3096319G402671980/8167motmotMotion 1980/81:67 av Bengt Wiklund m. fl.MotionMotion6701980-11-06 00:00:002014-11-03 22:40:482014-11-03 00:00:00med anledning av proposition 1980/81:20 om besparingar i statsverksamheten, m. m.av Bengt Wiklund m. fl.htmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/G40267/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/G40267https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G40267
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_41"><p>7</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Motion</p>
<p>1980/81:67</p>
<p>av Bengt Wiklund m. fl.</p>
<p>med anledning av proposition 1980/81:20 om besparingar i statsverksamheten,<br />
m. m.</p>
<p>Behåll kemistlinjen vid högskolan i Sundsvall/Härnösand</p>
<p>Regeringen föreslår i proposition 1980/81:20, Besparingar i statsverksamheten,<br />
m. m. att kemistlinjen vid högskolan i Sundsvall/Härnösand skall<br />
upphöra från läsåret 1981/82.</p>
<p>Då de personella resurserna knutna till kemistlinjen utgör grunden för den<br />
högskolemässiga miljön inom teknisk utbildningssektor vid högskolan<br />
kommer konsekvenserna av en nedläggning att vara negativa dels med<br />
avseende på uppbyggnaden av andra utbildningar inom sektorn, dels med<br />
avseende på kontakten mellan högskola och yrkesliv i vid mening. För<br />
högskolan betyder kemistlinjen en viktig kvalitativ förutsättning för yrkeslivsanknytning,<br />
forskningsanknytning och pedagogiskt utvecklingsarbete<br />
inom sektorn. En nedläggning av linjen kommer att medföra besvärande<br />
följder i samtliga dessa avseenden.</p>
<p>Kemistlinjen vid högskolan i Sundsvall/Härnösand var först helt utbyggd<br />
läsåret 1980/81. Den är uppbyggd efter en delvis ny pedagogisk modell,<br />
vilken innebär att de studerande ges möjlighet till en termins handlett<br />
projektarbete på en kemisk industri. Inom linjen ges därutöver möjligheter<br />
till fördjupningsutbildning på C-nivå, vilket gör den helt jämförbar med<br />
motsvarande utbildning vid universitet och andra högskolor. Kemistlinjen<br />
vid högskolan har utvecklats i och etablerat nära kontakt med den kemiska<br />
industrin i Sundsvallsregionen. En nedläggning av kemistlinjen skulle i det<br />
avseendet innebära ett svårt avbräck för kontakten mellan högskoleutbildning<br />
och forskning inom kemin samt tillverknings- och utvecklingsarbete<br />
inom den kemiska industrin.</p>
<p>Kemistlinjen vid Sundsvalls/Härnösands högskola är ju ganska ny, och de<br />
första eleverna gick ut kemistlinjen våren 1980. Det innebär att de kemiska<br />
företagen i regionen runt Sundsvall endast anställt några få elever med<br />
kemisk utbildning från nämnda högskola. För framtiden kan man dock se att<br />
utbildningen vid kemistlinjen blir ett behov för den kemiska verksamheten i<br />
området. Flera av industrierna har laboratorieverksamhet i form av<br />
forskning, utveckling, serviceverksamhet och driftkontroll, och den utbildning<br />
som nu äger rum är lämplig för dem som får anställning vid<br />
laboratorierna. Den kemiska industrin kommer att växa ytterligare. De<br />
satsningar som nu är på gång är bl. a. i Örnsköldsvik (Berol Kemi), Kramfors<br />
(SAKAB) och Ånge (EKA). Dessa utbyggnader kan medtöra ett behov av</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_5"><p>Mot. 1980/81:67</p>
</div>
<div class="block ml_42"><p>8</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>personal utbildad vid kemistlinjen. Sedan en kort tid tillbaka har ju också<br />
Plast- och Gummitekniska institutet (PGI) börjat sin verksamhet i Sundsvall.<br />
Den verksamhet PGI kommer att syssla med ligger på en sådan nivå att ett<br />
