3096375G402721980/8172motmotMotion 1980/81:72 av Stig Alemyr m. fl.MotionMotion7201980-11-06 00:00:002014-11-03 22:41:292014-11-03 00:00:00med anledning av proposition 1980/81:20 om besparingar i statsverksamheten, m. m.av Stig Alemyr m. fl.htmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/G40272/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/G40272https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G40272
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_42"><p>Mot. 1980/81:72</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p style="margin-left:3px;">Motion<br />
1980/81: 72</p>
<p style="margin-left:3px;">av Stig Alemyr m. fl.</p>
<p style="margin-left:3px;">med anledning av proposition 1980/81:20 om besparingar i statsverksamheten,<br />
m. m.</p>
<p style="margin-left:3px;">Inledande synpunkter</p>
<p style="margin-left:3px;">Inriktningen av regeringens besparingsförslag innebär att ungdomsskolan<br />
drabbas särskilt hårt. Om man bortser från de punkter där regeringen<br />
inte har några konkreta förslag till beslut utan enbart angivit ett sparbelopp<br />
till vilket man avser att återkomma till riksdagen, uppgår spareffekten till<br />
drygt ca 920 milj. kr. Av detta faller hela 737 milj. kr. eller 80% på<br />
skolområdet.</p>
<p style="margin-left:3px;">Det innebär att de största besparingarna skall göras på ett område som i<br />
dag är särskilt utsatt. En sådan inriktning av sparåtgärderna kan socialdemokraterna<br />
inte acceptera. I stället finns det starka skäl att slå vakt om<br />
skolan som en för barn och ungdomar utomordentligt viktig samhällssektor.</p>
<p style="margin-left:3px;">Regeringens prioritering är än märkligare i betraktande av alla de uttalanden<br />
som gjorts av de borgerliga partierna om vikten av att förbättra<br />
skolan. Som exempel på sådana uttalanden vill vi peka på den moderata<br />
partimotionen 1973:241:</p>
<p style="margin-left:3px;">En av de viktigaste orsakerna till den begränsade kvaliteten på grundskolans<br />
resultat i fråga om undervisning och fostran är de stora klasserna<br />
och undervisningsgrupperna. Lärarna hinner helt enkelt inte hjälpa alla<br />
elever till rätta.</p>
<p style="margin-left:3px;">Moderata samlingspartiet vill genomföra en successiv minskning av<br />
elevantalet i klasserna.</p>
<p style="margin-left:3px;">Vi tolkar regeringens nu framlagda förslag som ett utslag av det för den<br />
moderata politiken helt överordnade målet att till varje pris minska den<br />
offentliga sektorn. Då saknar tidigare löften och uttalanden all betydelse. 1<br />
detta fall drabbar förslagen i första hand barn och ungdom. I motsats till<br />
regeringspartierna anser socialdemokraterna det särskilt angeläget att<br />
åstadkomma en mer gynnsam uppväxtmiljö för barn och ungdomar. I det<br />
sammanhanget har skolan avgörande betydelse.</p>
<p style="margin-left:3px;">Regeringen söker dessutom dölja de verkliga effekterna av sparåtgärderna.<br />
1 propositionen 1980/81:20 (s. 65) har man i sammanställningen av<br />
besparingarna på utbildningsområdet avseende helår inte tagit med höjningen<br />
av klassmedeltalet på grunskolans mellanstadium (100 milj. kr.),<br />
utebliven resursökning i samband med införandet av den nya läroplanen<br />
(139 milj. kr.) och minskningen av antalet lärarledda timmar i gymnasieskolan<br />
(179 milj. kr.).</p>
<p style="margin-left:3px;">tl Riksdagen 1980/81. 3 sami. Nr 72</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1980/81:72</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>2</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Vi vill också peka på att konsekvenserna av regeringens förslag inte<br />
klart framgår av propositionen. Vi finnér det anmärkningsvärt att riksdagen<br />
föreläggs förslag vars konsekvenser inte klargörs. Ett exempel är<br />
höjningen av klassmedeltalet på mellanstadiet som kan få betydande negativa<br />
följder för glesbygden. Ett annat exempel är den schablonberäknade<br />
nedskärningen av lärartimmarna i gymnasieskolan som äventyrar gymnasieskolans<br />
möjligheter att ge en god allmän utbildning.</p>
<p>För riksdagen redovisas inte heller personalkonsekvenserna som följer<br />
av förslagen i propositionen. Besparingarna enbart på skolområdet innebär<br />
att uppemot 5000 anställda i skolan blir övertaliga. En personalminskning<br />
av denna storleksordning skulle på varje annat område blivit föremål för<br />
särskilda överväganden, men regeringen anser tydligen inte detta nödvändigt<br />
i det här fallet.</p>
<p>Nedskärning av statsbidraget till kommunerna</p>
<p>Den av regeringen föreslagna nedskärningen av statsbidraget med 2%<br />
för lärarlöner skall enligt propositionen ge en nettoeffekt på statsbudgeten<br />
1981/82 med 222 milj. kr. avseende grundskolan och gymnasieskolan, med<br />
7,3 milj. kr. avseende kommunal vuxenutbildning och 3 milj. kr. avseende<br />
kommunal högskoleutbildning.</p>
<p>För grundskolans del betyder förslaget, beroende på statsbidragskonstruktioner,<br />
att besparingen skall göras även för slutregleringen av statsbidraget<br />
för läsåret 1980/81. Förslaget har sålunda i denna del en retroaktiv<br />
effekt, vilket innebär en avvikelse från vad som normalt gäller i fråga om<br />
lagstiftning i vårt land. Kommunerna kan inte under pågående verksamhetsår<br />
kompensera sig för det uteblivna statsbidraget.</p>
<p>Vi vill också peka på att regeringens förslag presenteras vid en tidpunkt<br />
då de kommunala budgetberedningarna slutförs. Möjligheterna att disponera<br />
om olika verksamheter är då små. Det blir sålunda en ren kostnadsövervältring<br />
från stat till kommun som kommer att ske.</p>
<p>En nedskärning av statsbidraget enligt regeringens förslag innebär att<br />
man fullföljer linjen från våren 1980, då statsbidraget till skolbyggnader<br />
avvecklades, att övervältra ytterligare ansvar och kostnader för skolan på<br />
kommunerna.</p>
<p>De konkreta nedskärningarna på skolans område skall enligt regeringens<br />
förslag ske lokalt. Därigenom undviker regeringen att ta ansvaret för<br />
besparingen. 1 stället blir det förtroendevalda, lärare och elever som får ta<br />
konsekvenserna.</p>
<p>Socialdemokraterna slår vakt om kvaliteten i skolarbetet. Det är viktigt<br />
att skolan får möjligheter att utvecklas och förbättras. Det gäller såväl<br />
själva undervisningen som den verksamhet som kommunen direkt bekostar<br />
i form av läromedel, måltider, lokaler, elevvård, m.m. Man kan inte,<br />
som det tycks föresväva regeringen, plötsligt begära att kommunerna skall<br />
skära ned denna verksamhet för att kompensera bortfallet av statsbidraget.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1980/81:72</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>3</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p style="margin-left:3px;">Den mycket skiftande ekonomiska standard som redan nu finns mellan<br />
olika kommuner slår naturligtvis också igenom i utbildningsstandarden vid<br />
ett genomförande av regeringens förslag. Kommuner med stora barn- och<br />
ungdomsproblem, som dessutom har en ansträngd ekonomi beroende bl. a.<br />
på en ojämn åldersstruktur, kan tvingas till nedskärningar, medan kommuner<br />
med ringa problem och god ekonomi inte behöver vidta samma<br />
drastiska åtgärder. Det finns enligt vår mening starka skäl att söka åstadkomma<br />
en jämnare utbildningsstandard i hela landet och inte öka skillnaderna.</p>
<p style="margin-left:3px;">Föredraganden anger i propositionen också att kommunerna kan kompensera<br />
sig för besparingarna genom att eleverna själva utför visst produktivt<br />
arbete i skolan. Hon kan t. o. m. tänka sig att grundskoleelever som en<br />
del i utbildningen framställer egna produkter eller tjänster för försäljning.<br />
Inkomster av elevernas arbete skall således enligt detta synsätt finansiera<br />
kommunal verksamhet!</p>
<p style="margin-left:3px;">Vi vill erinra om att tiden för det vanliga skolarbetet redan nu är knapp.<br />
Inte minst behövs tid för färdighetsträningen - läsa, skriva, räkna - så att<br />
ingen elev lämnar skolan utan dessa nödvändiga färdigheter. Men nu skall<br />
enligt föredraganden tid också avsättas för att producera varor och tjänster<br />
för försäljning. Att detta kommer att inkräkta på skolans huvuduppgift är<br />
