<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3094906</hangar_id>
 <dok_id>G402113</dok_id>
 <rm>1980/81</rm>
 <beteckning>113</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1980/81:113 av Olof Palme m. fl.</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>113</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1980-11-13 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-11-03 22:23:26</systemdatum>
 <publicerad>2014-11-03 00:00:00</publicerad>
 <titel>med anledning av proposition 1980/81:30 om Bromma och Arlanda  flygplatser m. m.</titel>
 <subtitel>av Olof Palme m. fl.</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G402113/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G402113</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G402113</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Motion&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;1980/81:113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av Olof Palme m. fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med anledning av proposition 1980/81:30 om Bromma och Arlanda&lt;br /&gt; 
flygplatser m. m.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;I BAKGRUND&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;Som bakgrund till riksdagens behandling av frågan om flygverksamheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;på Bromma anser vi det nödvändigt med en relativt utförlig genomgång av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hur frågan har hanterats under de senaste decennierna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1959 Flygbullersituationen förvärras drastiskt och klagomålsfrek&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:67px;"&gt;vensen ökar i samband med att jetflygplanet Caravelle år&lt;br /&gt; 
1958/59 börjar trafikera Bromma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1962 Den internationella flygtrafiken överflyttas från Bromma till&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:67px;"&gt;Arlanda. Därmed upphör i stort sett all jettrafik på Bromma.&lt;br /&gt; 
Den kvarvarande inrikestrafiken bedrivs med enbart propellerplan.&lt;br /&gt;
Förutom inrikestrafiken blir chartertrafiken samt&lt;br /&gt; 
huvuddelen av Stockholms allmänflygverksamhet kvar på&lt;br /&gt; 
Bromma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1967 Hälsovårdsnämnden i Stockholm avstyrker med hänsyn till&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:67px;"&gt;resultaten att utförda bullermätningar trafik med DC-9 på&lt;br /&gt; 
Bromma. Luftfartsverket ger trots detta tillstånd för trafik&lt;br /&gt; 
med DC-9. Hälsovårdsnämnden m.fl. besvärar sig hos&lt;br /&gt; 
Kungl. Maj:t över luftfartsverkets beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1968-09-05 Kungl. Maj:t upphäver luftfartsverkets beslut med hänvis&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:67px;"&gt;ning till att trafik med DC-9 på Bromma skulle innebära risk&lt;br /&gt; 
för allvarliga sanitära olägenheter för omgivningen. Konsekvensen&lt;br /&gt;
av Kungl. Maj:ts beslut blir att SAS reguljära inrikestrafik&lt;br /&gt;
överflyttas till Arlanda och att LIN fortsättningsvis&lt;br /&gt;
får utnyttja de propellerdrivna Metropolitanplanen på&lt;br /&gt; 
Bromma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1972-01-31 Hälsovårdsnämnden genomför bullermätningar i samband&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:67px;"&gt;med provflygning med F-28 och avstyrker med hänsyn till&lt;br /&gt; 
mätresultaten jettrafik på Bromma. Samtidigt framhålls att&lt;br /&gt; 
Bromma snarast bör avvecklas och flygverksamheten överflyttas&lt;br /&gt;
till annan lämpligare plats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1980/81. 3 sami. Nr 113-114&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1980/81:113&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p style="margin-left:63px;"&gt;1972-03-02 Luftfartsverket godkänner LIN:s anskaffning av F-28 för&lt;br /&gt; 
användning på Bromma. I beslutet föreskrivs att den förutsatta&lt;br /&gt;
prövotiden - två och ett halvt år — skall användas för&lt;br /&gt; 
att ytterligare klarlägga flygplanets miljövärdighet.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:63px;"&gt;1972-03-14 Stockholms kommun, hälsovårdsnämnden i Stockholm&lt;br /&gt; 
m. fl. anför besvär över luftfartsverkets beslut. Socialstyrelsen&lt;br /&gt;
och statens planverk yrkar i sina yttranden bifall till&lt;br /&gt; 
besvären medan LIN yrkar avslag.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:63px;"&gt;1972-06-30 Kungl. Maj:t beslutar den 30 juni 1972 lämna besvären utan&lt;br /&gt; 
bifall med hänsyn till bl. a. den begränsade tid som flygverksamheten&lt;br /&gt;
avses vara kvar på Bromma. Beslutet får ses mot&lt;br /&gt; 
bakgrund av att regeringen samtidigt beslutat att flygverksamheten&lt;br /&gt;
vid Bromma flygplats skall avvecklas. Bortflyttningen&lt;br /&gt;
skall påbörjas 1973 och vara avslutad senast 1978.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:63px;"&gt;En utredning (ULF) tillsätts med uppdrag att senast 1973&lt;br /&gt; 
framlägga förslag om den framtida lokaliseringen av flygverksamheten&lt;br /&gt;
på Bromma.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:63px;"&gt;Luftfartsverket får i uppdrag att vidta åtgärder för att&lt;br /&gt; 
fr. o. m. 1973 bölja utflyttning till Arlanda av den helt övervägande&lt;br /&gt;
delen av chartertrafiken på Bromma. Verket får&lt;br /&gt; 
även i uppdrag att kortsiktigt vidta vissa åtgärder ägnade att&lt;br /&gt; 
begränsa störningarna från flyget under avvecklingsperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:63px;"&gt;I en allmän kommentar till regeringens beslut framhåller&lt;br /&gt; 
kommunikationsminister Bengt Norling:&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:63px;"&gt;Stängningen av Bromma flygplats senast 1978 och den&lt;br /&gt; 
under åren fram till dess successivt nedtonade trafiken skall&lt;br /&gt; 
