3070201G40219871980/811987motmotMotion 1980/81:1987 av Ivar Franzén m. fl.MotionMotion198701981-03-12 00:00:002014-10-11 18:57:252014-10-11 00:00:00med anledning av proposition 1980/81:90 om riktlinjer för energipolitikenav Ivar Franzén m. fl.htmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/G4021987/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/G4021987https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G4021987
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_42"><p>3</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Motion</p>
<p>1980/81:1987</p>
<p>av Ivar Franzén m. fl.</p>
<p>med anledning av proposition 1980/81:90 om riktlinjer för energipolitiken</p>
<p>Hushållning med energikvalitet</p>
<p>Vår energipolitik måste främja ett energisystem grundat på uthålliga, helst<br />
förnybara och inhemska, energikällor med minsta möjliga miljöpåverkan.<br />
Detta är en av huvudmålsättningarna i proposition 1980/81:90. För att nå<br />
denna målsättning krävs ett ökat och effektivt nyttjande av förnyelsebara<br />
energikällor, som t. ex. solenergi samt spillvärme, och då måste man i högre<br />
grad än hittills beakta hushållning med energikvalitet.</p>
<p>Energikvalitet kan förenklat beskrivas så att energi med hög temperatur<br />
har högre kvalitet än energi med lägre temperatur. Elenergi har maximalt<br />
hög kvalitet.</p>
<p>För att vara användbar måste energin alltid ha högre kvalitet än det<br />
resultat som användaren kräver av energianvändningen.</p>
<p>Att använda energi med en kvalitet som är högre än vad ändamålet kräver<br />
är i allmänhet lika med energislöseri. Energianvändningen bör därför alltid<br />
planeras så att för ändamålet lämpligaste energikvalitet används.</p>
<p>Allmänt kan man säga att solvärme och spillvärme utnyttjas effektivare ju<br />
lägre temperaturer som erfordras och att man endast med stor svårighet och<br />
betydande kostnader kan tillgodose ett temperaturbehov som överstiger 100°<br />
C.</p>
<p>Av bl. a. detta skäl har statens planverk i en utredning om anpassbara<br />
uppvärmningssystem föreslagit att alla tillkommande vattenburna uppvärmningssystem<br />
skall dimensioneras för en framledningstemperatur inte överstigande<br />
50° C.</p>
<p>För att kunna utnyttja t. ex. värmepumpar, solenergi och spillvärme på ett<br />
effektivt och lönsamt sätt bör man alltså sträva efter att sänka framledningstemperaturerna<br />
även i fjärrvärmesystem. Storleken av denna temperatursänkning<br />
bör kostnadsutredas förutsättningslöst för varje fjärrvärmeanläggning.<br />
Bl. a. utredningen Hammargårds reningsverk - energidistribution<br />
genom låg temperatur - fjärrvärme 79-11-20, utförd för Kungsbacka tätort,<br />
visar att det är fullt möjligt och dessutom lönsamt att sänka temperaturerna i<br />
fjärrvärmesystemen så att man kan använda förnyelsebara energikällor och<br />
spillvärme i större skala.</p>
<p>De lägre värmeförlusterna vid lägre vattentemperatur betalar i allmänhet<br />
väl den ökade värmeväxlaryta som behövs i undercentralerna.</p>
<p>Av ovan nämnda utredning framgår också att medeltemperaturdifferen</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_5"><p>Mot. 1980/81:1987</p>
</div>
<div class="block ml_43"><p>4</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>sen mellan fjärrvärmetemperatur och erforderlig temperatur till konsument i<br />
ett optimalt fjärrvärmesystem, bör vara 5-10° C, jämfört med det i dag<br />
vanliga värdet 30-40° C. Detta möjliggör framledningstemperatur på 95° C<br />
