3095053G4021311980/81131motmotMotion 1980/81:131 av Olof Palme m. fl.MotionMotion13101980-11-18 00:00:002014-11-03 22:25:072014-11-03 00:00:00med anledning av proposition 1980/81:42 om ändrade regler för villabeskattningen, m. m.av Olof Palme m. fl.htmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/G402131/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/G402131https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G402131
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_33"><p style="text-align:right;">Mot. 1980/81</p>
<p style="text-align:right;">131-132</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Motion</p>
<p>1980/81:131</p>
<p>av Olof Palme m. fl.</p>
<p>med anledning av proposition 1980/81:42 om ändrade regler för<br />
villabeskattningen, m. m.</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Bakgrund 1</p>
<p>De aktuella regeringsförslagen 1</p>
<p>Den bostadspolitiska utvecklingen 2</p>
<p style="margin-left:11px;">Det bostadspolitiska aktionsprogrammet från 1978 års partikongress<br />
3</p>
<p>Ett bostadspolitiskt provisorium 4</p>
<p>Ändrade regler för villabeskattningen m. m 5</p>
<p>Intäkts-avdragsberäkningen 5</p>
<p>Garantibeskattningen 8</p>
<p>Räntebidrag m.m 9</p>
<p>Schablontaxerade småhus 10</p>
<p style="margin-left:21px;">Bestånd 10</p>
<p style="margin-left:21px;">Uppräkning av den garanterade räntan 11</p>
<p style="margin-left:21px;">Nyproduktion 11</p>
<p>Hyres- och bostadsrättslägenheter 11</p>
<p>Lånestöd till underhåll 12</p>
<p>Realisationsvinstbeskattning 12</p>
<p>Hemställan 14</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Bakgrund</p>
<p>De aktuella regeringsförslagen</p>
<p>Ett antal för den framtida bostadsförsörjningen väsentliga regeringsförslag<br />
inom såväl det bostads- som skattepolitiska området har framlagts<br />
under hösten.</p>
<p>Ändringarna i bostadspolitiken inleddes i proposition 1980/81:20 om<br />
besparingar i statsverksamheten m. m. I propositionen tillmötesgår regeringen<br />
det av moderaterna sedan länge framförda önskemålet om att motverka<br />
kommunernas möjligheter till aktiv markpolitik genom att föreslå att<br />
lånen till kommunala markförvärv — sammanlagt en ram om 100 milj. kr.<br />
- skall avvecklas under budgetåret 1981/82. Detta förslag, som socialdemokraterna<br />
på det bestämdaste avvisat, visade sig vara, om man bortser<br />
ifrån de 3 milj. kr. som bidrag till översiktlig planering representerade, den<br />
enda konkreta besparing inom bostadsdepartementets verksamhetsområde<br />
som var möjlig för oss att ta ställning till av de i propositionen uppgivna<br />
besparingarna på 1 263 milj. kr. Däremot aviserades i propositionen ett<br />
antal till innehåll och konsekvenser ytterst oklara förslag om räntebidrag,<br />
skattesubventionering, bostadsbidrag samt energibesparande åtgärder.</p>
<p>1 Riksdagen 1980181. 3 sami. Nr 131-132</p>
</div>
<div class="block ml_10" />
<div class="block ml_21" />
<div class="block ml_23" />
<div class="block ml_8" />
<div class="block ml_22" />
<div class="block ml_27" />
<div class="block ml_20" />
<div class="block ml_17" />
<div class="block ml_14" />
<div class="block ml_19" />
<div class="block ml_11" />
<div class="block ml_27" />
<div class="block ml_14" />
<div class="block ml_23" />
<div class="block ml_16" />
<div class="block ml_20" />
<div class="block ml_10" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1980/81:131</p>
</div>
<div class="block ml_42"><p>2</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>De i den s. k. besparingspropositionen aviserade förslagen om ändrade<br />
regler för villabeskattning m. m., proposition 1980/81:42, samt om räntebidrag<br />
m. m., proposition 1980/81:63, har nu förelagts riksdagen. Därutöver<br />
har regeringsförslag presenterats om förlängning av det statliga lånestödet<br />
till underhåll av vissa hyreshus, proposition 1980/81:64, samt om ändrade<br />
regler för beskattning av realisationsvinst vid fastighetsavyttring, proposition<br />
1980/81:32.</p>
<p>Samtliga dessa fyra propositioner innebär avgörande ingrepp i de ekonomiska<br />
och politiska förutsättningarna för bostadsförsörjningen. Dessutom<br />
griper de olika förslagen in i varandra på ett sätt som gör det svårt att<br />
behandla dem var för sig. Det nödvändiga i en gemensam behandling<br />
understryks även i den s.k. besparingspropositionens bilaga 12, Bostadsdepartementet,<br />
vari slås fast att det inte är möjligt att i framtiden tillgodose<br />
bostadspolitiska krav ”enbart inom finansieringssystemets ram. För detta<br />
krävs att både skattesystemets och bostadsfinansieringssystemets effekter<br />
beaktas”.</p>
<p>Mot bakgrund av vad som sagts ovan har socialdemokraterna behandlat<br />
de för bostadsförsörjningen nu aktuella regeringsförslagen i ett sammahang<br />
i föreliggande motion. Våra yrkanden i anledning av propositionerna 1980/<br />
81:32, 63 samt 64 framläggs i separata motioner.</p>
<p style="margin-left:17px;">Den bostadspolitiska utvecklingen</p>
<p>Den sociala bostadspolitiken, om vilken det i stort rått politisk enighet<br />
mellan socialdemokraterna samt center- och folkpartiet alltsedan andra<br />
världskriget, håller f. n. på att raseras.</p>
<p>Så sent som i samband med 1974 års bostadspolitiska reform kunde<br />
socialdemokratin, i samförstånd med mittenpartierna, slå fast ”att bostaden<br />
är en social trygghetsfaktor av grundläggande betydelse och att samhället<br />
har ansvar för att säkerställa tryggheten på bostadsområdet”. Moderata<br />
samlingspartiet har däremot ofta valt en annan väg. Den politiken<br />
karaktäriserade den nuvarande folkpartiledaren så sent som i valrörelsen<br />
19761, o. m. som något som man inte ens behövde ta på allvar.</p>
<p>I dag, fyra år senare, är förhållandena radikalt förändrade. Mittenpartierna<br />
har alltmer blivit tvingade att fjärma sig från den sociala bostadspolitiken<br />
och ansluter sig till den av moderaterna företrädda doktrinära marknadsekonomin<br />
på bostadsområdet. Lagen om utbud och efterfrågan har<br />
härigenom åter böijat reglera stora delar av bostadssektorn.</p>
<p>Resultatet av denna utveckling har blivit<br />
att spekulationen i människors rätt att bo håller på att ta över bostadsförsötjningen,</p>
