3070335 G4022121 1980/81 2121 mot mot Motion 1980/81:2121 av Olof Palme m. fl. Motion Motion 2121 0 1981-04-10 00:00:00 2014-10-11 18:58:54 2014-10-11 00:00:00 med anledning av proposition 1980/81:131 om vissa varvsfrågor, m. m. av Olof Palme m. fl. html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/G4022121/text https://data.riksdagen.se/dokument/G4022121 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G4022121 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_41"><p>Mot. 1980/81:2121</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Motion<br /> 1980/81:2121<br /> av Olof Palme m. fl.</p> <p>med anledning av proposition 1980/81:131 om vissa varvsfrågor,<br /> m. m.</p> <p>I vår partimotion angående varvsindustrin våren 1980 lämnade vi en<br /> utförlig redogörelse för den socialdemokratiska varvspolitiken. Den politik<br /> som vi där redovisade ligger fast och vi vill nu endast åter peka på vissa<br /> grundläggande utgångspunkter för våra ställningstaganden och förslag<br /> rörande den svenska varvsindustrins utveckling.</p> <p>Den socialdemokratiska varvspolitiken har hela tiden haft en klar<br /> målsättning. En grundsats har varit att varvspolitiken - liksom industripolitiken<br /> i övrigt - måste vara långsiktig. Varvsnäringen är en tung industri, som<br /> inte kan utvecklas genom snabba kapacitetsförändringar eller produktionsomläggningar.<br /> Detta innebär att strukturomvandlingen måste planeras noga<br /> och att den med nödvändighet måste ta relativt lång tid. Det betyder också att<br /> omställningen inte kan genomföras utan stöd från samhällets sida.</p> <p>Konkret har vår varvspolitik inneburit att vi stött den omvandling som<br /> skett och sker inom varvsindustrin. Vi har accepterat nödvändiga kapacitetsminskningar.<br /> Men vi har samtidigt krävt att neddragningar skall ske på ett<br /> sådant sätt och i en sådan takt att de varken skadar företagens överlevnadsförmåga<br /> eller utsätter de anställda och berörda regioner för oacceptabla<br /> påfrestningar. Vi har också varit beredda att ge ordentliga resurser för<br /> utveckling av nya produkter och verksamheter vid varven.</p> <p>Denna grundsyn präglade i hög grad våra ställningstaganden och förslag<br /> vid 1978 och 1980 års riksdagsbehandlingar av varvsfrågorna. Från socialdemokratisk<br /> sida accepterade vi då fortsatta minskningar av kapaciteten vid<br /> varven. Vi krävde dock samtidigt att alla möjligheter skulle tas till vara för att<br /> vid varven utveckla de verksamheter som kunde bedömas ha en framtida<br /> livskraft, och vi föreslog erforderligt stöd till denna utveckling. Till en del fick<br /> vi i riksdagen stöd för våra förslag.</p> <p>En annan utgångspunkt för den socialdemokratiska varvspolitiken har<br /> varit att struktur- och sysselsättningsfrågorna skall behandlas i ett sammanhang.<br /> Vid 1978 års riksdagsbehandling fick vi gehör för vårt förslag om en<br /> anställningsgaranti och särskilda insatser för att underlätta de varvsanställdas<br /> övergång till annan sysselsättning. Anställningsgarantin gällde för storvarven<br /> inom Svenska Varv AB. I Göteborg bildades en särskild organisation,<br /> Projekt 80 AB (P80), för denna verksamhet. Erfarenheterna av P 80 är<br /> övervägande positiva. När varven år 1980 stod inför nya omfattande<br /> neddragningar föreslog vi från socialdemokratisk sida att anställningsgarantin<br /> dels skulle förlängas och gälla under även den då förestående omstruk1<br /> Riksdagen 1980181. 3 sami. Nr 2121</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1980/81:2121</p> </div> <div class="block ml_42"><p>2</p> </div> <div class="block ml_4"><p>tureringsperioden, dels skulle utvidgas till att också omfatta varven i<br /> Blekinge. Den borgerliga riksdagsmajoriteten avvisade dock dessa krav.</p> <p>Anställningsgarantin har därigenom upphört att gälla fr. o. m. årsskiftet<br /> 1980-81. I vad gäller P 80-projektet har regeringen bemyndigats att låta<br /> verksamheten fortsätta till viss del in på år 1981 om så erfordras.</p> <p>Huvudsyftet med den socialdemokratiska varvspolitiken kvarstår oförändrat.<br /> Målet är att ge svensk varvsnäring en långsiktigt konkurrenskraftig<br /> produktionsinriktning och struktur. Efter den nödvändiga omställnings- och<br /> utvecklingsperioden måste företagen ha nått en sådan styrka att de kan bära<br /> sina kostnader. Såväl för samhället som för företagen och de anställda är det<br /> nödvändigt att varven kan drivas på normala villkor utan fortlöpande<br /> produktionsstöd. Samtidigt står vi fast vid vårt krav på att påfrestningarna för<br /> de anställda och de berörda regionerna måste mildras så långt det är möjligt<br /> och att statsmakterna har ansvaret för att så sker.</p> <p>Mot våra förslag har de borgerliga regeringarna ställt en politik utan<br /> konstruktiva inslag. Man har okritiskt accepterat att produktionsresurserna<br /> raderas ut. Man har inte velat gå in i ett aktivt engagemang för att skapa ny<br /> produktion där fartygsbyggnationen minskar eller helt upphör och man har<br /> varit beredd att acceptera massavskedanden vid varven utan konkreta<br /> motåtgärder. Som framgått har det vid riksdagsbehandlingarna varit möjligt<br /> att åtminstone till en del korrigera denna destruktiva politik. I många<br /> avgörande frågor har dock den borgerliga riksdagsmajoriteten ställt sig<br /> bakom regeringspolitiken.</p> <p>Tyvärr genomsyras även den nu aktuella regeringspropositionen av<br /> passivitet och uppgivenhet. Inte på någon punkt finns konstruktiva förslag i<br /> syfte att påverka utvecklingen i positiv riktning. Vad som sker inom Svenska<br /> Varv AB kommenteras endast mycket kortfattat trots att företaget på punkt<br /> efter punkt går ifrån den utvecklingsplan som låg till grund för riksdagens<br /> beslut för knappt ett år sedan och trots att resultatutvecklingen är betydligt<br /> sämre än vad som då förutsågs. Det enda konkreta ställningstagande som<br /> redovisas är att ytterligare särskilt stöd till varvsindustrin inte kommer att bli<br /> aktuellt.</p> <p>Vad gäller de sysselsättningsmässiga konsekvenserna av de neddragningar<br /> som nu förestår är regeringen lika tomhänt. Här läggs ansvaret för vad som<br /> sker helt över på andra. Detta är i linje med den brist på ansvar man visat i<br /> liknande fall inom andra branscher, t. ex. stål- och skogsindustrierna. I<br /> propositionen finns sålunda inte en antydan om vad som kommer att ske med<br /> de över 4 000 personer som på några få år skall lämna varven i Landskrona/<br /> Malmö-området.</p> <p>Men regeringen står inte bara tomhänt i sina propositioner till riksdagen.<br /> Det finns också anledning att rikta stark kritik mot regeringens sätt att<br /> fortlöpande handlägga varvsfrågorna. Från socialdemokratisk sida har vi vid<br /> många tillfällen haft anledning att påtala detta under senare år. Denna<br /> misskötsel är i själva verket väl så allvarlig som de otillräckliga förslagen till</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1980/81:2121</p> </div> <div class="block ml_41"><p>3</p> </div> <div class="block ml_4"><p>riksdagen. Det är genom den löpande misskötseln som förutsättningarna för<br /> en positiv branschutveckling kraftigt försämras. Riksdagens möjligheter att<br /> påverka förhållandena blir härigenom begränsade.</p> <p>Detta gäller i hög grad det sätt på vilket man från regeringens sida agerat i<br /> ägarrollen gentemot Svenska Varv. Här har man helt tappat kontrollen över<br /> utvecklingen. För flera av dotterbolagen är resultatutvecklingen synnerligen<br /> oroväckande med utomordentligt stora negativa avvikelser från budgeten.<br /> Vad gäller den framtida utvecklingen konstaterar industriministern i<br /> propositionen att riskerna för fortsatta negativa resultatavvikelser får<br /> bedömas som större än möjligheterna att uppnå bättre resultat. Samtidigt<br /> saknas genomarbetade planer för hur denna utveckling skall vändas. Den<br /> strukturplan som låg till grund för riksdagens beslut våren 1980 är i långa<br /> stycken inaktuell.</p> <p>Så här kan det självfallet inte få fortsätta. Regeringen måste som<br /> representant för ägaren staten se till att konkreta planer för de enskilda<br /> enheterna tas fram så att såväl koncernens samlade utveckling som<br /> konsekvenserna för de berörda orterna kan bedömas. Vi utgår således från<br /> att regeringen så snart som möjligt redovisar en samlad och aktuell<br /> utvecklingsplan och finansieringsanalys för Svenska Varv.