och retur på 45° C i stället för i dag vanliga 120° C resp. 70° C vid<br />
dimensionerande utetemperatur.</p>
<p>Denna lägre vattentemperatur kommer att få avgörande betydelse för att<br />
effektivt och lönsamt utnyttja värmepumpar, spillvärme och solenergin.<br />
Därför borde 95-45° C utgöra norm vid ny- och utbyggnad av fjärrvärmenät<br />
och befintliga fjärrvärmenät successivt anpassas till lägre vattentemperaturer.<br />
Planverket bör få i uppgift att utarbeta nya normbestämmelser med<br />
beaktande av vad som redovisats ovan.</p>
<p>Bränsleeffektivitet</p>
<p>Bränslekostnaden har under de senaste åren blivit den helt dominerande<br />
kostnadsposten vid traditionell värmeproduktion, och sannolikt kommer<br />
denna kostnadsutveckling att fortsätta. Avgörande för ekonomin i framtidens<br />
värmeproduktion kommer att vara hur effektivt tillfört bränsle/el kan<br />
utnyttjas eller möjligheten att nyttja billigare alternativ energi.</p>
<p>En större bränsledriven värmepump har normalt en total verkningsgrad på<br />
ca 200 %, dvs. den levererar dubbelt så mycket värmeenergi som den<br />
konsumerar bränsleenergi.</p>
<p>Stora eldrivna värmepumpar levererar i allmänhet minst tre gånger mer<br />
värme än förbrukar elström. Detta kan också uttryckas som en genomsnittlig<br />
verkningsgrad på 300 % eller värmefaktorn 1-3.</p>
<p>Ett större kraft värmeverk kan uppnå en verkningsgrad på väl 90 %, men<br />
kondenskraftverk når sällan upp till mer än 40 %. Ett kärnkraftverk ligger i<br />
allmänhet mellan 30 och 35 %.</p>
<p>Det är värmepumparnas mycket höga bränsleeffektivitet som gör dem så<br />
ekonomiskt intressanta för framtidens värmeproduktion.</p>
<p>De framtida möjligheterna att utnyttja värmepumpar och billig lågvärd<br />
energi beror i hög grad på hur konsekvent vi tillämpar hushållning med<br />
energikvalitet. Självklart har energi i sig inget egentligt egenvärde. Värdet<br />
utgörs av det positiva resultat vi får av energianvändandet - t. ex. bättre<br />
bostads- och arbetsmiljö, snabbare och bekvämare resor samt för välfärden<br />
väsentliga varor. Detta värde måste alltid vägas mot de kostnader, den<br />
miljöpåverkan och den slutliga förbrukning av resurser som användande av<br />
energi i allmänhet innebär. Allt energianvändande och all energiproduktion<br />
måste utgå från målsättningen att de positiva värdena mycket klart skall<br />
överstiga de negativa effekterna.</p>
<p>Den målsättningen kan endast nås genom en effektiv energianvändning,<br />
nyttjande av alternativ miljövänlig energi och en medveten hushållning med<br />
energikvalitet.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1980/81:1987</p>
</div>
<div class="block ml_42"><p>5</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Hemställan</p>
<p style="margin-left:10px;">Med hänvisning till vad som ovan redovisats hemställs</p>
<p style="margin-left:58px;">att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna<br />
vad som i motionen anförts om hushållning med energikvalitet<br />
och behovet av nya normbestämmelser vid ny- och utbyggnad<br />
av fjärrvärmesystem.</p>
<p>Stockholm den 12 mars 1981<br />
IVAR FRANZÉN (c)</p>
<p>BIRGITTA HAMBRAEUS (c) PÄR GRANSTEDT (c)</p>
<p>KERSTIN ANDERSSON (c)<br />
i Hjärtum</p>
</div>
</div>
</div>
0IVAR FRANZÉNc1undertecknare0BIRGITTA HAMBRAEUSc2undertecknare0PÄR GRANSTEDTc3undertecknare0KERSTIN ANDERSSONc4undertecknareG4021987av Ivar Franzén m. fl.mot_198081__1987.pdf105133pdfmed anledning av proposition 1980/81:90 om riktlinjer för energipolitikenhttps://data.riksdagen.se/fil/07DF2351-3F97-4F95-91B8-94456FF1BED7