<p style="margin-left:17px;">att bostadslösheten bland de betalningssvaga tilltar samtidigt som valfriheten<br />
för de kapitalstarka ökar - rätten till en god bostad böljar<br />
alltmer att bestämmas av tillgång till kapital,</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_2"><p>Mot. 1980/81:131</p>
</div>
<div class="block ml_40"><p>3</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>att segregation och utslagning inom boendet håller på att omdana samhället<br />
bort från solidaritet och rättvisa,<br />
att nyproduktionen har marknadsanpassats och i dag i huvudsak riktas<br />
mot de betalningsstarkas efterfrågan på dyra småhus och lägenheter i<br />
flerfamiljshus,</p>
<p>att spekulationsvinster vid nyproduktion och vid befintliga bostäder upplåtna<br />
med ägande- och bostadsrätt betalas av skattebetalarna genom de<br />
alltmer ökande ränteavdragen,<br />
att boendekostnaderna för många människor, oavsett om de hyr sin bostad<br />
eller besitter den med ägande- eller bostadsrätt, stiger på ett från<br />
social synpunkt helt oacceptabelt sätt; detta drabbar särskilt hårt vanliga<br />
löntagare med måttliga inkomster, som under en följd av år dessutom<br />
fått vidkännas reallönesänkningar.</p>
<p>Del bostadspolitiska aktionsprogrammet från 1978 års partikongress<br />
Vid utarbetandet av 1974 års bostadspolitiska reform fanns tecken som<br />
pekade mot en framtida utveckling med en mer renodlad marknadsekonomi<br />
inom boendet. Därför angavs också, i samband med att reformen<br />
presenterades, att den måste följas upp med ytterligare skatte- och bostadspolitiska<br />
förändringar före 1980 års fastighetstaxering.</p>
<p>På det socialdemokratiska partiets kongress år 1978 preciserades och<br />
sammanställdes dessa förändringar i ett nytt bostadspolitiskt aktionsprogram<br />
inför 1980-talet. Programmets mål var bostad åt alla, en social boendemiljö,<br />
ekonomisk rättvisa och boendedemokrati.</p>
<p>Med hänsyn till den utomordentligt oroande utveckling inom bostadsförsörjningen<br />
under de borgerliga regeringarnas tid måste bostadspolitikens<br />
inriktning radikalt omprövas i enlighet med det bostadspolitiska programmet<br />
för att komma till rätta med kostnadsproblemen och bromsa kommersialiseringen.</p>
<p>Syftet med denna omprövning skall vara<br />
att skapa ökad och över tiden bestående ekonomisk rättvisa mellan alla<br />
boende och mellan de olika besittningsformerna,<br />
att minska det ekonomiska utrymmet för handel med bostäder och spekulation<br />
i boendet,</p>
<p style="margin-left:19px;">att begränsa missbruk av avdragsrätt vid nyproduktion av privatfinansierade<br />
villor och lägenheter samt i samband med rebelåning mot inteckningssäkerhet,</p>
<p>att skapa ekonomiska resurser för att möjliggöra att nyproduktionen åter<br />
kan inriktas mot de bostadslösa,<br />
att stärka de betalningssvagas möjligheter att efterfråga bostäder,<br />
att åstadkomma ekonomiska resurser för ett nödvändigt underhåll under<br />
de boendes direkta medverkan och inflytande.</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>t2 Riksdagen 1980/81. 3 sami. Nr 131-132</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_5"><p>Mot. 1980/81:131</p>
</div>
<div class="block ml_43"><p>4</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>Ett bostadspolitiskt provisorium</p>
<p>Inför hotet om en fortsatt bostadssocial nedrustning gjorde socialdemokraterna<br />
ett försök att skapa förutsättningar för fortsatta breda politiska<br />
lösningar genom att föreslå att det för år 1981 skulle införas ett bostadspolitiskt<br />
provisorium. Utifrån detta provisorium skulle sedan bostadspolitiken<br />
inför 1980-talet kunna läggas fast.</p>
<p>Bakgrunden till förslaget om provisorium var, vilket också påpekas av<br />
den socialdemokratiska ledamoten i fastighetstaxeringskommittén i ett<br />
särskilt yttrande till utredningens förslag, att det inom det socialdemokratiska<br />
partiet pågår ”ett arbete, som syftar till att reformera skattesystemet.<br />
Därvid tas bl. a. upp till behandling möjligheter att begränsa underskottsavdragen<br />
och göra dessa mera rättvisa. Vidare skall marginalskatterna tas<br />
ned samtidigt som skatten på realisationsvinster skall skärpas.</p>
<p>I detta reformarbete vägs kontinuerligt in de bostadspolitiska konsekvenserna<br />
av olika skattealternativ i syfte att samordna skatte- och finansieringssystemen<br />
i ett skatte- och bostadspolitiskt program för ökad ekonomisk<br />
rättvisa i boendet inom ramen för ett vaktslående av den sociala<br />
bostadspolitiken.</p>
<p>Vid dessa analyser studeras olika tänkbara alternativa skatte- och bostadspolitiska<br />
lösningar. Detta gäller också hur fastighetstaxeringen i framtiden<br />
skall behandlas skatte- och bostadspolitiskt.”</p>
<p>En förutsättning för det föreslagna provisoriet var att fastighetstaxeringskommitténs<br />
förslag inte skulle genomföras. Ett genomförande skulle<br />
nämligen innebära, förutom att stora delar av den bostadspolitiska utvecklingen<br />
i princip skulle läggas fast för 5 år framåt, att underskottsavdragens<br />
ökning skulle komma att stimuleras. Exempelvis skulle för ett privatfinansierat<br />
småhus med en produktionskostnad på 500000 kr. år 1979 avdraget<br />
öka från ca 55000 till ca 65000 kr. om motsvarande hus byggs år 1981. (Vid<br />
beräkningen har antagits ett oförändrat ränteläge på 12% och en 10procentig<br />
kostnadsökning per år.) Ökningen av underskottsavdragen kommer<br />
sedan att fortsätta genom att intäkten enligt förslaget även i framtiden<br />
skall fastställas oberoende av nyproduktionsvärdet.</p>
<p>För att kompensera skattebortfallet genom att fastighetstaxeringskommitténs<br />
förslag inte genomfördes och samtidigt skapa en grund för en<br />
framtida reformering av bostadspolitiken föreslogs att en avgift på småhus<br />
och fritidshus skulle införas för år 1981.</p>
<p>Avgiften skulle beräknas som en procentsats av det nya taxeringsvärdet.<br />
Det totala uttaget på grund av avgiften skulle bestämmas med hänsyn till<br />
utformningen av garantiskatten och bostadsfinansieringssystemet. Dock<br />
skulle intäkterna från avgiften inte få överstiga det sammanlagda uttag som<br />
ett genomförande av fastighetstaxeringskommitténs förslag skulle resultera<br />
i.</p>
