3096408 G40275 1980/81 75 mot mot Motion 1980/81:75 av Sven Aspling m. fl. Motion Motion 75 0 1980-11-06 00:00:00 2014-11-03 22:41:53 2014-11-03 00:00:00 med anledning av proposition 1980/81:20 om besparingar i statsverksamheten, m. m. av Sven Aspling m. fl. html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/G40275/text https://data.riksdagen.se/dokument/G40275 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G40275 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_43"><p>Mot. 1980/81:75</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Motion<br /> 1980/81: 75</p> <p>av Sven Aspling m. fl.</p> <p>med anledning av proposition 1980/81:20 om besparingar i statsverksamheten,<br /> m. m.</p> <p>1 Inledning</p> <p>Socialpolitikens historia i vårt land är historien om hur ett gammalt<br /> fattigsamhälle steg för steg förvandlats till ett välfärdssamhälle. För socialdemokratin<br /> hårde sociala trygghetsfrågorna alltid stått i centrum och blivit<br /> föremål för omfattande reformer och framsteg. Det har gällt insatser för de<br /> gamla, för barnen och barnfamiljerna, för de sjuka och handikappade. Det<br /> har ofta stått strid om de grundläggande reformerna på det socialpolitiska<br /> området. Det har i stor utsträckning handlat om en ekonomisk omfördelning<br /> och samhällets ansvar för medborgarnas trygghet. Det har också varit<br /> en utveckling från snålt tilltagna och behovsprövade förmåner till generellt<br /> verkande reformer som gällt hela vårt folk. Samhället har trätt in som<br /> garant för att människorna vid sjukdom, ålderdom och arbetslöshet skall<br /> kunna beredas en så långt möjligt bevarad standard.</p> <p>Det socialpolitiska reformarbetet fick länge drivas av socialdemokratin<br /> under hårt motstånd. Vår politik byggde på insikten om nödvändigheten<br /> att förena de sociala reformerna med en fast ekonomisk politik. Under<br /> 1970-talets första del fick vi uppleva en rad överbud från de borgerliga<br /> partierna på det socialpolitiska fältet. Vi varnade då för att dessa löften<br /> skulle kunna leda till ett raserande av statsfinanserna och därmed undergräva<br /> den sociala tryggheten.</p> <p>De borgerliga regeringarnas ekonomiska politik har lett till att det sociala<br /> trygghetssystemet nu angrips. Proposition 1980/81:20 klargör detta med all<br /> önskvärd tydlighet.</p> <p>Av regeringens besparingar (ca 6,1 miljarder kronor exkl. ränteffekten<br /> på statsskulden) faller nämligen inte mindre än omkring en fjärdedel på<br /> socialdepartementets verksamhetsområde. De föreslagna "ändrade principerna<br /> för fastställande av basbelopp m. m.”, ämnade att ge en besparing<br /> av 500 milj. kr., är nämligen inget annat än en urholkning av värdebeständigheten<br /> hos folkpensionen, hos ATP. hos bidragsförskotten, hos arbetsskadeförsäkringen<br /> osv.</p> <p>De föreslagna besparingarna innebär höjda levnadsomkostnader (höjda<br /> hyror för dem som får minskat kommunalt bostadstillägg, höjda avgifter<br /> för dem som besöker sjukhus) eller minskade disponibla inkomster (för<br /> pensionärer m.fl. som får sämre skydd för inflationen, för delpensionärer<br /> som får lägre kompensationsnivå från delpensionsförsäkringen). Det är<br /> därvid inte fråga om någon som helst minskad offentlig verksamhet i annan<br /> 1 Riksdagen 1980181. 3 sami. Nr 75</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1980/81:75</p> </div> <div class="block ml_42"><p>2</p> </div> <div class="block ml_4"><p>mån än att minskade transfereringar etc. kan påverka efterfrågan på den<br /> gemensamma sektorns tjänster.</p> <p>Om man därtill lägger att regeringen synes ha för avsikt att göra ingrepp i<br /> sjukförsäkringen, stiger bilden fram av en politik som för första gången i<br /> svensk politisk historia syftar til! att angripa och rusta ned det sociala<br /> reformarbetet. Vår oro är så mycket mer befogad som den nu framlagda<br /> propositionen skall vara inledningen till fortsatta nedskärningar.</p> <p>Det kommer inte att finnas utrymme för några kostnadskrävande nya<br /> reformer. Det kan också finnas skäl att granska delar av den socialpolitiska<br /> lagstiftningen i syfte att nå förenklingar och rationaliseringar samt därmed<br /> besparingar. Men detta arbete måste ha som mål att bevara grundvalarna i<br /> de socialpolitiska reformerna. Detta kommer att vara utgångspunkten för<br /> socialdemokratin vid vår granskning av förslagen i proposition 1980/81:20.</p> <p>2 Förändringar av reglerna om värdebeständighet inom pensioneringen<br /> m. m.