<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3070263</hangar_id>
 <dok_id>G4022049</dok_id>
 <rm>1980/81</rm>
 <beteckning>2049</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1980/81:2049 av Olof Palme m. fl.</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>2049</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1981-03-24 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-10-11 18:58:05</systemdatum>
 <publicerad>2014-10-11 00:00:00</publicerad>
 <titel>med anledning av proposition 1980/81:127 om folkbildning m. m.</titel>
 <subtitel>av Olof Palme m. fl.</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G4022049/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G4022049</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G4022049</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p style="margin-left:346px;text-align:right;"&gt;Mot. 1980/81&lt;br /&gt; 
2049&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1980/81:2049&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av Olof Palme m. fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med anledning av proposition 1980/81:127 om folkbildning m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inledande synpunkter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den socialdemokratiska reservationen till folkbildningsutredningens&lt;br /&gt; 
betänkande (SOU 1979:85) Folkbildning för 80-talet anfördes bl. a. att&lt;br /&gt; 
studieförbunden och deras verksamhet är den till omfattning och geografisk&lt;br /&gt; 
spridning största grenen av det fria och frivilliga folkbildningsarbetet i vårt&lt;br /&gt; 
land. Verksamheten växte fram ur de stora folkrörelserna - arbetarrörelsen,&lt;br /&gt; 
frikyrkorörelsen och nykterhetsrörelsen - i slutet av 1800-talet och början av&lt;br /&gt; 
1900-talet. Redan från början var det en självklarhet att verksamheten skulle&lt;br /&gt; 
utgå från resp. rörelses grundvärderingar och samhällssyn. Den skulle vara&lt;br /&gt; 
helt självständig gentemot myndigheter, institutioner, företag och enskilda&lt;br /&gt; 
personer. Rätten att forma och bestämma över verksamhetens syfte, innehåll&lt;br /&gt; 
och inriktning skulle ligga i deltagarnas egna händer. Det var med andra ord&lt;br /&gt; 
människorna själva som genom sina demokratiskt uppbyggda organisationer&lt;br /&gt; 
skulle ta det hela och fulla ansvaret för sitt studiearbete och sin kulturella&lt;br /&gt; 
verkamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa folkbildningssträvanden hade redan från början två klart framträdande&lt;br /&gt;
syften:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;o De skulle bredda och fördjupa demokratin främst genom att stärka&lt;br /&gt; 
folkrörelsernas ställning och utbilda deras medlemmar för uppgifter och&lt;br /&gt; 
förtroendeuppdrag i samhället,&lt;br /&gt; 
o De skulle medverka till att höja bildningsnivån bland de stora grupperna&lt;br /&gt; 
av socialt och kulturellt missgynnade människor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten bedrevs under de första åren uteslutande inom folkrörelsernas&lt;br /&gt;
grundorganisationer - arbetarkommuner, fackföreningar, frikyrkoförsamlingar.&lt;br /&gt;
konsumentföreningar, nykterhetsloger och ungdomsklubbar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna grundläggande princip förändrades inte när studieförbunden började&lt;br /&gt; 
bildas. Syftet med att bygga upp särskilda organisationer för studieverksamhet&lt;br /&gt;
var rent praktiskt: man ville hushålla bättre med de knappa ekonomiska&lt;br /&gt; 
resurser man förfogade över, och man ville ta till vara de kunskaper och&lt;br /&gt; 
erfarenheter som fanns i de olika organistionerna inom samma folkröresle.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten skulle emellertid också fortsättningsvis bedrivas i och av&lt;br /&gt; 
grundorganisationerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När studieförbunden senare började utveckla en allmän utåtriktad&lt;br /&gt; 
studieverksamhet vid sidan av medlemsorganisationerna, var detta inte&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;1 Riksdagen 1980181. 3 sami. Nr 2049&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_6"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1980/81:2049&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43"&gt;&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;något avsteg från den grundläggande folkrörelseprincipen. Avsikten var&lt;br /&gt; 
endast att vidga bildningsverksamheten till ämnen och aktiviteter som inte&lt;br /&gt; 
