<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3095707</hangar_id>
 <dok_id>G40219</dok_id>
 <rm>1980/81</rm>
 <beteckning>19</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1980/81:19 av Lars Werner m. fl.</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>19</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1980-10-22 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-11-03 22:33:27</systemdatum>
 <publicerad>2014-11-03 00:00:00</publicerad>
 <titel>med anledning av proposition 1979/80:176 om ändring i brottsbalken</titel>
 <subtitel>av Lars Werner m. fl. </subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G40219/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G40219</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G40219</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_44"&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;Mot. 1980/81&lt;/p&gt;
&lt;p style="text-align:right;"&gt;19-24&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p style="margin-left:13px;"&gt;Motion&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:13px;"&gt;1980/81:19&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;av Lars Werner m. fl.&lt;br /&gt; 
med anledning av proposition 1979/80:176 om ändring i brottsbalken&lt;br /&gt; 
(spioneri) m. m.&lt;br /&gt; 
I&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Varje nationellt oberoende stat har ett berättigat intresse av skydd mot&lt;br /&gt; 
spioneri och underrättelseverksamhet från annan stats sida. Det är i lika mån&lt;br /&gt; 
berättigat för en oberoende stat att skydda sig mot försök från andra staters&lt;br /&gt; 
sida att ingripa i de konstitutionella förhållandena med syftet att sätta ur spel&lt;br /&gt; 
de till statsskicket hörande demokratiska fri- och rättigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Ett sådant berättigat skydd kräver viss straffrättslig lagstiftning - även om&lt;br /&gt; 
det huvudsakliga försvaret av demokrati och nationellt oberoende ligger på&lt;br /&gt; 
helt andra områden än det straffrättsliga. Emellertid har lagstiftningen på&lt;br /&gt; 
detta område alltid utgjort en juridiskt och politiskt svårbedömd och tvetydig&lt;br /&gt; 
materia. Redan detta ger skäl för en försiktig hållning i saken.&lt;br /&gt; 
Regeringens proposition aktualiserar tre problem:&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;1) hur vidsträckt tillämpningsområdet skall vara för spionerilagstiftningen,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;2) frågan om huruvida s. k. samhällsfarlig ryktesspridning skall straffbeläggas,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:13px;"&gt;3) nytt straffbeläggande av s. k. tagande av utländskt understöd.&lt;br /&gt; 
Propositionens ursprung och frågans själva utgångsläge är något märkligt.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Efter erfarenheterna av IB-affären hade man väntat sig förslag om stramare&lt;br /&gt; 
och klarare definitioner av spioneribegreppet. Man hade väntat sig en mer&lt;br /&gt; 
betryggande gränsdragning mellan offentlighets- och säkerhetsintresset.&lt;br /&gt; 
Men den statliga utredning som är propositionens utgångspunkt har inte&lt;br /&gt; 
intresserat sig för sådana viktiga problem. Den manifesterar en helt annan&lt;br /&gt; 
strävan: att så mycket som möjligt utvidga det straffbara området. Om detta&lt;br /&gt; 
är representativt för den politiska konjunkturen i landet för dagen, är det&lt;br /&gt; 
högst oroande.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:163px;"&gt;II&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Det svåra med spioneribestämmelser är att garantera en rimlig och inte&lt;br /&gt; 
alltför nyckfull praxis. De historiska erfarenheterna är här av en art som inte&lt;br /&gt; 
är uppmuntrande.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Vad som är spioneri har dess värre visat sig i hög grad vara en fråga, inte om&lt;br /&gt; 
nationell lojalitet och allmän rättsuppfattning, utan om maktpolitiskt&lt;br /&gt; 
