<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3096397</hangar_id>
 <dok_id>G40274</dok_id>
 <rm>1980/81</rm>
 <beteckning>74</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1980/81:74 av Sven Aspling m. fl.</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>74</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1980-11-06 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-11-03 22:41:45</systemdatum>
 <publicerad>2014-11-03 00:00:00</publicerad>
 <titel>med anledning av proposition 1980/81:20 om besparingar i statsverksamheten, m. m.</titel>
 <subtitel>av Sven Aspling m. fl.</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G40274/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G40274</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G40274</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1980/81:74&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Motion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1980/81:74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av Sven Aspling m. fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med anledning av proposition 1980/81:20 om besparingar i statsverksamheten,&lt;br /&gt;
m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Inledning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I proposition 1980/81:20 har regeringen föreslagit flera åtgärder som&lt;br /&gt; 
innebär betydande ingrepp i de studiesociala systemen. Försämringar&lt;br /&gt; 
kommer att drabba de studerande vid universitet m. fl. läroanstalter genom&lt;br /&gt; 
de ändrade grunderna för studiemedlens värdebeständighet samt genom att&lt;br /&gt; 
studiemedel skall räknas som inkomst vid prövning av rätt till bostadsbidrag.&lt;br /&gt; 
För de vuxenstuderande innebär regeringsförslaget att 70 milj. kr. av&lt;br /&gt; 
vuxenutbildningsavgiften skall användas till andra ändamål än studiestöd och&lt;br /&gt; 
administration. Därmed minskas möjligheterna för vuxna att studera under&lt;br /&gt; 
hyggliga ekonomiska villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För socialdemokratin har det alltid framstått som självklart att utbildningspolitiken&lt;br /&gt;
måste inriktas både mot att erbjuda de studerande en kvalitativt&lt;br /&gt; 
sett god utbildning och att ställa tillräckliga ekonomiska medel till de&lt;br /&gt; 
studerandes förfogande. Inte minst har detta ansetts betydelsefullt för att&lt;br /&gt; 
uppnå en så bred rekrytering som möjligt till högre studier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta var grunden för beslutet om studiemedelssystemet år 1964. Detta&lt;br /&gt; 
beslut har sedan kompletterats med att de studerande med höga bostadskostnader&lt;br /&gt;
kunnat erhålla bostadsbidrag. Det har däremot inte ansetts&lt;br /&gt; 
möjligt, av statsfinansiella skäl, att genomföra standardförbättringar i fråga&lt;br /&gt; 
om studiemedlen. Genom anknytningen till basbeloppet i den allmänna&lt;br /&gt; 
försäkringen har dock värdebeständigheten garanterats. Införandet av&lt;br /&gt; 
möjligheten även för studerande att få bostadsbidrag har för många&lt;br /&gt; 
studerande inneburit att den negativa hyresutvecklingen kunnat motverkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är betecknande för den borgerliga regeringen och samtidigt beklagligt&lt;br /&gt; 
att någon analys av konsekvenserna av regeringsförslagen beträffande det&lt;br /&gt; 
studiesociala systemet inte görs. Urholkningen av värdebeständigheten&lt;br /&gt; 
beträffande studiemedel nämns inte ens av utbildningsministern, och det&lt;br /&gt; 
kommande förslaget att låta studiemedel påverka bostadsbidraget berörs&lt;br /&gt; 
endast i förbigående.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Studiemedel m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 Den ändring av värdebeständigheten inom pensionssystemet som&lt;br /&gt; 
regeringen föreslår drabbar således även studerande vid universitet.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_6" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_13" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_28" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_57" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1980/81:74&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;högskolor etc. Studiemedlen är nämligen skyddade mot inflationen genom&lt;br /&gt; 
att de räknas upp efter basbeloppets förändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Studiemedlens maximibelopp är 140 % av basbeloppet, ett belopp som&lt;br /&gt; 
varit oförändrat sedan systemets införande. Inte minst från de borgerliga&lt;br /&gt; 
partiernas sida har tidigare hävdats behovet av höjningar av studiemedlens&lt;br /&gt; 
maximibelopp. Så sent som under vårriksdagen 1979 föreslog således&lt;br /&gt; 
moderaterna en plan för en höjning av studiemedlen till 180 % av&lt;br /&gt; 