kunde samla ett tillräckligt antal deltagare inom en enda organisation samt&lt;br /&gt; 
öppna möjligheterna att delta i verksamheten även för den som inte var&lt;br /&gt; 
medlem i någon ansluten organisation. Denna breddning av studieförbundens&lt;br /&gt;
uppgifter syftade inte till att försvaga eller upplösa folkbildningsarbetets&lt;br /&gt; 
folkrörelseförankring och flytta över ansvaret till fristående, mer kommersiellt&lt;br /&gt;
arbetande serviceorgan. Att verka i och genom folkrörelsernas&lt;br /&gt; 
organisationer var alltjämt huvudprincipen för studieförbundens arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diskussioner och överväganden om folkbildningsarbetets uppgifter i&lt;br /&gt; 
1980-talets samhälle måste utgå från den grundsyn på studieförbunden och&lt;br /&gt; 
deras ställning i vårt utbildningssamhälle och kulturliv som kom till uttryck i&lt;br /&gt; 
den nämnda socialdemokratiska reservationen i folkbildningsutredningens&lt;br /&gt; 
betänkande. En rad tungt vägande skäl för att slå vakt om folkbildningsarbetets&lt;br /&gt;
folkrörelseförankring togs också upp i reservationen som grund för en&lt;br /&gt; 
utveckling i angiven riktning.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;o Folkbildningsarbetet är ett viktigt led i folkrörelsernas strävanden att&lt;br /&gt; 
förändra samhället i överensstämmelse med sina grundvärderingar och&lt;br /&gt; 
mål.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;o Folkbildningsarbetet kan bredda och vitalisera samhällsdebatt och&lt;br /&gt; 
opinionsbildning och framför allt ge röst och stämma åt de många&lt;br /&gt; 
människor som inte kan komma till tals i massmedier, på estrader och i&lt;br /&gt; 
talarstolar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;o Folkbildningsarbetet kan smidigt anpassas till människors behov, intressen&lt;br /&gt;
och förutsättningar för studier och kulturaktiviteter, vilket är särskilt&lt;br /&gt; 
viktigt i strävandena att nå de stora grupperna av kulturellt och&lt;br /&gt; 
utbildningsmässigt missgynnade människor,&lt;br /&gt; 
o Folkbildningsarbetet kan utveckla och förnya föreningslivet och därigenom&lt;br /&gt;
skapa rikare tillfällen till kontakt och gemenskap mellan människor.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;o Folkbildningsarbetet kan skapa realistiska alternativ till ett alltmer&lt;br /&gt; 
kommersialiserat utbud av kultur och fritidssysselsättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stark förankring i folkrörelserna är således enligt vår mening av&lt;br /&gt; 
avgörande betydelse för folkbildningsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;Propositionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen har enligt vår mening det folkrörelseförankrade studiearbetets&lt;br /&gt;
betydelse klarare betonats jämfört med de förslag den borgerliga&lt;br /&gt; 
majoriteten avgav i folkbildningsutredningen. Vi hälsar detta med tillfredsställelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som övergripande mål för folkbildningen anger statsrådet Wikström att&lt;br /&gt; 
förankringen i folkrörelserna och deras idéer är en värdefull tillgång också&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1980/81:2049&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;för framtiden. Ett av folkbildningens huvudmål bör vara att utveckla och&lt;br /&gt; 
förverkliga medlemsorganisationernas behov av studie- och kulturverksamhet.&lt;br /&gt;
Härav följer att rätten till profilering - ideologiskt och på annat sätt - är&lt;br /&gt; 
en förutsättning för att studieförbunden skall kunna fullfölja sina uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därutöver har studieförbunden en uppgift att åt en bred allmänhet erbjuda&lt;br /&gt; 
studier av den karaktär som kännetecknar det fria och frivilliga folkbildningsarbetet.&lt;br /&gt;
Viktiga mål är därvid att tillgodose kortutbildades behov av&lt;br /&gt; 
överbryggande utbildning, att medverka till spridning av väsentlig information&lt;br /&gt;
om och utbildning i aktuella samhällsfrågor samt att främja medborgarnas&lt;br /&gt;
delaktighet i kulturlivet och deras egna kulturella skapande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna profilering bör ses som en värdefull tillgång inte endast i den&lt;br /&gt; 
verksamhet som studieförbunden bedriver utan också i den verksamhet som&lt;br /&gt; 
riktar sig till en bred allmänhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi instämmer i de ovan citerade målformuleringarna men nödgas samtidigt&lt;br /&gt; 