uppenbart.</p>
<p style="margin-left:3px;">Självfallet- kan och skall eleverna medverka i skolans dagliga verksamhet.<br />
Detta rekommenderas också i den socialdemokratiska SIA-propositionen<br />
våren 1976. Olika försök i många skolor visar också att detta fått<br />
positiva effekter för den gemensamma arbetsmiljön. Det gäller då att<br />
arbetet läggs upp utifrån en pedagogisk grundsyn med sikte på att lära<br />
eleverna ta ett ökat ansvar för sin egen miljö och hushållningen med<br />
skolans knappa resurser. Handledning av eleverna sker då genom vaktmästare,<br />
skolmåltidspersonal m.fl.</p>
<p style="margin-left:3px;">Denna grundsyn trängs undan i propositionen och i stället anges att det<br />
är behovet att kompensera skolorna för regeringens besparingar som skall<br />
utgöra grunden för elevernas arbete. Vi delar inte detta synsätt.</p>
<p style="margin-left:3px;">Samma huvudinvändningar mot regeringsförslaget kan också riktas beträffande<br />
besparingen på gymnasieskolan. Där anges att gymnasieskolan i<br />
projektarbetets form också bör kunna åta sig beställningsuppgifter från<br />
näringsliv och kommunal förvaltning. Förutom den verklighetsfrämmande<br />
uppfattning om vilka ytterligare insatser detta skulle kräva för att tillgodose<br />
näringslivets behov, saknas i propositionen riktlinjer för hur ett sådant<br />
arbete skulle kunna genomföras. Således framgår inte vilken tid som kan<br />
avsättas av lärare och elever för ett sådant arbete, samtidigt som antalet<br />
lärarledda lektioner också skall skäras ned. Att det skulle kompensera<br />
bortfallet av statsbidraget anser vi orealistikt. För flera av yrkesutbildningarna<br />
gäller redan att man tar betalt för vissa uppgifter, t. ex. inom utbildning<br />
för storhushåll, bygg- och anläggningsteknik och fordon. Hur lands*2<br />
Riksdagen 1980181. 3 sami. Nr 72</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1980/81:72</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>4</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p style="margin-left:3px;">tingen skall kunna kompensera statsbidragsförlusten inom vårdutbildningen<br />
finns heller inte uttalat i propositionen.</p>
<p>På sammma sätt som vi för grundskolans del angivit att eleverna bör ta<br />
ett ökat ansvar för den egna miljön bör studerande i gymnasieskolan aktivt<br />
delta i skolans arbete grundat på en pedagogisk målsättning. Att en aktiv<br />
elevmedverkan skulle ge de besparingar regeringen tror anser vi därför<br />
uteslutet.</p>
<p>Vi finnér det också minst sagt förvånande att de uppgifter som regeringen<br />
anger bör kunna utföras av eleverna i grundskolan och gymnasieskolan<br />
inte kan utföras av eleverna i privatskolor och företagsutbildning. För<br />
dessa föreslås inte någon nedskärning av statsbidraget.</p>
<p>Regeringens förslag att också minska statsbidraget till kommunal vuxenutbildning<br />
och kommunal högskoleutbildning med samma procentsats som<br />
för grundskolan och gymnasieskolan åtföljs inte av några förskönande<br />
skrivningar om hur kommuner och landsting kan kompensera sig för denna<br />
nedskärning. Trots att det där är en fråga om vuxna studerande kan<br />
föredraganden tydligen inte tänka sig att dessa utför ett arbete som ersätter<br />
statsbidragsförlusten på det sätt som anges för barn och ungdomar i grundoch<br />
gymnasieskola. Vi hälsar med tillfredsställelse att man i varje fall inom<br />
den delen av utbildningsdepartementets verksamhetsområde på denna<br />
punkt fortfarande har en realistisk bild av verkligheten. Vår principiella<br />
invändning mot att i besparingssyfte övervältra kostnader på kommunerna<br />
gäller också dessa utbildningar.</p>
<p>Mot denna bakgrund avvisar vi regeringens förslag till s.k. besparing<br />
genom att minska statsbidraget för lärarlöner till grundskolan, gymnasieskolan.<br />
kommunal vuxenutbildning och kommunal högskoleutbildning. Ett<br />
avslag på regeringens förslag innebär också att eventuella planer i regeringen<br />
på att vid nästa spartillfälle ytterligare minska statsbidraget på motsvarande<br />
sätt får skrinläggas.</p>
<p>Resurstillskott med anledning av ny läroplan för grundskolan</p>
<p>I samband med riksdagens ställningstagande till ny läroplan för grundskolan<br />
(UbU 1978/79:45) fattades principbeslut om vissa resursökningar.<br />
Vissa beslut har redan trätt i kraft. Andra föreslås nu av regeringen inte<br />
genomföras enligt det ursprungliga beslutet. Så t. ex. föreslår regeringen<br />
att ökningen av förstärkningsresursen för att möjliggöra ytterligare gruppindelning<br />
i årskurs 8 och den särskilda resurs som skulle utgå till kommuner<br />
med särskilda behov inte skall genomföras. Besparingseffekten<br />
anges för 1982/83 till 139 milj. kr. och för åren därefter till 85 milj. kr.</p>
<p>På annat ställe i propositionen framgår att vissa andra resurstillskott<br />
skall genomföras enligt det ursprungliga beslutet. Det saknas emellertid<br />
uppgift om den resursökning som beslutats för att öka gruppdelningsmöjligheterna<br />
i årskurs 9. Vi tolkar detta så att regeringen har för avsikt att i en<br />
senare sparplan också ändra på detta beslut.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1980/81:72</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>5</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Vid en samlad bedömning av skolans resurser, utifrån den svåra statsfinansiella<br />
situation den borgerliga regeringen försatt landet i. är det enligt<br />
vår mening rimligt att i första hand ompröva beslutade resursökningar som<br />
ännu inte trätt i kraft. Därigenom undviks också betydande personalproblem.<br />
Vi beklagar dock att en sådan omprövning måste ske. eftersom<br />
satsningen på den nya läroplanen nu inte blir av den storleksordningen som<br />
var meningen när beslutet om denna fattades.</p>
<p>En konsekvens av regeringens förslag borde ha varit att riksdagen även<br />
förelagts förslag om ändring av beslutet att införa hemkunskap på låg- och<br />
mellanstadiet. Enligt vår mening medfördetta betydande kommunala kostnader<br />
om undervisningen i hemkunskap skall få den praktiska prägel som<br />
gör den meningsfull för de yngre eleverna. Som en uppföljning från förskolan<br />
krävs också att man på lågstadiet har sådana lokaler och sådan utrustning<br />
att undervisningen verkligen blir laborativ. Ämnets praktiska inriktning<br />
var ett viktigt motiv för beslutet att införa hemkunskap på lågstadiet.</p>
<p>Enligt läroplansbeslutet skall hemkunskapen på lågstadiet ingå med en<br />
timme inom ramen för timtalet för orienteringsämnena. För att förstärka<br />
undervisningen beslutades att förstärkningsresursen skulle utökas med</p>
<p>0.0053 veckotimmar per elev.</p>
<p>Vid utskottsbehandlingen av läroplansförslaget infördes också en veckotimme<br />
hemkunskap på mellanstadiet. Med hänsyn till olika praktiska problem<br />
i samband med tjänstgöringsunderlag för lärare, lokaler och utrustning<br />
yrkade vi avslag på detta förslag.</p>
<p>Endast ett begränsat antal låg- och mellanstadieskolor torde ha tillgång<br />
till sådana lokaler att undervisningen i hemkunskap får den praktiska och<br />
laborativa karaktär som förutsattes vid läroplansbeslutet. Enligt betänkandet<br />
Grundskolans lokalresurser (Ds U 1974:3) fanns i landet över 3000<br />
skolor med mellanstadium men utan högstadium. För huvuddelen av dessa<br />
saknas lokaler för undervisning i hemkunskap, om man utgår från att<br />
denna bör ske i andra lokaler än vanliga klassrum. Ett betydande behov av<br />
lokalanpassning och ytterligare utrustning föreligger därför för att en undervisning<br />
i hemkunskap skall bli meningsfull på låg- och mellanstadiet. Vi<br />
beräknar dessa till mellan 200 och 300 milj. kr. I ett läge då staten genom<br />
olika förslag övervältrar ytterligare kostnader på kommunerna är det angeläget<br />
att ändra beslut som i hög grad leder till ökade kommunala kostnader<br />
för skolväsendet. Vi anser således att beslutet om införande av hemkunskap<br />
på låg- och mellanstadiet bör omprövas.</p>
<p>För lågstadiets del anser vi således att hemkunskap inte bör införas. Det<br />
innebär en statlig besparing på ca 30 milj. kr. i 1981/82 års beräknade<br />
löneläge.</p>