</p> <p>En av hörnpelarna i 1958/59 års beslut om folkpensioneringen och tillläggspensioneringen<br /> var värdebeständigheten hos pensionförmånerna. Endast<br /> genom den beslutade metoden för tilläggspensioneringen kunde värdebeständigheten<br /> garanteras. Det är alltså en grundläggande princip som<br /> regeringen nu vill ändra. De borgerliga partierna var motståndare till ATP.<br /> I många år har de dock därefter förklarat sig godta systemet.</p> <p>Denna grundläggande inställning — både till värdebeständigheten som<br /> sådan och dess tekniska utformning - bekräftades i samband med de<br /> väsentliga förbättringar av pensionssystemet som beslöts 1974: sänkning<br /> av pensionsåldern til! 65 år. fastställande av den gällande planen för standardökningar<br /> etc. Från t. ex. centerpartiets sida gavs dock följande utfästelser<br /> vid detta tillfälle: ”För centern har det alltid varit en förstahandsangelägenhet<br /> att arbeta för att den generation som genom sitt arbete lagt<br /> grunden till vårt ekonomiska välstånd skall garanteras en trygg ålderdom<br /> ... På pensionssidan måste det ses som en förstahandsuppgift att finna ett<br /> system som garanterar en god levnadsstandard och en rättvis del av<br /> standardförbättringarna i samhället ... Det finns sålunda starka skäl att gå<br /> vidare såväl när det gäller ytterligare sänkning av pensionsåldern som<br /> beträffande flexibilitet och standardförbättringar inom den allmänna pensioneringen."<br /> Att denna löftespolitik inte var inskränkt till centern framgår<br /> av ett uttalande av den nuvarande ekonomiministern före 1976 års val:<br /> ”Pensionerna är i dag värdesäkrade. I framtiden bör de dessutom standardsäkras.<br /> Pensionerna ska följa med inte bara i prisutvecklingen - det är<br /> ett grundkrav — utan också anpassas till samhällets allmänna standardutveckling.”</p> <p>I regeringsdeklarationen hösten 1976 hette det t. ex.: ”De garantier som</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Mot. 1980/81:75</p> </div> <div class="block ml_41"><p>3</p> </div> <div class="block ml_3"><p>getts om värdesäkring av pensionerna infrias.” Året därpå förkunnades i<br /> deklarationen att ”pensionärerna får genom höjda pensioner kompensation<br /> för prishöjningarna”. Efter det senaste valet lovade den borgerliga<br /> regeringen: ”De löften som har givits till pensionärerna i fråga om värdesäkring<br /> av folkpensioner ... skall hållas.” Och så sent som den 9 juni år<br /> upprepades denna garanti av statsministern i riksdagen.</p> <p style="margin-left:3px;">Det förslag som regeringen nu lägger fram med innebörden att varken<br /> förändringar i indirekta skatter eller energipriser i framtiden skall påverka<br /> basbeloppet innebär en väsentlig urholkning av värdesäkringen. 1 framtiden<br /> kommer således pensionärerna inte ens att få kompensation för de<br /> nominella energiprisstegringarna, även om de skulle vara lägre än prisutvecklingen<br /> i övrigt. Det står också i bjärt kontrast till den politik socialdemokratin<br /> varit målsman för liksom till de löften de borgerliga partierna<br /> gett.</p> <p style="margin-left:3px;">Det finns också anledning att påminna om vad den nuvarande statsministern<br /> uttalade hösten 1975: "Det finns anledning att anta att konsumentprisindex<br /> ... inte rätt speglar det konsumtionsmönster som gäller för<br /> det stora flertalet pensionärer och att kompensationen till dem för prishöjningarna<br /> inte är den vi har lovat.” Från borgerligt håll ville man således då<br /> ge intrycket att man hade för avsikt att genomföra ett indexsystem som<br /> skulle ge en generösare kompensation. Nu urholkar man i stället värdebeständigheten.</p> <p style="margin-left:3px;">Landets medborgare får än en gång konstatera att de löften som borgerliga<br /> partier ger inte hålls. Det löftesbrott som det här gäller är så mycket mer<br /> upprörande som det drabbar - för att tala med centern före 1976 års val ”den<br /> generation som genom sitt arbete lagt grunden till vårt ekonomiska<br /> välstånd”.</p> <p style="margin-left:3px;">Effekten av den urholkning av värdebeständigheten som de borgerliga<br /> nu föreslår framgår av att om det nya basbeloppet hade använts efter valet<br /> 1976 skulle pensionärerna i dag ha förlorat ungefär en månads pension.