</p> <p>Som redan nämnts är situationen i Svenska Varv mycket oroande. För att<br /> lösa problemen ställs stora krav på koncernens organisation och ledningsresurser.<br /> Det bör ankomma på regeringen att noga följa utvecklingen också i<br /> detta avseende så att koncernens samlade utvecklingsmöjligheter kan tas till<br /> vara fullt ut.</p> <p>Även i övrigt har regeringens handläggning av varvsfrågorna varit minst<br /> sagt bristfällig. Som ett exempel kan nämnas turerna kring Kalmar Varv AB.<br /> Genom regeringens vägran att - tvärtemot industriministerns uttalanden godkänna<br /> ett förslag till finansiell rekonstruktion som riksgäldskontoret<br /> utarbetat i samverkan med industridepartementet blev en konkurs oundviklig<br /> för Kalmar Varv AB. Möjligheterna att därefter rekonstruera varvet har<br /> även de omintetgjorts genom att regeringen vägrat att medverka. Vi<br /> återkommer till denna fråga senare i denna motion.</p> <p>Ett annat exempel är den inventering av utvecklingsländernas behov av<br /> varvsprodukter som riksdagen begärde av regeringen i juni 1980. Från<br /> socialdemokratisk sida hade vi begärt en sådan inventering, som avsåg<br /> behovet av bl. a. färjor, bogserbåtar och fiskebåtar, dvs. produkter av<br /> intresse för särskilt de mindre och medelstora svenska varven. Enligt vad vi<br /> kunnat utröna har arbetet med denna inventering inte startats. Om så<br /> verkligen inte skett är det högst anmärkningsvärt. Det skall i det här<br /> sammanhanget också noteras att det särskilda stöd om 125 milj. kr. för export<br /> av varvsprodukter till utvecklingsländerna som riksdagen beslutade om år<br /> 1978 ännu inte utnyttjats till någon del. Näringsutskottet bör i samband med<br /> den nu förestående behandlingen av varvsfrågorna begära att regeringen<br /> redovisar de faktiska förhållandena i dessa frågor.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1980/81:2121</p> </div> <div class="block ml_42"><p>4</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Tyvärr finns det inget som talar för att regeringen kommer att förändra sin<br /> varvspolitik och sin handläggning av varvsfrågorna till det bättre. Den nu<br /> framlagda propositionen talar i detta avseende sitt tydliga språk. Detta är<br /> beklagligt för företagen, de anställda och för de berörda kommunerna och<br /> regionerna.</p> <p>Vi övergår nu till att behandla de frågor som aktualiseras i regeringspropositionen.</p> <p>Öresundsvarvet AB</p> <p>I sin proposition till riksdagen våren 1980 (prop. 1979/80:165) föreslog<br /> regeringen en total nedläggning av verksamheten vid Öresundsvarvet.<br /> Regeringen var dock inte beredd att ange någon tidpunkt för när all<br /> verksamhet skulle vara avvecklad vid varvet. Nedläggningstakten skulle i<br /> stället bestämmas med hänsyn till möjligheterna för de anställda att få nya<br /> arbeten. Någon beräkning av kostnaderna för denna i tiden obestämda<br /> nedläggning redovisades inte i propositionen. Inte heller föreslogs några<br /> nämnvärda insatser för att underlätta de 2 850 anställdas övergång till annan<br /> sysselsättning.</p> <p>Mot detta förslag stod en utvecklingsplan för Öresundsvarvet som hade<br /> utarbetats av företagsledningen i samverkan med de anställda. Planen<br /> innebar en radikal omstrukturering och nedbantning av varvet. Nyproduktionen<br /> av fartyg skulle skäras ned kraftigt samtidigt som satsningar skulle ske<br /> på industrisidan och inom representationsverksamheten. Sammantaget<br /> skulle antalet anställda minskas med drygt 1 000 personer.</p> <p>Från socialdemokratisk sida stödde vi denna utvecklingsplan. Vi framhöll<br /> att den föreslagna verksamheten innebar ett risktagande, här liksom i all<br /> industriell produktion. Men det fanns ingen anledning att tro att utvecklingen<br /> skulle bli sämre än i regeringens opreciserade avvecklingsalternativ. Om<br /> satsningen lyckades skulle det finnas förutsättningar för en fortsatt,<br /> långsiktigt uthållig industriell verksamhet i Landskrona. Sannolikheten<br /> härför ökade genom att planen innebar en diversifiering av verksamheten vid<br /> Öresundsvarvet.</p> <p>För att möjliggöra omstruktureringen mot delvis nya verksamhetsområden<br /> föreslog vi att Öresundsvarvet skulle ges ordentliga utvecklingsresurser,<br /> 100 milj. kr.</p> <p>Vi underströk också mycket starkt såväl i vår motion som i de följande<br /> diskussionerna att framgången för Öresundsvarvet på ett helt avgörande sätt<br /> var beroende på den attityd till utvecklingsplanen som framför allt Svenska<br /> Varvs koncernledning men också industriministern intog. Vi var väl<br /> medvetna om att hela planen lätt kunde omintetgöras om viljan till detta<br /> fanns.</p> <p>Riksdagens beslut blev att Öresundsvarvet skulle ges möjligheter att<br /> utvecklas i enlighet med den angivna planen.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Mot. 1980/81:2121</p> </div> <div class="block ml_41"><p>5</p> </div> <div class="block ml_4"><p>De farhågor som vi hade angående viljan att från ansvarigt håll ge<br /> Öresundsvarvet en reell chans att genomföra omstruktureringen visade sig<br /> tyvärr välgrundade. Vi kan nu konstatera att utvecklingsplanen aldrig sattes i<br /> verket. Inga åtgärder har vidtagits för att börja omorienteringen av<br /> produktionen och för att anpassa verksamheten mot den föreslagna lägre<br /> nivån. Varvet saknade länge erforderlig ledningskapacitet. De särskilda<br /> utvecklingspengar som riksdagen anslagit har inte till någon del använts för<br /> Öresundsvarvet. I stället fattade styrelsen för Svenska Varv den 30 oktober<br /> 1980 - endast drygt fyra månader efter det att riksdagen ställt sig bakom den<br /> femåriga utvecklingsplanen - beslutet att Öresundsvarvet skulle avvecklas.<br /> De fackliga styrelserepresentanterna reserverade sig mot beslutet. Industriministern<br /> har bl. a. i riksdagen sagt att han för sin del inte fann anledning att<br /> söka påverka Svenska Varvs beslut.</p> <p>I regeringspropositionen anges att skälet till Svenska Varvs beslut var att<br /> förlusterna vid Öresundsvarvet har blivit större än vad som förutsågs i<br /> utvecklingsplanen. Den enda siffra som anges är förlusten för år 1980, som<br /> uppgick till 344 milj. kr., vilket är drygt 200 milj. kr. mer än vad Svenska Varv<br /> budgeterat.</p> <p>Här är det viktigt att klarlägga två saker. För det första så är hela<br /> resultatförsämringen jämfört med budget hänförlig till ett enda nybygge,<br /> nämligen en av färjorna till Gotlandsbolaget. Anledningarna till fördyringen<br /> är flera, men en mycket starkt bidragande orsak är beslut som legat helt<br /> utanför Öresundsvarvet. Svenska Varv beslutade sålunda - mitt under<br /> pågående byggnation - att andra motorer än de ursprungligen planerade<br /> skulle installeras. Detta betydde dels att arbetet försenades kraftigt, dels att<br /> omkonstruktioner i övrigt blev nödvändiga. Det skall observeras att<br /> ordertagningen helt bestämts av Svenska Varvs koncernledning, som även<br /> härigenom styrt verksamheten vid Öresundsvarvet.</p> <p>För det andra kan tidigare och nuvarande förluster inte hänföras till den av<br /> riksdagen förordade utvecklingsplanen. Förlusterna beror på tidigare order,<br /> och man har fått bära dessa förluster, även om regeringsförslaget godkänts av<br /> riksdagen.</p> <p>Sammanfattningsvis kan vi sålunda konstatera att man från regeringens<br /> och Svenska Varvs sida inte på minsta sätt försökt medverka till en positiv<br /> utveckling vid Öresundsvarvet i enlighet med riksdagens beslut. Redan detta<br /> är i hög grad klandervärt. Från koncernledningens sida har dessutom<br /> Öresundsvarvet offentligt odugligförklarats såväl före som efter riksdagsbeslutet.<br /> Vi har inte kunnat finna att industriministern tagit avstånd från detta<br /> koncernledningens agerande och därigenom understött riksdagsbeslutet.</p> <p>Det var ett entydigt uppdrag från riksdagen att utvecklingsplanen skulle<br /> genomföras. Genom sitt agerande har regeringen och Svenska Varvs<br /> koncernledning i stället motarbetat en positiv utveckling vid företaget.<br /> Härigenom har riksdagsbeslutet åsidosatts på ett högst anmärkningsvärt<br /> sätt.</p> <p>1* Riksdagen 1980181. 