<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2450447</hangar_id>
 <dok_id>G403108</dok_id>
 <rm>1980/81</rm>
 <beteckning>108</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1980/81:108</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>108</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1981-01-29 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2024-12-27 14:51:07</systemdatum>
 <publicerad>2008-06-13 08:10:28</publicerad>
 <titel>om ändring i brottsbalken (miljöbrott)</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>importerad</status>
 <htmlformat>skanning2007</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G403108/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G403108</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G403108</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="brask"&gt;Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.&lt;/div&gt; 

&lt;div class=Section1&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:108 Regeringens proposition 1980/81:108&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;om
ändring i brottsbalken (miljöbrott)&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;beslutad
den 29 januari 1981.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:78.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringen
föreslår riksdagen att anta det förslag som har tagits upp i bifogade utdrag av
regeringsprotokollet denna dag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;På
regeringens vägnar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;THORBJÖRN
FÄLLDIN&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:186.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;HÅKAN
WINBERG&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:32.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Propositionens
huvudsakliga innehåll&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
propositionen föreslås att straffbestämmelser för miljöbrott och vållande till
miljöstörning införs i brottsbalkens kapitel om allmänfarli­ga brott.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Straffansvar
för miljöbrott kan enligt förslaget inträda när någon förorenar mark, vatten
eller luft på ett sätt som medför eller kan medföra sädana hälsorisker för
människor eller sådana skador på djur eller växter som inte är av ringa
betydelse eller också annan betydande olägenhet i miljön. Vidare omfattar
straffansvaret fall när någon förvarar avfall eller annat ämne på sätt som kan
medföra hälsorisker eller skador som inte är av ringa betydelse eller annan
betydande olägenhet i miljön. Slutligen kan straff följa när någon orsakar
betydande olägenhet i miljön genom buller, skakning eller strålning, I samtliga
fall gäller att förfarandet inte är brottsligt, om det har tillåtits av behörig
myndighet eller är allmänt vedertaget. Om det med hänsyn till omständigheterna
kan anses försvar­ligt, skall inte heller dömas till ansvar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Straffansvar
för miljöbrott förutsätter uppsåt. Om någon begår en sådan gärning av grov oaktsamhet,
skall han enligt förslaget kunna dömas för vållande fill miljöstörning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Straffet
för såväl miljöbrott som vållande till miljöstörning är böter eller fängelse i
högst två år. För grova fall av miljöbrott finns en särskild straffskala som
omfattar fängelse i lägst sex månader och högst sex år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagstiftningen
föreslås träda i kraft den 1 juli 1981.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1   
Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 108&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section3&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:108&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förslag till&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Lag om
ändring i brottsbalken&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
22.0pt;margin-left:0cm'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Härigenom föreskrivs
i fråga om brottsbalken, dels att 13 kap. 9 och 11 §§ skall ha nedan angivna
lydelse, dels att i balken skall införas en ny paragraf, 13 kap. 8 a §, av
nedan angivna lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section4&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section5&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:131.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;13
KAP&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:137.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8a§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:152.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
som i annat fall än som har angetts förut i detta kapitel&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:152.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;1.   förorenar mark, vatten eller&lt;br&gt;
luft på ett sätt som medför eller kan&lt;br&gt;
medföra sådana hälsorisker för&lt;br&gt;
människor eller sådana skador på&lt;br&gt;
djur eller växter, som inle är av&lt;br&gt;
ringa betydelse, eller annan bety­&lt;br&gt;
dande olägenhet i miljön,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:151.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;i&gt;2.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;förvarar avfall eller annat äm­ne på elt sätt som genom förorening kan
medföra hälsorisker, skador el­ler annan olägenhet som anges un­der ] eller&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:151.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;i&gt;3.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;orsakar betydande olägenhet i miljön genom buller, skakning eller strålning&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:152.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;döms, om inte behörig myndighet har tillåtit förfarandet eller detta
är allmänt vedertaget, för m i Ij ö -brott till böter eller fängelse i högst
två år.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:151.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;Är brottet grovt, skall gärnings­mannen dömas till fängelse i lägst sex
månader och högst sex år. Vid bedömande av om brottet är grovt skall särskilt
beaktas, om det har vållat eller kunnat vålla varaktiga&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section6&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section7&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:108&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;skador av stor omfattning eller om gärningen annars har varit av sär­skiltfarlig
art.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:152.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
gärningen med hänsyn till omständigheterna kan anses för­svarlig, döms ej tili
ansvar enligt denna paragraf.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
11.0pt;margin-left:0cm'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;9§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section8&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Begår någon av grov oaktsam­het
gärning som i 7 eller 8 § sägs, dömes för vårdslöshet med gift eller smittäm-n e
till böter eller fängelse i högst två år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Begår
någon av grov oaktsam­het en gärning som anges i 1 eller 8 §, skall han dömas
för vårds­löshet med gift eller smittämne till böter eller fängelse i högst två
år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den som av grov oaktsamhet
be­går en gärning som avses i 8a§ döms för vållande till mil­jöstörning till
straff som anges i första stycket.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section9&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
11.0pt;margin-left:140.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;11§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section10&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om någon, som ådragit sig
an­svar enligt 1, 2, 3, 6, 7, 8, 9 eller 10 § eller enligt 5 a § för luftfarts­sabotage,
frivilligt avvärjt fara som där sägs innan avsevärd olä­genhet uppkommit, må
dömas till lindrigare straff än för gärningen är stadgat; dock må ej dömas till
lindrigare straff än fängelse, om lägsta straffet för brottet eljest är
fängelse i två år eller däröver. Var faran ringa och är för gärningen ej
stadgat svårare straff än fängelse i ett år, skall ej dömas till ansvar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om någon som har ådragit
sig an­svar enligt 1,2,3,6,7,8,8 a, 9 eller ' 10 § eller enligt 5 a § för
luftfarts­sabotage, frivilligt har avvärjt en sådan fara eller verkan som anges
där innan avsevärd olägenhet har uppkommit, får han dömas till lindrigare
straff än vad som är fö­reskrivet för gärningen. Han fär dock ej dömas till
lindrigare straff än fängelse, om lägsta straffet för brottet annars är
fängelse i två år eller däröver. Var faran ringa och är för gärningen ej
föreskrivet svå­rare straffan fängelse i ett år, skall han ej dömas till
ansvar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section11&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Denna
lag träder i kraft den I juli 1981.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section12&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section13&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:108&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utdrag
ur&lt;br&gt;
JUSTITIEDEPARTEMENTET&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;              &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;PROTOKOLL&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:182.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;vid
regeringssammanträde 1980-11-13&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Närvarande:
statsministern Fälidin, ordförande och statsråden Bohman, Wikström, Friggebo, Mogård,
Dahlgren, Åsling, Krönmark, Burenstam Linder, Johansson, Wirtén, Holm,
Andersson, Boo, Winberg, Danell, Petri, Eliasson&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föredragande:
statsrådet Winberg&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagrådsremiss
om ändring i brottsbalken (miljöbrott).&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
Inledning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;På
föredragning av chefen för jordbruksdepartementet har regeringen den 30 oktober
beslutat inhämta lagrådets yttrande över förslag till ändringar i
miljöskyddslagen (1969:387, ML). Förslagen har upprättats inom
jordbruksdepartementet på grundval av miljöskyddsutredningens delbetänkande (SOU
1978:80) Bättre miljöskydd I, som bl.a, innehåller förslag till ett utvidgat
sanktionssystem i miljöskyddslagen. I betänkan­det anfördes att även
brottsbalken (BrB) borde kompletteras med en bestämmelse som tillgodosåg kravet
på skydd för miljön. Eftersom den­na fräga behandlades inom brottsförebyggande
rådet (BRÄ) vid den tid då betänkandet slutfördes, avstod emellertid
utredningens majoritet från att framlägga något förslag i den delen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som ett led i översynen av
lagstiftningen mot organiserad och ekono­misk brottslighet har BRÄ härefter i
mars 1979 publicerat en promemo­ria (PM 1979:6) Kriminalisering av föroreningar
i miljön m.m. Förslaget innebär att man i 13 kap, BrB för in bestämmelser om
straff för viss miljöfarlig verksamhet. Till komplettering av BRÄ:s promemoria
har inom justitiedepartementet upprättats ytterligare en promemoria (Dnr
358-80). Denna innehåller ett lagförslag som bygger på de av BRÄ utvecklade
principerna men som innebär ett mera allmänt skydd mot miljöfarlig verksamhet.
Promemoriorna bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 1 och 2.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Promemoriorna har remissbehandlats.
En sammanställning av re­missyttrandena bör fogas till protokollet i detta
ärende som bilaga 3.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section14&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section15&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:108&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                              &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2
Gällande ordning i korthet&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
takt med den ökande industrialiseringen och rationaliseringen av jordbruks- och
skogsnäringarna har insikten om att det är angeläget att förbättra miljöskyddet
vuxit sig allt starkare, Miljövärdsfrågorna har också fått en alltmer central
roll i den allmänna debatten. I samband därmed har även behovet av lagstiftning
till skydd för miljön uppmärk­sammats. Under de senaste decennierna — särskilt
under 1970-talet — har åtskillig sådan lagstiftning tillkommit inom olika
områden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
central plats intar miljöskyddslagen som reglerar s.k, miljöfarlig verksamhet
som härrör från mark, byggnader eller anläggningar. Som sådan verksamhet anses
enligt lagen till en början utsläppande av av­loppsvatten, fast ämne eller gas
från mark, byggnad eller anläggning i vattenområde liksom annan användning av
mark, byggnad eller anlägg­ning som kan medföra förorening av vattenområde, om
det inte är fråga om byggande i vatten. Till miljöfarlig verksamhet hänförs
vidare an­vändning av mark, byggnad eller anläggning pä ett sätt som kan
medföra störning för omgivningen genom luftförorening, buller, skakning, ljus
eller annat sådant, om störningen inte är helt fillfällig. Från lagens
tillämpningsområde undantas utsläpp av avfall som avses i lagen (1971:1154) om
förbud mot dumpning av avfall i vatten, störning i radioapparat, joniserande
strålning och inverkan av elektrisk ström från elektrisk anläggning (1 § ML),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
lagen finns vissa regler — tillåtlighetsregler — som anger under vilka förutsättningar
miljöfarlig verksamhet fär utövas. Den som utövar eller ämnar utöva en sådan
verksamhet kan erhålla tillstånd till det efter ansökan hos koncessionsnämnden
för miljöskydd. Regeringen kan en­ligt 10 § ML föreskriva tillståndsprövning
för vissa fall, I miljöskydds-kungörelsen (1969:388) anges närmare i vilka fall
förprövningsplikt gäller. Den centrala tillsynen över att miljöskyddslagens
bestämmelser iakttas utövas av naturvårdsverket. Den löpande tillsynen inom
länen handhas av länsstyrelserna. Straffansvar enligt miljöskyddslagen kan
drabba den som överträder vissa med stöd av lagen meddelade förbud, underlåter
att iaktta förprövningsplikt, åsidosätter vissa meddelade vill­kor eller
föreskrifter så att allmän eller enskild rätt kan kränkas eller underlåter att
lämna tillsynsmyndighet begärda uppgifter (45 § ML). För ansvar krävs att
överträdelsen eller underlätenheten begåtts uppsåtligen eller av oaktsamhet.
Straffet är böter eller fängelse i högst ett år, för underlåtenhet att fullgöra
upplysningsplikt dock endast böter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Av
vad jag har sagt nu framgår att miljöskyddslagen inte omfattar all miljöfarlig
verksamhet. Den största begränsningen ligger i att den i huvudsak endast avser
störningar som kommer från fast egendom. För t.ex. föroreningar från fartyg
finns särskilda bestämmelser. Miljöskydds-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section16&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section17&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:108&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lagen
reglerar inte heller uttömmande miljöfarlig verksamhet från fast egendom. Vid
sidan av bestämmelserna i denna lag gäller vad som föreskrivs i annan
lagstiftning, främst hälsovårds-, byggnads- och natur­vårdslagstiftningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
vissa fall kan gärningar som innebär oacceptabel påverkan pä den yttre miljön
bestraffas med stöd av brottsbalken. Enligt 13 kap. 7 § kan den som uppsåtligen
framkallar allmän fara för människors liv eller hälsa genom att sprida gift
eller dylikt eller överföra eller sprida allvarlig sjukdom dömas för spridande
av gift eller smitta. Om någon med uppsåt framkallar allmän fara för djur eller
växter med gift eller genom att överföra eller sprida elakartad sjukdom eller
sprida skadedjur eller ogräs eller på annat dylikt sätt skall han enligt 13
kap. 8 § dömas för förgöring. Straffet är för spridande av gift eller smitta
fängelse i högst sex år och för förgöring böter eller fängelse i högst tvä år.
För grova brott är straffsat­serna fängelse fyra—tio år, resp, sex månader—sex
år. Har gärningen inte begåtts med uppsåt men av grov oaktsamhet, döms den
skyldige enligt 13 kap. 9 § för vårdslöshet med gift eller smittämne fill böter
eller fängelse i högst två är.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
en närmare redogörelse av gällande rätt hänvisas till BRÄ-promemorian.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3
Aktuella ändringsförslag&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
inom justitiedepartementet utarbetade promemorian utgör som inledningsvis har
nämnts en överarbetning av &lt;span style='text-transform:uppercase'&gt;BRA:s &lt;/span&gt;tidigare
publicera­de promemoria om kriminalisering av föroreningar i miljön m.m. I
departementspromemorian föreslås att 13 kap, BrB, som handlar om allmänfarliga
brott, kompletteras, I kapitlet införs en ny paragraf, 8 a §, som
straffbelägger miljöbrott. För miljöbrott skall enligt förslaget den straffas
som förorenar mark, vatten eller luft på ett sätt som kan antas medföra sådana
hälsorisker för människor eller sådana skador på djur eller växter som inte är
av ringa betydelse eller också annan betydande olägenhet i miljön. Detsamma
skall gälla den som förorsakar betydande olägenhet i miljön genom buller, skakning,
strålning eller annat sådant, om olägenheten inte är endast helt tillfällig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
i depanementspromemorian föreslagna straffbestämmelsen går alltså utöver
miljöskyddslagens tillämpningsområde bl.a. sä till vida som den saknar
begränsning till miljöskadliga gärningar som härrör från fast egendom eller
motsvarande. Det kriminaliserade området inskränks på så sätt att en gärning
som med hänsyn till omständigheterna kan anses försvarlig inte skall föranleda
straffansvar. Härigenom tas från straffbar-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section18&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section19&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:108&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;het
undan bl.a. sådana beteenden som är allmänt vedertagna och accep­terade — t.ex.
på trafikområdet — liksom fall då en administrativ myn­dighet har gjort en
intresseavvägning och funnit en miljöstörning god­tagbar med hänsyn till
samhällsnyttan eller av annat skäl. Som straff för normalfall har i
departementspromemorian föreslagits böter eller fäng­else i högst två år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För grovt brott finns i
förslaget en särskild straffskala. För sådana fall kan dömas till fängelse
lägst sex månader och högst sex år. Vid bedö­mande av om brottet är grovt skall
särskilt beaktas om det har varit ägnat att vålla varaktiga skador av stor
omfattning eller om gärningen annars har varit av särskilt farlig art.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Miljöbrott
förutsätter att gärningen har begåtts med uppsåt. För oakt-samhetsbrott mot
miljön har i 13 kap. 9§ BrB gjorts ett fillägg av innebörd att den som av grov oaktsamhet
begår en gärning som anges i 8 a § skall dömas för vårdslöshet med miljön fill
böter eller fängelse i högst två år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
straffskalor som förordas i förslaget innebär enligt de allmänna reglerna om
åtalspreskription i 35 kap. 1 § BrB att preskripfionstiden blir tio år för
grovt miljöbrott och fem år i övrigt,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I den inledningsvis nämnda
lagrådsremissen med förslag till ändring­ar i miljöskyddslagen förordas vissa
skärpningar av förprövnings- och tillsynsbestämmelserna i miljöskyddslagen.
Även straffbestämmelserna i 45 § ML har skärpts enligt förslaget. Straffmaximum
har höjts till två års fängelse. Vidare har kravet på att åsidosättande av
meddelade villkor eller föreskrifter skall ha medfört kränkning av enskild
eller allmän rätt tagits bort som förutsättning för straffbarhet. Lämnande av
oriktig upp­gift till prövnings- eller tillsynsmyndighet har straffbelagts.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
remissen har med hänvisning till departementspromemorian om miljöbrott
förutskickats att straffskyddet för miljön stärks även i brotts­balken. Med
hänsyn härtill föreslås att 45 § ML kompletteras med en uttrycklig föreskrift
om att straffansvar inte skall ådömas enligt lagrum­met, om gärningen är straffbar
enligt brottsbalken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
bör också nämnas att päföljdssystemet enligt lagrådsremissens förslag förstärks
med en avgiftspåföljd (miljöskyddsavgift) för fall dä en överträdelse av
miljöskyddslagen har medfört ekonomiska fördelar för den som utövar den miljöfarliga
verksamhet i vilken gärningen har begåtts.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4
Föredragandens överväganden&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
ett högt utvecklat industrisamhälle förekommer många hot mot miljön. Inte
sällan är det förenat med avsevärda kostnader att förebygga&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section20&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section21&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:108&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;och
förhindra miljöskador, och det kan då — åtminstone på kort sikt — te sig
lönsamt att bortse från de risker för miljön som kan uppstå i samband med en
viss verksamhet. Det är givetvis ytterst angeläget att samhället skyddar sig
mot uppkomsten av miljöskador. Reglerna om förprövning i fråga om miljöfarlig
verksamhet och om produktkontroll fyller här en viktig funkfion.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För att det system som vi
har byggt upp till skydd för den yttre miljön skall bli effektivt måste
överträdelser av gällande regler eller underlåten­het att iaktta dem
sanktioneras genom bestämmelser om straff eller andra påföljder. Så har också
skett i de olika specialförfattningar som reglerar miljöfarlig verksamhet. Det
har emellertid under senare tid ofta satts i fråga om straffskyddet f.n, är
ändamålsenligt utformat. Detta torde hänga samman med den ökade medvetenheten
om betydelsen av omsorger om miljön liksom med intresset av att stärka
insatserna mot vad som brukar kallas ekonomisk kriminalitet. Förslaget i de
inlednings­vis nämnda promemoriorna om att införa bestämmelser till skydd för
miljön i brottsbalken skall ses mot den angivna bakgrunden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
i departementspromemorian framlagda förslaget har fått ett över­vägande
positivt mottagande av remissinstanserna. Till de remissinstan­ser som i allt
väsentligt uttryckligen tillstyrker förslaget hör justitiekans­lern, hovrätten
för övre Norrland, socialstyrelsen, fiskeristyrelsen, na­turvårdsverket,
miljöskyddsutredningen, miljöskadeutredningen. Svenska kommunförbundet,
Sveriges industriförbund och LO.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lantbruksstyrelsen,
Lantbrukarnas riksförbund, SACO/SR och Mil­jögruppernas riksförbund har
förordat att en mera djupgående utred­ning än den som återfinns i de båda
promemoriorna görs innan lagstift­ning kommer till stånd. Jag har i och för sig
förståelse för detta önskemål. Det gäller här ett komplicerat rättsområde som
är föremål för en fortlö­pande utveckling, och det är givet att det därför kan
vara svårt att nå fram till en generell reglering som är avpassad till
brottsbalkens syste­matik. Klart är också att en lagstiftning i ämnet i
nuvarande läge inte kommer att kunna ses som en slutpunkt.
Miljöskyddsutredningens ar­bete fortsätter, och även andra viktiga utredningar
bedrivs f.n. på detta och näraliggande områden, t.ex. inom
miljöskadeutredningen (Ju 1978:08). Man har sålunda att emotse ett fortsatt
lagstiftningsarbete när det gäller att förstärka miljöskyddet. Som jag ser det
skulle det dock inte innebära några fördelar att skjuta upp behandlingen av de
nu aktualise­rade frågorna i avvaktan på fortsatta utredningar. Promemoriorna
och remissyttrandena över dem lämnar enligt min mening också ett tillfreds­ställande
underlag för lagstiftning. I likhet med fiertalet remissinstanser anser jag därför
att lagstiftning i ämnet bör komma till stånd nu.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I sak har en så gott som
enhällig remissopinion tillstyrkt att skärpta straffbestämmelser till skydd för
miljön införs i brottsbalken. Remissin­stanserna har bl.a. betonat intresset av
att på detta sätt uppnå en ökad&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section22&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section23&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:108&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;moralbildande
effekt. Remissinstanserna har också tillstyrkt att bestäm­melserna placeras i
13 kap, om allmänfarliga brott. Jag kan i detta hänseende ansluta mig fill
promemoriornas och remissinstansernas ståndpunkt. Betydelsen från moralbildande
synpunkt av att införa be­stämmelser i brottsbalken skall visserligen inte
överdrivas. Det bör så­lunda erinras om att åtskillig straffiagstiftning av
stor betydelse från allmän synpunkt och med mycket frekvent tillämpning
återfinns i för­fattningar utanför brottsbalken — det räcker här att erinra om
trafik­brotts- och narkotikastrafflagstiftningen. Till förmån för förslaget om
att ta in bestämmelser i brottsbalken talar emellertid bl.a. att balkens
särskil­da kapitel om allmänfarliga brott framstår som otidsenligt i och med
att det f.n. saknar en regel som tar sikte på brott mot renodlade miljöskydds­intressen.
En mera allmän bestämmelse än som är möjlig att infoga i någon av de f.n.
gällande specialförfattningarna på området innebär fördelar även från flera
andra synpunkter. Vidare är det angeläget att anpassa straffskalan för den
brottslighet som nu är aktuell till vad som gäller för de allvarliga brott som f,n.
straffbeläggs i brottsbalkens 13 kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
ansluter mig sålunda till den uppfattningen att särskilda straffbe­stämmelser
mot miljöbrott bör tas in i brottsbalkens 13 kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om straffbestämmelser mot
miljöbrottslighet tas in i brottsbalken, torde man inte kunna undgå att ge dem
en sådan mera generell utform­ning som kännetecknar straffbestämmelserna i
allmänhet på den centra­la strafflagstiftningens område, I den promemoria från BRÄ
som ligger till grund för departementspromemorian uttalas också att
straffbestäm­melser av det slag som här är aktuellt med nödvändighet måste
utformas relativt allmänt och att räckvidden av sådana bestämmelser till stor
del blir beroende av hur långt kartläggning och kontroll har kommit av olika
gärningars och ämnens effekter pä miljön. Flera remissinstanser — riksåklagren (RÄ),
socialstyrelsen, lantbruksstyrelsen, naturvårdsver­ket, SACO/SR och
Lantbrukarnas riksförbund — har emellertid varnat för att en alltför allmänt
hållen lagstiftning kan tänkas ge upphov till svårigheter i rättstillämpningen.
I vissa hänseenden finner jag denna kritik befogad. Jag återkommer härtill i
samband med genomgången av enskildheterna i lagförslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Departementspromemorians
förslag riktar sig som nämnts till en bör­jan mot den som förorenar mark,
vatten eller luft på ett sätt som kan antas medföra sådana hälsorisker för
människor eller sådana skador på djur eller växter som inte är av ringa
betydelse eller också annan betydande olägenhet i miljön. Brottsbeskrivningen
grundar sig i denna del på förslaget i BRÄ-promemorian, där det har uttalats
att begreppet förore­ning bör få en vidsträckt tolkning och att även sådana
spridningar och ingrepp i miljön som brukar jämställas med föroreningar bör
täckas av föroreningsbegreppet. Upplag och nedgrävningar av farligt avfall i
jord avses sålunda kunna bli hänförliga till föroreningar. En utgångspunkt i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section24&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section25&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:108&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;BRÅ-promemorian
är vidare att straffbarhet bör inträda när förorening­en kan antas få betydande
konsekvenser för människor, djur, växter eller miljön i övrigt och detta även
om fullständig teknisk bevisning inte föreligger angående föroreningens
skadlighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Flertalet remissinstanser
har godtagit förslaget i denna del, men från ett par håll har förslaget krifiserats.
Krifiken har bl.a, tagit sin utgångs­punkt i föroreningsbegreppet, varvid bl,a,
har efterlysts ett klarläggande uttalande när det gäller s,k. kumulativ
förorening, dvs, förorening av ett objekt som redan tidigare är förorenat, I
detta hänseende har påpekats att det ibland kan inträffa att en förorening
visserligen inte isolerad skulle ha medfört betydande risker för miljön men
tillsammans med tidigare föroreningar ger upphov till en så hög föroreningsnivå
att risker för miljön uppkommer. Enligt naturvårdsverket bör straffbestämmelsen
täcka sådana fall där exempelvis ett utsläpp kan framkalla en ofördel­aktig
effekt först tillsammans med andra pågående utsläpp som i och för sig kan vara
ganska harmlösa. Även miljöskadeutredningen anser det angeläget att motarbeta
en sådan kumulation av föroreningar, som på längre sikt kan få olyckliga
verkningar för miljön. Liknande synpunkter har förts fram av RÄ samt
länsstyrelsen och länsåklagaren i Malmöhus län.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt RÄ och
länsåklagaren i Malmöhus län blir det vidare tveksamt i vad mån den i
departementspromemorian föreslagna straffbestämmel­sen täcker även deponering
av miljöfarliga ämnen i förpackat skick. Om straffbarhet inträder först i fall
där ett läckage i en förpackning har uppkommit och en direkt förorening har
kunnat konstateras är detta enligt RÄ inte tillfredsställande, eftersom själva
tillförseln omfattar ett klart uppsåt att nonchalera kravet på ett skydd för
miljön för varje risk för farliga följder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Även när det gäller frågan
vilket krav på bevisning om miljöskadlig effekt som bör ställas har viss kritik
riktats mot 'departementspromemo­rians förslag. Enligt RÄ kan kravet på att en
förorening skall kunna antas medföra hälsorisker e.d. medföra svårigheter i
tillämpningen, ef­tersom man med nuvarande ofullständiga kunskaper om t.ex,
kemiska ämnens långsiktiga skadlighetsområden kan utgå från att uppfattning­arna
om framtida hälsorisker går vitt isär. Naturvårdsverket framhåller att
miljöskyddslagen är tillämplig när fråga är om förfaranden som &amp;quot;A:an&amp;quot;
medföra förorening eller störning av vissa slag. Vidare innebär den nuvarande
lydelsen av 45 § första stycket 3 ML att den som åsido­sätter ett villkor eller
en föreskrift kan dömas till ansvar, om åsidosättan­det innebär att allmän
eller enskild rätt &amp;quot;kan&amp;quot; kränkas. Enligt natur­vårdsverket är det
oklart om man i departementspromemorian har åsyf­tat en annan sannolikhetsnivå
än den som avses i miljöskyddslagen. För att ge uttryck för den risk för en
sådan oförmånlig effekt som bör anses tillräcklig för att straffbestämmelsen
skall bli tillämplig bör man enligt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section26&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section27&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:108&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;11&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;verket
använda miljöskyddslagens uttryck &amp;quot;kan medföra&amp;quot; också i den nya
bestämmelsen i brottsbalken. Miljögruppemas riksförbund anser att man över
huvud taget inte bör ställa upp något krav på bevisning om miljöskadlig effekt
utan i stället avgränsa straffbestämmelsens tillämp­ning genom att föroreningen
skall ha åstadkommits olovligen, Ä andra sidan framhåller lantbruksstyrelsen
och Lantbrukarnas riksförbund att beprövade metoder inom jordbruket inte bör få
leda till straffansvar förrän det är bevisat att metoden är miljöfarlig. En
strängare bedömning kan emellertid enligt de nämnda remissinstanserna godtas
när det gäller användningen av mera obeprövade metoder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad först angår frågan om
straffansvar för deponering av förpackat miljöfarligt material ger enligt min
mening remisskritiken vid handen att den i departementspromemorian föreslagna
brottsbeskrivningen inte på ett fullt fillfredsställande sätt ger uttryck åt
den åsyftade innebörden. Med förorening avses i miljörättslig lagstiftning att
tillföra en mottagare (recipient) ett eller flera ämnen som ändrar recipientens
naturliga sam­mansättning. Det ter sig tveksamt i vad mån begreppet kan anses
ta sikte på även exempelvis deponering av emballerat miljöfarligt material.
Brottsbeskrivningen bör emellertid uppenbarligen utformas så att även gärningar
av sådant slag täcks av straffbestämmelsen, såvida förutsätt­ningarna för
ansvar i övrigt är uppfyllda. Som har framhållits i BRÄ-promemorian, bör en ny
bestämmelse ta sikte även pä sådana spridning­ar och ingrepp i miljön som till
sina konsekvenser kan jämställas med föroreningar i egentlig mening. Exempel erbjuder
spridning av bakterier och virus liksom i vissa fall även uppvärmning och
avkylning av vatten. Givetvis bör en förorening kunna föranleda straffansvar
även i det fallet att den miljöskadliga effekten uppstår på grund av kumulation
med andra föroreningar eller motsvarande. Detta synes inte behöva markeras
uttryckligen i brottsbeskrivningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
av Miljögruppemas riksförbund framförda förslaget att avgränsa det
kriminaliserade området till föroreningar som har åstadkommits olovligen finner
jag mindre ändamålsenligt. En sådan lösning synes förutsätta att det i
speciallagstiftningen finns stöd för förbud mot alla sådana gärningar som här
kan komma i fråga. Så kan emellertid inte genomgående förutsättas vara fallet.
En lösning enligt förbundets för­slag skulle vidare utsträcka kriminaliseringen
enligt brottsbalken till att även omfatta fall då villkor eller särskild
föreskrift har satts åsido utan att risk för miljöskadliga effekter har
uppkommit. Sådana gärningar bör emellertid lämpligen beivras enligt
miljöskyddslagen. Jag vill erinra om att det i lagrådsremissen angående
ändringar i miljöskyddslagen har föreslagits att kravet på att risk för
kränkning av allmän eller enskild rätt skall föreligga skall utgå ur 45 § ML,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
det gäller frågan vilka krav på bevisning som bör ställas angående den
miljöskadliga effekten vill jag först framhålla att tillgängliga upp-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section28&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section29&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:108&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;12&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;gifter
angående tillämpningen av de nuvarande straffbestämmelserna i 13 kap, 7 och 8 §§
tyder på att det i praxis har uppställts stränga anspråk på utredning om att
gärningen i det särskilda fallet har framkallat fara. Detta är också naturligt
med hänsyn till avfattningen av de berörda lagmmmen. I sakens natur ligger
emellertid att det ofta är svårt att göra säkra förutsägelser om framtida
miljöskadliga effekter. Med den insikt som vi numera har om vikten av att
långsiktigt förebygga hot mot miljön av olika slag finner jag det angeläget att
den nya bestämmelsen får en sådan avfattning att den kan tillämpas även i fall
där fullständig teknisk bevisning om de framtida effekterna inte kan
förebringas. För att straff­ansvar skall komma i fråga enligt en generell
bestämmelse i brottsbalken måste dock enligt min mening fråga vara om en
praktiskt beaktansvärd risk för miljöskadlig effekt. Dessa synpunkter
tillgodoses bäst om be­stämmelsen får den i promemorian föreslagna avfattningen
att åtgärden &amp;quot;kan antas&amp;quot; medföra skadliga effekter av här avsett
slag. Vid bedöm­ningen får i praktiken hänsyn tas till föroreningens art och
kvantitet, recipientens beskaffenhet, förekomsten av andra föroreningar, sättet
för tillförseln liksom andra på frågan inverkande omständigheter. Allmän­na
erfarenheter och rön angående skilda ämnens inverkan på omgiv­ningen blir
givetvis av grundläggande betydelse. Vad jag har sagt nu innebär sålunda att
straffansvar kan komma i fråga även när den miljö­skadliga effekten inte kan
beläggas i det särskilda fallet men utredningen visar att det typiskt sett föreligger
en risk för en sådan effekt och att risken är så påtaglig att en normalt
ansvarsmedveten person skulle ha avstått från den aktuella åtgärden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Brottsbeskrivningen
synes dock i det hänseende som är aktuellt nu inte lämpligen böra begränsas
till fall då handlingen &amp;quot;kan antas&amp;quot; med­föra miljöskadliga effekter.
Utgångspunkten för beräkning av preskrip­tionstiden skulle då enligt 35 kap, 4
§ BrB alltid bli den tidpunkt då handlingen företogs, något som stundom skulle
kunna få stötande effek­ter eftersom det t,ex, vid deponering av emballerat
miljöfarligt material kan ta lång tid innan den miljöfarliga effekten uppstår,
I brottsbeskriv­ningen bör därför tas in ett särskilt led med sikte på fall då
det står klart att en sådan effekt faktiskt har uppkommit. Med hänsyn till att
det för straffbarhet krävs att gärningsmannen skall ha ett åtminstone
eventuellt uppsåt som täcker alla objektiva brottsförutsättningar får detta
ingen självständig betydelse för kriminaliseringens omfattning utan endast för
preskriptionstiden i vissa fall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
hänvisning till vad som har anförts nu förordar jag att den aktuella
bestämmelsen, delvis enligt ett av RÄ vid remissbehandlingen framfört förslag,
avfattas på det sättet att den riktar sig mot fall då någon tillför mark,
vatten eller luft ett ämne eller ett föremål som genom förorening eller på
annat liknande sätt medför eller kan antas medföra hälsorisker eller någon
annan olägenhet av det slag som här är aktuellt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section30&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section31&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:108&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;13&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Uttrycket
&amp;quot;tillföra mark ett föremål&amp;quot; avses då kunna omfatta även vissa
situationer då emballerat miljöfarligt material deponeras. Med anled­ning av
vad lantbmksstyrelsen och Lantbmkarnas riksförbund har utta­lat vill jag
understryka att kriminaliseringen givetvis inte avses omfatta beprövade metoder
inom lantbmket. En sådan tolkning utesluts i prak­tiken bl,a, dels genom att
det krävs risk för miljöskadlig effekt, dels genom att sådana handlingar som
med hänsyn till omständigheterna är försvarliga avses bli undantagna från det
kriminaliserade området. Till innebörden i dessa båda rekvisit återkommer jag i
det följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
fråga om graden av den miljöskadliga effekten innebär departements­promemorians
förslag som nämnts att den aktuella föroreningen skall kunna antas ha medfört
sådana hälsorisker för människor eller sådana skador på djur eller växter som
inte är av ringa betydelse eller också annan betydande olägenhet i miljön.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vid
remissbehandlingen har RÄ ställt sig tveksam till uttrycket &amp;quot;som inte är
av ringa betydelse&amp;quot;, RÄ anser att uttrycket är svårtolkat och bör
uteslutas. Enligt RÄ kan åtalsunderlåtelse och påföljdseftergift komma till
användning för bagatellartade förfaranden, Samma uppfattning har länsåklagaren
i Kopparbergs län. Denne anser också att rekvisitet &amp;quot;an­nan betydande
olägenhet i miljön&amp;quot; är alltför obestämt för att kunna godtas ur
rättssäkerhetssynpunkt. Naturvårdsverket däremot fäster sär­skild vikt vid
brottsbeskrivningen i denna del. Som exempel på &amp;quot;annan olägenhet i
miljön&amp;quot; anger verket förändringar i biotopen som kan vara till olägenhet
från t,ex, landskapsbilds- eller rekreationssynpunkt (t.ex, i form av
väsentligt ökad vassväxt i sjö), och fysisk-mekanisk påverkan på miljön genom
kvalificerad nedsmutsning (t,ex, till följd av oljeutsläpp m,m,). Enligt
verkets mening är olägenheter av sådan art ofta minst lika allvarliga som
skador på djur och växter. Verket anser därför att samma kvalifikationskrav bör
gälla i fråga om sådana olägenheter som beträf­fande hälsorisker samt skador på
djur eller växter, dvs, det bör vara en tillräcklig fömtsättning för
straffbarhet att olägenheten inte är av ringa betydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Till
skillnad från RÄ anser jag för min del att det är nödvändigt att i fråga om
föroreningar som kan medföra hälsorisker eller skador på djur eller växter
begränsa det kriminaliserade området till fall som inte är av ringa betydelse.
Straffbestämmelsen skulle annars få en alltför stor räck­vidd. Visserligen
måste naturligtvis miljöskyddsarbetet inriktas på att såvitt möjligt undanröja
även mindre betydande föroreningar. När en sådan förorening innebär att
villkor, föreskrift eller förbud som har meddelats med stöd av miljöskyddslagen
sätts åt sidan blir också straff­bestämmelserna i denna lag att tillämpa. I
övrigt torde man under överskådlig tid få vara hänvisad till att på detta fält
bedriva arbetet med andra medel än strafTrättsliga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
likhet med naturvårdsverket finner jag det uppenbart att även andra&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section32&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section33&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:108&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;14&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;olägenheter
i miljön än hälsorisker för människor eller skador på djur eller växter bör
kunna föranleda straff enligt de nya bestämmelserna i brottsbalken. Särskild
uppmärksamhet förtjänar här fall när människors möjligheter till användning av
naturen för rekreation omintetgörs eller avsevärt försvåras. Jag delar i och
för sig också verkets bedömning att föroreningar som får sådana konsekvenser
kan vara minst lika allvarliga som skador på djur eller växter. Eftersom
bestämmelsens tillämpnings­område i denna del blir förhållandevis vidsträckt,
synes det dock nöd­vändigt att i enlighet med promemorieförslaget här ställa
kravet på att fråga skall vara om risk för en betydande olägenhet. De exempel
som naturvårdsverket har pekat på täcks uppenbarligen av bestämmelsen även med
denna avfattning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sammanfattningsvis
förordar jag sålunda i denna del att den nya bestämmelsen i brottsbalken till
skydd för miljöintressen avfattas på det sättet att den straffbelägger fall då
den åtgärd som är aktuell medför eller kan antas medföra sådana hälsorisker för
människor eller skador på djur eller växter som inte är av ringa betydelse
eller annan betydande olägen­het i miljön. Med den nu föreslagna avfattningen fömtsätter
ansvar för uppsåtligt brott — i enlighet med allmänna straffrättsliga principer
— att gärningsmannen har haft uppsåt som omfattar så mycket av sakförhål­landena
i det särskilda fallet och vad sådana enligt erfarenheten kan få fill följd,
att det ger gmnd för omdömet att den aktuella åtgärden kunde antas få
miljöskadliga effekter av den art som här åsyftas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
departementspromemorians förslag riktar sig kriminalisering­en ocksä mot fall
då någon förorsakar betydande olägenhet i miljön genom buller, skakning,
strålning eller annat sådant, om olägenheten inte är helt tillfällig. Förslaget
har i denna del kritiserats av länsåklagaren i Kopparbergs län och
miljöskadeutredningen. Sistnämnda remissinstans konstaterar att ordalagen i
förslaget har hämtats från I § 3 ML. Enligt detta lagmm har uttrycket
&amp;quot;annat sådant&amp;quot; fått ett vidsträckt tillämp­ningsområde i praxis. Avgränsningen
av stadgandet är enligt utredning­en oklar. Genom att man nu i
departementspromemorian går ifrån begränsningen till användning av fast egendom
eller motsvarande kan man inte heller få ledning av den vedertagna tolkningen
av miljöskydds­lagen. Det är därför enligt utredningen tveksamt om några andra
typer än buller, skakning och strålning över huvud taget bör tas upp i straff­bestämmelsen.
De övriga störningstyper som kan bli aktuella lär anting­en vara mindre
allvarliga eller också träffas av andra straffbestämmelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Miljöskadeutredningen
och länsåklagaren föreslår också att begräns­ningen till fall då olägenheten
inte är endast helt tillfällig utgår ur lagtexten. Utredningen påpekar att 1 §
3 ML talar om fall då störningen inte är helt tillfällig. Med störning menar
man, påpekar utredningen, närmast den inverkan den miljöfarliga verksamheten
har på omgivning­en och inte den skada som uppkommer. Även tillfälliga störningar
kan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section34&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section35&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:108&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;15&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;emellertid
vara straffvärda, om de är tillräckligt allvarliga. Rent fillfäl­liga
olägenheter lär emellertid i regel inte vara betydande i lagtextens mening, och
skulle de någon gång vara det finns det enligt utredningens mening inte något
skäl att göra undantag för dem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
ansluter mig till miljöskadeutredningens uppfattning att uttrycket &amp;quot;annat
sådant&amp;quot; skulle medföra att avgränsningen av den nya bestäm­melsens
tillämpningsområde blir något oklar. Enligt min mening bör bestämmelsen i nu
aktuell del inte ta sikte på några andra typer av miljöstörningar än buller, skakning
och strålning. För den närmare innebörden av dessa begrepp kan hänvisas till
vad som har uttalats i anslutning till miljöskyddslagens tillkomst (prop.
1969:28 särsk, s. 253-260, 3 LU 1969:37, rskr 1969:281). Jag vill särskilt
anmärka att det i uttrycket &amp;quot;buller&amp;quot; på samma sätt som enligt
miljöskyddslagen avses ligga att fråga skall vara om en störning som medför
menlig påverkan eller risk för sådan påverkan (prop. 1969:28 s. 255). Begreppet
används sålunda inte i dess strikt hygieniska betydelse (&amp;quot;allt icke önskat
ljud&amp;quot;). Begreppet &amp;quot;strålning&amp;quot; omfattar såväl s.k. joniserande
strålning — dvs. strålning från radioaktiva ämnen, röntgenstrålning och
strålning som till sin biologiska verkan är likartad därmed — som ljusstrålning
t.ex, från reklamanordningar (jfr prop, 1969:28 s, 260),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Liksom
flertalet remissinstanser godtar jag den i promemorian före­slagna avgränsning
av det straffbara området som ligger i att betydande olägenhet i miljön skall
ha vållats. Härigenom klargörs att endast verk­ligt avsevärda kränkningar
åsyftas. Störande ljud från exempelvis hög­talare eller musikevenemang omfattas
sålunda regelmässigt inte av straffbestämmelsen i den förordade lydelsen. Det
torde av sammanhang­et med tillräcklig tydlighet framgå att uttrycket olägenhet
&amp;quot;i miljön&amp;quot; här liksom tidigare i paragrafen betyder en olägenhet som
visar sig i eller härrör från människans yttre fysiska omgivning. Sä omfattas t.ex.
nor­malt inte störningar i arbetsmiljön som uppkommer vid och fill sin verkan
är begränsade till en viss arbetsplats av den aktuella straffbestäm­melsen.
