<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3096551</hangar_id>
 <dok_id>G40291</dok_id>
 <rm>1980/81</rm>
 <beteckning>91</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1980/81:91 av Ingvar Svanberg m. fl.</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>91</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1980-11-05 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-11-03 22:43:40</systemdatum>
 <publicerad>2014-11-03 00:00:00</publicerad>
 <titel>med anledning av proposition 1980/81:20 om besparingar i statsverksamheten, m.m.</titel>
 <subtitel>av Ingvar Svanberg m. fl.</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G40291/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G40291</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G40291</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_43"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1980/81:91&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Motion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1980/81:91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av Ingvar Svanberg m. fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med anledning av proposition 1980/81:20 om besparingar i statsverksamheten,&lt;br /&gt;
m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har under en följd av år förklarat en stor del av vårt lands&lt;br /&gt; 
ekonomiska problem med det stora oljeberoendet och prisökningarna på&lt;br /&gt; 
oljeprodukter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I proposition 1980/81:20 (s. 12) sägs t. ex.:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Våra balansproblem har allvarligt skärpts till följd av de kraftiga oljeprishöjningarna.&lt;br /&gt;
Den fortskridande ekonomiska tillväxten under 1950- och&lt;br /&gt; 
1960-talen gjorde Sverige allt mer beroende av importerade bränslen. När&lt;br /&gt; 
vårt land liksom övriga industrinationer drabbades av de kraftiga oljeprishöjningarna&lt;br /&gt;
i slutet av 1973, var Sverige en av världens mest oljeberoende&lt;br /&gt; 
stater. Medan kostnaderna för vår oljeimport 1972 motsvarade 1,9% av&lt;br /&gt; 
BNP, hade siffran två år senare stigit till nära 5%. Under förra året och i&lt;br /&gt; 
början av detta år steg oljepriserna återigen kraftigt. För 1980 beräknas&lt;br /&gt; 
oljeimporten motsvara inte mindre än 6,3% av vår samlade produktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi delar bedömningen att prisökningarna på oljeprodukter har inneburit&lt;br /&gt; 
— och kommer att innebära — svåra ekonomiska påfrestningar för vårt&lt;br /&gt; 
land och ytterst för enskilda människor. Mot denna bakgrund framstår det&lt;br /&gt; 
som mycket anmärkningsvärt att regeringen under det senaste året inte har&lt;br /&gt; 
vidtagit någon synlig åtgärd för att minska vårt lands beroende av importerade&lt;br /&gt;
oljeprodukter. Det borde vara ytterst angeläget för regeringen att&lt;br /&gt; 
komma ur denna handlingsförlamning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vårens energipolitiska proposition (1979/80:170) lämnades få konkreta&lt;br /&gt; 
förslag. Inte heller lämnas förslag i denna proposition. Man skall i stället&lt;br /&gt; 
återkomma under våren 1981, skriver regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 5 november 1980 presenterades förslag till en fond för investeringar&lt;br /&gt; 
i teknik som kan ersätta olja, i enlighet med de krav som framfördes från&lt;br /&gt; 
linje 2 i folkomröstningskampanjen om kärnkraften. Detta är ett glädjande&lt;br /&gt; 
undantag i kraftlösheten och förvirringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I stället för att handla och på olika sätt mildra landets beroende av&lt;br /&gt; 
importerad olja väntar regeringen på utredningar och strider inbördes om&lt;br /&gt; 
energipolitikens inriktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under denna väntan avslår den borgerliga riksdagsmajoriteten med få&lt;br /&gt; 
undantag de förslag att minska landets beroende av importerad olja och&lt;br /&gt; 
göra en kärnkraftsavveckling möjlig som vi socialdemokrater vid skilda&lt;br /&gt; 
tillfällen har presenterat, bl. a. i motionerna 1979/80:2056 och 1980 U: 3.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;1 Riksdagen 1980181. 3 sami. Nr 91&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1980/81:91&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;I flera fall har också regeringen underlåtit att förverkliga fattade riksdagsbeslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta är en för landet olycklig situation. Resultatet i folkomröstningen&lt;br /&gt; 
skapade förutsättningar för en förnuftig energipolitik. Trots detta förmår&lt;br /&gt; 
inte regeringen bryta sin handlingsförlamning inom energiområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Internationella rapporter konstaterar samstämmigt att läget på oljemarknaden&lt;br /&gt;
drastiskt kommer att försämras under 1980-talet. Det kommer att bli&lt;br /&gt; 
betydligt allvarligare än man hade att räkna med bara för några år sedan.&lt;br /&gt; 
Konflikten mellan Iran och Irak kan få efterdyningar, som skapar ytterligare&lt;br /&gt;
problem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Så här skriver t. ex. IEA, där Sverige är medlem, i rapporten Outlook for&lt;br /&gt; 
the eighties (Utblick mot 80-talet):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Två faktorer kommer att dominera utsikterna att få balans mellan tillgång&lt;br /&gt;
och efterfrågan på energi under nästa decennium.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En är den olja som sannolikt kan bli disponibel av OPEC; den enda&lt;br /&gt; 
säkerheten i det avseendet är att mängden kommer att vara betydligt&lt;br /&gt; 
mindre än bedömningarna vid tidigare beräkningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den andra är de industrialiserade ländernas ekonomiska föreställningar&lt;br /&gt; 
och energiprogram. Ekonomiskt beslutsfattande måste i ökad utsträckning&lt;br /&gt; 
ta hänsyn till de potentiella störningar som kan uppstå ur en osäker&lt;br /&gt; 
energisituation och behovet av att utveckla, som ett komplement till ekonomisk&lt;br /&gt;
politik, en stark energipolitik som kan bidra till förverkligandet av&lt;br /&gt; 