</p> <p style="margin-left:3px;">Från de borgerliga partiernas sida söker man nu göra gällande att de<br /> höjningar av pensionstillskotten som nu förestår genom tidigare riksdagsbeslut,<br /> liksom de beslut som kan komma, skulle vara ett motiv för att man<br /> kan urholka värdebeständigheten. Detta är emellertid en sammanblandning<br /> av syftet med resp. åtgärd. Genom reglerna om värdesäkring enligt<br /> nuvarande metod skall pensionärerna — både folkpensionärer och ATPpensionärer<br /> — vara förvissade om att deras reella köpkraft behålls även om<br /> priserna stiger. Genom pensionstillskotten avses de som har folkpension<br /> med låg eller ingen ATP få en ökad köpkraft. Syftet med dem har däremot<br /> aldrig angetts vara att utgöra en kompensation för en urholkad värdebeständighet.</p> <p style="margin-left:3px;">Den åtskillnad beträffande värdebeständighetens räckvidd som de borgerliga<br /> nu vill göra gällande mellan dem som har folkpension jämte pensionstillskott<br /> och dem som har ATP saknar vidare grund i tidigare beslut<br /> och utfästelser.</p> <p style="margin-left:3px;">11 Riksdagen 1980181. 3 sami. Nr 75</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1980/81:75</p> </div> <div class="block ml_42"><p>4</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Den ändring av lagen om allmän försäkring som regeringen föreslår<br /> beträffande värdebeständigheten drabbar i första hand pensionärerna.<br /> Men den slår också hårt mot andra grupper vars trygghetsförmåner värdesäkrats<br /> på samma sätt som pensionerna: de handikappade som har handikappersättning,<br /> föräldrar med handikappat barn som får vårdbidrag, de<br /> som skadat sig i sitt yrke och får ersättning från arbetsskadeförsäkringen.<br /> de ensamstående föräldrarna som kan få bidragsförskott, högskolans studerande<br /> som kan få studiemedel. Det är således ett förslag med betydande<br /> räckvidd och konsekvenser för de enskilda medborgarna.</p> <p>Från regeringens sida har ofta hävdats att den nya metod för basbeloppsberäkning<br /> man förordar beträffande energipriserna har särskilt fog för sig<br /> därför att det rör sig om utifrån kommande prishöjningar. Statsministern<br /> talar t.o. m. i inledningen om oljeprishöjningar, vilket inte är en korrekt<br /> beskrivning av regeringens förslag, eftersom inte heller förändringar av<br /> priset på elström slår igenom i det nya basbeloppet framdeles. Att hävda<br /> att varje elprishöjning beror på prishöjningar utomlands och är direkt<br /> orsakad av att priset på olja stigit är knappast möjligt.</p> <p>Det måste vidare framstå som både besynnerligt och konstlat att om<br /> några år räkna med de energipriser som gäller i dag. när samtidigt sammansättningen<br /> av konsumtionen påverkats av prisstegringarna. Denna egendomliga<br /> tekniska konstruktion är helt unik och saknar motstycke i nu<br /> befintliga indexkonstruktioner.</p> <p>Energipriserna skall fortfarande vägas in i index med sin nuvarande vikt<br /> (ca 10%). Men inte ens nominella förändringar skall således enligt propositionen<br /> tillåtas slå igenom. Om alla priser, inklusive energipriserna, stiger<br /> med 10%, förlorar därmed pensionen 1% av sitt verkliga värde. Stiger<br /> energipriset snabbare än andra priser, blir förlusten ännu större. På litet<br /> sikt blir det fråga om betydande förluster, vilket utvecklas närmare i vår<br /> partimotion i anledning av förevarande proposition.</p> <p>Socialdemokratin kan för sin del inte acceptera den urholkning av värdebeständigheten<br /> i den sociala välfärden som regering vill genomdriva. Den<br /> föreslagna ändringen i lagen om allmän försäkring bör därför avslås.</p> <p>Vi vill ytterligare tillägga:</p> <p>Basbeloppet används i en rad olika sammanhang. Det gäller många Ber<br /> lagar och författningar än de som nu förelagts riksdagen. Det gäller vidare<br /> också t. ex. i fråga om olika avtal av trygghetskaraktär på arbetsmarknaden<br /> som slutits mellan parterna i fråga om privata avtal och överenskommelser.</p> <p>Denna fråga belyses ytterligare i den socialdemokratiska partimotionen.</p> <p>Införandet av ett nytt basbelopp, vars materiella värde är ett annat och<br /> sämre än det nu gällande, kommer att skapa en rättsosäkerhet om innebörden<br /> av avtal och överenskommelser. Många människors förmåner och<br /> trygghet står därför på spel.</p> <p>Vid riksdagens prövning av regeringens förslag i denna del bör också<br /> dessa förhållanden observeras och tillmätas stor betydelse.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1980/81:75</p> </div> <div class="block ml_41"><p>5</p> </div> <div class="block ml_4"><p>3 Försämrade kommunala bostadstillägg till pensionärerna</p> <p>En stor del av pensionärerna kommer också att drabbas av de försämringar<br /> i fråga om de kommunala bostadstilläggen som regeringen föreslår.