Allmänt sett gäller givetvis att den allvarligaste formen av olä­genheter i
miljön är när handlingen ger upphov till hälsorisker för människor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
ansluter mig dll den i promemorian redovisade uppfattningen att olägenheter av
helt tillfällig natur inte bör omfattas av en kriminalise­ring. I praktiken kan
emellertid sådana olägenheter knappast anses som &amp;quot;betydande&amp;quot;. I
likhet med miljöskadeutredningen anser jag det därför onödigt att belasta
lagtexten med ett särskilt undantag för tillfälliga olägenheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
föreslår med hänvisning till det anförda att bestämmelsen i denna del avfattas
på det sättet att den straffbelägger fall då någon orsakar betydande olägenhet
i miljön genom buller, skakning eller strålning. Att för de fall som nu är
aktuella på samma sätt som beträffande förore-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section36&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section37&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:108&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;16&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ningsfallen
utsträcka kriminaliseringen till fall då handlingen &amp;quot;kan an­tas&amp;quot; få
miljöskadliga effekter synes inte nödvändigt. Den föreslagna avfattningen
medför att det för straffbarhet krävs att gärningsmannen har haft åtminstone
eventuellt uppsåt i förhållande till den aktuella effekten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Departementspromemorian
innehåller en särskild bestämmelse om att straffansvar inte skall ådömas, om en
gärning med hänsyn till om­ständigheterna kan anses försvarlig. Härigenom undantas
enligt prome­morian från straffbarheten bl.a, sådana beteenden som är allmänt
veder­tagna och accepterade — t.ex, på trafikområdet — liksom fall då en
administrativ myndighet har gjort en intresseavvägning och funnit en
miljöstörning godtagbar med hänsyn till samhällsnyttan eller av annat skäl. Det
sistnämnda avses dock inte utan vidare gälla i situationer där felaktiga
uppgifter har lämnats till underlag för myndighetens prövning eller där
uppgifter som hade bort beaktas vid denna prövning förtigits, I promemorian
framhålls också att uppfattningen om vad som kan anses vara försvarligt
fortlöpande torde undergå en förskjutning i takt med den ökade insikten om
angelägenheten att förbättra miljöskyddet. Som exempel på andra fall som bör
kunna vara undantagna från straffbarhet har i BRÄ-promemorian angetts
situationer där föroreningar har skett till en recipient som tidigare har
mottagit betydligt allvarligare tillåtna föroreningar. En intressekollision kan
även vara för handen när förore­ningar görs i avsikt att hindra
miljökatastrofer utan att det ändå förelig­ger en nödsituation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslaget i denna del har
vid remissbehandlingen kommenterats bl.a. av länsåklagaren i Kopparbergs län,
som anser straffrihetsregeln olämp­lig och påpekar att det finns möjlighet att
meddela åtalsunderlåtelse om gärningen från allmän synpunkt är försvarlig,
eventuellt med stöd av en särskild åtalsprövningsregel. En motsatt uppfattning
redovisas av natur­vårdsverket, som framhåller att miljöolägenheter f.n. i inte
oväsentlig utsträckning orsakas av företag som driver sin verksamhet helt i
överens­stämmelse med sådant tillstånd som har meddelats enligt miljöskyddsla­gen
eller undantag från skyldigheten att söka tillstånd eller efter anmä­lan av
verksamheten till länsstyrelsen enligt denna lag. Den intresseav­vägning som
skall göras enligt miljöskyddslagen ger nämligen många gånger till resultat att
vissa olägenheter måste godtas. Det kan enligt verket synas otillfredsställande
att departementspromemorians brotts­beskrivning inte direkt behandlar frågan om
straffrihet för sådana fall. Naturvårdsverket anser sig dock kunna godta att straffrihet
i fall av förevarande slag får gmndas på att gärningen anses
&amp;quot;försvarlig&amp;quot;, bl,a, eftersom tillståndsfall i enlighet med vad som
anförs i departementspro­memorian inte utan vidare bör vara undantagna från
straffpåföljd om sökanden lämnat felaktiga uppgifter eller förtigit uppgifter
som hade bort beaktas vid prövningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section38&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section39&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:108&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;17&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Miljöskadeutredningen
och länsstyrelsen i Malmöhus län har vänt sig mot det i BRÄ-promemorian gjorda
uttalandet om försvarligheten av föroreningar till en mottagare som tidigare
har mottagit betydligt allvar­ligare tillåtna föroreningar.
Miljöskadeutredningen anser som tidigare har nämnts att det är angeläget att
motarbeta en sådan kumulafion av föroreningar, som på längre sikt kan få
olyckliga verkningar för miljön.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med hänsyn till det
aktuella rättsområdets speciella karaktär ansluter jag mig för egen del till
uppfattningen att det behövs en särskild regel om undantag från straffbarheten
för vissa fall. Jag instämmer vidare i natur­vårdsverkets åsikt att det är
mindre tillfredsställande om inte fall där ett förfarande gmndar sig på
tillåtelse av behörig myndighet uttryckligen tas undan från det kriminaliserade
området. Man kan inte bortse från att avsaknaden av ett sådant undantag skulle
medföra att den nya bestäm­melsen blir i någon mån missvisande. Samtidigt står
det klart att, i enlighet med vad som har anförts i departementspromemorian och
av naturvårdsverket, tillståndsfall inte utan vidare bör vara undantagna från
straffpåföljd, om sökanden har lämnat felaktiga uppgifter eller förtigit
uppgifter som hade bort beaktas vid prövningen. Införs emeller­tid en
uttrycklig regel om straffrihet för fall där förfarandet har gmndat sig på
tillåtelse av behörig myndighet, kommer den nya straffsbestäm­melsen i
brottsbalken uppenbarligen likväl att omfatta situationer då sökanden har
förtigit eller vilselett prövningsmyndigheten i fråga om uppgifter av så gmndläggande
betydelse för prövningen att tillståndet inte kan anses omfatta den
miljöfarliga verksamhet som faktiskt har bedrivits. Vad åter gäller fall då
sökanden visserligen har vilselett pröv­ningsmyndigheten men vilseledandet inte
har avsett frågor av den gmndläggande betydelse som har angetts nyss synes det
principiellt riktiga vara att lämnandet av de oriktiga uppgifterna bestraffas
enligt 45 § ML, som innehåller en särskild bestämmelse för sådana fall. Jag
vill erinra om att maximistraffet i sistnämnda lagmm föreslås höjt till fäng­else
i två år enligt den på föredragning av chefen för jordbmksdeparte­mentet
beslutade lagrådsremissen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
jag ser det kommer sålunda en uttrycklig straffrihetsbestämmelse för fall då
tillåtelse till ett förfarande i en eller annan form har meddelats av behörig
myndighet inte att medföra några olägenheter utan i stället att göra den nya brottsbalksbestämmelsens
innebörd klarare. Jag förordar därför att ett sådant undantag görs från
kriminaliseringen. Givetvis hindrar inte detta att fall då visserligen
tillåtelse till en viss miljöfarlig verksamhet föreligger men villkor eller
föreskrift som har meddelats i samband därmed har satts åsido kan bli att
bedöma enligt brottsbalken, om ett sådant förfarande ger upphov till
miljörisker av den art som här avses. Klart är slutligen att här endast åsyftas
en sådan tillåtelse av myndighet där de aktuella miljöskyddsintressena har
varit föremål för prövning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2   Riksdagen 1980/81.1 saml. Nr 108&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section40&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:108&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
exempel på myndigheter som beroende på omständigheterna kan vara behöriga att
meddela tillåtelse till en verksamhet av aktuellt slag kan nämnas
koncessionsnämnden för miljöskydd, vattendomstol, pro­duktkontrollnämnden och
statens strålskyddsinstitut. Även ett besked från en länsstyrelse enligt
hittillsvarande lydelse av 27 § miljöskydds­kungörelsen (1969:388) om att en
anmälan rörande en viss verksamhet inte föranleder någon åtgärd samt vissa
beslut av hälsovårdsnämnd (jfr 46 § hälsovårdsstadgan) får anses utgöra
tillåtelse i den mening som nu åsyftas. Detsamma gäller en av statens
naturvårdsverk eller länsstyrelse enligt nuvarande ordning meddelad dispens
från förprövningsplikten enligt miljöskyddslagen. Jag vill erinra om att
förslagen i lagrådsremis­sen om ändringar i miljöskyddslagen innebär att det
nuvarande anmäl­ningsförfarandet vid länsstyrelse ersätts av en
tillståndsprövning och att naturvårdsverkets och länsstyrelsernas dispensrätt
slopas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ett förfarande får anses
ha stöd i tillåtelse av myndighet även om beslutet är av mer generell karaktär
men innehåller konkreta föreskrifter om användningen av ett visst medel. Ett
exempel erbjuder det fallet att ett förfarande med ett registrerat
bekämpningsmedel överensstämmer med de föreskrifter som produktkontrollnämnden
har meddelat med stöd av 28 och 29 §§ kungörelsen (1973:334) om hälso- och
miljöfarliga varor. Den omständigheten att exempelvis ett bekämpningsmedel är registrerat
eller att någon har tillstånd att yrkesmässigt använda det kan å andra sidan
inte innebära att en behörig myndighet har tillåtit en viss hantering av
medlet, i annat fall än då det direkt följer av en särskild föreskrift att
förfarandet är medgivet. Men det är likväl tydligt att om ämnet används med
tillbörlig omsorg och enligt de allmänna riktlinjer som anges i 5 § lagen
(1973:329) om hälso- och miljöfarliga varor straff inte bör komma ifråga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fall
av sistnämnda slag visar att föreskriften om myndighets tillåtelse behöver
kompletteras med en bestämmelse om att straffansvar inte heller skall ådömas
när det gäller ett förfärade som med hänsyn till omständigheterna kan anses
försvarligt. En sådan bestämmelse behövs också av andra skäl. Har kan bl,a,
hänvisas till vad som fömt har anförts om beprövade metoder inom lantbmket. Det
är också självfallet att den nu aktuella kriminaliseringen inte kan få träffa sådanda
förfaranden som är allmänt vedertagna. Det kan t.ex. inte gärna komma ifråga
att tillämpa straffbestämmelsen på trafikbuller eller utsläpp av avgaser från
motorfordon, även om bullret eller avgaserna ibland kan vara förenade med vissa
miljöskadliga effekter. Att en beslutande kommunal försam­ling funnit ett visst
förfarande i den kommunala verksamheten vara försvarligt med hänsyn till
allmänintresset bör givetvis väga tungt vid en bedömning om förfarandet skall
omfattas av straffbarheten eller inte. När det gäller att bedöma vad som skall
anses försvarli] måste man också särskilt uppmärksamma fall då en anläggning
har tillkommit före&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section41&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section42&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:108&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;19&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;miljöskyddslagen
och därför inte har omfattats av förprövningsskyldig-heten enligt lagen. I
övrigt kan jag i denna del ansluta mig till vad som har sagts i de båda
promemoriorna utom såvitt gäller uttalandet i BRÄ-promemorian om fall där
föroreningar har gjorts till en recipient som tidigare har mottagit tillåtna
föroreningar. Om en gärning av detta slag kan medföra hälsorisker eller andra
betydande skador i naturen bör den enligt min mening i princip anses straffbar.
En annan sak är att omstän­digheter av det slag som har nämnts nu kan inverka
på straffmätningen. Slutligen vill jag framhålla att man kan fömtsatta att
uppfattningen om vad som skall anses vedertaget eller annars försvarligt
förskjuts i takt med den ökade insikten om miljöfrågornas betydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
förordar med hänvisning till det anförda att ett uttryckligt undan­tag från
kriminaliseringen görs för fall då behörig myndighet har tillåfit förfarandet
eller då detta är allmänt vedertaget eller annars med hänsyn till
omständigheterna kan anses försvarligt. Av allmänna principer torde följa att
den omständigheten att gärningsmannen i ett särskilt fall felak­tigt hyser
uppfattningen att hans handlingssätt har varit försvarligt inte i och för sig fritar
honom från ansvar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
lagtekniska konstruktionen i departementspromemorians förslag innebär att i en
ny 8 a § i 13 kap. BrB tas in en huvudbestämmelse som avser normalbrott och
grovt brott. Fall då en gärning har begåtts av grov oaktsamhet straffbeläggs
genom ett tillägg till 9 §. Jag kan liksom remiss­instanserna ansluta mig till
förslaget i detta hänseende. Den nya 8 a § bör som har föreslagits i
promemorian gälla subsidiärt i förhållande till de föregående bestämmelserna i
kapitlet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
departementspromemorian skall vid bedömningen om ett brott skall anses grovt särskilt
beaktas om det har varit ägnat att vålla varaktiga skador av stor omfattning
eller om gärningen annars har varit av särskilt farlig art. Koncessionsnämnden
för miljöskydd har föreslagit att man som exempel på miljöbrott av särskilt
farlig art i lagtexten bör ta upp grova överträdelser som ingår i en
systematisk brottslighet av vinnings­typ, detta för att peka på ett i kampen
mot den ekonomiska brottslighe­ten väsentligt fall när den högre straffskalan
skall tillämpas. Enligt LO bör lagtexten i denna del utformas så att det vid
bedömning av om brottet är grovt särskilt skall beaktas om det har skett med
uppsåt att skada eller annars har varit av särskilt farlig art.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Koncessionsnämndens
förslag torde i praktiken inte innebära någon skillnad i förhållande fill
förslaget i departementspromemorian, I fråga om brott som har medfört
ekonomiska fördelar för den som utövar verksamheten vill jag i sammanhanget
erinra om att lagrådsremissen om ändringar i miljöskyddslagen innebär att en
särskild miljöskyddsavgift skall utgå. Gentemot LO:s förslag synes i enlighet
med vad som har antytts i departementspromemorian kunna invändas att ett rekvisit
som utgår från att någon har begått gärningen i uppsåt att skada inte tar sikte&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section43&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section44&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:108&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;20&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;på
de praktiska fall som man här har att räkna med. Jag förordar därför den i
departementspromemorian angivna lydelsen med en redaktionell jämkning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
övervägande antalet remissinstanser har godtagit de föreslagna
brottsrubriceringarna. Länsåklagarna i Kalmar och Malmöhus län samt LO har dock
krifiserat beteckningen miljöbrott, som i promemorian har föreslagits som
beteckning för normalfallet. Länsåklagaren i Kalmar har föreslagit uttrycket
&amp;quot;framkallande av miljöfara&amp;quot;, och länsåklagaren i Malmö har invänt att
&amp;quot;miljöbrott&amp;quot; närmast förefaller att syfta på brott mot miljövårdslagen.
LO har föreslagit uttrycket &amp;quot;miljöförorening&amp;quot;, med den motiveringen
att uttrycket miljöbrott i allmänt språkbmk har en vidare syftning än den
föreslagna gärningsbeskrivningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mot
uttrycket &amp;quot;framkallande av miljöfara&amp;quot; kan invändas att det enligt sin
ordalydelse är alltför vidsträckt. Beteckningen &amp;quot;miljöförorening&amp;quot; går
mindre väl ihop med den del av brottsbeskrivningen som avser andra olägenheter
än föroreningar, I likhet med den stora majoriteten av remissinstanser finner
jag beteckningen miljöbrott kunna godtas. Jag vill erinra om att miljöbrott
inte förekommer som brottsbeteckning i miljö­skyddslagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Brottsbeteckningen
&amp;quot;vårdslöshet med miljön&amp;quot; har kritiserats av kon­cessionsnämnden, som
i stället föreslår beteckningen &amp;quot;vållande till mil­jöstörning&amp;quot;, och
av naturvårdsverket, som anser att beteckningen inte blir kongment med
uppbyggnaden av 13 kap. 9§ BrB i nuvarande lydelse. Mot koncessionsnämndens
förslag kan invändas att beteckning­en miljöstörning synes alltför omfattande.
Det aktuella brottet synes lämpligen kunna betecknas &amp;quot;vårdslöshet mot
miljön&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
i departementspromemorian upptagna straffsatserna utgör böter eller fängelse i
högst två år för miljöbrott och vårdslöshet med miljön samt fängelse i lägst
sex månader och högst sex år för grovt fall av miljöbrott. Enligt brottsbalkens
bestämmelser om bortfallande av på­följd skulle därmed tiden för
åtalspreskription bli tio år för grovt miljö­brott och fem år i övrigt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vid remissbehandlingen har
Miljögmppernas riksförbund föreslagit fängelse på livstid som maximistraff för
grovt miljöbrott och fängelse i fyra år som maximistraff för övriga brott. RÄ
har inte haft någon erinran mot de i departementspromemorian föreslagna
straffsatserna men har ifrågasatt om det inte är nödvändigt att i 35 kap. 4 § BrB
föra in en särskild preskriptionsregel. Enligt vad &lt;span style='text-transform:
uppercase'&gt;RA &lt;/span&gt;framhåller kan nämligen tillförsel av förorenande ämne
tänkas ha skett så långt före upptäckten att preskription då redan har inträtt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
egen del anser jag de i departementspromemorian föreslagna straffsatserna väl
avvägda. Förslaget innebär en väsenfiig förlängning av nuvarande
preskriptionstider. Som jag redan har nämnt förordar jag beträffande
föroreningsfallen en lagteknisk konstmktion som innebär&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section45&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section46&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:108&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;att
kriminaliseringen görs i tvä led. Det ena avser det fallet att handling­en
faktiskt har medfört en miljöskadlig effekt, medan det andra gäller fall då det
kan styrkas endast att handlingen vid den tidpunkt då den företogs kunde antas
få en sådan effekt. Har effekten faktiskt uppkom­mit, blir den tidpunkt då
detta inträffade utgångspunkt för preskrip-fionsfidens beräkning, fömtsatt att
gärningsmannen har haft uppsåt som omfattade effekten. Är å andra sidan endast
det ledet i bestämmelsen tillämpligt som för straffansvar fömtsätter att
handlingen &amp;quot;kan antas&amp;quot; få miljöskadlig effekt, blir
preskriptionstiden att beräkna med fiden för handlingen som utgångspunkt.
Såvitt gäller fall där betydande olägenhet har vållats genom buller, skakning
eller strålning blir utgångspunkten för preskriptionstidens beräkning alltid
den tidpunkt då denna verkan av handlingen inträdde. Denna ordning torde
tillgodose de synpunkter som RÄ har anfört,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;113
kap, 11 § BrB finns bestämmelser om strafflindring och straffrihet för den som har
frivilligt avvärjt fara som har uppstått genom att han har ådragit sig ansvar
för vissa i kapitlet upptagna brott innan avsevärd olägenhet har uppkommit, I
bestämmelsen görs hänvisning till bl,a, 8 och 9 §§, Strafflindring för
tillbakaträdande bör omfatta även miljöbrott och vårdslöshet mot miljön. Som
följd därav bör en hänvisning även till 8 a § införas i 11 § och redaktionellla
ändringar göras i sistnämnda paragraf.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsåklagaren
i Kalmar har vid remissbehandlingen ifrågasatt om inte straffbestämmelserna bör
kompletteras med en åtalsprövningsregel Enligt länsåklagarens förslag skulle
åtal få väckas först efter anmälan eller angivelse av naturvårdsverket, RÄ
uttalar emellertid som sin me­ning att lagföringen av brott mot miljön inte bör
vara beroende av angivelse eller fillstånd från berörd myndighet och att det
inte heller för åtal bör uppställas någon diskretionär prövningsregel. Jag
instämmer i RÄ:s synpunkter och finner inte skäl att föreslå någon särskild åtals­prövningsregel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
gäller förhållandet till andra straffbestämmelser hör först anmär­kas att den
nya bestämmelsen enligt vad jag nyss har föreslagit blir subsidiär till de
tidigare bestämmelserna i 13 kap. BrB. Av det fömt anförda framgår också att
den nya regeln i flera avseenden får ett mera vidsträckt tillämpningsområde än
bestämmelsen om spridande av gift eller smitta i 13 kap. 7 § och bestämmelsen
om förgöring i 13 kap. 8 §. Miljöskyddslagens straffbestämmelse — 45 § —
föreslås i lagrådsremis­sen om ändringar i denna lag få straffmaximum höjt till
fängelse i två år, vilket sålunda motsvarar vad jag har föreslagit i fråga om
miljöbrott och vårdslöshet mot miljön. 145 § ML har samtidigt enligt förslaget
tagits in en uttrycklig bestämmelse om att straffansvar enligt denna lag inte
skall ådömas om brottet kan föranleda straff enligt brottsbalken. Miljö­skyddslagens
straffbestämmelser blir sålunda subsidiära till brottsbal-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section47&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section48&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:108&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;22&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;kens.
Som har konstaterats i den nyssnämnda lagrådsremissen inverkar detta givetvis
inte på möjligheten att i förekommande fall ta ut en miljöskyddsavgift.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
9 kap. I § lagen (1980:424) om åtgärder mot vattenförorening från fartyg gäller
att den som bryter mot vissa förbud eller föreskrifter som har meddelats med
stöd av lagen skall dömas till böter eller fängelse i högst två år, om inte
gärningen är belagd med strängare straff i brotts­balken, Samma straffskala
gäller enligt 9 kap, 2 § lagen om åtgärder mot vattenförorening från fartyg
beträffande vissa försummelser av fartygs­befälhavare, I lagen finns emellertid
också straffbestämmelser med böter eller fängelse i högst sex månader (9 kap, 4
§) resp. enbart böter (9 kap, 5 §) i straffskalan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Av
vanliga principer om s,k, lagkonkurrens följer att om någon har gjort sig
skyldig till brott mot nyssnämnda lag och handlingen samfidigt utgör grovt
miljöbrott gärningsmannen skall dömas enligt brottsbalken. Utgör brottet
miljöbrott enligt normalstraffskalan eller vårdslöshet mot miljön, skall ansvar
ådömas enligt lagen om åtgärder mot vattenförore­ning från fartyg, om den
tillämpliga straffbestämmelsen i denna lag har fängelse i två år i
straffskalan, och annars enligt brottsbalkens bestäm­melse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Övriga
specialförfattningar på miljöområdet som här närmast kan bli aktuella, t.ex,
lagen (1973:329) om hälso- och miljöfarliga varor, lagen (1971:1154) om förbud
mot dumpning av avfall i vatten, naturvårdsla­gen (1964:822) och
strålskyddslagen (1958:110), har genomgående straffbestämmelser med lindrigare
straffmaxima än de nu föreslagna bestämmelserna i brottsbalken. Det innebär
sålunda att vid lagkonkur­rens brottsbalkens bestämmelser får företräde. Som
har anmärkts i de­partementspromemorian kan det finnas anledning att, där så
inte har skett, i lämpligt sammanhang förse straffbestämmelserna i specialför­fattningarna
med ett förtydligande tillägg av det innehållet att special­författningens
regel gäller endast i den mån gärningen inte är belagd med straff enligt
brottsbalken. Ett sådant tillägg får dock inte någon självständig betydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Principerna
för den rättsliga bedömningen i konkurrenssituationer kan emellertid leda till
att i vissa speciella fall straffansvar skall ådömas samtidigt såväl enligt
någon av de nya reglerna i brottsbalken, som enligt en straffbestämmelse i en
specialförfattning. Detta kan vara förhållandet när författningarna har skilda
skyddsobjekt. Ett exempel erbjuder det under remissbehandlingen av lantbmksstyrelsen
påpekade fallet att en av de nya reglerna i brottsbalken är tillämplig
samtidigt som en straff­bestämmelse i arbetsmiljölagen (1977:1160). Fallet
synes dock vara av mera teoretiskt intresse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
har påpekats från flera håll vid remissbehandlingen erbjuder utredningsarbetet
vid misstanke om miljöbrott ofta särskilda svårigheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section49&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section50&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:108&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
enlighet med vad naturvårdsverket har framhållit torde det få ankom­ma på
miljömyndigheterna att i rimlig utsträckning biträda rättsväsen­dets
myndigheter i sådana fall. Jag vill här särskilt peka på möjligheten att vid fömndersökningarna
ta till vara den sakkunskap som finns företrädd vid länsstyrelsernas
naturvårdsenheter och juridiska enheter. En ökad samverkan på detta område
ligger helt i linje med den samord­ning av insatserna mot s,k, ekonomisk
brottslighet som numera eftersträ­vas generellt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Slutligen
vill jag anmäla att jag med hänsyn till ämnets speciella, karaktär och till att
förslaget utgör ett led i den sedan lång tid tillbaka beslutade översynen av
lagstiftningen om miljöskydd inte har funnit anledning att föranstalta om några
nordiska överläggningar på området.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5  
Hemställan&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
enlighet med vad jag nu har anfört har inom justitiedepartementet upprättats
förslag till lag om ändring i brottsbalken. Förslaget bör fogas till
protokollet i detta ärende som bilaga 4.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
hemställer att lagrådets yttrande inhämtas över det upprättade lagförslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6  
Beslut&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringen
beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section51&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:56.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section52&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:108&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:
11.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                           &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;24&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:31.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:27.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Översynen av lagstiftning mot organiserad och ekonomisk
brottslighet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:40.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:16.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kriminalisering  av  föroreningar av miljön, m m&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:55.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana;text-transform:uppercase'&gt;BRA&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana;text-transform:uppercase'&gt;                                                                              &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;PM 1979:6&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section53&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section54&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:108&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                             &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;25&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förord&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Brottsförebyggande
rådet (BRÄ) har av regeringen i december 1977 fått i uppdrag att göra en översyn
av lagsfiftning mot organiserad och eko­nomisk brottslighet. Rådet har i
enlighet med uppdraget för översynsar­betet bildat en styrgmpp och tre arbetsgmpper.
Dessutom har en särskild handläggare haft i uppdrag att undersöka fömtsättningarna
för åtgärder på områden som kan hänföras till ekonmisk kriminalitet utan att
falla in under de särskilda arbetsgmpperna,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Styrgmppen
består av rikspolischefen Holger Romander, ordförande, riksdagsledamoten Barbro
Engman-Nordin, rättschefen Per Jermsten, riksdagsledamoten Stig Josefson,
riksdagsledamoten Hans Pettersson i Helsingborg, avdelningschefen Kurt
Sjöström, kanslichefen Karin Westberg och riksdagsledamoten Håkan Winberg, Gmppens
sekreterare är bitr skattedirektören Johan Hirschfeldl, Den särskilda
handläggaren är hovrättsfiskalen Britt Björneke,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den särskilda handläggaren
har i denna promemoria utarbetat förslag roande kriminalisering av föroreningar
av miljön, m,m,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Styrgmppen har lämnat
promemorian utan erinran och föreslagit BRÄs verkställande utskott att foga
promemorian till rådets yttrande över miljöskyddsutredningens betänkande (SOU
1978:80) Bättre miljö­skydd I för beaktande i det fortsatta
lagstiftningsarbetet på miljöskyd­dets område,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Stockholm
i mars 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section55&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:61.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section56&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:108&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                             &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;26&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Innehåll&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sammanfattning 
.............................................. 27&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Inledning...................................................... 28&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Gällande rätt................................................. 28&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'&gt;2.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ändamålet med samhällets miljövård............ 28&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'&gt;2.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Miljölagstiftning ...................................... 29&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'&gt;2.3&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Centrala miljölagar med
straffbestämmelser .. 30&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'&gt;2.4&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Brottsbalken........................................... 33&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2,4,1.
Allmänt................................................ 33&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.4.2 
De s k giftbrotten   ............................... 35&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3  Miljöbrottsligheten  ........................................ 38&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'&gt;3.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Omfattningen.......................................... 38&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'&gt;3.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Brott mot specialbestämmelser................... 40&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'&gt;3.3&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Brottsbalksbrott...................................... 41&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'&gt;3.4&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;BT Kemi................................................. 42&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'&gt;3.5&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Miljöbrott i framtiden  .............................. 48&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4  Utredningar inom
kommittéväsendet................... 50&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'&gt;4.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen om kostnaderna för
miljövården. 50&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'&gt;4.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Miljöskyddsutredningen  ........................... 50&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5  Överväganden och
förslag ............................... 53&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'&gt;5.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Allmänt.................................................. 53&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:39.0pt;text-indent:0cm'&gt;5.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kriminalisering i brottsbalken av
miljöskadliga gärningar       55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'&gt;5.3&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Övrigt .................................................. 60&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:40.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga
(författningsförslag)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section57&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:59.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section58&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:108&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                             &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;27&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sammanfattning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är först under de senaste åren som uppmärksamheten på allvar börjat riktas mot
förekomsten av miljöbrottslighet i Sverige, Den brotts­lighet som framträder i rättsHga
avgöranden består framför allt av ned­skräpning och förfulning av naturen samt
överträdelser av dels bestäm­melser om fillstånd för miljöfarlig verksamhet och
dels föreskrifter och villkor som prövningsmyndigheten sätter upp i de enskilda
fallen. An­talet sådana avgöranden har emellertid varit uppseendeväckande
litet. Rapporter och skrivelser av tillsynsmyndigheter utvisar att miljöbrotts­ligheten
torde vara betydligt mera omfattande. Skador och menliga förändringar i miljön
tyder även på att angrepp mot miljön sker utanför tillsynsmyndigheternas
kontroll. Exempel därpå är oljeutsläpp till havs och lagring av avfall i
naturen. Ofta begås dessa miljöskadliga gärningar för att bereda gärningsmannen
eller någon i vars ställe denne är vinning t,ex, genom att minska
produktionskostnaderna,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I denna promemoria
konstateras att de straffbestämmelser som finns inom miljölagstiftningen dels
inte täcker alla miljöfarliga gärningar, dels inte tillräckligt effektivt
motverkar miljöbrott. För att höja miljöbrottens straffvärde och jämställa dem
med s,k. traditionella brott föreslås att miljöfarliga gärningar kriminaliseras
i den allmänna strafflagen, I denna promemoria läggs inte fram något förslag
som täcker alla allvarliga miljöbrott. Ett sådant förslag fömtsätter ett
omfattande utredningsarbe­te som bör företas i annan ordning än inom översynen
av lagstiftning mot organiserad och ekonomisk brottslighet. Föroreningar med
farliga ämnen av främst kemisk art framstår för närvarande som de mest miljö­hotande
gärningarna och därmed angelägnast att motverka och beivra. Med hänsyn härtill
diskuteras i denna promemoria möjligheten att redan nu kriminalisera
föroreningar som är farliga för miljön. Förslaget har utformats med hänsyn dels
till miljöbrottens speciella karaktär, dels till de krav som i
miljölagstiftningen ställs på förorenarens aktsamhets- och undersökningsplikt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslaget innebär en
kriminalisering av föroreningar av jord, vatten eller luft om gärningen*kan
antas medföra icke obetydliga hälsorisker för människor, skador av icke ringa
betydelse på djur eller växter eller annan betydande olägenhet i miljön i
övrigt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
att kretsen av kriminaliserade gärningar inte skall bli alltför vid föreslås
ansvarsfrihet vid vissa intressekollisioner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelsen
föreslås införd i förgöringsparagrafen (13 kap. 8 § brottsbalken). Vissa
typfall av grova brott inriktas på allvarliga miljö­brott. Bestämmelsen i 13
kap. 9§ blir enligt förslaget tillämplig på gärningar som begås av grov oaktsamhet.
Beteckningen på detta brott föreslås bli miljöförorening.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section59&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section60&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:108&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                             &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;28&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1 Inledning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Inom
ramen för begreppet ekonomisk brottslighet ryms vissa brottsliga gärningar med
miljön som offer. Dessa gärningar karaktäriseras av att gärningsmannen eller
den i vars ställe denne är bereds ekonomisk vin­ning eller åtminstone
tillgodoses genom minskade kostnader. Inte sällan saknas direkta målsägande.
Effekterna av gärningarna blir ofta inte synliga förrän efter lång tid och
gärningsmannen kan då vara svår att spåra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De allvarligaste riskerna
för miljön orsakas oftast av företagen. Ge­nom att inte investera i
reningsanläggningar eller följa givna föreskrifter eller villkor kan företag
undandra sig ökade kostnader och &amp;quot;illojalt&amp;quot; konkurrera med andra
laglydiga företag på olika villkor. De miljörisker som under senare fid filldragit
sig den största uppmärksamheten är i allmänhet förknippade med kemiska ämnen
som årligen tillkommer i mängder av nya former. Dessa ämnen kan även reagera
kemiskt med varandra och ge upphov fill nya skadliga ämnen. Andra miljörisker,
som kan ha samband med sådana ämnen, utgörs av de mängder av avfall som måste
lagras eller renas för eventuell återanvändning. Icke seriösa före­tag eller
enskilda personer kan föredra att förorena miljön i stället för att underkasta
sig kontroll och kostnader för betryggande förvaring eller rening. Exempel på
att sådana överväganden förekommer finns redan i dag i miljörättsliga
avgöranden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Gärningar av denna art kan
bekämpas genom en effektiv tillsyn av all miljöfarlig verksamhet.
Miljöskyddsutredningen (Jo 1976:06) har till uppgift att bl,a, föreslå de
ytterligare lagstiftningsåtgärder m,m, som behövs för att förbättra samhällets
möjligheter att kontrollera miljöfarlig verksamhet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
denna promemoria diskuteras effektiviteten av sanktionssystemet i
specialförfattningarna på miljövårdsområdet och möjligheten att beivra
miljöbrott av allvarlig art. Vad som därvid främst kommer att uppmärk­sammas är
de gärningar som har anknytning till kemiska föroreningar av miljön,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2 Gällande
rätt&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.1
Ändamålet med samhällets miljövård&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
och med industrialiseringens utbredning och konsumtionssamhällets tillväxt har
samhället drabbats av en rad miljöprobleni. Med miljö avses då här främst den
fysiska miljön som omger människorna. På gmnd av bättre kunskap har även redan
tidigare påbörjad miljöförstörelse upp­märksammats. Mer och mer har även risken
för framtida generationers liv uppmärksammats. Intresset för den yttre
levnadsmiljön har under&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section61&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section62&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop, 1980/81:108&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;29&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;senare
år med framväxten av en bred miljöopinion och en intensiv allmän debatt ökat
betydligt. Målet för samhällets miljövårdspolitik har bland annat formulerats i
direktiven för utredningen om kostnaderna för miljövården (Jo 1971,08) och i proposifionen
1972:111 om regional utveckling och hushållning med mark och vatten. Målet sägs
vara att garantera alla en livsvänlig miljö. Miljöförstörelsen måste hejdas och
förstörd miljö så lång som möjligt återställas, I propositionen erinras om att
av gmndläggande betydelse för den fysiska riksplaneringens inrikt­ning är på
vad sätt man i planeringen beaktar bedömningar av ekologisk art och frågor om
miljöutvecklingen i stort samt önskemålet om ekono­misk fillväxt. En ekologisk gmndsyn
har dock inte ansetts möjlig att för närvarande fillämpa fullt ut.
Handlingslinjen har varit att restrikfivitet bör iakttas när det gäller
ytterligare påfrestningar på naturmiljön. Andra styrmedel i miljövården är de statsbidrag
som lämnas till industrier för bl,a, nya anläggningar för att utveckla och
utpröva nya metoder att lösa olika miljövärdsproblem. Vidare ges bidrag och
subventioner för åter­ställande av vissa miljöfillgångar, I det följande
redogörs för vissa vik­tiga lagar som används som styrmedel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.2
Miljölagstiftning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Under
1960-talet har organisatoriska och lagliga möjligheter skapats att angripa
miljöproblemen. Statens naturvårdsverk inrättades som ett cen­tralt organ inom
naturvårdsområdet. För den regionala tillsynen inrät­tades naturvårdsenheter
vid länsstyrelserna. Miljölagstiftningen är dock splittrad på en rad lagar. De
viktigaste lagarna på området framgår av följande:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vattenområdet&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Miljöskyddslag
jämte kungörelse (1969:387)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vattenlag (1918:523)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagen
(1971:1154) om förbud mot dumpning av avfall i vatten&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagen
(1972:275) om åtgärder mot vattenförorening från fartyg jämte&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;kungörelse Lagen (1976:6)
om åtgärder mot vattenförorening från fartyg inom&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:40.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Östersjöområdet
jämte förordning Lagen (1973:1198) om ansvarighet för oljeskada Ull sjöss&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Markområdet&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:141.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Miljöskyddslag
jämte kungörelse Byggnadslagen (1947:385) Byggnadsstadgan (1959:612) Fasfighetsbildningslagen
(1970:988)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section63&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section64&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:108&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;30&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Expropriationslagen
(1972:719) Naturvårdslagen (1964:822) jämte förordning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Luftområdet&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Miljöskyddslag
jämte kungörelse&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagen (1976:1054) om svavelhaltigt
bränsle jämte förordning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bilavgaskungörelsen
(1972:596)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;A
vfallslagstiftning&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kommunala
renhållningslagen (1970:892) Renhållningskungörelsen (1974:1024) Förordningen
om miljöfarligt avfall (1975:346)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hygienområdet,
produktkontroll&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hälsovårdsstadgan
(1958:663)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagen
(1973:329) om hälso- och miljöfarliga varor jämte kungörelse&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Strålskyddslagen
(1958:110)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Livsmedelslagen
(1971:511)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Läkemedelsförordningen
(1962:701)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.3
Centrala miljövårdslagar med straffbestämmelser&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Miljöskyddslagen
(ML) reglerar med några undantag all användning av fast egendom som kan medföra
risk för ytvattenförorening eller olika störningar för omgivningen. Med dess
bestämmelser om tillstånd, för­bud, villkor, föreskrifter m,m, ges ramarna för
vilka föroreningar sam­hället skall tåla. Av Sveriges totala antal
industrianläggningar, 13 000 st., utgör ca 5 500 miljöfarliga anläggningar, som
är förprövningsskyldiga enligt miljöskyddslagstiftningen. För omkring 200
speciella industriella verksamheter krävs tillstånd av regeringen enligt
byggnadslagen. Härtill kommer att omkring 3 500 andra anläggningar t,ex, djurstallar
även är förprövningsskyldiga enligt miljöskyddslagstiftningen. Med
&amp;quot;enklare&amp;quot; miljöskyddsprövning avses anmälningsskyldighet till
länsstyrelse, &amp;quot;Noggrannare&amp;quot; miljöskyddsprövning innebär
tillståndsprövning av koncessionsnämnden för miljöskydd (KN), Därjämte
tillkommer pröv­ningar av dispens från förprövningsplikten. Tillkomst- och
lokalise­ringsprövning görs av regeringen för vissa tyngre, miljö- och energikrä­vande
verksamheter enligt 136 a § byggnadslagen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I tillståndsärenden enligt
ML görs en vägning mellan olika intressen, vilket kan medföra att vissa
störningar kan drabba omgivningen (5 § ML). Sedan myndigheten tagit ställning
till om företagets lokalisering är lämplig och vilka skyddsåtgärder som
rimligen kan fordras skall den pröva om verksamheten skall tillåtas. Kan den
befaras medföra olägen-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section65&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section66&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:108&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;31&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;het
av väsentlig betydelse, även om försiktighetsmått iakttas, fordras särskilda
skäl för tillstånd och vid avsevärda skador på miljön får verksamheten inte
utövas. Om KN emellertid anser att verksamheten är av synnerlig betydelse för
näringslivet eller för orten eller eljest från allmän synpunkt kan den
underställa regeringen frågans avgörande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tillsynen
av ML utövas av statens naturvårdsverk (SNV) centralt och länsstyrelsen (Istn)
i övrigt. Dessa myndigheter har även fått möjlighet att meddela vissa dispenser
från krav på tillstånd från KN, Dispensbe­slutet kan vara förenat med villkor,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SNV
utarbetar allmänna råd och riktlinjer för den löpande tillsynen,
kontrollprogram m,m. Om tillstånd till verksamheten inte meddelats enligt ML
kan Istn meddela föreläggande om försiktighetsmått eller förbud efter att först
ha lämnat råd och anvisningar som ej medfört rättelse, Lstn kan även under
vissa förutsättningar förordna om rättelse på en tillståndshavares bekostnad
eller förelägga honom att själv vidta rättelse. Föreläggandet kan förknippas
med vite, Lstn har fått vissa rättsliga möjligheter att vinna tillträde till
anläggningar och förmå inne­havaren att utföra behövliga undersökningar. På SNVs
begäran kan KN besluta om förbud mot eller föreskriva villkor för verksamhet
som inte tidigare prövats enligt ML, På samma sätt kan KN föreskriva nya
villkor för en tillståndsprövad anläggning om tio år förflutit sedan beslutet
vunnit laga kraft eller förhållandena dessförinnan ändrats väsentligt. Om
särskilda skäl föreligger kan KN efter tio år ompröva tillstånd att släppa ut
avloppsvatten. Även vissa andra möjligheter fill förändringar i givna villkor
finns föreskrivna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Straffansvaret
i ML anknyter ej till lagens materiella innehåll, vars efterlevnad
förprövnings- och tillsynsreglerna skall trygga. De straff­rättsliga sankfionerna
inträder först när i det enskilda fallet förbud, villkor eller föreskrift
meddelade med stöd av ML har åsidosatts (blan-kettstraffbud). Vidare är
prövningsplikten straffsanktionerad (45 § ML), vilket även gäller
underlåtenheten att på begäran till tillsynsmyndighet lämna sådana upplysningar
som är erforderliga angående anläggningen. Påföljden för underlåtenhet att
lämna erforderliga uppgifter är böter, 1 övrigt är påföljden böter eller
fängelse i högst ett år, I subjektivt hänseen­de krävs uppsåt eller oaktsamhet.
För att straffsanktioner skall inträda på gmnd av att villkor eller
föreskrifter åsidosatts krävs dessutom att på gmnd därav allmän eller enskild
rätt kan kränkas,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagen
om hälso- och miljöfarliga varor har ersatt giftförordningen, be­kämpningsmedelsförordningen
och P-C-B-lagen, Genom denna lag och kungörelsen om hälso- och miljöfarliga
varor har tillskapats en möjlig­het till kontroll över import, tillverkning och
övrig hantering av ämnen som kan utgöra fara för människors hälsa och för
miljön. Lagen omfattar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section67&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section68&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:108&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;32&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;även
kontroll av varor där sådana ämnen ingår. De som yrkesmässigt hanterar dessa
varor har ålagts en långtgående upplysningsplikt. Till­synsmyndighet är de
myndigheter som har att bevaka den yttre och inre miljön, Produktkontrollnämnden
gör de centrala bedömningarna. Till skillnad från ML är en allmän bestämmelse
om försiktighet vid hante­ring och import av dessa varor straffsanktionerad.
Som subjektivt rekvi­sit är uppställt uppsåt eller grov oaktsamhet. Även
uppsåtliga eller oaktsamma överträdelser av föreskrifter, förbud eller villkor
som med­delats med stöd av lagen är straffsanklionerade. 1 påföljden ingår
böter eller fängelse i högst ett år. Ansvar inträder ej om ansvar för gärningen
kan ådömas enligt brottsbalken. Övriga ansvarsbestämmelser i lagen är
sanktionerade med bötesstraff.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förordningen
om miljöfarligt avfaU reglerar hanteringen av kemiskt av­fall av angett slag
även om det ej är att hänföra till hälso- och miljöfarlig vara. Förordningen stadgar
bl.a, om upplysningsskyldighet om miljöfar­ligt avfall och om avfallsbehandling
samt vidare om tillståndsprövning för sådant omhändertagande för yrkesmässig
transport av avfall. Det slutliga omhändertagandet skall ske hos Svensk Avfallskonvertering
Aktiebolag (SAKAB) men tillstånd kan av regeringen lämnas även till annan.
Ansvarsreglerna återfinns i lagen om hälso- och miljöfarliga varor samt
beträffande olaga utförsel ur riket i lagen om straff för vamsmuggling.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagen
omförbud mot dumpning av avfall i vatten innefattar ett generellt förbud mot
dumpning från transportmedel av allt slags avfall i vattnet inom Sveriges
sjöterritorium eller från svenskt transportmedel i det fria havet. Undantag kan
dock medges av SNV, Tillsynsmyndighet är SNV i samråd med generaltullstyrelsen,
Lagen innehåller sanktionsbestäm­melser med böter eller fängelse upp till ett
år för uppsåtliga eller oakt­samma gärningar samt förverkandebestämmelser,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagen
om åtgärder mot vattenförorening från fartyg innehåller bl,a. ett generellt
förbud mot utsläpp av olja från större fartyg på det fria havet utanför
Östersjöområdet, Lagen medger möjligheter att utfärda före­skrifter om märkning
av oljerester. Uppsåtliga eller oaktsamma överträ­delser av bestämmelserna kan
beivras med böter eller fängelse, i högst ett år om gärningen ej är belagd med
straff i brottsbalken. Även överträdel­ser av föreskrifter, förbud och
förelägganden är straffsankfionerade. Tillsynsmyndighet är sjöfartsverket,
tullverket och chefen för marinen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagen
om åtgärder mot vattenförorening från fartyg inom Östersjöområ­det innehåller
ett generellt förbud mot utsläpp av olja oavsett fartygets&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section69&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section70&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:108&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;33&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;storlek
med vissa inskränkningar. Böter eller fängelse i högst ett år utgör påföljden
för uppsåtliga eller oaktsamma överträdelser av bestämmel­serna om gärningen ej
är belagd med straff enligt brottsbalken, ML eller lagen om förbud mot dumpning
av avfall i vatten,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
lagen om ansvarighet för oljeskada till sjöss stadgas om strikt skade­ståndsansvar
för fartygsägaren för oljeskada. Ersättning utgår även för åtgärder som krävts
för att förhindra eller begränsa oljeskada. Bestäm­melser finns även om
försäkringsskyldighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagstiftningen
om svavelhaltigt bränsle innehåller bl.a. förbud mot för­bränning av
eldningsolja med högre svavelhalt än 1 viktprocent inom vissa län och 2,5
viktprocent i övriga delar av landet. Bestämmelserna är sanktionerade med böter
eller fängelse, högst ett år för uppsåtliga eller oaktsamma överträdelser.
Tillsynsmyndighet är SNV, 1st och hälso­vårdsnämnderna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Naturvårdslagen
innehåller generella restriktioner för allmänheten och markägare samt anvisar
tillståndsprövning för vissa verksamheter. Dess­utom gäller ett generellt förbud
mot all nedskräpning utomhus. Bestäm­melsen är straffsanktionerad med böter
eller fängelse i högst sex måna­der för uppsåtliga eller oaktsamma
överträdelser. I vissa fall kan vites­sanktionen användas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.4
Brottsbalken&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.4.1  
Allmänt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
finns inte några bestämmelser i brottsbalken som direkt är avsedda för
miljöbrott. Vissa bestämmelser är emellertid ändå tillämpliga beträf­fande
angrepp mot miljön.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bland dessa bestämmelser
kan nämnas skadegörelsebrotten i 12 kap. Samtliga dessa brott fordrar uppsåt.
