3070194 G4021980 1980/81 1980 mot mot Motion 1980/81:1980 av Håkan Strömberg m. fl. Motion Motion 1980 0 1981-03-12 00:00:00 2014-10-11 18:57:20 2014-10-11 00:00:00 med anledning av proposition 1980/81:90 om riktlinjer för energipolitiken av Håkan Strömberg m. fl. html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/G4021980/text https://data.riksdagen.se/dokument/G4021980 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G4021980 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_43"><p>6</p> </div> <div class="block ml_5"><p>Motion</p> <p>1980/81:1980</p> <p>av Håkan Strömberg m. fl.</p> <p>med anledning av proposition 1980/81:90 om riktlinjer för energipolitiken</p> <p>I regeringens proposition 1980/81:90 om riktlinjer för energipolitiken<br /> redovisas läget för försöksanläggningar för förgasning av inhemska bränslen.<br /> Propositionen föreslår dock inte någon sådan anläggning, vilket står i strid<br /> med riksdagens uttalanden i frågan. Den fördelaktigaste lokaliseringen av en<br /> försöksanläggning är, enligt en av regeringen nyligen gjord utredning, invid<br /> Supras ammoniakfabrik i Kvarntorp. Ammoniakproduktionen där kommer<br /> dock om inget görs att läggas ned senast den 31 mars 1981. 1 det följande<br /> redovisas de mycket stora samhällsekonomiska fördelar som en fortsatt<br /> ammoniakproduktion i Kvarntorp har. Ett försökscentrum i Kvarntorp för<br /> dels kommersiell produktion av ammoniak, dels förgasning av inhemska<br /> bränslen (ved och torv) skulle ha betydande samhällsekonomiska fördelar.</p> <p>Bakgrund</p> <p>Den s. k. oljekrisen 1973-1974 ökade medvetenheten om vårt stora<br /> oljeberoende. Detta gällde inte minst transportsektorn som till större delen<br /> är helt beroende av importerad (och vidareförädlad) olja och drivmedel.<br /> Bl. a. av detta skäl bildade regeringen 1975 ett särskilt bolag för utvecklingsarbete<br /> avseende syntetiska drivmedel, Svensk Metanolutveckling AB<br /> (SMAB). Verksamheten är f. n. inriktad på forskning och utveckling<br /> rörande den långsiktiga drivmedelsförsörjningen med utgångspunkt i främst<br /> inhemska bränsleråvaror.</p> <p>I propositionerna 1977/78:110 och 1978/79:115 och i riksdagsbeslut i<br /> anslutning därtill har framhållits angelägenheten av att man skapar<br /> förutsättningar för användning av alternativa drivmedel inom transportsektorn.<br /> I anslutning till bildandet av delegationen för solvärme och bränslen<br /> som kan ersätta olja (oljeersättningsdelegationen) framhöll näringsutskottet<br /> bl. a. följande:</p> <p>Mot bakgrund av vad som anförts förutsätter utskottet att delegationen<br /> snarast inrättar en arbetsgrupp för drivmedelsfrågor. Utskottet räknar alltså<br /> med att delegationen skyndsamt tar itu med de frågor som sammanhänger<br /> med utveckling och införande av alternativa drivmedel inom transportsektorn.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1980/81:1980</p> </div> <div class="block ml_41"><p>7</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Nämnden för energiproduktionsforskning (NE) fick i augusti 1979 i<br /> uppdrag av regeringen att i samverkan med SMAB utarbeta och redovisa<br /> förslag till en demonstrationsanläggning för metanolproduktion baserad på<br /> inhemsk råvara. Den 7 december 1979 avlämnade NE en rapport Demonstrationsanläggning<br /> för metanolproduktion baserad på inhemsk råvara. NE<br /> analyserade förutsättningarna för en sådan anläggning men lämnade frågan<br /> om lokaliseringen av anläggningen öppen. Regeringen beslöt den 28 februari<br /> 1980 att NE skulle få påbörja de första etapperna av metanolprojektet. Det<br /> har bl. a. gällt industrins intresse av medverkan, finansieringsfrågor och<br /> lokaliseringen.