3070199G40219851980/811985motmotMotion 1980/81:1985 av Olof Palme m. fl.MotionMotion198501981-03-11 00:00:002014-10-11 18:57:232014-10-11 00:00:00med anledning av proposition 1980/81:107 om den statliga skoladministrationen m. m.av Olof Palme m. fl.htmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/G4021985/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/G4021985https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G4021985
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_41"><p>11</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Motion<br />
1980/81:1985<br />
av Olof Palme m. fl.</p>
<p>med anledning av proposition 1980/81:107 om den statliga skoladministrationen<br />
m. m.</p>
<p>I denna motion tar vi endast upp frågan om verksstyrelsens sammansättning.<br />
Andra delar av proposition 1980/81:107 kommer att behandlas i en<br />
särskild motion av socialdemokraterna i utbildningsutskottet.</p>
<p>Enligt propositionen får den centrala skoladministrationen en i förhållande<br />
till dagens situation förändrad roll. Föredraganden anger att det är<br />
angeläget att en klarare gränsdragning mellan å ena sidan de politiskt<br />
beslutande instansernas ansvar och uppgifter och å andra sidan skoladministrationens<br />
kommer till stånd (s. 14). Detta uttalande görs mot bakgrund av<br />
att inflytandet över många policyfrågor successivt kommit att överföras till<br />
den statliga skoladministrationen. Den oklarhet som enligt föredraganden<br />
härmed uppkommit om kompetensfördelningen mellan politiska och administrativa<br />
instanser är otillfredsställande, varför kompetensfördelningen<br />
tydligare kommer att markeras i regeringens kommande instruktion för<br />
skolöverstyrelsen. Verkets viktigaste uppgift blir därmed att tillse att de av<br />
den centrala politiska nivån fastställda målen och strategierna förverkligas.</p>
<p>Vi delar uppfattningen att skolpolitiken liksom hittills skall fastställas av<br />
politiska organ, dvs. av regering och riksdag i vad gäller det statliga ansvaret<br />
för skolan. Skolöverstyrelsens uppgift blir att verkställa de politiskt fattade<br />
besluten. Denna kompetensfördelning mellan politiska och administrativa<br />
instanser ställer vi oss således bakom.</p>
<p>Den överenstämmer väl med svensk politisk tradition enligt vilken de<br />
lagstiftande, verkställande och dömande funktionerna är skilda åt. I Sverige<br />
har dessutom en tudelning av de verkställande uppgifterna mellan regering<br />
och förvaltning i form av gentemot regeringen självständiga myndigheter<br />
utgjort ett internationellt sett unikt särdrag.Myndigheterna har att självständigt<br />
fatta beslut i olika förvaltningsärenden utifrån de riktlinjer regeringen<br />
och riksdagen angivit.</p>
<p>Dessa principer för fördelningen av skilda uppgifter byggde på uppfattningen<br />
om balanserade vikter och motvikter. Tankegångarna kan spåras<br />
redan i 1634 års regeringsform. De slogs fast i 1809 års regeringsform och har<br />
därefter vidareutvecklats och blivit ett kännetecknande drag i svenskt<br />
statsskick.</p>
<p>Tanken om maktfördelning ledde således till uppbyggnaden av en stark<br />
och självständig central förvaltning. Självständigheten tog sig bl. a. uttryck i<br />
principen om en politiskt oberoende ämbetsmannakår. Den självständiga</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1980/81:1985</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>12</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>förvaltningen har också inneburit effektivitet och sakkunskap.</p>
<p>Till bilden av gentemot de politiska instanserna självständiga ämbetsverk<br />
hör också att ett enskilt statsråd inte kan föreskriva verket någon viss uppgift.<br />