<p>Utifrån det ovan redovisade provisoriet skulle den framtida bostadspoli</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1980/81:131</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>5</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>tiken sedan utformas inom ramen för en utredning, där de politiska partierna<br />
och de olika organisationerna inom bostadssektorn skulle delta.</p>
<p>Inriktningen på denna utredning skulle vara att skapa över tiden varaktig<br />
ekonomisk rättvisa mellan samtliga bostäder oavsett besittningsform, dvs.<br />
inte bara för första innehavsåret utan även framdeles. En förutsättning för<br />
detta är att kostnaderna i småhus årligen utvecklas i samma takt som<br />
kapitalkostnaderna för hyresgästerna. Vidare skulle den progressivitet<br />
som finns inbyggd i dagens intäktsberäkning utnyttjas för att dämpa ökningen<br />
av underskottsavdragen. Slutligen skulle de inom bostadssektorn<br />
frigjorda resurserna ligga till grund för att upprätthålla en socialt nödvändig<br />
nyproduktion, möjliggöra underhåll och sanering, förstärka bostadsstödet,<br />
förbättra boendemiljön samt utveckla demokratin inom boendet.</p>
<p>Regeringen avvisade dock vårt förslag om ett provisorium för år 1981<br />
och ryckte därmed också undan förutsättningar för att i brett samförstånd<br />
lägga fast riktlinjerna för den framtida sociala bostadspolitiken. I stället<br />
föredrog regeringen att bryta de breda lösningarnas politik på bostadsområdet<br />
och inrikta sig på en fortsatt avveckling av den sociala bostadspolitiken.</p>
<p>Ändrade regler för villabeskattningen m. m.</p>
<p>Det råder i dag vitt skilda ekonomiska förutsättningar för boende med<br />
hyres-, bostads- resp. äganderätt. Detta har bl. a. medfört att boendekostnaderna<br />
utvecklats i hög grad olika beroende på besittningsform samtidigt<br />
som många bostads- och äganderättshavare kunnat tillgodogöra sig ansenliga<br />
värdestegringsvinster.</p>
<p>En grundläggande utgångspunkt för den socialdemokratiska politiken<br />
har därför varit att skapa ekonomisk rättvisa mellan alla boende oavsett<br />
hur de besitter sin bostad. Detta skall ske inom ramen för en samordnad<br />
skatte- och bostadspolitik.</p>
<p>Ett av de skattepolitiska medlen, som har stor betydelse för utvecklingen<br />
av boendekostnaderna, är fastighetstaxeringen. Genom ändrade taxeringsvärden<br />
påverkas nämligen intäkts-avdragsberäkningen, garantiskatten<br />
och samt förmögenhets-, arvs- och gåvoskatterna.</p>
<p>Intäkts-avdragsberäkningen</p>
<p>Huvudmotivet för införandet av den nu gällande intäkts-avdragsberäkningen<br />
vara att förenkla deklarations- och taxeringsförfarandet vid en- och<br />
tvåfamiljsfastigheter i förhållande till det före år 1955 tillämpade förfarandet<br />
med ett schablonmässigt fastställt hyresvärde. En grundläggande utgångspunkt<br />
för denna förenkling var att den nya metoden inte fick komma i<br />
konflikt med det uttalade rättvisekravet att det i fastigheten nedlagda egna<br />
kapitalet även i framtiden skulle göras till föremål för skälig förräntning.<br />
Eftersom förräntningskravet även gällde vid den tidigare schablonmetoden</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_5"><p>Mot. 1980/81:131</p>
</div>
<div class="block ml_42"><p>6</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>kom införandet av den nya metoden i hög grad att präglas av en diskussion<br />
om gällande bestämmelser utan att det totala skattemässiga trycket för<br />
ägare till en- och tvåfamiljshus ändrades.</p>
<p style="margin-left:3px;">Vid översyn av inkomstberäkningen vid olika fastighetskategorier — enoch<br />
tvåfamiljsfastigheter, allmännyttiga bostadsföretag samt bostadsrättsföreningar<br />
och bostadsaktiebolag - var det därför naturligt att även andra<br />
skatterättsliga problemområden som berör fastighetsägandet, såsom fastighets-<br />
och realisationsvinstbeskattningen, vägdes in i den fiskala bedömningen.<br />
Därvid behandlades de olika områdena som integrerade delar i ett<br />
skatte- och bostadspolitiskt problemkomplex, vars totala fiskala och subventionerande<br />
effekt för en fastighetskategori utgjorde den primära problemställningen.</p>
<p style="margin-left:3px;">Redan vid den förenklade schablonmetodens införande år 1953 för enoch<br />
tvåfamiljsfastigheter frångick departementschefen emellertid förräntningskravet.<br />
Orsaken till detta var den allmänpolitiska bedömningen att<br />
införandet av den förenklade schablonmetoden snarare borde medföra en<br />
skattemässig lindring än skärpning för ägarna till en- och tvåfamiljsfastigheter<br />
i det befintliga beståndet.</p>
<p style="margin-left:3px;">Denna bedömning, utgående från de befintliga småhusägarnas situation,<br />
har sedan den första gången tillämpades 1953 blivit vägledande — om man<br />
bortser ifrån en år 1966 företagen skärpning som inriktades mot de mest<br />
exklusiva småhusen och höjningen av intäktsprocenten från 2 och 3 år 1978<br />
— för det fortsatta reformarbetet inom området.</p>
<p style="margin-left:3px;">För att ägare till en- och tvåfamiljsfastigheter inte skall påläggas oskäliga<br />
kostnader genom de ökade taxeringsvärdena har intäktsprocenten ständigt<br />
måst sänkas samtidigt som intäktsgränser och ett extra generellt avdrag<br />
justerats.</p>
<p style="margin-left:3px;">I tabellen nedan har intäktsprocenten, korrigerad med det extra avdraget,<br />
redovisats vid resp. tillfälle då fastighetstaxeringsvärdena omprövats.</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Nettointäktsprocent (inkl. extraavdrag) vid varierande taxeringsvärden</p>
</div>
<table class="skannad"><tr><td><p>Tax. värde<br />
i tusentals<br />
kr.</p>
</td>
<td><p style="margin-left:8px;">1953</p>
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">1957</p>
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">1965</p>
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">1966</p>
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">1970</p>
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">1975</p>
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">1978</p>
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">1981'</p>
</td>
</tr><tr><td><p>100</p>
</td>
<td><p style="margin-left:8px;">3,0</p>
