3096230 G40259 1980/81 59 mot mot Motion 1980/81:59 av Lars Werner m. fl. Motion Motion 59 0 1980-01-01 00:00:00 2014-11-03 22:39:45 2014-11-03 00:00:00 med anledning av proposition 1980/81:17 med förslag till lag mot av Lars Werner m. fl. html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/G40259/text https://data.riksdagen.se/dokument/G40259 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G40259 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_41"><p>3</p> </div> <div class="block ml_3"><p>Motion</p> <p>1980/81:59</p> <p>av Lars Werner m. fl.<br /> med anledning av proposition 1980/81:17 med förslag till lag mot<br /> skatteflykt, m. m.</p> <p>Flera tiotals miljarder kronor undanhålls varje år från beskattning. Detta<br /> sker genom olika former av skatteflykt och skattefusk. Åtgärder för att<br /> komma till rätta med denna form av skatteundandragande har länge stått<br /> under debatt. Behovet av effektiva åtgärder ter sig alltmer angeläget.<br /> Stigande kommunalskatter och indirekta skatter har ökat bördorna för stora<br /> grupper inkomsttagare samtidigt som ”skattesmitningen” tilltagit. Med all<br /> rätt finner de stora grupperna av inkomsttagare det orimligt att miljardbelopp<br /> kan undandras beskattning genom skatteflykt och skattefusk. Härigenom<br /> undergrävs även de stora, icke skatteflyktande gruppernas skattemoral.<br /> De åtgärder som hittills vidtagits har varit av den natur att de ej<br /> angripit de stora skatteundandragandena.</p> <p>Skatteflykt innebär att utnyttja de luckor och flyktmöjligheter som finns i<br /> den gällande skattelagstiftningen. De som har råd att betala för expertis har<br /> också stora möjligheter till skatteflykt. Det finns t. o. m. de som har till yrke<br /> - och tydligen tjänar bra på det - att hjälpa andra att på olika sätt smita runt<br /> skattelagstiftningen och därigenom undgå beskattning. Sådan verksamhet<br /> har fått det förskönande namnet ”skatteplanering”.</p> <p>Vänsterpartiet kommunisterna har under en rad av år rest kraven om en<br /> generalklausul mot skatteflykt. Utformningen av en sådan klausul skall<br /> givetvis tjäna syftet att täppa till alla kända och ännu okända vägar till<br /> skatteflykt. Men det är detta som framför allt borgarregeringarna inte har<br /> velat medverka till, allt i namn av att rättssäkerheten inte får äventyras. Den<br /> enda rättssäkerhet som äventyras genom en generalklausul är skattesmitarnas<br /> säkerhet att undgå skatt, och detta anser vänsterpartiet kommunisterna<br /> måste vara det bärande argumentet för införandet av en generalklausul.</p> <p>Hela skattesystemets uppbyggnad gynnar höginkomsttagarna genom<br /> avdragssystemet, den låga beskattningen vid reavinster m. m. Ett rättvisare<br /> skattesystem måste införas, och i detta ingår en generalklausul mot<br /> skatteflykt.</p> <p>Regeringens förslag</p> <p>”Det bidde en tumme”. . .! Så kan regeringens förslag till generalklausul i<br /> skatterätten beskrivas. Sedan betänkandet Allmän skatteflyktsklausul (SOU<br /> 1975:77) avgavs har de olika borgerliga regeringarna på alla upptänkliga sätt<br /> sökt förhala en angelägen lagstiftning på området. Det är ingen hemlighet att</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1980/81:59</p> </div> <div class="block ml_43"><p>4</p> </div> <div class="block ml_5"><p>förslaget aktivt motarbetats av moderaterna. Detta har skett trots att så gott<br /> som samtliga remissinstanser uttalar sig positivt till lagstiftningen. Sedan<br /> förslaget först stympats av budgetdepartementet genom promemorian Ds B<br /> 1978:6, har regeringen nu lagt en proposition som innebär ytterligare<br /> skärpningar i förutsättningarna för att tillämpa klausulen. Man frågar sig om<br /> det över huvud taget kommer att finnas något tillämpningsområde för<br /> klausulen!</p> <p>Propositionen utmärks av att den på ett ytterst knapphändigt och luddigt<br /> sätt behandlar lagstiftningens tillämpningsområde och dithörande problem.