</p> <p>Med anledning härav och med anledning av inkomna motioner har<br /> näringsutskottet behandlat frågan om ett program för syntetiska drivmedel<br /> och behov av och lokalisering av försöksanläggningar (NU 1979/80:35). De<br /> flesta motionerna gäller begäran om lokalisering till en bestämd plats, men<br /> därutöver krävs i flera andra motioner att en försöksanläggning snarast byggs<br /> för metanolframställning ur trä- och vedråvaror (bl. a. motionerna 1979/<br /> 80:1412 av Pär Granstedt m. fl. (c) och 1979/80:1439 av Lennart Pettersson<br /> m. fl. (s). NU anförde med anledning härav följande vilket också riksdagen<br /> anslöt sig till:</p> <p>Det är enligt utskottets mening nödvändigt att det arbete som f. n. bedrivs<br /> kan leda fram till att syntetiska drivmedel med det snaraste införs i Sverige.<br /> Ett program härför bör alltså utan dröjsmål upprättas i anslutning till de<br /> utredningar och den verksamhet i övrigt rörande syntetiska drivmedel som<br /> nyss har nämnts Nämnden för energiproduktionsforskning har tillsammans<br /> med Svensk Metanolutveckling AB redovisat förslag till en demonstrationsanläggning<br /> för metanolproduktion baserad på inhemsk råvara.<br /> Regeringen har i februari 1980 beslutat att industrins medverkan i detta<br /> projekt skall undersökas i detalj och att förhandlingar om finansiering och<br /> lokalisering av anläggningen skall inledas. Utskottet vill framhålla betydelsen<br /> av att arbetet snabbt kan leda fram till att en fullskaleanläggning för<br /> metanolproduktion i huvudsak baserad på inhemska råvaror kommer till<br /> stånd.</p> <p>NU hemställer alltså att en demonstrationsanläggning för att ta fram<br /> metanol ur trä- och torvråvaror snarast byggs.</p> <p>På industridepartementets uppdrag har direktör Kjell Håkansson genomfört<br /> ett uppdrag med förhandlingskaraktär avseende konkreta förslag<br /> gällande lokalisering av en demonstrationsanläggning för metanolproduktion.<br /> Uppdraget har i första hand gällt det första ledet i metanolframställningen,<br /> nämligen framställning av en syntesgas via förgasning ur ved och<br /> torv. Utredaren har på eget initiativ även undersökt en kombinerad<br /> verksamhet där också skiffer förgasas.</p> <p>Håkansson har gjort en utvärdering från ekonomisk, råvarumässig m. m.<br /> synpunkt av de olika lokaliseringsalternativen. Han förordar Kvarntorp på<br /> grund av dess speciella tekniska resurser och samlade praktiska erfarenhet av<br /> tillverkning baserad på förgasningsteknik (dvs. ammoniaktillverkning).</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1980/81:1980</p> </div> <div class="block ml_43"><p>8</p> </div> <div class="block ml_5"><p>Kvarntorpsalternativet förordas antingen försöksverksamheten gäller förgasning<br /> av ved och torv eller kombinationen av ved, torv och skiffer.</p> <p>I utredningen är de ekonomiska kalkylerna för en försöksanläggning<br /> byggd på jungfruligt område utan teknisk infrastruktur och byggnader i<br /> anslutning till Kvarntorpsfabriken resp. Skoghallsverken (Kvarntorpsalternativets<br /> främsta konkurrent) summariskt redovisade. Kostnaderna för en<br /> försöksanläggning på jungfrulig mark skulle uppgå till totalt ca 220 milj. kr.<br /> Med anledning av uppgifter i utredningens bilagor kan följande statsfinansiella<br /> fördelar med en Kvarntorpsanläggning beräknas: Kvarntorps- och<br /> Skoghallsalternativen är investeringsmässigt ca 20 milj. kr. fördelaktigare än<br /> en anläggning på jungfrulig mark. Bl. a. kan det nuvarande industriområdet<br /> vid ammoniakfabriken värderas till ca 15 milj. kr. om det används i samband<br /> med en försöksverksamhet.</p> <p>I Kvarntorp finns flera syrgasverk vilka kan klara syrgasförsörjningen<br /> också till en försöksanläggning för förgasning. Detta innebär nära nog gratis<br /> syrgas, alternativt inbesparas en investering i ett nytt syrgasverk (vilket skulle<br /> kosta 15-20 milj. kr.). Vad gäller driftkostnaderna under försöksperioden<br /> skulle dessa bli ca 20 milj. kr. lägre än det jungfruliga alternativet och 17 milj.