Den som förstör eller skadar fast eller lös egendom till men för annans rätt dömes
för skadegörelse enligt I § till böter eller fängelse i högst sex månader. Är
brottet med hänsyn till skadans obetydlighet och övriga omständigheter att anse
som ringa skall gärningsmannen enligt 2 § dömas för åverkan till böter. För
åverkan dömes även den som olovligen tar vissa uppräknade beståndsdelar i
naturen som t,ex, växande träd eller grenar eller annat sådant som ej är berett
till bmk, om brottet med hänsyn till det tillgripnas värde och övriga
omständigheter är att anse som ringa. Om brott enligt 1 § är att anse som grovt
skall för grov skadegörelse dömas enligt 3 § till fängelse i högst fyra år. Vid
bedömande humvida brottet är grovt skall särskilt beaktas om det av gärningen
kommit synnerlig fara för någons liv eller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3   Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 108&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section71&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:108&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;34&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;hälsa
eller skadan drabbat sak av stor kulturell eller ekonomisk betydelse eller om
skadan eljest är synnerligen kännbar. Enligt 4 § skall den som tar olovlig väg
över tomt eller plantering eller över annan äga, som kan skadas därav, dömas
för tagande av olovlig väg till böter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Även
vissa tillgreppsbrott i 8 kap. kan vara tillämpliga, 111 § föreskrivs att den
som olovligen tar något i skog eller mark skall dömas enligt 8 kap, om 12 kap, 2§
2 st, ej är tillämpligt. Dessutom föreskrivs i samma paragraf straff för
egenmäktigt förfarande eller självtäkt för den som gör intrång i annans
besittning av fastighet såsom genom att olovligen an­bringa eller bryta
stängsel m,m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I allvarliga fall kan
naturligtvis även bestämmelserna i 3 kap. om brott mot liv och hälsa vara tillämpbara.
Främst torde oaktsamhetsbrotten i 7 —9 §§ bli aktuella. Enligt 7§ skall den som
av oaktsamhet orsakar annans död dömas för vällande till annans död till
fängelse i högst två år eller om brottet är ringa fill böter. Är brottet grovt
ingår i straffskalan fängelse, lägst sex månader och högst fyra år. Enligt 8 §
skall den som av oaktsamhet åsamkar annan person sådan kroppsskada eller
sjukdom som ej är ringa dömas för vållande fill kroppsskada eller sjukdom till
böter eller fängelse i högst sex månader. Är brottet grovt skall dömas till
fängelse i högst två år. Enligt 9 § skall den som av grov oaktsamhet utsätter
annan för livsfara eller fara för svår kroppsskada eller allvarlig sjukdom
dömas för framkallande av fara för annan till böter eller fäng­else i högst två
år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
bestämmelser i brottsbalken som i några fall kommit att fillämpas vid
&amp;quot;kemiska&amp;quot; miljöbrott är de s,k, giftbrotten enligt 7—9 §§ i T3 kap.
om allmänfarliga brott. Av 7 § framgår att den som framkallar allmän fara för
människors liv eller hälsa genom att förgifta eller infektera livsmedel, vatten
eller annat, på annat sätt sprida gift eller dylikt eller överföra eller sprida
allvarlig sjukdom dömes för spridande av gift eller smitta till fängelse i
högst sex år. I den särskilda straffskalan för grova brott föreskrivs fängelse
lägst fyra och högst fio år eller på livstid. Vid bedö­mandet humvida brottet
är grovt skall särskilt beaktas om det skett med uppsåt att skada annan till
liv eller hälsa eller om många människor utsatts för fara.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
8 § skall den som framkallar allmän fara för djur eller växter medelst gift eller
genom att överföra eller sprida elakartad sjukdom eller genom att sprida
skadedjur eller ogräs eller på annat dylikt sätt dömas för förgöring till böter
eller fängelse i högst två år. Är brottet grovt skall dömas till fängelse,
lägst sex månader och högst sex år. Vid bedömandet humvida brottet är grov
skall särskilt beaktas om det skett med uppsåt att skada eller om egendom av
betydande värde utsatts för fara.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;19
§ straffbeläggs de gärningar som sägs i 7 eller 8 § som begås av grov oaktsamhet.
Brottet benämns vårdslöshet med gift eller smittämne och straffskalan
innehåller böter och fängelse i högst två år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section72&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section73&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:108&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;35&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
10 § föreskrivs straff för bl.a, den som framkallat allmän fara som avses i 7
eller 8 § men som ej är förfallen till ansvar enligt dessa lagmm och som
underlåter, efter att ha kommit till insikt därom, att fill farans avvärjande
göra vad som skäligen kan begäras. Brottet benämns under­låtenhet att avvärja
allmänfara och i straffskalan ingår böter eller fäng­else i högst ett år. Om
någon frivilligt avvärjt fara som där sägs innan avsevärd olägenhet uppkommit
kan det enligt 11 § bli fråga om lindri­gare straff än vad som är stadgat för
gärningen. Om faran var ringa och om det inte är stadgat svårare straff än
fängelse i ett år skall ansvar inte utdömas för gärningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.4.2
De s,k, giftbrotten&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Spridande
av gift eller smitta&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelsen
i 13 kap, 7 § har sitt urspmng före 1949 i flera stadganden. En bestämmelse
innehöll straff för den som med uppsåt att skada andra fill liv eller hälsa
förgiftade varor som hölls till salu eller vad annat som helst, så att allmän
fara för människors liv eller hälsa därav kom. En annan bestämmelse stadgade
straff för den som sålde eller ufiämnade gift utan att vara därtill berättigad
eller sålde gift utan att iaktta föreskrif­terna för sådan handel med påföljd
att någon av giftet fick döden eller svår kroppsskada. Vidare fanns en
bestämmelse om straff för den som sålde, ufiämnade eller utbjöd förfalskade
livsmedel eller läkemedel, som var farliga för människors liv eller hälsa.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Efter
1948 års revision straffbeläggs i paragrafen vissa mera allmänt uppräknade
förfaranden. Bland de förfaranden som räknas upp hör förgiftande eller infekterande
av livsmedel, vatten eller annat eller eljest spridande av gift eller dylikt.
Beträffande benämningen gift uttalade straffrättskommittén att inte varje
spridande av ett ämne som i giftstad­gan' behandlas som gift drabbas av ansvar.
Eftersom det även krävs att av gärningen framkallas allmän fara för människors
liv eller hälsa faller enligt kommittén de mindre farliga bland de i
giftstadgans bilagor för­tecknade gifterna i allmänhet utanför lagmmmet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafen
omfattar emellertid inte endast ämnen som enligt särskild förteckning är att
anse som gift. Med gift jämställs annat dylikt. Som exempel nämnde
straffrättskommittén förfalskade livsmedel och läke­medel som bjuds ut fill
allmänheten och som är farliga för människors liv eller hälsa om utbjudandet
sker så att det framkallar allmän fara. Vidare nämnde straffrättskommittén
bland ämnen som är jämförliga&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;'
Giftstadgan är numera upphävd. Om gifter stadgas nu i kungörelsen om hälso- och
miljöfarliga varor. Produktkontrollnämnden har att utge vägledande
förteckningar över gifter och vådliga ämnen. &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;2 SOU 1944:69 s. 371 ff.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section74&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section75&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:108&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;36&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;med
gift mekaniskt verkande skademedel som t,ex, krossat glas. Spridan­de av
giftgas kan även falla under paragrafen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:6.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
att paragrafen skall vara tillämplig krävs vidare att en primär­effekt
uppkommit, dvs, förgiftande, infekterande m.m. Som exempel på dessa effekter
nämnde straffrättskommittén att någon förgiftar eller infekterar vattnet i en bmnn,
släpper ut gifttabletter i marknaden, som till utseendet liknar andra
tabletter, eller använder giftig färg vid mål­ning av väggar i ett mm, där
människor befinner sig och därför gör vistelsen i mmmet farlig för hälsan.
Beträffande sjukdomssmitta har däremot inte krävts att något spridande skett.
Det har ansetts tillräckligt att sjukdomen blivit överförd till någon fömtsatt
att det föreligger risk att sjukdomen skall sprida sig till andra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:6.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fömtom
denna primäreffekt krävs dessutom att handlingen framkal­lar fara för
människors liv eller hälsa. Straffrättskommittén anmärkte att en omedelbar fara
skall vara för handen. Faran skall hota en mera obestämd och vidsträckt krets.
Det är inte tillräckligt att visa att hand­lingen generellt sett visar prov på
risk för skada. De allmänfarliga&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;brotten
är tvärtom klara fall av konkreta farebrott.'&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Uppsåtet
måste omfatta alla objektiva fömtsättningar. Det är således inte nog att t.ex,
förgiftandet skett uppsåtligen. Dämtöver krävs att gärningsmannen har uppsåt
att framkalla fara för människors liv och hälsa. Straffrättskommittén framhöll
att därmed avses inte endast såda­na som av hämndlystnad för att terrorisera i
politiskt syfte eller av andra mindre vanliga mofiv åsyftar att människor skall
skadas. Eventuellt uppsåt är även tillräckligt. Den som inser att fara kan
uppstå men ändå företar den ifrågavarande handlingen faller under paragrafen
där det på gmnd av omständigheterna måste antas att han skulle handlat på samma
sätt om han varit viss om att faran skulle inträda,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I praxis har den
radioaktiva strålningen från en iridiumisotop ansetts innebära fara för
människors hälsa. Preparatet ansågs jämställt med gift. En ingenjör och en
verkmästare som skulle använda isotopen för radiografiarbeten hade glömt den i
ett blyhölje under en vagn på en tillfällig arbetsplats. Fyra dagar därefter
fann de behållaren under vag­nen. Behållaren var isärtagen och preparatet
borta. Med hjälp av en mätare återfanns samma dag preparatet i en trälåda som
förvarats i en elverket tillhörig skåpbil. Bilen hade förts omkring och olika
personer utsatts för fara att skadas av preparatet. Underrätten fann att de
åtalades förfarande inneburit allmän fara men att det ej omfattades av bestäm­melsen
om spridande av gift. Även hovrätten fann att förfarandet inte kunde anses
innebära sådant spridande som avsågs i berörda bestäm­melse. HD fann att den
åtalade ingenjören och verkmästaren varit väl&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:109.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;gt;
Agge: Straffrättens allmänna del &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span lang=EN-US
style='font-family:Verdana'&gt;II &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1970
s. 284 &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;2 NJA
1959 s, 254&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section76&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section77&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:108&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;37&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;medvetna
om preparatets farliga strålning liksom om de ätgärder som i olika situationer
påkallades till förebyggande av strålningsskador och för att preparatet ej
skulle vara åtkomligt för obehöriga. Genom sin underlåtenhet att ta vederbörlig
vård om preparatet ansågs de åtalade ha möjliggjort spridandet och den därmed
förbundna faran, Oaktsamheten bedömdes som grov. De åtalade dömdes därför för
medhjälp av grov oaktsamhet till spridande av gift till dagsböter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förgöring&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Före
1948 fanns vissa bestämmelser om straff för den som framkallade allmän fara för
annans kreatur. För motsvarande gärningar som var riktade mot andra djur än
kreatur fanns däremot inte någon bestämmel­se i strafflagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Straffrättskommittén
fann det motiverat att utsträcka straffskyddet till att omfatta djur och växter
överhuvud som ej fillhörde gärningsmannen själv. Straffskyddet skulle även
omfatta vilda djur fill vilka gärnings­mannen ensam var ockupationsberättigad.
Kommittén hänvisade där­vid fill fiskeristadgan och jaktstadgan. 13 kap. 8 §
utgör en motsvarighet beträffande åstadkommandet av allmän fara för djur eller
växter till bestämmelserna om spridande av gift eller smitta riktade mot männi­skors
liv eller hälsa, Fömtom framkallande av allmän fara genom gift upptas
överförande eller spridande av elakartad sjukdom med vilket jämställts
spridande av skadedjur eller ogräs. Dessutom nämns att fram­kallandet av fara
kan ske även på annat sätt. Straffrättskommittén erin­rade om de stora skador
som skulle kunna åstadkommas exempelvis genom spridande av insekten nunnan,'&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Liksom
beträffande nyss behandlat brott krävs det även här uppsåt omfattande såväl
primäreffekten som faran. Straffrättskommittén an­märkte vidare att utrotande
av skadedjur eller skadeväxter genom för­giftning eller dylikt under
erforderliga försiktighetsmått ej är straffbart, I kommentaren fill
Brottsbalken &lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-family:Verdana'&gt;II &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;filläggs följande mening.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
vad män det är lovligt för industriella anläggningar att sprida farliga ämnen
kan icke utredas i detta sammanhang utan framgår av civilrättens regler om s.k,
immissioner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Straffrättskommittén
föreslog namnet &amp;quot;förgöring&amp;quot; på brottet. Ordet förgöring betecknade
enligt 1734 års lag giftmord. Lagen talade även om att havande kvinna förgör
eller fördriver sitt foster och om att någon dräper eller förgör sig själv. Att
förgöra var sålunda enligt 1734 års lag att utsläcka liv annorledes än genom
att dräpa. Kommittén fann att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;'
SOU 1944:69 s, 377&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2
Kommentar till brottsbalken &lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-family:Verdana'&gt;II
&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1965 s. 35&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section78&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section79&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:108&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;38&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;namnet
kunde användas i detta sammanhang då det för nutidens svens­kar endast torde ha
en vag betydelse,'&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vårdslöshet med gift eller smittämne&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Före
1948 års revision fanns en bestämmelse om straff för försäljning av gift i
strid mot gällande bestämmelser med påföljd att någon avled eller fick svår
kroppsskada. Vidare fanns en bestämmelse om ansvar för den som veterligen bröt
mot de föreskrifter som var givna till förekommande eller hämmande av
kreaturssjuka.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Till
sin objektiva beskaffenhet skall gärningen i 13 kap, 9 § vara sådan som den
beskrivs i stadgandena om spridande av gift eller smitta. Att gärningen inte
faller under något av dessa lagmm kan bero på att handlingen inte utförts med
uppsåt att åstadkomma primäreffekten eller med uppsåt att framkalla den
allmänna faran.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
bör nämnas att straffrättskommittén endast upptog oaktsamt spridande eller
överförande av sjukdom som straffbart samt att kom­mittén då endast avsåg
gärningar som strider mot säkhetsföreskrifter, Dåvarande departementschefen
fann emellertid att det inte fanns skäl att göra skillnad mellan oaktsamhetsregelns
innehåll och de tidigare paragraferna, Ä andra sidan ansåg han det ej
erforderligt att utsträcka straffbudets tillämplighet längre än till gärningar
som förövats av grov oaktsamhet. Han fann vidare det ej lämpligt att göra
frågan om straff­barhetens inträde beroende av om någon i speciallagstiftningen
medde­lad säkerhetsföreskrift överträtts eller ej,-*&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:190.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3
Miljöbrottsligheten 3.1 Omfattningen&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är förenat med stora svårigheter att försöka uppskatta omfattningen av
miljöbrottsligheten. Den brottslighet som är känd genom fällande domar och
strafförelägganden är av begränsad omfattning. Statistiken över förseelser mot
de specialstraffrättsliga stadgandena på miljövårds­området är dessutom
bristfällig. Av statistiken över lagmm som filläm­pats under år 1977, efter lagföringstyp,
framgår fördelningen mellan olika miljöbrott enligt följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:27.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;'
SOU 1944:69 s, 377&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2         SOU 1944:69 s, 380 f,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3         Prop 1948:80 s, 299 f&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section80&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section81&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:108&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                           &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;39&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Åtals-       Domar     Straff-      Totalt&lt;br&gt;
under-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;före-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:154.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;lätelse&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;               &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;läggande&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vattenlag&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;                                     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;        &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;—&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;             &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Byggnadslag&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;                               &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;—&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;4&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;        &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;—&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;             &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Byggnadsstadga&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                          &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;        &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;162&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;        &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;13&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;        &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;183&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Naturvärdslag&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                            &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;23&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;        &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;100&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;        &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;169&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;292&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Svavehalt
i eldningsolja&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;              &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;—&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;        &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;—&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;             &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Miljöskyddslag&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                             &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;—&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;        &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;—&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;             &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Miljöskyddskungörelse&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;—&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;        &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;—&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;             &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Avfallsdumpning
i vatten&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;             &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;—&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;        &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;—&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;             &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vattenförorening
från fartyg&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;—&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;        &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;—&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;             &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bilavgaskungörelsen&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;—&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;—                2&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Hälso- och
miljö farliga varor&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;        &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;        &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;—&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;             &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7&lt;br&gt;
Vattenförorening frän fartyg&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;inom
östersjöområdet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;—&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;        &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;—&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;             &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Miljöbrott kan även ha beivrats enligt brottsbalkens
bestämmelser, fö­reträdesvis 12 och 13 kap. Naturvårdsverket hartrots en
begäran år 1977 ännu inte erhållit tillstånd att via domstolarna och
rättsväsendets infor­mationssystem kontinuerligt få tillgång till avgöranden i
mål om ansvar enligt vissa miljövårdsförfattningar. Någon fullständig
kartläggning av den miljöbrottslighet som beivrats är således inte möjlig. Ännu
större svårigheter föreligger naturligtvis vid försök att uppskatta den dolda
brottsligheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ett stort
antal överträdelser av miljöskyddslagens bestämmelser och myndigheters
föreskrifter enligt denna lag har emellertid uppmärksam­mats. Naturvårdsverket,
som är central tillsynsmyndighet över miljöfar­lig verksamhet, har flera gånger
i skrivelser till organisationer och kom­muner påtalat att verket kunna märka
tendenser fill att föreskrifter i beslut enligt miljöskyddslagen uppfattas som
rekommendationer som man inte behöver rätta sig efter. Ett flertal fall där
industriverksamheter påbörjats utan avvaktan på myndigheternas tillstånd har
uppmärksam­mats. De begränsade resurser tillsynsmyndigheterna enligt miljövärds-lagsfiftningen
har till sitt förfogande för inspektioner av anläggningar m.m, medför att många
överträdelser ej kommer till deras och polisens kännedom. Tillsynsmyndighetens
restriktiva prövning av åtalsanmäl-ningsfrågor är säkerligen en annan orsak
till det låga antalet åtal och slutliga avgöranden beträffande överträdelser av
miljöskyddsföreskrif­ter m.m. Denna restriktivitet gmndas på de uttalanden som
gjordes av departementschefen vid tillkomsten av miljöskyddslagen.' Han under­strök
därvid värdet av företagarnas frivilliga medverkan i tillsynsarbetet och
framhöll att goda resultat kan vinnas genom ett förtroendefullt samarbete
mellan tillsynsorgan och företagare. En annan orsak är san­nolikt att det inte
sällan kan dröja avsevärd fid innan effekterna av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section82&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section83&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:108&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;40&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;gärningen
blir synliga samt att det då är svårt att klargöra vem som förorsakat dem.
Exempel på sådana gärningar är utsläpp i havet av olja från fartyg. Under senare
tid har även på ett flertal platser i landet påträffats otillåtna upplag och
nedgrävda tunnor med kemiskt avfall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
det följande ges kortfattade redogörelser för några miljöbrott, som är
principiellt intressanta och som kommit under domstolarnas pröv­ning,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.2
Brott mot specialbestämmelser&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Merparten
av fällande domar eller strafförelägganden för brott mot miljölagstiftningen
utgörs av brott mot naturvårdslagen, ofta avseende nedskräpning eller annan förfulning
av landskapsbilden. De för miljön åtskilligt allvarligare brotten mot
miljöskyddslagen förekommer endast i 15 — 20 domar sedan lagens tillkomst år
1969, Samtliga fällande domar har resulterat i bötesstraff. Antalet dagsböter
har i de flesta fall under­stigit 30. De gärningar som medfört ansvar utgörs
till stor del av utsläpp från lantbmk utan tillstånd samt underlåtenhet att
iaktta prövnings- och anmälningsbestämmelserna före igångsättande av
miljöfarliga verksam­heter och uppförande av anläggningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Av
en dom från år 1978 framgår att ekonomiska överväganden före­gått uppförandet
av en anläggning för vilken inte i erforderlig ordning sökts tillstånd eller
dispens. Den åtalade, som var lokal fabrikschef för en stor industri, hade fått
i uppdrag att självständigt ansvara för bygg­nationen. Mot åtalet för det
olovliga uppförandet invände han bl.a. att det inte gick att avvakta
förprövningen med hänsyn till de ekonomiska värden som stod på spel och att det
bl.a, därför förelåg en nödsituation. Tingsrätten fann att fabrikschefen gjort
sig skyldig fill den åtalade gär­ningen men övervägde påföljdseftergift. Med
hänsyn till vikten av att allmänna intressen inte genom medvetet handlande
åsidosätts på detta sätt ansåg dock tingsrätten att påföljd borde utdömas.
Fabrikschefen ådömdes 40 dagsböter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande
brott mot andra specialförfattningar förekommer ett an­tal domar i mål angående
brott mot lagen om hälso- och miljöfarliga varor, I ett av fallen förekommer
det enda kända hitfills utdömda fäng­elsestraffet för miljöbrott, Ätalet
omfattade därvid även brott mot natur­vårdslagen. Den åtalade gärningen bestod
i att en person grävt ned tunnor med vådliga ämnen i naturen. Påföljden
bestämdes till fängelse i två månader. Fängelsestraffet motiverades med den
stora nedskräp­ningen av naturen samt att det på gmnd av nedgrävningen förelåg
betydande risk för skador i miljön. Av domskälen framgår att den åtalade räknat
med att kostnaderna skulle ha blivit betydligt högre om gifttunnorna på
föreskrivet sätt överlämnats till en destmktionsfirma,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;' Prop
1969:28 s, 224&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section84&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section85&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:108&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;41&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bland
övriga påtalade miljöbrott förekommer ett antal domar avseen­de
vattenföroreningar från fartyg. I ett fall dömdes en grekisk fartygs­befälhavare
till 100 dagsböter för brott mot lagen om åtgärder mot vattenförorening från
fartyg. Gärningen bestod i att han efter fartygets gmndkänning i Öresund med
hög fart fortsatt fartygets resa fill Göte­borg utan att vidta erforderliga
åtgärder till förhindrande av utsläpp av olja. Till följd därav pressades en
stor del av oljan ut i havet med stora föroreningar av stränderna som följd,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.3
Brottsbalksbrott&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
att få veta i vilken mån brottsbalkens bestämmelser i 13 kap. 7 — 11 §§ om
&amp;quot;giftbrott&amp;quot; fillämpats vid miljöbrott och i vilken omfattning dessa
bestämmelser i övrigt har aktualiserats har samtliga — icke utgall­rade —
fällande domar enligt dessa lagmm tagits fram. Samtliga domar är
underrättsavgöranden. Ingen fällande dom enligt 7 § har påträffats. En fällande
dom enligt 8 § avser överföring av sjukdomssmitta från en häst till andra
hästar. Påföljden blev 50 dagsböter. Tre fällande domar enligt 9 § avseende
vårdslöshet med gift kan däremot hänföras fill mil­jöbrotten,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
ett av fallen hade en arbetsledare i ett sågverk glömt att stänga av vattnet
till en behållare vari tidigare tappats vatten blandat med ett bekämpningsmedel
innehållande pentaklorfenol, som utmärks av hög-dödlig giftighet för fisk, med
följd att vätskan rann ut i en å. Därvid dödades fisk i stor omfattning.
Tingsrätten fann att arbetsledaren av grov oaktsamhet medelst gift framkallat
fara för fiskbeståndet i åns nedre del. Påföljden bestämdes till 15 dagsböter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I ett annat av fallen hade
en jordbmksarrendator föranstaltat om bekämpning av ett rapsfält där det fanns
blommande växter, varvid bisamhällen som uppehöll sig där skadades till döds av
gifter. Tingsrät­ten fann att arrendatorn känt till bekämpningsmedlets
giftighet för bin samt observerat de blommande växterna. Genom att likväl ge
order om bespmtning ansågs arrendatorn av grov oaktsamhet medelst gift ha
framkallat fara för bina. Påföljden blev dagsböter till ett antal av 25, Ägarna
av bisamhällena fillerkändes skadestånd med sammanlagt IO 000 kr,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
det tredje fallet rörde det sig om utsläpp från ett ytbehandlingsföre­tag. Den
miljöfarliga verksamheten drevs efter dispens från naturvårds­verket som
meddelat företaget föreskrifter om hanteringen av avlopps­vatten från
verksamheten. Av handlingarna i målet framgår bl,a, att en fiskerikonsulent under
semestertid uppmärksammat att det rann ut en grönaktig smörja i närheten av en å
samt att det även förekom döda fiskar där. Analyser av vattenprover visade en
relativt hög halt av cyanid och zink. Naturvärdsverket hävdade i ett yttrande
att fisken med stor&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section86&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section87&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:108&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;42&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;sannolikhet
dödats genom utsläpp av dessa ämnen. Hälsovårdsnämn­den tog kontakt med alla
aktuella fabriker vid ån för att undersöka varifrån utsläppet kunnat komma,
Alla fabriker utom ytbehandlingsfö­retaget kunde uteslutas. Verkmästaren i
ytbehandlingsföretaget förneka­de att något utsläpp från den fabriken kunnat
ske eftersom reningsan­läggningen inte varit i bruk under semestertid. En
anställd avslöjade därefter att verkmästaren trots de underordnades varningar
manuellt släppt ut avloppet i ån utan rening. Under förundersökningen varvid
bl,a. inhämtades yttranden från produktkontrollnämnden om ämnenas giftighet
preskriberades eventuellt brott mot miljöskyddslagen. Verk­mästaren åtalades
däremot för att ha tömt ca 1 000 liter slamhaltig vattenlösning innehållande
zinkcyanid i en kulvert till åsystemet och därigenom medelst gift eller på
annat dylikt sätt av grov oaktsamhet framkallat allmän fara för fiskbeståndet.
Tingsrätten fann åtalet mot verkmästaren styrkt och dömde honom till 50
dagsböter,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.4
BT Kemi&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sedan
många år pågår en bred debatt om tillsynen av miljöfarlig verk­samhet är
effektiv och om möjligheterna att tillräckligt beivra miljöskad­liga gärningar.
En väsentlig orsak till denna debatt var de förhållanden som uppdagades när
miljöfarligt avfall grävdes upp på en industrifastig­het tillhörig bolaget BT
Kemi i Teckomatorp, Avfallshanteringen har resulterat i dels en
brottmålsprocess, dels en civilprocess, I en ännu icke lagakraftvunnen dom har
åtalet mot företrädare för verksamheten för vårdslöshet med gift lämnats utan
bifall. Genom en tvistemålsdom har en trädgårdsmästare tillerkänts viss del av
begärd ersättning för odlingar som förstörts på gmnd av utsläpp från den
aktuella anläggningen, I det följande lämnas kortfattade uppgifter om
händelserna vid BT Kemi, Uppgifterna är hämtade ur tingsrättens domar och justitiekanslerns
utredning av myndigheters och enskilda tjänstemäns handläggning av
miljöskyddsfrågor som rört det aktuella bolaget (Dnr 2234-77-20), Re­dogörelsen
berör inte myndigheternas tillsyn av verksamheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Verksamheten
i Teckomatorp påbörjades år 1965 på platsen för ett gammalt nedlagt sockerbmk.
Tillverkningen var framför allt inriktad på bekämpningsmedel av typen fenoxisyror
och den var till en början den enda i sitt slag i Sverige och bedömdes vara
livsviktig för landets försörj­ning i händelse av avspärrning. Företaget hade
ett 40-tal anställda och var den enda arbetsplatsen av betydelse på platsen.
Fabriksområdet gränsade fill Braån, som nedströms flyter samman med den mycket
större ån Saxån. Avståndet från fabriksområdet till åmynningen är 18 km. 6 —7
km nedströms passerar ån ett samhälle där den trädgårdsmäs­tare som väckt talan
mot bolaget har sina anläggningar. På fabriksom­rådet fanns två långsträckta
vattenreservoarer, betsvämmar, och dam-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section88&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section89&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:108&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;43&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;mar
som tidigare använts för avfallsvatten frän bethanteringen. Produk­tionen
uppgick i allmänhet till 6 — 6,5 ton fenoxisyror per dag. Tillverk­ningen av fenoxisyror
sker i två etapper. Först kloreras fenol/kresol och därefter kondenseras de
erhållna klorfenolerna/klorkresolerna i alka­lisk lösning tillsammans med någon
syra. Härvid erhålls fenoxisyror av skilda slag, I de kemiska processerna ingår
vatten, s,k, processvatten. Detta vatten avskiljs i processens slutskede från
de producerade ämnena, I Teckomatorp pumpades processvattnet till en
reningsanläggning i södra betsvämman. Därifrån fördes det vidare till fyra
dammar. Den magasinerade vattenmängden i dessa dammar kunde uppgå till omkring
50 000 m. Från dammarna skedde infiltration till omgivande jordlager och via gmndvattnet
rann det infiltrerade vattnet i huvudsak normt mot Braån men även mot en
dagvattenledning, som tillhör kommunen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bönnelycke
&amp;amp; Thureö AB bedrev till en början fillverkningen. Kort fid efter
lokaliseringen till Teckomatorp förvärvades bolaget av Höganäs AB, Är 1971
avskiljdes avdelningen för produktion och försäljning av växtskyddsmedel fill
ett särskilt bolag BT Kemi KVK Aktiebolag, som överläts till det danska
företaget Kemisk Vaerk Köge A/S,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Företaget
hade etablerat sig i Teckomatorp utan att ha samrått eller kontaktat de då
ansvariga vattenvårdsmyndigheterna. Efter påtryck­ningar lät bolaget hos
vattendomstolen pröva sina utsläpp i ån. Bolaget erhöll år 1970 fillstånd till
verksamheten fram fill år 1973 med föreskrif­ter angående utsläppen och sättet
för intern redovisning. Bolaget skulle fillställa naturvårdsverket och
länsstyrelsen resultat av provresultat och journaler över mätningar. Bolaget
ansökte under år 1972 i enlighet med de av vattendomstolen fastställda
villkoren hos koncessionsnämnden om fortsatt drift vid verksamheten. Är 1975
meddelade koncessions­nämnden beslut i ärendet. Beslutet skulle gälla till år
1979, Tillståndet var förenat med ett stort antal villkor med avseende på såväl
luftvård som vattenvård. Bolaget skulle bland annat hålla länsstyrelsen underrät­tad
om mängden av olika slags avfall med angivande av sättet för behandling. Senast
år 1978 skulle bolaget redovisa resultat av vidtagna skyddsåtgärder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Under
tiden efter detta beslut hände det allt oftare att ortsbefolknin­gen tog
kontakt med hälsovårdsnämnden och klagade över lukten från fabriken. Ortsbor
aktualiserade även frågan om det avfall som grävdes ned på fabriksområdet var
giftigt. Sedan krav på uppgrävning av avfall rests grävde bolaget i oktober
1975 under överinseende av länsstyrelsen upp 200 tunnor med rester efter
filtrering av vattenlösningar av fenoxi-syrapreparat (filtermassor).
Analysresultat av gjorda prover visade att filtermassorna var svårt kontaminerade
av kemikalier. Uppgrävningar­na medförde att naturvårdsverket hos koncessionsnämnden
hemställde om prövning av avfallsfrågorna. Koncessionsnämnden tillsatte en utom­stående
konsult att utreda avfallsfrågorna och avge förslag till sanerings-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section90&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section91&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:108&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;åtgärder.
Koncessionsnämnden beslöt därefter i juli 1976 att bolaget skulle få fortsätta
sin verksamhet under mycket strikta villkor, I oktober&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1976   ålade
koncessionsnämnden bolaget att genomföra ett sanerings­&lt;br&gt;
program som bland annat innebar att det vatten som fanns i dammarna&lt;br&gt;
skulle transporteras bort för rening hos moderbolaget eller att rening&lt;br&gt;
skulle ske på platsen genom behandling i en kolfilteranläggning. Bolaget&lt;br&gt;
anskaffade även en kolfilteranläggning som togs i bmk under årsskiftet&lt;br&gt;
1976/77, Koncessionsnämnden lämnade i december 1976 med ändring&lt;br&gt;
av beslutet i juli 1976 bolaget tillstånd att fill år 1979 driva verksamheten&lt;br&gt;
under en mängd olika villkor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I augusfi 1977 upptäcktes
att ytterligare omkring 500 fat härrörande från bekämpningsmedelstillverkningen
fanns nedgrävda på fabriksom­rådet. Sammanlagt hade ca 50 ton filtermassa
grävts ned. Länsstyrelsen förbjöd därför temporärt all verksamhet vid fabriken.
Regeringen beslöt i oktober 1977 i ett besvärsärende att bolaget skulle få
fortsätta sin verksamhet i enlighet med koncessionsnämndens beslut endast till
och med den 16 oktober 1977 mot bakgmnd av vad som framkommit om bolagets
avfallshantering. Regeringen hade tidigare beslutat att ställa 9,5 milj, kr,
till länsstyrelsens förfogande för erforderliga undersöknings-och saneringsarbeten
för att bl,a, hindra giftläckage till Braån.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Verksamheten
i fabriken hade avbmtits i september 1977, I oktober&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1977   beslöt
bolagsstämman att bolaget skulle träda i likvidation, I no­&lt;br&gt;
vember 1977 försattes bolaget efter egen ansökan i konkurs. Statens&lt;br&gt;
fordringar i konkursen uppgår till omkring 30 milj. kr, även omfattande&lt;br&gt;
framtida saneringskostnader. Fordringarna är tvistiga,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I oktober fick justitiekanslern
av regeringen i uppdrag att utreda humvida myndigheter eller enskilda
tjänstemän bmstit i sina åligganden när det gäller handläggningen av
miljöskyddsfrågor som rört BT Kemi, Som en direkt följd av händelserna lämnades
även tilläggsdirektiv till miljöskyddsutredningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Under år 1976 hade en
trädgårdsmästare väckt ersättningstalan enligt 31 § miljöskyddslagen mot
bolaget för orsakade skador på dennes adian-tumodlingar. Trädgårdsmästaren
åberopade att olägenheten från verk­samheten bl.a. orsakats av utsläpp av
förorenat avfallsvatten från bola­gets anläggning. Avfallsvattnet hade bland
annat innehållit fenoler, klorfenoler och fenoxisyror. Avfallsvattnet hade från
bolagets anlägg­ningar förts vidare till Braån och därifrån till den bmnn, ur
vilken trädgårdsmästaren hämtade vatten för bevattning av sina odlingar. Bo­laget
bestred att verksamheten orsakat trädgårdsmästaren olägenhet, I första hand
åberopade bolaget att något orsakssammanhang ej förelåg mellan utsläpp från
bolagets anläggningar och de påstådda skadorna. Tingsrätten fann emellertid
sambandet klarlagt och att trädgårdsmästa­ren därför var berättigad till
skadestånd, I enlighet med bolagets invänd­ningar fann tingsrätten att
trädgårdsmästaren bmstit i aktivitet för att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section92&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section93&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:108&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;begränsa
skadorna och för att fästa bolagets uppmärksamhet på ska­deuppkomsten. Detta
borde enligt tingsrätten leda till att hans rätt fill skadestånd begränsades.
Tingsrätten tog emellertid även hänsyn till att bolaget uppträtt helt avvisande
och undanglidande gentemot alla påstå­enden om utsläpp av skadliga föroreningar
frän farbriksanläggningen. Trädgårdsmästarens tillkommande skadestånd jämkades fill
två tredje­delar. Efter det att trädgårdsmästaren överklagat domen har
förlikning träffats i målet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Under
1976 väckte även allmän åklagare åtal mot bolagets verkstäl­lande direktör och
platschef enligt 13 kap, 9 § brottsbalken för vårdslös­het med gift, Ätalet
avsåg nedgrävning på fabriksområdet under tiden september—oktober 1971 av 200
större plåtfat med biandrester från tillverkningen, allt innehållande bland
annat stora mängder koncentre­rat växtgift. Nedgrävningen hade skett omkring 50
m från Braån och så snart plåtfaten börjat rosta sönder hade växtgift trängt
genom marken ut i ån, Ätalet avsåg vidare deponering under sommaren 1971 —
hösten 1973 av med växtgift förorenade kalkmassor i sådan närhet av ån att
detta spridit sig till vattnet, Äklagaren hävdade därvid att då åns vatten, som
redan fömt innehållit vissa mängder av samma ämnen härrörande från bolagets produkfion,
kommit till användning för bevattning av ett relativt stort antal lantbmk och trädgårdsordlingar
nedströms fabriken de åtalade genom angivna åtgärder av grov oaktsamhet
framkallat all­män fara för växter och — med hänsyn till att skador riskerats
på åns bestånd av fisk och andra vattendjur — även för djur, Äklagaren häv­dade
att alla depositionsåtgärderna vidtagits i syfte att bespara bolaget de
kostnader som eljest skulle vara förenade med avfallets omhänderta­gande. De
åtalade hade därigenom ådagalagt &amp;quot;ekonomisk hänsynslös­het&amp;quot;.
Trädgårdsmästaren biträdde åtalet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Landskrona
tingsrätt ogillade i dom den 12 augusti 1977 (DB 282/77) åtalet på gmnd av att
det ej strykts att påstådd fara framkallats. Äklaga­ren har vädjat mot domen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
målet förebringades från båda sidor en omfattande teknisk bevisning om
depositionerna, spridningen till ån av de aktuella ämnena samt faran för djur
respektive växter. Tingsrätten gör i domskälen först den bedöm­ningen att det
för ansvar ej är tillfyllest att gärningen typiskt sett varit farlig utan fara
måste ha förelegat i det särskilda fallet. Det erfordrades alltså vad som
benämns konkret fara. Tingsrätten framhåller därefter att miljöskyddslagens
straffbestämmelser i och för sig kunde vara fillämp­liga på en gärning av
sådant slag som var under bedömande men att de eventuella brotten sedan lång
tid preskriberats. Tingsrättens rättsliga bedömningar i övrigt framgår av bl.a,
följande uttalanden i domen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
fara som det alltså åligger åklagaren att styrka, skall vidare vara allmän.
Härmed lär avses att den hotar en stor eller obestämd krets, Lagmmmets
tillämplighet i fråga om sättet för framkallandet av faran&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section94&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section95&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:108&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;46&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;kan
icke anses begränsad till exempelvis ämnen som i författningsenligt upprättade
förteckningar betecknas som gifter eller eljest vådliga. Vad som är att anse
som gift är en fråga som får avgöras från fall till fall. Att de ämnen åtalet
rör är så verksamma att de i och för sig omfattas av lagrummet synes
tingsrätten uppenbart.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Härefter uppkommer frågan
om stadgandets skyddsobjekt, Lagens avfattning ger ej alldeles klart vid handen
vad lagstiftaren åsyftat. Efter ordalydelsen tolkat, skulle uttryckssättet fara
för djur eller växter när­mast innebära ett kriminaliserande av gärningar, som
hotar djur eller växters existens och livsduglighet utan någon inskränkning av
den skyd­dade kretsen. Av allmänna straffrättsliga principer följer att andra
gär­ningar än de som faller under lagrummets ordalydelse ej kan straffas. Det
är emellertid tänkbart att någon ytterligare begränsning skall upp­ställas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Någon praxis beträffande
stadgandets rätta tolkning synes ej ha utbil­dats. Vägledning får därför sökas
i förarbetena.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
ifrågavarande stadgandet tillkom, jämte bestämmelsen om ansvar för motsvarande
uppsåtliga brott, genom lagstiftning som trädde i kraft 1.1,1949. Dessförinnan
gällande lag innehöll bestämmelser om straff för den som på visst sätt uppsåtligen
framkallade fara för annans kreatur. För motsvarande gärningar, riktade mot
andra djur än kreatur fanns däremot inte någon bestämmelse. Ej heller innehöll
lagen något stadgan­de om straff för framkallande av allmän fara för andras
växter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Under det
utredningsarbete, som föregick lagstiftningen, uttalade straffrättskommittén i
sitt betänkande, SOU 1944:69, såvitt avser det uppsåtliga brottet, bl,a. att
den funnit motiverat att utsträcka straffskyd­det till att omfatta djur eller
växter över huvud, som ej tillhörde gärnings­mannen, samt att stadgandet var
avsett att äga tillämpning även beträf­fande fisk och villebråd som icke var
föremål för någons äganderätt, I följd härav skulle av bestämmelsen omfattas
även vilda djur på ett område, där gärningsmannen ensam hade jakträtten. Utvidgningen
fill växter motiverades av kommittén med en hänvisning till de stora värden som
kunde gå förlorade genom spridande av växtsjukdomar. Att utro­tande av
skadedjur eller skadeväxter genom förgiftning eller på annat dylikt sätt under
iakttagande av erforderlig försiktighet ej skulle vara straffbart ansåg
kommittén vara tydligt utan uttryckligt stadgande där­om.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Över kommittéförslaget
yttrade sig bl,a. föreningen Sveriges härads­hövdingar. Föreningen uttalade
därvid att, då med stadgandet väl endast torde avses att skydda husdjur och
villebråd samt nytfiga växter för skada i stor skala, uttrycket &amp;quot;allmän
fara för djur eller växter&amp;quot; knappast riktigt klargjorde vad som åsyftades,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;TNR:89
JU:0,89 Mot vad kommittén ovan uttalat gjorde departe­mentschefen endast den
erinran, att den i förslaget upptagna bestäm­melsen att djuren eller växterna
ej skulle tillhöra gärningsmannen själv såsom i och för sig onödig torde kunna
utgå. Föreningens uttalande blev ej föremål för någon kommentar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
nu återgivits har uppenbarligen betydelse även där brottet begås av oaktsamhet.
De anförda mofivuttalandena ger enligt tingsrättens mening stöd för
uppfattningen att lagstiftningen ej uppburits av några naturskyddsintressen
utan varit avsedd att värna om intressen, som kan betecknas som ekonomiska.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section96&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section97&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:108&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;47&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
verkningarna av hela utläckaget till ån av föroreningar med gmndvattnet är icke
mera visat än att viss fara uppkommit för skada på en del odlade växter genom
inverkan av fenoxisyror och på en del andra vattendjur än fiskar genom inverkan
av klorfenoler eller fenoxisyror. I vidare mån än så är sålunda ej konkret fara
styrkt. Med hänsyn till vad här ovan anförts om ifrågavarande stadgandes innebörd
kan sedan över huvud taget endast beaktas skaderisken för växterna,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ätalet
kan sålunda vinna bifall allenast under förutsättning att faran för skador på
växterna kan sägas ha framkallats genom de depositioner för vilka de tilltalade
ställts till ansvar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Eftersom
filtermassorna visat sig innehålla fenoxisyror och dessa är vattenlösliga samt
vattnet passerat genom någon del av filtermassan och sedan nått Braån måste det
hållas för visst att åvattnet filiförts något tillskott av fenoxisyror från
denna deposition. Storleken av detta tillskott har dock icke på något sätt
kunnat bestämmas. Det kan långt ifrån uteslutas att det varit så obetydligt att
det inte ens varit mätbart. Än mera oviss är processkalkens inverkan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vid
sådant förhållande och eftersom ett för faran oväsentligt tillskott av
föroreningar inte ansågs kunna ha inneburit framkallande av fara lämnade
tingsrätten åtalet utan bifall,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;BT
Kemi-fallet är på många sätt unikt i Sverige. Justifiekanslern uttalar i sin
utredning bl.a. följande (s. 71),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bolagsledningen
har bmstit i vilja till samarbete och visat en påtaglig ovilja att lämna
fullständig information. De har bevisligen lämnat orik-figa uppgifter till
myndigheterna och kan på goda gmnder misstänkas för att i vissa andra
hänseenden ha handlat illojalt och oriktigt,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Justitiekanslern
uttalar i utredningen endast viss kritik mot länsstyrel­sens och
hälsovårdsnämndens handläggning i ärendet. Kritiken var inte av sådan art att
några särskilda åtgärder mot myndigheterna ansågs påkallade.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ytterligare
uppgifter om missförhållanden i bolaget har därefter fram­kommit, I förvaltarberättelsen
i BT Kemis konkurs framförs misstanke om bokföringsbrott och gäldenärsbrott, Gäldenärsbrottet
hör enligt för­valtarberättelsen samman med hanteringen av avfallsfrågorna.