ses som en miljöpolitisk åtgärd. Även om gällande avtal ger&lt;br /&gt; 
staten dispositionsrätten till Bromma flygplats fram till&lt;br /&gt; 
1997, så visar den snabba utvecklingen på flygets område,&lt;br /&gt; 
att flygplatsen ur miljö- och kapacitetssynpunkt ej kan anses&lt;br /&gt; 
lämplig att på sikt fungera som Stockholmsregionens främsta&lt;br /&gt;
inrikesflygplats. Flygverksamheten på Bromma har fördubblats&lt;br /&gt;
under den senaste tioårsperioden och allt tyder på&lt;br /&gt; 
att ökningen kommer att fortsätta. De beslut som regeringen&lt;br /&gt; 
nu tagit innebär stora och kostsamma förändringar men det&lt;br /&gt; 
är regeringens förhoppning att de skall accepteras av alla&lt;br /&gt; 
berörda parter mot bakgrund av att syftet dels är att för&lt;br /&gt; 
framtiden skapa miljömässigt acceptabla förhållanden för&lt;br /&gt; 
stora boendegrupper i centrala Stockholm och dels att trygga&lt;br /&gt;
en fortsatt expansiv utveckling av inrikesflyget i vårt&lt;br /&gt; 
land.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:63px;"&gt;1973 Den kvarvarande utrikes chartertrafiken överförs från&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:63px;"&gt;Bromma till Arlanda. Även vissa begränsade delar av allmänflyget,&lt;br /&gt;
det s. k. målflyget och taxiflyg med utlandsregis&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1980/81:113&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;1975-02-28&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;1975-07-18&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;1976-11-04&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;1977-06-16&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_11"&gt;&lt;p&gt;trerade flygplan samt huvuddelen av helikopterverksamheten,&lt;br /&gt;
flyttas bort från Bromma. Vissa restriktioner införs i&lt;br /&gt; 
fråga om användningen av flygplatsen, om tillåtna flygplanstyper&lt;br /&gt;
etc. Vidare införs särskilda förfaranden vid start med&lt;br /&gt; 
F-28 på Bromma s. k. cut-back i syfte att minska bullerstörningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter framställning från miljö- och hälsovårdsnämnden beslutar&lt;br /&gt;
luftfartsverket att Bromma fr. o. m. den I juli 1975&lt;br /&gt; 
skall hållas stängd kl. 22.00—06.00. Undantagen är viss&lt;br /&gt; 
begränsad trafik till kl. 23.00 samt ambulans- och räddnings&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;flyg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Luftfartsverket meddelar LIN fortsatt tillstånd att fr. o. m.&lt;br /&gt; 
den 1 januari 1976 intill den 1 juli 1977 flyga på Bromma med&lt;br /&gt; 
8 st. F-28. Luftfartsverket är berett pröva frågan om en&lt;br /&gt; 
förlängning av tillståndet längst intill den 1 mars 1978 i den&lt;br /&gt; 
mån så är erforderligt för att få en rationell uppläggning av&lt;br /&gt; 
verkstadstjänsten på Arlanda flygplats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid regeringssammanträde behandlas frågan om ytterligare&lt;br /&gt; 
utredning beträffande Bromma flygplats. Kommunikationsministern&lt;br /&gt;
Bo Turesson anför därvid:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till vad luftfartsverket och LIN har anfört&lt;br /&gt; 
synes det inte vara möjligt att genomföra en eventuell överflyttning&lt;br /&gt;
förrän tidigast vid utgången av år 1978. Den tidsfrist&lt;br /&gt;
som erhålles genom en förskjutning av tidpunkten bör&lt;br /&gt; 
utnyttjas till att — inför förestående ställningstagande till&lt;br /&gt; 
frågan om verksamheten på Bromma och Arlanda flygplatser&lt;br /&gt;
— komplettera föreliggande beslutsunderlag i de delar&lt;br /&gt; 
som hittills inte fullständigt belysts. En särskild utredare bör&lt;br /&gt; 
tillkallas för att genom en sådan kompletterande utredning&lt;br /&gt; 
skyndsamt klarlägga förutsättningarna för att i någon form&lt;br /&gt; 
bibehålla Bromma flygplats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resultatet av uppdraget bör redovisas senast den 1 juni&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1977.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att bibehålla full handlingsfrihet avser jag senare i dag&lt;br /&gt; 
föreslå regeringen att uppdra åt luftfartsverket att utarbeta&lt;br /&gt; 
de förslag till ändringar i nuvarande dispositionsplan för&lt;br /&gt; 
Arlanda flygplats som behövs för en eventuell överföring på&lt;br /&gt; 
kort sikt till Arlanda av den inrikes linjetrafiken på Bromma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den särskilde utredaren - JK Ingvar Gullnäs - som genomfört&lt;br /&gt;
Brommautredningen, BRU, överlämnar betänkandet&lt;br /&gt; 
(SOU 1977:34 och 35) Inrikesflygplats - Stockholm samt&lt;br /&gt; 
(SOU 1977:33) Allmänflygplats - Stockholm avgivet av&lt;br /&gt; 
Stockholmsregionens allmänflygutredning, SAU.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1980/81:113&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;1977-06-14&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;1977-06-29&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;1977-08-24&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;1977-08-24&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_11"&gt;&lt;p&gt;Utredaren föreslår sammanfattningsvis&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att Bromma flygplats upprustas med ledning av det föreliggande&lt;br /&gt;
förslaget till dispositionsplan,&lt;br /&gt; 
att flygplatsen därefter upplåts för reguljär inrikes linjefart&lt;br /&gt; 
och allmänflyg i stort sett enligt vad som redan nu gäller,&lt;br /&gt; 
att alla nu gällande restriktioner i syfte att begränsa bullerstörningar&lt;br /&gt;
från flygplatsen behålls,&lt;br /&gt; 
alt trafik med Fokker F-28 på flygplatsen från viss tidpunkt&lt;br /&gt;
förenas med villkor om en viss högsta ljudnivå,&lt;br /&gt; 
att frågan om isolerings- eller inlösenåtgärder tas upp till&lt;br /&gt; 