3 sami. Nr 2121</p> </div> <div class="block ml_29" /> <div class="block ml_7" /> <div class="block ml_2" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_57" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1980/81:2121</p> </div> <div class="block ml_43"><p>6</p> </div> <div class="block ml_5"><p>Möjligheterna att nu framgångsrikt kunna genomföra den tidigare<br /> beslutade utvecklingen vid Öresundsvarvet torde vara obefintliga. Alla<br /> ansträngningar måste nu i stället koncentreras på att på bästa sätt utnyttja<br /> varvets kvarvarande resurser och vidareutveckla och bygga ut näringslivet i<br /> Landskrona kommun.</p> <p>Enligt Svenska Varv bör hela den nu befintliga orderstocken vid<br /> Öresundsvarvet färdigställas där. Härigenom kan personalavgången ske i<br /> långsammare takt än om delar av produktionen flyttas till annat varv.<br /> Nedläggningstidpunkten förskjuts då till första halvåret 1983.</p> <p>I propositionen redovisas att Svenska Varv beräknat att kostnaderna för<br /> nedläggningen av Öresundsvarvet uppgår till 1 004 milj. kr. Då redan<br /> beviljade medel frånräknats kvarstår ett kapitalbehov på 672 milj. kr.<br /> Svenska Varv framhåller dock att det av olika skäl är svårt att beräkna<br /> kostnaderna för den treårsperiod under vilken avvecklingen är tänkt att<br /> ske.</p> <p>Vi delar uppfattningen att den nuvarande orderstocken bör färdigställas<br /> vid Öresundsvarvet. Vi vill dock särskilt understryka att man inte som<br /> industriministern gör kan lägga hela ansvaret på de anställda vid varvet för att<br /> de förkalkylerade kostnaderna inte överskrids. Det är ett ansvar som till<br /> mycket stor del också åvilar koncernledningen, som bl. a. måste se till att<br /> Öresundsvarvet verkligen får reella möjligheter att bedriva en effektiv<br /> produktion. Risken är uppenbar att varvet under sin avveckling efter en tid<br /> kan komma att t. ex. lida brist på personal i nyckelbefattningar.</p> <p>Som vi redan nämnt är det viktigt att man noga överväger i vilken<br /> utsträckning och hur de kvarvarande resurserna kan användas i framtiden. Vi<br /> finner det vara en riktig väg att Landskrona Finans i samarbete med Svenska<br /> Varv prövar detta. Vi anser att detta även bör omfatta en prövning av<br /> möjligheterna att också fortsättningsvis bedriva fartygsreparationer vid<br /> Öresundsvarvets nuvarande anläggningar. En sådan verksamhet bör ske i<br /> samarbete med Götaverken Cityvarvet. Det är inte uteslutet att ett avsevärt<br /> antal arbetsplatser vid varvet kan räddas genom en sådan verksamhet.</p> <p>Kockums AB</p> <p>Situationen vid Kockums är utomordentligt allvarlig. Förlusten för år 1980<br /> blev mer än dubbelt så stor som vad som hade budgeterats. Enligt<br /> industriministerns redovisning i propositionen är förklaringen härtill att<br /> kostnadskalkylerna överskreds väsentligt. Samtidigt gav marknadsbearbetningen<br /> inte tillfredsställande resultat. Enligt statsrådet är det nödvändigt<br /> med snabba åtgärder för att förbättra resultatet vid Kockums. En fortsatt<br /> verksamhet vid nuvarande kapacitetsnivå anser han innebära stora ekonomiska<br /> risker. Varvets nuvarande orderstock räcker en bit in på år 1982.</p> <p>För att minska dessa risker har Kockums styrelse beslutat förbereda en<br /> snabb neddragning av verksamhetsvolymen till nivån 2,4 miljoner timmar.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1980/81:2121</p> </div> <div class="block ml_41"><p>7</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Detta innebär att personalen behöver minskas med ca 1 500.</p> <p>Den nu föreslagna neddragningen av kapaciteten löser inte Kockums<br /> problem. Vad som fortsättningsvis skall ske finns det såvitt vi har kunnat<br /> utröna inga mera genomarbetade uppfattningar om vare sig vid Kockums<br /> eller inom koncernledningen. Någon godkänd plan för företagets utveckling<br /> existerar inte, vilket industriministern också lakoniskt konstaterar i propositionen.<br /> Därutöver uttrycker han endast oro över resultatutvecklingen vid<br /> Kockums och säger att företaget kan komma att behöva prioritera något av<br /> de nuvarande affärsområdena.</p> <p>I propositionen säger industriministern vid flera tillfällen att kraftfulla<br /> åtgärder måste vidtas för att vända utvecklingen inom Svenska Varv och dess<br /> dotterbolag. Vi instämmer till fullo i detta konstaterande och vill understryka<br /> att detta gäller i särskilt hög grad för Kockums. Vad som emellertid är milt<br /> uttryckt förvånande är att industriministern bara nöjer sig med att konstatera<br /> detta behov. I propositionen finns inget sagt om vad dessa kraftfulla åtgärder<br /> kan och bör innebära. En nära till hands liggande tolkning av industriministerns<br /> uttalande blir därför att han i första hand avser fortsatta kapacitets- och<br /> sysselsättningsminskningar.</p> <p>Från socialdemokratisk sida kan vi inte acceptera en sådan defaitism. Vi<br /> har tidigare i denna motion framhållit att regeringen måste se till att en plan<br /> för den framtida utvecklingen av Svenska Varv utarbetas och redovisas. I en<br /> sådan skall också ingå en plan för Kockums. Tillräckliga resurser måste<br /> snarast sättas in för att finna vägar för att ta till vara och på bästa sätt utnyttja<br /> de resurser och utvecklingsmöjligheter som finns vid Kockums och därmed<br /> trygga en långsiktig fortlevnad av varvet. Regeringens ansvar kan inte, som<br /> man nu försöker göra, begränsas till att passivt åse utvecklingen vilken den än<br /> blir och därefter som enda åtgärd förelägga riksdagen förslag om nya och<br /> omfattande neddragningar. Situationen vid Kockums är så allvarlig att<br /> regeringen i stället måste aktivt medverka i försöken att finna bärkraftiga<br /> lösningar på varvets problem.</p> <p>Vi vill i det sammanhanget också peka på det arbete som pågår inom<br /> företaget med projektet Kockums Resurs. Projektet innebär att man skapar<br /> en särskild avdelning inom företaget, där den personal som inte utnyttjas för<br /> uppgifter i anslutning till fartygsproduktionen sysselsätts i annan verksamhet.<br /> Denna verksamhet skall bl. a. bestå av försäljning av tjänster och<br /> utveckling av nya produktidéer. Projektet Kockums Resurs behandlas<br /> närmare i en senare del av denna motion.</p> <p>Karlskronavarvet AB</p> <p>Riksdagen ställde sig våren 1980 bakom Svenska Varvs planer på att ge<br /> Karlskronavarvet en mera renodlat marin inriktning. Samtidigt konstaterades<br /> dock att denna verksamhetsinriktning ger varvet begränsade möjligheter<br /> att påverka sin försäljningsvolym. Enligt riksdagen måste hänsyn</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_6"><p>Mot. 1980/81:2121</p> </div> <div class="block ml_5"><p>härtill tas när lönsamhetskrav ställs på varvet. Regeringen gavs också ett<br /> särskilt ansvar för sysselsättningen vid varvet.</p> <p>Riksdagens ställningstaganden grundades på de socialdemokratiska förslagen.<br /> Vi hade i vår motion understrukit att åtgärder måste vidtas för att<br /> förbättra varvets beläggningssituation. Vi hade anledning att förmoda att<br /> regeringen efter riksdagens uttalande skulle ta ett ansvar för varvets<br /> utveckling.</p> <p>Så har dock inte skett. I regeringspropositionen konstateras att Svenska<br /> Varvs strukturplan inte kunnat fullföljas. Av propositionen kan inte utläsas<br /> att någon som helst åtgärd vidtagits från regeringens sida för att möjliggöra<br /> detta. Karlskronavarvets styrelse har därför beslutat att minska personalstyrkan<br /> vid varvet med ca 500 personer. Den nya kapaciteten skulle<br /> därigenom minskas från strukturplanens 1 miljon timmar till 750 000<br /> timmar.</p> <p>Det är ännu inte ett år sedan den nya verksamhetsinriktningen slogs fast<br /> för Karlskronavarvet. Det är med hänsyn härtill inte förvånande att<br /> erforderliga marknadsgenombrott hittills inte kunnat ske på de delvis nya<br /> verksamhetsområdena. Det skall vidare observeras att Karlskronavarvet är<br /> en av de enheter inom Svenska Varv för vilken det saknas en av styrelsen<br /> godkänd plan för utvecklingen.</p> <p>Enligt vår mening bör Karlskronavarvet ges ytterligare tid för sin<br /> marknadsbearbetning och omorientering innan kapaciteten dras ned så<br /> drastiskt som varvsstyrelsen föreslagit. Varvet har f. n. offerter ute på en rad<br /> objekt. Detta ställningstagande ligger helt i linje med riksdagens tidigare<br /> nämnda uttalande rörande det särskilda sysselsättningsansvaret och de<br /> lönsamhetskrav som kan ställas på varvet. Karlskronavarvet bör sålunda<br /> under ett år behålla en kapacitet på 1 miljon timmar. Riksdagen bör göra ett<br /> uttalande av denna innebörd.