samarbete med kemistlinjens lärare och elever kommer att vara mycket<br />
värdefullt för både PGI och högskolan. PGI:s arbete kommer också att<br />
motivera forskning inom kemistlinjen, vilket medför att utbildningen blir<br />
alltmer kvalificerad. I samarbete med PGI kommer en polymerteknisk<br />
utbildning vid högskolan att utvecklas, vilket blir värdefullt för den kemiska<br />
industriverksamheten i Sundsvallsområdet. Antalet anställda i kemisk<br />
industri 10-15 mil runt Sundsvall är omkring 2 500. Med den kommande<br />
utvecklingen för kemisk industri är det värdefullt att kemistlinjen vid<br />
högskolan är kvar.</p>
<p>Process- och kemisk industri i enbart Västernorrlands län sysselsätter i dag<br />
över 10 000 personer. Av de sysselsatta inom industrin är ca 40 % knutna till<br />
process- och kemisk industri. Motsvarande siffra för landet i genomsnitt är ca<br />
20%. Den kemiska industrin i länet sysselsätter i dag ensam över 2 500<br />
personer.</p>
<p>Västernorrlands län står vidare inför betydelsefulla industrietableringar<br />
inom det kemiska området. Förhandlingar pågår att förlägga en avfalls- och<br />
konverteringsanläggning till Kramfors kommun. På litet längre sikt planeras<br />
en metanolanläggning att uppföras i samma kommun. Detta är exempel på<br />
investeringar som bidrar till att ytterligare ställa krav på högskoleutbildning<br />
och utvecklingsarbete på det kemiska området i Västernorrlands län.<br />
Kemistlinjen vid högskolan i Sundsvall/Härnösand bör av bl. a. detta skäl<br />
bibehållas.</p>
<p>Forskningsanknytning och vetenskaplig kompetens inom sektorsområdet</p>
<p>Den tekniska och naturvetenskapliga utbildningen är relativt väl företrädda<br />
vid högskolan i Sundsvall/Härnösand. Genom den lärarkompetens som<br />
finns inom kemistlinjen garanteras utbildningen inom det tekniska området<br />
en god vetenskaplig kompetens och forskningsanknytning. Detta är synnerligen<br />
viktigt vad beträffar de nytillkomna utbildningarna till sjöbefäl och<br />
drift- och underhållstekniker. Under inledningen av 1980-talet skall ett<br />
genomgripande arbete genomföras för att dessa utbildningar skall uppfylla<br />
grundläggande krav på högskolemässiga former vad avser vetenskaplig<br />
kvalitet. Den forskningstradition som lärarkompetensen inom kemistlinjen<br />
företräder är av största relevans för detta arbete. Ett forskningsanknytningsprogram<br />
är nu under utarbetande för nämnda utbildningar med stöd av den<br />
forskningskompetens som finns inom kemistlinjen.</p>
<p>Lärama inom kemistlinjen har för högskolans lärarutbildning utvecklat<br />
kurser i naturvetenskap och teknik. Den yrkestekniska högskoleutbildningen<br />
(YTH), som är under planering inom sektorn, kräver därtill en adekvat<br />
vetenskaplig miljö för att uppnå fastställda mål för utbildning.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1980/81:67</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>9</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>I Västernorrlands län finns den huvudsakliga koncentrationen av norrländsk<br />
kemisk industri. Högskolans kemikompetens har under den närmaste<br />
perioden efter 1977 kunnat utnyttjas för att åstadkomma effektiva kontakter<br />
mellan näringsliv och forskning på det kemiska området.</p>
<p>Forskningen och utvecklingsarbetet inom kemin vid universiteten och<br />
högskolorna måste utvecklas i nära kontakt med industrins behov. Högskolan<br />
har som ett komplement till sin goda kontakt med den kemiska industrin<br />
utvecklat ett forskningsanknytningsprogram på det kemiska området tillsammans<br />
med Umeå universitet.</p>