ekonomiska mål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns tyvärr inget som tyder på att den svenska regeringen f. n. är i&lt;br /&gt; 
färd med att utveckla den handlingskraftiga energipolitik som IEA efterlyser&lt;br /&gt;
och som vårt land så väl behöver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi redovisar därför i denna motion en rad förslag som kan bidra till en&lt;br /&gt; 
kraftfull energipolitik och till förbättringar av bytesbalans, ekonomi och&lt;br /&gt; 
sysselsättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Program för oljeersättning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärder mot det alltför stora oljeberoendet måste snarast vidtas. Motiven&lt;br /&gt;
är självklara. Riskerna för ytterligare prisstegringar, tillfälliga eller&lt;br /&gt; 
varaktiga störningar i tillförseln och negativa effekter på handelsbalans och&lt;br /&gt; 
ekonomi är speciellt allvarliga för Sverige, som till 70% är beroende av&lt;br /&gt; 
importerad olja för energiförsörjningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därför måste regeringen snarast presentera en rikstäckande plan och ett&lt;br /&gt; 
program för oljeersättning. Av planen skall framgå målsättningar för oljeersättning&lt;br /&gt;
inom olika samhällssektorer på både kort och lång sikt. I&lt;br /&gt; 
programmet måste ingå flera styrmedel och stimulanser så att en effektiv&lt;br /&gt; 
oljeersättning kan bli verklighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen bör hemställa att regeringen snarast lämnar förslag om en&lt;br /&gt; 
plan och ett program för oljeersättning.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1980/81:91&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Det är också väsentligt att regeringen snarast försöker stimulera kommunerna&lt;br /&gt;
att genomföra kraftfulla åtgärder för att förstärka den kommunala&lt;br /&gt; 
energiplaneringen. Överläggningar mellan regeringen och kommunerna&lt;br /&gt; 
bör därför snarast komma tili stånd. Vid dessa överläggningar bör diskuteras&lt;br /&gt;
hur stat och kommun i samverkan kan bidra till ökad trygghet i&lt;br /&gt; 
oljeförsörjningen. Överläggningarna bör också syfta till kommunala program&lt;br /&gt;
för ersättning av olja med andra bränslen. Dessa program bör&lt;br /&gt; 
utarbetas med olika ambitionsnivåer beträffande bl. a. ökningstakten av&lt;br /&gt; 
andelen inhemska bränslen i den kommunala energibalansen. Vid överläggningarna&lt;br /&gt;
bör också behandlas hur kommunerna kan använda inhemska&lt;br /&gt; 
bränslen och därmed undvika att ersätta ett kraftigt oljeberoende med ett&lt;br /&gt; 
nytt alltför stort beroende av importerat kol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beredskapsplan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det internationella läget på oljemarknaden har allvarligt försämrats. Vi&lt;br /&gt; 
socialdemokrater har vid flera tillfällen krävt åtgärder av regeringen så att&lt;br /&gt; 
vårt land kan möta en allvarlig kris i oljeförsörjningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I motion 1979/80:2056 begärde vi att regeringen snarast skulle utarbeta&lt;br /&gt; 
en beredskapsplan för en akut oljeförsörjningskris. Vid riksdagsbehandlingen&lt;br /&gt;
konstaterade utskottet (NU 1979/80: 70, s. 38):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En analys bör därför göras av vilka hot vår oljeförsörjning är utsatt för,&lt;br /&gt; 
vilka effekter en betydande minskning av oljetillförseln skulle få och vilka&lt;br /&gt; 
åtgärder som bör vidtas för att minska de negativa verkningarna av en&lt;br /&gt; 
djupgående oljekris. Riksdagen bör rikta en anmodan härom till regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta blev också riksdagens beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ännu har inget gjorts av regeringen för att tillgodose riksdagens beslut.&lt;br /&gt; 
Detta är en anmärkningsvärd nonchalans mot det enhälliga riksdagsbeslutet.&lt;br /&gt;
Åtskillig tid har därmed förspillts i denna viktiga fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi upprepar därför våra krav på en beredskapsplan för en akut oljeförsörjningskris.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Katalytisk kracker&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi socialdemokrater har också vid flera tillfällen krävt att regeringen&lt;br /&gt; 
allvarligt skall pröva förutsättningarna för en förstärkning av den svenska&lt;br /&gt; 
oljeberedskapen genom att samhället i delägarskap med OK bygger en s. k.&lt;br /&gt; 
katalytisk kracker. Senast skedde detta i motion 1980 U:3 vid den s.k.&lt;br /&gt; 
urtima riksdagen. I en sådan anläggning kan tunga eldningsoljor vidareförädlas&lt;br /&gt;
till lättare oljeprodukter inom landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;OK:s egna beräkningar avser en kracker med storleken 1,5 miljoner ton&lt;br /&gt; 
olja. En sådan kracker skulle väsentligt kunna förbättra den svenska&lt;br /&gt; 
bytesbalansen genom att billigare råvaror kan köpas in och förädlas.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1980/81:91&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Snabba beslut om investeringar som syftar till ökad förädling i de svenska&lt;br /&gt;
raffinaderierna är nödvändiga. Detta ökar försörjningstryggheten med&lt;br /&gt; 
lättare oljeprodukter och kan väsentligt minska påfrestningarna på bytesbalansen.&lt;br /&gt;
Ett statligt engagemang tillsammans med OK i en katalytisk&lt;br /&gt; 
kracker är därvid ett första steg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottets borgerliga majoritet konstaterade i samband med behandlingen&lt;br /&gt;
av motionen vid den urtima riksdagen (NU 1980 U: 1 y, s. II):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringsutskottet har två gånger under riksmötet 1979/80 (NU 1979/&lt;br /&gt; 
80:25, 1979/80:70 s. 38) avstyrkt motionsyrkanden som i huvudsak varit&lt;br /&gt; 
identiska med det nu angivna. Härvid har utskottet utgått från att regeringen&lt;br /&gt;
utan anmaning av riksdagen prövar möjligheterna att förstärka den&lt;br /&gt; 
svenska oljeberedskapen genom att staten deltar i byggandet av en anläggning&lt;br /&gt;
för katalytisk krackning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med denna motivering avstyrkte den borgerliga utskottsmajoriteten det&lt;br /&gt; 
