3094930 G40212 1980/81 12 mot mot Motion 1980/81:12 av Lars Werner m. fl. Motion Motion 12 0 1980-10-21 00:00:00 2014-11-03 22:23:44 2014-11-03 00:00:00 med anledning av proposition 1980/81:9 om regionsjukvården av Lars Werner m. fl. html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/G40212/text https://data.riksdagen.se/dokument/G40212 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G40212 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_42"><p>10</p> </div> <div class="block ml_5"><p>Motion</p> <p>1980/81:12</p> <p>av Lars Werner m. fl.</p> <p>med anledning av proposition 1980/81:9 om regionsjukvården</p> <p>Denna proposition innehåller i huvudsak tre förslag; ett om en förändrad<br /> definition av regionsjukvårdsbegreppet, ett om vissa åtgärder i sjukvårdsplaneringen,<br /> särskilt planeringen av regionsjukvården samt ett förslag om<br /> tämligen omfattande förändringar av landets uppdelning i sjukvårdsregioner.<br /> Propositionen baseras i huvudsak på regionsjukvårdsutredningen (SOU<br /> 1978:70-72) samt en särskild utredning för Örebroregionen (Ds S 1979:8). 1<br /> propositionen föreslås i huvudsak en förändring av regionsjukvårdsbegreppet<br /> till att omfatta i princip alla medicinska verksamhetsområden i enlighet<br /> med HS-80, inrättandet av regionala samverkansnämnder och en skyldighet<br /> för regionlandstingen till samverkan i planeringen, till gemensamt upprättade<br /> regionala sjukvårdsplaner samt överföring av Jämtlands län och<br /> Medelpad till Umeåregionen, upphörande av Örebroregionen med överföring<br /> av Värmlands län till Göteborgsregionen och en ny UppsalaÖrebroregion<br /> omfattande Gävleborgs, Kopparbergs, Uppsala, Västmanlands,<br /> Örebro och Södermanlands län.</p> <p>Förslagen i propositionen skulle således innebära ganska omfattande<br /> ingrepp i dagens slutna akutsjukvård. Mot bakgrund av detta och särskilt mot<br /> bakgrund av att propositionen föreslår åtgärder inom planeringssystemet, är<br /> det anmärkningsvärt att dessa ingrepp företas utan att sättas i samband med<br /> mer övergripande hälso- och sjukvårdspolitiska överväganden. En helhetsplanering<br /> av det slag som det talas om t. ex. i Hälso- och sjukvårdsutredningen<br /> lyser med sin frånvaro såväl i propositionen som i det utredningsarbete<br /> som ligger till grund för den. Detta blir kanhända mest påtagligt där<br /> propositionen samtidigt som den påtalar betydelsen av inriktningen av<br /> länssjukvården för regionsjukvårdens dimensionering och verksamhet, i<br /> stort sett saknar underlag för bedömning av detta samband och konsekvenserna<br /> av förslagen för länssjukvården, vilket utan effekt påtalats av flera<br /> remissinstanser. Bedömningarna i propositionen grundar sig också på ett<br /> utredningsarbete som inte ser längre än till år 1985, vilket är en helt<br /> otillräcklig planeringshorisont för åtgärder inom ett så stort och komplext<br /> system som hälso- och sjukvården. Trots all kritik och debatt som påstår att<br /> staten eller den offentliga sektorn styr och ställer över medborgarnas<br /> huvuden så bekräftas än en gång att den offentliga planeringen i själva verket<br /> är generande svag, vilket lämnar fältet fritt för helt andra intressen att<br /> styra.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Mot. 1980/81:12</p> </div> <div class="block ml_40"><p>11</p> </div> <div class="block ml_3"><p>Fyra linjer i hälso- och sjukvårdspolitiken</p> <p>Det är följaktligen nödvändigt att sätta in även de ganska tekniska<br /> förslagen i propositionen i ett större hälso- och sjukvårdspolitiskt sammanhang.<br /> Efter ”rekordåren” på sextiotalet, som också omfattade sjukvården i<br /> en exempellös och helt oplanerad expansion, har sjuttiotalet kommit att<br /> präglas av baksmälla och försök till eftertanke. Fyra linjer har därvid<br /> utkristalliserats inom hälso- och sjukvårdspolitiken, givetvis i samband med<br /> generella politiska perspektiv.