<p>Den kompetens inom kemisk forskning som finns vid Umeå universitet<br />
kan härigenom mer direkt stödja utvecklingen inom process- och kemisk<br />
industri via kontakter med högskolan i Sundsvall/Härnösand. Den regionala<br />
nyckelindustrin får härigenom ytterligare bidrag att utveckla sin kompetens<br />
och sina internationella kontakter.</p>
<p>Högskolan har bidragit till att medverka i etableringen av forsknings- och<br />
utvecklingsinstitut inom det plats- och gummitekniska området. Institutet<br />
påbörjade sin verksamhet våren 1980. Högskolan och institutet har vissa<br />
gemensamma tjänster, och ett ytterligare samarbete är under planering.<br />
Högskolan har för avsikt att under nästa läsår starta viss utbildning på<br />
området. Denna planeras som enstaka kurs men skall också ses som en<br />
möjlighet till fördjupningsutbildning inom kemistlinjen.</p>
<p>Materialteknik är ett annat område som är under utveckling inom<br />
regionen. Ett institut med uppgift att svara för utvecklingen på detta område<br />
har startat. Ett samarbete med högskolan har inletts även på detta<br />
område.</p>
<p>Högskolans kontakter med Norges tekniska högskola har betraktats som<br />
mycket värdefulla i utvecklingen och uppbyggnaden av båda dessa institut.<br />
Dessa kontakter betraktas som värdefullt komplement till de kontakter som<br />
tidigare etablerats mellan norsk forskning och svenskt näringsliv.</p>
<p>Arbetsmarknad för och rekrytering av kemistuderande</p>
<p>Examinerade och studerande inom kemistlinjen har i dag en god<br />
arbetsmarknad. De examinerade har genomgående fått adekvat arbete efter<br />
sin examen. Någon studerande inom linjen har avbrutit sina studier för<br />
arbete med anknytning till sin utbildning. Flera studerande inom kemistlinjen<br />
har gått vidare till forskarutbildning. - Dessutom talar vissa prognoser för<br />
att arbetsmarknaden under början av 1980-talet kommer att förbättras för<br />
kemister.</p>
<p>Rekryteringen av studerande till den tekniska sektorn inom högskolan har<br />
varit relativt gynnsam. Av 50 antagningsplatser läsåret 1979/80 var 40<br />
besatta. De outnyttjade platserna fanns främst inom kemistlinjen. Flera<br />
faktorer tyder emellertid på att detta förhållande kommer att förändras. Som<br />
exempel kan nämnas att inom gymnasieskolan i Sundsvall dubbleras linjerna</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_5"><p>Mot. 1980/81:67</p>
</div>
<div class="block ml_42"><p>10</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>1980/81 inom kemistutbildning på grund av det stora intresset.</p>
<p>Högskolan har i sin långtidsplanering beaktat den intresseförskjutning<br />
som äger rum i gymnasieskolan i riktning mot det tekniska och naturvetenskapliga<br />
området. Högskolan har i likhet med UHÄ ansett att det är av<br />
största vikt att man behåller kemistutbildningen vid högskolan för att svara<br />
mot den framtida ökade efterfrågan.</p>
<p>I en situation där intresset för naturvetenskaplig och teknisk utbildning<br />
växer bland ungdom inom gymnasieskolan kan det inte vara rätt att lägga ned<br />
kemistutbildningen.</p>
<p>Högskolereformens grundläggande intentioner bör även vid besparingar,<br />
betingade av statsfinansiella svårigheter, vara vägledande i förändrings- och<br />
utvecklingsarbete. Den geografiska och sociala tillgängligheten tillsammans<br />
med yrkeslivsanknytningen måste även i fortsättningen vara vägledande för<br />
högskolans arbete.</p>
<p>De besparingsförslag som i proposition 1980/81:20 presenteras för<br />
högskolan i Sundsvall/Härnösand bryter mot dessa principer. En utbildning<br />
av grundläggande betydelse för högskolans profil och kompetens samt för<br />
