3096530 G40286 1980/81 86 mot mot Motion 1980/81:86 av Bertil Zachrisson m. fl. Motion Motion 86 0 1980-11-06 00:00:00 2014-11-03 22:43:25 2014-11-03 00:00:00 med anledning av proposition 1980/81:20 om besparingar i statsverksamheten, m. m. av Bertil Zachrisson m. fl. html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/G40286/text https://data.riksdagen.se/dokument/G40286 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G40286 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_43"><p>Mot 1980/81: 86</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Motion<br /> 1980/81: 86</p> <p>av Bertil Zachrisson m. fl.</p> <p>med anledning av proposition 1980/81:20 om besparingar i statsverksamheten,<br /> m. m.</p> <p>(1) Statens vägverks organisation</p> <p>Inom statens vägverk pågår en översyn av verkets organisation, personalbehov<br /> m. m. på central, regional och lokal nivå. I propositionen anförs<br /> att rationaliseringen inom vägverket inte innebär någon förändring av<br /> vägverkets decentraliserade organisationsstruktur. Enligt departementschefens<br /> mening bör vägverket så långt möjligt påskynda genomförandet av<br /> aktuella organisationsförändringar. Det sägs inte vara möjligt att mera<br /> exakt ange storleken av de besparingar som kan uppnås genom en förändrad<br /> lokal organisation. Vid ett fullt genomförande av de aktuella organisationsförändringarna<br /> torde en besparing av 10-20 milj. kr. årligen kunna<br /> uppnås. En snabbare genomförd organisationsförändring anses kunna ge<br /> icke oväsentliga besparingar redan under de närmaste åren.</p> <p>Regeringen begär att riksdagen skall godkänna en organisationsförändring<br /> på grundval av denna ytterst knapphändiga redovisning. Frågan om<br /> vägverkets organisation har behandlats av riksdagen så sent som våren<br /> 1980. Då anförde trafikutskottet (TU 1979/80:9) att det är nödvändigt för<br /> vägverket att fortsätta rationaliseringen av sin organisation. Inte minst de<br /> otillräckliga väganslagen nödvändiggör åtgärder av rationaliseringskaraktär.<br /> Utskottet framhöll att fullständigt beslutsunderlag rörande exempelvis<br /> indragning av vägstationer i skogslänen enligt uppgift från vägverket ännu<br /> ej förelåg. Utskottet framhöll vidare:</p> <p>Beslut av den art, varom här är fråga, föregås vidare enligt verket av<br /> ingående utredningar samt överläggningar med representanter för personalorganisationer<br /> jämte berörda lokala och regionala myndigheter. Hänsyn<br /> sägs därvid i största möjliga mån tas till samhällsekonomiska samt regional-<br /> och arbetsmarknadspolitiska synpunkter av just det slag motionärerna<br /> åberopat.</p> <p>Under hänvisning härtill och då även utskottet förutsätter att så sker<br /> synes någon särskild framställning i ämnet från riksdagens sida ej med<br /> anledning av motionerna erforderlig. I sammanhanget må dock erinras om<br /> att vägverket anmält berörda frågor för regeringen. Utskottet finner det för<br /> sin del — såväl ur samhällsekonomisk synpunkt som med hänsyn till den<br /> framtida servicenivån på vägområdet - vara mycket viktigt att frågorna<br /> noggrant prövas samt att härav föranledda förslag föreläggs riksdagen.</p> <p>Vi finner det — inte minst med hänsyn till trafikutskottets uttalande i<br /> våras - inte rimligt att riksdagen skall godkänna en organisationsföränd1<br /> Riksdagen 1980/81. 3 sami. Nr 86</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1980/81:86</p> </div> <div class="block ml_42"><p style="margin-left:6px;">2</p> </div> <div class="block ml_4"><p>ring som är beskriven på ett så utomordentligt vagt sätt som i propositionen.<br /> Vi är självfallet beredda att — i enlighet med riksdagens tidigare<br /> uttalanden — medverka till fortsatt rationalisering av vägverkets organisation.<br /> För att kunna ta ställning till organisationsförändringarna inom vägverket<br /> krävs dock ett bättre beslutsunderlag. De mycket allmänna uttalanden<br /> som görs i propositionen räcker inte som underlag för att riksdagen<br /> skall kunna ta ställning i frågan. Regeringens förslag bör därför avslås i<br /> denna del. Regeringens överväganden med anledning av vägverkets förslag<br /> bör redovisas för riksdagen på det sätt som trafikutskottet förutsatt.<br /> Det kan lämpligen ske i budgetpropositionen.</p> </div> <div class="block ml_4"><p>(2) Den statliga färjeverksamheten</p> <p>Regeringen aviserar en besparing i den statliga färjeverksamheten på 15<br /> milj. kr., eller ca 10% av de totala driftkostnaderna för denna verksamhet.<br /> Vägverket har fått i uppdrag att redovisa hur en sådan besparing skall<br /> kunna ske genom indragning av färjor, minskat öppethållande, avgiftsbeläggning<br /> eller överföring till privata vägsamfälligheter.</p> <p>Trots att riksdagen endast bereds tillfälle att ta del av en kort redovisning<br /> av denna fråga vill vi redan nu ta upp en diskussion av förslaget. Rent<br /> allmänt är enligt vår bedömning möjligheterna mycket små att spara så<br /> mycket som 10% utan att det innebär oacceptabla serviceförsämringar<br /> eller leder till kostnadsövervältringar på kommuner och landsting för t. ex.