2450471G403131980/8113propproppropProposition 1980/81:13PropositionProposition1301980-08-21 00:00:002024-12-27 14:51:072008-06-13 08:11:11om polisens uppgifter, utbildning och organisation m.m.importeradskanning2007https://data.riksdagen.se/dokument/G40313/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/G40313https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G40313
<div class="brask">Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.</div>
<div class=Section1>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:13</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringens proposition</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>1980/81:13</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>om
polisens uppgifter, utbildning och organisation m.m.;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>beslutad
den 21 augusti 1980.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av
regeringsprotokoll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>På
regeringens vägnar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>OLA
ULLSTEN</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>HÅKAN
WINBERG</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Propositionens
huvudsakliga innehåll</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
propositionen föresläs allmänna riktlinjer för en reform av polisväsendet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
ramen för en helhetssyn på polisens huvuduppgift att upprätthälla allmän
ordning och säkerhet skall en starkare betoning av de egentliga
polisuppgifterna eftersträvas. Den hjälpande verksamheten blir en självständig
polisuppgift vid sidan av uppgifterna att förebygga och beivra brott.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>För att möjliggöra en
snabb och smidig anpassning av polisens verksamhetsinriktning och organisation
till regionala och lokala förhållanden föreslås en decentralisering av olika
funktioner inom polisväsendet. Bl.a. innebär förslaget att den nuvarande
centralt beslutade tjänstefördelningen löses upp till förmän för ett ökat
regionalt och lokalt inflytande. De regionala och lokala styrelserna får ökat
ansvar när det gäller att genomföra statsmakternas beslut och i övrigt utforma
verksamheten och organisationen efter uppkommande behov.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Medborgarinflytandet över
polisväsendet stärks ytterligare genom att de politiskt valda polisstyrelserna
får ett bredare ansvarsområde. Endast frågor som gäller polisledning i särskilt
fall läggs utanför styrelsernas kompetensområde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
en särskild lag får kommunerna rätt att utse medborgarvittnen för insyn i den
lokala polisverksamheten. Medborgarvittnena skall bl.a. kunna vara med vid
förhör och när frihetsberövade personer förs in till polisstationerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
regionala polisorganisationen behåller sin anknytning till läns-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:13</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>styrelserna.
Länspolischeferna förblir tjänstemän i länsstyrelserna och deras ställning inom
länsstyrelseorganisationen förstärks. Deras verksamhet inriktas i högre grad
än f.n. på planering, samordning och tillsyn av polisverksamheten inom länen
samt på samverkan mellan länen liksom på särskilda funktioner såsom
beredskapsplanering och säkerhetstjänst. Den direkta ledningen av
polispersonal som är avsedd för mer än ett distrikt skall i princip vara
förlagd till det lokala planet. Såvitt gäller trafikarbetet förutsätts dock
ytterligare utredning. För Stockholms län föreslås en särlösning som innebär
att länspolischefen förenar denna befattning med tjänsten som polismästare i
Stockholms polisdistrikt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bekämpandet
av narkotikabrottsligheten och den organiserade och den ekonomiska
brottsligheten ges fortsatt hög prioritet. Den brottsförebyggande verksamheten
betonas liksom arbetet med att analysera och planera polisverksamheten pä
skilda nivåer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fråga om villkoren för antagning till polisyrket föreslås vissa ändringar som
bl.a. innebär att värnpliktskravet för manlig sökande utgår och en del andra
krav mjukas upp. Arbetslivserfarenhet tilläggs ökad betydelse vid
meritvärderingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ingripande
ändringar föreslås i fråga om polisutbildningen. Den grundläggande
polisutbildningen förändras till en sammanhållen utbildningsgång med praktik
säväl i polisdistrikt som vid andra samhällsorgan, t.ex. inom socialtjänsten.
Utbildningen ges en mera högskolein-riktad prägel med ett ökat inslag av
psykologi och samhällsorienterande ämnen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
grundläggande bestämmelsema om polisens uppgifter, organisation och
befogenheter föreslås samlade i en särskild polislag. Utformandet av
polislagen liksom det praktiska genomförandet av reformen i övrigt anförtros åt
en särskild polisberedning. För reformarbetet skall gälla den nuvarande
ekonomiska ramen för polisväsendet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagen
om medborgarvittnen föresläs träda i kraft den I januari 1981. Reformarbetet i
övrigt bör inriktas på ett genomförande budgetåret 1983/84.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section4>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:50.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section5>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:13</span></b><b><span style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>3</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Förslag
till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lag
om medborgarvittnen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrivs följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>§ För att tillgodose allmänhetens intresse av insyn i polisverksamheten
får en kommun utse trovärdiga personer att som medborgarvittnen följa polisens
arbete inom det polisdistrikt till vilket kommunen hör.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>§ Medborgarvittnen väljs av kommunfullmäktige till det antal och för
den tid som fullmäktige bestämmer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Valet
skall vara proportionellt, om det begärs av minst så mänga ledamöter som
motsvarar den kvot, vilken erhålls om antalet närvarande ledamöter delas med
det antal personer som valet avser, ökat med I. Om kvoten är ett brutet tal,
skall den avrundas till närmast högre hela tal. Om förfarandet vid sådant
proportionellt val finns bestämmelser i lagen (1955:138) om proportionellt
valsätt vid val inom landsting, kommunfullmäktige m.m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3 §
Valbar till medborgarvittne är var och en som är myndig och<br>
kyrkobokförd inom kommunen. Den som inte är svensk medborgare är<br>
dock valbar endast om han sedan tre år är kyrkobokförd i Sverige. Den<br>
som är anställd inom polisväsendet får inte väljas till medborgarvittne.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
ett medborgarvittne upphör att vara valbar, förfaller uppdraget genast.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>§ Bestämmelser om medborgarvittnenas tjänstgöring meddelas av kommunen
efter samråd med polisstyrelsen. Har en annan kommun inom polisdistriktet
utsett medborgarvittnen, skall samråd ske även med denna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>5<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>§ Har medborgarvittnen utsetts skall polisen i enlighet med vad
kommunen har bestämt bereda dem tillfälle att närvara när polisverksamhet
utövas. Vad som har sagts nu gäller dock inte om av särskilda skäl hinder möter
med hänsyn till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1. rikets
säkerhet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'>2.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>allmän ordning och säkerhet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'>3.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>vittnets eller annan enskilds säkerhet till liv eller hälsa,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'>4.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>polisens uppgift att förebygga eller beivra brott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
gäller inte heller om vittnets närvaro skulle vara oförenlig med en bestämmelse
i lag eller annan författning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section6>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section7>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:13</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>4</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>6
§ Ett medborgarvittne fär inte obehörigen röja eller utnyttja vad han som
medborgarvittne har fått veta om enskildas personliga eller ekonomiska
förhällanden eller förhållanden av betydelse för rikets säkerhet eller för
polisens verksamhet för att förebygga, uppdaga, utreda eller beivra brott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1981.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section8>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:87.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section9>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:13</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:38.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utdrag<br>
JUSTITIEDEPARTEMENTET •</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>PROTOKOLL</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:186.0pt'><span style='font-family:Verdana'>vid
regeringssammanträde 1980-08-21</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Närvarande:
statsråden Ullsten, ordförande, Bohman, Wikström, Friggebo, Åsling, Söder,
Krönmark, Burenstam-Linder, Johansson, Wirtén, Boo, Winberg, Adelsohn, Danell,
Petri, Eliasson</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föredragande:
statsrådet Winberg</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Proposition
om polisens uppgifter, utbildning och organisation m.m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:30.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>1 Inledning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
svenska polisväsendet förstatligades den I januari 1965 som resultatet av ett
långvarigt och omfattande utredningsarbete. I samband med förstatligandet ändrades
organisationen genomgripande. Huvudsyftet var att skapa en effektiv och smidig
polisorganisation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
förstatligandet underströks att de olika organisationsfrågorna måste ägnas
fortlöpande uppmärksamhet samt att polisens uppgifter och organisation måste
anpassas till förändringar i samhällsbilden. Enligt regeringens bemyndigande
den 26 juni 1975 tillkallade dåvarande chefen för justitiedepartementet
sakkunniga för en granskning med detta syfte. De sakkunniga fick till uppdrag
att pröva om de riktlinjer för polisens verksamhet som lades fast i anslutning
till förstatligandet svarar mot de krav som nu måste ställas. I uppdraget
ingick vidare att undersöka om polisverksamheten är rätt avvägd och
organiserad inom ramen för nuvarande resurser samt att se över bl.a. polisens
rekrytering och utbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
sakkunniga, som antog benämningen 1975 års polisutredning, avlämnade i februari
1979 sitt principbetänkande (SOU 1979:6) Polisen.' Betänkandet omfattar
principiella överväganden rörande de olika frågor som har ingått i
utredningsuppdraget. En sammanfattning av betän-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>'
Vid betänkandets avlämnande ingick i utredningen statssekreteraren Henry
Montgomery, ordförande, borgarrådet Lennart Blom, ledamoten av riksdagen
ombudsmannen Bengt Gustavsson, ledamoten av riksdagen redaktören Arne Nygren,
ledamoten av riksdagen folkskolläraren Hans Petersson i Röstänga, ledamoten av
riksdagen poliskommissarien Ake Polstam samt borgarrådet Ingrid Segerström.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section10>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section11>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:13</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>6</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>kandet
bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 1. Beträffande särskilda
yttranden som har avgetts av ledamöter och experter i utredningen hänvisas
till betänkandet.</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Betänkandet har
remissbehandlats. En inom justitiedepartementet upprättad sammanställning över
remissinstanser och remissyttranden bör fogas till protokollet som bilaga 2.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vissa
frågor som har avseende pä polisens ställning i krig har senare redovisats i
utredningens slutbetänkande (SOU 1979:75) Polisen i totalförsvaret. Även detta
betänkande har remissbehandlats men kräver vissa ytterligare överväganden. I
detta sammanhang tar jag därför endast upp sådana frågor om polisens uppgifter,
organisation m.m. som har behandlats i principbetänkandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
förslagen i det följande kan en del genomföras utan ytterligare utredning. I
betydande hänseenden förutsätter emellertid ett genomförande av förslagen
ytterligare organisations- och planläggningsarbete. Min avsikt är att, om
riksdagen godtar de riktlinjer som jag här förordar, begära regeringens
bemyndigande att tillkalla en till justitiedepartementet knuten polisberedning
för det fortsatta arbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:127.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2
Föredragandens överväganden 2.1 Allmänna utgångspunkter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2.1.1
Bakgrund</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Polisutredningen
har gjort en bred kartläggning av polisverksamheten och i enlighet med sina
direktiv granskat de riktlinjer som lades fast i anslutning till
förstatligandet mot dagens krav pä polisväsendet. Utredningen har vidare
undersökt om polisverksamheten är rätt avvägd och organiserad inom ramen för
nuvarande resurser. Även polisens rekrytering och utbildning har setts över
liksom flera andra frågor som avser polisväsendet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
överväganden och förslag har fått ett positivt mottagande av
remissinstanserna, även om det pä en del punkter förekommer kritik.
Remissinstanserna är ense om att det är för polisväsendets framtid mycket
betydelsefuUa frågor som utredningen har tagit upp. De allra flesta
remissinstansema anser också betänkandet väl ägnat att ligga till grund för ett
principiellt ställningstagande.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Även jag finner att
betänkandet i förening med remissyttrandena utgör en god grund för ett
principbeslut. I de följande avsnitten kommer jag att i huvudsaklig
överenstämmelse med betänkandets disposition redovisa polisutredningens
förslag, remissutfallet och mina egna ställningstaganden i olika frägor.
Dessförinnan finns det emellertid skäl att</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section12>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section13>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:13</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>7</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>översiktligt
redogöra för de överväganden som låg till grund för förstatligandet och den
utveckling som har skett under de femton år som därefter har förfiutit. I
anslutning härtill skall jag ocksä redovisa polisutredningens bedömning av
utvecklingstendenserna och de krav på förändringar som dessa kan ställa pä
polisverksamheten i stort.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
viktigt skäl till 1965 års förstatligande och omorganisation av polisväsendet
var att den tidigare indelningen i polisdistrikt inte ansågs ändamålsenlig. Den
strukturomvandling som samhället hade genomgått sedan mellankrigstiden med
omfattande befolkningsomfiyttningar och fortgående urbanisering ställde
polisverksamheten inför helt andra problem än tidigare. Genom
kommunikationernas utveckling hade isoleringen mellan olika orter brutits och
befolkningens men även brottslighetens rörlighet ökat. Särskilt den ökade
trafiken hade medfört mera arbete för polisen. Polisdistrikten bedömdes i
allmänhet vara för små för att kunna skapa effektivt arbetande poliskårer. Man
ville därför radikalt ändra polisens arbetsmetoder för att få till ständ ett
bättre polisskydd både pä landsbygden och i städerna. Polisdistrikten borde få
ett verksamhetsområde som bar en tillräckligt stor personalstyrka för att dels
hålla personal i aktiv tjänst inom området dygnet runt, dels åstadkomma en viss
arbetsspecialisering, främst inom den brottsutredande verksamheten.
Polisdistriktens antal minskades till följd härav från 554 till 119.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
förstatligandet inrättades kommunala polisnämnder med rådgivande funktion för
att bevara kontakten mellan polisorganisationen och kommunerna, vilka tidigare
var huvudmän för polisväsendet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>På
det regionala planet behöll länsstyrelsen sin funktion som högsta
polismyndighet i länet. För att fä till ständ en effektiv polisledning pä
länsplanet inrättades särskilda tjänster som länspolischef vid alla länsstyrelser
utom den i Gotlands län. Det ansågs angeläget att länspolischefen fick en stark
och auktoritativ ställning. Han borde därför regelmässigt ha handlings- och
beslutanderätt i fråga om den operativa verksamheten i länet. I vissa
utomordentliga situationer borde dock landshövdingen kunna ta över ansvaret
för och ledningen av verksamheten. Med hänsyn till de speciella förhållandena i
storstäderna tillades polismästarna i Stockholm, Göteborg och Malmö den
funktion som i övrigt tillkom länspolischeferna. Länspolischeferna fick alltså
inga ledningsfunktioner i förhållande till polisväsendet inom de tre största
städerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Åtskilliga
brister i den tidigare organisationen ansågs kunna hänföras till att man
saknade ett centralt organ, som fortlöpande kunde meddela råd och anvisningar
om hur polistjänsten skulle utövas och frän rikssynpunkt ha tillsyn över
polisväsendet och dess anordningar. Vid förstatligandet inrättades därför
rikspolisstyrelsen som en ny central myndighet, organiserad på samma sätt som
andra centrala verk och ställd direkt under regeringen. Uppgiftema för
rikspolisstyrelsen skulle i huvudsak vara inspekterande, rådgivande och
samordnande. Tyngdpunkten i po-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section14>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section15>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:13</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>8</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>lisledningen
skulle vara förlagd till länsplanet och det lokala planet, och endast pä en del
områden fick styrelsen befogenhet att utfärda direktiv för polisverksamheten
och att utöva polisledning. Rikspolisstyrelsens operativa funktioner
begränsades sålunda till att gälla säkerhetspolisens arbete, trafikövervakning
som avser tvä eller fiera län, bevaknings- och säkerhetsarbete i samband med
statsbesök och liknande händelser samt efterspaning för brott där
riksomfattande spaning behövs. Sedermera har styrelsen även fått i uppdrag att
leda sjöpolis- och flygverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Redan
vid förstatligandet förutsägs att arbetsorganisatoriska skäl skulle kunna göra
det nödvändigt att ytterligare se över indelningen i polisdistrikt. En sädan
översyn uppdrogs åt 1967 års polisutredning, som i sitt betänkande (SOU
1970:32) Polisen i samhället föreslog en minskning av antalet polisdistrikt
till 90. Bakom detta förslag läg bl.a. de mindre distriktens svårigheter att
upprätthålla en fortlöpande övervakning, att klara toppbelastningar och
vikariebehov samt att åstadkomma en önskvärd arbetsspecialisering. För att öka
allmänhetens insyn i och inflytande över polisverksamheten föreslog utredningen
att de lokala polisnämnderna skulle ersättas av polisstyrelser med
beslutanderätt i vissa frågor. Pä det regionala planet föreslogs att landet
skulle indelas i åtta polisregioner, var och en ledd av en regionpolisstyrelse
som högsta polismyndighet. Polisverksamhetens anknytning till länsstyrelserna
skulle därmed upphöra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
förslag togs upp i prop. 1971:173, som behandlades av riksdagen våren 1972.
Förslaget om inrättande av polisstyrelser genomfördes med verkan fr.o.m. den I
januari 1973. Däremot ansågs förslaget till regional indelning föregripa
statsmakternas framtida ställningstagande till de regionala frågorna i stort
och lades inte till grund för en reform. I fräga om polisdistriktsindelningen
godtogs med vissa jämkningar de principer som låg till grund för utredningens
förslag. Det framhölls dock att det kunde bli fråga om ett antal distrikt som
inte obetydligt översteg 90.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beslutet
om ändrad distriktsindelning har inte genomförts. Antalet polisdistrikt är dock
numera 118 efter en distriktssammanslagning som huvudsakligen föranleddes av
ändringar i den kommunala indelningen. I sina grunddrag är polisorganisationen
pä det centrala likaväl som det regionala och det lokala planet i huvudsak
oförändrad sedan förstatligandet. Den viktigaste förändringen är att det
numera på samtliga nivåer finns lekmannadominerade styrelser med vissa
befogenheter. Utan ändringar i den grundläggande organisationen har emellertid
den svenska polisen undergått en betydande omvandling till ett modernt och
effektivt fungerande polisväsende, nägot som delvis är en följd av de insatser
som har gjorts i fråga om personaltilldelning, utbildning och utrustning. Även
den inre organisationen liksom arbetsformer och rutiner har genomgått
avsevärda förändringar.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section16>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section17>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:13</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>9</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2.1.2
Utvecklingstendenser</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Polisutredningen
gör inledningsvis en bred översikt över olika förändringar i samhällsbilden
och inom polisväsendet som har inträffat efter förstatligandet. Översikten
ligger till grund för utredningens bedömningar av de anspråk som i framtiden
kan komma att ställas på polisen och polisens möjligheter att motsvara dessa
anspråk med nuvarande uppläggning av verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bland
utvecklingstendenserna tar utredningen först upp strukturomvandlingen i
samhället, som har fortsatt även under tiden efter förstatligandet. Under
senare hälften av 1960-taIet har utvecklingen framför allt kännetecknats av en
fortsatt kraftig expansion i storstadslänen och av sjunkande befolkningstal i
övriga län. I överenstämmelse med de målsättningar som ligger till grund för
sysselsättnings- och regionalpolitiken har emellertid den tidigare
utvecklingen kommit att brytas under 1970-talet. Strävandena går nu ut på att
utvecklingen i storstadsområdena skall hällas på en balanserad nivå. Vidare
bör huvudalternativet för planeringen i län med uttalade regionala
obalansproblem vara en i stort sett oförändrad befolkning. I övriga områden bör
planeringen inriktas på vad en rimlig prognos för utvecklingen kan innebära
utan insats av särskilda åtgärder som främjar tillväxten. Den hittillsvarande
utvecklingen innebär att inte bara den rena glesbygden utan också de minsta
tätorterna är utsatta för befolkningsminskning medan det finns anledning att
räkna med fortsatt tillväxt för de medelstora orterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Polisutredningen
hänvisar i detta sammanhang till ett yttrande som rikspolisstyrelsen avgav till
1965 års långtidsutredning kort efter förstatligandet. Rikspolisstyrelsen
förutsåg där att befolkningsutvecklingen, inflyttningen till tätorterna och den
ökade fritiden skulle komma att medföra en starkt ökad efterfrågan pä polisens
tjänster under de närmaste åren. Detta antagande har enligt utredningen visat
sig vara riktigt. Polisens arbetsbörda har vuxit kraftigt. Polisutredningen
redovisar därvid vissa siffror över antalet registrerade brott, som sedan
gammalt har använts som en mätare för en viktig del av polisens verksamhet. Det
påpekas att antalet brottsbalksbrott som kom till polisens kännedom år 1965 var
393 600. För år 1977 var antalet drygt 716 000.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
framhåller att dessa siffror av flera skäl inte är jämförbara men att den
starka ökningen av antalet anmälda brott inte kan bedömas vara en statistisk
illusion. Det finns enligt utredningen anledning anta att den stegring av
antalet registrerade brott som vi har haft sedan 1950-taIet häller i sig.
Enligt en prognos i justitiedepartementets långtidsbudget som utredningen
citerar skulle den ärliga ökningen av antalet brottsbalksbrott ligga pä i
genomsnitt 3,6 procent under en femårsperiod fram till år 1982.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Här
kan inskjutas att det år 1978 inträffade en viss minskning av antalet anmälda
brottsbalksbrott. Antalet sjönk till 683 600 eller i det</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section18>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section19>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:13</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>10</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>närmaste
samma nivå som är 1976. Det är självfallet för tidigt att bedöma om nedgången
är av mer än tillfällig natur. Det bör dock noteras att tillgängliga siffror
för år 1979 visar en ytterligare nedgång till 667 300 anmälda brottsbalksbrott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
framhåller att det är en mycket vansklig uppgift att göra prognoser på detta
område. Brottslighetens utveckling beror av en mängd olika faktorer inom
samhället. Alkohol- och narkotikamissbruk, konjunkturer, befolkningsutveckling,
bosättning, bebyggelsestruktur och segregation samt utvecklingen på
arbetslivets och fritidens områden är endast några exempel pä sådana faktorer
som brukar nämnas i diskussionen om kriminalitetens orsaker. Ingenting talar
dock för att polisens uppgifter inom det aktuella verksamhetsfältet kommer att
minska. Härtill kommer, framhåller utredningen, att brottsligheten delvis har
ändrat karaktär och att värderingarna har förskjutits när det gäller frägan om
inriktningen av samhällets brottsbekämpande verksamhet. Ett exempel erbjuder
den organiserade och den ekonomiska brottsligheten som har gett upphov till
allt allvarligare problem och som enligt en allmänt omfattad mening bör ges hög
prioritet i den brottsbekämpande verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
polisväsendets förstatligande förutsågs ocksä att polisens uppgifter starkt
skulle ökas inom trafiken. Också denna förutsägelse har visat sig vara riktig.
Vid tiden för förstatligandet fanns knappt två milj. registrerade motorfordon
i landet. I dag överstiger antalet tre milj. Bland forskarna är meningarna
delade om utvecklingen pä området kommer att fortsätta i samma takt. Det finns
emellertid i vart fall inte några tecken som tyder på att
trafikövervakningsuppgifterna kommer att minska, anser utredningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
kommer även in pä den betydande ökning av polisens resurser som statsmakterna
har genomfört efter förstatligandet för att möta den vidgade arbetsvolymen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
I juli 1965 var antalet polismanstjänster 11 700 och antalet tjänster för
övrig personal 2 100. Motsvarande siffror för budgetåret 1980/81 är drygt 16
000 resp. ca 4 000. Antalet polismanstjänster har alltsä ökat med över 4 000
efter förstatligandet. För att få en bild av den faktiska utvecklingen i fråga
om personalläget mäste man emellertid ta hänsyn även till en rad andra
faktorer, bl.a. arbetstidsförkortningen, som uttryckt i årsarbetskrafter
beräknas motsvara ett bortfall av 2 200 polismanstjänster. Den ökade
utbildningsverksamheten har också inneburit ett bortfall av arbetskraft. Även
alterneringstjänstgöringen, dvs. den praktikutbildning under tvä år som en
polisaspirant skall genomgå efter grundkursen, anses motsvara ett visst
arbetskraftsbortfall med hänsyn till att aspiranten först mot slutet av
tjänstgöringen på varje enhet får fullgöra enklare uppgifter självständigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
utredningen medför dessa och andra faktorer att resursför-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section20>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section21>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:13</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
lang=EN-US style='font-family:Verdana'>II</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>stärkningen
sedan år 1965 har varit begränsad när det gäller personal som är tillgänglig
för faktisk polistjänstgöring. Samtidigt måste naturligtvis beaktas att
polisens arbete i hög grad har underlättats genom att utrustningen och
utbildningen har förbättrats. Som exempel på de materiella förstärkningarna
nämner utredningen att antalet personbilar har tredubblats under den aktuella
perioden, ett nytt polisradionät byggts upp och stora belopp anslagits till
trafikövervakningsmateriel och datorutrustning. Närmare ett 80-tal polishus
har uppförts sedan år 1965. Vidare har polisens organisation ändrats på många
sätt. Antalet stationeringsorter har minskat frän 528 till ca 380 samtidigt
som det sammanlagda antalet tjänsteställen har ökat genom tillkomsten av
kvarterspolis-organisationen. Polisutbildningen har väsentligt förbättrats. Den
renodling av polismannens arbete som har skett genom att uppgifter i stor
utsträckning har överflyttats till administrativ personal har ocksä haft
betydelse. Ett annat drag i utvecklingen som utredningen nämner i detta
sammanhang är de större privata bevakningsföretagens kraftiga expansion.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Man bör enligt utredningen
även uppmärksamma den förskjutning av arbetsfördelningen inom den offentliga
sektorn som sedan förstatligandet har skett i riktning mot kommuner och
landstingskommuner. Den kommunala självstyrelsen spänner numera över ett vidare
fält än tidigare. Utvecklingen gär ocksä i riktning mot en alltmer omfattande
och för medborgarna betydelsefull kommunal självstyrelse. Det ömsesidiga beroendet
mellan staten och kommunerna har ökat starkt. Vid samhällsplaneringen pä olika
nivåer krävs numera ett ständigt samspel mellan statliga och kommunala organ
liksom fortlöpande förändringar i den inbördes arbetsfördelningen. Formerna för
samspelet mellan stat och kommun kan inte betraktas som givna en gång för alla.
Frågan i vilken utsträckning staten i egen regi skall handha en uppgift eller
ansvaret skall vila pä kommunerna betraktas numera väsentligen som ett praktiskt
spörsmål, där fördelarna av centraliserad eller decentraliserad förvaltning
får fälla utslaget i enskilda fall. Frän demokratisk synpunkt är det ett värde
i sig om besluten kan läggas nära medborgarna. Detta är enligt utredningen det viktigaste
skälet till att det kommunala ansvaret har ökats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
vill emellertid med dessa anmärkningar inte antyda att beslutet att förstatliga
polisen bör prövas om. Det torde i dag framstå som naturligt och nödvändigt att
staten är huvudman för polisväsendet i landet och har det övergripande ansvaret
för polisverksamheten. Det synes emellertid enligt utredningen ocksä naturligt
att beakta den utveckling inom samhället som har ägt rum sedan mitten av
1960-talet. Denna utveckling bör nämligen återspegla sig även på polisväsendets
område. En del grundläggande frågor om polisverksamhetens resursfördelning,
prioriteringar och distriktsindelning blir därmed åtminstone till</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section22>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section23>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:13</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>12</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>en
del att bedöma från andra förutsättningar än dem som förelåg vid reformen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
linje med denna utveckling ligger enligt utredningen också att intresset av
ett starkt förtroendemannainflytande över olika former av myndighetsutövning
har betonats alltmer under senare tid. Utredningen har sett som en av sina huvuduppgifter
att sörja för ett förstärkt sådant inflytande även när det gäller
polisverksamheten. Det är inte bara den särskilda karaktären av denna
verksamhet och den betydelse som den har för medborgarna som talar för att det
medborgerliga inflytandet vidgas. Även det rent allmänna intresset av att
resurserna hos en förvaltningsgren av polisväsendets storlek och med dess
kostnader utnyttjas i överenstämmelse med medborgarnas önskemål talar för en
stark samhällelig förankring av verksamheten. Detta är enligt utredningen sä
mycket mera angeläget som resurserna pä polisens område sannolikt under
överskådlig tid av mänga inte kommer att anses fullt ut svara mot behoven.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Utredningens redogörelse
för utvecklingen sedan polisens förstatligande och dess förutsägelser om den
framtida utvecklingen har inte mött någon egentlig gensaga under
remissbehandlingen. Från flera häll påpekas dock att personalökningarna sedan
år 1965 inte har inneburit nägon egentlig förstärkning av organisationen
eftersom en rad olika faktorer har verkat i motsatt riktning. Förutom sådana av
utredningen särskilt påpekade faktorer som arbetstidsförkortningen,
utbildningen och alterneringstjänstgöringen nämns längre semestrar,
delpensioner, barnledighet samt ledighet för studier eller fackligt arbete.
Flera remissinstanser ställer utvecklingen av de personella resurserna mot de
stigande siffrorna för brottsligheten och framhåller att en beskrivning av de
nuvarande utvecklingstendenserna inte blir rättvisande om man inte slår fast
att polisens resurser f.n. är otillräckliga för att nä ett tillfredsställande
läge.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
statliga huvudmannaskapet för polisväsendet ifrågasätts inte frän något håll
även om flera remissinstanser pekar pä att omorganisationen i samband med
förstatligandet otvivelaktigt har inneburit ett ökat avstånd mellan
polisväsendet och medborgarna.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Bl.a. LO och TCO
understryker utredningens uttalanden att kriminalitetens omfattning och
utveckling förändras som en följd av samhällsutvecklingen och att polisen
knappast i sig kan påverka bakgrunden till brottsligheten. Bland faktorer som
nämns är den fortgående urbaniseringen och strukturomvandlingen, som kan
medföra segregerade bostadsmiljöer, isolering, utslagning och arbetslöshet,
särskilt bland ungdomar. I bilden måste också tas med nya inslag i
brottsligheten. De båda organisationerna nämner den brottslighet som har vuxit
upp kring illegal spel- och klubbverksamhet, prostitution och narkotikahandel
samt den ekonomiska brottsligheten. Invandrarverket understryker särskilt bety-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section24>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section25>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:13</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>13</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>delsen
av den utveckling som har fått till följd att var tionde invånare i Sverige
numera är eller har varit utländsk medborgare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del kan jag i allt väsentligt vitsorda den beskrivning av förhållandena
efter förstatligandet som utredningen har lämnat och ansluta mig till
utredningens bedömning av den framtida utvecklingen. Det är en bild av
framtiden som i vissa avseenden, särskilt vad avser ökningen av brottsligheten,
inte kan undgå att väcka oro. Samhällsutvecklingen under den gångna
femtonårsperioden har ställt polisen inför problem som vid förstatligandet inte
förekom alls eller endast kunde skönjas. Samtidigt som den traditionella
brottsligheten mot person och egendom inte har visat några egentliga tecken att
gå tillbaka har det kommit in andra inslag i bilden. Vi har fått nya typer av
grov, ofta organiserad brottslighet. Den illegala spel- och klubbverksamheten,
koppleriet och narkotikahandeln har exempelvis tagit sig alltmer organiserade
former, inte sällan med internationell anknytning. Den organiserade
brottsligheten blir ocksä både en grogrund och ett centrum för annan
kriminalitet. Ett särskilt problem erbjuder den förhållandevis nya företeelse
som den internationella terrorismen utgör.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Insikten
har också under senare år alltmera ökat om att den ekonomiska brottsligheten,
om den inte beivras, allvarligt kan försvaga det allmänna rättsmedvetandet och
därmed även tilltron till rättsväsendet som helhet. Självfallet får man inte
för den skull bortse frän beivrandet av den mera traditionella brottsligheten
och allmänhetens krav på yttre ordning och säkerhet. Men den ekonomiska
brottsligheten har så stora skadeverkningar bäde för samhället och för enskilda
att man måste räkna med att den allmänna synen pä inriktningen av polisens
arbete förskjuts fortlöpande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
drag i utvecklingen som nu i korthet har berörts kommer säkerligen att bidra
till en kontinuerlig höjning av anspråken på exempelvis personalförstärkning,
avancerad teknisk utrustning och nya spaningsmetoder för polisens del. Det stär
emellertid samtidigt klart att man måste räkna med en delvis ändrad inställning
till polisens arbete även från andra utgångspunkter. Uppfattningen att
tyngdpunkten när det gäller att motverka brottslighet och ordningsstörningar måste
ligga på det förebyggande arbetet i vid och långsiktig mening torde sålunda
efter hand få allt större genomslag. Här behövs insatser från en rad olika
samhällsorgan på skilda områden, säsom utbildning, arbetsmarknadsåtgärder och
social service. Det sociala kontrollsystem som fanns i äldre tider har till
stor del gått förlorat som en följd av urbaniseringen och den snabba omflyttningen
av människor i dagens samhälle. Det behövs därför ett nära och verkningsfullt
samarbete mellan de samhällsorgan som har till uppgift att bevaka medborgarnas
säkerhet till liv, hälsa och egendom och deras sociala och ekonomiska trygghet
och välbefinnande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
denna utveckling spelar även polisen en viktig roll. Polisen mäste</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section26>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section27>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:13</span></b><b><span style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>14</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>därför
ha en sådan förankring att förutsättningar skapas för en anpassning av
polisverksamheten till annan verksamhet som samhället bedriver. En
grundläggande förutsättning för att polisens arbete skall ge tillfredsställande
resultat är att medborgarna omfattar polisen med förtroende och tillit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
ett samhälle som ständigt förändras är det inte ändamålsenligt att pä ett för
läng tid bindande sätt detaljerat lägga fast målsättningar, prioriteringar och
organisation för ett organ av den särskilda karaktär som polisen har. Viktigare
är att säkerställa att verksamheten bedrivs i sådana former att den snabbt kan
anpassas till olika uppkommande behov. Det är samtidigt nödvändigt att en för
medborgarnas trygghet så central verksamhet som polisens har en stark
medborgerlig förankring på riksplanet likaväl som pä det regionala och det
lokala planet. I själva verket ser jag det medborgerliga infiytandet över
polisen som en förutsättning för att dess verksamhet och organisation skall
kunna ges den inriktning som utvecklingen kommer att ställa anspråk på. Som en
av huvudpunkterna i polisutredningens förslag ser jag följaktligen också
förslaget om en friare organisation i vilken medborgarinflytandet — framför
allt på det lokala planet — blir mera styrande än tidigare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.2
Polisens uppgifter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Polisens
huvuduppgift är enligt 2 § polisinstruktionen (1972:511) att upprätthålla
ordning och säkerhet. Inom ramen för huvuduppgiften åligger det polisen
särskilt att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>förebygga
brott samt att hindra att den allmänna ordningen störs genom brott eller pä
annat sätt (preventiv verksamhet),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>uppdaga
brott, som hör under allmänt åtal, samt vidta de åtgärder som behövs, när den
allmänna ordningen och säkerheten har kränkts på annat sätt än genom brott
(repressiv verksamhet),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>i
övrigt lämna allmänheten skydd, upplysningar och annan hjälp (hjälpande
verksamhet).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
paragrafens andra stycke erinras om att polisen dessutom skall fullgöra den
verksamhet som ankommer pä polisen enligt särskilda bestämmelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
polisens uppgifter ingår enligt 3 § polisinstruktionen även att samarbeta med
åklagarmyndigheter samt andra myndigheter och organisationer vilkas verksamhet
berör polisverksamheten. Särskilt åligger det polisen att fortlöpande samarbeta
med socialvärdsmyndigheterna och att ofördröjligen underrätta en sådan myndighet,
när polisen fär kännedom om något förhållande som bör föranleda en åtgärd av
myndigheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
generellt hållna uttrycket att upprätthälla allmän ordning och säkerhet har
använts i olika polisförfattningar alltsedan 1700-talet för att kortfattat beskriva
polisverksamheten. Motsvarande sätt att avgränsa</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section28>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section29>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:13</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>15</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>polisens
verksamhetsfält är brukligt också i andra länder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
nyss citerade s.k. generalklausulen i 2 § polisinstruktionen ger också ramen
för de olika grenar i vilka polisverksamheten brukar indelas. I polisens
verksamhetsplanering brukar man således tala om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'>—<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>brottsförebyggande verksamhet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt;text-indent:0cm'>—<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>övervakningsverksamhet (allmän övervakning och
trafikövervakning)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'>—<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>utredningsverksamhet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'>—<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>serviceverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
traditionella polisverksamheten i vårt land består sedan gammalt i övervakning
och brottsutredning. Dessa båda uppgifter, som är utgångspunkten för den
grundläggande indelningen i ordnings- och kriminalpolis, är alltjämt kärnan i
polisverksamheten. Under serviceverksamheten ryms säväl den hjälpande
verksamheten som handläggningen av s.k. polismyndighetsärenden, dvs. uppgifter
inom ramen för allmän förvaltning som har lagts på polisen enligt särskilda
bestämmelser. Den brottsförebyggande verksamheten har alltsedan förstatligandet
fått en allt mer framträdande plats i polisarbetet och har under senare år
brutits ut till en särskilt organiserad verksamhetsgren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
polisväsendet förstatligades fördes inte nägon principdiskussion om polisens
huvuduppgift. Några svårigheter ansågs inte föreligga att bestämma innehållet i
uppgiften att upprätthålla allmän ordning och säkerhet, och själva
förstatligandet bedömdes inte ge anledning att ålägga polisen någon annan
huvuduppgift. Bestämningen av begreppet upprätthållandet av allmän ordning och
säkerhet återgick närmast på I § 2 mom. i den polislag (1925:170) som gällde
fram till förstatligandet. Det är dock att märka att spaning och annan
undersökning av brott, dvs. den brottsutredande verksamheten, i 1925 års
polislag nämndes som en särskild huvuduppgift vid sidan av upprätthållandet av
allmän ordning och säkerhet. Genom polisinstruktionen har i stället åliggandet
att upprätthålla allmän ordning och säkerhet angetts som en övergripande
uppgift, vilken innefattar de preventiva såväl som de repressiva och hjälpande
funktionerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Polisutredningen
konstaterar att förändringarna i samhället inte har kunnat undgå att inverka
ocksä på polisens roll. Strävandena att öka den personliga tryggheten,
förbättra försörjningsmöjligheterna och bättre anpassa arbetslivet till
människan har också fört med sig en omfiyttning av människor mellan olika
regioner, ändrade produktionssätt och nya boendeformer. Samtidigt som viktiga
problem härigenom har lösts har nya uppstått. Befolkningsomflyttningarna har
sålunda pä mänga håll ändrat kontakterna mellan människorna. Invandringen har
ändrat befolkningens sammansättning. Hos mänga människor finns en osäkerhet
och en isolering i de nya miljöerna som kan leda till skilda sociala problem.
Särskilt bör enligt utredningen uppmärksammas de problem</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section30>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section31>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:13</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>16</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>som
arbetslösheten, framförallt bland ungdomar, medför Trots den allmänna
välståndsutvecklingen finns alltså grupper som har både materiella och
psykiska svårigheter. Sådana svårigheter har ofta orsakats av eller i sin tur
lett till nya sociala problem, t.ex. missbruk av nya beroendeframkallande
medel. Narkotikakriminaliteten liksom annan organiserad och ekonomisk
brottslighet är i dag ett allvarligt problem. Ett nytt inslag är också de på
senare år allt vanligare terroristdåden. Utredningen pekar pä att vårt land
härvidlag intar en viss särställning, eftersom det — till skillnad från andra
länder, där försvarsmakten ofta tar del i skyddet mot terroristdåd — i Sverige
är en uppgift för polisväsendet ensamt att trygga landets inre säkerhet.
Bekämpandet av dessa delvis nya former av brottslighet medför svåra och i viss
utsträckning nya uppgifter för polisen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Polisverksamheten
har enligt utredningen som sitt yttersta mål att garantera medborgarna trygghet
genom att motverka olika former av brottslighet och sociala störningar samt att
ge medborgarna stöd och skydd i beträngda lägen. Denna målsättning är
emellertid polisen inte ensam om utan den delas i allt större utsträckning med
många andra samhällsorgan, vilkas verksamhet kompletterar varandra i olika hänseenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är enligt utredningen ett uttryck för en föråldrad syn på polisrollen att se
polisen som en särskild symbol för samhällsmakten. Utredningen ser i stället
polisen som en av länkarna i samhällets samlade insatser för att skapa
förutsättningar för social trygghet och samhällsgemenskap för medborgarna.
Polisen är för att kunna fullgöra sina uppgifter beroende av ett samspel med
och ett stöd av andra samhällsorgan. Polisverksamheten får emellertid sin särskilda
prägel av att det ankommer på polisen att aktivt ingripa mot
ordningsstörningar och att bekämpa brott. Polisen har befogenhet att i sista
hand tillgripa våld för att genomföra en tjänsteåtgärd. Polisen har sålunda två
skilda, i viss mån motsatsfyllda roller i samhället — den hjälpande och den
repressiva. Denna dubbelroll innebär att förväntningar och krav av vitt skilda
slag och från olika håll kan ställas på den enskilde polismannen och medföra en
rollkonflikt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Särskilda
svårigheter kan enligt utredningen uppstå vid samverkan med andra
samhällsorgan. Trots att de övergripande målsättningarna för verksamheten ofta
sammanfaller och behovet av samarbete är stort har arbetsuppgifterna delvis
olika inriktning. Utredningen pekar särskilt pä de problem som kan förekomma i
polisens samarbete med socialvården, kriminalvården och olika kommunala organ.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Polisutredningen
ställer mot denna bakgrund frågan om rollkonflikten och samverkansproblemen
kan angripas genom en avgränsning och precisering av polisens roll i samhäUet
och polisens ansvarsområde. Utredningen anser det emellertid knappast möjligt
att ange det konkreta</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section32>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section33>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:13</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>innehållet
i fråga om polisens huvuduppgifter annat än i allmänna ordalag. Det är enligt
utredningen ocksä tveksamt om det skulle vara lämpligt att skapa en
detaljreglering. En noggrann avgränsning av uppgifterna kan således försvåra
en fortlöpande anpassning av verksamheten till förändringar i samhället.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
denna utgångspunkt framstår det för utredningen som särskilt väsentligt att
polisverksamheten från tid till annan underkastas en allmän översyn vars
resultat blir föremål för en offentlig debatt. De många polisutredningarna
under 1900-talet har fyllt detta syfte. Men det är enligt utredningen också
väsentligt att polisen har en sådan förankring inom sitt verksamhetsområde att
det skapas förutsättningar för en anpassning av polisverksamheten till annan
verksamhet som samhället bedriver. En grundläggande förutsättning för ett
framgångsrikt polisarbete är nämligen att polisen omfattas med förtroende av
medborgarna. Detta är enligt utredningen så mycket viktigare som polisen ofta i
den allmänna debatten utsätts för kritik när den endast lojalt utför de uppgifter
som har pålagts den. Enligt utredningens mening är detta ett av skälen till att
den övergripande styrningen av polisens verksamhet bör ske genom de politiskt
ansvariga organen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna
har i allmänhet anslutit sig till utredningens överväganden i denna del. Från
flera håll efterlyses dock en precisering av polisens roll i samhället. En
närmare formulering av polisens roll och ansvarsområde skulle sålunda enligt
flera remissinstanser kunna minska den omtalade rollkonflikten, motverka
obefogad kritik och underlätta samarbetet mellan polisen och andra samhällsorgan,
främst socialvården. Från andra håll understryks svårigheterna att utstaka
gränser för polisens ansvarsområde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Göteborgs och Bohus län hör till dem som starkast kritiserar utredningen på
denna punkt. Enligt länsstyrelsen bör man i första hand utreda rättsläget för
polisverksamheten och med utgängspunkt frän en polislag systematisera och
anpassa annan lagstiftning och reglering för att åstadkomma en bättre
samordning av de olika samhällsinsatserna. Om statsmakterna underlåter att
göra en konsekvent målformulering, övervältras enligt länsstyrelsen uppgiften
på de enskilda tjänstemännen, vilket orsakar de konfliktsituationer som
utredningen har påtalat. I viss motsats härtill har socialstyrelsen framhållit
att samverkansproblem inte har visat sig kunna lösas i praktiken genom att
olika myndigheters ansvarsområden avgränsas frän varandra. I stället bör man
enligt styrelsen angripa sädana problem genom information och utbildning inom
vissa gemensamma områden och en utökad kontaktverksamhet. Även flera kommuner
framhåller att det skulle vara olyckligt med en detaljreglering av polisens
ansvarsområde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
kritiker som menar att utredningen har försummat att precisera polisens roll i
samhället har mera sällan lämnat egna bidrag till den</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 Riksdagen 1980/81. 1 saml Nr 13.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section34>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:4.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section35>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:13</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>18</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>efterlysta
preciseringen. Den allmänna uppfattningen synes vara att en precisering endast
kan ske i allmänna ordalag. Svenska polisförbundet ansluter sig till
utredningens uppfattning att polisverksamheten är ett av det moderna samhällets
medel för att främja rättvisa, trygghet och välfärd för medborgarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Endast
några få remissinstanser tar upp frågan om de olika polisuppgifterna bör
indelas eller betonas på ett annat sätt än f.n. Länsstyrelsen i Kronobergs län
menar att den brottsförebyggande verksamheten bör vara ett övergripande mål för
alla polisuppgifter och därför inte bör jämställas med de övriga uppgifterna.
Enligt polisstyrelsen i Stockholm finns det inte anledning att frångå den indelning
som görs i 2 § polisinstruktionen i preventiv, repressiv och hjälpande
verksamhet, men vissa förskjutningar kan bli nödvändiga mellan de olika
verksamhetsformerna. Polisstyrelsen i Göteborg har för sin del svårt att se
någon motsatsställning mellan den hjälpande och den repressiva funktionen. Man
bör enligt denna polisstyrelses mening inte uppfatta polisens olika verksamhetsgrenar
som starkt avgränsade utan tvärtom i stor utsträckning involverade med
varandra. Detta är inte något negativt och konfliktskapande utan bör ses som en
positiv differentiering. Svenska polisförbundet pekar på riskerna med en
organisatorisk funktionsindelning och förespråkar ett synsätt enligt vilket de
olika komponenterna i verksamheten betraktas som en totalresurs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Flera
remissinstanser har invändningar mot uppfattningen att det skulle vara
föråldrat att se polisen som företrädare för samhällsmakten och betonar att
polisens preventiva och repressiva roll inte får undanskymmas till förmån för
polisens allmänt sociala funktion. Men det finns även remissinstanser som anser
att den hjälpande funktionen alltför ofta har kommit i skymundan i den aUmänna
debatten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Från
polishåll framhåller man vidare att polisen många gånger har fått klä skott för
kritik som rätteligen hade bort träffa lagstiftaren eller övriga samhällsorgan,
vilkas ansvar för utvecklingen eller olika åtgärder lätt glöms bort.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del villjag inledningsvis uttala min anslutning till utredningens
beskrivning av hur förändringarna i samhället på olika sätt berör och påverkar
polisens uppgifter och arbetsförhållanden. Även om dessa förändringar på ett
djupgående sätt har påverkat polisens konkreta arbetsuppgifter och föranlett
förändringar i fråga om organisation och inriktning har de emellertid inte pä
något avgörande sätt förändrat den allmänna målsättningen för
polisverksamheten. Den i 2 § polisinstruktionen fastslagna huvuduppgiften att
upprätthåUa allmän ordning och säkerhet kvarstår sålunda som den yttre ramen
för verksamheten. Detsamma gäller de tre former av polisverksamheten, kring
vilka polisens olika verksamhetsgrenar har byggts upp, nämligen det preventiva,
det repressiva och det hjälpande arbetet. Samtidigt är det, som jag nyss</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section36>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section37>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:13</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>19</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>framhöll,
tydligt att det inom ramen för dessa allmänt hållna begrepp har skett och sker
en fortlöpande förändring av polisverksamhetens praktiska innehåll. Ett
exempel pä detta är att polisen numera bedriver en särskilt organiserad
brottsförebyggande verksamhet riktad till personer som inte är föremål för
rättsväsendets åtgärder på grund av brott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
måste enligt min mening ses som en fördel att den yttre och författningsmässiga
ramen kring polisverksamheten har kunnat behålla sin giltighet även efter den
dynamiska förändring av samhällsbilden som har inträtt sedan polisverksamheten
fick sin första egentliga författningsreglering. Att begreppet allmän ordning
och säkerhet, som teoretiskt sett har visat sig vara så svårdefinierat, ändå
inte i praktiken upplevs som tvetydigt eller svårt att tolka torde sammanhänga
med den grundläggande förankring som detta begrepp har i allmänhetens
rättsmedvetande. Det kan inte råda någon tvekan om att det även i
fortsättningen bör vara polisens huvuduppgift — som i princip inte bör ankomma
pä nägot annat samhällsorgan — att upprätthålla allmän ordning och säkerhet i
landet. Det är enligt min mening viktigt att man i likhet med polisutredningen
slår fast att denna huvuduppgift utgör ett led i samhällets verksamhet för att
främja rättvisa, trygghet och välfärd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
preventiva polisverksamheten, som i första hand utövas av ordningspolisen i
form av övervakningsverksamhet men även genom det särskilt organiserade
brottsförebyggande arbetet, och den repressiva verksamheten, som främst
ankommer på kriminalpolisen inom ramen för den straffprocessuella
utredningsverksamheten, är och förblir de centrala polisuppgifterna. Inom ramen
för båda dessa verksamhetsformer, som har sin utgångspunkt i samhällets och
medborgarnas gemensamma behov av trygghet och skydd mot brott, har polisen i
vissa fall skyldighet att i sista hand bruka våld, en tjänsteplikt som i
princip är exklusiv för polisen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är tydligt att ett framgångsrikt polisarbete inte är betjänt av att man alltför
mycket håller isär övervaknings- och utredningsverksamheten. Båda
arbetsformerna omfattas av uppgiften att upprätthälla allmän ordning och
säkerhet. Polismännen rekryteras och utbildas med sikte pä att de skall kunna
fullgöra bäde ordnings- och kriminalpolistjänst. Även om utvecklingen efter
hand har framtvingat en viss specialisering bör man hålla i minnet att ett
framgångsrikt arbete förutsätter en helhetssyn. Organisatoriska faktorer kan
aldrig få hindra ett nödvändigt samarbete och utbyte av iakttagelser och
erfarenheter inom hela verksamheten. Vad som har sagts nu gäller givetvis även
i hög grad polisens brottsförebyggande verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
om alltså tyngdpunkten i polisens verksamhet ocksä i framtiden mäste ligga på
övervaknings- och utredningsverksamheten samt brottsförebyggande uppgifter är
det nödvändigt att betona även polisens roll som serviceorgan för allmänheten.
I dag beskrivs den hjälpande funktio-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section38>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section39>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:13</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>20</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>nen
endast som ett led i polisens uppgift att upprätthålla allmän ordning och
säkerhet. Som polisutredningen har konstaterat stämmer detta inte överens med
en modern syn på polisens arbete. Det utgör inte heller en riktig beskrivning
av polisens arbete pä fältet, där polisen mycket ofta bistår aUmänheten utan
att hjälpen har någon direkt anknytning till uppgiften att upprätthålla den
allmänna ordningen och säkerheten. De hjälpande funktionerna bör i en ny
central författning pä polisväsendets område beskrivas som en självständig
polisuppgift.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
likhet med polisstyrelsen i Göteborg vill jag emellertid understryka att det
inte finns någon principiell skillnad mellan polisens hjälpande funktion och de
övriga, centrala polisfunktionerna. Såväl i det enskilda fallet som i ett
vidare perspektiv syftar all polisverksamhet ytterst till medborgarnas skydd
och hjälp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Från
skilda håll har efterlysts en klarare beskrivning av polisens uppgifter och
dess roll i samhället, även om meningarna är delade om värdet av detta. En
sådan beskrivning skulle enligt vissa bedömare kunna motverka den rollkonflikt
som den enskilde polismannen sägs hamna i genom polisrollens blandning av
hjälpande och repressiva inslag. Det finns även de som vill ta en sådan
preciserad beskrivning till utgångspunkt när det gäller att, exempelvis i
samband med ny eller ändrad lagstiftning, bedöma om en viss uppgift bör ankomma
på polisen eller på något annat organ i samhället.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Att
lagstiftningsvägen på ett uttömmande och slutgiltigt sätt reglera polisens
uppgifter är emellertid, som polisutredningen har framhållit, varken möjligt
eller önskvärt. För att en beskrivning skulle vara till värde för den enskilde
polismannen skulle man få göra en detaljbeskrivning, som sannolikt ändå inte
skulle bli uttömmande och som dessutom snabbt skulle bli föråldrad. Vill man
undvika detta, hamnar man å andra sidan sannolikt i en så allmänt hållen beskrivning
att den blir av föga värde i det praktiska arbetet. Det torde inte heller vara
möjligt att utforma en rollbeskrivning för polisens del pä ett sådant sätt att
den blir till verklig ledning vid bedömningen av frägan om en viss samhällsuppgift
bör läggas på polisväsendet eller inte. Det är också enligt min uppfattning
lämpligare att med generalklausulen som bakgrund från fall till fall och efter
principiella och praktiska överväganden avgöra om en viss samhällsuppgift bör
handhas av polisen eller av något annat samhällsorgan än att söka härleda
polisens uppgifter och gränsdragningen i förhållande till andra samhällsorgan
ur en allmänt hållen rollbeskrivning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
vad jag har anfört nu framgår att det enligt min mening inte finns skäl att pä
något avgörande sätt avvika från nuvarande ordning när det gäller metoden för
att ange polisens uppgifter. Polisinstruktionens generalklausul, som har
internationella motsvarigheter och inhemsk hävd, har visat sig fylla just
syftet att ge en allmän ram för polisens uppgifter</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section40>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section41>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:13</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>21</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>som
tillåter en fortlöpande anpassning av polisverksamheten till förändrade
förutsättningar och nya krav. Det närmare innehållet i polisens uppgifter måste
även i framtiden fortlöpande regleras genom lagstiftning och andra
föreskrifter i olika ämnen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
en allmän diskussion av polisens roll i samhället kan det ha sitt intresse att
erinra om att två internationella dokument i ämnet nyligen har antagits.
Förenta nationernas generalförsamling har sålunda i december 1979 antagit en
resolution rörande regler för polismäns uppträdande (Code of Conduct for Law
Enforcemenl Officials). Vidare har Europarådets rådgivande parlamentariska
församling i maj samma år antagit en "Deklaration om polisen" som
f.n. övervägs ytterligare inom rådets ministerkommitté.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I Förenta nationernas
resolution slås till en början fast att polismän vid alla tillfällen skall
uppfylla de förpliktelser som enligt lagen åvilar dem genom att tjäna samhället
och skydda allmänheten mot olagliga handlingar, allt med beaktande av det stora
ansvar som är förenat med deras yrke. I sin tjänsteutövning skall polismännen
respektera och skydda mänsklig värdighet samt bevara och försvara allas
mänskliga rättigheter. Polismännen får tillgripa våld endast när det är oundgängligen
nödvändigt och bara i den utsträckning som behövs för tjänsteutövningen. Det
äligger polismännen att tillförsäkra de personer som befinner sig i deras
förvar ett fullgott skydd för deras hälsa. Polismännen skall respektera lagen
och efter bästa förmåga kraftfullt bekämpa lagöverträdelser. I resolutionen
finns vidare bl.a. bestämmelser som förbjuder korruption, tortyr och liknande
handlingar liksom en erinran om vikten av att sekretessbelagd information hälls
hemlig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
vad som har redovisats nu framgär att FN-resolutionen syftar till att slå fast
polisens skyldigheter gentemot samhället. Regler av likartad innebörd finns
också i Europarådels deklaration. I deklarationen konstateras sålunda att
polisen är ett offentligt organ som har skapats av lagen och som skall ha
ansvaret för lagens upprätthällande och tillämpning. Polismannen skall i
enlighet härmed fullgöra de plikter som enligt lag åvilar honom till övriga
medborgares och samhällets skydd mot våld, egendomsbrott och andra skadliga
gärningar som beskrivs i lagen. Han skall uppträda självständigt, opartiskt och
värdigt samt vid utövandet av sina uppdrag handla med all nödvändig fasthet
utan att använda mera våld än nöden kräver.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Men
deklarationen gär längre så till vida att även samhällets förpliktelser
gentemot polisen tas upp. Enligt deklarationen gäller sålunda bl.a. att varje
polisman har rätt till en grundlig allmän och yrkesinriktad utbildning före och
under sin tjänstgöring samt till lämplig undervisning om sociala problem,
demokratiska friheter och mänskliga rättigheter. De yrkesmässiga, psykologiska
och materiella förhållanden under vilka polismannen fullgör sina uppdrag skall
vara sådana att hans integritet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section42>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section43>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:13</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>22</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>opartiskhet
och värdighet skyddas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Deklarationens
bestämmelser om polisetik avslutas med en bestämmelse om att varje polisman
som fullgör sina skyldigheter har rätt till ett aktivt stöd, moraliskt såväl
som materiellt, från det samhälle som han tjänar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Deklarationen
faster härmed uppmärksamheten på den avgörande betydelse som det har inte bara
för polisverksamheten som sådan utan också för den enskilde polismannen att
polisen har en god förankring i samhället. Här har både polisen och samhället i
övrigt förpliktelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
i polisutredningens betänkande har polisens förankring i samhället tillmätts
grundläggande vikt. Den väg som utredningen i främsta rummet anvisar när det
gäller att befästa och om möjligt öka denna förankring är att förstärka
medborgarinflytandet över polisväsendet. Jag kan liksom flertalet
remissinstanser ansluta mig till detta synsätt. Som jag har konstaterat i
föregående avsnitt ökar utrymmet för och behovet av medborgarinflytande när
polisens uppgifter och verksamhetsformer inte är givna en gäng för alla utan
föremål för en fortlöpande förändring och anpassning. Polisverksamhetens
känsliga och för medborgarna ingripande natur liksom intresset av att
resurserna utnyttjas på ett sätt som överenstämmer med samhällets och
medborgarnas önskemål talar ocksä för att den övergripande styrningen av
polisens verksamhet sker genom de politiskt ansvariga organen. Det är därför
inte förvånande att polisutredningens betänkande till stor del handlar om
olika metoder att låta det medborgerliga inflytandet över polisverksamheten
komma till uttryck på skilda nivåer. Till dessa frågor återkommer jag längre
fram.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.3
Polisens verksamhetsgrenar</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Polisutredningen
behandlar polisens olika verksamhetsgrenar med utgängspunkt frän den i
föregående avsnitt omnämnda indelningen av polisens verksamhet i huvudgrupperna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:0cm'>—<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>brottsförebyggande verksamhet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt;text-indent:0cm'>—<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>övervakningsverksamhet (allmän övervakning och
trafikövervakning)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:0cm'>—<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>utredningsverksamhet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:0cm'>—<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>serviceverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
likhet med utredningen vill jag betona att det inte finns nägon skarp gräns
mellan de olika aktiviteterna. En aUtför snäv bundenhet till verksamhetsindelningen
kan som jag förut har antytt leda till olägenheter i det praktiska arbetet.
Emellertid bör indelningen kunna utgöra en naturlig utgångspunkt för en
närmare beskrivning av de olika polisuppgifterna i dag och i framtiden.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section44>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section45>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:13</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>23</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2.3.1
Den brottsförebyggande verksamheten</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Att
förebygga brott har i alla tider varit en väsentlig del av polisens verksamhet
som i princip ingår i varje polisiär arbetsuppgift. Vad som numera innefattas i
funktionsbeskrivningen brottsförebyggande verksamhet utgör således endast en
del av de samlade brottsförebyggande insatserna frän polisens sida. Polisens
brottsförebyggande verksamhet i snäv mening avser sådana verksamhetsformer som
syftar till brottsförebyggande effekter genom direkt påverkan på eller
information till personer och grupper som inte är föremål för åtgärder på
grund av brott eller ordningsstörningar. Verksamheten omfattar i dag
skolundervisning i trafikkunskap samt i lag och rätt, utåtriktad information
samt kontaktverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Polisutredningen
konstaterar att den brottsförebyggande verksamheten i denna mening är en
förhållandevis ny polisiär aktivitet som fortfarande i väsentliga delar har
prägel av försöksverksamhet. Den brottsförebyggande verksamheten är emellertid
en viktig uppgift som enligt utredningens mening bör säkerstäUas för framtiden,
även om det måste ske till priset av inskränkningar av annan polisverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Möjligheterna
att genom den brottsförebyggande verksamheten nå omedelbara och konkreta
resultat i form av ett minskat antal registrerade brott bör enligt utredningen
bedömas med försiktighet. Insatserna bör dock utvärderas även från denna
synpunkt för att resurserna i möjlig män skall kunna styras till de områden där
effekten kan väntas bli störst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
föreslår inte någon förändring då det gäller huvudmannaskapet för polisens
medverkan i skolundervisningen. Skolan bör förbli huvudman och samarbetet
mellan skola och polis utvecklas inom ramen för lokala överenskommelser i samband
med att den beslutade reformen av skolans inre arbete (SIA-skolan) genomförs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Polisutredningen
betecknar det som en fördel om polismännen inom ramen för den
brottsförebyggande verksamheten fär ökad direktkontakt med allmänheten — och då
i första hand med ungdomen — genom att medverka i ungdomsverksamhet i
föreningar, pä ungdomsgårdar och i liknande sammanhang alltefter de lokala
förutsättningarna. Om medverkan sker i sådana former att polismannen handlar
och uppfattas som företrädare för polisväsendet, bör den kunna inbegripas i de
ordinarie tjänsteuppgifterna. Det är nämligen enligt utredningen väsentligt att
identiteten som polisman inte går förlorad, om verksamheten skall fylla sitt
syfte att bidra till polisens förankring hos medborgarna. Det finns dock enligt
utredningen stora värden ocksä i sådan verksamhet som</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>bygger
pä frivilliga insatser, t.ex. enskilda polismäns medverkan i idrottsföreningar
och motorklubbar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
överväganden rörande den brottsförebyggande verksamheten har över lag fått ett
positivt mottagande. Flera remissinstanser</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section46>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section47>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:13</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>24</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>understryker
att all polisverksamhet ytterst syftar till att förebygga brott men att de
grundläggande brottsförebyggande insatserna i första hand ankommer pä andra
samhällsorgan än polisen. Övervaknings- och utredningsverksamhetens
brottsförebyggande effekter i form av hög upptäcktsrisk och uppklaring fär
emellertid inte underskattas. Man framhåller även all det brottsförebyggande
arbetel kräver en samverkan över sektorsgränserna i samhället och uppmärksammar
möjligheterna att med hjälp av massmedier — framför allt televisionen — sprida
brottsförebyggande information.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommunerna
är över lag positiva till en intensifierad brottsförebyggande verksamhet från
polisens sida. Bland länsstyrelserna och polisstyrelserna finns en viss
opinion mot att en utbyggnad av den brottsförebyggande verksamheten sker på
bekostnad av annan polisverksamhet. Flera andra instanser anmärker vidare att
polisens brottsförebyggande verksamhet måste avgränsas och koncentreras till
sädant som kan ha en mera direkt inverkan pä brottsbekämpningen. Den
brottsförebyggande verksamhetens tyngdpunkt bör ocksä enligt åtskilliga
remissinstansers mening förskjutas i riktning mot en verksamhet för att söka
upp ungdomar i brottsbenägna miljöer och andra som befinner sig i riskzonen
för att bli kriminella. Det påpekas i detta sammanhang att det knappast är på
de i allmänhet välanpassade ungdomar som är verksamma i föreningslivet som en
sådan satsning bör inriktas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del anserjag i likhet med utredningen att det är angeläget att den
brottsförebyggande verksamheten i nu aktuell bemärkelse fortsätter och
säkerställs för framtiden. Detta har numera ocksä skett genom att den
brottsförebyggande verksamheten har fått en fastare organisation. Fr.o.m.
budgetåret 1980/81 kommer således enheter för brottsförebyggande verksamhet
att finnas i sammanlagt 40 polisdistrikt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Polisens
verksamhet på detta område kan naturligtvis aldrig omfatta mer än en mindre del
av de samlade brottsförebyggande insatserna i samhället. Verksamheten rymmer
likväl sä vitt skiftande aktiviteter som medverkan i skolundervisningen, extern
information och kontaktverksamhet. Jag kan hålla med de remissinstanser som
menar att det brottsförebyggande arbetet bör koncentreras till
verksamhetsformer som kan sägas vara mera omedelbart brottsförebyggande. Den
uppsökande verksamheten, vare sig den gäller egenskydd för dem som riskerar
att utsättas för brott — genom aktiviteter som exempelvis den s.k. Operation Märkning
— eller kontakter med framför allt ungdomar som befinner sig i riskzonen för
att hamna i kriminalitet, bör enligt min mening vara kärnan i den
brottsförebyggande verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
jag har sagt nu bör inte undanskymma betydelsen av polisens medverkan i
skolundervisningen. Det har på längre sikt utan tvivel stort värde att polisen
medverkar i undervisningen i trafikkunskap och i lag och rätt. En sädan
medverkan av utomstående samhällsorgan ligger väl</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section48>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section49>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:13</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>25</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>i
linje med tankarna bakom SIA-skolan. I likhet med utredningen anser jag det
ocksä värdefullt om polismän kan ta del i ungdomsarbetet i föreningar och pä
ungdomsgårdar. Det är angelägel att polismannen i sådana sammanhang handlar och
uppfattas som en företrädare för polisväsendet, exempelvis genom att när det
är lämpligt uppträda i uniform. Jag anser liksom utredningen att polisens
medverkan i skolarbetet och i fritidsverksamheten bör utvecklas inom ramen för
lokala förutsättningar och överenskommelser. Som jag uttalade i årets budgetproposition
(prop. 1979/80:100 bil. 5 s. 28) bör den brottsförebyggande verksamheten dock
främst ta sikte pä ungdomar som har begått brott och som befinner sig i
brottsbenägna miljöer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2.3.2
Övervakningsverksamheten</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Polisens
allmänna övervakning, som syftar till att förebygga och hindra brott och andra
ordningsstörningar, utövas i form av stationstjänst, områdesövervakning,
utryckningsverksamhet, speciell övervakning och objektbevakning. TiU
övervakningsverksamheten i vid mening räknas även den allmänna och
socialpolisiära spaningen samt trafikövervakningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Övervakningsverksamheten
är den avgjort mest resurskrävande av de olika polisverksamheterna.
Polisutredningen föreslår ingen förändring av denna prioritering utan
understryker att det fortfarande är övervakningsverksamheten som genomgående
upplevs som den primära polisuppgiften.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
uppmärksammar särskilt områdesövervakningen, som sker genom patrullering till
fots eller med bil eller genom en kombination av dessa båda patrulleringsmetoder.
En särskild form av områdesövervakning är kvarterspolisverksamheten och den
därmed besläktade områdespolisverksamheten, som pä försök bedrivs bl.a. inom
Stockholms polisdistrikt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
polisutredningen finns det betydande lokala skillnader i allmänhetens önskemål
i fråga om övervakningsverksamheten. Ett genomgående intresse synes dock vara
att områdesövervakningen intensifieras. Utredningen biträder denna uppfattning
och framhåller att områdesövervakningen enligt en allmänt omfattad åsikt bäst
fullgörs genom fotpatrullering. Till följd av allmänhetens anspråk på en hög
utryckningsberedskap har emellertid fotpatrulleringen blivit eftersatt och polisens
närkontakt med allmänheten därmed till stor del gått förlorad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
konstaterar vidare att vissa övervakningsuppgifter som normalt faller på
polisen utförs av andra. Genom att man anlitar ordningsvakter kan sålunda
polisen avlastas uppgifter som inte behöver utföras av polisutbildad personal.
Enligt utredningen måste emellertid principen även i framtiden vara att det är
polisen och inte enskilda</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section50>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section51>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:13</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>26</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>personer
eller företag som skall svara för att allmän ordning och säkerhet upprätthålls.
Utredningen erinrar om att gränsdragningen mellan polisens och
ordningsvakternas uppgifter nyligen har varit föremål för utredning (jfr
numera prop. 1979/80:122, JuU 1979/80:44, rskr 1979/ 80:391). Detsamma gäller
frågan om den civila övervakningen längs kusterna, där övervakningsuppgifter
f.n. faller bäde på tullverkets kustbevakning och på polisen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
särskild gränsdragnings- och samarbetsfråga gäller samarbetet mellan polisen
och socialtjänsten i bl.a. den allmänna och den socialpolisiära spaningen.
Erfarenheterna av sampatrullering mellan polisen och personal från socialvärden
är blandade. Utredningen finner det svårt att anvisa generella lösningar, bl.a.
därför att socialtjänstens resurser skiftar från kommun till kommun. I stället
betonar utredningen även här vikten av att polisverksamheten kan anpassas till
de lokala förhållandena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utryckningsverksamheten
är en väsentlig del av övervakningstjänsten som — med hänsyn till aUmänhetens
grundläggande intresse av att polisen snabbt kan vara pä plats för ett
ingripande när det behövs — f.n. ges hög prioritet. Enighet råder enligt
utredningen om att detta är en befogad och nödvändig prioritering som har stor
betydelse för aUmänhetens känsla av trygghet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Åtskilliga
polisutryckningar föranleds av sociala problem, t.ex. famil-jebräk. Utredningen
framhåller att sädana utryckningar, i den mån det gäller att ingripa mot
straffbelagda handlingar, är en polisuppgift som inte kan tas över av de
sociala myndigheterna. Däremot är det väsentligt med en samverkan mellan
polisen och socialvården. Ett sådant samarbete kan medföra lättnader i
polisens arbetsbörda. Frän denna utgångspunkt är det enligt utredningen en
avsevärd fördel om systemet med socialjour kan byggas ut i fler kommuner.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Trafikövervakningen är en
av polisens viktigaste uppgifter. Utredningen avvisar tanken att flytta över
huvudansvaret för trafikövervakningen på en annan myndighet eller en särskild
kår. Som huvudskäl anges det nära sambandet mellan å ena sidan
trafikövervakningen och å andra sidan polisens allmänna övervakning och
spaningsverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Våra kunskaper om
effektiviteten hos olika övervakningsmetoder är enligt utredningen mycket
begränsade. Det är därför väsentligt att man fortlöpande utvecklar metoder för
att bedöma polisverksamhetens effekter. Utredningen anser ocksä att det på
alla områden bör vara möjligt att mer än hittills pröva nya arbetsformer lokalt
och beakta de önskemål som framkommer pä orten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna
har som regel inte haft något att invända mot utredningens synpunkter pä
övervakningsverksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
fråga som särskilt har uppmärksammats är möjligheterna att förena en god
utryckningsberedskap med en ökning av fotpatrulleringen. Många framhåUer att
fotpatrulleringen är det bästa sättet att få en god</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section52>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section53>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:13</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>27</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>och
värdefull kontakt med allmänheten och bryta den tendens till en alltmer anonym
poliskår som bilpatrulleringen har medfört. Fotpatrulleringen anses också ha
en positiv effekt pä ordningsläget på allmänna platser och skapa en person- och
lokalkännedom som kan vara av värde även i den brottsutredande verksamheten.
Särskilt bland polisstyrelserna bryter sig åsikterna om man bör prioritera
utryckningsverksamheten sä starkt som har skett. Man understryker att
fotpatrulleringen har blivit mera resurskrävande genom att den hårdnande
attityden i samhället har framtvingat ett ökat inslag av dubbelpatruller. Den
förhärskande uppfattningen synes vara att man inte vill försvaga
utryckningsverksamheten utan i stället åstadkomma en ökad fotpatrullering
genom personalförstärkningar. En polisstyrelse uttrycker något tillspetsat
saken så att allmänheten har att välja mellan att fä hjälp genom omedelbara
polisinsatser i ett akut läge, t.ex. vid ett lägenhetsbråk eller ett pågående
inbrott, och att ha en patrullerande polisman i närheten "för syns
skull". Frän flera håll hävdas dock att man med hjälp av bärbara
radioapparater och en fortlöpande prövning av nya metoder i arbetet skall kunna
öka fotpatrulleringen utan att utryckningsberedskapen försämras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bland
övriga spörsmål har särskilt frägan om en utvidgning av den sociala
jourverksamheten uppmärksammats. Remissinstanserna ansluter sig i allmänhet
till utredningens bedömning. I synnerhet bland polisstyrelserna är det ett
önskemål att socialjour inrättas i princip i varje kommun eller i någon form
finns tillgänglig i varje polisdistrikt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
kan för egen del i allt väsentligt ansluta mig till utredningens överväganden.
Det finns anledning att räkna med att övervakningsverksamheten även i
framtiden kommer att vara mycket resurskrävande. Samtidigt är det uppenbart att
såväl de krav som allmänheten ställer på övervakningsverksamheten som dennas
praktiska utformning varierar kraftigt mellan olika distrikt. Verksamheten kan
exempelvis inte utövas pä samma sätt i ett vaktdistrikt i de centrala delarna
av Stockholm som i ett glesbygdsområde. Dessa faktorer i förening med den
betydelse som övervakningsverksamheten har för medborgarna i gemen medför att
denna verksamhet är särskilt lämpad för det förstärkta medborgarinflytande och
den anpassning till lokala förhållanden som är en bärande tanke i
polisutredningens förslag. Ett betydande utrymme finns på detta område för
lokala initiativ och, om man sä vill, experiment. Därmed ges också underlag för
att i vårt land — i likhet med vad som har skett i flera främmande länder —
mera systematiskt utvärdera effekterna av olika övervakningsmetoder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Rent
allmänt sett vill jag gärna ansluta mig till de mänga bedömare som anser att
fotpatrulleringen och över huvud taget verksamhetsformer som utvecklar
naturliga kontakter mellan polisen och allmänheten bör få en mera framträdande
plats. Det finns all anledning att tro att detta på sikt inte behöver innebära
något hot mot den nödvändiga utryck-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section54>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section55>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:13</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>28</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ningsberedskapen.
Som flera polisstyrelser framhåller bör en kombination av tekniska hjälpmedel
och förbättrade och mera målinriktade arbetsmetoder kunna lösa denna
avvägningsfråga. Över huvud taget finns det anledning att varna för en alltför
långtgående bundenhet till invanda mönster när det gäller arbetsformerna. Detta
är sä mycket angelägnare som man i nuvarande ekonomiska läge är tvungen att i
all möjlig utsträckning söka effektivisera verksamheten genom att bättre
utnyttja de resurser som finns.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
de frägor om gränsdragning gentemot enskilda och gentemot andra samhällsorgan
som utredningen tar upp i detta sammanhang vill jag erinra om att jag i prop.
1979/80:122 om ordningsvakter och bevakningsföretag i likhet med
polisutredningen har framhållit att en grundläggande regel bör vara att det är
polisens uppgift att upprätthålla allmän ordning och säkerhet. Jag har
samtidigt konstaterat att det finns en hel del bevaknings- och
ordningshållningsuppgifter som visserligen har betydelse för eller anknytning
till den aUmänna ordningen och säkerheten men som inte kräver polisutbildning.
Under överskådlig tid måste ordningsvakternas och bevakningsföretagens
verksamhet därför ses som ett nödvändigt komplement till det skydd'som det
allmänna tillhandahäller genom polisen och andra organ, och det är varken nödvändigt
eller möjligt att i nuvarande läge mera allmänt föra över dessa uppgifter till
polisen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Då
det gäller övervakningen till sjöss har sjöövervakningskommittén nyligen
avslutat sitt arbete, som har redovisats i betänkandet (Ds H 1980:1) Samordning
av övervakningen och räddningstjänsten till sjöss. Betänkandet har
remissbehandlats och är nu föremål för beredning. Ett ställningstagande till de
frägor som berörs i betänkandet får anstå tills beredningsarbetet är avslutat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
min uppfattning är det angeläget att polisens samarbete med de sociala
myndigheterna kan utvecklas ytterligare även inom ramen för
övervakningsverksamheten. I likhet med utredningen anserjag att detta samarbete
endast i mindre utsträckning lämpar sig för reglering genom centrala
anvisningar. Vad särskilt angår frägan om en utbyggnad av den sociala
jourverksamheten vill jag erinra om att det även i den av riksdagen i denna
del antagna prop. 1979/80:1 om socialtjänsten (s. 178—179) har framhållits
värdet av en väl utbyggd social jour. En sådan social beredskap är viktig inte
minst frän förebyggande synpunkt. Den närmare utformningen av jourverksamheten
måste emellertid bli beroende av de lokala förhållandena. I mindre kommuner
torde behovet kunna tillgodoses genom samarbete mellan flera kommuner. Om i
enlighet med vad jag i det följande förordar det lokala inflytandet och över
huvud taget möjligheterna till lokal anpassning inom polisväsendet ökas torde
även förutsättningarna bli större att åstadkomma en ömsesidigt tillfredsställande
lösning. I likhet med flera remissinstanser vill jag understryka</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section56>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section57>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:13</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>29</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>att
ansvaret för att ett fungerande samarbete kommer till stånd självfallet inte
faller endast pä polisen utan också på socialtjänsten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Att
det praktiska samarbetet ibland försväras av att socialarbetare och polismän
har skilda referensramar och utgångspunkter för sitt arbete har omvittnats från
flera håll. De förslag jag i ett följande avsnitt kommer att lägga fram i fråga
om polisutbildningen torde emellertid öka möjligheterna till kunskap om resp.
yrkesuppgifter och om förutsättningarna för samarbetet Gfr prop. 1979/80:1 s.
364).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
utredningen i denna del har uttalat om trafikövervakningen föranleder ingen
erinran från min sida.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2.3.3
Utredningsverksamheten</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Polisutredningen
anmärker att utredningsverksamheten i den allmänna debatten ofta ägnas mindre
uppmärksamhet än andra polisiära verksamhetsformer. Utredningen framhåller i
polemik häremot att utredningsverksamheten är en primär polisuppgift och att
det är ett grundläggande rättssäkerhetskrav att så många som möjligt av de
begångna brotten blir uppklarade. Utredningen erinrar också om den brottsförebyggande
effekten av att upptäcktsrisken hälls på en hög nivå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
betydande antal brott kommer emellertid enligt utredningen att förbli
ouppklarade oavsett hur stora resurser som ställs till polisens förfogande.
Undersökningar har gett vid handen att det inte alltid är ägnat att höja
andelen uppklarade brott om kriminalpolisen tillförs större resurser. I de
många fall där gärningsmannen är okänd när brottet anmäls är det primärmaterial
som polisen har att utgå från ofta alltför bristfälligt för att en utredning
skall kunna leda till resultat. Med en fackterm är ett sådan brott "ej
spaningsbart". Det är angeläget att öka förståelsen för polisens
svårigheter härvidlag eftersom aUmänheten i stor utsträckning skulle kunna
underlätta polisens utredningsarbete. Det är sålunda viktigt att den som
anmäler ett brott ocksä i mån av förmåga sörjer för att polisen fär så
fullständiga uppgifter som möjligt till ledning för sin utredning. Det är också
värdefullt om det från allmänhetens sida anses som en naturlig sak att förmedla
sina iakttagelser av brott till polisen och pä så sätt bidra till ett bättre
spaningsunderlag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Strävandena
att till administrativ personal föra över arbetsuppgifter som inte behöver
utföras av polisutbildad arbetskraft bör enligt utredningen fortsätta även
inom utredningsverksamheten. Det kan även förekomma arbetsuppgifter som
ankommer pä polisen av historiska eller traditioneUa skäl men där principiella
och sakliga motiv talar för att de förs över till andra myndigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
kan inte ansluta sig till en inom poliskåren ofta väckt tanke pä att generellt
flytta över ledningen av förundersökningen i brottmål från åklagarväsendet till
polisen. En sädan lösning skulle i</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section58>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section59>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:13</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>30</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>väsentlig
mån rubba principerna för den nuvarande rättegångsordningen i brottmål och
medföra endast förhållandevis begränsade praktiska fördelar Det bör enligt
utredningen dock finnas utrymme för att låta polisen leda hela
förundersökningen vid ett inte obetydligt antal fler brottstyper än f.n. Ett av
skälen till detta är att polisutbildningen på alla nivåer avsevärt har
förbättrats sedan de nuvarande anvisningarna i ämnet kom till år 1966. Med
hänsyn till en pågående översyn av anvisningarna hos riksåklagaren (RÅ) och
rikspolisstyrelsen har dock utredningen avstått frän att själv lägga fram
förslag i ämnet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
utredningen uppstår vissa problem i fräga om gränsdragningen och samverkan
mellan polisen och tullen vid spaning och utredning beträffande
varusmugglingsbrott. Tullmyndighet har vid förundersökningar av sådana brott i
stort sett samma befogenheter som tillkommer polismyndighet vid brott i
allmänhet. De principer som har slagits fast i gällande överenskommelser mellan
RÅ, rikspolisstyrelsen och generaltullstyrelsen innefattar emellertid i och
för sig en lämplig avvägning. De problem som uppstår i praktiken beror enligt
utredningens intryck inte på själva regleringen utan på att anvisningarna inte
följs strikt. Utredningen vill därför inte förorda en ändrad
kompetensfördelning. Ett viktigt skäl är intresset av en effektiv bekämpning av
olaga införsel av narkotika, vilket kräver tullens medverkan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
understryker även vikten av att den organiserade och den ekonomiska
brottsligheten möts med kraftfulla åtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
övervägandena om utredningsverksamheten har fått ett positivt mottagande vid
remissbehandlingen. Resursfrågan återkommer också här främst i
polisstyrelsernas yttranden, i vilka det ofta hävdas att en högre uppklaring i
första hand förutsätter att kriminalavdelningarna tillförs ytterligare personal
och utrustning. Åtskilliga remissinstanser tar emellertid även upp olika
organisations- och metodikfrågor som de menar vara av betydelse för ett framgångsrikt
utredningsarbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förhållandet
mellan polisen och åklagarväsendet tas upp av bl.a. JK, som framhåUer att
rättegångsbalkens regler om förundersökning i brottmål tillkom under helt
andra förhållanden än i dag. Vid förstatligandet av polisväsendet klövs den
gamla organisationen i helt skilda polis- och äklagarorganisationer, vilket har
lett till att samarbetet mellan polis och åklagare i dag ofta är otillräckligt.
JK sätter därför i fråga om inte en översyn av hela förundersökningsförfarandet
är påkallad. Även riksrevisionsverket (RRV) och Göta hovrätt pekar pä
utredningsverksamhetens betydelse för andra organ inom rättsväsendet såsom
åklagarna och domstolarna och för fram tanken att polisens
utredningsavdelningar sammanförs med åklagarväsendet. Föreningen Sveriges
polischefer anser å andra sidan att vissa skäl talar för att
förundersökningsledningen bör ligga hos polisen. Även Svenska polisförbundet
vill i större utsträckning anförtro förundersökningsledningen åt polisen. Båda
dessa remiss-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section60>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section61>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:13</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>31</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>instanser
pekar pä förundersökningsledningens betydelse för resursanvändningen och
prioriteringen. Rikspolisstyrelsen avvisar tanken att lägga över all ledning av
förundersökningarna i brottmål på polisväsendet men ansluter sig — i likhet
med det helt övervägande antalet remissinstanser — till utredningens
uppfattning att polisens kompetensområde kan vidgas genom en översyn av de
anvisningar i ämnet som RÅ och rikspolisstyrelsen gemensamt har utarbetat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Andra
organisatoriska frågor som tas upp av remissinstanserna gäller samarbetet
mellan ordnings- och kriminalavdelningarna. Rikspolisstyrelsen tror att
förundersökningarna skulle kunna påskyndas och effektiviseras om det i
särskilt brottsbelastade polisdistrikt inrättas jourgrupper av
utredningspersonal som kan påbörja och om möjligt även avsluta en
förundersökning i omedelbar anslutning till en anmälan. Svenska polisförbundet
förordar att utredningsverksamheten i större utsträckning bedrivs i
polismannaledda arbetslag som omfattar utredningsmän, spanare och administrativ
personal. Enligt förbundet skulle det också vara en fördel om den nuvarande
rotelindelningen inom kriminalavdelningarna gjordes mindre strikt. Med en mera
flexibel rotelorganisation och större rörlighet i fråga om ärendegrupperingen
skulle man kunna prioritera verksamheten bättre och åstadkomma en jämnare
belastning. Förbundet varnar för att en aUtför hårt driven specialisering kan
leda till både tids- och effektivitetsförluster.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Spaningsrotlarnas
organisation uppmärksammas av flera remissinstanser. Dessa rotlar, som är
knutna till kriminalavdelningarna och sidoordnade med de brottsutredande
rotlarna, har vid sidan av brottsspaning i egentlig mening flera andra
uppgifter, bl.a. att ombesörja vissa handräckningsuppgifter. En del
polisstyrelser anser att brottsspaningen har blivit eftersatt och att
spaningsrotlarna i alltför stor utsträckning har fått avstå personal till annan
verksamhet. Enheterna är också ofta för små för att kunna åstadkomma en
effektiv insats. En polisstyrelse menar att det av detta skäl men även av rent
spaningstekniska orsaker bör eftersträvas en ökad personalomsättning på
spaningsrotlarna och en samordning och ett samarbete mellan närliggande
distrikts spaningsverksamhet. Man ifrågasätter även pä sina håll om inte den
riktade brottsspaningen bör inordnas i utredningsrotlarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Allvarliga
svårigheter i kriminalpolisens arbete utgör enligt många bedömare allmänhetens
minskade benägenhet att lämna uppgifter av betydelse för brottsutredningen.
Både från polis- och åklagarhåll framhåller man även de tilltagande problemen
att rekrytera och behålla kvalificerade utredningsmän vid
kriminalavdelningarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
aUmänhet är remissinstanserna positiva till ett fortsatt utnyttjande av icke
polisutbildad personal i utredningsverksamheten. Föreningen Sveriges
polischefer menar dock att man nu har kommit så långt på den inslagna vägen att
vinsterna av att överföra ytterligare uppgifter till</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section62>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section63>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:13</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>32</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>administrativ
personal skulle bli marginella. Svenska polisförbundet anser att det nuvarande
systemet, där administrativ personal anlitas på vissa specialområden, starkt
kan ifrågasättas eftersom det ofta gäller ärendetyper som skulle kunna övertas
av andra myndigheter eller som vid en prioritering skulle hamna långt ner på
skalan. 1 stället borde den administrativa personalens insatser tas till vara i
de arbetslag som förbundet förordar för svårare utredningar. Även i sådana
utredningar ingår nämligen lämpliga arbetsuppgifter säsom ärendeadministration,
enklare förhör, sammanställningar och kontroller. Förbundet menar att
arbetstillfredsställelsen skulle bli större genom en sädan ordning än den
nuvarande handläggningen av rutinärenden.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>De flesta
remissinstanserna ansluter sig till utredningens uppfattning att den nuvarande
kompetensfördelningen mellan polisen och tullen är väl avvägd. Svenska
polisförbundet anser dock att all utredningsverksamhet på det område som det
här gäller bör flyttas över till polisen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del kan jag i likhet med remissopinionen i allt väsentligt ansluta mig
till utredningens överväganden. Det finns flera skäl att särskilt understryka
betydelsen av polisens brottsutredande verksamhet. Även om den grundläggande
målsättningen för polisverksamheten är att förhindra brott är det tydligt att
detta endast till en del kan ske genom övervakningsverksamhet och andra, enbart
preventiva insatser. Det är också viktigt att begångna brott i rimlig
utsträckning upptäcks och beivras. Att så sker är en förutsättning för att det
straffrättsliga sanktionssystemet skall fungera och fylla sin huvuduppgift att
avhålla frän brott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
utredningen har framhållit kommer den spanande och utredande verksamheten som
bedrivs av polisens kriminalavdelningar lätt i skymundan i den allmänna
debatten om polisväsendet. Med visst fog torde också kunna sägas att detta även
har kommit att gälla prioriteringen av utredningsverksamheten i förhållande
till andra polisiära aktiviteter. Jag ser det därför som en naturlig utveckling
att utredningsverksamhetens betydelse i framtiden kommer att skjutas något mera
i förgrunden. Ett steg i denna riktning utgör den betydande satsning som under
senare år har skett när det gäller att bekämpa narkotikabrottsligheten och den
organiserade och den ekonomiska brottsligheten. Detta arbete måste även i
framtiden ges hög prioritet. Med det är självfallet angeläget att även den mera
traditioneUa brottsligheten blir beivrad så effektivt och snabbt som möjligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
i fråga om utredningsverksamheten gäller att de förbättringar som är möjliga i första
hand måste åstadkommas inom den nuvarande ekonomiska ramen. Man bör därvid inte
inskränka synfältet till kriminalavdelningarna utan pröva olika sätt att
utnyttja polisväsendets samlade resurser för att åstadkomma snabba och
rationeUa förundersökningar. Jag tänker då inte bara pä sådana effekter av
exempelvis den</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section64>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section65>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:13</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>33</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>brottsförebyggande
verksamheten som kan leda till att allmänheten i större utsträckning bidrar
till utredningarna genom tips och iakttagelser. Med utgängspunkt i den
helhetssyn på polisväsendet som jag har förordat i det föregående bör det
exempelvis vara möjligt att i större utsträckning än f.n. ta till vara
ordningspolisens kompetens och kapacitet i utredningsarbetet i samband med
ingripanden och brottsanmälningar. Sådana åtgärder skulle sannolikt kunna leda
till att förundersökningarna kan slutföras snabbare och därmed till att
kortare tid förflyter mellan brottet och lagföringen. Kriminalavdelningarnas
personal skulle med en sådan ordning i större utsträckning kunna inrikta sig pä
de svårare utredningarna. Kvarters- och områdespoliserna torde också kunna
verkställa en del utredningsarbete, i vilket deras person- och lokalkännedom
skulle komma väl till pass. I vissa polisdistrikt har gjorts framgångsrika
försök att låta kriminalpolismän tjänstgöra kvällstid och hålla förhör med
målsägande och misstänkta redan i samband med att anmälningen tas upp eller den
misstänkte förs in på polisstationen. En väsentlig del av utredningsarbetet har
därmed kunnat slutföras i omedelbart samband med gärningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Också
polischefspersonalen skulle pä ett annat sätt än f.n. kunna utnyttjas i
förundersökningsförfarandet. Att på ett tidigt stadium länka in
polissekreterarna/polisintendenterna på kriminalavdelningarna medför fördelar
inte bara från juridisk synvinkel utan kan även bidra till effektivare
förundersökningar vid komplicerade brott.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Även då det gäller
arbetsfördelningen inom kriminalavdelningarna finns olika uppslag för att
åstadkomma ett snabbare utredningsförfarande. Diskussionen har också här ofta
kommit att gälla möjligheterna att oberoende av det organisatoriska mönstret
samla personalen till gemensamma uppgifter. Ett intressant uppslag är
exempelvis de av Svenska polisförbundet framförda idéerna om arbetslag med
utredningsmän, spanare och administrativ personal, som inriktas på i första
hand svårare utredningar. Även i övrigt bör organisationen av
spaningsverksamheten uppmärksammas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill erinra om att dessa frågor till en del har belysts även i promemorian (Ds
Ju 1979:15) Översyn av utredningsförfarandel i brottmål, som har överlämnats
för övervägande till rättegångsutredningen (Ju 1977:06), RÅ och
rikspolisstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att uppslag av den art som har angetts nu skall kunna vidareutvecklas behövs
en mera flexibel organisation än den nuvarande. Jag kommer längre fram att
förorda att den nuvarande centrala låsningen av polismanstjänsterna på olika
enheter inom polisdistrikten inskränks till en basorganisation och att de
lokala polisstyrelserna får befogenhet att mera fritt förfoga över den del av
personalen som inte ingår i basorganisationen. En sådan ordning skulle enligt
min uppfattning underlätta att de samlade resurserna utnyttjas mer rationellt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 Riksdagen 1980/81. 1 saml Nr 13.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section66>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section67>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:13</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>34</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
ansluter mig till utredningens uppfattning att förundersökningsledningen inte
genereUt bör flyttas över från åklagarna till polisen. Jag avvisar emeUertid
även den från några håll framförda tanken att i stäUet överflytta
kriminalavdelningarna till åklagarväsendet. Det funktionella sambandet mellan
de primära polisuppgifterna skulle dä inte tas till vara. En sådan radikal
omorganisation skuUe också vara mycket svär att genomföra i praktiken. Enligt
den uppfattning som jag har gett uttryck åt i det föregående bör en riktpunkt i
stället vara att i all den utsträckning som det är möjligt och rimligt verka
för en samordning av ordningspolisen och kriminalpolisen. Även
polischefspersonalen har som nämnts en viktig funktion att fylla på området.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
bör i denna del anmärkas att en ändrad avgränsning av de brottstyper, vid
vilka polisen är behörig att leda förundersökningarna, efter den av
polisutredningen omnämnda översynen numera har fastställts genom nya
anvisningar av RÅ och rikspolisstyrelsen, som gäller fr.o.m. den 1 januari 1980
(RÅFS 1979:1).</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Den icke polisutbildade
personalen kan göra värdefulla insatser i utredningsarbetet. Jag ansluter mig
därför till polisutredningens uppfattning att denna personal bör tas i anspråk
för utredningsarbete även i fortsättningen, bl.a. därför att man härigenom kan
sätta in den polisutbildade personalen pä mera kvalificerade uppgifter.
Samtidigt måste man, som Svenska polisförbundet har antytt, vara på sin vakt
för att detta kan låsa resurser till områden som ter sig mindre angelägna. Som
framgår av vad jag förut har anfört finner jag förbundets uppslag att i större
utsträckning än f.n. integrera den administrativa personalen i det
kvalificerade utredningsarbetet värt att utvecklas vidare.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Någon ändrad
kompetensfördelning mellan tullen och polisen finner jag inte skäl att överväga
i detta sammanhang. Den nuvarande fördelningen, som väsentligen bygger på
praktiska överväganden, är, rätt hanterad, enligt min uppfattning i allt
väsentligt ändamålsenlig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Äv
vad jag här har anfört framgår att det finns utrymme för betydelsefulla
förändringar i fråga om utredningsverksamhetens organisation och att den
kommande polisberedningen får en viktig uppgift när det gäller detta
verksamhetsfält.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Slutligen
bör understrykas att den intensifierade satsningen på att bekämpa den
organiserade och den ekonomiska brottsligheten i flera hänseenden kräver
speciella överväganden. Till denna fråga återkommer jag i det följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2.3.4
Serviceverksamheten</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
tidigare nämnts ingår bland polisens uppgifter enligt 2 § polisinstruktionen
(1972:511) att lämna allmänheten skydd, upplysningar och annan hjälp samt att
fullgöra den verksamhet som ankommer på polisen</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section68>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section69>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:13</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>35</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>enligt
särskilda bestämmelser. Huvudparten av den hjälpande och den specialreglerade
verksamheten brukar hänföras under samlingsbeteckningen serviceverksamhet. I
serviceverksamheten ingär sålunda dels polisens hjälp- och räddningsverksamhet
och dess allmänna service- och upplysningsverksamhet, dels
polismyndighetsverksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
hjälp- och räddningsverksamhet som polisen medverkar i omfattar bl.a. vissa
särskilt organiserade verksamhetsformer, säsom fjällräddning, sjöräddning samt
ambulans- och räddningsflyg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
konstaterar att de verksamhetsformer som avses nu utgör arbetsuppgifter som
måste utföras. Skulle man befria polisen från uppgifterna och lägga dem på
andra myndigheter, mäste åtgärden föregås av specialundersökningar på varje
särskilt område. Enligt utredningens mening talar inte principiella skäl mot
att polisen behäller sina särskilda hjälp- och räddningsuppgifter. Dessa
uppgifter är ägnade att medverka till att förankra polisens verksamhet hos
allmänheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Polisens
allmänna service- och upplysningsverksamhet är av mycket skiftande karaktär.
Den kan bestå i t.ex. vägvisning och annan hjälp åt trafikanter liksom
rådgivning av olika slag till enskilda personer. Andra exempel är upplåtande av
logi åt tillfälligt hemlösa samt första hjälpen vid sjukdoms- och olycksfall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Betydelsen
av detta polisarbete har enligt utredningen ofta underskattats. Verksamheten
är väsentlig när det gäller att befästa och öka allmänhetens förtroende för
polisen. Utredningen anser det angeläget att organisatoriska åtgärder i syfte
att förbättra polisens effektivitet inte går ut över den allmänna service- och
upplysningsverksamheten utan tvärtom skapar ökat utrymme för polisinsatser av
detta slag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
framhåUer betydelsen av samarbete på detta område med andra myndigheter. En
situation som särskilt tas upp är den då en enskild person har kommit i akut
behov av tillfällig ekonomisk hjälp under tid då kontantutbetalning av sociala
medel inte är möjlig. Vederbörande har t.ex. vid vistelse utanför hemorten
blivit bestulen nattetid, tappat sin tågbiljett eller saknar av annat skäl
möjlighet att ta sig hem eller att få bostad över natten. För orter som inte
har socialjour pekar utredningen pä en lösning som redan nu tillämpas på några
håll, bl.a. i Luleå. Socialnämnden har gett vakthavande befäl på ordningsavdelningen
rekvisitionsblock och fullmakt att för enskilda personers räkning i akuta
nödsituationer rekvirera färdbiljetter, taxi, hotellrum m.m. på socialnämndens
bekostnad. En lösning efter dessa linjer synes enligt utredningen vara
ändamålsenlig för orter där socialjour inte finns inrättad. Självfallet måste
det ankomma på socialnämndens egen bedömning om man vill tillämpa ett sådant
system. Det bör emellertid — menar utredningen — vara möjligt för polisen att
som ombud för socialvården gå enskilda till hända med hjälp i sädan form.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
s.k. polismyndighelsverksamheten omfattar ett stort antal uppgif-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section70>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section71>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:13</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>36</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ter
inom området för allmän förvaltning. Bl.a. faller det pä polisen att lämna
service till andra myndigheter med olika former av handräckning och att svara
för åtgärder enligt socialvårds- och sjukvårdslagstiftningen. Den verksamhet
som det här gäller tar en betydande del av polisens tid i anspråk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
anser att principen bör vara att polisen inte belastas med
förvaltningsuppgifter i andra fall än när ordnings- eller säkerhetssynpunkter
ingår som väsentliga moment eller när polisens maktbefogenheter kan behöva
utnyttjas för att genomföra den ätgärd som behövs. En annan sak är att
avvikelser kan behöva göras från denna princip, t.ex. därför att något annat organ
inte står till förfogande eller lämpligen bör inrättas. Flera
förvaltningsområden inom vilka polisen har beslutsbefogenheter eller andra
uppgifter är föremål för utredning eller överväganden i andra former. Frågan
om polisens medverkan kan därför inte alltid bedömas isolerad. Det är
emellertid enligt utredningen angeläget att frågan verkligen uppmärksammas i
samband med ny eller ändrad lagstiftning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
har till särskild granskning tagit upp ett antal arbetsuppgifter som det kan
övervägas att omedelbart befria polisen från. Dessa förslag, som även avser
annat än polismyndighetsärenden, behandlas i följande avsnitt (2.4).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna
delar i allmänhet polisutredningens uppfattning i fräga om serviceverksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
polisförbundet menar att serviceverksamheten bör tiUmätas större betydelse i
framtiden och i en ny polislag ses som en självständig uppgift, frikopplad frän
uppgiften att upprätthålla allmän ordning och säkerhet. Föreningen Sveriges
polischefer, som i och för sig anser att serviceverksamheten har stor betydelse
för att balansera polisens repressiva uppgifter, understryker å andra sidan
att verksamheten inte fär drivas så långt att polisen övertar ansvaret för
uppgifter som primärt åvilar andra samhällsorgan. Enligt LO bör en viss del av
polisens serviceverksamhet kunna överföras till andra samhällsorgan. Bl.a.
borde hjälp- och räddningstjänsten kunna tas över av landstingskommunerna. Även
RRV anser att ambulans- och räddningsflygverksamheten i princip skulle kunna
handhas av huvudmännen för sjukvården, dvs. landstingskommunerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
aUmänna service- och upplysningsverksamheten har enligt rikspolisstyrelsen
stort värde för att skapa förståelse för polisens uppgifter. Möjligheten att
utnyttja polisens medverkan får dock inte missbrukas till förfång för de
egentliga polisuppgifterna. Enligt styrelsen är det angeläget med en samlad
översyn för att befria polisen från arbete som inte har anknytning till de
egentliga polisuppgifterna. Liknande synpunkter anförs från många polisstyrelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Från
flera håll understryker man att polisen är det samhällsorgan dit</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section72>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section73>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>37
Prop. 1980/81:13</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>allmänheten
dygnet runt och i all synnerhet när andra institutioner i samhället är stängda
kan vända sig till för att fä råd och hjälp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
särskilda form av hjälp som består i att polisen på socialnämndens vägnar
lämnar förskott till behövande personer utom kontorstid avvisas av bl.a.
Svenska kommunförbundet pä kommunalrättsliga grunder. En del polisstyrelser är
också tveksamma inför risken att systemet skulle minska intresset från
kommunalt håll att bygga upp en socialjourverksamhet. De flesta
remissinstanser har dock inte någon erinran mot den s.k. Luleå-modellen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Polisutredningens
uttalanden om hur man principiellt bör avgränsa de ärenden som bör ankomma pä
polisen som polismyndighetsärenden har så gott som överlag vunnit anslutning
bland remissinstanserna. Rikspolisstyrelsen vill således inskränka
polismyndighetsärendena till sådana där främst ordnings- och säkerhetsfrågorna
spelar en avgörande roll och framhåller att betydelsen av de kontakter som
polismyndighetsärendena skulle ge med myndigheter och aUmänhet ofta har
överbetonats. Sistnämnda uppfattning bestrids dock av flera polisstyrelser. En
del polisstyrelser är å andra sidan kritiska mot att man i nyare lagstiftning
inte alltid har upprätthållit principen att polismyndighetsärendena bör ha
anknytning till ordnings- och säkerhetsfrågor.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Enligt min uppfattning är
det viktigt att de skilda aktiviteter som ryms under begreppet polisens serviceverksamhet
får en rimlig avgränsning gentemot den verksamhet som bedrivs av andra organ i
samhället. Ytterst återgår serviceverksamheten pä den hävdvunna skyldigheten
för polisen att lämna allmänheten skydd, upplysningar och annan hjälp. När
polisens uppgifter på detta område skall avgränsas bildar dess huvuduppgift att
upprätthålla allmän ordning och säkerhet en naturlig utgångspunkt. Men det
torde som jag förut har berört varken vara möjligt eller önskvärt att begränsa
polisens ansvarsområde till uppgifter som i strikt mening är brottsförhindrande
eller brottsbeivrande. Bl.a. måste beaktas att polisorganisationen är en väl
förgrenad rikstäckande organisation, vars verksamhet omfattar alla dygnets
timmar. Det är inte minst från praktisk och ekonomisk synpunkt värdefuUt om en
sådan organisations normala verksamhet kan utnyttjas för att ge service åt
allmänheten och andra myndigheter. Detta är också nödvändigt för att man skall
få en önskvärd balans i polisverksamheten. Sådana aktiviteter som inte alls
eller endast i mindre mån har samband med de centrala polisuppgifterna eller
kräver en organisation som är fristående från övrig polisverksamhet bör
emellertid inte utan starka skäl ankomma på polisen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
de utgångspunkter som jag nu har anlagt kan polisens hjälp- och
räddningsverksamhet bli föremål för diskussion. PrincipieUa skäl kan sålunda
tala för att exempelvis ambulans- och räddningsflyget förs frän polisens
ansvarsområde. Som utredningen har framhållit måste emeller-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section74>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section75>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:13</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>38</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>tid
en överflyttning av en uppgift pä detta viktiga fält från polisen till något
annat organ föregås av ingående specialundersökningar pä varje särskilt område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sådana
undersökningar har nyligen gjorts då det gäller fjällsäkerhetsarbetet och
sjöräddningen. Som ett resultat av fjällsäkerhetsutredning-ens betänkande (Ds
Jo 1978:7) har fjällsäkerhetsrädet inrättats för att främja en samordning av de
olika verksamheter som ingår i fjällsäkerhetsarbetet samt verka för
information och utbildning inom fjällsäker-hetens område (se SFS 1979:823 samt
prop. 1978/79:187, KuU 1978/ 79:32, rskr 1978/79:397). I propositionen slås
fast att ansvaret för fjäll-rädddningstjänsten ligger hos polisen medan
fjällsäkerhetsarbetet är fördelat pä ett flertal myndigheter och
organisationer, bl.a. polisen. Fjällsäkerhetsrädets uppgift blir bl.a. att
samordna och fördela dessa intressenters insatser. Sjöövervakningskommittén har
behandlat sjöräddningen i det tidigare omnämnda betänkandet (Ds H 1980:1) Samordning
av övervakningen och räddningstjänsten till sjöss.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Under är 1979 har
tillkallats tvä utredningar av betydelse för bl.a. polisens
räddningsverksamhet, nämligen räddningstjänstkommittén (Kn 1979:01) och
utredningen (Kn 1979:05) om tillsyn av kusterna (se dir. 1979:36 och 57 samt
dir. 1979:110). 1 räddningstjänstkommitténs uppdrag ingär bl.a. att i enlighet
med riksdagens begäran (CU 1978/ 79:18, rskr 1978/79:182) förutsättningslöst
utreda frågan om huvudmannaskapet för en räddningstjänst med nuvarande och
möjliga nya uppgifter. Uppdraget omfattar även frågan om huvudmannaskapet för
sjuktransporter och ambulansverksamhet. Utredningen om tillsyn av kusterna
har redovisat sitt arbete i betänkandet (Ds Kn 1980:2) Personal för tiUsyn av
kust och skärgård. Räddningstjänstkommittén har avgett ett delbetänkande (Ds Kn
1980:1) om undersökning av aUvarliga olyckshändelser. Betänkandena har nyligen
remissbehandlats och är föremål för beredning. Resultatet av dessa utredningar
bör självfallet avvaktas innan stäUning tas till frägan om någon del av polisens
räddningsverksamhet bör överflyttas till annat organ.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Polisens allmänna service-
och upplysningsverksamhet har även enligt min uppfattning stor betydelse. Med
sin riksomfattande och dygnstäckande verksamhet är det naturligt att polisen i
anslutning till sina vanliga arbetsuppgifter bistår allmänheten med råd och
hjälp av olika slag. Verksamheten har stor betydelse för att befästa och stärka
allmänhetens förtroende för polisen. Utmärkande för denna verksamhet är att
den som regel låter sig förenas med utförandet av andra polisuppgifter, främst
inom övervakningsverksamheten. Fotpatrullering, kvarterspolis-verksamhet och
receptionstjänsten på polisstationerna är exempel på detta. Även på detta
område bör det därför finnas utrymme för att öka insatserna inom nuvarande
ramar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
s.k. Luleå-systemet synes i många fall kunna vara en ändamåls-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section76>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section77>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:13</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>39</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>enlig
lösning för att ordna hjälp i akuta nödlägen på orter där det inte visar sig
möjligt att inom överskådlig tid fä till stånd en socialjour. Givetvis måste
det i sä fall få ankomma på vederbörande socialnämnd att själv avgöra i vad män
lokala förutsättningar finns för ett sådant system. Frågan i vad mån
förfarandet är förenligt med kommunalrättsliga principer och med
socialtjänstlagstiftningen måste emellertid övervägas närmare. Jag vill erinra
om att en liknande ordning redan nu tillämpas i fråga om flyktingar som
anländer nattetid eller under helger (jfr prop. 1979/80:38 s. 15). Jag har
erfarit att den av riksdagen (prop. 1979/80:1, SoU 1979/80:24, rskr
1979/80:142) beslutade parlamentariska beredningen för utvärdering och
uppföljning av den nya socialtjänstlagstiftningen kommer att studera frågan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
frågan om polismyndighetsärendena återkommer jag i nästa avsnitt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.4
Åtgärder för att avlasta polisen vissa uppgifter m.m</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
redovisades i föregående avsnitt har polisen i mycket stor omfattning ålagts
att ombesörja uppgifter inom ramen för allmän förvaltning, s.k.
polismyndighetsärenden. I stor utsträckning består dessa uppgifter i att
biträda olika myndigheter och enskilda. Den verksamhet som det här gäller tar
en betydande del av polisens resurser i anspråk. Antalet sådana ärenden årligen
är ca 1,5 milj.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Polisutredningen
hänvisar till att det vid polisväsendets förstatligande förutsattes att
polismyndighetsverksamheten på sikt borde begränsas till ärenden med anknytning
till polisens primära verksamhet. Utvecklingen efter förstatligandet har enligt
utredningen också medfört vissa lättnader för polisen när det gäller
polismyndighetsverksamheten. Utredningen påpekar emellertid att polisen
fortfarande har kvar en rad ärendegrupper beträffande vilka det knappast kan
åberopas något sakligt eller principiellt skäl för att de ankommer pä polisen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Polisutredningen
framhåller att principen fortfarande bör vara att polisen inte belastas med
förvaltningsuppgifter i andra fall än när ordnings- och säkerhetssynpunkter
ingår som väsentliga moment eller när polisens maktbefogenheter kan behöva
utnyttjas för att genomföra den åtgärd som behövs. Avvikelser från denna
princip kan dock enligt vad utredningen påpekar bli nödvändiga om nägot annat
organ inte stär till förfogande eller lämpligen bör inrättas. Utredningen tar
vidare upp en del övervaknings- och utryckningsuppdrag, för vilka polisen enligt
utredningens mening skulle kunna ta betalt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
principer som utredningen har uttalat sig för har vunnit anslutning bland
remissinstanserna. Även jag biträder utredningens ståndpunkt i dessa delar. Som
utredningen också påpekar skulle emellertid stora svårigheter uppstå om de
önskvärda begränsningarna av polisens för-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section78>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section79>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:13</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>40</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>valtningsuppgifter
genomfördes i ett sammanhang. Flera förvaltningsområden inom vilka polisen har
beslutsbefogenheter eller andra uppgifter är föremål för utredning eller
överväganden i andra former. Angeläget är emellertid att man vid lagstiftning
och i samband med annat författningsarbete uppmärksammar vikten av att inte
slentrianmässigt lägga pä polisen uppgifter, exempelvis genom att ålägga
polisen att för andra myndigheters räkning utföra uppgifter som skulle ha
kunnat utan olägenhet fullgöras genom den berörda myndighetens egen personal. 1
samband med översyn och utredningar som berör de rättsområden där polisen i dag
har uppgifter bör också regelmässigt polisens medverkan diskuteras och frågan
stäUas i vad mån de aktuella ärendena kan handläggas på annat sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
jag nu har anfört om det principieUa intresset av en renodling av polisens
uppgifter får emeUertid inte missförstås. Det är mycket viktigt att det finns
ett betydande utrymme för polisen att etablera samarbete med andra
samhällsorgan liksom att komma i naturlig kontakt med aUmänheten. Dessa
önskemål mäste alltid hållas i minnet när man överväger frågan om polisen bör
avlastas uppgifter inom området för allmän förvaltning eller anförtros nya
sädana uppgifter. De avvägningsproblem som här gör sig gällande måste i det
särskilda fallet lösas under hänsynstagande till karaktären av de uppgifter som
det är fråga om.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Polisutredningen
tar upp vissa särskilda frågor om polismedverkan. Jag skall i det följande
kommentera några av dessa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller polisens handräckningsuppgifter anser polisutredningen att det
knappast är praktiskt möjligt att avlasta polisen de förhållandevis talrika
uppdragen att inställa tilltalade eller vittnen som har uteblivit från
domstolsförhandlingar i brottmål. Däremot anser utredningen att det är önskvärt
att polisen inte i större omfattning än vad som verkligen är sakligt motiverat
utnyttjas för handräckning åt de social- och sjukvårdande myndigheterna. Det
är enligt utredningen inte bara en resursfråga. Tvångsingripanden genom
polisens försorg kati — hur korrekt uppdragen än utförs — vara till skada för
de berörda genom de kraftiga reaktioner och den onödiga uppmärksamhet som åtgärderna
ibland kan väcka.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Att
utan vidare avstä från poUsens biträde är dock inte möjligt eftersom det
ytterst kan bli fräga om att ingripa med fysiskt våld för att lösa
tjänsteåtgärden. Utredningen anser att den myndighet som har huvudansvaret för
verkställigheten alltid först bör undersöka om åtgärden kan genomföras genom
egen personal. Polishjälp bör sålunda få begäras endast när uppgiften inte kan
lösas på annat sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna
har sä gott som över lag anslutit sig till utredningens överväganden i denna
del. I prop. 1979/80:1 om socialtjänsten har sedermera även dåvarande chefen
för socialdepartementet uttalat sin anslutning till polisutredningens
uppfattning. I den genom propositio-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section80>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section81>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:13</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>41</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>nen
föreslagna och numera av riksdagen antagna lagen (1980:621) med särskilda
bestämmelser om värd av unga har, i överenstämmelse med polisutredningens
förslag, begreppet handräckning i förekommande bestämmelser om polismedverkan
bytts ut mot biträde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelserna
i 21 kap. föräldrabalken om verkstäUighet av dom eller beslut rörande vårdnad
m.m. har numera tagits upp även av utredningen (Ju 1977:08) om barnens rätt i
dess delbetänkande (SOU 1979:63) om föräldraansvar m.m. Utredningen föreslår
genomgripande förändringar som bl.a. syftar till att hämtningsförrättningar i
princip inte skall behöva förekomma. I den män de likväl blir erforderliga har
utredningen om barnens rätt samma uppfattning som polisutredningen, nämligen
att i sista hand polishjälp även fortsättningsvis måste kunna komma i fråga.
Betänkandet har remissbehandlats och övervägs f.n. inom justitiedepartementet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Polisutredningen
har föreslagit att polisen befrias från sin nuvarande skyldighet att
efterforska underhållsskyldiga och verkställa utredningar i ärenden enligt
lagen (1964:163) om bidragsförskott. Enligt utredningen bör polisen också
avlastas den uppgift att under vissa förutsättningar ta hand om avlidens
egendom som f.n. faller på polisen enligt ärvdabalken och lagen (1937:81) om
internationella rättsförhållanden rörande dödsbo. Dessa frågor bör i särskild
ordning anmälas i senare sammanhang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Polisutredningen
anser att lotteri- och spelärenden har endast ringa anknytning till polisens
huvuduppgifter och att polisen bör helt kunna befrias från tiUståndsgivningen
på detta område. Denna fräga har sedermera tagits upp av lotteriutredningen i
betänkandet (SOU 1979:29) Lotterier och spel. I betänkandet föreslås att
tillståndsgivning och kontroll förs över från polisen till länsstyrelserna.
Efter remissbehandling bereds ärendet f.n. i handelsdepartementet med sikte på
en proposition till 1980/81 års riksmöte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Polisutredningen
har även tagit upp frägan om polisens befattning med ärenden om hundskatt.
Denna fråga har nyligen varit föremål för riksdagsbehandling i anledning av prop.