konstatera att de konkreta förslagen i propositionen inte på alla punkter&lt;br /&gt; 
svarar mot de uttalade ambitionerna. Det föreslagna bidragssystemet&lt;br /&gt; 
kommer enligt vår mening inte i tillräcklig grad att främja en utveckling som&lt;br /&gt; 
tillgodoser de kortutbildades behov. Schabloniseringen och större frihet att&lt;br /&gt; 
utnyttja tillgängliga resurser är i och för sig tilltalande och välkomna men ger&lt;br /&gt; 
erfarenhetsmässigt ringa fördelningspolitiska effekter. De olika slag av&lt;br /&gt; 
riktade åtgärder som föreslås i propositionen är enligt socialdemokraterna&lt;br /&gt; 
otillräckliga och i vissa fall felaktigt utformade. De förstärkningar och&lt;br /&gt; 
förändringar av de fördelningspolitiska instrumenten som upptagits i det&lt;br /&gt; 
följande anser socialdemokraterna vara minimikrav om förslagen skall&lt;br /&gt; 
tillgodose de kortutbildades behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppsökande verksamhet på arbetsplatser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi betraktar den uppsökande verksamheten som ett viktigt fördelningspolitiskt&lt;br /&gt;
instrument i vuxenutbildning och kulturliv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionen föreslår att ansvaret för planeringen, ansökan om bidrag&lt;br /&gt; 
och genomförandet av den uppsökande verksamheten på arbetsplatser skall&lt;br /&gt; 
åvila studieförbundsavdelningarna. F. n. ligger dessa uppgifter på de fackliga&lt;br /&gt; 
organisationerna samt Lantbrukarnas riksförbund (LRF), Sveriges fiskares&lt;br /&gt; 
riksförbund (SRF) och Sveriges hantverks- och industriorganisation (SHIO).&lt;br /&gt; 
Tilläggas kan att verksamheten finansieras med vuxenutbildningsavgiften,&lt;br /&gt; 
vilken införts i samråd med de fackliga organistionerna. Det bör således&lt;br /&gt; 
ankomma på dessa att avgöra hur medlen skall användas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av såväl principiella som praktiska skäl måste vi motsätta oss detta förslag.&lt;br /&gt; 
Enligt vår mening är det utomordentligt angeläget att ansvaret för&lt;br /&gt; 
verksamheten av detta slag så nära som möjligt knyts till de människor bland&lt;br /&gt; 
vilka verksamheten skall bedrivas. Detta är en central tanke i allt&lt;br /&gt; 
folkrörelsearbete. En ändring i enlighet med förslaget innebär att man&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1* Riksdagen 1980/81. 3 sami. nr 2049&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1980/81:2049&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43"&gt;&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;ifrågasätter de anställdas förmåga att genom sina egna organistioner ta&lt;br /&gt; 
ansvaret för denna verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Man måste i det här sammanhanget vara medveten om att det ansvar för&lt;br /&gt; 
den uppsökande verksamheten som de fackliga organisationerna fick genom&lt;br /&gt; 
1975 års vuxenutbildningsproposition inneburit en kraftig stimulans för den&lt;br /&gt; 
fackliga studieverksamheten. Det skulle enligt vår mening vara djupt&lt;br /&gt; 
olyckligt om riksdagen, genom att följa propositionens förslag, medverkade&lt;br /&gt; 
till att bryta denna utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Studieförbunden har ingen generell rätt att gå in på arbetsplatserna eller&lt;br /&gt; 
bestämma vilka personer som skall bedriva uppsökande verksamhet där. Det&lt;br /&gt; 
är arbetsgivaren som bestämmer vem som skall ha rätt att vistas där. Genom&lt;br /&gt; 
medbestämmandelagen har nu de anställdas fackliga organisationer rätt till&lt;br /&gt; 
inflytande i frågor av detta slag. Därför är det fel att ta ifrån de anställda och&lt;br /&gt; 
deras organisationer ansvaret för den uppsökande verksamheten och lägga&lt;br /&gt; 
det på studieförbunden, som inte har och uppenbarligen inte heller kan få&lt;br /&gt; 
någon självskriven rätt att bedriva sådan verksamhet på arbetsplatserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har inte heller tagit hänsyn till att de fackliga organisationerna,&lt;br /&gt; 
inom ramen för lagen om facklig förtroendemans ställning, kan förhandla sig&lt;br /&gt; 
till rätt att på betald arbetstid bedriva uppsökande verksamhet på arbetsplatsen.&lt;br /&gt;
Regeringens förslag innebär att ansvaret för den uppsökande&lt;br /&gt; 
verksamheten på arbetsplatsen skulle ligga på studieförbunden när den&lt;br /&gt; 
finansieras genom statsbidrag och på de fackliga organisationerna när den&lt;br /&gt; 
