3070389G40221751980/812175motmotMotion 1980/81:2175 av Jan Bergqvist m. fl.MotionMotion217501981-04-28 00:00:002014-10-11 18:59:282014-10-11 00:00:00med anledning av proposition 1980/81:154 med förslag angående ändrade arbetsformer i högsta domstolen, m. m.av Jan Bergqvist m. fl.htmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/G4022175/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/G4022175https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G4022175
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_42"><p>10</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>Motion</p>
<p>1980/81:2175</p>
<p>av Jan Bergqvist m. fl.</p>
<p>med anledning av proposition 1980/81:154 med förslag angående<br />
ändrade arbetsformer i högsta domstolen, m. m.</p>
<p>Högsta domstolen fungerar inte som den borde. Domstolen ägnar inte ens<br />
hälften av sitt arbete åt det som är dess egentliga huvuduppgift, nämligen att<br />
döma och bilda prejudikat för rättskipningen vid de lägre domstolarna. På<br />
viktiga områden där underrätterna behöver vägledning har högsta domstolen<br />
inte lyckats få fram några utslag.</p>
<p>Till stor del sysselsätter sig högsta domstolen med mål som omsorgsfullt<br />
prövats i två instanser och där domen saknar varje prejudikatintresse, medan<br />
behandlingen av centrala rättsfrågor får vänta. De långa dröjsmålen skapar<br />
ofta svåra problem för enskilda individer och är till allvarligt men för det<br />
rättsvårdande arbetet.</p>
<p>Vad kan då göras för att högsta domstolen bättre skall svara mot de krav<br />
som de rättssökande och samhället har rätt att ställa på en högsta<br />
rättsvårdande instans?</p>
<p>För regeringen tycks svaret i första hand bli att söka minska arbetsbelastningen<br />
för justitieråden i högsta domstolen. Det skall ske genom att kraftigt<br />
pruta på antalet ledamöter som behövs för att domstolen skall vara domför. I<br />
stället för minst fem ledamöter för att avgöra ansökan om resning vill<br />
regeringen tillåta beslut med bara tre ledamöter. I stället för minst tre<br />
ledamöter för att avgöra prövningstillstånd tycker regeringen att det ibland<br />
kan vara tillräckligt med en enda ledamot.</p>
<p>Att minska kraven på domförhet och framför allt att införa enmansavgöranden<br />
är ett allvarligt steg. Hittills har det ansetts vara en grundläggande<br />
princip att en domstol som är högsta instans skall ha en kollegial<br />
sammansättning i all sin dömande verksamhet.</p>
<p>För att domstolarna skall kunna fullgöra de uppgifter som anförtrotts dem<br />
måste deras verksamhet möta ett allmänt förtroende. Regeringens förslag<br />
om enmansavgöranden och försvagning av domförheten är inte ägnat att<br />
stärka allmänhetens tilltro till högsta domstolen.</p>
<p>Högsta domstolens problem aktualiserar frågan om lekmannamedverkan<br />
även i de högsta rättsinstanserna.</p>
<p>Lekmannainslag har en lång tradition inom rättskipningen i vårt land. En<br />
omfattande redovisning av skäl för och emot lekmannamedverkan gjordes i<br />
processkommissionens betänkande år 1926. Beträffande lekmän i högsta<br />
domstolen sade kommissionen dock bara att ”av naturen hos Högsta<br />
domstolens uppgift följer, att något deltagande från lekmäns sida icke kan<br />
där ifrågakomma”.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1980/81:2175</p>
</div>
<div class="block ml_40"><p>11</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Efter många års debatt i och utanför riksdagen infördes nämndemän även i<br />
hovrätt och kammarrätt med verkan från den 1 januari 1977. Frågan om<br />
lekmannamedverkan i de högsta instanserna, högsta domstolen och regeringsrätten,<br />
synes däremot inte ha diskuterats i riksdagen de senaste<br />
decennierna. Inte heller något av de betänkanden som rört överrätternas<br />
organisation och arbetsformer och som lagts fram sedan den nya rättegångsbalken<br />
infördes 1948 verkar ha behandlat frågan om lekmäns medverkan i<br />
den högsta instansen. 1 en departementspromemoria av justitiedepartementet<br />
år 1955 föreslogs dock beträffande nådeärendena att yttrande av högsta<br />
domstolen resp. regeringsrätten skulle ersättas med yttrande från en särskild<br />
nämnd, i vilken skulle finnas lekmannainslag. Förslaget ledde dock aldrig till<br />
någon proposition.</p>
<p>Enligt vår mening skulle en lekmannamedverkan kunna förbättra högsta<br />
domstolens arbete på flera sätt. Det kan således ge en mera allsidig<br />
diskussion och ett bättre beslutsunderlag t. ex. när domstolen skall</p>
<p>- välja ut de mål som bör prövas med hänsyn till det allmänna intresset av</p>
<p>prejudikat,</p>
<p>- yttra sig om nådeärende,</p>
<p>- avgöra om någon skall uteslutas ur advokatsamfundet.</p>
<p>En annan uppgift för lekmän borde vara att medverka i de mål där högsta<br />
domstolen är första och enda instans. F. n. är högsta domstolen enda instans<br />
vid bl. a. en del högre ämbetsmäns brott under utövande av sin tjänst. För vår<br />
del anser vi det olämpligt att högsta domstolen är enda instans i sådana mål,<br />
och vi hoppas att den statliga utredning som prövar frågan om tjänsteansvar<br />
kommer att presentera förslag till en annan ordning. Men att högsta<br />
domstolen fungerar som enda instans för sådana mål kan ändå ses som<br />
ytterligare ett exempel på det orimliga att i dagens samhälle hävda att ”av<br />
naturen hos Högsta domstolens uppgift följer, att något deltagande från<br />
lekmäns sida icke kan där ifrågakomma”.</p>
<p>I propositionen aviseras att rättegångsutredningen genom tilläggsdirektiv<br />
skall få sitt uppdrag utvidgat till att omfatta även en översyn av överrättsprocessen.<br />
Enligt vår uppfattning bör rättegångsutredningen få i särskilt<br />
uppdrag att utforma förslag till lekmannamedverkan i de högsta rättsinstanserna.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_5"><p>Mot. 1980/81:2175 12</p>
<p style="margin-left:13px;">Med stöd av vad som ovan anförts hemställer vi</p>
<p style="margin-left:59px;">att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i<br />
motionen anförts om lekmannamedverkan i de högsta rättsinstanserna.</p>
<p>Stockholm den 28 april 1981</p>
<p>JAN BERGQVIST (s)</p>
<p>PER BERGMAN (s)</p>
<p>STURE ERICSON (s)</p>
</div>
<div class="block ml_25"><p style="margin-left:6px;">DORIS HÅVIK (s)<br />
BIRGER ROSQVIST (s)</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>GOTAB 69043 Stockholm 1981</p>
</div>
</div>
</div>
0JAN BERGQVISTs1undertecknare0PER BERGMANs2undertecknare0STURE ERICSONs3undertecknare0DORIS HÅVIKs4undertecknare0BIRGER ROSQVISTs5undertecknareG4022175av Jan Bergqvist m. fl.mot_198081__2175.pdf99985pdfmed anledning av proposition 1980/81:154 med förslag angående ändrade arbetsformer i högsta domstolen, m. m.https://data.riksdagen.se/fil/3C1EBAF5-2D22-4082-ABB3-90D784FBA314