1979/80:151 om ändring i förordningen (1923:116) angående skatt för hundar. Vid
riksdagsbehandlingen underströk skatteutskottet (SkU 1979/80:57) att det är angeläget
att polisen och domstolarna sävitt möjligt befrias från bagatellartade ärenden
i samband med hundskatteuppbörden. Utskottet förordade därför ett system
enligt vilket den normala åtgärden när hundinnehav inte anmäls blir att
kommunen i administrativ ordning påför hundägaren dubbel hundskatt. Vidare
borde ätal för sädan underlåtenhet endast få väckas efter anmälan av kommunen.
Utskottet utgick från att åtalsfallen skulle bli relativt sällsynta och kunna
medföra besparingar för det aUmänna. Riksdagen anslöt sig till utskottets
bedömning (rskr 1979/80:354).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bland
polisens övervaknings- och bevakningsuppgifter förekommer en-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section82>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section83>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:13</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>42</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ligt
polisutredningen en rad uppgifter som består i att lämna hjälp i olika former
till aUmänna och enskilda företag och organisationer. Dessa uppgifter utgör en
stark belastning för övervakningstjänsten men kan enligt utredningen av
principieUa eller praktiska skäl som regel inte helt avlyftas från
polisväsendet. Utredningen föreslår emeUertid att polisen i större utsträckning
än hittills får ta betalt för tjänster av detta slag. Även om detta inte leder
till nägon minskning av polisens arbetsbelastning kan det enligt utredningen i
åtskilliga fall leda till en mera rimlig kostnadsfördelning än f.n. Som
exempel på fall där en avgiftsbeläggning kan övervägas nämner utredningen
anslutning av larmanordningar till polisstationer samt bevakning av
värdetransporter och s.k. breda transporter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Polisutredningen
vill även i görligaste mån befria polisväsendet från de särskilda
bevakningsuppgifterna då det gäller militära anläggningar. De militära
myndigheterna bör genom egen personal eller särskilda bevakningsföretag svara
för denna bevakning i så stor utsträckning som möjligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
förslag har i allmänhet godtagits av remissinstanserna. Några remissinstanser
framhåller dock att frågan om avgiftsbeläggning bör behandlas med varsamhet med
hänsyn till polisens behov av goodwill och tänkbara effekter på intresset för
brottsförebyggande åtgärder. Överbefälhavaren (ÖB) motsätter sig en ändring av
polisens bevakning av militära objekt. Eftersom det i första hand gäller vapen-
och ammu-nitionsförråd ligger det enligt ÖB i polisens eget intresse att genom
bevakningen hindra att vapen och ammunition kommer till användning </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>för grova våldsdåd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del ansluter jag mig till utredningens bedömning. Vid en systematisk
undersökning kan man utan tvivel finna ätskilliga exempel på arbetsuppgifter,
där det kan sättas i fråga om inte polisen bör få la ut ekonomisk ersättning
för sin medverkan på samma sätt som redan i dag sker inom tillämpningsområdet
för kungörelsen (1964:793) om ersällning till statsverket vid anlitande av
polismän för polisbevakning på enskild bekostnad. Avgiftsbeläggningen får
emellertid inte innebära att ersättning fordras för det skydd till liv och
egendom som var och en har rätt att kräva av polisen. Den bör självfallet inte
heller utformas på ett sädant sätt att den medför negativa effekter för
allmänhetens benägenhet att vidta brottsförebyggande åtgärder. En förutsättning
för att avgift skall tas ut synes böra vara att det är fråga om uppgifter som i
praktiken har en utpräglad karaktär av särskild service åt enskilda personer
eller företag och som förekommer i en viss, ganska regelbunden omfattning. De
exempel som utredningen har nämnt anserjag väl falla inom den ram där en
avgiftsbeläggning ter sig befogad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill i detta sammanhang nämna att frågan om att nedbringa antalet falska larm
f.n. utreds av larmutredningen (I 1979:16).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
fråga om polisens bevakning av militära anläggningar bör enligt min</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section84>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section85>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:13</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>43</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>mening
en översyn komma till stånd i lämpligt sammanhang. Jag är medveten om att de
centralt ansvariga myndigheterna — rikspolisstyrelsen och ÖB — har sin
uppmärksamhet riktad pä frågan.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Som ett led i polisens
trafikövervakning ingår de flygande inspektionerna, dvs. undersökning och
provkörning av motorfordon och släpfordon för kontroll av fordonets
beskafTenhet och utrustning. Inspektionen får utföras endast av polismän som
har fått speciell utbildning och särskilt förordnande. Sådant förordnande
innehas av en stor del (drygt 2 000) av polismännen vid de trafikövervakande
enheterna. Samarbete förekommer med trafiksäkerhetsverkets och vägverkets
inspekterande personal. Under budgetåret 1977/78 gjorde polisen omkring 56 000
flygande inspektioner, varav drygt 11 000 i samarbete med personal från
trafiksäkerhetsverket. I ca 52 000 fall blev det någon form av ätgärd eller
anmärkning. Inspektionerna beräknas ta i anspråk 6—7 procent av resurserna inom
de trafikövervakande enheterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Polisutredningen
anser att det inte kan komma i fråga att polisens fordonskontrollerande
verksamhet läggs ned. Enligt utredningens mening bör den i stort sett ha samma
omfattning som f.n. Däremot anser utredningen att de tids- och personalkrävande
undersökningarna av större och komplicerade fordon i allmänhet bör ske endast i
den utsträckning som samarbete kan etableras med teknisk expertis från trafiksäkerhetsverket.
Härigenom skulle polisen i större utsträckning kunna koncentrera sig på
särskilt väsentliga inslag i trafikövervakningen, t.ex. förarkontroll. Dessutom
skulle polisens utbildning pä området kunna begränsas till att avse
undersökningar av mera normal typ och resurser på utbildningssidan kunna
frigöras för andra ändamål. Utredningen framhåUer vidare att det kan övervägas
om inte varje polisman som har genomgått grundläggande trafikutbildning bör
erhålla befogenhet att meddela föreläggande om kontrollbesiktning i klara fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
grundinställning att de flygande inspektionerna bör ligga kvar hos polisen och
ha i stort sett samma omfattning som f.n. omfattas av det stora flertalet
remissinstanser. Även förslaget om undersökningar av större och komplicerade
fordon i samarbete med teknisk expertis frän trafiksäkerhetsverket godtas av de
flesta remissinstanserna liksom tanken att varje polisman med grundläggande
trafikutbildning i klara fall skall kunna meddela föreläggande om
kontrollbesiktning hos AB Svensk Bilprovning. TiU de remissinstanser som i
princip biträder förslagen hör rikspolisstyrelsen, trafiksäkerhetsverket,
riksrevisionsverket och AB Svensk Bilprovning. Några polisstyrelser sätter i
fråga om inte en stor del av fordonskontrollen borde överföras till annan
myndighet än polisen. Svenska polisförbundet menar att kombinationen av två
myndigheter med ansvar för trafiken — rikspolisstyrelsen och trafiksäkerhetsverket
— är olycklig och att dualismen försvårar samarbetet på fältet. Förbundet
ifrågasätter om inte trafiksäkerhetsverkets och yrkes-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section86>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section87>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:13</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>44</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>inspektionens
verksamhet på detta område bör överföras till polisen. KontroUen på väg av de
tyngre och komplicerade fordonen bör enligt förbundet begränsas till påtagliga
trafiksäkerhetsrisker medan en mera utförlig kontroll bör ske hos AB Svensk
Bilprovning. Sistnämnda synpunkt framförs även av AB Svensk BUprovning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del ansluter jag mig till utredningens bedömning. Polisens fordonskontroll
har utan tvivel stor betydelse säväl för trafiksäkerheten som för polisens
arbete i övrigt. Verksamheten bör således behållas hos polisen och ha ungefär
nuvarande omfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Det har enligt min mening
påtagliga fördelar om såväl övervaknings-som utbildningsinsatserna hos polisen
i större utsträckning kan inriktas pä förarkontroll. Ett utvidgat samarbete med
trafiksäkerhetsverket då det gäller kontrollen av de större och mer
komplicerade fordonen bör kunna frigöra resurser härför. Att för vissa
avgränsade uppgifter utnyttja utomstående sakkunskap ligger helt i linje med
vanliga principer för olika former av polisverksamhet. Jag delar inte
polisförbundets uppfattning att trafiksäkerhetsverkets och yrkesinspektionens
nuvarande uppgifter på området bör föras över till polisen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
att varje polisman med grundläggande trafikutbildning skall kunna meddela
föreläggande om kontrollbesiktning i klara fall torde också möjliggöra en
ökning av insatserna inom trafikövervakningen. Det är visserligen, som en del
remissinstanser har framhållit, angeläget att en trafikant inte i onödan får
ett föreläggande om kontrollbesiktning. I det praktiska arbetet torde det dock
knappast vara några svårigheter att avgränsa de klara fallen. Frågan måste
emellertid som rikspolisstyrelsen har påpekat utredas särskilt i samband med
att den nya grundutbildningen utformas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
viU redan nu förutskicka att jag kommer att föreslå att de trafikövervakande
enheternas verksamhet och organisation blir föremål för en särskild
undersökning inom ramen för den kommande polisberedningens arbete. I en sädan
undersökning bör som ett naturligt led ingå att beakta de praktiska
konsekvenserna av de principförslag jag här har anslutit mig till.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
kan anmärkas att i enlighet med polisutredningens förslag den reguljära
utgående passkontrollen beträffande resande till utomnordiskl land numera har
avskaffats Gfr prop. 1978/79:111 bil. 1 s. 7-8).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill slutligen erinra om betydelsen för polisens del av att man undviker att
kriminalisera mindre straffvärda beteenden, som likaväl skulle kunna beivras på
utomstraffrättslig väg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.5
Prioriteringen inom polisverksamheten</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Polisutredningen
anser att dagens polisväsende i stor utsträckning tiUgodoser de anspråk som
från skilda håll ställs på polisen. Detta</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section88>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section89>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:13</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>45</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>utesluter
dock inte att det kan finnas åtskilliga i och för sig väl befogade anspråk som
inte kan tillgodoses inom ramen för de begränsade resurserna. Utredningen har
i enlighet med sina direktiv inte gått in på frågan om ökningar av de samlade
resurserna för polisväsendet. Den har alltså inte vägt polisens anspråk på
resurser mot dem som gör sig gällande för annan allmän verksamhet. Däremot har utredningen
sett det som en viktig uppgift att överväga hur de tillgängliga resurserna på
bästa sätt skall fördelas på olika uppgifter. Det blir här fråga om en
angelägen-hetsgradering, som i betydande utsträckning styr verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Polisutredningen
föreslår inte några generella prioriteringsregler och gör inte heller några
konkreta uttalanden i löpande prioriteringsfrågor. Utredningen har i stället
satt som sitt mål att åstadkomma lämpliga metoder för att öka det regionala och
lokala inflytandet i prioriteringsfrågor samtidigt som statsmakternas
möjligheter att övergripande styra verksamheten bibehålls och vidgas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
utredningen kan man skilja mellan organisatorisk prioritering, dvs. sådan
prioritering som tar sig uttryck i själva organisationen, och löpande
prioritering, dvs. den fortlöpande prioriteringen av olika ärenden och
aktiviteter som sker på lokal och regional nivå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
organisatoriska prioriteringen innebär i sin nuvarande utformning att
riksdagen, på grundval av förslag från regeringen, bestämmer i grundläggande
frågor, t.ex. principerna för polisdistriktsindelningen, samt beviljar anslag
till polisväsendet. Regeringen beslutar om polisdistriktsindelningen, om
instruktioner för polisväsendets olika organ samt om fördelningen av tjänster
inom polisväsendet. Rikspolisstyrelsen fastställer i sin tur vaktområden,
vaktdistrikt och stationeringsorter, meddelar föreskrifter om organisationen
inom polisdistrikten och upprättar förslag till fördelning av
polismanstjänster. Länsstyrelserna har ålagts att ägna uppmärksamhet åt
polisväsendets organisation och att hos rikspolisstyrelsen föreslå de ändringar
som anses påkallade. Länsstyrelsema kan också göra vissa tillfälliga
omfördelningar av polispersonal genom beslut om polisförstärkning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utrymmet
för en löpande prioritering mellan de olika aktiviteterna inom
polisverksamheten är enligt utredningen f.n. litet på de lokala och regionala
planen. Detta beror på att personalen är indelad i enheter med uppgifter som
har lagts fast genom centrala beslut. Den organisatoriska prioriteringen i dess
nuvarande utformning begränsar med andra ord i stor utsträckning valfriheten
för de lokala och regionala instanserna då det gäller den löpande
prioriteringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Polisutredningen
föreslår — i en allmän strävan att stärka det kommunala inflytandet över
polisverksamheten och att decentralisera uppgifter från central till regional
och lokal nivå — långtgående organisatoriska ändringar. En utgångspunkt är
emeUertid att den övergripande styrningen av verksamheten måste ske genom
beslut av statsmakterna.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section90>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section91>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:13</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>46</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
ökad frihet för de lokala och regionala instanserna inom polisväsendet måste
därför förenas med en ordning som bibehåller och vidgar statsmakternas
möjUgheter att styra poUsens verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
förslag innebär att man överger den nuvarande ordningen, enligt vilken varje
polismanstjänst läses organisatoriskt genom ett centralt beslut. Den
organisatoriska prioriteringen kan nämligen enligt utredningens uppfattning
begränsas till en basorganisation. Härigenom åstadkoms avsevärt större frihet
för regionala och lokala organ att i samråd med personalen anpassa insatserna
efter de lokala behoven och förhållandena. Fördelningen av tjänster mellan
basorganisationerna i de olika polisdistrikten bör beslutas av regeringen
efter förslag av rikspolisstyrelsen. Innan fördelningsförslaget lämnas in till
regeringen bör rikspolisstyrelsen samråda med de regionala och lokala
instanserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
i fråga om den löpande prioriteringen av olika insatser inom ramen för varje
aktivitet för sig bör det enligt utredningen finnas ett stort utrymme för
lokalt och regionalt inflytande. Särskilt gäller detta den brottsförebyggande
verksamheten och övervakningsverksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Polisutredningen
tar tiU särskild granskning upp de avvägningar som görs inom ramen för den
brottsutredande verksamheten. Dessa avvägningar har principiell betydelse från
bl.a. rättssäkerhetssynpunkt. Utredningen konstaterar att rättegångsbalken och
polisinstruktionen i princip förutsätter att polisen skall utreda alla
anmälningar om brott och detta i den ordning som anmälningarna kommer in.
Uttryckliga föreskrifter om avvikelser frän en sädan tidsmässig prioritering
finns endast i en del särskilda förtursregler. Som exempel nämns brott av unga
lagöverträdare och militära brott. I dessa fall — liksom när tvångsmedel har
tillgripits — gäller antingen särskilda frister eller uppställs krav på
skyndsamhet. I och med att polisens resurser inte räcker till för att utreda
alla ifrågasatta lagöverträdelser, blir det nödvändigt att prioritera vissa
uppgifter framför andra. Det är dä inte vare sig möjligt eller önskvärt att i
praktiken strikt prioritera utredningsinsatserna efter ärendenas ålder. En rad
faktorer mäste beaktas. Detta gäller exempelvis brottens svårhetsgrad, deras
skadeeffekter och utsikterna att brottet skall klaras upp med rimliga insatser
av resurser. Utredningen redovisar olika uttalanden som har gjorts i
prioriteringsfrågor bl.a. i samband med budgetbehandlingen under senare år av
anslagen till polisväsendet. Utredningen tar inte själv ställning till hur
prioriteringen bör utfalla utan har, som tidigare har nämnts, valt att anvisa
metoder som läter statsmakternas ställningstaganden i prioriteringsfrågor få
genomslag i det löpande arbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prioriteringen
inom polisväsendet bör enligt utredningen ha sin utgångspunkt i en
principdiskussion om inriktningen av polisens arbete i samband med den årliga
budgetbehandlingen av anslagen till polisväsendet. Därvid bör de övergripande
prioriteringsfrägorna läggas fast och de uttalanden som riksdagen gör eller
ställer sig bakom verka styrande</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section92>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section93>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:13</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>47</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>på
det praktiska polisarbetet. I allmänhet bör, på grundval av de uttalanden
riksdagen har gjort eller godtagit, anvisningar av regeringen utfärdas i
regleringsbrev eller på annat sätt. Rikspolisstyrelsen och de regionala
polismyndigheterna bör i sin tur, inom ramen för sina befogenheter, meddela de
föreskrifter som behövs för att i praktiken omsätta statsmakternas allmänna
uttalanden i prioriteringsfrågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
betonar att förhällandena skiftar både i tiden och geografiskt och att beslut
av statsmakterna inte alltid kan lösa de mera näraliggande
prioriteringsproblemen för polisens del. Utredningen erinrar härvid om ett
uttalande av min företrädare, enligt vilket det inte är ändamålsenligt eller
ens möjligt att centralt göra en generell prioritering. Situationen ändras
nämligen alltför snabbt och förhållandena pä olika håll i riket skiftar i
betydande mån (prop. 1976/77:100 bil. 5 s. 31). Ett betydande utrymme måste
därför enligt utredningen lämnas åt de lokala och regionala
polisorganisationerna att göra de avvägningar i det löpande arbetet som
behövs. Denna avvägning bör så långt som det är möjligt ske genom beslut av de
förtroendevalda lokala polisstyrelserna.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Utredningens synpunkter på
prioriteringen inom polisväsendet har biträtts eller lämnats utan erinran av
det helt övervägande antalet remissinstanser. Det gäller formerna för säväl
den organisatoriska prioriteringen som den löpande prioriteringen. I fråga om
den löpande prioriteringen efterlyses dock på sina håll klarare riktlinjer.
Vissa instanser anser att hittills gjorda uttalanden i exempelvis
budgetsammanhang inte är tillräckligt preciserade för att kunna tjäna till
någon egentlig ledning. Det finns dock även remissinstanser som ger uttryck för
uppfattningen att detaljerade anvisningar för prioriteringen varken kan eller
bör utfärdas.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>RÅ och Göta hovrätt
framför vissa principiella invändningar mot utredningens resonemang framför
allt då det gäller den löpande prioriteringen inom utredningsverksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>RÅ ifrågasätter sålunda om
fördelningen av tillgängliga resurser på olika verksamhetsgrenar inom polisen
bör överlåtas åt lokala och regionala organ i den utsträckning utredningen
synes förorda. Garantier måste enligt RÅ skapas för att resurserna i rimlig
omfattning tilldelas verksamheter som från mera övergripande synpunkter är
särskilt angelägna. Enligt RÅ kan prioriteringen aldrig bli en exklusivt eller
huvudsakligen polisiär angelägenhet utan denna berör i hög grad alla
rättstill-lämpande organ i samhället. Av gällande straff- och åtalsregler kan i
viss mån utläsas en rangordning mellan de olika brotten, som i sin tur utgör
ett naturligt underlag för en prioritering. Denna vägledning är dock högst
schematisk och i många situationer föga praktikabel. Till ledning för polis och
åklagare bör därför finnas i allt fall vissa grundläggande prioriteringsregler,
som skulle skapa vissa aUmänna förutsättningar för enhetlighet och stadga i
denna för rättstillämpningen ytterst väsentliga fråga. RÅ anser att grunderna
för den löpande prioriteringen i princip</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section94>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section95>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:13</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>48</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>bör
ges i lagform. SkuUe lagstiftningsvägen inte vara framkomlig bör enligt RÅ:s
uppfattning riktlinjerna för den löpande prioriteringen ges i samråd av de
organ som närmast under regeringen har ansvaret för brottsbekämpningen,
nämligen RÅ och rikspolisstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Liknande
synpunkter förs fram av Göta hovrätt som framhåller att polisens prioritering
bestämmer verksamheten även vid åklagarmyndigheterna och domstolarna och har
stor betydelse från kriminalpolitisk synpunkt. Enligt hovrättens mening är det
ett viktigt rättsäkerhetskrav att prioriteringsfrågorna analyseras mot bakgrund
av en kriminalpolitisk målsättning och ett krav pä effektivt utnyttjande av
rättsväsendets samlade resurser. En sådan analys bör syfta till att bestämma de
grundläggande prinicperna för prioriteringen. Brottets svårhetsgrad synes därvid
böra tillmätas stor betydelse. Därutöver bör enligt hovrätten finnas utrymme
för en annan prioritering i särskilda fall eller under begränsad tid. En
närmare analys av prioriteringsfrågorna kan också aktualisera organisatoriska
förändringar. Hovrätten kan härvid tänka sig en lösning som innebär att polisens
utredningspersonal överförs till åklagarorga-nisationen. Bland fördelarna med
en sådan lösning nämner hovrätten en mera specialiserad utbildning och en lägre
personalomsättning bland utredningsmännen samt en närmare kontakt mellan
utredningspersonalen och åklagaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del vill jag framhålla följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Efter
polisväsendets förstatligande har betydande resurser i fråga om personal och
utrustning tillförts polisväsendet. Som polisutredningen har påpekat
tillgodoser också polisväsendet i dag i stor utsträckning de anspråk som från
skilda håll ställs på polisen. Förväntningarna på polisens verksamhet är
emellertid alltid mycket högt ställda, och det är därför naturligt att det
ibland har varit svårt för polisen att nå de mål den själv och allmänheten
ställer upp för verksamheten. Detta gäller inte minst de centrala
polisuppgifterna, övervakning och brottsutredning. Brottsutvecklingen i
förening med den på vissa områden förhållandevis låga andelen uppklarade brott
har väckt oro inom vida kretsar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är självfallet angeläget att polisen kan ingripa mot en sä stor del av
brottsligheten som möjligt. Det är emellertid tydligt att polisen aldrig kan
tillföras så stora resurser att den effektivt kan bekämpa all brottslighet.
Det är sålunda inte möjligt att polisen erhåUer sådana resurser att den genom
övervakning kan förhindra varje lagöverträdelse. Och när det gäller att beivra
inträffade brott måste polisens utredare komma till korta vid exempelvis
åtskilliga brott med okända gärningsmän och i andra fall där spaningsunderlaget
är otillräckligt för att en förundersökning skall kunna drivas med framgång.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
man diskuterar brottskurvor och uppklaring bör man även hålla i minnet att
polisens arbetsläge i hög grad påverkas av andra faktorer än sådana som kan
hänföras till polisens egen verksamhet. Samhällets</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section96>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section97>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:13</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>49</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>brottsförebyggande
verksamhet i vid mening kommer här i förgrunden. I den mån brott kan förebyggas
bortfaUer ju i motsvarande män behovet att bygga ut eller prioritera polisens
övervakande och brottsutredande verksamhet. Genom kontakter och samverkan med
allmänhet, myndigheter, organisationer och företag på skilda nivåer kan olika
åtgärder vidtas som förhindrar brott, försvårar att brott utförs, möjliggör att
brott upptäcks tidigare eller leder till att bevismaterial kan säkras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Men
även i den allmänt förebyggande verksamheten spelar polisen som jag förut har
berört en viktig roll. Polisens erfarenheter kan exempelvis utnyttjas vid
utformningen av bostadsområden och centrumbildningar. Polisen kan också på
olika sätt söka förmå företag och allmänhet att tillämpa rutiner eller vidta
åtgärder som rycker undan eller åtminstone minskar de grundläggande
förutsättningarna för olika slag av brottslighet. Genom vidareutveckling av
polisens konlaktskapande information bör det vara möjligt att höja
allmänhetens benägenhet att bistå polisen med iakttagelser och upplysningar.
Vid sidan av den traditionella verksamheten inom ordnings- och
kriminalavdelningarna är således den brottsförebyggande verksamheten och
serviceverksamheten av stor betydelse i dessa sammanhang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
som har sagts nu får givetvis inte undanskymma det förhållandet att resursema
och deras fördelning och utnyttjande spelar och kommer att fortsätta att spela
en central roll. Som jag berörde inledningsvis måste man nämligen räkna med att
summan av de i och för sig välbefogade anspråken på polisen liksom på så mänga
andra samhällsorgan även i fortsättningen kommer att vida överstiga de resurser
som kan ställas till förfogande. En prioritering i den meningen att vissa
uppgifter måste behandlas med förtur och att andra därvid kan få stå tillbaka
kommer därför inte att kunna undvikas. Prioriteringsfrågorna har ocksä kommit
att accentueras under senare är och har i stor utsträckning kommit att kretsa
kring centrala polisiära uppgifter såsom övervakningsverksamheten och den
brottsutredande verksamheten. Inte minst har inriktningen av den
brottsutredande verksamheten kommit att uppmärksammas. Prioriteringen har
hittills främst skett genom s.k. organisatorisk prioritering, dvs.
prioriteringen har tagit sig uttryck i själva organisationen. Exempel på sådana
prioriteringsåtgärder erbjuder inrättandet av regionalt verksamma
narkotikarotlar och särskilda enheter för att bekämpa narkotikabrottsligheten
och den organiserade och den ekonomiska brottsligheten samt den ökade
personaltilldelning som har skett för de ändamål som har nämnts nu. Den
organisatoriska prioriteringen har hittills skett centralt pä ett sätt som har
inneburit att i princip alla polismanstjänster har fördelats pä olika enheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statsmakternas
uppfattning i prioriteringsfrågor har alltså hittills främst kommit till
indirekt uttryck genom fördelningen av nya polismanstjänster och vad som sägs
i samband med denna. På senare år har</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4 Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 13.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section98>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:1.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section99>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:13</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>50</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>dock
prioriteringsfrågorna diskuterats även i ett mera generellt perspektiv i
samband med den årliga budgetbehandlingen av anslagen till polisväsendet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Min
företrädare uttalade sig sålunda i prioriteringsfrågor i budgetpropositionerna
åren 1977-79 (prop. 1976/77:100 bil. 5 s. 31, prop. 1977/ 78:100 bil. 5 s. 75
och prop. 1978/79:100 bil. 5 s. 43 och 44). Han angav därvid att det varken var
ändamålsenligt eller ens möjligt att göra någon generell prioritering utan att
det ytterst måste ankomma på den lokala polisorganisationen att bedöma mot
vilka arter av brottslighet som resurserna i första hand borde sättas in. Han
ansåg emellertid att det många gånger kunde vara ändamålsenligt att, i enlighet
med vad 1973 års brottskommission på sin tid gjorde, peka ut vissa arter av
brott som borde ägnas särskild uppmärksamhet. En naturlig väg för en sådan
prioritering var enligt hans uppfattning att förslag lades fram i budgetpropositionen
om att vissa tjänster skulle användas för särskilt ändamål. På det sättet
skulle ocksä riksdagen beredas ett naturligt tillfälle att uttala sig i frägan.
Han fann det emellertid även angeläget att handlingsfriheten på det lokala
planet inte låstes för hårt genom centrala direktiv. Inriktningen av
brottsligheten kunde variera i olika delar av landet. Vidare torde
erfarenhetsmässigt även med begränsade resurser goda resultat kunna nås genom
en väl övervägd planering och genom punktinsatser. På det viset borde också
mindre högprioriterade arter av brottslighet kunna angripas. Detta var enligt
min företrädares uppfattning en angelägen uppgift i syfte att undvika att den
allmänna laglydnaden luckrades upp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har för egen del i årets budgetproposition (prop. 1979/80:100 bil. 5 s. 9—12)
förordat att särskilda insatser skall göras mot väldsbrottslig-heten, mot
narkotikabrottsligheten och mot den organiserade och den ekonomiska
brottsligheten. Kampen mot dessa brott bör alltså prioriteras högt. I
budgetpropositionen har jag också anslutit mig till min företrädares
ställningstaganden i övrigt i prioriteringsfrågor. Det gäller brottstyper som
redan brottskommissionen ansåg förtjäna särskild uppmärksamhet såsom koppleri,
rån och andra tillgreppsbrott, häleri, skattebrott och allvarliga trafikbrott.
Även ungdomsbrottsligheten och den internationella brottsligheten framhölls i
sammanhanget. Då det gäller de framtida formerna för prioriteringar av polisens
verksamhet på central, regional och lokal nivå hänvisade jag till polisutredningens
betänkande och framhöll att det, på grundval av de ytterligare synpunkter som
kom fram vid remissbehandlingen, fanns anledning att återkomma till frågan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
kan — i likhet med de flesta remissinstanser — ansluta mig till utredningens
synsätt. 1 ett följande avsnitt (2.6.3) kommer jag att närmare utveckla mina
synpunkter pä de föreslagna principerna för resursfördelningen. Jag kan här
inskränka mig till att konstatera att den metod</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section100>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section101>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:13</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>51</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>som
polisutredningen har anvisat för prioriteringen och beslutsbefogenheternas
fördelning på skilda instanser stämmer väl överens med min grundläggande
uppfattning om ett vidgat lokalt och regionalt medborgarinflytande över
polisverksamheten i förening med ett ökat betonande av att statsmakterna ger
grundläggande riktlinjer för verksamheten. Det är ocksä egentligen endast på
två punkter som tvekan har yppats inför utredningens förslag i
prioriteringsfrågorna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>RÅ
har sålunda ifrågasatt om man i den utsträckning som utredningen har föreslagit
kan överlåta till de lokala polisstyrelserna att bestämma i
prioriteringsfrågorna. RÅ:s inställning skall ses mot bakgrund av att det
enligt hans uppfattning är tveksamt om underställda myndigheter är bundna av
sådana övergripande uttalanden som görs exempelvis vid budgetbehandlingen.
Denna fråga hänger enligt min mening nära samman med det omdiskuterade
spörsmålet huruvida man kan utforma några permanenta och generella anvisningar,
t.ex. i lag, för den löpande prioriteringen. Sådana anvisningar har efterlysts
från flera håll även i detta ärende. Mot denna bakgmnd vill jag här något
utveckla min uppfattning om behovet och möjligheterna av att närmare reglera
den löpande prioriteringen inom polisväsendet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
polisutredningen har framhållit torde det i bl.a. rättegångsbalken i princip
vara underförstått att polisen utreder alla anmälningar om brott och att detta
sker i den ordning som anmälningarna kommer in. Nägon uttrycklig föreskrift som
förbjuder en prioritering efter andra grunder finns dock ej. I 23 kap. 4 §
rättegångsbalken sägs sålunda endast att fömndersökningen skall bedrivas sä
skyndsamt omständigheterna medger. Däremot finns uttryckliga föreskrifter om
avvikelse från en tidsmässig prioritering i vissa särskilda förtursregler.
Sådana förtursregler finns exempelvis beträffande brott av unga lagöverträdare
och militära brott. I dessa fall liksom när tvångsmedel har tillgripits gäller
antingen särskilda frister eller ställs krav på skyndsamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
tidsmässig prioritering torde aldrig ha tillämpats fullt ut. Det är nämligen
varken möjligt eller önskvärt att i praktiken prioritera utredningsinsatserna
strikt efter ärendenas ålder. En rad andra faktorer måste beaktas.
Polisutredningen nämner som sådana faktorer brottens svårhetsgrad, deras
skadeeffekter och utsikterna att brottet skall klaras upp med rimliga insatser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
straffbuden och de till de särskilda brotten knutna straffskalorna har
samhället uttryckt sitt ogillande av olika beteenden och i princip graderat de
olika brotten i förhåUande till varandra. Det är självfallet angeläget att
statsmakternas uppfattning om de olika gärningarnas straffvärdhet inte sätts
ur spel genom en prioritering som sker efter helt andra grunder. En granskning
av uppklaringen för olika brott torde emellertid visa att graderingen efter
brottens svårhet alltjämt genomsyrar säväl den organisatoriska som den löpande
prioriteringen. Ändelen</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section102>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section103>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:13</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>52</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>grova
våldsbrott som klaras upp ligger sålunda på en betydligt högre nivå än
exempelvis andelen mindre allvarliga egendomsbrott. Insatserna mot
narkotikabrottsligheten och den organiserade och den ekonomiska brottsligheten
är delvis ett uttryck för samma princip men även för ett hänsynstagande till
brottens skadeeffekter i ett vidare perspektiv. Också de särskilda frister som
skall iakttas när tvångsmedel har tUlgripits innebär en praktiskt sett
betydelsefull prioritering med utgångspunkt i brottens svårhetsgrad. Anhållande
och häktning får nämligen i princip tillgripas endast vid allvarligare
brottslighet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Det är emeUertid samtidigt
uppenbart att man i praktiken även måste beakta de faktiska möjligheterna att
nå resultat i utredningsarbetet. Inte sällan nödgas polisen exempelvis avstå
från egentliga utredningsåtgärder därför att det föreliggande underlaget för
utredning och spaning är så bristfälligt att det inte är meningsfullt att satsa
de utredningsresurser som står till buds på fallet. Många gånger torde det f.ö.
inte röra sig om en prioritering i egentlig mening. En prioriteringssituation
synes föreligga först när man medvetet nödgas avstå från en utredningsåtgärd
därför att resurser saknas eller mäste användas för angelägnare ändamål.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Som har framhållits under
remissbehandlingen får dock verksamheten inte heller styras alltför mycket av
hur lätt det är att utreda den ena eller den andra brottstypen. Frän
kriminalpolitisk synpunkt är det särskilt angeläget att komma åt de mest
durkdrivna och förslagna brottslingarna. De senaste årens insatser mot den
grova narkotikabrottsligheten och den organiserade och den ekonomiska
brottsligheten — brottslighet som erfarenhetsmässigt är särskilt svårutredd —
är ett uttryck för en sådan kriminalpolitisk målsättning. Samtidigt är det
angeläget att det allmänna rättsmedvetandet inte undergrävs genom att mera
traditionell brottslighet, som ofta på ett mera direkt sätt drabbar
allmänheten, lämnas ät sidan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
en samlad bedömning av de olika faktorer som kan och bör inverka pä
prioriteringen torde det sålunda visa sig att det i praktiken inte är möjligt
att en gång för alla centralt fastställa prioriteringsregler med generell
giltighet. Inte heller lär uttalanden från statsmakterna i fråga om principerna
för prioriteringen alltid lösa de mera närliggande prioriteringsproblemen. Ett
betydande utrymme måste lämnas de regionala och lokala instanserna att göra de
avvägningar i det löpande arbetet som är nödvändiga. Det ligger dessutom i sig
ett värde i att beslut som i stor utsträckning berör de enskilda medborgarna
fattas så nära dessa som möjligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
tar därför avstånd från tanken att man författningsvägen skulle generellt
reglera prioriteringsfrågorna inom polisväsendet. En sådan reglering, vare sig
den utformas som en turlista i vilken de olika brotten bör utredas eller som
principuttalanden av motsvarande innebörd, skulle f.ö. vara utomordentligt
svår att utforma. Det skulle föreligga en</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section104>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section105>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:13</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>53</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>påtaglig
risk för att prioriteringen stelnar och formaliseras utan att regleringen ändå
skulle fylla de anspråk på praktisk vägledning som brukar stäUas i
sammanhanget. Den skulle också kanske till en del kunna uppfattas som en
avkriminalisering eller i varje fall som en straffvärdering vid sidan av de
särskilda straffbuden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
är följaktligen inte beredd att — utöver redan gällande förtursregler och de
aUmänna synpunkter som jag här har utvecklat — föreslå någon permanent
reglering av prioriteringsfrågorna inom polisväsendet. Det är i stället frågor
som får bedömas frän tid till annan och därför har sin naturliga plats bl.a. i
budgetbehandlingen av anslagen till polisväsendet. Det är därvid mera
angeläget att diskutera inriktningen av verksamheten för hela den samlade
personalstyrkan på drygt 16 000 polismän än att, som i viss utsträckning har
skett hittiUs, begränsa synfältet till hur de nytiUkomna tjänsterna skall användas.
De beslut som statsmakterna därvid meddelar får sedan komma till uttryck i
föreskrifter eller anvisningar exempelvis i regleringsbreven för
polisväsendet. Även rikspolisstyrelsen spelar naturligtvis här en viktig roll
när det gäller att föra ut informationen om statsmakternas prioriteringsbeslut
på fältet. Själva ansvaret för att genomföra statsmakternas beslut liksom de
nödvändiga avvägningarna i det löpande arbetet måste överlåtas åt de regionala
och lokala instanserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
en diskussion av hithörande frågor mäste man naturligtvis också hälla i minnet
att åklagarna i sin egenskap av fömndersökningsledare även i fortsättningen
måste ha befogenhet att bestämma om inriktningen av arbetet i de särskilda
fallen. Som RÅ har påpekat gäller över huvud taget att prioriteringen inom
utredningsverksamheten inte kan bli en uppgift uteslutande för polisen, utan
även åklagarväsendets synpunkter mäste beaktas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag senare kommer att beröra närmare avses de organisatoriska ändringar som
föresläs i det följande öka de praktiska möjligheterna till en löpande
prioritering och omdisposilioner efter lokala behov och förutsättningar. Detta
kan naturligtvis, som några remissinstanser har påpekat, sägas innebära att
garantierna minskar för en enhetlighet mellan olika polisdistrikt. En sädan
enhetlighet kan dock aldrig fä bli ett självändamål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.6
Den lokala polisorganisationen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2.6.1
Polisdistriktsindelningen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
samband med polisväsendets förstatligande minskade antalet polisdistrikt från
554 till 119. Trots denna förhållandevis kraftiga minskning uttalades i
anslutning till reformen att arbetsorganisatoriska skäl förmodligen snart
skulle komma att tvinga fram en ytterligare minskning av antalet distrikt.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section106>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section107>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:13</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>54</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksdagen
fattade också är 1972 (prop. 1971:173, JuU 1972:1, rskr 1972:19) pä gmndval av
förslag från 1967 års polisutredning ett principbeslut av denna innebörd.
Huvudskälet var att de mindre polisdistrikten inte ansågs bärkraftiga för att
tillgodose bl.a. kravet på en kontinuerlig övervakningsverksamhet och behovet
av specialisering inom kriminalpolisverksamheten. Principbeslutet fömtsatte
att vissa polisdistrikt skulle slås samman men att antalet distrikt dock
skulle inte obetydligt överstiga 90, vilket var det antal som 1967 års
polisutredning hade räknat med.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Detta
principbeslut har dock inte genomförts. Endast i ett fall har — huvudsakligen
på gmnd av ändringar i kommunindelningen — en sammanläggning av tvä distrikt
till ett ägt mm. Antalet distrikt är alltså i dag 118.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>1975 års polisutredning
anser att de brister i polisorganisationen som var motivet för 1972 års
principbeslut alltjämt stär kvar men att en genomgripande
distriktsindelningsreform inte är det rätta sättet att förbättra
organisationen. Inte heller vill utredningen förorda att antalet
stationeringsorter mera genereUt minskas ytterligare för att öka polispersonalen
i centralorterna. Lösningar pä de organisatoriska problemen bör i stället sökas
inom den ram som den nuvarande distriktsindelningen utgör. Utredningen
understryker emellertid samtidigt att dess uttalanden inte får förstås så att
varje förändring i polisdistrikts- eller arbetsgrupps-indelningen i den ena
eller andra riktningen är utesluten för framtiden. Sådana åtgärder bör
emellertid enligt utredningen föregås av noggranna överväganden i det enskilda
fallet, varvid ortsbefolkningens och de anställdas synpunkter bör tillmätas
stor betydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
ståndpunkt har vunnit anslutning hos det helt övervägande antalet
remissinstanser. Det förekommer dock enstaka röster till förmän såväl för ett
genomförande av 1972 års principbeslut som för en ytterligare utökning av
antalet polisdistrikt. Åtskilliga remissinstanser, som i likhet med utredningen
avvisar tanken på en genomgripande distriktsindelningsreform, understryker
utredningens uttalande att denna ståndpunkt inte bör utesluta varje ändring
för framtiden. Bl.a. inom Stockholms län görs uttalanden till förmån för en
översyn av distriktsindelningen i detta län. Länsstyrelsen i Jämtlands län och
Strömsunds kommun föreslår att kommunen bryts ut från Östersunds polisdistrikt
för att bilda ett eget polisdistrikt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del kan jag ansluta mig till utredningens överväganden i denna del. Som
åtskiUiga remissinstanser har framhållit kan det visserligen från renodlat
polisiär synpunkt finnas fördelar med en viss minskning av antalet
polisdistrikt. Det principbeslut som fattades av 1972 ärs riksdag och som
innebar att ett begränsat antal mindre polisdistrikt skulle försvinna har
emellertid i verkligheten kommit att stanna på papperet. Utan tvivel måste
detta ses som ett uttryck för en förändring</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section108>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section109>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:13</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>55</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>av
den allmänna inställningen i samhället av innebörd att kraven på lokal service
och insyn samt närhet till de beslutsfattande och verkställande samhällsorganen
har fått allt större tyngd. Jag är f.ö. inte övertygad om att den begränsade
minskning av antalet distrikt som förutsattes i</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>1972 års principbeslut
numera skulle innebära någon verklig lösning av<br>
de organisatoriska problem som åberopades som skäl för förslaget. Jag<br>
anser sålunda att lösningarna i huvudsak bör sökas på andra vägar än<br>
dem som en genomgripande distriktsindelningsreform skulle erbjuda.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag är emellertid
samtidigt angelägen att i likhet med utredningen betona att ett avståndstagande
från tanken pä en genomgripande indelningsreform inte får innebära att man
utesluter varje förändring i den ena eller andra riktningen för framtiden.
Mindre justeringar kan komma att bli nödvändiga för att organisationen skall
bli i stånd att motsvara allmänhetens anspråk på polisväsendet. Att sådana
åtgärder bör föregås av noggranna överväganden i det enskilda fallet och under
stort hänsynstagande till kommunernas, ortsbefolkningens och de anställdas synpunkter
är självklart.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
ställningstagande innebär sålunda att planerna på en systematisk och
genomgripande distriktsindelningsreform i enlighet med 1972 års riksdagsbeslut
skrinläggs till förmån för en vägning av för- och nackdelar med en
distriktsindelningsändring i de enskilda fall där en sådan kan aktualiseras.
Jag är inte i detta sammanhang beredd att göra något uttalande i enskilda
indelningsfrågor och räknar inte heller med att polisberedningen skall få till
uppgift att pröva sådana frågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2.6.2
Polisstyrelsemas verksamhei</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2.6.2.1
AUmänna utgångspunkter</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
polisväsendet förstatligades ansågs det angeläget att kontakten mellan
polisorganisationen och kommunerna bevarades. I varje polisdistrikt inrättades
därför en polisnämnd, som valdes av kommunfullmäktige i de kommuner som ingick
i distriktet eller av ombud för dessa kommuner. Polisnämnderna hade närmast
ställning av förslagsställare och rådgivare till polischefen. Efter hand
framfördes emeUertid önskemål om en förstärkning av polisnämndernas
inflytande. Frågan togs upp av 1967 års polisutredning, som förordade att
polisnämnderna skulle ersättas av polisstyrelser med beslutanderätt i vissa
frågor. I huvudsaklig överensstämmelse med utredningens förslag inrättades den
I januari</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1973 polisstyrelser
i alla poUsdistrikt. Samtidigt upphörde polisnämn<br>
derna (prop. 1971:173, JuU 1972:1, rskr 1972:19).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
polisinstmktionen (1972:511) består polisstyrelsen av polischefen och det
ytterligare antal särskilt utsedda ledamöter, minst sex och högst åtta, som
länsstyrelsen bestämmer. De särskilt utsedda ledamöterna utses av landstingen
utom i de kommuner som inte ingär i någon</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section110>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section111>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:13</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>56</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>landstingskommun.
I fråga om Göteborg och Malmö bestämmer länsstyrelsen hur många av ledamöterna
som skall väljas av landstinget resp. kommunfullmäktige i Göteborgs och Malmö
kommuner. Polisstyrelsen i Visby polisdistrikt utses av kommunfullmäktige i
Gotlands kommun.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
särskilt utsedda ledamöterna väljer bland sig ordförande och vice ordförande.
Polischefen (polismästaren) kan alltså inte utses till någon av dessa poster.
Personalföreträdare deltar i polisstyrelsernas verksamhet enligt kungörelsen
(1974:224) om personalföreträdare i statlig myndighets styrelse m.m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Polisstyrelsen
avgör enligt polisinstmktionen ärendena antingen i plenum eller genom beslut av
polischefen ensam. I plenum avgörs ärenden som angår</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'>—<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>viktiga frågor om organisation och arbetsordning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt;text-indent:0cm'>—<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>förslag till beräknande av utgifter för
polisväsendet i distriktet och andra frägor av större ekonomisk betydelse</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'>—<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>frågor om tillsättning av vissa tjänster</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'>—<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>viktigare frågor om information om
polisverksamheten i allmänhet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt;text-indent:0cm'>—<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>frågor om disciplinansvar, avskedande,
åtalsanmälan, avstängning eller läkamndersökning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt;text-indent:0cm'>—<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>frägor om annat skiljande frän tjänst eller uppdrag
än avskedande samt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'>—<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>andra frågor som polischefen hänskjuter till
plenum.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
ett ärende som har nämnts nu innefattar utövande av polisledning får det dock
inte avgöras i plenum. Polisledningen i distriktet utövas nämligen endast av
polischefen. Polischefen får inte heller i övrigt hänskjuta ett ärende till
plenum annat än om ärendet rör polisväsendets administration eller allmänna
riktlinjer för polisens verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Ärenden som inte avgörs av
polisstyrelsen i plenum avgörs på styrelsens vägnar av polischefen eller av
annat polisbefäl.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Utredningen har i enlighet
med sina direktiv särskilt uppmärksammat frågan om medborgarinflytande över
polisverksamheten. Utredningen konstaterar att de förtroendevalda ledamöternas
inflytande på den lokala polisverksamheten i dag begränsas framför allt av tvä
faktorer: dels den centralt beslutade indelningen av personalen på olika
enheter, dels polisinstmktionens föreskrift att ärenden som innebär utövande av
polisledning inte får avgöras i plenum. Utredningen anser att dessa båda
principer måste genombrytas om en verklig medborgerlig förankring av
polisverksamheten skall komma till stånd på det lokala planet. Övervägandena
leder fram till förslag om en vidgad beslutsbehörighet för poUsstyrelsen i
plenum och om nya principer för resursfördelningen inom den lokala polisorganisationen.
Utredningen förordar vidare, utan att lägga fram nägot eget förslag, att frågan
om ordningen för val av ledamöter tUl poUsstyrelserna uppmärksammas i det
fortsatta reformarbetet. Slutligen behandlar utredningen frågan om att införa
ett system</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section112>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section113>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:13</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>57</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>med
medborgarvittnen inom polisväsendet. I det följande kommer jag att ta upp dessa
och vissa därmed sammanhängande frågor till övervägande var och en för sig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2.6.2.2
Polisstyrelsernas behörighet m.m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Polisutredningen
vill skapa underlag för en ordning som medför att de förtroendevalda
ledamöterna i polisstyrelserna får ett faktiskt inflytande på de
allmänpolisiära frågorna inom polisdistriktet. Denna utredningens målsättning
avser alla de verksamhetsgrenar för vilka polisen svarar. Till en början bör
ledamöterna fä ett verkligt medansvar när det gäller planeringen av den
brottsförebyggande verksamhetens uppläggning och genomförande. Även i fräga om
utredningsverksamheten och, i synnerhet, övervakningsverksamheten gör sig intresset
av ett faktiskt medansvar gällande med styrka. Särskilt angeläget anser
utredningen förtroen-demannainflytandet vara när det gäller resursfördelningen
mellan olika verksamhetsgrenar samt beslut som rör den aUmänna utformningen av
polisdistriktets policy.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågor
av detta slag kan visserligen redan nu tas upp till diskussion i polisstyrelsen
i plenum trots att de kan avse ärende som innebär utövning av polisledning.
Det finns emellertid enligt utredningen en betydande risk för att ett system
med medborgerligt inflytande som inskränker sig till råd och rekommendationer
efter hand får en alltmer formell karaktär. Såväl intresset av att det
medborgerliga inflytandet säkerställs som intresset av att allmänhetens
förtroende för polisen och dess verksamhet ytterligare stärks talar därför
enligt utredningens uppfattning för att de förtroendevalda får ta del i själva
besluten när det gäller viktigare frågor som rör polisverksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Utredningens utgångspunkt
är att den rent operativa polisledningen, dvs. chefskapet över en polisstyrka
under pågående arbete, varken kan eller bör utövas av en styrelse i plenum.
Emellertid är det enligt utredningen av central betydelse att de
förtroendevalda ledamöterna tar del i beslut som gäller fördelningen och
användningen av resurserna inom polisdistriktet. Det är här fråga om beslut som
rör verksamhetens planering i vid mening, men de kan samtidigt sägas innefatta
utövande av polisledning. Den nuvarande föreskriften att polischefen ensam
utövar polisledningen i distriktet bör mot denna bakgmnd utgä och viktigare
frägor om planeringen av polisverksamheten i stället uttryckligen anges som
ärenden som ankommer på polisstyrelsen i plenum. Avgränsningen mot de ärenden
som polischefen har att avgöra ensam bör ske genom en föreskrift att
polisstyrelsen i plenum inte får besluta i ärende som rör utövande av
polisledning i särskilt fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förtroendemännens
arbete kommer enligt utredningen naturligen att koncentreras kring den årliga
verksamhetsplaneringen i polisdistriktet</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section114>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section115>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:13</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>58</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>och
kring frågor om viktigare ändring i denna planering under löpande
verksamhetsår. Utredningen räknar med att förtroendemännen har anledning att
ta del i månadsplaneringen endast om en fråga av principieU karaktär kommer upp
i det sammanhanget. Förhällandet mellan polisstyrelsen och polischefen bör
enligt utredningen vara det att polisstyrelsen anger inriktningen av
verksamheten och de gmndläggande principerna för resursfördelningen medan det
ankommer på polischefen att verkställa dessa beslut. Så snart fråga är om en
konkret order eller kommendering där en viss polisman eller gmpp av polismän är
utpekad skall beslutet ankomma på polischefen eller honom underställt polisbefäl,
framhåller utredningen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>De principer som har
nämnts nu beträffande den egentliga polisverksamheten bör enligt utredningen
gälla ocksä när det gäller polisens hjälp- och räddningsverksamhet. 1 fräga om
polismyndighetsärenden, dvs. polisens uppgifter inom området för allmän
förvaltning, anser utredningen det angeläget att ärenden av principiell vikt
kan hänskjutas till polisstyrelsen i plenum för beslut. SärskUt önskvärt är
detta när ärendena också har direkt betydelse för invånarna i distriktet, t.ex.
vissa frågor om tillstånd att hålla allmän sammankomst eller offentlig
tillställning. Frågor som rör en enskild persons förhällanden, t.ex. ett vapenärende,
bör däremot inte lämpligen tas upp i plenum. Utredningen räknar emellertid med
att det av tidsskäl som regel inte är praktiskt möjligt att hänskjuta ens alla
principiellt viktiga polismyndighetsärenden till avgörande i plenum. I sädana
fall bör ärendena avgöras i samma ordning som nu, dvs. av polischefen eller
honom underställt polisbefäl, men avgörandet bör anmälas för styrelsen i plenum
vid dess nästa sammanträde. Polischefen bör också utan samband med något
konkret ärende kunna ta upp en principdiskussion 1 styrelsen om hur vissa typer
av ärenden bör behandlas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Författningsmässigt
bör enligt utredningen denna ordning genomföras på det sättet att den
nuvarande föreskriften att ärenden får hänskjutas till plenum endast när de
rör polisväsendets administration eller allmänna riktlinjer för polisens
verksamhet helt utgär. Därmed blir polischefen när det gäller hänskjutande av
frägor till plenum bunden endast av principen att ett ärende som rör utövande
av polisledning i särskilt fall inte får hänskjutas till avgörande i plenum.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
förtroendevalda ledamöterna kan enligt utredningen verka för en medborgerlig
förankring av polisverksamheten också på annat sätt än genom medverkan i själva
beslutsfattandet. Det bör sålunda vara naturligt att ledamöterna sprider den
information de fortlöpande erhåller om polisen och dess verksamhet till
kommunala organ, folkrörelser och andra sammanslutningar. Från samma
utgångspunkter kan det vara av värde om de förtroendevalda ledamöterna i
polisstyrelserna även får verka i de olika samrådsorgan som polisen ingår i.
Det måste emellertid</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section116>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section117>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:13</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>59</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>enligt
utredningen i första hand bli beroende av lokala överväganden om man flnner en
sådan ordning ändamålsenlig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
framhåUer slutligen även det stora värdet som ligger i att polisstyrelsens
ledamöter i den utsträckning det är praktiskt möjligt söker följa polisens
arbete pä fältet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna
har i allmänhet inte några principiella invändningar mot att de
förtroendevalda polisstyrelserna får vidgade befogenheter när det gäller
fördelningen och användningen av resurserna inom polisdistriktet. Övergripande
frågor om verksamhetens allmänna inriktning samt den årliga verksamhetsplaneringen
anses som regel vara naturliga ämnen för polisstyrelserna. Remissinstanserna
betonar — i likhet med utredningen — att den rent operativa polisledningen bör
förbehållas polischefen men är ofta tveksamma om den gränsdragning som utredningen
har gjort är tillräckligt tydlig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Polismyndighetsärenden
bör enligt de flesta länsstyrelser och polisstyrelser inte avgöras i plenum.
Många menar att man i så fall riskerar att besluten blir eller påstås vara
politiskt färgade. Inte minst skulle detta kunna gälla de fall som utredningen
har nämnt, nämligen ärenden om tillstånd till offentlig tillställning eller
allmän sammankomst. Man pekar ocksä på att polismyndighetsärendena ofta är
brådskande samt att de skall prövas enligt gällande författningar och enligt en
praxis som utformas av besvärsinstanserna. Utrymmet för och behovet av
medverkan av de politiskt valda förtroendemannastyrelserna är därför litet.
Samtidigt påpekas att polischefen på samma sätt som f.n. bör kunna inhämta
synpunkter frän styrelsen genom att ta upp frågor av principieUt intresse till
diskussion i denna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Så
gott som genomgående betonar remissinstanserna att gränsdragningen mellan
polischefens och polisstyrelsens befogenheter är en angelägen och viktig
uppgift för det fortsatta reformarbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del ser jag polisutredningens förslag om ökat förtroendemannainflytande
över polisverksamheten som en naturlig fortsättning på den utveckling som
inleddes genom att de lokala polisstyrelserna inrättades. Detta var avsett som
ett led i strävandena att behåUa och fördjupa det samband som av ålder har
funnits mellan kommunerna och polisen. Samtidigt underströks att
uppgiftsfördelningen mellan polisstyrelsen i plenum och polischefen måste
göras med klara avgränsningar. Det är förståeligt att man i ett första skede
iakttog en viss försiktighet när det gällde att lägga arbetsuppgifter på det
nyinrättade organet. Mot bakgmnd av de erfarenheter som man har av hur
uppgiftsfördelningen har fungerat är tiden enligt min mening emellertid nu mogen
att överväga om ytterligare uppgifter kan läggas på de förtroendevalda
polisstyrelserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
denna del kan jag liksom de flesta av remissinstanserna ansluta mig till den
gmndsyn som polisutredningen har gett uttryck åt. Intresset av</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section118>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section119>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:13</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>60</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ett
starkt medborgarinflytande över olika former av myndighetsutövning har
betonats alltmer på senare tid. Med hänsyn till polisverksamhetens särskilda
karaktär och den betydelse denna verksamhet har för medborgarna framstår det
som naturligt att även polisen får en fast medborgerlig förankring på olika
nivåer. Om man vill bevara och om möjligt stärka allmänhetens förtroende för
polisen torde det i själva verket vara nödvändigt att sörja för en sådan
utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
polisutredningen har påpekat är det främst två faktorer som begränsar det
lokala medborgarinflytandet på polisverksamheten, nämUgen dels den centrala
fördelningen av personalen på olika enheter, dels föreskriften att ett ärende
som innebär utövande av polisledning inte fär avgöras i plenum. Vad gäller den
första frågan kommer jag längre fram (avsnitt 2.6.3) att, i huvudsaklig
överensstämmelse med polisutredningens förslag, förorda förändringar som gör
det möjligt för de lokala polismyndigheterna att i större utsträckning än f.n.
utöva inflytande över resursfördelningen inom polisdistriktet. För att detta
även skall leda till ett stärkt medborgarinflytande i fråga om fördelningen och
användningen av polisdistriktets resurser krävs emellertid att också
uppgiftsfördelningen mellan polisstyrelsen i plenum och polischefen tas upp
till prövning. Detta är påkallat även av andra skäl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
utgångspunkt bör därvid vara att man eftersträvar en ordning som innebär att
den förtroendevalda polisstyrelsen förvandlas från ett i huvudsak rådgivande
organ till ett i egentlig mening styrande organ för polisen. Jag delar med
denna utgångspunkt utredningens uppfattning att polisstyrelsen i plenum bör
fatta de långsiktiga besluten om fördelningen och användningen av resurserna
inom polisdistriktet. Polisstyrelsen i plenum bör således handlägga bl.a.
viktigare frågor om organisation och verksamhetsplanering. Med
verksamhetsplanering bör då förstås inte bara den gmndläggande prioriteringen
av insatserna mellan olika verksamhetsgrenar utan också den allmänna inriktningen
av varje verksamhet för sig. Detta är naturliga uppgifter för en
förtroendemannastyrelse i en statlig myndighet. SjälvfaUet måste därvid de
övergripande principer följas som statsmakterna lägger fast för insatserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Praktiska
och principiella skäl talar för att den i egentlig mening operativa
polisledningen även i fortsättningen utövas av polischefen eller honom
underställt polisbefäl. Utredningen har gett uttryck för denna uppfattning
genom sitt förslag att fråga om polisledning i ett särskilt fall inte skall
behandlas av förtroendemannastyrelsen. Jag har förståelse för att flera
remissinstanser har tvekat om den närmare innebörden av förslaget, eftersom
det innebär att ett delvis nytt begrepp införs som gmndval för
kompetensfördelningen. Förslaget ger emellertid enligt min mening
otvivelaktigt uttryck för en riktig målsättning. Principen synes böra vara att
förtroendemannastyrelsen skall fatta beslut om de gmndläggande frågorna
angående verksamhetens inriktning</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section120>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section121>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:13</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>61</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>medan
polischefen har att besluta så snart det gäller en konkret order eller
kommendering, där en viss polisman eller gmpp av polismän är utpekad.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Om man i enlighet med
denna uppfattning skiljer mellan den allmänna planeringen och prioriteringen,
som bör utövas av polisstyrelsen i plenum, och den praktiska utövningen av
polisledningen, som bör ankomma på polischefen eller annat polisbefäl, bör det
enligt min mening inte möta större svårigheter att tillgodose önskemålen om en
tydlig uppgiftsfördelning mellan polisstyrelsen i plenum och polischefen än när
det gäller annan motsvarande ansvarsfördelning inom den statliga verksamheten.
Klart är emellertid att det blir en viktig uppgift för den kommande
polisberedningen att närmare belysa de avgränsningsfrågor som här kan
aktualiseras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
finner det för egen del naturligt att de förtroendevaldas arbete koncentreras
kring den årliga verksamhetsplaneringen. I denna planering ingår att fördela
resurser och prioritera insatser mellan olika verksamhetsgrenar.
Förtroendemannastyrelsens inriktning av verksamheten bör naturligtvis därvid
inte drivas till en detaljreglering. Planeringen för kortare perioder synes
sålunda inte behöva tas upp i plenum annat än om väsentliga avvikelser från
årsplaneringen är påkallade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
härefter gäller utredningens förslag att polischefen skall kunna hänskjuta
polismyndighetsärenden som är av principiell vikt till avgörande i plenum har
detta kritiserats av ätskilliga remissinstanser. De kritiska instanserna
påpekar att dessa ärenden, som ofta måste avgöras skyndsamt även när de är av
principiellt intresse, innefattar en myndighetsutövning, där rättsliga
överväganden, gmndade på författningar och utbildad praxis, skall fälla
utslaget. Ärendena har därför sagts inte lämpa sig för avgörande i en politiskt
sammansatt församling. Kritikerna befarar också att polisen inte längre skulle
uppfattas som politiskt neutral om polisstyrelserna i plenum får handlägga
exempelvis ärenden om tillstånd att hålla allmän sammankomst eller offentlig
tiUställning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del vill jag fästa uppmärksamheten på att ett polismyndighetsärende
enligt polisutredningens förslag kan tas upp i plenum endast om polischefen
själv hänskjuter det dit. Avsikten med förslaget har alltså inte varit att
polismyndighetsärendena eller någon särskild gmpp av dessa ärenden skall ingå i
uppräkningen av de frägor som polisstyrelsen obligatoriskt skall behandla i
plenum. Som utredningen har påpekat föreligger det med en sådan lösning
knappast någon risk för att polischefen skulle hänskjuta bagatellartade
ärenden eller ärenden som av andra skäl inte lämpligen bör avgöras i plenum,
t.ex. ärenden som rör en enskild persons förhällanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
med beaktande av vad som har anförts nu har jag förståelse för den tveksamhet
inför utredningens förslag som har kommit till uttryck i åtskiUiga
remissyttranden. Det bör framhållas att det samlade antalet</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section122>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section123>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:13</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>62</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>polismyndighetsärenden
av det slag som här diskuteras uppgår till ca 1,5 milj. per år i hela landet.
Det är med hänsyn härtill helt orealistiskt att tänka sig en ordning enligt
vilken det i någon större utsträckning skulle förekomma att sådana ärenden
hänskjuts till plenum. Frågan är därför snarast om något förbud mot ett
hänskjutande skall gälla eller inte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Själv
anser jag att principiella skäl talar mot att behålla ett förbud av detta slag.
Enligt min uppfattning måste det också vara en fördel för polischefen att när
fråga är om ett polismyndighetsärende av större principiellt intresse ha
möjlighet att föredra ärendet i polisstyrelsen för beslut. Utöver de exempel
som utredningen har nämnt på sådana fall vill jag hänvisa till en typ av
ärenden som berördes i prop. 1979/80:122 om ordningsvakter och
bevakningsföretag, nämligen förordnande av ordningsvakter i andra fall än då
sådana förordnanden normalt meddelas. Som framgår av den nämnda propositionen
(s. 33) finns det ett önskemål från flera polisstyrelser att ärenden av detta
slag skall kunna hänskjutas till plenum. Det är svårt att se något rimligt skäl
till att en sådan ordning skulle vara förbjuden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänvisning till vad som har anförts nu tillstyrker jag i princip
polisutredningens förslag. Jag vill emellertid understryka att ett ärende bör
vara av principiell vikt för att hänskjutas till plenum. Enbart det
förhållandet att ett beslut har direkt betydelse för ett större antal innevånare
i distriktet synes inte ge anledning till ett hänskjutande, om avgörandet
exempelvis skulle vara självklart med hänsyn till gäUande författningar,
rådande praxis eller tidigare ställningstaganden. Om å andra sidan ett ärende
har principiellt intresse kan jag som nyss har framgått inte se något skäl
varför inte medborgarinflytandet skall få komma till uttryck. I den mån de
rättsliga fömtsättningarna begränsar valmöjligheterna för polisstyrelsen åligger
det i första hand polischefen att klargöra detta för de övriga ledamöterna. Jag
vill påpeka att enbart det förhällandet att ett avgörande gmndas på rättsliga
överväganden och innefattar myndighetsutövning inte utesluter att lekmän
medverkar i avgörandet. Exempel härpå utgör nämndemännens och andra lekmäns
medverkan i våra domstolar. Jag vill ocksä erinra om att polisstyrelsernas
beslut i polismyndighetsärenden som regel kan överklagas och att
besvärsinstansernas avgöranden — liksom uttalanden av JK eller JO — självfallet
blir vägledande för handläggningen av liknande ärenden för framtiden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
delar uppfattningen att de förtroendevalda ledamöterna i polisstyrelserna bör
kunna medverka i olika samrädsorgan som polisen är representerad i. Denna
medverkan får emellertid i första hand bli beroende på vad som bedöms vara
ändamålsenligt med hänsyn till de lokala förhållandena och bör inte bindas
författningsmässigt. Motsvarande gäller också frågan om i vilken utsträckning
polisstyrelsens ledamöter bör följa polisens arbete ute på fältet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section124>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section125>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:13</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>63</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.6.2.3
Val av ledamöter i polisstyrelserna m.m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
polisutredningen är systemet för val av ledamöter i polisstyrelsen fortfarande
en omstridd fräga. Den nuvarande ordningen enligt vilken valet som regel
ankommer på landstingen sägs visserligen ha bl.a. praktiska fördelar.
Önskemålet att stärka kommunernas inflytande över polisverksamheten väger
emellertid enligt utredningen så tungt att en annan valmetod bör övervägas.
Bland nackdelarna med den rådande ordningen framhåUs särskilt att den politiska
representationen i polisstyrelsen genom att valet förrättas av landstinget kan
bli en annan än den som gäller i den eller de kommuner som ingår i
polisdistriktet. I synnerhet kan dessa olägenheter bli påtagliga i
enkommunsdistrikten. Utredningen avstår — med hänvisning till att frågan om
ordningen för val av ledamöter i polisstyrelsen inte ingår i utredningens
uppdrag — från att lägga fram något förslag i ämnet. Skäl finns enligt
utredningen för att valet ankommer pä kommunerna under fömtsättning att frågan
om proportionalitet får en godtagbar lösning även för flerkommunsdistrik-ten.
Utredningen förordar därför att frågan uppmärksammas i det fortsatta
reformarbetet och utvecklar i sitt betänkande för- och nackdelar med tre
tänkbara alternativ till det nuvarande systemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
alternativ (domsagoallemaiivel) är att kommunfullmäktige utser samtliga
ledamöter inte bara i enkommuns- utan även i flerkommuns-distrikten, i
förekommande fall genom proportionella val. En förebild skulle kunna vara
reglerna för val av nämndemän till domsaga (4 kap. 5, 7 och 8 § §
rättegångsbalken). Det är alltid kommunfullmäktige som väljer nämndemän til)
domsaga. Problemet med domsagor som omfattar mer än en kommun har därvid lösts
så att tingsrätten fördelar antalet nämndemän mellan kommunerna i förhållande
till deras folkmängd. Eftersom halva antalet nämndemän inom domkretsen skall
väljas vart tredje år, skall vid denna fördelning iakttas att varje kommun
utser ett jämnt antal nämndemän. I polisstyrelsernas fall skulle uppgiften att
fördela antalet platser mellan kommunerna ankomma pä länsstyrelserna.
Polisutredningen anmärker emellertid att domsagoalternativet — särskilt när en
kommun skall utse endast en ledamot — inte skulle ge tillräckliga garantier för
att man får en sammansättning av styrelsen som svarar mot den politiska
fördelningen i distriktet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
annat alternativ (laxeringsnämndsaltemativetj har sin förebild i den ordning
som med verkan fr.o.m. den I januari 1979 har införts inom taxeringsväsendet.
Enligt 6 § tredje stycket taxeringslagen (1956:623) förrättas val av ledamöter
till taxeringsnämnd av kommunfullmäktige. Om det i ett särskilt
taxeringsdistrikt ingår mer än en kommun förrättas dock valet av landstinget eller,
om i distriktet finns en kommun som ej ingår i landstingskommun, av landstinget
och kommunfullmäktige med den fördelning dem emellan som länsstyrelsen
bestämmer efter befolk-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section126>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section127>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:13</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>64</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ningstalen.
Även här kan valet vara proportionellt om det begärs av ett på visst sätt
bestämt antal ledamöter. Tillämpat på polisstyrelserna skulle
taxeringsnämndsalternativet innebära att kommunfullmäktige utser ledamöterna i
de något över trettio enkommunsdistrikten, medan landstingen — i Göteborgs och
Bohus län samt Malmöhus län landstingen och kommunfullmäktige enligt fastställd
fördelning — utser ledamöterna i flerkommunsdistrikten. Denna kombination av
kommunala och landstingskommunala val säkerställer att den politiska
fördelningen i ett enkommunsdistrikt alltid slår igenom i polisstyrelsen. I
flerkommunsdistrikten skulle emellertid enligt utredningen de nuvarande
nackdelarna kvarstå, bl.a. risken för att representationen i polisstyrelsen
kommer att återspegla de politiska styrkeförhållandena i landstinget men inte i
polisdistriktet självt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ytterligare
ett alternativ (ombudsaUernaiivet) anknyter till den konstmktion som föreslogs
i 1971 års proposition men som förkastades av 1972 års riksdag till förmån för
den nuvarande lösningen. I detta alternativ skulle polisstyrelsens ledamöter
väljas direkt av kommunfullmäktige i enkommunsdistrikten och i
flerkommunsdistrikten av ombud för de kommuner som ingår i distriktet.
Ombudsalternativet ansågs av riksdagen förorsaka något högre kostnader och
administrativt bli något mera komplicerat än om ledamöterna valdes av
landstingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
olika alternativen skall ses i förhållande till antalet ledamöter i
polisstyrelsen. Utredningen anser att övervägande skäl talar för att varje
kommun bör kunna vara företrädd med en ordinarie ledamot i polisstyrelsen.
Samtidigt är det ett önskemål att polisstyrelserna även återspeglar kommunernas
inbördes storlek från befolkningssynpunkt. Utredningen vill sätta antalet
förtroendevalda ledamöter till minst sex och högst tio och räknar med att
höjningen av maximiantalet inte kommer att äventyra styrelsens
funktionsduglighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
grundinställning omfattas av de flesta remissinstanser som yttrat sig i frågan.
Därvid har framhållits att kommunernas inflytande bör förstärkas och att olika
vägar att åstadkomma detta bör undersökas. Bland remissinstanserna vill man i
aUmänhet ha en valordning som är så representativ som möjligt både för de
politiska styrkeförhållandena inom distriktet och för de olika kommunernas
befolkningsmässiga styrka. Önskemålet att polisstyrelsen speglar den politiska
fördelningen i distriktet leder i aUmänhet till slutsatsen att man bör välja en
ordning som innebär att polisstyrelsens ledamöter vid behov kan utses genom
proportionella val. Ett annat önskemål från flera håll är att fömtsättningar
skapas för att varje kommun blir företrädd av minst en ordinarie ledamot.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del ansluter jag mig till utredningens uppfattning att den nuvarande
ordningen har visat sig skapa vissa problem. Man mäste ha förståelse för att
den har upplevts som otillfredsställande särskilt i polis-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section128>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section129>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:13</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>65</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>distrikt
som omfattar endast en kommun. Med hänsyn till intresset av lokalt kommunalt
inflytande på polisverksamheten ter det sig otvivelaktigt som ett befogat
önskemål att polisstyrelsens medborgarrepresentan-ter i enkommunsdistrikten
utses direkt av kommunfullmäktige.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>När det gäller frägan hur
man skall förfara i polisdistrikt som omfattar mer än en kommun synes starka
skäl tala för att anknyta till någon modell som redan tiUämpas. Med den lösning
som jag har förordat i fråga om enkommunsdistrikten, vilken ger ett direkt
inflytande för kommunerna i ett trettiotal distrikt, återstår under sådana
förhållanden att pröva domsagoalternativet och taxeringsnämndsalternativet. Det
ombudsalternativ som fördes fram i 1971 års proposition men förkastades av
1972 års riksdag anserjag således inte böra övervägas på nytt.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Intresset av ett vidgat
kommunalt inflytande över polisstyrelsernas sammansättning kan tala för domsagoalternativet.
Domsagorna är i likhet med polisdistrikten statliga verksamhetsomräden som
ibland sammanfaller med en kommun men oftast omfattar flera kommuner. Verksamheten
är dock knappast jämförlig i övrigt. Antalet nämndemän är betydligt större än
antalet ledamöter i polisstyrelserna. Det är därför möjligt att vid
nämndemannaval beakta såväl de politiska styrkeförhållandena inom domsagan som
de i domsagan ingående kommunernas befolkningstal. Om man inom ramen för
domsagoalternativet vill skapa fömtsättningar för motsvarande hänsynstaganden
vid val av ledamöter till polisstyrelsen skulle det bli nödvändigt att i
ätskilliga distrikt väsentligt öka ut antalet ledamöter. Härvid måste
emellertid beaktas att det vid polisstyrelsernas inrättande ansågs angeläget
att dessa inte fick en storlek som äventyrar deras funktionsduglighet. Denna
synpunkt får än större giltighet om i enlighet med vad som har fömtsätts i det
föregående polisstyrelsen förvandlas från en i huvudsak rådgivande församling
till ett verkligt ledningsorgan för polisen. Med beaktande av det anförda anser
jag mig inte kunna tillstyrka att domsagoalternativet läggs till gmnd för en
reform av ordningen för val till polisstyrelserna.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Inte heller
taxeringsnämndsalternativet undgår emellertid invändningar. En svaghet kan
sägas vara att man inte fär en enhetlig valordning. Som polisutredningen har
påpekat kan det dessutom ses som en nackdel att den politiska majoriteten i en
kommun som motsvarar ett polisdistrikt och ingår i landstinget får möjlighet
att påverka sammansättningen inte bara av polisstyrelsen i det egna distriktet
utan indirekt ocksä av styrelserna i de övriga distrikten i länet. Dessa
olägenheter synes emellertid inte vara av alltför allvarlig art. Behovet av
ändringar av nuvarande ordning för val av ledamöter är otvivelaktigt mest framträdande
för enkommunsdistriktens del. Genom att anknyta till vad som numera gäller för
val av ledamöter i taxeringsnämnderna kommer man till rätta med vad som har
upplevts som den mest påtagliga olägenheten med den nuvarande ordningen utan
att skapa de nackdelar i fråga om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5 Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 13.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section130>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:3.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section131>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:13</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>66</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>styrelsens
storlek som ett fullt genomfört domsagoalternativ skulle innebära. Jag anser
mig därför böra förorda taxeringsnämndsalternativet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Min uppfattning är alltså
att det för flerkommunsdistriktens del fortfarande bör ankomma på
landstingskommunerna att utse polisstyrelseledamöter. Som riksdagen fömtsatte
när polisstyrelserna inrättades bör givetvis landstingskommunerna därvid
samräda med kommunerna. Väsentligt är att landstingen, när ledamöter skall
utses i polisstyrelserna, eftersträvar en sammansättning som i görlig mån
tillgodoser de skilda önskemål om representativitet som jag fömt har berört och
som bl.a. innebär att varje kommun som ingår i ett polisdistrikt får
representation i polisstyrelsen. Detta bör underlättas om man, i enlighet med
utredningens förslag, höjer maximiantalet förtroendevalda ledamöter i
polisstyrelse till tio. Jag tiUstyrker därför detta förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis
innebär sålunda mitt ställningstagande i denna del att jag förordar att
polisstyrelsernas förtroendeledamöter i fortsättningen väljs av
kommunfullmäktige i polisdistrikt som omfattar en enda kommun och av
landstingen resp. kommunfullmäktige i landstingsfria kommuner i
flerkommunsdistrikten. Vidare förordar jag att antalet förtroendeledamöter
bestäms till lägst sex och högst tio.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
likhet med polisutredningen ser jag det som en fördel om suppleanternas
tjänstgöring i polisstyrelserna kan anpassas till det system som gäller i
kommunala sammanhang. Vissa författningsändringar i detta syfte föreslås i
promemorian (Ds Kn 1980:4) som har upprättats inom kommundepartementet med
anledning av framställningar från riksdagen angående proportionella val till
statliga nämnder m.m. (KU 1977/ 78:6, rskr 1977/78:1) och suppleanternas
tjänstgöring i länsstyrelses styrelse (KU 1979/80:8, rskr 1979/80:9).
Promemorian remissbehandlas f.n.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>En fräga som har berörts
bl.a. av åtskilliga polisstyrelser gäller vem som skall vara ordförande i
polisstyrelsen. F.n. väljs ordföranden bland de särskilt utsedda ledamöterna.
Bland remissinstanserna finns röster för att polischefen skall vara
självskriven eller i vart fall valbar som ordförande i styrelsen. Man framhåller
bl.a. att verkschefen brukar vara ordförande i styrelsen för statliga organ och
att de utökade beslutsbefogenheterna för polisstyrelsen i plenum ställer
större anspråk på ordföranden än f.n. Ändra remissinstanser vill behålla
nuvarande ordning eller, i något fall, efter kommunalt mönster inskränka
polischefens roll frän ledamot till föredragande.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>För egen del vill jag
hänvisa till att frågan om polischefens ställning i polisstyrelsen var föremål
för ingående överväganden i samband med 1972 års reform (se JuU 1972:1 s. 51
och 52). Polisutredningen har inte tagit upp frågan pä nytt och nägon entydig
remissopinion föreligger inte heller. Jag är därför inte beredd att föreslå
någon förändring beträffande polischefens ställning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section132>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section133>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:13</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>67</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Några
remissinstanser har slutligen ifrågasatt lämpligheten av att polismän eller
andra anstäUda inom polisväsendet är valbara som ledamöter av polisstyrelsen.
Man hänvisar bl.a. till de valbarhetsregler som gäller för nämndemän (4 kap. 6
§ rättegångsbalken).</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Värdet av ett brett
medborgarinflytande och förekomsten av personalrepresentation i polisstyrelsen
talar naturligtvis för att det är olämpligt att välja ledamöter som har en
yrkesmässig anknytning till polisväsendet. Det torde således ligga i den väljande
församlingens intresse att beakta detta. Enligt min mening finns det emellertid
inte tillräckliga skäl för att införa en tvingande regel härom. Jag vill påpeka
att, om en polisman väljs till ledamot av polisstyrelsen, man måste räkna med
att situationer kan uppkomma dä han av jäv blir förhindrad att delta i
styrelsens beslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Slutligen
vill jag nämna att polisstyrelsen i Stockholm (majoriteten) har väckt tanken på
att för Stockholms del komplettera det medborgarinflytande som utövas av
polisstyrelsen med lokala nämnder som skulle kunna samverka med ledningen i de
olika vaktdistrikten. Det bör lämpligen anförtros åt polisberedningen att i
samråd med kommunaldemokratiska kommittén (Kn 1977:07) överväga om det finns
behov av ett sädant system inom distriktet samt i så fall pröva de principiella
och praktiska aspekterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.6.2.4
Samråd med kommunala organ</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
polisutredningen är det angeläget att polisen samräder och samarbetar med olika
kommunala organ. Detta kan ske genom officiella samarbetsorgan eller genom ett
mera informellt samrådsförfarande. Utredningen anser att båda dessa vägar till
samråd bör beträdas i ökad utsträckning allt efter fömtsättningarna på det
lokala planet men att man inte i vidare män än nu bör binda formerna för
samverkan mellan polisen och de kommunala instanserna.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Utredningens överväganden
i denna del, som särskilt har uppmärksammats av kommunerna och
polisstyrelserna, har över lag vunnit anslutning bland remissinstanserna. Jag
kan också för egen del ansluta mig till denna uppfattning. Som har uttalats av
socialutredningen i betänkandet (SOU 1977:40) Socialtjänst och
socialförsäkringstillägg (s. 630) är det ofta mindre lämpligt att från central
nivä meddela närmare föreskrifter om formerna för den samverkan som det här gäller
med hänsyn till att olika lösningar kan tänkas beroende såväl på kommunens
storlek och stmktur som på vilka frågor som samarbetet avser.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Samtidigt villjag
framhålla vikten av att man på lokal nivå fortlöpande söker vägar att aktivera
samarbetet mellan de kommunala organen och polisen. Formellt etablerade
samarbetsorgan finns visserligen på de allra flesta håll. Det finns emellertid
erfarenhetsmässigt en viss risk för</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section134>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section135>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:13</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>68</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>att
formerna för detta samarbete stelnar, om inte de möjligheter som finns att
utveckla samarbetet tas tillvara. På vissa håll torde man från polisens sida i
dag uppleva samarbetet som ensidigt så till vida som initiativet regelmässigt
tas av polisen. Det kan därför finnas anledning att peka på att den erfarenhet
som har samlats inom den lokala polisorganisationen ofta kan vara en tillgång
för kommunens beslutande organ även vid sidan av den samverkan som
traditionellt äger mm mellan barnavårdsnämnd, skola och polis. Ett exempel på
områden där polisens synpunkter ofta kan vara av värde utgör
bebyggelseplaneringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.6.2.5
Polismyndighetsbegreppet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
lagen (1972:509) om vad som avses med polismyndighet m.m. skall med
polismyndighet avses polisstyrelsen i distriktet. Beslut meddelas i enlighet
härmed i polisstyrelsens namn, vare sig polisstyrelsen i plenum, polischefen
eller — med stöd av den s.k. delegationsförordningen (1975:986) — annat
polisbefäl är beslutsfattare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
ordning har enligt utredningen visat sig leda till missförstånd. Ett beslut i
polisstyrelsens namn torde sålunda inte sällan uppfattas som meddelat av
styrelsen i plenum även när det i verkligheten har meddelats av polisbefäl
eller annan behörig polisman. Utredningen föreslår att man övergår till att
benämna det lokala polisorganet polismyndighet. Endast ett beslut som meddelas
av polisstyrelsen i plenum bör enligt utredningens förslag anges såsom fattat
av polisstyrelsen. Andra beslut anges som beslut av polismyndighet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Utredningens förslag har
vunnit anslutning från det stora flertalet av de remissinstanser som har yttrat
sig på denna punkt. Frågan har berörts av de flesta av polisstyrelserna, som
till den helt övervägande delen vitsordar de olägenheter som den nuvarande
ordningen för med sig och ansluter sig till utredningens val av lösning. En del
remissinstanser avstyrker dock förslaget under åberopande av att olägenheterna
kan antas vara av övergående natur.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inte
minst med tanke på polisens nära kontakter med allmänheten finner jag det
angeläget att olägenheter av det slag som polisutredningen har påtalat
undanröjs. En konsekvens av den nuvarande ordningen har i praktiken visat sig
bli att man i blanketter och andra förtryckta hand-Ungar för att undvika
missförstånd ofta anger namnet endast på polisdistriktet och inte benämningen
på myndigheten. Missuppfattningar bland aUmänheten uppstår emellertid ändå. En
fördel med att övergå till att kalla den lokala enheten polismyndighet är att
man därmed vinner överenstämmelse med den terminologi som används exempelvis i
rättegångsbalken. Med benämningen polismyndighet skulle man också få
överenstämmelse med liknande lokala statliga organ såsom åklagarmyndigheterna
och kronofogdemyndigheterna. Jag biträder därför polisut-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section136>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section137>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:13</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>69</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>redningens
förslag. De författningsändringar som förslaget fömtsätter bör ske i samband
med att reformen i övrigt genomförs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2.6.3
Resursfördelningen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Resurserna
i den lokala polisorganisationen är f.n. i mycket stor utsträckning bundna
genom olika centrala beslut. På gmndval av regeringens regleringsbrev upprättar
rikspolisstyrelsen tjänstetablåer, som anger hur personalen skall fördelas på
distrikt, vaktområden, avdelningar, sektioner och rotlar. Denna ordning har
kommit att styra även annan resursfördelning, t.ex. i fråga om utmstning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Polisutredningen
fäster stor vikt vid att polisverksamheten fortlöpande anpassas till de lokala
förhällandena. Detta är emellertid enligt utredningen inte möjligt med den
gällande ordningen. För att — med beaktande av att statsmakterna skall kunna
mera övergripande styra insatserna — tillgodose önskemålen om att
decentralisera verksamheten och säkerstäUa ett faktiskt lokalt
medborgarinflytande över polisväsendet föreslår polisutredningen därför att
endast en gmndläggande organisation — en basorganisation — skall bestämmas centralt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
förslaget skall regeringen bestämma dels liksom nu antalet polismanstjänster
för varje distrikt och dels en basorganisation för varje distrikt.
Basorganisationen bör ange antalet enheter som skall finnas i distriktet och
vissa befälstjänster och administrativa tjänster. I övrigt skall det i princip
ankomma på den lokala polisstyrelsen att i samråd med personalorganisationerna
bestämma hur tjänsterna skall fördelas på enheterna. Utredningen räknar med att
det härigenom — vid sidan av den centralt fastställda basorganisationen — skall
finnas vad utredningen kallar "fria resurser" som kan tänkas omfatta
mellan fyra och fem sjättedelar av alla polismanstjänster i ett distrikt.
Polisstyrelsen föreslås fä bestämma hur de fria resurserna skall fördelas
mellan vaktområdet i centralorten och stationeringar utanför denna
(arbetsgmpper). Polisstyrelsen skall också kunna besluta om tillfälliga och
särskilda placeringar, allt inom den ekonomiska ram som har lagts fast för
distriktet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
undantag i den lokala polisstyrelsens befogenheter görs beträffande personal
som avses för regional eller för såväl regional som lokal verksamhet. Antalet
polismän som skall avdelas för sådana ändamål föreslås bli bestämt genom beslut
av länsstyrelsens förtroendemannastyrelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
understryker att förslaget inte är tänkt att medföra att personalen i avsevärt
större utsträckning än f.n. skall komma att omplaceras under löpande
verksamhetsår. Vidare fömtsätter den nya organisationen en anpassning av
lönestmkturen som gör en omfördelning av resurserna möjlig i praktiken. Den nya
ordningen beräknas också få återverkningar på utbildnings- och utmstningssidan.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section138>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section139>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:13</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>70</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
principiella ståndpunkt tillstyrks så gott som överlag av remissinstanserna.
Endast ett mindre antal ställer sig avvisande. En del instanser befarar dock
att de fria resurserna kommer att visa sig vara en konstmktion utan något
större praktiskt värde. Åtskilliga remissinstanser, som i och för sig ansluter
sig till utredningens principförslag, tvivlar på att förändringen i praktiken
blir så stor eller ifrågasätter om de fria resurserna bör vara så omfattande
som fömtsätts i förslaget. Man pekar bl.a. på att det nuvarande lönesystemet
försvårar den rörlighet som förslaget fömtsätter.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>För egen del ser jag
polisutredningens förslag om basorganisation och fria resurser som en
principiellt sett betydelsefull decentralisering och som ett mycket viktigt
inslag i strävandena att åstadkomma ett verkligt lokalt
förtroendemannainflytande över polisverksamheten. Jag har i det föregående
avsnittet (2.5) understmkit vikten av att statsmakterna i fastare former än
hittills lägger fast principerna för den gmndläggande inriktningen av polisens
insatser. Att de regionala och lokala polisorganen tilläggs ett självständigt
ansvar när det gäller att förverkliga statsmakternas beslut står emellertid
inte i strid med detta önskemål. Tvärtom ger enligt min uppfattning ett
decentraliserat system de bästa fömtsättningarna för att den prioritering som
sker centralt skall kunna anpassas till de regionala och lokala förhåUandena på
det sätt som är nödvändigt för att statsmakternas beslut skall få
genomslagskraft. Jag ansluter mig därför till förslaget att låsningen av den
lokala organisationen genom centrala beslut inskränks till en basorganisation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
av polisutredningen använda uttrycket fria resurser kan ge det felaktiga
intrycket att de lokala polisstyrelserna fritt skulle kunna disponera om
huvudparten av den lokala polispersonalen från den ena aktiviteten till den
andra. Jag har emellertid inte uppfattat förslaget på detta sätt. När
utredningen talar om att de fria resurserna skulle kunna tänkas utgöra fyra
till fem sjättedelar av alla polismanstjänster i ett distrikt är detta bara ett
uttryck för den kvot, vars placering de lokala polisstyrelserna i så fall
skulle ha formell rätt att förfoga över. Större delen av personalen kommer
naturligtvis också i fortsättningen att i huvudsak vara bunden till samma
arbetsenheter för längre tid helt enkelt beroende pä att det praktiska utrymmet
för omfördelningar är begränsat. Det föreslagna systemet tillåter emellertid
den lokala polisstyrelsen att på längre eller kortare sikt fortlöpande justera
organisationen efter de lokala förhållandena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill understryka att den flexibla organisation som utredningen föreslär
förutsätter en viss omläggning av polisutbildningen. Till denna fråga
återkommer jag. Givetvis kan en sådan organisation också påverka principerna
för tjänsternas lönesättning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
del remissinstanser har velat utvidga basorganisationen i förhållande till
utredningens förslag. Sålunda har hävdats att regeringen för</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section140>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section141>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:13</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>71</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>varje
enhet eller rotel bör fastställa inte bara de högsta befälstjänsterna utan även
ett visst minsta antal befattningshavare i övrigt. Jag har förståelse för
denna uppfattning men är inte beredd att i detta sammanhang närmare precisera
vilken omfattning som en centralt fastställd basorganisation bör ha.
Utredningens uttalanden i denna del torde inte vara avsedda som ett direkt
förslag utan syfta endast till att åskådliggöra vad de förordade principerna
skulle innebära i praktiken. Uppenbart är att basorganisationen inte kan
bestämmas utan en noggrann genomgång av de olika distrikten under
hänsynstagande till bl.a. dessas storlek och stmktur. Denna genomgång bör som
utredningen har föreslagit göras av den kommande polisberedningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.6.4
Medborgarvittnen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
23 kap. 10 § rättegångsbalken skall vid förhör under fömndersökning i brottmål
såvitt möjligt ett av undersökningsledaren anmodat trovärdigt vittne närvara. I
7 § fömndersökningskungörelsen (1947:948) finns en del ytterligare bestämmelser
om sådana förhörsvittnen. Om den som skall höras begär att förhöret äger mm
utan förhörsvittne får sålunda hans begäran bifaUas om det kan ske utan men
för utredningen. Vidare föreskrivs att även den som på begäran av den hörde får
tillstånd att närvara vid förhör kan anmodas att tjänstgöra som förhörsvittne,
om han är lämplig för uppdraget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
praktiken är det vanligast att till förhörsvittne utses antingen en tjänsteman
inom polisväsendet eller också en person som föreslås av den som skall höras. I
stor utsträckning måste förhören hållas utan förhörsvittne.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
Göteborgs polisdistrikt finns sedan ett tjugotal år särskilt avlönade
medborgarvittnen. Dessa är 60 till antalet och utses och avlönas av kommunen.
De tjänstgör företrädesvis vid förhör under fömndersökningen i brottmål samt
när gripna eller omhändertagna förs in på polisstationen. Sedan mars 1979
används på försök ett liknande system i Växjö polisdistrikt.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Frågan om medborgarvittnen
har ofta kommit att kopplas samman med intresset av att undanröja den misstro
som ibland kommer till uttryck i den allmänna debatten när det gäller
handläggningen av anmälningar mot arbetstagare inom polisväsendet för brott
eller förseelser i tjänsten. Det förtjänar med hänsyn härtiU erinras om att
särskilda bestämmelser numera har införts i fråga om anmälningar mot anställda
inom polisväsendet för brott eller förseelser under tjänsteutövningen. Genom
föreskrifter av RÅ och anvisningar av rikspolisstyrelsen har sålunda lagts fast
att sådana anmälningar omedelbart skall överlämnas till åklagare för prövning
av frågan om fömndersökning skall inledas eller inte. Inleds fömndersökning
verkställs den alltid under åklagares</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section142>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section143>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:13</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>72</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ledning,
och åklagamppgiften ankommer pä åklagare med hög tjänsteställning. Frågan om
resursmässiga och andra fömtsättningar för vissa ytterligare åtgärder på
området övervägs f.n. inom justitiedepartementet i anledning av betänkandet
(SOU 1979:71) Handläggningen av anmälningar mot polispersonal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Polisutredningen
har vid sina överväganden kommit till den uppfattningen att det inte är något
avgörande krav från rättssäkerhetssynpunkt att särskilda medborgarvittnen mera
allmänt finns att tillgå vid polisförhör. Det finns sålunda inte anledning
anta att obehöriga eller annars olämpliga förhörsmetoder förekommer i en
omfattning som skulle motivera en särskild organisation av medborgarvittnen.
Det viktigaste skälet för ett utbyggt system med medborgarvittnen anser
utredningen snarare vara att man därigenom tillgodoser intresset av att
allmänheten får direkt insyn i polisverksamheten. En sådan insyn är bl.a. ägnad
att förebygga obefogade misstankar om fel eller försummelser från polisens sida
i tjänsteutövningen och bidrar därmed till att befästa allmänhetens förtroende
för polisen. Härigenom kan insynen enligt utredningens mening sägas också ha
betydelse för polispersonalens rättssäkerhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fördelarna
måste emellertid vägas mot andra faktorer, bl.a. kostnaderna. Ett fullt
utbyggt system med den förhållandevis begränsade ambitionsnivå som nu gäller
för verksamheten i Göteborg har av utredningen beräknats kosta drygt 21—25
milj. kr. i 1978 års prisnivå (i dagens prisnivå sannolikt ca 30 milj. kr.).
Utredningen framhåller även att den som misstänks för brott kan ha ett
berättigat intresse av att utomstående inte är närvarande vid förhören.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
är för sin del benägen att anse att fördelarna med ell mera allmänt system med
medborgarvittnen överväger. Å andra sidan anser sig utredningen inte ha
tillräckligt underlag för att förorda att en organisation med särskilt avlönade
medborgarvittnen nu vidgas till att omfatta hela landet. Ett slutligt
ställningstagande till frågan bör därför föregås av en utbyggd
försöksverksamhet, som blir föremål för en systematisk utvärdering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
finner övervägande skäl tala för ett kommunalt huvudmannaskap för
medborgarvittnena, varvid fömtsätts att statsbidrag utgår för i vart fall en
betydande del av kostnaderna. Det kommunala huvudmannaskapet skulle enligt
utredningen motverka att vittnena i allmänhetens och de misstänktas ögon
uppfattas som underställda polisens ledning och huvudmannaskap. Utredningen
tar inte ställning till frågan om det kommunala huvudmannaskapet skall utövas
av landstingskommunerna eller av kommunerna men anser att båda alternativen
bör prövas inom ramen för den föreslagna försöksverksamheten. Ersättning till
medborgarvittnena fömtsätts utgä efter i huvudsak de gmnder som gäller för
nämndemän.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
utgår från att medborgarvittnena i första hand skall</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section144>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section145>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:13</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>73</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>tjänstgöra
vid förhör med misstänkta under fömndersökning i brottmål samt när personer som
har berövats friheten förs in på en polisstation. Vittnena bör emellertid
enligt utredningen kunna närvara även när andra polisuppgifter utförs, i den
mån det lämpligen kan ske. Bl.a. nämns närvaro i samband med handläggningen av
utlänningsärenden, husrannsakan samt ingripanden som kan väntas tilldra sig
stor uppmärksamhet, t.ex. ingripanden mot husockupationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Försöksverksamheten
bör enligt utredningens förslag pågå i två år och omfatta Stockholms och
Göteborgs polisdistrikt samt två distrikt från vardera gmpperna </span><span
lang=EN-US style='font-family:Verdana'>II </span><span style='font-family:Verdana'>och
III enligt rikspolisstyrelsens gmppindelning av polisdistrikten. Den bör
finansieras genom statsbidrag, som anpassas till en verksamhet motsvarande den
som nu förekommer i Göteborg. Utredningen fömtsätter att rätten för kommunerna
resp. landstingskommunerna att utse och administrera medborgarvittnen lagfästs
eftersom det är tveksamt om dessa uppgifter annars skulle falla inom ramen för
den s.k. kommunala kompetensen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
av utredningens ledamöter, riksdagsledamoten Hans Petersson i Röstånga,
instämmer i allt väsentligt i utredningens uppfattning om medborgarvittnen men
anser att den föreslagna försöksverksamheten är onödig eftersom
medborgarvittnen har funnits och fungerat väl i Göteborg i drygt tjugo år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
förslag har fått ett blandat mottagande. De flesta remissinstanserna, bl.a. så
gott som samtliga kommuner som har yttrat sig i frågan, synes visserligen vara
positivt inställda säväl i principfrågan som till förslaget om
försöksverksamhet. Ett icke obetydligt antal remissinstanser ifrågasätter dock
behovet och värdet av medborgarvittnena. Bl.a. åtskilliga polisstyrelser hävdar
sålunda att de avsevärda medel som skulle få avsättas till ett utbyggt system
med medborgarvittnen skulle kunna användas till betydligt angelägnare ändamål
inom polisväsendet. Mänga framhåller även att rättssäkerhets- och
insynsintressena redan nu är väl tillgodosedda och att insynen i
polisverksamheten genom de förtroendevalda ledamöterna i polisstyrelserna
fömtsätts öka om utredningens övriga förslag genomförs. Mot denna bakgmnd
menar man att införande av medborgarvittnen skulle ses som ett utslag av
gmndlös misstro mot poliskåren. Sävitt gäller rättssäkerhetssynpunkterna framhålls
från flera håll att den misstänktes rätt bättre tillgodoses genom biträde av en
offentlig försvarare. En del remissinstanser päpekar att det finns en risk för
att medborgarvittnena själva identifierar sig med eller av allmänheten eller de
misstänkta identifieras med polisen. Särskilt såvitt gäller förhåUandena på
mindre orter påtalas också intresset av att de misstänkta eller omhändertagna
personernas integritet inte kränks.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Åtskilliga
av de remissinstanser, som uttalar tvekan inför ett allmänt genomförande av ett
system med medborgarvittnen, vill likväl inte motsätta sig den föreslagna
försöksverksamheten. En del ifrågasätter dock</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section146>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section147>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:13</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>74</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>om
det behövs någon försöksverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Svenska kommunförbundet
tiUstyrker visserligen förslaget om försöksverksamhet men anser att staten bör
vara huvudman för verksamheten med medborgarvittnen. Förbundet konstaterar att
kommunerna inte utan särskilt lagstöd kan utse och ge ersättning åt
medborgarvittnen och att sådant lagstöd f.n. saknas. Eftersom rättsväsendet är
en statlig uppgift ser förbundet inga skäl att lägga huvudmannaskapet pä kommunerna.
Däremot skulle kommunerna kunna utse medborgarvittnen på samma sätt som man nu
utser nämndemän till domsaga. Detta bör enligt förbundet tillgodose
allmänhetens krav på medborgarvittnenas opartiskhet. Staten bör alltså vara
huvudman och lämna ersättning för uppdrag som medborgarvittne.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del ansluter jag mig till utredningens uppfattning att intresset av att
medborgarna får insyn i polisverksamheten kan åberopas som ett skäl för ett
system med medborgarvittnen. En sädan insyn kan bl.a. vara ägnad att förebygga
ogmndade misstankar och beskyllningar mot polisen. Man måste ha förståelse för
att det i vissa kommuner finns ett intresse för att komplettera den
medborgarinsyn i polisväsendet som utövas av polisstyrelserna. Dessa styrelsers
aUmänna ledningsfunktion tar nämligen som regel inte sikte på
polisverksamhetens utövande i det särskilda fallet. Frågan om medborgarvittnen
har också vid flera tillfällen tagits upp i riksdagen, som har funnit att en
prövning av spörsmålet bör komma till stånd (se JuU 1974:8).</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Med hänsyn till de
erfarenheter som föreligger av den verksamhet med medborgarvittnen som
Göteborgs kommun sedan lång tid har bedrivit har jag svårt att se att ett
principbeslut i frågan behöver föregås av nägon försöksverksamhet. Däremot är
det naturligtvis tveksamt om frågan över huvud taget bör tas upp sett utifrån
de samhällsekonomiska förhåUandena. Som jag ser det kan det inte komma i fråga
att binda sig för att införa en organisation av medborgarvittnen för hela
landet, särskilt som remissopinionen är splittrad och det utan tvivel
föreligger betydande lokala variationer när det gäller intresset för ett system
med medborgarvittnen. Att jag nu tar upp frågan beror uteslutande på att det
bör skapas klarhet kring de rättsliga gmnderna för den verksamhet med medborgarvittnen
som redan förekommer i Göteborg och Växjö.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Om ett system med
medborgarvittnen skulle komma i fråga har polisutredningen enligt min mening
anfört övertygande skäl för att vittnena inte bör utses eller administreras av
polisstyrelserna. Detta gäller i synnerhet om polisstyrelsen i enlighet med
vad jag har förordat fömt förvandlas frän ett i huvudsak rådgivande organ till
ett verkligt styrande organ för polisen. Som utredningen har framhållit är det
från principiell utgångspunkt mindre tillfredsställande om huvudmannaskapet för
en institution som ytterst syftar till kontroU av polisen anförtros ett organ
för polisen själv. En sådan ordning skulle otvivelaktigt ge upphov till</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section148>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section149>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:13</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>75</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>missuppfattningar
hos allmänheten om medborgarvittnenas funktion. Risken för sådana
missuppfattningar blir knappast mindre om man, som har föreslagits från några
håll, skulle införa en ordning som visserligen innebär att medborgarvittnen
utses av kommunerna eller landstingskommunerna men som lägger det helt i
polisens hand att bedöma i vilka fall medborgarvittnena skall anlitas. De på
sina håll uttalade farhågorna att medborgarvittnena efter hand skulle
identifiera sig med poliskåren eller av misstänkta och andra uppfattas som
företrädare för denna kår kan också i någon mån undanröjas om kommunerna svarar
för verksamheten. Nu anförda skäl talar för ett kommunalt huvudmannaskap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag tidigare har antytt måste behovet av medborgarvittnen liksom inriktningen
av deras verksamhet i stor omfattning bero av förhållanden och bedömningar på
lokal nivå. Fömtsättningarna skiljer sig nämligen påtagligt från den ena orten
till den andra. Bland remissinstanserna har särskilt pekats på de
integritetsaspekter som gör sig gällande på mindre orter. Utan tvivel skiftar
av detta och andra skäl säväl behovet av som intresset för den insyn som kan
ske genom medborgarvittnen kraftigt mellan olika kommuner.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Det bör med hänsyn till
detta lämpligen ankomma på kommunerna själva att genom sina beslutande organ
avgöra om man vill införa medborgarvittnen och även bestämma vilken ersättning
som skall utgå till dem. Att ge kommunerna befogenhet att själva avgöra dessa
frågor är så mycket mera motiverat i ett läge där största möjliga
återhållsamhet i fråga om nya åtaganden måste göra sig gällande inom hela
samhällsförvaltningen, i synnerhet som kommunerna utan tvivel själva bäst kan
bedöma hur tillgängliga resurser skall användas. Jag vill erinra om att det
enligt de riktlinjer för den kommunala verksamhetens utveckling som har lagts
fast i riksdagens beslut i anledning av årets kompletteringsproposition (prop.
1979/80:150, SkU 1979/80:62, rskr 1979/80:422) i stort sett endast är en
utbyggnad av barnomsorgen och långtidsvården som kan godtas under de närmaste
åren. 1 övrigt torde endast befolkningsförändringar och verkningarna av vissa
faktorer som är svåra att påverka få leda till en ökning av den kommunala
verksamheten. Dämtöver krävs medvetna åtgärder för att nedbringa
ambitionsnivån inom befintlig verksamhet. Det är mot denna bakgmnd uppenbart
att en organisation med medborgarvittnen under de närmaste åren normalt inte
kan ges företräde framför andra angelägna samhällsåtaganden.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Av remissbehandlingen
framgär att det råder delade meningar om ett kommunalt engagemang i fråga om
medborgarvittnen stär i strikt överensstämmelse med reglerna om den kommunala
kompetensen i 1 kap. 4 § kommunallagen (1977:179). Det finns mot denna bakgmnd
skäl att lagfästa en rätt för kommunerna att utse medborgarvittnen. Den oklarhet
som föreligger i fråga om de rättsliga fömtsättningarna utgör, som jag tidigare
har antytt, motivet för att ge ett lagreglerat stöd ät den</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section150>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section151>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:13</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>76</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>verksamhet
som bedrivs f.n. En lag i ämnet bör innehålla grundläggande bestämmelser och
inte ges en detaljnivå som strider mot intresset av att kommunerna själva har
att avgöra verksamhetens omfattning och inriktning. Detta är särskilt
väsentligt, eftersom man måste räkna med att i de fall, då möjligheten att utse
medborgarvittnen utnyttjas, verksamheten kommer att begränsas mycket kraftigt
med hänsyn till de samhällsekonomiska förutsättningarna. En lag i ämnet bör
därför ge stöd även för en verksamhet som är av mera tillfällig karaktär än den
nuvarande ordningen i Göteborg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
tanke på den nyssnämnda oklarhet som råder, humvida en verksamhet med
medborgarvittnen omfattas av den kommunala kompetensen, bör en lag i ämnet
träda i kraft utan att genomförandet av reformen i övrigt av polisväsendet
avvaktas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
enlighet med vad som har anförts nu har inom justitiedepartementet upprättats
ett förslag till lag om medborgarvittnen. Beträffande det närmare innehållet i
lagen hänvisar jag till specialmotiveringen (avsnitt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Från
flera håll har frågan om statsbidrag för verksamheten tagits upp. Enligt min
mening bör man inte i nuvarande samhällsekonomiska läge genom statsbidrag
stimulera framväxten av en verksamhet som medför ökade kostnader för det
allmänna. Jag vill här än en gång erinra om de riktlinjer för den kommunala
utvecklingen som riksdagen har lagt fast.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
remissbehandlingen av polisutredningens betänkande har kriminalvårdsstyrelsen
föreslagit att, under fömtsättning att den av utredningen förordade
försöksverksamheten kommer till stånd, även kriminalvårdens verksamhet vid
allmänna häktet i Stockholm ansluts till denna. Sävitt gäller kriminalvårdens
verksamhet synes dock inte konstmktionen med ett kommunalt huvudmannaskap
lämplig. Frägan om medborgarinsyn inom kriminalvården kräver därför särskilda
överväganden, varvid bl.a. mäste uppmärksammas fängelsestraffkommitténs (Ju
1979:04) pågående utredning av frågorna om förtroendemannastyrelser inom
kriminalvården och arbetsuppgifterna för sådana styrelser. Jag är bl.a. av
dessa skäl inte beredd att ta upp frågan om en medborgarvittnes-organisation för
kriminalvårdens del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.7
Den regionala polisorganisationen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2.7.1
Länsstyrelsens och länspolischefens uppgifter</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
är högsta polismyndighet i länet. Den har i denna egenskap ansvaret för och
ledningen av polisverksamheten inom sitt län. För detta ändamål har
länsstyrelsen tillagts befogenhet att meddela föreskrifter om användningen av
polismännen i länets polisdistrikt och att i vissa fall helt eller delvis
överta ledningen av polisen när särskilda</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section152>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section153>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:13</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>77</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>förhållanden
föranleder det eller kravet på enhetlig ledning annars är särskilt
framträdande. Det har vidare fömtsätts ankomma på länsstyrelsen att leda
polisverksamhet som berör flera polisdistrikt inom länet. I enlighet härmed
utövar länsstyrelsen den direkta ledningen över de polismän som ingår i
länstrafikgmpp. När det behövs polisförstärkning i ett polisdistrikt, kan
länsstyrelsen besluta om polisförstärkning från annat distrikt inom länet eller
begära sådan förstärkning från annan länsstyrelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
gång om året skall länsstyrelsen inspektera polisdistrikten i länet.
Länsstyrelsen har viss befattning med rekrytering och fortbildning av polismän
och handhar viss administration av polisväsendet. Den fastställer
arbetsordning för polisdistrikten, handlägger vissa ärenden om tjänstetillsättning
och är besvärsmyndighet när talan förs mot polisstyrelsens beslut.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I samtUga län utom
Gotlands län finns en länspolischef som är tjänsteman i länsstyrelsen och chef
för en särskild arbetsenhet inom länsstyrelsen, länspolischefens expedition.
Länspolischefen svarar som föredragande eller beslutsfattare för alla ärenden
som enligt polisinstmktionen ankommer på länsstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Stockholms,
Göteborgs och Malmö polisdistrikt är undantagna från länspolischefernas
verksamhetsområde. I dessa distrikt har i stället polismästarna samma
ställning som länspolischef i operativt hänseende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länspolischefen
skall samordna polisverksamheten i länet. Han har befogenhet att förfoga över
polispersonalen i länet, att föranstalta om polisförstärkning för tillfäUiga
uppdrag och att vara chef över polispersonal som har dragits samman i länet.
Denna länspolischefens verksamhet är inriktad på polisiära aktioner som
sträcker sig över de enskilda polisdistriktens gränser och avser länets eller
åtminstone några distrikts gemensamma behov. Däremot anses länspolischefen som
regel inte böra ingripa i de enskilda distriktens uppgifter. Vid sådana större
aktioner, som går över länsgränserna, är det länspolischefen som skall hälla
samband med länsstyrelser och länspolischefer i angränsande län samt med
rikspolisstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Länspolischefen är chef
för de polismän som ingär i länstrafikgmpp. I administrativt hänseende är dessa
knutna till ett polisdistrikt inom länet, men länspolischefen leder direkt
länstrafikgmppernas verksamhet. Vid starkt publikdragande evenemang, större
spaningspådrag och kataslrofartade händelser skall länspolischefen se till att
det polisdistrikt som berörs tillförs erforderliga resurser. Detta sker genom
föreskrifter till distrikten eller genom framställningar tilJ andra län eller
rikspolisstyrelsen. Han kan vid behov själv ta över ledningen vid utredning av
brottslighet som sträcker sig över flera distrikt eller län. Länspolischefen
förfogar över den s.k. stödjande verksamheten och samordnar utredningsverksamheten
inom länet och i vissa fall med angränsande län.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section154>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section155>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:13</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>78</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är vidare länspolischefen som har ansvaret för den regionala inspektions- och
tillsynsverksamheten och för samordningen av rekryteringsverksamheten inom
länet. Han föredrar även vissa personalärenden i länsstyrelsen.
Länspolischefen har betydelsfulla uppgifter pä beredskapsplaneringens område.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Även ett flertal andra
arbetsuppgifter av administrativ natur ankommer på länspolischefen. Det är
också i allmänhet denne som svarar för behandlingen av ärenden som har
anhängiggjorts vid länsstyrelsen genom besvär över beslut av polisstyrelse.
Sistnämnda uppgift tar en stor del av länspolischefens tid i anspråk.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Polisutredningen
framhåller att länspolischefen i samband med förstatligandet tillades
långtgående befogenheter i fråga om polisledningen inom länet. Han skulle på
länsstyrelsens vägnar vid behov kunna överta ledningen för länets polistyrkor
och meddela föreskrifter om hur dessa skulle användas samt leda polisverksamhet
som berör flera distrikt. En bakgmnd till att den regionala myndigheten
tillades dessa befogenheter var att den operativa ledningsfunktionen för det
centrala organet, rikspolisstyrelsen, gjordes ihycket begränsad. Den skulle i
princip endast avse vissa särskilt angivna frågor, t.ex. säkerhetspolisens och
rikskriminalens verksamhet. Utom beträffande de tre storstadsdistrikten samt
Gotland skulle ledningslinjerna gå från rikspolisstyrelsen över länspolischefen
i länsstyrelsen till de enskilda polisdistrikten. Utvecklingen har emellertid
delvis blivit en annan. Det är i praktiken inte så vanligt att länspolischefen
leder och samordnar polisverksamheten i länet enligt de ursprungliga
avsikterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Polisutredningen
har mot denna bakgmnd sökt vägar för att stärka rollen för den regionala
polisledningen, en målsättning som enligt utredningen stämmer väl överens med
de allmänna strävandena i samhället. En förstärkning av den regionala
polisledningen fär emellertid inte äventyra självständigheten för de lokala
polisstyrelserna och måste ske med beaktande av att förtroendemannainflytandet
över polisverksamheten förstärks även på det regionala planet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Från
rent polisiär synpunkt är enligt utredningen den största bristen i den
nuvarande regionala organisationen svårigheten att i praktiken finna lämpliga
former för ledning av sådan egentlig polisverksamhet som berör flera distrikt.
Utredningen belyser detta med flera exempel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Trafikövervakningen
sköts f.n. av länstrafikgmpperna och av de lokala polisdistrikten. Länstrafikgmpperna
skall i första hand övervaka trafiken på de större vägarna, medan
polisdistrikten skall övervaka trafiken inom tätorterna och vägar där annan
övervakning inte äger mm. De större polisdistrikten har för ändamålet särskilda
trafiksektioner inom ordningsavdelningarna. Länstrafikgmpperna består av
personal som administrativt lyder under poUsstyrelsen i sitt
stationeringsdistrikt men i operativt hänseende lyder direkt under
länspolischefen. Den nuvaran-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section156>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section157>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:13</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>79</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>de
ordningen gör det svårt att samordna länstrafikgmppernas och de lokala
trafiksektionernas verksamhet. Enligt utredningen finner varken länsstyrelserna
eller polisstyrelserna den nuvarande ordningen rationell. Från många håll
förordas att all trafikövervakning, såväl pä landsbygden som i tätorterna,
läggs pä en hand. Uppfattningarna skiftar dock om vem skall ha ansvaret för
verksamheten. Bland länsstyrelserna önskar man enligt utredningen dra in de
lokala trafiksektionerna och låta all trafikövervakning, såväl i tätorter som
på landsbygden, skötas av länstrafikgmpperna. Polisstyrelserna å sin sida vill
inte sällan avveckla länstrafikgmpperna och anförtro all trafikövervakning ät
de lokala distrikten, eventuellt med ett samordningsansvar hos det största
distriktet i länet. Utredningen anser att det på sikt knappast är försvarligt
att behålla det nuvarande delade ansvaret och förordar att trafiksektion och
länstrafikgmpp slås samman till en trafikenhet med regionalt ansvar åtminstone
när gmppen och sektionen är stationerad på samma ställe.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
annat exempel är bekämpandet av narkotikabrottsligheten. I de flesta län finns
numera särskilda narkotikarotlar med länet som primärt verksamhetsområde. Dessa
svarar för såväl spaning som utredning beträffande narkotikabrottsligheten.
Rotlarna är organisatoriskt knutna till det polisdistrikt inom länet som har
den största kriminalavdelningen och leds av en särskild rotelchef. EnUgt de
principer som lades fast i samband med förstatligandet skulle det emellertid
ankomma på länspolischefen att leda en sädan distriktsövergripande verksamhet.
