3095786 G4021969 1980/81 1969 mot mot Motion 1980/81:1969 av Birgitta Hambraeus m. fl. Motion Motion 1969 0 1981-03-12 00:00:00 2014-11-03 22:34:27 2014-11-03 00:00:00 med anledning av proposition 1980/81:90 om riktlinjer för energipolitiken av Birgitta Hambraeus m. fl. html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/G4021969/text https://data.riksdagen.se/dokument/G4021969 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G4021969 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_42"><p>10</p> </div> <div class="block ml_5"><p style="text-align:right;">Motion</p> <p style="text-align:right;">1980/81:1969</p> <p style="text-align:right;">av Birgitta Hambraeus m. fl.</p> <p>med anledning av proposition 1980/81:90 om riktlinjer för energipolitiken</p> <p style="text-align:right;">Energiverkets och oljeersättningsfondens lokalisering</p> <p>Regeringen beskriver i energipropositionen hur Sveriges oljeberoende<br /> skall minska, kärnkraftsavvecklingen förberedas för slutligt stopp senast år<br /> 2010 samt hur en successiv utveckling mot ett inhemskt energisystem med<br /> förnybara energikällor skall ske.</p> <p>Ett sådant energisystem byggs upp på landsbygden. Det kommer till stor<br /> del att baseras på de areella näringarna: jord och skog. Det kommer att ge<br /> upphov till förädlingsindustrier, arbeten med försäljning, distribution och<br /> administration över hela landet.</p> <p>Det nuvarande oljebaserade energisystemet sköts från storstäder. Det har<br /> sina pådrivare och aktörer bland de stora oljebolagen och eladministratörerna.<br /> Dessa kan inte förväntas ge upp utan strid. Redan nu läser man<br /> uttalanden i branschens tidskrifter om att man bara under en tid skall ligga<br /> lågt i fråga om kärnkraften och att den så småningom ändå kommer att<br /> byggas ut, liksom kärnvärme, trots att riksdagen beslutat om avveckling.<br /> Man räknar tydligen med att opinionen skall förlora intresset för kärnkraftsfrågan<br /> och vänja sig vid denna energikälla. Det stora inflytande dessa krafter<br /> har på centrala myndigheter gör också risken stor att de skall påverka<br /> energipolitiken så att kärnkraftsavvecklingen försvåras. Det gäller ju att nu<br /> börja organisera det nya systemet utan kärnkraft och olja.</p> <p>Oljeintressena verkar också mindre glada över att få konkurrens, t. ex.<br /> med metanolinblandning i bensinen och med ett uppbyggt distributionssystem,<br /> som skulle skapa efterfrågan på drivmedel som inte är oljebaserat. Kol<br /> är däremot en energikälla som de stora energiintressena gärna ser införd i<br /> Sverige. Det passar i det storskaliga systemet men är lika farligt för miljön<br /> som oljan, utom när det gäller transporter. Kol kostar också utländsk valuta.<br /> Elintressen vill också sälja alltmer el och att vi skall bygga fast oss i ett så stort<br /> elberoende, t. ex. genom elvärme, att man kan försvåra kärnkraftsavvecklingen.</p> <p>Det nya energisystemet som regeringen nu föreslår riktlinjer för blir<br /> beroende av helt andra intressenter och aktörer än det gamla - människor<br /> med praktisk erfarenhet och kunskap och med småföretagaranda, som oftare<br /> finns på landet än i storstan. Det är dem byråkraterna måste komma<br /> nära.</p> <p style="text-align:right;">I centralt utförda utredningar läser man ofta att de nya inhemska<br /> energikällorna är intressanta för framtiden, men att det först krävs forskning</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_2"><p>Mot. 1980/81:1969</p> </div> <div class="block ml_39"><p>11</p> </div> <div class="block ml_2"><p>och att det dröjer innan de kan ge ett stort bidrag till vår energiförsörjning.<br /> Samtidigt är man i full färd med att bygga upp dem runt om i landet, ibland<br /> under motstånd från centralbyråkrater. I Stockholm tror man att man måste<br /> köpa kol från Australien därför att det är dyrt att transportera torv från<br /> Sveriges inland. Samtidigt vet kommunalpolitiker på landet att torv bryts,<br /> bl. a. i Finland, och kan förädlas till lättransporterade briketter eller förkolas<br /> så att transportkostnaderna inte blir högre än för stenkol. Vi har sedan länge<br /> tekniken i Sverige, där Svensk Torv AB i Sösdala varit med och lärt både<br /> irländare, ryssar och finnar hur man hanterar torv. På landet vet vi också att<br /> ved brinner och ger värme och att röken inte ger skador på naturen, även om<br /> man skall låta bli att andas in den i stora mängder, och att askan bl. a. är ett<br /> värdefullt jordförbättringsmedel. Storstadsbor tycks ofta bli verklighetsfrämmande.