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">2,3</p>
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">1.8</p>
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">1,8</p>
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">1,5</p>
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">1,0</p>
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">2,0</p>
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">0,5</p>
</td>
</tr><tr><td><p>125</p>
</td>
<td><p style="margin-left:8px;">3,0</p>
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">2,34</p>
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">1,84</p>
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">2,24</p>
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">1,6</p>
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">1,2</p>
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">2,2</p>
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">0,8</p>
</td>
</tr><tr><td><p>150</p>
</td>
<td><p style="margin-left:8px;">3,0</p>
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">2,37</p>
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">1,87</p>
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">2,54</p>
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">1,67</p>
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">1,33</p>
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">2,33</p>
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">1,0</p>
</td>
</tr><tr><td><p>175</p>
</td>
<td><p style="margin-left:8px;">3,0</p>
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">2,39</p>
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">1,89</p>
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">2,75</p>
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">1.99</p>
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">1,43</p>
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">2.43</p>
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">1,14</p>
</td>
</tr><tr><td><p>200</p>
</td>
<td><p style="margin-left:8px;">3,0</p>
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">2,40</p>
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">1,90</p>
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">2,70</p>
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">2,25</p>
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">1,50</p>
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">2,50</p>
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">1,25</p>
</td>
</tr><tr><td><p>225</p>
</td>
<td><p style="margin-left:8px;">3,0</p>
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">2.41</p>
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">1,91</p>
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">3,47</p>
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">2,45</p>
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">1,78</p>
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">2,67</p>
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">1,33</p>
</td>
</tr><tr><td><p>250</p>
</td>
<td><p style="margin-left:8px;" />
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">2,42</p>
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">1,92</p>
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">3,92</p>
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">3.00</p>
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">2.00</p>
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">2.80</p>
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">1.40</p>
</td>
</tr><tr><td><p>300</p>
</td>
<td><p style="margin-left:8px;" />
</td>
<td><p style="margin-left:10px;" />
</td>
<td><p style="margin-left:10px;" />
</td>
<td><p style="margin-left:10px;" />
</td>
<td><p style="margin-left:10px;" />
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">3,00</p>
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">3,67</p>
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">1,50</p>
</td>
</tr><tr><td><p>450</p>
</td>
<td><p style="margin-left:8px;" />
</td>
<td><p style="margin-left:10px;" />
</td>
<td><p style="margin-left:10px;" />
</td>
<td><p style="margin-left:10px;" />
</td>
<td><p style="margin-left:10px;" />
</td>
<td><p style="margin-left:10px;" />
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">5,77</p>
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">1,67</p>
</td>
</tr><tr><td><p>600</p>
</td>
<td><p style="margin-left:8px;" />
</td>
<td><p style="margin-left:10px;" />
</td>
<td><p style="margin-left:10px;" />
</td>
<td><p style="margin-left:10px;" />
</td>
<td><p style="margin-left:10px;" />
</td>
<td><p style="margin-left:10px;" />
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">6,85</p>
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">2,25</p>
</td>
</tr><tr><td><p>750</p>
</td>
<td><p style="margin-left:8px;" />
</td>
<td><p style="margin-left:10px;" />
</td>
<td><p style="margin-left:10px;" />
</td>
<td><p style="margin-left:10px;" />
</td>
<td><p style="margin-left:10px;" />
</td>
<td><p style="margin-left:10px;" />
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">7,48</p>
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">3.00</p>
</td>
</tr></table>
<div class="block ml_5"><p>1 Regeringsförslag i prop. 1980/81:42.</p>
</div>
<div class="block ml_5" />
<div class="block ml_5" />
<div class="block ml_5" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1980/81:131</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>7</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Genom justering av intäkts-avdragsberäkningen har nya skattetekniska<br />
förutsättningar ständigt skapats för produktion av och boende i småhus<br />
med äganderätt. Eftersom dessa nya förutsättningar bygger på ett högre<br />
marknadsvärde, har de komrtiit att utgöra utgångspunkt för nästa korrigering.<br />
Resultatet har blivit att man ständigt skapat nya och allt gynnsammare<br />
skattemässiga förutsättningar för produktion av en- och tvåfamiljshus.</p>
<p>Genom att dels knyta intäktsberäkningen till taxeringsvärdet, som ständigt<br />
har stigit, dels inte acceptera en ökad intäkt har den ursprungliga<br />
tanken, att det i fastigheten nedlagda kapitalet av rättviseskäl skall beskattas,<br />
inte kunnat upprätthållas. Från att således från början ha varit ett<br />