Länspolischefens ställning i detta sammanhang har därför ibland betecknats som
oklar, och skiftande praxis har enligt utredningen uppstått i fråga om
ledningsfunktionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
erinrar vidare om de ökade insatserna mot den organiserade och den ekonomiska
brottsligheten. I denna del bör anmärkas att särskilda enheter — ekonomiska
rotlar — nu finns i Stockholms, Göteborgs, Malmö, Sundsvalls, Linköpings,
Jönköpings, Karlstads och Umeå polisdistrikt. Rotlarna har rätt och skyldighet
att arbeta även utanför sina egna distrikt. Pä samma sätt som narkotikarotlarna
är de ekonomiska rotlarna ställda under direkt ledning av särskilda
rotelche-fer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
de tre största polisdistrikten — Stockholm, Göteborg och Malmö — gäller
särskilda förhållanden, eftersom polismästarna där inom det egna distriktet
utövar de befogenheter som annars skulle ankomma pä länspolischefen. Ansvaret
blir i dessa län tudelat pä ett sätt som enligt utredningen medför vissa
problem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
polisutredningen visar dessa och andra exempel på svårigheterna att inom ramen
för nuvarande organisation finna ändamålsenUga former för ledning av
polisverksamhet som berör fiera distrikt. Kraven på samverkan över
distriktsgränserna blir samtidigt allt starkare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
om samordning över länsgränserna är ett annat område som</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section158>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section159>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:13</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>80</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>bör
uppmärksammas. S.k. polisförstärkning från ett län till ett annat fömtsätter i
princip antingen en överenskommelse mellan de berörda länsstyrelserna eller
samtycke från rikspolisstyrelsen. Länsstyrelsen får endast tillfälligt och för
visst uppdrag beordra en polisman att tjänstgöra utanför det län där han är
anställd. Behövs tjänstgöring med större styrkor eller för längre tid skall
frägan alltid avgöras av rikspolisstyrelsen. Utredningen erinrar om att det
sedan länge från olika håll har hävdats att länen är för små för en effektiv
regional polisverksamhet och att det behövs ett mera permanent system för
samordning över länsgränserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
översyn av den regionala organisationen kan enligt utredningen behövas även i
fråga om den administrativa verksamheten, främst när det gäller frågan om
sammanslagning av polisdistriktens lönekassor till ett enda ställe i länet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
har funnit att tre huvudalternativ för den regionala ledningsorganisationen
bör övervägas närmare. Det första alternativet innebär att den nuvarande
länspolischefsorganisationen behåUs i princip oförändrad. I det andra
alternativet indelas landet i polisregioner med särskilda regionpolisstyrelser
som högsta regionala polismyndigheter i stället för länsstyrelser. Det tredje
alternativet behåller länsstyrelsen som länets högsta polismyndighet och
länspolischefen som regional chef. 1 detta alternativ skall dock
länspolischefen förena denna funktion med chefsskapel för ett stort
polisdistrikt, som regel residensortens. Dessa huvudalternativ, som utredningen
kaUar nuvarande principorganisation (alt. I), regionpolisstyrelsealternativet
(alt. 2) och polischefsalternativet (alt. 3), indelar utredningen i sin tur i
ett antal varianter.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Alternativ 1, den
nuvarande principorganisationen, överväger utredningen i tre olika varianter,
som innebär mer eller mindre vittgående justeringar av den nuvarande regionala
lösningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Alternativ
1:1 innebär att nuvarande principorganisation behålls oförändrad, dock med
viss personalförstärkning vid länspolischefens expedition.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
alternativ 7 .-,2 tillskapas särskilda trafikenheter under direkt ledning av
länspolischefen genom sammanslagning av länstrafikgmpperna och delar av
trafiksektionerna i distrikten. Även narkotikautredningar och utredningar om
ekonomisk brottslighet läggs på särskilda enheter under länspolischefens
direkta ledning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
alternativ 1:3 avvecklas i stället länstrafikgmpperna och fördelas gmppernas
personal pä trafiksektionerna ute i distrikten. Länspolischefens uppgift bUr i
detta alternativ rent samordnande. Han får över huvud taget inga enheter som
han kan leda direkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Regionpolisstyrelsealternativet
(alternativ 2) innebär att länsstyrelsen upphör att vara högsta polismyndighet
i länet. I stället skapas en regionpolisstyrelse som får två eller fiera län
som verksamhetsområde och som</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section160>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section161>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:13</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>81</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>blir
högsta polismyndighet inom regionen. En regionpolischef får en ställning som
svarar mot den som länspolischefen nu har inom länet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Polischefsalternativet
diskuteras i fyra olika varianter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Alternativ
3:1 innebär att polischefen i residensortens polisdistrikt även är
länspolischef i fråga om vissa regionala funktioner, exempelvis trafikövervakning
och särskilt kvalificerade brottsutredningar. Regionala resurser för sådana
ändamål står under länspolischefens direkta ledning. Länspolischefen är
underställd länsstyrelsen och föredrar där regionala polisfrågor av
principiell natur som inte avser polisledning i det särskilda fallet.
Länspolischefens nuvarande befattning med polisadmi-nislrativa frågor, som nu
handläggs på länspolischefens expedition, övertas av en särskild polisenhet
inom länsstyrelsen. Enhetens chef behöver ej ha polischefsutbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Alternativ
3:2 — som är det alternativ som utredningen slutligen stannar för — motsvarar
alternativ 3:1 med undantag för att polisenhetens uppgifter fördelas på andra
enheter inom länsstyrelsen. Länspolischefen blir dock föredragande eller beslutsfattare
då det gäller länsstyrelsens tillsyn över polisväsendet i länet, budget- och
anslagsfrågor samt vissa personalfrågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Alternativ
3:3 avviker från 3:1 endast på så sätt att några särskilda regionala resurser
inte står under länspolischefens direkta ledning annat än när sådana resurser
finns i hans eget polisdistrikt. Han har dock samordningsansvaret för de
regionala funktionerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Alternativ
3:4 avviker från 3:2 på så sätt att — i likhet med alternativ 3:3 — de
regionala resurserna står under länspolischefens direkta ledning bara när
sådana är placerade i hans eget polisdistrikt. Han har dock samordningsansvar
för de regionala funktionerna då det gäller den egentliga polisverksamheten.
Hans befattning med regionala polisadministrativa frågor begränsas jämfört med
alternativ 3:2. Han skall inte ha några allmänna tillsynsfunktioner och inte
heller befatta sig med budget- och anslagsfrågor på det regionala planet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
utvecklar sina överväganden av de olika alternativen på i huvudsak följande
sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Regionpolisstyrelsealternativet
(alt. 2) skulle frän rent polisiära synpunkter medföra effektivitetsvinster.
Utredningen avvisar dock detta alternativ, eftersom det innebär att länet
överges som regional indel-ningsgmnd och att polisväsendets anknytning till
länsstyrelserna upphör. Utredningen pekar här främst på intresset av att
polisverksamheten är integrerad i samhällsverksamheten i övrigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
de alternativ som anknyter till den nuvarande principorganisationen (alt. 1)
talar vissa skäl för alternativ 1:2. Länspolischefen kvarstår i detta
alternativ inom länsstyrelseorganisationen och ges den direkta ledningen över
all polispersonal som har avdelats för regional polisverksamhet inom länet.
Invändningen mot detta alternativ är i första hand</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6 Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 13.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section162>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section163>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:13</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>82</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>risken
för att tvä skilda poliskårer skapas, en för regional och en för lokal
polisverksamhet. Enligt utredningen bör så mycket som möjligt av det omedelbara
ansvaret och den direkta ledningen av den ordinära polisverksamheten läggas pä
det lokala planet, och uttagningen av personal för den regionala verksamheten
bör ingå som ett led i de lokala polisdistriktens personalplanering. Härtill
kommer intresset av decentralisering. Utredningen finner att valet måste stå
mellan någon av varianterna av polischefsalternativet (alt. 3).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Behovet
av en omorganisation är enligt utredningen mest påtagligt i de tre
storstadslänen, Stockholms, Göteborgs och Bohus samt Malmöhus län, där den
nuvarande tudelade organisationsformen har skapat problem. Samordningsfrågorna
är komplicerade och svårhanterliga genom att polischefen i storstadsdistriktet
har länspolischefs ställning i det egna distriktet, medan länspolischefen
svarar för den regionala samordningen i resten av länet. Gemensamt för
storstadsdistrikten är vidare ett allt större behov av samordning mellan
residensortsdistriktet och övriga distrikt i länet. En enhetlig regional
ledning kan enligt utredningen åstadkommas antingen genom att länspolischefen
får ett samordningsansvar som även omfattar storstadsdistriktet eller genom
att befattningarna som länspolischef och chef för residensortsdistriktet
förenas till en funktion. Den första lösningen bedömer utredningen som
orealistisk. Kvar står därmed polischefsalternativet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
i fråga om de minsta länen skulle polischefsalternativet ha fördelar,
framhåller utredningen. I ett län med endast två eller tre polisdistrikt
framstår det sålunda som en överorganisation med en särskild länspolischef i
länsstyrelsen för samordning och ledning av viss verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Övriga
län har inte ett lika uttalat behov av omorganisation, men
polischefsalternativet har enligt utredningen fördelar även för dem.
Länspolischefen fär en starkare stäUning genom att han förfogar säväl över de
regionala resurserna som över det egna distriktets resurser. Hans StäUning som
polischef med ledningsuppgifter kan renodlas, och han får i sin dagliga gärning
en närmare kontakt med den egentliga polisverksamheten. Länsstyrelsens
förtroendemannastyrelse får bättre inflytande över den regionala
polisverksamheten, och det blir mera balans mellan den centrala samordningen
från rikspolisstyrelsen och den regionala samordningen. Det är också en klar
fördel om den regionala ledningsfunktionen kan utformas enhetligt i hela
landet, framhåller utredningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
ramen för polischefsalternativet finner utredningen sig inte kunna förorda de
två alternativ — 3:1 och 3:3 — som fömtsätter en särskild polisadministrativ
enhet inom länsstyrelsen. Behovet av en särskild polisenhet är inte särskilt
starkt, eftersom flertalet polisiära ärenden med juridisk anknytning under
alla omständigheter kommer att handläggas vid en och samma enhet inom
länstyrelsen. Risk skulle även</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section164>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section165>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:13</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>83</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>föreligga
för en överorganisation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skillnaden
mellan de båda återstående alternativen, 3:2 och 3:4, är att länspolischefen i
det förra alternativet får en mera markerad ställning som regional chef än i
det senare. Han svarar pä länsstyrelsens vägnar för en del polisadministrativa
frägor och utövar direkt ledning över den personal som är avsedd för regional
verksamhet även när personalen inte är stationerad i hans distrikt. Han får det
direkta inflytandet över de uppgifter som naturligt hör samman med den
regionala polisledningen. Riskerna för kompetenskonflikter och bristande
effektivitet i den regionala polisledningen torde därmed i det väsentliga
undanröjas. Utredningen räknar inte med att denna lösning skall behöva inge
några allvarliga betänkligheter då det gäller de lokala polisdistriktens självständighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Två
av utredningens ledamöter, riksdagsledamoten Åke Polstam och dåvarande
borgarrådet Lennart Blom, anför i ett särskilt yttrande att ytterligare
överväganden behövs i fråga om den regionala polisorganisationen i ljuset av de
synpunkter som kommer fram vid remissbehandlingen. Oavsett lösning bör
länsstyrelsens ställning som högsta polismyndighet i länet hållas intakt. Den
av utredningen förordade lösningen kan medföra jävs- och lojalitetskonflikter
och en risk för en mera allmän styrning frän central, regional nivä av
verksamheten i de mindre, perifert belägna distrikten. För de tre
storstadslänen, där det gäller särskilda fömtsättningar, kan det visa sig att
utredningens förslag (3:2) är en ändamålsenlig lösning. Den bristande
enhetlighet som därmed skulle uppkomma i polisorganisationen totalt ser de som
en ganska ringa nackdel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
av utredningens experter, polismästaren Harald Erling, anser att utredningen
mera ingående hade bort undersöka fömtsättningarna för ett alternativ där länen
— med bibehållande av länsstyrelsens ställning som högsta polismyndighet —
sammanförs till regioner, dvs. en variant av alternativ 2. Erling anser sig av
flera skäl inte kunna ansluta sig till polischefsalternativet. Om en
vidareutveckling av alternativ 2 ej sker, förordar han att nuvarande regionala
organisation behålls, dock med undantag för Stockholms län samt Göteborgs och
Bohus län, där alternativ 3 bör komma i fräga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
annan av utredningens experter, länsöverdirektören Tore Nyqvist, tiUstyrker
utredningens förslag, 3:2, och finner detta alternativ helt nödvändigt såvitt
avser Stockholms samt Göteborgs och Bohus län. Enligt Nyqvist är det dock
nödvändigt att göra vissa preciseringar av länspolischefens uppgifter inom
ramen för detta alternativ.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissopinionen
är starkt splittrad när det gäller den regionala polisverksamhetens
organisation och ledningen av sådan polisverksamhet som berör flera
polisdistrikt. Belysande är att av de åtta alternativ som utredningen har tagit
fram har samtliga utom ett vunnit anhängare</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section166>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section167>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:13</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>84</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>under
remissbehandlingen. Även vart och ett av de särskilda yttranden som har avgetts
av utredningens ledamöter och experter har i skiftande utsträckning biträtts av
olika remissinstanser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Polisutredningens
förslag till regional lösning, alternativ 3:2, förordas eller lämnas utan
erinran av bl.a. riksåklagaren (RÅ), rikspolisstyrelsen, statskontoret
(majoriteten), riksrevisionsverket (RRV), länsstyrelserna i Stockholms län
(såvitt avser det egna länet), Kronobergs län (majoriteten) och Värmlands län,
ett tjugotal polisstyrelser, däribland polisstyrelserna i Stockholm och
Göteborg, LO, TCO samt Svenska polisförbundet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
drygt tiotal polisstyrelser biträder i stället alternativ 3:4, varav flera dock
endast såvitt avser de tre storstadslänen eller Stockholms län. En
polisstyrelse förordar alternativ 3:3 medan alternativ 3:1 inte förordas av
någon remissinstans.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Alternativ
1:2 förordas av sammanlagt arton länsstyrelser, nämligen länsstyrelserna i
Södermanlands län (majoriteten), Östergötlands län, Jönköpings län, Kalmar län,
Blekinge län, Kristianstads län (majoriteten). Malmöhus län, Hallands län.
Älvsborgs län, Skaraborgs län, Örebro län, Västmanlands län, Kopparbergs län,
Gävleborgs län. Västernorrlands län, Jämtlands län, Västerbottens län och
Norrbottens län, ett tiotal polisstyrelser samt Föreningen Sveriges
länspolischefer. Några av dessa instanser anser dock att en särlösning är
tänkbar för de tre storstadsområdena eller i varje fall för Stockholmsområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Tre länsstyrelser förordar
mindre ingripande förändringar än dem som alternativen 3:2 och 1:2 skulle
innebära. Länsstyrelsen i Gollands län vill för sin del behålla den nuvarande
ordningen, enligt vilken länspolischef saknas i Gotlands län. Länsstyrelsen i
Göteborgs och Bohus län motsätter sig utredningens förslag och anser att
behovet av enhetlig ledningsorganisation enklast tillgodoses genom att de tre
storstadsdistrikten inordnas i den ledningstmktur som gäller för landets
polisväsende i övrigt. Länsstyrelsen i Uppsala län avstyrker utredningens
förslag men är inte främmande för att länspolischefen utövar en indirekt
ledning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Ett
fyrtiotal polisstyrelser vill behålla den nuvarande principorganisationen
oförändrad eller förstärkt enligt alternativ 1:1. Omkring tio av dessa kan
tänka sig särskilda lösningar i storstadslänen. Polisstyrelsen i Malmö finner
mot bakgmnd av erfarenheterna i Malmöregionen inte skäl förorda utredningens
lösning men framhåller att denna, om den genomförs i Stockholm och Göteborg,
bör genomföras även för Malmös del. Ett femtontal polisstyrelser ansluter sig
direkt eller indirekt till alternativ 1:3.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Alternativ
2 (regionpolisstyrelsealternativet) förordas av bl.a. överbefälhavaren (ÖB)
och ett tjugotal polisstyrelser</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Föreningen
Sveriges polischefer samt SACO/SR förordar i första</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section168>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section169>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:13</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>85</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>hand
alternativ 2 i den av experten Erling lanserade länsstyrelsemodellen och i
andra hand alternativ 1 utom såvitt avser de tre storstadsområdena, där de
anser en särlösning möjlig. Även flera andra instanser, bl.a. JK,
rikspolisstyrelsen, fiera polisstyrelser samt Svenska polisförbundet, anser att
alternativ 2 skulle vara det bästa från polisiär synpunkt men stannar slutligt
för andra alternativ. JK förordar sålunda att nuvarande ordning — på skäl som
Erling har angett — behålls men vill inte utesluta alternativ 3:2 som en
särlösning för de tre storstadsområdena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Landstingsförbundet
är tveksamt till utredningens förslag och pekar — liksom Svenska
kommunförbundet — på olika svårigheter som denna konstmktion kan medföra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
det trettiotal kommuner som har uttalat sig i frågan tillstyrker ett tiotal
utredningens förslag medan ungefar lika många förordar någon form av
organisation med länspolischef inom länsstyrelsen. Till dem som uttryckligen
tillstyrker alternativ 3:2 hör Stockholms kommun. Ett mindre antal kommuner
avstyrker utredningens förslag utan att ange något annat alternativ.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statstjänstemannaförbundet
anför med hänvisning till Polstams, Bloms och Erlings särskilda yttranden vissa
betänkligheter mot utredningens förslag men tar inte ställning till något av
de andra alternativen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>De länsstyrelser som
förordar alternativ 1:2 framhåller i allmänhet att detta alternativ bäst
tillgodoser kravet på en stark regional ledning och en god samordning av
polisverksamheten över distrikts- och länsgränser. I ett för denna
länsstyrelseopinion representativt yttrande understryker länsstyrelsen i
Jönköpings län betydelsen av att länspolischefen behåller sin ställning som
tjänsteman i länsstyrelsen samt att insyn och kontroU över polisverksamheten
sker inom länsstyrelsens ram som en förvaltningsuppgift bland andra och utan
att polisväsendet särbehandlas. Gentemot alternativ 3:2 anförs att
polisstyrelsen i länspolischefens distrikt skulle få viktiga uppgifter i fråga
om den polisstyrka som skall ledas direkt av länspolischefen. Detta är enligt
yttrandet olyckligt, eftersom endast länsstyrelsens förtroendemannastyrelse
företräder hela länet. I alternativ 1:2 skulle man däremot undvika jävssituationer
och intressemotsättningar mellan polisdistrikten i fråga om hur resurserna
skall användas inom länet. Man undviker även de nackdelar som alternativ 3:2
skulle innebära för inspektionsverksamheten. I alternativ 1:2 undviks vidare en
sammanblandning av regionala och lokala funktioner och säkras en fortsatt
tiUgång till polisiär expertis inom länsstyrelsen. 1 länsstyrelsens yttrande
framhålls slutligen att polisens uppgifter inom totalförsvaret till stor del är
av regional karaktär och att den fortsatta försvarsplaneringen bäst sker inom
ramen för den nuvarande organisationen. Väljer man alternativ 1:2 behövs inte
någon ändring av länsstyrelsens nuvarande krigsorganisation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
par länsstyrelser tar upp de nackdelar som det för med sig att den</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section170>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section171>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:13</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>86</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>regionala
polisorganisationen sorterar under ett annat departement och anslagsmässigt
särbehandlas jämfört med polisväsendet i övrigt. Länsstyrelsen i Malmöhus län
menar att det bör ankomma på rikspoUsstyrel-sen att anmäla länspolischefsorganisationens
behov av polisutbildad personal till regeringen och att det på detta område bör
ske en gemensam budgetbehandling mellan justitie- och kommundepartementen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
rikspolisstyrelsen råder det inte något tvivel om att polisverksamheten kan
bedrivas mest effektivt inom ramen för regionpolisstyrel-sealternativet. Om man
beaktar även andra aspekter — främst betydelsen av att polisverksamheten ses
som en samhällsfunktion vid sidan av de övriga och inte som en organisation för
sig och av annan karaktär än samhällsverksamheten i övrigt — är emeUertid
utredningens ståndpunkt den riktiga. De främsta fördelarna med alternativ 3:2
är enligt rikspolisstyrelsen att länspolischefen skiljs ut från länsstyrelsens
organisation och får en mera kontinuerlig kontakt med den dagliga
polisverksamheten. Endast detta alternativ synes också fylla kravet att ge en
enhetlig lösning för hela landet. Rikspolisstyrelsen understryker att behovet
av samordning är sä trängande i Stockholmsområdet att det kräver en snar
lösning och bör behandlas med förtur. Oavsett hur den regionala organisationen
utformas bör vidare huvudmannaskapet även för den regionala polisverksamheten
överföras till justitiedepartementet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ÖB,
som anser att regionpolisstyrelsealternativet är att föredra framför
alternativen 1:2 och 3:2, framhåller att samordning, samverkan och ledning
underlättas genom en indelning i större regioner som överensstämmer med
militär- och civilområdena. Regionpolischefen får en samordnande roll och inte
den dubbelbefattning som blir följden i polischefsalternativet. Alternativ 3:2
skulle enligt ÖB kunna få en direkt negativ inverkan på länsstyrelsernas
krigsorganisation och därmed deras möjligheter att lösa förelagda uppgifter.
De krav som krig, lägesskärpning och fredstida krigsplanläggning ställer på
länsstyrelsen måsle nämligen tillgodoses i länsstyrelsens organisation redan i
fred.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Värmlands län, som ansluter sig till det av utredningen valda alternativet
3:2, framhåller gentemot den nuvarande principorganisationen (alternativ 1:1)
att länspolischefen alltför ofta hamnar vid sidan av den praktiska
polisverksamheten, att blandningen av direkt och indirekt ledning är olycklig,
att samordnings- och ledningsuppgifterna i län med endast två eller tre
polisdistrikt är för små för att motivera en särskild
länspolischefsorganisation i länsstyrelsen samt att uppdelningen av ansvaret
för polisverksamheten mellan justitie- och kommundepartementen inte är
ändamålsenlig. Alternativ 1:2 kan å andra sidan uppfattas som ett tillskapande
av två skilda poliskårer. Intresset av en lokal förankring av polisverksamheten
talar också mot detta alternativ som har rönt starkt motstånd på fackligt håll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Liknande
synpunkter framförs även av Svenska polisförbundet. För-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section172>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section173>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:13</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>87</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>bundet
menar att alternativ 1:1 betyder en konservering på obestämd tid av en helt
otillfredsställande regional organisation och att alternativ 1:3 förvandlar
länspolischefen till en tjänsteman i länsstyrelsen utan praktisk kontakt med
det polisiära vardagsarbetet. Alternativet 1:2 innebär en förstärkning av den
regionala organisationen med egna operativa enheter och en utveckling mot två
poliskårer. Erfarenheterna frän den särskilda statspolisorganisationens tid och
kanske än mer internationellajämförelser föranleder förbundet att avvisa detta
alternativ. Alternativ 2 skulle enligt förbundet vara det från arbets- och
effektivitetssynpunkt bästa och förbundet beklagar därför att det inte är
"politiskt gångbart". Förbundet förordar mot denna bakgmnd alternativ
3:2 och påpekar att kombinationen länspolischef/chef för lokalt polisdistrikt
fungerar bra i bl.a. Danmark. I detta alternativ får länspolischefen en
meningsfull roll i polisorganisationen. Farhågorna för jävssituationer och "överkörning"
av övriga polisdistrikt i länet är enligt förbundet överdrivna. Dessa problem
bör kunna lösas under polisberedningens arbete.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Föreningen Sveriges
länspolischefer, som förordar alternativ 1:2, anser att det behövs en stark
regional ledningsfunktion, som dock inte får äventyra de lokala
polisstyrelsernas självständighet. Föreningen framhåller bland fördelarna hos
alternativ 1:2 att polisverksamhetens anknytning till länsstyrelsen och därmed
till den regionala samhällsförvaltningen i övrigt bevaras. Man undviker
dessutom ingripande organisatoriska förändringar och de risker för dualism och
jävskonflikter som är förbundna med alternativ 3:2. Att länspolischefen får
direkt ledning över personal för regional verksamhet kan enligt föreningen inte
innebära eller uppfattas som att två skilda poliskårer skapas, en för regional
och en för lokal verksamhet. I fråga om storstadsområdena kan föreningen dock
tänka sig särlösningar, i vart fall för Stockholmsområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Föreningen Sveriges
polischefer ansluter sig till experten Erlings uppfattning i fråga om den
regionala indelningen. Om inte den av Erling lanserade varianten av alternativ
2 kan genomföras bör alltså den nuvarande regionala organisationen i huvudsak
bestå, dvs. alternativ I. Föreningen kan tänka sig att den övergripande
polisledningen i Stockholms-, Göteborgs- och Malmöregionerna utformas på ett
från landet i övrigt avvikande sätt. I avbidan på polisberedningens arbete
avstår föreningen från att ta närmare ställning till hur alternativ 1 skall
utformas liksom till frågorna om fördelningen av de regionala resurserna och
om ledningsstmkturen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>SACO/SR anför liknande
synpunkter men menar att en särlösning efter huvudalternativ 3 är nödvändig för
Stockholms län med hänsyn till befolknings- och distriktsstmkturen medan
samordningsproblemen i Göteborgs- och Malmöomrädena inte är lika påtagliga.
Innan en liknande ordning införs i de sistnämnda områdena bör resultatet av
särlösningen i Stockholm avvaktas och utvärderas.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section174>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section175>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:13</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>88</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
lokala polisstyrelser som anser att den nuvarande regionala organisationen i
princip bör behållas pekar allmänt på möjligheten att komma till rätta med
påstådda olägenheter genom mindre ingripande förändringar. Åtskilliga av dessa
instanser framhåller att polisutredningens lösning synes framtagen främst med
tanke på förhåUandena i de tre storstadsområdena och att det är endast där som
alternativet kan anses nödvändigt och lämpligt. I länen i övrigt befaras
alternativet medföra belydande problem från praktisk, formell och psykologisk
synpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del vill jag efter samråd med chefen för kommundepartementet anföra
följande.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Länen har av ålder bildat
verksamhetsområden för den regionala polisorganisationen. Före polisväsendets
förstatligande år 1965 var landet indelat i ett mycket stort antal
polisdistrikt. Under det kommunala polisväsendets tid var bl.a. av detta skäl
uppgiften att samordna polisverksamheten mellan de olika distrikten
utomordentligt svår. Vid förstatligandet minskades antalet polisdistrikt från
554 till 119. Däremot tog man inte i det sammanhanget upp frågan om att bilda
större regionala verksamhetsområden än län.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
tidigare har nämnts (avsnitt 2.6.1) fattade riksdagen år 1972 ett principbeslut
som innebar att antalet polisdistrikt skulle minskas ytterligare genom
fortsatta distriktssammanslagningar (prop. 1971:173, JuU 1972:1, rskr 1972:19).
Detta beslut har inte kunnat genomföras. Som fömt har angetts är det min
uppfattning att frågan om en mera genomgripande distriktsindelningsreform i
nuvarande läge saknar aktualitet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Med denna utgångspunkt är
en ändamålsenlig regional polisorganisation en nödvändighet. Flera skäl talar
för att behovet av regional samordning kommer att öka. Det finns anledning att
särskilt framhäva två verksamhetsfält i detta sammanhang, nämligen
trafikövervakningen samt spanings- och utredningsverksamhet i fråga om särskilt
kvalificerad kriminalitet. Detta är områden där de enskilda polisdistrikten —
med undantag för ett mindre antal mycket stora distrikt — inte kan bygga upp
slagkraftiga arbetsenheter, om dessa skall betjäna endast det egna distriktet.
AUmän enighet föreligger om att det för de ändamål som har angetts nu behövs
permanenta resurser för regional verksamhet. Samordningsbehovet har ökat även
med avseende på sådana större tilldragelser och evenemang som tillfälligt
kräver personal kanske inte bara från det egna länet utan även från angränsande
län. Ett annat område, där det behövs en god och samordnad planering för
tillfälliga eller mera långvariga omfördelningar av polisresurserna, är det som
gäller polisens medverkan i totalförsvaret. I krig och i andra krissituationer
ställs särskilda anspråk på den regionala polisledningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är givet att de regionala samordningsbehoven tar sig olika uttryck i fråga om å
ena sidan sådan regional polisverksamhet som bedrivs med mer eller mindre
permanenta resurser och å den andra sidan sådan</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section176>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section177>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:13</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>89</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>verksamhet
som föranleds av extraordinära förhållanden eller som av andra skäl faller
utanför ramen för den normala polisverksamheten. Vid en diskussion om den
regionala polisverksamhetens organisation och uppgifter finns det därför ofta
anledning att skilja mellan dessa båda former av polisverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
trafikövervakning samt bekämpning av särskilt kvalificerad brottslighet finns i
dag särskilda regionala organisationsformer. Polispersonal, som särskilt har
avdelats och fortlöpande arbetar med dessa uppgifter, finns såvitt avser
trafikövervakning i varje län (utom Gotland) i form av länstrafikgmpper. Vidare
finns i de flesta län särskilda enheter — narkotikarotlar — för att bekämpa
narkotikabrott. I några län finns även enheter — ekonomiska rotlar — som är
inriktade på den organiserade och den ekonomiska brottsligheten.
Länspolischeferna har den direkta operativa ledningen över länstrafikgmpperna,
medan däremot narkotikarotlarna och de ekonomiska rotlarna är inordnade som
rotlar i enskilda polisdistrikt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
finns ingen anledning anta att behovet av regional polisverksamhet kommer att
minska i framtiden. Tvärtom finns det, som jag redan har konstaterat, starka
skäl att förmoda att behovet efter hand kommer att bli alltmer uttalat. I
synnerhet gäller detta i fråga om bekämpandet av den organiserade och den
ekonomiska brottsligheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Polisutredningen
har konstaterat att den nuvarande regionala polisorganisationen skapar vissa
problem. Utredningen har undersökt olika utvägar att stärka den regionala
polisledningen under beaktande av de lokala polisstyrelsernas självständighet
och intresset av att vidga förtro-endemannainfiytandet på det regionala såväl
som på det lokala planet. Det är främst då det gäller sådan polisverksamhet,
som berör flera polisdistrikt, som den nuvarande regionala organisationen har
uppvisat brister, anser utredningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Äv
de olika alternativen kan, som polisutredningen och åtskilliga remissinstanser
har framhållit, alternativet med regionpolisstyrelser (alternativ 2) kanske
sägas vara det från renodlat polisiär synpunkt mest ändamålsenliga. I detta
alternativ, som återgår på 1967 års polisutrednings förslag i betänkandet (SOU
1970:32) Polisen i samhäUet, försvinner länet som regional polisiär
indelningsgmnd och den nuvarande anknytningen till länsstyrelsen som högsta
regionala polismyndighet upphör. I det förslag som utformades av 1967 års
polisutredning skulle åtta regioner inrättas, som i stort sett motsvarade
indelningen i militär-och civilområden. En regionpolischef skulle vara chef för
varje region och en regionpolisstyrelse överta länsstyrelsens tidigare funktion
som högsta polismyndighet på regional nivå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
min del anserjag i likhet med utredningen och åtskilliga remissinstanser att
starka skäl talar mot tanken på en ny organisation av det slag som har angetts
nu. Länen är av hävd den regionala indelningsgmn-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section178>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section179>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:13</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>90</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>den
för huvudparten av den civila förvaltningen. Genom sina förtroendemannastyrelser
erbjuder länsstyrelserna medborgerlig insyn och kontroU av polisverksamheten
på regional nivä och kompletterar på så sätt polisstyrelsernas motsvarande
funktion på det lokala planet. Anknytningen till länsstyrelsen understryker
även att polisverksamheten är en funktion inom samhällsverksamheten i stort och
garanterar att förtroendemannainflytandet på regional nivå får önskvärd
politisk tyngd. Samtidigt får den regionala polisledningen genom anknytningen
till länen en geografisk närhet till de lokala distrikt och den allmänhet som
berörs av den regionala verksamheten. Att som en av polisutredningens experter
har förordat skapa nya regioner och inrätta särskilda regionala polisorgan vid
sidan av länsstyrelserna skulle enligt min uppfattning medföra en uppenbar risk
för att länsstyrelsernas ställning inom polisorganisationen försvagas på ett
sätt som inte kan anses godtagbart.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
som har sagts nu fär inte undanskymma det förhällandet att samordning av
polisverksamhet inte sällan behövs också över större områden än länen. Nägot
egentligt hinder synes dock inte föreligga mot att dessa samordningsfrågor
bemästras genom mindre ingripande lösningar än vad tillskapandet av särskilda
polisregioner skulle innebära. Polisutredningen har här anknutit till den
frivilliga samverkan som har förekommit hittills men föreslagit vissa ändringar
i regleringen i syfte att skapa underlag för mera långsiktiga lösningar på
frivillighetens väg. Som jag senare skall beröra närmare ansluter jag mig i
denna del till utredningens ståndpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
man i enlighet med vad jag sålunda förordar för bort alternativet med särskilda
regioner ur diskussionen återstår två huvudalternativ, nämligen den nuvarande
principorganisationen (alternativ I) och det s.k. polischefsalternativet
(alternativ 3). Den gmndläggande skillnaden mellan dessa båda huvudalternativ
hänför sig till länspolischefens ställning. I alternativ I är länspolischefen
fortfarande tjänsteman i länsstyrelsen medan alternativ 3 lösgör
länspolischefen från länsstyrelseorganisationen och låter honom förena
uppgiften som länspolischef med chefsskapel för ett stort lokalt polisdistrikt,
som regel residensortens.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
dessa båda huvudalternativ har polisutredningen pekat på ett antal möjliga
varianter. En viktig skiljelinje mellan dessa är i vilken utsträckning
länspolischefen skall utöva direkt eller indirekt ledning över sammanhållna
regionala enheter. Man kan därvid uppmärksamma att alternativen 1:2 samt 3:1
och 3:2 sinsemellan överensstämmer såtillvida att länspolischefen i dessa fall
får direkt ledning över samtliga regionala resurser såsom trafikenheter,
narkotikarotlar och ekonomiska rotlar. På motsvarande sätt har alternativ 1:3
en viss likhet med alternativen 3:3 och 3:4. Länspolischefen tilläggs sålunda
i intetdera av dessa alternativ direkt ledning av några regionala resurser
annat än när dessa — i polischefsalternativet — finns inom hans eget lokala
polisdistrikt.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section180>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section181>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:13</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>91</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Alternativ
1:1 representerar i sin tur den nuvarande mellanformen, i vilken
länstrafikgmpperna men i praktiken inte narkotikarotlarna och de ekonomiska
rotlarna står under länspolischefens direkta operativa ledning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
har, som jag fömt har nämnt, för sin del stannat för att förorda alternativ
3:2, som innebär att chefen för ett lokalt polisdistrikt förenar denna uppgift
med befattningen som länspolischef. Därvid utövar han direkt ledning över alla
regionala resurser, vare sig de ingår i hans eget lokala distrikt eller ej.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
stora flertalet av länsstyrelserna vill hellre bygga ut den nuvarande
principorganisationen i enlighet med alternativ 1:2. De lokala polisstyrelserna
har i stor utsträckning motsatt sig båda dessa alternativ. Då det gäller
alternativ 3:2 har de särskilt pekat på risken för att de mindre
polisdistriktens intressen inte blir tillgodosedda.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelserna har, i
likhet med några av utredningens ledamöter och experter, i allmänhet riktat
kritik mot alternativ 3:2 för att detta skulle försvaga länsstyrelsens
ställning i polisverksamheten och medföra jävsfrågor och lojalitetskonflikter
på gmnd av länspolischefens dubbelroll. Gentemot det alternativ som
länsstyrelserna har förordat, alternativ 1:2, anförs å andra sidan av utredningen
och vissa remissinstanser — bl.a. polisförbundet — att en sådan lösning innebär
eller i varje fall kan uppfattas på det sättet att två skilda poliskårer
skapas, den ena för regional och den andra för lokal polisverksamhet. Detta har
sagts vara svårförenligt med önskemålet att ge polisverksamheten största
möjliga lokala förankring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del får jag inledningsvis konstatera att allmän enighet föreligger om att
vissa permanenta enheter behövs för regional polisverksamhet, dvs. verksamhet
som inte ryms inom det enskilda polisdistriktets behov och organisation. I den
mån sådana enheter skulle kunna uppfattas som särskilda poliskårer synes det
inte bero på hur ledningen utövas utan redan på deras existens. Vad det här är
fråga om är endast att vissa polismän tilldelas arbetsuppgifter som — på gmnd
av svårighetsgrad, utbildningsbehov, geografiska förhållanden etc. — inte kan
begränsas till det egna distriktet. Den särskilda trafikövervakning av de
större vägarna som nu utförs av länstrafikgmpperna kan sålunda med hänsyn till
den personalinsats som fordras knappast pä ett rationellt sätt läggas ut på
vart och ett av distrikten inom ett län. Narkotikabrottsligheten är
svärbekämpad och dess utövare rör sig fritt mellan de olika distrikten. Fömtom
den rikstäckande verksamhet som utövas av rikskriminalen behövs här även i
fortsättningen stående regionala enheter för att förstärka de enskilda
polisdistriktens arbete. Härtill kommer att det av rent spaningstekniska skäl,
särskilt i mindre orter, torde vara en fördel att viss verksamhet bedrivs av
eller i samarbete med personal frän andra distrikt. I fråga om den organiserade
och den ekonomiska brottsligheten gäller</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section182>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section183>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:13</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>92</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>i
stort sett motsvarande förhållanden, vartill kommer att polisarbetet på detta
område fömtsätter en omfattande utbildning, som det inte från kostnadssynpunkt
är försvarbart att sprida ut på alltför små arbetsenheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
de enskilda polisdistrikten finns en indelning i avdelningar, sektioner och
rotlar som innebär att polismännen för kortare eller längre perioder får
specialisera sig på olika typer av polisiärt arbete. I princip är det ingen
skillnad mellan den typ av specialisering som sker internt inom distriktet och
den specialisering som sker för den regionala verksamheten. Det rör sig om en
arbetsfördelning betingad av de krav som verksamheten stäUer. Som jag senare
skall återkomma till är det visserligen av olika skäl önskvärt att den
enskilde polismannen har en så allsidig utbildning som möjligt. Detta utgör
nämligen en fömtsättning för att man skall nå fram till den flexibilitet i
organisationen som är nödvändig för att ge de regionala och lokala
medborgarstyrelsernas beslutsbefogenheter ett reellt innehåll. Men även om
basen skall vara bred får detta inte medföra att man avstår från en
specialisering och en arbetsfördelning på lokal och regional nivå som är
nödvändig för att polisen skall kunna lösa sina arbetsuppgifter pä det sätt som
framstår som mest effektivt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
som närmast har visat sig vara förenat med svårigheter i den nuvarande
regionala organisationen är att finna den lämpligaste formen för ledning av
polisverksamhet som berör flera distrikt inom ett län. Vid polisväsendets
förstatligande slogs det fast att det skulle ankomma på länspolischefen att
leda verksamheten i sädana fall (prop. 1964:100 s. 67—69 och 108—110). Detta är
också förhållandet i prakriken med avseende på länstrafikgmpperna, vilka stär
till länspolischefens förfogande. Som närmare har påvisats av polisutredningen
medför denna organisationsform vissa problem. Dessa hänför sig bl.a. till de
svårigheter som föreligger att ställa länstrafikgmpp och lokal trafiksektion
på samma stationeringsställe under gemensam ledning, något som i och för sig
ostridigt skulle innebära en rationalisering. De regionala enheter som under
senare år har bildats för utredningsverksamhet har som fömt nämnts inte
organiserats på samma sätt som länstrafikgmpperna utan inordnats i ett lokalt
polisdistrikt. För den framtida utvecklingen av den regionala polisverksamheten
är det av stor betydelse att den nuvarande oklarheten i organisationsstmkturen
nu blir undanröjd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är självfallet angeläget att man effektivt utnyttjar de resurser som —
permanent eller tillfälligt — avdelas för regional verksamhet. Det viktigaste i
det sammanhanget är att sädana resurser finns eller — vid tillfälliga behov —
kan skapas, att de är ändamålsenligt organiserade och att personalen har den
utmstning och den utbildning som behövs. Att länsstyrelsen måste ha det
övergripande ansvaret för den regionala verksamheten är för mig en
självklarhet. Detta synes emeller inte nöd-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section184>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section185>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:13</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>93</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>vändigtvis
fömtsätta att länsstyrelsen genom länspolischefen även utövar den direkta
operativa ledningen över den ifrågavarande personalen, i vart fall inte såvitt
avser den dagligen förekommande, ordinära polisverksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
kan i denna del hävdas att det knappast är en naturlig uppgift för en
överordnad regional chef att fortlöpande leda polisverksamhet som till sin
karaktär inte skiljer sig från den som bedrivs i de underiydande distrikten. En
regional myndighet bör i första hand ägna sig åt allmänna planerings-,
tillsyns- och resursfördelningsfrågor. TiU länspolischefens uppgifter hör
sålunda att väga de lokala distriktens krav mot varandra och samordna
verksamheten mellan distrikten där det behövs. Detta fömtsätter en befogenhet
för honom att i enlighet med de principer som länsstyrelsen har lagt fast ange
riktlinjer för de regionalt arbetande enheternas arbetsinsatser, bestämma om
tillfälliga förstärkningar till särskilt arbetstyngda polisdistrikt och dra
samman personal till evenemang och händelser som kan väntas medföra behov av
en större polisinsats än som kan tillgodoses inom ett enskilt distrikt. En
viktig uppgift är också att planlägga insatserna vid andra extraordinära
situationer, vare sig det rör sig om krigsplanläggning eller krissituationer av
annat slag. I krislägen och andra extraordinära situationer kan det vara en
styrka för länsstyrelserna att inom den egna organisationen förfoga över en
kvalificerad polischef, lät vara att denna synpunkt måste vägas samman med
andra aspekter som bl.a. hänger samman med länens olikartade stmktur. För
Stockholmsområdet t.ex. blir här liksom i andra sammanhang särskilda
överväganden nödvändiga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
torde stå klart att länspolischefen, för att fullgöra de uppgifter som nyss har
redovisats, måste hålla sig väl underrättad om läget i de lokala distrikten och
särskilt då inom de regionalt verksamma enheterna. Betydelsefullt är vidare att
länspolischefen i samband med anslagsframställningarna och i andra sammanhang
handlägger frågor som gäller resursfördelning mellan länets polisdistrikt. Han
har också att hålla kontakt med länspolischeferna i angränsande län och med dem
komma överens om samordnade insatser som kräver personal från flera län. Det
ankommer sålunda på länspolischefen att skapa balans i polisverksamheten från
regional synpunkt. Jag har med hänsyn härtill förståelse för att ätskilliga
remissinstanser har ansett att en lösning enligt vilken länspolischefen alltid
förenar befattningen med chefskapet för ett distrikt skulle kunna leda till
komplikationer. Även jag har den uppfattningen att en generell ordning av denna
innebörd inte f.n. bör väljas. Till de speciella överväganden som kan göras i fråga
om storstadsregionerna återkommer jag strax.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
man sålunda beträffande polisdistrikten utanför storstadsregionerna så till
vida behåller nuvarande organisation att länspolischefen fortfarande skall vara
tjänsteman i länsstyrelsen, måste ställning tas till</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section186>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section187>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:13</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>94</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>hur
han i fortsättningen skall utöva sina ledningsfunktioner. Jag har i denna del
den uppfattningen att man bör övergå till en ordning enligt vilken de
övergripande planerings- och tiUsynsfunktionerna renodlas. I enlighet härmed
bör riktlinjerna för de regionala enheternas verksamhet samt dimensioneringen
av dem bestämmas av länsstyrelsen med länspolischefen som ansvarig
handläggare. På samma sätt som f.n. gäller i fråga om länspolischefens
befogenhet att överta ledningen för arbetet i ett polisdistrikt bör denne kunna
tillfälligt ta över även den direkta ledningen av enheternas arbete när
särskilda förhällanden påkallar det. För det löpande arbetet bör enheterna
emellertid kunna organisatoriskt inordnas i de polisdistrikt där de är
stationerade och stå under omedelbar ledning av den lokala polischefen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
sådan ordning för ledningen av de regionala enheterna är naturlig i de fall där
regional verksamhet utövas av en enda enhet i ett län. Det kan emellertid vara
förenat med vissa svårigheter att finna en god lösning för den dagliga
operativa ledningen av regional verksamhet, om ett län har två eller flera
enheter för en viss regional uppgift. Detta gäller i synnerhet på
trafikområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
ordning enligt vilken de regionalt verksamma enheterna är inordnade i ett
lokalt polisdistrikt och står under direkt ledning av chefen i det distriktet
bör emellertid enligt min uppfattning utan svårighet kunna genomföras i fråga
om sådana enheter som är avsedda för spaning mot och utredning av narkotikabrott
och kvalificerad ekonomisk kriminalitet, dvs. narkotikarotlarna och de
ekonomiska rotlarna och de liknande enheter som kan komma att inrättas i
framtiden. Med en sådan ordning undanröjs den oklarhet i organisationsstmkturen
som nu gäller med avseende pä dessa enheters verksamhet, något som är ägnat att
säkerställa att man rationeUt utnyttjar resurserna efter hand som verksamheten
mot den organiserade och den ekonomiska kriminaliteten byggs ut. På
narkotikaområdet finns visserligen i ett par län mer än en rotel för regional
verksamhet, men det kan på detta område inte föreligga några svårigheter att
lösa de frågor som har samband med den dagliga operativa ledningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Däremot
gör sig vissa särskilda synpunkter gällande i fråga om den regionala
trafikövervakningen. Enligt polisutredningen bör länstrafikgmpp och
trafiksektion som är stationerade i samma polisdistrikt slås samman till en
trafikenhet med regionalt ansvar för trafikövervakningen. Vid sidan härav
skulle trafikenheten även utreda sådana trafikförseelser som rapporteras vid
övervakningen, åtminstone såvitt avser enhetens hemmadistrikt, och i så fall
indelas i en sektion för trafikövervakning och en för trafikutredningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
polisförbundet, som är positivt inställt till en sådan indelning av
trafikenheterna, anser att även länstrafikgrupper i distrikt som saknar lokal
trafiksektion bör organiseras på motsvarande sätt och att sådana</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section188>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section189>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:13</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>95</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>lokala
trafiksektioner, som inte delar stationeringsort med en länstrafikgmpp, bör
bli föremål för en särskild organisationsundersökning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Redan
utredningens förslag beträffande trafikenheternas organisation och verksamhet
innebär ganska ingripande förändringar av polisens trafikarbete. SkuUe
trafikarbetet anknytas till de polisdistrikt, i vilka trafikenheterna är
stationerade och länspolischefen på detta område endast utöva indirekt ledning,
innebär detta ytterligare förändringar. Utan tvivel skulle dock betydande
effektivitetsvinster kunna uppnäs om länstrafikgmpp och lokal trafiksektion med
samma stationering ställs under enhetlig ledning. Detta talar för att även
polisens trafikresurser ges en lokal anknytning och att länspolischefens
befattning med den regionala trafikövervakningen blir av endast övergripande
och samordnande natur.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Härvid måste emellertid
uppmärksammas att det i åtskilliga län f.n. finns mer än en länstrafikgmpp.
Inordnas dessa enheter i den lokala organisationen, måste de frågor rörande den
dagliga operativa ledningen som jag fömt har varit inne på få en ändamålsenlig
lösning. Till bilden hör även att det finns ett relativt stort antal
trafiksektioner som är stationerade på orter där länstrafikgmpper saknas. Dessa
sektioner sköter, fömtom trafikövervakningsuppgifter, polisens
trafikundervisning i skolorna. Skall dessa enheter efter omorganisationen av
polisväsendet finnas kvar i en basorganisation av det slag, som jag tidigare
har berört, måste frågan om samarbetet på trafikområdet i län med sådana
sektioner studeras närmare.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Dessa och andra frågor på
trafikområdet har inte blivit tillräckligt belysta i betänkandet och under
remissbehandlingen föratt underlag nu skall finnas för ett bindande
principbeslut rörande organisationen av trafikarbetet. Enligt min mening bör de
organisatoriska frågor som gäller polisens arbete på trafikområdet utredas i
ett sammanhang genom polisberedningens försorg. Därvid bör — fömtom
ledningsfrågorna — undersökas de frågor om trafikenheternas uppgifter och
organisation som polisutredningen och polisförbundet har tagit upp. Beredningen
bör i första hand pröva lösningar som anknyter tUI det system med indirekt
ledning från länspolischefens sida som jag har förordat i fråga om regional
utredningsverksamhet. Om undersökningen så föranleder bör emellertid
beredningen i andra hand kunna föreslå även lösningar som bygger pä nuvarande
organisation.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Oavsett vilken lösning som
väljs måste en utgångspunkt vara att det i alla län behövs sammanhållna
regionala enheter för sådan trafikövervakning som kräver specialutmstning. I
den mån beredningen finner att det i ett eller flera län behövs mer än en enhet
av aktuellt slag framgår av vad jag fömt har anfört att ledningsfrågorna kräver
särskild uppmärksamhet. Själva ledningsstmkturen bör givetvis — bortsett från
de tre storstadslänen — ges en enhetlig utformning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section190>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section191>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:13</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>96</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
regionala verksamhet som bedrivs med permanenta resurser genom
narkotikarotlarna och de ekonomiska rotlarna samt genom trafikenheterna
(länstrafikgmpperna) bör, i enlighet med den gränsdragning jag inledningsvis
gjorde, hållas isär från sådan verksamhet som föranleds av extraordinära
förhållanden. För verksamhet av sistnämnda slag är direkta ledningsfunktioner,
i sista hand för landshövdingen, nödvändiga. Länsstyrelsen bör alltså behålla
sin befogenhet att helt eller delvis överta ledningen av polisdistriktens
polisstyrkor när särskilda förhållanden kräver det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Hämtöver
finns vissa ärendegmpper som är av sådan art att de bör hanteras på regional
nivå. En av länsstyrelsernas arbetsuppgifter är exempelvis att svara för
beredskapsplaneringen inom länets polisväsende. Över huvud taget är
krigsplanläggningen en arbetsuppgift som inte annat än i begränsad utsträckning
kan förläggas till lokal nivå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
krig tillkommer för bl.a. polisväsendets del en ny regional nivå, som utom när
det gäller beredskapsplanläggningen saknar motsvarighet i fredstid, nämligen
civilbefalhavaren. Denne är en motsvarighet till militärbefälhavaren inom det
militära försvaret. Landet är indelat i sex civilområden, som sammanfaller med
militärområdena. En av landshövdingarna inom varje civilområde utses enligt
praxis till civilbefälhavare. Under civilbefälhavaren skall länsstyrelserna
fungera som högsta civila totalförsvarsmyndighet i krig. Det äligger därvid
länsstyrelserna särskilt att leda polisväsendet och svara för att allmän
ordning och säkerhet upprätthålls. Länsstyrelsernas krigsorganisation är
indelad i 13 sektioner, varav en, sektion D, svarar för polisärenden. Sektion D
leds som regel av länspolischefen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
gren av polisverksamheten som fär särskild betydelse i krigs- eller
krissituationer är säkerhetstjänsten. Vid polisväsendets förstatligande
fömtsättes det att säkerhetspolisens arbete på regional nivå redan i fredstid
skulle vara direkt underställd länsstyrelsens operativa ledning (prop. 1964:100
s. 70 och 109, SU 1964:114 s. 11, rskr 1964:259). I praktiken har dock denna
organisationsform frångåtts. De säkerhetssektioner som är förlagda till olika
orter — ofta residensorterna ute i landet — lyder sålunda inte under nägon
regional eller lokal polischef utan leds direkt från rikspolisstyrelsen i
Stockholm.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
till denna utveckling är flera. Väsentligen har de sin gmnd i en nödvändig
anpassning av organisationen till de krav som skyddet av den yttre och inre
säkerheten ställer i det moderna samhället. Den illegala
underrättelseverksamheten har således ökat i omfattning och inriktats mot nya
områden samtidigt som den har förfinats och tagit allt fler tekniska hjälpmedel
i sin tjänst. Bekämpningen av terrorism har tillkommit som en ny uppgift.
Utvecklingen har accentuerat behovet av kvalificerade analyser och
bearbetningar liksom av förstärkningsrörelser i olika former. Vidare krävs en
långt driven specialisering. En central</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section192>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section193>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:13</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>97</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ledning
av säkerhetspolisen är därför en fömtsättning för att verksamheten skall fä
tillräcklig effekt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågor
som rör säkerhetstjänsten har i enlighet med polisutredningens direktiv inte
behandlats av utredningen medan däremot beredskapsplaneringen berörs i
utredningens slutbetänkande (SOU 1979:75) Polisen i totalförsvaret. Utan att
föregripa ställningstagandena till detta betänkande vill jag för egen del
understryka att länsstyrelserna och länspolischeferna har viktiga uppgifter dä
det gäller omställningen av polisverksamheten för krigs- och andra krislägen.
Beredskapsplaneringen är därför en uppgift för länspolischefen som i framtiden
bör ges ökad tyngd. Detta ligger helt i linje med min gmndsyn att sådan
verksamhet som i mera betydande grad avviker från de lokala distriktens normala
arbetsuppgifter är den regionale chefens ansvarsområde.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Med tanke på
polisverksamhetens stora betydelse i krigs- eller krissituationer och den
viktiga roll som länsstyrelsen spelar i sådana lägen är det en uppenbar fördel
om länspolischefen redan i fredstid tar del i säkerhetspolisens verksamhet.
Utrymme härför skapas om, i enlighet med vad jag har fömtsatt i det föregående,
länspolischefen frigörs från en del av det nuvarande löpande arbetet. För
säkerhetspolisens verksamhet och då inte minst de ofta mycket känsliga
registreringsfrågorna är det angeläget med ett sä brett underlag som möjligt.
Därigenom minskas risken för felbedömningar eller andra misstag i verksamheten.
Från dessa synpunkter är det en fördel om den aktuella verksamheten är
underkastad en regelbunden insyn av ett organ för allmän förvaltning. För de
lokala säkerhetssektionerna är det också ägnat att höja effektiviteten om en
kvalifleerad befattningshavare med länspolischefens breda kontaktnät och
kännedom om lokala förhållanden fortlöpande tar del i verksamheten. En sådan
ordning kan dessutom ha fördelar från sårbarhetssynpunkt Gfr 1979 års
särskilda juristkommissions rapporter Ds Ju 1979:18 och 1980:2). Jag vill
tillägga att, i den mån länspolischefen inom ramen för sin insyn i säkerhetspolisens
verksamhet informeras om något förhållande som är av större vikt och som rör
länet, det givetvis bör åligga honom att hålla landshövdingen underrättad.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Det samarbete mellan
rikspolisstyrelsens säkerhetsavdelning och länspolischeferna som jag här har
förordat ligger väl i linje med förslag som har lagts fram vid den översyn av
säkerhetsavdelningens organisation och verksamhet som rikspolisstyrelsen i
febmari 1979 redovisade till regeringen. Som jag inledningsvis antydde
fömtsätter emellertid säkerhetspolisens verksamhet i hög grad ett
riksomfattande samarbete och centrala direktiv.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Även för andra viktiga
uppgifter skapas utrymme för en medverkan av länspolischefen, om denne i
enlighet med vad jag har förutsatt befrias från en del av de nuvarande löpande
uppgifterna. Jag vill här särskilt peka på önskemålet att länspolischefen får
möjlighet att mer kontinuer-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7 Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 13.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section194>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:2.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section195>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:13</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>98</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ligt
än f.n. la del i länsstyrelsens allmänna planeringsarbete och därvid som företrädare
för polisväsendet föra fram bl.a. brottsförebyggande synpunkter. Vidare skapas
förutsättningar för en effektiv inspektionsverksamhet. Som polisiär expert i
länsstyrelsen kommer länspolischefen givetvis även i fortsättningen att svara
för de besvärsärenden och flertalet av de administrativa ärenden som f n.
handläggs inom hans expedition.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länspolischefens
arbete får i den nya organisationen en delvis ny inriktning, som i större
utsträckning än f.n. anknyter till länsstyrelsernas övriga uppgifter och
arbetssätt. För att markera såväl den ställning länspolischefen avses erhålla
som polisfrågornas betydelse inom länsstyrelsen bör länspolischefen i
framtiden tillhöra den kategori av tjänstemän som kan förordnas lill
ställföreträdare åt landshövdingen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Mitt ställningstagande i
denna del innebär att ansvaret för polisväsendet inom regeringskansliet även i
fortsättningen kommer att falla inte bara på justitiedepartementet utan också i
viss utsträckning på kommundepartementet. Det är min avsikt ätt undersöka
möjligheterna att motverka denna olägenhet genom att övergå till en ordning
enligt vilken man bl.a. vid budgetarbetet inom regeringskansliet i ett
sammanhang behandlar frågor som rör poUsväsendet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Såväl inom utredningen som
bland remissinstanserna har framhållits att man, oberoende av vilken
principlösning man stannar för, kan tänka sig särlösningar för de tre största
polisdistrikten. Detta beror på den speciella stmkturen hos dessa distrikt, som
f.n. ligger utanför länspolischefens verksamhetsområde. I stället har
polischefen i vart och ett av de tre storstadsdistrikten länspolischefs
ställning i förhällande till det egna distriktet. Härigenom uppkommer i princip
två regionala organisationer inom samma län. Samarbetet mellan
storstadsdistriktet och länet i övrigt bygger i stort sett på samma mönster som
i övriga delar av landet gäller i fråga om samarbetet länen emellan.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Det säger sig självt att
det fortlöpande behovet av samarbete mellan storstadsdistriktet och länet i
övrigt är mycket stort. Vad gäller Göteborgs- och Malmöområdena har detta
tydligen inte medfört några större problem. Länsstyrelsen i Malmöhus län och
polisstyrelsen i Malmö är sålunda ense om att det nuvarande samarbetet fungerar
bra och önskar för sin del ingen ändring i nuvarande ordning. Länsstyrelsen i
Göteborgs och Bohus län och de flesta av polisstyrelserna i länet motsätter sig
likaså polisutredningens förslag om en enhetlig regional organisation enligt
alternativ 3:2. Polisstyrelsen i Göteborg går dock på utredningens linje. I
Stockholmsområdet förordar länsstyrelsen i Stockholms län och polisstyrelsen i
Stockholm polisutredningens förslag, medan de flesta andra polisstyrelser i
detta län förordar någon variant av huvudalternativ 3. Endast ett mindre antal
av dessa förordar dock polisutredningens alternativ, 3:2.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section196>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section197>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:13</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>99</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skillnaden
i remissutfall mellan de tre storstadsområdena är inte förvånande. I Göteborgs-
resp. Malmöområdet finns färre polisdistrikt utanför storstadsdistriktet än vad
fallet är i Stockholmsområdet, och dessa distrikt omfattar i stor utsträckning
självständiga bebyggelsecentra. Malmöområdet har en i flera avseenden speciell
stmktur. Detsamma gäller Göteborgsområdet där den stora skillnaden i fråga om
resurser mellan Göteborgs polisdistrikt å ena sidan och länets fyra övriga
distrikt å den andra medför att samverkansrörelser i praktiken oavsett
organisationsform måste ske med Göteborgs polisdistrikt som utgångspunkt. I
Stockholmsområdet åter finns fömtom Stockholms polisdistrikt tolv andra polisdistrikt
av vilka det stora flertalet utgör kransdistrikt till Stockholms polisdistrikt
och ingår i en sammanhängande tätortsbebyggelse med Stockholm som centmm.
Härtill kommer att Stockholms polisdistrikt personalmässigt är dubbelt så stort
som länets övriga polisdistrikt sammantagna, medan dessa i sin tur
personalmässigt nästan motsvarar Göteborgs polisdistrikt. Samverkansfrågorna
blir med hänsyn härtill mycket komplicerade i nuvarande organisation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
ter sig mot denna bakgmnd nödvändigt att välja en ny lösning för
Stockholmsområdet. Den lösning jag därvid i likhet med flertalet remissinstanser
för egen del förordar är polisutredningens huvudalternativ 3,
polischefsalternativet. Detta innebär att befattningarna som länspolischef och
polismästare i Stockholm förenas till en tjänst och att länet bildar ett enda
regionalt verksamhetsområde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är självfallet av intresse att man inte för Stockholms del skapar ett mönster
som i onödan avviker från det som gäller för landet i övrigt. Opinionen inom länets
lokala polisstyrelser är ocksä i allmänhet emot den modell för direkt ledning
som utredningen förordat. De alternativ som då kommer i fråga är 3:3 och 3:4.
Dessa har det gemensamt att länspolischefen direkt leder regionala enheter
endast när dessa är stationerade i hans eget distrikt. Alternativen skiljer
sig åt på det sättet att det i alternativ 3:3 fömtsätts en särskild
polisadministrativ enhet inom länsstyrelsen. Övervägande skäl talar emellertid
för att en sådan enhet, som skulle kunna mbba principerna för
länsstyrelseorganisationen och leda till dualism i den praktiska verksamheten,
bör kunna avvaras. I det fortsatta organisationsarbetet bör närmare övervägas
om och på vilket sätt polisiär expertis bör vara representerad inom
organisationen för länsstyrelsen i Stockholms län. Jag förordar alltsä en
lösning som i första hand ansluter sig till alternativ 3:4.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
organisationsarbetet måste emeUertid även uppmärksammas att nuvarande
särlösning för Stockholms polisdistrikt bl.a. har lett till att de särskilda
regionala resurserna har splittrats på olika enheter på ett sätt som inte kan
anses rationeUt i en ny organisation. Polisberedningen bör därför särskilt se
på dessa frågor vid den omorganisation som följer på ett principbeslut. Vid en
sådan översyn bör beredningen också undersö-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section198>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section199>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:13</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>100</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ka
hur verksamheten inom länet kan förbättras genom samverkan mellan
polisdistrikten på sambandsområdet. En sådan samverkan bör kunna leda till
effektivitetsvinster i synnerhet då det gäller utryckningsverksamheten. Denna
samverkan mäste emellertid regleras pä ett sådant sätt att den inte mbbar
kransdistriktens självständighet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Som polisutredningen har
framhållit är det med den lösning som jag har förordat för Stockholms län
nödvändigt att en tjänst som biträdande polischef inrättas i Stockholms
polisdistrikt huvudsakligen för det löpande arbetet inom distriktet.
Förhållandet mellan polischefens och souschefens befogenheter är en fråga som
bör uppmärksammas särskilt av polisberedningen. Principen synes böra vara att
befogenhetsfördelningen dem emellan får bero av vad som bestäms därom i
arbetsordning efter omorganisationen men att polischefen alltid skall ha
möjlighet att själv förbehålla sig beslutanderätten i en fråga vare sig denna
rör den regionala eller lokala verksamheten. Här kan hänvisas tUl de överväganden
som gjordes i samband med att en tjänst som länsöverdirektör inrättades vid
länsstyrelsen i Stockholms län efter sammanläggningen med överståthållarämbetet
(prop. 1967:77 s. 17 och 44).</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>För Göteborgs och Bohus
län samt Malmöhus län är jag, mot bakgmnd av remissutfallet, inte beredd att
förorda någon mera ingripande ändring av den ordning som gäller i dag. Denna,
som innebär att Göteborgs och Malmö polisdistrikt står utanför länspolischefsorganisationen,
fömtsätts alltså bestå. Erfarenheterna frän Stockholmsområdet bör dock
självfaUet studeras i framtiden och kan då föranleda förnyade överväganden.
Polisberedningen bör också undersöka om dessa två läns fortsatta särställning
kräver särskilda överväganden såvitt avser de regionala uppgifterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2.7.2
Medborgarinflytandet på regional nivå</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
leds enligt 14 § länsstyrelseinstmktionen (1971:460) av en styrelse.
Landshövdingen är chef för länsstyrelsen och ordförande i länsstyrelsens
styrelse. Enligt lagen (1976:891) om val av ledamöter i länsstyrelsens styrelse
består länsstyrelses styrelse utöver ordföranden av 14 ledamöter, som väljs av
landstinget eller, i vissa fall, kommunfullmäktige.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Enligt 26 §
länsstyrelseinstmktionen avgörs i styrelsen viktigare frågor om
samhällsplanering eller andra för länet betydelsefuUa åtgärder, viktigare
författningsfrågor, viktigare frågor om organisation, arbetsordning eller
tjänsteföreskrifter, anslagsfrågor och andra frågor av större ekonomisk betydelse,
vissa frågor om tjänstetillsättning och om skiljande från tjänst o.d. samt
andra frågor som landshövdingen hänskjuter till styrelsen. Länspolischefen
intar dock en i jämförelse med andra tjänstemän i länsstyrelsen mera
självständig ställning. Han beslutar sålunda</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section200>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section201>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:13</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>101</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ensam
om arbetsordning för länspolischefens expedition. Vidare får ärenden som rör
polisens verksamhetsformer liksom vissa särskilt uppräknade ärenden hänskjutas
till styrelsen endast om de rör allmänna riktlinjer eller anvisningar för
polisens verksamhet. Till sådana ärenden hör beslut om polisförstärkning,
föreskrifter om polisstyrkornas användning, övertagande i vissa fall av
ledningen för distriktens polisstyrkor, rekrytering och fortbildning av
polismän samt chefsskapel för länstrafikgmpperna. Sådana ärenden som enligt
vad som har sagts nyss inte får hänskjutas till länsstyrelsens styrelse skall
dock i vissa fall avgöras av landshövdingen och inte av länspolischefen. Detta
gäller bl.a. vid allvarliga ordningsstörande händelser eller andra händelser
som kräver extraordinär polisverksamhet. Också andra ärenden som handläggs på
länspolischefens expedition skall avgöras av landshövdingen när de är av
särskild vikt.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Enligt polisutredningens
uppfattning bör förtroendemannainflytandet stärkas även på regional nivå. I
likhet med vad som har förordats i fråga om de lokala polisstyrelserna bör
visserligen frågor som gäller polisledning i det enskilda fallet inte kunna
hänskjutas till den regionala förtroendemannastyrelsen. Däremot fömtsätter
utredningen ett starkt medborgarinflytande i frägor om bl.a. resursfördelning,
rekrytering, utbildning samt allmän inriktning av verksamhet som berör flera distrikt.
Den regionala organisationen fömtsätts även fä rätt att efter samråd med den
lokala polisorganisationen bestämma i vilken utsträckning som resurser skall
avdelas för regional verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsens
förtroendemannastyrelse bör enligt utredningen förbli det medborgerliga
beslutsorganet i frågor som rör polisverksamhet på regional nivå. Utredningen
avvisar därmed tankarna på att regionala polisfrågor skulle handläggas av
länsstyrelsen i särskild sammansättning eller av en särskilt inrättad
länspolisstyrelse. Utredningen ser det nämligen som en betydande fördel att
polisverksamheten på det regionala planet förankras hos den
medborgarrepresentation som fungerar på andra områden för regional
samhällsplanering och som har den starka ställning som länsstyrelsernas
förtroendemannastyrelser har erhålUt. Dessa skäl anses överväga nackdelarna hos
denna ordning, vilka främst yttrar sig i att utrymmet för handläggning av
polisfrågor begränsas av att styrelserna har många andra betydelsefulla
uppgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
utredningen kan det emellertid vara av värde att skapa kanaler för samråd
mellan den regionala styrelsen och länets olika polisstyrelser likaväl som
mellan dessa inbördes när det gäller gemensamma frågor. En möjlighet kunde vara
att företrädare för länsstyrelsen och polisstyrelserna i länet bildar en
referensgmpp som under landshövdingens ordförandeskap och med länspolischefen
som föredragande utgör beredningsorgan i mera väsentliga frågor som tas upp i
länsstyrelsens förtroendemannastyrelse, Gmppen skulle också kunna tjäna som
platt-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section202>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section203>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:13</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>102</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>form
för utbyte av erfarenheter mellan polisstyrelerna. Polischeferna och
företrädare för personalorganisationerna fömtsätts ingå i gmppen, och i en del
frågor skulle man kunna adjungera företrädare för andra samhällssektorer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Såväl
behovet av en referensgmpp som fömtsättningarna för att bygga upp en sådan gmpp
kan enligt utredningen skifta frän län till län. Det bör därför inte vara
obligatoriskt att inrätta en referensgmpp och inte heller bör det föreskrivas
hur en sådan gmpp skall vara sammansatt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna
har i allmänhet godtagit utredningens uttalanden beträffande det regionala
förtroendemannainflytandet. Några polisstyrelser vill dock begränsa
befogenheterna för länsstyrelsernas styrelser till att vara enbart rådgivande
och inte beslutande. Man pekar därvid bl.a. på att länsstyrelsernas styrelser
kommer att vara mycket mindre initierade i polisfrågor än de mera
specialinriktade lokala polisstyrelserna. Bl.a. mot denna bakgmnd menar en del
remissinstanser att en särskild beredande nämnd eller en referensgmpp skulle
kunna göra nytta. Men det finns också de på polis- och länsstyrelsehåll som
ifrågasätter värdet av en regional referensgmpp och befarar att ett sådant
organ skulle bli en onödig och byråkratiskt betungande mellaninslans.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del biträder jag utredningens uppfattning att medborgarinflytandet över
polisväsendet bör stärkas även pä regional nivå. Jag ansluter mig även till
bedömningen att det är länsstyrelsens politiskt valda styrelse i dess normala
sammansättning som bäst utövar medborgarinflytandet. 1 likhet med vad som bör
gälla för de lokala polisstyrelserna bör styrelsens beslutsrätt i princip
uteslutas endast när det gäller utövandet av polisledning i särskilt fall. Det
är emellertid naturligt att polisfrågor inte kommer upp till behandling i samma
omfattning och lika ofta i länsstyrelserna som i de för ändamålet särskilt
utsedda lokala polisstyrelserna. För detta talar inte bara länsstyrelsernas
breda verksamhetsfält, som inte medger en lika ingående behandling, utan även
det förhållandet att polisverksamhetens tyngdpunkt — inte minst på sädana
områden där medborgarinflytandet är av särskild betydelse — är förlagd till det
lokala planet. Det är således i första hand genom de lokala polisstyrelserna
som medborgarinflytandet bör komma till uttryck.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller typiska regionala polisfrågor är det emellertid viktigt att
medborgarinflytandet i länsstyrelsen får den styrka som jag här har fömtsatt.
Av vad jag fömt har anfört framgår att det bl.a. bör ankomma på länsstyrelsens
förtroendemannastyrelse att, pä föredragning av länspolischefen, besluta om
hur många polismän som skall ställas till förfogande för regional
polisverksamhet utöver den personal som ingår i den centralt beslutade
basorganisationen. Med hänsyn till den särstäUning som Göteborgs och Malmö
polisdistrikt kommer att behålla i den nya organisationen måste särskilda
överväganden göras av polisberedningen i denna del.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section204>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section205>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:13</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>103</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har förståelse för utredningens förslag om särskilda referensgmp-per som
beredande organ för vissa regionala poUsfrägor. Erfarenheten visar att det kan
finnas behov av återkommande samråd mellan företrädare för de olika
polisorganen i ett län. Detta behov kan f.n. tillgodoses genom de
länskonferenser som från tid till annan äger mm och till vilka ibland även
företrädare för andra samhällsorgan inbjuds. Enligt min mening fungerar denna
ordning, som lämnar utrymme för länsstyrelserna att själva bestämma om
formerna för samrådet, på ett tillfredsstäUande sätt. Det synes emeUertid
innebära en onödig byråkratisering att formalisera samrådet genom särskilda
regler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2.7.3
Samverkan över länsgränserna</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
mina tidigare uttalanden har framgått att jag i likhet med utredningen och det
helt övervägande antalet remissinstanser anser att samordningsfrågorna över
länsgränserna liksom hittills bör lösas på frivillighetens gmnd. Länsgränserna
får aldrig bli murar som hindrar att samarbete kommer till stånd när det
behövs. Det är därför en angelägen uppgift, som ligger väl i linje med den
övergripande och planerande roll som länspolischeferna fömtsätts fä i
framtiden, att dessa fortlöpande går igenom de vanligaste samordningsfrågorna
och utformar beslutsmtiner för sådana fall. När frågorna har principiell
karaktär bör de underställas de berörda länsstyrelsernas
förtroendemannastyrelser. Det bör vara möjligt att i större utsträckning än
f.n. nå fram till permanenta lösningar av samordningsfrågorna. Ett exempel på
detta som utredningen särskilt tar upp är att två polisdistrikt som ligger
intill varandra men som skiljs åt av länsgräns samarbetar genom att göra upp
gemensamma tjänstgöringslistor för övervakningsverksamheten. Polisberedningen
bör undersöka i vad män man genom författningsändringar kan underlätta sådana
lösningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.8
Decentralisering av vissa uppgifter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
polisväsendets förstatligande betraktades det som viktigt att ett centralt
polisorgan skapades som kunde meddela allmänna råd och anvisningar om hur
polistjänsten skulle utövas. Det ansågs böra bli en huvuduppgift för
rikspolisstyrelsen att utfärda sådana råd och anvisningar (prop, 1962:148 s,
118 och prop. 1964:100 s. 148-149).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>EnUgt
sin instmktion (1965:674) har rikspolisstyrelsen bl.a. att genom allmänna råd
och anvisningar verka för planmässighet, samordning, enhetlighet och rationalisering
inom polisväsendet. Befogenheten för rikspolisstyrelsen att meddela
föreskrifter — dvs, normer som i motsats till anvisningar i princip är av
bindande karaktär — begränsades däremot till att avse vissa särskilda ämnen.
Det gäller polismyndigheternas informationsverksamhet samt sådan
polisverksamhet som kan ledas av</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section206>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section207>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:13</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>104</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>rikspolisstyrelsen,
nämligen trafikövervakning som berör två eller flera län, sjöpolis- och
flygverksamhet, bevakning och säkerhetsarbete i samband med statsbesök m.m.
samt efterspaning vid brott beträffande vilka riksomfattande spaning behövs.
Rikspolisstyrelsen har vidare i polisinstmktionen (1972:511) ålagts att
meddela närmare föreskrifter om organisationen inom polisdistrikten samt om
tillämpningen av bestämmelserna om rapporteftergift. När ny lagstiftning
utfärdas som berör polisens verksamhet förekommer det slutligen inte sällan
att regeringen uppdrar åt rikspolisstyrelsen att meddela
verkställighetsföreskrifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
allmänna förvaltningsmässiga gmndsatser torde det hämtöver finnas en befogenhet
för rikspolisstyrelsen som central förvahningsmyndighet att utfärda
anvisningar av uteslutande rådgivande och upplysande natur liksom en rätt för
underordnade myndigheter att påkalla vägledning från styrelsens sida.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Polisutredningen
konstaterar att de förhoppningar som ställdes på rikspolisstyrelsens
anvisningsverksamhet i allt väsentligt har infriats. När det gäller en
verksamhet som är så viktig för medborgarna som polisverksamheten är det
angeläget att allt handlande som är av betydelse för den enskildes
rättssäkerhet följer så enhetliga normer som möjligt. Anvisningar i sådant
syfte kan enligt utredningens mening aldrig ses som en onödig byråkrati.
Rikspolisstyrelsens anvisningar på olika områden har också haft stor faktisk
genomslagskraft trots att de inte har varit tvingande.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Utredningens förslag i
fråga om den lokala polisorganisationen innebär att det enskilda
polisdistriktet får en fri resurs av personal som den lokala polisstyrelsen
själv fär förfoga över. Den lokala styrelsen fömtsätts över huvud taget ta del
i beslut som gäller hur resurserna inom polisdistriktet skaW fördelas och hur
insatserna inom skilda verksamhetsgrenar skall prioriteras. Utredningen
konstaterar att denna ordning även måste återverka på innehållet i och
karaktären av de anvisningar som meddelas från centralmyndigheten Sådana
anvisningar får inte ta över de riktlinjer som de politiskt valda organen har
lagt fast inom sitt kompetensområde. Det är då risk för att förtroendemännens
infiytande över polisverksamheten kan bli illusoriskt. 1 den mån den centrala
instansen arbetar ut rekommendationer i frågor där den lokala polisstyrelsen
har bestämmanderätten bör de inte längre betecknas som anvisningar utan som
allmänna räd. Utredningen anknyter här till den distinktion som har gjorts i
samband med lagstiftningen om kungörande av lagar och andra författningar
(prop, 1975/76:112 s. 66 — 67).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Några
ändringar i fråga om rikspolisstyrelsens befogenhet att meddela föreskrifter föreslås
ej av utredningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
synpunkter har mött endast enstaka invändningar bland remissinstanserna. Även
jag kan ansluta mig till utredningens överväganden. Utan tvivel kommer
rikspolisstyrelsens verksamhet på</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section208>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section209>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:13</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>105</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>detta
område att ha stor betydelse även i fortsättningen. Jag vill särskilt betona
intresset av att rikspolisstyrelsens arbete på området koncentreras till
frågor som är av betydelse för den enskildes rättssäkerhet. Med en sådan
inriktning av arbetet kan utrymme på sikt skapas att även pä detta område
frigöra resurser från den centrala nivån.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Automatisk
dalabehandling (ADB) hade före förstatligandet utnyttjats i endast begränsad
utsträckning inom polisväsendet. Datorstödda rutiner är nu mycket vanliga
såväl inom det ekonomiskt-administrativa området som inom den egentliga
polisverksamheten. Rikspolisstyrelsen svarar för den tekniska driften av
ADB-mtinerna inom polisväsendet liksom för systemutveckling och
dataregistrering m.m. Bland uppgifterna finns mtiner som är mer eller mindre
gemensamma för polisen, åklagarna, de allmänna domstolarna och kriminalvården
och som ingår i rättsväsendets informationssystem (RI).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
kan enligt utredningen fömtses att ny teknik och utmstning förhållandevis
snart kommer att utvecklas som gör det möjligt att decentralisera många
registreringsuppgifter till de lokala polismyndigheterna. Utredningen föreslår
att möjligheterna tas till vara att med teknikens hjälp decentralisera
uppgifter på ADB-området från rikspolisstyrelsen till den lokala och regionala
polisorganisationen så långt detta är möjligt och praktiskt lämpligt.
Utredningen påpekar att behovet av personal för registrering redan har kunnat
minskas genom att s.k. optisk läsning har införts på vissa områden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna
har i allmänhet inte haft något att erinra mot en decentralisering inom
ADB-området. Några polisstyrelser avstyrker eller ställer sig tveksamma till
dessa planer med hänsyn till att en decentralisering torde kräva mer personal
och en högre grad av specialisering på lokal och regional nivå. Man hyser också
farhågor då det gäller vikarieförsörjningen. Rikspolisstyrelsen, som i och för
sig inte har någon erinran mot förslaget, betonar att en fortsatt
decentralisering måste ske under beaktande av rättssäkerhets- och
ADB-säkerhetsintressena samt av den lokala polisorganisationens personalbehov.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del fömtser jag en fortsatt ökning av användningen av datateknik inom
polisväsendet. Den teknik som användes under 1960-och 1970-talen fömtsatte en
central datahantering. ÄDB-mtinerna inom polisväsendet utvecklades under denna
tid och är därför centrala. Under senare är har s.k. mikrodatorer och andra
lätthanterliga tekniska hjälpmedel kommit ut på marknaden och medfört att
lokala och regionala lösningar kan övervägas för viss databehandling.
Utvecklingen går mot att sådana utmstningar vinner allt större insteg. Jag
räknar därför med att möjligheterna att med teknikens hjälp decentralisera
uppgifter på ADB-området från styrelsen till den lokala polisorganisationen
kommer att öka i framtiden och kommer att tas till vara i den utsträckning det
är möjligt och praktiskt lämpligt. En sådan målsättning ansluter till de</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section210>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section211>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:13</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>106</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>riktlinjer
för utveckling och drift av ADB-system i statsförvaltningen som statsmakterna
har faststäUt (se prop. 1978/79:121, FiU 1978/79:34, rskr 1978/79:339).
Polisberedningen bör i samband med sitt organisationsarbete se även på dessa
frågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
när det gäller utbildningen anser utredningen det vara möjligt med en viss
decentralisering från central till lokal eller regional nivå. Någon förändring
föreslås dock inte beträffande gmndutbildningen inom poUsväsendet och övrig
reguljär utbildning. Denna bör även i fortsättningen bedrivas centralt med den
praktiska delen förlagd till lokal nivå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fråga om annan polisutbildning som nu bedrivs centralt anser utredningen
däremot att det är önskvärt från principiell synpunkt att en decentralisering
sker till lokal eller regional nivå. En sädan decentralisering har under de
senaste åren skett i viss utsträckning men bör kunna få större omfattning. När
decentralisering av olika kurser övervägs måste naturligtvis kostnadsaspekten
vägas in liksom, i förekommande fall, tillgängen på lämpliga instmktörer. I
sammanhanget pekar utredningen pä möjligheten att flytta över en del av
utbildningen i kriminalteknik från polishögskolan till statens kriminaltekniska
laboratorium i Linköping.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna
har i allmänhet godtagit utredningens förslag om en viss decentralisering på
utbildningsområdet. Flera polisstyrelser avstyrker dock förslaget och befarar
kvalitetsförsämringar och kostnadsökningar. Länsstyrelsen i Norrbottens län
samt Luleå kommun föreslår att även gmndutbildningen decentraliseras och
hänvisar till de positiva erfarenheterna från den polisskola som ännu på
1960-talet var verksam i Luleå. En sådan decentralisering skulle enligt
länsstyrelsen motverka en ensidig anpassning av utbildningen till
storstadsförhållanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
kommer längre fram att närmare beröra polisutbildningen men vill redan i detta
sammanhang uttala att enligt min uppfattning en decentralisering av den
gmndläggande polisutbildningen inte lämpligen bör komma i fräga. Intresset av
enhetlighet både i fråga om teoretiska och praktiska inslag i utbildningen är
det enligt min mening starkaste skälet för att i detta hänseende behålla
nuvarande ordning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
ansluter mig i och för sig till polisutredningens målsättning att öka
decentraliseringen av övrig utbildningsverksamhet inom polisväsendet. Att
kostnadsaspekten och tillgängen till kompetenta instmktörer måste spela en
viktig roll när man skall bestämma om en viss kurs skall drivas centralt eller
ej ligger emellertid i öppen dag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tjänsielillsättningarna
inom den lokala polisorganisationen sker f.n. centralt i stor utsträckning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Tjänster
som polismästare tillsätts av regeringen efter förslag av rikspolisstyrelsen.
Detsamma gäller tjänster som poUsöverintendent, byråchef eller kanslichef i
den lokala polisorganisationen. Polismästartjäns-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section212>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section213>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:13</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>107</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>terna
i de tre större distrikten tillsätts dock utan förslagsförfarande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Rikspolisstyrelsen
tillsätter tjänster som polisintendent, avdelningsdirektör, byrådirektör,
polissekreterare, polis- eller kriminalkommissarie, polis- eller
kriminalinspektör eller extra polisman.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Övriga
tjänster tillsätts av länsstyrelsen eller den lokala polisstyrelsen.
Länsstyrelsen tillsätter bl.a. tjänst som polis- eller kriminalassistent och
som extra ordinarie polisman. Den lokala polisstyrelsen tillsätter aldrig några
polismanstjänster enligt nuvarande ordning. För de tre största polisdistrikten
gäller även här vissa särregler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Innan
rikspolisstyrelsen tillsätter eller avger förslag beträffande en tjänst i den
lokala polisorganisationen inhämtar styrelsen yttrande från länsstyrelsen, som
i sin tur — när fräga inte är om en tjänst som polismästare — inhämtar
yttrande från den polisstyrelse där tjänsten är placerad. När länsstyrelsen
själv tillsätter en tjänst inhämtas ocksä yttrande från vederbörande
polisstyrelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tjänst
som länspolischef och biträdande länspolischef tillsätts av regeringen efter
förslag från länsstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
föreslår en omfattande decentralisering av befogenheten att tillsätta tjänster
i den lokala och regionala polisorganisationen. Det skall enligt förslaget
ankomma på länsstyrelsen att — efter rikspolisstyrelsens hörande — tillsätta
tjänst som polisintendent och kommissarie. Övriga tjänster skall tillsättas av
den lokala organisationen. Det rör sig här om ett mycket stort antal tjänster.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
tjänst som regeringen tillsätter föresläs den ändringen att i fortsättningen
länsstyrelsen i stället för rikspolisstyrelsen avger förslag till regeringen.
Rikspolisstyrelsen och den lokala styrelsen skall höras i ärendet innan
förslaget avges. Den lokala styrelsen skall höras även när en tjänst som
polismästare skall tillsättas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
fömtsätter att rikspolisstyrelsen även i fortsättningen skall faststäUa
föreskrifter för tjänsteåldersberäkning och vitsordsgiv-ning och att regeringen
regelmässigt hör rikspolisstyrelsen över besvär i tillsättningsärenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
om decentralisering av tillsättningsförfarandet har fått ett gott mottagande.
Endast JK ifrågasätter om inte det nuvarande systemet med centralt
tillsättnings- och förslagsförfarande är att föredra med hänsyn till de bättre
garantier detta anses ge i fråga om likformighet och rättvisa.
Rikspolisstyrelsen och Svenska polisförbundet anser att förslaget kan
genomföras direkt efter principbeslut utan ytterligare utredning.
Polisförbundet anser dock att länsstyrelserna kan avvaras som tillsättningsmyndighet
och vill att samtliga polismanstjänster utom tjänsterna som chef för
kriminalavdelning resp. ordningsavdelning skall tillsättas av de lokala
polisstyrelserna. De nyssnämnda tjänsterna bör enligt förbundet tiUsättas av
rikspolisstyrelsen. Några polisstyrelser vill låta de lokala styrelserna
tillsätta tjänsterna som chef för avdelning. Flera polis-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section214>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section215>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:13</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>108</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>styrelser
delar polisförbundets uppfattning att tillsättningsbesluten skall ankomma på
rikspolisstyrelsen och de lokala poUsstyrelserna med uteslutande av
länsstyrelserna. Även statstjänstemannaförbundet är av denna uppfattning, I
motsatt riktning hävdar länsstyrelsen i Kronobergs län att även
inspektörstjänsterna bör tillsättas av länsstyrelsen eftersom den myndighet som
utfärdar vitsord för en sökande inte bör ha hand om tillsättningen av tjänsten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
när det gäller tjänstetillsättningarna kan jag ansluta mig till
utredningsförslaget. En decentralisering av tillsättningsförfarandet skulle
otvivelaktigt medföra en betydande rationalisering. Eftersom de lokala och
regionala instanserna f.n. avger yttranden i flertalet av de
tillsättningsärenden som det här gäller är ett genomförande av förslaget ägnat
att leda till en minskad administrativ omgång. De åtgärder som utredningen har
föreslagit för att säkerställa att rikspolisstyrelsen får inflytande i
tillsättningsfrägor anserjag vara tillfyllest för att garantera att
decentraliseringen kan genomföras utan att likformigheten vid bedömningen
sätts i fara.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
förordar sålunda att polisutredningens förslag läggs till gmnd för en reform i
fråga om tillsättningsförfarandet. Den nya ordningen bör kunna genomföras utan
att genomförandet av polisutredningens förslag i övrigt avvaktas. Det ankommer
på regeringen att besluta om de författningsändringar som aktualiseras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.9
Andra lokala och regionala organisationsfrågor</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2.9.1
Analys och planering</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
den starka ställning och de långtgående befogenheter som utredningen vill
tillägga de lokala poUsstyrelserna måste man enligt utredningen säkerställa
att polisstyrelserna får ett tillräckligt underlag för verksamhetsplaneringen.
I varje polisdistrikt bör därför i någon form finnas en funktion för analys och
planering. I de större distrikten räknar utredningen med att det kan behöva
inrättas särskilda enheter för detta ändamål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
förslag har i allmänhet fått ett positivt mottagande. Nägra remissinstanser
vill gå längre och inrätta analys- och planeringsenheter i alla distrikt. Andra
remissinstanser ställer sig dock tveksamma till behovet av en särskild analys-
och planeringsfunktion i vart fall i de mindre polisdistrikten, och vissa anser
att redan det nuvarande analys-och planeringsarbetet är överorganiserat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del vill jag påpeka att det självfallet inte är fräga om en ny
arbetsuppgift som läggs på polisdistrikten enligt utredningens förslag. Att
planera verksamheten och analysera dess utfall är naturliga led i varje
myndighets arbete och en fömtsättning bl.a. för ett meningsfullt</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section216>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section217>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:13</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>109</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>petitaarbete.
Utredningens förslag syftar till att analys- och planerings-resurserna skall
organiseras som ett serviceorgan för polisstyrelsen med uppgift att ge
beslutsunderlag bl.a. för verksamhetsplaneringen i distriktet. Att en funktion
för analys- och planeringsarbete finns i varje polisdistrikt är även enligt
min mening angeläget, om man vill ge underlag för en mera planmässig
utvärdering än f.n. av polisverksamheten i dess olika former. Till detta
kommer, som utredningen har påpekat, att man måste säkerstäUa att de regionala
och lokala medborgarstyrelserna får det underlag som de kommer att behöva i
sitt arbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I de
större distrikten kan det finnas anledning att organisera en funktion för
analys och planering som en särskild enhet. Det närmare organisationsarbetet
bör ankomma på polisberedningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2.9.2 Enheter
för brottsförebyggande verksamhet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Permanenta
enheter för brottsförebyggande verksamhet bör enligt polisutredningen inrättas
i de större polisdistrikten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
förslag har hälsats med tillfredsställelse under remissbehandlingen. En del
polisstyrelser har velat inrätta permanenta brottsförebyggande enheter i
samtliga distrikt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag tidigare har framhållit är en ökad satsning på den brottsförebyggande verksamheten
av sådant värde att den bör säkerställas för framtiden. I enlighet med
utredningens tankegångar har också den brottsförebyggande verksamheten numera
fåll en fastare organisation. Under budgetåret 1979/80 inrättades sålunda
särskilda brottsförebyggande enheter i Stockholm, Göteborg och Malmö samt i de
14 största av de övriga polisdistrikten (se prop. 1978/79:100 bil. 5 s. 40).
För budgetåret 1980/81 har inrättats brottsförebyggande rotlar i ytterligare
23 polisdistrikt Gfr prop. 1979/80:I00bil. 5 s. 28). Brottsförebyggande
enheter kommer därmed att finnas i sammanlagt 40 polisdistrikt, vilket innebär
att polisutredningens förslag på denna punkt i allt väsentligt redan har
förverkligats. Polisberedningens kommande organisationsöversyn måste givetvis
beröra även de brottsförebyggande enheterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2.9.3 Trafikenheter
med utredningsverksamhet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
tidigare har nämnts (2.7.1) har polisutredningen föreslagit att
länstrafikgmpper och lokala trafiksektioner som är stationerade i samma
distrikt slås samman till trafikenheter med regionalt ansvar. Trafikenheternas
huvuduppgift skulle bli att bedriva sådan trafikövervakning som kräver
specialutmstning. Trafikenheten skulle dock enligt förslaget även utreda de
trafikförseelser som har rapporterats vid övervakningen, ätminstone såvitt
gäller enhetens hemmadistrikt. Utredningen utgår från att enheterna i så fall
kommer att indelas i en sektion för trafikövervakning och en för
trafikutredningar.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section218>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section219>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:13</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>110</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
att de sammanslagna trafikenheterna vid sidan av sina trafikövervakande
uppgifter även bör få visst ansvar för utredningarna har fått ett blandat
mottagande. Bl.a. rikspolisstyrelsen, RRV, en majoritet bland polisstyrelserna
samt Svenska Polisförbundet biträder förslaget, medan de flesta länsstyrelser
och Föreningen Sveriges länspolischefer avstyrker eller ställer sig tvekande.
Kritikerna menar bl.a. att trafiköver-vakningsenheternas specialutbildade
personal inte bör bindas vid skrivbordsstolen på bekostnad av den yttre
tjänsten och att utredningsarbetet skulle splittras pä flera enheter i samma
polisdistrikt. En del av de i och för sig positiva remissinstanserna vill
inskränka utredningsverksamhetens omfattning exempelvis till utredningar som
kan göras direkt på platsen. Svenska polisförbundet å sin sida betonar att
personalen enligt förslaget får större utvecklingsmöjligheter och mera
omväxlande arbetsuppgifter. Förbundet anser att länstrafikgmpper i distrikt
utan trafiksektion bör organiseras på motsvarande sätt och att de trafiksektioner
som inte delar stationeringsort med en länstrafikgmpp bör bli föremål för en
särskild organisationsundersökning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
avsnittet om den regionala organisationen har jag framhållit att utredningens
förslag om sammanslagning av länstrafikgmpp och lokal trafiksektion med samma
stationeringsort är ägnat att medföra betydande effektivitetsvinster. Jag har
också förklarat att flera skäl talar för att polisens trafikresurser ges en
lokal anknytning och att länspolischefens befattning även med trafikövervakningen
blir av endast övergripande och samordnande natur. Samtidigt framgär emellertid
av vad jag tidigare har uttalat att dessa frägor — liksom frågan om
trafikenheterna skall ha utredande arbetsuppgifter vid sidan av
trafikövervakningsarbetet — inte har blivit tillräckligt belysta i
polisutredningens betänkande och under remissbehandlingen. Jag har därför
förordat att polisens arbete på trafikområdet utreds i ett sammanhang genom
polisberedningens försorg med siktet i första hand inställt på det system med
indirekt ledning som jag har förordat i fråga om sådan utredningsverksamhet som
berör flera distrikt. Det är alltså nu för tidigt att ta ställning till frågoma
om trafikenheternas ledning, organisation och uppgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:38.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:25.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2.9.4
Insatserna mot den organiserade och den ekonomiska brottsligheten</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
föreslär att spaning och utredning beträffande den organiserade och den
ekonomiska brottsligheten skall bedrivas av särskilda ekonomiska rotlar med
länet som primärt verksamhetsområde. Förslaget har inte mött andra
invändningar under remissbehandlingen än att några polisstyrelser anser att man
i stället bör satsa resursema på bedrä-gerirotlarna i polisdistrikten över lag.
Man pekar bl.a, pä att det inte finns några skarpa gränser mellan den
ekonomiska brottsligheten och</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section220>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section221>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:13</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>111</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>den
brottslighet som bedrägerirotlarna utreder och att det finns en risk för att
specialiseringen medför att andra spanings- och utredningsenheter blir mindre
aktiva på detta område. En polisstyrelse vill i stället ha en ökad satsning på
de centrala resurserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
delar utredningens uppfattning alt det efter hand som verksamheten mot den
organiserade och den ekonomiska brottsligheten tillförs ytterligare resurser
bör inrättas särskilda enheter för ändamålet, som är frislående från de redan
arbetstyngda bedrägeri- och spaningsrotlarna. I de län där det inte finns
underlag för en ekonomisk rotel kan det dock tänkas bli aktuellt alt förstärka
bedrägeriroleln i någol större polisdistrikt för alt på så sätt effektivare
kunna bekämpa den aktuella brottsligheten även i dessa län.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Också
på detta område har polisutredningens intentioner delvis redan blivit
verklighet. Förstärkningen av polisens resurser i kampen mot den organiserade
och den ekonomiska brottsligheten har gällt såväl de centrala resurserna vid
rikspolisstyrelsens rikskriminalsektion som resurserna ute i distrikten. I
Stockholm, Göteborg, Malmö och Sundsvall finns sedan den I juli 1979 särskilda
ekonomiska rotlar inrättade. Under budgetåret 1980/81 har inrättats sådana
rotlar i ytterligare fyra distrikt, nämligen i Linköping, Jönköping, Karlstad
och Umeå Gfr prop. 1979/ 80:100 bil. 5 s. 28). Jag delar uppfattningen att de
ekonomiska rotlarna bör ha länet som verksamhetsområde. Härutöver bör givetvis
vanliga principer om polisförstärkning gälla liksom det naturligtvis bör vara
möjligt alt organisera tillfälliga regionala enheter genom samarbete mellan de
lokala och regionala instanserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2.9.5
Lönekassoma</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
har fömtsatt att det i varje län — med några få undantag — skall finnas endast
en lönekassa för polisen. Denna skall betjäna alla polisdistrikt inom länet men
endast anförtros sådana beslutsfunktioner som är av ren mtinkaraktär. Beslut
som fömtsätter skälighetsavvägning-ar bör enligt utredningen ankomma pä
distrikten, men personalen vid den föreslagna regionala lönekassan bör kunna
biträda med tolkningar av avtal och föreskrifter som rör olika personalfrågor.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Förslaget har avstyrkts av
det övervägande antalet remissinstanser. Man anmärker bl.a. att det inte är i
det dagliga mtinarbetet utan i mera invecklade frägor om tolkning av avtal och
föreskrifter som en regional lönekassa kan göra en insats. Man pekar även på
att löneförhandlingar och ekonomiska beslut i övrigt i allt större utsträckning
har flyttats från central eller regional nivå till de lokala polisdistrikten
och att den lokala polisledningens självständiga kostnadsansvar inte får
äventyras.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Enligt min uppfattning
finns åtskilliga skäl som talar för att lönekas-sefunktionen, som utan tvivel
är sårbar framför allt i mindre distrikt, blir</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section222>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section223>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:13</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>112</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>föremål
för en översyn. En möjlighet är att bygga ut lönekassan i något av länets
distrikt till en regional funktion på det sätt som polisutredningen har
föreslagit. Det finns dock invändningar mot en sådan lösning och det finns
enligt min mening inte tiUräckligt underlag för att f.n. bedöma de praktiska
konsekvenserna av en sä förhållandevis ingripande reform. I likhet med bl.a.
RRV är jag därför inte beredd att nu ta ställning till frågan, som bör
undersökas närmare under polisberedningens arbete. Därvid bör ledning kunna
hämtas frän de utredningar i ämnet som rikspolisstyrelsen har verkställt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2.9.6
Regional samordnare vid vissa länsstyrelser</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Polisutredningen
har — som en konsekvens av sitt val av regional lösning — föreslagit att en
kvalificerad befattningshavare från länspolischefens distrikt placeras vid de
större länsstyrelserna med vissa samordningsuppgifter. Med mitt val av
regional lösning skulle frågan bli aktuell endast i Stockholms län.
Utredningens förslag har emellertid avstyrkts såväl av länsstyrelsen i
Stockholms län som av polisstyrelsen i Stockholm. Jag anser mig därför inte
f.n. kunna tillstyrka polisutredningens förslag. Som jag tidigare har uttalat
(avsnitt 2.7.1) bör emeUertid inom ramen för det fortsatta organisationsarbetet
övervägas om och på vilket sätt polisiär expertis bör vara representerad inom
organisationen för länsstyrelsen i Stockholms län.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.10
Rikspolisstyrelsen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
decentraliseringsåtgärder som polisutredningen har föreslagit i fråga om bl.a.
resursfördelning, ADB, utbildning och tjänstetillsättning skapar enligt
utredningen fömtsättningar för ett minskat personalbehov vid
rikspolisstyrelsen. Utredningen föreslår att denna fråga penetreras närmare av
den kommande polisberedningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
lägger fast vissa hållpunkter för en sådan organisationsöversyn. Bl.a.
förordas att en större del av verksamheten än nu ombesörjs som särskilda
projekt under bestämd tid. Detta leder till att antalet fasta tjänster vid de
olika byråerna kan begränsas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
funktion för analys och planering bör enligt utredningen inrättas även vid
rikspolisstyrelsen med främsta uppgift att stödja den lokala och regionala
verksamheten på detta område. Vidare bör informationsfunktionen ses över.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förtroendemannainflytandet
föreslås bli förstärkt genom att ledamöterna i ökad utsträckning tar del i
beslut som gäller anvisningar eller allmänna råd för polisverksamheten liksom
frågor om hur projekten skall inriktas och styrelsens resurser i övrigt
fördelas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna
har inte haft någon principiell invändning mot att</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section224>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section225>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:13</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>113</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>rikspolisstyrelsen
blir föremål för en översyn efter de riktlinjer som utredningen har angett.
Från flera håll betonas rikspolisstyrelsens förtjänstfulla arbete aUtsedan
förstatligandet. En polisstyrelse anser mot denna bakgmnd att det inte finns
anledning att utföra någon organisationsöversyn. Svenska polisförbundet
framhåller att inrättandet av rikspolisstyrelsen har eliminerat många tidigare
brister i ledningshänseende. Detta har enligt förbundet varit en styrka för
polisverksamheten och varken polisverksamheten som sädan eller samhället i dess
helhet har något att vinna på att styrelsens ställning som central
verksmyndighet försvagas. Tvärtom, anser förbundet, skulle en förstärkning av
rikspolisstyrelsens ställning i vissa hänseenden väl kunna tjäna
samhällsnyttan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
tänkbar förstärkning av rikspolisstyrelsen skulle enligt bl.a. polisförbundets
och rikspolisstyrelsens mening vara att inrätta en särskild lagenhet vid
styrelsen. Rikspolisstyrelsen framhåller att en sådan enhet skulle kunna bistå
såväl styrelsens egna byråer som de lokala polisstyrelserna med juridisk
expertis. Rikspolisstyrelsen skulle också i större utsträckning än de nuvarande
personella och ekonomiska resurserna medger vilja följa den internationella
utvecklingen på polisområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>RÅ
fäster uppmärksamheten på det växande behovet av centrala utredningsenheter för
att bekämpa den organiserade kvalificerade brottsligheten, som blir alltmer
vittförgrenad och ofta har internationella inslag. Den till rikspolisstyrelsen
knutna s.k. rikskriminalen bör därför enligt RÅ inte bara behållas utan byggas
ut att omfatta flera enheter med utrednings- och spaningsresurser för
riksomfattande verksamhet. Svenska polisförbundet anser att rikskriminalen bör
bli föremål för en organisationsöversyn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
remissinstans, länsstyrelsen i Västmanlands län, påpekar att ett viktigt område
av rikspolisstyrelsens verksamhet har legat utanför utredningsuppdraget,
nämligen säkerhetstjänsten. Länsstyrelsen beklagar detta eftersom den anser att
gränsdragningen mellan den särskilda och den allmänna polisverksamheten inte
alltid sker på ett tillfredsställande sätt. Länsstyrelsen hemställer att dessa
frågor beaktas i det fortsatta arbetet bl.a. av det skälet att
rikspolisstyrelsen på säkerhetsområdet bedriver egen regional verksamhet trots
att det vid förstatligandet slogs fast att länspolischefen skulle svara för
denna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del vill jag först i likhet med utredningen och remissinstanserna
understryka rikspolisstyrelsens betydelse för uppbyggnaden av det moderna och
effektiva polisväsende som vi har i dag. Som utredningen har framhållit har
rikspolisstyrelsen pä gmnd av statsmakternas beslut kommit att verka över ett
vidare fält än som urspmngligen fömtsågs vid förstatligandet, något som också
har återspeglats i ett ökat personalbehov. Det förtjänar här särskilt att
erinras om de reformer som har genomförts på utbildningssidan liksom det
förhåUandet att styrelsen har anförtrotts ansvaret för driften av en stor del
av rättsväsendets datare-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8 Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 13.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section226>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:5.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section227>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:13</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>114</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>gister,
vilka i betydande utsträckning utför tjänster även åt myndigheter utanför
polisväsendet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
står enligt min mening helt klart att rikspolisstyrelsen kommer att ha en
myckel betydelsefull roll för landets polisväsende också 1 fortsättningen.
Även om styrelsens uppgift vid förstatligandet att bygga upp en ny
polisorganisation i hela landet numera får anses slutförd kvarstår en rad
viktiga funktioner. Jag delar emellertid utredningens uppfattning alt dess
förslag kommer att leda till ett minskat behov av personal vid styrelsen. Jag
förordar därför att rikspolisstyrelsen blir föremål för en organisatorisk översyn
av polisberedningen med sikte på ett minskat personalbehov enligt de riktlinjer
som utredningen har angett. En sådan översyn, som även bör omfatta
rikskriminalen, måste naturligtvis ske med beaktande av alt det också i
fortsättningen kommer all behövas resurser för att samlat bedöma
polisverksamheten och verka för samordning och effektivitet. Ett exempel på
områden där särskilda krav kommer att ställas på det centrala
förvaltningsorganet 1 framtiden erbjuder bekämpandet av den organiserade och
den ekonomiska brottsligheten som ofta har riksomfattande karaktär och där det
även finns anledning att följa den internationella utvecklingen då det gäller
metoder och teknik för brottsbekämpningen. I nuvarande samhällsekonomiska situation
kommer naturligtvis också rationaliseringsutredningar av olika slag att
tillhöra de uppgifter för styrelsen som får tillmätas särskild vikt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
om att inrätta en lagenhet hos rikspolisstyrelsen har inte behandlats av
polisutredningen. Jag ställer mig tveksam till förslaget, eftersom starka skäl
synes tala för att den juridiska personalen liksom nu är inordnad 1 de enheter
hos styrelsen som har behov av särskild juridisk kompetens. Frågan får ses över
närmare av polisberedningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
frågor om säkerhetspolisens verksamhet som har tagits upp av länsstyrelsen 1
Västmanlands län har jag behandlat i avsnittet om den regionala
polisorganisationen (2.7.1). Som jag har uttalat där bör 1 den nya
organisationen länspolischeferna tilläggas vissa funktioner inom
säkerhetstjänsten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.11
Rekryteringen till polisyrket</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2.11.1
Rekryleringsverksamhetens organisation</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Rekryteringen
av polispersonal bedrivs säväl på central som på regional och lokal nivå.
Rikspolisstyrelsen bestämmer slutligt i fråga om urval och antagning av polis-
och pollschefsaspiranter. Pä regional nivå finns tio rekryteringskonsulenter,
de flesta med flera län som verksamhetsområde, som svarar för information och
samordning av rekryteringsverksamheten. Rekryteringskonsulenterna lyder i
arbetsledningshänseende under rikspolisstyrelsens rekryteringssektion men
verkar i nära samråd</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section228>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section229>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:13</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>115</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>med
de regionala polismyndigheterna. I varje distrikt finns en rekryteringsman som
— vid sidan av andra uppgifter — svarar för information och utför
lämplighetsutredningar i fråga om sökande som är bosatta inom distriktet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tjänst
som polisaspirant söks hos rikspolisstyrelsen. Finner styrelsen sökanden
behörig skickas ansökningshandlingarna till polischefen i det distrikt där
sökanden är mantalskriven. Distriktets rekryteringsman gör en
lämplighetsutredning, varefter en anställningsintervju bmkar hållas av
polischefen eller annan tjänsteman. Efter föredragning för polischefen sänds
handlingarna — med polischefens yttrande — till länspolischefen, som granskar
utredningen och kompletterar med eget yttrande. Handlingarna återgår sedan till
rikspolisstyrelsen, som svarar för det slutliga urvalet och själva antagningen,
I samband med antagningsbeslutet fördelas numera aspiranterna på län för den
tjänstgöring som skall ske efter avslutad gmndkurs vid polishögskolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Polisutredningen
vill behålla systemet med central antagning och fördelning av
polisaspiranterna. Detta anses ge den bästa garantin för en enhetlig bedömning.
Det viktigaste skälet är dock enligt utredningen att det annars kan bli svårt
att rekrytera asplranter till bristområden, dvs. regioner där antalet sökande
från det egna området inte är tillräckligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
beträffande rekryteringen av pollschefsaspiranter förordar utredningen att det
nuvarande centrala antagningsförfarandet behålls.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
övrigt föreslår utredningen att länsstyrelserna och polisdistrikten i ökad
utsträckning skall medverka vid annonsering och rekryteringsbe-främjande
information och att de lokala rekryteringsmännens arbete skall underlättas.
Särskilt skall Informationen intensifieras i svärrekryterade områden med sikte
på att fylla behovet med personal med personlig anknytning till orten.
Länspolischeferna i sådana områden föreslås få särskild personal för
rekryteringsarbetet. Senast 1 samband med att utbildningen vid polishögskolan
börjar bör vidare beslut meddelas om 1 vilket distrikt en polisaspirant skall
placeras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
synpunkter på rekryteringsverksamheten och dess organisation har fått ett
positivt mottagande. Endast enstaka remissinstanser vill således frångå den
nuvarande centrala antagningen och fördelningen av aspiranterna. I allmänhet
godtas också huvuddragen i den nuvarande rekryteringsverksamheten med de
justeringar som polisutredningen föreslår. Länsstyrelsen i Norrbottens län
föreslår dock att man övergår till en ordning enligt vilken allt
rekryteringsarbete anförtros åt politiskt förankrade rekryterings- eller
antagningsnämnder på läns- eller regionnivå med företrädare även för
näringslivet och för arbetsmarknadens organisationer. Frän andra håll beklagar
man att ett framgångsrikt lokalt rekryteringsarbete inte kommer det egna
distriktet eller den egna regionen till godo eftersom de antagna ofta placeras
i de svärrekryterade storstadsområdena. Intresset av ytterligare åtgärder för</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section230>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section231>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:13</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>116</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>att
stimulera rekryteringen av asplranter i storstadsområdena understryks från
skilda håll, och bl.a. Svenska polisförbundet anser att särskilda
rekryteringskontor bör inrättas i Stockholm, Göteborg och Malmö.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del biträder jag utredningens uppfattning att systemet med central
antagning och fördelning av polisaspiranterna måste behållas 1 vart fall så
länge som behovet av asplranter på sina häll är större än tillgången på
lämpliga sökande. Det är ett känt förhållande att framför allt de tre
storstadsregionerna har haft svårt att fylla sina behov med asplranter som har
personlig anknytning till distriktets område. Det är glädjande att
rekryteringen av asplranter från dessa s.k. bristområden har ökat på senare tid.
F.n. är det bara Stockholmsområdet som kan betecknas som ett bristomräde 1
egentlig mening, men även där har en klar förbättring inträtt på senare tid.
Jag vill understryka att jag helt ansluter mig till uppfattningen att den
personliga förankringen 1 distriktet har stor betydelse för
arbetstillfredsställelsen och motverkar en alltför hög personalomsättning. Som
polisutredningen föreslär bör därför den rekryteringsfrämjande informationen
ytterligare intensifieras i de svärrekryterade områdena med sikte på att fylla
det beräknade behovet med personal som har personlig anknytning till den
aktueUa orten. Jag ser det ocksä som positivt om en polisaspirant så snart som
möjligt efter antagningen och senast i samband med att utbildningen på
polishögskolan börjar kan få besked om inte bara 1 vilket län utan också i
vilket distrikt han kommer att placeras. Jag är medveten om att sistnämnda
fråga f.n, är föremål för uppmärksamhet i rikspolisstyrelsens planeringsarbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
sammanhanget kan hänvisas till att en metod för hur rekryteringsbehovet bör
beräknas presenterades av min företrädare i samband med budgetbehandlingen för
budgetåret 1978/79 (se prop. 1977/78:100 bil. 5 s. 29). Denna metod ger
underlag för hur det samlade behovet av polisaspiranter skall uppskattas och
för hur rekryteringsbehovet skall beräknas för de olika regionerna resp. de
större polisdistrikten. Det är givetvis en uppgift för statsmakterna att
betämma hur många asplranter som sammanlagt skall få antas varje år. Däremot
bör, som polisutredningen också har föreslagit, det regionala
rekryteringsbehovet beräknas av rikspolisstyrelsen med den framförhållning som
behövs för att det centrala planeringsarbetet skall kunna bedrivas rationellt.
Det är angeläget att framhålla att detta givetvis inte får hindra att man 1
samtliga regioner lägger ned ansträngningar på att skaffa största möjliga antal
lämpliga sökande till polisyrket. Som polisutredningen har påpekat delar
nämligen alla regioner och distrikt ansvaret för att det totala
rekryteringsbehovet tillgodoses.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
har framhållits vid remissbehandlingen bör polisberedningen få till uppgift att
belysa den närmare organisationen av rekryteringsarbetet på regional och lokal
nivå. Hit hör den av polisutredningen berörda frågan om särskild personal bör
ställas till den regionala myndighetens</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section232>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section233>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:13</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>117</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>direkta
förfogande för rekryteringsarbetet i bristområden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fråga om rekryteringen av pollschefsaspiranter är jag ense med utredningen om
att det inte är påkallat med någon ändring 1 den ordning som gäller nu.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2.11.2
A nställningskra ven för polisyrket</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Anställningskraven
för polisyrket har alltsedan polisväsendets förstatligande fastställts av
rikspolisstyrelsen 1 plenum. Polisutredningen anser att styrelsen även i
fortsättningen bör fastställa anställningskraven men har gjort en allmän
genomgång av de nuvarande föreskrifterna, som fastställdes år 1976. På en del
punkter ifrågasätter utredningen ändringar 1 föreskrifterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
ansluter mig för egen del till uppfattningen att det även i fortsättningen bör
ankomma på rikspolisstyrelsen att fastställa antagningskraven. Med hänsyn till
frågans praktiska betydelse och stora allmänna intresse anser jag emellertid
att de av utredningen särskilt behandlade spörsmålen bör redovisas för
riksdagen i detta sammanhang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
föreslår ingen ändring i det nuvarande kravet pä svenskt medborgarskap, som
följer omedelbart av bestämmelsema i 4 kap, 2 § lagen (1976:600) om offentlig
anställning. En remissinstans anser dock att det bör vara möjligt att ge dispens
från kravet på svenskt medborgarskap för att möjliggöra rekrytering av
invandrare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är självfallet av värde om poliskåren företräder ett så brett befolkningsunderlag
som möjligt och om kårens sammansättning på skilda nivåer även avspeglar det
förhållandet att en betydande andel av landets befolkning numera har
invandrarbakgmnd. Med hänsyn till att reglerna för förvärvande av svenskt
medborgarskap är liberala bör emellertid detta intresse kunna tiUgodoses utan
att man gör avsteg från den allmänna principen om svenskt medborgarskap för
tillträde till polisyrket. Jag är alltså inte beredd att föreslå någon ändring
härvidlag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
ifrågasätter inte det nuvarande kravet på ordentligt levnadssätt och
pålitlighet men menar att en viss uppmjukning av den praktiska tillämpningen är
möjlig. Utredningen anser visserligen att allvarligare brottslighet också i
fortsättningen skall utgöra hinder mot antagning till polisyrket. Om lång tid
har förflutit sedan ett brott av inte alltför allvarlig art begicks och en
undersökning av sökandens skötsamhet under den tid som har förflutit ger klart
positivt resultat, bör det emellertid vara möjligt att göra undantag i någon
större utsträckning än f.n.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
fräga har tilldragit sig stort intresse under remissbehandlingen. Även om
huvudparten av remissinstanserna godtar utredningens ståndpunkt finns det
åtskilliga som avstyrker en uppmjukning av de aktuella kraven, och man
fömtsätter aUmänt en restriktiv tillämpning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section234>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section235>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:13</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>118</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill för egen del understryka vad rikspolisstyrelsen och mänga remissinstanser
har framhållit, nämligen att kravet pä laglydnad måste sättas högre inom
polisväsendet än på åtskiUiga andra områden. Allmänheten StäUer med fog stora
anspråk på polisens pålitlighet, och det är viktigt att polisen även 1
fortsättningen kan svara mot dessa. Det är mot den bakgmnden som de nuvarande
stränga kraven på laglydighet skall ses. Klart är emellertid att principen
måste tillämpas med urskillning och att det 1 enskilda fall kan finnas utrymme
för en nyanserad bedömning. Med hänsyn till att de gränsfall som uppkommer
skiljer sig väsentligt från varandra är det emellertid svårt att göra några
mera generella uttalanden i detta hänseende. Att det även i fortsättningen är
nödvändigt med en noggrann och restriktiv prövning 1 de fall där det kan
diskuteras humvida sökanden uppfyller kravet pä ordentlighet och pålitlighet
finner jag självklart.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill i detta sammanhang biträda utredningens uppfattning att arbetet med någon
form av psykotekniskt prov som ett led 1 bedömningen av kravet på gott omdöme
och stabilt psyke bör fortsätta trots de svårigheter som har visat sig att få
fram ett praktiskt användbart prov.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Utredningen avvisar tanken
att ställa upp krav på tidigare arbetslivserfarenhet som ett formellt villkor
för antagning men förordar att arbetslivserfarenhet tillmäts ett direkt
meritvärde vid anställningsprövningen. I detta sammanhang uttalar sig
utredningen även för att man inte höjer den nuvarande lägsta
rekryteringsäldern, som är 19 år. Jag delar utredningens uppfattning, som har
vunnit anslutning av det övervägande antalet remissinstanser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>F.n.
fordras av en manlig sökande till polisyrket att han skall ha genomgått sådan
allmän militär utbildning, som ges åt alla som genomgår vämpliktsutbildning.