</p> <p>Den fria marknaden</p> <p>Den första linjen kan kanske bäst sammanfattas som "friedmaniseringen”<br /> av samhället, det helt oreglerade spelet av ”marknadskrafterna” efter Milton<br /> Friedmans recept som med känt resultat tillämpats mest konsekvent i t. ex.<br /> Chile under Pinochet eller England under mrs Thatcher. Även i Sverige finns<br /> företrädare för detta, kanske särskilt inom hälso- och sjukvårdspolitiken.<br /> Man förespråkar den fria marknadens välsignelser och föreslår under<br /> besvärjelser om ”konsumentens valfrihet” i det närmaste fri prissättning och<br /> privatisering med konkurrens också inom hälso- och sjukvården. S. k.<br /> hälsoekonomiska beräkningar leder till värderingar av människor efter deras<br /> bidrag till produktionen, dvs. till profiten. Plånboken och inte vårdbehovet<br /> styr vårdefterfrågan, ett resonemang som inte saknar gehör hos regeringen i<br /> dess ”besparingsplaner”. Den klara försämring av sjukvården som skulle bli<br /> resultatet om propositionens förslag genomfördes bör ses i detta perspektiv.</p> <p>Ivan Illich på svenska</p> <p>En andra linje i hälso- och sjukvårdspolitiken motsvarar i sina effekter den<br /> första men kläs i en helt annan retorik. Nedrustning av sjukvården försvaras<br /> under hänvisning till generella påståenden om prevention, ”egenvård” och<br /> ”friskvård”. Man kritiserar läkare och industri som skulle bilda en gigantisk<br /> konspiration mot patienterna i ett ”mediko-industriellt komplex”. Orsaker<br /> till sjukdomar ses i individens livsstil, som rök- och alkoholvanor, men där<br /> man regelmässigt glömmer de mäktiga intressen som ligger bakom och är<br /> blind för sociala sammanhang. Av naturliga skäl återfinns inte mycket av<br /> denna retorik i propositionen, men dess förslag borde väl kunna passas in<br /> däri.</p> <p>Den svenska modellen</p> <p>Den tredje linjen i hälso- och sjukvårdspolitiken är en fortsättning av<br /> traditionen i svensk politik - den svenska modellens perspektiv - just den</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1980/81:12</p> </div> <div class="block ml_41"><p>12</p> </div> <div class="block ml_4"><p>försiktiga reformeringen av detaljer utan helhetsperspektiv, där ”den<br /> tekniska utvecklingen” är den egentliga styrfaktorn. Politiken anpassas till<br /> denna utveckling som aldrig ifrågasätts eller utvärderas systematiskt. Till<br /> sina huvuddelar faller propositionen väl in i denna tradition, där dess förslag<br /> nästan helt presenteras som en följd av en aldrig närmare ifrågasatt teknisk<br /> utveckling.</p> <p>Epidemiologisk helhetsplanering</p> <p>Det centrala i den fjärde linjen inom hälso- och sjukvårdspolitiken är en<br /> epidemiologisk helhetsplanering. Från väl formulerade och demokratiskt<br /> förankrade mål bör medlen för t. ex. dimensionering, innehåll och organisation<br /> av vården systematiskt och rationellt värderas. Man måste hela tiden<br /> behålla helhetsperspektivet såväl inom som utom hälso- och sjukvårdssystemet.<br /> Det är ett faktum att en mycket stor del av etablerade medicinska<br /> tekniker i dag helt saknar sådan värdering och att försök därtill kan ge högst<br /> oväntade resultat (som visats när det t. ex. gäller hjärtinfarktvård där<br /> hemsjukvård kan vara lika bra som intensivvård eller elektronisk fosterövervakning<br /> där det kan leda till högre barnadödlighetl). Framför allt måste<br /> en sådan planering bygga på patienternas önskemål - det är ju dem det gäller.<br /> Den måste förbindas med ansträngningar till aktiv medverkan från deras sida<br /> i planeringsarbetet.