<br /> Däremot behandlas ingående de begränsningar man anser skall gälla i dess<br /> tillämplighet. För skattskyldiga som söker kryphål i lagstiftningen är<br /> propositionen en ren lärobok.</p> <p>Det ursprungliga förslaget och dess tillämpningsområde har beskurits och<br /> försetts med så många inskränkningar att klausulens praktiska betydelse<br /> torde komma att bli ytterst liten. Vi vill här citera vad Göta hovrätt anför i sitt<br /> remissyttrande: ”Genom att begränsa tillämpningen av klausulen till de<br /> egentliga kringgåendefallen har emellertid bestämmelsen till sitt innehåll<br /> blivit så urvattnad, att den med hänsyn till utformningen i övrigt torde<br /> komma att tillämpas endast undantagsvis. Från effektivitetssynpunkt är<br /> fördelarna med en på detta sätt utformad klausul så obetydliga att de ej<br /> uppväger nackdelarna. Begränsningen torde ej heller innebära att förutsebarheten<br /> blir så mycket större, eftersom det i praktiken torde bli svårt att<br /> avgöra om en transaktion är att hänföra till de egentliga kringgåendefallen.<br /> Hovrätten avstyrker därför den i promemorian föreslagna utformningen av<br /> generalklausulen och ansluter sig till expertgruppens ställningstagande att<br /> skatteflyktsklausulen bör göras tillämplig även på andra former av skatteflykt<br /> än de egentliga kringgåendefallen.” - Det kan tilläggas att två andra<br /> remissinstanser med rättstillämpande uppgifter, kammarrätterna i Stockholm<br /> och Göteborg, anser att den föreslagna lagstiftningen starkt begränsar<br /> klausulens räckvidd. - Vpk får därför på i det följande angivna skäl avstyrka<br /> lagstiftning enligt propositionen och i stället förorda att arbetsgruppens<br /> förslag (SOU 1975:77) till lagstiftning genomförs med vissa ändringar.</p> <p>Behovet av lagstiftningen</p> <p>Tillgänglig statistik och beräkningar visar att undandragande av skatt är en<br /> företeelse som fått allt större betydelse ur såväl statsfinansiell som<br /> fördelningspolitisk synvinkel. I sin enklaste form sker det genom direkt<br /> skattefusk. I sin ”elegantaste” form sker det med hjälp av ekonomisk och<br /> juridisk expertis och med begagnande av formellt korrekta avtal och<br /> rättshandlingar vilkas enda syfte är att bereda skatteförmåner som aldrig<br /> avsetts. Hittillsvarande lagstiftning har varit ineffektiv och har inte förmått<br /> att förutse utvecklingen. Inte heller har skattedomstolarna i många fall ansett<br /> sig kunna angripa problemet. Härigenom undandras årligen stora belopp</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Mot. 1980/81:59</p> </div> <div class="block ml_41"><p>5</p> </div> <div class="block ml_3"><p>statskassan, samtidigt som stora obeskattade förmögenheter byggs upp. De<br /> som får betala är de vanliga skattebetalarna, lönarbetarna som inte har<br /> motsvarande möjligheter. I ett system som är ett såll när det gäller<br /> höginkomsttagare, har lönarbetare kommit att utgöra ryggraden i fråga om<br /> inbetalning av skatt till statskassan. För vanliga människor ter det sig alltmer<br /> meningslöst att upprätthålla sin egen skattemoral, när de ser hur kapitalägargrupper<br /> och höginkomsttagare så gott som helt kan undgå beskattning.<br /> Det tål att erinra om att de problem som berörs av den nu aktuella<br /> lagstiftningen avser höginkomsttagargruppers bristande solidaritet mot<br /> samhället. Vi vill här påpeka att vpk lagt åtskilliga förslag syftande till<br /> ändring i de materiella skattereglerna. Dessa ändringar skulle leda till ett<br /> minskat utrymme för här behandlade transaktioner.