anordnas som ett fackligt förtroendeuppdrag enligt förtroendemannalagen.&lt;br /&gt; 
Vi anser detta föga ändamålsenligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns enligt vår mening ytterligare ett skäl för att den uppsökande&lt;br /&gt; 
verksamheten även i fortsättningen bör åvila de fackliga organisationerna.&lt;br /&gt; 
Den uppsökande verksamhetens syfte är givetvis inte att ensidigt skaffa&lt;br /&gt; 
deltagare till en viss vuxenutbildningsanordnare. Det ligger visserligen i&lt;br /&gt; 
sakens natur att flertalet av dem som genom sådana insatser stimuleras till&lt;br /&gt; 
vuxenstudier kommer att bedriva dessa studier i det studieförbund som den&lt;br /&gt; 
fackliga organisationen tillhör eller normalt samarbetar med. Men det är&lt;br /&gt; 
samtidigt viktigt att markera att den uppsökande verksamheten skall kunna&lt;br /&gt; 
tillgodose alla de skilda behov av studier och utbildning som kan finnas på en&lt;br /&gt; 
arbetsplats. Det kan vara fråga om studier vid folkhögskola, kommunal&lt;br /&gt; 
vuxenutbildning, AMU-center eller högskola, lika väl som i ett studieförbund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vår mening bör den fackliga organisationen med sin egen&lt;br /&gt; 
studieplanering och sina egna uppsökare ha större förutsättningar att&lt;br /&gt; 
informera om olika utbildningsmöjligheter än en representant för ett visst&lt;br /&gt; 
studieförbund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår att ansvaret för den uppsökande verksamheten i första hand&lt;br /&gt; 
skall ligga på de organisationer bland vilkas medlemmar verksamheten skall&lt;br /&gt; 
bedrivas eller som i övrigt kan anses representera den grupp man vill vända&lt;br /&gt; 
sig till. Konkret innebär det att den uppsökande verksamheten på&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1980/81:2049&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;arbetsplatsen skall bedrivas av de fackliga organisationerna, bland lantbrukare&lt;br /&gt;
av Lantbrukarnas riksförbund, bland fiskare av Sveriges fiskares&lt;br /&gt; 
riksförbund och bland hantverkare av Sveriges hantverks- och industriorganisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som här anförts om uppsökande verksamhet på arbetsplatser bör&lt;br /&gt; 
riksdagen som sin mening besluta ge regeringen till känna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppsökande verksamhet i bostadsområden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vår mening bör inte heller, som regeringen föreslår, ansvaret för den&lt;br /&gt; 
uppsökande verksamheten utanför arbetsplatserna läggas på studieförbunden.&lt;br /&gt;
Vi har i denna fråga samma principella uppfattning som när det gäller&lt;br /&gt; 
verksamheten på arbetsplatserna. Ansvaret bör i första hand och så långt det&lt;br /&gt; 
är möjligt förankras hos de människor bland vilka verksamheten skall&lt;br /&gt; 
bedrivas och i deras egna föreningar. Det garanterar en kunskap om och&lt;br /&gt; 
förståelse för dessa människors situation och förutsättningar, som är av&lt;br /&gt; 
största betydelse för verksamhetens genomförande. Det stimulerar också&lt;br /&gt; 
intresset för en aktiv studie- och kulturverksamhet inom deras egna&lt;br /&gt; 
sammanslutningar och organisationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås att bidrag till uppsökande verksamhet i bostadsområden&lt;br /&gt;
skall fördelas i proportion till resp. studieförbunds cirkelverksamhet.&lt;br /&gt;
Från socialdemokratisk sida motsätter vi oss detta förslag. Enligt vår&lt;br /&gt; 
mening är det av största vikt att den uppsökande verksamheten når ut till de&lt;br /&gt; 
grupper som avsågs när försöksverksamhet med uppsökande verksamhet i&lt;br /&gt; 
bostadsområden startades. Utvärderingarna av försöksverksamheten har&lt;br /&gt; 
klart visat att det var i de projekt som genomfördes i samarbete med de&lt;br /&gt; 
boendes egna organisationer och studieförbunden som gav det bästa&lt;br /&gt; 
resultatet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår därför att stödet till uppsökande verksamhet i bostadsområdena&lt;br /&gt;
fördelas till de studieförbund som kan presentera väl underbyggda&lt;br /&gt; 
projekt och att projekten skall planeras och genomföras i samarbete med&lt;br /&gt; 
organisationer som har verklig förankring i det aktuella bostadsområdet och&lt;br /&gt; 
att hyresgästförening eller bostadskooperativ organisation skall delta i&lt;br /&gt; 
projektet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad vi här anfört om uppsökande verksamhet i bostadsområden bör&lt;br /&gt; 