Denna form av styrning - s. k. ministerstyre - är inte tillåten. Riksdagens<br />
konstitutionsutskott formulerade detta på följande sätt 1964:</p>
<p>Ämbetsverken har sålunda, där ej annat föreskrives i lag, lydnadsskyldighet<br />
i förhållande till Kungl. Maj:t. Befallningar till ämbetsverken skall<br />
beslutas av konungen i statsrådet. Däremot äger icke statsråd att ge<br />
ämbetsverk underhandsdirektiv av bindande natur, då ansvaret för ämbetsverkens<br />
beslut bäres av dem som inom verket deltagit i beslutet.</p>
<p>Den nya regeringsformen har inte inneburit någon förändring i detta<br />
avseende.</p>
<p>Regeringen föreslår nu att verksstyrelsen utöver verksledningen skall<br />
bestå av politiska företrädare, fem partirepresentanter samt kommunernas<br />
och landstingens företrädare. Även de senare är politiska i den meningen att<br />
de har att företräda den politiska majoritet som råder i resp. förbund.<br />
Därigenom suddar regeringen ut den rådande gränsdragningen mellan<br />
politiskt fattade beslut och verkställigheten av dessa. Det ansvariga<br />
statsrådet skulle på denna politiska väg kunna ge sådana riktlinjer för verkets<br />
arbete som hittills inte varit möjligt.</p>
<p>Mot denna bakgrund anser vi det anmärkningsvärt att föredraganden i sina<br />
konkreta förslag överger sin principiella inställning om vilken kompentensfördelning<br />
som skall gälla mellan den politiska och administrativa nivån.<br />
Genom sitt förslag om en politiskt sammansatt verksstyrelse förs den<br />
politiska nivån in i verkställigheten av de politiskt fattade besluten på ett sätt<br />
som hittills har varit främmande för svensk förvaltningstradition.</p>
<p>Till bilden hör också att om politiskt sammansatta verksstyrelser skall<br />
införas i förvaltningen bör också övervägas att skifta majoritet i styrelsen i<br />
enlighet med valutslagen. Lekmannastyrelser med ett dominerade politikerinflytande<br />
bör vara så sammansatta att de speglar partifördelningen vid<br />
riksdagsvalen. Ett sådant system innebär ett stort antal personbyten i<br />
samband med valen, vilket enligt vår uppfattning inte skulle befrämja<br />
effektivitet och sakkunskap inom verken. I stället skulle rena politiska<br />
bevekelsegrunder komma att fälla avgörandet vid beslutstillfällena. Med<br />
något undantag, t. ex. rikspolisstyrelsen där behovet av politisk kontroll av<br />
verksamheten är särskilt motiverad, saknas i de svenska ämbetsverken rent<br />
politiskt sammansatta styrelser. Inslag av politiska företrädare är däremot<br />
vanligt.</p>
<p>Regeringens förslag förs fram utan att några principiella motiv anförs för<br />
en ändrad sammansättning av verkens styrelser, samtidigt som dessa frågor<br />
f. n. är föremål för behandling i förvaltningsutredningen (B 1977:1).</p>
<p>Ett ställningstagande av detta slag bör enligt vår mening inte ske utan en<br />
ingående behandling av hur verksstyrelser av olika karaktär bör vara</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_5"><p>Mot. 1980/81:1985</p>
</div>
<div class="block ml_42"><p>13</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>sammansatta. På principiella grunder bör regeringsförslaget på denna punkt<br />
därför nu avvisas av riksdagen.</p>
<p style="margin-left:3px;">I denna del bör motionen remitteras till konstitutionsutskottet.</p>
<p style="margin-left:3px;">Införandet av lekmannastyrelser i ämbetsverken har skett i snabb takt<br />
främst under de senaste decennierna. Det finns flera syften med detta. Ett<br />
motiv är att införa en medborgerlig kontroll av en viss verksamhet. Ett annat<br />
motiv är att tillföra verken expertis och sakkunskap utifrån, t. ex. från<br />