</p> <p>En epidemiologisk helhetsplanering måste utgå från systematiska inventeringar<br /> av hälsotillståndet inom olika områden - nästan inget av detta<br /> återfinns i proposition eller utredningar - och även från planerat forskningsarbete<br /> om alternativa metoder för att åtgärder brister i hälsotillståndet, där<br /> forskningen måste stå i nära kontakt med verksamhetsfältet och med direkt<br /> engagemang av sjukvårdspersonal och t. o. m. patienter. Den måste<br /> innehålla en politisering av hälso- och sjukvården i den meningen att mål och<br /> medel måste ut för politisk diskussion på basplanet. Den måste innebära att<br /> planeringen samordnas och att det finns reella styrmedel att tillgå för att<br /> understryka samordningen. Den måste innebära att man i planeringen<br /> skaffar sig kontroll över alla led i hälso- och sjukvårdspolitiken, inklusive<br /> medicinsk-teknisk industri, läkemedelsindustri och forskning och inte som<br /> hittills låter vinstintressena där vara styrande för vården.</p> <p>I detta sammanhang måste det betyda att utredningar och förslag, som i<br /> propositionen, är för bristfälligt grundade för att kunna fogas in i ett sådant<br /> perspektiv utan omfattande ytterligare studier. Det finns inte tillräckligt<br /> underlag i utredningsarbetet för att påvisa vilka effekter förslagen skulle få i<br /> hälsopolitiken, samtidigt som man kan misstänka att effekterna blir stora.<br /> Situationen är knappast så akut att man inte skulle kunna avvakta ett sådant<br /> grundligare arbete för en mer genomgripande reformering av sjukvårdssystemet<br /> i sin helhet. Då skulle också regionsjukvårdsfrågan få sin naturliga<br /> lösning i samband med den diskussion som redan har börjat runt hälso- och<br /> sjukvårdsutredningens förslag, där det också finns vissa inslag som stämmer</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Mot. 1980/81:12</p> </div> <div class="block ml_40"><p>13</p> </div> <div class="block ml_3"><p>väl överens med det epidemiologiska helhetsperspektivet.</p> <p>Vänsterpartiet kommunisterna anser därför att propositionen bör avslås<br /> och återförvisas till regeringen för att tas upp i samband med arbetet kring<br /> hälso- och sjukvårdsutredningen.</p> <p>Vi anser också</p> <p>att man i det arbetet särskilt bör beakta möjligheterna till en helhetsplanering<br /> som kan förankras i preventivt inriktad epidemiologisk forskning,<br /> att man därvid också bör undersöka möjligheterna för insyn och kontroll i<br /> planeringen hos medicinsk-teknisk industri och läkemedelsindustri,<br /> att man bör undersöka möjligheterna att bättre föra ut och diskutera hälsooch<br /> sjukvårdsplanerna hos allmänheten och särskilt hos patientorganisationer,</p> <p>att att man bör utreda möjligheterna att föra in hälso- och sjukvårdsplaneringens<br /> problem i forskningen och därvid sträva till ett så aktivt och brett<br /> deltagande som möjligt i forskningsarbetet,</p> <p>att målet för denna planering bör vara en epidemiologiskt grundad<br /> prioritering av sjukvårdsinsatserna och att regionsjukvården också den bör<br /> dimensioneras och organiseras i enlighet därmed, så att den särskilt kan<br /> förstärka insatserna inom t. ex. arbetsmedicin, psykiatri, långvård, reumatologi<br /> och liknande försummade områden,<br /> att beslut om dimensionering och indelning av regionsjukvården bör<br /> uppskjutas åtminstone tills ett sådant utredningsarbete kunnat presenteras.</p> <p>Ändrad regionindelning</p> <p>Utöver den i vår uppfattning bristfälliga diskussionen kring planeringen av<br /> regionsjukvården innehåller propositionen också ett konkret förslag till<br /> ändrad regionindelning. I konsekvens med vad som krävs ovan bör<br /> naturligtvis också detta förslag avslås eftersom det bygger på ett bristfälligt<br /> underlag om betydelsen därav i hälso- och sjukvårdspolitiken som helhet.<br /> Om riksdagen ändå går till beslut i denna fråga vill vänsterpartiet<br /> kommunisterna anföra följande.</p> <p>Ingenstans i proposition och utredningar framkommer att situationen för<br /> Umeåregionen i dag är så akut att en så omfattande förändring som anges bör<br /> företas utan ett sådant bättre underlag som föreslås ovan. Dock är det väl<br /> uppenbart att Umeåregionens situation är den direkta orsaken till förslagen<br /> om ändrad regionindelning och att övriga förslag mera är dikterade av<br /> konsekvenserna av förändringarna för Umeå än av en analys av sjukvårdsbehovet<br /> inom de andra regionerna. Här föreslås i propositionen i stort sett<br /> blott en förändring, att Uppsala- och Örebroregionerna slås samman med<br /> undantag för Värmlands län som föreslås gå till Göteborgsregionen.