<br /> sjuktransporter med helikopter eller för brandförsvar. Enligt den utredning<br /> som vägverket gjort på kommunikationsdepartementets uppdrag kommer<br /> nedrustningen av färjeservicen att drabba glesbygdens folk hårt. Det förslag<br /> som vägverket nu har skickat ut på remiss innebär en klart försämrad<br /> service för dem som drabbas. De föreslagna indragningarna leder till en<br /> ökad ojämlikhet och drabbar dem som redan nu har besvärligare kommunikationer<br /> än andra. Även ur energisynpunkt får indragningarna negativa<br /> konsekvenser. Det finns exempel på förslag till indragningar och nattuppehåll<br /> som skulle leda till omvägar på 6 å 7 mil. Antalet arbetstillfällen inom<br /> vägverket skulle vidare minska med ca 130.</p> <p>För dem som bor i glesbygd skulle detta innebära försämringar som vi<br /> inte kan godta. Det skulle bli ännu svårare för människorna i glesbygden<br /> att på lika villkor delta i sin kommuns politiska och kulturella liv. Vi kan<br /> inte heller acceptera en avgiftsbeläggning eller privatisering i enlighet med<br /> kommunikationsdepartementets direktiv. Vad vi nu anfört bör av riksdagen<br /> ges regeringen till känna.</p> <p>Om man på sikt vill minska driftkostnaderna utan att försämra servicen<br /> för de bygder där fäijeförbindelser finns i dag bör man enligt vår mening gå<br /> till väga på ett helt annat sätt. I enlighet med vad vi anfört under avsnittet<br /> om offensiva åtgärder i den socialdemokratiska partimotionen bör vi i</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1980/81:86</p> </div> <div class="block ml_41"><p>3</p> </div> <div class="block ml_4"><p>dagens konjunkturpolitiska läge vidta åtgärder för att bl. a. stimulera investeringar<br /> i infrastruktur. Vi förordar därför i stället för indragningar av<br /> färjeförbindelser att vissa färjeleder ersätts med broar. Delvis kan broarna<br /> utföras i stål, vilket leder till beställningar inom stål- och varvsindustrin. 1<br /> första hand bör sådana broar byggas som har en mycket god samhällsekonomisk<br /> lönsamhet. Det gäller bl. a. följande färjeleder: Brosunden-Rosendala<br /> (R-län), Klädesholmen-Bockholmen (O-län), Liljedal-Ed (S-län),<br /> Ekhammar-Björsund (D-län), Hamburgö-Hamburgsund (O-län) och<br /> Strömsholmen-Bjursund (H-län). Medel bör anvisas för broar till en total<br /> byggkostnad av 50 milj. kr.</p> <p style="margin-left:3px;">(4) Vägbyggnadsverksamheten</p> <p style="margin-left:3px;">Under detta avsnitt begärs inga ställningstaganden från riksdagens sida,<br /> men vi vill ändå kommentera den lämnade redogörelsen.</p> <p style="margin-left:3px;">Departementschefen redovisar att regeringen har lämnat sådana föreskrifter<br /> för vägverket i årets regleringsbrev att endast ca hälften av de<br /> återstående objekten i flerårsplanen för åren 1979—1988 kan byggas under<br /> planperioden. Vägverket skall således enligt anvisningarna räkna med i<br /> stort sett nominellt oförändrade byggandeanslag.</p> <p style="margin-left:3px;">Vidare anger departementschefen att byggandet av en ny bro till Tjörn<br /> kommer att innebära att vissa ordinarie vägbyggnadsmedel får tas i anspråk<br /> för brobyggnationen. Han räknar med att kostnaderna för den tillfälliga<br /> färjeförbindelsen kan inrymmas inom tillgängligt driftanslag. Genom<br /> besparingar, omprioriteringar och senareläggningar inom anslagen till drift<br /> och byggande av statliga vägar beräknas sammanlagt tillkommande utgifter<br /> i storleksordningen 75 milj. kr. kunna undvikas. Denna omfördelning<br /> av medel kommer att innebära en senareläggning av byggobjekt med 15<br /> milj. kr. från 1980—1981 samt med 50 milj. kr. från år 1981 till 1982 i<br /> förhållande till flerårsplanen. Under år 1982 kommer därför enligt departementschefen<br /> inga nya vägbyggnadsobjekl att påbörjas.</p> <p style="margin-left:3px;">Vidare skall man enligt propositionen spara medel genom en senareläggning<br /> även av statskommunala väg- och gatubyggnadsobjekt. En senareläggning<br /> av kommunala vägbyggnadsobjekt innebär att den utbyggnadstakt<br /> som anges i fördelningsplanen för åren 1979—1988 inte kan hållas.<br /> Departementschefen anger att han avser att minska ca 10—15% på nuvarande<br /> anslagsnivå. Det innebär en besparing av ca 50 milj. kr. under<br /> anslaget för budgetåret 1981/82 motsvarande det belopp som beräknas vara<br /> disponibelt för igångsättning av objekt enligt fördelningsplanen. Senareläggningar<br /> av byggobjekt kommer att beröra bidragsåret 1982 och åren<br /> därefter.</p> <p style="margin-left:3px;">Under 1978 upprättades en fördelningsplan för byggande av statskommunala<br /> vägar under perioden 1979—1988. Fördelningsplanen baserades på<br /> en årlig medelstilldelning till anslaget för byggandet av statskommunala</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1980/81:86</p> </div> <div class="block ml_42"><p>4</p> </div> <div class="block ml_4"><p style="margin-left:3px;">vägar på 350 milj. kr. i 1979 års kostnadsnivå. Sedan fördelningsplanen<br /> fastställts har riksdagen beslutat att av anslaget skall 20 milj. kr. utgöra<br /> anslag till byggandet av cykelleder. Om anslaget för 1982 minskas med<br /> nominellt 50 milj. kr. i förhållande till 1981 års anslag uppkommer en sådan<br /> förskjutning att först 1984 beräknas samtliga 1981 års starter enligt fördelningsplanen<br /> ha igångsatts. En rad av dessa objekt är redan igångsatta eller i<br /> ett mycket långt gånget planerings- eller projekteringsskede. Kommunerna<br /> tvingas därför förskottera utbyggnaderna av egna medel. Sådana förskotteringar<br /> förekommer redan i dag i en rad såväl stora som små kommuner.