näringsliv, universitet och verk med närbesläktade administrativa uppgifter.<br />
Ett tredje motiv är att tillföra verken sakkunskap genom organisationer som<br />
berörs av verksamheten, t. ex. på förslag av arbetsmarknadens parter eller<br />
folkrörelser. F. n. kännetecknas lekmannastyrelsernas sammansättning av<br />
att dessa olika motiv i varierande grad fått ökat genomslag beroende på<br />
verkets uppgifter. Därmed har verksstyrelserna breddats samtidigt som<br />
ökade demokratiska krav på inflytande i myndighetsutövningen kunnat<br />
tillgodoses. Det demokratiska inflytandet är emellertid, trots den snabba<br />
utvecklingen av införandet av lekmannastyrelser, inte särskilt starkt.<br />
Tillgängliga undersökningar pekar på att partipolitiska företrädare svarar för<br />
drygt 20 % av det totala antalet styrelseplatser medan knappt 20 % kommer<br />
från folkrörelserna. Majoriteten består av ämbetsmän, företrädare för<br />
näringsliv, m. fl.</p>
<p style="margin-left:3px;">På skolans område har det varit ett starkt intresse att ha med företrädare<br />
för allmänna intressen i styrelsen. Det har tagit sig uttrycket att bl. a. LO,<br />
SACO/SR, SAF och TCO beretts plats i styrelsen. Det har tillfört styrelsen<br />
ytterligare kunskaper och erfarenheter och på så sätt medverkat till att höja<br />
effektiviteten i styrelsearbetet. Organisationerna har var och en kunnat föra<br />
fram sina resp. synpunkter på utbildningsfrågorna, vilket har varit av stort<br />
värde för behandlingen av ärendena. Att på detta sätt tillförsäkra huvudorganisationerna<br />
på arbetsmarknaden inflytande bl. a. på arbetsmarknadens,<br />
utbildningens och socialförsäkringens områden anser vi är ett uttryck för de<br />
fördjupade demokratibegrepp arbetarrörelsen står för. Att utestänga dessa<br />
organisationer från skolöverstyrelsen anser vi strider mot denna grundsyn.<br />
Det kan inte heller ersättas genom inrättande av ett centralt planeringsråd<br />
utan beslutsbefogenheter för samverkan mellan skola och arbetsliv. Med<br />
hänsyn till den starka betoningen av behovet att betydligt starkare än f. n.<br />
koppla samman skola och arbetsliv är regeringens förslag än märkligare.</p>
<p style="margin-left:3px;">I propositionen anförs inga bärande motiv för förslaget att utestänga<br />
arbetsmarknadens organisationer från verksstyrelsen. Detta sker i strid med<br />
en klar remissopinion. Föredraganden anför att verksstyrelsens främsta<br />
uppgift är att företräda verket och därigenom hela utbildningsverksamhetens<br />
intressen och åsikter, vilket starkt begränsar utrymmet för olika partsintressen<br />
i styrelsen. Denna formulering uttrycker ett missförstånd, som tyder på<br />
att föredraganden inte studerat förarbetena till beslutet om den nuvarande<br />
verksstyrelsens sammansättning.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_5"><p>Mot. 1980/81:1985</p>
</div>
<div class="block ml_42"><p>14</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>I betänkandet Skolväsendets centrala ledning (SOU 1962:28) anfördes<br />
bl. a. följande på denna punkt.</p>
<p>Undervisning, utbildning och fostran av ungdomen är angelägenheter av<br />
utomordentlig vikt och betydelse för hela vårt folk. Det måste för den skull<br />
vara ett allmänt medborgerligt intresse att i ledningen för skolverket ges<br />
utrymme inte endast åt de synpunkter, som de aktiva skolmännen lägger på<br />
frågor rörande undervisningsväsendet, utan också åt de synpunkter föräldrar<br />
och målsmän, ideella organisationer, näringslivs- och arbetsmarknadsorganisationer,<br />
forskare på de pedagogiska, psykologiska och sociologiska<br />
vetenskapsfälten m. fl. kan ha att framföra. Slutsatsen blir, att i ledningen för<br />
