<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3070206</hangar_id>
 <dok_id>G4021992</dok_id>
 <rm>1980/81</rm>
 <beteckning>1992</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1980/81:1992 av Anders Gernandt m. fl.</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>1992</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1981-03-12 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-10-11 18:57:28</systemdatum>
 <publicerad>2014-10-11 00:00:00</publicerad>
 <titel>med anledning av proposition 1980/81:90 om riktlinjer för energipolitiken</titel>
 <subtitel>av Anders Gernandt m. fl.</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G4021992/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G4021992</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G4021992</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;Mot. 1980/81&lt;/p&gt;
&lt;p style="text-align:right;"&gt;1992-1998&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1980/81:1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av Anders Gernandt m. fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med anledning av proposition 1980/81:90 om riktlinjer för energipolitiken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om halm och vass för energiproduktion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna motion vill fästa uppmärksamheten på värdet av halm och vass för&lt;br /&gt; 
energiproduktion samt hur denna bränsletyp görs lätt hanteringsbar för&lt;br /&gt; 
transport, lagring och eldning genom pressning till pellets.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Halm och vass som energiråvaror&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Halm&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av de ca 5 miljoner ton halm som årligen skördas i Sverige beräknas 1&lt;br /&gt; 
miljon ton behövas för djurhållning och nedplöjning. Med antagandet att&lt;br /&gt; 
ytterligare i medeltal 1 miljon ton halm av skilda skäl, bl. a. dåligt&lt;br /&gt; 
skordeväder, inte kan tas om hand på rimligt sätt utan måste plöjas ner&lt;br /&gt; 
kommer ungefär 3 miljoner ton halm att årligen finnas tillgängliga som&lt;br /&gt; 
energiråvara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I energi motsvarar detta 1 miljon ton olja som årligen går till spillo på våra&lt;br /&gt; 
åkrar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svårigheten i dag att utnyttja halmen som energikälla ligger nästan helt i de&lt;br /&gt; 
ohanterligt stora volymer det blir fråga om, vilket gör halmen oanvändbar&lt;br /&gt; 
annat än i mycket speciella fall. Genom att bygga ett nät av pelletsfabriker&lt;br /&gt; 
ute i landet skulle dock halmen kunna förädlas till ett lätthanterligt&lt;br /&gt; 
handelsbränsle med mycket goda bränsleegenskaper. Med ett avräkningspris&lt;br /&gt; 
på exempelvis 20 öre/kg för energihalmen skulle svenskt jordbruk årligen&lt;br /&gt; 
kunna tillföras ca 600 milj. kr. som inkomstförstärkning. Samtidigt skulle&lt;br /&gt; 
oljeimport för 1 miljard kronor varje år kunna undvikas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vass&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den totala vassarealen i landet är ännu inte fullständigt känd. Projekt&lt;br /&gt; 
Energivass i Lund skattar den till upp mot 100 000 hektar. All denna vass kan&lt;br /&gt; 
självfallet inte disponeras för energiändamål, utan avsevärda arealer bör&lt;br /&gt; 
undantas från årlig skörd av naturvårdsskäl. Samtidigt finns det också starka&lt;br /&gt; 
naturvårdsskäl för att få den gamla vassen bortförd från stora områden i&lt;br /&gt; 
landet. Gammal vass som år efter år lämnats att ruttna kommer efter hand att&lt;br /&gt; 
grunda upp sjöarna, så att en spridd sumpskog kan vandra in samtidigt som&lt;br /&gt; 
vattenkvaliteten i sjön försämras av stora mängder ruttnande vass. Dessa&lt;br /&gt; 
1 Riksdagen 1980/81. 3 sami. Nr 1992-1998&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1980/81:1992&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;faktorer gör att naturvård och energiproduktion med ömsesidigt hänsynstagande&lt;br /&gt;
kan inleda ett fruktbart samarbete till båda parters nytta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Produktionsförmågan hos naturligt växande vass varierar kraftigt, men&lt;br /&gt; 
torde i medeltal uppgå till 4-5 ton torrsubstans (TS) per hektar och år i södra&lt;br /&gt; 
Sverige och i Norrlands kustland. Som exempel kan nämnas att i Södra&lt;br /&gt; 
Dellen har 1,4 kg TS/m2 uppmätts och vid Luleå 1 kg TS/m2. Vid vinterskörd&lt;br /&gt; 