beskattningsproblem, som var riktat mot ett överskott, har problemet<br />
genom de företagna ändringarna, i kombination med diskonto- och marginalskatteförskjutningar,<br />
successivt ändrat karaktär. Det beskattningsbara<br />
överskottet har i regel kommit att förbytas i underskott. Det gäller särskilt<br />
relativt nyproducerade högt belånade en- och tvåfamiljsfastigheter. Schablonmetoden<br />
har härigenom förlorat sin fiskala verklighetsanknytning och<br />
i stället blivit en på skattetekniska premisser byggd konstruktion för fördelning<br />
av bostadssubventioner.</p>
<p>Om denna ökade subventionering av småhusproduktionen inte förekommit<br />
hade marknadsvärdena i nyproduktionen dämpats och därmed också<br />
taxeringsvärdeutvecklingen. Detta hade i sin tur inneburit att behovet att<br />
sänka intäktsprocenten m. m. minskat för att ägare till de befintliga en- och<br />
tvåfamiljsfastigheterna inte skulle drabbas på ett från social synpunkt<br />
oacceptabelt sätt. De återkommande sänkningarna av intäktsprocenten<br />
kombinrade med justeringar av intäktsgränser och extra avdrag har således<br />
inneburit en återkommande stimulans till en inflatorisk värde- och kostnadsutveckling<br />
för en- och tvåfamiljshusproduktion.</p>
<p>Då konsekvenserna av 1981 års fastighetstaxering skulle utredas av<br />
fastighetstaxeringskommittén begränsades utredningsarbetet enligt tillläggsdirektiv<br />
till problem som sammanhängde med beräkning av schablonintäkten<br />
vid en- och tvåfamiljsfastigheter. Dessa problem skulle dessutom<br />
enbart behandlas med utgångspunkt i den nu gällande tekniken vad beträffar<br />
skiktgränser, procenttal och extra avdrag.</p>
<p>Som utgångspunkt för utredningens översyn skulle enligt direktiven<br />
vidare gälla att höjningen av taxeringsvärdena inte fick leda till en sådan<br />
skärpning av boendekostnaden för småhusägarna att ekonomiskt och socialt<br />
allvarliga konsekvenser skulle uppstå. Hur resultatet av denna översyn<br />
sedan ställde sig i förhållande till andra skatte- och bostadspolitiska reformer<br />
för att uppnå ekonomisk rättvisa mellan olika besittningsformer<br />
samt vilka konsekvenser översynen skulle få vid nyproduktionen av småhus<br />
låg således utanför utredningens kompetensområde. Denna snäva<br />
uppläggning av utredningsarbetet uppmärksammades också av den socialdemokratiska<br />
ledamoten i utredningen i ett särskilt yttrande till utredningens<br />
förslag. Han konstaterade bl.a., med anledning av ett förslag från</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1980/81:131</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>8</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Villaägareförbundet att villaägarnas boendekostnad skulle stiga i samma<br />
takt som hyresgästernas i vad gäller kapitalkostnaderna, följande: ”Med<br />
hänsyn till tilläggsdirektivens snäva utformning är det förståeligt att en<br />
analys av villaägareförbundets förslag inte ryms inom ramen för denna<br />
utredning. Däremot finns det all anledning för oss inom socialdemokratin<br />
att närmare studera villaägareförbundets förslag i ett vidare skatte- och<br />
bostadspolitiskt perspektiv. Detta blir särskilt angeläget eftersom förslaget<br />
delvis sammanfaller med de tankegångar som redan finns redovisade i det<br />
bostadspolitiska programmet från 1978 vari bl. a. slås fast: 'För att på sikt<br />
lösa problemet med spekulation i boendet måste strävan vara att fortsätta<br />
att kontinuerligt minska det ekonomiska utrymmet för spekulation genom<br />
att värdestegringen som skapats genom samhällsbyggandet skall tillfalla<br />
medborgarna gemensamt.’ ”</p>
<p>Med utgångspunkt i de förutsättningar som gällde för utredningsarbetet<br />
kunde dess ledamöter dock ena sig kring ett gemensamt förslag till utformning<br />
av villaschablonen. Det framlagda förslaget har sedermera blivit antaget<br />
av regeringen som dess eget så när som på den högsta skiktgränsen,<br />
som sänkts från 800000 till 750000 kr.</p>
<p>Trots de bostadspolitiska bristerna, som det föreliggande förslaget således<br />
är behäftat med, kan vi, på grund av den begränsade tid som stått till<br />
förfogande för utarbetande av ett mer fullständigt alternativ, acceptera de<br />
föreslagna ändringarna i intäktsprocenten, intäktsgränserna och det extra<br />
avdraget som ett provisorium. Samtidigt förutsätter vi emellertid att regeringen<br />
tillkallar den utredning som vi krävt dels i vår motion 1979/80:1833,<br />
dels i samband med vårt förslag till moratorium i fråga om fastighetstaxeringen.<br />
I utredningen bör, enligt vår mening, göras en översyn bl. a. av de<br />
olika metoder som används för att räkna upp kostnaderna, dvs. de årliga<br />
höjningarna av den garanterade bostadsräntan resp. justeringar av taxeringsvärdena<br />
vid intäktsberäkningen.</p>
<p>En sådan översyn kan då inte begränsas enbart till småhus med äganderätt<br />
eller till de bostäder, byggda efter år 1957, som berörs av det statliga<br />
räntebidragssystemet. Översynen måste av rättviseskäl omfatta alla typer<br />
av bostäder, oavsett när och var de är byggda. Resultatet av denna översyn<br />
måste bli socialt rimliga och samhällsekonomiskt försvarbara boendekostnader.<br />
Samhällets stöd måste vara neutralt med avseende på besittningsform<br />
och utformas på ett fördelningspolitiskt rättvist sätt.</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Garantibeskattningen</p>
<p>Den kommunala garantibeskattningen utgår f. n. på ett belopp som motsvarar<br />
2% av taxeringsvärdet. Med anledning av den förestående taxeringsjusteringen,<br />
som innebär en uppräkning i medeltal med ca 110% vid<br />
småhus med äganderätt, ca 125% vid fritidshus och drygt 50% för kom</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_2"><p>Mot. 1980/81:131</p>
</div>
<div class="block ml_40"><p>9</p>
</div>
<div class="block ml_2"><p>munalägda hyresfastigheter, har regeringen föreslagit en generell sänkning<br />
av repartitionstaiet från 2 till 1,5 % vid alla typer av fastigheter.</p>
<p style="margin-left:3px;">Med hänvisning till vad som sagts i anslutning till diskussionerna om<br />
ändrade regler för intäkts-avdragsberäkningen accepterar vi det av regeringen<br />