<br /> Det fribelopp som en pensionär kan ha utöver folkpension och pensionstillskott<br /> om 2000 kr. för ensamstående och 1500 kr. för var och en av<br /> makarna skall halveras den 1 juli 1981.</p> <p>Innebörden blir att de kommunala bostadstillägggen kan minska med<br /> upp till ca 330 kr. per år för ensamstående och 500 kr. för makar gemensamt.<br /> Det är ca 500000 pensionärer som torde drabbas av denna direkta<br /> försämring vid budgetårsskiftet.</p> <p>Som motiv för förändringen anförs att inkomstgränserna inom KBTsystemet<br /> genom basbeloppsanknytningen justerats kraftigare än inkomstgränsen<br /> för de statskommunala bostadsbidragen samt att denna senare<br /> gräns av regeringen föreslås bli sänkt för ensamstående utan barn. Från<br /> socialdemokratisk sida har vi tidigare krävt en samordning av de skilda<br /> bostadsstöden. Utredningsarbetet härom pågår. Skälen för en sådan samordning<br /> framgår inte minst av att de statskommunala bostadsbidragen till<br /> pensionärer kraftigt avtagit i betydelse. Riksförsäkringsverket redovisar<br /> således att av 45000 bidragsmottagare i december 1979 har endast 10000<br /> kvarstått till år 1980. Efter höjningen av hyresgränserna den 1 januari 1981<br /> väntas 8000 — 9000 bidrag utgå. Med den sänkning av inkomstgränsen för<br /> ensamstående pensionärer som aviseras av regeringen kan man räkna med<br /> ytterligare bortfall. Det förefaller mot denna bakgrund alltmer orimligt att<br /> upprätthålla ett bostadsstödsystem för ca 800 000 pensionärer och ett annat<br /> för bara några tusen.</p> <p>I avvaktan på den kommande samordningen anser vi att någon ändring<br /> inte skall göras nu i fråga om de kommunala bostadstilläggen. Regeringsförslaget<br /> skall också bedömas mot bakgrunden av att stora hyreshöjningar<br /> förestår och att man nu föreslår att värdebeständigheten i pensionerna<br /> urholkas.</p> <p>Regeringens förslag till lag om ändring i lagen om hustrutillägg och<br /> kommunalt bostadtillägg till folkpension bör därför avslås. Någon sänkning<br /> av statsbidraget för det kommunala bostadstillägget bör då inte heller<br /> ske.</p> <p>4 Försämrad kompensationsnivå inom delpensionsförsäkringen</p> <p>Den 1 juli 1976 öppnades möjligheten för arbetstagare mellan 60 och 65<br /> år att trappa ned sin arbetsinsats i förvärvslivet. Den 1 januari 1980 har<br /> möjligheten utsträckts till att omfatta även egenföretagare.</p> <p>Delpensionsreformen har kommit att bli mycket uppskattad. Ca 55000<br /> har f. n. delpension, vilket motsvarar ungefär en fjärdedel av dem som</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1980/81:75</p> </div> <div class="block ml_42"><p>6</p> </div> <div class="block ml_4"><p>skulle kunna vara aktuella. Detta visar på ett starkt behov för många<br /> människor att få trappa ned sin yrkesverksamhet från 60 års ålder.</p> <p>Regeringens sparåtgärder drabbar dem som har eller avser att söka<br /> delpension i två avseenden, nämligen genom den ändrade metoden att<br /> fastställa basbeloppet samt genom en sänkning av kompensationsnivån<br /> från 65 till 50 %. Som motiv för den senare åtgärden anges att det är alltför<br /> lönsamt att ta delpension jämfört med att arbeta i förvärvslivet.</p> <p>Regeringen redovisar inte i propositionen det material man själv begärt<br /> in av riksförsäkringsverket till den I oktober 1980. Det gäller här ett<br /> material som redovisar erfarenheterna av reformen, särskilt då förmånsnivå<br /> och kontrollfunktioner. Vi finner det anmärkningsvärt att regeringen<br /> utan detta underlag förordar en så vittgående förändring av delpensioneringen.<br /> 1 korthet kommer vi därför att redogöra för huvudpunkterna i<br /> riksförsäkringsverkets (Rfv) skrivelse.</p> <p>Vad först gäller andelen som sökt delpension konstaterar Rfv att denna<br /> stämmer med vad man räknade med i förarbetena. Däremot framgår det att<br /> kostnaderna inte kom att täckas av den från början uttagna avgiften;<br /> genom en höjning som skett fr. o. m. i år och som vi från socialdemokratisk<br /> sida påyrkade har dock läget förbättrats.</p> <p>Av Rfv:s digra material framgår också att det inte finns fog för de<br /> misstankar regeringen hyser om att det skulle ha blivit mer gynnsamt att<br /> delpensionera sig än att förvärvsarbeta. Vid reformens införande utgick<br /> man i propositionen 1975:97 från en sammanlagd kompensationsnivå av<br /> deltidsarbete och delpension mellan 85 och 90 % av den föregående inkomsten<br /> vid heltidsarbete. Rfv redovisar ett utfall i bruttoinkomstläget<br /> 40000 — 80000 kr. på mellan 84.7 och 88.3 %. I augusti 1980 låg 75 % av<br /> delpensionärerna i detta inkomstintervall. Intentionerna har således fullföljts.