kraftigt. Även om en viss återhämtning skett under de senaste åren låg
produktiviteten är 1979 endast 8% över motsvarande värde för 1974.
Verkstadsindustrin ligger något över detta genomsnitt medan bl.a. krisbranscherna
varv. gruvor samtjärn- och stålindustrin ligger markant under genomsnittet. För
varven och gruvorna är 1979 års produktivitetsindex endast 87 resp. 82 (år
1974= 100).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:41.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utvecklingen för svensk industri under perioden 1963-1978
illustreras av figur 4.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Figiir4 Utvecklingen inom svensk industri - N</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>å</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>gia nyckelvariabler</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:100.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>irrvetatUNe tass - ia7</span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>«</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>
<span style='text-transform:uppercase'>index </span>toes -ie</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:46.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:28.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>laea <span style='text-transform:uppercase'>issa </span>taes
loes laa? igsa laoa lara ia7i <span style='text-transform:uppercase'>\vtz </span>wrs
ia74 ta7s ia7o ia77 ia7</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>«</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:35.0pt'><b><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>------------ FOIWDUHCSVXRDe PRO0VX»rrPKIS .
INDUSTRI SAKT SBUVOR</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:34.0pt'><b><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>------------- MEDEUWTAL SYSSELSATTA . IMJUSTRI SAMT
SAUVOR</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:34.0pt'><b><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>------------- INVESTEKtNS rlA3*aNCR PCR IHVESTCRANOe
SEXTOR i INDUSTRI SAMT SRUi</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:34.0pt'><b><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>——.-------- 1NVESTERIN8AR BYSQNAOeR OCH MASIdNeR
i INDUSTRI SAMT SRUVOR</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section26>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section27>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>13</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:10.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lönsamheten inom svensk industri har minskat trendmässigt
ända sedan högkonjunkturåren i början av 1950-talet. Nedgången var mer markerad
under 1970-talet än under 1950-talet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samtidigt blev också de konjunklurella variationerna
tydligare. Den återhämtning i lönsamheten, som med vissa mellanrum ägt rum, har
för varje ny högkonjunktur skett till en lägre nivå än den som gällt vid föregående
konjunkturtopp. Detta mönster bröts tillfälligt åren 1973 och 1974. Därefter
följde en ännu kraftigare nedgång åren 1975-1978. Lönsamheten i den senaste
konjunkturuppgången var lägre än vid de föregående konjunkturtopparna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:9.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SIND har i en utredning (SIND 1980:2) Vinster och
sysselsättning i svensk industri konstaterat att 23% av sysselsättningen inom
industrin åren 1975- 1977 fanns i arbetsställen med en minimal lönsamhet.
Lönsamheten inom dessa arbetsställen ligger under eller når högst upp i nivå
att täcka löner och avskrivningar på maskiner etc. Huvuddelen av arbetsställena
med minimal lönsamhel har t. o. m. negativa bruttovinster.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Figur 5 Nellovinslmarginalen inom verkstadsindustrin
(exkl. varv). Förelag med fler än 500 anställda. (Proceni)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:245.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>Nettovinst-marginal (%)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:58.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:29.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>T--- 1--- 1-- 1-- 1-- 1</span></b><b><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>—</span></b><b><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>I---- 1-- 1-- 1-- 1-- 1-- 1</span></b><b><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>—</span></b><b><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>r</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>196S 66 67 68 69 70 71 72 73 74 75 76 77 78 79 </span></b><b><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Ä</span></b><b><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>r</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anm.: Nettovinslmarginalen har definierats som vinst före
skatt i relation lill omsättningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Källa: Sveriges Verkstadsförening. Lönsamheten inom
verkstadsindustrin. Stockholm 1979.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section28>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>14</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:21.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bland de branscher som lönsamhetsniässigt klarat sig bäst
märks verkstadsindustrins. Även här har dock lönsamheten försämrats kraftigt.
Lönsamhetsutvecklingen inom verkstadsindustrin åren 1965-1979 visas i figur 5.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:20.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den vikande lönsamheten har resulterat i en successivt
försämrad soliditet. Med en dålig finansiell styrka i företagen följer
begränsade möjligheter till offensivt risktagande. Den genomsnittliga
soliditeten (eget kapital inkl. hälften av obeskattade reserver i relation till
balansomslutningen) inom svensk tillverkningsindustri var år 1978 för företag
med minst 50 anställda 20% (medianföretaget). Detta innebär en minskning med 8
procentenheter sedan år 1975 resp. 11 procentenheter sedan år 1970.
Skuldsättningsgraden har under samma åttaårsperiod ökat från 2.2 till 2,9. För
småföretagen är den finansiella stadgan väsentligt sämre än för de större
företagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:32.0pt;margin-right:16.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Figur 6. Export- resp. importkvolens utveckling under
perioden 1960-1979. (Procent)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:59.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>imoonhvQt 1%}</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:16.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Exportkvoten har definierats som varuexporten i
förhållande lill industriproduktionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:16.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Imporlkvolen har definierats som varuimporten i
förhållande lill inhemsk förbrukning. Källa: Nationalräkenskaperna.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section29>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section30>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>15</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sverige har medvetet gått in för att dra nytta av de
fördelar ett fritt internationellt handelsutbyte erbjuder. Sverige har i
relation till den totala ekonomin en stor internationell handel. Exportens
andel av indusiripro-duktionen har ökat kraftigt. Figur 6 visar detta tydligt.
Utvecklingen av export- resp. importkvoterna har gått mycket snabbare under
1970-talet än under 1960-talet. Verkstadsindustrins expansion under senare år
torde ha bidragit lill denna utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En annan
dimension av svensk industris relationer till utlandet är utvecklingen inom de
multinationella företagen. Framför allt gäller detta företag inom verkstadsindustrin.
För att bibehålla och stärka sin marknadsställning i olika länder är
utlandsetableringar ofta nödvändiga. Av en utredning inom SIND (SIND 1980:4)
Multinationella företag: FoU-verksamhet, tekniköverföring och företagstillväxt
framgår att andelen sysselsatta inom maskin-, elektro- samt
transportmedelsindustri i producerande svenskägda dotterföretag i utlandet
utgjorde inte mindre än drygt 40% av antalet anställda i Sverige vid mitten av
1970-talet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Andelen har ökat sedan dess. Även om någon tillförlitlig
löpande statistik inte föreligger är det således rimligt att anta att en
mycket stor del av den tolala ullandsfaktureringen från svenskägda företag sker
från dotterbolag i utlandet. Detta gäller framför allt inom
verkstadsindustrin. Totalt sett torde därför den svenska industrins ställning
på världsmarknaden vara starkare än som återspeglas av den löpande
utrikeshandelsstatistiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.2 Problembilden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I mitten av 1970-talet ställdes svensk industri inför
betydande problem. Flera branscher och stora förelag hotades av utslagning.
Många förklaringar har lämnats till orsakerna till dessa problem. De fiesta
bedömare är ense om atl ingen enskild faktor kan förklara problemen. Det torde
snarare vara en kombination av faktorer inom och utom landet som samverkat till
att problemen fått elt snabbt genomslag och vuxit i omfattning. Allmänt kan
hävdas att de långsiktiga problem som till en del hade gjort sig påminda redan
dessförinnan, plötsligt utlöstes till fullo genom den mycket dramaliska
internationella konjunkturavmatlningen åren 1974-1975 som en följd av 1973-1974
års oljekris. Genom den överbryggningspolitik som fördes i Sverige under dessa
år fördröjdes och förvärrades de aktuella problemen för svensk del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den konjunklurella problembilden från 1970-talets första
hälft kännetecknas framför allt av de mycket kraftiga reala
oljeprishöjningarna under åren 1973 och 1974. Den med oljeprishöjningarna nära
sammanhängande mycket kraftiga tillbakagången för de inbördes beroende
branscherna fartyg-stål—järnmalm var en annan del av konjunkturproblemen. 1
denna produktionskedja fanns emellertid sedan länge betydande latenta strukturproblem
för traditionellt stora producenter i industriländerna. En tillta-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section31>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section32>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>16</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>gande konkurrens från Japan och vissa andra länder med
stark industritillväxt utgjorde ett snabbt växande hot.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till konjunkturproblemen måste för svenskt vidkommande
även hänföras de mycket kraftiga kostnadsökningarna under åren 1975 och 1976.
Jämfört med våra viktigaste konkurrentländer försämrades det svenska
kostnadsläget under dessa två år med ca 20%.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De akuta problemen som drabbade svensk industri i mitten
av 1970-talet identifierades till en början som konjunklurella problem. Först
efter liera år och betydande utredningsinsatser klarnade bilden och de
långsiktiga problemen lyftes i förgrunden. Olika aspekter på detta har lyfts
fram i olika sammanhang. Jag vill framför allt framhålla tre dimensioner av de
långsiktiga problemen:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span lang=EN-US
style='font-size:9.0pt'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Problemen är en
följd av förändrade betingelser för marknadsekonomins funktions -
systemproblem. Förändrade värderingar har i allt högre grad gjort sig påminda i
länder med hög välfärd. Bl.a. har de ekonomiska incitamenten minskat. En
minskning av arbetskraftens rörlighet (antalet arbelsgivarbylen i procent av
sysselsättningen) kan också noteras. Ytteriigare en systemförändring är att
den offentliga sektorn under 1970-talet har vuxit så kraftigt att den i många
västländer numera har nått samma omfattning som de marknadsstyrda delarna av
ekonomin. En effekt av en stor skattefinansierad sektor - med höga
marginalskatter - är försämrade ekonomiska incitament. En annan är
skattesystemets negativa effekt på företagens soliditet och den
"inlåsningseffekt" skattesystemet kan skapa genom nedplöjning av
vinstmedel i det egna företaget. Åter en annan aspekt på marknadsekonomins
förändring gäller det allt snabbare utvecklingstempot och den relativt sett
ökade risknivån i förhållande till den förväntade avkastningen på nya
investeringsprojekt som industrin ställs inför.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Problemen är en
följd av den internationella obalansen i den ekonomiska utvecklingen -
omvärldsproblem. Det gäller exempelvis en allt skarpare gränslinje mellan några
få länder med bytesbalansöverskott och den allt större andelen länder med
betydande underskott och de valutapolitiska, handelspolitiska m.m.
komplikationer detta medfört. Traditionella handelspartners har således i stor
utsträckning hamnat i en likartad situation med lågt kapacitetsutnyttjande,
bytesbalansunderskott och en strävan alt skapa en exportledd återhämtning i
direkt konkurrens med varandra. I samband härmed skall också noteras de röster
för protektionism som på olika håll höjs och som bryter mot strävan att värna
om en fri internationell handel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Problemen är en
följd av att de delar av svensk industri som behöver omstruktureras är större
än någon gång tidigare under efterkrigstiden -strukturproblemen. Det höga
svenska kostnadsläget har redan nämnts. De långsiktigt fallande
sjötransportkostnaderna har minskat fördelarna av att ligga nära marknaderna
vilket har varit till nackdel för den svenska</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section33>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section34>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>råvambaserade
industrin. Inom vissa branscher - bl.a. varv, handelsstål, vissa delar av
skogsindustrin — har några industriellt mer utvecklade låglöneländer (Newly
Industrialized Countries-NIC-länder) gjort inbrytningar. Låga löner kombinerat
med avancerad produktionsteknik och goda marknadskanaler har gjort viss
produktion i dessa länder mycket konkurrenskraftig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
min bedömning kan orsaken till 1970-talets ekonomiska besvärligheter sökas i
samtliga dessa tre huvudproblem. En grundorsak till att nedgången i ekonomin
under slutet av 1970-talet för Sveriges del blev särskilt djup och utdragen i
tiden beror på att Sveriges komparativa fördelar under efterkrigstiden gradvis
har minskat just på de områden där svensk industri varit hårdast specialiserad.
Det gäller bl.a. stålet och malmen. Även inom skogsindustrin har
konkurrensfördelarna minskat i takt med att den ekonomiskt utnyttjningsbara
råvarubasen har kommit att ulgöra en restriktion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
finns ett starkt behov av att anpassa det svenska näringslivet till förändrade
internationella konkurrensförhållanden. Strukturomvandlingsproblemen har sin
rot i bristande förmåga till omställning mot lönsam produktion under tidigare
decennier.En väsentlig skillnad mot tidigare decennier är därvid att det nu är
höglönebranscher som utsätts för krav på nedskärningar. Det torde vara svårare
att hantera denna omstrukturering än när det gäller hotade låglönebranscher.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Industrins
utredningsinstitut har i sin rapport Att välja 80-tal understrukit detta genom
att visa alt det föreligger en obalans mellan resursfördelning resp.
resultatfördelning mellan olika industrisektorer. Den råvambaserade industrins
användning av produktionsresurserna har hittills varit oförändrad sedan början
av 1950-talet. Således har sektorns andel av industrisysselsättningen varit
konstant sedan 1950-talels början. Med undantag för en viss uppgång omkring är
1960 gäller detsamma även för investeringarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Däremot
har den råvambaserade sektorns andel av industrins resultat i form av
förädlingsvärde och bruttoöverskott kraftigt minskat. Minskat bidrag till
resultatet med konstant andel av resursförbrukningen indikerar strukturella
problem under 1980-talet. A andra sidan kan framhållas att investeringarna har
haft karaktären av rationaliseringsinvesteringar som bidrar till en
produktivitetshöjning inom basnäringarna. Sannolikt kommer dessa investeringar
endast i vissa fall att uppfylla normala lönsamhetskrav.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Kraven
på omställning inom svensk industri synes ha ökat längt snabbare än vår
förmåga atl genomföra förändringar. SIND menar i sin höstrapport 1980 (SIND
1980: 12) Industriutvecklingen i Sverige att - om 1970-talets
utvecklingstendenser fär fortsätta att verka till år 1985 - kommer bristen på
strukturell anpassning under slutet av perioden att vara mycket påtaglig.
Svensk industri kommer under dessa omständigheter att vara synnerligen dåligl
rustad att möta andra hälften av 1980-talet. </span></i><i><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>2 Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr
130</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section35>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section36>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>18</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3
Svensk industri inför 1980-talet — problem och möjligheter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3.1
Allmänt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
svenska ekonomin uppvisar f.n. betydande balansproblem. Som framgått bl.a. av
1980 års långtidsutredning (SOU 1980:52) och SIND:s höstrapport 1980 (SIND
1980: 12) torde balansproblemen endast kunna avhjälpas på lång sikt.
Tillverkningsindustrin kommer att spela en viktig roll i strävandena att
återställa balansen i ekonomin. Jag delar denna uppfattning. Den allmänna
ekonomiska politiken spelar i detta sammanhang en avgörande roll.
Industripolitiken får dock en viktig kompletterande betydelse. De övergripande
industripolitiska målen bör därvid vara</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'>—<span
style='font-family:Verdana'>alt öka produktionen av industrivaror och tjänster
för att genom ökad export och minskad import bidra till den externa balansen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'>—<span
style='font-family:Verdana'>att öka effektiviteten i industrin för att
därigenom lämna största möjliga resursutrymme ät andra samhällssektorer,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'>—<span
style='font-family:Verdana'>att utveckla industrin så att den kan bidra lill en
regional balans och utnyttja undersysselsatta resurser,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'>—<span
style='font-family:Verdana'>att medverka till att strukturomvandlingen sker i
socialt acceptabla former.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Grundförutsättningen
för att nå dessa mål är goda. Sverige har ett stort anlal vitala
industriföretag med betydande tillväxtpotentialer. En omstrukturering av
industrin mot lönsammare branscher är långsiktigt av godo. En alltför snabb
strukturomvandling innebär dock en mängd påfrestningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
problembild som jag tidigare har tecknat av svensk industri inför 1980-talet
kan kort sammanfattas enligt följande:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'>—<span
style='font-family:Verdana'>behoven av omstrukturering är större än under
tidigare decennier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'>—<span
style='font-family:Verdana'>problemen vid omstrukturering av höglönebranscher
är speciellt stora.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'>—<span
style='font-family:Verdana'>omstrukturering tar tid. Neddragningen kan
visserligen ske snabbt men det finns en mängd faktorer som hindrar en mycket
snabb expansion,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'>—<span
style='font-family:Verdana'>de regionala konsekvenserna av den fortsatta
strukturomvandlingen kan vålla speciella problem,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'>—<span
style='font-family:Verdana'>omvärldsproblemen kvarstår (exempelvis ökar
efterfrågan inom OECD-området endast långsamt),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'>—<span
style='font-family:Verdana'>syslemproblem finns (bl.a. i form av otillräcklig
lönsamhet, höga kostnader för riskkapitalförsörjning och låg soliditet).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
jag här sagt understryker betydelsen av att strukturomvandlingen underlättas.
Det är därvid viktigt att anlägga ett långsiktigt perspektiv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
regionala problemen inför 1980-talet kan komma att visa sig speciellt
besvärliga. De branscher inom vilka expansiva produktområden kan förväntas är
inte jämnt fördelade över landet utan i stor utsträckning lokaliserade till
storstadsregionerna. Sysselsättningsgraden i dessa regioner är allmänt sett hög
medan arbetskraft finns tillgänglig i andra delar av landet. Industrins
expansion i samverkan med en fortsatt tillväxt inom tjänstesek-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section37>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section38>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>19</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>torn kan därför medföra att de regionala obalanserna
förvärras. En eventuellt ökad inflyttning av arbetskraft lill
storstadsregionerna kan kräva betydande samhällsinvesteringar medan
infrastrukturen i utfiyttningsregio-nerna skulle lämnas underutnyttjad. Jag
avser att återkomma till de regionala frågeställningarna i en särskild
proposition under budgetåret 1981/82. Jag vill samtidigt understryka att många
positiva drag kan noteras för svenskt näringsliv. Från industristruktursynpunkt
kan framhållas</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>en växande och
lönsam verkstadsindustri,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>en snabbt
växande kemisk industri inom områden för icke-baskemika-lier,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>en stor
industritjänslesektor med betydande internationell konkurrenskraft.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Andra
starka sidor vad avser svensk industris möjligheter att hävda sig under
1980-talet är</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>internationellt
väletablerade företag,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>företagartradition
och välutvecklade underieverantörssystem,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>välutbildad
arbetskraft, samt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>väl utvecklade
samarbetsformer mellan företag och fackliga organisationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.2 Det medellånga perspektivet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I 1980 års långtidsutredning (LU 80) återges alternativa
scenarier för svensk industris utveckling. Den väg mot balans i ekonomin i LU
80:s huvudalternativ innebären produktionstillväxt inom industrin med 5,1 %
per år under perioden 1980-1985. Denna tillväxttakt mäste betraktas som hög.
Man får gå tillbaka till 1960-talet för att finna motsvarande värden. Eftersom
flera branscher kan beräknas stagnera eller minska är expansionskraven mycket
högt ställda på andra branscher. Verkstadsindustrin (exkl. varv) och den
kemiska industrin beräknas öka produktionen med 7.6 resp. 7,1 % per år och
exporten med 7,5 resp. 9,0% per år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>LU 80:s huvudalternativ är en optimistisk kalkyl över
svensk industris tillväxt under 1980-talets första hälft. Möjligheterna att
ändra industristrukturen och företagens produktionsinriktning är på denna
relativt korta sikt begränsade. Avsättningsmöjligheterna för traditionella
produkter är avgörande för expansionstakten. Denna avsättning är i sin tur i
första hand beroende av den ekonomiska tillväxten i Sverige och våra stora
exportländer samt de priser som svenska exportörer har i förhållande till sina
utländska konkurrenter. Den relativa pris- och kostnadsutvecklingen i Sverige
kan enligt min bedömning inte följa 1970-talets utvecklingslinjer om en
industriexpansion på medellång sikt skall vara möjlig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Viktigt är vidare att företagen kan friktionsfritt öka sin
produktionsvolym i takt med att avsättningsmöjligheterna ökar. I delta
medellånga perspektiv blir utnyttjandet av befintlig produktionskapacitet en
avgörande</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section39>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section40>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>20</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>fråga.
Eftersom kapacitetsutnyttjandet legat högt under år 1980 för flertalet
branscher utom vissa krisbranscher är kapaciletsutrymmet dock begränsat. För
att nå upp till tillväxttalen i LU 80:s huvudalternativ kommer
personalutvidgningar och kapitalutökande investeringaratt fordras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
ett medellångt perspektiv finns normall betydande möjligheter till
rationalisering av produktionen. Utnyttjandet av ny produktions- och organisationsteknik
kan nedbringa kostnader och pris samt underlätta volymökningar. En
förutsättning för volymökningen är att industrins tillgång till olika
produktionsresurser säkras. Tillgäng pä arbetskraft, energi och råvaror är av
stor betydelse. SIND kommenterar bl.a. arbetskraftstillgången. Speciellt
framhåller verket atl bristen på yrkesarbetare kan försvåra nödvändig
omstrukturering av industrin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lika
viktigt som att tillförsäkra företagen Ullgång till arbetskraft och råvaror är
att företagen finner marknader för sina produkter. 1 ett flerårsperspektiv kan
avsättningsmöjligheterna förskjutas mellan olika marknadsområden. Allmänt
gäller att det är förenat med betydligt större svårigheter atl erövra
ytterligare marknadsandelar i en efterfrågeexpansion. Svensk industri är, som
jag tidigare har understrukit, starkt exportinriktad. Hemmamarknaden är
begränsad. En mycket stor del av svensk industriproduktion avsätts inom
OECD-området. Dessa marknader väntas uppvisa endast en svag tillväxt under
perioden 1980- 1985.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att klara en hög tillväxttakt ställs krav på svensk industri att den såväl ökar
nuvarande marknadsandelar som förmår bryta in på nya marknader. Att finna nya
marknader kan bl.a. innebära en ökad export till slalshandels- och u-länder.
Della gäller främsl de delar av induslrin som i dag redan är stora exportörer
på i-landsmarknaden. För den hemmamark-nadsorienterade delen av industrin och
då framför allt för den stora gruppen underleverantörer bör en ökad export
till andra geografiskt näraliggande industriländer vara möjlig, inte minst en
ökad expori lill övriga nordiska länder, Likasä bör goda utsikter finnas att
den expansiva utvecklingen vad avser tjänsteexporten kan fortsätta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Att
på medellång sikt få till ständ den utveckling inom industrin som är önskvärd
kräver alt en rad komplexa orsak/verkansam.band utvecklas i positiv riktning.
Speciellt villjag understryka de problem som uppkommer i en ekonomi om en
relativt stor del av industriproduktionen ligger i branscher som på grund av t.
ex. råvarubrist inte kan växa. där kapacitetsutnyttjandet är högt eller där
konkurrensförutsättningarna har kraftigt försämrats. Kraven på tillväxt blir då
onormalt stor i de andra sektorerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
förutsättning för en industriell expansion är att den svenska kostnadsutvecklingen
är långsammare än omvärldens. Ett sänkt relativt kostnadsläge kan ge olika
effekter:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>-
viss i utgångsläget (och på lång sikt) olönsam produktion kommer upp på den
nivå där priset överstiger driftskostnaderna varvid denna produktion kan
fortsätta ännu en tid.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section41>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section42>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>21</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>ökad avsättning och produktion genom sänkt pris och
utnyttjande av ledig kapacitet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>högre lönsamhet med möjlighet till
kapacitetsutvidgning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
lägre kostnadsläge ger också värdefulla indirekta effekter såsom sänkta räntor,
högre incitament för risktagande och ökad investeringsbenägenhet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Kostnadssänkningar ställer
bl.a. krav på att löneutvecklingen hålls nere. Arbelsmarknadens parter har
härvid ett avgörande inflytande. Det torde finnas en enighet i princip för
tanken att lönekostnaderna i Sverige måste hållas på en sådan nivå att vi kan
behälla konkurrenspositionen på de produktområden där svensk industri bedöms
vara långsiktigt konkurrenskraftig och att relationerna mellan lön och
bruttovinst kan återtoras till den nivå som rådde i början av 1970-talet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Expansionen i den växande
delen av svensk industri sätter en gräns för hur snabbt de
icke-konkurrenskraftiga delarna av vårt näringsliv kan krympas. Alltför snabb
neddragning med åtföljande outnyttjade produktionsresurser kan vara en
samhällsekonomiskt oförmånlig lösning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Industristödsutredningen
har i sina analyser över det ickepermanenta industristödets samhällsekonomiska
effekter diskuterat strukturomvandlingstakten inom industrin. Bl. a. har SIND
genomfört beräkningar avseende effekterna av en omfördelning av industristödet
från varv, järn- och stålverk, gruvindustri samt skogsindustri till
verkstadsindustrin. De slutsatser som kan dras av industristödsutredningens
analyser indikerar att en snabbare omstrukturering av industrin skulle ha varit
önskvärd utifrån ekonomiska utgångspunkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3.3
Det långa perspektivet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
ett längre perspektiv (bortom fem år) blir strukturella förskjutningar och
utveckling av nya produkter av större betydelse. Utveckling av ny teknik och
nya produkter samt etablerandet av nya företag är en process som kräver lång
lid innan den ger mätbar effekt. Ju längre tidsperspektiv desto större
betydelse får dessa faktorer.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Vissa fördelar som ett
land har för viss typ av produktion är naturligt givna -såsom
mineralförekomster - medan andra fördelar är en följd av den historiska
ekonomiska utvecklingen. Japansk stålindustri tillhör i dag världens mest
moderna trots avsaknad av malm, kol, kapital och historiskt teknologiskt
försprång. Oljeländerna satsar på en industrialisering i fler branscher än den
petrokemiska osv. Ett lands komparativa fördelar är därför enligt min mening
endasi i viss utsträckning givna utifrån naturliga fömtsättningar eller utifrån
den rådande situationen på världsmarknaden; i väsentlig utsträckning är
komparativa fördelar något som kan påverkas och skapas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Synen
på förekomsten av komparativa fördelar har starkt modifierats</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section43>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section44>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>22</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>under senare tid. Flera orsaker kan nämnas till detta.
Kapitalets internationella lättrörlighet - bl.a. inom ramen för
multinationella företag - bidrar till att även länder med egen kapitalknapphet
kan ha komparativa fördelar vid kapitalintensiv produktion. Kapital har varit
lätt att attrahera till exportinriktade projekt speciellt om dessa har varit
rävaruexploaterande eller råvaruförädlande och därigenom kunnat bidra till
i-ländernas råvaruförsörjning. På liknande sätt har i vissa fall ny
färdigutvecklad produktionsteknik kunnat överföras till länder som har små
möjligheter till egen teknikutveckling. Även i dessa fall har multinationella
företag ofta spelat en central roll i framgångsrika projekt. De faktorer som
inle på samma sätt är lättrörliga är tillgången på billig arbetskraft,
tillgången till yrkeskunnig arbetskraft och tillgången till bred teknisk
kompetens. Råvarutillgångar ingår naturligtvis också i bilden över faktorer som
inte är "lättröriiga".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller arbetsfördelningen mellan industri- och
utvecklingsländer ger de faktorer som har nämnts en rimlig förklaring till
nuläget och grund för en grov framtidsprognos. Den produktion som u-länderna
med framgång inriktat sig på har i första hand varit arbetsinlensiv verksamhet
av den lyp som finns inom lekoindustrin och metallmanufaktur. Vidare har råvaror
kunnat exploateras och vidareförädlas när specifika förutsättningar för detta
funnits. 1 takt med att industrierfarenheten breddas och yrkesutbildningen ökar
har förutsättningar skapats för produktion av mera avancerade
verkstadsprodukter, fartyg, bilar och viss kapitalintensiv processindustri typ
handelsstål, oljeraffinering etc.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fortfarande har tillverkningen av mer avancerade produkter
endasi en blygsam omfattning i u-länderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av den totala världshandeln med bearbetade produkter är
u-ländernas andel bara knappt 8%. År 1955 var motsvarande andel knappl 5%. Av
OECD-ländernas totala import (exkl. olja) kom år 1978 ca 17% från u-länder. År
1970 var motsvarande andel 15%. Enligt min mening kommer u-länderna med
undantag för vissa länder och produktionsområden, att endast i begränsad
utsträckning utgöra ett hot mot svensk industri. Tvärtom är möjligheterna till
ett positivt ekonomiskt utbyte för bägge parter av en ökad i-land/u-landshandel
mycket stort.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>U-ländernas behov av sådana varor där i-länderna har
komparativa fördelar (exempelvis maskiner och annan utrustning för utbyggnad av
industri, energiförsörjning och övrig infrastruktur) växer snabbt. Samtidigt
växer de områden, där u-länderna har komparativa fördelar, också snabbt genom
den allmänna konsumtionstillväxten i världen, men framför allt genom att många
av de mera utvecklade u-länderna nu har goda förutsättningar att producera
sädana varor som tidigare var förbehållna i-länder. Jag bedömer därför att det
föreligger goda förutsättningar för snabbt ökad i-lands/u-landshandel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller konkurrensen med företag i andra länder
inorn induslri-landskretsen ger den tidigare analysen av komparativa fördelar
liten eller</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section45>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section46>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>23</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ingen vägledning. Jämför man industriländer på ungefär
samma utvecklingsnivå finner man att skillnaderna mellan
produktionsförutsättningar ofta är mycket små. I-länderna har vidare en sedan
många år uppbyggd industriell struktur. Den baserar sig ofta på tidigare
råvarusituation. på gamla handelsmönster och på etablerade marknader. I detta
fall kan man snarare tala om konkurrensfördelar än om komparativa fördelar. De
konkurrensfördelar som förekommer har sin grund i helt andra faktorer än de
som tidigare nämnts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>- Den som redan producerar en vara har ofta ett
betydande försprång.<br>
Erfaren arbetskraft, produktionsteknisk kunskap och utbyggd distribu<br>
tions- och marknadsföringsorganisation kan spela en mycket stor roll.<br>
Förekomsten av stordriftsfördelar förstärker delta. Ett sådant försprång<br>
omfattar också produktionstekniskt och marknadsmässigt näraliggande<br>
varor. Vär egen industriella utveckling belyser detta förhållande utom<br>
ordentligt väl. Nästan alla våra stora exportprodukter har lång förhisto<br>
ria där tillverkning av samma eller näraliggande produkter förekommit<br>
under lång tid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>— Förekomsten av väl fungerande
underleverantörssystem, ett stor antal<br>
mindre och medelstora företag och en hög nyetableringstakt innebär ett<br>
dynamiskt inslag i strukturen och förbättrar möjligheterna att snabbt ta<br>
upp nya produkter, utnyttja ny teknik och bygga upp nya produktions<br>
system.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>- En stor hemmamarknad kan ge betydande fördelar.
Den relativt stora<br>
tillverkningen av t.ex. gruvutrustning, maskiner för skogsbruk och<br>
skogsindustri, vattenkraft och kraftöverföring samt teleutrustning i vårt<br>
land skall ses mot denna bakgrund av en lidig och kraftig utbyggnad av<br>
vissa sektorer inom landet. I nästan samtliga fall har dessutom lett till att<br>
de svenska företagen på dessa områden lyckats bygga upp en stor<br>
exportmarknad för sina produkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>— Vissa statliga utvecklingssatsningar kan ha stor
betydelse. Kärnkraft,<br>
försvar, tele och flyg samt rymdindustrins utveckling i olika länder är<br>
exempel på detta.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Hittills
har i-ländernas industriexpansion, sett i ell makroperspektiv, följt ett
relativt lugnt mönster. De länder som redan har produktion inom vissa
varuområden expanderar ungefär i takt med efterfrågan så att marknadsandelen
behålls. Stora snabba förändringar i expansiv riktning förekommer mera sällan.
När strukturproblem uppkommer har dessa i stort sett drabbat samtliga i-länder
samtidigt.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sett i
mikronivå är bilden inte alls lika lugn och harmonisk. Kampen om marknadsandelar
kan vara hård. Förändringarna kan vara både stora och snabba. Erfarenheterna
har lärt oss att den styrkeposition som ligger i att ha stor produktion och
uppbyggd marknadsposition snabbt kan ryckas undan om produkter eller
produktionsteknik radikalt förändras. Exempelvis har omläggning från mekaniska
till elektroniska komponenter skett i många fall.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section47>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section48>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>24</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För enskilda företag (särskilt inom verkstadsindustrin)
har marginalen mellan framgång och misslyckande vid nya satsningar visat sig
vara mycket liten. Tillväxtdelen i företagen synes vara känsliga även för
mindre störningar i produktionsförutsättningar. Själva tidpunkten för
satsningen kan vara avgörande för framgång eller misslyckande. Detta är en
konsekvens av att företagen ofta har inga eller mycket små konkurrensförsteg i
förhållande till förelag i andra i-länder när det gäller dessa nya satsningar.
Genom att det inte finns några direkta komparativa fördelar att luta sig emot
får sådana faktorer som kostnadsläge, marknadsställning och finansiell styrka
avgörande betydelse för företagens förmåga att tåla en riskexponering.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Hur ser då
förutsättningarna ut för Sveriges del? Enligt min bedömning har svensk industri
inom vissa produktområden föriorat sin tidigare starka ställning i konkurrensen
med framförallt vissa u-länder. När det gäller järnmalmsproduktion och
handelsstål samt vissa skogsprodukter har fördelarna minskat. Vi har inga
framtidsförutsättningar för en mera omfattande fartygsproduktion. Teko-seklorn
kan komma att krympa ytterligare. För annan produktion där lönekostnaderna är
utslagsgivande kommer ytteriigare krympningar att ske. Detta kan exempelvis
gälla viss typ av monteringsarbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vilka är då den svenska industrins långsiktiga komparativa
fördelar?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sveriges komparativa fördelar har belysts av ett flertal
utredningar som har behandlat frågan om Sveriges långsiktiga ekonomiska
utveckling. Samtliga utredningar är eniga om att svensk industri har bäst
framtidsutsikter inom kunskapsintensiv produktion. Sverige har i
internationell jämförelse god tillgång på välutbildad arbetskraft. Satsningar
på kunskapsintensiv produktion förespråkas i de flesta i-länder och vi måste
därför räkna med att möta hård internationell konkurrens på de flesta produktområden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Slutsatser har dragits att vissa branscher har större
förutsättningar att hävda sig i internationell konkurrens under 1980-talet än
andra. Enligt min mening bör sådana resonemang föras med viss försiktighet.
Lika litet som man kan döma ut en bransch i sin helhet kan man säga att vissa
branscher generellt kommer alt vara långsiktigt konkurrenskraftiga. För det
första kan en bransch, som i genomsnitt är kunskapsintensiv, mycket väl innehålla
delbranscher vars produktion är arbetsinlensiv. För det andra kan, även om viss
slutprodukt är kunskapsinlensiv, produktionsprocessen innehålla vissa
arbetsmoment som kan ulföras av lågutbildad arbetskraft och därför kan
importeras från länder med en lägre lönenivå än i Sverige. Det är exempelvis
detla som i stor utsträckning sker vid internationella entreprenadprojekt. Ett
annat exempel kan gälla monteringsarbete vid löpande band inom
verkstadsindustrin. Man måste här räkna både med ett högre inslag av
automatisering för att produktionen av lönsamhetsskäl skall stanna i landel
eller en ökad andel underleveranser från länder med lägre</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section49>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section50>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>25</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>lönenivå.
Begreppel komparativa fördelar skall därför tolkas utifrån produkter och
produktionsmoment, inte utifrån branscher.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Allmänt torde kunna sägas
atl expansionen i allt väsentligt utgår från redan existerande företags
produkter och kompetens. Visserligen sker en snabb introduktion av nya
produkter men dessa bygger i mycket hög grad på Udigare produkter eller
tidigare tekniska och marknadsmässiga erfarenheter. Det finns därför anledning
att tro alt delar av den produktion som är inlernationellt konkurrenskraftig i
dag även kommer att bilda basen för svensk industri i slutet av 1980-lalet.
Exempelvis bör gynnsamma förutsättningar finnas när det gäller maskinindustri.
Denna branschgrupp kräver slor andel tekniker och yrkesarbetare och kan
därigenom hålla u-landskonkurtensen på avstånd. Sverige har elt stort antal
framgångsrika företag inom detta område vilket bör ge oss en hygglig
utgångspunkt i konkurrensen med övriga i-länder. Man kan på liknande sätt peka
ut specialkemi med bl.a. läkemedel och biokemiska produkter som ett liknande
område. Inom del stora och snabbt växande eleklronikområdet bör vi ha gynnsamma
fömtsättningar bl. a. för delar av de områden där elektronik och mekanik
integreras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
svensk industris förmåga alt organisera större projekt bör ulgöra en god grund
för framtida expansion. Jag tänker här närmast på den starkt växande exporten
av systemleveranser lill industri- och anläggningsprojekt. Denna s. k.
projektexport riktar sig framför allt till länder inom statshandels- och
u-landsgmppen. De bedömningar som har gjorts bl. a. av Världsbanken visar att
tillväxten i dessa länderområden genomsnittligt sett kan väntas vara högre än
inom i-länderna under 1980-talet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4
Industripolitikens inriktning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4.1
AUmänt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Industripolitiken
bör främja etl decentraliserat ekonomiskt system byggt på
marknadshushållningens principer och präglat av socialt ansvar och god
resurshushållning. Ett sådant syslem har betydande fördelar. I systemet finns
inbyggt en strävan till effektivitet vid utnyttjande av resurserna och lill en
sådan inriktning av produktionen att avnämarnas önskemål tillgodoses. Ansvar
och beslut är också decentraliserade i ett sådant system, vilket ger möjlighet
till brett deltagande i beslutsprocessen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Marknadssystemet
bygger på att de enskilda företagen fattar beslut om vilka produkter som skall
tillverkas, hur de skall framställas och på vilka marknader de skall avsättas.
Förändringar i priser och avsättningsmöjligheter ger företaget anledning att
anpassa produktionsvolymen och ompröva marknadsinriktning, produktval och
produktionsteknik. Marknadsekonomins styrka ligger bl.a. i en smidig
anpassning till lägen med nya förutsättningar.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section51>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section52>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>26</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Företagens
beslut bygger även på annan information än den som avser nuläget.
Investeringsbesluten fattas på grundval av förväntningar om mera långsiktiga
förändringar i efterfrågan, produktionsteknik, konkurrensförhållanden, löner
etc. Även för denna typ av mera framtidsinriktade beslut är emellertid
marknadssystemet normalt överlägset andra hushållnings-syslem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Samhället
bör emellertid ange ramar och förutsättningar för marknadsekonomin. Därigenom
styrs näringslivet att tillgodose angelägna krav i samhällsutvecklingen, bl.a.
regional- och sysselsättningspolitiska samt miljöpolitiska krav. Näringslivet
skall genom samhällets insatser stimuleras till att medverka till en
balanserad regional utveckling saml en teknisk och industriell utveckling som
främjar en ekologiskt balanserad utveckling och en human livsmiljö.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
decentraliserad marknadsekonomi bör säledes verka inom de ramar som ställs upp
genom samhälleliga beslut. Ramarna får emellertid inle bli snävare eller ändras
snabbare än vad som motiveras av att de övergripande målen skall kunna
uppfyllas. Alltför snäva ramar eller alltför snabba ändringar i ramarna
urholkar marknadssystemets funktionsförmåga. Det är också viktigt att ramarna
utformas och tillämpas pä ett sä klart och för företagen förutsebart sätl som
möjligt. Villkoren för näringslivet måste utformas så alt de ger goda
förutsättningar för en rationell fördelning av produktionsresurser och hög
effektivitet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
marknadshushållning kräver således en mängd samhällsfunktioner som stödjer eller
korrigerar marknadens funktionssätt. Denna påverkan sker på en rad olika
områden. Syftet är ofta alt förhindra eller att påverka de effekter som
marknadskrafterna annars skulle leda till. Åtgärder inom ramen för t. ex. den
ekonomiska politiken, arbetsmarknadspolitiken, industripolitiken och
utbildningspolitiken syftar främst till att stödja och förbättra marknadens
funktionssätt, medan åtgärder inom t. ex. regional- och miljöpolitiken syftar
lill alt korrigera marknadskrafterna av hänsyn till andra politiska mål som
eljest bedöms få alltför liten vikt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Näringspolitiken
bör inriktas på mångfald och decentraliserat inflytande. Ekonomisk
maktkoncentration och skadlig kartell- och monopolbildning bör motarbetas.
Vittförgrenat ägande och personliga initiativ samt' nyföretagande och
utveckling av småföretag bör främjas. De kooperativa ägandeformernas
möjligheter till personligt engagemang och inflytande måste las till vara.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
ett led i näringspolitiken är det önskvärt att åstadkomma en ytterligare
spridning av aktieägandet dels för att förse näringslivet med nytt riskvilligt
kapital, dels för att åstadkomma en motvikt mot en koncentration av
aktieägandet till elt antal större institutioner. Flera åtgärder har vidtagits
i detta syfte. Näringslivets möjligheter att dra till sig riskvilligt kapital
har förbättrats genom att dubbelbeskattningen i aktieutdelningar lindrats.
Denna reform vänder sig i första hand till fysiska personer med</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section53>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section54>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>27</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>mindre och medelstora aktieinnehav. Vidare har de s. k.
Annell-avdragen utvidgats i syfte atl underiätta nyemissioner. För den enskilde
aktieägaren erbjuder tillkomsten av skaltefondsparandet elt nytt alternativ för
det enskilda aktiesparandet. Möjligheter har ocksä öppnats för anställda i
företag eller koncerner att spara i en aktiesparfond i vilken ingår uteslutande
aktier i företaget eller i ett förelag inom koncernen, på samma villkor som
skaltefondsparandet erbjuder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är generellt av stor vikt att vi har ett mångsidigt
och differentierat näringsliv. Näringslivet bör bestå av förelag av varierande
storlek samt skilda ägarformer.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De större
privala företagen svarar för huvuddelen av industriproduktionen och
industrisysselsättningen. De står för den helt dominerande delen av exporten.
Huvuddelen av företagssektorns tekniska forsknings-och utvecklingsarbete sker i
de större företagen. Dessa företag utgör således grunden för Sveriges
industriella utveckling. I de större privata företagen är ägande och
ägarinflytande å ena sidan samt företagsledning å andra sidan ofta uppdelat på
olika personer. Bakom storföretagens tillkomst och utveckling ligger ofta rena
vinstmotiv i motsats till andra företagsformer. Enskilda beslut i de större
företagen kan få långtgående konsekvenser för landels tolala industriproduktion
och sysselsättning. Dessa stora företag är för sin utveckling också starkt
beroende av de beslut och åtgärder som vidtas från samhällets sida. Det är
viktigt att det sker ett kontinuerligt informationsutbyte mellan ledningarna i
dessa företag och statsmakterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De privata småföretagen är en viktig källa för teknisk
förnyelse och för nya affärsidéer. De spelar i många fall en avgörande roll för
möjligheterna att erbjuda induslrisysselsätlning "åt människor på mindre
orter. Vidare fungerar de ofta som underleverantörer och legotillverkare Ull
större företag. En väl fungerande underleverantörssektor innebär en ökad
flexibilitet för industrin i dess helhet. En vital småföretagssektor är därför
av mycket slor betydelse. 1 småföretagen finns ofta starka samband mellan
företags-ägande och förelagsledning. Bakom småföretagens tillkomst och utveckling
ligger därför ofta personliga intressen av olika slag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den kooperativa företagsformen har som grundläggande
målsättning att på bästa sätt lillgodose medlemmiarnas krav i fråga om inköp,
avsältning, tjänster eller arbete. När det gäller arbelskooperaliv - dvs. när
anställda i ett företag gemensamt driver företaget i en kooperativ form - finns
det mycket få sådana företag i Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är emellertid min bedömning att det bör finnas goda
möjligheter att framför allt i småföretag utveckla denna företagsform. Den
ökade effektivitet och ökade arbetstillfredsställelse som en koppling mellan
arbete och inflytande ger bör kunna leda till en snabb utveckling av
arbetskooperati-ven.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De statliga Jöretagen är ofta av stor regionalpolitisk
eller sysselsätt-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section55>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section56>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>28</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ningspolitisk
betydelse. Staten har tagit över företag som varit i ekonomisk kris och som
stått inför hotet om nedläggning i sysselsättningsmässigt känsliga regioner.
Staten har vidare etablerat företag för att skapa sysselsättning i sådana
regioner. I en del fall utgör det statliga företagandet ett led i den
ekonomiska försvarsberedskapen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
viktig strävan för de statliga företagen, även när motiven för det statliga
engagemanget är näringspolitiskt, måste vara företagsekonomisk lönsamhet. Det
är endast konkurrenskraftig verksamhet som kan säkerställa att de anställda på
längre sikt kan beredas trygghet i anställningen. Ett företagsekonomiskt
lönsamhetskrav innebär emellertid inte att ekonomiskt förlustbringande
verksamhet utan vidare skall upphöra. Som i alla företagssammanhang ställs
stora krav pä ledningarna i berörda företag och koncerner att medelst
rationaliserings- och strukturinriktade åtgärder försöka förbättra lönsamheten
i sådana företag. Nedläggningar av statliga företag kan i sisla hand dock inte
uteslutas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
statliga företagandet är inte ett självändamål. Lika väl som den statliga
företagsgruppen kan utökas med inköpta företag bör ocksä statliga förelag kunna
säljas, helt eller delvis, till intressenter inom den privatägda eller
kooperativa företagssektorn. Jag anser det vara angelägel med en hög grad av
flexibilitet i fråga om sådana strukturella ätgärder som kan bidra till en
utveckhng för såväl del enskilda företaget som till utvecklingen inom en
bransch.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Såväl
privatägda och kooperativa som statliga företag bör kunna medverka i
slmkturella uppgifter, regionalpolitiska insatser eller beredskaps-mässig
produktion. Om detta kräver större ekonomiska uppoffringar av förelaget än vad
som är företagsekonomiskt motiverat bör företagen i speciella fall kunna
erhålla särskilda medel härför enligl den s. k. offert-principen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
övergår nu till att beröra industripolitiska frågor.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>De industripoliliska
insatserna bör utformas på grundval av de synsätt jag nyss redovisat och den
problembild som skisserades tidigare. Jag angav därvid att de övergripande
industripolitiska målen i nuvarande ekonomiska läge är</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>att öka produktionen av industrivaror och tjänster
för att genom ökad export och minskad import bidra till den externa balansen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>alt öka effektiviteten i industrin för att
därigenom lämna största möjliga resursutrymme åt andra samhällssektorer,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>att utveckla industrin så att den kan bidra till en
regional balans och utnyttja undersysselsatta resurser,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>att medverka till att strukturomvandlingen sker i
socialt acceptabla former.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att nå dessa mål har inte endasi industripolitiken ulan också den
allmänekonomiska politiken och arbetsmarknadspolitiken stor betydelse. Genom
insatser inom dessa politikområden påverkas löne- och räntenivån.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section57>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section58>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>29</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>samt
arbetskrafts- och kapitaltillgången. Av avgörande betydelse är också att
industripolitiken kompletteras med en kraftfull regionalpolitik. Jag vill
därför nämna atl jag avser återkomma till regeringen med förslag om en
regionalpolitisk proposition under nästa budgetår. För Sverige som Frihandelsnation
är också handelspolitiken av stor betydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill nu i korthet beröra vissa centrala frågor inom industripolitiken, som
enligt min mening nu bör ges en offensiv och långsiktig inriktning. Jag avser
därmed främst ätgärder för att främja utvecklingen av små och medelstora
företag samt ätgärder för att förse industriföretagen med erforderligt
riskkapital och för att stödja forskning och utveckling. Jag anser del
emellertid också nödvändigt att industripolitiken har Ullgång till vissa mer
defensiva ålgärder. Jag tänker främst på det statssubvenlionerade exportkreditsystemet,
vars syfte är att under en period av temporär internationell kreditkonkurrens,
underlätta utvecklingen för de branscher i vilka Sverige har långsiktiga
komparativa fördelar. Till den defensiva industripolitiken hör också de
särskilda åtgärder, som ibland kan behöva vidtas för att rekonstruera företag
och för att underlätta stmkturrationalisering i vissa branscher. Vidare kommer
jag att ta upp frågor om industripolitikens informationsunderlag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4.2
Kapitalförsörjning och riskfrågor</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
finansiella frågorna är centrala vid en analys av industrins utvecklingsmöjligheter.
Finansiella hinder kan på olika sätt hämma en önskad utveckling.
Lånefinansiering erbjuder normalt inte några större problem så länge företagen
kan presentera fullgoda realsäkerheter eller har en gynnsam vinstutveckling
och god soliditet. Finansieringssvårigheler uppslår normalt först vid
försörjningen med lån med hög risk och eget kapital.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
del nuvarande ekonomiska systemet finns starka incitament alt plöja ner vinsten
i respektive företag. Möjligheterna till skattefria avsättningar är stora.
Beskattade vinster används till att utöka det egna kapitalet snarare än till
utdelning. För aktieägare ger det normalt större behållning att få ul
avkastningen via värdestegring/realisationsvinstbeskattning än genom utdelning/inkomstskatt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Avsikten
bakom denna politik, som har en lång tradition i Sverige, har bl. a. varit atl
söka hålla kvar de vinster som genererats i företagen för att därigenom få en
säker och jämn försörjning med eget kapital. Ett system av detta slag skapar
dock en tendens till "inläsning" av kapitalet och kapitaltillväxten i
respektive företag. Man bibehåller sin egen kapitaltillväxt i förelaget men
får svårt att attrahera nytt kapital utifrån. Företagens substansvärde blir
ofta mycket större än dess marknadsvärde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
expansionspotentialer som finns i ett företag kan inte alltid förverkligas
enbart med den kapitalbas som genereras av egna vinster. Så länge expansionen
sker i jämn takt och ungefär likformigt i alla sektorer är</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section59>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section60>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>30</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>problemen
mindre men om tillväxtmöjligheterna - som situationen nu ter sig - är mera
ojämnt fördelade över branscher och företag kan en "inlåsning" av
detta slag skapa stora expansionshinder. Problemen för starkt expanderande
företag och för nystartade företag och andra mindre företag med smal kapitalbas
är uppenbara.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
företagen är kostnaderna för att finansiera sina kapitalbehov med lån avsevärt
lägre än genom aktieemission. Ersättningen till aktieägare måste tas av
beskattade medel. Möjligheten till s.k. Annell-avdrag har något minskat denna
kostnadsskillnad men effekten kvarstår i huvudsak. Svårigheterna att på
aktiemarknaden kunna placera större volymer och de höga kostnaderna för
finansiering genom aktieemission har gjort att tillskottet utifrån av riskkapital
är begränsat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
att det totala kapitalbehovet ökat snabbare än del egna kapitalet har
soliditeten långsiktigt sjunkit. Bakom detta ligger en tidigare snabb
investeringsökning och ökad kapitalintensitet, ett ökat behov av rörelsekapital
och etl ökat behov av immateriellt kapital, dvs. investeringar i forskning och
utveckling och marknadsorganisation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Soliditeten
utgör ett grovt mått på företagens förutsättningar för risktagande och
fungerar också som ett riktmärke för banker och andra kreditgivare i deras
långivning när inte säkerhet i realkapilal finns. En låg soliditet kan både
skapa svårigheter att få låna och minska företagens möjligheter att klara av
tillfälliga resultatförsämringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
finns också drag i utvecklingen som har förändrat företagens risksituation.
Marknaden har blivit mera osäker. Konkurrensen på världsmarknaden har hårdnat
i takt med att ny teknik allt snabbare blir tillgänglig för flera länder.
Produktutvecklingen och utvecklingen av ny produktionsteknik går nu snabbare
än förr. Kostnaderna för att utveckla nya produkter är slörre än tidigare. Den
tekniska komplexiteten har ökat och den snabbare produktcykeln ger kortare
pay-off-Uder. När del gäller anläggningsprojekt - som är en växande del av den
svenska industriproduktionen -tvingas huvudentreprenören till finansiella
engagemang och risker som successivt blir allt större i relation till
företagens egen tillverkningsandel av projektet. De immateriella
invesleringarna ökar. En sådan satsning ger avkastning i produktion och
lönsamhet på längre sikl. Betydande belopp måste dock i ett inledande skede
bindas i tekniska utvecklingsprojekt, syslemkunnande och maskinell utrustning i
samband med fortgående datorisering och automatisering av produktionen. Ett
problem för många företag kan i detta sammanhang vara att satsning av detta
slag inte genererar traditionella banksäkerheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
förändrade risksituationen i kombination med sjunkande soliditet ger en
besvärande situation. Ökade yttre riskförhållanden och minskad förmåga att ta
risker leder till en alltför försiktig hållning både hos företag och
kreditgivare och därigenom en obenägenhet till nya större satsningar. Speciellt
drabbas risksatsningar, t.ex. expansion på nya marknader och</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section61>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section62>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>31</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>utvecklandet
av nya produkter. En försiktighet av detta slag kan få oönskad effekt på den
industriella utvecklingen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Bankernas möjlighet,
incitament och villighet att ge lån på hög risknivå är begränsad. Bankernas
risktagande baseras dels på den lagstiftning om kapitaltäckning som finns till
insältarnas skydd, dels på bankernas möjligheter att följa utvecklingen av ett
företags engagemang. Från och med 1980 har bankernas möjlighet att ge
Bancokrediter utvidgats. Banklagsutredningen har därutöver fått
tilläggsdirektiv att pröva möjligheten att slopa eller modifiera kravet på
formell säkerhet för utlåningen. Samtidigt behöver möjligheterna ökas för
bankerna att i högre grad differentiera utlåningsräntorna efter risk. Åtgärder
pä dessa områden är viktiga om bankernas stora kapacitet för kreditbedömning,
problemlösning och uppföljning skall kunna utnyttjas effektivt i den framtida
strukturomvandlingen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>För alt belysa dessa
frågeställningar som berör bankernas roll i industripolitiken och för att få
underlag för ätgärder har nyligen en informell arbetsgrupp bildats med
deltagande av representanter för regeringskansliet, bankerna samt den större
och mindre industrin.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Ett ökat utbud av lån på
normala villkor löser emellertid inte problemen för de företag som på gmnd av låg
soliditet eller många riskengagemang inte ansett sig kunna ta ytterligare
engagemang även om dessa har hög förväntad lönsamhel. I dessa fall måste
finansiering av annat slag erbjudas - en finansiering som samtidigt minskar
företagens riskbelastning. Närmast till hands ligger då finansiering av
enskilda utvecklingsprojekt där också återbetalningen knyts till det enskilda
projektets framgång.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>STU arbetar med sådana
villkorslån när del gäller tekniskt utvecklingsarbete. Industrifonden och de
regionala utvecklingsfonderna kan också ge villkorslån för
produklutvecklingsstadiet. Beträffande dessa olika institutioner återkommer
jag strax med förslag. Nämnden för svensk projektexport inom Sveriges
Exportråd kan ge villkorslån till kostnaderna att utarbeta ett anbud när det
gäller slörre projekt.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Etablering på de
internationella marknaderna och samarbete med förelag i andra länder kan
innebära stora risker. Möjligheterna till samarbete på det nordiska planet
mellan företag med stora FoU- eller marknadsinvesteringar kan ge fördelar.
Bl.a. kan ett gemensamt uppträdande på marknaderna ge fördelar. Inom det
nordiska samarbetets ram har diskuterats gemensamma ansträngningar för
projektexport bl.a. genom stöd till konsultinsatser och bättre möjligheter för
Nordiska Investeringsbanken att finansiera gemensamma nordiska exportprojekt.
Även inom det bilaterala samarbetet diskuteras gemensamma statliga åtgärder för
att avlyfta risker i samband med utvecklingsprojekt av teknisk och kommersiell
art.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Möjligheterna atl öka
företagens risksatsningar genom att öka och modifiera utbudet av krediter med
villkoriig återbetalning och dylikt är dock begränsade. Enligt min uppfattning
har man med de former som nu finns tänjt denna möjlighet så långt som det är
lämpligt. Som jag tidigare har</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section63>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section64>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>32</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>framhållit måsle det huvudsakliga kostnadsansvaret för nya
satsningar ligga på företagen. Skulle riskavlyftet göras ännu större kan denna
princip lätt urholkas.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den helt
avgörande vägen för att öka företagens risksatsningar är därför att öka deras
försörjning med eget kapital. En målsättning bör vara att återställa
soliditeten i industriföretagen till den nivå som företagen hade från början av
1970-lalet - strax under 30%.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Flera ätgärder är nödvändiga för att öka strömmen av
riskkapital till näringslivet. Ersättningen till aktieägarna mäste överstiga
den ränta som kan erhållas för riskfria placeringar. En återgång till normal
lönsamhet och ett modifierat skattesystem är förutsättningar för delta.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det
sparande som skall generera riskkapitalet förväntas komma från olika håll.
Största delen kan liksom nu förväntas komma från företagssektorn genom att
vinster stannar kvar i företagen och genom att utdelning återinvesteras. Den
kraftiga riskkapitalökning som nu krävs erfordrar emellertid att en del
sparandeöverskott i andra delar av ekonomin tillförs industrin i form av
riskkapital. Det är min uppfattning att man bör söka stimulera hushållens
aktiesparande. De olika kapitalförvaltande institutioner som finns bör också
stimuleras till etl ökat aktieinnehav.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En särskild ny fond - en femte AP-fond - inriktad på de
mindre och medelstora företagens kapitalförsörjningsproblem övervägs f.n. av
ulredningen (E 1980:5) om de små och medelstora förelagens finansiella situation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill också erinra om atl utredningen (Fi 1975:03) om
löntagarna och kapitaltillväxten överväger andra former av individuellt och
kollektivt sparande.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En
återgång lill en normal lönsamhetsnivå, ett förändrat skattesystem, en effektiv
kapitalmarknad, ett ökat aktiesparande hos hushällen och de olika
kapitalförvaltande institutionerna inklusive ett eventuellt tillskapande av en
femte AP-fond för kanalisering av kollektivt sparande till aktiemarknaden samt
ett ökat sparande genom kooperativa företagsformer utgör enligt min mening den
huvudsakliga vägen för finansiering av industrins framlida expansion.
Industripolitiskt måste dessa frågor noga följas och om behov skulle uppstå
kompletteras med särskilda ätgärder via de industripolitiska institutionerna,
t.ex. Investeringsbanken, som kan tillhandahålla såväl aktiekapital som
lånekapital med eller utan formella säkerheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.3 Småföretagsfrågor</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Små och medelstora företag, dvs. företag med mindre än 200
anställda, spelar en viktig roll inom den svenska industrin. Jag använder i
fortsättningen benämningen småföretag för denna grupp av företag. Inom
tillverkningsindustrin sysselsätts ungefär en tredjedel av alla yrkesverksamma
i</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section65>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section66>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>33</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>småförelag.
Antalsmässigt är småföretagen hell dominerande. Deras belydelse för
utvecklingen inom näringslivet är stor. De är en viklig källa för leknisk
förnyelse och för nya affärsidéer. Småföretagen spelar i många fall en
avgörande roll för möjligheterna att erbjuda industrisysselsättning åt
människor pä mindre orter. Vidare fungerar de ofta som underleverantörer och
legotillverkare till större företag.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Riksdagen beslutade år
1977 om omfattande åtgärder för att främja de små och medelstora företagens
utveckling (prop. 1977/78:40, NU 1977/ 78:34, rskr 1977/78:110). Åtgärderna
inriktades bl. a. på områdena kapitalförsörjning, kapitalbeskattning,
företagsservice, exportfrämjande och förelagsmiljö. Åtgärderna utformades så
att de skulle jämna ut orättvisor mellan små och stora företag och hjälpa
småföretagen eliminera olika tröskelproblem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
skulle dock inte lyfta över företagsansvaret på samhällsorganen. Det ankommer
sålunda på förelagen själva all bestämma om de skall utnyttja de hjälpmedel
samhället ställer till förfogande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslagen
i 1977 års småföretagsproposition var ett första steg i ett fortlöpande
reformarbete på småföretagsområdet. Jag räknar med att en ny
småföretagsproposition skall kunna föreläggas riksdagen våren 1982. Avsikten är
att liksom år 1977 ta upp frågor inom olika områden som särskilt berör småföretagen.
Jag vill dock redan nu behandla några frågor inom industripolitiken som främst
avser småföretag.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>De småföretagsinriktade
insatserna inom industripolitiken sker främst genom de regionala
utvecklingsfonder som sedan den I juli 1978 finns i varje län. Fonderna har två
huvuduppgifter, nämligen företagsserviceverksamhet och kredilverksamhet.
Särskild uppmärksamhet skall därvid ägnas ät insatser inom områdena
produktförnyelse och marknadsföring samt etableringsfrämjande och
underieverantörsinriktade åtgärder. Hänsyn skall också tas till gällande
regionalpolitiska riktlinjer. Jag återkommer strax till förslag om ändrade
regler för fondernas verksamhet med s.k. produktulvecklingslån och vissa andra
frågor som gäller fondernas kreditverksamhet. När det gäller den allmänna
inriktningen och utformningen av de regionala utvecklingsfondernas verksamhet
räknar jag med att återkomma i den planerade småföretagspropositionen år 1982.
En utgångspunkt är därvid att de givna resurserna blir bäst utnyttjade om
fonderna inom givna ramar ges större frihet att själva fatta beslut om hur
resurserna skall användas. Mina förslag i dag ligger i linje med detta synsätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>År
1979 anvisades I milj. kr. för en försöksverksamhet med fördjupade
företagsserviceinsatser i samband med att löntagarägda företag bildades (prop.
1978/79:123 bil. 1, NU 1978/79:59, rskr 1978/79:415). Försöksverksamheten
skulle bedrivas av statens industriverk och vissa regionala utvecklingsfonder
i samråd med kooperationsutredningen (I 1977:01). Kooperationsutredningen har
därefter i betänkandet (SOU 1980:36) Arbetskooperation föreslagit fortsatt och
utvidgad försöksverksamhet. För </span></i><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3 Riksdagen 1980181. I saml. Nr 130</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section67>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section68>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>34</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>egen
del anser jag att det är viktigt att företag med annan ägarstruktur än den
gängse ges likvärdiga möjligheler att bildas och drivas. Den kooperativa
företagsformen är härvid av särskilt intresse. Inte minst för småföretag och
förelag med verksamhet som inte är särskilt kapitalintensiv torde denna
företagsform vara väl lämpad. Jag återkommer strax med förslag om fortsatt och
utvidgad försöksverksamhet på grundval av kooperationsutredningens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4.4
Teknisk forskning och utveckling</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Utnyttjandet
av ny teknik är centralt för den ekonomiska tillväxten. Särskill i det längre
perspektivet är forskning och industriellt utvecklingsarbete av avgörande
betydelse för industrins förnyelse och konkurtenskraft. Den nya teknik som vi
utnyttjar är i stor utsträckning tillgänglig för alla industriländer. Teknisk
utveckling är normalt en konUnuerlig process baserad på många successiva
förbättringar. Den tekniska informaUonen flyter i ganska jämn takt på olika
vägar till de länder som har kompetens atl tillgodogöra sig den. Många företag
och även länder kan leva hell på "importerad teknik". För ett land av
Sveriges typ är detta inte möjligt. För alt kunna bibehålla vår relaUva
levnadsstandard mäste ett betydande antal av våra företag besitta kompetens och
kunnande nära den teknologiska fronten. De tekniska möjligheterna skapas såväl
genom forskning som genom mer eller mindre forskningsoberoende uppfinningar.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har tidigare berört frågan om svensk industris långsiktiga komparativa
fördelar. Sveriges traditioneUa konkurrensfördelar i form av råvamlillgångar
och tillgång på billig energi har successivt minskat i betydelse. Samtidigt har
betydelsen av stordrift ©ch tillgång tiU en stor hemmamarknad ökad vilket
verkar till Sveriges nackdel. Jämfört med förhållandena på 1960-lalet har
konkurtensen hårdnat; konkurrerande industri finns nu inte bara i Västeuropa
och Nordamerika utan även i bl.a. Sydostasien och Sydamerika.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Detta
ställer ökade krav på strukturella förändringar och teknisk förnyelse av
svenskt näringshv. Ökad kunskap och förmåga att omsätta den i industriell
verksamhet är ett av de verksammaste medlen för att på längre sikl kunna
anpassa sig till nya fömtsättningar och vidmakthålla svensk industris
internationella konkurrenskraft. Tekniskt kunnande blir ett avgörande
konkurrensmedel för svensk industri i framtiden. Tekniskt industriellt
utvecklingsarbete blir därmed bland de viktigaste medlen för näringslivets
förnyelseprocess. Svensk industri satsar också betydande resurser på tekniskt
utvecklingsarbete. Del finns emellertid också flera starka skäl för att också
från samhällets sida resursmässigt stötta denna verksamhet. Samtidigt bör de
möjligheter till förnyelse och utveckling som teknikimport innebär utnyttjas.
Särskilt de mindre och medelstora företagen med begränsade egna
utvecklingsresurser bör kunna dra nytta av detta. Försöksverksamheten inom
Teknikimportkommittén (Dir I 1979:86) syftar till att stimulera sådan
teknikimport.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section69>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section70>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>35</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Industriellt utvecklingsarbete bör betraktas som en
investering. Sett ur samhällets synvinkel kan de koslnader som nu nedläggs
vägas mot den framtida nyttan för företag och konsumenter. Ett företag som
satsar på utvecklingsarbete väger huvudsakligen in framtida egna inkomster. Normalt
överstiger nyttan av en lyckad utvecklingssatsning den avkastning företaget kan
få. Flera företag tar upp den nya tekniken och får därigenom fördelar. Genom
konkurrensen pressas priserna ner Ull fördel för konsumenterna men till
förfång för det företag som har satsat på utvecklingsarbetet. Med patentskydd
ökar visserligen möjligheterna alt tillgodogöra sig det ekonomiska värdet av en
innovation, men alla utvecklingsresultat är inte patenterbara och patent ger
heller inte alltid ett tillräckligt skydd. Om ett företag inte får tillräckligt
stor del av det ekonomiska värdet i form av egna intäkter kommer investeringen
inte till stånd. Detta förhållande ger tendens till underinveslering i
industriellt utvecklingsarbete.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Begränsas
det samhällsekonomiska perspektivet till svenska konsumenter och företag,
minskas skillnaden mellan elt samhällsekonomiskt och ett företagsekonomiskt
betraktelsesätt. Detta gäller särskilt för utpräglade exportprodukter.
Tendensen till underinvestering kvarstår dock.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Stora
skillnader mellan ett samhällsekonomiskt och ett företagsekonomiskt
betraktelsesätt kan uppkomma för produkter som huvudsakligen går lill den
inhemska marknaden, speciellt om tekniken är svår att kommersialisera. Den kan
t.ex. vara lätt att kopiera och svår atl patentera. Stora delar av den
produktion som inriktas på inhemsk konsumtion upphandlas inom den offentliga
sektorn. Inom vissa områden finns stora köpare och gmpper av köpare som också
kan ta ansvar för teknikutvecklingen inom sina områden. Det ligger i deras eget
långsiktiga intresse. När det gäller telekommunikationer, vägar, järnvägar finns
huvudsakligen en enda upphandlande myndighet inom resp. område vilket skapar
goda förutsättningar för industriellt intressant teknikupphandling. Inom
sjukvårds- och utbildningssektorerna däremot är upphandlarsidan mera
splittrad.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det finns
många faktorer som pekar mot att svensk industri med dess traditionellt höga
tekniska nivå kommer att ställas inför en allt hårdare internationell
konkurrens på delvis nya villkor. Jag anser det nödvändigt för svensk industri
att denna konkurtens möts med ökade satsningar på tekniskt och kommersiellt
utvecklingsarbete.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Samhället
kan kortigera tendenserna till underinvestering genom att på olika sätt öka
utvecklingsinvesteringarnas lönsamhet och minska en del av riskerna. Problemen
är störst för företag som gör stora satsningar i relation till sin egen
storlek. Problemen kan därför vara störst för mindre och medelstora företag men
den stigande storleken i utvecklingsprojekten gör detta ocksä till ett problem
för större företag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ansvaret för forskning och utveckling har alltid varit
delat mellan staten och näringslivet. De statliga insatserna har framför allt
koncentrerats till att upprätthålla kunskapsbasen genom satsningar på
utbildning och grund-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section71>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section72>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>36</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>läggande
forskning inom högskolan. Den nationella forskningen har kanske — i varje fall
i ett mindre land med dess starkt begränsade resurser — sin största betydelse
genom den allmänna kompetens och utbildningseffekt den ger. Forskningsresultat
blir normalt tillgängliga för alla länder och ger ursprungslandet en mycket
begränsad fördel. Genom den nationella forskningen skapas emellertid
nödvändiga förutsättningar för att kunna tillgodogöra sig de
forskningsresultat som framkommer i andra länder. Den mera grundläggande
forskningen ligger långt frän ett kommersiellt utnyttjande. Enskilda förelag
kan inte normalt finansiera en sådan verksamhet och detta blir därför en
uppgift för företagen kollektivt eller ytterst för staten. Behovet av stöd till
enskilda uppfinnare och mindre förelag har också uppmärksammats på ett tidigt
stadium och en kraftig intensifiering av detta stöd har sketl under slutet av
1970-talet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
successivt försämrade soliditeten i svenska företag tillsammans med de allt
högre utvecklingskostnaderna har ökat behoven av stöd även för de störte
företagens utvecklingsarbete. Den försämrade soliditeten måste naturligtvis
angripas med generella ekonomisk-politiska åtgärder, men parallellt härmed, för
att uppnå ett resultat på kortare sikt, krävs mera riktade ålgärder inom det
industripolitiska området. Den försämrade finansiella basen i företagen kan
inle tillåtas äventyra de nödvändiga satsningar som behövs på teknisk
forskning och utveckling för alt vidmakthålla och stärka svensk industris
positioner i världen. Att bygga upp den lönsamhet och finansiella styrka i
företagen som erfordras för en sund utveckling av svenskt näringsliv är en
långsiktig process. Genom statligt stöd till utvecklingsarbetet i företagen kan
en del av hindren för ökade utvecklingssatsningar i företagen undanröjas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
kommer strax atl föreslå att de stora insatser som redan i dag görs av STU
fullföljs och vidareutvecklas genom ökade resurser. STU:s stöd avser de
tekniskt inledande faserna av innovationsprocessen. För faserna som följer
efter prototypstadiet, där STU:s slöd slutar, är de kommersiella riskerna
fortfarande betydande och kostnaderna högst avsevärda. Här kan Industrifonden
lyfta av en del av risken för företagen genom mjuka lån. Fonden tillkom år 1979
och är under uppbyggnad. Jag kommer därför atl föreslå att kraftigt ökade
resurser ställs till fondens förfogande. Jag kommer ocksä strax att lämna
förslag till nya regler för de regionala utvecklingsfondernas
produktutvecklingslån.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4.5
Exportkreditfrågor</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
samband med export av kapitalvaror har möjligheterna för leverantörerna att ge
långfristiga krediter blivit allt mer betydelsefulla. Det började med alt
varvsindustrin under 1960-talet offererade krediter till redare i samband med
försäljning av fartyg. Vissa länder började att med statliga medel subventionera
krediterna. Inom kort var andra länder tvungna alt</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section73>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section74>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>37</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>följa
efter. Till slut utnyttjade alla viktiga varvsländer finansieringsmöjligheterna
till all subventionera den egna varvsindustrin med hjälp av billiga krediter.
Numera är kreditkonkurrensen hård på hela kapitalvaruområdet. Flertalet
industriländer har system för subventionerade exportkrediter. Vissa
begränsningar i subventionerna har förhandlats fram på det internationella
planet genom den s. k. consensusöverenskommelsen inom ramen för OECD. Innan jag
närmare diskuterar konsekvenserna av den ökade kreditkonkurrensen för svensk
del villjag något beröra utvecklingstendenserna för den svenska
kapitalvaruexporten. Underiaget har hämtats från betänkandet (Ds 1 1980:24)
Subventionerade exportkrediter som nyligen avlämnats av 1980 års
exportkreditutredning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Den svenska exporten av
maskiner och transportmedel (exkl. fartyg) till u-länder har under perioden
1971-1978 enligt exportkredilutredningens bedömning hävdat sig relativt väl jämfört
med de europeiska industriländerna i genomsnitt, bortsett från den
latinamerikanska marknaden. De allra senaste åren har dock svensk industri
erhållit ett antal myckel stora order för den latinamerikanska marknaden. De
europeiska i-ländernas export har å andra sidan ökat i långsammare takt än de
utomeuropeiska i-ländernas (framför allt Japans) på samtliga utlandsmarknader
utom i Afrika. Enligt utredningens bedömning uppgick kapitalvaruexporten till
statshandelsländerna och u-länderna år 1979 till ca 13,8 miljarder kr. Detta
motsvarar ungefär 12% av den totala svenska varuexporten och knappt 5% av den
svenska industrins totala saluvärde. Andelen räknat i förädlingsvärde är något
mindre än andelen av exporten pä grund av det höga importinnehället i
kapitalvaror i allmänhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
enkätundersökning som utredningen genomfört visar alt ca 19% av den svenska
kapitalvaruexporten f. n. säljs med medel- och långfristiga krediter medan 81 %
säljs kontant eller med krediter understigande tvä år. De mindre och medelstora
företagen erbjuder medel- och långfristiga exportkrediter i mindre
utsträckning än de störte företagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
Sverige infördes år 1978 för en treårig försöksperiod ett system för statsstöd
lill finansiering av exportkrediter, del s. k. SEK-systemet. Systemet som jag
skall beskriva senare möjliggör för svenska företag att offerera statsstödda
exportkrediter till köpare i främst u-länder och statshandelsländer. Om del
kan antas att konkurtenter erbjuder statsstödd kredit kan svensk stalsstödd
kredit erbjudas köpare i i-länder.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Utnyttjandet av
SEK-systemet har ökat snabbt under den tid som systemet funnits. Av de
kontrakt med medel- och långfristiga krediter som företagen beräknades teckna
år 1980 refinansieras ungefär tre fjärdedelar i SEK-systemet. De statsstödda
exportkrediterna är starkt koncentrerade till de största företagen. Dessa
storförelags export innehåller emellertid också betydande leveranser från andra
företag, inte minst underleveranser från mindre och medelstora företag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
gäller de medel- och långfristiga exportkrediternas fördelning på</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section75>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section76>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>38</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>olika
länderområden visar en enkät som utredningen genomfört att ca 22% av de
kontrakt med medel- och långfristiga krediter som företagen beräknades teckna
under år 1980 gällde krediter till i-länder. Statshandelsländernas andel
utgjorde 28% medan resterande 50% var kontrakt på u-länder (framför allt i
Mellan- och Sydamerika).</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Det främsta skälet för
staten att gå in med statligt stöd till exportkrediterna är att den snedvridning
av konkurrensen som åstadkoms av andra länders temporära subventionssystem inte
bör leda till utslagning av de företag som verkar i branscher där Sverige har
långsiktiga komparativa fördelar. Det medför dock problem att avväga stödets
storlek i jämförelse med andra åtgärder som har liknande strukturella effekter,
t.ex. stöd till FoU-verksamhet. Dessutom kan del innebära att de svenska
företagens aktiviteter i alltför hög grad inriktas på betalningssvaga länder
vilket får besvärande konsekvenser för riskspridningen i den
kreditförsäkringsverksamhet exportkreditnämnden bedriver. Mot denna bakgrund
finns goda skäl för Sverige att även i fortsättningen slälla statsstödda
exportkrediter till förfogande för företag med goda framtidsutsikter. För att
värna om en viktig del av svensk industri avser jag alt i det följande närmare
ta upp frågan om förlängning av det s. k. SEK-systemet m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag vill dock starkt
betona all anslrängningarna att komma Ull rätta med de snedvridande
exportkreditsubventionerna genom internationella överenskommelser måste
fortsätta med all kraft.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I detta sammanhang vill
jag understryka betydelsen av atl de svenska underleverantörernas ställning
stärks. Svenska verkstadsföretag är i stor utsträckning beroende av
underleverantörer bland de mindre och medelstora företagen. Samtidigt har
andelen utländska insatsvaror ökat i vissa branscher på senare år. Jag avser
att ta upp diskussion med företrädare för industrin och de fackliga
organisationerna om ett åtgärdsprogram. En informell arbetsgrupp har bildals.
Jag avser atl återkomma till denna fråga i samband med alt jag tar upp frågan
om behandlingen av de utländska varor som finansieras med statsstödda
exportkrediter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4.6
Bransch- och företagsinriklad stödverksamhet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
senaste årens omfattande industripolitiska stöd till branscher och företag med
akuta omstrukturerings- eller överlevnadsproblem speglar givetvis de speciella
problem som har drabbat industrin under denna period. Problemen har som jag
lidigare nämnt lett till osedvanligt stora och akuta svårigheier för många
företag samtidigt som efterfrågan på arbetskraft i långsiktigt expansiva
företag har varit exceptionellt låg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
olycklig kombination av olika faktorer, nämligen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'>—<span
style='font-family:Verdana'>omvärldsproblem; tillväxten i OECD-området
stagnerade,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'>—<span
style='font-family:Verdana'>konjunkturproblem; kostnadsproblematiken 76-78,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'>—<span
style='font-family:Verdana'>strukturproblem; behov att omstrukturera en större
del av vår industri än någon gång tidigare,</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section77>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section78>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>39</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>-
systemproblem; låg soliditet, låg riskbenägenhet, svaga ekonomiska</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>incitament,
gjorde att vi under senare delen av 1970-talet hamnade i problem av ett helt
annat slag än tidigare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Syftet
med de ålgärder som staten då tvingades sätta in var att rädda de delar av
krishotade branscher och företag som bedömdes vara långsiktigt
konkurrenskraftiga,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>att
underlätta sådana omstruktureringar som kunde stärka konkurtens-kraften på
längre sikt,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>att
se Ull att omslmklureringen skedde i sådan takt atl den friställda
arbetskraften kunde nyttiggöras i andra verksamheter utan längre mellanliggande
perioder av arbetslöshet och utan alltför omfattande fiyltningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Både
samhällsekonomiska och sociala skål låg således bakom åtgärderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
september 1979 tillkallade dåvarande chefen för industridepartementet en
utredning (Industristödsutredningen, I 1979:17) med uppgift att analysera
effekterna av industripohtiska stödverksamheter av icke-permanent karaktär.
Utredningen överlämnade den 15 januari 1981 ett arbetsmaterial innehållande en
redogörelse för några av 1970-talets icke-permanenia industristödsinsatser
samt prehminära överväganden kring dessa och deras effekter. Utredningens
arbetsmaterial har varit föremål för diskussion vid en hearing som inom ramen
för näringspohtiska rådets verksamhet anordnades med företrädare för
näringliv, banker, fackliga organisationer etc. Några konkreta förslag har
industristödsutredningen ännu inte redovisat. Utredningen kominer senare att
överlämna sina slutsatser och förslag. Då remissbehandling skett avser jag att
återkomma j frågan. Av utredningens hittills presenterade material och de
diskussioner som förts i anslutning till detta liksom av andra utredningars
resultat kan emellertid redan nu vissa slutsatser dras.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Omställning av industrin
kräver alltid ett betydande handlingsutrymme i form av tid och ekonomiska
resurser för att bli effektiv. Strukturomvandlingstakten inom svensk industri
har historiskt och vid en internationell jämförelse varit hög. Ett villkor för
alt upprätthålla en hög stmklurom-vandlingstakt har dock varit en jämn tillväxt
i ekonomin. På denna punkt har fömtsättningarna för genomförande av önskvärd
stmkturomvandling förändrats under den senaste femårsperioden. EnUgl min mening
kan inte utan allvarliga följder arbetsställen läggas ned i snabbare takt än
vad som motsvarar tillväxten i kvarvarande och nya företag. Sker della kan
arbetslösheten Öka snabbt och de negativa effekterna på produktion och bytesbalans
bli stora. Om stimulans sätts in för att absorbera denna arbetskraft i andra
sektorer, t. ex. den offentliga sektorn, kan det bli betydande problem alt i
ett senare skede återföra motsvarande arbetskraft till induslrin. Samtidigt
måste man undvika att krympningen av icke konkurrenskraftiga sektorer fördröjs
på ett sätt som försvårar expansionen i tillväxtsektorer, t.ex. genom brist på
yrkeskunnig arbetskraft.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section79>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:8.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section80>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>40</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Överföring
av arbetskraft från krympande till växande delar av industrin är förenad med
betydande tröghet. Den svenska industrin är geografiskt starkt spridd vilket
försvårar en omställning. Ett nytt drag i omstruktureringsproblematiken är
också att de svaga delarna av industrin ofta har specialiserad arbetskraft med
högre löner än genomsnittet vilket försvårar arbetskraftens yrkesmässiga
röriighet. Delvis kan detta vara etl resultat av att offentliga subventioner
har satts in.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vissa
yttre faktorer som t. ex. den dämpade utvecklingen i OECD har vi små
möjligheter att påverka. När det gäller strukturproblem och systemproblem bör
åtgärder för att minska deras negativa inverkan snarast inledas. Problem av
dessa slag tar dock lång tid att åtgärda. Man kan därför inte utesluta atl
Sverige ånyo hamnar i en situation som till en del liknar den under våren
1976-1978. Detla understryker det angelägna i att snabbt arbeta sig bort från
denna risk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Gmndläggande
är att den allmänna ekonomiska politiken inriktas på ett sådanl sätt att den
kostnadsproblematik som genererades 1975-1976 inte upprepas, att
inflationstakten hålls nere och att tillväxten i ekonomin är hög. En sådan
politik underlättar en ökad strukturell omvandling. Med en politik som förstärker
företagens lönsamhet och soliditet skapas en bättre grund för företagen själva
atl klara en omstrukturering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är från samhällets synpunkt önskvärt att företag som förändrar sin
produktionsinriktning med omfattande konsekvenser för sysselsättningsläget
genomför dessa förändringar i en takt som underlättar arbetskraftens övergång
till ny verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
denna bakgrund ämnar jag inom kort inhämta regeringens bemyndigande att
tillkalla en kommitté med uppgift att förutsättningslöst utreda frågan om
avsättning av medel till särskilda trygghetsfonder, som kan disponeras för
förlängda uppsägningslider och avgångsvederlag för övertalig personal eller
för etablering av ny produktion och för investeringar i ny verksamhet. Som
villkor för avsättning av sådana medel bör i så fall gälla att samråd skett och
medgivande inhämtats från representanter för de anställda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Chefen
för arbetsmarknadsdepartementet kommer enligl vad jag har inhämtat inom kort
bl. a. att föreslå riktlinjer för särskilda arbetsmarknadspolitiska ålgärder
för att underlätta omställningen vid strukturförändringar av stor betydelse för
lokala arbetsmarknader. Vid strukturomvandling bör enligt min mening de
arbetsmarknadspolitiska åtgärderna vara det primära komplementet lill de
åtgärder som företagen själva vidtar. 1 vissa fall kan de
arbetsmarknadspolitiska åtgärderna behöva kompletteras med regionalpolitiska
åtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
regionalpolitiska stödmedlen är uppbyggda främst för att hjälpa till att skapa
ökad sysselsättning i de regioner som har långsiktiga arbetsmarknadsproblem
orsakade av exempelvis den sedan länge minskande sysselsättningen inom jord-
och skogsbruket och av en alltför låg industriell</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section81>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section82>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>41</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>tillväxt.
Åtgärderna syftar till alt överbrygga nackdelar som beror på sådana
gmndläggande faktorer som liten industriell erfarenhet, otillräckligt utbildad
arbetskraft, långa avstånd, högre kostnadsläge och större risktagande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Regionalpolitiken
har följaktligen alltsedan begynnelsen på 1960-talet varit inriktad på främst
skogslänens inre delar. En successiv utvidgning av stödområdena har dock skelt
och i dag finns vissa stödområden även i södra Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Det behov av snabb
stmkturomvandling av det svenska näringslivet som jag tidigare beskrivit kommer
sannolikt att innebära ökade långsiktiga sysselsättningsproblem inom områden
som traditionellt inte har omfattats av regionalpolitiken. På grund av stora
eller många induslrinedläggningar kan även orter utanför stödområdena komma att
få långsiktigt allvariiga sysselsättningssvårigheter. Jag är här angelägen atl
påpeka att regeringen redan nu när sådana svårigheter inträffar har möjligheler
att använda sig av det regionalpolitiska stödet. Regeringen har exempelvis
riksdagens fullmakt att när def gäller lokaliseringsstöd tiU företag ge
maximalt stöd även utanför stödområdena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är samtidigt viktigt att påpeka att både de begränsade statsfinansiella
resurserna och hänsynen till de bestående allvariiga problemen inom
stödområdena förutsätter en noggrann prövning av när det kan vara motiverat
atl använda regionalpolitiskt stöd på orter utanför stödområdena. Situationen
på sådana orter bör med hänsyn till de relativt korta avstånden bedömas med
utgångspunkt i hela arbetsmarknaden inom pendlingsavstånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
synpunkter jag nu redovisat återspeglar i huvudsak de riktlinjer som regeringen
hittills följt. I samband med de förslag om regionalpolitiken som regeringen
har för avsikt att framlägga under nästa riksmöte kan det finnas anledning för
mig att återkomma till denna fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis
innebär vad jag här anfört att strukturomvandlingen och de problem för
anställda och berörda orter som denna i de enskilda fallen kan skapa i första
hand bör bemästras genom insatser från företagen själva och genom
arbetsmarknadspolitiska och i vissa fall regionalpolitiska insatser.
Undantagsvis måste staten emellertid av samhällsekonomiska och sociala skäl
också vara berett att lämna särskilt företags- eller branschstöd. Det senare
brukar ske inom ramen för de s. k. branschprogrammen, till vilka jag strax
återkommer. Några bestämda kriterier för när företags-eller branschstöd är
berättigade kan enligt min mening inte ställas upp. Samhällsekonomiska och
sociala skäl måste från fall till fall vägas mot de negativa effekterna av alt
intervenera i marknadsekonomin. Stöd till enskilda företag kan leda lill
konkurtensproblem och försening av omstrukturering av de berörda företagen.
Överföringen av livskraftiga delar av företagen till nya effektivare
konstellationer kan fördröjas. Attityderna till förändringssituationer kan
påverkas negativt genom vetskapen att problemen kan lösas genom stödåtgärder.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section83>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section84>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>42</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Industristödsutredningen
har pekat på vissa motiv för förändringar i hantering av sådana staUiga
insatser i krisföretagen som man ansett som motiverade. Vidare har en särskild
utredare studerat vissa frågor belräffande handläggningen av obeståndsärenden
m. m. (Ds 1 1981:</span><span lang=EN-US style='font-family:Verdana'>1) </span><span
style='font-family:Verdana'>Rådrumsstöd och handläggning av obeståndsärenden
m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Industristödsutredningen
anför att en finansiell rekonstruktion genom konkurs eller ackord i allmänhet
synes kunna förbättra förutsättningarna för fortsatt drift och reducera behovet
av framlida ytterligare stödinsatser.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag delar denna
uppfattning. Jag vill emellertid erinra om att fall kan finnas där en konkurs
eller ackord skulle få sådana konsekvenser i olika avseenden atl elt annat
förfaringssätt är motiverat.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Industrislödsulredningen
har också pekat på att möjlighelen att skilja den operativa hanteringen av
rekonstmklionsföretagen från den politiska beslutsnivån bör övervägas. Jag
delar induslristödsutredningens uppfattning. I linje med della kommer jag i
det följande atl föreslå en ökad delegering av beslut om eftergift av
lokaliseringslån.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
många sammanhang har det ställts krav på att ett särskilt organ för att hantera
krisföretag - ett rekonstmkUonsbolag - skapas. Även andra lösningar kan tänkas
i samma syfte. Företagsobeståndskommittén (Fi 1976:03) utreder f. n. detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
speciella fall kan en finansiell rekonstruktion kräva att staten går in som ägare.
Jag anser dock i likhet med industristödsutredningen alt statligt
ägareengagemang i krisföretag i största möjliga utsträckning bör undvikas. Om
statligt ägande förutsätts bör detta redan i förväg beräknas bli av temporär
karaktär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Branschprogrammen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
de riktlinjer som gäller för branschprogrammen är dessa tidsbegränsade
insatser under en omställningsperiod för att främja konkurrenskraften inom
vissa branscher. Ätgärderna avses upphöra när utvecklingen inom en bransch
vänts till en normal situation jämfört med den övriga industrin eller när
konkurtenskraften inom en bransch inte längre anses kunna återvinnas. Ett
program kan självfallet också avbrytas oavsett branschens läge om det står
klart att ytterligare branschfrämjande åtgärder inte kan ge tillräckliga
effekter i förhållande till insatserna på branschens konkurtenskraft. Ett
exempel på program som har upphört är ätgärderna för järn- och
metallmanufakturindustrin, som upphörde år 1979. Vidare har i
budgetpropositionen (prop. 1980/81: 100 bil. 17 s. 42) föreslagits att programmet
för gjuteriindustrin skall börja trappas ned och avslutas efter ytterligare tvä
budgetår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
vilken mån utvecklingen inom olika branscher kan komma att slälla krav i
framtiden på branschfrämjande åtgärder kan inte överblickas nu. Jag vill dock
stryka under att en strävan bör vara atl nu löpande branschprogram efer hand
kan avbrytas. Elt avskaffande av branschprogrammen helt</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section85>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section86>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>43</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>eller
delvis behöver dock inte innebära att åtgärder av liknande karaktär helt
upphör. Sålunda bör exempelvis stöd till marknadsföringsarbete på
exportmarknaderna för branscher som tidigare omfattats av särskilda program i
framliden kunna ingå i det allmänna exportfrämjandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4.7
Industripolitikens informations- och utredningsbehov samt myndighetsorganisation</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att kunna bedöma behovet av särskilda industripolitiska insatser krävs en
fortlöpande bevakning av fömtsättningarna för den industriella utvecklingen.
Den sker f. n. framför allt inom industridepartementet och SIND samt genom den
industripolitiska utredningsverksamhet som sker i kommilléform i anslutning
lill industridepartementet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
industridepartementet sker bevakningen genom den breda kontakt med
industriföretagen som den löpande verkamhelen ger. Genom lokaliseringssamrådel
hålls exempelvis löpande kontakt med 150 slörre industrikoncerner. Genom de
olika branschråden hålls löpande kontakt med flera stora branschers
företrädare. Till detta kommer den stora mängd kontakter i samband med atl
olika frågor behandlas i departementet eller på initiativ av företagen själva.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
särskild utredare har på regeringens uppdrag analyserat behovet av elt
förbättrat informationsunderiag. Utredarens överväganden finns i betänkandet
(Ds 1 1980:17) Att utveckla en långsiktig industripolitik. En sammanfattning av
betänkandel och remissutfallet åter finns i bilagorna 19 och 20. Utredningen -
som tagit arbetsnamnet KIPI - framhåller att informationsbehovet i hög grad
beror på vilken industripolitisk strategi som väljs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
anser i likhel med utredningen atl den industripoliliska utredningsverksamheten
i större utsträckning än tidigare bör inriktas på att följa och analysera
utvecklingen på för svensk industri viktiga områden i andra länder. Vidare bör
de långsiktiga utvecklingsperspektiven ges en väsentligt ökad tyngd. Kunskap om
industriella utvecklings- och förändringsprocesser och vilka verkningar olika
samhällspolitiska åtgärder har på dessa bör förbättras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Studier
av detla slag sker redan i viss utsträckning inom SlND:s planerings- och
utredningsbyrå samt i olika utredande kommittéer och i andra tillfälliga former
genom industridepartementets försorg. Den nuvarande utredningsverksamheten med
syfte att skapa underlag för en långsiktig och övergripande industripolitik är
emellertid splittrad och utan kontinuitet. Den förekommer i vissa fall i en
besvärande konkurrens med lösningar av mer kortsiktiga problem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att komma till rätta med dessa problem avses ett struktursekretariat inrättas
inom industridepartementet. Jag återkommer strax till denna fråga.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section87>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section88>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>44</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har tidigare berört vikten av framförhållning när det gäller den tekniska
forskningen. Det är viktigt att hålla en viss grundläggande kompetens inom ett
mycket brett område. Samtidigt bör dock prioritering ske mot bakgrund av en
bedömning av på vilka teknikområden svensk industri har stora
utvecklingspotentialer. För att skapa underiag för en sådan prioritering och
för att få en bättre samordning mellan de forsknings- och utbildningsinsatser
vid de lekniska högskolorna som sker inom ramen för anslag under
utbildningsdepartementets huvudtitel och de forsknings- och utvecklingsinsatser
som görs med stöd av industridepartementets anslag avser jag att inom kort
föreslå regeringen att bemyndiga mig att tillkalla ett särskill industriellt
och tekniskt råd knutet till industridepartementet. Rådet avses bli vara elt
diskussionsforum för tekniska forsknings- och utvecklingsfrågor med både
utbildnings-, forsknings- och industriintressen representerade. Ett sådant råd
blir ett viktigt kontaktorgan mellan departementen, industrin och den tekniska
forskningen. Jag har i denna fråga samrått med chefen för
utbildningsdepartementet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill också kort kommentera den industripolitiska myndighetsorganisaiionen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Statens industriverk
inrättades år 1973 (prop. 1973:41, NU 1973:54, rskr 1973:225) som central
myndighet för industri-, energi- och mineralpolitiska frågor. Under de år som
förflutit sedan verkets tillkomst har förändringar genomförts eller föreslagits
för flera delar av verksamheten. Bl. a. föreslås i (prop. 1980/81:90) om
riktlinjer för energipolitiken att större delen av industriverkets energibyrå
förs över till en nybildad myndighet, statens energiverk. Vidare överförs
verkets enhet för företagsutveckling (SIFU) genom beslut (prop. 1979/80:88, NU
1979/80:41, rskr 1979/80: 274) till den självständiga Stiftelsen Institutet för
Företagsutveckling under första halvåret 1981, Jag återkommer strax med
förslag rörande den mineralpolitiska myndighetsorganisationen, som innebär att
industriverkets mineralbyrå förs bort från verket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
förändringarna kommer industriverket att i högre grad än tidigare inriktas pä
främjandet av de små och medelstora företagen. Dessa företag spelar ofta en
avgörande roll för möjligheterna att erbjuda sysselsättningstillfällen på
mindre orter. Stödet till småföretagen har därför även en väsentlig
regionalpolitisk betydelse. En ökad samordning mellan närings- och
regionalpolitiken i dessa delar framstår som både naturlig och önskvärd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
betänkandet (SOU 1971:69) Näringspolitiken - ny verksorganisation, den s.k.
KK-utredningen, som utgjorde det huvudsakliga beslutsunderiaget då statens
industriverk bildades år 1973, föreslogs bl.a. att handläggningen av de
lokaliseringspolitiska frågorna skulle föras över från arbetsmarknadsstyrelsen
till det nya näringspolitiska verk som utredningen skisserade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissopinionen
var delad beträffande frägan om en överflyttning av</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section89>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section90>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>45</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>lokaliseringsstödet
från arbetsmarknadsstyrelsen till industriverket. Flera av av de instanser som
var negativa till förslaget ansåg dock att frågan borde tas upp till förnyad
prövning då de regionalpolitiska riktlinjerna i stort samt arbetsfördelningen
mellan departementen fastställts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligl
min mening har utvecklingen efter år 1973 väsentligt rubbat de förutsättningar
på vilka 1973 års beslut om den näringspolitiska verksorganisationen vilade.
Enligt min mening är tiden nu mogen att ånyo överväga lämplighelen av att
överföra de regionalpolitiska frågorna från arbetsmarknadsstyrelsen lill
industriverket. Dessa överväganden får ankomma pä den kommitté med uppgift att
se över arbetsmarknadsstyrelsens uppgifter och organisation som jag har
erfarit att chefen för arbetsmarknadsdepartementet avser begära regeringens
bemyndigande att få tillkalla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill också kort kommentera erfarenheterna av lokaliseringssamrådet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
träffade 1976—1977 överenskommelser med Sveriges Industriförbund resp.
Kooperativa Förbundet och Lantbrukarnas Riksförbund om elt samråd i
lokaliseringspoliUska frågor med de industriföretag som inom landel
sysselsätter minst 500 anställda. Ca 150 industrikoncerner/ företag har sedan
undertecknat en skriftlig förbindelse att delta i samrådet. En delegation för
lokaliseringssamråd svarar inom industridepartementet för denna verksamhel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringens
överenskommelser om lokaliseringssamråd med de slörre industriföretagen tillkom
under en period då man antog en fortsatt kontinuerlig Ullväxt av industrins
investeringar och sysselsättning. Verkligheten i form av den allmänna
ekonomiska utvecklingen har därefter blivit en annan. Sedan
lokaliseringssamrådel inleddes har sysselsättningen inom industrin minskal med
ca lOOOOO arbetstillfällen och industrins investeringar minskat med ca 30% i
fasta priser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lokaliseringssamrådet
har trots dessa omständigheter enligt min mening visat sig kunna fylla en
viktig funktion som kontakt- och informationskanal mellan regeringen och de
slörre industriföretagen. Under de rådande omständigheterna har samrådet spelat
en viktig roll när del gällt alt från regeringens sida med de enskilda
företagen diskutera investeringar, strukturförändringar, omlokaliseringar,
åtgärder för att mildra effekterna av sysselsältningsinskränkningar etc.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
svaga utvecklingen av industrikonjunkturen under perioden med åtföljande
bransch- och stmklurkriser har dock varit en bidragande orsak Ull alt frågor
rörande enskilda företags planer på förändring av verksamheten, t.ex. i form
av investeringar eller sysselsältningsinskränkningar, starkt påverkats av
hänsyn lill allmänna bransch- och strukturaspekter. Företagen har även visat
elt posilivt intresse av atl inom samrådets ram diskutera sina planer från etl
vidare industripolitiskt perspektiv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
min mening finns anledning atl ta fasta på de goda erfarenheterna av
lokaliseringssamrådet som kanal för kontakter mellan regeringen och de</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section91>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section92>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>46</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>större industriföretagen samt vidareutveckla det
ytterligare. De senaste årens struktur-, bransch- och företagskriser, som ofta
drabbat utsatta orter och regioner, har visat atl behovet av sådana kontakter
är stort, samt att det är viktigt att de äger rum kontinueriigt och inte
uteslutande i akuta krissituationer.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ett
vidareutvecklat och intensifierat samråd med de slörre industriföretagen bör
kunna tjäna såväl deras som samhällets intressen. Genom samrådet förbättras
regeringens kännedom om sådana förhållanden inom industrisektorn som kan vara
av betydelse vid utformning av mål och medel för närings- och
regionalpolitiken. Samtidigt ges tillfälle att förmedla information till
industrin beträffande statsmakternas mål och medel för den industriella och
regionala utvecklingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5 De regionala utvecklingsfondernas verksamhet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.1 Organisatoriska frågor</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sedan den 1 juli 1978 finns en regional utvecklingsfond i
varje län. Fonderna, som bl.a. övertog de tidigare företagareföreningarnas uppgifter,
är stiftelser med staten och resp. läns landstingskommun och i förekommande
fall kommun utanför landsUng som huvudmän. Till grund för verksamheten ligger
avtal mellan slalen och resp. landstingskommun samt Gollands, Malmö och
Göteborgs kommuner om bildande av regionala utvecklingsfonder. Verksamheten i
fonderna regleras av avtalen och de i avtalen fastställda stadgarna. Fondernas
statligt finansierade kreditverksamhet regleras genom förordningen (1978:506)
om kredilslöd genom regional utvecklingsfond. Avtalen gäller t.o.m. den 31
december 1982. De förlängs därefter i perioder om tre år, om inte uppsägning
sker av någondera parten. Uppsägning skall göras senast ett år innan en ny
avtalsperiod inleds.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag avser
att i annat sammanhang föreslå regeringen att staten före utgången av år 1981
säger upp samUiga avtal om av regionala utvecklingsfonder. På så sätt ges
möjlighel att i nya förhandlingar under år 1982 göra de ändringar i avtal och
stadgar som erfarenheterna av verksamheten kan motivera. SIND har nyligen
påbörjat en utvärdering av fondernas verksamhel. Utvärderingen beräknas vara
slutförd under hösten 1981. Jag räknar med att på grundval av bl.a. denna
utvärdering ta upp frågan om allmän inriktning och utformning av
utvecklingsfondernas verksamhet våren 1982. Jag vill framhålla att avsikten med
en avlalsuppsägning är att träffa nya avlal där erfarenheterna av den bedrivna
verksamheten tas till vara.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag vill
dock redan nu något närmare beröra frågan om sammansättningen av styrelserna i
de regionala utvecklingsfonderna. F. n. utses styrelser-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section93>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section94>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>47</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>na
av resp. läns landstingskommun samt i förekommande fall kommun utanför
landsting. Val förtättas enligt bestämmelserna i kommunallagen (1977:179). I
samband med beslutet att inrätta utvecklingsfonderna uttalade jag (prop.
1977/78:40 bil. 1) att styrelsen borde bestå av personer med praktisk
erfarenhet från främst industriell verksamhet eller bank- och försäkrings
väsen. Den borde vara väl förtrogen med länets näringsliv och därför utgöras av
personer med professionellt företagskunnande, t.ex. företagsledare, företrädare
för de anställda eller företagens organisationer. Även företrädare för
landstingets förvaltningsutskott eller personer som annars har en ställning som
ger överblick över den regionala näringspolitiken borde kunna ingå i
slyrelsen. Vidare borde beslut om styrelsens sammansättning fattas på länsnivå
och av landslingen. Det borde dock ligga i landsUngens intresse att vid valet
av styrelseledamöter samråda med företagens och de anställdas organisationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
alt göra ytterligare påverkan av organisationerna möjlig, kan enligt gällande
avlal en särskild beredningsgmpp inrättas. Beredningsgruppen skall forfiöpande
kunna delta i kansliets beredning av de ärenden som skall behandlas i
styrelsen, I beredningsgrappen skall ingå verkställande direktören samt två
företrädare för företagamas organisaUoner och två företrädare för
arbetstagarnas organisationer. En beredningsgrupp skall inrättas om en av
huvudmännen begär det. Enligt avtalen fömtsätts att båda huvudmännen normalt
kan nå samstämmighet i sina bedömningar av behovet av beredningsgmpp. Hittills
har inga sådana beredningsgmpper inrättats.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Frågan om sammansättningen
av utvecklingsfondemas styrelser behandlades av riksdagen senast våren 1979
med anledning av motion 1978/ 79:1519. I motionen yrkades att riksdagen hos
regeringen skulle anhålla om förslag om vidgad representation för de fackliga
organisationerna och företagarorganisationerna i de regionala
utvecklingsfondernas styrelser. Riksdagen uttalade (NU 1978/79:59, rskr
1978/79:415) att regeringen borde vidta åtgärder i den riktning som angavs i
motionen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag har tidigare redovisat
(prop. 1979/80:100 bil. 17 s. 53) atl statssekreteraren i
industridepartementet i brev till samtliga berörda landsting och kommuner bl.a.
har erinrat om möjligheten att inom ramen för gällande avtal och stadgar vid
val Ull styrelse för tiden 1980-1982 låta de fackliga organisationerna bli
företrädda i utvecklingsfondernas styrelser. Samtidigt anmälde jag att jag
avsåg att återkomma till regeringen i frågan när jag närmare hade analyserat
hur de nyvalda styrelserna var sammansatta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har nu haft kontakt med samtliga övriga huvudmän i denna fråga. Mitt intryck är
att styrelserna är sammansatta på ett sådant sätt att de grundläggande
principer, som jag nyss redogjorde för, är tillgodosedda. Jag anser därför alt
riksdagens uttalande inte bör föranleda någon ytterligare åtgärd från
regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill i detta sammanhang nämna att TCO i skrivelse till regeringen har</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section95>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section96>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>48</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>hemställt
att staten som huvudman skall begära att beredningsgrupper tillsätts i samtliga
regionala utvecklingsfonder. Vid min förfrågan har samtliga övriga huvudmän
motsatt sig att beredningsgrupper inrättas. Jag finner därför inte anledning
att ta några ytterligare initiativ i denna fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-family:Verdana'>5.2
Utvecklingsfondernas produktutvecklingslån</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
Ijuli 1973 infördes en möjlighet till kreditstöd till produktutveckling i det
skede av ett utvecklingsprojekt då de tekniska riskerna kunde bedömas som små
men betydande kommersiella risker ännu kvarstod. En särskild myndighet, statens
utvecklingsfond (SUFO), inrättades för atl handlägga stödet (prop. 1973:41, NU
1973:54, rskr 1973:225). SUFO:s ändamål blev att stödja riskbelonade
investeringar inom industrin för utveckling av nya produkter, processer eller
syslem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Stödet
fick formen av lån med villkorlig återbetalningsskyldighet, dvs. SUFO:s
lånefordran kunde efterges, helt eller delvis, om projektet misslyckades. Stor
frihet gavs att anpassa lånens löptider, amorteringsvillkoren och tidpunkterna
för räntebetalning till projektens återbetalningsförmåga och företagens
situation i övrigt. SUFO lade i regel en särskild riskpremie på 25% lill
kapitalet för att bl. a. kompensera för de stora kreditrisker som var förenade
med verksamheten. Stödets storlek skulle i varje låneärende begränsas så att
låntagaren själv fick bära en del av risken. Vidare bestämdes att royalty
eller annan löpande ersättning lill SUFO kunde utgå då det gällde projekt som
uppnådde kommersiell exploatering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
I juli 1978 upphörde SUFO i samband med att dess verksamhet regionaliserades
och övertogs av de då nybildade regionala utvecklingsfonderna (prop.
1977/78:40 bil. 1, NU 1977/78:34, rskr 1977/78: 110). Samfidigt utvidgades
ändamålet med stödet till att omfatta även rena marknadsföringsinvesteringar.
Återbetalningen av lånen förutsattes normalt ske med en viss procent av
projektens omsättning. För att lånen (s. k. produktutvecklingslån) inte skulle
snedvrida konkurrensen gentemot andra lånemöjligheter fastställdes kravet att
en riskpremie på mellan 10 och 25% skulle läggas till lånebeloppet. Gällande
regler återfinns i förordningen (1978:506) om statligt kredilslöd genom
regional utvecklingsfond.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SIND
har gjort en utredning om denna låneform. Resultatet av utredningen har
redovisats i rapporten (SIND 1980:13) De regionala utvecklingsfondernas
produktutvecklingsverksamhet - utvärdering och förslag lill ålgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
liden den 1 juli 1973-den 31 december 1979 har SUFO och utvecklingsfonderna
betalat ut produktulvecklingslån på 129 milj. kr., varav endasi 5 milj. kr. har
återbetalats under samma lid. Enligt industriverket hänger den låga
återbetalningen samman med bl.a. lånekonstruktionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Verket
föreslår därför en ny låneform som innebär alt länen blir billigare</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section97>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section98>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>49</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>för
låntagaren, vilken dock samtidigt får högre krav på sig att betala tillbaka
lånet. De väsentliga förändringarna föreslås vara att man tillåter en
utvecklingstid på 3—5 år som är hell räntefri samt att den särskilda riskpremien
slopas. Lånets nominella storlek hålls oförändrad under utvecklingstiden,
varefter återbetalningen sker med fasta amorteringsbelopp i stället för att som
f.n. baseras på nettofaktureringen. Vidare föreslås att lånet skall kunna
finansiera mellan 50 och 90% av de lotala projektkostnaderna. Liksom tidigare
skall lånet vara knutet till projektet, vilket innebär att lånet kan avskrivas
om projektet misslyckas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Flertalet
remissinstanser anser att reglerna för stödet bör ändras. Remissopinionen är
emellertid splittrad vad gäller industriverkets förslag till ny
lånekonstruktion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
anser att fondemas engagemang i småförelagens produktutvecklingsarbete utgör
ett värdefullt inslag i deras verksamhet. Sedan denna typ av villkoriiga lån
till produktutveckling började handläggas av fonderna år 1978 har stödet i
väsentligl högre grad än tidigare kunnat utnyttjas även utanför
storstadsområdena, inte minst i skogslänen. Regionaliseringen av SUFO har
således fått avsedd regionalpolitisk effekt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
min mening bör fonderna även i fortsättningen kunna stödja riskbelonade
investeringar för utveckling och marknadsföring av nya produkter, processer
och system liksom marknadsinvesteringar i övrigt. Detta har heller inte satts
ifråga av SIND eller remissinstanserna. Jag vill betona att
produktutvecklingslånen kan användas även för att finansiera riskfyllda
exportprojekt eller andra marknadsföringsåtgärder. Fonderna har möjlighel att
samråda med Sveriges exportråd i sådana ärenden. Jag vill i detta sammanhang
erinra om att chefen för handelsdepartementet inom kort kommer redovisa vissa
förslag om exportfrämjande åtgärder med särskild inriktning på små och
medelstora förelag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
av industriverket redovisade låga återbetalningen har tagits upp av flera
remissinstanser. Bl.a. RRV och Svenska uppfinnarföreningen påpekar alt
återbetalningsprocenlen inte är ett relevant mått på effektiviteten hos denna
typ av lån. Jag delar denna uppfattning. Utvecklingsprojekt av del slag det här
är fråga om är dessutom i regel mycket tidskrävande. Eftersom den nuvarande
låneformen, i synnerhet efter SUFO:s regionalisering, har tillämpats under så
pass kort tid, finner jag det vara svårt att redan nu med säkerhet avgöra i
vilken utsträckning själva lånevillkoren har verkat hämmande pä
återbetalningen. Däremot finns skäl att tro att nuvarande länekonstruktion har
uppfattats som kostsam och därför begränsat intresset för denna stödform. Det
är därför enligt min mening befogat att försöksvis pröva något andra regler för
stödgivningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Jag
anser att följande riktlinjer bör vara vägledande för stödets framlida
utformning. Målet med verksamhelen bör som tidigare vara alt stimulera och
effektivisera arbetet med produktutveckling och marknadsföring i små och
medelstora förelag. Fonderna bör stödja sådana lovande men risk-</span></i><i><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>4 Riksdagen 1980/81. I saml. Nr
130</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section99>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section100>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>50</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>fyllda
projekt som utan stöd inte skulle kunna genomföras. Stödet bör fungera så alt
det lyfter av en del av företagets/innovatörens risk med projektet. Det innebär
alt stödet som hittills bör förknippas med villkorlig äterbetalningsskyldighet.
Låntagaren bör finansiera en rimlig del av den tolala utvecklingskostnaden på
annal sätt än genom kreditstöd från fonden eller andra samhällsorgan. Enligt
min mening bör fondernas produktutvecklingslån som hittills i normalfallet
svara för högst 50% av den beräknade utvecklingskostnaden. Högre andel än 50%
bör säledes beviljas endast i rena undanlagsfall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
är vidare väsentligt atl stödet inte utformas så att det uppfattas som oskäligt
dyrt för stödmoltagaren. En sådan ordning leder lätt till atl företagen
avskräcks från att satsa på riskfyllda utvecklingsprojekt. Ett stöd som är
kostsamt men förknippas med stora möjligheter till avskrivning kan tendera att
efterfrågas för att finansiera huvudsakligen projekt med små möjligheler att nå
kommersiell framgång. Andra riskfyllda men mer realistiska projekt kan i vissa
fall komma alt finansieras med t.ex. fondernas rörelselån men ofta riskera att
inte komma lill stånd. I likhel med SIND och flera remissinstanser anser jag
att någon speciell riskersättning inte skall belasta projekt finansierade med
produktulvecklingslån.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Liksom
bl. a. STU anser jag å andra sidan att det ligger en fara i att göra stödet så
billigt alt del snedvrider konkurrensen gentemot andra finansieringsformer. En
alltför låg kostnad för produktutvecklingsstödet gör att företagen efterfrågar
detla för alt finansiera projekt som bör kunna finansieras på den ordinarie
lånemarknaden eller med rörelselån från utvecklingsfonderna. Resultatet blir
bl.a. onödigt förhandlingsarbete och gränsdragningsproblem för fonderna. Jag
förordar därför i motsats till SIND att ränta på utbetalt belopp som tidigare
bör debiteras och läggas till kapitalet även under den första s. k.
utvecklingstiden. Det ankommer pä resp. utvecklingsfond att från fall till
fall bestämma vilken ränta som skall debiteras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
likhet med flera remissinstanser anser jag det vara en viktig princip att
sättet för återbetalning av stödet liksom hittills i möjligaste mån anpassas
till resp. projekts förmåga att generera intäkter och därmed till möjligheterna
att betala tillbaka stödet. Det bör kunna avtalas att återbetalningen beräknas
som en viss procentsats av nettofaktureringen eller i form av annan löpande
ersättning till utvecklingsfonden. Del är i dessa fall naturligt att
återbetalningen påbörjas först sedan projektets resultat har börjat utnyttjas
kommersiellt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
vissa fall kan det dock passa såväl företaget som fonden bättre att, som i
industriverkets förslag till länekonstruktion, lägga upp en plan med regelbundna
årliga avbetalningar. Det bör då slå fonden fritt att bestämma om en sådan
ordning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SIND
föreslår vidare att utvecklingsfonden och stödmottagaren efter normalt tre års
utvecklingstid skall avgöra om projektet är lyckat eller inte. I samband därmed
skall fonden besluta om eventuell avskrivning av sin</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section101>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section102>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>51</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>fordran.
Enligt min mening kan det i många fall vara svårt alt redan efter så kort tid
med säkerhet avgöra om projektet har lyckats eller inte. Jag räknar med att
fonden i normalfallet behöver avvakta ytterligare några år innan beslut fattas
om avskrivning av länet. Jag vill dock betona vikten av att fonden och
låntagaren från början klart avtalar om villkoren för eventuell eftergift av
fondens fordran.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
viktig princip bör vara att utvecklingsfonderna själva har en långtgående
frihet att anpassa såväl sättet för återbetalning som övriga stödvillkor lill
de omständigheter som råder i det enskilda stödärendet. Enligt min mening kan
en alltför slor centralstyrning onödigtvis byråkratisera handläggningen av
stödet och därmed hämma effektiviteten i småföretagens
produktutvecklingsarbete.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>F. n. kan
utvecklingsfonderna bevilja rörelselån och/eller produktutvecklingslån på
totalt 500000 kr. till en och samma låntagare utan att samråda med SIND resp.
STU. Jag kommer i det följande alt föreslå en höjning av denna gräns till I
milj. kr. vad gäller rörelselånen (avsnitt 5.3). Jag förordar att det
obligatoriska samrådet med STU i fortsättningen gäller produktutvecklingslån
som överstiger 1 milj. kr. Detta hindrar givetvis inle att det hittillsvarande
samarbetet mellan STU och fonderna även beträffande mindre projekt fortsätter
och vidareutvecklas. Vidare delar jag SIND:s bedömning att samrådet mellan
fonderna i stödärenden kan behöva öka. Verket kan i samråd med STU medverka till
en ökad samordning mellan fonderna i dessa frågor.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Några remissinstanser
påpekar att stödet, trots att det är villkorligt, normalt bokförs som en skuld
hos mottagaren. Företagets utvecklingskostnader kan däremot inte alllid tas
upp som en tillgång i balansräkningen, vilket kan skapa soliditetsproblem hos
främst mindre, nystartade företag. Vissa förslag till stödkonstruktioner förs
fram i syfte att undvika detta problem. Vissa skattemässiga konsekvenser av
olika stödformer ses f. n. över av bidragsskattekommittén (B 1980:01). När del
gäller frågan om företagens soliditet villjag efter samråd med chefen för
justitiedepartementet anföra följande.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Stödformerna lån och
bidrag med villkoriig återbetalningsskyldighet har kommit till allt störte
användning under senare tid. Syftet med dessa stödformer är i allmänhet att
avlasta stödmottagaren risken för ett misslyckat utvecklingsprojekt. Stödet är
i regel knutet lill elt visst projekt och återbetalningsskyldigheten faller
bort om projektet misslyckas. Exempel på sådana stödformer är stöd som lämnas
av STU och Industrifonden samt de regionala utvecklingsfondernas
produktutvecklingslän. För vissa typer av stöd, främst större företagsspecifika
lån, har dock ålerbetalningsskyl-digheten knutits till låntagarens framtida
resultatutveckling eller beslut om aktieutdelning. En tredje typ av län med
villkorlig återbetalningsskyldighet är regionalpolitiskt slöd i form av
avskrivningslän av del slag som infördes den I juli 1979. Dessa lån skiljer sig
från de andra typerna av lån med</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section103>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section104>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>52</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>villkorlig
återbetalningsskyldighet genom att de skrivs av i de fall projekten lyckas och
ger den avsedda regionalpolitiska effekten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bokföringsnämnden
har utfärdat anvisningar om redovisning av statliga stöd. Enligt anvisningarna
skall lån och bidrag med villkorlig äterbetalningsskyldighet som används för
definierade projekt redovisas som skuld i balansräkningen hos
låntagaren/bidragsmottagaren till dess den låne- resp. bidragsgivande
myndigheten har fattat beslut om eftergift av lånet resp. att bidraget inte
skall krävas åter. De kostnader som svarar mot lånet eller bidraget kan
aktiveras i balansräkningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
problem som påpekas av några remissinstanser gäller den redovisningsmässiga
behandlingen av bidrag och lån med villkoriig återbetal-ningsskyldighel. Ett
exempel är aktiebolagslagens regler om likvidationsskyldighet. Syftet med
reglerna torde vara alt skydda fordringsägarna mot att det egna kapitalet
urholkas. Det kan dock finnas skäl att i det sammanhanget bedöma lån med
villkorlig återbetalningsskyldighet pä annat sätt än vanliga lån. En översyn av
hur sådana lån skall behandlas i redovisningshänseende kommer mot denna
bakgrund att göras inom regeringskansliet. Jag räknar med att regeringen
därefter får anledning att återkomma till frågan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SIND
förordar att redan beviljade produktutvecklingslån och lån från SUFO anpassas
till de förändrade reglerna för stödel. Det ankommer pä resp. utvecklingsfond
och låntagare att genomföra eventuellt omförhandling av slödvillkoren. Det
ankommer på SIND att ge ut råd och anvisningar i kreditfrågor. Verket kan
sålunda i samråd med STU bistå fonderna med rekommendationer vad gäller nämnda
övergångsanordningar liksom löpande handläggningsfrågor, juridiska problem som
är förknippade med stödverksamheten etc. Trots den betydande regionala frihet
som jag förordar, räknar jag med att verkets samordnande roll kan bidra till
att de stödvillkor som tillämpas av enskilda fonder inte skiljer sig i sådan utsträckning
att företag i vissa län uppfattar systemet som orättvist.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Såväl
SIND som flera remissintanser tar upp frågor som rör fondernas resurser för
verksamheten med produktutvecklingsstöd. Vissa fonder för fram önskemål om
särskilda bidrag för att täcka förluster i verksamheten med denna lyp av
riskfyllda avskrivningslån. Jag är inte beredd att föreslå etl system med
sådana föriusttäckningsbidrag. Fonderna bör som hittills själva svara för
täckning av förluster inom ramen för sina totala kreditmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
gäller frågan om personal för fondernas handläggning av produktutvecklingslån
ankommer det på den enskilda utvecklingsfonden att självständigt prioritera
inom ramen för sina totala resurser. I likhet med bl.a. utvecklingsfonden i
Stockholms län anser jag att en s.k. projektledningshjälp i många fall kan
leda till bättre möjligheler för utvecklingsprojekt att lyckas och därmed även
bidra till ökad återbetalning av produktutvecklingslånen. Jag återkommer strax
med förslag om försöksverksamhet med projektledningshjälp i vissa utvecklingsfonder
(avsnitt 8.6).</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section105>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section106>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>53</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
ankommer pä regeringen att närmare utforma de regler för produktutvecklingslånen
som skall gälla i framtiden. I likhet med STU anser jag att stödvillkoren bör
utvärderas efter någon tid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5.3 Övriga
kreditfrågor</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
övergår nu till att behandla vissa andra frågor som rör de regionala
utvecklingsfondernas kredilverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>F.n.
kan utvecklingsfonderna lämna rörelselån och/eller garanti för lån till en och
samma låntagare på högst 500000 kr. I undantagsfall kan större lån eller
garantier lämnas, efter hörande av SIND. Med hänsyn till den fortlöpande
penningvärdeförändringen sedan fonderna bildades och till att fonderna bör ha
en stor självständighet förordar jag atl lånegränsen per företag höjs till 1
milj. kr. Liksom hittills bör lån och/eller garantier på högre belopp kunna
lämnas ut om det finns särskilda skäl till det och då efter hörande av SIND.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
ankommer på resp. utvecklingsfond att fastställa säkerheter för rörelselån.
Normalt accepteras relativt svaga säkerheter och därmed betydande
kreditrisker. 1 vissa fall skulle ett företags utveckling kunna underlättas om
utvecklingsfonden hade möjlighet att bevilja företaget lån utan krav på
säkerheter. Enligt min mening bör fonderna därför ges möjlighet alt i särskilda
fall lämna s. k. föriagslån. Sådana län har sämre förmånsrätt än samtliga
övriga borgenärers fordringar och kommer i riskhänseende närmast det egna
kapitalel. Det bör ankomma på regeringen eller myndighel som regeringen
bestämmer att utforma närmare regler för fondernas verksamhet med förlagslån.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sedan
våren 1980 kan utvecklingsfonderna teckna egna lånegarantier (prop. 1979/80:101
bil. 8, NU 1979/80:32, rskr 1979/80:172). Systemet bygger i stort på den
ordning som gäller för statliga s. k. industrigarantilån. Av praktiska skäl kan
bankernas engagemang gentemot företagen i vissa fall ta formen av s. k.
bankgaranti i stället för rena krediter. Även för sådana engagemang kan
samhället behöva gä in och förstärka bankernas säkerheter. Sedan den 1 juli 1980
kan statlig garanti lämnas som säkerhet inte bara för krediter utan även för
bankgaranti (prop. 1979/80:100 bil. 17, NU 1979/80:43, rskr 1979/80:395; SFS
1980:472). Endast ett fåtal sådana statsgarantier har hittills beviljats.
Enligt min mening bör även utveck-hngsfonderna kunna bevilja garanti för
bankgaranti, såvida de allmänna fömtsättningarna för kredilslöd av
utvecklingsfonderna är uppfyllda. Jag förordar atl riksdagens godkännande
härtill inhämtas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5.4 Utvecklingsfondernas
samarbete med Sveriges Investeringsbank AB</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
övergår nu till att behandla vissa frågor som rör de regionala
utveck-hngsfondernas samarbete med Sveriges Investeringsbank AB. Investe-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section107>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section108>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>54</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ringsbanken
samverkar sedan år 1974 med företagareföreningarna/utvecklingsfonderna när det
gäller kreditgivning till små och medelstora företag. Med låneutredningar frän
fonderna som huvudsakligt beslutsunderlag kan fondernas rörelselän (på f.n.
högsl 500000 kr.) kombineras med lån från Investeringsbanken på f. n. högst 1 milj.
kr. Fonden svarar för hantering av säkerheter, uppföljning m. m. T. o. m. år
1980 hade banken beviljat ca 450 sådana lån på totalt ca 230 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Enligt vad jag har erfarit
har Investeringsbanken för avsikt att erbjuda fonderna etl utvidgat samarbete.
Banken avser atl till mindre förelag, efter förberedande utredningar från
fonderna, lämna s.k. förlagslån - dvs. lån utan säkerhel med en förmånsrätt
närmast före det egna kapitalet i företagel. För att få utrymme för den nya
verksamheten behöver banken vidgade möjligheler att lämna lån ulan säkerheter,
vilket kräver en ändring av bankens bolagsordning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del anser jag att det är värdefullt om Investeringsbanken i ökad
utsträckning lämnar riskvilliga län till de mindre företagen. Det ankommer på regeringen
atl besluta om godkännande av erforderlig ändring i bankens bolagsordning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:20.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>6
Stöd tili småföretagsinriktade regionala utvecklings- och investmentbolag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill nu ta upp vissa frågor om regionala utvecklings- och investmentbolag.
Sådana bolag har under de senaste åren med statligt stöd i olika former
inrättats i olika delar av landet. Jag anser det lämpligt att nu lämna en
samlad redogörelse för statens åtgärder på delta område. Redogörelsen bygger
bl.a. på rapporten (SIND 1980:14) Regionala utvecklingsbolag -problem och
möjligheter. Jag vill i detta sammanhang också erinra om att regeringen har
fått framställningar från länsstyrelser m.fi. om att inrätla ylterligare
regionala utvecklings- och investmentbolag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>År
1977 bildades ett investmentbolag knutet till Norrbottens Järnverk AB (prop.
1976/77:125, NU 1976/77:40, rskr 1976/77: 345). För ändamålet anslogs 25 milj.
kr. som medelstillskott till Statsföretag AB. Bolaget som numera heter
Regioninvest i Norr AB, tillfördes ytterligare 75 milj. kr. genom beslut våren
1979 (prop. 1978/79:127, NU 1978/79:45, rskr 1978/ 79: 322). I samband därmed
uttalades alt en utvärdering av verksamhelen skulle ske före utgången av år
1981.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Regioninvest
är numera helägt dotterbolag till Statsförelag. Verksamhetsområdet omfattar
Nortböttens län. I Regioninvests styrelse finns representanler för
moderbolaget, regeringskansliet samt regionala och fackliga intressen.
Styrelsen beslöt våren 1979 att bolaget i första hand skall satsa på ny
verksamhet, dvs. bedriva projekt och utredningsverksamhet</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section109>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section110>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>55</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>som
skall resultera i företagsetableringar där Regioninvest kan ingå som delägare.
Bolaget skall också genom olika sökprocesser tillföra regionens företag nya
produkter genom produktutveckling, licensförmedling etc. Vidare skall bolaget
stödja en god infrastruktur i Norrbotten och stimulera länets industriella
verksamhet genom stöd till marknadsföring av företagens produkter. Slutligen
skall bolaget i undantagsfall ta på sig uppdrag av rekonstruktionskaraktär. Vid
årsskiftet 1980-1981 hade Regioninvest 13 helägda och 6 delägda dotterbolag.
Antalet anställda inom företagsgruppen var 340 personer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksdagen
beslöt år 1977 att Svenska industrietableringsaktiebolagets (Svetab)
nyetableringsfrämjande verksamhet försöksvis skulle organiseras inom ramen för
tvä särskilda regionala dotterbolag till Svetab (prop. 1977/ 78:40 bil. 1, NU
1977/78:34, rskr 1977/78:110). Investmentbolagens insatser skulle koncentreras
till två geografiska regioner, Värmland/Bergslagen och mellersta Nortland.
Varje bolag tillfördes ett eget kapital på 20 milj. kr. Verksamheten startades
den I juli 1978. 1 samband med beslutet att inrätla bolagen uttalades att en
utvärdering av verksamheten skulle göras efter en ivåårsperiod. Våren 1979 beslöt
riksdagen att inrälta ytterligare två regionala investmentbolag som dotterbolag
till Svetab (NU 1978/79:59, rskr 1978/79:145). Dessa bolag tillfördes vardera
ett eget kapital på 15 milj. kr. Samtidigt anvisade riksdagen 5 milj. kr. för
höjning av aktiekapitalet i moderbolaget Svetab och I milj. kr. för bolagets
kontaklskapande verksamhel för att spåra upp intressanta projekt. Regeringen
beslöt alt de nya bolagens verksamhetsområden skulle omfatta i huvudsak
Södermanlands, Östergötlands och Gotlands län resp. Jönköpings, Kronobergs,
Kalmar och Blekinge län. De båda nya bolagens verksamhet startade under hösten
1979.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fömtom
de regionala bolagen bildades år 1978 ylterligare ett dotterbolag till Svelab.
Delta dotterbolag, Investkontakt AB, arbetar på uppdrag främst av Svetabs
regionala investmentbolag med den kontaklskapande verksamhelen i systematiska
former. Personer med planer på att utveckla sin affärsverksamhet kan härigenom
få hjälp med att analysera sina förutsättningar, att diskutera behovet av att företagsledningen
skaffar sig kompletterande kompetens och att påbörja arbetet med affärsplaner.
Detta sker i seminarieform för atl sedan leda över i förhandlingar om finansiering.
Investkontakts verksamhet finansieras delvis genom bidrag från statens industriverk
som belastar anslaget Bidrag till regionala utvecklingsfonder m.m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
regionala Svetabbolagens affärsidé är att som minoritetsintressent investera
riskkapital i tillväxtföretag. Det sker normalt i form av vinstandelslån med
konverteringsrätt så att lånen kan konverteras till aktier. Engagemangen är
avsedda att vara tidsbegränsade och majoritetsägaren skall kunna lösa ut det
regionala Svetabbolaget när detta ter sig lämpligt från affärsmässig synpunkl.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section111>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section112>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>56</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
årsskiftet 1980- 1981 hade ca 160 personer deltagit i Investkontakts
seminarieverksamhet. De fyra regionala bolagen hade engagerat sig finansiellt
i sammanlagt 10 projekt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>År
1978 föreslogs i prop. 1978/79:49 om vissa varvsfrågor bl.a. att särskilda
statliga investmentbolag skulle bildas för envar av Göteborgsregionen,
Uddevallaregionen och Malmö—Landskronaregionen. För ändamålet beräknades 75
milj. kr. Vid riksdagsbehandlingen anförde näringsutskottet att det bästa
resultatet skulle uppnås om resp. regional utvecklingsfond, som har kännedom
om de lokala förhållandena, fick avgöra hur det föreslagna beloppet skulle
användas. Fonden kunde då själv besluta om investmentbolag skulle bildas och
hur omfattande verksamheten skulle bli. Vidare ansåg utskottet atl möjligheterna
lill samarbete med Svetab borde undersökas. Riksdagen anslöt sig till
utskottets mening (NU 1978/ 79:17, rskr 1978/79:115). Regeringen beslöt
därefter att tillföra den regionala utvecklingsfonden i Malmöhus län 35 milj.
kr. och den regionala utvecklingsfonden i Göteborgs och Bohus län 40 milj. kr.
i särskilt medelstillskott. Beloppen fick användas dels för att bilda
investmentbolag, dels för utvecklingsfondens reguljära utlåning i vissa
kommuner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Malmöhus
läns utvecklingsfond har därefter bildat ett dotterbolag, Mal-möhusinvest AB,
och avsatt högst 35 milj. kr. för dess verksamhet. Göteborgs och Bohus läns
utvecklingsfond har bildat ett dotterbolag. Start Invest AB, och avsatt 15
milj. kr. för dess verksamhet. De båda bolagens verksamhetsområden omfatlar de
kommuner som närmast berörs av omstmkturering av varvsindustrin i
Malmö-Landskronaområdet resp. Göteborgs-Uddevallaområdet. Bolagens verksamhet
har hittills varit av begränsad omfattning. Något närmare samarbete med Svetab
har inle kommit till stånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
samband med att SSAB Svenskt Stål AB bildades år 1978 inrättades två
utvecklingsbolag med syfte att stimulera etablering av nya företag och utveckla
befinlliga företag inom främsl Borlänge och Ludvika resp. Oxelösunds kommuner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bolaget
med verksamhet främst i Borlänge och Ludvika kommuner. Dala Invest AB, ägs
numera av de nämnda kommunerna, SSAB, Stora Kopparbergs Bergslags AB samt
lokala avdelningar av Svenska gruvindu-slriarbetareförbundet. Svenska
metallindustriarbetareförbundet. Svenska industritjänstemannaförbundet,
Sveriges arbetsledareförbund och Sveriges civilingenjörsförbund. Stora
Kopparberg avsatte 10 milj. kr. för Dala Invests verksamhet under en
femårsperiod. Något statligt finansiellt stöd lämnades inte i samband med att
Dala Invest bildades. År 1979 beslöt dock riksdagen med hänvisning till det
dåliga sysselsättningsläget i Boriänge och Ludvika kommuner att den regionala
utvecklingsfonden i Kopparbergs län skulle Ullföras ett särskilt
medelstillskott av 7,5 milj. kr. (prop. 1978/ 79:126, NU 1978/79:43, rskr
1978/79: 369). Fonden fick använda beloppet dels för bidrag till Dala Invest,
dels för sin reguljära utlåning i de berörda</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section113>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section114>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>57</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>kommunema.
Utvecklingsfonden har därefter beslutat atl lämna 5 milj. kr. som bidrag till
Dala Invest.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Dala
Invests verksamhet är främst inriktad på att finna nya produkter, produktidéer
och affärsidéer samt alt få del av avkastningen vid framgångsrik exploatering
av dessa. SIND har i rapporten (SIND PM 1980:21) Dala Invest — etl regionall utvecklingsbolag
under uppbyggnad lämnat en redogörelse för bolagets verksamhet från starten
fram till våren 1980. Av rapporten framgår att upphovsmännen till de
produktidéer som Dala Invest har prövat, i stor utsträckning önskar överlämna
hela exploateringsansvaret till Dala Invest för att själva kunna fortsätla alt
utveckla nya idéer. Dala Invests verksamhet har därigenom i huvudsak blivit att
ta aktivt och ägarmässigt ansvar för etableringsprocessen. Riskvillig finansiering
i kombination med delansvarig projektledning har blivit Dala Invests affärsidé.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Dala
Invest hade våren 1980 engagerat sig ekonomiskt i 26 projekt. Engagemangen
omfattar såväl majoriletsägda rörelsedrivande dotterbolag som förvärv av olika
typer av rättigheter till nya produkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bolaget
med verksamhet i Oxelösunds kommun, Oxelöinvest AB, ägs av kommunen, SSAB och
de lokala fackliga organisationerna. Gränges AB avsatte 7,5 milj. kr. för
Oxelöinvests verksamhet under en femårsperiod. Något statligt finansiellt stöd
har ännu inte lämnats lill Oxelöinvest. Regeringen har dock nyligen i prop.
1980/81:67 om vissa frågor angående stålindustrin m. m. föreslagit atl 20 milj.
kr. ställs till regeringens förfogande för medelstillskott till
utvecklingsbolag med verksamhet i Borlänge, Ludvika och Oxelösunds kommuner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Våren
1979 beslöt riksdagen efter olika motionsyrkanden att anvisa medel för att
bilda två regionala utvecklingsbolag, ett i Jämtlands län och ett i
Västerbottens län (NU 1978/79:59, rskr 1978/79:415). För ändamålet anvisades 5
milj. kr. per bolag. Sedan frågan beretts ytterligare inom
industridepartementet beslutade statsmakterna år 1980 om ytterligare kapitaltillskott
till bolagen och om den närmare inriktningen av bolagens verksamhet (prop.
1979/80:125 bil. 11, AU 1979/80:29, rskr 1979/80:362). Vardera bolaget
tillfördes därigenom ytterligare 25 milj. kr. under en femårsperiod. Dessa
medel skall räknas av mot den ram för beslul om regionalpolitiskt slöd som
riksdagen tidigare har fastställt (prop. 1978/ 79:112, AU 1978/79:23, rskr 1978/79:435).
Avtal har vidare träffats mellan staten och landstingskommunerna i de båda
länen. Enligt avtalen skall resp. landsting lämna bidrag med 5 milj. kr. under
en femårsperiod till resp. bolags verksamhet. Vidare har avtal träffats mellan
staten och vissa banker med verksamhet i de berörda länen. Enligt avtalen skall
bankerna reservera ett visst belopp för kreditgivning utan särskild säkerhet
till utvecklingsprojekt som utvecklingsbolagen engagerar sig i.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
båda bolagen, som har namnen Z-Invest AB resp. AC-lnvest AB, har nyligen
startat sin verksamhet. Av vad jag anförde i prop. 1979/80: 125 (bil.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section115>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section116>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>58</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>11)
framgår att tyngdpunkten i verksamhelen skall avse produktutvecklingsprojekt.
Det finns således stora likheter mellan inriktningen av Dala Invests verksamhet
och den planerade verksamheten i Z-Invest och AC-lnvest.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I detla sarnmanhang bör
också nämnas alt Företagskapital AB, som bildades år 1972 och ägs till hälften
av staten och till hälften av affärsban-kema, medverkar vid finansieringen av
riskkapital till små och medelstora företag (prop. 1972:101, NU 1972:44, rskr
1972:265). Genom beslut år 1977 (prop. 1977/78:40 bil. 2, NU 1977/78:34, rskr
1977/78:110) gavs bolaget ökade möjligheter att förvärva minoritetsandelar och
lämna lån mot panträtt i ett företags aktier.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Fömtom de nu nämnda
bolagen, som staten i olika former har stött finansiellt, har några landsting
beslutat bilda regionala utvecklingsbolag. Även vissa kommuner har bildat bolag
med likartad verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Av redogörelsen framgår
att staten genom beslut under de senaste fem åren genom kapitaltillskott på
sammanlagt ca 300 milj. kr. har slött tio regionala utvecklings- och
investmentbolag. Gemensamt för bolagen är att de syftar till att medverka i den
industriella förnyelsen. De flesta har tillkommit för att möta akuta eller
bestående sysselsättningsproblem i vissa regioner. När det gäller
verksamhetsinriktning, arbetsformer, organisation, finansiering etc. har dock
bolagen givits eller själva valt olika utformning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller verksamhetsinriktningen kan två huvudlinjer utskiljas. Den ena
representeras främst av Svetab och innebär en tyngdpunkt på finansiering av
riskkapital i småföretag. Den andra linjen representeras främst av Dala Invest
och innebär en koncentration till produktutvecklingsprocessen med aktivt
deltagande, även ägarmässigt, i hela processen. De olika
verksamhetsinriktningarna har också medfört skillnader i arbetssätt. Sålunda
strävar Svetab efter att som minoritetsintressent samarbeta med personer med
utpräglade entreprenörsegenskaper, dvs. med intresse och förmåga att genomföra
sina idéer. Stor uppmärksamhet ägnas därför äl bedömning av samarbetspartnern.
Dala Invest har däremot kommit att självt få rollen av entreprenör i samarbete
med produktutvecklare som själva inte vill eller kan driva sina projekt vidare.
Regioninvest har efter hand också medverkat i projekt med syfte att förbättra
den industriella miljön inom verksamhetsområdet. 1 fråga om huvudmannaskap
finns stora skillnader. Regioninvest och Svetab ingår i Statsföretagskoncernen.
De nyligen bildade Z-Invest och AC-lnvest ägs direkt av staten genom fonden för
statens aktier. Malmöhusinvest och Start Invest ägs av den regionala
utvecklingsfonden i resp. län. Dala Invest ägs av kommuner, fackliga
organisationer och två stora industriföretag, av vilka det ena är
halvstat-ligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
SIND:s rapport Regionala utvecklingsbolag - problem och möjligheter (SIND 1980:
14) konstaterades att det ännu är för tidigt att dra några</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section117>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section118>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>59</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>definitiva
slutsatser om de regionala inveslment- och utvecklingsbolagens verksamhet.
Eftersom bolagen har olika modeller för sin verksamhet, är det viktigt atl
följa utvecklingen i de befintliga bolagen för atl så småningom närmare
analysera de erfarenheter som kan dras av deras verksamhet. SIND anser alt inga
nya regionala inveslment- och utvecklingsbolag bör bildas innan sådana
erfarenheter har vunnits.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag vill i detta
sammanhang nämna att jag avser att senare idag föreslå regeringen atl avge
proposition om vissa varvsfrågor, m.m. Jag kommer därvid att förorda att högst
100 milj. kr. av anslaget Bidrag till Svenska Varv AB för budgetåret 1980/81
överförs till ett planerat etableringsbolag med syfte att utveckla näringslivet
i Landskronaregionen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Som jag har anfört har
slaten under de senaste åren med betydande belopp medverkat till atl bilda ett
anlal regionala inveslment- och utvecklingsbolag. Bolagen har tillkommit under
skilda omständigheter och har olika inriktning, verksamhetsformer, organisation
etc. Jag anser det vara värdefullt att olika modeller för sådna bolag får
prövas prakUskt. Liksom SIND anser jag dock att ytterligare erfarenheter av de
befintliga bolagen bör vinnas innan frågan om att inrätta nya sådana bolag tas
upp till prövning. Därvid kan också behov av och former för samordning bedömas.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag vill dock redan nu
någol beröra de regionala utvecklingsfondernas roll som huvudman för
inveslment- och utvecklingsbolag. Enligt min mening bör den regionala
utredningsfonden vara ett serviceorgan som små och medelstora företag med
förtroende kan vända sig till. Om utvecklingsfonden direkt eller indirekt äger
rörelsedrivande bolag finns en risk att fonden av vissa företag uppfattas som
en konkurrent. Vidare måste inveslment- och utvecklingsbolagen vara beredda
att lägga ner misslyckade projekt. Vid dotterbolagsförhållande till den
regionala utvecklingsfonden kan lätt krav ställas upp att fonden skall ta på
sig förelagsansvaret för dotterbolagets samtliga projekt. Detta kan i sin tur
medföra antingen att ekonomiskt osunda projekt drivs vidare alltför länge eller
att projekt- eller företagsnedläggningar sker som kan innebära förtroendekriser
gentemot fondens målgrupp. Av vad jag nu har sagt framgår, att de regionala
utvecklingsfonderna enligt min mening varken direkt eller indirekt bör äga
rörelsedrivande bolag av detta slag. Däremot bör ett nära samarbete ske mellan
utvecklingsfond och inveslment- och utvecklingsbolag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inte
heller landsting bör enligt min mening bilda sädana bolag med den regionala
utvecklingsfonden som huvudman för verksamheten. Jag avser att ta upp denna
fråga vid de förhandlingar om förlängning av avtalen mellan staten och
landsUngen och vissa kommuner om bildande av regionala utvecklingsfonder som
skall äga rum år 1982.</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Jag har hittills
redogjort för de regionala utvecklings- och investmentbolag där staten direkt
eller indirekt är huvudman för verksamheten. Riksdagen behandlade våren 1980
också frågan om regionala eller lokala invest-</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section119>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section120>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>60</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>mentbolag
på privat basis. 1 motioner (mot. 1979/80: 333 och 1430) hävdades att någon
form av stimulans i ell inledningsskede för bolag av denna typ borde övervägas.
Näringsutskottel fann tanken väl värd att pröva men ansåg atl ett
utredningsarbete först fordrades. Det borde enligt utskottet ankomma på
regeringen atl välja lämplig form för detla arbete. Riksdagen beslöt göra ett
uttalande av denna innebörd (NU 1979/80:43, rskr 1979/ 80: 395).</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>IVA har i sin rapport (IVA
meddelande nr 223) Kunskap och konkurrenskraft tagit upp frågan om tekniska
utvecklingsföretag med uppgift att stödja teknikbaserade småföretag under deras
utveckling från etablering till konsolidering. Enligt IVA borde staten i första
hand stimulera det privata näringslivet att starta utvecklingsföretag i samarbete
med bankerna. En väg som IVA pekar på är att staten efter t.ex. amerikanskt
mönster skjuter till lånekapital i proportion till de privata investerarnas
insatser. I Förenta staterna finns ca 400 sådana utvecklingsbolag, s. k. Small
Business Inveslment Corporations (SBIC). Dessa finansieras genom atl det
statliga organet Small Business Administration (SBA) utan krav på formell
säkerhet lånar ut upp till fyra gånger SBIC:s eget kapital. SBIC kan sedan
efter egna bedömningar köpa aktieposter i eller ge lån till företag som behöver
riskvilligt kapital för sin utveckling. SBA:s förluster på verksamheten har
hittills varit försumbara. Särskilt förmånliga beskattningsregler främjar att
privata investerare bildar SBIC. Det amerikanska systemet innebär således alt riskvilligt
kapital ställs till näringslivets förfogande av flera olika affärsdrivande
företag på kommersiella gmnder. På så sätt uppnås en mångfald och ett
decentraliserat beslutsfattande som är av slor betydelse när nya projekt skall
bedömas. Vidare innebär systemet elt ekonomiskt och personligt engagemang av
dem som startar och driver ett bolag av den här typen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
om åtgärder för att underlätta att privata, småföretagsinriktade utvecklings-
och investmentbolag bildas i Sverige bereds f. n. inom regeringskansliet.
Gällande beskattningsregler torde innebära svårigheter för privala,
småföretagsinriktade investmentbolag, även om förmånliga krediter ställs till
förfogande för sådana bolag. Beskattningsfrågor med anknytning till detta
område behandlas f. n. av bl. a. 1980 års företagsskattekommitté (B 1979: 13),
kapitalvinstkommittén (B 1979:05) och 1980 års kommitté (B 1980:01) för
översyn av reglerna för beskattning av statsbidrag m. m. Jag avser därför att
efter samråd med chefen för budgetdepartementet återkomma till denna fråga
under våren 1982.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller krediter till sådana investmentbolag vill jag peka på möjligheterna
för Sveriges Investeringsbank att redan nu lämna lån efter en affärsmässig
prövning i varje enskilt fall. När skatteförhållandena bättre kan överblickas,
kan det visa sig lämpligt att genom Investeringsbanken mera systematiskt främja
att sådana investmentbolag bildas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill framhålla att avsikten inte är att bygga upp en ny organisation vid</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section121>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section122>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>61</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>sidan
av befintliga finansieringsinstitut på småföretagsområdet, utan att ta till
vara möjligheterna att utnyttja affärsmässigt kunnande och riskvilligt kapital
inom det privata näringslivet för att utveckla småföretag.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Ytterligare exempel på
privata initiativ inom detta område är de förslag som har förts fram att bilda
investmentbolag genom att ägare till fåmanfö-retag överlåter aktierna i sina
bolag till ett gemensamt ägt investmentbolag. Ett sådant projekt, den s. k.
Westbogruppen, har inte genomförts på grund av skattekonsekvenserna för
intressenterna. Regeringen har möjlighet att medge befrielse från skatt på
realisationsvinst som uppkommer vid aktieöverlåtelse om överlåtelsen är elt
led i en slmkturtationalisering som är önskvärd frän allmän synpunkt. Bestämmelserna
har inte ansetts tillämpliga i de fall som här avses. Kapitalvinstkommittén (B
1979:05) skall enligt sina direktiv bl. a. undersöka om det är möjligt att
utvidga dispensreglernas tillämpningsområde så att dispens kan medges bl.a. i
de fall då en aktieöverlåtelse har till syfte att ändra ägarstrukturen i ett
eller fiera företag. Jag räknar efter samråd med chefen för budgetdepartementet
med att dessa frågor skall kunna tas upp år 1982.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>7
Arbetskooperativ</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>7.1 Inledning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sedan
år 1979 pågår en försöksverksamhet med fördjupade företagsserviceinsatser i
samband med att löntagarägda företag bildas (prop. 1978/ 79: 123 bil. 1, NU
1978/79:59, rskr 1978/79:415). Verksamheten bedrivs av SIND och vissa regionala
utvecklingsfonder i samråd med kooperationsutredningen (I 1977:01).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kooperationsutredningen
skall enligt sina direktiv bl.a. överväga och lägga fram förslag om olika
kooperativa verksamhetsformer. Kommittén har i delbetänkandet (SOU 1980:36)
Arbetskooperation föreslagit en fortsatt och utvidgad försöksverksamhet med
löntagarägda företag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill nu närmare behandla dessa frågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>7.2 Behov
av fortsatt försöksverksamhet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
nuvarande försöksverksamheten innebära» 1 milj. kr. har ställts till SIND:s
förfogande för särskilda bidrag till regionala utvecklingsfonder som gör
företagsserviceinsatser i samband med alt löntagarägda företag bildas. Avsikten
är också att utvecklingsfonderna genom sådana insatser skall fä ett underlag
för att bedöma fördelar och nackdelar med löntagarägda företag, samt vilka problem
som finns när sådana företag skall bildas. De medel som har anvisats för
verksamheten bedöms räcka till insatser i ca tio förelag inom fyra
utvecklingsfonders verksamhetsområden.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section123>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section124>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>62</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kooperationsutredningen
föreslår atl försöksverksamheten skall utvidgas sä att den omfattar samtliga
län. Vidare föreslås försöksverksamheten byggas ut till tre huvudkomponenter i
form av kunskapsuppbyggnad och information, företagsservice samt kapitalstöd.
Försökverksamheten föreslås vidare löpa under minst fem år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
menar atl den resursmässigt begränsade engångsinsats som gällt för nuvarande
försöksverksamhet visat sig otillräcklig för att man skall kunna få
tillfredsställande kunskaper om företagsformens problem och fördelar och att en
fortsatt och utökad försöksverksamhet bör ske. Av både rättviseskäl och
pedagogiska skäl anser utredningen att den fortsatta försöksverksamheten bör
omfalla hela landet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Flertalet remissinstanser
inslämmer i utredningens bedömning atl en utökad försöksverksamhet behövs och
att denna bör löpa under minst fem år. Några remissinstanser, bl.a. RRV, SAF,
SHIO-Familjeföretagen och Sveriges Industriförbund anser dock alt en spridning
av försöksverksamheten till hela landet medför risk för att syftet med
verksamheten, all samla fördjupade kunskaper från konkreta fall, inte uppnås.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del villjag anföra följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sedan
statsmakterna senast har tagit ställning till en försöksverksamhet har
kooperalionsuiredningen närmare granskat förutsättningar och problem i samband
med företagsformer som bygger på de anställdas ägande och arbete. En
expertutredning fogad som bilaga till betänkandel (SOU 1980:36)
Arbetskooperation har legat till grund för utredningens ställningslagande och
förslag. Liksom utredningen och flertalet remissinstanser bedömer jag att
försöksverksamheten bör byggas ut och fortsätta samt utvidgas till att gälla
samtliga län. Eftersom en försöksverksamhet av denna karaktär enligt min
bedömning kräver en relativt lång försöksperiod bör den utvidgade försöksverksamheten
bedrivas under fem år och sker successivt utvärderas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>7.3
Företagsformer</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
kommittén bör den fortsatta och utvidgade försöksverksamheten företrädesvis
avse arbetskooperativa företag. Etl arbetskooperativt förelag är ett företag
som ägs av dem som arbetar i företaget och vars organisation och mål baseras
på de kooperativa principerna, som bl. a. innebär att företaget är en ekonomisk
förening där de anställda i företaget kan bli medlemmar genom att äga nominella
andelar och där de har del i överskottet i egenskap av anställda. Vidare finns
regler om hur de anställda skall ta del av företagets skötsel på alla nivåer
samt principer om en röst per medlem och om begränsad kapitalränta. I ett
löntagarägt företag finns däremot i regel inget krav på öppet medlemsskap. Ett
löntagarägt företag är i delta sammanhang ett företag med minst fem anställda
som också är delägare och där minst hälften av de anställda äger minst hälften
av aktie/</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section125>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section126>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>63</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>insatskapitalet.
Ägandet skall dessutom vara jämt fördelat mellan de anställda delägarna. Det
övervägande antalet löntagarägda företag i Sverige drivs i aktiebolagsform.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
anser emellertid att associationsformen inte bör vara avgörande utan främst
företagets reella karaktär. Utredningen menar att om bolagsformen valts, men
företaget genom särskild ägarförening eller kon-sortialbestämmelse getts eller
ges en omisskännlig kooperativ prägel bör stöd kunna påräknas.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Av remissinstanserna anser
länsstyrelsen i Norrbottens län att den utvidgade försöksverksamheten inte i
första hand skall koncentreras till arbetskooperativa företag utan alt också
närbesläktade initiativ bör stödjas för att tjäna liknande övergripande syften
t. ex. försök med löntagarstyrda företag. Vad gäller löntagarstyrda förelag är
enligt länsstyrelsen lednings-och styrfunktionerna det väsentliga och inte
ägarförhållandena.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Liksom kommittén anser jag
alt aktiebolagsformen är konstruerad för att i första hand passa
kapitalintressenlerna. Det innebär att aktiebolaget inle utan vidare
tillgodoser de krav som kan resas när kapitalintressenterna/ägarna också är de
anställda och som sådana har vissa krav på företagets förvaltning. Del är
vidare klart att aktiebolagsformen inte utan särskilda specialanpassningar kan
fungera för elt kooperativt företag. Konkret har problemen aktualiserats genom
uppkomsten av två skilda grupper inom förelaget, dvs. anställda som också är
delägare och anställda som inte är delägare. Detta påverkar bl. a. frågor om
lönen/kapitalersättningen, avgång och antagande av anställda/delägare etc.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>För elt löntagarägt
företag — kooperativt eller inle - är det enligt min mening önskvärt alt redan
från starten få en lämplig företagsform så att inte formen som sådan lägger
hinder i vägen för en tillfredsställande utveckling. Men även om företagsformen
kan lägga hinder i vägen för en tillfredsställande utveckling, sett från strikt
kooperativ utgångspunkt, så finner jag det angeläget att inte
försöksverksamheten ges alltför snäva gränser. Löntagarägda företag bör således
enligt min mening kunna påräkna samma stöd som de direkt arbetskooperativa i
den fortsatta och utvidgade försöksverksamheten. Därmed erhålls också
möjlighet att öka samhällets kunskaper om företagsformer som det i likhet med
direkt arbetskooperativa företag kan vara motiverade alt stödja på sikt. Även
de fall då anställda genom ägarförening blir delägare i ell företag t. ex. som
led i elt planerat slulligl övertagande, bör inrymmas inom riktlinjerna för
försöksverksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>7.4
Inriktning av verksamheten</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
gäller verksamhetens inriktning har kommittén föreslagit alt den fortsatta
verksamheten skall omfatta tre delar, nämligen kunskapsuppbyggnad och
information, företagsservice samt kapitalstöd. Beträffande</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section127>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section128>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>64</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>kunskapsuppbyggnad
och information framhåller kommittén att kunskaperna om den kooperativa
företagsformen är mindre tillfredsställande hos de organ som har till uppgift
att främja nyetablering och företagsamhet i övrigt. Kommittén föreslår därför
dels att en mindre informationsskrift om arbetskooperativ företagsetablering
samt en handbok eller riktlinjer för de praktiska åtgärderna i samband med
kooperativ företagsetablering utarbetas, dels atl kurser om kooperativa
etableringsfrågor anordnas för utvecklingsfondernas och industriverkets
personal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
remissinstanser som behandlat förslaget är samtliga positiva. SAF,
SHIO-Familjeföretagen och Sveriges Industriförbund framhåller således i etl
gemensamt yttrande att en handbok med riktlinjer för praktiska åtgärder vid företagsetablering
förefaller motiverad. Handboken bör enligt nämnda remissinstanser innehålla
stadgar för en ekonomisk förening för arbetskooperativ verksamhet.
Remissinstanserna finner det också angeläget att olika standardlösningar för
ombildande av olika företagsformer till ekonomisk förening ingår i handboken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
gäller kommitténs förslag om kursverksamhet för industriverkets och de
regionala utvecklingsfondernas personal tillstyrker det övervägande antalet
remissinstanser som behandlat frågan. Bl.a. finner länsslyrelserna i Malmöhus
och Värmlands län saml LRF att en kursverksamhet är angelägen. Länsstyrelsen i
Värmlands län framhåller dessulom som angeläget att kurserna är öppna också för
länsstyrelsens personal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
delar kommilléns och flertalet remissinstansers uppfattning om behovet av en
mindre informationsskrift om arbetskooperativ företagsetablering samt en
handbok eller riktlinjer för de praktiska åtgärderna i samband med kooperativ
företagsetablering. Likaså instämmer jag i kommitténs förslag om kurser i
kooperativa etableringsfrågor. I likhet med länsstyrelsen i Värmland anser jag
dock att kurserna inte bara bör omfatta personal från utvecklingsfonderna och
industriverket ulan också skall vara öppna för berörd personal inom
länsstyrelserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
har föreslagit att en företagsservice som speciellt tar sikte på de kooperativa
företagens villkor och problem byggs upp. En sådan företagsservice bör enligt
utredningen bl.a. ha som uppgift att ge råd om lämpliga associationsformer och
andra principer för verksamheten, dvs. regler för medlemskap,
överskottsfördelning, företagsledning etc. samt de mer traditionella frågorna
om exempelvis ekonomi, produktutveckling och marknadsföring. I ett
utvecklingsskede för ett arbetskooperativt företag anser utredningen att denna
service bör kunna ges utan kostnad eller till nedsatt pris för det sökande
företaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
ett led i förelagsservicen föreslår kommittén att man utarbetar
"normalsladgar" för en ekonomisk förening för arbetskooperativ verksamhel,
en "standardlösning" för ombildning av aktiebolag till ekonomisk
förening samt en "ask-i-ask"-lösning för bildande av en ekonomisk förening
för övertagande av ett befintligt aktiebolag.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section129>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section130>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>65</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
om en speciallagstiftning för arbetskooperativ verksamhet i likhet med den som
f.n. finns för bostadsrättsföreningar och sambruksföreningar har således inte
aktualiserats av utredningen. Viss tids ytterligare erfarenhet av
arbetskooperativ bör enligt kommittén inhämtas innan frågan om speciallagstiftning
aktualiseras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
de remissinstanser som berört frågan om speciallagstiftning har ingen haft
några erinringar mot kommitténs förslag. Av remissinstansernas svar framgår atl
de flesta anser förslagen vara en logisk konsekvens av den fortsatta försöksverksamhetens
inriktning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
delar kommitténs och remissinstansernas uppfattning vad gäller företagsservice
samt att någon speciallagstiftning f. n. inte bör föreslås. Jag vill i detta
sammanhang framhålla att det är angeläget att företagsservicen inte byggs upp
inom så snäva arbetskooperativa ramar att olika former av löntagarägda företag
i praktiken utesluts från företagsservice i försöksverksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
övergår nu till att behandla vissa frågor som rör kapitalstöd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
påpekar att bildandet av arbetskooperativ kräver både upplånat kapital och
egna kapitalinsatser av kooperativets medlemmar. Kommittén föreslår bl.a. atl
man inom försöksverksamhetens ram utarbetar fungerande lösningar för lån till
arbetskooperativa företagsetableringar inom de gränser som nuvarande
bestämmelser för statligt kreditstöd genom regionala utvecklingsfonderna ger i
fråga om rörelselån och produktutvecklingslån. Kommittén framhåller dock att
nämnda kreditstöd inte är utformat med tanke på det kooperativa företagets
villkor och att en vidgad försöksverksamhet aktualiserar vissa kapitalfrågor
som inte alls eller endast med svårighet kan lösas inom gällande bestämmelsers
ramar. Enligt kommittén gäller detta främst finansiering av erforderligt
insatskapital. Kommittén föreslår därför att, där kravet pä egna insatser
överskrider en viss nivå — förslagsvis 5000 kr. per medlem - och det gängse
statliga kreditstödet (inkl. den i undantagsfall befintliga möjligheten till
lån för egna insatser) inte är tillgängligt, möjligheter skapas för att erhålla
särskilda län för det överskridande beloppet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Tilläggsmöjligheten
att erhålla stöd till riskkapitalinsatsen bör enligt kommittén endast gälla
företag som drivs i reell kooperativ form och där möjlighet lill enskild
kapitalvinst vid utträde eller överlåtelse av andel saknas eller är starkt
begränsad. Detta skulle enligt kommittén ocksä motivera att villkoren för
insatslånen görs gynnsammare än för vanliga rörelse- och produktutvecklingslän.