<br /> Konsekvenserna av ett sådant förslag blir för Uppsala, Örebro och delvis<br /> Göteborg däremot ganska omfattande, särskilt Uppsala och Örebro kan</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1980/81:12</p> </div> <div class="block ml_42"><p>14</p> </div> <div class="block ml_5"><p>förutses bli drabbade.</p> <p>Vänsterpartiet kommunisterna har i och för sig, med reservationer för<br /> resultatet av en systematisk planering enligt våra förslag ovan, inget att<br /> invända mot en förstärkning av Umeåregionen. De krav som därvid har<br /> framställts, framför allt av Jämtlands läns landsting, om förbättrade<br /> kommunikationer bör dock beaktas mer än i propositionen som inte ger<br /> några konkreta svar på den punkten - ytterligare ett exempel på bristande<br /> helhetsplanering. Redan nu bör utfästelser kunna ges om direkta flyg- och<br /> busslinjer.</p> <p>Saken är en helt annan när det gäller Uppsala-Örebroregionen. I<br /> utredningen föreslogs att Örebroregionen helt skulle upphöra om Värmland<br /> överförs till Göteborg, Södermanland till Stockholm och Orebro till<br /> Uppsala. I propositionen föreslås att Örebro får behålla sin status som<br /> regionsjukhus men i en gemensam Uppsala-Örebroregion där Värmland<br /> dock går till Göteborg Ett genomförande av propositionens förslag skulle<br /> leda till en hel mängd olika konsekvenser.</p> <p>Således skulle befolkningsunderlaget minska kraftigt för de nuvarande<br /> Uppsala- och Örebroregionerna som i dag omfattar 26 % av folkmängden<br /> men som enligt propositionen skulle få 19 % för två regionsjukhus (jämfört<br /> med Göteborg som skulle ha 22 % av befolkningen för ett sjukhus). I<br /> utredningen liksom i propositionen anses att Umeå får ett för litet underlag<br /> trots förstärkningen till 911 000 invånare men skapar en region där de båda<br /> sjukhusen, Uppsala och Örebro, får dela på 1,6 miljoner invånare, dvs. ca<br /> 800 000 invånare per sjukhus. Risken synes stor för en kraftig överetablering<br /> av högspecialiserad vård i den nya regionen.</p> <p>Förslaget i propositionen skulle vidare innebära en stor kapitalförstöring<br /> av de resurser som byggts upp i Uppsala och Örebro om överetablering skall<br /> undvikas. Liksom i övrigt diskuteras över huvud taget inga ekonomiska<br /> konsekvenser av förslagen i propositionen. där man följaktligen inte beaktar<br /> den annorlunda karaktären av regionsjukvårdsavtalet i Örebroregionen.<br /> Ytterligare en ekonomisk konsekvens som skulle belasta staten via<br /> ersättningarna för sjukresor är de kraftigt ökade restiderna inom Örebroregionen<br /> vilket blir resultatet om förslaget genomförs. Enligt beräkningarna av<br /> Örebro läns landsting skulle det innebära en ökning med 117 % för<br /> landsvägsresor och 83 % för tåg- och bussresor om den nuvarande regionen<br /> ändrades enligt förslaget. Detta skulle givetvis starkt försvåra tillgängligheten<br /> för såväl patienter som framför allt för anhöriga. Dessa kraftiga<br /> förändringar bagatelliseras helt i propositionen.</p> <p>I den särskilda utredningen om konsekvenserna för Örebrolandstinget<br /> framhåller utredaren att de ekonomiska konsekvenserna, om vilka han inte<br /> uttalar sig särskilt ingående, ej bör bäras enbart av Örebroregionen, vilket<br /> torde kräva statliga bidrag. Utredaren talar också om möjliga friställningar<br /> av sjukvårdspersonal enligt olika alternativ, med ett minimum av 67 anställda<br /> om endast thoraxkliniken läggs ned. En motsvarande utredning om</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Mot. 1980/81:12</p> </div> <div class="block ml_40"><p>15</p> </div> <div class="block ml_3"><p>Akademiska sjukhuset i Uppsala, för vilket förslagen torde få minst lika stora<br /> konsekvenser med reduktionen av underlaget, har dock inte gjorts.