<p>För mellanstadiets del bör kommuner som saknar lokaler och utrustning<br />
medges befrielse från att anordna hemkunskap. Någon besparing på statsbudgeten<br />
inträffar inte, eftersom något resurstillskott för denna undervisning<br />
inte ingick i det ursprungliga beslutet.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1980/81:72</p>
</div>
<div class="block ml_42"><p>6</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>För lågstadiets del innebär vårt förslag att ytterligare tid kan ägnas åt<br />
orienteringsämnena och också den tidiga basfärdighetsträningen. Vi anser<br />
att en sådan prioritering av sakliga skäl är angelägen. Om en kommun inte<br />
anser sig kunna anordna hemkunskap på mellanstadiet bör i första hand<br />
motsvarande tid ägnas åt fortsatt träning av basfärdigheterna.</p>
<p>Vi vill understryka att våra förslag om ändring av läroplansbeslutet på<br />
dessa punkter främst leder till kommunala besparingar.</p>
<p>Det tidigare nämnda beslutet att öka förstärkningsresursen för att möjliggöra<br />
ytterligare gruppindelning i årskurs 9, som regeringen själv förefaller<br />
vilja ompröva, anser vi dock bör genomföras. Med hänsyn till ofta<br />
svåra arbetsförhållanden på högstadiet anser vi det nödvändigt att denna<br />
beslutade resursökning verkligen kommer till stånd.</p>
<p>Med hänvisning till vad som här anförts föreslår vi alt riksdagen beslutar<br />
ändra sitt tidigare beslut om införande av hemkunskap som en del av<br />
orienteringsämnena på lågstadiet och som särskilt ämne på mellanstadiet.<br />
Detta innebär samtidigt en minskning av förstärkningsresursen med 0.0053<br />
veckotimmar per elev läsåret 1982/83.</p>
<p>Klasstorleken på mellanstadiet</p>
<p>Regeringen avser att genom ändrade anvisningar till länsskolnämnderna<br />
se till att dessa fr. o. m. våren 1981 höjer basresursmedeltalet på mellanstadiet<br />
i resp. län till länets klassmedeltal läsåret 1975/76. Avsikten är därmed<br />
att öka klasstorleken på mellanstadiet. Drygt I 000 lärartjänster på mellanstadiet<br />
beräknas därmed kunna undvaras. Vilka följder detta får för skolorganisationen<br />
lokalt framgår inte av propositionen.</p>
<p>Orsakerna till det sjunkande klassmedeltalet på mellanstadiet finns inte<br />
redovisat. Det kan bero på en successiv utglesning av antalet elever i ett<br />
område, utan att detta slagit igenom i antalet tilldelade basresurser. Det<br />
kan också bero på fördelningen av elever mellan olika skolor med hänsyn<br />
till färdväg, trafikleder, etc. Det kan också bero på en praktisk åtgärd från<br />
nämndernas sida för att slå vakt om en hotad skolenhet i glesbygd. Länsskolnämnderna<br />
har i sin prövning dock ansett det nödvändigt att anvisa ett<br />
visst antal basresurser. Vi utgår från att nämnden då sakligt prövat behovet<br />
av basresurser och funnit att dessa behövts för att inom ramen för<br />
gällande regler säkerställa en så ändamålsenlig skolorganisation som möjligt.<br />
Med ändamålsenlig avser vi i detta sammanhang en rationell organisation<br />
med samtidigt hänsynstagande till elevernas behov av kortaste och<br />
säkraste möjliga väg till skolan. Regeringen utgår från att nämnderna<br />
beviljat ett stort antal basresurser som varken behövts av organisatoriska<br />
eller pedagogiska skäl. Något sådant material har dock inte presenterats.</p>
<p>Det finns enligt vår bedömning stor risk att regeringens förslag kommer<br />
att gå ut över glesbygdsskolor. Det är nämligen sådana skolor som väsentligen<br />
drar ner medeltalsberäkningarna inom ett län. Genom att lägga ner</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1980/81:72</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>7</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>glesbygdsskolor kan man mycket snabbt höja basresursmedeltalen. Vi<br />
finner en sådan utveckling helt oacceptabel.</p>
<p style="margin-left:3px;">Om regeringens mål är att behålla glesbygdsskolor återstår att öka<br />
klassmedeltalet i länets tätorter. 1 län med många små skolor, t. ex. Gotland<br />
och Jämtland, kan effekten då bli att klassmedeltalet i tätorter får<br />
höjas kraftigt för att nå den ekonomiska effekt regeringen avser med sitt<br />
förslag. Det går inte att utesluta att höjningen på mellanstadiet kan leda till<br />
att medeltalet där blir högre än på högstadiet i tätorten. Inte heller dessa<br />
konsekvenser är vi beredda att acceptera.</p>
<p style="margin-left:3px;">Regeringens förslag kan således få betydande negativa konsekvenser för<br />
skolans organisation, vilket inte framgår av propositionen. Vi kan därför<br />
inte tillstyrka den höjning av klasstorleken på mellanstadiet som regeringen<br />
avser att genomföra.</p>
<p style="margin-left:3px;">Mot denna bakgrund bör riksdagen som sin mening besluta ge regeringen<br />
till känna vad som här anförts om basresursmedeltalet på grundskolans<br />
mellanstadium.</p>
<p style="margin-left:3px;">Minskningen av antalet lärartimmar i gymnasieskolan</p>
<p style="margin-left:3px;">Regeringens förslag att minska antalet lärarledda lektioner i gymnasieskolan<br />
med 10% innebär ett betydande ingrepp i gymansieskolans timplaner.<br />
Förslagets generella karaktär, som presenteras utan föregående<br />
utredning, torde vara unik i svensk utbildningsplanering. Timplaner har<br />
regelmässigt tillkommit efter ingående analyser och avvägningar samt i<br />
detalj varit föremål för riksdagens behandling. Mot denna bakgrund är<br />
regeringens förslag anmärkningsvärt, särskilt som effekterna inte framgår<br />
av propositionen. Även på denna punkt tvingas riksdagen ta ställning i en<br />
fråga utan att tillräckligt beslutsunderlag presenterats.</p>
<p style="margin-left:3px;">Minskningen av antalet lärartimmar avses ske med i genomsnitt 10%.<br />
Förslaget omfattar alla linjer och specialkurser sammantagna. Den tid som<br />
bortfaller skall eleverna ägna åt självstudier. Det är emellertid inte möjligt<br />
att, utan att ompröva målen för utbildningen, reducera den lärarledda tiden<br />
inom yrkesutbildningen, vilken utgör en mycket stor del av den totala<br />
undervisningsvolymen i gymnasieskolan.</p>
<p style="margin-left:3px;">Anledningen härtill är att eleverna av rena säkerhetsskäl inte tillåts<br />
arbeta på egen hand i olika institutioner, t. ex. med verkstadsarbete. Samma<br />
förhållande gäller t. ex. laboratorier i fysik, kemi och biologi samt i<br />
vårdutbildningen.</p>
<p style="margin-left:3px;">Om man tar hänsyn till den betydande undervisningsvolym som enligt<br />
vår mening således inte kan reduceras utan att målen för utbildningen<br />
åsidosätts, innebär regeringens förslag att minskningen av lärartimmarna<br />
blir desto större i andra ämnen. Den kommer då att gå ut över ämnen som<br />
arbetslivsorientering, svenska, språk, historia, samhällskunskap, religionskunskap,<br />
filosofi och gymnastik. Dessa ämnen skulle som en konse</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1980/81:72</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p style="margin-left:3px;">kvens av regeringens förslag reduceras med en procentsats som vida<br />
överstiger 10%. Vi kan inte acceptera förslag som innebär en betydande<br />
försämring av gymnasieskolans möjligheter att ge eleverna den bildning<br />
och omvärldsorientering som är en av dess huvuduppgifter. Regeringens<br />
förslag innebär på denna punkt ett direkt hot mot fastställda utbildningsmål.</p>
<p>Propositionen innebär också att begreppet specialarbete ges en ny innebörd.<br />
Det finns nu som en avslutning på elevernas studier på de tidigare<br />
gymnasielinjerna. Handledare för detta arbete skall finnas. Förslaget förutsätts<br />
framdeles kunna genomföras för alla årskurser och utbildningsvägar i<br />
gymnasieskolan. Handledningen måste då ökas väsentligt, läromedlen förbättras<br />
och mer undervisningsmaterial ställas till förfogande. Den statliga<br />
besparingen leder i stället till ökade kostnader för kommunerna.</p>
<p>Samtidigt gör vi den bedömningen att sparmöjligheter finns inom den<br />
gymnasiala utbildningen. Den största möjligheten ligger enligt vår uppfattning<br />
i ett närmande mellan gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen<br />
i första hand och i ett längre tidsperspektiv också med arbetsmarknadsutbildningen.<br />
Detta förutsätter förändringar av gymnasieskolan.<br />
