3095785 G4021968 1980/81 1968 mot mot Motion 1980/81:1968 av Birgitta Hambraeus Motion Motion 1968 0 1981-03-12 00:00:00 2014-11-03 22:34:27 2014-11-03 00:00:00 med anledning av proposition 1980/81:90 om riktlinjer för energipolitiken av Birgitta Hambraeus html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/G4021968/text https://data.riksdagen.se/dokument/G4021968 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G4021968 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_6"><p>Motion</p> </div> <div class="block ml_5"><p>1980/81:1968</p> <p>av Birgitta Hambraeus</p> <p>med anledning av proposition 1980/81:90 om riktlinjer för energipolitiken</p> <p>Vattenfallsverket</p> <p>Vi har i det närmaste haft nolltillväxt i energianvändningen sedan 1973!<br /> Energihushållningen har varit framgångsrik. Hushållen har sparat och<br /> industrin har infört effektivare maskiner och system.</p> <p>Regeringens proposition 1980/81:90 räknar med mellan 400 och 430<br /> TWh/år för 1985. År 1973 hade vi 401 TWh.</p> <p>Det råder stor samstämmighet i riksdagen om att det är önskvärt med en<br /> omsorgsfull och klok sparsamhet med energi. Vi kan då inrätta oss så att vi<br /> klarar oss på våra inhemska förnybara energitillgångar, med torven i<br /> övergången. Detta skapar arbetstillfällen i hela landet och bättrar på vår<br /> bytesbalans.</p> <p>Men alla vill inte att energianvändningen skall minska. De som lever på att<br /> sälja energi ser ökad energitillförsel som eftersträvansvärd. Vattenfallsverket<br /> betraktar minskad tillväxt i elbehovet som ett hot, det framgår klart av<br /> verkets tidning. De prognoser som elkraftsutbyggnaden baserats på har varit<br /> kraftigt överdrivna. Därför har vi nu ett elöverskott som man försöker sälja<br /> till elvärme, ett dåligt sätt att använda denna högkvalitativa energibärare.</p> <p>Vattenfall har alltid haft en stark ställning i regeringens energiplanering.<br /> Regeringen föreslår nu att Vattenfalls inflytande skall öka till att också gälla<br /> värmeplanering och rådgivning till kommuner. Om regeringens intentioner i<br /> propositionen skall förverkligas är det väsentligt att Vattenfall byter<br /> inriktning, från tillväxttänkande till en genomtänkt minskning av elproduktionen.<br /> Genom folkomröstningen visade en majoritet av folket att man<br /> accepterade högst 12 reaktorer under förutsättning att kärnkraften sedan<br /> avvecklades. Riksdagen har fastslagit att detta skall ha skett senast år 2010.<br /> Det blir en viktig uppgift för energiverket att planera för den energi som skall<br /> ersätta kärnkraft och el. Därvid är det troligt att andra energibärare än el blir<br /> lämpligast. Detta försvåras om vi bygger fast oss i elvärme.</p> <p>I interna utredningar föreslår Vattenfall att man skall ge konsulttjänster<br /> gratis eller stödja andra konsulter om det kan vara förenligt med verkets<br /> intressen och om man får avgörande inflytande på projektets inriktning.<br /> Detta sker i dag. Det framgår klart att syftet är att öka Vattenfalls<br /> försäljning. Det går alltså att debitera konsultkostnader på något internkonto<br /> som gör det omöjligt att reda ut hur stor subvention som lämnats. Det är<br /> nödvändigt att Vattenfalls insatser i form av konsult- och entreprenadverk</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Mot. 1980/81:1968</p> </div> <div class="block ml_40"><p style="margin-left:6px;">9</p> </div> <div class="block ml_3"><p>samhet inom värmeförsörjningsområdet debiteras affärsmässigt samt redovisningsmässigt<br /> avskiljs helt från övrig verksamhet. Detta är också propositionens<br /> intentioner. Men för att klart kunna visa att så blir fallet bör det ligga i<br /> Vattenfalls eget intresse att överföra dessa tjänster till ett särskilt bolag. Det<br /> är naturligtvis klart olämpligt att det statliga verket konkurrerar illojalt med<br /> andra konsultfirmor, som själva måste bära alla kostnader. Vattenfall har<br /> inte ännu visat att man har kompetens och vilja att främja något annat än el<br /> producerat i stora anläggningar. Det är viktigt att också andra konsult- och<br /> entreprenadföretag får rättvisa möjligheter att tjäna kommunerna i värmeplaneringen.<br /> annars är det risk att bara fjärrvärme och elvärme kommer att<br /> föreslås.</p> <p>Vattenfall har på uppmaning av NU bl. a. belyst orsakerna till varför man<br /> inte vill särredovisa rörelseresultat från olika produktionsanläggningar. I en<br /> rapport till energikommissionen förklarar Lalander närmare att de samkörningsavtal<br /> som finns i kraftbolagens samarbetsorganisation (CDL) gör att i<br /> varje ögonblick det kraftverk skall köras som är lämpligast för hela systemet.<br /> Det innebär bl. a. att kärnkraftverk alltid körs när de fungera^ medan man<br /> använder en växande andel av vattenkraften till reglering. De ingående<br /> intressenterna får betalt enligt överenskommelse, inte efter vad de producerar,<br /> utan om jag uppfattat det rätt, en andel av hela intäkten i förhållande<br /> till sin anläggnings kapacitet. Systemet är säkert smidigt och lämpligt, men<br /> det bör inte förhindra en redovisning som gör klart hur olika elkraftverk<br /> förhåller sig sinsemellan i ekonomiskt hänseende. Det kan inte vara svårt att<br /> redovisa energiproduktionen från varje vattenkraftverk (gärna relaterad till<br /> potentiell men inte utnyttjad tillgänglighet) och kärnkraftverk och sätta detta<br /> i relation till kostnaderna för varje anläggning. Min hypotes är att<br /> vattenkraften gett ett stort överskott som först gått till utgifter i samband med<br /> kärnkraften m. m. innan de redovisats som rörelseresultat. Också konsekvenserna<br /> av att vattenkraften nu används som toppkraft från att ha varit<br /> baskraft bör redovisas.</p> <p>Hemställan</p> <p>Med hänvisning till det anförda hemställs</p> <p style="margin-left:59px;">att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till<br /> känna</p> <p style="margin-left:59px;">1. att vattenfallsverket bör anpassas till minskad elproduktion i<br /> samband med kärnkraftsavvecklingen,</p> <p style="margin-left:59px;">2. att eventuell konsultverksamhet i Vattenfall skall ske i särskilt<br /> bolag,</p> <p style="margin-left:59px;">3. att Vattenfall bör redovisa varje kraftslag för sig.</p> <p>Stockholm den 12 mars 1981</p> </div> <div class="block ml_3"><p>BIRGITTA HAMBRAEUS (c)</p> </div> </div> </div> 0 BIRGITTA HAMBRAEUS c 1 undertecknare G4021968 av Birgitta Hambraeus mot_198081__1968.pdf 72812 pdf med anledning av proposition 1980/81:90 om riktlinjer för energipolitiken https://data.riksdagen.se/fil/97754B57-BD65-4023-9D43-0BF3437980E2