<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3070286</hangar_id>
 <dok_id>G4022072</dok_id>
 <rm>1980/81</rm>
 <beteckning>2072</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1980/81:2072 av Kurt Hugosson m. fl.</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>2072</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1981-03-25 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-10-11 18:58:21</systemdatum>
 <publicerad>2014-10-11 00:00:00</publicerad>
 <titel>med anledning av proposition 1980/81:130 om industripolitikens  inriktning, m. m.</titel>
 <subtitel>av Kurt Hugosson m. fl.</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G4022072/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G4022072</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G4022072</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;Mot. 1980/81&lt;/p&gt;
&lt;p style="text-align:right;"&gt;2072-2078&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1980/81:2072&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av Kurt Hugosson m. fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med anledning av proposition 1980/81:130 om industripolitikens&lt;br /&gt; 
inriktning, m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid behandling av proposition 1978/79:123 om riktlinjer för industripolitiken&lt;br /&gt;
, m. m. förordade näringsutskottet med anledning av olika motioner att&lt;br /&gt; 
nationella utvecklingsbolag skulle inrättas inom områdena energi, miljövård&lt;br /&gt; 
och transportsystem. Detta blev också riksdagens beslut. Det är därför med&lt;br /&gt; 
tillfredsställelse vi noterar att regeringen äntligen kommer med förslag i&lt;br /&gt; 
anledning av riksdagsbesluten och förordar inrättandet av dessa utvecklingsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I regeringens proposition diskuteras inte närmare utvecklingsbolagens&lt;br /&gt; 
geografiska lokalisering. Starka skäl talar för att det utvecklingsbolag som&lt;br /&gt; 
skall syssla med transportsystem lokaliseras till Göteborg. Som stöd för&lt;br /&gt; 
denna uppfattning vill vi bl. a. framföra följande synpunkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göteborgs geografiska läge, regionens infrastruktur, näringslivets sammansättning&lt;br /&gt;
samt utbildnings- och forskningsapparatens resurser är en god&lt;br /&gt; 
grund för massiva insatser för att utveckla Göteborg som transportcentrum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta arbete har redan kommit en god bit på väg. Problem och möjligheter&lt;br /&gt; 
har analyserats, vissa mål preciserats och vissa organisatoriska åtgärder&lt;br /&gt; 
vidtagits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med utgångspunkt i Göteborgsregionens förutsättningar och resurser är&lt;br /&gt; 
det motiverat att diskutera utvecklingsmöjligheter på det transporttekniska&lt;br /&gt; 
området i fråga om såväl person- som godstransporter. I regionen finns&lt;br /&gt; 
förutsättningar för utveckling av både hårdvara (fordon, komponenter och&lt;br /&gt; 
annan utrustning) och mjukvara (system för planering, styrning, kontroll&lt;br /&gt; 
m. m. av transportflöden och transportutrustning).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som exempel på intressanta tekniska utvecklingsprojekt som redan pågår&lt;br /&gt; 
kan nämnas LUF (Lift Unit Frame) som drivs av Svenska Varvs dotterbolag&lt;br /&gt; 
Mariterm AB, ACS (Automatic Carrier System) som drivs av Volvo samt&lt;br /&gt; 
Broströmskoncernens utveckling av en ny generation roro-fartyg med nya&lt;br /&gt; 
rutiner och servicesystem. Som ett exempel på ett samarbete på tjänstesidan&lt;br /&gt; 
kan nämnas Swedish Transport Management (STM) där Bilspedition AB,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Broströms Rederi AB och Volvo International Development AB gått&lt;br /&gt; 
samman för att utveckla transport- och distributionssystem, i första hand i&lt;br /&gt; 
utvecklingsländerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Potential för andra liknande projekt bör finnas i regionen. Ett systematiskt&lt;br /&gt; 
arbete har inletts med det övergripande syftet att&lt;br /&gt; 
- säkra Göteborgs position som ett nordiskt transportcentrum,&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;1 Riksdagen 1980181. 3 sami. Nr 2072-2078&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1980/81:2072&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;- bidra med underlag för såväl Arendals- som Cityvarvets fortsatta&lt;br /&gt; 
existens,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;- skapa nya jobb i tillverkningen, reparation och underhåll av en rad&lt;br /&gt; 
produkter utöver fartyg, t. ex. fordon, påbyggnader och utrustning till&lt;br /&gt; 
fordon, truckar, lyft- och lagringsanordningar, olika former av containers&lt;br /&gt; 
och containerutrustning samt utrustningar för transport och hantering av&lt;br /&gt; 