</p> <p>Detta betyder självfallet inte att inga förändringar skall ske. Tvärtom bör<br /> kraftfulla åtgärder sättas in för att effektivisera verksamheten. Enligt vad vi<br /> erfarit har Svenska Varv tillsammans med externa konsulter nyligen gjort en<br /> omfattande genomgång av varvet. Man har därvid funnit en rad brister som<br /> måste rättas till och man har föreslagit en lång rad konkreta åtgärder.<br /> Arbetet härmed bör inledas omedelbart och i samarbete med de anställdas<br /> organisationer. Koncernledningen måste känna ett ansvar för att så sker.</p> <p>I regeringspropositionen föreslås att 100 milj. kr. skall ställas till<br /> regeringens förfogande för att finansiera åtgärder i syfte att förbättra<br /> möjligheterna för Karlskronavarvet att hålla uppe tillverkningsvolymen.<br /> Den av oss föreslagna kapacitetsvolymen bör finansieras med medel från<br /> detta anslag.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1980/81:2121</p> </div> <div class="block ml_41"><p>9</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Sysselsättningen</p> <p>Behandlingen av fjolårets varvsbeslut</p> <p>I fjolårets socialdemokratiska partimotion om varvspolitiken underströks<br /> att det är nödvändigt att strukturomvandlingen inom varvsindustrin fortgår. I<br /> väsentliga avseenden ställde vi oss från socialdemokratisk sida bakom<br /> Svenska Varvs strukturplan - med dess krav på ökad specialisering mellan<br /> varvsenheterna, nedskärning av fartygsproduktionen och kraftfulla åtgärder<br /> för att uppnå lönsamhet.</p> <p>Vi accepterade därmed en utveckling inom varvsindustrin, som inte skulle<br /> kunna undgå att leda till avsevärda påfrestningar och krav på omställning för<br /> ett stort antal människor. Men vi accepterade inte det som var innebörden av<br /> regeringens förslag i varvspropositionen: att strukturförändringarna i<br /> varvsindustrin skulle genomföras utan samtidiga insatser för att effektivt<br /> stödja de berörda i den svåra omställningen.</p> <p>Inför arbetet med varvspropositionen uppmanade vi från socialdemokratiskt<br /> håll regeringen att sätta in stora resurser för att i samarbete med<br /> näringslivet ta fram nya industriprojekt på varvsorterna. Vi gjorde klart att<br /> konkreta insatser för att skapa ny sysselsättning på varvsorterna var en<br /> förutsättning för att socialdemokraterna skulle kunna acceptera en drastisk<br /> neddragning av antalet anställda vid enskilda varvsenheter. Den ort som i det<br /> sammanhanget främst var i blickfånget var självfallet Landskrona. Där<br /> hotade en nedläggning av varvet - med närmare 3 000 anställda och med<br /> många fler indirekt berörda. Utan ny sysselsättning på orten skulle<br /> nedläggningen leda till en katastrof för kommunen. Vi klargjorde mot den<br /> bakgrunden att förslag från regeringen om statliga insatser för att åstadkomma<br /> nya industriprojekt på varvsorterna skulle bli föremål för en mycket<br /> positiv behandling från vår sida.</p> <p>Då regeringen presenterade sin varvsproposition, visade det sig att den<br /> inte innehöll några som helst konkreta förslag till statliga insatser för<br /> ersättningsproduktion på varvsorterna. Regeringens förslag innebar att<br /> endast besluten om nedskärningar och nedläggningar inom varvsindustrin<br /> skulle tas. Därefter skulle man se om det behövdes några särskilda insatser<br /> för de människor som drabbades. Kring frågan om vilka insatser som i så fall<br /> skulle kunna bli aktuella fördes en löslig diskussion i propositionen.</p> <p>Propositionen var på avgörande punkter starkt bristfällig. Det var<br /> emellertid nödvändigt att snabbt komma fram till besluten om innehållet i<br /> den framtida varvspropositionen. I en del av de frågor, där vi från<br /> socialdemokratisk sida redovisade en annan uppfattning än regeringens,<br /> hade vi framgångar vid riksdagens behandling av varvsfrågorna. De<br /> praktiska resultaten av dessa framgångar har emellertid visat sig vara mycket<br /> begränsade eftersom regeringen underlåtit att genomföra riksdagens<br /> beslut.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1980/81:2121</p> </div> <div class="block ml_42"><p>10</p> </div> <div class="block ml_5"><p>En av dessa punkter rör behandlingen av Öresundsvarvet, där vi lyckades<br /> få majoritet i riksdagen för vårt förslag till omstrukturering av varvet. Det<br /> riksdagsbeslutet har man över huvud taget inte gjort något försök att<br /> genomföra från Svenska Varvs sida, vilket uppenbarligen skett med<br /> regeringens gillande.</p> <p>Regeringens anmärkningsvärda agerande i denna fråga har vid flera<br /> tillfällen påtalats från vår sida. Frågan tas upp på annan plats i denna<br /> motion.</p> <p>Det finns emellertid ytterligare några, hittills inte i lika hög grad<br /> uppmärksammade, punkter där regeringen agerat i strid mot riksdagens klart<br /> uttalade intentioner och beslut. Det gäller dels frågan om anställningsgaranti<br /> för de varvsanställda, dels frågan om insatser för att skapa ny sysselsättning i<br /> Landskronaregionen.</p> <p>Vad beträffar den förstnämnda frågan föreslogs i den socialdemokratiska<br /> partimotionen att den gällande anställningsgarantin vid storvarven skulle<br /> förlängas till att omfatta även den nu förestående omstruktureringsperioden<br /> samt utvidgas till att gälla även Svenska Varvs enheter i Blekinge län.<br /> Dessutom föreslogs att riksdagen skulle ge regeringen i uppdrag att under<br /> hösten 1980 redovisa en utvärdering av det s. k. Projekt 80, som haft till syfte<br /> att ta hand om den övertaliga varvspersonalen i Göteborg, och på grundval<br /> av bl. a. denna utvärdering redovisa förslag till mer preciserade regler för<br /> anställningsgarantin och organisation av särskilda insatser för att underlätta<br /> den övertaliga personalens övergång till ny sysselsättning.</p> <p>Något beslut om en förlängning och utvidgning av anställningsgarantin<br /> lyckades vi inte få riksdagsmajoriteten med på. Däremot uttalade näringsutskottet<br /> att man ansåg att riksdagen under hösten 1980 skulle få en<br /> redovisning av erfarenheterna från Projekt 80 i Göteborg. Näringsutskottets<br /> majoritet instämde också i det uttalande som gjorts av arbetsmarknadsutskottets<br /> majoritet och som innebar att frågor om anställningsgarantin skulle<br /> tas upp hösten 1980. Regeringen hade i propositionen aviserat att man vid<br /> den tidpunkten avsåg att återkomma till dessa frågor.</p> <p>Riksdagen beslöt i enlighet med de förslag som avgivits av den borgerliga<br /> majoriteten i de båda utskotten. Riksdagsbeslutet innebar alltså att<br /> socialdemokratiska förslag om en förlängning och utvidgning av anställningsgarantin<br /> för de varvsanställda avvisades, men att regeringen fick i uppdrag att<br /> hösten 1980 återkomma med förslag till riksdagen och därvid också redovisa<br /> erfarenheterna av Projekt 80.</p> <p>Någon sådan redovisning skedde inte och inte heller presenterades några<br /> förslag från regeringens sida under hösten. Den redogörelse för Projekt 80,<br /> som återfinns i den nu föreliggande propositionen, kan inte heller sägas<br /> uppfylla ens mycket lågt ställda laav på en redovisning av de hittillsvarande<br /> erfarenheterna. Några förslag presenteras heller inte i sammanhanget.<br /> Regeringens agerande i denna fråga måste enligt socialdemokratisk uppfattning<br /> sägas vara en anmärkningsvärt öppen demonstration av likgiltighet inför</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Mot. 1980/81:2121</p> </div> <div class="block ml_41"><p>11</p> </div> <div class="block ml_3"><p>beslut som fattats av riksdagen.</p> <p>Detsamma gäller behandlingen av förslagen om särskilda sysselsättningsinsatser<br /> på varvsorterna. Också på den punkten gjordes ett uttalande från<br /> riksdagens sida av innebörden att regeringen hade att återkomma med<br /> förslag under hösten 1980. Man gjorde från riksdagens sida helt klart att<br /> förslagen skulle kunna innefatta okonventionella lösningar för att på ett<br /> snabbt och praktiskt sätt skaffa nya sysselsättningstillfällen i varvsregionerna.</p> <p>Också det socialdemokratiska förslaget om särskilda anslag till vissa<br /> regionala utvecklingsfonder för utveckling av ny produktion på varvsorter<br /> avvisades av näringsutskottets majoritet med hänvisning till att regeringen<br /> skulle återkomma med ett mer samlat ställningstagande till dessa frågor.