Kommittén föreslår att detta kapitalstöd handläggs centralt och atl särskilda
medel anslås för verksamheten. Inom ramen för föreslagen verksamhet föreslås
också utarbetande av standardlösningar för lån till riskkapitalinsatser inom
ramen för utvecklingsfondernas nuvarande resurser samt förslag till en ny
särskild låneform för vidgad långivning till täckning av arbetskooperationens
riskkapitalbehov. </span></i><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>5
Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 130</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section131>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section132>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>66</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
får slöd från huvuddelen av remissinstanserna. RRV, SIND, länsstyrelsen i
Nortböttens län, SAF, SHIO-Familjeföretagen och Sveriges Industriförbund delar
dock inte utredningens uppfattning att en ny låneform bör införas för
ändamålet. SIND anför bl.a. alt det inte finns några formella hinder för
kooperativa förelag att erhålla lån inom befintliga låneformer och att
kapitalbehovet bör kunna täckas inom ramen för dessa. Länsstyrelsen i
Nortböttens län anser däremot förslaget alltför begränsat och föreslår att stöd
bör kunna ges även utöver de ramar som föreslagits, t. ex. när nya projekt
framkommer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del anser jag liksom SIND att behovet av krediter till arbetskooperativa
förelag kan täckas av befintliga former för kreditstöd. Jag tänker främst på
rörelselån, lånegarantier och produktutvecklingslån genom de regionala utvecklingsfonderna
samt systemet med industrigarantilån.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller förslaget om en särskild låneform för egeninsatser över en viss
nivå, förslagsvis 5000 kr., villjag erinra om de regionala utvecklingsfondernas
möjligheter att lämna s. k. personlån om synnerliga skäl finns. Fonderna kan
lämna lån för aktieförvärv eller liknande ändamål. Enligt min mening ryms
behovet av lån för arbetskooperativt riskkapital inom de bestämmelser som
gäller för personlånen. Någon särskild låneform bör därför inle skapas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>7.5
Organisation av den fortsatta försöksverksamheten</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
gäller den fortsatta försöksverksamhetens organisation har kommittén
föreslagit att den regionala ledningen bör ligga hos utvecklingsfonderna.
Arbetet med vägledning, erfarenhetsförmedling och erfarenhetsåterföring
föreslås däremot ligga hos SIND. Vidare bör, enligt kommitténs förslag, del
centrala ansvaret för försöksverksamhetens initiering, inriktning,
genomförande, uppföljning och utvärdering ankomma på en särskild tillkallad
delegation, direkt underordnad chefen för industridepartementet. Delegationen
föreslås i övrigt bestå av företrädare för industriverket, de regionala
utvecklingsfonderna, kooperationen i allmänhet, de arbetskooperativa företagen
och de fackliga organisationerna. Förslaget innebär också att en sekreterare
bör knytas till delegationen samt att det bör åligga SIND att svara för
frågornas beredning och verkställigheten av delegationens beslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
förslag att försöksverksamheten på regional nivä bör ligga hos de regionala
utvecklingsfonderna och atl arbetet med vägledning, erfarenhetsinsamling,
utvärdering och erfarenhetsåterföring bör åläggas industriverket tillstyrks av
samtliga remissinstanser som behandlat frågorna. Tillkallandet av en särskild
delegation med ett centralt ansvar tillstyrks av bl.a. länsslyrelserna i
Skaraborgs och Norrbottens län och LRF. Flertalet remissinstanser som behandlat
förslaget om en särskild</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section133>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section134>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>67</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>delegation är dock negativa. Bl. a. har RRV, SIND, STU.
länsstyrelserna i Stockholms, Kronobergs, Kalmar och Västerbottens län, SAF,
SHIO-Familjeföretagen, Sveriges Industriförbund med olika motiveringar avstyrkt.
SAF, SHIO-Familjeföretagen och Sveriges Industriförbund framhåller bl.a. alt
en delegation bara skulle bidra till en onödig utveckling av byråkratin och atl
berörda parter och intressenter redan finns inom SIND:s styrelse.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag finner
del i likhet med samtliga remissinstanser lämpligt att, som kommittén föreslär,
lägga den fortsatta arbetskooperativa försöksverksamheten hos de regionala
utvecklingsfonderna. Likaså delar jag kommitténs och remissinstansernas
uppfattning att ansvaret för arbetet med vägledning, erfarenhetsinsamling och
erfarenhetsåterföring bör ligga hos SIND.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag avser
vidare att i enlighet med kommitténs förslag i annat sammanhang föreslå
regeringen att bemyndiga mig att tillkalla en särskild delegation med
företrädare för olika berörda intressenter. Remissinstansernas uppfattning här
är delade. Jag vill framhålla fördelen av att ha en centralt placerad och
pådrivande delegation med direkt anknytning till berörda intressenter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Också kommitténs förslag att det bör åvila SIND att svara
för frågornas beredning och verkställighet finner jag lämpligt.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den av
kommittén föreslagna uppgiften för denna delegation att inledningsvis
precisera och planera sin verksamhet under försöksperioden bör utföras i
samarbete med industriverket. Likaså bör den föreslagna årsvisa redovisningen
av verksamhetens förlopp göras i samarbete med industriverket. Vad slutligen gäller
förslaget om att delegationen i god tid före försöksperiodens utgång skall
framlägga förslag till ätgärder för fortsatt verksamhet inom detta område så
anser jag att även denna uppgift bör utföras i samarbete med industriverket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.6 Resursbehov</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommittén anser att de föreslagna utrednings- och
utvecklingsinsatserna i huvudsak kan ske inom industriverket eller i verkels
regi. Kostnaderna för dessa insatser beräknas av utredningen till 500000 kr.
per år under försöksperioden.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För
fördjupade konsultinsatser avseende enskilda etableringsprojekt i
uppskattningsvis 20-25 fall per år behövs enligt kommittén 2 milj. kr. per år.
När det gäller kreditstödet, som beräknas medföra en viss ökad efterfrågan på
medel som står till förfogande för utvecklingsfondernas vanliga
kreditstödsverksamhet anser kommittén att en ökning av dessa medel fär bedömas
i andra sammanhang. För det av kommittén föreslagna särskilda kapitalstödet i
form av en fond föreslås däremot ett engångsanslag om 5 milj. kr.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section135>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section136>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>68</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis har kommittén uppskattat resursbehovet
till 2,5 milj. kr. per år exkl. elt engångsanslag för särskilt kapitalstöd om 5
milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommittén anser att kostnaderna bör läckas genom
omdisponering av medel under vissa av Qorlonde huvudtitelns anslag till
industri m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna har inte funnit anledning att beröra
resursbehoven närmare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För egen del finner jag att utredningens bedömning av
resursbehovet vad gäller kostnaderna för industriverkets insatser liksom
kostnaderna för fördjupade konsultinsatser är väl avvägd. Jag ansluter mig
också Ull kommitténs förslag att frägan om en ökning av utvecklingsfondernas
medel för kreditverksamhet bör bedömas i annat sammanhang även om försöksverksamheten
kan komma att innebära en viss ökad efterfrågan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad beträffar engångsanslaget om 5 milj. kr. till en
särskild fond sä är jag mot bakgrund av vad jag tidigare framhållit inte beredd
att biträda utredningens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid min anmälan till budgetpropositionen 1981 (prop.
1980/81: 100 bil. 17) anförde jag under anslaget B 3. Bidrag till regionala
utvecklingsfonder m.m. att jag avsåg att återkomma till den närmare
användningen av medlen. Kostnaderna för den utvidgade försöksverksamheten med
löntagarägda företag som jag nu har redogjort för, bör täckas inom ramen för
de 95 milj. kr. som regeringen lidigare har föreslagit riksdagen atl anvisa pä
delta reservationsanslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8 Åtgärder för teknisk förnyelse inom industrin</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8.1 Teknisk utveckling och industriell förnyelse</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Forskning och utveckling får allt större belydelse för
industrins utveckling och konkurrenskraft. De industrigrenar - delbranscher
inom verkstadsindustri och kemisk industri — som växer snabbast är också de
mest forsknings- och utvecklingsintensiva. De har hög andel kvalificerad arbetskraft
medan däremot realkapitalvolymen per sysselsatt är liten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Målet för tekniska forsknings- och utvecklingsinsatser är
att ta fram nya eller förbättra befintliga processer, produkter och syslem.
Tekniskt framåtskridande är i betydande utsträckning resultatet av en
kumulativ process baserad på mänga små innovationer och successiva
förbättringar. Innovationer kommer till ständ genom etl samspel mellan
marknadsbehov och tekniska möjligheter. Innovationsprocessen kan sägas
innefatta alla de tekniska, organisatoriska och kommersiella åtgärder som krävs
för atl föra en ny produkt eller process från idéstadiet lill kommersiellt
bärkraftig verksamhet. Viktiga ingredienser är ofta idéutvärdering, tekniskt
och kommersiellt utvecklingsarbete med inslag av teknisk forskning,
produktionsinvesteringar och marknadsföringsinsatser. Tekniska möjligheter kan
ska-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section137>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section138>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>69</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>pas
genom såväl grundläggande som tillämpad forskning liksom genom uppfinningar med
obetydlig koppling till forskningsarbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Forskningens
inriktning styrs av såväl vetenskapliga mäl och krav som problem och behov
utanför forskningssystemet. Resultaten av enskilda forskningsprojekt bygger på
tidigare forskningsinsatser och de flesta forskningsresultat kommer till
användning främst som utgångspunkt för ny forskning. Från tid till annan kommer
resultat fram som genom att bilda utgångspunkt för eller på annat sätt användas
i en innovationsprocess direkt nyttiggörs inom det omgivande samhället.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Betraktad
från samhälls- och industrisynpunkt kan den tekniska forskningen vid
universitet och högskolor uppfattas som en nödvändig infrastruktur av personal
och resurser. Genom att göra infrastrukturen lättillgänglig för företagen kan
de industriella innovationsprocesserna stödjas och påskyndas. Forskningens
produkter och prestationer är att utveckla ny kunskap, utbilda forskare och
tekniker med hög kompetens, möjliggöra utnyttjande av utländska
forskningsresultat samt - ibland - åstadkomma banbrytande tekniska idéer som
kan ligga till grund för framgångsrika innovationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Spridningen
av forskningsresultat sker via vetenskapliga tidskrifter, rådgivning och
konsultation, uppdragsforskning, utbildning av tekniker samt genom att
forskarna själva flyttar från högskola till industri. Undersökningar tyder på
att av dessa kanaler är de två sistnämnda de viktigaste medlen för att överföra
ny kunskap frän forskningssystemet till samhället utanför
forskningsinstitutionerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
lekniska utvecklingsarbetet baseras i allmänhet på identifiering av ett marknads-
eller användarbehov. Det händer att upprinnelsen till en lyckad innovation är
nya lekniska möjligheler eller lösningar men detta är mera sällsynt. Medan
forskningsresultat mer eller mindre är fritt tillgängliga är resultatet av
utvecklingsarbete vanligen ett viktigt konkurrensmedel i en affärsdrivande
verksamhet. Syftet med utvecklingsarbete är således oftast kommersiellt och den
helt övervägande delen utvecklingsarbete görs ocksä i företagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
rad faktorer samverkar och bestämmer utvecklingsarbetets slutliga värde och
nytta. Avgörande för introduktion av ny teknik är att investerings- eller
marknadsbehov föreligger. Flera studier visar att spridningen av innovationer
sker genom att den nya teknologin "byggs in" i den utrustning som
maskintillverkare tar fram och alt spridningen mellan olika sektorer av
näringslivet sker just i denna form. God tillväxt i ekonomin medför en hög
investeringstakt och en tämligen snabb ersättning av gamla
anläggningstillgångar så att nya generationer utrustningar med inbyggd ny
teknik kan tas i bruk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
snabbare strukturomvandling som följer av en snabb teknisk utveckling medför
inte nödvändigtvis större omställningsproblem än dem som följer av den
långsammare strukturomvandling som kännetecknar</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section139>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section140>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>70</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>utvecklingen i mer statiska branscher. Framtida
omslällningskrav i branscher med utebliven eller mycket långsam teknisk
utveckling kan i ogynnsamma fall leda till längt svårare problem än de som
följer av en kontinuerlig strukturomvandling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Normalt har anläggningarna i en bransch olika
produktivitet. Den tekniskt sämsla anläggningen är den som vid i övrigt lika
förhållanden står närmast i tur att läggas ned om priset skulle sjunka,
arbetskostnaderna skulle öka eller de finansiella villkoren skulle försämras så
mycket att de rörliga kostnaderna inte kan täckas. Härvid frigörs arbetskraft
som, i bästa fall, genom nyinvesteringar kan erbjudas arbete i nya anläggningar
i samma bransch eller i andra växande sektorer. Om produktivitelsspridningen
är stor, berörs en mindre andel av branschen vid pris- och kostnadsförsämringar
än om spridningen är liten, dvs. när många anläggningar har ungefär samma andel
rörliga kostnader. Risken för utslagning av hela branscher tenderar alltså att
vara större om den tekniska utvecklingen har varit långsam och skapat likartade
anläggningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med en ökad världsmarknadskonkurrens inom olika
delmarknader, en låg nyinvesteringsaktivitet och en snabb utslagning av de
minst effektiva anläggningarna, som de senaste åren, utjämnas produktivilelsstrukturen
och industrin blir mera sårbar för en omfattande strukturomvandling. Teknisk
utveckling skapar buffertar så att inte stora delar av ekonomin drabbas av
samtidiga kriser. Teknisk utveckling, i förening med nyinvesteringar, gör att
den nödvändiga strukturomvandlingen sker kontinuerligt, i relativt liten
omfattning, i stället för språngvis med längt obehagligare omställningsproblem
som följd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avgörande för svensk industris utveckling på sikt är den
vitalisering och förnyelse som startande av ny industriell verksamhel innebär.
Etablering av nya företag baserade på innovationer har visat sig ha särskill
stora utvecklingsmöjligheter. En viktig uppgift för samhällets stöd till
tekniskt forsknings- och utvecklingsarbete är därför att främja tillkomsten av
innovationer och stötta nyföretagandet kring dessa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Slora ekonomiska effekter fås emellertid först vid ett
brett utnyttjande av den nya tekniken. För detta krävs slora satsningar på
marknadsföring och uppbyggnad av en rationell produktionsapparat. Här spelar de
stora företagen en helt avgörande roll. Dessa satsar ocksä betydande resurser
på industriellt utvecklingsarbete. Utvecklingsarbetet är dock här främst inriktat
på alt förfina och effektivisera produktionstekniken samt pä att förbättra förelagets
produkter. Radikala utvecklingssteg är relativt sällsynta i denna miljö.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det ständigt ökande tempot i produktutvecklingsarbetet
ställer emellertid ökande krav på företagens resurser samtidigt som
utvecklingssatsningar normalt ger utdelning först på längre sikl och i regel
är förknippade med betydande osäkerheter. Oförutsedd protektionism i olika
former kan plötsligt begränsa marknadsmöjligheterna för nyutvecklade
produkter, pro-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section141>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section142>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>71</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>cesser och system. Företagen tenderar därför att minska
risktagandet genom atl satsa på projekt som är relativt kortsiktiga och säkra
men där samtidigt den förväntade avkastningen är måttlig. Utvecklingsprojekt
med hög sannolik avkastning men med relativt stor risk för misslyckande får stå
tillbaka liksom mer långsiktiga projekt. Det är därför viktigt att samhället
stöder utvecklingsarbete även i de större företagen för att stimulera till
ökade satsningar pä riskfyllda men på sikt mycket lönsamma projekt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har tidigare berört frågan om svensk industris
komparativa fördelar. Därav framgick att för etablerade industrinationer som
Sverige med deras relativt höga löneläge och utbildningsnivå blir rollen att i
första hand svara för de delar av industriell verksamhet som kräver mer
yrkesskicklighet och specialkunnande. Det är härvid av stor betydelse att dessa
länder satsar mer på forskning och utvecklingsarbete för att finna innovationer
som ger vinster i initialskedet och gör det möjligt att bibehålla försprånget i
produktutvecklingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Flera internationella studier har gjorts med syfte alt
undersöka olika länders komparativa fördelar. De visar att svensk industri
under 1950- och 60-talen i betydande utsträckning var inriktad på
standardiserade varugrupper med långsam tillväxt i världshandeln. Inom dessa
varugrupper var dock Sverige specialiserat på relativt avancerade varianter.
Fördelas Sveriges export på grupperna råvaror, standardvaror och varor under
snabb teknisk utveckling, finner man att en förskjutning har skett mot den sistnämnda
gruppen. År 1960 var andelen 52,2 % och år 1977 var den 63.9 %.
Standardvarornas andel har varit relativt konstant, 29,7 % är 1960 och 28,6% år
1977'.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den tekniska utvecklingens betydelse för industrins
produktionsökning sammanhänger bl.a. med att den möjliggör ökad kvalitet och
prestationsförmåga hos realkapilalel. Stordriflsfördelar och organisatoriska
förbättringar är andra faktorer bakom produktionsökningen. Centrala i sammanhanget
är forsknings- och utvecklingsinsatserna. Som jag nämnde har
produktionsökningen och exportutvecklingen varit snabbast inom branscher med
stor forsknings- och utvecklingsverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett flertal utredningar har de senaste åren behandlat
frågor om Sveriges långsiktiga ekonomiska utveckling. Vid min anmälan till
budgetpropositionen 1980 (prop. 1979/80: 100 bil. 17 s. 237-238) redovisade
jag kortfattat några av dessa. De innehåller olika former av bedömningar av
lämplig framlida produktionsinriktning för svensk industri.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samtliga utredningar är eniga om att svensk industri har
bäst framtidsutsikter inom kunskapsintensiv produktion. Sverige har i
internationell jämförelse god tillgång på och relativt låga löner för
välutbildad arbetskraft. Konkurtensen från utvecklingsländer (u-länder) och
nyindustrialiserade</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Källa: Särskilda Näringspolitiska Delegationens
betänkande (Ds ju 1979: </span><span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I) </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vägar
lill ökad välfärd, bil. 2.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section143>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section144>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>72</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section145>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>länder
(nic-länder) är hård vad gäller arbetsinlensiv och i växande omfattning
kapitalintensiv produktion. Satsning på kunskapsintensiv produktion förespråkas
därför inom de flesta industriländer (i-länder). Det innebär att svensk
industri mäste hitta områden inom den kunskapsinlensiva produk-Uonen där den
kan bli konkurrenskraftig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>8.2
Internationell översikt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
alla industrinationer satsas betydande resurser på tekniskt forsknings-och
utvecklingsarbete. I samtliga i-länder griper slaten numera in i industrins
utvecklingsverksamhet, både med direkta och indirekta medel. Det synes vara en
allmän uppfattning att satsning på tekniskt forsknings- och utvecklingsarbete
har en avgörande betydelse för internalionell konkurrenskraft, ekonomisk
tillväxt och välfärd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Resultaten
av forsknings- och utvecklingsverksamhet visar sig normalt först på lång sikt.
Sammanställningar mellan utgifter för forskning och utvecklingsarbete och
tillväxttakt i ekonomin visar inte på något direkt samband. Vid sidan av
satsningar på tekniskt forsknings- och utvecklingsarbete påverkas den
ekonomiska tillväxten av t.ex. förändringar i utbildningsnivå,
arbetsorganisation, industristruktur, investeringstakt, kapaciletsulnytljande
och skaleffekter. Kunskapsspridningen i det starkt interna-Uonaliserade
forskarsamhället liksom handeln med ny teknik mellan olika länder gör att det
är svårt alt på nationell nivå isolera och beräkna värdet av ett lands egna
satsningar på forskning och utveckling. Tillgänglig statistik visar dock
entydigt att det är de ledande industrinationerna som satsar mest på tekniskt
forsknings- och utvecklingsarbete. Följande sammanställning visar för ett
urval av länder bl. a. den totala satsningen under år 1977 på tekniskt
forsknings- och utvecklingsarbete i belopp och som andel av
bmltonalionalprodukten (BNP). Sammanställningen bygger på den insamling av
uppgifter som görs av OECD om kostnader m. m. för forskning och
utvecklingsarbete i medlemsländerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:12.5pt'>
<td width=108 valign=top style='width:81.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=83 valign=top style='width:62.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Forsknings- oc</span></p>
</td>
<td width=33 valign=top style='width:24.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>h ul-</span></p>
</td>
<td width=67 valign=top style='width:50.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Andel</span></p>
</td>
<td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Förelags;</span></p>
</td>
<td width=46 valign=top style='width:34.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>sektorns</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Andelen</span></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>forsk-</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=108 valign=top style='width:81.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=83 valign=top style='width:62.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>vecklingsarbeti</span></p>
</td>
<td width=33 valign=top style='width:24.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>: är</span></p>
</td>
<td width=67 valign=top style='width:50.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>av BNP</span></p>
</td>
<td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>andel av</span></p>
</td>
<td width=46 valign=top style='width:34.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=115 colspan=2 valign=top style='width:86.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>nings- och ut-</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=108 valign=top style='width:81.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=83 valign=top style='width:62.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1977</span></p>
</td>
<td width=33 valign=top style='width:24.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=67 valign=top style='width:50.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>%</span></p>
</td>
<td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>finansie-</span></p>
</td>
<td width=46 valign=top style='width:34.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>utfö-</span></p>
</td>
<td width=115 colspan=2 valign=top style='width:86.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>vecklingsarbete</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:13.2pt'>
<td width=108 valign=top style='width:81.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.2pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=83 valign=top style='width:62.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.2pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Kostnad, milj.</span></p>
</td>
<td width=33 valign=top style='width:24.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.2pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>kr.</span></p>
</td>
<td width=67 valign=top style='width:50.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.2pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=60 rowspan=2 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.2pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>ring,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>%</span></p>
</td>
<td width=46 rowspan=2 valign=top style='width:34.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.2pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>rande,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>%</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.2pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>av BNP,</span></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.2pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>%</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:15.35pt'>
<td width=108 valign=top style='width:81.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=83 valign=top style='width:62.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=33 valign=top style='width:24.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=67 valign=top style='width:50.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
<td width=52 valign=top style='width:39.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1973</span></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1975</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:14.15pt'>
<td width=108 valign=top style='width:81.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Förenta
staterna</span></p>
</td>
<td width=83 valign=top style='width:62.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>202900</span></p>
</td>
<td width=33 valign=top style='width:24.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=67 valign=top style='width:50.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2,4</span></p>
</td>
<td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>44</span></p>
</td>
<td width=46 valign=top style='width:34.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>67</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2,5</span></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2,4</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=108 valign=top style='width:81.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Japan</span></p>
</td>
<td width=83 valign=top style='width:62.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>64 500</span></p>
</td>
<td width=33 valign=top style='width:24.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=67 valign=top style='width:50.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1,9</span></p>
</td>
<td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>59</span></p>
</td>
<td width=46 valign=top style='width:34.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>58</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1,9</span></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1,9</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.1pt'>
<td width=108 valign=top style='width:81.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Förbundsrepubliken</span></p>
</td>
<td width=83 valign=top style='width:62.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=33 valign=top style='width:24.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=67 valign=top style='width:50.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=46 valign=top style='width:34.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=108 valign=top style='width:81.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Tyskland</span></p>
</td>
<td width=83 valign=top style='width:62.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>50200</span></p>
</td>
<td width=33 valign=top style='width:24.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=67 valign=top style='width:50.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2,1</span></p>
</td>
<td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>53</span></p>
</td>
<td width=46 valign=top style='width:34.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>65</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2,1</span></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2,2</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.15pt'>
<td width=108 valign=top style='width:81.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Frankrike</span></p>
</td>
<td width=83 valign=top style='width:62.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>30600</span></p>
</td>
<td width=33 valign=top style='width:24.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=67 valign=top style='width:50.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1,8</span></p>
</td>
<td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>41</span></p>
</td>
<td width=46 valign=top style='width:34.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>60</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1,8</span></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1,8</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=108 valign=top style='width:81.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Storbritannien</span></p>
</td>
<td width=83 valign=top style='width:62.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>24000</span></p>
</td>
<td width=33 valign=top style='width:24.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=67 valign=top style='width:50.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2,1</span></p>
</td>
<td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>41</span></p>
</td>
<td width=46 valign=top style='width:34.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>63</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2,1</span></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2,1</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=108 valign=top style='width:81.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Nederiänderna</span></p>
</td>
<td width=83 valign=top style='width:62.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>9600</span></p>
</td>
<td width=33 valign=top style='width:24.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=67 valign=top style='width:50.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2,0</span></p>
</td>
<td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>49</span></p>
</td>
<td width=46 valign=top style='width:34.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>52</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2,0</span></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2,1</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=108 valign=top style='width:81.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Sverige</span></p>
</td>
<td width=83 valign=top style='width:62.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>6800</span></p>
</td>
<td width=33 valign=top style='width:24.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=67 valign=top style='width:50.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1.9</span></p>
</td>
<td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>59</span></p>
</td>
<td width=46 valign=top style='width:34.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>71</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1.6</span></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1,8</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=108 valign=top style='width:81.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Schweiz</span></p>
</td>
<td width=83 valign=top style='width:62.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>6 300</span></p>
</td>
<td width=33 valign=top style='width:24.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=67 valign=top style='width:50.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2,3</span></p>
</td>
<td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>77</span></p>
</td>
<td width=46 valign=top style='width:34.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>76</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2,2</span></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2.4</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=108 valign=top style='width:81.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Norge</span></p>
</td>
<td width=83 valign=top style='width:62.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2300</span></p>
</td>
<td width=33 valign=top style='width:24.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=67 valign=top style='width:50.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1,4</span></p>
</td>
<td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>36</span></p>
</td>
<td width=46 valign=top style='width:34.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>47</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1.2</span></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1.3</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=108 valign=top style='width:81.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Danmark</span></p>
</td>
<td width=83 valign=top style='width:62.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2000</span></p>
</td>
<td width=33 valign=top style='width:24.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=67 valign=top style='width:50.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1,0</span></p>
</td>
<td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>45</span></p>
</td>
<td width=46 valign=top style='width:34.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>49</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>0,9</span></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1.1</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.5pt'>
<td width=108 valign=top style='width:81.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Finland</span></p>
</td>
<td width=83 valign=top style='width:62.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1500</span></p>
</td>
<td width=33 valign=top style='width:24.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=67 valign=top style='width:50.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1,1</span></p>
</td>
<td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>51</span></p>
</td>
<td width=46 valign=top style='width:34.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>52</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>0,9</span></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1.0</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section146>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section147>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>73</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
sammanställningen framgår att de svenska insatserna för forskning och
utvecklingsarbete ligger på en relativt hög nivå. Två länder av Sveriges
storlek hade år 1977 en högre kvot mellan forsknings- och utvecklingssatsningar
och BNP än Sverige (1,9%), nämligen Schweiz (2,3%) och Nederländerna (2,0%).
Den högsta forsknings- och utvecklingsintensiteten hade Förenta staterna med
2,4%. Sveriges position är i första hand ett resultat av en hög tillväxt i
forsknings- och utvecklingssatsningar under 1970-talet men lill viss del även
en följd av stagnationen i BNP-utvecklingen. Forsknings- och
utvecklingsarbetets andel av BNP har under 1970-talet ökat från 1,4% år 1970
till 1,9% år 1977. Det är en ökningstakt som Sverige torde vara ensamt om i
världen. Även i Förbundsrepubliken Tyskland och Japan har forsknings- och
utvecklingsintensiteten ökat men i långsammare takt medan forsknings- och
utvecklingsintensiteten i Förenta staterna och Storbritannien t. o. m. har
minskat något.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Den totala
resursförbrukningen i Sverige för teknisk och naturvetenskaplig forskning samt
industriellt utvecklingsarbete uppgick år 1977 till 6800 milj. kr., varav ca
40% finansierades av staten och resten av svensk industri. Svensk industris
egna satsningar på detta område har varit kraftigt stigande under 1970-talet.
Räknat på industrins storlek avsätter svensk industri klart mer än industrin i
Förbundsrepubliken Tyskland, Frankrike och Japan. Endast Förenta staternas
industri har relativt sett en forsknings- och utvecklingsintensitet i nivå med
den svenska.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Sverige svarar emellertid
endast för någon procent av den samlade tekniska forskningen i världen. Sverige
har inte möjlighet alt bedriva högt kvalificerad forskning inom alla områden
och är i hög grad beroende av att kunna delta i del internationella
forskningssamarbetet för att tillgodogöra sig de forskningsresultat som kommer
fram utomlands. Minskade handels-barriärer och Sveriges stora utrikeshandel
medför att den tekniska utvecklingens resultat i form av produkter, processer
och system i hög grad påverkar konkurrensförutsättningarna på hemma- och
exportmarknader. En begränsad hemmamarknad gör att på många områden är
försäljning på världsmarknaden en förutsättning för lönsamhet hos tekniska
utvecklingsprojekt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förutom
genom egna satsningar kan ny teknik även erhållas genom att den importeras från
andra länder som redan har utvecklat den. Det är därför av inlresse att i detta
sammanhang veta något om omfattningen av denna leknikhandel. 1 följande
sammanställning redovisas för år 1975 och år 1977 uppskattade kostnader för
såväl import som export av teknik (milj. kr.).</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section148>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:35.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section149>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>74</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:12.5pt'>
<td width=99 valign=top style='width:74.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:32.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:33.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=55 valign=top style='width:41.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Relation</span></p>
</td>
<td width=60 valign=top style='width:45.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:13.7pt'>
<td width=99 valign=top style='width:74.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Land</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Import</span></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:32.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Expori</span></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:33.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=115 colspan=2 valign=top style='width:86.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Imporl/Exporl</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:15.6pt'>
<td width=99 valign=top style='width:74.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1975</span></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:32.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1977</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1975</span></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:33.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1977</span></p>
</td>
<td width=55 valign=top style='width:41.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1975</span></p>
</td>
<td width=60 valign=top style='width:45.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1977</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:14.15pt'>
<td width=99 valign=top style='width:74.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Förenta
staterna</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>2450</span></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:32.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1983</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>20764</span></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:33.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>20446</span></p>
</td>
<td width=55 valign=top style='width:41.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>0,1</span></p>
</td>
<td width=60 valign=top style='width:45.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>0,1</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=99 valign=top style='width:74.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Japan</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>3611</span></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:32.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4506</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>736</span></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:33.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>932</span></p>
</td>
<td width=55 valign=top style='width:41.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4,9</span></p>
</td>
<td width=60 valign=top style='width:45.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>4,8</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=99 valign=top style='width:74.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Förbundsrepubliken</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:32.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:33.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=55 valign=top style='width:41.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=60 valign=top style='width:45.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=99 valign=top style='width:74.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Tyskland</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>3 730</span></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:32.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3 729</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1596</span></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:33.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1531</span></p>
</td>
<td width=55 valign=top style='width:41.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2.3</span></p>
</td>
<td width=60 valign=top style='width:45.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>2,4</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=99 valign=top style='width:74.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Frankrike</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>2663</span></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:32.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2495</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>995</span></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:33.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1266</span></p>
</td>
<td width=55 valign=top style='width:41.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2.7</span></p>
</td>
<td width=60 valign=top style='width:45.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>2,0</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=99 valign=top style='width:74.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Storbritannien</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>2 502</span></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:32.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2 367</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2544</span></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:33.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2 888</span></p>
</td>
<td width=55 valign=top style='width:41.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1,0</span></p>
</td>
<td width=60 valign=top style='width:45.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>0,8</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.7pt'>
<td width=99 valign=top style='width:74.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Sverige</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>601</span></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:32.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>693</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>212</span></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:33.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>343</span></p>
</td>
<td width=55 valign=top style='width:41.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2,8</span></p>
</td>
<td width=60 valign=top style='width:45.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1,8</span></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
sammanställningen framgår att Japan och Förbundsrepubliken Tyskland är de
siörsta teknikimportörerna medan Förenta staterna svarar för den i särklass
största exporten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är intressant att konstatera att de två länder bland i-länderna som under det
senaste decenniet har redovisat den kraftigaste ekonomiska utvecklingen också
är de största teknikimporlörerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
industridepartementet arbetar f. n. en särskild kommitté - Teknikimportkommittén
(I 1979:14) - med uppgift att undersöka om och på vilket sätt och i vilka
former samhället kan stimulera och stödja små och medelstora företag att söka
ny teknik och nya produkter utomlands. Kommitténs arbele påbörjades år 1979
och bedrivs i form av försöksverksamhet. Kommittén bistår med hälften av
företagens kostnader för att hitta utländska licenser inkl. resekostnader och
delar av eget arbete. Stödet behöver betalas tillbaka bara om licensköpet blir
lyckosamt. En första delrapport om verksamheten är planerad till hösten 1981.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill i detta sammanhang erinra om den av chefen för handelsdepartementet
tillsatta kommittén som har att utreda frågan om teknikhandel. Kommittén
beräknar slutföra sitt arbete under år 1981.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att få en uppfattning om inriktning och omfattning av satsningarna på teknisk
forskning och utveckling utomlands ger jag en kortfattad beskrivning av direkt
innovationsinriktade åtgärder i tre länder; Förbundsrepubliken Tyskland,
Frankrike och Japan. Dessa länder är enligt min mening av särskilt intresse
med tanke på den kraftiga ekonomiska utveckling som har ägt rum där under det
senaste decenniet och den expansion som kan förväntas i framtiden. Dessa länder
satsar i absoluta tal mångdubbelt mer än Sverige på forskning och utveckling
men mätt i relation till bruttonationalprodukten är förhållandena jämförbara.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Innovationspolitiken
i Förbundsrepubliken Tyskland följer två huvudlinjer. Genom forsknings- och
teknikministeriet. Bundesministerium fiir Forschung und Technologie (BMFT).
lämnas stöd lill industriella utvecklingsprojekt inom utvalda områden. Dessa
projekt drivs i huvudsak inom större företag. Stöd till innovationer i mindre
och medelstora företag förmedlas till stor del genom ekonomiministeriet.
Bundesministerium fiir Wirtschaft (BMW). Detta stöd ses som en del främst i
regionalpolitiken</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section150>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section151>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>75</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>och
drivs ofta som delprogram inom större program för allmänt stöd till mindre och
medelstor industri. Bl.a. stöder BMW utvecklingsverksamhet i mindre och
medelstora företag genom att subventionera personalkostnader för forsknings-
och utvecklingsarbete i sådana företag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Efter
de stora satsningarna under 1960-talet på högteknologiområden (rymd, kärnkraft
och flyg) har ansträngningarna under 1970-talet inriktats på att minska gapet
mot Förenta staterna inom vissa kritiska teknikområden, I.ex. datateknik och
elektronikkomponenter, och på att främja utvecklingen på områden där tysk
industri har bedömts kunna få konkurrensfördelar. Dessa satsningar har inte
varit helt utan framgång.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
forsknings- och utvecklingspolitiska inflytandet har alltmer centraliserats
och BMFT har fått en allt viktigare roll i planeringen av forsknings-och
utvecklingsinsatserna. BMFT:s forsknings- och utvecklingsbudgel för innevarande
år kommer att koncentreras till att stödja finansieringen av
demonstrationsanläggningar inom industri och kommunalväsen i syfte att öka
investeringsviljan och främja innovationer. Särskilt prioriterade områden är
havsteknik, råvaruforskning, elektronik och kommunikationsteknik. För projekt
inom de olika fackprogrammen kan stöd erhållas med mellan 50 och 100% av
projektkostnaden. Formen för stöd är bidrag med eller ulan villkorlig
äterbetalningsplikt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
atl stödja exploatering av tekniskt färdigutvecklade produkter bildades år
1975 av sex banker med stöd av BMFT ett särskilt investment-företag, Deutsche
Wagnisfinanzierungs GmbH (DWFG). BMFT har åtagit sig alt täcka 75% av
förlustrisken. DWFG lämnar stöd till mindre och medelstora företag för
invesleringar för att bygga upp ny produktion eller för alt marknadsföra
färdiga produkter. Stödet sker i form av tillskjutet eget kapital i företaget
men endast med minoritetsandelar. Verksamheten är fortfarande under uppbyggnad
men hittillsvarande erfarenheter kan betecknas som goda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
Frankrike utgör industripolitiken elt led i den ekonomiska långsiktsplaneringen
med femåriga ekonomiska planer. Inom ramen för dessa har beslut fattats om ett
antal stora forsknings- och utvecklingsprogram som i första hand har till syfte
att främja pågående industriell verksamhet men som också har
innovationspolitiska inslag. De statliga forsknings- och utvecklingsinsatserna
anpassas lill de politiska mål som uppställs i femärs-planen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
områden som f. n. prioriteras är integrerade kretsar, informationsteknik,
koilektivlransporter, rymdteknologi, havsteknik med inriktning pä i första hand
offshore-teknik och exploatering av mineralresurser på havsbottnen samt
energibesparing och alternativa energikällor med stark inriktning på
solenergi. Stora resurser satsas på kärnkraftteknik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
tanke på de allt större satsningar som erfordras för att ligga vid
forskningsfronten inom olika områden har den franska regeringen beslutat göra
en generalinventering av olika teknikområden som grund för priorite-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section152>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section153>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>76</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ring
av fortsatta satsningar. I enlighet härmed har på uppdrag av den franske
presidenten en rapport om forskningssektorns roll i Frankrike under den
närmaste tioårsperioden utarbetats av framstående representanter för den
franska vetenskapen. Rapporten presenterades i oktober 1980 och skall bilda
underlag för den franska forskningspolitiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att främja forskning, utveckling och innovationsverksamhet inom olika
teknikområden finns en hel uppsättning av åtgärder. Tonvikten i den franska
innovationspolitiken ligger på direkt finansiellt stöd lill forskning och
utvecklingsarbete. Ansvaret för genomförande av programmen ligger på olika organisationer.
De två viktigaste programmen är Actions Concer-lées och L'Aide å ITnnovation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Actions
Concertées administreras av Delegation Générale ä la Re-cherche ScienUfique et
Technique (DGRST), som svarar för en stor del av den franska tillämpade forskningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Actions
Concertées stödjer forskning och utvecklingsarbete inom framför allt nya
teknikområden, där branschforskningsinstitut, universitet och industrin går
samman i gemensamma program. Programmen är tidsbegränsade och avser i huvudsak
grundforskning och tillämpad forskning. Ett företag kan få 50% av sina
projektkostnader läckta medan en forskningsinstitution kan få upp till 100%.
Actions Concertées finns inom i storl sett alla branscher. För varje speciellt
aktionsområde bildas en särskild kommitté som ansvarar för planering,
medelsfördelning etc.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ansvaret
för L'Aide å ITnnovation vilar pä Agence Nalionale pour la Valorisalion de la
Recherche (ANVAR), som ombildades år 1979. 1 samband med ombildandet
regionaliserades organisationen med en Delegation Régionale de TANVAR i varje
departement.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>L'Aide
å ITnnovation, som startades år 1979, syftar till atl hjälpa fram innovationer
genom stöd till industriellt utvecklingsarbete såsom utveckling av nya eller
förbättrade produkter och processer, framtagning av prototyper,
marknadsundersökningar, demonstrationsanläggningar och nollserieproduktion.
Stödet sträcker sig fram till marknadsintroduktion. Staten bidrar med upp till
50% av kostnaden. Bidraget betalas sedan tillbaka om det går bra för projektet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ANVAR
administrerar även ett annat relativt nystartat program, nämligen La Prime å
ITnnovation. Detta program har tillkommit för att stimulera användning av
extern expertis i små och medelstora företag. Detta skall uppnås genom att
staten subventionerar kostnaderna för atl anlita konsulter o.d. Stödet är satt
till 25% av konsultkostnaden eller maximalt 1 miljon francs per företag och är.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förutom
dessa stödformer lämnas ocksä statliga krediter för marknadsföring av nya
produkter. 80% av kostnaderna täcks genom statliga medel som ställs till
förfogande mot mycket fördelaktiga räntevillkor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Två
typer av skattelättnader kan direkt hänföras till forskning och utvecklingsarbete.
För det första är koslnader för forsknings- och ulveck-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section154>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section155>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>77</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>lingsverksamhet
avdragsgilla upp till belopp som motsvarar företagets bruttovinst för det år
kostnaderna har uppstått. För det andra har skapats förmånliga
avskrivningsvillkor för investeringar för forsknings- och utvecklingsverksamhet.
En avskrivning upp till 50% kan beviljas för det första året. Resterande belopp
kan avskrivas enligt normal avskrivningsplan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
syfte att stimulera uppbyggnaden av privata finansieringsorgan som kan
tillgodose behovet av egenkapital och långsiktig kapitalförsörjning för nya innovativa
företag och entreprenörer kan staten också ge särskilda skatteförmåner. Genom
sådana stimulerades bildandet av investmentföre-taget Société pour le
Financement de ITnnovation (SOFINNOVA) år 1972. Aktieägarna är i huvudsak
franska och utländska banker. Företaget har byggt upp en väl spridd
aktieportfölj i små och medelstora innovations-företag. SOFINNOVA har dock ännu
inte kommit igång i den utsträckning som planerats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbete
pågår f. n. i Frankrike för atl bygga upp en innovalionspolitik för l98()-talet.
De innovationspolitiska insatserna kommer att koncentreras till att förbättra
incitamentsstrukturen, att skapa ett teknikmedvetande, att minska olika typer
av utvecklingshinder inom olika områden, upphandling, lagstiftning,
beskattning, finansiering, utbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
Japan har industri- och handelspolitiken samordnats och inpassats i den
långsiktiga ekonomiska planeringen. Basen för den industriella utvecklingen i
Japan var länge importerad teknik från Västeuropa och Förenta staterna. Att
utnyttja och förbättra teknologi framtagen i väst har varit en japansk
specialitet. Ett nationellt forsknings- och utvecklingsprogram skapades i
mitten av 1960-talet med syfte atl få till stånd storskaliga innovationer på
områden där den enskilda sektorn inte själv kunde bära riskerna. Speciella
skatteregler infördes och särskilda organ bildades för stöd till tekniskt
forsknings- och utvecklingsarbete och för att försörja industrin med
riskkapital.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Pä
senare tid har en ny politik inletts som är inriktad på utveckling av egen
teknologi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Huvudansvaret
för stöd till tekniskt forsknings- och utvecklingsarbete i Japan ligger hos
Agency of Induslrial Science and Technology (AlST), som är ett organ inom
Ministry for International Trade and Industry (MITI). En stor del av AIST:s
verksamhet är inriktad på nationella forsknings- och utvecklingsprogram inom
områden där insatserna är så stora eller tidsperspektivet så långt att
industrin inte kan väntas själv svara för finansieringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Forsknings-
och utvecklingsinsatserna i Japan är inriktade mot att lösa energi- och
miljöproblemen samt atl förstärka den japanska industristrukturen. Det
sistnämnda skall ske genom alt staten hjälper fram nästa generation
industrier, till vilka räknas informations- och elektronikindustrin samt flygindustrin.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section156>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section157>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>78</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även i Japan lämnas skattereduktion för forskning och
utvecklingsarbete. Systemet är utformat så alt om forsknings- och
utvecklingsulgifterna ett år överskrider den största insatsen av sådana
utgifter efter år 1966 sä medges skatteavdrag för 20% av sådant överskridande.
Det största belopp som kan dras av är 10% av den totala skatten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I Japan får vidare etl företag under anskaffningsåret
skriva av en tredjedel av kostnaden för utrustning som behövs för att
"utveckla nya produkter som är nödvändiga för del ekonomiska
framåtskridandet" eller som kommer att "producera eller använda
teknologi som är ny för Japan".</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För att
stimulera enskilda förelag till tillväxt bildades i början av 1950-talet en
särskild bank. Japan Development Bank (JDB). AIST spelar stor roll för att
placera långa lån hos Japan Development Bank i syfte att utnyttja ny teknik för
att bygga upp privata företag. En särskild organisation för små och medelstora
förelag. Small and Medium Enterprises Loan Corporation, bidrar på samma sätt
med län till små och medelstora företag.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Research
Development Corporation of Japan (JRDC) är ett statligt utvecklingsföretag
efter brittiskt mönster. Syftet är att främja utveckling av ny teknologi av
nationell ekonomisk betydelse och att föra ut teknologi i industriell
tillämpning. JRDC lämnar bl.a. lån med villkorlig återbetalning och förmedlar
licenser. JRDC har varit relativt framgångsrik i projekt baserade på
universitetsforskning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8.3 Teknisk forskning och utveckling i Sverige</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den totala forsknings- och utvecklingsverksamheten i
Sverige år 1977 uppgick enligt statistiska centralbyråns (SCB) statistik lill
6797 milj. kr. Huvuddelen av detta forsknings- och utvecklingsarbete bedrevs
inom industrin samt vid universitet och högskolor: 71 % utfördes inom
induslrin, 20% vid universitet och högskolor samt resterande 9% vid
myndigheter, affärsverk, privata institut och organisationer. Industrin
finansierade 59% av de totala kostnaderna medan äterstoden till helt
övervägande del finansierades av staten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Såväl vad gäller utförande som finansiering har tendensen
under senare år varit att en ökande andel har fallit pä industrins lott.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den
statliga organisationen för stöd till forskning och utvecklingsarbete kan
karaktäriseras som sektoriserad, decentraliserad och pluralistisk.
Sek-toriseringen innebär att forskning och utvecklingsarbete ses som ett medel
för att uppnå de samhälleliga målen och att insatserna inom olika sektorer
avvägs mot andra möjligheter att uppnå resp. sektors mål. Decentraliseringen
innebär att besluten i stor utsträckning fattas under regeringsnivån, hos de
självständiga myndigheterna och de forskningsutförande organen. Pluralismen
innebär att finansieringen sker genom beslut i många olika organ och att
resurserna kanaliseras pä många vägar till de utförande organen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section158>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section159>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>79</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utbildningsdepartementet
har ansvaret dels för den dominerande delen av universitets- och
högskoleorganisationen, dels för de flesta av forskningsråden, som sköter den
rörliga finansieringen av grundforskningen. Industridepartementet har det
centrala ansvaret för stöd lill teknisk forskning och utvecklingsarbete, medan
övriga departement svarar för resp. fackområde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Högskolan
är landets största resurs för teknisk-vetenskaplig forskning. En successiv
utbyggnad av den sektoriella organisationen har dock skett som en följd av att
forskning och utvecklingsarbete har tillmätts allt större betydelse för
samhällsutvecklingen. Verksamheten inom högskolan har dock en avgörande
betydelse för att bevara och på lång sikt förstärka kompetensen i svensk
industri. Mot den bakgrunden är det angeläget atl åstadkomma en ökad samordning
mellan insatserna inom främst teknisk och naturvetenskaplig forskning och
utbildning inom utbildningsdepartementets område och forsknings- och
utvecklingsinsatserna inom industridepartementets område. En viss sådan
samordning har också skett de senaste åren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Chefen
för utbildningsdepartementet kommer att i början av år 1982 ta upp frägan om
förslag till flerårigt forskningsprogram. 1 samband därmed kommer
tidsomfattningen av programmet att övervägas. En avpassning kommer dock att ske
så att forskningsprogrammen inom industridepartementets resp.
utbildningsdepartementets områden i framtiden kan samplaneras. Härigenom tas
nästa stora steg mot en mer samordnad politik för teknisk och naturvetenskaplig
forskning och utbildning och industriellt utvecklingsarbete.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Styrelsen för teknisk
utveckling (STU) är statens centrala förvaltningsmyndighet för stöd till
teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete. STU:s verksamhel är i
förhållande till de sektoriella organen av kompletterande natur. STU:s
insatser är koncentrerade till projekt för kunskapsuppbyggnad inom
teknikområden av betydelse för svensk industris framtida konkurtenskraft och
till industriella utvecklingsprojekt. Stöd utgår i det förta fallet vanligen
som rent bidrag och i det senare i allmänhet som bidrag med villkorlig
återbetalningsplikt.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>För att stödja
industriella utvecklingsprojekt förbi prototypsladiet och fram till kommersiell
produktion finns för de mindre och medelstora företagen de regionala
utvecklingsfonderna och för större företag Fonden för industriellt
utvecklingsarbete (Industrifonden). Dessa organ lämnar stöd med villkorlig
återbelalningsskyldighet om normall högst 50% av projektkostnaden. Vid sidan
av dessa fonder lämnar bl.a. Sveriges Investeringsbank lån till industriella
utvecklingsprojekt som inte kan finansieras på den vanliga kreditmarknaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
stöd till industriellt utvecklingsarbete sker även i indirekta former. Som
exempel kan nämnas statens stöd till SIS - Standardiseringskommissionen i
Sverige. Standardiseringsverksamhelen har anknytning</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section160>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section161>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>80</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>lill samt påverkar och päverkas av i storl sett alla
former av teknisk utveckling. Verksamheten lägger grunden och ger impulser Ull
praktisk tillämpning av ny teknik. Den statliga investeringen under de senaste
åren i en ny anläggning för statens provningsanslalt i Borås innebär också etl
stöd till det industriella utvecklingsarbetet. På della sätl har industrin fått
tillgång till moderna och avancerade resurser för materialprovning och
kvalitetskontroll, vilka ofta utgör elt värdefullt och nödvändigt komplement
lill företagens egna laboratorier. Ett annal exempel på delta är investeringen
i ett manöver- och våglaboratorium vid statens skeppsprovningsanstalt i
Göteborg. Fartyg och offshore-tekniska konstruktioner kan här provas i en
realistisk miljö.'</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 Sverige
svarade år 1977 fyra branscher tillsammans för 74% av hela industrins
forsknings- och utvecklingssatsningar, nämligen elektronikindustrin (23%),
transportmedelsindustrin (23%), maskinindustrin (20%) och läkemedelsindustrin
(8%). Dessa branscher är ocksä de mest forsknings- och utvecklingsintensiva.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sambandet
mellan förelagsstoriek och forsknings- och utvecklingsinlen-sitel är starkt.
Företag med mer än 1 000 anställda svarade år 1977 för 82% av tolala
forsknings- och utvecklingsinvesteringarna men stod för knappt 56% av den
totala produktionen. Dessa företag har en forsknings- och utvecklingsinlensitet
pä 8%. Företag med mindre än 200 anställda svarar för lite mer än 2% av
forsknings- och utvecklingsinvesteringarna och har lägre intensitet än 1,2%.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Orsakerna
till atl stora företag har hög forsknings- och utvecklingsinlensitet är flera.
Slora företag har oftast en stark marknadsposition som kan befästas och ökas
genom forskning och utveckling, eftersom nya produkter differentierar utbudet.
Forskning och utvecklingsarbete innebär ett visst risktagande. Utfallet av
forsknings- och utvecklingssatsningar är normalt osäkrare än investeringar i
realkapilal. I stora företag kan resultaten av forsknings- och
utvecklingsarbete fördelas på flera produktgrupper, varigenom sannolikheten atl
dra nytta av forsknings- och utvecklingssatsningarna blir större. Vissa
stordriflsfördelar kan anlas finnas i forsknings-och utvecklingsverksamhet,
eftersom möjligheterna till kunskapsintegra-tion ökar och specialutrustning kan
utnyttjas bättre i stora forsknings- och utvecklingsavdelningar.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Även om
säledes de stora forsknings- och utvecklingssatsningarna görs i storföretagen,
visar elt flertal internalionella undersökningar att de stora innovationerna,
dvs. innovationer baserade på radikalt ny teknik och med språngartad
utvecklingspotential, huvudsakligen görs inom små, ofta nyetablerade företag.
De stora företagen är genom kapitalinvesteringar ofta uppbundna kring ett visst
produktsortiment och de stora forsknings- och utvecklingssatsningar som görs är
hårt styrda mot utveckling av det egna produktsortimentet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section162>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section163>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>U</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section164>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:29.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Följande sammanställning, baserad på SCB:s staUslik, visar
kostnaden för industrins forsknings- och utvecklingsverksamhet för år 1977
uppdelad på olika branscher. Vidare anges verksamhetens intensitet i
förhållande till förädlingsvärdet för säväl år 1975 som år 1977.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:143.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Forsknings-</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Forsknings-
och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:143.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>och utvecklings-</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>utvecklingskostnader</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bransch</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>koslnader</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>% av
förädlings-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:143.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>milj. kr.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>värde</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:144.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1977</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1975</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1977</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:1.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:15.1pt'>
<td width=167 valign=top style='width:125.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Eleklroinduslri</span></p>
</td>
<td width=83 valign=top style='width:61.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>964,2</span></p>
</td>
<td width=69 valign=top style='width:52.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>12,2</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:56.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:19.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>14,2</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.35pt'>
<td width=167 valign=top style='width:125.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Transporimedelsinduslri</span></p>
</td>
<td width=83 valign=top style='width:61.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=69 valign=top style='width:52.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:56.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.15pt'>
<td width=167 valign=top style='width:125.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ulom
skeppsvarv och båt-</span></p>
</td>
<td width=83 valign=top style='width:61.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=69 valign=top style='width:52.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:56.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=167 valign=top style='width:125.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>byggeri</span></p>
</td>
<td width=83 valign=top style='width:61.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>952,9</span></p>
</td>
<td width=69 valign=top style='width:52.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>13,5</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:56.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:19.0pt'><b><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>14,0</span></b></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=167 valign=top style='width:125.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Maskinindustri</span></p>
</td>
<td width=83 valign=top style='width:61.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>820,8</span></p>
</td>
<td width=69 valign=top style='width:52.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>6,5</span></b></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:56.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:19.0pt'><b><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>6,8</span></b></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=167 valign=top style='width:125.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Läkemedelsindustri</span></p>
</td>
<td width=83 valign=top style='width:61.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>328,1</span></p>
</td>
<td width=69 valign=top style='width:52.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>30,0</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:56.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:20.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>34,3</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=167 valign=top style='width:125.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Metallvaruinduslri</span></p>
</td>
<td width=83 valign=top style='width:61.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>183,1</span></p>
</td>
<td width=69 valign=top style='width:52.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2,0</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:56.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:19.0pt'><b><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>2,6</span></b></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.1pt'>
<td width=167 valign=top style='width:125.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Kemikalie-,
gödselmedels-,</span></p>
</td>
<td width=83 valign=top style='width:61.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=69 valign=top style='width:52.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:56.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=167 valign=top style='width:125.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>plastindustri
saml annan</span></p>
</td>
<td width=83 valign=top style='width:61.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=69 valign=top style='width:52.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:56.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.15pt'>
<td width=167 valign=top style='width:125.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>kemisk
industri ulom läke-</span></p>
</td>
<td width=83 valign=top style='width:61.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=69 valign=top style='width:52.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:56.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=167 valign=top style='width:125.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>medelsindustri</span></p>
</td>
<td width=83 valign=top style='width:61.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>168,5</span></p>
</td>
<td width=69 valign=top style='width:52.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3.9</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:56.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:20.0pt'><b><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>6.1</span></b></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.1pt'>
<td width=167 valign=top style='width:125.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Massa-,
pappers- och pap-</span></p>
</td>
<td width=83 valign=top style='width:61.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=69 valign=top style='width:52.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:56.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=167 valign=top style='width:125.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>persvaruinduslri</span></p>
</td>
<td width=83 valign=top style='width:61.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>152,3</span></p>
</td>
<td width=69 valign=top style='width:52.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1.3</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:56.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:19.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2.2</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.15pt'>
<td width=167 valign=top style='width:125.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Järn-,
slål- och ferro-</span></p>
</td>
<td width=83 valign=top style='width:61.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=69 valign=top style='width:52.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:56.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.35pt'>
<td width=167 valign=top style='width:125.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>legeringsverk</span></p>
</td>
<td width=83 valign=top style='width:61.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>151,5</span></p>
</td>
<td width=69 valign=top style='width:52.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1.8</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:56.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:19.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3,2</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=167 valign=top style='width:125.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Livsmedels-,
dryckesvaru-</span></p>
</td>
<td width=83 valign=top style='width:61.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=69 valign=top style='width:52.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:56.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=167 valign=top style='width:125.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>och
lobaksvaruinduslri</span></p>
</td>
<td width=83 valign=top style='width:61.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>99,3</span></p>
</td>
<td width=69 valign=top style='width:52.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1,6</span></b></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:56.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:19.0pt'><b><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>1,6</span></b></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=167 valign=top style='width:125.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Industri
för instrument,</span></p>
</td>
<td width=83 valign=top style='width:61.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=69 valign=top style='width:52.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:56.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.1pt'>
<td width=167 valign=top style='width:125.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>foto-
och optikvaror, ur</span></p>
</td>
<td width=83 valign=top style='width:61.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>54,9</span></p>
</td>
<td width=69 valign=top style='width:52.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>7,8</span></b></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:56.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:19.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3.4</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.15pt'>
<td width=167 valign=top style='width:125.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Tegel-,
cement- och annan</span></p>
</td>
<td width=83 valign=top style='width:61.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=69 valign=top style='width:52.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:56.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=167 valign=top style='width:125.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>mineralvaruindustri</span></p>
</td>
<td width=83 valign=top style='width:61.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>51,8</span></p>
</td>
<td width=69 valign=top style='width:52.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3,0</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:56.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:19.0pt'><b><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>2,6</span></b></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.35pt'>
<td width=167 valign=top style='width:125.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Skeppsvarv,
bålbyggeri</span></p>
</td>
<td width=83 valign=top style='width:61.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>50,2</span></p>
</td>
<td width=69 valign=top style='width:52.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1,9</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:56.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:19.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2,9</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.15pt'>
<td width=167 valign=top style='width:125.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Gummivaru-
och plastindustri</span></p>
</td>
<td width=83 valign=top style='width:61.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>30,3</span></p>
</td>
<td width=69 valign=top style='width:52.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1,6</span></b></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:56.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:19.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1,9</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.35pt'>
<td width=167 valign=top style='width:125.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Ickejärnmetallverk</span></p>
</td>
<td width=83 valign=top style='width:61.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>28,3</span></p>
</td>
<td width=69 valign=top style='width:52.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4,1</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:56.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:19.0pt'><b><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>2,6</span></b></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:7.9pt'>
<td width=167 valign=top style='width:125.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Gruvor
och mineralbrotl</span></p>
</td>
<td width=83 valign=top style='width:61.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>27,9</span></p>
</td>
<td width=69 valign=top style='width:52.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>0,7</span></b></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:56.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:19.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3,8</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.1pt'>
<td width=167 valign=top style='width:125.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Porslins-,
lergods-, glas-</span></p>
</td>
<td width=83 valign=top style='width:61.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=69 valign=top style='width:52.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:56.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=167 valign=top style='width:125.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>och
glasvaruinduslri</span></p>
</td>
<td width=83 valign=top style='width:61.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>24,5</span></p>
</td>
<td width=69 valign=top style='width:52.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1,4</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:56.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:20.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2,5</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=167 valign=top style='width:125.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Textil-,
beklädnads- och</span></p>
</td>
<td width=83 valign=top style='width:61.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=69 valign=top style='width:52.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:56.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=167 valign=top style='width:125.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>lädervaruinduslri</span></p>
</td>
<td width=83 valign=top style='width:61.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>22,2</span></p>
</td>
<td width=69 valign=top style='width:52.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>0.6</span></b></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:56.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:19.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>0,8</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=167 valign=top style='width:125.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Trävaruindustri</span></p>
</td>
<td width=83 valign=top style='width:61.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>15.6</span></p>
</td>
<td width=69 valign=top style='width:52.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>0.3</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:56.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:20.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>0,3</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=167 valign=top style='width:125.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Pelroleumraffinaderier,</span></p>
</td>
<td width=83 valign=top style='width:61.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=69 valign=top style='width:52.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:56.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.35pt'>
<td width=167 valign=top style='width:125.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>smörjmedels-,
asfalt- och</span></p>
</td>
<td width=83 valign=top style='width:61.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=69 valign=top style='width:52.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:56.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.15pt'>
<td width=167 valign=top style='width:125.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>kolproduktindustri</span></p>
</td>
<td width=83 valign=top style='width:61.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>14,8</span></p>
</td>
<td width=69 valign=top style='width:52.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>5.7</span></b></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:56.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:19.0pt'><b><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>2,6</span></b></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=167 valign=top style='width:125.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Grafisk
industri, förlag</span></p>
</td>
<td width=83 valign=top style='width:61.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>6,3</span></p>
</td>
<td width=69 valign=top style='width:52.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>0.1</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:56.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:20.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>0,1</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=167 valign=top style='width:125.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Annan
tillverkningsindustri</span></p>
</td>
<td width=83 valign=top style='width:61.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>5,6</span></p>
</td>
<td width=69 valign=top style='width:52.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2,1</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:56.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:19.0pt'><b><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>1,7</span></b></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.0pt'>
<td width=167 valign=top style='width:125.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Samtliga
branscher</span></p>
</td>
<td width=83 valign=top style='width:61.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4 153.0</span></b></p>
</td>
<td width=69 valign=top style='width:52.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4,4</span></b></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:56.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:19.0pt'><b><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>5,4</span></b></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:29.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En motsvarande redovisning för gruppen myndigheter,
affärsverk, privata institut och organisationer lämnas i följande
sammanställning, som är baserad pä SCB:s statistik. Härav framgår att de
största insatserna gjordes inom försvarssektorn (24%) och kärnenergiforskning
(18%). Dessa andelar har dock minskat något under de senaste åren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:28.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6 Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 130</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section165>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section166>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>82</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:218.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Forsknings- och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Verksamhetsgrupp</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>utvecklingskostnad</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:33.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:219.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>milj. kr. 1977</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Försvar</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>295.8</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kärnenergiforskning</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>217.1</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Väg och
vallen</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>99.2</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jordbruk</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>79,4</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Trävaror,
massa, papper</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>63,0</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Medicin</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>52,7</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Maskinteknik,
elektroteknik</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>43,9</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Transportmedel</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>43,8</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Livsmedel</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>39,9</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Matematik, fysik</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>38,7</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Järn, slål
och metall</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>35,3</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Skogsbruk</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>25,9</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Byggnad</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>22,5</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Veterinärmedicin</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>14,4</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beklädnad</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>6.9</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kemiska produkter</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>5.4</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Byggnadsämnen</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>4,5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kombinerad verksamhet</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>126,0</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:33.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Totalt</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1214,4<br>
varav</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:33.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Offentlig sektor (exkl. universitet och hög<br>
skolor)</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>582.0<br>
Affärsverk (ej industriella), privata insti<br>
tut och organisationer</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>632.4</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Forskning och utvecklingsarbete i Sverige bedrivs som
nämnts främst vid universitet och högskolor samt inom induslrin. Forsknings-
och utvecklingsverksamheten vid lärosätena domineras dock klart av utpräglade
forskningsaktiviteter medan insatserna inom industrin till mycket stor del
består av utvecklingsarbete. Forskningsdelen inom industrins forsknings-och
utvecklingsverksamhet uppskattas till 15%. För universitet och högskolor antas
forskningen utgöra ca 90% av forsknings- och utvecklingsverksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tillgänglig statistik täcker f. n. inte alla områden där
forskning och utvecklingsarbete förekommer. Bl.a. ingår inte teknisk
uppdragsverksamhet, byggnadsindustri, el-, gas- och värmeverk och, framför
allt, hälso- och sjukvård. Vidare saknas uppgifter för universitets- och
högskolesektorn. SCB har dock uppskattat denna sektors forsknings- och
utvecklingskostnader till ca 1400 milj. kr. för år 1977. Analys av brislerna i
nuvarande statistik indikerar att insatserna för forskning och
utvecklingsarbete är väsentligt underskattade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8.4 Motiv och former för statligt stöd till forskning och
utvecklingsarbete</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Flera skäl kan äberopas för atl staten bör gä in och
stödja forskning och utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>- För att forcera utvecklingen inom vissa samhällssektorer
och snabbare uppnå för samhället angelägna mål fordras statliga stödåtgärder.
Energiområdet är ett exempel härpå.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section167>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section168>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>83</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den
företagsekonomiskt motiverade forsknings- och ulvecklingsvoly-men är för liten
från samhällsekonomisk synpunkt. Detta gäller speciellt där avståndet till
praktisk tillämpning är storl, t. ex. för grundforskning inom olika områden.
Det gäller också s.k. samhällsnyttiga innovationer, exempelvis
handikapphjälpmedel, som uppfyller angelägna behov men erbjuder en alltför
begränsad marknad för att vara företagsekonomiskt intressanta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mindre företag
och uppfinnare har i allmänhet inle de resurser som fordras för industriellt
utvecklingsarbete, samtidigt som de utgör grunden för den industriella
förnyelsen i samhället.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>På många
områden har utvecklingskostnaderna blivit så slora all även ett storl företag
kan stå och falla med ett enskilt utvecklingsprojekt. Detta tillsammans med
företagens sjunkande soliditet gör risktagandet orimligt stort för det enskilda
företaget. Företagen tenderar att satsa på kortsiktiga och säkra projekt vilket
på lång sikt hämmar konkurrenskraften.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett lands innovationsklimat är resultatet av en mångfald
åtgärder inom en rad olika områden. Som exempel härpå villjag ta upp följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Genom
utbildning och forskning kan kompetensen i samhällel höjas och erforderlig
kunskapsbas byggas upp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Genom att
stimulera tekniköverföring såväl mellan olika foretag och organisationer i
Sverige som mellan Sverige och utlandet kan ett ökat tekniskt kunnande
tillgodogöras i näringslivet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Genom skatte-,
avdrags- och bidragssystem och genom insatser för minskad byråkrati i
företagens miljö kan företagens kostnader för forskning och utvecklingsarbete
minskas och de ekonomiska drivkrafterna för uppfinnarverksamhet och
egenföretagande förbällras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Genom
projektbundna lån eller bidrag kan riskerna med satsningar på forskning och
utveckling minskas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Genom normer,
standarder och offentlig teknikupphandling kan marknaden för nya produkter och
processer påverkas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Genom att
förbättra lillgången pä riskvilligt kapital i lämpliga former kan nyetablering
av teknik- eller innovationsbaserade företag underiättas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den industripolitiska medelsarsenalen utgör sålunda bara
en del av de åtgärder med vilka slaten kan påverka den tekniska förnyelsen i
samhällel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Industripolitiken syftar till att påverka industrins
arbetsförhållanden och utveckling i etl långsiktigt, nationellt perspektiv inom
ramen för övergripande samhälleliga målsättningar. Utgångspunkten för
samhällsinsatserna inom industripolitiken är att det slutgiltiga ansvaret för
varje industriell</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section169>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section170>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>84</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>satsning, t.ex. introduktion av ny teknik eller nya
produkter pä marknaden, måste ligga hos företaget. Det är företagen som bäst känner
marknadsförutsättningarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tilltron till en marknadshushållning är således en
grundläggande utgångspunkt i den politik som regeringen har valt i syfte alt
stärka en industriell expansion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett flertal internationella studier har visat att det är
de nyetablerade teknik- eller innovationsbaserade småföretagen som har den
siörsta växtkraften och ger det största tillskottet av nya arbetstillfällen i
samhället. Bl.a. brist pä eget kapital är ofta ett hinder för framväxten av
sådana företag. För att undanröja detta kommer jag, som jag Udigare berört, att
föreslå regeringen att under nästkommande riksmöte, i samband med att
småföretagsfrägorna behandlas, återkomma till denna fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Slalens stöd lill forskning och utveckling saml
innovations- och uppfinnarverksamhet är ett viktigt medel i en politik som
syftar till att stärka och utveckla svensk industri. Genom satsning på
forskning och utveckling kan produktivitetsutvecklingen i industriproduktionen
främjas och därmed industrins konkurrenskraft. Genom att stimulera
utvecklingen av ny teknik skapas förutsättningar för innovationer som är
grunden för industrins förnyelse. Genom att stödja utveckling av småskalig
teknik och teknik för informationsöverföring skapas förutsätlningar för ett
decentraliserat samhälle och en regionalt välbalanserad utveckling. Genom
automatisering kan monotona och hälsovådliga arbetsmoment elimineras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Teknikens möjligheler är således stora och använd på rätt
sätt är tekniken ett kraftfullt och oundgängligt instrument för att tillgodose
angelägna samhällsbehov. Industriell tillväxt förutsätter utveckling och
förnyelse. Genom stöd- och stimulansåtgärder i olika former skapas bättre
förutsättningar för industrins egna initiativ.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statens stöd till forskning och utveckling sker såväl genom
selektiva stödåtgärder som genom olika slag av mer generella stimulansinsatser.
Med selektiva stödåtgärder avser jag åtgärder riktade mot ett bestämt företag
eller en bestämd organisation. Statens slöd till Datasaab AB för tekniskt
utvecklingsarbete inom dataområdet är elt exempel härpå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De stödformer för teknisk forskning och industriellt
utvecklingsarbete som jag här kommer atl behandla närmare, är insatser av mer
eller mindre generell natur. Den tradhionella och renodlat generella stödformen
utformas vanligen som nägon typ av skaltefavör i samband med koslnader för
utvecklingsarbete, antingen direkt vid taxeringen eller genom olika typer av
fondavsättningar. Stödel utgär här utan krav pä projektgranskning frän
stödgivarens sida.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section171>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section172>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>85</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Övriga
samhälleliga icke-selektiva stödåtgärder ulgör i allmänhet någon form av
projektbundna bidrag eller lån med eller ulan villkorlig äterbetalningsskyldighet.
De är generella i bemärkelsen att de inte är avsedda för nägot specifikt
företag eller organisation. Statsmakterna avsätter i detta fall medel för
delfinansiering av forsknings- och utvecklingsprojekt. Slöd kan erhållas efter
ansökan hos av statsmaklerna utsett organ. Detta organ granskar och prioriterar
projektförslagen inom ramen för de direktiv som statsmakterna har angivit.
Stödel syftar i allmänhet lill att lyfta av en del av riskerna för enskilda
projekt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utvecklingsstöd
i samband med upphandling utgör en annan möjlighet för samhället att stimulera
industriellt utvecklingsarbete. Metoden är intressant med tanke pä de stora
belopp som varje år används för upphandling inom offentlig sektor och med
hänsyn till den betydelse som förekomsten av en kund med särskilda krav kan ha
för en industriell utvecklingsprocess. Därtill kan läggas stödåtgärder av
typen rådgivnings-, service- och förmedlingsverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Existerande
icke-selektiva stödformer i Sverige omfattar bäde genuint generellt stöd, i
form av särskilt forskningsavdrag vid taxering till statlig inkomstskatt, och
olika former av projeklbundet stöd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
stor del av statens stöd till teknisk forskning och utveckling i samhälle och
näringsliv kanaliseras genom STU, vars stöd till teknisk forskning sker genom
finansiering av ramprogram och projekt för kunskapsuppbyggnad huvudsakligen
vid kollektivforskningsinstitut och vid de lekniska högskolorna. STU:s
insatser för produktutveckling inom näringslivet sträcker sig i huvudsak frän
idéprövning lill framtagande av prototyper. Denna del av utvecklingsprocessen
präglas huvudsakligen av tekniska risker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ungefär
en fjärdedel av de STU-finansierade utvecklingsprojekten resulterar inom fyra
år i nya produkter på marknaden. Del åriiga försäljningsvärdet av dessa
produkter har erfarenhetsmässigt visat sig bli tre till nio gånger större än
STU:s lämnade finansieringsstöd till utvecklingsarbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
de mindre och medelstora företagen tar de regionala utvecklingsfonderna vid
där STU:s insatser slutar. Utvecklingsfonderna kan bl.a. lämna län om högst 3
milj. kr. för produktutvecklingsprojekt från prototyp till s.k. nollserie inkl.
vissa produktionsförberedelser. Här är det framför allt fråga om kommersiella
risker. Som jag tidigare har redovisat förordar jag att nya regler införs för
produktutvecklingslån från de regionala utvecklingsfonderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller investeringar i utvecklingsprocessens avslutningsskede, i
produktionsutrustning och vid start av serieproduktion kan Sveriges Investeringsbank
AB lämna lån. I detta fall är det fråga om mer ordinära kredit-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section173>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section174>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>86</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>risker även om risktagandel vanligen är större än vad
övriga på marknaden förekommande kreditinstitut normalt accepterar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För att ytterligare stimulera utvecklingsarbetet inom
framför allt de större svenska industriföretagen har det stöd och den
finansiering som kan lämnas av STU, de regionala utvecklingsfonderna och
Investeringsbanken kompletterats med stöd frän Industrifonden, som stöder
utveckling av nya produkter, processer och system med upp till 50 milj. kr.
Stödet riktar sig mol projekt som kan bedömas ha hög lönsamhet pä längre sikt
men där de lekniska eller kommersiella riskerna är stora och ulvecklingsstegen
är större än normalt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utvecklingsprojekt av betydelse för svensk
energiförsörjning kan få stöd genom det statliga programmet för forskning och
utveckling inom energiområdet. Huvudprogram Energiforskning, vars fortsättning
under treårsperioden 1981/82 - 1983/84 regeringen nyligen har lämnat förslag
om (prop, 1980/81:90). Stödet fördelas av flera olika organ, bl.a. nämnden för
energiproduktionsforskning, statens råd för byggnadsforskning och STU, Stöd
till prototyper och demonstrationsanläggningar inom energiområdet kan lämnas
genom det nya stödsystem för åtgärder för att ersätta olja eller spara energi
som riksdagen nyligen har fattat beslut om (prop. 1980/81:49, NU 1980/81: 19,
rskr 1980/81: 100).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid sidan av vad jag nu har nämnt förekommer i Sverige
liksom i andra länder statliga beställningar av utvecklingsarbete, vanligtvis
inom försvarsområdet och för energiförsörjningen. Staten har också gjort
särskilda insatser inom dataområdet och för den civila flyg- och rymdindustrin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8.5 Det särskilda forskningsavdraget</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inom alla industrialiserade länder griper staten in och
stöder industrins forsknings- och utvecklingsverksamhet. Della sker säväl genom
selekliva stöd som genom mer generella stimulansåtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett stöd av generell natur är det särskilda
forskningsavdraget enligt lagen (1973:421) om forskningsavdrag vid taxeringen
lill statlig inkomstskatt. Bestämmelserna är tidsbegränsade och gäller endast
kostnader för forsknings- och utvecklingsarbete under åren 1973-1981. För atl
särskilt forskningsavdrag skall kunna medges krävs att företaget bedriver
industriell tillverkning. Avdraget baseras pä sädana kostnader för tekniskt
och naturvetenskapligt forsknings- och utvecklingsarbete som kan få betydelse
för rörelsen. Det särskilda avdraget består av ett basavdrag och ett
ökningsavdrag. Basavdraget utgör 10% och ökningsavdraget 20% av underlaget för
resp. avdrag. Utgångspunkten för beräkning av underlaget är summan av fem
tredjedelar av lönekostnaderna för den del av företagets personal vars arbete
till övervägande del utgörs av forsknings- och ulveck-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section175>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section176>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>87</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>lingsarbete,
vad företaget har gett ut i bidrag för sådanl arbete utanför företaget och kostnader
för förvärv av forsknings- och utvecklingsresultat. Frän denna summa frånräknas
dels vad företaget har erhållit i bidrag för forsknings- och utvecklingsarbete,
dels de inläkter som har erhållits genom försäljning av forsknings- och
utvecklingsresultatet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Forskningsskattekommittén
har gjort en översyn av det särskilda forskningsavdraget och lämnat förslag
tiil åtgärder för att främja forskning och utvecklingsarbete (bilaga 8).
Utredningsförslaget har remissbehandlats (bdaga 9).</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Forskningsavdraget har,
enligt vad som har redovisats i forskningsskattekommitléns betänkande,
knappast påverkat forsknings- och utvecklingsbudgeten i företagen. Som skäl
härför har angetts att ett förelags budget ularbelas utan att hänsyn tas till
skatteeffekten. Ett annat skäl är att möjlighet saknas att utnyttja avdraget om
företaget inle har någon redovisad vinst. Ett tredje skäl är att
skattelättnaden inte är tillräcklig för att nyanställa forsknings- och
utvecklingspersonal, eftersom en anställning i allmänhet medför ett
kostnadsåtagande för flera år framåt medan skattelättnaden huvudsakligen
begränsas till ett år.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Andra argument som har
åberopats mot avdraget är att små företag missgynnas genom bestämmelsen att
endast kostnader för personal som till övervägande del har arbetat med
forsknings- och utvecklingsverksamhet är avdragsgilla.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>En utgångspunkt för
utredningens arbete har varit att söka finna former för att stimulera
företagens forsknings- och utvecklingsverksamhet genom generella åtgärder på
skatteområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Utredningen föreslär i
sill betänkande att del nuvarande systemet med elt särskilt avdrag vid
beskattningen ersätls av ett system i vilkel ett generellt forskningsstöd
lämnas som skattefria bidrag. Del föreslagna systemet avser - i likhet med det
nuvarande systemet - teknisk och naturvetenskaplig forskning och
utvecklingsverksamhet hos företagen. Forskningsstödet skall enligt förslaget
bestå av dels ett bassiöd som beräknas efter 2% av totalkostnaden för
forsknings- och utvecklingsarbetet för det aktuella året, dels ett ökningsstöd
som lämnas för ökningsåret och vart och ell av de två följande åren med 10% per
år av kostnaden för den ökade forsknings- och utvecklingsinsatsen. Som
förutsättning för att ökningsstöd skall lämnas för de två senare åren skall gälla
att den kostnadsnivå som ökningen har lett till vidmakthålls.
Beräkningsunderiaget enligt förslaget överensstämmer i stort sett med vad som
gäller enligt det nuvarande systemet. Regeln om att endast kostnad för personal
som till övervägande del har utfört forsknings- och utvecklingsarbete skall
beaktas mildras genom att kravet på arbetsinsats begränsas till minst en
fjärdedel i forsknings- och utvecklingsverksamhet. En annan ändring är att
lönefaktorn räknas upp med 2,5 i stället för med fem tredjedelar. Bidragen
föreslås betalas ut av länsstyrelsen efter beslut i taxeringsnämnden.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section177>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section178>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>88</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 ett särskilt yttrande hävdar tvä sakkunniga i
utredningen att andra och mer effektiva former för stöd borde övervägas. Som
allernaliv åberopas ökad användning av offentlig teknikupphandling samt
forskning som bedrivs vid statliga institutioner.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Remissinstanserna
är eniga om att etl samhälleligt stöd till företagens forsknings- och
utvecklingskostnader är nödvändigt för att bibehålla konkurrenskraften gentemot
företag i utlandet och för atl upprätthålla en hög levnadsnivå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En grupp av remissinstanserna betonar vikten av generella
åtgärder. Den består av IVA, SACO/SR, KF, Svensk industriförening.
Näringslivets skattedelegation. Svenska byggnadsenlreprenörföreningen. Svenska
företagares riksförbund och SHIO-Familjeföretagen.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En annan grupp anser att stöd till forsknings- och
utvecklingsarbete bör läggas på projektstöd. Hit hör SIND. länsslyrelserna i
Malmöhus län, Göteborgs och Bohus län samt Västerbottens län, LO,
Landstingsförbundet och TCO.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En tredje grupp med RRV, kammarrätten i Stockholm,
konjunkturinstitutet, AMS, STU och Industrijönden anser att tillräckligt
underiag för en bedömning av effekterna av ell generellt stöd av föreslagen typ
saknas.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 fråga om
avvägningen av ett generellt verkande stöd godtas kommitténs förslag om elt
kombinerat bas- och ökningsstöd av bl.a. IVA, Lantbrukarnas skattedelegation,
KF. Svensk industriförening. TCO och SHIO-Familjeföretagen. LO förordar - för
det fall att etl generellt stöd skall finnas - ett ökningsstöd av måttlig
omfattning. Svenska byggnadsentreprenörföreningen anser att ökningsstödet bör
ulvidgas i förhållande till kommittéförslaget. Allmänna ombudet för
mellankommunala mål ifrågasätter om ökningsstimulansen har någon effekt.
Konjunkturinstitutet befarar att förslaget kan medföra att forsknings- och
utvecklingsverksamheten pä sikt blir ryckigare. Institutet betonar faran av
att forsknings- och utvecklingsinsatserna i företagen efter en god effekt av stödet
i starten planar ut efter några år. SIND anser att ökningsstödet framstår som
tvivelaktigt eftersom det gynnar företag med varierande resursinsatser. Detta
skulle medföra snedvridning av resursanvändningen. Industrifonden uttalar sig
lill förmån för ett realt beräknat ökningsstöd med hänsyn tagen till
inflationseffeklen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommitténs förslag om ordning för beslut och
tillgodoförande av stödet har i stort sett godtagits av remissinstanserna.
Förslaget om beslutsmyndighet har godtagits av organisationerna men mött
kraftig kritik från myndighetshåll.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För egen
del anser jag i likhet med kommittén och remissinstanserna att statligt stöd
bör lämnas till företagens forsknings- och utvecklingsarbete. Som framgår av
min tidigare redogörelse är också statens insatser härför omfattande. Som jag
nämnde i avsnittet om former och motiv för statligt stöd är jag dock kritisk
mot de föreslagna formerna för etl mer renodlat generellt stöd av följande
skäl.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section179>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section180>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>89</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
försök lill utvärderingar som har gjorts beträffande det särskilda
forskningsavdraget har indikerat atl stödet har varit i det närmaste verkningslöst.
Det ligger emellertid i sakens natur att avdragets direkta stimulanseffekt
inle är så lätt att fastställa. Även med beaktande av detla torde dock den
ekonomiska effekten av stödel för företagen kunna bedömas vara mycket
begränsad. År 1979 satsade företagen ca 5000 milj. kr. på forskning och
utvecklingsarbete medan den ekonomiska effekten av det särskilda
forskningsavdraget var mindre än 200 milj. kr. Huvuddelen av avdraget har
medgetts för företagens totala forskningsvolym, s. k. basstöd.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Det av kommittén lämnade
förslaget innebär vissa förbättringar i förhållande till del nuvarande
systemet. Genom att avdraget ersätts av ett bidrag kan även företag som inte
redovisar vinst tillgodogöra sig stödet. Ett bidragssystem innebär också att
förelagen på förhand kan fastställa effekten av det statliga stödet vilket
medger alt forskningsbidraget kan kalkyleras in redan i budgetarbetet och
därmed få den stimulanseffekt som eftersträvas. Eftersom kravet på andelen
forsknings- och utvecklingsarbete för bidragsgrundande personal föreslås
sänkas till minst en fjärdedel kan även mindre företag i större utsträckning få
stöd. Genom att ökningsstödet höjs i förhållande till basstödel och lämnas
under tre är vid bibehållen forskningsvolym kommer stödet bättre att motsvara
det kostnadsåtagande som nyanställning av forskningspersonal innebär och därmed
verka stimulerande pä ökningen av sådana insatser.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Ser man till stödets
enskilda delar innebär ett basstöd att storleken av stödet helt bestäms av
förelagets forskningsvolym. Basstödet blir störst i forskningsintensiva
förelag. Ett renoldat basstöd är en helt generell stödform och om
procentsatsen sätts tillräckligt högt är det rimligt att tänka sig att stödet
skulle ge effekt. Kostnaden för ett bassiöd är emellertid mycket hög i
förhållande lill kostnaden för ett ökningsstöd. Relationen är att en enhet
basstöd kostar ca tio enheter ökningsslöd. Om syftet med stödet är att
stimulera företagen att öka forsknings- och utvecklingsvolymen torde
ökningsstödet vara det mest ändamålsenliga. Detta stöd premierar enbart
ökningen av forsknings- och utvecklingsinsatserna utan hänsyn lill den tolala
forsknings- och utvecklingsverksamhetens omfattning. Det av kommittén
föreslagna ökningsstödet ligger dock på en så relativt låg nivå ur företagens
synvinkel att det förmodligen inle har annat än en marginell effekt.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Eftersom basstödet innebär
den avgjort största belastningen på statskassan, skulle enbart ett
ökningsstöd, men ett relativt kraftigt sådant, kunna ge en påtaglig
stimulanseffekt och samtidigt kunna kombineras med önskemålet om att inte öka
statens utgifter jämfört med nuvarande ordning. En ensidig inriktning på ett
högt ökningsstöd blir emellertid alltför känslig för manipulation och
anpassningar hos företagen i syfte att uppnå ett mer omfattande stöd. Kraven på
kontroll kommer alt öka. Länsslyrelserna, som lämpligen får administrera ett
eventuellt forskningsbidragssystem.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section181>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section182>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>90</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>kommer
att behöva personalförslärkningar för alt kunna klara dessa uppgifter. Att
bygga upp en ny offentlig kontrollapparat för alt dela ut ca 200 milj, kr, i
forskningsbidrag förefaller tveksamt.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Kostnaden för det av
kommittén föreslagna alternativet med ett kombinerat bas-och ökningsstöd
skulle för år 1981 bli ca 285 milj. kr., vilket är ca 100 milj. kr. mer än
kostnaden för det nuvarande avdragssystemet. Kostnaden är med hänsyn till den
osäkerhet som finns om effekten av stödet statsfinansiellt svårmotiverad.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Del hittillsvarande
syslemel med forskningsavdrag utlöper som jag nyss nämnde med utgången av år
1981. Det finns enligt min mening skäl att ytteriigare överväga behovet och
utformningen av ett ev. stöd av denna art. Regeringen har mot bakgrund av den
redogörelse som här lämnats inte slutgiltigt behandlat det förslag som
forskningsskattekommittén framlagt och därmed inte heller tagit ställning till
huruvida en förlängning av forskningsavdraget bör beslutas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>8.6
Verksamheten vid STU</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>STU:s
uppgifter är att främja och stimulera teknisk-industriella innovationer samt
att stödja kunskapsuppbyggande teknisk forskning för näringsliv och samhälle.
STU:s operativa medel för att genomföra sina uppgifter och bidra till att målen
för samhället nås är planerings- och utredningsverksamhet, stöd till tekniska
forsknings- och utvecklingsprojekt, biträde till uppfinnare, förmedling till
exploatering av resultat av forskning och utveckling, industriell
serviceverksamhet och internationell kontaktverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>STU
har i de av statsmaklerna fastställda riktlinjerna för STU:s verksamhet (prop.
1977/78:111, NU 1977/78:75, rskr 1977/78:361) givils tre roller. Den första
innebär atl med hjälp av tillgänglig eller ny teknik främja utvecklingen inom
olika samhällssektorer - samhällssektorrollen (S-rollen). En andra
huvuduppgift är att främja industrins innovationsverksamhet och tekniska
kvalitet - industrirollen (1-rollen). STU:s tredje huvuduppgift är att inom
den lekniska forskningen höja den vetenskapliga nivån och öka kunnandet inom
skilda områden - forskningsstödjande rollen (F-rollen).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Verksamheten
vid STU är uppdelad pä program. Stöd till utvecklingsarbete baserade på STU:s
S-roll och 1-roll kanaliseras via program 1. Industriellt och samhällsinriktat
tekniskt utvecklingsarbete medan F-rollen huvudsakligen uppfylls genom
projektstöd från program 2. Kunskapsutveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>STU
har i sin anslagsframställning för budgetåret 1981/82 lämnat förslag till plan
för verksamheten för budgetåren 1981/82-1983/84 (bilaga 6). Anslagsframställningen
har remissbehandlats (bilaga 7).</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section183>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section184>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>91</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Såväl
Sveriges Industriförbund som IVA efteriyser i sina remissyttranden en
precisering av STU:s S-roll. Industriförbundet menar att STU i alltför hög grad
som argument för flera av STU:s engagemang anför sektor-och industripolitiska
skäl blandade. Förbundet anser atl bedömningsmöjligheterna skulle förbättras
för mänga projekt, om del klarare kunde anges vilka motiv som kan återföras
till STU:s S-roll resp. Ull STU:s 1-roll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
delar i stort remissinstansernas uppfattning att STU tydligare bör ange vilket
motiv som är vägledande för insatserna under olika delprogram. Samtidigt är
jag väl medveten om problemen med att hålla isär dessa motiv. Stöd till
utvecklingsprojekt kan i flertalet fall motiveras av såväl samhällssektorskäl
som industripolitiska skäl och en nödvändig förutsättning för att en
sektormotiverad insats skall bli framgångsrik är ofta atl den också resulterar
i företagsekonomiskt lönsam tillverkning i företag. Det var också denna
bakgrund som föranledde statsmaklerna att i de nyss nämnda riktlinjerna för
STU:s verksamhet avstä från att skilja insatsen utifrån S- och I-rollen i olika
program. Jag finner inte skäl att ändra pä denna ordning. Det ankommer
emellertid pä STU att i ökad utsträckning söka klargöra vilka effekter som kan
väntas av föreslagna insatser och hur dessa fördelar sig på resp. roller. I
likhet med vad Industriförbundet framhåller bedömer jag att det skulle
underlätta STU:s dialog med omväriden och möjliggöra en bättre avstämning av
STU:s insatser mot olika intressenters behov.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Som underlag för sina
insatser bedriver STU en omfattande planerings-, utrednings-, uppföljnings- och
utvärderingsverksamhet. Uppföljningen görs löpande och rutinmässigt medan mer
krävande utvärderingsinsatser enligt STU mäste begränsas till områden där
förändringar och omprioriteringar övervägs. STU:s uppgifter ställer stora krav
på kontakter med omvärlden. STU har därför inrättat ett industriellt och ett
vetenskapligt råd, vilka biträder verksstyrelse och verksledning med förslag
och synpunkter. För biträde vid planering och styrning av den löpande
verksamhelen har STU inrättat ett slorl antal grupper i anslutning till olika
program-aktiviteter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna
är genomgående positiva i sina kommentarer av STU:s planerings-, utrednings-,
uppföljnings- och utvärderingsverksamhet. Flera remissinstanser framhåller
dock att STU i ökad utsträckning bör engagera internationell expertis vid
utvärderingen av sina insatser. IVA menar att alla viktigare programinslag i
STU:s verksamhel bör göras till föremål för en sådan granskning. IVA föreslär
vidare atl nya programakli-vileter etappindelas med klart angivna
beslutspunkter för att härigenom underlätta för utomstående atl följa och
bedöma verksamheten. För att bättre kunna bedöma balansen och riktigheten i
olika prioriteringar föreslår UHÄ att STU i störte utsträckning redovisar
planerade insatser även inom icke-prioriterade områden. Industrifonden understryker
vikten av att induslrin i ökad utsträckning engageras i styrningen av
inriktningen av insatserna inom program Kunskapsutveckling.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section185>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section186>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>92</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
finner STU:s planerings-, utrednings-, uppföljnings- och utvärderingsverksamhet
vara ett nödvändigt instrument för att skapa underiag såväl för statsmakternas
beslut om verksamhetens inriktning och omfattning i stort som för myndighetens
egen detaljplanering och styrning av verksamheten. En ökad användning av
internafionell expertis utöver användning av inhemsk expertis vid
utvärderingsarbetet bedömer jag som värdefull. Det bör ge ökad möjlighet att
jämföra forsknings- och utvecklingsinsatsernas inriktning och kvalitet i
Sverige med molsvarande insatser i andra länder. Det ankommer på STU att
besluta om utvärderingens närmare uppläggning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är väsentligt att industriintressen på olika sätt ges möjlighet att påverka
planering och inriktning av STU:s insatser. STU är etl industripolitiskt
instrument och STU:s insatser vad gäller såväl utvecklingsprojekt som projekt
för kunskapsuppbyggnad bör anpassas efter industrins långsiktiga behov och
möjligheter. Jag vill i detta sammanhang erinra om de problem som uppkommer i
samband med avvägningar mellan insatser inom etablerade områden och insatser inom
nya områden där i dag såväl den vetenskapliga som industriella verksamheten är
begränsad men där utvecklingsmöjligheterna för framliden är slora. De
etablerade områdena har i allmänhet starka och inflytelserika
påtryckningsgrupper medan företrädarna för nya områden vanligen inle har
hunnit organisera sina intressen eller fått fotfäste i etablissemanget. Det
ankommer på STU att aktivt söka motverka denna obalans.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
tanke på att STU:s verksamhet äger rum i olika former och under olika program
kan det vara svårt att överblicka STU:s insatser inom olika områden. Jag kommer
att i annat sammanhang föreslå regeringen all uppdra åt STU att i
fortsättningen i sin anslagsframställning göra en sammanställning över mer
betydande satsningar inom insatsområden, teknikområden och kunskapsområden. En
sädan sammanställning bör omfatta såväl prioriterade som icke prioriterade
satsningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>STU
har inom industripolitiken uppgifter som avser långsiktig och strategiskt
viktig kunskapsutveckling. Det gäller främst STU:s stöd till forskningen inom
högskolesystemet och inom de bransch- eller teknikoriente-rade kollekliva
forskningsinstituten. STU har även uppgifter som mer direkl underlättar och
påverkar innovaUonsprocessen i näringslivet. Del gäller stödet lill innovationsprojekl
hos uppfinnare, tillverkande företag och utvecklingsbolag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>STU:s
program för kunskapsuppbyggnad innebär ett indirekt stöd för företagens
utvecklingsarbete på längre sikt. Här avses, vid sidan av stödet till kollektiv
forskning. STU:s finansiering av högskoleforskning som ocksä har
återverkningar pä en till forskningen knuten högre teknisk ulbildning. För de
tekniska högskolorna och fakulteterna är stöd från STU det mest betydande
resurstillskottet vid sidan av basresurserna.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section187>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section188>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>93</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>STU
föreslår en lyngdpunktsförskjulning av insatserna mol program 2.
Kunskapsutveckling. Motivet härför har varit behovel av en förstärkt
kunskapsbas inom ett anlal för industrins framtida konkurrenskraft strategiskt
viktiga områden och att STU har en unik möjlighet att snabbi driva fram en
angelägen uppbyggnad av för landet gemensamma forskningsresurser inom sådana
områden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>STU:s
slöd till kunskapsuppbyggnad är särskilt betydelsefullt för de störte
företagen. Dessa satsar betydande resurser pä tekniskt utvecklingsarbete men
har i allmänhet inte möjlighet att bedriva den breda kompetensuppbyggande
forskning som är en nödvändig bas för industriell utveckling. Industriförbundet
tillstyrker också STU:s förslag att STU:s insatser förskjuts mol ökat stöd till
kunskapsuppbyggnad. Det är enligt Industriförbundet statens främsta ansvar
inom forsknings- och utvecklingsområdet alt långsiktigt garantera
konkurtenskraftig kunskapsutveckling inom landet. Även IVA framhåller
samhällets ansvar för atl den kompetensuppbyggande forskningen fär tillräcklig
omfattning. Enligt IVA:s uppfattning är STU:s F-roll den grundläggande och mest
betydande av STU:s roller. STU:s program för kunskapsutveckling ulgör enligt
lVA:s uppfattning ett värdefullt tillskott till den kunskapsuppbyggnad som är
en av högskolesystemets grundläggande uppgifter och det utgör ett viktigt stöd
för kompetensuppbyggnad särskill inom nya teknikområden. STU:s stöd till
utveckling inom industri och olika samhällssektorer är däremot enligt IVA
visserligen betydelsefullt men marginellt i relation till de totala
utvecklingsinsatserna där. Såväl Industriförbundet som IVA framhåller dock den
stora betydelsen av STU:s stöd för innovationsverksamheten i små och medelstora
företag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
UHÄ tillstyrker en förskjutning av STU:s insatser mot stöd till
kunskapsutveckling. UHÄ framhåller emellertid behovet av balans mellan den typ
av flexibla rådsresurser som STU lämnar och fasla basresurser. STU:s resurser
för kunskapsuppbyggnad är numera enligt UHÄ av en sådan storleksordning att
denna balans svårligen kan upprätthållas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Industrifonden
motsätter sig att kunskapsutveckling prioriteras framför industriellt
utvecklingsarbete. Fonden menar att i del läge där svensk ekonomi f. n.
befinner sig måste STU:s induslriroll prioriteras. De små och medelstora
innovationsföretagen har dragit störst nytta av STU:s stöd till
utvecklingsarbete inom induslrin. Dessa företag är dock dåligt representerade
bland remissinstanserna, vilka oftast främst beaktar storföretagens eller forskningsinstitutionernas
intressen. Fonden påpekar samtidigt att STU är det enda organ bland de
småföretagsinriktade stödorganen som besitter tillräcklig kompetens för alt
bedöma nya projekt av högteknolo-gisk karaktär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill för min del gärna framhålla betydelsen av STU:s stöd till kunskapsuppbyggnad.
STU har bred kompetens och god överblick över vad som händer i såväl industri
och samhälle som högskolevärlden. STU kan</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section189>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section190>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>94</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>därigenom
spela en viktig roll för att rikta högskolans uppmärksamhet pä och genom direkt
stöd stimulera till forskning på problem som är angelägna för industri och
samhälle. STU kan vidare pä olika sätl underiätta att forskningsresultat
nyttiggörs inom industrin. STU:s program för kunskapsutveckling bör emellertid
användas som en röriig resurs för tidsbegränsade och målinriktade insatser för
atl bygga upp ny kunskap och förslärka kompetensen inom nya och eftersatta
områden av betydelse för svensk industris framtida konkurrenskraft.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
om uppbyggnad och vidmakthållande av kunskapsbasen är viktigt och förvisso
nödvändigt för den industriella utvecklingen är detta inte tillräckligt för
industrins förnyelse och konkurrenskraft. Kunskaperna måste omsättas i nya
produkter, processer och system genom utvecklingsarbete. Huvuddelen av detta
arbete utförs i företagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Behovet
av projektstöd från STU till tidiga faser av riskfyllda utvecklingsprojekt som
initieras av mindre företag och enskilda innovatörer är uppenbart. Dessa
grupper har små resurser för att finansiera utveckling och exploatering av ny
teknik och mycket svårt att sprida riskerna till flera utvecklingsprojekt. STU
finansierar uppskattningsvis en tredjedel av det forsknings- och
utvecklingsarbete som utförs i företag med mindre än 100 anställda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>STU:s
finansiella stöd till de större förelagen motsvarar mindre än 1 % av företagens
egna satsningar pä forsknings- och utvecklingsarbete. STU:s roll som finansiär
av de störte företagens forsknings- och utvecklingsarbete är således mycket
marginell. Erfarenheter visar emellertid att STU:s stöd till projekt vid slörre
förelag bidrar till att satsningar pä potentielU betydelsefulla
utvecklingsprojekt särskill i tidiga och riskfyllda faser kommer lill stånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
denna bakgrund har jag inte funnit skäl lill några större relativa
förskjutningar i fördelningen mellan insatser för industriellt och samhällsinriktat
utvecklingsarbete ä ena sidan och kunskapsutveckling å andra sidan. För de
närmaste åren kan det dock finnas skäl till en viss särskild förstärkning av
insatserna för kunskapsuppbyggnad för att snabbt få till stånd en
kompetensuppbyggnad inom vissa strategiskt viktiga områden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill i detta sammanhang beröra frågan om avgränsning av STU:s insatser riktade
mot högskoleforskning gentemot andra insatser på detta område. 1 enlighet med
statsmakternas beslut (prop. 1979/80: 100 bil. 17 s. 255, NU 1979/80:43, rskr
1979/80:395) skall STU:s stöd till grundläggande kunskapsuppbyggnad lämnas via
program Kunskapsutveckling och ha formen av tidsbegränsade målinriktade insatser
inom områden där den tekniska kunskapsbasen måsle förstärkas. STU skall inte
finansiera uppbyggnaden av basresurser vid högskolorna. Som påpekas av bl. a.
UHÄ är dock erforderiiga basresurser vid högskolorna en nödvändigt
förutsättning för att STU:s insatser skall få avsedd effekt. Chefen för
utbildningsdepartementet har också bäde för innevarande budgetår och i
förslagen i budget-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section191>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section192>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>95</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>propositionen
1981 (prop. 1980/81: 100 bil. 12) prioriterat matemalisk-nalurvetenskaplig och
teknisk forskning. Det är nödvändigt att gä vidare med dessa prioriteringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
den koncentration av STU:s insatser mol vissa teknikområden som har gjorts
under de senaste åren och med den ändrade inriklningen mot störte samlade
insatser påverkar STU:s slöd i allt större utsträckning forsknings- och
utvecklingsverksamheten vid främst de tekniska högskolorna. För att STU skall
kunna genomföra angelägna insatser för kunskapsuppbyggnad behövs elt samspel
med andra berörda organ. 1 detta sammanhang vill jag erinra om vad chefen för
utbildningsdepartementet anförde vid sin anmälan av anslag under nionde
huvudtiteln för budgetåret 1980/81 (prop. 1979/80:100 bil. 12 s. 563) rörande
vikten av aktiv samverkan mellan NFR och STU varvid även NFR:s ansvar för finansieringen
av den mot tekniska tillämpningar riktade naturvetenskapliga gmndforskning-en
betonades.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Som jag Udigare har nämnt
avser jag att, för att uppnå bättre samordning av de insatser som görs för atl
stödja leknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete över anslag under
industridepartementets huvudtitel med de satsningar som görs för att stödja
forskning och utbildning vid de lekniska högskolorna över anslag under
utbildningsdepartementets huvudtitel, inom kort föreslå regeringen att
bemyndiga mig att tillkalla ett särskilt industriellt och tekniskt råd knutet
till industridepartementet. Rådet avses bli ett diskussionsfomm för tekniska
forsknings- och utvecklingsfrågor med både utbildnings-, forsknings- och
industriintressen representerade. Ett sådant råd blir etl viktigt kontaktorgan
mellan departementen, induslrin och den tekniska forskningen. Jag har i denna
fråga samrått med chefen för utbildningsdepartementet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
spridning av forskningsresultat lill industrin är den kunskapsöverföring som
sker genom alt forskare anställs av eller på annat sätt knyts lill induslrin
den ofta viktigaste. Mänga gånger kan den träning av forskare som elt
forskningsprogram innebär vara betydligt mera värd för industrin än
forskningsresultatet som sådant.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I forskningssamverkanskommilténs
(FOSAM) regi pågår sedan ett par år tillbaka en försöksverksamhet med s. k.
kontaktforskare. Systemet innebär att mindre och medelstora företag bereds
tillfälle att "låna" forskare från universitet och högskolor.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Försöksverksamheten är
ännu inte avslutad. Chefen för utbildningsdepartementet avser att våren 1982
förelägga regeringen vissa förslag rörande forskningspolitiken. I samband
härmed kommer han att lämna en redogörelse för försöksverksamheten med
kontaktforskare saml behandla verksamhetens eventuella fortsättning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>En väsentlig och ökande
del av STU:s stöd avser sammanhållna satsningar som sträcker sig över flera
år. Sådana satsningar är ofta nödvändiga för att STU:s stöd skall få effekt.
För att få kontinuitet i verksamheten bör.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section193>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section194>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>96</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>som
jag framhöll vid min anmälan av STU:s anslag föregående budgetår (prop.
1979/80:100 bil. 17 s. 255), denna planeras i flerårsperspektiv. STU har i
enlighet med ett av regeringen lämnat uppdrag i sin anslagsframställning för
budgetåret 1981/82 lämnat förslag till ett treårigt program (se bilaga 1).
STU:s stöd till teknisk forskning och utveckling finansieras från anslagen
Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning och utveckling och
Styrelsen för teknisk utveckling: Utrustning. Därutöver lämnar STU stöd till
forsknings- och utvecklingsarbete inom energiområdet inom ramen för
Huvudprogram Energiforskning (prop. 1980/81:90). Jag förordar att regeringen
mot bakgmnd av STU:s redovisade treårsplan förelägger riksdagen förslag om ett
treårigt program för STU:s stöd till teknisk forskning och utveckling under
budgetåren 1981/82-1983/84.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>För den verksamhet som
finansieras över anslaget F 1. Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk
forskning och utveckling beräknar jag för denna period ett medelsbehov av
totalt 1 775 milj. kr. varav för budgetåret 1981/82 540 milj. kr. Jag förordar
alltså att regeringen inhämtar riksdagens godkännande av att 1 235 milj. kr.
disponeras för STU:s verksamhel avseende teknisk forskning och utveckling
under budgetåren 1982/83-1983/84. Hämtöver beräknar jag för anslaget F 3.
Styrelsen för teknisk utveckling: Utrustning under samma period ett medelsbehov
av totalt 44 milj. kr. varav för budgetåret 1981/82 13,2 milj. kr. Jag förordar
alltså att regeringen inhämtar riksdagens godkännande av att 30,8 milj. kr.
disponeras för STU:s finansiering av utrustning för teknisk forskning och
industriellt utvecklingsarbete under budgetåren 1982/83-1983/84.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
medelsramar som jag har beräknat innebär en något höjd ambitionsnivå för STU:s
stöd till teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>F
1. Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning och utveckling</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1979/80
Utgift</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>'375618659</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Reservation</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>209982527</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1980/81
Anslag</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>476550000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1981/82
Förslag 540000000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:192.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>'
Disponerat 417 550 000 Odisponerat 1050000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Följande
sammanställning ger en ekonomisk översikt av verksamheten under delta anslag
(milj. kr.).</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section195>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:31.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section196>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>97</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section197>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:12.7pt'>
<td width=130 valign=top style='width:97.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1979/80</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1980/81</span></p>
</td>
<td width=72 valign=top style='width:54.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1981/82</span></p>
</td>
<td width=66 valign=top style='width:49.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:14.65pt'>
<td width=130 valign=top style='width:97.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=60 rowspan=2 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Ulfall</span></p>
</td>
<td width=68 rowspan=2 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Budget</span></p>
</td>
<td width=72 valign=top style='width:54.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Beräknar</span></p>
</td>
<td width=66 valign=top style='width:49.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:11.75pt'>
<td width=130 valign=top style='width:97.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
<td width=72 valign=top style='width:54.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>STU</span></p>
</td>
<td width=66 valign=top style='width:49.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Föredra-</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:13.7pt'>
<td width=130 valign=top style='width:97.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=72 valign=top style='width:54.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=66 valign=top style='width:49.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>ganden</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:20.9pt'>
<td width=130 valign=top style='width:97.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:20.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Kostnader</span></p>
</td>
<td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:20.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:20.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=72 valign=top style='width:54.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:20.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=66 valign=top style='width:49.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:20.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=130 valign=top style='width:97.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Program
1</span></p>
</td>
<td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=72 valign=top style='width:54.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=66 valign=top style='width:49.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.15pt'>
<td width=130 valign=top style='width:97.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Industriellt och</span></p>
</td>
<td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=72 valign=top style='width:54.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=66 valign=top style='width:49.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=130 valign=top style='width:97.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>samhällsinriktat</span></p>
</td>
<td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=72 valign=top style='width:54.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=66 valign=top style='width:49.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=130 valign=top style='width:97.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>tekniskt utveck-</span></p>
</td>
<td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=72 valign=top style='width:54.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=66 valign=top style='width:49.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=130 valign=top style='width:97.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>lingsarbete</span></p>
</td>
<td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>261,8</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>293.0</span></p>
</td>
<td width=72 valign=top style='width:54.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>363,0</span></p>
</td>
<td width=66 valign=top style='width:49.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>318,6</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=130 valign=top style='width:97.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Rymdverksamhet</span></p>
</td>
<td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>10,1</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>11,5</span></p>
</td>
<td width=72 valign=top style='width:54.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>14,2</span></p>
</td>
<td width=66 valign=top style='width:49.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>12,5</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=130 valign=top style='width:97.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Program
2</span></p>
</td>
<td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=72 valign=top style='width:54.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=66 valign=top style='width:49.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=130 valign=top style='width:97.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Kunskapsutveckling</span></p>
</td>
<td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>133,0</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>158,0</span></p>
</td>
<td width=72 valign=top style='width:54.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>210,6</span></p>
</td>
<td width=66 valign=top style='width:49.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>184,0</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.35pt'>
<td width=130 valign=top style='width:97.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Program
3</span></p>
</td>
<td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=72 valign=top style='width:54.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=66 valign=top style='width:49.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:7.7pt'>
<td width=130 valign=top style='width:97.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Internalionell</span></p>
</td>
<td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=72 valign=top style='width:54.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=66 valign=top style='width:49.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=130 valign=top style='width:97.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>kontaktverksamhet</span></p>
</td>
<td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>14,55</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>16.4</span></p>
</td>
<td width=72 valign=top style='width:54.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>25,8</span></p>
</td>
<td width=66 valign=top style='width:49.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>20,35</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.1pt'>
<td width=130 valign=top style='width:97.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Program
4</span></p>
</td>
<td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=72 valign=top style='width:54.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=66 valign=top style='width:49.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.15pt'>
<td width=130 valign=top style='width:97.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Myndighetsservice</span></p>
</td>
<td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4,0</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>5,2</span></p>
</td>
<td width=72 valign=top style='width:54.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>5,7</span></p>
</td>
<td width=66 valign=top style='width:49.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>5,8</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=130 valign=top style='width:97.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Informationsförsörj-</span></p>
</td>
<td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=72 valign=top style='width:54.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=66 valign=top style='width:49.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=130 valign=top style='width:97.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>ningsverksamhet</span></p>
</td>
<td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>7,5</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>8,0</span></p>
</td>
<td width=72 valign=top style='width:54.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>11,1</span></p>
</td>
<td width=66 valign=top style='width:49.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>8,75</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:11.05pt'>
<td width=130 valign=top style='width:97.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.05pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Ofördelade
medel</span></p>
</td>
<td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.05pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><b><span style='font-family:
Verdana'>-</span></b></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.05pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4,5</span></p>
</td>
<td width=72 valign=top style='width:54.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.05pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>10,0</span></p>
</td>
<td width=66 valign=top style='width:49.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.05pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>10.0</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.95pt'>
<td width=130 valign=top style='width:97.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Summa
koslnader</span></p>
</td>
<td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>430,55</span></b></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>496,6</span></b></p>
</td>
<td width=72 valign=top style='width:54.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>640,4</span></b></p>
</td>
<td width=66 valign=top style='width:49.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>560,0</span></b></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:11.05pt'>
<td width=130 valign=top style='width:97.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.05pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Avgår
finansiering</span></p>
</td>
<td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.05pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.05pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=72 valign=top style='width:54.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.05pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=66 valign=top style='width:49.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.05pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.15pt'>
<td width=130 valign=top style='width:97.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ulöver
anslag</span></p>
</td>
<td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=72 valign=top style='width:54.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=66 valign=top style='width:49.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.1pt'>
<td width=130 valign=top style='width:97.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Återbetalningar
m. m.</span></p>
</td>
<td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>13,4</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>20,0</span></p>
</td>
<td width=72 valign=top style='width:54.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>20,0</span></p>
</td>
<td width=66 valign=top style='width:49.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>20,0</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.55pt'>
<td width=130 valign=top style='width:97.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Minskning
av reservation</span></p>
</td>
<td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.55pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1,0</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.55pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt'><b><span style='font-family:
Verdana'>-</span></b></p>
</td>
<td width=72 valign=top style='width:54.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.55pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt'><b><span style='font-family:
Verdana'>-</span></b></p>
</td>
<td width=66 valign=top style='width:49.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.55pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'><b><span style='font-family:
Verdana'>-</span></b></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:14.65pt'>
<td width=130 valign=top style='width:97.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Summa
anslag</span></p>
</td>
<td width=60 valign=top style='width:44.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>416,55</span></b></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>476,6</span></b></p>
</td>
<td width=72 valign=top style='width:54.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>620,4</span></b></p>
</td>
<td width=66 valign=top style='width:49.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>540,0</span></b></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:28.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som framgår av sammanställningen harjag under detta anslag
beräknat ett totalt medelsbehov av 540 milj. kr. för budgetåret 1981/82.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:28.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med utgångspunkt i de allmänna överväganden som jag
tidigare har redovisat harjag gjort en preliminär fördelning av anslaget för
budgetåret 1981/82 pä program, delprogram och programelement. Det ankommer på
regeringen att besluta om den slutliga fördelningen sedan STU har redovisat
sin detaljerade planering av verksamheten för kommande budgetär. Jag gär nu
närmare in på verksamhelen inom de olika programmen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:29.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Program I. Industriellt och samhällsinriktat tekniskt
utvecklingsarbete är indelat i fem delprogram. Följande sammanställning ger en
ekonomisk översikt av verksamheten inom programmet (milj. kr.)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:27.35pt'>
<td width=123 rowspan=2 valign=top style='width:91.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:27.35pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Program
1</span></b></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Delprogram</span></p>
</td>
<td width=67 rowspan=2 valign=top style='width:49.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:27.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1979/80 Ulfall</span></p>
</td>
<td width=68 rowspan=2 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:27.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:7.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1980/81 Budget</span></p>
</td>
<td width=72 valign=top style='width:54.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:27.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1981/82 Beräknar</span></p>
</td>
<td width=66 valign=top style='width:49.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:27.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:23.75pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
<td width=72 valign=top style='width:54.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:23.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>STU</span></p>
</td>
<td width=66 valign=top style='width:49.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:23.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Föredraganden</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:66.0pt'>
<td width=123 valign=top style='width:91.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:66.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>la. Insatsområden Ib. Teknikområden Ic. Industriservice
ld. Förmedling le. Arbetstagarprojekt</span></p>
</td>
<td width=67 valign=top style='width:49.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:66.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>37,7</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>203,5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>12,5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3,1</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>5,0</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>261,8</span></b></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:66.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>43.5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>225,4</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>10,8</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3,3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>10,0</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>293,0</span></b></p>
</td>
<td width=72 valign=top style='width:54.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:66.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>64,4</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>269,0</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>13.6</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4.0</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>12.0</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>363.0</span></b></p>
</td>
<td width=66 valign=top style='width:49.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:66.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:15.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>50.4</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:15.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>241.6</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:15.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>13,0</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:15.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3.6</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:15.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>10,0</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>318,6</span></b></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>7 Riksdagen 1980181. 1 saml. Nr 130</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section198>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section199>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>98</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under innevarande budgetår pågår verksamhet inom 14
insatsområden. Verksamheten avser störte, målinriktade, fleråriga men
tidsbegränsade utvecklingsinsatser. För genomförandet engageras i allmänhet ett
flertal företag, högskoleinstitutioner och andra organisationer enligt en
sammanhållen plan.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>STU
föreslår att pågående verksamhet fullföljs och alt verksamhel påbörjas under
budgetåret 1981/82 inom två nya insatsområden, nämligen Polymera
konstruktionsmaterial och Djupprospeklering. Det innebär atl en viss
förstärkning av programmet Insatsområden eribrdras för budgetåret 1981/82 men
att resursbehovet sedan successivt minskar genom atl arbetet inom nägra av de
tidigast startade insatsområdena avslutas. Industriförbundet ställer sig
tveksamt lill slart av nya insatsområden och ifrågasätter om inte några av de
tidigare besluten om insatser kan omprövas och eventuellt senareläggas. IVA
ansluter sig lill STU:s förslag. Flera remissinstanser framhåller
svårigheterna att bedöma betydelsen av satsningarna inom programmet och om
deras volym och inriktning är välavvägd. Fakultelsnämnden vid Chalmers
tekniska högskola (CTH) anser alt den lotala volymen på insatsområdena bör
kunna minskas men har inget att erinra mot de två nya förslagen lill
insatsområden.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag föreslår
att pågående verksamhet inom samtliga 14 insatsområden får fortsätta i huvudsak
enligl tidigare planerad omfattning och har beräknat medel härför. Jag har
härvid utgått från att STU aktivt och kontinuerligt följer upp de olika
insatserna och inför varje nytt budgetär tar ställning till verksamhetens
fortsatta inriktning och omfattning. Som jag redan har framhållit i samband med
min behandling av STU:s roller, bör STU söka bättre belysa motiven bakom STU:s
satsningar inom ett insatsområde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hänsyn till det ansträngda budgetlägel harjag beräknat
att utrymme finns för endast ett nytt insatsområde under nästa budgelår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av de nya insatsområden som STU har föreslagit harjag
bedömt Polymera konstruktionsmaterial som särskilt angeläget. Det är en
relativt allmän uppfattning att polymera material kommer att få en ökad
användning som konstruktionsmaterial inom verkstadsindustrin. Användning av sådana
material ställer hell nya krav pä konstruktören. För att kunna utnyttja den
potential de erbjuder bäde vad gäller produkt- och produktionsutveckling är
det viktigt att kompetens inom och erfarenhet frän detta materialområde byggs
upp inom induslrin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag föreslär därtbr att ett nytt insatsområde tas upp
enligt följande sammanställning och beräknar medel för detla under budgetåret
1981/82.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:116.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kostnad</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Total</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Tidsomfatl-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:117.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1981/82</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>kostnad</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ningar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:116.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>milj. kr.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>milj.
kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:33.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Polymera konstruktions<br>
material</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>5.0</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>35,0</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>5</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section200>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section201>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>99</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill emellertid underslryka att detla inle belyder att
planerna på del andra av STU föreslagna insatsområdet, Djupprospeklering, är
avskrivna. Senare under treårsperioden kommer enligl planen insatserna inom
flera områden att vara avslutade, varvid resurser frigörs för verksamhet inom
nya insatsområden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Huvuddelen av STU:s finansiella stöd till leknisk
forskning och utvecklingsarbete lämnas inom delprogram 1 b. Teknikområden och
program 2. Kunskapsutveckling. Insatserna inom kunskapsutvecklingsprogrammel
har tyngdpunkten på forskning medan insatserna inom teknikomrädespro-grammel i
huvudsak avser industriellt utvecklingsarbete. STU föreslår en ökad
koncentration av insatserna mol ett begränsat anlal prioriterade områden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinslanserna lar i allmänhet inte upp frågan om
koncentration av STU:s satsningar till någon principiell diskussion. FOA och
IVA uttalar sig emellertid explicit för en sådan koncentration medan MFR anser
att breddad satsning på grundläggande teknisk forskning bör ske. Flera
remissinstanser, däribland Industriförbundet, påpekar liksom STU allmänt behovel
av att en stor andel av STU:s resurser hålls obundna till förmån för stöd till
inkommande ansökningar vid sidan av planerade program.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som jag tidigare har framhållit måste svensk industri i
ökad utsträckning orientera sig mot teknikinlensiva produkter, processer och syslem.
Här har svensk industri de största konkurrensfördelarna, vilkel blir alltmer
accentuerat sett i ett längre lidsperspektiv. En sädan inriktning kräver
emellertid alt ökade resurser satsas på forskning och utveckling. Med beaktande
av del kärva statsfinansiella läge som vi befinner oss i kan detla vad gäller
samhällets stöd uppnås bara genom en ökad prioritering av de statliga
satsningarna mot områden av särskild betydelse för svensk industris
långsiktiga internationella konkurrenskraft. Jag vill emellertid betona att
detta inle innebär att STU är förhindrat att satsa på projekt utanför de
prioriterade områdena. Prioriteringen innebär en identifiering av områden där
säväl behoven av förstärkta satsningar som potentialen för svensk industri har
bedömts vara störst och där följaktligen huvuddelen av resursförstärkningen
bör sättas in. STU måste dock även framgent avsätta medel för projekt inom
andra områden där STU:s stöd kan leda till satsningar av strategisk betydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De prioriterade satsningarna bör inriktas dels mot
teknikområden som är av strategisk betydelse för utvecklingen av svensk
industri, dels mot teknik för användning inom branscher eller områden av
speciell belydelse för svensk ekonomi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>STU har föreslagit att följande områden prioriteras: elektronik
och dalateknik, bioteknik, materialteknik, verkstadsteknik, kemiteknik,
iräteknik, massa- och pappersteknik samt teknik för hälso- och sjukvärd. Della
val av prioriterade områden stöds praktiskt laget genomgående av remissinstanserna.
Enstaka remissorgan anger dessutom några ytterligare områden</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section202>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section203>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>100</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>som anses vara i behov av förstärkt stöd. CTH antyder
indirekt en viss tveksamhet inför prioriteringen av de tre sistnämnda områdena.
När det gäller omfattning och inriktning av satsningarna inom de prioriterade
områdena stöds i allmänhet ocksä STU:s förslag. För kemiteknik finner såväl
IVA som CTH STU:s ökningsförslag representera en miniminivå. Även inom
bioteknik anser/VA en störte satsning befogad medan IVA ifrågasätter om inte
satsningarna pä det trätekniska området är för kraftiga i förhällande till
andra områden.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag har
tidigare (prop. 1979/80: 100 bil. 17 s. 256) framhållit betydelsen för den
industriella utvecklingen av insatser på områdena elektronik och datateknik,
materialteknik, kemiteknik, bioteknik och verkstadsteknik. Riksdagen har
sedermera fastslagit denna prioritering för innevarande budgetår (NU
1979/80:43, rskr 1979/80:395). För att STU:s insatser skall ge resultat bör
dessa prioriteringar i huvudsak ligga fast även under den kommande
treårsperioden. STU har därtill föreslagit alt ylterligare tre områden
prioriteras, nämligen träteknik, massa- och pappersteknik samt leknik för
hälso- och sjukvård. Med tanke på dessa områdens stora betydelse för svensk
ekonomi finner jag del motiverat att stora framtidsoriente-rade satsningar görs
pä dessa områden. Jag vill emellertid erinra om de stora summor som STU redan i
dag satsar inom dessa områden. Dessa satsningar bör fortsätta pä i huvudsak
nuvarande nivä men ges en delvis förändrad inriktning, vilket jag återkommer
till.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag vill i
detla sammanhang peka på de stora möjligheler som kan skapas genom en ökad
integration mellan olika teknikområden. Detla kan ge upphov till hell nya
produkter, processer och system och medföra etablering av nya industriförelag
med inriktning pä marknader, vilka till stor del inte är kända i dag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag avser nu någol utförligare kommentera insatserna under
de lidigare nämnda områdena.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Elektronik
och datateknik är områden där den lekniska utvecklingen går mycket snabbt.
Utvecklingen av elektroniska och eleklroopiiska komponenter har utgjort grunden
för den minialyrisering och prissänkning pä elektroniska apparater som har lett
till en nästan explosionsartad utveckling av anlalel tillämpningsmöjligheler
och marknader för elektronik. Denna utveckling kan väntas prägla även de
närmaste decennierna. Huvuddelen av mikroelektroniken kommer i framtiden alt
finnas i produkter som inte kallas datorer i gängse mening. Detta innebär att
denna teknik brett och genomgripande kommer att påverka utvecklingen i industri
och samhälle. Detla medför stora omställningsproblem för svensk industri men
ocksä stora utvecklingsmöjligheter för företag som kan utnyttja den nya
tekniken. Utvecklingen är således inte begränsad till elektronik- och dataindustrin
utan flertalet industribranscher och samhällssektorer kommer att beröras i
slörre eller mindre omfallning. För atl kunna möta och utnyttja den utmaning
som den nya tekniken erbjuder krävs industriell</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section204>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section205>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>101</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>kompetens
och kapacitet inom området. På hårdvarusidan behövs kunnande för bl.a.
utveckling av kundspecificerade integrerade kretsar och på mjukvarusidan
behövs, vilket inte är minst viktigt, kunnande alt använda den nya tekniken
dels för att framställa konkurrenskraftiga produkter inom olika
industribranscher utanför den egentliga elektronik- och dataindustrin, dels
för all från användarsynpunkt rätt kunna använda datateknik och elektronik i
olika konstruktions-, produktions- och administrationssystem. För atl bygga
upp kompetensen inom elektronik- och dataområdet harjag beräknat medel för
slora insatser även i fortsättningen med tonvikt pä framför allt
kunskapsutveckling, vilken bör ge den nödvändiga basen för en vidare
industriell utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Datateknikens
snabba utvecklingslakt har lett till en markant ökning i antalet möjliga
användningsområden. Den utgör elt hjälpmedel i industriell produktion,
vetenskapligt arbete, administration och vid beslutsfattande. Förväntningarna
inom industrin och samhället inför denna tekniks utveckling och ulnyltjande är
blandade. Förhoppningar knutna till dess möjligheter att åstadkomma markanta
effektivitetsförbättringar samt nya produkter och tjänster bryts mot farhågor
om ökat krångel, minskat anlal arbetstillfällen, försämrad arbetsmiljö,
utarmning av arbetsinnehåll och hot mot den personliga integriteten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att vi skall kunna försäkra oss om denna tekniks positiva potential och undvika
de användningssvårigheter och läsningar som tekniken kan medföra, erfordras atl
vi i möjligaste mån - i ett sammanhang - betraktar tekniken, dess användning
samt konsekvenserna av denna användning på människor, organisationer och
samhället. Forsknings- och utvecklingsinsatserna vid STU mäste planeras med
delta som utgångspunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
direktiven till delegationen för datafrågor (Dir 1980: 15) har delegationen
fått i uppdrag alt utarbeta förslag lill principer och riktlinjer för
datateknikens utveckling och användning i samhället. Delegationen skall vidare
ägna stor uppmärksamhet åt forskning avseende datateknikens framlida användning
och konsekvenser i syfte att öka samhällets handlingsberedskap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
syfte att anpassa inriktningen och organisationen av STU:s ramprogram inom det
datatekniska området till de principer och riktlinjer som utarbetas inom
delegationen avser jag - efter samråd med statsrådet Johansson - föreslå
regeringen att i annat sammanhang uppdraga åt data-delegaUonen atl i samverkan
med STU se över dessa ramprogram.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
anser vidare dessa frågor vara så betydelsefulla att den under våren 1982 avser
att lägga fram en dalapolitisk proposition som bl. a. kommer att behandla
forskning kring datateknik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Biotekniken
befinner sig i ett dynamiskt utvecklingsskede där tekniska tillämpningar inom
ett stort antal områden kan fömtses. Denna leknik innebär ulnyltjande av
cellers eller cellbeståndsdelars egenskaper för industriell produktion.
Biotekniska processer är vanligen kunskapsin-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section206>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section207>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>102</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>lensiva,
energisnåla och kräver begränsade investeringar, vilket bl.a. gör dem relativt
oberoende av anläggningsstorlek. Ökad användning av denna teknik ger
möjligheter lill bättre råvaru- och energiutnyttjande, nya och mer effektiva
metoder för läkemedels- och livsmedelsframställning och effektiv nedbrytning av
miljöfarliga ämnen. Med tanke på områdets kunskapsintensiva karaktär,
utvecklingspotentialen och den kompetens som finns i Sverige inom närbesläktade
områden bör biotekniken kunna erbjuda en intressant utvecklingsmöjlighet för
svensk industri. Jag har därtör beräknat medel för en fortsatt ökning av
insatserna inom detla omräde för att möjliggöra en framlida industriell
expansion.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Utvecklingen av
materialtekniken mot alltmer kvalificerade konstruktionsmaterial och för
ändamålet väl avvägda materialkombinationer är en av grundförutsättningarna för
en konkurrenskraftig verkstadsproduktion. Detta kräver ett materiallekniski
kunnande inom etl flertal områden. Det traditionellt dominerande
konstruktionsmaterialet stål kommer även inom överskådlig tid alt vara del mest
använda materialet. Nya material kommer dock atl få en allt större belydelse.
För att kunna utnyttja de möjligheter som de nya materialen erbjuder krävs en
ökad integrering mellan materialtillverkningsledet och
konstruktions-/bearbetningsledel. Detta innebär stora omställningsproblem för
speciellt verkstadsindustrin. Stål är ett väl beprövat konslruklionsmaterial
och såväl forskarkompetensen som den industriella kompetensen är mycket hög i
Sverige. Företagen satsar stora summor pä forskning och utveckling kring
stälmaterial. STU:s insatser blir därmed relativt marginella. STU;s roll är
betydligt mer strategisk och avgörande vad gäller forskning och utveckling
kring nya material. STU:s insatser inom det materialtekniska området bör därför
i ökad utsträckning inriktas mol nya materialområden med slor framlida användningspotential
men där kompetensen i dag är alltför låg hos konstruktörerna. Jag tänker här
på polymerer, avancerade komposiler, högtempera-turkeramer och nya former av
metalliska material som pulverpressade och arnorfa metaller. Jag har beräknat
medel för en viss ökning av insatserna inom det materialtekniska området. Genom
denna ökning av de totala satsningarna på materialteknik och framför allt genom
att STU successivt gör omprioriteringar från konventionella material mot nya
material bör en kraftig ökning av satsningarna på nya malerial och deras
användning komma till stånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Verkstadsindustrins
stora betydelse för svensk ekonomi har framhållits i många sammanhang. Inom
verkstadsindustrin har Sverige sina mest expansiva produkter och företag.
Verkstadstekniken har avgörande betydelse för den produktionstekniska
förnyelsen i flertalet branscher. För att konstruera och tillverka produkter på
ett internationellt konkurrenskraftigt sätt krävs en alltmer avancerad teknik.
Insatserna på det verk-stadstekniska området bör i första hand inriktas på
utveckling av automatiserade, flexibla produktionssystem. Härigenom kan på
sikt skapas arbets-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section208>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section209>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>103</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>platser
med god arbetsmiljö med för konkurrenskraften nödvändig fler-skiftsproduktion
men med enbart dagtidsbemanning. Jag har beräknat medel för att den redan under
innevarande budgetär upptrappade satsningen på verkstadsteknik skall kunna
fortsätta. Huvuddelen av insatserna bör inriktas på industriellt
utvecklingsarbete.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Flertalet
industribranscher utnyttjar i ökande grad kemikalier och kemiskt kunnande som
produklivitetshöjande instrument och för produklför-ädling. Utvecklingen inom
den svenska kemiindustrin fokuseras alltmer på atl tillfredsställa dessa behov
och därmed exploatera den marknadspotential som här erbjuds samt atl med
utnyttjande av avancerad kemiteknisk kompelens producera och sälja speciella
råvaror och halvfabrikat för vidareförädling. En sådan strategi kräver mycket
tvärlekniskt arbele, stora inslag av applikationsforskning och ett unikt
kunnande inom området kemiteknik. Jag har beräknat medel för ökade insatser
inom detta område för dels utveckling av användarorienterade
prestationskemikalie-system, dels kunskapsuppbyggnad inom yt- och kolloidkemin
samt inom syntetisk organisk kemi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skogen
är en av vårt lands viktigaste råvaruresurser. Till skillnad från exempelvis
malm är skogen dessutom en resurs som kan förnyas. Den svenska skogsråvaran
håller god kvalitet. Med avseende pä den näriiggande västeuropeiska marknaden
är vidare transportförulsältningarna mycket gynnsamma för svensk skogsindustris
internationella konkurrenskraft. Skogsindustrin är vår i särklass största
nettoexportör.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Knappt hälften av den
svenska skogsråvaran går till den trätekniska industrin för vidareförädling. Av
skogsindustrins nettoexport härrör knappt 30% från träindustrin, vilket i
absoluta tal innebär ett större positivt bidrag till Sveriges handelsbalans än
vad bil- och varvsindustrin ger tillsammans. Den svenska träindustrin är
sysselsättningsintensiv och regionalpolitiskt av stor betydelse. Företagen är
i allmänhet små och resurserna för forsknings- och utvecklingsarbete myckel
begränsade. Den nuvarande forsknings- och utvecklingsinsatsen är bäde vad
avser inriktning och volym otillräcklig i elt läge där priskonkurrensen är
stark och konkurrenterna har ett stort och ökande inflytande på marknaden. För
att den svenska träindustrin även i framtiden skall kunna hävda sig på exportmarknaden
krävs dels åtgärder för att på olika sätt öka vidareförädlingsgraden inom hela
branschen, dels produktförnyelse och därtill hörande förbättring och förnyelse
av produktionsmetoder. STU har under såväl föregående som innevarande budgetår
kraftigt ökat satsningarna pä området träteknik. Dessa satsningar har till
viss del inriktats på att höja den trätekniska kompetensen inom
högskolesystemet, men framför allt på alt stödja företagens arbete med
vidareförädling och produktförnyelse. Jag bedömer STU:s satsningar som
nödvändiga för alt industrin skall stimuleras att öka de egna
utvecklingsinsatserna. Dä detta har uppnåtts bör STU:s stöd åter kunna minskas.
Jag har t. v. beräknat medel för fortsatta insatser på hög nivä inom det
trätekniska området.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section210>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section211>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>104</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Massa-
och pappersindustrin är i och med sin höga neltoexport den bransch som har haft
och alltjämt har den största enskilda betydelsen för Sveriges handelsbalans.
Massa- och pappersindustrin har förutsättningar att även framledes spela en
central roll för Sveriges ekonomi. En förutsättning härför är dock en
utveckling mot en ökad förädlingsgrad hos de produkter som exporteras.
Huvudsyftet med STU:s stöd till massa-och pappersteknik bör vara all hävda
långsikliga utvecklingsbehov och stimulera företagen att aktivare satsa pä nya
produktområden. Jag har beräknat medel för en något ökad ambitionsnivå med
denna inriktning. Även inom energiforskningsprogrammet är massa- och
pappersindustrin ett prioriterat område. Sammantagna bör de statliga resurser
som kommer denna sektor till del kunna ge markanta bidrag lill bl.a. den
processtekniska utvecklingen inom området.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Hälso- och sjukvård är en
viktig samhällssektor och i hög grad teknikberoende. De stigande kostnaderna,
kraven på bättre vård för patienterna och mindre påfrestande arbetsmiljö för
personalen ökar betydelsen av att tekniken för hälso- och sjukvärd utvecklas så
atl en resurs- och kvalitetsmässigt förbättrad sjukvård kan uppnås samtidigt
som drift- och underhållskostnader reduceras. Härigenom ökas också Sveriges
möjligheter alt industriellt konkurrera på detta område, som väntas erbjuda en
alltmer expanderande internationell marknad för avancerade tekniska produkter.
STU:s insatser på detta område bör i ökad utsträckning inriktas på atl få till
stånd landstingskommunal teknikupphandling. Med teknikupphandling avses köp av
ett system - vara eller tjänst - som fullgör en funktion och som kräver
utveckling av ny teknik för atl förverkligas. Genom att utnyttja
teknikupphandling kan med relativt små medel en behovsbaserad teknikutveckling
skapas till gagn för både hälso- och sjukvården och för de företag som
tillverkar produkter för denna sektor. Jag har beräknat medel för atl de redan
i dag stora insatserna på delta område skall kunna fortsätta i oförminskad
omfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>57'L'
beräknar atl stödet lill enskilda uppfinnare och mindre företag skall öka under
den kommande treårsperioden. STU föreslär vidare ökade insatser för att
stimulera innovationsverksamhelen bl.a. vid de tekniska högskolorna genom att
stödja inrättande av s. k. innovationscenlra.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag vill i detta
sammanhang anföra följande. En balanserad och livskraftig näringslivsstruktur
kräver såväl slora som små förelag. Storföretag är vanligen skickliga på att
vidareutveckla, tillverka och marknadsföra produkter för en bred marknad.
Utvecklingsarbetet sker vanligen i relativt små steg inom ramen för den egna
affärsstrategin och är ofta relativt hårt knutet till det befintliga
produktsortimentet och befinlliga tillverkningsprocesser. De stora företagen
har de största forsknings- och utvecklingsresurserna och står för den
dominerande andelen innovationer. Etl flertal internationella studier visar
dock att avkastningen till följd av framgångsrika innovationer per satsad krona
på utvecklingsarbete är störte i små leknik-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section212>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section213>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>105</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>intensiva
företag. Detta kan förklaras av atl små organisationer ger större
handlingsfrihet för den enskilde och störte utrymme för egna initiativ
samtidigt som incitamenten ofta är störte och hindren mindre än i stora
organisationer. Småföretagen fyller en viktig funktion genom att exploatera
marknadssegment som bedöms vara för små eller för riskfyllda för att intressera
de större företagen. För att föra fram radikalt nya idéer till innovationer
spelar de små företagen en särskilt viktig roll. Teknikintensiva småföretag
baserade på innovationer med inriktning på nya marknader utgör ocksä grunden
för nya högtillväxtindustrier. Jag vill emellertid understryka att våra
nuvarande kunskaper om innovationsprocessen till stor del grundas på utländska
och då framför allt amerikanska erfarenheter. För alt avhjälpa denna brist har
STU i samarbete med Center for Policy Alternatives vid Massachusetts Institute
of Technology påbörjal en studie för alt bl.a. kartlägga unga högteknologiska
företags roll i svensk industri. Resultatet av denna studie, som beräknas vara
avslutad är 1982, bör utgöra ett viktigt underlag för industripolitikens
framlida inriktning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Flera remissinstanser,
bl.a. IVA, påpekar också den stora betydelse som STU:s stöd har för
innovationsverksamhelen i små och medelstora företag. En styrka hos STU:s stöd
är i detta sammanhang enligt Industriförbundet möjligheterna att kombinera
finansiellt stöd med rådgivning. Förbundet framhåller också behovet av särskild
stimulans för att främja Ulllkomslen av nya företag kring ny teknik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
finner det angeläget att STU:s stöd lill utvecklingsarbete även fortsättningsvis
får en stark inriktning mot de mindre förelagen. Etablering av nya företag
baserade på innovationer och entreprenörskap är en mycket viktig faktor för
industriell förnyelse. Detta gäller, som jag tidigare nämnt, speciellt vid
tillämpning av ny teknik och inom högteknologiområden. STU bör därför öka
ansträngningarna alt i samarbetet med de regionala utvecklingsfonderna
stimulera och stödja företagsetablering baserad på ny teknik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har beräknat medel för en ökning av insatserna på projekt från enskilda
uppfinnare och mindre företag. Den under innevarande budgetår påbörjade
tyngdpunktsförskjutningen mot projekt baserade pä radikala produktidéer inom
områden med hög tillväxtmöjlighet bör fortsätta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>FOSAM
har undersökt olika vägar att öka samverkan mellan högskolan och näringslivet.
I sitt betänkande (SOU 1980:46) Högskolan i fou-samver-kan, som överlämnades i
december 1980, pekar FOSAM bl.a. på att möjligheten för universitet och
högskolor att bilda "särorganisationer" i anslutning till högskolan
bör ökas. Dessa avses få en självständig ställning gentemot högskolans övriga
verksamhet men ändå ha vissa kopplingar lill högskolan, bl.a. genom gemensamt
resursutnyttjande. FOSAM:s betänkande remissbehandlas f. n. 1 de förslag
rörande forskningspolitiken som chefen för utbildningsdepartementet avser att
lägga fram under våren 1982</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section214>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section215>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>106</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kommer även FOSAM:s förslag att prövas. 1 samband därmed
får frågan om STU:s eventuella roll som stödjare av innovationscentra i Sverige
tas upp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen uppdrog den 19 juli 1979 ål STU atl i samråd
med statens industriverk utreda frågor om regional projektledningshjälp m. m.
Syftet med utredningsuppdraget var att studera förutsättningarna för och den
närmare utformningen av en allmänt utbredd projektledningshjälp i landet.
Resultatet av STU:s arbete redovisades i en särskild rapport den 3 mars 1980
(se bilaga 10). 1 rapporten har tagits med även synpunkter frän ett ljugotal
berörda organisationer som har yttrat sig över en underhandsversion av STU:s
rapport. Vid utarbetandet av slutversionen av rapporten har STU tagit hänsyn
till inkomna synpunkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>STU;s förslag innebär att ett företag eller en uppfinnare
- projektägaren - som har en produktidé som han vill utveckla men som saknar
kompetens eller resurser att driva sitt utvecklingsprojekt genom subventioner
bereds ökade möjligheler att anlita en konsult i funktionen att sammanhålla
arbetet i produktutvecklingsprojektet. Den administrativa hanteringen av beslut
om ekonomiskl stöd till projektägarens upphandling av kommersiellt tillgängliga
konsulttjänster föreslås skötas av de regionala utvecklingsfonderna efter
rekommendation från den fasla samarbelsgruppen mellan STU och utvecklingsfonden
i varje län. STU har emellertid inte ansett det möjligt atl utifrån
hittillsvarande erfarenheter av pågående verksamheter vid olika typer av
regionala utvecklingscenlra precisera storieken på behovet av insatser. STU:s
förslag innebär därför att det nya systemet införs i två etapper med
mellanliggande kontrollstation. 1 en första etapp föreslås att en treårig
försöksverksamhet genomföras i fyra län pä i princip två olika nivåer vad
gäller insatsernas storlek; den lägre nivån i två län och den högre nivån i två
län. Försöksverkamheten beräknas kosta drygt 9 milj. kr. Efter två år görs en
preliminär utvärdering av försöksverksamheten varvid förslag till ett fullt
utbyggt system får övervägas. STU föreslär vidare att kostnaderna för den
treåriga försöksverksamheten lill 55 % täcks av staten och till 45 % av berörda
landsting.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag finner det angeläget att möjligheterna för samhället
att genom projektledningsservice stödja produktutvecklingsarbete i mindre och
medelstora företag och hos enskilda uppfinnare studeras närmare. Jag har ocksä
erfarit att STU under år 1980 är har undersökt landstingens intresse för att
finansiellt medverka i en försöksverksamhet enligt STU:s förslag och fått
positivt besked från den helt övervägande andelen landsting. Jag utgår från alt
landstingen har prövat frägan om en medverkan i försöksverksamheten mot
bakgrund av de samhällsekonomiska förutsättningar som råder för kommunsektorn.
Jag avser därför föreslå regeringen att STU ges i uppdrag att i samråd med
statens industriverk och de regionala utvecklingsfonderna starta
försöksverksamhet i fyra län enligt föreslagen modell. Det bör ankomma på STU
att i samråd med industriverket och resp. landsting besluta</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section216>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section217>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>107</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>om val av försökslän. Jag har beräknat medel för statens
andel av kostnaderna för försöksverksamheten under delprogrammet / c.
Industriservice.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Verksamheten inom del under föregäende budgetår inledda
delprogrammet / e. Arbelstagarinilierade projekt är under uppbyggnad.
Programmet har karaktären av försöksverksamhet och syftar Ull att fånga upp och
utveckla idéer som annars bedöms som alltför osäkra att sätta i produktion och
därmed förblir oprövade. STU föresliir för den kommande treårsperioden
kraftigt ökade resurser för denna verksamhel.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>IVA och
Industriförbundet tillstyrker STU:s förslag men betonar samtidigt betydelsen
av alt de projektförslag scim tas upp inom försöksverksamheten utsätts för
granskning enligt samma kriterier som andra tekniskindustriella
utvecklingsprojekt.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vad
remissinstanserna här för fram rörande kvalitetskraven vid bedömning av
arbelstagarinilierade projekt överensstämmer med vad statsmaklerna redan har
beslutat (prop. 1979/80: 101 s. 42-44, NU 1979/80: 32, rskr 1979/80:172). STU
skall således handlägga dessa projekt enligl de rutiner som tillämpas för
övriga utvecklingsprojekt. Innan beslut fattas i ett stöd-ärende åligger del
dock STU att inhämta yttrande från en särskild nämnd med representanter för
löntagarna. Jag har inte bedömt det möjligt alt nu ta ställning till
verksamhetens omfattning på längre sikt. I takt med att verksamheten kommer i
full gång fär den närmare inriktningen och behovet av en förstärkning av
resurserna prövas. 1 avvaktan härpå beräknar jag medel för en verksamhet med
oförändrad omfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>STU har i
sin anslagsframställning hemställt alt inom ramen för programmet
Kunskapsutveckling få inrätla särskilda forskartjänster inom ämnesområden där
behov föreligger atl snabbt bygga upp forskningsresurser och kompetens.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ett
flertal remissinstanser, däribland NFR och Industriförbundet, Ullstyrker STU:s
förslag. UHÄ instämmer i atl denna lyp av tjänster kan vara av mycket stort
värde för att initiera forskning inom nyare områden. UHÄ anser dock alt beslul
om formen för sådana tjänster bör avvakta dels behandlingen av de förslag som
har presenterats av FOSAM, dels beslul med anledning av lärarljänstutredningens
förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag
inslämmer i alt inrättande av särskilda forskartjänster kan vara ett medel för
kompetensuppbyggnad. STU har emellertid möjlighet alt i varje särskilt fall
inge framställan till regeringen om att inrätta särskild befattning motsvarande
rådsprofessur vid universitet och högskolor. Jag finner inte skäl att ändra
gällande ordning. Jag har i denna fräga samrått med chefen för
utbildningsdepartementet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En stor
del av STU:s insatser under program 2 görs i form av ramprogram för
kunskapsutveckling men en hel del av medlen under programmet reserveras fortfarande
för obundet projektstöd. Utvecklingen mot ökat utnyttjande av ramprogram
betraktas som något positivt av de flesta remissinslanserna. Industriförbundet
m.fl. remissinstanser pekar dock pä</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section218>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section219>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>108</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>behovet
av stöd för projektförslag utanför ramprogrammen. De understryker vikten av
balans mellan bundna och obundna resurser hos STU. UHÄ är visseriigen positivt
lill ramprogram som stödform men påpekar nödvändigheten av en planerad
avveckling av större ramprogramsalsningar i samverkan med UHÄ för att få
kontinuitet i högskolans verksamhet. UHÄ föreslår vidare att en störte andel av
resurserna under program 2 än vad STU föreslår bör hällas utanför
ramprogrammen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag vill i detta
sammanhang anföra följande. Forskning är lill sin natur långsiktig och bör
följaktligen planeras i ett flerårsperspektiv. Härigenom kan slörre bredd och
tyngd pä satsningarna uppnäs inom angelägna områden samtidigt som
arbetstryggheten för forskarna förbättras. Det var mol denna bakgrund
statsmakterna beslutade att ramprogramfinansierad forskning skulle användas i
ökad utsträckning (prop. 1977/78: 111 s. 111-112, NU 1977/78:75, rskr
1977/78:361). Denna utveckling mäste emellertid avvägas mot behovet av medel
för projektförslag utanför ramprogrammen. Det är nödvändigt att en icke
obetydlig del av STU:s resurser för kunskapsutveckling reserveras för obundna
projekt för att ett tillräckligt stort handlingsutrymme för att satsa pä ny
teknik skall finnas och en bred kunskapsberedskap skall kunna upprätthållas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Naturvetenskapliga
forskningslaboratoriet i Studsvik (NFL) bedriver forskning inom en rad områden.
Basverksamheten finansieras idag till viss del av STU men Ull huvuddelen av
NFR, som också är huvudman för laboratoriet. Med hänsyn till
forskningsinriktningens grundläggande karaktär bör finansieringsansvaret för
NFL successivt och fr.o.m. budgetåret 1982/83 i sin helhet förs över till NFR
under utbildningsdepartementets huvudtitel. Jag har i denna fråga samrått med
chefen för utbildningsdepartementet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>En betydande del av STU:s
resurser används för att stödja kollekliv forskning. F.n. löper 32
kollektivforskningsprogram. STU beräknar att den kollektiva forskningen totalt
sett kommer alt få en oförändrad omfattning under den kommande treårsperioden.
Inom en sådan total ram kommer dock vissa förändringar alt göras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>IVA
tillstyrker STU:s förslag till oförändrad total omfattning av den kollekfiva
forskningen under treårsperioden. Kollektivforshungsinstitu-tens samarbetsorgan
(SAMKO) efteriyser motiveringar för STU:s förslag om oförändrad omfattning av
den kollektiva forskningen. Industriförbundet uttalar sig mycket positivt om
den kollekliva forskningen och anser att STU bör vara berett att öka sina
insatser i den takt som företagen är villiga att slälla upp med ökade resurser
även om delta innebär atl en ökad andel av STU:s budget gär till kollektiv
forskning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
tanke på de allt större resurser som krävs för att upprätthålla och
vidareutveckla kunskapsbasen inom olika för förelagen angelägna områden bör
denna form av forskningssamarbete vara etl effektivt medel för
kompetensutveckling. De större mer forsknings- och utvecklingsinlensiva</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section220>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section221>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>109</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>företagen ligger inom sina specialområden ofta nära den
teknologiska fronten och har i allmänhet inget behov av kollektiv forskning
inom dessa områden. Det finns emellertid områden som är av inlresse för ett
företag utan att för den skull tillhöra dess specialområde. Här kan kollektiv
forskning vara ett sätt att med små medel följa utvecklingen och bygga upp och
upprätthålla viss kompetens. För de mindre företagen utgör kollekliv forskning
många gånger det enda sättet alt skaffa fram ny kunskap anpassad till
förelagens behov. Kostnaden för varje enskilt förelag är relativt överkomlig
samtidigt som de aggregerade resurserna för den kollektiva forskningen är
tillräckliga för att bedriva ell meningsfullt och fruktbringande forsknings-
och utvecklingsarbete. För atl nä ut till de mindre företagen med den kunskap
och de resurser som den kollektiva forskningen har byggt upp krävs emellertid
mänga gånger extraordinära insatser. Det är viktigt att STU genom ett flexibelt
agerande försöker hitta lösningar anpassade till varje enskild bransch.
Kollekliv forskning är emellertid inget självändamål. En kontinuerlig utvärdering
och omprövning av verksamheten i linje med vad STU redogör för i sin
anslagsframställning är nödvändig för ett rationellt resursutnyttjande. Jag
vill i detla sammanhang betona vikten av elt industriellt engagemang i
institutens verksamheter. Därigenom bör även en grund skapas för ökade
finansiella tillskott frän industrin. Jag är inte beredd att ta ställning Ull
den kollektiva forskningens totala omfattning. Stödet lill den kollektiva
forskningen är elt medel som måste prövas och avvägas mol andra medel fiir att
på effektivast möjliga sätt uppnå de mål som finns uppsatta för STU:s
verksamhet. Det ankommer på STU alt göra denna avvägning inom ramen för
anvisningar som regeringen meddelar och de medel som anvisas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under anslagsposten Rymdverksamhet harjag beräknat medel
för viss nationell rymdverksamhet vid delegationen för rymdverksamhet. Delegationen
föreslår ökade insatser för delprogrammet Rymdforskning, avseende sludier av
malerial i tyngdlöst tillstånd, samt för delprogrammet Fjärranalys avseende
metodutveckling och demonstrationsprojekt för utnyttjande av data från
fjärtanalyssatelliter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen har tidigare i prop, 1980/81:100 (bil, 17)
under anslaget Europeiskt rymdsamarbete m. m. föreslagit en avsevärd ökning av
medlen för nationell rymdverksamhet. Med hänsyn till detta är jag inte beredd
att nu under detta anslag föreslå nägra större höjningar för detta ändamål. Jag
har under anslagsposten Rymdverksamhet beräknal medel för fortsatt verksamhet i
oförändrad omfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under program 3. Internationell kontaktverksamhet stöds
bl.a. Sveriges Teknisk-Vetenskapliga Atlachéverksamhet (STATT). Huvuddelen av
verksamheten finansieras genom bidrag från STU medan återstoden finansieras
genom uppdragsinläkter. Inom programmet stöds också internationell
projektsamverkan i olika former. STU anser att en ökad internationell
orientering och kontakt är angelägen för hela STU:s verksamhet och STU föreslär
därutöver väsentligt ökade resurser till program 3.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section222>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section223>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>HO</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Flera remissinstanser anser det väsentligl att STU pä
olika säll stimulerar personkontakter mellan svensk och utländsk forskning.
Industriförbundet nämner generös tillgång på stipendier som en framkomlig väg
men pekar även på möjlighelen till finansiering av mer stadigvarande svenskt
engagemang i utländska forskningsprojekt som ett intressant medel. Såväl IVA
som UHÄ framhåller betydelsen av informella och personliga kontakter mellan
forskare i olika länder. Detta kan t.ex. åstadkommas genom forskarutbyte inom
vikliga områden. UHÄ föreslär att satsningar görs pä ett gästforskarprogram
inom det tekniska området. IVA rekommenderar ett ökat utnyttjande av IVA:s
kontaktnät.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Attachéverksamheten
är ett mycket viktigt instrument för avspaning av den teknikpolitiska, tekniska
och industriella forskningen och utvecklingen utomlands. Genom det nät av
attachéer som i dag finns uppbyggt är de intressantaste länderna vad gäller
leknisk forskning och utveckling intäckta. Jag avser därför inte nu föreslå
nägon utvidgning av verksamheten till nya länder. Uppdragsverksamheten har
successivt ökat och intäkterna från denna täcker i dag ca en fjärdedel av
attachéverksamhetens totalkostnader. Denna utveckling är positiv och visar på
ett intresse frän industrins sida för verksamhelen. För att den skall kunna
uppfylla de kvalitetskrav som uppdragsgivarna har rätt all ställa är det
emellertid nödvändigt att uppdragsverksamheten bygger pä en bidragsfinansierad
basverksamhet som är tillräckligt stor för att ge attachéerna den grundkunskap
och överblick över utvecklingen som uppdragen förutsätter. I vissa fall ger
uppdragsverksamheten f. n inte ens täckning för de särkostnader som uppkommer.
Jag bedömer atl verksamheten framdeles bör inriktas på att med i stort sett
nuvarande balans uppnå en högre kostnadstäckning för uppdragen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>STATT drivs f.n. som en självständig verksamhet med en
särskild av regeringen utsedd styrelse men med utnyttjande av vissa
administrativa tjänster hos IVA. För att få en klarare ansvarsfördelning i
förhållande lill IVA bör verksamhelen i fortsättningen drivas i form av en
stiftelse. Inom ramen för en sådan stiftelse avses verksamheten ske enligt
nuvarande riktlinjer. Slaten och IVA är överens om att detta bör ske och
förhandlingar pågår mellan slaten och IVA om ell avtal för stiftelsebildning.
De erforderiiga medlen för statens tillskott till stiftelsen beräknar jag kunna
inrymmas i de medel jag har beräknat under program 3 under detta anslag. Jag
förordar att regeringen inhämtar riksdagens medgivande att staten tillsammans
med IVA bildar en stiftelse som skall svara för Sveriges teknisk-vetenskapliga
attachéverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag delar i övrigt såväl STU:s som remissinstansernas
synpunkter om behovet av en ökad internalionell orientering av det svenska
forsknings-och utvecklingsarbetet. STU avser att senare i är redovisa hur
internationella frågor på olika sätt griper in i STU:s verksamhel och hur den
internationella orienteringen skall förstärkas.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section224>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section225>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>111</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För program 3 harjag beräknat medel för en fortsatt
verksamhet med i huvudsak oförändrad omfattning och inriktning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Program 4. Myndighetsservice avser dels internalionell
myndighetsservice, dels teknikupphandlingsservice. Huvuddelen av programmet
avser teknikupphandlingsservice och denna syftar till att främja och underlätta
teknikupphandling vid främst statliga och kommunala myndigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>STU:s hittillsvarande verksamhet har i huvudsak omfattat
information till bl. a. myndigheler om hur teknikupphandling bör planeras och
genomföras. Under program 1 har vidare utvecklingsstöd lämnats till enskilda
teknikupphandlingsprojekt. STU beräknar att successivt ökande resurser kommer
att erfordras i takt med att en samverkan kring olika utvecklingsprogram
kommer till ständ på beställarsidan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Flera remissinstanser framhåller möjligheten alt genom
teknikupphandling stimulera till teknisk utveckling i företagen.
Industriförbundet menar atl STU här har viktiga uppgifter när det gäller alt ta
fram utbildningsmaterial, att ordna kontakter mellan kunder och potentiella
leverantörer m.m. Samtidigt framhåller förbundet dock att för alt uppnå
ordentliga stimulanseffekter i industrin krävs mer omfattande åtgärder.
Förbundet varnar för upphandling genom ställföreträdare. IVA menar atl
målsättningen bör vara att de upphandlande seklororganen själva skall ha
erforderiig kompetens. Under en uppbyggnadsfas kan STU ha en stödjande
funktion, varvid utvecklingsengagemanget sä snart som möjligt överförs till
sektororganen. Såväl Industriförbundet som IVA pekar på att olikheterna mellan
olika samhällssektorer måste beaktas vid utformningen av åtgärder för att
stimulera teknikupphandling. Industriförbundet föreslår att STU medverkar lill
att olika modeller för teknikupphandling tas fram.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill i detta sammanhang anföra följande.
Teknikupphandling har i de senare årens utredningar ofta framhällits som ett
effektivt instrument för atl stimulera den tekniska utvecklingen. Detta
understryks ytterligare i en OECD-rapport i vilken konstateras att
teknikupphandling är den enda metod om vilken man med säkerhet vet att man med
dess hjälp kan beordra fram lönsam teknisk utveckling genom offentliga
insatser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med tanke på atl kommunerna - primärkommuner och
landstingskommuner - årligen gör myckel stora investeringar utgör de en slor
potentiell beställare av ny teknik från näringslivet. Driftkostnader för
kommunala anläggningar m.m. tenderar att ta allt störte resurser i anspråk. Det
är således väsentligt för kommunernas framtida ekonomi att de vid investeringsbeslut
i ökad utsträckning beaktar livstidskostnaderna, dvs. anskaffningskostnader
plus driftkostnader. Ett sådant synsätt gynnar i allmänhet också investeringar
i nya tekniska lösningar anpassade till de specifika behoven. Sett över
produktens livscykel kompenserar vanligen de minskade driftkostnaderna mer än
väl de ökade kapitalutlägg som måste göras för atl få den nya tekniken
utvecklad. Ny och bättre teknik kan bidra till alt få kommunernas framtida
ekonomi under konlroll.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section226>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section227>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>112</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För leverantören innebär etl teknikupphandlingsprojekt
impulser och<br>
medel för elt marknadsanpassal tekniskt utvecklingsarbete. Leverantören<br>
får härigenom tillämpningskunskaper och en referensanläggning med åtföl<br>
jande konkurrensfördelar vid försäljning av molsvarande system till andra<br>
kunder. Det innebär naturligtvis ocksä risker, vilkel utveckling av ny<br>
teknik alltid är förknippad med. Leverantörens risker kan minskas pä<br>
vanligt sätt genom stöd lill tekniskt utvecklingsarbete via exempelvis STU<br>
eller Industrifonden.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beställarens risktagande består i att han tar en viss
direkt eller ekonomisk risk genom att välja en oprövad leknisk lösning. För
att pä beställarsidan förbättra förutsättningarna för teknikupphandling kan
flera åtgärder behövas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ofta framhålls upphandlingsförordningen (1973:60, ändrad
och omtryckt 1980:850) och andra instruktioner för offentlig upphandling som
ett hinder för del livstidskostnadsresonemang som är nödvändigt för atl
teknikupphandling skall vara ett intressant alternativ till köp av på marknaden
tillgängliga tekniska lösningar. Enligt min bedömning föreligger emellertid
inget egentligt hinder på detta område. Det är naturiigt att myndigheterna
beaktar ett livstidskostnadsresonemang vid sin upphandling. Uppkommer
tveksamhet i ett upphandlingsärende om ett sädani betraktelsesätt är förenligt
med upphandlingsförordningen sä bör frågan underställas regeringens prövning.