övervägande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att förhandlingar upptas om en förlängning av nyttjanderättstiden&lt;br /&gt;
enligt avtalet mellan staten och Stockholms kommun&lt;br /&gt;
om arrende av flygplatsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SAU som gått igenom olika diskuterade flygplatslägen&lt;br /&gt; 
framhåller följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt SAU skulle således inte återstå något annat alternativ&lt;br /&gt;
än Bromma som lämpligt för att tillgodose behovet av&lt;br /&gt; 
trafikflygplats för allmänflyget i Stockholmsregionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Luftfartsverket beslutar förlänga tillståndet för LIN att använda&lt;br /&gt;
F-28 på Bromma t. v., dock längst intill den 31 december&lt;br /&gt;
1978 att gälla för trafik av högst den omfattning som&lt;br /&gt; 
redovisas av LIN.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljö- och hälsovårdsnämnden anför hos regeringen besvär&lt;br /&gt; 
över luftfartsverkets beslut den 14 juni 1977 att förlänga&lt;br /&gt; 
tillståndet för LIN att använda F-28 på Bromma.&lt;br /&gt; 
Länsstyrelsen i Stockholm ändrar miljö- och hälsovårdsnämndens&lt;br /&gt;
beslut den 18 februari 1977 att förbjuda F-28 på&lt;br /&gt; 
Bromma på det sättet att luftfartsverket och LIN förbjuds&lt;br /&gt; 
använda F-28 från den 1 januari 1979 t. v.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LIN samt miljö- och hälsovårdsnämnden anför var för sig&lt;br /&gt; 
besvär hos kammarrätten i Stockholm över länsstyrelsens&lt;br /&gt; 
beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Stockholms borgarrådsberedning gör ordföranden, finansborgarrådet&lt;br /&gt;
Ulf Adelsohn följande uttalande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljö- och hälsovårdsnämnden i Stockholm har uttalat att&lt;br /&gt; 
nuvarande flygverksamhet med flygplanet Fokker F-28 på&lt;br /&gt; 
Bromma flygplats innebär sanitär olägenhet för närboende.&lt;br /&gt; 
Utifrån denna bedömning har miljö- och hälsovårdsnämnden&lt;br /&gt;
den 18 februari 1977 beslutat om förbud för fortsatt&lt;br /&gt; 
trafik med detta plan efter den 1 juli 1978.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till detta beslut kan beredningen ej acceptera&lt;br /&gt;
sådan flygverksamhet som innebär sanitär olägenhet på&lt;br /&gt; 
Bromma från och med den 1 juli 1978. Återstående alternativ&lt;br /&gt;
synes vara en flyttning av denna flygverksamhet till&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1980/81:113&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;1977-12-15&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;1978-04-03&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;1978-05-18&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;1979-07-13&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_11"&gt;&lt;p&gt;Arlanda. Ett behållande av allmänflyget på Bromma kan&lt;br /&gt; 
tills vidare övervägas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avvaktan på statsmakternas slutliga ställningstagande&lt;br /&gt; 
bör kommunen inleda planering för alternativ markanvändning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen beslutar att Bromma flygplats skall behållas för&lt;br /&gt; 
kombinerat inrikes- och allmänflyg (prop. 1977/78:29, TU&lt;br /&gt; 
1977/78:9). Luftfartsverket ges i anslutning till beslutet i&lt;br /&gt; 
uppdrag att utarbeta en detaljerad dispositions- och utbyggnadsplan&lt;br /&gt;
för Bromma som inrikes flygplats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialdemokraterna reserverar sig mot detta beslut och&lt;br /&gt; 
kräver att Linjeflygstrafiken skall utlokaliseras till Arlanda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Luftfartsverket meddelar tillstånd för LIN att t. v. intill den&lt;br /&gt; 
30 september 1980 fortsätta trafikera Bromma med F-28.&lt;br /&gt; 
Tillståndet är dock bundet till vissa villkor som luftfartsinspektionen&lt;br /&gt;
kan komma att meddela från flygsäkerhetssynpunkt&lt;br /&gt;
och som koncessionsnämnden prövar från miljösynpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Luftfartsverket inlämnar till koncessionsnämnden för miljöskydd&lt;br /&gt;
ansökan rubricerad: Ansökan om tillstånd att fortsättningsvis&lt;br /&gt;
driva Bromma flygplats inom Stockholms kommun&lt;br /&gt;
för huvudsakligen inrikes linjefart och allmänflygverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koncessionsnämnden lämnar luftfartsverket tillstånd enligt&lt;br /&gt; 
miljöskyddslagen att i enlighet med särskilda villkor driva&lt;br /&gt; 
Bromma flygplats för huvudsakligen inrikes linjefart och&lt;br /&gt; 
allmänflyg. För tillståndet fastställer nämnden bl. a. följande&lt;br /&gt; 
särskilda villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trafik med Fokker F-28 skall upphöra senast vid utgången&lt;br /&gt; 
av juni 1981.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;2&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:7px;"&gt;Ljudemissionen från de flygplan som trafikerar Bromma&lt;br /&gt; 
flygplats skall från i punkt 1 angiven tidpunkt vara minst 9&lt;br /&gt; 
dBA lägre än den som avges från Fokker F-28-4000. Ljudemissionen&lt;br /&gt;
skall bestämmas som medeltal för bullervärdena&lt;br /&gt; 
i de internationellt fastställda mätpunkterna (ICAO, Annex&lt;br /&gt; 
16, utgåva nr 2). Jämförelsevärdena för Fokker F-28-4000&lt;br /&gt; 
skall avse ”cut-back” på 700 fots höjd.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;t2 Riksdagen 1980181. 3 sami. Nr 113-114&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1980/81:113&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p style="margin-left:63px;"&gt;3&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:63px;"&gt;Ljudnivån kring flygplatsen, beräknad enligt FBN-metoden,&lt;br /&gt; 
får från den i punkt 1 angivna tidpunkten i vad beror på&lt;br /&gt; 
flygverksamheten och i vad gäller FBN 55 och 65 dBA ej&lt;br /&gt; 