Även sökande som har fullgjort värnplikt genom handräckningstjänst kan numera
antas till polisyrket utan dispens, medan den som har frlkallats eller har
gjort vapenfri tjänst 1 princip inte anställs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Polisutredningen
behandlar 1 sitt slutbetänkande (SOU 1979:75) PoUsen i totalförsvaret frågor
om polisens uppgifter inom totalförsvaret och dess ställning vid
beredskapstillstånd eller krig. Utredningen har emeUertid inte funnit hinder
föreligga mot att redan 1 sitt huvudbetänkande pröva frägan om
värnpliktskravet. Utredningen anser sig kunna utgå från att antalet manliga
sökande som inte har fullgjort värnplikt kommer att bli helt obetydligt även om
värnpliktskravet avskaffas och att det inom poliskåren kommer att finnas
tillräckligt med personal med milltämtbildnlng för att polisens roll inom
totalförsvaret inte skall äventyras. Med hänsyn härtill och då även
principiella skäl talar för en sådan lösning föreslär utredningen att det
nuvarande värnpliktskravet för manlig sökande slopas men att värnpUktsutbildningen
tillmäts meritvärde pä samma sätt som arbetslivserfarenhet under motsvarande
tid.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section236>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section237>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:13</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>119</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bland
remissinstanserna är meningarna delade. Många remissinstanser menar sålunda
att man inte bör ta ställning 1 fråga om värnpliktskravet förrän
polisutredningens slutbetänkande om polisen 1 totalförsvaret har behandlats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
är inte beredd att f.n. ta ställning till frägan om polisens framtida roll inom
totalförsvaret. I likhet med utredningen anserjag mig emellertid kunna utgå från
att andelen polisaspiranter som har fullgjort värnplikt inte kommer att minska
nämnvärt om man avskaffar kravet på fullgjord värnplikt för manlig sökande. Det
finns därför enligt min uppfattning inte anledning att i detta sammanhang
avvakta behandlingen av utredningens slutbetänkande. Jag delar utredningens
uppfattning att värnpliktskravet för manlig sökande till polisyrket inte längre
bör stå kvar men att genomgången militämtblldning bör tiUmätas meritvärde som
arbetslivserfarenhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
gäller hälsokrav och fysiska förhållanden i övrigt rekommenderar utredningen
att rikspolisstyrelsen undersöker om de nuvarande kraven i fråga om synskärpa
och färgseende kan mjukas upp. Utredningens överväganden i denna del har i
allmänhet godtagits av remissinstanserna, men det finns flera remissinstanser
som hävdar att särskilt ett normalt färgseende är en fömtsättning för en
polismans arbete. Enligt min uppfattning är det ett principieUt önskemål att
speciella regler inte ställs upp för antagning till polisyrket annat än när de
är påkallade av starka skäl. Önskemålet att de nuvarande kraven, som
otvivelaktigt är högt ställda, mjukas upp behöver emeUertid inte nödvändigtvis
fömtsätta en ändring av föreskrifterna utan kan tillgodoses genom en
dispensgivning under beaktande av omständigheterna i det särskilda fallet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I tidigare gällande
anvisningar fömtsättes att en sökande till polisyrket normalt skulle ha viss
kroppslängd, en manlig sökande 175 cm och en kvinnlig 165 cm. I de nuvarande
föreskrifterna sägs endast att sökanden skall ha en för polisyrket lämplig
kroppskonstitution. I praktiken antas dock sällan manliga sökande som är
kortare än 172 cm eller kvinnliga som är kortare än 165 cm. Utredningen
anmärker att det — med hänvisning till att samma tjänstgöringsskyldighet
föreligger för manliga och kvinnliga poliser — ibland hävdas att samma krav på
längd bör gälla för män och kvinnor. Enligt utredningen är det emellertid inte
möjligt att en gång för alla bestämma de krav på kroppslängd som polisens
arbetsuppgifter skall anses ställa. Med visst fog kan det dock göras gällande
att det kan vålla problem i det praktiska arbetet om kroppslängden för en polis
avsevärt understiger medellängd (166 cm för kvinnor och 178 cm för män).
Utredningen ansluter sig till den nuvarande lösningen, enligt vilken något krav
på bestämd minimilängd inte ställs upp utan kroppslängden endast är en av de
faktorer som beaktas när det bedöms om sökanden har en kroppskonstitution som
är lämplig för polisyrket. I den mån man i det praktiska rekryteringsarbetet
anser det nödvändigt att</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section238>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section239>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:13</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>120</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>arbeta
med vissa schabloner bör inte heller dessa anses utgöra några fasta gränser.
Annars kan man enligt utredningen på omvägar komma att återinföra kravet på
viss minsta kroppslängd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
om kroppslängden har tagits upp av flera remissinstanser, som understryker
rekryteringsmännens behov av att kunna ge besked om vilka krav på kroppslängd
som kan göra sig gällande. Svenska polisförbundet framhåller att det kan vålla
problem i det praktiska arbetet om kroppslängden mera avsevärt understiger
medellängden. Enligt förbundet ställer yrkesutövningen vissa krav som inte kan
reduceras med hänvisning till generella biologiska skillnader. Förbundet anser
att Inom samma yrke eller funktion bör samma krav gälla oberoende av kön.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Som framgår av
polisförbundets remissyttrande har frågan om kroppslängden visst samband med
frågan om rekryteringen av kvinnliga poliser Det finns därför skäl att 1 detta
sammanhang även redovisa polisutredningens överväganden i den frågan.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Ändelen kvinnliga
asplranter till polisyrket har under flera år fortlöpande ökat. Under vart och
ett av de senaste tre budgetåren har något under 30 procent av de antagna
polisaspiranterna varit kvinnor. Polisutredningen betecknar denna utveckling
som mycket positiv. Emellertid är antalet kvinnliga poliser fortfarande lågt
och motsvarar endast drygt 5 procent av hela antalet polistjänster. I
befälsskiktet — kommissarier och motsvarande — är dominansen av män så gott som
fullständig, vilket dock väsentligen förklaras av att det är först på senare är
som tillströmningen av kvinnliga poliser har varit så förhållandevis stor.
Utredningen föreslår att erfarenheterna av kvinnan som polis blir föremål för
en specialstudie och att en mera systematisk arbetsanalys görs av polisyrket
som sådant. En sådan analys skulle kunna vara av värde som underlag för
ställningstaganden 1 olika frågor som syftar till en så jämn rekrytering som
möjligt av kvinnor och män till polisyrket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
om en specialstudie av erfarenheterna av kvinnan som polis och en mera
systematisk arbetsanalys av polisyrket som sädant har tillstyrkts eller lämnats
utan erinran av de flesta remissinstanserna. Från flera håll betonas att en
sådan utvärdering är angelägen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Sedan utredningen lade
fram sitt betänkande har lagen (1979:1118) om jämställdhet mellan män och
kvinnor i arbetslivet trätt i kraft. En arbetsgivare fär enligt lagens 2 § Inte
missgynna en arbetstagare eller en arbetssökande på gmnd av hans eller hennes
kön. Missgynnande på gmnd av kön föreligger enligt 3 § när en arbetsgivare vid
anställning eller befordran eller vid utbildning för befordran utser någon
framför en annan av motsatt kön, fastän den som förbigås har bättre sakliga
fömtsättningar för arbetet eller utbildningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
lagens förarbeten (prop. 1978/79:175, AU 1978/79:39, jfr prop. 1979/80:56, AU
1979/80:10) framhålls att hänsyn skall tas till arbetsgivarens intresse av ett
sä gott och effektivt arbete som möjligt på det sättet</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section240>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section241>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:13</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>121</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>att
arbetsgivaren vid konkurrens mellan sökande av olika kön får låta de sakliga
kvalifikationerna vara avgörande. Men varje kvinna och man skall ha rätt att
bli bedömd efter sina personliga egenskaper och fömtsättningar och utan att
avseende fästs vid vilket kön den enskilda människan tillhör. En arbetsgivare
får inte gmnda sitt beslut på att det finns vissa typiska eller genomsnittliga
skillnader mellan könen. Han får sålunda inte fästa avseende vid enbart
genomsnittliga skillnader 1 fråga om fysisk styrka eller uthållighet. En annan
sak är att skillnaden 1 det hänseendet mellan individer av vartdera könet får
beaktas i den mån det är sakligt motiverat och arbetsgivaren inte med enkla
medel kan åstadkomma att skillnaderna förlorar sin betydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
likhet med polisutredningen ser jag positivt på den rekrytering av kvinnliga
poliser som har skett under senare år. Jag ansluter mig även till utredningens
bedömning att något krav på minimilängd för tillträde till polisyrket inte bör
införas. Ett sådant krav skulle knappast stå 1 överensstämmelse med tankarna
bakom jämställdhetslagstiftningen. Avgörande mäste i stället vara en
Individuell bedömning av den enskilda sökandens fömtsättningar för yrket. Detta
bör inte hindra att man i det praktiska rekryteringsarbetet arbetar med vissa
schabloner, men det bör understrykas att kroppslängden endast är en av flera
faktorer som skall beaktas när man bedömer om en sökande har en
kroppskonstitution som passar för polisyrket. Jag känner till att
rikspolisstyrelsen har vidtagit förberedelser för att ta fram underlag för en
bedömning av frågan i vilka former en studie av erfarenheterna av kvinnan som
polis liksom en systematisk arbetsanalys av polisyrket skulle kunna utföras.
Att rekryteringsarbetet måste bedrivas under noggrant iakttagande av
lagstiftningen om jämställdhet i arbetslivet och de principer som ligger till
gmnd för denna är självklart. Av vikt är givetvis även att
jämställdhetsaspekterna beaktas i det dagliga polisarbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2.</span></i><i><span
lang=EN-US style='font-family:Verdana'>II.</span></i><i><span style='font-family:
Verdana'>3 Polischefsbanan</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
anser att det nuvarande kravet på fullständig juristutbildning för tillträde
till polischefsbanan bör bibehållas. Det är emellertid enligt utredningen
angeläget att det i möjlig mån underlättas för polismän att skaffa sig sådan
utbildning och övergå till polischefskarriären. I särskilda fall bör man även
kunna lämna dispens från kravet på fullständig juristutbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Utredningens synpunkter
har i allmänhet godtagits av remissinstanserna. En del remissinstanser, bl.a.
rikspolisstyrelsen, vill ställa samma krav i fråga om kroppskonstitution m.m.
på polischefsaspiranterna som på polisaspiranterna. Man pekar även här på
värdet av arbetslivserfarenhet. Flera remissinstanser anser det angeläget att
polischefsaspiranterna även i fortsättningen har en fullständig juristutbildning.
Svenska polis-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section242>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section243>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:13</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>122</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>förbundet
ifrågasätter däremot de nuvarande behörighetskraven och föreslår att en
särskild utredning får undersöka hur den framtida polischefsrekryteringen bör
utformas. Förbundet har återkommit till detta förslag i en särskild skrivelse
till regeringen den 28 april 1980.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>De krav som måste ställas
på en polischef i fråga om förmåga till arbetsledning, arbetsplanering och
samarbete är uppenbarligen av största betydelse. Som utredningen har
framhållit innebär detta emellertid inte att kravet på goda insikter i juridik
bör efterges. Det är från skilda utgångspunkter angeläget att cheferna inom en
sä väsentlig sektor av rättsväsendet som polisen har de gmndläggande insikter i
juridik som fömtsätts för tillträde till andra banor inom rättsväsendet. Som
polisutredningen har framhållit är det emeUertid värdefullt om man kan underlätta
för polismän som önskar övergå till polischefskarriären att skaffa sig den
erforderliga juristutbildningen. Enligt min uppfattning är det också ställt
utom allt tvivel att arbetslivserfarenhet, i synnerhet inom polisyrket, 1
rimlig omfattning måste tillgodoräknas som merit vid rekryteringen till
polischefsbanan och i tillsättningssammanhang. I undantagsfaU bör det också
liksom hittills kunna förekomma dispens från kravet på juris kandidatexamen. I
det enskilda ärendet måste emellertid alltid en helhetsbedömning göras, något
som medför att det är svårt att lägga fast generella riktlinjer 1 de hänseenden
som har angetts nu. Någon särskild utredning rörande den framtida
polischefsrekryteringen anser jag inte behövlig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2.11.4
Direktrekrytering</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
påpekar att frågan om direktrekrytering, dvs. anställning av personal utan
polisutbildning för vissa arbetsuppgifter framför allt inom
kriminalavdelningarna, i den allmänna debatten främst har diskuterats i fråga
om insatsema mot den organiserade och den ekonomiska brottsligheten. Det bör
visserligen enligt utredningen inte komma i fråga att anställa personal utan
polisutbildning pä polismanstjänster, dvs. tjänster med vilka polisiära
befogenheter är förenade. När det gäller andra tjänster inom polisväsendet ser
utredningen emellertid inte något principieUt hinder mot direktrekrytering.
Bedömningen bör härvid göras endast med beaktande av hur resurserna skall
kunna användas pä bästa sätt. För analys och planering i de större
polisdistrikten måste det enligt utredningen vara av värde att kunna anställa
personal med statistisk, ekonomisk eller samhällsvetenskaplig utbildning.
Juridiskt eller ekonomiskt utbildad personal bör enligt utredningen kunna
anställas av rikspolisstyrelsen eller de större polismyndigheterna som experter
för att medverka i utredningar om ekonomisk brottslighet. Motsvarande gäller i
fråga om tekniska undersökningar. Även för framtiden får man dock räkna med att
polisen i stor omfattning anlitar utomstående experter.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section244>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section245>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:13</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>123</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
principieUa ställningstagande att direktrekrytering bör vara möjlig till
tjänster med vilka några polisiära befogenheter inte är förenade har 1
allmänhet godtagits under remissbehandlingen. Yttrandena har särskilt tagit
sikte pä frågan om rekrytering av ekonomisk och juridisk expertis till
utredningar om bl.a. ekonomisk brottslighet. Bland de remissinstanser som är
positivt inställda till en ökad direkt rekrytering återfinns JK, RÅ, RRV och de
flesta länsstyrelserna. Bl.a rikspolisstyrelsen och Svenska polisförbundet
anser det lämpligare att anlita utomstående expertis än att direkt rekrytera
sådan exempelvis till de ekonomiska rotlarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
kan inte finna några principieUa invändningar mot att man anställer personal
utan polisutbildning för att biträda exempelvis i utredningar rörande den
organiserade och den ekonomiska brottsligheten. I årets budgetproposition (prop.
1979/80:100 bil. 5 s. 10) har jag erinrat om de ansträngningar som under senare
är har gjorts för att bekämpa denna brottslighet. Bl.a. har polisen tillförts
personal för ändamålet och en kraftig satsning gjorts pä utbildning i första
hand av poliser och åklagare. Medel har också ställts till förfogande för att
man i större utsträckning skall kunna knyta utomstående expertis till
brottsutredningarna. Hämtöver krävs ett smidigt och väl fungerande samarbete
olika myndigheter emellan. Stora ansträngningar har från de berörda
myndigheternas sida under senare tid lagts ned på att nå fram till lämpliga
former för denna samverkan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
bl.a, RRV har framhållit kan en direktrekrytering av ekonomiskt och juridiskt
utbildad personal till de ekonomiska rotlarna bli endast en del 1
ansträngningarna att förebygga och bekämpa den ekonomiska brottsligheten.
Självfallet kan man inte inom polisväsendet bygga upp en organisation som kan
klara de svåra uppgifter som det här gäller utan samarbete med eller biträde av
utomstående expertis, t.ex. revisionsbyråer. Jag räknar också med att
utbildningen på bl.a. det ekonomiska området av polispersonal och åklagare
skall fortsätta. I den män det skulle visa sig ändamålsenligt bör man
emellertid inte vara främmande för att anställa kvalificerad ekonomisk eller
juridisk expertis vid de centralt och regionalt verksamma polislära enheterna.
Såväl vid direktrekrytering som vid utbildning av polispersonal mäste dock
beaktas att den ifrågavarande brottsligheten rör falt som är under en ständig
utveckling. Detta ställer krav på att den polisiära organisationen är
anpassbar till olika uppkommande situationer. Frän denna synpunkt är det självfallet
av värde om polisen i görlig mån kan utnyttja den experthjälp som finns inom
andra myndigheter eller — på konsultbasis — på den privata marknaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
synpunkter som jag här har anlagt på frågan om direktrekrytering av personal i
kampen mot den organiserade och den ekonomiska brottsligheten gör sig i
motsvarande mån gäUande på andra områden där en</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section246>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section247>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:13</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>124</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>arbetsuppgift
inte kan eller måste utföras av polisutbildad personal, exempelvis tekniska
undersökningar, analys- och planeringsarbete samt administrativt arbete i
allmänhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Polisberedningen
kommer självfallet att i sitt organisationsarbete fä anledning att studera
några frågor av berört slag. De avvägningar som det här gäller och som ytterst
avser hur tillgängliga resurser skall utnyttjas på effektivast möjliga sätt
mäste emellertid fortlöpande göras även inom ramen för det utvecklingsarbete
som 1 övrigt bedrivs på området,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.12
Polisutbildningen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Polisens
gmndutbildning inleds enligt nuvarande ordning av en 41 veckor lång gmndkurs
vid polishögskolan. Gmndkursen följs omedelbart av två års
alterneringstjänstgörlng, dvs. en praktisk Introduktion 1 arbetet vid olika
avdelningar inom polisväsendet. Alterneringstjänstgöringen omfattar ett år vid
kriminalavdelning och ett år vid ordningsavdelning. Därmed är den gmndläggande
utbildningen avslutad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
ett led i den reguljära utbildningen genomgår alla polismän 5 — 7 år efter
gmndkursens slut en tio veckor lång assistentkurs. Polismän som har befordrats
till inspektörer genomgår inspektörskurs I (13 veckor). Inspektörer med
arbetsledande tjänst genomgår även inspektörskurs II (8 veckor). I den
reguljära utbildningen ingär vidare en kommissariekurs (15 veckor) för polismän
som har befordrats till kommissarier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
sidan av den reguljära polisutbildningen, som bedrivs centralt under
rikspolisstyrelsens ledning, finns annan central utbildning, som syftar till
att ge utbildning för speciella arbetsuppgifter. Hämtöver finns även regional
och lokal utbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Polisutredningen
har funnit den nuvarande polisutbildningen på det hela taget ändamålsenlig och
riktigt avvägd utifrån de fömtsättningar som gäller 1 dag. En översyn av
utbildningen blir emellertid enligt utredningen en nödvändig följd av den
delvis ändrade syn på polisverksamheten som utredningen har anlagt liksom av
de principlösningar som har lagts fram i fråga om polisens organisation.
Samtidigt understryker utredningen att dess förslag inte får uppfattas så att
arbetet på att förbättra och effektivisera polisutbildningen därmed skulle vara
avslutat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
har mot denna bakgmnd lagt fram ett principförslag till en ny utbildningsgång.
Uppgiften att på gmndval av de principer som läggs fast arbeta fram kursplaner
o.d. liksom att i övrigt ta ställning till detaljer i fråga om
utbildningsverksamheten bör enligt utredningens uppfattning ankomma på
rikspolisstyrelsen. En utgångspunkt för utredningen har 1 denna del liksom i
övrigt varit direktivens föreskrift om att de samlade kostnaderna för
polisväsendet inte skall öka.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>F.n.
gäller samma krav i fråga om fömtbildning för antagning till</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section248>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section249>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:13</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>125</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>gmndutbildning
för polismän som för inträde vid den allmänna högskolan. Med hänvisning till
att polisutbildningen sålunda är likvärdig med högskoleutbildning har
utredningen föreslagit att polisskolorna i fortsättningen skall betecknas
polishögskolan. Detta förslag har genomförts med verkan fr.o.m, den 1 september
1979.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
utredningen är det angeläget att de som arbetar inom polisyrket redan under de
första åren av sin anställning får en sammanhållen utbildning som ger en
fördjupad insikt i de olika grenarna av polisens verksamhet liksom i samspelet
mellan polisverksamheten och det arbete som utförs av andra samhällsorgan.
Mälet bör vara att ge polismannen en gmndutbildning som i princip gör det
möjUgt för den lokala polisstyrelsen att placera honom på vilken enhet som
helst Inom den lokala organisationen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
förslag till ändrad, sammanhållen gmndutbildning innefattar följande delar:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:15.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>—<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>en inledande gmndkurs vid polishögskolan {grundkurs
I). Ökad tonvikt läggs därvid på studier i sociologi, kriminalvård, psykiatri,
ungdomsledning och samhällskunskap. För att utrymme skall skapas härför
förordas en viss omdisponering av nuvarande moment 1 gmndkursen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:15.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>—<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>en perlod av altemeringsijänstgöring. Tiden för
denna tjänstgöring minskas från nuvarande två till ett och ett halvt år. Under
denna tid skall polisaspiranten normalt fullgöra praktik även vid annat samhällsorgan
än polisen, t.ex. socialvården, skolan, frivården eller sjukvården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:15.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>—<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>en påbyggnadskurs vid polishögskolan omedelbart
efter alterne-rlngstldens slut (grundkurs </span><span lang=EN-US
style='font-family:Verdana'>II). </span><span style='font-family:Verdana'>I
denna kurs skall ingå bl.a. kontakter med andra samhällsorgan, arbetsledning
samt studier av metoder för att mäta effekterna av polisens arbete. Enligt
utredningen är det ett önskemål att denna kurs får en mera traditionellt
högskolemässlg prägel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
föreslagna ordningen innebär att assistentkursen och inspektörskurs I utgär ur
utbildningsgången. Behovet av vidareutbildning skall i stället tillgodoses
genom funktionsinriktade specialkurser — ofta förlagda till regional eller
lokal nivå — samt reguljär vidareutbildning för de polismän som har erhållit
tjänster Inom basorganisationen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Polisutredningen
påpekar att det inte har ingått i dess uppdrag att överväga en överflyttning av
polisutbildningen från rikspolisstyrelsen till de reguljära utbildningsmyndigheterna
QTr JuU 1975/76:27). Polisutbildningen skall emellertid enligt förslaget redan
under gmndutbild-ningsskedet samordnas med den allmänna högskolan. Detta
föreslås ske dels genom att delar av undervisningen förläggs till universitet,
dels genom att polisutbildningen får tillgodoräknas pä vissa linjer vid den
allmänna högskolan. Enligt utredningen bör också fömtsättningarna för</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section250>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section251>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:13</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>126</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>att
samordna antagningsförfarandet vid polishögskolan och den allmänna högskolan
undersökas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Polischefsutbildningen
föreslås 1 huvudsak bli oförändrad men bör enligt utredningen tillföras ökade
inslag av studier i arbetsplanering och arbetsledning samt analys av olika
metoder för att mäta polisverksamhetens effektivitet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>På
förslag av utredningen har regeringen genom beslut den 28 juni 1979 uppdragit
åt rikspolisstyrelsen samt universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) att
undersöka fömtsättningarna för en samordning mellan polis- och
högskoleutbildningen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
principförslag om en ny sammanhållen utbildningsgäng har tillstyrkts eller
lämnats utan erinran så gott som över lag. De erinringar som görs är i första
hand att alterneringstjänstgöringen vid polismyndighet inte bör avkortas, att
påbyggnadskursen, gmndkurs </span><span lang=EN-US style='font-family:Verdana'>II,
</span><span style='font-family:Verdana'>inte bör följa omedelbart efter
alterneringstjänstgöringen samt att praktiken vid andra samhällsorgan inte bör
fullgöras under alterneringstlden utan förläggas till en senare tidpunkt, då
den unge polismannen mera har vuxit in 1 sin roll som polisman. I sammanhanget
framhålls också Intresset av ett ömsesidigt praktikutbyte. Som ytterligare
exempel på lämpliga organ för praktiktjänstgöring nämns de kommunala invandrarbyråerna
och åklagarmyndigheterna. Man pekar även på övergångsproblem för polismän som
kommer i kläm mellan den gamla och den nya utbildningen. Nödvändigheten av en
god utbildning i engelska och — framför allt — svenska understryks från några
håll. JK betonar behovet av viss specialisering i utbildningen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>UHÄ pekar på praktiska
svårigheter att genomföra polisutredningens intentioner att redan under
gmndkurs I i någon högre grad Integrera polisutbildningen i den allmänna
högskoleutbildningen. Det rör sig enligt UHÄ om alltför stora elevgmpper från
polishögskolan för att universitetet skulle kunna ta emot dem. UHÄ förordar i
stället ett lärarutbyte mellan de olika läroanstalterna pä denna nivå. UHÄ ser
också betydande praktiska och principiella svårigheter då det gäller att samordna
antagningsförfarandet vid polishögskolan och högskoleväsendet i övrigt. Två
remissinstanser, länsstyrelsen i Norrbottens län och statens invandrarverk, tar
upp frågan om huvudmannaskapet för polishögskolan och sätter i fråga om inte
detta bör ankomma på UHÄ.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>För egen del vill jag
inledningsvis erinra om att den svenska polisutbildningen anses stå på mycket
hög nivå även vid en internationeU jämförelse. Att jag liksom flertalet
remissinstanser anser mig kunna godta utredningens principförslag om en ny
sammanhållen utbildningsgång får därför inte uppfattas som någon kritik mot
den nuvarande ordningen utan som ett led i en fortlöpande strävan att förbättra
och anpassa utbildningen till nya krav och fömtsättningar. Särskilt vill jag
peka på betoningen av studier i sociologi, kriminalvård, psykiatri, ung-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section252>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section253>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:13</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>*</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>127</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>domsledning
och samhällskunskap och på förslaget om praktik vid andra samhällsorgan.
Förslaget innebär att polisaspiranten redan under de första åren av sin
anställning får en fördjupad insikt inte bara om polisens olika
verksamhetsgrenar utan även om samspelet mellan polisverksamheten och det
arbete som bedrivs i samhället i övrigt. I sammanhanget bör också understrykas
vikten av att eleverna vid polishögskolan får en gmndlig och allsidig
information om invandrarnas situation. Jag ser det således som ett egenvärde
att utbildningen pä ett tidigt stadium av polisbanan ger kontakter över ett så
brett fält som möjligt. Att detta i enlighet med förslaget fömtsätter en
omdisponering av de nuvarande utbildningsmomenten torde stå klart.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>När det gäller
huvudmannaskapet för polisutbildningen vill jag erinra om att riksdagen för
några år sedan avvisade tanken på att flytta över utbildningen till de
reguljära undervisningsmyndigheterna (se JuU 1975/76:27). Jag anser inte att
det finns skäl att nu frångå riksdagens ställningstagande. Det är emellertid
värdefullt om polisutbildningen — utan att det nuvarande huvudmannaskapet
ändras — i högre grad kan integreras med den övriga högre utbildningen. Fömtom
det värde det har för polisutbildningen som sådan kan detta vara en
utgångspunkt för en ökad satsning på polisforskningen, ett forskningsfält inom
vilket otvivelaktigt åtskilligt återstår att uträtta. Det är naturligtvis av
värde om polisforskningen förankras i det allmänna högskoleväsendet även om ett
samarbete med bl.a. rikspolisstyrelsen och brottsförebyggande rådet ofta torde
te sig naturligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
sammanhållna utbildningsgången är delvis en fömtsättning för det system med
basorganisation och ökat lokalt inflytande över personalresurserna som jag har
förordat i det föregående. Genom den nya utbildningen får de lokala
polisstyrelserna till sitt förfogande polismän som tidigare än nu har genomgått
en gmndläggande och allsidig utbildning som ger bättre möjligheter att placera
dem 1 en kvalificerad polisfunktion inom organisationen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
den nya utbildningen kommer liksom nu stor vikt att läggas vid den praktiska
erfarenhet som de unga polismännen erhåller under alterneringstjänstgöringen i
distrikten. För att utbildningen 1 det nya systemet skall kunna hållas inom
nuvarande kostnadsramar torde det vara ofrånkomligt att alterneringstlden i
enlighet med förslaget minskas från nuvarande två år till ett och ett halvt.
Jag kan dock inte utan vidare tillstyrka det förslag om fördelning av
alterneringstlden med sex månader på kriminalavdelning och ett år på
ordningsavdelning som utredningen har lagt fram. Jag instämmer i
rikspolisstyrelsens uppfattning att frågan om tidsfördelningen noggrant bör
undersökas 1 det försatta beredningsarbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Däremot
är jag inte beredd att frångå utredningens förslag om praktiktjänstgöring vid
andra samhällsorgan. Sådan praktik bör 1 överens-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section254>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section255>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:13</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>128</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>stämmelse
med förslaget ingå som ett led i den sammanhållna utbildningen. Om den, som en
del remissinstanser förordar, läggs efter den gmndläggande utbildningen finns
risk att den inte skulle fylla den avsedda funktionen samtidigt som
svårigheter sannolikt skulle uppstå att planera in praktiken såväl i
polismyndighetens som i den mottagande myndighetens verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Den föreslagna praktiken
vid andra samhällsorgan är ett nytt Inslag i polisutbildningen. Med tanke på de
praktiska svårigheter som kan uppkomma i ett inledningsskede kan det behövas
viss försöksverksamhet 1 samråd med bl.a. berörda myndigheter innan
praktiktjänstgöringen finner slutlig form och slutligt innehåll. Jag delar den
uppfattning som har förts fram vid remissbehandlingen att det bör vara fräga om
en sammanhängande tjänstgöring där polisaspiranten får utföra verkliga
arbetsuppgifter. Polisutredningen har som exempel på institutioner där praktiktjänstgöring
för en polisman kan vara av värde nämnt myndigheterna inom socialvården
(socialtjänsten), det allmänna skolväsendet, förskolan, sjukvården och
frivården samt arbetsmarknadsmyndigheterna. Jag kan ansluta mig härtill men
vill i likhet med Invandrarverket även peka på de kommunala invandrarbyråerna,
där det torde vara till ömsesidigt värde med en praktiktjänstgöring. Däremot
synes det — för praktikarbetets syften — knappast erforderligt med
tjänstgöring vid åklagarmyndighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
funktionsinriktade specialkurserna kommer uppenbarligen att spela en mycket
viktig roll i det nya systemet, eftersom behovet av fortbildning för speciella
uppgifter i enlighet med vad bl.a. JK har framhållit är framträdande på vissa
områden. Detta gäller 1 synnerhet de polismän som avdelas för spaning mot och
utredning av kriminalitet som kan hänföras till den organiserade och den
ekonomiska brottsligheten. Att i enlighet med vad rikspolisstyrelsen har
framhållit en stor del av denna fortbildning måste ske centralt är givet. En
strävan vid planeringen bör dock vara att de funktionsinriktade
specialkurserna i all den utsträckning som är möjlig och lämplig förläggs till
regional eller lokal nivå.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Vad gäller den övriga
utbildningen finns här endast anledning att något beröra
polischefsutbildningen. Jag tillstyrker att en översyn av denna kommer till
stånd med den inriktning som utredningen har föreslagit. Under
remissbehandlingen har rikspolisstyrelsen och Svenska polisförbundet förordat
ett ökat inslag av praktisk tjänstgöring i polisdistrikten, medan JK och
polisstyrelsen i Malmö har förordat längre tjänstgöring vid
åklagarmyndigheterna. Jag har förståelse för båda dessa synpunkter men ser det
som svårt att inom ramen för en 1 princip oförändrad utbildningstid tiUgodose
dessa önskemål. Det torde i stäUet få undersökas om man inte inom nuvarande
tidsmarginaler har möjlighet att förbättra och effektivisera de aktueUa
praktikinslagen. Vidare bör</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section256>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section257>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:13</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>129</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>undersökas
om det finns anledning att ändra den praktiska tjänstgöringen med hänsyn till
den nyligen genomförda utbrytningen av länsrätterna ur länsstyrelserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Liksom
polisutredningen och flera remissinstanser vill jag understryka vikten av att
konsekvenserna av den nya principorganisationen beaktas även vad gäller den
administrativa personalen inom polisväsendet. Som utredningen har påpekat ökas
effekterna av den samlade verksamheten i den mån denna personal till följd av
olika utbildningsåtgärder kan anförtros uppgifter som inte kräver polisutbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
skiUnad från några remissinstanser finner jag inte skäl att förorda någon
utbildning 1 egentlig mening för de politiskt valda förtroendemännen 1
polisstyrelsen. Däremot är det naturligtvis angeläget att nyvalda
förtroendemän genom polischefens och hans medarbetares försorg på lämpligt sätt
informeras om verksamheten 1 polisdistriktet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fräga om möjligheterna att samordna polisutbildningen och högskoleutbildningen
i övrigt pågår efter regeringens uppdrag en gemensam utredning av rikspolisstyrelsen
och UHÄ. Detta arbete bör fortsätta i enlighet med tidigare givna direktiv.
Rikspolisstyrelsen bör redovisa resultatet av arbetet för polisberedningen. Den
praktiska uppläggningen av den nya gmndutbildningen bör sedan statsmakterna
tagit ställning ankomma på rikspolisstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.13
Polisverksamheten vid mycket allvarliga händelser</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
senare år har terrorhandlingar, främst flygplanskapningar och människorov,
blivit ett allt vanligare medel för att uppnå politiska och andra syften. Under
1970-taIet drabbades även Sverige av händelser av detta slag:
flygplanskapningen på Bulltofta 1 september 1972, Norr-malmstorgsdramat i
augusti 1973 och ockupationen av den västtyska ambassaden i april 1975.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
framhåller att risken för terrordåd gör det nödvändigt att alltid hålla en
handlingsberedskap pä skilda nivåer. Vid de mycket allvarliga händelser, som
det här är fråga om, kommer som regel extraordinära insatser att krävas frän
polisorganisationen på alla nivåer, dvs. centralt, regionalt och lokalt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Erfarenheterna
visar emellertid enligt utredningen att även regeringen har blivit direkt
inkopplad vid händelser av den art som åsyftas här. Utredningen hänvisar till
regeln 1 11 kap. 6 § regeringsformen (RF) enligt vilken de statliga
förvaltningsmyndigheterna, med visst undantag, lyder under regeringen.
Utredningen konstaterar att denna bestämmelse ger regeringen möjlighet att ge
direktiv om hur polismännen skall användas 1 en krissituation så länge det inte
rör sig om ett ärende som angår myndighetsutövning mot enskild Gfr 11 kap. 7 §
RF). Regeringen torde</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9 Riksdagen 1980/81. 1 saml Nr 13.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section258>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:3.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section259>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:13</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>130</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>t.ex.
kunna ge polisen order att 1 ett extraordinärt läge storma en byggnad men inte
att gripa en viss person. Utredningen nämner också vad som har brukat kallas
den s.k. konstitutionella nödrätten, dvs. den befogenhet som kan föreligga att
handla på ett sätt som avviker från vad som normalt gäller om statsorganens
behörighet, när det 1 ett extraordinärt läge är oundgängligen nödvändigt för
att avvärja fara för liv eller hälsa. I betänkandet föresläs emellertid inte
några ändringar i de konstitutionellt betingade frågor som har berörts nu.
Utredningen anser inte heller att man bör Införa bestämmelser som anger under
vilka förutsättningar regeringen skall ta över ansvaret för polisverksamheten 1
extraordinära situationer. Som skäl för sin ståndpunkt åberopar utredningen de
svårigheter som skulle föreligga att på ett lämpligt sätt avgränsa
tillämpningsområdet för sådana bestämmelser.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Utredningen föreslår inte
heller någon ändring 1 rikspolisstyrelsens roll. Styrelsen skall alltså även i
fortsättningen ha befogenhet att bestämma om förstärkning från en region till
en annan när förstärkning med större personalresurser behövs. Motsvarande gäller
om man på regional nivå inte kan enas 1 en förstärkningsfråga. Hämtöver
ankommer det på rikspolisstyrelsen att ge de regionala och lokala
polisorganisationerna allmänna råd om hur polisverksamheten skall organiseras
vid särskilt allvarliga händelser.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>På regional nivå gäller
f.n. att länsstyrelsen genom landshövdingen kan ta över ledningen av personalen
inom polisdistrikten i länet samt meddela föreskrifter om polisverksamheten vid
allvarliga ordningsstörande händelser eller andra händelser som kräver extraordinär
polisverksamhet eller fordrar särskilda överväganden om hur polisen skall
användas. Utredningen föreslår inte någon ändring av dessa bestämmelser men
anser att dess förslag till regional organisation har uppenbara fördelar i
sädana här sammanhang, särskilt i fråga om de tre storstadsregionerna, där
risken för terroristaktioner anses mest framträdande.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Vad gäller den lokala
nivån fäster utredningen uppmärksamheten bl.a. på den s.k. rörliga
piketverksamheten, dvs. den verksamhet som bedrivs av polispersonal som har
permanent avdelats för gruppatmlle-ring med hög utryckningsberedskap. Frågan om
piketverksamheten i Stockholms polisdistrikt har nyligen prövats av
statsmakterna på gmndval av ett tidigare delbetänkande från utredningen (Ds Ju
1977:2). Enligt riksdagens beslut (prop. 1977/78:100 bU. 5 s. 52-54, JuU
1977/78:27, rskr 1977/78:217) skall denna verksamhet vara organiserad i två
operativt åtskilda plketgmpper, som huvudsakligen skall fuUgöra
ordnings-polistjänst av allmän natur men som skall kunna tas i anspråk även vid
extraordinära händelser. Enligt utredningen är den sålunda fastlagda
organisationen tillräcklig för att tillgodose såväl säkerhetssynpunkterna som
intresset av hel dygnstäckning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
överväganden såvitt avser polisverksamheten vid ex-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section260>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section261>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:13</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>131</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>traordinära
händelser av det slag som det här är fråga om har fått ett positivt mottagande.
Endast på enstaka punkter redovisar en del remissinstanser avvikande mening.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
delar liksom praktiskt taget alla remissinstanser uppfattningen att några
särregler om regeringens roll vid händelser av detta slag inte lämpligen bör
meddelas. Som utredningen framhåller skulle det nämligen vara svårt att på ett
ändamålsenligt sätt avgränsa området för sådana bestämmelser. Dessutom skulle
en specialreglering — som inte rimligen skulle kunna begränsas till polisen —
riskera att äventyra förvaltningens självständighet. Det får anses vara
tillräckligt att 11 kap. 6 § RF ger regeringen befogenhet att lämna direktiv
för polisens rent faktiska handlande i ett krisläge.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
har inte föreslagit några förändringar 1 rikspolisstyrelsens uppgifter vid
extraordinära händelser. Enligt styrelsens uppfattning är det emellertid inte
tillräckligt att styrelsen får lämna allmänna råd om hur polisverksamheten bör
organiseras när särskilt allvarliga händelser har inträffat. Rikspolisstyrelsen
anser det nödvändigt att styrelsen kan meddela bindande föreskrifter på detta
område.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Enligt min uppfattning
talar övervägande skäl för att man, som utredningen har föreslagit, inte
genomför någon generell förändring i fråga om rikspolisstyrelsens befogenheter
i det hänseende som är aktuellt nu. Styrelsen har redan f.n. enligt sin
instmktion till uppgift att genom allmänna råd och anvisningar verka för bl.a,
planmässighet, samordning och enhetlighet inom polisväsendet. Inom vissa
begränsade områden har styrelsen även tillagts rätt att meddela bindande
föreskrifter om hur polisverksamheten skall bedrivas samt att leda
polisverksamhet. Såvitt här är av intresse omfattar föreskriftsrätten bl.a.
bevaknings- och säkerhetsarbetet i samband med statsbesök och andra
motsvarande händelser. Styrelsen leder även säkerhetspolisens verksamhet. Det
är erfarenhetsmässigt så att de aUmänna räd som rikspolisstyrelsen meddelar
har en stor genomslagskraft i det praktiska arbetet. Det är samtidigt tydligt
att de extraordinära händelser som här diskuteras ofta utvecklar sig på ett
sätt som inte kan fömtses. Detta kräver en snabb anpassning till den uppkomna
situationen, något som medför att på förhand meddelade föreskrifter av bindande
natur inte alltid löser problemen. Om jag alltså avvisar tanken på en genereU
rätt för rikspolisstyrelsen att utfärda föreskrifter för särskilt allvarliga
händelser vill jag för den skull inte utesluta att en sådan befogenhet kan
behöva anförtros åt styrelsen för vissa noga preciserade uppgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
utredningen har framhållit får man vid en extraordinär händelse — exempelvis en
terroraktion — inom storstadsregionerna räkna med att huvuddelen av den
polispersonal som sätts in kommer att bestå av polismän från det största
distriktet i länet. Utredningen ser det som en fördel att denna personal — om
utredningens val av regional lösning</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section262>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section263>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:13</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>132</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>genomförs
— kommer att stå under ledning av sin ordinarie polischef vare sig ett
Ingripande mäste ske inom eller utom det egna distriktet. De komplikationer 1
fråga om ledningslinjerna som kan vara förenade med den nuvarande regionala
organisationen i storstadslänen skulle därmed inte föreligga. Jag har i det
föregående förordat att utredningens förslag till regional lösning genomförs 1
Stockholms län, där också risken för terroraktioner är särskilt stor. Under
polisberedningens arbete får undersökas om några särskilda organisatoriska ätgärder
behöver vidtas i Göteborgs- och Malmöregionerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Rikspolisstyrelsen
har 1 sitt remissyttrande anmärkt att beredskapen mot terroraktioner av olika
slag inte är tillfredsställande och att piketen 1 Stockholms polisdistrikt inte
fyller de krav som. måste ställas på en Insatsstyrka 1 sådana sammanhang. I
likhet med utredningen är jag emellertid f.n. Inte beredd att frångå
statsmakternas nyligen gjorda ställningstagande till piketverksamheten i
Stockholms län. Däremot är jag ense med utredningen och flera remissinstanser
om behovet av planering och utbildning. Ett värdefullt bidrag till utbildningen
bör f.ö. kunna lämnas genom att man, som utredningen föreslår, söker mera
planmässigt dokumentera och sprida erfarenheterna från polisverksamheten vid
extraordinära händelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Rikspolisstyrelsen
har 1 maj 1980 med överlämnande av en särskild rapport i ämnet föreslagit
regeringen att polispiketen 1 Stockholms polisdistrikt utökas till omkring 250
man och att man inom denna bygger upp en särskild Insatsstyrka om ca 40 man som
med kort varsel efter rekvisition av lokal polischef skall kunna sättas in vid
allvarliga terrorist-angrepp mot kärnkraftverk. Enligt förslaget skall de
lokala polisdistrikt som berörs — Tierp, Oskarshamn, Lund och Varberg — få en
viss personell och materiell förstärkning men vid behov kunna tillkalla hjälp
av Insatsstyrkan. Detta fömtsätts ske inom ramen för de allmänna reglerna om
polisförstärkning vid större ofömtsedda akuta händelser. Den särskilda
insatsstyrkan skall enligt förslaget kunna tas i anspråk även vid annat
allvarligt brottsligt angrepp som innebär ett nödläge med överhängande fara
för liv och hälsa, omfattande egendomsskada eller avsevärd miljöskada, om
inbrytningshjälp är nödvändig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Frägan
om polispiketen skall förstärkas för det här avsedda ändamålet får prövas i
särskUd ordning. Jag vill här endast i likhet med polisutredningen understryka
att frågan om tjänstgöring av en piketgmpp 1 annat polisdistrikt än
stationeringsdistriktet bör följa de allmänna principer som gäller om
polisförstärkning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.14
Den rättsliga regleringen av polisverksamheten</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
gmndläggande bestämmelserna om polisväsendets organisation finns i
polisinstmktionen (1972:511). Författningen reglerar uppgifter</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section264>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section265>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:13</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>133</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>och
befälsförhållanden inom polisen. Vidare ges föreskrifter om vad som åligger en
polisman och i viss utsträckning om vilka befogenheter en polisman har.
Instmktionen innehåller även bestämmelser om de olika polisorganen och deras
organisation. I fråga om den lokala polisorganisationen finns i instmktionen
allmänna administrativa föreskrifter om förläggning av arbetstiden,
tjänstetillsättning, disciplinär bestraffning m.m. Författningen innehåUer även
särskilda bestämmelser om tillkallande av polisförstärkning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
sidan av de allmänna bestämmelserna 1 polisinstmktionen finns i fråga om
länsstyrelsens befattning med frågor som rör polisen föreskrifter i
länsstyrelseinstmktionen (1971:460). Där meddelas sålunda bestämmelser om
länspolischefen och hans expeditlon samt om handläggning av polisärenden hos
länsstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Rikspolisstyrelsens
organisation och arbetsuppgifter regleras i Instmktionen (1965:674) för
rikspolisstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Andra
författningar som närmast gäller polisväsendets organisation är lagen
(1972:509) om vad som avses med polismyndighet m.m., förordningen (1975:986)
om handläggning av vissa polischefsuppgifter och kungörelsen (1973:875) om
rikets indelning i polisdistrikt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Polisens
befogenheter i den brottsutredande verksamheten är närmare reglerade 1 rättegångsbalken
(23 — 28 kap.). Regleringen är i det väsentliga uttömmande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Rättegångsbalkens
1 princip enhetliga och fullständiga reglering av polisens utredningsverksamhet
har ingen motsvarighet då det gäller polisverksamheten i övrigt. I
övervaknings- och serviceverksamheten är polisen sålunda hänvisad till stöd i
en rad olika författningar eller, i vissa fall, sedvanerättsliga principer med
endast indirekt författningsstöd. Fömtom polisinstmktionen kan nämnas lagen
(1973:558) om tillfälligt omhändertagande (LTO) och lagen (1976:511) om
omhändertagande av bemsade personer m.m. (LOB). Allmänt lagstöd för polisens
befogenhet att i vissa fall utöva våld finns i 24 kap. 2 § brottsbalken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Polisutredningen
förordar att de viktigaste bestämmelserna om polisverksamheten förs samman
till en särskild polislag. Den bör omfatta gmndläggande regler om polisens
uppgifter, polisorganisationen och styrningen i övrigt av polisverksamheten
samt polisens befogenheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fråga om polisens befogenheter och skyldigheter diskuterar utredningen
principerna bl.a. när det gäller att använda kroppsligt tvång, att utföra
kroppsvisitation eller husrannsakan m.m. samt att göra frihetsberövanden i
olika sammanhang, liksom frågan om fömtsättningarna för att vidta
tvångsåtgärder i syfte att förebygga allvarlig brottslighet. Utredningen anger
riktlinjer för hur dessa befogenheter och skyldigheter bör regleras 1 en
kommande polislag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
utredningen bör LTO upphävas som en särskild lag och den reglering som behövs
på området arbetas in i den nya polislagen, sedan</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section266>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section267>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:13</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>134</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>bestämmelserna
har setts över och preciserats på gmndval av ett väntat betänkande från
LTO/LOB-utredningen (Ju 1978.03).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
förslag om att införa en särskild poUsIag har hälsats med stor tillfredsställelse
under remissbehandlingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna
ansluter sig så gott som allmänt även till utredningens överväganden om
polislagens ämnesområde och till uttalandena om polisens uppgifter och
befogenheter. Många framhåUer att utredningen har gjort en värdefull och
uttömmande redovisning av polisens rättsliga problem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
jag anser att gmndläggande regler om polisens uppgifter, organisation och
befogenheter bör föras samman i en särskild lag. Den närmare utformningen av
polislagen bör ankomma på pollsberednlng-en. De överväganden som
polisutredningen har redovisat 1 sitt betänkande och som har vunnit bred
anslutning under remissbehandlingen bör kunna tjäna som riktlinjer vid
författningsarbetet. I enlighet med vad utredningen har anfört Gfr även JuU 1979/80:24)
bör 1 den nya lagen polisverksamhetens roll som ett led i samhällets samlade
Insatser för social trygghet och samhällsgemenskap betonas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.15
Genomförandet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
tidigare har framgått förordar polisutredningen att arbetet med att göra upp
organisationsplaner för den lokala och den regionala polisorganisationen samt
att i övrigt utforma detaljerna i den nya organisationen anförtros ät en
särskild polisberedning, som knyts till justitiedepartementet. Beredningen bör
enligt utredningen tillkallas så snart som riksdagen har fattat principbeslut i
ämnet. En del frågor kan dock behandlas i särskild ordning. Enligt utredningen
är det mest realistiskt att räkna med att reformerna kan genomföras budgetåret
1983/84.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
överväganden om hur reformen bör genomföras har inte föranlett några egentliga
invändningar bland remissinstansema. Olika meningar kommer till uttryck främst
då det gäller tidsplanen. Några remissinstanser förordar också
försöksverksamhet som ett led i genomförandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
tiUstyrker att arbetet med att genomföra ett kommande principbeslut — i
överensstämmelse med förfarandet 1 samband med förstatligandet — anförtros en
särskild polisberedning. Beredningen bör vara knuten till justitiedepartementet
och ha parlamentarisk förankring. Den bör bedriva sitt arbete så att reformen
såvitt möjligt i sina huvudsakliga delar kan genomföras med verkan fno.m.
budgetåret 1983/84,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
det föregående har jag i anslutning till de olika avsnitten berört vilka frågor
som bör ankomma på polisberedningen. En del av polisutredningens förslag har
redan genomförts. Ändra förslag kan genomföras omedelbart efter ett
principbeslut av riksdagen. Till denna senare gmpp</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section268>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section269>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:13</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>135</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>hör
bl.a. lagstiftningen om medborgarvittnen samt decentraJiseringen av
tjänstetillsättningarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.16
Rationaliseringsvinster och kostnader</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Polisutredningen
har, med hänsyn till att organisationsplaner på gmndval av utredningens
principbetänkande avsetts bli upprättade av den kommande polisberedningen, inte
kunnat ange rationaliseringsvinster och kostnader exakt. Utredningen
konstaterar emellertid att förslagen kan genomföras utan att de samlade
resurserna för polisväsendet ökas. Utredningen gör dock en reservation för den
försöksverksamhet som den har föreslagit 1 fråga om medborgarvittnen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bland
remissinstanserna ifrågasätts på sina håll om förslagen medför nägra
rationaliseringsvinster och om de kan genomföras utan tillförsel av ytterligare
resurser. Bland kostnadsposterna uppmärksammas särskilt effekterna av ett aUmänt
bmk av medborgarvittnen. Bland besparingsposterna framhålls delegationen av
tjänstetillsättningarna. En vanlig uppfattning, företrädd av bl.a. RRV, är att
kostnadsfrågan är svär att bedöma innan polisberedningen har redovisat sitt
arbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har i det föregående gett uttryck åt uppfattningen att de förslag, som
polisutredningen har lagt fram och som jag till stora delar har anslutit mig
tili, 1 flera hänseenden kommer att innebära ett effektivare utnyttjande av
polisväsendets samlade resurser inom de ekonomiska ramar som gäller. I dagens
statsflnansiella läge är det självfallet också ett krav för förslagens
praktiska genomförande att de totalt sett håller sig inom nuvarande kostnadsram
för polisväsendet. Detta måste bli en fömtsättning för polisberedningens
arbete. Jag har då inte tagit hänsyn till de kostnader som kan uppstå för
polisväsendet om en särskild insatsstyrka för bl.a. skyddet av kärnkraftverk
skall tillskapas (se avsnitt 2.13).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3
Upprättat lagförslag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
enlighet med vad jag tidigare har anfört (avsnitt 2.6.4) har inom
justitiedepartementet upprättats förslag till lag om medborgarvittnen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:63.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:29.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4
Specialmotivering till förslaget till lag om medborgarvittnen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
§ 1 enlighet med de överväganden som har redovisats i den allmänna motiveringen
(2.6.4) ger förevarande paragraf ett uttryckligt lagstöd för kommunernas rätt
att utse medborgarvittnen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Medborgarvittnen
får enligt paragrafen utses för att tillgodose allmän-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section270>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section271>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:13</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>136</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>helens
Intresse av insyn 1 polisverksamheten. Som har framhållits 1 den allmänna
motiveringen kan Intresset av insyn i det praktiska polisarbetet liksom
bedömningen från andra synpunkter av lämpligheten av ett system med
medborgarvittnen skifta från ort till ort. Med hänsyn härtiU och till att det
innebär ett ekonomiskt åtagande för en kommun att besluta om ett system med
medborgarvittnen har bestämmelserna gjorts fakultativa, dvs. de anger en rätt
men inte en skyldighet för en kommun alt utse medborgarvittnen. Äv den allmänna
motiveringen framgår att de samhällsekonomiska förhållandena förutsätter en
stark återhållsamhet då det gäller nya ekonomiska åtaganden. Detta måste
självfallet vara en grundläggande faktor både när en kommun bedömer om den vill
Införa ett system med medborgarvittnen och när den bestämmer verksamhetens
inriktning och omfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Medborgarvittnenas
uppgift har i paragrafen beskrivits på det sättet att de skall följa polisens
arbete inom det polisdistrikt till vilket kommunen hör. Som framgår av 4 § är
avsikten att det skall ankomma på kommunen att själv bestämma vilken eller
vilka former av polisverksamheten som vittnena i första hand skall inrikta sin
tjänstgöring på. Huvuduppgifterna för de medborgarvittnen som f.n. är
verksamma inom Göteborgs polisdistrikt är att tjänstgöra som förhörsvittnen
vid fömndersökning i brottmål enligt 23 kap. 10 § rättegångsbalken (RB) samt
att närvara när gripna eller omhändertagna personer förs in på en polisstation.
Det torde finnas anledning att utgå frän att man bland de kommuner som väljer
att införa medborgarvittnen kommer att prioritera dessa båda uppgifter eller
endera av dem. Uttrycket "trovärdiga personer" har valts för att
anknytning skall nås till terminologin i det nyssnämnda lagrummet 1 RB.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bland
de övriga former av polisverksamhet där medborgarvittnen kan fylla en uppgift
har särskilt nämnts närvaro vid utredningar i utlänningsärenden Gfr ÄU
1977/78:30 s. 18—19) liksom ingripanden som kan väntas tilldra sig stor
uppmärksamhet. Andra uppgifter som 1 begränsad omfattning anförtros åt vittnena
i Göteborgs polisdistrikt är att närvara vid anmälningsupptagning och förhör 1
disciplinmål mot arbetstagare Inom polisväsendet samt vid husrannsakan och
hämtning till förhör.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
slor vikt är givetvis att medborgarvittnenas tjänstgöring Inte läggs upp på ett
sådant sätt all polisarbetet förlorar 1 effektivitet. Det synes t.ex. endast
undantagsvis böra förekomma att vittnena följer med 1 polisens tjänstebilar
under patrullering eller utryckning. Som jag återkommer till vid 4 § är det en
grundläggande förutsättning för verksamheten alt kommunens och polisens
företrädare noga har diskuterat Igenom tjänstgöringens uppläggning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
de fall då ett polisdistrikt består av flera kommuner och en av dessa bestämmer
sig för att utse medborgarvittnen torde det kunna antas att kommunen ofta
önskar begränsa vittnenas tjänstgöring till att avse den</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section272>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section273>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:13</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>137</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>polisverksamhet
som utövas inom den egna kommunens område. För att vittnenas medverkan skall
bli meningsfuU måste 1 så fall en polisstation finnas inom kommunen. Eftersom
detta inte är fallet inom alla kommuner, har paragrafen avfattats på ett
sådant sätt att vittnena får tjänstgöra inom polisdistriktet även utanför
kommunens område. Därmed skapas också fömtsättningar för överenskommelser
mellan flera kommuner som ingär 1 samma polisdistrikt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2 §
I överensstämmelse med vanUga principer för personval inom kom<br>
muner av den art som det här gäller anges i första slyckel att valet skall<br>
förrättas av kommunfullmäktige. Stycket innebär vidare att det ankom<br>
mer på kommunen själv att bestämma antalet medborgarvittnen och<br>
deras mandatperiod. De praktiska erfarenheter som föreligger av med-<br>
borgarvittnens verksamhet visar att det är en fördel om mandatperioden<br>
inte blir alltför lång. Som polisutredningen har påpekat gäller bl.a. att<br>
huvudsyftet med medborgarvittnen tillgodoses bäst ju fler medborgare<br>
som under tidens lopp får tjänstgöra som vittnen och därmed erhåller<br>
direkt insyn 1 polisens verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänsyn till att medborgarvittnena inte avses utöva beslutsfunktioner har det
inte ansetts nödvändigt att föreskriva att suppleanter för vittnena kan utses.
Hinder föreligger emellertid inte för kommunen att bestämma att vissa av
vittnena i första hand skall tjänstgöra som ersättare för de övriga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är fömtsatt att det skall ankomma på kommunen att fatta beslut om ersättning åt
medborgarvittnena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
andra stycket öppnas möjlighet för proportionellt val enligt de allmänna
reglerna därom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3 §
Polisutredningen har föreslagit att samma kvalifikationsvillkor för<br>
medborgarvittnen skall gälla som för nämndemän. För de senare gäller<br>
enligt 4 kap. 6 § RB bl.a. att de skall vara myndiga svenska medborgare<br>
och, såvitt gäller tingsrättsnämndemän, kyrkobokförda inom kommu<br>
nen samt att de inte får ha fyllt 70 år.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I överenstämmelse med
polisutredningens förslag har i första stycket föreskrivits att den som är
myndig och kyrkobokförd inom kommunen är valbar till medborgarvittne. Med
hänsyn till att det i kommunallagen (1977:179) inte längre finns någon övre
åldersgräns för valbarhet, har jag funnit att en sådan gräns kan undvaras även
1 detta sammanhang. Bl.a. med hänsyn till att även invandrare berörs av
polisverksamheten 1 dess olika former har jag vidare bedömt det som mindre
lämpligt att föreskriva ett förbud mot att utlänning väljs till
medborgarvittne. I huvudsaklig överensstämmelse med vad som gäller för
valbarhet till kommunfullmäktige och andra kommunala organ har i stället
föreskrivits att den</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section274>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section275>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>118 </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:13</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>som
inte är svensk medborgare vid valtillfället skall vara kyrkobokförd i riket
sedan tre år Gfr 2 kap. 3 och 4 §§ kommunallagen).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>14
kap. 5 § RB föreskrivs att bl.a. domare, åklagare och polismän inte fär vara
nämndemän. I fråga om medborgarvittnen har jag ansett skäl saknas att
föreskriva motsvarande förbud för andra än polismän och övriga anställda inom
polisväsendet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
andra styckelhar tagits in en bestämmelse om att medborgarvittnets uppdrag
genast förfaller om han upphör att vara valbar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4
§ Enligt förevarande paragraf ankommer det pä kommunen att meddela
bestämmelser om medborgarvittnenas tjänstgöring. Kommunens beslutanderätt
utövas enligt huvudregeln i I kap. 5 § kommunallagen av kommunfullmäktige.
Kommunfullmäktige kan anförtro beslutanderätten i ärenden som inte har
principiell karaktär eller annars är av större vikt ät kommunstyrelsen eller
någon annan nämnd. Hinder synes inte möta mot att fullmäktige uppdrar åt en
kommunal nämnd att — eventuellt inom ramen för riktlinjer som fullmäktige har
fastställt — meddela bestämmelser om medborgarvittnenas tjänstgöring.
Bestämmelser om gmnderna för ersättning till medborgarvittnena torde dock böra
meddelas av kommunfullmäktige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
fömt har berörts kan kommunen bestämma att vittnenas tjänstgöring skall
begränsas till en särskild uppgift, t.ex. närvaro vid en polisstation då
gripna och omhändertagna förs in. Det ter sig naturligt att medborgarvittnena
på samma sätt som nu sker i Göteborg kallas till tjänstgöring genom en
turlista. Om nägon kommun i nuvarande samhällsekonomiska läge skulle besluta att
införa ett system med medborgarvittnen måste utgångspunkten vara att
verksamheten kraftigt begränsas. Verksamheten kan exempelvis bedrivas så att
vittnen tjänstgör endast en dag i veckan eller träder i verksamhet endast
efter särskilt beslut av det förvaltningsorgan som administrerar deras
verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Något
hinder föreligger inte mot att kommunen i reglemente för verksamheten överlåter
åt polisen att fastställa turlistan enligt principer som läggs fast i
reglementet, att komma överens med vittnena om tjänstgöringen och att upprätta
underlag för utbetalning av arvode. 1 mindre distrikt torde ofta tjänstgöringen
helt eller delvis få bygga på beredskap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Självfallet
krävs ett Ingående samråd från kommunens sida med polisstyrelsen. Ätt
kommunens och polisens representanter noga har diskuterat igenom
tjänstgöringens uppläggning och olika därmed sammanhängande problem är en
fömtsättning för att verksamheten skall kunna fungera. I paragrafen har därför
uttryckUgen angetts att samråd skall ske med polisstyrelsen. Vidare har angetts
att, om även annan kommun Inom polisdistriktet har utsett medborgarvittnen,
samråd skall ske också med denna.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section276>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section277>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:13</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>139</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5 §
Enligt paragrafen skall polisen bereda medborgarvittnena tillfälle<br>
att närvara i enlighet med vad kommunen bestämt. Det föreligger alltså<br>
en skyldighet för polisen att låta medborgarvittnena närvara.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänsyn till den vida ram som har angetts för vittnenas verksamhet kan dock
givetvis åtskilliga situationer uppstå då medborgarvittnen varken kan eller bör
närvara. Av detta skäl har vissa lindantag från huvudregeln föreskrivits. Jag
har därvid funnit lämpligt att utgå från vad som i 2 kap. 13 § regeringsformen
föreskrivs om undantag från informationsfriheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sålunda
föreskrivs till en början att vittnenas rätt att närvara inte gäller om hinder
skulle möta av hänsyn till rikets säkerhet. Härav följer bl.a. att det inte
torde bli aktuellt att ett medborgarvittne fär följa den polisverksamhet som
bedrivs av rikspolisstyrelsen genom dess säkerhetsavdelning och för vilken
medborgerlig insyn utövas 1 andra former. Vittnena bör inte heller få vara
närvarande om hinder skulle möta av hänsyn till allmän ordning och säkerhet
eller till polisens uppgift att förebygga eller beivra brott. Det kan t.ex.
gälla känsliga spaningsuppdrag eller ingripanden, vid vilka en förening av
effektivitets- och säkerhetssynpunkter lägger hinder i vägen för vittnets
närvaro. Bl.a. eftersom det måste vara polisens skyldighet att se till att den
som är medborgarvittne inte själv utsätts för risker, har också angetts att
hänsynen till vittnets eller annan enskilds säkerhet till liv eller hälsa kan
utgöra hinder mot vittnets närvaro. Det bör dock understrykas att det
gmndläggande önskemålet om insyn från allmänhetens sida i polisverksamheten
fömtsätter att huvudregeln är att ett medborgarvittne skall få vara närvarande.
För samtUga nyss angivna undantagsfall har därför föreskrivits att särskilda
skäl som hindrar närvaro av ett vittne måste föreligga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Slutligen
har för tydlighetens skull angetts att vittnet inte får vara närvarande om
närvaron inte skulle vara förenlig med en bestämmelse i lag eller annan
författning. Som exempel pä sådana fall kan anföras att den som undergår förhör
under fömndersökning 1 brottmål motsätter sig närvaro av ett vittne, se 7 §
andra stycket fömndersökningskungörelsen (1947:948). Det är min avsikt att, om
riksdagen godtar föreliggande förslag, i senare sammanhang anmäla frågan om de
ändringar 1 denna kungörelse som kan bli påkallade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
huruvida det föreligger hinder mot att ett medborgarvittne är närvarande bör i
största möjliga utsträckning avgöras av polisstyrelsen med generell giltighet.
Under pågående polisarbete måste dock ett visst utrymme finnas även för
ansvarigt polisbefäl eller, om dennes beslut inte utan fara kan avvaktas, i
sista hand enskild polisman att göra bedömningar av aktuellt slag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>6 §
Medborgarvittnena torde inte kunna anses som sådana offentliga<br>
funktionärer att bestämmelserna i sekretesslagen (1980:100) blir tillämp-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section278>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section279>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:13</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>140</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>liga
på dem. I den mån ett medborgarvittne tjänstgör som förhörsvittne under
fömndersökning i brottmål kan vittnet åläggas tystnadsplikt genom att
undersökningsledaren enligt 23 kap. 10 § RB förordnar att vad som har
förekommit vid förhöret Inte får uppenbaras. Den som utan giltigt skäl bryter
häremot kan enligt 9 kap. 6 § RB dömas till dagsböter. Emellertid är det
tydligt att medborgarvittnena även i övrigt under sin verksamhet kan få
kännedom om uppgifter och förhåUanden som inte bör uppenbaras. I förevarande
paragraf har därför föreskrivits att ett medborgarvittne inte obehörigen fär
röja eller utnyttja vad han som medborgarvittne har fått veta om enskilds
personliga eller ekonomiska förhållanden eller förhållanden av betydelse för
rikets säkerhet eller för polisens verksamhet för att förebygga, uppdaga,
utreda eller beivra brott. Paragrafen blir straffsanktionerad genom 20 kap. 3 §
brottsbalken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
tystnadsplikt som föreskrivs i förevarande paragraf hänför sig delvis till
förhållanden som enligt 5 § i särskilda fall kan utesluta närvaro av
medborgarvittnen. Den omständigheten att ett medborgarvittne har tystnadsplikt
måste givetvis beaktas när fråga uppkommer om att inte tillåta vittnets närvaro
av hänsyn till exempelvis intresset av att förebygga brott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
begränsar yttrandefriheten och tillhör därmed den kategori av bestämmelser
över vilka enligt 8 kap. 18 § regeringsformen lagrådets yttrande som regel bör
inhämtas. Då emellertid paragrafens formulering praktiskt taget helt överensstämmer
med den sedvanliga avfattningen av tystnadspliktsbestämmelser, har lagrådets
hörande ansetts kunna underlåtas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5
Hemställan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'>1.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>antaga förslaget till lag om medborgarvittnen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt;text-indent:0cm'>2.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>godkänna de riktlinjer i fråga om polisens
uppgifter, utbildning och organisation m,m. som jag har förordat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>6
Beslut</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredraganden har lagt
fram.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section280>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:30.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section281>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:13</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>141</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
1</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanfattning av 1975 års polisutrednings betänkande (SOU
1979:6) Polisen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:32.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>1.1 Inledning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
svenska polisväsendet förstatligades den I januari 1965. I samband med
förstatligandet ändrades organisationen genomgripande. Huvudsyftet med
reformen var att skapa en effektiv och smidig polisorganisation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
1965 års reform underströks all organisationsfrågorna måsle ägnas fortlöpande
uppmärksamhet samt att polisens uppgifter och organisation måste anpassas till
förändringar 1 samhällsbilden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är en granskning med detta syfte som har anförtrotts åt 1975 års
polisutredning. Enligt sina direktiv skall utredningen pröva om de riktlinjer
för polisens verksamhet som lades fast i anslutning till förstatligandet
svarar mot de krav som nu måste ställas. Utredningen skall vidare undersöka om
polisverksamheten är rätt avvägd och organiserad Inom ramen för nuvarande
resurser. I uppdraget ingår också att se över polisens rekrytering och
utbildning liksom flera särskilda frågor som avser polisverksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
underlag för sina överväganden har utredningen företagit en bred kartläggning
av polisverksamheten. Utredningen har därvid strävat efter att få belyst vilka
uppgifter och mål polisen har för sin verksamhet, vilka åtgärder polisen vidtar
för att uppnå dessa mål, vilka effekter dessa åtgärder väntas få och vilka
effekter som faktiskt uppnås.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
ramen för kartläggningen har allmänna uppgifter om polisverksamheten Inhämtats,
i första hand från rikspolisstyrelsen. Dessa uppgifter redovisas 1 avsnitt
4.1-4.6.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
ett led 1 kartläggningen har utredningen vidare gjort tre enkäter, nämligen en
till alla länsstyrelser, en till polisstyrelserna i 33 polisdistrikt 1 olika
delar av landet och en tredje till kommunerna 1 dessa distrikt. Resultatet av
enkäterna har redovisats 1 en särskild promemoria. Ds Ju 1977:9. Det redovisas
översiktligt i avsnitt 5 i detta betänkande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Flera
framställningar och skrivelser har överlämnats till utredningen för att beaktas
1 dess arbete. Utredningen har också haft samråd med flera myndigheter och
kommittéer som berörs av utredningsarbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
de förslag som utredningen nu lägger fram syftar en del till att rationalisera
polisverksamheten och dess organisation. Om polisen skall kunna på rätt sätt
fuUgöra sin uppgift i ett demokratiskt samhälle, måste</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section282>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section283>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:13</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>142</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>den
omfattas av aUmänhetens förtroende. En väsentlig uppgift för utredningen har
därför varit att söka vägar att förankra polisens verksamhei ännu bättre bland
medborgarna.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>De överväganden som
redovisas i detta betänkande har begränsats till att avse principerna för
polisens verksamhet, organisation och ulbildning. Om statsmakterna skulle
ansluta sig till de principförslag som utredningen lägger fram, torde en del av
dessa kunna genomföras utan ytterligare utredning. I belydande hänseenden
förutsätter emellertid ett genomförande av förslagen fortsatt organlsarions-
och planläggnings-arbete, sedan ställning har tagits i principfrågorna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>1.2 Samhällsutvecklingens betydelse för polisens
verksamhet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
avsnitt 7.1 och 7.2 pekar utredningen på den utveckling som under senare tid
har ägt rum inom samhället 1 stort och på den betydelse som denna utveckling
har för polisens verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Utredningen konstaterar
att den fortgående urbaniseringen och strukturomvandlingen har medfört stora
förändringar 1 samhällsbilden. Befolkningsomflyttningen har, 1 vart fall 1 de
stora Inflyttningsorterna, ändrat kontakterna mellan människorna. Även ändringar
1 befolkningens sammansättning lorde få sådan effekt. Som exempel nämns
Invandringen och den bristande förståelse för Invandrarnas särskilda situation
som ofta ger sig till känna. Den isolering i vilken många människor hamnar
medför lätt en otillfredsställelse som 1 sin tur kan leda lill sociala problem
av skilda slag. I samma riktning torde arbetslöshet, särskilt bland ungdomar,
verka. Urbaniseringen har också lett till ändringar bl.a. i fråga om hur
fritiden används.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Polisens arbetsbörda har
vuxit kraftigt. Brottsligheten har fortlöpande ökat sedan tiden för
förstatligandet. Antalet brottsbalksbrott som kom till polisens kännedom år
1965 var 393.600. Förär 1977 hade siffran stigit till drygt 716.000.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Trots all en viss nedgång
för en del slag av anmälda brott har kunnat registreras under den allra senaste
tiden finns det ingenting som lyder på all polisens uppgifter kommer att
minska. 1 vissa prognoser har man räknat med att under den närmaste
femårsperioden antalet brottsbalksbrott skall öka med 3,6 % om året.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Utvecklingen har vidare
medfört att brottsligheten delvis har ändrat karaktär och att värderingarna har
förskjutits när det gäller frågan om inriktningen av samhällets
brottsbekämpande verksamhet. Ett exempel erbjuder den organiserade och den ekonomiska
brottsligheten, som har gett upphov till allt allvarligare problem och som
enligt en allmänt omfattad mening bör ges hög prioritet 1 den brottsbekämpande
verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Terroristhandlingar,
såsom flygplanskapningar och tagande av gisslan, har över hela världen blivit
allt vanligare och skapar särskilda</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section284>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section285>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:13</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>143</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>problem
på olika nivåer. Också vårt land måste skydda sig mot sådan verksamhet. I de
flesta andra länder är detta åtminstone delvis en uppgift för försvarsmakten. I
Sverige faller det däremot helt på polisväsendet att trygga landels inre
säkerhet, medan försvarsmakten svarar för skydd mot militära angrepp och
kränkningar utifrån.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
särskild konsekvens av strukturomvandlingen i samhället visar sig på trafikens
område. Trafikintensiteten har ökal myckel kraftigt. Vid tiden för
förstatligandet fanns knappt två milj. registrerade motorfordon 1 landet. I dag
överstiger antalet tre milj.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
modernisering och rationalisering av verksamheten inom polisen som utvecklingen
har medfört skulle säkerligen inle ha varil möjlig utan 1965 års
omorganisation. Det torde i dag framstå som naturligt och nödvändigt att staten
är huvudman för polisen och har det övergripande ansvaret för denna verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är emellertid naturligt att, vid den översyn som har anförtrolls åt
utredningen, också beakta den förskjutning av arbetsfördelningen inom den
offentliga sektorn som har ägt rum sedan mitten av 1960-talet. Den kommunala
självstyrelsen spänner nu över ett vidare fält än tidigare. Detta har lett till
att det ömsesidiga beroendet mellan staten och kommunerna har ökal starkt. Vid
samhällsplaneringen på olika nivåer krävs numera ett ständigt samspel mellan
statliga och kommunala organ liksom fortlöpande förändringar i den inbördes
arbetsfördelningen. Formerna för samspelet mellan stal och kommun kan inte
heller betraktas som givna en gång för alla. Denna utveckling medför att vissa
av de grundläggande frågorna för polisorganisationen åtminstone till en del
blir att bedöma från andra förutsättningar än dem som förelåg när polisen
förstatligades.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utvecklingen
inom samhället 1 stort påverkar över huvud taget på många sätt - både direkt
och indirekt - polisens arbetsuppgifter. När det gäller den allmänna synen på
polisväsendets roll i samhället konstaterar utredningen att polisen tidigare
ofta torde ha betraktats som ell slags särskild symbol för samhällsmaklen. Det
är uppenbart all en sådan syn på polisrollen är föråldrad. Polisen har idag en
utpräglat hjälpande uppgift 1 förhållande lill allmänheten. Dess arbete berör
flera andra verksamhetsområden. För att kunna fullgöra sina uppgifter är
polisen därför beroende av ett samspel med och ett stöd från andra organ.
Polisen måsle ses som en av länkarna 1 samhällets samlade insatser 1 syfte att
bereda medborgarna trygghet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Samtidigt
får polisverksamheten sin särskilda prägel av att det faller på polisen att
aktivt ingripa mot ordningsstörningar och att bekämpa brott. Polisen har att i
sista hand tillgripa tvång för all genomföra en ijänsteåtgärd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
omständigheten att polisen sålunda har skilda roller 1 samhället, vilka
framstår som 1 viss mån motsatsfyllda, kan medföra särskilda problem för de
enskilda polismännen. Förväntningar av skilda slag kan ställas på polismannen
från allmänheten, från överordnade, från andra myndigheter och från
statsmakterna i allmänhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
av sätten att angripa detta problem skulle vara att försöka närmare</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section286>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section287>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:13</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>144</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>precisera
och avgränsa polisens roll 1 samhällel likaväl som dess ansvarsområde.
Polisverksamhetens särskilda natur medför emellertid svårigheter när den
gäller en sådan precisering. Del är sålunda knappast möjligt att annat än 1
allmänna ordalag ange det konkreta innehållet i fråga om de huvuduppgifter som
åvilar polisen. Del är också tveksamt om en detaljreglering skulle vara
lämplig. En noggrann avgränsning av uppgifterna kan nämligen göra del svårare
att fortlöpande anpassa verksamheten till förändringarna 1 samhället.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
denna bakgrund framstår del som väsentligt att polisen har en sådan förankring
inom del område där den bedriver sin verksamhet att förutsättningar skapas för
att anpassa polisverksamheten till annan verksamhet som samhället bedriver.
Utredningen har också sett som en av sina huvuduppgifter att sörja för att
förtroendemannainflytandet över polisverksamheten stärks. Det är inte bara den
särskilda karaktären av verksamheten och den betydelse som den har för
medborgarna som lalar för att det medborgerliga inflytandet vidgas. Även det
allmänna Intresset av att resurserna hos en förvaltningsgren av polisväsendets
omfattning utnyttjas 1 överensstämmelse med samhällets och medborgarnas
samlade önskemål talar för alt verksamheten har en stark samhällelig
förankring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Men
det finns också andra skäl som talar för att den övergripande styrningen av polisens
verksamhet sker genom de politiskt ansvariga organen. Verksamheten är sålunda
delvis av särskilt känslig och för medborgarna ingripande natur. En
grundläggande förutsättning för ett framgångsrikt polisarbete är därför att
polisen omfattas med förtroende från medborgarnas sida. Detta är så mycket mer
angeläget som polisen ofta i den allmänna debatten utsätts för kritik även när
den endast lojalt utför de uppgifter som har pålagts den.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>1.3 Närmare om de olika polisfunktionerna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>1.3.1 Inledning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
behandlar de olika polisuppgifterna med utgångspunkt i den indelning som
används vid polisens verksamhetsplanering. Polisens aktiviteter delas enligl
denna ln 1 följande huvudgrupper</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>brottsförebyggande
verksamhet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>övervakningsverksamhet
(allmän övervakning och trafikövervakning),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>utredningsverksamhet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>serviceverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>1.3.2 Brottsförebyggande
verksamhet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Brottsförebyggande
verksamhei, som riktas lill personer och grupper som inle är föremål för
åtgärder på grund av brott eller ordningsstör-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section288>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section289>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:13</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>145</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ningar,
är i sin nuvarande form en förhållandevis ny aktivitet för polisen. Den har
fortfarande 1 väsentliga delar prägel av försöksverksamhet. Polisens arbete på
detta område omfattar skolundervisning i trafikkunskap samt 1 lag och rätt.
Vidare ingår s.k. extern informarion och kontaktverksamhet. Utredningen redogör
1 avsnitt 4.3 närmare för den nuvarande verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enkätundersökningen
återspeglar tydligt uttalade önskemål om att den brottsförebyggande
verksamheten skall fortsätta och om möjligt intensifieras. Utredningen anslutar
sig för egen del till uppfattningen att den brottsförebyggande verksamheten är
en viktig uppgift för polisen. Den har bidragit till att skapa en bättre balans
än tidigare mellan polisens skilda uppgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
överväganden och förslag 1 denna del Innebär i huvudsak följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Satsningen
på den brottsförebyggande verksamheten bör säkerställas för framtiden. Detta
gäller även om del skulle få till följd att vissa inskränkningar måste göras
beträffande annan polisverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Möjligheten
att genom den förebyggande verksamheten nå omedelbara och konkreta resultat 1
form av ett minskat antal registrerade brott får bedömas med försiktighet.
Utredningen framhåller emellertid alt det är angeläget att Insatserna utvärderas
också från denna synpunkt så att de i möjlig mån kan styras till de områden där
effekten kan väntas bil störst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Polisens
medverkan 1 skolundervisningen bör också 1 fortsättningen bedrivas med skolan
som huvudman. Samarbetet mellan skola och polis bör, inom ramen för lokala
överenskommelser, utvecklas 1 samband med att den beslutade reformen om skolans
inre arbete genomförs Inom kommunerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är önskvärt att den brottsförebyggande verksamheten kompletteras på ett sätt
som innebär att polismännen får ökad direktkontakt med allmänheten och då i
första hand med ungdomen. Detta kan ske bl.a. genom att polismän bereds
tillfälle att medverka i ungdomsverksamhet inom olika föreningar och i andra
sammanslutningar, på ungdomsgårdar och i liknande sammanhang, allt 1 den mån
lokala förutsättningar för sådan medverkan finns.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
arbete som har sagts nu bör kunna Inbegripas i de ordinarie tjänsteuppgifterna
under förutsättning att medverkan sker i sådana former att polismannen
fortfarande handlar och uppfattas som företrädare för polisväsendet. Att
Identiteten som polisman inte går förlorad är väsentligt för att verksamheten
skall bidra till att förankra polisen hos medborgarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Huvudmannaskapet
för fritidsverksamheten skall givetvis liksom hittills vara en kommunal
angelägenhet. Polisens uppgifter 1 tjänsten på området bör begränsas till olika
former av medverkan där brottsförebyggande Insatser just från dess sida anses
särskilt viktiga. Det är väsentligt att insatserna står i samklang med den
målsättning som man har på kommunalt håll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
framhåller även värdet av sådan verksamhet från polis-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10 Riksdagen 1980/81. 1 saml Nr 13.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section290>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:1.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section291>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:13</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>146</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>personalens
sida som bygger på frivillighet, t.ex. medverkan i idrottsföreningar och
motorklubbar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>1.3.3 Övervakningsverksamheten</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fråga om den allmänna övervakningen Innebär utredningens överväganden 1
huvudsak följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enkätundersökningen
pekar på betydande lokala variationer när det gäller önskemålen i fråga om
polisens allmänna övervakning. Utredningen finner därför angeläget att denna
verksamhet 1 ökad utsträckning anpassas till de lokala förhållandena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är ägnat att medföra lättnader i polisarbetet, om systemet med socialjour kan
byggas ut. Tanken att mera generellt överföra utryckningsverksamheten med
anledning av familjebråk o.d. till socialvården avvisas. Det blir nämligen 1
sådana sammanhang Inte sällan fråga om att avstyra straffbelagda handlingar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utländska
undersökningar visar att effekterna av övervakning 1 olika former inte är så
självklara som man kan tro. Våra kunskaper är mycket begränsade om
effektiviteten hos alternativa övervakningsmetoder. Det är därför angeläget att
medlen för bedömning av polisverksamhetens effekter fortlöpande utvecklas. Det
bör vara möjligt att 1 slörre utsträckning än hittiUs pröva nya arbetsformer
lokalt. Därvid finns det särskild anledning att beakta de önskemål som
framkommer på orten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
trafikövervakningen gör utredningen följande överväganden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Polisen
skall fortfarande ha huvudansvaret för trafikövervakningen. Tanken att lägga
denna uppgift på en annan myndighet eller en särskild kår avvisas. Huvudskälet
är att del föreligger ett nära samband mellan på ena sidan övervakningen av
trafiken samt på den andra polisens allmänna övervaknings- och spaningsuppgifter
liksom dess verksamhet i övrigt för att förebygga och uppdaga brott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
på trafikområdet bör man söka mäta effekterna av polisverksamheten liksom den
relativa effekriviteten av alternativa övervakningsmetoder. Våra kunskaper om
dessa förhållanden är alltför små.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>1.3.4 Utredningsverksamheten</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
understryker att utredningsarbetet är en primär uppgift för polisen. Det är ett
grundläggande rättssäkerhetskrav att så många som möjligt av de brott som har
begåtts blir uppklarade. Härtill kommer de aUmänpreventiva effekter som följer
av att risken för upptäckt är hög.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
betydande antal brott kommer att förbli ouppklarade oavsett hur stora resurser
som ställs till polisens förfogande för utredningsverksamhet. Undersökningar
på området har gett vid handen att det inte alltid är ägnat att öka
uppklaringsprocenten om verksamheten tillförs större resurser. Bland annat
gäller att i de många fall, där gärningsmannen är okänd, det primärmaterial
som polisen har att utgå från ofta är alltför bristfälligt för att en utredning
skall leda till resultat. Särskilt</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section292>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section293>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop, 1980/81:13</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>147</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>betydelsefullt
är därför att den som anmäler ett brott också sörjer för att polisen får så
fuUständiga uppgifter som möjligt till ledning för utredningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Strävandena
att riil administrativ personal föra över uppgifter, som Inte behöver utföras
av polisutbildad arbetskraft, bör fortsätta. Vidare bör undersökas vilka
förutsättningar som finns att avlasta polisväsendet en del arbetsuppgifter som
ankommer på polisen närmast av historiska eller traditionella skäl men där
principiella och sakliga motiv lalar för alt de förs över till andra
myndigheter (se vidare under 1.4).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Tanken
har ibland väckts att ledningen av förundersökning 1 brottmål skulle generellt
flyttas över från åklagarväsendet till polisen. Utredningen kan inte ansluta
sig till en sådan lösning. Den skulle 1 väsentlig mån rubba principen för den
nuvarande rättegångsordningen 1 brottmål samtidigt som de praktiska fördelarna
skulle bli förhållandevis begränsade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
bör emellertid finnas utrymme för att låta polisen leda hela förundersökningen
vid ett inte obetydligt antal brottstyper utöver dem som omfattas av de
nuvarande anvisningarna. Utredningen framhåller härvid särskilt att
utbildningen för alla kategorier polismän har förbättrats avsevärt sedan
anvisningarna kom till år 1966.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
annan kompetensfråga som har aktualiserats vid enkätundersökningen gäller
förhållandet mellan polis- och tullmyndighet vid utredning om varusmuggling.
Gränsdragnings- och samverkansproblem uppkommer Ibland när det gäller spaning
och utredning på detla område. Förslag har förts fram om att utrednings- och
spaningsverksamheten skall sammanföras till polisen som har ansvaret för all
annan sådan verksamhet. Utredningen anser emellertid att de principer som har
slagits fast 1 gällande överenskommelse mellan riksåklagaren, rikspolisstyrelsen
och generaltuUstyrelsen i och för sig innefattar en lämplig avvägning. Det vill
också synas som om de problem som uppstår 1 praktiken snarare beror på att
anvisningarna inte alltid följs strikt än på själva regleringen. Någon ändrad
kompetensfördelning förordas därför inte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
understryker vikten av att den organiserade och den ekonomiska brottsUgheten
möts med kraftfulla åtgärder Gfr prop. 1977/78:100 bil. 5 s. 23, JuU
1977/78:27, rskr 1977/78:217). Utredningen återkommer 1 det följande till de
organisatoriska åtgärder som förordas i syfte att Insatserna skall bli så
effektiva som möjligt på detta område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>1.3.5
Serviceverksamheten</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
viktigt inslag i serviceverksamheten är den hjälp- och räddningsverksamhet som
polisen bedriver. Den omfattar bl.a. vissa särskilt organiserade
verksamhetsformer, såsom fjällräddningstjänsl, sjöräddning samt ambulans- och
räddningsflyg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
konstaterar att de verksamhetsformer som avses nu utgör arbetsuppgifter som
måste utföras. Skulle man, såsom en kommunstyrel-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section294>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section295>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:13</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>148</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>se
har föreslagit, befria polisen från uppgifterna och lägga dem på andra
myndigheter, måste åtgärden föregås av specialundersökningar på varje särskilt
område. Enligl utredningens mening talar inte principiella skäl mot att polisen
behåller sina särskilda hjälp- och räddningsuppgifter. Dessa uppgifter är
ägnade att medverka till att förankra polisen hos allmänheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
denna del av polisarbetet hör också vad som brukar kallas allmän service- och
upplysningsverksamhet. Denna verksamhet är av mycket skiftande karaktär. Den
kan bestå i t.ex. vägvisning och annan hjälp åt trafikanter liksom rådgivning
av olika slag till enskilda personer. Ändra exempel är upplåtande av logi till
tillfälligt hemlösa samt första hjälpen vid sjukdoms- och olycksfall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Betydelsen
av detta polisarbete torde ofta ha underskattats. Verksamheten är av betydelse
när det gäller alt befästa och öka allmänhetens förtroende för polisen. Med den
grundsyn som utredningen har på polisverksamheten är det angeläget att
organisatoriska åtgärder i syfte att förbättra polisens effektivitet inte går
ut över den allmänna service-och upplysningsverksamheten utan tvärtom skapar
ökat utrymme för polisinsatser av detla slag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
pekar på betydelsen av samarbete på detta område med andra myndigheter. I
enkätsvaren har bl.a. pekats på de situationer som uppstår när en enskild
person kommer i akut behov av tillfällig ekonomisk hjälp under tid då
kontantutbetalning av sociala medel inte är möjlig. Vederbörande har t.ex. vid
vistelse utanför hemorten blivit bestulen nattetid, tappat sin tågbiljett
eller saknar av annat skäl möjlighet att ta sig hem eller att få bostad över
natten. För orter som inte har socialjour pekar utredningen på en lösning som
redan nu tillämpas på några håll. Socialnämnden har gett vakthavande befäl på
ordningsavdelningen rekvisitionsblock och fullmakt att för enskilda personers
räkning i akula nödsituationer rekvirera färdbiljetter, taxi, hotellrum m.m. på
socialnämndens bekostnad. En lösning efter dessa linjer synes ändamålsenlig för
orter där socialjour inte finns Inrättad. Självfallet måste det ankomma på
socialnämndens egen bedömning om man vill tillämpa ell sådant system. Det bör
emellertid vara möjligt för polisen att som ombud för den kommunala
socialvården gå enskilda till hända med hjälp 1 sådan form.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är inte bara de olika formerna av hjälp- och räddnlngsverksamhel som ingår 1 polisens
servicearbete. Också den s.k. polismyndighetsverksamheten räknas dll. Den
omfattar ett stort antal uppgifter inom områden för allmän förvaltning. Det
faller på polisen att lämna service till andra myndigheter med olika fomer av
handräckning. Polisen skall vidare svara för åtgärder enligt socialvårds- och
sjukvårdslagstiftningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
verksamhet som det här gäller tar en belydande del av polisens tid i anspråk.
Det förekommer nära två miljoner polismyndighetsärenden om året.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
anser att principen bör vara att polisen inte belastas med
förvaltningsuppgifter 1 andra fall än när ordnings- eller säkerhetssynpunkter
ingår som väsentliga moment eller när polisens maktbefogen-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section296>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section297>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:13</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>149</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>heter
kan behöva utnyttjas för att genomföra den åtgärd som behövs. En annan sak är
att avvikelser Ibland kan behöva göras från denna princip, t.ex. därför att
något annat organ inte står till förfogande eller lämpligen kan inrättas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Stora
svårigheter skulle emellertid uppstå om de ändringar som är önskvärda genomförs
1 ett sammanhang. Flera förvaltningsområden, inom vilka polisen har
beslutsbefogenheter eller andra uppgifter, är föremål för utredning eller
överväganden i andra former. Frågan om polisens medverkan kan därför inle
alltid bedömas isolerad. Del är emellertid angeläget att frågan verkligen
uppmärksammas i samband med ny eller ändrad lagsriftning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>1.4 Åtgärder för att avlasta polisen vissa uppgifter m.m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
utgångspunkt i de principer som har förordats under 1.3 diskuteras i detta
avsnitt bl.a. vilka möjligheter som finns att redan nu avlasta polisen en del
av dess nuvarande sidouppgifter. Utredningens förslag 1 denna del innebär i
huvudsak följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Antalet
handräckningsuppdrag begränsas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Polisen
befrias från sin skyldighet att medverka i ärenden om underhållsbidrag,
omhändertagande av dödsbos egendom, lotteri- och speltillstånd samt hundskatt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
vissa övervaknings- och utryckningsuppdrag skall polisen kunna ta betalt. Det
gäller t.ex. utryckning på grund av falska larm som beror på bristfällighet i
privata larmanordningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
utgående passkontrollen begränsas till att avse stickprov.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
flygande inspektionerna skall fortfarande vara en polisuppgift. I
fortsättningen bör emellertid tillämpas en ordning enligt vilken de tids-och
personalkrävande undersökningarna av större och mer komplicerade fordon 1
allmänhet sker endast i den utsträckning som samarbete kan etableras med
teknisk expertis från trafiksäkerhetsverket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>1.5 Prioriteringen inom polisverksamheten</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
faller inte på utredningen att väga polisens anspråk på resurser mol dem som
gör sig gällande för annan allmän verksamhet. En viktig uppgift för utredningen
är däremot att överväga metoderna för hur de resurser som är tillgängliga för
polisverksamheten skall fördelas på olika uppgifter. Utredningen skiljer i
detta hänseende mellan den angelägen-hetsgraderlng som tar sig uttryck i själva
organisationen, organisatorisk prioritering, och den löpande prioritering som
kontinuerligt fordras på regional och lokal nivå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
organisatoriska prioriteringen sker 1 dag till största delen centralt, genom
beslut av statsmakterna eller rikspolisstyrelsen. Det nuvarande</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section298>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section299>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:13</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>150</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>systemet
är så uppbyggt att utrymmet för en egentlig löpande planering på de lokala och
regionala planen är litet. Det beror bl.a. på att personalen är fast indelad
på enheter med uppgifter som har lagts fast genom centrala beslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
direktiven för utredningen har betonats all det kommunala inflytandet över
polisverksamheten skall stärkas och att uppgifter skall decentraliseras från
central till regional och lokal nivå. Utredningen lägger nu fram förslag till
långtgående organisatoriska ändringar med detta syfte. En utgångspunkt för
utredningen är emellertid att den övergripande styrningen av verksamheten
måste ske genom beslut av de centrala statsmakterna. 1 den mån utrymmet för
lokal och regional planering av polisens arbete vidgas ökar 1 själva verket
betydelsen av alt statsmakterna lägger fast den grundläggande inriktningen av
verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
ligger nära till hands att 1 detta sammanhang erinra om den debatt som under de
senaste åren har förts 1 fråga om den allmänna Inriktningen av samhällets
brottsbekämpande verksamhei. Det har gjorts gällande att alltför stor del av
resurser inom polisen liksom inom rättsväsendet 1 övrigt har Inriktats på den
traditionella kriminaliteten, trots att även den organiserade och den
ekonomiska brottsligheten uppenbart vållar allvarliga sociala skadeverkningar
och omsätter myckel stora belopp. På senare tid har emellertid statsmakterna
vidtagit åtgärder 1 syfte att nä bättre balans mellan insatserna mot dessa
olika typer av brottslighet. Regering och riksdag bör även i fortsättningen
styra verksamheten genom allmänna riktlinjer av denna art.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
framhåller också betydelsen för hela beslutsstrukturen av den nya
lagstiftningen om medbestämmande i arbetslivet. Utredningen utgår från att de
anställdas inflytande över sina arbetsvillkor fortlöpande kommer att vidgas
genom sådana medbestämmandeavtal som den nya lagstiftningen förutsätter.
Kollektivavtal kan dock inte träffas 1 frågor som rör verksamhetens mål,
inriktning och omfattning. Sådana frågor kan visserligen bil föremål för
förhandlingar, men de skall alltid avgöras genom beslut 1 offenlligrättslig
ordning av de politiskt ansvariga organen eller på deras uppdrag av myndighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Slutsatserna
av utredningens överväganden om hur en framtida beslutsstruktur för
polisväsendet bör vara utformad kan 1 denna del sammanfattas enligt följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
möjligheten skall bevaras för statsmakterna att styra polisverksamheten, måste
det också 1 fortsättningen finnas en organisation som läggs fast genom
centrala beslut. Denna kan emellertid begränsas till en basorganisation.
Därigenom åstadkoms avsevärt större frihet än nu för regionala och lokala organ
när det gäller att, 1 samråd med personalen, göra Insatser som motiveras av de
lokala förhållandena men som nu hindras av centrala föreskrifter. Utredningen
förordar en sådan lösning. Den nuvarande ordningen, som Innebär att varje polismanstjänst
låses organisatoriskt genom ett centralt beslut, bör alltså överges.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fördelningen
av tjänster mellan basorganisationerna i de olika polis-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section300>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section301>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:13</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>151</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>distrikten
bör beslutas av regeringen efter förslag av rikspolisstyrelsen. Även 1 denna
del bör emellertid utrymme skapas för ett ökal Inflytande från regional och
lokal nivå. Det kan lämpligen ske genom att rikspolisstyrelsen samråder med
dessa instanser om sitt fördelningsförslag, innan det ges in till regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>En principdiskussion om
inriktningen av polisens arbete bör normalt äga rum i samband med
budgetbehandlingen av anslag för polisväsendet. Därvid bör de övergripande
prioriteringsfrågorna läggas fast. De uttalanden som riksdagen gör eller
ställer sig bakom 1 sådant sammanhang måste verka styrande på det praktiska
polisarbetet. I allmänhet bör, på grundval av de uttalanden som riksdagen har
gjort eller godtagit, anvisningar utfärdas av regeringen 1 regleringsbrev eller
på annat sätt. Det bör också ankomma på rikspolisstyrelsen och de regionala
polismyndigheterna att följa de allmänna uttalanden i prioriteringsfrågor som
görs av statsmakterna och att, inom ramen för sina befogenheter, meddela de
föreskrifter som behövs för att omsätta dem 1 praktiken.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Med hänsyn till att
förhållandena skiftar både i tiden och geografiskt kan beslut av de centrala
statsmakterna Inte alltid lösa de mer näraliggande prioriteringsproblemen för
polisen. Ett betydande utrymme bör därför lämnas åt den lokala organisationen
att göra de avvägningar i det löpande arbetet som behövs. Denna avvägning bör
så långt som det är möjligt ske genom beslut av den lokala polisstyrelsen.
Befogenheterna för denna behandlas under 1.6.2.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:25.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>1.6 Principfrågor beträffande den lokala polisorganisationen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>1.6.1
Indelningen i polisdistrikt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Landet
är i dag indelat 1118 polisdistrikt. Denna organisation kvarstår i huvudsak
oförändrad sedan förstatligandet. Endast i ett fall har två polisdistrikt lagts
samman. Det skedde på grund av att den kommunala indelningen ändrades.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
konstaterar att de allmänpolitiska värderingar som gör sig gällande inom
samhället 1 stort talar mot tanken att föra samman polisverksamheten till
större och färre distrikt. Utredningen anser alt en genomgripande
distriktsindelningsreform inte är rätta sättet att förbättra organisationen.
Antalet stationeringsorter bör inte heller minskas ytterligare i syfte att
polispersonalen i centralorterna skall kunna ökas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
som har anförts nu får inte förstås så att varje ändring 1 polisdistrikts-
eller arbetsgruppsindelningen 1 den ena eller andra riktningen skulle vara
utesluten för framtiden. Sådana åtgärder bör emellertid föregås av noggranna
överväganden 1 det enskilda fallet. Härvid bör synpunkter från ortsbefolkningen
och de anställda tillmätas stor vikt.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section302>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:30.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section303>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:13</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>152</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>1.6.2
Förtroendemannainflytandet m.m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sedan
år 1973 finns 1 varje polisdistrikt en polisstyrelse. I den Ingår minst sex och
högst åtta förtroendevalda ledamöter. Dessa utses, med vissa undantag, av
landstingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
förtroendevalda ledamöternas inflytande är strikt begränsat. De kommuner och
polisstyrelser som har uttalat sig vid utredningens enkätundersökning har
aUmänt ansett att detta inflytande bör vidgas. Ledamöterna upplever f.n. inte
sitt arbete som tillräckligt meningsfullt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
ställer sig bakom dessa önskemål. Det finns erfarenhetsmässigt en betydande
risk för att ett syslem för medborgerligt inflytande som 1 huvudsak kan leda
fram endast till råd och rekommendationer efter hand får en alltmer formell
karaktär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Inflytandet
för de förtroendevalda ledamöterna 1 polisstyrelsen begränsas i dag framför
allt av dels den centralt beslutade Indelningen av personalen på olika enheter,
dels det förhåUandet att ärende som innebär utövande av polisledning inle får
avgöras 1 plenum. Utredningen anser att dessa principer måste genombrytas, för
att en verklig medborgerlig förankring av polisverksamheten skall komma till
stånd på det lokala planet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
nuvarande begränsningarna 1 de förtroendevalda ledamöternas rätt att fatta beslul
bör 1 princip avskaffas. Endast den begränsningen bör gälla att dessa ledamöter
inte får besluta 1 ärende som rör polisledning i särskilt fall. Sådana frågor
bör dock liksom nu kunna tas upp till diskussion i styrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Äv
bl.a. praktiska skäl kommer arbetet för de förtroendevalda alt koncentreras
till principiella eller annars viktiga frågor 1 samband med planeringen av
verksamheten. Förhållandet polisstyrelse-polischef bör utformas så att
polisstyrelsen anger inriktningen av verksamheten och de grundläggande
principerna för hur resurserna skall fördelas, medan det ankommer på
polischefen all verkställa dessa beslul. Så snart det är fråga om en konkret
order eller kommendering där viss polisman eller grupp av polismän anges,
ankommer beslutet på polischefen eller på annan tjänsteman.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
princip som har förordals nu Innebär att även polismyndighets-ärenden bör kunna
avgöras under medverkan av de förtroendevalda. I detta hänseende bör gälla att
polismyndighetsärende kan behandlas av polisstyrelsen i plenum, när det har
principiell karaktär och direkt betydelse för invånarna 1 distriktet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>F.n.
väljs ledamöter 1 polisstyrelse normalt av landstingen. Utredningen påvisar
att detta system på en del håll anses förenat med vissa olägenheter och
föreslår att frågan om valordningen skall uppmärksammas i det fortsatta
reformarbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förutsättningar
bör finnas för att varje kommun skall vara företrädd 1 polisstyrelsen med en
ordinarie ledamot. För att göra delta möjligt förordar utredningen att det
högsta tillåtna antalet förtroendevalda ledamöter ökas från åtta till tio.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:17.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
framhåller att det är viktigt att polisstyrelserna och</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section304>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section305>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:13</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>153</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>polisens
organ i övrigt har en fortlöpande samverkan med kommunala Instanser. Formerna
för denna samverkan bör dock inte bindas genom centrala beslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
ordning innebär att beslut meddelas i polisstyrelsens namn. Detta gäller vare
sig polisstyrelsen i plenum, polischefen eller annan tjänsteman har fattat
beslutet. Denna ordning har visat sig leda till missförstånd och bör därför
ändras. Som beslut av polisstyrelsen bör endast betecknas avgöranden som har
fattats i plenum under medverkan av de förtroendevalda ledamöterna. Andra
beslut bör anges som beslut av polismyndighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>1.6,3
Principerna för resursfördelningen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Resurserna
1 den lokala polisorganisationen är 1 dag låsta genom olika centrala beslut. På
grundval av regeringens regleringsbrev upprättar rikspolisstyrelsen
tjänstetabläer. I dem anges hur personalen skall fördelas på distrikt,
vaktområden och avdelningar. På samma sätt anges hur personalen skall Indelas
på sektioner och rotlar inom avdelningarna, t.ex. övervakningssektion,
spanlngsrotel och våldsrotel. Denna ordning har kommit alt styra även annan
resursfördelning, t.ex. 1 utrustningsfrågor.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Utredningen fäster stor
vikt vid att polisverksamheten fortlöpande anpassas till de lokala
förhållandena. En förutsättning för detla är alt förtroendemannainflytandet får
möjlighet att göra sig gällande 1 fråga om den inriktning av verksamheten som
läggs fast genom att personalen fördelas på olika aktiviteter. Gällande ordning
måste därför ändras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
föreslår som redan nämnts att endast en basorganisalion för varje polisdistrikt
bestäms genom centrala beslut. I basorganisationen bör läggas fast vilka
enheter som skall finnas i distriktet. Vidare bör vissa chefs- och
befälstjänster pekas ul. Utredningen förutsätter att en särskild
organisationsberedning får till uppgift att fastställa den närmare
basorganisationen för de olika distrikten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fråga om de övriga personalresurser - av utredningen betecknade "fria
resurser" - bör det ankomma på den lokala polisstyrelsen att bestämma hur
tjänsterna skall fördelas mellan de enheter som har lagts fast 1
basorganisationen. Polisstyrelsen bör också få bestämma hur de fria resurserna
skall fördelas mellan vaktområdet i centralorten och stationeringar utanför
denna (arbetsgrupper).</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Polisstyrelsen bör vidare
ha möjlighet alt besluta om tillfälliga och särskilda placeringar, exempelvis
att en expedition för att ta emot handlingar eller för annan service till
allmänheten skall inrättas på viss plats. Polisstyrelsen måste dock hålla sig
inom den ekonomiska ram som har lagts fast for distriktet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
förslag 1 den här delen innebär en betydelsefull decentralisering. Den främsta
vinsten ligger i att större förutsättningar skapas för att polisverksamheten
skall kunna anpassas till de lokala förhållandena. Självfallet måste de
övergripande principer följas som statsmakterna lägger fast för Insatserna. Men
polisstyrelsen får på ett helt</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section306>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section307>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:13</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>154</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>annat
sätt än nu ett sjävständigt ansvar när det gäller all, med beaktande av de
lokala förhåUandena, verkställa statsmakternas beslut. Det blir vidare med
denna lösning naturligt att tilldelningen av utrustningen 1 all möjlig mån
anpassas till önskemål och verksamhetsinriktning inom del särskilda distriktet.
Även i detta hänseende bör beslutsrätten 1 så stor utsträckning som möjligt
decentraliseras till den lokala nivån.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
bör emellertid understrykas att det Inte är avsett att förslaget skall medföra
att personalen 1 avsevärt slörre utsträckning än f.n. skall komma att under
löpande verksamhetsår omplaceras från den ena aktiviteten till den andra. Den
centrala instansen är 1 dag naturligtvis skyldig att väga in önskemål från den
berörda personalen, fackliga synpunkter, lokala och statloneringsmässiga hänsyn
m.fl. faktorer som 1 praktiken begränsar möjligheten till omfördelning. Denna
ordning kommer att i fortsättningen gälla för den lokala polisstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
om vad som bör gälla beträffande tjänster för regional verksamhet behandlas
under 1.7.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>1.6.4
Medborgarvittnen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sedan
år 1957 finns 1 Göteborg särskilt avlönade medborgarvitten. Denna ordning
saknar motsvarighet i landet i övrigt. Medborgarvittnena i Göteborg är 60 till
antalet. De utses av kommunen som även står för arvode till dem. De tjänstgör
företrädesvis vid förhör under förundersökning 1 brottmål och när personer, som
har gripits eller omhändertagits, förs in 1 polisens lokaler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
ankommer enligt direktiven på utredningen att, med utgångspunkt från
erfarenheterna i Göteborg, överväga behovet av medborgarvittnen och att
undersöka om det är möjligt att Införa ett liknande system 1 övriga
polisdistrikt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Erfarenheterna
från Göteborg får betecknas som positiva. Ett system med medborgarvittnen är
naturligtvis till fördel från rättssäkerhetssynpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
synes dock tveksamt om rättssäkerhetsskäl gör del påkallat att det allmänna
svarar för att särskilda medborgarvittnen mera generellt finns att tillgå vid
polisförhör. Enligt utredningens mening finns det sålunda inte anledning anta
att obehöriga eller annars olämpliga förhörsmetoder skulle förekomma i en
omfattning som 1 och för sig gör en särskild organisation av medborgarvittnen
motiverad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
viktigaste skäl som lalar för ett utbyggt system med medborgarvittnen är
enligt utredningens mening att intresset av att allmänheten får direkt insyn 1
polisverksamheten tillgodoses. En sådan insyn är bl.a. ägnad alt förebygga
misstankar om fel eller försummelse från polisens sida i tjänsteutövningen. Den
bidrar därmed till att befästa aUmänhetens förtroende för polisen. Insynen kan
därför sägas också ha betydelse för polispersonalens rättssäkerhet. Fördelarna
av ett utbyggt system måste emellertid vägas mot andra faktorer, däribland de
kostnader som skulle uppstå för det allmänna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
anser sig Inte ha tillräckligt underlag för att förorda att</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section308>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section309>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:13</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>155</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>en
organisation med särskilt avlönade medborgarvittnen bör finnas 1 hela landet.
Innan slutlig ställning tas 1 denna fråga bör enligt utredningens mening
försöksverksamheten byggas ut och utvärderas. Härvid bör effekterna 1 olika
hänseenden av verksamheten mera systematiskt analyseras. Försöksverksamheten
bör omfatta distrikt av olika storlek och karaktär i övrigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
utredningens mening finns det risk för att ett system med medborgarvittnen 1
viss mån skulle förfela sitt syfte, om vittnena i allmänhetens och de
misstänktas ögon kommer att framstå som underställda polisens ledning och huvudmannaskap.
Övervägande skäl talar därför för ett kommunalt huvudmannaskap. Del får
förutsättas att statsbidrag utgår. Utredningen anser att man inte på detta
stadium bör ta slutlig ställning till frågan om landstings- eller primärkommun
skall vara huvudman. Båda alternativen bör kunna prövas inom ramen för
försöksverksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
bör ankomma på vederbörande huvudman att besluta om de närmare formerna för
administrationen. Denne bör också få fatta beslut om i vilken utsträckning
medborgarvittnena skall koncentrera sina Insatser till att närvara vid förhör
under förundersökning i brottmål eller när personer, som har berövats sin
frihet, förs in på polisstationen. Det är angeläget att olika modeller för
uppläggningen av vittnenas tjänstgörings prövas under försöksverksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
anser att försöksverksamheten om möjligt bör omfatta Stockholms polisdistrikt
samt två distrikt av vardera grupperna II och III enligt den gruppindelning av
polisdistrikten som rikspolisstyrelsen har företagit. Verksamheten 1 Göteborgs
polisdistrikt bör fortsätta och omfattas av försöksverksamheten. Statsbidraget
bör anpassas till den omfattning av verksamheten som nu gäller för Göteborg.
Försöksverksamheten bör lämpligen pågå 1 två år. Den torde förutsätta
lagstiftning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:50.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>1.7 Principfrågor beträffande den regionala organisationen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
har fått till uppgift att förutsättningslöst pröva frågan om organisation och
uppgifter för den regionala polisverksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>EnUgt
utredningens mening skapar den nuvarande regionala polisorganisationen vissa
problem. Den mest påtagliga bristen frän polisiär synpunkt är att det har visat
sig svårt att finna lämpliga former för ledning av sådan polisverksamhet.
Organisationen erbjuder inte det underlag som behövs för att länsstyrelse och länspolischef
1 praktiken skall kunna utöva de ledningsfunktioner som avsågs vid
förstatligandet. Den nuvarande organisationen brister vidare 1 enhetlighet till
följd av den särskilda ställning som tillkommer polismästaren 1 de tre största
distrikten. Problemen har kommit att bli aUtmer framträdande efter hand som
kraven på regional samordning för olika funktioner har stärkts, en utveckling
som kan väntas fortsätta.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section310>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section311>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:13</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>156</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
de skäl som har återgetts här har utredningen funnit all den nuvarande
regionala organisationen Inte bör behållas oförändrad. Under sitt arbete har
utredningen inte funnit någon form för att inom ramen för den nuvarande
organisationen undanröja de nackdelar som har sagts nyss. Utredningen har
därför stannat för att en ny eller åtminstone 1 betydande delar ändrad
organisationsstruktur måste väljas. Därvid har utredningen diskuterat en rad
olika organisationsalternativ. Dessa sammanfattas i avsnitt 7.7.6.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
lösningar som utredningen har stannat för att förorda innebär 1 huvudsak
följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Liksom
nu är länsstyrelsen högsta polismyndighet 1 länet. Ställningen för den
regionala förtroendemannastyrelsen stärks. Landshövdingen bibehåller sina
nuvarande befogenheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länspolischefen
blir inte längre tjänsteman 1 länsstyrelsen utan förenar sin befattning på
regional nivå med chefskapet för ett stort polisdistrikt inom länet. Normalt
bör detta vara distriktet 1 residensorten. Innan den närmare organisationen
låses fast får dock undersökas om 1 enskilda fall skäl med tillräcklig styrka
talar för att ett annat distrikt väljs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länspolischefen
är föredragande i länsstyrelsens förtroendemannastyrelse när denna skall
handlägga frågor rörande den regionala polisverksamheten eller informeras om
tiUståndet för polisväsendet 1 länet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
de länspolischefsdistrikt, där det behövs, förstärks polisledningen med en
kvalificerad befattningshavare med funktion som biträdande polischef.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
centrala beslut lägger statsmakterna fast vilka aktiviteter som skall fullgöras
i form av regional polisverksamhet. Utredningen förutsätter att hit skall
hänföras bl.a. den speciella irafikövervakningen samt kvalificerade spanings-
och utredningsinsatser mot vissa former av grövre brottslighet. I samma ordning
bestäms i vad mån permanenta enheter skall finnas för regional verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
det hänseende som har sagts sist fömtsätter utredningen att länstrafikgrupp
och lokal trafiksektion pä samma stationeringsställe slås samman till en
irafikenhel med regionalt ansvar. Frågan i vad mån övriga länstrafikgrupper och
trafiksektioner skall bevaras som särskilda enheter får tas upp vid de närmare
organisationsundersökningar som måste föregå genomförandet. Vidare förutsätts
att det kommer att finnas personal som är avdelad för att regionalt bekämpa
narkotikabrottsligheten samt den organiserade och den ekonomiska
brottsligheten. Den s.k. stödjande verksamheten i nuvarande form upphör. I
samband med att organisationsplanerna utformas undersöks möjligheterna att
samordna utryckningsverksamheten 1 de största regionerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Tilldelningen
av personal för regional verksamhet bedöms i ett samspel mellan de lokala
polisstyrelserna och länsstyrelsen. Det ankommer på den regionala
förtroendemannastyrelsen att, på föredragning av länspolischefen, besluta om
hur många polismän som i de olika distrikten i länet skall ställas till
förfogande för de skilda formerna av regional verksamhet. Personalen tas
däremot ut genom lokala beslut 1 samråd</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section312>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section313>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:13</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>157</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>med
länspolischefen. Denne leder den personal som avdelas för den regionala
verksamheten. Han fastställer verksamhetsplaner och tjänstgöringsförhållanden
efter samråd med vederbörande personalorganisation. Detta gäller även i fråga
om den personal som är stationerad 1 annat polisdistrikt än det för vilket han
är chef.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Efter
samverkan mellan lokala och regionala instanser kan vidare, när del behövs,
särskilda enheter för regionala uppgifter organiseras tillfälligt för viss
period. Beslut härom meddelas av den regionala myndigheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
ärenden som f.n. handläggs på länspolischefens expedition fördelas mellan
länsstyrelsen och länspolischefen så att denne, antingen som föredragande eller
som beslutsfattare, handlägger de ärendegrupper som ulgör grundvalen för hans
funkrion som chef för den regionala polisverksamheten inom länet. Övriga
ärenden fördelas mellan de olika enheterna inom länsstyrelsen. Vad som har
sagts nu innebär bl.a. att länspolischefen vid behov förfogar över och
samordnar regionens resurser, ansvarar för förstärkningsrörelser samt svarar
för frågor som rör samverkan med andra län. Det åligger därvid länspolischefen
att följa de riktlinjer som kan ha antagits av länsstyrelsens
förtroendemannastyrelse. Länspolischefen får också det primära ansvaret bl.a.
för den tillsyn över polisverksamheten 1 länet som faller på länsstyrelsen samt
för regionala budget- och anslagsfrågor som rör polisväsendet. De regionala
frågorna bör ses som länspolischefens primära arbetsuppgift.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Utredningen förordar att
länsstyrelsens förtroendemannastyrelse även i fortsättningen skall vara det medborgerliga
beslutsorganet i frågor som rör polisverksamheten på regional nivå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
kan emellertid vara av värde att också skapa kanaler för samråd mellan den
regionala styrelsen och de lokala polisstyrelserna i ett län likaväl som mellan
dessa inbördes när det gäller gemensamma frågor. Enligt utredningens förslag
skall det vara möjligt för företrädare för länsstyrelsen och de lokala
polisstyrelserna i länet att bilda en referensgrupp, i vilken eventuellt även
företrädare för andra organ kan ingå. Gruppen kan bl.a. utgöra beredningsorgan
i mer väsentliga frågor som skall tas upp i länsstyrelsens
förtroendemannastyrelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
betonar starkt vikten av att samverkan över länsgränserna intensifieras
beträffande vissa former av polisverksamhet. Frågor som rör sådan samverkan bör
även i fortsättningen lösas på frivillig grund.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>1.8 Decentralisering av vissa uppgifter</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>1.8.1
Föreskrifter och anvisningar</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
förslag innebär att det enskilda polisdistriktet får en fri resurs av personal
som vederbörande polisstyrelse själv får förfoga över. Den lokala styrelsen
förutsätts över huvud taget ta del i beslut som gäller hur resurserna inom
polisdistriktet skall fördelas och hur insatserna inom skilda verksamhetsgrenar
skall prioriteras.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section314>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section315>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:13</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>158</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
konstaterar att den ordning som sålunda har förutsatts även måste återverka på
innehållet i och karaktären av de anvisningar som meddelas från
centralmyndigheten. Sådana anvisningar får inte ta över de riktlinjer som de
politiskt valda organen har lagt fast inom sitt kompetensområde. Det är då risk
för att förtroendemännens inflytande över polisverksamheten kan bli
illusoriskt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
den mån den centrala Instansen arbetar ut rekommendentalioner 1 frågor där den
lokala polisstyrelsen har bestämmanderätten, bör de inte längre betecknas som
anvisningar ulan som allmänna råd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>1.8.2 ADB-området</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Rikspolisstyrelsen
ansvarar för den tekniska driften av ADB-ruliner-na Inom polisväsendet liksom
för systemutveckling och dataregistrering m.m. Det kan förutses att ny teknik
och utrustning förhållandevis snart kommer att utvecklas som gör det möjligt
att decentralisera många registreringsuppgifter till de lokala
polismyndigheterna. Också viss annan dalabehandling torde komma att kunna göras
lokalt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
föreslår att möjUgheterna tas till vara att med teknikens hjälp decentralisera
uppgifter på ADB-området från rikspolisstyrelsen till den lokala och regionala
polisorganisationen så långt detla är möjligt och praktiskt lämpligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>1.8.3 Viss
central utbildning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Grundutbildningen
inom polisväsendet och övrig reguljär utbildning bör enligt utredningens mening
även 1 fortsättningen bedrivas centralt. Den praktiska delen av
grundutbildningen bör dock som nu förläggas till lokal nivå.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I fråga om annan
polisutbildning som nu bedrivs centralt anser utredningen alt det är önskvärt
från principiell synpunkt att en decentralisering sker till lokal eller
regional nivå. En sådan decentralisering har under de senaste åren skett i viss
utsträckning men bör kunna få större omfattning. När decentralisering av olika
kurser övervägs måste naturligtvis kostnadsaspekten vägas in liksom, i
förekommande fall, tillgången på lämpliga Instruktörer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>L8.4
Tjänstetillsättning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
föreslår att rikspolisstyrelsens befogenheter att tillsätta tjänster i den
lokala och regionala polisorganisationen förs över till länsstyrelserna och
polisstyrelserna. Del skall enligt förslaget ankomma på länsstyrelsen att -
efter rikspolisstyrelsens hörande - tillsätta tjänst som polisintendent och kommissarie.