</p> <p>Det finns när det gäller arbetstagare heller inga motiv för förändringar<br /> från kontrollsynpunkt.</p> <p>Av den forskningsrapport som Rfv redovisar framgår bl. a. att delpensionärernas<br /> yrkesaktivitet ligger inom tillverkningsarbete i väsentligt högre<br /> grad än för de yrkesaktiva (hälften mot en tredjedel». Det är också värt att<br /> notera att när det gäller hälsotillståndet sägs i rapporten att delpension och<br /> deltidsarbete fungerar på ett förebyggande sätt: "I ett längre perspektiv<br /> kan tänkas en mer problemfri ålderdom med bättre hälsa och därmed<br /> bättre möjligheter till en meningsfull tillvaro som ålderspensionär."</p> <p>Delpensionsreformen omfattade från början endast löntagare. Den utvidgades<br /> genom ett riksdagsbeslut våren 1979 till egenföretagare. 1 anslutning<br /> till propositionen härom (1978/79: 69» pekade vi. i motion 1978/79: 183,<br /> på att det fanns en naturlig tvekan inför ett förslag där en försäkring som<br /> bygger på en kontrollerad arbetstid och avtalad lön skulle utvidgas till att<br /> avse personer för vilka arbetstiden inte kan mätas och där inkomsterna<br /> utgörs av deklarerade nettoinkomster av bl. a. rörelse. Med vissa reserva</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1980/81:75</p> </div> <div class="block ml_42"><p>7</p> </div> <div class="block ml_4"><p>tioner godtog vi propositionen. Den förnyade prövning vi gjort i anledning<br /> av propositionen har lett oss till slutsatsen att vi av besparingsskäl kan<br /> godta propositionens förslag om en kompensationsnivå på 50 % för egenföretagare.<br /> Detta kommer att kräva en avgiftsjustering, vilken bör ske i<br /> samband med upprättandet av två skilda fonder för delpensioneringen (se<br /> nedan). Eftersom försäkringen fortfarande går med underskott bör någon<br /> omedelbar justering dock ej ske.</p> <p style="margin-left:3px;">Annorlunda ställer det sig med försäkringen i vad avser löntagarna. De<br /> data som lagts fram av Rfv ger inget stöd för en försämrad kompensationsnivå<br /> för de anställda. Reformen har tvärtom fungerat på avsett sätt. Därmed<br /> rycks också regeringens argument för en försämrad kompensationsnivå<br /> undan.</p> <p style="margin-left:3px;">Regeringen synes ha en vacklande principiell inställning till delpensionsförsäkringen.<br /> Ekonomiministern uttalar nämligen bl. a. följande:</p> <p style="margin-left:3px;">"Behovet alt förbättra ekonomins funktionsförmåga innebär att skatteoch<br /> bidragsregler i ökad utsträckning måste utformas så att de uppmuntrar<br /> de enskilda människorna att handla på ett sätt som är positivt för samhällsekonomin<br /> i stort. Som exempel kan nämnas de nya reglerna för delpension<br /> som ökar benägenheten att fortsätta att på heltid göra produktiva insatser.”</p> <p style="margin-left:3px;">Slutsatsen av detta resonemang är rimligen att möjligheten till att trappa<br /> av sina arbetsinsatser några år före pensioneringen skall avskaffas. Vi är<br /> djupt oroade över den syn som regeringens företrädare här gör sig till tolk<br /> för.</p> <p style="margin-left:3px;">Delpensionsreformen har fungerat under en period med stark inflation<br /> och sänkta reallöner. Man bör enligt vår mening inte bygga förslag på<br /> erfarenheter av detta slag, vilka rimligen inte bör gälla för en längre period.</p> <p style="margin-left:3px;">Regeringsförslaget i denna del bör därför avslås.</p> <p style="margin-left:3px;">Med utgångspunkt i den av regeringen beräknade besparingen (150 milj.<br /> kr. i ett fullfunktionsstadium) och den andel av kostnaderna som då kan<br /> bedömas falla på egenföretagarna har vi uppskattat den av oss godtagna<br /> besparingen till ca 20 milj. kr.</p> <p style="margin-left:3px;">Vi vill däremot peka på vissa andra möjligheter till kostnadsbegränsningar<br /> vilka vi tidigare tagit upp.</p> <p style="margin-left:3px;">Vi har i motion 1978/79: 183, i anslutning till proposition 1978/79:69 om<br /> delpension för egenföretagare, förordat vissa restriktioner i fråga om delpension<br /> till denna kategori. Vi föreslog således att endast den som är<br /> ansluten till ATP-systemet skall kunna få delpension, att egenföretagares<br /> och uppdragstagares genomsnittliga förvärvsinkomst före arbetstidsminskningen<br /> beräknas med ledning av de pensionspoäng som kan tillgodoräknas<br /> för de närmaste fem åren före arbetstidsminskningen samt att avgiften från<br /> dessa kategorier skall tillgodoföras en särskild fond, från vilken delpensioner<br /> jämte administrativa kostnader skall betalas. Med hänvisning till<br /> vad vi anfört i nämnda motion förordar vi att riksdagen begär förslag av</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1980/81:75</p> </div> <div class="block ml_42"><p>8</p> </div> <div class="block ml_4"><p style="margin-left:3px;">regeringen i enlighet härmed. Vi beräknar den kostnadsmässiga besparingen<br /> i ett fullfunktionsstadium till ca 5 milj. kr.