Den socialdemokratiska regeringen angav i direktiven för gymnasieutredningen<br />
sommaren 1976 en sådan inriktning av utredningsarbetet. Tyvärr<br />
har inga förslag från utredningen ännu presenterats. Vi anser att detta<br />
utredningsarbete bör påskyndas i syfte att uppnå en mer rationell organisation<br />
av utbildningarna på gymnasial nivå. Detta bör riksdagen besluta ge<br />
regeringen till känna.</p>
<p>På kort sikt bör olika sparåtgärder kunna genomföras utan att begränsa<br />
ungdomars möjligheter att studera vidare efter grundskolan. Så t. ex. anser<br />
vi att olika gruppdelningsbestämmelser bör ses över. dubbelutbildning<br />
motverkas och vakanta utbildningsplatser fyllas. Därtill kommer möjligheterna<br />
att ta till vara erfarenheterna av användningen av alternativa timplaner<br />
i gymnasieregioner med mindre än 400 16-åringar. vilket föredraganden<br />
själv anger. Det skulle på en del håll öka samläsningsmöjligheterna.<br />
Vi vill inte heller utesluta möjligheten att låta eleverna arbeta mer<br />
självständigt under viss tid. Det måste dock bedömas från linje till linje och<br />
ämne för ämne.</p>
<p>Vi anser också att regeringen bör ta ställning till skolöverstyrelsens på<br />
regeringens uppdrag avgivna förslag från januari 1979 om punktvis revision<br />
av statsbidrag till driften av gymnasieskolor.</p>
<p>Vi motsätter oss således generella ingrepp i gymnasieskolorganisationen<br />
av den innebörd regeringen angivit i föreliggande proposition. I stället bör<br />
arbetet med en mindre resurskrävande gymnasieskolorganisation inriktas<br />
på att sakligt gå igenom olika utbildningsvägar i enlighet med vad vi här har<br />
anfört. Vi gör den bedömningen att man därmed skulle kunna minska de<br />
statliga kostnaderna med ca 100 milj. kr. Vi vill understryka att en sådan<br />
besparing, i motsats till regeringens förslag, inte får gå ut över utbildning</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1980/81:72</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>9</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>ens kvalitet. Inte heller behöver besparingen ensidigt inriktas på vissa<br />
ämnen eller ämnesområden. Gymnasieutredningen bör beredas tillfälle att<br />
delta i detta arbete.</p>
<p>Mot denna bakgrund yrkar vi avslag på regeringens förslag om en<br />
generell minskning av antalet lärarledda timmar i gymnasieskolan. Riksdagen<br />
bör i stället som sin mening besluta ge regeringen till känna vad som i<br />
motionen anförts om besparingsåtgärder i gymnasieskolan.</p>
<p>Skolledarutbildningen och personallagsutbildningen</p>
<p>Inledningsvis vill vi på denna punkt peka på att regeringen under anslaget<br />
Fortbildning m. m. helt inriktat sparåtgärderna på de två fortbildningsprogram<br />
som startats som ett direkt led att förnya skolarbetet. Om detta<br />
anslag av statsfinansiella skäl behöver utsättas för besparingar borde man<br />
förutsättningslöst granskat olika fortbildningsändamål.</p>
<p>Regeringens förslag till besparingar inom sko/ledarutbildningen belöper<br />
sig till 15 milj. kr. vilket utgör ungefär 50% av de totala kostnaderna för<br />
utbildningen. Besparingarna skall enligt regeringen göras genom att utbildningens<br />
25 kursdagar minskas till 20 och genom att fyra veckors samhällspraktik<br />
minskas till en vecka. Genom dessa båda åtgärder beräknas kostnaderna<br />
kunna minskas med 10 milj. kr. inom ramen för driftkostnadsanslagen.<br />
Som en följd av begränsningen av utbildningen beräknas ca 2 milj.<br />
kr. i utbildningskostnader inom ramen för anslaget Fortbildning m. m.<br />
kunna sparas in. Dessutom menar regeringen att det genom "höjd effektivitet"<br />
inom skolledarutbildningen och genom samordning med personallagsutbildningen<br />
gåra» spara in ytterligare 3 milj. kr. inom skolledarutbildningen<br />
på anslaget Fortbildning m. m. Någon anvisning om hur denna<br />
höjda effektivitet i praktiken skall kunna genomföras med hjälp av minskade<br />
anslag ger inte regeringen.</p>
<p>Besparingarna inom personallagsutbildningen belöper sig enligt regeringsförslaget<br />
till 6 milj. kr., vilket utgör drygt 60% av de totala kostnaderna<br />
för utbildningen. Större delen av denna besparing skall åstadkommas<br />
genom att eliminera alla vikariekostnader. Minskade vikariekostnander<br />
har således beräknats till 5 milj. kr. Dessutom anser regeringen att<br />
kostnaderna för resor och traktamenten samt utbildningskostnader skall<br />
minska med 1 milj. kr.</p>
<p>För skolledarutbildningens del innebär nedskärningen av den samhällsinriktade<br />
praktiken från fyra veckor till en vecka att utbildningen helt<br />
ändrar karaktär. Den förbyts nu till ett förlängt studiebesök, vilket inte ger<br />
den stimulans som en mer omfattande praktik visat sig ha. I en av de<br />
utvärderingar som gjorts av skolledarutbildningen säger nära 80% av de<br />
deltagande skolledarna att den samhällsinriktade praktiken varit av stort<br />
värde. Den samhällsinriktade praktiken är det inslag som upplevs vara det<br />
mest meningsfulla i hela skolledarutbildningen.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1980/81:72</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>10</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Att stärka sambandet mellan skolan och samhället utgör ett av de mest<br />
väsentliga inslagen i SIA-reformen. Genom att göra skolledarnas samhällsinriktade<br />
praktik till ett förlängt studiebesök äventyras ett instrument för<br />
att stärka detta samband. Socialdemokraterna tinner det mot denna bakgrund<br />
oacceptabelt att minska den samhällsinriktade praktiken inom skolledarutbildningen.</p>
<p>Den verksamhet som i övrigt bedrivs inom ramen för skolledarutbildningen<br />
äventyras också av de nedskärningar som nu föreslås av regeringen.<br />
Tonvikten i utbildningen ligger på fördjupad självkännedom och att<br />
utveckla en vilja att tillsammans med skolans personal och eleverna förbättra<br />
skolans verksamhet i den riktning som anges i SIA-reformen. Nedskärningen<br />
innebär en minskning av anslagen för deltagar- och utbildarkostnader<br />
med hälften.</p>
<p>Framtidens skola fordrar ett demokratiskt ledarskap sä att nya lösningar<br />
kan komma till stånd i ett läge då skolan inte kan påräkna några ökade<br />
resurser. Att i den situationen dra bort det stöd för skolans ledning att ta<br />
tag i utvecklingsfrågorna anser vi är ytterligare ett led i de borgerligas<br />
strävan att urholka SlA-beslutet. Atl tala om att nedskärningarna i stället<br />
förväntas ge effekthöjningar blir ett påstående utan reell innebörd. Självklart<br />
måste så omfattande nedskärningar få betydande kvalitetsförsämringar<br />
som följd. Socialdemokraterna avvisar därför regeringens förslag till<br />
besparing också på den här punkten.</p>
<p>Personallagsutbildningen omfattade från början 20 utbildningsdagar men<br />
halverades till nuvarande 10 dagar på grund av motstånd mot att delar av<br />
utbildningen förlädes till ferietid. Redan denna omfattande förändring i<br />
förhållande till det ursprungliga beslutet gör utbildningen extra känslig för<br />
resursbegränsningar. Den av regeringen föreslagna 60-procentiga nedskärningen<br />
skulle därför få förödande konsekvenser för utbildningens kvalitet<br />
och därmed dess möjligheter att uppnå de av riksdagen uppsatta målen. 1<br />
själva verket återstår efter regeringens tänkta nedskärningar endast namnet<br />
på utbildningen.</p>
<p>Personallagsutbildningen är till sin konstruktion ett uttryck för en av de<br />
grundläggande tankarna i SIA-reformen. nämligen att all verksamhet i<br />
skolan skall vara målinriktad och bidra til elevernas utveckling. Riksdagen<br />
underströk pä nytt år 1979. vid behandlingen av budgetpropositionen,<br />
utbildningens centrala roll i det successiva genomförandet av SIA-reformen<br />
(UbU 1978/79:27).</p>
<p>För att uppnå utbildningens syfte krävs en sammanhängande utbildningstid<br />
där man koncentrerat kan träna samarbete och lagarbete. Skulle<br />
regeringens förslag genomföras sprids utbildningstillfällena ut på framför<br />
allt studiedagar spridda under två läsår. Detta omöjliggör väsentligt utbildningsinnehåll<br />
som kräver sammanhängande tidsperioder som t. ex.<br />
