3070205G40219911980/811991motmotMotion 1980/81:1991 av Anders Gernandt m. fl.MotionMotion199101981-03-12 00:00:002014-10-11 18:57:272014-10-11 00:00:00med anledning av proposition 1980/81:90 om riktlinjer för energipolitikenav Anders Gernandt m. fl.htmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/G4021991/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/G4021991https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G4021991
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_41"><p>10</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Motion</p>
<p>1980/81:1991</p>
<p>av Anders Gernandt m. fl.</p>
<p>med anledning av proposition 1980/81:90 om riktlinjer för energipolitiken</p>
<p>Kombinerad energi- och proteinproduktion</p>
<p>Om ett antal år måste Sverige ha ställt om sin energiförsörjning till i<br />
huvudsak inhemska förnybara energikällor. För varje år denna omställningsprocess<br />
kan förkortas sparas åtskilliga miljarder i minskade utgifter för<br />
import av fossila bränslen.</p>
<p>Det finns därför ytterligt tunga skäl för att en omfattande energiodling bör<br />
starta så snart som möjligt i landet. Vid denna odling finns f. n. flera olika<br />
växtslag att välja mellan, t. ex. snabbväxande lövträd, hampa, vass,<br />
energigräs etc. En framtida energiodling kommer sannolikt att bestå av ett<br />
växelbruk mellan dessa arter inbördes samt med vanliga jordbruksgrödor<br />
och skog för industribruk. Samtidigt har vi ett nationellt och internationellt<br />
ansvar att producera så mycket protein som möjligt till foder och<br />
människoföda.</p>
<p>Ibland har då mat och energiproduktion ställts mot varandra med frågan:<br />
Vad skall vi producera? Svaret kan då lyckligtvis bli både föda och energi!<br />
Genom ett lämpligt val av energiväxter, t. ex. Salix, kan man samtidigt med<br />
en omfattande energiproduktion få en proteinskörd i löv och bark som per år<br />
är upp till tre gånger större än vad som skulle ha erhållits vid spannmålsproduktion.</p>
<p>Modern lövtäkt!</p>
<p>Det protein som finns i Salix är dessutom ett fullvärdigt protein och<br />
därigenom överlägset spannmålsprotein i kvalitet. Den kombinerade energioch<br />
proteinskörden sker då på hösten, medan lövet ännu är grönt.</p>
<p>Normalt väntas energiveden skördas på vintern vart tredje år, men om<br />
proteinet verkligen behövs kan skördetiden ändras till hösten och ske med<br />
kortare intervall.</p>
<p>I första hand kan det torkade lövet och barken i pressad form användas<br />
som djurfoder men efter en industriprocess-bl. a. borttagning av garvsyra bör<br />
även proteinet i den renade formen kunna användas som föda. Om<br />
landet förfogade över ett nät av pelletsfabriker, skulle dessa under en period<br />
av hösten kunna tillverka djurfoder av löv och bark, medan resten av året<br />
ägnas åt tillverkning av bränslepellets. Ur beredskapssynpunkt är ett sådant</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1980/81:1991</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>11</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>tillvägagångssätt ett utomordentligt värdefullt alternativ jämfört med lagring<br />
av importerat proteinfoder.</p>
<p>Genom att öppna denna möjlighet till samtidig protein- och energiproduktion<br />
kommer en större frihet att råda vid valet av marker för denna<br />
produktion. Beroende på markens fuktighet, belägenhet och förväntad<br />
omloppstid för energigrödan kommer olika växtsläg att odlas. Men genom<br />
sin höga produktionsförmåga och andra goda egenskaper kommer med stor<br />
sannolikhet olika snabbväxande lövträd, främst av släktet Salix, att bli en<br />
konkurrenskraftig gröda på stora arealer.</p>
<p>Genom framgångsrika experiment med snabbväxande skog inom Projekt<br />
ESO (energiskogodling) och av ett 70-tal andra odlare i landet kan odling av<br />
snabbväxande skog på fast mark i södra Sveriges betecknas som en säker<br />
odlingsform. På denna marktyp och i denna del av landet finns ett stort antal<br />
högproduktiva kloner av Salix tillgängligt för odling.</p>
<p>Varierad odlingsteknik</p>
<p>För fasta marker i norra Sverige finns ännu bara ett fåtal kloner med<br />
tillräckligt goda egenskaper tillgängligt. Genom den skottinsamling som<br />
ordnats av Projekt ESO i samarbete med tidningen LAND har ett stort antal<br />
nya kloner med utomordentligt goda egenskaper vad avser produktionsförmåga<br />
m. m. kommit in för testning och uppförökning. Denna skottinsamling<br />
bör nu utökas ännu mer i norra Sverige samtidigt som de inkomna och testade<br />
klonerna kan uppförökas mycket snabbt, så att de kommer ut i praktisk<br />
odling.</p>
<p>För myrmarker i hela landet gäller att fortsatta försök måste utföras för att<br />
hitta den bästa odlingstekniken. Speciellt intressant borde vara att också<br />
pröva andra energigrödor än energiskog på dessa marker före eller efter en<br />
eventuell torvtäkt. Beträffande domänverkets storförsök på myrmark, där<br />
man på Finnmossen i Surahammar förberett en stor torvtäkt/energiskogsodling,<br />
kommer dock resultaten av försöksodlingen att dröja åtskilliga år. Ett<br />
stort antal försök på myrmark med varierad odlingsteknik bör genomföras de<br />
närmaste åren, så att utfallet från ett enda försök med en enda teknik inte<br />
ensamt bildar underlag för bedömningar av odlingsformens framtid.</p>