</p> <p>De administrativa kostnaderna för delpensioneringen åvilar i dag riksförsäkringsverket<br /> och försäkringskassorna. Delpensionsfonden går däremot<br /> fri från dessa utgifter. Det är enligt vår mening rimligt att fr. o. m. nästa<br /> budgetår fonden ersätter verket och kassorna för deras kostnader. Enligt<br /> Rfv:s rapport rör det sig för riksförsäkringsverket om ca 4 milj. kr. och för<br /> försäkringskassorna om ca 25 milj. kr. Vi beräknar effekterna på budgeten<br /> till ca 6 milj. kr. Regeringen bör framlägga förslag härom i 1981 års<br /> budgetproposition.</p> <p>5 Förändringar i sjukförsäkringen</p> <p>Regeringens proposition innehåller på en rad punkter förslag om försämringar<br /> eller förebådande härom inom sjukförsäkringen. Det gäller sjukpenningförsäkringen.<br /> ersättningen vid sjukresor, läkemedel, sjukbesök, tandvård<br /> m. m.</p> <p>Vi har i vårt land byggt upp ett enhetligt socialförsäkringssystem. Det<br /> har varit till gagn för både anställda och företagare. 1 sparpropositionen<br /> visar regeringen nu att man på åtskilliga punkter har långt framskridna<br /> tankar på att försämra sjukförsäkringen.</p> <p>Således görs en rad positiva uttalanden om ett system med sjuklön,<br /> vilket i praktiken innebär att vårt enhetliga sjukförsäkringssystem bryts<br /> sönder. I vilka avseenden ett sjuklönesystem bättre skulle kunna lösa de<br /> problem som fick riksdagen att begära sjukpenningkommitténs tillsättande</p> <p>- t. ex. i fråga om variationer i kompensationsnivån för deltidsarbetande</p> <p>- klargörs inte.</p> <p>Vidare avser regeringen att låta sjukpenningkommittén lämna ett underlag<br /> för kostnadsbesparingar, t. ex. i form av lägre kompensationsnivå<br /> under de första dagarna i en sjukperiod eller ett återinförande av ett system<br /> med karensdagar.</p> <p>1 båda dessa avseenden stämmer regeringen in i de angrepp som Svenska<br /> arbetsgivareföreningen under senare år riktat mot sjukförsäkringssystemet.</p> <p>Sjukpenningkommittén skall fullgöra dessa båda omfattande uppdrag<br /> inom mycket kort tid. Enligt vår mening är det nödvändigt att det arbete<br /> som skall ske för att belysa för- och nackdelar med olika sätt att lösa<br /> problem inom nuvarande sjukförsäkringssystem (t. ex. för deltidsarbetande.<br /> kompensationsfrågor) ges tillräcklig tid. Det är vidare angeläget att<br /> sjukförsäkringskommitténs arbete får fullföljas i enlighet med den arbetsplanering<br /> som nu föreligger och att den inte ställs inför en omdiskuterad<br /> uppgift att på diktat från regeringen föreslå ett återinförande av karensdagarna<br /> inom sjukförsäkringen. Vi utgår nämligen ifrån att regeringen i</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1980/81:75</p> </div> <div class="block ml_41"><p>9</p> </div> <div class="block ml_4"><p>sparnitets brådska inte genomför sådana ändringar i sjukförsäkringssystemet<br /> som på ett avgörande sätt försämrar den ekonomiska tryggheten under<br /> sjukdom.</p> <p>Ett sjuklönesystem medför en rad problem. Arbetsgivaren får en kontrollapparat<br /> i sina händer, vilket kan öka trycket på anställda som har<br /> problem med hälsan. Det kan innebära en hårdare sortering bland arbetssökande;<br /> företagen kan komma att undvika att anställa dem som misstänks<br /> ha hög sjukfrånvaro, dvs. drabba redan svaga grupper som handikappade,<br /> äldre och kvinnor med småbarn. De administrativa vinsterna är tveksamma.<br /> Ett sjuklönesystem medför bl. a. särskilda problem för arbetsgivare<br /> med få anställda. Hur ett system med lägre ersättningsnivå under viss<br /> tid eller karensdagar skall genomföras utan att det kommer att drabba<br /> enbart vissa löntagargrupper, främst inom industriarbetarkollektivet, klargörs<br /> inte.</p> <p>Det förtjänar i sammanhanget att nämnas att riksförsäkringsverkets<br /> statistik visar att sjuktalet (dvs. antalet under året ersatta sjukpenningdagar<br /> per sjukpenningförsäkrad) varit i sjunkande efter 1976 (1976; 22.9, 1977<br /> och 1978:22,8, 1979:22,0). Även under de första kvartalen i år har det<br /> skett en sänkning. Det går således inte att ur faktiska uppgifter hämta stöd<br /> för den negativa inställning till sjukförsäkringssystemet som propositionen<br /> utvisar.