<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3095790</hangar_id>
 <dok_id>G4021972</dok_id>
 <rm>1980/81</rm>
 <beteckning>1972</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1980/81:1972 av Stig Josefson m. fl.</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>1972</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1981-03-12 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-11-03 22:34:30</systemdatum>
 <publicerad>2014-11-03 00:00:00</publicerad>
 <titel>med anledning av proposition 1980/81:90 om riktlinjer för energipolitiken</titel>
 <subtitel>av Stig Josefson m. fl.</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G4021972/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G4021972</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G4021972</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_44"&gt;&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_7"&gt;&lt;p&gt;Motion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1980/81:1972&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av Stig Josefson m. fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med anledning av proposition 1980/81:90 om riktlinjer för energipolitiken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I regeringens proposition 1980/81:90 om energipolitiken behandlas även&lt;br /&gt; 
det stöd som trädgårdsnäringsutredningen har för energibesparande åtgärder.&lt;br /&gt;
På s. 86 i bil. 1 framhåller statsrådet Petri bl. a.: ”Stöd till energibesparande&lt;br /&gt;
åtgärder i trädgårdsnäringen lämnas f. n. enligt förordningen&lt;br /&gt; 
(1979:428) om statsbidrag till energibesparande åtgärder inom trädgårdsföretag.&lt;br /&gt;
Stödet har haft stor betydelse för att underlätta företagens anpassning&lt;br /&gt; 
till höjda energipriser och har haft en god spareffekt. Energibesparingarna&lt;br /&gt; 
har kunnat åstadkommas till förhållandevis låga kostnader. Ett omfattande&lt;br /&gt; 
forsknings- och utvecklingsarbete pågår och har resulterat i en helt ny teknik i&lt;br /&gt; 
fråga om både byggande och produktion. Omfattande investeringar för&lt;br /&gt; 
energihushållning behövs inom näringen.” I propositionen föreslås därför&lt;br /&gt; 
följdriktigt att bidrag till energibesparande åtgärder bör lämnas under&lt;br /&gt; 
budgetåret 1981/82 med högst 5 milj. kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter dessa positiva skrivningar följer dock följande ologiska meningar:&lt;br /&gt; 
”Bidragsgivningen under detta år bör ses som en avtrappning av bidragsverksamheten.&lt;br /&gt;
Bidrag bör inte lämnas efter utgången av budgetåret&lt;br /&gt; 
1981/82.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det skulle vara både beklagligt och felaktigt att på detta snabba sätt&lt;br /&gt; 
avveckla bidraget till energibesparande åtgärder inom den svenska trädgårdsnäringen.&lt;br /&gt;
Denna arbetar nämligen med hård konkurrens från importerade&lt;br /&gt;
produkter. Ofta kommer denna hårda konkurrens från länder med&lt;br /&gt; 
starkt subventionerade energipriser och offensiva statliga satsningar på&lt;br /&gt; 
energibesparande investeringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det stöd man i andra länder ger sina trädgårdsodlare i form av bidrag till&lt;br /&gt; 
olika energibesparande åtgärder framgår av nedanstående exempel:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Norge&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vårt västra grannland är bl. a. följande åtgärder berättigade till&lt;br /&gt; 
energibidrag med 30%: ombyggnad eller förbättring av värmesystemet,&lt;br /&gt; 
tätning eller byte av dörrar och luftningsluckor samt för andra åtgärder som&lt;br /&gt; 
anses ge bättre energiutnyttjande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Energibidrag med 40 % utgår för: nybyggnad av växthus med vanligt glas&lt;br /&gt; 
efter föregående sanering, ombyggnad av växthus med vanligt glas,&lt;br /&gt; 
ombyggnad av smala växthus med isolerande täckningsmaterial, nybyggnad&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_2"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1980/81:1972&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_40"&gt;&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_2"&gt;&lt;p&gt;eller ombyggnad av växthus med isolerande täckningsmaterial i gavlar och&lt;br /&gt; 
sidor. Det utgår också 40-procentigt bidrag för skugganläggning och&lt;br /&gt; 
kortdagsanläggning när detta har energibesparande effekt. Likaså för&lt;br /&gt; 