</p> <p>För att underlätta och påskynda regeringens föreslagna energisystem<br /> baserat på förnybara inhemska energikällor med torv i övergången är det<br /> viktigt att de organ som skall samordna administrationen och planeringen<br /> och som skall lämna stöd till oljeersättande investeringar inte lokaliseras till<br /> Stockholmsregionen.</p> <p>Många skäl talar för att Dalarna är särskilt lämpligt för energiverket och<br /> oljeersättningsfonden. Vi är långt framme i praktiskt alternativt energitänkande.<br /> WALTER (W-läns alternativa energi- och resursplan) som togs fram<br /> våren 1979 visar att länet har goda förutsättningar att bli nettoexportör av<br /> energi. De tunga industrierna i t. ex. Avesta och Borlänge har en avancerad<br /> energihushållning.</p> <p>Mest framsynta har emellertid länets norra delar varit. En lokalisering till<br /> någon av skogskommunerna i norr skulle också sammanfalla med regeringens<br /> regionalpolitiska målsättning att förstärka glesbygdskommuner på<br /> regioncentras bekostnad.</p> <p>I norra Dalarna finns det gott om torv och trä. Kommunikationerna är<br /> goda och blir bättre med större efterfrågan. Inlandsbanan rustas nu upp. Den<br /> kan få stor betydelse för transport av förädlad torv och annan biomassa.<br /> Anknytande järnvägar finns till Norge, Stockholm, Göteborg, Älvdalen,<br /> Malung och Bollnäs.</p> <p>Några exempel på kommunernas framsynta energisatsningar: Malung var<br /> kanske först med kommunal fliseldning. Där används redan nu ytterst litet<br /> olja för uppvärmning. Torvtillgången är undersökt av SGU och funnen<br /> brytvärd. Också Älvdalen har mycket torv. Orsa har intressanta försök med<br /> ytjordvärme och extremt energisnåla och billiga hus. Jordägarnas besparingsskog<br /> har gamla anor att vidareförädla skogen. Torvpellettering kunde<br /> bli en ny näringsgren. Mora har varit mycket framgångsrikt i framsynt<br /> värmeplanering. Lasarettet har sedan länge värmts med flis. 1985 räknar man<br /> med att Moras värmeverk som försörjer större delen av tätorten, blir helt<br /> obundet av olja.</p> <p>Mora, Orsa, Leksand, Rättvik och Malung har planer på torvbrytning och</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_6"><p>Mot. 1980/81:1969</p> </div> <div class="block ml_42"><p>12</p> </div> <div class="block ml_6"><p>förädling i samarbete med kommunernas kraftbolag, Mellanskog och<br /> bondekooperationen. Undersökningskoncession har lämnats på mossar i<br /> Mora och Orsa.</p> <p>Det finns en tradition av självtillit och hembygdskärlek i norra Dalarna,<br /> som skulle kunna ge inspiration till människor i de nya statliga myndigheterna.<br /> Här finns kvaliteter för ett gott liv som är ovärderliga. Det måste<br /> kännas bra att välkomnas till en bygd med levande traditioner, storslagen<br /> natur, vildmark och unik kultur. Det är människor som trivs på landet också<br /> till vardags som har de bästa förutsättningarna att administrera det nya<br /> inhemska energisystemet, som siktar mot hushållning så att de förnybara<br /> energikällorna räcker.</p> <p>Hemställan</p> <p>Med hänvisning till det anförda hemställer vi</p> <p style="margin-left:57px;">att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna<br /> att lokalisering av statens energiverk och oljeersättningsfonden<br /> bör ske till norra Dalarna.</p> <p>Stockholm den 12 mars 1981</p> </div> <div class="block ml_6"><p>BIRGITTA HAMBRAEUS (c)<br /> ROLF RÄMGÅRD (c)</p> </div> <div class="block ml_26"><p>ARNE ANDERSSON (c)<br /> i Gustafs</p> </div> </div> </div> 0 BIRGITTA HAMBRAEUS c 1 undertecknare 0 ROLF RÄMGÅRD c 2 undertecknare 0 ARNE ANDERSSON c 3 undertecknare G4021969 av Birgitta Hambraeus m. fl. mot_198081__1969.pdf 86259 pdf med anledning av proposition 1980/81:90 om riktlinjer för energipolitiken https://data.riksdagen.se/fil/8D1CD765-0787-41AA-B0BB-0EC9543CA1A3