3096019G40241980/814motmotMotion 1980/81:4 av Lars Werner m. fl.MotionMotion401980-10-08 00:00:002014-11-03 22:37:142014-11-03 00:00:00med anledning av proposition 1979/80:180 med förslag till lag om jaktvårdsområden, m. m.av Lars Werner m. fl.htmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/G4024/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/G4024https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G4024
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_43"><p>6</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p style="margin-left:3px;">Motion</p>
<p>1980/81:4</p>
<p>av Lars Werner m. fl.</p>
<p>med anledning av proposition 1979/80:180 med förslag till lag om<br />
jaktvårdsområden, m. m.</p>
<p>I proposition 1979/80:180 påpekas vilken betydelse en samverkan över<br />
ägogränserna har för en ändamålsenlig jakt- och viltvård. En sådan<br />
samverkan ger större möjligheter att bedöma viltbeståndets storlek och<br />
sammansättning, att hushålla med vilttillgångarna och att bedriva en aktiv<br />
viltvård. Vidare sägs: ”För att dessa förutsättningar skall tas till vara är det<br />
emellertid nödvändigt att en betryggande majoritet av fastighetsägarna<br />
redan från början sluter upp bakom tanken på en samverkan och är överens<br />
om huvuddragen i verksamheten.” Det understryks också att ett väl<br />
fungerande jaktligt samarbete över ägogränserna i stor utsträckning måste<br />
bygga på en positiv inställning hos fastighetsägarna.</p>
<p>Till dessa allmänna omdömen finns inget att erinra. Men det framlagda<br />
lagförslaget genomsyras inte av det som här citerats.</p>
<p>Inledningsvis kan konstateras att i ett land med Sveriges naturgeografiska<br />
villkor har jakten traditionellt en given plats. Den omfattas med särskilt<br />
intresse av många bland befolkningen i Nord- och Mellansverige, där den<br />
också betraktas som ett inslag av betydelse i levnadsstandarden. Det har<br />
skett och sker förändringar på jaktens område. Dessa är föremål för en<br />
intensiv diskussion, där olika uppfattningar bryts mot varandra. Det finns<br />
inget tvivel om att många missförhållanden råder, samtidigt som nya<br />
företeelser inträffar som icke är i överensstämmelse med jaktens huvudsyfte.<br />
De missförhållanden som råder, de problem som onekligen finns på<br />
området, styrker de krav som reses om åtgärder och översyn av gällande<br />
lagar och bestämmelser.</p>
<p>I propositionens allmänna motivering framhålls att jakten inte främst skall<br />
inriktas på ett ekonomiskt utbyte. Hur stämmer detta med de senaste årens<br />
utveckling? Utan att påstå att det berör alla stora markägare, visar det sig att<br />
spekulationsintressen alltmer gör sig gällande i utbudet av jaktmöjligheter.<br />
Det finns all anledning att begrunda vad svenska jägareförbundets tidskrift<br />
Svensk Jakt pekar på inför 1980-talet: ”Bristen på jaktmark och utvecklingen<br />
på arrendeprissidan blir två av 80-talets allra tyngsta frågor, som måste få en<br />
för jägarkåren lycklig eller i vart fall godtagbar lösning. Svenska jägare skall<br />
inte ställas utanför jakten enbart av det skälet att plånboken är tunn.”</p>
<p>I propositionen uppges att den pågående beredningen har i uppgift att<br />
utreda bl. a. jakträttsarrendatorernas ställning i allmänhet, prisfrågorna när<br />
det gäller sådana arrenden och frågan om korttidsupplåtelser för jakt.<br />
Förslag i dessa frågor kommer att redovisas i beredningens huvudbetänkan</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1980/81:4</p>
</div>
<div class="block ml_40"><p>7</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>de, vilket beräknas föreligga kring årsskiftet 1981-1982.</p>
<p>Det måste anses helt otillfredsställande att frågor som av jägarkåren anses<br />
som 1980-talets allra tyngsta icke får en godtagbar lösning före en lagändring<br />
som det nu är frågan om, inte minst med tanke på förslaget till 5 §, där det<br />
heter: ”Innebär bildandet att nyttjanderättens värde ökas får fastighetsägaren<br />
säga upp avtalet, om nyttjanderättshavaren inte medger skälig höjning av<br />
ersättningen.” Denna paragraf kan knappast utgöra något bättre stöd för<br />
arrendatorer, eftersom det inte anges vilken eller vilka som avgör om en<br />
skälig höjning sker. Erfarenheterna från de senaste åren visar med tydligt<br />
avskräckande exempel på vad en markägare anser vara skäliga ersättningar.</p>
<p>Fortsättningsvis vill vi peka på följande paragrafer, vilka vi inte anser vara<br />