värmeanläggning som inte brukar olje- eller elkraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även andra åtgärder som anses ge bättre energiutnyttjande kan få dylikt&lt;br /&gt; 
bidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidrag med 50 % utgår för nybyggnad eller ombyggnad av växthus med&lt;br /&gt; 
isolerande täckningsmaterial.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidrag med 100 % utgår för analys av växthusanläggningen och konsulenthjälp&lt;br /&gt;
vid värdering eller planläggning av energibesparande åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Danmark&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta land kan man få energibesparingsbidrag upp till 50 % för&lt;br /&gt; 
vindskyddsplanteringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upp till 40 % bidrag, dock högst 800 000 kr. per ansökan ges för åtgärder&lt;br /&gt; 
inom följande huvudområden: montering av shuntar och automatik,&lt;br /&gt; 
omläggning av värmerör, isolering av huvudledningar samt byte av&lt;br /&gt; 
pannanläggning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 % bidrag ges till solvärmeanläggningar, vindkraftverk, värmepumpar,&lt;br /&gt; 
biogasanläggningar, halmeldningsanläggningar, flis- och vedeldningsanläggningar&lt;br /&gt;
samt till komposteringsanläggningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 % bidrag ges till miljöförbättrande åtgärder. Fr. o. m. 1981 ges stöd för&lt;br /&gt; 
energibesparande åtgärder i byggnader att lämnas i form av räntesubventioner.&lt;br /&gt;
Uttryckt i huvudgrupper gäller det för tätning av växthus, uppsättning av&lt;br /&gt; 
olika rörliga avskärmningssystem och för byte av täckningsmaterial, dvs. för&lt;br /&gt; 
dubbelglas och dubbelplast.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Holland&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Här nedan ges exempel på åtgärder som i Holland är berättigade till 35 %&lt;br /&gt; 
energibesparingsstöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Installation av rörlig skuggväv, isolering av gavlar med dubbelglas eller&lt;br /&gt; 
”bubbelfolie”, tätning av växthus, lagning och tvättning av glas, sänkning av&lt;br /&gt; 
värmerörens placering i husen, isolering av kulvertar, installation av&lt;br /&gt; 
jordvärme, anskaffning och installation av rökgaskondensor, C02-apparatur,&lt;br /&gt;
installation av rullande bord, inkrukning av sticklingar för senare&lt;br /&gt; 
utplantering, ändring av odlingsscheman, energibesparande behandling av&lt;br /&gt; 
blomsterlök och bädduppvärmning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Holland främjas dock trädgårdsnäringen främst genom att den gas som&lt;br /&gt; 
används av odlarna subventioneras med ungefär 20 % i jämförelse med&lt;br /&gt; 
priserna till industriföretagen.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_7"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1980/81:1972&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_44"&gt;&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_6"&gt;&lt;p&gt;Västtyskland&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under tidsperioden 1980-1983 får trädgårdsodlarna bidrag med upp till&lt;br /&gt; 
25 % av investeringssumman för energibesparing. Dessutom har odlarna&lt;br /&gt; 
under år 1980 fått ett särskilt prisstöd för olja med sammanlagt nära 50&lt;br /&gt; 
miljoner DM.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frankrike&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I december 1980 ställdes i Frankrike 100 miljoner FF till förfogande för&lt;br /&gt; 
bidrag till trädgårdsnäringens modernisering. Här ingår bl. a. övergång till&lt;br /&gt; 
andra bränslen än olja.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Belgien&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I slutet av december 1980 tillkännagavs ett särskilt stöd till växthusodlingen&lt;br /&gt;
på mellan 35-75 Bfr per tn2 växthusyta. Stödet ges som räntefritt lån men&lt;br /&gt; 
hälften omvandlas till subvention om odlaren under loppet av 1 1/2 år&lt;br /&gt; 
minskar sin oljeförbrukning till mellan 20-80 l/m2 och år. Den andra delen av&lt;br /&gt; 
lånet omvandlas till subvention om trädgårdsodlaren genomför energibesparande&lt;br /&gt;
åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Österrike&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett omfattande hjälpprogram för trädgårdsnäringen har i början av detta&lt;br /&gt; 