godtycke och tillfälliga politiska konjunkturer.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p style="margin-left:13px;"&gt;1 Riksdagen 1980181. 3 sami. Nr 19-24&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_6"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1980/81:19&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43"&gt;&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Under andra världskriget furnerades regeringen i Berlin med en ström av&lt;br /&gt; 
informationer rörande hemliga förhållanden i Sverige. Det var spioneri. Men&lt;br /&gt; 
då verksamheten bedrevs av svenska myndigheter åtalades det aldrig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mellan 1933 och 1945 försågs den rikstyska säkerhetstjänsten med stora&lt;br /&gt; 
mängder information rörande flyktingar i Sverige. Detta var olovlig&lt;br /&gt; 
underrättelseverksamhet. Men det åtalades naturligtvis aldrig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under andra världskriget dömdes för spioneri mot Tyskland och dess&lt;br /&gt; 
förbundna 567 personer, för spioneri mot de allierade dömdes 16.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta visar två ting. Dels tolererades vissa former av spioneri, medan&lt;br /&gt; 
andra lagfördes; dels användes lagstiftningen för att trakassera nordiska och&lt;br /&gt; 
tyska motståndsmän och antinazister - den tänjdes för att man skulle kunna&lt;br /&gt; 
bedöma helt andra typer av handlingar som ”spioneri”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är bl. a. dylika erfarenheter som gör'att man omöjligt kan acceptera&lt;br /&gt; 
den stora utvidgning av tillämpningsområdet för spionerilagstiftningen som&lt;br /&gt; 
regeringen nu föreslår. Detta berör i högsta grad den fria åsiktsbildningen,&lt;br /&gt; 
pressfriheten och den offentliga insynen i samhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionen vill utvidga spioneribestämmelserna till att omfatta ”totalförsvaret”.&lt;br /&gt;
Det som kallas totalförsvaret är ett utomordentligt vidsträckt&lt;br /&gt; 
område. Modern försvarsplanering omfattar ju nästan alla civila ekonomiska&lt;br /&gt; 
verksamheter av övergripande betydelse och därjämte media för opinionsbildning.&lt;br /&gt;
Vad man här riskerar är att det i fredstid i hög grad kommer att bli&lt;br /&gt; 
omöjligt att diskutera kontroversiella inslag i den militärpolitiska planeringen&lt;br /&gt;
och försvarspolitiken. Det skulle t. o. m. kunna bli kriminellt att under&lt;br /&gt; 
fredliga, normala förhållanden publicera och diskutera vilka planer en&lt;br /&gt; 
regering gjort upp för att i beredskap eller krig styra och censurera pressen.&lt;br /&gt; 
Ett sådant utsträckande av straffbarheten är en fara för de demokratiska&lt;br /&gt; 
rättigheterna och en fri opinionsbildning. Och den har endast en verkan: att&lt;br /&gt; 
skydda myndigheter från berättigad insyn och att dölja konspiratoriska&lt;br /&gt; 
förehavanden. Propositionen bör i denna del avslås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ytterligare fara är att det måste vara näst intill omöjligt att i praktiken&lt;br /&gt; 
definiera det straffbara områdets gränser. Man löper risken att en mängd&lt;br /&gt; 
högst civila aktiviteter inte kan diskuteras, därför att detta eventuellt kan&lt;br /&gt; 
vara straffbart. Uppgifter eller omnämnanden som ena dagen ses som helt&lt;br /&gt; 
harmlösa får nästa dag karaktär av ”spioneri” - allt efter det politiska läget.&lt;br /&gt; 
Detta är utomordentligt farligt för rättssäkerheten. Beträffande ett så&lt;br /&gt; 
allvarligt brott som spioneri måste gränserna inför medborgarna framstå som&lt;br /&gt; 
någorlunda klara. Detta kan bäst garanteras om det straffbara området i&lt;br /&gt; 
huvudsak omfattar sådana ting av direkt militär- coh säkerhetspolitisk&lt;br /&gt; 
betydelse, vilka oavsett det politiska läget bör hållas hemliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;III&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionen tar inte upp utredningsförslaget att skapa nya straffbestämmelser&lt;br /&gt;
