<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3070400</hangar_id>
 <dok_id>G4022186</dok_id>
 <rm>1980/81</rm>
 <beteckning>2186</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1980/81:2186 av Lennart Pettersson</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>2186</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1981-05-13 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-10-11 18:59:36</systemdatum>
 <publicerad>2014-10-11 00:00:00</publicerad>
 <titel>med anledning av proposition 1980/81:189 om godkännande av avtal  mellan Sveriges regering och Norges regering om ekonomiskt samarbete, särskilt på industri- och energiområdena, m. m.</titel>
 <subtitel>av Lennart Pettersson</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G4022186/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G4022186</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G4022186</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_40"&gt;&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Motion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1980/81:2186&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av Lennart Pettersson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med anledning av proposition 1980/81:189 om godkännande av avtal&lt;br /&gt; 
mellan Sveriges regering och Norges regering om ekonomiskt samarbete,&lt;br /&gt;
särskilt på industri- och energiområdena, m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nu avgångna regeringen föreslår i proposition 1980/81: 189 att riksdagen&lt;br /&gt;
godkänner avtal mellan Sveriges regering och Norges regering om&lt;br /&gt; 
ekonomiskt samarbete. Enligt min mening finns det emellertid anledning&lt;br /&gt; 
att vara skeptisk, särskilt till de delar av det föreslagna avtalet som avser&lt;br /&gt; 
import av raffinerade oljeprodukter till Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingen bestrider naturligtvis att det finns ett starkt intresse för ett sådant&lt;br /&gt; 
energi- och industriellt samarbete med Norge som skulle innebära ömsesidiga&lt;br /&gt;
fördelar. Det mest avancerade försöket på senare år har varit det avtal&lt;br /&gt; 
som förelåg mellan norska staten och svenska Volvo och som inkluderade&lt;br /&gt; 
konkreta industrisatsningar och svenskt tillträde till oljeutvinning. Tyvärr&lt;br /&gt; 
stoppades detta avtal av en kortsiktig svensk aktieägaropinion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan dess har uppenbarligen den svenska regeringen känt sig starkt&lt;br /&gt; 
pressad att till varje pris söka nå fram till ett nytt Norgeavtal - denna gång&lt;br /&gt; 
helt på regeringsnivå. Resultatet av ansträngningarna kan avläsas i det&lt;br /&gt; 
avtal som preliminärt undertecknades av de norska och svenska statsministrarna&lt;br /&gt;
i slutet av mars.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtalets utformning ger tyvärr anledning till oro från svensk synpunkt.&lt;br /&gt; 
Man kan inte välja sig för misstanken att regeringen har tvingats betala den&lt;br /&gt; 
inrikespolitiskt positiva effekten av att kunna peka på ett ”Norgeavtal”&lt;br /&gt; 
med åtaganden som blir negativa såväl för svensk raffinaderiindustri som&lt;br /&gt; 
för våra energipolitiska målsättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det föreslagna avtalet består av fyra delar: ett övergripande och sannolikt&lt;br /&gt;
föga förpliktigande regeringsavtal, en överenskommelse om leveranser&lt;br /&gt; 
av främst raffinerade oljeprodukter från Norge, en överenskommelse om&lt;br /&gt; 
leveranser av elkraft från Sverige och slutligen en fond för svensk-norskt&lt;br /&gt; 
industriellt samarbete med den något speciella fördelningen att Sverige&lt;br /&gt; 
betalar 250 milj. kr. och Norge 50 milj. kr. De centrala och handfasta&lt;br /&gt; 
delarna i detta Norgeavtal gäller således el- resp. oljeleveranser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige skall till Norge leverera 2 TWh elström per år under 15 år. Detta&lt;br /&gt; 
minskar, om inte annat, självförsörjningsmöjligheterna och handlingsfriheten&lt;br /&gt;
på energiområdet men hade måhända ändå varit acceptabelt, om man&lt;br /&gt; 
