3070203G40219891980/811989motmotMotion 1980/81:1989 av Anders Gernandt och Kerstin GöthbergMotionMotion198901981-03-11 00:00:002014-10-11 18:57:262014-10-11 00:00:00med anledning av proposition 1980/81:90 om riktlinjer för energipolitikenav Anders Gernandt och Kerstin Göthberghtmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/G4021989/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/G4021989https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G4021989
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_41"><p>7</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Motion</p>
<p>1980/81:1989</p>
<p>av Anders Gernandt och Kerstin Göthberg</p>
<p>med anledning av proposition 1980/81:90 om riktlinjer för energipolitiken</p>
<p>Projekt Bioenergi i Mälardalen</p>
<p>I olika delar av landet dominerar olika former av energikällor, som kan tas<br />
till vara för energiproduktion. Landet kan på så sätt indelas i regioner där<br />
halm, skogsenergi, torv etc. dominerar. Därutöver finns vissa områden som<br />
har riklig tillgång på flera olika stora energikällor som kan förädlas samtidigt.<br />
En sådan region är Mälardalen. Råvarusituationen där är följande:</p>
<p>Halm</p>
<p>Mälardalen är ett av landets största spannmålsdistrikt. Genom lämpliga<br />
jordarter och liten djurhållning finns stora kvantiteter energihalm som skulle<br />
kunna användas i en förädlingsanläggning.</p>
<p>Vass</p>
<p>Mälaren och Hjälmaren har landets största vassarealer. Ett konsekvent<br />
tillvaratagande av den vass som inte bör lämnas av naturvårdsskäl motsvarar i<br />
energi 10 000-20 000 kubikmeter olja varje år, enbart från dessa sjöar.<br />
Därutöver finns betydande vassarealer i mindre sjöar.</p>
<p>Energiskog</p>
<p>Enligt preliminära beräkningar finns stora arealer mark i regionen som är<br />
väl lämpade för energiodling av olika slag, främst energiskog. Dessutom<br />
finns Sveriges f. n. största försöksodling av energiskog i Köping, och den<br />
odlingen kan, genom den forskning och uppförökning som bedrivs där,<br />
utgöra grunden för fortsatt odling av lämpliga sorter i hela Mälardalen.</p>
<p>Skogsenergi</p>
<p>I regionen finns stora arealer som är bäst lämpade för lövträdsodling. Efter<br />
många års försummelser av röjning och gallring i ungskogen finns nu ett stort<br />
lövöverskott i regionen. Genom avsättning av energived till goda priser<br />
skulle skogsvården bli bättre, vilket i sin tur på sikt också ger mer<br />
industri virke. Eftersom regionen också är hårt drabbad av försurning</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_5"><p>Mot. 1980/81:1989</p>
</div>
<div class="block ml_43"><p style="margin-left:6px;">8</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>kommer en utökad lövskogsareal av främst björk att motverka denna genom<br />
lövens buffrande förmåga.</p>
<p>Torv</p>
<p>Regionen kan inte räknas till de stora torvdistrikten i landet, men vissa<br />
brytvärda kvantiteter finns. Som reserv vid ojämn tillgång av övriga råvaror<br />
är torvtillgångarna fullt tillräckliga. Innan större torvtäkter öppnas bör dock<br />
en noggrann avvägning ske när en efterföljande energiodling eller annan<br />
odling skall sättas in, dvs. hur mycket torv som skall lämnas kvar och på<br />
vilken nivå grundvattnet skall hållas.</p>
<p>Bland länets småföretagare, lantbrukare och medlemmar av en mycket<br />
aktiv energiförening finns mycket goda personella resurser för skapandet av<br />
ett värdefullt energikollektiv för utnyttjande av biologiska energiprodukter.<br />
I separat motion behandlas mer detaljerat frågorna om tillvaratagandet av<br />
halm och vass samt pelletframställning av dessa råvaror.</p>
<p>Sammantaget finns alltså i Mälardalen en stor slumrande resurs för<br />
energiproduktion som borde bearbetas systematiskt. F. n. saknas någon<br />
organisation som kan eller har i uppdrag att arbeta för utvecklingen av alla de<br />
energikällor som här är nämnda. Det är därför angeläget att i statlig regi<br />
starta ett projekt - förslagsvis Bioenergi i Mälardalen - med uppgift att<br />
systematiskt bygga upp bioenergiproduktionen i denna region. Därvid skulle<br />
flera hundra nya arbetstillfällen skapas i enbart råvaruproduktionen.</p>
<p>Hemställan</p>
<p>Med anledning av vad som ovan anförts hemställs</p>
<p style="margin-left:57px;">att riksdagen uttalar sig för att ett projekt Bioenergi i Mälardalen<br />
bör startas som en försöksverksamhet samt begär att regeringen<br />
närmare utformar riktlinjerna för projektet enligt motionens<br />
mening.</p>
<p>Stockholm den 11 mars 1981</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>ANDERS GERNANDT (c) KERSTIN GÖTHBERG (c)</p>
</div>
</div>
</div>
0ANDERS GERNANDTc1undertecknare0KERSTIN GÖTHBERGc2undertecknareG4021989av Anders Gernandt och Kerstin Göthbergmot_198081__1989.pdf79354pdfmed anledning av proposition 1980/81:90 om riktlinjer för energipolitikenhttps://data.riksdagen.se/fil/4A98066E-D5BE-49FD-AC49-513C5C3F1E8A