mot s. k. ryktesspridning. Det är en klok och välmotiverad&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_2"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1980/81:19&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_40"&gt;&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_2"&gt;&lt;p&gt;återhållsamhet. Man erinrar sig de tankegångar som kom till uttryck, när&lt;br /&gt; 
man under 1930-talet diskuterade detta problem och när man under andra&lt;br /&gt; 
världskriget ingrep i pressfriheten. Sådan lagstiftning urartar mycket snabbt&lt;br /&gt; 
till ren åsiktskriminalisering. Denna riktar sig som regel också endast åt ett&lt;br /&gt; 
bestämt håll. Den är rättshistoriskt av samma ursprung som majestätsbrott&lt;br /&gt; 
och ”förtal mot ämbetsman”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det oroande är emellertid att utredningen inte blott aktualiserat frågan&lt;br /&gt; 
utan dessutom menat att en kriminalisering bör eftersträvas, även under&lt;br /&gt; 
andra förhållanden än krig och beredskap. Man vill alltså ha ett redskap för&lt;br /&gt; 
ingripande i inrikespolitiska konflikter. Det är inte svårt att tänka sig på vems&lt;br /&gt; 
sida utredningen automatiskt anser att myndigheterna skall stå i händelse av&lt;br /&gt; 
t. ex. en omfattande strejkrörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt undgår man inte intrycket att utvidgningen av spioneribrottet till&lt;br /&gt; 
en mängd civila sektorer har ett samband med tankarna att straffbelägga s. k.&lt;br /&gt; 
ryktesspridning. Regeringen vill visserligen nu inte framlägga förslag till&lt;br /&gt; 
sådant straffbeläggande. Men man kan ju tänkas uppnå delvis samma effekt&lt;br /&gt; 
genom ett utsträckande av spioneribegreppet till nya, civila förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;IV&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen har vi återinförandet - i mer begränsad form - av straffbarhet för&lt;br /&gt; 
s. k. tagande av utländskt understöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Man kan naturligtvis ställa sig något frågande till om det är meningsfyllt att&lt;br /&gt; 
införa en ny sådan bestämmelse. När den gamla 1976 avskaffades skedde det&lt;br /&gt; 
därför att man förlitade sig på den demokratiska opinionsbildningens&lt;br /&gt; 
förmåga att avvisa från utländska makter betalda försök att propagera för&lt;br /&gt; 
förändringar i det svenska statsskicket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Man kan också tveka om det rent praktiska värdet av en bestämmelse.&lt;br /&gt; 
Utländsk makt, som i något grundläggande avseende vill utöva inflytande på&lt;br /&gt; 
svenskt statsskick, har i dagens värld oerhört mycket mer raffinerade&lt;br /&gt; 
möjligheter än att göra detta via direkt betalda propagandister inom landet.&lt;br /&gt; 
En annan intressant fråga är, i fall bestämmelsen skulle vara tillämplig, när&lt;br /&gt; 
multinationella finansintressen via sina svenska avläggare understödde&lt;br /&gt; 
propaganda till förmån för inskränkningar i eller avskaffande av grundläggande&lt;br /&gt;
demokratiska rättigheter i Sverige. Av propositionen att döma skulle&lt;br /&gt; 
sådan verksamhet falla utanför straffbarheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare en svårighet är att bestämmelsen inte skulle utgöra något&lt;br /&gt; 
skydd, i fall en främmande statsmakt utövade sitt inflytande direkt genom&lt;br /&gt; 
den svenska statsapparaten. I en given situation kan det ju vara betydligt&lt;br /&gt; 
effektivare att utöva inflytandet via en regering än via enskild organisation.&lt;br /&gt; 
Regeringen kan ju inte gärna väntas förordna om åtal mot sig själv!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan emellertid finnas ett annat skäl för den föreslagna bestämmelsen.&lt;br /&gt; 
Man kan se den som en ideologisk och politisk markering. Genom&lt;br /&gt; 
straffbarheten markerar staten att den anser vissa slag av bindningar och&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_6"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1980/81:19&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43"&gt;&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;kontakter med utländsk makt vara oförenliga med den nationella självbestämmanderätten&lt;br /&gt;