socialdemokratiska förslaget. Detta vann inte heller riksdagens bifall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tyvärr finns ingen grund för de borgerliga riksdagsledamöternas tilltro&lt;br /&gt; 
till regeringens initiativförmåga. Inga seriösa ansträngningar har gjorts av&lt;br /&gt; 
regeringen för att pröva frågan. Vi tvingas därför återigen upprepa vårt&lt;br /&gt; 
krav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen bör begära att regeringen allvarligt prövar förutsättningarna&lt;br /&gt; 
att förstärka den svenska oljeberedskapen genom att samhället eventuellt i&lt;br /&gt; 
delägarskap med OK bygger en s. k. katalytisk kracker för att inom landet&lt;br /&gt; 
kunna vidareförädla tunga eldningsoljor till lätta oljeprodukter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingsplan m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I motion 1980 U:3 krävde vi socialdemokrater att regeringen snarast&lt;br /&gt; 
skulle utarbeta en plan för utvecklingen av den svenska raffinaderiverksamheten&lt;br /&gt;
och den petrokemiska industrin. Ett av planens syften bör vara&lt;br /&gt; 
att minska vårt importberoende av förädlade produkter och även i övrigt&lt;br /&gt; 
öka vår energipolitiska handlingsfrihet. Om inte en kraftfull planering och&lt;br /&gt; 
investeringar kommer till stånd, kommer vårt land också i framtiden att bli&lt;br /&gt; 
starkt beroende av import av förädlade energiråvaror. Därmed ersätts ett&lt;br /&gt; 
importbehov av olja med ett nytt och osäkert beroende av utländska&lt;br /&gt; 
intressen. Detta är olyckligt för både försörjningstryggheten och bytesbalansen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fortsatta energipolitiska överläggningar med bl. a. Norge skulle också&lt;br /&gt; 
underlättas väsentligt, om vårt land hade ett klart utformat program för&lt;br /&gt; 
utvecklingen av den svenska petrokemiska industrin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen bör hemställa att regeringen snarast låter utarbeta en plan för&lt;br /&gt; 
utvecklingen av den svenska raffinaderiverksamheten och den petrokemiska&lt;br /&gt;
industrin.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_57" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_57" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_58" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1980/81:91&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Torv&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Torvutvinning för förbränning och kemisk förädling kan också bli mycket&lt;br /&gt;
betydelsefull. Redan i dag är torv ett ekonomiskt attraktivt alternativ&lt;br /&gt; 
till kolet på många platser i vårt land. En forcerad torvutvinning skulle&lt;br /&gt; 
kunna betyda många nya arbetstillfällen i flera regioner. Vi förutsätter att&lt;br /&gt; 
regeringen inom kort också presenterar en plan för en sådan utvinning.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Avtal med Norge&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;För att öka försörjningstryggheten bör regeringen också på allvar försöka&lt;br /&gt;
anstränga sig för att få direktavtal med bl. a. Norge om olje- och&lt;br /&gt; 
gasleveranser inom ramen för ett utvidgat nordiskt industri- och energipolitiskt&lt;br /&gt;
samarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Fyndigheterna av olja och gas i norra Norge kan skapa intressanta&lt;br /&gt; 
möjligheter till en industriutveckling i de norra delarna av Norge, Sverige&lt;br /&gt; 
och Finland. Det är anmärkningsvärt att regeringen inte har engagerat sig&lt;br /&gt; 
hårdare för att ett sådant samarbete skall komma till stånd.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Hetvatten från kärnkraftverk&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Ytterligare en fråga av stor betydelse för den svenska oljeförsörjningen&lt;br /&gt; 
är storstädernas värmeförsörjning. Energikommissionen visade att hetvatten&lt;br /&gt;
från de svenska kärnkraftverken skulle kunna användas för att ersätta&lt;br /&gt; 
27 TWh värme per år. Detta motsvarar 2,5 miljoner ton olja eller ca 10%&lt;br /&gt; 
av vår oljeimport. Hetvattenavtappning från reaktorerna skulle sålunda&lt;br /&gt; 
ytterligare förbättra vår handelsbalans med mellan 2 och 3 miljarder kronor&lt;br /&gt; 
per år.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;I storstadskommunerna råder nu en olycklig oklarhet och handlingsförlamning&lt;br /&gt;
i den energipolitiska planeringen på grund av att regeringen ännu&lt;br /&gt; 
inte har tagit de nödvändiga initiativen och gett besked om framtiden.&lt;br /&gt; 
Regeringen måste snarast fatta de övergripande beslut som fordras för&lt;br /&gt; 
storstädernas värmeförsörjning.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Metanol och etanol&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Samfärdseln är nästan totalt beroende av olja. En snabb oljeersättning&lt;br /&gt; 
inom denna sektor är nödvändig för att inte allvarliga kriser skall uppstå i&lt;br /&gt; 
framtiden.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Regeringen bör därför snarast presentera förslag till principbeslut om&lt;br /&gt; 
introduktion av metanol och etanol inom samfärdselns område. Det är&lt;br /&gt; 
också angeläget att regeringen snarast fattar beslut om lokaliering av&lt;br /&gt; 
försöksanläggningen för metanol. Denna fråga har förhalats under flera år.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Riksdagen bör hemställa att regeringen snarast vidtar dessa åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1980/81:91&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Fond för ny teknik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I proposition 1980/81:20 aviserar regeringen förslag om en fond för&lt;br /&gt; 
investeringar i energiteknik som kan ersätta olja. En proposition lämnades&lt;br /&gt; 
av regeringen den 3 november. Vi hälsar detta med tillfredsställelse. Förslaget&lt;br /&gt;
fanns i den s. k. avvecklingsplan för kärnkraften som linje 2 presenterade&lt;br /&gt;
i valrörelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är väsentligt att fonden kan bli ett handlingskraftigt instrument i&lt;br /&gt; 