riksdagen som sin mening besluta ge regeringen till känna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kulturverksamhet i folkbildningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 propositionen föreslås en ny anslagspost benämnd bidrag till kulturverksamhet&lt;br /&gt;
i folkbildningen m. m., vilken i stort sett motsvarar folkbildningsutredningens&lt;br /&gt;
begrepp ”annan bildningsverksamhet”. Enligt propositionen&lt;br /&gt; 
skall fördelningen mellan studieförbunden av denna anslagspost ske med&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1980/81:2049&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;hänsyn till de tre närmast föregående årens kostnader för motsvarande&lt;br /&gt; 
verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi kan inte biträda detta förslag till fördelningsprincip. Bidraget skall&lt;br /&gt; 
liksom folkbildningsstödet i dess helhet i första hand främja en verksamhet&lt;br /&gt; 
som stärker folkrörelsernas arbete och vänder sig till kulturellt och&lt;br /&gt; 
utbildningsmässigt eftersatta grupper. En fördelning av bidraget mellan&lt;br /&gt; 
studieförbunden enbart grundad på redovisade kostnader främjar inte en&lt;br /&gt; 
sådan utveckling. Vi föreslår därför att arrangemang som anordnats i&lt;br /&gt; 
samverkan med medlemsorganisation eller annan organisation som studieförbundet&lt;br /&gt;
stadigvarande samarbetar med ges en större vikt vid bidragsfördelningen.&lt;br /&gt;
Motsvarande skall gälla arrangemang i glesbygd eller i samverkan&lt;br /&gt; 
med handikapp- eller invandrarorganisation. Tillsynsmyndigheten bör ges i&lt;br /&gt; 
uppdrag att utforma bidragsregler i enlighet med här anförda synpunkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad vi här anfört om principerna för fördelning av anslagsposten bidrag till&lt;br /&gt; 
kulturverksamhet i folkbildningen m. m. bör riksdagen som sin mening ge&lt;br /&gt; 
regeringen till känna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslagsutvecklingen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Studieförbunden har under senare delen av 1970-talet inte fått kompensation&lt;br /&gt;
för inflationen. Det maximalt utgående statsbidraget till studiecirklar&lt;br /&gt; 
visar i förhållande till konsumentprisindex följande utveckling:&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_16"&gt;&lt;p style="margin-left:100px;"&gt;PRIO EJ PRIO&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;1976/77 100 100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1977/78 98 101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1978/79 87 90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1979/80 84 88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1980/81 76 (januari) 80&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Urholkningen av de statliga bidragen har således börjat för flera år sedan.&lt;br /&gt; 
Med 1976/77 som utgångpunkt kan konstateras att bidragen till studiecirkelverksamhet&lt;br /&gt;
mist drygt 20 % av sitt realvärde fram till januari 1981. Tar man&lt;br /&gt; 
hänsyn till fortsatt inflation och effekterna av de direkta nedskärningar som&lt;br /&gt; 
förslås i propositionen blir följden att 1981/82 års anslagsnivå endast&lt;br /&gt; 
motsvarar ca två tredjedelar av den som gällde 1976/77. Effekterna av de&lt;br /&gt; 
nedskärningar som nu föreslås kommer att leda till betydande svårigheter för&lt;br /&gt; 
studieförbunden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningsministern anför att den reella innebörden av den av riksdagen&lt;br /&gt; 
beslutade besparingen på 130 milj. kr. i verkligheten blir avsevärt lägre&lt;br /&gt; 
eftersom studieförbunden under 1979/80 inte nådde beräknad verksamhetsvolym.&lt;br /&gt;
Antalet studietimmar blev 7 % och kostnaderna 3 % lägre än&lt;br /&gt; 
beräknat. Detta är enligt vår mening en direkt följd av de tidigare&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1980/81:2049&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;nedskärningarna av samhälleliga bidrag. Det är de minskade bidragen som&lt;br /&gt; 
redan tidigare lett till bl. a. höjda deltagaravgifter och till den stagnation som&lt;br /&gt; 
belyses av utbildningsministern.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det anförs i propositionen att studieförbunden har frihet att använda&lt;br /&gt; 
tillgängliga medel. Detta är sant i princip. I realiteten anser sig studieförbundsavdelningarna&lt;br /&gt;
starkt pressade av de kraftigt begränsade bidragen att&lt;br /&gt; 