</p> <p>Det aktuella anslaget för byggande av statskommunala vägar kan också<br /> användas för bidrag till kollektivtrafikanläggningar. Något utrymme för<br /> sådana satsningar kommer knappast att finnas. Detta strider klart mot<br /> riksdagens uttalanden och mot vad framför allt de större kommunerna har<br /> kunnat räkna med.</p> <p>Innan riksdagen binder sig för en neddragning av väganslagen på det<br /> föreslagna sättet måste vägverket ges tillfälle att redovisa på vilket sätt<br /> man kan förändra gällande flerårsplaner och vilka effekterna blir på t. ex.<br /> sysselsättning och trafiksäkerhet i olika delar av landet. Vid en sådan<br /> revidering av flerårsplanerna bör särskilt beaktas dels kollektivtrafikens<br /> behov (vi lägger konkreta förslag i denna del i vår partimotion med anledning<br /> av sparplanen under avsnittet Industripolitiska insatser), dels att<br /> vägverkets drift- och underhållsverksamhet tillförs erforderliga resurser.<br /> Enligt vår mening måste inriktningen för anslagsgivningen till vägväsendet<br /> vara att upprätthålla servicestandarden och vidmakthålla det i vägarna<br /> nedlagda kapitalet. En målmedvetet bedriven driftverksamhet med lämpligt<br /> avvägda resursinsatser utgör dels en garanti för trafikens framkomlighet<br /> under olika väderbetingelser, dels en av förutsättningarna för att<br /> hålla trafikolycksutvecklingen under kontroll.</p> <p>Vad vi nu anfört bör av riksdagen ges regeringen till känna.</p> </div> <div class="block ml_4"><p>(5) Strukturplan för SJ</p> <p>I avsnittet om statensjärnvägar begär regeringen att riksdagen skall dels<br /> godkänna en s. k. strukturplan förförbättring av statens järnvägars ekonomi,<br /> dels godkänna den förordade inriktningen av SJ:s investeringsverksamhet.<br /> Vi anser inte att det redovisade underlaget ger riksdagen möjlighet<br /> att på någon av dessa punkter lämna det begärda godkännandet. Beträffande<br /> strukturplanen föreslår vi att den avslås av riksdagen och att riksdagen<br /> - med utgångspunkt i vad vi anför i det följande — ger regeringen till känna<br /> hur en strukturplan bör inriktas för att förbättra SJ:s ekonomi.</p> <p>I det försök till ett samlat grepp som kommunikationsministern nu tar på<br /> statens järnvägar återfinns delar av huvudpunkterna i socialdemokratins<br /> syn på järn vägspolitiken, bl. a. ett erkännande av att SJ:s investeringar har</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Mot. 1980/81:86</p> </div> <div class="block ml_41"><p>5</p> </div> <div class="block ml_3"><p>stor betydelse för möjligheterna att förbättra SJ:s ekonomi. Det slås fast<br /> att en förutsättning för att SJ skall kunna rationalisera sin verksamhet är<br /> att SJ tilldelas tillräckligt med investeringsmedel. Vidare lyfts fram de<br /> negativa konsekvenser på statsbudgeten som uppstår när SJ inte förmår<br /> uppfylla resultatkravet. Som vi tidigare har framhävt kan man inte acceptera<br /> att SJ:s underskott i efterhand täcks med medel från statsbudgeten<br /> och att därmed underskottet i statsbudgeten på ett okontrollerat sätt ökar i<br /> motsvarande grad (jfr motion 1977/78: 1901).</p> <p>Propositionen redovisar en mycket avslöjande tabell över SJ:s ekonomiska<br /> resultat. Där framgår att trots taxehöjningarna sommaren 1980 beräknas<br /> SJ:s underskott — om inga åtgärder vidtas - komma att uppgå till<br /> närmare 430 milj. kr. under budgetåret 1980/81, vilket tillsammans med<br /> statens förräntningskrav skulle ge ett totalt underskott på drygt 600 milj.<br /> kr. Av tabellen framgår att t. o. m. budgetåret 1975/76 hade SJ en relativt<br /> stabil ekonomi med täckning för sina kostnader och i genomsnitt ca 75%<br /> av förräntningskravet uppfyllt. Därefter har resultatet försämrats katastrofalt,<br /> och under de senaste budgetåren har SJ redovisat betydande underskott.<br /> Under budgetåren 1976/77 t. o. m. 1980/81 beräknas förlusterna tillsammans<br /> med förräntningskravet till totalt ca 2 miljarder kronor.</p> <p>Vi anser att åtgärder snabbt måste vidtas för att SJ:s ekonomiska mål<br /> skall kunna uppnås. SJ bör ha goda möjligheter att utveckla både sin<br /> person- och godstrafik till gagn för medborgarna och näringslivet i olika<br /> delar av landet. Inte minst bör utvecklingen på energiområdet med successivt<br /> ökande priser på oljeprodukter kunna bidra till att stärka järnvägens<br /> konkurrenskraft gentemot framför allt den långväga lastbilstrafiken. Det är<br /> angeläget att SJ har sådana resurser att nu nämnda möjligheter kan tas till<br /> vara.</p> <p>Det kan alltså inte accepteras att SJ fortsättningsvis drivs med underskott.<br /> Men vi vill erinra om att 1979 års nya trafikpolitiska beslut innebar<br /> en klar markering av ett samhällsekonomiskt synsätt. Ett exempel på detta<br /> är prissättningen för malmfrakterna. Här har riksdagen begärt en samhällsekonomiskt<br /> övergripande bedömning. Enligt trafikutskottet är det från<br /> samhällsekonomisk synpunkt av vitalt intresse att transportförhållandena<br /> utformas så att de särskilda betingelser som råder i malmfälten tas till vara<br /> (TU 1979/80: 10).