den regionala kontakten mellan näringsliv/yrkesliv och högskola bör ej i<br />
första hand komma i fråga i besparingssammanhang.</p>
<p>Besparingar bör i stället gälla den överkonsumtion av utbildning som är<br />
konsekvensen av införandet av det fria området, vilket skedde under<br />
högskolereformens inledande skede. Denna åtgärd har lett till en bestående<br />
regional obalans inom högskoleområdet. De besparingsåtgärder som nu<br />
inleds bör i första hand ta fasta på högskolereformens grundläggande<br />
intentioner att verksamheten skulle ges en jämn geografisk spridning. Det nu<br />
liggande besparingsförslaget innebär en vidgning av klyftan mellan Umeå<br />
högskoleregion och övriga Sverige med avseende på högskoleresurser.</p>
<p>I den motion som avlämnats av Stig Alemyr m. fl. sägs bl. a.:</p>
<p>Besparingarna innebär i stället nästan helt begränsningar i antagningskapaciteten<br />
på utbildningsvägar som inte lockat tillräckligt med sökande. Vi<br />
vill, i likhet med vår motion från den allmänna motionstiden, understryka<br />
vikten av att upprätthålla en tillräcklig antagningskapacitet inför de ökade<br />
ungdomskullar som nu genomgår gymnasieskolan och som senare kommer<br />
att söka till högskolan.</p>
<p>Vi förutsätter också att de nedläggningar av utbildningar som nu föreslås<br />
av regeringen och som berör de mindre högskolorna inte görs permanenta.<br />
Vi förutsätter således att om ett påtagligt ökat sökandeintresse uppstår<br />
samtidigt med ett arbetsmarknadsbehov bör högskoleutbildning i första hand<br />
åter anordnas på de orter där utbildningar nu föreslås upphöra. Vi vill för vår<br />
del stryka under de mindre högskolornas betydelse för regional utveckling,<br />
vilket urholkas om inte dessa har en bas av fasta linjer.</p>
<p>I övrigt bör högskoleenheternas egna besparingsförslag så som de<br />
presenterats i de senaste årens anslagsframställningar i första hand vara<br />
vägledande vid prioritering av besparingsåtgärder. Så är icke fallet för<br />
högskolan i Sundsvall/Härnösand.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1980/81:67</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>11</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Sammanfattningsvis vill vi anföra följande punkter:</p>
<p>Om kemistlinjen vid högskolan i Sundsvall/Härnösand läggs ned kommer<br />
den vetenskapliga baskompetensen vid högskolans tekniska utbildningssektor<br />
att skakas i grunden. Utbildningen är den enda inom sektorn där man<br />
huvudsakligen har disputerade/forskarutbildade lärare. En nedläggning har<br />
därmed konsekvenser även för övriga utbildningar inom sektorn (T).</p>
<p>Samverkan med industrin försvåras då sektorn uttunnas med avseende på<br />
vetenskaplig kompetens. FoU-samverkan blir särskilt svår.</p>
<p>Samverkan med Umeå universitet försvåras också. Umeå har de<br />
laborativa resurserna och mångsidig forskningskompetens. Sundsvall/<br />
Härnösand har det huvudsakliga norrländska näringslivet med anknytning<br />
till kemi och processteknik. Utbildningsplanerna läggs upp tillsammans med<br />
universitetet i Umeå.</p>
<p>En nyhet för landet är projektorganisationen av tredje året med handledd<br />
praktik. Till detta kan läggas att arbetsmarknaden för kemister är god.<br />
Efterfrågan ökar. Framstående forskare har framhållit vikten av att tekniskt<br />
samhörande aktiviteter byggs ut på ett samordnat sätt. Utbyggnaden av<br />
utvecklingsblock förutsätter en planering, vägledd av en långsiktig utbyggnadsstrategi.<br />
Högskolan i Sundsvall/Härnösand och universitetet i Umeå är<br />
utbildningsorter/regioner som behöver allt stöd för att utvecklas i den<br />