</p> <p>Redan det förhållandet att regeringen, tvärtemot riksdagens beslut,<br /> underlät att ta upp de här aktuella frågorna i riksdagen under hösten 1980 är<br /> anmärkningsvärt och har från socialdemokratisk sida påtalats i konstitutionsutskottet,<br /> där frågan nu granskas. Än mer anmärkningsvärt är emellertid att<br /> regeringen inte ens nu, då varvsfrågorna ånyo aktualiseras, gör någon ansats<br /> att uppfylla de krav som riksdagen under våren 1980 riktade mot<br /> regeringen.</p> <p>Propositionen</p> <p>Regeringen hävdar, nu liksom i fjolårets vårproposition, att en<br /> avveckling av Öresundsvarvet, med omkring 2 600 anställda, och en<br /> nedskärning av antalet anställda vid Kockums med 1 500 medför ganska<br /> måttliga problem för de berörda, eftersom båda varven är belägna i<br /> arbetsmarknader med en för svenska förhållanden betydande storlek.<br /> Industriministern säger i propositionen att ”det är min bedömning att om<br /> man ser till arbetsmarknaden i sin helhet i detta område de problem som kan<br /> uppstå till följd av sysselsättningsförändringarna inom varven borde kunna<br /> klaras av genom normala arbetsmarknadspolitiska insatser”.</p> <p>Det påpekas emellertid samtidigt att förändringen kommer att slå<br /> ”jämförelsevis hårt” mot Landskrona kommun och att särskilda åtgärder blir<br /> nödvändiga för att lösa de problem som kan uppstå där. De konkreta<br /> förslagen till åtgärder från regeringens sida är emellertid mycket begränsade.</p> <p>Industriministern finner inte skäl att tillmötesgå Svenska Varvs begäran<br /> om särskilda medel för att betala förtidspensioneringar och särskilda<br /> anpassningsåtgärder för de varvsanställda. Det finns enligt propositionen<br /> tillräckliga möjligheter inom ramen för ordinarie arbetsmarknadspolitiska<br /> resurser. ”Arbetsmarknadsmyndigheterna är självfallet beredda att sätta in<br /> de arbetsmarknadspolitiska åtgärder som krävs för att underlätta de<br /> varvsanställdas övergång till annan sysselsättning.”</p> <p>De 100 milj. kr. som genom fjolårets varvsbeslut, och på socialdemokra</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_6"><p>Mot. 1980/81:2121</p> </div> <div class="block ml_43"><p>12</p> </div> <div class="block ml_5"><p>tiskt initiativ, avsattes för produktutveckling vid Öresundsvarvet, användes<br /> aldrig för detta ändamål. Dessa medel föreslås nu bli tillförda ett särskilt<br /> bolag, Landskrona Finans AB, som skall ha till uppgift att främja<br /> utbyggnaden av näringslivet i Landskronaregionen.</p> <p>Utöver denna omdisponering av till Öresundsvarvet tidigare anvisade<br /> medel innehåller regeringsförslaget inga konkreta åtaganden. Det sägs att<br /> regionalpolitisk! stöd i vissa fall kan bli nödvändigt. Man pekar på att<br /> regeringen nyligen lämnat tillstånd enligt 136 a § byggnadslagen till att<br /> hamnen i Landskrona byggs ut för lagring av kol m. m. Något statligt<br /> engagemang i en central hamn för kolimport, i enlighet med önskemålen från<br /> Landskrona kommuns sida, sägs däremot inte vara motiverat. Vad gäller<br /> verksamheten vid den verkstadsskola som f. n. drivs vid Öresundsvarvet<br /> redovisas ingen långsiktig lösning utan endast en förhoppning om att en<br /> sådan skall kunna uppnås. Landskrona kommuns begäran om ekonomiskt<br /> stöd för att täcka kostnaderna för outhyrda lägenheter föranleder ingen<br /> åtgärd.</p> <p>Som framgår av denna redovisning har regeringen inte ansett att<br /> situationen på varvsorterna, och så inte ens i Landskrona, motiverar särskilt<br /> långtgående insatser från samhällets sida. Man vill avvakta utvecklingen på<br /> arbetsmarknaden i Landskronaregionen innan man tar ställning.</p> <p>Behovet av särskilda insatser på varvsorterna</p> <p>Vi påpekade från socialdemokratiskt håll redan i fjolårets varvsmotion att<br /> arbetsmarknadssituationen i Skåne inte var av den karaktären att någon<br /> större andel av de personer som skulle tvingas sluta vid varven kunde<br /> förväntas få arbete i regionen utan särskilda insatser. För Malmös del hade<br /> antalet industrisysselsatta minskat med 11 % under andra hälften av<br /> 1970-talet. Vad gäller Landskrona var närmare 40 % av de industrisysselsatta<br /> i kommunen anställda i Öresundsvarvet, och långt fler var indirekt<br /> beroende av varvet för sin sysselsättning.</p> <p>Situationen har försämrats sedan förra året. Under de senaste månaderna<br /> rapporterar länsarbetsnämnden i Malmöhus län en stark ökning av<br /> arbetslösheten. Antalet kvarstående lediga platser per 100 arbetssökande var<br /> under årets första månader långt mindre än hälften av vad som noterades<br /> under motsvarande period i fjol. För Blekinges del rapporteras också en<br /> försämring av arbetsmarknadsläget. Antalet lediga platser minskar kraftigt<br /> och arbetslösheten ökar.</p> <p>Vi delar följaktligen från socialdemokratisk sida inte regeringens relativt<br /> positiva syn på sysselsättningsläget i varvsregionerna. De planerade kraftiga<br /> personalnedskärningarna vid Skåne- och Blekingevarven motiverar enligt<br /> socialdemokratisk uppfattning särskilda insatser från samhället för att<br /> underlätta omställning till annan sysselsättning och lindra påfrestningarna<br /> för de berörda.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1980/81:2121</p> </div> <div class="block ml_41"><p>13</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Vi skall i det följande redovisa våra förslag till särskilda insatser på<br /> varvsorterna. En av de åtgärder som enligt vår uppfattning blir nödvändiga är<br /> en förstärkning av arbetsförmedlingsresurserna i Malmöhus län. En analys<br /> av antalet arbetsförmedlingstjänster ställda i relation till behovet av<br /> förmedlingsinsatser visar att Malmöhus län redan i dag är jämförelsevis dåligt<br /> försörjt. Både i Malmö och i Landskrona kommer kraven på arbetsförmedlingsinsatser<br /> att öka utomordentligt starkt. Någon realistisk möjlighet att<br /> möta dessa ökade krav utan en avsevärd förstärkning av arbetsförmedlingsresurserna<br /> i de båda kommunerna finns inte. Vi föreslår att riksdagen<br /> uppdrar åt regeringen att tillse att en sådan förstärkning kommer till<br /> stånd.</p> <p>Innan vi går in på de socialdemokratiska förslagen om särskilda insatser på<br /> varvsorterna vill vi ta upp en fråga som rör regionalpolitisk! stöd till<br /> varvsorterna. I propositionen anmäler industriministern att han är beredd att<br /> föreslå regeringen att tills vidare bevilja regionalpolitisk! stöd till företag i<br /> Karlskrona kommun enligt vad som normalt lämnas vid stöd utanför<br /> stödområdet och tillägger att stöd i sådana fall lämnas enligt de regler som<br /> gäller för stödområde 1.</p> <p>Detta är enligt socialdemokratisk uppfattning en inställning som är orimlig<br /> med hänsyn till vad som sägs om Blekinge i det nyligen fattade riksdagsbeslutet<br /> om regionalpolitik. Riksdagen ställde sig där enhälligt bakom följande<br /> formulering i arbetsmarknadsutskottets betänkande:</p> <p>Utvecklingen på arbetsmarknaden i Blekinge län är bekymmersam. Det är<br /> mot denna bakgrund angeläget att åtgärder vidtas som kan underlätta den<br /> industriella utvecklingen i länet. Ingen kommun i länet är placerad i<br /> stödområde. Möjlighet finns dock att i särskilda fall ge regionalpolitisk! stöd<br /> utanför stödområdena. Med hänsyn till sysselsättningsläget i länet bör<br /> undantagsregeln kunna ges en generös tillämpning. Vad särskilt gäller<br /> Karlskrona räknar utskottet med att det blir anledning att återkomma till<br /> situationen i den kommunen senare i vår i samband med behandlingen av<br /> regeringens varvsproposition.</p> <p>Detta enhälliga riksdagsbeslut om en generös tillämpning av undantagsregeln<br /> är enligt vår uppfattning inte förenligt med en begränsning av stödet<br /> till de regler som gäller för stödområde 1. Detta bör ges regeringen till<br /> känna.</p> <p>Särskilda sysselsättningsprojekt i varvsregionerna</p> <p>I fjolårets socialdemokratiska varvsmotion sades bl. a.:</p> <p>Inför behandlingen av varvsfrågorna har vi från socialdemokratisk sida<br /> mycket klart uttalat att beslut om konkreta åtgärder för ny produktion på<br /> varvsorterna enligt vår uppfattning bör vara en integrerad del av ett samlat<br /> ställningstagande i varvsfrågan. Vi har därför uppmanat regeringen att lägga<br /> fram förslag till statliga insatser för att åstadkomma nya industriprojekt på<br /> varvsorterna och framhållit att sådana förslag skulle komma att bli föremål</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1980/81:2121</p> </div> <div class="block ml_41"><p>14</p> </div> <div class="block ml_4"><p>för en mycket positiv behandling från vår sida.