3070195G40219811980/811981motmotMotion 1980/81:1981 av Lars Svensson m. fl.MotionMotion198101981-03-12 00:00:002014-10-11 18:57:212014-10-11 00:00:00med anledning av proposition 1980/81:90 om riktlinjer för energipolitikenav Lars Svensson m. fl.htmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/G4021981/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/G4021981https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G4021981
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_41"><p>13</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>Motion</p>
<p>1980/81:1981</p>
<p>av Lars Svensson m. fl.</p>
<p>med anledning av proposition 1980/81:90 om riktlinjer för energipolitiken</p>
<p>Vid 1979 års riksdag utarbetades vissa riktlinjer för den statliga politiken<br />
på trädgårdsområdet. Därvid framhölls bl. a. ”att de som arbetar inom<br />
trädgårdsnäringen skall ha en ekonomisk och social standard som är likvärdig<br />
med den som erbjuds inom andra näringar”.</p>
<p>Som bakgrund för dessa riktlinjer konstaterade riksdagen att ”Sverige har<br />
goda möjligheter att bedriva en effektiv trädgårdsproduktion”.</p>
<p>Detta gäller även växthpsproduktionen, som under stora delar av året på<br />
ett effektivt sätt använder solinstrålningen som produktionsenergi. Växthusen<br />
fungerar här som solfångare. Under viss tid då denna drivhuseffekt inte<br />
kan utnyttjas krävs tillskott av annan energi.</p>
<p>Forskning bl. a. vid Sveriges lantbruksuniversitet har visat att det finns<br />
goda möjligheter att minimera detta behov av tillförd energi genom olika<br />
investeringar.</p>
<p>Till de mest intressanta åtgärderna hör ombyggnad av växthusens<br />
täckmaterial från enkelt glas till dubbelt plexiglas vilket resulterar i att<br />
energiförbrukningen nästan halveras.</p>
<p>Kostnaden för en sådan åtgärd är så stor att man samtidigt bör bygga om<br />
hela växthuset för att få en rationell produktionsenhet. Bidrag till energibesparande<br />
investeringar utgår därför för sådana projekt från och med<br />
budgetåret 1979/80.</p>
<p>Därutöver finns en rad åtgärder som resulterar i ett betydligt förbättrat<br />
energiutnyttjande.</p>
<p>Flertalet åtgärder blir företagsekonomiskt lönsamma på relativt kort tid.<br />
De innebär emellertid ofta en mycket svår utgiftsbelastning i ett läge då<br />
företagens likviditet är mycket hårt ansträngd. Bidragen har därför en<br />
avgörande betydelse för att energibesparingsinvesteringar skall komma till<br />
stånd. Att de även haft en markant energibesparande effekt framgår av<br />
lantbruksstyrelsens beräkningar. Mellan budgetåren 1974/75 och 1979/80<br />
satsades totalt 19 milj. kr. i 1 072 projekt. Man räknar med att besparingen<br />
härvid uppgår till 20 500 m3 olja per år. Detta motsvarar ca 10 % av<br />
näringens totala förbrukning.</p>
<p>Trädgårdsnäringen karakteriseras av ett starkt internationellt beroende<br />
genom en hård konkurrens från importerade produkter. Importen sker ofta<br />
från länder med starkt subventionerade energipriser och offensiva statliga<br />
satsningar på energibesparande investeringar. I det följande redovisas några<br />
exempel på sådana stödåtgärder.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_5"><p>Mot. 1980/81:1981</p>
</div>
<div class="block ml_42"><p>14</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>I Holland används i stort sett enbart naturgas, som levereras genom en<br />
halvstatlig myndighet till starkt subventionerade priser. För ett energivärde<br />
motsvarande en kubikmeter olja betalar man sedan oktober ca 440 kr., och<br />
prishöjningen är reglerad fram till den 1 april 1982 så att kostnaden kommer<br />
att stiga i intervaller till motsvarande ca 530 kr. För energibesparande<br />
investeringar lämnas 35 % i bidrag upp till 2 000 Floriner. För investering i<br />
rörliga energibesparingsvävar lämnas 3 Floriner per kvadratmeter växthusyta<br />
upp till 8 000 m2.</p>
<p>I Danmark ges bidrag inom fyra grupper av åtgärder med mellan 25 och<br />
50 % av investeringskostnaden. Dessutom lämnas stöd i form av räntesubventioner<br />
till andra åtgärder.</p>
<p>I Västtyskland har odlarna under 1980 fått ett särskilt prisstöd för inköp av<br />
olja som utgått med sammanlagt nära 50 miljoner DM. Dessutom ges under<br />
perioden 1980-1983 upp till 25 % av investeringssumman i bidrag vid<br />