Under den fid då undanhållandet av avfallet ägde mm skedde en rad överfö­ringar
av egendom till moderbolaget i Danmark.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Omfattande
polisutredningar har gjorts med anledning av misstanke om ytterligare brott
avseende bl.a, bolagsledningen. Sålunda har åtal väckts mot verkställande
direktören för bestickning och mot en avdel­ningsdirektör vid giftnämnden för mutbrott,
Ätal har väckts mot plats­chefen för besfickning och mot ordföranden i
kommunens hälsovårds­nämnd för mutbrott, Ätal har vidare väckts mot
verkställande direktören och platschefen för grov vamsmuggling avseende
utförsel av miljöfarligt avfall till Danmark utan fillstånd. Verkställande
direktören för moder­bolaget i Danmark har därvid åtalats för medhjälp därtill.
En försälj-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section98&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section99&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:108&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;48&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ningschef
för företaget har åtalats för brott mot lagen och kungörelsen om hälso- och
miljöfarliga varor för försäljning av icke registrerade varor som misstänktes
ha hälsofarliga effekter. Platschefen har vidare åtalats för grovt osant intygande.
Han skulle enligt åklagaren ha beord­rat personal att snygga fill siffror
avseende kvantiteten föroreningar i avfallsvattnet. Uppgifterna fördes i en
särskild bok jämsides med den ordinarie journalen. De friserade siffrorna
uppvisades sedan för länssty­relsen vid dess kontroller av om bolaget följde
bestämmelser om maxi-värdet av syra och klorkresoler vid utsläppen av
avloppsvattnet. Slutli­gen har verkställande direktören åtalats för bedrägerier
medelst förfalsk­ning avseende fakturor i bolagets bokföring,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.5
Miljöbrott i framtiden&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kunskapen
om miljön och miljöförstörelsen ökar allt mer. Ämnen som fidigare betraktats
som ofarliga har genom nya forskningsrön visat sig ha skadliga egenskaper.
Exempel är kvicksilver och kadmium vilkas lång­siktiga effekter vållat stora
bekymmer. Hittills har tämligen få miljöka­tastrofer på gmnd av att dessa
miljörisker ej blivit tillräckligt utredda eller ignorerats med fara för
människors liv skett. En olycka har dock ägt mm i Japan, där ett antal
människor dött eller svårt skadats till följd av kvicksilverförgiftningar i den
s.k, Minamatakatastrofen, Allvarliga ska­dor har där även orsakats genom
kadmiumförgiftning och PCB-förgift-ning. Ett tredje exempel är katastrofen i Seveso
i Italien ijuli 1976, Det giftiga utsläppet där har uppgetts bero på en
misslyckad syntes av kemiska föreningar, I ett syntessteg bildades på gmnd av
för hög tem­peratur stora mängder livsfarliga dioxiner, som sedan genom en
explo­sion spreds ut över stora arealer. I sammanhanget är det viktigt att
beakta att man numera vet att det tar 15 —25 år från det att en person utsatts
för en cancerframkallande kemikalie till dess en cancersjukdom bryter ut.
Säkerligen tar det även årtionden innan ekologiska mbbningar i naturen visar
sig efter giftutsläpp,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Miljögiftproblemen
kan i allt väsentligt sägas vara nya för mänsklig­heten, i varje fall ganska
skilda från de giftfrågor som tidigare generafio-ner kan ha mött. Därtill bidrar
inte enbart att ett stort antal helt nya föreningar, som inte har naturligt urspmng,
har kommit att filiföras vår omgivning utan också de ökade möjligheterna till
spridning till omvärl­den genom rökgasutsläpp, avloppssystem och till följd av
ökade kom­munikationer. Cirka 2 milj, kemiska föreningar är kända och årligen fillkommer
150 000-200 000 nya substanser. Till bilden hör även att kemiska föreningar som
var för sig är ofarliga kan bli skadliga i kom­bination med varandra. Även om
man ser till den sammanlagda produ­cerade mängden av allt avfall är
utvecklingen accelererande. Till saken hör naturligtvis även att kunskapen om
miljöproblemen med avfall och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section100&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section101&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:108&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;49&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;resurserna
att ta hand om det inte hållit jämna steg med den tekniska utvecklingen av
produktionsprocessen av kemiska ämnen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hanteringen av
processavfall skall beaktas i samband med prövning enligt miljöskyddslagen.
Anläggningen kan emellertid vara av äldre slag och ha tillkommit före 1969 och
därför inte prövats enligt dessa bestäm­melser. Med hänsyn till farhågorna för
att en del kemiskt avfall hante­rades på ett från hälso- och
miljöskyddssynpunkt icke godtagbart sätt tillkom den förordning som tidigare
nämnts om miljöfarligt avfall. Den­na förordning trädde fill viss del i kraft
år 1975 och slutligt år 1976, En av intentionerna med lagen är att samhället
skall få en faktisk möjlighet att utöva tillsyn och kontroll i fråga om
hanteringen av kemiskt avfall. Det stadgas därför om uppgiftsskyldighet för den
som yrkesmässigt bedriver verksamhet där miljöfarligt avfall uppkommer. Även
transpor­ten och det slutliga omhändertagandet är reglerat. Med begreppet miljö­farligt
avfall avses inte enbart kemiskt avfall som är att hänföra fill hälso-och
miljövara utan även annat uppräknat kemiskt avfall. Dämnder uppräknas även
bekämpningsmedelsavfall. Oaktat sålunda hanteringen av kemiskt avfall reglerats
finns det anledning att misstänka att det förekommer att uppgifter inte finns fillgängliga
om allt avfall eller att avfallet lämnas till icke behörigt transportföretag
eller lagras på otillåtet sätt (se avsnitt 3,2),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Under
senaste tiden har i flera fall uppmärksammats förekomsten av otillåtet lagrade
tunnor med avfall, 1 såväl Malmö som Lomma har påträffats ett stort antal
läckande tunnor med giftavfall. Kommunen har i ett av fallen fått gå in som
ekonomisk garant för saneringsarbetet som bedömts som mycket brådskande.
Hälsovårdsinspektören i kommunen har bedömt saken som mindre nogräknade
företagares sätt att göra sig av med farligt avfall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
lagringen av avfallet utgör en gärning på vilken ansvarsbestäm­melserna i 45 §
miljöskyddslagen är tillämpliga, kan handräckning be­gäras för att åstadkomma
rättelse. Begärs handräckning av statlig myn­dighet kan kostnaden förskjutas av
allmänna medel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
upplag av tunnor med kemiskt avfall ej uppmärksammas i fid kan oöverskådliga hälso-
och miljöskador uppstå. Detta visar miljöskandaler som på senare tid uppdagats
i bl.a, USA, Under 1940-talet grävdes tusentals tunnor med avfall från en
plastfabrik ned i jorden. Under ett onormalt höstregn under år 1976 började
giftiga kemikalier läcka ut. Av 80 konstaterade kemikalier kunde det
konstateras att 7 var kända för att vara cancerframkallande, I den provins det
var fråga om upptäcktes även att missfallsfrekvensen och antalet fosterskador
var onormalt hög,' En annan parallell till BT Kemi-fallet finns i Oregon, USA,
där under&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;'
Tidningen Time 1978-08-14&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4   Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 108&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section102&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:108&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;50&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;åren
1969—1971 lagrats ca 125 OOOliteravfallsproduktervid Alkali Lake från
industrier som tillverkade fenoxisyror. Befolkningen hade under lång tid
besvärats av svår lukt från sönderrostade tunnor. Företagsled­ningen önskade
därefter under ortsbefolkningens protester gräva ned tunnorna i jorden,'&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4
Utredningar inom kommittéväsendet&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4.1      Utredningen
om kostnaderna för miljövärden&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Miljökostnadsutredningen
(Jo 1971:08) tillsattes år 1971, Utredningen avslutade sitt arbete i april 1978
genom överlämnadet av slutbetänkandet (SOU 1978:43) Miljökostnader. Miljön i
samhällsekonomin — kost­nadsslag, kostnadsfördelning, styrmedel.
Utredningsuppdraget spände över ett brett fält. Enligt direktiven skulle
utredningen kartlägga vilka kostnader som är förenade med olika åtgärder inom
miljövårdens om­råde. Utredningen borde även analysera effekterna av olika
avgiftssy­stem för miljöfarlig verksamhet och de problem som är förenade med
sådana system. Utredningen har under arbetets gång avgett flera betän­kanden
och rapporter, I slutbetänkandet föreslås att ett principbeslut fattas om att
införa avgift på prövnings- och tillsynsverksamheten enligt miljöskyddslagen,
lagen om hälso- och miljöfarliga varor samt 3 § lagen om förbud mot dumpning av
avfall i vatten samt att naturvårdsverket i samarbete med övriga berörda
myndigheter ges i uppdrag att utarbeta förslag till avgiftssystem. Vidare
föreslås att ett system med avgifter på övemtsläpp utarbetas,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4.2      Miljöskyddsutredningen&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
april 1976 beslöt regeringen att tillsätta en utredning (Jo 1976:06) för
översyn av miljöskyddslagen. Enligt direkfiven skall utredningen bl,a, överväga
vilka förändringar av miljöskyddslagen som behöver göras för att möjligheterna
för samhället att ingripa mot och kontrollera miljöfar­lig verksamhet skall
förbättras. Utredningen erhöll i oktober 1977 till-läggsdirektiv (Dir 1977:110)
som innebär att utredningen skall föreslå de ytteriigare lagstiftningsåtgärder m.m,
som behövs för att förbättra sam­hällets möjligheter att kontrollera
miljöfarlig verksamhet. Utredningen skall särskilt överväga hur en effektivare
tillsyn skall kunna uppnås bl.a. genom en ökad samverkan mellan olika
samhällsorgan. Vidare skall prövas i vad mån det behövs en skärpning av
straffbestämmelserna på miljöskyddsområdet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;'
Environment vol. 18 no. 10. 1976&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section103&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section104&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:108&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;51&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
december 1978 överlämnade utredningen delbetänkandet (SOU 1978:80) Bättre miljöskydd
I, Betänkandet omfattar förslag i fråga om förprövnings-, tillsyns- och
påföljdssystemen samt besvärsrätten m.m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande förprövningssystemet
föreslår utredningen bl,a, att en­dast två myndigheter, koncessionsnämnden och
länsstyrelsen, får verk­ställa förprövningar, Dispensgivningen föreslås
försvinna. Naturvårds­verket föreslås i fortsättningen endast få uppträda som
part till skydd för miljön.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande
tillsynssystemet föreslås bl.a. att hälsovårdsnämnden görs fill lokal fillsynsmyndighet
enligt miljöskyddslagen för viss miljöfarlig verksamhet. Pä sikt föreslås att
tillsynsansvaret helt överförs fill hälso­vårdsnämnderna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande
ansvarssystemet föreslås en utvidgad och skärpt plikt för utövare av miljöfarlig
verksamhet att på begäran av prövnings- och tillsynsmyndighet under
straffansvar (böter eller fängelse i högst två år) lämna behövliga upplysningar
om verksamheten och anläggningen. Vi­dare föreslås en lagstadgad skyldighet för
tillsynsmyndighet att vid gmndad misstanke om överträdelse undersöka om sådan
skett. Beträf­fande brott mot miljöskyddslagen föreslås införande av en s.k.
miljö­skyddsavgift som skall tas ut av utövaren av den miljöfarliga verksam­heten
så snart man på objektiva gmnder kan konstatera att överträdelse av
miljöskyddslagen skett. Avgiften föreslås bli relaterad till penningvär­det
samt utgå med f.n, högst 25 000 kr. för varje dygn överträdelsen fortgått.
Skulle överträdarens vinning överstiga det framräknade total­beloppet kan
miljöskyddsavgiften bestämmas fill ett belopp som mot­svarar vinningen i fråga.
Vid bagatellartade överträdelser kan påföljden nedsättas eller efterges.
Preskriptionstiden har föreslagits bli fem år. Utredningen föreslår vidare att
det straffrättsliga sanktionssystemet bi­behålls. Straffmaximum höjs fill
fängelse i två år för uppsåfiiga eller grovt oaktsamma överträdelser som kunnat
innebära betydande kränk­ningar av miljöskyddsintressen. För att möta den
allvarligare delen av miljöbrottsligheten finner utredningen angeläget att 13
kap, brottsbal­ken får en mera tidsendlig utformning. Detta bör enligt
utredningen kunna ske bl.a, genom att i redan gällande bestämmelser
farebegreppet får en klarare definition i förening med att en lättnad i kraven
såvitt avser styrka och omfång i visad fara i det konkreta fallet åstadkommes.
En ändamålsenlig revidering borde enligt utredningen kunna nås också genom att
en ny bestämmelse införs i 13 kap, där man mera kriminali­serar den
miljöfarliga handlingen och mindre den konkreta effekten. Ett visst uppsåtligt
eller grovt oaktsamt handlande skulle rymmas inom det straffbelagda området
även om gärningen i det särskilda fallet &amp;quot;bara&amp;quot; inneburit en abstrakt
fara för en viss miljöskada eller olägenhet. Utred­ningen har avstått från att
lägga ett konkret förslag under hänvisning till att den översyn av lagstiftning
mot organiserad och ekonomisk brottslig-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section105&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section106&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:108&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;52&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;het
som pågår inom BRÄ även omfattar åtgärder mot angrepp mot den yttre miljön,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
en reservation till betänkandet har tre ledamöter anmält avvikande mening bl,a,
mot majoritetens beslut att ej avge förslag till ändring i 13 kap,
brottsbalken. Reservanterna har anfört bl,a, följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
anser att man måste hålla i minnet att miljöbrottet inte sällan måste räknas
till gmppen &amp;quot;ekonomisk och organiserad brottslighet&amp;quot;. Härtill måste
enligt vår mening läggas att miljöbrottet typiskt sett många gånger är svårare
att upptäcka och utreda jämfört med annan kriminalitet. Det kan t,ex, löpa
åtskilliga år innan nedgrävda gifttunnor rostar sönder och giftet sprider sig i
marken med grundvattnet för att slutligen upptäckas genom att det anställer
skada på miljön. Vi anser att dessa förhållanden talar för att en tillräckligt
lång preskriptionstid måste tillgripas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det måste anses närmast
uppseendeväckande att utredningens majo­ritet inte anslutit sig till
socialdemokraternas förslag, som skulle innebä­ra införande av en särskild
preskriptionsregel av den typ man har i skattebrottslagen (1971:69), Ätalspreskripfionstiden
bör bestämmas till 10 år mot av majoriteten förordade 5 år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
menar också att allmänheten med hänvisning bl,a till det vid BT Kemi inträffade
borde ha rätt att förvänta sig att utredningen skulle lägga fram förslag som
innebär en ändring och skärpning av de nu aktuella straffbestämmelserna i 13
kap. BrB och som bl.a, avser spridan­de av gift eller smitta.
Socialdemokraterna har drivit denna linje till förmån för vad man här skulle
kunna kalla en &amp;quot;Lex BT Kemi&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningsmajoriteten
har avvisat våra förslag i den här delen med hänvisning till att
brottsförebyggande rådet (BRÄ) i arbetet med den organiserade och ekonomiska
brottsligheten även skulle se på denna fråga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi bedömer att vägen över BRÄ
möjligen är framkomlig, men utan tvekan långsammare och man är i BRÅ säkert
mindre inriktad på just miljöskyddet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I stället anser vi det som
närmast självklart att en del av de förslag som presenterats i samband med BT
Kemi-affären borde ha beaktats i större utsträckning även av utredningens
majoritet och därmed också ha resul­terat i konkreta förslag. Vi kan bara
beklaga att vi inte fått stöd för vår mera handlingsinriktade linje.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Giftspridning
är straffbart enligt bestämmelserna i 13 kap, BrB, Dock krävs att spridandet
skall ha inneburit en allmän fara för människor, djur eller växter. En sådan
begränsning kan naturligtvis inte numera godtas. Spridande av gift e,d. bör
automatiskt innebära att man bedömer att allmän fara förelegat för människor,
djur eller växter. Redan en otillåten gärning som medför risk för här angiven
fara är så klandervärd att gärningsmannen bör bestraffas, oavsett om konkret
fara kunnat visas i det enskilda fallet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med dessa utgångspunkter
har vi funnit att i 13 kap. BrB bör intas en bestämmelse med ungefär följande
innehåll.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Den
som handhar gift eller smittämne på sätt som är ägnat att medföra risk för
människors liv eller hälsa eller för djur eller växter, dömes fill ansvar
enligt vad som sägs i 13 kap, 7 —9§§ även om allmän fara icke visats i det
enskilda fallet.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section107&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section108&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:108&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;53&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Erfarenheterna
från BT Kemi visar emellertid att detta inte räcker utan att 13 kap. BrB är i
behov av ytterligare tillägg. Vi menar att en bestämmelse av karaktären &amp;quot;Lex
BT Kemi&amp;quot; med ungefär följande inne­håll måste tas in i kapitlet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Har
någon, utan att vara förfallen till ansvar enligt vad fömt i detta kapitel är
sagt, i marken olovligen nedlagt gift eller smittämne, dömes för olaga giftdeponering
till böter eller fängelse i högst två år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Till
samma straff, som i första stycket sägs, dömes den som i vatten eller luft, olovligen
spritt gift eller smittämne.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skulle
den olaga giftdeponeringen vara att anse som ringa, må ej dömas till
ansvar,&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:148.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5
överväganden och förslag 5.1 Allmänt&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Omnden
för samhällets skydd mot miljöförstörelse ligger i reglerna om tillstånds- och
anmälningstvång för miljöfarlig verksamhet samt regler­na om produktkontroll.
Följer de som sysslar med miljöfarlig verksam­het eller farliga produkter dessa
regler och fungerar fillsynsmyndigheter-na effektivt skall detta garantera att
miljöförstörelsen minskas. Ytterst kan straff komma i fråga när man åsidosätter
förbud eller föreskrift som meddelats med stöd av lagstiftningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
hänsyn till bättre kunskaper och ökad medvetenhet om betydel­sen av omsorgen om
miljön är det naturligt att samhället och enskilda nu ställer högre krav på
förebyggande åtgärder mot miljöskadliga gärning­ar. För att kunna efterleva de krav
samhället ställer på företag och genomföra en minskning av föroreningarna krävs
åtskilliga dyrbara miljöinvesteringar. Det ständigt ökade antalet kemiska
föreningar med oöverskådliga risker och därmed uppkommande problem med utsläpp
och hantering av avfall kommer säkerligen även att medföra ekonomis­ka
avväganden som kan resultera i miljöskadliga gärningar. Mot bak­gmnd härav
finns det all anledning att befara ett ökat antal överträdelser av föreskrifter
och bestämmelser samt andra miljöfarliga åtgärder i avsikt att undgå ökade
kostnader. Redan nu finns exempel på sådana uppenbara ekonomiska
hänsynstaganden av gärningsmannen vid miljö­brott.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Händelserna
omkring BT Kemi (se avsnitt 3.4) visar emellertid brister i det miljöskydd som
främst genom miljöskyddslagstiftningens tillkomst byggts upp under de senaste
årtiondena. Genom att undanhålla tillsyns­myndigheten väsentliga uppgifter om verksamhten
har kontrollen över den miljöfarliga verksamheten blivit bristfällig. Härskall
inte behandlas frågan om vilka konsekvenser denna attityd från företaget fått
för möj­ligheten att i det enskilda fallet tillämpa sanktionsregler enligt
miljö-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section109&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section110&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:108&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;54&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;skyddslagen
eller brottsbalken. Däremot kan vissa generella slutsatser dras om brister och
luckor i nuvarande lagstiftning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;På
gmnd av miljöskyddslagens konstmktion som ramlag med blan-kettstraffbud kan
vissa miljöskadliga gärningar som har anknytning fill miljöfarlig verksamhet ej
beivras enligt lagens straffbestämmelser. Ex­empel på detta är när den sökande
vid ett anmälnings- eller tillståndstill­fälle lämnat felaktiga upplysningar om
t,ex. vissa utsläpp och därefter fått fillstånd eller dispens utan några
föreskrifter i den del där de felak­tiga upplysningarna lämnats. Om den
miljöfarliga verksamheten påbör­jats före miljöskyddslagens ikraftträdande och
verksamheten inte för­ändrats på någon sådan avgörande punkt som påkallat
ingripande av tillsynsmyndigheten är inte heller miljöskyddslagens
straffsanktioner tillämpbara. Förhållandet är detsamma när verksamheten inte
ingår bland de miljöfarliga verksamheter, som enligt miljöskyddskungörelsen är förprövningsskyldiga.
Förteckning över de verksamheter som är för­prövnings- eller anmälningsskyldiga
ändras efter hand men man kan tänka sig fall där lagstiftningen inte håller
jämna steg med den tekniska eller kemiska utvecklingen på tillverkningssidan.
Miljöskyddslagens straffsanktioner kan även sättas ur spel genom att åtal på gmnd
av tidskrävande utredningar inte kan väckas förrän preskriptionstiden (2 år)
löpt ut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
finns alltså en rad brister i nuvarande miljölagsfiftning när det gäller
möjligheterna att beivra miljöskadliga handlingar. Bestämmelser­na har redan i
dag visat sig ofillräckliga för att förhindra angrepp mot den yttre miljön
genom främst föroreningar av olika slag. Föreskrifter och tillsynsbestämmelser
kan svårligen förhindra alla övergrepp, I blick­punkten kommer då de
straffbestämmelser som finns i specialförfatt­ningarna. Dessa är i många fall
inte heller fillräckligt effektiva i förebyg­gandet och beivrandet av
överträdelser. De utgörs i många fall av blan-kettstraffbud. Detta medför att
alla miljöfarliga åtgärder inte är krimi­naliserade, I de flesta fall tar straffbudet
inte sikte på allvarliga miljö­brott och beaktar inte heller den ekonomiska
vinning som gärningsman­nen kan ha kalkylerat med när han begick brottet. En
annan svaghet hos dessa straffbestämmelser är säkerligen även att det kan
framstå som om hotet om straff endast avser överträdelser av ordnings- eller
säkerhets­föreskrifter även om specialförfattningarna innehåller en del
generellt straffsankfionerade aktsamhetsregler. De straffsatser som är knutna
till brotten framstår även som relativt låga och påföljden har i den alldeles
övervägande delen av de fall som prövats av domstol bestämts till låga
bötesstraff.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anledning
kan därför finnas att överväga olika möjligheter att höja miljöbrottens
straffvärde även om de brottsförebyggande effekterna av straffbestämmelserna ur
många aspekter är osäkra. Den faktor som påverkar relationen mellan straffbuden
och laglydnaden på detta områ-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section111&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section112&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:108&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;de
är troligen framför allt den ringa upptäcktsrisken. En höjning av
straffsatserna för överträdelser av bestämmelser i de olika miljöförfatt­ningarna
kommer med hänsyn fill vad som fidigare nämnts om deras begränsade möjligheter
att täcka alla straffvärda gärningar inte att med­föra några större effekter.
Dessutom är det tveksamt om dessa straffbuds placering i mer eller mindre
centrala specialförfattningar kan medföra en önskvärd höjning av moralen och
därmed öka laglydnaden. Vid övervägande av frågan hur straffvärdet skall höjas
måste hänsyn även tas fill möjligheten att miljöbrotten i framfiden kommer att
bli betydligt allvarligare än de som hittills uppdagats. Om miljöbrott anses
allvarliga och klandervärda och inte endast som lindriga och perifera
förseelser borde de i stället i första hand bestraffas enligt brottsbalken. Ett
straffhot enligt brottsbalken skulle även få den effekten att miljöbrott
jämställs med brottskategorier som traditionellt betraktas som förkastliga och
klandervärda. Klandervärdheten skulle även framträda genom sträng­are straffsatser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Här
bör inskjutas att den finska straffrättskommittén i sitt förslag fill stomplan fill
ny strafflag har föreslagit att straffbestämmelser för miljö­brott tas in i
strafflagen. Som skäl härtill anför straffrättskommittén (straffrättskommitténs
betänkande 1976:72 band 2, Helsingfors 1978, s, 102):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
industriella och tekniska utvecklingen har i allt större utsträck­ning
producerat ämnen eller föremål som kan skada naturen eller mil­jön. Samtidigt
har man vunnit ökad insikt om att skadandet av naturen och slöseriet med dess
resurser kan få ödesdigra följder. Genom att förlägga miljöbrotten till ett
enda strafflagskapitel kunde man återspegla de förändrade uppfattningarna och
vidare utgör en sådan lösning en effektivare påminnelse om dessa brotts förkastlighet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
det följande kommer mot bakgmnd av de omtalade bristerna i de nuvarande
straffbestämmelserna närmare att diskuteras möjligheter att genom bestämmelser
i brottsbalken förhindra allvarliga angrepp mot miljön,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5.2
Kriminalisering i brottsbalken av miljöskadliga gärningar&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
ovan nämnts (avsnitt 2.4) är det möjligt att miljöbrott i enskilda fall kan
hota eller skada även andra intressen än själva miljön och därför falla in
under olika straffbestämmelser i brottsbalken. Några av miljö­speciallagarna
innehåller även subsidiaritetsklausuler som föreskriver att speciallagens
straffregel ej är tillämplig om ansvar kan ådömas enligt brottsbalken (t,ex, 16
§ 2 st, lagen om hälso- och miljöfarliga varor samt 21 § lagen om åtgärder mot
vattenförorening från fartyg).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Någon
straffregel som direkt tar sikte på miljöskadliga gärningar finns dock inte i
brottsbalken. Gärningsbeskrivningarna i 13 kap, 7 — 9 §§ innehåller emellertid bl,a.
förgiftning av vatten och som skydds-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section113&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section114&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:108&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;56&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;objekt
i 8 § upptas djur och växter. På senare tid har det ifrågasatts om dessa
bestämmelser inte skulle kunna tillämpas på miljöbrott. Detta skall ses mot bakgmnd
av att giftproblemen och utrotningshoten mot växter och djur har uppmärksammats
allt mer, Lagmmmen har emellertid tillkommit på det gamla bondesamhällets tid.
Ändringen år 1948 beträf­fande skyddsobjekt i brottsbeskrivningen i 8 § har
sannolikt varit beting­ad mera av ekonomiska hänsyn än av naturskyddshänsyn (se
2,4,2), Att det ekonomiska värdet av skyddsobjekten i 8 § är av betydelse,
framgår även av att i rekvisiten för grovt brott upptas det förhållandet att
egen­dom av betyande värde utsatts för fara.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Genomgången av fällande
domar enligt dessa lagmm visar dock att de i några enstaka fall tillämpats vid
miljöbrott, BT Kemi-processen ger emellertid en föraning om vilka
bevissvårigheter och krav på tekniska utredningar en ökad tillämpning av dessa lagmm
mot miljöbrott skulle medföra. För att lagmmmen skall vara tillämpbara krävs
att genom gärningen en fara framkallats som ej hotar endast enstaka människor
eller föremål utan i stället en mera obestämd och vidsträckt krets av objekt.
Faran skall dessutom vara omedelbart överhängande och kon­kret. Sannolikt torde
utsläpp, som inte i och för sig framkallat fara, men som tillsammans med andra
utsläpp framkallat denna fara inte falla in under gärningsbeskrivningen. Inte
heller torde beteenden som medför fara för mera långsiktiga kumulativa skeenden
från samma eller olika källor vara straffbara. Kretsen av skyddsobjekt i lagmmmen
utgör också en begränsning av möjligheterna att nå miljöbrott med dessa bestäm­melser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
anledning av stadgandenas urspmng och utformning är det möjligt att de i sin
helhet är i behov av en revidering. En sådan översyn omfattas emellertid
knappast av översynen av lagstiftning mot organi­serad och ekonomisk
brottslighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Under kartläggningsarbetet
har dock uppmärksammats att någon fäl­lande dom enligt 7 § inte finns i
materialet. Däremot har 8 och 9 §§ fillämpats, fömtom i direkta miljömål,
beträffande spridande av smitta och gift bland husdjur. Även 7 § torde kunna
vara fillämpbar vid exem­pelvis terroristaktioner med hjälp av gift eller
smitta men också beträf­fande miljöbrott t,ex, genom tillsatser av giftiga
ämnen i livsmedel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
redovisade svårigheterna att tillämpa 7—9 §§ vid miljöbrott gör det sannolikt
att dessa straffbud i sin nuvarande lydelse inte i nämnvärd utsträckning
avhåller allmänheten från miljöskadliga angrepp. Inte hel­ler torde andra
bestämmelser i brottsbalken som i vissa fall kan bli fillämpliga ha någon sådan
effekt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det finns därför anledning
att överväga att i brottsbalken införa en bestämmelse som är särskilt avsedd
för miljöfarliga åtgärder. Ett sådant straffstadgande måste med nödvändighet
utformas relafivt allmänt. Om­fattningen och utformningen av en sådan generell
bestämmelse är till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section115&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section116&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:108&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;57&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;stor
del beroende av hur långt kartläggning och kontroll kommit av olika gärningars
och ämnens effekter på miljön. På flera områden är reglering­en ännu långt
ifrån fullständig. Exempel på områden som ännu ej tillräckligt reglerats är
bullerstörningar. Miljöskyddsutredningens upp­drag omfattar även frågan om
åtgärder för att komma till rätta med detta miljöproblem. En kriminalisering i
brottsbalken av alla allvarliga miljö­skadliga gärningar fömtsätter emellertid
ett omfattande utredningsarbe­te. Troligen måste också straffbestämmelserna i specialförfattningama
i flera avseenden anpassas till en mera allmän straffbestämmelse i brotts­balken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;På gmnd
härav har i detta sammanhang tonvikten lagts vid de miljö­skadliga angrepp som
tidigt uppmärksammats och som för närvarande framstår som de mest miljöhotande,
nämligen spridning av kemiska och andra farliga ämnen. Många av dessa farliga
ämnen kan säkerligen betraktas som gifter eller åtminstone som vådliga ämnen.
Andra ämnen kan i och för sig vara ofarliga men i vissa situationer ändå ha en
skadlig effekt. Utsläpp av gmndämnen och organiska föreningar kan i vissa fall
betraktas som farliga för människor och miljön i övrigt. Forskare har som
exempel härpå nämnt tungmetaller som kadmium och kvicksilver. En kriminalisering
bör därför avse själva gärningen med hänsynstagan­de även fill andra
omständigheter än ämnets giftighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ett
begrepp som kommit till användning i den miljörättsliga lagstift­ningen är
föroreningsbegreppet. Med förorening avses tillförsel av olika ämnen som ändrar
mottagarens (recipientens) naturliga sammansätt­ning. När begreppet används i
olika författningar till skydd för miljön framgår emellertid av sammanhanget,
att det skall vara fråga om ämnen i sådan mängd och tillförseln vara av sådan
varaktighet att det medför risk för menlig påverkan pä människors hälsa eller
trivsel eller pä egen­dom (SOU 1966:65 s. 147), I detta sammanhang bör
begreppet få en vidsträckt tolkning. Även andra spridningar och ingrepp i
miljön som bmkar jämställas med föroreningar bör täckas av
föroreningsbegreppet. Upplag och nedgrävningar av farligt avfall i jorden är
straffvärda hand­lingar som bör räknas som föroreningar. Även strålning och
spridande av bakterier och vims bör omfattas av föroreningsbegreppet. Andra exempel
är uppvärmning och avkylning av vatten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
att effektivt söka motverka föroreningar av farlig natur bör gär­ningarna
kriminaliseras redan på ett tidigt stadium i händelseförloppet. Tillämpningen
av 13 kap. 8 § brottsbalken på miljöfarliga gärningar har inneburit att mycket
stränga krav ställts på utredningen om föroreningen i det konkreta fallet
framkallat allmän fara för växter eller djur. Under förhållanden där det finns
en rad föroreningskällor och där redan tidi­gare föroreningar skett kan det vara
mycket svårt att visa att faran åstadkommits just av den misstänkte förorenaren
trots att föroreningen i och för sig varit av miljöskadlig natur.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section117&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section118&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:108&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;58&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
sådan snäv kriminaliserad sektor kan inte vara ägnad att motverka miljöfarliga
föroreningar. Alla uppsåtliga eller vårdslösa föroreningar bör vara straffbara
under förutsättning att de kan antas få betydande konsekvenser för människor,
djur, växter eller miljön i övrigt. Gärnings­mannen bör fällas till ansvar även
om fullständig teknisk bevisning inte föreligger för föroreningens skadlighet.
Har sålunda rapporter och ve­tenskapliga undersökningar påvisat att risken är
mycket stor för skadliga verkningar beträffande föroreningens innehåll bör
ansvar inträda för­utsatt att gärningsmannen känt till de faktiska
omständigheterna. En sådan ansvarsregel bör ligga i linje med de undersöknings-
och anmäl­ningskrav som i olika specialförfattningar ställs på producenter m,fl.
Domstolen har alltså att pröva om det kan antas att föroreningen med hänsyn
till alla kända omständigheter kan medföra vissa skadliga effek­ter. Sådana
omständigheter är den berörda miljöns tidigare beskaffenhet och känslighet för
ytterligare föroreningar samt tidigare föroreningars innehåll.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En straffutvidning
av här föreslagen typ bör kunna godtas om krav ställs på att gärningen skall
antas medföra hälsorisker, skador och olä­genheter som inte är obetydliga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Miljöbegreppet
finns inte definierat i svensk rätt. Omfattningen av begreppet skiftar mellan
olika användningsområden. I detta samman­hang bör med miljö avses människans
yttre fysiska omgivning. Även sådana beståndsdelar i näringskedjan som i och
för sig är av föga värde men som på lång sikt är vikfiga för människan bör
skyddas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Följder
av sådana föroreningar som kan antas medföra andra bety­dande olägenheter i
miljön kan bli att människors möjligheter till an­vändning av naturen till
exempelvis rekreation omintetgörs eller avse­värt försvåras. En förorening, som
kan antas medföra de angivna olä­genheterna och skadorna, lär i de flesta fall
vara omfattande och inte endast snabbt övergående. Exempel kan dock finnas på
föroreningar som innehåller farliga ämnen i en mindre kvantitet men som i det
enskilda fallet har en tröskeleffekt i förhållande till tidigare förorening­ar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föroreningar
som tillåtits av prövningsmyndigheter bör i och för sig inte undantas från
ansvarsbestämmelsen. Uppgifter som skulle varit utslagsgivande för
uppfattningen om t,ex, kemiska ämnens skadlighet kan ha varit kända enbart av
gärningsmannen, som undanhållit pröv­ningsmyndigheten dem. För att undanta
gärningar som till följd av andra viktiga skäl anses som nödvändiga trots
risken för miljöskador bör emellertid i ansvarsbestämmelsen göras undantag för
sådana gärningar som med hänsyn fill omständigheterna kan anses försvarliga.
Därmed undantas från ansvar de flesta fall där en administrativ myndighet
tidigare gjort en intresseavvägning och funnit föroreningen acceptabel med
hänsyn till bl.a. verksamhetens eller produktens samhällsnyttighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section119&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section120&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:108&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;59&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prövningen
kan ha gällt anfingen den aktuella föroreningen eller en jämförbar sådan. Ett
annat exempel som bör kunna falla in under undantagsregeln är föroreningar som
skett fill samma recipient som fidigare mottagit betydligt allvarligare fillåtna
föroreningar. En intresse­kollision kan även vara för handen när föroreningar
görs i avsikt att hindra miljökatastrofer utan att det ändå föreligger en nödsituafion.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
tänkta straffbestämmelsen kan konstrueras som ett helt nytt brottsbalksbrott
eller knytas fill någon bestämmelse i 13 kap, 7—9 §§ om allmänfarliga brott.
Med hänsyn till begränsningen i detta sammanhang till kriminalisering av
föroreningar förordas att ett fillägg görs till be­stämmelsen om förgöring. Det
bör dock betonas att inte heller en sådan lösning ur flera synpunkter är helt
tillfredsställande. Det farerekvisit som nu föreslås är annorlunda än de krav
på allmän fara som uppställs i 13 kap, i övrigt. Bestämmelserna i 11 och 12 §§
blir med nuvarande gär­ningsbeskrivningar ej tillämpliga på miljöföroreningar.
Ur andra syn­punkter kan dock miljöbrott sägas vara besläktade med de gärningar
som straffbeläggs i 13 kap. De objekt som skyddas i 8—9 §§ fillhör dem som är
viktiga ur miljövårdssynpunkt. Förutom växter och djur bör emellertid även
andra beståndsdelar i miljön som är viktiga för männi­skans fortbestånd och
trivsel i möjlig mån skyddas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Rubriceringen
av brott enligt 8 § är förgöring. Med hänsyn till att lagmmmet tillämpats i
mycket ringa grad kan beteckningen knappast antas vara särskilt känd bland
allmänheten. Det torde därför i och för sig inte medföra några större nackdelar
att under beteckningen införa även en något annorlunda gärningsbeskrivning. På
sikt bör emellertid över­vägas att anpassa namnet på brottet till modernare språkbmk
med anknytning till miljöskadliga gärningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Till
följd av hänvisningen i 9 § kommer även föroreningar som skett av grov oaktsamhet
att straffbeläggas. Brottsbeteckningen i 9 § är vårds­löshet med gift eller
smitta. Med hänsyn till att även föroreningar av andra ämnen än gift föreslås
bli kriminaliserade kan det inte anses lämpligt att låta begreppet stå kvar som
namn på sådana gärningar som begås av grov oaktsamhet. Ett annat namn bör
väljas för dessa gärningar. Miljöförorening är en lämplig brottsbeteckning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Straffskalorna
i 13 kap, brottsbalken är f,n, relativt höga i jämförelse med andra brott.
Påföljden för normalfallet av förgöring och spridande av gift eller smitta är
böter eller fängelse högst två år. Det bör även vara en lämplig straffsats för
ett miljöbrott. Från flera håll har påpekats värdet av en lång preskriptionstid
för miljöbrott med hänsyn till svårig­heten att upptäcka och spåra dessa
gärningar. Enbart detta skäl kan emellertid inte motivera ett högre
straffmaximum. Frågan om förhållan­det mellan straffvärdet hos
förmögenhetsbrott och andra s.k, moderna brott är för övrigt under utredning
(Ju 1976:04), Det kan därför finnas skäl att avvakta resultatet därav före
eventuella förslag till ändringar i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section121&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section122&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:108&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;60&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;denna
del. Preskriptionstiden uppgår med nuvarande straffsats till fem år. Uppdagas
inte föroreningen under den tiden torde det för övrigt ofta vara svårt att
klargöra om brott begåtts och vem som är gärningsmannen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Miljöföroreningar kan
emellertid vara av så farlig art att det kan finnas anledning att tillmäta dem
ännu högre straffvärde. Till typfallen av grova brott av förgöring, som har
straffskalan fängelse lägst sex månader och högst sex år, bör därför fogas
exempel som är speciellt tillämpbara på allvarliga miljöföroreningar. Fömtom
själva gärningens miljöfarlighet bör gärningsmannens överväganden om ekonomisk
vin­ning av föroreningen beaktas. Vinningen behöver i och för sig inte vara
särskilt betydande. Det är kopplingen mellan den ekonomiska kalkyle­ringen och
den hänsynslöshet gärningsmannen visar mot människors hälsa och miljön som är
särskilt klandervärd. Preskriptionstiden för grova brott är så lång som tio år.
Genom anpassning av rekvisiten för grova brott till miljöbrott kan därför de
allvarligaste miljöbrotten beiv­ras även om lång tid gått sedan de begicks.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I enlighet med det anförda
föreslås sammanfattningsvis en kriminali­sering i brottsbalken av
miljöföroreningar genom att förgöringsbrottet även får omfatta sådana
gärningar. Dessutom föreslås att exemplen i lagtexten på omständigheter som kan
föranleda att brottet betraktas som grovt ändras så att även särskilt
klandervärda miljöbrott kommer att betraktas som grova brott, Slufiigen
föreslås att gärningar som begås av grov oaktsamhet kriminaliseras under
brottsbeteckningen miljöförore­ning (se förslag fill lag om ändring i
brottsbalken, bilaga),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I det föregående har
framförts tanken på en kriminalisering i brotts­balken av samtliga
miljöskadliga gärningar. Det förslag som diskuterats i promemorian har
emellertid begränsats till miljöföroreningar. Det finns dock anledning att i en
mera omfattande översyn ånyo ta upp frågan om ytterligare kriminaliseringar i
brottsbalken av miljöbrott. Därmed bör uppmärksamheten särskilt riktas mot det framfida
förhål­landet mellan strafflagen och specialbestämmelserna. Även frågan om
införande av avgiftssystem och företagsböter på miljöskyddsområdet kan i det
sammanhanget diskuteras,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5.3
övrigt&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
förslag som diskuteras i denna promemoria kan medföra vissa konkurrensproblem.
Den straffbara föroreningen kan i vissa fall även innebära en överträdelse av
en straffsanktionerad föreskrift som getts i någon specialförfattning. Kan
specialbestämmelsen anses enbart som en ordningsföreskrift, torde den vara att
tillämpa i konkurrens med ett föroreningsbrott i brottsbalken. I vissa andra
fall är straffbestämmelsen i specialförfattningen subsidiär till brottsbalkens
straffbud genom en subsidiaritetsklausul eller på gmnd av att den enligt
statsrättsliga gmn-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section123&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section124&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:108&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;61&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;der
försätts ur kraft genom det mera generella stadgandet i brottsbalken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande i första hand
det culpösa brottet kan emellertid en be­stämmelse i en specialförfattning, som
stadgar straff för just sådant vållande som kriminaliseras i brottsbalkens
straffbud bli exklusivt till-lämpligt. Detta kan bli fallet om den föreslagna brottsbalksbestämmel­sen
införs och miljöskyddsutredningens förslag till ändringar beträffan­de
straffbestämmelsen i miljöskyddslagen antas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Miljöskyddsutredningen
föreslår nämligen att påföljden för överträ­delser som f,n, skulle resultera i
ett bötesstraff ersätts av en s.k, miljö­skyddsavgift. Straffbestämmelsen
ändras samtidigt så, att det för ansvar skall krävas uppsåt eller grov oaktsamhet
samt att gärningen kunnat innebära betydande kränkning av miljöskyddsintresse
(avsnitt 4,1), Dessutom föreslår utredningen att straffmaximum höjs till två
år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Miljöskyddsutredningens
förslag till ny straffbestämmelse försvårar utan tvivel en modernisering och
anpassning fill dagens miljöskydd av 13 kap, 8 och 9 §§ brottsbalken. Med
hänsyn till miljöskyddslagens tillämpningsområde finns all anledning att anta,
att en straffbar miljö-förorening enligt brottsbalken i vissa fall även kan
innebära en överträ­delse av en föreskrift enligt miljöskyddslagen. Om det
anses värdefullt med ett allmänt miljöstadgande i brottsbalken bör därför en
straffbe­stämmelse i miljöskyddslagen konstmeras på det sättet att bestämmelsen
anfingen kan tillämpas i konkurrens med brottsbalkens straffbud eller att
brottsbalkens straffbud får företräde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De flesta oaktsamma eller
uppsåtliga överträdelser av miljöskyddsla­gen bör i och för sig kunna anses
straffvärda även om de inte kunnat innebära betydande kränkning av
miljöskyddsintresse eller kunnat an­ses medföra andra menliga konsekvenser för
miljön. Det är då möjligt att tillämpa dessa bestämmelser i konkurrens med en
föreslagen brotts-balksbestämmelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Här
skall inte behandlas miljöskyddsutredningens förslag till utform­ning av ett
administrativt sanktionssystem för beivrande av överträdel­ser av
miljöskyddslagens bestämmelser, I och för sig kan emellertid ett avgiftssystem
inte anses stå i motsatsställning till den föreslagna krimi­naliseringen i
brottsbalken av angrepp mot miljön.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section125&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:44.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section126&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:108&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;62&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section127&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:27.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Författningsförslag&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslag
till&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lag
om ändring i brottsbalken&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:19.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Härigenom
föreskrivs att 13 kap, 8 och 9 §§ skall ha nedan angivna&lt;br&gt;
lydelse.&lt;br&gt;
Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                 &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section128&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;13
kap&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=189 height=115&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=115 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Framkallar någon allmän
  fara för djur eller växter medels gift el­ler genom att överföra eller sprida
  elakartad sjukdom eller genom att sprida skadedjur eller ogräs eller på annat
  dylikt sätt, dömes för förgöring fill böter eller fäng­else i högst två år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Framkallar
någon allmän fara för djur eller växter medelst gift eller genom att överföra
eller spri­da elakartad sjukdom eller genom att sprida skadedjur eller ogräs el­ler
på annat dylikt sätt, dömes för förgöring till böter eller fäng­else i högst
två år. Detsamma skall gälla den som utan att vara förfal­len till ansvar
enligt vad förut i detta kapitel är sagt förorenar jord, vat­ten eller luft om
gärningen kan an­tagas medföra icke obetydliga häl­sorisker för människor,
skador av icke ringa betydelse på djur eller växter eller annan betydande olä­genhet
i miljön i övrigt. Kan gär­ning som i andra meningen sägs med hänsyn till
omständigheterna anses försvarlig skall ej dömas till ansvar.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=190 height=113&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=113 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Är brottet grovt,
  skall dömas fill fängelse, lägst sex månader och högst sex år. Vid bedömande hum­vida
  brottet är grovt skall särskilt beaktas, om det skett med uppsåt att skada
  eller om egendom av be­tydande värde utsatts för fara.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:19.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Är
brottet grovt, skall dömas till fängelse, lägst sex månader och högst sex år.