på is har projekt Energivass Köping uppmätt 9,4 ton vass per hektar i&lt;br /&gt; 
naturliga vassbestånd på Hjälmaren. Med ledning av dessa mätvärden och&lt;br /&gt; 
övrig information om naturligt växande vass kan en årlig medelproduktion&lt;br /&gt; 
om 4-5 ton TS/ha vara en rimlig skattning. Med konventionella skördemaskiner&lt;br /&gt;
skulle årligen 200 000-400 000 ton vass kunna skördas på isen eller av&lt;br /&gt; 
speciella skördemaskiner i händelse av dålig bärighet hos isen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Problemet är då att hitta en lämplig förbrukare av de störa volymerna vass.&lt;br /&gt; 
Ett bra sätt att göra vassen tillgänglig som bränsle är att pelletera den. Om&lt;br /&gt; 
pelletsfabriker finns inom rimligt transportavstånd kan också mindre&lt;br /&gt; 
vassarealer skördas med lönsamhet med dagens teknik. Totalt motsvarar då&lt;br /&gt; 
energin i landets direkt skördbara vassarealer ungefär 100 000 ton olja, eller&lt;br /&gt; 
1/2 TWh.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom speciella odlingsåtgärder kan medelproduktionen per hektar med&lt;br /&gt; 
sannolikhet ökas upp till 10 ton TS. Vidare har vissa skattningar gjorts av den&lt;br /&gt; 
övre gränsen för möjlig areal lämpad för vassodling i landet. Denna skattning&lt;br /&gt; 
slutar på 500 000 hektar. I den arealen ingår då också vissa arealer som är&lt;br /&gt; 
användbara för andra typer av energiodling, exempelvis energiskog.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Biopellets som enhetsbränsle&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillgängligheten hos de inhemska energikällorna torv, skogsenergi,&lt;br /&gt; 
energiskog, halm, vass, hampa, energigräs och andra energigrödor begränsas&lt;br /&gt; 
f. n. av flera faktorer. Bland dessa kan nämnas:&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;o De stora volymerna som gör dem svåra att hantera speciellt vid&lt;br /&gt; 
transporter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;o Starkt begränsad lagringsbarhet på grund av för hög fukthalt,&lt;br /&gt; 
o Vissa merinvesteringar relativt oljan i förbränningsanläggningen,&lt;br /&gt; 
o Begränsad utbytbarhet mellan olika bränslen på grund av deras olika&lt;br /&gt; 
fysiska egenskaper,&lt;br /&gt; 
o Ibland dåliga bränsleegenskaper vad gäller förmågan att kunna förbrännas&lt;br /&gt;
med hög verkningsgrad i automatiska system och dåliga egenskaper&lt;br /&gt; 
vad gäller möjligheten att hålla icke önskvärda emissioner på en så låg nivå&lt;br /&gt; 
som möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppräkningen kan säkerligen göras längre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett ovillkorligt krav på dessa inhemska bränslen om de skall komma till en&lt;br /&gt; 
mera omfattande användning är att de flesta av ovan uppräknade nackdelar&lt;br /&gt; 
kan mildras. Ett sätt att göra detta är att tillverka biopellets.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1980/81:1992&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Metoderna att framställa biopellets varierar, men i princip torkas råvaran&lt;br /&gt; 
till ca 14 procents vattenhalt. Därefter trycks materialet samman till stavar&lt;br /&gt; 
eller kulor med 5-30 mm diameter. Stavarnas längd brukar vara 10-30 mm.&lt;br /&gt; 
Densiteten hos den kompakta staven är 1,2-1,3 g/cm3. På grund av luften&lt;br /&gt; 
mellan stavarna väger 1 kubikmeter pellets 600-700 kg. För att få den&lt;br /&gt; 
energimängd som finns i 1 ton olja behövs ungefär 2,5 ton pellets, som har&lt;br /&gt; 
volymen 3-4 kubikmeter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fördelar med pellets:&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:19px;"&gt;a. De stora volymerna hos råvarorna minskas i oerhört hög grad. Volymen&lt;br /&gt; 
blir därmed inget hinder för långväga transport. Jämfört med bränsleflis&lt;br /&gt; 
minskar volymen till mindre än en tredjedel av flisens volym. Utrymmesbehovet&lt;br /&gt;
minskar därmed i alla led av bränslelagringen. Pellets är lätt&lt;br /&gt; 
att transportera i bulktransporter till den slutliga konsumenten, om man&lt;br /&gt; 
inte vill använda pallhantering. Därmed kan man lätt utjämna regionala&lt;br /&gt; 
skillnader i tillgång resp. efterfrågan på inhemska bränslen.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:19px;"&gt;b. Den låga fukthalten, ca 12 %, gör att pellets har en lagringsbarhet över&lt;br /&gt; 
flera år under förutsättning att lagringen sker under tak. Fukt-, mögeloch&lt;br /&gt;