investeringar för energibesparing och reglerteknik.</p>
<p>I Finland ges sedan den 15 januari i år bidrag för investeringar över 10 000<br />
Mark.</p>
<p>I Norge ges bidrag som varierar från 30 % till 100 %. Åtgärderna har<br />
därvid fördelats på fyra grupper med olika bidragssatser.</p>
<p>I Frankrike ställdes den 12 december 1980 100 miljoner FF till förfogande<br />
speciellt för bidrag till trädgårdsnäringens modernisering, vari inräknas bl. a.<br />
övergång till andra bränslen än olja.</p>
<p>I Belgien tillkännagav regeringen i slutet av december ett särskilt stöd på<br />
mellan 35 och 75 Bfr per kvadratmeter växthusyta. Stödet ges som räntefria<br />
lån, men hälften övergår i subvention om odlaren under 18 månader minskar<br />
sin oljeförbrukning till mellan 20 och 80 liter per kvadratmeter och år. Den<br />
andra delen av lånet övergår i subvention om odlaren genomför energibesparande<br />
åtgärder.</p>
<p>I Österrike har regeringen i början av innevarande år beslutat om ett<br />
omfattande hjälpprogram för trädgårdsnäringen. Ett belopp på 10 miljoner<br />
Schilling ställdes till förfogande för ett engångsbidrag för trädgårdsnäringens<br />
anpassning. För att mildra likviditetssvårigheterna sköts amorteringen av<br />
vissa lån upp två år. För energibesparande åtgärder lämnas 25 % i bidrag av<br />
den sammanlagda investeringskostnaden.</p>
<p>Genom EG lämnas stöd till demonstrationsanläggningar i form av bidrag<br />
på mellan 25 och 49 % av totalkostnaden.</p>
<p>Trädgårdsnäringens speciella svårigheter uppmärksammas således runt<br />
om i Europa. Som framgår av redogörelsen ges betydande stöd till<br />
energibesparande åtgärder och näringens anpassning i de viktigaste europeiska<br />
länder som exporterar trädgårdsprodukter till Sverige. Vårt lands<br />
gränsskydd är lågt i förhållande till vad som gäller i andra länder som Norge,<br />
Finland och EG.</p>
<p>Om svensk trädgårdsproduktion skall kunna bibehålla sin konkurrenskraft<br />
gentemot exportländerna är ett motsvarande stöd nödvändigt även här.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1980/81:1981</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>15</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Detta är så mycket viktigare som det är fråga om investeringar som på lång<br />
sikt resulterar i energi- och kostnadsbesparingar som är nödvändiga för att<br />
trygga framtiden i de svenska företagen. De har även en i dubbel mening<br />
positiv inverkan på handelsbalansen genom att dels minska landets<br />
oljeberoende, dels motverka en export till Sverige av färdiga produkter som<br />
framställts med helt andra förutsättningar genom de statliga insatserna.</p>
<p>Mot bakgrund av vad som ovan framförts torde det vara olämpligt att nu<br />
fatta beslut om avskaffande av bidragen till trädgårdsnäringens energisparande<br />
investeringar från utgången av budgetåret 1981/82. Riksdagen bör i<br />
stället lämna möjligheten öppen att på samma sätt som andra länder gör<br />
även i fortsättningen stödja trädgårdsnäringen genom bidrag till energisparande<br />
åtgärder. Om så bedöms nödvändigt bör en omfördelning kunna<br />
ske, så att erforderliga bidrag för detta ändamål utgår inom ramen för de<br />
medel som anslås för energiändamål.</p>
<p>Mot bakgrund av det ovan anförda hemställs</p>
<p style="margin-left:59px;">att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att stöd till<br />
energibesparande åtgärder i trädgårdsnäringen bör utgå även i<br />
fortsättningen, inom ramen för de medel som anslås för<br />
energiändamål.</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>Stockholm den 12 mars 1981</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>LARS SVENSSON (s)</p>
<p>BENGT SILFVERSTRAND (s)<br />
HELGE HAGBERG (s)</p>
</div>
<div class="block ml_25"><p>EVERT HEDBERG (s)<br />
OWE ANDRÉASSON (s)</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_5"><p>GOTAB 66707 Stockholm 1981</p>
</div>
</div>
</div>
0LARS SVENSSONs1undertecknare0BENGT SILFVERSTRANDs2undertecknare0HELGE HAGBERGs3undertecknare0EVERT HEDBERGs4undertecknare0OWE ANDRÉASSONs5undertecknareG4021981av Lars Svensson m. fl.mot_198081__1981.pdf121724pdfmed anledning av proposition 1980/81:90 om riktlinjer för energipolitikenhttps://data.riksdagen.se/fil/16FCDE0C-D844-48C0-A757-3A394205F290