</p> <p>Det samhällsekonomiska resonemang i 1979 års trafikpolitiska beslut<br /> som ledde fram till att SJ avlastats vissa fasta kostnader innebär inte att<br /> kravet på att täcka övriga kostnader med egna intäkter slopades. Kravet på<br /> kostnadstäckning utgör nämligen enligt det trafikpolitiska beslutet ett viktigt<br /> incitament till effektivitet i verksamheten, vilket i sin tur utgör ett<br /> väsentligt led i en samhällsekonomisk prissättning.</p> <p>I den nu aktuella sparpropositionen förlitar sig regeringen i alltför hög<br /> grad på marknadsekonomins mekanismer. En rad uttalanden pekar tillbaka<br /> från det nya trafikpolitiska beslutet mot 1963 års trafikpolitiska beslut.<br /> Vi återkommer till detta i det följande.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1980/81:86</p> </div> <div class="block ml_41"><p>6</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Under avsnittet rationaliseringar anger departementschefen en fckad<br /> rationaliseringstakt vara en grundförutsättning för att åstadkomma förbättringar<br /> i SJ:s ekonomi. Enligt vår bedömning har SJ inte, som anges i<br /> propositionen, hållit tillbaka takten i rationaliseringarna under senare år<br /> utan tvärtom drivit en hård rationaliseringsverksamhet. Hade regeringen<br /> följt bl. a. våra förslag i motion 1979/80:1352 om järnvägspolitiken hade SJ<br /> tilldelats ökade investeringsmedel och därmed haft tillgång till sådana<br /> tekniska hjälpmedel som är grunden för en framgångsrik rationalisering.</p> <p>I samma avsnitt anger departementschefen att produktiviteten bör kunna<br /> ökas genom en återhållsam nyrekrytering och en nedskärning av SJ:s<br /> totala personalstyrka. Detta är enligt vår mening en felsyn. SJ:s stora<br /> problem i dag beror till inte oväsentlig del på en illa genomtänkt personalpolitik.<br /> Rekryteringspolitiken har inte fungerat. Man får i dag inom SJ<br /> ibland ställa in tåg för att det inte finns utbildade förare. Utbyggnaden av<br /> säkerhetsanordningar går f. n. för långsamt. Bl. a. har underbemanningen<br /> inneburit svårigheter att utbilda berörd personal, t. ex. för det nya säkerhetssystemet<br /> ATC. I Stockholmsområdet är t.ex. ATC installerat, och<br /> fordonen är utrustade men man har inte utbildade förare. Förarbasen är för<br /> smal för att man skall kunna frigöra folk för att utbildas på ATC.</p> <p>Departementschefens uttalanden om en ökad rationaliseringstakt får<br /> enligt vår mening inte innebära att man på nytt sätter sig i en liknande eller<br /> värre situation. Det är viktigt att rekryteringen läggs upp så att tjänsterna<br /> överlappas. Enligt vår uppfattning kan inte nyrekryteringen vara återhållsam<br /> utan måste drivas med full kraft under större delen av 1980-talet.<br /> Detta är - även med en kraftig rationalisering - naturligt med hänsyn till<br /> tidigare anställningsstopp vid SJ.</p> <p>Vi anser alltså att rationalisering inom SJ hittills i alltför hög utsträckning<br /> har kommit att bli detsamma som personalinskränkningar. 1 det<br /> fortsatta rationaliseringsarbetet bör ges ökad tyngd åt införandet av ny och<br /> bättre teknik samt organisatoriska och administrativa förändringar. SJ:s<br /> administrativa apparat måste göras mer effektiv bl. a. genom ett smidigare<br /> och mindre byråkratiskt arbetssätt. Investeringsfrågorna måste drivas effektivare<br /> och utbildningsverksamheten ges en långsiktig inriktning. SJ bör<br /> kunna utveckla bättre operativa ledningssystem för att bl. a. ge ökad<br /> produktivitet.</p> <p>Under rationaliseringsavsnittet finns en redogörelse för utnyttjandet av<br /> SJ:s godsvagnspark. Departementschefen hävdar att ett högre utnyttjande<br /> av vagnparken är ett direkt alternativ till att investera i ytterligare vagnar.</p> <p>Enligt vår mening för departementschefen ett delvis felaktigt resonemang.<br /> Använder man en vagntyp så sällan som endast fyra gånger per<br /> månad har man fel sorts vagnar. Antalet godsvagnar som är omoderna och<br /> närmast oanvändbara uppgår i runda tal till 15 000 å 20000. Transportteknikens<br /> utveckling mot systemtransporter, enhetslaster och liknande har lett<br /> till krav på andra typer av godsvagnar än de traditionella. SJ har i dag till</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1980/81:86</p> </div> <div class="block ml_41"><p>7</p> </div> <div class="block ml_4"><p>betydande antal fel sorts godsvagnar, vilket leder till mycket tomdragande<br /> med dålig driftekonomi. Enligt vår uppfattning bör man inom SJ i snabb<br /> takt gå över till en modern vagntyp, dvs. skrota de gamla godsvagnarna<br /> och investera i nya. Det är inte rimligt att SJ måste avstå från lönsamma<br /> transporter p. g. a. brist på lämpliga godsvagnar. Vi föreslår i vår partimotion<br /> med anledning av sparplanen i avsnittet Industripolitiska insatser en<br /> kraftig utökad upphandling av godsvagnar. Vi vill i sammanhanget erinra<br /> om vad riksdagens trafikpolitiska beslut innebar beträffande godstrafiken.