3070224G40220101980/812010motmotMotion 1980/81:2010 av Lars Werner m. fl.MotionMotion201001981-03-16 00:00:002014-10-11 18:57:392014-10-11 00:00:00med anledning av proposition 1980/81:107 om den statliga skoladministrationen m. m.av Lars Werner m. fl.htmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/G4022010/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/G4022010https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G4022010
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_43"><p>2</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>Motion</p>
<p>1980/81:2010</p>
<p>av Lars Werner m. fl.</p>
<p>med anledning av proposition 1980/81:107 om den statliga skoladministrationen<br />
m. m.</p>
<p>Propositionen behandlar den statliga skoladministrationens framtida roll,<br />
uppgifter och organisation. Med statlig skoladministration avses skolöverstyrelsen<br />
(SÖ) och länsskolnämnderna.</p>
<p>I propositionen hänvisas på flera ställen till proposition 1980/81:97 om<br />
skolforskning och personalutveckling, i vilken proposition det likaså ofta<br />
hänvisas till proposition 1980/81:107. Även om de båda propositionerna<br />
bygger på olika statliga utredningar är det uppenbart att de hör ihop.<br />
Regeringsförslagen hade varit enklare att överblicka och värdera om de<br />
sammanställts i en och samma proposition.</p>
<p>Kontrollen över och insynen i den offentliga verksamheten bör enligt<br />
vänsterpartiet kommunisternas uppfattning vara en helt demokratisk kontroll.<br />
Den nya styrelsen för SÖ får enligt propositionen en konstruktion av<br />
korporativ karaktär. Från demokratisk synpunkt är en styrelse sammansatt<br />
uteslutande av företrädare för samtliga riksdagspartier att föredra när det<br />
gäller ett statligt verk. Verksledningens sakmedverkan torde helt tillfredsställande<br />
kunna tillgodoses genom att verkschef (generaldirektör) har<br />
närvaro- och yttranderätt och i vanliga fall även är föredragande. Uppdragsgivaren<br />
är i dag staten - verksledningen har att verkställa politiska<br />
beslut.</p>
<p>Det kan dock ifrågasättas om det nu behövs en särskild styrelse för SÖ.<br />
Frågan är om den politiska makten och kontrollen över SÖ liksom över andra<br />
statens tjänstemän kan utövas inom ramen för riksdagens normala tillsyn<br />
över den offentliga verksamheten. I så fall tarvas endast en kollegial ledning<br />
för SÖ.</p>
<p>Den uppdelning som i propositionen (s. 15 ff.) görs mellan olika nivåer<br />
bygger enligt vpk på en otillräcklig analys. Administrativa och politiska<br />
organ sammanflätas i framställningen på ett förvillande sätt. Om man talar<br />
om en central politisk nivå och syftar på den demokratiska beslutsprocessen,<br />
torde det vara korrekt att endast avse riksdagen - inte regering och riksdag.<br />
Central och regional sko\administrativ nivå är SÖ resp. länsskolnämnderna.<br />
När man då talar om den kommunala/lokala skoladministrativa nivån torde<br />
analogt skolkanslierna utgöra den adekvata instansen och inte, som anges i<br />
propositionen, skolstyrelserna och landstingens utbildningsnämnder. De<br />
senare utgör i stället kommunal/lokal skolpolitisk nivå. Propositionen har<br />
härigenom kommit att handla om dels en administrativ kompetensuppdelning,<br />
dels en politisk dimension på kompetensuppdelningen. Klarheten hade</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1980/81:2010</p>
</div>
<div class="block ml_42"><p>3</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>tjänat på att de båda dimensionerna hållits isär. Framställningen tyder nu<br />
närmast på att den borgerliga regeringen inte är intresserad av att stärka det<br />
politiska inflytandet annat än på central nivå.</p>
<p>I propositionen nämns på ett mystifierande sätt ”lokala variationer”. Det<br />
klargörs inte huruvida de föreslagna reformerna kommer att upphäva den<br />
rådande obalansen mellan resurssvaga och resursstarka kommuner eller ej.<br />
Att en sådan obalans råder är klart dokumenterat, senast i forskningsrapporten<br />
Den nödvändiga särbehandlingen - en studie av segregerade<br />
skolmiljöer av Berit Andersson m. fl. (Sociala institutionen vid Lunds<br />
universitet 1980).</p>
<p>Erfarenheten visar att det behövs en kontinuerlig debatt om skolans mål<br />
när det gäller grundskola och gymnasieskola. Det är därför också positivt att<br />
SÖ enligt propositionen inte endast skall tillse att de av den centrala politiska<br />
nivån fastställda målen och strategierna förverkligas utan också bidra med<br />
underlag till förändringar och utveckling av mål och strategier. Dessa av SÖ<br />
fortsättningsvis framtagna underlag bör enligt vpk:s mening publiceras<br />
fortlöpande för att stimulera och underlätta den politiska debatten i<br />
läroplansfrågor.</p>
<p>För att undvika den av statsrådet påtalade ”betydande friheten för<br />
tolkning av riksdagens läroplansbeslut i skilda riktningar” bör enligt vpk:s<br />
mening riksdagen i fortsättningen fatta betydligt mer detaljerade beslut än<br />
hittills. Ansvaret för en fortlöpande, genomlysande diskussion om skolans<br />
mål måste åvila de politiska partierna. Den i anslutning till riksdagens beslut<br />