rötskador behöver inte befaras vare sig i bränslet eller i lagringslokalen.&lt;br /&gt;
Arbetsmiljöproblem på grund av t. ex. allergier orsakade av&lt;br /&gt; 
mögelsvampar (”fliseldarsjuka”) behöver inte bli något problem vid&lt;br /&gt; 
pelletshantering, eftersom bränslet är så torrt.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:19px;"&gt;c. Pellets är ur eldningssynpunkt ett relativt koncentrerat bränsle. Vid&lt;br /&gt; 
nybyggnad av en pelletspanna kommer den att bli obetydligt större än&lt;br /&gt; 
motsvarande oljepanna. Detta ger en betydande sänkning av kapitalbehovet&lt;br /&gt;
för installationen av fastbränslepannor. Likaså blir effekten vid&lt;br /&gt; 
pelletseldning i en konverterad oljepanna nästan lika stor som den förut&lt;br /&gt; 
var vid oljeeldning. Detta har stor betydelse vid ett byte av bränsle,&lt;br /&gt; 
eftersom den gamla pannan då i regel kan klara energiförsörjningen då&lt;br /&gt; 
effektbehovet kan ha minskat genom energisparande eller genom att&lt;br /&gt; 
oljepannan redan från början varit överdimensionerad.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:19px;"&gt;d. Man får ett enhetligt bränsle som med fördel kan standardiseras,&lt;br /&gt; 
oberoende av vilken råvara det ursprungligen kommer av. Flanteringskedjan&lt;br /&gt;
efter pelletstillverkningen samt utrustningen vid förbränningen&lt;br /&gt; 
kan konstrueras för detta enda bränsle oavsett vilken råvara som&lt;br /&gt; 
pelletsen tillverkats av.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:19px;"&gt;e. Genom att pellets är ett väldefinierat bränsle med låg fukthalt kan&lt;br /&gt; 
förbränningen ställas in mycket noggrant. Skadliga ämnen i rökgaserna&lt;br /&gt; 
kan därmed hållas på en mycket låg nivå. Några större problem med&lt;br /&gt; 
pelletseldning jämfört med oljeeldning i tättbebyggda områden behöver&lt;br /&gt; 
därmed inte befaras.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:19px;"&gt;f. Pellets har goda förutsättningar att eldas med hög automatik genom att&lt;br /&gt; 
den är fysiskt behändig att hantera. Behovet av tillsyn även av stora&lt;br /&gt; 
industripannor blir därmed minimalt.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p style="margin-left:19px;"&gt;1* Riksdagen 1980181. 3 sami. Nr 1992-1998&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1980/81:1992&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43"&gt;&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p style="margin-left:19px;"&gt;g. Den aska sorn uppstår vid eldningen, 1-2 % av bränslets vikt, kan&lt;br /&gt; 
användas som gödning i jord- och skogsbruket. Genom lagstiftning bör&lt;br /&gt; 
pelletsleverantören åläggas att ta askan i retur vid nästa leverans, vilket&lt;br /&gt; 
bör ske i slutna kärl. Därigenom sluter man ett ekologiskt kretslopp samt&lt;br /&gt; 
hindrar att askan blandas med sopor.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:19px;"&gt;h. Genom övergång till biopellets från olja och kol kan försurningen&lt;br /&gt; 
minska, eftersom svavelutsläppen minskar till en tiondel. Beträffande&lt;br /&gt; 
risken för tungmetaller är situationen ännu bättre.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:19px;"&gt;i. Eftersom alla de ovan uppräknade biobränslena i princip kan behandlas i&lt;br /&gt; 
samma fabrik, kan råvarubasen utgöra en mix av dessa råvaror. Alla&lt;br /&gt; 
dessa råvaror kan därmed tas om hand överallt i landet oavsett om de&lt;br /&gt; 
förekommer i stor eller liten omfattning på just den platsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;j. Ur beredskapssynpunkt är biopellets ett utomordentligt bränsle dels&lt;br /&gt; 
genom att det är inhemskt, dels genom att det är lagringsbart under flera&lt;br /&gt; 
år samtidigt som det lätt kan användas i en tidigare oljeeldad panna,&lt;br /&gt; 
k. Kostnaden (energiåtgången) för att torka och pressa pellets är förhållandevis&lt;br /&gt;
låg. Med pellets som värmekälla åtgår ca 11-12 % av produktionens&lt;br /&gt;
egna energivärde till förädlingsprocessen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom lämplig regional utplacering av pelletsfabriker i storleken 40 000&lt;br /&gt; 
årston pellets kan alla de inhemska förnybara biobränslena samt torven&lt;br /&gt; 
snabbt komma till användning. Den regionalpolitiska effekten av en sådan&lt;br /&gt; 
satsning är utomordentligt stor inte bara genom det tiotal anställda som&lt;br /&gt; 
behövs i varje fabrik utan främst genom de 40-50 arbetstillfällen som åtminstone&lt;br /&gt;