överskrida de gränser som anges i trafikfall 4 i luftfartsverkets&lt;br /&gt;
ansökan (s. 109).&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:63px;"&gt;1980-01-24 Socialdemokraterna kräver i en partimotion i riksdagen att&lt;br /&gt; 
Linjeflygstrafiken definitivt skall flyttas ut från Bromma&lt;br /&gt; 
flygplats. 1 motionen begärs att regeringen under vårriksdagen&lt;br /&gt;
1980 skall lägga fram förslag om hur en avveckling av&lt;br /&gt; 
den inrikes flygtrafiken på Bromma skall genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:63px;"&gt;1980-05-21 Landstingsrådet Knut Nilsson (c) och borgarrådet Ingemar&lt;br /&gt; 
Josefsson (s) kräver i skrivelse till jordbruksminister Anders&lt;br /&gt; 
Dahlgren att regeringen omgående fastställer koncessionsnämndens&lt;br /&gt;
beslut:&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:63px;"&gt;Bromma flygplats har under 30 år varit ett av de stora&lt;br /&gt; 
miljöproblemen. Berörda miljövårdande myndigheter har&lt;br /&gt; 
bedömt bullret från flygverksamheten utgöra en sanitär olägenhet&lt;br /&gt;
för många människor. Stöd för denna bedömning har&lt;br /&gt; 
erhållits från länsstyrelsen i Stockholms län, landstinget,&lt;br /&gt; 
grannkommuner samt andra myndigheter på riksplanet som&lt;br /&gt; 
har att bevaka miljöfrågor som planverket, socialstyrelsen&lt;br /&gt; 
och naturvårdsverket.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:63px;"&gt;Ansvariga statsråd och berörda myndigheter har under&lt;br /&gt; 
årtionden lovat den bullerstörda befolkningen runt Bromma&lt;br /&gt; 
att det störande flyget skall bort. De tidpunkter som gång&lt;br /&gt; 
efter gång fastställts för flyttning av den mest störande verksamheten&lt;br /&gt;
har av olika skäl ej vid något tillfälle kunnat hållas.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:63px;"&gt;Riksdagen har inrättat en miljödomstol, koncessionsnämnden&lt;br /&gt;
för miljöskydd, med uppgift att avge domslut i&lt;br /&gt; 
enlighet med miljölagstiftningen. Denna domstol har i juli&lt;br /&gt; 
1979 efter en omfattande beredning funnit att det tunga&lt;br /&gt; 
jetflyget på Bromma inte kan accepteras utan beslutat att&lt;br /&gt; 
flygtrafiken efter den I juli 1981 endast får bedrivas med&lt;br /&gt; 
plan som har en 9 dBA lägre bullernivå än de nuvarande&lt;br /&gt; 
flygplanen Fokker F-28.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:63px;"&gt;Berörda kommuner har accepterat detta beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:63px;"&gt;Luftfartsverket har, utan att kunna ifrågasätta miljöstörningarna,&lt;br /&gt;
beslutat att överklaga beslutet hos regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:63px;"&gt;Aktuella rapporter visar helt klart att de ”tystare” flygplan&lt;br /&gt;
som många hoppats på inte heller denna gång kommer&lt;br /&gt; 
att finnas i produktion inom överskådlig tid.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:63px;"&gt;Praktiska möjligheter finns nu att inom 12 månader och&lt;br /&gt; 
utan mer omfattande utbyggnad flytta hela Linjeflygs verksamhet&lt;br /&gt;
till Arlanda.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:63px;"&gt;Med hänvisning till ovanstående kräver vi att regeringen&lt;br /&gt; 
omgående fastställer koncessionsnämndens beslut. Från&lt;br /&gt; 
den 1 juli 1981 måste Fokkern vara borta från Bromma.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1980/81:113&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p style="margin-left:64px;"&gt;1980-10-07 Rapport om luftföroreningssituationen vid Bromma flygplats.&lt;br /&gt;
Utredningen visar att flygverksamheten med Fokker&lt;br /&gt; 
F-28 även medför stora luftföroreningsproblem runt Bromma&lt;br /&gt;
flygplats. De viktigaste luftföroreningarna i flygavgaserna&lt;br /&gt;
är koloxid, kväveoxider, kolväten, polyaromatiska&lt;br /&gt; 
kolväten och stoft (sot och luktande och irriterande ämnen&lt;br /&gt; 
som aldehyder).&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:64px;"&gt;Inom flygplatsens närområden, dvs. inom en kilometer&lt;br /&gt; 
från flygplatsens gränser, bidrar flygtrafiken med avseende&lt;br /&gt; 
på kväveoxider och stoft med ungefär lika mycket som&lt;br /&gt; 
biltrafiken. Luftföroreningssituationen på Bromma påverkas&lt;br /&gt;
av att utsläppen sker under relativt kort tid, men i stora&lt;br /&gt; 
mängder. Som exempel kan nämnas att högre kvävedioxidvärden&lt;br /&gt;
har erhållits vid Bromma än vid strarkt trafikerade&lt;br /&gt; 
gator i Stockholms innerstad. En samlad bedömning av&lt;br /&gt; 
resultatet av luftföroreningsundersökningen samt gjorda&lt;br /&gt; 
iakttagelser visar att klagomålen över olägenheter i form av&lt;br /&gt; 
luftföroreningar (lukt) från boende kring Bromma flygplats&lt;br /&gt; 
är befogade.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:64px;"&gt;II SOCIALDEMOKRATINS SYN PÅ BROMMAFRÅGAN&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Bromma flygplats har, som framgått av det föregående, inneburit stora&lt;br /&gt; 
problem inom Stockholms kommun från miljösynpunkt, främst beträffande&lt;br /&gt;
flygbullret. Kommunens miljövårdande myndighet har bedömt bullret&lt;br /&gt; 
från flygverksamheten som en sanitär olägenhet för kommunens invånare.&lt;br /&gt; 
Stöd för denna bedömning har erhållits från länsstyrelsen i Stockholms&lt;br /&gt; 
län, landstinget, övriga kommuner runt Stockholm samt myndigheter på&lt;br /&gt; 
riksplanet som har att i sin verksamhet bevaka hälso- och miljövårdsfrågor,&lt;br /&gt;
planverket, socialstyrelsen och naturvårdsverket.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Frågan om Bromma flygplats har prövats enligt miljöskyddslagen av&lt;br /&gt; 
koncessionsnämnden för miljöskydd - landets högsta miljövårdande domstol.&lt;br /&gt;
Nämnden har därvid fattat beslut innebärande att tillstånd lämnas&lt;br /&gt; 
enligt miljöskyddslagen att i enlighet med särskilda villkor driva Bromma&lt;br /&gt; 