</p> <p> att SJ får bättre möjligheter att ta hand om det långväga godset,</p> <p>bl. a. genom utbyggnad av kapaciteten och höjning av transportstandarden.<br /> Det är också angeläget att utvecklingen av kombinerade transporter<br /> inte hämmas av brist på investeringsmedel. För att bl. a. underlätta samverkan<br /> mellan olika trafikmedel är det vidare av största vikt att eti funktionellt<br /> terminalsystem byggs upp i landets olika delar.</p> <p>Gemensamt för person- och godstrafiken föreligger också behov av<br /> fortsatta säkerhetsinvesteringar, såsom f]ärrblockering, automatiskt tågstopp,<br /> ökat vägskydd och radioutrustning på tågen.</p> <p>I det trafikpolitiska beslutet betonade riksdagen investeringarnas betydelse<br /> för att ytterligare höja kvaliteten på järnvägens transporttjänster och<br /> därmed ge järnvägen möjligheter att spela den centrala roll den bör ha<br /> inom i första hand det interregionala person- och godstransportsystemet.<br /> Utskottet underströk starkt vikten av att SJ fick ökade resurser för att<br /> bygga ut kapaciteten och förbättra servicen.</p> <p>Den borgerliga trepartiregeringen följde inte upp riksdagens beslut från<br /> 1979 att ge SJ ökade resurser för att bygga ut kapaciteten och förbättra<br /> servicen. 1 stället lade regeringen fram ett bantat investeringsprogram för<br /> SJ i 1980 års budgetproposition. Detta program, som sedan beslutades av<br /> riksdagen, innebär att SJ:s ställning har underminerats.</p> <p>Den ökade efterfrågan på järnvägsresor till följd av bl. a. lågprissatsningen<br /> leder till en kraftig förslitning av SJ:s rullande materiel. Det är av största<br /> vikt att den ökade efterfrågan som det trafikpolitiska beslutet och energisituationen<br /> förväntas innebära möts med tillräckliga investeringar. Socialdemokraterna<br /> kritiserade i riksdagen regeringens behandling av SJ i budgeten.<br /> I vår partimotion 1979/80:1352 om järnvägspolitiken föreslog vi en<br /> ökad investeringsram för beställningar av lok, motorvagnar, godsvagnar<br /> och personvagnar med följande motivering:</p> <p>Behovet av rullande materiel är stort. Många lok och vagnar tillverkades<br /> för mycket länge sedan och behovet att ersätta gamla lok och vagnar med<br /> nytt materiel är trängande. Beställningar av personvagnar bör ske i ökad<br /> takt. Inte minst situationen förra vintern visar att det krävs en rejäl upprustning<br /> av SJ:s lok- och vagnpark.</p> <p>Det krävs alltså enligt vår mening en konsekvent uppföljning av satsningen<br /> på SJ. SJ måste få de resurser som behövs för ett framgångsrikt<br /> fullföljande av lågprisreformen.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1980/81:86</p> </div> <div class="block ml_41"><p>8</p> </div> <div class="block ml_3"><p>Enligt vår mening är de senaste årens utveckling med ökade skador och<br /> ökat slitage av materiel ett mycket stort problem för SJ. Dålig teknik, ökad<br /> skadefrekvens, lokskador, vagnskador, brist på lok och vagnar är i korthet<br /> problem med den rullande materielen. Lok och vagnar används i dag till<br /> bristningsgränsen, och lönsamma transporter stoppas upp bl. a. genom<br /> bristande tillgång på rullande materiel.</p> <p>Förtroendet för SJ hos företag och allmänhet måste återställas. Det<br /> gäller att förbättra regulariteten i tågföringen och återskapa tilltron till<br /> järnvägen som ett säkert transportmedel. Bristen på lok och vagnar, särskilt<br /> godsvagnar, måste åtgärdas.</p> <p>I sparplanen erkänner nu kommunikationsministern att investeringarna<br /> varit eftersatta. Där anges att SJ:s investeringar är av stor betydelse för<br /> möjligheten att förbättra SJ:s ekonomi. En förutsättning för att SJ skall<br /> kunna rationalisera sin verksamhet sägs vara att SJ tilldelas tillräckligt med<br /> investeringsmedel. Kommunikationsministern delar därför SJ:s uppfattning<br /> att investeringarna under de närmaste åren bör öka i reala termer.</p> <p>Vi har självklart fortfarande den uppfattningen att SJ:s investeringar<br /> måste öka. Vi vill däremot ta avstånd från den ändrade inriktning av<br /> investeringsverksamheten som förordas i propositionen. Där slås kategoriskt<br /> fast att SJ:s resurser skall koncentreras till de mest lönsamma investeringarna.<br /> Först i andra hand kommer sådana investeringar som kan ha<br /> starkt intresse från samhällsekonomiska eller andra (t. ex. säkerhetsbefrämjande)<br /> synpunkter. Detta strider enligt vår mening klart mot 1979 års<br /> trafikpolitiska beslut.</p> <p>Vi anser att den av riksdagen beslutade inriktningen av investeringsverksamheten<br /> bör ligga fast, så att SJ ges förutsättningar att göra sig<br /> gällande på ett samhällsekonomiskt sätt. Vi vill i detta sammanhang erinra<br /> om att riksdagsbeslutet också innebar att sjöfartens roll i trafikpolitiken<br /> skulle prövas. Det är — inte minst från energisynpunkt — väsentligt att i<br /> ökad utsträckning överföra godstransporter från landsväg till järnväg eller<br /> vattenväg. SJ måste då ges bättre möjligheter att ta hand om det långväga<br /> gods som i dag går på landsväg, bl. a. genom utbyggnad av kapaciteten och<br /> höjning av transportstandarden. Det är därvid angeläget att SJ får investeringsmedel<br /> för en fortsatt satsning på enhetslasttekniken med bl. a. utbyggnad<br /> av enhetslastterminaler och anskaffning av containrar och hanteringshjälpmedel.