problembearbetning och målanalys, konfliktlösning och beslutsprocesser,<br />
utveckling av förmåga att arbeta i olika gruppstorlekar, kunskaper om</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1980/81:72</p>
</div>
<div class="block ml_40"><p>11</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>relationer och självkännedom. Utvecklingen av personallaget till en central<br />
utvecklingsgrupp tillsammans med skolledningen inom rektorsområdet<br />
kommer således att omöjliggöras vid ett genomförande av regeringens<br />
förslag.</p>
<p>Särskilt hårt drabbar regeringens förslag den kommunalanställda personalen<br />
— bespisningspersonal, lokalvårdare, vaktmästare, kanslipersonal<br />
m. fl. — som för första gången beretts möjlighet att delta i fortbildning.<br />
Dessa personalkategorier deltar på grund av sina anställningsförhållanden<br />
endast undantagsvis i studiedagar eller ”annan undervisningsfri tid”. Genom<br />
regeringens förslag skulle denna personal berövas den utbildning som<br />
skall bidra till en utveckling av all verksamhet inom skolan. Att ställa<br />
dessa grupper utanför personallagsutbildningen överensstämmer väl med<br />
regeringens ambition att genom neddragning av statsbidraget till kommuner<br />
minska den kommunalanställda personalen.</p>
<p>Regeringens besparingsförslag ändrar de grundläggande förutsättningarna<br />
för att personallagsutbildningen skall kunna fungera i enlighet med<br />
tidigare riksdagsbeslut. Socialdemokraterna yrkar mot denna bakgrund<br />
avslag på regeringens förslag.</p>
<p>1 regeringens förslag sägs att besparingar skall åstadkommas genom<br />
en bättre samordning mellan personallagsutbildningen och skolledarutbildningen.<br />
Socialdemokraterna biträder en sådan besparingsåtgärd och föreslår<br />
att en besparing på 2 milj. kr. görs genom en bättre samordning mellan<br />
skolledar- och personallagsutbildningen. Besparingen görs inom ramen för<br />
anslaget Fortbildning m. m. och inom ramen för driftsanslaget.</p>
<p>Statens institut för läromedelsinformation</p>
<p>Sedan år 1974 har ett centralt register över läromedel, som är lämpliga<br />
att använda inom ungdomsskolan och motsvarande vuxenutbildning, successivt<br />
byggts upp. Uppgifterna i registret har legat till grund för den<br />
information om läromedel som statens institut för läromedelsinformation<br />
(SIL) fr.o.m. samma år har haft ansvaret för. F.n. omfattar registret ca<br />
15000 läromedel från mer är 200 läromedelsproducenter. 1 SIL:s arbetsuppgifter<br />
ingår dessutom att främja produktionen av läromedel inom bristområden,<br />
främst genom produktionsstöd, att informera om lämpliga läromedel<br />
för undervisningen i hemspråk och svenska som främmande språk<br />
samt att ha det centrala ansvaret för rikscentralerna för pedagogiska hjälpmedel<br />
för handikappade (RPH).</p>
<p>Produktionsstödet, informationen om läromedel för invandrarundervisningen<br />
och verksamheten vid RPH finansieras med statliga anslag. Övriga<br />
kostnader för SIL finansieras till största delen med producentavgifter,<br />
vilka enligt uppgift i anslagsframställningen för budgetåret 1981/82 täcker<br />
ca 80 % av förvaltningskostnaderna. Avgifterna utgår för varje läromedel<br />
som en producent har anmält till SIL:s läromedelsregister.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1980/81:72</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>12</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Skolarbetet är i hög utsträckning beroende av traditionella läromedel.<br />
Genom sin utformning styr dessa ofta undervisningens uppläggning och<br />
innehåll. Läromedlens funktion i skolarbetet måste därför uppmärksammas<br />
och ökad vikt fästas vid valet av läromedel. Med läromedel avser vi<br />
böcker och annat skriftligt materiel vid sidan av traditionella läroböcker<br />
men också ”verkligheten”, d. v. s., studiebesök, intervjuer o. s. v.</p>
<p>Samhällets insatser på läromedelsområdet har hittills inriktats på övergripande<br />
information om läromedel genom SIL. objektivitetsgranskning av<br />
vissa läromedel och produktionsstöd. Mot bakgrund av läromedlens betydelse<br />
för skolarbetet måste samhällsinsatserna öka både vad avser att<br />
garantera läromedelsförsörjningen. inte minst på bristområden, och att ge<br />
en förbättrad information om de läromedel som finns att tillgå. Samhällsinsatserna<br />
för information om läromedel är otillräckliga och utgör i pengar<br />
räknat ca 5 % av läromedelsföretagens marknadsföringskostnader. En<br />
utökad samhällsinformation behövs som hjälp vid läromedelsvalet. Den<br />
skall innehålla fakta rörande omfattning, innehåll och pris på läromedlen<br />
samt uppgifter av pedagogisk karaktär, t. ex. hur läromedlet kan användas<br />
i undervisningen.</p>
<p>Det statliga budgetunderskottet tvingar emellertid fram stor återhållsamhet<br />
med ytterligare statliga utgifter. Det är också nödvändigt att pröva<br />
olika former av finansiering av verksamhet som bedöms angelägen att<br />
behålla i framtiden. Staten bör därför bl.a. vara beredd att undersöka<br />
alternativa former för finansiering av pågående verksamhet.</p>
<p>Nuvarande system för finansiering av SIL:s information har inte visat<br />
sig fungera tillfredsställande. Bl. a. har producenterna kunnat och haft rent<br />
ekonomiskt intresse av att styra mängden läromedel som har ingått i<br />
informationen på grund av att avgiften har varit knuten tili varje enskilt<br />
läromedel som anmälts till SIL. Systemet har också fört med sig stora<br />
svårigheter att på förhand bedöma antalet läromedel i registret och därmed<br />
också inkomsterna i verksamheten.</p>
<p>Regeringen bör av här redovisade skäl få riksdagens uppdrag att lägga<br />
fram förslag om en ny form för finansiering av SIL:s verksamhet. Nuvarande<br />
system med individuella avgifter per registrerat läromedel bör ersättas<br />
med ett system med generella avgifter som står i relation till producenternas<br />
försäljning av läromedel till kommunerna. Avgiften bör täcka kostnaderna<br />
inte bara för SIL:s information om läromedel utan också för<br />
produktionsstödet. Enligt vår mening är det rimligt att hela läromedelsproduktionen<br />
får bära kostnaderna för insatser även inom för företagen icke<br />
lönsamma områden. Undantag bör dock gälla informationen om invandrarläromedel.<br />
För att förenkla systemet för inbetalning av avgifterna bör<br />
regeringen undersöka möjligheterna att avgiften antingen dras av vid källan,<br />
d. v.s. vid producentens fakturering av kommunen, eller vid kommunens<br />
betalning av fakturan.</p>
<p>I syfte att kontrollera prisutvecklingen bör en löpande prisövervakning</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1980/81:72</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>13</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>komma till stånd. Denna bör ske parallellt med läromedelsinformationen<br />
och införas senast i samband med att ett nytt system för finansiering av<br />
SIL:s verksamhet införs. En prisövervakning på läromedelsområdet är<br />
också angelägen med hänsyn till läromedelsförlagens planer att i samband<br />
med införandet av den nya läroplanen för grundskolan introducera ett stort<br />
antal nya och kostnadskrävande läromedel. Mot denna bakgrund bör riksdagen<br />
som sin mening besluta ge regeringen till känna vad som här anförts<br />
om prisövervakning på läromedelsområdet.</p>
<p style="margin-left:3px;">Begränsningar i den statliga skoladministrationen</p>
<p style="margin-left:3px;">Som framförts i den socialdemokratiska partimotionen med anledning av<br />
föreliggande proposition har regeringen valt att inrikta sitt "sparande"<br />
främst på transfereringar till hushållen och kommunerna. Förslag om att<br />
begränsa den statliga administrationen saknas nästan helt.</p>
<p style="margin-left:3px;">På utbildningsområdet är det verksamheten i grundskolan, gymnasieskolan.<br />
högskolan och folkbildningen som beskärs. Den statliga utbildningsadministrationen<br />
berörs inte.</p>
<p style="margin-left:3px;">Mot denna bakgrund finner vi det angeläget att inför kommande ställningstaganden<br />
till skoladministrativa kommitténs förslag uppställa ett<br />
sparmål. Vi räknar därvid med att det med administrativa förenklingar<br />