flygplats för huvudsakligen inrikes linjefart och allmänflyg. Villkoren innebär&lt;br /&gt;
bl. a. att trafiken med F-28 skall upphöra senast vid utgången av juni&lt;br /&gt; 
1981 samt att de plan som fr. o. m. denna tidpunkt trafikerar Bromma skall&lt;br /&gt; 
ha 9 dBA lägre ljudemission än F-28.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Trots detta och trots regerings- och riksdagsbeslut i frågan mot bakgrund&lt;br /&gt; 
av ovanstående bedömning fortgår flygverksamheten i växande omnfattning&lt;br /&gt;
på Bromma. De tidpunkter som i flera omgångar har fastställts - då&lt;br /&gt; 
den mest bullrande flygverksamheten skulle vara avvecklad på Bromma har&lt;br /&gt;
av olika skäl ej vid något tillfälle kunnat hållas från flygföretagets och&lt;br /&gt; 
luftfartsmyndigheternas sida.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1980/81:113&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Behandlingen av vår partimotion från januari 1980 sköts till hösten av&lt;br /&gt; 
den borgerliga riksdagsmajoriteten med hänvisning till att detta inte skulle&lt;br /&gt; 
betyda någon tidsförskjutning för ett eventuellt beslut om utflyttning av F28&lt;br /&gt;
till Arlanda. En proposition i ärendet utlovades vid riksmötets början.&lt;br /&gt; 
Det löftet har inte kunnat hållas av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När nu propositionen om flygplatsfrågan har kommit, innebär regeringens&lt;br /&gt;
förslag en fortsatt förhalning av frågan. Koncessionsnämndens och&lt;br /&gt; 
luftfartsinspektionens krav på förändring till senast hösten 1981 kan inte&lt;br /&gt; 
uppfyllas. En förändring kan nu tidigast ske hösten 1982. Regeringsförslaget&lt;br /&gt;
innebär inte heller någon slutlig lösning utan endast att miljö- och&lt;br /&gt; 
bullerolägenheterna med F-28 på Bromma förlängs ytterligare under flera&lt;br /&gt; 
år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi kommer i det följande att redovisa våra ställningstaganden till propositionen&lt;br /&gt;
under följande huvudrubriker:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Miljö (inkl. utvecklingen av nya flygplanstyper)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Flygsäkerhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Ekonomi&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Kommunikationerna till Arlanda&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Påverkan på inrikesflyget i övrigt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Miljö&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi vill inledningsvis erinra om att i miljöfrågor som har stor betydelse för&lt;br /&gt; 
de boende på en ort har det rått allmän enighet om att kommunens&lt;br /&gt; 
uppfattning skall väga mycket tungt. Detta synsätt kom till uttryck bl. a.&lt;br /&gt; 
när kommunerna enligt § 136 A i byggnadslagen gavs vetorätt i samband&lt;br /&gt; 
med etablering av miljöstörande industri.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör noteras att den i bakgrundsavsnittet redovisade långa historiska&lt;br /&gt; 
genomgången uppvisar eniga kommunala beslut i Stockholm fram till slutet&lt;br /&gt; 
av år 1977. Den visar också hur svårt det kan vara att hävda hälso- och&lt;br /&gt; 
miljövårdsintressen, även där olägenheterna är så uppenbara som när det&lt;br /&gt; 
gäller flygtrafiken med F-28 på Bromma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns två beslut, tillkomna för några år sedan, som visar att Bromma&lt;br /&gt; 
flygplats har ett mycket känsligt läge. Det första beslutet är att dåvarande&lt;br /&gt; 
Kungl. Maj:t i september 1968 upphävde luftfartsverkets beslut att ge&lt;br /&gt; 
tillstånd till trafik med jetflygplan DC-9 på Bromma flygplats. Detta ledde&lt;br /&gt; 
till att SAS flyttade inrikestrafiken från Bromma till Arlanda flygplats&lt;br /&gt; 
hösten 1969.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det andra beslutet är det som togs i maj 1974 av miljö- och hälsovårdsnämnden,&lt;br /&gt;
nämligen frågan om förbud mot nattrafik på Bromma. Efter&lt;br /&gt; 
meningsutbyte mellan luftfartsverket och miljö- och hälsovårdsnämnden&lt;br /&gt; 
beslöt nämnden i januari 1975 att flygtrafik på Bromma flygplats inte skulle&lt;br /&gt; 
få förekomma nattetid mellan kl. 22.00-06.00 från 1 juli 1975. Luftfarts&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1980/81:113&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;verket accepterade detta beslut och beslöt hålla flygplatsen stängd. Den 18&lt;br /&gt; 
juli samma år förklarade sig luftfartsverket berett att pröva frågan om en&lt;br /&gt; 
förlängning av tillståndet att flyga F-28 på Bromma längst till den 1 mars&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;1978.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Dessa båda exempel, tillsammans med det utredningsarbete som i övrigt&lt;br /&gt; 
förekommit kring Bromma flygplats samt de restriktioner och beslut om&lt;br /&gt; 
utredningar m. m. som skett under årens lopp, styrker att Bromma flygplats&lt;br /&gt;
har en mycket känslig lokalisering från miljösynpunkt. Härtill kommer&lt;br /&gt;
koncessionsnämndens dom i juli 1979, som i sig innebär att den högsta&lt;br /&gt; 
miljövårdande domstolen i landet anser att Brommaflyget innebär en klar&lt;br /&gt; 
miljöolägenhet och att F-28-trafiken skall upphöra vid utgången av juni&lt;br /&gt; 
1981.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Det är emellertid inte endast bullret som är ett problem när det gäller&lt;br /&gt; 
Bromma. Under vintern och våren i år har omfattande mätningar av&lt;br /&gt; 
luftföroreningar vid flygplatsen genomförts av Stockholms miljö- och hälsovårdsförvaltning.&lt;br /&gt;
Resultaten av dessa mätningar visar att flygverksamheten&lt;br /&gt;
med Fokker F-28 även medför stora luftföroreningsproblem runt&lt;br /&gt; 
Bromma flygplats. Den utredningen ger alltså ytterligare tyngd åt kraven&lt;br /&gt; 