<br /> Detta får dock inte leda till en osund konkurrenssituation<br /> gentemot kustsjöfarten. Därför bör SJ:s investeringar göras så att de bidrar<br /> till ett effektivare utnyttjande också av sjöfartens resurser.</p> <p>I propositionen förordas en real investeringsökning om 5 % per år. Detta<br /> innebär enligt kommunikationsministern att den helt övervägande delen av<br /> de investeringsprojekt som SJ tagit upp i sitt huvudalternativ kan realiseras<br /> men att vissa omprioriteringar blir nödvändiga. Vi förutsätter att kommunikationsministern<br /> i 1981 års budgetproposition lämnar en detaljerad redogörelse<br /> för vilka avvikelser från SJ:s huvudalternativ som den av honom</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Mot. 1980/81:86</p> </div> <div class="block ml_41"><p>9</p> </div> <div class="block ml_3"><p>förordade lägre investeringstakten innebär. Först då blir det möjligt att ta<br /> ställning till investeringsverksamhetens inriktning.</p> <p>Vad vi anför om inriktningen av SJ:s investeringsverksamhet bör av<br /> riksdagen ges regeringen till känna.</p> <p>Mot den redovisade bakgrunden — inte minst det akuta läget för SJ anser<br /> vi att det behövs en kraftigare satsning på säkerhetsbefrämjande<br /> åtgärder för att få till stånd en uppsnabbning av införandet av ATC (automatiskt<br /> tågstopp), linjeblockeringsanläggningar, trafikradio och vägskyddsanläggningar.<br /> Det är också angeläget med en ökad satsning på<br /> rullande materiel — både lok och vagnar. Vi föreslår i vår partimotion<br /> under avsnittet Industripolitiska insatser att SJ tillförs investeringsmedel<br /> för en särskild insats på dessa områden. Investeringarna bör planeras så att<br /> den svenska industrins kapacitet utnyttjas på ett effektivt sätt.</p> <p>Vi föreslår att</p> <p>— lokparken förnyas både vad gäller dieselelektriska lok och ellok,</p> <p>— person- och godsvagnsparken förnyas,</p> <p>— den fortsatta utvecklingen av lastbärare påskyndas för att åstadkomma</p> <p>en bättre samordning av transportarbetet och kombinationstransporter,</p> <p>— införandet av ATC (automatiskt tågstopp) påskyndas,</p> <p>— installation av kommunikationsradio påskyndas.</p> <p>Samtliga dessa investeringar ger en bättre driftekonomi hos SJ genom att<br /> möjliggöra en bättre tågföring inte minst inom godstrafiken.</p> <p>För investeringar i ATC och kommunikationsradio anser vi en ökning av<br /> 15 milj. kr. på årsbasis vara realistisk. Vi beräknar 70 milj. kr. för en<br /> utökad anskaffning av RC-lok och 20 milj. kr. för anskaffning av diesellok.<br /> Möjligheterna till denna utökade tillverkning är goda.</p> <p>Förnyelserna av person- och godsvagnsparken bör i stor utsträckning<br /> kunna ske genom beställningar hos svensk industri. Därvid bör också den<br /> extra kapacitet som finns inom varvsindustrin för alternativ produktion<br /> utnyttjas. Kockums varv har t. ex. tidigare varit en av SJ:s vagnsleverantörer.<br /> Sammantaget föreslår vi en investering på 100 milj. kr. i vagnar,<br /> varav huvuddelen bör avse godsvagnar.</p> <p>Totalt innebär våra förslag en investering på helårsbasis på 205 milj. kr.<br /> utöver det långsiktiga investeringsprogrammet. För innevarande budgetår<br /> bör till Järnvägar m.m. anvisas 100 milj. kr. utöver tidigare anvisade<br /> anslag.</p> <p>Frågan om samarbetet mellan de statliga verken under kommunikationsdepartementet<br /> har tagits upp ett flertal gånger i riksdagen. Vid behandlingen<br /> av den trafikpolitiska propositionen konstaterade trafikutskottet att<br /> frågan om en förbättrad samordning mellan de statliga trafikverken ännu<br /> inte kommit närmare sin lösning. Utskottet fann detta otillfredsställande<br /> och ansåg att det bör ankomma på regeringen att snarast vidta åtgärder för<br /> att få en bättre samordning till stånd. En redovisning av vilka åtgärder som<br /> har vidtagits eller avses vidtas skulle lämnas riksdagen i samband med</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1980/81:86</p> </div> <div class="block ml_41"><p>10</p> </div> <div class="block ml_4"><p>1980 års budgetproposition. Någon sådan redovisning har ännu inte lämnats.</p> <p style="margin-left:3px;">Kommunikationsministern berör en del av detta komplex i sparplanen.<br /> Han pekar på möjligheterna att rationalisera SJ:s verkstadsrörelse. Här<br /> hänvisas till SAMVERK-utredningens förslag i betänkandet (Ds K 1980:4)<br /> Fordonsunderhåll i statliga verkstäder om att öka och utjämna beläggningen<br /> i de statliga verkstäderna. Detta förslag remissbehandlas f. n.</p> <p style="margin-left:3px;">Vi finnér det angeläget att frågan om en bättre samordning mellan de<br /> statliga kommunikationsverken förs framåt. Områden som är tänkbara för<br /> samdrift är t. ex. transporter, inköp, säkerhet och radio. Riksdagen bör<br /> begära att regeringen i 1981 års budgetproposition lämnar en redovisning<br /> av frågan om en förbättrad samordning mellan de statliga trafikverken. Vi<br /> föreslår vidare att en särskild utredningsman tillsätts för att lämna konkreta<br /> förslag rörande samarbetet mellan SJ och posten. Särskilt bör belysas en<br /> rationell hantering av styckegodset. Ett annat område som kan bli aktuellt<br /> är busstrafiken på Norrlandslinjerna.