</p> <p>Vår uppmaning till regeringen skall ses mot bakgrund av de svårigheter<br /> som ett oppositionsparti har då det gäller att ta fram ett underlagsmaterial,<br /> som utan ytterligare överarbetning kan läggas till grund för ett slutligt<br /> riksdagsbeslut. För beslut angående ett enskilt projekt krävs regelmässigt<br /> grundliga tekniska utredningar liksom kalkyler beträffande projektets<br /> kommersiella möjligheter och effekter. Villkoren för projektets genomförande<br /> och kraven på statliga insatser kan i allmänhet klarläggas först genom<br /> förhandlingar mellan regeringen och en statlig myndighet å ena sidan och<br /> enskilda företag å den andra.</p> <p>Därefter konstaterades att regeringens proposition inte innehöll några<br /> förslag av den aktuella typen. Motionen fortsatte:</p> <p>Vi föreslår att riksdagen ger regeringen i uppdrag att snarast utarbeta ett<br /> handlingsprogram med förslag till sådana insatser. Insatserna bör vara av den<br /> omfattningen att de i väsentlig grad bidrar till att kompensera det bortfall av<br /> arbetstillfällen som uppstår i samband med omstruktureringen av varvsindustrin.</p> <p>Inför behandlingen av varvsfrågorna har från olika håll, bl. a. berörda län<br /> och kommuner samt de fackliga organisationerna, redovisats en rad tänkbara<br /> projekt. Dessa bör bli föremål för en seriös prövning från regeringens sida i<br /> samband med utarbetandet av förslag till statliga insatser för att skapa ny<br /> produktion på varvsortema.</p> <p>Som tidigare påpekats uttalade riksdagen, med anledning av våra förslag,<br /> att regeringen skulle pröva åtgärder till stöd för konkreta industriprojekt i<br /> varvsregionema under hösten 1980. Några förslag till sådana åtgärder<br /> redovisades inte under hösten 1980 och redovisas inte heller i den nu<br /> föreliggande propositionen. Vi tvingas upprepa vårt förslag. Vi föreslår<br /> därför att riksdagen ger regeringen i uppdrag att snarast utarbeta ett<br /> handlingsprogram med förslag till sysselsättningsskapande insatser på<br /> varvsorterna. Insatserna i programmet bör omfatta statligt stöd till industrietableringar<br /> eller utvecklingsprojekt som på sikt kan leda till industriell<br /> produktion. Det kan i sammanhanget vara lämpligt att bl. a. arbeta med<br /> någon form av anbudsförfarande. I samband med utarbetandet av programmet<br /> bör ske en seriös prövning av de sysselsättningsprojekt som redovisats<br /> från berörda län och kommuner samt från de fackliga organisationerna.</p> <p>Ett av de projekt som i det sammanhanget aktualiserats är en omlastningshamn<br /> för kol i Landskrona. Regeringen har nyligen lämnat tillstånd enligt<br /> 136 a § byggnadslagen till att hamnen i Landskrona byggs ut för lagring av kol<br /> m. m.</p> <p>Från Landskrona kommuns sida hävdar man att det finns ett behov av en<br /> omlastningshamn för kol i landet där kol kan importeras och lastas om för<br /> vidare transport till olika förbrukare. Man framhåller att förbrukarna kan<br /> vinna påtagliga fördelar genom ett sådant arrangemang dels ekonomiskt,<br /> bl. a. genom att rationella transporter möjliggörs, dels från miljösynpunkt<br /> genom att kraven på lagerhållning hos de enskilda förbrukarna kan hållas<br /> nere.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1980/81:2121</p> </div> <div class="block ml_41"><p>15</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Enligt socialdemokratisk uppfattning finns det omständigheter som talar<br /> för att en central importhamn av den skisserade typen kan vara en lämplig<br /> lösning. Samtidigt skulle hamnanläggningen, både under byggnadstiden och<br /> därefter, innebära ett utomordentligt värdefullt tillskott av sysselsättningstillfällen<br /> i Landskrona. Det vore mot den bakgrunden orimligt att utan vidare<br /> avvisa Landskrona kommuns förslag. En ytterligare belysning av användarnas<br /> syn på frågan och deras önskemål är emellertid nödvändig. Likaså bör de<br /> ekonomiska förutsättningarna för projektet ytterligare klarläggas. Vi<br /> föreslår att riksdagen uppdrar åt regeringen att snarast göra erforderliga<br /> kompletteringar av underlaget för ett beslut i frågan och att därefter<br /> återkomma till riksdagen med förslag. Man får därvid överväga förutsättningarna<br /> för en statlig medverkan vid finansieringen av projektet. Detta bör<br /> ges regeringen till känna.</p> <p>I propositionen föreslås att 100 milj. kr. av de medel som tidigare har<br /> anvisats för produktutveckling vid Öresundsvarvet skall via Svenska Varv<br /> tillföras Landskrona Finans AB - det bolag som bildats för att stimulera<br /> utbyggnaden av näringslivet i Landskronaregionen. Från Landskrona<br /> kommuns sida har begärts att etableringsbolaget skall få överta anläggningar,<br /> utrustning m. m. på Öresundsvarvet för en symbolisk summa. Det<br /> framgår inte klart av propositionen om det är avsikten att så skall ske. Om så<br /> inte blir fallet kan Landskrona Finans AB tvingas utnyttja en betydande del<br /> av sina samlade medel för att finansiera förvaltningen av de anläggningar som<br /> tidigare tillhörde Öresundsvarvet. Detta skulle kunna innebära en påtaglig<br /> begränsning av företagets möjligheter att medverka i industriprojekt och<br /> därmed stimulera sysselsättningen i Landskrona. Regeringen bör enligt vår<br /> mening vidta sådana åtgärder att de till Landskrona Finans AB anvisade 100<br /> miljoner kronorna ograverade kan utnyttjas för att bidra vid finansieringen<br /> av industriprojekt. Det kan ske antingen genom att Öresundsvarvets mark<br /> och lokaler successivt förs över till Landskrona Finans AB mot en enbart<br /> symbolisk ersättning eller genom att ytterligare medel tillförs bolaget. Detta<br /> bör ges regeringen till känna.</p> <p>Anställningsgarantin</p> <p>Den nu föreliggande propositionens redogörelse för erfarenheterna av<br /> anställningsgarantin och Projekt 80 är som tidigare påpekats utomordentligt<br /> bristfällig. Efter en summarisk redovisning av vissa sifferuppgifter framförs<br /> uppfattningen att anställningsgarantier av det här aktuella slaget i viss<br /> utsträckning kan motverka att arbetskraften går över till företag med goda<br /> utvecklingsmöjligheter. Huruvida detta gäller i det här aktuella fallet, och i<br /> så fall i vilken utsträckning, diskuteras inte. Man redovisar öppet att någon<br /> ekonomisk utvärdering av P 80 inte är gjord och säger att en sådan utan<br /> tvekan vore förknippad med stora svårigheter. Man anser emellertid att den<br /> genomsnittliga kostnaden per anställd, 200 000 kr., bör noteras.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1980/81:2121</p> </div> <div class="block ml_41"><p>16</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Härtill kan sägas att en ekonomisk utvärdering av P 80 - i likhet med<br /> många andra samhällsekonomiska kalkyler - sannolikt är förknippad med<br /> stora svårigheter. Det bör ändå vara möjligt att ge en betydligt klarare bild av<br /> kostnadernas fördelning relaterad till omfattningen av de olika verksamheterna<br /> inom Projekt 80. Att som görs i propositionen summera kostnader för<br /> förtidspensionering, stimulansbidrag, utbildning och annan projektverksamhet<br /> och därefter dividera summan med antalet av projektet berörda personer<br /> är fullständigt meningslöst.</p> <p>I vår varvsmotion våren 1980 föreslog vi från socialdemokratisk sida att<br /> den då gällande anställningsgarantin vid storvarven skulle bibehållas under<br /> den kommande omställningsperioden och att den skulle utvidgas till att<br /> omfatta även varven i Blekinge. Till anställningsgarantin borde knytas<br /> möjligheter att på de enskilda varvsorterna utnyttja insatser av den typ som<br /> gjordes inom P 80-organisationen. Vi föreslog därför att regeringen skulle<br /> ges i uppdrag att återkomma med förslag om den närmare utformningen av<br /> anställningsgarantin och därtill knutna insatser och i samband därmed<br /> redovisa en utvärdering av P 80.</p> <p>Situationen i dag är i väsentliga avseenden densamma som för ett år sedan.<br /> Arbetsmarknadssituationen i varvsregionerna har ingalunda förbättrats.<br /> Regeringens uppfattning att de stora personalnedskärningarna vid varven<br /> kan genomföras relativt smidigt tack vare de aktuella arbetsmarknadernas<br /> betydande storlek är enligt vår uppfattning orimlig och närmast cynisk.