basbeloppet (se SfU 1979/80:16). Några uttalanden om försämringar av nu&lt;br /&gt; 
aktuellt slag har ej gjorts av de borgerliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsfinansiella skäl har inte gjort det möjligt att höja maximibeloppet. De&lt;br /&gt; 
förbättringar som gjordes under den socialdemokratiska regeringen inriktades&lt;br /&gt;
i stället på återbetalningsvillkoren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ekonomiska läget gör det svårt att genomföra förbättringar i fråga om&lt;br /&gt; 
studiemedelssystemet. Desto angelägnare är det att den försämring av&lt;br /&gt; 
värdebeständigheten som regeringen föreslår avvisas. Skulle den ha varit i&lt;br /&gt; 
kraft sedan januari 1977, hade studiemedlen nu varit betydligt lägre (ca&lt;br /&gt; 
10%). Vi avvisar regeringens förslag. Yrkandet härom följer av vårt&lt;br /&gt; 
ställningstagande till det nya basbeloppet, vilket framläggs i annan&lt;br /&gt; 
motion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 I propositionen signalerar regeringen även att studiemedel skall räknas&lt;br /&gt; 
som inkomst vid prövning av bostadsbidrag. Denna fråga avser bostadsministern&lt;br /&gt;
återkomma till i budgetpropositionen 1981. Likväl finns det&lt;br /&gt; 
anledning att redan i detta sammanhang redovisa vissa synpunkter på det&lt;br /&gt; 
kommande förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dagens läge kan en studerande ha fulla studiemedel (ca 21 000 kr.) och&lt;br /&gt; 
inkomst av förvärvsarbete (ca 8 000 kr./halvår) samt dessutom få bostadsbidrag.&lt;br /&gt;
Det disponibla beloppet (före skatt) utgör ca 37 000 kr. En&lt;br /&gt; 
förvärvsarbetande utan barn kan ha högst 29 000 kr. i inkomst och få&lt;br /&gt; 
oreducerat bostadsbidrag. Även förandra familjetyper uppstår motsvarande&lt;br /&gt; 
skillnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Studiemedelssystemet bygger på förutsättningen att den studerande under&lt;br /&gt; 
ferietiden svarar för sin egen försörjning. Flertalet studerande arbetar också&lt;br /&gt; 
under ferierna, många även parallellt med studierna. Genomförs regeringsförslaget&lt;br /&gt;
i denna del och en samtidig sänkning av inkomstgränsen för&lt;br /&gt; 
oreducerat bostadsbidrag för ensamstående utan barn. torde effekten bli att&lt;br /&gt; 
förvärvsinkomster redan över 4 000-5 000 kr. reducerar bostadsbidraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan anföras skäl för en samordning av inkomstgränsen för studerande&lt;br /&gt; 
och förvärvsarbetande. En sadan samordning bör dock ske pä så sätt att de&lt;br /&gt; 
studerande kan ha förvärvsarbete av normal omfattning och fortfarande vara&lt;br /&gt; 
berättigade till bostadsbidrag i nuvarande omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 Medan fördelnings- och utbildningspolitiska skäl således talar emot de&lt;br /&gt; 
av regeringen föreslagna åtgärderna finns det däremot anledning att göra en&lt;br /&gt; 
besparing som enbart riktar sig mot de högre inkomsttagarna. I väras&lt;br /&gt; 
genomdrev regeringen ett totalt slopande av äktamakeprövningen vid&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1980/81:74&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;beviljande av studiemedel. Som vi påtalade i motion 1979/80:1174 var det en&lt;br /&gt; 
åtgärd som gynnade inkomsttagare franca 110 000 kr. i årsinkomst och uppåt&lt;br /&gt; 
och allra mest från ca 160 000 kr. i årsinkomst. Vi anförde dä att även om&lt;br /&gt; 
jämställdhetsskäl kunde anföras för åtgärden, mäste man också beakta de&lt;br /&gt; 
fördelningspolitiska effekterna. Med den sparplan som regeringen nu lägger&lt;br /&gt; 
fram kan ett återinförande av äktamakeprövningen inte väcka någon gensaga&lt;br /&gt; 
från fördelningspolitiska synpunkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen bör därför begära att regeringen i 1981 års budgetproposition&lt;br /&gt; 
återkommer med förslag av innebörd att makes inkomst och förmögenhet&lt;br /&gt; 
skall från den 1 juli 1981 beaktas vid prövning av studiemedel i den&lt;br /&gt; 
utsträckning som gällde intill den 30 juni 1979. Detta kan beräknas medföra&lt;br /&gt; 
ett minskat medelsbehov under anslaget Studiemedel m. m. med ca 40 milj.&lt;br /&gt; 
kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 Vi vill i detta sammanhang också peka på en annan, ehuru marginell,&lt;br /&gt; 
möjlighet att öka intäkterna på det studiesociala området. Studiestödslagen&lt;br /&gt; 
innehåller bl. a. regler om s. k. tilläggsavgift för kvarstående avgift vid&lt;br /&gt; 
återbetalning av studiemedel. Denna är 9 öre för varje hel krona, dock minst&lt;br /&gt; 
10 kr. Riksdagen uttalade sig våren 1980 för en höjning av den s. k.&lt;br /&gt; 
påminnelseavgiften till 15 kr. Vi förordar, bl. a. i anslutning till förslagen i&lt;br /&gt; 