</p> <p>I sitt remissvar på regionsjukvårdsutredningen framhåller Värmlands läns<br /> landsting att förändringar i regionsjukvårdsindelningen ej får medföra ökade<br /> kostnader. Göteborgs kommuner menar i sitt remissvar att överförande av<br /> Värmland till regionen skulle medföra kraftigt ökade investeringsbehov i<br /> Göteborg där t. ex. lokalbrist och personalbrist redan är mycket besvärande.<br /> Särskilt framhålls bristen på investeringsmedel som förutsätts lösas genom<br /> gemensam finansiering inom regionen.</p> <p>Sammanfattningsvis tycks således ett genomförande av förslagen i<br /> propositionen i vad avser Värmland medföra starkt ökade kostnader för<br /> såväl patienter som för sjukvårdshuvudmännen utan att några vinster i<br /> vårdkvalitet eller annat kan anges. Det enda bärande argumentet synes vara<br /> att Värmland tillhör Göteborgs utbildningsregion. Allvarligare är att man<br /> kan förutse att de ytterligare investeringsmedlen i Göteborg, kompensationen<br /> till Örebrolandstinget och kostnaderna för de (outredda) konsekvenser<br /> som kan förutses för det redan av ekonomiska problem tyngda Akademiska<br /> sjukhuset aldrig kommer att kunna ges i dagens ansträngda statsfinansiella<br /> situation. Slutresultatet skulle således bli en försämring av vården. Man kan<br /> utan vidare misstänka att detta skulle ligga väl i linje med den nedrustningsiver<br /> av sociala och sjukvårdsmässiga åtaganden som präglar dagens regering.<br /> Möjligheterna för den fria marknaden, med sina socialt outhärdliga<br /> konsekvenser, skulle öka också inom sjukvården.</p> <p>I enlighet med de tidigare förslagen anser vänsterpartiet kommunisterna<br /> att man kan bibehålla status quo i vad avser regionsjukvårdsindelningen tills<br /> bättre möjligheter finns för en helhetsplanering där också de ekonomiska<br /> konsekvenserna kan beaktas. Vill man dock genomföra förändringen för<br /> Umeåregionens del måste Uppsalaregionen ha någon kompensation för det<br /> bortfallna befolkningsunderlaget. Det tycks där bäst att i första hand pröva<br /> möjligheterna i Stockholmsregionen där dels redan omfattande samarbete<br /> finns, dels regionerna ligger så geografiskt nära. Någon sådan möjlighet tycks<br /> inte ens ha övervägts i propositionen. Rimligen borde enligt vår uppfattning<br /> ett sådant samarbete kunna betyda ganska mycket för att avlasta den i<br /> Stockholm så hårt ansträngda sjukvården. Man kan invända att regiongränserna<br /> bör följa redan etablerade administrativa gränser, men å andra sidan<br /> tycks det mindre välövervägt att låta ett sådant argument leda till försämrad<br /> vårdkvalitet, som konsekvensen skulle bli av förslaget i propositionen. En<br /> fördelning av patienter mellan Uppsala och Stockholm borde också kunna<br /> ske i förhandlingar landstingen emellan utan att nödvändigtvis avspeglas i en<br /> geografisk gräns som, så länge remisstvång ej råder, ändå är ganska fiktiv.<br /> Staten skulle då också få goda möjligheter att närmare samordna sina båda<br /> storsjukhus. Örebroregionen skulle då inte behöva ändras.</p> <p>Under alla förhållanden, även om man stannar för en UppsalaÖrebroregion,<br /> anser vänsterpartiet kommunisterna att det vore slöseri och</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_6"><p>Mot. 1980/81:12</p> </div> <div class="block ml_43"><p>16</p> </div> <div class="block ml_5"><p>ekonomiskt och sjukvårdspolitiskt vansinne att överföra Värmland till<br /> Göteborgsregionen. Utbildningsregionerna sammanfaller visserligen inte,<br /> men det borde samtidigt finnas goda möjligheter att i en gemensam<br /> sjukvårdsregion utveckla ett samarbete mellan högskolorna i Örebro och<br /> Karlstad, särskilt inom det vårdforsknings- och vårdutvecklingsarbete som<br /> samstämmigt framhålls för Örebros del. Gemensam sjukvårdsregion torde<br /> därvid vara betydligt viktigare än gemensam utbildningsregion. Högskolorna<br /> befinner sig i en likartad situation på de båda orterna, där närheten till det<br /> omgivande samhället rent av är en stor fördel i förhållande till universiteten i<br /> detta sammanhang. Något av de resurser som inbesparas om Värmland<br /> stannar kvar i Uppsala-Örebroregionen kunde kanske rent av ägnas detta<br /> arbete, som i enlighet med de perspektiv som drogs upp tidigare bör vara av<br /> avgörande betydelse för planeringen av hälso- och sjukvården.