</p> <p>Vad vi här anfört om inriktningen av arbetet och tidsförhållandena för<br /> sjukpenningkommittén bör av riksdagen ges regeringen till känna.</p> <p>De sammanlagda effekterna av regeringens politik innebär svåra påfrestningar<br /> för många, t. ex. i fråga om kostnaderna vid ett sjukbesök. Det<br /> gäller särskilt i glesbygden där särskilt effekterna på sjukresorna kan<br /> väntas bli stora. Ett sjukbesök, förenat med köp av läkemedel, kan bli<br /> inemot 50 kr. dyrare än i dag. Om regeringen därutöver genomför de<br /> försämringar i fråga om sjukförsäkringen, som t. ex. SAF och vissa borgerliga<br /> politiker engagerat sig för och som också antyds i propositionen,<br /> kommer det att medföra en betydande urholkning av de grundläggande<br /> principerna för den allmänna försäkringen.</p> <p>Regeringen föreslår i propositionen en justering av ersättningsreglerna<br /> vid läkemedelsinköp, varigenom högsta kostnaden stiger från 25 till 40 kr.<br /> Därutöver redovisas att man har för avsikt att i samband med förestående<br /> förhandlingar med sjukvårdshuvudmännen om nytt avtal för 1982-1983<br /> aktualisera motsvarande höjning av avgifterna i den öppna vården. Eftersom<br /> denna senare fråga är beroende av förhandlingar saknas anledning att<br /> ta upp den i detta sammanhang.</p> <p>Den föreslagna höjningen vid inköp av prisnedsatta läkemedel måste ses<br /> i sammanhang med det högkostnadsskydd som den socialpolitiska samordningsutredningen<br /> föreslagit. En proposition i detta ärende skall också<br /> föreläggas riksdagen inom kort enligt vad regeringen uppger. Statsministern<br /> lovar i propositionen att de höjda avgifterna vid läkarbesök och</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1980/81:75</p> </div> <div class="block ml_41"><p>10</p> </div> <div class="block ml_4"><p>medicinuttag skall kombineras med ett samtidigt införande av högkostnadsskydd<br /> för de mest utsatta grupperna. Det är enligt vår mening viktigt<br /> att det dels sker en tidsmässig samordning av den föreslagna avgiftshöjningen<br /> för läkemedel och högkostnadsskyddet, dels att detta skydd ges en<br /> effektiv utformning. Under dessa förutsättningar är vi beredda att i rådande<br /> statsfinansiella läge acceptera höjningen för läkemedel. När regeringens<br /> proposition om högkostnadsskyddet lagts fram kommer vi att<br /> granska den från här angivna aspekter.</p> <p>Regeringen föreslår vidare att karensbeloppet för ersättning vid sjukresor<br /> skall förändras: från nuvarande 13 till 30 kr., vid tandvård från 21 till 38<br /> kr. Som skäl anges att administrationskostnaderna är höga i förhållande till<br /> utbetalade belopp. Det är angeläget att man gör förenklingar i nuvarande<br /> system. Detta är också uppgiften för sjukreseutredningen. I avvaktan på<br /> utredningens resultat bör man inte avlägsna sig från det grundläggande<br /> syftet med sjukförsäkringen i denna del. Vi föreslår därför att man stannar<br /> vid en höjning till 20 kr. (30 kr. för tandvård). En besparing på ca 35 milj.<br /> kr. bör då kunna göras.</p> <p>Regeringen föreslår slutligen att tandvårdsförsäkringen ändras så att<br /> samma ersättningsregler skall införas för ädla metaller m. m. som för övrig<br /> tandvård. Regeringen hänvisar i denna del till den socialdemokratiska<br /> partimotionen (1979/80:833) om tandvårdsförsäkringen. Vi har naturligtvis<br /> anledning att notera den uppmärksamhet den borgerliga regeringen i denna<br /> del visat ett förslag från vårt parti: som bekant är det sällan så sker. Vi<br /> hade dock varit än mer tillfredsställda om regeringen hade förstått syftet<br /> med motionen, nämligen att det för oss var viktigare att hålla fast vid<br /> dittillsvarande regler för i första hand ersättning för den förebyggande<br /> vården än att bevara ersättningsreglerna för ädla metaller m. m. oförändrade.<br /> Vi vidhåller ståndpunkten att den I januari 1981 bör en återgång ske till<br /> tidigare ersättningsregler beträffande den förebyggande vården, dvs. att<br /> försäkringskassan svarar för 75% av kostnaderna. Detta bör ges regeringen<br /> till känna. Vi beräknar kostnaden för detta förslag till ca 50 milj. kr.<br /> Under angiven förutsättning accepteras propositionen i här aktuell del.</p> <p>Regeringen förordar, som en konsekvens av de här behandlade förslagen.<br /> att socialförsäkringsavgiften till sjukförsäkringen sänks med 0,1%<br /> och att socialförsäkringsavgiften till folkpensioneringen höjs med samma<br /> belopp. Härigenom tillförs statsbudgeten besparingen. Vi biträder propositionen<br /> i denna del.