<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3070385</hangar_id>
 <dok_id>G4022171</dok_id>
 <rm>1980/81</rm>
 <beteckning>2171</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1980/81:2171 av Birger Rosqvist och Jan Bergqvist</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>2171</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1981-04-28 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-10-11 18:59:26</systemdatum>
 <publicerad>2014-10-11 00:00:00</publicerad>
 <titel>med anledning av proposition 1980/81:119 om miljösäkrare sjötransporter</titel>
 <subtitel>av Birger Rosqvist och Jan Bergqvist</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G4022171/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G4022171</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G4022171</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p style="margin-left:346px;text-align:right;"&gt;Mot. 1980/81&lt;br /&gt; 
2171-2175&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Motion&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;1980/81:2171&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;av Birger Rosqvist och Jan Bergqvist&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;med anledning av proposition 1980/81:119 om miljösäkrare sjötransporter&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Fortfarande är olja i olika former en av vårt samhälles mest nödvändiga&lt;br /&gt; 
varor.Transporterna inom landet sker med bil, tåg och kvantitetsmässigt till&lt;br /&gt; 
största delen med fartyg. Import sker uteslutande med fartyg. Det sker även&lt;br /&gt; 
en viss export av raffinerade produkter och då med fartyg.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Vid praktiskt taget all fartygstrafik används olja som drivmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Inte sällan sker oljeutsläpp till sjöss eller i skärgårdar beroende på&lt;br /&gt; 
oavsiktliga händelser men tyvärr förekommer även avsiktliga utsläpp i&lt;br /&gt; 
samband med rengöring av tankar eller utsläpp av oljeförorenat ballastvatten.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Fartygstrafiken längs Sveriges långa kust och i våra närliggande hav såsom&lt;br /&gt; 
Skagerack, Kattegatt, Östersjön och Bottenhavet och till och från dessa är&lt;br /&gt; 
livlig. En merpart av fartygstrafiken har enbart anknytning med andra länder&lt;br /&gt; 
och berör därför i transportsammanhang ej Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Om utsläpp av olja i havet sker från sådana fartyg kan dock vårt lands&lt;br /&gt; 
skärgårdar och kuster beröras om vind och strömförhållanden är ogynnsamma.&lt;br /&gt;
Detta har hänt i större eller mindre omfattning vid flera tillfällen med de&lt;br /&gt; 
obehag detta medför.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;En förhållandevis liten del av de skador som drivande eller ilandfluten olja&lt;br /&gt; 
medfört har berott på grundstötningar med tankfartyg på svenskt område.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Olyckor i form av grundstötningar och kollisioner med oljeutsläpp som följd&lt;br /&gt; 
sker dock även med s. k. torrlastfartyg, dvs. sådana som ändå har olja&lt;br /&gt; 
ombord för sitt drivmedelsbehov. Torrlastfartygen är till antalet betydligt&lt;br /&gt; 
flera än tankfartygen.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Under senare år för kust- och närtrafik byggda tankfartyg har allteftersom&lt;br /&gt; 
nya erfarenheter vunnits försetts med diverse modern utrustning såsom&lt;br /&gt; 
navigeringshjälpmedel, annan konstruktion, starkare maskineri och ofta&lt;br /&gt; 
även dubbel botten.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Den dubbla bottnen med mellanliggande bottentankar gör att fartygen kan&lt;br /&gt; 
användas effektivare - man slipper efter slutförd lossning vänta på&lt;br /&gt; 
ballastfyllning då denna kan ske successivt medan fartyget lossas. Dubbel&lt;br /&gt; 
botten fungerar också värmeisolerande, vilket är till fördel då det därigenom&lt;br /&gt; 
sparas olja för den uppvärmning som måste ske av tjockare olja. Dubbelbottnade&lt;br /&gt;
fartyg blir dock dyrare i anskaffning, men detta torde vara&lt;br /&gt; 
investeringar som är lönande. Det är alltså inte företagsekonomiskt olönsamt&lt;br /&gt; 
att bygga dubbelbottnade tankfartyg.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Men för att bygga nya fartyg behöver beställaren tid. Han behöver kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;1 Riksdagen 1980181. 3 sami. Nr 2171-2175&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1980/81:2171&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Han måste oftast kunna sälja det eller de fartyg han har för att få ekonomiska&lt;br /&gt; 
möjligheter till förnyelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I regeringsförslaget om miljösäkra sjötransporter föreslås att en särskild&lt;br /&gt; 
avgift bör införas som premierar fartyg som har dubbel botten och därigenom&lt;br /&gt; 
uppfyller högre krav på miljösäkerhet. Förslaget innebär konkret att fartyg&lt;br /&gt; 
med enkel botten skall för varje fraktat ton inom vissa områden i Sverige&lt;br /&gt; 
erlägga en avgift som bör ligga omkring 2 kr./ton. Denna åtgärd sägs&lt;br /&gt; 
eliminera skillnaden i transportkostnad mellan vanligt tonnage och sådant&lt;br /&gt; 