år inletts i Österrike. Det innehåller bl. a. 10 miljoner schilling som&lt;br /&gt; 
engångsbidrag, uppskov med amortering av vissa lån samt för energibesparande&lt;br /&gt;
åtgärder 25 % i bidrag av den sammanlagda investeringskostnaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Energibidraget har stor betydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av ovannämnda redogörelse har man i andra länder, i stor&lt;br /&gt; 
och ökad utsträckning, främjat sina trädgårdsnäringar genom ett omfattande&lt;br /&gt; 
stöd till energibesparande åtgärder. Om vi då i Sverige hastigt avvecklar&lt;br /&gt; 
detta bidrag kan den rådande konkurrenssituationen medföra att en dylik förhastad&lt;br /&gt;
åtgärd - får förödande konsekvenser för den svenska växthusodlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I energihänseende skiljer sig nämligen växthusodlingar i hög grad från&lt;br /&gt; 
andra näringsgrenar. Vid tidigare energibeslut har man också tagit hänsyn till&lt;br /&gt; 
detta. När riksdagen år 1974 avskaffade den tillfälliga nedsättningen av&lt;br /&gt; 
energiskatten undantogs trädgårdsnäringen som fick behålla skattenedsättningen&lt;br /&gt;
i oförändrad omfattning. Då stödet till energibesparande åtgärder&lt;br /&gt; 
tillkom år 1974 särbehandlades växthusodlingen genom egen medelsram och&lt;br /&gt; 
specialbestämmelser. Detta stöd utvidgades väsentligt år 1979 genom det&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1980/81:1972&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_40"&gt;&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;riksdagsbeslut som skedde i samband med riksdagens behandling av&lt;br /&gt; 
propositionen om trädgårdsnäringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att de svenska växthusföretagen skall kunna överleva måste de ges&lt;br /&gt; 
möjlighet att konkurrera med utländsk produktion på samma villkor. Det&lt;br /&gt; 
svenska växthusbeståndet har de senaste åren hunnit bli starkt föråldrat.&lt;br /&gt; 
Investeringar i nya växthus är för dessa småföretag oerhört kostsamma.&lt;br /&gt; 
Gamla växthus har på grund av de svåra ekonomiska påfrestningarna inte&lt;br /&gt; 
kunnat förnyas i den takt som varit önskvärd under 1970-talet. De bidrag till&lt;br /&gt; 
en begränsad men värdefull ersättningsbyggnation som kom till stånd år 1979&lt;br /&gt; 
har ännu inte hunnit ge önskad effekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skulle detta stöd upphöra äventyras inte bara investeringarna för att&lt;br /&gt; 
minska oljeförbrukningen i landet utan på sikt även trädgårdsnäringens&lt;br /&gt; 
konkurrenskraft i förhållande till de viktigaste importländerna. För den&lt;br /&gt; 
svenska växthusodlingens fortbestånd är det därför av yttersta vikt att stödet&lt;br /&gt; 
till energibesparande åtgärder bibehålls, även efter budgetåret 1981/82.&lt;br /&gt; 
Lämpligt är att det, på samma sätt som föreslås beträffande energirådgivningen&lt;br /&gt;
inom jordbruks- och trädgårdsnäringen, utgår under treårsperioden&lt;br /&gt; 
1981-1984. Om det ur budgetsynpunkt anses vara nödvändigt kan en&lt;br /&gt; 
omfördelning av medel ske inom anslagsramen för energiändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under hänvisning till det ovan anförda hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:59px;"&gt;att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att stöd till&lt;br /&gt; 
energibesparande åtgärder i trädgårdsnäringen bör utgå under&lt;br /&gt; 
treårsperioden 1981-1984.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 12 mars 1981&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;STIG JOSEFSON (c)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BERTIL FISKESJÖ (c) ULLA EKELUND (c)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;THORSTEN LARSSON (c)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>STIG JOSEFSON</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>BERTIL FISKESJÖ</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>ULLA EKELUND</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>THORSTEN LARSSON</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G4021972</dok_id>
<subtitel>av Stig Josefson m. fl.</subtitel>
<filnamn>mot_198081__1972.pdf</filnamn>
<filstorlek>108253</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>med anledning av proposition 1980/81:90 om riktlinjer för energipolitiken</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/480C2847-735C-47F6-92F6-97D453918529</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>