på att trafiken med F-28 på Bromma flygplats avvecklas snarast möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;En viktig faktor när det gäller att bedöma flygbullret från F-28-planen på&lt;br /&gt; 
Bromma är antalet flygrörelser. Under senare delen av 1970-talet har&lt;br /&gt; 
antalet flygrörelser per år mångfaldigats. De har i LIN:s F-28-trafik ökat&lt;br /&gt; 
från ca 6850 år 1975 till 32250 år 1979. För innevarande år uppskattas&lt;br /&gt; 
antalet flygrörelser med F-28 uppgå till ca 34000.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Trots de konstaterade stora och växande miljö- och bullerolägenheterna&lt;br /&gt; 
med F-28 på Bromma innebär regeringens förslag en ytterligare förlängning&lt;br /&gt;
och att F-28-planen eventuellt försvinner först den 30 juni 1985.&lt;br /&gt; 
Under övergångstiden skall Linjeflyg vidta åtgärder på kort sikt som bl. a.&lt;br /&gt; 
dämpar bullret med minst 3 dBA och minskar avgasutsläppen.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Vi socialdemokrater anser att den aviserade bnllerdcimpningen - om&lt;br /&gt; 
den går att realisera i praktiken — självklart skall tas till vara snarast,&lt;br /&gt; 
eftersom den minskar miljö- och bullerproblemen på samtliga inrikesflygplatser&lt;br /&gt;
som trafikeras med F-28.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;När det gäller just Bromma flygplats är det dock inte säkert att denna&lt;br /&gt; 
bullerdämpning kommer att betyda att bullernivån totalt sett minskar.&lt;br /&gt; 
Pilotföreningen har nämligen krävt att LIN av säkerhetsskäl skall slopa det&lt;br /&gt; 
s. k. cut-back-förfarandet. Då skulle man förlora minst lika mycket i bullerhänseende&lt;br /&gt;
som man vinner genom de aviserade bullerdämpande åtgärderna.&lt;br /&gt;
Nettoeffekten blir i stort sett oförändrad bullernivå. Cut-back-förfarandet&lt;br /&gt;
medför i sig en bullerdämpning och innebär att man på 700 fots höjd&lt;br /&gt; 
snabbt minskar motorstyrkan till hälften. Därmed minskar man emellertid&lt;br /&gt; 
också sina säkerhetsmarginaler. Därför har pilotföreningen krävt att detta&lt;br /&gt; 
förfarande tas bort. F. n. gäller att piloten kan avstå från cut-back vid risk&lt;br /&gt; 
för nedisning eller i övrigt olämpliga väderförhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1980/81:113&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Enligt propositionen skall efter den 1 juli 1985 (eventuellt redan under&lt;br /&gt; 
1984) de flygplan som trafikerar Bromma vara minst ca 7 dB A tystare än&lt;br /&gt; 
nuvarande Fokker F-28. Kommunikationsdepartementet har i pressmeddelande&lt;br /&gt;
i mars 1980 redovisat att "tystare plan” som kan trafikera Bromma&lt;br /&gt;
tagits fram. Detta är inte korrekt. De nya plan man avser är kommande&lt;br /&gt; 
eller modifierade flygplanstyper som aldrig flugits och för vilka, i de flesta&lt;br /&gt; 
fall, tillverkningsbeslut ej har fattats. Planens verkliga bulleravgivning har&lt;br /&gt; 
således aldrig uppmätts, utan angivna värden bygger helt på teoretiska&lt;br /&gt; 
beräkningar. De erfarenheter som miljöexpertisen har av sådana beräkningar&lt;br /&gt;
visar att de ofta inte håller när de prövas i praktiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den flygplanstyp som är aktuell som ersättare för F-28 finns f. n. bara på&lt;br /&gt; 
ritbordet och i modell. Den kan vara klar för produktion tidigast 1983—&lt;br /&gt; 
1984. Detta betyder att det enda för Linjeflyg realistiska planet möjligen&lt;br /&gt; 
kan finnas i ett exemplar år 1984. Kravet i propositionen att Fokkertrafiken&lt;br /&gt;
skall vara borta senast den 1 juli 1985 - kan alltså inte uppfyllas. Det&lt;br /&gt; 
skulle också vara mycket oekonomiskt för LIN att byta ut hela sin Fokker&lt;br /&gt; 
F-28-flotta på en gång. Det torde vara realistiskt att kunna räkna med ett&lt;br /&gt; 
byte av tre plan om året. Detta skulle innebära ett successivt byte av plan&lt;br /&gt; 
fram till 1990. Fokkerplanen skulle alltså gå i trafik under hela 1980-talet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förtjänar också att kraftigt understrykas att den i propositionen&lt;br /&gt; 
föreslagna bullerminskningen med 7 dBA ger ca 40-50% mer buller än&lt;br /&gt; 
koncessionsnämndens krav på 9—10 dBA. En sådan reducering av vad&lt;br /&gt; 
landets högsta miljövårdande domstol anser vara en skälig bullernivå kan&lt;br /&gt; 
vi inte acceptera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inget av de nya flygplan som har varit aktuella för att ersätta F-28&lt;br /&gt; 
uppfyller koncessionsnämndens krav. Regeringen är alltså beredd att —&lt;br /&gt; 
mot kommun och koncessionsnämnd - bibehålla de hälsovådliga miljöförhållandena&lt;br /&gt;
på Bromma.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;2. Flygsäkerhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Luftfartinspektionen anser att fortsatt trafik med F-28 på Bromma flygplats&lt;br /&gt;
efter den 30 juni 1981 endast kan medges om vissa åtgärder av&lt;br /&gt; 
flygsäkerhetskaraktär vidtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redan för tre år sedan redovisade luftfartsinspektionen följande omdöme&lt;br /&gt;
om Bromma (citatet har tagits från en PM ställd till den av regeringen&lt;br /&gt; 
tillsatta utredningen om Bromma flygplats fortsatta användning (BRU)).&lt;br /&gt; 
Sedan dess har problemen förvärrats genom en kraftigt ökad trafik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En största nominell banlängd av I 700 meter kan uppnås. Detta skulle&lt;br /&gt; 
kunna te sig godtagbart för en flygplats med ringa trafikmängd och i övrigt&lt;br /&gt; 
gynnsamma förhållanden. Vid Bromma som eventuell framtida huvudbas&lt;br /&gt; 
för Linjeflygs F-28-trafik är en sådan banlängd marginell vintertid.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1980/81:113&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;II&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Säkerhetsaspekterna av detta förhållande inger betänkligheter, särskilt&lt;br /&gt; 