fått något positivt i utbyte. Vad Sverige nu får, enligt avtalet, är det sämsta&lt;br /&gt; 
tänkbara — drygt 2 miljoner ton raffinerade oljeprodukter per år på vanliga&lt;br /&gt; 
kommersiella villkor.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1980/81: 2186&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_40"&gt;&lt;p&gt;II&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Vad Sverige behöver från Norge är möjligen råolja, däremot inte raffinerade&lt;br /&gt;
oljeprodukter. Svensk raffinaderiindustri är med raska steg på väg&lt;br /&gt; 
in i en överkapacitet genom den minskade oljeförbrukningen i Sverige.&lt;br /&gt; 
Den svenska raffinaderikapaciteten uppgår till drygt 22 miljoner ton. År&lt;br /&gt; 
1981 beräknas förbrukningen av raffinerade produkter understiga 20 miljoner&lt;br /&gt;
ton. Energipropositionen talar om en oljeförbrukning på 16 miljoner&lt;br /&gt; 
ton år 1990, men hittillsvarande utveckling tyder på att denna minskning&lt;br /&gt; 
kommer att uppnås flera år tidigare, kanske redan år 1985. Svårigheterna&lt;br /&gt; 
tornar alltså upp sig i snabb takt för den svenska raffinaderiindustrin.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Nu kommer denna industri också att drabbas av den påtvingade norska&lt;br /&gt; 
importen av färdigprodukter. Den kombinerade effekten av detta blir&lt;br /&gt; 
oundvikligen friställningar, stora förluster och sannolikt också utslagning&lt;br /&gt; 
av produktionsenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Att på detta sätt onödigtvis minska den svenska raffinaderikapaciteten&lt;br /&gt; 
leder vidare till att såväl handlingsfrihet som oberoende på oljeområdet&lt;br /&gt; 
minskar.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Avtalet kan också komma att äventyra OK:s planer på att bygga en&lt;br /&gt; 
katalytisk kracker, som skulle omvandla överskottet på tunga eldningsoljor&lt;br /&gt;
till bensin och lätta eldningsoljor.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Ett avtal som eventuellt förhindrar byggandet av en svensk kracker&lt;br /&gt; 
betyder också minskat oberoende och flexibilitet i oljepolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Eftersom raffinerade oljeprodukter är dyrare att importera än råolja, så&lt;br /&gt; 
ökar dessutom helt i onödan vår redan höga import.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Man frågar sig mot denna bakgrund om den nu avgångna regeringen&lt;br /&gt; 
verkligen haft klart för sig de problem som ligger inbyggda i nuvarande&lt;br /&gt; 
avtalsförslag.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Mot den kritik som har riktats mot Fälldinregeringens Norgeavtal har&lt;br /&gt; 
energiministern anfört att det inte är säkert att Sverige kommer att drabbas&lt;br /&gt; 
av hela den import av raffinerade oljeprodukter som föreskrivits i avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Man hävdar exempelvis att en alltför kategorisk tolkning av oljeavtalet&lt;br /&gt; 
skulle vara felaktig. Argumenten från energiministerns sida är följande:&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;De leveranser som omfattas av protokollet skall komma till stånd på&lt;br /&gt; 
affärsmässig grund genom avtal mellan företag i de två länderna. Det kan&lt;br /&gt; 
komma att visa sig att det inte finns förutsättningar för sådana avtal.&lt;br /&gt; 
Skälen härtill kan vara flera. De norska företagen kan sakna tillräcklig&lt;br /&gt; 
raffineringskapacitet. De produktslag och kvaliteter som offereras kan&lt;br /&gt; 
passa dåligt för den svenska marknaden. Priser och övriga leveransvillkor&lt;br /&gt; 
kan också utgöra ett hinder för kommersiella avtal. I sådana fall finns&lt;br /&gt; 
möjligheten att i stället öka de norska leveranserna av råolja så att de totala&lt;br /&gt; 
årliga kvantiteterna nås. Norska regeringen har genom protokollet åtagit&lt;br /&gt; 
sig att säkerställa att dessa kvantiteter står till förfogande för den svenska&lt;br /&gt; 
marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Detta är enligt min mening uttryck för en obefogad optimism. Att Norge&lt;br /&gt; 