Jag har i denna fråga samrått med chefen för budgetdepartementet. Som det
ankommer på att förslå regeringen alt utfärda erforderliga bestämmelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den kommunala och landstingskommunala upphandlingen
regleras genom ett upphandlingsreglemente. Jag avser ta kontakt med kommun-
och landstingsförbunden för att ta upp en diskussion med dem om möjligheterna
att pä olika sätt verka för atl krav på funktion och driftkostnad över en
längre tid i fortsättningen bättre beaktas vid teknikupphandling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Många gånger begränsas möjligheterna till
teknikupphandling av bristande kompetens hos beställaren. STU avses här bistå
med råd om extern expertkompetens som upphandlaren kan behöva under
teknikupphandlingen. STU kan vidare genomföra förprojekteringar och verka för
samordning av kravspecifikationer m. m. vid teknikupphandling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>STU kan även i övrigt på många sätt verka för att initiera
och underlätta teknikupphandling. Bl. a. bör STU kunna ta fram olika modeller
för teknikupphandling i enlighet med vad som har föreslagits av
remissinstanserna. Del är emellertid viktigt att kommma ihåg att STU aldrig kan
ersätta leverantör och beställare. Dessa båda parters vilja att åstadkomma något
är helt avgörande för förverkligande av ett teknikupphandlingsprojekt. STU kan
bara verka som katalysator i denna process.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är med andra ord viktigt atl kommunerna själva griper
initiativet och i ökad utsträckning utnyttjar teknikupphandling vid sina
investeringar. Härigenom bör förutsättningarna ökas för balans i den kommunala
ekono-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section228>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section229>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>113</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>min,
samtidigt som en kraftig stimulanseffekt uppnås för industrins utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>STU
prövar också möjligheten att utnyttja teknikupphandling inom den privala
sektorn där beställaren är ell enskilt företag. Dessa försök bör
vidareutvecklas och därefter utvärderas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har beräknat medel för en fortsalt verksamhet med i huvudsak oförändrad
omfattning under detta program.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Teknikupphandling
i den här beskrivna formen leder till ett starkt marknadsanpassal
utvecklingsarbete i vanligen relativt små steg. För atl få till ständ en
utveckling i störte steg, med i bästa fall tekniska genombrott som följd, krävs
ofta att ytterligare åtgärder vidtas. Ett utvecklingsbolag kan här ge vissa om
än begränsade möjligheter att forcera utvecklingen inom några angelägna
områden. Jag återkommer i det följande vid min behandling av nationella
utvecklingsbolag till denna fräga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
anslagsposten Informationsförsörjningsverksamhet har medel beräknats för den
del av verksamheten vid delegationen för informationsförsörjning som gäller
teknisk forskning, utvecklingsarbete och viss serviceverksamhet inom området
vetenskaplig och teknisk information och dokumentation. Delegationen föreslär
ökade insatser för utveckling, uppbyggnad och utnyttjande av system,
informationsöverföringsnät och databaser samt för forskarutbildning och
kompetensuppbyggnad inom områden av särskild betydelse för
informationsförsörjningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har under denna anslagspost beräknat medel för fortsatt verksamhet i oförändrad
omfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>För budgetåret 1980/81 har
regeringen i likhet med tidigare budgetår av riksdagen bemyndigats att godkänna
avtal och beslut rörande stöd till leknisk forskning och industriellt
utvecklingsarbete m. m. som innebär åtaganden för flera budgetår. Sålunda har
regeringen bemyndigats godkänna sådana avtal och beslut som, inberäknat
löpande avtal och beslut, innebär åtaganden om högst 180 milj. kr. under vart
och ett av budgetåren 1981/82-1984/85. Detta bemyndigande avser ocksä bidrag
lill den lidigare nämnda teknisk-vetenskapliga attachéverksamheten. Med hänsyn
till att jag har förordat en treårig ram för verksamheten under delta anslag
erfordras inget bemyndigande för de närmaste tre åren. Ett sådant bör däremot
inhämtas för de därpå följande två åren för att möjliggöra en femårig
planeringsperiod för STU. Jag förordar därför alt regeringen inhämtar
riksdagens bemyndigande att under budgetåret 1981/82 få fatta beslut om stöd till
nämnda ändamål som, inberäknat löpande avtal och beslut, innebär åtaganden om
högsl 200 milj. kr. under vart och ett av budgetåren 1984/ 85 och 1985/86.
Lämnas bemyndigande ankommer det på regeringen att meddela de närmare
föreskrifter som behövs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag tidigare har nämnt beräknar jag alltså medelsbehovet under detta anslag för
budgetåret 1981/82 lill 540 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>8 Riksdagen 1980181. 1 .saml. Nr 130</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section230>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section231>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>114</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>F 2. Styrelsen för teknisk utveckling: Drift av
forskningsstationer</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1979/80 Utgift</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1980/81 Anslag</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1981/82 Förslag</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>1000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under anslaget, som tas upp med formellt 1 000 kr.,
redovisas kostnader och intäkter för drift och förvaltning av
forskningsstationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En forskningsstations uppgift är atl ställa lämpliga
forskningslokaler och därtill anknuten service till förtbgande för mindre
forskargrupper och insiitut. Programmet omfatlar f. n. endasi
forskningsstationen i Stockholm, vars drift handhas av en särskild stiftelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag förordar att anslaget tas upp med oförändrat I 000 kr.
för budgetåret 1981/82.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>F 3. Styrelsen för teknisk utveckling: Utrustning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1979/80 Utgift</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>'11979379</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Reservation</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>"20447835</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1980/81 Anslag</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>13200000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1981/82 Förslag</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>13
200000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:212.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Disponerat 16 100000 ' Odisponerat 754 000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Över anslaget anvisas medel för anskaffning av dyrare
apparater och instrument för teknisk forskning och industriellt
utvecklingsarbete. Nyltjare av utrustning som har anskaffats med medel från
anslaget belastas med kostnader för avskrivningar och förräntning. Medel
motsvarande dessa kostnader omförs till särskild inkomsttitel i stalsbudgelen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>STU anser alt utruslningsanslagel bör räknas upp enligt
samma principer som STU:s projektanslag och föreslär att 14,5 milj. kr. tas
upp under detta anslag för budgetåret 1981/82.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill i detta sammanhang understryka behovet av att STU
samråder med andra berörda organ innan beslut om bidrag för finansiering av
dyrbar utrustning tas. Regeringen har därtbr föreskrivit att STU skall ta
kontakt med statens provningsanstalt innan stöd lämnas för anskaffning av
dyrbar provningsutrustning. Härigenom kan onödiga utrustningsdubbleringar
undvikas och elt bättre utnyttjande av befintliga resurser uppnäs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den kunskapsuppbyggnad vid högskolan som STU stöder kräver
som regel tillgång till avancerad vetenskaplig ulrustning. Som jag lidigare har
framhållit skall dock STU:s medel inle användas till atl finansiera uppbyggnaden
av basresurser vid högskolan. Däremot skall koslnader för dyrbar
specialutrustning med direkl koppling till genomförandel av STU-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section232>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section233>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>115</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>stödda projekt kunna bestridas frän detta anslag. Jag vill
här erinra om vad chefen för utbildningsdepartementet vid sin anmälan av
budgetproposifionen 1981 (prop. 1980/81: 100 bil. 12 s. 571) har anfört om
behovet av samordning och överblick av olika forskningsorgans finansiering av
dyrbar vetenskaplig utrustning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För budgetåret 1981/82 beräknar jag 13.2 milj. kr. under
della anslag för att anskaffa mer kostnadskrävande utrustning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8.7 Stöd till större utvecklingsprojekt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Genom STU:s stöd till teknisk forskning och utveckling
söker slaten bidra till att bl.a. skapa förutsättningar för nya produkter och
processer inom industrin. 1 mänga fall, särskilt för större projekt, gäller
emellertid all betydande tekniska och marknadsmässiga risker kan kvarstå även
sedan projekten har passerat den del i utvecklingskedjan där slöd från STU kan
komma i fräga. För atl möjliggöra statligt slöd även i delta senare utvecklingsskede
inrättades den 1 juli 1979 stiftelsen Fonden för industriellt utvecklingsarbete
- Industrifonden (prop. 1978/79: 123 bil. 1, NU 1978/ 79:59, rskr 1978/79:415).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fonden har lill ändamål att genom stöd enligl förordningen
(1979:630) om statligt stöd genom Fonden för industriellt utvecklingsarbete
(ändrad 1980:470) stödja utveckling av nya produkter, processer och system för
industriell produktion (industriellt utvecklingsarbete). Fonden skall pä begäran
av regeringen avge yttranden i andra ärenden rörande statligt slöd lill
industriellt utvecklingsarbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:28.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>F 19. Stöd till industriellt utvecklingsarbete</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1979/80 Utgift</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>300000000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1980/81 Anslag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1981/82 Förslag</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>150000000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Budgetärel 1979/80 anvisades under denna anslagsrubrik etl
reservationsanslag av 300 milj. kr. Därutöver beräknar Industrifonden att de
totala ränteintäkterna för tiden till den 30 juni 1981 uppgår till ca 55 milj.
kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Industrifondens praktiska verksamhet inleddes i slutet av
år 1979 och fonden har under det första halvåret fäll förirågningar och
ansökningar rörande totalt ca 90 projekt. De totala anspråken på lånemedel har
för dessa projekt uppgått till ca 800 milj. kr. Industrifonden har t.o. m. den
1 september 1980 fattat beslul om lån till 12 projekt och det sammanlagda
låneåtagandet uppgår till ca 140 milj. kr.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section234>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section235>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>116</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Industrifonden konstaterar att del förefaller uppenbart
att den form av lånefinansiering av utvecklingsarbete som Industrifonden kan
erbjuda är intressant för svensk industri. Fonden finner del dock f. n. svårt
att från sina utgångspunkter göra en långsiktig prognos över vilken nivå som är
lämplig för nägot hittills så oprövat som lånefinansiering av stora och
riskfyllda utvecklingsprojekt. Samtidigt är verksamhetens karaktär sådan att en
viss långsiktighet när del gäller medelslillförsel är nödvändig och fonden
anser det inte naturiigt atl i ell forlvarighelstillsländ driva verksamheten
med årligen bestämda anslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För atl slulsalser skall kunna dras av behovet pä längre
sikl av de finansieringsformer som Industrifonden erbjuder krävs emellertid atl
verksamhelen kan drivas pä minst nuvarande nivå under yllerligare ett lill två
år. Detta innebär att den årliga utlåningen skall ligga på ca 250 milj. kr. i
1980 års penningvärde, vilket för det kommande budgetåret innebär ca 280 milj.
kr. Därvid förutsätts att Industrifonden inle åläggs att hell eller delvis
överta finansieringen av större utvecklingsprogram som tidigare har finansierats
av slalen i annan ordning eller atl statsmakterna ålägger fonden alt särskilt
finansiera vissa nya projekt. Vidare har Industrifonden förutsatt atl fonden
inte behöver stödja projekt som riktar sig mot den svenska energimarknaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En ytterligare förutsättning har varit att Industrifondens
uppgift även framledes skall vara att stödja projekt i de större
industriföretagen. Fonden har inte resurser all handlägga ansökningar och
projektstöd från mindre företag. De problem som erfarenhetsmässigt kan uppstä i
sådana projekt fordrar annan kompetens än de projekt som fonden normall arbetar
med. Denna finns i de regionala utvecklingsfonderna. Undantagsvis kommer fonden
dock att kunna lämna slöd lill projekt med mindre ekonomisk omfattning än den
gräns som f. n. tillämpas, ca 5 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Industrifonden bedömar all en utlåning under budgetåret
1981/82 av ca 280 milj. kr. till ca 60 milj. kr. bör kunna ske med
ränteintäkter. Nägra återbetalningar eller eftergifter av lämnade lån förutses
inle bli aktuella förrän tidigast under år 1983. Industrifonden bedömer med
dessa ulgångspunkter ett medelstillskott av minst 220 milj. kr. som nödvändigt
för budgetåret 1981/82. Mot denna bakgrund har fonden ansett ett
medelslill-skott av 225 milj. kr. vara lämpligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill i detta sammanhang anföra följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Genom inrättandet av Industrifonden har statens
möjligheter att lämna stöd till större industriella utvecklingsprojekt
väsentligt förbättrats. Industrifonden har under sina första 16 månaders
verksamhel beslulal om lån till 17 olika projekt med totalt ca 176 milj. kr. 1
följande sammanställning redovisas kortfattat några av de projekt som hittills
har fäll slöd.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section236>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:30.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section237>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>117</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section238>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section239>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Förelag;
Projekltitel</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>stödbelopp (milj. kr.)</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Beskrivning av projektets syfte</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section240>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section241>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>GAMBRO</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>2,5</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Konlinueriig
mätning av blodsockerhalten hos diabeliker</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>KABIVITRUM</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>11,5</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Framställning
av tillväxthormon med hybrid-DNA-leknik</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:31.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3,3</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>LKAB</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Kulsinlerprocess - pilotanläggning i Malmberget</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Gambro,
som framgångsrikt tillverkar konstgjorda njurar, utvecklar nu ett instrument
för kontinuerlig mätning av blodsockerhalten hos diabeliker med slöd av etl län
frän Industrifonden. Instrumentet kommer att öppna nya möjligheter alt
förbättra diabetesbehandlingen och avsikten är att senare använda samma princip
för att utveckla en "konstgjord bukspollkörlel".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Vissa former av dvärgväxt har sin grund i brist på
tillväxthormon. Dylik dvärgväxt kan förebyggas med hjälp av tillväxthormon som
KabiVitrum idag framställer ur hypofyser från avlidna människor. Med medel från
Industrifonden utvecklar nu KabiVitrum reningsmetoder och genomför klinisk
prövning av ett tillväxthormon som framställs genom odling av en bakterietyp
som har utvecklats med hybrid-DNA-leknik. På detta sätt kan man häva den idag
svåra råvarubristen och möjliggöra behandling av många fler patienter än
tidigare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>I masugnar används ofta järnmalm i form av pellets
(kulsinler) som är anrikat malmpulver sintrat till kulor. Idag krävs myckel
stora sinterverk för all få god ekonomi. LKAB har fått etl lån för att utveckla
en metod som kan bli ekonomisk även i liten skala.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section242>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section243>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>LM ERICSSON</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>16,7</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Konslruklionscenler och halvledarlaboratorium för integrerade
kretsar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:29.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>LKB-PRODUKTER 9,5 Mätinstrument för biologiska vätskor i
mikromängder</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>PERSTORP</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>13,7</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Kontinuerlig framställning av tunt höglryckspressat
la-minat</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>SCANDITRONIX</span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>2,1</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Köllimalor
för neutronbestrålning av cancertumörer</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>LM Ericsson kommer under de närmaste åren all bygga upp
resurser för all internt i bolaget kunna konstruera egna avancerade integrerade
halvle-darkretsar. Genom ell län från Industrifonden kommer denna verksamhet -
som innebär betydande tekniska och ekonomiska risker - all kunna bedrivas
snabbare och med högre ambitionsnivå. Om projektet blir framgångsrikt kommer LM
Ericsson all kunna införa den senaste halvledartek-nologin pä bred front i sin
tillverkning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Proteinanalys är viklig för bl.a. födoämnesanalyser och
för diagnostik i sjukhusens laboratorier. Med det nya instrument som
LKB-Produkter nu utvecklar med lån från Industrifonden kommer man att kunna
analysera mycket små mängder, under en miljondels liter, av kroppsvätskor och
andra biologiska välskor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Höglryckslaminat. "perslorpsplalla", kan fn.
bara framställas i ark. Ett utvecklingsarbete som nu bedrivs vid Perstorp med
slöd frän Industrifonden syftar till konlinueriig framställning av laminal,
vilkel kan sänka kostnaderna avsevärt. Produktens egenskaper kan också
förbättras om bolaget lyckas med utvecklingen av den nya höglrycksmetoden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Neutronbeslrålning av tumörer är en av de många nya
behandlingsformer som prövas i kampen mol cancer. Scandilronix. som sedan länge
arbetar med acceleratorer. utvecklar nu med stöd av Industrifonden en ny typ
av köllimalor, som kommer all göra del lällare att snabbt slälla in slrålfältet
sä atl omgivande organ skonas.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section244>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section245>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section246>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Företag:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Projekttitel</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>stödbelopp (milj. kr.)</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beskrivning
av projektets syfte</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section247>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section248>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>SSAB</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>6,4</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mekaniserad
fläckhyvling av stålämnen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:33.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>20,0</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>VOLVO/UNITED</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>TURBINE</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Personbilsgaslurbin</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Manuell
borthyvling av ytfel hos stålämnen är idag etl smutsigt, bullrigt och hell
arbete. Med stöd av Inudstrifonden installerar nu SSAB i Luleå i samarbete med
Cenlro-Maskin Göteborg en helt ny typ av anläggning för syrgashyvling av varma
stäläni-nen i direkl anslutning till sin nya slränggjutnings-maskin för slabs.
Della innebär bl.a. att man inle behöver använda någon brännbar gas utan enbart
syrgas. Om projektet lyckas har man löst ett svårt arbetsmiljöproblem samtidigt
som svensk industri får en värdefull referensanläggning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Volvo har fåll ett lån från Industrifonden för att inom
utvecklingsbolaget United Turbine vidareutveckla en gasturbin för
personbilsdrift. Konstruktionen (KTT - Kronogård Turbine Transmission) är
baserad på delvis nya principer och behöver t.ex. ingen växellåda av den typ
som krävs för kolvmotorer eller andra gasturbiner. KTT-projek-tel har en
intressant och delvis unik utvecklingspotential vad avser verkningsgrad, vikl.
miljöegenskaper och möjlighelen all använda olika bränslen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section249>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt min uppfattning illustrerar sammanställningen väl
den variation och mångfald som fondens hittillsvarande stödverksamhet har
karaktäriserats av. Detla gäller säväl i fråga om arten av företag som har
beviljats stöd som beträffande projektens egen karaktär. Vissa projekt är
utpräglat "högteknologiska" medan andra representerar en mera
verkstadsnära utvecklingsinsats där riskerna dock kan vara betydande.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Industrifonden
lämnar normalt slöd med högsl 50% av den beräknade projektkostnaden. Elt av de
viktigaste syftena med fondens verksamhet är att möjliggöra ökade
utvecklingsinsatser inom industrin. Stöd lämnas därför inte till projekt som
bedöms vara ett led i ett företags normala produktutveckling eller till
projekt som företagel kan genomföra utan stöd. Erfarenheterna har visat att
del trots de problem som ligger i att bedöma projekt mot dessa kriterier ändå
är möjligt atl inrikta fondens stöd i enlighet härmed. Jag bedömer det därför
rimligt alt anta att fondens stöd t. o. m. utgången av år 1980 har lett till
ökade utvecklingsinsatser inom den svenska industrin om ca 300 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En fortsatt offensiv satsning på svensk industris tekniska
och kommersiella konkurtenskraft är som jag tidigare har angivit av största
betydelse för att stärka den svenska ekonomin i ett perspektiv som sträcker sig
fram emot nästa decennium. De hittills vunna erfarenheterna av Industrifondens
verksamhel är positiva. Det ligger emellertid i sakens natur att en egentlig
utvärdering av denna stödform inle kan göras förrän ett större antal projekt
har hunnit genomföras och deras resultat kunnat utnyttjas under viss tid.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section250>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section251>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>119</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
sådan utvärdering kan alltså inte göras ännu pä flera år. Jag anser emellertid
att de hittillsvarande eriarenheterna av fondens verksamhet är sä goda och
perspektiven sä intressanta att statsmakterna bör kunna ge fonden
planeringsförutsättningar för den närmaste treårsperioden. Jag godtar i
huvudsak fondens utgångspunkter för beräkning av erforderiig stödkapacilet men
beräknar etl något lägre medelstillskotl än vad fonden har angivit. Jag
förordar att fonden under budgetåren 1981/82-1983/84 årligen tillförs
kapitaltillskott om 150 milj. kr. i form av statliga anslag, dvs. totalt 450 milj.
kr. Härtill kan fonden disponera vissa ränteintäkter varför den faktiska
stödkapaciteten under perioden kan beräknas komma atl uppgå lill i
storieksordningen 500 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Den nyligen inrättade
oljeersättningsfonden (prop. 1980/81:49, NU 1980/81:49, rskr 1980/81:100)
kommer atl kunna tillföra energisektorn betydande kapitalbelopp för projekt som
är av särskill intresse när del gäller att ersätta olja i den svenska
energiförsörjningen. Den kompletterar därvid när det gäller industriella
utvecklingsprojekt inom energiområdet Industrifondens stöd till allmänt
industriellt utvecklingsarbete. Jag har beaktat detta vid min beräkning av
medelstillskotl till fonden.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Till slöd lill
industriellt utvecklingsarbete bör för budgetåret 1981/82 anvisas ett
reservationsanslag av 150 milj. kr. att ställas till Industrifondens
förfogande. Regeringen bör härutöver inhämta riksdagens godkännande av att 300
milj. kr. disponeras för fonden under budgetåren 1982/ 83-1983/84.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>8.8
Nationella utvecklingsbolag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
behandlingen av prop. 1978/79: 123 om riktlinjer för industripolitiken m.m.
förordade näringsutskottel med anledning av motionerna 1978/ 79: 1010, 1495,
1652, 2020 och 2427 att nationella utvecklingsbolag skulle inrättas inom
områdena energi, miljövård och transportsystem. Riksdagen beslöt (NU
1978/79:59, rskr 1978/79:415) i enlighet med utskottets hemställan att som sin
mening ge regeringen till känna vad utskottet hade anfört.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Som grundkapital för
bolagen har riksdagen under fonden för statens aktier anvisat ett investeringsanslag
av 15 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Vid behandlingen av frågan
om anslag till Studsvik Energiteknik AB för budgetåret 1979/80 gjorde
näringsutskottet vissa uttalanden (NU 1978/ 79:60) om bl.a. samarbete mellan
Studsvik Energiteknik AB och det föreslagna utvecklingsbolaget för
energiområdet. Riksdagen beslöt (rskr 1978/79:429) att som sin mening ge
regeringen till känna vad utskottet hade anfört.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>För
att lämna närmare förslag om inriktning och utformning av bolagens verksamhet
har planeringschefen hos STU Jan Olof Carlsson biträtt i industridepartementet.
Hans förslag återfinns som bilaga 11.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section252>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section253>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>120</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Er\ligt
förslaget, som har baserats pä de uttalanden av näringsutskottet som låg till
grund för riksdagens beslut, bör bolagen inriktas på teknikupphandling med
bivillkoret all upphandlingen skall leda till produkter med en klar
internationell marknadspotential. Bolagens uppgifter föresläs vara i första
hand</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>att identifiera möjligheler till teknikupphandling
som kan leda till internationellt konkurrenskraftig produktion av varor eller
ijänsler</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>att ta initiativ till teknikupphandling av
myndigheter</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>att handla upp teknik i sådana fall där ingen
myndighet vill engagera sig men där bolagen kan finansiera verksamheten pä
annat sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Därutöver
föreslås bolagen kunna åta sig betalda uppdrag inom sina resp.
kompetensområden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
förslaget bör funktionerna som utvecklingsbolag knytas lill redan existerande
verksamheter och i första hand förordas alt särskilda juridiska personer inte
skapas för all genomföra den avsedda verksamhelen. De uppgifter som har
föreslagits för ett nytt utvecklingsbolag inom energiområdet föresläs läggas
på AB Asea-Atom medan för motsvarande uppgifter inom miljö- och
transportsystemområdena föreslås att Svenska Ulveck-lingsaktiebolaget (SU)
skall beredas tillfälle att åta sig dessa. I det fall bolagen inte knyts till
en existerande verksamhet föreslås att bolagen sinsemellan samordnas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissorganen
tillstyrker i huvudsak förslagen om verksamhetens i n-ri ktning. Verkställande
ledamoten I nämnden för energiproduktionsforskning (NE-VL) konslalerar all
frågan om bolagens uppgifter har analyserats förtjänstfullt och framhåller:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
delar i stort sett åsikten alt de uppgifter som skulle kunna motivera
inrättandet av ytterligare utvecklingsbolag är leknikupphandlingsservice,
exploateringsservice och projektledningsservice ål slalliga och kommunala
myndigheter. Från NE:s ulgångspunkter skulle ett statligt utvecklingsbolag med
dessa uppgifter kunna vara en ändamålsenlig samarbetspartner och uppdragstagare
för vissa typer av uppdrag. Jag är övertygad om atl molsvarande gäller en rad
andra ulvecklingsfinansierande myndigheter och offentliga organ.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Flera
remissorgan tar upp frägan om avvägningen mellan resurser och ambitioner för
bolagens verksamhet. SIND erinrar om en nyligen redovisad utredning om
regionala utvecklingsbolag (SIND 1980: 14) och konstaterar:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
behandlade bolagen har ännu arbetat för kort tid för att någon egentlig
utvärdering av deras verksamhel skall kunna genomföras. Utredningen anger
emellertid en rad problem och svårigheter som möter förelagen och tyder på att
de torde ha små möjligheter atl uppfylla de ambitiösa uppgifter de getts. Detla
kan till viss del sammanhöra med de regionala begränsningarna för deras
verksamhet. Den främsta orsaken synes emellertid vara att deras organisation
och de resurser som tillförts bolagen inte tillnärmelsevis molsvarar de
målsättningar för deras verksamhet som formulerats.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section254>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:7.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section255>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>121</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mot denna bakgrund framhåller SIND behovet att slarkl
begränsa de föreslagna bolagens uppgifter i förhållande till vad som angavs vid
riksdagsbehandlingen av frågan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SIND och Asea-Atom poängterar att inriktningen på
teknikupphandling måste förenas med krav på alt den skall leda till produkter med
en klar internationell marknadspotential för vilken en lämplig
marknadsorganisa-Uon finns tillgänglig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I frågan om den föreslagna verksamhetens organisation är
remissopinionen klart splittrad. SU och Asea-Atom, som endast har yttrat sig
över del föreslagna organet för energiområdet, betonar det angelägna i att
knyta uppgifterna till redan existerande organ och förklarar sig beredda att
åta sig uppgifterna, SU för samtliga tre områden, Asea-Atom för energiområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SIND framhåller alt de nationella utvecklingsbolagen
innebär en splittring av resurserna vilken kan leda till lägre effektivitet.
Verket föreslår därför att bolagen nära knyts till befintliga myndigheter eller
företag som redan har kompetens inom området. I första hand föreslås en
knytning lill STU.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Studsvik Energiteknik AB påpekar atl varje förelag har sin
speciella inriktning och torde vara lämpat endast för exploatering av objekt
inom sitt område. En knytning av ett nationellt utvecklingsbolag till ett
företag inom resp. bransch riskerar att leda till snedvriden konkurtens och
ensidig inriktning av teknikupphandlingen. Även SU har tagit upp konkurrensfrågan
och framhåller alt utvecklingsenheten inte fär knytas på ett sådant sätt till
något kommersiellt företag alt objektiviteten i dess bedömningar kan
ifrågasättas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>NE-VL utvecklar denna problematik ytterligare i sitt
yttrande:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det finns i dag elt antal utvecklingsbolag som kan anses
vara "nationella". SU, Siudsvik och Asea-Atom är exempel på delta.
Del föreligger i dag inga som helst hinder för att dessa av eget val engagerar
sig i verksamhet av nu aktuellt slag. Att så inte skett anser jag indikera att
uppgifterna inte passar in i den verksamhet de har kompetens, resurser och
motiv för. Att tillföra dessa de ytterst begränsade resurser som nu finns
tillgängliga och atl i samband härmed ålägga dem de aktuella uppgifterna skulle
inte pä något väsentligl sätt ändra deras situation. Härtill kommer att de
akluella företagen inte skulle uppfattas som neutrala och objektiva på det sätt
som de aktuella uppgifterna kräver. De skulle knappast heller kunna vara det
-ASEA, Statsföretag och Studsvik har ju egna utvecklingsintressen, som i
princip konkurrerar med resten av näringslivet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Han menar mot den bakgrunden att den föreslagna
utvecklingsbolagsfunktionen bara kan skapas i form av en ny, fristående och
specialinriktad organisation. Med hänvisning till de begränsade resurser som
står till förfogande föreslär han därför att frågan om att skapa etl nytt
utvecklingsbolag för de tre arbetsområdena specialstuderas ytterligare. Även
Siudsvik Energiteknik AB föreslår denna utformning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section256>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section257>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>122</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del ansluter jag mig liksom remissinslanserna lill förslagen om
verksamhetens inriktning mot teknikupphandling med de preciseringar som jag
nyss redovisade. Jag finner det angeläget att inom de områden som riksdagen har
angivit söka stimulera den process som teknikupphandlingen kan sägas utgöra på
ett sädant sätt att internationellt konkurtenskrafliga och lönsamma produkter,
processer och syslem utvecklas och marknadsförs. Delta skulle komplettera den
verksamhet som framför allt STU bedriver och som har elt relativt begränsat mäl
alt lämna biträde till statliga och kommunala organ. Särskilt inom energi- och
miljöområdena bedömer jag att de betydande insatser som har gjorts och görs i
Sverige för alt utveckla ny teknik bör göra förutsättningarna gynnsamma för en
framgångsrik internationell lansering av vissa produkter eller system. Även
inom området transportsystem torde det finnas goda förutsättningar för svensk
industri att göra sig gällande pä världsmarknaden. Jag vill i detta sammanhang
erinra om kollektivtrafikberedningens (K 1979:07) uppgifter att initiera, följa
upp och utvärdera försöksverksamhet med nya trafiksystem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
frågan om verksamhetens organisation är remissopinionen splittrad. Det kan vara
naturligt alt i första hand söka finna möjligheter att knyta verksamheten till
andra redan existerande organ för att därigenom bli delaktig av dessa organs
bredare kompetens och uppbyggda administrativa organisation. Som NE-VL har
framhållit innebär emellertid de resurser som i så fall skulle komma dessa
värdorganisationer till del endast mycket marginella tillskott Ull redan nu
tillgängliga resurser. Den nya uppgiften skulle i dessa relativt slora bolag
bli en myckel liten del av värdorganisationens totala verksamhet. Dessutom
skulle knytningen till ett visst företag kunna innebära betydande svårigheier
när det gäller atl hävda den nya organisationens opartiskhet i
konkurrenssituationer. Jag bedömer därför all dessa nya uppgifter kräver
självständiga bolag. Av praktiska skäl bör verksamheterna inom energi-,
transportsystem- och miljöområdena i varje fall inledningsvis bedrivas
samordnat. Vad gäller de närmare formerna för bolagens verksamhet vill jag
framhålla följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bolagen
bör ha till föremål för sin verksamhet atl inom områdena energi, miljö resp.
transportsystem</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>identifiera möjligheter till teknikupphandling som
kan leda till internationellt konkurrenskraftig produktion av varor eller tjänster,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>ta initiativ till teknikupphandling av myndigheter,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'>—<span
style='font-family:Verdana'>handla upp leknik i sådana fall där ingen myndighet
vill engagera sig men där bolagen kan finansiera verksamhelen på annal sätt,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'>—<span
style='font-family:Verdana'>mot betalning åla sig uppdrag inom sitt
kompetensområde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I de
enskilda upphandlingsfall som blir aktuella bör bolagen givetvis samverka med
berörda offentliga organ samt statliga och andra bolag m. fl. som kan bidra
till alt syftena med verksamheten uppnäs.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section258>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section259>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>123</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
Carlssons förslag berörs särskilt frågan om sammansättningen av styrelsen för
de föreslagna bolagen. Mot bakgrund av målel om en internationellt
konkurrenskraftig produktion och marknadsföring framhålls bolagels behov av
kvalificerad kompetens inom och ett rikt kontaktnät med svensk industriell
utveckling, produktion och marknadsföring liksom stor överblick över den
svenska forsknings- och utvecklings- samt förvaltningsorganisationen. Bolagens
styrelser bör därför enligt Carlsson sättas samman av personer som fyller höga
krav på bl. a. personlig erfarenhet av industriell utveckling, produktion och
marknadsföring. SU har i sitt yttrande också tagit upp denna fråga. För egen
del ansluter jag mig till denna syn på betydelsen av att få en styrelse med hög
kompetens och stort kunnande. Behovet accentueras av alt bolagens fasta
organisation med nödvändighet måste vara liten. Jag avser atl tillse all
bolagens styrelser i varje fall inledningsvis får enahanda sammansättning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
avser att i annat sammanhang föreslå regeringen att de nya utvecklingsbolagen
får ett aktiekapital av vardera 2,5 milj. kr. Staten bör direkt äga samtliga
aktier i bolagen. De bör tecknas till en överkurs av 100%. varigenom bolagen
tillförs ett visst frilt kapital, vilket dock inte bör få förbrukas. Bolagens
löpande verksamhet bör - i den mån inte andra intäktskällor kan uppbådas -
bekostas med den avkastning bolagens kapital ger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
nya bolagens administration blir med den uppläggning som jag har förordat
mycket begränsad. Del kan vara naturligt att bolagen genom lämplig samverkan
med annan organisation tillförsäkrar sig tillgäng till erforderliga resurser
härvidlag. Del är också viktigt atl bolagen i sin egentliga verksamhet söker
samverkan med olika intressenter inom resp. sektor.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Enligl riksdagens beslul
(NU 1978/79:59 sid. 42. rskr 1978/79:415) ankommer det på regeringen atl
utforma närmare föreskrifter för verksamhelen. Mot bakgrund av del slora
inlresse som denna fråga har väckt förordar jag emellertid all regeringen
bereder riksdagen tillfälle atl la del av vad jag nu har anfört.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>9
Åtgärder för att stödja svensk kapitalvaruexport</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>9.1
Inledning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag tidigare här nämnt är svensk industris export av kapitalvaror utsatt för
stark konkurrens frän andra länder. Exporten av kapitalvaror framförallt lill
u-länder och statshandelsländer sker i slor utsträckning med medel- eller
långfristig exportkreditfinansiering. De flesta OECD-länderna liksom vissa
andra länder erbjuder idag refinansiering av sådana krediter till särskilt
förmånliga villkor. Statliga subventioner utgår som regel för att villkoren
skall kunna bli förmånliga.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section260>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section261>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>124</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att neutralisera den utländska statsstödda kreditkonkurrensen har möjligheter
getts för svenska företag alt med statligt stöd kunna deltaga i konkurtensen.
De svenska exportföretagen har sedan år 1973 haft möjlighet att genom ett
extra avdrag vid inkomsttaxeringen kompensera sig för skillnader mellan den
ränta företagen på grund av den utländska konkurrensen tvingats offerera och
refinansieringsräntan. Sedan den 1 juli 1978 har det halvstatliga bolaget AB
Svensk Exportkredit (SEK) kunnat ställa statsstödda exportkrediter till
förfogande. SEK lånar upp på den svenska och pä de internationella
kapitalmarknaderna och lånar ul till lägre räntor. Staten står för mellanskillnaden.
Som jag tidigare nämnt har 1980 ärs exportkreditulredning utvärderat nuvarande
system i betänkandet (Ds 1 1980:24) Subventionerade exportkrediter - en
utvärdering av nuvarande syslem. Betänkandet har remissbehandlats. En
sammanfattning av belänkandet och remissvaren återfinns i bilaga 12 och 13.
Jag har tidigare i avsnitt 4.5 Exporlfrågor något berört ulredningens analys av
den svenska kapital varuexporten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
riksdagens beslul (prop. 1980/81:41, UU 1980/81: 16, rskr 1980/ 81:122) har
möjligheter vidare öppnats för förmånlig kreditgivning till u-länder. Dessa
förmånliga u-landskrediter som är knutna till leveranser av kapitalvaror m.m.
från Sverige innebär möjlighet till ännu förmånligare villkor än de nyss nämnda
statsstödda exportkrediterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utnyttjandet
av SEK-systemet har ökat snabbt under den tid som systemet funnits. Av de
kontrakt med medel- eller långfristiga krediter som förelagen beräknades teckna
är 1980 finansieras ungefär tre fjärdedelar i SEK-systemet. De statsstödda
exportkrediterna är starkt koncentrerade till leveranser frän de största
företagen. Hela 74% av kontrakten tecknas av fem stora svenska företag eller
koncerner. Kännetecknande för dessa företag är dock alt de i hög grad köper
komponenter av svenska och utländska underleverantörer. En icke obetydlig del
avsäg entreprenad och konsultarbeten. Ca 22% av de kontrakt som avser affärer
som finansieras med medel- eller långfristiga krediter avser industriländer.
Statshandelsländernas andel utgjorde 28% medan resterande 50% var kontrakt på
u-länder. Utredningen framhåller att den medel- och långfristigt finansierade
kapitalvaruexporlen till statshandelsländer och u-länder kan beräknas motsvara
ca 3,5 % av den tolala svenska varuexporten och ca 1,5 % av den svenska
industrins saluvärde. Andelen av förädlingsvärdet är något lägre.
Enlreprenadarbeten är då inräknade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>9.2
Nuvarande regler för statsstödda exportkrediter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
svenska statliga exportkredilslödet har utformats som tvä parallella system
dels det s.k. SEK-systemet, dels del s.k. avdrag-/bidragsyslemet som bygger på
möjligheten till extra avdrag vid inkomsttaxeringen. 1 bägge fallen innebär det
främst en räntesubvention. Stödet avser att underlätta</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section262>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section263>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>125</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>finansiering
av export av varor och tjänster med kredittider på två år eller längre.
Exportkredilslödet avser atl underlätta för svenska företag att lämna
konkurrenskraftiga exportkrediter vid försäljning lill främsl statshandelsländer
och u-länder. Vid försäljning till industriländer krävs i varje enskilt fall för
att statsstödd kredit skall beviljas att del kan påvisas att utländsk
konkurrent erbjuder statsstödd exportkredit.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Genom det s. k.
SEK-systemet för stalsstödd exportkreditfinansiering som beslutades är 1978
(prop. 1977/78:155, NU 1977/78:73, rskr 1977/ 78:379) gavs SEK möjlighet att
inom en ram av 10000 milj. kr. genom statsstödda krediter underlätta
exportkreditfinansieringen. Ramen har senare höjts till 18000 milj. kr. (prop.
1979/80:125 bil. 11, NU 1979/80:58, rskr 1979/80:346). Närmare bestämmelser om
slöd finns i förordningen (1978:404) om exporlkreditfinansiering med statligt
stöd, m.m. (ändrad senasl 1981:77). Genom lagen (1978:403) om beslutanderätt
för svenskt kreditaktiebolag i fråga om exportkredit i vissa fall fär
regeringen överlämna till SEK att besluta om statligt stöd. Sådant
överlämnande har skett. SEK-systemet innebär att exportförelag och banker hos
SEK kan refinansiera exportkrediter lill fast och subventionerad ränta. Staten
svarar för de kostnader som uppstår för SEK genom differensen mellan upp- och
ullå-ningsräntor och eventuella realiserade kursförluster. Kostnaderna belastar
anslaget B 17. Kostnader för statsstödd exportkreditgivning genom AB Svensk
Exportkredit. För stöd krävs att vissa förutsättningar beträffande den önskade
krediten skall vara uppfyllda, t.ex. i fräga om kredittid, avlyftstidpunkt och
amortering. 1 det följande lar jag upp vissa ytterligare fömtsättningar som
gäller för stödet. För den kredit som sälunda beviljas används uttrycket
statsstödd exportkredit.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>För att erhålla stöd för
en exportaffär krävs att kreditbeloppet uppgår till minst 300000 kr. eller
motsvarande i utländsk valuta och atl kreditvillkoren överensstämmer med
exportkredilnämndens (EKN:s) regler för garantigivning och de internationella
regler som uppställts inom ramen för den s. k. consensusöverenskommelsen och
Sveriges internalionella åtaganden i övrigl. En närmare redogörelse för
innebörden av consensusöverenskommelsen finns i bilaga 7. Krediter för
finansiering av fartygsexport innefattas inte av överenskommelsen. Enligt en
särskild OECD-överens-kommelse har Sverige förbundit sig atl inte stödja
refinansering av fartygskrediler där räntevillkoren ligger under vissa angivna
procentsatser och där kredittiden överstiger viss tid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att reglera användningen av statsunderstödda exportkrediter som konkurtensmedel
har alltså flertalet OECD-länder ingått den s. k. consensusöverenskommelsen
eller the Arrangement. 1 denna regleras villkoren för exportkrediter med
statligt stöd dels med hänsyn till köpariändernas utvecklingsnivå, dels efter
kreditens löptid i krediter pä två-fem år resp. krediter med mer än fem års
löptid. Krediter med en löptid under två år omfattas inte av överenskommelsen.
Tre räntenivåer har överenskommits</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section264>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section265>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>126</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>med
hänsyn till köpariandets utvecklingsnivå. De högsta räntorna lillämpas för
gruppen rika länder - huvudsakligen industriländer - därnäst kommer
mellankategorin - huvudsakligen statshandelsländer - medan de lägsta räntorna
tillämpas för gruppen fattiga länder som uteslutande består av u-länder. Om det
kan påvisas att consensusanslutna eller andra länder lämnar krediter med
slalligl stöd som avviker från de överenskomna kreditvillkoren kan s.k.
matching göras. Innebörden av detla är att andra länder tillåts erbjuda lika
förmänliga villkor. De andra länderna som har ingått överenskommelsen skall i
sä fall underrättas om della. De i consen-susöverenommelsen angivna villkoren
gäller enbart den statligt subventionerade exportkreditfinansieringen.
Exportörerna är sålunda oförhindrade att med köparna överenskomma om
kontraklsränta som avviker frän den subventionerade refinansieringsräntan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Slatssiödda
exportkrediter genom SEK kan lämnas i olika former. Vanligast är att SEK
övertar eller refinansierar krediter som lämnats av exportörens bank till
exportören, den utländske köparen eller dennes bank. Exportörens bank svarar då
för uppläggning och hantering av krediterna under hela kredittiden. SEK kan
också lämna lån direkt till den svenska exportören eller lyfta av dennes kredit
till den utländske köparen eller lämna lån direkt till den utländske köparen
eller dennes bank.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Redan
i samband med offert till den utländske köparen kan SEK lämna en kostnadsfri
utfästelse om lån till fast ränta. Utfästelsen skall normalt accepteras inom
högst sex månader. Från den tidpunkt då SEK:s utfästelse accepteras fram till
tidpunkten för kreditens ianspråktagande utgår en löftesprovision med f. n. 0,1
% per år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SEK:s
fasta utlåningsränta utgörs av minimiräntan enligt consensus plus en
kostnadsmarginal pä 0,25% per år. För krediter i svenska kronor tillkommer en
avgift pä 0,5 % per är. Vid stöd lill expori till industriländer krävs att
exportören i sin ansökan om stöd lämnar uppgifter om konkurrerande utländska
förelag som erbjuder stalsstödd kredit. Konlroll av uppgifterna görs av SEK i
samarbete med EKN. Till de räntesatser SEK erbjuder kommer affärsbankernas
ersättning för uppläggning och handläggning av krediten samt eventuella
garantipremier. Lånen amorteras halvårsvis med lika stora belopp i enlighet med
den internationella praxis pä området som överenskommits mellan
exportkreditförsäk-ringsinstituten. SEK kräver sedvanliga säkerheter och
kreditbeloppet utbetalas normalt efter verkställd leverans.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
frågor om hur 1. ex. kredittidens längd, avlyftstidpunkter, amorteringsvillkor
etc. för de statsstödda krediterna stämmer överens med internalionella
överenskommelser och internationell praxis sker samråd mellan SEK och EKN. 1
flertalet fall är EKN-garanli eller garanti från nämnden för
fartygskreditgarantier (FKN) den säkerhel SEK bygger sin långivning på men även
annan säkerhel t.ex. bankgaranli eller garanti från exportören kan accepteras.
SEK avgör i vilken utsträckning utländska varor kan ingå i</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section266>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section267>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>127</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>den affär som finansieras med statligt stöd. Som regel
finansieras samtliga varor som importeras till Sverige som insatsvaror och
komponenter medan utländska varor som levereras direkt till köparen och lokala
kostnader behandlas mera restriktivt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SEK avgör vidare i vilken valuta lån kan lämnas. Förutom
lån i svenska kronor har utlåning skett i US dollar, franska francs, engelska
pund samt norska kronor. Löften har lämnats om utlåning i ytterligare sex
valutor. Upplåning sker i stor utsträckning i utlandel. Den utländska andelen
av SEK:s upplåning har ökat. Upplåningen i Sverige har förutom refinansiering
i AP-fonden skett genom att SEK har emitterat obligationslän pä den svenska
kapitalmarknaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SEK fär ersättning av staten årsvis i efterskott för
kostnader pä grund av räntedifferenser och för utbetalade kursförluster som
uppkommit genom att upplåning skett i annan valuta än utlåningen. Eftersom
tillgången till den svenska kaptialmarknaden är begränsad tvingas SEK i ökad
utsträckning låna upp ulomlands. Därigenom ådrar sig SEK kursrisker framför
allt vid utlåning i svenska kronor. Ett särskill avlal har träffats mellan
staten och SEK som reglerar ersättningen lill bolaget.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Avdrag-/bidragsystemet
innebär atl exportföretag kan göra ett exlra ränteavdrag för en del av
refinansieringskostnaden av en exportkredit vid inkomsttaxeringen eller fä ett
skattefritt exportkreditbidrag. Förelaget kan välja den stödform som är
förmånligast vid varje exporttillfälle eller använda SEK-systemet för en del
av en affär och avdrag-Zbidragsystemel för resten. Endast en lyp av statligt
stöd kan utnyttjas för etl och samma kreditbelopp. Vidare gäller alt minst 50%
av krediten mäste refinansieras i bank eller annat kreditinslitut. Bestämmelser
om stöd enligt detta system regleras genom lagen (1978:401) om exportkreditstöd
samt i förordningen (1978: 402) om villkor för exportkreditslöd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I princip gäller samma förutsättningar och villkor för
stöd under såväl SEK-systemet som avdrag-/bidragsyslemet. Beslut om slöd enligt
avdrag-/ bidragsystemel fattas av EKN. EKN skall pröva om förutsättningar för
stöd finns saml om hur del stödberältigade beloppet skall begränsas.
Taxeringsmyndigheterna kontrollerar det sökande förelagets uppgifter om
räntebelopp och beslutar om storleken på avdrag. Ansökan om exporlkreditbidrag
prövas och administreras av riksskatteverket (RSV). Systemet kan användas för
kreditavtal som träffas senast den 31 december 1981.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9.3 Effekter av hittills lämnade statsstödda
exportkrediter via SEK</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Innan jag gär över till utredningens förslag belräffande
SEK-systemet villjag lämna en redogörelse för hur systemet hittills kommit till
användning. Redogörelsen bygger i huvudsak på utredningens uppgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SEK-systemet är fortfarande inne i en uppbyggnadsfas.
Nyutlåningen har ökat från 79 milj. kr. under det första halvåret efter
SEK-systemets</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section268>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section269>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>128</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>införande till 613 milj. kr. under första halvåret 1980.
För helåret 1980 beräknar utredningen atl nyutlåningen i SEK-systemet blir 2450
milj. kr. Den utestående kreditstocken i SEK-systemet efter amorteringar vid utgången
av är 1980 uppgick lill 2926 milj. kr. Även volymen av kreditofferter har ökal
markant. SEK erbjuder som jag lidigare har nämnt kostnadsfritt krediloffert
(utfästelse) till exportören. Om exportören fär export-kontraktet omsätts
utfästelsen i ett kreditavlal. I samband med leverans kan därefter exportören i
normalfallet lyfta krediten hos SEK. Under andra halvåret 1978 beviljades nya
ansökningar till ett sammanlagt belopp av 6395 milj. kr. Motsvarande värde för
första halvåret 1980 uppgick till 23456 milj. kr. I slutet av januari 1981
uppgick utestående kreditofferler till ca 20000 milj. kr. Utredningen räknar
med att normalfiödet av beviljade ansökningar är ca 16000 milj. kr. per år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid SEK-systemets införande fastställde riksdagen att en
totalram om 10000 milj. kr. fick utnyttjas för statsstödda exportkrediter.
Ramen har senare utökats lill 18000 milj. kr. Lämnade kreditofferler avräknas
mot ramen med 25% av oiferlbeloppet. Kreditavlal avräknas till sill fulla
värde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen har medgett att bolaget fär ta i anspråk den av
riksdagen beviljade ramen i takt med att SEK:s kreditgivning ökar. SEK har f.n.
tillgäng lill hela det av riksdagen medgivna beloppet. Hela ramen på 18000
milj. kr. beräknas vara fullt utnyttjad före den 1 juli 1981.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under den förhållandevis korta tid som SEK-systemet
existerat har enbart en mindre del av den totalt behandlade ärendevolymen
slutligt avgjorts. Totall hade den 1 juli 1980 exportaffärer motsvarande 14900
milj. kr. i kreditofferter slutligt avgjorts. Av detta belopp har sammanlagt 4
704 milj. kr. resulterat i kreditavtal och krediter. Omräknat innebär detta atl
32% av SEK:s hittills lämnade och avgjorda offerter resulterat i export-order
samt åtföljande kreditavtal och krediter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den stora andelen kreditavtal som del första halvårets
ärenden resulterat i samt förhållandet att andelen kreditavlal är relativt
storl bland de snabbt avgjorda ärendena förklarar enligt- ulredningen den höga
siffran 32% för andelen kreditavlal i relation till alla slutligt avgjorda
ärenden. Utredningen anför att det dock förefaller rimligt att fortsättningsvis
utgå från alt högst 15—20% av kreditofferlerna kommer all resultera i kreditavlal.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den
statsstödda exportkreditfinansieringen har framför allt riktals mol u-länder.
Räknat i andel av den totalt utestående kreditvolymen har närmare hälften av
krediterna gått till projekt i relativt fattiga länder. Den höga kreditvolymen
som riktas mot u-länder skall inte tolkas som all SEK-krediter är vanligast vid
u-landsaffärer. Mätt i relation till exporten av kapitalvaror destinerad till
olika ländergrupper förekommer SEK-krediter ungefär dubbelt så ofta vid affärer
pä statshandelsländer som vid u-landsaffärer. Detta kan till en del förklaras
av en stor andel konlantaffärer på vissa Opec-länder.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section270>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section271>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>129</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
ramen för SEK-systemet svarar fartygsexporlen för en betydande andel (26%) av
utestående krediter och kreditavtal räknat per den sista juni 1980. Andelen kan
väntas sjunka eftersom enbart 13% av de totalt beviljade ansökningarna under
SEK-systemets tvä första är avser fartygsexport. Andra karaktäristika är atl
offerter för finansiering av entreprenadverksamhet visar en kraftig ökning och
att stora projekt. Lån över 50 milj. kr. svarar för två tredjedelar av
kreditvolymen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
har sökt bedöma de framtida kostnaderna för SEK-systemet. För åtaganden som
gjorts t.o.m. utgången av juni 1980 bedömer utredningen kostnaderna till drygt
660 milj. kr. under åren 1981-1990. Vid en fortsatt användning av stödet bedöms
kostnaderna bli mellan 120 och 485 milj. kr. per år i fasta priser vid mitten
av 1980-talet. Den lägre siffran avser oförändrad realvolym och en
räntedifferens på ca 1,5 procentenheter. Den högre siffran avser 15 %> årlig
volymtillväxt och en ränledifferens om drygt 5 procentenheter. Kostnadernas
storlek beror huvudsakligen på räntedifferensens sloriek. Eftersom länga
kredittider är vanliga sträcker sig statens åtaganden långl in i framtiden.
Redan nu innebär SEK:s åtaganden kostnader för staten lill omkring är 1990.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
finner det ytterst svårt att peka på direkta effekter av ett system med
subventionerade exportkrediter. En subvention pä 9-14% räknat pä exportpriset
som SEK-systemet f. n. innebär bör enligt utredningen medföra atl Sveriges
export av kapitalvaror (inkl. entreprenad- och konsulttjänster) blir större än
om sädan subvention inte förekommer. Speciellt betydelsefulla torde de
subventionerade krediterna vara för större projekt och för projekt pä statshandelsländer
och u-länder, dvs. projekt där subventionsinslaget är särskilt högt. En
fortsalt subventionering av kapitalvaruexporlen kommer att resultera i en, allt
annat lika, relativ förskjutning mot kapitalvaruindustrin. Handeln med
kapitalvaror kan under 1970-talet redovisa etl positivt saldo gentemot
utlandet. Detta bör tolkas sä att svensk industri har komparativa fördelar för
denna typ av produktion. Å andra sidan kommer en förskjutning mot ökad andel
kapital-varuproduktion att medföra ett ökat importbehov. Importinnehället i
kapitalvaror, vilket i genomsnitt utgör 30% av varornas exportvärde, är högre
än för exempelvis Sveriges traditionella basnäringar. En förskjutning mol ökad
kapitalvarutillverkning bedöms av ulredningen medföra en relativ förbättring av
energibalansen genom att den leder till mindre energiintensiv produktion samt,
vad gäller sysselsättningen, ett ökat behov av utbildad arbetskraft.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Remissinslanserna
lar upp analysen av den svenska kapitalvaruexporlen och dess betydelse. Flertalet
instanser delar utredningens bedömning alt kapitalvaruindustrin utgör en
expansiv del av industrin där Sverige har komparativa fördelar. Industrins
organisationer framhåller den positiva utveckling som det hittillsvarande
systemet med statsstödda exportkrediter lett till. Andra pekar på den
spjutspetseffekt många av de projekt har </span></i><i><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>9 Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 130</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section272>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section273>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>130</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>som finansieras med statsstödda exportkrediter. Svenska
byggnadsentreprenörföreningen (SBEF) lämnar en ingäende redogörelse för de
svenska byggföretagens inbrytning pä den internationella marknaden på senare år
och framhåller finansieringsvillkorens betydelse. Några remissinstanser, t.ex.
bankorganisationerna, efterlyser en mer ingående samhällsekonomisk bedömning
av effekterna av den statsstödda kreditgivningen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag har i
del föregående redovisat hur systemet med statsstödda exportkrediter - i
första hand via kreditgivning av SEK - fungerat och vilka konsekvenser det har
haft. Jag har då stött mig pä utredningens bedömningar. Jag delar utredningens
slutsats alt del är svårt att direkl peka på vilka samhällsekonomiska effekter
stödet haft och kommer atl få. Del är dock väsentligt att konstatera att stödet
berör en del av svensk industri där Sverige enligt min mening har ett gott
konkurrensläge och där konkurrensförhållandena kraftigt störts av stora
statliga subventioner frän många länder till sin resp. industri. Att
subventionerna har blivit sä stora som utredningen konstaterat torde delvis
sammanhänga med atl de internalionellt överenskomna minimiräntorna blivit
normerande och i många fall blivit maximiräntor samtidigt som de legal i stort
sett stilla sedan är 1978 medan marknadsräntorna därefter stigit mycket
kraftigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9.4 Ställningstagande till fortsatt statsstöd till
exportkredilgivningen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den treåriga försöksperioden för SEK-systemet löper ut den
1 juli 1981. SEK kan därefter inte lämna nya löften om statsstödda
exportkrediter. SEK kan dock infria redan lämnade löften som får gälla i högst
sex månader. Jag tar nu upp frågan om vad som skall gälla efter den Ijuli 1981.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag vill
dock först kortfattat redovisa den genomgäng av olika argument för statsstödda
exportkrediter som 1980 års exportkreditulredning gjort. Ofta har
ställningstagande för statsstödda exportkrediter vilat på argumentet att en
ökad export är värdefull i sig, framför allt genom den ökade import, det anlal
nya sysselsättningstillfällen eller del tillskott lill valutareserven den ger
upphov lill. Utredningen konstaterar dock alt dessa effekter måste sättas i
relation till den resursuppoffring som exporten orsakar. Den import Sverige på
lång sikt bör eftersträva är sädan som erhålls i utbyte mot den export som
svensk industri har komparativa fördelar jämfört med andra länder att
producera. Om subventioner sätts in för atl exportera inte konkurrenskraftiga
varor kommer denna export att ge alltför dyr import i utbyte. Pä liknande sätt
kan hävdas att den sysselsättningsökning som eftersträvas mäste ställas i
relation till kostnaden. Vad slutligen gäller det valutapolitiska motivet äger
det möjligen relevans om växelkurser och valutareserv kortsiktigt kan väntas
avvika frän optimalt läge. 1 denna situation bör det dock finnas bällre
samhällsekonomiska instrument än den långsamt verkande åtgärden att söka höja
exporten medelst ex-portkreditsubvenlioner.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section274>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section275>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>131</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag delar ulredningens uppfattning att ökad export i sig
knappast motiverar statsstödda exportkrediter. Det handelsutbyte med omvärlden
Sverige pä läng sikl bör eftersträva är del handelsutbyte som har sin bas i en
export av produkter som svensk industri har reella försteg framför andra länder
att producera. Atl öka exporten för alt därigenom möjliggöra ytterligare ökad
import, ökad sysselsättning eller ökad valutareserv är vidare i grunden
stabiliseringspolitiska överväganden. För att rätta till sådana tillfälliga
obalanser i ekonomin torde andra mera generella medel föreligga som omfattar
hela eller större delar av exporten. De ger därmed bättre effekt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen behandlar vidare frägan om statsstödda
exportkrediter kan motiveras med långsikliga industripoliliska motiv. Den
slutsats som dras är atl del från strukturomvandlingssynpunkt är motiverat att
ge sädana krediter till den del av svensk industri som kan förutsättas ha
långsiktiga komparativa fördelar och som utsätts för kreditkonkurrens frän
utlandet. Denna slutsats baseras dock på förutsättningen att den utländska
kredit-konkurrensen är av temporär karaktär. En utländsk kreditkonkurrens som
varar mycket lång tid bör Sverige däremot, enligl utredningen, inte kopiera.
De här aktuella delarna av svensk industri är kapitalvaruproduce-rande. För
denna typ av industri krävs det läng tid för att bygga upp ny produktion med
internalionell konkurrenskraft. Med temporär kreditkonkurrens fär därtör
förstås förhållandevis länga lidsperioder. Jag instämmer i utredningens
bedömning och vill betona all statsstödda exportkrediter kan motiveras
industripolitiskt förutsatt, dels att de avser den del av svensk industri som
kan antas ha långsiktiga komparativa fördelar på väridsmarknaden, dels att den
utländska kreditkonkurrensen inte kan väntas vara permanent.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1980 års exportkreditutredning har haft i uppdrag all
utvärdera det nuvarande systemet och föreslå evenluella förändringar när det
förlängs. Utredningen har dragit slutsatsen atl Sverige även i forlsältningen
bör ha ett system för statsstödda exportkrediter. Detta sker mot bakgrund av
alt Sverige under lång tid har byggt upp en industriell kapacitet med goda
konkurrensmöjligheter pä kapitalvaruområdet. Därtill kommer att leveranser av
entreprenader och hela anläggningar stimulerats pä andra säll pä senare är och
utgör en väsentlig del av de svenska förelagens internationella aktivitet.
Remissinstanserna framhåller den mycket svåra konkurrenssnedvridning andra
länders exportkreditsubventioner innebär och de stora problem för de svenska
företagen ett upphörande med exportkredilstödet skulle medföra. Man pekar pä
alt slora delar av den kapitalvaruproduce-rande industrin skulle få avsevärda
svårigheter att upprätthälla sin tillverkningskapacitet och få avsättning för
sina produkter. Därtill hävdar man från flertalet remissinstanser att det är
ologiskt att staten på många sätt stimulerar export av kapitalvaror,
anläggningar m.m. och samtidigt inför en restriktivitet i exportkreditstödel
son) skulle motverka de andra insat-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section276>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section277>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>132</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>serna. Det viktigaste är dock enligt utredningen och
remissinslanserna all andra länder använder subventioner som etl
konkurrensmedel på ett sådant sätt att Sverige inte har möjlighet att genom
avskaffande av subventionen föra en självständig linje. Sverige är i detta
avseende beroende av den internationella konkurrensen pä detta omräde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag delar utredningens och remissinstansernas grundsyn all
statsstödda exportkrediter mäste bibehållas i Sverige. En subventionering av
del slag krediterna f. n. innebär är alltid problemfylld och bör helsl
undvikas. Elt upphörande med statsstödet när den nuvarande försöksverksamheten
går ut den 1 juli 1981 skulle dock enligt min mening innebära en alltför
kraftig omställning för den svenska kapitalvaruindustrin. Dessutom finns del
samhällsekonomiska skäl att bibehålla subventionerna under en övergångsperiod
i väntan på att de subventioner andra länder ger efter hand trappas av. Detta
är ett långsiktigt intresse för den svenska industriella utvecklingen. Jag vill
ocksä poängtera alt Sverige arbetar mycket aktivt på det internationella
planet för att undanröja eller kraftigt minska exportkreditsubventionerna. Jag
förordar alltså att del s. k. SEK-systemet för stalsstödd exportkreditgivning
skall finnas kvar även efter försöksperiodens utgång. Det innebär alt systemet
i sin nuvarande form förlängs. Jag återkommer senare till frägan om villkor m.
m. för det svenska exportkreditstödet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Innan jag går närmare in på riktlinjerna för systemet
villjag konstatera att utredningen inle har föreslagit nägon ny begränsad
tidsperiod. Vissa remissinstanser har tagit upp frägan. Sä har t. ex. Sveriges
Industriförbund yrkat pä att systemet förlängs under en tvåårsperiod medan
bl.a. kommerskollegium (KK) och riksbanken förordar omprövning varje år. För
egen del kan jag inte nu bedöma i vilken takt systemet evenluellt skulle kunna
trappas av. Del blir beroende på resultaten av de internationella
förhandlingarna om begränsningar i exportkreditsubventionerna och på den
allmänna ekonomiska utvecklingen i landet. För alt företagen skall ha
planeringsmöjligheter villjag dock redan nu framhålla atl nägon avveckling av
systemet enligt min mening knappast kan ske under de närmaste två åren även om
jag instämmer i utredningens uppfattning att stödet bör trappas ned så snabbt
som möjligt. Jag förordar därför att det förlängs för en tid av tvä år. 1
samband med att jag senare tar upp anslagsfrågor kommer jag ocksä att redogöra
för det uppföljningsarbete som bör äga rum i fortsättningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen föreslär att det s. k. avdrag-Zbidragsystemel
avskaffas. Remissinstanserna har biträtt förslaget eller lämnat det utan
erinran. Vissa remissinsianser, bl.a. bankorganisationerna och
Industriförbundet, påpekar dock att ett alternativt system i någon form vore
angeläget med hänsyn till företagens valmöjligheter. Bankorganisalionerna har
lämnat etl förslag till sådant syslem och utredningen har i en appendix till
betänkandel lämnat en skiss till elt nytt bidragssystem. Jag finner de nämnda
förslagen till alternativa system värda atl ytterligare utreda. Förslagen
kommer alt</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section278>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section279>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>133</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>övervägas inom industridepartementet. Avdrag-/bidragsystemet
upphör den 31 december 1981. Det ankommer pä chefen för budgetdepartementet att
ta upp frågan om en eventuell förlängning av detla system.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9.5 Riktlinjer för SEK-systemet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 enlighet med sina direktiv har utredningen övervägt en
rad kostnadsbegränsande ätgärder om SEK-systemet äger bestånd efter
försöksperioden. Utredningens förslag bygger huvudsakligen på en strävan att
uppnå statsfinansiella besparingar. Utredningen redovisar beräkningar över de
framtida slatsfinansiella kostnaderna och vissa förslag lill besparingar.
Bl.a. föreslår utredningen höjda ränlor för krediter till industriländer, höjda
räntor för krediter i svenska kronor och höjd löftesprovision med 0,5
procentenheter. Andra utvägar för alt uppnå lägre statsfinansiella kostnader redovisas
också. Samtidigt har dock utredningen konstaterat all de statsfinansiella
kostnaderna är mycket svårbedömda och att de besparingsförslag som lämnas har
begränsad effekt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna framhåller svårigheten att pä läng sikt
göra bedömningar av de statsfinansiella konsekvenserna av SEK-systemet. Flera
faktorer är osäkra, framför allt den framtida ränteutvecklingen i vad avser
uppläningskostnaden och consensusniväns utveckling. Sålunda anser
bankorganisationerna kostnaderna vara för högt beräknade medan KK anser att
beräkningarna är tilltagna i underkant. Samtidigt pekar näringslivets
organisationer på de stora negaliva konsekvenser för möjligheterna till svensk
kapilalvaruexport som de kostnadsbegränsande åtgärderna medför. Framför allt
syftar man på direkta kostnadsnackdelar men ocksä på den psykologiska
olägenheten i alt erbjuda räntevillkor som alllid skulle komma att ligga något
över de villkor som konkurrenterna erbjuder. Bankorganisationerna,
näringslivets organisationer samt SEK förordar därför atl elt ökal slöd än f.n.
bör ulgå. Riksbanken saml nationalekonomiska institutionen vid universitetet i
Slockholm och KK anser atl subventionerna måsle minskas pä ett eller annal
sätt. Riksrevisionsverkei (RRV), Landsorganisationen i Sverige (LO) och
Melallindustriarbelareför-bundet pekar pä möjlighelerna att införa selektiva
inslag i stödet ifall nedskärningar måste göras. Del gäller i första hand
begränsningar av finansieringen av utländska varor och importerade komponenter.
Jag återkommer till detta i det följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För egen del finner jag del nödvändigl alt de svenska
villkoren för statsstödda exportkrediter även i fortsättningen ligger vid eller
nära den s.k. consensusöverenskommelsens villkor. Den svenska industrins situation
är enligt min bedömning f. n. sädan all en ensidigt genomförd minskad
subventionsnivå frän svensk sida skulle leda till mycket stora omställningsproblem
för en del av svensk industri som enligt vad jag tidigare har anfört har
långsiktigt goda möjligheler alt hävda sig. Jag vill också poäng-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section280>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section281>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>134</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>lera att i de krediter som hittills beviljats inom ramen
för SEK-systemet går övervägande delen av subventionerna till de fattigare
länderna. Med hänsyn till vad jag har anfört bör enligt min mening utredningens
förslag om särskilt påslag för exportkrediter till industriländer, särskill
ytteriigare påslag vid krediter i svenska kronor, samt förslaget om en allmän
höjning av räntenivåerna med 0.5% inle genomföras. Den höjning av löfteprovisionen
utredningen har föreslagit bör begränsas till 0,4 procenlenheler.
Löftesprovisionen bör säledes i fortsättningen uppgå lill 0,5% per är. Därtill
anser jag all SEK i princip skall kunna ställa krediter till förfogande till de
räntor som anges i den s.k. consensusöverenskommelsen. SEK:s kostnadsmarginal
läggs f. n. till de räntor som utgår enligt consensusöverenskommelsen. Jag
föreslår nu att SEK:s s. k. kostnadsmarginal i forlsältningen inkluderas i det
statliga åtagandet. Koslnadsmarginalen är avsedd att läcka bolagets
hanteringskostnader samt vissa kreditrisker. Det ankommer på regeringen atl i
avräkningen med SEK tillse att koslnadsmarginalen inkluderas i det statliga
åtagandet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>SEK har
hittills på egen hand beslutat om koslnadsmarginalens storiek. Den har varit
0,25 % per är. Jag avser all la upp frägan om koslnadsmarginalens storlek till
diskussion med SEK. Jag förutsätter alt den är oförändrad under budgetåret
1981/82. Del av mig förordade stödet innebär atl banker och företag fär
tillgång till krediter till consensusränla. Det nuvarande tillägget på 0.5 %
per är för krediter i svenska kronor bör dock enligt min mening bibehållas
främst av valulapoliliska skäl. Enligl min mening är det väsentligl alt
kreditgivningen i möjligaste mån styrs mot valutor som kan lånas upp pä de
internationella valutamarknaderna.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nägra
remissinstanser, bl. a. bankinspektionen, har förordat en avveckling av den
statsstödda kreditgivningen vid försäljning till industriländer. Även om jag
hell instämmer i det angelägna i att snarast upphöra med subventionerade
exportkrediter vid handel med andra industriländer skulle del enligl min mening
få alltför stora negaliva effekter för industrin om Sverige ensidigt införde en
sädan begränsning. Del ligger i Sveriges inlresse atl verka för en begränsning
av statsslödd kreditgivning lill industriländer genom internationella
överenskommelser.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>F.n.
gäller att affärer med ett lägsta kreditbelopp pä 300000 kr. kan finansieras
via SEK-systemet. Ulredningen har föreslagit atl i slällel för lägsta kreditbelopp
för att komma i åtnjutande av stalsstödd exportkredit via SEK ett lägsta
kontraktsbelopp skall anges. Jag delar denna uppfattning. Utredningen föreslår
att lägsta konlraktsbelopp sätts till 500000 kr. vilket motsvarar ett lägsta
kreditbelopp på ca 425000 kr. Motivet är att anlalel affärer av denna
storieksordning är myckel blygsamt. Mänga remissinstanser, däribland
Industriförbundet, bankorganisationerna och SEK samt utvecklingsfonden i
Stockholms län. har dock påpekat alt en höjning av minimibeloppet skulle
innebära att de mindre och medelstora företagens exporlansträngningar
försvåras. Jag delar denna uppfattning</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section282>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section283>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>135</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>och
förordar att ett lägsta kontraktsbelopp införs för affärer som kan finansieras
inom SEK-systemet och att det sätts till 350000 kr. vilkel normalt motsvarar
ett lägsta kreditbelopp på ca 300000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
har tagit upp två frågor som rör viken lyp av varor som bör komma i åtnjutande
av statsstödd finansiering vid expori. Det gäller dels om andra varor än kapitalvaror
bör finansieras, dels vilken andel utländska varor eller komponenter som bör
tolereras. F.n. finansieras ulöver kapitalvaror där EKN godtar tvä års
kreditlid eller däröver även råvaror och konsumtionsvaror där EKN beviljat
förlängd kredittid pä grund av konkurrerande offert med längre kredittid än
EKN eljest skulle acceptera. Utredningen har föreslagit att endast
kapitalvaror skall komma i fråga för statsstödda krediter. Industrins
organisatoner motsätter sig en mera restriktiv inställning på detta omräde än
vad som f. n. gäller. För egen del anser jag att bedömningen av vilka varor som
bör finansieras med statsstödda krediter i första hand bör bygga pä de
varukategorier för vilka EKN regelmässigt lämnar garanti på tvä är eller
längre kredittid. Som vägledande princip bör uppställas att råvaror och rena
konsumtionsvaror endast i undantagsfall bör komma i åtnjutande av statsstödda
exportkrediter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>F.
n. finansierar SEK i viss utsträckning utländska varor dels direktleveranser,
dels utländska komponenter i de varor som levereras från Sverige. Utredningen
har föreslagit att en restriktiv praxis tillämpas när del gäller utländska
varor. Industrins organisationer motsätter sig detla med motivet att det ofta
kan vara svårt att finna svenska varor för alla ändamål och alt industrin i
stor utsträckning är beroende av utländska komponenter. Däremot konstaterar
KK, EKN, SEK, fullmäktige i riksbanken. LO och Metallindustriarbetareförbundet
att frägan om finansiering av utländska varor bör övervägas noga.
Metallindustriarbelareförbundet föreslår att statsstödets storlek knyts till
andelen svenskt förädlingsvärde i de finansierade varorna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del vill jag anföra följande. När det gäller sådana varor som levereras
direkt till etl anläggningsbygge eller liknande frän en utländsk säljare bör en
synnerligen restriktiv inställning intas med syfte alt sådana leveranser i
första hand bör finansieras av säljarlandet. Endast i ytterligt sällsynta fall,
det kan gälla i första hand entreprenadarbeten, bör finansiering av sädana
leveranser äga rum.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller till Sverige importerade komponenter i de varor som finansieras med
statsstödda exportkrediter kan ofta den situationen uppkomma att den svenske
exportören inle kan fä tag i svensktillverkade komponenter. Den svenska
verkstadsindustrin är mycket aktiv pä de internalionella marknaderna med ett
brett produktsortiment. Man kan inte förutsätta att komponenter i alla lägen
kan skaffas inom landet. De företag som arbetar i slora industriländer eller
inom EG har en annan situation. Därför måste man enligt min mening acceptera en
relalivi hög andel utländska komponenter i den expori som finansieras av SEK.
EKN ställer</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section284>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section285>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>136</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>dock
som allmänt villkor att varor skall ha minst 50 % svenskt förädlingsvärde.
Delta bör självfallet gälla även de varor som finansieras inom SEK-systemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
är inle nu beredd att förorda någon fasl reglering av vilken högsta andel
utländska komponenter som kan tolereras vid statsslödd finansiering. En sådan
reglering skulle leda till en orimlig kontrollapparat och kunna få den effekten
att en tillverkning med otillräcklig produktivitet byggs upp. Enligt min mening
bör en förutsättning för slöd vara atl svenska komponenter används där så är
möjligt. Jag vill poängtera atl detta är en viktig fråga särskilt för många
mindre och medelstora företag. För att få underlag för eventuella fortsatta
åtgärder avser jag att i samband med de rapporter om kreditgivningens
utveckling som SEK lämnar också begära redogörelser för läget på delta omräde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>EKN
har i sitt remissyttrande anfört att SEK bör ha möjligheteratt avslå en ansökan
som i och för sig fyller kraven för stöd men där statsstöd inle skulle vara
nödvändig för affärens genomförande. Jag vill i detta sammanhang påpeka att som
en allmän förutsättning gäller att stödet är nödvändigt för affärens
genomförande. Å andra sidan bör framhållas att de räntor som SEK tillämpar vid
finansieringen av exportkrediter i och för sig inte binder säljarens
möjligheler atl erbjuda andra räntevillkor som ligger på en högre eller en
lägre nivå. De svenska exportörernas villkor bör enligt min mening inle avvika
alltför mycket frän de villkor andra länder erbjuder. Vad gäller villkoren m.m.
för exportkreditstödel i övrigt förordar jag att nuvarande riktlinjer i
huvudsak skall gälla även i fortsättningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>9.6
Anpassning till andra länders villkor i enskilda affärer — s. k. matching</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>F.
n. finns möjligheter atl i SEK-systemet anpassa villkoren för statsstödda
krediter till konkurrerande statsstödda ofterter från förelag i annat land,
Consensusöverenskommelsen innehåller bestämmelser om detla. Beslut har, i de fä
fall där sådan s. k. matching beviljats, fattals av regeringen i varje enskilt
fall sedan SEK har hänskjutit ärendena till regeringen. I vissa fall fattar EKN
beslut om längre kredittid än vad som eljest förekommer för en viss vara pä
grund av konkurrens från annal land. Denna matching av kredittid behandlas inte
här. Den har delvis berörts tidigare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
har diskuterat vilka möjligheter till följsamhet gentemot andra länders
kreditvillkor i enskilda affärer som svenska exportkredilvill-kor skall ha.
Ulredningen har därvid föreslagit att frägan om subventionerade villkor över
huvud taget skall lillämpas bör avgöras av SEK med ledning av de uppgifter man
kan fä från EKN. När det däremot gäller atl konkurrera med andra länders bud
som ligger under consensusnivån föreslår ulredningen atl besluten i de fallen
bör ligga pä regeringen. Utredningen har också föreslagit att de tillägg till
consensusvillkoren som finns i det svenska systemet dvs. den nuvarande
koslnadsmarginalen för SEK på</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section286>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section287>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>137</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>0,25
% och del nuvarande påslaget pä 0,5 % pä krediter i svenska kronor alltid skall
utgå även om matching under consensusnivåerna beviljas. Utredningen föreslär en
myckel restriktiv tillämpning av matchingmöjlig-heterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna
har i många fall uppfattat ulredningens förslag när det gäller matching som
oklara. Näringslivets organisationer har genomgående förordat en liberal
inställning till matching så att möjligheter öppnas att med svenskt statsstöd
helt följa andra länders offerter. Med hänsyn till de förslag till sänkning av
räntan vid statsstödda krediter som jag nyss har lämnat erfordras matching ned
till consesusvillkoren, mera sällan. 1 vissa fall kan del dock förekomma att
andra länder går under consensusvillkoren av skilda skäl. 1 många fall är det
då fråga om utökningar i statsstödet genom alt även inkludera biståndsmedel. Då
föreligger en s. k. blandad kredit. Sverige har som jag nyss nämnt möjligheter
att lämna sådana krediter vid offerter till vissa u-länder. I likhel med
ulredningen finner jag inte anledning atl inom det ordinarie SEK-systemets ram
införa möjligheter att matcha andra länders blandade krediter. Denna fräga får
behandlas inom ramen för det svenska systemet för förmånliga utlandskrediter.
Däremot kan det hända att konkurrenter i andra fall offererar krediter med
räntevillkor under de överenskomna consensusnivåerna. För dessa fall finns i
consensusöverenskommelsen regler om notifika m. m. För vissa projekt av
särskilt stort intresse för svensk industri är jag beredd atl förorda att
möjligheter till matching öppnas under de i consensusöverenskommelsen angivna
räntenivåerna. Beslut i dessa frägor bör förbehållas regeringen och
tillämpningen bör vara restriktiv. Jag vill ocksä understryka att jag ser
denna matchingmöjlighet som ett sätt för Sverige att fä till stånd en
diskussion med andra länder om möjlighelen alt undvika villkor som ligger under
de som överenskommits.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Det extra räntepäslag som
f.n. utgär vid kredit i svenska kronor kan, efter beslul av regeringen f.n.
elimineras. Utredningen har föreslagit all det extra påslaget på svenska kronor
som föreslogs utöver del nuvarande påslaget skulle kunna elimineras genom
beslut av regeringen. Del skulle då avse krediter pä visst land under viss tid.
Jag har tidigare (avsnitt 9.5) förordat att det nuvarande räntepåslaget pä 0,5%
per år bibehålls vid krediter i svenska kronor. Eftersom motivet att bibehålla
kronpäslagel pä 0,5% per är är att kreditgivningen i möjligaste män bör styras
Ull sådana valutor som kan lånas upp pä de internationella länemarknaderna, bör
enligl min mening regeringen liksom hittills ges möjlighet att besluta om
undantag från kronpäslagel och då i första hand för enskilda affärer pä vissa
marknader. Undantagen bör avse sådana affärer som är av särskilt stort intresse
och sådana marknader där preferensen för krediter i svenska kronor är så stor
atl frånvaron av möjligheter alt erbjuda krediter till consensusvillkor även i
svenska kronor skulle få allvariiga konsekvenser för de svenska företagens
möjligheter att marknadsföra sina produkter.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section288>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section289>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>138</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9.7 Verksamheten inom SEK m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Verksamheten i SEK har på senare är till följd av en stor
efterfrågan på statsstödda exportkrediter expanerat myckel snabbt. Ut- och
upplåning ökar f. n. i en årstakt pä I 500 ä 2000 milj. kr. Detla har givelvis
inneburit påfrestningar för bolagets personal och det har även lett till att
soliditeten sjunkit. Bolagets upplåningsrätl uppgår f.n. enligt bolagsordningen
till 90% av den utlåning som säkras av statsgaranti genom EKN resp. nämnden
för fartygskreditgaranti (FKN) samt tio gånger del egna kapitalel. De senare
garantierna tecknas av riksgäldskontoret. Delta innebär att om fordringar som
inte är läckta av statens garanti utgör en hög andel av utlåningen, krävs ett
störte eget kapital hos bolaget. Statens garanti för en stor del av utlåningen
torde även avspegla sig i lägre upplåningskoslnader. Inför en fortsatt snabb
utlåningsökning är del av stort intresse atl upplåningskostnaderna till följd
av sjunkande soliditet eller otillräckligt upplä-ningsunderlag inte försämras.
Detta skulle innebära ökade statsfinansiella kostnader för SEK-systemet. En
strävan bör därför vara att öka andelen EKN-resp. FKN-täckta affärer i
verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>EKN och Industriförbundet har i sina remissyttranden över
utredningens betänkande berört möjligheten att föreskriva alt etl villkor för
stalsstödd kredit skulle vara att krediten i fråga säkras av EKN eller FKN.
Industriförbundet framhåller atl delta förekommer i vissa andra länder. Detta
skulle enligt min mening innebära en alltför stor restriktion i bolagets
verksamhet på samma gång som mänga affärer där EKN inte har möjlighet att av
riskskäl ställa garanti skulle falla utanför systemet. Enligt min mening skulle
en annan mera flexibel utväg kunna prövas. Dä icke stats-garanterade lån kräver
högre eget kapital är det enligt min mening motiverat atl en högre koslnadsmarginal
las ul för en sådan långivning, förslagsvis ytterligare 0,25 % per år. Jag
vill dock framhålla all del ankommer pä SEK att besluta om kostnadsmarginalen.
Skulle bolaget anse en högre kostnadsmarginal motiverad bör detta pålägg
betraktas som riskpremie och kreditkostnad och alltså inte ingå i det statliga
åtagandet alt finansiera till consensusvillkor. En lösning i enlighet med vad
jag har anfört torde innebära en god möjlighel till flexibilitet i bolagets
verksamhet samtidigt som det torde leda lill att en större andel av de affärer
som berör industriländer kan komma att säkras av EKN-garanli vilket i sin tur
skulle ge EKN en bättre riskspridning i sin verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag avser att denna dag föreslå regeringen alt besluta om
proposition om vissa varvsfrägor, m.m. I det sammanhanget berör jag
möjligheterna att lämna räntestöd för krediter i samband med svenska redares
beställningar vid svenska varv. Det kan enligt min mening bli nödvändigl att
för vissa av de krediter som då blir aktuella, utnyttja SEK:s
finansieringskapacitet trots att det inte rör sig om export. Det ankommer på
regeringen att godkänna den ändring av SEK:s bolagsordning som erfordras.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section290>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section291>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>139</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>9.8
Ramkrediter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Internationellt
förekommer ramkrediter i inte obetydlig omfattning. En ramkredit innebär bl. a.
att det på förhand anges vilka villkor som skall gälla för en viss
kreditgivning under en viss tidsperiod. I ramkrediten regleras ofta
refinansieringsränta, kreditavgifter, säkerheter etc. sä atl villkoren för de
affärer som blir aktuella enkelt kan förutses.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
SEK-systemet har tre ramkrediter lämnats, en till Kina och en till Algeriet
samt en till Mo9ambique. Motivet har varit att underlätta svenska exportörers
verksamhet genom alt finansieringsvillkoren är klargjorda pä förhand. Jag avser
här att behandla frågan om ramkrediter i allmänhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
har berört frågan om möjligheterna att lämna ramkrediter lill vissa
köparländer. Utredningen har pekat på de fördelar ramkrediler kan innebära i
handelsutbytet med statshandelsländer och andra länder med centralplanerad
ekonomi. 1 de fallen kan en ramkredit innebära en förenkling av handläggningen
som är av betydelse för de svenska exportörernas möjligheter att komma in pä
marknaden. Utredningen pekar också på de nackdelar som vidlåder ramkrediter
därigenom atl de kan uppfattas negativt av länder som inte åtnjuter lika goda
villkor. De förslag beträffande räntevillkoren för svenska statsstödda
exportkrediter som jag nyss har lämnat undanröjer i slor utsträckning dessa
nackdelar. Utredningen har föreslagit att ramkrediter huvudsakligen skall
användas i form av s. k. projektramar samt eljest i undanlagsfall dä det är
motiverat av utrikespolitiska skäl. Remissinstanserna har pekat på nägra andra
användningsområden. EKN framför att för de länder där EKN:s möjligheler alt ta
risker är begränsade del kan finnas anledning att genom en ramkredit göra del
möjligt för landet ifråga att bedöma vilka affärer man vill göra med Sverige.
Industrins organisationer har framhållit de fördelar som ramkrediter innebär
från exporlfrämjande synpunkl i samband med handeln med framför allt
statshandelsländerna. Exportrådet anser all ulredningens förslag är alltför
restriktivt och menar atl ramkrediter bör kunna användas i de fall de innebär
möjligheler lill ökad expori.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
anser att regeringen även i fortsättningen bör kunna ta initiativ till
ramkrediter inom det statsstödda systemet i den mån sädana skulle utgöra en
fördel för de svenska exportörernas möjligheter till marknadsföring pä resp.
marknad. Villkoren bör enligt min mening i regel överensstämma med de ordinarie
villkoren inom SEK-systemet. Det ankommer på regeringen att fatta beslul i
dessa fall. Det finns f. n. ingenting som hindrar SEK att offerera s. k.
projeklramar. Bolaget bör självfallet även i fortsättningen ha denna möjlighet
och även ha möjlighet alt pä egen hand eller i samarbete med bankerna
överenskomma om ramkrediter med sina motparter i köparländerna i den män
överenskommelserna inte innebär något åtagande ulöver de riktlinjer jag
tidigare har förordat.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section292>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section293>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>140</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9.9 Anslagsfrågor m. in.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kostnaderna för SEK-systemet belastar anslaget B 20.
Koslnader för stalsstödd exportkreditgivning genom AB Svensk Exportkredit. I
budgetpropositionen 1981 (prop. 1980/81:100 bil. 17 s. 52) anfördes bl.a. att
i fall systemet förlängdes efter I juli 1981 skulle belastningen pä anslaget
inte öka annat än marginellt eftersom huvuddelen av de krediter som beviljas
under andra halvåret 1981 inte kommer att betalas ut förrän längre fram.
Belastningen pä anslaget harjag i budgetpropositionen 1981 (prop. 1980/ 81:100
bil. 17 s. 51) beräknat till 180 milj. kr. Jag anser alt nägon uppräkning av
anslaget med hänsyn till de förslag jag lidigare lämnat f. n. inte behövs.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 samband
med införandet av SEK-systemet beslutades som nämnts att statsstödda
exportkrediter skulle kunna lämnas inom en ram av 10000 milj. kr. Avräkningen
frän ramen skulle ske med hela beloppet av avtalade krediter samt med 25% av
lämnade löften. Senare har rambeloppet höjts till 18000 milj. kr. Anhopningen
av ansökningar i SEK-systemet har varit mycket stor. Etl flertal större affärer
har inneburit alt belastningen på ramen varit stor. Samtidigt kan konstaleras
all man inte genom någon lämplig prioriteringsordning kan använda ramtekniken
såsom en begränsande faktor. En ram innebär heller inte någon koppling till de
åtaganden staten gör eftersom statens kostnader i huvudsak bestäms av
skillnaden mellan nivån på marknadsräntorna och nivån på de överenskomna
consen-susräntorna.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Med hänsyn
till vad jag nu har anfört finner jag att del inle behövs någon ram i
fortsättningen. Jag förordar i stället att SEK i enlighet med de riktlinjer jag
tidigare har redogjort för under tiden fram lill den 1 juli 1982 får lämna
statsstödda exportkrediter och löften om sådana krediter. Liksom hittills bör
löftena inte avse längre tid än sex månader. I mänga fall kan kortare tid vara
motiverad med hänsyn till affärsuppläggningen m. m. De slatsfinansiella
kostnaderna är så stora och betydelsen för den svenska kapitalvaruindustrin så
avgörande all en fortlöpande avvägning av stödet måsle ske. Jag avser att
tillse att SEK senast den 1 september 1981 skall lägga fram förslag till
villkor m.m. som bör gälla budgetåret 1982/83 tillsammans med en bedömning av
effekter och slatsfinansiella kostnader. Bolaget kan då lämpligen även anmäla
om det avser att ändra kostnadsmarginalen för det kommande budgetåret.
Regering och riksdag kan därmed åriigen ta ställning till huruvida den i sin
helhet skall inkluderas i det statliga ränteåtagandet eller inte. Jag avser i
fortsättningen att se till att en redovisning lämnas av tillämpningen av
systemet t.ex. behandlingen av utländska varor, matching m. m. Jag vill även
poängtera atl de av mig föreslagna riktlinjerna för de statsstödda
exportkrediterna leder till ökningar av de statsfinansiella kostnaderna.
Tillsammans med gjorda åtaganden leder det till betydande ökningar.
Tillväxten i kostnadsökningen är</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section294>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section295>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>141</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>oroande
liksom den utveckling som kan förutses för den första hälften av 1980-talel.
Likväl bör - med hänsyn till dess samhällsekonomiska förtjänster -
SEK-systemet förlängas. Jag avser att noga följa kostnadsutvecklingen och att
årligen redovisa densamma i budgetpropositionen. Jag avser atl återkomma till
frägan om villkor för budgetåret 1982/83 i min anmälan till budgetpropositionen
1982. Jag avser vidare att ta upp förhandlingar med övriga aktieägare i SEK
och med bolaget om eventuella förändringar av de avtal som har träffats i anslutning
till 1978 års riksdagsbeslut om verksamhelen i bolaget och om avräkningen
mellan staten och bolaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>10
Statsstödd kreditgivning vid leveranser inom landet i vissa fall</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>10.1
Inledning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
samband med 1978 års beslut om stalsstödd exportkreditfinansiering fattades
även beslut om ett system för statsstödd kreditgivning vid försäljning inom
landet, s.k. hemmamalching. Systemet innebär atl regeringen efter beslut i
varje enskilt fall kan lämna stöd till svenska tillverkare av kapitalvaror vid
försäljning pä hemmamarknaden. Statsslödd kredit lämnas dä det klart kan
påvisas att konkurrerande offert föreligger med särskilt förmånliga villkor.
Systemet syftar bl.a. till atl motverka effekten av att utländska företag vid
offerter till svenska köpare med hjälp av subventionerade exportkrediter får
en utslagsgivande konkurrensfördel. Regeringen beslutar som nämnts om
statsstöd för kredit skall lämnas. Beredande organ är Sveriges
Investeringsbank AB (SIB) som också lämnar krediten. SIB tar ställning lill
krediten och täcker kreditrisk etc. Bestämmelser om hemmamalching finns i
förordningen (1978:404) om exportkreditfinansiering med statligt stöd, m.m.
(ändrad senast 1981:77). Villkoren för krediten skall i huvudsak överensstämma
med de villkor som gäller för statsstödda exportkrediter. Kredit skall avse
samma varugrupper som den statsstödda exportkredilgivningen omfattar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
1978 års riksdagsbeslut (prop. 1977/78: 155, NU 1977/78:73, rskr 1977/ 78: 379)
fastslogs atl möjlighelen lill hemmamalching skulle utnyttjas ytterst
restriktivt. Vid regeringens prövning har därför följande varil vägledande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Offert frän utländsk konkurrent skall vara lämnad i
svenska kronor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Produkten som anbudet avser skall ha hög leknisk
nivä.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Offert skall vara pä minst 5 milj. kr. eller
motsvara minst 25%' av del sökande företagels årsomsättning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Dokumentation som styrker alt utländsk konkurrent
erbjuder särskill förmånliga kreditvillkor skall företes.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Stöd utgår inte när det är uppenbart atl
kreditvillkoren inte är väsentliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Räntedifferensen läcks endast delvis.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section296>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section297>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>142</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Intill
utgången av december 1980 hade regeringen behandlat 93 ärenden varav 54
bifallits. Därav hade 34 fall resulterat i order för svenska leverantörer. De
krediterna motsvarar elt kredilbelopp pä 1 273 milj. kr. Per den 31 december
1980 hade av SIB utbetalats 162 milj. kr. Slalens kostnader utgjorde under år
1980 2,6 milj. kr. 1980 års exportkreditutredning har utvärderat systemet i
samband med utvärderingen av exporlkredilsyste-met. Jag går nu över till
utredningens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>10.2
Fortsatt statsstödd kreditgivning vid leveranser inom landet via Sveriges
Investeringsbank AB</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1980
års exportkreditulredning har föreslagit att den statsstödda kreditgivningen
via SIB vid leveranser inom landet bör fortsätta. Syftet bör vara detsamma som
hittills, nämligen att lämna stöd lill svenska tillverkare av kapitalvaror vid
försäljning pä hemmamarknaden i de fall där utländska krediter erbjuds svenska
köpare pä speciellt förmänliga villkor som beror på statligt stöd. Som en
första försvarslinje mot den utländska kreditkonkurrensen vill utredningen se
internationella uppgörelser. Ulredningen har föreslagit atl frägan skall tas
upp i Nordiska ministerrådet med syfte att nå fram lill en uppgörelse mellan de
nordiska länderna. En sådan skulle enligt utredningen ocksä kunna anknyta till
den överenskommelse som redan träffats mellan EG-länderna. I avvaktan på att
överenskommelse av detta slag kommer till stånd behövs enligl utredningen ett
syslem för slöd direkl till svenska tillverkare.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna, bl.a.
bankinspektionen, SIND, Industriförbundet, bankorganisationerna, LO och
Metallindustriarbetareförbundet, anser alt möjlighet till hemmamalching är ett
nödvändigt komplement för att klara en för företagen myckel besvärande
konkurrenssituation. Fem slörre förelag inom maskinindustrin har i en särskild
skrivelse pekat pä betydelsen av atl konkurrera på lika villkor om de fåtaliga
objekt som är akluella f. n. och därmed bl.a. erhålla nödvändiga
referensobjekl. Kommerskollegium pekar dock pä de internatioinella åtaganden
som Sverige gjort inom GATT och EFTA. Kollegiet anför att ell
hemmamalchingsystem, som i och för sig synes vara relativt sällsynt i andra
länder, innebär en subvention som enligl nämnda överenskommelser kan leda till
motåtgärder från andra länder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del anser jag att det bästa sättet att förhindra en besvärande
subventionskonkurrens pä den svenska hemmamarknaden för
kapiialvaru-producerande företag är att söka åstadkomma internalionella överenskommelser.
Sverige har också i olika sammanhang aktivt stött tanken på att en
överenskommelse inom industrilandskrelsen skulle åstadkommas som innebär att
subventionerade exportkrediter industriländer emellan inte skulle förekomma.
Dessa ansträngningar har tyvärr hittills inte lett till resultat. Vidare har
Sverige tagit upp frägan med de nordiska länderna bäde i</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section298>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section299>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>143</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>nordiska fora och bilateralt. Inte heller dessa
diskussioner har hittills lett till resultat. Diskussionerna kommer inom kort
atl fortsättas och fördjupas. För många svenska företag, särskilt för dem som
levererar maskiner m.m. till skogsindustrin, har de subventionerade offerterna
frän andra länder varit särskilt besvärande. Inom såväl detta område som andra
delar av industrin är den svenska utrustningsindustrin i hög grad beroende av
all ha referensanläggningar inom landet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ett
relativt omfattande investeringsbehov i den svenska skogsindustrin de närmaste
åren kan förutses. Det gäller då för de svenska maskinleveran-lörerna att
bibehålla kapacitet och konkurrenskraft. Jag är därför beredd att förorda att
den statsstödda kreditgivningen vid leveranser inom landet i vissa fall även i
fortsättningen finns tillgänglig.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ulredningen
föreslår vissa ändringar i vad som f.n. gäller. I stället för nuvarande praxis
som har inneburit etl stöd med 2 å 3 procentenheter bör räntan knytas lill
consensusöverenskommelsen och ligga 3% över den. Kravet på hög teknisk nivå bör
slopas. Vidare anför utredningen atl offerten bör vara av väsentlig betydelse
för företaget för atl slöd skall ulgå. Utredningen föreslär vidare att ett
lägsta belopp för offerten skall gälla och vara 500000 kr. och minst 10% av det
sökande förelagets årsomsättning. Detta bör dock inle gälla för offerter över
50 milj. kr. Där bör endast kravet att offerten skall vara av väsentlig
betydelse för företaget gälla. Utredningen har också föreslagit att regeringen
i vissa fall skall kunna gå längre när det gäller subvention m. m. än vad som
här har angivits. Delta kan enligt utredningen bl.a. erfordras när andra länder
erbjuder räntevillkor som ligger under de som anges i
consensusöverenskommelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Endasi ett
fåtal remissinstanser har yttrat sig om villkor och förusätt-ningar för dessa
statsstödda krediter. Industriförbundet och bankorganisationerna anser atl
räntorna bör överstiga consensusnivån med högst 1 % vilket motsvarar den fördel
ett svenskt företag kan bedömas ha på grund av närheten till köparen.
Investeringsbanken anför atl kravet pä att offert-beloppet skall utgöra lägst
10% av det sökande bolagets omsättning borde kunna utgå med hänsyn lill de
lillämpningssvårigheter som uppkommer i förelagsgrupper och divisionaliserade
förelag. Hittills har stödels storiek varit olika beroende pä affärens
betydelse och räntelägel.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En
fastlagd subventionsnivä bör enligl min mening införas nu. Stödet bör säledes
uppgå till högst 3 procentenheter av räntan. Räntenivån bör dock enligt min
mening vara lägst 2 procentenheter över consensusnivån. I övrigt ansluter jag
mig till utredningens förslag vad avser de kriterier som bör gälla. Bland
kriterierna bör även ingå dels atl produkten har hög teknisk nivå, dels att
offert frän utländsk konkurrent skall vara lämnad i svenska kronor. Särskilda
möjligheler för regeringen att gå under de här angivna räntenivåerna erfordras
inle enligl min mening .</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utredningen
har föreslagit att beslutanderätten förs över till SIB för ärenden upp till 50
milj. kr. Övriga ärenden bör enligt utredningen liksom</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section300>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section301>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>144</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>hittills
beslutas av regeringen. Utredningen poängterar alt räntestödet till
hemmamalching bör användas restriktivt även i fortsättningen. Investeringsbanken
bör få en halvårsvis alternativt helårsvis ram för sina beslut. SIB har i sitt
remissyttrande förklarat sig beredd att under i första hand en
lolvmånadersperiod pröva ärenden om räntestöd. Kreditgivningen måste
självfallet enligt bankens uppfattning anpassas till de resurser banken
fortsättningsvis kan komma att förfoga över.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>För egen del vill jag när
det gäller handläggningsordningen anföra följande. Med hänsyn lill kravet att
stöd i dessa fall bör lämnas i restriktiv anda bör besluten förbehållas
regeringen i varje särskilt fall även i fortsättningen. För alt underslryka
systemels temporära karaktär bör det omprövas varje år. Jag förordar att
regeringen inhämtar riksdagens godkännande av de av mig angivna grunderna för
stödet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ersättningen
lill Investeringsbanken bör liksom hittills utgå årsvis och i efterskott. Jag
förordar därför att möjlighet för regeringen liksom hittills bör föreligga all
ikläda staten förpliktelser avseende koslnadsläckning i detta sammanhang.
Kostnaderna för räntestöd vid hemmamalching belastar f.n. anslaget B 21.
Kostnader för viss kreditgivning hos Sveriges Investeringsbank AB. Även i
fortsättningen bör kostnaderna belasta delta anslag. 1 budgetpropositionen 1981
(prop. 1980/81: 100 bil. 17 s. 53) harjag beräknat kostnaderna under budgetåret
1981/82 till 10 milj. kr. Med hänsyn till osäkerheten i kommande medelsbehov
finner jag inte anledning att nu ändra min beräkning av medelsbehovet under
anslaget för budgetåret 1981/ 82.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>11
Vissa frågor rörande rekonstruktion av krisdrabbade företag rådrumsstöd m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
om behovet av en ny form av statligt stöd, s. k. rådrumsslöd, har under senare
tid utretts inom regeringskansliet. Utredningsarbetet finns redovisat i en inom
arbetsmarknadsdepartementet utarbetad promemoria (Ds A 1979: 7)
Betalningsinställelse och rådrumsslöd m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
promemorian är del i vissa fall angelägel atl stödja företag som pä grund av
ekonomiska svårigheter behöver tid för alt överväga om verksamheten skall
fortsätta eller avvecklas. För att möjliggöra detta föresläs dels ett nytt
rättsinstitut, registrerad betalningsinställelse, som skall ge elt visst skydd
mol säraklioner frän borgenärerna i form av ansökan om konkurs eller utmätning,
dels tvä nya stöd former, ett rådrumsslöd, saml ett rekonstruktions- eller
avvecklingsstöd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att bl.a. ytterligare utreda vissa frågor rörande det föreslagna rådrumsslödel
tillkallades som tidigare nämnts våren 1980 en särskild utredare. Utredaren
har nyligen redovisat sina förslag i betänkandet (Ds I 1981: 1) Rådrumsslöd och
handläggning av obeståndsärenden m. m. I betänkandet</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section302>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section303>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>145</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>tar utredaren upp också vissa andra frågor, lill vilka jag
strax återkommer. En sammanfattning av betänkandet återfinns som bilaga 16.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt utredarens uppfattning finns det inle nägot belägg
för att del föreligger elt behov av ett rådrumsstöd av det generella slag som
promemorieförslaget innebär. Tvärtom är utredarens mening att de möjligheter
som f. n. finns att åstadkomma frister för ylterligare överväganden i huvudsak
är tillräckliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även om den nuvarande ordningen säledes i huvudsak är
tillräcklig svarar de befintliga medlen enligl utredarens uppfattning i vissa
undanlagsfall dock inte helt mot del behov som finns att skapa rådrum.
Speciellt gäller detta enligt utredaren sådana fall där en rekonstruktion
förutsätter nya intressenter i företaget. Utredaren föreslär därför att del
behov av särskilda stödmöjligheter som visat sig föreligga tillgodoses genom
all del för dessa och liknande fall skapas en möjlighet atl lämna
lokaliseringsstöd eller statlig garanti för lån (industrigarantilån).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt utredarens förslag bör för en sädan användning av
dessa stödformer mycket stränga krav uppställas. Ett krav bör enligt ulredaren
vara att del är klariagt att företagel inte med egna resurser kan uppehålla
driften under rådrumstiden. Andra ändamålsenliga möjligheter att skapa rådrum
bör vara uttömda. Som regel bör enligl förslaget som villkor för stöd gälla att
god man förordnats enligl ackordslagen (1970:847). Stödet föresläs gälla endast
sådana företag som har särskild betydelse frän sysselsättnings-politisk,
regionalpolitisk eller näringspolitisk synpunkt och fär inte lämnas när en
konkurs framstår som den mest ändamålsenliga formen för att genomföra en
eventuell rekonstruktion. Utredaren föreslär vidare all stöd som regel inte får
lämnas med större belopp än som behövs för alt säkerställa driften under tre
månader. Prövningen föreslås bli förbehållen regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den utvidgade möjlighelen att ge stöd, som är avsedd att
komma i fräga endast i rena undantagsfall, bör enligt utredarens förslag
belasta gällande ramar för de angivna stödformerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredaren tar i anslutning till detla också upp frägan om
verkan av ett godmansförordnande enligt ackordslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt ackordslagen gäller att ett ackordsförfarande
inleds genom att en god man förordnas. Ett godsmansförordnande medför bl. a.
vissa begränsningar i borgenärernas rätt alt söka en gäldenär i konkurs.
Sålunda skall, när god man förordnats, en konkursansökan av en borgenär, vars
fordran skulle komma att omfattas av ackordet, förklaras vilande om gode mannen
begär det i avvaktan pä att en uppgörelse med borgenärerna kommer till stånd
eller att gäldenären ansöker om förhandling om offentligt ackord.
Vilandeförklaring skall dock inte meddelas om det finns särskilda skäl alt anta
att borgenärens rätl är i fara. I fråga om utmätning gäller bl. a. att, om sådan
sker sedan god man förordnats, den utmätta egendomen som regel inte fär säljas
utan gode mannens medgivande. Detta gäller dock inte om </span></i><i><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>10 Riksdagen 1980181. I saml. Nr
130</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section304>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section305>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>146</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>utmälningssökanden har särskild förmånsrätt i egendomen.
Syftet med de angivna inskränkningarna i borgenärernas räll under tiden för
godmansför-ordnandet är att förhandlingarna om en ackordsuppgörelse skall kunna
föras i lugn och ro. Verkan av ett förordnande om god man förfaller om inte
ansökan om förhandling om offentligt ackord görs inom två månader efter
förordnandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredaren har funnit alt denna tid för verkan av ett
godmansförordnande i vissa fall är för kort och föreslår att den förlängs lill
tre månader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För egen del vill jag anföra följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt min mening har utredarens undersökningar rörande
behovet av elt rådrumsstöd entydigt visat att de möjligheler som f. n. finns
alt dä företag råkat i kris skapa rådrum för överväganden rörande
fömtsätlning-arna för en rekonstruktion så gott som alllid är tillräckliga. Det
framslår därför som uppenbart att det inte kan komma ifråga att införa en ny
generell stödform för ändamålet. Jag ansluter mig således till den särskilda
utredarens uppfattning i delta hänseende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som utredaren framhållit motsvarar tillgängliga medel att
skapa rådrum för ytterligare överväganden i krissituationer i vissa
undantagsfall dock inte helt behovet. Enligt min mening är det angeläget att
det skapas en möjlighet att tillgodose detta behov. Del är självfallet
olyckligt om i grunden livskraftiga företag måsle läggas ned utan att
erforderligt rådmm kan skapas eller att staten tvingas ta ställning i
obeståndsärenden på grundval av ett material som av rena tidsskäl är
otillräckligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredarens förslag att regeringen i vissa fall skall fä möjlighet
atl lämna lokaliseringsstöd eller garanti för lån (industrigarantilån) anser
jag vara i huvudsak väl avvägt. Det innebär dels att stöd inte skall komma i
fråga annat än i rena undantagsfall, dels att i de fall där stöd är motiverat
stödet kan anpassas efter förhållanden i det enskilda fallet. Enligl min mening
bör del dock räcka med att industrigarantilån får lämnas i dessa fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag förordar atl regeringen inhämtar riksdagens medgivande
att garanti för lån (industrigarantilån) får lämnas i huvudsaklig
överensstämmelse med utredarens förslag. Den närmare utformningen av
slödvillkoren, som bör präglas av det mycket strikta synsätt utredaren har, bör
ankomma pä regeringen. Del bör framhållas att förhållandena härvid skall vara
sådana att möjligheterna till en rekonstruktion förefaller goda och stödet
därefter kan kvarstå i del rekonstruerade företaget. De utvidgade möjligheterna
att ge stöd bör belasta gällande ram.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredaren har, som berörts, vid sina undersökningar funnit
att tiden, två månader, för verkan av elt godmansförordnande enligt
ackordslagen i vissa fall är för kort. Enligt förslagel skall denna tid
förlängas till tre månader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt vad jag erfarit har pä senare tid flera frågor som
rör bl. a. ackordsförfarandet aktualiserats. Även om, som utredaren
framhållit, den berörda . Ivåmånadersfrislen ibland kan vara knapp, talar
övervägande skäl för att</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section306>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section307>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>147</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>utredarens förslag får las upp i elt vidare sammanhang.
Jag är således inle beredd att nu lägga fram något förslag i ämnet. Jag har i
denna fräga samrått med chefen för jusUUedepartementet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill hämtöver la upp ytterligare en fräga som rör
rekonslruklionsärenden men som inte berörts av ulredaren och inle heller
ingått i hans uppdrag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fråga om lokaliseringslån gäller atl låntagaren får
medges anstånd med betalning av ränta eller amortering under längst fem är av
lånets löptid.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I fräga om
industrigarantilån gäller att återbetalning skall ske enligt fastställd plan
och påbörjas inom högst tre eller, vid nyetablering, fem år och avslutas inom
högst 20 år från dagen för första utbetalningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När ett företag med industrigarantilån eller
lokaliseringslån råkat i akut ekonomisk kris skulle situationen ibland kunna
klaras med ett betalningsanstånd utöver vad som nyss angetts. Detta är f. n.
inte möjligt utan den enda möjlighel som återstår om en rekonstruktion framstår
som angelägen är att staten efterger fordringen. Detta är givetvis inte
tillfredsställande. Jag förordar därför att riksdagens medgivande inhämtas, alt
för sädana fall ytterligare anstånd får ges. Denna anståndsmöjlighel bör
handhas av regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>11.1 Uppföljning av statligt stöd och handläggning av
obeståndsärenden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statligt stöd till företag förekommer i en rad olika
former. För de olika stödformerna finns i allmänhet mer eller mindre
detaljerade föreskrifter om skyldighet för de stödgivande organen eller
närstående organ all följa verksamheten vid de företag som fält stöd och att
vidta åtgärder i syfte all skydda statens inlressen. De befogenheter som gäller
för de olika uppföljningsorganen i händelse av obestånd hos stödföretag
varirerar mellan de olika stödformerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De angivna förhållandena skapar särskilda
samordningsproblem. Av störst belydelse för de frågor som gäller samordningen
av uppföljningen av statens engagemang och handläggningen av obeståndsärenden
är regionalpolitiskt stöd och statligt kredilslöd i form av
industrigarantilån.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den 1 januari 1973 upprättades inom dåvarande
inrikesdepartementet en expertgmpp med uppgift att som försöksverksamhet samordna
uppföljningen och bevakningen av statens fordringar i företag som fått
statligt stöd samt arbeta fram förslag till ätgärder i enskilda ärenden (EFSU).
EFSU är numera knutet till industridepartementet och verksamheten har i första
hand kommit atl inriklas pä enskildobeståndsärenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Senare under år 1973 beslöt riksdagen (prop. 1973:50, InU
7, rskr 248) att uppföljnings- och bevakningsverksamheten på det regionala
planet försöksvis skulle knytas Ull länsstyrelserna.,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen har vidare den 5 juni 1973 utfärdat
föreskrifter rörande uppföljningen av ärenden angående statligt stöd.
Föreskrifterna behandlar</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section308>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section309>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>148</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>uppföljningen av ärenden angående statligt stöd i form av
lokaliseringsstöd, utbildningsslöd, industrigarantilån saml hotellgaranlilån.
Föreskrifterna innebär i huvudsak atl ansvarel för den rutinmässiga
uppföljningen i fråga otn lokaliseringsstöd och industrigarantilån främsl vilar
på den regionala utvecklingsfonden medan ålgärdsbeslulen meddelas av
länsstyrelsen, AMS, SIND eller regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som lidigare nämnts har företagsbeslåndskommittén (FOK) i
ett nyligen framlagt betänkande (SOU 1979:91) Företags obestånd och Samordning
av statliga ätgärder föreslagit en delvis ny organisation av den statliga
uppföljnings- och rekonslruktionsverksamhelen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För samordningen pä länsnivån föreslår FOK att del vid
länsslyrelsen i varje län skall finnas en beredningsgrupp, som skall vara det
sammanhållande organet för uppföljningsverksamheten och för beredning av
ärenden om åtgärder vid inträffade obeslåndsfall. 1 beredningsgruppen föresläs
ingå företrädare för länsstyrelsen, länsarbetsnämnden, kronofogdemyndigheterna
och den regionala utvecklingsfonden i länel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 fräga om den rutinmässiga uppföljningen av företag som
fält statligt stöd föreslår FOK ingen ändring av nuvarande ordning. FOK anser
emellertid att beredningsgruppen i sitt kontinuerliga arbete ofta kommer att
finna behov att följa även andra förelag än stödföretag. FOK föreslår all
utvecklingsfonden skall vara skyldig alt på begäran av beredningsgruppen
biträda vid uppföljningsverksamheten ocksä i fräga om sädana förelag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När del gäller samordningen på den centrala nivån föreslår
FOK att EFSU avvecklas och alt i stället en central samrådsdelegation för handläggning
av obeståndsfrågor inrättas med administrativ anknytning till SIND.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>FOK föreslår härutöver att, i motsats till vad som gäller
f. n., AMS resp. länsstyrelsen fär befogenheter all efterge statens rätt på
grund av lokaliseringslån som den egna myndigheten själv beviljat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En sammanfattning av FOK:s förslag i de delar som berörts
och en sammanställning av remissutfallet i detta hänseende återfinns som bilaga
14 och 15.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den särskilde utredare som haft till uppgift alt utreda
vissa frägor rörande rådrumsslödel har också haft uppdraget att med
utgångspunkt från hittillsvarande erfarenheter av rekonstruktionsärenden ta
ställning till om den av FOK föreslagna organisationen lillräckligl väl
uppfyller kraven pä överblick, beslutsförhet och beslutssnabbhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ulredaren tillstyrker i huvudsak FOK:s förslag beträffande
den regionala nivån. På några punkter intar utredaren dock en annan
ståndpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dels avstyrker utredaren förslaget att länsstyrelsen skall
få utökade beslutsbefogenheter i fråga om regionalpolitiskt stöd, dels
avslyrker han förslaget alt de regionala utvecklingsfonderna skall bli skyldiga
att biträda den föreslagna beredningsgruppen i ärenden som rör andra företag än
stödförelag.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section310>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section311>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>149</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fråga om den centrala nivån föreslär ulredaren i likhet
med FOK att AMS får befogenhet att beslula om eftergift av statens anspråk pä
grund av lokaliseringslän. Befogenheten bör enligt förslaget omfatta dels
anspråk pä grund av lån som beviljats av AMS själv eller av länsstyrelsen, dels
borgensansvar efter låntagarens konkurs även om regeringen beviljat det län som
borgensansvaret avser. Föreligger särskilda skäl skall enligt förslaget
prövningen dock förbehållas regeringen. För SlND:s vidkommande föreslås inte
några utökade beslutsbefogenheter, eftersom de befogenheter som f. n. gäller
enligt ulredaren får anses tillräckliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En förutsättning för att de föreslagna vidgade
beslutsbefogenheterna för AMS skall fä den åsyftade effekten att fler ärenden
än f.n. avgörs pä verksnivå är enligt utredaren att det sker ell utökat samråd
mellan AMS och SIND. FOK:s förslag atl det bildas en central samrådsdelegation
med företrädare för de båda verken innebär dock enligt utredarens uppfattning
en onödig formalisering av samrådet som förlänger handläggningsliderna. Enligt
utredarens mening bör det behövliga samrådet ske under så enkla former som
möjligt och anpassas till behovet i det enskilda fallet. Hur samrådet närmare
skall ske bör enligt utredaren vara en fräga som avgörs av verken själva.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 fråga om FOK:s förslag all EFSU skall avvecklas anmärker
ulredaren att det enligt såväl FOK:s som utredarens förslag förutsätts att
vissa ärenden även fortsättningsvis skall avgöras av regeringen. Enligl utredarens
mening är del inte realistiskt att regeringens beredningsorgan för dessa
ärenden avvecklas. Utredaren avstyrker därför FOK:s förslag i detta hänseende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För egen del vill jag anföra följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>FOK:s förslag att det för samordningen av
uppföljningsärendena vid varje länsstyrelse skall finnas en beredningsgrupp med
företrädare för länsstyrelsen, länsarbetsnämnden, kronofogdemyndigheten och den
regionala utvecklingsfonden motsvarar en ordning som redan tillämpas inom
flera län. Flertalet remissinstanser liksom den särskilda utredaren har
tillstyrkt förslaget. För egen del anser jag liksom dessa organ all den
föreslagna ordningen skapar goda förutsäitningar för en allsidig belysning och
en snabb handläggning av ärendena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag anser vidare förslagel att den rutinmässiga
uppföljningen av stödärendena liksom hittills bör ankomma pä de regionala utvecklingsfonderna.
Denna uppföljning bör omfatta - förutom stöd som beviljats av fonderna själva -
garantier enligt förordningen (1978:507) om industrigarantilån m. m. och
regionalpolitiskt stöd i den omfattning som gäller f. n.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När del gäller FOK:s förslag i övrigt i fräga om länsnivån
delar jag flera utvecklingsfonders och den särskilde utredarens uppfattning atl
utökade myndighetsuppgifter för fonderna skulle kunna rubba deras egentliga
roll som service- och utvecklingsorgan för näringslivet. Jag kan således inte
biträda FOK:s förslag alt fonderna skall vara skyldiga att bistå beredningsgrupperna
i fräga om andra ärenden än sädana som rör slödförelag.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section312>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section313>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>150</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
kan vidare inte biträda förslaget att ge länsstyrelsen utvidgade befogenheter
att besluta i ärenden rörande lokaliseringsstöd. Jag delar i detta hänssende
flera remissinstansers och den särskilde utredarens uppfattning att en
utvidgning av länsstyrelsens beslutsbefogenheter skulle fördröja
handläggningstiderna i sädana ärenden där även andra statliga engagemang är
inblandade liksom att en utvidgning skulle medföra risk för all andra än
regionala intressen inte blir tillräckligt beaktade.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Beträffande samordningen
på den regionala nivån förordar jag sammanfattningsvis att regeringen inhämtar
riksdagens godkännande av alt för uppföljningen av stödärenden och
handläggningen av obeslåndsärenden utformas i huvudsaklig överensstämmelse med
den särskilde utredarens förslag. Det bör ankomma pä regeringen atl besluta om
de närmare formerna för verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Vad slutligen den centrala
nivån beträffar ankommer det pä regeringen atl besluta i dessa frägor. Jag vill
emellertid redan nu anmäla alt jag ansluter mig till FOK:s och den särskilde
utredarens uppfattning att AMS i vissa fall bör få befogenhet att besluta om
eftergift av statens anspråk på grund av lokaliseringsstöd.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Som utredaren anfört är en
förutsältning för att de förordade vidgade beslutsbefogenheterna för AMS skall
fä den åsyftade effekten all fler ärenden än f. n. avgörs pä verksnivå att elt
utökat samråd mellan AMS och SIND kommer lill ständ. Jag kan emellertid i
likhet med flertalet remissinstanser och ulredaren inte biträda FOK:s förslag
att det för detta ändamål bildas en central samrädsdelegalion med företrädare
för de båda verken. Det behövliga samrådet bör som utredaren framhållit ske i
former som verken själva bestämmer. Jag kan slutligen inte heller på skäl som
utredaren anförl ansluta mig till FOK:s förslag alt EFSU skall avskaffas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>12
Vissa frågor rörande skogsindustrin</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
början av år 1976 påbörjades på iniUativ av industridepartementet etl
omfattande utredningsarbele rörande skogsindustrin. Våren 1979 redovisade
industridepartementet en sammanfattning av utredningsarbetet inom det
skogsinustriella området i promemorian (Ds I 1979:5) Skogsindustrin - nuläge
och utvecklingsmöjligheter. Promemorian har remissbehandlats. Som ett
komplement till utredningsarbetet inom det skogsindustriella området hade jag
under åren 1979-80 enskilda överiäggningar med företrädare för såväl företagen
som de anställda inom skogsindustrin.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Under den lågkonjunktur
som drabbade skogsindustrin åren 1977- 1978 kom staten att i flera fall
engagera sig för att bidra till atl lösa de problem som uppstod inom branschen,
framför allt vad gäller sysselsättningen. En rad strukturförändringar
genomfördes. I takt med atl konjunkturläget förbättrades inleddes en gradvis
nedtrappning av de slalliga insatserna.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section314>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section315>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>151</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
bakgrund av erfarenheterna från 1970-talet finns det enligt min mening nu
anledning att närmare precisera statens roll i skogsindustrins
strukturomvandling under 1980-talet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>12.1
Statens roll i skogsindustrins strukturomvandling</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
allmänna riktlinjerna för industripolitiken äger giltighet ocksä för
skogsindustrin. Detta gäller t.ex. stöd i form av finansiering och
riskläck-ning, stöd till forskning och utveckling och stöd lill mindre och
medelstora företag.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Två förhållanden gör
emellertid alt utvecklingen inom skogsindustrin bör följas med särskild
uppmärksamhet - den regionala betydelsen och den begränsade rävamlillgängen.
Det är med utgångspunkt i dessa förhållanden som statens huvudsakliga
uppgifter i skogsindustrins strukturomvandling kan preciseras, nämligen atl</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>främja regional balans,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>främja utbudet av virke.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Angelägenhetsgraden i
ovanstående uppgifter har varierat över tiden. Detsamma gäller de medel som har
använts. Förutom temporära stimulans- och stödåtgärder utgörs de huvudsakliga
medlen av det regionalpolitiska stödet och prövningen enligt 136 a § byggnadslagen
(1947:385 nu gällande lydelse 1976:213) av industriella nyanläggningar och
utvidgningar. Till detta kan man även lägga ägarfunktionen - staten är numera
hel-eller delägare till fyra slora skogsindustriföretag: ASSI, domänverket,
Norrlands Skogsägares Cellulosa AB (Ncb) och Södra Skogsägarna AB -som
tillsammans ulgör en betydelsefull del av den svenska skogsindustrin.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag övergår nu lill att
redogöra för hur jag ser pä behovet av statliga insatser inom de angivna
områdena samt alt ange principer för utformningen av statliga insatser inom
resp. omräde. Dessulom redovisar jag min syn pä frågan om stmklurplaner för
skogsindustrin och rävaruprövningen enligt 136a§ byggnadslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>12.1.1.
Regional balans</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skogsindustrin
har stor belydelse för sysselsättningen i vissa delar av landet. De
regionalpolitiska målsättningarna har därför varit ett viktigt motiv för de
statliga insatser som har vidtagits inom denna bransch. Enligt min uppfattning
kommer de regionala aspekterna att vara utomordentligt betydelsefulla även i
fortsättningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är angeläget att företagen tar på sig etl stort ansvar när det gäller den
regionala balansen. I samband med beslul om nedläggningar bör företagen
medverka till en omställning i socialt acceptabla former. 1 den utsträckning
som företagen inte fullt ul klarar delta föreligger emellertid elt samhällsansvar
att med de instrument som har skapats - regionalpolitiska och arbetsmarknadspolitiska
— söka lösa återstående problem. Även särskilda insat-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section316>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section317>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>152</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ser
därutöver kan i vissa situationer var befogade. Här kan nämnas de insatser som
staten som ägare har gjort. Till grund för de statliga insatserna under senare
år i ASSI, Ncb och Södra Skogsägarna ligger säledes ett ansvar inför de
regionala sysselsättningsfrågorna. Även om dessa insatser enligt min mening har
spelat stor roll för den regionala balansen måste i framtiden - med hänsyn till
det rådande budgetläget - stor restriktivitet iakttas vad gäller statliga
kapitalinsatser säväl inom skogsindustrin som inom andra branscher.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Regionalpolitiskt
motiverade statliga insatser får inle leda lill att strukturomvandlingen
avstannar. Produktionsenheter som inte kan bedömas som livskraftiga mäste på
sikt tas ur drift. Företagens resurser bör i stället inriktas pä enheter som är
lönsamma och utvecklingsbara.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Massa-
och pappersindustrin är en kapilalinlensiv bransch. Detla gäller emellertid
inte i samma utsträckning sågverksindustrin. Det finns mänga exempel på mindre
sågverk som med en enkel produktionsutrustning kan hålla en hög
konkurrenskraft. Sågverk av denna typ återfinns ofta i glesbygder bl.a. i
Norrlands inland. Det ingår som en väsentlig del i skogsindustripolitiken att
på olika sätt bidra till att förslärka och utvidga verksamheten i denna typ av
småskalig industri. Mot denna bakgrund är det intressant att det
utredningsmaterial rörande sågverksindustrin som nyligen har redovisats av
SIND i rapporten (SIND PM 1980: 16) Sågverkens vidareförädling - en
omvärldsanalys ger en ljus bild av sågverksindustrins möjligheler till fortsatt
utveckling bl.a. genom ökad vidareförädling. Promemorian remissbehandlas f. n.
Därefter kommer ställning alt las till behovet av eventuella statliga insatser
inom branschen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>12.1.2
Utbudet av skogsråvara</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
beslutet år 1979 om skogspolitiken uttalade sig riksdagen för elt skogsproduktionsprogram
som skall möjliggöra en årlig bruttoavverkning av ca 75 milj. skogskubikmeter
(m' sk). Med nuvarande skogsindustriella kapacitet skulle ett rävaruutbud av
denna storlek medge ett genomsnittligt kapacitetsutnyttjande i skogsindustrin
pä ca 90%. Under perioden 1973-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1978 motsvarade
skogsindustrins råvaruförbrukning en genomsnittlig brut<br>
toavverkning på ca 72 milj. m sk, en nivä som säledes endast obetydligt<br>
understeg den beräknade, långsiktigt möjliga tillgängen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
åren 1977-1978 genomgick skogsindustrin en djup konjunktursvacka.
Virkesförbrukningen och avverkningarna sjönk påtagligt. När konjunkturläget för
skogsindustrin successivt förbättrades under år</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1979 ökade
emellerUd inte avverkningarna i takt med efterfrågan på virke.<br>
För att stimulera avverkningarna i del goda marknadsläge som skogsindu<br>
strin befann sig i åren 1979 och 1980 beslutade riksdagen om vissa tillfälliga<br>
stimulansåtgärder. Således infördes för är 1979 ett särskill bidrag lill gall<br>
ring av skog på enskilda mindre fastigheter (prop. 1978/79:199, JoU 1978/<br>
79:38, rskr 1978/79:427). Bidraget förlängdes sedermera ytterligare ett</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section318>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section319>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>153</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>halvår
(prop. 1979/80: 101 s. 17, JoU 1979/80:28, rskr 1979/80: 166). Våren</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'>1980<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>beslutade riksdagen vidare om förmånligare regler för insättning på
skogskonto i fråga om skogsintäkter under år 1980 och första hälften av år</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'>1981<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>(prop. 1979/80: 173, SkU 1979/80:58, rskr 1979/80:399). Även den i
huvudsak tekniska omläggning av skogsbeskaltningen som beslutades våren 1979
hade avverkningsstimulerande inslag (prop. 1978/79:204, SkU 1978/79:54, rskr
1978/79:392). En parlamentarisk utredning om virkesförsörjningen (I 1979: 18)
tillsattes 1979. Den har i uppdrag att utreda behovet av statliga ätgärder och
ändringar i beskattningsreglerna för alt påverka utbudet av virkesrävara.
Utredningens förslag väntas under är 1981.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Trots de vidtagna
åtgärderna och trots att virkespriserna höjdes kvarstod problem med
virkesförsörjningen. Under högkonjunklurären 1979 och 1980 hade en
virkesförsörjning motsvarande en årlig brutloavverkning på 70-75 milj. m' sk
krävts för atl induslrin skulle ha kunnat utnyttja kapacitet och marknadsläge
fulll ut. 1 stället beräknas avverkningarna ha stannat vid ca 60 milj. m' sk i
genomsnitt. Mellanskillnaden täcktes till en del genom lageravveckling och ökad
import. Produktionen begränsades dock påtagligt av brist pä virke. Enligt
beräkningar inom industridepartementet gick Sverige miste om exportinkomster
pä totalt 4000 ä 6000 milj. kr. åren 1979- 1980 till följd av virkesbristen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Den nu pågående
konjunkturavmatlningen inom skogsindustrin har reducerat efterfrågan på virke.
Problem med virkesförsörjningen kvarstår dock inom flera företag, vilket i
kombination med del försämrade avsätlningsläget har lett till relativt
omfattande driftsinskränkningar inom framförallt massaindustrin. Om inte
virkesförsörjningsläget förbättras kan en ökad virkesbrist förutses när
konjunkturen förstärks.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Begränsningar
i virkesutbudel fär inte bara effekter i form av lägre aktivitetsnivå i den
svenska ekonomin och förlorade exportintäkter. Den ökade takten i
strukturomvandlingen inom skogsindustrin under de senaste åren kan till viss
del hänföras till virkesbristen. För att undvika kapitalförstöring och
underlätta en socialt acceptabel omställningstakl är det därför angeläget alt
förbättra virkesförsörjningsläget.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Orsakerna till den rådande
obalansen mellan tillgång och efterfrågan på virkesmarknaden har varit föremål
för en omfattande diskussion. Det har bl.a. ifrågasatts om den skogsvärd som
f.n. bedrivs verkligen har den omfattning som fömtsätts i del
skogsproduktionsprogram som riksdagen ställde sig positiv till. Det har också
ifrågasatts om en ärlig avverkning om 75 milj. m sk är samhällsekonomiskt
optimal. En avverkning av den storleksordningen innebär nämligen att
virkesförråden minskar under nägra decennier för att därefter äter öka om
tillräckliga äterväxtätgärder sätts in. Det har hävdats att en nägot lägre
avverkning, som skulle ge en ökning i virkesförråden och därigenom medge en
ännu högre framtid tillväxt och avverkning, skulle vara samhällsekonomiskt
fördelaktigare sett på längre sikt.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section320>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section321>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>154</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vidare har framhållits atl avverkningarna, i förhållande
till tillväxten, är speciellt låga på den del av skogsarealen som ägs av
privata skogsägare. Efter att ha uppvisat en trendmässig uppgång sedan slutet
av 1950-lalet började avverkningsintensiteten inom privatskogsbruket att sjunka
i mitten av 1970-talet. Det finns flera tänkbara förklaringar till denna
utveckling. Förändrade ägarförhållanden torde i mänga fall ha lett till en
minskad bmkningsintensitet. Höjda marginalskatter i kombination med en ökad
inflationstakt kan ha minskal avverkningsbenägenheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dessa förhållanden torde ha bidraget till att göra
virkesutbudel mindre priskänsligt. Detta är elt strukturellt fenomen, dvs. inte
av övergående natur. Statsmakterna mäste därför vara beredda till kraftfulla
ingripanden för alt i etl längre perspektiv maximera de samhällsekonomiska
intäkterna från skogssektorn genom att stimulera lill högre avverkningar inom
ramen för den fastlagda skogspolitiken. De ätgärder som kan bli akluella - bl.
a. förändringar i skogsbeskaltningen - är emellertid komplicerade. Det finns
därför anledning att avvakta virkesförsörjningsutredningens förslag i dessa
frågor innan mera genomgripande åtgärder vidtas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Virkesförsörjningsutredningens förslag lill ålgärder
väntas, som jag tidigare nämnt, föreligga under år 1981. Eventuella åtgärder
som vidtas med anledning av förslagen kan inle väntas fä full effekt förrän
under avverkningssäsongen 1982/83. Regeringen har i avvaktan på utredningen
och dess vidare behandling nyligen lagt fram förslag till ätgärder som i det
korta perspektivet kan förbättra virkesförsörjningen (prop. 1980/81:118 och
prop. 1980/81: 136). Dessa ätgärder innefattar skattelättnader vid försäljning
av rotposter och leveransvirke och ökat stöd till återväxlåtgärder i den inre
zonen av det skogliga stödområdet. Åtgärderna avses finansieras med
skogsvårdsavgiftsmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bakgrunden till åtgärderna är alt det inom stora delar av
skogsbruket inte är lönsamt att avverka trots relativt kraftiga uppgångar i
virkespriserna under åren 1979 och 1980. Av den beräknade, fysiskt möjliga
årsav-verkningen på 75 milj. m sk utgörs enligl vissa beräkningar ca 10 milj.
m' sk av kvantiteter som inte är praktiskt eller - med dagens priser och
kostnader - ekonomiskt tillgängliga för avverkning. En stor del av dessa
kvantiteter återfinns i Norrlands inland. Om dessa kvantiteter kunde göras
tillgängliga för produktion av t.ex. avsalumassa som sedan exporterades skulle
ett årligt nettotillskott till den svenska bytesbalansen på ca 4000 milj. kr.
kunna erhållas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En av orsakerna till den låga lönsamheten vid slutavverkning
i inlandet är det slora avståndet till skogsindustrin. Eftersom denna till
största delen ligger vid kusten blir kostnaderna för virkesiransporterna höga.
Det är angelägel att inlandsvirkets kostnadsnackdel elimineras. Därigenom
skulle virkesutbudet öka och sysselsättningen i inlandsskogsbruket stimuleras.
Mol denna bakgrund är det enligt min mening av storl värde att virkesmarknadens
parter i de prisdiskussioner som har förts har enats om att</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section322>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section323>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>155</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>massavedspriserna i ökad ulslräckning skall fä karaktären
av bilvägspriser. Efter den senaste prisuppgörelsen är därigenom ungefär
hälften av inlandsvirkels transportkostnadsnackdel eliminerad.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En annan
viktig orsak till den låga lönsamheten vid avverkningar inom delar av inlandet
är de - bl. a. pä grund av svära klimatiska förhållanden -små virkesförråden,
som ofta ger mycket små bidrag till äterväxtätgärder. Regeringens förslag om
ett ökat bidrag för äterväxtätgärder har som syfte att möjliggöra ökade
avverkningar. Genom att stödel är geografiskt begränsat uppnäs även en
regionalpolitisk fördel i och med att sysselsällningen i skogsbruket i berörda
regioner stimuleras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>12.2 Strukturplaner</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Omsorgen om den regionala balansen och knappheten pä
skogsråvara har varit några av motiven bakom de krav på olika former av
samhälleliga stmklurplaner och handlingsprogram som har framförts under senare
år. Regeringen har vid fiera tillfällen avvisat krav som innebär att staten tar
pä sig ansvaret för alt fastställa och genomdriva en viss utveckling av branschens
struktur. Det finns flera skäl för delta.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 vårt
ekonomiska system är det företagen som har det huvudsakliga ansvaret för att
industristrukturen utvecklas så att konkurrenskraften successivt stärks. Del
decentraliserade beslutsfattande som marknadsekonomin innebär är enligt min
mening det bästa sättet att säkerställa en konkurrenskraftig industristruktur.
Det kan i detta sammanhang finnas anledning att erinra om att förelagens eget
agerande historiskt har visal sig mycket effektivt i detla avseende. Enligt min
mening bör företagen även i fortsättningen ta på sig detta ansvar genom alt på
egen hand utarbeta struktur-planer eller på något annat sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I en marknadsekonomi styrs företagens beteende i första
hand av den företagsekonomiska lönsamheten. Statsmakterna har å andra sidan den
samhällsekonomiska lönsamheten som riktmärke för sill agerande. Del kan finnas
anledning att påpeka att den förelagsekonomiska lönsamheten ofta - men inte
alltid - är avgörande för den samhällsekonomiska lönsamheten. Detta gäller i
särskill hög grad inom skogsindustrin där företagen genom bl.a.
rävarurestriktionen och den höga kapitalintensiteten tvingas ha ett långsiktigt
perspektiv i sitt agerande. 1 vissa fall kan det emellertid hända atl
resultatet av företagens strukturarbete inte står i överensstämmelse med de
övergripande samhälleliga målsättningarna t.ex. vad gäller den regionala
balansen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Slatsmaklerna kan givetvis inte avhända sig möjligheten
att i sådana situationer med regionalpolitiska och andra befintliga medel
påverka utvecklingen i önskad riktning. Detta kräver en konlinueriig bevakning
av utvecklingen inom branschen. Denna bevakning sker dels inom industridepartementet,
bl.a. genom kontakter med enskilda förelag (genom lokali-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section324>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section325>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>156</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>seringssamrädet) och inom ramen för skogsbranschrådels
arbele. dels inom statens industriverk. Vidare har staten god inblick i
branschens utveckling genom det relativt omfattande statliga ägandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statliga åtgärder för alt påverka förelagens agerande är
emellertid inte detsamma som atl staten utarbetar detaljerade planer fbr
branschens utveckling och sedan genomdriver dessa. En rad invändningar av
säväl praktisk som principiell natur kan riktas mot en sädan ordning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För det första kan själva löftet om en statlig
sturkturplan leda till alt företagens spontana strukturarbete avstannar - ett
stopp för nedläggningar i väntan på en övergripande plan är ju ocksä elt krav
som vanligen framförs. Den fördröjning av strukturomvandlingen som därvid
uppslår kan leda till stora samhällsekonomiska kostnader genom att industrins
förnyelse och konkurrenskraft försvagas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En andra huvudinvändning mot statliga strukturplaner är de
svårigheter som ligger i själva utarbetandet av sädana planer. Här har staten
betydligt sämre kunskap än den som finns hos företagsledningar och de
anställda. Dessutom förekommer en rad avvägningsproblem i samband med de samhällsekonomiska
bedömningar som avses ligga lill grund för strukturplanerna. Även med
strukturplaner kommer nedläggningar av mindre konkurrenskraftiga enheler alt
behöva ske.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En tredje invändning mot samhälleliga strukturplaner är
att slalen saknar medel att genomdriva sådana planer som omfattar även
enskilda företag. Staten saknar t.ex. medel att tvinga enskilda företag att
dra ned sin verksamhel för alt på så sätt få bort en del av en eventuell
överkapacitet inom en bransch. Staten kan inte heller tvinga företag att
genomföra investeringar i strid med företagets egna bedömningar. Skall slalen
ha möjligheter att genomdriva en strukturplan måsle nya styrmedel skapas som
innebär betydande, icke önskvärda, ingrepp i marknadsekonomin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett ytterligare argument mol statliga strukturplaner är
att man blir beroende av en bedömning av marknadsutveckling m. m. En felaktig
bedömning fär därigenom betydligt slörre genomslag än om olika bedömningar
tillåts påverka de beslul som fattas i företagen. Erfarenheterna från
1970-talet belyser svårigheterna att göra riktiga prognoser och riskerna av att
låta en viss bedömning få ett alltför stort genomslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis finner jag således att staten inte bör
ta över ansvaret för struklurutvecklingen inom skogsindustrin. Strukturarbetet
inom branschen sköts bäst av företagen själva i samråd med de anställda. I
vissa fall kan del vara ändamålsenligt atl förelagen gemensamt och i samråd med
de anställda arbetar fram en plan för hur detta skall ske.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statens uppgift bör vara att noga följa utvecklingen inom
branschen med möjlighel att ingripa då företagens agerande tenderar att ge
upphov till en utveckling som inte är önskvärd frän samhällsekonomisk synpunkt.
Jag har inledningsvis i korthet berört vilka styrmedel staten i sädana fall har
till sitt förfogande. Det kan i detta sammanhang finnas anledning att närmare</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section326>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section327>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>157</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>beröra ett av dessa medel - prövningen enligt 136 a §
byggnadslagen av skogsindustriella utbyggnader. Jag förordar atl regeringen
bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag nu har anfört.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>12.3 Råvaruprövningen enligt 136 a § byggnadslagen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hushållningen med iräfiberråvara infördes i mitten av
1970-talel som ny grund för prövning enligt 136 a § byggnadslagen av
nyanläggningar och utvidgningar inom skogsindustrin. Bakgrunden var alt den
snabba utbyggnad av skogsindustrins kapacitet som skedde i början av
1970-lalet hade fört upp den samlade råvaruförbrukningen till en nivå som
motsvarade den årliga skogstillväxlen och alt ylterligare utbyggnadsplaner
förelåg. Genom alt reglera kapacitelshöjande åtgärder och råvaruförbrukning
inom skogsindustrin skulle en långsiktig hushållning med träfiberråvara
främjas och en överelablering med åtföljande kapitalförstöring kunna undvikas.
Det kan konstateras att tillämpningen av 136 a § byggnadslagen i kombination
med en betydande virkesbrisl har lett till att vissa uibyggnadsplaner inle har
realiserats och att vissa andra projekt har begränsats eller skjulils upp.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Situationen
har förändrats påtagligt sedan råvaruprövningen infördes. Utbyggnadstakten inom
de rävamförbrukande delarna av skogsindustrin är förhållandevis låg.
Råvaruförbrukningen vid fullt kapacitetsutnyttjande har t. o. m. minskat något
sedan är 1977. Det finns en utbredd medvetenhet om den restriktion som
virkeslillgängen innebär och del är osannolikt att rävamförbrukande
kapacilelsulbyggnader i större skala skulle påbörjas om regleringen slopades.
Det finns därför enligl min mening anledning alt se över det nuvarande
prövningssyslemet och därvid försöka bedöma behovet av en fortsatt
rävaruprövning. En fråga som därvid är av stor betydelse är skogsråvarans användning
för energiändamål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De kraftiga relativprishöjningarna på olja har gjort det
alltmer attraktivt att använda skogsråvaran som bränsle för atl därigenom
minska oljeförbrukningen. SIND och skogsstyrelsen har pä regeringens uppdrag
utrett konsekvenserna av en utveckling i denna riktning. Resultaten har redovisats
i rapporten (SIND PM 1980:2) Ökad eldning med skogsråvara. 1 rapporten föresläs
att 136 a § byggnadslagen t. v. tillämpas även för eldningsanläggningar i
syfte alt styra träfiberförbrukningen vid dessa anläggningar mot sortiment som
inte är användbara för skogsindustrin. Regeringen har också sedan en tid för
eldningsanläggningar använt den möjlighel till prövning i det enskilda fallet
som finns i 136 a § byggnadslagen. Nyanläggning och utvidgningar av ell lO-tal
eldningsanläggningar har prövats. Tillstånd har i samtliga fall medgivits dock
förknippade med villkor bl.a. om förbrukning av visst slag av iräfiberråvara.
Råvaruvillkoren är emellertid inle i något fall slutligt avgjorda. 1 praktiken
är det självfallet svårt att kontrollera efterlevnaden av villkor av denna lyp.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Pä läng
sikt är enligl min mening prismekanismen del bästa sättet alt fördela
skogsråvaran. Skogsindustrin mäste vara beredd all betala mer för</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section328>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section329>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>158</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>sin
råvara än eldningsanläggningarna, vilka kan nöja sig med enklare sortiment.
Statsmakterna har emellertid en viktig uppgift att fylla genom att stimulera
lill teknikutveckling för att därigenom minska kostnaderna för tillvaratagande
av skogsavfall för eldningsändamäl. Omfattande statligt stöd i detta syfte
lämnas i dag inom ramen för energiforskningsprogrammet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Eldningsanläggningar
baserade pä skogsråvara uppförs idag i vissa fall med statligt, energipolitiskt
motiverat, stöd. Detta gäller bl.a. inom den kommunala sektorn där
utbyggnadstakten f. n. är hög. Denna utveckling kräver enligt min mening ökad
uppmärksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I en
promemoria från bostadsdepartementet (Ds Bo 1980:2) Tillätlighetsprövning av
viss industriell verksamhet m. m. föreslås vissa formella förändringar i den
nuvarande prövningen enligt 136 a S byggnadslagen. Promemorian har
remissbehandlats. Av särskill intrese för skogsindustrin är förslaget atl
utbyggnader av eldningsanläggningar skall genomgå en obligatorisk prövning om
ökningen av träfiberförbrukningen överstiger en viss nivå. Motivet för detta är
alt eldningsanläggningar i detta avseende skall vara jämställda med
skogsindustriella anläggningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
inom bostadsdepartementet genomförda översynen tar inte upp den Övergripande
frågan om det finns ett fortsatt behov av uibyggnadsprövning av
träfiberförbmkande verksamheter. Denna fräga aktualiseras emellertid i vissa
remissvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
min mening bör lämplighelen all använda andra styrmedel än rävaruprövningen
enligt 136 a § byggnadslagen för atl skapa balans mellan de energipolitiska
strävandena att minska oljeförbrukningen och önskemålet om en stabil
virkesförsörjning till skogsindustrin övervägas. Jag tänker här närmast på det
nyligen (prop. 1980/81:49, NU 1980/81: 19, rskr 1980/ 81: 100) inrättade stödet
för ätgärder för att ersätta olja m. m. och samrådsförfarandet enligl den s.
k. fastbränslelagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har erfarit atl chefen för bostadsdepartementet avser föreslå regeringen alt
för riksdagen framlägga förslag belräffande prövningen av träfi-berförbrukande
verksamheter enligl 136 a § byggnadslagen i samband med ställningstagandet till
förslagen i nyss nämnda departementspromemoria.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
kommer i annal sammanhang, efter samråd med statsrådet Petri. att återkomma
till frägan om hur man kan motverka alt industriellt användbar skogsråvara
används för energiändamål.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section330>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:42.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section331>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>159</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>13
Vissa frågor rörande läkemedelsindustrin</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>13.1
Läkemedelsindustrins utveckling</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
ett flertal industripolitiska utredningar publicerade under senare år förordas
en omstrukturering av det svenska näringslivet i riktning mol mer
högteknologisk och kunskapsintensiv verksamhet. Läkemedelsindustrin nämns i
dessa sammanhang ofta som en "framUdsbransch" och ett exempel på en
sådan verksamhet. Det finns därför anledning att söka klarlägga vilka
förväntningar man kan ställa pä branschens utveckling, exportpoten-lial och
sysselsättning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Läkemedelsindustrins
relativa belydelse för den svenska ekonomin är lägre än för flerlalel
OECD-länder. Induslrin sysselsätter i dag ungefär 12000 personer varav ca 8000
inom landet. Produktionens saluvärde uppgick år 1978 lill ca 2800 milj. kr.
Det finns fem större inhemska tillverkande företag: Astra, Fortia, där
Pharmacia ingår, KabiVitrum, Leo och Ferro-san. 1 ett internationellt perspektiv
är de svenska företagen - förutom Astra - små eller mycket små.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Samtliga
svenska läkemedelsföretag arbetar pä hemmamarknaden med elt tämligen brett
produktsortiment som väsentligen kan karakteriseras som standardläkemedel.
Utlandsförsäljningen är däremot koncentrerad till ett fätal egna
originalpreparat, vilka är resultat av en mångårig och intensiv FoU-satsning.
Samtliga svenska företag haren mycket hög FoU-inlensitet (14-20% av
omsättningen).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Svensk
läkemedelsindustri har under lång tid haft en positiv och jämfört med många
andra branscher problemfri utveckling. Dock har läkemedelsproduktionens
saluvärde under perioden 1970-1976 (55 %) inte utvecklats markant snabbare än
för tillverkningsindustrin lolalt (50%). Antalet anställda inom branschen ökade
under samma period med 20% (knappl 1 400 personer) medan sysselsättningen inom
tillverkningsindustrin totalt i stort sett var oförändrad. Efter år 1975 har
underskottet i handelsbalansen pä läkemedelsområdet kunnat minskas lill 80
milj. kr. är 1978.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
kommande utvecklingen beror i hög grad på hur de inhemska läkemedelsföretagen
lyckas pä utlandsmarknaderna. Inte annat än i undantagsfall är det möjligt att
åstadkomma nägon snabbare företagstillväxt enbart pä den begränsade
hemmamarknaden, vilken de svenska företagen dessutom redan täcker till hälften.
Expansionen mäste väsentligen ske genom ökad utlandsförsäljning av egna
originalprodukter. Avgörande för svensk läkemedelsindustris framtid blir
således hur företagen lyckas inom funktionerna FoU och internationell
marknadsföring. Dock är även den svenska industrins hemmamarknadsförsäljning
och lönsamheten i denna för de flesta företagen av slor betydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Läkemedelsindustridelegalionen
(1 1975:9) bedömer atl branschens positiva utveckling kommer atl fortsätta
under i varje fall de närmaste 10-20</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section332>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section333>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>160</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>åren.
I sitt huvudbetänkande (SOU 1980:33) Svensk läkemedelsindustri belyser
delegaUonen i form av elt räkneexempel effekterna på bl. a. sysselsältning och
handelsbalans av en tillväxt inom branschen fram till år 2000 i samma takt som
för perioden 1968-1977.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tillväxttakten
i branschens totala försäljning uppgick under denna period till 7,5% per år,
medan hemmamarknadsförsäljningen ökade med i genomsnitt 5% per år. Förutsatt
samma utvecklingstakt fram till är 2000 kommer den svenska läkemedelsindustrins
totala resp. hemmamarknadsförsäljning vid denna tidpunkt att uppgå tiil resp.
11 000 och 3000 milj. kr. (1977 års priser). Den antagna utvecklingen skulle
innebära att svensk läkemedelsindustri fördubblar sin väridsmarknadsandel Ull
ca 2 %.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
ökade försäljningen kommer dock inte att leda till en proportionell ökning av
sysselsättningen i Sverige. Utlandsexpansionen förutsätter alt företagen bygger
ut försäljningsorganisationerna i utlandet och även i ökad utsträckning
förlägger produktionen där. Delegationen uppskattar att sysselsättningseffekten
av den ökade försäljningen blir 70% av sysselsättningseffekten åren 1970-1977
och att exportens andel av ökningen i ul-landsförsäljningen minskar från 65
till 50%. Under dessa förutsättningar kommer läkemedelsindustrins anställda i
Sverige att öka till 18000 (-1-10000) år 2000 och den totala läkemedelsexporten
Ull 4600 milj. kr. (-1-4000 milj. kr.). Läkemedelsindustridelegationen
understryker slufiigen alt räkneexemplet inte skall ses som en prognos för
läkemedelsindustrins utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Delegationens
huvudbetänkande har remissbehandlats. Av remissinstanserna har endast Svenska
fabriksarbetareförbundet någon mer omfattande kommentar till utredningens
branschbedömning. Fabriksarbetare-förbundet menar att delegaUonen har gjort en
mekanisk trendframskriv-ning, som man kan sätta fiera frågetecken för. Ett
härdare marknadsklimat under 1980-lalet, ökad priskonkurrens, ökat utrymme för
plagiatföretag, försämrad lönsamhet, minskat utrymme för FoU-verksamhet etc.
ger sannolikt en dämpning av expansionen under 1980-talel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
Apotekarsocieteten, som har inkommit med yttrande, har intryck av att den
hittillsvarande utvecklingstendensen har extrapolerats, Apotekarsocieteten
framför dock ingen egen uppfattning om läkemedelsindustrins Ullväxttakt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>13.2
Läkemedelsindustridelegationen - förslag om branschråd</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
januari 1978 beslöt regeringen att läkemedelsindustridelegationen skulle
fortsätta sitt arbete men med delvis ändrade direktiv. 1 tilläggsdirektiven
angavs bl. a. att utgångspunkten för delgationens arbete skulle vara dels att
goda betingelser skall föreligga för en konkurrenskraftig svensk läkemedelsindustri,
dels att bra och sä längt möjligt billiga läkemedel skall stå till förfogande
inom landel. Vidare anfördes atl delgalionen särskilt skulle belysa den svenska
industrins roll i den inhemska läkemedelsförsörjningen</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section334>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section335>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>161</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>samt
undersöka möjligheterna till ell mer utvecklat samarbete mellan industrin och
samhället. Den övergripande målsättningen atl i samhällets regi sammanföra
läkemedelsindustrin borde enligt tilläggsdirektiven inle längre gälla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
sitt huvudbetänkade anför delegationen, som under hösten 1980 avslutade sitt
arbele, atl en generell förstärkning av grundforskningen inom de områden som
läkemedelsindustrin replierar pä är samhällets främsta medel att på sikt gynna
en positiv utveckling av branschen. Delegationen har vidare bedömt det som
angelägel att läkemedelskonlrollen, priskonlrollen och formerna för den
kliniska läkemedelsprövningen utformas med beaktande av dessa funktioners
betydelse för den svenska läkemedelsindustrin.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Delegationen har studerat
möjligheterna atl genom samhällsinsatser resp. närmare samarbete mellan
företagen, särskilt vad gäller FoU och internalionell marknadsföring, stärka
branschens konkurrenskraft. Vidare har elt resonemang förts om tänkbara
effekter av en förändrad företagsstruktur. Delegationens slutsats av dessa
studier är atl det i dagslägel inte finns anledning att föreslå nägra direkta
åtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Delegationen
har i sina överväganden bedömt atl etl direkt samhälleligt inflytande över
läkemedelsindustrins FoU-verksamhet inte är motiverat. Man har vidare mot
bakgrund av bl. a. atl staten genom Industrifonden har fått möjlighet att
stödja speciellt riskfyllda och kapitalkrävande utvecklingsprojekt, inte
heller ansett det motiverat all inrälta en särskild fond för
läkemedelsforskning. Enligt branschen har det nuvarande generella stödet till
företagens forskning verksamt bidragit till den snabba expansionen i
läkemedelsindustrins FoU-verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
sin beskrivning och analys av den svenska läkemedelsförsörjningen konstaterar
delegationen att denna hittills i allt väsenlligt har fungerat väl, och man har
således inte bedömt det som motiverat att föreslå några omedelbara ätgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Delegationen
anser del dock angelägel att branschens utveckling följs och analyseras i ett
fortlöpande samråd mellan samhällel. förelagen och de anställda och att ett
särskilt branschråd bör inrättas för läkemedelsindustrin, I rådet bör behovel
av industripolitiska eller andra samhälleliga ätgärder som främjar branschens
resp. läkemedelsförsörjningens effektivitet och utveckling fortlöpande
analyseras. Speciell vikt bör enligl delegationen läggas vid
informationsutbytet mellan industrin och sjukvårdshuvudmännen angående
industrins FoU-planering.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Rapporten (SOU 1980:33)
Svensk läkemedelsindustri har, som jag tidigare nämnt, remissbehandlats.
Utredningens överväganden och förslag återfinns som bilaga 17 och en
remissammanställning som bilaga 18.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Flertalet
remissinstanser ansluter sig lill ulredningens förslag om inrättande av ett
branschråd för läkemedelsindustrin. SIND anför däremot att chefen för
industridepartementet inte torde ha några svårigheter all samla företrädare för
berörda grupper för diskussioner utan tillgäng lill ett perma-</span></i><i><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>11 Riksdagen 1980181. 1 saml. Nr
130</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section336>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section337>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>162</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>nenl råd. Verkel redovisar att en referensgrupp har
knutits lill en nyligen igångsatt branschutredning om den kemiska sektorn, där
även läkemedelsindustrin ingår. STU anser att de föreslagna uppgifterna för
branschrådet bör kunna lillvarats av existerande organ.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I likhet
med ulredningen och remissopinionen anser jag alt ett kontinuerligt
informationsutbyte mellan berörda intressenter vad gäller läkemedelsindustrin
är av slor vikl. Jag bedömer del emellertid som mindre ändamålsenligt att
inrätla ett särskilt branschråd för detta ändamål. Jag avser att regelbundet
och vid behov sammankalla representanter för i första hand
sjukvårdshuvudmännen, läkemedelsföretagen och de anställda lill gemensamma
diskussioner och samråd. En sådan lösning ger enligt min bedömning en högre
grad av flexibilitet än den elt branschråd kan ge. Jag avser atl vid dessa
tillfällen la upp branschens problem och utvecklingsmöjligheter samt frägor
rörande industrins FoU-planering. Jag kommer dä också alt la upp olika förslag
lill industripolitiskt agerande inom detta omräde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>14 Industripolitikens informationsunderlag och
utredningsbehov</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>14.1 Bakgrund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har tidigare redogjort för industrins strukturella
utveckling och förändring under 1960- och 1970-lalen. Förskjutningarna mellan
olika branscher och produktgrupper har varil betydande under hela efterkrigstiden.
Förklaringen Ull dessa strukturella förändringar ligger i det förhällandet att
fömtsättningarna för olika typer av verksamhet ständigt skiftar. Således
förändras efterfrågan kontinueriigt beroende pä bl.a. ändrade preferenser vid
stigande konsumtionsslandard. Produktionsförutsättningarna päverkas vidare av
teknisk utveckling och förändrade relativpriser för olika produktionsfaktorer.
Analyser av länder-data, utförda inom OECD, visar atl just ändrade
relativpriser ofta spelar en avgörande roll. Skillnaden i pristrender mellan
sektorer och mellan inhemska priser och export- eller imporlpriser är en av de
viktigaste faktorerna bakom industrins strukturella utveckling under senare
tid.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Strukturomvandling
är således en naturlig process som dessutom varit en gmndläggande förutsättning
för välståndsökningen i såväl Sverige som i de flesta andra länder. Det är
ocksä naturligt atl vi även framdeles räknar med en fortsatt omstrukturering av
den svenska industrin. Om del svenska deltagandet i den internalionella
arbetsfördelningen skall bibehållas i nuvarande omfattning krävs att
förändringarna i den internationella konkurrenssituationen möts med anpassning
av den svenska produktionsstrukturen. Omfattningen och hastigheten i denna
omställning är i dagslägel svåra att bedöma. Bl. a. beror detta på slor
osäkerhet i bedömningarna av den internationella efterfrågeutvecklingen och
utvecklingen av den inter-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section338>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section339>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>163</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>nationella handeln. Del sistnämnda hänger bl.a. samman med
att flertalet industriländer har utsatts för etl ökat tryck pä bytesbalansen
och vidtagit olika åtgärder för att korrigera delta. Myckel talar för alt
OECD-området som helhet, de närmaste åren framöver, kommer alt präglas av en
restriktiv politik. Samtidigt har man att vänta alt kraftfulla insatser kommer
all göras för atl främja industriländernas produklions- och produktivitetsutveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Produktutveckling, produktanpassning och utveckling av
produktionstekniken kommer att gå snabbare samtidigt som kostnaderna för alt
genomföra förändringar ökar i förhållande till dagsläget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som jag ser del blir en viktig konsekvens av denna
framtidsbild all företagen kommer att få arbeta i en mer osäker och riskfylld
konkurrenssituation. Osäkerheten inför långsikliga beslul blir slörre samtidigt
som man måste bygga upp en beredskap som möjliggör relativt snabba anpassningar
lill förändringar i eftertrågemönslret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad som nu sagts om företagens planeringssituation gäller
i än högre grad samhället. Speciella krav mäste ställas på kunskapsunderlaget
för närings- och industripoliliska beslut. En viktig uppgift för den offensiva
industripolitiken blir, som jag tidigare framhållit, alt underlätta strukturanpassningen
och att mildra påfrestningarna i dess spår. Detta kräver ell beslutsunderlag
som möjliggör att relevanta ätgärder kan förberedas och genomföras i god tid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frägan om industripolitikens informationsunderiag har
utretts. Regeringen bemyndigade den 14 juni 1979 chefen för
industridepartementet att utse en särskild utredare med uppgift att analysera
behovet av etl förbättrat informationsunderlag (Dir. 1979:67). 1 uppdraget
ingick att utreda samhällets behov av kunskap om den industriella utvecklingen,
de former i vilka sådan kunskap produceras och de sätt på vilka den används av
dem som är inblandade i och berörs av det industripolitiska skeendet. Utredningen
antog namnet KlPl-ulredningen. I juni 1980 överlämnade utredaren betänkandet
(Ds 1 1980: 17) Att utveckla en långsiktig industripolitik. Betänkandet har
remissbehandlats. En sammanfattning av betänkandet och en remissammanställning
har fogats till protokollet i detta ärende som bilaga 19 och bilaga 20. Jag
övergår nu till en genomgång av utredningens centrala problemområden och
förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>14.2 KIPI-utredningen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En utgångspunkt för KIPI-utredningen är den förväntade
ekonomiska och sociala miljön på 1980-talel. Det är denna miljö som bestämmer
kraven på kunskapsbas och informationsunderiag. Den industripolitiska miljön
har därvid delats in i tre delar, nämligen internationella förhållanden,
svenska förhållanden samt som konsekvens av detta exempel pä krav som kan
ställas pä industripolitiken från skilda grupper i samhället.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section340>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section341>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>164</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som exempel pä internationella förhållanden nämner
utredningen en fortsatt internationalisering av världsekonomin, med ökad
konkurrens frän nya industriländer i u-världen samt skärpt konkurrens mellan
gamla i-länder. Vidare uppmärksammas tendenserna lill protektionism i
i-världen, ofta i nya och komplexa former. Andra kännetecken pä 1980-talels ekonomiska
och sociala miljö som utredningen bl. a. nämner är samarbete mellan stater och
företag saml direkt mellan stater i industriella frågor, en snabb teknologisk
utveckling och snabb global spridning av teknik samt atl u-länderna ökar i
betydelse som marknader och som producenter av industrivaror.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bland de specifikt svenska förhållanden som ulredningen
tar upp vill jag nämna kravet pä fortsatt hög materiell standard, ekonomisk
tillväxt och full sysselsättning, krav pä geografisk spridning av den industriella
verksamheten m.m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen tar också upp de direkta krav pä den svenska
industripolitiken som kan komma att ställas. Bl.a. framhålls kravet pä att
industrisektorn skall byggas ut, krav på slöd till nedläggningshotade
branscher och företag, och krav på stimulans av tillväxtbranscher och -företag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen identifierar också kravet pä alt skapa klarhet
i "spelreglerna" för industripolitiken och på beslutsformerna.