strävandena att minska landets beroende av olja. Detta förutsätter bl. a. att&lt;br /&gt; 
fonden organiseras på ett sådant sätt att verksamheten naturligt kan integreras&lt;br /&gt;
och samordnas i den nuvarande organisationen av energisektorn. Vi&lt;br /&gt; 
återkommer senare om denna fråga i en speciell motion med anledning av&lt;br /&gt; 
regeringens proposition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kärnkraft som oljeersättning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De svenska kärnkraftsreaktorerna är en viktig tillgång i försöken att&lt;br /&gt; 
reducera oljeberoendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På grund av en lägre tillväxt i ekonomi och industriproduktion under&lt;br /&gt; 
1970-talet och en förväntad långsam ökning under 1980-talet har framför&lt;br /&gt; 
allt industrins efterfrågan på elektricitet visat sig bli lägre än vad som&lt;br /&gt; 
förutsattes, när de avgörande besluten om utbyggnaden av både kärnkraft&lt;br /&gt; 
och vattenkraft fattades under 1960-talet och i början av 1970-talet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta innebär att en större mängd elkraft är tillgänglig för oljeersättning&lt;br /&gt; 
under 1980-talet än vad som skulle ha varit fallet vid en mer positiv&lt;br /&gt; 
ekonomisk utveckling. Denna möjlighet måste självfallet tas till vara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I folkomröstningskampanjen om kärnkraften skrev linje 2 i sin s.k.&lt;br /&gt; 
avvecklingsplan:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under de närmaste 15 åren kan också kärnkraften utnyttjas för att&lt;br /&gt; 
minska oljeförbrukningen. Det kan ske genom elanvändning såväl i industriprocesser&lt;br /&gt;
som i byggnadsuppvärmningen. Man måste då välja sådana&lt;br /&gt; 
metoder att vi inte blir låsta till elutnyttjande eller försvårar introduktionen&lt;br /&gt; 
av andra energikällor. Detta ställer bestämda krav på att elanvändningen i&lt;br /&gt; 
sin tur kan ersättas med alternativa energikällor allteftersom dessa kommer&lt;br /&gt;
fram i större skala. Därför skall direktverkande elvärme förhindras i&lt;br /&gt; 
ny permanentbebyggelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elöverskottet under 1980-talet förutsågs alltså från linje 2 och fick i&lt;br /&gt; 
denna linjes avvecklingsplan en mycket strategisk roll för att klara den&lt;br /&gt; 
dubbla uppgiften att avveckla kärnkraften och minska oljeberoendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den s.k. elanvändningskommittén (ELAK) tillsattes den 17 april 1980&lt;br /&gt; 
av regeringen för att bl. a.:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;O ange hur man kan använda el för att spara olja utan att därigenom låsa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sig till en ökad elförbrukning i framtiden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;O utforma förbud med vissa undantag mot direktverkande elradiatorer,&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1980/81:91&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p style="margin-left:18px;"&gt;O ange hur uppvärmningssystem skall utformas för att bli flexibla, dvs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;helt eller delvis kunna utnyttja andra energislag än olja och el,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:18px;"&gt;O att redovisa de ekonomiska konsekvenserna m. m. av förslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens åtgärd att tillsätta utredningen för att bl.a. tillgodose de&lt;br /&gt; 
krav som framfördes från linje 2 i folkomröstningskampanjen är tillfredsställande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén har nu lämnat sitt betänkande El och olja (Ds I 1980:22). Det&lt;br /&gt; 
finns ingen anledning att nu föregripa remissbehandlingen och den proposition&lt;br /&gt;
som regeringen har utlovat till våren 1981. Men några kommentarer&lt;br /&gt; 
om kommitténs slutsatser och förslag bör dock göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén redovisar med stöd av olika prognoser att det s.k. elöverskottet&lt;br /&gt;
beräknas bli ca 4 TWh på sommaren och 9 TWh på vintern säsongen&lt;br /&gt;
1989/90. Samtidigt redovisar kommittén en mängd förslag om hur denna&lt;br /&gt; 
elkraft skall tas till vara samt hur konvertering från olja till el kan genomföras.&lt;br /&gt;
Kommittén anser att det finns möjlighet att använda 13—20 TWh&lt;br /&gt; 
elkraft som oljeersättning 1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Man skriver:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi anser det klokt att med hänsyn till de trögheter som finns, planera&lt;br /&gt; 
möjligheterna till oljeersättning på den högre nivån, dvs. 20 TWh i möjlig&lt;br /&gt; 
konvertering. Om det visar sig att industriproduktionen utvecklar sig enligt&lt;br /&gt; 
förutsättningarna i LU-80 kan takten i konverteringarna enkelt anpassas&lt;br /&gt; 
till den lägre nivån, dvs. 13 TWh i möjlig konvertering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén redovisar detta räkneexempel över en s. k. konverteringsplan,&lt;br /&gt;
dvs. hur mycket olja som inom olika samhällsområden kan ersättas&lt;br /&gt; 
av den elkraftstillgång som bl. a. våra kärnkraftsreaktorer innebär:&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:18px;"&gt;O 7—8 TWh elenergi i småhusen ersätter 900000 m3 olja per år,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:18px;"&gt;O 4 TWh elenergi i medelstora pannor ersätter 450000 m3 olja per år,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:18px;"&gt;0 3 TWh elenergi i större pannor i fjärrvärmenät och industrier ersätter&lt;br /&gt; 
300000 m3 tjock eldningsolja per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanlagt innebär detta räkneexempel att 1 400000 m3 lätt eldningsolja&lt;br /&gt;
och 300000 m3 tung eldningsolja år 1990 skulle kunna sparas genom&lt;br /&gt; 
användning av 14—15 TWh elenergi. Detta motsvarar mellan 5 och 10% av&lt;br /&gt; 
vår nuvarande oljeimport eller en minskad kostnad för importen av ca&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:18px;"&gt;1 500 milj. kr. per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bland kommitténs förslag märks bl.a.:&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:18px;"&gt;O byggnaders uppvärmningssystem skall utformas så att de ger viss frihet&lt;br /&gt; 