<br /> kr. lägre än Skoghallsalternativet. Därtill kommer att den vid försöksverksamheten<br /> producerade syntesgasen i Kvarntorp kan lagras i en gasklocka och<br /> användas som kvalificerad råvara vid ammoniakproduktionen. Energiinnehållet<br /> i den årligen producerade gasen under försökstiden motsvarar olja<br /> värd ca 6-7 milj. kr. En lokalisering till Kvarntorp skulle alltså garantera en<br /> kvalificerad användning av syntesgasen och sänka driftkostnaderna med<br /> inkomsterna av den till ammoniakproduktionen försålda gasen med sammanlagt<br /> ca 15-20 milj. kr.</p> <p>Sammantaget skulle en lokalisering av en försöksanläggning till Kvarntorps<br /> ammoniakfabrik minska kostnaderna med 50-60 milj. kr. jämfört med<br /> det jungfruliga alternativet och med minst 17 milj. kr. jämfört med<br /> Skoghallsalternativet.</p> <p>Nästa steg i programmet för metanolprojektet är att den producerade<br /> gasen testas i en metanolsyntes. Detta steg kräver ytterligare stora<br /> investeringar. I Kvarntorpsanläggningen finns redan i dag kretsar för syntes<br /> av råmetanol. Här finns alltså dels en unik möjlighet att direkt och utan större<br /> kostnader testa den producerade syntesgasen från förgasningen, dels att<br /> spara stora pengar i investeringar för nästa steg i metanolprojektet.</p> <p>Supras ammoniakfabrik i Kvarntorp har länge varit nedläggningshotad.<br /> Varsel har utgått och om inget radikalt sker kommer Supra att avsluta driften<br /> senast den 31 mars. Ledningen anser att importerad ammoniak på kort och<br /> lång sikt kan köpas till priser som understiger kostnaderna för ammoniak<br /> tillverkad i Kvarntorp. Prisskillnaden för 1980 års produktion är ca 30 milj.<br /> kr. till Kvarntorpsfabrikens nackdel. De lokala fackliga företrädarna och<br /> ledningen är eniga i de flesta av de grundläggande bedömningarna. De<br /> fackliga företrädarna och deras löntagarkonsult kommer dock med hänvis</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1980/81:1980</p> </div> <div class="block ml_41"><p>9</p> </div> <div class="block ml_4"><p>ning till egna omfattande analyser fram till en annan slutsats beträffande de<br /> framtida priserna på importerad ammoniak. De anser att dessa priser inom<br /> kort kommer att öka kraftigt beroende på att ammoniaktillverkningens<br /> dominerande råvara, naturgas, f. n. ökar kraftigt i pris. En sådan ammoniakprisutveckling<br /> kan redan skönjas. Om denna utveckling förstärks kan<br /> Kvarntorpsfabrikens produktion bli ekonomiskt jämbördig med importerad<br /> ammoniak.</p> <p>Fabriken svarar för ca 20 % av det svenska behovet av ammoniak för<br /> framställning av kvävegödselmedel. Råvarorna utgörs av ren eldningsolja<br /> (tung och svavelrik), avfallsoljor och förorenade lösningsmedel. Goda<br /> möjligheter att snabbt öka intaget av avfallsoljor och lösningsmedel finns.<br /> Ett lyckat försök med kol i flytande form (karbogel) har genomförts - ett nytt<br /> försök med flera tusen ton karbogel har planerats till i vår.</p> <p>Fabriken har betydande tillgångar. Till dessa hör kontors- och personalutrymmen,<br /> laboratorium, mekaniska, instrument- och elverkstäder samt<br /> outnyttjade markområden. De processtekniska anläggningarna består bl. a.<br /> av äng-, el- och tryckluftsförsörjning, oljeförgasare, gasrening, kretsar för<br /> syntes av ammoniak och råmetanol, oljecisterner och utrustning för rening av<br /> avfallsoljor och lösningsmedel.</p> <p>Fabriken kan i dag använda tunga och svavelrika oljor samt miljöfarligt<br /> avfall i form av avfallsoljor och lösningsmedel. Sannolikt kan också flytande<br /> kol användas som råvara. Om inhemska bränslen förgasas kan med stor<br /> sannolikhet den producerade gasen användas som råvara för fabrikens<br /> ammoniakproduktion. Fabriken är alltså försörjningsmässigt i ett ovanligt<br /> bra läge med dels relativt försörjningstrygga importerade råvaror, dels en<br /> stor inhemsk bränsleråvarupotential.</p> <p>Fabriken är en av de mycket få anläggningar i landet som i dag på ett<br /> miljövänligt sätt kan nyttiggöra miljöfarligt avfall enligt bl. a. naturvårdsverkets<br /> bedömning. Giftiga organiska föroreningar i avfallsoljorna och<br /> lösningsmedlen förstörs i processen och tungmetallerna fastnar i slaggen. I<br /> dag används ca 9 000 m3 avfallsolja och 1 000 m3 förorenade lösningsmedel.