Därigenom minimeras risken för kortsiktiga inoptimala lösningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En annan viktig utgångspunkt för KIPI är beskrivningen av
1980-lalets industripolitik i fyra olika modeller. Beskrivningen klargör hur
behovet av kunskapsbildning och informationsunderiag i industripolitiska sammanhang
beror av strategisk inriktning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>"Marknadsstrategin"
litar främst lill marknadslösningar, dvs. lill marknadsekonomins
självreglerande förmåga och företagens förmåga alt göra bättre bedömningar av
marknader, produktionskostnader och teknologier än politiker och myndigheler.
En sädan politik arbetar för att undanröja hinder för marknadslösningar och
konkurrens, på att förbättra informationsflödet till och mellan företag,
organisationer, individer, myndigheler etc. för decentraliserande beslul, på
atl skapa motivation för ekonomisk effektivitet på individnivå. Statens roll
blir i första hand miljöskapande, politiken generell och behovet av detaljerad
information för statliga industripolitiska beslut litet. Därmed läggs stor
vikt vid korrekt och aktuell information om den allmänna ekonomiska
utvecklingen. Direkt stöd till företag begränsas till viss hjälp till mindre
företag samt generelll stöd till forskning och utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Pick the winner-strategin" utgär frän att
Sverige snabbt mäste nå framgång pä världsmarknaderna för att lösa sina
problem. Del är nödvändigl att aktivt satsa på de utvecklingsbara storföretag
vi redan har och att pä längre sikt utveckla nya verksamheter. "Pick the
winners" är etl nyckelbegrepp. Denna långsiktiga, nationella strategi kan
företagen inte genomföra ensamma, utan staten mäste medverka aktivt genom
urvalsbe-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section342>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section343>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>165</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>slut, offensivt stöd och andra slag av finansiella
insatser. Branscher som skall krympas och branscher som skall expandera måsle
identifieras, och en långsiktig strategi för att genomföra politiken måste
utvecklas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna strategi baseras på uppfattningen atl
marknadslösningar är otillräckliga. Större eller mindre inslag av den finns i
mänga industriländer. Den rymmer betydande selektiva inslag med stora krav på
slalliga utgifter och detaljerad strategisk och operaliv information. Den
ställer slora krav på industriell erfarenhet hos handläggare/beslutsfattare och
på väl upparbetade kanaler för informell kommunikation ofta i muntlig form
mellan industriledare och industripolitiker. Värdering av genomförda åtgärder
samt av den nationella industriella strategin blir också en viklig uppgift.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Upphandlingsstraiegin" har likheter med den
föregående eftersom den förutsätter aktivt statligt dellagande för atl bygga
upp ny industri. Emellertid är utgångpunkten här eftersatta samhälleliga behov
i stället för exportmarknaderna. Industrin anlas själv kunna beslula om hur den
skall expandera på exportmarknaderna, givet all industripolitiken i slorl
inriklas som i marknadsstrategin. Däremot kan enskilda industriföretag inte genomföra
infrastrukturella projekt av betydelse för hela landets ekonomi. Denna politik
är alltså mer nationellt inriktad än pick the winner-strategin vad de selektiva
och offensiva ingreppen beträffar. Den är vidare inte nödvändigtvis inriktad enbart
på industriell verksamhet. Statliga insatser definieras och subventioneras frän
efterfrågesidan snarare än från utbudssidan. Utgångspunkten är att del är
slalens roll att definiera, samordna, beställa och åtminstone delvis finansiera
ell antal "nationella storprojekt" med starka inslag av allmänna
nyttigheler och med slora potentiella spridningseffekter. Exempel på områden
som kunde vara tänkbara för sädana projekt är energi, iransportsyslem,
utbildning, den yttre och den inre miljön, citysanering och utbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Upphandlingsstrategin är självfallet utpräglat selektiv
och kräver omfattande kunskap om komplicerade förhållanden och omfattande
strategisk information, fastän av annal slag än i pick the winner-strategin. Pä
det operativa planet uppslår informationsbehov som liknar ett företags eller en
huvudentreprenörs, eftersom slalens roll här kan bli projekladminislre-rande.
Upphandlingsstraiegin är emellertid på ell mer uttalat säll än den föregående
endasi ell komplement, och då främsl lill marknadsstrategin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Småskalighetsstrategin" tar sin utgångspunkt i
kravet pä decentralisering och smäskalighel. Uppbyggnaden av självförsörjande
industriregioner stimuleras. De geografiska och förelagsmässiga
koncentrations-processerna motverkas. Koncernupplösningar och
företagsbildningar uppmuntras. Nationella lösningar föredras. Teknik pä t.ex.
dataområdet som gynnar smäskalighet och geografisk spridning stimuleras. En
sädan politik kan innehålla inslag av både generella och selektiva medel. Den
ställer kanske mindre krav på kunskap och information pä central nivä än de två
föregäende. 1 gengäld lägger den ökad tyngd på den regionala industripoli-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section344>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section345>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>166</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>tiken. Den nationella industripolitiken måste emellertid
innebära principer för och beslut om fördelning av resurser på regioner, vilket
kräver analys av både strategiskt och operativt slag. För det andra innebär
ambitionen atl skapa och upprätthålla självförsörjande regioner all staten
måste ingripa om och när regionerna misslyckas alt själva genomföra en sådan
utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>KIPI konstaterar att praktisk industripolitik under
1980-talet kommer all inrymma inslag från flera av dessa fyra strategier eller
från samtliga. Man framhåller alt en grund för industripolitiken bör vara alt
upprätthålla och förstärka fungerande marknader för slutprodukter och
produktionsfaktorer. Staten bör därför undanröja hinder och motverka monopol
pä dessa marknader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen menar atl marknadsstrategin är önskvärd för
den stora del av induslrin som inte har akuta problem och som inle står inför
expansion pä hell nya områden. Man konstaterar ocksä att en defensiv
industripolitik som underlättar nedskärning och avveckling av vissa företag
inle kan undvikas. Den bör dock arbeta med ett längre tidsperspektiv än i dag, så
att potentiella problemområden identifieras tidigt och så all metoden all möta
problemen kan övervägas omsorgsfullt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Pick the winner-strategin bör enligt utredningen användas
med försiktighet. Den förutsätter att det är möjligt all centralt välja avgränsade
branscher, produkter, marknader och företag som gär ljusa eller mörka framlider
till mötes. Tanken på en central planering av industristrukturen stämmer dåligt
med kunskapen om hur komplexa system bäsl förhäller sig till en snabbt
föränderlig omgivning. Pick the winner-strategin kan ocksä innebära en risk för
atl kortsiktiga och partsmässiga hänsyn lätt kan komma alt dominera över
långsikliga och nationella intressen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens slutsatser beträffande Industripolitikens
kunskaps- och informationsunderlag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>KlPLs analys av den framtida miljön för svensk
industripolitik och av möjliga industripolitiska inriktningar leder till
följande slutsatser belräffande kunskaps- och informationsunderlagel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>—<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det viktigaste är atl skapa former
för en successiv utveckling av bättre kunskaper om industriella utvecklings-
och förändringsprocesser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>—<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Industripolitiken bör inle läsas
till givna scenarier för den globala eller svenska ekonomiska utvecklingen,
eftersom osäkerheten är för stor för alt sådana anlaganden skall kunna läggas
till grund för handlande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>—<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Korrekt och aktuell information om
det allmänna ekonomiska läget och om effekterna av ekonomisk-politiska åtgärder
är viktigare än mer specifik information om enstaka branscher och företag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>—<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Återinföringsinformation om
effekterna av industripoliliska ätgärder bör insamlas inte minst vad avser
långsiktiga, indirekta samt oönskade effekter.</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section346>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section347>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>167</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>—<span
style='font-family:Verdana'>Det strategiska industripolitiska
informationsinsamlandel och spridandet bör förstärkas vad avser bevakningen av
andra länder. Detta bör ske i syfte att främst identifiera problemområden inom
svensk industri. Sannolikheten atl finna nya, av industrin icke upptäckta
möjligheter är inte särskilt stor. Bevakningen bör inriktas mot handelspolitik,
utvecklingsstrategier och planerad kapacitetsuppbyggnad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>—<span
style='font-family:Verdana'>För den offensiva industripolitiken behövs främst
information om infrastrukturella hinder för utveckling samt om eftersatta
samhällsbehov. När nationella mobiliserande projekt satts igång bör de drivas
ungefär som i elt företag, med påföljande konsekvenser för informationsbehoven.
Närmare specificering av dem bör överlåtas åt ledningen av projekten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>—<span
style='font-family:Verdana'>Information är etl viktigt industripolitiskt medel
för alt stimulera utveckling av mindre företag. Främst bör information om
leknisk utveckling och tekniska genombrott, inle minst utländska sädana, samt
om exportmöjligheter stödjas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
förslag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>KlPI-utredningens
förslag präglas av den uppfattningen att det inle finns nägon optimal
organisalionsstmktur på det industripolitiska området vare sig pä kort eller
läng sikl. Man menar atl en större öppenhet när det gäller organisatoriska
lösningar är önskvärd. Olika organisatoriska lösningar bör därför betraktas som
experiment och därvid få karaktären av provisorium. Utfallet bör sedan
utvärderas sä att erfarenheterna kan analyseras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
konkrela förslag rör forskning i industripolitiska frågor, förslag som är
avsedda alt förstärka den internationella bevakningen av industripolitisk
information. Vidare framläggs förslag till hur samråd, dialog och debatt skall
stimuleras. Ulredaren föreslär slutligen atl ell nytt organ. Expertgruppen för
industripolitisk utveckling (EIU), inrättas. Motivet till inrättandet av EIU
är att den utveckling och förändring av industripolitiken som enligt utredaren
bör eftersträvas inle kan genomföras tillräckligt snabbt av existerande organ.
En viktig uppgift för EIU skulle därför vara att initiera och stimulera
förändringsprocesser. Utredaren föreslår att EIU skall arbeta som en kommitté
under industridepartementet, men ha en uttalad självständighet gentemot detta.
Till expertgruppens viktigaste uppgifter hör enligt förslaget att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>—<span
style='font-family:Verdana'>tjäna som kvalificerad diskussionspartner äl
industridepartementet men också åt andra organ på området</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>—<span
style='font-family:Verdana'>bidra till atl olika aktörer fär överblick över
industripolitisk debatt, forskning och utredningsverksamhet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'>—<span
style='font-family:Verdana'>stimulera långsiktigt tänkande kring industriell
och industripolitisk verksamhet genom atl medverka till tanke- och
kunskapsutbyte mellan olika aktörer</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section348>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section349>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>168</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>—<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>initiera industripolitisk
forsknings- och utredningsverksamhet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>—<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>bidra till att forsknings-,
utrednings- och annan informationsverksamhet av industripolitiskt intresse
sammanställs, tolkas och kommer till användning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>—<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>bidra Ull kritisk granskning och
diskussion av den förda industripolitiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ElU skall således, enligl utredningen, medverka till alt
öka kunskapen och intresset i industriella och industripolitiska frågor. Ett
viktigt sätt att uppnå delta är att initiera och arrangera debatter,
konferenser etc. med medverkan från myndigheter, organ, intressegrupper och
andra som deltar i den industripolitiska utvecklingsprocessen. Även massmedia
är en viktig målgrupp. En annan tänkbar arbetsform är atl vid lämpliga
tillfällen arrangera hearings - gärna offentliga - med viktiga
industripolitiska aktörer. Utgivning av kortare rapporter som försöker
sammanfatta, tolka och i praktiska termer dra slutsatser av ofta
svårtillgängligt utrednings- och forskningsmaterial är en annan lämplig arbetsform.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>14.3 Vissa frågor rörande informationsunderlaget för den
långsiktiga industripolitiken</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I likhet med flertalet remissinstanser anser jag alt KIPI
har genomfört en pä ett principiellt plan, intressant analys av
industripolitikens informationsunderlag. Jag finner det naturligt alt i en
studie av ifrågavarande typ utgå från en uppfattning om den ekonomiska och
sociala miljö som industrin kan komma att fungera i under 1980-talel. En annan
viklig ansats som ulredningen har är redogörelsen för hur behovet av
industripolitisk kunskapsbildning och informationsunderiag beror pä vilken
industripolitisk strategi som väljs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den inriktning på den långsikliga offensiva
industripolitik som jag förespråkar kommer i många stycken att slälla krav pä
sädana förbättringar av kunskapsunderlaget som förespråkas av KIPI. I likhel
med ulredningen bedömer jag att vår bevakning av andra länder och ländergrupper
bör förstärkas. Bevakningen bör därvid inriktas bl.a. mot industripolitik, ekonomisk
politik, handelspolitik, utvecklingsstrategier och planerad kapacitetsutveckling.
Återföringsinformation om verkningarna för industrin av åtgärder inom olika
polilikområden bör insamlas och analyseras. Vidare bör information om tekniska
genombrott, tillämpningsområden för ny teknik och intressanta
exporlmöjligheler insamlas och spridas. Jag anser detta särskilt viktigt
eftersom denna typ av information är ett viktigt planerings-och
strategiunderlag för såväl samhälle som näringsliv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller den organisatoriska ram som skall
möjliggöra detla föreslär KIPI, som jag nyss har nämnt, bl. a. att en
expertgrupp för industripo-liUsk utveckling (EIU) bildas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Flertalet remissinsianser ställer sig iveksamma eller
avvisande till EIU.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section350>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section351>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>169</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Dessa
menar bl.a. atl huvuddelen av de tilltänkta uppgifterna på ell naturligt sätl
ingär i industridepartementets uppgifter eller alt de i viss utsträckning kan
tilldelas det till induslrideparlemenlel knutna näringspolitiska rådet. Jag
delar remissinstansernas inställning på denna punkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
alt bäst uppfylla kravet på flexibilitet och koppling mellan olika
politikområden bedömer jag att en verksamhet av ifrågavarande slag bör byggas
upp inom industridepartementet och i samarbete med de till departementet
knutna samrådsorganen, särskill näringspolitiska rådet. Arbetet avses
koordineras i ett struktursekretariat, som skall ha lill uppgift att i ett
internationellt perspektiv arbeta med frågor av belydelse för industrins
långsikliga strukturella utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>15
Mineralpolitisk verksorganisation</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
livskraftig gruv- och mineralindustri med god konkurrenskraft är viktig för
svenskt näringsliv. Förutom försörjningstrygghet i fråga om vissa metaller
erbjuder den sysselsättning i glesbygden. Den har regionalt och lokalt stor
betydelse i samhällsekonomin. Den har ocksä betydelse för verkstadsindustrin.
Den svenska gruvutruslningsindustrins utveckling sammanhänger till stor del med
gruvindustrins utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Gruvindustrin
har under senare är fält möta en härdare internationell konkurrens. På
järnmalmssidan har della medfört försämrad lönsamhet. LKAB:s svårigheter är väl
kända liksom problemen för den mellansvenska gruvindustrin. Förutsättningarna
är bättre för sulfidmalmsgruvorna. Här är dock minskande malmreserver ett hot.
Utvinning av induslrimineral och legeringsmetaller har haft en begränsad
omfattning i Sverige trots att vär import är betydande. Dessa områden väntas
dock pä sikl bli intressanta för gruvindustrin. Det finns goda möjligheler till
betydande fynd i Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
omfattande utredningsverksamhet på mineralområdet har bedrivits de senaste
åren. Mineralpolitiska utredningen (MPU) överlämnade år 1977 deibetänkandet
(SOU 1977:75) Industrimineral. Den publicerade under åren 1978-1979 rapporter
om malmtillgångar och prospektering, forskning och utveckling inom svensk
mineralindustri samt miljöpåverkan och återställning vid mineralutvinning.
Genom delbetänkandet (SOU 1979:40) Malmer och metaller fullgjorde ulredningen
sin första uppgift alt utarbeta långsiktiga prognoser över Sveriges försörjning
med mineraliska ämnen för tiden till år 2000. MPU hade också till uppgift atl
på grundval av de gjorda prognoserna överväga om en ändrad inriktning eller
utformning av mineralpolitiken är motiverad med hänsyn till samhällets
långsiktiga behov. I sitt slutbetänkande (SOU 1980:12) Mineralpolitik
redovisade ulredningen sina slutsatser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>MPU:s
betänkanden har under hösten 1980 remissbehandlats. Dess förslag bereds f.n.
inom regeringskansliet. Jag vill dock redan nu ta upp</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section352>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section353>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>170</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>frågan om mineralpolitisk verksorganisaiion mot bakgrund
av dels remissyttrandena över MPU:s förslag, dels behovel av atl effektivisera
prospekteringsverksamheten i landel. Frågan om den slalliga prospekteringens
organisation, och samverkan mellan olika prospekteringsorganisationer, tas upp
även i motioner vid innevarande riksmöte.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den
nuvarande verksorganisationen på mineralområdet fastställdes av riksdagen år
1973 (prop. 1973:41, NU 1973:54, rskr 1973:225) och år 1974 (prop, 1974:60, NU
1974:23, rskr 1974:152).</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>SIND är
central förvaltningsmyndighet bl.a. för ärenden rörande mineralhantering.
Verket gör utredningar på det mineralpolitiska området saml handlägger ärenden
och utövar tillsyn enligt minerallagstiftningen och enligt lagstiftningen om
kontinenlalsockeln. 1 uppgifterna ingår även att bereda ärenden åt nämnden för
statens gruvegendom (NSG) samt atl biträda nämnden vid verkställigheten av dess
beslut. NSG förvallar statens mineralfyndigheter och annan gruvegendom som
tillhör staten. I NSG:s uppgifter ingär även att utöka statens gruvegendom
genom t. ex. prospektering där så är lämpligt.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Statens
industriverk är chefsmyndighet för bergsstaten som är den regionala statliga
organisationen för ärenden rörande bergshantering och därmed sammanhängande frägor.
Den är organiserad pä tvä bergmästar-distrikt med kontor i Falun resp. Luleå. 1
bergsstatens uppgifter ingär alt handlägga ärenden om förvärv och försvar av
gruvrättigheter, atl anvisa områden för gruvarbete och alt utöva leknisk
inspektion och tillsyn av gruvfyndigheler.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sveriges
geologiska undersökning är cenlral förvaltningsmyndighet för ärenden om landets
geologiska beskaffenhet. Verket utför allmän geologisk kartering saml bedriver
informations- och dokumentationsverksamhet på del geologiska området. Denna
verksamhel är anslagsfinansierad. Verket kan även på uppdrag uppsöka och
undersöka förekomster av tekniskt användbara mineral, bergarter och jordarter
samt grundvatten. Denna verksamhel bekostas av uppdragsgivaren. SGU:s siörsta
uppdragsgivare är NSG.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt min
uppfattning har förutsättningarna för myndighelsorganisationen inom
mineralsektorn i åtskilliga stycken förändrats sedan den nuvarande ordningen
antogs. Som exempel kan nämnas att medlen till statens prospektering genom NSG
har mer än trefaldigals på fem år. För budgetåret 1981/82 har drygt 72 milj.
kr. beräknats (prop. 1980/81: 100, bil. 17). SGU:s uppdragsverksamhet har haft
en liknande utveckling inom områdena prospektering och leknisk geologi. Dessa
verksamheter beräknas budgetåret 1981/82 omsätta ca 122 milj. kr. Kartering
samt information och dokumentation beräknas samtidigt omsätta ca 36 milj. kr.
Antalet anställda pä SGU har ökat med ca 200 till 780 personer under
motsvarande femårsperiod. Denna tillväxt har medfört att kompetensen har
fördjupats dch breddats. Omlokaliseringen av SGU till Uppsala och Luleå har
medfört att</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section354>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section355>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>171</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>resurserna för uppdragsverksamheten i huvudsak har
lokaliserats lill Luleå och Mala medan resurserna för karlering och annan
anslagsfinansierad verksamhet har placerats i Uppsala. Trots expansionen har
inga förändringar av organisationen vid SGU hittills gjorts. Detla har medfört
svårigheter att överblicka verksamheten. Genomförda utredningar visar pä ell
stort behov av alt organisera om SGU, så atl den bättre kan möta de krav som
den alltmer dominerande affärsverksamheten ställer på organisationen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>MPU framhåller i sitt slutbetänkande att de
industripoliliska insatserna inom mineralomrädet bör förstärkas. Vidare bör
industripoliliska och handelspolitiska överväganden i slörre utsträckning än
nu ske samordnat inom detta omräde. Enligt MPU bör även forsknings- och
utvecklingsinsatser samordnas närmare med industripolitiken pä området.
Möjlighelerna att ge information om rävarutillgäng och utnyttjande bör ökas.
Antalet bergmäs-tardislrikt föresläs bli utökade till fyra för alt förbättra
förulsältningarna för tätare kontakter med kommuner och länsstyrelser, och
underlätta den regionala bevakningen av mineralsektorn. MPU anser att behovet
av s. k. länsgeologer därmed minskar. Samarbetet mellan
prospekteringsorganisa-tionerna bör förbättras och ges fastare former. MPU
föreslår att etl pro-spekteringsräd inrättas. 1 detta bör ingå representanter
för statliga myndigheter, företag och fackliga organisationer. Gränsdragningen
mellan statens affärsverksamhet och myndighetsutövning bör ocksä göras klarare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med dessa utgångspunkter har MPU i fråga om
myndighetsorganisationen föreslagit följande:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>NSG bör överta
större delen av myndighetsuppgifterna på mineralomrädet och byta namn till
bergskollegium.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>SIND bör
behålla tillsynsuppgifterna. Inom bergsstaten bör antalet bergmästardislrikl
ökas från två till fyra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För SGU
föresläs inga organisationsförändringar men en klarare gränsdragning bör göras
mellan uppdragsverksamheten och SGU:s övriga uppgifter. Ett geodataregister bör
upprättas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En sammanfattning av ulredningens överväganden i denna
fräga återfinns som bilaga 21 och en sammanfattning över remissyttrandena i de
delfrågor, som jag tar upp nu, som bilaga 22.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Remissinstanserna
är på flera punkter kritiska mol förslaget att inrätta ett bergskollegium.
Flera remissinstanser, däribland statskontoret, riksrevisionsverket, statens
naturvårdsverk, kommerskoUegium, överstyrelsen för ekonomiskt försvar, statens
industriverk, styrelsen för leknisk utveckling, IVA, Sveriges Industriförbund,
Svenska Arbetsgivareföreningen, Svenska Handelskammarförbundet, Sveriges
Civilingenjörsförbund, Svenska Metallindustriarbetareförbundei, SALF och
Statsföretag AB avslyrker förslaget. Nägra remissinstanser bl.a. RRV,
kommerskoUegium, SIND, STU, IVA, Svenska Handelskammurförbimdet. SAF, LO,
Svenska Metallindustriarbetareförbundet och flera länsstyrelser pekar på
riskerna</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section356>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section357>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>172</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>med atl avskärma bedömningarna av en sektors utveckling
frän andra sektorers. Industri- och handelspolitiska insatser bör enligt dessa
instanser bedömas av branschövergripande organ. Positiva till förslaget atl
inrätta bergskollegium är bl.a. SGU, länsslyrelserna i Kalmar, Blekinge, Kristianstad,
Malmöhus, Kopparbergs, Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län samt
TCO.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statskontoret efterlyser en fördjupad ekonomisk analys och
anser inle att utredningen har visat tillräckligt starka skäl för att motivera
de organisatoriska förändringar som föresläs. Statskontoret påpekar ocksä att
organisationsförslaget innebär att en och samma organisation skulle fä uppgiften
att vara förvaltare av statens gruvegendom och samtidigt ha vissa
myndighetsfunktioner, t.ex. finansiering och styrning av forskning och
utveckling och prospektering. Denna blandning av funktioner anser statskontoret
vara olämplig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ö£T delar inte MPU:s uppfattning om behovet av en ny
myndighet ulan bedömer del möjligt att inom nu befintliga verk lösa de
uppgifter MPU vill ålägga ett bergskollegium. Den funktionsinriktade
verksorganisation som nu finns skulle allvarligt störas om näringsorienlerade
verk med uppgifter enligt MPU:s förslag började inrättas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SIND anser det vara av fundamentalt intresse atl
industri-, regional-, forskningspolitiska och andra insatser från slalens sida
inom mineralsektorn vägs mot liknande behov i andra industrisektorer. En sädan
avvägning sker naturligtvis inom regeringen och dess kansli och i riksdagen.
Industriverket vill emellertid starkt understryka vikten av atl en sådan
avvägning och en samordning av verksamheter riktade till olika delar av
induslrin sker även på myndighetsplanet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>LO anser att det finns påtagliga risker med alt bryta ut
de industripolitiska frågorna kring gruvor och gruvindustrin från den
myndighel som hanterar de industripoliliska frågorna i övrigl. LO påpekar
också all en lösning av de långsiktiga sysselsättningsproblemen och
regionalpolitiska problem som gruvindustrins situation aktualiserar sannolikt
förutsätter omfattande insatser också inom andra branscher, vilkel snarare
talar för behov av bättre samordning. Mot detta skall vägas de fördelar som
ulredningen anser den föreslagna organisationen skulle ha från ren
mineralpolitisk synpunkt. Eftersom det enligt LO är svårt att bedöma dessa pä
grundval av utredningens analys avstår LO frän att närmare ta ställning till
ulredningens organisalionsförslag, men vill dock starkt ifrågasätta den
passiva roll nuvarande NSG skulle få i den föreslagna organisationen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska Gruvindustriarbetareförbundet föreslär att ett
statens mineralverk inrättas. Verkel föreslås ansvara för samhällets samlade
insatser på gruv- och mineralområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beträffande SGU:s organisation och uppgifter framhåller
fiera remissinstanser, däribland högskolan I Luleå, Kungl. Vetenskapsakademin
och LKAB att en uppdelning bör övervägas så att en mer eller mindre fristående
organisation för uppdragsverksamhet bildas.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section358>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section359>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>173</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SIND anser att SGU:s prospekleringsdel och även
laboratoriet vid den geokemiska byrån bör få självständig ställning som
resultatenheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>IVA, länsstyrelserna i Jämtlands och Norrbottens län.
Statsföretag och LO vill atl förutsättningarna skall prövas för alt sammanföra
delar av SGU:s, LKAB:s och Bolidens prospekteringsenheter till en gemensam
organisation.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Även NSG,
Sveriges Industriförbund, SAF, Svenska Handelskammarförbundet, Boliden AB och
Svenska Gruvindustriarbeiarejörbundet anser att SGU:s organisationsstruktur bör
ses över.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt min bedömning finns det skäl att. mot bakgrund av
vad jag tidigare har sagt om ändrade förutsättningar för
myndighetsorganisationen och vad MPU föreslår, ändra myndighetsorganisationen.
Jag delar MPU:s uppfattning att råvarufrågoma har blivit alltmer
betydelsefulla. Myndighelsorganisationen på området bör anpassas till de
ändrade förutsättningarna. Jag är dock inte beredd att föreslå bildandet av en
sektormyndighet med etl så brett ansvarsområde som MPU förutsätter. I likhet
med nyss nämnda remissinstanser anser jag att allmänna näringspolitiska och handelspolitiska
insatser bör bedömas av branschövergripande organ. Enligt min uppfattning finns
det ocksä, som fiera remissinsianser påpekar, skäl att ändra SGU:s
organisation. Utredningarna som föregick organisationsbeslutet år 1974 pekade
pä möjlighelen att göra SGU till mineralpolitisk myndighet och bilda en
särskild organisation för prospektering och egendomsförvaltning. Detta förslag
avvisades dock bl. a. pä grund av atl kompetens och andra resurser pä
geoomrädet skulle behöva delas upp och pä det sättet försvagas. Sedan år 1974
har emellertid, som jag tidigare anfört, förutsättningarna i mänga avseenden
ändrats. Bl. a. har SGU:s kompetens inom uppdragsområdena breddats och
fördjupals. En delning är möjlig atl genomföra utan att de olika
kompetensområdena splittras eller blir alltför små.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utvecklingen på rävaruomrädet synes gä mol all
råvarufrågoma får ökad betydelse. Del är mol den bakgrunden angelägel atl
sammanföra olika kompetenser och verksamheter på området. Kartläggningen av inhemska
naturtillgångar, prognos- och utredningsarbete samt tillämpning av vissa lagar
som reglerar utnyttjandet av mineraltillgångarna bör sålunda utföras av samma
myndighel. En sädan organisationsförändring skulle innebära att SGU:s
anslagsfinansierade verksamhel - kartering samt information och dokumentation
avseende landets geologiska beskaffenhet -skulle sammanföras med
industriverkels mineralbyrä. Enligl min uppfattning bör dock, såsom flera
remissinsianser anför, en klar gränsdragning göras mellan slalens
myndighetsutövning och affärsverksamhet. Della innebär att mineralbyrän efter
den föreslagna organisationsförändringen inle kan fungera som kansli ät nämnden
för statens gruvegendom. Jag förordar alltså atl myndighetsuppgifter, såsom
karlering, information, dokumentation, prognosverksamhel och tillämpning av
gällande lagstiftning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section360>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section361>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>174</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>samlas i en myndighel som är fristående från statens
affärsverksamhet och uppdragsverksamhet. Jag förordar vidare all den del av SGU
som f.n. sysslar med uppdragsverksamhet blir ett fristående organ med prospektering
och andra geologiska uppdrag som arbetsområde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nägra av remissinstanserna har föreslagit all NSG skall få
ett eget kansli. För egen del villjag anföra följande. Nämndens uppgifter bör
som f. n. vara förvaltning av statens gruvegendom och prospektering för statens
räkning. Nämndens arbetsuppgifter har ökat avsevärt sedan det förra
organisationsbeslutet. Budgetåret 1981/82 föreslås nämnden disponera drygt 72
milj. kr. för olika prospekteringsuppdrag och drygl 6 milj. kr. för atl läcka
kostnader för egendomsförvallning m.m. Därtill kommer de kostnader som
industriverket har för personal m.m. för beredning av nämndens ärenden.
Egendomsförvaltningen beräknas inbringa 18 milj. kr. Utformning av
prospekleringsstrategi, förberedelser och beslut om pro-spekteringsinsatser
samt utvärdering av dessa kommer efter hand alt kräva allt större insatser när
informationsmängden ökar. Dessutom kan också komma atl krävas allt större
insatser för att undersöka möjlighelerna atl exploatera olika fyndigheter. En
nära kontakt med prospekteringsarbetet blir allt viktigare. Mot denna bakgrund
anser jag att etl kansli för NSG bör bildas. De närmare detaljerna härvidlag
bör utredas av den organisationskommitté som jag återkommer till i det
följande.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis
förordar jag av de skäl jag nyss anfört en delning av SGU. Till den
anslagsfinansierade delen av verksamhelen - kartering, information och
dokumentation av landets geologiska beskaffenhet - bör läggas de uppgifter som
f. n. utförs av mineralbyrän vid SIND. Denna nya myndighet bör bli central
förvaltningsmyndighet för ärenden som rör landets geologiska beskaffenhet och
ärenden rörande bergsbruk. Frågor rörande naturresurser, såsom mineral,
bergarter och jordarter samt grundvatten, faller naturiigen inom myndighetens
arbetsområde. Genom den reguljära geologiska karteringen samt informations- och
dokumentationsverksamheten fär myndigheten en god överblick över tillgång och
utnyttjande av naturresurserna. Genom att överta statistik- och prognosuppgifter,
vissa utredningsuppgifter och tillämpningen av vissa lagar frän industriverket
skapas även goda förutsäitningar för myndigheten alt bedöma hur
naturtillgångarna bör utnyttjas. Förutsätlningar finns även atl, genom
uppbyggnad av ett s. k. georegister, effektivt möta de ökade informationsbehoven
pä området. Jag återkommer i det följande till denna fråga. Till den centrala
förvaltningsmyndigheten pä mineralomrädet bör även det av MPU föreslagna prospekieringrådel
läggas. Del kommer alt få en viktig uppgift i arbetet att samordna de olika
prospekteringsorganisa-tionernas verksamhel. Rådet bör bl.a. kunna la iniUativ
till och föreslå störte projekt för alt snabbt kartera intressanta områden
genom t. ex. s. k. förenklad berggrundskartering eller storregionala geokemiska
undersökningar. Resultaten från dessa verksamheter bör vara offentliga och
kunna</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section362>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section363>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>175</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>utnyttjas av alla prospekteringsorganisationer. Detla
innebär att den centrala förvaltningsmyndigheten bör disponera de delar av
anslagen till mineralförsörjning m.m. som är avsedda för nyss nämnda ändamål.
Den nya myndigheten bör även bli chefsmyndighet för bergsstaten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den andra delen av SGU, i huvudsak lokaliserad till Luleå
och Mala, bör bilda elt fristående organ med prospektering och andra geologiska
undersökningar som verksamhetsområde. Det får i det fortsatta arbetet närmare
övervägas om en ny myndighet skall bildas eller om aktiebolagsformen är
lämpligare för verksamheten. Den nämnda organisationskommittén bör utreda även
denna fräga. Den förordade organisationsförändringen bör medge att en effektiv
prospekteringsorganisalion skapas. Förutsättningar skapas ocksä för längre
gående samverkan och samordning med andra prospekteringsorganisationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag går nu över till frägan om regional organisation för
mineralfrågor. Med anledning av två motioner om att inrätta tjänster för s.k.
länsgeologer uttalade riksdagen våren 1979 (NU 1978/79:41, rskr 1978/ 79: 325)
atl det är "angeläget att det hos myndigheterna finns regionalt placerade
befattningshavare med uppgift att aktivt bevaka olika aspekter av
mineralförsörjningsfrågorna." Enligt riksdagens mening borde regeringen
överväga hithörande frågor mot bakgrund av de förslag som MPU väntades lägga
fram.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>MPU har som nämnts föreslagit att antalet
bergmästardislrikl ökas frän två till fyra. Vidare föreslås att bergmästarna
fär vidgade informations- och rådgivningsuppgifter på regional nivå i frägor
som kräver geologisk kompelens.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens förslag att förstärka bergsstaten stöds bl.
a. av SGU, länsstyrelserna i Blekinge, Kristianstads, Örebro, Västmanlands,
Västernorrlands, Jämtlands och Västerbottens län, Nora, Askersunds och
Gällivare kommuner, Örebro och Jämtlands läns utvecklingsfonder, Västerbottens
läns landsting och Norrlandsfonden,</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>RRV, bergmästarna och LKAB är negativa till alt antalet
bergmästardislrikl ökas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>RRV finner inte motiven för utredningens förslag om en
utökning av antalet bergmästardislrikl tillräckligt starka. Enligt verkets
uppfattning bör de av MPU påtalade bristerna i bergsstatens säll atl fungera i
första hand lösas inom den nuvarande organisationen genom en omprioritering av
arbetsuppgifterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Flera remissinstanser understryker att behovet av
länsgeologer kvarstår bl.a. universitet i Umeå, SGU, länsstyrelserna i
Gävleborgs, Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län.
Norrlandsfonden, personalorganisationerna vid SGU och Sveriges
naturvetareförbund.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt MPU fungerar bergsstaten bra vad gäller de uppgifter
den enligt sin instruktion skall sköta. Del ökande behovel av information och
rådgivning på mineralområdet till regionala organisationer och myndigheter har</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section364>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section365>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>176</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>emellertid
lett till att resurserna synes vara för små. Jag vill i detta sammanhang
erinra om att den förordade cenirala förvaltningsmyndigheten kommer att ha
ansvaret för information pä mineralområdet. Etl geodataregister kommer att
byggas upp vid myndigheten. Den kommer med detta hjälpmedel och regionalt
utplacerade befattningshavare att effektivt kunna möta det ökade
informationsbehovet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
information, rådgivning och utvärdering i samband med olika mineralprojekt som
regionala och lokala organ efterfrågar ställer höga krav både på bredd och djup
i kompetens. Sakkunnighet krävs inom flera olika områden. Det är tveksamt om en
länsgeolog skulle kunna motsvara de krav som kommer att ställas. SGU har i dag
lokala kontor i Göteborg och Lund. Bergmästarna är placerade i Falun och Luleå.
Enligt min uppfattning är en regional organisaUon med ell färre antal filialer
men med möjlighet atl fä sakkunnig hjälp frän en större myndighet alt föredra
framför att sprida ut befattningshavare på olika länsstyrelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
förordar därför att det ökade behovet av information m.m. på regional och lokal
nivå möts genom att ett informations- och rådgivnings-system organiseras, med
de lokala kontoren i Göteborg och Lund och bergmästarämbetena i Falun och Luleå
som bas. Dessa bör i mer komplicerade frågor kunna utnyttja den centrala
myndighetens resurser. Bergsstatens organisation bör med denna lösning inte
ändras. Den nya förvaltningsmyndigheten bör, som jag har nämnt, bli
chefsmyndighet. Det bör närmare undersökas i vad mån bergmästarämbetena och de
lokala kon-loren behöver förslärkas för att kunna fungera som regionala
informationsgivare m. m. Den av mig förordade lösningen torde medföra all
kraven på kompetens vid information och rådgivning uppfylls samtidigt som
kostnaderna begränsas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
avser alt denna dag hemställa att regeringen bemyndigar mig atl tillkalla en
organisationskommitté med uppdrag alt närmare utreda vissa frågor i det
organisationsförslag jag har förordat och förbereda omorganisationen.
Kommitténs förslag skall hällas inom ramen för oförändrade resurser till
anslagen för mineralförsörjning m. m. Den nya organisationen bör träda i
funktion den 1 juli 1982. Ställning till organisationskommitténs förslag avses
bli taget i en proposition hösten 1981.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section366>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:47.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section367>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>177</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>16 Hemställan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hänvisning till vad jag nu har anförl hemställer jag
att regeringen dels föreslår riksdagen att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:38.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span lang=EN-US
style='font-size:9.0pt'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>godkänna den
inriktning av industripolitiken som jag har förordat,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:38.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>godkänna de
ändrade riktlinjer för kreditverksamhelen vid de regionala utvecklingsfonderna
som jag har förordat,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:38.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>godkänna vad
jag har anförl om användningen av reservationsanslaget Bidrag till regionala
utvecklingsfonder m. m.,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>vad gäller
verksamheten vid styrelsen för leknisk utveckling</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:50.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>a. till Styrelsen för leknisk utveckling: Teknisk
forskning och<br>
utveckling för budgetåret 1981/82 under fjortonde huvudtiteln<br>
anvisa etl reservationsanslag av 540000000 kr..</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:50.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>b. till Styrelsen Jör teknisk uiveckling: Drift av
forskningssia-<br>
tioner för budgetärel 1981/82 under fjortonde huvudtiteln an<br>
visa elt förslagsanslag av 1 000 kr.,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:50.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>c. till Styrelsen för leknisk utveckling: Utrustning
för budgetåret<br>
1981/82 under fjortonde huvudtiteln anvisa ett reservations<br>
anslag av 13200000 kr.,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:50.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>d. medge att under budgetåren 1982/83-1983/84, ulöver
under<br>
budgetärel 1981/82 ej disponerade medel, 1 235000000 kr. fär<br>
användas för STU:s stöd till teknisk forskning och utveckling,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:50.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>e. medge atl under budgetåren 1982/83-1983/84, utöver
under<br>
budgetåret 1981/82 ej disponerade medel, 30800000 kr. fär<br>
användas för STU:s slöd till finansiering av utrustning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:50.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>f. bemyndiga regeringen alt under budgetåret 1981/82,
i enlighet<br>
med vad jag har anfört, ikläda staten ekonomiska förpliktelser<br>
i samband med stöd lill teknisk forskning och industriellt<br>
utvecklingsarbete m.m. som, inberäknal löpande avtal och<br>
beslut, innebär åtaganden om högst 200000000 kr. under vart<br>
och ett av budgetåren 1984/85-1985/86,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5. vad gäller Fonden för industriellt utvecklingsarbete,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:52.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>a. till Stöd till industriellt utvecklingsarbete för
budgetåret 1981/<br>
82 under fjortonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag<br>
av 150000000 kr.,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:52.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>b. godkänna att 300000000 kr. disponeras för
medelstillskott till<br>
fonden under budgetåren 1982/83-1983/84,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:39.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>6.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>godkänna de
grunder för fortsatt statligt stöd vid exportkreditgivning genom AB Svensk
Exportkredit som jag har förordat,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:39.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>7.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>bemyndiga
regeringen att i anslutning lill stalsstödd exportkreditgivning genom AB
Svensk Exportkredit ikläda staten de ekonomiska förpliktelser som jag har
angett,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>12 Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 130</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section368>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section369>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>178</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:39.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>8.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>godkänna de
grunder för statligt stöd vid kreditgivning genom Sveriges Investeringsbank AB
som jag har förordat,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:39.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>9.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>bemyndiga
regeringen att i anslutning lill statsslödd kreditgivning genom Sveriges
Investeringsbank AB ikläda slaten ekonomiska förpliktelser avseende kostnadstäckning
i enlighet med vad jag har förordat,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:39.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>10.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>godkänna de
ändrade riktlinjer i fräga om industrigarantilån och lokaliseringsstöd i
samband med rekonstruktion av krisdrabbade företag som jag har förordat,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:39.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>11.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>godkänna atl
uppföljning av slödärenden och handläggning av obeslåndsärenden utformas i
enlighet med vad jag förordat,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:39.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>12.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>beslula att en
cenlral myndighet för de uppgifter rörande landets geologiska beskaffenhet och
bergsbruk som jag har förordat skall inrättas den Ijuli 1982,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:39.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>13.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>besluta att elt
organ för uppdragsverksamhet inom geoomrädet i enlighet med vad jag har
förordat skall inrättas den 1 juli 1982,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:39.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>14.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>bemyndiga
regeringen atl vidtaga de övergängsåtgärder och åtgärder i övrigt som behövs
för atl genomföra förslagen om ändrad organisation inom mineralområdet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:39.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>15.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>bemyndiga
regeringen att i huvudsaklig överensstämmelse med vad jag har anfört träffa
avtal med Ingenjörsvetenskapsakademien om att bilda en stiftelse för Sveriges
tekniska-vetenskapliga atlachéverksamhet, i vad avlalel innebär ekonomiska
förpliktelser för staten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>dels bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag
anförl om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:39.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1. inriktningen av verksamheten inom
utvecklingsbolag fbr energi-,<br>
transportsystem- och miljöområden,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:39.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>samarbete
mellan Sveriges Invesleringsbank AB och de regionala utvecklingsfonderna,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>regionala
inveslment- och utvecklingsbolag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:28.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>17 Beslut</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden
och beslutar att genom proposition förelägga riksdagen vad föredraganden har
anfört för de åtgärder och det ändamål som framgår av föredragandens hemställan.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section370>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:34.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section371>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>179</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga I</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Branschbedömningar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Industriländerna har under efterkrigstiden genomgått en
ekonomisk utveckling som inte har sin motsvarighet i nägot annat tidsskede.
Denna utveckling bröts emellertid under åren 1974 och 1975 i samband med den
kraftigaste internalionella lågkonjunkturen sedan 1930-lalet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under den följande perioden har industriländerna drabbats
av betydande ekonomiska svårigheter med sjunkande industriproduktion, hög
arbetslöshet, hög inflation och stagnerande industriinvesteringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Flera av de faktorer som låg bakom den internalionella
krisen har fått speciellt allvarliga återverkningar i Sverige. Det finns också
nationella faktorer som förstärkt den negativa utvecklingen. Regeringens
överbryggningspolitik ledde till att den internationella konjunkturuppgång som
inleddes under är 1975 inte satte några spär i den svenska konjunkturen förrän
är 1978. Oljeprishöjningarna drabbade Sverige i särskill hög grad eftersom vi
tillhör en gmpp industriländer som är speciellt beroende av importerad olja i
förhållande till vår lotala energiförbrukning. Kriserna inom varvs-, stål- och
gruvnäringarna slog extra hårt i vårt land beroende pä dessa branschers stora
andel av industrisysselsättningen. Jämfört med våra viktigaste
konkurrentländer försämrades vidare del svenska kostnadsläget under åren 1975
och 1976 med ca 20%.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den främsta orsaken till den svenska industrins problem
under senare delen av 1970-talet har emellertid varit minskad internationell
efterfrågan. Detta kan dock inte dölja det faktum atl betydande beslående
förändringar sketl i konkurrensförhållanden och efterfrågemönster. En väsenllig
del av den svenska industrin har därför kommit all stä inför slora strukturella
problem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Krisen inom olika delar av industrin är inte nägot nytt
fenomen. Tidigare har emellertid nedläggningar av arbetsställen och
friställningar av personal skett dä stora delar av induslrin befunnit sig i
tillväxt varför de friställda kunnat erbjudas sysselsättning pä annat häll.
Detta underlättades också av alt rörligheten pä arbetsmarknaden stimulerats.
Kännetecknande för de senare årens bransch- och förelagskriser är atl de
berörda förelagen sysselsätter sä stor andel av befolkningen och att de är
dominerande arbetsgivare på sin ort.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Normalt delas industrin i industripolitiska sammanhang upp
i branscher. Branschbegreppet bygger dä pä induslristatistikens indelning (den
s. k. SNI-koden). Indelningen baseras pä typen av råvara som används i produktionen.
Denna branschindelning kan vara användbar i mänga fall, speciellt i branscher
som producerar samma eller likartade produkter. Företagen möter då i huvudsak
likartade problem. De konkurrerar om samma marknadsulry mme.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section372>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section373>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>180</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 många branscher, exempelvis inom den slora
verkstadsindustrin och dess olika delbranscher, är emellertid produktionen ofta
så specialiserad att branschbegreppel i traditionell mening är mindre
användbart. Till detla bidrar ocksä att förelag som tillverkar likartade
produkter kan rikta sin försäljning mol helt olika typer av marknader. I stor
ulslräckning är det därför enskilda företag och inle hela branscher som visar
sig starka eller svaga. 1 de stora branschaggregaten kan samtidigt finnas
stagnerande och snabbt växande förelag. När del gäller all diskutera
industripolitiska åtgärder, sker detta ofta frikopplal frän branschbegreppet.
Det handlar dä om enstaka företags eller en begränsad grupp av företags problem
snarare än om branschproblem. Del finns dock i allmänhet så mycket gemensamt alt
del i en översiktlig beskrivning av utvecklingstendensen i industrin är
motiverat att utgå från branschbegreppet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nedan följer en översiktlig redogörelse för situationen på
branschnivå. Någon fullständig genomgäng av samtliga delbranscher har inte
bedömts vara ändamålsenlig i detla sammanhang, utan framställningen koncentreras
till dels vissa traditionella basnäringar som karaktäriserats av en
genomgripande strukturomvandling under senare är, dels nägra av de branscher
som brukar karaktäriseras som utvecklingsintensiva och fram-tidsorienterade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Gruvindustrin i Sverige genomgår f.n. en relativt kraftig
strukturförändring. Den tar sig uttryck i dels en minskad järnmalmsproduktion
och dels en ökad malmproduktion för basmetallerna koppar, zink och bly. Även
för legeringsmetaller, ädelmelaller och industrimineral föreligger möjligheter
till ökad produktion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sulfidmalmsbrytningens lönsamhel påverkas kraftigt av
metallprisernas förändringar på världsmarknaden. Särskill kopparn visar stora
prisfluktuationer. Priserna på de viktigaste av de metaller som utvinns av
malm från de svenska sulfidmalmsgruvorna har nu ökat kraftigt efter alt de
senaste åren ha legat på en låg nivå. Priserna bedöms under hela 1980-lalet
ligga på en sädan nivå alt de svenska sulfidmalmsgruvorna erhåller god
lönsamhel. Branschen kännetecknas av en omfattande integration framåt i
förädlingsledet. Ett förelag, Boliden Mineral AB, intar en dominerande
ställning inom sulfidmalmsindustrin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De svenska järnmalmsgruvornas konkurrenskraft har successivt
försämrats. Orsakerna härtill är flera. Stora dagbrottsgruvor med lägre
brytningskostnader och större möjligheter atl möta koslnadsstegringar än de
svenska gruvorna har öppnats i andra länder. Sänkta sjöfraktskostnader, bl,a,
beroende på slörre tonnage har ytteriigare stärkt dessa gruvors konkurrenskraft
på den västeuropeiska marknaden. Del senaste året har dock priserna på
sjöfrakter ökat starkt. De svenska järnmalmerna är vidare till stor del
fosforrika. Antalet stålverk som använder sådana malmer har under senare år
minskat, bl.a. beroende på utvecklingen av mindre kostnadskrävande processer
för järnframställning från icke-fosformalmer.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section374>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section375>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>181</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Järnmalmsgruvindustrin karaktäriseras av atl etl fåtal
stora enheter svarar för huvuddelen av både produktion och anlal anställda.
Det statliga Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB) dominerar branschen och har sin
verksamhet koncentrerad till relativt fä men slora gruvor i norra Sverige. Den
mellansvenska järnmalmsindustrin består av relativt små gruvor och ägs framför
allt av Svenskt Stål AB.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En av de viktigaste faktorerna när det gäller att bedöma
marknadsförutsättningarna pä längre sikt för järnmalmsgruvorna är utvecklingen
inom EG-ländernas stålindustri. Stålverken inom EG är de svenska järnmalmsgruvornas
dominerande kunder. Det finns idag anledning atl se med viss oro pä
utvecklingen för EG:s stålindustri. De flesta större europeiska stålverken, med
undanlag av vissa tyska verk, har sedan är 1975 redovisat stora förluster.
Nuvarande prognoser indikerar en räslälsproduktion som ligger avsevärt lägre än
de prognoser EG-länderna har redovisat tidigare. Det föreligger därför en risk
för alt EG-ländernas stålindustri stagnerar pä en lägre nivä än vad som
tidigare har antagils. Man kan därför befara ett fortsatt övemlbud av järnmalm
pä den europeiska marknaden. De svenska järnmalmsgruvorna står inför mycket
stora lönsamhetsproblem under kommande år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den djupa krisen under 1970-talets senare hälft för
väslväridens stålindustri sätter alltså fortfarande spår i stålindustrins
utveckling. Till detla kommer att slålkonjunkturen, efter en viss uppgång under
år 1979, åter avmattas. Stålindustrins slora föriuster under senare år har
framtvingat omfattande statliga åtgärder i flertalet slälproducerande länder
för att hälla stålindustrin vid liv. Konjunkturuppgången under är 1979 var inte
tillräcklig för att återföra västvärldens stålindustri till etl
kapacitetsutnyttjande som gav underiag för en lönsam produktion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den del av stålindustrin som drabbades snabbast och
hårdast vid mitten av 1970-talet var handelsslälindustrin. Genom ell samgående
mellan de tre största, malmbaserade handelsstälverken bildades är 1978 Svenskt
Stål AB (SSAB) som ägs till hälften av slalen. Slaten medverkade finansiellt
lill en genomgripande strukturomvandling som ännu inle är avslutad. Vid sidan
av SSAB, som svarar för ca 3/4 av handelsstålproduklionen i landet, finns sju
mindre, skrotbaserade handelsslålverk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kännetecknande för den svenska stålproduktionen är den
starka inriktningen på specialstål. De svenska specialslålverken kan vad avser
produktionsstorlek mäta sig med de största i Europa. Tidigare hade den svenska
specialslålindustrin relativa konkurrensfördelar genom tillgäng till högkvalitativa
råvaror. Genom den tekniska utvecklingen har kraven på råvarornas renhet
minskat varigenom detla tekniska förspräng jämfört med omväriden minskat.
Genom tidigt uppbyggande av effektiva utländska försäljningsorganisationer
skapade svensk specialstålindustri ell försprång även på marknadssidan. Även i
detta avseende har försprånget jämfört med andra länder under årens lopp
minskal. Slaten har genom finansiell</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section376>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section377>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>182</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>medverkan
underlätlat en önskvärd strukturomvandling, främst vad avser
produktionsstrukturen, inom specialslålindustrin. Även inom specialstålbranschen
återstår dock behov av ytterligare strukturell anpassning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
överskådlig tid kan man inte förvänta nägon egentlig minskning av
överkapaciteten i västvärldens stålindustri. 1 första hand läggs mindre och
äldre anläggningar ned, men denna kapacitet kan lätt ersättas med marginella
utbyggnader av befintliga verk. Parallellt härmed pågår en fortsatt utbyggnad
av stålindustrin i fiera utvecklingsländer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligl
bedömningar från branschhåll finns del inga tecken som lyder på atl
marknadsutsikterna för den västeuropeiska stålindustrin kommer att ändras
radikalt under överskådlig tid. Den låga eller stagnerade tillväxten i dessa
länder kan väntas beslå. För att bryta trenden skulle det krävas en betydande ändring
i de industriella förutsättningarna så att behov av nya stälkrävande
industriinvesteringar och stora infrastrukturella satsningar åter uppstår.
Detta förefaller inte vara sannolikt, åtminstone inte pä medellång sikt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Allmänt
sett förväntas prisökningar pä olja och annan energiråvara. Enligt den
bedömning som redovisas i LU 80 och i prop. 1980/81:90 om riktlinjer för
energipolitiken förväntas priserna på olja stiga med ca 2 % per år realt under
1980-talel. För el bedöms prisstegringarna bli mindre. De stigande oljepriserna
kommer atl medföra högre fraktkostnader. Detta skulle kunna försvåra export
till avlägsna marknader varför den västeuropeiska stålindustrin i ökad
utsträckning troligen fär anpassas lill den inhemska förbrukningen. Eftersom
det i dag finns en nettoexport kan detta innebära ylterligare minskning av
kapacitet och produktion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
de senaste årtiondena har den tekniska utvecklingen inom stålindustrin framför
allt karaktäriserats av försöken alt ta tillvara stordriflsfördelar i produktionen,
något som lett till högprodukliva produktionsenheter i melallurgi-och
valsverksled. Mycket lyder på atl trenden att bygga allt större anläggningar
för alt därigenom uppnå produktivitetsfördelar kommer att brytas. Utvecklingen
kan nu förväntas gå efter två utvecklingslinjer, den ena att eliminera eller
förenkla processer och aktiviteter, den andra alt med olika åtgärder minska
energiförbrukningen eller substituera dyra energikällor med billigare eller
sådana som visar större försörjningstrygghet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
befintliga enheter kan därvid ytterligare förbättringar av produktivitet,
utbyte och precision göras, bl. a. med hjälp av dalaslyrning. Utvecklingen kan
dessutom i allt högre grad leda till minskad energiförbrukning i olika
stålprocesser och bearbetningssteg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmande
för utvecklingen på slålomrädet är utvecklingen inom de viktigaste
avnämarinduslrierna, bl.a. varvsindustrin och verkstadsindustrin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utvecklingen
inom varvsindustrin har alltsedan mitten av 1970-lalet präglats av den
internationella varvs- och sjöfarlskrisen. Den utlöstes av</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section378>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section379>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>183</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>oljeprishöjningarna
åren 1973 och 1974 och förstärktes av en föregäende, omfattande alltför stor
uppbyggnad av lankerflottan i världen. Överkapaciteten av stort tankertonnage
blev därför betydande och förstärktes av fortsatta nytillskott ända fram till
år 1977. Därefter har emellertid genomförts - snabbare än väntat - en
betydande nedtrappning av den internationella produktionsvolymen. 1 Sverige
orienterades varvspolitiken förhällan-devis tidigt mot kapacitetsnedskärning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Situationen
pä fartygsmarknaden förblir emellertid - trots den nu uppnådda globala
balansen - krisartad med ringa efterfrågan pä bulkfartyg, pressade priser och
fortsatt härd konkurrens. Väsentliga anpassningsproblem kvarstår, säsom den
pågående omfördelningen lill de nya varvsländernas fördel och - främsl i
Västeuropa - de strukturella konsekvenserna av den lägre produktionsnivån. Till
problemen hör även atl den höga subventionsnivån i flertalet varvsländer
tenderar att reservera inhemska fartygsorder för de egna varven.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
svenska varvsindustrins produktion och sysselsättning har minskal starkt sedan
topparen 1974 och 1975. Den kraftiga bantningen av varvsindustrin har i
Sverige omfattats av betydande samhällsålgärder som bl.a. inneburit att
samtliga större varv blivit helstatliga. Företagen ingår i den är 1977 bildade
varvskoncernen Svenska Varv AB. Totalt torde de statliga insatserna för
beställarstöd, avveckling och omställning inkl. läckande av valuta- och produktionsförluster,
ha varit större än i nägot annat land.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
svenska varvens djupa kris kan inte lösas isolerad från den övriga världens.
Anpassningskraven är ocksä mera omfattande än för flertalet andra varvsländer.
Det beror dels på de svenska varvens tidigare höga exportkvol, dels pä deras
starka specialisering på slörre tankfartyg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enbart
en bantning av produktionsvolymen förslår sålunda ej. En väsentlig
kostnadsnackdel innebär att framtida marknader måsle sökas för nya fartygstyper
och alternativa produkter för vilka kostnadsnackdelen men även
produktionserfarenheten är mindre. 1 den av Svenska Varvs styrelse i januari
1980 fastställda slrukturplanen, vilken även låg lill grund för regeringens
proposition i mars 1980 om fortsatt stöd till varvens omställning, har
antagits att den sedan år 1975 fallande produktiviletstrenden kan vändas. Bl.a.
torde detta förutsätta alt den koncentration av produktionsresurser och
penetrering av nya marknader som strukturplanen räknar med gär snabbare än i
övriga västeuropeiska varvsländer, som söker lösa sina varvsproblem på
väsenlligen samma sätt som Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Verkstadsindustrin
(exkl. varv) har haft en snabbare produktionsökning än industrin i övrigt.
Detta sammanhänger med alt man trots en viss nedgång har kunnat redovisa en
högre lönsamhet än andra branscher. Lönsamheten inom branschen har naturligtvis
varierat med konjunkturen, men lönsamhelsvarialionerna har varit betydligt
mindre än i basindustrier såsom massa- och pappersindustrin och stålindustrin.
Verkstadsindustrins lönsamhet försvagades markant under perioden 1975-1978 men
har därefter åter förbättrats.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section380>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section381>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>184</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Parallellt med en snabb tillväxt har också
ulrikeshandelsbehovel ökat kraftigt. Samtidigt som exportens andel av
produktionen ökal under efterkrigstiden har branschens andel av hemmamarknaden
minskat. Detla är elt utslag av den ökade specialiseringen inom branschen. Till
bilden hör ocksä alt den ökade internationaliseringen inneburit en kraftig
ökning av utlandsinvesteringarna sedan början av 1960-talel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Maskinindustrin är den största delbranschen. Branschen
svarar för drygt 30% av verkstadsindustrins produktion och sysselsättning.
Metall-vam-, elektro- resp. transportmedelsindustri är ungefär lika stora med
vardera drygt 20% av verkstadsindustrins produktion och sysselsättning. Till
verkstadsindustrin räknas även inslmmenttillverkning vilken i Sverige endast är
av liten omfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Melallvaruindustrin, som är en mycket heterogen bransch ur
bäde efter-fråge- och produktionssynpunkt, är relativt hemmamarknadsinriktad
jämfört med övrig verkstadsindustri. Huvuddelen av metallvaruindustrins produkter
används som insatsvaror inom näringslivet. Studier har visat att
metallvaruinduslrin i slor utsträckning ingår som underleverantör i lokala underleverantörssystem.
Utvecklingen inom branschen är därför i hög grad beroende av hur övriga
sektorer inom näringslivet utvecklas, främst då byggnads- och övrig
verkstadsindustri. Etl starkt hot mot melallvaruindustrin har under senare år
utgjorts av nya material i form av framför allt plast. Branschen är
småföretagsdominerad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även maskinindustrin är relativt heterogen till sin
karaktär. Ca hälften av produktionen utgörs av investeringsvaror. Utvecklingen
för branschen är således starkt avhängig av investeringsaktiviteten såväl hemma
som ulomlands. Industrins investeringar fick under 1970-talet alltmer karaktär
av rationaliseringsinvesteringar som en följd av förelagens strävan att sänka
arbetskostnaderna. Detta ledde till atl investeringarna i maskiner ökade
snabbare än byggnadsinvesteringarna, vilket gynnade företagen inom
maskinindustrin. Produktionen inom branschen steg snabbare än för industrin som
helhet under 1960- och första hälften av 1970-talel. Hemmamarknaden har dock
inte varit tillräcklig för maskinindustrin då den tekniska utvecklingen lett
till krav på längre serier för god produktionsekonomi. En allt större andel av
maskinindustrins produktion har därför kommit att avsättas på utlandsmarknaden
samtidigt som det har skett en ökad specialisering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bland de större företag som specialiserat sig långt och
varil framgångsrika internationellt kan nämnas storförelag som Allas Copco AB
och Alfa-Laval AB.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Studier av hur verkstadsindustrins lönsamhetsstruktur
utvecklats under 1970-talet visaratt en stor del av branschens anläggningar
saknar förutsätlningar alt på längre sikl generera tillräckligt med medel för
sin förnyelse. Detta gäller inte minst maskinindustrin. Den har i jämförelse
med övriga delar av verkstadsindustrin en särskilt ogynnsam lönsamhelsstruktur
sam-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section382>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section383>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>185</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>tidigt
som den enligt olika bedömningar är just den del av verkstadsindustrin som har
de bästa utvecklingsförutsättningarna pä litet längre sikl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
snabba utvecklingen på elektronikomrädet har spritt sig bl.a. lill
maskinindustrin och där ett till att exempelvis numeriskt styrda maskiner har
blivit allt viktigare. För atl svensk maskinindustri även i fortsättningen
skall kunna hävda sig internalionelll krävs fortsatta forsknings- och utvecklingsinsatser
rörande elektronikens och datateknikens utnyttjande i produktion och produkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Elektroindustrin
har sedan millen av 1960-lalet varit den mest expansiva delbranschen inom
verkstadsindustrin. Drygt hälften av produktionen inom elektroinduslrin består
av leleprodukler, som ocksä är den mest expansiva produktgruppen. Totalt
exporteras ungefär hälften av eleklroin-dustrins produktion. Utvecklingen på
den internationella marknaden är således av stor belydelse för branschens
utveckling och flera länder utanför OECD har under senare är blivit allt
viktigare marknader. Elektroindustrin torde ha gynnsamma
utvecklingsförulsältningar. Vissa större svenska förtag har lyckats väl i den
internationella marknadsföringen av sin speciella kompetens. Det gäller
exempelvis pä högspännings- och telekommunikationsområdet, där ASEA resp.
Telefon AB L M Ericsson intar en särställning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Transportmedelsindustrin
(exkl. varv), och i synnerhet bilindustrin, har också tillhört de mer expansiva
branscherna. Detta har resulterat i en ökande andel av
industrisysselsältningen. Tvä företag, Saab-Scania AB och AB Volvo, dominerar
branschen vad gäller produktion och sysselsättning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Närmare
hälften av transportmedelsindustrins produktion exporteras, varför förändringar
i utlandsefterfrågan är av slor betydelse för branschens utveckling. Detta
gäller inte minst för bilindustrin, som svarar för ca 95% av branschens totala
expori. Under senare år har den snabba expansionen avstannat. Detta gäller
specielll personbilsmarknaden, medan marknaden för bussar och tunga lastbilar
fortfarande befinner sig i en expansionsfas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Personbilsmarknaden
kommer sannolikt att även i fortsättningen karaktäriseras av svag tillväxt, en
hårdnande internationell konkurrens och en förskjutning i efterfrågan mol
lättare, mer energisnåla fordon.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis
kan konstateras att stora delar av verkstadsindustrin har goda
utvecklingsmöjligheter. För atl dessa skall kunna tillvaratas krävs att
prisutvecklingen blir gynnsam i förhållande till utländska konkurrenter samt
att investeringar och kapitalbildning ökar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Verkstadsindustrins
härda internationella konkurrenssituation kan sannolikt inle mötas pä annat
sätt än genom ökad användning av elektronik. Verkstadsindustrin i sin helhel
kommer därför att i ännu högre grad än i dag utnyttja den nya tekniken såväl i
sin produktionsapparat som i sina produkter. Under den senare delen av
1980-talet kan man även förutse en</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section384>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section385>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>186</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ökad
inbrytning av nya material i verkstadsindustrins produkter, vilkel kan leda
till avsevärda omställningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
vitalt intresse för den svenska data- och elektronikindustrin är att den
inhemska komponentindusirin förmår atl ylterligare flytta fram sina positioner.
För ökad användning av informationssystem krävs under de närmaste åren stora arbetsinsatser
även inom programvaruområdet. Det nyligen av styrelsen för teknisk utveckling
och Sveriges Mekanförbund initierade ramprogrammet för elektronisk och
eleklrooptisk komponentteknologi samt för informationsbehandling bör fä
betydelse i delta sammanhang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Hittills
vunna utredningserfarenheter tyder pä atl utnyttjandet av mikroelektroniken i
verkstadsindustrins produkter synes ha haft begränsade effekter pä
sysselsättningen i produktionen. Däremot innebär utnyttjandet av den snabba
komponent- och produktutvecklingen med stor sannolikhet att negativa
sysselsättningseffekter kan komma att inträffa inom vissa användningsområden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
kemiska industrin är i produkt- och tillverkningshänseende mycket heterogen och
omfattar framställning av såväl oorganiska och organiska kemikalier som av
läkemedel, kosmetika, färger, tvättmedel, sprängämnen, gödselmedel m. m. Det
är viktigt alt beakta branschens heterogena karaktär vid bedömning av dess
framtidsutsikter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kemisk
industri räknas till de expansiva branscherna. Tillväxttakten har varil
relativt hög särskilt under 1960-talet då kemisektorn i de flesta industriländer
visade ungefär dubbelt sä hög årlig tillväxt som BNP. Den snabbaste expansionen
kan noteras för tung organisk produktion och plasttillverkning samt läkemedel.
Trots att den kemiska industrin har expanderat relaUvt snabbt ulgör den
relativt sett en liten andel av industrin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Företagsstmkluren
inom svensk kemisk industri kännetecknas bl.a. av att företagen är små i
jämförelse med såväl sina utländska konkurrenter som svenska företag i andra
branscher. Därutöver utgör i mänga fall den kemiska tillverkningen en mindre
del av företagets verksamhel, vilken huvudsakligen är förlagd lill andra
branscher. Flertalet företag har tillverkning inom endast en begränsad del av
det kemiska produktområdet. 1 Sverige finns endast en kemikoncern med
verksamhet inom stora delar av den kemiska industrin, nämligen KemaNobel AB.
Svensk kemisk industri har en gynnsam produktionsstruktur i den meningen att
det bara för ett fåtal produkter finns flera inhemska producenter. Genom
koncentration till smala segment av marknaden kan ocksä den mindre
företagsstorleken ofta kompenseras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
kemiska industrin har gynnats av att den internationella efterfrågan och
handelsutbytet har växt kraftigt. Efterfrågan på kemiska produkter kommer dock
sannolikt att öka långsammare i framtiden, samtidigt som konkurtensen i
Västeuropa och på andra marknader ökar från bl. a. statshandelsländerna samt
från oljeexporterande länder med ambitionen atl</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section386>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section387>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>187</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vidareförädla petroleum och naturgas. Det blir därmed
svårare för svensk kemisk industri alt etablera sig på nya områden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>FramUdsulsikterna för den svenska kemiska induslrin kan
dock allmänl bedömas som goda. Tillverkningen är ofta automatiserad och
fabrikspersonalen sysslar huvudsakligen med övervakning och underhåll. Kemisk
industri sysselsätter förhållandevis få personer och andelen välutbildad
personal är hög jämfört med andra branscher. Den relalivi låga lönekostnadsandelen
och den höga tekniska nivån kan ge vårt land vissa komparativa fördelar på en
del kemiska tillverkningsomräden. Skillnaderna mellan olika delbranscher är
stora.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den snabba tillväxten inom plaslvaruindustrin under
1960-talet och första hälften av 1970-lalet förklaras till stor del av att det
har skelt en omfattande materialsubstitution, vilken underlättades av en
relativ prissänkning pä basplaster. När det gäller konsumtionsvaror och
förpackningar torde inte substitulionsgraden kunna ökas i någon slörre
omfattning. Däremot torde det finnas goda möjligheler att öka plastanvändningen
i investeringsvaror. Plastmaterialen kommer även att utnyttjas i helt nya
produkter och på nya marknader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under senare delen av 1970-lalet steg priserna kraftigt på
basplaster till följd av oljeprishöjningarna. Priserna har emellertid stigit
kraftigt även för konkurrerande materialgrupper såsom aluminium, stål,
trävaror, papper och glas. För mänga traditionella material kan oljeprisernas
genomslag på färdigprodukternas kostnader bli större än för plasterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Plastmaterialen används huvudsakligen inom förpacknings-,
transportmedels- och byggnadsindustrin. Den plastbearbetande industrins utveckling
beror således främst pä utvecklingen inom dessa sektorer. Nyligen framlagda
prognoser tyder på en tillväxttakt i Västeuropa pä 3-4% fram till år 1985, dvs.
nägot snabbare tillväxt än för induslrin i genomsnitt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Gummivaruinduslrin kan indelas i gummivarufabriker saml
regumme-rings- och gummireparationsindustri.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Gummivarufabrikerna utgör den mest betydelsefulla delen av
branschen. Drygt hälften av produktionen från gummivarufabrikerna är insatsvaror
i bl.a. verkstadsindustrin, resten är konsumentvaror. Av tillförseln svarar
däcken och s. k. industrigummi vardera för ungefär hälften.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under 1970-talet har däcktillverkningen minskal kraftigt.
Flera stora tillverkare har lagt ned sin produktion i Sverige. En viktig orsak
till stagnationen på marknaden är radialdäckens ökade marknadsandel. En
övergång från diagonaldäck till radialdäck med betydligt längre livslängd har
minskat ersältningsefterfrågan avsevärt. I dag återstår endast en tillverkare
av personbilsdäck inom landet, nämligen Gislaved AB.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Konkurrensen inom däcktillverkningen i Västeuropa kommer
också framöver att vara härd och kännetecknas av överkapacitet och bristande
lönsamhet. Den inhemska däckmrknaden har under senare är vidare utsatts för en
tilltagande konkurtens frän s. k. låglöneländer.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section388>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section389>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>188</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Industrigummiprodukter
används huvudsakligen som komponenter och halvfabrikat inom den övriga
industrin, företrädesvis inom verkstadsindustrin (transportmedel). För
industrigummi väntas tilltagande konkurrens inom området standardvaror bl. a.
från lågkostnadsländer. En konsekvens av den internationella överkapaciteten i
däcklillverkningen är att företagen försöker satsa pä ersättningsprodukter.
Detla kan leda lill att konkurrensen blir härdare även för
industrigummiprodukter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Svensk
gummivaruindustri torde dock ha goda möjligheter att hävda sig på detta omräde,
förutsatt atl förelagen satsar tillräckligt på utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Svensk
läkemedelsindustri har under lång tid haft en positiv och jämfört med mänga
andra branscher problemfri utveckling. Den kommande utvecklingen beror i hög
grad på hur de inhemska läkemedelsföretagen lyckas på utlandsmarknaderna. Inte
annat än i undantagsfall är del möjligt att åstadkomma någon snabbare
företagstillväxt enbart på den begränsade hemmamarknaden, vilket de svenska
företagen redan täcker till hälften. Expansionen mäste väsentligen ske genom en
ökad ullandsförsäljning av egna originalprodukter. Avgörande för svensk
läkemedelsindustris framtid blir säledes hur företagen lyckas inonf forskning
och utveckling och internationell marknadsföring. Även den svenska industrins
hemmamarknadsförsäljning och lönsamheten i denna har dock för de flesta
förtagen stor belydelse. Dominerande företag inom den svenska
läkemedelsindustrin är AB Astra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Läkemedelsindustridelegationen
har bedömt alt branschens positiva utveckling kommer atl fortsätta fram till sekelskiftet.
1 sitt huvudbetänkande förutspår delegationen att svensk läkemedelsindustri
fördubblar sin världsmarknadsandel till ca 2% fram till är 2000.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
ökade försäljningen kommer dock sannolikt inte att leda till en proportionell
ökning av sysselsättningen i Sverige. Ullandsexpansionen förutsätter atl man
bygger ut försäljningsorganisationerna i utlandel och även i ökad ulslräckning
förlägger produktionen där.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Den tidigare negaliva
utvecklingen inom tekoindustrin som kulminerade i en krisartad tillbakagång
under åren 1977 och 1978 har fr.o.m. 1979 ersatts av en viss stabilisering.
Produktionen t. o. m. ökade något under år 1979 och antalet nedläggningar och
driftsinskränkningar reducerades kraftigt. Det gynnsamma efterfrågeläget kunde
dock endast lill viss del utnyttjas av den svenska industrin. Importen ökade
kraftigt och den svenska andelen av hemmamarknaden sjönk ylterligare något.
Tekoindustrin har omfattats av olika statliga stödinsatser under senare är.
Staten har bl.a. gäll in som ägare i ett antal tekoföretag, vilka samlats i
tekokoncernen AB Eiser.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Sysselsätlningsminskningen
var lidigare myckel kraftig inom tekoindustrin. Frän är 1975 till är 1978 föll
nästan vart fjärde sysselsättningstillfälle bort. Efter år 1978 har
sysselsättningen minskat i betydligt lägre takt. Den jämfört med det tidigare
förloppet lugnare utvecklingen inom lekoindustrin</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section390>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section391>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>189</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>fortsatte även under är 1980. Exporten av kläder fortsatte
atl öka. Inom textilindustrin minskade produktionen för säväl hemmamarknad som
export.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En nyligen genomförd enkätundersökning anger emellertid
att en klar försämring för tekoindustrin åler är i sikte. Orderingången inför
våren 1981 är svag. Lagersituationen uppgavs redan under hösten 1980 vara
otillfredsställande med alltför slora lager av färdigvaror och planer på
fortsall tillverkning av lagervaror i ovanligt stor omfattning. Enligl
undersökningen kan en nedgång inom konfektionsområdet väntas under första
delen av år 1981.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inom den manuella glasinduslrin tillverkas huvudsakligen
hushälls- och prydnadsglas. Tillverkningen av belysningsglas har gäll tillbaka
och sker numera vid endasi ett glasbruk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Våren 1979, när riksdagen uttalade sig för att den
manuella glasindu-slrins långsiktiga konkurrenskraft och konstnärliga kvalitet
skulle bevaras sä att sysselsättningsnivån kan bibehållas, sysselsattes ca 2
050 personer inom branschen. Hösten 1980 hade anlalel anställda minskat till ca
1900 personer. Nedläggningar hade dä under loppet av ett är skett av tre bruk.
Efter dessa nedläggningar tillverkas glas vid 19 bruk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den nuvarande branschstrukturen är resultatet av kraftiga
omstruktureringar under 1970-talet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utvecklingen under 1970-lalet för hushälls- och
prydnadsglas karaktäriseras av att importökningen har varit väsentligl slörre
än ökningen för exporten. År 1979 var dock fortfarande exportvärdet större än
importvärdet. Pä hemmamarknaden har utvecklingen för den svenska industrin
varit svag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lönsamhetsläget har under hela 1970-talet varil
otillfredsställande för branschen som helhel även om stora skillnader finns
mellan de enskilda glasbruken. Totall har branschen uppvisat förluster under
samtliga år under 1970-lalel. Fr.o.m. är 1977 har lönsamhelsläget markant
försämrats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Slora invesleringar har gjorts inom de båda flerbruksföretagen
i form av s.k. kontinuerliga varor med hög kapacitet och effektivitet i syfte
alt trygga företagets långsiktiga lönsamhet. Gjorda invesleringar och svag
utveckling av avsättningssidan har letl fram till en betydande överkapacitet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Branschens bristande konkurrenskraft är i hög grad knuten
lill inriktningen pä arbelskraftsinlensiv tillverkning och värt
internalionelll sett höga kostnadsläge.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Industriverket räknar i en avslutad branschutredning med
en fortsatt förbättring av produktiviteten per anställd inom den manuella
glasinduslrin, som klart överstiger de begränsade möjligheterna lill ökningar
som föreligger. En fortsatt minskning i sysselsättningen mäste således ske.
Därtill bedömer industriverket en minskning av överkapaciteten genom ytterligare
minskad sysselsättning som ofrånkomlig.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section392>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section393>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>190</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen har nyligen i proposition till riksdagen
föreslagit slalligl finansiellt slöd till den manuella glasinduslrin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skogsindustrin är av vital betydelse för Sveriges ekonomi.
Ungefär en femtedel av Sveriges exportintäkter kommer från skogssektorn. Genom
den låga importandelen är betydelsen för bytesbalansen stor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den framtida marknadsutvecklingen för
skogsindustriprodukter bedöms med nägra få undantag vara relativt stabil. Höjda
oljepriser har minskat konkurtensen frän plastbaserade substitut. En växande
efterfrågan från bl.a. utvecklingsländerna kan förutses. Vad gäller det globala
utbudet av skogsindustriprodukter kan konstateras att utbyggnaden av
cellulosakapaciteten i subtropiska och tropiska regioner har bromsals
påtagligt, bl. a. pä grund av stigande kapitalkostnader. Detla har lett flera
bedömare till slutsatsen att det kan uppstå en brist på cellulosa under
1980-talet. En faktor som är betydelsefull vid bedömningen av marknadsförutsättningarna
är den successiva tullavtrappningen på pappersomrädet gentemot EG som kommer
att förslärka de svenska tillverkarnas konkurrenskraft gentemot tredje land på
denna marknad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I viktiga konkurrentländer som Förenta Staterna och Kanada
nås lönsamhet i skogsbruket vid betydligt lägre virkespriser än i Sverige.
Orsak till detta är bl.a. att skogen växer snabbare än i Sverige och atl avverknings-
och skogsvärdskoslnaderna är lägre pä grund av mer utpräglad stordrift och en
lägre intensitet i skogsvården. Detla möjliggör i sin tur högre lönsamhet för
skogsindustrin i dessa länder vid givna produktpriser. Vid försäljning pä
Västeuropa kompenseras en del av denna konkurrensnackdel för de svenska
tillverkarna av lägre transportkostnader. Konkurrensen från länder med lägre
virkespriser påverkar våra möjligheter att med nuvarande produktsammansättning
över en längre period erhålla tillfredsställande lönsamhet inom både skogsbruk
och skogsindustri. Den utveckling mot mer rävarusnåla processer och ökad
vidareförädling som pågår inom svensk skogsindustri är därför av utomordentlig
betydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad gäller produktionsstrukturen har flera svenska
tillverkare inom massa- och pappersindustrin anläggningar som till fullo
utnyttjar storskale-fördelarna. Många mindre anläggningar är dock i det längre
perspektivet mindre konkurrenskraftiga. Fortlöpande investeringar är nödvändiga
dels för moderniseringar inom massaindustrin och dels i form av ökad grad av
integrerad papperstillverkning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inom sågverksindustrin är skalfördelarna inte lika
utpräglade. Avgörande är i stället en god marknadskontakt och en flexibel
produktionsapparat som möjliggör anpassning av produktionen efter kundernas
önskemål. Enligt en av statens industriverk nyligen publicerad utredning (SIND
PM 1980:16) Sågverkens vidareförädling - en omvärldsanalys, borde svenska
sågverken ha goda utvecklingsmöjligheter.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section394>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section395>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>191</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Bdaga2</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>Statens industriverks utredning "De regionala utvecklingsfondernas
produktutvecklingsverksamhet — utvärdering och förslag till åtgärder"
(SIND 1980:13)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Kapitel
6. Slutsatser, överväganden och förslag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>6.1
Slutsatser</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Resultaten
av denna studie baseras på en genomgång av samtliga beviljade SUFO- och PU-län
fram tom 31 december 1979. Parallelll med denna studie har även genomförts en
utvärdering av de regionala utvecklingsbolagens verksamhel (se SIND 1980:14
och SIND PM 1980:21). 1 slutsatserna har därför försök gjorts att jämföra
produktul vecklingsverksamhelen hos de regionala utvecklingsfonderna och
utvecklingsbolagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Såväl
de regionala utvecklingsfonderna som de regionala utvecklingsbolagen har
kommit i kontakt med många produktidéer. Etl gemensamt drag är all
kredilengagemang i någon form endast skelt för ungefär tio procent av totalt
inkomna idéer. Delta innebär att en mycket slor andel av de idéer som
organisationerna kommer i kontakt med sållas bort av olika orsaker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
studier varifrån produklidéerna kommer framgår alt majoriteten av idéerna
kommer från enskilda innovatörer. Däremot förekommer relaUvt få idéer frän
befintliga företag. Om man sedan studerar organisationernas kreditengagemang
visar del sig alt de regionala utvecklingsbolagen i slor utsträckning satsar på
enskilda innovatörer medan utvecklingsfonderna nästan uteslutande beviljar län
till företagare. Enskilda innovatörer tycks ha svårt all få lån hos
utvecklingsfonderna. De regionala utvecklingsfonderna är i sin
kredilverksamhet inriktade pä företag. Fonden har av naturliga skäl god
kontakt med regionens företagare medan man ännu ej känner de enskilda
innovatörerna i regionen i tillräcklig omfattning. Vidare har inriktningen av
utvecklingsfondernas verksamhel inneburit all projektbedömningar till stor del
sker på basis av ekonomiska kalkyler. Sådana kalkyler är svåra att ta fram för
verksamheter som ej har startats. Innovatörer med tekniska idéer har svårt all
uttrycka sig i ekonomiska termer. Därför kan viss "språkförbistring"
uppstå mellan innovatörer och kreditbedömare. Slutligen är det så att
befintliga förelag normall kan avsätta vissa resurser för produktutveckling.
Kravet pä 50 procentig finansiering för låntagaren medför därför större problem
för enskilda innovatörer än för företag. Sammanfattningsvis har
organisationernas kredilengagemang inneburit att innovatören som önskar bli
entreprenör i hög grad saknar stöd i någon befintlig organisaUon. Såvitt vi
förstår existerar idag en grupp innovatörer pä marknaden som har svårt att fä
sina behov tillgodosedda speciellt gäller delta för de fall där dessa
innovatörer vill undvika utomstående ägarintressen i sina företagsbildningar.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section396>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section397>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>192</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Industriverket
har försökt bedöma var i utvecklingskedjan* organisationerna huvudsakligen går
in. Det visar sig alt utvecklingsfonderna främst är engagerade i de senare
delarna av utvecklingskedjan, medan utvecklingsbolagen i högre grad
finansierar de tidigare faserna. Fondernas engagemang skulle kunna förklaras
med att företagen normalt har relativt väl utvecklade idéer innan de söker
extern finansiering. Däremot är det svårare att förklara varför
utvecklingsbolagen gär in sä pass tidigt i utvecklingskedjan. Dessa företag
har nämligen bildats med tanke pä att de inom en relativt kort lidsperiod lill
slor del skall ha en självfinansierande verksamhel. Det är svårt atl se hur
utvecklingsbolagen skall uppnå detta mäl om de går in i ett tidigt skede av
processen med tanke på den långa utvecklingstiden för sädana produkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
flesta idéer där nägon form av kredilengagemang förekommer kan anses vara
förändringar av kända produkter. Kreditengagemang i nya produkter är
uppskattningsvis 14 procent för Dala Invest (se SIND PM 1980:21 sid 15) saml 11
procent i genomsnitt för de regionala utvecklingsfonderna. Motsvarande siffror
pä satsningar på gamla produkter är fem procent för Dala Invest och tio procent
för utvecklingsfonderna. De skillnader som här finns förefaller rimliga med
tanke på var i processen organisationerna går in samt vilka typer av projekt
man satsar på.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis
förefaller organisationerna komplettera varandra. De regionala
utvecklingsfonderna tycks dock i ökad omfattning behöva stödja innovatörer som
önskar bli entreprenörer. Problemet för båda typerna av organisationer är att
de tycks ha dålig räntebililet på sin kreditgivning. Här bör dock observeras
den korta lid som förflutit sedan organisationerna bildats varför del är svårt
att dra några generella slulsalser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>6.2
Överväganden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utmärkande
för framtagande och introduktion av nya produkter är alt det krävs långa
utvecklingstider i alla faser av utvecklingskedjan. Därför kommer det alltid
att finnas ett gap mellan när krediten betalas ut och när den kan börja
återbetalas. Dessutom är det uppenbart att detta är en myckel riskfylld
verksamhet där många projekt aldrig kommer att generera nägra intäkter. Om man därför
ur industripolitisk synpunkt anser att man vill främja produktutveckling måste
man vara beredd på elt storl risktagande. Detla medför att denna verksamhet
aldrig kan vara självfinansierad. Man bör alltså vara medveten om att
satsningar pä produktutveckling totalt sett kommer atl medföra ekonomiska
förluster på kort sikt. Enda sättet alt undvika detta vore atl mycket hårt
belasta de framgångsrika projekten. Industriverket anser inte detta vara
lämpligl. Däremot har vi inte tagit ställning till hur stora dessa förluster
får vara pä kort sikl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>*
Utvecklingskedjan finns beskriven i kapitel 1.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section398>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section399>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>193</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Givetvis skall de produktutvecklingsfrämjande
organisationerna alltid sträva efter atl fä verksamheten att gå ihop. Eftersom
indusiriverkel inle tar ställning till nivån på framtida resurser inom
produktutvecklingsområ-del koncentreras våra förslag mot hur givna resurser
bättre kan utnyttjas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Organisationen av kreditgivning till
produktutvecklingsverksamhet är idag i stor utsträckning regionaliserad.
Kopplingen lill central nivä svarar idag främst STU för. De medverkar i de
rådgivande bedömningsgrupperna som finns på regional nivå. Förslag har
framförts alt i ökad omfattning centralt styra kreditgivningen pä detta område.
Motivet lill delta är att man härigenom skulle undvika
"dubbelsalsningar" i olika regioner. Vidare skulle man kunna bygga
upp en större kompetens för tekniska bedömningar inom speciella områden.
Industriverket anser dock inte att del finns några motiv för atl bygga upp en sådan
cenlral organisation. Vad gäller behov av teknisk kompelens borde detla kunna
tillgodoses av samarbetet mellan STU och de regionala organisationerna. Däremot
anser verket all ett ökat informationsutbyte mellan olika regioner krävs för
atl undvika "dubbelsatsningar". Fördelen med en regional organisation
är alt den ger möjlighet till ingäende kunskaper rörande förutsättningar för de
enskilda innovatörernas och företagens möjligheter och problem. Sammanfattningsvis
anser industriverket således atl man även fortsättningsvis bör hålla fast vid
en regionaliserad produktutvecklingsverksamhet. Viktigt är då givetvis att
samarbetet med STU fortsättningsvis intensifieras speciellt för tekniskt svårt
bedömbara projekt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Idag finns i ett flertal regioner dels ett regionall
utvecklingsbolag dels en regional utvecklingsfond. En slutsats av denna studie
är att dessa båda organisationer kompletterar varandra i sä motto att del tycks
finnas behov både av ägarkapital och länemedel. Industriverket anser därför att
pä regional nivå bör det finnas möjligheter atl lillgodose båda dessa behov.
Däremot kan diskuteras hur behoven skall tillgodoses. För närvarande har de
regionala utvecklingsfonderna tillräckligt med medel för kreditgivning till
produktutvecklingsverksamhet. Vi har ej funnit nägot fall där ansökningar har
behövt avslås p.g.a. bristande ekonomiska resurser. Däremot tycks
utvecklingsfonderna ha mycket begränsade personella och administrativa
resurser. Detta gör atl fonderna endast i mindre omfattning kunnat följa upp
enskilda ärenden samt bedöma möjligheterna av att förlägga produkUdéer hos
existerande företag. För fiera av de regionala utvecklingsbolagen tycks del
vara så att man både har begränsade ekonomiska och personella resurser.
Industriverket har inte med utgångspunkt från gjorda undersökningar kunnat
bedöma om man f. n. har en rimlig relation mellan lånemedel och riskvilligt
kapital. Däremot anser verket att de personella resurserna för denna verksamhet
bör förslärkas. Härigenom ökar möjligheten av alt exempelvis
utvecklingsfonderna i större omfattning kan följa upp enskilda ärenden och
hjälpa innovatörer med en del av de problem som kan uppstå. 13 Riksdagen
1980/81. I saml. Nr 130</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section400>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section401>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>194</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 vissa regioner finns idag möjlighet att erhålla såväl
ägarkapital som länemedel för produktutveckling. Genom den korta tid som
förflutit sedan organisationerna bildades är det svårt att bedöma effekten av
deras verksamhet. Industriverket anser därför att man bör avvakla med atl ta
ställning till hur en framtida regional produktutvecklingorganisation bör
utformas tills dess att tillräckliga erfarenheter finns av de nuvarande
organisationernas verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6.3 Utformning av alternativa lånekonstruktioner</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Industriverket föreslår att den nuvarande konstruktionen
för produktutvecklingslån avskaffas. I stället för dessa lån anser vi atl man
bör införa någon av nedan föreslagna konstruktioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Modell A — Lånealternativet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1. Utvecklingsfonden fastställer tillsammans med
låntagaren den beräkna<br>
de utvecklingstiden för projektet. Företagel erhåller ränte- och amorte<br>
ringsfrihet under denna period.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utvecklingstiden
för ett projekt bör i normala fall vara högst tre år. För särskilda fall skall
möjlighet finnas all förlänga utvecklingstiden lill högst fem år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lånet löper pä
förslagsvis tio år efter utvecklingsperiodens slut. Räntan på lånet skall vara
fyra procentenheter över diskontot och börjar löpa direkl efter
utvecklingstidens slut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ingen
riskpremie skall utgå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länet skall
kunna finansiera mellan 50 till 90 proceni av de tolala projektkostnaderna.
Dock förutsätts att den återstående finansieringen ej består av annan
villkorlig låneform, t. ex. STU-anslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>6.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nägra
säkerheter för att lån skall kunna utgå bör ej finnas. Så länge länen löper har
fonderna utnyltjanderätten till projekten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>7.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lånet skall
successivt utbetalas till låntagaren i takt med uppkomna kostnader. I de fall
låntagaren är ett förelag skall lånet redovisas som skuld i balansräkningen.
Företagets kostnader är avdragsgilla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>8.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lånet skall
återbetalas på tio år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>9.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lånet är knutet
till projektet och om projektet misslyckas åligger det låntagaren atl bevisa
detla varefter fonden avskriver lånet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Modell B — uppdragsalternativet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1. De regionala utvecklingsfonderna uppdrar åt
företaget/innovatören att driva utveckling av ett visst projekt. Uppdraget kan
initieras från båda parter. När fonden beslutat ge uppdraget ål
företaget/innovatören upprättas ett avtal varefter medel utbetalas. Dessa
medel är en skattepliktig intäkt för företaget. Företagets koslnader är avdragsgilla.
Medlen skall även i företagets bokföring redovisas som inläkt.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section402>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section403>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>195</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>2.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Medlen skall utbetalas successivt i takt med
uppkomna kostnader. Dessa medel fär uppgå lill mellan 50 till 90 procent av
projektets tolala kostnader. Dock förulsätts att den återstående finansieringen
ej består av annan villkorlig låneform t. ex. STU-anslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'>3.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Den regionala utvecklingsfonden behäller sä länge
uppdraget gäller rätten till projektet. 1 avtalet stadgas att fonden överiäter
resultatet till företaget mot en överenskommen royalty sedan uppdraget
slutförts (optionsrätt). När avtalet upphör övergår rätten till projektet till
förelaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'>4.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Om projektet misslyckas har fonden rätt atl bryta
avtalet och alerta rätten till projektet. Vad som skall anses som misslyckanden
bör stadgas för varje enskilt fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'>5.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Varje enskild fond bör kunna besluta om hur länge
olika uppdrag skall löpa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'>6.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Royaltyn skall vara tids- eller beloppsbegränsad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>7.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Royaltyn uppgår med två till fyra procent av
nettofaktureringen. Ju längre lid som uppdraget varar desto högre bör royaltyn
sättas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'>8.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Royaltyn är en avdragsgill kostnad när den betalas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-family:Verdana'>6.4
Effekter av modellerna A och B</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Modellerna
A och B kan användas var för sig eller tillsammans. Det ger tre möjliga
framtida lösningar pä fondernas kreditgivning till produktutveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>6.4.1
Modell A — lånealternativet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
modell är en modifiering av de befintliga rörelselänen. Modellen innebär alt
fonderna redan i förväg kan beräkna den ärliga avkastningen pä satsat kapital.
I det beskrivna exemplet i kapitel fem skulle denna konstmktion ge en effektiv
ränta under en 13 ärs period pä omkring tio procent. Lånekonstruktionen blir
därigenom billigare än de befintliga rörelselänen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jämfört med de existerande
produklutvecklingslänen är detta en billigare låneform för lyckade projekt. En
stor skillnad är att modell A kräver fasta amorteringar vilket medför att vissa
låntagare inte kommer att klara lånekraven. Troligtvis är det dock sä att dessa
låntagare i stor utsträckning även med nuvarande lånekonstruktion inte kan
fullfölja sina åtaganden mot fonden. Industriverket anser därför att denna
lånekonstruktion totalt sett ger minskade kreditförluster.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>En risk med denna modell
är att fonderna kommer alt få elt kraftigt ökat anlal låneansökningar. Del kan
därför bli svårt att bedöma om varje ansökan avser
produktutvecklingsverksamhet. Exempelvis kan man idag erhålla
produktutvecklingslån för marknadsföringsinsatser av befintliga produkter. Vid
val av projekt finns det en risk all fonderna väljer mer</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section404>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section405>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>196</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>"säkra"
projekt för alt därigenom minska kreditrisken. Etl annat problem skulle kunna
vara att vissa låntagare upplever de fasta årliga amorteringarna som etl
problem specielll om det rör sig om mycket riskfyllda projekt. Vad som lalar
emol det är att denna modell medger långa utvecklingstider och därigenom är en
relativt sett mycket billig låneform. Ett möjligt sätl att underlätta kravet pä
regelbunden återbetalning vore att införa en s.k. omvänd återbetalningsprincip
(se kapitel fem). Andra alternativ att öka risktagandel är all medge längre
utvecklingstider och/eller löptider för länen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>6.4.2 Modell
B — uppdragsalternativet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
modell innebär en villkorlig återbetalning baserad pä nettofaklu-reringen.
Effekten av della blir att fonderna pä förhand ej kan bedöma avkastning på
"utlånat" kapital. Industriverket tror atl ett uppdragsalternativ
medför att det kommer atl ta myckel läng tid innan fonderna fär avkastning pä
sitt kapital. Ett sätt att förkorta tiden blir dä att öka royal-tyns storlek.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
fördel med detta alternativ för en innovatör/förelagare är att återbetalningen
baseras på projektets avkastning. Samtidigt innebär denna princip att man ej
på förhand kan bestämma när avtalet skall upphöra såvida inte avtalet redan
från början bestäms atl löpa under en läng tid. Effekten av detla är alt rätten
till projektet innehas av utvecklingsfonden tills dess avtalet upphört.
Industriverket tror alt många innovatörer/företagare skulle uppleva detta
negativt. En annan fördel med uppdragsalternativet är atl "bidraget"
intäktredovisas (se kapitel fyra).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>6.4.3 Kombinationsalternativet
A och B</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
alternativ vore alt ge fonderna möjlighet alt välja mellan alternativen A och
B. Det skulle innebära att fonderna själva fick avgöra för vilka projekt uppdrags-
respektive lånealternativet skulle väljas. En sädan variant innebär atl
fonderna för relativt riskfyllda projekt väljer uppdragsalter-nativet. För
projekt i de senare faserna av produktutvecklingskedjan skulle däremot
länealternativet vara att föredra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fördelen
med delta alternativ är att del ger fonderna slor frihet att anpassa
kreditformer efter de enskilda projekten. Dessulom ges valmöjlighet även för
innovatörer/företagare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
stora problemet med denna variant är atl man måsle finna en rimlig avvägning
mellan kostnaderna för modellerna A och B. Om modell A kräver en återbetalning
på tio år efter utvecklingstiden innebär detta alt om modell B inte skall bli
mycket billigare så måste antingen royallyavtalet löpa under en mycket lång Ud
eller beloppsgränsen sättas relativt högt.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section406>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:30.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section407>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>197</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6.5 Åtgärdsförslag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Industriverket anser att produktutvecklingslånens
konstruktion bör förändras enligt de riktlinjer som finns beskrivna i modell
A. Denna modell är en rimlig avvägning mellan risktagande och avkastningskrav
på utlånat kapital. Om man vill öka risktagandel kan detta ske som tidigare
påpekats genom att tillåta längre utvecklingstider och/eller
återbetalningstider. Alternativt kan även en lägre ränta användas. Modell B
innebär dels mycket osäker avkastning dels att innovatören/företagaren under en
mycket lång tid måste avsäga sig rätten till projektet. KombinaUonsalternativel
har den nackdelen att det blir mycket svårt att erhålla en rimlig relation
mellan kostnaderna för modell A och B.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Införandet
av modell A medför att fonderna på kort sikt fär vidkännas kreditförluster på
denna verksamhet. Verket anser att man kan diskutera två alternativ för
förlusttäckning. Det första är all fonderna som lidigare svarar för denna
kreditföriust. För det andra kan diskuteras statligt föriust-bidrag. Det senare
alternativet innebär att man dels mäste finna en metod för att göra en regional
fördelning av bidraget dels bestämma gränser för hur slor del av förlusten som
bör täckas. Vad gäller föriusttäckningens storiek förefaller en 50/50
fördelning (staten/utvecklingsfonderna) vara rimligt. Däremot finner
industriverket att det f. n. är svårt att finna någon metod för hur bidragen
regionall skall fördelas. Verket anser att fondernas produktutvecklingsverksamhet
pågått under sä kort tid atl det inle är rimligt att f. n. bestämma i vilken
omfattning denna verksamhet bör bedrivas inom respektive fond. Därför föreslär
industriverket att man under en försöksperiod med modell A låter fonderna
själva stå för kreditföriusterna. Detta innebär även alt varje utvecklingsfond
själv får avgöra omfattningen på den framtida produktutvecklingsverksamhelen.
Samtidigt innebär den egna förlusttäckningen en begränsning av denna
verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under de första 18 månaderna har fonderna sammanlagt
utbetalat ungefär 34 milj. kronor. Av detta har återbetalats drygl en milj.
kronor. Delta innebär givetvis stora påfrestningar på fondernas egna kapital.
En förutsättning för att fonderna skall kunna täcka framlida
"föriuster" som modell A ger upphov lill är att återbetalningarna
för de nuvarande projekten kraftigt ökar. Om detta ej sker mäste eventuellt en
föriuslläckning ske för den hittillsvarande verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis föreslår industriverket alt modell A
införs genom att nuvarande regler för de s. k. rörelselänen (SFS 1978: 506)
kompletteras och att reglerna för nuvarande produktulvecklingslån avskaffas.
Alternativt kan reglerna för produklutvecklingslänen förändras enligt den föreslagna
modellen. Om systemet införs föreslär utredningen all redan beviljade
produktulvecklingslån i möjligaste mån överförs lill detta system. Det sker
lämpligen genom att man för varje enskilt lån bedömer återstående utvecklingsUd
och därefter gör upp en äterbetalningsplan på högsl tio är.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section408>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section409>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>198</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
beräkning av skuldbeloppet föreslås atl man utgår ifrån det utbetalda beloppet.
Denna princip innebär att riskpremien och den kapitaliserade räntan avskrivs.
För de låntagare som ej önskar att få sina lån omlagda enligt modell A bör
dessa få löpa med den nuvarande länekonstruktionen. För dessa län bör
respektive fond i störte omfattning än som f.n. sker kontrollera att uppgjorda
utvecklingsplaner fullföljs. Industriverket anser även att beviljade SUFO-lån i
möjligaste mån lägges om enligt ovanslående principer. För många av dessa lån
är det svårt att hävda alt ytterligare utvecklingstider skulle krävas. De
"gamla" lån som ej kan klara en uppgjord äterbetalningsplan bör
avskrivas.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>För atl fonderna skall
kunna klara de krav som ovanstående föreslagna ålgärder ställer rörande
bedömning och uppföljning av enskilda låneärenden måste en förslärkning ske av
de personella och administrativa resurserna på detta omräde.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section410>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:79.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section411>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>199</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
3</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanställning av remissyttrandena över statens industriverks
utredning "De regionala utvecklingsfondernas produktutvecklingsverksamhet
— utvärdering och förslag till åtgärder" (SIND 1980:13)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Efter
remiss har yttranden över rubricerade utredning avgetts av bokföringsnämnden,
riksrevisionsverket, styrelsen för teknisk utveckling. Centralorganisationen
SACO/SR - som bifogat yttrande av Sveriges Civilingenjörsförbund,
Ingenjörsvetenskapsakademien, Landsorganisationen i Sverige,
Landstingsförbundet, SHIO - Familjeföretagen, Stiftelsen Nortlandsfonden,
Svenska Bankföreningen, Svenska Uppfinnareföreningen, Sveriges Exportråd,
Sveriges Industriförbund, Tjänstemännens Centralorganisation saml de regionala
utvecklingsfonderna i Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Östergötlands,
Jönköpings, Blekinge, Malmöhus, Älvsborgs, Kopparbergs, Gävleborgs, Jämtlands
och Norrbottens län.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
remissammanställning återger, med citat, väsentligen de synpunkler som har
redovisats. Beskrivningar av rådande ordning eller rena referat av vad
utredningen har anfört har dock inle tagits med. Synpunkterna har i
sammanställningen delats in i avsnitten 1. Allmänna synpunkter, 2.
Organisationsfrågor, 3. Kostnad för stödet, 4. Återbetcdning av stödet och 5.
Övriga frågor. För en fullständig version av enskilda remissvar hänvisas till
resp. remissinstans.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>1
Allmänna synpunkter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Bokföringsnämnden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>"Kravet
på återbetalning har av BFN sälunda uppfattats mera vara ett sätt för fonderna
att fä ett hjälpmedel i kontrollen och uppföljningen av projekten än ett reellt
amorteringskrav.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis
rekommenderar BFN alt industriverkets rekommendation av alternativ A prövas
med hänsyn till det huvudsakliga syftet av stödel och dess troliga framlida
konsekvenser. Om huvudsyftet med stödet är begränsat till en finansiell hjälp
och där sannolikheten för återbetalning förväntas bli hög kan lånealternativel
vara att föredraga."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Riksrevisionsverket</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>"Den
slutsats som RRV drar av utredningens kartläggning är atl flera ålgärder krävs
för att produktutvecklingsverksamhelen i länen skall få den inriktning och
omfattning som statsmakterna avsett. Utredningen har dock enligl RRVs mening
alltför hårt begränsat sina förslag till ätgärder avseende
produklulvecklingslänens konstruktion och som huvudproblem framhållit den
ovanligt låga återbetalningsprocenlen. Endasi i förbigående har administrativa
och organisatoriska brister i verksamheten tagits upp. Detla</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section412>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section413>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>200</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>är så mycket mer anmärkningsvärt som utredningen själv
påpekar att brist på medel aldrig varit den begränsade faktorn för
verksamheten. Redan i STU-kommitténs betänkande (SOU 1977:64) visades att
återbetalningsprocenten inte är etl relevant mått på effektiviteten hos denna
typ av lån. Denna utredning framhöll således att 'återbetalningsvolymen kan
inte annat än i ytterst begränsad utsträckning spegla samhällsnyttan av stödet
lill ett innovationsprojekl'. Vidare framhöll utredningen att ökade krav pä
återbetalning kan ha en direkl negativ inverkan på projektval."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Styrelsen för teknisk utveckling</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"STU anser att följande krav bör ställas på stöd lill
utvecklingsprojekt. Det bör</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>—</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>sUmulera
till atl öka del totala innovationsarbetets omfattning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>—</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>effektivisera
det samhälleliga innovationsarbetet så att fler idéer, projekt etc. leder fram
till marknadsintroduktion och nyttiggörande,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>—</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>påverka
och styra del samhälleliga innovalionsarbetets inriktning mot angelägna
områden,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>—</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>vara
villkorligt dvs. ha karaktären av riskavlyft,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>—</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>vara
konkurrensneutralt och inte billigare än andra finansieringsformer, samt vara
skattemässigt neutralt och inte heller påverka stödmottagarens soliditet,
vidare bör återbetalningsvillkoren vara flexibla och anpassningsbara för det
enskilda projektets ekonomiska utveckling och krav på säkerheter inte ställas.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det är
vidare STUs uppfattning atl statligt utvecklingsstöd bör ha återbetalnings-
och ränteberäkningsregler som harmonierar med stödets syfte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>STU finner att det förslag som utredningen förordar inte i
tillräcklig grad uppfyller ovanstående krav.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>STU föreslår atl slödmollagaren får möjlighet alt välja
mellan följande två återbelalningsmodeller.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1. Slödel ges på i stort sett samma villkor som nu med
undantag av alt<br>
riskpremien slopas. Återbetalningen baseras på omsättningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2. Med hänsyn till bokföringsnämndens anvisningar bör
ett alternativ infö<br>
ras, där återbetalningen inte är fixerad till ett belopp, utan utgår i form<br>
av royalty under en bestämd tidsperiod. Därvid undviks kravet att<br>
skuldföra stödet."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sveriges Civilingenjörsförbund</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Enligt förbundets mening är det i enlighet med vad
som ovan sagts för tidigt att uttala sig om PU-länens effekt och alt ta
ställning till hur lånekonstruktionen skall eventuellt förändras. Det bör 1.
ex. yllerligare utredas hur nuvarande och andra länekonstruktioner skulle kunna
påverka den totala stödvolymen pä längre sikt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Atl ensidigt salsa på modell A kan leda till atl man ej
uppnår det avsedda mälet atl stödja och uppmuntra utveckling av produktidéer
som är förknippade med avsevärda risker."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ingenjörsvetenskapsakademien</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Pä denna grund tillstyrker IVA alt man avskaffar
riskuppskrivningen med 10—25%, de inflexibla fordringarna på 50%
medfinansiering från</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section414>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section415>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>201</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>låntagaren och fordringen på återbetalning med en fasl och
ofta orimligt hög procentsats av faktureringen. Det sistnämnda villkoret kan om
det genomförs med konsekvens och ulan kompromiss omöjliggöra för ett
innovationsföretag att konsolidera sin verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>IVA uppfattar utredningens föreslagna lånemodell dvs.
alternativ A, som ett stort framsteg gentemot det nuvarande. Modellen synes i
huvudsak vara ändamålsenlig för utvecklingslån till redan etablerade och någol
sånär konsoliderade förelag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under utvecklingstiden skall inga amorteringar företas och
länet skall vara ränlefritt. IVA anser att denna plan i stort sett är rimlig.
Sä vikliga faktorer som längden av utvecklingstiden respektive
ålerbelalningsliden saml äterbelalningstakten bör dock ej vara fastlagda i
stela ramar utan mäste kunna överenskommas frän fall till fall med hänsyn till
de individuella egenskaperna hos projektet."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Landsorganisationen i Sverige</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Utredningens belysning av produktutvecklingslånens
hittillsvarande sätt att verka tyder på att man bör söka sig fram lill en ny
utformning av lånen. Dessa har i sin nuvarande form existerat i 18 månader. De
under denna korta tid vunna erfarenheterna måste uppfattas som relativt begränsade
och osäkra. LO anser det därför vanskligt alt definitivt slå fast en godtagbar
finansieringsform. Av denna anledning finner LO del rimligt att tillstyrka en
försöksverksamhet för finansiering av produktutveckling i enlighet med modell
A."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Landstingsförbundet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Förbundsstyrelsen anser sig emellertid trots detla
inle kunna tillstyrka att utredningens förslag förverkligas med angiven
utformning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I likhet med utredningen konstaterar slyrelsen att utveckling
av nya produkter tar tid och är förenat med betydande risker samt att
utvecklingsfonderna i ökad utsträckning kan behöva stödja innovatörer. Det
ligger dä i sakens natur att en intensifierad produktutvecklingsverksamhet från
fondernas sida leder till ökade förluster totalt sett. Detta pris måste
samhället emellertid vara berett atl betala."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Norrlandsfonden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Norrlandsfonden anser att de nuvarande villkoren för
utvecklingsfondernas s.k. PU-lån är olämpligt utformade. Ulredningens förslag
till nya villkor synes i hög grad ha inspirerats av de villkor som
Norriandsfonden tillämpar och har goda erfarenheler av. Norrlandsfonden
tillstyrker föreslagna ändringar."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska Uppfinnareföreningen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Samhället erhåller intäkter inte enbart genom
återbetalning och räntor på lån utan i långt störte utsträckning genom skatter
och ökad sysselsättning och även i misslyckandefall genom värdefull
kunskapsökning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SUF instämmer i Industriverkels förslag att nuvarande
konstruktion av produktutvecklingslån avskaffas. Det lånealternativ som
föreslås enligt Modell A tillstyrkes i princip. Projekt med särskilt ekonomiskt
värde kan</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section416>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section417>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>202</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>på gmnd av den tekniska utvecklingen, myndighels- och
konsumentintressen genomföras på så kort tid som tre år varför bättre
anpassning till de enskilda projekten bör ske. Föreningen vill ocksä framhålla
det synneriigen angelägna i all nu löpande lån omräknas retroaktivt till av
SIND föreslagen utformning."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sveriges Industriförbund</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Det föreslagna PU-länesystemet (modell A) innebär
förbättringar, i synnerhet genom att riskpremien avskaffas. Det är ocksä
rimligt att man lägger fasl en grundmodell för lånen (3-5 års utvecklingstid,
därefter 10 års amorteringslid med fasta amorteringar)."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tjänstemännens Centralorganisation</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"I föreliggande utredning från industriverket
föreslås att de nuvarande reglerna för produktutvecklingslån avskaffas och
ersätts med ett helt nytt lånesystem (modell A).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>TCO tillstyrker utredningens förslag."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Uppsala läns utvecklingsfond</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Stödets allmänna utformning bör i största möjliga
utsträckning få avgöras av den enskilda fonden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vårt förslag är följande. De nuvarande utvecklingslånen
avskaffas och ersätts av ett utvecklingsstöd i form av bidrag med villkoriig
återbetalningsskyldighet, varvid återbetalningen sker i form av royalty enligl
upprättat avlal,"</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Malmöhus läns utvecklingsfond</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Enligt fondens mening mäste nuvarande låneformer och
förslag lill nya stödformer bedömas med hänsyn till följande faktorer:</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1. Förmågan
atl stimulera Ull produktförnyelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Hur
återbetalningarna relateras till återbelalningsförmågan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Balansen mellan
olika låne- eller stödformer vad gäller kostnader, risktagning och säkerheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bokföringen av
stödet hos företagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Administrationen
av stödet hos fonderna."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jämtlands läns utvecklingsfond</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Fonden instämmer i allt väsenlligt med utredningens
förslag att införa slödkonstmktion enl. modell A - länealternativet. Fonden
instämmer också i stort med motiven för införande av en sädan modell. Dock
anser Fonden att ulredningens övervägande om modellernas skilda möjligheter att
beräkna avkastningen pä kapitalet är mindre relevant för valet av modell,
eftersom avkastningen och risktagandet i huvudsak sammanhänger med frägan om
projekten överhuvudlaget ger någon återbetalning, dvs. kreditförlusterna beror
mera på hur stor osäkerhet som accepteras för beviljade projekt."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Norrbottens läns utvecklingsfond</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"BDU förordar att reglerna för framtida PU-lån ändras
enligt i ulredningen föreslagen modell - länealternativet. Redan beviljade
PU-lån erbjuds möjlighelen atl få länen omskrivna till den nya låneformen
varvid skulden baseras på lånebelopp exklusive riskpremie och upplupen
ränta."</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section418>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section419>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>203</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 Organisationsfrågor</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksrevisionsverket</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"RRV instämmer i utredningens bedömning atl ett
regionaliserat slöd till produktutveckling har klara fördelar framför ett
centraliserat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den regionaliserade verksamhelen innebär emellertid också
vissa nackdelar. Således varierar handläggningen vid fonderna säväl
beträffande den preliminära "sållningen" av projekt som när det
gäller bedömningsgruppens inflytande och sammansättning samt fondens vilja
till risklagande vid kreditbedömningen. Detla gör att möjlighelerna till
ekonomiskt och annat stöd kan bero pä i vilket län företaget eller innovatören verkar.
Detta kan ur samhällsekonomisk synpunkt inte vara önskvärt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För alt uppnå en störte likformighet i fondernas bedömning
av produktutvecklingsidéer anser RRV atl SINDs roll i detta sammanhang bör
övervägas. Som RRV framhöll i sin revisionsrapport, "Statens industriverk
-uppgifter gentemot de regionala utvecklingsfonderna", bör SIND i första
hand ägna sig åt policyfrågor, samordning och informationsspridning mellan
fonderna, SIND bör i dettta sammanhang bevaka att produktutvecklingsverksamhelen
får en offensivare karaktär än vad som hitUlls varit fallet. Även när det
gäller villkoren för avskrivning av lån bör SIND kunna ha en rådgivande och
policyskapande funktion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>RRV instämmer i utredningens uppfattning att
utvecklingsfonderna satsat alltför begränsade kansliresurser för
produktutvecklingsverksamhelen, som borde vara en av fondernas viktigaste
uppgifter. Personalresurserna varierar emellertid mellan olika län liksom
ambitionerna för beredning, samordning och informationsspridning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För atl förslärka resurserna för
produktutvecklingsverksamheten föreslår RRV att bedömningsgmpperna i ökad
utsträckning deltar på ett tidigt stadium vid projekturvalet och att gruppernas
tekniska kompetens förstärks genom alt man på konsultbasis anlitar experter
frän de tekniska högskolorna."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sveriges Civilingenjörsförbund</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Förbundet delar dock SINDs uppfattning att
produktutvecklingsstödet bör vara regionaliserat. Etl centralt kreditinstitut
på detta område skulle visserligen få en större överblick för att undvika dubbelsatsningar
men skulle inte ha samma möjlighet att lära känna de enskilda innovatörernas
och företagens resurser och problem. Del är dock viktigt att de regionala
fondernas kompetens ligger på en sådan nivä att olika produktutvecklingsidéer
kan bedömas frän såväl teknisk som marknadsmässig synpunkt så att de
realiserbara idéerna vaskas fram. Fonderna har i regel goda kunskaper för atl
göra företagsekonomiska bedömningar men behöver förslärkas med kvalificerade,
marknadsinriktade tekniker. Del är också viktigt alt samarbetet med STU
intensifieras. Förbundel anser att även sakkunniga personer vid de tekniska
högskolorna bör kopplas in i vissa projekt."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Landsorganisationen i Sverige</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Fondema mäste därför intensifiera sitt samarbete med
STU. Eftersom<br>
STU besitter specialkompetens för att göra tidiga bedömningar av tekniska<br>
utvecklingsprojekt, som del måste anses svårt för de regionala utveck<br>
lingsfonderna att bygga upp, följer alt STU ocksä måste spela en mer aktiv<br>
roll ute i regionerna."</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>i,</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section420>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section421>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>204</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Landstingsförbundet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Enligt utredningen kan det förordade alternativet
förväntas komma att utnyttjas för främst relativt säkra projekt i senare delen
av produktutvecklingskedjan. För projekt i de tidigare utvecklingsfaserna där
det är svårare att bedöma såväl utvecklingstidens längd som potentiella
avsättningsmöjligheter, torde utredningens alternativ emellertid inte le sig
lika attraktivt. Detta förstärks ytterligare av bl.a. utredningens eget
konstaterande att innovatörer som önskar bli entreprenörer i dag i hög grad
saknar ekonomiskt stöd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För att åstadkomma förbättringar i del avseendet är det
angeläget alt samarbetet mellan de regionala utvecklingsfonderna och Styrelsen
för leknisk utveckling (STU) vidareutvecklas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även om tillgängen till ell effektivt kreditinstrument är
av avgörande betydelse för en intensifierad produktuvecklingsverksamhet hos
fonderna vill styrelsen avslutningsvis understryka vikten av en noggrann
uppföljning av projekten. Utvecklingsfonderna bör därför tillföras ekonomiska
resurser för kompetensförstärkningar och förbättrad projektledningshjälp lill
företagen."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SHIO-Familjeföretagen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Industriverket konstaterar i ulredningen alt det f.
n. är en rimlig relation mellan lånemedel och riskvilligt kapital dä det
gäller produktutvecklingslänen. Däremot anser verket alt de personella
resurserna för verksamheten bör förstärkas. SHIO-Familjeföretagen avstyrker
förslaget till personalförstärkningar vid utvecklingsfonderna."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sveriges Industriförbund</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Enligt Förbundets mening finns det inte utrymme för
atl vidga fondernas arbetsområde utöver stöd och information. Därmed saknas
motiv för alt pä bred bas anställa personal med annan typ av utbildning än vad
som idag finns inom fonderna. Om man inom en enskild fond bedömer att arbetet
med förmedling av inkommande idéer bör prioriteras, är det naturligast att så
sker i förhällande till övriga uppgifter och inom ramen för nuvarande
personalresurser."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tjänstemännens Centralorganisation</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Erfarenheterna av hittillsvarande slöd till produktutveckling
visar att de regionala utvecklingsfondernas resurser för uppföljning av
beviljade låneansökningar måste förstärkas. Detta är nödvändigt både för att
minska samhällets kreditföriuster och för alt underlätta projektens utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När företag ansöker om produktutvecklingslån bör alltid de
lokala fackliga organisationernas yttranden bifogas ansökan. De fackliga
organisationernas roll i samhällets stödgivning till näringslivet mäste
erkännas."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Stockholms läns utvecklingsfond</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Del kan sålunda konstateras atl
återbelalningsförmågan hos projekten hittills varit mycket låg. Det är fondens
uppfattning att en projektledningshjälp av det slag som förekommit i
diskussionen runt PU-lånehante-ringen avsevärt skulle stärka projekten och
möjligheterna att kommersiellt exploatera dessa inom en rimlig tid.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section422>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section423>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>205</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förhandlingsarbetet
i det enskilda projektet torde komma atl öka såväl vid kredilbedömningen som
när fråga om eventuell av- eller nedskrivning uppstår. De nuvarande resurserna
torde vara tillräckliga för ett sådant arbete."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Östergötlands
läns utvecklingsfond</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>"Ulöver
de här angivna förslagen bör Statens Industriverk (SIND) i ökad utsträckning
medverka till atl ett fortlöpande erfarenhetsutbyte rörande PU-verksamheten
kommer till stånd mellan de olika fonderna."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Jönköpings
läns utvecklingsfond</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>"För
att underiätta produktutveckling och öka återbetalningen pä länen torde
införande av projektledningshjälp och en förstärkt bevakning av det enskilda
engagementet vara lämpliga åtgärder,"</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Blekinge
läns utvecklingsfond</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>"Ulredningen
framhåller betydelsen av att fonderna samarbetar med STU både vad gäller den
tekniska bedömningen av olika projekt och för alt dubbelsalsningar i olika
regioner skall kunna undvikas. Delta samarbete har under senare år byggts upp
genom samarbelsgrupper mellan fonderna och STU. Fondens erfarenheter av detta
samarbete är positiva. Avvägningen mellan vad som bör stödjas av STU och vad
som bör stödjas av fonden har kunnat avgöras informellt och effektivt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>STUs
centrala kompetens har kunnat utnyttjas vid projektbedömningen. Enligt
författningen för PU-lånen skall samråd genomföras med STU för projekt
överstigande 500 tkr. Genom kravet pä ett formellt samråd finns en risk atl
detta begränsas till vissa speciella frägor. Det kan därför bli mindre
meningsfullt än det normala informationsutbytet i samarbelsgruppen. Fonden
föreslår att bestämmelsen om samråd utgår ur författningen och att de uppbyggda
samarbetsgrupperna får i uppgift alt lösa de problem som samrådet var avsett
alt lösa."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Malmöhus
läns utvecklingsfond</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>"Enligt författningen
för PU-lånen skall samråd genomföras med STU för projekt överstigande 500 tkr.
Genom kravet pä ett formellt samråd finns en risk att della begränsas till
vissa speciella frägor. Det kan därför bli mindre meningsfullt än det normala
informationsutbytet i samarbetsgruppen. Fonden föreslår att bestämmelsen om
samråd utgär ur författningen och att de uppbyggda samarbetsgrupperna fär i
uppgift alt lösa de problem som samrådet var avsett att lösa.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I samarbetet med STU har
vid mänga tillfällen diskuterats vilka möljlig-heter STU och fonderna har att
påverka ett projekt sä alt det leds till elt lyckat resultat. STU och SIND har
under 1980 presenterat en utredning om projektledningshjälp. Fonden har bland SUFO-lånen
några misslyckade projekt och har därigenom också kunnal konstatera alt en
effektiv projektledning sannolikt skulle kunnat rädda en del av dessa,
framförallt genom att förkorta utvecklingstiden mellan framtagen prototyp och
produktens marknadsföring. Det finns en tendens hos uppfinnare och utvecklingsföretag
att fortsätta utvecklingsarbetet alltför länge. Fonden har tillstyrkt att en
projektledningshjälp införs. Fonden har emellertid valt uttrycket projektlots
för alt markera att del slutliga ansvaret för projektet fortfarande ligger
kvar hos uppfinnaren/företagel. I elt par fall har projektlots också tillsatts.
Återbetalningsvolymen bör genom detta kunna öka kraftigt</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section424>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section425>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>206</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>och fonden vill därför även i detta sammanhang understryka
betydelsen av att projektledningshjälp införs."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kopparbergs läns utvecklingsfond</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Fonden bör ges ökade resurser för såväl
projektledningshjälp som löpande uppföljning samt möjlighet till smärre bidrag
i projektens inledningsskede."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jämtlands läns utvecklingsfond</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Förslaget om ett förbättrat utvecklingsstöd leder
naturligen till en ökad låneefterfrågan. Eftersom fonden lider brist pä
personal, är det som utredningen påpekat nödvändigl att förslärka de
personella resurserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avslutningsvis vill Fonden föreslå att Industriverket, när
stödkonstruktionen fastställs, medverkar till framtagning av en gemensam
länerevers, eftersom det mäste anses vara slöseri med resurser att varje fond
för sig svarar för framtagning och tryckning av länereverser."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Norrbottens läns utvecklingsfond</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Slutligen fär BDU betona vikten av atl ytterligare
personella resurser kan avsättas till uppföljning av läneärenden då detta
verksamt kan bidra till att minska kreditförlusterna. Med uppföljning avses då
en aktiv projektledningshjälp och inle en fiskal kontroll av lånereversens
villkor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>STU och SIND har under 1980 presenterat en utredning om
projektledningshjälp. BDU har den erfarenheten att en erfaren projektledning
eller lotsning skulle kunnal rädda en del projekt som misslyckats och, vilket
är mycket väsenlligt, skulle förkorta utvecklingstiden till produktens marknadsintroduktion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>BDU har Ullstyrkt utredningen atl projektledningshjälp
införs. Detta skulle innebära atl återbetalningsvolymen på PU-lån skulle öka
och kreditförlusterna begränsas."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:27.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 Kostnad för stödet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Styrelsen för teknisk utveckling</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Syfiet med PU-lånen är alt locka fram satsningar pä
utvecklingsarbete, som inte kan finansieras av ägarkapital eller pä den vanliga
kredilmarknaden. Stödformerna bör därför utformas så att de inle konkurrerar
med etablerade sätt atl finansiera utvecklingsarbete. Blir villkoren väsentligl
förmånligare än för annal främmande kapital finns risk för en överströmning av
projekt från den traditionella kreditmarknaden lill samhällsstödet. Pä så sätt
kan de projekt, för vilka PU-lånen egentligen var avsedda, komma att trängas
undan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även andra skäl talar för alt återbetalning skall ske och
att marknadsmässig ränta beräknas. Ett rent bidrag kan snedvrida konkurrensen.
En subventionerad prissätlning pä visst utvecklingsarbete kan vidare leda lill
en mindre effektiv industri. Det kan också från moralisk synpunkt anses
stötande alt den som får goda inkomsler p. g. a. samhällets slöd, inte skall
återbetala sitt bidrag från samhället på markandsmässiga grunder.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section426>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section427>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>207</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
utvecklingsfonderna har systemet med riskpremier visat sig ha negativa effekter
eftersom låntagarna upplever att samhället på ett oskäligt sätl utnyttjar deras
situation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Räntefriheten
under utvecklingsperioden medför vidare all ett subven-Uonsmoment förs in, som
låntagare på den övriga kreditmarknaden eller de som finansierar
utvecklingsarbete med eget kapital inte kan tillgodogöra sig. Räntefriheten ger
en dålig balans mellan PU-lån och rörelselån. PU-lånen får inte enbart
funktionen av riskavlyft utan kommer även kostnadsmässigt att framstå som den
mest fördelaktiga finansieringsformen framför rörelselån och normala
krediter."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Landstingsförbundet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>"Under
alla förhållanden måste det, i enlighet med utredningens förslag, anses
angelägel att gränsen för projektfinansiering höjs till 90 procent och
riskpremien slopas. Samtidigt är det emellertid viktigt att i delta sammanhang
beakta förhällandet att fondernas normala rörelselån idag torde vara en
attraktiv kreditform för projekt som befinner sig i produktutvecklingskedjans
senare del. Styrelsen kan därför inte finna skäl för att en kreditform nu
skapas som genom ytterligt förmånliga villkor i praktiken kan väntas leda till
en överströmning av låntagargrupper frän rörelselån lill denna nya
låneform."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>SHIO-Familjeföretagen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>"Räntan
föreslås vara fyra procentenheter över diskontot. Tar man hänsyn till den
ränte- och amorteringsfria utvecklingsperioden innebär detta att den
genomsnittliga räntan blir betydligt lägre än räntan för utvecklingsfondernas
rörelselån. I utredningen motiveras inte denna räntedifferens. Enligt
SHIO-Familjeföretagens uppfattning kan det vara motiverat att av detta skäl
sätta räntan för produktutvecklingslånen till minst fem procentenheter över
diskontot.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SIND
föreslår alt det inle skall utgå någon riskpremie. Förslagel tillstyrkes."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Svenska
Bankföreningen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>"Ränta
utgår efter diskonto-I-4 procent. Föreningen anser, att räntan bör vara mer
marknadsmässig. Med tanke på risknivån och även de gynnsamma villkoren under
utvecklingstiden bör ränta utgå med minst diskonto-I- 5,5 procent."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Stockholms
läns utvecklingsfond</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>"Utredningens
förslag om ränte- och amorteringsfrihel under 3-5 år är en positiv faktor som
kan medverka till att de angivna problemen övervinns. Detta innebär en
subvention till vilken medel inte anslagits i utredningens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
föreslagna lånemodellen A kommer atl bli gynnsam för förelagen och torde därmed
bli mer attraktiv än den nuvarande konstruktionen. I praktiken torde fördelarna
med modell A komma atl innebära en omsvängning från de nuvarande rörelselånen
mot den nya modellen."</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section428>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section429>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>208</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Södermanlands läns utvecklingsfond</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Sörmlandsfonden hälsar därför med tillfredsställelse
att SIND:s utredningsförslag bl. a. innebär borttagande av PU-länens
riskpremier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sörmlandsfonden delar dock inte utredningens förslag orn
alt PU-lånen skall räntebefrias under en bestämd projeklutvecklingstid (högst
fem år). Enligt fondens mening skulle en sädan räntebefrielse - i kombination
med den villkorliga äterbetalningsplikten - göra lånen alltför förmänliga. Krav
på PU-lån skulle inte bara resas för finansiering av projekt med stor osäkerhet
och risk, ulan för att över huvud taget få relativt billig finansiering (låg
effektiv ränta). Detta bör inte vara syftet med fondernas PU-läneverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lånens mycket riskfyllda karaktär bör inte kompenseras med
hjälp av riskpremier, utan skulle i stället kunna balanseras t. ex. av elt
något högre ränteläge på länen än för normala krediter. Atl belägga PU-lånen
med 1 -2 procentenheters högre ränta än andra statliga lån förefaller här vara
en bättre lösning än riskpremielillägg."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Östergötlands läns utvecklingsfond</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Ulredningen kommer fram till tvä olika
konstruktioner av produktulvecklingslån, varav man slutligen väljer alternativ
A. Båda förslagen mynnar ut i billiga PU-lån. Man går så längt i sin iver att
främja produktutveck-hng all man gör dessa lån billigare än fondens rörelselån.
Delta kan leda Ull en snedvridning av efterfrågan på olika lånetyper.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På grund av den inbyggda bristen på balans mellan
rörelselän och föreslagna PU-lån kommer fonderna att fä mycket svåra
gränsdragningsproblem."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jönköpings läns utvecklingsfond</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Fonden bör stimulera produktutveckling genom
risktagande och inle genom subvention av kapitalkostnaden. Varje projekt måste
under sin ekonomiska hvslängd generera sä stora inläkter så det orkar bära
samtliga kostnader, även kapitalkostnaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Räntan bör ligga 2-4 % över räntan på rörelselän."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Blekinge läns utvecklingsfond</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Kostnaden skall däremot vara eller synas vara högre
än för rörelselån. Återbetalningarna skall ske med roally. Ränta och riskpremie
skall inle finnas."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Malmöhus läns utvecklingsfond</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Med de förmåner som modell A ger: ingen ränta under
utvecklingstiden, inga pantbrev eller företagsinteckningar, ingen borgen och
möjlighet till avskrivning av lånet helt eller delvis, kommer låntagarna att
sträva efter att fä A-lån i stället för rörelselän.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På grund av den inbyggda bristen pä balans mellan
rörelselån och modell A kommer fonderna att få myckel svära
gränsdragningsproblem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad gäller utvecklingsstödet anser fonden att stimulansen
i första hand skall ligga i att återbetalningarna anpassas till den successivt
uppkom-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section430>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section431>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>209</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>mande återbetalningsförmågan och om en sådan inle uppslår,
skall stödet helt eller delvis kunna avskrivas. Kostnaden skall däremot vara
eller synas vara högre än för rörelselän."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kopparbergs läns utvecklingsfond</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Den nya lånekonstruktionen bör dock inte framstå som
förmånligare än STU's villkorliga lån. Detta för att STU's roll även i
fortsättningen bör vara i projektens begynnelsefas."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jämtlands läns utvecklingsfond</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Utredningen pekar på risken att modell A ger en
kraftig ökning av låneansökningar, särskilt som gränsen till rörelselän är
relativt mjuk. Denna risk är uppenbar och måste antagligen hanteras så att
projekten prövas mer restriktivt. Alternativt kunde lånen åsättas en hög ränta
för att bli mindre attrakliva än rörelselånen. En hög räntenivå torde också
kunna motiveras med dess karaktär av riskkapital. Å andra sidan visar
hittillsvarande verksamhet atl utvecklingsprojekt sällan ger sädan avkastning
att de kan bära en hög ränta. Skulle det visa sig att låneeflerfrågan på grund
av den låga räntan ökar myckel kraftigt och kanske även leder till en förskjutning
från rörelselänen, bör detta således kunna hanteras med att kraven på
projektens 'utvecklingsnivå' skärps."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4 Återbetalning av stödet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksrevisionsverket</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Beträffande utvecklingstiderna anser RRV att ulredningen
inte ger underlag för ett ställningstagande huruvida de föreslagna
tidsgränserna är rimliga. En utvärdering av STUs erfarenheter på området hade
här varit värdefullt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>RRV tillstyrker utredningens förslag att lånen bör
återbetalas genom fasta amorteringar. RRV vill dock betona vikten av att
äterbetalningsvill-koren tillämpas flexibelt. Så t.ex. är det viktigt att
stödja nyetablerade företag genom att tillämpa en s. k. 'omvänd'
äterbetalningsprincip."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Styrelsen för teknisk utveckling</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Således omöjliggör den föreslagna fasta
amorleringsplanen en anpassning till det enskilda projektet."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ingenjörsvetenskapsakademien</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Likaså bör amorteringstakten bestämmas med hänsyn
lill utvecklingsplanen. Dess cash-flow-budget ger upplysning om i vilken takt
projektet genererar överskott och därmed utrymme för återbetalningar. Normalt
kommer utrymmet att vara trångt i början av amorteringsperioden. Därför bör det
finnas möjlighet atl avpassa amorteringsplanen härefter genom att successivt
öka amorteringsbeloppet säsom utredningen anger under avsnittet 5,3, näst
sista stycket. Då man bestämmer amorteringarnas storlek bör man naturligtvis
hälla i minnet att det ofta finns andra anslagsgivare som också fordrar
återbetalning, I.ex. STU. Låntagaren har också ofta förpliktelser atl betala
royalties för utnyttjande patent. 14 Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 130</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section432>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section433>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>210</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Syftet med STUs och Utvecklingsfondernas verksamhet är att
få fram livskraftiga induslriprojekt. Återbetalningarna mäste underordnas detta
syfte. De måste avpassas så alt de ej inkräktar pä företagens rörelsekapital."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SHIO-Familjeföretagen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Den föreslagna ränte- och amorleringsfriheten under
den beräknade utvecklingstiden tUlstyrkes.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Produktutvecklingslånens särskilda karaktär gör emellertid
det motiverat att överväga en hell annan ålerbelalningsmetodik än ränlor och
amorteringar. Genom alt lånen föreslås vara villkorliga kommer del alllid att
finnas en gräns dä projektet är lönsamt men dock inte sä lönsamt sä att den
givna räntan och amorteringarna kan bäras. Mot denna bakgrund bör man överväga
att i stället låta återbetalning ske i form av roaylly."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Norrlandsfonden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Dock anser fonden icke att man såsom regel bör låta
länen löpa på 10 är säsom utredningen föreslagit. Norrlandsfonden har funnit
del riktigare att knyta återbetalningstiden mera klart till projektets
pay-offperiod vilken sällan överstiger fem år. Fonden föreslär därför att
återbetalningsperioden skall bestämmas med hänsyn till projektets pay-off
period och atl man endast om särskilda skäl föreligger skall ge längre
amorteringslid än fem år."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sveriges Industriförbund</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Uppläggningen av PU-länen mäste i det enskilda
fallet ske med hänsyn till prognos och cash flow-plan för projektet. Variabel
tidsomfattning, med tiden progressiv amortering liksom förskottsbetalning måste
kunna komma ifråga."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Stockholms läns utvecklingsfond</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Fonden delar utredningens uppfattning att en
återbelalningstid pä 5 är är orealistisk. Återbetalning skall enligt fondens
uppfattning ställas i relation till faktisk förmåga att genomföra
återbetalningen. Hänsyn bör även las lill produktens förväntade livslängd. Den
nuvarande konstruktionen innebär att återbelalningsförmåga anses ha uppkommit
samma år som försäljningen börjar, dvs. som fakturering sker. Det är tveksamt om
så är fallet. Troligen hämmas återbetalningsförmågan av sädana faktorer som
uppbyggnad av rörelsekapital, kostsamma marknadsansträngningar, relativt höga
personalkostnader och även i övrigt en kostnadsbild som ännu inte har hunnit
anpassas till en egentlig serieproduktion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi vill dock påpeka att modell A enligt vår uppfattning är
en olämplig form av produktutvecklingsstöd eftersom återbetalningarna inte
relateras till den faktiska återbetalningsförmågan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi anser att återbetalning i form av royalty pä erhållen
försäljning är en riktig metod i sig, men vill samtidigt påpeka atl den kan slå
förhållandevis hårt mot företag med nya produkter eller helt nystartade
företag, varför ytterligare möjlighet till anstånd bör kunna prövas."</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section434>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section435>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>211</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Södermanlands läns utvecklingsfond</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Inte heller är fonden övertygad om all
återbetalningen av PU-län fortsättningsvis skall ske efter fastlagd
amorleringsplan (enligt utredningens förslag baserad pä tio ärs
amorteringstid). Nuvarande princip som innebär att återbetalning sker i proceni
av de intäkter som utvecklade projekt genererar, har den väsentliga fördelen
framför normala amorle-ringsprinciper atl amorteringskraven kopplas direkt till
projektens betalningsförmåga."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Östergötlands låns utvecklingsfond</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Det har ibland antytts att fasta ränte- och
amorteringstider enligl modell A skall leda till en högre äterbetalningsvolym.
Fonden vill inte bestrida att den kan leda lill en högre belalningsdisciplin.
Så länge säkerheter saknas och de juridiska möjligheterna att överta projekten
är sä oklara, bedöms effekten dock bli mycket marginell. Fasla
ålerbetalningskrav leder inte automatiskt till återbelalningsförmåga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Möjlighelen atl enligt denna modell efter
utvecklingstidens slut förhandla bort återbelalningsskyldighelen att fä länet
helt eller delvis avskrivet måste dock ulgöra en stark lockelse för låntagaren.
Fonden förutser all dessa förhandlingar kommer att bli besvärande och
tidskrävande. För låntagaren kan det vidare vara intressant att vid en senare
tidpunkt återuppväcka projektet. Man måste då har klara regler över hur fonden
skall kunna komma tillbaka med sitt ålerbetalningskrav. Ocksä detta kommer att
leda till svåra administrativa problem. Fonden ifrågasätter ocksä om inte
"Villkorligheten" i sig är tillräckligt skäl för all återbetalningen
skall vara bunden till projektens framtida intäkter (nettofaklurering).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fonden förordar alltså en återbetalning baserad på
framtida intäkter för projektet."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Blekinge läns utvecklingsfond</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Modellen innebär atl ingen ränta skall belasta
låntagaren under en utvecklingstid på 3 till 5 år, att man därefter tar
ställning lill om återbetalning skall ske och om så blir fallet skall räntor
och amorteringar betalas vid fasta tidpunkter liksom för fondernas rörelselän.
Modell A kommer därför att leda lill myckel låga kostnader, den uppfyller
sålunda kravet på att utgöra en god stimulans till produktförnyelse.
Möjligheter skapas för fonderna alt i inledningsskedet ta en mycket stor andel
av risktagandel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>RelaUonen till projektets återbetalningsförmåga är
emellertid myckel svag. Visserligen sker ingen återbetalning under själva
utvecklingstiden men när denna är slut och projektet fortfarande kräver kapital
för sin tillväxt och genereringen av internt tillförda medel fortfarande är
låg, uppträder krav på kraftiga utbetalningar för ränta och amorteringar. För
företag som kan tillföra internt genererade medel blir låneformen attraktiv.
För enskilda uppfinnare och projektföretag blir kraven så hårda att de enligt
fondens bedömning kan leda till att dessa målgrupper tvingas avstå från stödet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid utarbetande av förslag till nya villkor för
utvecklingsstödet anser fonden alt stimulansen i första hand inle skall ligga i
att återbetalningarna anpassas till den successivt uppkommande återbetalningsförmågan
och om en sådan inte uppslår, skall stödet helt eller delvis kunna
avskrivas."</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section436>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section437>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>212</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Malmöhus
läns utvecklingsfond</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>"Återbetalningsförmågan
uppkommer emellertid inte samma år som försäljningen av produkten börjar. Del
kan dröja fiera år innan expansion och rörelsekapitaltillförsel genom internt
tillförda medel eller genom upplåning kommer i balans.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Relationen
till projektets återbelalningsförmåga är emellertid mycket svag. Visserligen
sker ingen återbetalning under själva utvecklingstiden men när denna är slut
och projektet fortfarandet kräver kapital för sin tillväxt och genereringen av
internt tillförda medel fortfarande är låg, uppträder krav på kraftiga
utbetalningar för ränta och amorteringar. För företag som har annan verksamhet
som kan tillföra internt genererade medel blir låneformen attraktiv. För
enskilda uppfinnare och för projektföretag blir kraven så hårda att de enligt
fondens bedömning kan leda till att dessa målgrupper tvingas avstå från
stödet."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Jämtlands
läns utvecklingsfond</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>"Genom
en fast äterbetalningsplan motiveras företagen i väsenlligt större
utsträckning rapportera om projektutvecklingen, särskilt då denne avviker från
planerna och betalningsplanen härmed inte kan fullgöras."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5
Övriga frågor</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Bokföringsnämnden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>"Till
de föreslagna modellkonstmklionerna (sid. 78-79) vill BFN dessutom göra
följande påpekanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
båda fallen sägas att "företagels koslnader är avdragsgilla". Delta
är etl fiskalt ställningstagande som snarast bör avgöras av vad som stadgas i
kommunalskattelagen och inte precieras i stödvillkor; det förekommer ju icke
avdragsgilla poster, poster för vilka gäller vissa avskrivningsregler och
direkt avdragsgilla poster. Sannolikt kan vid avtalstillfället inte avgöras,
vad medlen används Ull.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
modell A talas det om atl de regionala utvecklingsfonderna har
ulnyll-janderätlen till projekten så länge lånen löper och i modell B att
fondema behåller rätten till projekten så länge uppdragen gäller.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
de fall stödmottagarna är skyldiga avge årsredovisning bör upplysning om sädana
förhållanden lämnas däri pä liknande sätt som nu sker beträffande tillgängar
som innehas med äganderättsförbehåll respektive leasade tillgångar. Påpekande
om denna upplysningsplikt bör finnas i fondernas låne- och uppdragshandlingar."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Riksrevisionsverket</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>"RRV
avstyrker den föreslagna höjningen av lånefinansieringen lill upp till 90% av
projektkostnaden. Det faktum atl Norrlandsfonden har rätt att finansiera en så
slor del av projektkostnaden motiveras av fondens klart regionalpolitiska
syften.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
själv uttrycker farhågor för att den föreslagna låneformen kommer alt leda till
förluster som kommer alt göra fonderna alltför försik-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section438>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section439>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>213</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>tiga vid sina projektbedömningar. Delta tyder enligl RRVs
mening pä atl en utvärdering av den nya lånekonstruktionens effekter är viktig
och bör komma till stånd efter relativt kort tid. Skulle man då finna alt den
förväntade effekten på produktutvecklingsverksamhelen uteblivit bör man enligt
RRVs mening pröva om ett statligt bidrag till förlusttäckning på denna typ av
lån kan stimulera fonderna till ökat risklagande."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Styrelsen för teknisk utveckling</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"PU-lån. STU-bidrag och liknande slöd bör enligt STUs
uppfattning behandlas som en intäkt i företagels redovisning i likhet med den
praxis som gäller beträffande skattesidan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I realiteten kommer PU-län och STU-bidrag ocksä så
småningom att bokföras som ett bidrag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En konstruktion med en återbetalning som är relaterad lill
projektets omsättning torde inle civilrällsligl kunna betraktas som en skuld.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>STU anser även att villkoret atl fonderna skall ha
nyltjanderälten till projekten under lånens löptid får negativa konsekvenser
och är en juridiskt och praktiskt svår konstruktion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>STU föreslår atl nuvarande system med ell fondkapital alt
förränta slopas. Medel för verksamhelen bör anslås årligen och lyftas i takt
med låneutbetalningarna. En sädan åtgärd bör bidra till atl ulnylljandegraden
höjs samt atl riskbenägenheten ökas."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ingenjörsvetenskapsakademien</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Begreppel "nyltjanderätl" har inte
definierats av ulredningen, och IVA kan ej ulan vidare acceptera förslagel all
fonderna skall ha nyttjanderätt till det stödda projektet under hela
utvecklingstiden."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Landsting.sförbundet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Därmed talar ocksä övervägande skäl för all elt beslul
i frägan samtidigt innebär att slalen pålar sig ansvaret atl i efterhand
tillskjuta en betydande del av de förlusttäckningsmedel som krävs hos
fonderna."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Norrlandsfonden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Problemen i de fyra nordligaste länen har inneburit
behov av speciella insatser. Norrlandsfondens kreditvillkor för industriellt
utvecklingsarbete har givit förelagen i de berörda länen relativa fördelar
jämfört med möjlighelerna i andra län och har utgjort ell slagkraftigt
argument i diskussion med förelag, som övervägt all bedriva verksamhel i de
fyra nordligaste länen. Utredningsförslaget, som innebär en klar förbättring
generelll i hela landet, medför enligt Norriandsfonden en uttunning av
regionalpolitiken vilket bör beaktas."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska Bankföreningen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Att tro att bankernas insatser för
produktutvecklingsverksamhet begränsar sig lill de speciella krediter som
nämns i utredningen - Handelsbankens innovationsfond. Wermlandsbankens
"värmlandslän" etc. - ger dock en felaktig bild av verkligheten.
Dessa krediter ulgör i själva verkel</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section440>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section441>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>214</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>endast en ytterst blygsam del av bankernas insats i
sammanhanget. Den övervägande delen av produktutvecklingen i landel sker inom
redan etablerade företag, där ju bankerna bidrar med finansieringen genom de
normala rörelsekrediterna. Härutöver kommer, atl bankerna i slor utsträckning
hjälper innovatörer genom "teknikförmedling", dvs. hjälp att komma i
kontakt med lämpliga instanser och personer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslaget att lägga om nuvarande SUFO- och PU-lån till den
nya formen ställer sig bankföreningen mycket tveksam till. 1 samband med en
sådan omläggning skulle vissa gamla SUFO-lån skrivas av och riskpremier och
kapitaliserad ränta på PU-länen efterskänkas. Della förefaller alltför generöst
och mäste dessutom upplevas grovt orättvist för de låntagare som skött sina
skulder. Länen bör alltså löpa enligl hittillsvarande villkor, möjligen med
efterskänkande av riskpremierna."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sveriges Exportråd</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Vi vill emellertid ge uttryck åt förhoppningen alt
slöd lill produkt- och systemutveckling även framgent baseras pä överväganden
om produkternas/tjänsternas avsättningsmöjligheter."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sveriges Industriförbund</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Förslagel om fondens "nyttjanderätt" mäste
avstyrkas. Nyttjande-(men ej ägande-)rätt torde ha ell mycket begränsat värde
för fonden. Begreppet är oklart och synes inle ge någon förmänsräll i en
konkurs framför andra oprioriterade fordringsägare. All nyttjanderällen
kringgärdas av förbehåll kan dock kraftigt sänka värdet hos etl enproduktbolag
ur kreditsäkerhetssynvinkel. Verkels förslag torde snarast försämra mottagarens
kredilvärdighel visavi andra finansieringskällor ulan att ge fonden
fördelar."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Stockholms läns ulvecklingsjönd</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Fonderna mäste pä någol sätt ersättas för de
förluster som uppstår i samband med hanteringen av PU-län. Utredningen har inle
lämnat nägot sädant förslag. Samtidigt bör undvikas all PU-länen i framliden
hell får karaktären av bidrag. En seriös inställning frän den presumtive
låntagaren och en professionell bedömning frän fonden måsle vara avgörande
faktorer för den framtida PU-verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fonden föreslår alt förlusltäckningsmedel bör ulgå med 50%
av beviljade PU-län. Detta kan ske pä sä sätt atl staten i efterhand täcker
50% av föriusterna pä PU-länen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fonderna bör ges rätt att självständigt bestämma
produktulvecklingsstö-dets andel av totala projektkostnader."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Östergötlands läns utvecklingsfond</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Fonden kan däremot inle instämma i utredningens
konstaterande all fonderna har tillräckligt med kapital för produktutveckling
och alt man därför i varje fall pä kort sikl skall stå för förlusterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fonden föreslår att förlusltäckningsmedel bör utgä med 50%
av beviljade PU-lån. Detta kan ske på så sätt alt staten i efterhand täcker
50% av konstaterade förluster pä PU-länen. I praktiken skulle detta innebära
att</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section442>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section443>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>215</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>samma bedömning, som varje år måste göra på rörelselänen
vad gäller förluster, även görs på PU-lånen."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jönköpings läns utvecklingsfond</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Länets storlek bör i normalfallet motsvara 50% av
den beräknade projektkostnaden. Möjlighet bör finnas att i särskilda fall
utsträcka länet lill 75 % av projektkostnaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En ökning av produktutvecklingslånen torde innebära att
det goda egna kapital som fonderna har för närvarande kommer att urholkas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fonderna måste på något sätt få ersättning för de
förluster som uppstår på produktutvecklingslän. Konstaterade förluster bör
delas lika mellan staten och fonderna."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Blekinge läns utvecklingsfond</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Fonden föreslär att förlusltäckningsmedel bör utgä
med 50% av beviljade PU-lån. Detta kan ske på så sätl atl staten i efterhand läcker
50% av konstaterade förluster pä PU-länen."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Malmöhus läns utvecklingsfond</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Avgörande för hur slor lånevolym på PU-lån som
fonden kan ha, är hur stora resurser fonden har för föriuslläckning innevarande
är och kommande år. Om låneformen skall kunna fä tillräcklig volym och därmed
bli en god stimulans för den tekniska förnyelsen, måste det redan vid
besluls-tillfället ställas i utsikt alt minst en del av eventuell förlust täcks
av för ändamålet externt tillförda medel. Fonden anser att en praktisk metod
för en sådan förlusldelning är att fonden svarar för 50% och slalen för 50%.
Med förlust avses då utbetalt belopp och ränta efter avdrag av eventuella
inbetalningar. Fonden kan ärligen lämna en rapport över konstaterade förluster
till SIND. Genom all fonderna själva svarar för halva förlusten kan en markant
ändring av fondernas risktagning inte ske. En i förväg gjord regional
fördelning av förlusltäckningsmedel bör därför i varje fall under en
försöksperiod inte vara nödvändig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den nuvarande författningen har givit
produklutvecklingslänen ell vidare användningsområde än enbart leknisk
förnyelse. Således kan län lämnas till marknadsföringskostnader av bäde nya och
lidigare utvecklade produkter avsedda för industriell produktion. Del är
emellertid angelägel alt fonderna kan medverka i utveckling av andra
konkurrensfaktorer än just produkter exempelvis vid utveckling av nya ijänsler
eller vid framtagning av mjukvara som dalaprogram för försäljning. Det
nuvarande namnet, produktulvecklingslån, har också medverkat till atl
exempelvis finansiering av koslnader för utveckling av expori på nya marknader
inle har efterfrågats. Fonden föreslär därför att den nuvarande beteckningen
produktutvecklingslån utbyts mol namnet utvecklingsstöd."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Älvsborgs läns ulvecklingsjönd</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Förlusterna pä PU-lånen kan förmodas bli relativt
höga. För all eliminera riskerna för en restriktiv hållning gentemot PU-lån.
bör frägan om statlig förlusttäckning få en annan lösning än den ulredningen
föreslagil.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utvecklingsfondernas finansiering av de totala
projektkostnaderna bör uppgå till max. 65%."</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section444>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section445>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>216</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kopparbergs läns utvecklingsfond</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Frågan om förlusttäckning blir därför avgörande för
utvecklingsfondens förutsättningar atl tillämpa produktutvecklingsstöd. Om man
vill uppnå en verklig sUmulans till produktförnyelse och ett större risktagande
från kreditgivarens sida bör enligt vär bedömning staten medverka till att
avlasta fonden åtminstone 50% av förlusttäckningen. I annat fall kommer fondens
engagemang i produktutvecklingsstöd att begränsas till en betydligt lägre nivä
än vad som är önskvärt med avseende pä länels näringslivsutveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Produktutvecklingslån bör kunna beviljas upp till max. 80%
av projektkostnaden istället för föreslagna 90% p.g. a. alten störreegen insats
mäste krävas av låntagaren. Detta borde medföra en seriösare prövning av projekten
även från låntagarens sida."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jämtlands läns utvecklingsfond</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Fonden anser det nödvändigt atl i samband med
överväganden om förbättrade stödformer för produktutveckling, som naturiigen
innebär stort risktagande och härmed stora läneförluster, även överväga
fondernas framtida föriustläckningssyslem. Sådana överväganden bör emellertid
enligt Fondens mening även omfatta den större frågeställningen om fondernas
tolala föriuster inkl. förlusterna på rörelselånen och den härmed sammanhängande
frägan om fondernas kapitalförsörjning i stort. Ett förlustbidrag med viss
andel av föriusterna pä PU-lån läckta av staten kan lika gärna utformas som en
årlig kapitalförstärkning hos fonderna för all härigenom kompensera för gjorda
kapitalförluster. Det är härvid ocksä nödvändigt aU hänsyn tages till
föriusterna på rörelselän, eftersom dessa i lika hög utsträckning påverkar
fondernas utlåningsmöjligheter. Vidare bör elt sädant syste, oavsett om del
utformas som elt föriusttäckningsbidrag eller en allmän kapitalförslärkning,
inrymma en regionalpolitisk protll,"</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Norrbottens läns utveckling.sfond</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Det är orealistiskt att räkna med all avkastningen
på PU-lånen framdeles kommer att täcka kreditförlusterna i misslyckade projekt
om en önskvärd aktivitetsnivå upprällhålles. Förlusttäckningen bör ordnas efter
en modell med samma principer som finansiering av utvecklingsfondernas allmänna
verksamhet, alltså lika stor för staten som för utvecklingsfonden."</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section446>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:50.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section447>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>217</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bdaga4</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanfattning av utredningsförslaget om arbetskooperativ
försöksverksamhet (SOU 1980:36)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kooperationsutredningen (I 1977:01) har i ett
delbetänkande (SOU 1980: 36) Arbetskooperation föreslagit att ätgärder vidtas
sä att den genom statens industriverk och ett antal regionala utvecklingsfonder
bedrivna försöksverksamheten med löntagarägda förelag föriängs. utvidgas och
ges en mera preciserad inriktning. Utredningen menar att nuvarande försöksverksamhet
är en resursmässigt begränsad engångsinsats där det anslagna beloppet 1 milj.
kronor endast beräknas räcka lill 10-12 företagsetableringar i fyra län.
Vidare anses alt en fortsatt försöksverksamhet bör omfalla hela landel. För
detta talar enligt utredningen både rättviseskäl och pedagogiska skäl.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utredningen
understryker nödvändigheten av atl en fortsatt försöksverksamhet får en sådan
inriktning alt verksamhetsformen som sådan får rimliga fömtsättningar att
prövas och utvecklas. Därför bör vid prövningen av aktualiserade etableringar
av arbetskooperativa företag krävas att såväl affärsidén som fömtsättningarna i
övrigt ger förelaget rimliga överlevnads-och utvecklingsmöjligheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligl ulredningen bör den fortsatta och utvidgade
verksamheten företrädesvis avse arbetskooperativa företag. Den formella
associationsformen bör dock härvid ej vara avgörande. Större vikt bör enligl
utredningen läggas på företagets reella prägel. Om bolagsformen valts, men
företaget genom särskild ägarförening eller konsortialbestämmelser getts eller
ges en omisskännlig kooperativ prägel bör stöd kunna påräknas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beträffande försöksperiodens längd måste, enligt
ulredningen, etable-ringsprocessens tidskrävande natur tillsammans med behovet
av lillräckligl många fall vara avgörande. Utredningen föreslår därför en
försöksperiod om minimum fem år. Inom denna tidsperiod anser ulredningen atl
också en utvärdering bör göras med förslag lill eventuell fortsatt stödjande
verksamhel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Verksamhetens inriktning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande försöksverksamhet är inriktad pä fördjupade
företagsin-salser. Den av utredningen föreslagna utbyggda verksamheten omfattar
tre delar, nämhgen kunskapsuppbyggnad och information, företagsservice samt
kapitalstöd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kunskapsuppbyggnad och information</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kunskaperna om den kooperativa företagsformen är enligt
utredningen liten även i de kretsar som har till uppgift att främja en
nyetablering och företagsamhet i övrigt.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section448>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section449>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>218</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jämsides med en ytteriigare utveckling och ett
klarläggande av företagsformens förutsätlningar och möjligheler bör därför
enligt utredningen informationen om särskilt den kooperativa formen
förbättras. 1 del skriftliga material som framställs av statliga och
halvstatliga organ bör således även det kooperativa alternativet presenteras.
Vidare bör i kurser för speciellt de regionala utvecklingsfondernas personal
den kooperativa formen presenteras och diskuteras. För information och
överläggning om gemensamma problem föreslår utredningen alt initiativ också
tas till årliga konferenser med företrädare för de arbetskooperativa
företagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ulredningen anser att det även från kooperativ synpunkl
bör vara angeläget alt det successivt utvecklas en för dessa företag gemensam
kunskap som på självhjälpsbasis kan stödja en arbetskooperativ utveckling. Om
frågan om en arbetskooperativ samorganisation aktualiseras bör enligt
utredningen temporärt statligt adminislralionsbidrag kunna utgå genom initiativ
från de arbetskooperativa företagen. Mot denna bakgrund föreslår utredningen
utarbetande av:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>— en mindre informationsskrift om arbetskooperativ
företagsetablering</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>- en handbok eller riktlinjer för de praktiska
åtgärderna i samband med<br>
kooperativ företagsetablering.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vidare
föreslår utredningen alt kurser om kooperativa etableringsfrågor anordnas för
utvecklingsfondernas och industriverkets personal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Företagsservice</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen föreslär att en företagsservice som speciellt
tar sikte på de arbetskooperativa företagens villkor och problem bör byggas
upp. 1 denna bör ingå bl.a. att ge råd om lämpliga associationsformer och andra
principer för verksamhelen, dvs. regler för medlemskap, insatser och övriga
kapitalfrågor, överskottsfördelning, företagsledning etc. samt givelvis de mer
traditionella frågorna om exempelvis ekonomi, produktutveckling och
marknadsföring. Speciellt frågan om associationsform anser utredningen vara av
stor betydelse för dessa företag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen anser att i vissa fall synes en kombination av
formerna ekonomisk förening och aktiebolag vara nödvändig för att tillgodose
både vissa kooperativa inlressen och vissa affärsmässiga krav. För rådgivning i
dessa frägor krävs speciell erfarenhet av den kooperativa formens villkor.
