<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3070197</hangar_id>
 <dok_id>G4021983</dok_id>
 <rm>1980/81</rm>
 <beteckning>1983</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1980/81:1983 av Per Unckel m. fl.</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>1983</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1981-03-11 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-10-11 18:57:22</systemdatum>
 <publicerad>2014-10-11 00:00:00</publicerad>
 <titel>med anledning av proposition 1980/81:90 om riktlinjer för energipolitiken</titel>
 <subtitel>av Per Unckel m. fl.</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G4021983/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G4021983</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G4021983</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Motion&lt;br /&gt; 
1980/81:1983&lt;br /&gt; 
av Per Unckel m. fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med anledning av proposition 1980/81:90 om riktlinjer för energipolitiken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I proposition 1980/81:90 angående riktlinjer för energipolitiken anförs att&lt;br /&gt; 
särskilda villkor bör införas för användning av direktverkande elvärme i viss&lt;br /&gt; 
tillkommande permanentbebyggelse. Den grundtanke som propositionen i&lt;br /&gt; 
detta hänseende utgår från faller tillbaka på utfästelser givna under&lt;br /&gt; 
folkomröstningen om kärnkraften 1980.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vår mening är tron på nödvändigheten av de särskilda villkoren för&lt;br /&gt; 
direktverkande elvärme illa underbyggd. Tvärtemot vad förespråkarna för&lt;br /&gt; 
en restriktiv inställning till direktverkande elvärme vill göra gällande utgör&lt;br /&gt; 
denna uppvärmningsform en utomordentligt attraktiv möjlighet i en lång rad&lt;br /&gt; 
olika hänseenden. Ett direktverkande elvärmesystem ger t. ex. den ojämförligt&lt;br /&gt;
lägsta investeringskostnaden av alla uppvärmningssystem. Investeringskostnaden&lt;br /&gt;
för direktel kan uppskattas till ungefär hälften av vad ett&lt;br /&gt; 
motsvarande vattenburet system skulle kosta. Till detta kommer att&lt;br /&gt; 
direktelen är energisnålare än ett motsvarande vattenburet system.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi delar den uppfattning som kommer till uttryck i proposition 1980/81:90 i&lt;br /&gt; 
vad gäller angelägenheten av en ökad satsning på fjärrvärme. Fjärrvärmen&lt;br /&gt; 
kan ge en god ekonomi, stor flexibilitet och ett effektivt energisnålt&lt;br /&gt; 
uppvärmningssystem i tät bebyggelse. Däremot i gles bebyggelse blir&lt;br /&gt; 
investeringskostnaderna alltför höga. En förutsättning för att fjärrvärmen i&lt;br /&gt; 
tät bebyggelse skall bli ekonomisk är en mycket hög anslutningsgrad av de&lt;br /&gt; 
fastigheter som ligger inom fjärrvärmeområdet. Av den orsaken accepterar&lt;br /&gt; 
vi någon form av tvingande regel så att vatten- eller luftburna system skall&lt;br /&gt; 
utnyttjas i nybyggnationen i områden som skall anslutas till ett centraliserat&lt;br /&gt; 
uppvärmningssystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I områden som inte skall försörjas med fjärrvärme finner vi däremot ingen&lt;br /&gt; 
anledning att ställa upp särskilda villkor för direktverkande elradiatorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det främsta argumentet för särskilda villkor för direktelen har varit att&lt;br /&gt; 
direktelen skulle innebära en låsning till en fortsatt användning av kärnkraft.&lt;br /&gt; 
Detta antagande är emellertid i grunden felaktigt. Kärnkraften är i sig inget&lt;br /&gt; 
villkor för att direktverkande el skall vara möjlig att använda även i&lt;br /&gt; 
framtiden. Tvärtom kan el komma att produceras av en hel rad alternativa&lt;br /&gt; 
energislag. Elvärme är i själva verket ett flexibelt uppvärmningssystem,&lt;br /&gt; 
eftersom många olika energikällor kan användas. Genom sina i förhållande&lt;br /&gt; 
till andra uppvärmningssystem låga investeringskostnader rymmer den&lt;br /&gt; 
direktverkande elvärmen goda marginaler också för förändrade förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_6"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1980/81:1983&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_44"&gt;&lt;p style="margin-left:6px;"&gt;4&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_6"&gt;&lt;p&gt;Om av någon anledning elen skullle komma att bli knapp och dyrbar i&lt;br /&gt; 