framlagda förslaget, dock med den skillnaden att repartitionstaiet<br />
bibehålls oförändrat vid vattenkraftsanläggningar. Motivet för detta är de<br />
från taxeringssynpunkt gynnsammare reglerna för värdering som antagits<br />
av riksdagen med anledning av proposition 1979/80:86.</p>
<p style="text-align:right;">Räntebidrag m. m.</p>
<p style="margin-left:3px;">Grunden för det nu gällande statliga bostadsfinansieringssystemet lades<br />
fast år 1974 i samband med den senaste mer övergripande omprövningen<br />
av bostadspolitiken. Utgångspunkten vid denna omprövning var att skapa<br />
ekonomisk rättvisa mellan hyres- och bostadsrätt å ena och äganderätt å<br />
andra sidan. Detta skulle ske inom ramen för en samordning av skatte- och<br />
bostadsfinansieringssystemen. Denna på så sätt uppnådda rättvisa skulle<br />
inte enbart gälla nyproduktion utan även vara bestående för framtiden.</p>
<p style="margin-left:3px;">En samordning av de två systemen visade sig emellertid vara tekniskt<br />
komplicerad i flera avseenden. När det gäller bostadsfinansieringssystemet<br />
kan detta t. ex. enbart användas för att uppnå rättvisa inom den del av<br />
bostadsbeståndet som är uppförd med statliga lån efter år 1957. Alla övriga<br />
bostäder berörs således inte av möjligheten att med hjälp av bostadsfinansieringssystemet<br />
förbättra den ekonomiska jämlikheten i boendet. Genom<br />
att produktionskostnaderna och därmed också det upplånade räntesubventionerade<br />
kapitalet dessutom varierar kraftigt med avseende på när och var<br />
bostaden är uppförd begränsas ytterligare möjligheterna att utnyttja finansieringssystemet<br />
som ett medel att skapa en rättvis omfördelning.</p>
<p style="margin-left:3px;">Vad beträffar skattesystemet var den allvarligaste komplikationen för att<br />
uppnå ökad ekonomisk rättvisa i boendet att de avdragsgilla räntornas<br />
subventionerande effekt varierar med hänsyn till inkomsten. Ju högre<br />
inkomsten är desto högre blir den skattemässiga subventioneringen. Denna<br />
form av subventionering av boendet påverkades sedan i sin tur av den i<br />
intäkts-avdragsberäkningen inbyggda progressiviteten vid småhus med<br />
äganderätt samt de justeringar av denna beräkning som sker i anslutning<br />
till varje ny fastighetstaxering. Uppräkningen av boendekostnaderna vid<br />
småhus med äganderätt har härigenom blivit allt svårare att jämställa över<br />
tiden med kapitalkostnadsutvecklingen vid hyres- och bostadsrätt. Justeringen<br />
av taxeringsvärdena påverkar dessutom boendekostnaderna genom<br />
att den kommunala garantiskatten ändras. Denna skatt berör i princip alla<br />
boende, dock med den skillnaden att skattens effektivitet varierar med<br />
avseende på om fastigheten uppvisar underskott eller ej.</p>
<p style="margin-left:3px;text-align:right;">Mot bakgrund av dessa svårigheter att samordna skatte- och bostadsfinansieringssystemen<br />
betraktades 1974 års reformförslag av den dåvarande</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1980/81:131</p>
</div>
<div class="block ml_42"><p>10</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>socialdemokratiska regeringen som det första steget mot en ökad rättvisa i<br />
boendet. Detta steg var därför, vilket också framhölls, planerat att följas<br />
upp med ett systematiskt reformarbete inom det skatte- och bostadspolitiska<br />
området i syfte att slå vakt om och vidareutveckla den sociala bostadspolitiken.</p>
<p>Denna strävan att skapa ekonomisk jämlikhet i boendet har emellertid<br />
inte följts upp av de borgerliga regeringarna. I stället har den förda bostadspolitiken<br />
präglats av ett administrerande av diverse bostadspolitiska<br />
samrådslösningar.</p>
<p>I den nu föreliggande propositionen om räntebidrag har den primära<br />
strävan att söka komma överens inom regeringen desutom kommit att<br />
kompletteras av kravet på att redovisa besparingar. Möjligheten att driva<br />
en medveten och målinriktad långsiktig bostadspolitik har därigenom ytterligare<br />
kommit att undergrävas.</p>
<p>I regeringens sammanställning av besparingseffekterna i den s.k. besparingspropositionen<br />
har besparingarna inom det statliga bostadsfinansieringssystemet<br />
angivits till 600 milj. kr. Nu visar det sig emellertid, vilket<br />
indirekt även kan utläsas i den föreliggande propositionen, att detta belopp<br />
i sjävla verket inte är en nettobesparing utan utgör en minskad utgift för<br />
räntebidrag. Eftersom de bidrag som föreslås bli nedskurna i huvudsak går<br />
till småhusbeståndet och därmed således är avdragsgilla, kommer nettobesparingen<br />
för samhället att begränsas till något mer än 300 milj. kr. Tillgodoräknar<br />
sig staten emellertid den övervältring av kostnader på kommuner<br />
som uppstår genom ökade underskottsavdrag, sammanlagt ett nettobelopp<br />
på ca 140 milj. kr., blir det dock möjligt att redovisa en statlig besparing på<br />
i storleksordningen 450 milj. kr. Denna besparing, trots att den inkluderar<br />
en ekonomisk belastning på kommunerna på 140 milj. kr., är dock fortfarande<br />
ca 150 milj. kr. lägre än den besparing som regeringen givit sken av<br />
att den skulle uppnå i sin s. k. besparingsproposition.</p>
<p>Schablontaxerade småhus<br />
Bestånd</p>
<p>Räntesubventionerna vid småhus med äganderätt skall, enligt det presenterade<br />
förslaget, successivt avvecklas genom engångsupptrappningar<br />
under perioden 1981-1983 och ersättas med subventionering genom underskottsavdrag.<br />
Denna för den framtida bostadspolitiken principellt viktiga<br />
och för många kommuners och enskilda småhusboendes ekonomi avgörande<br />
reform presenteras på drygt två sidor i propositionen. Några bakgrundsanalyser<br />
av konsekvenserna av förslaget redovisas inte. Detta gäller<br />
inte minst det från fördelningspolitisk synpunkt oacceptabla förhållandet<br />
att småhusägare med de högsta inkomsterna kommer att endast obetydligt<br />
beröras av avvecklingen av räntebidragen, eftersom de kompenseras med<br />
upp till 85% genom underskottssubventioneringen, medan boende med de<br />
lägsta inkomsterna drabbas hårdast. Ej heller finns någon diskussion re</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1980/81:131</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>11</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>dovisad om hur avvecklingen av räntebidragen ställer sig till dels de<br />