</p> <p>Behovet av en anställningsgaranti och därtill knutna särskilda insatser<br /> kvarstår därmed. När det gäller frågan om hur dessa insatser skall<br /> organiseras är det viktigt att det beslutsunderlag som en redovisning av<br /> erfarenheterna av Projekt 80 skulle utgöra snarast tas fram. En ekonomisk<br /> utvärdering av Projekt 80 är också nödvändig.</p> <p>Vi menar därmed inte att de särskilda insatserna för den övertaliga<br /> personalen på de olika varvsorterna skall organiseras på det sätt som skedde i<br /> Projekt 80. Det är emellertid uppenbart att de särskilda insatserna i<br /> betydande utsträckning måste utgöras av sådana aktiviteter som bedrivits<br /> inom Projekt 80, och en analys av kostnader, problem och resultat är därmed<br /> värdefull.</p> <p>Vid Kockums diskuteras f. n. inrättandet av Kockums Resurs, en<br /> organisation med uppgift att på ett meningsfullt sätt sysselsätta den<br /> övertaliga personalen och slussa ut den i nya arbeten. Kockums Resurs är<br /> tänkt att vara en avdelning inom företaget. Man har överslagsmässigt<br /> beräknat kostnaden för projektet till 100 milj. kr. för en tvåårsperiod.<br /> Verksamheten är bl. a. tänkt att bestå av försäljning av tjänster, internt och<br /> externt, exempelvis verkstadsproduktion och konstruktionsarbete. En<br /> annan del av verksamheten avser bli ett utvecklingsprogram för att framför<br /> allt sysselsätta tjänstemän med utveckling av idéer och projekt. I programmet<br /> skall också ingå konsultverksamhet av olika slag och annan försäljning av<br /> tjänstemannatjänster. Dessutom planeras ett utbildningsprogram och kon</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1980/81:2121</p> </div> <div class="block ml_42"><p>17</p> </div> <div class="block ml_5"><p>takter med arbetsmarknadsmyndigheter för att underlätta för personalen att<br /> få arbete utanför och inom företaget.</p> <p>Insatser för att utveckla ny industriell produktion inom varvsföretagen<br /> måste enligt socialdemokratisk uppfattning inta en viktig plats i arbetet för<br /> att i största möjliga utsträckning undvika att neddragningen av fartygsproduktionen<br /> får oacceptabla sociala konsekvenser. Det arbete som nu pågår<br /> inom ramen för Kockums Resurs bör därför enligt vår mening föras vidare.<br /> Det bör vara regeringens uppgift att ställa erforderliga medel till förfogande<br /> för att verksamheten skall kunna genomföras. Detta kan ske i samband med<br /> att man lägger fram de förslag om utformningen av särskilda insatser för den<br /> övertaliga personalen vid varven, som tas upp nedan.</p> <p>Kockums Resurs påminner visserligen i många avseenden om Projekt 80<br /> men vad gäller såväl den tänkta organisationen som det planerade innehållet<br /> i verksamheten finns betydande skillnader. Vi ser det från socialdemokratisk<br /> sida som naturligt att man på de olika varvsorterna väljer skilda lösningar,<br /> anpassade till de lokala förhållandena. De särskilda insatserna i anslutning<br /> till anställningsgarantin bör därför utformas med hänsyn till de förhållanden<br /> som gäller på de enskilda varvsorterna och i samarbete med de lokala fackliga<br /> organisationerna. Detta bör ges regeringen till känna.</p> <p>Vi föreslår att riksdagen beslutar att en anställningsgaranti skall gälla för<br /> storvarven och för Svenska Varvs enheter i Blekinge under den kommande<br /> omställningsperioden. Riksdagen bör uppdra åt regeringen att snarast<br /> fastställa riktlinjer för en sådan anställningsgaranti och ställa erforderliga<br /> medel till Svenska Varvs förfogande. Regeringen bör återkomma till<br /> riksdagen med förslag om utformningen av särskilda insatser för den<br /> övertaliga personalen. Samtidigt bör erfarenheterna av Projekt 80 redovisas.</p> <p style="text-align:right;">Verkstadsskolan i Landskrona</p> <p>I en socialdemokratisk motion (1978/79:127) med anledning av proposition<br /> 1978/79:49 om vissa varvsfrågor begärdes omedelbara åtgärder för att<br /> säkerställa yrkesutbildning och omskolning på varvsorterna. Bakgrunden tiil<br /> denna begäran var att genom omstrukturering av bl. a. Landskronavarvet<br /> skulle den där förlagda verkstadsskolan komma i fara vid nedläggning av<br /> produktionen vid varvet. I samband med riksdagens behandling av nämnda<br /> motion framhöll näringsutskottet bl. a. följande (NU 1978/79:17).</p> <p>Näringsutskottet vill understryka den viktiga roll som verkstadsskolorna<br /> inom varvsföretagen har spelat och även fortsättningsvis kan spela.<br /> Utbildningen har givetvis i första hand tagit sikte på varvens behov, men den<br /> har även lett till en kompetens som är gångbar på många andra yrkesområden.</p> <p style="text-align:right;">Med de svårigheter som ungdomar i dag har att få anställning är den chans<br /> till yrkesutbildning som företagsskolorna erbjuder särskilt betydelsefull.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1980/81:2121</p> </div> <div class="block ml_41"><p>18</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Utbildningen bör emellertid inte bedömas som enbart en arbetsmarknadspolitisk<br /> angelägenhet utan som ett allmänt samhällsintresse. Berörda<br /> myndigheter på kommunal, regional och central nivå bör i samråd med<br /> varvsföretagen söka finna en lösning på frågan hur varvens verkstadsskolor<br /> skall kunna fortsätta sin verksamhet.</p> <p>I den nu föreliggande propositionen anges att verksamheten vid Öresundsvarvets<br /> verkstadsskola skall kunna fortgå genom företagets försorg till dess<br /> att skolan har avvecklats, dvs. till mitten av 1983. Det innebär enligt<br /> propositionen att alla som påbörjat utbildning vid skolan kan fullfölja den.<br /> För tiden därefter anförs inget konkret, endast att en lösning skall<br /> eftersträvas som syftar till att ge Landskronaregionen fortsatt hög standard i<br /> fråga om yrkesutbildning.</p> <p>Vi beklagar att regeringen inte mer ingående haft möjlighet att behandla<br /> frågan om den fortsatta yrkesutbildningen i Landskrona. Den utbildning som<br /> i dag ges vid verkstadsskolan svarar för en stor del av regionens yrkesutbildning<br /> inom en sektor som regeringen enligt budgetpropositionen anser bör<br /> öka. Det vore i det läget anmärkningsvärt om kommunen beroende på<br /> varvsnedläggningen tvingas anordna yrkesutbildning i andra former. Detta<br /> är förenat med stora svårigheter och betydande kostnader. Det vore enligt<br /> vår mening samhällsekonomiskt föga rationellt att inte söka bevara en<br /> utbildning som redan finns. Samma mening uttrycktes också av näringsutskottet<br /> vid dess behandling av frågan hösten 1978 och som återgivits i det<br /> föregående.</p> <p>Vi vill i detta sammanhang peka på den lösning som vidtogs i Göteborg när<br /> motsvarande problem framkom vid nedläggningen av Eriksbergs Mekaniska<br /> Verkstads AB med dess varvsrörelse vid Lindholmens Varv. Med hänsyn till<br /> sysselsättningssituationen och behovet av utbildning i regionen kom där att<br /> anordnas gymnasieskolutbildning, arbetsmarknadsutbildning, utveckling<br /> och forskning samt produktion. För att detta skulle kunna genomföras<br /> tillförde AB Götaverken, med vilket Eriksberg under tiden lagts samman,<br /> byggnader och mark samt staten ett tillskott av 60 milj. kr. Medlen skulle<br /> användas för ombyggnad av lokaler samt iordningställande av markområdet.<br /> Det av AB Götaverken för ändamålet särskilt bildade bolaget har därefter<br /> utan vederlag överlåtits på Göteborgs kommun.</p> <p>Med denna lösning räddades värdefull utbildningskapacitet i regionen. I<br /> den proposition som behandlade den nya verksamheten på Lindholmenområdet<br /> (prop. 1977/78:25) uttalades bl. a. att en nybyggd anläggning med<br /> liknande verksamhet torde medföra väsentligt högre investeringsutgifter och<br /> att Lindholmenanläggningen medgav kostnadsfördelar jämfört med genomförande<br /> i andra former.</p> <p>Det är enligt vår mening nödvändigt att även efter 1983 säkerställa en<br /> kvalitativ yrkesutbildning i Landskronaregionen. Det finns därför starka skäl<br /> att överväga olika åtgärder för att nå en sådan lösning. Exemplet från<br /> Göteborg visar att även okonventionella lösningar kan bringas att fungera</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1980/81:2121</p> </div> <div class="block ml_42"><p>19</p> </div> <div class="block ml_5"><p>väl. Mot denna bakgrund föreslår vi, i enlighet med vad näringsutskottet<br /> tidigare uttalat, att riksdagen beslutar uppdra åt regeringen att i god tid före<br /> 1983 presentera sådana förslag att yrkesutbildningen vid det nuvarande<br /> Öresundsvarvet i Landskrona kan fortgå även efter 1983.