Övriga tjänster skall tillsättas av den lokala organisationen. Det rör sig här
om ett mycket stort antal tjänster.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
tjänst som regeringen tillsätter föreslås den ändringen att i fortsättningen
länsstyrelsen 1 stäUet för rikspolisstyrelsen avger förslag</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section316>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section317>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:13</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>159</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>till
regeringen. Rikspolisstyrelsen och den lokala styrelsen skall höras i ärendet
innan förslaget avges.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:50.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>1.9 Vissa ytterligare lokala och regionala<br>
organisationsfrågor</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
lägger fram följande ytterligare organisationsförslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
funktion för analys och planering skall finnas 1 varje polisdistrikt. I de
större distrikten organiseras den som en särskild enhet. Huvuduppgiften skall
vara att sörja för det underlag som polisstyrelsen behöver för beslut om verksamhetsplanering.
Därvid bör eftersträvas att de olika formerna av polisverksamhet utvärderas
mera planmässigt än nu.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
brottsförebyggande verksamheten permanentas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
sammanhållen trafikenhet med regionalt ansvar skapas genom att länstrafikgmpp
slås samman med trafiksektion som befinner sig på samma stationeringsställe.
Enheten anförtros också vissa irafikutred-ningar, 1 vart fall från
stationeringsdistriktet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enheter
för att bekämpa den organiserade och den ekonomiska brottsligheten inrättas där
det är motiverat att tillföra verksamheten sådana resurser att denna
organisation blir ändamålsenlig. Länet bör vara primärt verksamhetsområde för
sådan enhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Regionala
lönekassor inrättas, i princip en i varje län. Den regionala kassan anförtros
sådana uppgifter som har rutinkaraktär. Övriga funktioner ligger kvar 1
distrikten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
förfogande för de större länsstyrelserna ställs en kvalificerad tjänsteman från
den lokala polisorganisationen. Tjänstemannen har till uppgift främst att sörja
för alt den regionala polisverksamheten samordnas med annan regional
samhällsplanering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>1.10 Rikspolisstyrelsen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
de decentraliseringsåtgärder som utredningen har föreslagit i fråga om bl.a.
förfogande av resurserna, datauppgifter, utbildning och tjänslerillsältningar skapas
förutsättningar för ett minskat personalbehov vid rikspolisstyrelsen. Denna
fråga får penetreras närmare av en särskild organisationsundersökning som bör
genomföras före Ikraftträdandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
lägger fast vissa hållpunkter för en sådan översyn. Bl.a. förordas att en
större del av verksamheten än nu ombesörjs som särskilda projekt under bestämd
tid. En sådan ordning för med sig att antalet fasta tjänster vid de olika
byråerna kan begränsas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
funktion för analys och planering inrättas även vid rikspolisstyrelsen. Dess
främsta uppgift blir att stödja den lokala och regionala verksamheten på
området.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Informationsfunktionen
ses över.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förtroendemannainflytandet
stärks genom att ledamöterna 1 ökad</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section318>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section319>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:13</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>160</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>utsträckning
lar del i beslut som gäller anvisningar eller allmänna råd för
polisverksamheten liksom frågor om hur resurserna skall fördelas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>1.11 Rekryteringen till polisyrket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>1.11.1 Rekryteringsverksamhetens
organisation</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
förslag Innebär följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelserna
och polisdistrikten medverkar 1 ökad utsträckning vid annonsering och
rekryteringsfrämjande information som komplement till de åtgärder som
rikspolisstyrelsen vidtar inom ramen för sin informationsverksamhet. De lokala
rekryteringsmännens arbete underlättas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
rekryteringsfrämjande informationen intensifieras i svärrekryterade områden.
Målsättningen blir att fylla del beräknade behovet med personal som har en
faktisk anknytning till den aktuella orten. Länspolischef 1 sådant område
tilldelas särskild personal för uppgiften.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Så
snart som möjligt efler del alt en polisaspirant har antagits beslutas vilket
distrikt vederbörande skall tillhöra. Sådant besked skall senast meddelas 1
samband med att utbildningen vid polisskolan börjar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>1.11.2 Villkoren
för antagning till polisyrket m.m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
föreslår 1 huvudsak följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kravet
på ordentligt levnadssätt behålls. Den praktiska tillämpningen mjukas
emellertid upp. Det gäller t.ex. fall då sökanden för lång tid sedan har gjort
sig skyldig till straffbelagd handling och därefter har varit skötsam.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tidigare
arbetslivserfarenhet tilläggs meritvärde vid anställningsprövningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kravet
på att manlig sökande skall ha genomgått allmän militär utbildning slopas.
Sådan utbildning tilläggs vid anställningsprövningen meritvärde som
arbetslivserfarenhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
nuvarande kraven på synskärpa och färgseende mjukas upp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Något
krav på minimilängd införs inte. I den mån det bedöms som nödvändigt att arbeta
med vissa schabloner 1 det praktiska rekryteringsarbetet, bör inte heller dessa
anses utgöra några fasta gränser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
mera systematisk arbetsanalys av polisyrket genomförs bl.a. för att ge underlag
för ställningstaganden som syftar till att få till stånd en så jämn rekrytering
som möjligt av kvinnor och män till polisyrket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>S.k.
direkt rekrytering till polisväsendet bör kunna äga rum t.ex. när det gäller
ekonomiskt utbildad personal till enheter som har till uppgift att bekämpa den
organiserade och den ekonomiska brottsligheten. Det bör dock inte komma i fråga
att anställa personal utan polisutbildning på tjänster med vilka polisiära
befogenheter är förenade.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section320>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:29.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section321>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:13</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>161</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>1.12 Polisutbildningen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
finner angeläget alt de som arbetar inom polisyrket redan under de första åren
av sin anställning får en sammanhållen utbildning som ger fördjupad insikt 1 de
olika grenarna av polisens verksamhet liksom 1 samspelet mellan denna
verksamhet och det arbete som bedrivs av andra samhällsorgan. Målet bör vara
all polismannen skall få en grundutbildning, som 1 princip gör det möjligt för
polisstyrelsen att placera honom på vilken enhet som helst inom den lokala
organisationen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
denna bakgrund föreslår utredningen att uppläggningen av grundutbildningen
ändras. Den skall enligl förslagel beslå av följande moment.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
inledande grundkurs (grundkurs I). Ökad tonvikt läggs på studier i sociologi,
kriminalvård, psykiatri, ungdomsledning och samhällskunskap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
period av allerneringsljänstgöring (praktik). Tiden för denna tjänstgöring
minskas från nuvarande två år till ett och ett halvt år. Under
alterneringstlden fullgör polisaspiranten under normalt tre månader praktik vid
annat samhällsorgan än polisen, l.ex. socialvården, skolan, frivården eller
sjukvården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
påbyggadskurs vid polisskolan omedelbart efler allerneringstidens slut (grundkurs
</span><span lang=EN-US style='font-family:Verdana'>II). </span><span
style='font-family:Verdana'>I kursen ingår bl.a. kontakter med andra samhällsorgan,
arbetsledning, samt studier av olika metoder att mäta effekterna av polisens
arbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utbildningen
samordnas med den allmänna högskolan dels på det sättel att delar av
undervisningen förläggs till universitetet eller annan högskola, dels genom att
pollsmansulblldningen får tillgodoräknas på vissa linjer vid den aUmänna
högskolan. Förutsättningarna för alt samordna antagningsförfarandet vid
polisskotan och högskolan undersöks.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Asslstenlkursen
och inspeklörskurs I ulgår ur utbildningsgången. Behovet av vidareutbildning
tillgodoses i stället dels genom funktionsinriktade specialkurser, dels genom
reguljär vidareutbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Polisskolan
ändrar beteckning till polishögskolan. Nuvarande utbildningsenheter ställs
under gemensam skolledning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>PoUschefsulblldnlngen
behålls 1 huvudsak oförändrad men tillförs ökade inslag av studier beträffande
arbetsplanering och analys samt arbetsledning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:25.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>1.13 Särskilt om polisverksamheten vid mycket allvarliga händelser</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
diskuterar uppgifler och befogenheter för den centrala, den regionala och den
lokala polisorganisationen vid exlraordinära händelser, t.ex.
lerrorislhandlingar och tagande av gisslan. Även regeringens roll berörs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
konstaterar bl.a. att den regionala organisationen 1 flera</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>11
Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 13.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section322>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:5.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section323>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:13</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>162</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>hänseenden
har en nyckelroll och att det därför är av vikt att ledningslinjerna är helt
klara. Det gäller särskilt de tre storstadsregionerna, där riskerna för
terroraktioner o.l. får anses vara mest framträdande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
en mycket allvarlig händelse som kräver extraordinär polisverksamhet skulle
Inträffa inom Stockholms, Göteborgs och Bohus eller Malmöhus län, får man räkna
med en betydande personalinsats med polismän från distrikt både inom och utom
regionen. Huvuddelen av personalstyrkan och själva kärnan i den kommer dock med
säkerhet att bestå av polismän från det största distriktet i länet, dvs.
Stockholms, Göteborgs resp. Malmö polisdistrikt. Med den regionala lösning som
utredningen har förordat kommer denna personal att stå under direkt ledning av
sin ordinarie polischef vare sig de aktioner som kommer 1 fråga äger rum
utanför distriktsgränsen eller inte. Det behövs därför Inte några särskilda
bestämmelser i syfte att undanröja de komplikationer i fråga om
ledningslinjerna som otvivelaktigt är förenade med nuvarande organisation 1
dessa län.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Landshövdingen
behåller sina nuvarande befogenheter vid extraordinära händelser.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Utredningen diskuterar
också frågan om piketverksamheten 1 Stockholms polisdistrikt. I den delen
finner utredningen f n. inte skäl att frångå det ställningstagande som
statsmakterna, på grundval av ett tidigare delbetänkande (Ds Ju 1977:2) från
utredningen har godtagit (prop. 1977/78:100 bU. 5 s. 52-54, JuU 1977/78:27,
rskr 1977/78:217). En del särskilda frågor kommer dock att belysas ytterligare
i ett senare betänkande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>1.14 Den rättsliga regleringen av polisverksamheten</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
förordar att de viktigaste bestämmelserna om polisverksamheten förs samman
till en särskild polislag. Den bör omfatta grundläggande regler om polisens
uppgifter, polisorganisationen och styrningen 1 övrigt av polisverksamheten
saml polisens befogenheter.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I fråga om polisens
befogenheter och skyldigheter diskuterar utredningen principerna bl.a. när det
gäller att använda tvång, att utföra kroppsvisitation och husrannsakan m.m.
samt att göra frihetsberövande 1 olika sammanhang liksom frågan om
förutsättningarna för att vidta tvångsåtgärder 1 syfte att förebygga allvarlig
brottslighet. Utredningen anger principerna för hur dessa befogenheter och
skyldigheter bör regleras i en kommande polislag.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Lagen (1973:558) om
tillfälligt omhändertagande (LTO) upphävs som en särskild lag. Den reglering
som behövs på området arbetas ln i den nya polislagen, sedan bestämmelserna har
setts över och preciserats på grundval av ett kommande betänkande från
LTO/LOB-utredningen (Ju 1978:03).</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section324>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section325>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:13</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>163</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>1.15 Genomförandet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
förordar att arbetet med att göra upp organisationsplaner för den lokala och
den regionala polisorganisationen samt att i övrigt utforma detaljerna i den
nya organisationen anförtros ål en särskild polisberedning, som knyts till
justitiedepartemenlet. Beredningen tillkallas så snart som riksdagen har fattal
principbeslut 1 ämnet. En del frågor kan dock behandlas i särskild ordning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är önskvärt att reformerna genomförs med verkan redan fr.o.m. budgetåret
1982/83. Tidsplanen blir emellertid då mycket pressad. Det är därför mera realistiskt
att räkna med ett genomförande budgetåret 1983/84.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>1.16 Rationaliseringsvinster och kostnader</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Organisationsplaner
på grundval av utredningens principbetänkande skall enligt förslaget upprättas
av en särskild beredning. Rationaliseringsvinster och kostnader kan därför inte
f n. anges exakt. Utredningen konstaterar emellertid att förslaget kan
genomföras utan att de samlade resurserna för polisväsendet ökas. En reservadon
måste dock göras för den försöksverksamhet som har föreslagits 1 fråga om medborgarvittnen.
Kostnaderna för denna verksamhei kan beräknas till minst 5 milj. kr 1 1978 års
prisnivå.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section326>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:65.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section327>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:13</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>164</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
2</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:27.0pt'><b><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanställning av remissyttranden över 1975 års
polisutrednings betänkande (SOU 1979:6) Polisen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Efter
remiss har yttranden över betänkandet avgetts av justitiekanslern (JK),
riksåklagaren (RÅ), Göta hovrätt, rikspolisstyrelsen (RPS),
kriminalvårdsstyrelsen (KVS), överbefälhavaren (ÖB), riksförsäkringsverket
(RFV), statens trafiksäkerhetsverk (TSV), statskontoret, riksrevisionsverkel
(RRV), riksskatteverket (RSV), socialstyrelsen, unlversltets-och
högskoleämbetet (UHÄ), statens Invandrarverk (SIV), samtliga länsstyrelser,
samtliga polisstyrelser. Svenska kommunförbundet, landstingsförbundet.
Landsorganisationen i Sverige (LO), Tjänstemännens centralorganisation (TCO),
Centralorganisationen SACO/SR, statstjänstemannaförbundet. Svenska
polisförbundet. Föreningen Sveriges länspolischefer. Föreningen Sveriges
polischefer. Föreningen Sveriges åklagare, AB Svensk Bilprovning, Centerns
ungdomsförbund. Centerns kvinnoförbund. Folkpartiets kvinnoförbund och Sveriges
socialdemokratiska kvinnoförbund.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Yttranden
har överlämnats, av RÅ från överåklagarna 1 Stockholms, Göteborgs och Malmö
åklagardistrikt, länsåklagaren för speciella mål Thorsten Rosenberg samt
länsåklagarna i Malmöhus, Gävleborgs och Norrbottens län, av UHÄ från
Stockholms universitet, av länsstyrelserna från ett nittiotal kommuner, av
länsstyrelsen 1 Älvsborgs län från Svenska kommunförbundets länsavdelning samt
av länsstyrelsen 1 Örebro län från Örebro läns landsting. Yttrande över
betänkandet har dessutom avgetts av SACO/SR-föreningen vid polishögskolan
Ulriksdal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>Remissyttrandena</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:106.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>1
Allmänna synpunkter på utredningen. Utvecklingstendenser</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>1.1.
Allmänna synpunkter på utredningen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
förslag har i allmänhet fått ett positivt mottagande, även om det på olika
punkter förekommer kritiska synpunkter. De allra flesta remissinstanserna
framhåller att utredningen har tagit upp för polisväsendet mycket väsentliga
frågor. Från flera håll understryks det angelägna 1 att erfarenheterna efter
polisväsendets förstatligande år 1965 på sätt som skett har gjorts till föremål
för en fömtsättningslös utvärdering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
de negativa remissinstanserna hör länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, som
saknar ett samlat ställningstagande till de viktiga frågorna om polisens roU 1
samhäUet och motsätter sig att betänkandet läggs till</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section328>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section329>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:13</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>165</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>grund
för de delar av förslagen som skulle innebära genomgripande förändringar av
polisväsendet. Inte heller polisstyrelsen i Oskarshamn anser all betänkandet 1
dess helhet bör läggas till gmnd för en fuUständig omorganisation av polisen.
Vissa av förslagen kan dock enligl polisstyrelsen godtas och föranleda erforderliga
förändringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
del remissinstanser nämner ämnen som utredningen inte har tagit upp eller
behandlat alltför knapphändigt. Ofta hänvisar man därvid till att sådana
brister har sin grund 1 direktivens innehåll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Överåklagaren
i Malmö beklagar sålunda att utredningen har saknat möjlighet att gå ln på
frågor om ökad resurstilldelning och fördelning av denna. Länsåklagaren i
Malmöhus län erinrar om farhågorna 1 samband med förstatligandet att en central
maktkoncentration av polisledningen lätt kunde leda till att polisen blev
"en stat 1 staten". Även om dessa farhågor har visat sig överdrivna
torde den starka centrala styrning av polisverksamheten som onekligen har ägt
rum genom RPS ha varit ett viktigt skäl till polisutredningens tillkomst. Detta
torde 1 sin tur ha lett till att utredningen har fått en mycket principiell och
bred uppläggning, som beklagligtvis har skett på bekostnad av förslag om
åtgärder för avhjälpande av mera praktiskt påtagliga brister 1
polisorganisationen, inte minst när det gäller polisens utredningsverksamhet.
RPS tillstyrker 1 allt väsentligt de ändringsförslag som utredningen lägger
fram men finner det beklagligt att utredningen inte har gått mera på djupet då
det gäller de viktiga frågorna om polisens roll 1 samhället.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>RRV
anser att utredningens underlag hade kunna kompletteras med undersökningar om
hur bl. a. åklagare, sociala myndigheter, intresseorganisationer och
allmänheten ser på inriktningen av polisarbetet och dess organisation.
Utredningen hade också mera bort söka fånga upp de enskilda polismännens syn på
sina arbetsuppgifter och organisationen av polisarbetet. Betänkandet är en
principskiss men torde enligt RRV kunna ligga som underlag för ett
principbeslut även om många frågor måste utredas ytterligare. Två grundläggande
frågor som enligt RRV;s mening inte har penetrerats 1 tillräcklig omfattning är
dock hur polisens uppgifter i stort skall rättsligt regleras samt hur
styrningen skall ske pä samtliga nivåer inom polisväsendet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Skaraborgs län finner det angeläget att polisverksamheten fortlöpande
anpassas till samhällsutvecklingen 1 stort, särskilt med tanke på den
utveckling som har skett inom exempelvis kriminal- och socialvård. Med hänsyn
till de effekter, som en ändrad syn på dessa frågor har medfört för
polisarbetet, hade det varit önskvärt att utredningen, även om det inte direkt
har omfattats av utredningsuppdraget, i större utsträckning hade penetrerat
denna problematik. Länsstyrelsen anser samtidigt att det hade varit värdefullt
om förslag till mera konkreta ätgärder för att effektivisera själva
polisarbetet hade lagts fram.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
polisstyrelsen i Karlskrona är det viktigt att utforma verksamheten så att den
lokala polisorganisationen får sådana personella och materiella resurser att
den lokala polisverksamheten kommer att utföras effektivare och med större
möjlighet till personalinsatser dygnet mnt än vad som nu är fallet. Det är
vidare angeläget att samarbets- och orderlinjer får enklast möjliga uppbyggnad
så att de samlade resurserna snabbt kan nyttjas på effektivaste sätt utan att
hindras av nu existerande kompetensrestriktioner. Beslutsprocessen bör alltså
snarare förenklas än kompliceras. Polisstyrelsen anser att polisutredningen 1
viktiga avseen-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section330>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section331>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:13</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>166</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>den
genom sina ställningstaganden kommit att i verkligheten avlägsna sig från
direktivens anda. Liknande synpunkter på den framtida polisverksamhetens
utformning från lokal synvinkel framförs från flera andra polisstyrelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bland
polisstyrelserna efterlyser man på sina håll mera konkreta förslag till
åtgärder för att effektivisera polisarbetet. Flera polisstyrelser, bl. a.
polisstyrelsen i Skara, anmärker att den nuvarande organisationen i allt
väsentligt fungerar väl och att det är klokast om eventueUa förändringar blir
marginella. Att röra 1 en fungerande organisation utan myckel tungt vägande
skäl har nämligen erfarenhetsmässigt visat sig skada organisationen, framhåller
polisstyrelsen. Även polisstyrelsen i Tidaholm ger uttryck åt den
"utredningströtthet" som återspeglas 1 en del polisstyrelsers
yttranden. Ett genomförande av förslaget 1 dess helhet skulle bädda för en ny
utredning om några år. Vad svensk polis behöver i dagsläget torde enligt
polisstyrelsen 1 stället vara arbetsro och stabilitet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Polisstyrelsen
i Uddevalla anser att ett grundproblem med polisorganisationen och
polisverksamheten är att det saknas en av statsmakterna formulerad
polispolitik, en "polisdoktrin", som klart och entydigt uttalar och
förklarar vilka övergripande mål statsmakterna har för polisen och
polisverksamheten. Ätt utreda de krav, värderingar och förväntningar som
riktas mot polisen borde ha varit en huvuduppgift för utredningen för att få
underlag till den polislag som det finns ett så angeläget behov av.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>1.2.
Utvecklingstendenser</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
uttalanden om utvecklingen sedan polisens förstatligande har 1 huvudsak vunnit
instämmande från de remissinstanser som särskilt kommenterat avsnittet. Ett
mindre antal remissinstanser gör på </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>enstaka punkter ändringar eller tillägg till utredningens
framställning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Flera
polisstyrelser påpekar att vid sidan om arbetstidsförkortningen, ökningen av
den reguljära utbildningen och alterneringstjänstgöringen finns andra faktorer
som har minskat del faktiska personaltillskottet. Som exempel nämns de
förlängda semestrarna, nya delpensionsregler och ökade möjligheter till
barnledighet och ledighet för studier eller facklig verksamhet. Man menar på
sina håll att dessa faktorer inte har beaktats tillräckligt vid
resurstilldelningen hittills. Polisstyrelsen i Slockholm anser med hänvisning
till sådana faktorer som nämnts nyss att personalökningarna sedan år 1965 Inte
Inneburit någon egentlig förstärkning av organisationen. Även länsstyrelsen i
Stockholms län kommer in på resursfrågorna. Den ökning av antalet
polismanstjänster som har ägt rum efter förstatligandet — ca 16 procent enligt
utredningens siffror — är enligt länsstyrelsen mycket måttlig om man tar 1
betraktande den mycket kraftiga ökningen av brottsligheten under samma tid.
Utredningen har visserligen enligt sina direktiv inte haft att föreslå någon
ökning eller minskning av polisens totala resurser. En beskrivning av de
nuvarande utvecklingstendenserna blir emellertid inte rättvisande om man inte
slår fast att polisens resurser, trots aktningsvärda Insatser för att särskilt
1 materlelhänseende modernisera polisen, f. n. är otillräckliga för att nå ett
tillfredsställande läge. Än mera tydligt pekar tendensen mot ökat
förstärkningsbehov om verkligheten kommer att överensstämma med den trendframställning
av brottsutvecklingen 1978—1982 som har gjorts inom justitiedepartementet. För
samtliga brottsbalksbrott blir en-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section332>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section333>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:13</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>167</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ligt
prognosen ökningen 18,2 procent under perioden, framhåller länsstyrelsen. —
Även länsstyrelsen i Väslernorrlands län betonar resursfrågorna som en
avgörande faktor när det gäller utvecklingen inom polisområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
nuvarande statliga huvudmannaskapet för polisen ifrågasätts inte från något
håll. Jönköpings kommun konstaterar dock att förstatligandet har Inneburit ett
ökat avstånd mellan polisväsendet och den samhällsutveckling och medborgerliga
förankring som prlmärkommunerna representerar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Norrbottens län anser att syftet med förstatligandet till viss del har nåtts
och att polisväsendet 1 dag har en materiell och teknisk standard som inte
skulle ha kunnat åstadkommas utan ett statligt huvudmannaskap. Genom den
ändring 1 distriktsindelningen som skedde vid förstatligandet kom reformen
emellertid att Innebära att den allmänna servicen försvagades framför allt 1
glesbygden. Denna effekt förstärktes enligt länsstyrelsen även av det
förhållandet att den tidigare organisationen delades upp i tre sektorer,
polis-, åklagar- och kronofogdemyndigheter, med motsvarande ändring 1
distriktsindelningen för varje sektor. Länsstyrelsen anmärker vidare att RPS
snabbt har växt sig stark och efter hand har fått ett allt större inflytande
över polisväsendet. Däremot har länsstyrelsen, trots att den alltjämt har
ansvaret för den operativa ledningen av polisverksamheten 1 länet, inte fått
vare sig personella eller materiella resurser för att kunna leva upp till sitt
ansvar. Enligt länsstyrelsen står utredningens förslag huvudsakligen i
överensstämmelse med den förskjutning som har skett från central till regional
eller lokal nivå. Förslagen skulle, med smärre korrigeringar, leda till att
polisväsendet blir effektivare, den allmänna servicen till människorna ökar och
länsstyrelsen blir i stånd att ta sitt ansvar för polisverksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>S/K
framhåller att var tionde Invånare i Sverige numera är eller har varit utländsk
medborgare. Enskilda invandrare och grupper av invandrare har 1 ökande
utsträckning vänt sig till SIV med klagomål mot polisen. 1 en del fall har
klagomålen varit omöjliga att kontrollera medan de i andra fall har visat sig
vara berättigade. SIV ser med djupt allvar på denna utveckling och menar att
den framtida polisrekryteringen och polisutbildningen måste ges en sådan
inriktning att polisen varken vill eller kan missbruka sin situation. Detta är
så mycket viktigare som polisen har fått allt större svårigheter att brottas
med i sitt ansvarsfulla arbete. SIV nämner här den relativt stora illegala
invandringen, det ofta komplicerade utredningsarbetet i utlänningsärendena samt
människor som håller sig undan och förhindrar verkställighet av fattade beslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vilhelmina
kommun understryker Intresset av ett klart lokalt förtroen-demannalnslag 1
polisens ledning. Särskilt i pressade situationer finns annars risk att
polismakten blir en alltför sluten värld med värderingar som inte helt stämmer
överens med den allmänna opinionens.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Polisstyrelsen
i Borlänge saknar en beskrivning i betänkandet över den attitydförändring mot
polisen och andra samhällets företrädare som har ägt mm under det senaste
decenniet. Man talar om en tilltagande norm-löshet. Det är möjligt att varje
epok utsätter sig för en sådan självkritik. Man får dock inte bagatellisera
risken för att en passiv attityd till norm-lösheten leder till att polisen och
andra samhällsorgan som dagligen har kontakt med dessa problem till slut
resignerar. Därmed blir de pä ett mera djupgående sätt än vad organisatoriska
brister kan medföra sämre</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section334>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section335>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:13</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>168</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>instrument
att utföra samhällets uppdrag, varnar polisstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Polisstyrelsen
i Avesta framhåller att samhället genomgår en ständig utveckling. Det är då
inte tillfredsställande att polisverksamheten utreds med nuvarande
periodicitet. För nuet och framtiden torde en permanent polisberedning som
efter hand tar upp och löser frågorna vara av stor betydelse för verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beslutet
att tillsälta 1975 års polisutredning föregicks enligt polisstyrelsen i
Linköping av olika kritiska uttalanden om polisverksamheten och dess ledning.
Polisstyrelsen finner det mot denna bakgrund tillfredsställande att
utredningen har funnit att dagens polisväsende 1 stor utsträckning tillgodoser
de krav som från olika håll ställs på polisen trots nya former av
ordningsstörningar och trots en grövre och rörligare brottslighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
SACO/SR anser att vi i dag har ett 1 stort sett modernt och rationellt
polisväsende. Polisens grundläggande organisation är emellertid i stort sett
orubbad sedan förstatligandet. Det saknas flexibilitet när det gäller
polisresursernas användning utanför den centralt fastställda organisationen,
vilket enligt SACO/SR fått till följd att polisverksamheten 1 vissa delar har
blivit något osmldlg och irrationell.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>LO
framhåller att samhällsutvecklingen såväl i Sverige som i andra Industriländer
har medfört en fortlöpande ökning av antalet brott. Vilka faktorer 1
samhällsutvecklingen som spelat störst roll råder delade meningar om. Enligt
LO :s mening är det emeUertid väl klarlagt att de ökade klyftorna, den
tilltagande segregeringen, isoleringen, ensamheten och utslagningen samt den
hårdnande konkurrensen inom olika områden är mycket viktiga orsaker till den
tilltagande brottsligheten. Del är enligt LO viktigt att framhålla dessa
orsakssamband när man diskuterar polisens organisation och uppgifter. Polisen
kan alltså knappast 1 sig påverka den samhällsutveckling, som 1 sin tur
Innehåller många av de orsaker som leder till att brott begås. Däremot kan
kanske en polis som har goda kontakter med samhälle och allmänhet, som besjälas
av en social syn på brottsligheten och som bedriver en effektiv spanings- och
utredningsverksamhet bidra till att mildra effekterna av brottsligheten. Den
kan därmed 1 sin tur medverka till alt människor känner en större trygghet och
till att en aggressiv reaktionär utveckling bland vissa grupper försvåras. LO
anser att den utveckling som skett inom polisen och som gjort denna till en
"diversehandel" med en mängd vitt skilda uppgifter inte har främjat
polisens främsta uppgift — att förebygga och bekämpa brott. Samtidigt finns en
annan utveckling, att polislära uppgifter läggs på andra organ, som också varit
olycklig ur denna utgångspunkt. Det är LO:s uppfattning att polisens
huvuduppgift, att förebygga och bekämpa brott, måste prioriteras och andra
uppgifter antingen föras över till andra organ eller ges låg Intern prioritet.
Delta är enligl LO väsentligt Inte minst mot bakgrund av de knappa resurser,
som finns att tillgå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>TCO
konstaterar att kriminalitetens omfattning och innehåll förändras som en följd
av samhällsutvecklingen. Del har också skett en fortlöpande ökning av antalet
brott. Några av de viktigaste orsakerna till den ökade brottsligheten är den
fortgående urbaniseringen och strukturo;n-vandllngen som medför stora
förändringar i samhället. Befolkningsomflyttningar kan medföra segregerade
bostadsmiljöer och isolering. Den isolering som många människor hamnar i kan
leda till sociala problem av skilda slag. Arbetslöshet, särskilt bland
ungdomar, verkar 1 samma</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section336>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section337>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:13</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>169</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>riktning.
Utvecklingen under senare år har medfört nya Inslag 1 brottsbilden vid sidan
av de traditionella brotten mot egendom och person genom att organiserad
brottslighet kring bl. a. illegal spel- och klubbverksamhet, prostitution och
narkotikahandel utvecklats. Den ekonomiska brottsligheten har också blivit ett
allt större problem. Det är enligl TCO viktigt att framhålla dessa
orsakssamband när man diskuterar polisens organisation och uppgifter. Mot
bakgmnd av den samhällsutveckling som innehåller många av de orsaker som leder
till att brott begås måste ett rättsvårdande organ som polisen kontinuerligt
vara berett att omprlorltera sin verksamhet för att effektivt kunna bekämpa
också nya former av kriminalitet. Polisen har en central roll inom rättsvården
på så sätt att polispersonal är den yrkesgmpp som först kommer 1 kontakt med
det stora flertalet brott samt genom att brottsutredningarna utförs inom denna
organisation. I takt med samhällsförändringarna i övrigt måste därför polisens
organisation, arbetsmetoder och beslutsbehörighet ständigt omprövas,
framhåller TCO.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2
Allmänt om polisens uppgifter i samhället</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
slutsatser 1 detta avsnitt har i allmänhet vunnit anslutning bland
remissinstanserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Flera
remissinstanser tar upp frågan om en närmare precisering av polisens roll 1
samhället och polisens huvuduppgifter. De flesta synes instämma 1 utredningens
bedömning men det förekommer även kritiska röster.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Göteborgs och Bohus län år således starkt kritisk mot utredningen 1 detta
avsnitt och kan beträffande den av utredningen omtalade rollkonflikten för den
enskilde polismannen inte finna något positivt i en samhällsdebatt som har sitt
ursprung 1 den enskilde polismannens osäkerhet. Länsstyrelsen finner det
otillfredsställande att utredningen har skilt sig från problematiken genom att
i huvudsak endast hänvisa till att man bör verka för att stärka allmänhetens
förtroende för och tillit rill polisen. Vad gäller frågorna om samverkan mellan
polisverksamhet och annan samhällsverksamhet har utredningen här berört
centrala frågeställningar men avstått från att dra konstruktiva slutsatser.
Enligt länsstyrelsens mening hade det varit riktigare om utredningen hade sett
som sin första uppgift att utreda rättsläget för polisverksamheten och
därefter med utgångspunkt från en polislag systematiserat och anpassat annan
lagstiftning och reglering så att de olika integrerade samhällsinsatserna
bättre kunnat samordnas. Det borde t. ex. stå klart att samhällsorganens olika
referensramar inte får uppfattas som motstridande målsättningar. Annars
övervältras statsmakternas ovilja till konsekvent målformulering på enskilda
tjänstemän och orsakar de påtalade konfliktsituationerna, menar länsstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
länsstyrelsen i Östergötlands län anser att utredningen inte 1 tillräcklig
omfattning har penetrerat den övergripande principdiskussionen om polisens
roll 1 samhället. Detta borde ha skett med hänsyn till den mot polisen ofta
kritiska debatten i massmedia. Länsstyrelsen, som konstaterar att direktiven
inte har nämnt något härom och som är medveten om svårigheterna att göra en
sådan utredning, beklagar att dessa frågor inte närmare belysts som
diskussionsunderlag.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section338>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section339>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:13</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>170</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Västernorrlands län erinrar om att samhällsutvecklingen har medfört att
polisverksamheten 1 många stycken omformats och fått en ändrad inriktning.
Polisens roll och ställning i samhället har under en lång följd av år varit
ställd under livlig debatt. Allt detta är 1 och för sig naturligt och önskvärt.
Enligt länsstyrelsens uppfattning råder idag — både utom och Inom polisorganisationen
— en viss osäkerhet om vad som skall anses vara en riktig samhällelig syn på
polisens roll och funktion. Det är angeläget att polisens uppgifter formuleras
och kommer till uttryck på ett entydigt sätt från statsmakternas sida.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Liknande
synpunkter anförs av några polisstyrelser. Polisstyrelsen i Falun säger sig
sålunda vara positiv till att försöka precisera och avgränsa polisens roll i
samhället liksom polisens ansvarsområde. Polisstyrelsen i Gävle anser att så
länge som polisens verksamhet inte kan målbeskrivas mera entydigt och samlat än
vad som har skett 1 betänkandet kommer den svåra arbetssituation som
utredningen påtalat att bestå rill men för polisverksamheten. Polisstyrelsen
hoppas dock att den framfida polislagen kan vara ett hjälpmedel i strävandena
att få ett mera samlat grepp över målet med polisverksamheten och var gränserna
för den går. Inte heller polisstyrelsen i Uddevalla vill acceptera att det
skulle vara omöjligt eller obehövUgt att försöka mera konkret ange innehållet i
polisens uppgifter och att mera bestämt klarlägga polisorganisationens status
och roll i samhället och dess förhållande till allmänheten, domstolarna och
kommunerna. Polisstyrelsen tror att de nio polisprinciper, som sir Robert Peel
formulerade på 1820-taIet inför uppbyggnaden av polisväsendet i London,
alltjämt skulle kunna tjäna till viss ledning i sammanhanget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Från
många synpunkter skulle det enligt länsstyrelsen i Örebro län vara bra med en
precisering och avgränsning av polisens roll i samhället. Svårigheterna att
utstaka gränser för polisens ansvarsområde är dock som utredningen framhåller
så stora att detta knappast låter sig göras. Man får i stället sträva efter att
polisen får en sådan förankring 1 samhället att fömtsättningar skapas för en
fortlöpande anpassning av polisverksamheten till förändringar i
samhällsbilden. En ökad och bredare kontakt med allmänheten, kommunala organ
och olika intresseorganisationer utgör enligt länsstyrelsen den bästa vägen
alt uppnå detta mål. Även länsstyrelsen i Uppsala län Instämmer 1 utredningens
synpunkter om svårigheterna att 1 detalj konkretisera polisens huvuduppgifter</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Polisstyrelsen
i Kungsbacka anknyter till utredningens påpekande att det inom polisen kan råda
osäkerhet såväl om målen för polisens verksamhet som om medlen och metoderna.
Detta torde enligt polisstyrelsen inte vara något egenartat för polisens
verksamhet utan gäller säkert även inom andra samhällsområden. De förändringar
av värderingarna som sker bidrar till att öka denna osäkerhet. Utredningen
menar att debatten om polisen och polisens roll får anses som något positivt,
eftersom den bidrar till att polisrollen fortlöpande utvecklas under inverkan
av samhällsutvecklingen. Detta kan — menar polisstyrelsen — vara riktigt under
fömtsättning att kritiken är konstmktiv och kan användas som gmnd för
utveckling och förändring. Så är 1 dag inte alltid fallet. Åtminstone för den
enskilde polismannen kan kritiken upplevas som osaklig och negativ. Polisen får
stå till svars för beslut vilka fattas av andra myndigheter och där polisen
endast är ett verkställande organ. Faran måste då finnas att polisen som gmpp
sluter sig för att skydda sig. En</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section340>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section341>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:13'</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>171</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>sådan
utveckling kan konservera arbetssätt, metoder och värderingar och spoliera den kontakt
med allmänheten som eftersträvas av utredningen. En möjlighet att förhindra en
sädan utveckling är att precisera målen för polisens verksamhet. Även om en
sådan precisering endast kan ske i allmänna ordalag har den dock ett värde för
polismannen genom det stöd den ger för hans handlande. Ansvaret för en sådan
precisering åvilar samhällets politiska organ. En möjlighet lill klarläggande
av polisens roll är också ökat inflytande av förtroendevalda i polisstyrelsen.
En sådan instans där principfrågor och Inriktning kan diskuteras skulle ge den
lokala polisen ökat stöd 1 sitt arbete, framhåller polisstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Flera
remissinstanser kommenterar utredningens Indelning av de olika
polisuppgifterna. Inte sällan kommer remissinstanserna därvid in även på frågor
om den Inbördes rangordningen mellan polisuppgifterna, möjligheterna att sätta
in polisverksamheten 1 ett större samhälleligt sammanhang och vikten av
Information till allmänheten om polisens olika uppgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>RPS,
som delar utredningens uppfattning om de olika uppgifterna i polisarbetet,
framhåller att upprätthållandet av allmän ordning och säkerhet är polisens
huvuduppgift. Det behov av samarbete som gör sig gällande på olika områden får
sålunda enligt RPS inte medföra att huvuduppgiften kommer att spela en
underordnad roll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Kronobergs län godtar den av utredningen gjorda indelningen av polisens
olika uppgifter i brottsförebyggande, övervaknings-, utrednings- och
serviceverksamhet men anser att vissa invändningar kan göras häremot. Bland
annat och särskilt torde kunna hävdas att den brottsförebyggande verksamheten
bör vara ett övergripande mål för samtliga polisuppgifter och således inte
enbart jämställas med dessa. Den föreslagna indelningen är dessutom inte helt
organisatlonsanknu-ten, vilket kan leda till vissa problem. Länsstyrelsens
synpunkter ansluter 1 dessa hänseenden till polisstyrelsens i Växjö yttrande,
som särskilt pekar på att gränsdragningen inte är skarp. Särskilt vill
polisstyrelsen peka på de, tyvärr svårmätbara, brottsförebyggande effekter som
den preventiva övervakningen uppnår och som även uppnås genom en effektiv
utredningsverksamhet med snabb lagföring, hög uppklarlngsprocent etc.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Polisstyrelsen
i Slockholm anmärker att 2 § polisinstmktionen Indelar polisverksamheten i
preventiv, repressiv och hjälpande verksamhet. Denna indelning 1 stort finns
det enligt polisstyrelsen inte anledning att ändra, men vissa förskjutningar i
tyngdpunkten mellan verksamhetsformerna kan bli nödvändiga. Utredningen
framhåller att polisen för att fullgöra sina uppgifter 1 samhället är beroende
av samspel med och stöd från andra samhällsorgan. Självfallet kan svårigheter
uppstå 1 samarbetet mellan polis och andra myndigheter eller organ.
Svårigheterna kan dock delvis förebyggas om polisens roll 1 samhället och
polisens ansvarsområde mer noggrant definieras och avgränsas, framhåller polisstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Polisstyrelsen
i Göteborg instämmer i stort i utredningens beskrivning av polisens nuvarande
uppgifter och dess komplexa natur men har invändningar mot utredningens
påstående att det skulle föreligga ett uttalat motsatsförhållande mellan den
hjälpande och den repressiva polisverksamheten, vilket hos den enskilde
polismannen skulle leda till</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section342>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section343>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:13</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>172</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>en
rollkonflikt. Man lorde i stället kunna se saken sä att polisens olika
verksamhetsgrenar eller verksamhetsarter inte är så starkt avgränsade utan
tvärtom 1 stor utsträckning Involverade med varandra. Så är t. ex. polisens
hjälpande verksamhet gentemot en genom brott skadad person omfattande och i
tiden många gånger omedelbart förbunden med repressiva åtgärder mot en eller
flera misstänkta gärningsmän. Kritik mot polisen, som framförs genom skilda
massmedia, förefaller många gånger 1 sak mer avse lagstiftningen på ett visst
område än polisens tillämpning av ifrågavarande lagstiftning. Denna 1 allt
väsentligt oberättigade kritik och det förhållandet att polisverksamheten bör
omfattas av allmänhetens förtroende tar utredningen till Intäkt för påståendet
att de politiskt ansvariga organen bör svara för den övergripande styrningen av
polisverksamheten. Polisstyrelsen har i och för sig intet att invända mot
detta men konstaterar samtidigt att de enskilda myndigheterna liksom den
enskilde tjänstemannen traditionellt handlar helt fristående under eget ansvar
vid myndighetsutövning i Sverige. Denna rättsliga tradition är sedan gammalt
fast förankrad även i polisverksamheten som bl. a. innehåller den kraftigaste
myndighetsutövningen, dvs. frihetsberövande ätgärder mot enskild person.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
polisstyrelsen i Nyköping år det inte föråldrat att se polisen som företrädare
för samhällsmakten så länge polisens uppgift att ingripa mot lagbrott består.
Polisens repressiva roll får inte i något sammanhang undanskymmas, då detta
skulle sätta rättssäkerheten i fara. Liknande synpunkter framförs av
polisstyrelsen i Eskilstuna, som anser att det är av största vikt att
statsmakterna klart och entydigt uttalar att polisens roll främst är av
brottsförhindrande och brottsuppklarande karaktär. Med andra ord bör polisens
preventiva och repressiva roll inte nedtonas till förmån för polisens sociala
funktion i enlighet med utredningens synsätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
något annorlunda synsätt redovisar polisstyrelsen i Huddinge. Med hänsyn till
den snabba utveckling som sker inom skilda samhällsområden är det enligt
polisstyrelsen ogörligt att 1 detalj konkretisera polisens huvuduppgifter.
Uppenbart är väl dock att polisens hjälpande funktion måste framhållas i högre
grad än som hittills skett. Den hjälpande funktionen — som 1 sig spänner över
ett vitt fält — redovisas nämligen sällan pä ett sådant sätt, att den kommer
till allmänhetens kännedom. Den repressiva funktionen kommer dock helt
naturligt att även framledes framstå såsom en av polisens huvuduppgifter,
menar även denna polisstyrelse. Utredningens förslag att samhället aktivt
informerar allmänheten om polisens roll härvidlag framstår som särskilt
positivt. Ständigt återkommande obefogad kritik kan endast medföra en ökande
passivlsering av polisverksamheten 1 aktuellt hänseende. Även andra
polisstyrelser, bl. a. polisstyrelsen i Enköping, anför liknande synpunkter på
förhållandet mellan polisens hjälpande och repressiva funktioner och på behovet
av information från samhällets sida om polisens roll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Samhällsutvecklingen
har enligt polisstyrelsen i Täby — som 1 likhet med flera andra remissinstanser
även hänvisar till resursknapphetens Inverkan — bl. a. medfört ett i många
stycken avsevärt kärvare klimat för polisen att arbeta 1. Den alltmer
organiserade och grova brottsligheten samt de typer av ordningsstörningar som
nu förekommer i större skala än förr har tvingat polisen att anpassa sina
verksamhetsformer till denna samhällsutveckling så att man ibland måste arbeta
i större grupper. För</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section344>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section345>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:13</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>173</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>att
1 dessa och andra situationer kunna lösa sin 1 författning föreskrivna uppgift
tvingas polisen att 1 sista hand bmka våld. Ett alltför ofta osakligt
återgivande 1 massmedia av orsakerna till polisens våldsanvändning i dylika
situationer motverkar dessvärre förtroendet för polisen hos den okritiske och
godtrogne läsaren. Polisen måste dock enligt polisstyrelsen få hjälp från olika
håll med en mera saklig och opartisk Information om polisens arbete än som för
närvarande förekommer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
väsentlig faktor då det gäller allmänhetens förtroende för och tilltro till
polisen är enligt Vilhelmina kommun engagemanget i det enskilda ärendet. Om
människor upplever att deras ärende behandlas slentrianmässigt och utan större
arbetsinsats påverkar detta i hög grad allmänhetens förtroende för polisen. Det
kan i och för sig vara en riktig avvägning att begränsa insatserna beträffande
relativa småsaker till förmån för den stora tunga brottsligheten. Men då måste
man samtidigt väga ln konsekvenserna beträffande allmänhetens förtroende. För de
allra flesta är det förmågan att klara småärendena som bildar gmnden för den
personliga erfarenheten av polisens förutsättningar och kunnande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Föreningen
Sveriges polischefer framhåller inledningsvis att svensk polis redan i dag
omfattas med förtroende från allmänhetens sida. Denna helhetsbild kan ej
förändras genom onyanserade och osakliga angrepp mot polisen som yrkeskår från
viss storstadspress eller medvetet misstänkliggörande av polisverksamheten i
dess helhet från vissa politiska ytterllghetsrlktnlngar. Visst riktas kritik
mot polisen också från annat häll. Ofta grundar sig denna kritik dock ytterst
på det faktum att polisen understundom har att verkställa mer eller mindre
Impopulära politiskt fattade beslut 1 de mest skilda frågor. Polisen måste
vidare med iakttagande av gällande lagar och författningar utöva tvång mot
enskild person. Polisens resurser är även otillräckliga för att fullgöra alla
de arbetsuppgifter som ålagts av statsmakterna. Dessa förhållanden kan endast
delvis lösas inom ramen för sådana överväganden som tar sikte på polisens
organisation. De direktiv 1975 års polisutredning erhållit ger sålunda ej
tillfälle till erforderlig analys av polisens roll i förhållande till samhället
i övrigt. Föreningen vill 1 detta sammanhang framhålla att svensk polis under
lång tid varit föremål för ett flertal organisationsförändringar och mer eller
mindre ändamålsenliga förslag till ändrad organisation. Detta har av naturliga
skäl ej varit enbart negativt för polisverksamheten men har samtidigt medfört
att organisationen 1 polisdistrikten till viss del aldrig getts någon
möjlighet att "sätta sig". Svårigheten att analysera och utvärdera
vissa verksamhetsformer efter kort tid har också varit uppenbar samtidigt som
en allt för stor del av arbetstiden 1 polisdistrikten har måst användas till
Interna utredningsarbeten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är enligt SACO/SR väsentligt att polisens Integrerade roll i rättssamhället
förstärks, så att polisen uppfattas som en av de samhällslänkar som garanterar
medborgarna trygghet. Polisens hjälpande funktion bör därför, såsom utredningen
framhållit, framhävas 1 högre grad än som hittills skett. Den repressiva
funktionen kommer likväl helt naturligt att framstå som en av polisens
viktigaste uppgifter. Denna verksamhet skall polisen inte dra sig för att
utföra, trots kanske starka påtryckningar från opinionsbildande organ vid sidan
av regering och riksdag. Polisen har erhållit samhällets uppdrag att utföra de
repressiva uppgifter som erfordras. Dessa uppgifter kan eller bör inga andra
samhällsorgan ta på</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section346>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section347>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:13</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>174</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>sig.
Aktiva informationsinsatser bör klarlägga denna polisens roll 1 samhället.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Svenska polisförbundet ser
polisverksamheten som ett av del moderna samhällets olika uttrycksmedel för att
främja folkets rättvisa, trygghet och välfärd. Större delen av samhällets utbud
för trygghetsskapande verksamhet finns Inom den kommunala sektorn. Dessa
funktioner synes samfungera på ett någorlunda tillfredsställande sätt.
Åtminstone räknar man med varandra i den egna planeringen. Däremot avskärmas
polisen i viss utsträckning från att samfungera med de kommunala funktionerna
på grund av sin ställning som statlig myndighet. Även ett begränsat Intresse
för samverkan med polisen ökar riskerna för Isolering av polis-funktionen. Polisförbundet
ifrågasätter inte det nödvändiga i förstatligandet. En rekommunalisering
skulle innebära ett raserande av mycket som är den nödvändiga styrkan i dagens
polisverksamhet. Behovet av att vidta åtgärder för att koppla polisverksamheten
hårdare samman med övriga samhällsaktlvlteter inom främst den kommunala sektorn
kvarstår dock enligt förbundet som oförminskat nödvändigt. Att hänskjuta detta
till mer eller mindre frivilliga åtaganden, där sådant Intresse finns, innebär
säkerligen att stora delar av polisverksamheten ställs utanför en integrering
med andra funktioner med likartade mål. Även inom polisverksamheten kan
Intresset för samverkan vara begränsat inom vissa sektorer. Övertygande skäl
talar därför enligt förbundet för att man även ger samverkan en organisatorisk
plattform. En förstärkning av förtroendemannainflytandet via polisstyrelsen
kan vara en del 1 detta arbete. Då det gäller indelningen av polisens olika
funktioner framhåller polisförbundet att en organisatorisk funktionsindelning
enligt traditionell modell innebär vissa risker. Vid en ökande arbetsanhopning
och beslående personalbrist måste man nämligen se de i verksamheten Ingående
komponenterna som en totalresurs. Detta utesluter inte att man även i framtiden
kommer att ha olika enheter för skiftande behov, men integrering av de olika
funktionerna 1 en totalresurs blir enligt förbundet ett bestående väsentligt
behov.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
Sveriges socialdemokratiska kvinnoförbund år det 1 dagens situation viktigt
att polisinsaterna på ett helt annat sätt än tidigare sätts in för att bekämpa
den ekonomiska brottsligheten med hjälp av specialanlitade experter, att
kampen mot narkotikalangningen, inte minst 1 större skala, fortsätter och
intensifieras och att stora Insatser görs för den brottsförebyggande
verksamheten. Dessa uppgifter kräver. Inte minst vad den sista punkten
beträffar. Insatser långt utanför polisens egna led. Folkrörelser och
samhälleliga Informationsorgan bör kunna överta en hel del av polisens
hittillsvarande uppgifter. Den utredande verksamheten måste bli en av polisens
huvuduppgifter. Detta medför prioriteringar. Organiserad och ekonomisk
brottslighet, narkotikabrott, vålds- och sedlighetsbrott liksom grova stölder
bör bli huvuduppgiften. Mindre allvarliga brott bör få stå tillbaka. Förbundet
hävdar också alt åklagarsidan måste få de medel som möjliggör en helt annan
koncentratlon på den ekonomiska brottsligheten än som nu är möjlig. Vid sidan
av dessa utredningsuppgifter bör enligl förbundet ökad satsning ske på kvarterspoliser.
Allmänhetens förtroende för polisen och känsla av trygghet för den egna
säkerheten kan främst ökas genom direktkontakt med polismannen i det egna
bostadsområdet, liksom vissheten om att polisen har sådana resurser till sitt
förfogande att dagens svåra brottslighet på det ekonomiska fältet verkligen
blir beivrad.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section348>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section349>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:13</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>175</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Från
kommunernas sida tar man särskilt upp förhållandet polisen — socialvården.
Västerås kommun framhåller att polisens och socialvårdens arbetsområden 1
vissa avseenden ligger nära varandra och delvis berör samma människor. Ingen
annan myndighet förmedlar till socialvården uppgifter om enskilda människor 1
behov av samhällsåtgärder 1 större utsträckning än polisen. Polisens repressiva
funktion 1 samhället kan sägas dominera bilden hos allmänheten, men som
utredningen framhåller har man också en hjälpande funktion. De båda rollerna
kan vara svåra att förena, ett dilemma som även socialvården känner till från
motsatt utgångspunkt. Uppfattningarna kan variera om den rätta avvägningen
mellan de båda funktionerna hos såväl polisen som socialvården och leda till
vissa spänningar 1 samarbetet. Utredningen har uppmärksammat detta förhållande
och vill närmare precisera polisens roll. Arbetsfördelningen mellan polisen
och socialvården är 1 stort sett klar, men 1 vissa situationer kan det råda
tvekan om vem som är närmast ansvarig. Det kan röra sig om t. ex. psykiskt
sjuka, alkoholpåverkade och barn under 15 år, som gjort sig skyldiga till
brott. Enligt kommunens mening vore det olyckligt om utredningens önskemål här
skulle leda till en detaljreglering av verksamheten. Det förekommer 1
gränsområdet mellan socialvård och polis åtskilliga situationer där ett
samarbete Inte får hindras av rigorösa bestämmelser om kompetens och ansvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Liknande
synpunkter framför bl. a. Eskilstuna kommun.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Socialstyrelsen
uttalar 1 detta sammanhang att samverkansproblemen hitintills inte har kunnat
lösas på ett tillfredsställande sätt. Utredningen anger att ett sätt att
angripa problemet skulle vara att försöka precisera och avgränsa polisens roll
och ansvarsområde. Äv de erfarenheter som gjorts i kommunerna synes Inte
samverkansproblemen kunna lösas genom att man starkt avgränsar respektive
myndighets ansvarsområde. I stället bör man enligt socialstyrelsen angripa
problemet genom information och utbildning inom vissa gemensamma områden och
en utökad bättre kontakt med beslutsfunktionen hos de kommunala politikerna.
Därigenom skulle man förhoppningsvis kunna uppnå en från båda sidor förändrad
attityd till varandra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
bland polisstyrelserna har polisens förhållande till socialvården rönt särskilt
Intresse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Polisstyrelsen
i Fagersta framhåller att polisarbetet varken kan eller får ställas vid sidan
av övriga funktioner 1 samhället. Särskilt samarbetet med socialvården måste
utvidgas betydligt. Detsamma gäller förhållandet med skolan och de organ som
sysslar med fritidsverksamhet. Ett utvidgat samarbete på dessa områden skulle
förhoppningsvis leda till att polisarbetet kom att omfattas med större förtroende
från medborgarnas sida.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Polisstyrelsen
i Täby efterlyser från andra myndigheters sida en större vilja att acceptera
den insyn 1 polisverksamheten som generellt erbjuds. Ätt relationerna med t.
ex. de sociala myndigheterna är mycket goda på ledningsplanet myndigheterna
emellan bl. a. 1 fråga om de administrativa rutinerna torde ha sin förklaring
främst däri att chefstjänstemännens uppfattningar om den egna myndighetens mäl
väsentligen sammanfaller 1 gemensamma frägor. Däremot överensstämmer långt ifrån
alltid uppfattningarna hos de "på fältet" arbetande tjänstemännen om
vilka medel som bör tillämpas för att uppnå det för myndigheten föreskrivna
målet. Den ömsesidiga misstro som på åtskilliga platser 1 landet växt fram hos</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section350>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section351>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:13</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>176</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>många
tjänstemän inom polisen och socialvården förvärras av det bristande
informationsutbyte som ofta föreligger. Polismannen tycker sig lämna
information till socialarbetaren utan att få någon information tillbaka.
Socialarbetaren vlU inte lämna information av fruktan för att denna skall
användas av polismannen på ett sätt som skadar socialarbetarens förtroende hos
objektet för hans insatser. Polisstyrelsen ser som en ytterst angelägen uppgift
att gemensamma ansträngningar leder fram till förbättrade samarbetsformer 1
dessa hänseenden. Det är polisstyrelsens förhoppning att den nya
sociallagstiftningen erbjuder möjligheter härtill, bl. a. genom att redan under
utbildningstiden elever inom dessa yrkesområden erhåller insikt 1 varandras
framtida verksamhei.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är enligt polisstyrelsen i Enköping givetvis önskvärt att samverkan mellan
polisen och andra samhällsorgan, främst då social- och kriminalvård, byggs ut.
En väg att gå vore en ömsesidig praktikantutbildning. Praktlkanlutbildnlng inom
socialvården för polismän föreslås av utredningen ingå som ett moment 1
alterneringstjänstgöringen på ordnings-avdelningen. På motsvarande sätt borde
viss praktlkanlutbildnlng för polismän kunna ske inom kriminalvården.
Praktikarbete inom polisväsendet för social- och krlmlnalvårdstjänslemän torde
enklast kunna genomföras genom att tillämpa alterneringstjänstgöringsprogrammet
1 lämpliga delar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
Göteborgs polisdistrikt förekommer enligt polisstyrelsen i Göteborg på olika
sätt ett gott samarbete såväl med kriminalvården som med socialvården. En
faktor av betydelse i detta sammanhang utgör det förhållandet att såväl allmänt
häkte som social jourbyrå finns Inrymda i polishusets lokaler. Socialvårdens
fältarbete borde emeUertid enligt polisstyrelsens uppfattning kraftigt kunna
förstärkas genom ökat antal s. k. fältassistenter. Detta skulle kunna få
brottsförebyggande effekter och en positiv inverkan såväl på den enskildes
vårdsituation som på den allmänna ordningen och säkerheten på allmän plats, där
polisingripanden endast kan ge temporära effekter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
om samverkan mellan polisen och socialvården las upp även av LO. Främst har
diskussionen gällt s. k. sampatrullering mellan polis och fältassistenter. På
grund av den rollkonflikt som har befarats uppstå har många inom socialvården
Inte velat ställa upp på denna form av samverkan. Den nya socialtjänstlagen,
som nu lagts på riksdagens bord, torde enligt LO Innebära en förstärkning av
denna rollskillnad, eftersom socialvårdens servicefunktion betonas än mer och
dess tvångsmedel 1 huvudsak rensas ut och förs över till andra samhällsorgan.
Detta förhållande har inte beaktats 1 utredningen. LO anser att den positiva
inställning till olika former av samverkan som utredningen redovisar och som
LO i princip delar inte bör leda till några konkreta åtgärder förrän frågan
setts över och socialvårdens (socialtjänstens) nya roll beaktats. Polisens
skyldighet att Informera socialvården om sådant som är av vikt för denna skall
naturligtvis kvarstå, framhåUer LO.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3
De olika polisfunktionerna</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3.1
Den brottsförebyggande verksamheten</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
överväganden och förslag 1 denna del har över lag fått ett positivt mottagande.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section352>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section353>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:13</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>177</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Åtskilliga
remissinstanser framhåller att all polisverksamhet ytterst syftar till att
förebygga brott men att de grundläggande brottsförebyggande Insatserna främst
ankommer på andra samhällsorgan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Polisstyrelsen
i Göteborg pekar på den reguljära övervaknings- och utredningsverksamhetens
brottsförebyggande Inslag. Risken för uppläckt och uppklaringsprocenten är två
sådana inslag som verkar starkt brottsförebyggande. Det är därför angeläget med
samarbete mellan den brottsförebyggande enheten och ordnings- och
kriminalavdelningen Inom distriktet, anser polisstyrelsen. Polisstyrelsen i
Slockholm konstaterar att den brottsförebyggande verksamheten inte är någon ny
företeelse utan att nyheten främst består 1 att verksamheten målinriktas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Stockholms län ställer frågan varför man inte 1 större utsträckning har
kunant vinna radlons och framför allt televisionens förståelse för ökad
information 1 massmedia i brottsförebyggande syfte. Även polisstyrelsen i
Karlshamn pekar på televisionens möjligheter att göra en brottsförebyggande
Insats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Göteborgs och Bohus län anser att det skulle ha varit värdefullt med en
definition av hindrande resp. förebyggande verksamhet. En sådan gränsdragning
ter sig enligt länsstyrelsen angelägen också för att klargöra vad som skall
ankomma på polisen och andra myndigheter vad gäller t. ex. samhällets
normbildning. Även förhållandel mellan polisen och brottsförebyggande rådet
(BRÅ) borde granskas förutsättningslöst, menar länsstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Norrbottens län understryker att del brottsförebyggande arbetet kräver en
samverkan över de olika sektorsgränserna i samhällel. Länsstyrelsen finner det
naturligt att den brottsförebyggande verksamheten blir en angelägenhet på
länsnivå med samarbete mellan myndigheter, organisationer och massmedia under
landshövdingens ledning, medan länspolischefen bör lägga upp samarbetsplaner
med skolor och sociala myndigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Skaraborgs län anser alt — jämsides med de brottsförebyggande effekter, som
ligger i uppklaring av brott och i allmän övervakning — den brottsförebyggande
verksamheten bör få fortsätta som hittills men med en ytterligare konkretiserad
målinriktning. Polisens verksamhet på detta område måste också i större
utsträckning samordnas med och kompletteras av Insatser från såväl andra
samhällsorgans sida som från exempelvis penninginrättningar och försäkringsbolag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Polisstyrelsen
i Uddevalla understryker att polisen inte får bli en ersättning för föräldrar,
skola, kyrka, samfund, föreningar och folkrörelser då det gäller
normbildningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SACO/SR
anmärker att den brottsförebyggande verksamheten i dag i stor utsträckning har
bli vit till vad utövaren har gjort den till. Innehållet i den
brottsförebyggande verksamheten måste därför konkretiseras och avgränsas genom
polisberedningens försorg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
LO vänder sig mot en alltför vid tolkning av polisens brottsförebyggande
verksamhet. Insatserna från polisens sida bör koncentreras till sådant som kan
bedömas ha en mera direkt Inverkan på brottsbekämpningen medan allmän
informations-, service- och PR-verksamhet bör överlämnas till andra
samhällsorgan och till folkrörelser eller ges en mera undanskymd plats i
polisens arbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bland
kommunerna är man över lag positivt Inställd till en utökning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>12 Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 13.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section354>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:5.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section355>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:13</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>178</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>och
permanentning av den brottsförebyggande verksamheten. Man pekar bl. a. på att
polisens deltagande i skolundervisningen och i fritidsgårdsverksamheten leder
till en levande kontakt mellan polisen och ungdomen som är ägnad att undanröja
ömsesidiga missuppfattningar. Man nämner också samarbetet mellan
kvarterspoliser och fältassistenter som betydelsefullt för att bearbeta
gängbildning och hjälpa ungdomar 1 riskzonen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bland
remissinstanserna råder enighet om att polisens medverkan i skolans
undervisning i lag och rätt samt 1 trafikkunskap även 1 fortsättningen bör ske
med skolan som huvudman och att huvudmannaskapet för fritidsverksamheten är en
kommunal angelägenhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
så gott som allmän uppfattning bland framför allt länsstyrelserna och
polisstyrelserna är att en utbyggnad av den brottsförebyggande verksamheten
inte bör ske på bekostnad av annan polisverksamhet. Bl. a. framhålls från små
och medelstora distrikt att man har fått ta 1 anspråk personal från andra
verksamhetsområden, varigenom exempelvis brottsspaningen och utredningsverksamheten
har eftersatts med en sjunkande uppklarlngsprocent som följd. Man framhåller
även att det har varit svårt att få frivUlig lämplig personal tUl den
brottsförebyggande verksamheten, beroende dels på verksamhetens provisoriska
karaktär, dels på lönefrågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enstaka
polisstyrelser anser att den brottsförebyggande verksamheten är något
övervärderad och på ett olyckligt sätt har dragit personal från annan
verksamhet. Polisstyrelsen i Piteå framhåller sålunda att polisens verksamhet i
stor utsträckning styrs utifrån allmänhetens krav om polisinsatser för akuta
händelser. Genom den mångfald av "specialområden" som polisen
sönderdelas i blir det tyvärr så att inget område fungerar i tänkt omfattning.
Polisstyrelsen anser att det största brottsförebyggandet fortfarande ligger i
att brotten upptäcks och beivras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
brottsförebyggande verksamheten bör enligt polisstyrelsen i Uddevalla hellre
ges beteckningen PR-verksamhet och personalen organisatoriskt knytas till
polischefen och dennes lednings- och samordningsorgan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Då
det gäller den praktiska utformningen av den brottsförebyggande verksamheten
uttalar sig flera remissinstanser till förmån för en förskjutning från det
till målsägandegmpperna riktade egenskyddet mot brott till en uppsökande
verksamhet gentemot ungdomar i brottsbenägna miljöer och andra som så att säga
befinner sig inom riskzonen. Några polisstyrelser och kommuner redovisar
härvidlag positiva erfarenheter från särskilda projekt med samarbete på det
lokala planet. Några polisstyrelser påpekar 1 samband härmed att det knappast
är de välanpassade ungdomar som är verksamma inom föreningslivet som en sådan
satsning bör Inriktas på.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bl.
a. polisstyrelsen i Lund pekar på behovet av att förankra den brottsförebyggande
verksamheten i den egentliga polisverksamheten. Personalen på den
brottsförebyggande enheten bör därför bytas ut med lämpliga tidsintervaller.
Polisstyrelsen i Sandviken pekar på risken för att övrig personal tappar
intresset för hithörande frågor samtidigt som specialisterna fjärmas från övrig
polisverksamhet. Dessa tendenser kan motverkas genom att övriga
befattningshavare Ibland får tjänstgöra på den brottsförebyggande enheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Flera
polisstyrelser betonar vikten av att de polismän som deltar i</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section356>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section357>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:13</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>179</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>brottsförebyggande
verksamhet uppfattas och handlar som företrädare för polisväsendet. En del
polisstyrelser anser att personalen där så är lämpligt bör uppträda 1 uniform,
vilket sägs leda till att allmänhetens kontakter med uniformerad polis
avdramatiseras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Några
polisstyrelser är skeptiska till de praktiska möjligheterna främst i mindre
distrikt att genomföra tanken på att polismän 1 tjänsten deltar 1
ungdomsverksamheten 1 olika föreningar och på ungdomsgårdar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bl.
a. länsstyrelsen i Värmlands län finner det naturligt att kvarterspolisverksamheten
får en nära anknytning till den brottsförebyggande verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Polisstyrelsen
i Borlänge ser informationen om egenskyddet som positivt för polisen mest när
det gäller relationerna till allmänheten. Arbetet bör fortsätta men bättre
effekter bör kunna nås genom en tidigare väckt idé om generella normer för
Inbrottssäkerhet i hus.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
polisförbundet anser att den tidigare försöksverksamheten har lidit brist på
förankring inom övrig polisverksamhet och alt en Intern attitydförändring är
nödvändig. Uppbyggnaden av särskilda brottsförebyggande enheter måste enligt
förbundet ske genom utökade personalresurser. Verksamheten bör permanentas och
bör 1 allt väsentligt tjäna på att inordnas i en egen enhet vid sidan om övriga
operariva enheter. Det förefaller naturligt alt områdesövervakningen Integreras
med den brottsförebyggande verksamheten. Förbundet anser vidare att Intern och
extern information bör sammanföras under den brottsförebyggande enheten. Den
brottsförebyggande verksamheten bör enligt förbundet Inriktas på grundläggande
brottsförebyggande insatser och inte som f. n. på egenskydd mot brott. Polisen
bör även få medverka vid planeringen av nya bostadsområden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3.2
övervakningsverksamheten</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
synpunkter i fråga om övervakningsverksamheten har 1 allmänhet fått ett
positivt mottagande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Bland
länsstyrelserna understryks allmänt att medborgarna torde uppleva
övervakningsverksamheten som den viktigaste delen av polisverksamheten
samtidigt som den är den mest resurskrävande. En väl fungerande
övervakningsverksamhet med god utryckningsberedskap dygnet runt bidrar enligl
länsstyrelsen i Skaraborgs län väsentligt till att förstärka allmänhetens
förtroende för polisen. En ökad områdesövervakning och fotpatrullering kan dock
endast ske på bekostnad av utrycknlngsverksamhelen och trafikövervakningen,
framhåller bl. a. länsstyrelsen i Uppsala län.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Örebro län framhåller att allmänhetens krav på en hög utryckningsberedskap
har medfört att fotpatrulleringen eftersatts. Med de radiotekniska hjälpmedel
som idag finns bör det emellertid vara möjligt för polismännen att i större
utsträckning lämna polisbilarna. En utökad fotpatrullering Innebär många
fördelar. Polisen får bättre kontakt med allmänheten. Människorna känner sig
tryggare. Utredningen pekar pä vikten av att polisverksamheten anpassas till
lokala förhållanden. Länsstyrelsen delar denna uppfattning. Det är också
angeläget att man 1 större utsträckning än hittills prövar nya arbetsformer
lokalt. Det får inte bli så att man under åberopande av resursbrist eller av
slentrian fortsätter all övervakningsverksamhet 1 gamla arbetsformer. Det torde</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section358>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section359>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:13</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>180</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>vara
lämpligt att t. ex. pröva med kvarterspolis eller omrädespolis 1 de centrala
delarna av tätorterna, där ofta ordningsproblemen är störst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
länsstyrelserna i Gävleborgs, Kopparbergs, Östergötlands och Stockholms län
understryker värdet av fotpatrullering. Sistnämnda länsstyrelse Ifrågasätter
om ett så starkt betonande av utryckningsresursernas prioriterande som skett
är befogat. Kritik har ofta framförts från allmänheten att fotpatmllerande
polis i alltför liten omfattning förekommer, vilket får till följd en
bristande naturlig kontakt mellan polis och allmänhet. Den nuvarande prioriteringen
av utryckningsverksamheten måste vägas mot detta förhållande. Länsstyrelsen
antar att de vidgade uppgifter som de lokala polisstyrelserna avses få kommer
att främja en lämplig utökning av fotpatrulleringen där sådan anses vara av
betydelse. I anslutning till frågan om ökad fotpatrullering anser länsstyrelsen
att frågan om en effektiv arbetsledning bör uppmärksammas. Polisväsendet har
under åren efter förstatligandet tilldelats tekniska hjälpmedel 1 stor
omfattning och olika rutiner har med maskinella hjälpmedel förenklats.
Arbetstiden för personalen har förkortats. Frågor avseende personalens skydd
och säkerhet har i allt större omfattning kommit 1 förgmnden. Detta är
självklart en positiv utveckling. Samtidigt har den yttre arbetsmiljön 1 stor
omfattning försämrats och kraven på polispersonal i yttre tjänst i många delar
ökat. Dessa faktorer ställer ökade krav på den arbetsledande funktionen. Denna
måsle 1 större utsträckning än tidigare beaktas. För att effektivt utnyttja
resurserna måste polisbefäl 1 direkt arbetsledande funktioner många gånger
meddela beslut eller ge order som inte i alla delar gillas av underställd
personal. Detta kräver en stabilitet 1 den arbetsledande funktionen som på
många håll saknas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
flesta polisstyrelserna delar utredningens grundsyn bl. a. i fråga om
fotpatrullerlngens fördelar men utgår från att en ökad insats härvidlag kommer
att kräva betydligt större resurser. Man pekar på att bl. a.
arbetstidsförkortningen har lett till all resurserna har minskat och att man
härigenom har tvingats att använda arbetsmetoder som man vet försvårar
kontakten med allmänheten. Flera polisstyrelser anser det utsiktslöst att
diskutera förbättringar om inte en utökning av antalet polismän i yttre tjänst
får tas med i bilden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Polisstyrelsen
i Täby framhåller att fotpatrullering givetvis även från polisiär synpunkt är
en angelägen uppgift som ett led 1 en förbättrad samhällskontakl.
Ulrycknlngsberedskapen ställer dock sådana krav på de polisiära resurserna att
endast ringa utrymme finns för patrullering till fots. Något tillspetsat kan
förhållandet uttryckas så att allmänheten har att välja mellan omedelbara
polisinsatser i ett akut läge, t. ex. ett lägenhetsbråk eller ett pågående
Inbrott, och att ha en patrullerande polisman i sin närhet "för syns
skull". Liknande synpunkter framförs av poUsstyrelserna i Trelleborg,
Huddinge och Örebro.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Polisens
närkontakt med allmänheten håller enligt polisstyrelsen i Kristianstad på att
försvinna. En utökad fotpatrullering är otvivelaktigt ägnad att förbättra denna
kontakt. Polisstyrelsen vill emellertid peka på att fotpatrullering är svårare
att genomföra nu än tidigare. Detta beror bl. a. på en attitydförändring hos
samhället där våldstendenser utgör ett markant Inslag. Följden har blivit att
fotpatrullering många gånger måste bedrivas som dubbelpatrull och att
polismännen inte vågar lämna bilen för fotpatrullering, eftersom bilen kan
skadas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sambandet
mellan en god utryckningsberedskap och möjligheterna</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section360>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section361>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:13</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>181</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>till
fotpatrullering påvisas av bl. a. polisstyrelserna i storstadsområdena.
Polisstyrelsen i Stockholm påpekar sålunda att kritik i den allmänna debatten
har framförts mot att fotpatmllerande polis förekommer i alltför liten
omfattning, vilket leder till försämrad kontakt mellan polis och allmänhet.
Delta läge är en följd av bristen på resurser. I ett polisdistrikt måste
allmänhetens krav på snabba Insatser tillgodoses och utryckningsverksamheten
fungera under dygnets alla timmar. Behovet av fotpatrullering kan då mindre
tillgodoses, framhåller polisstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Den verksamhet som enligt
polisstyrelsen i Göteborg i första hand kräver sin tribut av de personella
resurserna är utryckningsverksamheten, där beredskapen av kända skäl måste
ligga på en förhållandevis hög nivå. 1 vart fall i storstäderna är allmänhetens
krav på snabba insatser stort. Mängden av uppdrag och stundom långa
transportsträckor — mätta efter tätortsförhållanden — gör därför att
verksamheten måste prioriteras. Återstående resurser fördelas på övriga
delområden inom övervakningsverksamheten. Det delområde som därvid sist blir
tillgodosett eller med andra ord kan tilldelas de kvarvarande personalresurserna
inom övervakningsverksamheten är områdesövervakningen. Därvid har ej
medräknats de resurser som särskilt avsatts till kvarterspolisverksamhet.
Polisstyrelsen uppfattar det som angeläget och tillstyrker sålunda den 1
utredningen framförda tankegången att områdesövervakningen behöver
intensifieras. En möjlighet att inom givna resursramar åstadkomma en
intensifierad områdesövervakning synes vara att ändra strukturen och
inriktningen av densamma. I en sådan ändrad inriktning av områdesövervakningen
bör en utökad fotpatrullering utgöra ett betydelsefullt led. Tänkbart är även
att kvarterspolisverksamheten skulle kunna integreras med denna föreslagna
områdesövervakning, där ett antal polismän med tilldelade materiella resurser
hade att svara för övervakningen inom sitt begränsade område. Möjligheten att
till sådana områdesgrupper även knyta kriminalpolismän bör hållas öppen. Några
effekter av det här grovt skisserade övervakningssystemet skulle kunna bli en
ökad trygghet för allmänheten, bättre kontakt mellan allmänheten och polisen,
en förbättrad personkännedom inom området samt möjligheter att kunna hejda den
stigande brottskurvan genom ett mindre traditionellt handlande från polisens
sida. En förstudie med inslag av ovannämnda modell har genomförts 1
polisdistriktet och är föremål för utvärdering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
ensidiga bilåkande måste enligt polisstyrelsen i Ängelholm kraftigt begränsas
till förmån för fotpatrullering och bilen bli vad den från början närmast var
avsedd för, nämligen ett transportmedel. Denna kombination torde också vara
bäst ur förebyggande synpunkt. Fotpatrullering uppskattas av allmänheten,
vilket förhållande man Inte får bortse från.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Polisstyrelsen
i Jakobsberg finner det nödvändigt att åtgärder vidtas för att stimulera
intresset för övervakningsverksamheten bland polispersonalen. Denna
arbetsenhet saknar idag nästan helt äldre och erfarna polismän. Detta är enligt
polisstyrelsen speciellt betänkligt, då den patrullerande polismannen många
gånger är den polisman, som allmänheten 1 första hand kommer 1 kontakt med.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Polisstyrelsen
i Avesta anser att metoderna för övervakningsverksamheten bör ändras 1 takt
med samhällets ständiga förändring. Det går inte att centralt bestämma metoder
för viss övervakningsverksamhet efter-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section362>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section363>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:13</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>182</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>som
det oftast är lokalt betingat på vilket sätt man ska komma till rätta med
exempelvis ett ordningsproblem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
polisstyrelsen i Arvika måste alla tillfällen tillvaratas för att rationalisera
övervakningsverksamheten. Det får anses angeläget att man fortlöpande söker
vägar för att lösa frågan om hur övervakningsverksamheten skall utvärderas för
att en effektmätning och bättre anpassning till lokala förhållanden skall
kunna ske. Polisstyrelsen tvingas dock konstatera att de effektivitetsvinster
som härigenom skulle kunna erhållas Inte kan bli annat än marginella om ökade
personalresurser Icke ställs till förfogande för övervakningsverksamheten i
distriktet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
lite fantasi vid övervakningsverksamhetens planläggning tror polisstyrelsen i
Sandviken att det mycket väl går att förena fotpatrullering med de krav man kan
ställa ur arbetarskydds- och beredskapssynpunkt. Med ett konsekvent utnyttjande
av dagens moderna sambandsmedel, såsom t. ex. de bärbara radioapparaterna,
torde man kunna öka andelen fotpatmlleringstlmmar utan att
utryckningsberedskapen försämras 1 någon avgörande mån. Till en viss del känns
därför allmänhetens ofta återkommande kritik mot "den osynliga
polisen" som berättigad. Den bristande kontakten mellan polis och
allmänhet kan mycket väl vara en bidragande orsak till tätorternas tilltagande
ordningsproblem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>RRV
anser att man 1 det fortsatta utrednings- och utvecklingsarbetet närmare bör
studera frågan om en övergång i större utsträckning till enkelpatmllerlng 1 bil
i stället för att som nu oftast är fallet två poliser medföljer varje bil. RRV
vill härvid framhålla att enmansbetjäning av bilar vid övervakning är vanlig 1
utlandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att motverka en relativ ökning av stationstjänsten bör enligl Svenska
polisförbundet prövas alla möjligheter att renodla de polisiära funktionerna
även om personalvinsterna blir marginella. I vissa distrikt bör driftsenhet/jourgrupp
kunna inrättas. 1 Jönköpings polisdistrikt har sedan den I januari 1977
försöksverksamhet pågått. Enligt erhållna upplysningar har försöksverksamheten
hitintills utfallit väl. Driftsenhet/jourgrupp bör under förlängd kontorstid
Innehålla utrednings/ spaningspersonal med skifttjänstgöring, eventuellt
kombinerad med beredskap eller jourtjänsl. Enheten skall primärt kunna la
samtliga typer av ärenden dygnet runt och utföra den service gentemot
allmänheten som krävs vid sidan av den reguljära stationstjänsten. Vidare bör
enligt förbundets mening vakthavande befälets beslutsbehörighet utökas för att
under icke kontorstid kunna handlägga och pröva ärenden av sådan art, som
hittills krävt beslul av jourhavande kommissarie, polischef eller 1 vissa fall
åklagare. I mindre distrikt bör övervägas om vakthavande befäl kan åläggas
större del 1 utredningsverksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
föreligger enligt Föreningen Sveriges polischefer ett klart samband mellan
polisens effektivitet 1 övervakningsverksamheten och det förtroende som
polisen åtnjuter hos allmänheten. Den lokala polisen bedöms och värderas 1 hög
grad med utgångspunkt från hur övervakningstjänsten fungerar. En effektivt
bedriven övervakningsverksamhet bidrar följaktligen markant till ett än bättre
förhållande mellan polis och allmänhet. Föreningen vill ifrågasätta om
utredningen Inte mer Ingående bort överväga förutsättningarna för att kunna
förbättra ordningen och säkerheten främst 1 landets tätorter. Det torde för
utredningen ha varit uppenbart, att allmänheten upplever den tilltagande
oordningen samt frekvensen av ofredanden och skadegörelse på allmän plats som
oacceptabel.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section364>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section365>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:13</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>183</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att kunna tillgodose allmänhetens berättigade krav på bättre ordning är det
enligt föreningens mening utsiktslöst att diskutera förbättringar om icke en
utökning av antalet polismän i yttre tjänst får tas med 1 bilden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föreningen
Sveriges länspolischefer delar utredningens uppfattning att
utryckningsverksamheten är en väsentlig del av övervakningstjänsten och att
denna verksamhet bör ges hög prioritet. Med utnyttjande av bl. a. alltmer
förbättrade radiotekniska hjälpmedel bör det vara möjligt att, även om
utryckningsverksamheten ges hög prioritet, tiUgodose andra önskemål när det
gäller övervakningsverksamheten. Föreningen tänker här på behovet av utökad
fotpatrullering och särskilda insatser där det kan förekomma ordningsproblem.
Det är oomtvistat, att allmänheten känner det positivt att regelbundet kunna se
en fotpatrullerande polisman och att kunna nå kontakt med denne. Även för
polisens egen del är det värdefullt att på ett naturligt sätt skapa kontakt med
allmänheten. Föreningen finner att det för polisen gäller att 1 görligaste mån
tillgodose de önskemål som finns om utökad fotpatmllering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Övervakningsverksamheten
torde enligt SACO/SR vara en av polisens viktigaste uppgifter. En effektiv
övervakning förenad med en god utryckningsberedskap skapar en ökad
trygghetskänsla hos en bred allmänhet och torde också verka brottspreventlvt
på gmnd av den större risken för upptäckt. Brottsutvecklingen är oroande.
Ordningsstörande händelser med Inslag av skadegörelse, fylleri och ofredande på
allmänna platser har blivit allt vanligare. Det hade därför varit önskvärt att
utredningen mera ingående granskat övervakningsverksamhetens utformning och
behovet och förutsättningarna för att förbättra ordningen och säkerheten
främst i våra tätorter. Fotpatrullering förekommer idag endast i blygsam
omfattning. Detta förhällande torde i hög grad ha bidragit till att polisens
närkontakt med allmänheten gått förlorad. Trenden mot en alltmer anonym polis
måste brytas. Ett utmärkt medel för detta är en väsentligt utökad
fotpatmllering i polisdistriktens tätorter. Som utredningen nämnt upplever
allmänheten fotpatrulleringen som positiv och känner större trygghet när man
regelbundet ser en polisman som patml-lerar till fots och vet att man har
möjlighet att nä kontakt med denne. Även för polisens egen del måste det vara
värdefullt att på ett naturligt sätt skapa kontakt med allmänheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Polisens
övervakning 1 form av patmllering bör ökas även enligt LO.s mening. Det bör
företrädesvis ske genom kvarterspolisverksamhet eller genom områdesövervakning.
Det är viktigt att polis och allmänhet på detta sätt lär känna varandras
förhållanden bättre.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
flesta remissinstanser delar polisutredningens positiva uppfattning om
kvarterspolisverksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Värmlands län har noterat att politikerna synes ha större Intresse för en
utbyggnad av denna verksamhet än man har Inom polisen. Länsstyrelsen, som anser
att en rätt utformad kvarterspolisverksamhet borde vara mycket värdefull,
finner denna inställning något överraskande. En anledning härtill kan dock vara
att kvarterspolisverksamheten ännu inte fått sin rätta utformning. Länsstyrelsen
föreslär därför att en noggrann utvärdering görs av verksamheten så att man
verkligen får möjlighet att bygga upp denna på mest ändamålsenliga sätt. Ett av
problemen är att det som regel endast är en polisman stationerad inom varje
område. Arbetstidsförkortningen och en polismans självkla-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section366>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section367>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:13</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>184</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ra
rätt till åtminstone drägliga arbetstider medför därför att en kvarterspolis
inte kan tjänstgöra inom sitt område tillnärmelsevis så lång tid som det är
önskvärt. En ensam polismans möjligheter att göra ingripanden har också minskat
— i vart fall 1 större tätorter — under senare år genom den tilltagande
våldsanvändningen i samhället. Sistnämnda problem kan dock i viss utsträckning
lösas genom samverkan mellan två eller flera kvarterspoliser. Av Intresse i
detta sammanhang är det försök med s. k. områdespolisverksamhet som pågår i
Stockholm. Även 1 större tätorter utom storstadsdistrikten borde det finnas
möjligheter att utvidga kvarterspolisverksamheten genom att sammanföra två
eller flera polismän — eventuellt även någon kriminalpolisman — till en mindre
polisstation inom området. Denna borde även ha tillgång till administrativ
personal för betjäning av allmänheten med exempelvis upptagande av enklare
anmälningar och handläggning av olika poUs-myndlghetsärenden. En
försöksverksamhet med varianter av den skisserade organisationen borde komma
till stånd för att pröva dess effektivitet. Kvarterspolisverksamhet har
hittills huvudsakligen bedrivits 1 större tätorter. Länsstyrelsen anser för sin
del att denna verksamhet också borde lämpa sig väl 1 mindre samhällen Gämför
fömtvarande fjärdingsman). Inte minst under sådana förhållanden borde en
kvarterspolis kunna göra en god insats för den brottsförebyggande verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
vad länsstyrelsen i Blekinge län har sig bekant har i flera fall bl. a. i detta
län uppstått svårigheter att rekrytera polismän för kvarters-polisverksamhet.
Orsakerna härtill kan vara många. Bl. a. framhålls att lönesättningen på dessa
tjänster är för läg ävensom att befordringsutslk-terna och
vikariatsmöjligheterna på högre tjänster är mindre för dessa polismän än för
kollegorna inom andra grenar av polistjänsten. Den isolerade tjänstgöringen
uppges också ibland som en annan nackdel med kvarterspolistjänsten. Dessa frågor
måste uppmärksammas 1 det fortsatta arbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Områdespolisverksamheten
bör enligt Svenska polisförbundet integretas med den brottsförebyggande
verksamheten. En utbyggd områdespolisorganisation med ledningsfunktion i
kontinuerlig kontakt med den brottsförebyggande verksamheten skulle utgöra en
bred och värdefull kontaktyta för verksamheten totalt. Områdespolisverksamhet
bör bedrivas i såväl tätort som glesbygd. Hittillsvarande verksamhet
(kvarterspolisverksamhet) har huvudsakligen bedrivits 1 tätorter med nya
bostadsområden. Områdespolisverksamhet synes lämplig att bedriva även på orter
där man nu har arbetsgrupper. I verksamheten bör endast ordningspolispersonal
ingå med uppgift att även utföra viss kriminalpolis-verksamhet, t. ex. enklare
utredningar och tekniska undersökningar. Områdespolisen bör i stort sett utföra
all slags polisverksamhet utom utryckningsverksamhet. När det gäller akuta
utryckningar, t. ex. lägenhetsbråk eller liknande, bör polismännen inom
området ingripa om det ur säkerhetssynpunkt bedöms lämpligt. Särskild
expedition bör finnas inom området. Expeditionen bör under kontorstid vara
bemannad med en administrativ befattningshavare, som kan ta upp enklare
anmälningar och i övrigt bistå allmänheten med service, t. ex. passansökningar
och olika tillståndsärenden. Till en polisman inom området bör delegeras vissa
polischefsuppgifter vad avser polismyndighetsärenden, framför allt i områden
med långt avstånd till centralorten.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section368>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section369>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:13</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>185</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Åtskilliga
remissinstanser understryker att man noga bör skilja mellan polisen och
ordningsvakter — väktare och att det måste förbli polisens huvuduppgift att
svara för allmän ordning och säkerhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Polisstyrelsen
i Göteborg ansluter sig sålunda helt till utredningens uppfattning att polisen
och inte enskilda personer eller företag även framgent skall svara för
upprällhållandei av allmän ordning och säkerhet. De uppgifter som skall
handhas av ordningsvakter och väktare bör ur polisiär synvinkel vara av
marginell natur och till sin karaktär i princip bestå av sådana uppgifter som
enligt hittillsvarande tradition överlåtits till dessa personkategorier. Några
uppgifler vartill erfordras polisutbildning och polisiär erfarenhet bör sålunda
inte åläggas ordningsvakter eller väktare, vilka dessutom endast bör
tillerkännas mycket begränsade befogenheter på allmän plats. Slutligen bör
polis, ordningsvakter och väktare genom sin uniformering och övriga utrustning
främst ur allmänhetens synpunkt hållas klart åtskilda. Det bör ej komma Ifråga
att ordningsvakts- eller väktarkåren utökas på bekostnad av poliskårens numerär
och att området för den reguljära polisverksamheten på så sätt naggas i kanten.
Liknande synpunkter förs fram av polisstyrelserna i Eskilstuna och Örebro samt
av Svenska polisförbundet. Föreningen Sveriges polischefer och LO.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
sjöpolisiära uppgifterna bör enligt polisstyrelsen i Norrtälje kvarstanna inom
polisen för att möjliggöra övervaknings- och serviceverksamhet inom
sjölandskapet samt kontroll av att såväl sjölagstiftningens som jakt- och
fiskelagstlflnlngens regler efterlevs. Vidare bör den inom polisen hittills
bedrivna I4-årlga försöksverksamheten med sjöpolis snarast utvärderas och en
permanent organisationsform tillskapas. Liknande synpunkter framförs av andra
polisstyrelser i kust-distrikt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Tanken
att utvidga de kommunala trafikövervakarnas befogenheter har fått ett blandat
mottagande bland polisstyrelserna. En del anser att ett överlåtande av
parkeringsövervakningen till kommunala trafikövervakare skulle kunna frigöra
välbehövliga resurser. Andra polisstyrelser, bl. a. polisstyrelsen i Göteborg,
anser att avgränsningen mellan polisens trafikövervakning och de kommunala trafikvakternas
uppgifter f. n. är väl avvägd och utgör en lämplig arbetsfördelning. De kan
därför inte tillstyrka utredningens förslag om att utvidga trafikvakternas
befogenheter och arbetsuppgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Polisstyrelsen
i Avesta anser att kommunerna bör åläggas att anställa egna trafikvakter. Detta
skulle dels göra övervakningen effektivare och dels frigöra polismän för en
bättre trafikövervakning i allmänhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
kommunförbundet anser att man, som utredningen föreslår, bör överväga att utöka
de kommunala trafikövervakarnas befogenheter. Detta bör ske inom ramen för den
nuvarande ordningen, dvs. huvudansvaret för trafikövervakningen skall
fortfarande ligga på polisen. Kommunala trafikövervakare bör enligl förbundet
kunna övervaka slörre delen av den parkering som för närvarande faller utanför
deras kompetens, t. ex. parkering på tomtmark och parkering 1 korsning mellan
väg och järn- eller spårväg. Även andra uppgifter kan skötas av denna personal,
t. ex. övervakning av förbud mot lomgångskörning. Utökade befogenheter kräver
givetvis att motsvarande förändringar görs i förordningen om
felparkeringsavgift samt 1 utbildningen av övervakarna. En utökning av
trafikövervakarnas befogenheter bör dock inte Innebära att</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section370>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section371>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:13</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>186</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>polisen
fråntas dessa uppgifter I dag kan både trafikövervakaren och polismannen
Ingripa mot samma fordon. Denna dubbla kompetens bör kvarstå, anser förbundet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>LO
instämmer i utredningens slutsats att trafikövervakningen och s. k. flygande
inspektioner bör vara en polisiär uppgift. Viss avlastning av polisen bör dock
enligt LO kunna ske genom överförande till trafiksäkerhetsverket och kommunala
trafikövervakare av olika uppgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>75 K
anser att övervakningen av tätortstrafiken främst bör åvila den lokala
ordningsavdelningen. Även om verket delar utredningens uppfattning om ökad
kontroll av tätortstrafiken vill verket dock framhålla vikten av att
övervakningen av landsvägstrafiken bibehålls 1 nuvarande omfattning och helst
ökas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
mycket stort antal remissinstanser understryker behovet av samverkan med de
sociala myndigheterna. En utökad och väl fungerande socialjour är ett gemensamt
och starkt betonat önskemål från polisstyrelsernas sida. En vanlig uppfattning
är att socialjour bör finnas 1 alla kommuner, dvs. även de mindre.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Värmlands län framhåller att det från polisens sida ofta klagas på bristande
Intresse från socialvården och någon gång t. o. m. ovilja från enskilda
befattningshavare. Detta är 1 sä fall en beklaglig Inställning, menar
länsstyrelsen. För att komma till rätta med den ständigt stigande
kriminaliteten och annan asocialitet krävs nämligen en gemensam, helhjärtad
insats från hela samhället och inte minst från polisen och socialvården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Samarbetet
mellan polisen och socialvården har tagits upp även av flera kommuner, som i
allmänhet ansluter sig till utredningens synpunkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Karlstads
kommun anser sålunda att ett ökat samarbete mellan polisen och de sociala
myndigheterna är av största vikt och att en utökning av socialjouren bör komma
till stånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Polisutredningens
påpekanden om. behovet av samverkan mellan polis och socialvård 1 ärenden av
soclalpolisiär karaktär är enligt Umeå kommun helt riktiga. De kompetens- och
metodkonflikter som Ibland kan uppstå 1 sådana samverkanssituationer borde
bearbetas på ett mera målmedvetet sätt. Exempelvis torde det vara väsentligt
att polis och socialvård vid gemensamma sammankomster klargör sina resp. roller
i samhället och därvid uppmärksammar gemensamma punkter likaväl som skillnader
1 samhällsrollen. Andra sätt att klargöra dessa roller torde vara att
socialvårdspersonal och polispersonal får möjlighet att praktisera inom
varandras arbetsområden..</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Betydelsen
av ett gott samarbete betonas även av Sundsvalls kommun. De sociala
myndigheterna får inte stå isolerade från polisen för att man har att vårda
också sådana personer som av en eller annan anledning misstror polisens
agerande. Tendenser till ett resonemang enligt vilket man, för att bevara
förtroendet mellan de sociala organen och dem som anlitar dessa organ, ej bör
samarbeta med polisen visar sig då och då. Kommunen Ifrågasätter också i likhet
med utredningen om polisen kan undvaras vid mera extrema fall av familjebråk
genom att sädana ingripanden överförs till socialvården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tyresö
kommun anmärker att det i dagens läge Inte är möjligt att överföra
arbetsuppgifter från polisen till socialförvaltningen eller att utvidga
socialförvaltningens uppgifter. Det synes också tveksamt om</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section372>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section373>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:13</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>187</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>kommunen
skall bygga ut sin sociala service med tyngdpunkt på ett övertagande av
polisiära uppgifter Det ligger närmare till hands att statsmakterna 1 stället
förstärker polisens resurser. Om kommunernas socialvård skall få nya uppgifter
måste staten skjuta till medel för verksamheten, anser kommunen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Polisstyrelsen
i Arvika erinrar om att polisen är endast en av flera myndigheter och
samhällsorgan som skall bekämpa brott och verka för ordning och säkerhet. Det
måste därför vara en självklar uppgift även för socialvården att aktivare och
effektivare — på fältet — bekämpa vålds-och ordningsproblem, exempelvis bland
alkohol- och narkotikamissbrukare och bland barn och ungdom med
anpassningssvårigheter. Utan samverkan med bl. a. företrädare för socialvården
kan polisen inte rätt fullgöra sina uppgifter. Polisstyrelsen vill därvid
framhålla värdet av en socialjour för yttre verksamhet. Ett intimt och
förtroendefullt samarbete mellan polis och sociala myndigheter är en av
förutsättningarna för att kunna komma till rätta med den på aUmänna platser
alltmer tilltagande "nedbusnlngen". Enligt polisstyrelsens
uppfattning måste polisens och de sociala myndigheternas målsättningar på många
punkter upplevas som gemensamma.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>En väsentlig del av
arbetet inom övervakningsverksamheten avser enligt polisstyrelsen i Uddevalla
åtgärder och ingripanden 1 mänskliga krissituationer — familjebråk,
lägenhetsbråk — som lätt kan urarta till brott eller övergå från relativt
lindriga till allvarligare brott. Ätt avveckla sådana krissituationer så att de
inte leder till allvarlig brottslighet eller annan asocialitet är primärt en
polisuppgift. Någon direki samtjänstgöring med socialvårdspersonal förefaller
inte lämplig eller genomförbar i sådana situationer. Däremot torde det vara
ytterst angeläget att det finns tillgång både till handläggande personal och
behöriga beslutsfattare från socialvården liksom resurser för den vård och de
andra praktiska åtgärder, som dessa krissituationer omedelbart bör följas av.
Det är för den personal som är engagerad i övervakningsverksamheten särskilt
angeläget med fortlöpande studier och praktisk utbildning i bl. a. beteendevetenskapliga
ämnen. Vidare är det angeläget att denna personal under sin tjänsteutövning får
mer tillfälle till positiva kontakter med olika människor t. ex. på liknande
sätt och under liknande förhållanden som kvarterspolismän.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bl.
a. polisstyrelserna i Örebro och Göteborg har goda erfarenheter av samarbetet
socialvård — polis.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Enligt polisstyrelsen i
Örebro är sålunda erfarenheterna av sampatrullering i detta distrikt positiva.
Samtjänstgöringen fyller ett behov och ökar förståelsen och förtroendet
myndigheterna emellan. Genom kvarterspolisorganisationens utbyggnad har detta
samarbete på ett okomplicerat sätt kunnat fördjupas. Den sociala
beredskapsverksamheten bör enligt polisstyrelsen byggas ut på ett från polisiär
synpunkt funktionellt sätt. Detta skulle innebära att exempelvis vid
familjebråk ärendet direkt övertas och slutförs av socialförvaltningen, sedan
de primära polislära åtgärderna vidtagits.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Polisstyrelsen
i Göteborg anser att polisiära insatser i samarbete med socialvårdens
fältassistenter är en samarbetsform som bör prövas i större omfattning.
Utryckningar med anledning av familjebråk m. m. måste däremot, som utredningen
påpekar, på grund av den nära anknytningen till straffbara handlingar även
framgent vara en primär polisiär uppgift.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section374>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section375>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:13</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>188</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Uppföljningen
av ett sådant ingripande och situationens sociala följder bör ske 1 nära
samarbete med socialvårdsmyndighetens personal eller överlämnas till den för
vidare handläggning enligt sociallagstiftningen, framhåller polisstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Polisstyrelsen
i Kristianstad efterlyser bättre direktiv om hur polis och socialvård skall
samarbeta. Polisstyrelsen i Karlshamn år inne på samma linje. Polisstyrelsen
finner det 1 likhet med utredningen utsiktslöst att söka åstadkomma
sampatmllerlng med socialvårdspersonal 1 mera organiserade former.
Utredningens förslag att polisverksamheten får anpassas till de lokala
förhållandena torde 1 klartext Innebära att en 1 och för sig väsentlig del av
verksamheten styrs av godtyckligt tyckande av några enskilda tjänstemän, vilket
polisstyrelsen anser djupt olyckligt. Polisstyrelsen efterlyser 1 detta
sammanhang myndigheternas gemensamma ansvar för samhällsutvecklingen. I skilda
sammanhang görs gäUande att en kommun icke är bärkraftig nog för socialjour.
Flera polisdistrikt består av både två och flera kommuner Det torde vara
möjligt att anordna gemensam jour inom flera kommuner och pä så sätt öka
jourens bärkraft. Företrädare för socialvården har emellertid uppgetl att
flera byråkratiska hinder föreligger emot en sådan lösning. Polisstyrelsen
hyser den bestämda uppfattningen att dessa hinder med lite god vilja inte bör
vara oöverstigliga. Frågan bör bli föremål för en genomträngande analys i den
aviserade polisberedningen eller 1 annat sammanhang. Möjligheten till tvångsvis
genomförande genom lagstiftning bör då övervägas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Polisstyrelsen
i Trelleborg år medveten om att personella och ekonomiska resurser kan saknas
i normalkommunerna för att anordna egen, mera omfattande socialjour och
föreslår därför att förutsättningar skapas för kommunerna att gå samman 1
kommunalförbund eller liknande för att ordna detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Polisstyrelsen
i Östersund har i likhet med flera andra polisstyrelser märkt en viss ovilja
eller obenägenhet frän socialvårdens och skydds-konsulentorganisationens
personal att samverka med polisen. Samarbetet med de sociala instanserna på
olika fält måste enligt polisstyrelsen byggas ut. Från ansvarigt centralt håll
bör utfärdas direktiv/rekommendationer för hur detta samarbete kan utformas. I
mångt och mycket torde misstron från socialarbetarna mot polisen bottna 1 att
den unge socialarbetarens inblick i och erfarenhet av polisarbete är begränsad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
socialstyrelsen erfarit från storstadshåll i fråga om samtjänstgöring polis —
socialvård är att polisen vill ha socialarbetare med sig vid patrullering och
besök i s. k. knarkkvartar. Denna form av samtjänstgöring kan diskuteras ur
olika aspekter. Socialarbetaren anser sig bli uppfattad som den som
tillsammans med polisen försöker få fast folk för olika lagbrott. Ur en annan
synpunkt kommer polisen i kontakt med människor där ett omedelbart behov
föreligger för sociala Insatser. Dessa torde dock kunna ordnas genom speciell
jourverksamhet inom socialvården eller andra kontaktmöjligheter beroende på de
varierande typer av kommuner. Den ordning som f. n. tillämpas i Luleå är en
variant som kan godtas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Uppsala
kommun uppger att sampatrullering mellan polis och socialvård prövades 1
Uppsala för ett flertal år sedan. Kommunens erfarenhet från denna samarbetsform
är övervägande negativ. Vid de utvärderingar som gjordes framkom att Ingendera
parten hade något större utbyte av</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section376>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section377>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:13</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>189</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>sampatrulleringen.
Ett sådant samarbete kan även leda till att allmänheten förväxlar polisens och
socialassistenternas roller, vilket kan få negativa konsekvenser för båda
yrkesgrupperna. En väsentlig skillnad är t. ex. att polismannen har en
Instruktion att följa i vilken ingår bl. a. skyldighet för polismannen att
spana och göra ingripanden, något som kan ställa till problem 1 en sampatrullering,
då socialassistenten varken bör eller får göra liknande ingripanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
polisförbundet delar utredningens uppfattning att det inte är möjligt att
överföra utryckningar som föranletts av sociala problem till socialvården.
Detta måste även 1 fortsättningen vara en uppgift för polisen. Däremot skulle
en utbyggd socialjour i flera hänseenden underlätta polisarbetet och vara en
avsevärd fördel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föreningen
Sveriges polischefer erinrar om att den i skilda sammanhang har framfört
vikten av ett intimt och förtroendefullt samarbete mellan de sociala
myndigheterna och polisen. Utan tvivel går detta samarbete att förbättra
väsentligt. I sin ordningshållande verksamhet nödgas polisen ofta ta befattning
med uppgifter som är av rent social karaktär och som rätteligen bort handhas av
sociala myndigheter. I likhet med utredningen bedömer föreningen det
följaktligen angeläget att samarbetet med de sociala Instanserna på olika fält
byggs ut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föreningen
Sveriges länspolischefer framhåller att allmänheten pä många orter har kommit
att uppleva det som besvärande med en allmer tilltagande oordning på allmänna
platser. Som exempel kan nämnas skadegörelse, ofredande och fylleri. Ett vidgat
samarbete krävs mellan olika myndigheter, framför allt mellan polis och
socialvård, för att kunna bemästra dessa problem. I skilda sammanhang har från
olika länsstyrelser och polisdistrikt framförts krav på utökad socialjour. Föreningen
vill på nytt framföra att denna fråga snarast bör lösas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
kommunförbundet erinrar om att det i propositionen om den nya socialtjänsten
fömtsätts en utbyggnad av systemet med socialjour 1 den takt som den kommunala
ekonomin tillåter. Polisutredningen har också uttalat sig för en utbyggnad av
socialjouren. Förbundet ställer sig, under de fömtsättningar som propositionen
anger, positivt till en utbyggnad särskilt i de större kommunerna, där det är
mest angeläget. Förbundet ser socialjour som en service för allmänheten och för
olika samhällsorgan, t. ex. polisen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>LO
har tidigare i yttrande över socialtjänstreformen framhållit värdet av alt man
bygger upp socialjouren och vill betona detta även 1 det här sammanhanget.
Samtidigt påpekar LO vikten av att socialjouren görs till en gemensam uppgift
för staten (främst polisen), landstinget (sjukvården och PBU) och kommunen
(socialtjänsten) och även finansleras gemensamt. Möjligheterna till samverkan
och samlokalisering med s. k. till-nyktringsenheter och alkoholpolikliniker bör
enligt LO undersökas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att komma till rätta med rådande problem på övervakningssidan måste samhället
enligt SACO/SR se till att ett vidgat samarbete sker mellan ansvariga
myndigheter, framförallt mellan polis och socialvård. Det föreligger en viss
risk för att det i många kommuner inte kommer att bli något Intensifierat
samarbete om enbart, som utredningen anfört, "polisverksamheten får
anpassas till de lokala förhållandena". Det finns möjlighet att avlasta
polisen vissa uppgifter inom ramen för övervakningsverksamheten genom
inrättande av en socialjour. T. ex. kunde vid familjebråk en tjänsteman från
socialförvaltningen följa med polisen för</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section378>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section379>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:13</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>190</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>att
efter det Inledande skedet ta över den vidare utredningen av ärendet. Flera
polisdistrikt består av två eller flera kommuner. Det torde inte föreligga
oöverstigliga hinder mot att anordna en gemensam jour inom flera kommuner för
att på sä sätt öka jourens bärkraft och minska kostnaderna för denna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3.3
Utredningsverksamheten</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>3.3.1
A llmänna synpunkter</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Att
utredningsarbetet är en primär uppgift för polisen understryks allmänt bland
remissinstanserna, som även hänvisar till att det är ett grundläggande
rättssäkerhetskrav att så många som möjligt av de begångna brotten blir
uppklarade. Många framhåller att en effektiv utredningsverksamhet som leder
till hög upptäcktsrisk är en av de viktigaste brottsförebyggande faktorerna.
Från skilda håll framförs synpunkter och förslag om hur utredningsverksamheten
skulle kunna förbättras. Bl.a. pekar man på betydelsen av att allmänheten
bidrar med iakttagelser och upplysningar. Remissinstanserna är också i
allmänhet ense om att satsningen på den organiserade och den ekonomiska
brottsligheten bör fortsätta, men det varnas samtidigt för att satsningen kan
leda till att det ordinära utredningsarbetet blir lidande. Inte minst från polisstyrelserna
framhålls att en högre uppklarlngsprocent i första hand skulle kunna uppnås om
kriminalavdelningarna tillfördes ytterligare personal och utrustning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>JK
framhåller att rättegångsbalkens regelsystem 1 fråga om förundersökning i
brottmål tillkom under en tid då polis- och åklagarväsendet var organiserat på
ett annat sätt och befattningshavarna hade en annan kompetens än idag. Vid
förstatligandet av polisväsendet och klyvningen av den gamla organisationen 1
helt åtskilda polis- och äklagarorganisationer gjordes endast en begränsad
översyn av reglerna om fömndersökning. En av JK ledd arbetsgmpp inom
justitiedepartementet har under sitt arbete konstaterat att samarbetet mellan
polis och åklagare ofta är otillräckligt (se Ds Ju 1979:15). JK har inte haft
möjlighet att bilda sig någon slutlig uppfattning 1 ämnet men vill väcka frågan
om Inte en översyn av hela fömndersöknlngsförfarandet är påkallad. Möjligen
skulle en sådan översyn kunna kombineras med den fortsatta beredningen av
polisutredningens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>RPS
delar utredningens uppfattning att polisens brottsutredande verksamhet är
betydelsefull och att en hög uppklarlngsprocent har stor brottsavhållande
effekt. Särskilda ansträngningar måste ske för att öka antalet uppklarade
brott. Det är även viktigt att avkrlminaliseringen av mindre straffvärda
handlingar fortsätter. Stor återhållsamhet med att straffsanktionera nya
handlingssätt vars straffvärde kan sättas 1 fråga bör iakttas. För att påskynda
och effektivisera fömndersöknlngsförfarandet kan det vara lämpligt att i
polisdistrikt som är särskilt brottsbelastade inrätta jourgmpper av
utredningspersonal som omedelbart i anslutning till en brottsanmälan kan
påbörja och om sä är möjligt även avsluta en fömndersökning utan dröjsmål.
Sådana jourgmpper har inrättats i några större polisdistrikt. Erfarenheterna
av verksamheten är enligt RPS goda.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section380>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section381>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:13</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>191</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Polisens
utredningsverksamhet berör, framhåller RRV, givetvis 1 hög grad åklagarna.
Dessa är avnämare av utredningsarbetets resultat och leder i viss utsträckning
utredningarna. Åklagarna har därför ofta i enskilda utredningar mera styrande
funktioner än vederbörande polischef. Skäl skulle därför kunna finnas att
sammanföra polisens utredningsavdelningar med åklagarväsendet. Exempel på sådan
organisation finns också 1 flera länder. Utredningen har emellertid över huvud
taget inte diskuterat denna fråga. RRV finner detta vara en brist.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
länsåklagaren i Malmöhus län har det inte sällan visat sig att en
brottsutredning som börjat i ett distrikt har förgreningar 1 ett annat
distrikt. Motsvarande förhållande kan gälla regioner emellan. I sådana
situationer har ofta förekommit, att man Inom varje distrikt respektive region
onödigt velat begränsa arbetsuppgiften till det egna distriktet eller regionen.