<br /> Dessa mängder kan med små investeringar utökas till 20 000 resp. 5 000 m3<br /> och ersätta motsvarande mängd ren eldningsolja. Dessutom kan som nämnts<br /> miljöstörande tunga svavelrika oljor användas och sannolikt också kol i<br /> pumpbar form.</p> <p>Enligt överstyrelsen för ekonomiskt försvar (ÖEF) är ammoniak en<br /> strategisk råvara. F. n. tillgodoser Supras ammoniakfabriker i Kvarntorp och<br /> Köping vardera 20-25 % av det svenska fredsbehovet av ammoniak för<br /> kvävegödselmedelsframställning. I händelse av en långvarig avspärrning<br /> minskar livsmedelsproduktionen kraftigt till följd av sjunkande skördar<br /> beroende på sjunkande kvävegivor till jordarna. Bortfallet av kvävegödselmedel,<br /> beroende på en strypning av ammoniakimporten, reducerar givorna<br /> till 40-50 % av fredsbehovets.</p> <p>ÖEF bedömer dock att med stora och tidskrävande omställningar kan det</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1980/81:1980</p> </div> <div class="block ml_42"><p>10</p> </div> <div class="block ml_5"><p>svenska livsmedelsbehovet säkerställas. Om däremot också hälften av den<br /> kvarvarande ammoniakproduktionen bortfaller (den i Kvarntorp) sjunker<br /> kvävegivorna och skördarna till endast ca 20 % av dagens. Enligt ÖEF är det<br /> då inte längre möjligt att trots stora omställningar klara livsmedelsförsörjningen<br /> på nuvarande nivå. Vi bedömer att livsmedelsförsörjningen då<br /> hamnar i ett katastrofalt läge.</p> <p>ÖEF m. fl. anser att andra åtgärder att hålla beredskapen uppe som<br /> ersättning för Kvarntorpsfabriken i drift är orealistiska. En nedläggning av<br /> denna fabrik skulle därför innebära en radikal omprövning och nedtrappning<br /> av ambitionerna för hela den svenska beredskapspolitiken för livsmedelsförsörjningen.</p> <p>Supra anser att en ersättning av ammoniakproduktionen i Kvarntorp med<br /> importerad ammoniak skulle ge stora ekonomiska fördelar för företaget.<br /> Företaget kräver därför höga subventioner av ÖEF för att fortsätta driften.<br /> ÖEF har hänskjutit frågan till regeringen.</p> <p>Som nämnts har Kvarntorpsfabriken en betydande potential vad gäller<br /> användandet av alternativa råvaror till ren olja för produktion av ammoniak.<br /> Dessa är avfallsoljor, förorenade lösningsmedel, kol i flytande form samt på<br /> sikt sannolikt inhemska bränslen (som förgasas). Den nuvarande processutrustningen<br /> medger också att dels ammoniak, dels råmetanol kan produceras.<br /> Bägge dessa produkter har ett stort försörjningsmässigt värde för landet.</p> <p>Processutrustning och övrig infrastruktur samt den yrkeskunniga personalen<br /> gör att sådan försöksverksamhet snabbt kan sättas i gång. Försöksverksamhet<br /> kan enligt Supra ske utan att den fortsatta ammoniakproduktionen<br /> äventyras. Den dominerande ägaren inom Supra, Boliden, har tillsammans<br /> med Studsvik Energiteknik visat intresse för att driva en försöksverksamhet<br /> avseende förgasning i Kvarntorp i kombination med en fortsatt ammoniakproduktion.<br /> En förutsättning härför är statliga bidrag i någon form.</p> <p>De fackliga företrädarna vid Kvarntorpsfabriken har gjort analyser av<br /> olika driftalternativ för ammoniakproduktion med och utan samköming med<br /> förgasningsverksamhet. Om man antar att de hittillsvarande osannolikt låga<br /> ammoniakpriserna skulle fortsätta gälla är en fortsatt ammoniakproduktion<br /> men i reducerad form att föredra. Med vissa investeringar för utökat intag av<br /> den billigare avfallsoljan i stället för en del ren eldningsolja skulle<br /> ammoniakproduktionen i Kvarntorp bli ca 15 milj. kr. dyrare/år än<br /> kostnaderna för import av motsvarande mängd ammoniak (30 000 ton/år).<br /> Om däremot ammoniakpriserna på världsmarknaden ökar (vilket just nu kan<br /> skönjas) minskar dessa förlustsiffror snabbt.