med hänsyn till de livligt trafikerade vägarna vid båda banändarna och de&lt;br /&gt; 
sannolikt katastrofala konsekvenserna av en avrullning från banan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Luflfartsinspektionen, som endast har att lägga flygsäkerhetsmässiga&lt;br /&gt; 
aspekter på Brommas framtida användning, måste från sina utgångspunkter&lt;br /&gt;
och givna förutsättningar att nuvarande flygplatsområde inte kan utvidgas,&lt;br /&gt;
avråda från en satsning på fortsatt F-28-trafik på Bromma. Inspektionen&lt;br /&gt;
anser att en snar utflyttning av F-28-trafiken till Arlanda enligt redan&lt;br /&gt; 
uppgjorda planer är angelägen från flygsäkerhetssynpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svensk pilotförening hävdar i ett brev i juni 1980 att de förslag som&lt;br /&gt; 
redovisas i propositionen till tillfälliga investeringar i Bromma skulle ge en&lt;br /&gt; 
flygplats ”väl under ett flygsäkerhetsmässigt lågvattenmärke”. Piloternas&lt;br /&gt; 
organisation framhåller också att de med oro åsett den politiska handläggningen&lt;br /&gt;
av Brommafrågan under flera år och som sedd ur flygsäkerhetsvinkel&lt;br /&gt;
är att betrakta som ansvarslös. Föreningen är inte längre beredd att ta&lt;br /&gt; 
det ansvar det innebär att operera på Bromma under nuvarande förhållanden&lt;br /&gt;
och kommer därför att diskutera ett åtgärd sprogram för förbättrad&lt;br /&gt; 
flygsäkerhet. Pilotföreningen anser att nuvarande Bromma kräver omedelbara&lt;br /&gt;
åtgärder för att hålla sig över den minimistandard som kan accepteras&lt;br /&gt; 
för en basinrikesflygplats. I ett längre tidsperspektiv krävs enligt föreningen&lt;br /&gt;
åtgärder baserade på ”Gullnäsutredningen” (SOU 1977:34). Det handlar&lt;br /&gt;
då om långsiktiga investeringar av en helt annan storlek än de som&lt;br /&gt; 
anges i propositionen. Vi återkommer till detta under avsnittet 3. Ekonomi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudproblemen med Bromma är dels den topografiska formen, dels&lt;br /&gt; 
läget med närheten till hårt trafikerade vägar och omgivande bostadsområden.&lt;br /&gt;
Själva flygplatsen har fått formen av en ”hängmatta”. Det innebär att&lt;br /&gt; 
tyngre plan har svårigheter att starta och accelerera i uppförsbacken. Det&lt;br /&gt; 
har medfört att man har tvingats begränsa startvikten. Detta innebär exempelvis&lt;br /&gt;
att LIN inte kan tanka sina plan fulla utan måste mellanlanda vid&lt;br /&gt; 
längre charterresor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid landning vållar den korta banlängden problem som förvärras vid&lt;br /&gt; 
halka och våt bana.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avrullning från startbanan kan inträffa, men detta betraktas inte normalt&lt;br /&gt; 
som ett allvarligt tillbud. Två avrullningar har t. ex. hänt på ett år på&lt;br /&gt; 
Arlanda. En avrullning på Bromma skulle emellertid lätt ha kunnat leda till&lt;br /&gt; 
en katastrof eftersom planet skulle ha kommit ut på livligt trafikerade&lt;br /&gt; 
vägar eller i ett industriområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stor del av uppställningsplattan ligger inom det säkerhetsområde där&lt;br /&gt; 
man inte får uppehålla sig varken vid start eller landning. Detta innebär en&lt;br /&gt; 
betydande begränsning i flygplatsens användning. En stor del av uppställningsplatsen&lt;br /&gt;
nära hallen kan således inte användas. Om man skulle råka&lt;br /&gt; 
köra av t. ex. vid en däckpunktering så är därför risken stor för att man kör&lt;br /&gt; 
in i parkerade plan.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1980/81:113&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Vid Bromma finns gott om hinder i utflygningsriktningen (berg, skog.&lt;br /&gt; 
hus) som måste bort om internationellt godtagna säkerhetsnormer skall&lt;br /&gt; 
uppfyllas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget leder dessa för Bromma speciella förhållanden till att den&lt;br /&gt; 
enda realistiska lösningen om man skall behålla Bromma som flygplats är&lt;br /&gt; 
att förlänga banan och fylla ut svackan, dvs. genomföra Gullnäsutredningens&lt;br /&gt;
förslag. Ingreppen i området skulle då bli så omfattande att det skulle&lt;br /&gt; 
motsvara anläggandet av en helt ny flygplats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi vill understryka att Bromma från flygsäkerhets- och även miljösynpunkt&lt;br /&gt;
alltid kommer att vara belastat av restriktioner (jämför exempelvis&lt;br /&gt; 
beslutet att stänga flygplatsen nattetid). Skall Bromma på sikt behållas&lt;br /&gt; 
krävs omfattande banarbeten. Under den tiden måste flygtrafiken temporärt&lt;br /&gt;
stoppas eller flyttas över till Arlanda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bromma har också i stort sett redan i dag nått sin kapacitetsgräns.&lt;br /&gt; 
Bromma är dagligen uppe vid och över denna gräns. Det finns alltså inga&lt;br /&gt; 
expansionsmöjligheter. Från flygledningssynpunkt är Bromma också en&lt;br /&gt; 
problematisk flygplats med en blandning av olika typer av flygplan som&lt;br /&gt; 
ställer olika krav. Man flyger i dag med mycket små marginaler på Bromma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Luftfartsverket har tagit fram en trafiksimulering med Linjeflygs trafik&lt;br /&gt; 
överflyttad till Arlanda. Denna visar att flygtrafiken skulle flyta bättre här&lt;br /&gt; 
än på Bromma. På Arlanda blir trafiken mer homogen än på Bromma,&lt;br /&gt; 
genom att blandningen mellan allmänflyg och trafikflyg undviks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis måste vi konstatera att Bromma lägger sådana hämningar&lt;br /&gt;
på flygutvecklingen att det är tveksamt om inrikesflyget kan utvecklas&lt;br /&gt;
med Bromma som bas. Bromma är alltså enligt vår definitiva mening&lt;br /&gt; 