proposition 1980/81:16, att beloppet 9 öre per krona höjs till 10 öre. Vi anser&lt;br /&gt; 
vidare att miniminivån för dessa avgifter bör vara densamma och att&lt;br /&gt; 
tilläggsavgiften därför bör höjas till 15 kr. Regeringen bör återkomma med&lt;br /&gt; 
förslag härom i budgetpropositionen. F. n. erhålls i tilläggsavgift ca 700 000&lt;br /&gt; 
kr. Vi beräknar merintäkten till ca 100 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns också anledning att fästa uppmärksamheten pä de problem som&lt;br /&gt; 
finns beträffande återbetalning av studiemedel av dem som bosätter sig&lt;br /&gt; 
utomlands. Enligt uppgift är det en mycket stor andel av dem som inte betalar&lt;br /&gt; 
sina studiemedel som är bosatta utomlands. Av dessa finns en stor grupp i de&lt;br /&gt; 
nordiska länderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centrala studiestödsnämnden har i sin anslagsframställning för budgetåret&lt;br /&gt; 
1980/81 tagit upp frågan om att undersöka möjligheterna att anlita exekutiva&lt;br /&gt; 
myndigheter i de andra nordiska länderna. Regeringen har inte redovisat sin&lt;br /&gt; 
syn på CSN:s framställning. Vi finner det angeläget att man undersöker om&lt;br /&gt; 
den av CSN föreslagna vägen är tillämplig. Ett ytterligare ökat inflöde av&lt;br /&gt; 
återbetalningsmedel skulle då kunna bli resultatet. Vad vi här anfört bör ges&lt;br /&gt; 
regeringen till känna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Vuxenutbildning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen fortsätter regeringen attackerna mot den år 1975 beslutade&lt;br /&gt; 
vuxenstudiestödsreformen. Genom detta riksdagsbeslut kompletterades&lt;br /&gt; 
1960-talets utbildningsorganisatoriska insatser för den vuxna generationen&lt;br /&gt; 
med studiesociala åtgärder, särskilt anpassade för den. Det hade länge stått&lt;br /&gt; 
klart att sådana var nödvändiga om man skulle uppnå målen att brygga över&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1980/81:74&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;generationsklyftorna när det gällde utbildningstillfällen samt att skapa ett&lt;br /&gt; 
fungerande system med återkommande utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1975 års reform innebar att löntagarna genom en särskild vuxenutbildningsavgift&lt;br /&gt;
(först 0.15 %. nu 0,25) var beredda att avstä löneutrymme för&lt;br /&gt; 
denna jämlikhetsreform. Avgiften jämte de skattemedel som beräknades&lt;br /&gt; 
löpa på de olika formerna av vuxenstudiestöd skulle användas för olika&lt;br /&gt; 
insatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vissa avseenden har man konstaterat svårigheter att utnyttja de medel främst&lt;br /&gt;
för timstudiestödet som skall användas för att ersätta cirkeldeltagare&lt;br /&gt; 
som vid studier förlorar arbetsinkomst - som stått till förfogande. Olika&lt;br /&gt; 
faktorer har medverkat härtill, främst av organisatorisk natur. Att inkörningsproblem&lt;br /&gt;
finns vid en reform av detta slag är ju inte heller ovanligt.&lt;br /&gt; 
Denna reform har också mötts av en stark propaganda främst från Svenska&lt;br /&gt; 
arbetsgivareföreningen. Denna ovilja att i praktiken respektera riksdagens&lt;br /&gt; 
beslut har naturligtvis varit en bidragande orsak till att man hittills inte&lt;br /&gt; 
lyckats genomföra planerad studieverksamhet i full utsträckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningsministern hänvisar som skäl för att beröva löntagarna 70 milj.&lt;br /&gt; 
kr. till att timstudiestöden tidigare år underutnyttjats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Man kan emellertid konstatera att utnyttjandet successivt förbättrats.&lt;br /&gt; 
Utnyttjandegraden har under de tre senaste åren stigit, t. ex. för timstudiestöd&lt;br /&gt;
från ca 40 % till ca 80 % av tillgängliga medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;F. n. disponeras ca 74 milj. kr. för timstudiestöd och ca 70 milj. kr. för&lt;br /&gt; 
dagstudiestöd. Härtill kommer 35 milj. kr. för uppsökande verksamhet&lt;br /&gt; 
m. m. I anslagsframställningen för 1981/82 räknar centrala studiestödsnämnden&lt;br /&gt;
med att vuxenutbildningsavgiften med oförändrade regler skall ge&lt;br /&gt; 
ytterligare ca 60 milj. kr. att disponera. Någon utökning av antalet stöd&lt;br /&gt; 
föreslås ej, endast en viss uppräkning av stödbeloppen. Genomförs&lt;br /&gt; 
regeringens förslag kommer ett lägre belopp att stå till förfogande nästa år än&lt;br /&gt; 
f. n. Konsekvenserna härav redovisas inte av utbildningsministern.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen tycks således ha dragit slutsatsen att vuxenstudiestödsreformen&lt;br /&gt;
bör urholkas ordentligt. Man har nämligen vidtagit fyra åtgärder som&lt;br /&gt; 
alla, principiellt och praktiskt, har denna innebörd och som strider mot de&lt;br /&gt; 