</p> <p>Arbetsgruppen lade ett förslag som syftade till att ta ett samlat grepp på<br /> problemet. En sådan lagstiftning har emellertid inte den borgerliga<br /> regeringen velat få till stånd. Man avvisar en del områden utan att ange något<br /> förslag på alternativa lösningar för undandragandeproblem på dessa<br /> områden. I propositionen sägs att ”helt vanliga och normala transaktioner</p> <p>inte skall beröras av klausulen”, utan tillämpningen begränsas till ”fall</p> <p>då mer eller mindre invecklade transaktioner har företagits”. Mer konkret än<br /> så blir man sedan inte. Det måste vara en grundläggande brist att en<br /> lagstiftning - där rättssäkerheten framhålls i tid och otid - bygger på så<br /> luddiga och innehållslösa uttalanden. Ett ställningstagande till de exempel<br /> som lämnats under utredningen hade varit på sin plats. Det finns anledning<br /> att misstänka att man inte ansett det vara mödan värt att närmare gå in på de<br /> skilda sammanhang där klausulen behövs, eftersom avsikten inte är att lagen<br /> skall tillämpas.</p> <p>Klausulens utformning</p> <p>Regeringens förslag till avgränsning till vad man kallar egentlig skatteflykt<br /> är inte acceptabelt. Verkningarna av det skatteundandragande som förekommer<br /> är så pass allvarliga att det inte kan anföras bärande skäl för en sådan<br /> avgränsning. Tvärtom behövs en samlad lagstiftning som inbegriper de<br /> områden som tidigare omfattats av speciallagstiftning och stadgad rättspraxis.<br /> Härigenom undviker man gränsdragningsproblem vid rättstillämpningen<br /> samtidigt som området blir överskådligare. Risken för luckor i lagstiftningen<br /> minskar härigenom. Förslaget i propositionen kan knappast heller anses<br /> skapa någon klarare grund för tillämpningen än det ursprungliga förslaget.<br /> Över huvud taget tycks det som om behovet av rättssäkerhet på flera ställen i<br /> propositionen används enbart för att skyla över regeringens bristande vilja<br /> att lagstifta på området.</p> <p>Inte heller anförs några vägande skäl för förslaget att begränsa tillämpningsområdet<br /> till inkomst- och förmögenhetsbeskattningen. Med hänsyn till<br /> vikten av att få en generellt tillämplig lagstiftning till stånd bör begränsningen</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1980/81:59</p> </div> <div class="block ml_43"><p>6</p> </div> <div class="block ml_5"><p>inte genomföras. Man måste undvika att hamna i den situationen att ett<br /> förfarande inte godtas vid den direkta beskattningen, men godkänns vid den<br /> indirekta. Utrymme bör tvärtom skapas att ta hänsyn till den ändrade<br /> taxeringen vid bestämmande av egenavgifter m. fl. avgifter. Vid bedömningen<br /> av frågan om skatteförmånens storlek har detta betydelse.</p> <p>Inte heller kan den kritik som riktas i propositionen anses vara så<br /> bärkraftig att den motiverar den rigorösa utformning tillämpningen på olika<br /> förfaranden fått. I stora delar är farhågorna överdrivna och saknar grund. De<br /> tyder mer på ett allmänt ointresse för lagstiftningen.</p> <p>Klausulens tillämpning</p> <p>Den begränsning som nämns beträffande fall där den skattskyldige kan<br /> påvisa något annat än skattemässiga skäl för sitt agerande är alltför<br /> långtgående och kommer att medföra en stor ojämnhet i tillämpningen av<br /> klausulen på likartade förfaranden. Det är inte befogat att ta denna stora<br /> hänsyn till motiven till handlandet. Konstruktionen av kravet på att den<br /> skattskyldige skall ha företagit en annan rättshandling än den närmast till<br /> hands liggande leder enligt vår mening alltför långt. Redan här öppnar sig<br /> fältet för ett otal invändningar. Bevisbördan för den fiskala sidan blir alltför<br /> tung. Tillämpningen av rekvisitet måste bli mycket svår att utföra. Inte heller<br /> är det tillfredsställande att klausulen inte skall tillämpas i de fall där möjlighet<br /> till jämförelse saknas. Detta kan skapa en stor lucka i lagen.