främst anordna sådan verksamhet som kan hålla verksamhetsvolymen uppe,&lt;br /&gt; 
bl. a. för att bereda redan anställda personal anställningstrygghet. Det är&lt;br /&gt; 
dessutom mer arbets- och kostnadskrävande att nå de kortutbildade. Om&lt;br /&gt; 
bidragen är knappa minskas möjligheterna att anordna sådan verksamhet&lt;br /&gt; 
som är mest angelägen utifrån folkbildningens mål. För att motverka denna&lt;br /&gt; 
utveckling behövs enligt socialdemokraterna en förstärkning av de fördelningspolitiska&lt;br /&gt;
insatserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stödet till folkbildningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkbildningsutredningen visade enligt vår mening klart på det stora&lt;br /&gt; 
behov av särskilda stödåtgärder med fördelningspolitisk inriktning som&lt;br /&gt; 
föreligger. Här vill vi särskilt peka på samhällsorienterande studier, studier&lt;br /&gt; 
för handikappade och invandrare samt studier i engelska och svenska . . .Det&lt;br /&gt; 
nuvarande s. k. prioriterade bidraget till engelska och svenska har visat sig&lt;br /&gt; 
betyda mycket för att stimulera dessa studier. Huvudparten av dagens vuxna&lt;br /&gt; 
generation har ännu inte fått de grundläggande kunskaper i engelska och&lt;br /&gt; 
svenska som är önskvärda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår följande förbättrade bidrag som är nödvändiga för att nå&lt;br /&gt; 
utbildningspolitiskt eftersatta grupper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Höjning av det riktade bidraget till samhällsorienterande studier från 8 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;per timme till 20 kr. per timme.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Höjning av det riktade bidraget till handikappstudier och hemspråk från 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kr. per timme till 20 kr. per timme.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Riktat bidrag till studier i engelska och svenska med 20 kr. per timme.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den beräknade merkostnaden för dessa förslag uppgår till 52 milj. kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare är regeringens förslag om begränsning till tre timmar av studiecirklar&lt;br /&gt;
som bedrivs på arbetstid enligt vår mening olämpligt från arbetsorganisatorisk&lt;br /&gt;
utgångspunkt. Något hinder för att ordna sådana cirklar under&lt;br /&gt; 
fyra timmar per sammankomst bör inte finnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viktig principiell grund för folkbildningsutredningens överväganden&lt;br /&gt; 
var att kursplanebunden utbildning bör ligga inom det allmänna utbildningsväsendets&lt;br /&gt;
ansvarsområde. Studieförbunden skall inrikta sitt arbete på&lt;br /&gt; 
studier som inte är bundna av kursplaner och avgränsade kompetenskrav.&lt;br /&gt; 
Förslagen från utredningen utformades på denna grund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsbidrag till studieförbundens studieplansbundna yrkesutbildningar på&lt;br /&gt; 
högskolenivå borde därför enligt utredningen inte längre utgå. Föredraganden&lt;br /&gt;
anger i propositionen att han ställer sig bakom detta förslag av klara&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1980/81:2049&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;principiella skäl (s. 68). Det viktigaste skälet anger föredraganden vara att de&lt;br /&gt; 
studieplansbundna universitetscirklarna bedriver sin verksamhet enligt&lt;br /&gt; 
planer som utarbetats av statliga organ och inte av studieförbund eller av&lt;br /&gt; 
deltagarna själva.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots detta klara ställningstagande, vilket överensstämmer med utredningens&lt;br /&gt;
förslag och en bred remissopinion, föreslås att statsbidrag även&lt;br /&gt; 
fortsättningsvis skall utgå till denna typ av cirklar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi vill för vår del instämma i vad utredningen och ett stort antal&lt;br /&gt; 
remissinstanser anfört på denna punkt. Vi yrkar således avslag på föredragandens&lt;br /&gt;
förslag om att statsbidrag i framtiden skall utgå till studieplansbundna&lt;br /&gt;
universitetscirklar. Dessa är till antalet relativt få i förhållande till de fria&lt;br /&gt; 
cirklar på högskolenivå som bedrivs. Besparingen blir därför begränsad.&lt;br /&gt; 
Genom de särskilda medel som enligt propositionen reserveras för övergångsåtgärder&lt;br /&gt;
finns det möjligheter att slutföra sådana cirklar som löper&lt;br /&gt; 