Vid bedömande hum­vida brottet är grovt skall särskilt beaktas, om det skett
med uppsåt att skada eller om gärningen eljest varit av särskilt farlig art.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
2.0pt;margin-left:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;9§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section129&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Begår någon av grov oaktsam­het
gärning som i 7 eller 8 § sägs, dömes för vårdslöshet med gift eller smittäm-n e
till böter eller fängelse i högst två år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Begår någon av grov oaktsam­het
gärning som i 7 eller 8 § sägs, dömes för vårdslöshet med gift eller smittäm­ne
eller, om fråga är om gär­ning som avses i 8 § första stycket andra meningen,
för miljöförorening till böter eller fängelse i högst två år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section130&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section131&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:108&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;63&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga
2&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Dnr
358-80&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:21.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;PM
i anslutning till brottsförebyggande rådets PM (1979:6) Kriminalisering av
föroreningar av miljön, m.m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
Inledning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
december 1978 överlämnade miljöskyddsutredningen delbetänkandet (SOU 1978:80)
Bättre miljöskydd I, som bl.a. innehåller förslag till ändrade
straffbestämmelser i miljöskyddslagen (1969:387). I betänkan­det uttalas att
det är angeläget att 13 kap, brottsbalken (BrB) snarast kompletteras med en
bestämmelse som tillgodoser kravet på skydd för miljön. Under hänvisning till
att frågan vid tiden för betänkandets avlämnande uppmärksammades inom
brottsförebyggande rådet (BRÄ) har utredningen (majoriteten) emellertid avstått
från att lägga fram något förslag till ändring i BrB.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
skäl för sin uppfattning att BrB bör kompletteras i angivet hän­seende har
utredningen bl,a, anfört.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelserna
i BrB anses ha en högre moralbildande effekt än motsvarande bestämmelser inom
specialstraffrätten. För vissa särskilt grova otillåtna angrepp riktade mot den
yttre miljön finner utredningen nödvändigt att man i kampen mot denna typ av
miljöbrottslighet bättre måste utnyttja BrB:s moralbildande effekt. Det bedöms
också vara värdefullt att tillvarata de aktuella straffskalornas relativa stränghet,
som f,ö, förutom förhållandevis länga ätalspreskriptionstider även medför
möjlighet att vid behov ingripa med olika tvangs- och säkringsätgärder. Behovet
att använda sig äv BrB i kampen mot miljöbrottsligheten gör sig särskilt starkt
gällande när gärningen kan hänföras till ekonomisk brottslighet eller när det
avsiktliga eller grovt oaktsamma angreppet framstår som särskilt stötande för det
allmänna rättsmedvetandet, oavsett om förbud, villkor, föreskrifter osv. finns uppsatta
med stöd av ML.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tre
av utredningens ledamöter har anmält avvikande mening och ansett att
utredningen hade bort lägga fram förslag till straffbestämmel­ser i BrB fill
skydd för miljön (se närmare SOU 1978:80 s. 187—192),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Betänkandet
har remissbehandlats och övervägs f,n, inom jordbmks­departementet. Vid
remissbehandlingen har praktiskt taget alla instanser som gått in på frågan
anslutit sig till uppfattningen att en bestämmelse om miljöbrott snarast bör
föras in i BrB. Till dessa instanser hör BRÄ, som till sitt remissyttrande har
fogat promemorian (BRÄ PM 1979:6) Kriminalisering av föroreningar av miljön m.m.,
upprättad inom ramen för den översyn av lagstiftningen mot organiserad och
ekonomisk brotts­lighet som pågår inom rådet, I promemorian föresläs i angivet
syfte ändringar i bestämmelsen om förgöring i 13 kap 8 § BrB och i bestäm­melsen
om vårdslöshet med gift eller smittämne i 9 § samma kapitel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vid
den beredning av den aktuella lagstiftningsfrågan som har ägt mm&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section132&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section133&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:108&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;64&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;inom
justitie- och jordbmksdepartementen har den inom BRÄ upprät­tade promemorian
ansetts böra remissbehandlas till underlag för lag­stiftningsfrågans fortsatta
handläggning. Det har emellertid därvid be­dömts som lämpligt att för
remissinstansernas granskning komplettera BRÄ:s promemoria med ett lagförslag
som bygger på de i promemorian utvecklade principerna men som innebär att ett
mera allmänt skydd mot miljöfarlig verksamhet införs i BrB, För detta ändamål
har förevarande promemoria upprättats inom justitiedepartementet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2
överväganden angående utformningen av straffskyddet&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslaget
i BRÄ-promemorian innebär att bestämmelsen i 13 kap 8 § BrB om förgöring
kompletteras med en bestämmelse genom vilken förorening av jord, vatten eller
luft straffbeläggs för det fallet att gär­ningen kan antas medföra inte
obetydliga hälsorisker för människor, skador av inte ringa betydelse på djur
eller växter eller annan betydande olägenhet i miljön i övrigt. Undantag har
dock gjorts för gärningar som med hänsyn till omständigheterna kan anses
försvarliga. Vidare föreslås en ändring i 13 kap. 9 § BrB av den innebörden att
den som av grov oaktsamhet begår en gärning av det slag som avses med den nya
bestäm­melsen i 8 § skall dömas till böter eller fängelse i högst två år för
miljöförorening.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
i BRÄ-promemorian föreslagna bestämmelserna skulle ge ett straffrättsligt skydd
i BrB mot allvarliga kränkningar av miljöskyddsin­tressen av sådant slag som 1
§ första stycket punkterna 1 och 2 miljö­skyddslagen tar sikte på. Den
miljöfarliga verksamhet som omfattas av dessa punkter är utsläpp av
avloppsvatten, fast ämne eller gas från mark, byggnad eller anläggning i
vattenområde liksom användning av mark, byggnad eller anläggning på ett sätt
som annars kan medföra förorening av ett vattenområde (bortsett från byggande i
vatten).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Punkt
3 i 1 § första stycket miljöskyddslagen omfattar användning av mark, byggnad
eller anläggning på ett sätt som kan medföra störning för omgivningen genom
luftförorening, buller, skakning, ljus eller annat sådant. Till den del punkten
avser luftförorening får även den en straff-rättslig motsvarighet i BrB, om
förslaget i BRÄ-promemorian genom­förs. Förslaget i promemorian går dessutom
utöver miljöskyddslagens fillämpningsområde så fill vida som det omfattar även
förorening av jord och saknar begränsning till sådana miljöskadliga gärningar
som härrör från fast egendom.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
torde emellertid få anses önskvärt att en ny bestämmelse i BrB mot miljöskadliga
gärningar bereder ett allmänt skydd åt samfiiga de miljö­skyddsintressen som
omfattas av miljöskyddslagen och sålunda även tar sikte på störningar genom
buller, skakning, ljus eller annat sådant.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section134&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section135&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:108&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;65&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Detta
resultat uppnås om den i BRÄ-promemorian föreslagna be­stämmelsen kompletteras
med en föreskrift enligt vilken straffbarheten omfattar även den som förorsakar
betydande olägenhet i miljön genom buller, skakning, ljus eller annat sådant,
om olägenheten inte är endast helt fillfällig. Genom den avgränsning av det
straffbara området som ligger i att en betydande olägenhet i miljön skall ha
vållats klargörs i så fall att endast verkligt avsevärda kränkningar av
miljöintresset åsyftas. Klart är sålunda att inte exempelvis varje störning i
form av buller i begreppets hygieniska betydelse (&amp;quot;allt icke önskat
ljud&amp;quot;) kan straffbeläg­gas (jfr prop. 1969:28 s, 255),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
kriminaliserade området bör dock begränsas ytterligare genom att det i BRÄ-promemorian
föreslagna undantaget från straffbarhet för fall då en gärning med hänsyn fill
omständigheterna kan anses försvarlig görs fillämpligt även på fall då någon
vållar betydande olägenhet i miljön genom buller, skakning eller ljus e,d.
Härigenom undantas från straffbarheten bl.a. sådana beteenden som är allmänt
vedertagna och accepterade — t.ex, på trafikområdet — liksom fall då en
administrativ myndighet har gjort en intresseavvägning och funnit en
miljöstörning godtagbar med hänsyn till samhällsnyttan eller av annat skäl. Det
sist­nämnda gäller dock givetvis inte utan vidare i situationer där felaktiga
uppgifter har lämnats till underlag för myndighetens prövning eller där
uppgifter som hade bort beaktas vid denna prövning förtigits (jfr BRÄ-promemorian
s, 35 — 36), Vidare bör framhållas att uppfattning om vad som kan anses vara
försvarligt fortlöpande torde undergå en förskjut­ning i takt med den ökade
insikten om angelägenheten att förbättra miljöskyddet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med de begränsningar i
fråga om kriminaliseringen som här har föreslagits synes det inte vare sig
nödvändigt eller lämpligt att begränsa straffbarheten till fall då kränkningen
av miljöintresset kan hänföras till fast egendom. På samma sätt som den
straffbestämmelse som har före­slagits i BRÄ-promemorian bör det nu föreslagna
tillägget i stället vara generellt tillämpligt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Miljöskyddslagen omfattar
inte s.k. joniserande strålning, dvs, strål­ning från radioaktiva ämnen,
röntgenstrålning och annan strålning som har likartad biologisk verkan. Orsaken
till detta är att den administrativa reglering av verksamhet med sådan
strålning som finns i strålskyddsla­gen (1958:110), atomenergilagen (1956:306)
och atomansvarighetslagen (1968:46) har ansetts böra vara exklusivt tillämplig (prop.
1969:28 s, 260), Denna synpunkt gör sig inte gällande när det är fråga om
utform­ningen av den nu aktuella straffbestämmelsen. Med hänsyn till det
intresse som föreligger av att en ny straffbestämmelse i BrB får en så generell
räckvidd som möjligt synes det inte ändamålsenligt att ta undan vare sig
joniserande strålning eller strålning av annat slag från tillämp­ningsområdet.
Om bestämmelsen i enlighet härmed får omfatta strålning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5   Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 108&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section136&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:108&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;66&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;i
allmänhet, behöver inte strålning i form av ljus nämnas särskilt. Det finns
inte heller anledning att i en allmän bestämmelse i BrB ta in någon
motsvarighet till de undantag som i övrigt har gjorts från miljöskyddsla­gen
från denna lags tillämpningsområde (byggande i vatten, dumpning av avfall i
vatten, störning i radioapparat och inverkan av elektrisk ström, 1 §
miljöskyddslagen),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3
Förslag&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
de kompletteringar till den i BRÄ-promemorian föreslagna be­stämmelsen söm här
har föreslagits blir förgöring inte någon passande brottsbeskrivning.
Bestämmelsen bör i stället bilda en egen paragraf, lämpligen med brottsbeteckningen
&amp;quot;miljöbrott&amp;quot;,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
enlighet härmed föreslås att i BrB införs en ny paragraf, 8 a §, I denna bör
till en början i enlighet med förslaget i BRÄ-promemorian anges att den som,
utan att vara förfallen till ansvar enligt vad som är sagt fömt i kapitlet,
förorenar jord, vatten eller luft på ett sätt som kan antas medföra inte
obetydliga hälsorisker för människor, skador av inte ringa betydelse på djur
eller växter eller annan betydande olägenhet i miljön skall dömas till böter
eller fängelse i högst två år. Vidare bör föreskrivas att detsamma skall gälla
om någon förorsakar betydande olägenhet i miljön genom buller, skakning,
strålning eller annat sådant och olägen­heten inte är endast helt tillfällig.
Slutligen bör i enlighet med BRÄ-förslaget anges att gärningen inte skall
föranleda straffansvar, om den med hänsyn till omständigheterna kan anses
försvarlig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Liksom
enligt BRÄ-förslaget bör en särskild straffskala föreskrivas för grova fall.
När det gäller att ange exempel på sådana fall synes den i 13 kap, 8 § angivna
situationen att någon har begått gärningen i uppsåt att skada inte träffa de
fall som en sådan straffskala i första hand bör ta sikte på. Lämpligen bör i
stället anges att det vid bedömandet om brottet är grovt skall särskilt beaktas
om det har varit ägnat att vålla varaktiga skador av stor omfattning eller om
gärningen annars har varit av särskilt farligt art,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
överensstämmelse med förslaget i BRÄ-promemorian bör gärningar som har begåtts
av grov oaktsamhet straffbeläggas i 13 kap, 9 §, Straff­skalan enligt denna
bestämmelse är böter eller fängelse i högst två år, I stället för den i BRÄ-promemorian
använda brottsbenämningen miljö-förorening föreslås beteckningen vårdslöshet
med miljön.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
straffskalor, som här har förordats, innebär att fiden för åtalspre­skription
blir 10 år för grovt miljöbrott och 5 år i övrigt (35 kap. 1 § BrB).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anledning
att i 13 kap. 10, 11 eller 12 § göra hänvisning till de nya bestämmelserna
torde inte föreligga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
angår förhällandet mellan de här föreslagna bestämmelserna och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section137&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section138&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:108&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;67&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;straffbestämmelserna
i de olika specialförfattningarna på miljöområdet bör följande anföras,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
45 § miljöskyddslagen i dess nu gällande lydelse finns straffbestäm­melser som
riktar sig bl.a. mot den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot förbud
eller underlåter att iaktta villkor eller föreskrift som har meddelats med stöd
av lagen. Straffet är böter eller fängelse i högst ett år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
någon t.ex, bryter mot ett förbud som har meddelats med stöd av
miljöskyddslagen, kan gärningen vara av så allvarlig art att den kan antas
medföra betydande olägenhet i miljön, I så fall skall gärningsman­nen, om
uppsåt har förelegat, dömas endast för miljöbrott enligt den nya 13 kap. 8 a § BrB
och inte dessutom enligt 45 § miljöskyddslagen. Detta följer av vanliga
principer om lagkonkurrens med hänsyn till att BrB :s regel har den strängaste
straffskalan. Har gärningsmannen i det angivna fallet begått brottet av grov oaktsamhet,
blir på samma sätt endast bestämmelsen i 13 kap. 9 § BrB om vårdslöshet med
miljön tillämplig. Om han däremot har gjort sig skyldig endast till oaktsamhet
som inte kan anses grov eller gärningen inte är av så allvarlig beskaffenhet
att bety­dande olägenhet i miljön kan antas ha uppstått, blir endast
miljöskydds­lagen fillämplig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;På
samma sätt gestaltar sig förhållandet mellan de nya bestämmelser­na i BrB och
övriga specialförfattningar på miljöområdet, t.ex, lagen (1973:325) om hälso-
och miljöfarliga varor, lagen (1971:1154) om för­bud mot dumpning av avfall i
vatten, naturvårdslagen (1964:822) och strålskyddslagen (1958:110). Dessa lagar
innehåller — liksom de övriga författningar som här kan komma i fråga (se BRÄ-promemorian
s. 3—4) — straffbestämmelser av i huvudsak samma konstmktion och med sam­ma
straffmaximum som miljöskyddslagens nyssnämnda bestämmelser. Om förslaget i
förevarande promemoria genomförs, kan det finnas skäl att i lämpligt sammanhang
förse straffbestämmelserna i specialförfatt­ningarna med ett förtydligande
tillägg av det innehållet att specialför­fattningens regel gäller endast i den
mån gärningen inte är belagd med straff enligt BrB, Ett sådant tillägg får dock
inte någon självständig betydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Såvitt
gäller miljöskyddslagen bör emellertid ytterligare uppmärk­sammas att
miljöskyddsutredningen i det inledningsvis omnämnda be­tänkandet (SOU 1978:80)
Bättre miljöskydd I har föreslagit vissa änd­ringar i lagens sanktionssystem.
Förslaget innebär att någon straffrättslig påföljd i princip inte skall komma i
fråga för överträdelser som i dag skulle ha bestraffats med böter. I stället
skall den ansvarige påföras en miljöskyddsavgift, som enligt förslaget skall
tas ut så snart man på objektiva gmnder kan konstatera att en överträdelse av
miljöskyddsla­gen har skett. Avgiften är avsedd att i praktiken huvudsakligen
drabba juridiska personer. Vid sidan av miljöskyddsavgift skall dock även&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section139&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section140&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:108&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;68&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;straffansvar
komma i fråga i de allvarligaste fallen. I förslaget har sålunda tagits in ett
nytt andra stycke till 45 §, Enligt det nya stycket skall den som uppsåfiigen
eller av grov oaktsamhet gör sig skyldig till överträ­delser som anges i 45 §
dömas till ansvar om gärningen skulle ha kunnat innebära en betydande kränkning
av ett miljöskyddsintresse. Straffet är böter eller fängelse i högst två år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om förslaget i den här
promemorian genomförs, finns det inte något utrymme för att i miljöskyddslagen ha
en straffbestämmelse för allvar­ligare fall, eftersom dessa kommer att
bestraffas enligt BrB. Däremot medför de nu föreslagna bestämmelserna i BrB
givetvis inte något hinder mot ett system med miljöskyddsavgifter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande
ytterligare två författningar av intresse i sammanhanget finns ett aktuellt
förslag till ändring, nämligen lagen (1972:275) om åtgärder mot
vattenförorening från fartyg och lagen (1976:6) om åtgär­der mot
vattenförorening från fartyg inom östersjöområdet. I departe­mentspromemorian
(Ds K 1979:8) Ätgärder mot vattenförorening från fartyg föreslås att dessa
lagar ersätts av en ny lag om åtgärder mot vattenförorening från fartyg. I
samband härmed föreslås en straffskärp­ning av den innebörden att straffmaximum
för sådant brott mot lagen som innebär att olja eller andra skadliga ämnen olovligen
släpps ut i vatten höjs från fängelse i ett år till fängelse i två år (9 kap, 1
§ i förslaget). En föreskrift om företräde för BrB :s bestämmelser när någon av
dessa är tillämplig blir då nödvändig för att förebygga risken för osäkerhet i
rättstillämpningen. En sådan föreskrift har också tagits in i förslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Genomförs förslaget i
denna promemoria torde det, liksom BRÄ-promemorians förslag, få vissa
konsekvenser i skadeståndsrättsligt hän­seende. Bl.a. får bestämmelsen i 1 kap,
3 § skadeståndslagen (1972:207) om skyldighet att ersätta s,k, ren
förmögenhetsskada som har vållats genom brottslig gärning ett utvidgat fillämpningsområde
såvitt gäller miljöskador som har vållats uppsåtligen eller av grov
vårdslöshet. Denna fråga torde komma att belysas närmare när resultat
föreligger av det utredningsarbete som bedrivs av miljöskadeutredningen (Ju
1977:08),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
förslag fill ändringar i BrB som här förordas fogas fill denna promemoria som
bilaga.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section141&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:45.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section142&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:108&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;69&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section143&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:27.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslag
till&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lag
om ändring i brottsbalken&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Härigenom
föreskrivs i fråga om brottsbalken,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;dels
att 13 kap, 9 § skall ha nedan angivna lydelse,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:19.0pt;margin-bottom:
5.0pt;margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;dels att i balken
skall införas en ny paragraf, 13 kap. 8 a §, av nedan angivna lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section144&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section145&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:139.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8a§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:27.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:149.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;Den som utan att vara skyldig till brott som har angetts förut i detta
kapitel förorenar mark, vatten eller luft på ett sätt som kan antas med­föra
sådana hälsorisker för männi­skor eller sådana skador på djur eller växter som
inte är av ringa betydelse eller också annan bety­dande olägenhet i miljön,
döms för m i 1 j ö b r o 11 //&amp;#9632;// böter ell er fäng­else i högst två år.
Detsamma skall , gälla den som förorsakar betydan­de olägenhet i miljön genom
buller, skakning, strålning eller annat så­dant om olägenheten inte är endast helt
tillfällig. Kan gärningen med hänsyn till omständigheterna anses försvarlig
skall ej dömas till ansvar. Är brottet grovt skall dömas till fängelse lägst
sex månader och högst sex är. Vid bedömandet huru­vida brottet är grovt skall
särskilt beaktas, om det har varit ägnat att vålla varaktiga skador av stor om­fattning
eller om gärningen annars har varit av särskdt farlig art.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
1.0pt;margin-left:141.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;9§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section146&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Begår någon av grov oaktsamhet
gärning som i 7 eller 8 § sägs, dö­mes för vårdslöshet med g ift eller smittämne
till bö­ter eller fängelse i högst två år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Begår någon av grov oaktsamhet
gärning som anges i 1 eller 8 §, döms för vårdslöshet med gift eller smitta till
böter eller fängelse i högst två år. Den som av grov oaktsamhet begår gär­ning
som anges i 8 a§ döms för vårdslöshet med mil­jön till samma straff.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section147&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Denna
lag träder i kraft den&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section148&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section149&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:108&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;70&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga
3&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sammanställning
av remissyttrandena över Brottsförebyggande rådets promemoria (1979:6)
Kriminalisering av föroreningar av miljön, m.m. och en i anslutning till denna
inom justitiedepartementet upprättad promemoria (Dnr 358-80)&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Remissinstanser&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Efter
remiss har yttranden över betänkandet avgetts av justitiekanslern,
riksåklagaren (RÄ), hovrätten för övre Norrland, rikspolisstyrelsen,
socialstyrelsen, kammarkollegiet, fiskeristyrelsen, lantbruksstyrelsen, statens
naturvårdsverk, koncessionsnämnden för miljöskydd, arbetar­skyddsstyrelsen,
statens industriverk, statens strålskyddsinstitut, sjö­fartsverket,
generaltullstyrelsen, miljöskyddsutredningen (Jo 1976:06),
miljöskadeutredningen (Ju 1978:08), utredningen (K 1979:01) om trans­port av
farligt gods, länsstyrelsen i Malmöhus län, Svenska kommunför­bundet.
Stiftelsen industrins vatten- och luftvårdsforskning, Svenska hamnförbundet.
Svenska naturskyddsföreningen, Sveriges industriför­bund, Tjänstemännens
centralorganisations statstjänstemannasektion (TCO-S), Landsorganisationen i
Sverige (LO), Centralorganisationen SACO/SR, Riksförbundet för allmän
hälsovård, Sveriges frifidsfiskares riksförbund, Lantbmkarnas riksförbund, Miljögmppernas
riksförbund (MIGRI) och Vattenvärnet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Remissinstanserna
har överlämnat remissyttranden, RÄ från över­åklagaren i Stockholms och Malmö
distrikt samt länsåklagarna i Kal­mar, Kopparbergs, Malmöhus och Skaraborgs
län, socialstyrelsen från länsläkarorganisafionen i Norrbottens län, fiskeristyrelsen
från fiske-riintendenterna i övre södra, nedre södra och östra distrikten och TCO-S
från Svenska polisförbundet. Länsåklagaren i Malmö distrikt har i sin tur
överlämnat ett yttrande från åklagarmyndigheten i Landskrona åkla­gardistrikt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Remissyttrandena&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Justitiekanslern&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
kan inte råda någon tvekan om att vunna erfarenheter — bl,a, genom BT
Kemi-fallet — med avsevärd styrka talar för att en allmän bestäm­melse om
miljöbrott införs i brottsbalken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mellan
de båda förslagen föreligger ett flertal olikheter, bl.a. med avseende på
kriminaliseringens räckvidd och brottsbenämningama. Jag har vid min genomgång
av promemoriorna funnit att det förslag som framläggs i departementets
promemoria tveklöst är att föredra framför BRÄ-förslaget. Enligt min mening är
departementets förslag väl ägnat läggas till gmnd för lagstiftning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section150&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section151&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:108&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;71&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riksåklagaren&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är ett oavvisligt krav att vi, då våra kunskaper ökar och den tekniska
utvecklingen blir allt snabbare, värnar om vår miljö. Om detta torde råda full
enighet. Av stor vikt är härvidlag, att det planerade prövnings- och tillsynssytemet
blir effektivt men även att sanktionssystemet utformas på ett
tillfredsställande sätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
brottslighet som förekommer på området kan befaras öka främst genom
framställningen av nya produkter och genom nya framställnings­metoder. Brotten
mot vår miljö måste dessutom inte sällan hänföras till den s,k, organiserade
och ekonomiska brottsligheten. Miljöskyddsutred­ningen framförde också som en gmndtanke
i sitt betänkande Bättre miljöskydd I, att en överträdelse av miljöskyddslagens
bestämmelser ej skall kunna framstå som lönande för utövaren av en farlig
verksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Till det i betänkandet
föreslagna sanktionssystemet måste emellertid även — vilket utredningen
förklarade vara angeläget — komma en ändring och skärpning av aktuella
straffbestämmelser, som för de tilläm­pande myndigheterna kan utgöra rationella
och effektiva instmment för bekämpandet av brotten mot vår miljö. Från dessa
utgångspunkter är i och för sig förslaget om ändrade straffbestämmelser för
sådana brott att hälsa med tillfredsställelse. Jag delar uppfattningen att
dessa bestämmel­ser på gmnd av brottslighetens art och den moralbildande effekt
en sådan placering medför bör ha sin plats i brottsbalken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vid
min bedömning av förslaget till ändring i brottsbalken utgår jag från det
förslag till lagtext som på gmndval av brottsförebyggande rådets promemoria och
förslag framlagts i justitiedepartementets promemoria.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
föreslagna benämningen på de brottsliga gärningarna, miljöbrott och vårdslöshet
med miljön, finner jag väl överensstämma med gängse språkbmk och även täcka
uppfattningen om den brottsliga gärningens innehåll.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
kan i stort ansluta mig till vad som i BRÄ:s promemoria anförts beträffande
främst det straffbara området och motiveringarna för dess omfattning. Särskilt
vill jag med tillfredsställelse hälsa den föreslagna utvidgningen av detsamma
så att för en miljöfarlig gärnings straffbarhet inte som nu krävs konkret fara
utan blir tillräckligt att gärningen vid en samlad bedömning kan antas medföra
vissa skadliga effekter. Även med den föreslagna utformningen av rekvisiten i 8
a § kan emellertid viss tveksamhet uppkomma om i praktiken konstaterade
straffvärda förfa­randen blir straffbara enligt bestämmelsen. Ett flertal
frågor måste upp­ställas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
under senare år kanske mest uppmärksammade fallet av förore­ning av mark, det s.k.
BT Kemi-målet, har noggrant redovisats i BRÄ:s promemoria. Med den föreslagna
lagtexten torde vid en tolkning av rekvisitet förorena ett förfarande av det
slag, varom är fråga i sagda mål, falla utanför ramen för straffbarhet. Jag
vill redan här — i likhet med länsåklagaren i Malmöhus län i dennes yttrande —
ifrågasätta om ej uttryckligen måste straffbeläggas redan tillförseln av ett
förorenande ämne, medel eller föremål till mark, vatten eller luft. Att
straffbarhet skulle inträda först om och när ett läckage i en förpackning har
uppkom­mit och en direkt förorening av ifrågavarande element kunnat konstate­ras
är enligt min mening ej tillfredsställande. Själva tillförseln omfattar ett
klart uppsåt att nonchalera kravet på ett skydd för miljön för varje risk för
farliga följder. De tre reservanterna i miljöskyddsutredningen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section152&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section153&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:108&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;72&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;har
även varit inne på en utformning som direkt utpekar deponeringen som straffbar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vidare
ställer jag mig frågande inför uttrycket &amp;quot;på ett sätt&amp;quot;. En förore­ning
med visst ämne kan medföra allvarliga hälsorisker och skador om den sker i mark
eller annat element där en viss föroreningströskel redan är nådd, medan den på
annan ort eller plats ej skulle nå upp fill straffbar grad av risk eller skada.
Uttrycket &amp;quot;på ett sätt&amp;quot; har inte heller närmare kommenterats. Jag
vill ifrågasätta om det bör bytas mot en mer täckande beskrivning såsom
&amp;quot;(förorenande ämne, medel eller föremål) som en­samt eller tillsammans med
annat sådant&amp;quot;. Detta skulle även hos utöva­ren av en verksamhet framtvinga
en skärpt kontroll av utsläpp från en redan befintlig anläggning eller andra
fortlöpande åtgärder av förore­nande slag som först i förening med andra —
nytillkomna — ämnen eller medel blir straffbara.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lokutionen &amp;quot;som inte
är av ringa betydelse&amp;quot; är svårtolkad. Ett kausal-sammanhang mellan en förorening
och redan sjukdomsdrabbade män­niskors försämrade fillstånd blir ett gränsfall;
föroreningar som endast och kanske t.o.m, övergående drabbar t.ex. barn i späd
ålder ett annat. Även med hänsyn till att denna reservation i förevarande
sammanhang kan framstå som stötande — inte minst för de människor som drabbats
— bör den enligt min mening uteslutas. För bagatellartade förfaranden kan åtalsunderlåtelse
och påföljdseftergift komma till användning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Även
uttrycket &amp;quot;kan antas medföra&amp;quot; kan komma att medföra svårig­heter. Med
den ofullständiga kunskap om t.ex, kemiska ämnens långsik­tiga skadlighet som
råder kan man utgå från att uppfattningarna om framtida hälsorisker kan komma
att gå vitt isär. En av en förorening orsakad cellförändring kan efter åtskilliga
år visa sig som en utvecklad cancersjukdom. För de rättstillämpande
myndigheterna kan det sålunda komma att erbjuda betydande svårigheter att — som
anförs i BRÄ-promemorian — avgöra om i det aktuella fallet risken för
föroreningens skadliga verkningar är &amp;quot;mycket stor&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Betydande
olägenhet&amp;quot; och &amp;quot;helt tillfällig&amp;quot; bör inte vålla några svårig­heter
vid bedömningen av det särskilda fallet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelsen avslutas med
en reservation som medför ansvarsfrihet för en gärning som med hänsyn till
omständigheterna kan anses försvar­lig. Uttrycket är ett exempel på en modern
lagstiftningsmetod som gör det möjligt dels att bygga en bedömning av en
gärning på de i det särskilda fallet föreliggande omständigheterna, dels att
anpassa en be­dömning efter de förskjutningar som i samband med bl.a.
utveckling och ökade kunskaper kontinuerligt äger mm i uppfattningen om en
gärnings straffvärde. Jag vill därför inte motsätta mig den föreslagna
ansvarsfri­hetsregeln men utgår från att bedömningen av föreliggande eller
påståd­da intressekollisioner sker med restriktivitet. I detta sammanhang villjag
påpeka att enligt min mening lagföringen av brott mot miljön inte bör vara
beroende av angivelse eller tillstånd från berörd myndighet. Ej heller bör för
åtal uppställas någon diskretionär prövningsregel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande
de i förslaget uppställda kriterierna för grovt brott samt det föreslagna
tillägget till 9 § har jag intet att erinra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
biträder justitiedepartementets uppfattning att användningen pa­rallellt av
miljöskyddslagens och brottsbalkens bestämmelser ej torde erbjuda några
svårigheter utan följa vanliga principer om lagkonkur­rens. De ändrade
straffbestämmelserna bör ej heller medföra någon&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section154&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section155&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:108&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;73&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;förändrad
syn på det föreslagna systemet med miljöskyddsavgifter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
slutligen beträffar tidpunkten för den brottsliga gärningen och därav följande
beräkning av preskriptionstid vill jag — om denna inte klart kommer att framgå
av lagtexten eller på annat sätt — ifrågasätta nödvändigheten av ett införande
i 35 kap, 4 § brottsbalken av en särskild preskripfionsregel. En fillförsel av
förorenande ämne kan ha skett så långt före upptäckten att preskription i och
för sig redan inträtt och möjlighet bör därför finnas för annan beräkning av preskripfionstiden.
Sammanfattningsvis vill jag anföra att den föreslagna straffbestäm­melsen med
dess allmänna utformning torde komma att erbjuda svårig­heter vid den praktiska
tillämpningen på ett i sig besvärligt område med från varandra vitt skilda
förfaranden. Det synes mig önskvärt att man i det fortsatta
lagstiftningsarbetet i möjligaste mån preciserar vad som skall omfattas av
bestämmelserna och om detta ej anses kunna ske genom straffbestämmelsemas
utformning dessa i varje fall förses med utförliga och klargörande motiv.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Överåklagaren
i Stockholms distrikt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Såsom
framhållits i BRÄ-promemorian kan de nuvarande straffbestäm­melserna i 13 kap,
brottsbalken endast i mycket begränsad utsträckning tillämpas på miljöbrott.
Anledningen härtill är främst de höga krav på bevisning om effekten som dessa
uppställer. Det är i dagens situation angeläget att miljöbrott bekämpas med
kraft. De föreslagna nya straff­bestämmelserna ger ökade möjligheter därtill,
varför jag fiilstyrker för­slagen. Det kan finnas anledning att i detta lagsfiftningssammanhang
också överväga särskilda ekonomiska sanktioner vid miljöbrott t.ex. i form av
företagsböter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Överåklagaren
i Malmö distrikt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
allt väsentligt kan jag ansluta mig till de synpunkter som utvecklats i BRÄ:s
och justifiedepartementets promemorior.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ett
väsenfiigt faktum, som påpekas i BRÄ:s promemoria, är att de olika
specialförfattningar vilka rör åtgärder som påverkar miljön lätt uppfattas som
ordningsföreskrifter och att tillräckligt allvar följaktligen ej alltid knyts
till straffsanktionerna. Ett bevis för att även domstolarna kan tänkas påverkas
i denna riktning är de påfallande låga påföljder, som regelmässigt utdömts vid
aktuella brott.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
utvecklats i BRÄ:s promemoria utgör den industriella utveck­lingen, de ökade
kunskaperna om skadliga ämnen samt den ökade insikten om behov av ett större
skydd för miljön ett skäl att se över och förstärka lagskyddet för denna. Som
likaledes utvecklats bör det vara en strävan att samla kontrollverksamheten
till så få effektiva kontrollorgan som möjligt. Med hänsyn till miljöbrottens
komplexitet och dess vitt skilda typer — vilket återspeglas i det påtagligt
stora antalet specialför­fattningar — kan kontroll av lagamas efterlevnad dock
uppenbarligen ej samlas till en enda myndighet. Denna splittring av lagsfiftning
och kontrollmyndigheter synes påkalla någon form av samlad strafflagstift­ning.
Nuvarande bestämmelser i 3 kapitlet och 13 kapitlet brottsbalken är
erfarenhetsmässigt svåra att tillämpa vid flertalet typiska miljöbrott. I de
föreliggande promemoriorna har väl underbyggda skäl anförts för att i
brottsbalken intaga nya särskilda straffbestämmelser för vissa mil-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section156&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section157&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:108&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;74&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;jöbrott.
Denna lösning skulle innebära ett mera allmänt straffskydd vid miljöbrott och
bättre framhålla lagstiftarens allvarliga syn på sådana brott, I många fall kan
också vinnas att man kan undvika att lagföring och utredning försvåras på gmnd
av spridd och svårtillgänglig lagstift­ning eller beroende av olika kontroll-
och beslutsfunktioner vid andra myndigheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vid ett införande av
straffbestämmelser beträffande miljöbrott i brottsbalken är det angeläget att
skapa en tydlig gräns i förhållande till speciallagstiftningen. Detta har
beaktats vid utformningen av lagförsla­get i justitiedepartementets promemoria.
Endast uppsåfiiga eller grovt oaktsamma brott bestraffas medan oaktsamma
gärningar kan falla in under speciallagstiftningen. En begränsning ligger även
i rekvisitet &amp;quot;be­tydande olägenhet&amp;quot; varigenom endast avsevärda
kränkningar av miljö­intresset straffbelägges. Slutligen begränsas också
straffbarheten så att denna ej omfattar fall där åtgärden kan anses försvarlig.
Dessa fall torde särskilt kunna bli sådana där myndigheter och kontrollorgan
lämnat vissa tillstånd eller där den ansvarige haft anledning tro att myndighet
tillåtit åtgärden. Genom de nämnda bestämmelserna synes en tämligen klar gräns
kunna sättas mot speciallagstiftningen. Som framhålles i departementets
promemoria bör därtill övervägas om ej i de olika spe­ciallagarna bör intagas
förtydligandet att speciallagstiftningens straffbe­stämmelser skall äga fillämpning
endast i den mån gärningen ej är belagd med straff i brottsbalken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Straffmaximum i de
föreslagna bestämmelserna ligger tämligen högt. Det kan å ena sidan konstateras
att de därigenom korresponderar med bestämmelserna i 13 kapitlet 8 § och 9 §
brottsbalken, Ä andra sidan kan dock med tanke på den domstolspraxis som
hittills föreligger vara tvek­samt om behov föreligger av en så vid
straffskala, I de föreliggande promemoriorna framhålls att man i framtiden har
att räkna med såväl allvarligare miljöbrott som större möjligheter att upptäcka
dessa. Om denna utveckling kommer att äga mm är väl i och för sig osäkert. Vid
en samlad bedömning härvidlag finner jag, om än med viss tvekan, att förslagen
kan godtagas även vad avser straffskalan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
slutligen angår preskriptionstiden för brott mot de föreslagna bestämmelserna
har av en minoritet i den s.k, miljöskyddsutredningen framlagts förslag till
särskilt förlängd preskriptionstid vid miljöbrott efter förebild från
skattebrottslagen. Med hänsyn till de generella svårig­heter att upptäcka och
utreda miljöbrott anser jag att en sådan förlängd preskriptionstid allvarligt
bör övervägas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utöver
vad sålunda utvecklats har jag inget ytterligare att anföra i anledning av
föreliggande promemorior.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsåklagarmyndigheten
i Kalmar län&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
nu gällande ansvarsreglerha på miljöbrottsområdet är inte ändamåls­enliga. Det
råder nog ingen tvekan om att effektivare ansvarsbestämmel­ser, som kan fånga
in flertalet typer av miljöbrott, är påkallade. Det är också nödvändigt — med
hänsyn till samhällsutvecklingen, den tekniska utvecklingen etc. — att
bestämmelserna ges en generell utformning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
delar alltså de uppfattningar som kommer till uttryck både i Brottsförebyggande
rådets promemoria och i departementspromemo­rian, att ett allmänt utformat
straffbud skall tillskapas. Om straffbudet skall ges status av brottsbalksbrott
eller utgöra en specialstraffrättslig&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section158&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section159&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:108&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;75&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;regel
har inte så stor betydelse. Den moralbildningseffekt, som man eftersträvar
åstadkommes säkerligen mer av lagregelns tillämpning än av dess redaktionella
placering. Det finns inget att erinra mot att bestäm­melsen utformas som ett brottsbalksbrott.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den lydelse som
lagförslaget ges i departementspromemorian fram­står som den mest
ändamålsenliga. Likaså är brottsbenämningen &amp;quot;mil­jöbrott&amp;quot; bättre än &amp;quot;förgöring&amp;quot;.
En ännu bättre benämning anser jag vara &amp;quot;framkallande av miljöfara&amp;quot;
och jag ifrågasätter om inte lagregeln bäst formuleras, &amp;quot;Den som uppsåtligen
eller av grov oaktsamhet... två är,,,&amp;quot;,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
hänsyn till straffbudets generella karaktär kan ifrågasättas om inte den
åtalsregeln skall gälla att åtal får väckas först efter anmälan eller angivelse
av naturvårdsverket. Härigenom kommer frågan om en i och för sig skadlig
miljöhandlings eventuella försvarlighet tidigt under be­dömning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsåklagarmyndigheten
i Kopparbergs län&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Införandet
av ett särskilt straffstadgande för det uppsåtliga miljöbrottet i brottsbalken tillstyrkes.
Möjligen innebär inordnandet av stadgandet under gmppen allmänfarliga brott en
avvikelse från brottsbalkens syste­matik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mot
utformningen av det i promemorian föreslagna straffstadgandet i 8 a § anser jag
att åtskilliga invändingar kan resas. Stadgandet innehål­ler alltför många kautschukbetonade
formuleringar för att bli läsbart för allmänheten och hanterbart för de
rättsvårdande myndigheterna. Sär­skilt med tanke på polisens bristfälliga
resurser är det angeläget att vid utformningen av straffstadganden besinna att
dessa måste göras &amp;quot;ope­rativa&amp;quot;. Kraven på fömndersökningarna måste
vara realistiska.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
förslaget straffas bl.a. den som förorenar mark, vatten eller luft på ett sätt
som kan antas medföra sådana hälsorisker för människor som inte är av ringa
betydelse. Jag vill hävda att häri ligger en motsägelse, som troligen de flesta
människor inte godtar. Inga hälsorisker för män­niskor lär vara av ringa
betydelse. Förbehållet &amp;quot;som inte är av ringa betydelse&amp;quot; bör tas bort,
åtminstone i relation till människor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
det gäller djur och växter fömtsätter förslaget att föroreningen av mark,
vatten och luft skall kunna antas medföra sådana skador, som inte är av ringa
betydelse. Detta innebär enligt ordalydelsen att åklagaren skall kunna visa en
ganska abstrakt fara för inträdet av mer konkret angivna skador. Dessa skador,
som sålunda i praktiken oftast inte inträf­fat, skall anges så pass konkret att
det kan påstås att de inte är av ringa betydelse, I praktiken kan det bli en
komplicerad dubbel farebedömning som försvårar utredningarna. Härtill kommer
att miljöbrotten berör förhållanden, som är ofullständigt utforskade av
vetenskapen. Enligt min mening bör reservationen &amp;quot;som inte är av ringa
betydelse&amp;quot; tas bort, om inte stadgandet till stor del skall bli ett slag i
luften. För de ringa brotten finns bötesstraffet och möjligheten att meddela åtalsunderlåtelse
och påföljdseftergift.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslaget
innehåller också straff för den som förorenar mark, vatten eller luft på ett
sätt som kan antas medföra &amp;quot;annan betydande olägenhet i miljön&amp;quot;.
Uttrycket &amp;quot;annan betydande olägenhet&amp;quot; är enligt min mening ur
rättssäkerhetssynpunkt alltför obestämt för att läggas till gmnd för en
kriminalisering. Ur utredningssynpunkt är begreppet &amp;quot;annan betydande
olägenhet i miljön&amp;quot; inte särskilt hanterbart.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section160&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section161&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:108&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;76&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
fortsättningen upptar förslaget straff för &amp;quot;den som förorsakar bety­dande
olägenhet i miljön genom buller, skakning, strålning eller annat sådant och
olägenheten inte är endast rent fillfällig&amp;quot;. Paragrafen är i denna del
utformad som ett rent effektdelikt. Lämpligheten häri kan diskuteras. Jag har
svårt att se varför miljöförstöringar av den i andra stycket upptagna typen
inte kan jämställas med dem i första stycket. Paragrafens första och andra
stycke bör i nu aktuellt hänseende sam­manföras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mot
uttrycket &amp;quot;annat sådant&amp;quot; kan invändas att det är alltför flytande.