ändrade skattereglerna, föranledda av bl. a. justeringen av taxeringsvärdena,<br />
dels urholkningen av bostadsbidragen.</p>
<p>Den i propositionen förordade omläggningen mot ett, med moderat<br />
terminologi, ”subventioneringsfritt system” där ”var och en betalar vad<br />
bostaden verkligen kostar” kan vi inte acceptera med hänvisning till våra<br />
grundläggande värderingar i fråga om den sociala bostadspolitiken. 1 stället<br />
upprepar vi vårt krav på att regeringen skall tillsätta en parlamentarisk<br />
utredning där det aktuella förslaget att avveckla räntebidragssystemet för<br />
småhus med äganderätt kan ges en allsidig belysning i relation till andra<br />
tänkbara bostads- och skattepolitiska omfördelningar i syfte att skapa<br />
ekonomisk rättvisa för alla boende oavsett om de bor med hyres-, bostadseller<br />
äganderätt, oavsett om bostaden är statligt belånad eller ej samt<br />
oavsett när och var bostaden är uppförd och vem som är dess ägare.</p>
<p>Uppräkning av den garanterade räntan</p>
<p>Vad beträffar den föreslagna höjningen av den årliga upptrappningen av<br />
den garanterade räntan vid småhus med äganderätt med 0,15 procentenheter<br />
till 0,50 har vi däremot inget att invända. I stället finnér vi höjningen väl<br />
motiverad eftersom den ökar den ekonomiska rättvisan i upptrappningen<br />
av den garanterade räntan mellan hyres- och bostadsrättslägenheter och<br />
småhus med äganderätt.</p>
<p>Däremot tar vi inte ställning till hur upptrappningen skall vara utformad<br />
efter år 1983. Detta ställningstagande får anstå tills den av oss förordade<br />
utredningen framlagt sina förslag om den framtida utvecklingen av kapitalkostnaderna<br />
m. m.</p>
<p>Nyproduktion</p>
<p>Med hänvisning till vad vi anfört i vår motion i anslutning till proposition<br />
1980/81:20 om besparingar i statsverksamheten m.m. om behovet av att<br />
stimulera en ökad igångsättning av bostadsbyggandet finner vi förslaget<br />
om att sänka räntekostnaderna för tiden mellan färdigställandet och utbetalning<br />
av bostadslånet vid produktion av småhus med äganderätt för<br />
försäljning vara helt i linje med våra strävanden.</p>
<p>Hyres- och bostadsrättslägenheter</p>
<p>Med hänvisning till dels vad som anförts i anslutning till diskussionerna<br />
om ändrade regler för upptrappning av den garanterade räntan, dels påpekandet<br />
i propositionen att regeringen ämnar återkomma till frågan om<br />
omfördelning av räntebidrag som avser hyreshus, finner vi det inte motiverat<br />
att engångsuppräkna kapitalkostnaderna år 1981 för de bostadsrätter<br />
som är statligt belånade.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1980/81:131</p>
</div>
<div class="block ml_40"><p>12</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Lånestöd till underhåll</p>
<p>I anslutning till riksdagens beslut om underhållslånen år 1978 strök vi<br />
under att detta inte var en lösning på bostadsföretagens problem med<br />
underhållskostnader. Det var bara ett sätt att skjuta problemen framför sig.<br />
En kraftig hyreshöjning skulle nämligen bli följden när lånen upphörde.</p>
<p>Denna höjning kommer nu att inträffa år 1982. Om inget görs kommer<br />
den att få svåra konsekvenser på hyresmarknaden. Dessa förstärks ytterligare<br />
av regeringens förslag om försämrade bostadsbidrag.</p>
<p>Mot bakgrund av vad som sagts ovan kan vi konstatera att regeringen<br />
genom sin passivitet inte heller nu har lyckats presentera en mer generell<br />
lösning på underhållsfrågan utan föreslår en förlängning av underhållslånen.<br />
I den situation som vi i dag befinner oss är den av regeringen<br />
föreslagna förlängningen av lånen en nödvändighet om inte dramatiska<br />
störningar på hyresmarknaden skall inträffa. Enligt propositionen tycks<br />
emellertid ett förslag om en långsiktig lösning av frågan om finansiering av<br />
underhållet vid hyresbostäder komma att föreläggas regeringen av en<br />
särskild utredare våren 1981. Socialdemokraterna förutsätter därför att<br />
riksdagen under 1981 skall få ta ställning till ett förslag från regeringen så<br />
att underhållslånen får en socialt acceptabel avlösning fr. o. m. år 1982.</p>
<p>Realisationsvinstbeskattning</p>
<p>Socialdemokraterna krävde i motion 1979/80: 1104 om inriktningen av<br />
skattepolitiken att skatten på realisationsvinster på fast egendom skulle<br />
skärpas. Detta krav upprepades dels i motion 1980 U:3, dels i motion 1980/<br />
81:71. Vi åberopade därvid följande skäl.</p>
<p>Skatten på realisationsvinster vid avyttring av fastigheter är f. n. mycket<br />
låg. De regler som gäller på detta område utformades under en tid då<br />
inflationen var mycket lägre än vad den numera är. F. n. har man rätt att<br />
från den beskattningsbara inkomsten dra bort hela den värdestegring som<br />
inträffar på fastigheten till följd av konsumentprisindexets stegring. Detta<br />
innebär bl. a. att man kan tillgodoräkna sig detta avdrag såväl på det<br />
kapital man själv satsat i fastigheten som på det lånade kapitalet.</p>
<p>Det är möjligt att överföra inkomster från en högt beskattad förvärvskälla<br />
(t. ex. under inkomst av tjänst) till en lågt beskattad förvärvskälla<br />
(främst under inkomst av tillfällig förvärvsverksamhet, dvs. realisationsvinster)<br />
och härigenom kraftigt reducera eller helt undgå beskattning. En<br />
metod som härvid används, främst av en del höginkomsttagare, är att - till<br />
stor del med lånade pengar - köpa fast egendom (t. ex. jordbruksfastighet<br />
eller annan fastighet). Lånefinansieringen medger stora underskottsavdrag<br />
och därmed minskad skatt. Om egendomen sedermera säljs, har den vanligen<br />
stigit kraftigt i värde, men denna värdestegring beskattas mycket<br />
lindrigt och ofta inte alls.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1980/81:131</p>
</div>
<div class="block ml_40"><p>13</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Skatten på realisationsvinster vid avyttring av fast egendom bör därför<br />
skärpas. Det förslag som regeringen nu har lagt fram lider emellertid av en<br />
rad allvarliga brister. Vi vill särskilt framföra följande invändningar.</p>