<p>För att skaffa handlingsberedskap inför ett framtida beslut om storskalig<br />
satsning på energiskogsodling bör en tillräcklig areal sticklingsplantager<br />
anläggas i landet under de närmaste åren. Fram till år 1985 bör denna areal<br />
utvidgas till ca 10 000 hektar. Fr. o. m. 1987 finns det då tekniska möjligheter<br />
att nyodla 100 000 hektar eller mer med enbart energiskog. Vilken<br />
omfattning denna odling i ett senare skede kommer att få, kan då beslutas<br />
med utgångspunkt i situationen vid denna tidpunkt. Underlåtenhet att starta<br />
sticklingsplantager redan nu betyder att odlingen skjuts framåt i tiden, vilket<br />
betyder miljardförluster räknat i dagens penningvärde redan i början av<br />
1990-talet för varje år som introduktionen försenas.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_5"><p>Mot. 1980/81:1991</p>
</div>
<div class="block ml_42"><p>12</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>Lämpliga modeller och kalkyler för i vilken takt energiskog kan<br />
introduceras i landet finns uppgjorda inom Projekt ESO. Nyodlingstakten<br />
100 000 hektar per år motsvarar vad Sveriges bönder med enkla verktyg<br />
kunde åstadkomma redan i slutet av 1800-talet.</p>
<p>Sammanfattning</p>
<p>För att underlätta den fysiska markplaneringen i kommunerna bör<br />
anvisningar ges ut om vilka markkrav som ställs av olika energigrödor samt<br />
vilka konsekvenser energiodlingen får för landskapsbild och naturvård<br />
etc.</p>
<p>Statliga prisgarantier bör uppställas för energiodlingens produkter, så att<br />
energiodlaren i likhet med lantbrukaren har relativt säkra minimipriser att<br />
kalkylera ifrån.</p>
<p>Ett system med lån under etableringsfasen av energiodlingen inrättas. Viss<br />
del av dessa lån bör vara avskrivningsbar i den händelse odlingen mot<br />
förmodan misslyckas eller då ny odlingsteknik prövas. Dessa lån bör inrättas<br />
helt fristående från övrig lantbrukslångivning.</p>
<p>Beträffande speciellt energiskogsodlingen är följande önskvärt:</p>
<p>a) 2 milj. kr. bör ställas till förfogande för Projekt ESO för en fortsatt<br />
insamling av skott från snabbväxande lövträd, främst i Norrland.</p>
<p>b) Medel ställs till förfogande för en snabbförökning av redan insamlade<br />
och testade ytterst högproduktiva kloner, så att de snabbt kan komma ut i<br />
praktisk odling.</p>
<p>c) En utvidgning av sticklingsplantagerna sker i den takt som studerats vid<br />
projekt ESO.</p>
<p>d) En utökning av energiskogsarealen enligt den plan som planerats vid<br />
Projekt ESO bör antas som riktmärke. Om det om ett antal år dyker upp nya<br />
faktorer som påverkar den uppgjorda planen i positiv eller negativ riktning<br />
bör en korrigering självfallet ske. Genom att redan nu lägga fast en<br />
preliminär plan kommer planeringsarbetet att få en fast grund att stå på,<br />
vilket skulle undanröja nuvarande handlingsförlamning i brist på direktiv.</p>
<p>Hemställan</p>
<p>Med hänvisning till det anförda hemställs</p>
<p style="margin-left:58px;">att riksdagen beslutar att hos regeringen begära utredning och<br />
åtgärder för</p>
<p style="margin-left:58px;">1. att främja energiodling med olika grödor över hela landet enligt<br />
motionens mening,</p>
<p style="margin-left:58px;">2. att bl.a. i beredskapssyfte starta en storskalig odling av<br />
kombinerade energi- och proteingrödor,</p>
<p style="margin-left:58px;">3. att genom stöd till utbyggnad av rikstäckande nät av pellets</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_5"><p>Mot. 1980/81:1991</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>13</p>
</div>
<div class="block ml_9"><p style="margin-left:16px;">fabriker skapa förutsättningar för att förädla både energiråvaran<br />
och proteinet,</p>
<p style="margin-left:16px;">4. att stödja framtagning av en industriell förädlingsprocess,<br />
vilken också skapar möjlighet att förädla proteinråvaran till<br />
kreatursfoder samt till människoföda i en nödsituation.</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>Stockholm den 12 mars 1981</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>ANDERS GERNANDT (c)<br />
BERTIL JONASSON (c)<br />
EIVOR NILSON (c)<br />
LENNART BRUNANDER (c)</p>
</div>
<div class="block ml_25"><p>PÄR GRAMSTEDT (c)<br />
KERSTIN GÖTHBERG (c)</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_14" />
<div class="block ml_24" />
<div class="block ml_11" />
<div class="block ml_10" />
<div class="block ml_57" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_5" />
<div class="block ml_32" />
<div class="block ml_16" />
<div class="block ml_37" />
<div class="block ml_20" />
<div class="block ml_1" />
<div class="block ml_14" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_36" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_57" />
<div class="block ml_58" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>GOTAB 66721 Stockholm 1981</p>
</div>
</div>
</div>
0ANDERS GERNANDTc1undertecknare0BERTIL JONASSONc2undertecknare0EIVOR NILSONc3undertecknare0LENNART BRUNANDERc4undertecknare0PÄR GRAMSTEDTc5undertecknare0KERSTIN GÖTHBERGc6undertecknareG4021991av Anders Gernandt m. fl.mot_198081__1991.pdf149488pdfmed anledning av proposition 1980/81:90 om riktlinjer för energipolitikenhttps://data.riksdagen.se/fil/97C03B16-4DA7-441A-98B7-805B2B6C478B