under flera budgetår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen anger föredraganden att viss fortbildning av lantbrukare&lt;br /&gt; 
och andra närstående yrkesgrupper skall kunna anordnas som statsbidragsberättigade&lt;br /&gt;
studiecirklar under förutsättning att de allmänna villkoren i&lt;br /&gt; 
övrigt uppfylls (s. 66).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi anser att föredraganden därmed gör ett principiellt avsteg från vad som i&lt;br /&gt; 
övrigt anförs om rätten att erhålla statsbidrag för cirkelverksamhet. Som&lt;br /&gt; 
exempel på sådana uttalanden i propositionen vill vi peka på ”att statsbidrag&lt;br /&gt; 
inte kan utgå till intern företagsutbildning”, ”att statsbidrag inte heller skall&lt;br /&gt; 
utgå till studieverksamhet som utgör inskolning i ett visst yrke eller en viss&lt;br /&gt; 
arbetsuppgift inom ett företag”, ”inte heller bör bidrag utgå till verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som är öppen endast för vissa grupper av anställda eller då syftet är att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inskola eller utbilda för en bestämd funktion på den egna arbetsplatsen” (s.&lt;br /&gt; 
66) etc.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av vad som i propositionen anförs om rätt till statsbidrag för&lt;br /&gt; 
cirkelverksamhet yrkar vi således avslag på förslaget att lantbrukare och&lt;br /&gt; 
andra närstående yrkesgrupper, trots utformningen av regelsystemet, skall&lt;br /&gt; 
ha rätt till statsbidrag för fortbildning inom ramen för studiecirkelverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver ovannämnda bidragsändringar anser vi att bidraget till studieförbundens&lt;br /&gt;
organisationskostnader bör förstärkas. I propositionen föreslås att&lt;br /&gt; 
bidraget skall utgå med 16 milj. kr. Denna summa skall finansiera alla de&lt;br /&gt; 
åtgärder som erfordras för att administrera och kontrollera det statliga&lt;br /&gt; 
bidraget på 780 milj. kr. Administrationen får alltså ett bidrag som motsvarar&lt;br /&gt; 
knappt 2 % av bidragssumman. Visserligen medger regeringen att ränteinkomsterna&lt;br /&gt;
för det förskott på statsbidraget som studieförbunden erhåller får&lt;br /&gt; 
användas, men detta är en osäker inkomstkälla som inte garanterar att&lt;br /&gt; 
studieförbunden kan upprätthålla den administration som är nödvändig för&lt;br /&gt; 
en stabil utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1980/81:2049&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;För att i viss utsträckning motverka den osäkra situation som studieförbunden&lt;br /&gt;
lever under bör organisationsbidraget ökas så att det inledningsvis&lt;br /&gt; 
svarar mot 3 % av bidraget, dvs. 24 milj. kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Summan av ovannämnda bidragsändringar, 56 milj. kr., bör enligt vår&lt;br /&gt; 
mening läggas utöver det av regeringen föreslagna beloppet, vilket innebär&lt;br /&gt; 
att totalramen för folkbildningsanslaget blir 840 milj. kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till vad som anförts i motionen hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:59px;"&gt;1. att riksdagen med avslag på regeringens förslag, yrkande 7 i den&lt;br /&gt; 
del som avser huvudmannaskapet för verksamheten, som sin&lt;br /&gt; 
mening beslutar ge regeringen till känna vad som i motionen&lt;br /&gt; 
anförts om uppsökande verksamhet på arbetsplatserna,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:59px;"&gt;2. att riksdagen med avslag på regeringens förslag, yrkande 7 i den&lt;br /&gt; 
del som avser huvudmannaskapet för verksamheten, som sin&lt;br /&gt; 
mening beslutar ge regeringen till känna vad som i motionen&lt;br /&gt; 
anförts om uppsökande verksamhet i bostadsområden,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:59px;"&gt;3. att riksdagen som sin mening beslutar ge regeringen till känna&lt;br /&gt; 
vad som i motionen anförts om tidsbegränsningen per sammankomst&lt;br /&gt;
vid studiecirklar på arbetstid,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:59px;"&gt;4. att riksdagen med avslag på regeringens förslag, yrkande 5 i den&lt;br /&gt; 
del som avser fördelningen av medel under anslagsposten&lt;br /&gt; 
bidrag till kulturverksamhet i folkbildningen m. m., som sin&lt;br /&gt; 
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om&lt;br /&gt; 
fördelningen av dessa medel,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:59px;"&gt;5. att riksdagen beslutar avslå regeringens förslag om statsbidrag&lt;br /&gt; 