Mönslerstadgar eller exempel pä olika företagskonstruktioner bör därför finnas
tillgängliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I ett utvecklat skede bör denna service enligt utredningen
stä till de rådsökandes förfogande pä villkor jämförliga med dem som i övrigt
gäller fpr nyttjande av utvecklingsfondernas tjänster. 1 ett utvecklingsskede
bör emellertid servicen kunna ges utan kostnad för den sökande eller till
reducerad kostnad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid en positiv utveckling av denna företagsform kan enligt
utredningen på sikt frågan om lagändringar för alt skapa en särskild form av
ekonomisk</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section450>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section451>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>219</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>förening passande dessa företag aktualiseras. Sådana
former finns för närvarande för bostadsrättsföreningar och sambruksföreningar
inom jordbruket. Viss tids ytterligare erfarenhet av arbetskooperativ
verksamhet bör dock enligl utredningen erhållas innan frågan om
speciallagstiftning tas upp till prövning. Mot denna bakgrund föreslår
utredningen utarbetande av:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>"normalstadgar"
för ekonomisk förening för arbetskooperativ verksamhet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>"standardlösning"
för ombildning av aktiebolag till ekonomisk förening</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>— "ask-i ask" -lösning för bildande av
ekonomisk förening för överta<br>
gande av befintligt aktiebolag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kapitalstöd</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bildandet av arbelskooperaliv kräver enligl utredningen
bäde upplånal kapital och riskkapitalinsatser av kooperativets medlemmar.
Samhällel har genom bl.a. utvecklingsfonderna utvecklat olika former för
kapitalstöd. 1 begränsad omfattning kan län även lill egna insatser förekomma.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inom försöksverksamhetens ram bör därför enligt
utredningen fungerande lösningar utarbetas för lån till arbetskooperativa
företagsetableringar inom de gränser som nuvarande bestämmelser (SFS 1978:506)
för statligt kreditstöd genom regional utveckling ger, vad gäller rörelselån
och produktulvecklingslån.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det nämnda kreditstödet är dock inte utformat med tanke pä
det kooperaUva företagets villkor. Vid en vidgad försöksverksamhet torde
därför enligt utredningen vissa kapilalfrågor aktualiseras som inle alls, eller
endast med svårighet kan lösas genom gällande bestämmelsers ramar. Främst kan
detta gälla finansieringen av erforderligt insatskapital. Därför bör enligt
ulredningen, i den föreslagna vidgade försöksverksamheten där kravet på egna
insatser överskrider en viss nivä — förslagsvis 5000 kr. per medlem - och det
gängse statliga kreditslödet inklusive den i undantagsfall befintliga
möjligheten till län för egna insatser inte är tillgängligt, möjligheter finnas
atl erhålla särskila lån för det överskridande beloppet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna "tilläggsmöjlighel" att erhålla stöd lill
riskkapitalinsatsen bör enligt utredningen endast gälla företag som drivs i
reell kooperativ form och där möjlighet till enskild kapitalvinst vid utträde
eller överlåtelse av andel saknas eller är starkt begränsad. Med hänsyn härtill
bör dä också villkoren för insatslänen vara gynnsammare än för vanliga rörelse-
och produktutvecklingslån.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under försöksverksamheten bör enligt utredningen della
särskilda kapitalstöd handläggas centralt. Särskilda medel bör anslås för
verksamhelen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inom ramen för föreslagen verksamhel bör därför enligt
utredningen utarbetas:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>— "standardlösningar" för lån lill
riskkapilalinsatser (inom ramen för ut<br>
vecklingsfondernas nuvarande resurser)</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section452>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section453>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>220</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>-
förslag till en ny särskild låneform (fond) för vidgad långivning lill täckning
av arbetskooperativa företags riskkapitalbehov.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Försöksverksamhetens
organisation</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
tidigare framhållits bör enligt utredningen den arbetskooperativa
försöksverksamheten utvidgas till att omfatta hela landet samt regionalt ligga
hos utvecklingsfonderna. Arbetet med vägledning, erfarenhetsinsamling,
utvärdering och erfarenhetsåterföring föresläs ligga hos statens industriverk.
Även beredningen och handläggningen av del särskilda kapitalstödet och de
olika utvecklingsuppgifter som angetts föresläs bli handlagda av
industriverket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
centrala ansvaret för försöksverksamhetens initiering, inriktning,
genomförande, uppföljning och utvärdering bör enligt utredningen ankomma på en
särskilt tillkallad delegation direkt underordnad chefen för industridepartementet.
Företrädare för industriverket, utvecklingsfonderna, kooperationen i allmänhet,
de arbetskooperativa företagen och fackliga organisationer föreslås ingå i
delegationen. Till delegationen bör knytas en sekreterare. I övrigt anser
utredningen atl det bör åligga industriverket atl svara för frågornas beredning
och verkställigheten av delegationens beslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
utredningen skall delegationen inledningsvis precisera och planera
verksamheten under försöksperioden. Därefter skall den varje är redovisa
verksamhetens förlopp. I god tid före försöksperiodens utgång skall på grundval
av uppföljning och utvärdering av verksamheten, förslag framläggas om ätgärder
för fortsatt verksamhet inom detla område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Resursbehov</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
försöksverksamheten bör enligt utredningen vissa nya resurser anvisas. Som
framgått av förslagen behövs på flera punkter vissa utrednings-och utvecklingsinsatser.
Huvuddelen av dessa kan enligl utredningen göras inom industriverket eller i
verkels regi. För dessa arbeten föreslås atl 500000 kr. per år anvisas under
försöksperioden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Huvuddelen
av verksamhelen bör enligt utredningen avse fördjupade konsultinsatser avseende
enskilda etableringsprojekt. Med en fortsatt tillämpning av den hittills
prövade insatsen bestående av en helt gratis första företags- eller
projektanalys plus en till hälften rabatterad fördjupad konsultinsats i
uppskattningsvis 20-25 fall per år bedöms verksamheten erfordra 2 milj. kronor
årligen. När det gäller kreditslödet väntas den föreslagna verksamheten medföra
viss ökad efterfrågan på de medel som står till förfogande för
utvecklingsfondernas vanliga kreditstödsverksamhet. En ökning av dessa medel
får enhgt utredningen bedömas i andra sammanhang. För det föreslagna, särskilda
kapitalstödet fordras dock vissa nya resurser. Ett engångsanslag om 5 milj.
kronor föreslås bli anvisat</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section454>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section455>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>221</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>för
delta ändamål. Erfordras ytterligare medel under försöksperioden bör enligt
utredningen frågan tas upp i särskild ordning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis har
utredningen uppskattat resursbehovet för den föreslagna verksamheten till 2,5
milj. kronor per år plus elt engångsanslag för särskill kapitalstöd om 5 milj.
kronor. Dessa kostnader anser utredningen kunna täckas genom omdisponering av
medlen under Qortonde huvuddtitelns anslag B Industri m. m.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section456>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:90.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section457>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>222</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
5</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanställning av remissyttranden över
Kooperationsutredningens delbetänkande Arbetskooperation (SOU 1980:36)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Efter
remiss har yttranden över betänkandel avgetts av riksrevisionsverket (RRV),
arbetsmarknadsstyrelsen (AMS), statens industriverk (SIND), styrelsen för
teknisk utveckling (STU), länsstyrelserna i Stockholms, Uppsala,
Södermanlands, Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Gotlands,
Blekinge, Kristianstads, Malmöhus, Hallands, Göteborgs och Bohus, Älvsborgs,
Skaraborgs, Värmlands, Örebro, Västmanlands, Kopparbergs, Gävleborgs,
Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län, Ar-betslivscentmm, SACO/SR,
Kooperativa förbundet (KF), Lantbrukarnas riksförbund (LRF),
Landstingsförbundet, Landsorganisationen i Sverige (LO), Stiftelserna
Stockholms och Västerbottens läns utvecklingsfonder. Svenska sparbanksföreningen.
Tjänstemännens centralorganisation (TCO) samt Svenska Arbetsgivareföreningen
(SAF), SHIO-Familjeföretagen och Sveriges Industriförbund i ett gemensamt
yttrande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sammanställningen
återger synpunkter på ulredningens förslag - Beskrivning av rådande ordning
eller referat av vad ulredningen anfört har inte tagits med.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Fortsatt
försöksverksamhet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
övervägande delen av remissinstanserna delar utredningens uppfattning att en
fortsatt och utvecklad försöksverksamhet av den arbetskooperativa företagsformen
bör stödjas och bör fortlöpa i minst 5 år. AMS framhåller bl. a. alt det är
myckel angelägel alt frägan om förutsättningarna för arbetskooperativa företag
närmare prövas i syfte att finna konkreta lösningar på de problem som
aktualiseras i samband med sådana företagsformer både i initialskedet och i
den fortsalla driften.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Flera
instanser anser - i likhel med utredningen - alt försöksverksamheten bör
omfatta hela landet. Till dessa hör bl. a. länsstyrelserna i Stockholms,
Uppsala, Gotlands, Blekinge, Malmöhus och Hallands län, landstingsförbundet,
Stockholms läns utvecklingsfond och TCO. Länsstyrelsen i Uppsala län framhåller
att en försöksverksamhet som omfattar hela landet automatiskt skulle ge en bred
kunskapsulvidgning hos alla berörda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>RRV,
SAF, SHIO-Familjeföretagen och Sveriges Industriförbund tillstyrker däremot
inte en landsomfattande försöksverksamhet. RRV anser att en sädan spridning
medför risk för all syftet med verksamheten, alt samla fördjupade kunskaper
frän konkreta fall, inle uppnäs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
förslag att den fortsatta och utvidgade verksamheten bör avse arbetskooperativa
företag tillstyrks inte av länsstyrelsen i Norrbot-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section458>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section459>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>223</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>tens län. Länsstyrelsen anser i stället att
försöksverksamheten inte bör koncentreras enbart till arbetskooperativa
företag, utan atl ocksä närbesläktade initiativ bör stödjas för atl
"tjäna liknande övergripande syften, t. ex. försök med löntagarstyrda
företag".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kunskapsuppbyggnad, företagsservice, kapitalstöd</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De tre huvudkomponenterna i försöksverksamheten -
kunskapsuppbyggnad och information, förelagsservice samt kapitalstöd, anser
övervägande antalet remissinstanser vara en logisk utvidgning av nuvarande
försöksverksamhet, Bl.a. tillstyrker länsstyrelserna i Stockholms, Södermanlands,
Kalmar, Gotlands, Blekinge, Kristianstads, Göteborgs och Bohus, Skaraborgs och
Örebro län, SACO/SR och Stockholms läns utvecklingsfond förslagen. RRV, SIND,
länsstyrelsen i Norrbottens län, SAF, SHIO och Sveriges Industriförbund delar
dock inte utredningens uppfattning att en ny låneform bör införas för vidgad
långivning av riskkapital för denna företagsform.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SIND anför bl. a.: "Dä det ej finns några formella
hinder för de kooperativa företagen att erhålla län genom befintliga
låneformer bör kapitalbehovet kunna täckas inom ramen för dessa. Del är i
detta sammanhang mycket viktigt med en utbyggd information om de kooperativa
företagens problem och möjligheler lill bl. a. kredilgivande
organisationer".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Nortböttens län anser däremot att
ulredningens förslag är alltför begränsat, trots att en utvidgning föresläs.
Stöd bör enligl länsstyrelsen även kunna ges ulöver de ramar som diskuterats,
t.ex. när nya projekt framkommer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De remissinstanser som behandlat frågan om utarbetande av
en informationsskrift och en handbok om arbetskooperativ företagsetablering,
är samtliga positiva lill förslagel. SAF, SHIO-Familjeföretagen och Sveriges
Industriförbund anför att en handbok med riktlinjer för praktiska ålgärder vid
företagsetablering förefaller motiverat. Handboken bör enligt remissinstanserna
innehålla förslag till stadgar för en ekonomisk förening för arbetskooperativ
verksamhet. Olika standardlösningar bör ocksä finnas för ombildning av andra
förelagsformer lill ekonomisk förening.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens förslag att kurser om kooperativa
etableringsfrågor för utvecklingsfondernas och industriverkets personal
anordnas tillstyrks av bl. a. länsstyrelserna i Malmöhus och Värmlands län samt
LRF.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Värmlands län som delar utredningens uppfattning,
framhåller dessutom att även länsstyrelsens personal behöver kunskap om
förelagsformen. Kurserna bör därför ocksä vara öppna för länsstyrelsens
personal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Organisation</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens förslag att försöksverksamheten på regional
nivå bör ligga hos utvecklingsfonderna och alt arbetet med vägledning,
erfarenhetsin-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section460>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section461>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>224</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>samling,
utvärdering och erfarenhetsåterföring bör ligga hos SIND tillstyrks av
samtliga remissinstanser som behandlat organisaUonsfrågorna.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Förslagel att det centrala
ansvaret för försöksverksamhetens initiering, inriktning, genomförande,
uppföljning och utvärdering bör ankomma på en särskild tillkallad delegation
under ordförandeskap av chefen för industridepartementet Ullslyrks av bl. a.
länsslyrelserna i Skaraborgs och Norrbottens län och LRF. Flertalet
remissinstanser som behandlat frågan är dock negativa Ull alt en särskild
delegation ska inrättas. Bl.a. har RRV, SIND, STU, länsslyrelserna i
Stockholms, Kronobergs, Kalmar och Västerbottens län, SAF, SHIO, Sveriges
Industriförbund m.fl. med olika motiveringar avstyrkt förslaget. SAF, SHIO och
Sveriges Industriförbund anför: "Vi delar dock inte utredningens
uppfattning atl en speciell delegation med någon form av centralt ansvar för
försöksverksamheten behöver inrättas. Denna skulle bara bidra till en onödig
utveckling av byråkratin. Berörda parter och intressenter finns redan nu
företrädda inom Industriverkets styrelse".</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section462>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:77.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section463>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>225</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Bilaga 6</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>STU:s anslagsframställning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Styrelsen
för teknisk utveckling (STU) är central förvaltningsmyndighet för statens
initiativ och stöd till leknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>STU
har till uppgift bl. a. att följa den lekniska utvecklingen, alt initiera
samarbete, inom, alt ta initiativ till och stödja teknisk forskning och
industriellt utvecklingsarbete, att ge råd och stöd åt uppfinnare samt att
förmedla forskningsresultat till kommersiellt utnyttjande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>STU
leds av en styrelse. Chef för ämbetsverket är en generaldirektör. Inom verket
finns fem projektenheter, en serviceenhet, en internalionell enhet, en
administrativ enhet samt en planeringsenhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
STU fanns den 1 juli 1980 290 anställda, varav 169 utgjorde handläggande
personal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
STU tillämpas programbudgetering med följande programindelning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'>1.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Industriellt och samhällsinriktat tekniskt
utvecklingsarbete</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'>2.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Kunskapsutveckling</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'>3.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Internalionell kontaktverksamhet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'>4.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Myndighetsservice</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'>5.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Drift av forskningsstationer</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Programmet
Industriellt och samhällsinriktat tekniskt utvecklingsarbete indelas i följande
delprogram.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
a. Insatsområden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
b. Teknikområden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
c. Industriservice</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
d. Förmedling</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
e. Arbetstagarprojekt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>STU:s
verksamhet under programmen 1—4 finansieras frän reserva-Uonsanslaget Fl.
Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning och utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Stöd
till forsknings- och utvecklingsarbete inom energiområdet lämnas under
särskilda program frän anslaget Energiforskning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Program
5 finansieras från förslagsanslaget F2. Styrelsen för teknisk utveckling: Drift
av forskningsstationer. Detta anslag får i princip inte belastas. För att lösa
tillfälliga eller säsongmässiga likviditetsproblem för drift av
forskningsstalioner disponerar STU en rörlig kredit i riksgäldskontoret på
lOOOOOkr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
finansiering av investeringar i utrustning anvisas medel under reservationsanslaget
F3. Styrelsen för teknisk utveckling: Utrustning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>15 Riksdagen 1980181. I saml. Nr 130</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section464>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section465>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>226</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>F
1. Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning och utveckling</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Följande
sammanställningar ger en ekonomisk översikt av STU:s förslag till verksamhet
under detta anslag (milj. kr.).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:12.5pt'>
<td width=135 valign=top style='width:101.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=54 valign=top style='width:40.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1979/80</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1980/81</span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:32.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1981/82</span></p>
</td>
<td width=58 valign=top style='width:43.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1982/83</span></p>
</td>
<td width=54 valign=top style='width:40.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1983/84</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:11.75pt'>
<td width=135 valign=top style='width:101.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=54 valign=top style='width:40.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Utfall</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Budget</span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:32.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>STU:s</span></p>
</td>
<td width=58 valign=top style='width:43.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>förslag</span></p>
</td>
<td width=54 valign=top style='width:40.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:16.55pt'>
<td width=135 valign=top style='width:101.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.55pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Kostnader</span></b></p>
</td>
<td width=54 valign=top style='width:40.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:32.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=58 valign=top style='width:43.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=54 valign=top style='width:40.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:11.3pt'>
<td width=135 valign=top style='width:101.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Program
1</span></p>
</td>
<td width=54 valign=top style='width:40.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:32.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=58 valign=top style='width:43.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=54 valign=top style='width:40.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:7.9pt'>
<td width=135 valign=top style='width:101.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Industriellt och sam-</span></p>
</td>
<td width=54 valign=top style='width:40.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:32.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=58 valign=top style='width:43.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=54 valign=top style='width:40.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=135 valign=top style='width:101.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>hällsinriktat tekniskt</span></p>
</td>
<td width=54 valign=top style='width:40.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:32.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=58 valign=top style='width:43.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=54 valign=top style='width:40.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.1pt'>
<td width=135 valign=top style='width:101.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>utvecklingsarbete</span></p>
</td>
<td width=54 valign=top style='width:40.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>261,8</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>293,0</span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:32.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>363,0</span></p>
</td>
<td width=58 valign=top style='width:43.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>399,1</span></p>
</td>
<td width=54 valign=top style='width:40.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>429,8</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.1pt'>
<td width=135 valign=top style='width:101.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Rymdverksamhet</span></p>
</td>
<td width=54 valign=top style='width:40.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>10,1</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>11,5</span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:32.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>14,2</span></p>
</td>
<td width=58 valign=top style='width:43.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>15,7</span></p>
</td>
<td width=54 valign=top style='width:40.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>17,7</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=135 valign=top style='width:101.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Program
2</span></p>
</td>
<td width=54 valign=top style='width:40.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:32.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=58 valign=top style='width:43.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=54 valign=top style='width:40.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=135 valign=top style='width:101.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Kunskapsutveckling</span></p>
</td>
<td width=54 valign=top style='width:40.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>133,0</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>158,0</span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:32.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>210,6</span></p>
</td>
<td width=58 valign=top style='width:43.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>250,8</span></p>
</td>
<td width=54 valign=top style='width:40.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>288,5</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=135 valign=top style='width:101.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Program
3</span></p>
</td>
<td width=54 valign=top style='width:40.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:32.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=58 valign=top style='width:43.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=54 valign=top style='width:40.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.15pt'>
<td width=135 valign=top style='width:101.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Internationell kontakt-</span></p>
</td>
<td width=54 valign=top style='width:40.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:32.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=58 valign=top style='width:43.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=54 valign=top style='width:40.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.1pt'>
<td width=135 valign=top style='width:101.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>verksamhet</span></p>
</td>
<td width=54 valign=top style='width:40.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>14,55</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>16,4</span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:32.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>25,8</span></p>
</td>
<td width=58 valign=top style='width:43.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>27,8</span></p>
</td>
<td width=54 valign=top style='width:40.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>30,9</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=135 valign=top style='width:101.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Program
4</span></p>
</td>
<td width=54 valign=top style='width:40.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:32.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=58 valign=top style='width:43.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=54 valign=top style='width:40.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=135 valign=top style='width:101.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Myndighetsservice</span></p>
</td>
<td width=54 valign=top style='width:40.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4,0</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>5,2</span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:32.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>5,7</span></p>
</td>
<td width=58 valign=top style='width:43.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>6,3</span></p>
</td>
<td width=54 valign=top style='width:40.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>6,9</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=135 valign=top style='width:101.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Informationsförsörj-</span></p>
</td>
<td width=54 valign=top style='width:40.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:32.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=58 valign=top style='width:43.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=54 valign=top style='width:40.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=135 valign=top style='width:101.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ningsverksamhet</span></p>
</td>
<td width=54 valign=top style='width:40.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>7,5</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>8,0</span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:32.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>11,1</span></p>
</td>
<td width=58 valign=top style='width:43.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>12,8</span></p>
</td>
<td width=54 valign=top style='width:40.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>14,2</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.55pt'>
<td width=135 valign=top style='width:101.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Ofördelade
medel</span></p>
</td>
<td width=54 valign=top style='width:40.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.55pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-family:Verdana'>-</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.55pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4,5</span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:32.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.55pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>10,0</span></p>
</td>
<td width=58 valign=top style='width:43.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.55pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>20,0</span></p>
</td>
<td width=54 valign=top style='width:40.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.55pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>20,0</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:13.45pt'>
<td width=135 valign=top style='width:101.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.45pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Summa
kostnader</span></p>
</td>
<td width=54 valign=top style='width:40.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.45pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>430,55</span></b></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.45pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>496,6</span></b></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:32.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.45pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>640,4</span></b></p>
</td>
<td width=58 valign=top style='width:43.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.45pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>732,5</span></b></p>
</td>
<td width=54 valign=top style='width:40.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.45pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:10.0pt'><b><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>808,0</span></b></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:11.3pt'>
<td width=135 valign=top style='width:101.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.3pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Avgår
Onansiering utöver</span></b></p>
</td>
<td width=54 valign=top style='width:40.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:32.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=58 valign=top style='width:43.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=54 valign=top style='width:40.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.1pt'>
<td width=135 valign=top style='width:101.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>anslag</span></b></p>
</td>
<td width=54 valign=top style='width:40.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:32.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=58 valign=top style='width:43.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=54 valign=top style='width:40.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:11.5pt'>
<td width=135 valign=top style='width:101.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Återbetalningar
m. m.</span></p>
</td>
<td width=54 valign=top style='width:40.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>13,4</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>20,0</span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:32.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>20,0</span></p>
</td>
<td width=58 valign=top style='width:43.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>20,0</span></p>
</td>
<td width=54 valign=top style='width:40.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>20,0</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.55pt'>
<td width=135 valign=top style='width:101.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Minskning
av reservation</span></p>
</td>
<td width=54 valign=top style='width:40.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.55pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1,0</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.55pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>-</span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:32.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.55pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-family:Verdana'>-</span></p>
</td>
<td width=58 valign=top style='width:43.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.55pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt'><span style='font-family:Verdana'>-</span></p>
</td>
<td width=54 valign=top style='width:40.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.55pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>-</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:14.4pt'>
<td width=135 valign=top style='width:101.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Summa
anslag</span></p>
</td>
<td width=54 valign=top style='width:40.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>416,55</span></b></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>476,6</span></b></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:32.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>620,4</span></b></p>
</td>
<td width=58 valign=top style='width:43.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>712,5</span></b></p>
</td>
<td width=54 valign=top style='width:40.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:9.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>788,0</span></b></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statsmakterna
har för verksamheten vid STU angett tre huvuduppgifter (prop, 1977/78:111, NU
1977/78:75, rskr 1977/78:361).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Den
första innebär att med hjälp av tillgänglig eller ny teknik främja utveckhngen
inom olika samhällssektorer — samhällssektorrollen. Inom de sektorer där
särskilda resurser finns för planering och ledning av forsknings- och
utvecklingsarbete begränsas dock STU:s uppgift Ull alt i mån av behov biträda
med sakkunskap och erfarenheter. Den andra huvuduppgiften är att främja
industrins innovationsverksamhet och lekniska kvalitet -industrirollen. STU:s
resurser används här för bl.a. stöd till sådant utvecklingsarbete där det
tekniska risktagandet är stort utan att ett direkt samband föreligger med
omedelbara svenska samhälleliga behov, men där resultaten bedöms kunna bh
kommersiellt värdefulla i internaUonell konkurtens inom och ulom landet. STU:s
tredje huvuduppgift är att inom den tekniska forskningen höja den vetenskapliga
nivån och öka kunnandet inom skilda områden -forskningsstödjande roUen.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>STU:s
programstruktur är målinriktad och har sin utgångspunkt i de tre roller som
statsmakterna har angivit för STU. Program 1. Industriellt och samhällsinriktat
tekniskt utvecklingsarbete, svarar mol de två första rol-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section466>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section467>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>227</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>lerna
— samhällssektorrollen och industrirollen - genom kompetensuppbyggande och
koncentrerade insatser inom utvecklingsbara områden samt genom stöd till
innovationsverksamhet. Program 2. Kunskapsutveckling, svarar mot den tredje
rollen, som är forskningsstödjande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
program 1 görs insatser på insatsområden, teknikområden och serviceinriktade
aktiviteter säsom industriservice och förmedling. För alt stimulera de anställda
i företagen att i ökad utsträckning bidra till förnyelsen i näringslivet har
under detta program dessutom avsatts särskilda medel för att stödja projekt
initierade av de anställda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
delprogrammet la. Insatsområden genomförs större, konkret målinriktade insatser
för utveckling av produkter, processer, metoder eller system av betydelse för
olika områden av näringsliv och samhälle.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Delprogrammet Ib.
Teknikområden innefattar teknisk-industriell utveckling av produkter,
processer, metoder eller system som avses utnyttjas i industriell eller annan
verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
program 2. Kunskapsutveckling genomförs forskningsverksamhet som syftar till
att ta fram ny teknisk-vetenskaplig kunskap eller kompetens av betydelse för
STU:s ansvarsområde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>STU
har i sin anslagsframställning för budgetåret 1981/82 lämnat förslag till
verksamhet under budgetåret 1981/82 och plan för budgetåren 1981/82-1983/84.
STU:s förslag innebär en prioritering av långsiktig kunskaps- och
kompetensuppbyggnad framför stöd till utvecklingsarbete och en fortsatt
koncentration av insatserna mot områden som av STU bedömts ha slor strategisk
betydelse för den industriella utvecklingen i Sverige, nämligen följande:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bioteknik</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Elektronik och datateknik (inkl.
informationsteknik)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Materialteknik — nya material</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Verkstadsteknik</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Träteknik</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Massa- och pappersteknik</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Kemiteknik - särskilt tillverkning och användning
av prestationskemikalier</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Teknik för hälso- och sjukvård</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
flertalet av dessa områden har statsmakterna redan tidigare beslutat om större
samlade satsningar (prop. 1979/80:100 bil. 17, NU 1979/80:43, rskr 1979/80:
395). I sin anslagsframställning lämnar STU en utföriig redovisning av dessa
prioriterade områden samt förslag till satsningar.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>För att uppnå tillräcklig
slagkraft inom de prioriterade områdena är enligt STU:s bedömning en betydande
ytterligare förstärkning av resurserna till dem nödvändig. En sådan
förstärkning kan på kort sikt endast i begränsad ulslräckning tillgodoses genom
omfördelning av resurser inom oförändrad resursram. En dominerande el av STU:s
förslag till ökade resurser avser därför de prioriterade områdena.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section468>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section469>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>228</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tvä
nya insatsområden föreslås påbörjas budgetåret 1981/82, nämligen Polymera
konstruktionsmaterial och Djupprospeklering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
ökad internationell orientering och kontakt är angelägen och kommer under de
närmaste åren att eftersträvas för samtliga STU:s program. För att understödja
denna ambition föreslår STU väsentligt ökade resurser till program 3.
Internationell kontaktverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
övrigt föreslås ökade insatser avseende</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'>—<span
style='font-family:Verdana'>innovationsfrämjande åtgärder</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'>—<span
style='font-family:Verdana'>utvecklingsprojekt som initieras av anställda i
företag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Stödet
till enskilda uppfinnare och mindre företag under STU:s program beräknas öka
under treårsperioden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Insatserna
inom de prioriterade områdena sker via såväl program la, program 1 b som
program 2. Följande sammanställning ger en översikt över de totala satsningar
som STU föreslår för de prioriterade områdena under den kommande treårsperioden
(milj. kr.).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:12.5pt'>
<td width=141 valign=top style='width:106.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Prioriterade
områden</span></b></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:36.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1979/80</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1980/81</span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:32.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1981/82</span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1982/83</span></p>
</td>
<td width=54 valign=top style='width:40.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1983/84</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:11.75pt'>
<td width=141 valign=top style='width:106.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:36.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Utfall</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Budget</span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:32.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>STU:s</span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>förslag</span></p>
</td>
<td width=54 valign=top style='width:40.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:14.4pt'>
<td width=141 valign=top style='width:106.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Verkstadsteknik</span></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:36.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>24,1</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>33,9</span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:32.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>48,1</span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>59,4</span></p>
</td>
<td width=54 valign=top style='width:40.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>69,8</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=141 valign=top style='width:106.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Bioteknik</span></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:36.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>6,5</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>11,2</span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:32.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>15.1</span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>19,9</span></p>
</td>
<td width=54 valign=top style='width:40.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>27,4</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=141 valign=top style='width:106.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Datateknik/elektronik</span></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:36.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>50,7</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>64,9</span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:32.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>87,7</span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>102,3</span></p>
</td>
<td width=54 valign=top style='width:40.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>107,9</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=141 valign=top style='width:106.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Materialteknik
- nya</span></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:36.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:32.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=54 valign=top style='width:40.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=141 valign=top style='width:106.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>material</span></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:36.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1,8</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4,8</span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:32.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>15,9</span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>18,8</span></p>
</td>
<td width=54 valign=top style='width:40.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>21.3</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=141 valign=top style='width:106.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Kemiteknik</span></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:36.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>8.2</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>13,3</span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:32.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>17,3</span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>18.8</span></p>
</td>
<td width=54 valign=top style='width:40.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>23,3</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=141 valign=top style='width:106.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Träteknik
inkl. skogs-</span></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:36.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:32.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=54 valign=top style='width:40.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=141 valign=top style='width:106.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>teknik</span></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:36.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>22,6</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>26,9</span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:32.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>33,7</span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>39,6</span></p>
</td>
<td width=54 valign=top style='width:40.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>47,0</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=141 valign=top style='width:106.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Teknik
för hälso- och</span></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:36.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:32.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=54 valign=top style='width:40.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=141 valign=top style='width:106.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>sjukvård</span></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:36.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>30,8</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>34,0</span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:32.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>42,8</span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>48,9</span></p>
</td>
<td width=54 valign=top style='width:40.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>51,6</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=141 valign=top style='width:106.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Massa-
och pappersteknik</span></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:36.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>19,3</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>22,2</span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:32.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>27.2</span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>30,9</span></p>
</td>
<td width=54 valign=top style='width:40.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:11.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>35,1</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:11.3pt'>
<td width=141 valign=top style='width:106.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Totalsumma</span></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:36.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.3pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>164,0</span></b></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>211,2</span></b></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:32.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>287,8</span></b></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>338,6</span></b></p>
</td>
<td width=54 valign=top style='width:40.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:10.0pt'><b><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>383,4</span></b></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.5pt'>
<td width=141 valign=top style='width:106.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Total satsning
på pro-</span></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:36.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:32.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=54 valign=top style='width:40.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.15pt'>
<td width=141 valign=top style='width:106.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>gram
la+Ib-f-2 (milj. kr.)</span></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:36.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>374,2</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>426.9</span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:32.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>544,0</span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>615,9</span></p>
</td>
<td width=54 valign=top style='width:40.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>676,5</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.1pt'>
<td width=141 valign=top style='width:106.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>De
prioriterade områdenas</span></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:36.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:32.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=54 valign=top style='width:40.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:7.9pt'>
<td width=141 valign=top style='width:106.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>andel av
dessa program (%)</span></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:36.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>43,8</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>49,5</span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:32.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>52,9</span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>55,0</span></p>
</td>
<td width=54 valign=top style='width:40.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>56,7</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.1pt'>
<td width=141 valign=top style='width:106.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>De
prioriterade områdenas</span></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:36.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:32.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=54 valign=top style='width:40.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.15pt'>
<td width=141 valign=top style='width:106.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>andel av
ökningen av dessa</span></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:36.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:32.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=54 valign=top style='width:40.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:11.75pt'>
<td width=141 valign=top style='width:106.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>program
(%)</span></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:36.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:32.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>60,3</span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>64,6</span></p>
</td>
<td width=54 valign=top style='width:40.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>61,3</span></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Program
1. Industriellt och samhällsinriktat tekniskt utvecklingsarbete</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
detta program planeras, genomförs och uppföljs STU:s insatser för
innovationsinriktad verksamhet av betydelse för olika samhällssektorer och
näringslivet. Programmet syftar till att generera ny teknik och lill
effektivare användning av säväl ny som tidigare känd teknik. Vidare syftar
programmet till att genom uppsökande regional verksamhet öka STU:s konlakler
med enskilda och förelag som har utvecklingsbara idéer för atl stimulera dem
till fortsatt utveckling och nyttiggörande.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section470>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section471>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>229</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section472>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Program 1 är indelat i fem delprogram. Följande
sammanställning ger en ekonomisk översikt av STU:s förslag lill verksamhet
under program 1 (milj. kr.).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:24.25pt'>
<td width=117 valign=top style='width:87.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:24.25pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Program
1</span></b></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Delprogram</span></p>
</td>
<td width=55 valign=top style='width:41.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:24.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1979/80 Utfall</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:24.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1980/81 Budget</span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:32.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:24.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1981/82 STU:s</span></p>
</td>
<td width=58 valign=top style='width:43.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:24.25pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1982/83
förslag</span></p>
</td>
<td width=70 valign=top style='width:52.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:24.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1983/84</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:65.75pt'>
<td width=117 valign=top style='width:87.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:65.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>la. Insatsområden Ib. Teknikområden le. Induslriservice
ld. Förmedling le. Arbetstagarprojekt</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Summa
program 1</span></p>
</td>
<td width=55 valign=top style='width:41.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:65.75pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>37,7</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>203,5</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>12.5</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>3,1 .</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>5,0</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>261,8</span></b></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:65.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>43,5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>225,4</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>10,8</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3,3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>10.0</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>293,0</span></b></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:32.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:65.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>64.4</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>269.0</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>13,6</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4,0</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>12,0</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>363,0</span></b></p>
</td>
<td width=58 valign=top style='width:43.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:65.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>58.7</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>306.4</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>15.0</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4.0</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>15.0</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>399,1</span></b></p>
</td>
<td width=70 valign=top style='width:52.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:65.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:22.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>43.9</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:22.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>344,9</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:22.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>17.0</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:22.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4,8</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:22.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>20.0</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:22.0pt'><b><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>429,8</span></b></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Delprogram la. Insatsområden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:23.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inom delprogrammet genomförs större, konkret målinriktade
insatser för utveckling av produkter, processer, metoder eller syslem av
betydelse för olika områden av näringsliv och samhälle. Insatserna skall vara
begränsade till tid och omfattning enligt en för satsningen upprättad plan.
Insatsen innebär i regel ett omfattande planerings- och samordningsarbete av
eller initierat av STU.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:23.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under innevarande budgetär pågår i enlighet med
statsmakternas beslul verksamhet inom 14 insatsområden. Inom nio av dessa
områden påbörjades verksamheten under budgetåret 1978/79, inom fyra under
budgeråret 1979/80 och inom ett under innevarande budgetår. Pågående verksamhet
inom samtliga 14 insatsområden föreslås fortsätta under budgetåret 1981/ 82
enligt följande sammanställning (milj. kr.).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:12.7pt'>
<td width=118 valign=top style='width:88.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=67 valign=top style='width:49.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Påbörjades</span></p>
</td>
<td width=50 valign=top style='width:37.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Kostnad</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Kostnad</span></p>
</td>
<td width=47 valign=top style='width:35.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Total-</span></p>
</td>
<td width=61 valign=top style='width:45.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Beräknas</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=118 valign=top style='width:88.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=67 valign=top style='width:49.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=50 valign=top style='width:37.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1980/81</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1981/82</span></p>
</td>
<td width=47 valign=top style='width:35.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>kostnad</span></p>
</td>
<td width=61 valign=top style='width:45.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>vara</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:16.1pt'>
<td width=118 valign=top style='width:88.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=67 valign=top style='width:49.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=50 valign=top style='width:37.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>(Budget)</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>(Förslag)</span></p>
</td>
<td width=47 valign=top style='width:35.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=61 valign=top style='width:45.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>avsliilal</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:11.75pt'>
<td width=118 valign=top style='width:88.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Storkök
90</span></p>
</td>
<td width=67 valign=top style='width:49.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1978/79</span></p>
</td>
<td width=50 valign=top style='width:37.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3.7</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4.1</span></p>
</td>
<td width=47 valign=top style='width:35.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>21,4</span></p>
</td>
<td width=61 valign=top style='width:45.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1983/84</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=118 valign=top style='width:88.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Kollekliva
transporter</span></p>
</td>
<td width=67 valign=top style='width:49.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1978/79</span></p>
</td>
<td width=50 valign=top style='width:37.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4.0</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>5,0</span></p>
</td>
<td width=47 valign=top style='width:35.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>24,7</span></p>
</td>
<td width=61 valign=top style='width:45.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1982/83</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=118 valign=top style='width:88.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Olje-
och gasutvin-</span></p>
</td>
<td width=67 valign=top style='width:49.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=50 valign=top style='width:37.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=47 valign=top style='width:35.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=61 valign=top style='width:45.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:7.9pt'>
<td width=118 valign=top style='width:88.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ningsteknik
till havs</span></p>
</td>
<td width=67 valign=top style='width:49.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1978/79</span></p>
</td>
<td width=50 valign=top style='width:37.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2,4</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4,0</span></p>
</td>
<td width=47 valign=top style='width:35.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>21,4</span></p>
</td>
<td width=61 valign=top style='width:45.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1982/83</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=118 valign=top style='width:88.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Stålframställning
ur</span></p>
</td>
<td width=67 valign=top style='width:49.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=50 valign=top style='width:37.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=47 valign=top style='width:35.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=61 valign=top style='width:45.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=118 valign=top style='width:88.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>fosforrika
malmer</span></p>
</td>
<td width=67 valign=top style='width:49.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1978/79</span></p>
</td>
<td width=50 valign=top style='width:37.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3.3</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3.9</span></p>
</td>
<td width=47 valign=top style='width:35.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>17,8</span></p>
</td>
<td width=61 valign=top style='width:45.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1983/84</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=118 valign=top style='width:88.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Gjutjärnsprodukter</span></p>
</td>
<td width=67 valign=top style='width:49.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1978/79</span></p>
</td>
<td width=50 valign=top style='width:37.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1.7</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2,2</span></p>
</td>
<td width=47 valign=top style='width:35.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>10,6</span></p>
</td>
<td width=61 valign=top style='width:45.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1983/84</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=118 valign=top style='width:88.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Hydrometallurgi</span></p>
</td>
<td width=67 valign=top style='width:49.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1978/79</span></p>
</td>
<td width=50 valign=top style='width:37.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3.2</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2.8</span></p>
</td>
<td width=47 valign=top style='width:35.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>11,0</span></p>
</td>
<td width=61 valign=top style='width:45.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1982/83'</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=118 valign=top style='width:88.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Rening
av ventilations-</span></p>
</td>
<td width=67 valign=top style='width:49.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=50 valign=top style='width:37.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=47 valign=top style='width:35.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=61 valign=top style='width:45.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.15pt'>
<td width=118 valign=top style='width:88.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>luft i
industrin</span></p>
</td>
<td width=67 valign=top style='width:49.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1978/79</span></p>
</td>
<td width=50 valign=top style='width:37.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2.8</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2.7</span></p>
</td>
<td width=47 valign=top style='width:35.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>10.5</span></p>
</td>
<td width=61 valign=top style='width:45.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1982/83'</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.1pt'>
<td width=118 valign=top style='width:88.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Sjukvårdsmiljö</span></p>
</td>
<td width=67 valign=top style='width:49.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1978/79</span></p>
</td>
<td width=50 valign=top style='width:37.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2.7</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3,3</span></p>
</td>
<td width=47 valign=top style='width:35.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>18.4</span></p>
</td>
<td width=61 valign=top style='width:45.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1984/85</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=118 valign=top style='width:88.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Trafiksäkerhet</span></p>
</td>
<td width=67 valign=top style='width:49.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1978/79</span></p>
</td>
<td width=50 valign=top style='width:37.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4.0</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4,0</span></p>
</td>
<td width=47 valign=top style='width:35.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>21.9</span></p>
</td>
<td width=61 valign=top style='width:45.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1982/83</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.35pt'>
<td width=118 valign=top style='width:88.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Framtida
järnverk</span></p>
</td>
<td width=67 valign=top style='width:49.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1979/80</span></p>
</td>
<td width=50 valign=top style='width:37.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2.4</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2.2</span></p>
</td>
<td width=47 valign=top style='width:35.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>8.8</span></p>
</td>
<td width=61 valign=top style='width:45.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1981/82</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.15pt'>
<td width=118 valign=top style='width:88.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Blod och
blod-</span></p>
</td>
<td width=67 valign=top style='width:49.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=50 valign=top style='width:37.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=47 valign=top style='width:35.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=61 valign=top style='width:45.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=118 valign=top style='width:88.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>produkter</span></p>
</td>
<td width=67 valign=top style='width:49.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1979/80</span></p>
</td>
<td width=50 valign=top style='width:37.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4.4</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4.5</span></p>
</td>
<td width=47 valign=top style='width:35.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>20.1</span></p>
</td>
<td width=61 valign=top style='width:45.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1983/84</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.35pt'>
<td width=118 valign=top style='width:88.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Grundläggningsteknik</span></p>
</td>
<td width=67 valign=top style='width:49.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=50 valign=top style='width:37.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=47 valign=top style='width:35.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=61 valign=top style='width:45.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:7.9pt'>
<td width=118 valign=top style='width:88.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>i tätort</span></p>
</td>
<td width=67 valign=top style='width:49.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1979/80</span></p>
</td>
<td width=50 valign=top style='width:37.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1.4</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3.7</span></p>
</td>
<td width=47 valign=top style='width:35.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>12.0</span></p>
</td>
<td width=61 valign=top style='width:45.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1983/84</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=118 valign=top style='width:88.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Datorbaserad
bild-</span></p>
</td>
<td width=67 valign=top style='width:49.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=50 valign=top style='width:37.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=47 valign=top style='width:35.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=61 valign=top style='width:45.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.1pt'>
<td width=118 valign=top style='width:88.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>behandling</span></p>
</td>
<td width=67 valign=top style='width:49.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1979/80</span></p>
</td>
<td width=50 valign=top style='width:37.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4.5</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>5,0</span></p>
</td>
<td width=47 valign=top style='width:35.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>18,8</span></p>
</td>
<td width=61 valign=top style='width:45.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1983/84</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.1pt'>
<td width=118 valign=top style='width:88.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Oljebekämpning/</span></p>
</td>
<td width=67 valign=top style='width:49.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=50 valign=top style='width:37.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=47 valign=top style='width:35.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=61 valign=top style='width:45.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.1pt'>
<td width=118 valign=top style='width:88.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>sanering</span></p>
</td>
<td width=67 valign=top style='width:49.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1980/81</span></p>
</td>
<td width=50 valign=top style='width:37.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3,0</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>6.0</span></p>
</td>
<td width=47 valign=top style='width:35.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>30.0</span></p>
</td>
<td width=61 valign=top style='width:45.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1984/85</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:14.9pt'>
<td width=118 valign=top style='width:88.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=67 valign=top style='width:49.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=50 valign=top style='width:37.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>43,5</span></b></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>53,4</span></b></p>
</td>
<td width=47 valign=top style='width:35.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>274,4</span></b></p>
</td>
<td width=61 valign=top style='width:45.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>' Enligt den ursprungliga planen skulle verksamheten inom
detta insatsområde ha avslutats under budgetår 1981/82. Vissa smärre insatser
under nästföljande budgetår har emellertid bedömts nödvändiga.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section473>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>230</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>STU
föreslår för budgetåret 1981/82 atl arbete påbörjas inom två nya insatsområden,
nämligen Polymera konstruktionsmaterial och Djupprospeklering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>—<span style='font-family:
Verdana'>Polymera konstruktionsmatericd. Målet för STU:s insatser inom detta
omräde anges vara att genom material- och produktionsteknisk utveckling av
polymerbaserade material bredda materialvalet inom svensk verkstadsindustri.
Ett preliminärt forsknings- och utvecklingsprogram för insatsområdet har
utarbetats i samråd med berörda industrier och institutioner. Etl detaljerat
programförslag beräknas vara klart under första kvartalet 1981. Enligt det
preliminära programmet har satsningar beräknats för en femårsperiod med en
total kostnad på 35,0 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>—<span style='font-family:
Verdana'>Djupprospeklering. STU:s insatser syftar till atl bidra lill atl
utveckla fungerande system och strategi för prospektering efter djupt belägna
malmkroppar, i första hand sulfid- och legeringsförande malmer. Den närmare
planeringen och genomförandet av verksamheten inom insatsområdet avses ske i
nära samarbete med bl.a. Boliden AB, LKAB, Sveriges geologiska undersökning
(SGU) och Svenska Gruvföreningen. Den planerade verksamheten sträcker sig över
en femårsperiod med en total kostnad på 14,5 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>STU
räknar med att ytterligare två insatsområden blir aktuella inom den kommande
treårsperioden, nämligen Teknik för begränsning av luftföroreningarna vid
oljeförbränning och Direktvisande mätinstrument för mätning av luftförorening.
Planering av dessa insatsområden pågår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Delprogram
Ib. Teknikområden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Delprogrammet
omfattar utveckling av produkter, processer, metoder eller system som avses
utnyttjas i industriell eller annan verksamhet. Till delprogrammet förs även
sådan forskningsverksamhet som behövs för atl utvecklingsarbete skall kunna
genomföras. Delprogrammet är indelat i följande fem underprogram:
Processteknik, Tillverkningsteknik, Socialteknik, Informations- och
systemteknik samt Produkt- och uppfinningsul-veckling samt rådgivning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sammantaget
motsvarar delprogrammet Teknikområden STU:s totala ansvarsområde inom den
lekniska utvecklingen. Produkt- och uppfinningsutveckling saml rådgivning
inbegriper även rådgivning i tekniska, ekonomiska och juridiska frägor till
mindre företag och enskilda personer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ökade
insatser föreslås för bl. a. innovationsfrämjande åtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
detaljerad redogörelse för programinnehållet lämnas i STU:s anslagsframställning.
Tonvikten i satsningarna ligger pä de prioriterade områdena där ökade insatser
föreslås. Följande sammanställning ger en översikt över de satsningar som STU föreslär
inom delta delprogram för de prioriterade områdena under den kommande
treårsperioden (milj. kr.).</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section474>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section475>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>231</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:12.25pt'>
<td width=135 valign=top style='width:101.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Prioriterade
områden</span></b></p>
</td>
<td width=55 valign=top style='width:41.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1979/80</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1980/81</span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:32.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1981/82</span></p>
</td>
<td width=58 valign=top style='width:43.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1982/83</span></p>
</td>
<td width=53 valign=top style='width:39.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1983/84</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:11.75pt'>
<td width=135 valign=top style='width:101.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=55 valign=top style='width:41.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Utfall</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Budget</span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:32.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>STU:s</span></p>
</td>
<td width=58 valign=top style='width:43.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>förslag</span></p>
</td>
<td width=53 valign=top style='width:39.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:14.4pt'>
<td width=135 valign=top style='width:101.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Verkstadsteknik</span></p>
</td>
<td width=55 valign=top style='width:41.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>15,9</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>22,1</span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:32.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>30,8</span></p>
</td>
<td width=58 valign=top style='width:43.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>38,6</span></p>
</td>
<td width=53 valign=top style='width:39.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>45,9</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=135 valign=top style='width:101.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Bioteknik</span></p>
</td>
<td width=55 valign=top style='width:41.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3,2</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>5.3</span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:32.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>7,6</span></p>
</td>
<td width=58 valign=top style='width:43.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>9,4</span></p>
</td>
<td width=53 valign=top style='width:39.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>12,6</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=135 valign=top style='width:101.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Datateknik/elektronik</span></p>
</td>
<td width=55 valign=top style='width:41.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>11,4</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>14,9</span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:32.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>17,5</span></p>
</td>
<td width=58 valign=top style='width:43.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>21,3</span></p>
</td>
<td width=53 valign=top style='width:39.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>21,0</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=135 valign=top style='width:101.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Materialteknik
-</span></p>
</td>
<td width=55 valign=top style='width:41.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:32.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=58 valign=top style='width:43.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=53 valign=top style='width:39.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.1pt'>
<td width=135 valign=top style='width:101.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>nya
malerial</span></p>
</td>
<td width=55 valign=top style='width:41.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>0,6</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>0,7</span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:32.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1,2</span></p>
</td>
<td width=58 valign=top style='width:43.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1,4</span></p>
</td>
<td width=53 valign=top style='width:39.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1,6</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.15pt'>
<td width=135 valign=top style='width:101.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Kemiteknik</span></p>
</td>
<td width=55 valign=top style='width:41.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2,8</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4,5</span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:32.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>6,2</span></p>
</td>
<td width=58 valign=top style='width:43.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>7,5</span></p>
</td>
<td width=53 valign=top style='width:39.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>9,3</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=135 valign=top style='width:101.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Träteknik
inkl. skogs-</span></p>
</td>
<td width=55 valign=top style='width:41.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:32.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=58 valign=top style='width:43.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=53 valign=top style='width:39.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=135 valign=top style='width:101.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>teknik</span></p>
</td>
<td width=55 valign=top style='width:41.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>19,1</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>23,8</span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:32.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>29,1</span></p>
</td>
<td width=58 valign=top style='width:43.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>33,7</span></p>
</td>
<td width=53 valign=top style='width:39.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>39,3</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=135 valign=top style='width:101.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Teknik
för hälso- och</span></p>
</td>
<td width=55 valign=top style='width:41.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:32.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=58 valign=top style='width:43.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=53 valign=top style='width:39.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=135 valign=top style='width:101.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>sjukvård</span></p>
</td>
<td width=55 valign=top style='width:41.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>21,6</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>23,3</span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:32.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>28,0</span></p>
</td>
<td width=58 valign=top style='width:43.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>31,1</span></p>
</td>
<td width=53 valign=top style='width:39.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>33,1</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:11.3pt'>
<td width=135 valign=top style='width:101.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Massa
och pappersteknik</span></p>
</td>
<td width=55 valign=top style='width:41.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>11,1</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>10,6</span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:32.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>13,1</span></p>
</td>
<td width=58 valign=top style='width:43.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>15,5</span></p>
</td>
<td width=53 valign=top style='width:39.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>17,5</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:13.7pt'>
<td width=189 colspan=2 valign=top style='width:142.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.7pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Summa
under delprogram Ib. 85,7</span></b></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:8.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>105,2</span></b></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:32.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>133,5</span></b></p>
</td>
<td width=58 valign=top style='width:43.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:7.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>158,5</span></b></p>
</td>
<td width=53 valign=top style='width:39.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:9.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>180,3</span></b></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>KollekUv
forskning bedrivs i enlighet med ett av STU och en grupp företag (och
eventuellt någon ytteriigare part, t.ex. sektormyndighet) gemensamt
finansierat flerårigt ramprogram. Denna s. k. kollektiva forskningsverksamhet
har inslag av både utvecklingsarbete och kunskapsuppbyggnad. Finansieringen av
den kollektiva forskningen sker således bäde under delprogram Ib. Teknikområden
och program 2. Kunskapsutveckling. För att ge en samlad bild av den kollektiva
forskningen redovisas denna i sin helhet under program 2.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Delprogram
le. Industriservice</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Delprogrammet
omfattar verksamhel som syftar till att främja produktutveckling och
arbetsmetoder hos den mindre och medelstora industrin saml att genom uppsökande
regional verksamhet öka STU:s kontakter med företag och enskilda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
verksamheten, som i stor utsträckning planeras tillsammans med statens industriverk,
ingår att i samarbete med de regionala utvecklingsfonderna ge service till
mindre och medelstora företag. STU:s uppgift är därvid dels att Ullföra teknisk
kompetens, dels att verka för samordning av utvecklingsverksamhet föranledd av
regionala stödinsatser. Genom alt STU har ett fast regionalt samarbete med alla
utvecklingsfonder har STU en aktuell överblick över de olika länens
produktslödjande aktiviteter. Fonderna kan därigenom hos STU komplettera sitt
beslutsunderlag före sina beslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
verksamheten ingår också att bistå verkstäder som drivs av Samhällsföretag AB
med atl ta fram och utveckla nya produkter saml att främja kontakter mellan
högskolor, universitet och andra forskningsinstitutioner å ena sidan och främst
de mindre och medeltora förelagen ä den andra sidan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Samverkan
med utvecklingsfonderna sker i samarbetsgrupper som har etablerats i samtliga
län. Samarbetsgrupperna har till uppgift att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>ge information och rådgivning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>bedöma produktidéer.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section476>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section477>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>232</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ge visst
finansiellt produktslöd samt förmedla kontakter för finansiellt stöd frän resp.
utvecklingsfond, STU m. fl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>kartlägga
företagens behov av nya produkter,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>bedöma och
förmedla nya produkter till förelag,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>bedriva
särskilda kampanjer, s. k. produktidé- och behovsinventeringar. För perioden
1981/82-1983/84 föreslår STUatt nuvarande inriktning på</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>verksamheten under delta delprogram bibehålls och all
medel beräknas för ökad produklutvecklingsservice vid de lekniska högskolorna
saml för samarbetet med utvecklingsfonderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Delprogram I d. Förmedling</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Delprogrammet avser biträde med förmedling lill
exploatering av uppfinnings-, forsknings- och utvecklingsresultat. Målet är
att till tillverkande företag överföra sådana av STU ej tidigare stödda
uppfinnings-, forsknings- och utvecklingsprojekt som kan vara av.betydelse för
svensk industris konkurrenskraft eller på annat sätl av samhällsintresse.
Under delprogrammet Teknikområden bedrivs molsvarande verksamhet vad avser av
STU tidigare stödda projekt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Verksamheten omfattar teknisk-kommersiell granskning av
projekt, förmedlingsinsatser samt löpande rådgivning i förmedlingsfrågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>STU:s insatser på detta område kompletteras av den
verksamhet som teknikförmedlande företag, s.k. exploateringsföretag bedriver.
För alt minska dessa företags risklagande lämnar STU under detta delprogram
stöd till sådana företag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För perioden 1981/82-1983/84 föreslår STU en oförändrad
inriktning men något ökade resurser för verksamheten inom detla delprogram.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Delprogram I e. Arbelstagarinilierade projekt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Delprogrammet syftar lill att'stimulera till ökat
tillvaratagande av de anställdas idéer och förslag till ny teknik, nya
produkter och alternativ produktion genom att med särskilda medel främja
teknisk-industriella utvecklingsprojekt. Verksamhetei kompletterar den sedan
länge tillämpade och inom många företag aktiva förslagsverksamheten. Genom de
stödinsatser som detla delprogram erbjuder kan även sädana förslag tillvaratas
som för att kunna realiseras fordrar tekniskt utvecklingsarbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>STU har gått ut med särskild information om delta stöd
lill ell flertal förelag och intressegrupper. Pä nägra större företag är
konkreta kampanjer igångsatta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 takt med att informationen om STU:s slöd tränger ut i
företagen väntar STU en kraftigt ökad efterfrågan på denna typ av projektstöd.
STU föreslår därför kraftigt ökade resurser inom detla delprogram för den kommande
treårsperioden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statens delegation för rymdverksamhet, som under
innevarande budgetår disponerar 11,5 milj. kr. för nationell rymdverksamhet
under detta</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section478>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section479>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>233</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>anslag, föreslär en uppräkning av detla belopp till 14
176000 kr. för budgetåret 1981/82. Medlen fördelas pä tre av delegationens
delprogram. Delegationens förslag innebär följande.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Inom
delprogrammet Rymdforskning utnyttjas medel frän delta anslag för studier av
malerial i tyngdlöst tillstånd, i synnerhet metallers stelnings-processer och
diffusionsprocesser i flytande metaller. Arbetet bedrivs i samarbete med
rymdforskningsprogrammet i Förbundsrepubliken Tyskland. För att möjliggöra elt
fortsall samarbete föreslär delegationen en ökning av resurserna för
materialforskning med 500000 kr. för kommande budgetär, varav 250000 kr. bör
belasta detla anslag. Totalt under delta anslag föresläs 6061 000 kr. för detta
delprogram.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Inom delprogrammet
Fjärranalys utnyttjas medel från detla anslag för bl. a. metodutveckling och
demonstrationsprojekt avseende utnyttjande av data frän fjärranalyssatelliter
inom olika områden säsom skogsbruk och geologi, för bedömning av vattenkvalitet
i sjöar och för torvinventering. Dessa projekt genomförs i nära samarbete med
användarna, dvs. konsultföretag eller myndigheler som skogsstyrelsen, SGU och
statens naturvårdsverk. Delegationen föreslår inom detta omräde en ökning av
resurserna med 800000 kr. Totalt föreslås 6289000 kr. för detta delprogram.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Inom
delprogrammet Industriutveckling används medel frän della anslag för
förberedande arbele med nya projekt. Delegationen beräknar medel för en
oförändrad ambitionsnivå. Totalt föreslås 1 826000 kr. för detta delprogram
under delta anslag .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Program 2. Kunskapsutveckling</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under detla program planerad, genomförs och uppföljs STU:s
stöd till kunskapsutvecklande och kompetensuppbyggande leknisk forskning. Mälet
för insatserna är att skapa en kunskapsbas för framlida utveckling av
industriella processer, metoder och produkter inom sektorer som från
industriell synpunkt framslår som intressanta.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>STU har
delat in programmet i tretton specificerade och ett ospecificerat
kunskapsområde. Denna indelning är enligl STU inte heltäckande eftersom behov
av nya insatser ständigt uppslår pä nya områden. STU arbetar emellertid aktivt
för att kontinuerligt beakta sådana tillkommande kunskapsbehov.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I likhet
med verksamheten under programmet Teknikområden ligger tonvikten på insatserna
under detta program på de prioriterade områdena. Följande sammanställning ger
en översikt över de satsningar som STU föreslår inom delta program för de
prioriterade områdena under den kommande treårsperioden (milj. kr.).</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section480>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:30.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section481>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>234</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:12.5pt'>
<td width=137 valign=top style='width:102.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Prioriterade
områden</span></b></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1979/80</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1980/81</span></p>
</td>
<td width=45 valign=top style='width:33.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1981/82</span></p>
</td>
<td width=57 valign=top style='width:42.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1982/83</span></p>
</td>
<td width=53 valign=top style='width:40.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1983/84</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.0pt'>
<td width=137 valign=top style='width:102.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Utfall</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Budget</span></p>
</td>
<td width=102 colspan=2 valign=top style='width:76.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>STU:s förslag</span></p>
</td>
<td width=53 valign=top style='width:40.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:14.4pt'>
<td width=137 valign=top style='width:102.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Verkstadsteknik</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>8,2</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:12.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>11.8</span></p>
</td>
<td width=45 valign=top style='width:33.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>17,3</span></p>
</td>
<td width=57 valign=top style='width:42.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>20,8</span></p>
</td>
<td width=53 valign=top style='width:40.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>23,9</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=137 valign=top style='width:102.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Bioteknik</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3,3</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:12.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>5,9</span></p>
</td>
<td width=45 valign=top style='width:33.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>7,5</span></p>
</td>
<td width=57 valign=top style='width:42.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>10,5</span></p>
</td>
<td width=53 valign=top style='width:40.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>14,8</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=137 valign=top style='width:102.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Datateknik/elektronik</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>36,0</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:12.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>45,5</span></p>
</td>
<td width=45 valign=top style='width:33.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>65,2</span></p>
</td>
<td width=57 valign=top style='width:42.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>77,0</span></p>
</td>
<td width=53 valign=top style='width:40.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>84,9</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=137 valign=top style='width:102.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Materialteknik
- nya</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=45 valign=top style='width:33.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=57 valign=top style='width:42.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=53 valign=top style='width:40.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=137 valign=top style='width:102.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>material</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1,2</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:12.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4,1</span></p>
</td>
<td width=45 valign=top style='width:33.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>7,2</span></p>
</td>
<td width=57 valign=top style='width:42.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>8,9</span></p>
</td>
<td width=53 valign=top style='width:40.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>20,7</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=137 valign=top style='width:102.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Kemiteknik</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3,2</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:11.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>5.6</span></p>
</td>
<td width=45 valign=top style='width:33.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>8,3</span></p>
</td>
<td width=57 valign=top style='width:42.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>11,0</span></p>
</td>
<td width=53 valign=top style='width:40.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>14,0</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=137 valign=top style='width:102.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Träteknik
inkl. skogs-</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=45 valign=top style='width:33.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=57 valign=top style='width:42.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=53 valign=top style='width:40.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=137 valign=top style='width:102.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>teknik</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3,5</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:12.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3,1</span></p>
</td>
<td width=45 valign=top style='width:33.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4,6</span></p>
</td>
<td width=57 valign=top style='width:42.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>5,9</span></p>
</td>
<td width=53 valign=top style='width:40.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>7,7</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=137 valign=top style='width:102.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Teknik
för hälso-</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=45 valign=top style='width:33.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=57 valign=top style='width:42.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=53 valign=top style='width:40.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=137 valign=top style='width:102.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>och
sjukvård</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3,2</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:11.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3,6</span></p>
</td>
<td width=45 valign=top style='width:33.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>7,0</span></p>
</td>
<td width=57 valign=top style='width:42.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>10,2</span></p>
</td>
<td width=53 valign=top style='width:40.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>11,3</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:11.05pt'>
<td width=137 valign=top style='width:102.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.05pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Massa-
och pappersteknik</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.05pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>8,2</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.05pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:11.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>11,6</span></p>
</td>
<td width=45 valign=top style='width:33.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.05pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>14,1</span></p>
</td>
<td width=57 valign=top style='width:42.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.05pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>15,4</span></p>
</td>
<td width=53 valign=top style='width:40.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.05pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>17,6</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:14.65pt'>
<td width=137 valign=top style='width:102.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Summa
under program 2</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>66,8</span></b></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:11.0pt'><b><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>91,2</span></b></p>
</td>
<td width=45 valign=top style='width:33.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>131,2</span></b></p>
</td>
<td width=57 valign=top style='width:42.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:7.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>159,7</span></b></p>
</td>
<td width=53 valign=top style='width:40.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:9.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>184,9</span></b></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inom kunskapsområdena gör STU olika typer av insatser
enligt nedanstående tre ambitionsnivåer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>STU:s</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>STU:s</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ambitionsnivå</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>arbetsmetoder</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Aktiva samlade</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>Ramprogram med styrgrupper eller referens-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>åtgärder</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>grupper</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:49.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förberedande åtgärder med expertgrupper<br>
för ramprogramplanering<br>
Höjd beredskap med uppdrag till expert<br>
grupper atl analysera behov av ramprogram<br>
Beredskap</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Normall projektstöd</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bevakning</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Begränsat
stöd (resebidrag, resestipendier,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:91.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>gästforskarverksamhet)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En stor del av STU:s insatser under program 2 görs i form
av ramprogram för kunskapsutveckling, STU har fattat beslut om genomförande av
f, n. tretton ramprogram. Planering av ylterligare åtta pågår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Underlag för planering av ramprogram och andra
kunskapsuppbyggande akUvileter tas fram på olika vägar. Förutom av STU
initierade utredningar och enkäter till universitet och högskolor om nuvarande
forskningsinriktning och angelägna forskningsinsatser artangeras årligen en s.
k. högskoledag med möjlighet för universitets- och högskolerepresentanter att
diskutera former för och inriktning av STU:s kunskapsuppbyggande aktiviteter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>STU hemställer om atl få inrälta särskilda forskartjänster
inom ämnesområden där behov föreligger att snabbt bygga upp forskningsresurser
och kompetens. STU:s ramprogram kan användas som instrument för att bygga upp
sådan verksamhet. STU påpekar emellertid alt STU:s resurser inte skall bindas
upp som basstöd till högskoleinstitutioner. Stöd till ramprogramfinansierad
forskning får inte leda till atl STU-slödet till en viss forskargmpp
automatiskt permanentas utan bör enligt STU inriktas sä att
finansieringsansvaret för verksamheten, om denna efter ett uppbyggnadsskede
bedöms angelägen, kan föras över till högskolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kollektiv forskning används som benämning på sädana
insatser som</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section482>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section483>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>235</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>innebär
att en grupp intresserade företag och/eller organisationer samverkar i
planering, styrning och finansiering av ell gemensamt forskningsprogram.
Verksamhetens inriktning och finansiering regleras genom ett vanligtvis
flerårigt avtal mellan en intressesammanslutning och STU samt eventuellt någon
ytteriigare part, t.ex. en seklormyndighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
budgetåret 1980/81 löper sammanlagt 32 avtal om kollektiv forskning mellan
staten och olika intressenter, främst inom industrin. STU tillskjuter
sammanalgt 77 milj. kr., varav 37 milj. kr. belastar delprogram I b och
återstoden belastar program 2. Intressesammanslutningarna tillskjuter under
samma tid totall drygt 84 milj. kr. Under innevarande budgetår har 17 avtal förnyats
och ett nytt tillkommit, nämligen för skeppsteknisk forskning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Varje
nytt eller förnyat avtal skall i princip föregås av en omsorgsfull prövning av
STU. En reell omprövning av den kollektiva forskningsverksamheten inom ett
område kräver särskilda utvärderingsinsatser. Under de tre senaste budgetåren
har STU påbörjat utvärdering av tio kollektiva ramprogramverksamheter. Fyra av
dessa är slutförda och utvärderingsresultaten har i etl fall föranlett vissa
organisatoriska och programmässiga förändringar, i etl annat fall startat en
dialog mellan STU och indu-slriintressenterna om väsentliga förändringar.
Målsättningen från STU:s sida är atl samtliga program för kollektiv forskning
successivt skall utvärderas. STU beräknar att den kollektiva forskningen under
perioden 1981/82-1983/84 kommer att få en oförändrad total omfattning. STU föreslår
atl sammanlagt 210,6 milj. kr. anvisas för program 2 för budgetåret 1981/82.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Program
3. Internationell kontaktverksamhet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
detta program faller verksamhel vid STU som rör andra länder utom sådan som är
direkt knuten till pågående projekt under programmen för utvecklingsarbete och
för kunskapsutveckling eller som enbart avser biträde Ull departement och
myndigheter i internalionella frågor. Programmel är indelat i delprogrammen
Kontaktverksamhet och Projektsamverkan. STU föreslår atl sammanlagt 25,8 milj.
kr. anvisas för detta program för budgetåret 1981/82.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Delprogram
3a. Kontaktverksamhet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Delprogrammet
omfattar finansiering av Sveriges Teknisk-Vetenskapliga Attachéverksamhet
(STATT), stöd till bilaterala samverkansorgan samt viss utredningsverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Teknisk-vetenskapliga
attachékontor finns f. n. i sju länder, nämligen Frankrike, Förbundsrepubliken
Tyskland, Japan, Kina, Sovjetunionen, Storbritannien och Förenta staterna (2
kontor). Attachérnas huvuduppgif-ter är att bevaka och rapportera om viktigare
förändringar i forsknings- och</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section484>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section485>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>236</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>utvecklingspolitik
och leknisk utveckling, etablera kontakter och bedriva uppdragsverksamhet.
Målgrupper för verksamhelen är främst företag, departement, myndigheter och
forskningsinstitutioner. Attachéverksamheten bedrivs sedan den 1 januari 1979
som en självständig verksamhet men med utnyttjande av viss administrativ
service från Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) inom ramen för ett avtal
mellan STU och IVA. En översyn av den juridiska formen för den
teknisk-vetenskapliga attaché-verksamheten har helt nyligen genomförts. Fr.o.m.
den 1 juli 1981 föresläs STATT ulgöra en självständig stiftelse med staten och
IVA som huvudmän.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
innevarande budgetär har verksamheten utökats med en biträdande attaché i Bonn
och en biträdande attaché i Paris.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Uppdragsverksamheten
inom STATT har fält en successivt ökad omfattning. I en nyligen genomförd
utvärdering av uppdragsverksamheten konstaterar STU atl denna under budgetåret
1978/79 stod för 17,8% av verksamheten. Denna andel ökade under budgetåret
1979/80 till 24,5%. En ytterligare ökning är enligt STU:s bedömning möjlig men
kräver att ökade resurser avsätts vid hemmakontoret för marknadsföring av
verksamhelen. STU rekommenderar emellertid inle en sådan utveckling eftersom en
alltför stor andel uppdragsverksamhet innebär risker för att fältresurserna i
stor utsträckning läses Ull atl utföra beställningsarbele. Utrymmet för mer
aktiva insatser, inriktade mol att bidra till den kunskapsuppbyggnad som är
nödvändig som grund för framtida industripolitiskt handlande, kan därigenom bli
så begränsat att attachéerna inte har möjlighet alt meningsfullt medverka i
den industripolitiska debatten i Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaterala
forskningsorgan finns f. n. för samarbete med tre länder, nämligen Frankrike,
Förbundsrepubliken Tyskland och Japan. De är kontakt-skapande och främjar
kunskapsutbyte och vetenskapligt och industrielU samarbete mellan Sverige och
de nämnda länderna. Delta samarbete stöds i ett initialskede av STU, men
förväntas därefter bli självfinansierande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
treårsperioden 1981/82-1983/84 föreslår STU en viss ökning av
attachéverksamhetens omfattning medan övrig verksamhet under delprogrammet
avses fortsätta på oförändrad nivå. För budgetåret 1981/82 föreslås 13475 kr.
för detla delprogram.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Delprogram
3b. Projektsamverkan</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Delprogrammet
omfattar stöd till förberedande kontakter och för att sätta igång
internationellt forsknings- och utvecklingssamarbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
delprogrammet genomförs projekt i samverkan med EG-länder, länder med vilka
Sverige har avlal om bl.a. tekniskt-vetenskapligt samarbete och u-länder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
delprogrammet lämnas stöd Ull resor för experter, deltagande i konferenser och
induslribesök. Förberedande projekt stöds för atl pröva intresset för längre
gående konkret samarbete med forskningsorgan eller</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section486>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section487>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>237</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>industrier utomlands. Verksamheten bedrivs i.nära konlakl
med STU:s övriga aktiviteter. Om elt förberedande projekt visar sig bärkraftigt
finansieras det fortsättningsvis under program 1 eller 2.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För perioden 1981/82-1983/84 föreslår STU ökade resurser
för främst utvidgat samarbete med Japan och Förenta Staterna, samverkansprojekt
med oljeproducerande länder samt för projektsamarbete med utvecklingsländer
kring anpassad teknologi. För budgetåret 1981/82 föresläs 12325000 kr. för
detta delprogram.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Program 4. Myndighetsservice</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Programmet avser STU:s uppgift att vid behov biträda
departementet och myndigheter med sakkunskap och erfarenheter. Biträde vid
förhandlingar med främmande länder och internationella organisationer faller
under detta program. En annan viktig del av programmel är de av STU:s
aktiviteter i samand med teknikupphandling som inte innebär direkt projektstöd.
Programmet är indelat i delprogrammen Internationell myndighetsservice och
Teknikupphandling. STU föreslår att sammanlagt 5,7 milj. kr. anvisas för
programmet för budgetåret 1981/82.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Delprogram 4a. Internationell Myndighetsservice</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Delprogrammet avser biträde åt departement och myndigheter
i samband med förhandlingar med främmande länder och internationella organisationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Antalet avtal om bl.a. tekniskt-vetenskapligt samarbete
med andra länder väntas öka, främst med oljeproducerande utvecklingsländer.
Detta medför ökande anspråk på STU:s resurser för förberedelse för och deltagande
i sammanträden med bl.a. blandade kommissioner. STU har dock beräknal i stort
sett oförändrad omfattning av verksamheten under delta delprogram för den
kommande treårsperioden. För budgetåret 1981/82 föresläs 2 130000 kr. för detta
delprogram.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Delprogram 4b. Teknikupphandling</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under detla delprogram lämnas biträde ät departement och
myndigheler. Delprogrammet syftar företrädesvis lill att främja en utökad och
förbättrad teknikupphandling genom atl STU aktivt söker påverka myndigheterna
och stödja dem i teknikupphandlingsfrägor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>STU:s hittillsvarande verksamhel med teknikupphandling har
omfattat information till bl.a. myndigheter om hur teknikupphandling bör
planeras och genomföras. Stöd har lämnats till Svenska Kommunförbundet för alt
planera etl större program för kommunalteknisk databehandling saml för alt
förbereda en samordnad upphandling inom brandteknik- och
rädd-ningstjänslomrädet. Till landstingen har stöd lämnats för alt påbörja upphandlingen
av datoriserade informationssystem för sjukvärden. Planering för
teknikupphandling har inletts tillsammans med Göteborgs kommun.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section488>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section489>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>238</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>STU
väntar en påtaglig ökning av antalet projektförslag lämpade för kommunal
teknikupphandling under den kommande treårsperioden. Detta kommer alt ställa
ökade krav på insatser från STU inom detta omräde. STU har emellertid räknat
med att detta bör kunna ske med i stort sett oförändrad omfattning av
verksamheten under detla delprogram. För budgetåret 1981/82 föreslås 3570000
kr. för detla delprogram.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Delegationen
för vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning som under innevarande
budgetär disponerar 8000000 kr. för leknisk forskning, utvecklingsarbete och
viss serviceverksamhet inom området vetenskaplig och teknisk information och
dokumentation under detta anslag, föreslår att delta belopp höjs till 11 100000
kr. för budgetåret 1981/82.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Delegationens
verksamhet är uppdelad på tre program; Planering och samordning, Forskning och
utveckling samt Nationella serviceuppgifter. Delegafionens verksamhet
finansieras dels via etl anslag under utbildningsdepartementets huvudtitel,
dels via detta anslag. Den del av verksamhelen som finansieras under detla
anslag faller till helt övervägande del under programmet Forskning och
utveckling men viss finansiering av övriga program avses ocksä ske.
Delegationens förslag inom de tre programmen innebär följande.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Programmet Planering och
samordning syftar till att åstadkomma en övergripande planering och samordning
av informationsförsörjningen för alt få en sammanhållen utveckling på området
och ett effektivt utnyttjande av resurserna. Under detta program äskas medel
för viss internationell kontaktverksamhet, utveckling av mtiner för
rapporthantering samt för att öka tillgängligheten på informationstjänster.
Delegationen beräknar en belastning på detta anslag under budgetåret 1981/82 av
500000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
programmet Forskning och utveckling stöds forsknings-, utvecklings- och
försöksverksamhet för vidareutveckling av informationsförsörjningen mol ett
effektivt totalsystem, säväl funktionellt som organisatoriskt. Delegationen
föreslår att insatserna under detta program ökas och inriklas på
metodutveckling för fastställande av informalionsanvändarnas behov,
systemutveckling för informaUonsförsörjningsprocessen, nätverksutveckling,
försöksverksamhet för uppbyggnad och utnyttjande av databaser samt slutligen
utbildningsakliviteter. Delegationen föreslår att 9075000 kr. satsas pä
programmet frän delta anslag under budgetåret 1981/82.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
programmet Nationella serviceuppgifter utgär bidrag lill vissa organisationer
och sammanslutningar med uppgifter på informationsförsörjningsområdet.
Programmet inrymmer också viss begränsad rådgivningsverksamhet. Delegationen
beräknar belastningen pä detta anslag under budgetåret 1981/82 till 1 550000
kr.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section490>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:30.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section491>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>239</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>F
3. Styrelsen för teknisk utveckling: Utrustning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Följande
sammanställning ger en ekonomisk översikt av STU:s förslag Ull verksamhet under
detta anslag (milj. kr.).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:24.25pt'>
<td width=92 valign=top style='width:69.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:24.25pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:24.25pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=55 valign=top style='width:41.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:24.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1979/80 Utfall</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:24.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1980/81 Budget</span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:31.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:24.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1981/82 STU:s</span></p>
</td>
<td width=58 valign=top style='width:43.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:24.25pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1982/83
förslag</span></p>
</td>
<td width=53 valign=top style='width:39.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:24.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1983/84</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:16.8pt'>
<td width=92 valign=top style='width:69.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.8pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Kostnader</span></b></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=55 valign=top style='width:41.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:31.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=58 valign=top style='width:43.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=53 valign=top style='width:39.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:15.85pt'>
<td width=92 valign=top style='width:69.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Utrustning</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=55 valign=top style='width:41.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>18,1</span></b></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>15,2</span></b></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:31.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>16,5</span></b></p>
</td>
<td width=58 valign=top style='width:43.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:11.0pt'><b><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>17,9</span></b></p>
</td>
<td width=53 valign=top style='width:39.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>19,5</span></b></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:23.3pt'>
<td width=92 valign=top style='width:69.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:23.3pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Avgår
finansiering utöver anslag</span></b></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:23.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=55 valign=top style='width:41.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:23.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:23.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:31.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:23.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=58 valign=top style='width:43.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:23.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=53 valign=top style='width:39.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:23.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:22.1pt'>
<td width=134 colspan=2 valign=top style='width:100.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:22.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Återbetalningar m. m. Minskning av reservation</span></p>
</td>
<td width=55 valign=top style='width:41.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:22.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:11.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2,0 3,9</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:22.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2,0</span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:31.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:22.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2,0</span></p>
</td>
<td width=58 valign=top style='width:43.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:22.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:11.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2,0</span></p>
</td>
<td width=53 valign=top style='width:39.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:22.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2.0</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:14.15pt'>
<td width=92 valign=top style='width:69.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Summa
anslag</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=55 valign=top style='width:41.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>12,2</span></b></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>13,2</span></b></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:31.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>14,5</span></b></p>
</td>
<td width=58 valign=top style='width:43.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:11.0pt'><b><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>15,9</span></b></p>
</td>
<td width=53 valign=top style='width:39.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>17,5</span></b></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Över
anslaget anvisas medel för anskaffning av dyrare apparater och instrument
(lägst 50000 kr.) för leknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete.
Nyttjare av utmstning som har anskaffats med medel från anslaget belastas med
kostnader för avskrivningar och förräntning. I den mån som nyttjaren inle har
möjlighet atl svara för dessa kostnader är STU skyldigt all hell eller delvis
svara för nämnda kostnader genom belastning av berört program under
amorteringstiden. Medel motsvarande avskrivning och förtänlning skall föras
till särskild inkomsttitel i statsbudgeten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>STU
framhåller ett beslut om lån för utrustningsanskaffning fattas efter samma
principer som för anslag till enskilda projekt. Det är således den verksamhet
som avses bedrivas med hjälp av utmstningen som är av avgörande belydelse för
STU:s beslut. Efterfrågan följer i stort efterfrå-geutveckhngen på STU:s
projektanslag. För budgetåret 1981/82 beräknar STU att 14,5 milj. kr.
erfordras.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section492>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:57.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section493>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>240</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
7</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>Remissyttranden över STU:s anslagsframställning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>STU:s
anslagsframställning för budgetåret 1981/82 med förslag lill plan för
verksamheten under budgetåren 1981/82-1983/84 har remissbehandlats. Yttranden
över anslagsframställningen har avgelts av försvarets forskningsanstalt (FOA),
sjukvårdens och socialvärdens planerings- och rationaliseringsinstitut (Spri),
televerket, statens järnvägar (SJ), trans-portforskningsdelegationen (TFD),
sjöfartsverket, luftfartsverket, statskontoret, riksrevisionsverkei (RRV),
delegationen för vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning (DFl),
universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) efter hörande av universiteten i
Uppsala, Göteborg, Umeå, Stockholm, högskolan i Linköping (LiTH) och Chalmers
tekniska högskola (CTH), forskningsrådsnämnden (FRN), medicinska
forskningsrådet (MFR), naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR), statens
naturvårdsverk (SNV), konsumentverket, arbetsmarknadsstyrelsen (AMS), statens
råd för byggnadsforskning (BFR), statens planverk, statens industriverk (SIND),
Sveriges geologiska undersökning (SGU), nämnden för energiproduktionsforskning
(NE), statens provningsanstalt (SP), statens skeppsprovningsanstalt (SSPA),
statens delegation för rymdverksamhet (DFR), delegationen för energiforskning
(DFE), Centralorganisationen SACO/SR, Fonden för industriellt utvecklingsarbete
(Industrifonden), Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA),
Kollektivforskningsinstitutens samarbelsorgan (SAMKO), Landsorganisationen i
Sverige (LO), Landstingsförbundet, norrlandsfonden, Riksdataförbundet, Svenska
kommunförbundet. Svenska uppfmnareföreningen (SUF), Sveriges
civilingenjörsförbund (CF-STF), Sveriges industriförbund och Tjänstemännens
centralorganisation (TCO).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>1
Allmänt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
genomgående omdöme om STU:s anslagsframställning med förslag till ireårsplan är
att den representerar ett värdefullt planeringsarbete och att STU:s inriktning
och ambition är mycket tillfredsställande. Förvaltningsnämnden vid LiTH anser
att STU:s anslagsframställning andas en välbehövlig framåtanda och tillförsikt
och fakultelsnämnden vid Uppsala universitet hälsar med glädje alt STU föreslär
ett treårsprogram för sin verksamhel eftersom detta underlättar för universitet
och högskolor alt planera sin utbildning så att den samverkar med STU:s
intentioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Det
råder f. n. enligt IVA och SIND en ekonomisk obalans i Sverige som kan
förväntas bestä under läng tid. Bäde IVA och SIND framhåller atl ett viktigt
medel alt råda bol pä denna obalans är leknisk utveckling. TCO</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section494>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section495>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>241</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>understryker
särskilt i sitt remissyttrande betydelsen av all teknisk forskning och
industriellt utvecklingsarbete ges elt gott stöd i dagens ekonomiska
situation. För att åstadkomma detta är det enligt TCO viktigt att resurser för
teknisk forskning och utveckling ges i form av flerårsprogram. STU har ett
stort ansvar både när det gäller att upprätthålla kvaliteten på forskning och
utveckling och att vidmakthålla den förtroendefulla atmosfär som nu i huvudsak
präglar STU:s verksamhel.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>SP påpekar att
provningsanstalten numera har kapacitet och resurser för störte insatser inom
STU:s ansvarsområde än vad som framgår av STU:s anslagsframställning och
treårsplan. SP ämnar därför ta intitialiv till fördjupade kontakter mellan STU
och SP.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>FOA
nämner att den i STU:s anslagsframställning inledande beskrivningen av STU:s
framtida inriktning och det resonemang som ligger bakom gjorda prioriteringar i
huvudsak stämmer med FOA:s uppfattning. Den övergripande och långsiktiga
planeringen inom STU är emellertid enligt FOA ännu inte färdigutvecklad och kan
väntas ge bällre resultat i framtiden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>FOA
kan f. n. inte uttala sig om huruvida den föreslagna totalramen för STU:s
verksamhel ligger pä en i förhällande tiil andra samhällsaktiviteter lämplig
nivä. FOA finner emellertid att mot bakgrund av STU:s deklarerade policy och
den alltmer genomarbetade insamlingen av beslutsunderlag bör de av STU
fördelade medlen komma till god nytta i det svenska samhällel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2
STU:s roller</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
råder delade meningar om vilken av STU:s tre roller som är den viktigaste; den
forkningsstödjande rollen, industrirollen eller samhällssek-tortollen.
Förespråkare finns bland remissinstanserna för alla tre alternativen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Industrifonden
framhåller alt i det läge som Sveriges ekonomi f.n. befinner sig i måsle
industrirollen prioriteras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>UHÄ
och IVA framhållei den forskningsstödjande rollen som den grundläggande och
långsiktigt mest betydande. Beträffande samhällssektorrollen finner IVA att
presentationen av verksamheten är för splittrad för atl en samlad bedömning
skall kunna göras. IVA efterlyser därför ett underlag som bättre kan belysa
STU:s samhällssektortoll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
Industriförbund efteriyser ä sin sida en klarare specifikation av vilka motiv
som kan återföras till STU:s samhällsroll resp. industriroll. Industriförbundet
anser att STU blandar ihop samhällssektormotiv och industripolitiska motiv som
argument för flera av STU:s engagemang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Belräffande
avvägningen mellan Program 1. Industriellt och samhällsinriktat tekniskt
utvecklingsarbete och Program 2. Kunskapsutveckling an-</span></i><i><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>16 Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr
130</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section496>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section497>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>242</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>ser
Industrifonden att stöd till utvecklingsarbete bör prioriteras. Fonden anser
vidare att programmet Kunskapsutveckling i större ulslräckning bör styras mot
kommersiella mäl. Denna inriktning av STU:s arbele på företagsekonomiskt
lönsamma projekt som leder fram till produkter som går att sälja är emellertid
tveksam enligt SIND. Denna senare uppfattning delas av SNV.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fakultelsnämnden
vid CTH framhåller att det är väsentligl att STU presenterar sina planer på ett
sädant sätt atl riksdag, regering, forskare och andra berörda får en klar
uppfattning om STU:s intentioner. SUF anser alt STU borde göra upp en plan som
visar hur det av statsmakterna angivna målel för STU:s verksamhet skall uppnås.
TCO framhåller att det vilar ett stort ansvar hos alla parter i samhället att
verka för atl teknisk utveckling uppfattas som nägot positivt. Detla ansvar
ligger enligt TCO särskill tungt hos dem som beslutar om resurser inom stat,
kommun och näringsliv saml hos framträdande opinionsbildare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3
Prioriterade områden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Samtliga
remissinstanser som yttrat sig i frågan tillstyrker STU:s val av prioriterade
områden. Statens planverk framhåller den slora strategiska betydelse som en
fortsatt koncentration av insatserna mot de prioriterade områdena kan komma att
ha för Sveriges industriella utveckling. IVA anser alt valet av områden stämmer
väl överens med av akademien tidigare framförda rekommendationer. Beträffande
områdena kemi- och bioteknik finner emellertid IVA att satsningarna är alltför
begränsade i relation till hur viktiga dessa områden är.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>UHÄ
och CTH finner att de av STU prioriterade områdena stämmer väl överens med vad
fiera utredningar föreslagit under senare är. CTH påpekar emellertid att det
dels är svårt att göra verkliga bedömningar mellan insatserna på de olika
prioriterade områdena, dels all göra riktiga indelningar av dessa. CTH
ifrågasätter om inte satsningarna pä det trälekniska området är för höga i
jämförelse med andra områden och om inle träteknik borde hänföras till det
materialiekniska området. Denna uppfattning delas av IVA.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
miljövårdstekniska forskningen måste enligl SNV ges ökat omfång. SNV lämnar
också förslag till nya projektområden för STU att satsa på.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>MFR
tillstyrker de av STU inom medicinen prioriterade områdena. MFR menar
emellertid att STU:s satsningar på mer grundläggande leknisk forskning borde
breddas och inte så explicit koncentreras lill de prioriterade områdena.
Enligl MFR:s uppfattning sker belydelsefulla genombrott inom säväl teknisk som
medicinsk forskning inte som en följd av noga genomförd detaljplanering ulan
som en konsekvens av en bred satsning på forskning av hög kvalitet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section498>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section499>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>243</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>FOA
finner det välmotiverat med samlade insatser inom ett relalivi begränsat antal
prioriterade områden. Beskrivningen av dessa områden är lättläst och ger en god
grund för förståelsen av STU:s arbele. FOA påpekar emellertid att de
prioriterade områdena inle fär "inslilutionaliseras", dvs. STU mäste
utveckla rutiner för att lägga ner gamla och ta upp nya områden i en
kontinuerlig och långsiktigt planerad process.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4
Insatsområden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
stödformen Insatsområden anser CTH att del är svårt atl avgöra dels om volymen,
dels om inriktningen på insatsområdena är välavvägd. CTH anser vidare atl
områdena är myckel heterogena och finner det svårt att se något mönster i valet
av områden. CTH har emellertid ingenting att invända mot de två nya insatsområdena
men den totala satsningen på insatsområden skulle enligt CTH kunna minskas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>IVA
anser att volymen av insatsområdena kan hällas pä oförändrad nivå under
programperioden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Industriförbundet
anser att nya insatsområden bör prövas noggrant. Med hänsyn till nuvarande
budgetiestriklioner bör även pågående insatsområden utvärderas med avseende på
hur resultaten av dem kan utnyttjas. Industriförbundet påpekar vidare atl del
är viktigt atl hålla en del av STU:s budget obunden till förmån för projekt
utanför ramprogram, insatsområden, kollektivforskning, etc. Denna farhåga alt
programmera en alltför stor del av STU:s insatser delas av CTH.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5
Teknikområden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>CTH
finner att indelningen under rubriken teknikområden är svåröverskådlig och
ifrågasätter om den inte är en följd av gamla indelningar i stället för etl
systematiskt nytänkande. De olika delområdena under varje huvudområde uppvisar
också svåiförståeliga underrubriker, detta gäller exempelvis för området
socialteknik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
teknikområdet Produkt- och uppfinningsutveckling saml rådgivning anför LiTH bl.
a. följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>STU;s
insatser inom området avses att koncentreras mot kreativitets-främjande
åtgärder och åtgärder för att stödja själva utvecklingsarbetet. STU:s insatser
borde i stället koncentreras mot den något mindre glamourösa uppgiften atl
förmedla nya produkter från innovatörer till kommersiellt utnyttjande. STU:s
uppgifter torde med andra ord vara atl bedriva någon sorts förmedlings- och
mäklarverksamhei för innovatörer, att hjälpa dem med att upprätta
marknadskonlalter och atl engagera entreprenörer. Denna verksamhet borde även
inkludera produktionsanpassningsfasen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section500>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section501>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>244</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SUF
delar uppfattningen att innovationsfrågorna måste behandlas på ett annal sätt
än vad som framgår av anslagsframslällnigen. STU måste i högre grad än f. n.
koncentrera sina resurser till att förverkliga innovationer genom att öka
stödel till enskilda uppfinnare eller grupper av innovatörer. STU måste vidare
göra sin personal mer lyhörd för den känshga situation som de fria uppfinnarna
befinner sig i. De framtida innovatörerna får inte bli ännu mer tveksamma eller
negativa till att vända sig till STU med sina bästa uppfinningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statskontoret
framför atl del är svårt för enskilda innovatörer och mindre företag alt fä en
överblick över de stödorgan utöver STU som kan lämna bidrag Ull forskning och
utvecklingsarbete. Det vore därför önskvärt att STU kunde fungera som
förmedlande länk mellan bidragssökande och sådana organ.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
nyttan i sammanhanget av de regionala utvecklingsfonderna råder delade
meningar. Industrifonden hävdar att det i praktiken har visat sig all fonderna
inte är lika skickliga som STU i att bedöma nya projekt ulan hellre satsar pä
modifieringar av befintliga produkter eller etableringar i nya regioner med på
marknaden redan existerande produkter. AMS noterar med tillfredsställelse alt
STU har etablerat samarbetsgrupper med utvecklingsfonderna i samtliga län.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>6
Arbetstagarinitierade projekt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>TCO
ser med tillfredsställelse att ett särskilt program för arbelstagarinilierade
projekt har kommit igång. Detta är enligt TCO en ny, konslmktiv och angelägen
riktning i STU:s stödverksamhet. IVA tillstyrker också insatser på detta
område. De arbetstagareinitierade projekten måste dock enligl IVA:s mening tåla
samma granskning som övriga teknisk-vetenskapliga projekt. Denna uppfattning
ger också Industriförbundet uttryck för.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>7
Kunskapsutveckling</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Fakultetsnämnden
vid Göteborgs universitet anser att programmet Kunskapsutveckling är av sådan
vikt att det bör ges ökade resurser. Nämnden lämnar ocksä förslag till nya
satsningar. Vidare noterar televerket med tillfredsställelse att STU ämnar
prioritera långsiktig kunskaps- och kompetensuppbyggnad framför slöd till
utvecklingsarbete eftersom det för sådant arbete finns andra
finansieringskällor vid sidan av STU.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>LiTH
framhåller att ramprogramformen har inneburit en efterlängtad möjlighet till
långsiktig planering av forskningen vid högskolorna. CTH påpekar emellertid att
trots att ramprogrammen har många fördelar så leder den arbetsformen ofta till
en tungrodd administration. CTH fram-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section502>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section503>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>245</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>häller
vidare atl varken volym eller innehåll av ramprogrammen närmare har
presenterats i STU:s anslagsframställning. CTH anser sig därför inte ha nägon
möjlighet att yttra sig kring dessa frågor. Denna uppfattning delas av FOA. FOA
finner det svårt atl ur anslagsframställningen utläsa hur stor del av de
begärda anslagen som redan är intecknade på grund av tidigare åtaganden resp.
hur "fria pengar" fördelar sig pä olika program. Enligl FOA går del
inte heller att bedöma hur resultat fortplantas mellan olika program och
programdelar.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>UHÄ anser att en större
andel av STU:s medel för kunskapsuppbyggnad bör hållas utanför ramprogrammen
och i stället utnyttjas för projektförslag utanför dessa program.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Ett flertal
remissinstanser, i synnerhet universiteten och de tekniska högskolorna, anser
att forskarna själva bäst kan bedöma och identifiera nya viktiga
forskningsområden. Mol denna uppfattning vänder sig Industrifonden med skärpa
och påpekar atl eftersom forskares främst mål ofta är den egna meriteringen så
är de i allmänhet mycket lite intresserade av den kommersiella eller praktiska
tillämpningen av sina forskningsresultat. Fonden finner det föga förvånande alt
de projekt som drivs vid universitet och högskolor i allmänhet omfattas av etl
ganska ljumt intresse frän industrins sida. Ur industrins synvinkel fär man
enligt fonden ofta fel kunskaper på fel plats. Ansatserna till att låta
industrins prioriteringar styra störte delen av den kunskapsutveckling som STU
finansierar är enligt Industrifonden fortfarande otillräckliga.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>STU:s förslag att fä
inrätta särskilda forskartjänster inom områden där de behövs för att snabbt
kunna bygga upp forskningsresurser och kompelens tillstyrks av samtliga
remissinstanser som uttalat sig i frägan, bl.a. NFR, IVA och Industriförbundet.
UHÄ finner det lämpligl atl formen för sädana tjänster samordnas med vad
forskningssamverkanskommittén (FOSAM) och lärartjänsteutredningen föreslår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>8
Kollektiv forskning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Synpunkterna
på den kollektiva forskningen är övervägande positiva. CTH finner arbetsformen
som sådan viklig och konsumeniverkel påpekar alt den kollekliva forskningen på
senare tid i allt högre grad är motiverad lika myckel av ett allmänt
samhällsintresse som av industrins intresse. Konsumentverket finner det också
helt riktigt atl sektormyndighelerna fär en mer aktiv roll inom sina
ansvarsområden när del gäller kollektiv forskning. CTH finner del svårt för
vissa forskargrupper att konkurrera med de kollektiva forskningsprogrammen och
anser ocksä all satsningarna på del trätekniska området förefaller vara för
kraftiga i förhällande lill de forskningsresurser som finns tillgängliga
totalt. Beträffande träforskning framhåller SP att det är viktigt att den
verksamhel och de resurser som finns vid SP beaktas vid pågående
resursuppbyggnad och samordningsarbete.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section504>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section505>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>246</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>IVA
tillstyrker STU:s förslag till oförändrad total omfattning av den kollekfiva
forskningen under den kommande treårsperioden. SAMKO anser emellertid att det
av anslagsframställningen inte framgår vilka beräkningar som ligger bakom
STU:s bedömning. SAMKO påpekar att den pågående utvärderingen av de kollektiva
forskningsinstituten kommer atl ha ett stort värde vid bedömningen av
institutens framtida inriktning. Eftersom endast fyra institut hittills
utvärderats kan dock inte detta utgöra en grund för bedömning av del totala
behovet av kollektiv forskning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
Industriförbundet ar stödet lill kollektiv forskning en av de effektivaste
vägarna att med selektiva medel stimulera teknisk utveckling och därmed
konkurrensförmåga i företagen. Förbundet anser atl STU bör öka sina insatser i
takt med företagen även om detla skulle innebära att andelen stöd till
kollektiv forskning ökar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SSPA
betonar särskilt betydelsen av alt de nyligen ingångna avtalen om
skeppsteknisk- och sjöfartsteknisk forskning föriängs och ytteriigare förstärks.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>9
Internationell kontaktverksamhet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>UHÄ
och CTH finner STU:s program för imernationell kontaktverksamhet synneriigen
viktigt och understryker värdet av att det internalionella utbytet
intensifieras. Ett brett internationellt kontaktnät är nämligen enligt CTH en
absolut nödvändighet för elt land som Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Atlachéverksamheten utgör
enligl IVA en för Sverige värdefull ullands-inriktad kontakt- och
informationsförmedling. IVA anser dock alt den bör kompletteras med möjligheter
till ylleriigare specialiserad och kvalificerad informationsöverföring. När del
gäller alt stimulera personkontakter mellan svensk och utländsk forskning
föreslår Industriförbundet en generös tillgång på stipendier som en naturiig
väg till detta mäl. Finansering av mer stadigvarande engagemang i utländska
forskningsprojekl bör också komma i fråga, även vid sidan av formaliserad
samverkan som mellanstalliga avtal om tekniskt och vetenskapligt utbyte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>10
Teknikupphandling</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
delprogrammet Teknikupphandling delar Spri STU:s syn pä teknikupphandling som
ett intressant och verksamt medel för alt stimulera behovsdefinition inom
värden samt produktutveckling inom svensk industri. Spri framhåller dock att
teknikupphandling bör ses som etl av flera hjälpmedel med vilka önskade
produkter kan tas fram.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Industriförbundet
framhåller att STU har belydelsefulla uppgifter när det gäller
teknikupphandling. För atl få de önskvärda stimulanseffekterna i induslrin
krävs det dock enligt förbundel mer omfattande ätgärder än f. n.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section506>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section507>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>247</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
8</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>Forskningsskattekommitléns förslag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Forskningsskattekommittén
(B 1978:05) tillkallades med stöd av regeringens bemyndigande den 14 september
1978 för att utforma förslag till åtgärder vid beskaltningen för att främja
forsknings- och utvecklingsinsatser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
avlämnade i januari 1980 betänkandel (Ds B 1980:1) Stimulans av forskning och
utveckling, innehållande ulredning och diskussion av det nuvarande särskilda
forskningsavdraget och förslag till nytt generellt verkande syslem för att
stimulera förelagens forsknings- och utvecklingsinsatser. En sammanfattning av
betänkandet med redogörelse för nuvarande ordning redovisas i det följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Argument
för stimulans av forskning och utveckling i industrin och former härför</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Huvuddelen
av den tekniska forsknings- och utvecklingsverksamheten i Sverige bedrivs av
industrin. Enligt SCB;s forskningsstatistik uppgick kostnaden år 1977 för
forskning och utveckling (FoU) inom företagen till ca 4 150 milj. kr.
Verksamhelen torde öka i omfattning med ca 2% per är i reala termer.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I egenskap av litet land
har Sverige tvingats avstå från att konkurrera på vissa av de mest
resurskrävande områdena. Med denna inskränkning upprätthåller vårt land
emellertid ambitionen att konkurrera på elt stort fäh. Vi har därvid till
betydande del att tävla med stora länder som har en högt utvecklad teknologi.
Framgång härvidlag är en oundgänglig förutsätlning för att våra reallöner och
vår levnadsnivå skall kunna hävdas i förhällande till konkurrentländernas.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>För att fä tillräckligt
stora serier är svenska företag generellt sett mer beroende av att kunna
exportera sina produkter än förelagen i de stora länderna. Även om företagen
lyckas uppnå en betydande export måsle de ofta ändå arbeta med mindre serier än
vad konkurrenterna behöver göra. Dessa villkor för den svenska företagsamheten medför
all det är nödvändigl att stora ansträngningar görs för att höja vär
teknologiska nivå om vi skall kunna konkurrera framgångsrikt utan att
eftersätta kravet pä goda reallöner och hög levnadsnivå. Den nuvarande reala
ökningen av FoU-verksamhelen inom industrin på ca 2 % per år kan inte anses
tillräcklig för att svara mot behoven.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
våra konkurrentländer - även i de stora länderna - vidtar staten åtgärder av
skiftande slag för att stimulera FoU-verksamheten. Mot bakgrund av det
lidigare sagda synes det därför ofrånkomligt all även hos oss</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section508>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section509>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>248</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>FoU-verksamheten
inom industrin stimuleras genom insatser av det allmänna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Så
sker också, såväl genom generellt verkande åtgärder som genom stödåtgärder av
selektiv natur. De generellt verkande åtgärderna har f. n. formen av ett
särskilt avdrag vid statstaxeringen. Selektivt stöd - villkorade bidrag eller
lån utan krav på bankmässig säkerhet m. m. - lämnnas av styrelsen för leknisk
utveckling (STU), den s. k. industrifonden och de regionala utvecklingsfonderna.
Till de selekliva stödåtgärderna kan ocksä räknas offentlig upphandling med
innehåll av ny svensk teknik. I tabell 1 lämnas en översiktlig jämförelse av de
nämnda metoderna för stimulans av FoU och korta kommentarer i anslutning därtill.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>På
den senaste liden har skelt en enligt vår mening värdefull förstärkning av de
selekliva stödåtgärderna såvitt avser bidrag och lån. Kommittén anser del
lämpligt att gradvis ytterligare steg tas på denna väg. Kommittén konstaterar
alt den offentliga teknikupphandlingen tyvärr föriorat i belydelse under
1970-talet jämfört med förhållandena under 1950- och 60-talen. Kommittén anser
det önskvärt att denna stimulansmetod kommer till ökad användning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Det generellt verkande
systemet - det särskilda avdraget - har varit oförändrat sedan det infördes år
1973. På senare tid har emellertid framförts önskemål om en förstärkning även
av denna stimulansform i motioner i riksdagen från olika partier.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>För atl en så säker och
bred stimulansverkan som möjligt skall erhållas är del enligt kommilléns
uppfattning lämpligt atl ordningen med såväl ett generellt verkande system som
selektiva stödåtgärder behälls. Förstärkningarna i fråga om åtgärder av typen
bidrag och lån bör följas av en förstärkning även av del generellt verkande
systemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Det
särskilda forskningsavdraget</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
särskilda forskningsavdraget vid statsbeskallning infördes är 1973.
Forskningsavdraget har provisorisk natur. Det är tillämpligt på skattskyldiga
som bedriver industriell tillverkning och som under åren 1973-1980 (sedermera
förlängt till 1981) har kostnader för FoU-arbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
särskilda forskningsavdraget består av elt basavdrag och ett ökningsavdrag.
Basavdragel utgör 10% av ett på visst sätt fastställt underiag. Detta underlag
avser förhållandena under ell kalenderår. Ökningsavdraget utgår med 20% av den
ökning av underlaget för basavdrag som skett mellan två kalenderår. 1
underlaget för basavdraget ingär bl.a. lönekostnader för anställda som till
övervägande del utfört FoU-arbete samt kostnader för förvärv av FoU-resultat.
I syfte alt få en neutral behandling av interna och externa kostnader räknas
lönerna om med faktorn 5/3. Bidrag och kostnader som avser FoU-arbete i
utlandet och som sammanlagt överstiger 250000 kr. fär räknas in i underlaget endast-om
regeringen medger det.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section510>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section511>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>249</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Förslaget</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
utgångspunkt för utredningsarbetet har enligt direktiven varit att del är
angeläget att stimulera företagens FoU-arbete genom generella ätgärder på
skatteområdet även efter del att de provisoriska bestämmelserna upphört att
verka. Vår uppgift har bestått i att utforma förslag till sådana ålgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommitténs
överväganden och förslag har sammanfattats på följande sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
föreslagna systemet avser - i likhet med vad som gäller enligt del nuvarande,
provisoriska systemet — teknisk och naturvetenskaplig FoU-verksamhet hos
industriföretagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
nuvarande anknytningen av underlaget för beräkningen av stimulansen till
kalenderår föreslår kommittén skall ersättas av en anknytning Ull företagets
räkenskapsår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
redan nämnts beaktas vid beräkningen av underlaget för det särskilda avdraget
endasi kostnader för personal som till övervägande del utfört FoU-arbete. Med
hänsyn främst lill att denna begränsning i praktiken verkar till nackdel för
mindre företag föreslår vi atl den ersätls av elt krav på att den anställde
till minst en fjärdedel skall ha sysslat med FoU-verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
föreslår att lönekostnaderna skall räknas om med faktorn 2,5 i stället för 5/3
innan de tillförs beräkningsunderlaget. Förslaget innebär att omräkningsfaktorn
anpassas till den rådande genomsnittliga relationen mellan lönekostnader och
lolalkostnader för FoU-verkamhet inom det egna företaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Någon
särbehandling av kostnader avseende FoU-verksamhet i utlandet anser kommittén
inte längre erforderlig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
övrigt överensstämmer beräkningsunderlaget enligt kommitténs förslag i
huvudsak med vad som gäller i det nuvarande, provisoriska systemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligl
det provisoriska systemet tillgodoförs företagen stimulansen i form av en
skatteminskning. Denna uppkommer genom atl företagen vid den statliga
taxeringen får dra av vissa procentuella andelar av underlaget för basavdragel
och för ökningsavdraget frän vinsten innan skatten beräknas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Systemet
har den olägenheten att stimulansen bara lämnas till förelag som visar
skattemässig vinst. Olängenheten mildras i viss män av möjligheten Ull
förlustavdrag för elt senare beskattningsår då företaget har överskott vid
laxeringen. Nuvärdet av en framtida oviss skatteminskning torde dock i
allmänhet vara avsevärt mindre än det nominella beloppet. Härtill kommer
hkviditetsaspekten. Dessutom får det anses vara en nackdel atl det tidsmässiga
sambandet mellan forskningsinsatsen och lillgodoförandet av stimulansen blir
svagt.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section512>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section513>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>250</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
kommitténs uppfattning är det angeläget alt stimulansen blir lika effektiv i
fråga om företag som inte har laxeringsmässig vinst som för övriga förelag. Ell
framlida system bör därför utformas så alt stimulansen blir oberoende av
vinstsiluationen för företaget. Mot denna bakgrund -och med tanke pä att även
etl kombinerat avdrag- och bidragssystem av lyp
investeringsavdrag/invesleringsbidrag är behäftat med flera nackdelar -
föreslär kommittén atl lillgodoförandet av stimulansen i det nya systemet
skall ske i form av direkta utbetalningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
nämner i della sammanhang också följande. Det har gjorts gällande atl själva
formen för lillgodoförandet av den nuvarande stimulansen — avdrag vid
beskattningen - bidrar till atl den i otillräcklig utsträckning beaktas vid
planeringsarbetet inom förelagen. Förklaringen härtill skulle vara den att
stimulansen uppfattas som en renodlad skattefråga, och många förelag är
obenängna att anlägga skattemässiga synpunkter vid budgetarbetet - skattefrågor
anses ofta inom företagen vara hänförliga till bokslutsarbetet. Om denna
uppfattning är riklig borde enligt kommitténs bedömning förslås att
stimulanseffekten förbättras om lillgodoförandet sker i annan form än genom ett
avdrag vid taxeringen eller från den uträknade skatten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Frän
de nämnda utgångspunkterna vore del möjligt all konstruera en ordning för
beslut om FoU-stimulans och utbetalning av slimulansbelopp hell utan anknytning
till beskattningsväsendet. Uppgifterna skulle t.ex. kunna anförtros något statligt
verk eller en särskill inrättad nämnd e.d.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
kommitténs uppfattning har emellertid uppgiften att fastställa underlaget för
beräkningen av stimulansen en naturlig anknytning till taxeringsarbetet.
Underlaget utgörs ju av kostnader som är avdragsgilla vid beskattningen. Vidare
har taxeringsnämnden direkt tillgäng till räkenskapshandlingarna för rörelsen.
Inom taxeringen finns det utvecklade mtiner för revision och annan kontroll.
Nämnas kan också alt del inom taxeringsväsendet finns en väl utbyggd bevakning
av det allmännas rätt. Kommittén framhåller dessutom atl fömtsättningarna för
elt effektivt och kompetent arbete hos taxeringsnämnderna nyligen förbättrats
genom den s. k. RS-reformen. Inom ramen för reformen har ocksä beslut fattals
om utvidgningar av taxeringsnämndernas beslutsområde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
anser med hänsyn till vad som anförts all anknytningen lill beskattningen bör
behällas såtillvida att taxeringsnämnden även inom det av kommittén föreslagna
systemet bör vara beslutsmyndighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Däremot
kan anknytningen upplösas såvitt avser lillgodoförandet av beslutat
stimulansbelopp. Vad som förloras genom en sådan ålgärd är närmast — utom
tillgången Ull etablerade rutiner - möjligheten till kvittning mot kvarstående
skatt. A andra sidan hör lill bilden atl denna möjlighet saknas även i fråga
om andra statliga stöd- och stimulansformer, t. ex. investeringsbidraget för
invenlarieanskaffning. Mot bakgrund härav anser inle kommittén att ett bortfall
av möjligheten till kvittning mot kvarstående</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section514>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section515>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>251</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>skatt
kan betraktas som nägon allvarligare olägenhet. Del kan nämnas att vid
utbetalning i särskild ordning utmätning kan ske för reslförda skatter m.m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
föreslår på grund av det sagda alt av taxeringsnämnden beslutat stimulansbelopp
skall betalas ut i särskild ordning. Utbetalning bör ombesörjas av
länsslyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
har bedömt stimulanseffekten av det provisoriska systemet som relativt
begränsad. Skälet härför anser kommittén främsl vara dels att inslaget av
särskilt stöd för ökade FoU-insatser är alltför litet, dels atl det lotala stöd
som det särskilda avdraget medför ligger pä en tämligen låg nivå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
man i företagen överväger förslag och uppslag till nya projekt är den centrala
frågan vilka ytterligare intäkter och koslnader som projektet kan anlas
tillföra respektive belasta företaget med. Med hänsyn härtill finns det
anledning att förmoda att en påtaglig lättnad i kostnaderna för nya projekt är
ägnad att öka förelagens benägenhet att satsa pä sädana.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>All utbyggnad av forskningsresurserna
i företagen sker visserligen inle med anledning av konkreta projekt. Ofta
ställs förelagsledningarna inför problemel huruvida forskningsavdelningen bör
tillföras ökade resurser för att allmänt upprätthålla eller utveckla företagets
tekniska nivä. Det förefaller sannolikt atl även i sädana situationer ätgärder
som är särskilt inriktade på att minska kostnaderna för en utökning av
forskningen är ett verksami medel för alt stimulera till ökade FoU-insatser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Elt
system med inslag av ökningsstöd fär vidare den effekten att ett förelag
relaUvt sett fär störte bidrag till de totala FoU-kostnaderna över en längre
tidsperiod ju högre takten för ökningen av FoU-kostnaderna är. Denna effekt
borde utgöra ett incitament för företagen alt långsiktigt sträva mot en god
tillväxttakt avseende FoU-arbetel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänsyn till det anförda anser kommittén atl inslaget av ökningsstöd i elt
framlida syslem bör väsentligt ökas i förhållande lill vad som gäller i det
provisoriska systemet. Alt gå över till ett system med enbart ökningsstöd
skulle däremot enligt kommitténs uppfattning föra alltför långl. Med en sådan
ordning skulle förelag vars koslnader för FoU ligger stilla eller går tillbaka
inte fä nägot stöd alls, trots att sådana företag inte sällan torde ha ett särskilt
behov härav. Företagen i fråga kan ha en omfattande FoU-verksamhet som byggts
upp under tidigare är. En sådan konsekvens anser kommittén olämplig. Vidare
befarar kommittén alt ett renodlat öknings-stödsystem skulle kunna få ojämna
verkningar och också medföra onödiga frestelser och möjligheter till missbruk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
syfte att fä en bättre stimulanseffekt och minska möjligheterna till missbmk
bör ökningsstödet fördelas på fiera är och utgä endasi i den män den uppnådda
FoU-nivån vidmakthålls.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Efter
en genomgång av olika kombinationer åv procenttal för basstöd och ökningsstöd
föreslär kommittén mot bakgrund vad som tidigare an-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section516>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section517>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>252</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>förts
alt forskningsstödet skall bestä av dels elt bassiöd som beräknas efter 2%,
dels ett ökningsstöd som utgår för ökningsåret och vart och ett av de två
följande åren med 10% per år av kostnaden för den ökade FoU-insatsen. Som
förutsättning för att ökningsstöd skall utgå för de två sistnämnda åren skall
gälla att den kostnadsnivå som ökningen lett till vidmakthålls. Förslaget
innebär atl etl företag för är 4 kan erhålla ökningsstöd som är hänförligt till
ökningar av basunderlagel mellan åren 1 och 2, 2 och 3 samt 3 och 4. Vid
jämförelse av de föreslagna procenttalen och procenttalen i det provisoriska
systemet måste beaktas den ändring av omräkningsfaktorn för lönekostnader som
vi föreslär. 1 ett system med den nu gällande omräkningsfaktorn motsvaras
procenttalen 2 och 10 av 3 resp. 15.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
företag som etl är ökar sina FoU-insatser med 10% från 1000 enheter, dvs. med
100 enheter, fär - såvitt gäller själva ökningen - enligt förslaget stöd på 12
enheler (basstöd 2 och ökningsslöd 10 enheter) ärligen under tre år om den
uppnådda nivån vidmakthålls. Med hänsyn till att stödet avses vara skattefritt
är det för aktiebolag likvärdigt med en skattepliktig intäkt under vart och
ett av åren på 27 enheter. Kostnaden för en ökning av FoU-kostnaderna täcks
således til 27% av stöd under treårsperioden (resultatet blir detsamma om man
ställer beloppet 12 i relation till ökningen av FoU-kostnaderna "efter
skatt"). Basstödet på 2% motsvarar för aktiebolag en skattepliktig inläkt
på 4,4% av FoU-kostnaderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
inflation får även företag med reellt oförändrad FoU-nivå del av ökningsstöd,
eftersom detta enligt kommitténs förslag beräknas i löpande priser. Med ett
realt betraktelsesätt verkar därför ökningsstödet vid inflation till viss del
som elt basstöd. Med etl sådant betraktelsesätt kan det samlade
"basstödet" vid en inflation på x% anses bestå av dels det egentliga
basstödet, dels den del av ökningsstödet som är hänförlig lill en nominell
kostnadsökning på x%.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
system som kommittén föreslår avses tillämpas första gången på FoU-kostnader
under år 1981. Utifrån ett antagande om en årlig ökning av FoU-kostnaderna inom
industrin pä 10% från nivån år 1977 blir de statsfinansiella kostnaderna det
förstnämnda året, om systemet dä antas vara i verkan fulh ut, ca 285 milj. kr.
Med hänsyn lill att ökning av basunderlaget under tidigare år än 1981 inte
berättigar Ull ökningsstöd enligt vårt förslag till bestämmelser om
ikraftträdandet beräknas kostnaden vid det angivna antagandet stanna på ca 185
milj. kr. Som jämförelse kan nämnas att kostnaden för det provisoriska systemet
år 1981 - om giltighetstiden förlängdes - utifrån samma antagande om
utvecklingen av FoU-kostnaderna kan beräknas till ca 176 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
labell 2 lämnas sammanfattande jämförelse av det nuvarande, provisoriska
systemet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section518>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:30.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section519>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>253</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section520>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section521>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:5.05pt'>
<td width=23 valign=top style='width:17.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:5.05pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>on</span></b></p>
</td>
<td width=13 valign=top style='width:9.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:5.05pt'>
<p class=MsoNormal><b><i><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>c</span></i></b></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:7.2pt'>
<td width=23 valign=top style='width:17.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.2pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>2</span></p>
</td>
<td width=13 valign=top style='width:9.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.2pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>o</span></b></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:4.1pt'>
<td width=23 valign=top style='width:17.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:4.1pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:4.0pt;font-family:Verdana'>■U
"</span></i></p>
</td>
<td width=13 valign=top style='width:9.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:4.1pt'>
<p class=MsoNormal><b><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>'öb</span></i></b></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:3.6pt'>
<td width=23 valign=top style='width:17.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:3.6pt'>
<p class=MsoNormal><i><span lang=EN-US style='font-size:4.0pt;font-family:
Verdana'>■X </span></i><i><span style='font-size:4.0pt;font-family:
Verdana'>.</span></i></p>
</td>
<td width=13 valign=top style='width:9.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:3.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>(U</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:4.55pt'>
<td width=23 valign=top style='width:17.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:4.55pt'>
<p class=MsoNormal><b><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>-o
v</span></i></b></p>
</td>
<td width=13 valign=top style='width:9.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:4.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>IZ</span></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:15.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:4.0pt;
font-family:Verdana'>3 C --</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:7.7pt'>
<td width=13 valign=top style='width:9.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>E</span></p>
</td>
<td width=15 valign=top style='width:11.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>=</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:3.1pt'>
<td width=13 valign=top style='width:9.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:3.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:4.0pt;font-family:Verdana'>b.</span></p>
</td>
<td width=15 valign=top style='width:11.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:3.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:7.2pt'>
<td width=13 valign=top style='width:9.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.2pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>£</span></p>
</td>
<td width=15 valign=top style='width:11.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.2pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>C .</span></b></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:3.35pt'>
<td width=13 valign=top style='width:9.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:3.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=15 valign=top style='width:11.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:3.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:4.0pt;font-family:Verdana'>OCB</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:3.6pt'>
<td width=13 valign=top style='width:9.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:3.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=15 valign=top style='width:11.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:3.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:5.3pt'>
<td width=13 valign=top style='width:9.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:5.3pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>TD</span></b></p>
</td>
<td width=15 valign=top style='width:11.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:5.3pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>1- r</span></b></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:5.75pt'>
<td width=13 valign=top style='width:9.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:5.75pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>o</span></p>
</td>
<td width=15 valign=top style='width:11.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:5.75pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>uf.</span></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>,=-c/5 </span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:35.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>S </span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>£</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:14.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>S </span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>£</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>? </span><span style='font-size:
6.0pt;font-family:Verdana'>U o</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>r-l o</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:29.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:4.0pt;
font-family:Verdana'>'u ji</span><span style='font-size:4.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span
style='font-size:4.0pt;font-family:Verdana'> en</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>tS " CO E</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>g-i>E E</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:4.0pt;
font-family:Verdana'>t/1 > 2 </span><span style='font-size:4.0pt;
font-family:Verdana'>—</span><span style='font-size:4.0pt;font-family:Verdana'>
OJ ca 3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>u c .5 >-</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'> u K "</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:4.0pt;
font-family:Verdana'>cd 3 w >> .cd-■>*-... oec</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><b><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>M U « ti</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>. is</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'> ' - >-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:4.0pt;
font-family:Verdana'>il ;cd cd </span><span style='font-size:4.0pt;
font-family:Verdana'>—</span><span style='font-size:4.0pt;font-family:Verdana'>
*<t, t/) c/] a></span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:35.0pt'><span style='font-family:Verdana'>r.sp</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>c t</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section522>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section523>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=23 height=71>
<tr>
<td valign=top align=left height=71 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>o</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>" c </span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>E =</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:4.0pt;
font-family:Verdana'>■O -. CO 0(1</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=24 height=101>
<tr>
<td valign=top align=left height=101 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>■6 IJ</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:4.0pt;
font-family:Verdana'>- 0(1 K. c</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'> E</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>i, </span><span style='font-size:12.0pt;font-family:
Verdana'>°</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:4.0pt;
font-family:Verdana'>CQ t/1 00 </span><span style='font-size:4.0pt;
font-family:Verdana'>—</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>.ES</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>c "
</span><span style='font-size:4.0pt;font-family:Verdana'>CocO </span><span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>•</span><span style='font-size:
7.0pt;font-family:Verdana'>? D-</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:29.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"2.</span></p>
<span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:5.75pt'>
<td width=13 valign=top style='width:9.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:5.75pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>bo</span></b></p>
</td>
<td width=13 valign=top style='width:9.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:5.75pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>u</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:4.3pt'>
<td width=13 valign=top style='width:9.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:4.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=13 valign=top style='width:9.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:4.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>a></span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=13 valign=top style='width:9.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>S</span></b></p>
</td>
<td width=13 valign=top style='width:9.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>.00</span></b></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:6.5pt'>
<td width=13 valign=top style='width:9.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.5pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>c</span></b><b><span
style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>«</span></b></p>
</td>
<td width=13 valign=top style='width:9.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.5pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>■o</span></b></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:4.55pt'>
<td width=13 valign=top style='width:9.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:4.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>—</span></p>
</td>
<td width=13 valign=top style='width:9.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:4.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>c</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:4.55pt'>
<td width=13 valign=top style='width:9.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:4.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=13 valign=top style='width:9.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:4.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>>,</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:7.7pt'>
<td width=13 valign=top style='width:9.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>-o</span></p>
</td>
<td width=13 valign=top style='width:9.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>E</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:6.25pt'>
<td width=13 valign=top style='width:9.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.25pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>a</span></i></p>
</td>
<td width=13 valign=top style='width:9.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.25pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>OJ</span></b></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:1.7pt'>
<td width=13 valign=top style='width:9.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:1.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=13 valign=top style='width:9.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:1.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:4.1pt'>
<td width=13 valign=top style='width:9.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:4.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>■y</span></p>
</td>
<td width=13 valign=top style='width:9.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:4.1pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>Cd</span></b></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:4.8pt'>
<td width=13 valign=top style='width:9.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:4.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:4.0pt;font-family:Verdana'>c/1</span></p>
</td>
<td width=13 valign=top style='width:9.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:4.8pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>c</span></i></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:17.05pt'>
<td width=13 valign=top style='width:9.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.05pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:18.0pt;font-family:Verdana'>1</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>c</span></p>
</td>
<td width=13 valign=top style='width:9.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.05pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>3</span></b></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>E</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>E</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:4.3pt'>
<td width=13 valign=top style='width:9.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:4.3pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'><u</span></i></p>
</td>
<td width=13 valign=top style='width:9.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:4.3pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>O</span></b></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:6.25pt'>
<td width=13 valign=top style='width:9.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.25pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>U</span></p>
</td>
<td width=13 valign=top style='width:9.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.25pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:4.0pt;font-family:Verdana'>jit:</span></p>
</td>
</tr>
</table>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><i><span style='font-size:
13.0pt;font-family:Verdana'>is</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>c u 1) .c 00 op </span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>E.g</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>cd c (u</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:15.0pt;
font-family:Verdana'>111</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>(/, ra OJ</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana;text-transform:uppercase'>.=:d.. </span><span
style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>_ "3 o- </span><span
lang=EN-US style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>X </span><span
style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana;text-transform:uppercase'>tt; </span><span
style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>C 3 u</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=6>
<tr>
<td valign=top align=left height=6 style='padding-top:0cm;padding-right:1.9pt;
padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:4.0pt;font-family:Verdana'>(U</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><b><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>u</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>v</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:22.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>4j o </span></i><i><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>-a u-, ra ov .c</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>•u</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:22.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2-</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Ö
</span><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>u c </span><span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>E = </span><span style='font-size:
5.0pt;font-family:Verdana'>ra</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>Si</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:45.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:4.0pt;
font-family:Verdana'>C</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>>.</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=9>
<tr>
<td valign=top align=left height=9 style='padding-top:0cm;padding-right:1.9pt;
padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>.</span><span
style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>•</span><span style='font-size:
6.0pt;font-family:Verdana'>a</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt'><span style='font-size:4.0pt;
font-family:Verdana'>t/5 </span><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>_
</span><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>„</span><span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'> c</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt'><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>3 t/5 U</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=34 height=96>
<tr>
<td valign=top align=left height=96 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>E> </span><span style='font-size:20.0pt;font-family:
Verdana'>III</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>2 > .:</span><span style='font-size:7.0pt;font-family:
Verdana'>«</span><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><b><span lang=EN-US
style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>X) </span></b><b><span
style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>-u O</span></b></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:26.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>ra T3 S .c >, u</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>c u E</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>gj= ></span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>t </span><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>—</span><span
style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'> ra - r</span><span
style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:
6.0pt;font-family:Verdana'> oo</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:26.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>r</span><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span
style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>Etg</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=19 height=11>
<tr>
<td valign=top align=left height=11 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>> i</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:27.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:4.0pt;
font-family:Verdana'>fc- Cd Cd :C</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>3:Si</span><span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>£</span><span style='font-size:
7.0pt;font-family:Verdana'>2O:0</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>o</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section524>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section525>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>iS</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>o</span></p>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>tL.</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section526>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section527>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=12>
<tr>
<td valign=top align=left height=12 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>E r</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=6>
<tr>
<td valign=top align=left height=6 style='padding-top:0cm;padding-right:1.9pt;
padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:4.0pt;font-family:Verdana'>- CO</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14>
<tr>
<td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>»</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>5TJJ2</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>■g u</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>ra JO</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>EJi</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:13.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>>. t- ra </span><span style='font-size:4.0pt;
font-family:Verdana'>(Al -a c</span><span style='font-size:4.0pt;font-family:
Verdana'>«</span><span style='font-size:4.0pt;font-family:Verdana'> w > = </span><span
style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>= </span><span style='font-size:
6.0pt;font-family:Verdana'>«</span><span style='font-size:6.0pt;font-family:
Verdana'> 'T</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:35.0pt;margin-right:21.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>o -O i?, u</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>o oo</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:4.0pt;
font-family:Verdana'>w 'c</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:4.0pt;
font-family:Verdana'>CO </span><span style='font-size:4.0pt;font-family:Verdana'>—</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>c :ra</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>CJ</span><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>£</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:4.0pt;
font-family:Verdana'>;cd lU _,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:4.0pt;
font-family:Verdana'>__ c/1 ></span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> 5 -S E</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>s = ??</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=35 height=6>
<tr>
<td valign=top align=left height=6 style='padding-top:0cm;padding-right:1.9pt;
padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:4.0pt;font-family:Verdana'>■-
Cd oo</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:25.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>:r</span><span
style='font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-family:Verdana'>-</span><span
style='font-family:Verdana'>°</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:24.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:4.0pt;
font-family:Verdana'>13 C -O</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt'><span style='font-size:4.0pt;
font-family:Verdana'>1/ ra C </span><span style='font-size:6.0pt;font-family:
Verdana'>Ei</span><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>«</span><span
style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'> c sr., c</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt'><span style='font-family:Verdana'>£382</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=9>
<tr>
<td valign=top align=left height=9 style='padding-top:0cm;padding-right:1.9pt;
padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>u z: (u</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt'><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>ri :cd a></span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=6>
<tr>
<td valign=top align=left height=6 style='padding-top:0cm;padding-right:1.9pt;
padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:4.0pt;font-family:Verdana'>Cd 1)</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=6>
<tr>
<td valign=top align=left height=6 style='padding-top:0cm;padding-right:1.9pt;
padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:4.0pt;font-family:Verdana'>Cd</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:25.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:4.0pt;
font-family:Verdana'>C/5 J (U</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>c t; c</span></b></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=31 height=23>
<tr>
<td valign=top align=left height=23 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>> u
(/) 3 </span><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>£</span><span
style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'> c c 5=cd</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt'><b><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>"U a3 <</span></b></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'> S '2 </span><span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>É</span><span style='font-size:
7.0pt;font-family:Verdana'> JH 7?</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:37.0pt'><b><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>S a</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section528>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section529>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:11.3pt'>
<td width=22 valign=top style='width:16.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.3pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:16.0pt;font-family:Verdana'>a</span></i></p>
</td>
<td width=18 valign=top style='width:13.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>OJ</span></b></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:3.6pt'>
<td width=22 valign=top style='width:16.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:3.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=18 valign=top style='width:13.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:3.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>J</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:2.4pt'>
<td width=22 valign=top style='width:16.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:2.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=18 valign=top style='width:13.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:2.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:3.85pt'>
<td width=22 valign=top style='width:16.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:3.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=18 valign=top style='width:13.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:3.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>c</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:2.9pt'>
<td width=22 valign=top style='width:16.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:2.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=18 valign=top style='width:13.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:2.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:4.3pt'>
<td width=22 valign=top style='width:16.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:4.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=18 valign=top style='width:13.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:4.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>:0</span></b></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:3.6pt'>
<td width=22 valign=top style='width:16.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:3.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'><u</span></p>
</td>
<td width=18 valign=top style='width:13.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:3.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>c:</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:7.9pt'>
<td width=22 valign=top style='width:16.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=18 valign=top style='width:13.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>E</span></p>
</td>
</tr>
</table>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>u</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:4.0pt;
font-family:Verdana'>1- Sj</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:4.0pt;
font-family:Verdana'>c </span><span lang=EN-US style='font-size:4.0pt;
font-family:Verdana'>X) </span><span style='font-size:4.0pt;font-family:Verdana'>00</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:9.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>c/] c — O OJ</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:4.0pt;font-family:Verdana'> cd
ort</span></p>
<span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:6.0pt'>
<td width=12 valign=top style='width:9.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.0pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>C</span></b></p>
</td>
<td width=22 valign=top style='width:16.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.0pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>00-</span></b></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:4.3pt'>
<td width=12 valign=top style='width:9.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:4.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=22 valign=top style='width:16.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:4.3pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>rt
3</span></b></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.1pt'>
<td width=12 valign=top style='width:9.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>'2</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:4.0pt;font-family:Verdana'>OJ</span></p>
</td>
<td width=22 valign=top style='width:16.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>1</span></b></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>m
< o.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section530>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section531>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>254</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section532>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
10.0pt;margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Tabell
2. Sammanfattande Jämförelse av det nuvarande, provisoriska systemet och det
föreslagna systemet</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section533>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Jämförelsefaktor</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Det
nuvarande, provisoriska systemet</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Det
föreslagna systemet</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section534>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section535>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=255 height=64>
<tr>
<td valign=top align=left height=64 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Företag
som bedriver industriell tillverkning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Lönekostnader för FoU-personal, omräknade med en
omräkningsfaktor, samt bidrag till FoU-arbete och kostnader för förvärv av
FoU-resultat</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<br clear=ALL>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:8.0pt'>1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Krets av
företag som omfattas av stimulansen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:8.0pt'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Underlaget för
basavdrag/basstöd</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:21.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Krav på anställds arbetsinsats</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:21.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Faktorn för omräkning av lönekostnaderna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:21.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Beräkningsperiod</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Basavdrag/basstöd uttryckt i termer av ekonomiskt
tillskott till företaget (jfr rad 8)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Basavdrag/basstöd uttryckt i termer av avdrag vid statstaxeringen
(jfr rad 8)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Underiaget för ökningsavdrag/ökningsstöd</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:8.0pt'>6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Ökningsavdrag/ökningsstöd
uttryckt i termer av ekonomiskt tillskott till företaget (jfr rad 8)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:8.0pt'>7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Ökningsavdrag/ökningsstöd
uttryckt i termer av avdrag vid statstaxeringen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>(jfr rad 8)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>8 Formen för tillgodo-<br>
förandet</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Den anställde skall till övervägande del ha utfört
FoU-arbete</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>5/3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Kalenderår</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4% av underlaget för basstöd</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>10% av underlaget för basstöd</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Ökningen av underlaget för basavdrag i förhållande till
underlaget kalenderåret före</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>8% av underlaget för ökningsavdrag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>20% av underlaget för ökningsavdrag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Avdrag vid taxeringen till statlig inkomstskatt</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:16.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Den anställde skall till minst en fjärdedel av sin
arbetstid ha utfört FoU-arbete</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2,5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Beskattningsår</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2% av basunderlaget</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>5% av basunderlaget</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Summan av ökningarna av basunderlagen avseende det senaste
beskattningsåret och de tvä närmast föregäende beskattningsåren, för vart och
ett i förhållande till underlaget beskattningsåret före</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>10% av ökningsunderlaget. Utgår normalt i tre år (jfr rad
5), alltså sammanlagt med ca 30% av underlaget</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>25% av ökningsunderlaget. Utgär normalt i tre är (jfr rad
5), alltså sammanlagt med ca 75% av underlaget</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Utbetalning av länsstyrelsen på grundval av beslut av
taxeringsnämnden</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section536>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:41.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section537>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>255</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 9</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Remissyttranden över forskningsskattekommitténs förslag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Forskningsskattekommitléns betänkande (Ds B 1980:1)
Stimulans av forskning och utveckling har remissbehandlats. Yttranden över
betänkandet har avgetts av riksrevisionsverket (RRV), riksskatteverket (RSV),
allmänna ombudet för mellankommunala mäl, kammarrätten i Stockholm, statistiska
centralbyrån (SCB), konjunkturinstitutet, arbetsmarknadsstyrelsen (AMS),
statens industriverk (SIND), styrelsen för teknisk utveckling (STU),
Ingenjörsvelenskapsakademien (IVA), Industrifonden, länsstyrelsen i
Stockholms, Södermanlands, Malmöhus, Göteborgs och Bohus, Örebro saml
Västerbottens län, delegationen (B 1977:09) för företagens uppgiftslämnande (DEFU),
Centralorganisationen SACO/SR, Föreningen auktoriserade revisorer (FAR),
Kooperativa förbundet (KF), Landsorganisationen i Sverige (LO),
Landstingsförbundet, Lantbrukarnas riksförbund (LRF), Svensk industriförening.
Svenska arbetsgivareföreningen (SAF), Svenska byggnadsenlreprenörföreningen
(SBEF), Svenska företagares riksförbund. Svenska kommunförbundet. Svenska
konsullföreningen, Svenska revisorssamfundet, Svenska uppfinnareföreningen
(SUF), Sveriges hantverks- och industriorganisation - Familjeföretagen
(SHIO-Familjeföretagen), Sveriges industriförbund, Taxeringsnämndsordförandenas
riksförbund (TOR) samt Tjänstemännens Centralorganisation (TCO).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Västerbottens län har till sitt yttrande
fogat en reservation av tre ledamöter samt yttranden från Västerbottens
handelskammare och Västerbottens läns TCO-distrikt. LRF åberopar etl yttrande
av Lantbmkarnas skattedelegation. SAF och Sveriges industriförbund åberopar
etl yttrande av Näringslivets skaiiedelegaiion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänna synpunkter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Flertalet remissinstanser anför allmänna synpunkter pä
frägan om statligt stöd för FoU inom industrin. Remissinstanserna är eniga om
att statligt stöd i nägon form är nödvändigt för att stimulera företagens FoU.
I stort sett råder enighet om att utredningens förslag allmänt sett är en
förbättring i förhållande till det särskilda forskningsavdraget. 1 fräga om
utformningen av forskningsstöd betonar en grupp med bl.a. IVA. SACO/SR. KF, Näringslivets
skaiiedelegaiion, SBEF, Svenska företagares riksförbund, SHIO-Familjeföretagen,
betydelsen av en satsning pä generella åtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>IVA anför:</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section538>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section539>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>256</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
FoU-verksamhetens volym stagnerar begränsas företagens förmåga alt förnya sin
tekniska kompetens genom nyrekrytering av FoU-personal starkt. Detta innebär
att FoU-verksamheten i ännu större utsträckning kommer att inriktas på
vidareutveckling av existerande produkter och teknologi. Detta är i och för sig
en viklig del i förelagens FoU-verksamhet, men den måste kompletteras med en
långsiktig utvecklingsverksamhet, med syfte att mer genomgripande förnya
produktprogrammen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förelagens
redovisade soliditet har, till följd av vikande lönsamhet, sjunkit från i
genomsnitt drygl 40% under 1950-talel till ca 22% är 1977. Detta begränsar
starkt företagens förmåga alt bära långsiktiga risker. Samtidigt har de
enskilda FoU-projektens storlek ökat i många branscher, så alt företagens
möjligheler atl sprida riskerna på flera projekt minskat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
starka inflationen minskar också nuvärdet av den möjliga framtida avkastningen
på långsiktiga utvecklingsprojekt.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Statligt stöd lill FoU kan
i viss utsträckning förbättra kalkylen för FoU-invesleringar, jämfört med
andra, mer kortsiktiga alternativ. FoU-kostnaderna är dock bara en del av de
tolala kostnaderna för utveckling av nya produkter och processer. Innan dessa
börjar ge intäkter krävs också inves-. teringar i t.ex. produktionsapparat och
marknadsföring. Statligt slöd till FoU kan i viss utsträckning bidra till att
upprätlhålla FoU-kapacitelen och till alt fler alternativ kan studeras innan de
avgörande investeringsbesluten tas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>På
lång sikt kan dock bara en acceptabel lönsamhet garantera att tillräckliga
resurser kan avsättas för alla led i företagens anpassning till ändrade
konkurrensförhållanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
viktigaste fömtsättningen för framgångsrik utveckling av nya produkter och
processer är detaljerad kunskap om marknadens behov. Tillräcklig sådan
kunskap, och kännedom om företagets förmåga att fylla behoven, finns endasi
inom respektive företag. Detta motiverar att stöd till forskning och utveckling
utformas så att det så litet som möjligt inverkar pä det normala marknadsspelet
mellan köpare och utvecklare av ny teknik, dvs. som generellt stöd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Liknande
synpunkter framförs av SACO/SR:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
om en förbällrad vinstnivå i förelagen skulle medföra att företagens satsning
pä FoU ökades, delar SACO/SR utredningens uppfattning atl statligt, ekonomiskt
stöd i olika former är nödvändigt. Vidare delar centralorganisationen
utredningens uppfattning att säväl generella som selektiva ätgärder är
nödvändiga. SACO/SR vill i sammanhanget varna för en övertro på selektiva
åtgärder pä bekostnad av generella. En alltför omfattande selektiv
ätgärdsarsenal leder enligt centralorganisationens mening till en
centralisering och byråkratisering som inle är förenlig med en fungerande
marknadsekonomi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>KF
anför:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
statliga stödet har hittills givits såväl selektivt i form av bidrag, lån och
offentlig upphandling som generellt genom det särskilda forskningsavdraget vid
den statliga beskattningen. Det kan naturiigtvis diskuteras huruvida de
generellt verkande åtgärderna är lika effektiva som de selektiva. Såsom
kommittén konstaterar har lån och selektiva bidrag ökat under 70-talet, medan
den offentliga teknikupphandlingen under samma tid förlorat i</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section540>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section541>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>257</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>betydelse.
Det är önskvärt atl denna stimulansmetod kommer till ökad användning. Detta
utesluter emellertid inte all rätt utformade generella åtgärder på
skatteområdet kan medföra önskad ökning av FoU-verksamheten, även om stimulanseffekten
av det provisoriska systemet visat sig vara relativt begränsad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Näringslivets
skattedelegation är i stort sett nöjd med utredningens förslag och anför:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Dä
det särskilda forskningsavdragel infördes i början av är 1973 framhölls från
skattedelegationens sida att det var väsentligt att stimulanser till
FoU-verksamhet gavs en generell inriktning. Pä denna punkt stämmer förslagel
med våra önskemål. Man kan inte nog kraftigt understryka vådor i en
marknadsekonomi av ett selektivt stöd av den art som skisseras i det vid
betänkandet fogade särskilda yttrandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SBEF
finner att ett selektivt stöd ibland blir svårhanterligt i vissa företag:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
typ av FoU-arbete i byggföretag som i första hand bör omfattas av generell
stimulans är mänga gånger av sädan art atl den inte pä ett enkelt sätt låter
sig beskrivas i en ansökan om selektivt bidrag. För att slippa etl krångligt
ansökningsförfarande, en mänga gånger godtycklig bedömning och en formalistisk
avrapportering har man i företagen ibland underiåtit att utnyttja de selektiva
bidragsmöjligheter som finns. Inte minst på grund av sädana negativa
konsekvenser av det selektiva bidragssystemet hälsar föreningen med
tillfredsställelse en utvidgning och förbättring av det generella stödel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
annan grupp med bl.a. SIND, länsstyrelserna i Malmöhus, Göteborgs och Bohus
och Västerbotlens län, LO, Landslingsförbundet och TCO anser atl generella
åtgärder i avvaktan pä en bättre stödform bör finnas kvar men i begränsad
omfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SIND
anför:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligl
Statistiska centralbyråns forskningsstatistik har industriföretagens
FoU-kostnader under de senaste tio åren stigit med ca 16% per år, vilket
molsvarar 6—7% per år i fasta priser. Underlag saknas för en siffermässig
uppskattning av i vad mån denna relativt snabba ökning påverkats av det
statliga forskningsstödet - via en reell stimulanseffekt och/ eller genom att
fördelningen mellan kostnadsposter kan ha påverkats i en del företags
redovisning. Det förefaller dock inte sannolikt att ett generellt
forskningsstöd i den begränsade storleksordning det här rör sig om skulle få
nägon mer betydande inverkan pä industriföretagens FoU-politik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
generella stödets troligen begränsade stimulanseffekt kan tala för att
resurserna i stället sätts in för alt förstärka de riktade ålgärdsprogrammen.
De omfattande studier som de senaste åren genomförts av IVA och STU beträffande
betingelserna för leknisk utveckling bör ocksä ha ökat möjligheterna att
genomföra sådana riktade ätgärder. Om man utgår från antagandet att företagens
FoU-insatser generellt sett tenderar att bli mindre än</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>17 Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 130</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section542>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section543>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>258</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>vad
som frän samhällets synpunkt vore motiverat, finns emellertid enligt
industriverkets mening motiv för att vid sidan av de riktade åtgärdsprogrammen
ge visst generellt stöd för industrins FoU. Genom ett sädant stöd förbättras
företagens möjligheler att själva planera och genomföra forsknings- och
utvecklingsprojekt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
administrativa och utredningsmässiga kapaciteten för att från statsmakternas sida
hantera ett selektivt FoU-stöd är begränsad. Stora delar av den svenska
industrin lämnas därför utanför de FoU-satsningar som byggs upp med statligt
stöd. Det gäller särskill beträffande små och medelstora industriförelag. Det
generella stödet får därför särskild vikt för de mindre förelagen och för
företag inom "icke-prioriterade" delar av industrin. De ändringar,
som nu föreslås i reglerna för beräkning av stödberältigade koslnader, torde
också göra det lättare för små och medelstora företag alt utnyttja FoU-stödet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Enligt industriverkels
mening talar - trots osäkerheten beträffande stödels effekter i olika
avseenden - övervägande skäl för atl behålla och generellt verkande
forskningsstöd lill industrin. Tills vidare bör man för detta stöd kunna använda
den tekniska lösning, som föreslagits av forskningsskattekommittén. Däremot
har enligl verkets uppfattning inga övertygande skäl anförts för en ökning av
stödels storlek med ca 100 miljoner kronor per år, som utredningen föreslär.
Procenttalet för basstöd och ökningsstöd bör därför ändras, sä att utgifterna
för (del fullt utbyggda) bidragssystemet inte överstiger det skattebortfall,
som skulle uppkomma om det nuvarande systemet bibehölls.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>LO:s
uppfattning är att ett FoU-stöd lill induslrin skulle göra mera nytta som
beställarstöd, men om ett generellt stöd skall finnas bör del utformas som elt
måttligt ökningsstöd. LO anför:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>LO:s
uppfattning är att ett generelll stöd till forskning i företagen inte har den
effekt som är avsedd. Det är en rad andra faktorer som är mycket mer
väsentliga. Likväl kan det föreliggande förslagel sägas innebära en viss
förbättring, särskilt vad gäller betoningen av ökningsstöd och den annorlunda
formen för stödet som gör att det skulle kunna fungera mer långsiktigt och även
omfatta företag som inte redovisar vinst för beskattning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Om ett stöd av generell
natur ska införas för alla industriföretag förordar LO ett ökningsstöd av
måttlig omfattning. Ett sådant stöd kan då ulgå beräknat på nominella ökningar
och fungera som etl basstöd för dyrare FoU-kostnader. Den nuvarande
begränsningen när del gäller alt i underlaget för beräkning av
forskningsavdrag även ta med kostnader för forskning i utlandet bör enligt LO
även finnas med i ett eventuellt nytt system för forskningsstöd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>LO:s
principiella uppfattning är dock att ett FoU-stöd till industrins forskning
skulle göra mera nylta som elt beställarstöd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
Iredje grupp med bl.a. RRV, konjunkturinstitutet, AMS, STU och Industrifonden
har den uppfattningen att frågan om stöd i den föreslagna formen inle blivit
tillräckligt utredd för att ställning till förslaget skall kunna tas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>RRV
anför:</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section544>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section545>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>259</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Forskningsskattekommittén framhåller att nuvarande
satsning pä forskning och utveckling (FoU) inom industrin inte är tillräcklig
för att den internationella konkurrenskraften pä sikt skall kunna bibehållas
och stärkas. RRV delar renl principiellt denna syn. RRV saknar dock i betänkandet
en analys av vissa frågor som verket anser väsentlig för att kunna ta ställning
till kommitténs förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De undersökningar som föreligger pekar mot att del
gällande provisoriska systemet med skatteavdrag, det s. k. särskilda
forskningsavdraget, har haft begränsade effekter vad gäller industrins
satsningar på FoU. En måttlig ökning har kunnat iakttas. Sambandet mellan
ökningen och det särskilda forskningsavdragel är dock oklart. Underlag för
bedömningar härav saknas i betänkandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vidare saknas i betänkandet en belysning av orsakerna till
industrins otillräckliga satsningar på FoU. Man har utgått ifrän att del har
sin orsak i del generella stödets konstruktion. Det finns enligt RRV:s mening
anledning att anta att andra faktorer än ofullständigheter i det generella
stödels konstruktion har påverkat industrin. En kartläggning och analys av
samtliga faktorer, bl.a. sådana som har atl göra med nyttiggörande och långsiktighel,
borde ha genomförts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Slutligen saknar RRV en kvalitativ undersökning av det
särskilda avdragels effekter. Vad är det för slag av forskning och utveckling
som har stimulerats? RRV har i sin undersökning av det särskilda
forskningsavdra-gels effekter avseende år 1974 (dnr 1975: 1443) bl. a. pekat pä
att en stor del av den ditlillsvarande ökningen av FoU tycktes äga rum i
företag som samtidigt ökade sina kostnader för inköp av FoU-resultat från
utlandel. RRV framförde ocksä misstanken atl begreppel FoU-kostnader bokföringsmässigt
hade vidgats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Innan kunskap och förbättrat underlag för bedömningar om
de här berörda frågorna föreligger kan RRV inle tillstyrka att en fortsättning
eller ändring av nuvarande stöd medför ökade kostnader för slaten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Konjunkturinstitutet anför:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som bakgrund till ett ställningstagande till frågan om
stöd till forskning inom företagens ram hade det enlif.t konjunkturinslilutets
uppfattning varit värdefullt om remissinstanser och beslutsfattare haft
tillgång till en analys av de väsentliga motiven för ett sådant stöd.
Anledningen till att staten bör stödja forskning och utvecklingsarbete i
företagen är främst att de privatekonomiska intäkterna av sådan verksamhet
ofta kan bedömas vara lägre än de samhällsekonomiska. Orsakerna till sädana
skillnader har fält en relativt omfattande behandling i ekonomisk forskning.
Enskilda företag har svårt alt hävda en upphovsmannarätt och ta betalt för
användningen av FoU-resultaten. Riskvärderingen kan också skilja sig mellan
samhället och enskilda industrier. Privata företag kommer därmed att investera
för litet i FoU. Ofta är den naturliga lösningen att forskningen då finansieras
av slaten och bedrivs vid offentliga institutioner. Detta gäller huvuddelen av
all grundforskning. Eftersom del ofta föreligger betydande positiva synergieffekter
vid samordning av forskning och utvecklingsarbete med produktion och
marknadsföring i privata företag finns det emellertid skäl att också med
offentliga medel subventionera FoU i privata förelag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del borde ur en sådan uppläggning av«analysen kunna dras
slutsatser hur stimulans av forskning och utveckling i det privata näringslivet
bör utformas och dimensioneras. Varken direktiven eller förslaget tar dock sin
utgångspunkt i en sådan analys, vilket gör det svårt all frän principiella
utgångspunkter bedöma de förslag som framläggs.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section546>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:5.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section547>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>260</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>AMS
anför:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbetsmarknadsstyrelsen
har i olika sammanhang understrukit betydelsen av ett målmedvetet slöd till
FoU-verksamheten inom näringslivet, inte minst mot bakgrund av den sviktande
induslrisysselsätlningen under den senaste lågkonjunkturen. En fortsatt, snabb
strukturomvandling inom näringslivet, i förening med ett mera begränsat
utrymme än hittills för en sysselsättningsexpansion inom den offentliga
sektorn, skärper enligt styrelsens mening ytterligare kraven på en hög
konkurrenskraft i den svenska industrin. Det är därför oroande att, som
utredningen visar, ökningstakten för FoU-verksamheten inom induslrin har
stagnerat under de senaste åren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbetsmarknadsstyrelsen
anser mot denna bakgrund att det är motiverat att genomföra en mera ingående
översyn av samhällstödets omfattning, fördelning och effektivitet pä detta
omräde, än den som har gjorts av utredningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>STU
anför:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Forskningsskattekommitténs
uppdrag har varit att utforma förslag till<br>
åtgärder vid beskattningen för att främja forsknings- och utvecklingsin<br>
satser. Med dessa direktiv är det naturligt att utredningen koncentrerat sig<br>
på konkreta förslag. En djupare diskussion om olika alternativ och dess<br>
konsekvenser saknas. Det är enligt STU:s mening en brist, då stöd till FoU<br>
inte kan vara ett mäl i sig. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
har inte heller haft till uppgift att analysera behovet av selektiva,
kollektiva och generella insatser eller konsekvenserna av etl ökat generellt
stöd. Det är därför inte möjligt atl med utgångspunkt i utredningen bedöma
behovet av ett ökat generelll statligt FoU-stöd i enlighet med utredningens
förslag i relation lill övrigt stöd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Industrifonden
anför:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Forskningsskattekommittén
har uppenbarligen i sitt arbete lagl tonvikten vid en leknisk översyn av de
gällande bestämmelserna och på ett förtjänstfullt och allsidigt sätt belyst
olika alternativ inom samma principiella ram som gäller för det nuvarande
systemet. Det förslag som kommittén framlägger förefaller från denna
utgångspunkt vara väl avvägt och innebär alt flera av de uppenbara brister som
vidlåder den nuvarande ordningen har undanröjts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Samtidigt
kan emellertid konstateras att förslaget innebär betydande koslnader. Vid
totalt sett oförändrad FoU-volym i svensk industri och en 10-procentig
lönekostnadsinflation kostar det föreslagna bidragssystemet närmare 300 Mkr per
år. Denna "grundkostnad" skulle säledes vara motiverad enbart för
att förmå företagen atl vidmakthålla sin FoU-verksamhel på oförändrad nivä.
Eftersom del är föga sannolikt att svensk industri i dagsläget minskar sin
FoU-verksamhet kan förslaget i denna del ses som en ren subvention utan nämnvärd
stimulanseffekt. Kostnaden för en real ökning av FoU-volymen utöver
vidmakthällandenivä blir i jämförelse med den nämnda "grundkostnaden"
relativt blygsam, vid en ökning på nägra procent c:a 50-100 Mkr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är mot denna bakgrund otillfredsställande att kommittén inte tagit fasla pä den
del av direktiven där det sägs atl effekterna av de nu gällande bestämmelserna
bör undersökas, och att man bör söka bedöma i vad mån</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section548>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section549>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>261</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>de
är ägnade atl lillgodose önskemålet att långsiktigt stödja den svenska
industrins förmåga lill utveckling och förnyelse. I betänkandet refereras tvä
tidigare undersökningar och det konstateras helt riktigt atl de i olika
avseenden är bristfälliga. Dessa undersökningar visar emellertid att det
hittillsvarande systemet sannolikt inte har haft någon stimulanseffekt vad
gäller företagens FoU-verksamhet och det borde därför ha varil särskill
angeläget att kommittén gjort en fördjupad analys pä denna punkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
måste anses råda fortsatt oklarhet om det går atl konstruera ett generellt
bidrags- eller avdragssystem för FoU-kostnader som har den avsedda
stimulanseffekten. Det torde dock stä i det närmaste klart att det nuvarande
systemet i praktiken är verkningslöst och att del förslag som kommittén nu har
lagt innebär betydande förbättringar. Frägan är emellertid om det inte finns
anledning att göra en betydligt mer genomgripande förändring av systemet och
därvid i första hand inrikta sig pä att stimulera en real ökning av
FoU-verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
SACO/SR och SIND finner att erfarenheterna av det särskilda forskningsavdragel
inle utvärderats tillräckligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SACOISR
anför:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SACO/SR
beklagar atl nägon egentlig utvärdering av del särskilda forskningsavdragel
inle ägt rum. Den undersökning som RRV genomförde 1975 anser centralorganisationen
genomfördes alldeles för kort lid efter det atl reformen trädde i kraft.
Utredningen borde enligl SACO/SR:s mening ha initierat en egen utredning som
underlag för om och hur forskningsavdraget skall utformas efter det att
försöksperioden gäll ut. Trots bristen pä relevant underlag för utvärdering
anför utredningen att stimulanseffekterna varit begränsade.
Centralorganisationen ifrågasätter denna slutsats. Även om alltför entydiga
resultat enligt SACO/SR:s mening saknas, delar centralorganisationen
utredningens uppfattning att industrins satsning pä FoU är otillräcklig och att
ätgärder måste sällas in pä bred front.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SIND
anför:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
svårbedömd fråga, som ocksä diskuteras i elt särskill yttrande till
ulredningen, gäller valet mellan generelll utformade stimulansåtgärder och en
förslärkning av de selekliva ålgärdsprogrammen i fråga om industriellt FoU.
Utredningen ger inte heller här något underlag för bedömningen, eftersom inget
försök gjorts att utvärdera eller redovisa erfarenheter från det nuvarande,
provisoriska systemet. Betänkandet innehåller ingen bedömning av frågan om och
hur detta system påverkat FoU-verksamheten, inte heller av bieffekter,
kontrollproblem e.d.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Några
remissinstanser anser att tillämpningsområdet för stödet bör utvidgas. STU anser
att även utvecklingsbolagen bör omfattas av slöd. IVA och FAR pekar på de
problem som finns när FoU-arbelet bedrivs i särskilda bolag inom en koncern
och framhåller att organisationsformen inte bör fä utgöra hinder för stöd. Ett
antal remissinstanser förordar all nya områden bör ges stöd, exempelvis
konsultverksamhet, industriservice, uppfinnarverksamhet, transport och
distributionen samt jordbruk och skogsbruk.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section550>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section551>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>262</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vissa remissinstanser, däribland AMS, SIND. och
länsstyrelsen I Västerbottens län är tillfreds med atl små och medelstora
företag i utredningens förslag ges ökade möjligheter till stöd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>AMS anför:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Styrelsen instämmer i utredningens uppfattning att ett
generelll forskningsstöd mer än i nuvarande form bör göras åtkomligt för de
små och medelstora företagen, något som inte minst ur regionalpolitisk synpunkt
är av betydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det finns skäl att tro att den potentiella effekten av etl
samhällsstöd till FoU-verksamhet i mänga fall kan vara större i små och
medelstora företag än i stora.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SIND anför:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den administrativa och utredningsmässiga kapaciteten för
att frän statsmakternas sida hantera ett selektivt FoU-stöd är begränsad.
Stora delar av den svenska industrin lämnas därtör utanför de FoU-satsningar
som byggs upp med statligt stöd. Det gäller särskilt beträffande små och
medelstora industriföretag. Del generella stödet får därför särskild vikl för
de mindre företagen och för företag inom "icke-prioriterade" delar av
industrin. De ändringar, som nu föreslås i reglerna för beräkning av
stödberältigade kostnader, torde ocksä göra det lättare för små och medelstora
förelag att utnyttja FoU-stödel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Andra remissinstanser hävdar att förslaget inte
tillräckligt tillgodoser de mindre företagens behov, däribland STU.
Lantbrukarnas skattedelegation. Svensk industriförening. Näringslivets
skaiiedelegaiion. Svenska företagares riksförbund och SHIO-Familjeföretagen.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>STU anför:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inom de mindre företagen är den tekniska kompetensen mänga
gånger bristfällig, vilkel medför att tekniska möjligheter inte tillvaratas.
Delta leder på sikt till onödigt dyra produktionsmetoder och mindre konkurrenskraftiga
produkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I många länder har detla problem uppmärksammats allt mer
under senare år. Samtidigt har allt fler internalionella ulredningar visat alt
del är bland de mindre företagen den största förnyelseförmågan finns och därmed
möjligheterna lill bl. a. nya arbetstillfällen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>STU anser att ulredningen inle lillräckligl uppmärksammat
de mindre företagens problem. Det vore naturligt atl de mindre företagen med
ingen eller en begränsad FoU-budget fick slörre stimulans att bedriva
FoU-verksamhet och höja sin tekniska kompetens.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sådan stimulans skulle enligt STU:s uppfattning erhållas
om bidragsandelen gjordes beroende av företagens totala FoU. Ett exempel på en
dylik konstruktion vore att låta ett procentpålägg utgå när bidragsbeloppet är
litet för atl sedan successivt avta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>STU föreslär alt stödet inriklas sä atl företag med liten
bidragsgrundande verksamhet får en större del av stödet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section552>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section553>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>263</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Näringslivets skaiiedelegaiion anför:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommittén anser att kravet pä anställds arbetsinsats under
året med FoU-arbete kan sänkas från nuvarande 50% till 25%. Vi delar denna
uppfattnng. Ändringen bör medföra alt ett ökat antal mindre och medelstora
industriföretag kan komma i åtnjutande av stöd. Ä andra sidan finns mänga
företag som inte heller kan uppfylla detta sänkta krav trots att man bedriver
intern FoU-verksamhet. Det kan därför ifrågasättas om inte en alternativregel,
som inle ställer krav på viss FoU-arbetstid för varje enskild anställd utan
för företaget som helhet, borde tillskapas. De kontrollsvårigheter som en sädan
allernalivregel medför bör kunna bemästras genom en något ökad redovisnings-
och uppgiftsskyldighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Stödets beräkning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En del remissinstanser bl.a. IVA, lantbrukarnas
skattedelegation, KF, Svensk industriförening, TCO och SHIO-Familjeföretagen
tillstyrker utredningens förslag om fördelning mellan basstöd och ökningsstöd.