skall vara möjligt att minska de statliga kostnaderna för skolöverstyrelsen<br />
och länsskolnämnderna med sammanlagt 10 milj. kr. Den närmare fördelningen<br />
av besparingen får avgöras i samband med behandlingen av förslagen<br />
från skoladministrativa kommittén.</p>
<p style="margin-left:3px;">Vad vi här har anfört om besparingar inom den statliga skoladministrationen<br />
bör riksdagen som sin mening besluta ge regeringen till känna.</p>
<p style="margin-left:3px;">Pedagogiskt forsknings- och utvecklingsarbete</p>
<p style="margin-left:3px;">Anslaget till pedagogiskt forsknings- och utvecklingsarbete uppgår till<br />
knappt 36 milj. kr. innevarande år. Det är medel som skolöverstyrelsen<br />
med dess pedagogiska nämnd kan styra mot olika för skolan angelägna<br />
forskningsändamål. Under anslaget finansieras såväl interna som externa<br />
projekt.</p>
<p style="margin-left:3px;">Skolforskningskommittén har nyligen avlämnat sina förslag, inom regeringskansliet<br />
pågår f. n. en beredning av dessa frågor. Genom kommitténs<br />
förslag finns det enligt vår bedömning möjligheter att åstadkomma ett mer<br />
ändamålsenligt utnyttjande av forsknings- och utvecklingsanslaget. Kommittén<br />
betonar vikten av att utvecklingsfrågorna får en mer framträdande<br />
plats i all utbildningsverksamhet och att utveckling måste främjas genom<br />
olika åtgärder, varav forsknings- och utvecklingsarbetet inom det särskilda<br />
anslaget endast är en del.</p>
<p style="margin-left:3px;">Vi delar detta synsätt. Det innebär att forsknings- och utvecklingsarbe</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1980/81:72</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>14</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p style="margin-left:3px;">tet i större utsträckning än f. n. måste förankras ute på de enskilda skolorna.<br />
vilket t.ex. möjliggörs genom den friare användning av statsbidraget<br />
till grundskolan som nyligen genomförts.</p>
<p>Det mer praktiskt inriktade utvecklingsarbetet bör sålunda kunna genomföras<br />
utan att särskilda statliga medel avdelas härför. Det centrala<br />
forsknings- och utvecklingsarbetet som bedrivs av skolöverstyrelsen bör i<br />
stället koncentreras på långsiktiga problem där behov av forsknings- och<br />
utvecklingsinsatser bedöms vara särskilt stora. Därtill kommer skolöverstyrelsens<br />
uppgift att vidareföra den kunskap som erhålls både genom det<br />
centrala och lokala arbetet med dessa frågor. Informationsaspekten betonas<br />
också starkt av kommittén.</p>
<p>Mot denna bakgrund anser vi det möjligt att begränsa de centrala insatserna<br />
för pedagogiskt forsknings- och utvecklingsarbete. Som riktpunkt<br />
för regeringens arbete med skolforskningskommitténs förslag bör en besparing<br />
med 10 milj. kr. uppställas.</p>
<p>Vi föreslår således att riksdagen som sin mening beslutar ge regeringen<br />
till känna vad som i motionen anförts om besparing på anslaget Pedagogiskt<br />
utvecklingsarbete inom skolväsendet.</p>
<p>Högskola och forskning</p>
<p>En ofta återkommande kritik mot den nuvarande högskolan är att de<br />
byråkratiska inslagen förefaller att vara onödigt stora. Det finns tecken pä<br />
att så är fallet. Föredraganden anför också några synpunkter på ökad<br />
rationalisering inom högskolans administrativa verksamheter. Det är mot<br />
denna bakgrund egendomligt att denne i sina förslag till besparingar inte<br />
konkret följer upp detta. I kommande behandling av ytterligare besparingar<br />
på högskoleområdet bör en minskad byråkrati inom högskolan utgöra en<br />
viktig källa till besparingar, inte minst för att åstadkomma ett bättre utnyttjande<br />
av befintliga resurser. Riksdagen bör som sin mening besluta ge<br />
regeringen detta till känna.</p>
<p>Besparingarna innebär i stället nästan helt begränsningar i antagningskapaciteten<br />
till utbildningsvägar som inte lockat tillräckligt med sökande.<br />
Vi vill. i likhet med vad vi ville i vår motion från den allmänna motionstiden.<br />
understryka vikten av att upprätthålla en tillräcklig antagningskapacitet<br />
inför de ökade ungdomskullar som nu genomgår gymnasieskolan och<br />
som senare kommer att söka till högskolan.</p>
<p>Vi förutsätter också att de nedläggningar av utbildningar som nu föreslås<br />
av regeringen och som berör de mindre högskolarna inte görs permanenta.<br />
Vi förutsätter således att om ett påtagligt ökat sökandeintresse uppstår<br />
samtidigt med ett arbetsmarknadsbehov bör högskoleutbildningen i första<br />
hand åter anordnas på de orter där utbildningar nu föreslås upphöra. Vi vill<br />
för vår del stryka under de mindre högskolornas betydelse för regional<br />
utveckling, vilken urholkas om inte dessa har en bas av fasta linjer.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1980/81:72</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>15</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Riksdagen bör som sin mening besluta ge regeringen till känna vad som<br />
här anförts om den fortsatta utbildningsplaneringen på högskolenivå.</p>
<p>Beträffande arkitektlinjen i Land är förhållandet inte detsamma som för<br />
övriga utbildningar där nedläggning föreslås. Här anger föredraganden att<br />
någon intagning till utbildningen inte skall äga rum läsåret 1981/82.</p>
<p>Vi anser dock att intagningen fortfarande skall ske till arkitektutbildningen<br />
i Lund. Vi kan inte finna annat än att man därmed uppnår bästa möjliga<br />
utnyttjande av befintliga resurser för teknisk utbildning och forskning i<br />
Lund. Riksdagen bör mot denna bakgrund, med avslag på regeringens<br />
förslag, besluta att intagning till arkitektlinjen i Lund skall ske även läsåret<br />
1981/82.</p>
<p>Regeringen föreslår i besparingssyfte en fullständig omläggning av speeialläramtbildningens<br />
gren 1. Utan något beslutsunderlag anger föredraganden<br />
att speciallärarutbildningen i framtiden skall halveras från ett år till<br />
en termin. Samtidigt föreslås att den särskilda decentraliserade speciallärarutbildningen<br />
skall upphöra. Gren I omfattar f. n. 936 platser och den<br />
decentraliserade utbildningen 168. I framtiden skall en tvåtermins speciallärarutbildning<br />
enbart omfatta 180 platser och stå öppen endast för låg- och<br />
mellanstadielärare.</p>
<p>Med ett penndrag ändrar föredraganden med sitt förslag helt speciallärarutbildningens<br />
karaktär. Detta görs utan att foga in speciallärarutbildningen<br />
i det samlade lärarutbildningsförslag som regeringen har att ta<br />
ställning till med anledning av förslag från lärarutbildningsutredningen. Att<br />
bryta ut speciallärarutbildningen ur sitt naturliga sammanhang bör enligt<br />
vår mening inte ske. Det finns starka skäl att i ett sammanhang behandla<br />
hela lärarutbildningsområdet.</p>
<p>Vi är införstådda med att speciallärarutbildningen kan behöva ses över<br />
och förändras. En sådan översyn bör självfallet grundas på en utvärdering<br />
av specialundervisningen i skolan och de uppgifter specialläraren har där.<br />
Inget av detta återfinns i regeringens förslag.</p>
<p>I avvaktan på en sådan översyn, som vi anser bör ske i samband med<br />
behandlingen av lärarutbildningsutredningens förslag och därav inkomna<br />
remissynpunkter, föreslår vi att någon intagning till speciallärarutbildningens<br />
gren 1 inte görs läsåret 1981/82. Med ett ställningstagande till lärarutbildningsutredningens<br />
förslag våren 1981 och därmed också till den framtida<br />
speciallärarutbildningen bör den senare kunna återupptas i ändrad form<br />
hösten 1982. Detta innebär ett bortfall av ett års utbildning, vilket med<br />
hänsyn till bristen på speciallärare är allvarligt. Vi anser dock att en sådan<br />
åtgärd är att föredra framför en klart försämrad utbildning som inte blivit<br />
tillräckligt sakbehandlad.</p>
<p>Vid en tillstyrkan till vårt förslag inträffar en engångsbesparing med ca<br />
45 milj. kr. utöver regeringens förslag. Av detta faller ca 11 milj. kr. på<br />
anslaget Utbildning för undervisningsyrken budgetåret 1981/82 samt ca 34<br />
milj. kr. på anslagen Bidrag till driften av grundskolor m. m. och Bidrag till</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1980/81:72</p>
</div>