vid val av energikälla,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:18px;"&gt;O förbud mot direktverkande elradiatorer i nya hus - med vissa undantag&lt;br /&gt; 
— från den I januari 1982 för att handlingsfriheten i uppvärmningssystemet&lt;br /&gt;
skall finnas,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:18px;"&gt;O lån och bidrag för att underlätta konvertering från olja till el i äldre&lt;br /&gt; 
pannor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi utgår ifrån att regeringen tar till vara de möjligheter till oljeersättning&lt;br /&gt; 
som den tillgängliga elkraften och elanvändningskommitténs förslag har&lt;br /&gt; 
skapat.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1980/81:91&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Hushållning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hushållning med olja är en viktig väg att förbättra både försörjningstrygghet&lt;br /&gt;
och bytesbalans. Regeringen aviserar att man kommer att presentera&lt;br /&gt;
förslag om energihushållningen under våren 1981. Det finns inga skäl&lt;br /&gt; 
att nu föregripa denna behandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En effektiv energihushållning är en av de viktigaste vägarna för vårt land&lt;br /&gt; 
att komma bort från det allför stora oljeberoendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redan 1975 års energipolitiska beslut innebar en kraftig satsning på&lt;br /&gt; 
energihushållning, bl. a. i bostäder, lokaler och industrier. Den socialdemokratiska&lt;br /&gt;
regeringen gav den 19 augusti 1976 planverket i uppdrag att&lt;br /&gt; 
komma med förslag om hur energihushållningen i höstäder ständigt kunde&lt;br /&gt; 
förbättras. Det är vänsentligt att nya erfarenheter ständigt tas till vara så&lt;br /&gt; 
att knappa ekonomiska resurser kan användas där de får störst effekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi socialdemokrater har vid skilda tillfällen hävdat i riksdagen att den&lt;br /&gt; 
första borgerliga regeringens förslag om energihushållning i bebyggelsen&lt;br /&gt; 
(den s. k. sparplanen) skulle kunna innebära svårigheter att uppnå ambitionerna&lt;br /&gt;
i 1975 års energipolitiska beslut, bl. a. på grund av att ekonomiska&lt;br /&gt; 
resurser satsades på projekt med dålig spareffekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har också hävdat att effekterna av tidigare genomförda åtgärder&lt;br /&gt; 
skulle utvärderas, innan man bestämde sig förden långsiktiga inriktningen.&lt;br /&gt; 
Först i maj 1978 gav regeringen bostadsstyrelsen i uppdrag att göra en&lt;br /&gt; 
utvärdering av energisparstödets effekter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna utvärdering — presenterad på våren 1979 — bekräftade de socialdemokratiska&lt;br /&gt;
farhågorna. De borgerliga regeringarna har slösat med allmänna&lt;br /&gt;
medel och i onödan förvärrat den ekonomiska krisen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under budgetåret 1977/78 betalades energisparstöd med en sammanlagd&lt;br /&gt; 
godkänd kostnad av 990 milj. kr. Trepartiregeringen tillät i och med den&lt;br /&gt; 
s. k. sparplanen från våren 1977 att man också fick energisparstöd för byte&lt;br /&gt; 
av fasadskikt. Under budgetåret 1977/78 gick hela 265 milj. kr. till dessa&lt;br /&gt; 
arbeten. De ger ingen som helst energibesparing, konstaterade bostadsstyrelsen&lt;br /&gt;
i sin utvärdering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvändig isolering av ytterväggar, inkl. utbyte av fasadskikt. kostade&lt;br /&gt; 
sammanlagt ca 540 milj. kr. under samma budgetår. Åtgärderna har enligt&lt;br /&gt; 
rapporten en mycket ringa spareffekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Däremot är det helt klart att huset stiger kraftigt i värde, när fasaden&lt;br /&gt; 
renoveras, ofta i samband med en tillbyggnad som kräver ytterligare energi.&lt;br /&gt;
Ca 70% av stödet tillföll småhusägarna. Därmed har stödet bidragit till&lt;br /&gt; 
en inte oväsentlig omfördelning till småhusägarnas förmån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Energisparstödet till bebyggelsen skall enligt regeringen få en förändrad&lt;br /&gt; 
inriktning. I en särskild proposition under första halvåret 1981 kommer&lt;br /&gt; 
regeringen också att göra en omprövning av energisparplanen. Enligt beräkningarna&lt;br /&gt;
kan denna översyn av energisparstödet leda till besparingar på&lt;br /&gt; 
ca 300 milj. kr. per år.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1980/81:91&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Samhällets stöd till energibesparingar i näringslivet har haft en betydligt&lt;br /&gt; 
bättre effekt än stödet till bebyggelsen. Men även här är förändringar&lt;br /&gt; 
motiverade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi förutsätter nu att regeringen under våren 1981 i en särskild proposition&lt;br /&gt;
gör den utlovade omprövningen av energisparplanen i befintlig bebyggelse&lt;br /&gt;
och en översyn av energisparstödet till bebyggelsen. Vi kan därför&lt;br /&gt; 
acceptera regeringens förslag om att statsbidrag till energibesparande&lt;br /&gt; 
åtgärder i näringslivets byggnader och processer inte bör utgå efter utgången&lt;br /&gt;
av år 1980. Företagen bör själva svara för dessa i många fall&lt;br /&gt; 
lönsamma investeringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Självfallet måste kraftiga ansträngningar också i fortsättningen vidtas för&lt;br /&gt; 
att hushållningen och utvecklingen av nya alternativ skall kunna forceras.&lt;br /&gt; 
Vi kommer därför med intresse att ta del av regeringens förslag om bl. a. en&lt;br /&gt; 
fond för investeringar i energiteknik som kan ersätta olja, stöd till prototyper&lt;br /&gt;
och demonstrationsanläggningar, utbildnings- och rådgivningsverksamhet,&lt;br /&gt;
forskning och utveckling inom energiområdet samt stödet till små&lt;br /&gt; 
vattenkraftverk.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Kol och nya alternativ&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kraftig satsning på inhemska alternativ till oljan är en annan viktig&lt;br /&gt; 
väg att förbättra försörjningstrygghet och bytesbalans. Vi utgår ifrån att&lt;br /&gt; 