</p> <p>Kravet på att handlandet skall stå i strid mot grunderna för tillämpliga<br /> skattebestämmelser är svårhanterligt. Hela tanken bygger på att klausulen<br /> inte skall tillämpas, utan att lagstiftningen skall ändras i dessa fall. Detta är<br /> att rycka undan större delen av klausulens berättigande. Det ligger tvärtom i<br /> sakens natur att lagstiftningens mening inte alltid kan fastställas på det<br /> kategoriska sätt som anges i propositionen. I dessa fall måste en helhetsbedömning<br /> vara tillåten. Oklarheten står ju att finna i de tillkrånglade<br /> transaktioner som de skattskyldiga vidtagit. Som riksskatteverket påpekar<br /> torde det vara svårt att ange när en skatteförmån står i direkt strid med<br /> lagstiftningens grunder. Denna begränsning i räckvidden kan inte accepteras.<br /> Klausulens tillämpning bör kunna grundas på enklare faktiska förhållanden.</p> <p>Hänsynstagandet till den skattskyldiges avsikter är oförsvarligt stort. Här<br /> erkänns öppet att man skärpt de objektiva rekvisiten för att tillämpa<br /> klausulen, varefter man ytterligare skärper förutsättningarna för klausulens<br /> tillämplighet genom att öppna möjligheten för de skattskyldiga att med<br /> hänsyn till de subjektiva grunderna för handlandet undgå klausulens<br /> tillämplighet. Kammarrätten i Stockholm anför i detta sammanhang:</p> <p>’’ ett konstaterande av rekvisitets förhandenvaro blir förenat med</p> <p>svårigheter samtidigt som utrymme för skatteklausulens tillämplighet<br /> reduceras mer än som synes sakligt motiverat.” Det subjektiva rekvisitet bör</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1980/81:59</p> </div> <div class="block ml_41"><p>7</p> </div> <div class="block ml_4"><p>utformas i enlighet med arbetsgruppens förslag i denna del.</p> <p>Genomgången i propositionen av de skäl den skattskyldige kan anföra är<br /> exemplifierande och inte uttömmande. Snart sagt varje skäl tycks kunna<br /> accepteras. Kanske rent av det känslomässiga skälet att man inte tycker om</p> <p>att betala skatt kan duga ? - Det är med förvåning man läser: ”Sorn har</p> <p>framhållits i promemorian är det inte lämpligt att försöka styra utvecklingen<br /> genom att ge detaljerade anvisningar om klausulens tillämplighet i olika fall”<br /> (s. 31). Samtidigt utfärdas det i propositionen minst sagt detaljerade<br /> anvisningar om hur klausulen inte skall tillämpas!</p> <p>T axeringsförfarandet</p> <p>Det bör under alla förhållanden framhållas att taxering efter skälig grund<br /> inte kan komma i fråga p. g. a. förhållandena på den skattskyldiges sida.<br /> ”Skälig grund” bör tillämpas endast om beskattning inte kan ske efter den<br /> aktuella bestämmelsen (jämför arbetsgruppens förslag). Med hänsyn till<br /> rätten att begära förhandsbesked minskar även behovet av denna grund.</p> <p>Övriga frågor</p> <p>Klausulen bör tillämpas i första instans. Nödvändiga personalresurser och<br /> övriga förstärkningar i anledning härav torde till stor del betala sig själva.</p> <p>Aven om skattetillägg inte kan tillämpas, bör en högre avgiftsprocent<br /> införas för mer uppenbara fall av skatteflykt eller då omständigheterna i<br /> övrigt är allvarliga.</p> <p>Det motivuttalande som görs på s. 37 beträffande rättshandlingar som<br /> ligger tillbaka i tiden är mycket olämpligt, och risk finns att det uppfattas som<br /> vägledande. Det bör av utskottsbehandlingen framgå att tidsgränsen tillbaka<br /> i tiden inte går vid ”ett par år”, utan att man i stället bör uttala sig för en<br /> helhetsbedömning av sådana situationer.</p> <p>Några särskilda grunder för anstånd bör inte anses föreligga enbart p. g. a.<br /> att klausulen kan komma att tillämpas.</p> <p>Dessutom finns det inga skäl att tidsbegränsa lagstiftningen såsom<br /> regeringen föreslår. Däremot bör en uppföljning av lagen företas av<br /> justitiekanslern. Härvid bör tonvikten ligga på frågan om lagens effektivitet<br /> samt frågan om införande av mer ingripande påföljd än restavgift enligt vad<br /> ovan anförts.