Uttrycket fömtsätter för övrigt att det skall vara en olägenhet som på något
sätt kan jämställas med &amp;quot;buller, skakning och strålning&amp;quot;, allt ganska
disparata företeelser. Jag ställer mig vidare frågande till förbe­hållet att
olägenheten inte får vara heh tillfällig. Också denna kvantita­tiva bedömning
kan befaras medföra svårigheter. Det är också svårt att förstå att en
tillfällig &amp;quot;olägenhet&amp;quot; skall godtas oberoende av inträffade skador
eller risker härför.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslaget upptar i sista
punkten liksom i BRÄ-förslaget en bestäm­melse om straffrihet om gärningen med
hänsyn till omständigheterna kan anses försvarlig. Härigenom avses att uppnå en
ytterligare begräns­ning av det kriminaliserade området i bl,a, fall av
intressekollision, som antagligen är ganska talrika i fall av miljöbrott. Jag
anser att denna lagstiftningsteknik är olämplig. Är gärningen allmänt sett
försvarlig finns möjligheten att meddela åtalsunderlåtelse. En annan möjlighet,
som jag anser vara lämpligare för att ernå önskade avgränsningar är att åtal
endast behöver väckas, då det är påkallat ur allmän synpunkt. Härigenom kan
dessutom en del andra oklara förbehåll i den föreslagna lagtexten rensas ut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Under
åberopande av vad ovan anförts anser jag mig inte kunna tillstyrka förslaget
såvitt avser normalfallet av miljöbrottet. Detta omdö­me gäller ocksä det i
huvudsak likalydande BRÄ-förslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
övrigt får jag tillstyrka departementsförslagets utformning av det grova
miljöbrottet och det culpösa brottet. Rubriceringen vårdslöshet med miljön kan
dock ifrågasättas men lär få godtas i brist på någon lämpligare benämning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsåklagarmyndigheten
i Malmöhus län&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
åklagare i den s,k, BT-Kemi-affaren och några andra miljömål har jag väl kunnat
konstatera svårigheterna att beivra miljöskadliga gärning­ar. Med
tillfredsställelse hälsar jag därför alla förslag att bota bristerna och
anpassa lagstiftningen till vad verkligheten kräver.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
skäl för att i brottsbalken införa bestämmelser till skydd för an­grepp mot den
yttre miljön som tidigare anförts av miljöskyddsutred­ningen och ytterligare
utvecklats i de båda nu framlagda promemoriorna delar jag helt. Av den allmänna
debatten under senare år framgår dess­utom att gärningar av den åsyftade
karaktären uppfattas som särskilt farliga och klandervärda. Att straffstadgande
till skydd för miljön införs i brottsbalken och, med hänsyn till balkens
disposition, där placeras i dess 13 kapitel, anser jag därför väl gmndat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
det sedan gäller att taga ställning till hur det handlande som bör
kriminaliseras skall avgränsas och preciseras, visar sig genast de svårig­heter
som ligger i begreppet miljöskadliga gärningar. I promemoriorna har
svårigheterna, om än i ganska svepande ordalag, belysts och har&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section162&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section163&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:108&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;77&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;även
presenterats två konkreta förslag till lagtext. — Beträffande de framlagda
förslagen vilka i sak är ganska överensstämmande, vill jag först framhålla att
jag ser det inom departementet upprättade som det lagtekniskt och språkligt
bättre. Då departementsförslaget på goda gmn­der även omfattar gärningar som
innebär olägenheter genom buller, skakning, strålning och liknande, harjag
tagit det till min utgångspunkt,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
lagförslaget har som fömtsättning för ansvar upptagits dels ett upp­såtligt
eller grovt oaktsamt handlande — förorenande av mark, vatten eller luft — dels
att handlandet skett på sådant sätt att det kan antas medföra inte ringa
hälsorisker för människor eller skador på djur och växter eller också annan
betydande olägenhet i miljön. Som straffritt har undantagits sådant handlande
som med hänsyn till omständigheterna anses försvarligt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
åsyftade innebörden av rekvisiten kommenteras främst i BRÄ-promemorian, Där framhålles
emellertid också vad som enligt min upp­fattning måste vara huvudsyftet med den
påkallade kriminaliseringen, nämligen att motverka spridning av kemiska och
andra ämnen med i sig och i förening med annat kanske ännu inte kända
verkningar. Som jag ser det är det själva spridandet av främmande ämnen som är
förkastligt inte minst därför att konsekvenserna ännu inte kan överblickas. Med
detta synsätt leder lagförslaget inte till ett önskvärt resultat. Särskilt vill
jag då peka på de tolknings- och bevissvårigheter som ligger i de använ­da, av
mig ovan understmkna &amp;quot;nyckelorden&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Att
med förorening avses tillförsel av olika ämnen som ändrar motta­garens (recipientens)
naturliga sammansättning får anses vedertaget. Likaså synes strålning,
spridande av bakterier och vims samt uppvärm­ning och avkylning av vatten kunna
innefattas av begreppet. Men bety­der inte uttrycket förorena att mottagarens
sammansättning tidigare varit opåverkad? Hur skall i så fall bedömas en
tillförsel till en redan tidigare &amp;quot;nedsmutsad&amp;quot; mottagare?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Detta
bedömningsproblem förs i förslaget över till en fråga om tillför­seln av det
främmande ämnet med hänsyn till alla kända omständigheter skall antas medföra
hälsorisker, skador och olägenheter. Härigenom uppkommer samma tekniska
bevistema och olägenheter som den nuva­rande lagen innebär. Från oanade
tröskeleffekter som på sikt kan för­ändra hela det ekologiska systemet bortses
helt. Man flyttar sig från en tolkningsfråga till en lika svår.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
anser att det är själva handlandet att tillföra främmande ämnen som är straffvärt
och bör kriminaliseras. Med främmande ämnen avser jag självfallet sådana som i
sig kan antas medföra hälsorisker, skador eller annan olägenhet. Effekten av
tillförseln bör emellertid inte ha betydelse för annat än bedömningen av
handlandets svårhetsgrad. En godtagbar begränsning av det kriminaliserade
området bör kunna nås genom det i förslaget angivna undantaget för gärningar
som med hänsyn till omständigheterna måste anses försvarliga. För berörda
myndigheter och enskilda uppkommer även här problem, men dessa torde inte vara
mera svårlösta är sådana frågor som exempelvis bedömningen av in­vändningar om
nöd eller nödvärn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
jag tidigare angivit reser jag inte någon invändning mot depar­tementsförslaget,
såvitt det gäller olägenheter i miljön genom buller, skakning, strålning och
annat sådant. Begreppet miljön lär i samman­hanget vara klart.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section164&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section165&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:108&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;78&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mot
de föreslagna straffsatserna har jag inte heller något att anföra. Till vad som
skall känneteckna grova brott och förskylla fängelse upp till sex år kan
möjligen som exempel tillfogas om brottet inneburit betydan­de ekonomisk
vinning för gärningsmannen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
gäller brottsbeteckningarna förefaller det för oaktsamhetsbrotten föreslagna
vårdslöshet med miljön lämpligt och att föredra framför miljöförorening. Av
beteckningarna för de uppsåtliga gärningarna synes emellertid inte vare sig
miljöbrott eller förgöring adekvat. Mot uttrycket miljöbrott, som i förstone
verkar kort och slagkraftigt, har jag den invändningen att det mera syftar på
brott mot miljövårdslagen. Vid de ytterligare överväganden jag anser nödvändiga
innan kriminalisering i berörda hänseenden fastläggs kanske ett än mer passande
uttryck kan komma fram.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Distriktsåklagaren
i Landskrona&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är uppenbart att miljöskyddsutredningen har rätt när den uttalar att &amp;quot;De
ifrågavarande reglerna har emellertid visat sig vara alltför otidsen­liga och tmbbiga
för att komma till någon större användning i prakti­ken&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Denna
invändning kan uppenbarligen inte riktas mot det av reservan­terna framförda
förslaget &amp;quot;olaga giftdeponering&amp;quot;, som straffbelägger varje olovligt
nedläggande i marken av gift eller smittämne, där den olovliga giftdeponeringen
inte kan anses som ringa.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
min uppfattning visar BT Kemi-fallet tydligt på behovet av ett straffstadgande
av ungefär den utformning, som första och sista stycke­na i reservanternas
förslag upptar. Det är ett i sig så straffvärt förfarande att olovligen i
marken nedlägga gift eller smittämne att det är rimligt att förfarandet är
generellt straffsanktionerat, om det inte skett i mycket blygsam omfattning.
Även om de omedelbara riskerna för människor, djur, växter eller miljö skulle
på gmnd av omständigheterna kunna anses utomordentligt små, så föreligger de
dock där i ett längre tidsperspektiv. Riskerna må vara försumbara i decennier,
men de finns där, och sam­hället har ett ansvar även in i tider och
förhållanden vi idag inte kan överblicka. Inte heller den ekonomiska aspekten
får försummas — sa­neringen av BT Kemis fabriksområde kommer att uppgå till
mycket ansenliga summor. Det är orimligt om lagstiftningen skulle acceptera
förfaranden som kan få konsekvenser av den dimensionen; med accep­tera menar
jag då även det läge som råder när förfarandet är förbjudet i princip men
reglerna är så villkorade och svårtolkade att beviskraven gör en lagföring
praktiskt omöjlig eller mycket svår.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Brottsförebyggande rådet
är säkert ute i vällovligt syfte med tillägget till förgöringsstadgandet:
&amp;quot;Detsamma skall gälla den som utan att vara förfallen till ansvar enligt
vad fömt i detta kapitel är sagt förorena jord, vatten eller luft om gärningen
kan antagas medföra icke obetydliga hälsorisker för människor, skador av icke
ringa betydelse på djur eller växter eller annan betydande olägenhet i miljön i
övrigt. Kan gärning som i andra meningen sägs med hänsyn till omständigheterna
anses försvarlig skall ej dömas till ansvar,&amp;quot; Men i den praktiska
tillämpningen måste polis, åklagare och domstol med denna formulering taga
ställning till om flera villkor är uppfyllda. Hur skall man förstå &amp;quot;icke
obetydliga hälsorisker för människor&amp;quot; etc? Är villkoret uppfyllt om giftet
är nedlagt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section166&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section167&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:108&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;79&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;i
tät lera och ej anses kunna ställa till skador förrän det i en oviss framtid blivit
uppgrävt och exponerat? Är villkoret uppfyllt om giftet är inneslu­tet i
behållare, som först måste avsiktligt eller oavsiktiigt öppnas? När är hälsorisken
obetydlig? Omgivningen och den misstänkte har säkert olika uppfattningar på de
här punkterna i åtskilliga tänkbara fall, och det torde knappast möta
svårigheter att finna sakkunniga med olika uppfatt­ningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Liknande
invändningar låter sig göra när det gäller formuleringen &amp;quot;betydande
olägenhet i miljön i övrigt&amp;quot; och det måste konstateras att
Brottsförebyggande rådet inte ger mycket vägledning när det gäller tolkningen.
På sid 00 anför man &amp;quot;Miljöbegreppet finns inte definierat i svensk rätt.
Omfattningen av begreppet skiftar mellan olika använd­ningsområden, I detta
sammanhang bör med miljö avses människans yttre fysiska omgivning. Även sådana
beståndsdelar i näringskedjan som i och för sig är av föga värde men som på
lång sikt är viktiga för människan bör skyddas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Följder
av sådana föroreningar som kan antas medföra andra bety­dande olägenheter i
miljön kan bli att människors möjligheter till an­vändning av naturen till
exempelvis rekreation omintetgörs eller avse­värt försvåras. En förorening, som
kan antas medföra de angivna olä­genheterna och skadorna, lär i de flesta fall
vara omfattande och inte endast snabbt övergående. Exempel kan dock finnas på
föroreningar som innehåller farliga ämnen i en mindre kvantitet men som i det
en­skilda fallet har en tröskeleffekt i förhållande till tidigare
föroreningar,&amp;quot; Detta ger uppenbarligen ingen ledning i de flesta typfall.
Inte ens om lagen kräver omedelbar negativ verkan på miljön eller om en
framtida trolig eller möjlig inverkan är tillräcklig anges här. Detta är trots
allt enligt min bedömning ett av de väsentliga tolkningsproblemen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ej
heller undantaget för straffbestämmelsen &amp;quot;Kan gärning ,,, med hänsyn till
omständigheterna anses försvarlig ,.,&amp;quot; får uttömmande de-finiering i
Brottsförebyggande rådets kommentarer. Härom sägs endast &amp;quot;Därmed undantas
från ansvar de flesta fall där en administrativ myn­dighet tidigare gjort en
intresseavvägning och funnit föroreningen ac­ceptabel med hänsyn till bl.a. verksamhetens
eller produktens samhälls­nyttighet. Prövningen kan ha gällt antingen den
aktuella föroreningen eller en jämförbar sådan. Ett annat exempel som bör kunna
falla in under undantagsregeln är föroreningar som skett till samma recipient
som tidigare mottagit betydligt allvarligare tillåtna föroreningar. En
intressekollision kan även vara för handen när föroreningar görs i avsikt att
hindra miljökatastrofer utan att det ändå föreligger en nödsituation.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Detta
kan knappast vara rimliga avgränsningar. Gärningsmannen skulle kunna bli straffri
om han sedermera erfarit att verksamheten var farligare än han och myndigheterna
antagit när tillstånd lämnades — ett ämne som ansetts harmlöst har exempelvis
funnits vara kraftigt cancer­ogent. Han skulle t,o,m, bli straffri om recipienten
— den mottagande marken, vattendraget eller luften — redan fömt var kraftigt
nedsmutsad genom betydligt allvarligare tillåtna föroreningar. Det här skulle
avse­värt försvåra åtal i BT Kemi-fallet, där både marken och ån var svårt
nedsmutsade av föroreningar, som bolaget hade koncession att göra. Resonemanget
bortser både frän den nyss berörda tröskeleffekten, och från det självklara
faktum att när det gäller gift- och kemikaliespridning leder ökade kvantiteter
generellt till ökade risker och allvarligare skador&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section168&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section169&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:108&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;80&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;även
om tillskottet är litet. Härtill kommer att ett antal recipienter i landet
redan är så förorenade av tillåtna utsläpp i stora mängder att det skulle bli
praktiskt taget omöjligt att lagfora den som arbetar olagligt i en liten skala,
Öresund t.ex. mottager stora, f.n, tillåtna, kemikalieut­släpp från Boliden i
Helsingborg och Supra i Landskrona, Därför är det naturligtvis inte rimligt om
en person, som åtagit sig att destmera liknan­de kemikalier i stället skulle få
straffritt tippa dem i Sundet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Min
uppfattning är således att lagförslagen i Brottsförebyggande rå­dets promemoria
är svårtolkade, alltför begränsade och utomordentligt besvärliga att tillämpa i
praktiken. I BT Kemi-fallet hade processen knappast förenklats av de föreslagna
stadgandena, och även i åtskilliga andra situationer medför förslagen stora
tillämpningsproblem. Det är dock klart att i åter andra typfall skulle förslagen
kunna medföra förde­lar. En ny lagstiftning bör emellertid ej begränsas till de
föreslagna stadgandena utan en komplettering bör ske så att man åtminstone kom­mer
åt den art av mot samhället och omgivningen illojal verksamhet som ledningen
för BT Kemi utövade genom markdeponeringarna av växtgift i tunnor och
kalkmassor. Annars har lagändringen faktiskt inte lyckats fånga in den typ av
gärning, som enligt tilläggsdirektiven skulle beaktas — och som även den
allmänna rättsuppfattningen i landet praktiskt taget enhälligt krävt
kriminaliserad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Justitiedepartementets
promemoria faller i allt väsenfiigt tillbaka på Brottsförebyggande rådets
förslag. Namnändringen från förgöring till miljöbrott ger visserligen en
behändigare och slagkraftigare mbricering men innebär samtidigt att ordets
användning begränsas till en viss typ av brott i stället för att utgöra en
sammanfattande beteckning på åtskillig kriminalitet inom miljöområdet. Det går
säkert att finna en lika bra mbricering, som inte berövar oss ordet miljöbrott
som en sammanfattan­de benämning på brotten mot miljön.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Departementspromemorian
kriminaliserar också buller, skakning, strålning i vissa straffvärda fall, och
det är självfallet välkommet med denna utvidgning av ansvarsområdet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
gäller villkoren innehåller departementsförslaget i allt väsenfiigt samma i min
bedömning tveksamma och svårtolkade inskränkningar som Brottsförebyggande
rådets förslag. Formuleringarna &amp;quot;sådana ska­dor på djur eller växter som
inte är av ringa betydelse&amp;quot;, &amp;quot;annan betydan­de olägenhet i
miljön&amp;quot; och &amp;quot;Kan gärningen med hänsyn till omständig­heterna anses
försvarlig ,.,&amp;quot; återkommer med i huvudsak samma text och därmed
väsentligen samma tolknings- och tillämpningsproblem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
det gäller den administrativa myndighetens prövning tillägger departementet
uttryckligen: &amp;quot;Det sistnämnda gäller dock givitvis inte utan vidare i alla
situationer där felaktiga uppgifter har lämnats till underlag för myndighetens
prövning eller där uppgifter som hade bort beaktas vid denna prövning
förtigits.&amp;quot; Det är ett förtydligande av vad också Brottsförebyggande rådet
menat, men det täcker ej heller situatio­nen där gärningsmannen sedermera blir
klar över farligheten. Sedan uttalar departementet &amp;quot;Vidare bör framhållas
att uppfattning om vad som kan anses vara försvarligt fortlöpande torde undergå
en förskjut­ning i takt med den ökade insikten om angelägenheten att förbättra
miljöskyddet&amp;quot;. Denna formulering torde inte precis främja fömtsebar-heten
av den framtida rättstillämpningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Min
uppfattning är således att de framlagda förslagen inte skulle lösa&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section170&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section171&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:108&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;81&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;de
rättstillämpade myndigheternas problem i aktuella avseenden. Helst borde därför
lagförslagen göras om fömtsättningslöst, men jag är väl medveten om att detta
skulle taga avsevärd tid, och det är uppenbarligen angeläget att
lagstiftningsfrågan blir löst så snabbt som möjligt. En utväg är uppenbarligen
att acceptera lagförslagen med de tolknings- och till-lämpningsproblem de
erbjuder, under fömtsättning att de kompletteras med ett stadgande, som klart
kriminaliserar ett av de mera straffvärda typfallen, nämligen den olagliga giftdeponeringen
i mark. Detta kan lämpligast ske genom att reservanternas i miljöskyddsutredningen
för­slag om Lex BT Kemi görs till lag såvitt gäller första och tredje stycket.
Stadgandet skulle då få denna lydelse: &amp;quot;Har någon, utan att vara förfal­len
till ansvar enligt vad fömt i detta kapitel är sagt, i marken olovligen nedlagt
gift eller smittämne, dömes för olaga giftdeponering till böter eller fängelse
i högst två år,&amp;quot; &amp;quot;Skulle den olaga giftdeponeringen vara att anse som
ringa, må ej dömas till ansvar.&amp;quot; Denna kompletterande straff­bestämmelse
skulle kunna införas som en paragraf 8 b efter den av departementet föreslagna
8 a.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
man i stället väljer att formulera ett stadgande, som bättre än i rådets och
departementets promemorior täcker även annan giftsprid­ning finns flera vägar
att gå. En är att begagna sig av utredningsreservan-temas förslag såvitt gäller
alla tre styckena i den av dem föreslagna paragrafen. En annan är att utarbeta
ett helt nytt förslag. Länsåklagare Lennart Eliasson har i något sammanhang
förordat texten: &amp;quot;Den som utan att vara skyldig till brott, som har angetts
fömt i detta kapitel i icke ringa omfattning förorenar mark, vatten eller luft
utan tillstånd eller med överskridande av villkor för sådant tillstånd straffas
för miljöbrott till böter eller fängelse i högst tvä år.&amp;quot; Även detta
stadgande förefaller mig lättare att tillämpa i praxis än det i
Brottsförebyggande rådets och Justitiedepartementets promemorior.
Sammanfattningsvis får jag alltså uttala att den praktiska tillämpningen av
förslagen i promemoriorna synes mig erbjuda svårigheter fullt jämförliga med
dem som uppstår på gmnd av nu gällande brottsbalkstext. Då
lagstiftningsförslagen dock uppenbarligen täcker — kriminaliserar — ett större
område än gällande lagstiftning och det förefaller mig påkallat med en snar
lagstiftningsåt­gärd, vill jag emellertid ogärna helt avstyrka dem. Det
förefaller mig om de skulle komma till användning dock synnerligen angeläget
att de från början kompletteras med ett särskilt, mera villkorsfritt,
straffstadgande för den typsituation, som var föremål för domstolsbehandling i
det urspmngliga BT Kemi-målet, nämligen olaga nedgrävning av giftämnen i större
mängder. Detta kan lämpligen ske genom ett tillägg i lagtexten av en särskild
paragraf med det innehåll, som anges i första och tredje styckena i den Lex BT
Kemi som reservantema i miljöskyddsutredning­en föreslagit i sitt särskilda
yttrande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsåklagarmyndigheten
i Skaraborgs län&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Såväl
inom BRÄ som justitiedepartementet vill man höja miljöbrottens straffvärde
genom att införa straffbestämmelserna för sådana brott i brottsbalken.
Uppfattningen att brottsbalkens bestämmelser har högre moralbildande effekt än
bestämmelserna inom specialstraffrätten gmn­das möjligen på någon statistisk
utredning. Eljest tycker man att en speciell miljöskyddslagstiftning likaväl
som exempelvis valutalagstift-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6   Riksdagen 1980/81.1 saml. Nr 108&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section172&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:108&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;82&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ningen
och vamsmugglingslagen skall kunna skapa respekt för sina bestämmelser
oberoende av brottsbalken. Om straffbestämmelser för miljöbrott skall tagas in
i brottsbalken borde de avse samfiiga miljöskad­liga gärningar. De nu
föreslagna ändringarna har ju karaktär av ett provisorium.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om det anses
betydelsefullt att nu införa straffbestämmelser för mil­jöbrott i brottsbalken
är justitiedepartementets förslag om en ny 8 a § att föredra framför BRÄ:s
utvidgning av 8 §. Departementets förslag ger paragrafen en större räckvidd och
en bättre brottsmbricering. Däremot är BRÄ:s beteckning
&amp;quot;miljöförorening&amp;quot; i 9 § bättre än departementets &amp;quot;vårdslöshet
med miljön&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Båda
förslagen innehåller en begränsning av ansvaret med hänsyn till gärningens
försvarlighet. Det flnns väl anledning att ifrågasätta om icke obetydliga
hälsorisker för människor, skador av icke ringa betydelse på djur och växter
eller annan betydande olägenhet i miljön någonsin kan anses försvarliga.
Formuleringen verkar som en eftergift mot tekniken på bekostnad av andra
värden. I varje fall bör en sådan bestämmelse motiveras med uttömmande exempel
på avsedda intressekollisioner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ytterligare
kan man framhålla en viss fara i att alltför starkt betona kopplingen till
ekonomisk vinning som skäl att bedöma ett miljöbrott allvarligare än eljest.
Hänsynslöshet mot vår hälsa och den miljö vi skall vistas i är tillräckligt
klandervärt i sig oavsett bakomvarande motiv.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Viktigare
än lagtekniska åtgärder är att ge tillsynsmyndigheterna öka­de möjligheter att
dels förebygga och uppdaga miljöbrott, dels ock lämna teknisk och vetenskaplig
hjälp vid polisutredningar om dessa brott.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
annan väsentlig fråga att bearbeta är fördelningen av ansvaret för
miljöförstörande gärningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Slutligen
är det nödvändigt att domstolarna utdömer straff som står i proportion till
brottens betydelse. De låga straff som nu ges bidrar inte till att ingjuta
respekt hos allmänheten för miljöskyddsbestämmelserna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
snabb och ändamålsenlig lösning av problemen kring bevissvårig­heterna och
ansvarsfördelningen samt en hårdare attityd från domsto­larna skulle göra
kampen mot miljöbrottsligheten meningsfull för åkla­garna och ge allmänheten
insikt om straffvärdet av dessa brott. Nuva­rande svårigheter att framgångsrikt
kunna beivra exempelvis oljeutsläpp vid kusterna skapar misstro mot samhällets
vilja och förmåga att beivra dessa företeelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hovrätten
för övre Norrland&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hovrätten
delar BRÄ:s uppfattning om att de straffbestämmelser som finns inom
miljölagstiftningen är bristfälliga och att de inte kan anses tillräckligt
effektivt motverka miljöbrott. Hovrätten biträder därför för­slaget att i den
allmänna strafflagen kriminalisera miljöfarliga gärning­ar,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
fråga om den närmare utformningen av straffskyddet ansluter sig hovrätten till
den av justitiedepartementet uttalade meningen att den nya bestämmelsen i
brottsbalken mot miljöskadliga gärningar bör bereda ett allmänt skydd åt
samtliga de miljöskyddsintressen som omfattas av miljöskyddslagen. Detta
innebär således att även störningar genom bul­ler, skakningar, ljus eller annat
sådant kommer att omfattas av den nya&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section173&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section174&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:108&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;83&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;bestämmelsen.
Såsom föreslagits bör vidare straffbarheten inte begrän­sas till fall då
kränkningar av miljöintresset kan hänföras till fast egen­dom utan gälla
generellt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det farerekvisit som nu
föreslås enligt den nya bestämmelsen är annorlunda än de krav på allmän fara
som uppställs i 13 kap. brottsbal­ken i övrigt och således även i förhållande
till det nu gällande brottet förgöring. Den av justitiedepartementet valda
lösningen att låta den nya bestämmelsen bilda en egen paragraf synes därför
såväl från systematisk synpunkt som i övrigt vara att föredra. Hovrätten
biträder därvid de föreslagna brottsbeteckningama i 13 kap. 8 a och 9 §§ och
har ingen erinran mot bestämmelsemas utformning i övrigt. Möjligen kan man dock
tillägga att första meningen i den föreslagna 8 a § i 13 kap. brotts­balken
enligt hovrättens mening inte är särskilt lätt att läsa. Denna del av
paragrafen bör ses över så att den får en tydligare och mera lättill­gänglig
utformning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
beträffar förhållandet mellan de föreslagna nya bestämmelserna i brottsbalken
och de olika specialförfattningama på miljöområdet är det enligt hovrättens
mening angeläget att straffbestämmelserna i dessa specialförfattningar
förtydligas genom ett tillägg av det innehållet att specialförfattningens regel
gäller endast i den mån gärningen inte är belagd med straff enligt
brottsbalken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hovrätten
instämmer slutligen i de synpunkter som BRÄ och justitie­departementet har
anfört angående miljöskyddsutredningens förslag till straffbestämmelse och
system med miljöskyddsavgifter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Rikspolisstyrelsen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är enligt rikspolisstyrelsens uppfattning angeläget att åtgärder vidtas för att
effektivisera bekämpningen av miljöfarlig verksamhet. Ett ge­nomförande av de
förslag som redovisas i mbricerande promemorior skulle innebära ett bättre
skydd för miljön och medföra större möjlighe­ter att beivra miljöfarlig
verksamhet. Det kommer dock att ställa högre krav på resurser för bekämpning av
miljöbrotten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
remissvaret till betänkandet (SOU 1978:80) Bättre miljöskydd I, framhöll
styrelsen beträffande konkurrensen mellan påföljdsbestäm­melser i brottsbalken
och miljöskyddslagen, att det kunde ifrågasättas om inte samtliga påföljder för
miljöbrott borde återfinnas i miljöskydds­lagen. Ett sådant förfaringssätt
torde ligga väl i linje med konkurrensen mellan bestämmelser i brottsbalken och
annan speciallagstiftning. Så­som exempel härpå kan nämnas skattebrott
(skattebedrägeri m.m.) i skattebrottslagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Detta
är i princip fortfarande rikspolisstyrelsens uppfattning. Styrel­sen vill dock
inte motsätta sig att bestämmelsen tas in i brottsbalken, framför allt på gmnd
av den generella utformning 13 kap 8 a § erhållit. Det är vidare
tillfredsställande att en speciell straffskala förordas beträf­fande de grova
brotten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Socialstyrelsen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
hänsyn till de allvarliga brott som kan förekomma mot miljö­skyddslagstiftningens
bestämmelser till skydd för vår yttre miljö anser socialstyrelsen att skärpta
straffbestämmelser för miljöbrotten erfordras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section175&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section176&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:108&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;84&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
kan dock inte vara meningsfullt att skapa straffbestämmelser som enbart berör
en del av miljöskyddslagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Socialstyrelsen
tillstyrker därför det i justitiedepartementets prome­moria framförda förslaget
om en allmän straffbestämmelse för samtliga de områden som omfattas av
miljöskyddslagen. Eftersom förslaget är allmänt hållet kommer det dock bli
svårt att dra gränserna mellan vad som är tillåtet och vad som är straffbart.
En mera preciserad gärnings­beskrivning hade varit önskvärd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I miljöskyddsutredningens
betänkande (SOU 1978:80) &amp;quot;Bättre miljö­skydd I&amp;quot; föreslås att den
straffrättsliga påföljden i princip ska utbytas mot miljöskyddsavgifter, dock
med undantag av de allra allvarligaste fallen av brott mot miljöskyddslagen.
Socialstyrelsen anser i likhet med justitiedepartementet att behov av
straffbestämmelser i miljöskyddsla­gen för allvarliga miljöbrott knappast finns
om departementets prome­moria om ändringar av brottsbalken genomföres.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsläkarorganisationen
i Norrbottens län&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsläkarorganisationen
delar till fullo såväl de synpunkter i fråga om behovet av skärpning av straffsatserna
vid begångna svårare överträdel­ser av lagreglerna till skydd för den yttre
miljön liksom synpunkterna rörande behovet av en förlängning av
preskriptionstiden vid vissa typer av miljöbrottslig verksamhet eller
hantering, Länsläkarorganisationen vill därför förorda att socialstyrelsen
tillstyrker att den föreslagna lag­ändringen i brottsbalken kommer till stånd
på det sätt som förordas i det överarbetade förslaget som upprättats inom
justitiedepartementet och som fogats som bilaga till departementspromemorian.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kammarkollegiet&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
sitt remissyttrande 1978-12-21 rörande miljöskyddsutredningens be­tänkande har
kammarkollegiet framfört vissa betänkligheter mot miljö­skyddsutredningens
regelsystem för miljöskyddsavgifter. Kollegiet vid­håller vad kollegiet därvid
anfört.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det genom
justitiedepartementets promemoria framlagda lagförslaget föranleder i övrigt
inga erinringar med hänsyn till de intressen som kammarkollegiet har att
företräda. Antecknas bör dock att den nuvaran­de bestämmelsen i 13 kap. 11 §
brottsbalken om lindrigare straff för den som frivilligt avvärjer en av honom
framkallad fara kommer att efter sin ordalydelse omfatta även promemorians
tillägg till 13 kap. 9 § brottsbal­ken om vårdslöshet med miljön. Varför man
enligt promemorian funnit sig sakna anledning att i vart fall i 13 kap, 11 §
brottsbalken hänvisa till den nya 8 a § om miljöbrott verkar något svårförståeligt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fiskeristyrelsen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vid
skadliga störningar i miljön — främst vattenmiljön — märks skador­na ofta först
på fisket. Störningarna pä fisket kan få effekter antingen omedelbart,
exempelvis genom uppsåtliga eller av slarv orsakade ut­släpp, eller genom långtidsverkan
av ett enstaka ämne eller av flera ämnen tillsammans.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
skärpt syn från samhällets sida på miljöskyddet som kommer till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section177&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section178&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:108&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;85&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;uttryck
i lagstiftningen kan förmodas ge en bättre preventiv effekt än vad nuvarande
regler i miljöskyddslagen visat sig ha. Genom de nu föreslag­na höjda
straffsatserna utökas också preskriptionstiderna, vilket med tanke på skadornas
långtidseffekter måste anses starkt påkallat. För att den skärpta lagstiftningen
ska få avsedd verkan är det dock av vitalt intresse att samhällets
tillsynsmöjligheter samtidigt stärks.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fiskeristyrelsen
anser att det framlagda lagändringsförslaget bör vara väl ägnafatt förbättra
miljöskyddet i allmänhet. Det bör därmed också kunna medföra avsevärd nytta för
fisket,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fiskeristyrelsen
tillstyrker förslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fiskeriintendenten
i övre södra distriktet&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fiskeriintendenten
anser att miljövårdslagstiftningen ej tillgodoser de krav på miljön, som vuxit
fram under det senaste decenniet. Den är uppdelad på en rad olika lagar och
fungerar oftast som mer eller mindre blankettförbud. En kriminalisering i
brottsbalken av miljöskadliga gär­ningar är därför ett steg i rätt riktning.
Vetskapen om skärpta bestäm­melser kan förhoppningsvis förebygga vissa
miljöbrott, dessutom kan man förvänta sig att tiden mellan en miljöförstöring
och dess åtgärd minskas,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fiskeriintendenten
stöder de förslag som anförts i justitiedepartemen­tets promemoria, att införa
en ny paragraf, 13 kap. 8 a § samt omskriv­ning av dess 9 §, Inskriven i
Sveriges Rikes Lag kommer, om så sker, miljöbrotten att jämställas med övriga
brottsliga handlingar. En presum­tiv förbättring av miljön är då att vänta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fiskeriintendenten
i nedre södra distriktet&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
framgår av BRÄ:s sammanställning är det mycket få förseelser för brott mot
miljöskyddslagen som det avkunnats några domar i. Detta beror inte på att det
skulle vara få som bryter mot lagstiftningen utan mer på svårigheten att
upptäcka och än mer svårigheten att kunna bevisa att brott förelegat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ett
införande av bestämmelser om miljöbrott i brottsbalken tillstyrkes. Det är
möjligt att detta får större preventiv verkan än om bestämmelser endast finns i
speciallagstiftningen. Det fordras då också att straffsatser­na blir
tillräckligt avskräckande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
antytts inledningsvis torde dock denna förändring i sig vara av liten betydelse
om det ej ges resurser för att bevaka att lagen följs och resurser för att
utreda misstänkta brott. Det kan föreligga stora svårig­heter att i t,ex, ett
vattendrag binda ett enskilt företag bland många andra vid en upptäckt
skadegörelse av vattenmiljön. Samtidigt som lagstift­ningen skärps måste alltså
även tillsynsmyndigheternas och polisens resurser förstärkas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
hänsyn till att vissa effekter kan bli märkbara först efter lång tid är det
viktigt med lång preskriptionstid.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fiskeriintendenten
i östra distriktet&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
brottsförebyggande rådets promemoria redovisas en sammanställning över den
miljöbrottslighet som är känd genom fällande domar eller strafförelägganden.
Sammanställningen visar, att endast en ringa del av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section179&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section180&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:108&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;86&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;miljöbrottsligheten
verkligen kommer till tillsynsmyndigheternas kän­nedom.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
hänsyn härtill är det framför allt viktigt att kontrollen skärps över
efterlevnaden av miljöskyddslagen och närstående lagar och författ­ningar. En
förbättrad tillsyn kräver emellertid ökade resurser för till­synsmyndigheterna,
vilket torde vara svårt att tillskapa för närvarande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Först
i andra hand kommer frågan om hur miljöbrotten skall bestraf­fas. Dock finns
ingen erinran från fiskesynpunkt mot skärpning av straffbestämmelserna, under fömtsättning
att detta ökar respekten för miljöskyddslagstiftningen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lanbruksstyrelsen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lantbmksstyrelsen
delar uppfattningen att det behövs en allmän regel om straffansvar för
föroreningar m,m, i miljön. Styrelsen biträder också tanken att regeln, bl.a, i
moralbildande syfte, tas in i brottsbalken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En mera allmän straffregel
skulle beröra stora delar av samhället och särskilt skulle den kunna få
konsekvenser för näringslivet. Frågans om­fattning och betydelse gör att
lagstiftningen bör föregås av en mera allsidig och gmndlig utredning än den som
nu skett genom de båda promemoriorna, Lantbmksstyrelsen förordar därför att
frågan övervägs ytterligare innan ett konkret lagförslag läggs fram.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Rent allmänt inrymmer
förslaget vissa tveksamheter. Promemorian från BRÄ säger t.ex, att begreppet
förorening bör &amp;quot;få en vidsträckt tolkning&amp;quot; och att straff bör kunna
inträda &amp;quot;även om fullständig teknisk bevisning inte föreligger för
föroreningens skadlighet&amp;quot;, I straff­rättsliga sammanhang ställs stora krav
på stringens i uttryckssätt och återhållsamhet i tolkningar. I de föreslagna
lagtexterna förekommer också flera ord och uttryck som kan leda till
tolkningssvårigheter. Ett sådant ord är &amp;quot;miljö&amp;quot; som enligt
promemorian från BRÄ skall avse &amp;quot;människans yttre fysiska omgivning&amp;quot;.
En strafflagstiftning med så vaga konturer innebär risker och bör undvikas.
Enligt lantbmksstyrelsens mening måste därför regleringen bygga på stramare och
mera konkreta ordval och uttryckssätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det nu framlagda förslaget
berör i hög grad lantbmket, Mark, vatten och luft påverkas genom t,ex.
användning av gödsel och bekämpnings­medel samt utsläpp, Ätgärderna kan direkt
eller indirekt innebära häl­sorisker för människor eller leda till skador på
djur eller växter. En del åtgärder kan föra med sig andra olägenheter i miljön.
Utformningen och tillämpningen av en straffbestämmelse i ämnet har alltså stor
betydelse för lantbmket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslaget
innebär att man skall kunna straffa den som under vissa fömtsättningar/örorenar
mark, vatten etc. Begreppet förorening har nu en vedertagen innebörd i
miljölagstiftningen men skulle, som nämnts, i straffbestämmelsen ges en
vidsträckt tolkning. I sak torde det vara riktigt att straflbelägga också
sådant som faller utanför det nuvarande begrep­pet (t.ex. nedgrävning av
farligt avfall) men det synes nödvändigt att då ange detta mera preciserat i
stället för att, utan någon definition, ge ett invant begrepp en ny och vidare
innebörd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Begreppet
förorena är också i övrigt diffust. Från lantbmkets syn­punkt bör det t,ex,
inte komma ifråga att som förorening beteckna hantering av naturprodukter, t.ex.
spridning av naturlig gödsel, även om&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section181&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section182&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:108&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;87&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;detta
i anslutning till bostadsområden kan uppfattas som en betydande olägenhet i
miljön.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
att föroreningen skall vara straffbar skall enligt förslaget fordras att den
kan antas medföra viss hälsorisk eller skada. Villkoret att förore­ningen
&amp;quot;kan antas&amp;quot; medföra &amp;quot;hälsorisker&amp;quot; för människor torde
innebära att det för straffbarhet skulle räcka med enbart en riskmöjlighet,
vilket är ett lågt krav på sannolikhet. Också i övrigt synes beviskravet vara
lägre än vad som annars gäller för straffbarhet. Även om det är önskvärt att
kunna stoppa en verksamhet som man med visst fog tror är farlig, bör detta inte
utan vidare ske genom straffbestämmelser. Det bör alltså inte komma ifråga att
straffa en lantbmkare som t,ex. använder tillåtna bekämpningsmedel i
föreskrivna doser fastän man på vetenskapligt håll anser sig ha påvisat risker
med medlet. En aktuell fråga av samma slag är handelsgödselns effekt på
vattentäkter och vattendrag. En beprövad metod fär alltså inte leda till
straffansvar förrän metoden bevisats vara miljöfarlig. Har det klarlagts att
metoden typiskt sett är riskabel för människor, djur, växter etc, och är detta
känt, bjuder det inte emot att straffa den som håller fast vid metoden. En
något strängare bedömning kan godtas när det gäller användningen av mera obeprövadc
metoder,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
fBrsta hand — innan man tar till straffhotet — bör frågor om eventuella risker m.m,
lösas genom att berörda preparat dras in eller säljs med strängare föreskrifter
för användningen. Detta förfarande blir sär­skilt aktuellt när det gäller bespmtning.
I fråga om medel m.m, som inte är registrerade bör inte heller straff förekomma
förrän en på något sätt officiell reaktion skett mot användningen av medlet
eller metoden. Un­der alla omständigheter måste fordras att straff får utdömas
bara när den handlande kunnat fömtse straffbarheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Miljöbegreppet
anges — som tidigare nämnts — omfatta &amp;quot;människans yttre fysiska
omgivning&amp;quot;. Detta synes innebära att t.ex. arbetsmiljön och grannelagsrätten
(även i hyreshus) omfattas av bestämmelsen, Lant­bmksstyrelsen ifrågasätter om
detta är meningen. I denna del finns konkurrerande regler och det bör i vart
fall klarläggas hur konfiiktsitua-tioner skall lösas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Inte alla
miljöföroreningar skall kunna leda till ansvar. En mycket viktig faktor som
enligt förslaget skall leda till straffrihet är om gärning­en med hänsyn till
omständigheterna kan anses försvarlig. Därigenom undantas enligt promemorian
från BRÄ de flesta fall där en administra­tiv myndighet tidigare gjort en
intresseavvägning och funnit förorening­en acceptabel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Myndighetemas
normer och prövningen av miljöaspekterna kan komma in i många sammanhang. Från lantbmkets
verksamhetsfält kan hänvisas till naturvårdsverkets riktlinjer (1976:16) för
miljöskyddande åtgärder vid animalieproduktion. Drivs en verksamhet enligt
dessa an­visningar bör det inte komma ifråga att utdöma straff, I samband med stödgivning
enligt förordningen (1978:250) om statligt stöd till jordbm­kets
rationalisering skall lantbmksnämnd beakta att den åtgärd stödet gäller skall
vara &amp;quot;lämplig från allmän synpunkt&amp;quot; (9 §), Detta innebär bl.a. att
nämnden skall ta hänsyn till miljökraven. Denna fråga behand­las närmare i lantbmksstyrelsens
anvisningar till förordningen (Allmän­na råd 1978:1 s. 107—109). Ocksä en sådan
myndighetsprövning bör vara tillräcklig för straffrihet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Däremot
kan frågan om prövningens omfattning i andra fall vara&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section183&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section184&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:108&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;88&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;diskutabel,
särskilt när det gäller kommunernas planer. Om det i en översiktlig plan anges
att marken är avsedd att användas för jordbmks-ändamål är knappast därigenom
alla driftinriktningar eller miljöstör­ningar godtagna. En oförändrad
markanvändning i form av ett traditio­nellt lantbmk måste emellertid rimligen
kunna drivas oavsett om det finns någon plan eller inte.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Frågan om en åtgärd är
försvarlig eller inte kan besvaras olika beroen­de på om åtgärden förekommer i
näringsverksamhet eller på annat sätt. Det bör alltså gälla strängare
begränsningar för bespmtning m,m. för den vanliga villaägaren eller
sommartorparen än i en handelsträdgård med yrkesskicklig hantering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Statens
naturvårdsverk&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
statens naturvårdsverk tidigare i olika sammanhang gett uttryck för är det
angeläget att påföljderna för överträdelser av bestämmelser på
miljövårdsområdet blir så utformade att de verkligen får preventiv effekt. Bl.a.
bör ekonomiska sanktioner i nya former prövas på gmndval av
miljökostnadsutredningens och miljöskyddsutredningens förslag (SOU 1978:43 och
1978:80) och förslaget om s.k, företagsböter (Ds Ju 1979:10), Vid sidan härav
är det högst önskvärt att brottsbalken (BrB) kompletteras med bestämmelser som
ger uttryck för samhällets starka ogillande av gärningar som innebär ofillbörliga
angrepp riktade mot den yttre miljön. Naturvårdsverket tillstyrker därför att
13 kap, BrB komplet­teras med nya brottstyper som är konstmerade i huvudsak
enligt justitie­departementets (Ju:s) PM.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De föreslagna
bestämmelserna är allmänt hållna. Detta får ses mot bakgmnd av bl,a, önskemålet
att göra tillämpningen av dem beroende av hur långt kartläggning och kontroll
kommit när det gäller olika gärning­ars och ämnens effekter på miljön. För att
bestämmelserna om nya BrB-brott på miljövårdsområdet skall få eftersträvad
effekt får de dock inte vara alltför obestämda. Risk finns annars att
rättstillämpningen kommer att kännetecknas av osäkerhet och överdriven
försiktighet av samma slag som vid den hittillsvarande tillämpningen av
straffbestäm­melser på miljövårdsområdet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Eftersom det med hänsyn
till miljöfrågomas art ändå knappast är möjligt att undvika rekvisit av ganska
obestämd natur hade det varit önskvärt med en mera ingående redovisning av
övervägandena bakom dem. Därvid hade det varit av värde att få en belysning av
hur de föreslagna bestämmelserna kan tänkas bli tillämpade på aktuella förore­ningssituationer
som t,ex, bilavgasutsläppen och destmktionen av kad-miumhaltiga produkter. De
remitterade promemoriorna innehåller en­dast på några punkter överväganden av
sådan art. Verket har för sin del inte möjlighet att nu göra en bredare
genomgång beträffande den möj­liga eller sannolika fillämpningen av
bestämmelserna i olika fall utan inskränker sig i det följande till vissa
ändringsförslag och andra påpe­kanden som förefaller särskilt motiverade.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1.