Andra, däribland länsstyrelsen i Malmöhus län, LO och SBEF anser att endast
ökningsslöd skall lämnas eller atl ökningsstödet skall ökas pä bekostnad av
basstödet. Konjunkturinstitutet och SIND ifrågasätter ökningsstödet. Allmänna
ombudet för mellankommunala mål tror inte ökningsstimulansen har nägon effekt
på utvecklingen av forskningskostnaderna i elt företag medan
konjunkturinstitutet och SIND pekar på risker för varierande insatser och fara
för snedvridning av resursanvändningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förfarandet m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 fråga om ordningen för beslut och tillgodoförande har
förslaget att stöd skall lämnas i form av bidrag allmänt godtagits av
remissinstanserna med undantag för kammarrätten i Stockholm. Kammarrätten
förordar att stödet även i fortsättningen utformas inom ramen för
beskattningen. Endast i de fall då avdragsmöjlighet saknas skall stödet
utformas som bidrag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beträffande beslutsmyndigheten har organisationerna
godtagit atl taxeringsnämnden skall pröva stödfrågorna. Bland myndigheterna
har förslaget däremot mött en omfattande kritik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ÄÄ V anför:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>RRV vill ifrågasätta om taxeringsnämnden är ell lämpligt
organ när del gäller att fatta beslut om ett stöd av det slag som föreslås. Vid
administrationen av det nuvarande särskilda forskningsavdraget har
taxeringsnämnden varit den naturliga beslutande instansen. Vid en eventuell
övergäng till elt bidragssystem som utredningen föreslär är det inte lika
självklart atl bibehålla taxeringsnämnden som beslutande organ. RRV anser
dessutom att det vore värdefullt med en generell uppföljning av medlens
användning och förordar därför något organ som sköter bäde administrationen och
en dylik uppföljning. De regionala utvecklingsfonderna är enligt verkets mening
de organ som är bäst lämpade för detla.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section554>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section555>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>264</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksskatteverket
anför:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>RSV
motsätter sig atl uppgiften al pröva ansökan om forskningsstöd skall vila på
taxeringsnämnderna. RSV anser av principiella skäl att taxeringsmyndigheterna
inle skall handlägga frågor om bidrag. Elt genomförande av etl bidragssystem i
enlighet med kommitténs förslag medför att taxeringsnämnderna fär en avsevärd
ökad arbetsbelastning i förhållande till dagens situation. Med hänsyn till de
resurser som taxeringsnämnderna förfogar över innebär delta att arbetet med
deklarationsgranskningen blir lidande. Dessutom framgår inte i vilken utsträckning
uppgifter rörande forskningsstöd skall dalaregislreras. RSV kan därför inte
bedöma om de befinlliga tekniska resurserna pä RSV:s dataenhet är tillräckliga
för att klara eventuell dataregistrering. Enligt RSV:s mening kan prövning av
ansökan om forskningsstöd lämpligen göras av den utbetalande myndigheten dvs
länsstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
Allmänna ombudet för mellankommunala mål. kammarrätten i Stockholm, STU,
länsstyrelserna i Stockholms, Södermanlands, Malmöhus, Göteborgs och Bohus och
Örebro län samt majoriteten i länsstyrelsen för Västerbottens lan är kritiska
och föreslär att beslut i stödfrågor skall fattas av annan myndighet. Vissa
förordar länsstyrelserna medan andra anser att de regionala utvecklingsfonderna
med SIND som central myndighet är lämpligast.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section556>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:70.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section557>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>265</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
10</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:120.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>Regional projektledningshjälp </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>1 Inledning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
lämnade den 19 juli 1979 STU i uppdrag att i samråd med SIND utreda regional
projektledningshjälp. En utredningsgrupp bildades med representanter för STU och
SIND. Gruppen utarbetade etl förslag lill rapport som utskickades till ett
antal berörda organisationer vilkas synpunkter kunnat infogas i det
slutgiltiga rapportförslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Rapporten
studerar utvecklingsprocessen med nedanstående enskilda moment i utvecklingsarbetet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>produktöversyn</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>idéanskaffning (identifiering av behov och lekniska
möjligheler)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>idégallring (teknisk och marknadsmässig granskning)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>patentarbete</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>konstruktionsarbete</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>prototyparbete</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>provning av prototyp</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>produklionsanpassning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>underleverantörsanskaffning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>tillverkning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>marknadsföring och försäljning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
fristående idégivare tillkommer i varje enskilt fall ytteriigare minst ett av
följande två moment</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>etablering av företag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>försäljning av exploateringsrätt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Nämnda
två moment kan även vara aktuella för företag liksom</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>- köp
av exploateringsrätt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
hela arbetets gång krävs</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>sammanhållning av projektarbetet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>finansiering</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningsgruppen
fann alt de största problemen i utvecklingsarbetet sällan avsåg de direkta
insatserna fram till en prövad prototyp. 1 allmänhet kan projektägaren eller
anlitad verkstad tillverka en fullgod prototyp. Ett mycket brett utbud finns pä
den kommersiella marknaden för att bistå i dessa moment. Della förhållande var
ett huvudskäl varför utredningsgruppen förkastade uppslaget att den regionala
projeklledningshjälpen skulle</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section558>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section559>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>266</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>erhålla
formen av uppflnnarverksläder där projeklägarna under sakkunnig ledning kunde
tillverka prototyper. Det faktum att projektägare som behärskar den utrustning
som kan tillhandahållas i en uppfinnarverkstad ofta har annan tillgång till
motsvarande utrustning leder också till en relativt begränsad efterfrågan pä
denna typ av verkstadsresurser. Andra faktorer talar ocksä mot
uppfinnarverkstäder säsom svårigheter att kunna tillhandahålla ett
tillräckligt omfattande utbud av maskiner och verktyg, höga kostnader för fast
personal, sekretessproblem saml arbetarskyddsproblem. Projektgruppen fann i
stället att nedanstående moment var betydligt mera kritiska för ett lyckosamt
genomförande av utvecklingsarbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2
Marknadsföring och försäljning av produkten</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Marknadsföring
och försäljning av en egen produkt kan ske i egen regi, genom
försäljningsföretag, agent eller handelshus. Den första marknadsföringsformen
är ofta kostsammast men mest ändamålsenlig, den sista minst kostsam. Under
uppbyggnaden och intrimningen av försäljningsfunktionen ligger stora
penningbelopp ute som först efter hand kan betala sig. Lanseringen av en för
företaget tekniskt och marknadsmässigt ny produkt utgör vanligen den
ojämförligt största kostnadsposten i utvecklingsarbetet. Risken för
felbedömningar med vittgående koslnadskonsekvenser är slor. Särskilt gäller
delta för företag och fristående projektägare som saknar tidigare erfarenhet av
marknadsföring inom det aktuella produktområdet. Vid exportansträngningar
tillkommer ylterligare problem. Idégivande projektägare har därtill oftare
teknisk snarare än merkantil bakgmnd.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Det kommersiella utbudet
av tjänster för att bistå under detta moment är omfattande. Bl.a. genom
bristande ekonomiska möjligheler och svårigheter att värdera arbetsinsatserna
är efterfrågan på dessa tjänster frän mindre och medelstora företag samt
fristående projektägare sannolikt mycket mindre än det egentliga behovet.
Svårigheterna är mycket slora atl på kommersiella villkor låna pengar lill
marknadsföringsmomentet eftersom del i sig inte medför uppbyggnad av
belåningsbara tillgångar. Säkerheterna måste således ordnas på annat sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utvecklingsfonderna
kan bidra med medel som åsatts villkorlig återbelalningsskyldighet.
Investeringsbanken kan lämna lån till kommersiella villkor men med begränsade
krav på säkerheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3
Etablering av företag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Företag
väljer emellanåt alt starta nytt företag kring en ny produkt. Denna typ av
företagsbildande är oftast jämförelsevis oproblematisk.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section560>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section561>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>267</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
en fristående projektägare som avser atl starta etl nytt företag uppkommer dock
vanligen en rad problem. Mänga projektägare väljer trots detta att exploatera
sin idé genom egen tillverkning, egen marknadsföring och/eller egen
försäljning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vanligen
bildas en enskild firma, ett handelsbolag eller elt aktiebolag. Verksamheten
inriktas i allmänhet mol de aktiviteter som idégivaren uppfattar sina resurser
vara bäst lämpade för men företagel tvingas ibland -ofta av ekonomiska skäl -
att även arbeta inom andra områden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
de fristående projektägare som saknar tidigare erfarenhet av företagsetablering
är problemen många gånger mycket stora. Svårigheterna avser säväl de juridiska,
ekonomiska och administrativa problem vilka är förknippade med företagsstarten
i sig som bristande erfarenhet av förelagets drift. Ekonomiska förutsättningar
att köpa välbehövlig service saknas ofta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Problemen
är uppmärksammade. Industriverket samt flertalet utvecklingsfonder lämnar
kurser i företagsstarlande. Utvecklingsfonderna kan erbjuda kostnadsfria
konsultationer i etableringsfrågor liksom kommunerna. Etl kommersiellt utbud
av tjänster har också börjat etableras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4
Försäljning av exploateringsrätt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att överlåtelse av en licens skall vara möjlig krävs som ovan nämnts i
allmänhet en funktionsprototyp som visar att produkten fungerar pä avsett sätt.
En mycket stor inlernationell marknad finns uppbyggd för handel med licenser.
Trots det är erfarenheterna av försök med licensförsäljning ofta nedslående.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>STU
bedriver verksamhet med villkorlig äterbetalningsskyldighet för att förmedla
exploateringsrätter men arbetet är tidskrävande och resurserna täcker endasi en
begränsad del av behoven. Kommersiella företag erbjuder också tjänster inom
detta fält men dessa täcker inte heller det totala behovet av tjänster. I
kombination med de höga kostnader som är förknippade med dessa köpta tjänster
har många idégivare, ofta med bristfälliga egna marknadskunskaper, själva
försökt sälja exploateringsrätter. Resultaten av dessa aktiviteter har sällan
blivit tillfredsställande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5
Köp av exploateringsrätt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Köp
av exploateringsrätt är ofta ett billigt sätt för företag atl erhålla nya
exploateringsobjekl även om den initiella kapitalinsatsen kan bli betydande.
De problem som gäller vid försäljning av exploateringsrätter gäller i hög grad
även vid köp av dem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
kommersiella och offentliga\itbudel av tjänster för att bistå förelag i</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section562>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section563>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>268</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>frågor
om licensköp är sämre och mera splittrat än i fråga om licensförsäljning. Ett
antal offentligt understödda försök är igångsatta för förmedling av i första
hand utländska licenser till svenska företag. Ingen utvärdering har genomförts
av någon av dessa verksamheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>6
Sammanhållning av projektarbetet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
hela processen frän idé Ull marknadsintroducerad produkt krävs ett kvalificerat
arbete för att till lägsta kostnad och med så liten tidsfördröjning som
möjligt slussa projektet via de olika mycket varierande arbetsmomenten fram
till och med marknadsintroduktion. Della arbele underlättas avsevärt om de
personer som utför tjänsterna har tidigare erfarenheter av arbetet, ett
etablerat kontaktnät med de funktioner som normalt skall inkopplas samt
arbetar flexibelt under de ofta mycket omväxlande och snabbt förändrande
förutsättningar som gäller för denna typ av projekt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Många
projektägare saknar tidigare erfarenhet av arbetet och saknar därigenom även
nämnda kontaktnät vilket leder till tidsfördröjningar och kostnadshöjningar.
Företagsledare som samtidigt avser att vara projektledare kan sällan ägna en
tillräckligt helhjärtad insats ät de problem som uppkommer under projektarbetet
eftersom de dagliga driftproblemen tenderar atl ta i anspråk alltför stor
andel av tiden. Även projektägare som driver projektarbetet på fritid är
handikappade i detla avseende. Projektarbetet drivs då föga rationellt och med
stora tidsfördröjningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommersiella
tjänster finns att tillgå inom området men efterfrågan pä dessa förefaller vara
mycket liten i förhållande till behoven i varje fall frän små och medelstora
förelag saml fristående projektägare. Eftersom storföretag normalt har egna
resurser inom denna funktion har nägon etablerad marknad för dessa tjänster
knappast uppkommit. Offentliga stödfunktioner i detta arbete är också mycket
sparsamt företrädda. En viss kompetens inom området uppbyggs för närvarande vid
utvecklingsfonderna både genom egen verksamhel och genom förmedling av
konsulttjänster. Även dessa insatser är dock mest av punklkaraktär. Stöd lill
övergripande sammanhållning av hela enskilda projekt sker inte annat än i
undantagsfall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
visst arbete med denna inriktning bedrivs bl. a. vid Produktutvecklingscentrum
i Göteborg även om verksamhetens tyngdpunkt ligger i kontaklskapande
funktioner i de lidigare utvecklingsstadierna fram lill och med prototyp.
Svenska Utvecklings AB arbetar också efter dessa linjer i sina strävanden att
åstadkomma nya sysselsättningstillfällen som kompensation för nedläggningar av
Eisers konfektionsenheter i Norrland.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section564>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:30.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section565>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>269</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>7
Finansiering</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Finansieringsfrågorna
är ofta mycket svårlösta. Särskilt akuta är problemen för fristående
projektägare som i många fall saknar nämnvärda egna resurser alt sätta in i
projekten. Möjligheten för dem atl erhålla ekonomisk goltgörelse för
utvecklingsarbetet ligger ofta enbart i atl sälja licens. Svårigheterna är
också stora för mindre och medelstora företag eftersom stora utlägg måste göras
innan intäkter uppkommer. De största kostnaderna och finansieringsproblemen
ligger för en produkt som är ny för företaget i normalfall i fallande ordning
från marknadsföring, uppbyggnad av tillverkningsresurser och framställning av
prototyp. Särskilt bekymmersamt är atl uppbyggnaden av marknadsföringsresurser
ej medför uppbyggnad av beläningsbara tillgångar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>STU
kan delfinansiera och i vissa fall helfinansiera uppbyggnaden av en prototyp
med villkorlig återbelalningsskyldighet. Utvecklingsfonderna kan delfinansiera
resterande insatser med villkorlig äterbetalningsskyldighet. Investeringsbanken
kan ocksä bidra med medel till kommersiella villkor men med begränsad säkerhel.
Kommersiella krediter kan erhållas när tillfredsställande säkerheter kan
erhållas. Privata och offentligägda investmentbolag kan köpa in sig i företag.
Av de senare bildades Företagskapital AB 1973 för att med minoritetsposter gå
in med aktier och konvertibla län i små och medelstora förelag. Svetab, Svenska
Industrietablerings AB bildade 1978 två samt under 1979 ytterligare tvä
regionalt inriktade investmentbolag för att bidra med försörjningen av eget
kapital till expanderande små och medelstora företag inom intressanta
branscher. Engagemangen begränsas ocksä här till rninoritetsposter. Den ökning
av egel kapital investmentbolagen medverkar lill ökar länemöjligheterna vid de
kommersiella kreditinstituten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>8
Utredningsförslaget</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Fränsett
finansieringsfrågan är problemområdenas gemensamma nämnare att problemen i
allmänhet kan lösas genom att projektet tillförs kompetens.
Kompetenstillskottet kan ske i form av kosultinsalser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningsgruppen
föreslår därför alt projektägare genom subventioner bereds ökade möjligheter
alt anlita konsulter i funktionen atl sammanhålla arbetet i
produktutvecklingsprojekt. Därigenom bör de trösklar kunna sänkas som tidigare
har förhindrat efterfrågan av dessa tjänster att uppnå en sådan volym att elt
reellt utbud har uppkommit. Projektägarens möjligheler att bedöma värdet av en
konsultinsats inom dessa områden är nämligen begränsade, framför alli när
beslul om insats skall fattas, dvs. ofta innan arbetet är planerat (konsulten
kan bidra i detta arbete) men även efter genomförd insats. Konsultarvodena
uppfattas ocksä som mycket höga.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section566>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section567>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>270</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section568>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section569>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=12 height=35>
<tr>
<td valign=top align=left height=35 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>c a</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>XJ</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>(/)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>00</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>c</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=8>
<tr>
<td valign=top align=left height=8 style='padding-top:0cm;padding-right:1.9pt;
padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>.£3</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>= E.5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>o j<: j<:</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>00 00</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>u</span><span style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>u</span><span style='font-size:
5.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:5.0pt;font-family:
Verdana'> L</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ll oa</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>u oa</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>°?_, u CQ</span></b></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:4.0pt;font-family:Verdana'>r. </span><span
style='font-size:4.0pt;font-family:Verdana'>—</span><span style='font-size:
4.0pt;font-family:Verdana'> TOPQ*-..</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>> c > c > c</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section570>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section571>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:5.3pt'>
<td width=12 valign=top style='width:9.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:5.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=22 valign=top style='width:16.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:5.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>cd </span><span
style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>—</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:3.6pt'>
<td width=12 valign=top style='width:9.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:3.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=22 valign=top style='width:16.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:3.6pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>oo
<D</span></i></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:5.3pt'>
<td width=12 valign=top style='width:9.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:5.3pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>op</span></b></p>
</td>
<td width=22 valign=top style='width:16.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:5.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>—</span><span
style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'> XJ</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:3.6pt'>
<td width=12 valign=top style='width:9.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:3.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=22 valign=top style='width:16.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:3.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>OA U</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.7pt'>
<td width=12 valign=top style='width:9.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>c</span></b></p>
</td>
<td width=22 valign=top style='width:16.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:3.1pt'>
<td width=12 valign=top style='width:9.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:3.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:3.0pt;font-family:Verdana'>(4-1</span></p>
</td>
<td width=22 valign=top style='width:16.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:3.1pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>—</span></b><b><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'> o</span></b></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:7.45pt'>
<td width=12 valign=top style='width:9.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.45pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>O</span></b></p>
</td>
<td width=22 valign=top style='width:16.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.45pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:4.0pt;font-family:Verdana'>"w
t/3</span></p>
</td>
</tr>
</table>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>u.;3333P3U,u.i-u oSc/ic/iizioot/icoQiQin</span><span
style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>ä</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>ti.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>Di</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section572>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section573>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:19.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:4.0pt;
font-family:Verdana'>1></span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>c</span><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>u</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>w 00 o y</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>'■= oo c Cl</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>c c u u</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>o ~ </span><span style='font-size:6.0pt;font-family:
Verdana'>«</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>Di c/D c/5</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt'><i><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>Qi</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>ll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:27.0pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>D Di</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:27.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>Q </span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Z</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>tt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>Di</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>c/5 c/n</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section574>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section575>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>u S?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>ecu</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>c Ito -T</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>o.2?£;</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:4.0pt;font-family:Verdana'>.JM </span><span
style='font-size:4.0pt;font-family:Verdana'>«</span><span style='font-size:
4.0pt;font-family:Verdana'> c/:</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><span lang=EN-US style='font-size:
5.0pt;font-family:Verdana'>X </span><span style='font-size:5.0pt;font-family:
Verdana'>X </span><span lang=EN-US style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>X
X X</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section576>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:30.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>T3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:31.0pt'><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>1> 00</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:16.0pt;
margin-left:31.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>E 2</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section577>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>E2</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:4.0pt;font-family:Verdana'>(/) c/1</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span lang=EN-US style='font-size:
5.0pt;font-family:Verdana'>X X X X</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section578>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:7.9pt'>
<td width=19 valign=top style='width:14.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>E</span></b></p>
</td>
<td width=16 valign=top style='width:12.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=13 valign=top style='width:9.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>u (fl</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:4.3pt'>
<td width=19 valign=top style='width:14.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:4.3pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>o</span></b></p>
</td>
<td width=16 valign=top style='width:12.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:4.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>OJ</span></p>
</td>
<td width=13 valign=top style='width:9.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:4.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>Ö</span><span
style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>O</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:6.7pt'>
<td width=19 valign=top style='width:14.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.7pt'>
<p class=MsoNormal><b><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>B</span></i></b></p>
</td>
<td width=16 valign=top style='width:12.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:4.0pt;font-family:Verdana'>■Q</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>C</span></p>
</td>
<td width=13 valign=top style='width:9.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:3.0pt;font-family:Verdana'>w</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:3.85pt'>
<td width=19 valign=top style='width:14.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:3.85pt'>
<p class=MsoNormal><b><i><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>v</span></i></b></p>
</td>
<td width=16 valign=top style='width:12.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:3.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>(U</span></p>
</td>
<td width=13 valign=top style='width:9.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:3.85pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>12</span></b></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:6.95pt'>
<td width=19 valign=top style='width:14.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.95pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>x></span></b></p>
</td>
<td width=16 valign=top style='width:12.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.95pt'>
<p class=MsoNormal><b><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>'S</span></i></b></p>
</td>
<td width=13 valign=top style='width:9.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.95pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>a></span></b></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:3.85pt'>
<td width=19 valign=top style='width:14.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:3.85pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>o</span></b></p>
</td>
<td width=16 valign=top style='width:12.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:3.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:3.0pt;font-family:Verdana'>1/3</span></p>
</td>
<td width=13 valign=top style='width:9.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:3.85pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>'o*</span></b></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.1pt'>
<td width=19 valign=top style='width:14.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>D.</span></p>
</td>
<td width=16 valign=top style='width:12.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>i:</span></b></p>
</td>
<td width=13 valign=top style='width:9.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>Q.</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section579>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:5.5pt'>
<td width=12 valign=top style='width:8.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:5.5pt'>
<p class=MsoNormal><b><i><span style='font-family:Verdana'>>.</span></i></b></p>
</td>
<td width=13 valign=top style='width:9.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:5.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>OO</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:3.6pt'>
<td width=12 valign=top style='width:8.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:3.6pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:4.0pt;font-family:Verdana'>in</span></i></p>
</td>
<td width=13 valign=top style='width:9.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:3.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>C</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:3.1pt'>
<td width=12 valign=top style='width:8.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:3.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=13 valign=top style='width:9.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:3.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:3.85pt'>
<td width=12 valign=top style='width:8.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:3.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>tu</span></p>
</td>
<td width=13 valign=top style='width:9.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:3.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>'c</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:5.75pt'>
<td width=12 valign=top style='width:8.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:5.75pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>></span></b><span
style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=13 valign=top style='width:9.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:5.75pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>i:</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:4.1pt'>
<td width=12 valign=top style='width:8.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:4.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>;0</span></p>
</td>
<td width=13 valign=top style='width:9.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:4.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>cfl</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:4.55pt'>
<td width=12 valign=top style='width:8.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:4.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=13 valign=top style='width:9.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:4.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>J</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:3.1pt'>
<td width=12 valign=top style='width:8.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:3.1pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>:£></span></i></p>
</td>
<td width=13 valign=top style='width:9.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:3.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:4.0pt;font-family:Verdana'>t/3</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:5.05pt'>
<td width=12 valign=top style='width:8.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:5.05pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>3</span></p>
</td>
<td width=13 valign=top style='width:9.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:5.05pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>C</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:3.85pt'>
<td width=12 valign=top style='width:8.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:3.85pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>Ta</span></b></p>
</td>
<td width=13 valign=top style='width:9.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:3.85pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>rt</span></b></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:4.3pt'>
<td width=12 valign=top style='width:8.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:4.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>o</span></p>
</td>
<td width=13 valign=top style='width:9.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:4.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>'W</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=12 valign=top style='width:8.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>o,</span></p>
</td>
<td width=13 valign=top style='width:9.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>•T3</span></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:53.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>00</span></i><i><span style='font-size:5.0pt;font-family:
Verdana'> </span></i><i><span style='font-size:5.0pt;font-family:
Verdana'>'.Z'</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:36.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><i><span style='font-size:
13.0pt;font-family:Verdana'>°</span></i></b><b><i><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>-'- </span></i></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>2 >. C .:<:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt'><span style='font-size:4.0pt;
font-family:Verdana'>OJ yo '/</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'><b><span style='font-size:15.0pt;
font-family:Verdana'>I !</span></b><b><span style='font-size:15.0pt;
font-family:Verdana'>««</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>., c (U</span><span style='font-size:6.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>C3 -o</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>ii O </span><span lang=EN-US style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>XI </span><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>>
■/> C '*</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:18.0pt'><b><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>oo'U'i-n3Cc: </span></b><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>.E •£ - 2. 00.2 > -c </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>i i5 I >.E S--if</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>oou Cr; £T3></span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:4.0pt;
font-family:Verdana'>-n ra . j t- 1- t- . </span><span
style='font-size:4.0pt;font-family:Verdana'>•</span><span style='font-size:
4.0pt;font-family:Verdana'>-'</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>2D-i(:Q.D.a.DH</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>en t/5 Q.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>o 00</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>a> ii oo</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>.5 2 •= C c c u</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:3.0pt;font-family:Verdana'>= ></span><span
style='font-size:3.0pt;font-family:Verdana'>«</span><span style='font-size:
3.0pt;font-family:Verdana'>■;;; </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>s " E c</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>" S-E
3 </span><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>i2Sc2E</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>00 "g</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:3.0pt;
font-family:Verdana'>■! =</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>:ra </span><span style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>•</span><span
style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
5.0pt;font-family:Verdana'>—</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>i: 15</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:4.0pt;
font-family:Verdana'>(/3 CJ</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>=
!i</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>-o M</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>03 " ra</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>'- "::: </span><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>O0;co ra</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>oo oo o</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:17.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>I I I tt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>3</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section580>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section581>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>271</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Konsultinsatserna
bör kunna innefatta att bistå kunden i arbetet med</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>- att
upprätta Udplan och ekonomisk plan för projektarbetet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>— att
kontakta lillslåndsgivande myndigheter, konstruktions-, tillverk<br>
nings-, provnings- och marknadsföringsresurser samt underleverantörer</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>uppbyggnad av tillverknings- och
marknadsföringsresurser</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>öppnande av marknadskontakter</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'>—<span
style='font-family:Verdana'>licensförsäljning och licensköp när inte särskilda
resurser anlitas härför</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'>—<span
style='font-family:Verdana'>start av nya företag som etableras kring en ny
produkt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'>—<span
style='font-family:Verdana'>övrig sammanhållning av projektarbetet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Därutöver
bör kunna ingå smärre arbetsuppgifter av annan karaktär när projektet så
fordrar för atl kunna löpa smidigt. Sådana uppgifter kan också ibland vara en
lämplig inkörsporl i ett projekt för att etablera kontakt mellan projektägare
och projektkonsult. Huvudregeln är dock att arbetsuppgifter av detta slag,
exempelvis av karaktären konstruktionsarbete eller framtagande av prototyp
skall finansieras via andra redan existerande stödformer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
projektkonsultens arbetsuppgifter ingår alllid att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>- fortlöpande
bedöma projektets tekniska och marknadsmässiga förut<br>
sättningar att kunna drivas till lönsam exploatering. I flertalet fall är de<br>
tekniska kunskaperna i bedömningsarbetet väl företrädda genom idégi<br>
varen, som ofta har teknisk inriktning, samt, såsom framgår nedan, av<br>
samarbetsgruppen. De tekniska förutsättningarna förändras också<br>
mindre ofta än de marknadsmässiga i etl projekt som lätt päverkas av att<br>
funktion, formgivning och pris blir annoriunda än avsett, att marknaden<br>
förändras genom tillkomsten av andra produkter, nya konkurrenter, nya<br>
lagar, modeförändringar etc. Därvid kan förutom nya hot även nya<br>
marknadsmöjligheter öppna sig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Projektets
framtidsmöjligheter i dessa avseenden meddelas fortlöpande till projektägaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Erfarenhetsmässigt
ligger de största problemen i ett utvecklingsprojekt i de senare stegen av
utvecklingskedjan. Dessa moment är samtidigt mycket kostnadskrävande varför
felaktigt agerande där kan bli mycket kostsamt. Huvuddelen av efterfrågan på
konsulttjänster förutses därför bli kompetensmässigt inriktad mot
kommersialiseringsfrågorna i utvecklingsprocessen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
tekniska frågors lösning föresläs särskild behandling när så är lämpligt.
Problemen kan vara av sådan karaktär att de bäsl löses via den tekniska
kompetens som finns samlad vid högskolorna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kontaktsekretariatens
s.k. förstärkningar som består av fem kontakt-sekreterare har bl. a. i
direktiven till uppdraget att överflytta kontaktsekretariaten lill UHÄ älagts
uppgiften alt kunna åla sig sammanhällningsfunk-Uonen i utvecklingsprojekt
(prop. 1977/78: 111 s. 110 och 131). Utredningsgruppen föreslär därför att
konlaklsekreterarna vid sidan av sina övriga uppgifter bör kunna åta sig
uppdrag som projektkonsulter för dessa pro-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section582>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section583>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>272</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>jekl. Sedan de tekniska problemen är lösta väljer
projektägaren mellan fortsatt konsultinsats från kontaktsekreterarens sida
eller andra konsultinsatser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I vissa fall bör förmedling av ägarkapital kunna ske.
Detta kan i lämpliga fall kombineras med konsultinsatser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:17.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Organisatorisk uppläggning av verksamheten Följande fem
modeller är tänkbara för verksamhetens utformning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vid
utvecklingsfonden fast anställda konsulter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En basfunktion
vid utvecklingsfonden som ekonomiskt stödjer projektägares upphandling av
kommersiellt tillgängliga konsulttjänster.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En fristående
organisation med fast anställda konsulter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En frislående
organisation som ekonomiskt stödjer projektägares upphandling av kommersiellt
tillgängliga konsulttjänster.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Konsultstödet
bakas in i nuvarande projektstöd från STU och utvecklingsfonderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningsgruppen föreslär att organisationsmodell 2 skall
gälla. Projektägaren bestämmer själv lämplig konsult men om utvecklingsfonden
bedömer konsullen som olämplig kan stödel avslås.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningsgruppen föreslär vidare alt beslut om
konsultstöd skall fattas av utvecklingsfonden efter rekommendation från den
fasta samarbetsgruppen mellan utvecklingsfonden och STU. Denna
organisationsmodell möjliggör fri specialisering av tjänsterna efter behoven i
varje enskilt projekt. Resurserna kan avpassas till en volymmässigt varierande
efterfrågan utan att besvärande kösituationer uppstår. Ett kommersiellt utbud
uppkommer inom detta för småförelagen mycket väsentliga område som även kommer
icke understödda projekt tillgodo. Den konstruktion tillåter i tillämpliga fall
ett ägarsamarbete mellan idégivare och entreprenör (konsult). Organisationsmodellen
kan lätt anpassas efter nya förhållanden. Utvecklingsfonderna och
projektkonsullerna kommer att tillföra varandra värdefulla kunskaper inom
produktutvecklingsomrädel men kan trots detta verka i ett oberoende förhållande
till varandra. Kontaktsekreterarna fär en ställning som är likvärdig övriga
konsulters.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För alt handlägga stödel föreslär utredningsgruppen ett
resurstillskott vid utvecklingsfonderna, en basfunktion, där en ansvarig
handläggare ombesörjer att beslul om konsultstöd verkställs. Denna
projeklsamordnare bör enligt utredningsgruppen ingå i samarbetsgruppen -
lämpligen som sekreterare och föredragande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Debitering</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utvecklingsfonden bör söka den subventioneringsandel av
kostnaderna som leder till att tjänster frän projektkonsulter efterfrågas pä en
ur samhällsekonomisk synvinkel lämplig nivå. Som riktvärde för
subvenlione-ringsandelen föreslår utredningsgruppen 50%. Subventioneringsandelen</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section584>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section585>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>273</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>bör dock kunna variera från projekt lill projekt beroende
på behoven av medel i varje enskilt fall efter de normer som f.n. lillämpas av
STU. Fristående projektägare kan enligt dessa normer erbjudas en högre
subventioneringsandel än foretag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I enlighet med tidigare praxis föreslär utredningsgruppen
att projektägaren avgiftsfritt erbjuds en konsultinsats motsvarande tre dagars
arbete. Denna tid kan exempelvis disponeras för att upprätta offert för en
större konsultinsats. Beslul om tredagarsinsats kan delegeras till
samarbelsgruppen och - mot krav pä efterhandsrapporlering - vidare till
projeklsamord-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kostnader och finansiering</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även om en viss erfarenhet finns inom området betraktar
utredningsgruppen efterfrågevolymen av projektkonsultstödet som osäker. Som
tidigare nämnt är även lillgången till kommersiella tjänster av berört slag
begränsad. Utredningsgruppen har därför stannat för en försöksverksamhet med i
princip två olika nivåer för insatsernas storlek. Inkl. projektägarnas egen
finansiering motsvarar dessa nivåer 15 milj. kr. resp. 40 milj. kr. i extern,
riksomfattande och fullskalig verksamhet. Utredningsgruppen föreslår att
försöksverksamheten startas i fyra län varav med den lägre nivån i två län och
den högre nivån i tvä län. Utfallet av försöksverksamheten fär sedan utvisa
vilken dimensioneringsmodell som kan vara lämpligast för riksomfattande
verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För
försöksverksamheten föreslår utredningsgruppen att basfunklionen
färdigdimensioneras redan från starten. I inledningsskedet kommer
bas-funktionerna att lida av begränsningar som följd av bristande kontaktnät
och bristande kunskaper om lämpliga konsulter. En successiv utbyggnad av de
externa medlens nivå är därför motiverad. Utredningsgruppen föreslår att denna
uppbyggnadsperiod utsträcks till tre år.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utredningsgruppen
föreslår vidare att den statliga finansieringen av utvecklingsfondernas
driftverksamhet den 1 juli 1979-den 31 december 1980 skall utgöra
fördelningsgrund för den länsvisa dimensioneringen av
projektkonsultverksamhetens försöksverksamhet. Denna fördelningsgrund bör
representera en sammanvägning av lämpliga dimensionerande faktorer såsom
befolkningsunderlag, näringslivsslruktur - främst med avseende på små och
medelstora företag - saml regionalpoliliska överväganden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Därvid uppkommer fördelningen enligt tabell 2.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:33.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>18 Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 130</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section586>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section587>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>274</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section588>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tabell 2, Externa kostHader för projektkonsultverksamheten
efter uppbyggnadsperiodens slut, 1980 års kostnadsläge 1000-tal kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Län
Alt I</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Alt 2</span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=21 valign=top style='width:15.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>AB,</span></p>
</td>
<td width=115 valign=top style='width:86.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Stockholm</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:17.3pt'>
<td width=21 valign=top style='width:15.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>C, D,</span></p>
</td>
<td width=115 valign=top style='width:86.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:25.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Uppsala Södermanland</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:34.8pt'>
<td width=21 valign=top style='width:15.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:34.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>E, F, G,
H,</span></p>
</td>
<td width=115 valign=top style='width:86.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:34.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:30.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.1pt'>
<td width=21 valign=top style='width:15.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>I,</span></p>
</td>
<td width=115 valign=top style='width:86.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Gotland</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:17.3pt'>
<td width=21 valign=top style='width:15.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>K,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>L,</span></p>
</td>
<td width=115 valign=top style='width:86.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:33.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Blekinge Kristianstad</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=21 valign=top style='width:15.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>M,</span></p>
</td>
<td width=115 valign=top style='width:86.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Malmöhus</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=21 valign=top style='width:15.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>N,</span></p>
</td>
<td width=115 valign=top style='width:86.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Halland</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:34.8pt'>
<td width=21 valign=top style='width:15.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:34.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>0, P, R,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>S,</span></p>
</td>
<td width=115 valign=top style='width:86.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:34.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Göteborgs-
och Bohus Älvsborg Skaraborg Värmland</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=21 valign=top style='width:15.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>T,</span></p>
</td>
<td width=115 valign=top style='width:86.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Örebro</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=21 valign=top style='width:15.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>U,</span></p>
</td>
<td width=115 valign=top style='width:86.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Västmanland</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:25.9pt'>
<td width=21 valign=top style='width:15.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:25.9pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>w,</span></b></p>
<p class=MsoNormal><span lang=EN-US style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>X,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Y,</span></p>
</td>
<td width=115 valign=top style='width:86.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:25.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Kopparberg</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Gävleborg</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Västernorriand</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=21 valign=top style='width:15.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'>z,</span></b></p>
</td>
<td width=115 valign=top style='width:86.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Jämtland</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=21 valign=top style='width:15.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>AC,</span></p>
</td>
<td width=115 valign=top style='width:86.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Västerbotten</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.85pt'>
<td width=21 valign=top style='width:15.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>BD,</span></p>
</td>
<td width=115 valign=top style='width:86.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Norrbotten</span></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:188.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I 150</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>3070</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:192.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>460</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1230</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:193.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>520</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1390</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:192.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>640</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1700</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:193.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>860</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2 310</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:193.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>590</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1560</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:192.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>620</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1650</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:193.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>300</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>800</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:192.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>480</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1290</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:192.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>660</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1760</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:192.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>680</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1830</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:193.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>520</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1390</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:193.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>850</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2270</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:192.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>830</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2 220</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:192.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>660</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1750</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:192.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>640</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1700</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:193.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>540</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1450</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:193.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>500</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1330</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:193.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>670</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1800</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:193.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>530</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1400</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:193.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>580</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1540</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:193.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>510</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1360</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:193.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>620</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1640</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:193.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>590</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1560</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Summa
15000</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>40000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För flertalet län uppgår därvid de externa kostnaderna
till storleksordningen 600000 kr. resp. 1600000 kr. per år vilkel ungefär
motsvarar arbetsinsatserna från en å tvä resp. fyra heltidsarbetande konsulter.
Medlen bör täcka nägot till nägra tiotal projekt per är i varje län.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utredningsgruppen
föreslår att varje utvecklingsfond i initialskedet erhåller samma resurser,
nämligen medel för en kvarts- resp. trekvarts-lidstjänst som projeklsamordnare
samt övriga kansliresurser enligt nedanstående sammanställning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Per utvecklingsfond (kostnadsläge 1980) 1 000-lal kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
4.0pt;margin-left:231.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Alt
I</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Alt 2</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section589>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Projeklsamordnare, kvarts- resp. trekvartslid Kontorist,
åttondels- resp. tredjedelstid Lokaler</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:35.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Resor, expenser Förundersökningsmedel Externa kostnader
för information och register</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Summa</span></p>
<span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:12.7pt'>
<td width=33 valign=top style='width:24.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>50</span></p>
</td>
<td width=55 valign=top style='width:41.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>150</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=33 valign=top style='width:24.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>10</span></p>
</td>
<td width=55 valign=top style='width:41.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>30</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=33 valign=top style='width:24.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>5</span></p>
</td>
<td width=55 valign=top style='width:41.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>10</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=33 valign=top style='width:24.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>10</span></p>
</td>
<td width=55 valign=top style='width:41.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>20</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:13.2pt'>
<td width=33 valign=top style='width:24.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.2pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>10</span></p>
</td>
<td width=55 valign=top style='width:41.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.2pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>20</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:15.1pt'>
<td width=33 valign=top style='width:24.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>5'</span></p>
</td>
<td width=55 valign=top style='width:41.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>10'</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:11.05pt'>
<td width=33 valign=top style='width:24.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.05pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>90</span></p>
</td>
<td width=55 valign=top style='width:41.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.05pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>240</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section590>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' 35000 resp. 70000 kr. under första verksamhetsåret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Särskilda förundersökningsmedel för snabba insatser i
första hand för alt finansiera bättre beslutsunderlag föresläs utgä med 10000
resp. 20000 kr. per år. De ställs till ansvarig projeklsamordnares förfogande.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section591>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section592>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>275</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Särskill under första verksamhetsåret krävs externa medel
för att marknadsföra projektkonsultverksamheten till projektägare, för all
samla in uppgifter om tänkbara projektkonsulter saml för registrets upprättande
och underhåll. Denna kostnadspost antas uppgå till 35000 resp. 70000 kr. första
verksamhetsåret samt därefter till 5000 resp. 10000 kr. per är.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De interna
kostnaderna kommer fr. o. m. tredje verksamhetsåret att uppgå till 13% av den
tolala verksamhetens kostnad både i alternativ t och alternativ 2. Under
beaktande av den noggranna precisering av projektkonsulternas arbete och den
omfattande uppföljning som krävs får detta betraktas som befogat.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utvecklingsfondernas
nuvarande verksamhel finansieras av slalen och landstingen gemensamt.
Utredningsgruppen föreslär alt även finansieringen av konsultverksamhetens
underskott skall finansieras av staten och landstingen. Landslingens medverkan
motiveras av alt verksamhelen knyts lill utvecklingsfonderna saml av
verksamhetens utpräglade regionala inriktning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utredningsgruppen
föreslär därvid att tillkommande nettokostnader för projektkonsultverksamheten
under uppbyggnadsskedet i princip delas lika mellan stat och landsting (samt
landstingsfria kommuner). Utredningsgruppen föreslår alt delta sker genom all
specialdestinerade medel ställs till förfogande för de tre första
verksamhetsåren från bäde stal och landsting. Utredningsgruppen föreslår
vidare att formen för detla skall vara all staten finansierar sin del av
verksamheten i resp. län först sedan landstinget i länel har fattat beslut om
sin finansiella medverkan. Landstingets finansiering av de tre första årens
verksamhel kan härigenom betraktas som en inträdesbiljett till systemet.
Fr.o.m. fjärde verksamhetsåret föreslår utredningsgruppen atl
projektkonsultverksamhetens finansiering sker via utvecklingsfondernas
ordinarie budgetarbete utan krav pä specialdes-tinering av medel till
konsultstödet. Genom denna konstruktion uppnäs syftet atl verksamheten i
initialskedet tillförsäkras tillräckliga resurser samtidigt som
verksamhelsvolymen efterhand smidigt kan avpassas efter resp. utvecklingsfonds
prioritering av konsultstödet mol annan verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Statens
kostnader för projektstöd via STU och utvecklingsfonderna kommer att minska när
projeklkonsultslödet tillkommer men förmodligen endast förhållandevis
obetydligt. Orsaken härtill är alt de sammanhållande funktioner som
projeklkonsultslödet i första hand avses stödja visserligen kan erhålla
projektstöd men all funktionen f. n. i hög ulslräckning fullgörs av
projektägaren själv, utan, eller med begränsat stöd. Utredningsgruppen föreslår
därför att staten och landslingen (samt landstingsfria kommuner)
schablonmässigt läcker 55% resp. 45% av verksamhetens underskott.
Projektägarens egenfinansiering av konsultkostnaderna beräknas uppgå till 45%.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Detta bildar underlag för nedanstående uppdelning av
konsultverksamhetens finansiering mellan stat och landsting samt
projektägarnas beräknade egna kostnadstäckning. Beloppen är uppskrivna med
index 10% per år. (Tabell 3 och 4.)</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section593>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>276</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section594>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:44.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:74.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>oooooooooooooooooooooooo </span><span style='font-size:
6.0pt;font-family:Verdana'>r*", </span><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>—</span><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>
r-4 r-- - tr, \o *o </span><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>—</span><span
style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'> r~- oc r-4 ■ r-i r~- r- fi
r-l oo r-l - <i \o i/ <span style='text-transform:uppercase'>tt </span>r-l
rJ r-l r* rJ r-i </span><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>—</span><span
style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'> n r n rs r-, r*-i r-i rJ n r-i r i
r r-j rj ri n</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:74.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>OOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOO</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:37.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:74.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>oorrvoonr-r- </span><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>—</span><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>
TJ■ooool </span><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>—</span><span
style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'> ocoo</span><span style='font-size:
6.0pt;font-family:Verdana'>£</span><span style='font-size:6.0pt;font-family:
Verdana'>3/"JOOlor~-/-lOor- </span><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>•</span><span style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>4</span><span
style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>———</span><span style='font-size:
5.0pt;font-family:Verdana'> r-l</span><span style='font-size:5.0pt;font-family:
Verdana'>———————</span><span style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>
r-ir-i</span><span style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>—————————</span><span
style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>'</span><span style='font-size:
5.0pt;font-family:Verdana'>—</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:28.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:74.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>oooooooooooooooooooooooo</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:38.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:74.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>riV-iQori </span><span style='font-size:6.0pt;font-family:
Verdana'>—</span><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'> OrJONr-OO </span><span
style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>—</span><span style='font-size:
6.0pt;font-family:Verdana'> Orr-li3S\D"00Or-- </span><span
style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>—</span><span style='font-size:
6.0pt;font-family:Verdana'> o </span><span style='font-size:6.0pt;font-family:
Verdana'>•</span><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>/"i rsl
n r*~i - m m </span><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>—</span><span
style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'> n m ri r - Tj- r, r r ri r*",
r-l r<-i rt (~n ri</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:44.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:74.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>oooooooooooooooooooooooo ■rirjoco </span><span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>—</span><span style='font-size:
7.0pt;font-family:Verdana'> oorirJ0--</span><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>£</span><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>'rJr■Jocr*oa
</span><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>—</span><span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'> o ri </span><span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>—</span><span style='font-size:
7.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:7.0pt;font-family:
Verdana'>—</span><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'> n rj n ri -
</span><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>—</span><span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'> r-i r4 </span><span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>—</span><span style='font-size:
7.0pt;font-family:Verdana'> r-i n r-i r</span><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>»</span><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>
</span><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>—</span><span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>' </span><span style='font-size:
7.0pt;font-family:Verdana'>—</span><span style='font-size:7.0pt;font-family:
Verdana'> ri </span><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>—</span><span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'> r4 </span><span style='font-size:
7.0pt;font-family:Verdana'>—</span><span style='font-size:7.0pt;font-family:
Verdana'> rj n</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:311.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>o e o</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:74.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>oooooooooooooooooooooooo O\oo </span><span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>—</span><span style='font-size:
7.0pt;font-family:Verdana'> GOri"/"ir-oot>o </span><span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>—</span><span style='font-size:
7.0pt;font-family:Verdana'> - </span><span style='font-size:7.0pt;font-family:
Verdana'>—</span><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'> OONoorJOOrj</span><span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>»</span><span style='font-size:
7.0pt;font-family:Verdana'>/ </span><span style='font-size:7.0pt;font-family:
Verdana'>—</span><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'> r~-v-i</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:74.0pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>C r4 r*-| r* I/-, r*-i r* </span><span style='font-size:
6.0pt;font-family:Verdana'>—</span><span style='font-size:6.0pt;font-family:
Verdana'> r-l <span style='text-transform:uppercase'>tJ- </span>Tf r*"i </span><span
style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>»</span><span style='font-size:
6.0pt;font-family:Verdana'>r t/", r*~i f<i r*'i r* - fi r*"i fi
r*~i (i</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:44.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:74.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>OOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOO rjr-iJvrn</span><span
style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>—</span><span style='font-size:
6.0pt;font-family:Verdana'>' </span><span style='font-size:6.0pt;font-family:
Verdana'>—</span><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'> m </span><span
style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>—</span><span style='font-size:
6.0pt;font-family:Verdana'> oo-rfi/-!! </span><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>—</span><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>
</span><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>—</span><span
style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'> "fmooo-fijv </span><span
style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>—</span><span style='font-size:
6.0pt;font-family:Verdana'> oorj </span><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>—</span><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>
Tt </span><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>—</span><span
style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
6.0pt;font-family:Verdana'>—</span><span style='font-size:6.0pt;font-family:
Verdana'> r-l rt n rj </span><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>—</span><span
style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'> - r4 n </span><span
style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>—</span><span style='font-size:
6.0pt;font-family:Verdana'> r*-( r*i ri n rl </span><span style='font-size:
6.0pt;font-family:Verdana'>—</span><span style='font-size:6.0pt;font-family:
Verdana'> ri </span><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>—</span><span
style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'> r </span><span style='font-size:
6.0pt;font-family:Verdana'>—</span><span style='font-size:6.0pt;font-family:
Verdana'> rj r-l</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:32.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>O</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:30.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
28.0pt;margin-left:74.0pt'><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>oooooooooooooooooooooooo</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section595>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>oooooooooooooooooooooooo (-</span><span style='font-size:
7.0pt;font-family:Verdana'>»</span><span style='font-size:7.0pt;font-family:
Verdana'>rJONtri>rioor*o*oo </span><span style='font-size:7.0pt;font-family:
Verdana'>—</span><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'> ov</span><span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>—</span><span style='font-size:
7.0pt;font-family:Verdana'>'r~->/r-J>sDOOr~--oor40o</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>»</span><span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>oo-Dc</span><span style='font-size:
7.0pt;font-family:Verdana'>»</span><span style='font-size:7.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>—</span><span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'> r-ooTi-s</span><span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>£</span><span style='font-size:
7.0pt;font-family:Verdana'>)GOONso </span><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>—</span><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>
</span><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>—</span><span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'> oooor-sDONr-t-Docr-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section596>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:7.0pt;
margin-left:3.0pt'><span style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>■a</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section597>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>OOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOO</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>rnr-r-irJOr~-OTfOr*>/-</span><span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>»</span><span style='font-size:
7.0pt;font-family:Verdana'>rJ0Nr~-rn"O"rir~--'</span><span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>—</span><span style='font-size:
7.0pt;font-family:Verdana'>or~- Om-torinr-ifvtovCv-iv-iTTvrj-TrTj-vTf</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section598>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section599>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>«</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>M</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>w</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>oooooooooooooooooooooooo</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>nr~-Or*~ir
</span><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>—</span><span
style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'> r< </span><span
style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>—</span><span style='font-size:
6.0pt;font-family:Verdana'> OOTfV~)t </span><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>—</span><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>
</span><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>—</span><span
style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>'Tt-r*000>/ON </span><span
style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>—</span><span style='font-size:
6.0pt;font-family:Verdana'> ONrfl</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>Tj-i</span><span
style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>—</span><span style='font-size:
6.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:6.0pt;font-family:
Verdana'>—</span><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'> r-if*-.r4ri
</span><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>—</span><span
style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
6.0pt;font-family:Verdana'>—</span><span style='font-size:6.0pt;font-family:
Verdana'> nn </span><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>—</span><span
style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'> mmririrJ </span><span
style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>—</span><span style='font-size:
6.0pt;font-family:Verdana'> rJ </span><span style='font-size:6.0pt;font-family:
Verdana'>—</span><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'> ri </span><span
style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>—</span><span style='font-size:
6.0pt;font-family:Verdana'> nr-i</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section600>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section601>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana;text-transform:uppercase'>é</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana;text-transform:uppercase'>2</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'><UQttJtt.OX--lSZOa,pi;c/3H:3SX>-N<Da</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:16.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>E E</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:16.0pt'><b><i><span style='font-size:
6.0pt;font-family:Verdana'>3 tTi</span></i></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section602>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section603>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>277</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section604>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:71.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>oooooooooooooooooooooooo m</span><span style='font-size:
7.0pt;font-family:Verdana'>»</span><span style='font-size:7.0pt;font-family:
Verdana'>ooo </span><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>—</span><span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'> "sDi </span><span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>—</span><span style='font-size:
7.0pt;font-family:Verdana'> rriiooooor-ioroo-ov-iONOOo</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:49.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:71.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>oooooooooooooooooooooooo </span><span style='font-size:
7.0pt;font-family:Verdana'>—</span><span style='font-size:7.0pt;font-family:
Verdana'> \Da\i/-i\</span><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>£</span><span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>)rJ'oor-r--ON'v-iiyi</span><span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>»</span><span style='font-size:
7.0pt;font-family:Verdana'>rOoor-ONriONTj-r-4 </span><span style='font-size:
6.0pt;font-family:Verdana'>r~-mr*rt-v-iTf-rJr--m>/-i/-i-Tj-"rtrTj-rnTtr*-iTj-Tt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:71.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>OOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOO</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:37.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:71.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>rcr-ooONOr-ir- </span><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>—</span><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>
rir--v</span><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>£</span><span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>)</span><span style='font-size:
7.0pt;font-family:Verdana'>»</span><span style='font-size:7.0pt;font-family:
Verdana'>/-i </span><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>—</span><span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'> Ooor- </span><span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>—</span><span style='font-size:
7.0pt;font-family:Verdana'> --or--oo ■rjrir<irrir*r-ir-jrr*-irsir*mrmnrirr-innr*ri</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:49.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:71.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>oooooooooooooooooooooooo </span><span style='font-size:
7.0pt;font-family:Verdana'>—</span><span style='font-size:7.0pt;font-family:
Verdana'> r-oooo </span><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>—</span><span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'> "or--oc>*c </span><span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>—</span><span style='font-size:
7.0pt;font-family:Verdana'> o-Ot-o Tj-r-oo</span><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>—</span><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>oooo'/v</span><span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>£</span><span style='font-size:
7.0pt;font-family:Verdana'>)ooONr--oooooor~-roroorocoo</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:71.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>oooooooooooooooooooooooo D-ooon-iA, </span><span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>»</span><span style='font-size:
7.0pt;font-family:Verdana'>/-isDoooooO's0o</span><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>»</span><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>oovr-r-oO'</span><span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>—</span><span style='font-size:
7.0pt;font-family:Verdana'>rr*-jrj</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:70.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>oooooooooooooooooooooooo rjnTtiT}-i/--)r~-oor-iocoO'rmr-r~-"rooTi-i/-if\c>/~,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:43.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:70.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>oooooooooooooooooooooooo
Tl-■rt*-lnooTtooo-~Wl0lD*l/", rJr-or-ri </span><span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>—</span><span style='font-size:
7.0pt;font-family:Verdana'> Ov'</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:70.0pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>OOrOOOr*-iOOV"r~-OOOOmr*-iOOOOOOOOOOOOasO</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:49.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:70.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>oooooooooooooooooooooooo
■nr-oooor>or--'orir-r-sooooo'. </span><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>—</span><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>
oor\0\Dr*~. OTrTr"/nr->v-i</span><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>»</span><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>onTi-\o"r-r-'>/~ivTj-\0'i/"j""/"itn</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:70.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>oooooooooooooooooooooooo</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:48.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:70.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>—</span><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>
OrOOOO\Drr*~i </span><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>—</span><span
style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'> OOmr~->sDO00Tj-r-IOr*-isDf*r-'
"/ r-l r-t rj m n r-l </span><span style='font-size:6.0pt;font-family:
Verdana'>—</span><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'> r-l n r r-l
m r n n n r-i m rj n ri ri n</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:70.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>OOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOO</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:70.0pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>ri n n n r-l rj ri rj ri n ri ri r-l ri n ri r4 rJ r rj ri
ri rj ri</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:48.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:70.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>OOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOO <span style='text-transform:uppercase'>On
On On On On On </span>' <span style='text-transform:uppercase'>On On On On On
O' CT\ On On </span>i CTv 0\ <span style='text-transform:uppercase'>On On </span>i
<span style='text-transform:uppercase'>On CT</span></span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:70.0pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>n r-l r rl n r-l rl n ri r-i ri r-i ri r-i rj ri n n n rJ
r-i r-i r-i ri</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
20.0pt;margin-left:70.0pt'><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>OOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOO</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section605>
<p class=MsoNormal style='margin-top:34.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>o</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:33.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>W</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>OOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOO</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>ooTr>/-\or-ooor~-
</span><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>—</span><span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'> Trri/-irNOr*mr-ON\D"o </span><span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>—</span><span style='font-size:
7.0pt;font-family:Verdana'> <span style='text-transform:uppercase'>onoo </span>ONDoor-ioor-ior--r*-ooooNr*-,
noNr-r*-iooooo </span><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>—</span><span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'> o </span><span style='font-size:
6.0pt;font-family:Verdana'>Tf </span><span style='font-size:6.0pt;font-family:
Verdana'>—</span><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>—</span><span style='font-size:
6.0pt;font-family:Verdana'> r4 ( r4 r-l </span><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>—</span><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>
</span><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>—</span><span
style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'> r-l r-l </span><span
style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>—</span><span style='font-size:
6.0pt;font-family:Verdana'> r ri ri ri </span><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>—</span><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>
</span><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>—</span><span
style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'> r-l </span><span style='font-size:
6.0pt;font-family:Verdana'>—</span><span style='font-size:6.0pt;font-family:
Verdana'> ri </span><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>—</span><span
style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'> r-l r-l</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>oooooooooooooooooooooooo riiv-, oooow </span><span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>—</span><span style='font-size:
7.0pt;font-family:Verdana'> r--root/-irioor-iaNO </span><span style='font-size:
7.0pt;font-family:Verdana'>—</span><span style='font-size:7.0pt;font-family:
Verdana'> NOrr-iTfoo r*-iONorir-- </span><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>—</span><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>
riooNrr, or-NCrr-j </span><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>—</span><span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'> or*-iO </span><span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>—</span><span style='font-size:
7.0pt;font-family:Verdana'> on </span><span style='font-size:7.0pt;font-family:
Verdana'>—</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>oooooooooooooooooooooooo m>/-i </span><span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>—</span><span style='font-size:
7.0pt;font-family:Verdana'> r-4>/-, r </span><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>—</span><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>
or-vir- </span><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>—</span><span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'> r-Ti-nrON\o </span><span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>—</span><span style='font-size:
7.0pt;font-family:Verdana'> r-oor-</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>—
Tj-v-isOOOi/iNDr*", Tj-sOsDt/iOOOONONOtv--NOtv-wO*/</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'><span style='font-family:Verdana'><uQwuHOX-;jSZOcua:v3h-::)x>-N<cQ</span></p>
<span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:7.7pt'>
<td width=16 valign=top style='width:11.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=19 valign=top style='width:13.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=24 valign=top style='width:18.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>c E</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:11.75pt'>
<td width=16 valign=top style='width:11.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=19 valign=top style='width:13.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=24 valign=top style='width:18.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal><b><sub><span style='font-size:20.0pt;font-family:Verdana'>y</span></sub></b></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:5.5pt'>
<td width=16 valign=top style='width:11.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:5.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:4.0pt;font-family:Verdana'>f*</span></p>
</td>
<td width=19 valign=top style='width:13.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:5.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=24 valign=top style='width:18.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:5.5pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>E</span></b></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:11.05pt'>
<td width=16 valign=top style='width:11.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.05pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:4.0pt;font-family:Verdana'>Vi</span></i></p>
</td>
<td width=19 valign=top style='width:13.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.05pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=24 valign=top style='width:18.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.05pt'>
<p class=MsoNormal><b><i><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>2</span></i></b></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:15.6pt'>
<td width=16 valign=top style='width:11.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:4.0pt;font-family:Verdana'>O</span></p>
</td>
<td width=19 valign=top style='width:13.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=24 valign=top style='width:18.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:4.55pt'>
<td width=16 valign=top style='width:11.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:4.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>o</span></p>
</td>
<td width=19 valign=top style='width:13.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:4.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=24 valign=top style='width:18.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:4.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>ra o</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:7.9pt'>
<td width=16 valign=top style='width:11.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>r*</span></i></p>
</td>
<td width=19 valign=top style='width:13.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:4.0pt;font-family:Verdana'>C</span></p>
</td>
<td width=24 valign=top style='width:18.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>So</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:3.6pt'>
<td width=16 valign=top style='width:11.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:3.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=19 rowspan=2 valign=top style='width:13.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:3.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>E E</span></b></p>
</td>
<td width=24 valign=top style='width:18.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:3.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:16.3pt'>
<td width=16 valign=top style='width:11.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:4.0pt;font-family:Verdana'>O</span></p>
</td>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
<td width=24 valign=top style='width:18.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.3pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>E E</span></b></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:11.05pt'>
<td width=16 valign=top style='width:11.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.05pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=19 valign=top style='width:13.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.05pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>o</span></p>
</td>
<td width=24 valign=top style='width:18.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.05pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>ot) oo</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:3.85pt'>
<td width=16 valign=top style='width:11.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:3.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=19 valign=top style='width:13.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:3.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:4.0pt;font-family:Verdana'>t/5</span></p>
</td>
<td width=24 valign=top style='width:18.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:3.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>c c</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:5.5pt'>
<td width=16 valign=top style='width:11.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:5.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=19 valign=top style='width:13.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:5.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:4.0pt;font-family:Verdana'>■o</span></p>
</td>
<td width=24 valign=top style='width:18.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:5.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.25pt'>
<td width=16 valign=top style='width:11.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:4.0pt;font-family:Verdana'>03</span></p>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>E</span></b></p>
</td>
<td width=19 valign=top style='width:13.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>c _ra</span></p>
</td>
<td width=24 valign=top style='width:18.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>-O -O</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>c c</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:4.55pt'>
<td width=16 rowspan=2 valign=top style='width:11.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:4.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:4.0pt;font-family:Verdana'>3</span></p>
</td>
<td width=19 valign=top style='width:13.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:4.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=24 valign=top style='width:18.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:4.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>rt rt</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:7.45pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
<td width=43 colspan=2 valign=top style='width:32.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.45pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>OJ-)</span></b></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section606>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section607>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>278</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Försöksverksamhet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningsgruppen föreslår att STU i samråd med SIND
erhåller regeringens uppdrag atl välja ut fyra försökslän i samverkan med
resp. landsting i enlighet med föreliggande förslag. I försökslänen ulförs
verksamheten i full skala. Utredningsgruppen föreslår atl försöksverksamheten
i dessa län igångsätts den Ijuli 1981. För försöksverksamheten äskar
utred-ningsgmppen ett anslag om 1 lOOOOOkr. år 1981/82, 1600000 kr. år 1982/83
samt 2400000 kr. år 1983/84.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningsgruppen föreslär all en förenklad utvärdering
sker som grund för etl fullskaligt införande av projeklkonsultslödet tvä är
från försöksverksamhetens start samt atl den utförs av STU i samråd med SIND.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Central samordning och information</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningsgruppen föreslår atl central samordning av
verksamheten sker via SIND:s enhet för förelagsservice och utbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På central nivå föreslär utredningsgruppen alt ett
engångsanslag om 100000 i alternativ 1 resp. 200000 kr. i alternativ 2 slälls
till SIND:s förfogande för att sprida upplysningarom verksamhelen i samband med
all verksamheten introduceras i riksomfattande skala.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanfattning av kostnader för verksamhelen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nedanstående sammanställning visar de beräknade lotala
kostnaderna för riksomfattande verksamhet för de tvä alternativen löpande
priser', 1000-tal kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tabell 5 Beräknade totala kostnader för riksomfattande
verksamhet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:1.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:12.25pt'>
<td width=118 valign=top style='width:88.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:32.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Alternati</span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:32.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>iv 1</span></p>
</td>
<td width=45 valign=top style='width:33.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Aiterna</span></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:36.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>tiv 2</span></p>
</td>
<td width=55 valign=top style='width:41.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:11.5pt'>
<td width=118 valign=top style='width:88.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:32.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>år 1</span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:32.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>år 2</span></p>
</td>
<td width=45 valign=top style='width:33.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>år 3</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>år 1</span></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:36.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>år 2</span></p>
</td>
<td width=55 valign=top style='width:41.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>år 3</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:32.15pt'>
<td width=118 valign=top style='width:88.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:32.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:25.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Statlig finansiering till 24 utvecklingsfonder</span></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:32.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:32.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>3 380</span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:32.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:32.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>5 110</span></p>
</td>
<td width=45 valign=top style='width:33.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:32.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>7 620</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:32.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>8 790</span></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:36.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:32.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>12980</span></p>
</td>
<td width=55 valign=top style='width:41.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:32.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>20 330</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:20.9pt'>
<td width=118 valign=top style='width:88.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:20.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Särskilda
informationsaktiviteter genom SIND</span></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:32.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:20.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>100</span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:32.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:20.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=45 valign=top style='width:33.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:20.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:20.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>200</span></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:36.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:20.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=55 valign=top style='width:41.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:20.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:21.6pt'>
<td width=118 valign=top style='width:88.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:21.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:31.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Summa statlig finansiering</span></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:32.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:21.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>3 480</span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:32.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:21.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>5 110</span></p>
</td>
<td width=45 valign=top style='width:33.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:21.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>7620</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:21.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>8.990</span></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:36.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:21.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>12980</span></p>
</td>
<td width=55 valign=top style='width:41.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:21.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>20 330</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:48.0pt'>
<td width=118 valign=top style='width:88.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:48.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Landstingskommunal
finansiering' till 24 ulveck lingsfonder Beräknad finansiering via
projektägare</span></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:32.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:48.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2 770 2470</span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:32.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:48.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4180 5 450</span></p>
</td>
<td width=45 valign=top style='width:33.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:48.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>6240 8990</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:48.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>7 200 6600</span></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:36.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:48.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>10620 13 600</span></p>
</td>
<td width=55 valign=top style='width:41.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:48.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:8.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>16630 23960</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:14.4pt'>
<td width=118 valign=top style='width:88.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Summa</span></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:32.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>8720</span></b></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:32.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>14740</span></b></p>
</td>
<td width=45 valign=top style='width:33.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>22850</span></b></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>22790</span></b></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:36.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>37 200</span></b></p>
</td>
<td width=55 valign=top style='width:41.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>60920</span></b></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inkl. finansiering från landstingsfria kommuner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:27.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utgående frän 1980 ärs kostnadsläge och 10% inflation per
år.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section608>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section609>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>279</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
1980 års kostnadsläge uppgår kostnaderna år tre för staten till 5,7 milj. kr.
för all I och 15,3 milj. kr. för alt 2. Landstingens motsvarande kostnader
uppgår till 4,7 resp. 12,5 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>9
Underhandsremiss</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
underhandsremiss sändes ut till berörda organisationer under hösten 1979. Den
skilde sig främst från det nu framlagda förslaget i att stödet inte begränsades
till sammanhållande funktioner utan avsåg elt bredare spek-tmm av konsultstöd i
utvecklingsprojekt. Genom den smalare inriktningen i föreliggande förslag är
verksamhelsvolymen sänkt från 50 milj. kr. till 40 milj. kr. i alternativ 2 och
från 20 milj. kr. till 15 milj. kr. i alternativ 1. I underhandsremissen
förutsattes ingen försöksverksamhet eftersom flertalet utvecklingsfonder har
erfarenhet av elt bredare konsultstöd. Samtliga utvecklingsfonder avsägs
erhålla samma statliga medelslillskotl lill verksamhelen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Underhandsremissen
lämnades till följande organisationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'>—<span
style='font-family:Verdana'>Centralorganisationen SACO/SR</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'>—<span
style='font-family:Verdana'>Kontaktsekretariaten vid högskolorna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'>—<span
style='font-family:Verdana'>Landsorganisationen i Sverige</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'>—<span
style='font-family:Verdana'>Landstingsförbundet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'>—<span
style='font-family:Verdana'>Mekanförbundet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'>—<span
style='font-family:Verdana'>Regionala utvecklingsfonder 24 st</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'>—<span
style='font-family:Verdana'>Stiftelsen Industriellt utvecklingscentrum i övre
Norriand (lUC)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'>—<span
style='font-family:Verdana'>Stiftelsen Produklutvecklingscentmm i Göteborg
(PUC)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'>—<span
style='font-family:Verdana'>Svensk Industriförening</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'>—<span
style='font-family:Verdana'>Svenska arbetsgivareföreningen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'>—<span
style='font-family:Verdana'>Svenska handelskammarförbundet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'>—<span
style='font-family:Verdana'>Svenska kommunförbundel</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'>—<span
style='font-family:Verdana'>Svenska konsulterande ingenjörers förening</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'>—<span
style='font-family:Verdana'>Svenska konsultföreningen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'>—<span
style='font-family:Verdana'>Sveriges hantverks- och induslriorganisation -
familjeföretagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'>—<span
style='font-family:Verdana'>Sveriges industriförbund</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'>—<span
style='font-family:Verdana'>Tjänstemännens centralorganisation</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'>—<span
style='font-family:Verdana'>Universitets- och högskoleämbetet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Diskussioner
har därutöver förls med</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>— Etableringsdelegalionen
inom industridepartementet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>— Intensifierad
produklutvecklingsservice i Eskilstuna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>— Intensifierad
produktutvecklingsservice i Västerås</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'>—<span
style='font-family:Verdana'>Intensifierad produktutvecklingsservice i Östersund</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'>—<span
style='font-family:Verdana'>Nya verksläder i Norr</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>— Prototypverkstaden
vid Teknologiska institutet i Köpenhamn</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section610>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section611>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>280</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>— Stiftelsen
Malmö uppfinnarverkstad</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>- Svenska
Ulveckiings AB</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>— Teknik
i Dalarna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>- Trygghetsrådet
för Statsägda bolag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
i stort</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Flertalet
organ är positiva till offentligt stöd inom della område. Centralföreningen
SACO/SR anser sålunda alt samhällel bör slödja de mindre och medelstora
företagens produktutveckling. Industriellt utvecklingscentrum i övre Norrland,
lUC. "anser att det föreslagna stödet kommer all vara av slor belydelse
för möjligheterna atl hjälpa mindre och medelstora företag i övre Norrland att
ta fram säljbara, bärkraftiga produkter". SHIO-familje-företagen anför atl
"det är naturligt att mindre och medelstora företag använder konsulter i
samband med produktutvecklingsarbetet. Mot denna bakgrund och med tanke på det
statliga stöd som för närvarande lämnas till produktutveckling finner vi det
lämpligl att utvecklingsfonden skall kunna lämna slöd till mindre och
medelstora företag för anlitande av konsulter". Sveriges Industriförbund
anser det vara "bra att man i rapporten markerar alt stöd till
utvecklingsfonderna skall kunna lämnas till konsulter".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>LO
inslämmer i stort sett med utredningsförslagets uppläggning. Svensk
Industriförening anser verksamheten vara angelägen och uppläggningen rimlig.
TCO instämmer rent allmänt i utredningsförslaget och anser ökade insatser inom
detta omräde vara befogade. UHÄ som i första hand ägnat intresse åt de frägor
som sammanhänger med konlaktsekrelerarens roll i förslaget anser uppläggningen
av förslagel vara rimlig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
utvecklingsfonder som yttrat sig ställer sig positiva till förslaget.
Exempelvis delar utvecklingsfonden i Västmanlands län "den framförda
synpunkten atl projektledningshjälp kan vara påkallad i många fall av ...
utvecklingsarbete alltifrån idéstadiet tom lanseringsfasen". De
"delar ocksä uppfattningen att konsultinsatserna bör kunna subvenlioneras
av stat och landsting i förening för att dels hos vår målgrupp sprida tekniken
att nyttja utomstående specialister dels stimulera utbudet av relevanta
konsulttjänster". Sveriges Mekanförbund som instämmer i Industriförbundets
(positiva) yttrande (se ovan) anför som enda organ kritiska synpunkter.
"1 stället för att anslå ytterligare allmänna medel till att öka floran av
stödåtgärder, anser vi att det nu är hög tid att använda sädana medel till
satsning pä en förbättring av företagandets villkor genom generella ätgärder."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
handelskammarförbundet yttrar sig inte om projektets uppläggning i stort men
menar att det är väsenlligt att resultatet av utvecklingsfondernas verksamhel
utvärderas innan nya beslut om alt tillföra fonderna ytterligare medel för
speciella ändamål tas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
kommunförbundel och Produklutvecklingscenlrum i Göleborg är båda posilivt
inställda till offentligt stöd inom området.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section612>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section613>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>281</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Organisatiorisk uppläggning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Flertalet organ stödjer organisationsmodell 2 dvs. del av
utredningsgruppen förordade förslaget med en basfunklion vid ulvecklingsfonden
som ekonomiskt slödjer projektägarens upphandling av kommersiellt tillgängliga
konsulttjänster. "SACO/SR anser att konsultorganisationen skall vara
flexibel och förordar därför all slödel skall ges genom en basfunklion vid
utvecklingsfonderna för köp och förmedling av kommersiellt tillgängliga
konsulttjänster. Det ger en bredare kompetens och bättre möjlighet alt välja
lämplig konsult från fall till fall än de alternativa förslagen med fasl
anställda konsulter".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>lUC anser atl "av de redovisade
organisationsmodellerna är ulan tvekan alternativ 2.. .den bästa
lösningen". Kommunförbundet slödjer alternativ 2 "alt
utvecklingsfonderna fär resurser för förmedling av kommersiellt tillgängliga
konsulttjänster".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SHIO anser det vara "en självklarhet atl företaget
självt ska få välja vilken konsult som skall anlitas". En stor del av
förelagen som önskar projektledningshjälp kommer "atl även pä annat sätt
ha kontakter med Ulvecklingsfonden. Del är därför naturligt atl låta dessa
ärenden handläggas av samma handläggare". För att åstadkomma enklast
möjliga arbetsformer anser SHIO vidare att det är rimligt låta den enskilde
projekthandläggaren vid ulvecklingsfonden få avgöra om han skall bevilja
konsultstöd eller om han först rådfrägar samarbetsgruppen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Industriförbundet anser det vara bra all valet av konsult
skall vara fritt i det enskilda fallet. Förslaget om obligatorisk prövning av
ansökningarna i samarbetsgupperna, anser dock Industriförbundet, kunna upplevas
som förmyndarstyrning. "Del förefaller dä naturiigast alt den enskilde
projekthandläggaren vid utvecklingsfonden själv avgör om han skall bevilja konsultstöd
eller bör rådfråga samarbetsgruppen".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utvecklingsfonderna ställer sig i flertalet fall positiva
till organisationsmodell 2 medan även modell 1 med fast anställda konsulter
vid utvecklingsfonderna har nägra företrädare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Övrigt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SACO/SR anser atl konsultinsatser molsvarande tre dagars
arbele blir avgiftsfria enligt lidigare praxis. Svenska konsultföreningen
uttalar en principuppfattning om atl förslagel inte skall tillåtas ge
konkurrensnedvri-dande effekt.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section614>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:40.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section615>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>282</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 11</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:144.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>Nationella utvecklingsbolag </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 Bakgrund och riktlinjer</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I promemoria upprättad inom industridepartementet den 4
september 1979 redovisas bakgrund och allmänna rikflinjer för de i denna PM
redovisade övervägandena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Övervägandena om utvecklingsbolagen påbörjades i oktober
1979 men avbröts i november samma år efter direktiv under hand att bolagen t.
v. inte skulle inrättas. Frågan anmäldes i budgetpropositionen 1980 under
anslaget F 1. Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning och
utveckling (prop. 1979/80: 100 bil. 17 s. 259) varvid föredraganden anförde:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid riksdagens behandling av prop. 1978/79; 123 om riktlinjer
för industripolitiken m. m. förordade näringsutskottet atl nationella
utvecklingsbolag skulle inrättas för i första hand områdena energi, miljövård
och transportsystem. Riksdagen beslöt alt som sin mening ge regeringen lill
känna vad utskottet hade anfört och anvisade till Grundkapital för samhällsägda
utvecklingsbolag ell invesleringsanslag av 15 milj. kr. (NU 1978/79:59 s. 42,
rskr 1978/79:415).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligl näringsutskottet skall utvecklingsbolagen främja
utveckling av teknik för atl uppnå kommersiellt utnyttjande samt främja
samarbete mellan producenter och avnämare. De skall vidare i samverkan med
kommunala organ och institutioner samt med privata och kooperativa företag
lägga ut beställningar och producera referensanläggningar. Bolagen skulle således
ges en inriktning mot uppgifter inom teknikupphandlingens omräde. För sin
verksamhet skulle bolagen kräva betydande resurser ulöver akUekapitalet. I
avvaktan på att erfarenheter vinns frän den verksamhel som STU bedriver inom
della område saml med beaktande av övriga redan tillgängliga resurser - jag
avser då närmasl Siudsvik Energiteknik AB och Svenska Utvecklingsaktiebolaget,
som är att betrakta som nationella utvecklingsbolag inom det energitekniska
området - anser jag atl nägra nya naUonella utvecklingsbolag inle bör inrättas
nu. De resurser som härigenom frigörs harjag tagit hänsyn till vid min
beräkning av anslaget lill STU för nästa budgetär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I svar pä en interpellalion rörande de nationella
utvecklingsbolagen av Ingvar Carisson (s) med anledning av budgetpropositionen
anförde statsministern den 26 februari 1980 bl.a. alt det enligt regeringens
uppfattning fanns skäl att avvakla resultat av den verksamhet som styrelsen för
teknisk utveckling (STU) bedriver inom områdena energi, miljövård och Iransportsyslem
innan man bestämmer sig för vilka organisatoriska anordningar belräffande
utvecklings- och forskningsverksamheten som bör göras inom denna sektor. Frågan
om särskilda utvecklingsbolag var inte lagd ål sidan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arbetet har därefter återupptagits under innevarande höst.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section616>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section617>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>283</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 Sammanfattning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arbetsuppgifter och riktlinjer för nationella
utvecklingsbolag för områdena energi, transportsystem och miljö diskuteras.
Bolagen föreslås få till uppgift alt identifiera möjligheter all la initiativ
till samt med extern finansiering genomföra teknikupphandling med syfte alt
skapa grunden för en inlernationellt konkurrenskraftig produktion och
marknadsföring av varor och tjänster. Bolagen föresläs därutöver få äta sig
uppdrag inom sina kompetensområden mot ersällning. Bolagen föreslås slulligen
anknytas lill redan existerande företags näraliggande verksamheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 Utvecklingsbolagens uppgifter enligt riksdagens beslut</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utvecklingsbolagen skall enligl riksdagens beslut ha
följande mäl, uppgift och arbetsområden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Gemensamt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mål och uppgifter</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utveckla teknik för exploatering i den offentliga
upphandlingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Främja samarbetet mellan tillverkare och konsument.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Främja exporlförsäljning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Finna ändamålsenliga former för snabb exploatering av
forsknings- och utvecklingsresultat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Främja teknisk utveckling som kan bidra lill ökad export
av svenska industriprodukter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I samverkan med privata eller kooperativa förelag,
inslituiioner, myndigheter och kommuner lägga ut beställningar för framtagning
av prototyper och referensanläggningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Energiutvecklingsbolaget</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mål och uppgifter</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Främja regionala och lokala initiativ av utvecklingsarbete
inom skilda energikällor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Främja utvecklingsarbete inom skilda energikällor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arbetsområden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utvecklings- och exploateringsarbete inom alternativa och
förnybara bränslen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Handha vissa av vattenfallsverkels utvecklingsprojekt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Teknikutveckling för solvärme och vindkraft.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Produktion och marknadsföring av mindre vindkraftverk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:163.0pt'><b><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>v</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I samverkan med privata eller kooperativa förelag samt
kommuner lägga ul beslällningar och producera referensanläggningar.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section618>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:1.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section619>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>284</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Transportutvecklingsbolaget</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mål och uppgifter</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Främja regionala och lokala inilialiv till
utvecklingsarbete inom transportområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arbetsområden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utvecklings- och exploateringsarbete avseende nya
transport- och hanteringssystem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som projektledare medverka i vissa av STU:s
utvecklingsprojekt, exempelvis avseende</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>—<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>kollektiva transportmedel (nya
spärfordon m.m.)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>—<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Irafiksäkerhelsteknik</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>—<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>materialhanteringsutrustning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>—<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>elfordon och andra individuella
transportmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Miljövårdsbolaget</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mål och uppgifter</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Främja regionala och lokala initiativ av utvecklingsarbete
inom skilda miljövårdsområden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arbetsområden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Främja utvecklingsarbete inom skilda miljövårdsområden.
Utvecklings- och exploaleringsarbete inom miljövård. Teknikutveckling avseende
avfalls- och återvinningshanlering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4 Erfarenheter från tidigare statliga utvecklingsbolag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska Utvecklingsakliebolaget (SU) tillskapades 1968
(prop. 1968:68). Dess uppgifter skulle vara bl.a. att initiera och genomföra
projekt med eget kapital.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bolagels aktiekapital, som vid tillkomsten uppgick till 15
milj. kr., uppgick vid utgången av år 1974 efter flera nyemissioner till 50,5
milj. kr. Såsom aktieägarlillskott eller genom atl aktierna tecknats till
överkurs hade vid samma lidpunkt tillförts 25,5 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under 1975 befann sig bolaget i allvarliga ekonomiska
svårigheier. För att sanera och rekonstruera bolaget tillförde statsmakterna
under budgetåren 1975/76 och 1976/77 yllerligare 94 milj. kr. varjämte
aktiekapitalet skrevs ned till 2,5 milj. kr. Aktierna i bolaget överläts
slutligen lill Statsförelag AB för 100 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I regeringens proposition om överlåtelse av aktierna i SU
(prop. 1975/ 76:151) anförde föredraganden bl.a. om förulsältningarna för
bolagets verksamhet alt</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section620>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section621>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>285</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>—<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>försäljning av utvecklingsprojekt
på företagsekonomiskt försvarbara grunder är svär att genomföra innan man
hunnit myckel långt fram i etl exploaleringsskede samt att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>—<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>detta kräver att bolaget ägs av elt
större företag med utvecklings- och produktionsresurser, kännedom om marknaden
och försäljningsorganisation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föredraganden strök vidare ytterligare under vikten av
anknytning (av utvecklingsbolaget) till företag med omfattande industriell
produktion och marknadskontakt, som skapar möjligheler lill samarbete med andra
utvecklingsresurser och smidig fortsatt exploatering i elt rörelsedrivande
bolag när projekten när tillräcklig mognad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksdagen anslöt sig till vad föredraganden anförde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De ovan redovisade erfarenheterna torde ha generell
räckvidd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5 Utgångspunkter för den fortsatta diskussionen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De uppgifter som redovisas i avsnitt 4 ovan är uppenbart
så omfattande alt de inte kan lösas ens tillnärmelsevis utan myckel slora
kapilalUllskott och utan mycket omfattande analyser av bl. a. förutsättningar
och alternativa organisationsformer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del är därför uppenbart nödvändigl alt begränsa bolagens
uppgifter och arbetsområden jämfört med de företag riksdagens beslul grundar
sig på.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För en sådan begränsning kan flera utgångspunkter las.
Lämpliga utgångspunkter kan vara</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>—<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>det kapital riksdagen anvisat för
ändamålet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>—<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>de erfarenheler som vunnits av
tidigare ställiga utvecklingsbolag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>—<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>redan befintliga resurser på de
områden som bolagen avses bedriva verksamhel, vilka bör utnyttjas, saml</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>—<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>att bolagens verksamhet i övrigt
bör få en inriktning så atl de kompletterar — inle dubblerar — redan bedriven
verksamhel.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Inom ramen
för de medel riksdagen anvisat kan bolagen uppenbart inle ges uppgiften alt
bedriva utvecklingsarbete, produktion eller marknadsföring. De kan inte heller
finansiera vare sig utvecklingsarbete, produktion eller marknadföring i annans
regi. I bägge fallen krävs extern finansiering som går långt utöver vad
riksdagen anvisat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Erfarenheterna från bl.a. Svenska Utvecklingsakliebolaget
och United Stiriing AB & Co KB visar att kapitalförsörjningen till av
slaten ägda utvecklingsbolag innebär ständiga problem för säväl bolagen som för
regeringskansliet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Del finns
anledning alt ulgå frän alt de nu övervägda utvecklingsbolagen kommer all
medföra samma problem om staten skall ansvara för kapitalförsörjningen direkt
över statsbudgeten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad gäller medel för tekniskt utvecklingsarbete kan del
konstateras all</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section622>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section623>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>286</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>en
mängd statliga finansieringskällor finns tillgängliga. Från denna utgångspunkl
torde i och för sig inga ytterligare slalliga medel behöva anvisas för de
uppgifter som tänkts för utvecklingsbolagen. En svårighet uppkommer emellertid
genom all de åsyftade finansieringskällorna i regel fömtsätter en viss egen
finansiering av stödmoltagaren. Vad gäller STU finns dock möjlighel till vissa
avsteg från nämnda regel. STU disponerar därtill över särskilda medel för
teknikupphandling.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Med hänsyn lill vad som nu
sagts synes en praktisk ansats kunna vara all omfattningen av bolagens egna
verksamheter i varje fall lill en början får bestämmas av storleken av de
internt genererade medlen, dvs. av avkastningen på aktiekapitalet. Verksamhet
därutöver bör då fä tas upp endasi i den mån externa medel kan tillföras som
lån eller bidrag. Därigenom skapas en grund för en mera bestämd långsiktig
planering av inriktning och omfattning av den egna verksamhelen och
organisaUonen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Avkastningen pä 5 milj.
kr. torde f. n. uppgå till ca 600000 kr./är. Della belopp torde som ell
räkneexempel läcka kostnaderna för två kvalificerade handläggare jämte biträde
i vart och ett av bolagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>6
Teknikupphandling</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
den industripoliliska debatten - Särskilda näringspolitiska delegationen,
IVA:s rapport Kunskap och Konkurrenskraft, ett slorl anlal debattinlägg -
framhålls teknikupphandling som en metod för statligt stöd till teknisk
industriell utveckling som bör ges ökad användning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Teknikupphandling
kan definieras som köp av en vara eller Ijänsl som inle finns på marknaden och
som förutsätter tekniskt utvecklingsarbete av leverantören för alt köparens
krav skall uppfyllas.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Upphandling i allmänhet
har lill syfte all under konkurrens köpa en vara eller Ijänsl. För den
offentliga upphandlingen har i regel köparens mål nätts då varan levererats
eller ijänsten utförts. Upphandlingen har inte haft till syfte att
leverantörens kompetens och konkurrensförmåga skall ökas. Del har i och för sig
varit effekten av den offentliga upphandlingen av bl.a.
telekommunikationssystem, kraftöverföringssystem och försvarsmateriel.
Tillskapandet av Ellemtel Utvecklings AB hade delvis syften som sammanfaller
med motiven för de nyss nämnda förslagen om en ökad användning av
teknikupphandling som etl industripolitiskt instrument. De torde sålunda ha
haft som syfte atl genom tekniska upphandlingsinstrument skapa nya produkter
eller tjänster med ett nytt teknikinnehåll, som kan marknadsföras pä den
internationella marknaden, av vilka Sverige ulgör en för svensk industri och
ekonomi viktig del.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Om den offentliga
teknikupphandlingen skall ges en klarare industripolitisk inriktning
förutsäller del dels i och för sig all teknikupphandling pä flera sätl
stimuleras yllerligare, dels ocksä alt förutsättningarna för all</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section624>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section625>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>287</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>upphandlingen skall leda lill en inlernationellt
konkurrenskraftig produktion och marknadsföring av nya varor eller tjänster
tillmäts stor vikt.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det kan nu
erinras om att riksdagen beträffande utvecklingsbolagen betonade vikten av atl
de fick en inriktning mol export. Inom ramen för de utgångspunkter som angavs i
avsnitt 5 kan bolagen inriklas pä alt pä olika sätt verka för teknikupphandling
med tilläggskravet att teknikupphandlingen skall leda Ull en internationellt
konkurrenskraftig produktion och marknadsföring av varor och tjänster. Genom
en sådan inriktning skulle uppnås dels att riksdagens beslut om
utvecklingsbolagen kan innehållas inom anvisade ekonomiska ramar, dels all
teknikupphandling fär en enligl mänga uttalade önskemål ökad användning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7 Uppgifter för utvecklingsbolagen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med utgångspunkt i vad som anförts i närmasl föregående
avsnitt kan bolagens uppgifter utvecklas närmare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I den svenska teknikpolitiska debatten har hävdats bl.a.
atl de högt ställda kraven i Sverige på arbetsmiljö och yttre miljö och de höga
ambitionerna för vär hälso- och sjukvård borde föra med sig en inlernationellt
konkurrenskraftig svensk produktion och marknadsföring av processer, produkter,
metoder och system med ett avancerat teknikinnehåll. Sä har i huvudsak inte
blivit fallet. Den närmare analysen av orsakerna härtill är svär, men en
förklaringsgrund torde vara att den kompetenta teknikupphandling, som borde ha
blivit en konsekvens av statsmakternas skärpta krav pä elt antal områden i stor
utsträckning uteblivit. Där den möjligen förekommit har den inle utformats så
atl den leder till produktion av varor eller Ijänsler som har en internationell
marknad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som anförts i det föregående borde de nu föreslagna
utvecklingsbolagen inriklas på teknikupphandling med bivillkoret atl upphandlingen
skall leda till produkter med en klar internationell marknadspotential. Detta
bivillkor bör förstärkas därhän att bolagen inom ramen för egna medel bör
engagera sig i en teknikupphandling endast om den leder till alt varor eller
tjänster utvecklas som har en inlernationell marknadspotential för vilken en
lämplig marknadsorganisation finns tillgänglig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Underlaget för identifiering av möjliga projekt bör i
övrigt utgöras av bl.a. följande delar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>a. Lagar, förordningar, föreskrifter och avtal, vars
förverkligande torde<br>
förutsätta atl ny teknik eller nya produkter, processer, metoder och<br>
system, som använder teknik pä elt nytt sätt, utvecklas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Forsknings- och utvecklingsplaner som arbetas fram eller
genomförs av det svenska offentliga forsknings- och utvecklingssystemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>b. De svenska förvaltningsmyndigheternas uppgifter i
den utsträckning de<br>
förutsätter alt ny teknik utvecklas för atl uppgifterna skall fullgöras.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section626>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section627>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>288</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ansvaret
för finansieringen av teknikupphandlingen bör då vila pä resp. myndighel och
bolagets uppgift i första hand vara att biträda myndigheten mol ersättning på
kommersiella villkor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
föreslagna bolagens verksamhel med teknikupphandling bör emellertid inle
förutsätta medverkan av myndighel inom ramen för dess eget intresse för en vara
eller tjänst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>c. De
finansieringsmöjligheter som erbjuds av olika FoU-stödjande organ<br>
såsom STU, oljeersättningsfonden (OEF), slalens industriverk (SIND),<br>
de regionala utvecklingsfonderna, nämnden för energiproduktions<br>
forskning (NE), statens råd för byggnadsforskning (BFR), Fonden för<br>
industriellt utvecklingsarbete m, fl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>d. De
resurser för utveckling, produktion och marknadsföring som finns<br>
tillgängliga i det svenska näringslivet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>e. De
internationella marknaderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
tillgängligt underiag från övervägandena under d och e ovan leder till
bedömningen att utvecklingen av en vara eller tjänst inte sannolikt kan skapa
tillräcklig grund för en internationellt konkurrenskraftig marknadsföring bör
de föreslagna bolagen inte engagera sig, med mindre än atl en svensk myndighet
lämnat direkl uppdrag atl biträda myndigheten och själv står för finansiering
och samtliga övriga koslnader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis
bör utvecklingsbolagens uppgifter i första hand vara atl</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>—<span
style='font-family:Verdana'>identifiera möjligheter till teknikupphandling som
kan leda lill internationellt konkurrenskraftig produktion av varor eller
tjänster</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'>—<span
style='font-family:Verdana'>ta initiativ till teknikupphandling av myndigheter</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>—<span
style='font-family:Verdana'>handla upp leknik i sådana fall där ingen myndighel
vill engagera sig men där bolagen kan finansiera verksamheten pä annat sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utöver
bolagens verksamhet med inriktning på teknikupphandling och vars omfattning bör
bestämmas av de internt genererade medlen bör bolagen som anförts kunna åta
sig uppdrag inom sina resp. kompetensområden. Genom sådana uppdrag bör
förutsäitningar skapas för en bredare kompetens och verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sådana
uppdrag bör kunna innebära bl.a. ledning av utvecklingsarbete lill definierade
mål, utredningar och projektering. Exempel härpå lämnas i det följande.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>STU tar initiativ till och
finansierar i huvudsak bl.a. ett anlal större målinriktade och mycket komplexa
insatser, s. k. ramprogram och insatsområden. Båda kräver ett omfattande
ledningsarbete utöver de rena FoU-resurser som las i anspråk. De föreslagna
utvecklingsbolagen skulle inom sina resp. kompetensområden kunna åta sig som
uppdrag sådanl ledningsarbete. Liknande uppdrag borde även kunna komma i fräga
frän bl. a. NE och BFR.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section628>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section629>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>289</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad gäller STU:s s. k. insatsområden torde del vara
möjligt alt anlita de föreslagna utvecklingsbolagen redan på planeringsstadiet.
Det torde i särskilt hög grad gälla dä statsmakterna tar initiativ till sådana
insatsområden säsom sketl belräffande området Teknik för oljebekämpning lill
sjöss samt för bekämpning och sanering av olja i strandzonen. I fråga om della
insatsområde har statsmakterna därtill särskill ullalat (prop. 1979/80; 100
bil. 17) alt möjlighelerna att utnyttja teknikupphandling som ell instrument
bör undersökas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Flera myndigheter saknar i dag kompetens att planera och
genomföra en i och för sig angelägen teknikupphandling inom sina
ansvarsområden. STU har visserligen till uppgift atl hjälpa myndigheterna all
bygga upp sådan kompelens. Flera myndigheler torde emellertid vara för små för
all själva bära kostnaderna för en sådan kompelens inom den egna
organisationen. Avsikten är dä all externa konsulter skall kunna anlitas och
STU avses dä kunna anvisa lämpliga sädana konsulter. De föreslagna
utvecklingsbolagens kompetensprofil bör inriklas så all den motsvarar nyssnämnda
behov av biträde. Erfarenheter torde därvid stä alt finna vid bl.a. försvarets
materielverk, som bl.a. lämnar liknande biträde till myndigheter i behov av ny
teknik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad som anförts här och i underlagen för riksdagens beslut
rörande utvecklingsbolagens mer konkrela arbetsuppgifter bör ses som allmänna
riktlinjer. Seda bolagens verksamhet påbörjats bör del fä ankomma pä dem att
välja konkreta,projekt inom de arbetsområden som anvisats och inom de allmänna
riktlinjer som föresläs i denna PM.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8 Organisationsfrågor</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den tidigare diskussionen har tagit sikte pä funktioner
hos utvecklingsbolagen. I del följande skall bolagens knytning och evenluella
inordning i befintliga verksamheter diskuteras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utgångspunkten för riksdagens beslul om utvecklingsbolagen
synes utan närmare diskussion i motionerna eller i näringsutskottet ha varit
att självständiga aktiebolag skall bildas. Denna fräga bör emellertid övervägas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En utgångspunkt härför bör vara atl det tar avsevärd tid
all starta en ny verksamhel. Del gäller än mer om den nya verksamhelen skall
bedrivas inom ramen för en självständig juridisk person. De fasla kostnaderna
kan i varje fall inledningsvis bli höga och flexibiliteten låg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om man i stället utgår från atl funktionerna är avgörande,
inte formen, bör möjligheten övervägas att knyta funktionerna lill en redan
fungerande verksamhet med kompelens för de funktioner utvecklingsbolagen skall
fullgöra. Det kan ske antingen genom atl uppdra åt ett befintlig förelag att
fullgöra funktionerna eller - om de särskilda aktiebolagen är väsentliga -</span></i><i><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>19 Riksdagen 1980181. I saml. Nr
130</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section630>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section631>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>290</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>all aktiebolagens verksamhel får bedrivas i omedelbar
anslutning till en redan pågående verksamhet i etablerade förelag. Motivet
härför är atl uppgifterna då kan fullgöras med utnyttjande av företagels egna
resurser för eller normala konlakler med resurser för utveckling, produktion,
och marknadsföring. Förstnämnda alternativ förordas, dvs. särskilda juridiska
personer bör inle tillskapas för alt genomföra utvecklingsbolagens verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En allmän utgångspunkt för de följande förslagen bör vara
alt ulveck-lingsbolagsfunklionerna bör knytas till redan existerande
verksamheter. Om självständiga aktiebolag anses böra bildas bör det avgöras
från fall till fall. Även i sädani fall bör de knytas till en existerande
verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om
särskilda skäl skulle anses tala för alt bolagen inte knyts till en existerande
verksamhet bör del i stället övervägas om de tre utvecklingsbolagen kan
samordnas sinsemellan. Med utgångspunkt i beräkningen av avkastningen pä
aktiekapitalet kan den självfinansierade verksamhelsvolymen för de tre bolagen
tillsammans uppskattas till omkring sex heltids-manår med specialkompetens,
jämte erforderiigt biträde. Denna volym skapar möjligheler lill betydligt
större flexibilitet än om bolagen skulle arbeta var för sig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Styrelsens sammansättning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I det föregående har förordals att uppgiften atl fullgöra
utvecklingsbolagens uppgifter enligt denna PM bör lämnas lill ell befintligt
förelag och alt någon särskild juridisk person inle tillskapas. Vid denna
lösning faller frågan om styrelse.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Skulle
särskilda motiv anses föreligga för alt särskilda juridiska personer inrättas,
bör styrelsernas sammansättning ägnas särskild uppmärksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En bärande tanke bakom föreliggande PM har varit all målel
skall vara en internationellt konkurrenskraftig produktion och marknadsföring.
Detta mäl kräver för all kunna uppnås kvalificerad kompetens inom och ell rikt
kontaktnät med svensk industriell utveckling, produktion och marknadsföring.
Bolaget behöver dessutom en stor överblick över den svenska FoU-och
förvaltningsorganisationen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Höga krav bör även ställas pä initiativförmåga och
erfarenheler hos dem som skall genomföra verksamheten. Det gäller inte enbart
den anställda personalen ulan även styrelserna. De bör därför sättas samman av
personer som tillsammans fyller höga krav pä, förutom överblick och kontaktnät,
även personlig erfarenhet av industriell utveckling, produktion och
marknadsföring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samband med intressenter</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I förslagen bakom riksdagens beslul anges institutioner
etc. med vilka samarbete bör ske.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section632>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section633>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>291</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Energiutvecklingsbolaget</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statliga, kommunala och regionala företag, organ och
inslilulioner. Landstingsförbundet och Svenska kommunförbundel. Studsvik
Energiteknik AB.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Transportsystemutvecklingsbolaget</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statliga, kommunala och regionala företag, organ och
institutioner. Trafikföretag, Svenska Utvecklingsakliebolaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Miljöutvecklingsbolaget</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statliga, kommunala och regionala förelag, organ och
institutioner. Landstingsförbundet och Svenska kommunförbundet. Svenska
Utvecklingsakliebolaget (Statsföretag AB).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det bör fä ankomma pä bolagen själva eller på dem det
uppdras åt all fullgöra bolagens funktioner att överväga hur samarbete med bl.
a. nämnda företag och organisationer bör äga rum.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9 Om kapitaltillförsel</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Näringsutskottel (NU) anför</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>dels atl bolagen bör tillföras vardera 5 milj. kr. i
aktiekapital</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>dels i sin hemställan alt lill grundkapital för
samhällsägda utvecklingsbolag anvisas 15 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om särskilda aktiebolag bildas torde beloppet antingen i
sin helhel kunna tillföras som aktiekapital eller till del som aktiekapital och
till del som aktieägartillskolt. Aktierna torde vidare kunna tecknas med
överkurs. Val av metod torde alltså fritt kunna bestämmas med hänsyn lill t.
ex. övrig finansiering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av förslagen i del föregäende framgår att bolagens
egenfinansierade verksamhet bör begränsas lill vad som kan länkas ulgöra
avkastningen frän aktiekapitalet, som därvid beräknats till 5 milj. kr. per
bolag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>NU anför vidare att medel för påbörjandet av
projektarbetet lämpligen kan beviljas av Fonden för industriellt
utvecklingsarbete. NU anför vidare att för regionalt eller lokalt intressanta
objekt bör medel ocksä kunna ställas till förfogande av de regionala
utvecklingsfonderna saml, i den mån industriell verksamhet kommer till stånd,
av de regionala investmentbolagen som har inrättats av Svelab.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>NU:s uttalande rörande Fonden för industriellt
utvecklingsarbete synes strida mol riksdagens beslul beträffande riktlinjer för
fonden (prop. 1978/ 79: 123 bil. 1 s. 90, NU 1978/79: 59 s. 27, hemställan p. 7
a).</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section634>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section635>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>292</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det torde därför fä övervägas särskilt om utskottets
intentioner bör föranleda förslag om medel för det av utskottet avsedda
ändamålet, eller om uttalandet enbart skall anses vara en exemplifiering av i
och för sig länkbara finansieringskällor. Vad beträffar de regionala
utvecklingsfonderna och investmentbolagen synes NU:s uttalande ha innebörden
endasi atl utskottet inle har nägon invändning mol all medel ställs lill
förfogande av dem. 1 övrigl har i denna PM inga förslag lämnats om all
särskilda medel skulle anvisas för de av NU avsedda ändamålen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10 Särskilda förslag beträffande enskilda bolag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Energiutvecklingsbolaget</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under övervägandena rörande bolagens uppgifter har del
från STU framhållits alt för all uppnå konkreta resultat av
energiforskningsprogrammel det krävs en omfattande teknikupphandling.
Särskilda behov härav anses ocksä föreligga i anslutning lill de kommunala
energisparprogram-men.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inom energiutvecklingsområdel finns i första hand tre
förelag verksamma som bedriver säväl utveckling som i olika omfattning och i
olika former produktion och marknadsföring. Del är AB Asea-Atom, Studsvik
Energiteknik AB och Svenska Utvecklingsakliebolaget (SU).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Asea-Atom ingår i ASEA-gmppen, som förfogar över
omfattande resurser för säväl utveckling och produktion som marknadsföring. AB
Asea-Atoms egna utvecklingsprogram vid sidan av kärnenergiområdet synes f. n. i
första hand vara inriktat mol leknik grundad främsl pä utnyttjande av kol.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Asea-Atom torde vara högt kompetent atl pålaga sig de
uppgifter som föreslagits ankomma pä Energiulvecklingsbolagel. Om verksamhet
knyts till Asea-Atom kan den bedrivas med anknytning lill ulveckiings- och
produktionsresurser av hög kvalitet och utnyttja en omfattande internalionell
marknadsföringsorganisalion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SU som tillhör Slatsföretagsgruppen bedriver f.n. en
verksamhel som pä flera sätt skapat kompetens atl handha de uppgifter som
föreslagits för de tre utvecklingsbolagen. SU har därtill omfattande
erfarenheler av kvalificerat utvecklingsarbete pä energiområdet. Bolaget har
självt begränsade erfarenheter av produktion och marknadsföring på
energiområdet och några självklara resurser inom Slatsföretagsgruppen synes
inle heller finnas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Studsvik Energiteknik AB vidgar f. n. sin verksamhel
ulöver områden med anknytning till kärnenergiområdet. Förelaget besitter
omfattande och hög kompetens för att påtaga sig vissa av de uppgifter som
föreslagils för Energiutvecklingsbolaget men saknar mera omfattande resurser
för produktion och i synnerhet internationell marknadsföring.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section636>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section637>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>293</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
uppgifter som föreslagils för Energiulvecklingsbolagel bör läggas på AB
Asea-Atom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Transportsystemutvecklingsbolaget</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbetsområdet
är oklart. Även mycket begränsade ambitioner pä området torde kräva väsentligl
slörre verksamhet än vad som kan åstadkommas inom ramen för de av riksdagen
anvisade medlen. Bolagels verksamhet bör därför ses som en försöksverksamhet,
som i hög grad själv fär finna sitt innehåll.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>SU torde besitta en unik
utredningskompetens inom området och bör beredas tillfälle atl äta sig atl
fullgöra de uppgifter som föreslagils för Transporlsyslemutvecklingsbolagel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Miljöutvecklingsbolaget</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
miljöområdet föreligger i vissa hänseenden stora möjligheler alt nä de mäl som
i denna PM ställts upp för utvecklingsbolagen. Emellertid synes i alltför hög
grad företag saknas som kan färdigulveckla de idéer som föreligger, och
producera och marknadsföra produkterna. Utvecklingsbolagen fär inom detta
omräde i viss utsträckning till uppgift även all kombinera tillgängliga
resurser sä all del angivna mälet, en internationellt konkurrenskraftig
produktion och marknadsföring, kan nås.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>STU
har genomförl elt omfattande utrednings- och planeringsarbete på området
miljömälteknik, som bör kunna ligga lill grund för Miljöulveck-lingsbolagets
verksamhel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SU
torde inneha kompelens atl genomföra de uppgifter som föreslagits för
Miljöulvecklingsbolaget. SU bör därför beredas tillfälle all åta sig uppgiften.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section638>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:55.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section639>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>294</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 12</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanfattning av betänkandet (Ds I 1980:24) Subventionerade
exportkrediter avgivet av 1980 års exportkreditutredning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det svenska statliga exportkredilslödet (SEK-systemet och
avdrag/bidragsystemet) och ränteslödet vid leveranser till hemmamarknaden
(hem-mamatchingstödel) omfattar kreditgivning vid försäljning av kapitalvaror,
entreprenad- och konsulttjänster med krediter till löptider pä två år eller
längre, 1980 års exportkreditulredning har haft lill uppgift atl utvärdera
systemet med subventionerade expori- och hemmamatchingkrediler inför utgången
av den treåriga försöksperioden vid halvårsskiftet 1981.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det svenska statliga exportkredilslödet har utformats som
tvä parallella syslem. Slödel omfatlar finansiering av export av varor och
ijänsler med krediter som har löptider på två är eller längre.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>SEK-systemet
vilket innebär all exportföretag och banker hos SEK kan refinansiera
exportkrediter till fast och subventionerad ränta. Staten svarar för de
koslnader som uppstår genom ränledifferensen och eventuella realiserade
kursförluster.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Avdrag/bidragsystemei
vilkel innebär atl exportförelag kan göra elt extra ränteavdrag för en del av
refinansieringskostnaden av en exportkredit vid inkomsttaxeringen eller fä elt
skattefritt räntebidrag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Företagel kan välja den stödform som är förmånligast vid
va"xporl-lillfälle eller använda SEK-systemet för en del av en affär och
avdrag/ bidragsystemel för resten. Endasi ell syslem kan utnyttjas för etl och
samma kreditbelopp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Exportkredilslödet avser all underiätta för svenska
företag att lämna konkurrenskraftiga exportkrediter vid försäljning till främst
statshandelsländer och u-länder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De krav som ställs för all erhålla slöd för en exporlaffär
är all kredilbe-loppet uppgår till minst 300000 kr. eller motsvarande i
utländsk valuta och atl kreditvillkoren överensstämmer med exportkredilnämndens
(EKN:s) regler för garantigivning och de internationella regler som uppställts
inom ramen för den s.k. consensusöverenskommelsen och Sveriges internalionella
åtaganden i övrigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SEK-systemet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Genom det syslem för stalsstödd exportkreditfinansiering
som beslutades år 1978 gavs SEK möjlighet alt inom en ram på 10 miljarder kr.
(senare höjd lill 18 miljarder kr.) via olika låneformer underiätta
exportföretagens finansiering. Bestämmelser om stöd regleras genom lagen
(1978:403) om beslutanderätt för svenskt kreditaktiebolag i fråga om
exportkredit i vissa</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section640>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section641>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>295</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>fall
samt i förordningen (1978:404, ändrad senast 1981:77) om exportkreditfinansiering
med statligt stöd, m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statsstödda
exportkrediter genom SEK kan lämnas i olika former. Vanligast är alt SEK
övertar eller refinansierar krediter som lämnats av exportörens bank till
exportören, den utländske köparen eller dennes bank. Banken svarar då för
uppläggning och hantering av krediterna under hela kredittiden. SEK kan ocksä
lämna lån direkl: till den svenska exportören eller lyfta av dennes kredit till
den utländske köparen eller lämna län direkt lill den utländska köparen eller
dennes bank.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Redan
i samband med offert lill den utländske köparen lämnar SEK en kostnadsfri
utfästelse om län lill fast ränta. Utfästelsen skall normall accepteras inom 6
månader. Frän den lidpunkt dä SEK:s utfästelse accepteras fram lill lidpunkten
för kreditens ianspråktagande utgår en löftesprovision med 0,1 procent per är.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SEK:s
fasta utlåningsränta utgörs av minirniränla enligl consensus plus en
räntemarginal på 0,25% per är. För krediter i svenska kronor tillkommer en
avgifl på 0,5 % per år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Från
och med 1980-07-01 tillämpas följande räntesatser:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tabell
I SEK:s utlåningsräntor</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:1.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:17.75pt'>
<td width=143 valign=top style='width:107.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.75pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=149 valign=top style='width:112.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Vid exportkredit till land</span></p>
</td>
<td width=101 valign=top style='width:75.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.75pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>inom
ländergrupp:</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.25pt'>
<td width=143 valign=top style='width:107.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=149 valign=top style='width:112.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Relativt Mellan-</span></p>
</td>
<td width=101 valign=top style='width:75.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Relativt</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:11.75pt'>
<td width=143 valign=top style='width:107.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=149 valign=top style='width:112.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>rika* kategori</span></p>
</td>
<td width=101 valign=top style='width:75.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>fattiga</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:14.4pt'>
<td width=143 valign=top style='width:107.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Kredit i
svenska kronor</span></p>
</td>
<td width=149 valign=top style='width:112.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=101 valign=top style='width:75.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.1pt'>
<td width=143 valign=top style='width:107.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>- löptid
2-5 är</span></p>
</td>
<td width=149 valign=top style='width:112.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>9.25 % 8,75 %</span></p>
</td>
<td width=101 valign=top style='width:75.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>8,25 %</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=143 valign=top style='width:107.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>-
överstigande 5 år</span></p>
</td>
<td width=149 valign=top style='width:112.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>9,5 % 9,25 %</span></p>
</td>
<td width=101 valign=top style='width:75.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>8,5 %</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.15pt'>
<td width=143 valign=top style='width:107.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Kredit i
utländsk valuta</span></p>
</td>
<td width=149 valign=top style='width:112.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=101 valign=top style='width:75.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.35pt'>
<td width=143 valign=top style='width:107.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>- löptid
2-5 år</span></p>
</td>
<td width=149 valign=top style='width:112.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>8.75 % 8,25 %</span></p>
</td>
<td width=101 valign=top style='width:75.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>7,75 %</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:11.75pt'>
<td width=143 valign=top style='width:107.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>-
överstigande 5 år</span></p>
</td>
<td width=149 valign=top style='width:112.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>9 % 8,75 %</span></p>
</td>
<td width=101 valign=top style='width:75.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>8 %</span></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>* Vid export till i-land dock endast efter särskild
piövning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
gruppen rika länder ingär de flesta i-länder saml vissa OPEC-länder. I
mellankategorin ingår huvudsakligen statshandelsländer. Gruppen fattiga länder
består uteslutande av u-länder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
stöd till expori lill industriländer krävs alt exportören i sin ansökan om stöd
lämnar uppgifter om konkurrerande utländska företag och eventuell statsstödd
kreditkonkurrens. Konlroll av uppgifterna görs av SEK i samarbete med EKN.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
räntesatser enligt matrisen ovan kommer affärsbankernas ersättning för
uppläggning och handläggning av krediten saml ev. garantipremier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lånen
amorteras halvårsvis med lika stora belopp i enlighet med de intemationella
reglerna pä området. SEK kräver sedvanliga säkerheter och kreditbeloppel
utbetalas dä sädana säkerheter föreligger. Normalt sker utbetalning efter
verkställd leverans.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SEK
kan ge län i valfri valuta. Förutom län i svenska kronor har utlåning</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section642>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section643>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>296</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>sketl i US dollar, franska francs, engelska pund saml
norska kronor. Löften har lämnats om utlåning i ylterligare sex valutor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Upplåning sker i stor utsträckning i utlandel. Den
utländska andelen av SEK:s upplåning har ökat. Upplåningen i Sverige har
förutom refinansiering i AP-fonden sketl genom all SEK har emitterat
obligationslån pä den svenska kapitalmarknaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utöver de statligt stödda krediterna beviljar SEK liksom
lidigare krediter lill marknadsmässiga villkor. Dessa berörs i det följande
endasi om detla särskilt anges.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avdrag/bidragsystemet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Företag som inte utnyttjar SEK-systemet kan erbjuda
köparen statligt stödda exportkrediter enligt det s. k. avdrag/bidragsystemet.
Bestämmelser om stöd enligt detta syslem regleras genom lagen (1978:401) om exportkreditstöd
saml i förordningen (1978:402) om villkor för exportkreditslöd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Stödel är utformat så atl etl förelag under vissa
förutsättningar kan göra ett extra avdrag i sin deklaration för ränteskillnaden
mellan refinansieringsräntan och den ränta som den utländske köparen betalar
(exporlkre-ditränlan enligt försäljningskontraklel). Minst 50% av
leverantörskrediten måsle refinansieras i bank eller annat kreditinstitut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Stödets storlek begränsas pä följande sätl;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det extra
avdraget får inte överstiga skillnaden mellan refinansieringsräntan och den
ränta som köparen betalar. Om räntan som köparen betalar är lägre än tillämpbar
consensusränla erhåller exportören slöd endast för skillnaden mellan
refinansieringsräntan och tillämpbar consensusränla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det extra
avdraget får inte överstiga 4% av del vid beskattningsårets ingång uteslående
exporlkredilbeloppet. Om exportkrediten har börjat löpa först efter
beskattningsårets ingång får emellertid avdraget beräknas som om hela
kreditbeloppel hade varil utestående vid årets början.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Exportkredilbidragel är skattefritt och utgår bara i de
fall avdraget pä grund av otillräcklig vinst inle kan utnyttjas hell. Bidraget
uppgår till hälften av avdraget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I princip gäller samma förutsäitningar och villkor för
stöd under såväl SEK-systemet som avdrag/bidragsystemei. Beslut om stöd enligt
avdrag/ bidragsystemel fattas av EKN. Ansökan skall ha gjorts hos EKN före
sista dagen för självdeklaration för det beskattningsår då kreditavlalet
ingicks. EKN skall pröva om förutsättningar för slöd finns samt om och hur det
stödberältigade beloppet skall begränsas. Taxeringsmyndigheterna kontrollerar
del sökande förelagets uppgifter om räntebelopp och beslutar om storieken på
avdrag. Ansökan om exporlkreditbidrag prövas och administreras av
riksskatteverket (RSV).</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section644>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section645>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>297</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hemmamatching</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under en försöksperiod på tre år från 1 juli 1978 kan
Sveriges Investeringsbank AB (SIB) ge statsstödda krediter för leveranser inom
landet i vissa fall när utländsk statsslödd kredilkonkurrens kan påvisas.
Stödet är avsett att främja sysselsättningen och åstadkomma en gynnsam
utveckling av handelsbalansen genom alt utjämna skillnader i konkurrensvillkor
mellan svenska och utländska förelag till följd av subventionerade exportkrediter
frän andra länder.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ansökan om
räntesubventionerad kredit slälls till SIB där krediten prövas pä sedvanliga
bankmässiga grunder. Dessutom skall villkoren för krediten överensstämma med
vissa av de villkor som gäller för statsstödda exportkrediter. Vid positivt
ulfall överlämnas ärendet lill regeringen för beslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Strukturomvandlingen inom industrin</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen konstaterar alt utvecklingen i den svenska
industrin under det senaste decenniet i flera avseenden avvikit från
utvecklingen under 1950- och 1960-talen. Förutom en lägre tillväxt har ocksä
variationerna varit större. Åren kring mitten av 1960-lalel framstår - nu i
efterhand -som en brytpunkt i den industriella utvecklingen för västvärlden som
helhet. Svensk näringsliv står inför ett betydande omstrukturerings-problem.
Den sektor inom näringslivet som svarar för kapitalvaruexporlen (inkl.
entreprenad- och konsultverksamhet) - med undantag av varven -klarar sig bättre
än stora delar av den övriga induslrin. Utredningen delar den bedömning som bl.
a. gjorts av slalens industriverk att denna sektor är den del av näringslivet
som även långsiktigt bör ha goda möjligheler alt hävda sig i internalionell
konkurrens.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den svenska kapitalvaruexportens utveckling</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Exporten av maskiner och transportmedel har ökat starkt
under efterkrigstiden och då speciellt på u-landsmarknaderna. Svensk industri
har under perioden 1971-1978 i stort sett försvarat sina andelar vad avser
handeln med i-länderna samt med Mellanöstern. Marknadsandelen har förstärkts på
u-länder i Afrika medan den minskal krafligl pä statshandelsländer och
u-länder i Syd- och Mellanamerika.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bland
konkurrentländerna har framför allt Japan och Västtyskland kraftigt stärkt
sina positioner under 1970-talet. Vidare har exporten frän vissa mindre,
europeiska konkurrentländer som Norge, Finland och Österrike också växt mycket
snabbi. Dessa tre länders kapital varuexport är dock fortfarande liten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För att i absoluta värden redovisa den del av den svenska
exporten som utgörs av kapitalvaror (inkl. entreprenad- och konsultverksamhet)
och</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section646>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section647>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>298</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>som
därmed är av primärt intresse för exporlkreditstödets utveckling och utformning
är den officiella statistiken otillräcklig. Delta beror dels på atl exporten av
entreprenad- och konsultverksamhet är ofullständigt redovisad, dels att den
officiella statistiken även omfattar inlernleveranser frän svenska företag till
utländska dotterbolag. Internleveranser är inle stödberältigade. Ulredningens
enkät om exportfinansieringsfrägor, som besvarats av 75 svenska
kapilalvarutillverkare saml entreprenad- och konsultföretag med betydande
verksamhel i utlandel, innehöll även frågor om företagens export. Samtliga
slora exportörer av kapitalvaror (inkl. entreprenad- och konsultverksamhet)
besvarade enkäten. Utredningen bedömer därför att enkäten tämligen väl återger
den svenska kapilalvamex-portens totalvolym exkl. inlernleveranser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enkätföretagens
export (exkl. inlernleveranser) uppgick är 1979 till 25550 milj. kr. Enligt den
prognos förelagen redovisade i september-oktober 1980 beräknas exporten för
helåret 1980 uppgå till 30220 milj. kr. Under perioden 1977-1980 har denna
expori ökal med 12,4% per är i löpande priser vilket beräknas motsvara ca 3,5%
per år i volym.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
liten men växande del av kapitalvaruexporlen utgörs av enlreprenad-och konsultverksamhet.
År 1979 svarade dessa branscher för 18% av enkätföretagens lotala expori.
Koncentrationen är kraftig. Hälften av kapitalvaruexporten (inkl. entreprenad-
och konsultverksamhet) kommer frän de fem största exportörerna. Samtidigt
konstaterar ulredningen att de medelstora förelagen haft en starkare
exportökning under senare är än övriga företag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
enkätföretagens redovisade expori gär 46% till andra i-länder, 11 % till
statshandelsländer, 27% till OPEC-länder samt resterande 16% lill övriga u-länder.
Den sistnämnda posten är tämligen jämnt fördelad pä u-länder i Afrika, Asien
resp. Syd- och Mellanamerika. Exportens fördelning på enskilda länder kan
variera starkt frän år lill år p.g.a. vissa myckel stora kontrakt. Kontrakt
över 100 milj. kr. svarade år 1979 för drygt en fjärdedel av hela
kapitalvaruexporten. Samtidigt konstaterar ulredningen att hela 19% utgjordes
av kontrakt understigande en milj. kr. Bilden av kapitalvaruexporten som enbart
bestående av mycket stora anläggningsprojekl är därför felaktig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
alt fä etl perspektiv på den "potentiellt" statsstödda kapital varuexportens
(inkl. entreprenad- och konsultverksamhet) nuvarande betydelse för svenskl
näringsliv har utredningen gjort en jämförelse med den totala varuexporten.
Enkälförelagens export av kapitalvaror (exkl. inlernleveranser) lill
slalshandels- och u-länder uppgick är 1979 till ca 13,8 miljarder kronor. Detta
molsvarar ungefär 12% av den totala svenska varuexporten och knappt 5% av den
svenska industrins totala saluvärde. Andelen av förädlingsvärdet är nägot
mindre än andelen av exporten på grund av det höga importinnehållet i
kapitalvaror.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section648>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section649>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>299</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kapitalvaruexportens Hnansiering</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den statsstödda exportkredilgivningen omfattar stöd lill
medel- och långfristig finansiering (krediter med löptider på två år eller
längre). Av ulredningens enkät framgår att medel- och långfristig kreditgivning
enbart utnyttjas för en mindre del av förelagens kapilalvaruexport. För
enkälföre-tagen gäller atl 81 % av exporten är konlantaffärer eller affärer med
kort-frisliga exportkrediter. De medel- och långfristiga exportkrediterna
svarar således för 19% av exporten. Dessa krediter har ökat i betydelse under
de senaste åren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Två huvudformer av exportkrediter brukar vanligtvis
urskiljas. Leverantörskrediter innebär i korthet atl exportören finansierar
den lämnade krediten med egna medel eller genom lån. Köparkrediler å andra
sidan innebär att det är köparen eller köparens bank som slår som låntagare.
Köparkrediterna har blivit allt vanligare och har ökal sin andel av
enkät-företagens medel- och långfristiga exportkrediter frän 47% av kontrakt
tecknade år 1977 till prognostiserade 83% för kontrakt som tecknas år 1980.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De statsstödda exportkrediterna är, liksom exporten,
slarkl koncentrerade till de största företagen. Av de redovisade enkätsvaren
framgår atl 74% av de statligt subventionerade exportkrediterna är 1980
beräknas gå lill fem stora företag och koncerner. De mindre och medelstora
företagen tecknar i ytterst ringa ulslräckning kontrakt med kreditlider
överstigande fem år. Av de medel- och långfristiga exportkrediter som dessa
företag lämnade under 1979 hade bara 13% en löptid överstigande fem år medan
motsvarande andel för storföretagen var 70%.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den totala medel- och långfristigt finansierade
kapitalvaruexporlen (inkl. entreprenad- och konsultverksamhet men exkl.
internleveranser) till slalshandels- och u-länder motsvarar enligt ulredningens
bedömning ca 3,5% av den lotala svenska varuexporten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vissa effekter av statsstödd exportkreditfinansiering</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen konstaterar att erfarenheterna av SEK-systemet
är begränsade såväl tidsmässigt som vad gäller systemels utbredning. Avdrag/bidragsystemet
används i mycket ringa omfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En utvärdering av etl stödsystem av typen subventionerade
exportkrediter mäste grundas på ett antagande om vad som skulle inträffa om
stödet inte funnits. Utredningen slår fast atl några säkra svar pä sädana
hypotetiska frägor aldrig kan ges.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med anledning av de begränsade erfarenheterna och de
metodologiska svårigheterna gör utredningen därför inle några kvantitativa
bedömningar av subventionernas betydelse för exporten av kapitalvaror (inkl.
entreprenad- och konsultverksamhet). Med utgångspunkl från bl.a. den svaga</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section650>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section651>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>300</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>lönsamheten inom svensk verkstadsindustri, den hårda
konkurrens som föreligger samt de betydande subvenlionsinslag som de
statsstödda exportkrediterna innebär (9-14% räknat på exportpriset) anser
utredningen det dock sannolikt att exporten av kapitalvaror blivit slörre än om
sädan subventionering ej förekommit. Speciellt belydelsefulla torde de subventionerade
krediterna ha varit för slörre projekt och för projekt pä slalshandels- och
u-länder, projekt där subventionsinslagel är särskill högt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen har ocksä granskat exporten av kapitalvaror ur
vissa andra aspekter. Bl. a. kan konstateras atl den del av denna export som i
dagslägel finansieras med medel- och långfristiga krediter kan beräknas beröra
25000-30000 sysselsättningstillfällen av vilka mer än hälften finns i vissa
slörre tätorter i Syd- och Mellansverige.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vidare kan
konstateras att samtliga delbranscher inom kapitalvaruomrä-det kan
klassificeras som kunskapsinlensiv tillverkning. Sverige kan redovisa ell
växande överskott i handeln med utlandel vad avser kunskapsintensiva resp.
mycket kunskapsintensiva produkter. Det är framför allt de myckel
kunskapsintensiva kapilalvaruproducerande branscherna som redovisar etl
stigande överskott i utrikeshandeln. Samtidigt bör framhållas att kapitalvaror
innehåller en högre andel importvaror än genomsnittet för svensk industri. Av
varje krona i kapilalvaruexport ulgör den inhemska förädlingsvärdeandelen i
genomsnitt 70 öre medan 30 öre köps in i form av underleveranser m. m. frän
utlandel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Belräffande konjunkturberoendet pekar uppgifter frän
enkälföretagen pä att utvecklingen under perioden 1977—1980 varit stabil. För
enskilda förelag har dock de ärliga variationerna i vissa fall varil slora.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ylterligare ett av kapitalvaruproduktionens kännetecken är
den relativt låga förbrukningen av energi. Räknat per försäljningskrona gör
exempelvis verkstadsindustrin av med mindre än en sjundedel av den energi som
förbrukas inom massaindustrin.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Som
avslutning på genomgången av effekter av en statsslödd exporlkreditfinansiering
ägnar ulredningen stor uppmärksamhet ål de slatsfinansiella kostnaderna. Under
perioden juli 1978-juni 1980har staten utbetalat 51 milj. kr. till SEK. Under
andra halvåret 1980 beräknas den statliga kostnaden bli närmare 52 milj. kr.
Della är emellertid bara början av en läng period av statliga ersättningar till
SEK även om hänsyn enbart las till redan ingångna avtal. Eftersom en betydande
eftersläpning föreligger vad avser statens kostnader kommer slora utgifter för
redan ingångna avtal atl åsamkas staten under hela 1980-talet. De tvä första
årens krediter och kreditavlal i SEK-systemet beräknas under perioden 1981-1990
komma all kosta staten ytteriigare 470-630 milj. kr. i fasla (1980 års) priser
utöver de drygt 100 milj. kr. som redan utbetalats t. o. m. är 1980.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen har också beräknal statens koslnader vid en
fortsatt expansion av SEK-systemet. Beräkningarna, som bygger på uppgifter
frän SEK;s kansli, har gjorts utifrån olika antaganden om volymutveckling</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section652>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section653>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>301</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>m. m. Kalkylerna visar att det framför allt är skillnaden
mellan marknadsräntan (SEK:s upplåningskostnad) och SEK-ränlan som påverkar
statens koslnader. Vid nuvarande (10 dec. -80) räntegap mellan marknadsränta
och SEK:s genomsnittliga ullåningsränta (drygl 5 procenlenheler) kommer statens
åriiga kostnader all stiga till ca 240 milj. kr. år 1982 och 295-485 milj. kr.
år 1985 (räknat i 1980 ärs priser).</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utredningen
redovisar ocksä vissa kalkyler över avdrag/bidragsystemets kostnad. Denna
kostnad är dock svår atl exakt uppskatta eftersom tillgängliga uppgifter är
ofullständiga dels om systemets verkliga ulnylljan-degrad. dels om
refinansieringsräntan, tidpunkt för kredilavlyft m.m. I den grova kalkyl som
utredningen redovisar uppskattas den sammanlagda statliga kostnaden (i löpande
priser) för hittills gjorda åtaganden i avdrag/ bidragssystemet till ca 40
milj. kr. Kostnaden fördelar sig ungefär lika pä statsskatten och
kommunalskallen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Internationella riktlinjer för statsstödd
exportkreditfinansiering</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I flera internalionella sammanhang har regeringsätaganden
gjorts i syfte atl begränsa konkurrensen med statliga exporlkredilsubvenlioner.
Den viktigaste av de internationella överenskommelserna är the Arrangement
(consensus) inom OECD från år 1976. 1 Sverige kallas överenskommelsen
consensus-överenskommelsen även om den ursprungliga överenskommelsen är 1978
utvidgades till flera länder och därefter benämnts the Arrangement.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den nu gällande överenskommelsen, som är frän 1978 (med
vissa ändringar fr.o.m. juli 1980) avser främst minimivärden för
konlanlandelens storlek, lägsta refinansieringsränta samt maximal kreditlid. I
fräga om refinansieringsränta och löptid indelas de lånlagande länderna i tre
kalegorier med avseende pä BNP per capita. Differentieringen av villkoren innebär
att de falUgasle länderna kan erbjudas de längsta kredittiderna och lägsta
refinansieringsränlorna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del bör observeras all villkoren enligt the Arrangement
enbart gäller den statligt subventionerade exportkredilfinansieringen.
Exportörerna är sälunda oförhindrade alt med köparna överenskomma om
kontraklsränta som avviker frän den subventionerade refinansieringsräntan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Följande räntevillkor gäller enligt the Arrangement.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section654>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:42.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section655>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>302</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tabell 2 Minimiräntor enl. the Arrangement</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:141.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Typ av låntagande länder</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:142.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rika</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mellan-</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Fattiga</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:193.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kategorin</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:33.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förskott minimum 15%</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>15% 15%<br>
Miniminettoränta</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>- längre krediter</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>(överstigande 5 år) 8.75%</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>8.50% 7,75%</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>- kortare krediter</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>(2-5 år)
8,50%</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>8,00% 7,50%</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Maximal kredittid 8.5 år</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>8,5 år 10 år</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anm. SEK tillämpar dessa räntor med ett tillägg</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>för krediter i svenska kr. pä 0,5%<br>
och ett allmänt tillägg för bolagets kostnader med 0,25 %.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under hösten 1980 har förls överiäggningar om vissa
höjningar av con-sensusräntorna. Något beslut om en höjning har ännu den I mars
1981 inle fattats. Sverige har arbetat för en reducering av subventionsgraden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statligt stöd till exportkreditfinansiering i vissa andra
länder</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I flertalet industriländer förekommer statsstödda
refinansieringssyslem i syfte att stärka exportföretagens möjligheter atl lämna
medel- och långfristiga krediter till förmänliga villkor. 1 betänkandel
jämförs de subventionerade exportkreditsyslemen i Belgien, Danmark, Finland,
Frankrike, Förenta Staterna, Italien, Japan, Nederländerna, Norge,
Storbritannien, Västtyskland och Österrike med det svenska systemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen konstaterar all det föreligger betydande
svårigheier att väga samman olika länders syslem till något enhetligt mätt över
förmånligheten. Ulredningen kan dock konstatera att det svenska systemet i
vissa avseenden framstår som förmånligare än andra länders. Detta gäller framför
allt möjlighelerna lill finansiering i annan valuta än den inhemska. Å andra
sidan är det svenska systemet mindre förmånligt än vissa vikliga
konkurrentländers avseende grundräntan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt utredningens mening ligger del svenska systemet i
dagslägel någonstans i mitten av konkurrensordningen vad gäller förmånligheten
i olika länders system. Delta ligger i linje med de ambitioner Sverige har haft
atl inte leda eller bidra lill den internationella kreditkonkurrensen.
Ulredningens slutsals är atl del knappast kan hävdas att svenska exportörer,
generellt sett, befinner sig i elt underläge mot konkurrenterna pä
världsmarknaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utvecklingen på sikt — fillväxt, exportkrediter och
betalningsläge</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den internalionella efterfrågan pä kapitalvaror resp. pä medel-
och långfristiga exportkrediter styrs av en rad faktorer, bl.a. ekonomisk till-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section656>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section657>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>303</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>växt
och investeringsbehov. Ulredningen anser det rimligt all på medellång sikt
räkna med en nägot lägre ökningstakt i exporten av kapitalvaror från OECD till
statshandels- och u-länder jämfört med perioden 1970-1980. Fortfarande gäller
dock alt den procentuella ökningen och därmed exportpotentialen för
kapitalvaror (inkl. entreprenad- och konsulttjänster) genomsnittligt sett är
högre i statshandels- och u-länder än på i-landsmarknaderna. I absoluta tal
kommer i-landsmarknaderna under överskådlig tid atl vara dominerande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
om kapitalvaruexporten under 1980-talet kommer atl vara mindre expansiv än
under 1970-talet kommer trycket på extern finansiering pä gynnsamma villkor att
öka i del ansträngda belalningsläge som förutses för en myckel stor grupp
statshandels- och u-länder. Detta är sedan nägra år Ullbaka fullt märkbart i
Östeuropa och i många u-länder. Kravet pä exportörerna atl ställa upp med goda
kreditvillkor kan därför förväntas öka under 1980-talet. Utredningens slutsats
är alt Sverige i allt väsenlligt måste anpassa sig till det läge som större
exportländer skapar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
EKN erfarit är det förenat med betydande risker atl lämna exportkreditgarantier.
Under de allra senaste åren har ocksä EKN:s utveckling vad beträffar
rörelseresultat och reserver varil negaliv. Vid en jämförelse med andra länders
insiitut uppvisar EKN ell mycket svagt resultat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
EKN diskuteras olika möjligheler atl vända utvecklingen. 1980 ärs
exportkreditutredning framhåller att det inle ankommer på den all lämna förslag
i denna fråga men då den intimt sammanhänger med SEK-systemet och den svenska
kapitalvaruindustrins framlida utveckling understryker ulredningen behovet av
en skyndsam prövning. Utredningen pekar bl.a. pä de problem som sammanhänger
med all EKN tenderar alt i hög grad bli etl försäkringsinslitut för täckning av
stora risker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
och emot statsstödda exportkrediter — en principdiskussion</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
flertal faktorer bestämmer konkurrensförmågan hos kapilalvaruex-portörerna:
pris, kvalitet, design, jämförbarhet med lidigare installationer,
leveranssäkerhel, servicenivå, finansiering m.m. Nägon slulsais om vilken
faktor som är viktigast gär inte all dra p. g. a. svårigheterna att kvantifiera
de olika faktorernas inverkan pä köparnas beslut. Det kan emellertid
konstateras att finansieringsfrågorna ofta tilldrar sig speciell uppmärksamhet
när det gäller expori till statshandelsländer och icke-oljeexporterande u-länder.
Del nuvarande systemet med subventionerade exportkrediter infördes framförallt
av hänsyn till bytesbalans och sysselsättning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ulredningen
ansluter sig inle reservalionslösl lill dessa argument. Om subventioner sätts
in för atl exportera ej konkurrenskraftiga varor kommer denna export att ge
alltför dyr import i utbyte. För all bemöta tillfälliga obalanser i ekonomin
torde andra, generella och mer effektiva medel föreligga. Utredningens
överväganden leder fram lill slutsatsen atl Sverige</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section658>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section659>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>304</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>dock
bör föriänga ell system med subventionerade exportkrediter. Ett viktigt skäl
till detta är att Sverige för att hävda sin ställning på exportmarknaderna
måste anpassa sig till den snedvridning av konkurrensen som andra länders
subventionering av exporten förorsakar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kapitalvamindustrin
(inkl. entreprenader och konsultverksamhet) är ett område inom vilket svensk
industri kan antas ha långsiktiga komparativa fördelar. Kompetens pä detta
område lar lång lid att bygga upp. Enligt ulredningens bedömning kommer
visserligen subventionerna inte atl kunna avvecklas inom en snar framtid men
subventionstiden kommer ändå att vara kortare än den tid som del lar alt nu
lämna en marknad för att sedan åler söka bygga upp en kapitalvaruexport då
andra länder upphört att subventionera sin export.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
slår vidare fasl atl exporten av kapitalvaror till slalshandels- och u-länder
är av långsiktigt svenskt intresse. Den del av svensk kapitalvaruindustri som
är konkurrenskraftig möter stor efterfrågan frän statshandels- och u-länder.
Tillväxten på dessa marknader är starkare än på i-länderna. Kapitalvaruexporlen
har också spjutspelseffekter som pä längre sikt kan vara betydelsefulla för
annan export.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
betonar dock atl Sverige aldrig kan tjäna pä en ökad protektionism och ett
ökat inslag av statliga subventioner. Sverige bör därför använda
exporlkredilsubvenlioner restriktivt och även fortsättningsvis aktivt verka
internationellt för alt begränsa sädana.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Riktlinjer
för fortsatt exportkreditsubventionering</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Subventionsgraden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
kalkyler som utredningen presenterar visar alt det nuvarande subventionsinslagel
i SEK-systemet uppgår till i genomsnitt 9-14% av exportvärdet (13—19% av
förädlingsvärdet). Per tillkommande års-arbetstillfälle i den berörda delen av
kapitalvaruindustrin kan subventionerna beräknas utgöra 22000-32000 kr. Länga
krediter och krediter till u-länder är betydligt mer subventionerade än
genomsnittet. Enligt utredningens beräkningar uppgår subventionen - med del
räntegap som f.n. (10 december 1980) existerar mellan SEK-ränlorna och
marknadsräntorna — som mest lill ca 21 % av exportvärdet. Subventionen är med
andra ord i vissa fall större än vad den nedre gränsen (15%) för blandade
krediter anger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Såväl
exportföretagen som bankerna har i sina konlakler med ulredningen pläderat för
ett större inslag av subventioner för all svensk industri skall ha samma
konkurrensförutsättningar som utländska leverantörer. Framför allt har
Frankrike, Japan, Västtyskland, Storbritannien och Finland nämnts som länder
varifrån kredilkonkurrensen är särskilt hård. Förelagen och bankerna föreslär
bl.a. att det nuvarande räntepåslaget i SEK-systemet (utöver
consensus-räntenivån) skall avskaffas. Enligl förelagen finns</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section660>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section661>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>305</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ett stort behov av subventionerade exportkrediter. Svenska
företag har i nuvarande höga kostnadsläge ingen möjlighet alt möta den
utländska statsstödda konkurrensen genom atl pä egen hand täcka nägon slörre
merkostnad. Utredningen menar dock att en restriktiv tillämpning av
exportkredit-subvenlioneringen i Sverige är påkallad. Marknadsränteförändringar
och slatsfinansiella överväganden kommer atl kräva en ständig uppföljning och
prövning av systemels subventionsinslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kostnadskontroll och kostnadsbegränsning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SEK-systemet bygger på alt ramar anges för
kreditgivningens omfattning. Ulredningen konstaterar dock all ramarna inte har
använts och all de knappast med nuvarande riktlinjer kan användas för all styra
verksamhetens omfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Även om
ramarna skulle användas för all begränsa verksamheten tillgodoses inle därmed
önskemålet om att på förhand kunna fastställa de statsfinansiella effekterna.
Nägra möjligheler finns inle, enligl ulredningens mening, atl på förhand
kontrollera de statsfinansiella kostnaderna i SEK-systemet ulan all man
samtidigt skapar elt kösystem. Dä ell sådanl rymmer många problem avvisas del
av ulredningen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kostnadsbegränsade
åtgärder berör frågan om förelags- och marknads-neutralitet. Starka skäl finns
enligt utredningens mening all förorda ett neutralt exportkredilsyslem sä lill
vida atl alla förelag, som möter subventionerad konkurrens och som exporterar
kapitalvaror till visst land, skall ha i princip samma förutsättningar alt
erhålla statsstöd. Ulredningen drar dock slutsatsen att olika restriktioner med
nödvändighet måste införas i ett svenskt exportkredilsyslem.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Slalens
möjligheter alt begränsa kostnaderna bör enligt ulredningen utgä ifrån atl del
inte bör förutsättas atl svenska företag alltid skall ges möjlighel atl bjuda
med utländska konkurrenter likvärdiga finansieringsvillkor. Del kan inte heller
anses rimligt alt svenska staten skall möta utländsk kredilkonkurrens oavsett
omfattning och marknad. Härav skulle följa — under antagandel att
konkurrentländerna prioriterar olika exportländer och marknader — atl Sverige
kommer all vara det land i världen som intar en tätposililion i
kreditkonkurrensen. Detta strider mot den politik som Sverige sedan läng lid
följt. Exempel har redovisats där utländska konkurrenter erbjuder 20 års
krediter till en ränta på 5,4%. Omräknat innebär detta ett subvenlionsinslag pä
ca 46% av kreditbeloppel. Det är utredningens uppfattning atl svensk industri
inle bör driva expori med så stora subvenlionsinslag om della inle sker i
bislåndspolitiska syften.</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ulredningen
anför, atl restriktionerna i subvenlioneringsgraden bör genomföras somk
generella påslag och (1) vara i linje med den politik Sverige drivit i
internationella sammanhang, (2) i sä liten ulslräckning som möjligt rubba
neutraliteten mellan olika lyper av tillverkare, saml (3) få ett så snabbi
genomslag som möjligt i kostnadsbesparande syfte. </span></i><i><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>20 Riksdtigen 1980/81. 1 stunl.
Nr 130</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section662>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section663>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>306</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Val av system</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SEK-systemet har fungerat väl och nägra förändringar i
systemets allmänna funktion och organisation är inle påkallade. Ulredningen
föreslär atl SEK-systemet förlängs efter försöksperiodens utgång den 30 juni
1981.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska Bankföreningen har i en promemoria som överlämnats
lill ulredningen diskuterat kompletlerande stödformer som utgår frän en ändrad
arbelsfördelning mellan SEK och affärsbankerna. Ell sädani alternativ är all
överlåta all eller viss valulafinansiering av exportkredilgivningen lill
affärsbankerna. Ulredningen har inle haft möjlighel att i sak granska för-och
nackdelar med ett sädani system eller närmare överväga hur del skulle kunna
utformas. Enligl utredningens mening torde en sädan systemförändring kräva
omfattande sludier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riktlinjer för SEK-systemet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SEK ägs av slalen och elt antal banker med hälften
vardera. Bolaget driver dels kreditgivning till marknadsmässiga villkor, dels
subventionerad sådan genom del s, k. SEK-systemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SEK-systemet har enligl ulredningen sedan del infördes den
I juli 1978 vunnit stor anslutning. För samtliga kontrakt med kredittider pä
tvä är eller mer som enkätföretagen tecknar under år 1980 beräknas
SEK-systemets andel bli ca 73%.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Exportkreditgivning genom SEK-systemet befinner sig ännu i
ell uppbyggnadsskede. Hittills (början av december 1980) har avlal om krediter
till elt sammanlagt belopp på 7 miljarder kr. ingåtts. Uteslående kreditlöften
i SEK-systemet var 1980-06-30 ungefär 29 miljarder kr. Inom SEK räknar man med
att normalfiödet av beviljade ansökningar ligger omkring 16 miljarder kr. per
år. Utredningen bedömer det som troligt all ca en femtedel av dessa kommer atl
leda lill krediter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kostnadernas fördelning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SEK:s uUåningsränlor är differentierade utifrån tre
variabler; land, lånens löptid samt valula (LLV-fördelningen). Inom ramen för
denna LLV-fördelning varierar utlåningsräntorna som lidigare framgått (labell
1) för närvarande mellan 7,75 och 9,5%. Fördelas de utestående krediterna och
kredilavtalen enligl LLV-fördelningen erhålles följande belopp, tabell 3.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section664>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:41.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section665>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>307</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tabell 3 Fördelning av utestående krediter och kreditavtal
på olika ländergrupper, löptider och valutor (% av totalt utestående belopp).'</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:1.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:12.7pt'>
<td width=127 valign=top style='width:95.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Relativt</span></p>
</td>
<td width=67 valign=top style='width:49.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Mellan-</span></p>
</td>
<td width=69 valign=top style='width:51.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Relativt</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:51.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Summa</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.25pt'>
<td width=127 valign=top style='width:95.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>rika</span></p>
</td>
<td width=67 valign=top style='width:49.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>kategori</span></p>
</td>
<td width=69 valign=top style='width:51.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>fattiga</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:51.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:13.9pt'>
<td width=127 valign=top style='width:95.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Kredit i
svenska kronor</span></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=67 valign=top style='width:49.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=69 valign=top style='width:51.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:51.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=127 valign=top style='width:95.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>- löptid
2-5 år</span></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3,4</span></p>
</td>
<td width=67 valign=top style='width:49.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>9,6</span></p>
</td>
<td width=69 valign=top style='width:51.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>6,5</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:51.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>19.5</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=127 valign=top style='width:95.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>-
överstigande 5 år</span></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>0,3</span></p>
</td>
<td width=67 valign=top style='width:49.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>18.2</span></p>
</td>
<td width=69 valign=top style='width:51.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>13,0</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:51.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>31.5</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.15pt'>
<td width=127 valign=top style='width:95.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Kredit i
utländsk valuta</span></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=67 valign=top style='width:49.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=69 valign=top style='width:51.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:51.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.35pt'>
<td width=127 valign=top style='width:95.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>- löptid
2-5 är</span></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>5,5</span></p>
</td>
<td width=67 valign=top style='width:49.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2,2</span></p>
</td>
<td width=69 valign=top style='width:51.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>8,1</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:51.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>15,8</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.8pt'>
<td width=127 valign=top style='width:95.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>-
överstigande 5 år</span></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>8,9</span></p>
</td>
<td width=67 valign=top style='width:49.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>8,3</span></p>
</td>
<td width=69 valign=top style='width:51.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>16.0</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:51.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>33.2</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:14.4pt'>
<td width=127 valign=top style='width:95.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Summa</span></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>18,1</span></b></p>
</td>
<td width=67 valign=top style='width:49.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>38,3</span></b></p>
</td>
<td width=69 valign=top style='width:51.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>43,6</span></b></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:51.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>100 %</span></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:65.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Beräknat på utestående krediter och kreditavtal
1980-06-30 Källa: SEK</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tabell 3 visar atl krediter överstigande 5 år svarar totalt
för ca 65% av SEK:s utestående krediter och kreditavtal. Av dessa krediter och
kreditavtal överstigande 5 år gär en mycket stor del lill kategorin fattigare
länder (29% av totalvolymen). Motsatt gäller alt knappt 9% utgörs av krediter
på 2-5 år till i-länder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länga krediter lill kategorin fattigare länder är mer
subventionerade än vad exempelvis kortare krediter pä kategorin rika länder är.
Del kan därför vid besparingsöverväganden vara meningsfullt atl väga samman
kreditfördelningen med subventionsgraden för olika lyper av krediter (se
tabell 4).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tabell 4 Fördelning av den totala subventionen på olika
ländergrupper, löptider och valutor (%).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:2.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:12.95pt'>
<td width=127 valign=top style='width:95.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>Relativt</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:51.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>Mellan-</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>Relativt</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>Summa</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.0pt'>
<td width=127 valign=top style='width:95.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>rika</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:51.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>kategori</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>fattiga</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:14.15pt'>
<td width=127 valign=top style='width:95.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>Kredit i
svenska kronor</span></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:51.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.1pt'>
<td width=127 valign=top style='width:95.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>- l</span><span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span style='font-size:
7.0pt;font-family:Verdana'>ptid 2-5 </span><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>å</span><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>r</span></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>1.0</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:51.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>5,5</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>5.1</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>11.6</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=127 valign=top style='width:95.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>- </span><span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span style='font-size:
7.0pt;font-family:Verdana'>verstigande 5 </span><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>r</span></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>0.2</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:51.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>14.7</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>15.1</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>30.0</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.15pt'>
<td width=127 valign=top style='width:95.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>Kredit i
utl</span><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>ndsk valuta</span></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:51.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=127 valign=top style='width:95.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>- l</span><span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span style='font-size:
7.0pt;font-family:Verdana'>plid 2-5 </span><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>r</span></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>3.0</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:51.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>1.8</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>8.7</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>13.5</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.8pt'>
<td width=127 valign=top style='width:95.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>—</span><span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
7.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span style='font-size:7.0pt;font-family:
Verdana'>verstigande 5 </span><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>å</span><span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>r</span></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>7.8</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:51.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>10.5</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>26.6</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>44.9</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:14.4pt'>
<td width=127 valign=top style='width:95.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>Summa</span></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><b><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>12,0</span></b></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:51.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><b><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>32,5</span></b></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><b><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>55,5</span></b></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>100 %</span></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även om tabellen bygger på vissa antaganden och data av
historisk karaktär torde man som ell genomsnitt kunna utgå ifrän all drygl 40%
av kostnaderna för SEK-systemet är all hänföra till krediter överstigande 5 är
till kategorin fattigare länder. Krediterna överstigande 5 år svarar sammanlagl
för ca tre fjärdedelar av kostnaderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En besparing i SEK-systemet genom minskade subventioner
utifrån förändringar i LLV-fördelningen kan ges olika inriktning. Vid en renl
mekanisk besparing är det uppenbart atl ell extra påslag pä mycket länga
krediter och krediter till kategorin fattigare länder ger slörst besparingseffekt.
Delta skall dock vägas mol alt denna lyp av krediter (lill större upphandlingar
av lurn-key karaktär) är av strategisk betydelse för svensk industriutveckling
pä sikl.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section666>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section667>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>308</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Valuta</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett motiv för det existerande påslaget för utlåning i
svenska kronor är att etl sädani påslag återspeglade skillnaderna i
marknadsmässiga ränlor för olika valutor. Sedan 1978 har snabba och stora
förändringar av ränteläget pä kapitalmarknaden inträffat. Detla speglas även i
SEK:s genomsnittliga uppläningsränla för olika valutor under olika halvår (se
tabell 5).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Tabell 5 SEK:s genomsnittliga upplåningsränta under olika
halvår {%).</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1978:11</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1978:1</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1979:11</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>1980:1</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:7.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:9.35pt'>
<td width=100 valign=top style='width:74.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Svenska
kronor</span></p>
</td>
<td width=66 valign=top style='width:49.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>10.7</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:51.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>10.2</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:51.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>10.4</span></p>
</td>
<td width=93 valign=top style='width:69.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>13.5</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=100 valign=top style='width:74.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>US
dollar</span></p>
</td>
<td width=66 valign=top style='width:49.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>lO.I</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:51.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>11.5</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:51.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>12.3</span></p>
</td>
<td width=93 valign=top style='width:69.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>13.5</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=100 valign=top style='width:74.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Franska
franc</span></p>
</td>
<td width=66 valign=top style='width:49.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><b><span style='font-family:
Verdana'>-</span></b></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:51.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>8.2</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:51.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>11.0</span></p>
</td>
<td width=93 valign=top style='width:69.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>13.6</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.5pt'>
<td width=100 valign=top style='width:74.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Engelska
pund</span></p>
</td>
<td width=66 valign=top style='width:49.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><b><span style='font-family:
Verdana'>-</span></b></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:51.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><b><span style='font-family:
Verdana'>-</span></b></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:51.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>13.2</span></p>
</td>
<td width=93 valign=top style='width:69.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>13.6</span></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som framgår av tabell 5 har den ränledifferens mellan
svenska kronor och US dollar som förelåg vid syslemel införande ändrats
krafligl. Nägon grund för atl framhålla kostnadsaspekter som skäl för elt extra
kronpäslag synes enligt utredningen knappast föreligga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kriterier för stöd</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Stöd enligt SEK-systemet bör, enligt ulredningen, även
fortsättningsvis ske i överensstämmelse med de internationella riktlinjer inom
OECD som Sverige anslutit sig lill. Den svenska huvudlinjen har hela liden
varil atl systemet skall ses som en retaliation pä utländsk subventionerad
konkurrens. Denna grundsyn bör kvarstå oförändrad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen konstaterar att grundregeln för att stöd till
exportkrediter skall kunna ulgå är alt del kan antagas atl konkurrerande
utländskt förelag med hjälp av statligt slöd erbjuder särskilt förmänliga
ränievillkor. Ulredningen föreslår följande förändringar i nuvarande regler
och praxis:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:15.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Regeln om
minsta kredilbelopp föreslås ersatt med en regel om lägsta konlraklsbelopp och
beloppsgränsen sättas till 500000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:15.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligl gällande
författning skall statsstödda exportkrediter kunna ulgå under förutsättning att
exportkreditgaranli kan lämnas av EKN. Den praxis som lillämpas inom
SEK-systemet följer i det närmaste helt de av EKN tillämpade bedömningsnormerna
för exportkreditgarantier. Detla bör gälla som huvudregel även
fortsättningsvis.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt utredningens mening kan det dock i vissa avseenden
vara motiverat med en något snävare syn då SEK-systemet är ett subventionssystem
medan EKN bygger på självfinansiering. Ulredningen anser sälunda alt större
krav bör ställas pä all svenska varor ingär i den stödberältigade exporten. 1
fråga om entreprenader och anläggningar (säsom större maskinkomplex) bör SEK
förhandla med exportörerna om utlandsandelen i varje enskilt fall. Som allmän
vägledning bör gälla alt värdet av den svenska exporten skall ulgöra minst 90%
av länet. SEK bör dock ges frihet att kräva slörre resp. medge lägre andel.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section668>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section669>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>309</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3. Nuvarande ränlor i SEK-systemet ligger 0,25% över
consensusrän-lorna, för svenska kronor 0,75% över. Regeringen kan medge lägre
ränlor. Ulredningen föreslår vissa ändringar i förhållande till nuvarande
praxis vad avser särskild malching. Ulredningen föreslår bl.a. alt en ökad
delegering av matchingmöjlighelerna görs lill SEK. Ulredningen belönar dock
slarkl alt räntenedsältelse bör prövas med yttersta restriklivilel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SEK:s upplåning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 fråga om SEK;s uppläningspolilik föreslär ulredningen endast
mindre förändringar. Ulredningen framhåller dock att del bör klarläggas all SEK
inle har skyldighet atl lillgodose alla önskemål om val av valula. Ulredningen
gör detla påpekande mol bakgrund av all SEK redan har slälll ut löften om
utlåning i tio olika valutor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kursriskerna bör reduceras så längl som möjligi genom all
upp- och utlåning sker i samma valuta under förutsätlning atl förhållandena på
uppläningsmarknaderna är sädana atl del övergripande kravet på billigast
möjliga upplåning kan tillgodoses.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Eftersom SEK:s efterfrågan pä svenska kronor överstiger
tillgängen på den svenska kapitalmarknaden föreslär ulredningen all efterfrågan
dämpas genom en höjning av SEK-ränlan för svenska kronor med en procentenhet.
Då detla kan förorsaka svårigheier för exportörerna på vissa marknader
föresläs atl regeringen fär möjlighet alt medge undantag från det extra
kronpäslagel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kostnadsbegränsande ålgärder</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligl sina direktiv skall utredningen granska olika
möjligheler till kostnadsbegränsande ätgärder. Utredningen diskuterar tre
nivåer av kostnadsbegränsande åtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1. Ulredningen föreslår atl SEK-ränlan för krediter pä
industriländer höjs med 1 procentenhet och löflesprovisionen med 0,5
procentenhet, från 0,1 till 0,6%. Dessa ränte- och avgiftshöjningar kan
beräknas ge en besparing om ca 2-4 milj. kr. år 1982 och ca 11-16 milj. kr. år
1985 (1980 ärs priser). Någon besparingseffekt uppstår knappast genom del extra
kronpäslagel eftersom utlåningen sannolikt förskjuls lill andra valutor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ulredningens förslag innebär all de nya ränlesatserna,
(elt extra kronpäslag med 1 procentenhet saml en höjning av räntan pä i-länder
med 1 procentenhet) därmed skulle blir följande:</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section670>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:35.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section671>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>310</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tabell 6 Utredningens förslag lill nya räntesatser i
SEK-syslemel</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:103.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid expori till land inom ländergrupp</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section672>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:26.65pt'>
<td width=78 colspan=2 valign=top style='width:58.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:26.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:24.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Relativt rika</span></p>
</td>
<td width=85 colspan=2 valign=top style='width:63.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:26.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:19.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Mellankategorin</span></p>
</td>
<td width=95 colspan=2 valign=top style='width:71.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:26.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:32.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Relativt fattiga</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:15.1pt'>
<td width=29 valign=top style='width:21.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Nu</span></p>
</td>
<td width=49 valign=top style='width:36.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Förslag</span></p>
</td>
<td width=40 valign=top style='width:30.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Nu</span></p>
</td>
<td width=45 valign=top style='width:33.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Förslag</span></p>
</td>
<td width=38 valign=top style='width:28.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Nu</span></p>
</td>
<td width=57 valign=top style='width:42.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Förslag</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:58.1pt'>
<td width=29 valign=top style='width:21.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:58.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>9,25 9.5</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>8.75 9</span></p>
</td>
<td width=49 valign=top style='width:36.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:58.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:8.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>11.25 11.5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:8.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>9.75 10</span></p>
</td>
<td width=40 valign=top style='width:30.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:58.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>8.75 9.25</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>8.25 8.75</span></p>
</td>
<td width=45 valign=top style='width:33.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:58.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>9.75 10.25</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>8.25 8.75</span></p>
</td>
<td width=38 valign=top style='width:28.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:58.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>8.25 8.5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>7.75 8</span></p>
</td>
<td width=57 valign=top style='width:42.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:58.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:20.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>9.25 9.5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:20.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>7.75 8</span></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kredit i svenska kronor</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>löptid 2-5 är</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:196.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>överstigande 5
år Kredit i utländsk valuta</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>löptid 2-5 år</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>överstigande 5
år</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anm: Baserat på de consensus-räntor som gäller den 10
december 1980.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2. Ulredningen anser vidare alt ylterligare
besparingsmöjligheter bör seri<br>
öst prövas. Dels kan etl generelll räntepäslag om 0.5% införas, dels kan<br>
en avgift om I % införas för krediter under upparbetningsliden (liden<br>
mellan kredilavlyft och lidpunkten då kredittiden börjar löpa).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dessa ränte- och avgiftshöjningar skulle ge en besparing
om ca 10 -14 milj. kr. är 1982 och ca 45 - 65 milj. kr. är 1985 (räknat i 1980
ärs penningvärde). Effekten av höjningarna fär fulll genomslag först omkring
år 1993.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3. Utredningen avvisar tanken pä en väsenllig
nedskräning av subventio<br>
nerna i SEK-systemet men anser att om ambitionen skulle vara alt<br>
halvera kostnaden för staten bör man välja all genomföra den genom en<br>
allmän höjning av räntorna. En sädan höjning skulle - med nuvarande<br>
consensus- och marknadsräntor - behöva bli ca 2.5 procentenheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:98.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Påvisandet av utländsk ränlekonkurrens Två typer av sädan
s. k. malching förekommer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Allmän malching. För att lämna
subventionerad SEK-kredit överhuvudtaget mäste del kunna antagas atl
statsstödda krediter frän annat konkurrentland förekommer beträffande export
av ifrågavarande slag. Praxis härvidlag är att man i normalfallet vid export
till slalshandels- och u-länder utgår ifrån att kredilkonkurrens föreligger om
exportören uppger konkurrens från land där exportfinansiering med
räntesubvention förekommer (i allmänhet ned till consensusnivå). Vid export
lill i-länder fär exportören närmare precisera uppgiften om sådan konkurrens
och pä basis härav prövar EKN om särskild undersökning av malchingsituationen
erfordras för lämnande av subventionerad SEK-kredit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Särskild matching. Vid särskild
matching kan SEK-Jcredit lämnas med ränta till consensusnivå (ulan de av SEK
annars tillämpade påslagen om 0,25% jämte 0,50% vid finansiering i svenska
kronor) eller därunder efter beslul av regeringen. Sädan finansiering har
medgivils i nägra fall: antingen</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section673>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section674>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>311</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>har den utländske exportören haft tillgäng till statsslödd
kredit lill ränta under consensus eller ocksä har den svenska regeringen ansett
synnerliga (inle specificerade) skäl föreligga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För påvisande av ulländsk kredilkonkurrens sker elt
samarbele mellan SEK och EKN. Della gäller säväl vid allmän malching på
i-länder som vid särskild malching.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den nuvarande ordningen rymmer enligt utredningen vissa
olägenheter. Framför allt kan det vara svärl för förelagen att veta vilka krav
på bevisföring som reses från SEK:s sida saml att överhuvudlagel påvisa
ulländsk kredilkonkurrens i enskilda fall. Detla gäller säväl vid allmän
malching pä i-länder som vid särskild malching. Bland annat inverkar sädana
faktorer som att utländska konkurrenter - i förvissningen om all erhålla slöd
för finansiering lill ränta på eller under consensusnivå - inle ansöker om stöd
förrän man befinner sig i slutförhandlingar med kunden. EKN får därför vid
förfrågan lill garanliinslitul i konkurrentlandet besked om att statsstödda
krediter inte begärts för den akluella affären. I dylika fall kan del sedan
hända att då det gäller räntor under consensusnivån all garanliinsti-tulet i
del konkurrerande landet ger "förhandsnolifikation" till andra
OECD-länder om all exportkreditsubventioner avses alt lämnas men pä etl sä sent
sladium all malching i praktiken är omöjliggjord.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad beträffar den allmänna malchlngen (ned lill räntenivån
för SEK;s normala subventionering) anser ulredningen all nuvarande regler och
praxis bör gälla forlsätlningsvis. Vid malching pä i-länder innebär detla att
SEK har rätt all efter samråd med EKN medge finansiering inom SEK-systemets ram
även i fall där bevisföring inte föreligger i del enskilda fallet med där
exportören gör sannolikt att konkurrens föreligger frän förelag i land som
enligt tillgängliga uppgifter tillämpar räntesubventionering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För särskild matching bör enligl utredningens mening gälla
atl denna tillämpas med yttersta restriktivitet. SEK skall efter samråd med EKN
kunna medge särskild matching ned lill consensusräntenivån om ulländsk
konkurrent med hjälp av statsstödda krediter erbjuder räntevillkor under denna
nivå. Vid särskild matching under consensus-räntenivån bör beslul fallas av
regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vid båda
typerna av särskild matching (ned till resp. under consensus-räntenivån)
föreslår utredningen all SEK;s normala räntepäslag alltid beaktas. Detta är
konsistent med det slällningstagande som regering och riksdag gjorde när
nuvarande system infördes och dä Sverige valde atl genom påslagen ligga nägot
över consensus-ränleniväerna. Anledningen härtill var såväl statsfinansiella
skäl som en önskan atl inte medverka i en upptrappning av kreditkonkurrensen.