</p> <p>De fördelar som en lokalisering av en försöksanläggning för förgasning av<br /> inhemska bränslen till Kvarntorp har jämfört med ett alternativ på<br /> jungfruligt område eller till Skoghallsverken motiverar enligt ovan att<br /> ammoniakproduktionen kan tillgodoräkna sig 5-15 milj. kr. årligen vid en<br /> samköming. Då skulle det statliga subventioneringsbehovet för fortsatt<br /> ammoniakproduktion snabbt bortfalla.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1980/81:1980</p> </div> <div class="block ml_41"><p>11</p> </div> <div class="block ml_4"><p>På ett tidigt stadium (för över ett år sedan) gick de fackliga företrädarna<br /> (liksom i viss mån ledningen) ut med information om nedläggningshotet och<br /> de betydande samhällsekonomiska fördelarna vid fortsatt ammoniakproduktion.<br /> I utredningar och vid uppvaktningar har man gång på gång pekat på<br /> betydelsen av att Kvarntorpsfabrikens framtid behandlas i ett helhetssammanhang.<br /> Trots detta har regeringen hittills endast utrett men skjutit upp<br /> beslut avseende beredskapsfrågorna. I energipropositionen vill man dessutom<br /> skjuta upp frågan om en förgasningsanläggning där Kvarntorp är det<br /> förnämsta lokaliseringsalternativet.</p> <p>Vi anser att regeringen snarast måste vidta åtgärder för att trygga en<br /> fortsatt ammoniakproduktion i Kvarntorp och att en försöksverksamhet med<br /> förgasning i anslutning härtill snarast kommer till stånd. Verksamheten kan<br /> lämpligen drivas av ett speciellt bolag som ägs och drivs av de berörda ägarna,<br /> Studsvik Energiteknik samt något statligt skogsbolag.</p> <p>Regering, riksdag och myndigheter har flerfaldiga gånger uttalat att<br /> programmet för syntetiska drivmedel, i vilket bl. a. ingår uppförande av en<br /> demonstrationsanläggning för metanolproduktion, skall drivas med skyndsamhet.<br /> En sådan försöksverksamhet vad gäller förgasningssteget skulle i<br /> Kvarntorp kosta ca 160 milj. kr., vilket jämfört med alternativa lokaliseringar<br /> är 17-60 milj. kr. billigare.</p> <p>Men utöver dessa önskemål och direktiv som avser den framtida<br /> drivmedelsförsörjningen ger en sådan lokalisering via kopplingen till fortsatt<br /> ammoniakproduktion en rad andra mycket stora samhällsekonomiska<br /> fördelar vad gäller miljöaspekter, sysselsättning, livsmedelsberedskap och<br /> energiutveckling. En förgasningsverksamhet just i Kvarntorp bör alltså<br /> motiveras också utifrån andra aspekter än de som gäller programmet för<br /> syntetiska drivmedel.</p> <p>En försöksverksamhet vad gäller energi, speciellt förgasning av ved och<br /> torv i kombination med fortsatt ammoniakproduktion i Kvarntorp, skulle<br /> vara ett av de relativt få exemplen på hur en angelägen försöksverksamhet i<br /> kombination med andra viktiga samhällsekonomiska intressen vänder ett<br /> nedläggningshot till en framsynt offensiv industripolitisk satsning.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1980/81:1980</p> </div> <div class="block ml_42"><p>12</p> </div> <div class="block ml_5"><p>Hemställan</p> <p style="margin-left:10px;">Med hänvisning till ovanstående hemställs</p> <p style="margin-left:57px;">att riksdagen hos regeringen begär att en försöksanläggning för<br /> metanolframställning av inhemska råvaror förläggs till Närkes<br /> Kvarntorp.</p> </div> <div class="block ml_5"><p>Stockholm den 12 mars 1981</p> </div> <div class="block ml_5"><p>HÅKAN STRÖMBERG (s)<br /> HELGE HAGBERG (s)<br /> KERSTIN ANDERSSON (s)</p> </div> <div class="block ml_25"><p>STURE ERICSON (s)<br /> INGEMAR KONRADSSON (s)</p> </div> <div class="block ml_5"><p>i Kumla</p> </div> <div class="block ml_5"><p>KARIN FLODSTRÖM (s)</p> </div> </div> </div> 0 HÅKAN STRÖMBERG s 1 undertecknare 0 HELGE HAGBERG s 2 undertecknare 0 KERSTIN ANDERSSON s 3 undertecknare 0 STURE ERICSON s 4 undertecknare 0 INGEMAR KONRADSSON s 5 undertecknare 0 KARIN FLODSTRÖM s 6 undertecknare G4021980 av Håkan Strömberg m. fl. mot_198081__1980.pdf 220157 pdf med anledning av proposition 1980/81:90 om riktlinjer för energipolitiken https://data.riksdagen.se/fil/1592F71B-AD13-4FC1-818E-F9B9B31A368C