Mycken tid har 1 sådana sammanhang spillts på meningslösa diskussioner om
vilket distrikt eller vilken region, som haft huvuddelen av den brottslighet,
som skolat undersökas. Det förefaller vara av synnerlig vikt att Inskärpa att
det egna distriktets eller den egna regionens Intressen 1 sådana situationer
aldrig får gå före lösandet av uppgiften på det för polisverksamheten i sin
helhet bästa sättet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
den rotelindelnlng som tillskapats genom centrala beslut har enligt
länsåklagaren i Norrbottens län en lösning åstadkommits som i hög grad minskar
effektiviteten i utredningsverksamheten. Samme misstänkte, som misstänks för
brott hörande till olika rotlars utredningsområde, handläggs på den genom
organisationsplanen bestämda roteln. Detta leder icke sällan till att den
misstänkte skall eftersökas av utredningspersonalen vid skilda tillfällen. Med
den svårighet som i dag föreligger att anträffa människor och få dem att
Inställa sig till ett förhör har de organisatoriska fömtsättningarna lett till
ett framför allt 1 de medelstora och mindre distrikten omfattande dubbelarbete,
som väl kommer till synes genom den mycket olika redovisningen av utredningar
tidsmässigt, ehum brotten kunnat ske ungefär vid samma tidpunkt. Ett uttalat
önskemål skulle vara, att en utredningsman behandlade samtliga utredningar
beträffande samme misstänkte. Olägenheterna av den stränga rotelindelningen och
murarna mellan rotlarna kunde väl i viss mån minskas genom ett samråd mellan de
olika utredningsmännen inom de olika rotlarna, men detta låter sig merendels
icke göra genom att de var för sig planerat sitt arbete och även på grund av
bortovaro av olika anledningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
länsstyrelsen i Stockholms län år det väsentligt att insatserna mot den grövre
brottsligheten såsom narkotikabrottslighet samt ekonomisk och organiserad
brottslighet ökas och effektiviseras. Utvecklingen beträffande dessa former av
brottslighet inger allvarlig oro. När det gäller motåtgärder har
polisorganisationen inte 1 tillräcklig grad anpassat sin organisation till
utvecklingen och såväl organisatoriska som andra åtgärder måste vidtas, t.ex.
utbildning av personal samt en ökad användning av utomstående experter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Uppsala län framhåUer att utredningsverksamheten är resurskrävande, varför
allt bör göras för att se över metodiken. Utredningen angriper i detta
avseende icke problematiken på djupet. De relativt begränsade resurser, som
står till förfogande och allt framgent kommer att vara disponibla för
"inre arbete", måste användas på ett annat sätt än som hittills
skett. Begreppen omedelbarhet och muntlighet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section382>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section383>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:13</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>192</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>som
var två av ledstjärnorna när den nya rättegångsordningen Infördes för 30 år
sedan, har blivit åtskilligt förfuskade. Det är en allt annat än snabb process
vi har 1 dag. Kraven på skriftligt material från polisens sida ökar ständigt
från åklagarnas och domstolarnas sida. Givetvis måste rättssäkerhet och
människans rätt till integritet sättas i främsta mmmet, men det borde inte ske
på bekostnad av humanitet. Det är inhumant med den långa tidsrymd som hinner
förflyta mellan tidpunkterna för gripande och påföljd. Omedelbar instäUelse
inför den dömande Instansen med direkta muntliga förhandlingar och principiellt
omgående verkställighet av påföljd borde eftersträvas. Om en upprustning ägde
mm på detta område, kunde utredningsverksamheten förenklas. De polisiära Insatserna
kunde då koncentreras till brotts- och olycksförebyggande yttre verksamhet 1
övrigt, vilka skulle öka risken för upptäckt och ertap-pande.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Skaraborgs
län påpekar att ett framgångsrikt resultat av en polisutredning ofta är
beroende av uppgifter från allmänheten. Det kan klart konstateras att
allmänheten blivit mer obenägen att lämna sådana uppgifter. Detta är en mycket
allvarlig utveckling och man måste försöka finna vägar för att aktivera
allmänheten härvidlag. Samma uppfattning redovisar Föreningen Sveriges
polischefer. Polisstyrelsen i Eslöv anser att polisens möjligheter att få tips
från allmänheten säkert skulle kunna förbättras genom de kontakter som kan
skapas i övervakningsverksamheten. Ett nära samarbete mellan kriminal- och
ordnings-avdelningarna och ett ändamålsenligt Informationsutbyte skulle ge polisen
möjligheter att på ett mera fullständigt sätt utnyttja kontakten med
allmänheten. Detta är en gammal och grundläggande idé om hur polisverksamhet
bör fungera, men polisen har under det senaste decenniet i alltför hög grad
mist möjligheterna att arbeta på sådant sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Örebro län Invänder mot utredningens påstående att ett betydande antal brott
kommer att förbli ouppklarade oavsett hur stora resurser som ställs till
polisens förfogande för utredningsverksamheten. Detta påstående är säkert
riktigt beträffande brott av typen tillgrepp av cykel och tillgrepp av
tillbehör till fordon. Länsstyrelsen anser emellertid att del beträffande de
flesta andra brott finns ett starkt samband mellan möjligheterna alt klara upp
brotten och tlUgången på kriminalpolispersonal. Om större utredningsresurser
ställs till polisens förfogande, torde uppklaringsprocenten i de flesta fall
med undanlag för de fömt nämnda brotten stiga avsevärt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
länsstyrelsens i Norrbottens län uppfattning är uppklaringsprocenten av
antalet begångna brott i dag så låg att det inte kan komma i fråga att minska
polisens nuvarande utredningsverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Västerås
kommun tar upp frågan om särskild utredningspersonal för ungdomar, s. k.
ungdomsrotel. Sädana får nu Inte Inrättas utan RPS:s medgivande. I Västerås
finns sedan någon rid en ungdomsrotel, som handlägger alla ärenden som rör barn
och ungdom under 18 år med undantag av narkotikabrott och trafikbrott. Roteln
arbetar i intim kontakt med socialarbetare — även lokalmässigt — och
erfarenheterna hittills tyder på en positiv effekt i arbetet på att nedbringa
ungdomskriminaliteten. Samarbetet kan framför allt förkorta tiden mellan
polisutredning och social åtgärd, vilket kommunen anser värdefullt ur flera
synpunkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Flera
polisstyrelser, bl. a. polisstyrelserna i Enköping och Huddinge,</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section384>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section385>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:13</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>193</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>anser
att polisutredningen har försummat en del problem som har stor betydelse för
utredningsverksamheten. Det gäller rekryteringen till kriminalavdelningarna,
brottsspaningen och resursanvändningen. Bl. a. polisstyrelsen i Göteborg pekar
på att utredningsverksamheten inte längre är så attraktiv bland polismännen,
sannolikt beroende på lönesättningen. Även överåklagaren i Malmö och
länsåklagaren i Malmöhus län tar upp frågan om personalläget på
kriminalavdelningarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
bland polisstyrelserna anser många att en utökning av resurserna kan öka
effektiviteten och leda till en bättre uppklarlngsprocent. Ett gott exempel pä
detta är enligt polisstyrelsen i Falun utökningen av narkotikarotlarna, vilket
har gjort att man åtminstone kan hålla en viss balans beträffande den illegala
narkotikahanteringen. Bl. a. polisstyrelsen i Avesta Ifrågasätter om det inte
behövs en kriminaltekniker 1 varje polisdistrikt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
inte sällan återkommande uppfattning bland polisstyrelserna är att några
ytterligare åtgärder för att utvidga möjligheterna till åtalsunderlå-telse,
förundersökningsbegränsning och rapporteftergift inte bör vidtas för att
avlasta den brottsutredande verksamheten. Man menar att detla kan leda till
minskad respekt för gällande lagar och förordningar och till minskat förtroende
för polisens verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Polisstyrelsen
i Karlshamn finner tiden mogen för att prioriteringsbeslut ges genomslagskraft
genom hela rättsmaskineriet, alltså även åklagar- och domstolsväsendet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Polisstyrelsen
i Göteborg anser att prioriteringen av polisverksamheten, inte minst på
utredningssidan, redan har drivits så långt som det är möjligt utan att
rättssäkerheten kommer i fara. Polisstyrelsen i Arvika påpekar att
utredningsverksamheten till icke oväsentlig del styrs av gällande förtursregler
såsom frihetsberövanden, kända gärningsmän och förtursmål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Polisstyrelsen
i Jakobsberg fäster uppmärksamheten på att en stor del av spaningsrotlarnas
resurser har fått sättas in på annan verksamhet såsom undervisning 1 lag och
rätt samt extern information och kontaktverksamhet. För att bedriva en
meningsfull spaning exempelvis beträffande narkotikabrotttsllgheten krävs
enligt polisstyrelsens mening dels att resurserna medger att spaning kan ske
dygnet runt, dels en omsättning på såväl personal som fordon för
spaningsverksamhet. Nuvarande enheter inom flertalet polisdistrikt inom länet
är för små för att effektivt kunna fylla de krav på spaningsinsatser som krävs
för att avslöja den mer komplicerade brottsligheten av idag. Viss samordning
med granndistrikt och med rikskriminalen förekommer idag. Denna sker dock
endast sporadiskt om man undantar länsnarkotikagruppen. Med oförändrade
resurser krävs enligt polisstyrelsens mening ett vidgat samarbete i organiserade
former för att spaningsenheterna i de små och medelstora distrikten skall kunna
fylla sin uppgift. Med hänsyn lill den risk som föreligger att spaningspersonal
efter hand blir igenkänd i hemdistrikten är en ökad personalomsättning på
spaningsrotlarna önskvärd. En ökad samordning med andra distrikt inom länet
borde bidra till att undanröja dessa missförhållanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Polisstyrelsen
i Kristianstad är inne på samma linje. Spaningsrotlarna, vars insatser
splittras på helt annan verksamhet, företrädesvis handräckningsuppdrag, måste
ges tillfälle att ägna sig praktiskt taget uteslutande åt spaning. Utredningens
förslag att avlasta polisen en del arbetsuppgif-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>13 Riksdagen 1980/81. 1 saml Nr 13.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section386>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:5.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section387>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:13</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>194</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>ter
är härvidlag ett steg 1 rätt riktning. Samma uppfattning redovisas av
Föreningen Sveriges polischefer.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Polisstyrelsen
i Kungsbacka ifrågasätter om inte brottsspaningen bör åvila utredningsrotlarna.
Denna fråga bör utredas och nuvarande organisationsformer ses över. Liknande
frågeställningar tas upp av länsstyrelsen i Värmlands län och Svenska
polisförbundet. Polisstyrelsen i Täby framhåller att en fömtsättning för en
ökad uppklarlngsprocent är en effektivt fungerande spaningsenhet för säväl
allmän som riktad brottsspaning. En möjlighet till rationalisering kunde
tänkas bestå i att brottsspaning bedrivs genom de utredande rotlarna och att
spaningsverksamheten hos spaningsroteln koncentreras till allmän spaning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
polisstyrelsen i Västervik framför organisatoriska synpunkter. Rotelindelningen
och ärendegmpperingen 1 sin nuvarande form är inte helt lyckad genom att
ärendegmpperingen är för hårt styrd. Detta medför svårigheter när en rotel får
toppbelastning. En mjukare ärendegruppering skulle underlätta prioriteringen
och leda till en jämnare utredningsbalans mellan rotlarna. Polisstyrelsen
berör 1 sammanhanget även möjligheterna att integrera spanarna i
utredningsarbetet genom tillskapande av pollsledda arbetslag efter ungefär de
linjer som 1 det föregående har redovisats av länsstyrelsen 1 Värmlands län.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Även bland
polisstyrelserna, bl. a. polisstyrelsen i Eskilstuna, påtalas den tilltagande
oviljan att över huvud taget lämna uppgifter till polisen och att detta
allvarligt försvårar utredningsarbetet. Bl. a. polisstyrelsen i Gävle pekar på
det dagliga problemet för utredningsmännen att få fram vittnen som är beredda
att träda fram inför domstol och berätta om sina iakttagelser. Målsägande och
vittnen måste därför få samhällets stöd och skydd på ett bättre sätt än nu.
Polisstyrelsen i Helsingborg pekar 1 sammanhanget på behovet av att justera
vittnesersättningarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>LO
ser utredningsverksamheten som en av polisens viktigaste uppgifter som bör
prioriteras därefter. Det är också viktigt att polisen 1 sin
utredningsverksamhet prioriterar allvarligare brott framför mindre allvarliga.
Detta innebär t. ex. att organiserad och ekonomisk brottslighet,
narkotikabrottslighet, vålds- och sedlighetsbrottslighet samt grova stölder
bör prioriteras. TCO framför liknande synpunkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SACO/SR
anser att det kunde gagna hela rättsväsendet om prioriteringarna då det gäller
beivrandet av brott kunde samordnas mellan polis, åklagare och domstolar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
polisförbundet anser att — vid sidan om att förundersöknings-ledningen i större
utsträckning anförtros polisen — det skulle bidra till en lösning av
prioriteringsproblemen om man inom utredningsrotlarna bildar fasta
arbetsledarfunktloner på kommissionsnivå — polismannaledda arbetslag bestående
av utredningsmän, spanare och administrativ personal. Det fortsatta
utredningsarbetet skulle underlättas väsentligt genom den driftsenhet/jourgrupp
som förbundet förordat 1 avsnittet om övervakningsverksamheten genom att
utredande personal i primärskedet handlägger och 1 många fall även slutför
alla typer av ärenden. — Den nuvarande strikt markerade rotelindelningen med
hårt specificerad ärendegruppering medför en påtaglig risk för
felprioriteringar av utredningsbalansen 1 stort. Rotelgränserna Innebär också
ofta Irritationsmoment då toppbelastningar vid viss rotel behöver åtgärdas. En
flexiblare rotelorganisation och större rörlighet beträffande
ärendegrupperingen medför bättre möjligheter till meningsfylld prioritering och
höjer effek-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section388>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section389>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:13</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>195</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>tlvlteten.
Det av utredningen föreslagna systemet med "fri resurs" underlättar
men undanröjer icke helt de påtalade olägenheterna, anser förbundet. En
specialisering är med hänsyn till personalresurser och arbetsbelastning i och
för sig helt oundviklig. Alltför hårt driven leder den dock till både tids- och
effektivitetsförluster.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Föreningen Sveriges
länspolischefer anser att en intensifierad brottsförebyggande verksamhet parad
med större möjligheter till flexibilitet i utredningsorganisationen och till
resursfördelning av personal bör kunna bidra till en högre effektivitet 1
utredningsverksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>3.3.2
Medverkan av administrativ personal</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
förordande av en fortsatt överföring av utredningsuppgifter till den
administrativa personalen har fått ett blandat mottagande. De flesta
remissinstanserna är 1 och för sig positiva till utredningens förslag.
Föreningen Sveriges länspolischeferår således i princip positiv till vidgad
utredningsverksamhet för den administrativa personalen och räknar med att detta
skall medföra effektivitetsvinster. BI. a. Föreningen Sveriges polischefer och flera
polisstyrelser anser dock att man nu har nått så långt på den inslagna vägen
att ytterligare positiva effekter som skulle stå att finna enbart är
marginella. Några polisstyrelser motsätter sig av bl. a. rättssäkerhetsskäl ett
fortsatt överförande av arbetsuppgifter till administrativ personal.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Svenska polisförbundet
anser att den nuvarande användningen av kvalificerad administrativ personal
inom vissa utpekade specialområden starkt kan ifrågasättas. De utpekade
områdena är ofta sådana som är på väg att övertas av andra myndigheter eller
rör ärendetyper som vid prioritering hamnar långt ner på skalan. Ett bättre
utnyttjande av arbetskapaciteten skulle enligt förbundet — och flera andra
remissinstanser — kunna åstadkommas om den administrativa personalen i stället
Ingick 1 kommissioner, dvs. polismannaledda arbetslag sysselsatta med svårare
utredningar. Även i sådana utredningar ingår arbetsuppgifter som inte
nödvändigtvis fordrar polisutbildning, t. ex. ärendeadministration, enklare
förhör, sammanställningar och kontroller av olika slag. Polisförbundet menar
att ett sådant system med kommissioner skulle innebära betydligt mera
utvecklingsbara funktioner än den hittills tillämpade ordningen. Känslan av att
delta 1 ett arbetslag som sysslar med ur prioriteringssynpunkt angelägna
utredningar borde också Innebära större arbetsmotivation än vad som kan bli
fallet med hitfills tillämpade snäva gränser och rutinbetonade ärendetyper.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Statstjänstemannaförbundet
å andra sidan vill starkt understryka utredningens rekommendation i ämnet.
Enligt förbundet har traditionellt tänkande i vissa distrikt hindrat en ökad
omfördelning. Förbundet menar att man genom att utnyttja den reserv som finns
1 den administrativa personalen skulle kunna utnyttja polismännen bättre och
sätta in dem på det mera kvalificerade reguljära polisarbetet. Fömtom
arbetsuppgifter som inte anses kräva polisutbildning men som utförs av polismän
finns även sådana arbetsuppgifter som inte kräver fullständig polisutbildning
och där man med relativt måttliga utbildningsinsatser skulle kunna ge
administrativ personal möjlighet att utföra dessa. Förbundet är övertygat om
att man på detta sätt skulle kunna bidra till att förbättra uppklaringsprocenten
och pekar även på fördelarna för den berörda personalen i fråga om
arbetstillfredsställelse och personlig utveckling.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section390>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section391>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:13</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>196</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
del länsstyrelser och polisstyrelser anser att en viss varsamhet bör iakttas
med att överföra utredningsarbete till administrativ personal. Det finns
polismän som av hälsoskäl eller andra anledningar inte längre kan utföra
egentlig polisverksamhet. Det är då värdefullt att det finns "reträttplatser"
för dessa polismän. På en del håll menar man också att utredningens resonemang
utgår från att den administrativa personalen f. n. är undersysselsatt och att
den traditionella administrativa arbetsbördan får bäras av färre
befattningshavare än tidigare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>RPS,
som anser att man för att minska arbetsbördan för den utredningspersonal som
är polisutbildad bör överväga att föra över flera utredningsuppgifter till
administrativ personal, pekar på utbildningsbehovet. Möjligheterna att arbeta
1 kommissioner, sammansatta av polismän och administrativ personal, bör
närmare undersökas av polisberedningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>3.3.3
Ledningen av förundersökningarna</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Frågan
om polismyndigheterna i ökad utsträckning skall överta ledningen av
förundersökningarna har tilldragit sig avsevärt intresse. De flesta ansluter
sig till utredningens uppfattning att det finns utrymme för att låta polisen
leda hela förundersökningen vid fler brottstyper än f. n. men att det inte
finns skäl att generellt flytta över förundersökningsledningen från
åklagarväsendet till polisen. Några enstaka polisstyrelser förordar alt inga
ändringar görs i de nuvarande anvisningarna. Förhållandevis många
remissinstanser vill gå så långt att förundersökningsledningen generellt
övergår till polisen. Från bl. a. åklagarhåll framhålls att det praktiska
värdet av att låta polisen leda fler förundersökningar är begränsat och att det
snarast finns ett behov av en aktivare åklagarinsats under fömndersökningen än
f. n.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>RÅ
hänvisar inledningsvis till den principiella absoluta åtalsplikt som har ålagts
åklagaren enligt rättegångsbalken. Även 1 de fall, då fömndersökningen leds av
polismyndighet i mål av enkel beskaffenhet, är det åklagaren som skall avgöra
om ett processuellt brottmålsförfarande skall bli följden av en avslutad
fömndersökning. RÅ konstaterar vidare att inte heller polisutredningen uttalat
sig för en principiell ändring av kompetensfördelningen. Även om
undersökningsledarskapet inrymmer viktiga rättssäkerhetsaspekter framstår det —
med den ordning vi har med gemensamma anvisningar av RÅ och RPS rörande
fömndersöknln-gens ledande — som naturligt att en översyn görs, när förhållandena
kan ge anledning därtill. Kan man med iakttagande av rättegångsbalkens regler
och grundprinciper och med vederbörligt hänsynstagande till rättssäkerheten i
den praktiska tillämpningen vidga den ram, som gäller för polismyndighets
behörighet att självständigt leda förundersökningen, skall man enligt RÅ:s
mening vara öppen härför om en sådan åtgärd kan antas medföra praktiska och
rationella fördelar i den brottsutredande verksamheten. Motsvarande
uppfattning redovisas av Föreningen Sveriges åklagare, som dock understryker
att en utredning i ämnet måste vara förutsättningslös.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
finns enligt överåklagaren i Slockholm endast ett mycket begränsat utrymme för
att låta polisen leda förundersökning beträffande ytterligare brott än vad som
nu gäller i Stockholm. Ingenting skulle vara att vinna 1 effektivitet med en
vidgad behörighet för polisen 1 detta hänseende. Enligt överåklagarens mening
kan det inte heller komma Ifråga att ge</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section392>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section393>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:13</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>197</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>polisen
vidare befogenheter än vad som nu tillämpas när det gäller särskilda åtgärder
och beslut i de förundersökningar som den leder. Liknande synpunkter förs fram
av länsåklagarna i Gävleborgs och Norrbottens län samt länsåklagaren för
speciella mål Thorsten Rosenberg.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Överåklagaren
i Göteborg anser alt den avvägning som skett 1 de särskilda anvisningar som
gäller för Stockholms och Göteborgs polisdistrikt bör kunna vara normerande
för hela riket. En väsentlig ökning härutöver av antalet brottstyper med
polisen som undersökningsledare skulle rubba principen för den nuvarande
rättegångsordningen 1 brottmål utan att Innebära några påtagliga fördelar. De
Inskränkningar i polisens rätt till undersökningsledning som bl. a. särskild
åtalsprövning utgör är emellertid arbetshämmande faktorer som bör kunna bli föremål
för översyn och lättnader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsåklagaren
i Malmöhus län kan inte oreserverat ansluta sig till utredningens tanke alt
utvidga möjligheten för polisen att vara förundersökningsledare. Bestämmelsen
1 rättegångsbalken om att detta får ske endast i mål av "enkel
beskaffenhet" bör vara riktgivande. Vad som avses härmed bör från tid till
annan prövas och anges som nu skett genom särskilda anvisningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>RPS
påpekar att det från många polisdistrikt har hävdats att all ledning av
fömndersökning 1 brottmål bör ankomma på polisen. Som skäl anges att det är
polisen som har överblicken över brottsläget 1 polisdistriktet och att
polispersonalen numera har en utbildning som gör den kompetent för uppgiften
att leda alla slag av fömndersökning. Även om RPS förstår denna Inställning kan
frågan om förundersökningsledning icke ses enbart mot denna bakgmnd. För all
kunna ta ställning till olika straffprocessuella frägor under förundersökningen
krävs en ingående kännedom om domstolarnas praxis. En så radikal förändring
skulle vidare strida mot de principer som bär upp rättegångsbalken. Enligl RPS
:s uppfattning bör i stället antalet typer av brott vid vilka polismyndighet
kan fungera som förundersökningsledare utökas. RPS hänvisar till en då pågående
översyn av anvisningarna 1 samarbete mellan RPS och RÅ.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bland
länsstyrelserna är opinionen delad. En del biträder utredningens uppfattning
medan andra är tveksamma till en utvidgning i förhållande till den nuvarande
fördelningen, som anses fungera bra. Länsstyrelsen i Norrbottens län anser
sålunda att en utvidgad kompetens för polisen kräver en bättre utbildning än f.
n. Rättssäkerheten och enhetligheten vid rättstillämpningen måste enligt
länsstyrelsens mening ständigt betonas. Åklagarens möjligheter att aktivt
medverka vid förundersökningsledning får därför inte äventyras. Tvärtom bör
åklagarna 1 betydligt större omfattning än f. n. leda och delta i
förundersökningarna. Länsstyrelsen i Örebro län framhåller att en utvidgning
av antalet typer av brott vid vilka polismyndigheten kan fungera som
utredningsledare inte enbart torde vara positiv ur polisens synpunkt. För det
första så torde den redan hårda arbetsbelastningen på polissidan i många fall
öka och för det andra så torde med tanke på polisens förhållande till allmänheten
del vara en påtaglig nackdel att ett ökat antal utredningar avskrivs av polisen.
Resultatet av RÅ:s och RPS:s översyn av bestämmelserna angående
fömndersökningsledning bör avvaktas, menar länsstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
flesta polisstyrelserna ansluter sig till utredningens uppfattning. Bl. a.
polisstyrelserna i Eskilstuna, Jönköping och Växjö uttalar sig dock</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section394>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section395>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:13</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>198</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>för
att förundersökningsledningen överlag skall ankomma på polisen, medan bl. a.
polisstyrelserna i Gävle, Lindesberg och Sala uttryckligen motsätter sig en
sådan ordning. Polisstyrelserna i Göteborg och Täby anser att en översyn av
gällande anvisningar bör göras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
finns enligt polisstyrelsens i GöteborgMppfattning möjlighet att på ett enkelt
sätt ändra bestämmelserna om förundersökningsledningen utan att fördenskull
behöva mbba principerna för den nuvarande rättegångsordningen i brottmål.
Ändringen innebär i princip endast att begreppet "enkel
beskaffenhet" 123 kap. 3 § rättegångsbalken utgår. Polisstyrelsen erinrar
om att enligt särskilda bestämmelser förundersöknings-ledarskapet inom polisen
1 princip är delegerat till kommissarieskiktet. Med hänsyn till denna personals
goda utbildning och långa erfarenhet av arbetsuppgifterna är det enligt
polisstyrelsen välmotiverat att utvidga polismyndigheternas kompetens på detta
område. Den skisserade ändringen skulle även bringa lagstiftningen på området
mera i samklang med det praktiska skeendet och få till följd en mera
verklighetsanpassad arbets- och beslutsfördelning mellan polis- och åklagarmyndigheterna.
Utvecklingen på området har enligt polisstyrelsen gått i den riktningen att
polismyndigheterna övertagit större och större del av förundersökningen i
brottmål. Det synes också vara en rationell och lämplig arbetsfördelning
mellan de rättsvårdande myndigheterna att polisen handhar förundersökningen
(fram till beslut om anhållande), åklagarna åtalet, domstolarna den dömande
funktionen och kriminalvården de tillrätta-förande åtgärderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Polisstyrelsen
i Uddevalla tar upp frågan från ett något annorlunda perspektiv.
Förundersökningarna i Sverige är mycket grundliga, omfattande och noggranna. I
praktiken blir skuldfrågan helt klarlagd genom förundersökningen. Det är
sällsynt att en åklagare väcker åtal om det inte framstår som visst att deti
åtalade skall bli fälld. Huvudförhandlingen och domstolens ställningstagande 1
skuldfrågan framstår därför som mera av formell och registrerande natur. Det
kan väl inte utan fog hävdas att nämnda förhållande inte är tillfredsställande.
Om man skulle så att säga sänka kraven på "tillräckliga skäl till
åtal" så att detta stadium skulle anses uppnått närmare stadiet
"skälig misstanke" eller "på sannolika skäl misstänkt"
borde det innebära, att domstolarna 1 större utsträckning skulle komma att ta
ställning mer omedelbart 1 skuldfrågan. Detta skulle göra rättegången mer
levande och dramatisk och innebära att man verkligen finge koncentrerad,
omedelbar och muntlig rättegång. Det skulle också Innebära att åklagarens roll
bleve mera renodlad utan det stora Inslag som nu finns av undersökningsdomare.
Framför allt skulle det medföra att fömndersökningen inte behövde vara så omfattande
som nu är fallet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
polisförbundet anser att det effektivaste sättet att komma till rätta med de
problem, som bl. a. prioriteringarna inom utredningsverksamheten medför,
skulle vara att ledningen av fömndersökningen 1 betydligt större utsträckning
än f. n. anförtros ät polisen, som bäst kan bedöma vilka insatser som bör
sättas in. Frågan bör enligt förbundet utredas i särskild ordning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vissa
tungt vägande skäl, bl. a. frågor som ansluter sig till resursanvändningen,
talar enligt Föreningen Sveriges polischef er för att fömnder-sökningslednlngen
bör Ugga hos polisen. Föreningen finner emellertid alt frågan tarvar
ytterligare överväganden 1 särskild ordning, varför det</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section396>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section397>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:13</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>199</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>för
närvarande icke från föreningens sida finns annat förslag än att resultatet av
genomgången mellan RÅ och RPS avvaktas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>3.3.4
Tullens verksamhei</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kompetensfördelningen
mellan polisen och tullen är enligt de flesta remissinstanser som har yttrat
sig på denna punkt väl avvägd f. n. Polisstyrelsen i Nyköping anser dock att
föreskrifterna och anvisningarna för utredningar om vamsmuggling bör ses över i
syfte att nå en bättre avgränsning mellan polisens och tullens befogenheter.
Polisstyrelsen i Västerås menar att befogenheten att Inleda förundersökning
principiellt bör ankomma på polismyndighet och att, då det av praktiska skäl
anses motiverat att tullmyndighet ges samma befogenhet, en författningsmässig
reglering bör ske.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
polisförbundet framhåller att det 1 tullkriminalens utredningsverksamhet
Ibland uppkommer fall som kan härledas till den organiserade och ekonomiska
brottsligheten. Även andra skäl talar för att denna utredningsverksamhet bör
handhas av polisutbildad personal. Vid bedömningen av huvudmannaskapet bör
även förtroendemannainflytandet i verksamheten beaktas. Ett oförändrat
huvudmannaskap Innebär att verksamheten fortfarande kommer att stå utanför
förtroendemännens inflytande. Denna utredningsverksamhet bör därför överföras
till polisväsendet, anser förbundet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3.4
Serviceverksamheten</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
principiella uttalanden om serviceverksamheten har vunnit anslutning från så
gott som alla remissinstanser som har yttrat sig i denna del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
tanke på polisens roll som allmänt serviceorgan 1 samhället bör
serviceverksamheten enligt Svenska polisförbundet 1 framtiden tillmätas större
betydelse och ett ökat utrymme ges för polisinsatser av detta slag. I en ny
polislag bör verksamheten beskrivas som en självständig uppgift och inte som
för närvarande vara kopplad med uppgiften att upprätthålla allmän ordning och
säkerhet. Verksamheten är också av stor vikt när det gäller alt befästa och öka
allmänhetens förtroende för polisen liksom polismännens kontakter med
allmänheten. När det gäller polismyndighetsverksamheten instämmer förbundet i
utredningens uppfattning att polisen inte bör belastas med
förvaltningsuppgifter 1 andra fall än när ordnings- eller säkerhetssynpunkter
ingår som väsentliga moment eller när maktbefogenheter kan behöva utnyttjas för
att genomföra en åtgärd. Detta bör beaktas i samband med ny eller ändrad
lagstiftning. För polisens del skulle detta innebära ett resurstillskott att
användas till väsentligare uppgifter inom polisverksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
Föreningen Sveriges länspolischefer delar utredningens uppfattning att polisen
bör handlägga förvaltningsuppgifter endast när ordnings- eller
säkerhetssynpunkter ingår som väsentliga moment eller när polisens maktbefogenheter
måste utnyttjas för att genomföra den åtgärd som behövs. Denna princip kan dock
inte drivas hur långt som helst. Som utredningen framhållit kan i vissa
hänseenden avvikelser behöva göras därför att något annat organ inte står till
förfogande eller lämpligen kan inrättas. Det mäste även beaktas att många
ärenden kan vara till nytta för polisen som kontaktyta i den egentliga
polisverksamheten.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section398>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section399>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:13</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>200</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Allmänhetens
krav på en smidig närservice måste också beaktas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Föreningen
Sveriges polischefer anser att den hjälp- och räddningsverksamhet och annan
serviceverksamhet som polisen utövar har stor betydelse som "balans"
ål de repressiva uppgifterna. Många vägande skäl talar sålunda för att polisens
insatser inom serviceverksamheten bör ökas. Föreningen finner det emellertid
angeläget att understryka att denna verksamhet inte får drivas så långt att
polisen övertar ansvaret för uppgifter som primärt åvilar andra samhällsorgan.
Föreningen tillstyrker i övrigt utredningens förslag i denna del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Polisens
hjälp- och räddningsverksamhet är enligt RPS en viktig del i samhällets
insatser vid katastrofer av olika slag. Polisens medverkan måste emellertid
klart avgränsas från andra myndigheters ansvarsområden bl. a. för att
förebygga kompetenskonflikter om ansvaret för vidtagna eller uteblivna
åtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>RRV
menar att det är naturligt att polisen inom ramen för en allmän serviceuppgift
i akuta nödsituationer skall kunna gripa in med eller tillhandahålla specifika
resurser. Det behöver inte innebära att polisen har ansvaret för reguljär
verksamhet Inom området. Huvudmannaskapet för fjällräddningstjänsten har
nyligen varit föremål för utredning, och sjöräddnlngstjänslen utreds av
sjöövervakningskommittén, varför dessa frågor torde bli föremål för ytterligare
överväganden 1 särskild ordning. Vad beträffar t. ex. ambulans- och
räddningsflyg vill RRV framhålla att denna verksamhei i princip skulle kunna
handhas av huvudmännen för sjukvården, dvs. landstingen. De praktiska
förutsättningarna härför bör enligt RRV:s mening utredas närmare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>LO
anser att viss del av polisens serviceverksamhet kan överföras till andra
samhällsorgan. Landstingen torde t. ex. 1 dag ha sådana resurser att de helt
kan klara hjälp- och räddningstjänsten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Kopparbergs län framhåller att fjällräddningstjänsten är väl utvecklad i
länet. Den fungerar bra och har god förankring i samhället. Det vore därför fel
att bryta nuvarande ordning 1 denna del, anser länsstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Polisstyrelsen
i Sala uttalar viss skepsis mot att polisen ombesörjer ambulansflygverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Umeå
kommun anser inte att kustbevakningen i dag är nöjaktigt ordnad. För
närvarande sysslar marinen, flygvapnet, kustbevakningen, sjöfartsverket,
föreningen för skeppsbrutna samt polisen med sjöövervakning och räddningsverksamhet
till sjöss. En uppsplittring av resurserna och ansvaret på så många olika organ
kan inte vara rationeUt i synnerhet som man vet att resurserna särskilt efter
Norrlandskusten är väldigt knappa. En samordning av resurserna och ansvaret för
sjöräddnings-verksamheten till exempelvis kustbevakningen borde därför göra
verksamheten effektivare. Då skulle också myndighetsutövningen och områdesansvaret
bli entydigt uttalade så att oklarheter om vem som skall svara för eventuella
Insatser ej behöver uppstå. Detta bör beaktas vid planerad översyn av hjälp-
och räddningsverksamheten, anser kommunen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
Vilhelmina kommun förordar en översyn av var ansvaret för vissa hjälp- och
räddningsinsatser skall ligga och nämner lokala diskussioner härom 1 fråga om
lavinfara, jordskred och utmärkning av svaga isar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Polisstyrelsen
i Karlstad sätter 1 fråga om inte polisen bör ha huvud-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section400>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section401>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:13</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>201</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>mannaskapet
för sjö- och fjällräddningen, eftersom personalen är utbildad och delvis även
utrustad för sådana arbetsuppgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Inom ett distrikt med
Östersunds karaktär har självfallet den polisiära hjälp- och
räddningsverksamheten fått en framträdande roll, framhåUer polisstyrelsen i
Östersund. I detla arbete röner polispersonalen uppskattning och arbetet upplevs
som ytterst positivt. Lokalt har det aldrig varit något som helst problem att
dra gränsen mellan vad som 1 dessa hänseenden bör åvila polisen och vad som
bör åvila andra samhällsorgan. Det hälsas dock med tillfredsställelse att
statsmakterna bl. a. på fjällsäkerhetens verksamhetsområde söker klarlägga vem
som bör vara handledare för det arbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>RPS
framhåller att det polisarbete som betecknas som allmän service och
upplysningsverksamhet grundas på polisens skyldigheter enligt
polisinstruktionen samt på sedvana. Verksamheten har ett stort värde för att
skapa förståelse för polisens uppgifter. Betydelsefullt är dock att inte
möjligheten att utnyttja polisens medverkan missbrukas till förfång för de
egentliga polisuppgifterna. Polisen har på vissa områden ålagts uppgifter som
lika väl kan utföras av andra myndigheter. RPS har tidigare vid flera
tillfällen hos statsmakterna begärt en samlad översyn för att befria polisen
från sådana uppgifter som icke har någon anknytning till polisuppgifterna. Framställningarna
har 1 stort sett varit resultatlösa. En sådan översyn är enligt styrelsens
mening angelägen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Ett stort antal
polisstyrelser anför liknande synpunkter. Polissiyrelseii i Jakobsberg
understryker således att denna verksamhet har en grundmurad förankring hos
allmänheten. Polisen är den Institution i samhället som allmänheten alltid,
dygnet runt och 1 all synnerhet då alla andra Institutioner 1 samhället är
stängda, kan vända sig till för att få råd och hjälp. Service- och
upplysningsverksamheten utgör även ett naturligt led i kontakten med andra
samhällsorgan. Polisstyrelsen är av den meningen att verksamheten bör bestå
och om möjligt utökas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Polisstyrelsen
i Örebro ifrågasätter om inte brandutredningar till viss del kunde läggas på
kommunala organ.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Systemet med att polisen
lämnat förskott till behövande personer på sociala centralnämndens vägnar, den
s. k. Luleåmodellen, godtas av de flesta remissinstanser. Linköpings kommun
och Svenska kommunförbundet ställer sig dock direkt avvisande eftersom
systemet inte anses vara förenligt med kommunallagens bestämmelser. Kommunal
beslutanderätt får endast delegeras till kommunala organ, förtroendevalda
eller tjänstemän men ej till statliga tjänstemän, framhåller förbundet. Även
en del polisstyrelser ställer sig tveksamma eller avvisande men från andra
utgångspunkter. Man befarar sålunda att systemet leder till ett minskat
intresse frän kommunalt håll att bygga upp socialjouren och varnar för att
polisen inte får förvandlas till en reservsoclal Inrättning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Polisstyrelsen
i Kristinehamn omtalar att Luleåmodellen har prövats i distriktet med negativt
resultat. Vetskap om att systemet tilllämpades spred sig bland kommunens
utslagna och blev till en stor belastning framför allt under veckoslut och
helger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Uppsala
kommun år däremot positivt inställd till Luleåmodellen. 1 Uppsala torde
systemet dock vara av mindre intresse, då där finns en socialjour som har öppet
08.00—01.00. Erfarenheten visar enligt kommunen att antalet hjälpärenden efter
sistnämnda tidpunkt är ytterst få.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section402>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section403>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:13</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>202</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:7.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Luleåmodellen
har även tillämpats av Gävle kommun men under senare år har man alltmer kunnat
hänvisa till den sociala jour som upprätthålls under vissa tider inom kommunen.
Några olägenheter med polisens hjälpmöjlighet har dock inte visat sig och inte
heller har några oklarheter framträtt mellan myndigheterna, upplyser kommunen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
polismyndighetsverksamheten instämmer RPS i utredningens uppfattning att denna
till en viss del ger polisen möjligheter till värdefulla kontakter med
myndigheter och allmänhet. Betydelsen av dessa kontakter har emellertid ofta
överbetonats. Befattningen med polismyndighetsärenden bör enligt styrelsens
mening inskränkas till sådana typer av ärenden där främst ordnings- och säkerhetsfrågorna
spelar en avgörande roll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>TSV
delar utredningens uppfattning att polisen i princip inte bör belastas med
förvaltningsuppgifter 1 andra fall än när ordnings- eller säkerhetssynpunkter
ingår som väsentliga moment 1 uppgifterna. TSV har i skrivelse den 6 febmari
1979 hemställt om en ändring i körkortsförordningen som Innebär att beslut om
körkortstillstånd samt beslut om utfärdande av traktorkort och utlämnande av
traktorkort överflyttas till lokal polisstyrelse. Vidare har TSV föreslagit att
beslut om spärrtid som fattas vid prövning av fråga om förhandsbesked eller
körkortstillstånd också skall ankomma på polisstyrelse. TSV anser att den av
verket föreslagna ordningen i hög grad anknyter till ordnings- och säkerhetssynpunkter
och att ärendena därför bör ankomma på poUsen att handlägga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:6.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Nägra
polisstyrelser är kritiska mot att polisen under senare tid har belastats med
förvaltningsuppgifter som inte har samband med ordnings- och
säkerhetssynpunkter och nämner som exempel delglvnlngs-och passärenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
uppfattning att det är förhållandevis sällan som polismyndighetsärenden har
sådan karaktär att de befordrar samarbete med andra organ eller kontakten med
allmänheten bestrids bestämt frän flera polisstyrelser, som framhåller att ett
vanligt enkelt polismyndighetsärende ofta kan leda till fruktbärande kontakter
såväl med aUmänheten som med andra myndigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:6.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Polisstyrelsen
i Lund har inte någon erinran mot gmndprincipen att polisen ej skall belastas
med förvaltningsuppgifter i andra fall än när ordnings- och säkerhetssynpunkter
ingär. Det är däremot polisstyrelsens uppfattning att icke endast ett befriande
av uppgifter härvidlag kommer att bli aktuellt utan att även ett tillförande av
vissa förvaltningsuppgifter kan komma ifråga, t. ex. körkortsärenden.
Förändringar bör vidtas först efter noggranna överväganden och bör inte minska
utan snarare öka polisens positiva funktioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:6.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
polisstyrelsen i Malmö berör — i anslutning till TSV:s skrivelse 1 saken —
frågan om handläggningen av körkortstillstånden och utesluter inte att dessa
ärenden läggs på polisen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4
Åtgärder för att avlasta polisen vissa uppgifter m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
principer som utredningen anvisar då det gäller att avlasta polisen vissa
förvaltningsuppgifter har vunnit anslutning hos remissinstanserna. Polisen bör
således inte belastas med förvaltningsuppgifter 1 andra fall</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section404>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section405>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:13</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>203</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>än
när ordnings- eller säkerhetssynpunkter ingår som väsentliga moment eller när
polisens maktbefogenheter kan behöva utnyttjas för att genomföra den ätgärd
som behövs. Ätt avvikelser ibland kan behöva göras om något annat organ inte
står till förfogande eller inte lämpligen kan inrättas vitsordas också allmänt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Stockholms län framhåller att den nuvarande avgränsningen är tämligen väl
avvägd, vilket visas av att utredningens förslag innebär en mycket begränsad
avlastning. Länsstyrelsen i Värmlands län understryker att man, även om det i
och för sig finns en annan lämplig myndighet, även måste beakta kostnaderna för
att nyanställa och utbilda personal vid den andra myndigheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bland
kommunerna förutsätter man att en eventuell överflyttning av uppgifter till
kommunala organ kompenseras genom statsbidrag eller skatteutjämningsbidrag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Från
polisstyrelsehåll understryker man vikten av att onödiga eller bagatellartade
straffbestämmelser begränsas i framtiden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Polisstyrelsen
i Jakobsberg tar upp en rad uppgifter som styrelsen anser kunna överföras till
andra organ. Tillstånd till flyguppvisning skulle således kunna överföras till
luftfartsverket, tillstånd till handel pä allmän plats och kontroll av
byggnadsställningar och upplag till kommunala organ, godkännande av skjutbanor
till länsstyrelserna, tillstånd till sprängning och störande buller till
kommunala organ, tillstånd till hotell- och pensionatsrörelse till
brandmyndigheterna och hämtning av barn till de sociala myndigheterna.
Polisstyrelsen i Kristianstad anser att de särskilda flygplatskontroUerna kan
övertas av personal som avlönas av flygplatserna. Enligt polisstyrelsen i Sollefteå
bör omhändertagande av trafikskadade eller skadeskjutna djur ankomma på annan
än polisen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bland
polisstyrelserna framhåller man också att en del av polisens nuvarande
berednings- och yttrandeverksamhet till bl. a. länsstyrelserna utan olägenhet
kunde begränsas. Polisstyrelsen i Halmstad föreslår att länsstyrelsernas
organisationsnämnd (LON) och RPS gemensamt undersöker om man inte kan begränsa
remisserna i en rad olika ärenden. Man pekar på att polisens yttranden många
gånger Inskränker sig till uppgifter som länsstyrelsens tjänstemän Uka väl
skulle kunna Inhämta på egen hand.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4.1
Handräckning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
förslag 1 denna del godtas av så gott som alla remissinstanser.
Socialstyrelsen anser dock att utredningens skrivning att "polishjälp får
begäras endast när uppgiften inte kan lösas på annat sätt" är alltför vag.
Nyköpings kommun Ifrågasätter om det alls behövs någon generell föreskrift i
ämnet och anser att frågan i stället kan lösas genom lokala överläggningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Från
kommunalt håll framhålls att det måste vara den myndighet som begär åtgärden
som avgör om den behövs. Även bland polisstyrelserna uttalas att polisen inte
torde vara berättigad att självständigt pröva behovet av en begärd åtgärd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Flera
polisstyrelser, bl. a. polisstyrelsen i Eskilstuna, vill behålla det invanda
uttrycket handräckning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bl.
a. RPS framhåller att en begränsning av polisens handräcknings-verksamhet är
viktig även på grund av att dessa uppdrag som regel utförs</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section406>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section407>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:13</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>'</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>av
distriktens spaningsrotlar och har fått en sådan omfattning att
brotts-spaningen blir eftersatt. Enligt polisstyrelsen i Jönköping rycker
uppdragen att hämta personer till domstolsförhandlingar sönder spaningsrotlarnas
arbete. Det kan därför Ifrågasättas om inte dessa uppgifter borde överföras
till särskilda arbetsenheter efter mönster av de tidigare
ordon-nansavdelnlngarna. Polisstyrelsen i Nacka , som är inne på samma linje,
framhåller att arbetsuppgifterna som regel kan utföras av vilken polisman som
helst. Det är därför slöseri med resurserna att låta kvalificerad
spaningspersonal tas i anspråk. Polisstyrelsen i Avesta efterlyser regler för
hur man skall omhänderta och förvara folk som skall hämtas till domstol.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
från andra håll påtalas det växande arbetet med att inställa personer som
uteblivit frän domstolsförhandlingar. SACO/SR tar i det sammanhanget upp frågan
om vidgad användning av strafföreläggande eller inrättande av jourdomstolar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4.2 Underhållsbidrag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
att polisen befrias från sin skyldighet att medverka 1 ärenden om återbetalning
av bidragsförskott och efterforskning av underhållsskyldiga har inte mött
någon invändning. Säväl socialstyrelsen som riks-försäkringsverkethitråder
förslaget. Riksförsäkringsverket anser dock att hänvisningen till 95 §
barnavårdslagen bör kvarstå i 19 § andra stycket lagen om bidragsförskott men
har ingen Invändning mot att 19 § första stycket upphävs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4.3 Omhändertagande
av dödsbos egendom</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
förslag att polisen befrias från sin skyldighet att omhänderta dödsbos egendom
biträds av så gott som alla remissinstanser, bl. a. socialstyrelsen och Svenska
kommunförbundet. Endast en kommun säger sig ha erinringar mot utredningens
synsätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föreningen
Sveriges länspolischefer framhåller i likhet med några länsstyrelser och
polisstyrelser att polisen i ett inledningsskede kan bli nödsakad att ta vård
om avlidens egendom så länge det inte finns en utbyggd socialjour i alla
kommuner. Polisstyrelsen i Gö/eftorg tillstyrker 1 princip utredningens
förslag. Polisstyrelsen framhåller dock att polisen för att primärt förhindra
att dödsbos egendom skingras genom brott eller på annat obehörigt sätt även
fortsättningsvis bör anses ha skyldighet att 1 vissa fall omhänderta sådan
egendom i avvaktan på att anhörig eller socialnämnden övertar ansvaret. Även om
polisens skyldighet i detta avseende synes kunna härledas ur polisinstmktionens
generella bestämmelse om att lämna allmänheten hjälp föreslår polisstyrelsen
att en justering sker av gällande lagbestämmelser i bl. a. ärvdabalken 1
enlighet med dessa synpunkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.4 Lotterier</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
principiella uppfattning att polisen bör helt kunna befrias från
lotteriärenden delas av de flesta remissinstanserna. Flera remissinstanser
avstår dock från att yttra sig med hänvisning till lotteriutredningens arbete.
Andra motsätter sig polisutredningens ståndpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Flera
kommuner är tveksamma till förslaget, 1 vart fall om det innebär</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section408>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section409>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:13</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>205</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>att
lotteriärendena skulle överföras till en kommunal myndighet. Hässleholms
kommun framhåller att det medför praktiska olägenheter om lotteriärendena
övertas av länsstyrelsen. Ärendena är emellertid en statlig och ej en kommunal
uppgift. Det är därför mera rationellt att låta dem bli kvar hos polisen. Mest
rationellt vore emeUertid om man 1 större utsträckning avskaffade
tillståndstvånget då del gäller lotterier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Värmlands län anser att de flesta lotteri- och spelärenden kan avlastas från
polisen men att exempelvis tillstånd till roulettspel på restaurang bör
meddelas av polisen även i framtiden.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Flera polisstyrelser, bl.
a. polisstyrelserna i Boden, Falkenberg, Gällivare och Trollhättan, vill att
ärendena stannar hos polisen, bl. a. därför att länsstyrelserna inte skulle
kunna ge erforderlig service. Bl. a. polisstyrelserna i Nacka och Täby anser
att ärenden med anknytning till offentlig tillställning bör handläggas av
polisen även 1 fortsättningen medan övriga lotteriärenden kan överföras till
annan lämplig myndighet. Polisstyrelsen i SundsvaU anser att lokal
skattemyndighet skulle kunna vara tillståndsmyndighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Flera
polisstyrelser pekar på behovet av enklare lagtext och tillämpningsföreskrifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana;
text-transform:uppercase'>äSP'</span><span style='font-family:Verdana'>hänvisar
till lotteriutredningens numera avlämnade betänkande (SOU 1979:29) Lotterier
och spel, i vilket föreslås att tillståndsgivning och kontroll förs över från
polisen till länsstyrelserna. RSV anser att de praktiska skälen inte är så
starka att polisen bör behålla sina uppgifter som tillstånds- och
tillsynsmyndighet för lotterier och spel. Att polisens nuvarande uppgifter på
området flyttas över till länsstyrelserna kan snarare anses som en fördel. Bl.
a. kan man räkna med en enhetligare praxis inom tillståndsgivningen. RSV
fillstyrker således polisutredningens förslag att polisen befrias från sina
uppgifter inom detla område. Det förutsätts dock att polisens övervakning av
lagligheten av anordnade lotterier och spel inte kommer att minska.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
Svenska kommunförbundet kan man ifrågasätta om lotterier har någon anknytning
till polisverksamheten. Något bättre alternativ är emellertid svårt att hitta.
Mot t. ex. länsstyrelsen som tiUståndsmyndighet talar att det skulle bli
tungrott för stora delar av ett län. Kommunerna saknar för närvarande
förutsättningar-att bedöma hithörande frågor. Beviljande av lotteri- och
speUlllstånd avviker också från den kommunala verksamheten i övrigt och passar
inte in i de kommunala rutinerna. Kommunerna bör därför inte komma Ifråga som
tillståndsgivare. Kommunförbundet anser att lotteriärendena har en viss
naturiig anknytning till polisens uppgifler. Ofta kräver lolteritillstånd
ianspråktagande av allmän plats, som i sin tur kräver polismyndighetens
tillstånd enligt 2 § allmänna ordningsstadgan. Övervakningen av att beviljat
lotteri- och speltillstånd uppfyller i författningen angivna villkor ankommer
dessutom på polisen. Polisen bör därför enligt förbundets mening även i
fortsättningen ha hand om denna tillståndsgivning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
polisförbundet finner del naturligt alt, i enlighet med sin grunduppfattning då
det gäller polisens befattning med förvaltningsuppgifter, även instämma med
utredningen då det gäller lotteri- och spellillstånd. Det kan emellertid också
medföra negativa effekter att avlasta polisen dessa ärenden. Vid bedömningen
måste man beakta den insyn och kontroll som polisen därigenom förlorar. Därför
måste vissa spel- och lotteritillstånd Inom områden där risk för brottslighet
förellg-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section410>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section411>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:13</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>206</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ger,
då främst med tanke på den ekonomiska brottsligheten, finnas kvar hos polisen.
Ett annat skäl som måste beaktas är att förslaget totalt sett inte innebär
någon resursvinst, eftersom den myndighet som belastas med uppgiften måste
tillföras nya resurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4.5 Hundskatt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
att polisen befrias från att medverka 1 ärenden om hundskatt har inte mött
någon egentlig erinran. Svenska kommunförbundet erinrar dock om att
hundskatteutredningens betänkande (SOU 1972:89) Hundskatt f. n. övervägs i
budgetdepartementet. Förbundet motsätter sig att polisen innan den aviserade
omläggningen av hundskattesystemet har genomförts befrias från sina nuvarande
uppgifter på området. Lindesbergs kommun har motsvarande uppfattning. Några
kommuner uppger att polisens befattning med hundskatteärenden är obetydlig,
eftersom dessa kommuner inte brukar begära någon utredning hos polisen. Bland
polisstyrelserna ansluter man sig över lag till utredningens förslag och
anmärker att polisens uppgifter 1 dessa ärenden har fått karaktären av
indrivningsåtgärder. I sammanhanget nämns att motsvarande överväganden kan
göras i fråga om ärenden om obetald radio- och TV-licens.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4.6 Hittegods</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
ståndpunkt har inte föranlett andra Invändningar än att några polisstyrelser
anser att hltlegodshanleringen även 1 fortsättningen bör vara avgiftsfri. Flera
remissinstanser har avstått från att yttra sig med hänvisning till den pågående
utredningen om hittegodslagstiftnlngen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4.7 Vissa
övervaknings- och bevakningsuppgifter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
ståndpunkt att polisen 1 görlig mån bör befrias från eller kunna avgiftsbelägga
vissa övervaknings- och bevakningsuppgifter har vunnit anslutning från de
flesta remissinstanserna. Från en del håll framförs dock principiella
invändningar eller erinringar på enskilda punkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SACO/SR
kan inte oreserverat Instämma 1 utredningens förslag om avgiftsbeläggning.
Förslaget kan få nackdelar från goodwillsynpunkt genom att allmänheten kan
tycka att polisen i onödan bedriver affärsverksamhet. Avgiftsbeläggning kan
också vara till skada från brottsförebyggande synpunkt. Härtill kommer den
administrativa omgång ett avgiftssystem medför, framhåUer SACO/SR.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
polisförbundet instämmer 1 utredningens uppfattning men anser att frågan om
rätt för polisen till ekonomisk ersättning för vissa tjänster bör behandlas med
stor varsamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>RRV
ser positivt på utredningens förslag men vill sälta in frågan om laxebeläggning
i ett större sammanhang. Verket hänvisar till en egen rapport i ämnet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bl.
a. RPS betonar att ett avgiftssystem måste utformas på ett administrativt
enkelt sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
om avgiftsbeläggning av larmanslutningar tillstyrks eller lämnas utan erinran av
det stora flertalet remissinstanser. Föreningen Sveriges polischefer
understryker det angelägna 1 att utredningens föslag om avgiftsbeläggning
följs. I fråga om förutsättningarna</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section412>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section413>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:13</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>207</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>för
att ta ut avgift förekommer olika åsikter. En del remissinstanser anser att
upprepade falsklarm bör leda till avstängning av larmanläggningen. Några anser
att detta är att föredra framför en avgiftsbeläggning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
flesta remissinstanser har ingen erinran mot avgiftsbeläggning av
polismedverkan vid värdetransporter och breda eller tunga transporter. Från
några länsstyrelser och polisstyrelser invänds emellertid att bevakningen av
värdetransporter är så speciell och av så påtagligt polisiärt Intresse att
ersättning inte bör krävas. En mindre grupp gör motsvarande bedömning i fråga
om de breda och tunga transporterna. En vanlig uppfattning är att de sistnämnda
transporterna i större utsträckning bör styras över till järnväg och sjöfart.
Då det gäller värdetransporterna anser en del remissinstanser att bevakningen
av dessa i högre grad bör ankomma på den enskilde som får anlita särskild
personal och utrustning för ändamålet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Så
gott som alla remissinstanser tillstyrker eller lämnar utan erinran förslaget
att polisen 1 görligaste mån befrias från att bevaka militär-anläggningar.
Föreningen Sveriges länspolischef er föreslår att reglerna om polisens tillsyn
av militära förråd snarast ses över.ÖB anser dock att polisens medverkan
alltjämt är nödvändig och att någon ändring av bevakningen ej bör komma till
stånd. Med hänsyn till att polisens bevakning främst avser militära förråd med
vapen och ammunition ligger det enligt ÖB i polisens intresse att genom
bevakning i nuvarande form och omfattning bidra till att förhindra illegal
spridning och utnyttjande av vapen och ammunition och därmed minska
förutsättningarna för grova våldsbrott. Det synes dessutom vara rationeUt och
är sannolikt god ekonomi att vissa bevakningsuppgifter samordnas i tid och mm
med annan civil polisverksamhet, framhåller ÖB.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Några
polisstyrelser och länsstyrelser motsätter sig i likhet med Svenska
polisförbundet och statstjänstemannaförbundet en begränsning av den utgående
passkontrollen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4.8
De flygande inspektionerna</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
uppfattning att de flygande inspektionerna bör ligga kvar hos polisen och att
polisens fordonskontrollerande verksamhet bör ha i stort sett samma omfattning
som f n. biträds av det stora flertalet remissinstanser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Norrbollens län anser dock 1 likhet med några polisstyrelser att den
fordonskontrollerande verksamheten inte bör vara lika omfattande i framtiden.
Flygande Inspektioner och vägningar av fordon är mycket personalkrävande och
tar lång tid 1 anspråk. Att använda polisens begränsade resurser för sädana
ändamål i den utsträckning som sker 1 dag är därför enligt länsstyrelsens
uppfattning i viss mån en misshushållning av resurserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>RPS
framhåller att den fordonskontrollerande verksamheten inte ensidigt kan ses
som en uppgift avseende kontroll av fordons utmstning. Många olika polisiära
arbetsmoment av säväl trafikövervakande som allmänt brottsövervakande karaktär
ingår. Ofta förekommer åtgärder för att eftersöka narkotika och stöldgods. En
samordning av trafikövervaknings- och spaningsåtgärder har visat sig vara
nödvändigare än tidigare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
att undersökningarna av större och mera komplicerade for-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section414>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section415>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:13</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>208</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>don
i allmänhet skall ske endast 1 den utsträckning som samarbete kan etableras med
teknisk expertis från trafiksäkerhetsverket godtas av de flesta remissinstanser
men har också mött kritik från en del håll. Motsvarande gäller förslaget att
varje polisman med grundläggande trafikutbildning skall ha befogenhel att 1
klara fall meddela föreläggande om kontrollbesiktning hos ÄB Svensk
Bilprovning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>JK
framhåller att stora vinster i flera avseenden står att vinna genom övergång
till den av utredningen förordade ordningen för kontroll av tunga fordon.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänsyn till polisens begränsade resurser bör enligt RPStunga och tekniskt
komplicerade fordon undersökas av expertis från trafiksäkerhetsverket. Vid
utarbetande av den nya gmndutbildningen kommer RPS att beakta förslaget om att
öka trafikutbildningen så att föreläggande om kontrollbesiktning i klara fall
skall kunna meddelas av varje polisman.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>TSV
anser att det föreslagna samarbetet är angeläget och vill samtidigt påpeka att
detta förekommer redan nu. Den årliga kontrollbesiktningen är betydelsefull för
den allmänna fordonstekniska standarden. Vid flygande inspektion undersöks
fordonets beskaffenhet när det framförs med last samt det slitage som fordonet
utsätts för mellan kontrollbeslkt-ningstillfällena. Vidare kontrolleras lastens
säkring. Genom flygande inspektion kan man även kontrollera utländska fordon.
Med hänsyn härtill är det TSV:s uppfattning att flygande Inspekfion bör
bibehållas 1 nuvarande omfattning och helst ökas. Ökade Insatser är angelägna
framför allt för kontroll av tyngre fordon. Detta förutsätter att någon minskning
av polisinsatserna inte sker utan att fömtsättningar skapas för en från
trafiksäkerhetssynpunkt angelägen ökning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>/?/?
K tillstyrker förslagen men vill erinra om att verket i en rapport även har
Ifrågasatt om inte en tätare obligatorisk kontrollbesiktning genom
bilprovningen borde övervägas för äldre eller särskilt farliga fordon och för
fordon som utnyttjas mycket. Sådana åtgärder kan möjliggöra en lämplig
omprioritering av polisens verksamhet på detta område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>AB
Svensk Bilprovning delar utredningens mening att polisens fordonskontroll bör
fortsätta då den utgör ett viktigt komplement till den periodiska
kontrollbesiktningen. Bolaget påpekar att fordon registrerade i utlandet inte
omfattas av periodisk kontrollbesiktning och endast kan bil föremål för
kontroll genom flygande inspektion. Vad gäller tlds-och personalkrävande
undersökningar av större och komplicerade fordon anser bolaget att
effektiviteten 1 kontrollen av det enskilda fordonet ökar, om denna kan utföras
under goda yttre betingelser och med tillgång till särskilda tekniska
hjälpmedel. Den egentliga kontrollen av fordon bör därför 1 de fall en mera
utförlig undersökning är motiverad utföras hos bolaget, medan kontrollen på väg
bör begränsas till att avslöja påtagliga trafiksäkerhetsbrister Det är enligt
bolaget angeläget att varje polisman som får befogenhet att meddela föreläggande
om kontrollbesiktning 1 klara fall har sådana kunskaper om trafiksäkerhetskraven
för fordon att bedömningarna kan grundas på sakliga skäl och fordonsägarna inte
orsakas större olägenhet än som är nödvändigt med hänsyn till kontrollens
ändamål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Värmlands län anser att det är en fördel om undersökningarna av tunga och
komplicerade fordon kan ske under medverkan av teknisk expertis från
trafiksäkerhetsverket. Sådan medverkan får</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section416>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section417>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:13</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>209</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>dock
enligt länsstyrelsen inte vara en förutsättning för undersökningarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Polisstyrelsen
i Enköping anser att en stor del av fordonskontrollen bör överföras lill annan
myndighet. Polisen skulle enligl polisstyrelsens uppfattning endast behålla en
möjlighet att utfärda förelägganden för inställelse till kontrollbesiktning.
Även andra polisstyrelser är inne på tanken att överföra fordonskontrollen till
annan myndighet. Vidhåller man kravet på all fordonskontrollen skall ligga kvar
på polisen, följer sålunda enligt polisstyrelsen i Karlskrona automatiskt att
den endast kan förläggas till enheter, vars personal fått en invecklad och
långvarig utbildning. Denna går till stor del ut på en Ingående teknisk
utbildning, som inle kan erhållas 1 den reguljära polisutbildningen. Man
bibehåller därmed också de nuvarande stelbenta trafikpollsorganisarionerna, som
även 1 fortsättningen kan antas komma att arbeta 1 huvudsak utanför tätorterna.
Om tyngdpunkten i polisverksamheten skall ligga 1 den lokala polisverksamheten
bör givetvis Inte trafikpolisverksamheten undantas, särskilt som enligt
direktiven polisen anses utgöra ett av de viktigaste instrumenten i
Irafiksäkerhelsarbetel. I delarbetet utgör de 6 —7 procenten fordonskontroll
en mycket liten del, som uppenbarligen kan ersättas på annat sätt, menar
polisstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Polisstyrelsen
i Nacka ifrågasätter om det blir billigare att utbilda befattningshavare i en
helt ny organisation och anför att en av anledningarna till att polisens
trafikutbildning hittills varit relativt dyrbar är överrörligheten Inom
polisväsendet. Färdlgutbildad personal byter många gånger arbetsuppgifter av
enbart ekonomiska skäl. Polisstyrelsen hyser dock en förhoppning att det nya
lönesystemet med variabla lönegrader (högst- och lägstlöner) 1 någon mån skall
motverka detta förhållande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Polisstyrelsen
i Göteborg finner tanken på medverkan av trafiksäkerhetsverkets expertis vid
speciellt krävande undersökningar vara väl värd att närmare analysera. Däremot
ställer sig polisstyrelsen tveksam till förslaget att varje polisman med genomgången
grundutbildning skulle tilläggas befogenhet att meddela föreläggande om
kontrollbesiktning 1 klara fall. De "klara" konlrollbesiklningsfallen
förefaller inte med lätthet kunna urskiljas. Ur rättssäkerhetssynpunkt är det
viktigt att allmänheten även 1 detta hänseende behandlas likvärdigt av
välutbildad personal med erfarenhet från arbetsområdet. Redan 1 dag har varje
polisman befogenhet att enligt 168 § vägtrafikkungörelsen (1972:603) hindra
fortsatt färd med fordon som ej kan ske utan påtaglig fara för trafiksäkerheten
eller annan väsentlig olägenhet. Med obetydliga författningsändringar torde
här finnas möjlighet alt åstadkomma vad utredningen åsyftar, framhåller
polisstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Polisstyrelsen
i Täby befarar att polisens auktoritet försämras genom det tilltänkta
samarbetet och att detta leder till onödiga gränsdragnings-problem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
polisförbundet anser polisens flygande inspektioner vara av stort värde för
trafiksäkerheten i landet. Allmänhetens kännedom om polisens befogenhet att
utföra flygande Inspektioner anses ha en preventiv verkan som ej är mätbar.
Vid sidan av andra primärpolisiära funktioner som ordnlngshållnlngseffekter m.
m. inger en gedigen teknisk kunskap respekt och förtroende bland
trafikanterna. Det torde enligt förbundet inte vara helt främmande att dagens
bilägare strax före en kon-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>14 Riksdagen 1980/81. 1 saml Nr 13.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section418>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:5.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section419>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:13</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>210</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>IroUbeslktnlng
reparerar upp sitt fordon så att det kan godkännas vid den årliga
kontrollbesiktningen. Många fordon är så dåliga före denna reparation att de är
trafikfarliga. Denna trend har påpekats av polismän med besiktningsförordnande.
Kravet borde därför vara en allt mer intensiv stickprovskontroll av landets
fordonspark. Förbundet anser också att kombinationen med två myndigheter
"på väg" — trafiksäkerhetsverket och rikspolisstyrelsen — är
olycklig. Dualismen mellan myndigheterna försvårar samarbetet på fältet.
Polisen bör ensam svara för all kontroll som sker på väg. Förbundet varnar för
det förhåUande som f. n. råder till sjöss där flera myndigheter strider för
sitt område och där intressekonflikter förekommer så gott som dagligen. De
flygande besiktningarna bör stanna Inom polisen. Det finns i stället skäl som
talar för all trafiksäkerhetsverkets och yrkesinspektionens verksamhet inom samma
område överförs till polisen. För att dessa myndigheter med full effekt skall
kunna fullgöra arbetsuppgifterna krävs en samverkan med polisen. Även den
tilltagande trenden med "trimning" av mopeder anges som ett skäl för
att de flygande inspektionerna blir kvar hos polisen. Beträffande det
föreslagna samarbetet med teknisk expertis från trafiksäkerhetsverket är
förbundet av den uppfattningen att en mera utförlig kontroU av dessa fordon bör
ske hos ÄB Svensk Bilprovning, där man bl. a. har tillgång till särskilda
tekniska hjälpmedel. KontroUen på väg bör därför begränsas till att avse
påtagliga trafiksäkerhetsrisker. Det är angeläget att varje polisman som har
genomgått grundläggande trafikutbildning erhåller befogenhet att meddela föreläggande
om kontrollbesiktning i klara fall. Ur rättssäkerhetssynpunkt är det
väsentligt att polismannen erhåller erforderlig utbildning om
trafiksäkerhetskraven för fordon. Förbundet vidhåller sammanfattningsvis att
polisen ensam skall utföra flygande inspektion på väg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föreningen
Sveriges polischefer anser att polisen alltjämt bör ha befogenhet att företa
flygande inspektion och att verksamheten i stort sett bör ha samma omfattning
som för närvarande. När det gäller flygande inspektion av tunga fordon delar
föreningen utredningens uppfattning att denna i ökad utsträckning bör ske 1
samarbete med expertis från trafiksäkerhetsverket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:29.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5
Prioriteringen inom polisverksamheten</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
synpunkter på prioriteringen inom polisväsendet biträds eller lämnas utan
erinran av det helt övervägande antalet remissinstanser. Detta gäller såväl
den organisatoriska prioriteringen som den löpande prioriteringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslagel
att öka utrymmet för den löpande prioriteringen på de lokala och regionala
planen Inger såvitt JK kan finna inga principiella betänkligheter men
förslagets förverligande förutsätter i hög grad att man lyckas lösa svåra
frågor angående löner och utbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>RPS
år ense med utredningen om att de regionala och lokala polisstyrelserna 1
framtiden i ökad omfattning bör få utnyttja sina resurser friare för att uppnå
målen för polisverksamheten med hänsyn tlU den lokala</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section420>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section421>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:13</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>211</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>brottsutvecklingen,
befolkningsomflyttning eller geografiska förhållanden. RPS har inga erinringar
mot att styrelsen, innan förslag till fördelning av polismans- och
administrativa tjänster upprättas, skall samråda med de regionala och lokala
myndigheterna. Detta är ägnat att ge polismyndigheterna större möjlighet att
påverka personaltilldelningen. RPS har inte heller något att invända mot
utredningens principer då det gäller den löpande prioriteringen. Om
utredningens förslag skulle leda till mer preciserade uttalanden från
statsmakternas sida 1 prioriteringsfrågor och beträffande resursutnyttjande
vore det en fördel. En viktig uppgift för RPS blir att omforma sådana
uttalanden till råd och anvisningar på olika verksamhetsområden. Denna uppgift
bör skrivas in i RPS:s instruktion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Till
det fåtal remissinstanser som har principiella eller eljest mera väsentliga invändningar
hör <span style='text-transform:uppercase'>RA </span>och Göta hovrätt.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana;
text-transform:uppercase'>RA </span><span style='font-family:Verdana'>Ifrågasätter
om fördelningen av tillgängliga resurser på olika verksamhetsgrenar inom
polisen kan överlämnas till lokala och regionala organ 1 den omfattning som
utredningen synes förorda. Garantier måste skapas för att resurserna 1 rimlig
omfattning tilldelas sådana verksamheter som från mera övergripande synpunkter
befinns särskilt angelägna. För åklagarväsendets del är av särskild vikt att
polisens brottsutredande verksamhet ges erforderliga resurser och att dessa är
så flexibla att skiftande krav, både av kvantitativt och kvalitativt slag, kan
tillgodoses. I anslutning härtill nämner RÅ att det från olika håll i samband
med hans inspektionsverksamhet framförts önskemål om ökade och förbättrade
utredningsresurser inom polisväsendet. Det är angeläget att man kan skapa
garantier för att sådana synpunkter beaktas, när det gäller att tillgodose
nuvarande och kommande behov av utredningspersonal i alla regioner och
distrikt i landet. Detta sker naturligen bäst på central och regional nivå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
RÅ:s mening förtjänar frågan om den löpande prioriteringen några mera allmänna
reflexioner. Genom straffbeläggning av vissa handlingar uttalas från samhällets
sida att dessa handlingar Inte godtas och att överträdelse av straffbuden skall
beivras. Det straff eller den strafflatitud som anges för varje gärning är ett
uttryck för graden av förkastlighet hos gärningen 1 fråga. De olika brotten
sätts därmed också, schematiskt sett, 1 relation till varandra 1
svårhetshänseende. Mot straffbuden svarar för åklagarnas del en i princip
absolut åtalsplikt. Denna genombryts dock av allmänna undantagsregler 1
rättegångsbalken, regler som gäller lagöverträdelser av ungdomar, åtalsregler
som knutits till vissa särskilda brott m.m. Vid fullgörandet av sina åligganden
har åklagaren att hålla sig till detta regelkomplex samt till gällande
föreskrifter om frister för åtal ävensom till det fåtal bestämmelser som direki
tar sikte på att skyndsamhet skall iakttas. Så lång möjligt bör utredningsresurserna
hos polisen, som enligt polisinstruktionen bl.a. har att "uppdaga brott
som hör under allmänt åtal", svara mot åklagarens funktioner. Klart är
emellertid att resurserna inte täcker det faktiska behovet, än mindre det
teoretiska behovet. En prioritering blir därför ofrånkomlig. Denna kan aldrig
vara en exklusivt eller huvudsakligen polisiär angelägenhet utan berör 1 hög
grad alla rättstillämpande organ 1 samhället, understryker RÅ.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
gällande straff- och åtalsregler kan 1 viss mån utläsas en "rangordning"
mellan de olika brotten, som 1 sin tur utgör ett naluriigt underlag för en
prioritering. Denna vägledning är dock högst schematisk och i</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section422>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section423>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:13</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>212</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>många
konkurrenssituationer föga praktikabel. Till ledning för polis och åklagare
borde därför enligt RÅ:s uppfattning finnas i allt fall vissa grundläggande
prioriteringsregler. Härigenom skulle kunna skapas vissa allmänna
förutsättningar för enhetlighet och stadga 1 en för rättstlU-lämpningen ytterst
väsentlig fråga. Med hänsyn till prioriteringens många gånger avgörande
betydelse för rättstiUämpningen och för frågans nära anknytning till gällande
straffrättsliga regler och straffprocessuella bestämmelser borde i princip
grunderna för den löpande prioriteringen ges 1 lags form. RÅ vill vidare mot
den av utredningen förordade ordningen framhålla, att det från statsrättslig
synpunkt torde kunna ifrågasättas om polis och åklagare som rättstillämpande
organ kan anses bundna av uttalanden som regering och riksdag gör om olika
bestämmelsers tillämpning i del praktiska rättsllvel vid sidan om aktuella
lagstiftningsärenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>RÅ
är klart medveten om de svårigheter som måste uppkomma när det gäller att ange
de grunder som bör gälla för den löpande prioriteringen. Frågan är dock av
sådan väsentlig betydelse — och utvecklingen tyder på att dess betydelse kommer
att ökas ytterligare — att det bör allvarligt övervägas om inte
lagstiftningsvägen kan beträdas. I allt fall kan enligt RÅ:s mening inte godtas
en ordning där lokala organ, vart och ett inom sitt distrikt, tilläggs
befogenhet att göra den löpande prioriteringen utan att samtidigt reella
möjligheter finns att styra upp en av statsmakterna Icke önskad praxis. Skulle
icke lagstiftningsvägen anses framkomlig, bör 1 allt fall riktlinjerna för den löpande
prioriteringen ges 1 samråd av de centrala organ som närmast under regeringen
har att svara för brottsbekämpningen fram till handläggningen vid domstol,
nämligen rikspolisstyrelsen och RÅ. Samma tankegångar återfinns 1 en
promemoria (Ds Ju 1979:15) om översyn av utredningsförfarandet 1 brottmål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
Göta hovrätt fmns det anledning att analysera prioriteringsfrågorna mer
Ingående än som skett 1 betänkandet. Polisens prioritering bestämmer
verksamheten även vid åklagarmyndigheter och domstolar. Den är dessutom av stor
betydelse från kriminalpolitisk synpunkt. Prioriteringsfrågorna måste därför
ses 1 ett större perspektiv än som en organisatorisk fråga inom polisen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
1 rättegångsbalken förutsatta principen att anmälningar om brott skall utredas
i den ordning de kommer ln kan uppenbarligen inte genomföras 1 praktiken. I
stället tvingas polisen arbeta med prioriteringsmetoder som inte har stöd 1
lagstiftningen. Tillämpningen riskerar också att bli myckel oenhetlig.
Brottsutredningar rörande känd gärningsman prioriteras i allmänhet framför
andra utredningar, om de senare inte rör mycket allvarliga brott. Detta innebär
all de mest klumpigt genomförda brotten utreds framför den mera förslagna
brottsligheten, framhåller hovrätten. En sådan prioritering får exempelvis den
konsekvensen att polisen ingriper i större utsträckning mot mindre allvarliga
förmögenhetsbrott bland socialt utslagna, särskilt missbrukare, än mot den
kvalificerade ekonomiska brottsligheten. Även om brotten med känd gärningsman
är lällutredda hos polisen blir dessa fall ofta resurskrävande 1 fortsättningen
med personutredningar, offentligt försvar och betydande insatser från
kriminalvårdens sida. En prioritering av utredningar med känd gärningsman får
alltså 1 ett större sammanhang direkt otillfredsställande konsekvenser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
hovrättens mening är del ett viktigt rältssäkerhelskrav att pri-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section424>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section425>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:13</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>213</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>orllerlngen
så långt det är möjligt sker på ett enhetligt sätt 1 alla landets
polisdistrikt. Hovrätten tar alltså bestämt avstånd från utredningens uttalande
att intresset av att de lokala önskemålen får göra sig gällande är sä stort att
det i rimlig mån bör tillgodoses även om det sker på bekostnad av
enhetligheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>På
grund av vad som nu anförts anser hovrätten det angeläget att
prioriteringsfrågorna analyseras mot bakgmnd av en kriminalpolitisk målsättning
och ett krav på effektivt utnyttjande av rättsväsendels samlade resurser. En
sådan analys bör syfta till att bestämma de grundläggande principerna för
prioriteringen. Brottels svårhetsgrad synes därvid böra tillmätas stor
betydelse. Därutöver bör utrymme finnas för en annan prioritering i särskilda
fall eller under begränsad tid. Ett sådant ställningstagande skulle medföra
ökade möjligheter att utnyttja resurserna effektivt och ge ökade garantier för
en enhetlig tillämpning. Även med en sådan ordning skulle det finnas utrymme
för lekmannamedverkan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
närmare utredning av prioriteringsfrågorna kan enligt hovrätten också
aktualisera organisatoriska förändringar. Sålunda kan det finnas anledning
undersöka en organisatorisk lösning som Innebär att polisens utredningspersonal
överförs till åklagarorganisationen. Härigenom skulle betydande fördelar kunna
uppnås. Den personal som arbetar med brottsutredningar skulle kunna ges en mer
specialiserad utbildning och omsättningen bland denna personal skulle minska.
Utredningsmännen skulle härigenom tillföras ökade kunskaper och större
erfarenhet, vilket skulle medföra förbättrad effektivitet. Förutsättningarna
för en närmare kontakt mellan utredningspersonal och åklagare skulle också öka
betydligt. Sammntaget borde en sådan ordning kunna förkorta tiden mellan
brottet och påföljden avsevärt, något som allmänt anses vara av stor betydelse
från kriminalpolitisk synpunkt. En sådan lösning skulle också underlätta
organisationen av övrig polisverksamhet, menar hovrätten. Denna skulle bli mer
enhetlig och omfatta övervakning, brottsförebyggande verksamhet och service. I
fråga om denna renodlade polisverksamhet skulle finnas större förutsättningar
att skapa en decentraliserad organisation. Konsekvenserna av de nu skisserade
förändringarna 1 fråga om prioriteringsregler och organisation är givetvis Inte
möjliga att överblicka utan en ingående utredning. Enligt hovrättens mening bör
en sädan utredning snarast komma till stånd. I avvaktan på resultatet härav bör
ett genomförande av polisutredningens förslag anstå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ätt
prioritera betyder framför allt att man nödgas avstå från något som eljest
skulle utföras, framhåller länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län. För
polisens del innebär detta t.ex. att medvetet avstå från att beivra vissa brott
och att avstå från tillsyn av områden där ordningen störs. Utredningen skiljer
mellan organisatorisk prioritering och löpande prioritering. Redan det
förhållandet att prioriteringen måste systematiseras visar att det finns en
divergens mellan samhällets verbalt uttalade ambitionsnivå och de resurser som
avdelas för att uppnå sålunda formulerade mål. Detta är otillfredsställande.
Det är emellertid uppenbart att det inte är möjligt att 1 tillräcklig
omfattning öka resurserna för polisverksamheten. Utredningen borde därför även
ha analyserat vilka möjligheter som kan erbjudas för att angripa problemet
genom prioritering av lagstiftarna — särskilt inom det specialstraffrättsliga
området. Därvid finns flera möjligheter — även beprövade sådana. Länsstyrelsen
erinrar</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section426>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section427>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:13</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>214</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
sammanhanget om de effekter som uppnåtts genom förskjutningen från
straffrättsliga till fiskaliska sanktioner mot överskridande av bestämmelserna
angående last, axeltryck etc. för lastbilar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Kronobergs län aktualiserar frågan huruvida de nuvarande prioriteringarna på
regional och lokal nivå alltid är de riktiga. Från flera håll hävdas att
polisens begränsade resurser mera nyttjas med hänsyn till "lättheten"
att nå resultat än mol mera svårarbetade men viktigare företeelser.
Länsstyrelsen, som beklagar att utredningen Inte närmare sökt penetrera detla,
vill framhålla vikten av att dessa frågeställningar i framtiden ständigt hålls
levande vid prioriteringsöverväganden. Utan att närmare utveckla dessa
synpunkter vill länsstyrelsen peka på behovet av en organisatorisk smidighet
hos polisväsendet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
överväganden och förslag beträffande prioriteringsfrågorna uppfattar
länsstyrelsen i Uppsala län som de avgjort viktigaste 1 betänkandet. På olika
sätt synes polisverksamheten ha stelnat i sina gamla former. Det framstår som
värdefullt om man kunde åstadkomma en tidigare 1 stort sett icke existerande
flexibilitet. Särskilda basorganisationer för de tre storstadsdistrikten, för
"tätortsdistrikten" respektive "glesbygdsdistrikten" kan
utformas. Rörliga regionala resurser 1 residensortens polisdistrikt får
komplettera glesbygdsdistrikten, som icke kan organiseras med personal för
alla uppgifter. Det framstår som väsentligt att skilda arter av samlade
Insatser kan åstadkommas på olika platser vid skilda tillfällen, då speciella
behov föreligger. Sålunda skulle enligt länsstyrelsen ett polisdistrikt ensamt
eller tillsammans med andra kunna under ett tjänstgöringspass, då trafiken icke
kräver särskilda insatser, ägna sig åt övervakning av ordning och säkerhet
eller samlade utredningsinsatser. Pä motsvarande sätt skulle huvuddelen av
resurserna kunna samlas till trafikövervakning när behovet härav är som allra
störst. Enkelt uttryckt skulle all personal kunna utföra vilket slag av
polisverksamhet som helst — bortsett från sådan verksamhet som kräver
specialutbildning som t.ex. brottsplatsundersökning och utredning rörande
organiserad och ekonomisk brottslighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bland
länsstyrelserna och polisstyrelserna är ett vanligt önskemål konkreta
riktlinjer för vilka ärenden som skall prioriteras. Bl.a. länsstyrelsen i
Stockholms län anser att de uttalanden som gjordes av 1973 års brottskommission
och senare 1 budgetsammanhang inte är tillräckligt preciserade. Statsmakternas
övergripande prioritering får enligt länsstyrelsen i Örebro län inte bli av
sådant slag att större delen av arbetsuppgifterna anges skola handläggas med
förtur. För att en sådan prioritering skall ha något värde måste den vara
distinkt och begränsas till ett realistiskt antal förtursärenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
polisstyrelsen i Gällivare är ett fastställande i författnings- eller
regleringsbrevform är ett välkommet stöd för den lokala polisorganisationen
vid prioriteringen av brottsutredningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Polisstyrelsen
i Jönköping anser å andra sidan att någon detaljerad anvisning för hur
prioriteringen skall ske inte kan eller bör utfärdas. Liknande synpunkter
framförs av bl.a. polisstyrelsen i Göteborg.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Särskilt
under 1970-talet har personalsituationen i Stockholms polisdistrikt varit
bekymmersam. Detta har enligt polisstyrelsen i Slockholm tvingat fram en
prioritering av den löpande verksamheten som inneburit att vissa
arbetsuppgifter inte utförts eller utförts med begränsade resurser. De
prioriteringar som görs kan strida mot principen om likhet inför</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section428>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section429>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:13</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>215</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>lagen
och kan Innebära ett hot om rättssäkerheten. Som exempel nämns att ett brott,
som begås i Stockholms polisdistrikt och som inte blir föremål för någon
egentlig åtgärd, i ett annat distrikt med andra resurser kan bli fullständigt
utrett. Polisstyrelsen anser att snara åtgärder måste vidtas för att undanröja
dessa problem. Det är ett berättigat krav att polisstyrelserna 1 landet ges
möjlighet att på lika villkor bedriva polisverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
Svenska polisförbundets uppfattning har utredningen alltför lätt förbigått de
följder som polisdistriktens varierande resurser och därav styrd prioritering
får på rättssäkerhet och likhet Inför lagen. Denna fråga bör utredas 1 särskild
ordning, anser förbundet, som i övrigt inte har några invändningar mot
utredningens uppfattning 1 denna del.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Sedan lång tid har
problemen med låsta personaltablåer diskuterats, framhåller Föreningen Sveriges
polischefer. Innebörden av utredningens förslag får anses vara att en
erforderlig omfördelning av personalresurserna skall kunna ske på ett
smidigare sätt än 1 dagsläget. Föreningen delar denna bedömning. Vad gäller frågan
om den löpande prioriteringen av ålagda arbetsuppgifter har — efterhand som
belastningen för polisen vuxit — allt oftare diskuterats olika principer och
metoder. I åtskilliga polisdistrikt har fastlagts att arbetsuppgifterna skall
prioriteras enligt vissa normer. Detta torde vara ett nödvändigt ont när
resurserna ej förslår. Det bör dock enligt föreningen beaktas att ett system
med prioriteringar inte får medföra att vissa typer av lagstridiga handlingar
av allmänheten uppfattas som lagliga p.g.a. att polisen ej övervakar
efterlevnaden. Det är synnerligen olyckligt att polisen skall tvingas att på
detta sätt "värdera" de 1 demokratisk ordning tillskapande
rättsreglerna. Förhållandena har hittills varit oacceptabla. Föreningen är väl
medveten om de uttalanden från statsmakternas sida som 1 skilda sammanhang
gjorts i den så kallade prioriteringsfrågan. Dessa uttalanden lämnar dock föga
vägledning för det praktiska arbetet. Detta är otillfredsställande och ger
föreningen anledning att återigen efterlysa en striktare och mera precis
definition i fråga om arbetets inriktning. Det är ej ens i ett kortare
perspektiv realistiskt att arbeta med ett prioriteringsbegrepp som det
nuvarande, vilket omfattar den överväldigande delen av det brottsutredande
fältet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
av föreningen framförda synpunkterna återgår 1 yttranden frän flera
polisstyrelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Föreningen
Sveriges åklagare har intet att erinra mot att regionala och lokala organ i
större utsträckning än nu får bestämma om verksamhetens inriktning och om
fördelningen av tillgängliga resurser. Föreningen förutsätter att överläggning
regelmässigt sker med vederbörande chefsåklagare om fråga skulle uppkomma om
minskning av polisdistriktets utredningsorganisation. Om så ej sker kan
onödigtvis svårigheter uppkomma när det gäller åklagarmyndigheternas arbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>6
Den lokala polisorganisationen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Åtskilliga
remissinstanser uttalar sig allmänt instämmande. Som regel har man dock vak att
kommentera de olika förslagen var för sig. RR Kgör dock ett uttalande som
anknyter såväl till detta som föregående avsnitt. Enligt RRV borde utredningen
mera gmndligt ha övervägt och</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section430>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section431>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:13</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>216</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>sammanhållet
redovisat sin syn på uppgifts- och ansvarsfördelningen och den styrning som bör
utövas dels mellan statsmaktsnivå och polisväsende, dels mellan olika nivåer
inom polisväsendet, RRV är positivt till den decentraUsering som syftar till
att på distriktsnivå bättre kunna anpassa verksamheten till lokala
förhållanden. Det torde emellertid inte vara önskvärt med mer betydande skillnader
1 verksamhetsinriktningen vid olika polisdistrikt på sådana punkter som inte
har sin gmnd 1 anpassning till lokala förhållanden. Sådana skillnader kan i
stället uttrycka eller uppfattas uttrycka skillnader 1 värderingar av polisens
roll och uppgifter 1 samhället och måste också te sig svårförklarliga för
medborgarna, RRV menar att det finns skäl för relativt utförliga centrala
riktlinjer och att det lorde vara nödvändigt alt statsmakterna svarar för en
betydande del av dessa. RRV anser emellertid också att det efter en analys av
styrningen av polisväsendet Inte kan uteslutas att även RPS:s roll 1
rikssammanhanget bör förstärkas något jämfört med vad utredningen föreslår.
Härvid pekar RRV även på behovet av central uppföljning och utvärdering. En viss
betoning av RPS:s roU skulle enligt RRV inte behöva rubba den ökade lokala
beslutsbefogenheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>6.1
Indelningen i polisdistrikt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
uppfattning att en genomgripande distriktsindelningsreform Inte är rätta
sättet att förbättra organisationen och att inte heller antalet
stationeringsorter bör minskas ytterligare delas av del helt övervägande
antalet remissinstanser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
höjs emellertid även röster för en mer eller mindre långtgående sammanslagning
till större enheter. Några remissinstanser, bl.a. polisstyrelserna i Arvika
och Falun samt SACO/SR, anser sålunda att 1972 års riksdagsbeslut bör
genomföras. Polisstyrelsen i Lidköping föreslår att polisdistrikten ges samma
omfattning som civilförsvarsområdena. Enligt polisstyrelsen i Borlänge kan det
finnas skäl för indelningsändringar 1 storstadsområden med komplicerade
gränsförhållanden och 1 vissa personalsvaga smådistrikt. Även polisstyrelserna
i Nyköping, Oskarshamn och Uddevalla anser att en översyn av
distriktsindelningen kan vara påkallad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
polisförbundet menar att ett stort antal polisdistrikt på grund av bristande
personell dimensionering och geografisk utformning inte är bärkraftiga. Det är
därför beklagligt att utredningen inte funnit det möjligt att lägga förslag om
den distriktsindelningsreform som polisverksamheten är 1 behov av. I en snar
framtid torde det enligt förbundet bli oundvikligt att genomföra en
poUsdislriktsindelning enligt en "behovsområdesmodell".
Polisstyrelsen i A vesta konstaterar att vissa distrikt är och förblir för små
för en rationell och ändamålsenlig polisverksamhet men likväl bör bestå så
länge kommuninnevånarna och personalen önskar detta. Ett Intimare samarbete
mellan distrikten 1 naturliga områden, s.k. behovsområden, måste emellertid
komma till stånd utan alltför många formella regler. Inom ramen för delta
samarbete bör man bl.a. kunna lösa beredskapsfrågor, vissa befälsfrågor samt
frågor om utryckningsberedskap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
framhåller alt dess ståndpunkt inte får förstås så att varje ändring 1 polisdistrikts-
eller arbetsgruppsindelningen 1 den ena eller andra riktningen skulle vara
utesluten för framtiden. Åtskilliga remiss-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section432>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section433>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:13</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>217</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>instanser
har funnit skäl att understryka detta uttalande. Hit hör bl.a. Föreningen
Sveriges länspolischefer. Föreningen Sveriges polischefer och åtskilliga
polisstyrelser, bl.a. polisstyrelserna i Borlänge, Kalmar, Katrineholm,
Kungsbacka, Mariestad, Växjö och Östersund. Länsstyrelsen i Stockholms län
anser att det finns anledning att noga följa utvecklingen på detta område för
att eventuellt aktualisera frågan, om förutsättningarna för den gällande
indelningen ändras. Flera polisstyrelser inom Stockholms län gör mer eller
mindre långtgående uttalanden till förmån för en översyn av
distriktsindelningen 1 länet. Polisstyrelsen i Danderyd anser sålunda att
utredningen hade bort penetrera denna fråga mera Ingående och omnämner bl.a. de
tankegångar som framförts av en av RPS tillsatt länsgmpp för utredning av de
polisiära problemen 1 Stockholms län. Övertron på en "egen polis"
får inte Inverka negativt på en ökad effektivitet i polistjänsten som bättre
skulle kunna gagna den lokalt bosatta eller arbetande allmänhetens krav på
polisiär service. Polisstyrelsen noterar även att utredningen inte behandlat
de tankegångar som 1 olika sammanhang har framförts vad gäller inrangerande av
de olika polisdistrikten i vart fall i Stockholms län 1 s.k. behovsområden.
Till dem som vill hålla frågan om en översyn av distriktsindelningen inom Stockholms
län öppen hör även polisstyrelserna i Lidingö. Sollentuna, Solna, Stockholm och
Täby.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
finns emellertid även remissinstanser som med bestämdhet uttalar att några
ändringar 1 den föreliggande distriktsindelningen inte bör göras. Detta gäller
bl.a. åtskilliga polisstyrelser och kommuner 1 glesbygdsområden. Vilhelmina
kommun anser sålunda att det klarare bör markeras att eventuella förändringar i
distriktsindelningen inte får innebära större geografiska enheter än vad som
nu gäller 1 bl.a. södra Lappland.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Jämtlands län och Strömsunds kommun uttalar sig till förmån för tillskapandet
av ett Strömsunds polisdistrikt. Länsstyrelsen anför att flera skäl för detla
kan anföras från regionalpolitisk synpunkt, bl.a. det förhållandet att
Strömsund är klassificerat som regionalt centmm. Strömsunds kommun erinrar om
att kommunen till ytvidden är större än 15 av länen 1 landet. Andra
remissinstanser, som inte är främmande för en utökning av antalet
polisdistrikt, är Vänersborgs kommun och Centerns kvinnoförbund. Kommunen menar
att det är en förutsättning för den kommunala Insynen i polisverksamheten och
för ett stärkt förtroendemannainflytande att ett polisdistrikt inte omfattar
mer än en eller högst ett par kommuner. Enligt kvinnoförbundet förbättrar en
decentralisering såväl kontakterna mellan polis och aUmänhet som polisens
arbetsförhållanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Skaraborgs län pekar på att ställningstagandet 1 dl-slrlktslndelnlngsfrågan
medför behov av ökad samordning för att utveckla samarbetsformer över
distriktsgränserna. Länsstyrelsen i Västernorrlands län anför liknande
synpunkter pä distriktsindelningens effekt på behovet av regional ledning och
samordning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Några
polisstyrelser, bl.a. polisstyrelserna i Väslervikoch Oskarshamn, befarar att
utredningens val av lösning beträffande den regionala organisationen på sikt
Innebär ett steg 1 riktning mot distrikt som omfattar ett helt län. Denna
utveckling anser de inte önskvärd.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section434>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section435>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:13</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>218</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>6.2
Förtroendemannainflytandet m.m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>6.2.1
Allmänna utgångspunkter. Förtroendemannastyrelsernas kompeiensom rade</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
ståndpunkt att de förtroendevalda ledamöterna i polisstyrelserna bör få ett
ökat inflytande över verksamheten Inom polisdistrikten omfattas av så gott som
alla remissinstanser som har yttrat sig härom. Särskilt gäller detta
övergripande frågor såsom verksamhetens allmänna inriktning samt den årliga
planeringen av verksamheten. Däremot är man mera tveksam till om operativa
frågor och frågor om polisledning skall prövas av förtroendemannastyrelserna.
De flesta remissinstanser som har yttrat sig om detta vill förbehålla
polischefen beslutanderätten 1 dessa frågor, och även remissinstanser som är
positiva till en ökad beslutanderätt för förtroendemannastyrelserna efterlyser
inte sällan en definition av uttrycket "polisledning i särskilt
fall". Över huvud taget är man angelägen om att — genom den föreslagna
polisberedningen eller på annat sätt — få behörighets- och ansvarsfrågorna
klarlagda såvitt gäller polisstyrelsernas beslut. När det gäller beslutanderätten
1 polismyndighetsärenden är den dominerande uppfattningen hos länsstyrelserna
och polisstyrelserna att beslutanderätten i sådana ärenden bör förbehållas
polischefen eller annan tjänsteman.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>RPS
delar utredningens uppfattning alt huvuduppgiften för polisstyrelsen bör bli
alt besluta om fördelning och användning av polisdistriktets resurser. Detta
kan ske genom att polisstyrelsen medverkar vid utformandet av den årliga
verksamhetsplanen och vid ändring av denna under löpande verksamhetsår. En viktig
uppgift för polisstyrelsens ledamöter blir att Informera om polisarbetet 1
olika kommunala organ saml 1 de föreningar och sammanslutningar som de enskilda
ledamöterna kommer 1 kontakt med 1 sin verksamhet. Handläggningen av enskilda
operativa ärenden och beslut 1 förvaltningsärenden måste även 1 fortsättningen
ankomma på polischef eller annan tjänsteman som erhållit beslutsdelegation 1
dessa ärenden. — För att få de polisoperativa frågorna 1 de enskilda fallen så
allsidigt belysta som möjligt vill RPS sätta 1 fråga om Inte beslut 1 dessa bör
fallas av polischefen efter samråd med polisintendent och avdelningschefer.
Lämpligheten av en sådan beslutsordning, som innebär ett återinförande av det
tidigare polisledningsbegrep-pet, bör närmare undersökas av polisberedningen. —
För att ett ökat medborgarinflytande i polisstyrelsen skall bil meningsfullt är
det viktigt all de enskilda ledamöterna har möjlighet att ägna mer tid åt
arbetet i polisstyrelsen. Betydelsefullt är även att ledamöterna får all den information
som är möjlig om polisverksamheten och de regler som gäller för denna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Stockholms lån ansluter sig till utredningens förslag om ökat
förtroendemannainflytande inom polisdistrikten och menar att de förhoppningar
som 1 detta avseende knöls dll 1973 års polisstyrelsereform inte har infriats.
Polisstyrelsernas beslutsbefogenhet måste öka om målet skall nås. Därför är
utredningens förslag om förtroendemannainflytande väl motiverade. —
Landshövdingen och ytterligare några ledamöter av länsstyrelsens styrelse är
här skiljaktiga och vill bl.a. avråda från att polisstyrelserna ges beslutsrätt
som gäller allmänna riktlinjer för vissa typer av polisingripanden. Sådana
riktlinjer kan 1 praktiken låsa polisbefälet på ett olämpligt sätt 1 enskilda
fall och leda till oklarhet 1</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section436>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section437>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:13</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>219</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ansvarsfrågor.
Den regel som begränsar polisstyrelsens kompetens bör därför göras något mer
omfattande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Hur
fördelningen av arbetsuppgifterna skall ske mellan styrelsen 1 plenum och
polischefen har enligt länsstyrelsen i Örebro län inte angetts på ett
lillfredsslällande sätt. Inte heller har konsekvenserna av utredningens
förslag belysts. Det är enligt länsstyrelsen angeläget att de förtroendevalda
får en sådan ställning och ett sådant inflytande att deras Insatser upplevs som
meningsfyllda och att det kommunala engagemanget i polisverksamheten ökar.
Detta kan ske genom att polisstyrelsen 1 plenum får ett större Inflytande än
för närvarande över viktiga frågor rörande planeringen av verksamheten.
Intresset bör 1 första hand koncentreras till den årliga
verksamhetsplaneringen. Vid väsentlig avvikelse från vad som där fastställts
bör polischefen åläggas anmälningsskyldighet till styrelsen. Ett vidgat
inflytande för de förtroendevalda bör även kunna åstadkommas genom att
polischefen 1 frågor av större betydelse åläggs samrådsskyldighet. Det bör slås
fast att polischefen fortfarande utövar polisledningen 1 distriktet. —
Polismyndighetsärenden lämpar sig i regel inte för avgörande 1 plenum. Praxis 1
olika polismyndighetsärenden bör bestämmas av rättsliga avgöranden i olika
besvärsinstanser. De förtroendevalda bör dock ha möjligheter att lägga
synpunkter på ett polismyndighetsärende både före och efter avgörandet av
detta. — Länsstyrelsens synpunkter är representativa för huvudparten av
yttrandena från länsstyrelsehåll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Kronobergs län är ense med utredningen om att förtroendemännens Inflytande
bör ökas. Utredningen har emellertid inte närmare konkretiserat hur ärendena
lämpligen bör fördelas mellan polisstyrelsen 1 plenum och polischefen. Det
torde för den kommande polisberedningen bli en angelägen uppgift att skapa en
säker grund för en väl fungerande anvarsfördelning. Länsstyrelsen vill 1 detla
sammanhang framhålla vikten av att polisens politiska oberoende, som är en av
hörnstenarna i vårt demokratiska samhälle, kvarstår. Länsstyrelsen finner för
sin del att polischefens operativa ledningsfunktioner 1 nuvarande omfattning
bör bibehållas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Polisstyrelsen
i Slockholm anser att de förtroendevalda ledamöterna i polisstyrelsen bör få
ett ökat faktiskt Inflytande på de allmänna frågorna i distriktet. Alla områden
av polisverksamheten lämpar sig emellertid inte för förtroendemannainflytandet,
eftersom uppgiften att upprätthålla allmän ordning och säkerhet ger polisen en
särställning 1 den offentliga förvaltningen. Ansvaret för den rent operativa
verksamheten, dvs. chefsskapel över en polisstyrka under pågående arbete, bör
enligt polisstyrelsens uppfattning inte utövas av styrelsen 1 plenum.
Operativa frågor bör visserligen kunna diskuteras från principiell
utgångspunkt, men ansvaret och behörigheten att besluta måste med hänsyn till
polisverksamhetens natur åvila polischefen. Den årliga verksamhetsplaneringen,
ändringar i denna planering samt långtidsplaneringen är däremot frågor som bör
avgöras av polisstyrelsen 1 plenum. Då det gäller polismyndighetsärenden bör
enskilda sådana ärenden inte tas upp 1 plenum, men däremot anser polisstyrelsen
1 likhet med utredningen att principiella frågor bör kunna hänskjutas till
polisstyrelsen 1 plenum.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Polisstyrelsen
i Göteborg framhåller att det är av största vikt att polisen även framgent kan
behålla sin fristående och politiskt oberoende funktion. Detta måste även
anses vara en gmndläggande fömtsättning för att</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section438>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section439>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:13</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>220</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>allmänhetens
förtroende för polisen och dess verksamhet behålls och om möjligt förstärks.
Det vore säkerligen ganska förödande för detta förtroende om del ens kunde
ifrågasättas att polisen vid utövande av sin verksamhet tog politiska hänsyn.
Dessa synpunkter bör enligt polisstyrelsens uppfattning ligga till gmnd för
den närmare utformningen av förtroendemannainflytandet i polisstyrelsen. Därvid
bör, liksom beträffande nämndemannalnstitutlonen vid våra domstolar, för slor
vikt ej läggas vid det förhållandet att de förtroendevalda ledamöterna i polisstyrelserna
är politiskt valda och tillsatta. Det förhåller sig i stället säkerligen på det
sättet att båda dessa personkalegorier vid utövandet av sin förtroendemannasyssla
mera ser till uppdragets reella ändamål och innehåll än till den politiska
hemvistens eventuella inflytande på uppdragets fullgörande. Detta förhållande
bör emellertid inte tas till Intäkt för att mbba den traditionella balans som
råder såväl inom den dömande verksamheten som inom polisverksamheten i fråga
om beslutsfördelningen mellan lekmän och tjänstemän. Huruvida denna balans
rubbas av att man tillerkänner de förtroendevalda ledamöterna 1 polisstyrelserna
ett ökat inflytande över förekommande beslut i polisverksamheten är en
avvägningsfråga. Polisstyrelsen har den uppfattningen att genomförandet av
utredningens förslag på detta område inte rubbar denna balans. När det gäller
detaljutformningen av förslaget beträffande vilka beslut som skall handläggas
av polisstyrelsen 1 plenum bör emellertid en särskild beredning eller
arbetsgrupp få i uppdrag att närmare ange gränserna för denna beslutsfunktion.
Det är angeläget att dessa gränser utformas så distinkt att eventuella
tveksamheter vid bestämmelsernas tillämpning undanröjs. Utredningens förslag
till sådan gränsbestämning — "polisledning i särskilt fall" —
förefaller inte fylla kravet på omnämnd distinktion, menar polisstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Endast
ett mindre antal polisstyrelser avstyrker en utvidgning av förtroendemannainflytandet.
Till den grupp som avstyrker hör bl.a. polisstyrelserna i Fagersta och
Nyköping. Polisstyrelsen 1 Fagersta anser sålunda att den insyn polisstyrelsens
folkvalda representanter f n. har i polisverksamheten torde vara tillfyllest. I
det praktiska polisarbetet har inte framkommit skäl som motiverar att den
nuvarande ordningen frångås. Det vore snarare olyckligt om politiska
värderingar skulle få möjlighet att göra sig gällande 1 pollslednlngsfrägor.
Verksamheten är strikt bunden av författningar och föreskrifter och har ett
mycket litet utrymme för skälighets- och billighetsbedömningar. Det är enligt
polisstyrelsen en rättssäkerhetsfråga av stor betydelse att polisverksamheten
inte ges olika Inriktning i skilda delar av landet av folkvalda representanter
med olika samhällsvärderingar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
polisstyrelsen i Falun ställer sig tveksam till ett utvidgat förtroendemannainflytande.
Polismyndighetsärenden bör beslutas av polischef eller annan tjänsteman. Dessa
ärenden regleras av författningsbestämmelser och rättspraxis. Ärendena måste
avgöras snabbt för att tillgodose allmänhetens krav på service. Polisens
operativa verksamhet liksom polisledning bör liksom nu utövas av polischefen.
Dessa verksamhetsformer är till sin art sådana att de av praktiska skäl inte
lämpar sig för plenlbeslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Liknande
synpunkter på frågan om förtroendemannamedverkan 1 polismyndighetsärenden samt
1 den operativa verksamheten och polis-ledningen framförs av ett stort antal
polisstyrelser. I åtskilliga polissty-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section440>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section441>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:13</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>221</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>relser,
som biträder utredningens förslag, förekommer skiljaktiga meningar från
pollsmästarhåll av denna Innebörd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Landstingsförbundet
hälsar med tillfredsställelse alt polisstyrelserna skall få ett mera avgörande
Inflytande över fördelningen och användningen av distriktets resurser.
Förbundet understryker vikten av klara riktlinjer beträffande fördelningen av
beslutsbefogenheterna mellan styrelse och polischef. Svenska kommunförbundet
ansluter sig lill utredningens syn på arbetsfördelningen mellan styrelse och
polischef. Ärenden av principiell vikt liksom ärenden som har direkt betydelse
för invånarna i distriktet bör enligt förbundet alltid behandlas av
polisstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SACO/SR
anser det vara av stort värde att de förtroendevalda ledamöterna 1
polisstyrelserna får insyn 1 och Inflytande över polisens verksamhet. Det hade
dock varit önskvärt att utredningen mera koncist instämt i direktivuttalandet
att den rent operativa verksamheten varken kan eller bör utövas av en styrelse
i plenum. Det är angeläget att man noggrant drar upp gränserna för polischefens
och polisstyrelsens i plenum beslutanderätt och att det ges ett klart
uttalande om vad som egentligen avses med uttrycket "polisledning 1
särskilt fall". Polisstyrelsens 1 plenum viktigaste arbetsuppgift bör
vara planeringen av polisverksamheten med intresset koncentrerat till den
årliga verksamhetsplaneringen. Verksamhetsplan och resursfördelning kommer
genom dispone-rlngen av de s.k. fria resurserna att bli ett betydelsefullt
styrmedel för den lokala verksamheten. Beslut 1 plenum bör även kunna avse den
allmänna utformningen av polisdistriktens policy och den närmare utformningen
av den brottsförebyggande verksamheten. I vissa frågor av principiell vikt för
polisdistriktet bör ett vidgat lekmannainflytande kunna åstadkommas genom ett
system med s.k. rådgivande beslut 1 plenum. Däremot bör beslut i
polismyndighetsärenden inte avgöras i plenum. Ärenden som har direkt betydelse
för Innevånarna 1 distriktet bör dock kunna tas upp till en sådan rådgivande
principdiskussion som nyss nämnts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>LÖ
vill tilldela polisstyrelsen beslutanderätt 1 så många allmänna och
principiella frågor som möjligt. Endast enskilda ärenden och rena ledningsfrågor
bör i princip undantas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statstjänstemannaförbundet
instämmer i utredningens förslag beträffande kompetensområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förtroendemannainflytandet
kan enligt Svenska polisförbundet ökas och ges ett mera reellt Innehåll.
Inflytandet bör begränsas till principiella inriktningsfrågor medan beslut i
enskilda fall liksom nu bör ligga på polischefen. Denna beslutsordning bör
enligt förbundet gälla beslut 1 såväl operativa fall som
polismyndighetsärenden. Förslaget att vissa polismyndighetsärenden skall
avgöras i plenum avstyrks mycket bestämt. Förtroendemannainflytandet bör
främst göra sig gällande vid verksamhetsplaneringen. Förbundet anmärker att det
1 remissyttranden från förbundets länskommittéer, avdelningar och föreningar
har framskymtat farhågor för politisering och "bytänkande".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föreningen
Sveriges länspolischefer har när det gäller den rent operativa verksamheten
och utövande av polisledning den bestämda uppfattningen att ansvaret härför
liksom nu skall åvila polischefen. Polismyndighetsärenden lämpar sig i regel
inte för avgörande 1 plenum. Detta gäller även ärenden enligt lagen om allmänna
sammankomster. Risk finns att besluten blir färgade av politiska värderingar.
Ett polismyndighetsärende berör vidare ofta en enskild människas personliga
förhållan-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section442>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section443>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:13</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>222</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>den.
Avgörande i plenum förefaller dessutom opraktiskt då ärendena ofta är av
rutinmässig karaktär och kräver snabb handläggning. Det anförda utesluter inte
att principdiskussioner bör kunna föras som underlag för beslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Föreningen
Sveriges polischefer anser att endast strikt juridiska och/ eller operativa
synpunkter får göra sig gällande 1 det enskilda ärendet/ fallet. Minsta
misstanke att politiska Intressen styrt utgången av ett enskilt ärende kan
uppenbarligen få till följd att allmänhetens tUltro tiU polisen allvarligt
rubbas. Det är nödvändigt att en klar avgränsning görs 1 fråga om fördelningen
av arbetsuppgifter mellan polisstyrelsen i plenum och polischefen. Nuvarande
uppdelning anser föreningen 1 huvudsak tillfredsställande. Föreningen har dock
inte något att erinra mot att polisstyrelsen 1 plenum får ett större Inflytande
över viktiga frågor rörande planeringen av verksamheten.
Polismyndighetsärenden bör ej kunna bli föremål för avgörande 1 plenum utan som
hitfills bedömas på tjänstemannaplanet genom sedvanlig lagtillämpning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
utredningen har uttalat om värdet av att de förtroendevalda ledamöterna 1
polisstyrelserna även får verka i de olika samrådsorgan där polisen ingår har
uppmärksammats av ett mindre antal av remissinstanserna, vilka 1 allmänhet har
ansett det värdefullt med sådan medverkan. Polisstyrelsen i Slockholm anmärker
dock att huvudregeln bör vara att företrädare för polisledningen normalt
representerar polisen utåt 1 kontakter med allmänheten, organisationer och
myndigheter. Länsstyrelsen i Stockholms län uttalar sig på motsvarande sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Det kan i detta sammanhang
nämnas att polisstyrelsen i Slockholm vill komplettera medborgarinflytandet
genom Inrättande av lokala nämnder för samverkan med ledningen i
vaktdistrikten. Ledamöterna 1 dessa distriktsnämnder skulle utses på samma sätt
som ledamöterna i polisstyrelsen. På denna punkt är polismästaren skiljaktig.
Han anser att det inte finns behov att inrätta distriktsnämnder. —
Länsstyrelsen i Stockholms län anser att tanken på vaktdlstrlktsnämnder har
goda skäl för sig under förutsättning att man kan undvika en tyngande
formalisering av sammanträden och ärenden. Möjligheterna att tillskapa sådana
kontaktorgan för samråd och orientering bör därför övervägas i det fortsatta
arbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bl.a.
flera polisstyrelser framhåller att ett ökat inflytande för de förtroendevalda
ledamöterna 1 polisstyrelserna ställer ökade krav på ledamöternas kunskaper om
polisverksamheten. Man pekar på behovet av utbildning och information.
Möjligheten att följa arbetet på fältet bör tas till vara som ett led i
utbildningen. Svenska polisförbundet ser bl.a. utbildning och information till
de förtroendevalda som medel att förebygga annars föreliggande risker för
politisering och "bytänkande".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
del remissinstanser, bl.a. statstjänstemannaförbundet, anmärker 1 delta
sammanhang att den korta mandattiden, tre år, är en nackdel och att en längre
kontinuitet i fråga om ledamotskapet i polisstyrelserna vore önskvärd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>6.2.2
Ordningen för val av ledamöter i polisstyrelserna m.m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>6.2.2.1
Valordning och valbarhet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
grundinställning omfattas av de flesta remissinstanser som yttrat sig 1 frågan.
Man anser sålunda att det primärkommunala</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section444>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section445>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:13</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>223</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Inflytandet
bör förstärkas och att olika vägar att åstadkomma detta bör undersökas. Men man
är också på sina håll kritisk mot alt utredningen inte mera bestämt har tagit
ställning till något av de alternativ som kan övervägas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bland
remissinstanserna vill man i allmänhet ha en valordning som är så representativ
som möjligt både för de politiska styrkeförhållandena inom distriktet som för
de olika kommunernas befolkningsmässiga styrka. Önskemålet att polisstyrelsen
speglar den politiska strukturen 1 distriktet leder i allmänhet till
slutsatsen att valet bör ske proportionellt. Motsvarande proportionalitet är
ett önskemål också då det gäller att fördela mandaten mellan de olika
kommunerna 1 distrikt som omfattar flera kommuner. Samtidigt är man emellertid
angelägen om att åstadkomma en ordning som leder till att varje kommun blir
företrädd av minst en ordinarie ledamot.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Frågan
om valordningen har tilldragit sig intresse framför allt hos kommunerna och
polisstyrelserna. Det helt övervägande antalet kommuner och de flesta
polisstyrelser som har yttrat sig på denna punkt anser att valet bör ankomma på
primärkommunerna. Ett behållande av den nuvarande ordningen med val genom
landstingen förordas inte av någon kommun och av endast ett mindre antal
polisstyrelser. Det alternativ, som polisutredningen diskuterar efter förebild
från taxeringsväsendet och som innebär att enkommunsdistriktens polisstyrelser
väljs av kommunfullmäktige och övriga distrikts styrelser av landstinget
(laxe-ringsnämndsalternalivel) har vunnit anslutning från några kommuner.
Alternativet att kommunfullmäktige utser samtliga ledamöter efter mönster av
valordningen för nämndemän 1 domsaga (domsagoallerna-tivel) synes förordas av
ett något större antal kommuner. Även det i 1971 års proposition lanserade
systemet med ombud som förrättar valet 1 flerkommunsdistrikten
(ombudsallernativet) förfäktas av några kommuner. Ytterligare ett alternativ,
som nämns av några kommuner, är att för valet av polisstyrelser utnyttja
kommunförbundets länsavdelningar (kommunförbundsalternalivel).</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
vanlig uppfattning bland de kommuner som förordar att kommunfullmäktige
förrättar valet är att den vidgade kompetensen för de lokala polisstyrelserna
och det ökade lokala inflytandet över resursfördelningen fömtsätter ett
motsvarande prlmärkommunalt inflytande över polisstyrelsernas sammansättning.
Uppfattningen att primärkommunerna bör utse polisstyrelserna 1 vart fall i
sådana distrikt, som omfattar en enda kommun, är särskilt vanlig bland det
trettiotal kommuner, där så är förhållandet. Sålunda framhåller Jönköpings
kommun att skälen för att primärkommun som bildar eget polisdistrikt skall utse
polisstyrelse är redovisade redan i 1967 års polisutredning. Kommunen är därför
missnöjd med att saken skjuts på framfiden genom att göras beroende av att
frågan om proportionalltet får en godtagbar lösning även för flerkommunsdistrikten.
Kommunen framhåller att dess uppfattning skall ses inte minst mot bakgrund av
polisutredningens förslag om vidgad kompetens för polisstyrelserna samt
principerna för resursfördelningen inom polisdistriktet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sundsvalls
kommun, som anlägger liknande synpunkter, anser den nuvarande valordningen
otillfredsställande eftersom kommunen — med sitt ansvar för centrala funktioner
inom social verksamhet, hälsovården och trafiken — inte har större möjligheter
att påverka resurser</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section446>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section447>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:13</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>224</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>och
Insatser när det gäller agerande från polisens sida i sådana angelägenheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
företrädare för domsagoalternativet är Kalmar kommun, som kan tänka sig att
länsstyrelsen får fastställa antalet ledamöter efter de principer som gäller
vid val av nämndemän och att kommunfullmäktige 1 de olika kommunerna därefter
förrättar valet. En polisstyrelse vald på detta sätt kan bli ganska stor, en
nackdel som dock torde övervägas av fördelarna med den lokala förankringen.