</p> <p>Av föredragandens skrivning framgår att han inte tänker sig att någon<br /> intagning till verkstadsskolan skall ske hösten 1981. Det skulle innebära ett<br /> kraftigt ingrepp i regionens yrkesutbildning, som inte kan åtgärdas med så<br /> kort varsel. Vi anser det angeläget att säkerställa en intagning till<br /> verkstadsskolan även hösten 1981 så att ungdomarnas möjligheter till<br /> yrkesutbildning i regionen inte kraftigt försämras. Genom statsbidragsbestämmelserna<br /> för företagsförlagd gymnasieskolutbildning finns inga hinder<br /> att bekosta en fortsatt utbildning vid verkstadsskolan även under nästkommande<br /> läsår.</p> <p>Riksdagen bör som sin mening besluta ge regeringen detta till känna.<br /> Övriga frågor</p> <p>Landskrona kommun har hemställt om statligt bidrag för att täcka<br /> kommunens kostnader för outhyrda lägenheter i det allmännyttiga bostadsföretaget<br /> AB Landskronahem. Vid senaste årsskiftet var antalet outhyrda<br /> lägenheter 600 och kommunen befarar en fördubbling som en följd av<br /> nedläggningen av Öresundsvarvet. Frågan tas upp i propositionen. Regeringen<br /> har emellertid inte funnit skäl att föreslå någon ändring av grunderna<br /> för eftergift av hyresförlustlån för Landskrona kommun.</p> <p>Från socialdemokratiskt håll delar vi inte den uppfattningen. Landskrona<br /> kommun har redan i utgångsläget stora ekonomiska problem till följd av att<br /> lägenheter i det kommunägda bostadsföretaget AB Landskronahem står<br /> outhyrda. Det kommer sannolikt inte att gå att undvika att nedläggningen av<br /> Öresundsvarvet ger upphov till en betydande befolkningsavtrappning för<br /> kommunen som i sin tur leder till en påtaglig ökning av antalet tomma<br /> lägenheter.</p> <p>Enligt vår uppfattning är det i detta fall motiverat att staten i särskild<br /> ordning lindrar de utomordentliga ekonomiska problem som drabbar<br /> kommunen som en direkt följd av nedläggningen av Öresundsvarvet. Ett<br /> riktmärke för de statliga insatserna kan enligt vår mening vara att kommunen<br /> skall kompenseras för kostnaderna för ökningen i antalet tomma lägenheter<br /> under exempelvis en treårsperiod. De närmare formerna för hur ersättningen<br /> skall utgå bör utarbetas av regeringen. Vad som här sagts om särskild<br /> ersättning till Landskrona kommun för täckande av kostnader för tomma<br /> lägenheter bör ges regeringen till känna.</p> <p>Som vi tidigare nämnt har Kalmar Varv AB försatts i konkurs. Betydande<br /> ansträngningar har gjorts av konkursförvaltaren, de fackliga organisationerna<br /> och Kalmar kommun för att finna intressen för en rekonstruktion av<br /> företaget. Detta har dock inte lyckats. Däremot har tidigare anställda vid</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1980/81:2121</p> </div> <div class="block ml_41"><p>20</p> </div> <div class="block ml_4"><p>varvet startat företag på varvsområdet, den s. k. Varvsholmen. Dessa<br /> företag hyr f. n. lokaler av konkursförvaltaren.</p> <p>Från kommunens sida anser man det vara mycket angeläget att lokaler och<br /> utrustning på Varvsholmen bibehålls och bildar basen för en ny industriell<br /> verksamhet. Kommunen önskar därför via sitt industrifastighetsbolag<br /> förvärva Varvsholmen. Avsikten är att efter vissa ombyggnadsarbeten hyra<br /> ut lokaler och inventarier till bl. a. de nämnda nystartade företagen.</p> <p>Nedläggningen av Kalmar Varv innebär ett mycket kännbart bortfall av<br /> arbetstillfällen i kommunen. Den nya sysselsättning som kan komma till<br /> stånd i det planerade industrihotellet på Varvsholmen är därför mycket<br /> värdefull. Enligt vår mening bör staten kunna medverka i finansieringen av<br /> industrihotellet. Detta bör ske genom att det i statsbudgeten för budgetåret<br /> 1978/79 uppförda reservationsanslaget C 5. Bidrag till sysselsättningsåtgärder<br /> inom varvsregionerna får användas i Kalmar kommun för detta<br /> ändamål.</p> <p>Hemställan</p> <p>Med hänvisning till vad som anförts hemställs</p> <p style="margin-left:57px;">1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i<br /> motionen anförs rörande utvecklingen vid Karlskronavarvet<br /> AB,</p> <p style="margin-left:57px;">2. att riksdagen begär att regeringen vidtar åtgärder för att<br /> förstärka arbetsförmedlingsresurserna i Malmöhus län,</p> <p style="margin-left:57px;">3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i<br /> motionen anförs rörande regionalpolitisk! stöd i Blekinge<br /> län,</p> <p style="margin-left:57px;">4. att riksdagen begär att regeringen snarast utarbetar förslag till<br /> sysselsättningsskapande insatser på varvsorterna i enlighet med<br /> vad som anförs i motionen,</p> <p style="margin-left:57px;">5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i<br /> motionen anförs rörande omlastningshamn för kol i Landskrona,</p> <p style="margin-left:57px;">6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i<br /> motionen anförs rörande medelsanvisningen till Landskrona<br /> Finans AB,</p> <p style="margin-left:57px;">7. att riksdagen begär att regeringen snarast fastställer riktlinjer<br /> för en anställningsgaranti för de varvsanställda vid storvarven<br /> och Svenska Varvs enheter i Blekinge samt anvisar erforderliga<br /> medel härför till Svenska Varv AB,</p> <p style="margin-left:57px;">8. att riksdagen begär att regeringen till riksdagen redovisar<br /> förslag till utformning av särskilda insatser för den övertaliga<br /> personalen vid varven i enlighet med de riktlinjer som anges i<br /> motionen.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Mot. 1980/81:2121</p> </div> <div class="block ml_41"><p>21</p> </div> <div class="block ml_4"><p style="margin-left:56px;">9. att riksdagen begär att regeringen till riksdagen redovisar<br /> erfarenheterna av Projekt 80 i Göteborg,</p> <p style="margin-left:56px;">10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i<br /> motionen anförs rörande fortsatt utbildning vid Öresundsvarvets<br /> verkstadsskola,</p> <p style="margin-left:56px;">11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i<br /> motionen anförs rörande statlig ersättning till Landskrona<br /> kommun för täckande av kostnader för tomma lägenheter,</p> <p style="margin-left:56px;">12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i<br /> motionen anförs rörande finansieringen av industrihotellet i<br /> Kalmar.</p> <p>Stockholm den 10 april 1981</p> </div> <div class="block ml_4"><p>OLOF PALME (s)</p> <p>CURT BOSTRÖM (s)<br /> INGVAR CARLSSON (s)<br /> HANS GUSTAFSSON (s)<br /> LILLY HANSSON (s)</p> <p>LENA HJELM-WALLÉN (s)<br /> PAUL JANSSON (s)<br /> GÖRAN KARLSSON (s)<br /> OLLE WESTBERG (s)</p> </div> <div class="block ml_24"><p>MAJ-LIS LANDBERG (s)<br /> ESSEN LINDAHL (s)</p> <p>LISA MATTSON (s)</p> <p>THAGE PETERSON (s)<br /> ANNA-GRETA SKANTZ (s)<br /> INGVAR SVANBERG (s)<br /> LARS ULANDER (s)<br /> VALTER KRISTENSON (s)</p> </div> <div class="block ml_4"><p>i Hofors</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_5"><p style="margin-left:46px;">&lt;</p> </div> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_43" /> <div class="block ml_24" /> <div class="block ml_34" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_57" /> <div class="block ml_57" /> <div class="block ml_57" /> <div class="block ml_26" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_21" /> <div class="block ml_46" /> <div class="block ml_41" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_9" /> <div class="block ml_52" /> <div class="block ml_28" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_57" /> <div class="block ml_57" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>GOTAB 66930 Stockholm 1981</p> </div> </div> </div> 0 OLOF PALME s 1 undertecknare 0 CURT BOSTRÖM s 2 undertecknare 0 INGVAR CARLSSON s 3 undertecknare 0 HANS GUSTAFSSON s 4 undertecknare 0 LILLY HANSSON s 5 undertecknare 0 LENA HJELM-WALLÉN s 6 undertecknare 0 PAUL JANSSON s 7 undertecknare 0 GÖRAN KARLSSON s 8 undertecknare 0 OLLE WESTBERG s 9 undertecknare 0 MAJ-LIS LANDBERG s 10 undertecknare 0 ESSEN LINDAHL s 11 undertecknare 0 LISA MATTSON s 12 undertecknare 0 THAGE PETERSON s 13 undertecknare 0 ANNA-GRETA SKANTZ s 14 undertecknare 0 INGVAR SVANBERG s 15 undertecknare 0 LARS ULANDER s 16 undertecknare 0 VALTER KRISTENSON s 17 undertecknare G4022121 av Olof Palme m. fl. mot_198081__2121.pdf 475731 pdf med anledning av proposition 1980/81:131 om vissa varvsfrågor, m. m. https://data.riksdagen.se/fil/D5999963-3E19-4CC7-A3C0-FBAD29AA2942