Utredningen finner del senare motivet särskilt vägande vid fall av matching.
Vid valulafinansiering bör sålunda SEK-ränlan alltid ligga 0,25%, vid
kronfinansiering 0,75%, över den utländske konkurrentens refinansieringsränta.
Om en generell höjning av SEK-ränlorna genomförs bör denna pä motsvarande sätl
slå igenom.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section675>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section676>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>312</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen har föreslagil att kronpäslagel skall höjas
frän 0,5 lill 1,5%. Regeringen föreslås få möjlighel all medge undanlag från
della exlra kronpäslag om 1 %. Sådanl undanlag kan avse krediter till visst
land för viss tid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riktlinjer för avdrag/bidragsystemet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid sidan av SEK-sysiemel finns del s. k.
avdrag/bidragsyslemel. Systemet är sä utformat alt leverantören under vissa
förutsättningar kan göra ell exlra avdrag i sin deklaration för ränteskillnaden
mellan refinansieringsräntan och exportkreditränlan. I de fall avdraget inte
kan utnyttjas på grund av otillräcklig vinst i företagel kan elt skatlefrill
bidrag utgå. Del extra avdraget fär inte överstiga 4% av det vid
beskattningsårets ingång utestående kreditbeloppel. Bidraget uppgår till
hälften av avdraget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avdrag/bidragsyslemel, har under perioden 1 juli 1978-30
juni 1980 utnyttjats av 21 förelag med ett kredilbelopp om 983 milj. kr. Fem
företag svarar för 80% av beviljat belopp. Användningen har successivt minskat
under perioden och är numera myckel liten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ulredningen har funnil skäl säväl för som emol ell
bibehållande av avdrag/bidragsyslemel.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Argumenten
för ett bibehållande kan sägas ha sin tyngdpunkt i atl banker och exportförelag
har elt alternativ till SEK-systemet som ger direktkontakt med utlandel i
finansieringsfrågor. Ell annal av exportörer framfört argument är att
avdrag/bidragsyslemel i vissa marknadslägen ger en större subvention än
SEK-systemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den viktigaste invändningen mol avdrag/bidragsyslemel är
all del jämfört med SEK-systemet är komplicerat för företagen och all vissa
företag p.g.a. credit-of-tax-regler utestängs frän användningen av såväl avdrag
som bidrag. För slalens del är de bristande styrningsmöjlighelerna påtagliga
vilket kan länkas leda till högre kostnader än för SEK-systemet. Vidare är
förekomsten av två syslem, varav del ena är komplicerat, inle i samklang med de
allmänna strävandena atl förenkla och rationalisera den näringspolitiska
stödpoliliken ifråga om regler och institutioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dä ulredningen funnil alt svagheterna i
avdrag/bidragsyslemet inte kan undanröjas pä ell tillfredsställande sätl och då
exportörerna har tillgång till elt mycket väl fungerande SEK-syslem föreslår
ulredningen atl avdrag/ bidragsystemel inte förlängs vid försöksperiodens
utgång.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riktlinjer för hemmamatching</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den 1 juli 1978 infördes elt syslem för statsunderstödd
kreditgivning vid försäljning inom landet, s.k. hemmamalching.
Hemmamatchingsyslemel, är avsett alt utjämna skillnader i konkurrensvillkor är
utländska förelag till följd av subventionerade exportkrediter snedvrider
konkurrensen pä den svenska marknaden.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section677>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section678>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>313</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Systemet med hemmamalching innebär att regeringen efter
beslut i varje enskilt fall kan lämna stöd till svenska tillverkare av kapitalvaror
vid försäljning på hemmamarknaden. Beredande och kredilgivande organ är
Sveriges Investeringsbank AB.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Stödet ges i form av räntebidrag till krediter när
utländska krediter på speciellt förmånliga villkor erbjuds svenska köpare.
Systemet gäller för en försöksperiod fram lill halvårsskiftet 1981.
Målsättningen vid införandel av hemmamatchingsyslemel angavs vara all genom
utjämning av konkurrensvillkoren på kredilområdel främja sysselsättningen och
en gynnsam utveckling av handelsbalansen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utgångspunkten för nuvarande syslem för hemmamatching är
de villkor som gäller för den statsstödda exportkredilgivningen. Därutöver
gäller all offert från utländsk konkurrent skall vara lämnad i svenska kronor,
alt produkten som stödel avser skall ha hög leknisk nivä, atl offerten skall
vara på minst 5 milj. kr. eller motsvara minst 25% av det sökande förelagets
årsomsättning. Vidare krävs dokumentation som styrker alt ulländsk konkurrent
erbjuder särskilt förmånliga kreditvillkor. Slöd ges inle när del är uppenbart
alt kreditvillkoren inte är väsentliga. Räntan subventioneras med högst 2%.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under år 1979 bifölls 18 ansökningar med elt kredilbelopp
om 326 milj. kr. Under år 1980 har l. o. m. den 10 november bifallits 24
ansökningar om 825 milj. kr. Ansökningarna har i allt väsentligl koncentrerats
till atl möta konkurrens från Finland vid leveranser av kapitalvaror till den
svenska pappers-och cellulosaindustrin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen finner ett hemmamalchingsystem vara motiverat
på samma grunder som subventionerade exportkrediter. Internationella överenskommelser
gör dock atl elt hemmamatchingsyslem bör tillämpas med största reslriklivitel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ulredningen vill därför som en första försvarslinje mol
den utländska kreditkonkurrensen se internationella uppgörelser. Utredningen
föreslär att frägan tas upp i Nordiska minjslerrådel i syfte alt nä fram lill
en uppgörelse mellan de nordiska länderna. En sädan skulle kunna anknyta till
den som redan träffals mellan EG-länderna. Även bilaterala uppgörelser kan
vara av värde. 1 avvaktan på sädana överenskommelser behövs enligt utredningens
mening etl system för slöd direkl lill svenska tillverkare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ulredningen föreslår följande ändringar i nuvarande
hemmamalchingsystem:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Räntan knyts
lill OECD-uppgörelsen och sätts lill consensusränlan-l-3 procentenheter.
Räntorna i hemmamatchingsyslemel bör dock aldrig understiga motsvarande
SEK-räntor. Ulredningens förslag innebär i dagsläget (1980-12-10) en subvention
om 2,75 procentenheter (krediter pä 2-5 år) resp. 3 procenlenheler (krediler
överstigande 5 år).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kravet på hög
leknisk nivä slopas.</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section679>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section680>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>314</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Offerten skall
vara av väsentlig belydelse för företagel. Beloppsgränsen för lägsta
offerlbelopp föresläs bli 500000 kr. och minst 10% av del sökande företagets
årsomsättning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För offerter över
50 milj. kr. bör ingen procentregel gälla, endasi kravet att offerten skall
vara av väsentlig betydelse för företaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beslutanderätten
föreslås överförd till Sveriges Invesleringsbank för alla ärenden upp lill 50
milj. kr. Övriga ärenden besluias av regeringen. Utredningen anser det
angeläget alt ränteslödet vid hemmamalching</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>används reslriklivl. I syfte atl förhindra en
slentrianmässig och beslående subventionering föreslås att stödel begränsas
lill en period om 6 alt. 12 månader. Därigenom framtvingas en återkommande
prövning av behovel av fortsatt stöd. Regeringen kan ocksä beslula alt slödel
skall begränsas lill atl omfalta vissa typer av kapitalvaror och/eller vissa
länder/ländergrup-per.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Del kan
enligl utredningen dock uppslå silualioner dä regeringen skulle behöva ett
retalialionsinstrument som är effektivare än del som utredningen föreslagit.
Elt exportland kan exempelvis systematiskt störa den svenska marknaden med
långtgående subventioner mol vilka del svenska hemmamatchingsyslemel är
ineffeklivi. Det kan inle uteslutas all mer resoluta motåtgärder skulle kunna
framtvinga förhandlingsuppgörelser med exportlandets regering eller till alt
subventionen på annal sätl stoppas eller minskas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ulredningen anser atl för sådana fall bör regeringen ha möjlighet
alt ingripa med stöd till svenska leverantörer utan den begränsning av räntesubventionens
storlek som ulredningen föreslagit. Beslut om slöd i sädana fall bör alltid
fattas av regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ramkrediter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Många länder har ingått ramavlal om finansiering av
krediler för expori lill vissa länder, främsl u-länder och statshandelsländer.
Sverige har f.n. avtal om slatstödda ramkrediter med Kina (sedan 1980-01-01)
och Algeriet (sedan 1980-07-01). Erfarenheterna av dessa avtal är begränsade.
Förelagen har i ulredningens enkät uttryckt önskemål om ramkrediler med 23
länder men önskemålen är ytleriigl splittrade. Endast för Östeuropa uttrycks
ett mera allmänt intresse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bland fördelarna med slatssiödda ramkrediler framhålls atl
ramavtalen förenklar handläggningsprocedurerna, atl avtalen innebär en politisk
markering som uppfattas positivt hos motparten och alt svenska exportörer kan
komma i ett gynnsamt läge genom alt finansieringen av ett projekt kan sägas
vara ordnad i förväg. Bland nackdelarna nämns att ramarna binder ett
kreditutrymme som kanske inle kommer alt utnyttjas, att ramavtalen kan tolkas
som en politisk markering även i de fall då det svenska intresset begränsas
lill det kommersiella, alt andra länder kan kräva liknande ärran-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section681>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section682>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>315</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>gemang
om ramvillkoren är särskill gynnsamma och alt villkoren kan vara svåra att
omförhandla när behov av räntehöjningar etc. föreligger.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Vid en vägning av för- och
nackdelar finner ulredningen all en allmän försiktighet med nya ramkrediter är
motiverad. Inom ramen för en sädan restriktiv politik kan dock ramkrediler vara
motiverade i vissa fall. Utredningen pekar pä tvä sädana silualioner. Dels kan
projeklramar vara värda atl prövas. Sverige saknar erfarenhet av sädana
projeklramar. Dels kan mindre ramar komma till användning i de fall då
utrikespolitiska skäl, alltså inte kommersiella, gör del nödvändigt atl ingå
ramavtal.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Utredningen anser alt för
nya ramkrediler bör som huvudlinje gälla all villkoren är desamma som i
SEK-systemet. Förändras villkoren i SEK-systemet bör också villkoren i ramarna
ändras vid en ev. förlängning av löptiden. Beslut om ramar lill räntesatser som
är lägre än gällande SEK-ränta bör liksom hittills fallas av regeringen som
bemyndigar SEK alt teckna avlal med ulländsk part.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Svenska exportörer har
framhållit atl del är särskill angelägel all använda ramkrediter på Östeuropa.
I många fall har dock förutsatts att villkoren skall vara bättre än vad SEK
erbjuder. Ulredningen pekar härvid pä atl även inom Östeuropa förekommer slora
skillnader i fråga om kreditkonkurrens. 1 de fall konkurrenslägel är sädant
all gynnsammare villkor måste ges, åtminstone för delar av exporten, bör i
slällel för allmäna ramar särskild matching för de enskilda exportaffärerna
vara all föredra.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section683>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:67.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section684>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>316</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
13</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanställning av remissyttranden över 1980 års
exportkreditutrednings betänkande Subventionerade exportkrediter — en
utvärdering av nuvarande system (Ds I 1980:24)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1980
ärs exportkreditulredning har avlämnat betänkandet (Ds I 1980:24)
Subventionerade exportkrediter - en utvärdering av nuvarande syslem. 1
betänkandet analyseras effekterna pä svensk industri och pä den svenska
kapitalvaruexporlen av krediter i samband med expori av kapitalvaror. I
betänkandet föreslås att det syslem för statsstödda exportkrediter som infördes
är 1978 för en treårig försöksperiod med vissa ändringar ulnylljas även i
fortsättningen. Ulredningen föreslär alt det syslem för statsstöd lill
exportkrediter via extra avdrag i beskattningen, del s. k. avdrag/bidragsyslemel
avskaffas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Efter
remiss har yttranden över betänkandet avgelts av slyrelsen för inlernationell
utveckling (SIDA), bankinspektionen, konjunkturinstitutet, riksrevisionsverkei
(RRV), riksskatteverket (RSV), kommerskollegium (KK), exportkreditnämnden
(EKN), arbetsmarknadsstyrelsen (AMS), slalens industriverk (SIND), statistiska
centralbyrån (SCB), fullmäktige i Riksbanken, Sveriges Exportråd, Svenska
Handelskammarförbundet, Statsföretag AB, Ulvecklingsfonden i Stockholms län,
Sveriges Industriförbund med instämmande av Svenska Arbetsgivareföreningen och
Svenska Kons"reningen, Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Landsorganisationen
i Sverige (LO), Svenska Melallinduslriarbelareförbundel, Sveriges
Redareförening, Sveriges Invesleringsbank AB, Svenska Bankföreningen med
instämmande av Sveriges Föreningsbankers Förbund, Svenska Sparbanksföreningen
och PK-banken, AB Svensk Exporlkredil (SEK), Svenska
Byggnadsentreprenörföreningen (SBEF), Svenska Varvs-induslriföreningen. Svensk
Industriförening, nationalekonomiska institutionen vid Stockholms universitet.
Vidare har en särskild skrivelse kommit frän Götaverken Ångleknik AB, AB
Karlslads Mekaniska Werkslad, Mo-DoMekan AB, AB Svenska Fläklfabriken och Sunds
Defibrator AB. 1 föreliggande bilaga lämnas en sammanfattning av remissvaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>1
Allmänna synpunkter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
remissinstanser som har yllral sig om kapilalvaruexportens belydelse och
finansieringsfrågornas vikt i det sammanhanget understryker all Sverige bör
salsa pä denna del av induslrin där den svenska ekonomin kan länkas ha
långsiktiga fördelar. Riksrevisimisverkei (RRV), konjunklurinslitulel (Kl) och
Industriverket (SIND) pekar på de spjutspelseffekter vid arbele pä nya
marknader som etl slöd till kapitalvaruexporlen kan innebä-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section685>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section686>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>317</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ra. Exportrådet. Industriförbundet, och
bankorganisationerna (Svenska Bankföreningen, Svenska Sparbanksföreningen och
Sveriges föreningsbankers förbund) understryker kapitalvaruindustrins slora
betydelse för den framtida industriella utvecklingen i Sverige.
Bankorganisationerna efterlyser dock en mera ingående samhällsekonomisk analys
av konsekvenserna av finansieringsstödet. Industrijörbundet, Exportrådet och
SEK understryker alt del visseriigen är slora förelag som i hög ulslräckning är
engagerade i de projekt som finansieras via de slatssiödda krediterna men
underleverantörerna är många och de här akluella affärerna har slor betydelse
för dem. Kommerskollegium (KK) och Landsorganisationen (LO) samt
Metallindustriarbetareförbundet oroar sig dock för de minskade
net-toexportinnehället i de här akluella affärerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sä gott som samtliga remissinstanser instämmer i
ulredningens principiella resonemang om värdet av subventionerade
exportkrediter och framhåller att en långsiktig strävan bör vara all avskaffa
denna form av snedvridning av den internationella konkurrensen. Effekterna på
exporten anses genomgående vara väl belysta. Flertalet remissinsianser
inslämmer i utredningens slutsats atl Sverige även i fortsättningen bör ha etl
syslem för statsstödda exportkrediter framförallt för att skydda en
betydelsefull del av svensk industri från subventionerad ulländsk konkurrens.
Exportrådet, Industriförbundet och bankorganisalionerna understryker dock att
samtidigt som utredningen pekar på finansieringens slora betydelse så vill
ulredningen genom en rad förslag försämra villkoren i sädan utsträckning atl
en stor del av fördelarna med det nuvarande statsstödet bortfaller.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Allmänl
konstaterar Exportrådet att slaten i övrigt stöder export av kompletta
anläggningar m. m. bl. a. genom nämnden för svensk projeklexport, särskilda
S/U-garanlier osv. Rådet menar all det dä vore ologiskl alt införa försämrade
villkor för exportkredilgivningen. SBEF och Statsföretag AB anför liknande
synpunkler. SBEF redovisar i sill remissyttrande nägra viktiga drag i
byggindustrins utveckling på senare år. Föreningen framhåller att antalet
anställa minskat med omkring 50000 personer under 1970-lalet. Nedgången pä
svenska byggmarknaden har lill en del kompenserats genom en offensiv och
målmedveten salsning på verksamhet i utlandet. Mellan år 1969 och är 1979 har
utlandsproduklionen ungefär älladubblals. Produktionsvärdet uppgick 1979 till
ungefär 4 miljarder kr. I stor utsträckning har denna lyp av export skelt i
samarbele med annan svensk exportindustri. Byggföretagens export är i hög grad
inriktad pä statshandelsländerna och pä vissa OPEC-länder. En styrning över
lill projekt i u-länder har dock kunnal märkas. Föreningen delar ulredningens
uppfattning att u-landsmarknaderna pä sikt kommer all få en ökad belydelse för
svensk expori. SBEF framhåller ocksä alt ullandsbyggandet motsvarar det krav
pä expori som ulredningen finner angelägel för svenskl vidkommande att salsa
pä och man konstaterar att byggexporten innehåller en stor tjänstedel samt
medför export av tekniskt "know-how" av stor belydelse. Beställare
efterfrågar ocksä i ökande utsträckning förelagslednings-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section687>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section688>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>318</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ijänsler i form av skötsel, drift och ulbildning efter
färdigställande av bygget. Föreningen konslalerar all malerialandelen i
entreprenadverksamheten uppgår till cirka 40%. Till en mycket stor del svarar
svenska bygg-varuleverantörer för leveranser till ullandsbyggandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vidare understryker SBEF atl utlandsbyggandet har
spjutspetseffekter dvs. atl svenska förelag ges möjlighel lill atl introducera
sina produkter pä nya marknader. Byggexporten har dessutom i vissa fall ulgjorl
den förslå och inledande formen för samarbele och som följts av försatt
kapilalvaruexport från Sverige. Ytterligare etl motiv för ett syslem med
slatstödda exportkrediter är enligl föreningen atl mänga köpare redan när man
undersöker vilka säljare som överhuvudlaget är akluella bedömer köparna utifrån
vilka möjligheter de har atl ordna finansiering lill villkor som överensstämmer
med de som gäller i consensusöverenskommelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sveriges Redareförening anför all man redan tidigare
påpekat värdet i atl fä finansiera exporten av andrahandstonnage med
subventionerade exportkrediter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 Effekten på export och statsnnanser av systemet med
statstödda exportkrediter och ställningstagande till om Sverige även i fortsättningen
skall ha statsstödda exportkrediter.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Näringslivets organisationer och bankorganisalionerna
framhåller del som nödvändigl att även i fortsättningen ha subventionerade
exportkrediter i Sverige. Flertalet vill dock ha en generösare behandling än
för närvarande. Bl.a. framhåller man all utredningens analys av kapitalvaruindustrins
betydelse pekar en så stor belydelse för den svenska industriella utvecklingen
att de förslag lill inskränkningar som ulredningen presenterar inte stämmer med
ulredningens syn på kapitalvaruindustrins roll. Fullmäktige i riksbanken
framhåller dock all man som ell allernaliv lill exportkreditstödel hade kunnal
pröva vilka effekter ell liknande slöd pä t. ex. FoU-omrädet skulle ha
inneburit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>LO inslämmer i utredningens slutsats all ell system för
statsslödd exportkreditgivning bör finnas men alt det bör vara av temporär
karaktär och trappas ner sä snart som möjligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller beräkningen av de slatsfinansiella
kostnaderna anser KK att utredningens bedömningar slutar på en för låg
slatsfinansiell kostnad. SIND framhåller all om ett syslem med statsstödda
exportkrediter anses ha samhällsekonomiska fördelar är de slatsfinansiella
kostnaderna endasi en leknisk fråga. Banktnganisalionerna och Exportrådet anser
alt ulredningens bedömning av de slatsfinansiella kostnaderna slutar i alltför
höga belopp med hänsyn laget till sannolikheten för nedjusteringar i den
internationella räntenivån och höjningar av consensusränlorna. Även om
fiertalet remissinstanser anser att subventioner av delta slag i princip bör
avskaffas</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section689>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section690>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>319</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>är
man dock eniga om atl statsstödda krediter även i fortsättningen åtminstone
temporärt bör finnas.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Bankinspektionen anser atl
subventionssystemet bör förlängas. Kl anser att en förlängning kan motiveras om
kostnaderna för syslemel är lägre än de omställningskostnader som skulle
uppkomma vid avveckling. Enligl institutet förstärks motivet av all de
produkter som berörs av subvenlio-nerna är synnerligen betydelsefulla i den
svenska exporten. Endasi SIND och fullmäktige i riksbanken företräder en annan
linje bl. a. att del varil av inlresse atl pröva alternativ t.ex slöd till FoU.
Flertalet remissinstanser anser att SEK-systemet bör fortsätla med i princip
samma uppläggning som hittills. KK och SIND påpekar atl elt svenskl dellagande
i ell subventioneringskrig drabbar svensk ekonomi härdare än mänga andra länder
p.g.a. Sveriges stora utrikeshandelsberoende pä kapilalvaru-omrädet.
Industriförbundet, EKN m. ft. konslalerar alt SEK-systemet fungerat bra.
Bankorganisationerna framhåller alt samtidigt som ulredningen överskattat de
statsfinansiella kostnaderna har inte hela kostnadsbilden analyserats och
ulredningen har utelämnat hanteringskostnader, risk-täckning etc. Bankerna har
föreslagit alt etl alternativt system skapas där kreditgivning och beslut läggs
pä bankerna.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Bankorganisalionerna
finner del särskill allvarligt atl ulredningen till följd av den alltför korta
tid som slätt till förfogande ofullständigt eller inle alls beaktat så viktiga
frägor som möjlighelerna att sprida den växande upplåningen i utlandel på fiera
länder, systemets samlade effektivitet, tänkbara förbättringar i nuvarande ordning
och val av kompletterande finansieringsalternativ. Organisationerna anser atl
eftersom utredningen förutser en fortsatt härd inlenationell kreditkonkurrens
och pä sikl minskal statligt interventionsinslag, blir behovel av effektivitet
och anpassningsförmåga inför framliden mycket stora. Mot den bakgrunden
skissar bankorganisalionerna ell allernalivl syslem med i huvudsak följande
uppläggning:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bankerna fär rätt atl handha finansieringen i elt
anlal valutor för vilka del finns korta och långa internationella marknader</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Bankerna kan ge bindande utfästelse om
kredit, riksgäldskonloret föreslås fungera som "lender of last
resort"</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>EKN bedömer om krediterna är stödberältigade</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bankerna refinansierar krediterna i utländsk valula</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Bankerna får månadsvis ersättning pä
basis av 6 månaders korla inter-bankräntor och inte pä grundval den faktiska
uppläningskostnaden.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>TCO framhåller atl SEK:s
organisation bör ändras med tanke på hur exportkredilsystemet har utvecklats.
Del är enligt TCO olämpligt all affärsbankerna har slorl infiytande i SEK och
samtidigt har nära affärsmässiga relationer till dem. Även omfattningen av
systemet gör det motiverat att del handläggs av en statlig organisation. TCO
anser att det bör övervägas att göra SEK till elt helstatligt bolag eller all
samordna SEK;s verksamhet med EKN:s.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section691>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section692>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>320</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samtliga remissinstanser anser atl avdrags/bidragssystemet
mycket väl kan avskaffas. Exportrådet och Indiislrijörbundei anser dock att etl
alternativt system kan erfordras. Bankinspektionen anser all man bör fortsätta
undersökningen av möjligheterna all åstadkomma etl alternativ till SEK-systemet
som baseras på medverkan från bankerna. Fullmäktige i riksgäldskonloret anser
det önskvärt atl den privala sektorn särskill bankerna alltjämt kommer alt
spela en framträdande roll för alt sprida upplåningen på fiera händer. SEK
anses kunna ta en del av statens utrymme i anspråk. Exportrådet anser atl om
etl alternativt syslem inle kan införas för närvarande bör
avdrags/bidragssystemet bibehålls med den ändringen all den ränlemellanskillnad
som täcks bör höjas lill 6 procenlenheler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 Riktlinjer för SEK-systemet, m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ulredningens bedömning alt det svenska
exporlkredilsyslemel är förmånligare än några andra länders syslem samtidigt
som de är mindre förmånligt än andra länders får instämmande av bl. a.
fullmäktige i riksbanken. Industrins organisationer. Exportrådet och bankerna
hävdar alt det svenska systemet är oförmänligare än andra länders eftersom
consensusnivåerna inle upprätthålls. Bl. a. hävdas alt de för Sverige
viktigaste konkurrentländerna Finland. Japan, Storbritannien, Västtyskland och
Österrike erbjuder bättre villkor. SIND och RRV konstaterar dock att Sverige
ingalunda i alla lägen måste följa alla andra länder.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>När det
gäller subventionsgraden i allmänhet konstaterar bankinspektionen att den kan
vara oförändrad i väntan på ev. förändringar i consensusöverenskommelsen. KK
förordar all den svenska exporlkredilränlan ej binds till consensus. Kollegiet
diskuterar olika alternativa meloder för kostnadsbesparingar bl.a.
begränsningar i subventionsnivån, lägre subvention vid handel med relativt
rika länder eller vid slörre affärer. Samtidigt yrkar kollegiet på atl
betydligt större möjligheler atl kontrollera del statliga kostnaderna införs.
EKN vill ha en generalklausul som säger att SEK vid prövningen av ansökningar
om stalsstödd kredit bör ha möjlighet att avslå ansökan där de formella kraven
för den önskade krediten visserligen är uppfyllda men där behovet av
subventionerad finansiering av exportaffärer inte kan anses särskilt påkallad
för alt affären skall kunna framgångsrikt genomföras eller där del av andra
skäl inte kan anses påkallat att medge sådan finansiering. Fullmäktige i
riksbanken framhåller all subvenlionsgraden måsle minska.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kl, industrins organisationer, bankerna. Svenska
Varvsindustriföreningen och SEK anser atl subventionen bör vara större än för
närvarande och närmare ansluta till konkurrentländernas villkor.
Riksbanksdirektören Erik Karlsson har i etl särskilt yttrande till SEK:s
remissvar tagit avstånd från bolagets oförbehållsamma och okritiska attityd
lill värdet av subven-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section693>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section694>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>321</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>tioner i detta sammanhang. Nägra av de remissinstanser som
talar för minskade subventioner bl.a. LO och Melallindustriarbelareförbundel anser
alt en minskning av subventionsinslaget bör komma till stånd genom att ett mer
selektivt system utformas framförallt genom begränsning av importinnehållet i
de varor som finansieras. RRV talar för en begränsning genom prioritering av
t.ex. vissa geografiska marknader. KK anför alt exportkredilgivningen i
enlighet med förslaget bör begränsas till kapitalvaror och inte avse andra
varor än kapitalvaror som får en längre kreditlid än pä två år p.g.a. att EKN
matchar andra länders kreditvillkor. Bankinspektionen delar utredningens
uppfattning att målet bör vara alt avskaffa stödinsatserna vid handel mellan
industriländerna. RRV anser all del med hänsyn lill sysiemels slora
statsfinansiella kostnader mäste beslutas om en fortsatt kvalificerad löpande
uppföljning och utvärdering. Fullmäktige i riksbanken anser atl kostnaderna för
systemet bör tas upp i varje ärs budgelbehandling dä även förändringar bör
prövas. KK anser all subventionerad ränta skall utgå först efter leverans
resp. slulmonlage.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens förslag om en höjning av minimibeloppet lill
elt konlraktsbelopp på 500000 kr. har inle väckt nägon anklang hos
remissinslanserna. Flertalet av remissinstanserna som har yttrat sig över
förslagel däribland SIND, Exportrådet, Svenska handelskammareförbundet,
utvecklingsfonden i Stockholms län. Industriförbundet, bankorganisalionerna
och SEK har förordat atl antingen del nuvarande lägsta kreditbeloppel på 300000
kr. bibehålls eller att del sänks ytterligare. Remissinslanserna godlar dock
all man i fortsättningen knyter minimigränsen lill konlraktsbeloppet och inte
som f. n. till kreditbeloppel. KK delar ulredningens uppfattning all minimibeloppet
bör höjas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens förslag all utländska varor skall finansieras
med största restriklivilel har behandlats av fiera remissinstanser. EKN. KK och
juli-mäktige i riksbanken anser del nödvändigt att komma fram till stramare
regler. LO samt Meiallinduslriarbeiareförbundei framhåller della som en viklig
fräga. Melallinduslriarbetareförbundet anser all subvenlionsgraden bör knytas
till innehållet av svenskt förädlingsvärde i de exporterade produkterna. Även
uiveckling.sjönden i Stockholms län anser all andelen utländska varor bör
minimeras samtidigt som man pekar pä problemen all inom landel fä tag i
erforderliga komponenter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statistiska centralbyrån (SCB) pekar på svärighelerna alt
få uppgifter om andelen utländska varor.</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Industriförbundet
och Exportrådet vill ha en generös praxis och anser all konkurrensförhällandena
bör vara utslagsgivande. Exportrådet förordar en friare praxis än den SEK
tillämpar och anser atl SEK bör ansluta sig till EKN:s 30-procentregel. Den
innebär alt EKN alltid lämnar garanti för utländska varor intill 30% av
respektive affär i alla fall då EKN har avlal på reciprocitetsbasis med det
land som levererar de utländska varorna. Vidare framhåller Exportrådet alt SEK
bör lillämpa EKN:s praxis när </span></i><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>21 Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 130</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section695>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section696>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>322</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>det gäller utländska komponenter som ingår i svenska
varor. Man motiverar ställningstagandet framför allt med att det är viktigt i
samband med leveranser av kompletta anläggningar. Även Industrijörbundet anser
all SEK skall tillämpa EKN;s nämnda 30-procenlregel och därmed ha en mera
liberal praxis än f. n. En större restriklivilel skulle allvarligt försvåra den
framtida exporten av kompletta anläggningar. Förbundet påpekar att Sverige är
ett litet land med en begränsad industriproduktion och därtbr tillverkas ofta
inle alla varor som skall ingå i etl större projekt inom landel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förbundet framhåller atl det är absolut nödvändigt för de
svenska företagen att fä utnyttja utländska underleverantörer och för all
därigenom kunna lillgodose köparens önskemål om en komplett anläggning. Konkurrerande
företag är ofta frän slörre industriländer t.ex. Västtyskland, Frankrike eller
Japan där industrin har etl betydligt bredare produktsortiment än i Sverige
och de behöver därför endasi i begränsad ulslräckning vända sig lill ulländska
underleverantörer. I praktiken torde problemet med omfattande ulländska
underleveranser kunna lösas genom all man arbetar med samordnade garantier och
finansiering vid affärer med betydande utländskt innehåll. Del har dock enligl
förbundel visat sig svårt all genomföra, särskill vid köparkrediler som är den
vanligaste finansieringsformen vid större projekt, eftersom det inte finns
avlal mellan EKN och andra garanliinslitul om samordnade garantier vid
köparkrediler. Del är ocksä enligt förbundel ofta tidsödande och komplicerat
all förhandla fram samordnade garantier i dess fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bankorganisationerna finner nuvarande praxis hos SEK och
EKN rimlig-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De skärpningar i villkoren för de svenska statsstödda
exportkrediterna som utredningen har föreslagit har genomgående tillbakavisats
av näringslivels organisationer. Bland dessa märks Exportrådet,
Industriförbundet, Svenska handelskammarförbundet, bankorganisationerna, SEK
och SBEF. Vidare tillbakavisar metallindustriarbetareförbundet den särskilda
höjningen pä svenska kronor och det allmänna påslaget på 0,5 procentenhet men
anser att räntevillkoren på industriländerna bör kunna höjas med 1
procentenhet. SEK och bankorganisationerna anser atl de särskilda tilläggen
inle kan accepteras men att löftesprovisionen bör kunna höjas lill 0,25% vilket
skulle innebära en bättre anpassning till gällande marknadsvillkor. Även
fullmäktige i riksgäldskonloret anser att löflesprovisionen kan höjas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nalionalekonomiska inslilulionen vid Stockholms
universitet anser utredningens förslag är elt steg i rätt riktning.
Fullmäktige i riksbanken anser att subvenlionsnivän mäste begränsas och
föreslår bl. a. all man prövar en maximal subenlion på 5 procentenheter. Vidare
pekar riksbanken pä alt systemet främjar en från risksynpunkl mer ömtålig
geografisk fördelning av exportkredilgivningen. Även SIND och KK företräder en
restriktiv syn vad gäller subventionsinslagel i exportkrediterna.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section697>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section698>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>323</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller anpassningen lill andra länders
kreditvillkor för enskilda affärer s.k. malching framhåller bankinspektionen.
SEK och näringslivets och bankernas organisationer att sädana möjligheler mäste
finnas. KK varnar för all konsekvenserna all Sverige därigenom kommer alt ligga
i täten för subventionsulvecklingen. Näringslivsorganisalionerna talar för en
mera liberal praxis än för närvarande.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nägra
remissinstanser har yttrat sig om frågan om ramkrediter där utredningen har
föreslagit alt sädana kan utnyttjas antingen som projektramar eller
undanlagsvis av utrikespolitiska skäl. EKN anvisar ylleriigare etl
användningsområde nämligen vid handel med länder där EKN:s möjlighel lill
risktäckning är begränsad kan man genom en ramkredit överiåta pä köparlandet
att prioritera inom en begränsad ram. Exportrådet anser atl ulredningens
förslag är alltför restriktivt och anser all ramkrediler bör kunna användas i
de fall de innebär möjligheler till ökad expori. Det gäller enligl Exportrådet
statshandelsländer och sådana u-länder där handeln sker i statlig regi eller
där slalen eljest har ett betydande infiytande över utrikeshandeln. Indusiriförbundei
talar ocksä för en mera utbredd användning av ramkrediler och framhåller att
de ofta kan ha en exportfrämjande effekt. Bankerna ullalar viss tveksamhet och
förordar ratnar upprättade av bankerna. Bankerna framhåller atl projeklramar
redan förekommer och de etableras som regel av bankerna själva. LO och
Metallindustriarhctareför-bundet anser atl ramkrediter bör utnyttjas i
kontakten med länder där Sverige av andra skäl har ell inlresse av ulvidgat
samarbete. KK påpekar alt mänga länder sätter värde på etl direkl statligt
engagemang i handeln.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För alt
uppnå en naturlig samordning mellan SEK och EKN:s krav i frågan om
betalningsvillkor saml när utländsk konkurrens skall styrkas m.m. anser EKN atl
det bör prövas att det skall vara obligatoriskt med exportkreditgaranti för att
statsstödd kreditfinansiering skall kunna medges. Detta skulle innebära ök,?de
kostnader för vissa exportaffärer lill följd av ökade garanlikostnader men
samtidigt lillgodose SEK:s önskemål om säkerheter för krediter. Vidare skulle
enligt EKN etl sådanl allmänt krav sannolikt medföra en betydligt ökad
riskspridning för EKN:s garantigivning och därigenom ökad riskvillighet frän
EKN:s sida. På sikl skulle delta också kunna inverka förmånligt på EKN:s
premienivå. Även SEK:s upplåningsmöjligheter skulle enligl EKN påverkas
posilivt. Industriförbundet pekar på en sådan lösning som ett alternativ lill
ett system inom EKN med obligatoriska globalgarantier. Undantag bör dock kunna
medges bl.a. i de fall EKN av skilda skäl inle anser sig kunna täcka affärer.
Industriförbundet och Exportrådet tar upp vissa andra aspekter pä EKN:s
verksamhel. Sålunda pekar Industriförbundet pä att andra länders
exportkreditgarantiinstilut ger högre täckning än EKN. Exportrådet konstaterar
all molsvarande institut i mänga konkurrentländer arbetar med lägre premier och
högre täckningsgrader samt efterlyser EKN:s utredning om säkerheter i samband
med lyft under kredittiden vid refinansiering av leverantörskrediter.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section699>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section700>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>324</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4 Kreditgivning vid leverans inom landet i vissa fall</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samtliga instanser som har yllral sig över frågan om den
särskilda kredilgivningen inom landel via Sveriges Invesleringsbank AB
inslämmer i huvudsak i ulredningens slutsatser och förordar att sädan
kreditgivning även i fortsättningen skall äga rum. SIND m.fi. yrkar på en
restriktiv tillämpning och fortlöpande omprövning. KK manar till försiktighet
eftersom statsstödda krediter i dessa fall utgör sådan subvention som andra
länder har möjlighel att vidta repressalier mol enligl överenskommelser inom
GATT och EFTA. KK påtalar ocksä all hemmamalching inle förekommer i särskill
mänga länder och atl del i Sveriges fall i första hand riktar sig mot Finland.
Bankinspektionen lillslyrker atl även mindre kreditbelopp kan komma ifråga
enligl utredningens förslag men pekar på riskerna för snedvridande effekter på
hemmamarknaden. Indusiriförbundei anser att räntesatsen bör sällas med ledning
av consensusränlorna men den bör inte översliga den räntesatsen med mer än I
procentenhet. Kravet pä att affären i fräga skall motsvara minst 10% av
företagels omsättning är enligt förbundel en alltför stark begränsning.
Förbundet föreslår all krediter fär ges inom en ram på 2000 milj. kr. för de
två kommande åren i slällel för 1500 milj. kr, som ulredningen föreslagil.
Vidare pekar förbundet pä vissa problem med atl Invesleringsbanken hanterar
dessa ärenden. 1 fall banken redan har storl engagemang på den akluella svenska
köparen och därför inte vill lämna yllerligare kredil ulan alt anhålla om omfattande
säkerheter kan det välla problem atl fä fram dessa. De ulländska
konkur-renlerna har inte samma problem utan de kan ofta försäkra sig mot kommersiella
risker hos hemlandets exporlgarantiinstilul eller på annal sätt. En lösning kan
enligl förbundel vara all andra svenska banker får medverka vid hemmamalching
och ta kreditriskerna pä köparen i de fall investeringsbanken inte anser sig
kunna göra della. En annan lösning är all Investeringsbanken fär möjlighel atl
la samma kommersiella risker som konkurrerande part erbjuder och atl
Investeringsbanken fär etl separat blancoulrymme för dessa engagemang. Vidare
pekar förbundel på de stora problem som den finska konkurrensen vid leveranser
av ulruslning lill massaindustrin, pappersbruk, sågverk och liknande har
inneburit för de svenska förelagen på det omrädel. Ell motiv att bibehålla
systemet är att den expori berörda svenska leverantörer har och som förbundet
beräknar till 1 000 milj. kr. per är i hög grad skulle försväras om företagen i
framliden inte skulle kunna åberopa referensanläggningar i Sverige. 1 en
särskild skrivelse framhåller fem' företag på området alt de inländska
kreditsub-ventionerna vållar slora problem. Bl.a. pekar man på betydelsen av
alt kunna konkurrera pä lika villkor om de fåtaliga objekl som är aktuella f.
n.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Götaverken .Ångleknik AB. AB Karlstads Mekaniska
Werkslad. MoDoMekan AB, AB Svenska Fläklfabriken. Sunds Defibralor AB.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section701>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section702>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>325</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>och
därmed erhålla nödvändiga referensobjekt. Företagen anser alt utredningens
förslag är otillräckligt och anser all fullständig matching av de utländska
konkurrenternas villkor måste införas omgående med hänsyn till företagens
silualion och de viktiga projekt som kommer att upphandlas den närmaste liden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Investeringshanken
vill inle molsälla sig ulredningens förslag om all hemmamalchsystemel lills
vidare bibehålls. Samtidigt vill banken betona vikten av all överenskommelser
som reducerar och helsl eliminerar användningen av exporlkredilsubvenlioner
snarast kan träffas. Banken förklarar sig beredd att under förslagsvis en
lolvmånadersperiod pröva ärenden om ränlestöd. Banken bilräder utredningens
förslag till regler för tillämpningen av syslemel, men anser all kravet atl
konlraktsbeloppet i aktuella affären skall utgöra lägst 10% av sökande bolagets
omsättning borde kunna utgå. Man pekar pä problem i koncernsammanhang och i de
fall dä fiera svenska företag lämnat offert pä en och samma anläggning och där
även utländska leverantörer är aktuella. Banken påminner om ulredningens konstaterande
atl bankens utläningskapacitet inte är obegränsad och tillägger att
kredilgivningen självfallet måste anpassas till de resurser som banken
fortsättningsvis kan komma all förfoga över.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section703>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:72.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section704>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>326</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 14</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanfattning av vissa av företagsobeståndskommit-téns
förslag beträffande samordning av statliga åtgärder vid företags obestånd</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>FOK:s huvuduppgift har varit att utreda frägan om en
samordning av slalliga åtgärder vid förelags obestånd och en lämplig
organisation för denna samordning. En väsentlig del i delta uppdrag har varit
frägan om en samordning av bevakningen av skalle- och avgiftsfordringar med den
verksamhet som bedrivs med sikte pä de regional-, sysselsättnings-, närings-
och försörjningspoliliska intressena. 1 uppdraget har även ingått all dels
granska de möjligheler som finns för slalliga organ alt fä tidiga signaler om
begynnande likviditetssvårigheter i företag, dels försöka utforma modeller för
en bestämning av de koslnader för del allmänna som en företags-nedläggelse
orsakar, dels belysa frägan om hur intensivt kronofogdemyndigheten skall ägna
sig åt indrivningsverksamhel m. m. mol företag, dels ta ställning till olika
förtatlningsfrågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Såvill är av inlresse i förevarande sammanhang tar FOK upp
två huvudfrågor beträffande samordningen av de statliga ätgärderna vid
företags obestånd nämligen </span><span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I) </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>samordningen
pä cenlral nivå och 2) samordningen pä regional nivå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1. När del gäller sam.ordningen pä den cenirala nivån av
slalens ålgärder i obeslåndsärenden anför kommittén all förläggningen lill
deparle-menlsnivå av EFSU:s verksamhet bl.a. har letl till alt många ärenden
inkommit direkl lill regeringen med förbigående av centrala och regionala
organ. Della har enligl kommittén - ulöver en tyngande belastning på regeringskansliel
- fått lill konsekvens all de berörda verken, främsl AMS och SIND, alltmer
kommit all ställas äl sidan vid beslutsfattandet inom sina respektive
ansvarsområden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En av kommitténs målsättningar har varit all
obeslåndsproblem som inte kan lösas regionall i siörsla ulslräckning skall
handläggas på cenlral verksnivå och endasi i undanlagsfall uppläs pä
regeringsnivå. Kommittén föreslär därför atl EFSU avvecklas och att istället en
cenlral samrädsdelegalion för handläggning av obesländsfrågor inrättas med
administrativ anknytning till SIND. Samrådsdelegalionens kärna skall enligt
förslagel bestå av företrädare för AMS och SIND. lill vilken vid behov skall
adjungeras företrädare för andra myndigheler och intressen. Resultatet av samrådet
i delegationen förutsätts kunna läggas till grund för beslul av respektive
ordinarie myndighel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För AMS och SIND skall del enligl förslaget vara
obligatoriskt med samråd i obeständsärenden som tillhör dessa myndighelers
respekUve verksamhetsområden, om de är av sädan natur att de på nägot sätt kan
ha beröring med den andra myndighetens ämbetsutövning. Skulle de båda</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section705>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section706>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>327</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>verken efter samrådsdelegalionens behandling av ärendet
inla skiljakliga ståndpunkter, skall ärendet enligt förslaget hänskjutas till
regeringen, liksom även i de fall då regeringen enligl gällande författningar
skall vara den beslutande instansen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ulöver en obligatorisk samordning enligl det föregäende
förutsätter kommittén atl grunder för frivilligt samräd ofta kan finnas. I
kommitténs förslag är därför inbyggt en möjlighel för varje myndighel eller
annal organ alt begära överläggningar med och yttranden från
samrådsdelegalionen. Denna skall ocksä enligt förslagel verka för alt sä sker
när behovet därav framslår som angelägel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Genom del beskrivna förfarandet kan man enligt kommittén
förvänta sig all regeringskansliel skall kunna avlastas en stor del av de
obeslåndsärenden som förelag, fack. kommuner och regionala organ numera direkt
för upp lill regeringsplanet. En förutsättning för della är enligl kommittén
bl.a. atl de cenirala verken och de regionala organen får vidgad kompetens.
Kommittén föreslår i delta hänseende alt AMS respektive länsstyrelsen
tilldelas befogenheter atl efterge statens räll på grund av lokaliseringslån
som den egna myndigheten själv beviljat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En annan förutsätlning för alt regeringen skall kunna
avlastas obeslåndsärenden är enligl kommittén att SIND kan bringas atl beakta
de sysselsältningspolitiska, regionalpolitiska och försörjningspoliliska strävandena.
Kommittén, som anser all författningsbestämmelser samt uttalanden av
departementschefer och utskott redan nu lämnar utrymme för SIND atl la hänsyn
lill dessa strävanden, understryker vikten av atl verkel i sin faktiska
verksamhet inle begränsar sig lill renl företagsekonomiska överväganden, ulan
även gör sädana samhällsekonomiska avvägningar som bottnar i regionalpoliliska,
sysselsältningspolitiska och försörjningspolitiska synpunkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2. I fräga om samordningen pä regional nivå - länsnivån -
innebär kommitténs förslag all del klart skall släs fasl all länsslyrelsen
skall svara för samordningen av dels uppföljningsverksamheten, dels åtgärder
vid ell förelags obesländ. För denna samordning skall enligl förslagel lill
länsstyrelsen i varje län knytas en beredningsgrupp, som skall vara det sammanhållande
organet för uppföljningsverksamheten och för beredning av ärenden om ätgärder
vid inträffade obeslåndsfall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 beredningsgruppen föreslås ingå företrädare för
länsslyrelsen, länsarbetsnämnden, kronofogdemyndigheterna och den regionala
ulvecklingsfonden i länet. Vid inträffade akula obeslåndsfall förutsätts atl
överläggningar om den uppkomna situationen och beredningen av förslag till
ålgärder närmast äger rum inom en kärna av beredningsgruppen, i regel beslående
av planeringsdirektören, berörd kronofogde, länsarbetsdirektören och
fonddireklören.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beredningsgruppens ulredningar, överväganden och förslag
skall enligt kommitténs förslag överlämnas lill del eller de länsorgan som
enligt gallan-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section707>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section708>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>328</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>de föreskrifter har att besluta eller vidta nägon åtgärd,
länsslyrelsen, kronofogdemyndigheten, länsarbetsnämnden eller
ulvecklingsfonden. 1 de fall dä länsorganen kan besluta i elt ärende förutsätts
sedvanligt underhandssamråd med vederbörande cenirala verk. När beslul om
ätgärder tillkommer cenlral myndighel. skall enligl förslaget länsslyrelsen
eller vederbörande regionala organ vidarebefordra ärendei med utredning och
förslag lill behörigt centralt verk.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kommitténs
förslag innebär således all länsslyrelsen skall ha en samordnande funktion i
den regionala organisationen. Kommittén konslalerar dock alt länsstyrelsen för
närvarande har otillräckliga personella resurser för erforderliga insatser pä
della omräde och föreslär därför att de regionalekonomiska enheterna förstärks
med en befattningshavare för dessa uppgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I fräga om
den rutinmässiga uppföljningen av utvecklingen hos förelag som fåll
regionalpolitiskt stöd, industrigarantilån eller kredilslöd frän utvecklingsfonden
föreslär kommittén ingen ändring. Kommittén anser emellertid alt
beredningsgruppen i sill kontinuerliga arbele ofta kommer alt finna behov att
följa även andra förelag med sysselsätlningspolitisk. regionalpolitisk,
näringspolitisk eller försörjningspolitisk belydelse. Beredningsgruppen kommer
därför enligt kommittén i olika lägen alt behöva ulvecklingsfondens medverkan
för all närmare sludera vissa företag som inle är stödföretag. I del syfiet
föreslår kommittén en skyldighet för ulvecklingsfonden alt pä begäran av beredningsgruppen
biträda vid uppföljningsverksamheten ocksä beträffande förelag där fonden inle
är direkl engagerad. Kommittén anser ocksä att fondernas medelstilldelning
måste beräknas med beaktande av de arbetsinsatser som faller inom sektorn
uppföljning av förelag. Redan de hittillsvarande resurserna bedömer kommittén
ofta som knappa för fondernas oboligatoriska uppföljning. Del är därför enligt
kommittén angeläget att fonderna fär särskilda anslag som täcker
uppföljningsverksamhelens behov i alla delar.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En ledamot
av FOK har i vissa delar reserverat sig mot förslagen. Denne ledamot förordar
bl.a. atl länsstyrelsens beslulsbefogenheler inskränks i förhållande till
majoriletsförslaget och alt det istället för en central samrädsdelegalion
inrättas ett centralt samordnande bevakningsorgan med egna beslutsbefogenheter.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section709>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:44.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section710>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>329</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 15</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>Remissyttranden över Företagsobeståndskommitténs förslag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Yttranden över FOK:s delbetänkande (SOU 1979:91) Förelags
obestånds Samordning av statliga åtgärder har avgelts av justitiekanslern,
bokföringsnämnden, riksförsäkringsverket, konjunkturinstitulel, kammarkollegiet,
statskontoret, riksrevisionsverket (RRV), riksskatteverket (RSV),
kommerskollegium, generaltullslyrelsen, överslyrelsen för ekonomiskt försvar
(ÖEF), exportkreditnämnden (EKN), arbetsmarknadsstyrelsen (AMS), slalens
industriverk (SIND), styrelsen för teknisk utveckling (STU),
försäkringsinspeklionen, kammarrätten i Jönköping, Slockholms tingsrätt,
Göteborgs tingsrätt, länsstyrelserna i Stockholms, Kronobergs, Älvsborgs,
Värmlands, Västerbottens, Skaraborgs, Norrbottens. Uppsala, Södermanlands,
Östergötlands, Jönköpings, Kalmar. Gollands, Blekinge, Kristianstads, Malmöhus,
Hallands, Göteborgs och Bohus, Örebro, Västmanlands samt Jämtlands län,
fullmäktige i riksbanken, delegationen för informationssystemet företag —
samhälle, stiftelsen Industricentra, de regionala utvecklingsfonderna i
Stockholms, Södermanlands, Östergötlands, Jönköpings. Kronobergs, Kalmar,
Gotlands, Kristianstads, Malmöhus, Göteborgs och Bohus, Älvsborgs, Värmlands,
Örebro, Västmanlands, Gävleborgs och Västerbottens län, lokala
skattemyndigheten i Slockholms fögderi, ulredningen om säkerhetsåtgärder m.m. i
skalteprocessen, institutionen för ekonomi och administration vid högskolan i
Växjö, expertgruppen för forskning om regional uiveckling,
Ceniralorganisationen SACO/SR, Finansbolagens förening. Föreningen
Auktoriserade revisorer (FAR), Föreningen Sveriges Kronofogdar,
Landsorganisationen i Sverige (LO), Svensk Industriförening, Svenska
Arbetsgivareföreningen (SAF), Sveriges Industriförbund, Svenska Bankföreningen,
Svenska Företagares Riksförbund. Svenska Försäkringsbolags Riksförbund, Svenska
Revisors-samfundet, Svenska sparbanksföreningen, Sveriges Advokatsamfund, Sveriges
Grossistförbund, Sveriges Hantverks- och Induslriorganisation —
Familjeföretagen (SHIO - Familjeföretagen). Tjänstemännens centralorganisation
(TCO), Sveriges Ackordscentral.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Flera remissinsianser har till sina yllranden fogat
yttranden av olika andra organ.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 det
följande lämnas en kortfattad sammanställning av inkomna synpunkler pä FOK;s
förslag i de delar som rör organisationen av samordningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vissa allmänna synpunkler</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nägra remissinsianser konslalerar all samordningsproblemen
i första hand beror pä del slora anlalel stödformer och stödorgan och föreslär
atl</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section711>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section712>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>330</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>möjlighelerna alt begränsa fioran av stödsystem ses över.
Synpunkter av delta slag har lämnats av bl.a. bokJÖrlngsnämnden, stalskonloret,
kommerskoUegium, Stockholms tingsrätt, Finansbolagens Förening och Svenska
Bankjöreningen.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>STU anser för sin del all ell väl fungerande
informationssystem bör vara lillräckligl för all beakla olika statliga
intressen när ell förelag kommer pä obestånd och all envar av myndigheterna bör
ges rätt atl beakta samlliga slalliga synpunkter vid obeständsärenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Några remissinsianser lar upp frägan vilka inlressen som
bör vara företrädda i de olika samordningsorganen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ÖEF anser atl det ekonomiska försvarets företrädare bör
medverka när det gäller försörjningsviktiga varor och tjänster. Från bl.a. LO
och TCO framhålls betydelsen av atl de fackliga organisationerna är företrädda.
Stiftelsen Industricentra förklarar sig vilja medverka vid uppföljningen och
rekonslruktionsverksamhelen i fräga om förelag i industricenleranlägg-ningarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Konjunklurinslitulel anser slutligen atl man inle skall
knyla alltför slora förhoppningar till det syslem för samordning och
informationsutbyte som FOK föreslagil.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Cenlral handläggning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det övervägande antalet remissinstanser som yttrat sig
över förslaget atl avveckla EFSU och i slällel införa en cenlral
samrädsdelegalion avstyrker förslagel eller ställer sig iveksamma till det.
Della gäller bl. a. koinmerskol-legiiim. Skånes och Stockholms
handelskaininarc. kaininarrällen i Jönköping, länstyrelserna i Värmlands.
Ösiergöllands. Norrhollens och Göteborgs och Bohus län. de regionala
iilvecklingsfönderna i Östergötlands. Kalmar, Värmlands t>ch Västerbotlens
län. LO. Beklädnadsarbelarnas förbund, Handelsanställdas jörhund. Svenska
Jäbriksiirbelareförbundel, Svensks skogsarbetare förbundet. Svenska
Iräindiislriarbel are förbundet. Svenska Företagares Rik.sjÖrbund.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som skäl för sin sländpunkl anför koininerskollegiin:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beträffande förslagel all inrätla en cenlral rådgivande delegation
för atl lösa samordningsproblemen torde kunna förutses alt relativt många ärenden
kommer all kräva behandling i denna delegalion eftersom företag ofta torde ha
beviljats slöd av såväl AMS som SIND och kanske ylterligare instanser.
Kommittén förutsätter att samstämmighet i fierlalel fall kommer att uppnäs i
delegationen; i annat fall skall ärendet prövas av regeringen. Då de i
delegationen ingäende myndigheterna emellertid har olika instruktioner atl
följa och skilda inlressen all bevaka bedömer kollegiet alt representanterna i
delegationen i många fall kommer fram lill olika ställningstaganden varav
följer en risk för att åtskilliga ärenden mäste föras vidare lill regeringen.
Vidare kommer regeringen att handlägga alla besvärsärenden. Konsekvenserna
synes i samlliga fall bli atl handläggningsliderna belräffande
obeståndsärenden förlängs jämfört med nulägel.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section713>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section714>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>331</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nästan alla de lill förslagel negaliva eller iveksamma
instanserna anför likande skäl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Norrbollens län anser den föreslagna
organisationen mindre lämplig av framför allt tvä skäl;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span lang=EN-US
style='font-size:9.0pt'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kraven pä
snabbhet och beslutskompelens hos den som skall handha rekonslruklionsärenden
är slora. Della lalar för all del cenirala ansvaret bör finnas mycket nära
regeringskansliel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förutom den
industri och branschbedömning som skall göras i rekon-slruktonsfallen skall
regionalpolilisk och samhällsekonomisk hänsyn las. Enligl länsstyrelsens
uppfattning kan en starkare knytning lill SIND motverka strävandena efter en
mera allsidig sysselsältningspolilisk bedömning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bl.a. nägra av de regionala ulvecklingsfonder som inle
ansluter sig till förslagel påpekar alt den nuvarande handläggningen inom EFSU
kännetecknas av snabbhet och ett obyräkratisk! agerande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nägra remissinstanser framhåller vidare alt
ställningstaganden lill rekonslruklionsärenden är av politisk natur och all
det därför ofta är rikligt atl ärendena avgörs pä regeringsnivå. Delta gäller
bl.a. Skånes handelskammare och några fackförbund.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Elt
mindre antal av de angivna remissinslanserna anser all elt särskilt verk med
egna beslutsbefogenheter i de akluella frågorna bör övervägas. Della gäller
bl.a. kammarrätten i Jönköping, den regionala ulvecklingsfonden i Värmlands
län och Svenska fubriksarhelareförhundel.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sveriges Ackordscentral går inle närmare in på FOK:s olika
förslag men anser renl allmänl all förslagen kan leda lill en lung byräkralisk
ordning som molverkar del syfte som FOK velat uppnå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till de remissinsianser som intar en mera positiv attityd
till FOK:s förslag i fräga om den cenirala organisationen hör bl. a. AMS. SIND.
RRV. RSV. länsslyrelsen I Skaraborgs län. de regionala utvecklingsfonderna i
Stockholms. Jönköpings och Malmöhus län. SACO/SR. TCO. och Föreningen Sveriges
krontifogdar.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>AMS anför för sin del bl.a.:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>AMS anser atl en övertlyllning av samordningen på del
centrala planet till verksnivän är motiverad bäde ur principiell och praktisk
synpunkt. Den nuvarande ordningen har bidragit lill en uiveckling där
hjälpsökande förelag och kommuner i alli slörre omfattning med förbigående av
den ansvariga myndigheten har kommit all vända sig direkt till
regeringskansliet. Delta är med hänsyn lill den traditionella
ansvarsfördelningen mellan regeringen och ämbetsverken en olycklig utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SIND anför liknande synpunkler och framhåller dessulom all
verkel har betydande ertarenhel av rekonslruklionsärenden och är vant vid att
agera snabbi. Den föreslagna ordningen behöver därför enligl SIND inte innebära
någon förändring av beslutssnahbheten. varför man utöver vad FOK</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section715>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section716>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>332</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>föreslagil bör överväga mera radikala grepp, säsom att
slopa besvärsrätten, men med skyldighet att till regeringen hänskjula ärenden,
där det bedöms som särskill angelägel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ökade beslutsbejögenheier för AMS och länsslyrelsen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Flertalet av remissinstanserna har inte särskill berört
förslaget all ge AMS och länsslyrelsen ökade beslutsbefogenheter i fräga om
lokaliseringslån.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bland dem som yttrat sig tillstyrks förslaget av bl. a.
AMS. länsslyrelserna I Stockholms. Kronobergs och Skaraborgs län.
iiiveckling.sfonden i Västmanlands län. SACO/SR och Föreningen Sveriges
Kronofogdar.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Också SIND tillstyrker förslagel men understryker atl
eftergift bör beviljas mycket reslriklivl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsslyrelsen i Värmlands län anser förslagel i princip
rikligt. Länsslyrelsen framhåller ock att den kunskap och överblick som krävs
om förhållandena inom olika branscher m. m. för riket som helhet i viss
ulslräckning saknas pä regional nivå, varför behov av samräd med cenirala organ
kommer alt behövas. Liknande synpunkter anförs av bl.a. RRV och
utvecklingsfonden i Kronobergs län.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligl
länsslyrelsen i Göteborgs och Bohus län är förslagel vad gäller länsslyrlesens
befogenheter inle tillräckligt långtgående för all få den avsedda effekten. 1
huvudsak samma ståndpunkt redovisas bl.a. av länsslyrelserna I Gollands tich
Norrhollens län saml iiiveckling.sfonden i Gollands län.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommerskollcgiiiin betonar alt förslaget kan komma alt
föranleda en förlängning av handläggningstiderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nära remissinstanser fiamhäller all en decentralisering av
beslutanderätten till regional nivå kan medföra en risk för att regionala
intressen inte tillräckligt balanseras av andra samhälleliga intressen. Detta
gäller bl.a. Ktnijunklurinslilulel. ulvecklingsfonden i Västerbottens län och
F.AR. Konjunkturinstitutet anför i della hänseende bl. a.;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Pä grund av ell i många fall slarkl lokalt tryck blir
nämligen dessa organ lätt ulsalla för frestelsen atl verka för all den
befinlliga närings- och förelagsstrukturen konserveras även i sådana fall där
detta innebär atl man motverkar en strukturomvandling som skulle vara
fördelaktig och önskvärd ur mera långsiktiga allmänna samhällsekonomiska
synpunkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regional handläggning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Flertalet remissinstanser tillstyrker eller erinrar ej mol
förslaget om beredningsgrupper för uppföljningen vid länsstyrelserna eller de
föreslagna formerna för gruppens arbele. Frän flera häll påpekas att förslaget
i huvudsak motsvarar vad som gäller f. n. Bland de remissinsianser som
ullryckli-gen tillstyrker förslaget kan nämnas AMS. RRV. RSV.
iiivecklings.fön-derna i Södermanlands. Malmöhus och Västmanlands län.
Föreningen</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section717>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section718>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>333</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sveriges kronofogdar. TCO sann länsslyrelsen i Skaraborgs
och Gollands län.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>RSV och
Föreningen Sveriges krt>no.lögdar pekar i sammanhanget på att del i vissa
fall kan bli konflikt mellan verksamhelen i beredningsgrupperna och de regler
som rör sekretess mellan myndigheter. Föreningen Sveriges kront>j()gdar
anför i detla hänseende:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommittén har endasi tlykligl berört problemen om
informalionsutbyle mellan myndigheterna och hänvisat lill alt förslaget lill ny
sekretesslag innefattar, alt även vissa mäl hos kronofogdemyndigheten skall
omfattas av sekreless. Liksom kommittén vill föreningen hävda att det för etl
meningsfylll arbete inom beredningsgruppen förulsätts en fri information mellan
ledamöterna säväl muntligen som skriftligen. Problem i detla avseende har dock
redan förekommit. Som exempel kan nämnas all i något län skattechefen inte
ansett sig kunna informera om utfallet av skatlerevision, än mindre i gruppen
lämna ut revisionsprornemorior. Nyligen har man ocksä funnil all
kronofogdemyndigheten inle skall få omedelbar åtkomst till den belydelsefulla
information som lagras i de nya skaiteregistren. Föreningen menar all man
allmänl kunnat märka en skärpt attityd vad gäller uppgiftslämnande mellan
myndigheler saml all den kommande sekretesslagen innebär hinder för
myndighetssamarbete. Della har observerats t.ex. i planeringen av samarbetet
mot ekonomisk brottslighet och föranlett Brottsförebyggande rådet (BRÅ) all
snabbulreda ell förslag lill särskild lag om information mellan myndigheter för
att kunna realisera idéerna om samarbele i kampen mol ekonomisk och organiserad
brottslighet. Föreningen utesluter inle all man i del nu aktuella
lagsliflningsarbeiel bör överväga alt la in en särskild regel som gör klart,
all ledamöterna kan lägga fram eljest sekretessbelagda uppgifter inom
beredningsgruppen saml alt dessa uppgifter inle fär föras vidare lill
utomstående.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Somliga instanser - bl.a. länsstyrelsen i Göiebt>rgs
och Bohus län och Sveriges Induslriförhiind — är emellertid mot atl
verksamheten formaliseras. Frän bl.a. kommerskollegium, SIND, länsslyrelsen i
Krt>nobergs län och uiveckling.sjönden i Ösiergöllands län görs gällande att
förslagen kan medföra längre handläggningstider eller ökad byråkratisering.</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslaget
atl uppföljningsverksamheten skall omfatta inte bara företag som fått statligt
stöd utan även andra företag av betydelse har fått elt blandat mottagande. Flera
remissinstanser avslyrker förslagel. bl.a. länsstyrelserna i Slockholms,
Kronobergs och Norrbollens län saml flerlalel näringsTivsorganisationer som
yllral sig. Förslagel bedöms av dessa regelmässigt som orealistiskt, alltför
resurskrävande och i nägra fall helt onödigt. Nägra remissinsianser framhåller
atl föislagel är opreciserat, vartör del är svärl atl bilda sig en uppfaUning
om innebörden. Flertalet ulvecklingsfonder avslyrker eller anför tveksamhet i
fråga om förslaget all fonderna skall vara skyldiga alt biträda
beredningsgruppen i denna uppföljning. Som skäl härför anges framför allt all
dessa uppgifter för fondernas vidkommande skulle komma i konfiikt med fondernas
roll som service-och utvecklingsorgan. Liknande synpunkler anförs av bl.a. SIND
och</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section719>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section720>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>334</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>TCO. Några utvecklingsfonder, bl.a. utveckling.sjtnulerna
i Södermanlands. Västmanlands och Kronobergs län ar dock mera prosiliva lill
förslaget. Positiva är också bl.a. länsslyrelserna i Uppsala, Gollands och
Västmanlands län. Föreningen Sveriges kronoft>gdar samt några fackförbund.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section721>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:94.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section722>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>335</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 16</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanfattning av promemorian (Ds I 1981:1) Rådrumsstöd
och handläggning av obeståndsärenden m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frägan om behovel av en ny form av slalligl slöd, s. k.
rådrumsstöd. har under senare lid utretts inom arbetsmarknadsdepartementet.
Utredningsarbetet finns redovisat i en inom arbetsmarkndsdeparlemenlet
utarbetad promemoria (Ds A 1979; 7) Betalningsinslällelse och rådrumsslöd m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt promemorian är del i vissa fall angelägel atl
stödja förelag som p.g.a. ekonomiska svårigheter behöver lid för atl överväga
om verksamhelen skall fortsätta eller avvecklas. För alt möjliggöra detla
föresläs elt nytt rättsinstitut, registrerad betalningsinslällelse, som skall
ge ell visst skydd mot säraklioner frän borgenärerna i form av konkurs eller
utmätning. Till detta har knutils två nya stödformer, dels etl rådrumsslöd.
dels ell rekonstruktions- eller avvecklingsstöd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt förslaget skall rådrumsslöd kunna lämnas lill en
näringsidkare som fått betalningsinställelse registrerad, dock inte om det är
uppenbart atl driften ändå kan uppehållas. Kravet pä den ulredning som åberopas
för all fä stöd skall enligl förslaget inle slällas alltför högt. Stödel
föresläs utgä under Ivä månader och ulgöra 50 procent av näringsidkarens
kostnader för lön och sociala avgifler för de anställda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förelagsbesländskommillén (FOK) har haft till uppgift
bl.a. all ulreda frågan om en samordning av statliga åtgärder vid företags
obestånd och en lämplig organisation av denna samordning. FOK har nyligen
avgivit betänkandet (SOU 1979:91) Förelags obestånd Samordning av ställiga
ålgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För samordningen på länsnivån föreslår FOK all del vid
länsstyrelsen i varje län skall finnas en beredningsgrupp, som skall vara del
sammanhållande organet för uppföljningsverksamheten och för beredning av
ärenden om ätgärder vid inträffade obeslåndsfall. 1 beredningsgruppen föreslås
inga företrädare för länsstyrelsen, länsarbetsnämnden, kronofogdemyndigheterna
och den regionala ulvecklingsfonden i länet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fräga om den rutinmässiga uppföljningen av företag som
fäll slalligl slöd föreslär FOK ingen ändring av nuvarande ordning. FOK anser
emellertid atl beredningsgruppen i sill kontinuerliga arbele ofta kommer atl
finna behov alt följa även andra förelag än stödförelag. FOK föreslär all
ulvecklingsfonden skall vara skyldig all pä begäran av beredningsgruppen
biträda vid uppföljningsverksamheten ocksä i fräga om sådana företag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller samordningen pä den cenirala nivån föreslär
FOK all den vid industridepartementet verksamma expertgruppen för uppföljning
m.m. (EFSU) avvecklas och att i slällel en central samrädsdelegalion för
handläggning av obesländsfrågor inrättas med administrativ anknytning till
statens industriverk (SIND).</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section723>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section724>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>3.36</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>FOK föreslär härutöver all arbelsmarknadsstyrelsen (AMS)
respekUve länsstyrelsen får befogenheter att efterge statens riitl pä grund av
lokaliseringsstöd som den egna myndigheten själv beviljat.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utredarens
uppgift har varil dels atl med utgångspunkt frän de möjligheter som f. n.
finns för atl skapa rådrum då företag råkar i kris analysera och precisera i
vilka fall den nuvarande ordningen är olillräcklig och ange hur man bäsl kommer
lill rälla med evenluella brister, dels all med utgångspunkt frän
hittillsvarande erfarenheler av rekonstruklionsäreden ta ställning till om den
av FOK föreslagna organisationen tillräckligt väl uppfyller kraven på
överblick, beslutsförhet och beslutssnabbhet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I fräga om
rådrumsslödel konslalerar utredaren atl promemorian om betalningsinställelse
och rådrumsslöd saknar underlag som gör del möjligt att bedöma behovet av det
föreslagna slödel. För alt få ell sådant underlag har ulredaren inhämtat
yllranden från vissa länsstyrelser i fråga om erfa-renhelerna av de befinlliga
möjlighelerna alt skapa rådrum. Ulredaren har vidare haft överläggningar med
företrädare för AMS och SIND i dessa frägor och har därjämle tagil del av vissa
regeringsärenden, som berells främsl inom EFSU.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligl utredarens uppfattning ger den gjorda
kartläggningen inte nägot belägg för atl del finns behov av ell rådrumsslöd av
del generella slag som promemorieförslagel innebär. Tvärtom styrker den enligl
utredarens mening enlydigt uppfattningen all de möjligheler som f. n. finns
atl åstadkomma frister för ytteriigare överväganden i huvudsak är
tillräckliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredaren lämnar därutöver nägra ylterligare synpunkler på
promemorieförslaget och pekar därvid framför allt på atl del föreslagna stödel
är så utformat atl stöd kan komma alt utgå i långl fler fall än som avsetls.
Enligt utredaren kan stödet vidare komma att motverka snabba lösningar i de
fall en konkurs framslår som bästa vägen all genomföra en rekonstruktion.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utredaren
anmärker vidare alt promemorieförslagel i och för sig är ägnat alt minska
behovel av andra ålgärder men framhåller atl del finns en påtaglig risk för atl
rådrumsslöd får utbetalas vid sidan av sädana ätgärder i oförminskad
omfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Även om
den nuvarade ordningen i huvudsak är tillräcklig svarar de befinlliga medlen
enligt utredarens uppfattning i vissa undantagsfall inte hell mol det behov som
finns all skapa rådrum. Specielll gäller detla enligl utredaren sädana fall där
en rekonstruktion förutsätter nya intressenter i företagel. Sökandet efter nya
intressenter och förhandlingar i anslutning därtill tar enligl ulredaren
erfarenhetsmässigt viss tid. I nägra fall har regeringen inte hell enligl
grunderna för slödel utnyttjat främst del regionalpoliliska slödel och
industrigaranlilänesyslemel för all vinna lid. Ulredaren föreslär alt det
behov av särskilda stödmöjligheter som sälunda visat sig föreligga tillgodoses
genom att det för dessa och liknande fall tillskapas en möjlighet alt lämna
lokaliseringstöd eller garanti för län (industrigarantilån).</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section725>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section726>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>337</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligl utredarens förslag bör för en sådan användning av
dessa stödformer myckel stränga krav uppställas. Ett krav bör enligt ulredaren
vara alt det är klarlagt all företaget inte med egna resurser kan uppehålla
driften under rådrumstiden. Andra ändamålsenliga möjligheter att skapa rådrum
bör vara uttömda. Som regel bör enligt förslagel som villkor för slöd gälla att
god man förordnas enligt ackordslagen (1970; 874). Stödet föreslås gälla endasi
sådana företag som har särskild betydelse från sysselsätlningspolitisk,
regionalpolitisk eller näringspolitisk synpunkt och får inte lämnas när en
konkurs framstår som den mest ändamålsenliga formen för all genomföra en
eventuell rekonstruktion. Utredaren föreslår vidare atl stöd som regel inte får
lämnas med större belopp än som behövs för all säkerställa driften under tre
månader. Prövningen föreisås bli förbehållen regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ulvidagde möjlighelen att ge slöd, som är avsedd alt
komma i fräga endast i rena undantagsfall, bör enligt förslaget belasta
gällande ramar för de angivna stödformerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredaren föreslår avslutningsvis i detla hänseende att
tiden för verkan av godmansförordnande enligt ackordslagen förlängs frän
nuvarande tvä till tre månader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fräga om samordningen av uppföljningen av slödförelag
och ätgärderna vid obestånd väcker utredaren inledningsvis frägan om inte en
översyn med sikte pä atl begränsa antalet stödformer bör ske. Enligl utredarens
mening sammanhänger nämligen samordningsproblemen i hög grad med del slora antalet
stödformer och stödorgan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 fråga om FOK:s förslag till lösning pä regional nivå
anser ulredaren all de föreslagna beredningsgrupperna för samordningen skapar
goda förutsättningar för en allsidig belysning av ärendena. Ulredaren
lillslyrker därför FOK:s förslag i della hänseende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om länsstyrelsen fär utökade beslutsbefogenheter i fråga
om lokaliseringsstöd kan enligt utredarens mening handläggningsliderna i en
del fall förkortas. Utredaren framhåller emellertid atl länsstyrelsen även med
utökade befogenheter i flertalet sådana fall där andra statliga engagemang är
inblandade inle kan fatta samlliga de beslut som behövs. 1 sädana fall skulle
enligl ulredaren elt genomförande av förslaget kunna medföra en förlängning av
handläggningstiderna. Enligl utredarens mening går del inle heller all bortse
frän riskerna av att en decentralisering av beslutanderätten medför all andra
än regionala inlressen inte blir lillräckligl beaklade. Ulredaren avslyrker
därför förslaget om utökade beslutsbefogenheter för länsslyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad FOK:s förslag i fräga om den regionala nivån i övrigl
beträffar lillslyrker ulredaren all den rutinmässiga uppföljningen av
stödföretag även fortsättningsvis handhas av ulvecklingsfonden. Förslagel alt
utvecklingsfonden skall vara skyldig all bilräda beredningsgruppen även i ärenden
som rör andra förelag än slödförelag avstyrks däremot. Som skäl härför anger
ulredaren all ulökade myndighelsuppgifter för fonderna skul-</span></i><i><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>22 Riksdagen 1980181. I saml. Nr
130</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section727>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section728>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>338</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>le kunna rubba deras egenlliga roll som service- och
uivecklingsorgan för näringslivel.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I fräga om
den centrala nivån föreslår ulredaren i likhel med FOK all AMS får befogenhet
alt beslula om eftergift av statens anspråk pä grund av lokaliseringsstöd.
Befogenheten bör enligt förslagel omfatta dels anspråk p. g. a. län som
beviljats av AMS själv eller av länsslyrelsen. dels borgens-ansvar efter
låntagarens konkurs också om regeringen beviljat del län som borgensansvaret
avser. Föreligger särskilda skäl skall enligl förslaget prövningen dock
förbehållas regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För SlND:s
vidkommande föreslås inle några utökade beslutsbefogenheter, eftersom de
befogenheter som f. n. gäller får anses tillräckliga.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En
förutsältning för att de föreslagna vidgade beslutsbefogenheterna för AMS skall
få den åsyftade effekten atl fler ärenden än f.n. avgörs pä verksnivå är enligl
ulredaren att del sker ell utökat samräd mellan AMS och SIND. FOK:s förslag atl
del bildas en cenlral samrädsdelegalion med företrädare för de bada verken innebär
dock enligt utredarens uppfattning en onödig formalisering av samrådet som
förlänger handläggningsliderna. Enligl utredarens mening bör det behövliga
samrådet ske under så enkla former som möjligt och anpassas lill behovet i det
enskilda fallet. Hur samrådet närmare skall ske bör enligl ulredaren vara en
fräga som avgörs av verken själva.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I fråga om
FOK:s förslag atl EFSU skall avvecklas anmärker utredaren atl del såväl enligt
FOK:s som utredarens förslag förutsälls all vissa ärenden även fortsättningsvis
skall avgöras av regeringen. Enligl utredarens mening är det inle realistiskt
att regeringens beredningsorgan för dessa ärenden avvecklas. Utredaren
avslyrker därför FOK;s förslag i della hänseende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avslulningsvis framhåller ulredaren alt de framlagda
förslagen i fråga om organisationen för samordningen inte innebär några
ytterligare slalliga uppgifter, varför förslagen inle är ägnade all medföra
några ökade kostnader för staten.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section729>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:52.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section730>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>339</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
17</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Utdrag ur betänkandet (SOU 1980:33) Svensk läkemedelsindustri</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Kapitel
6. Överväganden och förslag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:27.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>6.1
Inledning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
LIND;s tilläggsdirektiv (1 1978:5) angavs bl. a. att utgångspunkten för delegationens
arbete skulle vara dels att goda betingelser skall föreligga för en
konkurrenskraftig svensk läkemedelsindustri, dels all bra och så långl möjligt
billiga läkemedel skall stå till förfogande inom landet. Vidare anfördes alt
delegationen särskilt skulle belysa den svenska industrins roll i den inhemska
läkemedelsförsörjningen samt undersöka möjligheterna till ett mer utvecklat
samarbete mellan industrin och samhällel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I de
tidigare kapitlen har delegationen beskrivit och analyserat dels läkemedelsindustrin
och dess fömtsättningar, dels den svenska läkemedelsmarknaden varvid den
svenska industrins roll i den inhemska läkemedelsförsörjningen belysts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>6.2
Sammanfattning av delegationens överväganden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
svenska läkemedelsindustrin har expanderat snabbt under den senaste
tioårsperioden. Denna expansion har framför allt skelt på utlandsmarknaderna
där man under denna period i fasta priser mer än fördubblat sin försäljning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
svenska industrins fortsatta utveckling är i hög grad beroende av olika
åtgärder från samhällets sida. Della gäller inte minst inom området högre
ulbildning och forskning då induslrin p. g. a. sin höga FoU-iniensiiet är
beroende av dels en stark och autonom akademisk forskning som på sina egna
villkor kan fungera som en värdefull samarbetspartner till industrin, dels all
högutbildad personal finns alt rekrytera. LIND:s uppfattning är att en generell
stärkning av grundforskningen inom de ämnesområden som läkemedelsindustrin
replierar på är samhällets främsta medel atl pä sikt gynna en positiv
utveckling av branschen. Exempel på ämnesområden som bör prioriteras är
farmaceutisk teknologi, toxikologi, biokemi, immunologi och
hybrid-DNA-teknologi. Vi har också betonat vikten av ett nära samarbele mellan
induslrin och samhällels forsknings- och utbildningsinstitutioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Läkemedelsindustrin
påverkas även av läkemedelskonirollens och pris-kontrollens utformning och
funktionssätt. Man är vidare i hög grad beroende</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section731>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section732>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>340</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section733>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section734>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>av
ett nära och väl fungerande samarbete med den svenska sjukvården. Detta gäller
inte minst i samband med den kliniska läkemedelsprövningen. LIND har därför
bedömt det som angelägel all läkemedelskontrollen, priskontrollen och formerna
för klinisk läkemedelsprövning utformas med beaktande av dessa funktioners
betydelse för den svenska industrin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
svenska läkemedelsindustrin består av fem sinsemellan relativt helerogena
företag. Frånsett det siörsta företaget, Astra, som svarar för mer än hälften
av den svenska industrins läkemedelsförsäljning är de internationellt sett små
eller myckel små. De skiljer sig också ål beträffande forskningsinriktning och
iniernationaliseringsgrad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
om utvecklingen för den samlade svenska industrin varil positiv har dock
enstaka företag vissa problem. Dessa problem torde bl. a. sammanhänga med de
snabbt stegrade FoU-kostnaderna och svårigheter atl på egen hand bygga upp en
slagkraftig internationell marknadsföringsorganisation. Av bl. a. dessa skäl
har LIND studerat vilka möjligheter som finns atl antingen genom mer riktade
stödinsatser från samhällets sida eller genom ett närmare samarbete mellan
förelagen stärka framför allt industrins forskning resp inlernalioneHa
marknadsföring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Delegationens
slutsats av dessa studier är att det i dagsläget inte finns anledning atl
föreslå några direkta ålgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Detta
innebär dock inle att LIND utesluter behovet av sådana insatser i framliden.
Delegationen anser det därför vara väsentligl att branschens utveckling
fortlöpande bevakas så att önskvärda och/eller nödvändiga åtgärder från
samhällets sida eller inom industrin (1. ex. strukturella förändringar) vid
behov kan vidtas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Läkemedlen
utgör en viktig och alltmer integrerad del av vårt hälso-och sjukvårdssystem.
De svarar för en icke obetydlig del av hälso- och sjukvårdskostnaderna (ca 9 %
av drygt 35 miljarder kronor). Dessulom bär samhället idag huvuddelen av kostnaderna
för läkemedelskonsumtionen - dels genom sjukförsäkringen, dels genom
landstingen. Den samhälleligt finansierade delen uppgick 1977 till ca 2 000 Mkr
av totalt ca 2 700 Mkr' (73 96).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
bl. a. ovanstående bakgrund och det faktum atl den svenska induslrin svarar för
ca 50 % av den inhemska läkemedelsförsäljningen har delegationen i sill arbete
prövat huruvida samhället i ökad utsträckning bör påverka läkemedelsindustrins
FoU-verksamhet. Därvid har vi bl. a. diskuterat möjligheten att bilda en
särskild utvecklingsfond (molsvarande). Därigenom skulle samhällel kunna rikta
elt aklivi finansiellt slöd lill läkemedelsföretag för vissa FoU-projekl eller
för utveckling av avancerad teknik (t. ex. hybrid-DNA), projekt, som på gmnd av
sin storiek eller företagsekonomiskt sell höga risknivå är svåra atl finansiera
på vanligt sätt. Genom en sådan fond ges också möjligheter för samhällel att få
insyn i läkemedelsindustrins utvecklingsverksamhet samt atl i viss
ulslräckning påverka denna utveckling i överensstämmelse med mer övergripande
hälso- och sjukvårdspoliiiska mål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
sina överväganden har LIND bedömt all etl direkl samhälleligt inflytande över
läkemedelsindustrins FoU-verksamhet inte är motiverat. Även om den svenska
induslrin svarar för 50 % av läkemedelsförsäljningen i Sverige så utgör
industrins FoU-verksamhet endast ca 1,5 96 av den lotala</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>'Varav ca 60 % (ca 1,600 Mkr) ulgör ersättning till
industrin och ca 40 % (ca 1,100 Mkr) utgör distributionskostnader.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section735>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section736>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>341</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>läkemedelsinduslriella
forskningen i väriden. Då den svenska sjukvården, i likhel med andra
industriländers sjukvårdssystem, utnyttjar och är beroende av i del närmaste
samtliga forskningsresultat som produceras inom väridens läkemedelsindustrier
är det inte troligt alt en samhällelig styrning av 1,5 96 av dessa FoU-resurser
på något avgörande säll skulle förbällra den svenska hälso- och sjukvården. Då
staten genom den nyligen inrättade industrifonden fått möjlighet alt stödja
specielll riskfyllda och kapitalkrävande utvecklingsprojekt anser LIND det
inte heller vara motiverat att inrätta en särskild fond för
läkemedelsforskning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>LIND
anser dock all informations- och kunskapsutbytet mellan framför allt
sjukvårdshuvudmännen och industrin böre förbättras och formaliseras. Del synes
särskilt angeläget för dem som är ansvariga för sjukvårdens utveckling atl få
information om läkemedelsindustrins långsiktiga forskningsprojekt med de
möjligheter för rationalisering av sjukvården del kan innebära. Industrin ges
därigenom också tillfälle atl öppet få redovisa sina forsknings- och
utvecklingsplaner och deras bakomliggande motiv. Dessutom skulle ett sådant
informationsutbyte kunna medföra både en bättre förankring av planerade
projekts kliniska delar och en möjlighet till kontinueriigt återförande av
kunskap och erfarenheter från sjukvårdsansvariga lill industrins forskare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
sin beskrivning och analys av den svenska läkemedelsförsörjningen konstaterar
LIND all denna hitintills i allt väsentligt fungerat väl. DelegaUonen har
således inte bedömt det vara motiverat att med utgångspunkt i denna studie
förslå några omedelbara åtgärder. Däremot anser delegationen att utvecklingen
inom läkemedelsområdet fortlöpande bör följas vad avser såväl utbudet som pris-
och koslnadsulveckling. I denna bevakning bör även de
försörjningsberedskapsmässiga aspeklerna beaktas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
sådan samlad bevakning av den svenska läkemedelsförsörjningens utveckling gör
det möjligt att vid behov vidta korrigerande åtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>6.3
Inrättande av branschråd för läkemedelsindustrin</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
bild som i delta belänkande ges av den svenska läkemedelsindustrin visar på en
relativt liten men slarkl expansiv bransch. Den tillhör de högteknologiska
branscher som bl. a. IVA och STU bedömt ha stora utvecklingsmöjligheter och
därför bör prioriteras i en industripolitisk satsning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är vidare en bransch som bl, a. på grund av sin höga FoU-intensiiei och nära
samband med sjukvården har många och breda kontaktytor med olika delar av
samhällels inslilulioner. Utvecklingshastigheten inom läkemedelsområdet och
därmed också branschen är hög varför företag och företagsstrukturer som idag
är livskraftiga relativt snabbt kan komma alt utsättas för hot vilka på olika
sätl måsle bemötas genom förändringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Svensk
läkemedelsindustri har att tävla med slora utländska läkemedelsindustriföretag.
Konkurrensen är hård. För atl ell läkemedelsförelag skall kunna erövra och
behålla goda positioner på marknaden erfordras elt fortlöpande tillfiöde av
nya produkter och offensiv marknadsföring av dessa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Svensk
läkemedelsindustri har också en betydande roll i den för sjuk-och hälsovården
betydelsefulla läkemedelsförsörjningen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section737>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section738>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>342</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är mot den här tecknade bakgrunden angeläget all branschens utveckling följs
och analyseras i ett fortlöpande samråd mellan samhällel, företagen och de
anställda. För atl ge detla samråd en fast form och säkra kontinuiteten i
arbetet bör ett särskilt branschråd inrättas för läkemedelsindustrin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Branschrådet
bör vara etl organ för samråd och informalionsutbyle och skall således inle ha
några beslutande eller verkställande funktioner. I rådet bör utväxlas
information om och bedömningar av branschens men även läkemedelsförsörjningens
utveckling. Behovet av induslripolitiska eller andra samhälleliga ålgärder som
främjar branschens resp läkemedelsförsörjningens effektivitet och utveckling
bör fortlöpande analyseras. Speciell vikt bör läggas vid del ovan föreslagna
informationsutbytet mellan industrin och sjukvårdshuvudmännen angående
industrins FoU-planering. Rådet bör ta initiativ lill utredningar om sådana
frågor där informationsunderiaget brister. Befinlliga utredningsresurser bör
härvid utnyttjas i första hand.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Branschrådet
bör kunna fungera även som en kanal för kontakter mellan branschen och
myndigheler, kommittéer m. fi. som överväger åtgärder av belydelse för
läkemedelsindustrin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Branschrådet
bör innehålla representanter för staten (representerande social- och
industridepartementen), sjukvårdshuvudmännen (Landstingsförbundet),
läkemedelsindustrin (via LIF) och företrädare för de industrian-slälldas
fackliga organisaUoner. Till rådet bör dessutom knytas permanent men även
lillfällig expertis från andra berörda myndigheter och organisationer (t. ex.
Apoteksbolaget, medicinska forskningsrådet, socialstyrelsen). Rådet bör vara
formellt frislående men administrativt och arbetsmässigl repliera på
induslridepartemeniel. Rådet bör ha etl permanent sekretariat.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section739>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:64.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section740>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>343</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
18</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanställning av remissyttranden över rapporten
(SOU 1980:33) Svensk läkemedelsindustri</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Läkemedelsindustridelegalionens
(LIND) rapport (SOU 1980:33) Svensk läkemedelsindustri har remissbehandlats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Yttranden
över betänkandet om svensk läkemedelsindustri har avgelts av socialstyrelsen,
universitets- och högskoleämbetet (UHÄ), kommerskollegium, slalens pris- och
kariellnämnd (SPK), överslyrelsen för ekonomiskt försvar (ÖEF), statens
industriverk (SIND), styrelsen för teknisk utveckling (STU), medicinska
forskningsrådet (MFR), Centralorganisationen SACO/SR (SACO/SR), Landsorganisationen
i Sverige (LO), Landslingsförbundet, Läkemedelsinduslriföreningen (LIF),
Representant-föreningen för utländska farmaceutiska industrier (RUFI), Svenska
arbetsgivareföreningen (SAF) och Sveriges industriförbund (SI), vilka har
avgett ett gemensamt yttrande. Svenska fabriksarbelareförbundet. Svenska industritjänstemannaförbundet
(SIF), Sveriges arbetsledareförbund (SALF), Sveriges farmacevtförbund, Sveriges
kemiska industrikonlor (Kemikoniorel), Sveriges läkarförbund och Tjänstemännens
centralorganisation (TCO).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
har yttrande inkommit frän Apotekarsocieteten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vissa
remissinstanser har till sina yllranden fogat yttranden från andra instanser.
Sålunda har universitets- och högskoleämbelel bifogat yttranden från
karolinska institutet och Uppsala universitet. Kommerskollegium har bifogat
yttranden från Västsvenska handelskammaren, Stockholms och Skånes
handelskammare saml handelskammaren i Gävle.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>1
Allmänt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Flera
remissinstanser kommenterar inledningsvis hur utredningen har fullgjort sitt
uppdrag. 1 regel är omdömena positiva. Exempelvis anser medicinska
forskningsrådet alt utredningen fullgjort sitt uppdrag pä ell förtjänstfullt
sätt, dvs. man har gjort ell anlal ingående och värdefulla analyser saml dragit
välgrundade slulsalser mol bakgrund av dessa analyser, och
Centralorganisationen SACO/SR all ulredningens beskrivning av den svenska
läkemedelsindustrin i nationellt och internalionelll perspektiv ger en god och
nyanserad bild av branschen samt atl denna beskrivning ger en god grund för de
överväganden som delegationen presenterar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Några
remissinstanser ger dock inte utredningen odelat beröm. Statens industriverk
anser atl betänkandet ger en god bild av läkemedelsindustrin vad gäller de
kartläggande och probleminventerande delarna men konstaterar dock all
samtidigt som utredningen framhåller atl den svenska lake-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section741>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section742>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>344</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>medelsinduslrin tillhör de högteknologiska branscher som
bör prioriteras i en industripolitisk salsning ger man inga förslag till hur en
sådan prioritering skall komma till ständ. Apotekarsocieteten framhåller all
belänkandet ger en allsidig, översiktlig och korrekt beskrivning av den svenska
läkemedelsindustrin. Endasi vad beträffar analysen av den svenska läkemedelsindustrins
konkurrenskraft anser man atl LIND lyckats mindre väl. Apotekarsocieteten
anser alt detta är en brist särskilt eftersom läkemedelsindustrin under de
senaste åren i olika sammanhang nämnls som exempel pä de högteknologiska och
kunskapsintensiva branscher, i riktning mot vilka det svenska näringslivet
borde omstruktureras. Vidare menar Landslingsförbundet atl del hade varil
värdefullt om man i betänkandet vid genomgängen av läkemedelsindustrins roll
och struktur med avseende pä främst den inhemska läkemedelsförsörjningen ylterligare
hade kunnal belysa konsekvenserna av förändrade förutsättningar, dvs. alt
volymutvecklingen inom hälso- och sjukvården nu mäste dämpas samt alt kraven pä
omstrukturering av värden blir allt starkare och man framhåller all behoven av
samverkan mellan systemets olika delar på grund av dessa förändringar nu måste
ökas.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Svenska
fabriksarbetareförbundet finner del förvånande att utredningens egna
slutsatser är att nägra direkta åtgärder inte är påkallade och drar slutsatsen
att denna passivitet inför 1980-talets problem närmast är betingad av
svårigheter att jämka samman skilda ägarintressen. Förbundel anser att
företagen har behov av ett omfattande fortsatt samhälleligt slöd, inte minst
mot bakgrund av all förbundet bedömer framtidsutsikterna mindre positivt än vad
LIND har gjort. Både finansiellt och organisatoriskt stöd behövs enligt
förbundet och del organisatoriska stödet är viktigt för all nå en nödvändig
samordning mellan företagen i forskning och internalionell marknadsföring. Dock
framhåler förbundet att ett vidmakthållet eller ökat stöd ät
läkemedelsindustrin också kräver en motprestation från industrins sida i form
av ett ökat infiytande för samhället.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 Direktiven</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Landsorganisationen i Sverige pekar pä de ursprungliga
direktiven till den av den socialdemokratiska regeringen tillsalta
läkemedelsindustridelegalionen, där del sades atl "arbetet bör bedrivas
med särskild inriktning på att lillgodose samhällels krav på inflytande över
läkemedelsindustrin" och "att en övergripande målsättning bör vara
alt i samhällels regi sammanföra läkemedelsindustrins verksamhet". 1 och
med alt dessa direktiv efter regeringsskiftet 1976 ändrades till all i stället
utmynna i önskemål om en i huvudsak allmän beskrivning av svensk
läkemedelsindustri samt till förslag om inrättandet av ett lill intet
förpliktande branschråd för samråd och informationsutbyte tvingas LO konstatera
at\ det ursprungliga syftet med</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section743>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section744>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>345</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ullsätlandel av läkemedelsdelegationen inle fullföljts. LO
kan inle bilräda en sädan passiv linje ulan föreslär att läkemedelsindustrin
skyndsamt blir föremål för förnyade överväganden och att Svenska
fabriksarbetarförbundets förslag till elt delvis samhällsägt sälj- och
forskningsstödjande bolag då allvarligt beaktas.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Läkemedelsindustriföreningen
räknar upp utgångspunkterna för läkemedelsindustridelegationens
tilläggsdirektiv, nämligen atl goda betingelser för en konkurrenskraftig svensk
läkemedelsindustri skall föreligga, atl bra och så långt möjligt billiga
läkemedel skall stå lill förtbgande i landet, alt den svenska industrins roll i
den inhemska läkemedelsförsörjningen särskill skall belysas samt att
möjligheterna till elt mera utvecklat samarbele mellan induslrin och samhällel
skall undersökas och anser att den sammanfattning som görs i belänkandet
redovisar de väsentligaste problemområdena som måste beaktas för att dessa
direktiv skall uppfyllas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialstyrelsen beklagar att betänkandet enbart ägnar sig
äl den inhemska läkemedelsförsörjningen i fredstid. Man pekar vidare på atl
den successivt ökande specialiseringen inom läkemedelsindustrin liksom ökad
etablering av tillverkning utomlands medför starkt ökade beredskapsproblem pä
läkemedelsområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 Läkemedelsindustrins utveckling</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kemikontoret framhåller att det vid sidan av
verkstadsindustrin i allmänhet är mot kemiseklorn - och särskilt den kemiska
induslrin - som uppmärksamheten riktas för att inom denna finna grenar som
borde vara lämpade för en fortsatt gynnsam utveckling i värt land. Kemikontoret
påpekar alt det är svårt att söka förutsäga möjligheterna till framtida
expansion inom en viss industriseklor men hävdar med denna reservation all
läkemedelsindustrin hör till de branscher där förutsättningarna bör vara
relativt ljusa för en fortsatt god utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sveriges
farmacevtförbund instämmer i utredningens konstaterande atl
utvecklingshastigheten inom läkemedelsinduslribranschen är hög och alt förelag
och förelagsstrukturer som i dag är livskraftiga relalivi snabbt kan komma att
utsättas för hot som på olika sätt mäste bemötas genom förändringar och
hänvisar till de svåra problem som vållats bl.a. inom Kabi-koncernen och hos
Ferrosan.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Svenska
fabriksarbetareförbundet sätter fiera frågetecken för LlND:s bedömning alt den
höga tillväxttakten inom läkemedelsindustrin kommer atl beslå även undet;
1980-lalet och 1990-talel bäde internalionellt och i Sverige. Faktorer som
lalar emol en sådan positiv utveckling är bl. a. enligt förbundet det faktum
alt fiertalet länder nu och under 1980-lalel drabbas av nedskärningar i den
offentliga sektorn som ju har en avgörande roll som marknad för
läkemedelsindustrin. Kopplat till denna utveckling växer</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section745>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section746>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>346</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>enligt förbundet en mer centraliserad upphandling av
läkemedel upp inom den slutna värden och med den ell ökal koslnadsmedvetande
och en strävan all minska antalet preparat. Andra faktorer som enligl förbundel
pekar mol ell härdare marknadsklimal under 1980-lalel är ökad priskonkurrens,
ökal utrymme för vad LIND kallar plagiatförelag, försämrad lönsamhet, minskal
utrymme för forsknings- och utvecklingsverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4 Forskning och utveckling</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.1 Allmänna synpunkter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialslyrelsen framhåller alt betänkandet vid
diskussionen om FoU nästan enbart sysslat med innovationer varför slyrelsen
vill underslryka behovet av fortsatt forskning för all behålla eller utöka
marknaden för befinlliga preparat. Forskningen kan enligt slyrelsen gälla såväl
försök alt åstadkomma bällre och mer ekonomiska framställningsmetoder som klinisk
forskning. Slyrelsen pekar pä all det här i etl par fall brustit inom svensk
industri så atl försäljningen av ifrågavarande produkter från all ha varil i
huvudsak svenska i framtiden kan förväntas ske framför allt genom import.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Svenska
jäbriksarbelarejörbundet framhåller alt forskningskostnaderna ökar snabbi och
bedömer all andelen icke-palenlskyddade produkter i läkemedelsföretagens utbud
kommer atl öka. I sin bedömning atl förelagen inom läkemedelsindustribranschen
fär etl omfattande fortsatt samhälleligt slöd saml all molpreslalion ocksä
skall krävas frän industrins sida i form av ökal infiytande för samhället
föreslär förbundet atl bildandel av ett sälj-och forskningsstödjande bolag bör
utredas. Ägare lill detla slödbolag skall vara samhället med 51 % och övriga
läkemedelsförelag med 49% tillsammans. Genom slödbolagel skall enligt
förbundet statliga pengar kanaliseras till forskning inom resp. delägarbolag
och i samverkan mellan två eller flera delägare. Vidare skall den forskning som
organiseras genom della stödbolag ske i bl. a. läkemedelsföretagen pä uppdrag
av slödbolagel. som också gemensamt med det forskande delägarförelaget skall
förfoga över rätlen till forskningsresultaten och deras användande. Elt
kronoandelssys-tem liknande del som i dag finns inom gruvseklorn bör enligl
förbundet införas pä läkemedelsområdet mol bakgrund av att samhällel som
marknad och genom en generös prispolitik möjliggör förelagens egenfinansierade
forskning. Det skulle innebära alt slödbolagel i framtiden, gemensamt med resp.
delägarbolag, skulle förfoga över de forskningsresullal som kommer ut av den
egenfinansierade forskningen i resp. bolag. För atl la tillvara de
slorskalefördelar som finns i vissa led i forskningen skulle slödbolagel enligt
förbundel ocksä aktivt verka för att samordna forskning mellan tvä eller fiera
läkemedels- eller kemiska företag, där sä är värdefullt. Slödbola-gels andra
huvuduppgift skulle vara all verka för en samordning av den</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section747>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section748>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>347</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>inlernalioneHa marknadsföringen. Förbundel häller inle med
LIND om all samarbete med utländska läkemedelspartners sannolikt är bäsl ulan
påslår sig ha negaliva erfarenheler av branscher som splittras upp pä skilda
utländska ägarintressen eller samarbetspartners. Förbundet ser snarare en
nationell "kraftsamling" som långsiktigt förnuftigt för alt behålla
en livskraftig svensk läkemedelsindustri och menar atl nyss beskrivna kraftsamling
skulle ge särskilt de mindre företagen en viss möjlighel till riskspridning
och större uthållighet i sin forskning, samtidigt som de ges större möjlighel
alt genom en bredare marknad täcka in sina forskningskosl-nader. Avslutningsvis
hävdar man alt nödvändiga internationella samarbetsprojekl utifrån en sädan
bas kan diskuteras och alt bl.a. nordiskt samarbele dä skulle vara av värde all
lilla pä.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.2 Samhällets roll</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Flera remissinsianser kommenterar samhällets roll och
statliga insatser vad gäller FoU på läkemedelsområdet, och säsom exempelvis
SACO/SR instämmer i utredningens påslående alt en stärkning av grundforskningen
inom de områden som läkemedelsindustrin replierar pä är del bäsla sällel för
samhällel atl långsiktigt gynna en positiv utveckling av branschen. Man
påminner också om möjligheten att industridepartementet utöver finansiering
via seklorsorgan direkl finansierar industripolitiskt angelägen forskning vid
universitet och högskolor. Vidare är del SACO/SR;s mening all det inle finns
anledning lill samhälleligl inflytande över industrins FoU-verksamhet eller
dess internationella marknadsföring. Man menar atl FoU-verksamheten till stor
del styrs av den kompelens som finns dels inom förelagens
forskningsavdelningar, dels hos de experter och specialister som finns inom
universiteten och sjukvårdsorganisationen och atl det alltså är svårt att med
statliga styråtgärder åstadkomma nägra väsentliga förändringar/fbrbältringar av
forskningsinriktningen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sveriges
arbelsledareförbiind anser däremot att det finns starka skäl för alt man frän
samhällels sida skall kunna styra inriklningen på forskningen. SALF menar all
man i ökad utsträckning bör inrikta produktutvecklingen mot områden där de
slora problemen inom sjukvärden finns. SALF anser också att läkemedelsindustrin
i större ulslräckning bör inriklas på all la fram aktiva substanser.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Läkemedelsinduslriföreningen
finner det sjunkande intresset för forskarutbildning i Sverige och den
dramaliska minskningen av antalet avlagda forskarexamina myckel oroande och
menar all detla snabbt kan fä negativa konsekvenser för svensk
läkemedelsindustri. LIF anser det därför synnerligen angeläget atl elt positivt
utbiklningsklimat skapas och all forskarutbildningen snarast tillförs
erforderliga resurser. Framförallt mäste enligl LIF de av ulredningen
uppräknade ämnesområdena biokemi, immunologi, toxikologi, hybrid-DNA teknologi
och farmacevtisk teknologi förslärkas.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section749>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section750>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>348</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Medicinska forskningsrådet påpekar alt bland de
ämnesområden som LIND speciellt vill prioritera är biokemi och immunologi
områden inom vilka MFR har gjort och gör stora satsningar bäde i form av
projektanslag och forskartjänster. Toxikologi har ocksä länge prioriterats av
MFR, men som ocksä anförs av LIND, har det varil svårigheter alt rekrytera
forskare Ull området. Därför finner MFR delegationens förslag när det gäller
stimulerande åtgärder inom ämnesområdet toxikologi mycket värdefulla. Dock bör
man enligt MFR i detla fall avvakla de förslag som kommer att framläggas av
universitelskanslerämbelels enmansutredare i ärendet. Beträffande området
hybrid-DNA teknologi nämner MFR att man stöder etl antal grundläggande projekt
med anknytning härtill men att den mer tillämpade forskningen här snarast
faller inom STU:s ansvarsområde och att STU också prioriterat området.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vidare hänvisar MFR lill att LIND finner det nödvändigt
att statsmakterna i första hand bör salsa på ell stöd lill den grundläggande
biomedicinska forskningen och anser del mot denna bakgrund oroande att utvecklingen
av MFR;s anslag under 1970-lalet inneburit en successiv urholkning av dess
reella värde. MFR delar helt LlND:s synpunkler all denna uiveckling måste
brytas och att MFR under 1980-lalel bör ges även reellt ökade anslag och
påpekar atl en väsenllig del av MFR:s anslag ulnylljas för forskningsprojekt
som har betydelse för svensk läkemedelsindustri och dess fortsatta expansion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Slyrelsen för teknisk utveckling framhåller beträffande
statligt stöd till läkemedelsteknisk FoU all förslag i denna riktning framförts
av STU i 1980 års anslagsframställning ulöver de ökade insatser som redan
inletts på det biotekniska området. STU hänvisar till elt antal hinder mol
branschens fortsatta utveckling som utredningen pekar på, dvs. svårigheter att
i erforderlig omfattning utföra kliniska studier vid svenska sjukhus, ett
utdraget registreringsförfarande samt prissällningsförhandlingar där
olillräcklig hänsyn tas till industrins höga utvecklingskostnader, och menar
alt etl undanröjande av dessa hinder ur industripolitisk synpunkl torde vara
mera angeläget än andra statliga stödälgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialstyrelsen påpekar all ulöver de olika stödinsatser
frän slalens sida som diskuteras i betänkandel - stöd för att stärka induslrin
eller stöd till ökad ulbildning - kan elt positivt stöd frän staten i andra
former vara lika viktigt. Som exempel nämner man alt den långdragna utredningen
om hybrid-DNA-leknik och den omständliga proceduren för godkännande av sådan
verksamhet starkt har försenat igångsättandet av denna typ av verksamhel i
Sverige och alt det därmed kan dröja länge innan den blir konkurrenskraftig med
slora ekonomiska förluster som följd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Universitets- och högskoleämbetet framhåller alt en
fortsatt god rekrytering lill de medicinska och farmaceutiska fakulteterna vid
universiteten förutsätter att antalet forskarrekryteringsljänsler ökar,
eftersom många studerande avbryter sina sludier på grund av atl
framtidsutsikterna upp-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section751>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section752>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>349</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>levs som osäkra. UHÄ pekar vidare pä att nya professurer i
toxikologi, klinisk immunologi och biofarmaci inrättades sä sent som är 1979
samt all man i sin anslagsframställning för budgetåret 1981/82 begärt en
professur i biokemisk farmakologi. Slulligen nämner UHÄ all även en allmän förstärkning
av de rörliga resurserna för forskning fordras för etl ämnes fortsatta
utveckling, bl.a. för all stimulera rekryteringen av forskarstuderande till
området.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Apotekarsocieteten anser — i likhet med LIND - atl
slandard och omfattning av högre utbildning och forskning, inle minst
grundforskning, är av avgörande belydelse för läkemedelsindustrins
utvecklingsmöjligheter. Apotekarsocieteten tillstyrker LlND:s förslag all
medicinska forskningsrådet under 1980-talet ges även reellt ökade anslag men
framhåller samtidigt atl det är minst lika angeläget att den farmaceutiska
fakulteten, som är den enda universiletsinslitution, där man är specialinriktad
pä läkemedelsfrågor, ges tillräckliga resurser för kvalificerad ulbildning och
forskning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.3 Forskningssamordning och Fmansiering</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Flertalet remissinstanser som yttrat sig i frågan delar
ulredningens slutsatser vad gäller dubbelforskning i branschen. Sälunda
instämmer medicinska forskningsrådet helt i LIND:s konstaterande all någon
dubbelforskning inte förekommer inom svensk läkemedelsindustri och att nägra
vinster inle kommer alt uppnäs genom sammanslagningar av nuvarande forsknings-
och utvecklingsarbete ulan snarast skulle vara till nackdel för svensk läkemedelsindustri.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Däremot anser statens industriverk alt det finns en risk
för att konkurrerande företag satsar resurser på samma eller liknande
forskningsprojekl, vilket kan leda till en överoptimal resursinstans pä vissa
områden. Dock menar man alt sädana risker finns även i andra branscher men alt
de möjligen kan vara allvarligare i läkemedelsindustrin på grund av dess högre
forskningsintensitel och dess marknadsstruktur. Enligt verkets bedömning är
emellertid delta problem inte av så slor kvantitativ betydelse alt nägra
särskilda statliga åtgärder erfordras utöver den insyn som erhålls i sädana
fall där slalliga insatser i en eller annan form påkallas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Läkemedelsindustriföreningen vill liksom ulredningen
underslryka all forsknings- och marknadsföringssatsningar mäste
självfinansieras. SAF tillsammans med Sveriges industriförbund har samma
uppfattning. Eftersom externa lånemöjligheler inle slär till buds för denna
lyp av riskfinansiering, mäste de svenska läkemedelsföretagen enligl LIF ges
möjligheler all generera eget kapital, vilket endasi kan ske via prissättningen
pä företagens produkter på hemma- och exportmarknaderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vidare anser LIF all svensk läkemedelsindustri ocksä i
fortsättningen bör kunna hävda sin uppnådda position men att en förutsättning
härför är</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section753>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section754>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>350</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>atl de svenska läkemedelsföretagen förmår generera egel
kapital som kan satsas på nya forskningsprojekt inom ramen för resp. förelags
specialkompetens och prioritering. Vid prissättningen av sina produkter måste
företagen beakla FoU-verksamhelens krav all få disponera minst 15% av försäljningsintäkterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska fabriksarhetareförbundel menar atl del sälj- och
forskningsstödjande bolag till 51 % slalligl och lill 49% industriägt som de
föreslår aktivt skulle verka för alt samordna forskning mellan tvä eller flera
läkemedels- eller kemiska förelag, där sä är värdefullt. Pä detla säll skulle
man enligt förbundet kunna ta tillvara de slorskalefördelar som finns i vissa
led i forskningen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>SIF anser,
med anledning av att LIND inte finner del angeläget atl föreslå ett närmare
samarbele mellan läkemedelsindustrierna, att visst samarbete borde gynnas,
nämligen forskningssamordning, produktionssamordning i Sverige samt
marknadsföringssamarbete internalionellt och SALF menar att del är helt
nödvändigt med en samverkan mellan företagen på FoU-området för atl la
tillvara stordriftsvinster, undvika dubbelforskning och onödig konkurrens med
höga marknadsföringskostnader som följd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Apotekarsocieteten instämmer i LIND:s slutsatser i samordningsfrågan,
nämligen att dubbelforskning inte förekommer samt alt inga vinster uppnås genom
ökal samarbele mellan förelagen vad gäller FoU. Dock vill man peka på
möjligheterna lill etl fortsatt samarbete vad gäller produktbyten på den
svenska marknaden i syfte att uppnå en sortimentsminskning i läkemedelsförsörjningssystemet,
vilket hittills genomförts bl. a. vad gäller penicillinpreparat och
intravenösa nutritionslösningar. Vidare pekar man pä atl del också finns
slruklurproblem som kräver en lösning varav del mest akula torde vara
överetableringen på infusions- och spolvätskemarknaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.4 Bättre kunskapsutbyte</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Flera remissinstanser bl. a. medicinska forskningsrådet
har i sak samma uppfattning som Sveriges industriförbund, som betonar viklen av
atl det för läkemedelsindustrin väsentliga samarbetet med universiteten, andra
statliga institutioner och sjukvårdshuvudmännen underlättas. Systemet med
adjungerade professorer är enligt förbundet elt bra medel för atl stärka
samarbetet mellan läkemedelsindustrin och institutionerna vid högskolorna och
finner all en utökning av della syslem torde vara befogad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sveriges farmacevtförbund påpekar atl en stark autonom
universitetsforskning som samarbetspartner för induslrin är en nödvändighet
mer än någonsin och att systemet med adjungerade professorer därför mäste bibehållas
och helst utvecklas ytteriigare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Läkemedelsindustriföreningen framhåller atl en viktig
förutsältning för svensk industriell läkemedelsforskning är ett fortsatt gott
samarbele med</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section755>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section756>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>351</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>universitetens forskare, kliniskt verksamma läkare och
sjukvårdens huvudmän. Delta för Sverige karakteristiska samarbete har enligt
LIF hittills varit myckel framgångsrikt och mäste under vederbörlig insyn ges
möjlighet till fortsatt utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>UHÄ
hänvisar till påpekandet i betänkandel atl planeringsberedningen för sektorn
för utbildning för värdyrken saml för de medicinska, de odontologiska och de
farmaceutiska fakulteterna, som är knuten lill UHÄ, saknade en representant för
läkemedelsindustrin. 1 den nya planeringsberedning som tillsattes av
regeringen 1980 finns numera enligl UHÄ en sådan representant.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>RUFI poängterar atl LlND:s uppfattning atl informations-
och kunskapsutbytet mellan främst sjukvårdshuvudmännen och induslrin bör förbättras
och formaliseras bör gälla hela den i Sverige verksamma läkemedelsindustrin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SACO/SR påpekar all samarbele mellan universitetens
forskning och förelagens FoU-verksamhet är naturligt och helt nödvändigl och
understryker vidare atl ell nära samarbete med den svenska sjukvården, framför
allt vad gäller kliniska läkemedelsprövningar, är väsenlligl. SACO/SR instämmer
i LIND;s påpekande atl informations- och kunskapsutbytet mellan industrin och
sjukvårdshuvudmännen för etl förtroendefullt och förbättrat samarbele bör
förbättras till gagn för båda parter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5 Inhemsk och utländsk marknad</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Representantföreningen för utländska farmacevtiska
industrier häller med LIND om att den svenska läkemedelsindustrins
konkurrenskraft väsentligen kommer att bestä.mmas av dess förmåga att utvecka
och på utländska marknader sälja nya värdefulla läkemedel men vill även understryka
den vikl som ocksä samhällels utformning av den mer allmänna näringspolitiken
har för läkemedelsindustrin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med anledning av atl den svenska läkemedelsmarknaden
uppvisar en sjunkande tendens framstår enligt LIF en fortsatt framgångsrik
internalionell utveckling som än mer nödvändig och svenska framgångar i en
hårdnande inlernationell läkemedelsmarknad förutsätter ell successivt
tillfiöde av höginnovaliva produkter, menar man.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vidare påpekar LIF alt den offensiva marknadsföring som
LIND framhåller som nödvändig för alt de svenska företagen skall lyckas pä
hemma-och utlandsmarknaderna med rimlig framförhållning måste planeras i
lids-och koslnadslermer. Man framför alt alltför länga registreringslider är en
hindrande faktor i dessa sammanhang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialstyrelsen understryker behovel av fortsatt forskning
för att behålla eller utöka marknaden för befinlliga preparat. Man menar all
forskningen kan gälla säväl försök att åstadkomma bättre och mer ekonomiska</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section757>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section758>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>352</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>framställningsmetoder som klinisk forskning och pekar pä
att del i ell par fall här har brustit inom svensk industri så all
försäljningen av ifrågavarande produkter frän atl ha varit i huvudsak svenska
nu kan förväntas ske genom import.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sveriges
järmacevtjörbund är mot bakgrund av atl den allmänna expansionen på marknaden
nu blivit alltmer stillastående samt att de svenska företagen också fär det
allt svårare all möta de utländska läkemedelsföretagens expansion i Sverige
övertygat om all elt ökal samarbete pä marknadsföringssidan är nödvändigl. Man
påpekar atl utredningen ej föreslär några åtgärder av delta slag men finner del
rimligt att i första hand industrin inom sig agerar i frägan.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Med
anledning av att utredningen pekar pä att försäljningsorganisationen är myckel
avgörande för om företagen skall bli framgångsrika pä utlandssidan, beklagar
SALF all inle ulredningen närmare studerat frågan om att samarbete kommer till
stånd mellan förelag på försäljningssidan.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kommerskollegium
håller med om vad som antyds i betänkandet om alt ökat inlernationellt
samarbele bl. a. bör kunna leda till atl undanröja hinder i varuutbytet och
därmed underlätta den internationella marknadsföringen för läkemedelsindustrin
men påpekar att del samarbete som f. n. redan bedrivs av detta slag ej
behandlats i ulredningen. Som exempel pä sädant samarbete hänvisar kollegiet
lill läkemedelskonventionen inom EFTA som avser ömsesidigt erkännande av ansvariga
myndighelers inspektioner avseende läkemedelskonventionen saml lill ett annal
samarbete inom EFTA som avser överenskommelse om registrering av läkemedel och
vars syfte är att underlätta registreringsprocedurerna mellan länderna och all
stimulera internationellt samarbete avseende registrering av läkemedel. Även
inom nordiska läkemedelsnämnden pågår liknande samarbele påpekar man.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6 Läkemedelskontrollen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mänga remissinsianser har synpunkter pä
regislreringsföifarandet, och bl, a. Kemikontoret, SACO/SR, RUFI och LIF menar
atl länga registreringslider är en hindrande faktor.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Apotekarsocieteten
tillstyrker LlND:s uttalande för en anpassning av läkemedelskonirollens
arbetsformer och resurser i syfte atl minska handläggningstiden för
regislreringsärenden saml för harmonisering av internationella kontrollkrav.
Vad del gäller harmonisering av konlrollkraven instämmer apotekarsocieteten i
LlND:s förslag om alt knyla en särskild läkemedelsexperl lill Sveriges
officiella sändebud vid EG-kommissionen i Bryssel med uppdrag atl också vara
ackrediterad vid WHO:s regionalkontor i Köpenhamn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även bl. a. SACO/SR understryker behovel av en
resursförstärkning pä socialstyrelsens läkemedelsavdelning och påpekar att i
begreppel "resurs-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section759>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section760>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>353</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>förstärkning" ligger ocksä frågan om att rekrytera
och behälla kvalificerad personal för vilket krävs en bättre marknadsanpassning
av anställningsvillkoren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Liksom Apotekarsocieteten har bl.a. Sveriges läkarförbund.
SACO/SR och Sveriges farmacevtförbund tagit fasta på ulredningens synpunkler på
socialstyrelsens internationella arbete, ökad harmonisering av kontrollkraven
och en läkemedelsexpert vid EG-kommissionen i Bryssel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sveriges läkarförbund anser alt statsmakterna aktivt bör
främja en utveckling som medför atl svensk läkemedelsindustri borde kunna
hävda sig internationellt och pekar i sammanhanget pä atl en fortsatt
harmonisering av kontrollkraven inom Norden och EG därior är synnerligen
angelägen. Statsmakterna bör enligt förbundet pröva delegationens förslag atl
knyta en läkemedelsexperl till EG-kommissionen i Bryssel med ackredilering till
WHO och dess regionkontor i Köpenhamn.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Styrelsen
för teknisk utveckling pekar pä ell antal hinder för svensk läkemedelsindustris
fortsatta utveckling säsom utdraget registreringsförfarande,
prissättningsförhandlingar där otillräcklig hänsyn tas till industrins höga
utvecklingskostnader m. m. och ger förslag lill undanröjande av dessa hinder.
Man vill åstadkomma en effektivisering av registreringsförfarandet vid socialstyrelsen
dels genom en revision av dess verksamhel, dels genom kontinuerlig anpassning
av de svenska registreringskraven lill inlernationell praxis, i första hand
till regelsystemet som är under utarbetande vid EG. Vidare vill man fä lill
stånd en standardisering av samarbetsformerna mellan läkemedelsföretagen och
den svenska sjukvården avseende läkemedelsprövningar vid svenska
sjukvårdsinrättningar, genom att socialstyrelsens nyligen färdigställda
rekommendationer fastställs som anvisningar samt alt sjukvårdshuvudmännen
uppdras att skyndsamt förhandla med läkemedelsindustrins organisationer om
enhetliga regler för ekonomisk ersättning avseende dessa prövningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Slutligen vill man all lagstiftningen avseende industriell
verksamhel med hybrid-DNA-leknik ses över i syfte alt få fram ett klarare
myndighetsansvar. Denna fråga är av stor vikt för läkemedelsindustrins framtid
och bör enligl STU ges hög prioritet inom älgärdspaketet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>RUFI instämmer i LIND:s uppfattning att en harmonisering
av kontrollkraven är önskvärd och menar atl en sädan i första hand bör kunna
uppnäs i Norden. RUFI menar vidare all dessa harmoniseringsslrävanden bör
resultera i likartad värdering av dokumentationen av nya läkemedel. Etl säll
för den svenska kontrollorganisationen atl effektivare utnyttja egna resurser
är enligt RUFI atl den i betydligt större utsträckning är vad som nu sker
utnyttjar bedömningsmaierial frän andra välrenommerade kontrollorgan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kemikoniorel påpekar atl kostnaderna för
prövningsprocessen nu nätt det ansenliga beloppet av 150-250 milj. kr. bl. a.
beroende pä atl kraven på djurförsök ökal i avsevärd grad. En fortsättning av
denna trend under</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>23 Riksdagen 1980/81. 1 .saml. Nr 130</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section761>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section762>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>354</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1980-talet
riskerar enligt kemikoniorel att hämma utvecklingen av nya läkemedel, samtidigt
som säkerheten rörande toxiska och cancerframkallande egenskaper icke nämnvärt
förbättras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller LIND;s uttalande att det är av största vikt alt industrin även i
fortsättningen har möjlighel att i tillräcklig utsträckning ulföra kliniska
prövningar i den svenska sjukvården vill Landstingsförbundet instämma men
framhåller samtidigt att huvudmännen mäste ha inflytande över verksamheten. Man
påpekar också att överläggningar påbörjats mellan Landstingsförbundet och läkemedelsindustrins
branschorganisationer om regler för kliniska prövningar av läkemedel inom
sjukvården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Socialstyrelsen
framhåller atl samhället mäste kräva att nödvändiga prövningar utföres innan
nya medel las i bruk och atl använda metoder står i överensstämmelse med
vetenskapens senaste rön. Mot denna bakgrund är det enligt styrelsen
anmärkningsvärt att betänkandet generellt karakteriserar dessa prövningar som
"de nationella kontrollorganisationernas allt mer rigorösa krav"
resp. uppger att "registreringsprocessen är således mycket omfattande och
resurskrävande för företagen och har påtagligt förlängt och fördyrat
FoU-arbelet". Socialstyrelsen menar att sädana påståenden kanske kunde
förväntas i länder där man först på senare år börjat kräva bevis för de nya
preparatens terapevtiska effekt men knappast frän ett land där standarden hos
den nationella kontrollen utomlands används som försäljningsargument. Pä samma
sätt ger del styrelsen etl egendomligt intryck när hög toxicilet i betänkandet
anförs som svårighet att klara myndigheternas registreringskrav eftersom hög
toxicilet automatiskt borde leda till att tillverkaren ej söker registrera
eller saluföra ett preparat.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Styrelsen understryker
även att en ökning med ca 800% av antalet balanserade registreringsärenden
ingalunda ägt rum under åren 1974-1979 såsom anges i betänkandet. Tabellen som
citeras fastslår balansläget den 1 januari 1980 och ger enligt styrelsen inget
underlag för den jämförelse som görs i betänkandet. Den aktuella kolumnen visar
enbart vilket är en balanserad ansökan ingavs lill läkemedelskonlrollen och
jämfört med 1974 ligger balansen i dag pä en nägot lägre nivå, menar
socialstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Socialstyrelsen
tillstyrker vidare atl en särskild läkemedelsexperl knyts till Sveriges
officiella sändebud vid EG-kommissionen i Bryssel för att öka
informationsutbytet internationellt i olika registreringsfrågor. För att fä
optimal effekt skulle enligt styrelsen ifrågavarande person sortera under
läkemedelsavdelningen eller på annat sätt nära knytas till den. Man framhåller
också atl arbetet för internalionellt samarbete starkt hämmats av
läkemedelsavdelningens hell otillräckliga anslag för utländska resor och atl
det är dessa som i första hand bör ökas om ett fruktbart internationellt
samarbele skall utvidgas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SACO/SR
betonar den svenska kontrollmyndighetens belydelse för den svenska
läkemedelsindustrins internationella konkurrenssituation och kräver
resursförstärkning pä detla område.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section763>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section764>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>355</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>7
Priskontrollen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
pris- och kariellnämnd påpekar all den beskrivning av priskontrollen som LIND
ger i sitt betänkande är en beskrivning av de förhållanden som förekom före
1970, dvs. innan läkemedel kom att omfattas av SPK:s prisövervakning.
Prishöjningar för varje enskilt läkemedelsindustriföretag baseras enligl SPK i
dag på resp. företags kostnadssituation. Tidigare räknades en genomsnittlig
prishöjning fram som gällde för samlliga svenska läkemedelsföretag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Rutinen
vid fastställande av ett pris är enligt nämnden atl SPK analyserar de enskilda
läkemedelsföretagens kostnadsunderlag för aviserade prishöjningar och efter
överläggningar med företagen kommer man fram till vilket prishöjningsbehov
resp. företag har. Med utgångspunkt frän det sålunda framräknade
prishöjningsbehovet förhandlar förelaget med Apoteksbolaget om hur den
erforderiiga genomsnittliga prishöjningen skall läggas ut på enskilda preparat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Härmed
anser SPK att den pris- och kostnadsuppföljning som LIND efteriyser i sitt
betänkande alltså redan existerar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kemikontoret
konslalerar alt den svenska priskontrollen blir av avgörande betydelse för att
generera medel äl forskning och inlernationell marknadsföring och därmed för
företagens utvecklingsmöjligheter. Man menar att kravet pä skälig avkastning
för att kunna stödja en gynnsam industriell utveckling här bör få väga tungt
vid avvägning mot andra intressen - t.ex. önskemålet om så billiga läkemedel
som möjligt. SACO/ SR och STU har kommentarer liknande de av kemikoniorel
framförda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
SAF och Sveriges industriförbund får de svenska prisreglerande myndigheternas
agerande en avgörande betydelse för i vilken utsträckning företagen kan fä
täckning för sina FoU-kostnader. Man påpekar också all det emellertid inte bara
är vid introduktion av produkter som prissättningen är betydelsefull utan den
är minst lika viklig när det gäller del mer slandardbetonade sortimentet för
alt företagen skall kunna klara av alt generera erforderliga finansiella
resurser för utvecklingsarbete och marknadsföringsinsatser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>RUFI
hänvisar till LIND:s konstaterande atl man emellertid inle kan utesluta
möjligheten av alt priskonlrollen får den paradoxala effekten att prisnivån
blir högre än om priskontrollen inte funnits och kan inte finna något som talar
för atl en priskontroll leder lill all priskonkurrensen ökar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
fabriksarbetareförbundet framhåller all samhällets prispolilik och priskontroll
inte bara avgör den inhemska prisnivån ulan ocksä blir en norm för den
internalionella prissättningen och drar slutsatsen atl samhällel härigenom i hög
grad ger läkemedelsföretagen den lönsamhel och de resurser de behöver för sin
forskning och marknadsföring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Landstingsförbundet
framhåller att en fråga av stor vikt för läkemedelsindustrin och sjukvärden är
att försöka påverka koslnadsulvecklingen och</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section765>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section766>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>356</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>att detta, såsom LIND också hävdar, främst kan ske genom
att styra läkarens förskrivning och/eller införa hårdare priskontroll. Man
påpekar ocksä alt landstingens läkemedelskommittéer är ell uttryck för strävandena
alt via rekommendationer påverka konsumlionsbesluten i säväl den öppna som den
slutna värden och finner det därför angeläget atl ökade ansträngningar görs för
att förbällra deras arbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förbundet noterar att LIND pä olika ställen i betänkandel
diskuterar läkemedelsindustrins marknadsföring och hänvisar Ull alt man för
egen del tidigare har uttalat sig för en reduktion av industrins
marknadsföringsåtgärder till förmån för mer problemorienterad, obunden
läkemedelsinformation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8 Branschråd för läkemedelsindustrin</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Flerlalel instanser bl.a. LandslingsjÖrbundet, SACO/SR och
Kemikontoret har yttrat sig i denna fräga och tillstyrker tillsättandet av ett
branschråd för läkemedelsindustrin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Läkemedelindustriföreningen välkomnar LlND:s förslag om
etl branschråd som synes kunna bli del centrum för information och kommunikation
mellan intressenter pä sjukvärdens område som samhällel uppenbariigen har ell
behov av. Man pekar i sammanhanget ocksä pä all del är rimligt alt anta alt elt
organ för kontinueriigt informationsutbyte skall kunna göra det myckna
utredandet på läkemedelsindustrins område överflödigt. Inrättandet bör enligt
LIF ske utan dröjsmål.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>SAF och
Sveriges industriförbund känner rent allmänl elt betydande mått av skepsis
inför organ av det slag som branschrådet är. Man menar all erfarenheterna av
verksamheten i de hittillsvarande branschråden motiverar en sädan uppfattning.
Om man med inrättandet av etl branschråd kan skapa etl forum för en mer saklig
debatt än hittills anser SAF och Industriförbundet ändå all detla är nägot
positivt. Till branschrådet bör enligt SAF och Industriförbundet i sädana
frågor när så är önskvärt även kunna inkallas representanter för RUFI. Dock
anser man atl RUFI inle borde beredas perma'henl plats i rådet pä grund av att
rådets verksamhel specielll skall inriktas pä FoU-planeringen inom de svenska
förelagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>RUFI lillslyrker LlND;s förslag till inrättande av ell
branschråd för läkemedelsindustrin under förutsättning att den i Sverige
verksamma ulländska läkemedelsindustrin via sin branschorganisation RUFI blir
representerat i ett sådanl branschråd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statens pris- och kariellnämnd uppger sig vara beredd atl
- om del av LIND föreslagna branschrädel kommer lill sländ - medverka lill all
den samlade erfarenhel och kompelens som finns på nämnden rörande läkemedelsindustrin
pä bäsla säll kommer rådet lill del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Medicinska forskningsrådet lillslyrker förslagel om
branschråd och kon-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section767>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section768>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>357</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>staterar alt såväl permanent som lillfällig expertis från
berörda myndigheler och organisationer bör knytas till branschrådet. MFR
räknar självt med atl fä bli representerat på permanent bas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sveriges läkarförbund ansluter sig lill ulredningens
förslag om elt branschråd som bör bli elt ändamålsenligt organ för information
om branschens allmänna utveckling och lönsamhel men ocksä elt forum för planering
av forskning och vidareutveckling, diskussion och behov av ändrade
organisatoriska former samt klarläggande av evenluelll behov av stöd från
statsmakternas och sjukvårdshuvudmännens sida.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska liidustritjänstemannaförbiindet anser atl texten
kring inrättandet av elt branschråd i betänkandet borde ha varit mer pregnant
utformad. Med hänvisning till samhällets och de anställdas berättigade krav pä
insyn i denna bransch anser förbundel att del föreslagna rådet borde lilldelas
vissa slyrande funktioner, exempelvis i frägor angående samordning av industrins
FoU-planering. SIF framhåller även vikten av alt de fackliga organisationerna
erhåller en allsidig representation i rådet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sveriges arbetsledarejörbund stöder utredningens förslag
om inrättande av ett branschråd för läkemedelsindustrin med det syfte som anges
i belänkandet. Man förutsätter också att rådet ges initiativ- och förslagsrätt
till de åtgärder man finner påkallade samt att SALF blir representerat i rådet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sveriges farmacevtförbund anser att det föreslagna
branschrådet kan bli rätt forum för informations- och kunskapsutbyte mellan
branschens olika intressenter saml för fortlöpande bevakning och analys av
branschens utveckling. Vidare förutsäller man att rådet eftersträvar etl
smidigt och obyräkratisk! arbetssätt samt alt förbundel blir representerat i
rådet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Tjänstemännens
centralorganisation tillstyrker att etl branschråd för läkemedelsindustrin
elablers och anser all rådet ärligen bör rapportera till industridepartementet
om sin verksamhet. I rådet bör enligt TCO ingå representanter bäde frän
producent- och konsumentsidan saml fackliga representanter frän båda sidorna.
Man anser vidare att rådet bör diskutera de problem som kan uppstå för
läkemedelsindustrin när det gäller atl finansiera ökade FoU-insatser samt
internalionell marknadsbearbelning. När det gäller den senare frägan torde pä
sikl elt ökat samarbete mellan företagen bli fördelaktigt enligt TCO. i
synnerhet på de växande u-landsmarknaderna. Slutligen framhåller TCO atl rådet
böria initiativ till utvecklingsprojekt där landsting och läkemedelsindustrin
kan samverka.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommerskollegium finner ingen anledning att erinra mol
delegationens förslag om inrättande av etl branschråd, trots atl man finner
förslaget vad avser rådets uppgifter och moliv för dessa någol oklart och ej
närmare utvecklat. Kollegiet vill dock underslryka vikten av all de
internationella synpunkterna ges en framträdande roll i rådets arbete.
Avslutningsvis finner kollegiet det önskvärt all man bereds möjlighet alt della
i rådels arbele mot bakgrund av de uppgifter som kollegiet har i anslutning
lill internationell handel bl.a. på läkemedelsområdet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section769>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section770>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>358</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statens industriverk anser alt erfarenheterna från
tidigare inrättade branschråd i Sverige och andra länder visar all sådana råd
fär en begränsad betydelse för den förda politiken. Del synes enligl SIND
främst fungera som elt forum där departementsledningen kan diskutera branschens
problem med företrädare för företagen och deras anställda och i vissa fall fä
synpunkter på planerade politiska åtgärder. SIND menar alt industriministern
inle borde ha några svårigheter atl samla företrädare för berörda grupper för
sådana diskussioner när sä behövs utan tillgång till etl permanent råd med mer
eller mindre fasta sammanträdestider och med eget sekretariat.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Styrelsen
för teknisk utveckling anser i likhet med ulredningen att samspelet mellan
berörda myndigheler och sjukvärden å ena sidan och svensk läkemedelsindustri ä
andra sidan är långtifrån optimalt. Vad beträffar den konkreta åtgärden att
inrätta ett branschråd för att förbättra samarbetet delar STU emellertid inte
utredningens uppfattning. Man anser att branschrådet i sin sammansättning är så
brett och dess uppgifter så vagt definierade att dess handlingsförmåga torde
bli starkt begränsad och föreslår att branschrådets tänkta uppgifter bör kunna
tillvaratas av existerande organ.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9 Övriga synpunkter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Landstingsförbundet åberopar LlND:s diskussion om
möjlighelerna för sjukvårdsorganisationen atl genom olika former av
teknikupphandling dels lösa problem inom sjukvården, dels stimulera
läkemedelsindustrin. Sådanl samarbete kan enligt Landstingsförbundet leda lill
alt de hälso- och sjukvårdspolitiska målen snabbare kan uppnås och bör därför
eftersträvas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Överstyrelsen för ekonomiskt försvar framhåller alt
försörjningen med läkemedel under en avspärrning till stor del beräknas kunna
klaras med hjälp av den inhemska läkemedelsindustrin saml med hjälp av beredskapslagrade
råvaror, substanser och halvfabrikat. ÖEF framhåller vikten av alt ha en inom
landel fungerande produktion av läkemedel som bör vara så differentierad som
möjligt. Under sådana förhållanden och med hjälp av vissa beredskapslagrade
substanser och viss omställning inom industrin kan sannolikt
läkemedelförsörjningen enligl ÖEF hjälpligt klaras under en längre avspärrning.
Då LIND endasi berört läkemedelsindustrin i fredstid, avstår ÖEF från att
vidare yttra sig över betänkandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sveriges läkarförbund delar utredningens synpunkler pä
frägan om elt evenluellt förstatligande av läkemedelsindustrin, nämligen atl
del i nuläget inle synes vara befogal eller önskvärt att förstatliga
läkemedelsindustrin eller öka samhällets mera direkta inflytande.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section771>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section772>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>359</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Bdaga
19</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>Utdrag ur betänkandet (Ds 11980:17) Att utveckla en
långsiktig industripolitik</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Kapitel
5. Vägar till utveckling av en långsiktig industripolitik</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5.1
Utgångspunkter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
kapitel I angavs fem bärande idéer - "teser" - som genomsyrar
ulredningen. Med hjälp av analyserna i kapitlen 2 och 3 kan nu dessa idéer
utvecklas och ses i relation till den kartläggning av kunskaps- och informationsförsörjningen
på det industripolitiska området som gjorts i kapitel 4.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
första tesen innebär atl det för närvarande är viktigare att förstärka
utvecklingen av mer grundläggande kunskap än att bygga upp rutiner för löpande
datainsamling. Flera av förslagen i detta kapitel har detta syfte (särskilt
avsnitten 5.2, 5.3 och 5.4). Vissa förslag avser dock förbättringar i fråga om
insamling och användning av löpande information (avsnitten 5.3, 5.4 och 5.5).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
andra tesen innebär atl internationella aspekter bör prioriteras. Förslag
beträffande internationellt inriktad forsknings- och utredningsverksamhet
framläggs i avsnitt 5.2 och om utveckling av den löpande internationella
bevakningen i avsnitt 5.6</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
framför även förslag som syftar till förstärkning av den internationella
erfarenheten hos olika befattningshavare (avsnitt 5.4).</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Det föreligger inte totalt
sett en brist på resurser för kunskaps- och informationsutveckling på del
industripolitiska området. Delta är den tredje tesen. Förslag beträffande
omprioritering av resurserna för ulredning och forskning framläggs i avsnitt
5.2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
utgångspunkt från den fjärde tesen presenteras i avsnill 5.3 förslag om hur
initiering och beställning av ulredningar och forskning skall kunna förbättras.
Förslag framläggs även om förbättring av möjligheterna att analysera och tolka
utrednings- och forskningsresultat. Båda dessa förbättringar syftar till att
öka användningen av resultat från utrednings- och forskningsverksamhet i etl
industripolitiskt sammanhang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
den femte tesen bör förutsättningarna för samråd, dialog och debatt förbättras,
I avsnitt 5,5 ges förslag tiil hur sådan verksamhet skall kunna stimuleras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Merparten
av mina förslag berör relationerna mellan följande fyra för industripolitiken
centrala grupper eller funktioner:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>—<span
style='font-family:Verdana'>De industripolitiska beslutsfattarna i vid mening,
dvs. riksdagen, industridepartementet, industriverket, STU och slalliga organ
av typ investeringsbanken och industrifonden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'>—<span
style='font-family:Verdana'>Andra viktiga intressenter på det industripolitiska
omrädel, nämligen</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section773>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section774>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>360</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vissa övriga deparlemenl och verk, arbetsmarknadens organisationer,
andra intresseorganisationer samt, inle minst, företagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:6.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De som genom
forskning och utredande bidrar till den industripolitiska kunskapsutvecklingen,
dvs. uiredningsfunklioner inom den slalliga sek-torn, kommittéväsendet, privata
utredningsinstitut, universitet och högskolor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:6.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De som samlar
in information och dala för användning i industripolitiskt sammanhang. Förutom
organ som gör sådan insamling för den egna operativa verksamhelen samt för
utrednings- och forskningsändamål, återfinns t.ex. SCB samt olika känselspröt
för information utomlands.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har i mitt arbete funnit att kontakterna mellan dessa
fyra grupper bör förbättras i en rad avseenden. Innebörden i de förslag som
anknyter lill de fem bärande idéerna är ofta just olika slag av bällre kontakter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslagen innebär, förutom förstärkningar av vissa
funktioner som finns idag, ocksä i en del fall riktningsförändringar i
förhållande till existerande aktiviteter. Det blir inte fräga om nägra
spektakulära omkastningar. Jag har tagit fasla på de utvecklingsmöjligheter som
befinlliga resurser och resursfördelningar skapar. De konsekvenser som mina
förslag får för olika aktörer berör till inle ringa del just deras kontakter
med omgivningen. Del är genom sådana konlakler som aktörens egen verksamhet bör
päverkas. Industridepartementet och industriverket berörs direkl i slörre
omfattning än andra aktörer.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För att
bidra till flera av de förändringar som jag anser önskvärda lägger jag fram etl
förslag om inrättande av ettjiyll organ. Expertgruppen för industripolitisk
utveckling (EIU). Detla organ skallinte ersälla verksam- het som bedrivs eller
med fördel kan bedrivas av befintliga organ pä det industripolitiska omrädel.
Syftet är istället atl bidra till alt de befinlliga organens resurser utnyttjas
bällre.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill här ånyo betona det experimentella synsätt som
präglar idéer och förslag i detla belänkande och som ocksä bör prägla
industripolitiken i stort.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt min uppfattning finns del inle någon
"optimal" organisalionsstmktur på industripolitikens område vare sig
pä kort eller läng sikl. Utgångspunkten har varit atl försl pröva om den
organisationsstruktur som vuxit fram kan väntas ha en utvecklingspotential för
all möta de krav som bör ställas. Varje organisatorisk lösning bör emellertid
betraktas som etl experiment och därvid fä karaktären av provisorium. Utfallet
bör därför utvärderas sä alt erfarenheterna kan analyseras. En slörre öppenhet
och rörlighet när del gäller organisatoriska förändringar är önskvärd. Experimenterande
och prövning mäste känneteckna inte bara industripoliliska ätgärder utan även
den underliggande kunskaps- och informationsverksamheten och formerna för den.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är, enligt de tilläggsdirektiv som utgått frän
budgetdepartementel</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section775>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section776>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>361</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>(Dir.
1980:20), utredningens ambition att presentera förslag som endast förutsätter
omprioriteringar av givna resurser och inom givna kostnadsramar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kapitlet
är disponerat pä följande sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
avsnitt 5.2 presenteras förslag belräffande kunskapsområden som bör
prioriteras. Vikliga forskningsområden föreslås. Tre områden ägnas särskild
uppmärksamhet: forskning med internationell inriktning, utveckling av s. k.
förvarningssyslem samt ulvärderingsforskning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
avsnitt 5.3 föresläs metoder för att förbättra relationerna mellan utrednings-
och forskningsverksamheterna och beställare och användare av resultat från
sådan verksamhet. I syfte all öka användbarheten bör därvid initierings- och
beställningsfunktionerna förstärkas, likaså analys- och tolkningsfunktionerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Andra
sätt för erfarenhetsuppbyggnad än utredande och forskning behandlas i avsnitt
5.4. Jag föreslår vägar all öka befattningshavarens kompelens genom
cirkulationstjänstgöring och annan ulbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
avsnitt 5.5 framläggs förslag till hur samräd, dialog och debatt skall kunna
stimuleras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förbättringar
i fråga om den internalionella bevakningen av industripolitisk information
presenteras i avsnitt 5.6.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
avsnitt 5.7 lägger jag fram förslaget om ett nytt organ. Expertgruppen för
industripolitisk utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
avsnitt 5.8 behandlas konsekvenser av förslagen för induslrideparlementet
(inklusive dess relationer lill riksdagen och andra deparlemenl).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
avsnitt 5.9, slutligen, diskuteras konsekvenserna av förslagen för industriverket,
särskill dess utredningsverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslagen
sammanfattas i kapitel 6,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5.2
Forsknings- och utredningsbehov</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
utförligare diskussion om forskningsbehov förs i bilaga 3,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
viktigt område för kunskapsutveckling är industriella ulvecklings-och
förändringsprocesser, där vi trots en ganska omfattande forskning fortfarande
lider av rätt stora kunskapsbrister.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Olika
synsätt, perspektiv och teorier bör vara användbara i denna forskning:
ekonomisk-historiska perspektiv för alt förklara långsiktiga industriella
utvecklingsförlopp; samhällsekonomiska f)erspekliv för all pä aggregerade
nivåer kunna behandla tillväxt- och balansproblem i ekonomin;
struklurekonomiska perspektiv för att fä grepp om branschutveckling,
beroendeförhållanden mellan företag vertikalt och horisontellt; organisationsperspektiv
för att förstå förändringsprocesser inom förelag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ulredningar
och forskning som belyser internalionella aspekter bör i framliden prioriteras
starkare än hittills. 1 industriverkels PM 1978: 5 framläggs ett förslag till
forsknings- och utredningsprogram om strukturom-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section777>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section778>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>362</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>vandlingen
och den internalionella konkurrensen. Mänga goda uppslag ges.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Studier
kring internationell konkurrenskraft - utifrån olika perspektiv -är önskvärda
liksom studier av effekterna av de nya industriländernas framväxt. För många
forskningsprojekt med statistikbehov är det viktigt atl utveckla de
internationella organens - t. ex. FN och OECD - statistik av industripolitisk
relevans. Information om efterfrågeutveckling och ka-paciletsulbyggnad för
olika produktområden framslår som myckel önskvärd.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Ett område som anknyter
lill kunskap om industriella utvecklingsprocesser är early warning systems
eller förvarningssyslem. Metoder som gör det möjligt att i god Ud förutse
risker och problem för industri och industripolitik är naturiigtvis önskvärda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förvarningssystem
i form av datoriserade informationssystem som kan peka ut problembranscher och
andra problemområden är knappast möjliga idag. Kunskapen om grundläggande
mekanismer för industriell utveckling är nämligen alltför bristfällig för atl
sädana system skall kunna byggas upp. Dock är andra slag av förvarningssystem
tänkbara, närmast i form av forsknings- eller utredningsprojekt kring
specificerade problem. Här följer några exempel:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>De nya industriländernas industriella utveckling
får effekter på svensk industri. Förutom att följa planerade och beslutade
investeringar i sådana länder kan man också identifiera förhållanden som pekar
på sårbarhet hos svensk industri. Så kan exempelvis branscher som saknar
teknologiskt förspräng, med produkter som är enkla atl marknadsföra och
distribuera befinna sig i utsatt konkurrensläge.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Importulvecklingen med avseende på importens andel
av den inhemska förbrukningen i en bransch kan studeras. Ökade imporlandelar
kan vara tecken på alt problem kan uppstå i framtiden. Etl annat exempel på
tänkbara "varningsindikatorer" är relativa produklivitetstal för med
Sverige konkurrerande tillverkning av betydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Industriverket försöker i sin prognosverksamhet
identifiera branscher o. dyl. som synes visa oroande utveckling, t, ex, ifråga
om lönsamhet, och som därför anses i behov av närmare studium.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Brister
i mer grundläggande kunskaper om industriell utveckling tvingar fram en lång
rad antaganden i förvarningsstudier av det här slaget. Det är därför inle
lämpligt att bygga industripolitiska ätgärder på enstaka studier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Detta
är dock inle det enda problemet. Som lidigare diskuterats finns en benägenhet
all blunda för obehagliga signaler (jfr oljekrisen 1973).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Slutligen
bör framhållas att de förvarningssyslem som behandlats här har till syfte atl
identifiera problemområden (framtida krisbranscher o. dyl) och inle framtida
expansionsområden. Möjligheterna atl utveckla förvarningssystem för s. k.
framlidsbranscher torde vara betydligt mindre. 1</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section779>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section780>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>363</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>STUs
arbete uppmärksammas nya teknikområden som kan ge underlag för
induslripolitiska insatser i form av teknikupphandling etc. Bland källor för
indikatorer på utvecklingsområden märks palentslatistiken. Pä detla område är
det emellertid ännu viktigare att skapa en för innovationsarbele och
entreprenörskap gynnsam miljö så atl bedömningar och rikstagande kan göras där
detaljerad information om teknologi och marknader kontinuerligt genereras.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Det föreligger, enligt min
bedömning, brister i kunskapen om hur industripolitik utvecklas i komplexa
processer. Här behövs utvärderande insatser av statsvetare och
organisationsforskare. Nära detla omräde finner vi forskning kring förändringar
i attityder, mäl och värderingar, dvs. problem som ligger närmast till för
tvärvetenskaplig forskning med sociologiskt inslag.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Industripolitikens mål,
medel och organisation bör bedömas och utvärderas i betydligt högre grad än
hittills. Detta bör göras kontinuerligt som etl normalt inslag i
industripolitiken och inte bara då problem uppkommer.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Det behövs statliga
insatser för atl stimulera till forskning om industri och industripolitik. Jag
föreslår att industridepartementet och industriverket i ökad grad beställer
forskning vid universitet och högskolor. Den expertgrupp för industripolitisk
utveckling (EIU) som föresläs i avsnill 5.7 kan därvid vara behjälplig. EIU bör
vidare ordna kontakter mellan forskare och olika avnämnare för
problemdiskussioner och utveckling av forskningsprogram. Det är även vikligl
alt olika synsätt pä industri och industripolitik kommer fram. Som komplement
behövs därför även förutsättningslös forskning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Konlakler med forskare,
utredningsorgan o.dyl. i andra länder bör stimuleras både genom utlandsresor
och besök i Sverige av ulländska forskare. I samband med beställning av
forskning bör finansiella medel avsättas för sådana ändamål. Forskningsfonder
bör ocksä stimuleras atl göra sädana avsättningar. Den föreslagna expertgruppen
för industripolitisk utveckling bör verka för atl etl antal industripoliliska
forskningsstipendier inrättas.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Bättre användning av
forskningsresultat bör eftersträvas. De föreslagna kontakterna mellan forskare
och användare är viktiga för della. Forskare bör vidare uppmuntras att skriva
användaranpassade rapporter och artiklar. Samarbele i analys och tolkning av
forskningsresultat mellan forskare och användare bör stimuleras.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>När forskningsanslag
beviljas bör krav på sådana rapporter slällas och medel avsättas för eventuella
koslnader i samband med direkta kontakter med användare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
förslag som framförs i delta avsnitt innebär all slörre resurser ägnas ål vissa
angivna problemområden. Inom ramen för givna lotala resurser innebär det atl
andra områden måste få mindre utrymme. Omfördelningen bygger på att här
prioriterade områden genom förslagen får ökad konkurrenskraft i kampen om
medel.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section781>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section782>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>364</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.3 Bättre användning av resultat från utredning och
forskning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bl.a. med utgångspunkt från kartläggningen i kapitel 4
anser jag att de resurser som i Sverige ägnas ål utredande av industri och
industripolitik knappast är otillräckliga. I avsnitt 5.2 harjag pekat på en del
problem som bör ägnas större uppmärksamhet än idag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Här skall jag ta upp en annan form av omprioritering. 1
kapitel 3 visas att det kan brista ifråga om initiering och beställning saml
analys, tolkning och användning. Utredningar kan vara genomförda pä elt
kompetent sätl, men om förberedelserna är otillräckliga eller tolkning gjorts
ulan tanke pä användning kan rapporten förbli oanvänd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I kapitel 4 hävdas att direktiv lill ulredningar frän
industridepartementet ibland är vaga. Detta kan vara fallet även om
direktivutformningen ägnats stor uppmärksamhet i departementen och många
personer i och utanför departementet varil inblandade. Ibland görs mindre,
interna förstudier i sammanhanget. Men trots detta kan direktiven uppfattas som
vaga av t. ex. kommittéer och industriverket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I kapitel 3 beskrivs olika skäl till att utredningar
tillsätts. Det är inle alltid som de faktiska skälen framgår av de skriftliga
direktiven eller pä annat sätt uppfattas av utredaren. Även om skriftliga
direktiv ofta kompletteras med muntliga kontakter tycks inte heller detla
alltid räcka. Utredare bör i ökad utsträckning kopplas in på tidigare stadier,
helsl under direktivarbetet, som bör kunna ulföras gemensamt av beställare och
utredare. Vidare bör om möjligt direktiv kunna bli föremål för förstudier av
kompetenta ad hoc-grupper som på mycket kort tid fär ytlra sig över förslagel
innan del egentliga ulredningsarbetel startar. Den expertgrupp för
industripolitisk utveckling som jag föreslär kan förmedla kontakter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Därtill bör i ökad utsträckning direktiv ses som
preliminära och provisoriska. Det bör vara naturiigt att direktiv förses med
tillägg efter det all ulredaren fält möjlighet all bedöma konsekvenserna av alt
följa de preliminära direktiven.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samprojekt där flera myndigheter, departement,
organisationer och företag medverkar kan vara värdefulla. Samprojekt bör i
ökad utsträckning kunna bedrivas mellan industridepartementet och vissa verk,
mellan industriverket och STU samt mellan industriverket och kommerskollegium.
Expertgruppen för industripolitisk utveckling bör bidra med uppslag lill
områden som lämpligen kan bedrivas i sådan samverkan. Framgången är dock
avhängig av vissa villkor. För det första måste deltagaren ha ett eget intresse
av all aktivt medverka. För det andra mäste deltagaren vara beredd atl försöka
förstå andra deltagares intressen och synsätt. Vill man utnyttja en utredning
för atl komma fram till en gemensam ståndpunkt kan samprojekt vara värdefulla.
Vill man däremot fä fram en mångfasetlerad bild kan flera oberoende utredningar
kring samma problem vara atl föredra.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section783>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section784>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>365</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag övergår nu lill frägan om analys, tolkning och
användning i utredningsprocessen. Det skriftliga remissförfarandet spelar slor
roll i svensk statsförvaltning och är mycket värdefullt. Jag anser dock atl del
bör kompletteras med inslag av muntlig kontakt, exempelvis i form av diskussioner
mellan utredare och vissa remissinstanser eller hearings med utredare. Pä så
sätt skulle kvaliteten pä remissförfarandet kunna höjas och möjligheterna att
utredningsresultatet verkligen kommer lill användning ökas. Den föreslagna
expertgruppen bör ta sädana initiativ.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När beställaren gör budgeten för en ulredning bör avsällas
vissa resurser för specifikt användarorienterat arbete, exempelvis dellagande i
hearings och författande av förklarande och tolkande uppsatser kring
utredningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.4 Förbättrad erfarenhetsuppbyggnad</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kunskap byggs upp inte enbart genom ulredningar och
forskning ulan även genom atl personer skaffar sig erfarenheter av olika slag
och genom praktisk försöksverksamhet. Ibland är sådana vägar lämpligare än all
försl avvakta resultat från forsknings- och utredningsverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På industripolitikens område är det angeläget alt det
finns befattningshavare i departement och verk som har erfarenhet från arbete
i industrin, i utlandel, i branschorganisationer samt i andra departement och
myndigheter. För förståelse av andra aktörers problem och villkor är del svärl
att finna nägot bättre än egen direkl erfarenhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Betydelsen av informella kontakter mellan statliga
myndigheter och privata företag, branschorganisationer etc. är slor i mänga
länder. I Japan byggs dessa informella kontakter upp systematiskt genom atl
tjänstemän frän statsförvaltningen arbetar under en begränsad tid ute i det
privata näringslivet, i branschorganisationer, banker, privata
utredningsinstitut etc. Genom denna cirkulationstjänstgöring, som kan omfatta
även utlandspraktik, uppstår en bred kontaktyta mellan förvaltning och
näringsliv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Motsvarande informella kontakter i Sverige är ej lika
utvecklade, och det finns inget organiserat erfarenhetsutbyte mellan den
privata och offentliga sektorn i form av cirkulalionsljänstgöring. Den typ av
cirkulationstjänstgöring som existerar sker mestadels mellan olika avdelningar
i ett verk eller en myndighet eller i ett storförelag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Cirkulationstjänstgöring i olika myndigheter är ofta en
form av utbildning av handläggare, utredare eller aspiranter. Den förekommer
eller har förekommit vid statskontoret, riksrevisionsverket, UD, vägverket, posten,
televerket samt vid länsslyrelserna. Utbildningen är ofta varvad teoretisk och
praktisk och pågår från ca tre månader upp till elt par år. Erfarenheterna är
i huvudsak goda och intresset att fä della i ulbildningen är stort.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag föreslär att cirkulationstjänstgöring påbörjas sä
snart som möjligt, i första hand mellan induslrideparlemenlel och 1. ex. verk,
företag och organisationer. Även om det på kort sikl kan välla svårigheter bör
departe-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section785>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section786>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>366</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>mentsledningen
stimulera och underlätta cirkulationstjänstgöring för handläggare. För atl
bredda erfarenheterna hos departementels handläggare bör även möjligheter till
tjänstgöring och vidareutbildning utomlands utökas. Träning i andra viktiga
språk än engelska bör uppmuntras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5.5
Fora för samråd, dialog och debatt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
kapitel 3 diskuterades betydelsen av att intressenter i industripolitiken är
villiga alt delta i dialog och debatt och verkligen lyssna och försöka förstå
andra inlressen än de egna. Annars uppstår slora svårigheter att skapa grunder
för en långsiktig industripolitik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
behövs många fora med deltagande av olika grupper på olika håll i samhället.
Jag skall här diskutera några möjligheter att stimulera till samråd, dialog
och debatt.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>För en bredare förståelse
för industrins villkor borde massmedia kunna bidra med mer analyserande och
diskuterande inlägg än i dag. För atl stimulera journalister att vidareutbilda
sig på hithörande områden föreslår jag atl journalisthögskolorna, gärna i
samarbete med Tidningsulgivareför-eningen och eventuellt forskningsfonder,
utökar stipendiemöjligheterna för utlandsstudier och praktikarbete på internationellt
erkända tidningar och tidskrifter med inriktning på ekonomi och industri.