</p> <p>Med hänsyn till att den nu sittande regeringen, liksom tidigare borgerliga<br /> regeringar, fördröjt behandlingen av lagförslaget är det angeläget att<br /> lagstiftningsarbetet inte ytterligare fördröjs. Därför bör arbetsgruppens<br /> förslag (SOU 1975:77) genomföras med de ändringar som föranleds av vad<br /> som anförs i motionen.</p> </div> <div class="block ml_30" /> <div class="block ml_8" /> <div class="block ml_5" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_41" /> <div class="block ml_58" /> <div class="block ml_58" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1980/81:59</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Hemställan</p> <p>Med hänvisning till vad som anförts hemställs</p> <p style="margin-left:42px;">1. att riksdagen avslår regeringens proposition 1980/81:17,</p> <p style="margin-left:42px;">2. att riksdagen antar följande</p> <p>Förslag till<br /> Lag om skatteflykt</p> <p>Härigenom föreskrives följande.</p> <p>1 § Med skatt avses i denna lag skatt eller avgift som angives i 1 §<br /> skattebrottslagen (1971:69) och med skattskyldig den som har att erlägga<br /> sådan skatt eller avgift.</p> <p>2 § Vid bestämmande av skatt eller taxering till skatt skall avtal eller annan<br /> rättshandling bedömas efter sin verkliga innebörd och sina ekonomiska<br /> verkningar.</p> <p>3 8 Ingår skattskyldig avtal eller företager han annan rättshandling som,<br /> ensam eller tillsammans med annan rättshandling i vilken han direkt eller<br /> indirekt medverkar, bereder honom skatteförmån i strid med lagstiftningens<br /> anda och mening, och är det på grund av omständigheterna sannolikt att<br /> förmånen utgör hans huvudsakliga fördel av rättshandlingen, skall skatt eller<br /> taxering till skatt bestämmas utan avseende på denna eller, om sådan grund<br /> inte kan tillämpas eller skulle leda till oskäligt resultat, till skäligt belopp.</p> <p>4 8 Bestämmelserna i 3 8 gäller inte, om den skattskyldige visar att<br /> rättshandlingen tillkommit och fått sitt innehåll huvudsakligen av organisatoriska<br /> eller marknadstekniska skäl eller eljest i annat ekonomiskt syfte än<br /> att erhålla förmån vid beskattningen.</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981 men äger ej tillämpning på<br /> rättshandling som företagits före ikraftträdandet.</p> </div> <div class="block ml_9"><p style="margin-left:42px;">3. att riksdagen antar följande</p> </div> <div class="block ml_5" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Mot. 1980/81:59</p> </div> <div class="block ml_41"><p>9</p> </div> <div class="block ml_3"><p>Förslag till</p> <p>Lag om ändring i förordningen (1951:442) om förhandsbesked i<br /> taxeringsfrågor</p> <p>Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (1951:442) om förhandsbesked<br /> i taxeringsfrågor</p> <p>dels att i 11 och 12 §§ ordet "förordning" skall bytas ut mot "lag".<br /> dels att i 12 § orden "Kungl. Maj:t" skall bytas ut mot "regeringen".<br /> dels att rubriken till förordningen samt 1 § skall ha nedan angivna<br /> lydelse.</p> <p>Lag om förhandsbesked i taxeringsfrågor</p> </div> <div class="block ml_3"><p>Nuvarande lydelse</p> <p>Riksskatteverket må, därest sådant<br /> för någon finnes vara av synnerlig<br /> vikt, efter ansökan lämna besked<br /> på förhand (förhandsbesked) angående<br /> viss fråga, som avser sökandens<br /> taxering till kommunal inkomstskatt,<br /> statlig inkomstskatt, statlig<br /> förmögenhetsskatt, utskiftningsskatt<br /> eller ersättningsskatt, ävensom<br /> viss fråga rörande tillämpningen av<br /> lagen om beräkning av statlig<br /> inkomstskatt för ackumulerad inkomst<br /> eller förordningen om uppskov<br /> i vissa fall med beskattning av<br /> realisationsvinst. Förhandsbesked<br /> må ock meddelas i frågor som nu<br /> nämnts, därest detta finnes vara av<br /> vikt för enhetlig lagtolkning eller<br /> rättstillämpning.