till studieplansbundna universitetscirklar,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:59px;"&gt;6. att riksdagen beslutar avslå regeringens förslag om att fortbildning&lt;br /&gt;
av lantbrukare och andra närstående grupper skall kunna&lt;br /&gt; 
anordnas som statsbidragsberättigade studiecirklar,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:59px;"&gt;7. att riksdagen till anslaget Bidrag till folkbildning (E 5,&lt;br /&gt; 
utbildningsdepartementet) för budgetåret 1981/82 beslutar&lt;br /&gt; 
anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med 56 000 000&lt;br /&gt; 
kr. förhöjt förslagsanslag av 837 915 000 kr. i enlighet med vad&lt;br /&gt; 
som anförts i motionen.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1980/81:2049&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Stockholm den 24 mars 1981&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;OLOF PALME (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CURT BOSTRÖM (s)&lt;br /&gt; 
INGVAR CARLSSON (s)&lt;br /&gt; 
HANS GUSTAFSSON (s)&lt;br /&gt; 
LILLY HANSSON (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LENA HJELM-WALLÉN (s)&lt;br /&gt; 
PAUL JANSSON (s)&lt;br /&gt; 
GÖRAN KARLSSON (s)&lt;br /&gt; 
VALTER KRISTENSON (s)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_25"&gt;&lt;p&gt;MAJ-LIS LANDBERG (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ESSEN LINDAHL (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LISA MATTSON (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;THAGE PETERSON (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ANNA-GRETA SKANTZ (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;INGVAR SVANBERG (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LARS ULANDER (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;OLLE WESTBERG (s)&lt;br /&gt; 
i Hofors&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_18" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_6" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_31" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_57" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;GOTAB Stockholm 1981&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>OLOF PALME</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>CURT BOSTRÖM</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>INGVAR CARLSSON</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>HANS GUSTAFSSON</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>LILLY HANSSON</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>5</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>LENA HJELM-WALLÉN</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>6</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>PAUL JANSSON</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>7</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>GÖRAN KARLSSON</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>8</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>VALTER KRISTENSON</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>9</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>MAJ-LIS LANDBERG</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>10</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>ESSEN LINDAHL</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>11</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>LISA MATTSON</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>12</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>THAGE PETERSON</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>13</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>ANNA-GRETA SKANTZ</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>14</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>INGVAR SVANBERG</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>15</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>LARS ULANDER</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>16</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>OLLE WESTBERG</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>17</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G4022049</dok_id>
<subtitel>av Olof Palme m. fl.</subtitel>
<filnamn>mot_198081__2049.pdf</filnamn>
<filstorlek>395857</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>med anledning av proposition 1980/81:127 om folkbildning m. m.</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/8101BF60-BF14-4C3A-84CD-D993E64A08CF</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>