skolverket bör ingå ett större eller mindre antal lekmän, som kan framträda<br />
som förespråkare för dessa sistnämnda intressen.</p>
<p>I proposition 1963:144 anges sammansättningen utifrån behovet att låta<br />
företrädare för breda intressen ingå i styrelsen. Det är således inte fråga om<br />
partsintressen. Med föredragandens formulering utesluts även de politiska<br />
partsintressena. Det är först då styrelsen satts samman i proportion till<br />
valutslagen man kan tala om att styrelsen är representativ för folkviljan. Intill<br />
dess företräder även politikerna olika partsintressen.</p>
<p>Vi har i det föregående avvisat den grund för sammansättningen av verkets<br />
styrelse som föredraganden anger. I stället föreslår vi att styrelsen utformas i<br />
överensstämmelse med huvuddelen av övriga lekmannastyrelser, dvs. med<br />
ett inslag av politiska företrädare. Det bör begränsas till tre ledamöter. I<br />
likhet med propositionens förslag anser vi att företrädare för kommun- och<br />
landstingsförbund bör ingå i styrelsen. Härutöver föreslår vi att företrädare<br />
för arbetsmarknadens huvudorganisationer bereds plats. De bör utses på<br />
förslag av LO, TCO, SACO/SR och SAF. Dessa har att företräda generella<br />
eller allmänna intressen i syfte att förbättra verksledningens erfarenhetsunderlag<br />
och kompetens. I likhet med vad som är fallet inom flera andra verk<br />
bör endast verkschefen tillhöra styrelsen. Då denne inte kan delta inträder<br />
ställföreträdaren. Vårt förslag innebär att antalet styrelseplatser ökas från<br />
nio till tio. Propositionens krav på en begränsad styrelse kan därmed<br />
tillgodoses.</p>
<p>Med hänvisning till vad som ovan anförts hemställs</p>
<p style="margin-left:57px;">1. ätt riksdagen nu beslutar göra ett principuttalande av innebörd<br />
att grunderna för regeringens förslag om sammansättning av<br />
ämbetetsverks styrelse inte godkänns,</p>
<p style="margin-left:4px;">A</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1980/81:1985</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>15</p>
</div>
<div class="block ml_8"><p style="margin-left:17px;">2. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till<br />
känna att skolöverstyrelsens styrelse skall sammansättas i<br />
enlighet med vad som föreslås i motionen.</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Stockholm den 11 mars 1981</p>
<p>OLOF PALME (s)</p>
<p>CURT BOSTRÖM (s)<br />
INGVAR CARLSSON (s)<br />
HANS GUSTAFSSON (s)<br />
LILLY HANSSON (s)</p>
<p>LENA HJELM-WALLÉN (s)<br />
PAUL JANSSON (s)<br />
GÖRAN KARLSSON (s)<br />
VALTER KRISTENSON (s)</p>
</div>
<div class="block ml_23"><p>MAJ-LIS LANDBERG (s)</p>
<p>ESSEN LINDAHL (s)</p>
<p>LISA MATTSON (s)</p>
<p>THAGE PETERSON (s)</p>
<p>ANNA-GRETA SKANTZ (s)</p>
<p>INGVAR SVANBERG (s)</p>
<p>LARS ULANDER (s)</p>
<p>OLLE WESTBERG (s)<br />
i Hofors</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_5"><p>GOTAB 66720 Stockholm 1981</p>
</div>
</div>
</div>
0OLOF PALMEs1undertecknare0CURT BOSTRÖMs2undertecknare0INGVAR CARLSSONs3undertecknare0HANS GUSTAFSSONs4undertecknare0LILLY HANSSONs5undertecknare0LENA HJELM-WALLÉNs6undertecknare0PAUL JANSSONs7undertecknare0GÖRAN KARLSSONs8undertecknare0VALTER KRISTENSONs9undertecknare0MAJ-LIS LANDBERGs10undertecknare0ESSEN LINDAHLs11undertecknare0LISA MATTSONs12undertecknare0THAGE PETERSONs13undertecknare0ANNA-GRETA SKANTZs14undertecknare0INGVAR SVANBERGs15undertecknare0LARS ULANDERs16undertecknare0OLLE WESTBERGs17undertecknareG4021985av Olof Palme m. fl.mot_198081__1985.pdf168292pdfmed anledning av proposition 1980/81:107 om den statliga skoladministrationen m. m.https://data.riksdagen.se/fil/68E1B114-E6F0-49AC-B713-81B311C30681