</p> </div> <div class="block ml_3"><p>Vad ovan sagts skall äga motsvarande<br /> tillämpning, när ägare till fastighet<br /> eller den, för vilken ehuru han<br /> icke är ägare garantibelopp för fas</p> </div> <div class="block ml_23"><p>Föreslagen lydelse</p> <p>Riksskatteverket får, om det finnes<br /> vara av synnerlig vikt för någon,<br /> efter ansökan lämna besked på förhand<br /> (förhandsbesked) angående<br /> viss fråga, som avser sökandens taxering<br /> till kommunal inkomstskatt,<br /> statlig inkomstskatt, statlig förmögenhetsskatt,<br /> utskiftningsskatt eller<br /> ersättningsskatt, ävensom viss fråga<br /> rörande tillämpningen av lagen<br /> (1951:763) om beräkning av statlig<br /> inkomstskatt för ackumulerad inkomst<br /> eller i lag givna bestämmelser<br /> om uppskov med beskattning av<br /> realisationsvinst. Gäller ansökningen<br /> fråga om tillämpning av lagen<br /> (1980:000) mot skatteflykt får förhandsbesked<br /> meddelas, om det är av<br /> vikt för sökanden.</p> <p>I frågor som avses i första stycket<br /> får förhandsbesked också meddelas,<br /> om det finnes vara av vikt för enhetlig<br /> lagtolkning eller rättstillämpning.</p> <p>Vad som har sagts i första stycket<br /> första meningen och andra stycket<br /> skall också tillämpas, när ägare till<br /> fastighet önskar på förhand erhålla</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1980/81:59</p> </div> <div class="block ml_42"><p>10</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Nuvarande lydelse</p> <p>tighet likväl skall upptagas såsom<br /> skattepliktig inkomst i enlighet med<br /> vad därom stadgas i 47 § kommunalskattelagen,<br /> önskar på förhand<br /> erhålla besked angående viss fråga,<br /> som avser taxering av fastigheten.</p> <p>Om rätt att av riksskatteverket<br /> erhålla förhandsbesked i fråga rörande<br /> mervärdeskatt föreskrives i<br /> lagen om mervärdeskatt.</p> </div> <div class="block ml_25"><p>Föreslagen lydelse</p> <p>besked angående viss fråga, som<br /> avser taxering av fastigheten. Detsamma<br /> gäller den för vilken garantibelopp<br /> för fastighet skall tas upp som<br /> skattepliktig inkomst enligt bestämmelserna<br /> i 47 § kommunalskattelagen<br /> (1928:370), trots att han inte är<br /> ägare.</p> <p>Om rätt att av riksskatteverket<br /> erhålla förhandsbesked i fråga rörande<br /> mervärdeskatt föreskrivs i<br /> lagen (1968:430) om mervärdeskatt.</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Denna lag träder i kraft tre veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift på<br /> den har utkommit från trycket i Svensk författningssamling.</p> <p style="margin-left:43px;">4. att riksdagen antar följande</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Förslag till</p> <p>Lag om ändring i taxeringslagen (1956:623)</p> <p>Härigenom föreskrivs i fråga om taxeringslagen (1956:623) att i lagen skall<br /> införas en ny paragraf, 114 a §, av nedan angivna lydelse.</p> <p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p> <p>114 a §</p> <p style="margin-left:173px;">Utöver vad som följer av 114 §<br /> skall eftertaxering ske, när rättelse<br /> påkallas av att lagen (1980:000) mot<br /> skatteflykt är tillämplig.</p> <p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.</p> <p>Stockholm i november 1980</p> <p>LARS WERNER (vpk)</p> <p>EIVOR MARKLUND (vpk) C.-H. HERMANSSON (vpk)</p> <p>NILS BERNDTSON (vpk) BERTIL MÅBRINK (vpk)</p> <p>EVA HJELMSTRÖM (vpk) TOMMY FRANZÉN (vpk)</p> </div> <div class="block ml_4" /> <div class="block ml_4" /> </div> </div> 0 LARS WERNER vpk 1 undertecknare 0 EIVOR MARKLUND vpk 2 undertecknare 0 C.-H. HERMANSSON vpk 3 undertecknare 0 NILS BERNDTSON vpk 4 undertecknare 0 BERTIL MÅBRINK vpk 5 undertecknare 0 EVA HJELMSTRÖM vpk 6 undertecknare 0 TOMMY FRANZÉN vpk 7 undertecknare G40259 av Lars Werner m. fl. mot_198081__59.pdf 418879 pdf med anledning av proposition 1980/81:17 med förslag till lag mot https://data.riksdagen.se/fil/8A1A3609-9FD9-482D-AF7A-5F74B8233E8B