tillfredsställande.</p>
<p>I 2 och 3 §§, vilka behandlar samernas rättigheter, har enligt Svenska<br />
samernas riksförbund samernas jakträtt inom Lappland nedanför åretrunt-områdena<br />
helt utelämnats. För att undvika framtida tvister måste denna<br />
fråga självklart regleras.</p>
<p>I 7 § föreslås ändrade majoritetsförhållanden för att bilda jaktvårdsområde.<br />
Enligt lagförslaget får jaktvårdsområde bildas, om majoriteten utgör<br />
minst två tredjedelar av fastighetsägarna och dessa äger minst hälften av den<br />
mark som det är frågan om. Den sänkning av majoritetskravet som<br />
lagförslaget innebär kan icke vara i överensstämmelse med de allmänna<br />
deklarationerna i inledningen. Där talas om betryggande majoriteter och<br />
positiv inställning hos fastighetsägarna. Att möjlighet lämnas för att<br />
tvångsansluta en tredjedel av fastighetsägarna till jaktvårdsområdet kan inte<br />
vara någon väg för att främja viltvård och skapa en positiv inställning till<br />
samverkan. Tvärtom får sådana områdesbildningar ödesdigra konsekvenser<br />
både för viltet och grannsämjan.</p>
<p>Andra stycket i 9 § ger fastighetsägare med en större markareal laglig rätt<br />
att vägra anslutning - detta eftersom det uttryckligen står att marken skall ha<br />
samma ägare. I realiteten innebär detta att det är bolagsmark samt<br />
domänverkets mark som kan undantas. Det borde från jakt- och viltvårdssynpunkt<br />
vara ointressant om ett visst markområde har en eller flera ägare.<br />
Med en bra viltvård och härav större vilttillgång kan även mindre områden<br />
lämpa sig bra för ett jaktvårdsområde. Det bör då lämnas möjlighet även för<br />
flera små fastighetsägare att bilda jaktvårdsområde. Därför kan inte kravet<br />
om samma ägare till markområdet få vara avgörande för en vägran.</p>
<p>I fråga om rösträtt under 26 §, punkt 3, bör ingen för egen del få rösta för<br />
mer än en tiondel av det på stämman företrädda röstetalet. Röstetal efter<br />
markareal är över huvud taget ett tvivelaktigt förfarande. Om detta ändå<br />
skall tillåtas måste en betryggande gräns sättas. En ändring från en femtedel<br />
till en tiondel utesluter i varje fall att tre markägare får möjlighet att utgöra<br />
en majoritet på stämman.</p>
<p>Som framgår av vår motion innehåller lagförslaget stora brister. Enligt vår</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_5"><p>Mot. 1980/81:4</p>
</div>
<div class="block ml_43"><p>8</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>mening kan inte de föreslagna förändringarna skapa ett bättre förhållande,<br />
varken för viltvården eller jaktens utövande. Som omtalas i propositionen<br />
utreds en mängd olika frågor, vilka berör jaktens område, och slutbetänkandet<br />
beräknas föreligga vid årsskiftet 1981-1982. Detta bör vara anledning<br />
nog för att vänta med den lagreform som det här är frågan om. Det finns<br />
områden där det är mer angeläget att redan nu vidta åtgärder - vi tänker då<br />
närmast på den spekulation och prisstegring som de senaste åren skett på<br />
arrendesidan. Försöksperioden för olika jaktformer när det gäller älgjakten<br />
lider också mot sitt slut. Allt detta talar för att ett enhetligt förslag på jaktens<br />
område både är önskvärt och nödvändigt, medan inget talar för att det är<br />
nödvändigt att redan nu lägga delförslag, därtill med så stora brister som det<br />
enligt vår mening är fråga om.</p>
<p style="margin-left:10px;">Med hänvisning till ovanstående föreslås</p>
</div>
<div class="block ml_10"><p style="margin-left:57px;">att riksdagen avslår proposition 1979/80:180 med förslag till lag om<br />
jaktvårdsområden m. m.</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>Stockholm den 8 oktober 1980</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>LARS WERNER (vpk)</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>EIVOR MARKLUND (vpk)<br />
C.-H. HERMANSSON (vpk)<br />
JOHN ANDERSSON (vpk)</p>
</div>
<div class="block ml_25"><p>NILS BERNDTSON (vpk)<br />
JÖRN SVENSSON (vpk)</p>
</div>
</div>
</div>
0LARS WERNERvpk1undertecknare0EIVOR MARKLUNDvpk2undertecknare0C.-H. HERMANSSONvpk3undertecknare0JOHN ANDERSSONvpk4undertecknare0NILS BERNDTSONvpk5undertecknare0JÖRN SVENSSONvpk6undertecknareG4024av Lars Werner m. fl.mot_198081__4.pdf94826pdfmed anledning av proposition 1979/80:180 med förslag till lag om jaktvårdsområden, m. m.https://data.riksdagen.se/fil/4AAB717F-10D3-4226-922A-E1B272C55A89