dessa frågor kommer att få en omfattande behandling i regeringens aviserade&lt;br /&gt;
energipolitiska proposition till våren 1981. Men det finns redan nu skäl&lt;br /&gt; 
att ta vissa initiativ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen om omställbara eldningsanläggningar föreslog i betänkandet&lt;br /&gt;
Övergång till fasta bränslen (SOU 1980:9) att större eldningsanläggningar&lt;br /&gt;
(högre förbrukning än 50000 MWh bränsle per år, motsvarande ca&lt;br /&gt; 
5000 m3 tjock eldningsolja) i framtiden skall utformas så att de drivs med&lt;br /&gt; 
fasta bränslen som kol, torv och skogsbränslen. Exempel på anläggningar&lt;br /&gt; 
är hetvattenscentraler, industrins ångpannor och anläggningar för elproduktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mindre anläggningar skall förberedas så att de kan ställas om till eldning&lt;br /&gt; 
med inhemskt fast bränsle utan omfattande ombyggnadsarbeten och kompletteringar.&lt;br /&gt;
Man föreslår dock inte att befintliga anläggningar förändras.&lt;br /&gt; 
Däremot skall lagstiftningen gälla anläggningar som ingår i större system&lt;br /&gt; 
som t. ex. Qärrvärmesystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens lagförslag lämnar valet fritt mellan olika fasta bränslen.&lt;br /&gt; 
Därvid varnar man för en stor kolanvändning. Man skriver:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beroende på prisutvecklingen kan kol i stor utsträckning komma att&lt;br /&gt; 
väljas framför inhemska bränslen. De senare finns inte heller allmänt&lt;br /&gt; 
tillgängliga i tillräckliga mängder i alla delar av landet, särskilt inte i de&lt;br /&gt; 
mest tätbefolkade delarna.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1980/81:91&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;OEA.s förslag kan därför leda till att kolanvändningen ökar väsentligt.&lt;br /&gt; 
Statsmakterna kan emellertid stanna för att en sådan ökning inte bör ske av&lt;br /&gt; 
hälso- och miljöskäl. I så fall bör inte lagförslaget genomföras med dess&lt;br /&gt; 
nuvarande utformning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;F. n. pågår den utveckling som OEA varnar för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De kommuner som f. n. måste byta ut gamla pannor eller utöka energiproduktionen&lt;br /&gt;
väljer med få undantag kol utan att systematiskt överväga&lt;br /&gt; 
andra alternativ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är en viktig uppgift för statsmakterna de närmaste åren att genomföra&lt;br /&gt;
konkreta åtgärder så att utvecklingen av inhemska bränslen kan stimuleras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns olika vägar att påskynda denna utveckling. En väg kan vara att&lt;br /&gt; 
genom statliga prisgarantier, ekonomiska bidrag m. m. stimulera introduktionen&lt;br /&gt;
av inhemska bränslen. En annan möjlighet ger fonden för ny energiteknik.&lt;br /&gt;
Denna kan bli ett effektivt styrmedel i valet mellan olika bränslen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett prövningsförfarande, där anläggningsinnehavaren tillåts använda kol&lt;br /&gt; 
först då studier visar att andra alternativ är orealistiska, är en annan väg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi utgår ifrån att regeringen prövar dessa och andra förslag vid utarbetandet&lt;br /&gt;
av den aviserade energipropositionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt är det väsentligt att konstatera att kolet är världens största&lt;br /&gt; 
energireserv. Också en del av vårt lands oljeersättning måste ske med kol.&lt;br /&gt; 
Forskning och utveckling av bl. a. bättre reningsteknik måste därför få&lt;br /&gt; 
erforderliga resurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kolets miljökonsekvenser klarläggs f. n. genom det s. k. Kol-hälsa—&lt;br /&gt; 
miljö-projektet i Vattenfalls regi. Inom något eller några år föreslår man&lt;br /&gt; 
åtgärder för en förbättrad kolteknik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta sammanhang finns det anledning att upprepa vad som sades i den&lt;br /&gt; 
socialdemokratiska partimotionen 1979/80: 2056. Där hette det:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Både miljöskäl och det faktum att större klarhet nås inom något år om&lt;br /&gt; 
andra energikällors möjligheter gör det motiverat att vänta några år med&lt;br /&gt; 
beslut om en kraftig kolintroduktion i vårt land. Däremot är vi medvetna&lt;br /&gt; 
om att ett visst ökat beroende av kol inte heller på kort sikt går att undvika.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elproduktion genom kolkondenskraftverk bör över huvud taget ej komma&lt;br /&gt;
i fråga. En massiv satsning på koleldade kraftvärmeverk bör undvikas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samma uppfattning om kolet kom till uttryck hos linje 2 i folkomröstningskampanjen,&lt;br /&gt;
bl. a. på valsedeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vårt land kommer som tidigare nämnts att behöva en viss import av kol i&lt;br /&gt; 
framtiden. Men stor oklarhet råder i dag om möjligheterna att importera&lt;br /&gt; 
detta kol genom en större svensk kolhamn. Vissa kommuner planerar i&lt;br /&gt; 
detta läge att importera kol direkt från utländska hamnar. Det är angeläget&lt;br /&gt; 
att regeringen därför snarast presenterar förslag om hur kolimporten till&lt;br /&gt; 
vårt land skall ske, om samhället bör investera i en större kolhamn,&lt;br /&gt; 
lokaliseringen av denna hamn m. m.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1980/81:91&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_40"&gt;&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Riksdagen bör hemställa att regeringen snarast presenterar riktlinjer för&lt;br /&gt; 
den svenska kolanvändningen samt olika åtgärder för att dessa riktlinjer&lt;br /&gt; 
skall kunna bli verklighet.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Utvecklings- och upphandlingsbolag, m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Vid behandlingen av proposition 1978/79: 115 på våren 1979 beslutade&lt;br /&gt; 
riksdagen på socialdemokratiskt initiativ att regeringen skyndsamt borde&lt;br /&gt; 
inrätta ett utvecklingsbolag på energiområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Ännu har regeringen inte inrättat det av riksdagen begärda utvecklingsbolaget.&lt;br /&gt;
