3095784 G4021967 1980/81 1967 mot mot Motion 1980/81:1967 av Birgitta Hambraeus Motion Motion 1967 0 1981-03-12 00:00:00 2014-11-03 22:34:26 2014-11-03 00:00:00 med anledning av proposition 1980/81:90 om riktlinjer för energipolitiken av Birgitta Hambraeus html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/G4021967/text https://data.riksdagen.se/dokument/G4021967 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G4021967 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_44"><p>6</p> </div> <div class="block ml_6"><p>Motion</p> <p>1980/81:1967</p> <p>av Birgitta Hambraeus</p> <p>med anledning av proposition 1980/81:90 om riktlinjer för energipolitiken</p> <p>Kol</p> <p>Det är väsentligt att inte vårt oljeberoende ersätts med ett nytt<br /> importberoende av miljöfarligt kol.</p> <p>Torv och biomassa är renare än kol. De ger arbetstillfällen där dessa bäst<br /> behövs, i landets skogslän, och de bidrar direkt till att förbättra handelsbalansen.<br /> Kol har inga sådana fördelar. Det billigaste och renaste sättet att<br /> minska oljan är hushållning.</p> <p>Det finns utvecklad och beprövad teknik för att använda inhemska<br /> bränslen, också på modernt sätt. Redan på 1950-talet hade Svensk Torv AB i<br /> Sösdala teknik att bryta och förädla torv. Man drev en anläggning som<br /> omvandlade torven till brikettet och pellets med koncentrerat energiinnehåll.<br /> Svensk teknik har använts bl. a. i Irland när deras torvkraftvärmeverk<br /> uppfördes. En större anläggning projekterades också för Sverige, men blev<br /> aldrig byggd därför att den billiga oljan konkurrerade ut den. Skall det gå<br /> likadant nu?</p> <p>Kolet är en etablerad energikälla runt om i världen, med starka<br /> försäljningsintressen bakom sig. Någon sådan finns inte för biomassan och<br /> torven. Det kolkonsortium som byggs upp med statliga LKAB och<br /> vattenfallsverket ger kolet ytterligare fördelar i kampen om bränslemarknaden.</p> <p>Det skulle inte behöva ta längre tid att bygga upp ett inhemskt<br /> fastbränslesystem än ett kolsystem. Förutsättningarna är emellertid att man<br /> inte underlättar kolintroduktionen.</p> <p>Propositionen visar i bilaga 1 på s. 186 att regeringen ämnar lämna<br /> företräde för de inhemska bränslena, när det inte är olämpligt:</p> <p>Bl. a. har Lantbrukarnas riksförbund och Svenska Cellulosa- och pappersbruksföreningen<br /> redovisat att det finns stora möjligheter att ersätta olja med<br /> inhemska bränslen, framför allt skogsenergi och torv.</p> <p>OED föreslår olika typer av styrmedel för att nå det angivna målet som<br /> t. ex. administrativa styrmedel i form av lagstiftning, föreskrifter och<br /> normer, ekonomiska styrmedel och slutligen organisatoriska styrmedel.</p> <p>På grundval av förslag från utredningen (1 1977:11) om omställbara<br /> eldningsanläggningar (OEA) föreslår jag i det följande (avsnitt 8.2) en lag<br /> om utförande av eldningsanläggningar för fast bränsle. Den föreslagna lagen<br /> innebär att vissa eldningsanläggningar för framställning av hetvatten, ånga<br /> m. m. skall utföras för eldning med fasta bränslen.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_2"><p>Mot. 1980/81:1967</p> </div> <div class="block ml_40"><p style="margin-left:6px;">7</p> </div> <div class="block ml_2"><p>För att stimulera användningen av inhemska bränslen föreslås att<br /> anläggningshavaren före val av bränsle skall samråda med den myndighet<br /> som regeringen bestämmer innan utformningen av anläggningen bestäms<br /> med avseende på val av fast bränsle.</p> <p>Myndigheten avses därvid verka för att inhemskt bränsle används, om inte<br /> det framstår som olämpligt av ekonomiska eller andra skäl. Inhemska<br /> bränslen kan i vissa fall framstå som olämpliga t. ex. genom konkurrens med<br /> industrin om vedråvara eller genom att bränslet med större fördel kan<br /> användas på annan plats. För att undvika konkurrens med industrin skall för<br /> uppvärmningsändamål i första hand användas sådan skogsråvara och andra<br /> inhemska bränslen som industrin inte kan tänkas göra anspråk på.</p> <p>Den föreslagna lagen bör enligt min mening få betydande effekt på<br /> användningen av inhemska bränslen.</p> <p>Det måste ha varit ett olycksfall i arbetet att man tillåter kol utan bästa<br /> rening och därmed ger företräde till detta bränsle. Det kan inte heller vara<br /> välbetänkt att låta de reningskrav man ändå förordar anstå till senare delen<br /> av 1980-talet. Det måste vara billigare att bygga för bra rening redan från<br /> början än att tvingas till det när man redan byggt en sämre anläggning.</p> <p>Försurningen är ett av våra allvarligaste problem. Grundorsaken till att vi<br /> bör göra oss kvitt oljan är att svavelutsläppet är ett så allvarligt hot mot mark<br /> och vatten. Produktiviteten i marken minskar. Försurade vatten utlöser<br /> giftiga ämnen i vattenledningar och i sjöars bottensediment och hotar<br /> därmed folkhälsan. Vår kamp internationellt, som rönt viss framgång, för att<br /> göra andra länder uppmärksamma på att deras utsläpp skadar oss, försvåras<br /> när vi inför en sådan onödig föroreningskälla.</p> <p>Åberopande miljövårdslagen har naturvårdsverket för nya koleldade<br /> anläggningar krävt en gräns på 0,10 g svavel/MJ tillfört bränsle för<br /> anläggningar med större utsläpp än 400 ton/år (ca 200 MW tillförd effekt med<br /> 4 000 timmars drifttid). Kravet innebär rökgasavsvavling om inte långtidskontrakt<br /> på lågsvavliga kol (0,35 % S) kan erhållas. Normerna för kolrening<br /> måste skärpas till naturvårdsverkets krav!</p> <p>Hemställan</p> <p>Med hänvisning till det anförda hemställer jag</p> <p style="margin-left:59px;">att riksdagen beslutar uttala att normerna för kolrening skärps i<br /> enlighet med naturvårdsverkets krav.</p> <p>Stockholm den 12 mars 1981</p> </div> <div class="block ml_3"><p>BIRGITTA HAMBRAEUS (c)</p> </div> </div> </div> 0 BIRGITTA HAMBRAEUS c 1 undertecknare G4021967 av Birgitta Hambraeus mot_198081__1967.pdf 66833 pdf med anledning av proposition 1980/81:90 om riktlinjer för energipolitiken https://data.riksdagen.se/fil/B0831191-38A4-481D-8F2C-10080C8C7E1A