säsongmässigt - skapas i råvaruframtagningen till fabriken. En&lt;br /&gt; 
pelletsfabrik kostar i dag ungefär 10 milj. kr. i investering, medan värdet av&lt;br /&gt; 
produktionen under ett år kan uppskattas till ca 15 milj. kr. räknat som&lt;br /&gt; 
kostnaden för den importolja som ersätts av en enda årsproduktion pellets&lt;br /&gt; 
från en sådan fabrik.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:19px;"&gt;Vidgat uppdrag för Svensk Metanolutveckling AB (SMAB)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt nuvarande uppdrag har SMAB att arbeta med metanol som&lt;br /&gt; 
drivmedel. Företaget - som till 90 % ägs av staten och till 10 % av AB Volvo&lt;br /&gt; 
- har efter hand utvecklat en god kemisk-teknisk kompetens. På lång sikt&lt;br /&gt; 
väntas detta uppdrag innebära att produktion av flytande drivmedel&lt;br /&gt; 
tillverkade av inhemska förnybara energikällor blir aktuell. För att&lt;br /&gt; 
metanoltillverkning skall bli lönsam kommer det med dagens teknik att&lt;br /&gt; 
krävas relativt stora anläggningar med en årsproduktion av 200 000-500 000&lt;br /&gt; 
ton metanol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Råvarubehovet för denna fabrik väntas bli ungefär det dubbla räknat som&lt;br /&gt; 
torrsubstans biomassa. Detta är betydande kvantiteter, som kräver minst tio&lt;br /&gt; 
års planeringstid vad gäller intrimning av de tänkta råvarorna, energigrödor&lt;br /&gt; 
av olika slag, halm, vass, skogsenergi etc. För att utjämna årsvariationer i&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1980/81:1992&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;skörd av de olika råvarorna torde också torv behöva finnas inom räckhåll för&lt;br /&gt; 
utjämning av råvarubehovet. Bland energigrödorna synes i dag energiskog&lt;br /&gt; 
vara den mest hoppingivande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till den långa planeringstiden för råvaruförsörjningen bör&lt;br /&gt; 
vissa förberedelser göras så att ett plötsligt påkommet behov av metanoltillverkning&lt;br /&gt;
kan effektueras med två till tre års varsel, dvs. byggtiden för en stor&lt;br /&gt; 
fabrik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett bra sätt att trimma fram råvaruproduktionen är att tillverka&lt;br /&gt; 
bränslepellets av råvarorna under tiden fram till ett eventuellt beslut om&lt;br /&gt; 
metanoltillverkning. Eftersom biopellets också är användbara för metanoltillverkning&lt;br /&gt;
kan en pelletering av råvaran vidga upptagningsområdet för&lt;br /&gt; 
metanolfabriken högst väsentligt. Den koncentration av råvaruproduktionen&lt;br /&gt;
till fabrikens närhet som annars måste ske på grund av råvarornas stora&lt;br /&gt; 
volymer i förhållande till energiinnehållet kan därmed få en lösning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om SMAB, såsom tänkt på lång sikt, skall förbereda tillverkning av&lt;br /&gt; 
metanol från inhemska förnybara råvaror är ett engagemang redan nu i&lt;br /&gt; 
pelletstillverkning av stort värde. Vidare kan SMAB, om företaget tillförs&lt;br /&gt; 
tillräckliga resurser, mycket aktivt delta i utvecklingen av nya energiodlingar&lt;br /&gt; 
genom att ställa upp med visst riskkapital i samband med att man lägger ut&lt;br /&gt; 
kontraktsodlingar av vissa grödor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid en pelletsfabrik kan olika råvaror tas emot och förädlas till en enhetlig&lt;br /&gt; 
produkt. Produktionskostnaden för att få fram de olika råvarorna till&lt;br /&gt; 
fabriken kommer att variera kraftigt beroende på skilda förutsättningar.&lt;br /&gt; 
Priset på råvaran bör då lämpligen sättas i relation till produktionskostnaden&lt;br /&gt; 
för att få fram den. Genom ett statligt engagemang via SMAB kan dyrare&lt;br /&gt; 
råvaror betalas med ett högre pris och ändå innebära en nationalekonomisk&lt;br /&gt; 
vinst genom minskad import av fossila bränslen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Likaså kan SMAB hålla ett bestämt utpris på den tillverkade pelletsen&lt;br /&gt; 
samtidigt som man kan använda sin tekniska kompetens även i konsumtionsledet&lt;br /&gt;
genom att se till så att bränslets utomordentliga egenskaper verkligen&lt;br /&gt; 
kommer till sin fulla rätt. Det är således relativt enkelt att ställa in en&lt;br /&gt; 
pelletspanna så att den arbetar med hög pannverkningsgrad vid automatisk&lt;br /&gt; 
eldning samtidigt som rökgaserna kan hållas mycket rena. Det mycket torra&lt;br /&gt; 
och väldefinierade bränslet skapar nämligen de tekniska förutsättningarna&lt;br /&gt; 