</p> <p style="margin-left:3px;">Under avsnittet taxepolitik och prissättning redogörs allmänt för behovet<br /> av taxehöjningar. Någon mer preciserad redogörelse för hur kommunikationsministern<br /> ser på vilken roll prispolitiken skall spela när det gäller att<br /> sanera SJ:s ekonomi ges - som vi tidigare har påpekat - inte. Vi förutsätter<br /> att regeringen i nästa budgetproposition återkommer med en redovisning<br /> av dessa frågor. Vi vill dock redan nu förutskicka att vi anser att<br /> lågprissatsningen inte får urholkas genom framtida taxehöjningar. I första<br /> hand bör SJ:s inkomstpolitik gå ut på att öka volymen och inte på att med<br /> taxehöjningar förbättra SJ:s resultat.</p> </div> <div class="block ml_4"><p style="margin-left:3px;">(8) Bidrag till sjöfolkens fria resor</p> <p style="margin-left:3px;">I proposition 1979/80:166 om sjöfartspolitiken m. m. föreslog kommunikationsministern<br /> att statsbidraget till sjöfolkets hemresor skulle avskaffas.<br /> Riksdagen beslöt i enlighet med den socialdemokratiska partimotionen om<br /> sjöfartspolitiken att bibehålla dessa bidrag. De skäl vi angav i den socialdemokratiska<br /> partimotionen var följande:</p> <p style="margin-left:3px;">De fria resorna är en viktig social och ekonomisk förmån för de ombordanställda.<br /> Kostnaderna är betydande för främst sådana rederier vilkas<br /> fartyg sällan eller aldrig anlöper svenska eller närliggande hamnar. Det<br /> sjöfartspolitiska programmet blir enligt propositionen hårt inriktat på att<br /> stödja enbart sådan trafik som berör svenska hamnar. Även övrig sjöfart<br /> tillför dock landet goda exportinkomster. Vi är alltså inte i rådande konjunkturläge<br /> beredda att medverka till att de berörda rederierna får sin<br /> konkurrensförmåga nedsatt. Det är tvärtom angeläget för samhället att<br /> bidra till att minska de sociala nackdelar som är förknippade med tjänstgöring<br /> ombord i handelsfartyg.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Mot. 1980/81:86</p> </div> <div class="block ml_41"><p>II</p> </div> <div class="block ml_3"><p style="margin-left:3px;">Dessa skäl äger lika hög giltighet i dag. Vi kan därför inte nu acceptera<br /> att bidragen till sjöfolkens hemresor avskaffas. Detta bör av riksdagen ges<br /> regeringen till känna.</p> </div> <div class="block ml_4"><p style="margin-left:3px;">(11) Avvecklad tjänstebrevsrätt för icke-statliga organ</p> <p style="margin-left:3px;">Riksdagen har (proposition 1976/77: 100, TU 1976/77:11) godkänt riktlinjer<br /> för avveckling av tjänstebrevsrätten för icke-statliga organ. Skälet<br /> härtill var att det är angeläget att omfattningen av statligt ekonomiskt stöd<br /> till olika verksamheter kan kontrolleras och regelbundet omprövas samt<br /> att klara gränser skapas för vilka som skall ha tjänstebrevsrätt.</p> <p style="margin-left:3px;">Denna fråga aktualiserades redan år 1973 då en särskild sakkunnig fick i<br /> uppdrag att utreda frågan om tjänstebrevsrätt för icke-statliga organ. Utredningen<br /> konstaterade att tjänstebrevsrätten har ett betydande ekonomiskt<br /> värde, i slutet av år 1974 totalt drygt 50 milj. kr.</p> <p style="margin-left:3px;">Tjänstebrevsrätten omfattar 15 kyrkliga organ, 163 icke-statliga sjukvårdsinrättningar,<br /> de allmänna försäkringskassorna och 57 övriga organ. I<br /> den sistnämnda gruppen ingår bl. a. 13 akademier och lärda samfund, ett<br /> tiotal frivilliga försvarsorganisationer, distriktsläkare, besiktningsläkare<br /> enligt arbetarskyddslagstiftningen, läkare med uppgifter enligt smittskyddslagstiftningen,<br /> distriktsveterinärer, vissa institutioner, fastighetsregisterförare,<br /> organ inom taxeringsområdet, överförmyndare, valnämnder,<br /> vissa föreningar samt kulturella och ideella samfund och fonder.</p> <p style="margin-left:3px;">Enligt den nu aktuella propositionen förhandlar staten med Landstingsförbundet<br /> om tjänstebrevsrätten för sådana sjukvårdsinrättningar som ägs<br /> av primär- och landstingskommuner. Tjänstebrevsrätten för kyrkliga organ<br /> bör enligt departementschefen t. v. vila i avvaktan på fortsatta överläggningar<br /> om det framtida förhållandet mellan staten och svenska kyrkan.</p> <p style="margin-left:3px;">För övriga tjänstebrevsberättigade icke-statliga organ kan tjänstebrevsrätten<br /> enligt riksdagsbeslutet prövas i samband med organisatoriska förändringar<br /> hos dessa organ, när verksamhetens inriktning ändras eller när<br /> det finns andra skäl till en omprövning. Enligt departementschefen finns<br /> det nu sådana skäl. Värdet av denna tjänstebrevsrätt (exkl. sjukvårdsinrättningar<br /> som ägs av primär- och landstingskommuner samt de kyrkliga<br /> organen) beräknas till uppemot 100 milj. kr. Departementschefen anger att<br /> avvecklingen bör genomföras skyndsamt med hänsyn till de positiva effekter<br /> som kan uppnås. Trots det sätts gränsen för när avvecklingen skall vara<br /> genomförd så sent som den 1 juli 1984.