<div class="block ml_40"><p>16</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>driften av gymnasieskolor budgetåren 1981/82 och 1982/83 beroende på<br />
statsbidragskonstruktionen.</p>
<p>Med avslag på regeringens förslag om ändrad speciallärarutbildning<br />
föreslår vi att riksdagen beslutar dels att någon intagning till speciallärarutbildningens<br />
gren 1 inte skall ske läsåret 1981/82. dels att uppdra åt regeringen<br />
att i samband med ställningstagande till lärarutbildningsutredningens<br />
förslag presentera riktlinjer för hur speciallärarutbildningen i framtiden<br />
skall anordnas.</p>
<p>Förslaget att begränsa statsbidraget till kommunal högskoleutbildning<br />
har vi behandlat i det föregående.</p>
<p>Kommunal vuxenutbildning</p>
<p>Vi har i det föregående motsatt oss föreslagna begränsningar i statsbidraget<br />
till lärarlöner för kommunal vuxenutbildning.</p>
<p>I övrigt har regeringen inte denna gång föreslagit några inskränkningar<br />
av den kommunala vuxenutbildningen. Med hänsyn till regeringens betydande<br />
ingrepp i grundskolan och gymnasieskolan, antagningsbegränsningar<br />
i högskolan samt aviserade besparingar på anslaget till studiecirklar<br />
anser vi emellertid det nödvändigt att också den kommunala vuxenutbildningen<br />
får bära en viss del av de samlade besparingarna. Som vi anfört<br />
under avsnittet om gymnasieskolan anser vi att den mest ändamålsenliga<br />
åtgärden för att skapa en mer rationell organisation av utbildningen på<br />
gymnasial nivå är att åstadkomma en närmare samverkan mellan gymnasieskolan<br />
och motsvarande utbildning inom kommunal vuxenutbildning.</p>
<p>Sedan läsåret 1976/77 har antalet undervisningstimmar i teoretiska gymnasieskolkurser<br />
ökat från 816CKK) till 973 000 eller med ca 20 %. Antalet<br />
deltagare har ökat med ca 35 % under samma tid. Det kan inte uteslutas att<br />
en del av denna ökning hänför sig till gymnasieungdomar som hoppar av<br />
gymnasieskolan för att i kommunal vuxenutbildning skaffa sig bättre betyg<br />
vid ansökan till högskolan. En sådan utveckling är inte eftersträvansvärd<br />
eftersom den kommunala vuxenutbildningen i första hand tillskapats för<br />
att ge äldre möjligheter att förbättra den utbildning man fick i ungdomsåren.</p>
<p>Det kan heller inte uteslutas att man i vissa kommuner som saknar<br />
gymnasieskola genom att anordna motsvarande utbildning i kommunal<br />
vuxenutbildning tunnar ut elevunderlaget för gymnasieskolan i regionen.</p>
<p>På samma sätt som föredraganden anger beträffande högskolan, dvs. att<br />
neddragningen av enstaka kurser i första hand skall ske genom att ta bort<br />
kortare kurser med allmänt orienterande innehåll som har ett nära släktskap<br />
med folkbildningens verksamhet, anser vi att motsvarande åtgärd bör<br />
vidtas i den kommunala vuxenutbildningen. En skarpare gräns gentemot<br />
folkbildningen bör eftersträvas. Förslag härom har också presenterats av<br />
komvuxutredningen och folkbildningsutredningen.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1980/81:72</p>
</div>
<div class="block ml_40"><p>17</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Vi anser således att det bör vara möjligt att något begränsa utbildningsutbudet<br />
i den kommunala vuxenutbildningen. Begränsningen bör i första<br />
hand ske genom att minska teoretiska gymnasieskolkurser av icke behörighetsgivande<br />
karaktär. Volymen av heltidsstudier inriktade på fullständig<br />
kompetens motsvarande den som ges i gymnasieskolan bör sålunda prövas.<br />
Därtill bör också övervägas att i samband med att kurser med ett lågt<br />
deltagarantal planeras pröva om inte en samordning mellan näraliggande<br />
kommuner kan ske med gymnasieskolan och/eller kommunal vuxenutbildning.<br />
På samma sätt som vi angivit för gymnasieskolan bör också övervägas<br />
att söka begränsa antalet dubbelutbildningar i kommunal vuxenutbildning.<br />
Grundskolekurser och yrkesinriktade kurser bör få anordnas i samma<br />
utsträckning som tidigare beslutats.</p>
<p>Vi räknar med att man genom angivna begränsning kan minska anslaget<br />
med 35 milj. kr. budgetåret 1981/82.</p>
<p>Vad vi här anfört om besparingar inom den kommunala vuxenutbildningen<br />
bör riksdagen som sin mening besluta ge regeringen till känna.</p>
<p>Studiecirkelverksamhet</p>
<p>Anslaget till studiecirklar är det område som på utbildningsdepartementets<br />
verksamhetsområde relativt brandskattas hårdast. Föredraganden<br />
anger ett sparbelopp på 130 milj. kr., vilket motsvarar ca 15% av hela<br />
anslaget för 1980/81. Flur besparingen skall genomföras framgår inte av<br />
propositionen. Endast beloppet finns angivet. Innebörden av beskärningen<br />
skall närmare preciseras i den proposition som aviseras med anledning av<br />
förslag som framlagts av folkbildningsutredningen. Begreppet reformverksamhet<br />
ges med denna utgångspunkt ett helt nytt innehåll.</p>
<p>Eftersom regeringen inte avlämnat någon konkret förslag på denna<br />
punkt går förslaget inte att bedöma. Vi vill dock i sammanhanget något<br />
kommentera regeringens viljeinriktning.</p>
<p>Att folkbildningen spelar en stor roll i svenskt samhällsliv tycks man<br />
ytligt sett vara överens om mellan mittenpartierna och socialdemokraterna.<br />
Så t. ex. avgav föredraganden vid Studieförbundet Vuxenskolans förbundsstämma<br />
i Borås hösten 1976 följade deklaration.</p>
<p>Låt mig då — först som sist — klargöra att den nya regeringen ser det<br />
frivilliga folkbildningsarbetet som en stor tillgång. Det är vår avsikt att<br />
fortsätta bygga ut samhällets stöd till detta arbete.</p>
<p>Oron för folkbildningsarbetets framtid är - om nu någon haft sådana<br />
farhågor — helt obefogad.</p>
<p>Ett år senare var det statsministerns tur att i talets form vittna om sin syn<br />
på folkbildningsarbetet och studieförbunden.</p>
<p>Folkrörelserna har växt fram ur stora befolkningsgrupper av arbetare<br />
och bönder. Dessa grupper var länge eftersatta socialt och ekonomiskt.<br />
Inte minst ur demokratisk synpunkt hade de därför ett behov av att i</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1980/81:72</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>18</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>samverkan hävda sina intressen. För de sämst ställda har folkrörelserna<br />
varit och är alltjämt den bästa kanal som finns att tillgå när det gäller att<br />
påverka utvecklingen.</p>
<p>Med utgångspunkt i angivna deklarationer från de två mittenpartierna<br />
finns det anledning att granska hur anslaget till studiecirkelverksamheten<br />
utvecklats under det borgerliga regeringsinnehavet. Det generellt utgående<br />
statsbidraget till studiecirkelverksamheten har under det borgerliga regeringsinnehavet<br />
i fast penningvärde minskat från 42 kr. till 37.37 kr. eller<br />
med 11 %. Bidraget till prioriterade studiecirklar har på motsvarande sätt<br />
minskat med nio kronor per studietimme eller med drygt 15%. Minskningen<br />
skulle varit ännu större om inte en bred riksdagsmajoritet. bl. a. genom<br />
socialdemokratiska motionskrav, slagit vakt om folkbildningsarbetet.</p>
<p>Den här redovisade utvecklingen visar att uttalanden som görs av borgerliga<br />
företrädare i olika högtidliga sammanhang är av intet värde. Nu<br />
aviseras dessutom nya nedskärningar av verksamheten.</p>
<p>Vi vill för vår del framhålla vikten av att staten underlättar det fria och<br />
frivilliga folkbildningsarbetet. Det hindrar inte att man tillsammans med<br />
folkbildningsorganisationerna kommer fram till en lämplig gränsdragning<br />
mellan folkbildning och annan utbildningsverksamhet. Sådana förslag har<br />
också lagts fram och remissbehandlats. Det finns enligt vår uppfattning<br />
starka skäl som talar för att regeringen i stället för att ensidigt söka<br />
begränsa folkbildningsarbetet söker åstadkomma en rimlig arbetsfördelning<br />
mellan olika utbildningsanordnare och samtidigt tar ett reellt ansvar<br />
för att vidareutveckla och fördjupa folkbildningsidén.</p>
<p>Hemställan</p>
<p>Med hänvisning till vad som anförts i denna motion och i den socialdemokratiska<br />
partimotionen med anledning av proposition 1980/81:20 om besparingar<br />
i statsverksamheten, m. m., hemställs</p>
<p style="margin-left:49px;">1. att riksdagen beslutar avslå regeringens förslag beträffande<br />