Detta speglar både regeringens nonchalans mot riksdagen och&lt;br /&gt; 
dess oförmåga att ta initiativ i energipolitiken. Denna kraftlöshet kan få&lt;br /&gt; 
svåra konsekvenser i framtiden.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Riksdagen bör därför ytterligare en gång begära att regeringen inrättar&lt;br /&gt; 
detta utvecklingsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;En god kontakt mellan beställare och tillverkare och överblick över&lt;br /&gt; 
marknaden måste skapas för att introduktionen av förnybara energikällor&lt;br /&gt; 
skall påskyndas. En effektiv och samordnad teknikupphandling är ett&lt;br /&gt; 
viktigt steg i det arbetet. Ett upphandlingsbolag för ny energiteknik, i&lt;br /&gt; 
vilket stat och kommun har det dominerade inflytandet, bör därför bildas.&lt;br /&gt; 
Inom ramen för detta bolag skulle bl. a. mindre kommuner kunna få hjälp&lt;br /&gt; 
med en samordnad upphandling av produkter med god kvalitet. Risken är i&lt;br /&gt; 
dag allvarlig att mindre seriösa tillverkare har stora försäljningsframgångar.&lt;br /&gt;
innan skilda upphandlare har skaffat sig en god kunskap och innan&lt;br /&gt; 
samhällets resurser för provning m. m. har utvecklats.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Riksdagen bör därför begära att regeringen snarast lämnar förslag om ett&lt;br /&gt; 
upphandlingsbolag, där stat och kommun har det dominerande inflytandet.&lt;br /&gt; 
5 milj. kr. till bolaget bör avsättas budgetåret 1981/82.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Regeringen bör också snarast vidta åtgärder så att utvecklingsavtal kan&lt;br /&gt; 
tecknas med stora upphandlare av betydelsefull och framtidsinriktad energiteknik&lt;br /&gt;
som t. ex. statliga myndigheter, kommuner och stora bostadsföretag.&lt;br /&gt;
Utvecklingsavtal inom skilda områden innebära» staten, avtalsparten&lt;br /&gt; 
och den tillverkande industrin tillsammans delar de kommersiella riskerna&lt;br /&gt; 
vid den nödvändiga introduktionen av den nya tekniken.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Fjärrvärme&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;För att underlätta introduktionen av bl. a. direkt solvärme, spillvärme&lt;br /&gt; 
och värmepumpar bör regeringen snarast lämna förslag som leder till att&lt;br /&gt; 
tillkommande vattenburna system, bl. a. i kommunernas fjärrvärmesystem,&lt;br /&gt;
dimensioneras för s.k. lågtemperatur i enlighet med rekommendationer&lt;br /&gt;
från bl.a. den s.k. elanvändningskommittén (ELAK) och tidigare&lt;br /&gt; 
socialdemokratiska motioner.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1980/81:91&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Övervinster i vattenkraftsproduktionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens proposition 1980/81:20 syftar till att förstärka statsfinanserna.&lt;br /&gt;
Inom energipolitikens område finns också dessa möjligheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I motion 1979/80:2056 krävde vi socialdemokrater att regeringen skyndsamt&lt;br /&gt;
borde lämna förslag om särskild beskattning av övervinster i vattenkraftsproduktionen,&lt;br /&gt;
i enlighet med texten på valsedeln från linje 2. Dessa&lt;br /&gt; 
s. k. övervinster — miljardbelopp som ökar för varje år - uppkommer hos&lt;br /&gt; 
ägarna till äldre anläggningar genom att det s. k. råkraftspriset baseras på&lt;br /&gt; 
produktionen i nyare anläggningar med höga anläggningskostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid riksdagsbehandlingen hänvisade utskottet (NU 1979/80: 70, s. 56) till&lt;br /&gt; 
den tillsatta utredningen om beskattning av energi m. m. (B 1979:06) och&lt;br /&gt; 
regeringens proposition. Man skrev:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredraganden anser att det nu finns anledning att fördjupa bedömningen&lt;br /&gt;
och utarbeta konkreta alternativ. Han aviserar att energiskatteutredningen&lt;br /&gt;
kommer att ges tilläggsdirektiv i denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet utgår från att kommittén snarast tar upp frågan om beskattning&lt;br /&gt; 
av s.k. övervinster i vattenkraftsproduktionen. Vidare förutsätter utskottet&lt;br /&gt;
att regeringen på grundval av kommitténs överväganden skyndsamt&lt;br /&gt; 
utarbetar förslag om den närmare utformningen av en särskild skatt på&lt;br /&gt; 
dessa vinster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottets moderata representanter reserverade sig mot detta. Man&lt;br /&gt; 
ansåg inte att kommitténs förslag borde föregripas på det sätt som önskades&lt;br /&gt;
i den socialdemokratiska motionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är anmärkningsvärt att utredningen om beskattning av energi ännu&lt;br /&gt; 
inte ens har fått de tilläggsdirektiv som föredraganden utlovade i propositionen&lt;br /&gt;
och som utskottet baserade sitt ställningstagande på.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen bör därför begära att regeringen snarast lämnar förslag om&lt;br /&gt; 
särskild beskattning av övervinster i vattenkraftsproduktionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Internationella oljebolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare bör regeringen snarast låta utreda de internationella oljebolagens&lt;br /&gt; 
skatteförhållande. Starka principiella skäl talar för detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kraftsamling nödvändig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En avveckling av det stora oljeberoendet är en utomordentligt svår&lt;br /&gt; 
energipolitisk uppgift. Denna skall genomföras samtidigt med en avveckling&lt;br /&gt;
av kärnkraften senast till år 2010 i enlighet med folkomröstningens&lt;br /&gt; 
resultat. Vi har i denna motion redovisat några nödvändiga första steg i&lt;br /&gt; 
detta omfattande arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har också redovisat den handlingsförlamning som präglar den nuvarande&lt;br /&gt;
regeringen. Denna handlingsförlamning är anmärkningsvärd med&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1980/81:91&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;tanke på att det råder fullständig politisk enighet om att folkomröstningsresultatet&lt;br /&gt;