.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från den sistnämnda utgångspunkten är vi fullt beredda att acceptera en&lt;br /&gt; 
bestämmelse av föreslagen typ. Vi menar dock att förslaget bör genomföras&lt;br /&gt; 
bara om alla riksdagspartier är eniga härom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det måste då också stå som helt otvetydigt att internationella fackliga&lt;br /&gt; 
solidaritetsaktioner i intet fall skall kunna kriminaliseras genom ett tänjande&lt;br /&gt; 
av bestämmelsen. Det skall finnas en direkt koppling mellan understödet och&lt;br /&gt; 
syftet att inverka på själva statsskicket. Som inverkan på statsskicket får&lt;br /&gt; 
naturligtvis inte heller räknas vanliga konstitutionella reformer utan bara&lt;br /&gt; 
sådana förändringar vilka inskränker de demokratiska fri- och rättigheter&lt;br /&gt; 
vilka utgör folkstyrets grundval.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från nu nämnda utgångspunkt har propositionens förslag till lagtext en&lt;br /&gt; 
alldeles för svävande utformning. Det riktade syftet skall ju vara att hindra&lt;br /&gt; 
utländsk makt att rubba den svenska demokratin. Man bör därför inte&lt;br /&gt; 
använda så rundhänta och oklara uttryck i lagtexten som ”fråga som gäller&lt;br /&gt; 
rikets grundlagar” utan välja en stramare, t. ex. ”de för statsskicket&lt;br /&gt; 
grundläggande demokratiska fri- och rättigheterna” eller ”statsskickets&lt;br /&gt; 
grundvalar”. Man får då också i utskottsutlåtandet klargöra att det är denna&lt;br /&gt; 
statsskickets själva grundkaraktär det handlar om. Det finns ju knappast&lt;br /&gt; 
någon poäng i att söka komma åt sådan inverkan på meningsbildningen som&lt;br /&gt; 
vill slå vakt om eller fördjupa demokratin. Om t. ex. den internationella&lt;br /&gt; 
fackföreningsrörelsen hjälper LO att utge skrifter, vilka propagerar för&lt;br /&gt; 
ekonomisk demokrati - vilket ju för att genomföras kräver vissa grundlagsändringar&lt;br /&gt;
- skall naturligtvis detta inte vara straffbart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skall en bestämmelse, riktad mot tagande av utländskt understöd, kunna&lt;br /&gt; 
accepteras av alla partier, torde det kräva att lagtexten blir föremål för&lt;br /&gt; 
omarbetning. Som den föreligger svarar den inte mot den hållning&lt;br /&gt; 
föredragande statsrådet ger uttryck för i propositionen. Vpk:s riksdagsgrupp&lt;br /&gt; 
avvaktar utskottets behandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av det anförda hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:58px;"&gt;att riksdagen avslår förslaget om ändringar av brottsbalkens&lt;br /&gt; 
19 kap. 5 och 7 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 22 oktober 1980&lt;br /&gt; 
LARS WERNER (vpk)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EIVOR MARKLUND (vpk) C.-H. HERMANSSON (vpk)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NILS BERNDTSON (vpk) BERTIL MÅBRINK (vpk)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EVA HJELMSTRÖM (vpk) JÖRN SVENSSON (vpk)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>LARS WERNER</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>EIVOR MARKLUND</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>C.-H. HERMANSSON</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>NILS BERNDTSON</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>BERTIL MÅBRINK</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>5</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>EVA HJELMSTRÖM</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>6</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>JÖRN SVENSSON</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>7</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G40219</dok_id>
<subtitel>av Lars Werner m. fl. </subtitel>
<filnamn>mot_198081__19.pdf</filnamn>
<filstorlek>125699</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>med anledning av proposition 1979/80:176 om ändring i brottsbalken</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/70FBB151-E554-4AC8-A657-F35F3A9A0279</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>