farligt gods,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- främja rederiernas samt övriga transportföretags konkurrenskraft,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- utveckla tjänstesektorn på transportområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera faktorer - inte minst utvecklingen på energiområdet - talar för att&lt;br /&gt; 
den kollektiva persontrafiken framöver kommer att vinna marknad på den&lt;br /&gt; 
individuella trafikens bekostnad såväl i Sverige som i andra länder. Nya och&lt;br /&gt; 
ökade krav kommer därmed att ställas på den kollektiva trafikapparatens&lt;br /&gt; 
konstruktion och funktion. Detta kommer att innefatta allt från linjesträckningar,&lt;br /&gt;
turtätheter och kapacitet till styrning och ledning av trafiken och&lt;br /&gt; 
effektiv information till trafikanterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resurserna för att delta i detta utvecklingsarbete är- jämfört med Sverige i&lt;br /&gt; 
övrigt - sällsynt goda i Göteborgsregionen. Till detta bidrar framför allt den&lt;br /&gt; 
personella och materiella kapacitet som finns vid Volvo samt vid Chalmers&lt;br /&gt; 
och universitetet. En viktig faktor är också att det i regionen finns användare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- framför allt Göteborgs spårvägar och kommunalförbundet - med bred&lt;br /&gt; 
erfarenhet av kollektiva persontransporter och med stora behov av ständig&lt;br /&gt; 
förnyelse av sin trafikapparat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även situationen när det gäller utbildning och forskning talar för en&lt;br /&gt; 
lokalisering av utvecklingsbolaget för transportsystem till Göteborg. Vid&lt;br /&gt; 
såväl Chalmers som Göteborgs universitet finns en mångfald utbildningslinjer&lt;br /&gt;
med anknytning till transportområdet, och avancerad forskning förekommer&lt;br /&gt;
inom skilda områden av transportsektorn. Västsvenska Transportsekretariatet&lt;br /&gt;
har nyligen gjort en utförlig inventering av befintliga och planerade&lt;br /&gt; 
transportutbildningar som visar Göteborgs unika ställning när det just gäller&lt;br /&gt; 
utbildningsmöjligheterna på detta område, och transportsekretariatet har&lt;br /&gt; 
som målsättning att inom en nära framtid utforma ett transportutbildningsprogram&lt;br /&gt;
för Västsverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen sägs att de tre utvecklingsbolagens verksamhet bör&lt;br /&gt; 
samordnas. Sannolikt finns det skäl för detta, i varje fall i ett inledningsskede.&lt;br /&gt;
En sådan samordning bör dock icke hindra att man förlägger det&lt;br /&gt; 
utvecklingbolag som skall syssla med transportsystem till Göteborg, där de&lt;br /&gt; 
bästa förutsättningarna föreligger för dess utvecklingsarbete och framtida&lt;br /&gt; 
teknikupphandling. Även om en samordning sker med Svenska Utvecklings&lt;br /&gt; 
AB (SU), som förordas i den socialdemokratiska partimotionen, är en&lt;br /&gt; 
lokalisering till Göteborg den bästa lösningen.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1980/81:2072&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p style="margin-left:10px;"&gt;Med hänvisning till vad vi sålunda anfört hemställer vi&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:57px;"&gt;att riksdagen vid sin behandling av regeringens proposition&lt;br /&gt; 
1980/81:130 om industripolitikens inriktning, m. m., som sin&lt;br /&gt; 
mening ger regeringen till känna att det föreslagna utvecklingsbolaget&lt;br /&gt;
inom området transportsystem bör förläggas till Göteborg.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Stockholm den 25 mars 1981&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;KURT HUGOSSON (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PER BERGMAN (s)&lt;br /&gt; 
VALTER KRISTENSON (s)&lt;br /&gt; 
LISA MATTSON (s)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_24"&gt;&lt;p&gt;DORIS HÅVIK (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;JAN BERGQVIST (s)&lt;br /&gt; 
LARS-INGVAR SÖRENSON (s)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>KURT HUGOSSON</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>PER BERGMAN</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>VALTER KRISTENSON</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>LISA MATTSON</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>DORIS HÅVIK</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>5</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>JAN BERGQVIST</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>6</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>LARS-INGVAR SÖRENSON</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>7</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G4022072</dok_id>
<subtitel>av Kurt Hugosson m. fl.</subtitel>
<filnamn>mot_198081__2072.pdf</filnamn>
<filstorlek>81243</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>med anledning av proposition 1980/81:130 om industripolitikens  inriktning, m. m.</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/7C7CC25D-D78F-48FE-A5BD-F12867D6FAD9</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>