skall följas. Situationen är speciellt svårförklarlig med hänsyn till&lt;br /&gt; 
att ett av regeringspartierna hävdade att all kärnkraft borde avvecklas&lt;br /&gt; 
redan till år 1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilt allvarlig är regeringens oförmåga att vidta några konstruktiva&lt;br /&gt; 
åtgärder på oljeområdet. Sanningen är den att Sverige i dag saknar en&lt;br /&gt; 
samlad och genomtänkt oljepolitik. Det är allvarligt både med hänsyn till&lt;br /&gt; 
energiförsörjningen och vår handelsbalans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi anser att det är utomordentligt viktigt att regeringen snarast tar&lt;br /&gt; 
politiska och organisatoriska initiativ både inom regeringskansliet och&lt;br /&gt; 
inom energisektorns olika myndigheter så att en kraftsamling kan skapas i&lt;br /&gt; 
energipolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till vad som anförts hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:46px;"&gt;att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:46px;"&gt;1. hemställer att regeringen snarast lämnar förslag om en plan och&lt;br /&gt; 
ett program för oljeersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:46px;"&gt;2. begär att regeringen prövar förutsättningarna att förstärka den&lt;br /&gt; 
svenska oljeberedskapen genom att staten i samarbete, eventuellt&lt;br /&gt;
delägarskap med OK, bygger en s. k. katalytisk kracker för&lt;br /&gt; 
att inom landet kunna vidareförädla tunga eldningsoljor till lätta&lt;br /&gt; 
oljeprodukter.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:46px;"&gt;3. begär att regeringen snarast låter utarbeta en plan för utvecklingen&lt;br /&gt;
av den svenska raffinaderiverksamheten och den petrokemiska&lt;br /&gt;
industrin,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:46px;"&gt;4. hemställer att regeringen snarast lämnar förslag till principbeslut&lt;br /&gt; 
om introduktion av metanol och etanol samt fattar beslut om&lt;br /&gt; 
lokaliseringen av en försöksanläggning för metanol,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:46px;"&gt;5. begär att regeringen snarast presenterar riktlinjer för den svenska&lt;br /&gt;
kolanvändningen samt olika åtgärder för att dessa riktlinjer&lt;br /&gt; 
skall kunna bli verklighet.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:46px;"&gt;6. hemställer att regeringen snarast lämnar förslag om ett upphandlingsbolag&lt;br /&gt;
inom energiområdet, i vilket samhället skall ha det&lt;br /&gt; 
dominerande inflytandet.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1980/81:91&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p style="margin-left:43px;"&gt;7. begär att regeringen snarast verkställer tidigare riksdagsbeslut&lt;br /&gt; 
om en beredskapsplan för en akut oljeförsörjningskris. utvecklingsbolag&lt;br /&gt;
på energiområdet samt beskattning av övervinster i&lt;br /&gt; 
vattenkraftsproduktionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 5 november 1980&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;LENNART PETTERSSON (s) GUNNAR NILSSON (s)&lt;br /&gt; 
KARL-ERIK HÄLL (s)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;INGVAR SVANBERG (s)&lt;br /&gt; 
HUGO BENGTSSON (s)&lt;br /&gt; 
NILS ERIK WÅÅG (s)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_24"&gt;&lt;p&gt;WIVI-ANNE RADESJÖ (s)&lt;br /&gt; 
SIVERT ANDERSSON (s)&lt;br /&gt; 
BIRGITTA JOHANSSON (s)&lt;br /&gt; 
STURE THUN (s)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_24"&gt;&lt;p&gt;RUNE JONSSON (s)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;INGVAR CARLSSON (s)&lt;br /&gt; 
LILLY HANSSON (s)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;THAGE PETERSON (s)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_29"&gt;&lt;p style="margin-left:210px;"&gt;Norstedts Tryckeri, Stockholm 1980&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_9" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_49" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_57" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_35" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_19" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_57" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_13" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>LENNART PETTERSSON</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>GUNNAR NILSSON</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>KARL-ERIK HÄLL</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>INGVAR SVANBERG</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>HUGO BENGTSSON</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>5</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>NILS ERIK WÅÅG</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>6</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>WIVI-ANNE RADESJÖ</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>7</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>SIVERT ANDERSSON</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>8</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>BIRGITTA JOHANSSON</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>9</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>STURE THUN</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>10</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>RUNE JONSSON</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>11</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>INGVAR CARLSSON</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>12</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>LILLY HANSSON</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>13</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>THAGE PETERSON</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>14</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G40291</dok_id>
<subtitel>av Ingvar Svanberg m. fl.</subtitel>
<filnamn>mot_198081__91.pdf</filnamn>
<filstorlek>558392</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>med anledning av proposition 1980/81:20 om besparingar i statsverksamheten, m.m.</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/302A08D6-6A78-444E-AAA9-209F59496084</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>