menar allvar med avtalet i den del som avser export av raffinerade oljepro&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1980/81:2186&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_40"&gt;&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;dukter torde inte vara någon hemlighet. De norska myndigheterna är klart&lt;br /&gt; 
inriktade på att snabbt utveckla sin raffinaderiindustri. Ett uttryck för&lt;br /&gt; 
detta är planerna att öka kapaciteten vid raffinaderiet i Mongstad från f. n.&lt;br /&gt; 
4 miljoner ton årligen till 10 miljoner ton.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att lugna den oro som finns bland anställda och företag inom raffinaderiindustrin&lt;br /&gt;
i Sverige tycks den svenska regeringen således hävda att&lt;br /&gt; 
avvägningen mellan leveranser av råolja resp. raffinerade produkter enbart&lt;br /&gt; 
är en fråga om kontrakt i varje enskilt fall mellan företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan är då hur åtagandet i artikel IV i oljeprotokollet skall tolkas. Där&lt;br /&gt; 
står: ”Parterna skall lägga förhållandena till rätta för att norska företag&lt;br /&gt; 
med tillgång på råolja kan engagera sig på affärsmässig grund direkt i&lt;br /&gt; 
marknadsföring av råolja och oljeprodukter på den svenska marknaden&lt;br /&gt; 
antingen för sig själva eller genom olika former av samarbete med företag i&lt;br /&gt; 
Sverige.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är inte troligt att detta enbart är en tom paragraf. Å andra sidan är&lt;br /&gt; 
det viktigt att den tolkning av frivillighet för inblandade företag att själva&lt;br /&gt; 
sköta avvägningen mellan import av råolja resp. raffinerade oljeprodukter&lt;br /&gt; 
som Fälldinregeringen hävdat inför kritikerna av avtalet slås fast av riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis kan alltså konstateras att det avtal som nu preliminärt&lt;br /&gt;
slutits mellan Norges och Sveriges regeringar om ekonomiskt samarbete&lt;br /&gt;
knappast kommer att gå till historien som någon större diplomatisk&lt;br /&gt; 
triumf. Det är som samarbetsavtal synnerligen ofullgånget. Det innehåller&lt;br /&gt; 
en ojämn fördelning av fördelar och nackdelar, och det innebär direkta utslagningshot&lt;br /&gt;
mot svensk raffinaderiindustri och är därmed också till skada&lt;br /&gt; 
för ett viktigt delavtal inom energipolitiken, nämligen att öka flexibiliteten&lt;br /&gt; 
och handlingsfriheten på oljeområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med det grannskapsförhållande som vi har med Norge är det självfallet&lt;br /&gt; 
inte möjligt att yrka avslag på ett svensk-norskt avtal som slutits mellan&lt;br /&gt; 
regeringarna. Riksdagen bör dock understryka det som den svenska regeringen&lt;br /&gt;
själv har hävdat om det oljeavtal som slutits, nämligen att leveranser&lt;br /&gt;
av raffinerade oljeprodukter till Sverige måste vara en sak helt mellan&lt;br /&gt; 
självständiga företag. Det kan inte komma i fråga att åtgärder skall vidtas&lt;br /&gt; 
från den svenska regeringens sida för att på något sätt underlätta en ökad&lt;br /&gt; 
import av raffinerade oljeprodukter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag hemställer därför&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:40px;"&gt;att riksdagen med anledning av proposition 1980/81:189 som sin&lt;br /&gt; 
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts&lt;br /&gt; 
beträffande det norsk-svenska avtalet om leverans av raffinerade&lt;br /&gt; 
oljeprodukter till Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 13 maj 1981&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;LENNART PETTERSSON (s)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>LENNART PETTERSSON</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G4022186</dok_id>
<subtitel>av Lennart Pettersson</subtitel>
<filnamn>mot_198081__2186.pdf</filnamn>
<filstorlek>101813</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>med anledning av proposition 1980/81:189 om godkännande av avtal  mellan Sveriges regering och Norges regering om ekonomiskt samarbete, särskilt på industri- och energiområdena, m. m.</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/7E0C541D-3927-43B8-892C-61C571DEEFCA</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>