3095798G402201980/8120motmotMotion 1980/81:20 av Allan Ekström m. fl.MotionMotion2001980-10-22 00:00:002014-11-03 22:34:362014-11-03 00:00:00med anledning av proposition 1979/80:179 med förslag till lag om ändring i brottsbalken och jordabalken m. m.av Allan Ekström m. fl.htmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/G40220/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/G40220https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G40220
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_40"><p>5</p>
</div>
<div class="block ml_2"><p>Motion</p>
<p>1980/81:20</p>
<p>av Allan Ekström m. fl.</p>
<p>med anledning av proposition 1979/80:179 med förslag till lag om<br />
ändring i brottsbalken och jordabalken m. m.</p>
<p>Genom proposition 1979/80:179 föreslås möjlighet att under vissa förutsättningar<br />
ställa den som uthyrt en lägenhet, som helt eller till väsentlig del<br />
används för dobbleri, till ansvar även i det fall han får vetskap om den<br />
brottsliga spelverksamheten först efter det han ingått hyresavtalet. Sådan<br />
möjlighet saknas enligt gällande rätt.</p>
<p>Mot tillkomsten av 16 kap. 18 § brottsbalken som sådan riktas ingen<br />
erinran. Lagrummet går däremot icke fritt från invändning från lagteknisk<br />
synpunkt.</p>
<p>Den straffbara handlingen avses skola bestå i underlåtenhet att ”göra vad<br />
som skäligen kan begäras för att få upplåtelsen att upphöra”. Bryter<br />
hyresvärden häremot, skall han dömas för ”medverkan” enligt vad i 23 kap.<br />
stadgas.</p>
<p>Mot bestämningen ”göra vad som skäligen kan begäras” kan riktas samma<br />
invändning som den som framförts mot smitningsparagrafen i trafikbrottslagen<br />
(åtgärder vartill olyckan skäligen bör föranleda). Vilka konkreta<br />
åtgärder avses med formuleringen? Det bör väl vara lagstiftarens uppgift att<br />
ge medborgarna otvetydiga besked om vilka materiella åtgärder som de har<br />
att vidta. Misstar sig den enskilde om bestämmelsens räckvidd, drabbas han<br />
ju av frihetsstraff. Hänvisningen till ”vad som skäligen kan begäras” utgör<br />
däremot inget sådant besked. Den lämnar läsaren helt i sticket. (Jfr Tidskrift<br />
för Sveriges advokatsamfund 1975 s. 41.) Detta är så mycket mer otillfredsställande<br />
som lagregeln berör brott och straff. Vad vill då departementschefen<br />
uppnå med lagrumemt? Jo, i främsta rummet att hyresvärden anger<br />
brottet till åklagarmyndigheten eller polisen. Detta anges rent av som den<br />
naturliga åtgärden.</p>
<p>Som framgått syftar lagrummet främst till att förmå hyresvärden till att<br />
avslöja brott. Det finns redan andra fall då sådan rättsplikt föreligger. Som<br />
exempel må nämnas underlåtenhet att avslöja spioneri och mord. De<br />
allmänna betingelserna för straffbarhet regleras därefter i 23 kap. 6 §<br />
brottsbalken.</p>
<p>Det framstår därför som naturligt att den föreslagna lagregeln - förutom<br />
att den klart och entydigt anger rättspliktens omfattning - anpassas till vad<br />
som eljest gäller enligt brottsbalkens allmänna regelsystem för motsvarande<br />
fall. Så har emellertid icke skett. Genom konstruktionen att underlåtenheten<br />
skall anses konstituera ”medverkan” till brott blir nämligen 23 kap. 6 §<br />
brottsbalken icke tillämplig - och därmed ej heller de allmänna betingelserna</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_5"><p>Mot. 1980/81:20</p>
</div>
<div class="block ml_43"><p style="margin-left:6px;">6</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>för straffbarhet som uppställts till skydd för den enskilde. I förarbetena till 23<br />
kap. 6 § diskuteras t. ex. huruvida undantag från straffbarhet bör föreligga,<br />
om ett avslöjande skulle medföra risk för repressalier för angivaren eller<br />
dennes närmaste (intressekollision). Motsvarande undantag saknas självfallet<br />
i de lagrum som definierar begreppet ”medverkan”. Straffsatsen är också<br />
olika för medverkan och underlåtenheten att avslöja brott. Medverkan till<br />
brott förutsätter slutligen att den enskilde företagit sig något positivt (främjat<br />
brottet). I detta fall är ju förhållandet däremot det motsatta, nämligen att<br />
hyresvärden förhållit sig passiv. Det ter sig därför oegentligt att här tala om<br />
”medverkan”.</p>
<p>Lagregeln bör därför - i enlighet med den lagteknik som eljest<br />
förekommer i brottsbalken - i tillämpliga delar jämkas så att den som efter<br />
erhållen vetskap om förekomsten av dobbleri underlåter att avslöja detta<br />
brott gör sig förfallen till ansvar enligt vad i 23 kap. brottsbalken stadgas. Det<br />
bör ankomma på utskottet att närmare utforma lagregeln.</p>
<p>Genom en sålunda utformad lagregel kommer straffbarheten visserligen<br />
att inskränkas något i förhållande till propositionen. I jordabalken tillskapas<br />
nämligen en bestämmelse om rätt för hyresvärden att uppsäga hyresavtalet i<br />
det fall full bevisning föreligger om dobbleriet, t. ex. genom en fällande<br />
brottmålsdom. Och avsikten är nu att det obestämda rekvisitet ”vad som<br />
skäligen kan begäras för att få upplåtelsen att upphöra” skall träffa även<br />
denna situation på så sätt att hyresvärden skall tvingas att göra bruk av<br />
uppsägningsrätten (s. 28). Brottsbalken skall med andra ord i detta<br />
hänseende utfyllas med en bestämmelse som hämtas ur jordabalken. Detta<br />
fall förefaller dock så extremt att det bör utmönstras i klarhetens och<br />
enkelhetens, dvs. i rättssäkerhetens intresse. Om ej, bör situationen regleras<br />
särskilt i den föreslagna lagregeln i 16 kap. 18 §. Det bör i så fall ankomma på<br />
utskottet att utarbeta erforderlig lagtext.</p>
<p>Med hänvisning till vad som anförts hemställs</p>
<p style="margin-left:57px;">att riksdagen beslutar att 16 kap. 18 § brottsbalken skall erhålla<br />
den ändrade lydelse som framgår av motionen.</p>
<p>Stockholm den 22 oktober 1980</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>ALLAN EKSTRÖM (m)</p>
<p>MARGARETA GARD (m) JOAKIM OLLÉN (m)</p>
</div>
</div>
</div>
0ALLAN EKSTRÖMm1undertecknare0MARGARETA GARDm2undertecknare0JOAKIM OLLÉNm3undertecknareG40220av Allan Ekström m. fl.mot_198081__20.pdf75959pdfmed anledning av proposition 1979/80:179 med förslag till lag om ändring i brottsbalken och jordabalken m. m.https://data.riksdagen.se/fil/8B6C5CAD-2608-4DE3-BF1C-634169CA88E7