3095789G40219711980/811971motmotMotion 1980/81:1971 av Gunnel JonängMotionMotion197101981-03-12 00:00:002014-11-03 22:34:302014-11-03 00:00:00med anledning av proposition 1980/81:90 om riktlinjer för energipolitikenav Gunnel Jonänghtmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/G4021971/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/G4021971https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G4021971
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p style="margin-left:347px;text-align:right;">Mot. 1980/81<br />
1971-1975</p>
<p>Motion<br />
1980/81:1971<br />
av Gunnel Jonäng</p>
<p>med anledning av proposition 1980/81:90 om riktlinjer för energipolitiken</p>
<p>Uranbrytning risk för kärnvapenspridning</p>
<p>Det allt överskuggande hotet mot mänskligheten är kärnvapen.</p>
<p>Sverige har sedan länge i internationella sammanhang arbetat för att<br />
minska kärnvapenspridningen i världen. Det är i dag ett begränsat antal<br />
länder som har kärnvapen - en spridning till flera länder skulle kunna bli<br />
ödesdiger.</p>
<p>1968 ingicks fördrag mot icke-spridning av kärnvapen, det s. k. NPTfördraget<br />
(Non Proliferation Treaty). Det syftade till att förhindra spridning<br />
av kärnvapen till andra än då etablerade kärnvapenstater. Ett stort antal<br />
stater har anslutit sig till fördraget. Trots detta vilar fördraget på bräcklig<br />
grund. Den andra granskningskonferensen 1980 blev ett misslyckande och<br />
därmed har NPT-avtalet försvagats.</p>
<p>En svensk uranbrytning skulle innebära ökade risker för kärnvapenspridning.<br />
Att t. ex. kontrollera uran som bryts i Sverige men som måste anrikas<br />
utomlands är en omöjlighet. Genom ”svinn” av uran skulle Sverige mycket<br />
påtagligt medverka till en militär användning av uran.</p>
<p>För att vi skall förbli trovärdiga i vårt nedrustningsarbete och vårt arbete<br />
för icke-spridning av kärnvapen måste Sverige undvika egen uranbrytning.</p>
<p>Sverige har betydande urantillgångar. Vilken betydelse har en svensk<br />
uranbrytning för Sveriges strategiska egenvärde? Det framhålls ofta i den<br />
säkerhetspolitiska debatten att Sveriges strategiska egenvärde inte ger<br />
supermakterna anledning till militära insatser och kontroll över vårt land,<br />
men en brytning av våra stora urantillgångar skulle i någon mån kunna ändra<br />
den bilden. Sverige skulle bli mer intressant ur strategisk synpunkt.</p>
<p>Åtskilliga andra argument kan anföras mot svensk uranbrytning. Dessa har<br />
emellertid framförts i en centermotion som väcktes under allmänna<br />
motionstiden.</p>
<p>Förbud mot uranbrytning bör införas.</p>
<p>Förvaring av kärnkraftsavfall</p>
<p>Riksdagen har beslutat att högst tolv kärn kraftsreaktorer skall tas i bruk i<br />
vårt land. Det innebär att vi får en viss mängd använt kärnbränsle som måste<br />
tas om hand för förvaring.</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>1 Riksdagen 1980/81. 3 sami. Nr 1971-1975</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_7"><p>Mot. 1980/81:1971</p>
</div>
<div class="block ml_44"><p>2</p>
</div>
<div class="block ml_7"><p>Den metod för slutförvaring som godtagits är den s. k. KBS-metoden.<br />
Detta är emellertid enligt många bedömare och utländsk expertis en metod<br />
som inte är tillförlitlig. På senare tid har amerikanska forskare varnat för<br />
metoden och framhållit att efter 500 år är de omslutande blykapslarna väl så<br />
giftiga som det radioaktiva avfallet. Internationella Atomenergiorganet<br />
(IAEA) uttalade vid ett symposium i Göteborg oro över att inga tillförlitliga<br />
slutförvaringsmetoder finns.</p>
<p>Hälsingland, som torde vara det enda norrländska landskap dit någon<br />
statlig utlokalisering inte skett, har blivit synnerligen väl ihågkommet både<br />
när det gäller provborrningar för slutförvaring och eventuell uranbrytning. I<br />
Ovanåkers kommun pågår provborrningar och där finns också intressanta<br />
områden för eventuell uranbrytning. Likaså är Ljusdals kommun aktuell för<br />
eventuell uranbrytning.</p>
<p>I Ovanåker har en aktionsgrupp, Rädda Voxnadalen, bildats och 6 218<br />
personer av de 10 467 röstberättigade har skrivit under ett upprop mot<br />
uranbrytning och slutförvaring av kärnkraftsavfall i kommunen. Likaså i<br />
Ljusdal är motståndet stort.</p>
<p>Det finns en stor oro bland många människor i vårt land över dessa frågor,<br />
och det måste vara politikernas uppgift att ta denna oro på allvar.</p>
<p>Samhället har naturligtvis också skyldighet även gentemot kommande<br />
generationer att få fram säkrast möjliga slutförvaring. Därför är det<br />
nödvändigt med omprövning av KBS-metoden. Forskning behövs, eventuellt<br />
samordnad internationellt. Likaså bör avtalsmöjligheter med andra<br />
länder om slutförvaring undersökas.</p>
<p>Beträffande det nya energiverket förutsätter jag att det lokaliseras till<br />
Norrland - det är Norrland som i stor utsträckning försörjt Sverige med<br />
energi - och det är i Norrland sysselsättningstillfällen behövs. Vid tidigare<br />
utlokaliseringar torde - som påpekats tidigare - Hälsingland vara det enda<br />
landskap dit utlokalisering inte skett. Hälsingland ligger väl till med goda<br />
kommunikationer till Stockholm. Den lokala arbetsmarknaden är väl<br />
differentierad med möjligheter till sysselsättning för anställdas familjemedlemmar,<br />
så t. ex. finns i Bollnäs en stor sjukvårdsenhet. Tillgång till god<br />
service finns. Fritidsmöjligheterna är många, med närhet till skidanläggningar,<br />
golfbanor m. m. Det är också nära till hav och fjäll och naturen är<br />
varierande och vacker.</p>
<p>Energiverket bör lokaliseras nära energikällorna, vattenkraft, skog och<br />
torv m. m.</p>
<p>Det är nödvändigt att beakta de regionalpolitiska skälen över huvud taget.<br />
Inte minst ur sysselsättningspolitisk synpunkt är en lokalisering till Hälsingland<br />
angelägen.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1980/81:1971</p>
</div>
<div class="block ml_40"><p>3</p>
</div>
<div class="block ml_2"><p>Hemställan</p>
<p style="margin-left:10px;">Med hänvisning till ovanstående hemställs</p>
<p style="margin-left:57px;">1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till lag om förbud mot<br />
uranbrytning i Sverige,</p>
<p style="margin-left:57px;">2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i<br />
motionen anförs om slutförvaring av kärnkraftsavfall,</p>
<p style="margin-left:57px;">3. att riksdagen hos regeringen begär en lokalisering av statens<br />
energiverk till Gävleborgs län, därvid i första hand till<br />
Häslingland.</p>
<p>Stockholm den 12 mars 1981<br />
GUNNEL JONÄNG (c)</p>
</div>
</div>
</div>
0GUNNEL JONÄNGc1undertecknareG4021971av Gunnel Jonängmot_198081__1971.pdf81472pdfmed anledning av proposition 1980/81:90 om riktlinjer för energipolitikenhttps://data.riksdagen.se/fil/793CD324-DCE1-457D-BCF4-1AA8DEC45637