</p> <p>6 Sammanfattning</p> <p>Regeringen föreslår i fråga om socialdepartementets verksamhetsområde<br /> försämringar av de sociala trygghetsreformerna och avgiftshöjningar<br /> om I 585 milj. kr. (hit har hela effekten av det ändrade basbeloppet förts).</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Mot. 1980/81:75</p> </div> <div class="block ml_41"><p>II</p> </div> <div class="block ml_3"><p>Regeringen har därvid i förväg räknat sig till godo en avgiftshöjning inom<br /> den öppna vården (275-295 milj. kr.), vilken är beroende av en kommande<br /> förhandling med sjukvårdshuvudmännen. Man har å andra sidan beaktat<br /> kostnaderna för det s.k. högkostnadsskyddet (25-45 milj. kr.). Eftersom<br /> några förslag inte föreligger i dessa båda avseenden tar vi inte ställning till<br /> dem nu.</p> <p>Vi avvisar regeringens förslag om ändrade grunder för basbeloppet, om<br /> det kommunala bostadstillägget samt delpensionsförsäkringen i vad avser<br /> anställda (ca 810 milj. kr.). Vi har när det gäller sjukförsäkringen vid sidan<br /> om sjukpenningförsäkringen i huvudsak accepterat propositionen under<br /> vissa angivna förutsättningar, främst vad beträffar läkemedelsavgiften (ca<br /> 385 av ca 470 milj. kr.) samt också konsekvenserna beträffande socialförsäkringsavgifterna.</p> <p>Vi har i det föregående förordat vissa ändringar beträffande reglerna om<br /> delpensionsförsäkring för egenföretagare och för finansieringen av delpensionsförsäkringens<br /> administrationskostnader, vilka med uppskattningsvis<br /> resp. ca 5 och ca 6 milj, kr. påverkar statsbudgeten.</p> <p>7 Hemställan</p> <p>Med hänvisning till det anförda hemställs</p> <p style="margin-left:48px;">att riksdagen</p> <p style="margin-left:48px;">1. avslår det som bilaga 4.1 fogade förslaget till lag om ändring i<br /> lagen (1962: 381) om allmän försäkring,</p> <p style="margin-left:48px;">2. avslår det som bilaga 4.2 fogade förslaget till lag om ändring i<br /> lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg<br /> till folkpension.</p> <p style="margin-left:48px;">3. avslår regeringens förslag om ändringar i statsbidragsreglerna för<br /> kommunalt bostadstillägg till folkpension,</p> <p style="margin-left:48px;">4. avslår det som bilaga 4.3 fogade förslaget till lag om ändring i<br /> lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring i vad avser den som<br /> efter arbetstidsminskningen förvärvsarbetar enbart som anställd.</p> <p style="margin-left:48px;">5. begär förslag av regeringen rörande de ändringar av delpensionsförsäkringen<br /> för egenföretagare som förordats i motionen.</p> <p style="margin-left:48px;">6. begär förslag av regeringen rörande fördelning av de administrativa<br /> kostnaderna för delpensionsförsäkringen.</p> <p style="margin-left:48px;">7. beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad i motionen<br /> anförts om sjuklöneperiod inom sjukförsäkringen m. m.,</p> <p style="margin-left:48px;">8. beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad i motionen<br /> anförts om ändrade karensbelopp för ersättning vid sjukresor,</p> <p style="margin-left:48px;">9. beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad i motionen<br /> anförts om ändringar i tandvårdsförsäkringen.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1980/81:75</p> </div> <div class="block ml_42"><p>12</p> </div> <div class="block ml_5"><p>Stockholm den 6 november 1980</p> <p>SVEN ASPLING (s)</p> <p>HELGE KARLSSON (s)</p> <p>DORIS HÅVIK (s)</p> <p>BÖRJE NILSSON (s)</p> <p>RALF LINDSTRÖM (s)</p> <p>LARS-ÅKE LARSSON (s)</p> <p>SUNE JOHANSSON (s)</p> <p>KERSTIN ANDERSSON (s)<br /> i Kumla</p> </div> <div class="block ml_25"><p>MARTIN SEGERSTEDT &lt;s)<br /> NILS-OLOF GUSTAFSSON (s)<br /> INGEGERD ELM (s)</p> <p>LENA ÖHRSVIK (s)</p> <p>ULLA JOHANSSON (s)<br /> LARS-ERIK LÖVDÉN (s)</p> </div> <div class="block ml_30"><p>Norstedts Tryckeri, Stockholm 1980</p> </div> </div> </div> 0 SVEN ASPLING s 1 undertecknare 0 HELGE KARLSSON s 2 undertecknare 0 DORIS HÅVIK s 3 undertecknare 0 BÖRJE NILSSON s 4 undertecknare 0 RALF LINDSTRÖM s 5 undertecknare 0 LARS-ÅKE LARSSON s 6 undertecknare 0 SUNE JOHANSSON s 7 undertecknare 0 KERSTIN ANDERSSON s 8 undertecknare 0 NILS-OLOF GUSTAFSSON s 9 undertecknare 0 INGEGERD ELM s 10 undertecknare 0 LENA ÖHRSVIK s 11 undertecknare 0 ULLA JOHANSSON s 12 undertecknare 0 LARS-ERIK LÖVDÉN s 13 undertecknare G40275 av Sven Aspling m. fl. mot_198081__75.pdf 638156 pdf med anledning av proposition 1980/81:20 om besparingar i statsverksamheten, m. m. https://data.riksdagen.se/fil/9D93F733-6DE6-436A-9010-027D94F56436