<p>Det är först nödvändigt att påpeka att regeringens hantering av frågan<br />
har skapat en betydande osäkerhet hos allmänheten. Motstridiga besked<br />
har lämnats angående innebörden av de nya reglerna. Mycket tyder på att<br />
den förvirrade information som tidigare i år har lämnats från regeringskansliet<br />
helt i onödan har medfört att ett icke obetydligt antal människor<br />
förhastat har avyttrat sina fastigheter.</p>
<p>Som bl. a. lagrådet har påpekat i sitt remissyttrande är regeringens<br />
förslag utomordentligt komplicerat. Detta gäller främst de nya regler som<br />
avser beskattning vid avyttring av en fastighet som har förvärvats som<br />
ersättning för en annan fastighet. Även övergångsbestämmelserna är mycket<br />
invecklade. Detta är i hög grad en följd av den egendomliga konstruktionen<br />
att någon indexuppräkning inte skall ske under de fyra första innehavsåren<br />
men att däremot full indexuppräkning skall ske för de därefter<br />
följande innehavsåren. Det är för socialdemokraterna angeläget att nya<br />
skatteregler inte i onödan görs så komplicerade att det blir svårt för vanliga<br />
människor att förstå den fulla innebörden av dessa. Det är också uppenbart<br />
att möjligheterna till olika skatteundandragande manövrer ökar när skattereglerna<br />
är komplicerade och att därmed kontrollproblemen för skattemyndigheterna<br />
blir större.</p>
<p>Regeringen ger ingen tillfredsställande motivering till varför den uteblivna<br />
indexuppräkningen skall gälla under just fyra år. Med regeringsförslaget<br />
uppkommer den effekten, att fastighetsägaren vid ett kortvarigt innehav<br />
inte får kompensation för inflationsförlusten på egenkapitalet. Vid långvariga<br />
fastighetsinnehav blir effekten i många fall den motsatta, dvs. fastighetsägaren<br />
får till en del kompensation även för inflationsförlusten på<br />
lånekapitalet. Helt kan sådana effekter inte undvikas om man tillämpar en<br />
schablonmetod för hur indexuppräkningen skall göras, men det går att<br />
finna en utformning som i betydligt högre grad än regeringsförslaget minskar<br />
dessa effekter.</p>
<p>En annan nackdel med regeringsförslaget är att reglerna kan medföra<br />
väsentligt olika beskattning i skilda fall beroende på variationer i inflationstakten.<br />
En fastighetsägare som har sina fyra första innehavsår under en<br />
period med särskilt snabba prisstegringar drabbas sålunda hårdare än en<br />
fastighetsägare vars fyra första innehavsår inträffar i ett skede med relativt<br />
måttliga prisstegringar. Beskattningen leder då till väsentligt olika resultat<br />
även om den totala innehavstiden och den sammanlagda prisökningen i de<br />
båda nämnda fallen varit likartad. Skatteregler som leder till sådana resultat<br />
kan knappast anses vara rimligt utformade.</p>
<p>Konstruktionen av regeringsförslaget leder dessutom till onödiga inlåsningseffekter<br />
på bostadsmarknaden. Även i detta hänseende går det att<br />
undvika dessa negativa verkningar med en annan utformning av realisationsvinstbeskattningen.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1980/81:131</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>14</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Socialdemokraterna står fast vid sitt tidigare framförda förslag, som<br />
innebär att endast hälften av det ingående fastighetsvärdet skall läggas till<br />
grund för indexuppräkningen. Det innebär att av framtida värdestegringar<br />
skall hälften tas upp till beskattning. Med denna metod undgår man komplicerade<br />
bestämmelser om beskattning vid avyttring av s.k. ersättningsfastigheter.<br />
Några särskilda övergångsbestämmelser blir inte heller erforderliga.</p>
<p>På en punkt kan vi ansluta oss till regeringens förslag, nämligen att det<br />
s. k. 3 000-kronorsavdraget bör slopas.</p>
<p>De nya reglerna bör endast gälla framtida värdestegringar. De bör tillämpas<br />
på försäljningar som sker efter utgången av år 1980. Halveringen av<br />
indexuppräkningen bör gälla för värdestegringar som äger rum efter utgången<br />
av år 1980. Slopandet av 3 000-kronorsavdraget bör endast gälla för<br />
innehavsår efter år 1980.</p>
<p>Det socialdemokratiska förslaget bör på sikt medföra större skatteinkomster<br />
än regeringsförslaget.</p>
<p>Skatten på realisationsvinster vid avyttring av bostadsrättslägenheter är<br />
också mycket lindrig. Det är därför angeläget att realisationsvinstbeskattningen<br />
skärps även i detta fall.</p>
<p>Hemställan</p>
<p>Hemställan med anledning av proposition 1980/81:42 om ändrade regler<br />
för villabeskattning m. m.</p>
<p>Med stöd av det anförda hemställs</p>
<p style="margin-left:40px;">1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att repartitionstalet<br />
vid vattenkraftsanläggningar skall vara oförändrat 2%.</p>
<p style="margin-left:40px;">2. att riksdagen hos regeringen begär omprövning av bostadspolitiken<br />
i syfte att skapa bestående ekonomisk rättvisa mellan allt<br />
boende och olika besittningsformer.</p>
<p>Stockholm den 18 november 1980</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>OLOF PALME (s)</p>
<p>CURT BOSTRÖM (s)<br />
INGVAR CARLSSON (s)<br />
HANS GUSTAFSSON (s)<br />
LILLY HANSSON (s)<br />
PAUL JANSSON (s)<br />
GÖRAN KARLSSON (s)<br />
LARS ULANDER (s)<br />
OLLE WESTBERG (s)<br />
i Hofors</p>
</div>
<div class="block ml_24"><p>VALTER KRISTENSON (s)<br />
MAJ-LIS LANDBERG (s)<br />
ESSEN LINDAHL (s)</p>
<p>LISA MATTSON (s)</p>
<p>THAGE PETERSON (s)<br />
ANNA-GRETA SKANTZ (s)<br />
INGVAR SVANBERG (s)</p>
</div>
</div>
</div>
0OLOF PALMEs1undertecknare0CURT BOSTRÖMs2undertecknare0INGVAR CARLSSONs3undertecknare0HANS GUSTAFSSONs4undertecknare0LILLY HANSSONs5undertecknare0PAUL JANSSONs6undertecknare0GÖRAN KARLSSONs7undertecknare0LARS ULANDERs8undertecknare0OLLE WESTBERGs9undertecknare0VALTER KRISTENSONs10undertecknare0MAJ-LIS LANDBERGs11undertecknare0ESSEN LINDAHLs12undertecknare0LISA MATTSONs13undertecknare0THAGE PETERSONs14undertecknare0ANNA-GRETA SKANTZs15undertecknare0INGVAR SVANBERGs16undertecknareG402131av Olof Palme m. fl.mot_198081__131.pdf513954pdfmed anledning av proposition 1980/81:42 om ändrade regler för villabeskattningen, m. m.https://data.riksdagen.se/fil/D99730F7-BBEC-4001-94AC-029A8D1154D2