grundläggande intentionerna med 1975 års reform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det första får företagarorganisationerna medel till sina utbildningsåtgärder&lt;br /&gt;
från vuxenutbildningsavgiften. Som vi flera gånger påpekat innebär&lt;br /&gt; 
detta att man förbrukar löntagarnas pengar för företagarnas önskemål. Aven&lt;br /&gt; 
om det rör sig om begränsade belopp strider det mot grundprincipen för&lt;br /&gt; 
finansieringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har tidigare framhållit att regeringens linje vore logisk om också&lt;br /&gt; 
egenföretagarna erlade vuxenutbildningsavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det andra slopade den borgerliga riksdagsmajoriteten fr. o. m.&lt;br /&gt; 
innevarande budgetår systemet att för vuxenstudiestöd skall disponeras de&lt;br /&gt; 
skattemedel som faller på de olika formerna av vuxenstudiestöd. Som vi&lt;br /&gt; 
visade i motion 1979/80:1174 rör det sigom belopp om 100-125 milj. kr. som&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1980/81:74&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;rätteligen borde ha stått till förfogande för vuxenstudiestöd. Skillnaden på&lt;br /&gt; 
budgeten är dock mindre, högst 50 milj. kr. Det beror på att den borgerliga&lt;br /&gt; 
regeringen ej ökat på dessa skattemedel under tidigare år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det tredje beslöts, också från 1980/81, att den ersättning som utgår till&lt;br /&gt; 
de deltagare i den s. k. analfabetundervisningen som har förlorad arbetsförtjänst&lt;br /&gt;
skall betalas av vuxenutbildningsavgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det fjärde föreslås nu att riksdagen skall godkänna att ytterligare 70&lt;br /&gt; 
milj. kr. undandras från vuxenstudiestöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den ursprungligen avsedda principen hade tillämpats skulle för&lt;br /&gt; 
1981/82 ca 750-775 milj. kr. stå till förfogande för vuxenstudiestöd i olika&lt;br /&gt; 
former samt administrationen av dessa. Med tillämpning av regeringens&lt;br /&gt; 
principer blir beloppet i stället ca 560 milj. kr. (Vid dessa beräkningar har&lt;br /&gt; 
uppgifterna hämtats ur centrala studiestödsnämndens anslagsframställning&lt;br /&gt; 
för nästa budgetår.) Det är således ett belopp om ca 200 milj. kr. som tas ifrån&lt;br /&gt; 
löntagarna. Detta skulle givetvis kunna räcka till att bygga ut, i stället för att&lt;br /&gt; 
inskränka, de studiesociala insatserna för de vuxna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med det statsfinansiella läge som den borgerliga politiken skapat är det&lt;br /&gt; 
tyvärr inte möjligt att i ett slag anvisa de medel för vuxenstudiestöd som en&lt;br /&gt; 
strikt tillämpning skulle leda till. Riksdagen bör dock nu dels avslå&lt;br /&gt; 
regeringens aktuella förslag, dels begära en plan av regeringen i 1981 års&lt;br /&gt; 
budgetproposition om successiv återgång till principen att från vuxenutbildningsavgiften&lt;br /&gt;
skall finansieras särskilt vuxenstudiestöd, timstudiestöd och&lt;br /&gt; 
dagstudiestöd samt administrationen m. m. av dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Sammanfattning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår inom socialförsäkringsutskottets verksamhetsområde&lt;br /&gt; 
vad avser studiestöd således försämringar dels genom de ändrade grunderna&lt;br /&gt; 
för studiemedlens värdebeständighet, dels genom att 70 milj. kr. av&lt;br /&gt; 
vuxenutbildningsavgiften skall användas för annat ändamål. Effekten av den&lt;br /&gt; 
först nämnda åtgärden anges ej. Vi avstyrker båda dessa förslag. Vi förordar i&lt;br /&gt; 
stället att en omprövning sker av reglerna för den s. k. äktamakeprövningen,&lt;br /&gt; 
vilket uppskattas ge en besparing om 40 milj. kr. Vi har därutöver förordat en&lt;br /&gt; 
höjning av tilläggsavgiften för kvarstående avgift och beräknat de ökade&lt;br /&gt; 
intäkterna i anledning härav till 100 000 kr. Det minskade utflöde av&lt;br /&gt; 
studiemedel med 35 milj. kr. som den av regeringen föreslagna neddragningen&lt;br /&gt;
av högskolans intagningskapacitet anges leda till har i sak behandlats&lt;br /&gt; 
av socialdemokraterna i utbildningsutskottet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till regeringens aviserade men nu ej framlagda förslag om att studiemedel&lt;br /&gt; 
skall räknas som inkomst även vid prövning av rätt till inkomstprövat tillägg i&lt;br /&gt; 
studiehjälpen avser vi att återkomma sedan regeringens förslag redovisats för&lt;br /&gt; 
riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_25" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_8" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_2" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_58" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_58" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1980/81:74&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;5 Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_6"&gt;&lt;p style="margin-left:10px;"&gt;Med hänvisning till det anförda hemställs&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_10"&gt;&lt;p style="margin-left:16px;"&gt;att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:16px;"&gt;1. begär förslag av regeringen om återgång till de regler om&lt;br /&gt; 
äktamakeprövning i studiemedelssystemet vilka gällde den 30&lt;br /&gt; 
juni 1979.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:16px;"&gt;2. begär förslag av regeringen om höjning av tilläggsavgiften för&lt;br /&gt; 
kvarstående avgift vid återbetalning av studiemedel enligt vad&lt;br /&gt; 
som anförts i motionen.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:16px;"&gt;3. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts&lt;br /&gt; 
om återbetalning av studiemedel,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:16px;"&gt;4. avslär regeringens förslag att 70 000 000 kr. av de medel som&lt;br /&gt; 
flyter in frän vuxenutbildningsavgiften budgetåret 1981/82&lt;br /&gt; 
används för att finansiera andra vuxenutbildningsändamål än&lt;br /&gt; 
vuxenstudiestöd och administration av dessa,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:16px;"&gt;5. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts&lt;br /&gt; 
om plan för successiv återgång till principen att från vuxenutbildningsavgiften&lt;br /&gt;
skall finansieras särskilt vuxenstudiestöd,&lt;br /&gt; 
timstudiestöd och dagstudiestöd samt administrationen m. m.&lt;br /&gt; 
av dessa.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Stockholm den 6 november 1980&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;SVEN ASPLING (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HELGE KARLSSON (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DORIS HÅVIK (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BÖRJE NILSSON (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RALF LINDSTRÖM (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LARS-ÅKE LARSSON (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SUNE JOHANSSON (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KERSTIN ANDERSSON (s)&lt;br /&gt; 
i Kumla&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_25"&gt;&lt;p&gt;MARTIN SEGERSTEDT (s)&lt;br /&gt; 
NILS-OLOF GUSTAFSSON (s)&lt;br /&gt; 
INGEGERD ELM (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LENA ÖHRSVIK (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ULLA JOHANSSON (s)&lt;br /&gt; 
LARS-ERIK LOVDEN (s)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_10" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_33" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_57" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;»O I AB föKK2 Stockholm IMXO&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>SVEN ASPLING</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>HELGE KARLSSON</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>DORIS HÅVIK</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>BÖRJE NILSSON</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>RALF LINDSTRÖM</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>5</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>LARS-ÅKE LARSSON</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>6</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>SUNE JOHANSSON</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>7</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>KERSTIN ANDERSSON</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>8</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>MARTIN SEGERSTEDT</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>9</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>NILS-OLOF GUSTAFSSON</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>10</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>INGEGERD ELM</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>11</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>LENA ÖHRSVIK</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>12</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>ULLA JOHANSSON</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>13</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>LARS-ERIK LOVDEN</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>14</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G40274</dok_id>
<subtitel>av Sven Aspling m. fl.</subtitel>
<filnamn>mot_198081__74.pdf</filnamn>
<filstorlek>329777</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>med anledning av proposition 1980/81:20 om besparingar i statsverksamheten, m. m.</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/895D9C99-AE34-4FC4-B814-AB4F5AF0EF92</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>