Miljöolägenheter orsakas f.n. i inte oväsentlig utsträckning av företag som
driver sin verksamhet helt i överensstämmelse med enligt miljö­skyddslagen (ML)
meddelat tillstånd eller undantag från skyldigheten att söka tillstånd eller
efter anmälan av verksamheten till länsstyrelsen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section185&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section186&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:108&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;89&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;enligt
denna lag. Intresseavvägningen enligt 5 § ML ger nämligen många gånger till
resultat att vissa olägenheter måste godtas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
kan synas otillfredsställande att brottsbeskrivningen i den före­slagna 8 a §
inte direkt behandlar frågan om straffrihet för sådana fall. Motiveringen i Ju:s
PM (&amp;quot;liksom fall då en administrativ myndighet har gjort en
intresseavvägning och funnit en miljöstörning godtagbar med hänsyn fill
samhällsnyttan eller av annat skäl&amp;quot;) avspeglar inte heller det nuvarande
prövningsförfarandet enligt ML särskilt tydligt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Naturvårdsverket
kan dock godta att straffrihet i fall av förevarande slag får gmndas på att
gärningen anses &amp;quot;försvarlig&amp;quot;, bl.a, eftersom till­ståndsfall härvid —
som anförts i Ju:s PM — inte utan vidare skall vara undantagna från
straffpåföljd om sökanden lämnat felaktiga uppgifter eller förtigit uppgifter
som hade bort beaktas vid prövningen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2, ML
är enligt 1 § första stycket 2 och 3, fillämplig på vissa förfaranden&lt;br&gt;
som kan medföra förorening eller störning av vissa slag. Den som åsi­&lt;br&gt;
dosätter villkor eller föreskrift som har meddelats enligt ML kan enligt&lt;br&gt;
45 § första stycket 3, vidare dömas till ansvar om åsidosättandet innebär&lt;br&gt;
att &amp;quot;allmän eller enskild rätt kan kränkas&amp;quot;. För beskrivning av
sannolik­&lt;br&gt;
heten för att en förorenande handling skall medföra en viss oförmånlig&lt;br&gt;
effekt har i den föreslagna nya 8 a § i 13 kap, BrB valts uttrycket kan&lt;br&gt;
antas medföra,,, Det förefaller oklart om här har åsyftats en annan&lt;br&gt;
sannolikhetsnivå än den som anges i de nyss angivna bestämmelserna i&lt;br&gt;
ML, För att ge uttryck för sådan risk för en oförmånlig effekt som bör&lt;br&gt;
anses tillräcklig för att lagmmmet skall bli tillämpligt synes ML:s uttryck&lt;br&gt;
&amp;quot;kan medföra&amp;quot; böra användas också i den nya bestämmelsen i BrB.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
detta sammanhang får naturvårdsverket också fästa uppmärksam­heten på att
uttrycket &amp;quot;kan medföra&amp;quot; bl.a, bör täcka sådana fall där ett utsläpp
kan framkalla en ofördelaktig effekt enligt 8 a § först tillsam­mans med andra
pågående utsläpp, som i och för sig kan vara ganska harmlösa.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3. Enligt
den föreslagna 8 a § blir en förorening som kan antas (se dock&lt;br&gt;
ovan p. 1 om utbyte av &amp;quot;kan antas&amp;quot; mot &amp;quot;kan&amp;quot;) medföra
hälsorisker eller&lt;br&gt;
skador på djur eller växter straffbar om risken eller olägenheten &amp;quot;inte är&lt;br&gt;
av ringa betydelse&amp;quot;. Förorening som kan orsaka &amp;quot;annan olägenhet i&lt;br&gt;
miljön&amp;quot; blir emellertid straffbar först om olägenheten är
&amp;quot;betydande&amp;quot;.&lt;br&gt;
Som exempel på &amp;quot;annan olägenhet i miljön&amp;quot; kan nämnas förändringar&lt;br&gt;
i biotopen som kan vara till olägenhet från t.ex, landskapsbilds- eller&lt;br&gt;
rekreationssynpunkt (t.ex. i form av väsentligt ökad vassväxt i en sjö) och&lt;br&gt;
fysisk-mekanisk påverkan på miljön genom kvalificerad nersmutsning&lt;br&gt;
(t.ex. till följd av oljeutsläpp m.m.). Olägenheter av sådan art är enligt&lt;br&gt;
naturvårdsverkets mening ofta minst lika allvarliga som skador på djur&lt;br&gt;
eller växter. Verket kan därför inte finna tillräckliga skäl för att i fråga&lt;br&gt;
om &amp;quot;annan olägenhet i miljön&amp;quot; använda annat kvalifikationskrav än i&lt;br&gt;
fråga om hälsorisker eller skador på djur eller växter, d.v.s, &amp;quot;som inte
är&lt;br&gt;
av ringa betydelse&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
berörda uttrycket &amp;quot;olägenhet i miljön&amp;quot; motiverar ett påpekande om att
uttrycket i fråga får — i överensstämmelse med normalt språk­bmk på
miljövårdsområdet — anses innefatta olägenheter bl.a. för män­niskor, inklusive
hälsorisker.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section187&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section188&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:108&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;90&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;4,&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt Ju:s PM finns det inte något utrymme för att
i ML ha en straffbestämmelse för allvarligare fall, eftersom dessa kommer att
be­straffas enligt BrB, PM:s förslag i det nu aktuella avseendet innebär
sålunda att det av miljöskyddsutredningen föreslagna andra stycket i 45 § ML
borde utgå, varvid ML inte skulle innehålla några som helst betämmelser om
ansvar i form av fängelse eller böter. Såvitt gäller åsidosättande av villkor
(45 § första stycket 3, ML) förefaller detta rim­ligt. Emellertid finns det
många gånger skäl att se allvarligt på ett brott av typen åsidosättande av
prövningsskyldighet (45 § första stycket 2,), oavsett om det medför sådana
risker eller olägenheter som behandlas i den föreslagna 8 a § i 13 kap. BrB, En
viss moralbildande effekt följer redan av att en regel överhuvudtaget är
förenad med straffsanktion. Även om de i Ju:s PM föreslagna nya bestämmelserna
införs i BrB bör därför enligt SNV:s mening en straffbestämmelse alltjämt
finnas i ML för fall av åsidosättande av prövningsskyldighet. Överträdelse av
vissa av regeringen eller av koncessionsnämnden för miljöskydd meddelade förbud
(45 § första stycket 1, ML) synes också alltjämt böra kunna föranleda straff
enligt ML, Om ett brott mot prövningsskyldighet eller förbud någon gång skulle
vara av sådan art att även någon av de föreslagna nya bestämmelserna i BrB
skulle vara tillämpliga, bör gär­ningen dock enligt vanliga principer om
lagkonkurrens bedömas endast enligt BrB (varjämte även i detta fall avgift
enligt ML bör utgå, se punkt 5 nedan). Ett tillägg i ML om att bestämmelserna
om straffansvar vid brott mot denna lag gäller endast i den mån gärningen inte
är belagd med straff enligt BrB kan dock vara motiverat (jfr s. 7 Ju:s PM),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;5,&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt miljöskyddsutredningens förslag skall avgift
enligt ML kunna utgå för en överträdelse även om den är så allvarlig att straff
ådöms enligt lagen (i dess lydelse enligt utredningens förslag). Naturvårdsver­ket
vill framhålla att i linje härmed avgift enligt ML bör kunna utgå även vid
sidan av straff enligt de föreslagna nya paragraferna i 13 kap, BrB, Annars
skulle det egendomliga läget inträda att det företag inom vilket en förseelse
begås inte skulle behöva betala för de verkligt grova förfa­randen som
bestraffas enligt BrB utan bara vid åsidosättande av ML, även om dessa
överträdelser kan ha föranlett väsentligt mindre skada eller olägenhet Ofr Ds
Ju 1979:10 &amp;quot;Företagsböter&amp;quot; s, 38 och 50).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;6,&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ju :s PM innefattar bl.a, förslag till en särskild
brottstyp för gärningar som begås av grov oaktsamhet. Som brottsbenämning
föreslås &amp;quot;vårds­löshet med miljön&amp;quot;, &amp;quot;Miljön&amp;quot; skulle härvid
språkligt sett behandlas på samma sätt som &amp;quot;gift eller smitta&amp;quot; som
nämns tidigare i den aktuella paragrafen (13 kap 9 § BrB). Detta synes ej
tillfredsställande. Natur­vårdsverket föreslår därför att en annan
brottsbenämning om möjligt väljs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;7,&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Som tidigare berörts rymmer de föreslagna nya
bestämmelserna åt­skilliga ganska vaga rekvisit, t.ex. &amp;quot;som inte är av
ringa betydelse&amp;quot;, &amp;quot;betydande&amp;quot; och &amp;quot;försvarlig&amp;quot;, vilka
alla kan vålla svårigheter vid rätts­tillämpningen. Såvitt gäller &amp;quot;försvarlighets&amp;quot;-rekvisitet
kan här också nämnas de särskilda problem som kommer att aktualiseras vid
eventuell tillämpning på industriföretag som drivs utan prövning enligt ML
sedan tiden före ML:s tillkomst. Det torde få ankomma på miljövårdsmyndig-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section189&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section190&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:108&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;91&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;heterna
att i rimlig utsträckning biträda åklagare och domstolar med bedömningar i
tveksamma rättstillämpningsfrågor av här berörda slag,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8.
Naturvårdsverket vill avslutningsvis understryka att det självfallet är
angeläget att brott som begås på miljövårdsområdet leder fill rättslig påföljd.
Bevissvårigheter, bl,a. i fråga om de subjektiva rekvisiten i ansvarsbestämmelserna,
torde dock på samma sätt som hittills i avsevärd mån komma att begränsa antalet
fall som leder till åtal och fällande dom. Även om ansvarsbestämmelserna på
miljövårdsområdet skärps i olika avseenden, kvarstår bl.a. med hänsyn härtill
kraven på effektiva ekono­miska sanktioner som kan riktas mot företag såsom
juridiska personer och som inte kräver utredning vare sig om vilka enskilda
personer inom företagen som har att bära ansvaret för eventuella överträdelser
eller om dessa personers subjektiva inställning till överträdelserna i fråga.
Ett sådant sanktionssystem bör kunna bli ett betydelsefullt komplement till
straffbestämmelserna och i väsentlig mån medverka till en minskning av antalet
överträdelser på miljövårdsområdet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Koncessionsnämnden
för miljöskydd&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Koncessionsnämnden
ansluter sig i allt väsentligt fill de överväganden som framförs i
promemoriorna för en ändring av brottsbalkens straff­bestämmelser i föreslagen
riktning. Övervägande skäl talar enligt nämn­dens mening för att vid en sådan
ändring ge ifrågavarande straffbestäm­melser i huvudsak den omfattning och
utformning, som framgår av departementspromemorians förslag. Nämnden har ej
heller något att invända mot att brottsbalkens straffbestämmelser kommer att på
före­slaget sätt bli tillämpliga på miljöstörningar som på olika sätt är undan­tagna
från miljöskyddslagens tillämpningsområde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I 8 a § första stycket
sista meningen anges fall när en annars straffbar gärning skall vara fri från
ansvar. Enligt förslaget skall vid avgörandet därav beaktas om gärningen med
hänsyn till omständigheterna kan anses försvarlig. Från straffbarhet skall,
enligt vad som uttalas i depar­tementspromemorian, undantas bl,a, fall då en administrafiv
myndighet har gjort en intresseavvägning och funnit en miljöstörning godtagbar
med hänsyn till samhällsnyttan eller av annat skäl. Koncessionsnämn­den vill
understryka vikten av att det av förarbetena till den nya lagstift­ningen klart
framgår att straffrihet föreligger när administrativ myndig­het lämnat
tillstånd eller annat förordnande och de därvid föreskrivna villkoren följts.
Endast om det föreligger särskilda skäl av det slag som angivits i
departementspromemorian bör i dessa fall straff kunna ifrå­gakomma.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande
den i departementspromemorian föreslagna lydelsen av 8 a och 9 §§ vill
koncessionsnämnden i övrigt endast anföra följande. Nämnden ifrågasätter om
inte visst tillägg till andra stycket i 8 a § bör göras. Nämnden har i sitt
yttrande över miljöskyddsutredningens betän­kande (SOU 1978:80) &amp;quot;Bättre
miljöskydd&amp;quot; (se bilaga) anfört att straff­maximum i 45 § miljöskyddslagen
bör höjas från ett till två års fängelse bl.a. för att möjlighet skall ges till
verkligt kännbara straff för grova överträdelser som ingår i en systematisk
brottslighet av vinningstyp. För att framhålla det förkastliga i nämna
brottslighet bör denna, enligt nämndens mening, upptas som exempel på miljöbrott
av särskilt farlig&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section191&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section192&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:108&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;92&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;art
och därmed framhållas som särskild gmnd vid bedömandet av hum­vida miljöbrott
skall anses som grovt. Genom en sådan exemplifiering klargöres ett i kampen mot
den &amp;quot;ekonomiska brottsligheten&amp;quot; väsentligt fall, när den högre
straffskalan i 8 a § skall tillämpas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
de fall av grov oaktsamhet som upptages i andra meningen av 9 § ifrågasätter
koncessionsnämnden om inte benämningen &amp;quot;vårdslöshet med miljön&amp;quot; bör
bytas ut mot &amp;quot;vållande fill miljöstörning&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Koncessionsnämnden
anser i likhet med vad som anförs i departe­mentspromemorian att det är
lämpligt att förse straffbestämmelserna i specialförfattningarna med
förtydligande tillägg av innehåll att special­författningens regel skall gälla
endast i den män gärningen inte är belagd med straff enligt brottsbalken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Koncessionsnämnden
anser i överensstämmelse med vad som anförs i departementspromemorian att om
promemorians förslag genomförs det inte finns något utrymme för att i 45 §
andra stycket miljöskyddsla­gen inta en straffbestämmelse sådan som föreslagits
av miljöskyddsut­redningen i dess ovannämnda betänkande,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;A
rbetarskyddsstyrelsen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Arbetarskyddsstyrelsen
har, utifrån de synpunkter styrelsen har att beakta, inget att erinra mot
brottsförebyggande rådets förslag till krimi­nalisering av föroreningar av
miljön och de därav föranledda förslagen till lagstiftning som utarbetats inom
justitiedepartementet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Statens
industriverk&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
brottsförebyggande rådets promemoria föreslås en skärpning av gäl­lande
lagstiftning på miljövårdsområdet. Detta skall ske genom att den nuvarande,
enligt rådet delvis bristfälliga, specialrättsliga lagstiftningen kompletteras
med vissa för miljöbrott speciellt inrättade paragrafter i brottsbalken. I jusfifiedepartementets
promemoria föreslås vissa kom­pletteringar av rådets förslag i så motto att ett
mer allmänt omfattande skydd mot miljöfarlig verksamhet bör införas i
brottsbalken, I detta sammanhang vill industriverket hänvisa till sitt
remissvar över miljö­skyddsutredningens delbetänkande (SOU 1978:80) Bättre
miljöskydd I, avgivet 790403,1 detta remissvar ställde sig industriverket
positivt till att vissa speciella bestämmelser i miljöskyddslagen kompletteras
och att bestämmelser för miljöskydd också införs i brottsbalken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Industriverket anser att
det med hänsyn till det generellt brottsföre­byggande syftet är angeläget att
de i mbricerade promemorior föreslag­na kompletteringarna till brottsbalken
kommer till stånd. Industriverket vill dock påpeka att om strängare
bestämmelser rörande miljöbrott införs, kan detta under en övergångsperiod
innebära problem för vissa industriföretag att tillräckligt snabbt kunna
genomföra investeringar i miljöförbättrande syfte. Av Sveriges
industrianläggningar anses ca 40 % idka sådan verksamhet att de är förprövningsskyldiga
enligt nuvarande miljövårdslagstiftning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Verket vill framhålla att
problem angående bevisföringen vid miljö­brott kan komma att uppstå. Brottsförebyggande
rådet föreslår att per­son skall kunna ställas till ansvar även om fullständig
teknisk bevisning ej föreligger i de fall risken är stor för skadliga
verkningar av verksam­heten. Här kan svåra bedömningsproblem uppstå i enskilda
fall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section193&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section194&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:108&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;93&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ansvarsfrågorna
vid miljöbrott behandlas ej i promemoriornas för­slag, I detta sammanhang vill
verket hänvisa till sitt remissyttrande avgivet 791001 över betänkandet
angående företagsböter (Ds Ju 1978:5) samt departementspromemorian (Ds Ju
1979:10) i samma ärende.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Statens
strålskyddsinstitut&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
anledning av ovannämnda remiss får statens strålskyddsinstitut anföra att
strålskyddsinstitutet inte har något att erinra mot att brotts­balkens 13 kapitel
filiförs en 8 a § samt att viss ändring vidtas i dess 9 §, allt i enlighet med
vad som föreslås i justitiedepartementets utremittera-de promemoria 1980-02-11,
dnr 358-80.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sjöfartsverket&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sjöfartsverket
som i frågan gmndar sitt ställningstagande på i huvudsak erfarenheterna från
tillämpningen av lagstiftningen mot vattenförore­ning från fartyg tillstyrker
lagförslaget enligt den sistnämnda promemo­rian. (Anm. Justitiedepartementets
PM,)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Generaltullstyrelsen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Styrelsen
delar den i promemoriorna framlagda uppfattningen att det straffbara området
för miljökränkningar bör utvidgas och att bestäm­melser till skydd för miljön
bör intas i brottsbalken för att starkare markera det klandervärda i denna typ
av brottslighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Styrelsen
ansluter sig till det förslag till ändring i brottsbalken som lämnats i
justitiedepartementets promemoria.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Miljöskyddsutredningen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
kriminalisering av ifrågavarande gärningar i BrB kommer att leda till att
enbart brottsbalkens bestämmelser skall tillämpas på gärningar som faller under
både miljöskyddslagens och brottsbalkens straffbestämmel­ser. Om däremot en
gärningsman gjort sig skyldig till en oaktsamhet som inte kan anses som grov
eller om hans gärning inte är av så allvarlig beskaffenhet att betydande olägenhet
i miljön kan antas ha uppstått, blir i stället miljöskyddslagens
påföljdsbestämmelser fillämpliga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Genom det i
justitiedepartementets promemoria framlagda förslaget ändras delvis de fömtsättningar
miljöskyddsutredningen hade att utgå ifrån när den lade fram sitt förslag om
ändring i påföljdssystemet. Om förslaget i promemorian genomförs, finns det
inte något utrymme för att i miljöskyddslagen ha en straffbestämmelse för fall
som rör betydande kränkning av miljöintresse, såsom föreslagits av miljöskyddsutredning­en,
eftersom dessa kommer att bestraffas enligt BrB. Däremot medför de i BrB
införda bestämmelserna inte något hinder mot ett system med miljöskyddsavgifter
eller mot den föreslagna straffbestämmelsen för underlåten upplysningsplikt och
lämnande av oriktig uppgift.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Miljöskyddsutredningen
fömtsätter att s.k. olaglig giftdeponering täcks av den i
justitiedepartementets promemoria föreslagna gärnings-beskrivningen i BrB,
vilket också synes vara meningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Miljöskyddsutredningen
anser att justitiedepartementets förslag om&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section195&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section196&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:108&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ändringar
i brottsbalken har fått ett innehåll som i huvudsak stämmer överens med de
tankar som fördes fram i såväl utredningens majoritets­förslag som i reservafionen.
Enligt miljöskyddsutredningens mening bör de föreslagna förändringarna i
miljöskyddslagen och BrB sammantagna kunna leda till ett förbättrat
påföljdssystem på miljöskyddets område. Utredningen tillstyrker därför och
under ovan angivna fömtsättning justitiedepartementets förslag,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Miljöskadeu
tredn ingen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
skärpning av straffbestämmelserna om föroreningar i miljön m.m. får anses
angelägen, och det är välmotiverat att också annan verksamhet än användning av
fastighet generellt straffbeläggs. Det är vidare natur­ligt att reglerna tas in
i brottsbalken, I stort tillstyrkes alltså förslaget i departementspromemorian.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utvidgningen
utöver föroreningarnas område kan vålla viss tvekan. Att sådana miljöstörningar
som buller, strålning och skakning träffas av bestämmelsen är visserligen
befogat. Sättet att ange störningarna ankny­ter emellertid till ordalagen i 1 §
3 p, miljöskyddslagen, där uttrycket &amp;quot;annat sådant&amp;quot; som bekant fått
ett vidsträckt tillämpningsområde i praxis; det i 3 p. angivna immissionsbegreppet
anses sträcka sig bl.a, till sådana estetiska störningar som förfulning av
utsikt och liknande och till psykiska immissioner, t.ex. den oroande effekt som
ett upplag av farligt gods kan ha på grannarna. Enligt vissa motivuttalanden av
lagrådet, som departementschefen synes ha godtagit, skulle stenskott genom
spräng­ning också falla under bestämmelsen (Prop, 1969:28 s. 375 f, jfr s. 396 f);
den störning som enligt 3 p, inte får vara helt tillfällig är väl i så fall den
pågående riskabla sprängningsverksamheten. Om detta egentligen är lagens
ståndpunkt är dock omstritt (jfr Hellner, Skadeståndsrätt 3 uppl. s. 130 och
diskussionen i Nordisk försäkringstidskrift 1973 s, 104 ff, särskilt s. 111 f,
119 f, 131), — Man kan visserligen säga, att det förekom­mer en del fall i
utkanten av immissionsbegreppet som väl förtjänar att kriminaliseras i
brottsbalken och att kravet på &amp;quot;betydande&amp;quot; olägenhet tar bort
allehanda förfaranden som avgjort inte bör falla under straff­stadgandet. Men
det står klart, att avgränsningen av stadgandet i alla händelser är oklar, Bl,a,
kan påpekas, att när man går ifrån begränsning­en till användning av fast
egendom man inte heller kan få ledning av den vedertagna tolkningen av
miljöskyddslagen. Vad innebär egentligen &amp;quot;annat sådant&amp;quot; när det
gäller störande användning av bilar, fartyg och flygplan?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Av
sådana skäl kan man sätta i fråga, om inte bestämmelsen klart bör ange vilka
störningar det är fråga om. Det är tveksamt, om några andra typer än buller, skakning
och strålning bör tas upp i sammanhanget. De övriga störningstyper som kan bli
aktuella lär antingen vara mindre allvarliga eller också träffas av andra
straffbestämmelser (t.ex. 13:6 BrB). — Behålles uttrycket &amp;quot;annat sådant&amp;quot;,
bör i alla händelser närmare ut­vecklas i motiven hur orden skall tolkas vid
tillämpning av brottsbalks-stadgandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I lagtexten görs vidare
undantag för fallet när olägenheten är helt tillfällig. 11 § 3 p.
miljöskyddslagen talas i stället om fall då &amp;quot;störningen&amp;quot; inte är helt
tillfällig. Avvikelsen har inte motiverats i departementspro­memorian. Det är
tydligt att paragrafen på denna punkt går ifrån miljö-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section197&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section198&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:108&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;95&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;skyddslagens
gränsdragning; med &amp;quot;störning&amp;quot; torde där närmast menas den inverkan
den miljöfarliga verksamheten har på omgivningen, inte den skada som uppkommer
(jfr prop, 1969:28 s, 188 f, 283, 365). Avvi­kelsen i lagtexten är också
befogad — även tillfälliga störningar kan vara straffvärda, om de är
tillräckligt allvarliga — men man kan undra vad undantaget i straffbestämmelsen
i så fall fyller för funktion. Rent tillfäl­liga olägenheter lär i regel inte
vara &amp;quot;betydande&amp;quot; i lagtextens mening, och skulle de någon gång vara
det finns det inte något skäl att göra undantag för dem. Orden &amp;quot;och
olägenheten inte är endast helt tillfällig&amp;quot; torde därför böra utgå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande
undantaget för gärning, som med hänsyn till omständig­heterna kan anses
försvarlig, finns det anledning att betona att detta bör ges en begränsad
räckvidd. Ätskilliga av de fall som avses lär gå fria från straff enligt
allmänna principer om nöd eller annan intressekollision, men i övrigt torde
gärningar som uppfyller de i förslaget angivna rekvi­siten i regel var
straffvärda. Det finns sålunda skäl att ta avstånd från uttalandet i BRÄ-promemorian,
att föroreningar till samma recipient som tidigare mottagit betydligt
allvarligare tillåtna föroreningar skulle vara försvarliga enligt undantaget.
Det är angeläget att motarbeta en sådan kumulation av föroreningar, som på
längre sikt kan fä olyckliga verkningar för miljön. För den händelse gärningar
av detta slag kan antas medföra hälsorisker eller skador på naturen som inte är
av ringa betydelse, bör de inte godtas. — Förslaget ger möjlighet att döma till
bötesstraff i lindrigare fall av denna typ.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande
uttalandena i departementspromemorian (s, 9) om försla­gets
skadeståndsrättsliga konsekvenser kan anmärkas, att dessa torde bli begränsade.
Redan nu innebär 30 § miljöskyddslagen ett ansvar för ren förmögenhetsskada,
när försumlighet föreligger. De nya straffbestäm­melserna utvidgar alltså
skadeståndsskyldigheten bara i sådana fall där det inte föreliger miljöfarlig
verksamhet enligt 1 § miljöskyddslagen men ändå någon tillfogas ekonomisk
förlust utan att lida fysisk skada — t,ex, vid vissa störningar från fartyg
eller flygplan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen
om transport av farligt gods&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Från
de synpunkter kommittén har att företräda finns inte anledning till erinran mot
vare sig BRÄ-promemorians eller departementspromemo­rians förslag. Då
emellertid kommittén delar de synpunkter som fram­förs i
departementspromemorian angående omfattningen av det straff­bara området och —
inte minst — det lämpliga i att bilda en ny paragraf och införa den till
allmänt språkbmk väl anpassade brottsbeteckningen &amp;quot;miljöbrott&amp;quot;
förordas det i denna promemoria framlagda förslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen
i Malmöhus län&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
sitt yttrande över betänkandet Bättre miljöskydd I förklarade länssty­relsen
sig dela utredningens uppfattning att påföljden vid brott mot miljöskyddslagen
måste skärpas. Det nu framlagda förslaget tillgodoser detta önskemål. Genom att
brottet nu intas i brottsbalken betonas också det allvar varmed man i dag ser
pä denna typ av brottslighet. Länsstyrel­sen tillstyrker det förslag som kommit
till uttryck i den av justitiedepar­tementet upprättade promemorian.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section199&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section200&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:108&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;96&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;På
några punkter vill länsstyrelsen emellertid göra en del kommenta­rer. Sålunda
saknas en närmare definition av miljöbegreppet. Inte minst med hänsyn till utvidningen
av det straffbelagda området hade det varit värdefullt för rättstillämpningen
att få ett klarläggande uttalande,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I BRÄ-promemorian har man
avstått från att föreslå införande av en bestämmelse i brottsbalken som är
särskilt avsedd för miljöfarliga åtgär­der under framhållande bl.a, att detta fömtsätter
ett omfattande utred­ningsarbete, I departementspromemorian har man emellertid
föreslagit en sådan bestämmelse utan att företa någon utredning. Sålunda
föreslås att straffbarheten även skall omfatta den som förorsakar betydande
olägenhet i miljön genom buller, skakning, strålning eller annat sådant och
olägenheten inte är endast helt tillfällig. Länsstyrelsen vill ifrågasät­ta om
inte, såsom fömtsätts i BRÄ-promemorian, denna utvidgning, hade krävt en
närmare utredning eller i vart fall en mera ingående penetrering i
departementspromemorian. Vid ett yUigt betraktande kan länsstyrelsen dock inte
se någon olägenhet i förslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
den föreslagna lagtexten har straffrihet införts för det fall den eljest
straffbara gärningen med hänsyn till omständigheterna kan anses för­svarlig, I BRÄ-promemorian
ges några exempel på sådana omständig­heter. Ett sådant exempel är föroreningar
som skett till samma recipient som tidigare mottagit betydligt allvarligare
tillåtna föroreningar. Resul­tatet av en sådan redovisning kan således bli att
det inte är straffbart att ytterligare smutsa ned ett vattendrag, om detta
redan fömt genom med­givna tillstånd redan står på gränsen för vad det kan
tåla. Den otillåtna påspädning, som kanske leder till ett förödande resultat,
skulle alltså inte kunna beivras. Detta är inte tillfredsställande. Exemplet
visar att det vore av värde om man i en kommande proposition något närmare
utvecklar vad som skall avses med försvarlig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Svenska
kommunförbundet&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Frågan
om sanktioner mot föroreningar av miljön har varit aktuell tidigare. I
Kommunförbundets yttrande över miljöskyddsutredningens delbetänkande SOU
1978:80 &amp;quot;Bättre miljöskydd I&amp;quot; framhöll styrelsen beträffande
utredningens förslag till åtgärder för att effektivisera miljö­skyddslagens
sanktionssystem, att gränsdragningen mellan miljöfarlig och icke-miljöfarlig
verksamhet inte alltid är så tydlig och konsekvent som vore önskvärt. Större
delen av mänsklig aktivitet innebär skador eller belastningar på miljön. Ofta
måste därför allmänna önskemål om ekologisk planering och skydd av ekosystem
reduceras till detaljfrågor om godtagbara miljöskador, oavsett om dessa är reversibla
eller ej. Att bygga och bo liksom att använda energikrävande teknik och
utnyttja råvaror innebär påfrestningar på miljön, vilka bedöms eller värderas
på olika sätt. Avgörande vid bedömningen är bl.a. vilket tidsmått som används
eller vilken omtanke som visas kommande generationer. Styrel­sen underströk att
det faktum att tillsynsmyndigheter, polis och åklagare inte alltid ingriper med
kraft mot överträdelser återspeglar den osäkerhet som finns beträffande vilka
faktorer som bör tillmätas betydelse, då man skall skärskåda en aktivitet i
viss miljö som övergått från att vara allmän praxis till en handling som
strider mot miljöskyddslagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Styrelsen
tillstyrker att sanktionerna för brott mot miljöskyddslagarna skärps. Detta
dock under fömtsättning att det straffbara området av-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section201&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section202&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:108&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;97&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;gränsas
så att verkligt avsevärda kränkningar åsyftas. En särskild para­graf om
miljöbrott bör sålunda införas i brottsbalken. Styrelsen fömtsät­ter att sådan
bestämmelse i brottsbalken skall kunna åberopas mot kommuns politiker eller
tjänsteman endast i den mån deras eget hand­lande eller försummelse kan anses
brottsligt — däremot inte i fall där ansvaret för påstådd kränkning av
miljöskyddslagstiftning vilar på po­litiskt organ.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Svenska
hamnförbundet&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förbundet
delar uppfattningen att hårdare och för det allmänna rätts­medvetandet tyngre
vägande straffbestämmelser krävs för miljöbrott. Förbundet tillstyrker det
slutliga förslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Svenska
Naturskyddsföreningen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föreningen
anser det väsentligt att miljöpåverkande gärningar krimina­liseras och
tillstyrker därför förslaget. Det är angeläget att förslaget kan genomföras
snarast möjligt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sveriges
Industriförbund&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
i remissen behandlade frågorna har tidigare varit föremål för ingå­ende
överväganden i Miljöskyddsutredningen, i vilken också industrin är företrädd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
denna utredning skulle straff behållas i miljöskyddslagen för fall av
uppsåtliga eller grovt oaktsamma överträdelser där det skulle vara stötande för
det allmänna rättsmedvetandet om inte påföljden bestäm­des till fängelse. För
straffbarhet skulle krävas att gärningen kunnat innebära betydande kränkning i
miljöskyddsintresset. Samtidigt före­slog utredningen att straffskalans maximum
höjs från fängelse ett år till fängelse två år. Därigenom förlängs också
preskriptionstiden till fem år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Miljöskyddsutredningen
anförde vidare att brottsbeskrivningama i 13 kap, brottsbalken är otidsenliga
och olämpliga för miljöbrott. Utred­ningen förordade därför en översyn av dem
för att möjliggöra att be­stämmelser som kriminaliserar miljöfarligt handlande
införs också i brottsbalken. Eftersom denna fråga redan var föremål för BRÄ:s
över­vägande avstod utredningen från att lägga fram ett eget förslag i denna
del.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Industrin
hade intet allvarligt att erinra mot Miljöskyddsutredningens förslag i nu
berörda delar. Inte heller mot nu föreslagna straffskärpning­ar har
Industriförbundet något att invända. Förbundet vill sålunda tillstyrka den av justitedepartementet
föreslagna (nya) § 8 a i Brottsbal­ken ävensom motsvarande tillägg till § 9.
Det må f.ö. tilläggas att brotts-mbrikema &amp;quot;miljöbrott&amp;quot; resp.
&amp;quot;vårdslöshet med miljön&amp;quot; synes välfunna — enkla och lättfattbara.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
i departementets promemoria givna exemplen på straffbarhet (&amp;quot;verkligt
avsevärda kränkningar av miljöintresset&amp;quot; ) resp. grov sådan
(&amp;quot;varaktiga skador av stor omfattning&amp;quot; eller om gärningen varit
&amp;quot;av särskilt farlig art&amp;quot;) synes väl ägnade att ge ledning för
rättstillämpningen. Det klargörs också, att bagatellartade eller eljest
försvarliga beteenden självfallet ej kriminaliseras i Brottsbalken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Industriförbundet
har följaktligen intet att erinra mot de ändringar av Brottsbalken som föreslås
i Justitiedepartementets promemoria.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7   Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 108&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section203&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:108&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;98&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Stiftelsen
Industrins Vatten- och Luftvårdsforskning&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Stiftelsen
har tagit del av det remissvar som avgivits av Sveriges Industri­förbund och
vill till alla delar instämma i de synpunkter som där fram­förts,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;TCO-S&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;TCO:s
statstjänstemannasektion (TCO-S) har genom remiss 1980-02-15 beretts tillfälle
att yttra sig över mbricerade promemorior. TCO-S får härmed som eget yttrande
överlämna bifogade skrivelse från Svenska Polisförbundet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Svenska
Polisförbundet&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Under
senare år har förekomsten av miljöbrott blivit allt vanligare. Brottsligheten
består framför allt av nedskräpning i naturen men även överträdelse av
bestämmelser om tillstånd för miljöfarlig verksamhet samt föreskrifter. Antalet
avgöranden har emellertid, som framgår av BRÄ-promemorian, varit
uppseendeväckande litet. Allt tyder dock på, genom inkomna rapporter, att
miljöbrottsligheten är betydligt mer om­fattande än vad tillgänglig statistik
utvisar. Särskilt kan då nämnas bl,a, alla de oljeutsläpp till havs som sker
utanför tillsynsmyndighetens kon­troll.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det är uppenbart att
eftersom den nuvarande miljölagstiftningen dels inte täcker alla miljöfarliga
gärningar och dels inte tillräckligt effektivt motverkar miljöbrott, har detta
inneburit en likgiltighet inför lagstift­ningen, såväl hos enskild som företag,
som inte kan accepteras. Förbun­det anser därför att det som framgår av
miljöskyddsutredningens delbe­tänkande — Bättre miljöskydd I — om en
komplettering av 13 kap. brottsbalken är angelägen och att den snarast bör
komma till stånd, då med en bestämmelse som kan tillgodose kravet på skydd för
miljön.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
kriminalisering av miljöbrotten genom komplettering i brottsbal­ken kan enligt
förbundet dels ha en högre moralbildande effekt och dels innebära en automatisk
straffskärpning. Vidare skulle en sådan kom­plettering innebära längre
åtalspreskriptionstider samt ge möjlighet att vid ingripande använda olika
tvångsmedel,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;BRA
har i sin promemoria föreslagit en förändring i bestämmelserna om förgöring i
13 kap. 8 § BrB samt i bestämmelsen om vårdslöshet med gift eller smittoämne i
9 § samma kapitel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt förbundets
uppfattning och med instämmande i Justitiedepar­tementets promemoria angående
kriminalisering av föroreningar av miljön m.m. måste det anses önskvärt att de
miljöskyddsintressen som omfattas av miljöskyddslagen bör intagas i en särskild
paragraf i 13 kap, och att brottet benämns — miljöbrott. Om departementets
förslag vinner gehör är det nödvändigt att förse straffbestämmelserna i specialförfatt­ningama
med tillägg att aktuell specialförfattnings regel endast gäller när gärningen
inte är belagd med straff enligt BrB. Förbundet vill slut­ligen framhålla att
den föreslagna ändringen inte får innebära ett hinder mot ett system med
miljöavgifter som föreslagits i betänkandet — Bättre miljöskydd I.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section204&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section205&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:108&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;99&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;LO&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Landsorganisationen
i Sverige som beretts tillfälle till yttrande över mbricerade PM har med
intresse tagit del av förslagen och kan konsta­tera att den kritik som riktats
mot påföljdssystemet inom miljölagstift­ningen här har utnyttjats pä ett konstmktivt
sätt, LO kan därför i huvud­sak tillstyrka förslaget att brottsbalkens 13
kapitel kompletteras på sätt som angivits i justitiedepartementets PM,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;LO
har i sitt yttrande över Miljöskyddsutredningens betänkande un­derstmkit
principen av att insatserna på miljöområdet måste vara före­byggande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
måste betraktas som angeläget att samhället ges möjlighet att reagera mot brott
som allvarligt hotar eller skadar miljön, I LOs yttrande över
Miljöskyddsutredningens betänkande uttryckte organisafionen önskemål om
förlängda preskriptionstider. Härigenom skulle möjlighe­terna försvåras för dem
som, av kortsiktigt personligt vinstintresse, sätter sig över gällande
bestämmelser och äventyrar hälsa och miljö för andra personer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
det sedan gäller själva mbriceringen av gärningen i 8 a § föreslår LO att
brottet benämns &amp;quot;miljöförorening&amp;quot; i stället för
&amp;quot;miljöbrott&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Uttrycket
&amp;quot;miljöbrott&amp;quot; har i allmänt språkbmk en vidare mening än den mera
begränsade omfattning gämingsbeskrivningen avser,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
fråga om gärningsbeskrivningen vid grovt brott, § 8 a st. 2, anser LO att den
av BRÄ föreslagna texten är att föredra. Utmärkande för grovt brott skall
sålunda vara om brottet &amp;quot;skett med uppsåt att skada eller om gärningen
eljest varit av särskilt farlig art&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Även
om LO i huvudsak instämmer i förslaget, bör dock framhållas ytterligare en sak,
nämligen behovet av samordning mellan lagstiftning­en rörande den yttre miljön
och lagstiftningen för arbetsmiljön. Det skulle nämligen enligt LÖs uppfattning
vara olyckligt om stränga be­stämmelser mot utsläpp medförde föroreningar inom
företaget, vilka då skulle drabba de anställda. Fömtom denna koordination, som
inte be­höver innebära en försening av införande av lagändringen enligt försla­get,
borde motsvarande stränga bestämmelser gälla för arbetsmiljöbrott, LO fömtsätter
därför att en fortsatt översyn av brott mot arbetsmiljöla­gen också sker,
varvid det kan vara önskvärt att straffsatserna samord­nas så att
preskriptionstiderna blir desamma.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SACO/SR&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
gärningar som behandlas i promemorian är sådana som kan få de mest omfattande
följder för samhället och individerna, SACO/SR delar därför uppfattningen att
den miljöbrottslighet som det är fråga om bör behandlas i brottsbalken, om
denna balk fortfarande skall omfatta de brott som samhället betraktar som mest
straffvärda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
överväganden som miljöskyddsutredningen gjort i fråga om den allvarligare delen
av miljöbrottsligheten torde kunna tjäna som utgångs­punkt för
lagstiftningsarbetet. Emellertid är det inte möjligt att lösa problemet med
förhindrande av miljöbrottslighet och påföljder därför inom den snäva ram som
varit fömtsättningen för BRÄ:s promemoria.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
konstateras i promemorian har 13 kapitlet BrB ett annat syfte än den nu
föreslagna lagregeln, varför det synes principiellt tvivelaktigt att införa
denna utan en allmän översyn av 13 kapitlet. Att utforma lägre-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section206&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section207&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:108&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;100&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;geln
som ett tillägg till en paragraf som har ett annat ändamål och en annan
uppbyggnad är lagtekniskt felaktigt. Utformningen av regeln är vidare sådan att
man måste hysa tvivel om dess tillämpbarhet. Rekvisiten är alltför allmänt
formulerade för att kunna godtas i en straffrättslig bestämmelse. Motiven ger
ej heller någon större vägledning. Som är väl känt föreligger även bland
vetenskapsmän mycket skilda uppfattningar om skadligheten av olika miljöpåverkande
åtgärder. Med den utform­ning paragrafen fått torde det inte vara möjligt för
de rättstillämpande myndigheterna och de enskilda individerna att med
tillräcklig grad av precision kunna dra gränsen mellan vad som är brottsligt
och vad som är acceptabelt. Vid tillämpning av bestämmelsen kan man komma nära
införandet av ett strikt ansvar eller någon form av omvänd bevisbörda. Detta
bör i så fall framgå av bestämmelsens lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad som skall anses
försvarligt och vad som skall anses grovt är otillräckligt belyst i
promemorian. Beträffande straffskalan kan hävdas att denna bör vara sådan att
även för normalbrottet preskriptionstiden bör vara tio år med hänsyn till att
det här är fråga om brott vars effekter visar sig efter lång tid.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Att utforma en för
rättssäkerheten tillfredsställande miljöbrottslag-stiftning stöter på stora
problem. En allmän översyn av 13 kapitlet för att åstadkomma ett miljöbrottskapitel
skulle möjliggöra en mer genomgri­pande behandling av samtliga problem.
Promemorian kan vinna beak­tande i detta fortsatta lagstiftningsarbete.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Avslutningsvis vill
SACO/SR emellertid framhålla att det vore önsk­värt om ett helhetsgrepp kunde
tas på frågan om skyddet för miljön, vari då bl.a. överväganden om
kriminaliseringens preventiva effekt kunde ingå. Frågan är nämligen om inte det
mesta är att vinna på tillsyns- och behandlingssidan. Mycket är att vinna pä en
förstärkning av tillsyns­myndighetemas resurser. Dämtöver torde ett mer intimt
och framåtblic­kande samarbete mellan företagen och det allmänna för att skapa
möj­ligheter att omhänderta avfallsprodukter kunna lösa många problem. Detta är
dock återigen en fråga om resurser för de samhällsorgan som kommer i fråga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riksförbundet
för allmän hälsovård&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Brottsförebyggande
rådet konstaterar i sin promemoria, dels att straff­bestämmelserna inom
miljölagstiftningen inte täcker alla miljöfarliga gärningar, dels att de inte
tillräckligt effektivt motverkar miljöbrott.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;FAH
instämmer i rådets konstaterande och hälsar med tillfredställelse de synpunkter
och förslag till bestämmelser som redovisas i brottsföre­byggande rådets och
justitiedepartementets promemorior.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;FAH ansluter sig i allt
väsentligt till föreliggande förslag till komplet­tering av brottsbalken, men
finner anledning att uppmärksamma en enligt förbundets mening väsentlig fråga.