med dubbel botten, och detta skall ske i miljösäkerhetshöjande syfte.&lt;br /&gt; 
Ikraftträdande skall ske fr. o. m. den 1 januari 1982, alltså om ett halvt&lt;br /&gt; 
år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget, om det genomförs, kommer att medföra kraftigt förhöjda&lt;br /&gt; 
transportkostnader för de produkter som nu fraktas med största delen av&lt;br /&gt; 
nuvarande kusttanktonnage. Konkurrenssituationen mellan land och sjötransport&lt;br /&gt;
förändras. På kortare fraktsträckor kommer tveklöst oljetransporter&lt;br /&gt;
att överföras till landtransporter. Detta är inget som totalt sett höjer&lt;br /&gt; 
miljösäkerheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är redan i dag mera ekonomiskt lönsamt att nyttja dubbelbottnade&lt;br /&gt; 
moderna fartyg. Därför har de redare som haft möjlighet att beställa nya&lt;br /&gt; 
fartyg under senare år också beställt sådana fartyg. De äldre har kunnat säljas&lt;br /&gt; 
till hyfsade priser. Men de redare, ofta små företagare, som köpt&lt;br /&gt; 
andrahandsfartygen står - om regeringsförslaget om ikraftträdandet av&lt;br /&gt; 
avgiftssystemet bifalls - i en prekär situation. De fartyg som dessa människor&lt;br /&gt; 
köpt för något eller några år sedan blir svåra att sälja utan kännbara förluster.&lt;br /&gt; 
Möjligheten att sälja och beställa och förnya tonnaget blir av ekonomiska&lt;br /&gt; 
skäl mycket små. Ingen i Sverige kommer att köpa ett sådant fartyg som i och&lt;br /&gt; 
för sig kan vara utmärkt, dock att det genom svenska särkrav anses&lt;br /&gt; 
undermåligt därför att det i likhet med andra länders tank- och torrlastfartyg&lt;br /&gt; 
har enkel botten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi riskerar således att en stor del sjötransporter går över till landsväg. Vi&lt;br /&gt; 
riskerar att ytterligare ett betydande antal svenska fartyg försäljs till&lt;br /&gt; 
utlandet, och vi blir ännu mer beroende av utländska fartyg och sådana som&lt;br /&gt; 
för öststatsflagg eller bekvämlighetsflagg och av olika skäl kan ha råd att&lt;br /&gt; 
köpa sig fria från våra s. k. miljökrav genom att belasta sin fraktersättning&lt;br /&gt; 
med avgiften 2 kr./ton. Logiken blir följande: i framtiden går det an för den&lt;br /&gt; 
som anser sig ha råd att köpa sig tillstånd för att få hota miljön!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Självfallet skall vi i Sverige värna om våra kuster och stränder. Vi skall&lt;br /&gt; 
genom förebyggande åtgärder förhindra skador. Vi skall beivra brott mot&lt;br /&gt; 
avsiktliga skador på natur, vatten och miljö. Vi skall ha en effektiv&lt;br /&gt; 
kontrollbesiktning av de fartyg som trafikerar våra vattenområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men den form av miljövärn som förslaget om ett hastigt införande av extra&lt;br /&gt; 
avgift för vissa fartyg som fraktar olja i vissa svenska områden innebär&lt;br /&gt; 
behöver noggrannare prövas. Beträffande nya svenska fartyg eller sådana&lt;br /&gt; 
som köpts från utlandet kan man ställa krav på att de skall vara av sådan&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1980/81:2171&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;konstruktion att de uppfyller de fordringar som gäller för att slippa avgift. I&lt;br /&gt; 
svenskt register redan befintligt tonnage med enkel botten bör nu ej beläggas&lt;br /&gt; 
med den form av avgift som regeringen föreslagit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en situation där många svenska varv har problem med orderbeläggning&lt;br /&gt; 
torde det ej vara omöjligt att finna vägar för att stimulera uppbyggnad av en&lt;br /&gt; 
kusttankflotta bestående av moderna fartyg som kan uppfylla högt ställda&lt;br /&gt; 
krav på miljösäkerhet i alla dess former.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att ersätta redan befintligt tonnage med nytt tar tid. Det finns dock som&lt;br /&gt; 
redan framhållits incitament att bygga fartyg av annan konstruktion än&lt;br /&gt; 
enkelbottnad. Om det dessutom anses nödvändigt att skynda på denna&lt;br /&gt; 
utveckling kan hotet om avgifter finnas kvar. Ett eventuellt ikraftträdande&lt;br /&gt; 
skulle kunna sägas ske om ytterligare två år, dvs. från den 1 januari&lt;br /&gt; 
1984.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till vad ovan anförts föreslås&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:59px;"&gt;att riksdagen beslutar att särskild avgift ej införs för transport av&lt;br /&gt; 
olja i svenska farvatten på det sätt som föreslås i proposition&lt;br /&gt; 
1980/81:119.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 28 april 1981&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BIRGER ROSQVIST (s) JAN BERGQVIST (s)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;1* Riksdagen 1980/81. 3 sami. Nr 2171-2175&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>BIRGER ROSQVIST</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>JAN BERGQVIST</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G4022171</dok_id>
<subtitel>av Birger Rosqvist och Jan Bergqvist</subtitel>
<filnamn>mot_198081__2171.pdf</filnamn>
<filstorlek>130366</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>med anledning av proposition 1980/81:119 om miljösäkrare sjötransporter</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/1521E2D7-B755-485E-9005-BC6A2FE77CD4</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>