Möjlighet bör enligt kommunen finnas att utse ett arbetsutskott inom
polisstyrelsen, till vilket brådskande eller rutinbetonade ärenden kunde
delegeras. Även Ljungby kommun (majoriteten) är beredd att lösa frågan efter
nämndemannamönslret och att göra polisstyrelsen så stor att varje kommun får en
rimlig proportionell representation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Taxeringsnämndsalternativet
företräds av bl.a. Borås kommun, som förordar att kommunfullmäkfige väljer
polisstyrelse i distrikt som omfattar endast en kommun. En sådan ändring innebär
Inte några administrativa komplikationer, vilka däremot skulle bli följden av
att låta ombud välja polisstyrelse i flerkommunsdistrikten. Därför bör — även
om den lokala förankringen i viss mån går förlorad — landstinget även 1
fortsättningen välja polisstyrelser 1 dessa distrikt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bland
länsstyrelserna har endast ett mindre antal tagit ställning. Sympatierna delas
1 stort sett lika mellan nuvarande valordning och en förändring i den riktning
som utredningen har antytt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>JK
anser sig inte kunna godta någon valordning som inte garanterar även de minsta
kommunerna en ordinarie plats 1 polisstyrelserna. Om det behövs för att uppnå
detta mål måste en större kommun kunna avstå någon av sina platser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Socialstyrelsen
anser liksom utredningen att man bör eftersträva ett utökat prlmärkommunalt
inflytande på polisens verksamhet. Även om varje kommun fär utse en
representant i polisstyrelsen synes delta enligt socialstyrelsen inte medföra
nägot nämnvärt politiskt inflytande från primärkommunerna. Primärkommunala polisnämnder
med avgränsade och speciella beslutsfunktioner 1 planerings- och
serviceverksamheten torde vara en bättre lösning för att få till stånd ett
reellt förtroendemannainflytande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Landstingsförbundet
framhåller att några nya motiv inte framkommit som talar för alt man nu skulle
frångå 1972 års riksdagsbeslut i frågan. En ordning enligl vilken
primärkommunerna eller ombud för dessa skulle utse polisstyrelsernas ledmaöter
skulle bli administrafivt mer komplicerat än om landsfingen, som nu är fallet, utser
ledamöterna. Det avgörande är att nomineringen av kandidaterna sker hos de
politiska partierna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
kommunförbundet tillstyrker att valet av ledamöter till polisstyrelserna
ankommer på primärkommunerna. Det nuvarande valsystemet är förenat med olägenheter,
vilket kommunerna också påpekat 1 utredningens enkät. Från kommunal synpunkt
skulle det naturligtvis vara en fördel om polisdistriktets gränser sammanföll
med kommunens. Det skulle underlätta valet av ledamöter i polisstyrelsen.
Förbundet anser det självklart att polisstyrelsens ledamöter skall utses av
kommunfullmäktige i de polisdistrikt som omfattar en kommun. När det gäller
distrikt som består av flera kommuner måste man söka finna den valmetod som
ger bästa möjliga representativitet med hänsyn till dels kom-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section448>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section449>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:13</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>225</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>munernas
storlek, dels den partipolitiska strukturen. Flera lösningar kan diskuteras. En
modell är att använda samma metod som vid valet av nämndemän, en annan alt
välja ledamöter via ombud för de olika kommunerna. Av betänkandet framgår inte
vilken metod som ger den bästa representativiteten. Styrelsen kan därför Inte
nu ta ställning för ett visst alternativ. Ett minimikrav bör dock vara att alla
kommuner är företrädda med minst en ordinarie ledamot. Styrelsen förutsätter
att frågan utreds vidare och att förbundet bereds möjligheter att delta i det
fortsatta utredningsarbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
SACO/SRhör såväl polisens som kommunernas Intresse av att varje kommun är
representerad 1 polisstyrelsen väga så tungt, att något maximlantal ej bör
anges när det gäller antalet ledamöter 1 polisstyrelsen. Varje kommun bör
dessutom helst vara representerad med minst två ledamöter, vilket endast i
några få fall torde komma att medföra, att de förtroendevaldas antal 1
polisstyrelsen kommer att överstiga tio. Med hänsyn till att det lokala
förtroendemannainflytandet skall förstärkas för att polisen därmed än bättre
skall förankras bland kommunens medborgare synes fördelarna med en god lokal
representation väga tyngre än de eventuella nackdelar det kan Innebära med en
något större lekmannastyrelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>LO
anser alt ledamöterna bör utses av kommunfullmäkfige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Från
en del håll, bl.a. Föreningen Sveriges polischefer, SACO/SR och några
polisstyrelser, Ifrågasätts lämpligheten av att polisman eller annan anställd
inom polisväsendet är valbar som ledamot av polisstyrelse. Ibland hänvisas
därvid till valbarhetskraven för nämndeman 14 kap. 6 § rättegångsbalken. Enligt
polisstyrelsen i Örebro synes det inle heller lämpligt att advokater och
åklagare är valbara till polisstyrelserna. Polisstyrelsen i Stockholm anser
däremot att polisman eller annan anställd inom polisen bör få utses till
ledamot i polisstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>6.2.2.2 Antalet
ledamöter</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
förslag om en höjning av maximiantalet ledamöter 1 polisstyrelsen i syfte att
få varje kommun företrädd i styrelsen har 1 allmänhet bemötts positivt. Enstaka
polisstyrelser vill dock sätta antalet till högst sju eller behålla det
nuvarande antalet, lägst åtta. Från några håll anmärks att det sammanlagda antalet
ledamöter bör vara udda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
del remissinstanser, bl.a. SA CO/SR och flera polisstyrelser, menar att nägot
maximlantal inte bör anges i författning eller är öppna för att
polisstyrelserna får fler än tio ledamöter om detta behövs för att tillgodose
intresset av proportionalltet och representativitet 1 flerkommunsdistrikten.
Särskilt gäller detta sådana remissinstanser som förordar domsagoalternativet.
Frågan om antalet ledamöter görs sålunda avhängig av vilken valordning som
väljs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>6.2.2.3 Suppleanter</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
förslag att det nuvarande systemet med personliga suppleanter frångås till
förmån för den ordning som tillämpas för kommunfullmäktige och de kommunala
nämnderna har med några enstaka undantag godtagits av remissinstansera.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>15 Riksdagen 1980/81. 1 saml Nr 13.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section450>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section451>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:13</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>226</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>6.2.2.4
Ordförandeskapet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Flera
remissinstanser har tagit upp den av polisutredningen inte behandlade frågan
om vem som skall vara ordförande 1 polisstyrelsen. Bland polisstyrelserna finns
tre huvudlinjer företrädda. Flera polisstyrelser finner sålunda inte skäl att
ändra den nuvarande ordningen, enligt vilken ordförande och vice ordförande 1
polisstyrelse utses bland de förtroendevalda. Ändra polisstyrelser intar
ståndpunkten att polischefen bör vara valbar men inte självskriven som
ordförande. Ytterligare andra polisstyrelser menar att polischefen alltid bör
vara ordförande. Bland polisstyrelser som vill behålla nuvarande ordning har
inte sällan polischefen anfört skiljaktig mening till förmån för sistnämnda ståndpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Polisstyrelsen
i Hässleholm hävdar att misstankarna om en politisering av polisverksamheten
blir minst om polischefen i tjänsten är självskriven ordförande i styrelsen.
Ordförandeskapet 1 polisstyrelsen bör självfallet inte heller vara en plattform
för fackliga utspel eller aktiviteter.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Föreningen Sveriges
polischefer bedömer att ordförandefrågan är så viktig att den ej får förbigås,
särskilt om polisstyrelsen får utökade befogenheter. Föreningen vill fästa
uppmärksamheten på att vid statliga förvaltningar är verkschefen normalt
ordförande i styrelsen. Anledning att särbehandla polisstyrelsen finns ej. I
konsekvens härmed bör också polischefen vara ordförande i polisstyrelsen, något
som enligt föreningens bedömning kommer att bidra till en aktivering av
arbetet inom polisstyrelsen 1 plenum. Även Föreningen Sveriges länspolischefer
anser att denna fråga bör aktualiseras på nytt med hänsyn till
polisstyrelsernas ökade beslutsbefogenheter. Föreningen hänvisar till sitt
yttrande över 1967 års polisturednings betänkande, i vilket föreningen fann det
angeläget att ordförandeskapet 1 styrelserna på polisväsendets olika områden
är enhetligt utformat.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>För SACO/SR är det med det
utvidgade lekmannainflytandet 1 polisstyrelsen en förutsättning att särskilt styrelseordföranden
är väl Insatt i frägor av polislär natur. För en meningsfull plenlverksamhet
kommer det att krävas att ordföranden äger Ingående kunskaper om svenskt
rättsväsende och förvaltning och om den lagstiftning som reglerar den
offentliga verksamheten. De kansliresurser som är erforderliga för polisstyrelseverksamheten
disponeras 1 det vardagliga arbetet av polischefen. Nu anförda synpunkter talar
för att polischefen bör vara självskriven ordförande i polisstyrelsen. Detta —
att chefstjänstemannen är ordförande — ligger också i linje med vad som
normalt är brukligt inom statlig förvaltning och tillämpas när det gäller den
centrala och regionala pollsorganlsafionen. SÅCO/SR har för sin del ingen
anledning att frångå den uppfattning 1 frågan som departementschefen anslöt
sig fill vid behandlingen av 1967 års polisutrednings förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
helt annan uppfattning har Svenska kommunförbundet, som anmärker att
utredningen Inte har Ifrågasatt polischefens ledamotskap i polisstyrelsen.
Förbundet anser att det saknas anledning frångå de principer som tillämpas för
tjänstemän i kommunala sammanhang. Följaktligen bör polischefen inte vara
ledamot 1 polisstyrelsen utan endast som föredragande ha yttranderätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Landstingsförbundet
anser att landstingen även bör utse ordförande i polisstyrelserna.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section452>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section453>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:13</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>227</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>6.2.3 Samråd
med kommunala organ</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
överväganden 1 denna del, som särskilt har uppmärksammats av kommunerna och
polisstyrelserna, har över lag vunnit anslutning bland remissinstanserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>6.2.4 Polismyndighelsbegreppel</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
förslag att reservera termen polisstyrelse för förtroendemannastyrelsen har
vunnit anslutning från det stora flertalet remissinstanser som har yttrat sig
på denna punkt. Frågan har berörts av de flesta av polisstyrelserna, som till
den helt övervägande delen vitsordar de olägenheter som den nuvarande ordningen
för med sig och ansluter sig till utredningens val av lösning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Drygt
tio polisstyrelser, ett par länsstyrelser samt Föreningen Sveriges
länspolischefer avstyrker dock en ändring. En del av dessa remissinstanser
vitsordar att missförstånd kan förekomma medan andra menar alt svårigheterna
har varit av övergående art. Bl.a. polisstyrelsen i Falkenberg anser att
begreppet polisstyrelse numera är förhållandevis Inarbetat och accepterat av
allmänheten, att enhetligheten 1 begreppen rikspolisstyrelse, länsstyrelse och
polisstyrelse bör behållas samt att en ändring till begreppet polismyndighet
skulle kunna skapa ny förvirring, eftersom polisstyrelsebegreppet 1 avbidan på
reformgenomförandel kommer att vinna ytterligare insteg. Risken för
missuppfattning kan undvikas om man utformar beslut och skrivelser så att det
alltid framgär ifall beslutet har fattats vid sammanträde med polisstyrelsen 1
plenum eller som enmansbeslut. Liknande synpunkter anförs av Svenska
polisförbundet, som anser ett förtydligande nödvändigt eftersom den dubbla
betydelsen av benämningen polisstyrelse har vållat mycken irritation. Enligt
förbundet bör man emeUertid 1 stället använda benämningen polisdirektion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>6.3
Resursfördelningen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
principförslag om en ordning enligt vilken s.k. "fria resurser" skall
stå till polisstyrelsens förfogande tillstyrks så gott som överlag av
remissinstanserna. Endast en handfull polisstyrelser samt länsstyrelsen i
Göteborgs och Bohus län synes helt avvisa förslaget, i några fall under
hänvisning till att de fria resurserna kommer alt visa sig vara en
papperskonstruktion utan praktiskt värde. Polisstyrelsen i Nyköping befarar att
förslaget leder till instabilitet, motsättningar, vantrivsel och bristande
arbetsmotivation och ett mindre effektivt upprätthållande av allmän ordning och
säkerhet. Åtskilliga remissinstanser, som 1 och för sig ansluter sig till
utredningens principförslag, tvivlar pä all förändringen 1 praktiken blir så
stor eller Ifrågasätter om de fria resurserna bör vara så omfattande som
fömtsätts i förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>JK
anser att utredningen inte tillräckligt har beaktat att polismännens villighet
att flytta mellan olika tjänster är beroende av att lönesystemet är mycket
enhefiigt. Det kan vara svårt att få fill stånd ett sådant lönesystem. Vidare
måste polisutbildningen utformas ull Innehåll och omfattning så att
polismännen är kompetenta att utan vidare handha en mängd skiftande uppgifter.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section454>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section455>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:13</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>228</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
<span style='text-transform:uppercase'>RA </span>ifrågasätter i vilken
utsträckning reformen kan genomföras i praktiken. RÅ finner det 1 likhet med
utredningen naturligt att besluten om hela verksamhetens gmndläggande mål och
Inriktning måste ankomma på statsmakterna 1 en för staten så viktig del av
rättsväsendet som polisen utgör. Därigenom torde det reella utrymmet för
regionala och lokala avvägningar bli litet. RÅ ställer också frågan vilket
verksamt remedium statsmakterna har till sitt förfogande om resurserna på något
sätt skulle komma att utnyttjas på ett sätt som avviker från vad man centralt
har velat låta komma till uttryck. Man kan inte bortse från att det inom de
lokala förtroendemannastyrelserna 1 vissa fall kan finnas en benägenhet att
betrakta de polisiära problemen från en mera snävt kommunal intressesynpunkt.
Det finns 1 den föreslagna organisationsmodellen en klar inbyggd risk för
konfliktsituationer mellan de lokala och regionala Instanserna när det gäller
att tillgodose de på ömse håll föreliggande behoven av kvaUficerad personal. RÅ
understryker att det måste vara en primär statlig angelägenhet att svara för
all brottsbeivrande verksamhet och att se fill att denna bedrivs efter
enhetliga principer i landet. Det är angeläget att berörda åklagarmyndigheter
på såväl distrikts- som länsnivå bereds tillfälle att föra fram sina synpunkter
på planeringen och prioriteringen av polisens verksamhet. Med dessa uttalanden
vill RÅ inte ställa sig allmänt avvisande till olika decentraliseringssträvanden.
När del är nödvändigt — t.ex. för att värna om en likformig rättstillämpning 1
landet för samhällets brottsbeivrande organ — kan emellertid överväganden från
bl.a. rättssäkerhetssynpunkt medföra att en förhåUandevis hög grad av
centralstyrning framstår som mest ändamålsenlig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>APS'tillstyrker
utredningens förslag. Systemet med fria resurser torde emellertid få begränsade
effekter med hänsyn till att polispersonalen 1 stor utsträckning är hårt bunden
vid olika angelägna arbetsuppgifter. Utredningen utgår frän att den personal
som kommer att ingå i den fria resursen normalt inte skall behöva riskera att
bli omplacerad till andra arbetsuppgifter under löpande verksamhetsår. Även
under löpande verksamhetsår kan emellertid behov av omdisponering av personalen
uppkomma bl.a. i samband med oförutsedda händelser. Vid sådana tillfällen måste
det ankomma på polischefen att efter samråd med personalen genomföra
kortvariga personalförändringar. En förutsättning för att ett system med fria
resurser skall kunna genomföras är alt polisens nuvarande lönesystem ändras.
Detta lönesystem medför i dag bl.a. en ovilja mol alt flytta från yttre tjänst
till utredningstjänst. Ett nytt lönesystem måste bl.a. minska de ekonomiska
konsekvenserna av och även 1 övrigt stimulera intresset för en omflyttning. En
ökad rörlighet mellan unlformspllktlg tjänstgöring och utredningstjänst
påkallar även en lösning av frågan om fri uniform för polispersonalen. Även
vid Inköp och fördelning av utrustning kan de skiftande behoven mellan olika
polisdistrikt medföra problem. Detsamma är förhållandet vid planläggning av
utbildning. Dessa frågor bör bli föremål för ingående undersökningar av
polisberedningen eller utredas 1 särskild ordning, anser RPS.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
resonemang om att polisdistrikten skall få disponera fyra till fem sjättedelar
av personalen som "fri resurs" ger enligt länsstyrelsen i Göteborgs
och Bohus län sken av att en dramatisk förändring genomförs. Så är icke fallet.
Personalen är och kommer 1 framtiden i mycket stor utsträckning att förbli bunden
vid 1 förväg givna uppgifter.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section456>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section457>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:13</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>229</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
organisation ger full rörelsefrihet för tillfälliga förändringar av
polisinsatserna. Lokala initiativ kan redan i dag tas om polisdistriktens
behov inte kan tillgodoses inom ramen för befintlig organisation. Enligt
länsstyrelsens mening har länets polisstyrelser icke i något sammanhang
försummat att beakta lokala förhållanden. Utredningens förslag medför 1
praktiken icke någon fördel som inte redan 1 dag kan uppnäs. Förslaget kan däremot
betyda att stabiliteten i organisationen går förlorad och ersätts med ryckighet
och osäkerhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Hallands län delar utredningens uppfattning att en större flexibilitet bör
åstadkommas vid polisväsendet och en lämplig basorganisation skapas. Men denna
basorganisation bör ha avsevärt större minimiresurser än som föreslagits.
Länsstyrelsen anser att de fria resurserna icke bör uppgå till mer än 25 % av
personalstyrkan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Kalmar län hälsar i och för sig förslagel med tillfredsställelse men anser
att statsmakternas ansvar inför allmänheten för att polisverksamhetens olika
grenar inte understiger en viss nivå kräver att en fast minimlorganisation
skapas för de olika funktionerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Kristianstads län delar utredningens uppfattning att nuvarande organisation
innebär en alltför hård låsning av personalen. Det synes däremot tveksamt om
man bör gå så långt i flexibilitet som utredningen förordar. Enligt
länsstyrelsens uppfattning bör för varje avdelning fastställas den personalstyrka
som står till avdelningens förfogande. Uppdelning på mindre enheter bör sedan
göras lokalt. Härigenom vinner man att personalen uppdelas i ordningspolismän
och kriminalpolismän. Detta skulle minska personalrörligheten mellan avdelningarna
och bl. a.underlätta utbildningsplaneringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
länsstyrelsen i Kronobergs län anser att utredningen gått för långt då man till
fria resurser vill avsätta mellan 4/6 och 5/6 av samtllg personal i ett
distrikt. Därest utredningens förslag genomförs finns anledning befara att den
nödvändiga arbetsspecialiseringen och stadgan 1 distriktet samt personalens
trygghetskänsla kommer att äventyras. Länsstyrelsen vill i stället förorda att
basorganisafionen utgörs av en mini-miorganisafion på varje enhet och att övrig
personal utgörs av fria resurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Liknande
synpunkter på behovet av en fast minimlorganisation framförs av flera andra
länsstyrelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
bland polisstyrelserna ser man ibland tvivlande på möjligheterna att fullt ut
genomföra utredningens system med fria resurser och pekar på behovet av en
minimlorganisation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Polisstyrelsen
i Göteborg tillstyrker utredningens förslag om basorganisation och fria
resurser så som förslaget närmare utformats 1 betänkandet. Polisstyrelsen
understryker dock utredningens påpekande, att en stor del av polisväsendets
anställda kommer att sysselsättas med arbetsuppgifter som ovillkorligen måste
utföras, oberoende av om personalen anses Inrymmas under begreppet fria
resurser eller ej. Dessutom bör bl.a. ur personal-, arbetstrivsel- och
effektivitetssynpunkt beaktas värdet av att motverka ryckighet avseende
personalens ianspråktagande för olika arbetsuppgifter. Även om polisstyrelsen
sålunda inte ser tillskapandet av fria resurser som någon banbrytande
omstrukturering av polisverksamheten, förefaller ändå förslagets genomförande
kunna åstadkomma en friare lokal styrning av tilldelade resurser liksom en
värdefull beslutsdecentralisering i första hand till det lokala planet.
Polisstyrelsen efterlyser</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section458>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section459>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:13</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>230</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ett
klarläggande huruvida fördelningen av de fria resurserna är en förhandlings-
eller informationsfråga enligt MBL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
genomförande av utredningens förslag synes enligt polisstyrelsen i Huddinge
kunna ge anledning till vissa kompetens- och intressekonflikter mellan å ena
sidan de lokala förtroendemannastyrelserna och å andra sidan deras regionala
motsvarigheter. På regional nivå föreslås sålunda förtroendemannastyrelsen
besluta om bl.a. omfattningen av regionalt styrd polisverksamhet 1 ett län
genom Ianspråktagande av de fria resurser, som de lokala polisdistrikten
förfogar över. Detta Innebär att det lokala inflytandet 1 mer eller mindre hög
grad kan komma att urholkas genom den regionala förtroendemannastyrelsens
prioriteringar med åtföljande personalanspråk på de enskilda polisdistrikten
som följd. Särskilt i de mindre och medelstora polisdistrikten kan detta få
allvarliga konsekvenser för den egna verksamheten och det kan enligt
polisstyrelsen finnas anledning att ytterligare belysa dessa frågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Polisstyrelsen
i Ljungby anser att basorganisationen bör vara betydligt större för att
arbetstagare med en något längre anstäUning skall känna stabilitet och
arbetstrygghet och på så sätt upprätthålla en hög effektivitet. Förändringar
som innebär öppnande av nya stationeringsorter samt omstationerlng av personal
bör kunna ske endast under förutsättning att personalen stöder förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Begreppet
fria resurser leder enligt polisstyrelsen i Malmö tanken mot en slörre frihet
än vad man finner vid en noggrann genomgäng av förslaget. Om man vid den årliga
resursfördelningen utgår från den nuvarande organisationen som formals och
omformats för att vara anpassad till aktuella behov framstår det som uppenbart
att de omdisposilioner som kan ske är marginella. Möjligen kan det röra sig om
högst 10 % av polismanstjänsterna. Den fria resursen motsvarar då antalsmässigt
ungefär den nuvarande vikariats- och förstärkningspersonalen — eo-kadern — om
dessa tjänster vore tillsatta. Såtillvida kan förslaget dock innebära en psykologiskt
positiv effekt som den nuvarande vakansredovisningen 1 förhållande Ull
tjänstetablån vid respekfive enhet försvinner. Fördelningen av de tillgängliga
resurserna blir då ett ullryck för den ambitionsnivå som skall gälla vid berörd
enhet. Polisstyrelsen har inte något att erinra mot förslaget i princip. Med
beaktande av vad som ovan anförts och som också har stöd av vad utredningen
påtalat om Irögrörlighet 1 systemet m.m. anser polisstyrelsen att
basorganisationen normalt bör omfatta minst 80 % av polismanstjänslerna 1 ett
distrikt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Polisstyrelsen
i Sollentuna Ifrågasätter om inte central myndighet bör fastställa visst minsta
antal befattningshavare på enhet/rotel 1 samband med att basorganisationen
fastställs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Polisstyrelsen
i Stockholm framhåller att en polisorganisation inte får vara statisk utan
skall kunna förändras och anpassas till utvecklingen i samhället. Utredningens
förslag beträffande principerna för resursfördelning medför vissa fördelar.
Benämningen fria resurser ger emellertid ett felaktigt intryck av att
polisstyrelsen kan disponera personalen fritt Inom den av statsmakterna
fastställda ramen. Flera tröghetsmoment kommer att leda till att systemet i
praktiken inte blir särskilt smidigt. En relativt stor ovilja hos personalen
att flytta från en funktion till en annan är ett exempel på systemets tröghet.
Skillnaden mot nuvarande förhållanden blir alltså Inte särskilt stor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att förtroendemannainflytandet skall kunna få möjlighet att göra</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section460>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section461>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:13</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>231</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>sig
gällande 1 fråga om inriktningen av verksamheten får polisens resurser ej vara
låsta genom centrala beslut, framhåller SACO/SR. Det är därför av vikt att
endast den grundläggande organisationen — basorganisationen — bestäms
centralt, medan övriga resurser är fria att disponeras av polisstyrelsen 1
plenum, i samråd med polisväsendets personalorganisationer. Värdet av de fria
resurserna får dock ej överbetonas. Det är realistiskt att räkna med att det
uppstår betydande svårigheter — t.ex. beträffande lönesättningen, krav på viss
utbildning och utrustning samt viss utryckningsberedskap — när det gäller att
åstadkomma en mera omfattande omfördelning av tjänsterna inom
polisorganisationen. Den största nyttan av utredningens förslag kan förväntas
på kriminalavdelningarna 1 de stora och medelstora polisdlstrlken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statstjänstemannaförbundet
ansluter sig till de av utredningen föreslagna principerna men endast under
den förutsättningen att man här skapar ett skydd för den enskilde
arbetstagaren. Utredningen har också understrukit att det inte är avsikten att
personalen 1 större omfattning än f. n. skulle komma att omplaceras under
löpande verksamhetsår. Förbundets entydiga uppfattning är att den som är
anställd för viss arbetsuppgift inte utan vidare skall kunna omplaceras på andra
uppgifter, såvida det inte föreligger uttalade önskemål från vederbörande
arbetstagare. Det föreligger enligt förbundet risk för att man kan missbruka
den lokala rätten att disponera personalresurserna om det inte skrivs klara
regler för detta. Ett gott samarbete mellan de fackliga organisationerna och
polisstyrelserna bör 1 enlighet med utredningens förslag medföra att man
bättre kan utnyttja tillgängliga resurser Ull gagn för polisverksamheten.
Bland de konsekvenser som utredningen pekat på vid eventuellt införande av fria
resurser är behovet av utbildning. Förbundet instämmer 1 att man måste anpassa
all personal för att kunna utföra olika arbetsuppgifter vilket kräver att man
måste ägna utbildningsfrågorna stor uppmärksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
om basorganisation och fri resurs accepteras även av Svenska polisförbundet.
Den ökning av den lokala och regionala beslutskompetensen som förordas kan ha
betydande positiva effekter. I särskilt hög grad gäller detta de konsekvenser
förslaget kan ha på den centrala statsmaktens hantering av dessa
frågeställningar. Förbundet förutsätter att de fria resurserna inte kommer att
innebära en instabilitet i distriktet på grund av en ökad, icke önskvärd
personalrörlighet. En omplacering till andra arbetsuppgifter bör ske 1 samråd
med personalen och icke ske under löpande verksamhetsår annat än vid akuta
händelser. Förbundet instämmer i utredningens uppfattning att det fria
resursbegreppet inte får innebära befogenhet för den lokala polisstyrelsen att
flytta personal mellan stationeringsorter. En förutsättning för ett system med
fria resurser är en förändring av nuvarande lönesystem såtillvida att en
omplacering Inte får innebära negativa ekonomiska konsekvenser utan 1 stället
stimulera intresset för en omplacering. Dessa frågor bör utredas i särskild
ordning. Förbundet fömtsätter också att begreppet fria resurser kommer att
innebära en lösning av frågan om fri uniform för polispersonal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föreningen
Sveriges länspolischefer år ense med utredningen om behovet av ökad flexibilitet
i polisorganisationen och tillstyrker att en basor-ganlsaUon skapas i
polisdistrikten. Storleken av denna bör emellertid 1 motsats till vad
utredningen antytt anpassas på sådant sätt att en fast</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section462>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section463>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:13</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>232</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>minimlorganisation
skapas för de olika polisfunktionerna. Härigenom begränsas visserligen de fria
resurserna men syftet med reformen tillgodoses på ett bättre sätt. Innan
basorganisationen bestäms måste en Ingående organisationsundersökning ske 1
varje polisdistrikt. Hänsyn måste därvid tas till respektive distrikts
struktur. Föreningen framhåller att den ser mycket positivt på det föreslagna
regionala och lokala Inflytandet över resursfördelningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Föreningen
Sveriges polischefer noterar att utredningen inledningsvis uttalar sig mycket
positivt om polisstyrelsernas fria resursanvändning. Litet längre fram 1
utredningen fastslås emellertid att det inte är avsett att förslagen skall
medföra att personalen under löpande verksamhetsår 1 avsevärt större
utsträckning än för närvarande skall kunna omplaceras från en arbetsenhet Ull
en annan. Detta förhållande jämte det faktum att eventuella omdisponeringar ej
heller får medföra några kostnader för statsverket förvandlar 1 ett slag den
lockande fria resursanvändningen till en teoretisk konstruktion. Principen om
fria resurser Inrymmer dock så mycket av intresse att den bör vidareutvecklas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Föreningen
Sveriges åklagare har intet att erinra mot att regionala och lokala organ 1
större utsträckning än nu får bestämma om verksamhetens inriktning och om
fördelningen av tillgängliga resurser. En smidig anpassning till vad den
aktuella arbetssituationen kräver blir därigenom möjlig. Innan mera väsentliga
förändringar 1 arbetskraftens disponerlng sker kan samråd med andra
myndigheter, som berörs därav, bli nödvändiga. Föreningen förutsätter sålunda
att överläggning regelmässigt sker med vederbörande chefsåklagare om fråga
skulle uppkomma om minskning av polisdistriktets utredningsorganisation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>6.4
Medborgarvittnen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
förslag har fått ett blandat mottagande. De flesta remissinstanserna, bl.a. så
gott som samtliga kommuner som har yttrat sig 1 frågan, är dock positivt
Inställda till tanken på att införa ett system med medborgarvittnen och
tillstyrker förslaget om försöksverksamhet. Ändra remissinstanser Ifrågasätter
behovet och värdet av medborgarvittnen. Bl.a. åtskilliga polisstyrelser hävdar
att de avsevärda medel som skulle få avsättas till medborgarvittnena kunde
användas till betydligt angelägnare ändamål inom polisväsendet. Många anser
även att rättssäkerhets-och insynsintressena redan nu är väl tillgodosedda och
erinrar om att insynen 1 polisverksamheten genom de förtroendevalda ledamöterna
i polisstyrelserna fömtsätts öka om utredningens övriga förslag genomförs. Mot
denna bakgrund menar man att införande av medborgarvittnen skulle ses som ett
utslag av en gmndlös misstro mot poliskåren. Från rättssäkerhetssynpunkt anförs
även att den misstänktes rätt bättre tillgodoses genom biträde av offentlig
försvarare 1 ökad utsträckning. En del remissinstanser åberopar risken för att
medborgarvittnena själva identifierar sig eller av allmänheten eller de
misstänkta identifieras med polisen. Särskilt i mindre orter påtalas också
hänsynen till den misstänktes Integritet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Åtskilliga
remissinstanser, som uttalar tvekan inför ett allmänt genomförande av ett
system med medborgarvittnen, tillstyrker likväl den föreslagna
försöksverksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
först gäller behovet av ett utbyggt system med medborgarvittnen</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section464>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section465>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:13</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>233</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>anser
JK liksom utredningen att allmänhetens intresse av insyn i polisverksamheten
är det enda tungt vägande skälet för ett sådant system. Detla Insynsintresse
gör sig enligl JK:s mening gällande med någon större styrka endast vid förhör
med misstänkt under förundersökning 1 brottmål. En första fråga är då enligt JK
om det finns några vägande skäl att tillgodose detta intresse och nästa fråga
blir om Intresset kan tillgodoses på något annat sätt. Det finns givetvis
många goda skäl att tillåta insyn 1 offentlig verksamhet. Inte minst gäller del
verksamhei av det slag polisen till slor del ägnar sig ål. Även om det på en
del håll finns en stark misstro mot polisen har polisen i Sverige stort
förtroende hos allmänheten och JK vill för sin del Ifrågasätta om det bland
medborgarna 1 allmänhet finns några sädana misstankar om att polisen använder
oUll-låtna metoder som skulle kunna motivera införandet av ett kontrollinstrument
av typen medborgarvittnen. Samtidigt som JK uttalar denna uppfattning är han
angelägen framhålla att även obefogade misstankar bland smärre grupper kan
utgöra en tillräcklig anledning att vidta åtgärder för att t.ex. ge
möjligheter till en ökad insyn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>JK
nämner att han 1 ett ärende studerat hur medborgarvittnena används i Göteborg
och då kommit till den slutsatsen att medborgarvittnen — 1 varje fall om de
används såsom f.n. i Göteborg — inte utgör någon garanti mot en användning av
de antydda metoderna. Däremot kan de naturligtvis hindra utövning av fysiskt
våld men beskyllningar av sådant slag har inte framförts i det sammanhang JK nu
har berört. — Frågan huruvida Intresset av insyn i verksamheten kan tillgodoses
på annat sätt än genom medborgarvittnen har enligt JK egentligen inte alls
berörts 1 betänkandet. Med sin utgångspunkt att det främst gäller medverkan vid
förhör under förundersökning i brottmål anser JK att det inte saknar Intresse i
vilken utsträckning försvarare — offentliga eller privata — medverkar redan
under fömndersökningen. Denna fråga har 1 viss utsträckning behandlats 1
häktesutredningens betänkande (SOU 1977:50). Ännu utförligare har den tagits
upp i promemorian (Ds Ju 1979:15) Översyn av utredningsförfarandet 1 brottmål,
som utarbetats av en arbetsgmpp inom justitiedepartementet under JK:s ledning.
I båda utredningarna framhålls värdet av ett tidigt försvararinträde. Om och i
den mån man kan uppnå ett tidigare försvararinträde minskar uppenbarligen
behovet av medborgarvittnen. Man kan möjligen t.o.m. göra gällande att de
belopp som införande av medborgarvittnen skulle kosta hellre, och med större
utbyte, bör satsas på ett tidigare försvararinträde. Även på denna punkt anser
JK att ytterligare överväganden behövs men han har ändå velat framkasta tanken.
— JK ifrågasätter slutligen nödvändigheten av försöksverksamhet med hänsyn fill
att det sedan drygt tjugo år har funnits särskilda medborgarvittnen i Göteborg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana;
text-transform:uppercase'>RA </span><span style='font-family:Verdana'>och
länsåklagaren i Malmöhus län ansluter sig 1 allt väsentligt till vad ledamoten
Petersson har anfört i sitt särskilda yttrande. Enligt överåklagaren i Malmö
står det klart att det ej finns underlag för en permanent organisation med
medborgarvittnen för hela landet. Oaktat systemet fungerar tillfredsställande 1
Göteborg saknas anledning att tro att detta är så värdefullt att vittnen bör
föreskrivas för samtliga polisdistrikt. Det torde därför vara utan mening att
avsätta resurser för en försöksverksamhet, som knappast kan frambringa nya
fakta om medborgarvittnenas funktion och betydelse. Liknande synpunkter anförs
av länsåklagaren i Norrbollens län, som kan föreställa sig att medborgarvitt-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section466>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section467>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:13</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>234</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>nena
av de misstänkta kan komma att uppfattas som anställda vid polisen och ur deras
synpunkt knappast ses som en rättssäkerhetsgaranti. Han räknar också med att
systemet med medborgarvittnen måste begränsas till tätortsområdena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>RPS
anser att de skäl utredningen för fram för att polisväsendet till skillnad från
andra statliga myndigheter skall vara underkastad en insyn utöver den som sker
genom de förtroendevalda ledamöterna 1 polisstyrelserna inte är övertygande.
Styrelsen vill dock Inte motsätta sig den föreslagna försöksverksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Såvitt
RR Kkan bedöma kan medborgarvittnena ha en uppgift att fylla men det synes inte
nödvändigt att föreskriva att medverkan av dylika är obligatoriskt. Fortsalt
försöksverksamhet torde inte behövas. Enligt RRV:s mening bör de lokala
polisstyrelserna vara väl lämpade att ta ställning till frågan om
medborgarvittnen 1 resp. distrikt. Medborgarvittne bör kunna utses 1 samma
ordning som ledamot i lokal polisstyrelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>KVS
framhåller att det inte sällan riktas kritik mot förhållandena vid somliga
häkten och då särskilt mot förfarandet vid intagningen, varvid personalen
beskylls för onödigt bmk av våld och andra övergrepp. Enligt styrelsens mening
skulle därför närvaron av ett medborgarvittne 1 samband med att en person tas
in 1 häkte sannolikt vara ägnad att i hög grad skydda den intagne mot ofiUåten
våldsanvändning och personalen mot obefogade anklagelser och således befrämja
rättssäkerheten. Styrelsen föreslår att även kriminalvården ansluts till den
försöksverksamhet som enligt utredningen bör föregå ett slutgiltigt
ställningstagande till frågan om medborgarvittnen. Då försöket enligt
betänkandet bl.a. bör omfatta Stockholms polisdistrikt finner styrelsen det
lämpligt att föreslå att kriminalvården får omfattas av försöksverksamheten
genom allmänna häktet 1 Stockholm, vilket för övrigt i särskilt hög grad
kritiserats med avseende på inskrivningsförfarandet. Om styrelsens förslag
vinner gillande bör ett medborgarvittne dagligen tjänstgöra i häktets
inskrivnings-lokaler under den del av dygnet då erfarenhetsmässigt det största
antalet intagningar äger rum. Styrelsen påpekar avslutningsvis att det
eventuellt behövs en rättslig reglering av vittnets närvaro vid
kroppsvisitation 1 samband med intagande i häkte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Göta
hovrätt delar utredningens uppfattning att ett system med medborgarvittnen
inte 1 någon högre grad är ägnat att öka rättssäkerheten för misstänkta eller
andra som blir föremål för polisens ingripande. Ofta lorde dessa uppfatta
medborgarvittnena som lierade med polisen. Enligt hovrättens mening är det
också osäkert om medborgarvittnen kan bidra till att befästa allmänhetens
förtroende för polisen. Medborgarvittnena är passiva åskådare och har inte
några möjligheter att aktivt medverka 1 polisens arbete. Det finns inte heller
någon samverkan mellan medborgarvittnena och något samhällsorgan som kan
påverka polisens verksamhet. Kostnaderna för ett system med medborgarvittnen 1
hela landet beräknas till omkring 25 milj. kr per år, vilket motsvarar ungefär
hälften av samhällets totala kostnad för rättshjälp ät misstänkt 1 brottmål.
Enligt hovrättens mening skulle dessa medel komma till betydligt större nytta
om de användes för att möjliggöra att offentlig försvarare förordnades på ett
tidigare stadium än för närvarande. På grund av det anförda avstyrker hovrätten
förslaget om utbyggd försöksverksamhet med medborgarvittnen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Socialstyrelsen
beklagar att det f.n. Inte synes föreligga ekonomiska</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section468>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section469>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:13</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>235</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>möjligheter
att Införa medborgarvittnen i hela landet. Styrelsen anser liksom utredningen
att verksamheten 1 Göteborg på försök bör utvidgas till ytterligare några
polisdistrikt och att staten står för kostnaderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SIVär
positivt inställt fill förslaget. Enligt SIV bör utlänningsärenden omfattas av
försöksverksamheten 1 sådan utsträckning att den av utredningen fömtskickade
utvärderingen av verksamheten blir möjlig att göra även beträffande sådana
ärenden. I första hand bör medborgarvittnen närvara i avlägsnandeärenden och
andra ärenden, där det åberopas politiska skäl. Det är önskvärt att medborgarvittnen
prövas 1 olika situationer, således även vid avvisningar redan vid gränsen.
Vid utvärderingen av försöksverksamheten bör Intervjuer göras även med de
hörda och inte enbart med allmänheten, polisen och medborgarvittnena. Vid den
enda polismyndighet vid vilken medborgarvittnen hittills förekommit synes detta
inte ha bidragit till att stärka utlänningars förtroende för polisens
handläggning av utlänningsärenden. När det gäller kvalifikationsvillkoren för
val till medborgarvittne anser SIV inte att det finns skäl att upprätthålla ett
krav på svenskt medborgarskap. Därvid erinras om att Invandrare, som varit
kyrkobokförda tre år 1 Sverige, har rösträtt i och är valbara vid kommunala,
landstingskommunala och kyrkliga val. SIV understryker att uppdraget att vara medborgarvittne
bör cirkulera bland ett så stort antal människor som möjligt. Medborgarvittnenas
opartiska funktion kan annars komma att sättas 1 fräga. Syftet kan naturligtvis
nås genom en inte alltför lång mandatperiod men även genom att ett stort antal medborgarvittnen
förordnas samtidigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Endast
ett par länsstyrelser uttalar sig direkt till förmån för ett införande av medborgarvittnen.
Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län (majoriteten) är å andra sidan den
enda länsstyrelse, som helt avstyrker införande av medborgarvittnen och inte
heller finner skäl för någon försöksverksamhet. Länsstyrelserna i Jönköpings
och i Kopparbergs län anser det 1 vart fall f.n. inte finnas behov av medborgarvittnen
1 resp. län. Det stora flertalet länsstyrelser uttalar tvekan inför behovet och
värdet av medborgarvittnen men vill Inte motsätta sig en försöksverksamhet i
enlighet med utredningens förslag. Tveksamheten föranleds bl.a. av de höga
kostnaderna som ett fulll utbyggt system skulle medföra. Ofta säger man sig
avstå från att ta principiell ställning till frågan i avbidan på en utvärdering
av den föreslagna försöksverksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Stockholms län år tveksam om tillräckliga skäl finns för att införa medborgarvittnen
men finner det värdefullt med en vidgad försöksverksamhet. För att systemet
efter utvärderingen skall genomföras bör emellertid fordras att väsentliga
fördelar erhålls och att systemet inte blir orimligt betungande för den löpande
verksamheten. Det förtjänar enligt länsstyrelsen påpekas att offentlig
försvarare 1 brottmål delvis tillgodoser samma syfte som medborgarvittnen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Göteborgs och Bohus län framhåller att systemet med medborgarvittnen kom till
under förhållanden som inte är jämförbara med dagsläget. Insynen 1
polisverksamheten har breddats i flera hänseenden. Medborgarvittnen finns
endast 1 Göteborg. Det torde Inte kunna hävdas att man genom förekomsten av medborgarvittnen
1 Göteborg har uppnått effekter som ej är för handen 1 landets övriga polisdistrikt.
Nuvarande allmänna system för insyn 1 verksamheten förefaller vara Ullfyllest.
Man bör även beakta de effekter som det fördjupade medborgarinflytandet enligt
utredningens förslag kan förväntas medfö-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section470>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section471>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:13</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>236</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ra
om det genomförs. Mot den bakgrunden finns det knappast anledning att f.n.
föreslå en kostbar försöksverksamhet på andra håll i landet. — Fem ledamöter av
länsstyrelsen är skiljaktiga och tillstyrker utredningens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
länsstyrelsen i Kalmar län kan ett system med medborgarvittnen möjligen
uppfattas som ett misstroende mot poliskåren. Det är förenat med stora
kostnader och kan med polisdistriktens skiftande struktur även i övrigt vara
svårt att administrera. Å andra sidan talar erfarenheterna från Göteborg för
att förtroendet för polisen från allmänhetens sida skulle öka och att antalet
anmälningar mot polismän för påstådda övergrepp vid frihetsberövanden skulle
minska. Länsstyrelsen anser att övervägande skäl talar för ett system med medborgarvittnen.
Länsstyrelsen delar uppfattningen att kommunalt huvudmannaskap bäst tillgodoser
önskemålet om objektivitet och tillstyrker en försöksverksamhet 1 stort enligt
utredningens förslag. Länsstyrelsen vill särskilt understryka vikten av att
vittnenas insyn omfattar frihetsberövanden och andra ingripanden av
tvångskaraktär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Kristianstads län är tveksam till värdet av medborgarvittnen, inte minst ur
kostnadssynpunkt. Den föreslagna försöksverksamheten tillstyrks emellertid.
Den bör i första hand ske vid personintagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
länsstyrelsen i Värmlands län är inställningen till medborgarvittnen inom
polisen 1 stor utsträckning negativ. Orsaken härtill synes framför allt vara
dels att systemet uppfattas som ett misstroende mot polisen och dels att
kostnaderna — 1 1978 års prisnivå ca 25 milj. kr. — kommer att belasta polisens
ordinarie kostnadsram, vilket skulle medföra en motsvarande inskränkning 1
annan verksamhet. Länsstyrelsen anser att stor hänsyn måste tas till denna
inställning Inom polisen. Efter att ha övervägt samtliga omständigheter finner
länsstyrelsen dock på de av utredningen åberopade gmnderna att det finns skäl
att låta ett slutligt ställningstagande i frågan föregås av en utbyggd
försöksverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Väslernorrlands län delar utredningens uppfattning alt det är tveksamt om
rättssäkerhetsskäl utgör ett tillräckligt motiv för ett system med medborgarvittnen.
Vad gäller frågan om behovet av ökad insyn och kontroll konstaterar
länsstyrelsen att utredningens olika förslag 1 övrigt pä flera punkter — bl.a.
genom ett stärkt förtroendemannainflytande — är ägnat att tillgodose likartade
syften. Således kan polisstyrelseledamöterna genom att följa verksamheten 1
olika sammanhang fylla den eftersträvade funktionen. Polisverksamheten tillhör
de samhällsfunktioner som 1 likhet med t.ex. sjukvården och räddningstjänsten
måste kunna fungera snabbt och effektivt. Härpå måste medborgarna 1 samhället
anses ha berättigade krav. Polisverksamheten är idag omgärdad av ett flertal
kontroll- och tillsynsfunktioner, såvitt länsstyrelsen kan bedöma kanske mer
än någon annan samhällsverksamhet. Vid bedömningen av behovet av ytterligare
kontroll- och tillsynsbefogenheter måste enligt länsstyrelsens mening särskild
hänsyn las till de grundläggande krav som ställs på verksamheten, dvs. snabbhet
och effektivitet. Ytterligare kontrollsystem får således inte verka tyngande på
verksamheten eller av myndighetens funktionärer uppfattas som "övervakare"
med de risker för en inte önskvärd passivitet som detta kan medföra. Mycket
starka skäl bör således kunna redovisas för att motivera ett generellt utbyggt
system av medborgarvittnen inom polisverk-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section472>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section473>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:13</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>237</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>samheten.
De avsevärda kostnader som ett sådant system kan beräknas dra talar också
härför. Även om länsstyrelsen vill uttala viss tveksamhet till utredningens
bedömning av värdet av medborgarvittnen tillstyrker länsstyrelsen en
försöksverksamhet 1 begränsad omfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
kommunerna redovisar ett tjugotal en principiellt positiv inställning till ett
Införande av medborgarvittnen. Endast någon enstaka kommun motsätter sig medborgarvittnen
över huvud taget, medan man på andra håll är tveksam till värdet och behovet av
medborgarvittnen, särskilt sett i ljuset av kostnadsaspekten. Ett fyrtiotal
kommuner tillstyrker förslaget om försöksverksamhet, en del av dem dock med
vissa förbehåll 1 fråga om huvudmannaskapet och finansieringen. Några kommuner
anser försöksverksamhet obehövlig med hänvisning till den mångåriga
verksamheten 1 Göteborg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
flesta polisstyrelser avstyrker eller anför mer eller mindre starka
betänkligheter mot förslaget om medborgarvittnen. Omkring 25 polisstyrelser
anser att man inte bör införa medborgarvittnen och inte heller anordna någon
försöksverksamhet. Ungefär lika många polisstyrelser gör olika Invändningar mot
tanken på medborgarvittnen utan att ställa sig helt avvisande. I denna senare
grupp har man som regel Ingenfing emot att det anordnas försöksverksamhet.
Omkring 35 polisstyrelser biträder utredningens förslag om utvidgad
försöksverksamhet med medborgarvittnen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
polisstyrelser som är positivt Inställda till förslaget om medborgarvittnen
anknyter som regel till de skäl som utredningen har åberopat. Till de positivt
inställda hör polisstyrelserna i Göteborg och Växjö. Polisstyrelsen 1 Göteborg
(majoriteten) förklarar sig ha goda erfarenheter av medborgarvittnena och
tillstyrker försöksverksamheten. Polisstyrelsen 1 Växjö omtalar att
försöksverksamhet med medborgarvittnen pågår inom distriktet sedan mars 1979
med Växjö kommun som huvudman. Medborgarvittnena är tio till antalet och har
utsetts på samma sätt som nämndemän. De tjänstgör dels som förhörsvittnen vid
förundersökning 1 brottmål, dels vid övervakningssektionen med sikte främst på
att följa intagningen på pollsstaUonen av personer som har berövats friheten.
Någon utvärdering av försöksverksamheten har inte gjorts. Polisstyrelsen har
inga principiella invändningar mot medborgarvittnen och anser det naturligt att
distriktet kommer 1 fråga vid eventuella beslut om försöksverksamhet. — Även
andra polisstyrelser uttalar önskemål om att komma i fråga som försöksdistrikt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
med beaktande av de övervägande positiva uttalandena från Göteborgs
polisdistrikt ställer sig polisstyrelsen i Boden mycket tveksam till behovet av
att införa medborgarvittnen inom samtliga distrikt. Skulle medborgarvittnen
införas inom mindre distrikt skulle dessa mycket snart blir nära bekanta med de
polismän/förhörsledare som finns inom distriktet, och därför skulle även
vittnenas trovärdighet snart komma att Ifrågasättas. Det går nämligen inte att
se bort ifrån det faktum att tanken med medborgarvittnen i första hand syftar fill
att kontrollera och övervaka polisens handlande. Allt annat måste vara av
underordnad betydelse. De kontrollåtgärder som redan finns Inbyggda 1 det
svenska rättsväsendet måste anses på ett fullt betryggande sätt täcka behovet
av rättssäkerhet såväl för omhändertagna och förhörda som för polispersonalen.
Vidare ställer sig institutet med medborgarvittnen mycket kostnadskrävande,
och det finns många andra områden som bättre behöver resurserna.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section474>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section475>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:13</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>238</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Polisstyrelsen
i Hässleholm ifrågasätter myckel starkt om ett system med medborgarvittnen
behöver införas allmänt. Värnet om den enskildes rättssäkerhet får redan nu
anses väl tillgodosett. Vidare förhåller det sig utan tvivel så att polisen i
stort uppträder med oväld och måste betecknas som en oförvitlig yrkeskår. Inte
heller de övriga skälen, förutom rättssäkerhetsintresset, som i olika
sammanhang åberopats som skäl för ett system med medborgarvittnen finner
polisstyrelsen tillräckliga för en reform. Vidare måste kostnadsaspekten
beaktas. Polisstyrelsen motsätter sig alltså ett allmänt system med medborgarvittnen.
Om så anses erforderligt bör 1 stället undersökas om inte de förtroendevalda 1
polisstyrelsen kan ges utökade befogenheter och önskade möjligheter till insyn
på detta område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
polisstyrelsen i Kalmar år tveksam till förslaget. Det synes polisstyrelsen
rimligt att kommunerna tar ställning till om man vill ha medborgarvittnen
eller inte och att kommunerna, om de i likhet med Göteborgs kommun önskar ha medborgarvittnen,
står för kostnaden. Om statsbidrag skall utgå till kommunerna och kostnaden
redan nu beräknas uppgå till 25 milj. kr per år, kommer summan att belasta det
anslag som utgår till det allmänna rättsväsendet. Man är då skyldig att fråga
sig om pengarna inte till rättsväsendets gagn kunde användas bättre.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Polisstyrelsen
i Karlskrona avstyrker förslaget om medborgarvittnen. Som utredningen funnit är
medborgarvittnena ytterst avsedda att utgöra en kontroll av polisen. Med den nu
mångåriga insyn i polisverksamheten som polisstyrelsen har i detta distrikt kan
bestämt uttalas att behovet av ett sådant kontrollorgan aldrig ens förts upp
till diskussion i styrelsen vare sig på initiativ av ledamöterna eller på grund
av önskemål från allmänheten. I mindre samhällen fungerar 1 praktiken en medborgarinsyn
och vetskap om vad som förekommer vid polisen, som naturligtvis inte finns 1
storstäderna. Frågan är därför inte av intresse för polisstyrelsen.
Polisstyrelsen anser att de minst 21—25 milj. kr., som reformen beräknas komma
att kosta, kan användas på betydligt bättre sätt och på områden, där
dokumenterade behov finns, som inte har kunnat tillgodoses.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nyttan
av medborgarvittnen är enligt polisstyrelsen i Kristianstad övervärderad. På
ett område finner emellertid polisstyrelsen medborgarvittnen vara värdefulla.
Kritik har riktats mot att polisen utreder även anmälningar mot polismän. För
att ge erforderlig insyn kan polisstyrelsen tänka sig att man vid dessa
utredningar har fillgång till medborgarvittnen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
polisstyrelsen i Kungälv avstyrker Införandet av medborgarvittnen eftersom det
redan i dag finns organ väl lämpade att utöva insyn och kontroll i
polisarbetet. Det bedöms bättre att satsa de ekonomiska resurser, som ett
införande av medborgarvittnen skulle medföra, på de politiskt valda
polisstyrelseledamöterna. Dessa kan då i större utsträckning få möjlighet att
sätta sig in i och följa polisverksamheten. Insynen i arbetet skulle härigenom
ytterligare stärkas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Polisstyrelsen
i Landskrona (majoriteten) anser det onödigt att bygga ut ett system med medborgarvittnen
eftersom något reellt behov inte föreligger f.n. Den hörde kan i de flesta
fallen ha ett "eget" vittne närvarande vid förhöret om han så önskar.
Detta vittne kan vara någon anhörig, god vän eller praktiskt taget vem som
helst. Den hörde har vidare möjlighet att ha en advokat närvarande.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section476>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section477>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:13</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>239</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Polisstyrelsen
i Oskarshamn tiUstyrker förslaget med hänvisning till att medborgarvittnen kan
komma att utgöra en kontaktyta polis — allmänhet. En sådan insyn ökar
allmänhetens förståelse för polisarbetet och bidrar till bättre relationer.
Budgetmässigt får det emellertid ej innebära att annan polisverksamhet
Inskränks.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Polisstyrelsen
i Rättvik tar klart avstånd från Införandet av medborgarvittnen. Man kan inte
utesluta att efter viss tjänstgöringstid vittnenas trovärdighet kommer att
Ifrågasättas från de håll där man är särskilt kritisk mot polisverksamheten.
Rent praktiskt torde besvärligheter uppstå i mindre polisdistrikt där behov av
vittnen icke föreligger dygnet runt utan personalfrågan måste lösas med
beredskapstjänst. Frågan ställer sig om man skall avvakta med brådskande och
besvärliga tjänsteuppgifter till dess ett vittne hinner anlända. De
kontrollerande uppgifterna bör istället åvila polisstyrelsens ledamöter genom sfickprovsvlsa
besök.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
polisstyrelsen i Tierp måste förslag om att Införa medborgarvittnen logiskt
bottna i den förutsättningen, att polisen ej bedriver sin verksamhet på ett
korrekt sätt utan till men för den enskildes rättssäkerhet. Detta kan givetvis
kännas kränkande för en ansvarskännande yrkeskår, som enligt utförda
enkätundersökningar åtnjuter allmänhetens fulla förtroende. Såvitt är känt
saknas anledning anta att polisen skulle bedriva sin verksamhet på ett
olagligt eller olämpligt sätt 1 sådan omfattning, att behov av ett särskilt
Insynsorgan — utöver de redan befintliga — skulle föreligga. En risk som enligt
polisstyrelsen bör belysas är, att systemets tillämpning 1 ett mindre distrikt
skulle kunna Innebära obehag för den enskilde. I de små samhällena är
personkännedomen stor mellan Invånarna. Möjligheten att det föreligger någon
relation mellan medbor-garvlttnet och den misstänkte är här uppenbar. Slutligen
vill styrelsen även peka på de stora kostnader som systemet skulle komma att
innebära för samhället.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Systemet med medborgarvittnen
anser polisstyrelsen i Trelleborg obehövligt i mindre och medelstora distrikt,
där polis och allmänhet dagligdags umgås på ett mera personligt och
förtroendefullt sätt än i de stora distrikten. I Trelleborgs polisdistrikt har
i vart fall inte förekommit behov av medborgarvittnen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Frågan om medborgarvittnen
har tidigare diskuterats 1 polisstyrelsen i Örebro, varvid de förtroendevalda
har ombetts att verka för att frågan utreds inom kommunstyrelsen.
Polisstyrelsen avsåg då medborgarvittnen vid ordningsavdelningens arresfintag.
För kriminalavdelningens del finns Inget uttalat behov av medborgarvittnen vid
förhör. Däremot torde de kunna fylla en viktig funktion 1 samband med
hämtningar och husrannsakningar. De positiva synpunkter som ligger i
förslaget, men som numera synes ha omvärderats på vissa håll, bör åtminstone
leda till en försöksverksamhet i mindre omfattning. Frågan om tystnadsplikt
måste emellertid lösas innan försöksverksamheten sätts Igång.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Med hänvisning till sitt
tidigare yttrande över betänkandet (SOU 1975:20) Särskilda regler för
handläggning av anmälan mot polisman tillstyrker landstingsförbundet utredningens
förslag om försöksverksamhet med medborgarvittnen. Den föreslagna
försöksperiodens längd torde vara tillräcklig då redan grundläggande
erfarenheter finns från verksamheten i Göteborgs kommun. Det är vikfigt att
landsortsdistrikten väljs så att de belyser problematiken med olika distrikts
storlek såväl vad avser yta som folkmängd. Förbundet fömtsätter att alla
kostnader 1</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section478>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section479>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:13</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>240</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>samband
med försöksverksamheten bekostas av staten. På samma sätt förutsätter förbundet
att staten, vid ett eventuellt framtida beslut om inrättande av medborgarvittnen,
via t.ex. statsbidrag kommer att stå för kostnaderna. Det är viktigt att medborgarvittnena
av allmänheten uppfattas som dess representanter och inte polisens eller någon
annan myndighets. Av bl.a. denna orsak anser förbundet att valen av medborgarvittnen
skall ske på regional nivå. För polisdistrikt som omfattar flera kommuner kan
landstinget utgöra lämplig valkorporafion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
Svenska kommunförbundet tillstyrker utredningens förslag om en
försöksverksamhet 1 några olika stora polisdistrikt innan slutlig ställning
tas i frågan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
SACO/SR har frågan om medborgarvittnen framstått som klart kontroversiell 1
debatten kring utredningen. Polisen är redan kontrollerad 1 sin verksamhet på
olika sätt. Personalen kan lätt uppfatta det föreslagna institutet som ett
uttryck för misstroende. Betydligt färre Insyns- och kontrollfunktioner finns
gentemot andra någorlunda jämförbara offentliga organ. Behov av medborgarvittnen
kan emellertid föreligga vid de större arrestlntagen. Där kan deras närvaro
vara av värde både för de Intagna och för polispersonalen. Många disciplinutredningar
mol polismän skulle underlättas genom en sådan tillgång till opartiska vittnen.
SACO/SR, som inte vill motsätta sig den föreslagna försöksverksamheten, anser
att denna bör bli föremål för en mycket noggrann utvärdering, bl.a. för att
utröna om det verkligen är försvarbart ur kostnadssynpunkt med ett system av medborgarvittnen.
Det bör också utredas om medborgarvittnen kan anses påkallade 1 små polisdistrikt
där integritetsaspekterna gör sig särskilt gällande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>LO
tillstyrker den föreslagna försöksverksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
vad TCO erfarit finns bland polispersonalen en utbredd motvilja mot en ökad
användning av medborgarvittnen. De noggranna bestämmelser som finns för hur
förhör skall genomföras anses utgöra tillräckligt skydd för att förhindra
missförhållanden. Därutöver anses det utökade lekmannainflytandet 1 de
särskilda polisstyrelserna utgöra ytterligare en garanfi för korrekt behandling
av dem som omhändertas av polisen. Vidare framhålls från polispersonalens sida
att ingen annan grupp arbetstagare har att räkna med att i sin tjänst utsättas
för en kontroll liknande den som skulle ske om systemet med medborgarvittnen
blev mer allmänt förekommande. Enligt TCO :s mening bör den här redovisade
inställningen hos polispersonalen inte lämnas utan beaktande. — TCO anser all ell
system med medborgarvittnen enligt utredningens förslag skulle ge endast
marginella effekter för rättstryggheten och för skyddet för polismännen mot
obefogade anmälningar och påståenden om övergrepp eller andra fel 1 tjänsten.
TCO anser det emellertid väsentligt att dessa ömsesidiga trygghetsfrågor får en
godtagbar lösning. En översyn av gällande regler och tillämpningen av dessa
beträffande närvaro vid förhör av försvarsadvokat eller förhörsvittne kan vara
motiverad. Ett annat sätt att öka tryggheten kan vara att vid förhör av
misstänkta personer regelmässigt använda bandupptagning. I det helt övervägande
antalet fall har man anledning att räkna med att den misstänkte inte har
invändningar mot det sätt på vilket förhören genomförts. Om det å andra sidan
görs gällande att förhören inte genomförts på ett korrekt sätt, kan vad som
förekommit lätt kontrolleras. Ljudbandet eller utskrift därav kan också, om så
önskas, ställas till förfogande för</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section480>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section481>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:13</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>241</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>den
som skall lämna juridiskt biträde åt den som förhörts. Mot denna bakgrund anser
TCO att frågan om tryggheten för personer, som blir föremål för
polisingripanden, liksom för polismännen mot oberättigade anmälningar om
övergrepp eller andra fel 1 tjänsteutövningen måste utredas ytterligare. Härvid
bör alternativa förslag till medborgarvittnes-Instltutionen tas fram.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Svenska polisförbundet
avstyrker förslaget. Förbundet erinrar om den insyn i polisverksamheten som i
dag finns på olika nivåer genom förtroendemannainflytandet. Utredningens
förslag om ett faktiskt inflytande och medansvar i polisverksamheten innebär
att de enskilda polisstyrelseledamöterna i betydande utsträckning måste följa
polisens arbete på fältet för att få Insikt om problemen i det praktiska
polisarbetet. Härigenom får de den insyn och kontroll 1 polisverksamheten som
utredningen genom sitt förslag med medborgarvittnen vill åstadkomma. Dessutom
måste Insynen genom medborgarvittnen av ekonomiska och praktiska skäl bli
marginell 1 förhållande till mängden av polisingripanden. De ur
rättssäkerhetssynpunkt diskuterade Inslagen uppträder i regel Inte på
polisstationen utan ute på de platser där polisingripandet sker och där
fungerar den breda allmänheten som spontana medborgarvittnen. Om förslaget med medborgarvittnen
skulle förverkligas måste annan verksamhet inom polisområdet motsvarande en
kostnad av ca 25 milj. kr. 1 1978 års prisnivå prioriteras bort för att ge
utrymme åt medborgarvittnen. Detta kan inte accepteras. Polisförbundet
framhåller vidare att man vid avgörande huruvida förhörsvittne skall närvara
vid förhör måste ta största möjliga hänsyn till den hördes egen Inställning. En
underlåtenhet därvidlag skulle medföra stora kontaktsvårigheter och omöjliggöra
ett ömsesidigt förtroende mellan den hörde och förhörsledaren, vilket na- . turligtvis
skulle vara till stort men för fömndersökningen. Erfarenhetsmässigt kan sägas
att ett stort antal — uppskattningsvis 50—70 procent — av de som hörs som
misstänkta för brott inte önskar närvaro av förhörsvittne. Detta gäller framför
allt återfallsförbrytare. För att få klarhet 1 detta avseende bör lämpligen en
undersökning och utvärdering av verksamheten 1 Göteborg ske. Grundprincipen är
att alla som har ett legalt Intresse av en verksamhet också skall ha naturliga
kanaler för insyn och inflytande. Polisförbundets uppfattning är att
inflytandet 1 polisverksamheten bäst kan tillgodoses genom de förtroendevalda
och att det inte föreligger något behov av ett ytterligare Insynsled 1 form av medborgarvittnen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föreningen
Sveriges länspolischefer vill ifrågasätta om del verkligen behövs ett system
med medborgarvittnen. De fördelar, som eventuellt står att vinna, överväger
inte de höga kostnader som ett utbyggt system skulle medföra. Till detta kommer
att kravet på medborgarvittnen lätt kan uppfattas som ett misstroende mot
poliskåren. Föreningen vill dock inte motsätta sig föreslagen
försöksverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Föreningen
Sverigespolischeferhar inte gjort någon erinran mot utredningens förslag 1
denna del. Detsamma gäller Föreningen Sveriges åklagare.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Centerns
ungdomsförbund anser att man kan göra stora förtjänster dels på
rättssäkerhetens område och dels genom ett ökat förtroende från allmänheten
genom medborgarvittnen och föreslår att man omedelbart inför ett system med
sådana.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Centerns
kvinnoförbund och Socialdemokratiska kvinnoförbundet bl-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>16 Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 13.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section482>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:5.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section483>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:13</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>242</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>träder
utredningens förslag om försöksverksamhet med medborgarvittnen.
Socialdemokratiska kvinnoförbundet framhåller att den reservant, som önskar
Införa medborgarvittnen omedelbart över hela landet, inte har beaktat
dubbelsidigheten i vittnenas uppgifter. Det finns enligt förbundet en uttalad
risk för att medborgarvittnena främst kommer att fungera som en sorts alibi för
polisen och polisens behandling av anhållna eller till polisstationen Intagna
och att de inte kommer att uppfattas som företrädare för misstänktas och
Intagnas Intressen. Den föreslagna försöksverksamheten bör kunna ge närmare
klarhet om deras funktioner och betydelse för rättssäkerheten.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Frågan om huvudmannaskapet
för den föreslagna försöksverksamheten har föranlett särskilda kommentarer
framför allt från kommunerna. Ett tjugotal kommuner uttalar sig 1 likhet med
utredningen till förmån för ett kommunalt och närmast då ett prlmärkommunalt
huvudmannaskap. Några kommuner anser dock, i likhet med Svenska kommunförbundet,
att staten bör vara huvudman för verksamheten. Kommunförbundet, som hänvisar
till att rättsväsendet är en statlig angelägenhet och att kommunerna Inte utan
särskilt lagstöd kan utse och utge ersättning ål medborgarvittnen, anser att
staten skall vara huvudman och även lämna ersättning för uppdragen som medborgarvittne.
Däremot skulle kommunerna kunna utse medborgarvittnen på samma sätt som man nu
utser nämndemän till domsaga. Detta skulle enligt kommunförbundet tillgodose
de krav på medborgarvittnenas opartiskhet som kan ställas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
bland det fåtal polisstyrelser som har kommenterat huvudmannafrågan överväger
sympatierna för ett kommunalt huvudmannaskap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
förslag beträffande finansieringen av försöksverksamheten med medborgarvittnen
biträds 1 allmänhet av de remissinstanser, främst kommuner, som särskilt har
yttrat sig på denna punkt. Från kommunalt håll är man angelägen om att
statsbidragen skall ge full kostnadstäckning. Svenska kommunförbundet anser
dock, som tidigare har framgått, att staten skall vara huvudman för
verksamheten och lämna ersättning för uppdragen. Sundsvalls kommun ställer sig
tveksam till att kommunerna skall betala ut ersättningarna och sedan få bidrag
av staten. Detta måste innebära en besvärlig administrativ omgång. Under
försöksverksamheten bör man 1 stället söka andra lämpligare former för
utbetalningen av ersättning, menar kommunen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Från
kommunalt håll understryks också att ett system med medborgarvittnen Inte kan
rymmas Inom ramen för polisväsendets nuvarande resurser samt att ett kommunalt
huvudmannaskap måste förenas med en garanfi för full kostnadstäckning från
statens sida.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:106.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>7
Den regionala polisorganisationen 7.1 Allmänna utgångspunkter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Polisutredningens
allmänna utgångspunkter för sina förslag beträffande den regionala
polisorganisationen omfattas även av de flesta av remissinstanserna. Detta
gäller särskilt utredningens konstaterande att utvecklingen på det regionala
planet 1 viss mån har blivit en annan än den som förutsattes vid
förstatligandet av polisväsendet. Ätt den nuvarande distriktsindelningen
kräver ett regionalt plan för samordning och</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section484>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section485>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:13</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>243</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ledning
av polisverksamheten understryks från flera håll. Remissinstanserna har som
regel ingen erinran mot att förtroendemannainflytandet stärks även på det
regionala planet. I likhet med utredningen betonar flera remissinstanser att en
förstärkning av den regionala pollslednlng-ens roll inte får äventyra
självständigheten för de lokala polisstyrelserna. Det största Intresset har
tilldragit sig frågan om den regionala polisverksamhetens organisation och
ledningen av sådan egentlig polisverksamhet som berör flera distrikt. De olika
ståndpunkter som bryter sig inom utredningen på detta område avspeglas också i
remissopinionen, som här är starkt splittrad. Däremot är man 1 allmänhet ense
med utredningen om att samordningen över länsgränserna liksom hittills bör ske
på frivillig grund, låt vara att åtskilliga remissinstanser helst skulle se att
större regionala områden än länen tillskapas som regional indelningsgrund.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>7.2
Ledningsorganisationen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>JK
framhåller att den regionala polisorganisationen alltifrån förstatligandet har
varit något av ett problembarn. Ingen har egentligen varit nöjd med den lösning
som valdes år 1964. Enligt JK:s mening redovisar betänkandet — inklusive de
särskilda yttrandena — uttömmande de synpunkter som kan anläggas på detta ämne.
Om man finge avgöra frågan utifrån snäva polisiära synpunkter torde det enligt
JK Inte råda någon tvekan om att reglonpollsstyrelsealternatlvet (alternativ 2)
skulle vara att föredra. Argumentet att polisverksamheten bör vara Integrerad i
samhällsverksamheten förlorar i viss mån i styrka bl.a. genom de reformer 1
fråga om den lokala organisationen som utredningen föreslår. Ju starkare
anknytningen blir till de lokala förhållandena, desto mindre blir behovet av en
integration med länsstyrelserna. JK har över huvud taget svårt att inse hur
länsstyrelserna skall kunna göra några rikfigt tungt vägande insatser inom
polisväsendet om utredningens förslag 1 fråga om den lokala nivån genomförs. JK
bortser då från polisadministrativa frågor och från regionala polisledningsfrågor
inom olika områden, t.ex. trafikövervakning och narkotikabrottslighet samt
organiserad och ekonomisk brottslighet. I de senare frågorna är det dominerande
problemet emellertid hur man bäst löser de direkta ledningsfrågorna och inle
hur man i ett visst län integrerar polisverksamheten i samhällsverksamheten i
övrigt. — Även om JK alltså av många skäl anser att en regionindelning skulle
vara en mycket god lösning är han medveten om att detta alternafiv antagligen
Inte är politiskt genomförbart. I likhet med utredningen har han därför
anledning att överväga andra alternativ och valet står då 1 princip mellan den
nuvarande lösningen och den av utredningen fill slut förordade. För sin del
väljer JK den ordning som nu gäller. JK anser att experten Erling i sitt ytttrande
väl har sammanfattat de synpunkter som JK för sin del anser främst tala mot
utredningens förslag. I fråga om flera av dessa kan JK inte finna annat än att
utredningen antingen undervärderat deras betydelse eller helt nonchalerat dem.
De särskilda problem som Erling betonat har delvis fått en särskild belysning
genom experten Nyqvists yttrande. Nyqvist har enligt JK trollgen på ett ganska
korrekt sätt löst i varje fall några av de problem som Erling har påtalat. Den
modell Nyqvist förordar är emellertid enligt JK inte genomförbar eftersom en polismästare
inte kan tilldelas den roll</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section486>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section487>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:13</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>244</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>som
Nyqvist förordar. I själva verket blir polismästaren då enbart länspolischef
och bör i konsekvens härmed helt befrias från sina — för att använda Nyqvists
synsätt — sekundära uppgifter. JK anser likväl 1 likhet med Nyqvist
förbättringar vara möjliga 1 den rådande ordningen. Framför allt gäller det
att ge länspolischeferna en meningsfuU "bas" från vilken de kan
bedriva sitt arbete. I detta syfte bör man 1 ökad utsträckning lägga ledningen
av polisverksamhet på länspolischefen. Ett mycket lämpligt område för ett
utökat ansvar är Irafikövervakningen men också de regionala
polisledningsuppgifter som utredningen har föreslagit skall ankomma på
länspolischef/polismästare bör helt eller delvis kunna läggas på en
länspolischef enligt dagens modell. Beträffande samverkansfrågorna 1 de tre
storstadsområdena har JK ingen färdig lösning. Det skulle emellertid förvåna
honom om inte detta problem kan lösas utan att man gör en reform av den
omfattning som utredningen förordat. En lösning som inte utan vidare bör
uteslutas är att genomföra utredningens förslag endast 1 fråga om de tre
storstadslänen eller något av dessa. I varje fall bör en lösning av ett så
begränsat problem Inte få bestämma valet av regional lösning för hela landet 1
övrigt. En annan förbättring av den nuvarande ordningen kan uppnås genom ett
realiserande av de förslag 1 fråga om den regionala nivån som föreslogs i 1971
års proposition och även antogs av 1972 års riksdag. — Skulle man likväl stanna
för utredningens förslag har JK ingen mer väsentlig anmärkning men anser att en
särskild polisiär enhet bör behållas 1 länsstyrelsen. En inte oväsentlig fråga
är enligt JK tillsynen över polisverksamheten. JK :s uppfattning är att
inspektionsverksamhet i förhållande till statliga myndigheter bör ankomma på
regionala eller centrala myndigheter. Det är beklagligt att utredningens
förslag inte Inrymmer någon tillfredsställande lösning på denna punkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana;
text-transform:uppercase'>RA </span><span style='font-family:Verdana'>påpekar
att polisutredningens förslag till regional ledningsorganisation (alternafiv
3:2) skiljer sig från motsvarande regional organisation inom åklagarväsendet.
Man kan visserligen enligt RÅ inte lämna åt sidan den intressekonflikt som i
vissa fall kan bli följden av en sådan dubbel lojalitet. Denna invändning är
dock enligt RÅ inte så tungt vägande att han vill avstyrka förslaget.
Överåklagaren i Göteborg delar utredningens uppfattning att länspolischefen bör
förena sin befattning på regional nivå med chefsskapel för ett stort polisdistrikt
inom länet. I många län måste nämligen arbetsuppgifter av tillräcklig betydelse
saknas för en självständig tjänst som länspolischef. En samordning av
tjänsterna bör dessutom underlätta samarbetet med åklagarna. Länsåklagaren i
Malmöhus län har ingen erinran mot utredningens förslag om ändring av den
regionala ledningsorganisationen, även om vissa risker föreligger för en
överbetoning av behovet av Insatser till förmån för residensorten. Även
länsåklagarna i Gävleborgs län och / Norrbollens län godtar utredningens
förslag, länsäklagaren i Gävleborgs län dock med vissa reservationer. Han pekar
bl.a. på att den regionala polisledningen inte bör utövas av en
befattningshavare som är "primus inter pares" utan av en som är på
ett förmans- och befälsplan över de lokala polischeferna. Utredningsförslagets
dubbla roller är dessutom svåra att överblicka till sina konsekvenser, bl.a.
vad gäller länspolischefens ställning som arbetsgivare i MBL-sammanhang och
eljest. Länsåklagaren för speciella mål Thorsten Rosenberg ansluter sig för sin
del till experten Erlings yttrande. Han anser att utredningsförslaget inte
torde Innebära</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section488>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section489>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:13</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>245</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>något
annat än ett avskaffande 1 praktiken av länspolisorganisallonen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>RPS
delar utredningens uppfattning all den nuvarande regionala organisationen har
visat sig fungera mindre väl och därför inte kan behållas i sin nuvarande form.
Det är, som utredningen framhållit, angeläget all man kommer fram till en
långsiktig lösning av problemen. Från renodlat polisiär synpunkt råder det
enligt RPS inte något tvivel om att polisverksamheten kan bedrivas mest
effektivt Inom ramen för reglonpollsstyrelsealternatlvet (alternativ 2). Vid
beaktande av även andra aspekter — främst betydelsen av att polisverksamheten
ses som en samhällsfunktion vid sidan av de övriga och inte framstår som en
organisation för sig och av annan karaktär än samhällsverksamheten i övrigt —
ansluter sig emellertid RPS till utredningens ståndpunkt 1 denna del. Äv de
övriga alternativen anser RPS att alternativ 3:2 Innebär klara fördelar framför
de övriga, främst därigenom att länspolischefen skiljs ut ur länsstyrelsens
organisation och får en mera kontinuerlig kontakt med den dagliga
polisverksamheten. Detta alternativ synes också vara del enda som fyller kravet
på en enhetlig organisation över hela landet. De inom utredningen framförda
farhågorna för samarbets- och lojall-tetsproblem bör inte överdrivas, men
frågan bör närmare penetreras av polisberedningen. Inför det fortsatta arbetet
1 polisberedningen vill RPS särskilt understryka att behovet av en samordning
av polisverksamheten i storstockholmsområdet är sä trängande att det kräver en
snar lösning och bör behandlas med förtur. Oavsett hur den regionala
organisationen utformas bör vidare ett överförande av huvudmannaskapet ske till
justitiedepartementet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ÖB
anför inledningsvis att det är en grundläggande princip för vår
försvarsplanering att ett ansvar för fred för viss verksamhet följs av
motsvarande ansvar 1 krig om verksamheten skall fortgå. Härav följer ett ansvar
att 1 fred planlägga och i övrigt vidta förberedelser för verksamheten i krig.
En snabb och säker övergång till krigsorganisation samt ledning av
kuppförsvars- och efter hand mobiliserade förband ställer vissa krav pä den regionala
ledningen, vilka leder ÖB till slutsatsen att reglonpolisstyrelsealternativet
(alternativ 2), omfattande en region av militär- och civilomrädesslorlek, är
att förorda före alternativen 1:2 och 3:2. Ett av skälen är att samordning och
samverkan mellan länen underlättas om indelningen sker 1 större regioner.
Vidare underlättas samordning, samverkan och ledning om pollsorganlsafionens
gränser överenstämmer med dem för militär- och civilområdena. Förutsättningar
skapas även för att tillräckliga resurser kan upprätthållas inom regionen.
Regionpolischefen får en samordnande roll och inte den dubbejbefatl-ning som är
fallet 1 polischefsalternativet samtidigt som landshövdingens befogenheter vid
extraordinära händelser kan kvarstå. Alternativ 3:2 torde enligt ÖB få en
direkt negafiv påverkan av länsstyrelsernas krigsorganisation och därmed deras
möjlighet att lösa förelagda uppgifter. De krav som krig, lägesskärpning och fredstida
krigsplanläggning ställer på länsstyrelsen måste tillgodoses 1 länsstyrelsens
organisation redan 1 fred. ÖB delar därför inte utredningens uppfattning att
länsstyrelsens behov av polisiär expertis kan tillgodoses genom samråd med
länspolischefen och hans personal. Vidare anser ÖB — om alternativ 1:2 och 3:2
likväl läggs till grund för den framtida regionala polisorganisationen — alt
samarbetsformerna på regional nivä i fråga om samverkan över länsgränserna bör
institutionaliseras i överenstämmelse med ett förslag som RPS lade fram år
1974.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section490>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section491>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:13</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>246</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statskontoret
{generaldirektören Moberg) delar utredningens uppfattning att man genom
organisatoriska förändringar och med bibehållande av länsstyrelsernas
Inflytande bör finna former för att så långt möjligt komma till rätta med
nuvarande svårigheter. Statskontoret, som på de av polisutredningen angivna
skälen avvisar reglonpolisstyrelsealternatlvet, finner valet av alternativ
svårt men har, om än med viss tvekan, stannat för alt tillstyrka
polischefsalternativet enligt den modell (3:2) som utredningen har förordat.
Delta alternativ bör kunna medföra något bättre former än f.n. för regional
samordning och ledning och eventuellt ytterligare underlätta decentralisering
till lokal nivå. Bl.a. föredraganden i statskontoret är av skiljaktig m.enlng
och förordar att den regionala organisationen 1 stället utvecklas med
utgångspunkt från reglonpollssty-relsealternativet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>RRV
anser att reglonpollsstyrelsealternatlvet (alternafiv 2) sannolikt erbjuder det
bästa underlaget för en effektiv ledningsfunktion inom polisen som sådan men
delar utredningens betänkligheter mot att Införa en ny regional Indelningsform.
RRV har därför stannat för utredningsförslaget, alternativ 3:2. RRV
understryker därvid vikten av att länspolischefen har den direkta ledningen av
de regionala resurserna, framför allt enheterna för trafikövervakning,
narkotikabekämpning och utredningar om särskilt kvalificerad organiserad och
ekonomisk brottslighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
länsstyrelserna förordar det stora flertalet alternativ 1:2. Länsstyrelsen i
Uppsala län liksom den utanför länspolischefsorganisationen stående
länsstyrelsen i Gotlands län synes förorda en oförändrad organisation, varvid
länsstyrelsen 1 Uppsala län dock säger sig Inte vara främmande för indirekt
ledning. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län torde närmast ansluta sig fill
alternafiv 1:1.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
de 18 länsstyrelser som 1 första hand vill ha alternativ 1:2 förordar fyra,
nämligen länsstyrelserna i Östergötlands, Västmanlands, Kopparbergs och
Gävleborgs län, i andra hand polisutredningens förslag 3:2. Länsstyrelserna i
Södermanlands, Kalmar och Västernorrlands län anser att en särlösning kan
övervägas såvitt avser de tre storstadslänen. Länsstyrelsen i Jämtlands län
framhåller uttryckligen att dess förord för alternativ 1:2 inle innebär något
uttalande beträffande lämplig organisation i de tre storstadsområdena. I en
reservation av åtta ledamöter 1 länsstyrelsen i Södermanlands län förordas 3:2,
och i länsstyrelsen i Älvsborgs län vill tre ledamöter ha alternativ 3.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tre
länsstyrelser, nämligen länsstyrelserna i Stockholms, Kronobergs och Värmlands
län, ansluter sig till polisutredningens förslag, dvs. alternativ 3:2.
Länsstyrelsen 1 Stockholms län begränsar emellertid sitt förord för alternativ
3:2 till de tre storstadslänen. I länsstyrelsen 1 Kronobergs län är
landshövdingen, länspolischefen och tre ledamöter skiljaktiga till förmån för
alternativ 2 eller 1 andra hand alternativ 1:2.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelserna
understryker i allmänhet — oavsett eget val av lösning — utredningens konstaterande
att utvecklingen av den regionala polisorganisationen 1 viss mån kommit att
följa andra banor än som förutsattes vid förstatligandet. Länsstyrelsen i
Blekinge län hävdar exempelvis att otillräckliga personella resurser på det
regionala planet men också oklarheter 1 ledningsstrukturen mellan central,
regional och lokal ledning har medfört att statsmakternas intentioner såvitt
avser den regionala ledningsfunktionen inte har förverkligats på avsett sätt.
Flera länsstyrelser, bl.a. länsstyrelserna i Jönköpings, Kristianstads och
Värmlands län, anser</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section492>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section493>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:13</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>247</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><span style='font-family:Verdana'>en
av förklaringarna vara att de resurser som hade behövts för den regionala
organisationen 1 stället har tilldelats den centrala Instansen varigenom RPS
har fått en ställning och ett inflytande som inte stämmer överens med
intentionerna bakom polisväsendets förstatligande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Väslernorrlands län fömtser med hänvisning till en 1 stort sett bibehållen
distriktsindelning och en förväntad fortsatt knapphet på resurser ökade krav
på regionala insatser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Ålvsborgs län betonar att polisväsendet inte får bedömas som fristående från
andra samhällsfunktioner utan också i fortsättningen måste Integreras 1 den
regionala samhällsförvaltningen. Länsstyrelsen bör därför vara länets högsta
polismyndighet. Genom anknytningen till länsstyrelsen kan polisverksamheten
bli föremål för insyn och kontroll genom ett organ med allmänna
förvaltningsuppgifter, vilket sannolikt är ägnat att stärka förtroendet för
polisen. Länsstyrelsen har den bestämda uppfattningen att det behövs en stark
regional ledningsfunktion, som emellertid inte får äventyra de lokala
polisstyrelsernas självständighet. Liknande synpunkter anförs av andra
länsstyrelser som förordar alternativ 1:2.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Jönköpings län sammanfattar fördelarna med alternativ 1:2 på ett sätt, som
ganska väl återspeglar uppfattningen hos de länsstyrelser, som har valt detta
alternativ. Alternativ 1:2 tillgodoser sålunda enligt länsstyrelsen bäst kravet
på en stark regional ledning och en god samordning av den polisverksamhet som 1
allt större omfattning sträcker sig över distrikts- och länsgränser, exempelvis
spaning och utredning av narkotikabrottslighet samt ekonomisk och organiserad
brottslighet. Länspolischefens ställning som tjänsteman 1 länsstyrelsen
bibehålls. Det är viktigt att insyn och kontroll över polisverksamheten sker
inom länsstyrelsens ram som en förvaltningsuppgift bland andra. Det finns
därvid Ingen anledning att särbehandla polisväsendet. Alternativ 3:2 skulle
Innebära att polisstyrelsen i länspolischefens distrikt skulle få viktiga
uppgifter beträffande den polisstyrka som direkt skall ledas av
länspolischefen. Detta vore enligt länsstyrelsen olyckligt, eftersom endast
länsstyrelsens förtroendemannastyrelse representerar hela länet. Genom
alternativ 1:2 undviks jävssituationer och intressemotsättningar mellan
polisdistrikten 1 fråga om användningen av polisväsendets resurser inom länet.
Länsstyrelsen har kvar ansvaret för den inspektionsverksamhet som är nödvändig
och som bör handläggas på regional nivå. Därvid framhålls att samma myndighet
som skall inspekteras ej lämpligen synes kunna fullgöra inspektionen. Med
alternativ 1:2 undviks dessutom en sammanblandning av regionala och lokala
funktioner, och länsstyrelsen har fortfarande tillgång till polislär expertis
inom länsstyrelsen. Polisens uppgifter inom totalförsvaret är till stor del av
regional karaktär. Den fortlöpande planläggningen sker därför bäst inom ramen
för den nuvarande organisationen, och någon ändring av den nuvarande
krigsorganisationen för länsstyrelsen såvitt gäller polisverksamheten
erfordras ej om man väljer alternativ 1:2.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Malmöhus län anser det angeläget att länspolischefs-organisationens behov av
personal och utrustning tillgodoses inom ramen för polisväsendets anslag. RPS
bör därför vara skyldig att beakta och för regeringen anmäla
länspolischefsorganisationens behov av polisutbildad personal och utrustning.
Detta förslag förutsätter en gemensam budgetbehandling mellan justitie- och
kommundepartementen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section494>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section495>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:13</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>248</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Kopparbergs län, som förordar alternativ 1:2, anför som en nackdel med denna
lösning att polisväsendet även fortsättningsvis kommer att tillhöra två
departement.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Gävleborgs län betonar att endast lösningar som tillmötesgår kravet på såväl
särskilda regionala resurser som direkt länsstyrning av dessa kan accepteras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Länsstyreslen
i Östergötlands län anser att åtgärder för att stärka länsstyrelsens roll som
regionalt ledningsorgan för polisen snarast bör vidtas. Det är länsstyrelsen
som har den samlade överblicken över förvaltningen i länet och det vore därför
helt felaktigt att bryta ut länspolischefen ur länsstsyrelseorganlsatlonen. I
stället bör länsstyrelsens roll och länspolischefens ställning markeras bättre
genom all länspolischefens expedifion omvandlas till en avdelning i
länsstyrelsen. Sistnämnda uppfattning har även länsstyrelsen i Malmöhus län.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Göteborgs och Bohus län, som närmast synes förorda alternativ 1:1, finner det
märkligt att utredningen, som upprepat uttalar att länsstyrelsen även 1
fortsättningen skall vara högsta polismyndighet i länet, förordar ett förslag
som 1 praktiken Innebär alt polisväsendet helt skiljs från länsstyrelsen. Från
länets polisdistrikt och kommuner utanför Göteborg har också uttalats farhågor
för att länsdelens problem med utredningens lösning skulle utvecklas till andrahandsfrågor.
De speciella problemen 1 storstadsområdena är, såvitt avser Göteborgs och
Bohus län, relativt säsongsbetonade. Det är dock oundgängligen nödvändigt för
länsstyrelsen att vid sådana tillfällen kunna för regionala behov disponera de
resurser som finns inom länets samtliga polisdistrikt. Göteborgsdistriktets
särställning medför därvidlag vissa komplikationer. Det av utredningen påtalade
behovet av enhetlig ledningsorganisation uppnås emellertid enklast genom att
man avdramatiserar den särställning som de tre storstadsdislrikten har och
Inordnar dessa 1 den ledningsstruktur som gäller för landets polisväsende 1
övrigt. Länsstyrelsen motsätter sig sålunda utredningens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Värmlands län finner att endast alternativen 1:1, 1:2 och 3:2 behöver
diskuteras. — Länsstyrelsen framhåller att den blandning av direkt och
indirekt ledning som den nuvarande organisationen innefattar är diskutabel även
om den har fungerat väl hittills i länet. Vad avser alternativ 1:1 framhåller
länsstyrelsen bl.a. att länspolischefsorganisationen alltför ofta hamnar vid
sidan om den praktiska polisverksamheten. Blandningen av direkt och indirekt
ledning för olika kategorier av regionalt avdelad personal är olycklig.
Samordnings- och ledningsfunktionerna 1 län med endast två eller tre
polisdistrikt är inte så omfatiande att de motiverar en särskild regional
organisation med en länspoHschef 1 länsstyrelsen. — Alternativ 1:2 för enligt
länsstyrelsen med sig risken för uppfattningen att två skilda poliskårer har
skapats och är mindre förenligt med intresset av att polisorganisationen har en
lokal förankring. Länsstyrelsen nämner också det starka motståndet mot detta
alternativ från de fackliga organisationerna inom polisväsendet. — Länsstyrelsen
stannar sålunda för att förorda utredningens alternativ 3:2, på i huvudsak de
skäl som utredningen och experten Nyqvist har åberopat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Stockholms län tillstyrker utredningens förslag såvitt avser Stockholms län.
Beträffande andra län begränsar sig länsstyrelsen till att påpeka att skälen
för polischefsalternativet främst synes gälla i storstadslänen men alls ej med
samma styrka 1 alla de övriga. Länssty-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section496>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section497>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:13</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>249</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>relsen
framhåller att den nuvarande uppdelningen av ansvaret för den regionala
polisverksamheten av ett ur bosättnings- och kommunikationssynpunkt
sammanhängande område inte svarar mot nutida synsätt på en lämplig organisafion.
Det nära samarbetet mellan Slockholmsdl-striktet och övriga länsdlslrlkt,
representerade av länspolischefen, har visserligen 1 stor utsträckning kommit
till stånd, men uppenbarligen måsle antas att en enhetlig regional ledning även
på detta område leder lill rationellare former för verksamheten.
Polischefsalternativet underlättar enligl länsstyrelsen organiserandet av
regionala polisstyrkor för t.ex. trafikövervakning samt kvalificerade spanings-
och utredningsinsatser vid vissa former av brott. Onödiga dubbleringar av t.ex.
trafikgrupper undviks. Länspolischefen får möjlighet att i större utsträckning
än nu bedriva egentlig polisverksamhet, vilket vidmakthåller kontakterna med
denna och underlättar decentralisering från RPS. Alternafivet kan möjligen
innebära viss risk för "gynnande av eget polisdistrikt" beträffande
personal och materiel. Detta förhållande motverkas enligt länsstyrelsen om förtroendemannainflytandet
1 enlighet med utredningens förslag ökar 1 länsstyrelsens lekmannastyrelse.
Med hänsyn till de regionala uppgifternas betydelse och för utvecklandet av ett
på jämställdhet grundat samarbete mellan Stockholms polisdistrikt och länet 1
övrigt måste enligt länsstyrelsens uppfattning det vara en förutsättning för
reformens genomförande att de regionala frågorna blir länspolischefens primära
uppgift, varför den dagliga ledningen av polisdistriktet kommer att åvila hans
ställföreträdare. — Länsstyrelsen finner slutligen utredningens förslag om en
uppdelning av arbetsuppgifterna på länspolischefens expeditlon till andra
länsstyrelseenheter 1 huvudsak lämplig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bland
polisstyrelserna är inställningen inte lika entydig som bland länsstyrelserna
och skiljaktiga meningar är inte sällsynta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
tjugotal polisstyrelser godtar alternafiv 3:2. I flera fall begränsar sig dock
förordet lill förhållandena 1 ett eller flera av de tre storstadslänen. Av
övriga underalternativ fill polischefsalternativet har alternafiv 3:1 inte
vunnit gehör hos någon av polisstyrelserna och alternafiv 3:3 endast av en.
Alternativ 3:4 har valts av eU tiotal polisstyrelser, 1 flera fall dock endast
såvitt avser storstadslänen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Reglonpollsstyrelsealternatlvet
(alternativ 2) förordas av ett drygt tjugotal polisstyrelser, inte sällan
under hänvisning till experten Erlings särskilda yttrande. Ytterligare en del
polisstyrelser anser alternativ 2 vara det från rent polisiär synpunkt mest
ändamålsenliga men finner del inte realistiskt att länka sig att det kan
genomföras 1 nuvarande läge.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Huvudalternativ
I, dvs. den nuvarande principorganisationen, har samlat ett sextiotal
polisstyrelser. Endast ett tiotal polisstyrelser förordar dock det av
länsstyrelserna i allmänhet valda alternativet 1:2. Alternativ 1:3 har vunnit
uttrycklig anslutning av fyra polisstyrelser. De flesta polisstyrelserna, ett
femtiotal, säger sig vilja behålla den nuvarande principorganisationen
oförändrad eller förstärkt på det sätt som anges i polisutredningens alternativ
1:1. Detsamma gäller 1 andra hand flera av de polisstyrelser som 1 första hand
väljer alternativ 2. Ett tiotal polisstyrelser uttalar sig emellertid för en
sammanslagning av länstrafikgmpperna med lokala trafiksektioner på så sätt att
de även kan uppfattas som anhängare av alternativ 1:3.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Polisstyrelsen
i Karlshamn, som förordar alternativ 2, sätter 1 fråga om det behövs någon
särskild regional organisation 1 län som omfattar tre</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section498>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section499>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:13</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>250</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><span style='font-family:Verdana'>polisdistrikt
eller färre. Samordningsfrågan är inte särskilt stor 1 sådana län, menar
polisstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Polisstyrelsen
i Uppsala hävdar att den nuvarande organisationsformen ger länsstyrelsen och
länspolischefen befogenhet och möjlighet att verka enligt de linjer som drogs
upp i samband med förstafilgandet. Det borde finnas fömtsättningar att komma
till rätta med påstådda olägenheter genom små förändringar av nuvarande
organisation. Polisutredningens förslag till regional organisation förefaller
framtagen huvudsakligen på grundval av förhållandena 1 de tre
storstadsområdena. Endast i dessa områden får alternafivet anses nödvändigt och
lämpligt. För merparten av länen, däribland Uppsala län, känns organisationen
mindre nödvändig och lämplig, och den kan befaras medföra betydande problem,
såväl av rent praktisk och formell som av psykologisk art. Polisstyrelsens
yttrande är representativt för en stor del av de polisstyrelser som vill
behålla den nuvarande principorganisationen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
polisstyrelsen i Uddevalla vill 1 princip behålla den nuvarande organisafionen.
Polisstyrelsen anser att den regionala polisorganisationen är en egendomlig
företeelse. Länspolischefen har eU direkt befäl över länets polischefer och
deras personal. Därjämte har han vad som kallas den "operativa
ledningen" över länstrafikgrupperna, som emellertid sägs vara
"administrativt" underställda polischeferna 1 de distrikt, där
länstrafikgrupperna är placerade. Hela denna anordning är enligt polisstyrelsen
ett sammelsurium och ett påtagligt exempel på vådan av att Inte klargöra
innebörden och betydelsen av olika begrepp. Det går inte att på detta säU
försöka särskilja begreppen administration och operation och till yttermera
visso begagna icke definierade begrepp som "operafiv ledning",
"polisledning" eller "ledning av verksamheten". — När det
gäller länsstyrelsens ställning inom poUsväsendet kvarstår ett besväriigt
provisorium från förstatligandet, eftersom man av något skäl inte inordnade
Stockholms, Göteborgs och Malmö polisdistrikt under länspolischefen. Detla
förhållande borde snarast ändras så att länspolischeferna 1 storstadslänen
även får den regionala ledningen över ifrågavarande polisdistrikt. Frågan om
någon operativ enhet skall ingå 1 den regionala polisorganisationen eller inte
bör enligt polisstyrelsen avgöras ufifrån fakfiska behov och lämplighet. Så kan
vara fallet beträffande polisinsatser mot narkotikabrott, grova ekonomiska broU
och organiserad brottslighet. Detta bör undersökas och prövas närmare. Likaså
bör en omprövning ske 1 fråga om den regionala ledningen av trafikpolistjänsten,
där det inte alls är säkert att den nuvarande ordningen är den lämpligaste. Det
viktigaste är a« man får slut på den dualism som råder 1 fråga om länstrafikgmpperna.
Det kan i och för sig inte vara någon nödvändighet att länspolischefen direkt
disponerar operativa enheter. Den viktigaste regionala polisuppgiften torde
vara att erbjuda en polis-administration med hela länet som verksamhets- och
ansvarsområde. Polisdistrikten med deras personalstyrkor är direkt underställda
länspolischefen. Uppfattningen 1 betänkandet att det skulle vara så stor
nackdel att länspolischefen endast tillfälligtvis kan disponera över länets
polisstyrka saknar relevans, menar polisstyrelsen. Ingen chef och ingen myndighet
kan disponera över eller "rycka" någon personal annat än för
särskilda tillfällen och av särskilda anledningar utöver den normala,
planerade, mtinmässiga verksamheten. Polisstyrelsen anser att nuvarande
principorganisation bör behållas men förändras så att länspolische-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section500>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section501>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:13</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>251</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>fen
med ledningsorganisationen (administrafionen) utbryts ur länsstyrelsen. Den
regionala polisorganisafionen bör ges motsvarande ställning till länsstyrelsen
som t.ex. vägförvaltningen har. För kommunerna i län som innehåller de tre
största distrikten och polisstyrelserna inom sådana län torde största vaksamhet
vara av nöden gentemot alternativ 3:2. "Länspolischefsdistriktet" och
dess polisstyrelse skulle få ett alltför dominerande Inflytande regionalt och
en hel del jävssltuafioner torde uppkomma.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Eu
treUlotal kommuner har uttalat sig om den regionala organisationen. Yttrandena
innehåller mera sällan något uttryckligt förord för dét ena eller andra alternafivet.
Av dem som yttrat sig är åtskilliga krifiska mot utredningens val av alternativ
(3:2), och ett tiotal uttalar sig till förmån för någon form av organisation
med länspolischef 1 länsstyrelsen. Ett tiotal kommuner tillstyrker
utredningens förslag till regional organisation utan aU gå närmare ln på
frågan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Några
kommuner pekar på risken för en intressekonflikt mellan länspolischefens
distrikt och övriga lokala polisdistrikt. Uddevalla kommun framhåller sålunda
att polischefsalternativet medför risk för att de övriga polisdlstrlken föriorar
något av den självständighet som är grunden för en starkare lokal förankring.
Ystads kommun menar att varje alternafiv utom 1:1 ger alltför stark styrning
inom varje region. Vilhelmina kommun upplever risken som överhängande för en favorisering
av länspolischefens distrikt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
län där residensorten Inte ligger inom det största polisdistriktet finns</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>1 allmänhet den menlngskiljaktlghelen
a« resldensortskommunen vill aU<br>
polismästaren i residensortsdistriktet skall vara länspolischef medan<br>
kommunen med det största polisdistriktet anser att länspolischefen bör<br>
vara polismästare i sistnämnda distrikt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Polisutredningens
val av alternativ anses, som tidigare har framhållits, ofta mindre lämpligt som
lösning för hela landet men som en kanske nödvändig lösning för de tre
storstadslänen, i första hand då Stockholms län. I det följande redovisas den
lokala opinionen inom dessa län, återspeglad i länsstyrelsernas,
polisstyrelsernas och kommunernas yttranden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Stockholms län liksom polisstyrelsen i Stockholm ansluter sig till alternafiv
3:2. Remissutfallet bland de övriga polisstyrelserna är blandat. Polisstyrelsen
i Norrtälje vill behålla nuvarande organisation. Polisstyrelserna i Märsta,
Solna och Täby önskar i första hand alternativ 2,1 någol fall i den av experten
Erling föreslagna varianten. Polisstyrelsen i Handen säger sig ansluta sig till
polischefsalternativet med förbehållet att länspolischefen inte bör vara
polischef 1 något enskilt distrikt; däremot bör enheter mot narkotika- och
ekonomisk brottslighet ligga direkt under länspolischefen (svaret synes därmed
närmast ansluta till alternativ 1:2). Polisstyrelserna i Danderyd, Huddinge,
Lidingö, Nacka, Sollentuna och Södertälje förordar huvudalternativ 3.
Polisstyrelserna i Danderyd, Lidingö och Sollentuna väljer därvid alternativ
3:2, medan polisstyrelserna i Huddinge, Nacka och Södertälje förespråkar
alternativ 3:4. Även polisstyrelserna i Märsta, Solna och Täby kan tänka sig
alternativ 3:4 om inte det av dessa polisstyrelser 1 första hand förordade
alternativ</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>2 kan genomföras.
Polisstyrelsen i Jakobsberg synes också ansluta sig till<br>
utredningens förslag. Bland kommunerna förordar Botkyrka och Stock<br>
holms kommuner utredningens förslag.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section502>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section503>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:13</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>252</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
tidigare framgått avvisar länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län utredningens
förslag och förordar ett brytande av de tre storstadsdistriktens särställning.
Däremot ansluter sig polisstyrelsen i Göteborg till utredningens förslag, dvs.
alternativ 3:2. Länets fyra övriga polisstyrelser uttalar sig däremot närmast
till förmån för den nuvarande principorganisationen, dvs. huvudalternativ 1.
Polisstyrelsen i Uddevalla har, som tidigare har redovisats, en inställning som
1 mycket överensstämmer med länsstyrelsens. De tre återstående styrelsernas
preferenser fördelas lika mellan alternafiv 1:1 (Mölndal), 1:2 (Kungälv) och
1:3 (Strömstad). — Göteborgs kommun tillstyrker utredningens förslag utan att
närmare kommentera frågan om den regionala organisafionen. Uddevalla kommun
ser 1 den föreslagna regionala organisationen en risk särskilt 1 storstadslän
för att de övriga polisdistrikten förlorar något av den självständighet som är
gmnden för en starkare lokal förankring. Mölndals kommun vill behålla den nuvarande
principorganisationen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Malmöhus län förordar alternativ 1:2. Polisstyrelsen i Malmö anser att det
nuvarande samarbetet på regional nivå har fungerat bra 1 länet och finner sig
därför inte kunna förorda utredningens val av regional lösning annat än om
denna skulle genomföras såvitt avser Stockholms län samt Göteborgs och Bohus
län. Av länets övriga polisstyrelser förordar polisstyrelsen i <span
style='text-transform:uppercase'>LumJ </span>alternativ 2 medan de återstående
(polisstyrelserna i Eslöv, Helsingborg, Landskrona, Trelleborg och Ystad) anser
nuvarande regionala organisation vara att föredra. De flesta av de sistnämnda
uttalar sig för någon form av förstärkning av länspolischefens resurser.
Endast en av dem, polisstyrelsen 1 Trelleborg, preciserar dock sitt uttalande
på så sätt att länspolischefen bör få den direkta ledningen för regionala
resurser såsom länstrafikgmpperna samt enheter för bekämpning av narkotika-
och ekonomisk brottslighet, dvs. alternativ 1:2. — Av kommunerna 1 länet har
endast Ystads kommun, som förordar alternativ 1:1, behandlat frågan om den
regionala polisorganisationen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Landstingsförbundet
framhåller att de regionala förutsättningarna varierar 1 betydande grad från
län till län. Residensortens polisdistrikt är l.ex. inte i alla län det största
distriktet i länet. För ett mindre distrikt torde delta leda till
personalresursproblem om polischefen 1 distriktet samtidigt skall vara
länspolischef. En annan komplikation i utredningens alternativ är 1 vad mån
länspolischefen 1 sin roll som polismästare skall behöva fördjupa sig 1 de
alldagliga och rent administrativa sysslorna 1 sitt eget distrikt. Det är de
övergripande regionala frågorna som är länspolischefens huvudsakliga
arbetsområde. Förbundet pekar också på risken för jävssituationer och
misstankar om att länspolischefen gynnar sitt eget polisdistrikt framför övriga
distrikt. Med hänsyn till dessa omständigheter och eftersom utredningen inte
kan påvisa några direkta förbättringar 1 organisationen är landstingsförbundet
tveksamt till utredningens förslag till ny regional polisorganisation. 1
likhet med landstingsförbundet pekar Svenska kommunförbundet på de
jävssituationer och lojalitetskonflikter som kan uppkomma om länspolischefen 1
enlighet med utredningsförslaget förenar tjänsterna som länspolischef och
lokal polischef Särskilt 1 kris- och krigslägen — då organisationen utsätts för
särskilda påfrestningar — kan denna konstruktion medföra betydande svårigheter,
menar kommunförbundet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>LO
och TCO tillstyrker utredningens förslag till utformning av den regionala
polisorganisationen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section504>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section505>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:13</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>253</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SACO/SR
påpekar inledningsvis att det stora antalet polisdistrikt gör det nödvändigt
med ett regionalt plan för ledning av polisverksamheten. SACO/SR beklagar att regionpollsstyrelsealternativet
(alternativ 2) inte har blivit tillräckligt utrett och att utredningen 1
stället har stannat för ett slags kompromiss, där polisens Intresse av en
effektiv och ändamålsenlig organisafion 1 viss mån har fått ge vika. SÄCO/SR
förordar sålunda i första hand reglonpollsstyrelsealternativet på de skäl och i
den form som experten Erling har angett 1 sitt särskilda yttrande. Om detta
alternativ av olika anledningar ej går att genomföra förordar SACO/SR att den
nuvarande regionala organisationen i huvudsak består. Länspolischefen bör i sä
fall integreras fastare i länsstyrelsen och få status av chef för en särskild
polisavdelning inom länsstyrelsen, till vilken alla ärenden inom polisområdet
skulle samlas. För Stockholms län är dock en särlösning nödvändig med hänsyn fill
befolknings- och distriktsstrukturen. Här kan vissa fördelar uppnås ur
samordnings- och effektivitetssynpunkt om funktionen som länspolischef förenas
med tjänsten som chef för Stockholms polisdistrikt. Formerna för genomförande
av denna organisation bör noggrant utredas. I de båda andra storstadsområdena
är samordningsproblemen ej lika påtagliga. Innan en liknande ordning genomförs
1 Malmöhus samt Göteborg och Bohus län bör därför resultatet av särlösningen 1
Stockholms län avvaktas och erfarenheterna därifrån ställas samman och
utvärderas. Det av utredningen valda polischefsalternativet avstyrker SACO/SR
bestämt utom såvitt avser Stockholms län. Bl.a. pekas på risken för en alltför
omfattande regional styrning och en successiv försvagning av polisens
ambitioner och service till allmänheten 1 polisdistrikten utanför
residensorten, dit de personella och tekniska resurserna kan förväntas bli
koncentrerade. På sikt kan man befara ett minskat Inflytande för de lokala
förtroendevalda ledamöterna 1 polisstyrelserna. Det torde bli svårt för
länspolischefen att utöva en effektiv regional ledning av polisverksamheten om
han samtidigt måste åta sig den betungande uppgiften att vara lokal polischef.
Dubbelrollen medför vidare uppenbara ledningsproblem och risk för lojalltets-
och jävskonflikter. Enligt SACO/SR har utredningen inte heller besvarat frågan
om vem som skall inspektera länspolischefsdistriktet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statstjänstemannaförbundet
tar inte ställning för någol av de framlagda alternativen men anför vissa
betänkligheter mot utredningsförslaget under hänvisning till vad som har
anförts 1 de särskilda yttrandena av ledamöterna Polstam och Blom samt experten
Erling. Dessa synpunkter bör enligt förbundet beaktas vid valet mellan de olika
alternativen för den regionala polisorganisationen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
polisförbundet, som förordar alternativ 3:2, granskar även de övriga
alternativen från skilda synpunkter. Alternafiv 1 :l innebär enligt
polisförbundet att en helt otillfredsställande regional organisation konserveras
på obestämd tid. Alternativ 1:2 betyder en förstärkning av den nuvarande
regionala organisationen med egna operativa enheter. Det skulle Innebära en
utveckling mot en regionaliserad polisorganisation och ett tillskapande av två
poliskårer. Erfarenheterna från statspollstl-den men kanske än mer
Internationella jämförelser gör att polisförbundet avvisar detta förslag. I
alternativ 1:3 skulle länspolischefen bli en tjänsteman 1 länsstyrelsen utan
någon praktisk kontakt med det polisiära vardagsarbetet, vilket förbundet inte
kan acceptera. Regionpollsstyrel-sealternatlvet (alternafiv 2) torde vara det
från arbets- och effektivitets-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section506>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section507>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:13</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>254</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>synpunkt
bästa. Detta alternativ är enligt polisförbundet f.n. inte realiserbart
eftersom det inte är "politiskt gångbart". Förbundet beklagar att
ingen av utredningens ledamöter ställer upp för detta alternativ. Beträffande organlsafionsformen
med kombinerad länspolischef/chef för lokalt polisdistrikt (alternafiv 3) anmärker
förbundet att denna form finns på andra håll, bl.a. i Danmark, och där fungerar
utan komplikationer. Länspolischefen får 1 detta alternativ en meningsfull roll
1 polisorganisationen genom att samtidigt fungera som chef i ett större
polisdistrikt. Farhågorna för jävssltuafioner och "överkörning" av
andra polischefer förefaller förbundet betydligt överdrivna och bör kunna
överbryggas genom en arbetsordning som utarbetas av en kommande polisberedning.
Polisförbundet omtalar att den överväldigande majoriteten av förbundets
medlemmar har tillstyrkt alternativ 3:2.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
Föreningen Sveriges länspolischefer v ar Inrättandet av länspolischefstjänsterna
1 samband med polisväsendets förstatligande ett uttryck för behovet av en stark
regional polisledning med länsstyrelsen som högsta polismyndighet i länet.
Länsstyrelsen skulle härigenom ges möjlighet till en effektiv regional ledning
av polisväsendet. Som utredningen påpekar har utvecklingen åtminstone till en
del gått 1 annan riktning än som var förutsatt. Föreningen anser att detta
väsentligen får tillskrivas det förhållandet att den regionala organisationen
inte har getts tillräckliga resurser för att kunna fullgöra de uppgifter som
åvilar länsstyrelsen 1 dess egenskap av högsta polismyndighet 1 länet.
Samhällsutvecklingen har emellertid visat att det ostridigt behövs en regional
ledning och samverkan över distriktsgränserna. Detta beror bl.a. på den allt
Intensivare trafiken och det förhållandet att brottsligheten har blivit
alltmer rörlig. Nya former av kriminalitet har dessutom tillkommit, framhåller
föreningen, och pekar särskilt på narkotikabrottsligheten och den organiserade
och ekonomiska brottsligheten. Enligt föreningens uppfattning erfordras ledning
och samverkan över distriktsgränserna med dlrektled-da regionala resurser för
att man skall kunna bemästra dessa samhällsproblem, som av allt att döma bara
kommer all öka. — Statsmakternas ställningstagande till
länsindelningsutredningens förslag har för överskådlig tid 1 princip lagt fast
den nuvarande länsindelningen. Utvecklingen sedan förstatligandet har medfört
att länet och länsinstansen har fått ökad betydelse. Länsstyrelsen är inom
länet den myndighet som har ansvaret för alt söka samordna de olika
samhällsfunktionerna. Föreningen vill betona att polisväsendet Inte får
bedömas som fristående från andra samhällsfunktioner utan också 1
fortsättningen måste Integreras 1 den regionala samhällsförvaltningen. Genom
anknytningen till länsstyrelsen som högsta polismyndighet kan polisverksamheten
bli föremål för insyn och kontroU genom ett organ med allmänna
förvaltningsfunktioner, vilket sannolikt är ägnat att stärka förtroendet för
polisen. Utredningen har enligt föreningen underskattat den kontaktverksamhet
som länspolischefen 1 egenskap av tjänsteman inom länsstyrelsen nu har såväl
med enheter inom länsstyrelsen som med övriga till länsstyrelsen knutna organ.
Samma bedömning gäller de pollsadmlnistrafiva ärenden och
polismyndighetsärenden som handläggs på länspolischefens expedition. — Vissa
aktiviteter måste enligt föreningen fullgöras 1 form av regional
polisverksamhet. En effektiv trafikövervakning förutsätter relativt stora
övervakande enheter som arbetar över distriktsgränserna. Detta motiveras såväl
med hänsyn till trafikintensiteten som fill den</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section508>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section509>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:13</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>255</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>erforderliga
specialutrustningen och specialutbildningen. De positiva erfarenheterna av de
regionalt verksamma narkotikarotlarna pekar på att dessa bör bestå som en
regional resurs. Arbete över distriktsgränserna måste också ske mot annan
grövre brottslighet, bl.a. den organiserade och ekonomiska brottsligheten.