Den föreslagna lydelsen (8 a §) &amp;quot;anses försvarligt&amp;quot; kan ge anledning
till sådan tolkning och praktisk tillämpning att straff inte blir utmätt i den
omfattning som en menings­full miljövård inte så sällan kan ha anledning att
påkalla.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Justitiedepartementet är
observant på ifrågavarande utformning i lag­förslaget, eftersom departementet
framhåller &amp;quot;att uppfattningen om vad som kan anses vara försvarligt torde
undergå en förskjutning i takt med den ökade insikten om angelägenheten att
förbättra miljöskyddet&amp;quot;. Det&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section208&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section209&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:108&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;101&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;är
förbundets förhoppning att insikten om angelägenheten att förbättra
miljöskyddet redan har framskridit så långt att &amp;quot;försvarligt&amp;quot; skall
bli realistiskt tillämpat och få den miljöfrämjande effekt som med nödvän­dighet
måste eftersträvas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
anslutning till straffbestämmelser för miljöbrott finner FAH angelä­get påtala
den brist på klarhet i miljöskyddslagen som gäller i fråga om det ekonomiska
ansvaret vid inträffade fall av miljöförstöring. Det är angeläget att
miljöskyddslagen kompletteras med bestämmelse som ger anvisning om vem som
skall svara för saneringskostnaderna, Fömtom att klarhet uppnås i nämnda
avseende skulle skyldigheten att vidtaga föreskrivna åtgärder kostnadsmässigt i
flertalet fall bli mera kännbar än bötesstraff eller annan påföljd,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
övrigt finner Riksförbundet för allmän hälsovård inte anledning att anföra synpunkter
på föreliggande förslag,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sveriges
fritidsfiskares riksförbund&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
lagsfiftning vad gäller miljöbrott innebär i praktiken att straffpåföljden samt
den korta preskriptionstiden gör det ofta billigare att ta påföljderna än att
vidtaga åtgärder mot miljöföroreningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
vidgning och skärpning av denna lagstiftning är också angelägen&lt;br&gt;
mot den bakgmnden att skadorna på inte minst vattenmiljön, både&lt;br&gt;
genom direkta utsläpp och genom luftburna sådana, ofta är av sådan&lt;br&gt;
karaktär att då de upptäckts utgör de ett resultat av en långvarig påver­&lt;br&gt;
kan, kanske under decennier. Detta gäller bl,a. tungmetallutsläpp och&lt;br&gt;
olika typer av biocidutsläpp. Det är i detta sammanhang värdefullt att&lt;br&gt;
förslaget utformats dels med hänsyn till miljöbrottens speciella karaktär,&lt;br&gt;
dels med hänsyn till de krav som i miljöskyddslagstiftningen ställts på&lt;br&gt;
förorenarens aktsamhets- och undersökningsplikt. &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sveriges
Fritidsfiskares Riksförbund vill således understryka vikten av att de i
promemoriorna framlagda förslagen beaktas och att 13:e kapitlet brottsbalken
snarast kompletteras med angivna bestämmelser som tillgodoser kravet på skydd
för miljön.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lantbrukamas
Riksförbund&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;LRF
konstaterar, lika med promemorieförfattarna, att miljöbrottslighe­ten
uppmärksammats på allvar i Sverige först under senare tid. Under 1960-talet har
såväl organisatoriska som lagtekniska åtgärder vidtagits för att angripa
miljöproblemen. Naturvårdsverket har inrättats som ett centralt organ och har
naturvårdsenheter bildats vid länsstyrelserna för den regionala tillsynen.
Naturvårdslagen (NvL) innehåller generella restriktioner för allmänhet och
markägare samt anvisar tillståndspröv­ning för vissa verksamheter. ML reglerar
med vissa undantag all använd­ning av fast egendom som kan medföra risk för
ytvattenföroreningar eller olika störningar för omgivningen. ML innehåller
regler om till­stånd, förbud, villkor, föreskrifter m.m., vilka anger ramen för
de för­oreningar samhället skall tåla. För avsiktliga eller oaktsamma överträ­delser
av NvL och ML föreskrivs straff. Straffbestämmelser återfinns också i fiera
andra lagar inom miljörättens område.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;LRF
vill understryka att gmnden för samhällets skydd mot miljöför­störelse måste
ligga i regler om tillstånds- och anmälningstvång för miljöfarlig verksamhet.
Som departementchefen framhöll vid tillkoms-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8  
Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 108&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section210&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:108&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;102&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ten
av ML torde samförståndslösningar mellan myndighet och allmän­het/företagare
oftast leda till de för miljön bästa resultaten. Även om betydelsen av att
samförståndslösningar så långt möjligt eftersträvas inte kan tillräckligt
understrykas finner dock LRF att starka skäl talar för att miljöbrott
straffbeläggs på ett effektivt sätt. Detta för att pågående miljöförstöring
skall kunna hejdas och skadad miljö såvitt möjligt åter­ställas,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;LRF noterar att
miljörätten i dag utgör en mycket splittrad lagstift­ning. De
straffbestämmelser som finns täcker inte alls alla miljöfarliga gärningar. De
bestämmelser som finns är i sin tur inte tillräckligt effek­tiva för att
motverka miljöbrott. Detta gäller framför allt medvetna brott av allvarlig
beskaffenhet, MLs straffbestämmelser inträder först sedan i det enskilda fallet
förbud, villkor eller föreskrift åsidosatts. Straffbe­stämmelser av angiven
art, s,k. blankettstrafförbud, är föga effektiva. Sålunda kan inte den som i
ett tillståndsärende undanhållit tillstånds­myndigheten vissa uppgifter och
härigenom undvikit att villkor kommit att uppställas för verksamheten straffas
enligt ML,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Till följd av den korta
preskriptionstiden, två år, är det ofta svårt att beivra brott mot ML,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;BrB innehåller inga
bestämmelser direkt avsedda för miljöbrott. Detta hindrar inte att vissa
bestämmelser kan vara tillämpliga beträffande angrepp på miljön. Som exempel
härpå kan anföras skadegörelsebrotten i 12 kap, men framför allt reglerna om
allmänfarliga brott i 13 kap. Att BrBs regler i praktiken visat sig svåra att
tillämpa på miljöbrott har sin gmnd i uppställda beviskrav och i det faktum att
bestämmelserna tar sikte på att skydda egendom av betydande värde och ej alls
på att bevara miljön som sådan,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;LRF finner, mot bakgmnd av
vad som upptagits, att det föreligger behov av en effektivisering av den
straffrättsliga regleringen av miljö­brottslig verksamhet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I BRÄ-promemorian uttalas
att många medborgare uppfattar bestäm­melserna i den miljörättsliga
speciallagstiftningen som ordningsföre­skrifter mot vilka man kan bryta utan
att det anses moraliskt förkastligt. Mot bakgmnd härav och med hänsyn till att
miljöbrotten i framtiden kan bli än allvarligare än vad vi hittills upplevt,
finner BRÄ skäl höja miljöbrottens straffvärde genom att i BrB införa
bestämmelser till för­hindrande av allvarliga angrepp på miljön,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;LRF har ingen erinran mot
att straff för allvarliga miljöbrott i fram­tiden skall kunna utdömas enligt BrBs
regler. Emellertid innebär nu framlagt förslag inte att någon allmän överarbetning
av BrBs regler om allmänfarliga brott kommer till stånd utan endast att ett
nytt stadgande införs i BrBs 13 kap, (8 a §) varjämte införs ett tillägg till befinthg
regel i samma kapitels 9 §. LRF är införstått med att en mer omfattande översyn
av BrBs regelsystem i berörda hänseenden medfört en betydan­de försening av en
angelägen lagstiftningsåtgärd. Emellertid inger fram­lagt lagförslag vissa
betänkligheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;LRF konstaterar att
föreslagna lagregler är tämligen lösliga och opre­cisa. Sålunda anges bl.a, i BRÄ-promemorian
att begreppet förorening bör få en vidsträckt tolkning och att straff bör kunna
inträda även om fullständig teknisk bevisning inte föreligger för föroreningens
skadlig­het.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Begreppet
förorening har i dag en vedertagen betydelse inom miljö-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section211&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section212&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:108&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;103&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lagstiftningen.
Med förorening avses tillförsel av olika ämnen som änd­rar mottagarens (recipientens)
naturliga sammansättning. Enligt lagför­slaget skulle även andra spridningar
och ingrepp i miljön som bmkar jämställas med föroreningar komma att täckas av
begreppet. Upplag och nedgrävning av farligt avfall i jorden är straffvärda
handlingar som bör räknas som föroreningar. Även t.ex. strålning bör omfattas
av förore­ningsbegreppet. Som ytterligare exempel nämns i BRÄ-promemorian
uppvärmning och avkylning av vatten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;LRF
vill framhålla vikten av att eventuell straffbarhet för en handling kan fömtses
av den som företar handlingen. Av denna anledning har tolkningen av BrBs olika stadganden
hittills präglats av stor återhållsam­het, LRF finner det angeläget att denna
princip bibehålls också i fram­tiden. Det nu sagda innebär självfallet inte att
LRF har erinringar mot att av BRÄ upptagna gärningar straffbeläggs utan endast
att förbundet motsätter sig att i straffstadganden intagna begrepp blir föremål
för extensiva tolkningar med rättsosäkerhet som följd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Att
begreppet förorening har en vedertagen betydelse inom miljörät­ten hindrar inte
att begreppet i vissa avseenden är diffust. Framhållas skall att det från lantbmkets
synpunkt är helt uteslutet att t.ex, hantering av naturprodukter såsom
naturligt gödsel skulle kunna hänföras under begreppet förorening i nu aktuell
betydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föroreningar
fömtsätts i lagförslaget vara straffbara under fömtsätt­ning att de kan antas
få betydande konsekvenser för människor, djur, växter eller miljön i övrigt.
Konkret fara i det enskilda fallet behöver ej styrkas för att straff skall
utdömas. Har vetenskapliga undersökningar visat att risken är mycket stor för
skadliga verkningar beträffande för­oreningens innehåll, inträder ansvar fömtsatt
att gärningsmannen känt till de faktiska omständigheterna. Domstolen har
således att pröva om det kan antas att föroreningen med hänsyn till alla kända
omständighe­ter kan medföra vissa skadliga effekter. Sådana omständigheter är
den berörda miljöns tidigare beskaffenhet och känslighet för ytterligare för­oreningar
samt tidigare föroreningars innehåll.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Genom
föreslaget lagstadgande begränsas de bevissvårigheter som hittills i hög grad
hindrat användandet av BrBs regler vid fall av allmän­farliga brott. Sålunda
undanröjs de problem som varit förenade med att visa att just aktuellt
giftutsläpp medfört hälsorisker i t.ex, vattendrag som tidigare blivit föremål
för giftutsläpp,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;LRF
konstaterar att angivna beviskrav är lägre än vad normalt bmkar gälla för
straffbarhet. Även om det är angeläget att stoppa verksamheter som med visst
fog befaras vara farliga för miljön, bör detta inte utan vidare ske genom
straffbestämmelser. En dylik regel skulle leda till orimliga konsekvenser.
Sålunda skulle, för att anföra ett exempel, en lantbmkare som använder sig av
ett handelsgödsel kunna drabbas av straffansvar redan i och med att expertis
påtalar riskerna med detsam-mas användande. Fullständig utredning om att
användande av medlet verkligen innebar hälsorisker för människor skulle inte
erfordras. Ett så lågt beviskrav som det nu angivna står i dålig
överensstämmelse med de övriga straffbestämmelser som återfinns i BrBs 13 kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;LRF
noterar särskilt att föroreningar som tillåtits av prövningsmyn­dighet inte i
och för sig är undantagna från föreslagen ansvarsbestäm­melse. Som en
motivering härför anges i BRÄ-promemorian att gär­ningsmannen vid
tillståndsprövningen kan ha undanhållit myndigheten&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section213&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section214&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:108&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;104&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;viktiga
uppgifter för föroreningsfrågans bedömande, I fall där tillstånds­myndigheten
fått korrekta uppgifter och vid sin intresseavvägning funnit att föroreningen
bör tillåtas utesluts däremot straffansvar. Detta följer av att i lagparagrafen
anges att straff ej skall utdömas för gärningar som med hänsyn till
omständigheterna kan anses försvarliga,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;LRF
delar ovan redovisade uppfattning att felaktiga uppgifter vid
tillståndsprövningen inte skall frita gärningsmannen från ansvar. Denna effekt
bör dock kunna uppnås på annat sätt än vad som förordas i lagförslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
koncessionsnämnden eller annan myndighet lämnat tillstånd till viss miljöfarlig
verksamhet, bör verksamheten ej alls vara att hänföra under något
straffstadgande. Att undanta förfarandet från straffbarhet först på den grunden
att &amp;quot;gärningen med hänsyn till omständigheterna kan anses försvarlig&amp;quot;
finner förbundet i viss mån stötande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det framlagda lagförslaget
berör i hög grad jord- och skogsbmket. Utformningen och tillämpningen av en straffbestämmelse
i ämnet har stor betydelse för näringarna. Mot denna bakgmnd finner LRF angelä­get
att lagstiftningen föregås av en mer allsidig och genomarbetad analys än vad
som skett genom promemoriorna, LRF avstyrker därför framlagt lagförslag och föreslår
att frågan om kriminalisering av föroreningar av miljön m.m, övervägs
ytterligare före det att ett konkret lagförslag läggs fram. De i detta yttrande
behandlade promemoriorna utgör en bra utgångspunkt för det fortsatta arbetet
med att tillskapa effektiva straff­bestämmelser till förhindrande av
miljöbrottslig verksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;MIGRI&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
vår uppfattning kommer det nu aktuella lagförslaget, som bygger på
brottsförebyggande rådets promemoria, om det genomförs, ej att få önskade
effekter utan snarare tvärt om.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagförslaget
förefaller vara en teoretisk skrivbordskonstmktion, vars materiella innehåll ej
nämnvärt avviker från nuvarande paragrafer i 13 kap. brottsbalken angående förgöring,
vårdslöshet med gift m.m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi baserar vår ståndpunkt
i frågan på de erfarenheter Miljövårdsgmp-pernas Riksförbunds forsknings- och
informationsenhet, Miljöcentmm, förvärvade i samband med att man under perioden
1976—1979 drev en civilrättslig process mot BT Kemi för trädgårdsmästare Carl
Johan Ahls räkning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vid
lagstiftning i denna fråga är det väsentligt att man prövar hur tung bevisbörda
som skall läggas på åklagarsidan. Lika väsentligt är det att lagtexten öppnar
möjlighet för domstolar att pröva gärningen utifrån ett rent ekologiskt
betraktelsesätt utan att för den skull rent bagatellartade förseelser blir
straffbelagda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med utgångspunkt härifrån
och inte minst mot bakgmnd av den prövning som skett i brottmålet gällande BT
Kemis direktör och fabriks­chef, måste man vara försiktig med att som i
brottsförebyggande rådets och justitiedepartementets lagförslag kräva bevisning
om att gärningen, för fällande dom, skall kunna antagas medföra icke obetydliga
hälsoris­ker, hälsorisker som icke är av ringa betydelse o,s.v.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ä ena sidan måste man
kunna straffbelägga gärningar som är av typiskt sett farligt slag även om
direkt fara ej påvisats i det särskilda&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section215&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section216&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:108&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;105&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;fallet,
Ä andra sidan måste det också vara möjligt att straffbelägga gärningar som i en
viss miljö kan vara fullständigt harmlösa men i en annan situation leder till
förödande konsekvenser. Det måste enligt vår uppfatting alltså vara möjligt att
straffbelägga generellt sett förkastliga gärningar som hotar miljön på samma
sätt som en rattfyllerist fälls till ansvar även om en trafikfarlig situation
ej uppkommit.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tyvärr
har brottsförebyggande rådet i sitt lagförslag ej tagit hänsyn till behovet av
att generellt sett straffbelägga förkastliga gärningar som hotar miljön. Hade
tingsrätten i Landskrona, i samband med brottmålet mot BT Kemis direktör och
fabrikschef, haft att döma utifrån brottsfö­rebyggande rådets lagförslag, hade
man med största sannolikhet kunnat avkunna en friande dom med en likartad
motivering som nu blev fallet utifrån 13 kap, 9 § brottsbalken (vårdslöshet med
gift), d.v.s, att konkret fara måste styrkas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Justitiedepartementets
lagförslag i frågan, som utgår ifrån brottsföre­byggande rådets förslag, har i
princip en likartad skrivning och torde därför ej heller ha räckt för fällande
dom i det aktuella brottmålet mot BT Kemis direktör och fabrikschef.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Reservationerna
i brottsförebyggande rådets och justitiedepartemen­tets lagförslag, som innebär
att endast handling straffbelägges för det fall gärningen kan antas medföra
inte obetydliga hälsorisker, skador av inte ringa betydelse, betydande
olägenhet o,s,v,, gör, som framgått, enligt vår uppfattning lagförslagen
&amp;quot;tandlösa&amp;quot;. Reservationerna är onödiga och kan täckas in genom att
man i stället använder rekvisitet &amp;quot;olovligen&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
sådan regel som vi föreslår skulle dessutom få den åsyftade moral­bildande
betydelsen genom att man inför begreppet olovligen i stället för att definiera
lagens undantag.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Självfallet
bör gärning, som med hänsyn till omständigheterna kan anses försvarlig, undantas
från straffbarhet. Det av oss föreslagna rekvi-stet innebär också att endast
gärning som strider mot vad som är tillåtet enligt bl.a. 4—8§§ miljöskyddslagen
blir straffbar.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
departementspromemorian har bl.a, nämnts beteenden, som är all­mänt vedertagna
och accepterade, t,ex, på trafikområdet, som exempel på gärningar som måste undantas
från straffbarhet. Vi menar att sådana beteenden inte är &amp;quot;olovliga&amp;quot;
eftersom miljöskyddslagens tillåtlighetsreg­ler klargör att endast miljöfarlig
verksamhet, som föranleder olägenhe­ter av väsentlig betydelse är otillåten.
Att ytterligare understryka det sistnämnda förhållandet i straffregeln vore
uteslutande ägnat att försämra lagens moralbildande effekt och att skapa nya
instrument för miljöbrotts­lingarna att undanfly sitt ansvar.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
föreslår mot ovanstående bakgmnd i stället ett lagförslag som utarbetats av Miljöcentmms
advokat Staffan Michelson och som fram­fördes i den tidigare nämnda, för
brottsförebyggande rådet, utarbetade promemorian,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lex
Michelson&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;13 kap. Brottsbalken&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;10
a §. Förorenar någon olovligen jord, luft, vatten eller livsmedel eller annan
produkt utan att vara förfallen till ansvar enligt vad fömt i detta kapitel är
stadgat dömes, om gärningen begåtts uppsåtligen eller av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section217&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section218&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:108&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;106&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;vårdslöshet,
&lt;span style='text-transform:uppercase'&gt;(öt &lt;/span&gt;framkallande av miljö- eller hälsofara
till fängelse i högst fyra år eller om brottet är ringa till böter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Är
brottet grovt skall dömas till fängelse i lägst två år eller på livstid. Vid
bedömande av om brottet är grovt skall särskilt beaktas om gärning­en inneburit
betydande ingrepp på miljön eller skett för att bereda vinning åt
gärningsmannen eller någon i vars ställe denne är och gär­ningsmannen därvid
visat uppenbar brist på hänsyn till andra männi­skors
levnadsförhållanden&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ifrågavarande
skrivning lägger inte en orimligt tung bevisbörda på åkla­garsidan. Det
tidigare speciellt diskuterade behovet av lång åtalspre­skriptionstid uttrycks
också i ifrågavarande lagtext. En straffsats på livstids fängelse för grovt
miljöbrott svarar mot en preskriptionstid på 25 år, vilket torde vara
tillfredsställande eftersom det kan ta 15 —25 år att utveckla cancer från
exponeringstillfället,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
samband med att undertecknad avfattade [den tidigare nämnda] promemorian för
brottsförebyggande rådets räkning, påpekades i sepa­rat skrivelse, att även
buller borde föras in under beteckningen miljö­brott. Brottsförebyggande rådet
lämnade dessa kommentarer därhän. Mot den bakgrunden ser vi med tillfredsställelse
att justitiedepartementet i sitt lagförslag även vid hänföra buller samt skakning,
strålning och liknande till miljöbrott.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
menar dock liksom i vår tidigare kritik av ifrågavarande lagförslag att rekvisitet
&amp;quot;betydande olägenhet&amp;quot; är olyckligt valt och kan komma att leda till
ett orimligt krav på bevisföring från åklagarsidan. Vi menar att även när det
gäller buller, strålning, skakning och liknande bör det vara självklart att man
kriminaliserar själva handlingen och inte konsekven­serna av den, på samma sätt
som man kriminaliserat framförande av motorfordon med för hög promillehalt i
blodet oberoende av konse­kvenserna. Vi erinrar speciellt om att det kan ta 15
— 25 år att utveckla cancer från det man utsatts för strålning, I den vetenskapliga
världen tvistar man fortfarande om vilka stråldoser som är farliga. En allmän
uppfattning är dock att varje dosökning hur liten den än är innebär en ökad
risk för cancer, genetiska skador m,m. och därmed bör begränsas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Emedan
Michelsons lagförslag endast gäller kemisk förorening bör det lämpligen
kompletteras med ett tillägg rörande buller, skakning, strålning och liknande.
Därvid bör självfallet också rekvisitet olovligen tillämpas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande
sådan miljöfarlig verksamhet som prövats av konces­sionsnämnden för miljöskydd,
vill vi ytterligare påpeka att hittills gäl­lande lag tyvärr ger föga utrymme
för domstol att fälla någon till ansvar för ens flagranta brott mot
koncessionsnämndens villkor, om inte åkla­garen kan styrka antingen att allmän
fara enligt 13 kap. brottsbalken uppkommit eller att s,k, allmän eller enskild
rätt kunnat kränkas (45 § 3, miljöskyddslagen).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
nya lagförslaget med dess långtgående reservationer skapar under alla
omständigheter inte ett bättre instrument för att komma tillrätta med brott mot
koncessionsnämndens villkor.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ansvarighetsreglerna
när det gäller miljöfarlig verksamhet har inte och kommer inte ens med det
aktuella lagförslaget att få den styrka, som motsvarande regler i
naturvårdslagen, som t.ex. utan inskränkning straffbelägger brott mot villkor
angående täkttillstånd, oavsett gärning-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section219&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section220&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:108&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;107&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ens
konsekvenser. Enligt vår uppfattning behövs ovillkorligen en lag som oinskränkt
straffbelägger brott mot koncessionsnämndens villkor.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Avslutningsvis
ställer vi oss alltså positiva till en skärpning av straff­satsen vid
miljöbrott och till en förlängning av åtalspreskriptionsfiden i samband därmed.
Miljöbrottslighetens mycket speciella karaktär gör dock att man måste hasta
långsamt i samband med lagskrivning inom detta område så att man inte hamnar ur
askan i elden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
betraktar brottsförebyggande rådets respektive justitiedepartementets lagförslag
i denna fråga som förhastade. Förslagen tycks snarare vara skrivna i syfte att
rent formellt tillgodose allmänhetens krav på lagstiftning mot
miljöbrottslighet, an att åstadkomma en effektiv lagstiftning mot
miljöbrottslighet.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vattenvämet&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Då
det gäller vattnet som miljöfaktor finns, liksom beträffande övriga faktorer av
betydelse för kultunriiljön och i naturen, en stor spännvidd mellan olika slag
av straffvärda beteenden, I ena änden av skalan har man förorenande som har
djupgående skadeverkningar i olika avseen­den på både levande och död materia.
I den andra änden finns mera triviala förseelser, t.ex, sådana härledda från
ovanan ombord på nöjes­båtar att begagna hav och sjö som avfallsrecipient. Bl.a.
kastas en myc­kenhet svårförstörbart plastavfall överbord.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vattenvärnet
finner det tveksamt om det är möjligt att föra samman alla slag av straffvärda
förfaranden längs denna vida skala under en enhetlig brottstyp, kallad
miljöbrott, I departementets promemoria fö­reslås en ny paragraf intagen härom
i brottsbalken (13 kap, 8 a §), Även om man i promemorian föreslår att brottet
skall ha två grader — ett normalbrott och ett grovt brott — kvarstår tvekan.
Det blir nödvändigt att till normalbrottet hänföra många skilda slag av
beteenden, vilkas straffvärdhet uppfattas på mycket skiftande sätt av
allmänheten. Det är stor risk för att hela brottsbestämningen kommer att bli
alltför suddig i sina konturer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
Vattenvärnets mening bör man överväga att dela upp det före­slagna miljöbrottet
i flera brott. Ett bör avse sådana förfaranden som kan antas medföra allvarliga
hälsorisker för människor eller allvarliga ska­dor på växt- och djurvärlden.
För detta brott fordras stränga påföljder. En annan brottstyp bör avse
förfaranden som eljest starkt inverkar på kulturmiljön eller naturen i negativ
riktning. Till ett särskilt brott bör hänföras allt nedskräpande, vars
kriminaliserande mofiveras delvis av estetiska skäl. Det bör omfatta även fall
då någon direkt ekonomisk skada ej kan påvisas. Inom detta brott bör måhända
urskiljas olika grader med en enklare typ bestående i nedskräpning i form av
bortkas­tande av burkar, plastpåsar och pappersskräp. Nedskräpning i vatten­drag
och i havet bör givetvis likställas med nedskräpning på land. Vissa slag av
skräp förs också av t.ex. vinden från en recipient till en annan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vattenvärnet
vill särskilt understryka behovet av en kriminalisering även av vad här
beskrivits som triviala små förseelser. Nedskräpningen av vattnen är besvärande
även därigenom att vissa i vatten icke upplös­liga substanser, framför allt
plaster, driver i land vid stränderna och där bildar starkt förfulande inslag.
Även inne i hamnar och annorstädes i kustområden finns en tendens att begagna
vattnet som soptunna med&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section221&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section222&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:108&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;108&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;obehagliga
konsekvenser för allmänheten. Ytterst leder nedskräpning av denna art till att
andra måste ingripa. Ofta belastas det allmänna med helt onödiga utgifter för
en renhållning som den enskilde själv skulle kunna ombesörja utan större
besvär. Ett om än lindrigt straffbud skulle stärka moralbildningen hos
allmänheten mot nedskräpning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Särskilda problem vållar
framkallandet av vattenföroreningar via luftutsläpp. Här avser Vattenvärnet
särskilt utsläppen av svavelförore­ningar i luften som förorsakar våra insjöars
försurning. Det är här fråga om föroreningar i luften som i senare led för till
allvarliga förändringar i våra vatten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den brottsliga gärningen utföres
i dessa fall inte i Sverige utan på områden utanför Sveriges jurisdiktion. Om
det blir stora geografiska avstånd av detta slag, fordras internafionella
överenskommelser för att kriminaliseringen skall få avsedd effekt. Detsamma
gäller vid oljeut­släpp i vatten inom en stats område, vilka utsläpp framkallar
skada även i andra länders vattenområden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En annan fråga av allmän
natur är när förändringar i en natursubstans nått den grad av intensitet att
det föreligger en förorening som omfattas av en brottsbeskrivning. Det kan både
reellt och lagtekniskt vara svårt att besvara frågan vad är en förorening.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I allt vatten i naturligt fillstånd
förekommer andra ämnen än enbart kemiskt rent vatten. Dessa ämnen kan vara
lösta i vattnet i olika kvan­titeter. Med ett förorenat vatten menas ett vatten
som tillförts vissa mängder främmande ämnen. Var gränsen går för vad som
samhället kan tolerera måste klarläggas på ett tydligare sätt än som skett i de
förelig­gande promemoriorna. Möjligen skulle som förorening av vatten kunna
betecknas varje tillsats till vatten som allvarligt förändrar vattnets natur­liga
kemisk-fysikaliska status till men för växt- och djurlivet inklusive människan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vattenvärnet
får tillstyrka skyndsamma lagstiftningsåtgärder rörande brott på miljöområdet.
Dock måste brottsbalksbestämmelserna vara så väl genomtänkta att de blir lätta
att tillämpa. Det vore olyckligt om en ny lagstiftning redan från början gåve
anledning till talrika tvister vid domstolarna därför att brottsbeskrivningarna
är alltför vaga och inbju­der till olika tolkningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section223&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:54.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section224&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:108&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;109&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section225&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:23.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga
4&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslag
till&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lag
om ändring i brottsbalken&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:19.0pt;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:0cm'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Härigenom föreskrivs
i fråga om brottsbalken, dels att 13 kap, 9 och 11 §§ skall ha nedan angivna
lydelse, dels att i balken skall införas en ny paragraf, 13 kap, 8 a §, av
nedan angivna lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section226&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section227&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:137.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8a§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:152.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;Den som, i annat faU än som har angetts förut i detta kapitel, tillför
mark, vatten eller luft ett ämne eller ett föremål som genom förorening eller
på liknande sätt medför eller kan antas medföra hälsorisker som inte är av
ringa betydelse döms för milj öb ro 11 till böter eller fäng­else i högst två
år. Detsamma skaU gälla, om handlingen på det angiv­na sättet medför eller kan
antas medföra sådana skador på djur el­ler växter som inte är av ringa bety­delse
eller annan betydande olä­genhet i miljön. För miljöbrott döms också den som
orsakar betydande olägenhet i miljön genom buller, skakning eller strålning.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:25.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:152.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;Första stycket gäller inte, om be­hörig myndighet har tillåtit förfa­randet,
och ej heller om detta är allmänt vedertaget eller annars med hänsyn till
omständigheterna kan anses försvarligt.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:25.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:151.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;År brottet grovt skall gärnings­mannen dömas till fängelse i lägst sex
månader och högst sex år. Vid bedömande av om brottet är grovt skall särskilt
beaktas, om det har vållat eller kunnat vålla varaktiga skador av stor
omfattning eller om gärningen annars har varit av sä-skilt farlig art.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section228&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section229&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:108&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;110&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section230&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
9.0pt;margin-left:141.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;9§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section231&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Begår någon av grov oaktsamhet
gärning som i 7 eller 8 § sägs, dö­mes för vårdslöshet med gift eller s m i 11 ä
m n e till böter eller fängelse i högst två år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Begår någon av grov oaktsamhet
en gärning som anges i 7 eller 8 § skaU han dömas för vårdslös­het med gift
eller smitt­ämne till böter eller fängelse i högst två år. Den som av grov oakt­samhet
begår en gärning som anges i 8 a § döms för vårdslös­het mot miljön till samma straff&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section232&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
8.0pt;margin-left:140.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;11§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section233&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om någon, som ådragit sig
ansvar enligt 1, 2, 3, 6, 7, 8, 9 eller 10 § eller enligt 5 a § för luftfartssabo-tage,frivilligt
avvärjt fara som där sägs innan avsevärd olägenhet uppkommit, må dömas till
lindri­gare straff än för gärningen är stadgat; dock må ej dömas till
lindrigare straff än fängelse, om lägsta straffet för brottet eljest är fängelse
i två år eller däröver. Var faran ringa och är för gärningen ej stadgat svårare
straff än fängelse i ett år, skall ej dömas till ansvar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om någon som /lar ådragit
sig an­svar enligt 1,2,3,6,7,8, 5a,9 eller 10 § eller 5 a § för
luftfartssabotage frivilligt har avvärjt en sådan fara eller annars en sådan
verkan som anges där innan någon avsevärd olägenhet har uppkommit, får han
dömas till lindrigare straff än vad som är föreskrivet för gärningen. Han får
dock ej dömas till lindri­gare straff än fängelse, om lägsta straffet för
brottet annars är fäng­else i två år eller däröver. Var faran ringa och är för
gärningen e} före­skrivet svårare straff än fängelse i ett år, skall han ej
dömas till an­svar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section234&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1981.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section235&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:51.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section236&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:108&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;111&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:19.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utdrag&lt;br&gt;
LAGRÄDET&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;PROTOKOLL&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:19.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:195.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;vid
sammanträde 1980-12-19&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Närvarande:
justitierådet Holmberg, regeringsrådet Hellner, justitie­rådet Persson.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
lagrådet den 21 november 1980 tillhandakommet utdrag av protokoll vid
regeringssammanträde den 13 november 1980 har rege­ringen på hemställan av
statsrådet Winberg beslutat inhämta lagrådets yttrande över förslag till lag om
ändring i brottsbalken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslaget
har inför lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Anita Meyerson,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslaget
föranleder följande yttrande av lagrådet:&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8a§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
föreslagna straffstadgandet har fått ett vidsträckt tillämpningsom­råde. Syftet
har varit att kriminalisera inte bara förfaranden som inne­fattar vad som
vanligen hänförs till förorening av mark, vatten eller luft utan också vissa
likartade företeelser. Vidare har man velat inbegripa sådana åtgärder som att
någon anordnar upplag av förvaringskärl som innehåller miljöfarliga ämnen eller
gräver ner sådana kärl i marken eller sänker ner dem i ett vattendrag, Ätgärder
av detta slag i och för sig innebär emellertid i regel inte att recipienten
förorenas men medför en mer eller mindre påtaglig risk för förorening genom att
förvaringskärlen kan gä sönder. Det har bl.a. av detta skäl ansetts önskvärt
att bestäm­melsen skall omfatta också risker för skadeverkningar. Det är
naturligt att det stöter på svårigheter att fånga in så många olika företeelser
som det här är fräga om i en enhetlig brottsbeskrivning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beskrivningen
av de brottsliga gärningarna i en enda formel har gjort den föreslagna
lagtexten ganska svårtillgänglig. Dessutom är det en viss nackdel från
preskriptionssynpunkt att straffbarheten knutits till att någon
&amp;quot;tillför&amp;quot; ett ämne etc, vilket närmast syftar på en handling, när det
i själva verket rör sig om en pågående verksamhet. Enligt lagrådets mening
skulle stadgandet vinna i överskädlighet och effektivitet om man dels håller i
sär förorenings- och förvaringsfallen, dels beskriver gärning­en som något
pågående, i det förra fallet så att man kriminaliserar att någon
&amp;quot;förorenar&amp;quot; mark, vatten etc, och i det senare så att man krimi­naliserar
att någon &amp;quot;förvarar&amp;quot; avfall etc. Härtill kommer som en tredje
gärningstyp de i första stycket tredje meningen upptagna förfarandena.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagrådet
ansluter sig till tanken att redan risken för skador och olä­genheter bör
omfattas av stadgandet. I förslaget kommer denna tanke till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section237&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section238&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:108&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;uttryck
på det sättet att den brottsliga gärningen &amp;quot;kan antas medföra&amp;quot; vissa
effekter. Det är emellertid oklart om detta uttryck skall uppfattas som en
bevisregel eller som ett objektivt brottsrekvisit (se remissproto­kollet s. 11
och 14), Enligt lagrådets mening kommer syftet med regle­ringen till tydligare
uttryck om man i stället använder orden &amp;quot;kan med­föra&amp;quot;. Detta uttryck
används i ML just för att ange den risk som är förenad med en viss verksamhet
(se 1 § första stycket 2 och 3 samt 45 § första stycket 3 ML samt prop 1969:28 s,
210), Beträffande förvarings-fallet är det för övrigt endast risken som behöver
omfattas av brottsbe­skrivningen, I och med att denna risk manifesterar sig i
en skada — sedan förvaringskärlet gått sönder — inträder den situation som
omfat­tas av brottsbeskrivningen för föroreningsfallen. Det kan på goda gmn­der
antas att den som ansvarar för förvaringen också har åtminstone indirekt eller
eventuellt uppsåt med avseende på föroreningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som tidigare nämnts är det
remitterade förslaget också tänkt att om­fatta vissa företeelser som ansetts
likställda med förorening. Av motive­ringen framgår att man här främst åsyftat
spridande av bakterier och vims samt uppvärmning och avkylning av vatten. Det
är emellertid svårt att inse att det föreligger något praktiskt behov av att i
detta samman­hang beakta dessa företeelser. Spridning av bakterier och vims kan
för övrigt vara straffbart enligt 13 kap, 7 § brottsbalken. Och för att utsläpp
av kylvatten, vilket torde vara det som närmast åsyftas med uttalandet om
uppvärmt vatten, skall medföra omfattande miljöskador krävs så stora och
varaktiga utsläpp att upptäckt och ingripande med stöd av ML:s kontroll- och
prövningssystem bör kunna ske i god tid. Lagtexten blir enklare och mer överskådlig
om man utesluter sådana udda företeel­ser som nu berörts och reglerar de
egentliga föroreningsfallen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Brottsbeskrivningen har i
förslaget blivit så vidsträckt att den kommit att innefatta också företeelser
som inte bör vara straffbara. Med anled­ning härav har i paragrafens andra
stycke gjorts undantag för de fallen att behörig myndighet tillåtit förfarandet
och att förfarandet är allmänt vedertaget eller annars med hänsyn till
omständigheterna kan anses försvarligt. Att ett förfarande tillåts trots skadeverkningar
av den omfatt­ning som förevarande stadgande avser kan möjligen någon gång
tänkas ske med stöd av 136 a § byggnadslagen eller 6 § ML, Vad som i övrigt
avses med nämnda undantag har närmare utvecklats i motiveringen. Såsom
paragrafen har konstmerats får undantagen karaktär av straffri-hetsgmnder.
Detta passar emellertid endast beträffande det sist angivna fallet, som närmast
motsvarar vad som enligt oskrivna regler anses gälla i fråga om
intressekollisioner o.d. Att förfarandet är tillåtet eller allmänt vedertaget
är däremot omständigheter som bör framgå av själva gär­ningsbeskrivningen och
därför behandlas i första stycket. Eftersom för­svarligheten såsom straffrihetsgmnd
hänför sig till hela paragrafen bör bestämmelsen härom upptas som sista stycke.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section239&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section240&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:108&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;113&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagrådet
föreslår att paragrafen får följande lydelse:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Den
som i annat fall än som har angetts förut i detta kapitel&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'&gt;1,&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;förorenar mark, vatten eller luft på sätt som medför eller kan medföra
hälsorisker, som inte är av ringa betydelse, eller medför eller kan medföra
sådana skador på djur eller växter, som inte är av ringa betydelse, eller annan
betydande olägenhet i miljön,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'&gt;2,&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;förvarar avfall eller annat ämne på sätt som kan medföra hälsoris­ker,
skador eller olägenheter som anges under 1 eller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'&gt;3,&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;orsakar betydande olägenhet i miljön genom buller, skakning eller
strålning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;döms,
om inte behörig myndighet har tillåtit förfarandet eller detta är allmänt
vedertaget, för miljöbrott till böter eller fängelse i högst två år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Är
brottet.., farlig art.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
gärningen med hänsyn till omständigheterna kan anses försvarlig döms ej till
ansvar enligt denna paragraf.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;9§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
nya oaktsamhetsbrottet har i förslaget fått benämningen &amp;quot;vårds­löshet mot
miljön&amp;quot;. Det framgår av remissprotokollet att också andra benämningar
varit på tal. Enligt lagrådets mening är den som konces­sionsnämnden
föreslagit, &amp;quot;vållande till miljöstörning&amp;quot;, den lämpligaste. Mot denna
beteckning har i remissprotokollet anmärkts att den är alltför omfattande. De
företeelser som enligt ML:s terminologi anses miljöstö­rande omfattas
emellertid till alldeles övervägande del av paragrafen. Detta gäller också
efter de av lagrådet föreslagna ändringarna av gär­ningsbeskrivningen. Lagrådet
förordar att brottet får benämningen &amp;quot;vål­lande till miljöstörning&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section241&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:56.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section242&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1980/81:108&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;114&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:38.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utdrag&lt;br&gt;
JUSTITIEDEPARTEMENTET&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;             &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;PROTOKOLL&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:181.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;vid
regeringssammanträde 1981-01-29&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Närvarande:
statsministern Fälidin, ordförande och statsråden Ullsten, Bohman, Wikström, Friggebo,
Mogård, Söder, Äsling, Krönmark, Bu­renstam Linder, Johansson, Wirtén, Holm,
Andersson, Boo, Winberg, Adelsohn, Danell, Petri, Eliasson&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föredragande:
statsrådet Winberg&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Proposition
om ändring i brottsbalken (miljöbrott).&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föredraganden
anmäler lagrådets yttrande' över förslag till lag om ändring i brottsbalken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föredraganden
redogör för lagrådets yttrande och anför.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagrådet
har godtagit de principer som ligger till gmnd för det remit­terade
lagförslaget men förordat vissa justeringar av huvudsakligen lag­teknisk men
till en del även saklig innebörd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande det
remitterade förslagets 13 kap 8 a § har lagrådet sålun­da föreslagit att
förorenings och förvaringsfall skall hållas isär genom att lagtexten delas upp
i skilda punkter, I fråga om dessa fall har lagrådet ytterligare föreslagit att
gärningsbeskrivningen utformas med sikte på en pågående verksamhet och att den
risk för att verksamheten får miljö­skadliga effekter som skall vara en fömtsättning
för straffbarhet uttrycks med orden &amp;quot;kan medföra&amp;quot; i stället för
&amp;quot;kan antas medföra&amp;quot; som har föreslagits i remissen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vidare
har lagrådet föreslagit att fall av den typ som i remissen ansågs kunna likställas
med förorening — främst spridande av bakterier och vims samt uppvärmning och
avkylning av vatten — inte skall omfattas av kriminaliseringen i förevarande
paragraf. Slutligen har lagrådet för­ordat en formell justering när det gäller
beskrivningen av de fall som skall undantas från straffbarheten enligt
paragrafen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande
remissförslagets 13 kap 9§ har lagrådet föreslagit att brottsbeteckningen skall
vara &amp;quot;vållande till miljöstörning&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagrådets
förslag att i 8 a § dela upp lagtexten i skilda punkter och att i fråga om
förorenings- och förvaringsfallen beskriva gärningen som en&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;'Beslut
om lagrädsremiss fattat vid regeringssammanträde den 13 november 1980.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section243&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section244&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:108&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;115&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;pågående
verksamhet har motiverats med att bestämmelsen därigenom vinner i
överskådlighet och effektivitet. Jag kan godta lagrådets syn­punkter och vill
särskilt framhålla att denna avfattning av bestämmelsen medför att
preskriptionstiden börjar löpa först när den miljöfarliga verksamheten upphör.
Skulle det i ett föroreningsfall visa sig att en miljöskadlig effekt uppstår
därefter, kommer i enlighet med vad jag har anfört i remissprotokollet den
tidpunkten att bilda utgångspunkt för beräkning av preskriptionstiden, fömtsatt
att gärningsmannen hade uppsåt som omfattade effekten. Den bestämmelse som
lagrådet har föreslagit för fall då någon &amp;quot;förvarar avfall eller annat
ämne&amp;quot; måste anses täcka även situationer då någon har exempelvis låtit
deponera bristfälligt emballerat miljöfarligt material utan avsikt att ta
vidare be­fattning med detta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
av lagrådet föreslagna ändringen av uttrycket &amp;quot;kan antas medfö­ra&amp;quot;
till &amp;quot;kan medföra&amp;quot; synes inte innebära någon ändring i sak i förhål­lande
till det remitterade förslaget. Jag anser mig därför kunna godta vad lagrådet
har föreslagit. Vad jag i remissprotokollet har uttalat om risk­bedömningen — bl,a.
att det, för att straffbarhet skall inträda, skall vara fråga om en praktiskt beaktansvärd
risk har fortfarande giltighet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
fråga om föroreningsfallen kan jag vidare godta vad lagrådet har anfört till
stöd för sitt förslag att inte låta kriminaliseringen i förevarande paragraf
omfatta sådana förfaranden som i likhet med spridande av bakterier och vims
samt uppvärmning och avkylning av vatten ej utgör förorening i egentlig mening.
I tydlighetens intresse bör då en motsva­rande begränsning av kriminaliseringen
göras i fråga om förvaringsfal­len.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagrådets
förslag till justering när det gäller beskrivningen av de situationer som inte
skall omfattas av straffbarheten synes innebära en förbättring i systematiskt
hänseende. Jag tillstyrker förslaget även i den­na del. Jag har inte heller
någon erinran mot den av lagrådet föreslagna brottsbeteckningen &amp;quot;vållande
till miljöstörning&amp;quot; för fall som avses i 9 §,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
enlighet härmed godtar jag i princip de ändringar som lagrådet har föreslagit.
Vissa redaktionella justeringar bör dock göras. Jag vill under­stryka att de
uttalanden som jag i remissprotokollet har gjort i olika tillämpningsfrågor i
allt väsentligt fortfarande äger giltighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;att
anta det av lagrådet granskade lagförslaget med vidtagna ändring­ar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att anta det förslag som föredra­ganden har lagt
fram.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section245&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section246&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1980/81:108&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;116&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Innehållsförteckning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Propositionen.................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Propositionens
huvudsakliga innehåll...................... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslag
till lag om ändring i brottsbalken................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 13 november&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1980............................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Inledning  .................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Gällande ordning i korthet ............................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;3&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Aktuella ändringsförslag .................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;4&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Föredragandens överväganden......................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;5&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Hemställan.................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;6&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Beslut.......................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga
1 BRÄ PM 1979:6 Kriminalisering av föroreningar av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:39.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;miljön,
m.m............................................. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;24&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:19.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:39.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga
2 PM (Dnr 358-80) i anslutning till brottsförebyggande rådets PM 1979:6
Kriminalisering av föroreningar av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:39.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;miljön
m.m.............................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;63&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga
3 Sammanställning av remissyttranden över BRÄ PM&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:40.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1979:6
och departementspromemoria Dnr 358-80 &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;70&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga
4, Det remitterade lagförslaget.................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;109&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utdrag
av lagrådets protokoll den 19 december 1980 &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;111&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utdrag
av protokoll vid regeringssammanträde den 29 januari&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1981............................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;114&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section247&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:49.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

</html>
</dokument>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G403108</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_198081__108.pdf</filnamn>
<filstorlek>5745592</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>om ändring i brottsbalken (miljöbrott)</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/2E674E56-FD11-49D5-A90E-0CBB9269AA88</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>