</p> <p style="margin-left:3px;">Enligt vår mening kan beslut redan nu fattas om avveckling av de<br /> kyrkliga organens tjänstebrevsrätt. Tjänstebrevsrätten bör dock t. v. bibehållas<br /> för domkapitlen och för pastorsämbetena i fråga om ärenden som<br /> gäller folkbokföringen. För övriga icke-statliga organ bör en planmässig<br /> avveckling ske med början redan innevarande budgetår. Det ankommer på</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1980/81:86</p> </div> <div class="block ml_41"><p>12</p> </div> <div class="block ml_4"><p style="margin-left:3px;">regeringen att fatta de konkreta avvecklingsbesluten. Regeringen bör i<br /> efterhand i budgetpropositionen redovisa för riksdagen hur avvecklingen<br /> genomförs. För budgetåret 1981/82 beräknar vi en sammanlagd besparing<br /> på 20 milj. kr. genom avveckling av dels de kyrkliga organens tjänstebrevsrätt,<br /> dels den första etappen av övriga icke-statliga organs tjänstebrevsrätt.</p> <p>I den socialdemokratiska partimotionen redovisas förslag till offensiva<br /> satsningar inom SJ, kollektivtrafiken och för byggande av broar. Yrkandena<br /> härom upptas i denna motion.</p> <p>Hemställan</p> <p>Med stöd av det anförda hemställs</p> <p style="margin-left:42px;">att riksdagen beslutar</p> <p style="margin-left:42px;">1. avslå vad regeringen föreslagit under avsnitt (1) Statens vägverks<br /> organisation,</p> <p style="margin-left:42px;">2. som sin mening ge regeringen till känna vad i motionen anförts<br /> om den statliga färje verksamheten,</p> <p style="margin-left:42px;">3. som sin mening ge regeringen till känna vad i motionen anförts<br /> om vägbyggnads verksamheten,</p> <p style="margin-left:42px;">4. avslå vad regeringen föreslagit under avsnitt (5) Strukturplan för<br /> SJ om godkännande av en strukturplan för förbättring av SJ:s<br /> ekonomi,</p> <p style="margin-left:42px;">5. som sin mening ge regeringen till känna vad i motionen angetts<br /> om inriktningen av en strukturplan för förbättring av SJ:s ekonomi,</p> <p style="margin-left:42px;">6. som sin mening ge regeringen till känna vad i motionen anförts<br /> om inriktningen av SJ:s investeringsverksamhet,</p> <p style="margin-left:42px;">7. som sin mening ge regeringen till känna vad i motionen anförts<br /> om en förbättrad samordning mellan de statliga trafikverken,</p> <p style="margin-left:42px;">8. begära att regeringen tillsätter en särskild utredningsman för<br /> frågan om en bättre samverkan mellan SJ och postverket,</p> <p style="margin-left:42px;">9. som sin mening ge regeringen till känna vad i motionen anförts<br /> om att bibehålla statsbidragen för sjöfolkets fria hemresor,</p> <p style="margin-left:42px;">10. att avveckling av tjänstebrevsrätt för icke-statliga organ skall ske<br /> i enlighet med vad i motionen anförts,</p> <p style="margin-left:42px;">11. till Järnvägar m.m. på tilläggsbudget 1 till statsbudgeten för<br /> budgetåret 1980/81 anvisa ett reservationsanslag av 100000000<br /> kr.,</p> <p style="margin-left:42px;">12. att sammanlagt 20000000 kr. skall stå till kollektivtrafikberedningens<br /> förfogande för de utgifter som anges i motion 1980/<br /> 81:71.</p> <p style="margin-left:42px;">13. till Bidrag till byggande av kommunala vägar och gator på<br /> tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1980/81 anvisa<br /> ett reservationsanslag av 20000000 kr.,</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Mot. 1980/81:86</p> </div> <div class="block ml_41"><p>13</p> </div> <div class="block ml_4"><p style="margin-left:42px;">14. till Byggande av statliga vägar på tilläggsbudget I till statsbudgeten<br /> för budgetåret 1980/81 anvisa ett reservationsanslag av<br /> 50000000 kr.</p> <p>Stockholm den 6 november 1980</p> <p>BERTIL ZACHRISSON (s)</p> <p>NILS HJORTH (s)</p> <p>ESSEN LINDAHL (s)</p> <p>KURT HUGOSSON (s)</p> <p>BIRGER ROSQVIST (s)</p> <p>OLLE ÖSTRAND (s)</p> <p>OVE KARLSSON (s)</p> <p>ELVY NILSSON (s)</p> </div> <div class="block ml_24"><p style="margin-left:6px;">RUNE JOHANSSON (s)<br /> MARGIT SANDÉHN (s)<br /> RUNE JONSSON (s)<br /> STEN-OVE SUNDSTRÖM (s)<br /> LARS HEDFORS (s)<br /> SVEN-GÖSTA SIGNELL (s)</p> </div> <div class="block ml_29"><p style="text-align:right;">Norstedts Tryckeri, Stockholm 1980</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_57" /> <div class="block ml_57" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3" /> <div class="block ml_12" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_23" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_57" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_35" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_57" /> </div> </div> 0 BERTIL ZACHRISSON s 1 undertecknare 0 NILS HJORTH s 2 undertecknare 0 ESSEN LINDAHL s 3 undertecknare 0 KURT HUGOSSON s 4 undertecknare 0 BIRGER ROSQVIST s 5 undertecknare 0 OLLE ÖSTRAND s 6 undertecknare 0 OVE KARLSSON s 7 undertecknare 0 ELVY NILSSON s 8 undertecknare 0 RUNE JOHANSSON s 9 undertecknare 0 MARGIT SANDÉHN s 10 undertecknare 0 RUNE JONSSON s 11 undertecknare 0 STEN-OVE SUNDSTRÖM s 12 undertecknare 0 LARS HEDFORS s 13 undertecknare 0 SVEN-GÖSTA SIGNELL s 14 undertecknare G40286 av Bertil Zachrisson m. fl. mot_198081__86.pdf 489263 pdf med anledning av proposition 1980/81:20 om besparingar i statsverksamheten, m. m. https://data.riksdagen.se/fil/CF72708A-6F5E-4C38-96DE-BD04B3624B72