om propositionen om LGr 80 inrättade Delegationen för bättre skolmiljö och<br />
uppföljning av reformer rörande grundskolan är här ett steg i rätt riktning.<br />
Med tanke på grundskolans särställning - en skola för alla barn - är det viktigt<br />
att en särskild parlamentarisk grupp, helt fristående från SÖ, även<br />
fortsättningsvis följer utvecklingen. En förenklad skoladministration i<br />
propositionens anda ändrar enligt vpk:s uppfattning icke detta förhållande.<br />
Det är vidare ett demokratiskt intresse att en sådan särskild parlamentarisk<br />
grupp omfattar företrädare för samtliga i riksdagen representerade partier.</p>
<p>Vpk har tidigare i andra sammanhang pekat på faran av att arbetsmarknadsanknutna<br />
specialkurser liksom annan av ”näringslivets behov” styrd<br />
utbildning leder till insnävning av kunskaper, teorifattigdom i undervisningens<br />
innehåll och annat som bidrar till att åstadkomma en icke fullgod<br />
utbildning. När propositionen nu talar om ”det lokala arbetslivets behov”<br />
finns det också anledning att kräva garantier för att kvalitetskraven på<br />
utbildningen inte åsidosätts. Det måste också klargöras vad som är ”det<br />
lokala arbetslivet”. I åtskilliga kommuner styrs t. ex. så gott som all<br />
industriell verksamhet av bank- och bolagsintressen som står helt utanför och<br />
fjärran ifrån lokal kontroll och insyn. Även lokalt baserade företag är i<br />
många fall helt underordnade storbolags beställningar.</p>
<p>Om lokalt arbetsmarknadsanknutna specialkurser tillåts styras av storbo</p>
<p>1* Riksdagen 1980/81. 3 sami. Nr 2009-2013</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_6"><p>Mot. 1980/81:2010</p>
</div>
<div class="block ml_43"><p>4</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>lags skiftande och konjunkturbetingade, lokalt helt okontrollerade ”behov”<br />
får vi en utbildning kännetecknad av ryckighet och planlöshet. Rådande<br />
ekonomiska maktförhållanden innebär också att bolag ofta spelar ut olika<br />
kommuner mot varandra, för att tvinga någon kommun att ställa upp för<br />
bolagets tillfälliga och kortsiktiga ”behov”.</p>
<p style="margin-left:3px;">Med hänsyn till den maktkoncentration som i dag råder inom industriproduktionen<br />
är en decentralisering enligt propositionens utformning mycket<br />
vansklig. Enligt vpk:s uppfattning måste en decentralisering av tim- och<br />
kursplanearbetet för lokalt arbetsmarknadsanknutna specialkurser förbehållas<br />
i strikt mening lokalt arbetsliv. I samband med detta förtjänar det påpekas<br />
att vpk i annat sammanhang föreslagit att kommunerna skall ges möjlighet<br />
att bedriva affärsverksamhet, som även kan innefatta industriell produktion.</p>
<p style="margin-left:3px;">Med hänvisning till det anförda hemställs</p>
<p style="margin-left:58px;">1. att riksdagen med godkännande av proposition 1980/81:107 i<br />
övrigt beslutar avslå propositionen vad gäller</p>
<p style="margin-left:58px;">a) riktlinjer för den statliga skoladministrationens roll och<br />
uppgifter på central och regional nivå,</p>
<p style="margin-left:58px;">b) riktlinjer för skolöverstyrelsens och länsskolnämndernas<br />
ledning, organisation och personalresurser,</p>
<p style="margin-left:58px;">c) skolöverstyrelsens organisation,</p>
<p style="margin-left:58px;">2. att riksdagen uttalar att uppläggning och inriktning av lokalt<br />
arbetsmarknadsanknutna specialkurser i gymnasieskolan bör<br />
utarbetas i samråd mellan skolmyndigheten och lokala fackliga<br />
organisationer och att därvid bör beaktas att företagsintressen<br />
ej får inskränka elevernas behov av en bred och allsidig<br />
utbildning,</p>
<p style="margin-left:58px;">3. att riksdagen hos regeringen hemställer om ett nytt förslag vad<br />
beträffar riktlinjer för den statliga skoladministrationens roll<br />
och uppgifter, riktlinjer för skolöverstyrelsens och länsskolnämndernas<br />
ledning, organisation och personalresurser och<br />
skolöverstyrelsens organisation, varvid bör beaktas en strikt<br />
uppdelning av politiska och administrativa funktioner, i enlighet<br />
med vad som anförs i motionen,</p>
<p style="margin-left:58px;">4. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag till åtgärder<br />
för att höja den offentliga skolans standard i resurssvaga<br />
kommuner.</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p style="margin-left:3px;">Stockholm den 16 mars 1981</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p style="margin-left:3px;">LARS WERNER (vpk)</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>EIVOR MARKLUND (vpk)<br />
NILS BERNDTSON (vpk)<br />
EVA HJELMSTRÖM (vpk)</p>
</div>
<div class="block ml_25"><p>C.-H. HERMANSSON (vpk)<br />
BERTIL MÅBRINK (vpk)<br />
RAUL BLUCHER (vpk)</p>
</div>
</div>
</div>
0LARS WERNERvpk1undertecknare0EIVOR MARKLUNDvpk2undertecknare0NILS BERNDTSONvpk3undertecknare0EVA HJELMSTRÖMvpk4undertecknare0C.-H. HERMANSSONvpk5undertecknare0BERTIL MÅBRINKvpk6undertecknare0RAUL BLUCHERvpk7undertecknareG4022010av Lars Werner m. fl.mot_198081__2010.pdf122898pdfmed anledning av proposition 1980/81:107 om den statliga skoladministrationen m. m.https://data.riksdagen.se/fil/F172BB20-E332-42C2-8D73-C096860A290B