för en praktiskt taget fullständig förbränning med låga utsläpp av icke&lt;br /&gt; 
önskvärda emissioner. Några större problem att elda pellets i tätbebyggda&lt;br /&gt; 
områden i stället för olja kan därmed inte förväntas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att bygga en kedja av pelletsfabriker som i princip kan förädla alla&lt;br /&gt; 
tillgängliga råvaror över hela landet krävs stort kapital och en fast&lt;br /&gt; 
organisation. Å andra sidan torde ett sådant agerande vara nödvändigt om&lt;br /&gt; 
man menar allvar med talet att alla inhemska förnybara energikällor skall&lt;br /&gt; 
utnyttjas. Ytterligare en fördel med en statlig styrning av biopelletstillverkningen&lt;br /&gt;
är också att man då kan välja att avstå från att köpa de skogsråvaror&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_6"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1980/81:1992&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_44"&gt;&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_6"&gt;&lt;p&gt;som behövs för den skogsbaserade industrin, även om bränsletillverkningen&lt;br /&gt; 
skulle kunna betala ett högre pris.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till förekomsten av råvaror av olika slag kan Mälardalen vara&lt;br /&gt; 
ett lämpligt område för SM AB att börja arbeta med pelletsfabriker i.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Användning av halm och vass i pelleterad form är en energitillgång som&lt;br /&gt; 
kan tas i bruk utan större utvecklingsarbete. Avsevärda kvantiteter olja&lt;br /&gt; 
skulle sparas, och många människor skulle ges sysselsättning i landets olika&lt;br /&gt; 
delar. Att vidga SMAB:s verksamhet till att vara ett centralorgan för&lt;br /&gt; 
organisation och uppbyggnad av odlingar och pelletsfabriker skulle möjliggöra&lt;br /&gt;
en värdefull samordning och lämpliga styrmöjligheter för en optimal&lt;br /&gt; 
energiproduktion baserad på biobränslen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med stöd av vad som ovan anförts hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:57px;"&gt;1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i&lt;br /&gt; 
motionen anförts beträffande värdet av att tillvarata halm och&lt;br /&gt; 
vass för energiproduktion,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:57px;"&gt;2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna behovet&lt;br /&gt; 
av snara åtgärder för att underlätta utbyggnad av fabriker för&lt;br /&gt; 
framställning av biopellets över hela landet,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:57px;"&gt;3. att riksdagen som sin mening uttalar att SM AB bör ges ett&lt;br /&gt; 
vidgat uppdrag i motionens mening samt att företaget tilldelas&lt;br /&gt; 
erforderliga ekonomiska resurser härför av medel som kan&lt;br /&gt; 
disponeras för sådant ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 12 mars 1981&lt;br /&gt; 
ANDERS GERNANDT (c)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BERTIL JONASSON (c) PÄR GRANSTEDT (c)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KERSTIN GÖTHBERG (c) EIVOR NILSON (c)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;INGEMAR HALLENIUS (c) GÖSTA ANDERSSON (c)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LENNART BRUNANDER (c)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>ANDERS GERNANDT</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>BERTIL JONASSON</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>PÄR GRANSTEDT</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>KERSTIN GÖTHBERG</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>EIVOR NILSON</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>5</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>INGEMAR HALLENIUS</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>6</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>GÖSTA ANDERSSON</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>7</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>LENNART BRUNANDER</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>8</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G4021992</dok_id>
<subtitel>av Anders Gernandt m. fl.</subtitel>
<filnamn>mot_198081__1992.pdf</filnamn>
<filstorlek>217333</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>med anledning av proposition 1980/81:90 om riktlinjer för energipolitiken</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/3321018F-34E8-4078-A7C9-46BBB1BDD344</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>