framtiden finns betydande möjligheter att till ringa kostnad konvertera hus&lt;br /&gt; 
som använder direktverkande el till luft- eller vattenburna system. Enligt&lt;br /&gt; 
gjorda beräkningar (bilaga till elanvändningskommitténs betänkande Ds IA&lt;br /&gt; 
1980:22) skulle en senarelagd investering i ett vattenburet system medföra en&lt;br /&gt; 
merkostnad av endast 3 000 kr. jämfört med att installera ett vattenburet&lt;br /&gt; 
system redan vid byggnationen. Med tanke på att investeringskostnaden är så&lt;br /&gt; 
mycket lägre för direktelen och att möjligheterna att vid ett senare skede vid&lt;br /&gt; 
behov gå över till andra distributionsformer för värmeförsörjningen är så&lt;br /&gt; 
goda är det i många fall lönsamt att använda direktel även under en&lt;br /&gt; 
begränsad tidsperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att i dag utan särskilda villkor medge användning av direktel för&lt;br /&gt; 
uppvärmningsändamål kan till slut motiveras med önskan att ta till vara&lt;br /&gt; 
möjliga tekniska nyheter. Direktelen innebär att låsningar till nu känd teknik&lt;br /&gt; 
undviks. Vilket distributionssystem som vid sekelskiftet kommer att framstå&lt;br /&gt; 
som det lämpligaste alternativet till direktel är i dag omöjligt att bedöma.&lt;br /&gt; 
Mycket talar för att luftburna system då kommer att framstå som&lt;br /&gt; 
fördelaktigare än vattenburna system. Genom att nu satsa på direktverkande&lt;br /&gt; 
el skapas möjligheter att ta till vara den tekniska utvecklingen och undvika&lt;br /&gt; 
felinvesteringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landets ekonomi och den trängda energiförsörjningssituationen gör att&lt;br /&gt; 
utrymmet för politiska låsningar eller prestigetänkandet när det gäller&lt;br /&gt; 
utformningen av våra energisystem är begränsat. Införande av särskilda&lt;br /&gt; 
villkor för direktverkande elvärme skulle komma att innebära betydande&lt;br /&gt; 
slöseri med ekonomiska resurser genom att utvecklingen styrs mot mindre&lt;br /&gt; 
effektiva systemlösningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi kan sammanfattningsvis inte finna några bärande motiv för att ställa&lt;br /&gt; 
särskilda villkor på ett uppvärmningssystem&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;o sorn har minst lika stor flexibilitet som vattenburna system,&lt;br /&gt; 
o som kostar mindre att installera,&lt;br /&gt; 
o sorn är energisnålare än andra uppvärmningssystem,&lt;br /&gt; 
o sorn kan förhindra felinvesteringar i gammal teknik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av ovanstående hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:57px;"&gt;att riksdagen avslår proposition 1980/81:90 såvitt avser förslaget&lt;br /&gt; 
om särskilda villkor för användning av direktverkande elradiatorer&lt;br /&gt;
i viss nytillkommande permanent bebyggelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 11 mars 1981&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_6"&gt;&lt;p&gt;PER UNCKEL (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ALF WENNERFORS (m)&lt;br /&gt; 
ANDERS BJÖRCK (m)&lt;br /&gt; 
GÖTE JONSSON (m)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_26"&gt;&lt;p&gt;PER PETERSSON (m)&lt;br /&gt; 
INGRID SUNDBERG (m)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>PER UNCKEL</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>ALF WENNERFORS</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>ANDERS BJÖRCK</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>GÖTE JONSSON</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>PER PETERSSON</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>5</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>INGRID SUNDBERG</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>6</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G4021983</dok_id>
<subtitel>av Per Unckel m. fl.</subtitel>
<filnamn>mot_198081__1983.pdf</filnamn>
<filstorlek>81119</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>med anledning av proposition 1980/81:90 om riktlinjer för energipolitiken</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/6AE63CDA-2BD7-4238-95D8-41C5828258DE</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>