statsbidragen till grundskolan m. m. och gymnasieskolan.</p>
<p style="margin-left:49px;">2. att riksdagen beslutar avslå regeringens förslag om begränsing<br />
av statsbidraget till kommunal högskoleutbildning,</p>
<p style="margin-left:49px;">3. att riksdagen beslutar avslå regeringens förslag beträffande<br />
statsbidraget till kommunal vuxenutbildning.</p>
<p style="margin-left:49px;">4. att riksdagen med ändring av sitt tidigare ställningstagande beslutar<br />
att hemkunskap inte skall ingå på grundskolans lågstadium.</p>
<p style="margin-left:49px;">5. att riksdagen som sin mening beslutar ge regeringen till känna<br />
vad som i motionen anförts om möjligheter till befrielse för<br />
kommun att inte anordna hemkunskap på grundskolans mellanstadium,</p>
<p style="margin-left:49px;">6. att riksdagen med ändring av sitt tidigare ställningstagande beslutar<br />
att grundskolans förstärkningsresurs för läsåret 1982/83<br />
ändras i enlighet med vad som anförts i motionen.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1980/81:72</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>19</p>
</div>
<div class="block ml_7"><p style="margin-left:19px;">7. att riksdagen som sin mening beslutar ge regeringen till känna<br />
vad som anförts om basresursmedeltalet på mellanstadiet.</p>
<p style="margin-left:19px;">8. att riksdagen som sin mening beslutar ge regeringen till känna<br />
vad som i motionen anförts om att påskynda pågående utredningsarbete<br />
om en ökad samverkan mellan i första hand gymnasieskolan<br />
och kommunal vuxenutbildning,</p>
<p style="margin-left:19px;">9. att riksdagen med avslag på regeringens förslag om riktlinjer för<br />
timplaneförändringar i gymnasieskolan som sin mening beslutar<br />
ge regeringen till känna vad som i motionen anförts om besparingar<br />
i gymnasieskolan,</p>
<p style="margin-left:19px;">10. att riksdagen beslutar avslå regeringens förslag om omstrukturering<br />
av personallags- och skolledarutbildningen.</p>
<p style="margin-left:19px;">11. att riksdagen som sin mening beslutar ge regeringen till känna<br />
vad som i motionen anförts om besparingar i personallags- och<br />
skolledarutbildningen,</p>
<p style="margin-left:19px;">12. att riksdagen beslutar bifalla förslaget om generell avgiftsfinansiering<br />
av statens institut för läromedelsinformation och stöd<br />
för produktion av läromedel,</p>
<p style="margin-left:19px;">13. att riksdagen som sin mening beslutar ge regeringen till känna<br />
vad som i motionen anförts om prisövervakning på läromedel,</p>
<p style="margin-left:19px;">14. att riksdagen som sin mening beslutar ge regeringen till känna<br />
vad som i motionen anförts om besparingar i den statliga skoladministrationen,</p>
<p style="margin-left:19px;">15. att riksdagen som sin mening beslutar ge regeringen till känna<br />
vad som i motionen anförts om besparingar under anslaget<br />
Pedagogiskt forsknings- och utvecklingsarbete,</p>
<p style="margin-left:19px;">16. att riksdagen som sin mening beslutar ge regeringen till känna<br />
vad som i motionen anförts om att framtida besparingar på<br />
högskoleområdet i första hand skall inriktas på att begränsa<br />
byråkratin inom högskolan.</p>
<p style="margin-left:19px;">17. att riksdagen som sin mening beslutar ge regeringen till känna<br />
vad som i motionen anförts om den fortsatta utbildningsplaneringen<br />
på högskoleområdet,</p>
<p style="margin-left:19px;">18. att riksdagen med avslag på regeringens förslag beslutar att<br />
intagning skall ske till arkitektlinjen i Lund läsåret 1981/82.</p>
<p style="margin-left:19px;">19. att riksdagen beslutar att någon intagning till speciallärarutbildningens<br />
gren I inte skall ske läsåret 1981/82,</p>
<p style="margin-left:19px;">20. att riksdagen beslutar begära att regeringen förelägger riksdagen<br />
förslag om ändrad speciallärarutbildning i samband med<br />
ställningstagande till lärarutbildningsutredningens förslag,</p>
<p style="margin-left:19px;">21. att riksdagen som sin mening beslutar ge regeringen till känna<br />
vad som i motionen anförts om besparingar inom den kommunala<br />
vuxenutbildningen.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1980/81:72</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>20</p>
</div>
<div class="block ml_7"><p style="margin-left:19px;">22. att riksdagen som sin mening beslutar ge regeringen till känna<br />
vad som i motionen anförts om planeringsramar för forskningsråden,</p>
<p style="margin-left:19px;">23. att riksdagen beslutar till Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna<br />
(D 20. utbildningsdepartementet) på tilläggsbudget för<br />
budgetåret 1980/81 anvisa ett i förhållande till riksstaten med<br />
I 500000 kr. förhöjt reservationsanslag av 229585000 kr..</p>
<p style="margin-left:19px;">24. att riksdagen beslutar att till Tekniska fakulteterna (D 21. utbildningsdepartementet)<br />
på tilläggsbudget för budgetåret 1980/<br />
81 anvisa ett i förhållande till riksstaten med 1500000 kr. förhöjt<br />
reservationsanslag av 243 709000 kr..</p>
<p style="margin-left:19px;">25. att riksdagen beslutar att till Vissa särskilda utgifter inom högskolan<br />
m. m. (D 35. utbildningsdepartementet) pä tilläggsbudget<br />
förbudgetåret 1980/81 anvisa ett i förhållande till riksstaten med<br />
10750000 kr. (7000000 + 3750000) förhöjt reservationsanslag<br />
av 28385000 kr. i enlighet med vad som anförts i motionen.</p>
<p style="margin-left:19px;">26. att riksdagen beslutar att till Naturvetenskapliga forskningsrådet<br />
m.m. (D41, utbildningsdepartementet) på tilläggsbudget för<br />
budgetåret 1980/81 anvisa ett i förhållande till riksstaten med<br />
5000000 kr. förhöjt reservationsanslag av 243 260000 kr..</p>
<p style="margin-left:19px;">27. att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna<br />
vad som i motionen anförts om utredning av den tekniska<br />
utbildningen inom högskolan.</p>
<p style="margin-left:19px;">28. att riksdagen beslutar att utbildningsbidraget för doktorander<br />
fortsättningsvis skall utgå utan den ändring av grunderna för<br />
bidrag i arbetsmarknadsutbildningen som anges i propositionens<br />
bilaga 11. punkt 3.</p>
<p style="margin-left:19px;">29. att riksdagen beslutar att till Utbildningsbidrag för doktorander<br />
(D 34, utbildningsdepartementet) på tilläggsbudget för budgetåret<br />
1980/81 anvisa ett i förhållande till riksstaten med 7 133000<br />
kr. förhöjt förslagsanslag av 80881 000 kr.</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Stockholm den 6 november 1980</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>STIG ALEMYR (s)</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>BENGT WIKLUND (s)</p>
</div>
<div class="block ml_24"><p>TORSTEN KARLSSON (s)</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>LARS GUSTAFSSON (s)</p>
</div>
<div class="block ml_24"><p style="margin-left:6px;">MARGIT SANDÉHN (s)</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>HELGE HAGBERG (s)</p>
</div>
<div class="block ml_24"><p>IRIS MARTENSSON (s)</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>LENNART BLADH (s)</p>
</div>
<div class="block ml_24"><p style="margin-left:6px;">LARS SVENSSON (s)</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>KARL-ERIK HALL (s)</p>
</div>
<div class="block ml_24"><p style="margin-left:6px;">GORAN PERSSON (s)</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>BERIT OSCARSSON (s)</p>
</div>
<div class="block ml_24"><p>MARGOT WALLSTRÖM (s)</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>ROLAND SUNDGREN (s)</p>
</div>
<div class="block ml_29"><p style="margin-left:6px;">Norstedts Tryckeri, Stockholm 1980</p>
</div>
</div>
</div>
0STIG ALEMYRs1undertecknare0BENGT WIKLUNDs2undertecknare0TORSTEN KARLSSONs3undertecknare0LARS GUSTAFSSONs4undertecknare0MARGIT SANDÉHNs5undertecknare0HELGE HAGBERGs6undertecknare0IRIS MARTENSSONs7undertecknare0LENNART BLADHs8undertecknare0LARS SVENSSONs9undertecknare0KARL-ERIK HALLs10undertecknare0GORAN PERSSONs11undertecknare0BERIT OSCARSSONs12undertecknare0MARGOT WALLSTRÖMs13undertecknare0ROLAND SUNDGRENs14undertecknareG40272av Stig Alemyr m. fl.mot_198081__72.pdf865412pdfmed anledning av proposition 1980/81:20 om besparingar i statsverksamheten, m. m.https://data.riksdagen.se/fil/C5E96D3F-589C-4459-81AA-1882CFB09AF5