riktningen. Lägg därtill att antalet studerande på naturvetenskapliga och<br />
tekniska linjer på gymnasiet stiger avsevärt. I Sundsvall har man för första<br />
gången dubblerat kemigrenen av den tekniska linjen.</p>
<p>Landsting och kommuner i Mittnordenregionen har ett gemensamt<br />
utvecklingsprojekt och där bl. a. på utbildningssidan samverkan gäller<br />
kemistutbildningen.</p>
<p>Samverkan inom Mittnordenprojektet gäller bl. a. kemistutbildning. De<br />
norska behoven har anknytning till petrokemi, alternativa basråvaror samt<br />
nya syntesmetoder. Utbildningsbehovet är stort, minst 5 000 kemitekniker<br />
o. d. under första hälften under 1980-talet.</p>
<p>Den naturvetenskapliga kompetensen inom kemistlinjen utnyttjas för att<br />
öka den högskolemässiga kvaliteten inom nya högskoleutbildningar: lärarutbildningar,<br />
sjö- och driftutbildningar, YTH, m. m.</p>
<p>Högskolereformens intentioner och principer bör gälla även vid besparingar.</p>
<p>Avslutningsvis kan anföras att Västernorrland som skogsindustrilän har en<br />
mångårig kemiindustritradition och branschprofil. Lokalkostnaderna för<br />
kemistutbildningen är, enligt inhämtade uppgifter från högskolans ledning,<br />
jämförelsevis låga.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1980/81:67</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>12</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Hemställan</p>
<p style="margin-left:10px;">Med hänvisning till det i motionen anförda hemställer vi</p>
</div>
<div class="block ml_9"><p style="margin-left:13px;">att riksdagen beslutar att hos regeringen begära att universitetsoch<br />
högskoleämbetet ges i uppdrag att undersöka förutsättningarna<br />
att behålla kemistutbildningen i nuvarande omfattning vid<br />
högskolan i Sundsvall/Härnösand, antingen genom en reducering<br />
av utbildningen på någon av de större universitetsorterna<br />
eller genom neddragning av andra av högskolan själv i dess<br />
anslagsframställningar anvisade utbildningar ge utrymme att<br />
inom samma ekonomiska ramar fortsätta kemistutbildningen<br />
vid högskolan i Sundsvall/Härnösand.</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>NILS-OLOF GRÖNHAGEN (s) GEORG ANDERSSON (s)</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>ROLAND BRÄNNSTRÖM (s) LILLY HANSSON (s)</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Stockholm den 6 november 1980</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>BENGT WIKLUND (s)</p>
<p>BO FORSLUND (s)</p>
<p>RUNE JONSSON (s)<br />
MARTIN SEGERSTEDT (s)</p>
</div>
<div class="block ml_24"><p>MARIANNE STÅLBERG (s)<br />
KARL-ERIK HÄLL (s)</p>
<p>STIG OLSSON (s)</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>SVEN LINDBERG (s)<br />
FRIDA BERGLUND (s)<br />
ARNE NYGREN (s)</p>
</div>
<div class="block ml_24"><p>IRIS MÅRTENSSON (s)<br />
STEN-OVE SUNDSTRÖM (s)<br />
NILS-OLOF GUSTAFSSON (s)</p>
</div>
</div>
</div>
0NILS-OLOF GRÖNHAGENs1undertecknare0GEORG ANDERSSONs2undertecknare0ROLAND BRÄNNSTRÖMs3undertecknare0LILLY HANSSONs4undertecknare0BENGT WIKLUNDs5undertecknare0BO FORSLUNDs6undertecknare0RUNE JONSSONs7undertecknare0MARTIN SEGERSTEDTs8undertecknare0MARIANNE STÅLBERGs9undertecknare0KARL-ERIK HÄLLs10undertecknare0STIG OLSSONs11undertecknare0SVEN LINDBERGs12undertecknare0FRIDA BERGLUNDs13undertecknare0ARNE NYGRENs14undertecknare0IRIS MÅRTENSSONs15undertecknare0STEN-OVE SUNDSTRÖMs16undertecknare0NILS-OLOF GUSTAFSSONs17undertecknareG40267av Bengt Wiklund m. fl.mot_198081__67.pdf160275pdfmed anledning av proposition 1980/81:20 om besparingar i statsverksamheten, m. m.https://data.riksdagen.se/fil/C7FD4CB1-FF97-4F1B-9B8E-FCBFC54EAC0B