</p> <p>Hemställan</p> <p style="margin-left:11px;">Under hänvisning till det anförda föreslås</p> <p style="margin-left:57px;">1. att riksdagen beslutar avslå propositionen 1980/81:9 om<br /> regionsj uk vården,</p> <p style="margin-left:57px;">2. att riksdagen uttalar att en ny proposition om regionsjukvårdens<br /> riktlinjer bör föreläggas riksdagen och att därvid bör<br /> beaktas vad i motionen sägs om riktlinjer för regionsjukvården,</p> <p style="margin-left:57px;">3. att därest riksdagen beslutar anta propositionen 1980/81:9<br /> riksdagen uttalar</p> <p style="margin-left:57px;">a) att möjligheterna till samordning mellan Stockholms- och<br /> Uppsalaregionerna i första hand bör prövas med bibehållande<br /> av regionindelningen i övrigt,</p> <p style="margin-left:57px;">b) att en särskild konsekvensutredning bör genomföras för<br /> Uppsalasjukhusets del innan en eventuell Uppsala-Örebroregion<br /> bildas,</p> <p style="margin-left:57px;">c) att Värmlands län bör bibehållas i Örebroregionen även om<br /> den förs till en gemensam Uppsala-Örebroregion,</p> <p style="margin-left:57px;">d) att möjligheterna till statligt stöd till det forsknings- och<br /> utvecklingsarbete som bedrivs i Örebro bör prövas, särskilt<br /> med avseende på samverkan med sjukvården och högskolan i<br /> Värmland,</p> <p style="margin-left:57px;">e) att ett överförande av Jämtlands län till Umeåregionen ej</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Mot. 1980/81:12</p> </div> <div class="block ml_40"><p>17</p> </div> <div class="block ml_10"><p>bör genomföras utan att kommunikationsproblemen fått en<br /> lösning som godtas av Jämtlands läns landsting.</p> </div> <div class="block ml_3"><p>Stockholm den 21 oktober 1980</p> <p>LARS WERNER (vpk)</p> <p>EIVOR MARKLUND (vpk)<br /> NILS BERNDTSON (vpk)</p> <p>EVA HJELMSTRÖM (vpk)<br /> RAUL BLUCHER (vpk)<br /> OSWALD SÖDERQVIST (vpk)</p> </div> <div class="block ml_23"><p>C.-H. HERMANSSON (vpk)<br /> BERTIL MÅBRINK (vpk)<br /> INGA LANTZ (vpk)</p> <p>SVEN HENRICSSON (vpk)</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_44" /> <div class="block ml_1" /> <div class="block ml_25" /> <div class="block ml_40" /> <div class="block ml_11" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_57" /> <div class="block ml_57" /> <div class="block ml_57" /> <div class="block ml_57" /> <div class="block ml_57" /> <div class="block ml_57" /> <div class="block ml_28" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_1" /> <div class="block ml_28" /> <div class="block ml_2" /> <div class="block ml_51" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_17" /> <div class="block ml_36" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_57" /> <div class="block ml_57" /> <div class="block ml_57" /> <div class="block ml_57" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>GOTAB 65630 Stockholm 1980</p> </div> </div> </div> 0 LARS WERNER vpk 1 undertecknare 0 EIVOR MARKLUND vpk 2 undertecknare 0 NILS BERNDTSON vpk 3 undertecknare 0 EVA HJELMSTRÖM vpk 4 undertecknare 0 RAUL BLUCHER vpk 5 undertecknare 0 OSWALD SÖDERQVIST vpk 6 undertecknare 0 C.-H. HERMANSSON vpk 7 undertecknare 0 BERTIL MÅBRINK vpk 8 undertecknare 0 INGA LANTZ vpk 9 undertecknare 0 SVEN HENRICSSON vpk 10 undertecknare G40212 av Lars Werner m. fl. mot_198081__12.pdf 203025 pdf med anledning av proposition 1980/81:9 om regionsjukvården https://data.riksdagen.se/fil/FF09C1AE-0378-442D-8F85-B71ACD634DDB