Föreningen har sålunda den bestämda uppfattningen att det krävs en stark
regional ledningsfunktion, som emellertid inte får äventyra de lokala
polisstyrelsernas självständighet. I utredningens alternativ 1:2 och 3:2
betonas vikten av en effektiv regional ledning med bibehållande av
länsstyrelsens ställning som högsta polismyndighet i länet. Vid en samlad
bedömning av för- och nackdelar hos dessa båda alternativ har föreningen
stannat för alt 1 första hand förorda alternativ 1:2. Detta alternativ Innebär,
framhåller föreningen, att polisverksamhetens anknytning till länsstyrelsen
och därmed till den regionala samhällsförvaltningen 1 övrigt bevaras. Ingripande
organisatoriska förändringar undviks liksom den besvärande dubbelroll med
uppenbara risker för dualism och jävskonflikter som är förenade med alternativ
3:2. Ätt den regionala polischefen liksom i alternativ 3:2 tilldelas den
direkta ledningen över den personal som avdelas för regional polisverksamhet
får enligt föreningens uppfattning inte Innebära eller uppfattas på det sättet
att två skilda poliskårer skapas, en för regional och en för lokal
polisverksamhet. Statsmakterna skulle genom centrala beslut lägga fast vilka
aktiviteter som skall fullgöras som regional verksamhet, medan uttagningen av
personal till den regionala verksamheten skulle ske genom ett samspel mellan
de lokala polisstyrelserna och länsstyrelsen. Tyngdpunkten i polisväsendet skulle
härigenom ej förskjutas från det lokala planet, menar föreningen. Skulle
förutsättningar saknas att på detta sätt stärka den regionala
ledningsfunktionen förordar föreningen i andra hand alternativ 3:2 på de skäl
och med beaktande av de synpunkter och preciseringar som experten Nyqvist har
framfört 1 sitt särskilda yttrande. Föreningen anser emellertid att det, när
det gäller storstadsområdena, är tänkbart med en särlösning 1 vart fall för
Stockholmsområdet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Föreningen
Sveriges polischefer lägger stor vikt vid frågan om den regionala indelningen.
Dess bedömningar överenstämmer i denna del med vad experten Erling anför i sitt
särskilda yttrande. Föreningen ställer sig inte avvisande till tanken att den
övergripande polisledningen för Stockholms-, Göteborgs- och Malmöregionerna
utformas på ett från landet 1 övrigt avvikande och för dessa områden särskilt
anpassat sätt. Skulle alternativ 1 komma att genomföras anser föreningen att
den närmare utformningen bör behandlas av den aviserade pollsberednlng-en. Även
fördelningen av de regionala resurserna och ledningsstrukturen är frågor som
synes böra hänskjutas fill polisberedningen. Föreningens ställningstagande
anstår följaktligen i avvaktan på polisberedningens arbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Föreningen
Sveriges åklagare godtar utredningens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Centerns
ungdomsförbund drar slutsatsen att polischefsalternativet är den
organisationsmodell som bäst svarar mot de krav som ställs medan Centerns
kvinnoförbund ansluter sig till ledamöterna Polstams och Bloms reservatlon.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section510>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:30.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section511>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:13</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>256</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>7.3
Resursfördelningen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
uppfattning att det genom centrala beslut bör läggas fast vilka aktiviteter som
skall fullgöras 1 form av regional verksamhet delas av de flesta
remissinstanser. Detsamma gäller utredningens bedömning att till det regionala
planet bl.a. bör hänföras sådan trafikövervakning som fordrar specialutrustning
samt de enheter som är avsedda för bekämpning av narkotikabrott samt
organiserad och ekonomisk brottslighet. I allmänhet har man ej heller någon
erinran mot att den nuvarande s.k. stödjande verksamheten upphör.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
om länstrafikgruppernas framtida ställning berörs av åtskilliga
remissinstanser. Man anser på åtskilliga håll att länstrafikgrupperna bör
avvecklas och personalen 1 stället ingå 1 eller bilda trafikseklioner 1
distrikten. Polisstyrelsen i Hässleholm pekar 1 detta sammanhang på att
länstrafikgruppernas nuvarande verksamhei är mycket kostnadskrävande.
Transportsträckorna är ofta mycket långa på bekostnad av den effektiva arbetsfiden.
Det bör vara ett statsfinansiellt Intresse att ändra på denna kostsamma
verksamhet. Den allt högre standarden på länsvägarna och europavägarna har
minskat behovet av polisinsatser. Behovet av trafikövervakning synes däremot
vara oförändrat stort 1 tätorterna, där trafiksektionerna har sitt huvudsakliga
arbetsfält. Liknande synpunkter anförs av flera polisstyrelser och kommuner.
Ibland under åberopande av att det lokala Inflytandet över polisverksamheten
härigenom skulle stärkas 1 enlighet med polisutredningens huvudprincip. En motsatt
uppfattning redovisas av bl.a. Föreningen Sverige länspolischefer Föreningen
anser att en effektiv trafikövervakning förutsätter relativt stora enheter som
arbetar över distriktsgränserna. Den avancerade specialutrustningen som används
är kostsam och fordrar specialutbildad personal, som relafivt regelbundet
sysslar med utmstningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Behovet
av särskilda enheter som med länen som primärt verksamhetsområde ägnar sig åt
utredningar av grövre brottslighet, bl.a. narkotikabrott samt organiserad och
ekonomisk brottslighet, vitsordas av det helt övervägande antalet
remissinstanser. En hel del polisstyrelser betonar dock att den regionala
verksamheten inte får leda till att den lokala verksamheten mot exempelvis
narkotikabrottsligheten faller bort.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller den regionala organisationen anser RR Kalt även denna genom centrala
beslut bör garanteras en viss bas- eller minimlorganisation som vid behov kan
förstärkas genom ytterligare beslul 1 ungefär den ordning utredningen har
skisserat. RRV är dock tveksamt till förslaget att personalen vid de regionala
enheterna skall tas ut genom lokala beslut. Tjänst vid regional enhet bör i
stället sökas i vanlig ordning och besättas med den mest kompetente genom
beslut på regional nivå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>7.4
Ledningsstrukturen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
om den regionala ledningsstmkturen gäller 1 första hand om de regionalt avsedda
resurserna skall stå under direkt ledning av den regionale polischefen eller om
denne skall utöva indirekt ledning, dvs. främst ha en planerande och
samordnande funktion. Inställningen till denna fråga återspeglas av
Inställningen till de olika alternativen. De remissinstanser som väljer
alternativen 1:2 och 3:2 förordar sålunda direkt ledning. Alternativ 1:3 är det
mest renodlade exemplet på indirekt</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section512>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section513>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:13</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>257</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ledning
medan den nuvarande principorganisationen ulgör en blandning mellan direkt
ledning (länstrafikgrupperna) och Indirekt ledning. Polisstyrelsen i Motala
tror inte att den regionala polisledningens effektivitet är beroende av om
ledningen utövas direkt eller indirekt. Polisstyrelsen anser det lämpUgt med
indirekt regional ledning och ser del som en väsenfiig fördel att personalen då
kommer att lyda under den lokale polischefen såväl administrativt som operativt.
Även andra polisstyrelser, bl.a. polisstyrelserna i Nyköping, Västervik och
Strömstad, uttalar sig till förmån för indirekt ledning. Därvid framhålls bl.a.
att detta är en förutsättning för ett starkt lokalt Inflytande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>7.5 Handläggningen
av polisadministrativa ärenden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Kristianstads län anser det vara naturligt att den nuvarande länspollschefsexpedltlonen
får ställning av avdelning inom länsstyrelsen och benämns polisavdelning.
Några andra länsstyrelser gör liknande uttalanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Polisstyrelsen
i Kristianstad föreslår att vissa administrativa frågor och besvärsärenden
överförs från länspolischefen till länsstyrelsen för att ge den regionala
organisationen möjlighet att mer än för närvarande ägna sig åt polisiära
samordningsfrågor. Polisstyrelsen i Kramfors anser alt polismyndighetsärenden
helt bör handläggas av länsstyrelsepersonal. Polisstyrelsen i Ronneby vill
fördela administrativa ärenden och polismyndighetsärenden som ej berör
regional polisledning på länsstyrelsernas administrativa resp. juridiska
enheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>7.6 Förtroendemannainflytandet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
förslag om ett starkare förtroendemannainflytande på regional nivå har 1
allmänhet mottagits med gillande.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Polisstyrelsen i Kalmar
ställer sig dock tveksam till utredningens förslag eftersom länsstyrelsens förtroendemannastyrelse
är mycket mindre initierad i olika polisfrågor än de mera specialinriktade
lokala polisstyrelserna. Länsstyrelsens förtroendemannastyrelse bör därför i
första hand ha till uppgift att ge allmänna råd, menar polisstyrelsen. Polisstyrelsen
i Ängelholm anser att länsstyrelsens verksstyrelse har så stora frågor i övrigt
att behandla att ett par polisärenden per år passerar förbi utan större
engagemang. Ett beredande organ sammansatt av representanter ur de lokala
polisstyrelserna skulle därför vara ett välkommet komplement. Länsstyrelsen i
Kristianstads län tror att det skulle underlätta förtroendemannastyrelsens
befattning med polisens verksamhet om en särskild beredande nämnd utsågs inom
styrelsen för att bereda och mera kontinuerligt följa planerings- och
resursfrågor. Enligt polisstyrelsen i Örebro bör de förtroendevalda i
framtiden ta aktiv del av verksamheten i större omfattning, men
beslutanderätten bör även 1 framtiden 1 sista hand ligga på tjänstemännen.
Värdet av en regional referensgrupp ifrågasätts av en del remissinstanser, bl.a.
polisstyrelserna i Kinna, Nyköping och Stockholm. Länsstyrelsen i Kalmar län
avstyrker tillskapandet av ett sådant organ, som skulle innebära en onödig mellaninslans
och verka byråkrafiskt betungande. Behovet av samråd och erfarenhetsutbyte
mellan den regionala polisstyrelsen och de lokala polisstyrelserna 1 gemensamma
polisfrågor bör även på detta område kunna tillgodoses</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>17 Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 13.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section514>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:5.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section515>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:13</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>258</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><span style='font-family:Verdana'>genom
möten, överläggningar och konferenser. Länsstyrelsen i Västernorrlands län
finner däremot att ett särskilt samråds- och referensorgan kan behövas men att
förslaget närmare bör prövas genom en försöksverksamhet. Polisstyrelsen i
Örebro anser att en referensgmpp för samråd mellan den regionala styrelsen och
de lokala polisstyrelserna kan vara en framkomlig väg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>7.7
Samverkan över länsgränserna</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
uttalande att samverkan över länsgränserna bör intensifieras men även 1
fortsättningen lösas på frivillig grund har vunnit anslutning från det helt
Övervägande antalet remissinstanser som har uttalat sig på denna punkt. RPS
framhåller att samordningsfrågorna mellan länen bör lösas frivilligt med
möjlighet att vid oenighet hänskjuta ärendet till RPS. TSKbetonar vikten av
samordning över länsgränserna såvitt avser trafikövervakningen och anser att
planeringen och personalledningen bör utövas av länspolischefen.
Polisstyrelsen i Örebro påpekar att samverkansproblem inte har förelegat inom
den nuvarande organisationen. Vid behov har efter samråd gemensamma aktioner
företagits över länsgränserna, bl.a. avseende övervaknings- och
trafikverksamhet samt 1 narkotikaärenden. ÖB och polisstyrelsen i Nyköping har däremot
uppfattningen att det inte räcker med frivillighet då det gäller samordningsfrågorna.
Polisstyrelsen anser att det behövs riktlinjer 1 form av föreskrifter och
anvisningar på detta område och understryker RPS:s betydelse för att få till
stånd samarbete och samordning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>8
Decentralisering av vissa uppgifter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Samtliga
remissinstanser som har yttrat sig ställer sig i princip positiva till
decentraliseringstanken. Statskontoret påpekar dock att decentralisering inte
får leda till att erforderlig överblick och samordning av verksamheten inom
eller mellan skilda nivåer går förlorad och att detta bör uppmärksammas i det
fortsatta organisationsarbetet. Man bör också försöka skilja på sådan
decentralisering som styrs av krav på effektivitet och sådan som betingas av
andra krav. Enligt statskontoret finns inom polisverksamheten utrymme för en
decentralisering som motiveras av effektivitetskrav.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
länsstyrelsen i Kronobergs län bör en decentralisering ske med viss
försiktighet. Rent allmänt har nämligen RPS under de gångna femton åren på ett
mycket förtjänstfullt sätt skapat stadga och effektivitet inom olika områden
av svenskt polisväsende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
uttalanden 1 fråga om föreskrifter och anvis<br>
ningar har mött erinran endast från några enstaka polisstyrelser.<br>
Tämligen genomgående understryks 1 remissyttrandena å ena sidan be<br>
hovet av anvisningar för att 1 rättssäkerhetens Intresse främja en enhetlig<br>
tilllämpning och å andra sidan risken för att verksamheten alltför hårt<br>
styrs genom föreskrifter och anvisningar. På sina håll anser man att<br>
polisstyrelserna har överösts av föreskrifter och anvisningar i en ut<br>
sträckning som har mördat det egna inifiafivet.</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>></span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>RPS,
som inte har något emot att benämningarna föreskrifter och anvisningar ersätts med
benämningarna råd och anlvsningar, framhåller</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section516>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section517>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:13</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>259</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>att
kraven från de lokala polismyndigheterna om anvisningar har varit stora. Tidvis
har man haft svårt att tillräckligt snabbt tillgodose olika önskemål.
Utarbetandet av föreskrifter och anvisningar torde även i framtiden bli en av RPS
:s viktigaste uppgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Stockholm län framhåller att RPS:s föreskrifter och anvisningar har varit av
stor betydelse för att i rättssäkerhetens Intresse åstadkomma att polisen tillämpar
gällande författningar lika över hela landet och att de även har bidragit till
att öka effektiviteten i polisarbetet. Före förstatligandet var förhållandena
inte tillfredsställande i detta hänseende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Kronobergs län finner utredningens terminologiska resonemang om anvisningar
och allmänna råd föga fmktbart. Betydelsen av begreppet anvisningar torde stå
helt klar för envar berörd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
förslag om decentralisering inom ADB-området avstyrks endast av
polisstyrelserna i Eskilstuna och Nyköping. Ytterligare några polisstyrelser är
tveksamma eller manar till försiktighet. Man pekar i detta sammanhang på att en
decentralisering medför ett ökat personalbehov och specialisering på regional
eller lokal nivå och att svårigheter kan uppstå i fråga om
vikarieförsörjningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
förslag överensstämmer enligt RPS helt med de principer som varit gmndläggande
för ADB-verksamheten vid styrelsen. Vid en fortsatt decentralisering måste
emellertid särskild vikt läggas vid rättssäkerhetsaspekterna, ADB-säkerhetsintresset
samt framförallt vid bedömningen av den lokala pollsorganlsafionens
personalbehov.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statskontoret
nämner att kontoret i en rapport den I maj 1979 angående plan för
nyanskaffning och komplettering av ADB-utmstning inom polisväsendet har
föreslagit regeringen att statskontoret och rikspolisstyrelsen gemensamt under
budgetåret 1980/81 utreder förutsättningarna för ett nytt datorsystem för
polisväsendet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
RR Vår det viktigt med en genomarbetad syn på de investeringar som kan
aktualiseras. En alltför differentierad satsning på olika tekniker, metoder och
former för distribution av datakraften kommer snarare att konservera dagens
problem än att lösa dem. De intentioner som statsmakterna uttryckt
(Användningen av ADB 1 statsförvaltningen, prop. 1978/79:121) samt den
pågående utredningsverksamheten inom ADB-området innebär sannolikt att en
genomarbetad Investeringssyn för ADB-verksamheten inom statsförvaltningen kan
dröja. RRV anser det därför väsentligt att ADB-verksamheten vid polisväsendet utvecklingsmässigl
under de närmaste åren Inriktas så att man inte föregriper beslut av gemensam
betydelse för statsförvaltningen. Tyngdpunkten inom polisväsendet bör därför
t. v. ligga på att definiera och värdera nya utvecklings- och konverterlngsbehov
samt att använda sådana metoder, tekniker och programvaror som endast tar små
personresurser i anspråk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
förslag att viss utbildning som nu bedrivs centralt i ökad omfattning skall
decentraliseras fill regional eller lokal nivå godtas av de flesta
remissinstanserna. Ett tiotal polisstyrelser avstyrker dock förslaget.
Polisstyrelsen i Borlänge har exempelvis studerat det nuvarande utbudet av
centrala kurser utan att finna några som lämpar sig alt föra ned på regional
nivå utan risk för att utbildningens kvalitet eftersatts. Ytterligare
decentraliserad utbildning skulle dessutom innebära en belastning med att
hålla och utbilda instruktörer. Liknande</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section518>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section519>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:13</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>260</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>betänkligheter
har polisstyrelsen i Eskilstuna, som även pekar på ett ökat behov av lokaler
och undervisningsmateriel om förslaget genomförs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statstjänstemannaförbundet,
som hälsar förslaget med tillfredsställelse, anser att viss grundutbildning
för administrativ personal bör förläggas centralt till polishögskolan. Även
Svenska polisförbundet godtar förslaget men tror att de vinster som kan göras
är små.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Norrbollen län föreslår att även gmndutbildningen inom polisen läggs till
flera platser 1 landet. Detta skulle enligt länsstyrelsens mening förbättra
rekryteringen och modifiera den hittillsvarande ensidiga anpassningen av
utbildningen fill storstadsförhållanden. På 1960-talet fanns en polisskola 1
Luleå. Erfarenheterna från utbildningen där är positiva. Länsstyrelsen finner
det därför naturligt att anknyta till den fidigare traditionen och förlägga en
av utbildningsplatserna fill Luleå. Luleå kommun är av samma uppfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
förslaget om decentralisering av tjänstetillsättningarna har fått ett över lag
positivt mottagande.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>RPS, som lämnar förslaget
utan erinringar, anser att det kan genomföras utan ytterligare utredning. JK
finner förslaget om lokal tillsättning tilltalande från många synpunkter men är
ändå tveksam om dess lämplighet. Det nuvarande systemet med central
tillsättning ger enligt JK:s mening bättre garantier för likformighet och
rättvisa. Länsstyrelsen i Kronobergs län förordar att polisstyrelserna skall
tillsätta tjänsterna upp t. o. m. polis- och assistenttjänsterna och
länsstyrelserna — fömtom vad utredningen föreslår — även Inspektörstjänsterna.
Länsstyrelsen motiverar sin ståndpunkt med att beslut 1 tillsättningsärenden 1
princip inte bör fattas av den myndighet som utfärdar vitsord på sökanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
del remissinstanser ifrågasätter om ärenden där förtjänsten är helt avgörande
behöver prövas 1 plenum.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bland
polisstyrelserna hälsar man som regel förslaget med tillfredsställelse. Drygt
tiotalet polisstyrelser vill dock gå längre och anser att alla tillsättningar
upp t. o. m. avdelningschef bör beslutas lokall och övriga av RPS efter lokalt
yttrande. Dessa remissinstanser anser 1 likhet med Svenska polisförbundet att
länsstyrelsens roll vid tjänstefillsättnlngar inom polisväsendet helt kan utgå.
Denna uppfattning förekommer bl. a. hos en del polisstyrelser 1 Kopparbergs
län, som förklarar att systemet delvis har prövats där med gott resultat vid
försöksverksamhet med fördjupad förvaltningsdemokrati.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Polisförbundet anser
utredningens förslag vara en beklaglig kompromiss mellan olika inflytandeintressen.
Systemet är krångligt och innebär begränsade vinster. Samtliga
polismanstjänster upp till avdelningschef kan tillsättas av polisstyrelsen.
Tjänster som avdelningschefer och högre bör tillsättas av RPS. En ny
tillsättningsordning kan enligt förbundet genomföras direkt efter principbeslut
och kräver ingen ytterligare utredning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
statstjänstemannaförbundet anser att alla tjänster som inte tillsätts av
regeringen eller RPS skall tillsättas av de lokala polisstyrelserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>9
Andra lokala och regionala organisationsfrågor</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
utredningen har föreslagit 1 detta avsnitt har i allmänhet fått ett positivt
mottagande. Polisstyrelsen i Västerås anser dock att förslagen</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section520>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section521>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:13</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>261</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>måste
utredas ytterligare. Föreningen Sveriges polischefer finner inte anledning att
närmare penetrera detta avsnitt, eftersom föreningen finner det nödvändigt att
känna till vilken regional organisationsform som kommer att gälla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>9.1
Analys och planering</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
förslag att det i varje polisdistrikt skall finnas en funktion, i de större
distrikten utbyggd till en särskild enhet, för analys och planering har
tillstyrkts eller lämnats utan erinran av remissinstanserna med några få
undantag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
de kritiska rösterna hör polisstyrelsen i Umeå, som finner det något
överorganiserat att Inrätta särskilda planeringsenheter. I poliskretsar råder
närmast uppfattningen att en viss överambition vidlåder såväl planerings- som
analysarbetet. I många fall innebär planeringen ett nedpräntande av det
självklara och uppföljningen görs alltför detaljerad och omfattande beträffande
faktorer man redan känner fill. Risken att planerings- och analysarbetet blir
ett självändamål är uppenbar liksom att planerna på gmnd av sitt överarbetade
Innehåll inte tas på allvar Innan man tar upp frågan om särskilda enheter för
detta ändamål bör man därför noggrant utvärdera vad det hittillsvarande
planerings- och analysarbetet har gett i vinst. Liknande synpunkter anförs från
polisstyrelserna i Boden, Kalix, Storuman och Vilhelmina. Polisstyrelsen i
Kiruna vill hellre satsa planeringsinsatserna pä det centrala och regionala
planet för att åstadkomma en bättre resursfördelning. Bl. a. JK och polisstyrelsen
i Danderyd ställer sig frågande till behovet av den ifrågavarande funktionen i
vart fall 1 de mindre polisdistrikten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Polisstyrelsen
i Sala har funnit att det särskilt vad beträffar utredningsverksamheten inte
finns särskilt stora fömtsättningar att planera sådan verksamhet. Händelserna
styr arbetet och prioritering och omprioritering av olika spanings- och
utredningsinsatser görs dagligen. Utredningsverksamhetens karaktär är dessutom
sådan att det inte är möjligt att i förväg beräkna fidsåtgängen för olika
brottsärenden. Beträffande övervakningsverksamheten och den brottsförebyggande
verksamheten finns dock goda möjligheter att uppnå ökad effektivitet genom
planering och analys av arbetsinsatserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Andra
polisstyrelser, bl. a. polisstyrelsen i Falun, anser att en planerings- och
analysenhet bör finnas 1 varje polisdistrikt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Flera
polisstyrelser framhåller 1 detta sammanhang behovet av förstärkningar på
kanslisidan. Från olika håll föreslås också en allmän översyn av
kanslifunktionerna i distrikten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>9.2
Enheter för brottsförebyggande verksamhet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
förslag att permanenta enheter för brottsförebyggande verksamhet Inrättas i de
större polisdistrikten har inte mött annan invändning än att flera
polisstyrelser, bl. a. polisstyrelserna i Danderyd och Lidingö, anser att
samtliga polisdistrikt, alltså även de mindre, skall tilldelas sådana enheter.
Även polisstyrelsen i Västervikhiträder förslaget om inrättande av permanenta
enheter för brottsförebyggande verksamhet men accepterar inte att detta sker
genom begränsningar 1 fråga om annan polisverksamhet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section522>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section523>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:13</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>262</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>9.3
Utredningsverksamhet vid trafikenheterna</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
förslag att sammanslagna trafikenheter vid sidan av sina trafikövervakande
uppgifter även skall utreda de trafikförseelser som de rapporterar vid
övervakningen och Indelas i en sektion för trafikövervakning och en sektlon för
trafikutredningar har fått ett blandat mottagande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>RPS
tillstyrker förslaget men pekar på riskerna för att trafikövervak-ningspersonal
kan komma att tas i anspråk för utredningar 1 en omfattning som inkräktar på
den yttre verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>RRV,
som är posifivt till förslaget, anser att hela frågan humvida trafikenheterna
utom att bedriva trafikövervakning även bör handlägga utredningar angående
trafikbrott bör övervägas närmare. Dessa överväganden bör även avse de lokala
trafikenheter som kan komma att kvarstå 1 organisationen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bland
länsstyrelserna ställer sig de flesta tveksamma eller avvisande till förslaget,
medan majoriteten av polisstyrelserna fillstyrker eller lämnar förslaget utan
erinran.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Malmöhus län avstyrker förslaget. Länsstyrelsen erinrar om att personalen
vid trafikövervakningsenheterna specialutbildats för sin uppgift, som fömtsätter
gmndliga tekniska kunskaper om motorfordon och om handhavande av den ofta
dyrbara tekniska materielen. Förslaget skulle medföra att personalen i viss
omfattning binds vid skrivbordsarbete pä bekostnad av den yttre tjänsten. Även
länsstyrelserna i Kopparbergs, Kristianstads, Skaraborgs, Södermanlands, Ålvsborgs,
Örebro och Östergötlands län avstyrker förslaget av liknande skäl. Länsstyrelsen
i Örebro län anger som en nackdel med förslaget att man får flera trafikutredande
enheter i samma polisdistrikt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bland
de länsstyrelser som är tveksamma fill förslaget utan att uttryckligen
avstyrka det hör länsstyrelserna i Gävleborgs och Väslernorrlands län.
Länsstyrelsen i Stockholms län konstaterar att uppfattningarna i länets
polisdistrikt är delade och föreslår att förslaget studeras ytterligare i
samband med det kommande beredningsarbetet. Länsstyrelsen i Värmlands län
finner förslaget intressant men anser att det innebär en så pass kraftig
ändring i nuvarande ordning att ett slutligt ställningstagande bör föregås av
försöksverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Uppsala län anser att den sammanslagna trafikenheten inte bör belastas med
annan utredningsverksamhet än utredning på platsen för händelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Polisstyrelsen
i Karlskoga avstyrker förslaget. Genom förslaget skulle man överföra trafikutbildad
personal från fältet fill utredningsstolen, vilket klart skulle strida mot de
aktuella behoven. Dessutom kommer utredningsverksamheten vad gäller trafikbrott
att splittras fill flera enheter, vilket är ägnat att leda till bristande enhefiighet
i arbetsledningen och i samarbetet med åklagarna. Polisstyrelsens yttrande täcker
1 stort sett de synpunkter som framförs från de polisstyrelser, som avstyrker
utredningens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
Föreningen Sveriges länspolischefer avstyrker förslaget. Med hänsyn fill den
mycket kostsamma utbildning som den trafikövervakande personalen får för
teknisk trafikövervakning bör den i största möjliga utsträckning användas på
fältet och ej tas 1 anspråk för utredningsuppgifter. Risk finns också att
utredningsarbetet menligt kommer att inverka</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section524>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section525>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:13</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>263</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>på
möjligheterna att bedriva trafikövervakning, menar föreningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Polisstyrelsen
i Kalmar, som hör fill dem som tillstyrker förslaget, framhåller att de flesta
ärenden vid länstrafikgmppen i Kalmar sedan några år utreds av egna
befattningshavare. Förfarandet har visat sig vara smidigt och effektivt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bland
andra polisstyrelser som är positivt inställda till förslaget förekommer olika
meningar i fråga om utredningsverksamhetens omfattning. Polisstyrelsen i Falun
anser sålunda att från utredningssynpunkt avancerade eller mycket tidsödande
trafikbrott inte bör ankomma på trafikenheternas personal, medan polisstyrelsen
i Nyköping anser att man bör undersöka om det är rationellt att vid
trafikenheterna även utreda vägtrafikolyckor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Polisstyrelsen
i Eskilstuna, som avvisar en sammanslagning av länstrafikgrupperna och
trafiksektionerna, motsätter sig inte att dessa enheter försöksvis får ansvaret
för utredning av vissa trafikförseelser som rapporteras vid övervakning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
polisförbundet biträder utredningens förslag och pekar bl. a. på de större
utvecklingsmöjligheter och mera varierande arbetsuppgifter som personalen på de
sammanslagna trafikenheterna skulle få. Även länstrafikgrupperna 1 distrikt
utan trafiksektion bör organiseras som trafikenheter, medan övriga
trafiksektioner bör bli föremål för en särskild organisationsundersökning
genom polisberedningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>9.4
Insatserna mot den organiserade och den ekonomiska brottsligheten</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
förslag om intensifierade Insatser mot den organiserade och den ekonomiska
brottsligheten genom tillskapande av särskilda ekonomiska rotlar med länet som
primärt verksamhetsområde har så gott som över lag fått ett positivt
mottagande. Endast polisstyrelserna i Boden och Umeå (majoriteten) avvisar
inrättandet av särskilda rotlar för detta ändamål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Polisstyrelsen
i Boden kan således inte finna några som helst motiv för att särskilda rotlar
tillskapas för den s. k. organiserade och den ekonomiska brottsligheten.
Resurserna för spaning och utredning av sådana brott bör i stället tillföras bedrägerirotlarna
1 distrikten. För detta talar enligt polisstyrelsen många skäl. Att dra någon
gräns mellan den ekonomiska brottsligheten och de brott som bedrägerirotlarna
nu sysslar med kan svårligen göras. Bedrägerirotlarna består i dagens läge av
högt kvalificerad och välutbildad personal. Liksom annan brottslighet får man
förvänta att ärendena inte kommer i en jämn ström. Härigenom skapas arbetstoppar
då stora personinsatser är erforderliga. Genom att tillföra bedrägerirofiarna
de resurser som avses användas mot den ekonomiska brottsligheten får man
förhållandevis stora enheter med kvalificerad personal. Enheterna blir
härigenom inte så känsliga vid arbetsan-hopningar. Polisstyrelsen vill också
peka på riskerna med en alltför kraftig specialisering. Erfarenheterna av
narkotikaenheterna är således inte bara av godo. Andra utrednings- och
spaningsenheter har efter narkotikaenheternas tillkomst mer eller mindre
minskat sitt intresse för narkofikabrottsligheten. Samma utveckling kan
förväntas om särskilda enheter mot den ekonomiska brottsligheten fillskapas på
det sätt som utredningen föreslår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Liknande
utgångspunkter har även polisstyrelsen i Sala, som anser att</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section526>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section527>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:13</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>264</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>varje
polisdistrikt bör ha personal som kan ta itu med utredningar beträffande den
organiserade och den ekonomiska brottsligheten. Vid behov bör länets eller
flera läns samlade resurser på detta område kunna samordnas av länspolischefen.
En ökad regional utredningsverksamhet ställer den lokala polischefen utanför
händelserna i hans eget distrikt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
från andra utgångspunkter avvikande uppfattning har polisstyrelsen i Nyköping.
När det gäller åtgärder för bekämpning av organiserad och ekonomisk
brottslighet bör det enligt polisstyrelsen beaktas att denna ofta bedrivs och har
samband mellan tätorter i skilda delar av landet. Styrelsen anser det mest rafionellt
att resurser för denna verksamhet sammanhålls centralt och att såväl spaning
som utredning samordnas därifrån och leds i samarbete med personal i berörda
län/polisdistrikt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
polisförbundet tiUstyrker en fortsatt utbyggnad av enheterna för bekämpande av
den organiserade och den ekonomiska brottsligheten. I den utredningsverksamhet
som bedrivs av den s. k. tullkriminalen uppkommer Ibland fall som kan härledas till
den organiserade och ekonomiska brottsUgheten. Av detta och andra skäl anser
förbundet att tullkriminalens utredningsverksamhet bör handhas av polisutbildad
personal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>9.5
Lönekassoma</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
förslag att det 1 varje län — med några få undantag — skall finnas endast en
lönekassa för polisen som betjänar alla polisdistrikt i länet men endast
tilldelas beslutsfunktioner av ren rutinkaraktär har fått ett blandat
mottagande. Förslaget godtas av bl. a. RPS, sju länsstyrelser, ett drygt tiotal
polisstyrelser samt Föreningen Sveriges länspolischefer. De flesta
remissinstanserna avstyrker dock förslaget. Hit hör bl. a. fyra länsstyrelser,
drygt sextio polisstyrelser samt stalstjänstemannaförbundel och SACO/SR.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bland
de remissinstanser som tillstyrker förslaget förekommer inte sällan
uppfattningen att det inte är 1 det dagliga rutinarbetet utan i mera Invecklade
frågor om tolkning av avtal och föreskrifter som en regional lönekassa kan göra
en insats. Länsstyrelsen i Värmlands län anser sålunda att den regionala
lönekassans huvuduppgift bör vara de mer komplicerade funktionerna.
Bestämmelserna på förevarande områden är nämligen ofta svåröverskådliga och
svårtolkade. Sådana ärendens handläggning kräver därför en lång och bred
erfarenhet, som mer sällan torde förvärvas i små polisdistrikt.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Liknande synpunkter anförs
även av de remissinstanser som inte uttryckligen avstyrker förslaget men inte
heller vill godta det i befintUgt skick. Till denna grupp hör länsstyrelsen i
Stockholms län, som framhåller att polisdistriktens lönekassor har visat sig
vara en av de mest sårbara enheterna. De allt mer komplicerade avtalen har utan
tvekan medfört att problemen vid lönekassorna också har ökat under senare år.
Detta har fått fill följd att förhållandevis mycket personal vid lönekassorna
inte har orkat med den psykiska press som arbetet inneburit utan måst
omplaceras till andra arbetsuppgifter. Länsstyrelsen Ifrågasätter emellertid
om det lämpligaste sättet att komma till rätta med dessa problem är att inrätta
regionala lönekassor. En bättre lösning är enligt länsstyrelsen att man 1
varje län får tillgång till en s. k. "expertbank" på löneområdet som
vid behov kan bistå de olika lönekassorna. Formerna för</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section528>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section529>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:13</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>265</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Insättande
av denna expertis bör närmare övervägas av polisberedningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
de remissinstanser som avstyrker förslaget hör länsstyrelsen i Skaraborgs län,
vars yttrande rymmer huvudparten av de synpunkter som framförs från förslagets
kritiker. Länsstyrelsen påpekar att arbetsuppgifterna för personalen vid
polisdistriktens lönekassor under senare år har ökat kraftigt. Den stora
arbetsbelastningen på lönekassorna avser emellertid inte mtlnärenden utan
ärenden av mera komplicerad beskaffenhet. Rationaliseringsvinster eller andra
fördelar torde därför enligt länsstyrelsen ej vinnas, om endast ärenden av mtinkaraktär
anförtros åt de föreslagna regionala kassorna. De ekonomiska besluten har i
allt större omfattning flyttats från central och regional nivå till de lokala
polisdistrikten. I ökad utsträckning tillförs distrikten uppgifter av löneförhandlingskaraktär.
Dessutom måste lönekassorna ha tillgång till expertis beträffande
avtalsfrågor, personalfrågor och kamerala ärenden över huvud taget. Alla
polisdistrikt bör 1 princip vara fullt självständiga. Förtroendemännen avses få
ökat Inflytande över den övergripande planeringen av verksamheten. Övervägande
skäl talar därför för att lönekassorna bör bestå i nuvarande form. Likväl
föreligger i synnerhet i medelstora och mindre distrikt ett starkt behov av
expertis när det gäller mera komplicerade ärenden av förhandlingsmässig och
kameral natur. I flera län förekommer Idag en konsultationsverksamhet gentemot
andra polisdistrikt från den ledande lönekassans sida. Denna hjälp är på många
håll nästan oumbärlig. Länsstyrelsen vill därför förorda att den största
lönekassan 1 varje län formellt tilldelas en konsultroll 1 förhållande till de
övriga. SACO/SR framför liknande synpunkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>RR
Fhör till de remissinstanser som inte är beredda att f. n. ta ställning till
förslaget. RRV vill dock peka på att om regionala kamerala enheter skulle
överta all den granskning av utbetalningsunderlag som f. n. sker vid distrikten
skulle detta Innebära en försening av utbetalningarna till nackdel för såväl
personal som leverantörer m. fl. Det bör utredas närmare, lämpligen av RPS, om
någon förändring av nuvarande förhållanden behövs och vilka alternativ som i
så fall föreligger. Ställningstagandet till utredningens förslag om regionala
lönekassor bör således enligt RRV inte kopplas till principbeslutet om
omorganisation av polisväsendet. En angelägen uppgift för RPS, statens
arbetsgivarverk och berörda personalorganisationer är enligt RRV att verka för
förenklingar av regelsystemet beträffande polisens avlöningsförmåner m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Flera
polisstyrelser, bl. a. polisstyrelsen i Boden, befarar att polischefen kommer
på mellanhand 1 framför allt personalfrågor om förslaget genomförs.
Polischefen har ansvaret för att tilldelade medelsramar inte överskrids. Detta
fordrar en fortlöpande kostnadskontroll, som blir svår att ordna med en central
förläggning, menar polisstyrelsen. Andra polisstyrelser föreslår att de lokala
lönekassorna behålls och förstärks på de ställen där de inte fungerar så bra i
nuläget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bland
polisstyrelserna förekommer även skilda uppfattningar om den regionala
lönekassan bör placeras 1 residensortens polisdistrikt oberoende av om detta
är det största distriktet 1 länet eller inte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
statstjänstemannaförbundet har införandet av det s. k. PÄ-F-SLÖR-systemet
ändrat fömtsättningarna som rådde då diskussionerna om en regional lönekassa
fördes. Intill dess det föreligger klara bevis om att en centralisering av
lönekassorna skulle medföra påtagliga vinstei</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section530>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section531>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:13</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>266</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>avstyrker
förbundet denna åtgärd. Det är emellertid enligt förbundet angeläget att en gmndlig
systemundersökning av lönekassefunktlonen i dess helhet snarast kommer till
stånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>9.6
Regional samordnare vid vissa länsstyrelser</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Polisutredningens
förslag att, vid ett genomförande av polischefsalternativet 3:2, en
kvalificerad tjänsteman frän länspolischefens distrikt placeras vid de större
länsstyrelserna för vissa samordningsuppgifter har berörts av ett fåtal
remissinstanser. Länsstyrelsen i Stockholms län samt polisstyrelserna i Slockholm
och Göteborg avstyrker förslaget. Den ifrågavarande medarbetaren bör enligt
länsstyrelsen i stället vara placerad hos länspolischefen, medan de båda
polisstyrelserna pekar på risken för dualism och samordningsproblem med
utredningens lösning. Även Föreningen Sveriges länspolischefer avstyrker
förslaget. Andra remissinstanser menar att samordningsfrågorna enklast löses
om man vid valet av regional lösning håller fast vid den nuvarande
organisationen med länspolischefen 1 länsstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>10
Rikspolisstyrelsen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
utredningens överväganden och förslag 1 denna del har några principiella
invändningar inte anförts. På sina håll anser man dock att utredningen har
underskattat det fortsatta personalbehovet vid RPS. En del remissinstanser
pekar på funktioner eller enheter som bör inrättas eller byggas ut utöver
utredningens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Flera
remissinstanser framhäver RPS:s förtjänstfulla arbete och anser att man bör gå
varligt fram vid en eventuell organisationsöversyn. Hit hör polisstyrelsen i
Kalmar, som framhåller alt det i närområdet 1 Europa finns polisdistrikt som
nära nog motsvarar hela Sveriges befolkning. I dessa polisdistrikt finns bara
en polisinstans. Polisstyrelsen Ifrågasätter varför man 1 Sverige skall
laborera med inte mindre än tre instanser och framhåller att RPS under sin
korta tid gjort mera nytta för polisväsendet än länsstyrelserna någonsin gjort.
Polisstyrelsen i Nyköping anser att RPS har fungerat mycket väl och genom sin
verksamhet starkt bidragit till att den lokala polisorganisationen kunnat lösa
sina ökande arbetsuppgifter Inom en 1 förhållande till behovet allt snävare
personalram. Det finns därför enligt polisstyrelsens uppfattning Ingen
anledning att utföra den av utredningen föreslagna organisationsundersökningen
beträffande RPS.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
Svenska polisförbundet år det särskilt angeläget att påpeka den styrka det är
för polisverksamheten att många tidigare brister i ledningshänseende har
eliminerats genom Inrättandet av RPS. Förbundet tror inte att polisverksamheten
för sig eller för samhället i sin helhet har något att vinna på att RPS som
central verksmyndighet "försvagas". Tvärtom bör en förstärkning av
styrelsens ställning 1 vissa hänseenden väl kunna tjäna samhällsnyttan. Detta
utesluter Inte att man med fördel kan vidta decentraliseringsåtgärder
beträffande beslutsfunktioner som kanske bättre kan ligga lokalt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>RPS
kan i huvudsak ställa sig bakom utredningens synpunkter om den framtida
inriktningen av arbetsuppgifterna vid styrelsen och har ingen</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section532>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section533>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:13</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>267</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>erinran
mot att verksamheten vid styrelsen blir föremål för utredning. — RPS räknar med
att den minskning av personalbehovet på biträdes- och expeditionsvaktsldan som
utredningen fömtsätter genom att antalet diarieförda personalärenden minskar
blir obetydlig med hänsyn till den totala omfattningen av arbetet med diarieföring,
registrering samt postbehandling vid RPS. En minskning av personalbehovet vid
registerbyrån med ett hundratal tjänster är beroende av möjligheterna att föra
över olika uppgifter inom ÅDB-området till de lokala polismyndigheterna. En
decentralisering på ADB-området måste bedömas främst med hänsyn till den
tekniska utvecklingen men även med hänsyn till lämplighets-och säkerhetsskäl.
Viktigt är att det behov av resursförstärkningar som en decentraliserad
verksamhet kan komma att medföra för polisdistrikten blir tillräckligt
beaktade. På materielanskaffningssidan är det enligt RPS möjligt att en
minskning av handläggarpersonalen kan ske. Huvuddelen av polisväsendets utmstning,
t. ex. fordon, uniformer och specialutrustning, förutsätter emellertid
särskilda kunskaper hos beställaren, kunskaper som av naturliga skäl inte finns
i polisdistrikten. Uppmärksammas bör även att en materlelbeställning ofta
föregås av ett omfattande försöks- och utvecklingsarbete som av praktiska skäl
måste ledas från styrelsen. Det är även betydelsefullt att upphandling av
materiel och tjänster sker på ett ur statsfinansiell synpunkt fördelaktigt
sätt. Möjligheterna att till de lokala polisdistrikten föra över uppgifter
rörande materielanskaffnlngen för att i motsvarande mån frigöra personal vid
styrelsen för andra uppgifter bedöms därför som begränsade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>RPS
framhåller härutöver nödvändigheten av att en särskild lagen-h e t Inrättas vid
styrelsen. Erfarenheterna har visat att de juridiska frågorna ofta är av
övergripande natur och därför inte är lämpade att handläggas vid en fackbyrå,
vars kompetens i huvudsak Inskränker sig till det egna verksamhetsområdet.
Härtill kommer att det ställs betydande krav på juridisk rådgivning till den
lokala polisorganisationen. En annan väsentlig brist 1 den nuvarande
organisationen är enligt RPS att styrelsen saknar såväl personella som
ekonomiska resurser att i erforderlig omfattning följa den internationella
utvecklingen inom det polisiära området.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>RPS
tillstyrker att projektverksamheten inom olika områden utökas. Den nuvarande
projektverksamheten bedrivs dock 1 huvudsak efter de riktlinjer som utredningen
föreslår. Då det gäller den Interna projektverksamheten anser RPS det viktigt
att uppföljning, utveckling och utvärdering av igångsatta projekt även 1
framtiden görs av personal med fast anknytning till RPS.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Förslag
om en särskild lagenhet vid RPS framförs även av länsstyrelsen i Värmlands län
och Svenska polisförbundet.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Flera
polisstyrelser understryker värdet av att verksamheten i växande utsträckning
bedrivs i projektform med inkommenderad personal. Detta medför värdefulla
kontakter och erfarenhetsutbyte mellan lokal och central nivå. Även /?/? K
biträder förslaget om ökad projektverksamhet. RRV anser vidare att det mot bakgmnd
av en ändrad uppgifts- och ansvarsfördelning är befogat att se över RPS:s tillsyns-funkfioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Endast
enstaka polisstyrelser ifrågasätter behovet av en särskild enhet vid RPS för
analys och planering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
förslaget om en förstärkning av informationsverk-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section534>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section535>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:13</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>268</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>s
a m h e t e n tillstyrks allmänt. RPS framhåller sålunda att de ökade kraven
från polisdistrikten på en snabb och fortlöpande information medför att volymen
informafionsmaterial kommer att öka. Det blir även nödvändigt att lägga om
såväl innehåU som utgivningstider för de infor-mafionsskrlfter som för
närvarande ges ut av RPS. Nya sätt för information bör prövas såväl från RPS
till polisdistrikten som inom polisdistrikten. Försöksverksamhet med audiovisuella
hjälpmedel, databaserad information samt information med intern-television och
kassettprogram bör igångsättas. Sådan informafion bör öka möjligheterna att nå
bl. a. de personalgmpper som har skiftestjänstgöring. Systemet har prövats 1
Stockholms polisdistrikt med gott resultat. Polisberedningen bör undersöka
behovet av att inrätta särskilda befattningar som Informationsansvarig, 1
varje fall 1 de större polisdistrikten. Beredningen bör även ägna den externa
Informationen särskild uppmärksamhet. Vikfigt är att ökad information sker till
myndigheter och allmänhet om polisens brottsförebyggande åtgärder och serviceinriktade
arbetsuppgifter. Större delen av detta informationsmaterial bör av praktiska
och ekonomiska skäl framställas och distribueras av RPS. Svenska
polisförbundet framför liknande synpunkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
uttalanden om förtroendemannainflytandet vid RPS har inte föranlett några
Invändningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>RÅ
anknyter till yttranden av länsåklagaren för speciella mål samt länsåklagaren i
Malmöhus län, i vilka påtalas att polisutredningen inte har berört frågan om
rikskriminalens roll och behovet av centrala utredningsenheter. Utvecklingen i
fråga om den alltmer vittförgrenade, organiserade och ofta även internationaliserade
allvarligare kriminaliteten har enligt RÅ ställt ökade krav på — fömtom den
regionala — även den riksomfattande kriminalpolisverksamheten. För att tillgodose
de krav på äklagarinsatser som denna utveckling medför har ull-skapats en
särskild arbetsenhet, länsåklagare för specieUa mål. Bl. a. för att fullgöra åklagamppgifterna
1 de senast nämnda målkategorierna har det visat sig nödvändigt att avdela åklagare,
som inte varit bundna av andra uppgifter. Arbetsenheten med länsåklagare för
speciella mål har visat sig fylla en vikfig uppgift och RÅ har senast i samband
med anslagsframställningen för budgetåret 1981/82 yrkat att enheten skall
permanentas och byggas upp i myndighetsform. Det är därför enligt RÅ:s mening
utomordentligt viktigt att det centralt även finns utredningsresurser som
snabbt och effektivt kan ställas till förfogande bl. a. för sådana uppgifter
som berör flera län. Rikskriminalen bör därför inte bara bibehållas utan också
byggas ut fill att omfatta flera enheter med både utrednings- och
spaningsresurser för riksomfattande verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
polisförbundet anser att rikskriminalen bör bli föremål för en
organisationsöversyn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Västmanlands län framhåller att ett väsentligt område av RPS:s verksamhet som
enligt direkfiven har legat utanför utredningsuppdraget är säkerhetstjänsten.
Vissa samverkansfrågor är emellertid av den art och av sådan betydelse för den
allmänna polisverksamheten att de borde ha ingått 1 uppdraget. Erfarenheten
från Västmanlands län har visat att gränsdragningen mellan den särskilda och
den allmänna polisverksamheten inte allfid sker på ett tillfredsställande sätt.
Frän organisatorisk synpunkt finner länsstyrelsen detta spörsmål viktigt att
diskutera, inte minst av det skälet att RPS bedriver egen regional</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section536>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section537>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:13</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>269</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>verksamhet
på säkerhetsområdet, oaktat länspolischefen enligt riksdagens beslut 1964 är
ansvarig för den särskilda polisverksamheten 1 länet (prop. 1964:100 s. 109).
Länspolischefens roll i krigslänsstyrelsen fömtsätter också en annan form av
samverkan 1 fred. Länsstyrelsen hemställer att dessa frågor beaktas i det
fortsatta utredningsarbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:27.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>11
Rekryteringen till polisyrket</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>11.1
Rekryteringsverksamhetens organisation</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
allmänna synpunkter på rekryteringsfrågorna har inte mött någon egentlig
gensaga. Inte heller utredningens förslag 1 fråga om rekryteringsverksamhetens
organisation har föranlett mer än enstaka kritiska synpunkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>RPS
ser utredningens förslag som ett led 1 en redan inledd utveckling och det
föranleder därför inga erinringar från RPS:s sida. Hur organisationen av
rekryteringsverksamheten 1 framtiden skall utformas på central, regional och
lokal nivå bör enligt RPS undersökas närmare av polisberedningen. Detta gäller
bl. a. utredningens förslag om särskilda rekryteringskontor. Beträffande
antagning och fördelning av polisaspiranter måste dessa uppgifter liksom f. n.
ankomma på RPS. Detsamma gäller rekrytering och antagning av pollschefsaspiranter.
Uppgifterna handläggs f. n. av en rekryteringskonsulent som beordrats
tjänstgöra vid styrelsen. Täta personbyten har förekommit på denna tjänst,
vilket varit till nackdel för arbetet. Arbetsuppgifterna bör 1 framtiden
handhas av fast personal, som har övergripande kunskap om rekryteringsarbetets
olika problem samt rekryteringssituationen 1 hela landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
socialstyrelsen borde man i viss utsträckning kunna medge lokal rekrytering genom
kvottilldelning eller liknande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Norrbottens län, som hör till dem som är kritiska mot utredningens
synpunkter, tar upp rekryteringsfrågorna från en mera allmän utgångspunkt.
Länsstyrelsen framhåller att polisen som bärare av ett demokratiskt samhälles
maktbefogenheter bör vara fast förankrad redan på rekryteringsstadiet hos den
allmänhet den har att betjäna. Såvitt länsstyrelsen kunnat finna har
utredningen emellertid 1 väsentliga stycken förbigått faktorer som spelar en
utomordentligt viktig roll vid rekryteringen till polisyrket. Länsstyrelsen
föreslår att all rekrytering av polis- och pollschefsaspiranter decentraliseras
till regional nivå, antingen länsvis eller inom särskilt fastställda
rekryteringsregioner, bestående av två eller flera län. Inom varje län eller
region bör Inrättas särskilda rekryterings- eller antagningsnämnder med bred
politisk förankring. I dessa organ bör även ingå företrädare för näringslivet
samt fackliga organisationer på arbetslivets område. Den närmare utformningen
av hur rekryteringen skall bedrivas och behörighetskraven för anställning som asplrant
inom den egentliga polismanskarriären eller som polls-chefsaspirant bör enligt
länsstyrelsen utredas av polisberedningen. Huvudsyftet med länsstyrelsens förslag
till en genomgripande decentralisering av polisväsendets rekrytering är att
verksamheten härigenom blir demokratiskt förankrad 1 samhället. Som
förhållandena gestaltar sig f. n.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section538>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section539>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:13</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>270</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>nyanställda
polismännen. Först då de enskilda distrikten, eller i vart fall länen, erhåller
en kvotindelad fördelning av polismän kan man förvänta sig ett mera aktivt
engagemang i rekryteringsarbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Polisstyrelsen
i Trelleborg anser lokal rekrytering vara mycket värdefull. Genom denna kan
man tiUvarata "de lokala förmågorna" samtidigt som deras trivsel på
arbetsplatsen främjas. En möjlighet att i någon mån täcka bristen på
polisaspiranter i de områden av landet som har svårt med rekryteringen skulle
kunna vara att ge "hemortspoäng" åt dem, som inom länet i fråga söker
in vid polisväsendet. Nuvarande system med överflyttning av polisaspiranter
från områden med god rekrytering till bristområden är endast att betrakta som
konstgjord andning: när tillfälle ges söker sig de flesta dit, där de redan från
början önskat tjänstgöra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Polisstyrelsen
i Nyköping anser däremot att polisutredningen har överdrivit betydelsen av att
redan från början knyta polismännen till hemorten. Polisstyrelsen framhåller 1
stället värdet av att under en viss period ha tjänstgjort långt från hemorten —
t. ex. 1 ett storstadsdistrikt — och under något annorlunda betingelser än i
hemorten. Polisstyrelsen anser att nuvarande ordning kan behållas som den är.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Särskilda
rekryteringskontor 1 de tre storstadsområdena rekommenderas även av TCO.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bl.
a. polisstyrelserna i Karlshamn och Sollefteå samt Föreningen Sveriges
polischefer ifrågasätter om inte urvalet av polismän görs effektivare och
säkrare om prövotiden utsträcks att omfatta hela tiden för alterneringstjänstgöringen.
Polisstyrelsen 1 Karlshamn pekar på skadeverkningarna av att det först 1
efterhand upptäcks att "fel" person anställts som polisman och anser
att det först efter alterneringstjänstgöringen med någon grad av säkerhet kan
avgöras om man anställt rätt person. Polisstyrelsen är medveten om att detta
kan anses strida mot gällande arbetsrättslagstiftning men vill ändå framföra
förslaget för att skapa en så homogen och kvalitetsmässigt högtstående poliskår
som möjligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Några
polisstyrelser pekar på konkreta åtgärder för att förbättra rekryteringen.
Polisstyrelsen i Nacka har härvidlag goda erfarenheter av bl. a. den praktiska
yrkesorienteringen (pryo-verksamheten). Polisstyrelsen i Karlskrona
Ifrågasätter om man inte, mot bakgrund av att mer än 85 procent av polisrekryterna
numera kommer från gymnasiet, bör sätta in mera riktad rekrytering mot denna gmpp,
dels i samband med skolavslutningen och dels på senare stadium (efter
fullgjord värnplikt eller motsvarande tid efter examen). Polisstyrelsen
Ifrågasätter om de förordade annonskampanjerna, som är dyra att genomföra,
verkligen ger utdelning 1 förhållande till insatsen och kan 1 stället tänka sig
att under en viss perlod via register återkomma direkt till önskad målgmpp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>11.2
Villkoren för antagning till polisyrket</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
synpunkter som utredningen för fram i detta avsnitt delas av de allra flesta
remissinstanserna. Endast några enstaka polisstyrelser anser att den nuvarande
ordningen bör behållas helt oförändrad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>11.2.1
Svenskt medborgarskap m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
ståndpunkt att det i lag inskrivna kravet på svenskt medborgarskap bör behållas
har inte föranlett erinran från annat håll än LO, som — med hänsyn ull värdet
av rekrytering av invandrare till</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section540>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section541>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:13</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>271</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>har
rekryteringsarbetets olika faser anförtrotts polisens egna organ på lokal,
regional och central nivå, vilket med hänsyn till polisens roll som
uttrycksmedel för bl. a. värnandet av vårt demokratiska statsskick inte kan
anses tillfredsställande, framhåller länsstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Rekryteringen
till s. k. bristområden tas upp 1 flera yttranden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
länsstyrelsen i Stockholms län bör det rekryteringsfrämjande arbetet i de svärrekryterade
områdena, främst Stockholms län, intensifieras än mer. Om de totala
rekryteringsresurserna inte kan utvidgas måste denna intensifiering ske pä
bekostnad av rekryteringsarbetet i övriga delar av landet. Länsstyrelsen anser
inte att den nuvarande organisationen med konkurrens på lika villkor och
central antagning bör ändras f. n. Länsstyrelsen framhåller också det angelägna
1 att RPS vid fördelningen av polisaspiranterna till länen tar större hänsyn
till "brist-regionerna" och tilldelar dessa fler asplranter än f. n.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Stockholms
kommun (majoriteten) understryker betydelsen för Stockholms del av det program
för rekrytering till polisyrket av ungdomar från Stockholmsområdet, som har
igångsatts 1 samarbete med landshövdingen. Rekryteringsdriven har medfört ökad
intagning på polisskolan av asplranter från Stor-Stockholm. Det är för
Stockholms kommuns del ytterst fillfredsställande att denna särskilda insats
kommer att fortsätta. En minoritet i kommunen anser att extraordinära
rekryteringsinsatser är nödvändiga för Stockholms del och att ett särskilt
rekryteringsprogram bör utarbetas med sikte på att 1 första hand få
stockholmsungdomar Intresserade av polisyrket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Polisstyrelsen
i Göteborg tillstyrker att den nuvarande rekryterlngsor-ganlsafionen med
centrala antagningsbeslut behålls och vidareutvecklas. Inom denna organisation
bör ytterligare insatser göras för att förbättra rekryteringen i bristområden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Värmlands län anser att lokala rekryteringskontor bör Inrättas 1 bristområden
(f. n. främst 1 Stockholms län). Inriktningen av verksamheten vid ett sådant
kontor bör vara att överta så mycket som möjligt av de uppgifter som 1 dag
faller på rekryteringssektionen vid RPS utan att sektionens insatser på detta
område äventyras. Även den nuvarande rekryieringskonsulentverksamheten bör
koncentreras till bristområdena. Liknande synpunkter anförs av Svenska
polisförbundet.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tillgodoseendet
av bristområdenas behov kan enligt vissa remissinstanser, bl. a. länsstyrelsen
i Kopparbergs län, ha en del negativa konsekvenser. Under en lång följd av år
har inom detta län drivits ett framgångsrikt rekryteringsarbete med
jämförelsevis hög andel antagna asplranter. De antagna har dock med några
undantag placerats 1 storstadslän. I hemlänet har efter avslutad grundkurs ett
fåtal placerats. Följden har blivit, att många asplranter — ovana vid boende-
och arbetsmiljön 1 en storstadsregion — känt mycket stark otrivsel och på
sociala skäl sökt omplacering till hemlänet. Den svaga tilldelningen av antagna
asplranter har dessutom känts som en bristande lön för den möda som har lagts
ner i rekryteringsarbetet. Ur flera synpunkter kan det enligt länsstyrelsen
ifrågasättas, om bristområdena fill varje pris skall fyllas. Större utrymme för
hänsyn till aspiranters stationeringsönskemål bör ges och asplrantens kännedom
och känsla för hemlänets och hemortens miljö tas till vara.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
polisstyrelsen i Västervik har uppfattningen, att motivation på det lokala
planet torde saknas för en intensifiering av rekryteringsarbetet, 1 vart fall
så länge de s. k. bristomrädena 1 huvudsak filiförs de</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section542>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section543>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:13</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>272</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>polisyrket
bl. a. för kvarterspolisverksamhet 1 Invandrartäta områden — anser att det bör
vara möjligt att ge dispens från förbudet att anställa den som inte är svensk
medborgare.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>5/Kanser det vara
naturligt och önskvärt att Intresserade med Invandrarbakgrund i större
utsträckning än för närvarande antas till polisutbildningen. Det finns f. n.
förhållandevis få f. d. utländska medborgare inom poliskåren. Genom sin
speciella erfarenhet kommer Invandrare som polismän att vara en tillgång inte
bara i språkligt hänseende och i förhållande till den invandrade allmänheten
utan också för kollegor inom poliskåren. SIV föreslår därför att invandrarbakgmnd
och flerspråkighet tillmäts ett meritvärde vid rekrytering till
polisutbildningen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>11.2.2
De allmänna anställningsvillkoren</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna
har 1 denna del framför allt uppmärksammat frågan 1 vad mån fidigare
brottslighet bör diskvalificera från polisyrket. Huvudparten av
remissinstanserna godtar eller lämnar utredningens ståndpunkt utan erinran.
Åtskilliga remissinstanser, bl. a. några länsstyrelser och ett trettiotal
polisstyrelser, avstyrker dock uttryckligen en uppmjukning av kraven på denna
punkt. Kritikerna menar i allmänhet att de fall, där behjärtansvärda skäl
föreligger, kan tillgodoses redan med nuvarande tillämpning och att en
ytterligare uppmjukning av kraven allvarligt skulle försämra polisens anseende
utan att någon egentlig breddning av rekryteringsunderlaget uppnås. Även de
remissinstanser som godtar utredningens ståndpunkt understryker vikten av en
restriktiv fillämpning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>RPS,
som delar utredningens uppfattning att allvarligare kriminella handlingar
liksom f. n. skall vara en diskvalificeringsgmnd för anställning vid polisen,
framhåller att kravet på laglydnad måste ställas högre inom polisväsendet än
inom andra samhällsområden. Detta är viktigt för att förebygga korruptlon och
infiltration 1 polisverksamheten. Då det föreligger gränsfall och en sökande
till polisyrket 1 övrigt är tiUräckligt meriterad för anställning, bör frågan
om antagning liksom hittills hänskjutas till RPS:s särskilda förhandlingsgrupp
för antagningsfrågor, 1 vilken ingår representanter för arbetsgivare och
fackliga organisationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Polisstyrelsen
i Karlskrona, som avstyrker en uppmjukning av de nuvarande kraven, anser del
vara av myckel stor betydelse både för allmänhetens tilltro fill polisen och
för den interna verksamheten och självförtroendet hos polismännen att kraven
här ställs högre än vad som måhända kan anses nödvändigt på andra områden av samhällslivet.
Trots att kraven alltid har varit höga vid anställning till polisen har dock
händelser inträffat, inte minst under senare tid, där massmediabehandlingen
indirekt visar att man har synnerligen höga krav på polisens pålitlighet. Dessa
krav är fulll befogade. Risken för korruption och infiltration torde kunna
förväntas stiga 1 Sverige likaväl som utomlands. Inte minst 1 samband med
organiserad och ekonomisk brottslighet, där den brottsliga profiten är så hög
att även det ekonomiska utrymmet för påverkan kan antas ha motsvarande nivå. Enligl
polisstyrelsens uppfattning måste man här inta en mycket realistisk attityd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är även enligt SACO/SR ytterst viktigt att man till pollsyrkel kan rekrytera de
sökande som är bäst kvalificerade för antagning. Vid urvalsprocessen av
polismän är det av väsentligt Intresse att det begås så få misstag som möjligt.
Om anställningskraven skulle mjukas upp alltför</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section544>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section545>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:13</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>273</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>mycket
— särskilt när det gäller kravet på personlig skötsamhel — föreligger det risk
för att allmänhetens förtroende för polisen kan rubbas. En polismans oväld bör
inte kunna ifrågasättas. SACO/SR vill därför tillråda försiktighet då det
gäller ändring av anställningsvillkoren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Inte
heller Svenska polisförbundet anser att någon uppmjukning av villkoret
"ordentligt levnadssätt och pålitlighet" är önskvärt utan hävdar att
under senare år tillämpad praxis skall gälla även 1 fortsättningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Flera
remissinstanser, bl. a. RPS, Svenska polisförbundet och några polisstyrelser,
vill införa psykotekniska prov som ett hjälpmedel 1 rekryteringsarbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>11.2.3 Arbetslivserfarenhet
och rekryteringsålder</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
överväganden 1 denna del har godtagits av det alldeles övervägande antalet
remissinstanser. Många hälsar med tillfredsställelse att arbetslivserfarenhet
tilläggs direkt meritvärde vid antagningen. Enstaka polisstyrelser är inte
främmande för att ställa upp arbetslivserfarenhet som ett obligatoriskt krav.
Centerns ungdomsförbundkräver minst 15 månaders arbetslivserfarenhet för
antagning till polisutbildning. Förbundet anser också att all
arbetslivserfarenhet bör bedömas lika, medan en del polisstyrelser ansluter sig
till utredningens ståndpunkt att vissa typer av arbetslivserfarenhet bör kunna
anses som särskilt meriterande. Som exempel nämns bl. a. arbete inom sjukvården
eller socialvården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>11.2.4 Värnpliklskravel</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
förslag om slopande av kravet på att manlig sökande till polisyrket skall ha
fullgjort värnplikt godtas av åtskilliga remissinstanser, bl. a. RPS. Ungefär
lika många avstyrker dock förslaget. Till dem som säger sig i vart fall f. n.
avstyrka förslaget hör bl. a. ÖB, de flesta länsstyrelserna samt ett betydande
antal polisstyrelser. Därvid hänvisas främst till att frågan om polisens
uppgifter inom totalförsvaret och dess ställning vid beredskapstillstånd och
krig först bör avgöras slutligt. Om polisens uppgifter i krig kvarstår i
huvudsak som i dag ifrågasätter man från kritikernas sida om inte
värnpliktskravet bör vara kvar. En del remissinstanser anser att
värnpliktsutbildningen har sådant värde för polisens arbete att
värnpliktskravet under alla omständigheter bör behållas, medan andra menar att
ett slopande av kravet endast skulle medföra en viss ökning av
skjututbildningen. Några remissinstanser som godtar förslaget förutsätter att
den som har uttagits fill värnpliktstjänstgöring skall ha fullgjort denna före
anställning som polisman.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>11.2.5 Hälsokrav
och fysiska förhållanden i övrigt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
överväganden vad gäller kraven på synskärpa, färgseende, hörsel och längd har
godtagits eller lämnats utan erinran av de flesta remissinstanserna. Bland dem
som närmare har kommenterat dessa ämnen förekommer emellertid inte sällan
avvikande uppfattningar 1 förhållande till utredningen. Framför allt anser man
att ett normalt färgseende är en förutsättning för polismannens arbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
om kroppslängden tas bl. a. upp av Svenska polisförbundet, som anser att det
kan vålla problem i det praktiska arbetet om denna avsevärt understiger
medellängden. Att medellängden är olika mellan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>18 Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 13.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section546>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:5.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section547>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:13</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>274</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>könen
påverkar enligt förbundet inte den principiella uppfattningen att
yrkesutövningen ställer vissa krav som man inte kan reducera med hänvisning
till genereUa biologiska skillnader. Inom förbundet har man sedan länge haft
uppfattningen att samma yrke/funktion bör ha samma krav, oavsett kön. En del
polisstyrelser, bl. a. polisstyrelsen i Västervik, understryker behovet för
rekryteringsmännen att 1 sin upplysningsverksamhet kunna ge besked om krav på
viss kroppslängd. Särskilt gäller detta enligt polisstyrelsen fall, där en
sökande saknar föreskriven förutbildning och inte vågar satsa på att
komplettera sin utbildning om han inte kan räkna med att bli antagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>11.2.6 Förutbildning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
överväganden 1 denna del har över lag godtagits av remissinstanserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>11.2.7 Rekryteringen
av kvinnliga poliser</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
förslag om en specialstudie av erfarenheterna av kvinnan som polis och en mera
systematisk arbetsanalys av polisyrket som sådant har inte mött några
invändningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Krislianslads län framhåller att det knappast är rationellt att i polisyrket
binda sig för en rekrytering 1 enlighet med jämställdhetskommitténs förslag.
Ändra remissinstanser anser att omfattningen av den framfida kvinnliga
rekryteringen till polisen inte bör bestämmas förrän den föreslagna
utvärderingen har gjorts av de hitfillsvarande erfarenheterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
polisförbundet säger sig Inte vara särskilt intresserat av att föra en
diskussion om kvinna eller man i rekryteringshänseende men tillstyrker en
analys av erfarenheterna av kvinnan som polis. En sådan studie bör ingå som en
del 1 en vidare systematisk arbetsanalys av polisyrket som sådant och ge bättre
underlag för bedömning av olika antagnings-, utbildnings- och
arbetsfördelningsfrågor. TCO har samma uppfattning härvidlag. Även Föreningen
Sveriges länspolischefer och Föreningen Sveriges polischefer anser det
angeläget att en utvärdering snarast kommer till stånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Folkpartiels
kvinnoförbund anser att det behövs ytterligare åtgärder för att stimulera
rekryteringen av kvinnor till polisyrket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>11.2.8 Antagningsvillkoren
för pollschefsaspiranter</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
utredningen har uttalat beträffande antagningsvillkoren för pollschefsaspiranter
har med några enstaka undantag godtagits av remissinstanserna. En del
remissinstanser, bl. a. RPS och flera polisstyrelser, anser att samma krav 1
fråga om bl. a. kroppskonstitution som gäller för polismän bör ställas också på
polischefsaspiranterna. Man vUl på sina håll även att större avseende fästs vid
förmågan till arbetsledning, arbetsplanering och samarbete samt att
polischefsutbildningen ges mera inslag av praktiskt polisiärt fältarbete.
Endast enstaka polisstyrelser ifrågasätter kravet på fuUständig
juristutbildning, men många vill underlätta vidareutbildningen för polismän som
vill bli polischefer. Bl. a. vill man att yrkeserfarenhet som polisman
tillgodoräknas på ett förmånligare sätt än hittills. Ett par polisstyrelser anser
att polischefskarriären i princip bör vara inomverksrekryterad, dvs. att en polischefsaspirant
först bör ha</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section548>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section549>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:13</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>275</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>genomgått
vanlig polisutbildning. Inbegripet alterneringstjänstgörlng.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SACO/SR
anser att det ur många synpunkter skulle vara olyckligt med en särskild
juridisk utbildning för blivande polischefer. Polischefs-yrkets mångskiftande
arbetsuppgifter kräver en stor bredd i den juridiska utbildningen, och
rättssäkerhetskrav talar för att blivande polischefer inte isoleras från övriga
jurister Inom rättsväsendet, vilka ju genomgår fullständig juristutbildning.
Inte heller Föreningen Sveriges polischefer vill efterge kravet på fullständig
juristutbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
polisförbundet Ifrågasätter däremot nuvarande behörighetskrav för polischefer
och föreslår att en särskild utredning filisätts för att ge förslag om hur den framfida
polischefsrekryteringen skall utformas. Utredningen har enligt förbundet helt
förbigått att arbetslivserfarenhet borde vara minst lika viktig för den som
skall bli polischef som för en polisman. Dessutom har utredningen ansett att
viss arbetslivserfarenhet bör bedömas som särskilt meriterande. Vid antagning
av pollschefsaspiranter har sökande polismän med jur.kand.-examen inte fått
sin arbetslivserfarenhet från polisområdet särskilt högt värderad. Det ringa
värdet av polistjänsten har framträtt speciellt tydligt när dessa polismän sökt
tjänster inom polischefsområdet. Det formella kravet på jur.kand.-examen för
att antas som polischefsaspirant är gammalt och bör enligt förbundet ses i
förhållande till den allmänna utbildningsnivå som då fanns i landet samt till
att den tidens polischefer också Innehade funktioner som åklagare och
kronofogde. Efter förstatligandet år 1965 har polischefsuppgiften renodlats
till den alltmer krävande rollen av polisman i chefsfunkfion. Denna funktion
kräver även i dag ett stort mått av juridiska kunskaper men 1 ännu högre grad
kunskaper och människokännedom som formar en god personal- och företagsledare.
Många önskvärda kunskaper, färdigheter och egenskaper erhålls och utvecklas 1
arbetslivet 1 allmänhet och 1 polisyrket 1 synnerhet. Polismännen har
emellertid enligt förbundet inte i någon högre grad erfarit att arbetsgivaren
har underlättat möjligheten till erforderliga studier. Många polismän har läst
in jur.kand.-examen och bedrivit andra akademiska studier under stora
uppoffringar utan att detta har inneburit några påtagliga fördelar. Antalet
dispenser är mycket få.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>11.2.9
Direklrekrylering</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
principiella uppfattning att s. k. direktrekrytering av personal till
polisväsendet bör vara möjlig i fråga om tjänster som inte är förenade med
polisiära befogenheter har godtagits av de flesta remissinstanserna, däribland
JK, RÅ, RR V, de flesta länsstyrelserna och polisstyrelserna samt statstjänstemannaförbundet.
Åtskilliga polisstyrelser motsätter sig dock direktrekrytering liksom Svenska
polisförbundet. Även RPS och överåklagaren i Göteborg är skeptiska till
direktrekrytering av bl. a. ekonomisk expertis.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>JK.s
uppfattning är att möjligheterna till direktrekrytering utnyttjas 1 aUtför
begränsad utsträckning. Självfallet kan det inte komma i fråga aU anställa
personal utan polisutbildning på tjänster med vilka polisiära befogenheter är
förenade. Inte minst utvecklingen mot alltmer komplicerad brottslighet (ADB-området,
skatteområdet, miljöskyddets område, arbetarskyddets område) skapar emellertid
utrymme för en ny typ av tjänster. Det är angeläget att personal med
kvalificerade arbetsledande uppgifter när det gäller utredningen av brott av t.
ex. nyss nämnda typer</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section550>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section551>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:13</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>276</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>har
polislär utbildning. Det kan emellertid inte vara nödvändigt att all personal
har sådan utbildning. Enligt JK :s mening talar hänsyn till både kostnader och
effektivitet för en ökad direktrekrytering. Den undersökning inom
åklagarväsendet, enligt vilken "avtal med en välrenommerad
revisionsbyrå" ger större effektivitetsvinster än om fast arvodesanställd
revisorspersonal anlitas, är visserligen inte närmare känd för JK, som dock
vill Ifrågasätta dess representativitet för sådana sammanhang som det här
diskuterade. Vad som är mest Intressant är enligt JK att jämföra kostnaderna —
och effektiviteten — mellan en lösning där polispersonal utbildas för
revisorsuppgifter (eller motsvarande) och en lösning där uppgifterna 1 stället
anförtros dlrektrekryterad personal inom polisväsendet eller externt anlitad
personal. Jämförelsen blir särskilt intressant om man också tar hänsyn till hur
lång tid den utbildade polismannen nyttiggör sina specialkunskaper inom området
1 fråga. Med hänsyn till de utbildningsaspekter — främst beträffande behovet av
specialkurser — som är knutna till frågan om direktrekrytering bör denna fråga
uppmärksammas inom ramen för den förordade översynen av polisutbildningen,
avslutar JK.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
RÅ vill ifrågasätta om inte en viss direktrekrytering av t. ex. ekonomer och
jurister till tjänster som utredningsmän av ekonomisk brottslighet skulle kunna
övervägas. Innan de tas självständigt 1 anspråk för sådana tjänsteuppgifter
skulle erfordras en viss polisutbildning som är avpassad för den speciella
utredningsverksamhet inom vilken de skall arbeta. Det bör emellertid enligt RÅ
vara en framkomlig väg för att förhållandevis snabbt kunna öka antalet utredningsmän
som besitter de särskilda kunskaper som ofta erfordras 1 fråga om denna art av
brottsutredningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Värdet
av direkt rekrytering av ekonomiskt utbildad personal till enheter som har till
uppgift att bekämpa den ekonomiska brottsligheten är enligt överåklagaren i
Göteborg troligen mycket begränsat. En sådan rekrytering kan i viss mån få
negativa konsekvenser för rekrytering av polisiär ulredningspersonal. Man bör i
stället inrikta sig på att ge lämpliga polismän erforderlig specialutbildning,
anser överåklagaren. När det gäller invecklade frågor av ekonomiskt eller annat
slag är det lämpligast att anlita de utomstående specialister som är bäst
skickade för den aktuella uppgiften. Flertalet mål där utredningen ställer krav
på medverkan av ekonomiskt utbildad personal har anknytning till skattebrott.
Revisorer från riksskatteverket eller länsstyrelsens skatteavdelning är då
naturligt kopplade till målet. I övriga mål kan problemet relativt smidigt
lösas från fall fill fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>RPS
anser att behovet av särskild expertis för vissa uppgifter som utredningen har
föreslagit bör bedömas med hänsyn till omständigheterna 1 det enskilda fallet.
Expertis kan anlitas genom att avtal träffas om uppdrag mot arvode. RPS anser
det lämpligare att i utredningsverksamheten anlita utomstående expertis än att
direkt rekrytera sådan till exempelvis de ekonomiska rotlarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>RRV
är i princip posifivt ull direktrekrytering av ekonomiskt och juridiskt
utbildad personal till de enheter som handlägger utredningar rörande ekonomisk
brottslighet men betonar att en sådan rekrytering självfallet endast är en del
1 ansträngningarna att förebygga och bekämpa den ekonomiska brottsligheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Blekinge län, som fillstyrker utredningens förslag 1</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section552>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section553>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:13</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>277</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>fråga
om direktrekrytering, föreslår att lämpliga och intresserade polismän med
uppgift att utreda skatte- och andra ekonomiska brott får möjlighet att helt
eller delvis genomgå den utbildning som erbjuds tjänstemän inom länsstyrelsens
skatteavdelningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Värmlands län tar upp frågan mot bakgmnd av de gmndläggande
rekryteringsvillkoren. Problemet är enligt länsstyrelsen att en blivande
polisman måste uppfylla de krav bl. a. på lämplig kroppskonstitution som
uppställs för en polisman 1 ordningstjänst. Kraven gäller även om polismannen
snabbt får sin tjänstgöring förlagd exempelvis till en teknisk rotel eller får
arbeta med kvalificerade gäldenärs-utredningar. Hittills synes nuvarande rekryteringssätt
ha fungerat utan egentliga men. Länsstyrelsen anser emellertid att man måste
ställa frågan om det med nuvarande rekryteringssätt blir möjligt även i
fortsättningen att trygga tillgången till de högt kvalificerade specialister på
olika områden, som polisen måste ha tillgång till för att på ett snabbt och effekfivt
sätt bekämpa en alltmer välutrustad och välorganiserad brottslighet —
exempelvis den organiserade och ekonomiska brottsligheten. Såvitt länsstyrelsen
har sig bekant förekommer direktrekrytering av vissa specialister bl. a. inom polisen
1 USA. Länsstyrelsen anser att detta frågekomplex är mycket viktigt och
föreslår att polisberedningen får i uppdrag att närmare studera detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Östergötlands län uttalar sig till förmån för anlitande av externa experter.
Även om den personal som nu handlägger kvalificerade brottsutredningar
besitter utomordentliga kunskaper inom sina speciella områden tenderar
brottsutvecklingen — särskilt vad avser den organiserade och ekonomiska
brottsligheten — att bli mer svåröverskådlig och svår att utreda. Det är
därvid ur effektivitetssynpunkt bättre att utnyttja samhällets samlade resurser
även om detta Innebär att externa specialister måste kontrakteras.
Länsstyrelsen finner det således angeläget att möjligheter finns att vid behov
ta 1 anspråk externa specialister som biträder vid kvalificerad
utredningsverksamhet utan att de direkt ingår 1 den lokala polisorganisationen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
polisstyrelser som ställer sig negativa eller skeptiska till direktrekrytering
anser som regel att man i stället bör anlita utomstående expertis eller satsa
på en utbyggd utbildning av de polismän som sysslar med sådana utredningar där
experthjälp ifrågasätts. Polisstyrelsen i Göteborg anser att de eventuella
förtjänsterna av direktrekrytering av personal för vissa funktioner bör närmare
övervägas innan slutlig ställning tas till förslaget. Det nuvarande systemet
med anlitande av konsulter inom vissa områden synes i vart fall f. n. väl
motsvara kraven på kvalitet och flexibilitet beträffande utnyttjandet av
Ifrågavarande tjänster, framhåller polisstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Flera
polisstyrelser betonar att den hittillsvarande utvecklingen då det gäller att
utnyttja administrativ personal för utredningsarbete bör fortsätta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
polisförbundet avvisar utredningens förslag att anställa personal utan
polisutbildning för att som experter medverka vid de enheter som handlägger
utredningar av vissa slag. I de fall särskild expertis erfordras bör avtal
träffas om uppdrag mot arvode.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section554>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:31.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section555>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:13</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>278</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>12
Polisutbildningen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
allmänna synpunkter på den framtida polisutbildningen och principförslaget
till en ny sammanhållen utbildningsgång har tillstyrkts eller lämnats utan
erinran av det stora flertalet remissinstanser. Polisstyrelserna i Eskilstuna,
Landskrona, Linköping, Nyköping och Visby avstyrker eller ställer sig tveksamma
till förslaget. Andra remissinstanser som i och för sig är positiva till
ändringsförslagen har invändningar mot olika detaljer 1 utredningens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Framför
allt understryks att en stor grupp polismän kan komma i kläm mellan den gamla
och den nya utbildningsordningen. En kompletterande utbildning bör därför
anordnas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bl.
a. ett stort antal polisstyrelser anser att alterneringstjänstgöringen inte bör
avkortas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Från
polislärarhåll och från flera polisstyrelser framhålls att en ändrad
inriktning av grundkursen inte får innebära att undervisningen i svenska och
engelska minskas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Åtskilliga
röster höjs även för att den föreslagna praktiktjänstgöringen vid andra
samhällsorgan senareläggs. En del framhåller därvid att det är viktigt att
andra samhällsorgan söker öka sina insikter 1 det polislära arbetets villkor
genom motsvarande praktiktjänstgöring hos polisen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Främst
en del av polisstyrelserna anser att påbyggnadskursen, grundkurs </span><span
lang=EN-US style='font-family:Verdana'>II, </span><span style='font-family:
Verdana'>inte bör följa omedelbart efter alterneringstjänstgöringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Några
remissinstanser, bl. a. statstjänstemannaförbundet, erinrar om behovet av
utbildning även för administrativ personal och för polisstyrelsernas
förtroendevalda ledamöter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>JK,
som delar uppfattningen att en översyn av polisutbildningen är nödvändig,
ställer frågan humvida utbildningssystemet skall byggas upp så att varje
polisman kan utnyttjas var som helst 1 organisationen. Om detta är
målsättningen kan man också leva upp till de ambitioner som ligger bakom
utredningens förslag när det gäller flexibiliteten i den lokala organisationen.
Men en sådan lösning är dyrbar och JK ifrågasätter om den över huvud taget är
möjlig. AUa polismän kan inte utbildas till både duktiga trafikövervakare och
utredare av komplicerad ekonomisk brottslighet. Varje avkall på
utbildningskraven kommer emellertid att innebära en låsning av resurserna. Här
föreligger alltså ett växelspel. Organisationsfrågor och utbildningsfrågor
hänger ihop. Enligl JK:s mening är sambandet mer intimt än som framgår av
betänkandet. Han anser att man bör begagna tillfället att låta översynen spänna
över något vidare fält än utredningen måhända tänkt sig. Enligt JK måste en
viss ökad specialisering inom polisväsendet eftersträvas. Ett av de områden som
han anser att man särskilt bör uppmärksamma när man granskar polisutbildningen
är trafikövervakningen. Enligt JK:» uppfattning behövs starkt ökade insatser
på detta område. Organisatoriska reformer av det slag utredningen förordar kan
inte få mer än en marginell betydelse. Vad som behövs är helt enkelt mer
personal, mer bilar, mer kontrollinstrument. För att få utrymme för detta
måste — på grund av bl. a. konkurrensen från andra områden där lika starka krav
på ökade insatser föreligger — övervakningen på något sätt göras billigare. Det
är enligt JK:s mening värt att överväga om man inte här kan göra väsentliga
besparingar just på utbildningssidan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>UHÅ,
som bifogar yttranden från universitetet 1 Stockholm, konstate-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section556>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section557>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:13</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>279</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>rar
inledningsvis att regeringen den 28 juni 1979 gett RPS i uppdrag att 1 samråd
med UHÄ undersöka förutsättningarna för en samordning och samverkan mellan
polishögskolan och den allmänna högskoleorganisationen med de utgångspunkter
som anges 1 polisutredningens betänkande. — Utredningen har själv med
utgångspunkt i riksdagens tidigare ställningstaganden beträffande
huvudmannaskapet för polisutbildningen utgått från att detta även i
fortsättningen skall ligga hos RPS. Huvudmotivet för att man inte närmare
övervägt att inlemma polisutbildningen 1 högskolan synes UHÄ vara att
utbildningen är direkt kopplad till anställning inom polisen. UHÄ begränsar sig
— i likhet med utredningen — till att behandla vissa frågor som gäller en
samverkan mellan numera polishögskolan och högskoleorganisationen inom
utbildningsdepartementets område. — I yttrandet från universitetet i Stockholm
pekas på de praktiska svårigheter som uppstår om man 1 kortare moment av
universitetets utbildning skall ta emot de stora elevgrupperna från
polishögskolan. Juridiska linjenämnden förordar 1 stället en personalsamverkan,
där universitetets lärare medverkar 1 utbildningen vid polishögskolan. UHÄ
delar den bedömning som gjorts vid universitetet. Övervägande olägenheter synes
förenade med att förlägga här aktuella kortare grundläggande inslag av
juridisk, samhällsvetenskaplig och beteendevetenskaplig utbildning 1 den
inledande delen av polisutbildningen — grundkurs I — till universitetet. Man
riskerar bl. a. att den för polisutbildningen eftersträvade samordningen och
integreringen mellan teori och praktiska övningar går förlorad. Vinsterna från
kontakt- och mlljöerfarenheissynpunkt för polishögskolans elever torde knappast
uppväga de praktiska problem för universitetet som skulle uppstå. UHÄ förordar
därför en lösning som Innebär att lärare från universitetet 1 Slockholm
medverkar 1 planläggningen och genomförandet av utbildningen 1 de ämneslnriktade
kurserna inom grundkurs I vid polishögskolan. Polisutbildningen kan genom en sådan
medverkan av lärare från högskoleorganisationen få Impulser som kan bidra till
en fortlöpande utveckling av utbildningen. I den mån så bedöms önskvärt bör en
sådan ordning kunna byggas på föreskrifter som möjliggör att tjänstgöring vid
polishögskolan kan inräknas i tjänstgöringsskyldigheten för lärare inom vissa
angivna områden vid universitetet. — Gmndkurs </span><span lang=EN-US
style='font-family:Verdana'>II </span><span style='font-family:Verdana'>bör
enligt utredningens uppfattning ges en mer traditionellt högskolemässlg prägel.
UHÄ delar utredningens uppfattning om värdet av sådana moment 1
polisutbildningens avslutningsskede. Polishögskolan och universitetet 1
Stockholm bör tillsammans kunna utveckla kurser med denna inriktning, som kan
ingå 1 utbildningen vid båda läroanstalterna. — UHÄ ser betydande principiella
och praktiska svårigheter att åstadkomma någon mer långtgående samordning av
antagningsförfarandet vid polishögskolan och högskolan i övrigt med hänsyn
till de speciella krav som måste gälla vid antagningen till polisutbildningen
och därmed till polisyrket. Man bör dock kunna överväga att 1 högskolans
informationsbroschyrer ta in uppgifter om polisutbildningen. — UHÄ föreslår slufiigen
att den fortsatta utvecklingen av samverkan mellan polishögskolan och universitetet
i Stockholm enligt de allmänna riktlinjer som här förordas anförtros åt en arbetsgmpp
med företrädare för båda läroanstalterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Norrbottens län förordar en genomgripande decentralisering. Som ett led i
strävandena att motverka alla misstankar om korporatlva verkningar av den gmndläggande
polisutbildningen bör</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section558>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section559>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:13</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>280</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>denna
förläggas till lämpliga högskolor inom den nuvarande universitetsorganisationen
samt ledas och utformas av UHÄ 1 samråd med RPS för att tillgodose de rent
polisiära behoven 1 utbildningen. Däremot kan liksom f. n. den utbildning som
krävs för tjänst inom pollslnspektörs-resp. krlminalinspektörssklklet ävensom
Inom kommissariegraden och som polischefsaspirant förläggas till riksplanet.
Detsamma gäller viss specialutbildning som inte kan tillgodoses på annat håll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>S/I
beklagar att utredningen inte utrett vilka för- och nackdelar ett förändrat
huvudmannaskap för polisutbildningen skulle kunna innebära. Grundutbildningen
vid universitet och högskolor borde enligt verkets mening vara de reguljära
utbildningsmyndigheternas eget odelade ansvar. Det kan t. o. m. ifrågasättas
om Inte rekryteringen borde ske bland sådana studenter som genomgått beteende-
och samhällsvetenskapliga kurser, oavsett om de följt dem 1 avsikt att bli
polismän eller Inte. De starka argument som krävs för att
anställningsmyndigheten själv har ansvaret för en yrkesutbildning av det här
slaget har inte redovisats. — SIV finner det glädjande att ökad tonvikt läggs
på studier i sociologi, kriminologi, kriminalvård, psykiatri, ungdomsledning
och samhällskunskap. I sammanhanget vill SIV påtala nödvändigheten av att
invandrar- och minoritetsfrågorna integreras i samtliga dessa ämnen och i
utbildningen 1 övrigt. Särskilt angeläget är det att den enskilde polismannen
är förtrogen med att stora gmpper i samhället har en kulturbakgrund som i vissa
avseenden skiljer sig från vår. Den invandrarkunskap som hittills meddelats 1
utbildningen bör inte bara behållas utan t. o. m. ges ökat utrymme genom att
Invandrar- och minoritetsfrågorna integreras 1 de olika ämnena. Dessutom bör
Invandrare själva i större utsträckning än f. n. delta 1 de olika momenten av
utbildningen. SIV är berett att hjälpa polisskolan att få fram lämpliga
gästföreläsare och att förmedla kontakter med invandrarrepresentanter som kan
medverka. I takt med att en sådan ändring av utbildningen genomförs kan SIV
reducera och helt upphöra med sin direkta medverkan i polisens grundutbildning
och 1 stället huvudsakligen delta i de funkfions-/befattningsinrlktade specialkurserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
socialstyrelsen understryker vikten av att polisen får utbildning 1 invandrarkunskap.
Denna utbildning torde kunna erhållas från universitetens socialantropologiska
institutioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
svenska polisutbildningen anses stå på en hög nivå även vid internationella
jämförelser, framhåller länsstyrelsen i Värmlands län. Den nyUgen genomförda
förändringen av polisskolan till polishögskola bör garantera en fortsatt hög
klass på den svenska polisutbildningen. Härför krävs bl. a. gott elevmaterial och
skickliga lärare. Vad angår elevmaterialet har en summarisk översikt över
genomsnittsbetyget för sökande från Värmlands län som antagits till polisskolan
under 1978 och som redovisat avgångsbetyg från gymnasieskolan visat ett
genomsnittsbetyg på knappt 2,9 med 3,8 som högsta och 2,3 som lägsta
medelbetyg. Länsstyrelsen är självfallet medveten om att ett högt betyg från
gymnasieskolan inte är någon garanti för att en person blir en bra polisman
men har dock med viss oro noterat detta relativt låga genomsnittsbetyg, som
endast undantagsvis torde räcka för Inträde till annan högre utbildning.
Polisens verksamhet är en så viktig samhällsfunktion att bästa möjliga
rekrytering Inåste eftersträvas. Länsstyrelsen anser att även denna fräga bör
uppmärksammas av polisberedningen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section560>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section561>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:13</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>281</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Polisstyrelsen
i Storuman anser att större krav måste ställas på den personliga lämpligheten
för polisyrket bl. a. vad avser den psykiska mognaden. Detta ställer enligt
polisstyrelsen krav på ökad ulbildning 1 yrkesetik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Några
polisstyrelser framhåller att polisens repressiva roll inte får undanskymmas 1
undervisningen fill förmån för servicefunktionen. Från dessa utgångspunkter
anser man det tveksamt om ökade studier 1 sociologi och liknande ämnen bidrar till
bäUre utbildningsresultat vad avser polisiärt yrkeskunnande. Polisstyrelsen i
Borlänge ställer sig avvisande till tanken att decentralisera utbildningen. Den
centraliserade utbildningen möjliggör ett fruktbart återkopplingssystem, där
lärare 1 diskussioner med elever på olika nivåer kan suga upp erfarenheter
från fältet och därigenom utgöra en bank för samlad polislär erfarenhet. Med de
föreslagna lösningarna slås 1 stor utsträckning denna ordning sönder. Det kan
inte ge samma feed-back-effekt att diskutera och tillgodogöra sig erfarenheter
från fältet med polismän som just avslutat eU och eU halvt års alterneringstjänst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
de remissinstanser som anser aU alterneringstjänstgöringen inte bör avkortas
hör, fömtom ett betydande antal polisstyrelser, SACO/SR, Svenska
polisförbundet och Föreningen Sveriges polischefer. Även länsstyrelsen i
Malmöhus län avstyrker bestämt att alterneringstjänstgöringen avkortas så
kraftigt som utredningen har föreslagit. Polisstyrelsen i Göteborg, som är av
samma mening, anmärker aU den inblick i kriminalpolisarbetet som de unga
polismännen får genom alterneringstjänstgöringen 1 många fall är deras enda
reella kontakt med utredningstjänst under lång tid därefter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>RPS
framhåller att det kan råda delade meningar om fiden för tjänstgöring vid
ordnings- och kriminalavdelning och att frågan om tidsfördelningen noggrant
bör undersökas under det fortsatta beredningsarbetet. Särskilt bör avseende
fästas vid att tjänstgöringen vid kriminalavdelningen blir så lång att
tillfredsställande kunskaper om utredningsverksamheten hinner Inhämtas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Strävan
alt nä en allroundutbildning inom en i stort oförändrad tidsram får enligt RÅ.s
mening aldrig drivas dithän, att det menligt återverkar på polismannens förmåga
att fullgöra den arbetsuppgift som ålagts honom. Det synes mot bakgrund härav
vara betänkligt om — såsom utredningen förordat — en väsentligen nedbantad alterneringstjänstgö-ring
skulle drabba den praktiska utbildningstiden vid kriminalavdelning. Det har
ansetts vara betydelsefullt att den alternerlngstjänstgöran-de polismannen till
en början blir förhållandevis väl förtrogen med kriminalpolistjänst och
därefter vid tjänstgöring på ordningsavdelning är bättre underkunnig om de krav
och önskemål man har från utredningssidan vad gällt sådan ordningspolistjänst
som har samband med brottsutredande verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
om praktiktjänstgöring vid andra samhällsorgan har moUaglts posifivt av
flertalet remissinstanser. Hit hör bl. a. RPS, socialstyrelsen, SIV, Svenska
kommunförbundet, LÖ, SACO/SR, Svenska polisförbundet samt åtskilliga kommuner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Stockholms län understryker att praktiken måste innebära att aspiranterna
får verkliga arbetsuppgifter vid en eller högst eU par enheter på resp.
myndighet. Det får inte bli fråga om någon form av studiebesök vid en mängd
olika enheter. Minimifiden om en månad är</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section562>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section563>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:13</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>282</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>därför
alltför kort, anser länsstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bland
polisstyrelserna ser man i allmänhet positivt på den föreslagna
praktiktjänstgöringen. En vanlig uppfattning är dock att tjänstgöringen bör
komma senare. Flera polisstyrelser understryker intresset av ömsesidigt
praktikutbyte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Både
Föreningen Sveriges länspolischefer och Föreningen Sveriges polischefer är
positivt inställda till praktiktjänstgöring men förordar att polismannen
dessförinnan har vunnit några års erfarenhet som polisman och funnit sin
yrkesidentitet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>RPS
anser i likhet med flera polisstyrelser att man bör genomföra en
försöksverksamhet med praktiktjänstgöring innan den nya utbildningsgången
Införs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
Föreningen Sveriges åklagare skulle det vara värdefullt om polismän, som
stadigvarande sysslar med utredningsarbete, kan beredas tillfälle att någon
kortare tid följa arbetet vid en åklagarmyndighet. En sådan tjänstgöring skulle
ge värdefulla inblickar 1 åklagarnas och domstolarnas bevisvärdering samt ge
synpunkter på vad som är av vikt att utreda 1 olika typer av mål. S/K nämner de
kommunala invandrarbyråerna, som nu finns i ett hundratal kommuner, som
lämpliga praktik-ställen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Polisstyrelsen
i Norrtälje hör lill de polisstyrelser som anser att nackdelarna överväger hos
förslaget att förlägga grundkurs </span><span lang=EN-US style='font-family:
Verdana'>II </span><span style='font-family:Verdana'>omedelbart efter alterneringstjänstgöringen.
Det är enligt polisstyrelsen tveklöst så att en teoretisk utbildning som
upprepas efter en längre praktisk yrkesverksamhet ger den bästa behållningen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Även länsstyrelsen i
Södermanlands län tror att grundkurs </span><span lang=EN-US style='font-family:
Verdana'>II </span><span style='font-family:Verdana'>tillgodogörs bättre om
eleverna under ytterligare något eller några år får fördjupa de praktiska
färdigheterna.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
principuppfattning att funktionsinriktade specialkurser i största möjliga
omfattning skall anordnas på regional och lokal nivå överensstämmer enligt RPS
helt med den utveckling som pågått vid styrelsen under en följd av år.
Möjligheterna att regionalt/lokalt organisera och genomföra utbildning är dock
begränsade. Vid avgörandet om utbildning skall ske centralt eller regionalt/
lokalt är det nödvändigt att kostnadsfrågorna, tillgången på lärare och materiel
samt behovet av enhetlighet 1 verksamheten blir beaktade. Behovet av
enhetlighet gör sig gällande beträffande kvaliteten 1 undervisningen i frågor
som har betydelse för rättssäkerheten 1 samhället och där kännedom om praxis
hos domstolar och myndigheter är nödvändig. En enhetlig utbildning behövs även
med hänsyn till den medverkan från olika polisdistrikt som förekommer vid
polisförstärkningar. Ytterligare decentralisering av utbildningsverksamheten
kommer att ställa ökade krav på styrelsen att utforma olika kurspaket. Ett
behov av särskilda befattningshavare med regionalt ansvar för utbildningsfrågor
kan även komma att föreligga. Dessa frågor bör undersökas av polisberedningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
polisförbundet anför liknande synpunkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Stockholms län ifrågasätter om det är realistiskt att anordna regionala och
lokala specialkurser i den utsträckning utredningen åsyftar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>RPS
påpekar vidare att utredningen endast kortfattat har berört den reguljära
vidareutbildningen. Denna bör enligt RPS helt inriktas på polisorganisationens
kvalificerade befattningar, dvs.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section564>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section565>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:13</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>283</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>tjänster
inom basorganisafionen. RPS fillstyrker förslaget att reguljär vidareutbildning
ges 1 form av en särskild kurs. Tjänsteman som Innehar fast tjänst i basorganisationen
bör ha denna specialutbildning. Om utbildningen skall genomgås före eller
efter tjänsteutnämningen bör bli föremål för särskilda överväganden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
Svenska polisförbundet ansluter sig fill utredningens förslag i denna del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
uttalanden 1 fråga om polischefsutbildnlng-e n har föranlett få kommentarer.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Enligt JK bör övervägas om
inte kravet på praktik vid åklagarmyndighet skall utsträckas till att avse
längre tid än tre månader, detta för att underlätta samarbetet mellan polis och
åklagare. Även polisstyrelsen i Malmö förordar en väsenfiigt längre
tjänstgöring hos åklagare eftersom polischefspersonalen alltmer har kommit att
fjärmas från sin roll som fömndersökningsledare. RPS anser att en utökning av praktikllden
1 polisdistrikten är viktig och bör övervägas av polisberedningen. En sådan
utökning bör dock inte gå ut över tjänstgöringen vid länsstyrelse,
åklagarmyndighet eller tingsrätt. Liknande synpunkter på behovet av praktiskt
polisarbete anförs av flera polisstyrelser samt av Svenska polisförbundet, som
anser att polischefsutbildningen har fått ett alltför begränsat utrymme 1
betänkandet. Behovet av vidgade praktiska kunskaper om polisarbetet skulle
minska om flera chefer rekryterades från den övriga poliskarriären, framhåller
förbundet. Polisstyrelsen i Örnsköldsvik vill avkorta tiden vid tingsrätt till
förmån för myndigheter med större anknytning fill polisväsendet, t. ex.
Invandrarverket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föreningens
Sveriges polischefer anser att den nuvarande polischefs-utbildningen är i stort
väl avvägd. En eventuell utökning av den praktiska polisutbildningen får inte
ske på bekostnad av tjänstgöringen vid länsstyrelse, åklagarmyndighet och
domstol. Det är enligt föreningen väsentligt att blivande polischefer har den
praktiska kännedom om dessa myndigheters verksamhet som endast egen erfarenhet
kan ge.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>13
Polisverksamheten vid mycket allvarliga händelser</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
uttalanden i detta avsnitt har över lag fått ett posifivt mottagande. Endast
enstaka remissinstanser redovisar på en del punkter en avvikande uppfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Flera
remissinstanser, bl. a. ÖB, länsstyrelserna i Gävleborgs och Ålvsborgs län,
polisstyrelsen i Stockholm, Svenska polisförbundet och Föreningen Sveriges
länspolischefer, tar särskilt upp frågan huruvida bestämmelsen 1 11 kap. 6 §
regeringsformen bör kompletteras med närmare bestämmelser om 1 vilka
situationer regeringen skall ta över ansvaret för polisverksamheten 1
extraordinära situationer. De ansluter sig därvid till utredningens bedömning.
Enligt polisstyrelsen 1 Stockholm talar således erfarenheterna från de
allvarliga händelser som inträffat 1 Stockholm för att nuvarande ordning är
tillfyllest. En polisstyrelse anser dock att sådana bestämmelser behövs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>RPS
framhåller att styrelsen 1 dag endast får lämna regionala och lokala
myndigheter allmänna råd om hur polisverksamheten bör organiseras när särskilt
allvarliga händelser har inträffat. Enligt RPS är del nödvändigt att RPS får
rätt att meddela föreskrifter på detta område.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section566>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section567>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:13</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>284</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
utredningen har anfört om de regionala insatserna vid allvarliga händelser har
inte föranlett någon erinran. Från flera håll understryks alt utredningens val
av regional lösning, polischefsalternativet, är till fördel från de synpunkter
som här är aktuella.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SACO/SR
pekar för sin del på de fördelar reglonpollsslyrelsealterna-tlvet skulle få i
detta sammanhang.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Enligt RPS saknas f. n. en
tillfredsställande beredskap mot olika slags terroraktioner. Den 1 Stockholms
polisdistrikt Inrättade piketen fyller Inte de krav som måste ställas på en
insatsstyrka vid en terroraktion. RPS anser att denna fråga är så brådskande
och väsentlig att den måste lösas i särskild ordning. Även flera polisstyrelser
betonar behovet av handlingsberedskap Inför händelser av detta slag.
Polisstyrelsen i Danderyd understryker att det behövs sorgfälligt utarbetade
planer, klara lednings-linjer samt för ändamålet välutbildad personal. Flera
polisstyrelser föreslår att en eller flera särskilda polisstyrkor Inrättas 1
de slörre polisdistrikten för att snabbt kunna sättas in vid allvarliga
händelser överallt i landet. Andra polisstyrelser, bl. a. polisstyrelsen i
Helsingborg, anser att det 1 de flesta distrikt bör finnas personal med en
grundläggande utbildning i hur man skall agera vid allvarliga händelser.
Enligt Svenska polisförbundet hör den särskilda utbildning som anordnas för
polismännen i piketgrupperna i Stockholm även ges till polismän 1 andra
distrikt, i första hand den personal som fullgör pikettjänst 1 Göteborg och
Malmö polisdistrikt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SACO/SR
anser det tveksamt om det i alla tänkbara situationer är rimligt att kräva
riskfyllda Insatser av den ordinära polisen, som endast i ytterst begränsad
omfattning erhållit träning för dylika fall och dessutom ej förfogar över
utrustning av erforderligt slag. 1 många andra länder finns polisiära
specialstyrkor, som är avsedda att sältas ln vid mycket allvarliga händelser.
Även 1 Norge finns en särskilt organiserad och tränad polisiär enhet som kan
sättas in varhelst i landet där del är nödvändigt. Denna s. k. beredskapstropp
omfattar 45 polismän och är stationerad i Oslo polisdistrikt. Styrkan kan
rekvireras av lokal polischef, men beslut om användandet av beredskapstroppen
meddelas av justitiedepartementet. Den norska modellen skulle enligl SACO/SR
kunna tjäna som förebild för en lösning även i vårt land. Det är angeläget att
denna viktiga fråga snarast löses. Den torde heller inte kräva en direkt
koppling till andra spörsmål 1 utredningen, framhåller SACO/SR.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Flera
remissinstanser tar upp frågan om dokumentation och utvärdering av sådana
allvarliga händelser som kräver extraordinära polisinsatser och framhåller
värdet härav 1 planerings- och utbildningsarbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>14
Den rättsliga regleringen av polisverksamheten</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
förslag om en särskild polislag har hälsats med stor tillfredsställelse. En
polisstyrelse anser dock svårigheterna att utforma en sådan lag så stora att
den anser det mera realistiskt att komplettera redan befintligt lagstöd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
polisutredningens överväganden om vad polislagen bör innehålla och dess
uttalanden om polisens uppgifter och befogenheter har med enstaka undantag vunnii
anslutning bland remissinstanserna.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section568>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section569>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1980/81:13</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>285</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Många
framhåller att utredningens genomgång utgör en värdefull och uttömmande
redovisning av polisens rättsliga problem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>/?/?
K förordar att man något mera preciserar polisens uppgifter och påpekar att t.
ex. polisens trafikövervakning inte ens omnämns 1 den gällande polisinstmktionen.
Vidare bör särskilt anges samarbete med såväl åklagarmyndigheter som sociala
myndigheter. Den föreslagna regleringen synes Innebära en utökad rätt för
polisen att Ingripa 1 olika situafioner. En utvidgning av polisens befogenheter
bör enligt RRV föregås av en ingående utredning och en brett upplagd
diskussion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
förslag alt polisens befogenheter utformas positivt, dvs. att polisen får
använda försvarliga medel, hälsas allmänt med tillfredsställelse. Svenska
polisförbundet, som under många år efterlyst en generaldebatt om rättsvården
och polisens roll 1 den, anser att en sådan debatt kan medföra preciseringar av
polisrollen och vara en gmndval för en naturlig, rättslig reglering av
verksamheten. I Sverige såväl som utomlands har emellertid polisens befogenheter
utformats som rättigheter för polisen. Förbundet vill hellre ha polisens
befogenheter uttryckta som skyldigheter som samhället ålägger polisen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Åtskilliga
remissinstanser anser att polisens befogenheter att bmka våld bör uttryckas
direkt i polislagen och ej indirekt genom bestämmelserna 1 24 kap.
brottsbalken.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Många remissinstanser
ifrågasätter om det inte behövs någon form av generalklausul för att täcka alla
situationer där ett polisingripande krävs. SA CO/SR ser det knappast som
möjligt eller lämpligt att ersätta begreppet "upprätthållande av allmän
ordning och säkerhet" med en detaljreglering av polisens uppgifter. En ny
generalklausul måste enligt SACO/-SR få åberopas som självständigt stöd för
ingrepp i de medborgerliga frl-och rättigheterna. Polisstyrelsen i Falun säger
sig ej kunna förstå varför inte våld skulle få användas för att genomföra en
delgivning. Polisstyrelsen anser vidare att praxis i fråga om exekutivt tvång
bör kodifieras 1 lag. Polisstyrelsen vill även gå längre då det gäller
befogenheterna att utföra s. k. poUslering samt identifiering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
del polisstyrelser påtalar att samarbete och underrättelseskyldighet till annan
myndighet bör motsvaras av en liknande skyldighet från den andra myndigheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Några
polisstyrelser samt Svenska polisförbundet tar upp avgränsningen av polisens
uppgifter i förhållande till bevakningsföretagen och anser att principerna
härom bör tas in 1 polislagen. Polisförbundet tillägger alt även gränsen
gentemot tullväsendet bör uppmärksammas på motsvarande sätt. Polisstyrelsen i
Tierp nämner vidare avgränsningen 1 fråga om räddningstjänst, socialvård och
sjukvård. Även en avgränsning gentemot det militära försvaret bör
Ifrågasättas, menar polisstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Flera
polisstyrelser anser att den befallningsrätt, som 1 praxis anses fillkomma
polisen, bör uppmärksammas vid lagsfiftningsarbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Från
flera håll framhålls att polislagen inte får Innebära att man fjärmar sig frän
rättegångsbalkens regler om tvångsmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Polisstyrelsen
i Kalmar menar att polisuniformen måste skyddas genom en bestämmelse i
polislagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Polisstyrelsen
i Uddevalla anser att begreppet "allmän ordning och säkerhet" bör
ersättas med en klarare definition av polisens uppgifter. Den av utredningen
föreslagna paragrafen är för vid. Enligt polisstyrelsen skulle man härigenom
få en uppgiftsbeskrivning som helt saknar</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section570>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section571>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:13</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>286</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>avgränsning.
Bokstavligen är det en instmktion för ett totalt maktutövande samhällsorgan 1
en polisstat, hävdar polisstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Stockholms län framhåller att polisstyrelsens resp. polischefens
befogenheter bör regleras formellt 1 polislagen och påpekar att polisens
tvångsbefogenheter inte gärna kan vara styrelseuppgifter utan måste ankomma på
polischefen och polispersonalen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>15
Genomförandet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
överväganden 1 fråga om genomförandet av de olika förslagen har inte föranlett
någon egentlig erinran. En del remissinstanser understryker att reformerna bör
genomföras så snart som möjligt medan andra förordar ett genomförande 1 lugn
takt. Behovet av en särskild polisberedning bestrids av en remissinstans.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Nägra remissinstanser
uttalar sig till förmån för försöksverksamhet som ett Inslag i genomförandet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Svenska polisförbundet
tillstyrker ett successivt genomförande av vissa förslag, exempelvis tjänstefillsättning
och utbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>16
Rationaliseringsvinster och kostnader</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
del remissinstanser bestrider att förslagen innebär några rationaliseringsvinster.
Andra betvivlar att förslagen kan genomföras utan ytterligare personella och
ekonomiska resurser. Bl. a. framhålls de fördyringar som ett allmänt Införande
av medborgarvittnen skulle medföra. Bland besparingar framhålls bl, a,
delegationen av tjänstetillsättningar.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Åtskilliga
remissinstanser, bl. a. RR V, anser det svårt att bedöma kostnadsfrågan och
tvivlar på att detta kan göras på befintligt underlag och innan
polisberedningen redovisat sitt arbete. RRV betonar att de ekonomiska
konsekvenserna blir en viktig punkt 1 direkfiven för polis-beredningen och de
förestående organisationsundersökningarna.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section572>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:58.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section573>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:13</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>287<br>
Innehåll</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Propositionen.................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>I</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Proposifionens
huvudsakliga innehåU...................... </span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>1</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslag
till lag om medborgarvittnen...................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utdrag
ur protokollet vid regeringssammanträde 1980-08-21 ...</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Inledning...................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>...... </span><span style='font-family:Verdana'>5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Föredragandens överväganden ........................ </span><span
style='font-family:Verdana'>...... </span><span style='font-family:Verdana'>6</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2.1 Allmänna
utgångspunkter ........................... </span><span style='font-family:
Verdana'>...... </span><span style='font-family:Verdana'>6</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:32.0pt;text-indent:0cm'>2.1.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Bakgmnd......................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>...... </span><span style='font-family:Verdana'>6</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:32.0pt;text-indent:0cm'>2.1.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Utvecklingstendenser........................ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>9</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'>2.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Polisens uppgifter .................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-family:Verdana'>14</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'>2.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Polisens verksamhetsgrenar......................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>22</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:32.0pt;text-indent:0cm'>2.3.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Den brottsförebyggande verksamheten </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>23</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:32.0pt;text-indent:0cm'>2.3.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Övervakningsverksamheten ............... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>25</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:32.0pt;text-indent:0cm'>2.3.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Utredningsverksamheten ................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>29</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:32.0pt;text-indent:0cm'>2.3.4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Serviceverksamheten........................ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>34</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'>2.4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Åtgärder för att avlasta polisen vissa uppgifter m,m.
...</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>39</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'>2.5<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prioriteringen inom polisverksamheten............ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>44</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'>2.6<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Den lokala polisorganisationen...................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>53</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:32.0pt;text-indent:0cm'>2.6.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Polisdlstriktslndclningen...................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>53</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:32.0pt;text-indent:0cm'>2.6.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Polisstyrelsernas verksamhet ............. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>55</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:32.0pt;text-indent:0cm'>2.6.2.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>AUmänna utgångspunkter................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>55</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:32.0pt;text-indent:0cm'>2.6.2.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Polisstyrelsernas behörighet m.m......... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>57</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:32.0pt;text-indent:0cm'>2.6.2.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Val av ledamöter 1 polisstyrelserna m.m </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>63</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:32.0pt;text-indent:0cm'>2.6.2.4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Samråd med kommunala organ............ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>67</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:32.0pt;text-indent:0cm'>2.6.2.5<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Polismyndighetsbegreppet ................ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>68</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:32.0pt;text-indent:0cm'>2.6.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Resursfördelningen ........................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>69</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:32.0pt;text-indent:0cm'>2.6.4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Medborgarvittnen .......................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>71</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2.7 Den
regionala polisorganisationen.................. </span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>76</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:31.0pt;text-indent:0cm'>2.7.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsens och länspolischefens
uppgifter ..</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>76</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:31.0pt;text-indent:0cm'>2.7.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Medborgarinflytandet pä regional nivå... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>100</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:31.0pt;text-indent:0cm'>2.7.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Samverkan över länsgränserna .......... </span><span
style='font-family:Verdana'>... </span><span style='font-family:Verdana'>103</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'>2.8<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Decentralisering av vissa uppgifter................ </span><span
style='font-family:Verdana'>... </span><span style='font-family:Verdana'>103</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'>2.9<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Andra lokala och regionala organisationsfrågor </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>108</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt;text-indent:0cm'>2.9.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Analys och planering.......................... </span><span
style='font-family:Verdana'>... </span><span style='font-family:Verdana'>108</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt;text-indent:0cm'>2.9.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Enheter för brottsförebyggande
verksamhet </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>109</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt;text-indent:0cm'>2.9.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Trafikenheter med utredningsverksamhet </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>109</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:62.0pt;text-indent:0cm'>2.9.4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Insatserna mot den organiserade och
den ekonomiska brottsligheten </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>110</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt;text-indent:0cm'>2.9.5<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Lönekassorna .................................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Ill</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt;text-indent:0cm'>2.9.6<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Regional samordnare vid vissa
länsstyrelser ....</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>112</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'>2.10<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Rikspolisstyrelsen .................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>112</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'>2.11<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Rekryteringen till polisyrket ....................... </span><span
style='font-family:Verdana'>... </span><span style='font-family:Verdana'>114</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:31.0pt;text-indent:0cm'>2.11.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Rekryteringsverksamhetens organisation </span><span
style='font-family:Verdana'>... </span><span style='font-family:Verdana'>114</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:31.0pt;text-indent:0cm'>2.11.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Anställningskraven för polisyrket.......... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>117</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:31.0pt;text-indent:0cm'>2.11.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Polischefsbanan .............................. </span><span
style='font-family:Verdana'>... </span><span style='font-family:Verdana'>121</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:31.0pt;text-indent:0cm'>2.11.4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Direktrekrytering............................... </span><span
style='font-family:Verdana'>... </span><span style='font-family:Verdana'>122</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2.12............................................................ Polisutbildningen </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>124</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section574>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section575>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1980/81:13</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>288</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>2.13<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Polisverksamheten vid mycket allvarliga händelser </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>129</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'>2.14<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Den rättsliga regleringen av polisverksamheten....... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>132</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'>2.15<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Genomförandet ........................................ </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>134</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'>2.16<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Rationaliseringsvinster och kostnader............ </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>135</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Upprättat lagförslag........................................ </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>135</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'>4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Specialmotivering till förslaget till lag om medborgarvittnen</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>136</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'>5<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Hemställan ................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>140</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'>6<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Beslut.......................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>140</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:64.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
1 Sammanfattning av 1975 års polisutrednings be<br>
tänkande (SOU 1979:6) Polisen........... </span><span style='font-family:Verdana'>.. </span><span
style='font-family:Verdana'>140</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:64.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
2 Sammanställning av remissyttranden över 1975<br>
års polisutrednings betänkande (SOU 1979:6) Po<br>
lisen ............................................ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>164</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section576>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:77.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
G40313prop_198081__13.pdf15391084pdfom polisens uppgifter, utbildning och organisation m.m.https://data.riksdagen.se/fil/22FD909B-EDBD-4D49-AC1C-2CF2C217D52A