Vidare bör möjligheterna att underiätta de ekonomiska villkoren för svensk
fackpress på området undersökas. Tillämpningen av reglerna för momsbefrielse av
periodisk press bör närmare studeras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är önskvärt att få till stånd konferenser, seminarier och liknande
sammankomster med inriktning på industripolitik. Det är viktigt att olika
värderingar, attityder och intressen blir ordentligt artikulerade så att industripolitiken
får fäste i samhällsutvecklingen i storl. Därför bör inte bara specialisterna
delta i diskussionen utan även andra grupper, t.ex. från ulbildningsväsen och
förvaltning. Expertgruppen för industripolitisk utveckling bör arrangera
sådana sammankomster.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Expertgmppen
bör vidare kunna medverka till att initiera offentliga hearings med
myndigheter, näringslivsorganisationer, fackliga och andra fristående
organisationer angående industripolitiska frågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
kapitel 4 harjag beskrivit den rådsverksamhet som finns i anknytning Ull
industridepartementet. Som där framgick finner jag skäl att ompröva den
verksamhet som sedan 1968 bedrivs i näringspolitiska rådet. Detta skulle kunna
utvecklas, avvecklas eller möjligen ersättas av andra samrådsformer. En väg är
alt ulgå från ungefär samma uppbyggnad som idag och utveckla innehållet i
verksamheten. För detla talar önskvärdheten av ett någoriunda permanent
samrädsorgan som kan ge kontinuitet ät verksamheten. Man behöver då inte
"starta på nytt" vid»varje sammanträde, och ett förtroende kan
successivt byggas upp till fromma för en öppen och konslmktiv diskussion. Men
det finns även argument mot atl utveckla</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section787>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section788>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>367</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>rådet
på detta sätt: rådet synes i myckel vara en diskussionsklubb, och hos ledamöter
av rådet finns en viss skepsis mol verksamhelen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
mig är behovet av flexibilitet avgörande. Viktigare än kontinuiteten är alt
samrådet flexibelt kan anpassas till växlande behov, bl. a. genom att
departementet inte skall vara läst till att alltid inkludera en viss begränsad
grupp personer utan mera fritt kunna välja deltagare. Jag föreslår därför alt
rådets nuvarande form och uppbyggnad överges och all departementsledningen i
slällel upprättar en informell lista på kanske 50-100 personer. Listan bör inle
enbart omfatta företrädare för etablerade inlressen. Denna utvidgade grupp
utgör ett mer informellt näringspolitiskt råd. Beroende på vilka områden
departementet vill la upp till diskussion inbjuds en mindre grupp frän detla
större råd. Departementet kan pä sä sätt rikta sig lill dem, vilkas synpunkter
är av speciellt intresse med hänsyn till det valda problemet och också få ett
lämpligt antal deltagare. Medel bör avsättas för denna verksamhet och en
handläggare bör ge service ål departementets politiska ledning och ål de olika
enheterna med avseende pä lämpliga diskussions-områden. Den i avsnitt 5.7
föreslagna expertgruppen bör kunna ge stöd äl rådsverksamhelen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vissa
branschråd synes åtminstone tidvis ha svårt atl finna meningsfull verksamhet,
som framgår av diskussionen i kapitel 4. Jag har även tagit del av erfarenheter
frän liknande verksamheter i andra länder, bl.a. de s.k. sector working parties
i Storbritannien. Branschrådstanken har vissa begränsningar. Sädana är
tänkbara endasi där det finns "branscher", vilket är fallet när ett
visst industriellt område institutionaliserats, när branschorganisationer
etablerats, när statistiska avgränsningar blivit möjliga osv. För nya och för
starkt heterogena områden gäller inte dessa förutsättningar. Vidare kan
branschråd tendera att tillkomma i branscher med problem. Men är problemen
krisartade synes råden inte bli använda som fora för diskussion kring dem. Och
när problemen är små kan råden tendera alt bli betydelselösa
diskussionsklubbar. Branschråden är dock mycket olika, och jag föreslår att det
görs en utvärdering av verksamheten och att departementet därefter tar
ställning till fortsatt verksamhet. Resultatet blir troligen att vissa råd
avvecklas och kanske i en del fall ersätls med andra samrådsformer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
framhöll inledningsvis i avsnittet atl del finns behov av förståelse för andra
intressen än de egna. Det innebär inte att förekomsten av olika inlressen och
småkonflikter ifrågasätts. Men de förslag som presenterats i detta avsnitt
syftar inte till att skapa fora för konfliktlösning t. ex. i form av
organisation för förhandling. Det finns ocksä behov av atl utveckla della
område. Det väsentliga är att utveckla accepterade och någorlunda stabila
spelregler. Det gäller t.ex. att utveckla klara kriterier för vilka slag av
förhandlingslösningar som skall anses legitima i direktkontakter mellan
departement och företag. Finns sådana spelregler kan del vara lättare att
acceptera atl förhandlingar och konfiikllösning omges med viss sekreless;</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section789>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section790>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>368</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>den
insyn som behövs gäller frågor om spelreglerna följs eller ej. Industridepartementet
bör utarbeta förslag lill spelregler av detla slag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5.6
Satsningar på internationell bevakning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
viktig förutsätlning för alt utveckla en effektiv svensk industripolitik är att
de induslripolitiska aktörerna ökar sina kunskaper om industriella förhållanden
och marknader i andra länder. I första hand faller det pä företagen - och i
viss män pä deras organisationer - att hålla sig informerade om marknader,
konkurrensförhällanden, leknisk utveckling etc. i andra länder.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Beträffande viss kunskap
och information kan det dock vara svårt för företag och branschorgan atl själva
stå för denna bevakning. Del kan t. ex. gälla andra länders industripoliliska
program, planer och åtgärder som administreras pä central statlig nivä. Här bör
därför staten på olika sätt öka sina insatser. Industridepartementet bör ge
större priorilel ät en sädan bevakning och aktivt engagera sig i arbelel inom
internationella organ som FN och OECD samt i ökad utsträckning samarbeta med
UD, handelsdepartementet och de existerande attachénälverken. Möjlighelerna
för industridepartementets handläggare att skaffa sig kanaler och konlakler i
utlandel och därigenom öka kunskapen om dessa länder bör uppmuntras.
Departementet bör även verka för alt myndigheter inom SIND och STU bygger upp
en högre kompetens i internationella frågor. Min uppfattning är atl
utlandsresor i delta syfte bör prioriteras mer än idag inom ramen för
departementets och myndigheternas resurser.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>När det gäller information
om teknisk utveckling och industripoliliska planer i utlandet har den
teknisk-vetenskapliga atlachéverksamheten en viklig uppgift alt fylla.
Industridepartementet bör dock verka för all de intäktsfinansierade uppdragen
inte ytteriigare expanderar sä att attachéerna kan fä möjlighel att ägna
tillräcklig lid äl den mer industristrategiska informationen och
kunskapsuppbyggnaden. För närvarande kommer ungefär 30 procent av de totala
intäkterna frän betalda uppdrag medan deras andel av attachékontorens nedlagda
tid är sä stor som 60 procent. Eftersom dessa siffror är genomsnitt, kan
andelen på vissa håll vara ännu slörre.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Vidare bör
personalsammansällningen på hemmakonlorel undan för undan förändras i riktning
mot ökad leknisk kompelens sä alt del malerial attachéerna skickar hem bättre
kan bearbetas, analyseras och distribueras till olika intressenter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
bedömer de teknisk-vetenskapliga attachéerna som en viklig resurs för alt
löpande samla in industriell information av internalionell karaktär. Om nya
länder, som idag inte bevakas av attachéer, visar sig fä ökad betydelse för
svensk industri, kan det vara lämpligt atl bygga ul atlachéverksamheten till
alt läcka även dessa länder. I vissa länder skulle vid ambassaderna kunna
inrättas industriräd.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section791>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section792>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>369</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att utnyttja hela den potential som finns hos de olika svenska kanalerna till
utlandet krävs ökat samarbete över organisationsgränserna. Specielll bör
induslrideparlementet verka för alt samarbetet mellan de teknisk-vetenskapliga
attachéerna och handelssekreterarna förbällras. Om Sverige skall kunna följa
den utveckling som sker inom del industripolitiska området i omvärlden, trots
de tämligen små resurser som satsas på denna avspanande verksamhet, krävs det
en viss fantasirikedom och flexibilitet i kontakter och samarbetsformer mellan
de olika nätverken samt mellan utlandsstationerad personal och
hemmaorganisationen. Det bör observeras att den kunskap och information som
finns samlad hos svenska dotterföretag utomlands bör tas till vara, även av
ambassader, attachéer m.fl. organ.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Induslrideparlementet
bör bygga upp en sädan kompelens pä det internationella området alt de
rapporter och den information attachéer och andra sökorgan vidarebefordrar till
Sverige skall kunna tolkas och syntetiseras inom departementet. Helsl bör
varje enskild handläggare ha tillräckliga utlandskunskaper inom sitt sakområde
för atl kunna följa utvecklingen i ett internaUonellt perspektiv. Med en ökad
kompetens i internationella frågor växer också företagens intresse av
industridepartementet som samarbetspartner. Departementets bibliotek bör få
ökade resurser för inköp av utländska publikationer inom ramen för
departementets budget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
del gäller internalionell information om kapacitelsförändringar, produkt- och
processutveckling och marknadssatsningar är det möjligt alt även mycket slora
svenska företag kan ha svårt alt kontinuerligt följa andra förelag än de som
för tillfället anses vara de svåraste konkurrenterna. Arbetsfördelning och
verksamhetsinriktning förändras ständigt i den internationella ekonomin,
särskilt pä nya expansiva områden. Av bl.a. dessa skäl finns det anledning alt
undersöka möjlighelerna att bygga upp en bevakningsfunktion av de 50-100
viktigaste konkurrentförelagen som påverkar svensk induslris villkor i Sverige
och utomlands. För närvarande arbetar DIRK-utredningen med ett
informationssystem för internationella invesleringar och SIND med etl
bevakningssyslem för multinationella företag. Del vore önskvärt om DIRK och
SIND även övervägde det internationella bevakningssyslem som här skisserats.
Det kan nämnas all det nyligen har påbörjats en verksamhel i Frankrike pä detta
omräde. (Se bilaga 3.) Det bör dock betonas att endast förelagen själva kan klara
den mer ingående konkurrentbevakningen. Den information som ett system av här
skisserat slag skulle kunna ge blir närmast av översiktlig karaktär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
betoning jag här gjort av betydelsen av alt bygga upp kunskaper om andra
länders industripolitik och löpande följa den industriella utvecklingen
utomlands bör kunna innebära minskade risker för svensk industri atl göra
felsatsningar. Det får dock inte tolkas som all svensk industripolitik passivt
skall anpassa sig till omväriden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>24 Rikstlagen 1980/81. 1 saml. Nr I.W</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section793>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section794>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>370</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5.7
Expertgruppen för industripolitisk utveckling</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
förändringar som jag tidigare diskuterat vad gäller den industripolitiska
kunskaps- och informationsförsörjningen kommer all ta tid atl genomföra. Det
långsiktiga målet är naturligtvis att de synsätt jag pläderar för tas upp och
accepteras av framför allt industridepartementet men också av andra organ. Jag
tror emellertid att det behövs särskilda åtgärder för att initiera och
stimulera denna process.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
delta syfte föreslär jag att ett nytt organ bildas, förslagsvis kallat
Expertgruppen för industripolitisk utveckling (EIU), Della organ bör vara
litet, experimentellt lill karaktären och arbeta i kommittéform under industridepartementet.
Verksamheten bör komma igång under 1981 och därefter successivt byggas upp.
Den bör utvärderas av departementet, som sä småningom får bedöma behovet av den
på längre sikt. Avsikten med förslaget är emellertid inte att skapa ett nytt
permanent organ.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bland
de viktigasl uppgifterna ingär alt:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>—<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:Verdana'>tjäna
som kvalificerad diskussionspartner ät framför allt industridepartementets
ledning och olika enheter men också ät andra organ på omrädel</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>—<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:Verdana'>bidra
lill att olika aktörer får överblick över industripolitisk debatt, forskning
och utredningsverksamhet i Sverige och andra länder</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>—<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:Verdana'>stimulera
till långsiktigt länkande kring industriell och industripolitisk verksamhet
genom alt medverka till tanke- och kunskapsulbygge mellan olika aktörer</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'>—<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:Verdana'>initiera
industripolitisk forsknings- och utredningsverksamhet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>—<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:Verdana'>bidra
till att forsknings-, utrednings- och annan informationsverksamhet av
industripolitiskt inlresse sammanställs, tolkas och kommer till användning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>—<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:Verdana'>bidra
till en kritisk granskning och diskussion av den förda industripolitiken</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>EIU skall alltså fungera som
idégivare, initiativtagare, arrangör av debatter, seminarier och konferenser
samt uttolkare av utredningar och forskningsrapporter med avseende pä
existerande problem och behov. Expertgruppen skall inte ersätta redan
befinlliga verksamheter ulan snarare förslärka vissa funktioner inom dessa.
Den skall inte bedriva egen forskning och utredningsverksamhet ulan snarare
initiera, stimulera och driva pä sädan i redan existerande offentliga och
privata organ. EIU skall endasi i begränsad utsträckning själv finansiera
forskning och utredningar. Dessa bör i stället även i fortsättningen i all
huvudsak finansieras som hittills dvs. av forskningsstiftelser, universitet,
myndigheter, departement etc. Exempel pä situationer när egen finansiering bör
kunna komma ifråga är när förstudier snabbt behöver komma igång och när
finansiering av fiera organ eller parter är önskvärd. En särskild uppgift kan
för övrigt vara atl just stimulera samprojekl mellan myndigheler, institut etc.
och därigenom en ofta värdefull samverkan mellan dessa. Detla fär emellertid
inte leda till</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section795>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section796>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>371</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>att
expertgruppen utvecklas till, eller primärt uppfattas som, ett samordningsorgan.
Den fär naturligtvis inle heller urarta till ell sammanlrädesor-gan.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>EIU skall medverka till
all öka kunskapen och inlresset i industriella och industripoliliska frägor.
Etl viktigt säll att uppnä detta är att initiera och arrangera debatter,
konferenser etc. med medverkan från myndigheter, organ, intressegrupper och
andra som deltar i den induslripolitiska utvecklingsprocessen. Även massmedia
är en viktig målgrupp. En annan tänkbar arbetsform är att vid lämpliga
tillfällen arrangera hearings - gärna offentliga - med vikliga
induslripolitiska aklörer. Utgivning av kortare rapporter som försöker
sammanfatta, tolka och i praktiska termer dra slutsatser av ofta
svårtillgängligt utrednings- och forskningsmaterial är en annan lämplig
arbetsform.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kontakter
bör utvecklas med utländska organ och insiitut med industripolitisk
inriktning. Studieresor till utlandet är vikliga, liksom inbjudan lill Sverige
av i industripolitiskt sammanhang intressanta personer. Möten med utländskt
deltagande bör initieras.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Uppgiften att tjäna som
diskussionspartner ät framför allt induslrideparlementet är viktig men ocksä grannlaga.
Den förutsäller förtroende, baserat på säväl kompetens som förståelse för
politiska problem och processer. Men dessa egenskaper mäste förenas med
oberoende och integritet, eftersom i EIUs uppgift bör ingå att initiera
aktiviteter som inte nödvändigtvis ligger i departemenlets direkla och
omedelbara inlresse. Del är därför viktigt att EIUs direktiv utformas sä att en
betydande självständighet garanteras.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Den föreslagna
kommittéformen har fiera fördelar jämfört med allernalivet myndighet. Viktigast
är alt den uppfyller kravet pä experimentella och flexibla arbetssätt. Den
innebär inte nägon permanentning av verksamheten och den medger slörre frihet
''ad gäller former och villkor för anställning och andra kontrakt. Som nämnls
bör självständigheten gentemot departementet garanteras genom direktivens
utformning, men man kan ändå inte bortse frän risken för sädani
beroendeförhållande lill deparle-mentel som skulle kunna inverka menligt på
verksamheten. Hur detla ulfaller avgörs i hög grad av vilka personer som kan
rekryteras och av departementets attityd till verksamhelen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Expertgruppens
"styrelse" (dvs. kommitténs ledamöter) bör inle utses på partsgrunder
ulan med tanke på den kompelens och erfarenhel ledamöterna representerar på
industripolitikens omräde. I "slyrelsen" bör ingå representanter för
industri-, handels- och arbetsmarknadsdepartementen. SIND, STU och KK, saml en
industri-, en facklig och en forskningsrepresentant. Den sistnämnde bör vara
ordförande. Del bör understrykas atl ledamöternas uppgift skall vara att
utifrån olika perspektiv tillföra kunskap och erfarenhet och inle all driva
paris- och inlressesynpunkter. EIUs "styrelse" får inle bli ett
förhandlingsorgan. Karaktären av expertorgan måste så långl som möjligt fä prägla
verksamheten.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section797>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section798>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>372</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>EIUs kansli skall vara lilel - 5- 10 personer — och ledas
av kommilléns huvudsekreterare som måste ha dokumenterat hög kompelens på
området, helsl både som forskare och pä annal sätl. Till kommittén knyts
experter med en samlad, bred erfarenhet av samhällsvetenskaplig och kanske
också teknisk forskning men även av industri, förvaltning och fackligt arbele.
Huvudsekreteraren och experterna, som tillsammans skall utgöra EIUs kansli, bör
sä längt som möjligt komplettera varandra ifråga om kompetens, erfarenhet och
allmänna synsätt. Medarbetarna bör ha grundläggande insikter i samspelet
mellan olika för industripolitiken relevanta discipliner och även i de sociala
och politiska processerna. EIUs kansli mäste även besitta kompetens när del
gäller atl arrangera konferenser etc. och i andra praktiska angelägenheter, som
är typiska för den föreslagna verksamheten. Experterna engageras pä hel- eller
dellid och om nödvändigl, eller önskvärt, även för begränsade tidsperioder. De
höga kompetenskrav som måste ställas innebär all man mäste räkna med relativt
förmänliga, marknadsanpassade ekonomiska villkor. Det är huvudsekreteraren och
experterna som skall utföra EIUs arbetsuppgifter. "Styrelsen" bör ge
dem stor frihet att arbeta flexibelt och självständigt.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>EIU skall
ha funktioner som endast kan ulföras inom ramen för elt frislående organ. Av
avgörande belydelse är här den vikliga självständigheten i förhållande lill
alla andra organ och intressegrupper, vilken bör bidra till trovärdigheten och
till ell nödvändigt slorl handlingsutrymme. De aktiviteter som EIU skall
initiera är svåra atl fä igång inom de existerande organen, vilket kan bero på
att organisatoriska eller andra hinder ligger i vägen. Det är därför inte
lämpligl alt uppdra åt t.ex. industriverket och dess PU-byrä att genomföra de
aktiviteter som den föreslagna expertgruppen skulle ha, oavsett i vilken form
PU-byrån kan komma all organiseras (se avsnitt 5.9). Inte heller bör EIU
inordnas i Näringspolitiska rådet, vars uppgifter, arbetsformer och inriktning
är, och även föreslås bli. av helt annan karaktär än EIUs (se avsnill 5.4).
Rådet skall, under statsrådets direkla ledning, vara elt forum för tanke- och
kunskapsutbyte, medan EIU skall vara ell genom sitt kansli arbetande organ.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>EIU bör ha goda förulsällningar all lyckas i sitt arbele
om uppdragsgivaren ger den rimliga ekonomiska och andra förutsättningar och om
de existerande organen pä industripolitikens område ser den som en värdefull ny
resurs - om än ifrågasättande - och inte som en konkurrent. EIUs syfte är ju
alt bidra till atl utveckla och stärka viktiga funktioner i departement och
verk, inle alt ersätta dessa funktioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag uppskattar årskostnaden för den föreslagna
verksamheten lill 3-4 milj. kronor. Beloppet bygger pä att kansliet omfattar
cirka 5 ärspersoner utöver normal servicepersonal. En betydande del av budgelen
ulgörs av kostnader för konferenser, resor, viss forskningsfinansiering och
liknande. Beloppet bör enligl min mening rymmas inom industridepartementets
kommilléanslag.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section799>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section800>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>373</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.8 Konsekvenser för industridepartementet</span></b></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Induslridepartemenlets
roll och verksamhetsinriktning har de senaste åren i hög grad styrts av
industripolitikens inriktning pä stödärenden och behandling av akuta krisfall.
Med hänsyn till departementels begränsade personella resurser har därvid mindre
utrymme lämnats ät verksamheter som syftar lill atl utveckla grunderna för en
långsiktig induslripolilik, dess mäl, medel och förulsällningar. Jag anser atl
departementet nu mer än hittills bör engagera sig i en intern men även
offentlig diskussion om den långsiktiga industripolitiken. Kunskaps- och
informationsförsörjningen för olika aktörer kommer därvid i blickpunklen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag vill
också betona alt jag ser det som en viklig och nalurlig uppgift för
departementet att i skilda situationer agera som företrädare för det långsiktiga
industriintresset i stort - dvs. ej enskilda företags eller gruppers intressen
- gentemot andra inlressen. t.ex. andra departement. Industridepartementet bör
alltså även i fortsättningen aktivt bevaka atl industriella och
induslripolitiska synsätt anläggs och att industriella konsekvenser beaktas när
enskilda beslul fallas av regering och riksdag, kanske framför allt beslut som
har indirekta och långsiktiga konsekvenser för landels industriella utveckling.
Denna utveckling ställer stora krav på industripolitiskt kunskaps- och
informationsunderlag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Trots att det ligger utanför utredningens egentliga
arbetsområde, vill jag i detta sammanhang påpeka att rådande
departementsindelning ibland utgör en komplikation för handläggningen av
industripolitiken. 1 etl land som är så internationellt beroende som Sverige
och där handelspolitiska avtal har uppenbara industripoliliska syften och
verkningar, gäller della i särskill hög grad förhållandet mellan industri- och
handelsdepartementen. En integration av industri- och handelspolitiken
förefaller därför naturlig, och jag vill påpeka att dessa funktioner i många
länder sköts av elt och samma departement.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag anser att behovet av en långsiktig policyinrrktning av
departementets verksamhet nu är sä storl att särskilda åtgärder bör vidtas i
della syfte. En sädan åtgärd föreslogs i föregående avsnitt - bildandet av
expertgruppen för industripolitisk utveckling, som på olika sätt skulle stödja
departementet i de angivna strävandena. Men även andra ålgärder är motiverade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ulredningen har noga övervägt frågan om en särskild enhet
eller på annat säll avdelad verksamhel i departementet skulle inrättas med
uppgift att utveckla etl långsiktigt, strategiskt länkande. Trots all de mer
långsiktigt inriktade arbetsuppgifterna lätt trängs undan av de dagliga
ärendena, förefaller det emellertid inte ändamålsenligt att föreslå en sädan
lösning. En sådan enhet skulle riskera alt även den dras in i de dagliga
ärendena eller alt inte vinna gehör och infiytande. Erfarenheterna av den
föreslagna expertgruppen bör kunna bidra till bedömningen av vilken
organisation av departementet som bäsl tillgodoser de långsiktigt inriktade
arbetsuppgifterna.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section801>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section802>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>374</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Oavsett hur denna fråga löses tror jag emellertid all ell
ökal utrymme för policyutvecklande verksamhel, och i anslutning därtill också
för kunskaps-och informationsförsörjningsfrägor, bäsl skapas genom en
avlastning av delar av departementets operativa verksamhel. Del borde noga
prövas om inte slödärenden i ökad utsträckning kunde hanteras av
industriverket, investeringsbanken och andra myndigheter och organ.
Förelagsobeständskommillén har varit inne pä liknande tankegångar. Del
ankommer inle på denna ulredning all lämna förslag om den framlida
slödpolilikens utformning, men det kan konstateras all den nuvarande
beslutsordningen förefaller vara till men för de kunskaps- och
informationsfrågor som jag behandlar.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Som lidigare
utvecklats bör större insatser göras i departementet för initiering och
beställning av ulredningar. Atl beställda utredningar ibland ligger oanvända
kan förklaras av brister i departemenlels beslällarfunk-tion. Förslaget om
inrättande av EIU syftar bl.a. till atl förbättra denna. Ytterligare en väg som
jag vill föreslå är all departementet i sin rekryleringspolilik och genom en
systematisk cirkulationstjänstgöring söker bygga upp en bredare erfarenhet hos
departementels handläggare. Jag anser alt denna senare väg bör rekommenderas
ocksä av andra skäl, som utvecklats i avsnitt 5.4.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Som ocksä
diskuterats lidigare bör departemenlels kompetensprofil förändras även när det
gäller all lolka, synlelisera och dra slulsalser av kunskap och information som
kommer fram genom exempelvis ulredningar och rapporter, ofta beställda av
departementet självt. De lidigare i avsnittet skisserade förändringarna, liksom
förslagel alt bilda EIU, skulle ha även detta syfte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Departemenlets behov av egen utredningskapacitelär svårt
att bedöma. Departementet har behov av ulredningar som bidrar lill den
långsiktiga kunskapsutvecklingen och av informationsunderlag för den operativa
verksamheten. För en utvidgning av den egna utredningsverksamheten talar atl
styrningsmöjligheterna skulle bli slörre, all utredandet skulle komma närmare
det politiska beslutsfattandet och att man i mindre grad behövde hyra in
utredningskapacitel. Mot en utvidgning talar att del ändå inte är möjligt atl
bygga upp en sä stor egen kapacitet att man klarar alla toppbelastningar saml
alt inhyrning av konsulter medger god tillgång lill specialister. I framtiden
torde dessutom kraven på spepcialistkunnande öka, liksom kraven pä
flexibilitet. Jag vill därför inle rekommendera nägon utvidgning av
departementets utredningsresurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den internalionella bevakningen bör förslärkas pä alla
nivåer. Varje handläggare bör ha ansvar för atl de internationella aspeklerna
löpande bevakas på det egna området. Denna ytterst viktiga fräga kan inle
hänskjutas till en avskild verksamhet i departementet. Jag vill inte heller
föreslå att en internationell handläggare inrättas i varje enhet i
departementet, eftersom de industripolitiska frågorna idag är sä komDlexa atl
en person inte</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section803>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section804>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>375</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>skulle
kunna klara av en godtagbar inlernationell bevakning. Det är inte möjligt att
vara specialist pä internationella aspekter. Departementsledningen bör ocksä
klart uttala atl internationella aspekter skall prioriteras pä bekostnad av
andra områden. Internationella kontakter bör utvecklas på alla nivåer genom
utlandsresor och besök frän ullandel. Som tidigare framgått bör EIU kunna
hjälpa till i detta arbele.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Behovet
av samräd och kontakter är, som tidigare framgått (avsnitt 5.4), stort i de
industripolitiska frågorna. En intressant kontaktväg erbjuds av departementets
etableringsdelegalion, som sedan nägra är har löpande muntliga kontakter med
ett par hundra större industriförelag i landel. Denna direktkontakl mellan
departementet och företagen kom lill i regionalpolitiskt syfte men skulle
kunna utvecklas som en viklig informell kontaktväg även i andra frägor. Exempel
pä sädana frågor är bransch- och utvecklingsplaner i vikliga konkurrentländer
och induslripolitiska satsningar av annal slag, frägor som enligl min
uppfattning av naturliga skäl inle alltid kan bevakas effektivt ens av de
största industriföretagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
den breddade kompelens och ökade inlerantionella inriktning och bevakning i
departementet som jag ovan beskrivit som önskvärd kommer departementet på ett
naturligt sätt atl framstå som en intressant samtalspartner för dessa företag.
De risker för utverkande av otillböriiga förhandlingsfördelar och liknande
("mygelekonomi") som föreligger med den skisserade inriktningen av
konlaklverksamhelen bör vägas mot de möjliga förbättringarna av den
industripolitiska informationsprocessen och dialogen. Förhandlingsekonomins
speciella problem bör angripas genom alt någorlunda stabila och accepterade
spelregler utvecklas för industripolitiken. Kan sådana regler skapas, begränsas
problemel till frägan om de följs eller ej.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill avslutningsvis ta upp frägan om det beslutsunderlag som departementet
ställer till riksdagens och näringsutskottets förfogande. Ulredningen har
låtit analysera detla underlag i ett antal större stödärenden från de senaste
åren (se bilaga 3). Del skriftliga beslutsunderlag som ställs till politikernas
förfogande synes, enligl analysen, ofta inte grundas på remiss-behandlade
utredningar, ibland inte på offentliga ulredningar över huvud laget. Därigenom
avslår departementet frän en möjlig förbättring och allsidig belysning av del
industripolitiska beslutsunderlaget. All vikliga intressenter ofta deltagit i
ulredningsarbetel är inle alllid tillräckligt. Dessutom synes merparten av del
skriftliga underiaget komma från berörda företag. Även om valstrategiska
överväganden skulle vara det som huvudsakligen styr besluten i riksdagen,
finner jag förhållandena otillfredsställande. Departementet bör, om och när
stödärenden kommer upp, i större utsträckning ställa remissbehandlat
utredningsmaterial till utskottels förfogande.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section805>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section806>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>376</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.9 Konsekvenser för industriverket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som framgår av kapitel 4 bedrivs vid industriverket en
omfattande utredningsverksamhet. Mot bakgrund av de utredningsbehov jag
beskrivit i avsnitt 5.2 och den utveckling av ulredningsprocessen som jag
bedömer vara önskvärd (avsnitt 5.3) skall jag här analysera industriverkets
roll inom ramen för del industripoliliska utredandet i storl i landel. Mina
förslag preciserar den roll som statlig industripolitisk utredningsverksamhet i
fasl organiserad form bör spela. Jag bortser därvid frän ulredningar som enbart
har Ull syfte atl tillgodose utredningsinslansens egen interna verksamhel.
Industriverkels planerings- och utredningsbyrä (PU-byrän) kommer dä i
blickpunkten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>PU-byrån har 40 handläggare och disponerar ca 8 milj.
kronor för utredningar m. m. (se kapitel 4). RRV har nyligen lagl fram förslag
om hur dessa resurser bör utnyttjas effektivare än för närvarande
(Revisionsrapport Dnr 1978: 1104). Där föresläs bl.a. att PU-byrån bör utveckla
elt fortlöpande bevaknings- och informationssystem som kan identifiera
branscher, delbranscher eller problemområden som bör utredas ytterligare,
t.ex. av byrån själv. Denna bevakning skall vara bäde nationell och
internalionell. Information som las fram i systemet bör ställas lill olika
intressenters förfogande. Dessutom skall systemet ulgöra bas för en flexibel
utrednings-organisation som snabbt kan ulföra åtgärdsinriktade utredningar på
beställning av industridepartementet och kommittéer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag anser alt RRV alltför optimistiskt bedömer möjlighelen
atl få fram det föreslagna bevakningssystemel och ocksä dettas roll som främsta
bas för identifiering av problemområden. Signaler som antyder problem kommer
från olika häll och ofta på informella vägar. Del är därför tvivelaktigt om man
i sä stor utsträckning skall låta elt sådant relativt formaliseral system styra
utredandet av strategiska induslriproblem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag är tveksam till en renodling av en flexibel ulredningsorganisalion
för snabba utredningar, eftersom den försvårar planering av byråns övriga
utredningsverksamhet. Industrideparlemenlels behov bör i stället lösas pä annat
sätl (se avsnitt 5.8). Som framgått av diskussionen (t.ex. i avsnitt 5.2) harjag
funnit del vikligl att grundläggande kunskap om industriella utvecklings- och
förändringsprocesser las fram. Detta kan och bör ske vid universitet och
högskolor samt forsknings- och uiredningsinstilul. Men staten behöver även mer
direkta möjligheler att påverka kunskapsutvecklingen. För detla behövs en fast
ulredningsorganisalion. Områden som bör läckas är bl. a. del slag av
prognosarbete som PU-byrån bedriver i anknytning till industriverkets
höstrapporl och längtidsulredningarna. Dock bör internalionella aspekter
betonas i högre grad än idag. I anknytning lill detta kan det bli aktuellt med
viss utökad löpande internationell bevakning (se avsnitt 5.5).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För närvarande bedrivs inom branschseklionen en hel del
branschulred-ningar (bransch i vid mening). Jag tror all en probleminriklad
utrednings-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section807>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section808>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>377</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>verksamhel
i framtiden i ökad utsträckning kommer atl behöva utgä frän alltmer olikartade
problem där marknader, konkurrensförhållanden, produktområden, andra system av
förelag än branscher elc. kommer i fokus. Mot den bakgrunden villjag föreslå
att den löpande branschbevakning som industriverket tidigare avsett att bygga
upp omprövas. Etl sådant system skulle - om det täckte flertalet större
branscher - bli myckel kostnadskrävande att underhålla. Jag har i avsnitt 5.2
emellertid pekat på behovet av att utveckla förvarningssystem. Därmed harjag ej
avsett system för en omfattande löpande datainsamling på branschnivå.
Kunskaperna om de utvecklingsprocesser som branscher genomgår är för bristfälliga
för att man skall kunna välja ut hela syslem av relevanta data och ur dem
härleda varningsindikalorer. I stället bör man satsa pä förvarningssystem i
form av fördjupade utredningsprojekt och även pröva användbarheten av någorlunda
lätt tillgängliga nyckeltal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
föreslår jag alt branschutredningar i mer konveniionell mening i ökad
utsträckning knyts till operaliv verksamhet, t.ex. i samband med att en bransch
får allvariiga problem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Industriverket
är huvudman för de regionala utvecklingsfonderna. Hos dessa finns en kunskap om
regionala induslriproblem och mindre företag. Del är önskvärt all samarbete
mellan verket och fonderna utvecklas när del gäller utredningar. Fonderna kan
behöva centralt gjorda utredningar som är användbara i deras operativa
verksamhel, men de kan ocksä tillföra värdefull erfarenhel till utredningar om
mindre företag och regionala problem. Jag föreslår att den regionalt och
småföretagsinriktade utredningsverksamheten i PU-byrän i lämplig omfattning
förs över lill den del av verket som svarar för service till fonderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
viktig industripolitisk insats är att förse förelag med information. För mindre
företag är särskilt information om teknologisk utveckling och tekniska
genombrott samt om exportmöjligheter av intresse. Jag föreslär att
industriverket i anknytning till sin service ät fonderna bidrar till atl bygga
ut denna informationsverksamhet. Del bör ske i samarbele med STU och Sveriges
Exportråd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
förändringar jag föreslår innebär att den fasla utredningsorganisationen
inriklas på för del första fortsatt prognosverksamhet men med starkare
internationell inriktning, för det andra viss ytterligare internationell
bevakning och för del tredje ett begränsat antal klart probleminriktade
utredningar. Till den sistnämnda funktionen bör kunna knytas externa experter i
större utsträckning än för närvarande. Användningen av PU-byråns resurser bör
säledes omprioriteras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Konsekvenserna
för PU-byräns organisation blir följande. De nuvarande sektionsgränserna
slopas; del är inle meningsfullt all fortsätta atl arbeta med nuvarande
sektionsindelning. Om nägon ny formell seklionsindelning kommer att behövas fär
erfarenheterna utvisa. När viss utredningsverksamhet om t.ex. regionala
problem och smäförelagsproblem förs över till</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section809>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section810>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>378</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>andra delar av verket bör motsvarande resurser också föras
dit. Vidare är det önskvärt alt möjligheterna alt köpa externa expertljänster
ökas. Därför bör vissa resurser som nu binds av fasta tjänster omvandlas till
medel för detla ändamål. Dessa tvä förändringar medför att antalet fasla
handläggartjänster minskas. Antalet utredningsprojekt som kan bedrivas
samtidigt av PU-byrån torde därmed bli mindre. Andra skäl lill delta är alt
projekten i framtiden kan bli mer resurskrävande pä grund av dels ökade
resurser för initiering/beslällning och analys/tolkning, dels mer
kostnadskrävande internationellt inriktade projekt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De förändringar som föresläs bör genomföras i takt med att
pågående projekt avslutas. Den kompetensprofil som bör eftersträvas vid
nyrekrytering bör även i fortsättningen bygga på kvalificerad
ulredningserfarenhel och ekonomisk eller leknisk utbildning.
Cirkulationstjänstgöring av det slag som föreslås för departementet bör prövas
även av PU-byrån.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har övervägt om den fasta utredningsorganisationen i
stället borde ha formen av etl fristående utredningsinstitut, t.ex. genom alt
PU-byrån bryts ul ur industriverket. Ett sådant alternativ kunde ha vissa
fördelar. Självständigheten kunde öka, liksom kanske även möjligheterna att
ulreda flera alternativ, atl föreslå obekväma ätgärder och atl självständigt
della i den industripolitiska debatten. Acceptansen hos andra myndigheter och
hos organisationer och företag skulle kunna bli större om verksamhelen inte
bedrevs inom ramen för ell stort verk. En annan juridisk form än myndighel
skulle också kunna ha fördelar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett fristående inslilui skulle dock få slörre avstånd till
industriverkels operativa verksamhet. Möjligheterna att inom ramen för
industriverket fiexibelt flytta resurser mellan operativ verksamhet och
utredningsverksamhet skulle vidare bortfalla. Del kan slutligen hävdas atl de
fördelar med elt fristående insiitut som ovan anförts ändå inte är särskill
slora.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har kommit lill den slutsatsen alt PU-byrän tills
vidare bör bli kvar i industriverket. Byrån borde kunna utvecklas i den
riktning som skisserats här, vilket innebär en betydande förnyelse av
verksamheten. Utvecklingen bör emellertid noga följas och utvärderas av
departementet. Omprövning av utredningsverksamhetens inriktning och
organisation ligger i linje med den experimentella syn som genomsyrar
belänkandet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section811>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:46.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section812>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>379</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 20</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanställning av remissyttranden över betänkandet (Ds
11980:17) Att utveckla en långsiktig industripolitik</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till betänkandel (Ds 1 1980: 17) Atl utveckla en
långsiktig industripolitik</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>— avgivet
av kommittén för industripolitikens informationsunderlag (KIPI)</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>- har
yttranden avgivils av försvarets forskningsanstalt (FOA), statistiska<br>
centralbyrån (SCB), konjukturinsilutet, stalskontorel, riksrevisionsverket<br>
(RRV), kommerskollegium(KK), slalens pris- och kariellnämnd (SPK),<br>
överstyrelsen för ekonomiskl försvar (ÖEF), arbetsmarknadsstyrelsen<br>
(AMS), statens industriverk (SIND), styrelsen för leknisk utveckling<br>
(STU). länsstyrelsen i Jönköpings och Göteborgs och Bohus län, industri<br>
slödsulredningen, direktinvesteringskommittén (DIRK), forskningsråds<br>
nämnden, Sveriges Riksbank, universiteten i Uppsala, Linköping, Lund,<br>
Göteborg och Umeä, Sveriges Exportråd, Svenska handelskammarförbun<br>
det, Stockholms handelskammare, statsföretag AB, Stiftelsen Slockholms<br>
läns utvecklingsfond, ingenjörsvelenskapsakademien (IVA), landslings<br>
förbundet, Sveriges industriförbund (SI), Sveriges hantverks- och indus<br>
lriorganisation - Familjeföretagen (SHIO-Familjeföretagen), lantbrukar<br>
nas riksförbund (LRF), tjänstemännens centralorganisation (TCO), centra<br>
lorganisationen SACO/SR (SACO/SR), landsorganisationen i Sverige<br>
(LO), Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF), Sveriges Arbetsledareför<br>
bund (SALF), kooperativa förbundet (KF), Svenska bankföreningen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vidare har
länsslyrelsen i Göteborgs och Bohus län bifogat yttranden frän
Länsarbetsnämnden i Göteborgs och Bohus län, Göteborgs och Bohus läns
landsting saml regionala utvecklingsfonden i Göteborgs och Bohus län. SACO/SR
har bifogat yllranden frän förbundel för jurister, samhällsvetare och ekonomer
och Sveriges civilingenjörsförbund. LO har bifogat yttrande frän Svenska
Melallarbelareförbundei.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sekretariatet för framlidsstudier, expertgruppen för
forskning om regional utveckling, exportkredilnämnden, universitetet i
Slockholm, institutet för internationell ekonomi vid universitetet i Stockholm,
ekonomiska forskningsinstitutet vid handelshögskolan i Stockholm, Kungliga
Vetenskapsakademien, Industriens utredningsinstitut. Sveriges invesleringsbank
AB, AB Svensk Exportkredit, studieförbundet näringsliv-samhälle. Alfa Laval AB,
AB Volvo, har avstått frän all yttra sig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 Allmänt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Flera remissinsianser instämmer i utredningens allmänna
synpunkter om behovet av att förbättra nuvarande informationsunderiag. RRV
anför att detta särskilt gäller önskemål om förstärkta beställar- och avnämar-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section813>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section814>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>380</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>funktioner, betoningen av äterföringsinformationen och
kraven på ökad långsiktighel och ökad belysning av och debatt om allernaliva
industipoli-liska handlingslinjer och synsätt. RRV accepterar också synsättet
atl slallig verksamhel inom indsulripolitikens omräde i högre grad än nu bör
ses som provisorisk och experimentell. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län
anför: "Utredningsmannen har på etl intressant och klargörande sätt
behandlat frågorna kring industipolilikens informations- och kunskapsunderlag.
Länsstyrelsen understryker vikten av s.k. "förvarningssyslem". En
systematisk avspaning av omväriden är angelägen för atl industriella
strukturomvandlingar skall kunna observeras i lid. Varvsindustrins omvandling
bör kunna ge lärdomar. Länsstyrelsen vill därför föreslå all ell
forskningsprojekt startas kring faktorerna bakom krisen. Statsföretag framhåller
att KIPI lyckats väl i sin analys av industripolitikens framväxt,
beslutsprocess och allmänna problematik. Betänkandet präglar elegans och
klarhet. I remissvaret frän IVA sägs: "IVA finner ulredningens överväganden
om och synsätt pä industripolitiken och dess långsiktiga innehåll i stort sett
rikliga. Förutsättningarna för industripolitiken pä läng sikt i Sverige kan
endast lill en viss del redan nu preciseras. Man har all arbeta utifrån olika
antaganden om bl.a. den internationella utvecklingen för alt säkra beredskap
inför olika utvecklingsalternativ. Insatserna vad gäller bl.a. teknisk och
industriell utveckling och därmed förknippad FoU-verksamhet i utlandel kan
emellertid redan nu bedömas bli omfattande i framtiden. Detta kan förutses fä
särskilt belydelse för industripolitiken i Sverige. Avspaning av teknisk och
industriell utveckling saml FoU-verksamhet i utlandet utgör därmed ett
informationsobjekt med hög rang". Z,/?f framför all utredningens analyser
och förslag grundas pä fem "teser", vilka LRF finner relevanta. Det
bör dock påpekas all leserna är generelll gilliga för hela näringspolitiken;
uppenbarligen kan inle informationssystem som tillkommit under en markant
tillväxtperiod tillämpas i ell hell annat samhällsekonomiskt läge.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Önskemålet om industridepartementets ökade inriktning pä
den långsiktiga industripolitiken är naturligtvis i sig okontroversielll anser
LRF. Det måste dock vägas mol den bistra verkligheten som inle kan undvara
handläggning av bl.a. stöd till nedläggningshotade företag och branscher samt
lill ekonomiskl ulsalla regioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med en starkare betoning av sambandet mellan
induslripolilik och regionalpolitik anser LRF att utredningen framför riktiga
slutsatser vad gäller önskvärda informationsunderiag för den långsiktiga
industripolitiken. LRF instämmer även i atl de resurser i fräga om ulredning
och forskning, som står lill förfogande, är tillräckliga inom området.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>FOA framhåller det nödvändiga i alt definiera och
strukturera begreppen induslripolilik pä elt klarare sätl för atl kunna
precisera kunskaps- och informationsbehovet. FOA anför: "Kommilléns
begränsning av begreppet industripolitik leder ocksä till allvarliga
begränsningar i kommitténs ge-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section815>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section816>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>381</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>nomgång
av tillgängligt underiag och av relevanta forsknings- och utredningsorgan.
Exempelvis nämns varken UD eller FÖD. Kommittén hamnar bl.a. därför i en i
stora stycken felaktig bild av möjligheterna att med kompetens och underlag
inom befinlliga organ redan på relativt kort sikt lämna ökal stöd för
industridepartementels och riksdagens långsiktiga bedömningar och
planeringsåtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
har dessulom vall all i huvudsak behandla enbart ekonomiskl och
samhällsvelenskapligt informationsunderiag. Behovel av tekniskt underlag som
element i en långsiktig industripolitik förbigås nästan hell. FOA anser detla
vara en allvarlig brist. För utformning av en framsynt induslripolilik fordras
en långsiktig bedömning av industrins möjligheler mot bakgrund av teknikens
och väridsekonomins utveckling. För della krävs en aktiv uppföljning av leknik
av intresse för svensk industri. STU har härvid en roll och en kompetens som
bör uppmärksammas". TCO konslalerar all ulredningens slulsalser är myckel
allmänna till sin karaktär och behöver utredas ytterligare innan de kan
förverkligas. Del är vidare av vikl menar T(ZO alt effekterna pä industrin
övervägs när olika former av samhällspolitiska åtgärder vidtas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2
Expertgruppen för industripolitisk utveckling (EIU)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>EIU
ska enligt utredningen vara en kommitté, som arbetar under industridepartementet,
men ha en uttalad självständighet genlemol delta. EIU skall inte ersätta
existerande organ och verksamheter utan bidra lill att förstärka vikliga
funktioner inom dessa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Flertalet
av instanserna är negaliva lill inrättade av etl nytt organ.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Industristödsutredningens
uppfattning angående de nämnda funktionerna är atl de idag är starkt
eftersatta. Industristödsutredningen anser dock alt långsiktig
policyformulering och beställning av erforderiigt industripoli-Uskt underiag är
en självklar uppgift för regeringskansliel. En kommitté torde inte kunna
ersätta denna funktion inom regeringskansliel, anser industristödsutredningen.
Tvärtom skulle dess tillkomst medföra risker för en ytteriigare
effeklivitetshämmande splittring av resurserna på området.
Industrislödsulredningen avslyrker förslaget om inrättande av en Expertgrupp
för industripolitisk utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utvecklingsfonden
i Stockholms län framhåller att man ställer sig tveksam till om inrättandet av
ett helt nytt organ, med den inriktning som utredningen föreslagil, är den
bästa lösningen. Fonden anser alt risken för dubbelarbete och en splittrad
struktur vad gäller utredningsresurser inte är obefintlig. SI anser för sin del
atl det inte finns behov av någol nytt expertorgan under industridepartementet
utan att industriminislern i stället bör utnyttja de redan tillgängliga
Näringspolitiska rådet. KF anser att förslaget inle är moliverat p.g. a. att
det kan uppstå risk för resursdubble-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section817>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section818>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>382</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ring och atl industripolitiken blir allt mer experlstyrd i
slällel för polilik-styrd. Svenska Bankföreningen anför: "Bankföreningen
avslyrker det i betänkandel framlagda förslagel att inrätla elt nytt organ —
Expertgruppen för industripolitisk utveckling (EIU) - vilket skulle fungera som
idégivare, initiativtagare, arrangör av debatter, seminarier och konferenser
inom del industripolitiska området saml ha lill uppgift att sammanställa och
lolka utredningar och forskningsrapporter. Visseriigen synes flera av dessa uppgifter
angelägna all ulveckla, men del bör kunna ske inom ramen för redan befintliga
organ, i första hand slalens industriverk".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nägra av remissinstanserna förordar, i likhel med
ulredningen, atl ell nytt organ EIU inrättas. Bl.a. ÖEF, STU och forskningsrådsnämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ÖEF
ansluter sig till kommitténs förslag och förutsätter atl det ekonomiska
försvarets intressen och kunskaper kommer alt representeras bäde i
expertgruppens styrelse och i dess kansli. STU uppfattar fiera av förslagen
vara angelägna bl.a. inrättande av EIU, under förutsättning atl expertgruppen
inle ges operativa uppgifter eller ansvar och atl viklen av ökad samverkan
mellan redan tillgängliga resurser i stället betonas. Forskningsrådsnämnden
motsätter sig inle alt en expergrupp för industripolitisk utveckling inrättas,
men vill understryka de betydande problem som kan uppstå. Vad gäller den
forskningsinitierande rollen bör uppmärksammas att denna lyp av organ kan
utvecklas lill mindre lämpliga "hybridlbrmer" med oklart ansvar för
forskningens finansiering och utförande. SCB, KK och SPK är inte direkl
avvikande frän förslagel men SCB anför: "Om en expertgrupp enligt
ulredningens förslag skulle tillsättas, vill SCB understryka behovel av elt
nära samarbete mellan denna och SCB. Den utrednings- och
informationsverksamhet som skall initieras av EIU betingas i hög grad av
tillgäng och anpassning av existerande statistik samt möjlighelen att utveckla
ny sädan. Samräd med SCB blir därför en nödvändig uppgift för EIU pä detta
initieringsstadium. SCB bör därför lämpligen representeras i expertgruppen.
Huruvida detla skall ske permanent vill dock verket f. n. lämna öppet. I
samband med en utvärdering av verksamheten, som enligt SCB:s mening lämpligen
görs efter ett par år, bör även frägan prövas om SCB skall kvarstå i gruppen
eller om samarbetet med SCB bör ske i andra former. SPK anför; "Om gruppen
kommer lill stånd bör den enligt nämndens uppfattning som en av sina
huvuduppgifter ha atl följa utrednings- och forskningsarbetet hos myndigheter
och inslilulioner så alt behovet av industripolitiskt beslutsunderlag så längt
möjligt kan beaktas redan i utredningsplaneringen. Härigenom skulle ocksä
onödigt dubbelarbete inom samhällets utrednings- och forskningsväsende kunna
undvikas".</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section819>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:33.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section820>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>383</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3
Internationella aspekter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ulredningen
framhåller atl ökade insatser bör göras för internationell bevakning, bl.a.
genom systematisk utveckling av internalionella konlakler. Liknande synpunkler
framförs bl.a. av SCB. RRV, SPK, TCO, SALF.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>SCB anför: "Den
nationella ekonomiska statistiken i Sverige är sedan gammalt anpassad lill
internationella normer och standarder. Denna anpassning görs fortlöpande och
ulgör etl normall led i den svenska stalislikproduklionen. Genom vår medverkan
i del intemationella samarbetet på området framför SCB svenska önskemål om atl
andra länder rapporterar statistik som är av intresse för Sverige. Del är
emellertid viktigt all denna rapportering sker via de internalionella organen
(i första hand ECE och OECD) sä att statistiken blir internationellt
jämförbar".</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>KK redovisar uppfattningen
att det hittills bedrivna induslripolitiska arbetet varit alltför centrerat på
internt svenska problem, finansiering och sysselsättning. Man framhåller vidare
att man i industripoliliska sammanhang ofta möter uttryck för en bristande
insikt om vilka internationella spelregler som gäller och vilka förpliktelser
Sverige åtagit sig, i detta fall speciellt vad gäller subventioner och andra
stödåtgärder åt industrin. Ej heller är insikten allmän att stödåtgärder som
fär användas i nödfallslägen mäste vara temporära för att godkännas
internationellt. STU anser att den av STU finansierade teknisk-vetenskapliga
atlachéverksamheten (STATT) fyller en myckel viktig uppgift genom att hämta hem
information från uUandet. SALF anser att framtidens industripolitik måste
baseras på en bättre uppfattning om de internalionella ekonomiska och politiska
förhållandena. Världsekonomin kommer att internationaliseras ännu mer och
Sverige kommer att få vidkännas en ökad konkurrens från nya industriländer i
"u-världen". 1 dag märks ökade tendenser till protektionism i
"i-världen" och samtidigt ökar u-länderna i belydelse som marknader
och som producenter av industrivaror. Den teknologiska utvecklingen sker allt
snabbare och sprids globalt med allt högre hastighet. Della leder i sin tur
lill en allt snabbare global strukturomvandling i olika branscher. SALF delar
utredarens syn på att ökade satsningar pä inlernationell bevakning bör göras,
myndigheter som SIND och STU bör bygga upp en högre teknisk kompelens, bygga ut
den teknisk-vetenskapliga attachéverksamheten, bygga upp en bevakningsfunktion
över de 50-100 viktigaste ulländska konkurrensföretagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
finns även remissinstanser som pekar på alt den information som produceras och
den forsknings- och utredningsverksamhet som initieras av staten måste inriktas
t.ex. på hur en minskad imporlhandel i vår lotala försöjning kan kombineras med
industriell tillväxt sett till både produktionsvolym och sysselsättning.
Landstingsförbundet framhåller vidare att kunskap om internationella
konkurrensförhållanden självfallet måste utgö-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section821>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section822>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>384</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ra en väsenllig ingrediens i informationsunderlagel för en
långsiktig industripolitik. Delta fär inle bli liktydigt med atl man ensidigt
satsar krafl pä att påverka det industripolitska skeendet i riktning mot ökal
internationellt beroende hos svensk industri och därmed del svenska samhällel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4 Statens industriverks planerings- och utredningsbyrå</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ulredningen föreslär en omorganisation av statens
industriverks planerings- och utredningsbyrä (PU-byrä) och får medhåll frän
bl.a. statskontoret, RRV, regionala utvecklingsfonden i Slockholm, IVA,
Svenska Bankföreningen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statskontoret föreslär alt regeringen tar initiativ till en
översyn av SIND i dess helhet. Statskontoret anser emellertid alt det finns
skäl all i ell sammanhang pröva vilka arbetsuppgifter SIND bör ha i framliden,
lämplig organisation samt resurstilldelning. Statskontoret framhåller vidare
att SIND:s utredningsverksamhet bör inriklas pä atl ge service äl de regionala
utvecklingsfonderna. Översynen bör även pröva inriktning och former för en
sådan service. RRV anser atl förslagel alt upphäva seklionsindelningen stämmer
överens med vad RRV kommit fram lill i sin förvaltningsrevision, nämligen alt
utredningsresurserna bör utnyttjas mer fiexibelt än för närvarande. Däremot
skulle en uppdelning av utredningsresurserna sä atl en del särskilt avdelas för
utvecklingsfonderna antagligen verka i motsatt riktning. Utvecklingsfonden i
Slockholm framhåller beträffande de förslag som direkt berör småföretagen alt
fonden slödjer en överföring av vissa utredningsresurser från industriverkels
planerings- och utredningsbyrä lill verkels service genlemol
utvecklingsfonderna. Härigenom torde den småföretagsinriktade
utredningsverksamheten, som redan i dag fungerar bra ur fondens synvinkel,
kunna göras mer lillämpad och operativ.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Några remissinstanser finner del inle nödvändigl att skära
ned SlND:s ulredningskapacilel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Landstingsförbundet framför atl starka skäl talar för alt
ulredningskapacitelen i stället bör förstärkas genom omprioriteringar och
omdisponeringar inom SIND. Syfiet bör vara all skapa möjligheter för verkel
atl ta pä sig en roll som mer än idag är av framåtsyftande och initierande
karaktär och mindre en fråga om traditionellt myndighetsutövande på
industripolitikens område. Delta torde i sin tur kräva både
kompetensförstärkningar och en hög grad av öppenhet i arbetssätt såväl internt
som externt gentemot högskolor, andra myndigheter liksom näringslivs- och
fackliga organ. I likhet med utredaren anser landstingsförbundet alt klara
motiv för att SIND:s utredningsresurser förstärks visavi den regionala nivån
och de regionala utvecklingsfonderna. Liknande synpunkter framförs av länsstyrelsen
i Jönköpings län. Statsföretag konstaterar med intresse den debatt som KIPI med
utgångspunkl från RRV:s förslag om SIND:s PU-byrä drar</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section823>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section824>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>385</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>upp
beträffande den branschpoliUska informationen. Som statsförelag uppfattar saken
är såväl KIPI som RRV och SIND överens om alt del behövs nägon form av
översiktligt bevaknings- och varningssystem pä branschnivå, liksom ocksä om atl
dessa översiktliga sludier bör fördjupas antingen genom åtgärdsinriktade
ulredningar pä direkl beställning av olika uppdragsgivare eller mera
åtgärdsinriktade branschutredningar. Statsföretag förordar att SIND när det
gäller vägvalet fär pröva sig fram och inhämta reaktioner frän olika
intressenter. TCO anför för sin del atl KIPI inte bör tas till utgångspunkt för
en diskussion om verkets interna organisation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:83.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>25 Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 130</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section825>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section826>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>386</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 21</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanfattning av mineralpolitiska utredningens förslag
till mineralpolitisk verksorganisation [del av (SOU 1980:12) Mineralpolitik].</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den nuvarande statliga myndighelsorganisationen pä
mineralomrädet infördes åren 1973-1974, dä statens industriverk (SIND) och
nämnden för statens gruvegendom (NSG) bildades, samtidigt som Sveriges
geologiska undersökning (SGU) omorganiserades och inledde en övergång till
huvudsakligen uppdragsfinansierad verksamhet belräffande prospektering. I kapitel
6 beskrivs den nuvarande statliga myndighetsorganisationen i detalj och behovet
av förändringar analyseras. Därefter anges utgångspunkterna för våra förslag
vad gäller myndighetsorganisationen. En viklig utgångspunkl är att de
industripoliliska insatserna i syfte att åstadkomma en gynnsam utveckling inom
mineralseklorn bör förslärkas. Dessulom bör ell samhällsekonomiskt synsätt, där
också andra hänsyn än de renl företagsekonomiska tas, komma till starkare
uttryck vid beslut om förändringar i produktionsstrukturen och vid planeringen
av den långsiktiga inriktningen av produktionen. Industripolitiska och
handelspolitiska överväganden bör i större utsträckning än nu ske samordnat och
statens insatser i syfte atl främja forskning och utveckling pä mineralomrädet
bör samordnas närmare med den del av industripolitiken som rör mineralomrädet
i övrigt. Vidare bör informationen från de ansvariga myndigheterna på mineralomrädet
Ull planeringsorgan pä läns- och kommunnivå förbättras samtidigt som samarbetet
mellan statliga myndigheter och företag bör förbättras och ges fastare former,
särskilt vad gäller prospekteringen. Underiaget för prospektering i form av
berggrundskartor etc. bör förbättras. Slulligen bör gränsdragningen mellan
statens egendomsförvallande och övervakande funktioner göras tydligare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med dessa utgångspunkter till grund har vi bedömt det som
lämpligl att större delen av myndighetsuppgifterna pä mineralområdet samlas
lill NSG, som i samband härmed bör byta namn till bergskollegium. SIND bör
behälla tillsynsuppgiflerna, medan bergskollegium bör få följande uppgifter:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1. Ansvar för induslripolitiska och handelspolitiska
insatser som berör mineralsektorn, vari bör inga:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Inilativtagande
lill och genomförande av näringspolitiska ålgärder i syfte atl främja en
positiv uiveckling av mineralseklorns produktion och struktur saml av
försöijningen med mineralråvaror.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Branschutredningar
och bevakning av branschutvecklingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bevakning av
försörjningssituationens och handelns utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prognosverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Samordning av
statliga åtgärder som rör mineralsektorn.</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section827>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section828>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>387</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2. Prospektering,
vari bör ingå:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Finansiering och styrning av översiktliga
grundläggande arbeten (förenklad berggrundskartering, geofysiska
flygmätningar, storregionala geokemiska undersökningar, regionala gravimetermälningar
och översiktliga kvartärgeologi ska undersökningar) genom uppdrag till SGU.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Finansiering och styrning av prospektering och
andra undersökningsarbeten som är motiverade frän samhällssynpunkl genom
uppdrag lill SGU och förelagens prospekteringsorganisationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Planering och samordning av prospekteringsverksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'>3.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Förvaltning av statens gruvegendom</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'>4.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Finansiering av från samhällssynpunkt motiverad
gruvbrytning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>5.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Finansiering och styrning av forskning och
utveckling på mineralomrädet</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Inriktningen av bergskollegii
prospektering bör främst bestämmas av vad som är motiverat frän samhällssynpunkt.
Bergskollegium bör i sin prospektering använda elt längre tidsperspektiv och slyras
mer av hänsyn till regional balans och försörjningstrygghel än förelagen. Detla
innebär all bergskollegium bör prioritera projekt som har betydelse från försörjnings-eller
sysselsättningssynpunkt eiler innebär prospektering i "okända" områden.
Gjorda fynd förutsätts blir utbjudna till företagen för gruvunder-sökning och
eventuell exploatering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bergskollegium
bör vidare, med utgångspunkt frän sitt ansvar för gruvnäringens utveckling på
läng sikt, verka för en frän samhällets synpunkt önskvärd inriktning av
företagens prospektering genom att ge lämpligt utformade uppdrag till dessa.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Förelagen förutsätts
därutöver bedriva egenfinansierad prospektering på åtminstone nuvarande nivå.
Deras möjligheler all reservera resurser för detta ändamål bör förbättras genom
att de bereds tillfälle atl avsätta vinstmedel Ull prospekleringsfonder. Dessa
fonder, som anlas bli undantagna frän skall pä samma villkor som gäller för
allmänna investeringsfonder, skulle fä las i anspråk för täckande av framlida prospekleringsul-gifter.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I anslutning till
bergskollegiet bör elt särskill rådgivande organ, prospek-teringsrädet,
inrättas. 1 rådet bör, förutom bergskollegii representanler, ingå
representanter för företag och fackliga organisationer samt SGU. Rådet bör
fungera som elt forum för informationsutbyte och diskussioner mellan prospekleringsorganisationerna.
Inom rådet träffas ocksä överenskommelser om vilka områden, slag av mineral elc
som varje prospekteringsorganisalion skall ägna sig ät. Vi utgår ocksä frän
alt de olika prospek-teringsorganisationerna söker samarbete i konkreta frägor
genom gemensamt utnyttjande av utrustning, standardisering av mätmetoder etc..
vidare alt de håller varandra informerade om sin verkamhet och atl de kontinuerligt
informerar berörda myndigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
bör överlåtas till en organisationskommitté atl ange formerna för</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section829>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section830>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>388</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>överföringen av delar av SlND;s verksamhet lill
bergskollegium, liksom den organisatoriska uppbyggnaden av kollegiet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som etl led i den ökade betoningen av regional information
i mineralfrågor bör också bergsstalen, den regionala organisationen pä
mineralområdet, förstärkas. Bergmästarna bör på elt mer fullständigt sätl än
tidigare förmedla information om pågående prospekteringsarbelen elc. lill
länsstyrelser och kommuner, medverka vid planeringsmyndigheternas konlakler
med prospektörer saml biträda kommuner och länsstyrelser med sakkunnigutlåtanden
och upplysningar. För all dessa uppgifter skall kunna ulföras behövs
personalförstärkningar på bergmästarämbetena. Vi föreslår också att antalet bergmästardislrikl
ökas från nuvarande ivä till fyra.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vad gäller
SGU päverkas inte dess inlerna organisation primärl av förslagen till organialoriska
förändringar. Belräffande SGU:s arbelsformer .fömlses ingen förändring ulöver
vad som följer av den redan föreslagna intensifieringen av samarbetet i
praktiska frågor mellan de olika prospekleringsorganisationerna och
prospekteringens ökade omfallning. För all man skall kunna upprätthålla väl
fungerande uppdragsrelationer mellan SGU och dess uppdragsgivare torde del vara
nödvändigl att SGU bedriver ell kontinuerligt utvecklingsarbete belräffande
uppdragsspecifikationer, rapporteringssystem, budgeteringssystem och rutiner
för utvärdering av avslutade projekt. I della sammanhang är det också vikligl
att man kan komma fram till klarare ansvarsförhållanden vad gäller den prospektering
som sker pä uppdrag, och en klarare gränsdragning mellan denna verksamhel och SGU:s
övriga uppgifter.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section831>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:64.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section832>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>389</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 22</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanställning av remissyttranden över mineralpolitiska
utredningens förslag till mineralpolitisk verksorganisation [del av (SOU
1980:12) Mineralpolitik]</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissammanställningen omfattar endast yttranden över
mineralpolitiska utredningens organisalionsförslag. Över betänkandet (SOU
1980: 12) Mineralpolilik har yttranden avgivits av statistiska centralbyrån (SCB),
kammarkollegiet, statskontoret, riksrevisionsverket (RRV), universitels-och
högskoleämbetet (UHÄ), som bifogat yllranden frän Stockholms universilel,
rektorsämbetet, Slockholms universitet, nalurgeografiska inslilulionen, Uppsala
universitet, geologiska institutionen. Lunds universitet,
biologisk-geovetenskapliga sektionsnämnden, Göteborgs universitet, fakultetsnämnden
vid matematisk-naturvetenskapliga fakulteten, högskolan i Luleå,
högskolestyrelsen, kontakt- och forskningssekretariatet, Umeå universitet,
geografiska institutionen, lantbruksslyrelsen (LBS), som bifogat yllrande frän
lantbruksnämnderna i Jämtlands och Västerbottens län, skogsstyrelsen, statens nalurvärdsverk,
kommerskollegium, överslyrelsen för ekonomiskl försvar (ÖEF), arbelsmarknadsstyrelsen
(AMS), arbelarskyddsstyrelsen, slalens planverk, statens industriverk (SIND),
Sveriges geologiska undersökning (SGU), nämnden för statens gruvegendom (NSG),
styrelsen för leknisk utveckling (STU), domänverket, forskningsrådsnämnden (FRN),
norra bergmästardistriklel, södra bergmästardislrik-tel. Norrlandsfonden,
Statsföretag AB, länsslyrelsen i Slockholms län, länsslyrelsen i Uppsala län,
som bifogat yttrande från Östhammars kommun, länsstyrelsen i Södermanlands
län, länsstyrelsen i Östergötlands län, som bifogat yttrande från Norrköpings
kommun, länsstyrelsen i Jönköpings län, länsslyrelsen i Kronobergs län,
länsstyrelsen i Kalmar län, som bifogat yttranden frän Mörbylånga kommun och
lantbrukarnas länsförbund i norra och södra Kalmar, länsstyrelsen i Gotlands
län, länsslyrelsen i Blekinge län, länsslyrelsen i Kristianstads län, länsslyrelsen
i Malmöhus län, länsslyrelsen i Hallands län, länsslyrelsen i Göteborgs och
Bohus län, länsstyrelsen i Älvsborgs län, länsstyrelsen i Skaraborgs län, som
bifogat yttranden från Västsvenska handelskammaren och Svenska industritjänstemannaförbundet,
avd. 12, länsstyrelsen i Värmlands län, länsstyrelsen i Örebro län, som bifogat
yttranden frän Örebro läns landsting, Askersunds, Lindesbergs, Ljusnarsbergs,
Hällefors och Nora kommuner. Skiffergruppen (samordnande organ för Hallsbergs,
Kumla och Örebro kommuner i frägor rörande alunskiffer), länsarbetsnämnden i
Örebro län, utvecklingsfonden i Örebro län, handelskammaren för Örebro och
Västmanlands län. Svenska arbetsgivareföreningens regionkontor Örebro, länsslyrelsen
i Västmanlands län, länsslyrelsen i Kopparbergs län, länsstyrelsen i Gävleborgs
län, som bifogat yttrande frän ulvecklingsfonden i Gävleborgs län,</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section833>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section834>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>390</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>länsslyrelsen i Väslernorrlands län, länsstyrelsen i
Jämtlands län, som bifogat yttranden från Krokoms, Strömsunds, Åre, Bergs,
Härjedalens och Östersunds kommuner samt Jämtlands läns utvecklingsfond, länsstyrelsen
i Västerbottens län, som bifogat yttranden frän Västerbottens läns landsting,
Dorotea, Lycksele, Norsjö, Sorsele, Storumans, Skellefteå, Umeä och Åsele
kommuner, lantbruksnämnden i Västerbottens län, länsarbetsnämnden i
Västerbottens län saml Västerbottens TCO-distrikt. länsslyrelsen i Norrbottens
län, som bifogat yttranden frän Kiruna, Gällivare och Arjeplogs kommuner samt
högskolan i Luleä, Luleå kommun, delegationen för glesbygdsfrägor, Kungl.
Vetenskapsakademien, Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA), Stiftelsen bergleknisk
forskning (BeFo), Stiftelsen mineralteknisk forskning (MinFo), Svenska
kommunförbundet. Svenska Samernas Riksförbund (SSR). Sveriges Industriförbund,
Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF), Svenska Handelskammarförbundet (gemensamt
remissvar från de tre sisl nämnda organisationerna), Sveriges
Civilingenjörsförbund (CF-STF), Tjänstemännens centralorganisation (TCO),
Centralorganisationen SACO/SR, som utan eget ställningstagande bifogat yttrande
frän Sveriges Naturvetareförbund, med bilaga och yttrande frän SACO/SR-föreningen
vid SGU, Landsorganisationen i Sverige (LO), som bifogat yllranden frän Svenska
Gruvindustriarbetareförbundet och Svenska Metallindustriarbetareförbundel,
Sveriges arbetsledareförbund (SALF), personalorganisationerna vid Sveriges
geologiska undersökning, Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB), AB Slatsgruvor,
Boliden Aktiebolag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Organisatoriska frågor</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 Statens industriverk och nämnden för statens gruvegendom</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens förslag</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>- Slörre delen av myndighetsuppgifterna på mineralområdet
bör samlas</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>lill NSG, som i samband härmed bör byta namn lill
bergskollegium.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SIND bör behälla tillsynsuppgiflerna, medan bergskollegium
bör få</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>följande uppgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:23.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ansvar för
industripolitiska och handelspolitiska insatser som berör mineralseklorn (se
avsnitt l.l).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prospektering
(se avsnitt 1.2).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förvaltning av
statens gruvegendom (se avsnitt 1.3).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:23.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Finansiering av
frän samhällssynpunkt motiverad gruvbrytning (se avsnitt 1.4).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:23.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Finansiering och
styrning av forskning och utveckling på mineralomrädet (se avsnitt 1.5).</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section835>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section836>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>391</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslagel om inrättande av bergskollegium tillstyrks av
Lunds universitet, SGU, länsslyrelserna i Kalmar, Blekinge, Kristianstads,
Malmöhus, Kopparbergs, Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län, Asele
kommun saml TCO.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska Gruvindustriarbeiarejörbundet och Norsjö kommun
föreslär atl ett "Statens mineralverk" inrättas, som skall svara för samhällels
samlade insatser pä gruv- och mineralomrädet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bergmästaren i södra distriktet och Kungl.
Vetenskapsakademien är tveksamma lill förslaget om bergskollegium.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Statskontoret,
RRV, statens naturvårdsverk, kommerskollegium, ÖEF, SIND, STU, länsstyrelsen i
Jämtlands län, IVA, Svenska Handelskammarförbundet, Sveriges industriförbund,
SAF, Sveriges Civilingenjörsförbund, Svenska Metalllndustriarbetareförbundet, SALF
och Statsföretag AB avslyrker förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Jämtlands län och IVA anser att nuvarande
organisation kan behällas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommerskollegium, SIND, NSG och Sveriges CivilingenJörsjÖrbund
föreslår att NSG endast skiljs frän SIND och får ett egel kansli.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstansernas kommentarer</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt TCO:s mening har förslaget om en branschmyndighet
för mineralpolitiken stora förtjänster. TCO vill därför tillstyrka
principförslaget och -som utredningen förordar - föreslå att dess konkrela
innebörd får utredas av en organisationskommitté med representantion från bl.a.
Ijänsteman-narörelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>SGU
instämmer i utredningens åsikt all stålens insatser bör förstärkas vad gäller
den näringspolitiska bevakningen av mineralseklorn. SGU finner det också
rimligt att dessa funktioner överförs på elt särskilt statligt organ kallat
bergskollegium, medan tillsynsuppgiflerna ligger kvar på SIND.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelserna i Västernorrlands och Västerbottens län
delar utredningens uppfattning om behovet av en kraftig förstärkning av den
statliga myndighetsorganisaiionen. Ralionaliseringsvinsler kan sannolikl uppnäs
om arbelsuppgifler som f. n. utförs av NSG, SIND och kommerskollegium överförs lill
elt nyinrättat ämbetsverk i enlighet med utredningens förslag. Samtidigt som
mineralhanteringens stora belydelse för svensk ekonomi härigenom markeras,
främjas gruvnäringens inlressen vid en samordnad bedömning av försörjnings- och
regionalpolitiska frågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Norrbottens län räknar upp ett anlal
faktorer som ger gruvnäringen dess särprägel och som skiljer den från
tillverkningsindustrin, bl.a. följande: Gruvnäringen baserar sig på en
naturresurs precis som jordbruk, skogsbruk, fiske. Förfogandet över denna
resurs regleras av en särskild lagstiftning. Statens roll är redan av det
skälet större än inom industrin. Mineralbrytningen är första etappen i en läng
process. Gruvnä-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section837>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section838>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>392</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ringen har sekundära effekter som ingen industrigren har.
Samhällsekonomiska faktorer väger därför tyngre här än pä andra häll. Länsslyrelsen
tar också upp bl.a. försörjningsaspeklerna och all gruvnäringen kan fungera som
ett viktigt regionalpolitiskt instrument. Bl.a. dessa faktorer ställer enligl länsslyrelsen
krav pä en målmedveten och väl genomtänkt mineralpolitik. Ett särskilt
ämbetsverk ulgör den bäsla organisatoriska förutsättningen för att en sådan
politik skall komma till stånd och bli framgångsrik. Gruvnäringen skulle pä del
sättet fä en centralare roll och större tyngd i statsapparaten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Liknande tankegångar framför också av länsslyrelsen i
Västernorrlands län.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Svenska Gruvindustriarbetareförbundel
förslår atl ell "Statens Mineralverk" inrättas. Verket skall svara
för samhällels samlade insalser på gruv-och mineralomrädel, t.ex. angelägna
industripolitiska satsningar, göra bedömningar av konkurrenssituationen och
initiera nödvändiga satsningar för atl förbättra konkurrenskraften, tillvarata
tillväxtmöjligheterna, svara för prospektering, forskning och
utvecklingsarbete. Förbundet framhåller viklen av all del nya verket bygger upp
nödvändig kompetens pä de gruv-, mineral- och anrikningslekniska områdena.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bergmästaren
i norra dislriket påpekar all genom alt SlND:s mineralbyrä fungerar som kansli
ål NSG så förelräder mineralbyrån i vissa fall sökanden eller annan part vid t.ex.
ulmälsförrättningar, där bergmästaren är beslutande instans. Del torde dessutom
närmast åvila nämndens kansli, dvs. mineralbyrån, att beakta gruvlagens
föreskrifter i samband med förvaltningen av statens gruvegendom. Vid
försummelser kan del åligga bergmästaren alt ingripa.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Även om
bergmästaren pä grund av sin ställning som självständigt beslutande instans har
ansett sig kunna handlägga frågorna opartiskt, torde dock mineralbyräns
dubbelroll som representant för säväl chefsmyndighet som part ej befrämja
samarbetet mellan bergmästare och chefsmyndighet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om besluten
vid en utmålsförrältning överklagas, går besvären i vissa hänseenden lill
industriverket, och med nuvarande ordning kan den situationen uppstå alt samma
byrä dels å industriverkets vägnar är beslutande instans och dels representerar
part i ärendet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bergmästaren
anser all utredningens förslag att särskilja förvaltningen av statens
gruvegendom frän mineralbyräns lillsynsuppgifler löser elt problem, som under
senare tid fäll ökad aktualitet, och därför tillstyrks förslagel i princip. De
myndighels- och förvaltningsuppgifter som ulredningen vill hänföra till
bergskollegium hör dock, enligt bergmästaren, närmare samman med
industriverkets övriga uppgifter än de lillsländs- och tillsynsfrågor som
utredningen föreslår skall kvarstanna pä verkets mineralbyrå. Den mest
ekonomiska och rationella lösningen erhålls, om de fåtal uppgifter som ulredningen
föreslär skall kvarstanna pä mineralbyrån överförs till bergsstaten, och mineralbyrän
i stället fillsammans med nämnden</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section839>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section840>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>393</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>för statens gruvegendom fullgör de funktioner, som skulle
ha åvilat bergskollegium. Myndighetsorganisaiionen skulle dä fä följande
utformning:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Statens
industriverk upphör som besvärsinslans enligl gruv- och minerallagarna och
överlåter även resterande uppgifter enligl dessa lagar till bergmästarna.
Härvid uppnäs den minskning av antalet besvärsinstanser som i särskilt i
yttrande i slutbetänkandet (Ribrant) anges förenkla hanteringen och minska
samhällets kostnader. Evenluellt överförs även tillsynen enligt kontinenlalsockellagen
lill bergmästarna. Bergsstalen förblir administrativt anknuten lill SIND enligl
sin instruktion. Mineralbyräns uppgifter härvidlag överflyttas förslagsvis pä
administrativa byrån. För bergsstatens frågor avdelas en på industriverket
anställd jurist, som tillsammans med bergmästarna ingär i en kommitté, som
utarbetar, samordnar och fastställer för hela verksamhelen gemensamma
riktlinjer och yttranden. Juristen är föredragande i bergsstatens frägor inför
verket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Industriverkets
mineralbyrå fortsätter alt fungera som kansli för NSG och tilldelas övriga
uppgifter som utredningen vill tilldela bergskollegium samt behäller även tillsländsfrägorna
enligt konlinentalsockel- och rennäringslagarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt LO är en invändning mol utredningens förslag all
det finns påtagliga risker med atl bryta ul de industripoliliska frågorna
kring gruvor och gruvindustrin frän den myndighel som hanterar de induslripolitiska
frågorna i övrigt. LO påpekar ocksä all en lösning av de långsiktiga sysselsättningsproblemen
och regionalpolitiska problem som gruvindustrins silualion aktualiserar
sannolikt förutsätter omfattande insalser ocksä inom andra branscher, vilket
snarare talar för behov av bättre samordning. Mot detta skall vägas de fördelar
som ulredningen anser den föreslagna organisationen skulle ha ur ren mineralpolitisk
synpunkl. Eftersom det enligl LO är svårt alt bedöma dessa pä grundval av ulredningens
analys, avstår LO frän att närmare ta ställning lill ulredningens organisalionsförslag,
men vill dock slarkl ifrågasätta den passiva roll nuvarande NSG skulle fä i den
föreslagna organisationen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även SIND framhåller vikten av att NSG ges möjlighet till
ett aklivi och målmedvetet agerande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Liksom LO pekar ocksä fiera andra remissinstanser pä
riskerna med en seklorisering av industripolitiken, bl.a. RRV.
kommerskollegium, SIND, STU, IVA, Svenska Handelskammarförbundet, Sveriges Induslriförhiind,
SAF, SALF, Svenska Metallindustriarbetareförbundet samt flera länsstyrelser.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SIND anser det vara av fundamentalt intresse att
industri-, regional-, forskningspoliliska och andra insatser från slalens sida
inom mineralsektorn vägs mol liknande behov i andra industrisektorer. En sådan
avvägning</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section841>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section842>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>394</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>sker naturiigtvis inom regeringen och dess kansli och i
riksdagen. Industriverket vill emellertid slarkl underslryka viklen av att en sädan
avvägning och en samordning av verksamheter riktade till olika delar av
industrin sker även på myndighelsplanet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt SIND skulle en särskild myndighet för en sä
begränsad sektor som gmvindustrin oundvikligen medföra bristande koordinering i
genomförandel av politiskt beslutade statliga åtgärder mellan denna sektor och
andra delar av industrin. Det skulle vidare starkt försvära för de politiska
organen att få underiag för genomtänkta och väl avvägda beslul beträffande
fördelningen av statliga insatser och andra ätgärder mellan olika branscher.
Ur resurssynvinkel innebär ulredningens förslag all den nya myndigheten mäste
bygga upp och dubblera kompetenser som idag redan finns inom bl.a. SIND och STU.
Det skulle vara en utveckling som knappast ligger i linje med dagens uttalade
strävan mot rationaliseringar och kostnadsbesparingar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den enligt SIND:s mening önskvärda förstärkningen av den induslripolitiska
bevakningen av mineralseklorn, som även MPU förordar, bör i stället ske genom
en förstärkning av SIND:s resurser för dessa ändamål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ÖfF delar inte MPU:s uppfattning om behovel av en ny myndighel
ulan bedömer det vara möjligt atl inom nu befintliga verk lösa de uppgifter MPU
vill ålägga ett bergskollegium. Den funktionsinriktade verksorganisalionen som
nu finns skulle allvarligt slöras om näringsgrensorienterade verk med uppgifter
enligl MPU:s förslag började inrättas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska Metallindustriarbetareförbundet anser atl eftersom
industriverket är ansvarigt för industripolitiken i stort så bör ansvaret för
mineralpolitiken i första hand ligga där under förutsättning atl verket
verkligen fär resurser och möjligheler alt bedriva en aktiv mineralpolilik.
Enligt förbundets mening är en samordnad planering av gruv-, metall- och utruslningsin-dustrin
med elt avgörande fackligt och samhälleligt inflytande nödvändigl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hänvisning till den nuvarande omfattningen och del
faktiska lägel inom svensk mineralinduslri är bergmästaren i södra distriktet
tveksam till att det nu skall inrättas etl nytt slalligl verk enligl
utredningens förslag. De motiv på vilka man 1974 grundade överförandet av
arbetsuppgifter från KK till SIND torde fortfarande kvarstå. Om statens prospektering
enligl utredningens förslag i framtiden uteslutande skall vara av regional och
grundläggande karaktär eller motiverad frän samhällssynpunkt och om uppgifterna
därtill läggs pä helt separata avdelningar torde skälen för kritik av att
statens övervakande och förvallande funktion ligger inom samma verk minska.
Bergmästaren föreslär atl finasiering och styrning av översiktliga,
grundläggande prospekteringsarbelen överförs direkt på SGU, varvid skälen lill
kritik skulle minska ytteriigare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statskontoret efteriyser en fördjupad ekonomisk analys och
anser inle alt ulredningen har visat tillräckligt starka skäl för all motivera
de organisatoriska förändringar som förslås. Statskontoret påpekar ocksä att organi-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section843>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section844>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>395</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>sationsförslaget innebär att en och samma organisation
skulle fä uppgiften att vara förvaltare av statens gruvegendom och samtidigt ha
vissa myndighetsfunktioner, t.ex. finansiering och styrning av FoU och prospektering.
Denna blandning av funktioner anser stalskonloret vara olämplig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även Svenska Handelskammarförbundet, Sveriges
Industriförbund och SAF anser att det i och för sig berättigade argumentet om
åtskillnad mellan myndighets- och förvallarfunktionen knappast förefaller bli
tillgodosett genom tillkomsten av etl bergskollegium enligl ulredningens
modell.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>KommerskoUegium påpekar alt genom del föreslagna
bergskollegium risken för en sammanblandning av statens myndighelsuppgifter,
bedrivande av en övergripande mineralpolitik och förvaltning enligl
affärsmässiga grunder av sina gruvinlressen knappast synes vara mindre än i
nuvarande organisationsform.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även SIND anser all förslagel väsenlligt torde öka risken
för att myndighetsfunktionerna sammanblandas med de gruvförvaltande
uppgifterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>NSG framhåller alt frågan hur den organisation, som har atl
lägga ut prospekteringsbeställningarna, skall få beslällningsverksamhelen alt
flyta pä elt frän saklig synpunkt acceptabelt sätl är en av de mest angelägna
vid bestämmande av organisationens närmare uppgifter och totala resurser. Det
hade därför varil av storl intresse och för det fortsatta arbetet härvidlag av
avgörande belydelse. om utredningen, när den log upp de organisatoriska
frågorna, hade velal analysera och utvärdera det sätt på vilket NSG och SGU
sökt all svara mol dels statsmakternas ambitioner frän beslutet alt övergå till
uppdragsverksamhet, dels utredningsmännens egen uppfattning i frågan. Den
bristande analysen av NSG:s hittillsvarande verksamhel kommer ocksä till
ullryck i det faktum att mänga av utredningens förslag inom nämndens
verksamhetsområde - såvitt nämnden kan finna -ligger i linje med av nämnden
redan genomförda eller föreslagna åtgärder eller policydeklarationer. Nämnden
har i sädana fall ansett åtgärderna genomförbara inom ramen för nuvarande
organisation och givna riktlinjer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>NSG anser vidare att ulredningen inle tillräckligt
analyserat de förändringar i omväriden, som enligl utredningen leder lill nya
krav pä myndighelsorganisationen, för att kunna dra några mer bestämda
slutsatser p. g. a. dessa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt kommerskollegium ger de sakskäl MPU anför som slöd
för ökade insatser på det mineralpoliliska området inte i sig vid handen att
dessa insalser kräver en ny eller förändrad organisation av statens uppgifter
pä området. Även om justeringar i myndigheternas organisation och arbetsuppgifter
kan aktualiseras som en följd av en ökad salsning pä det mineralpolitiska
området saknas närmare analys av nuvarande organisation och dess funktion mot
bakgrund av de utgångspunkter ulredningen själv slälll upp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SALF är renl allmänl skeptiskt mol en tilltro till de
resultat som kan näs genom organisationsförändringar pä central myndighetsnivå.
De slutliga</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section845>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section846>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>396</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kostnaderna tenderar alllid alt bli högre än vad som
kalkylerats med, bäde i form av pengar och minskad produktivitet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bl.a. kommerskoUegium, SIND, NSG och Sveriges
Civilingenjörsförbund föreslär att NSG skiljs från SIND.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>NSG medger att de uppgifter som lagts pä nämnden är sä
viktiga, svära och omfattande att den nuvarande organisationen, med hänsyn till
den begränsade personalstyrkan vid kansliet, nödvändigtvis fär svårigheter all
med tillräcklig tyngd tränga in i och behandla alla uppgifter pä etl sädant
sätt all verksamhelen vinner tillbörlig respekt frän andra myndigheler och
förelag med vilka samarbele skall etableras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SALF tror inte all utredningens förslag till organisation
innebär några större fördelar. Förbundet anser i stället atl de brister som
finns idag lill slor del beror pä alt SIND inte har fäll tillräckliga
möjligheter och resurser för atl klara de uppgifter de ålades 1974. SALF hävdar
all en klarare ansvarsfördelning mäste skapas mellan industridepartementet, som
skall svara för den övergripande politiken, och indusiriverkel, som skall genomföra
denna i praktiken. Ansvarsfördelningen mellan SIND och olika
"branschmyndigheter" har även den varit oklar och della förenat med
små resurser har medförl all SIND inle kunnal agera särskill offensivt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SALF betonar atl elt starkt industriverk har en viktig
samordnande funktion för det svenska näringslivel. SALF delar utredningens
uppfattning att den nuvarande organisationen är splitlrad och inle har varit
speciellt framgångsrik. Genom all avlöva SIND går man dock miste om möjligheterna
till en samlad industriell överblick över och samordning med 1. ex. järn- och
stålindustrin, verkstadsindustrin etc.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SIND delar i storl sett kommitténs uppfattning belräffande
de utgångspunkter som man anser bör vara vägledande för en förändrad myndighetsorganisalion.
Verket framhåller emellertid all en verksamhels organisaUon endasi är ell av
flera medel som måste användas för atl säkerställa alt uppställda mäl och
önskade effekter näs. För all nå fram lill en lämplig organisation är det säledes
viktigt att syftena med verksamhelen klart anges i sä konkrela termer som möjligt.
Av väsenllig betydelse är vidare vilka styrmedel som avses användas för alt nä
målen saml kvalitén och omfattningen av de resurser som slälls lill förtbgande
och hur dessa fördelas mellan olika grenar av verksamheten. Ulredningens
utgångspunkter är dock bäde allmänl hållna och delvis så oklara och svårtolkade
atl de ej ger nägon klar och entydig vägledning när del gäller val av lämplig
organisationsutformning för all nå de av ulredningen önskade effekterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt verkels mening är det endast en av utgångspunkterna
som är direkt organisationsstyrande, nämligen önskemålet om en tydlig gränsdragning
mellan slalens ägande respektive övervakande funktion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligl SlND:s bedömning är etl av de största hindren för
en aktivare medverkan i mineralpoliliken frän verkels sida otillräckliga
utredningsresurser och bristande personella och ekonomiska möjligheter all
bevaka</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section847>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section848>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>397</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>främsl inlernalioneHa marknads- och ulvecklingsfrågor.
Även för NSG:s verksamhel anser verkel all en viss förslärkning ertordras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jämtlands läns utveckUng.sftmd finner de förändringar som ulredarna
föreslär nägot drastiska mot den bakgrunden atl nuvarande organisation endasi
verkat sedan 1973/74. Fonden vill därtbr ansluta sig till den reservation som
ledamoten Torsten Neyman lämnat och underslryka betydelsen av ett vidgat samarbele
mellan SIND och andra berörda myndigheler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Delegationen för glesbygdsfrågor föreslår att
bergskollegium lokaliseras till nägot av skogslänen. Länsstyrelsen I
Kopparbergs län vill atl NSG:s kansli (eller bergskollegiet) lokaliseras lill
Ludvika kommun. Länsstyrelsen i Norrbottens län och Luleå kommun föreslår
lokalisering till Luleå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>/./ IndustripoUtiska och handelspolitiska insatser som
berör mineralsektorn</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen föreslär atl bergskollegium får ansvar för
industripolitiska och handelspolitiska insalser som berör mineralseklorn, vari
bör ingå:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Initiativtagande
till och genomförande av näringspolitiska ätgärder i syfte atl främja en positiv
utveckling av mineralsektorns produktion och struktur samt av försörjningen med
mineralrävaror.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Branschutredningar
och bevakning av branschutvecklingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bevakning av
försörjningssituationens och handelns utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prognosverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Samordning av
statliga ätgärder som rör mineralsektorn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstansernas kommentarer</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bland den utbyggda organisationens uppgifter föresläs ingå
ansvar för industripoliliska och handelspolitiska insalser som berör mineralseklorn,
häribiand uppgifter för vilka nu statens industriverk och kommerskollegium
svarar. NSG påpekar att en sådan koncentration naturligtvis kan ha fördelar för
en ny mineralorganisation. Å andra sidan kan en nödvändig överblick och
samordning med övriga industrisektorer komma atl saknas, med alltför
sektorbundna och snäva bedömningar som följd. Den specialkompetens som nämnden
besitter kan ändå ulnylljas pä säll som sker i dag genom dess medverkan i andra
myndigheters arbete eller genom direkla uppdrag till nämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>KommerskoUegium
framhåller alt frägor rörande mineral och metaller inte behandlas isolerat
eller utgör nägon ensartad grupp i handelspolitiskt avseende. Kommerskollegium
anser ocksä all det med all sannolikhet skulle väcka förvåning internationellt
om i ett land som Sverige en myndighet med uttalad uppgift alt svara för ägarintresse
inom en viss sektor även skulle ha ansvar för de handelspolitiska frågorna just
och enbart inom denna sektor. Del skulle även kunna uppfattas som om Sverige
hade för avsikt att driva en särskild handelspolitik pä mineralomrädet. Delta
är enligt kollegiet inle möjligt p.g. a. Sveriges internalionella åtaganden.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section849>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section850>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>398</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid bestämmandet av den organisatoriska hemvisten för de industripolitiskt
präglade uppgifterna mäste enligt kollegiets mening beaktas alt verksamheten
inom mineralseklorn alltigenom mäste betecknas som industriell. Den är i hög
grad beroende av den industriella utvecklingen i övrigt. Ställningstaganden
rörande mineralseklorn bör därför inle ske ulan beaktande av industripolitiken
i övrigl och omvänt mäste mineralseklorn beaktas vid mänga andra
ställningstaganden av industripolitisk natur. Frän denna utgångspunkt är det
mindre välbetänkt atl etablera en särskild myndighet för mineralsektorn. Dess
utveckling och roll torde bäsl främjas av att dess ulvecklingsfrågor m. m.
behandlas med direkt anknytning lill industripolitiken i övrigt.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>När det
gäller ansvar för industripolitiska och handelspolitiska insatser framför
Norrlandsfonden den uppfattningen att det inle finns någon rimlig anledning att
särbehandla gruvindustrin i jämförelse med övrig industri.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Personalorganisationerna
vid SGU menar atl del nu föreslagna bergskollegiet troligen kommer alt
utsättas för liknande kritik som nu riktas mot NSG på grund av alt NSG och SIND
har samma kansliorganisation. Personalorganisationerna ifrågasätter därför om inle
bl.a. ansvarel för de industri- och handelspolitiska insatserna som berör
mineralsektorn bör ligga kvar hos SIND.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statskontoret anser atl organisationsförslagel torde
innebära en försämring för industri- och handelspolitiken i stort, eftersom
både industri- och handelspolitiska insatser som berör mineralseklorn skulle
brytas ut ur de myndigheler som f. n. sköter dessa. Statskontoret menar atl
utredningen ej har visat att denna försämring kompenseras av att man
effektivare skulle nå den angivna målsättningen genom att samla de i
utredningen specificerade arbetsfunktionerna i en organisation än om dessa som
nu ulförs av flera självständiga organisationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>LKAB anser att innan slutlig ställning tas till bergskollegii
ansvar för industri- och handelspolitisk bevakning bör de synpunkter på bl.a.
nackdelarna med en branschvis splittring som i delta avseende framförs av SIND
noga övervägas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.2 Prospektering</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ulredningen föreslår alt bergskollegium får följande
uppgifter avseende prospektering;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Finansiering
och styrning av översiktliga grundläggande arbeten (förenklad berggrundskartering,
geofysiska fiygmätningar, storregionala geokemiska undersökningar, regionala gravimetermälningar
och översiktliga kvartärgeologiska undersökningar) genom uppdrag lill SGU.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Finansiering
och styrning av prospektering och andra undersökningsarbeten som är motiverade
frän samhällssynpunkt genom uppdrag till SGU och företagens prospekteringsorganisationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Planering och
samordning av prospekteringsverksamheten.</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section851>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section852>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>399</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen föreslår ocksä: — alt ell särskill rådgivande
organ, prospekleringsrådel, inrättas i anslutning lill bergskollegiel. I rådet
bör, förutom bergskollegii representanter, ingå representanter för förelag och
fackliga organisationer samt SGU. Rådet bör fungera som ett forum för informalionsutbyle
och diskussioner mellan prospekleringsorganisationerna. Inom rädel träffas ocksä
överenskommelser om vilka områden, slag av mineral etc. som varje prospekteringsorganisalion
skall ägna sig ål. Förslagel om inrättande av ett prospekteringsråd stöds av
flera remissinstanser, bl.a. RRV. SIND, SGU, ulvecklingsfonden i Örebro län,
Sveriges Industriförbund, Svenska Handelskammarförbundet, SAF, Sveriges Civilingenjörsförbund,
Sveriges Naturvetarejörbund och LKAB.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska Gruvindustriarbetareförbundel och
personalorganisationerna vid SGU är negativa till del föreslagna prospekleringsrådel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstansernas kommentarer</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Personalorganisationerna vid SGU föreslår all första
punkten ovan kompletteras med "regionala fullprospekleringsprojekt,
regionala prospekteringsprojekt, lokal mälprospektering inklusive prospektering
efter nyfynd inom befinlliga anrikningsområden". Andra punkten kommer då
att lyda: "Finansiering och styrning av andra undersökningsarbeten som är
motiverade ..."</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>OrganisaUonerna
anser det förvånansvärt att Sveriges största prospekteringsorganisalion (SGU)
enbart betraktas som etl komplement till gruv-bolagens prospekteringsorganisationer.
Om förelagens prospektering i allt slörre omfattning finansieras med statliga
medel befarar organisaUonerna atl landets tolala satsning pä prospektering inle
kommer alt öka även om statens prospekteringskostnader ökar kraftigt. Bl.a.
därför förutsätter de att alla statligt finansierade prospekteringsuppdrag även
i fortsättningen utförs av statens egen prospekteringsorganisalion (SGU).</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Personalorganisationerna
framhåller ocksä alt SGU bör arbeta på alla nivåer av prospekleringen, frän slorregional
lill lokal skala. De understryker ocksä atl större delen av SGU:s personal
sysslar med objektinriklad lokalprospektering och alt maskinell utrustning,
laboratorier m. m. till stor del är anpassade lill sädan verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bergmästaren
i södra distriktet anser alt "finansiering och styrning av översiktliga,
grundläggande arbeten" kan läggas direkt pä SGU. Om den regionala
grundläggande basprospekleringen läggs direkl på SGU och SGU har skyldighet alt
snarast efter fältarbetet offentliggöra resultaten samtidigt för alla, sä
bortfaller grunden för kritik av NSG härvidlag. SGU:s planer för dessa
grundläggande arbeten bör gä pä remiss till NSG och andra prospekterande
företag.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bergmästaren
anser ocksä att resultaten frän statens översiktliga regionala karteringar
skall vara offentliga och ej, som föresläs i utredningen, endast delges
intressenterna (medlemmarna i prospekleringsrådel).</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section853>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section854>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>400</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SIND anser att planeringen av de storregionala
undersökningarna an-lingen kan göras av SGU, men i nära samarbete med
intressenterna, eller av SIND och SGU i samråd. För det senare alternativet talar
förutsättningarna att knyla planeringen närmare till de mineralpolitiska
överväganden som förulsätts ske inom SlND:s ram. I della fall skulle ertbrderliga
resurser för genomförande av verksamhelen lämpligen slällas lill SlND:s disposition
för upphandling av ijänsler pä samma sätt som nu sker för NSG:s prospekteringsverksamhet.
Denna fräga har dock. liksom frägan om formerna för den slalliga
prospekteringen, ell nära samband med SGU:s organisation. Utan alt SGU;s
organisatoriska förulsällningar för olika uppdragsförhällanden närmare klarlagts,
kan SIND inle uttala sig om vilket av ovannämnda allernaliv som är all föredra.
Oberoende härav bedömer SIND dock att del av ulredningen föreslagna prospekleringsrådel
kan fä en betydande roll för planeringen av dessa arbeten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sveriges Naturvetarejörbund anser all den organisatoriska
formen egentligen är betydelselös. Del viktiga är all prospekteringen och anslutande
geologiska arbeten fungerar optimalt utan dubbelarbete och utan onödiga
fördröjningar i uppgiftslämnandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Personalorganisationerna vid SGU framhåller att del är vikligl
att man innan arbetena påbörjas har en klar policy för hur resultatet av den
grundläggande basprospekleringen skall användas och hur evenluella uppslag
skall fördelas. Risken är annars stor att del blir kapplöpning mellan pro-spekteringsorganisalionerna
om atl försl hinna inmuta de uppslag som kommer fram vid basprospekleringen när
kartmaterialel offentliggörs. Organisationerna menar all SGU bör ges i uppdrag
alt undersöka dessa uppslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>IVA vill kraftigt underslryka viklen av alt SGU omfördelar
sina resurser och förstärker sin organisation sä all karleringsverksamheten kan
ökas. Resurser till detta kan bland annat tas frän den prospekteringsverksamhet
som SGU för närvarande bedriver som uppdrag, dä uppdragsverksamhetens volym
enligt akademiens mening är för hög i relation till volymen av översiktligt karleringsarbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SGU understryker att slörre delen av SGU:s personal
sysslar med objektinriktad lokalprospektering. Också maskinell utrustning,
laboratorier m. m. är till slor del anpassade lill sädan verksamhet. Omlokaliseringen
till framför allt Luleä skedde ju också som stödåtgärd för en sysselsätl-ningssvag
region, vilkel måsle vara ylterligare ett skäl atl garantera sysselsättningen
för denna personal. Detla gäller givelvis också SGU:s Maläav-delning. Förutom
den lokalinriktade prospektering som kommer att bedrivas av bergskollegiet
finns även utrymme för uppdrag lill SGU från gruvföretagen. Om det föreslagna prospekleringsrådel
leder till bättre samordning och alltså bättre utnyttjande av SGU:s lotala
resurser mäste detta självfallet ses som positivt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bäde SGU och personalorganisationerna vid SGU anser att
all prospek-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section855>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section856>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>401</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>tering
som beställs av bergskollegium bör utföras av SGU, dels för alt utnyttja de
investeringar som gjorts och dels anser SGU atl utredningens målsättning
innebärande ökad försörjningsberedskap, bredare mäl än de rent
företagsekonomiska osv, även i framtiden kommer att förutsätta en statlig
integrerad prospekteringsorganisalion av den typ SGU nu ulgör.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Enligt SGU förefaller det
naturligt att gruvbolagen ocksä i fortsättningen koncentrerar sin prospektering
till gruvområdena. Det är också rimligt alt bergskollegium mer än bolagen tar
samhällsekonomiska och regionalpolitiska hänsyn i sitt arbete. I sä måtto
kompletterar de olika organisationerna varandra. Gemensamt för organisationerna
är dock självfallet att prospektering bedrivs för att hitta nya malm- och mineralfyndigheter.
Det ligger alltså i malmprospekteringens natur att bergskollegii genom SGU
bedrivna prospekteringsverksamhet kommer atl både konkurrera med och komplettera
förelagens. Eftersom gjorda fynd i den statliga prospekteringen förutsätts bli
utbjudna till företagen för gruvundersökning är det också svärl att förstå
eventuell misstro från förelagen mot den statliga prospekleringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>TCO
framhåller att utredningen dels skriver att konkurrens mellan prospekleringsorganisationerna
har positiv belydelse för effektiviteten i prospekteringen, dels i andra
sammanhang att konkurrensförhällande inte skall uppstä mellan bergskollegium
och förelagen och att bergskollegii prospektering skall fungera som ell
komplement till företagens prospektering snarare än en konkurrerande
verksamhet. Att enbart använda landets största prospekteringsorganisalion som
komplement till företagens mindre organisationer förefaller, enligl TCO, mindre
lämpligl mol bakgrund av ulredningens tidigare argumentering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
SIND understryker att det är viktigt att bäde slalen och förelagen aktivt utför
nyprospektering, eftersom en konkurrens pä prospekterings-omrädet leder fram
till den diversifiering i fråga om teknik och metodik som är en av de
viktigaste förutsättningarna för en framgångsrik prospektering. SIND anser att
den diversifierade forskning och utveckling inom metodik-teknikområdet som idag
sker och som till stor del baseras pä etl konkurrensförhällande även forlsätlningsvis
bör bedrivas för all bibehålla en hög utvecklingsstandard pä
metodik-tekniksidan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Enligl
LKAB:s uppfattning är det elt viktigt konstaterande, när MPU skriver att bergskollegii
prospektering bör fungera som ett komplement till företagens prospektering
snarare än som en konkurrerande verksamhet. Detla anser LKAB vara grundläggande
för den arbetsfördelning mellan bergskollegium och gruvföretagen, som är en
avgörande förutsättning för kollegiets möjligheter atl verka som samordnare
mellan olika prospekte-ringsinlressen. För prospekleringen grundläggande
geologiska karlerings-arbelen bör kunna utföras av SGU pä uppdrag av
bergskollegium, medan den målinriktade prospekteringen bör handhas av gruvbolagen.
Dessa har kompetens att förutom de geovetenskapliga bedömningarna även göra
anrikningstekniska och marknadsmässiga avvägningar samt alt ta infra-stmkturen
i beaktande. </span></i><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>26
Riksdagen 1980/81. I .saml. Nr 130</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section857>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:4.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section858>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>402</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även RRV delar utredningens uppfattning att den i statlig
myndighetsform finansierade och bedrivna prospekteringen bör fungera som ett
komplement till företagens prospektering snarare än som en konkurrerande
verksamhet. Detta ter sig än mera naturiigt med tanke på att det redan finns en
statsägd prospekteringsorganisalion inom LKAB som bedriver direkl fyndighelsinriklad
prospektering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den prospektering som i framtiden skall bedrivas av NSG
bör, enligt RRV, främst avse översiktliga, grundläggande prospekteringsarbelen.
Denna prospektering bör i första hand förläggas hos SGU. NSG bör dock ha
möjlighet att inom ramar som bestäms av statsmaklerna anlita annan prospekteringsorganisalion,
om nämnden så finner motiverat. Detta bör stärka nämndens beställarroll i mer
traditionell ekonomisk bemärkelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Norriandsfonden vill att insatserna pä gruvnäringens
område skall kopplas mer målmedvetet till regionalpolitiken än vad utredningen
föreslår. Regionala organ och myndigheter bör få slörre möjligheler att påverka
utformningen av den statliga prospekteringsverksamheten än vad utredningen
förutsätter.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>SIND
framhåller att mot bakgrund av mineralförsörjningsaspekten mäste staten ta
ansvar för en prospektering som redan pä etl tidigt sladium kan visa sig vara
inriktad mol en gruvbrytning som inle uppfyller de definierade lönsamhetskrav
som de enskilda företagen måste ställa. I detta fall bör staten kunna gä in med
speciella stöd som dock vid varje tillfälle måsle prioriteras i förhällande lill
andra typer av investeringar. För della måste finnas etl statligt organ som kan
bedöma effekten av investeringar inom olika typer av industribranscher. Detta
gäller även investeringar inom etablerade gruvfält, där speciella slöd kan
krävas, bl.a. för mer omfattande prospekteringsinsalser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>NSG slöder ulredningens uppfattning atl den nya
organisationen inte bör söka konkurrera i exploaleringsskedel med
gruvindustrin. NSG anser dock atl organisationen bör bibehålla och bygga ut
viss kompetens pä det gruv- och mineraltekniska omrädel. Sädan kunskap är
nödvändig vid prospekleringen, vilken ju i vart fall bör drivas av staten så längl
all utmäl kan läggas. Kompetensen är ocksä nödvändig för all slaten skall kunna
ulföra de undersökningar av framkomna fyndigheler som framstår som önskvärda
frän samhällels synpunkl eller exploalera dessa fyndigheler om inle någol
företag är inlresseral.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även SGU och personalorganisationerna vid SGU understryker
alt bergskollegium bör ha kompelens alt bedöma t.ex. brytningslekniska och
ekonomiska aspekter av en gruvbrytning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>LKAB vill betona alt bergskollegium endasi bör engagera
sig i sådan frän samhällssynpunkt motiverad gruvbrytning som annars inle skulle
komma till sländ.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>KommerskoUegium framhåller all en konsekvens av all NSG hell
frigörs frän industriverket torde bli att i huvudsak företagsekonomiskt
motiverad</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section859>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section860>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>403</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>prospektering och medel härför bör ankomma pä NSG medan prospektering
med annan samhällsekonomisk motivering bör hänföras lill industriverket eller
— beroende av syftet - eventuellt till SGU.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beträffande
prospektering av regionalpoliliska skäl och sädana fall dä ovissheter ifråga om
obrutna fjällområden gör prospektering riskabel anser Statsföretag atl gruvbolagen
sannolikl skulle vara intresserade av alt utföra sädana arbeten om möjlighet lill
slalsbidrag funnes. Sädan prospekle-ring skulle inte kostnadsmässigt hell
behöva belasta statsverket. Det är heller inte säkert att den "egen-regi"-princip
som nu råder ifråga om statligt bekostad prospektering ger lägsta kostnader.
Ett statsbidragssystem kunde tänkas möjliggöra viss resursöverföring från prospektering
till kartering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>LKAB påpekar atl etl förslag som gär ut pä all bergskollegium
regelmässigt skulle bekosta hälften av den prospektering som företagen utför
enligt prospekteringsplan godkänd av bergskollegium har diskulerals inom utredningen.
Enligl LKAB:s mening skulle en sådan ordning medföra ytterligare ökade möjligheler
att trygga råvarubasen för svensk gruvindustri.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Flera remissinstanser understryker vikten av en effektiv
samordning av prospekteringsverksamheten. bl.a. SGU, NSG, Stockholms universilel,
Västerbotlens läns landsting, länsstyrelserna i Västenwrrlands, Jämtlands,
Västerbottens och Norrbottens län, Norsjö, Sorsele och Gällivare kommuner, IVA,
LO, Svenska Gruvindustriarbetareförbundel. personalorganisationerna vid SGU
och Statsjörelag AB.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Västerbottens
läns TCO-distrikt anser atl staten skall ges etl klart samordningsansvar för prospekteringsverksamheten
och all de olika prospek-teringsförelagen skall lämna ifrän sig resultaten av
sina undersökningar, även de resultat som hittills har kommit fram. TCO-distriktet
anser ocksä att samarbetet mellan t. ex. LKAB och Boliden niåste byggas på
frihet från konkurrens för elt maximall samhällsutbyte av gruvfyndigheterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SGU inslämmer i att bättre samordning bör ske mellan de
olika organisationernas prospektering. Väsentliga delar i denna samordning är;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ell
frisläppande av resullal från översiktliga arbelen. Huvuddelen av dessa kommer atl
ulföras av SGU. 1 den mån bolagen bedriver sädana arbeten skall naturligtvis
resultaten frän dessa också frisläppas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Överenskommelser
i lämpliga fall om geologiska intresseområden, inriktning pä olika malmlyper m.
m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Samordning av geofysiska
flygmätningar.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Elt
lämpligt organ för samarbetet bör kunna bli det föreslagna prospekleringsrådel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sorsele kommun och Västerbotlens läns landsting anser atl
en mera långtgående samordning av befinlliga prospekleringsorganisalioner bör
eftersträvas bl. a. ur effektivitetssynpunkt och för att nä en slörre öppenhet
kring prospekteringsarbetels resullal och därigenom fä etl bättre underlag för
samhällsplanering och regionalpolitik.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section861>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section862>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>404</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>NSG framhåller att belräffande den samlade
prospekteringens organisation i landet har utredningen ytligt diskuterat
frågan om lämpligheten av en odelad prospekteringsorganisalion. i stället för
nuvarande ordning med fiera av varandra oberoende organisationer, men avvisat
tanken på en förändring. Någon djupgående analys av modellens möjligheter och
begränsningar har dock inle företagils, varför nämnden drar slutsatsen all frägan
kan vara värd ylterligare studium.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>LO vill
starkt ifrågasätta om den nuvarande ordningen med tre prospekteringsorganisationer
medför ell ralinellt utnyttjande av vara prospekte-ringsresurser. Ulredningens
förslag för all bällre samordna dessa förefaller otillräckliga och effektivare
åtgärder bör därför övervägas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska Gruvindustriarbeiarejörbundet anser atl prospekleringen
skall samordnas. Förelagens prospektering kan dä koncentreras pä prospektering
för alt trygga och utveckla gruvans malmbas.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Statsföretag
AB finner del uppenbart att en väsenllig rafionalisering skulle kunna uppnås om
malmlelningen organiserades i elt särskill bolag, där statens gruvnämnd och ätminslone
de två siörsta gruvbolagen ingick. Säkerligen skulle därigenom resurser kunna
frigöras pä malmletningssi-dan, vilka kunde tillföras karteringen. Statsföretag
förbiser inle atl en sådan organisation kan mötas med mänga detaljinvändningar
och delvis kan kollidera med de olika medverkandes särintressen. Det finns
likväl skäl att undersöka, om en sådan ordning kan åstadkommas, eftersom det
inte förefaller sannolikl all ulredningens förslag kan leda lill någon avsevärd
mildring i nu rådande missförhållanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Norsjö kommun anser att prospekteringsverksamheten skall samordnas
under elt samhällsägt förelag saml atl organ för politisk insyn bör skapas.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Jämtlands län föreslår att inom SGU bildas en särskild prospekteringsenhet
genom atl sammanföra de enheler inom SGU, Boliden Mineral AB och LKAB som idag
var för sig sysslar med basprospeklering. Boliden och LKAB skulle därmed kunna
koncentrera sina resurser på närprospektering och gruvundersökningar som är
kostnadskrävande. Pä sä sätt kan ocksä gruvföretagens kunnande när del gäller
bearbetning och marknadsförutsättningar maximall ulnylljas. Del nya prospekle-ringsföreiag
som pä sä sätl tillskapas bör kunna drivas som ell affärsdrivande verk, knutet
lill industriverket. Styrelsen bör bestä av representanter frän samhället, indusiriverkel
och gruvindustrin. Den allmänna prospekteringen bestående av förenklad berggrundskartering
m.m. blir dä lämpligen en myndighetsuppgift för SIND, eftersom resultaten frän
denna karlering skall göras tillgänglig för olika intressenter inom mineralomrädel.
De nya fyndigheler som man kan fä fram bör av NSG kunna utarrenderas till det gmvbolag
som visar störst inlresse eller har bästa förutsättningarna för att bryta dem.
Om NSG av syssselsältnings-, försörjnings- eller andra skäl vill driva fyndigheler
vars lönsamhet är tveksam kan detla ske genom legodriflsavtal med ett
gruvföretag.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section863>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section864>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>405</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även länsstyrelsen i Norrbottens län föreslår att en ny
organisation bildas, förslagsvis benämnd "Svensk Prospektering", av
de enheter inom SGU, Boliden och LKAB som arbetar med basprospeklering. SGU
skulle därmed delas i två frislående organisationer: SGU (Uppsala) med främsta
uppgift alt kartlägga Sveriges berggrund och jordarter, och Svensk Prospektering
(Luleä och Mala) som hell skulle inrikta verksamhelen på pros-pektering efter
malm och induslrimineral. Boliden och LKAB skulle överlåta sin basprospeklering
till det nya företagel. Den nya organisationen bör lill atl börja med
finansieras genom direkta anslag frän statsbudgeten. Detla skulle göra det
möjligt för Boliden och LKAB atl helt satsa på gruvprospektering och gruvundersökningar.
NSG skulle fä som främsta uppgift alt förvalta statens mineraltillgångar. De
nya fyndigheter som hittas utarrenderas genom NSG till det gmvbolag som har bäsl
förutsättningar att bryta dem. På sikt borde Svensk Prospektering kunna
finansieras genom arrendeavgifter från "egna" fyndigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>IVA föreslår att förutsättningarna prövas atl sammanföra
lämpliga delar av SGU:s, LKAB;s och Bolidens nuvarande resurser till en
gemensam organisation, exempelvis i form av ett aktiebolag, för atl bedriva geofysiska
mälningsarbeten och borrningar i uppdragsform. Enligt IVA skulle organisationen
kunna äta sig prospekteringsuppdrag för andra parter eller ge möjlighel för
andra företag att inträda i inlressenlkrelsen. Utanförstående bolag borde
givetvis vara oförhindrade all på egen hand bedriva prospektering. Om denna
lösning genomfördes kunde, enligl IVA, med all sannolikhet resurser frigöras
för snabbare genomförande av karterings-verksamheten utan slörre
resurstillskott.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bergmästaren
i norra distriktet påpekar atl ulredningen framhåller all existensen av fiera
frän varandra fristående prospekteringsorganisationer har positiv betydelse för
den lotala effektiviteten i prospekteringen. Enligl bergmästaren synes denna
uppfattning riktig och bör vara utslagsgivande vid bedömningen av förslag frän
olika häll om samordning av prospekleringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även Lunds universitet anser att det effektivaste är all
ha kvar flera fristående prospekteringsorganisationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Flera remissinstanser diskuterar del föreslagna prospekleringsrådel.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SGU anser att det föreslagna prospekleringsrådel kan bli etl
lämpligl organ för samarbetet mellan de olika prospekleringsorganisationerna. SGU
vill dock understryka atl prospekleringsrådel skall vara ett rådgivande,
alltså inte ett beslutande organ. SGU framhåller alt delta samarbele i prospekteringsrädet
kan vara elt första steg till en fastare samordning av landels prospektering. Specielll
gäller della den prospektering som staten bedriver i olika former.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>LKAB finner att förslaget med ett prospekteringsråd ökar möjlighelerna
att ge bergskollegii geologiska uppdrag en ändamålsenlig inriktning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Västerbottens läns TCO-distrikt vill atl ett särskill
organ för prospekle-</span></i><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>27 Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 130</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section865>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section866>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>406</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ringsversamhelen i landet inrättas, där bäde förelag, SGU
och de fackliga organisationerna skall ingå. Detta organ skall dock ges en mer slyrande
roll än del föreslagna prospekteringsrädet. TCO-dislriklet anser atl prospek-leringsorganet
skall kunna överblicka den lotala prospekteringsverksamheten och de erhållna
resultaten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bergmästaren i södra distriktet anser all bergmästarna
skall ingå i prospekteringsrädet, om detta inrättas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kungl. Vetenskapsakademien anser alt de råd för forskning
och för prospektering som skall fungera inom bergskollegiet även skall ha representanter
för universitelsseklorn.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Flera
länsstyrelsen och kommuner är rädda för att den regionalpoliliska aspekten
kommer i bakgrunden. Länsstyrelsen i Väslernorrlands län påpekar t.ex. atl
ingen representant som företräder de strikt regionalpoliliska synpunkterna
finns i prospekteringsrädet. Eftersom gruvföretag och fackliga organisationer
har elt betydande intresse av undersökningar i de traditionella malmprovinserna
kommer sannolikt basprospekleringen i nya områden att ytterligare eftersättas. Dessulom
är samordningsproblemen alltjämt olösta. Mol denna bakgrund ifrågasätter länsslyrelsen
om inle etl radikalare angreppssätt är nödvändigt. Enligt länsstyrelsens
uppfattning skall all information i anslutning lill basprospeklering slällas lill
bergskollegiets förfogande, ett bergskollegium som skall ha möjlighet all
initiera fortsatt bearbetning av intressanta fynd 1. o. m. gruvundersökningsstadiet.
Härigenom är det möjligt att tillgodose kravet på en från samhällels synpunkt
önskvärd inriktning av prospekteringen. Denna målsättning kan emellertid inte
realiseras och nödvändig samordning åstadkommas med mindre del föreslagna prospekteringsrädet
kompletteras så att regionalpolitiska synpunkter kan göra sig gällande.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Västerbottens län vill att del föreslagna prospekleringsrådel kompletteras
med/ersätts av åtgärder av mera genomgripande natur för alt tillgodose kravet
pä en från samhällets synpunkl önskvärd inriktning av prospekteringen. Mot
bakgrund av det stora samhällsintresset förordar länsstyrelsen att denna fräga
blir föremål för ytterligare överväganden innan beslut fallas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>NSG anser att det av utredningen föreslagna prospekteringsrädet
som etl organ för samarbete mellan de olika prospekleringsorganisationerna i
stort sett ulgör en institutionalisering av ett förfarande som i praktiken
redan tillämpas inom vissa områden, främst i Norrbotten. Nämndens hittills gjorda
erfarenheter av denna ordning är dessvärre inle odelal positiva. Konkurrensen
mellan gruvföretagen leder naturiigt till atl endast begränsade resultat kan
åstadkommas och dä i huvudsak innebärande samräd med utgångspunkt frän
information om den statliga prospekteringens utfall.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lunds
universitet anser att prospekteringsrädets funktioner och uppbyggnad är otillräckligt
definierade. Samarbete är naturligtvis önskvärt.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section867>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section868>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>407</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>men om prospekteringsrädet skall ha en bestämmande
funktion uppstår en rad ulomordenlligl besvärliga följdfrågor. Om prospekleringsrådel
åler skall vara uleslutande rådgivande kan dess verksamhet, av hittillsvarande
erfarenheter atl döma, sannolikl bedrivas i mindre byråkratiska former, t.ex.
som av bergskollegium administrerade samräd, som personmässigt kan anpassas
till de vid olika tidpunkter föreliggande konkreta behoven.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På grund av de markant ökande konstnaderna för prospekteringsverksamheten
anser IVA all del är önskvärt att i möjligaste män försöka samordna resurserna.
IVA påpekar att delta kanske inte är så enkelt att åstadkomma utan all störa
den stimulans lill utveckling av specielll pros-pekteringsmeloder som
konkurrens innebär. Likaså är del naturliga kravet på lillföriitlig sekreless
kring respektive prospeklörs planer svärl att tillgodose i elt hell öppet
samarbete mellan olika intressenter. Del föreslagna prospekteringsrädet är elt
uppslag för att fä lill ständ en viss samordning mellan berörda parter.
Akademien vill dock ifrågasätta om etl nytt statligt organ beträffande
planering av malmlelning kan åstadkomma sä värst mycket mer än vad som kan nås
genom ett samarbete parterna emellan, t. ex. inom Svenska Gruvföreningens ram.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska Gruvindustriarbetareförbundel anser inte att prospekleringsrådel
i någol väsentligt kan bidra till att utveckla samhällets infiytande över prospekteringsverksamheten.
Däremot tycks det, om man gär pä ulredningens tankegångar, ge företagen ökade
möjligheter atl påverka den statliga prospekleringen. Frågan bör lösas pä
annat sätt inom ramen för mineralverkets organisation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Personalorganisationerna vid SGU framhåller atl risken för
atl rådet skall få en slyrande i slällel för rådgivande funktion är uppenbar. Della
skulle innebära att NSG:s/bergskollegii prospektering i alltför hög grad kan
komma atl slyras av gruvbolagens intressen. Detla i sin tur kan innebära att NSG:s/bergskollegii
prospektering inle kommer alt följa ulredningens intentioner. Om rådet skulle
fä en slyrande funktion, innebär det även en ökad byråkrati. De övergripande
besluten fattas ännu längre bort från dem som utför den statliga prospekleringen
än vad som nu är fallet. Personalorganisationerna anser dock att etl organ
skall inrättas för informalionsutbyle mellan prospekleringsorganisationerna.
Inom della informalions-forum kan sedan ömsesidiga överenskommelser iräffas
mellan prospekleringsorganisationerna på jämställd basis.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.3 Förvaltning av statens gruvegendom</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen föreslår att bergskollegium fär lill uppgift
alt förvalla statens gruvegendom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstansernas kommentarer</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sveriges Industriförbund, Svenska Handelskammarförbundet
och SAF inslämmer i all syftet med förvaltningen av den statliga gruvegendomen
bör vara all främja gruvnäringens utveckling i Sverige.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section869>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section870>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>408</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Della mäl kommer emellertid i konflikt med NSG:s ansvar atl
öka statens inläkter från gruvverksamheten, varför vederbörande passus i NSG:s
instruktion bör ändras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I samband med förslagen avseende NSG/bergskollegium har
flera remissinstanser tagit upp frågorna om systemet med kronoandelar och slalens
utarrendering av gruvrätter.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Syfiet med förvaltningen av den statliga gruvegendomen bör
enligl utredningen vara atl främja gruvnäringen i Sverige. Målet bör således inle
vara att maximera slalens intäkter frän gruvegendomen om detta skulle verka
hämmande pä produktion eller hushållning. NSG anser att utredningens
uppfattning härvidlag ligger i linje med den av nämnden redan tillämpade policyn.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bergmästaren
i norra distriktet tycker alt utredningens synpunkter ger uttryck för en välbehövlig
förändring av rådande utarrenderingsprinciper och anser all dessa i tillämpliga
delar även bör gälla när slalen i egenskap av markägare utarrenderar
brytningsrätt lill s.k. markägarmineral inom områden där ökad sysselsättning
eftersträvas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>LKAB föreslår ett vinstandelssystem ulan fasta eller
tonbundna avgifter, vilkel enligt bolaget i flertalet fall synes bäst kunna lillgodose
del angivna syftet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt Lycksele kommun har Norriandsförbundet utrett
effekterna av de ställiga arrendeavgifterna och funnil all avgifler som
förhindrar exploatering eller förkortar en gruvas ekonomiska livslängd bör
prövas utifrån en tolal samhällssynpunkl. Lycksele kommun delar hell denna
uppfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>IVA
föreslår att i de fall staten inle deltagit i prospekleringsarbelet eller dess
kostnader, bör kronoandelen endast utnyttjas till den insyn i gruvrät-lens
utnyttjande eller det initiativ till sädant utnyttjande, som lagen ger
möjlighet till. Genom att NSG;s uppgifter därigenom minskar i förhållande till ulredningens
förslag såväl beträffande prospektering som arrendeförhandlingar, kan
nuvarande organisation och samverkan mellan NSG och SIND bestä. Förslaget om
inrättande av bergskollegium avvisas därmed.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bibehållande av den nuvarande handläggningen av kronoandelsinslilutet
förutsätter ä andra sidan en väsentligl förstärkt kompetens hos de myndigheter
som har alt arbeta med mineralindustrins utveckling. Denna kompetens måste
omfatta teknik och marknad och inte minst hur dessa faktorer förändras i etl
mycket komplicerat samspel inlernationellt.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Även
länsstyrelsen i Jämtlands län anser att den nuvarande organisationen kan
bibehållas, eftersom NSG:s exploateringsinriktade prospektering och
undersökningsverksamhet enligl förslagen kommer att kraftigt begränsas. Den
rent förvaltningsmässiga uppgift som dä kvarstår blir huvudsakligen
förhandlingar med exploateringsförelagen om utarrendering av statliga utmål m.m.
Nägon särskild kansliorganisation behövs därmed enligl länsstyrelsens mening
inte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statsföretag AB anser atl statens ev. behov av insyn och
makt kan</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section871>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section872>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>409</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>tillgodoses pä andra och mera ändamålsenliga sätt än genom
syslemel med kronoandelar. Slalen kontrollerar redan nu genom bergmästarämbetena
och industriverket, bl.a. alt rovbrylning inle sker. saml genom arbelarskyddsstyrelsen
och miljövårdsmyndigheter. Även pä andra vägar och via kommunala organ
övervakas mineralbrylning. Kommunerna har vetorätt mot mineralbrytning. Om
ytterligare kontroll krävs och kronoandelen motiveras därmed, torde delta
behov böra preciseras och befinnas lillräckligl starkt för att motivera en
ordning som medför vissa uppenbara nackdelar. För det fall all slalen anser att
brytning bör komma lill sländ i utmål, där staten inle har kronoandel eller där
den andra parten är av annan mening, torde, enligt Statsföretag, kronoandelen
kunna ersättas med ett expropria-tionsförfarande. 1 övriga fall skulle del
underlätta mineralutvinning om kronoandelen i hädanefter tillkommande utmäl
slopas. Nu existerande statliga gruvrätter kan lämnas orörda eller i män av
lämplighet överlåtas till gruvföretag. Statsföretag vill på anförda skäl
förorda en omprövning av gruvlagens bestämmelserom kronoandelar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:17.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.4 Finansiering av från samhällssynpunkl motiverad gruvbiytning<br>
Inga kommentarer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.5 Finansiering och styrning av forskning och utveckling
på mineral<br>
området</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens förslag:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>— Bergskollegium bör ha till uppgift att stödja konkreta
forsknings- och<br>
utvecklingsprojekt som bedöms kunna få industri- och mineralpolitisk<br>
belydelse. Delta innebär ingen förändring av STU:s uppgifter<br>
Länsstyrelsen i Kopparbergs län och LKAB slöder förslagel om bergs<br>
kollegiums uppgifter belräffande forskning och utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Negativa lill förslagel är SIND. STU, forskningsrådsnämnden.
IVA, BeFo, MinFo och Sveriges Natiirvelareförbund.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Högskolan i Luleå anser att dessa frägor måste ytteriigare
beredas av en särskild organisationskommitté.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>— Vid bergskollegium bör inrättas etl särskill
rådgivande organ med upp<br>
gift att ta initiativ till och bedöma forskningsprojekt som kan bli akluella<br>
för stöd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslagel om ett forsknings- och utvecklingsråd stöds av NSG.
domänverket, länsstyrelsen i Uppsala län. Svenska Gruvindustriarbetareförbundet
och LKAB.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>SIND anser
att samarbetsbehovel lämpligast tillgodoses genom etl utvecklat samarbete
mellan STU och den centrala mineralmyndigheten.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section873>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:33.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section874>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>410</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 Bergsstaten</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens förslag:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bergmästarna
bör på ett mer fullständigt sätt än tidigare förmedla information om pågående prospekteringsarbelen
etc. till länsstyrelser och kommuner, medverka vid planeringsmyndigheternas konlakler
med prospektörer samt bilräda kommuner och länsstyrelser med sakkunnigutlåtanden
och upplysningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Som ett led i
den ökade betoningen av regional information i mineralfrä-gor bör bergsstaten
förstärkas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Antalet bergmästardislrikl
bör ökas frän nuvarande två till fyra. Förstärkning av bergsstalen och utökning
till fyra distrikt stöds bl.a. av</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SGU, lönsstyrelserna i Blekinge, Kristianslads, Örebro,
Västmanlands, Västernorrlands, Jämtlands och Västerbottens län, Nora, Askersunds
och Gällivare kommuner, utveckling.sjönderna i Örebro och Jämtlands län.
Västerbottens läns landsting och Norrlandsfonden.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SIND är tveksamt till utökningen av antalet distrikt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>RRV. bergmästarna och LKAB är negaliva lill alt anlalel bergmästardi-strikt
ökas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstansernas kommentarer</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt bergmästaren i södra distriktet får berörda
länsstyrelser och kommuner från bergmästarämbetena redan nu rutinmässigt kopior
av samtliga mulsedlar, kopior av beslut om förlängd undersökningstid för
inmutningar, kungörelser om bergmästarförrättningar (utmålsförrältning-ar,
förrättning för markanvisning, avslående av mark m.m.) samt kopior av protokoll
frän förrättningarna. Bergmästarens erfarenhel är all det föreligger ett visst
uppdämt behov av allmän information om prospektering och gruvlagstiftning hos
de planerande enheterna i kommuner och länsstyrelser. Med rationella metoder
kan detta behov tillgodoses ganska snabbi. För alt ta emot fortlöpande
information om prospekleringsresultatet (geo-fysikaliska mätningar, borrningar m.
m.) finns däremot vare sig behov eller kapacitet. Bergmästaren är dock positiv
till ökad personlig kontakt med de enheter som önskar hjälp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Informationsfrågan kan bedömas utifrån följande
utgångspunkter, enligt bergmästaren:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allernaliv 1. Länsstyrelser och kommuner erfordrar
information för att kunna ta hänsyn till prospektering och mineralutvinning i
sin samhällsplanering avseende markanvändning, sysselsättning, natur- och
kulturvård. Den information som har någon betydelse i dessa sammanhang är sådan
som innebär positiva uppgifter eller upplyser om<en väsentligare förändring
från del beslående. Denna typ av information ulgör en myckel begränsad del av
den tolala mängden uppgifter som framkommer vid prospektering. Den
tillhandahälls också redan i väsenllig utsträckning länsstyrelser</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section875>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section876>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>411</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>och
kommuner enligt det syslem som började tillämpas år 1974-75. Erforderlig
komplettering torde åstadkommas om del samrädsförfarande som föresläs i
planverkels utredning genomförs och dessulom prospeklerings-företagen i
enlighet med utredningens förslag blir skyldiga all lämna information. Den
informationsskyldighet som utöver nu föreliggande skulle åvila bergsstalen blir
av så begränsad omfallning all det inle föreligger anledning att utöka antalet
distrikt.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Alternativ 2. Förutom sina
uppgifter enligt föregäende allernaliv skall länsstyrelser och eventuellt även
kommuner i sysselsättningsskapande syfte spela en aktiv pådrivande roll för atl
åstadkomma prospektering och igångsättande och vidmakthållande av
mineralutvinning. Länsstyrelserna skulle härvid regionalt överta funktioner,
som idag åvilar nämnden för statens gruvegendom. Därvid kan givetvis all frän
prospekteringen härrörande information vara av intresse i den mån den mottas
och bearbetas av sakkunnig personal. Under dessa förutsättningar begränsas dock
bergmästarens möjlighet att fullgöra uppgiften om sakkunnig hos länsstyrelsen,
eftersom risk för jäv kan uppstå vid utförande av nuvarande arbetsuppgifter
som till väsentlig del utgörs av reglering av förhällandel mellan ä ena sidan inmulare,
gruvägare och å andra sidan mark- och övriga sakägare. Eftersom utredningen
föreslår alt prospekleringsorganisationerna skall åläggas skyldighet att såväl
informera bergmästare som länsstyrelser och kommuner om sin verksamhet torde ocksä
länsslyrelserna i första hand inhämta sin information direkl från prospekleringsorganisationerna
och gruvföretagen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Bergmästaren har varil i
kontakt med nägra länsstyrelser och de erhållna synpunkterna tyder närmast på atl
länsstyrelserna i viss utsträckning är intresserade av att fungera enligl
alternativ 2 ovan.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis säger
bergmästaren att utredningen synes ha överbetonat den framtida roll som
bergsstaten kan spela som informatör och sakkunnig hos länsstyrelser och
kommuner. Bergmästaren drar den slutsatsen att antingen blir
informationsbehovet relativt begränsat eller också blir bergmästaren, pä grund
av befintliga arbetsuppgifter, förhindrad att agera som sakkunnig. I intet fall
finns behov av en utökning av antalet bergmästardislrikl.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Flera länsstyrelser och
kommuner framhåller vikten av utökad information enligt utredningens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelserna i Blekinge
och Kristianstads län förväntar atl den föreslagna förstärkningen av bergsslalen
med bl.a. elt särskilt distrikt för Götaland skall innebära bättre informalionsutbyle
och smidigare kontakter med länsstyrelser och kommuner än vad som är möjligt
med nuvarande organisation.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Väslernorrlands
län anser att bergmästarna p.g.a. bristande personalresurser för närvarande
har små möjligheter atl utöva den tillsyn och ta de initiativ som ingår i deras
uppgifter enligt gruvlagen och</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section877>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section878>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>412</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>minerallagen.
En ökning av arbetsbördan kan dessutomväntas som resultat av en allmän ökning
av aktiviteten inom mineralsektorn. Mot denna bakgrund finner länsstyrelsen all
en ökning av anlalel bergmäslardistrikl frän två till fyra är väl motiverad.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>RRV finner inte motiven
för ulredningens förslag om en ulökning av antalet bergmästardislrikl lillräckligl
starka. Enligt verkets uppfattning bör de av MPU påtalade bristerna i
bergsstatens sätt all fungera i första hand lösas inom den nuvarande
organisationen genom en omprioritering av arbetsuppgifterna.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Bergmästaren i norra
distriktet framhåller atl etl tillräckligt verksamhetsunderlag för
bibehållande av yrkeskunskaperna förutsätter ett visst antal gruvor, elt visst
antal ulmålsansökningar per är m.m. Distrikten måste vara så stora, att
ansökningstillströmningen är någoriunda jämn och ej medför alltför varierande
arbetsbelastning. Etl tillfredsställande verk-samhelsunderiag föreligger vid
nuvarande distriklsindelning men torde ej erhållas vid övergång till fyra
distrikt. Förändringen frän som mest elva distrikt till nuvarande två
återspeglar gruvnäringens minskande belydelse men också kommunikationernas
förbättring. De nuvarande distrikten är personalmässigl myckel små enheler och
har de problem som är förenade därmed. En uppdelning på fyra distrikt skulle
innebära atl problemen kvarstod, trots alt personalen och arbetsuppifterna för bergsslalen
lolall utökas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bergmästaren
föreslär i stället att nuvarande tvä distrikl genom lillfö-rande av de av ulredningen
föreslagna, nya arbelsuppgifterna får en sädan arbetsvolym all en viss specialisering
av den handläggande personalens verksamhetsinriktning kan ske. Ev. funktion som
sakkunnig hos länsstyrelser (jfr avsnittet om länsgeologer) torde erfordra att
även personal med geoteknisk inriktning tillförs distrikten, men dessulom
accentueras behovel av en specialisering ytterligare pä grund av alt de
befintliga arbetsuppgifternas svårighetsgrad har en tendens alt öka, t.ex.
genom gruvornas ökade djupgående och bedrivandet av rasbrylning i närheten av
tättbebyggda samhällen. En utökning av arbetsvolym och personalstyrka per distrikl
medför även en bättre funktionsduglighet för organisationen vid personalfränvaro.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Liknande
synpunkter har framförts av bergmästaren i södra distriktet.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>LKAB
finner anledning ifrågasätta om den föreslagna ökningen av antalet bergmästardislrikl
är lämplig. Den kan tvärtom medföra alt överblickbarhelen minskar. Det angivna
syftet bör kunna uppnäs inom ramen för nuvarande organisation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Högskolan
i Luleå föreslår att bergsstatens arbetsområde utvidgas till att även omfatta
mineralbrott för mineral som ej omfattas av gruv- och minerallagarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Några
remissinstanser har kommenterat del särskilda yllrande av ledamoten Gunnar Ribrant,
som bifogats slutbelänkandel. 1 delta framför han</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section879>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section880>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>413</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>den
åsikten att den tillsyn över gruvdriften i landet som åvilar SIND och
bergsstalen bör samordnas så atl bergsstaten blir en organisatorisk del av SIND:s
mineralbyrå. De olika bergmästardislriklen blir regionala filialkontor lill mineralbyrän.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>SIND har ingen principiell
erinran mot en utökning av anlalel bergmästardislrikl men anser att behovel av
en utökning bör prövas när formerna för ett allsidigt informationsutbyte mellan
bergsstalen, prospektörer saml planeringsorgan säsom länsstyrelser och kommuner
stabiliserats. 1 elt inledningsskede bör en nödvändig förslärkning av
bergsstalens resurser ske inom ramen för nuvarande distriklsindelning,
oberoende av om bergsstalen bibehålls som självständig myndighet eller, såsom
föreslagits i särskilt yttrande, integreras som filialkontor till SIND. Bland
de fördelar som skulle kunna uppnås genom en filialisering kan pekas pä den
erfarenhetsbreddning av SlND;s kompetens som kan uppnäs, ökade möjligheter
till personalcirkulalion och lill utnyttjande av organisationens expertis saml
en mer enhetlig beslutsnivå vid tillämpningen av minerallagsliftningen. Elt beslul
om en integrering kräver dock ytteriigare förvaltningsrättsliga överväganden
och en omfattande teknisk omredigering av minerallagsliftningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Norrbottens län anser alt om bergmästarna skall sortera under SIND så skapas etl
avgränsningsproblem. Bergskollegium svarar för gruvnäringen med vissa undanlag.
Bergmästarna fär avsevärt ökat ansvar för den regionala informationen om mineralfrägor.
Samtidigt tillhör bergmästarna SIND med dess begränsade uppgifter. Enligl länsslyrelsen
finns det all anledning att göra en noggrann genomgång av bergmästarnas plats i
systemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bergmästaren
i södra distriktet anför, belräffande de skäl som framförts till att bergmästardislriklen
skall bli filialkontor lill SIND:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>—<span
style='font-family:Verdana'>Nägra problem beträffande tillsynsfrågan har inle
förelegat under de sex år som den nuvarande organisationen fungerat.'</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'>—<span
style='font-family:Verdana'>Om man anser att det föreligger för många
beslutsinstanser i vissa besvärsärenden så kan man slopa SIND som instans i
dessa fall. Anlalel ärenden är dock så få atl man kan ifrågasätta om någon
märkbar minskning i arbetsbelastningen för SIND uppkommer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'>—<span
style='font-family:Verdana'>Del föreligger risk för att det förtroendefulla samarbele
som nu kan äga rum mellan bergsstaten och prospekteringsföretagen minskar om
bergsstaten knyts närmare lill en central myndighet, detta specielll om del
inom denna myndighet bedrivs prospektering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'>—<span
style='font-family:Verdana'>Filialiseringen skulle innebära en centralisering
utan någon nytta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'>—<span
style='font-family:Verdana'>Bergsstatens arbete innefattar frägor som kräver
ett självständigt beslutsfattande, vilket bäst sker inom den nuvarande
organisationsformen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
bergmästaren i norra distriktet avstyrker förslagel om all bergmästardislriklen
skall bli filialkontor till SIND, med i slorl sett samma argument som
bergmästaren i södra distriktet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section881>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section882>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>414</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.1 Länsgeologer</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Önskemål om inrättande av tjänster för s. k. länsgeologer
har tidigare framförts frän några länsstyrelser. Länsgeologernas uppgift skulle
bl.a. vara atl aktivt bevaka olika aspekter av mineralförsörjningsfrågorna
regionalt. Genom den utvidgning av bergsstatens uppgifter som utredningen
föreslår förbättras avsevärt förutsättningarna för denna regionala bevakning
av mineralsektorn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Flera remissinsianser understryker dock atl behovel av
länsgeologer kvarstår, bl. a. Umeå universitet. SGU, länsstyrelsi rna i
Gävleborgs, Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län. Norrlandsfonden,
personalorganisationerna vid SGU och Sveriges Naturvetarejörbund.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstansernas kommentarer</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bergmästaren i norra distriktet påpekar atl del vid
diskussioner med länsstyrelserna framkom alt de länsgeologer som länsslyrelserna
begärt all fä anställa skulle vara geolekniskl sakkunniga vid handläggning av
planfrågor. Om bergsstaten skall fullgöra denna uppgift är alt observera atl
bergsstaten i sina nuvarande arbetsuppgifter inle sysslar med geoteknik och
således måste tillföras personal med denna inriktning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SGU instämmer i alt vid länsstyrelserna tjänster som s. k.
länsgeologer bör inrättas. Deras främsta upgifl bör vara att hjälpa
samhällsplanerare och politiker att använda den geoinformation som finns, samt
vara rådgivare i frägor om evenluella markundersökningar i samband med markexploale-ring
av olika slag. Det är inte meningen all de själva skall utföra geologisk
undersökning, utan de skall vara kontaktmän mellan politiker, samhällsplanerare
och geologiska institutioner, geotekniska konsultfirmor m. m.
Personalorganisationerna vid SGU har också framfört dessa synpunkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Umeå universitet anser det vara av behovet påkallat att
förstärka den geologiska kunskapen säväl pä länsstyrelserna som i kommunerna.
Allt fler ärenden som rör fysisk planering och ekonomisk utveckling handläggs
ulan alt geologisk sakkunskap inhämtas, faslän ärendenas natur egentligen
kräver detta.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Västernorriands län delar inte utredningens uppfattning att behovet av
sakkunskap pä regional nivä skall kunna tillgodoses genom den föreslagna
förstärkningen av bergmästarämbetena. Förstärkningen är väl motiverad med
hänsyn lill nuvarande arbetsbelastning, den ökade aktivitet inom mineralsektorn
som kan väntas och de ökade kraven pä information till länsorgan och kommuner.
Det finns emellertid ett dagligt behov av geologisk sakkunskap vid
länsstyrelsen. Föreslagna åtgärder är därför inte ett acceptabelt alternativ lill
länsgeologer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen anser vidare atl den ökade informationen
från bergmäs-tarämbeten, prospekterande organisationer m.fl. inte kan utnyttjas
pä ett rikUgt sätt, med mindre länsstyrelsen erhåller geologisk sakkunskap.
Dessutom kommer de informerande organen inle att kunna kommunicera med
länsstyrelsen pä ett fackmässigt plan, ifall detta krav inte tillgodoses.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section883>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section884>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>415</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsslyrelsen påpekar vidare all ulredningen i etl viktigt
avseende synes ha missförstält länsstyrelsens argumentation för länsgeologer -
då man uppfattar behovet säsom i huvudsak motiverat frän regionalpolitiska
synpunkter, dvs. för främjande av sysselsättningsutvecklingen inom gruvnäringen.
Det dagliga behovet av geologisk sakkunskap återfinns inle minst inom den
fysiska planeringen. Som exempel på lämpliga arbetsuppgifter kan nämnas
inventering av. grus- och sandförekomsler. skred- och rasinventeringar,
dokumentation av älvdalarnas geologiska historia elc. Dessa och liknande
arbetsuppgifter inom naturvärden och fysisk planering kan inte utföras pä ell Ullfredställande
sätl ulan tillgång lill geologisk sakkunskap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen framhåller att länels naturresurser i form
av jord och skog sedan länge är föremål för särskild uppmärksamhet frän
regionala slalliga organisationers sida, lantbruksnämnden och skogsvärdsstyrelsen.
Flertalet centrala verksamhetsområden har numera företrädare pä länsplanet.
Den erfarenhet detta givit är enbart positiv. Inte minst för den cenirala
verksamheten är della tydligt. Det är nära nog generande atl elt för de
nordliga länen så fundamentalt uvecklingsomräde som del geologiska saknar en
regional sakkunskap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dessa synpunkter har ocksä framförts av länsslyrelsen i
Västerbottens län, som dessutom understryker atl om beslutande centrala organ
inte delar uppfattningen att säväl en förslärkning av landets bergmästarämbe-ten
som tjänster som länsgeologer bör förordas, sä vill länsstyrelsen ge högre
prioritet ät alternativet länsgeologer.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Även
länsstyrelsen i Norrbottens län understryker att förslagel om länsgeologer
avspeglade helt andra ambitioner än vad som framgår av utredningen. Det syftade
lill alt tillföra länsstyrelserna ell geologiskt kunnande för att möjliggöra
en sakkunnig behandling av mineralfrågorna. I områden av norrlandslänens
karaktär är och kommer mineralfrägorna att vara utomordentligt viktiga ur regionalpolitisk
synvinkel. För etl organ som har det översiktliga och samordnande ansvarel för
samhällsplanering pä länsnivå och som genom riksdagens uttalande ocksä skall
känna ansvaret för den långsiktiga syselsättningsplaneringen är del
naturligtvis ell svärl handikapp alt inte ha etl eget experlkunnande i dessa
frågor. Del är länsstyrelsens bestämda uppfattning att en länsgeolog skulle
kunna bidra med ett utomordentligt vikligl kompletterande kunnande i samhällsplane-ringsfrågor.
Möjligheler att kunna arbeta mer progressivt i hithörande frägor skulle dä
tillskapas, något som rimligtvis alla mäste vara betjänta av.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt
Norrlandsfondens mening bör i de fyra nordliga länen en länsgeolog naturligt
ingå i länsstyrelsernas organisationer där många samhällsfrågor, t.ex. den
fysiska riksplaneringen, måste lösas i samförstånd mellan olika experter och
där den geologiska kompetensen är betydelsefull. Detta innebär inte att fonden
lar avstånd frän tanken pä att utöka antalet bergmästardislrikl.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section885>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section886>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>416</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Värmlands län påpekar atl under senare är
förslag har väckts om all elt antal filialer till SGU skulle etableras i
landet. Enligl länsstyrelsen skulle del i ulredningen påtalade
informationsbehovet mellan ansvariga myndigheler pä mineralomrädel och
planeringsorgan på läns-och kommunnivå väl kunna tillgodoses genom en sådan
filialbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 Sveriges geologiska undersökning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen har diskuterat för- och nackdelar med atl ombilda
en del av SGU lill elt aktiebolag eller en särskild myndighet med uppgift all
bedriva prospektering på uppdrag. Slutsatsen blir att fördelarna med en
uppdelning av SGU skulle uppvägas av de nackdelar som skulle uppslå för båda de
nya organen. Det utvecklingsarbete som bedrivs på SGU vad gäller arbetssätt
och administrativa mtiner bör enligt utredningens mening kunna leda till
betydande kontinueriiga effektivitetsförbättringar, särskilt om det bedrivs i
nära samarbete med uppdragsgivarna. I detta sammanhang är det ocksä vikligl alt
man kan komma fram till klarare ansvarsförhållanden vad gäller den prospektering
som sker pä uppdrag och en klarare gränsdragning mellan denna verksamhet och SGU;s
övriga uppgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Flera remissinsianser
anser dock all en uppdelning av SGU bör övervägas, så alt en mer eller mindre
fristående organisation för uppdragsverksamhet bildas, bl. a. högskolan i
Luleå. Kungl. Vetenskapsakademien och LKAB.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Högskolan i Luleå och länsslyrelsen i Västernorrlands län
föreslär atl SGU släs ihop med bergskollegium.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SIND anser atl SGU:s prospekleringsdel och även
laboratoriet bör få självständig ställning som resultatenheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>IVA, länsstyrelserna i Jämtlands och Norrbottens län.
Statsföretag AB och LO vill att förutsättningarna skall prövas för att
sammanföra delar av SGU:s, LKAB:s och Bolidens prospekteringsenheter lill en
gemensam organisation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även NSG, Sveriges Industriförbund, Svenska Handelskammarförbundet,
SAF, Boliden AB och Svenska Gruvindiislriarbetareförbundet anser att SGU:s
organisationsstruktur bör ses över.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Se även avsnitt 1.2 Prospektering</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstansernas kommentarer</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Argumenten för inrättandet av etl nytt ämbetsverk är
enligt Kungl. Vetenskapsakademien ej övertygande. Det är troligare all en
pluralistisk organisationsform, där funktionerna renodlats, kan ge effektivitetshöjande
effekter. Enligt denna princip är en delning av vissa existerande organisationer
eftersträvansvärt och kan medföra ökad funktionsduglighet. Säsom exempel härpå
kan nämnas SGU, vars prospekteringsverksamhet skulle kunna överföras till elt
statligt bolag, bildal för detta ändamål.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section887>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section888>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>417</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>LKAB vill slarkl underslryka utredningens uppfattning all
man mäste komma fram till en klarare gränsdragning mellan uppdragsverksamheten
och SGU:s övriga verksamhet. Del är iveksaml om utvecklingen av vissa system
och rutiner är tillräckligt för alt nå detla syfte. Även andra åtgärder bör
övervägas. Framför allt bör övervägas alt ombilda en del av SGU lill en
frislående organisation för viss uppdragsverksamhet. En klarare distinktion
mellan SGU:s roll som ä ena sidan myndighel och å andra sidan en med andra
konkurrerande prospekteringsorganisalion skulle medföra stora fördelar säväl i
myndighetsutövningen som i samarbele med olika uppdragsgivare.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Högskolan
i Luleå och länsslyrelsen i Västernorrlands län anser att del bör övervägas om SGU;s
prospekteringsavdelning skall ingå i det föreslagna bergskollegiet. Högskolan
menar alt en slörre öppenhet dä skulle kunna uppnäs vad gäller resultaten av
den statliga prospekteringen. För en organisaUon som bibehåller SGU:s prospekteringsavdelning
inom SGU;s nuvarande organisation talar andra skäl. Dä är det lill fördel med
en fristående organisation för SGU:s prospekleringsavdelnings roll som
uppdragstagare. Enligt länsstyrelsen i Västernorrlands län skulle, med SGU:s prospekteringsavdelning
ingående i bergskollegium, en organisation pä den statliga sidan uppnås som är
jämförbar med lösningar inom andra sektorer av samhällelig verksamhel. En ökad
möjlighet alt kräva ansvar för resullal i uppföljningen av de av statsmakterna
fastslagna programmen ges pä så sätl. Till etl samlat geologiskt verk skulle ocksä
kunna knytas organ av typ tekniska råd etc. Därigenom kan - ulan att den
organisatoriska fastheten går förlorad - en breddning av kontaktytan och en
vidgad samordningsmöjlighet skapas.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>SIND
påpekar alt för genomförande av den anslagsfinansierade prospekteringen förutsätts
ett organ som har förutsättningar att bedriva prospekteringen efter i storl
sett samma riktlinjer som övriga prospekterings-organ och i konkurrens med
dessa men som även har den svenska mineralförsörjningen i ett bredare
perspektiv som mål för sin verksamhet. SIND menar att det såvitt avser
inriktning och planering av denna prospektering endast krävs smärre
justeringar av nuvarande organisationsstruktur för att uppnå en mera effektiv
ordning. I princip sker della genom en renodling av den organisalionsstmktur
som idag finns. För SGU;s del bör prospekteringsdelen med projeklansvar utföras
som en självständig resultatenhet, som kan utnyttja de cenirala funktioner som
redan finns inom SGU. Laboratoriet bör även få en självständig ställning som
resultatenhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska Gruvindustriarbetareförbundet anser atl genom de
ökade arbetsuppgifter som kommer atl läggas pä SGU, är del nödvändigt med en
översyn av den nuvarande organisationsstrukturen inom SGU. Förbundel vill
understryka vikten av en väl fungerande samordning mellan uppdragstagande
fältorganisation och ansvarig uppdragsgivande myndighet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section889>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section890>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:130</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>418</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Norrbottens län framför argument för
bildandel av en ny organisation, "Svensk Prospektering", av de enheler
inom SGU, Boliden och LKAB som arbetar med basprospeklering. SGU skulle därmed
delas i tvä fristående organisationer, en för kartering och en för prospektering.
Enligt länsstyrelsen bör följande synpunkter väga lungt i detta sammanhang;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Effektivitetsvinster
i prospekteringen tack vare en från samhällets synpunkt bättre planering och elt
bättre utnyttjande av maleriel och personal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I och med alt
mineralpolitikens utformare via georegistrel får ell grepp om landels
mineraltillgångar kan dessa utvinnas planmässigt, varvid del avgörande krileriel
är det långsiktiga samhällsintresset.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En sädan planmässighel
är bl. a. en förulsällning för all mineralpoliliken skall kunna medverka till atl
förverkliga de regionalpoliliska målen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Gruvföretagen
utnyttjar brytvärda fyndigheter efter t. ex. ell anbudsförfarande. Delta måste
vara del väsentliga ur förelagssynpunkt. Sveriges Industriförbund, Svenska Handelskammarförbundet
och SAF</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>menar atl statens uppgift i första hand är att undersöka
den svenska berggrunden och offentliggöra resultaten, så alt underiag finns för
målinriktad prospektering med sikte pä kommersiell verksamhet. Prospekteringen
är i sin tur av ekonomiska och tekniska skäl intimt förknippad med
gruvindustrins övriga verksamhet och bör därför utföras just av gruvindustrins
företag. Enligl organisationerna synes motiv för mälprospektering inom SGU inte
föreligga, eftersom slalens andel av nya mineralfynd genom kronoandelsinstitulel
ändå ökar automatiskt vid prospektering genom gruvföretagen. Frigjorda resurser
skulle kunna satsas pä atl stödja gruvföretagens prospektering med halva
kostnaden, eftersom ju hälften av gjorda fynd tillfaller staten. Under alla
omständigheter bör den olösta frägan om SGU:s ställning med funktionen av bäde prospekteringsorganisalion
och myndighet utredas i annan ordning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>RRV anser atl man vid SGU:s interna organisationsöversyn
bör ägna speciell uppmärksamhet äl frägan om hur ökad marknadsorientering i vid
bemärkelse skall kunna uppnäs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SGU och personalorganisationerna vid SGU framhåller alt en
översyn av SGU;s organisation för närvarande genomförs, där även en klarare
gränsdragning mellan SGU som myndighel och SGU som uppdragstagare diskuteras. Personalorganisationerna
påpekar också alt om SGU skall kunna utföra prospekteringsuppdrag äl u-länder,
eller hjälpa dessa att bygga upp egna prospekleringsorganisalioner, fordras alt
verket besitter kompetens inom hela prospekteringskedjan. Enligl organisationernas
mening bör staten mer aktivt än för närvarande stödja ö-länderna inom mineralomrädet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section891>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section892>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>419</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Innehåll</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Propositionens
huvudsakliga innehåll........................ </span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>1</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utdrag
ur regeringsprotokoll den 26 februari 1981 ... </span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:0cm'>1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Inledning ....................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:0cm'>2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Allmänna utgångspunkter ................................ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>7</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:0cm'>3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Svensk industri inför 1980-talel - problem och möjligheler </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>18</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:0cm'>4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Industripolitikens inriktning .............................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>25</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:0cm'>5<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>De regionala utvecklingsfondernas verksamhel ...... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>46</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'>6<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Slöd lill småföretagsinriktade regionala utvecklings-
och investmentbolag </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>54</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:0cm'>7<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Arbetskooperativ ............................................ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>61</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:0cm'>8<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Åtgärder för teknik förnyelse inom industrin ......... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>68</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:0cm'>9<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Åtgärder för alt stödja svensk kapital varuexport
</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>123</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>10 Statsstödd
kreditgivning vid leveranser inom</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>landet
i vissa fall ........................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>141</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'>11<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Vissa frågor rörande rekonstruktion av krisdrabbade
företag, rådrumsstöd m, m </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>144</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'>12<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Vissa frågor rörande skogsindustrin...................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>150</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'>13<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Vissa frågor rörande läkemedelsindustrin .............. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>159</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'>14<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Industripolitikens informationsunderiag och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>utredningsbehov.............................................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>162</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'>15<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Mineralpolitisk verksorganisaiion ....................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>169</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'>16<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Hemställan...................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>177</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'>17<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Beslut............................................................ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>178</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
I Branschbedömningar ........................... 179</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:45.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
2 Statens industriverks utredning (SIND 1980: 13) "De re<br>
gionala utvecklingsfondernas produktutvecklingsverk<br>
samhet - utvärdering och förslag till ålgärder" 191</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:46.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
3 Sammanställning av remissyttrandena över statens indu<br>
striverks utredning (SIND 1980; 13) "De regionala utveck<br>
lingsfondernas produktutvecklingsverksamhet - utvärde<br>
ring och förslag till åtgärder" ................... 199</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
4 Sammanfattning av utredningen (SOU 1980:36) Arbetskooperation om arbetskooperativ
försöksverksamhet ... 217 Bilaga 5 Sammanställning av remissyttranden
över (SOU 1980:36)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbetskooperation
................................. 222</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
6 STU:s anslagsframställning .................. 225</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
7 Remissyttranden över STU:s anslagsframställning 240</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
8 Sammanfattning av (Ds B 1980: 1) Stimulans av forskning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt'><span style='font-family:Verdana'>och
utveckling ..................................... 247</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:45.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
9 Remissyttranden över (Ds B 1980: 1) Stimulans av forsk<br>
ning och utveckling .............................. 255</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
10 Regional projektledningshjälp ................ 265</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
11 Nationella utvecklingsbolag .................. 282</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
12 Sammanfattning av betänkandet (DS 1 1980:24) Subven<br>
tionerade exportkrediter angivet av 1980 ärs exportkredit<br>
ulredning ............................................... 294</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
13 Sammanställning av remissyttranden över (Ds 1 1980:24)<br>
Subventionerade exportkrediter - en utvärdering av nu<br>
varande syslem .................................... 316</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section893>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section894>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:130</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>420</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:45.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
14 Sammanfattning av vissa av förelagsobeständskommilténs förslag beträffande
samordning av statliga ätgärder vid förelags obesländ (SOU 1979:91)
Företagsobestånd .... 326</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
15 Remissyttranden över företagsbesländskommilléns för<br>
slag (SOU 1979:91) Förelagsobesländ ....... 329</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
16 Sammanfattning av promemorian (Ds 1 1981: </span><span lang=EN-US
style='font-family:Verdana'>I) </span><span style='font-family:Verdana'>Rådrums<br>
stöd och handläggning av obeständsärenden m.m 335</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
17 Utdrag av betänkandel (SOU 1980:33) Svensk läkeme<br>
delsindustri ......................................... 339</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Bilaga 18
Sammanställning av remissyttranden över rapporten</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt'><span style='font-family:Verdana'>(SOU
1980: 33) Svensk läkemedelsindustri ... 343</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Bilaga 19 Utdrag ur
betänkandet (Ds 1 1980; 17) Att ulveckla en</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt'><span style='font-family:Verdana'>långsiktig
induslripolilik ............................. 359</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Bilaga 20 Sammanställning
av remissyttranden över betänkandel</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt'><span style='font-family:Verdana'>(Ds
I 1980: 17) Alt ulveckla en långsiktig industripolitik . 379</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
21 Sammanfattning av mineralpoliliska ulredningens förslag<br>
lill mineralpolitisk verksorganisation [del av (SOU<br>
1980: 12) Mineralpolilik] ........................... 386</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
22 Sammanställning av remissyttranden över mineralpoli<br>
liska utredningens förslag lill mineralpolitisk verksorgani<br>
sation [del av (SOU 1980: 12) Mineralpolilik] 389</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:71.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>Norstedts Tryckeri, Stockholm 1981</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section895>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
G403130
prop_198081__130.pdf
18323780
pdf
om industripolitikens inriktning, m.m.
https://data.riksdagen.se/fil/810E0A83-8C48-4070-A484-7A79BC2E657F