ingen framtidsflygplats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Ekonomi&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen beräknas investeringsbehovet vid en lokalisering av&lt;br /&gt; 
LIN:s trafik till Bromma till 85 milj. kr. för perioden 1980-1985 och totalt&lt;br /&gt; 
till 675 milj. kr. Flyttas LIN till Arlanda beräknas investeringarna till 330&lt;br /&gt; 
milj. kr. för perioden 1980-1985 och totalt till 960 milj .kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning bl. a. till att viss osäkerhet råder om utbyggnadernas&lt;br /&gt; 
omfattning och takt nöjer sig kommunikationsministern med att konstatera&lt;br /&gt; 
att Brommaalternativet för luftfartsverket, LIN och trafikanterna långsiktigt&lt;br /&gt;
ställer sig ekonomiskt klart fördelaktigare än Arlandaalternativet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunikationsministern påstår vidare att det av ekonomiska skäl&lt;br /&gt; 
sannolikt skulle bli nödvändigt att kraftigt begränsa eller helt upphöra med&lt;br /&gt; 
trafiken på vissa stationer, bl. a. Sundsvall-Härnösand, Jönköping, Karlstad&lt;br /&gt;
och Borlänge. Även trafiken på andra stationer där trafikunderlaget i&lt;br /&gt; 
dag är svagt, t. ex. Kristianstad, skulle sättas i fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En helt annan bild av kostnadsjämförelsen mellan LIN på Bromma och&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1980/81:113&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;LIN på Arlanda anges av Svensk pilotförening. I en sammanfattande&lt;br /&gt; 
kostnadskalkyl baserad på av luftfartsverket gjorda utredningar (Brommas&lt;br /&gt; 
dispositions- och utbyggnadsplan 1978, luftfartsverkets skrivelse till regeringen&lt;br /&gt;
1980-05-23) samt uppgifter från Linjeflygs internutredning (SALUT)&lt;br /&gt; 
ges följande totalbild:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Investeringar fram till år 1990 Milj■ kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fortsatt flygning på Bromma&lt;/p&gt;
&lt;p style="text-align:right;"&gt;215&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter 1984 125&lt;/p&gt;
&lt;p style="text-align:right;"&gt;340&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillkommer investeringar för Linjeflyg 250&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:271px;"&gt;Summa 590&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utflyttning av Linjeflyg till Arlanda&lt;/p&gt;
&lt;p style="text-align:right;"&gt;85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillkommer investeringar för Linjeflyg 125&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:271px;"&gt;Summa 210&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Investeringar vid flygning utöver&lt;br /&gt; 
år 1990&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bromma Totalt ca 1040&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arlanda Totalt ca 710&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Summorna är angivna i 1980 års penningvärde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Svensk pilotförenings bedömning är alltså Brommaalternativet på&lt;br /&gt; 
både kort och lång sikt klart sämre från ekonomiska synpunkter än Arlandaalternativet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De här båda beräkningarna, kommunikationsministerns beräkning i propositionen&lt;br /&gt;
och Pilotföreningens beräkning, kan sägas vara ytterlighetsalternativ&lt;br /&gt;
där propositionens siffror gör det fördelaktigast att välja Brommaalternativet&lt;br /&gt;
medan piloternas alternativ ger ett klart försteg för Arlanda.&lt;br /&gt; 
Således har exempelvis i propositionen Arlandaalternativet belastats med&lt;br /&gt; 
330 milj. kr. för en tredje bana. Dessa kostnader är borttagna i Pilotföreningens&lt;br /&gt;
alternativ eftersom luftfartsverkets s. k. PERMlS-utredning räknar&lt;br /&gt;
med att denna tredje bana behövs tidigast efter år 2000. Å andra sidan&lt;br /&gt; 
ingår i Pilotföreningens kalkyl för Brommaalternativet Linjeflygs investeringar&lt;br /&gt;
för utbyte av Fokkerflottan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förklaring till varför man kan komma till så olika slutsatser om&lt;br /&gt; 
investeringsbehoven för LIN:s trafik på Arlanda resp. Bromma ges i&lt;br /&gt; 
följande citat ur luftfartverkets skrivelse till regeringen den 23 maj 1980:&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1980/81:113&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Någon meningsfull jämförelse av nu redovisade investeringsalternativ&lt;br /&gt; 
som kan tjäna som grund för ett beslut om val av alternativ är f. n. inte&lt;br /&gt; 
möjlig att göra. Detta sammanhänger med att de aktuella åtgärderna på&lt;br /&gt; 
såväl Arlanda som Bromma flygplatser ingår som olika långtgående deletapper&lt;br /&gt;
i olika slutlösningar och med delvis olika syften. Den långsiktiga&lt;br /&gt; 
lösningen i Brommaalternativet är en utbyggd flygplats enligt dispositionsplanen.&lt;br /&gt;
1 Arlandaalternativet är slutlösningen ett nytt inrikesterminalområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om valet mellan investeringsåtgärder på Arlanda eller Bromma skall&lt;br /&gt; 
avgöras på långsiktiga ekonomiska grunder måste underlaget avse någorlunda&lt;br /&gt;
likvärdiga alternativ, såväl kapacitetsmässigt och flygsäkerhetsmässigt&lt;br /&gt;
som vad beträffar investeringarnas användningstid. En realistisk ekonomisk&lt;br /&gt;
jämförelse mellan alternativen Bromma och Arlanda i ett längre&lt;br /&gt; 
perspektiv är därför inte möjlig att göra förrän bl. a. resultaten av det s. k.&lt;br /&gt; 
PERMIS-projektet för Arlanda föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som luftfartsverket konstaterade i sitt remissvar på Brommautredningen&lt;br /&gt; 
bedömdes de långsiktiga lösningarna för inrikesflyget på Bromma och&lt;br /&gt; 
Arlanda ungefär likvärdiga från luftfartsverkets företagsekonomiska synpunkter.&lt;br /&gt;
Verket har inte haft anledning att göra någon ny bedömning utan&lt;br /&gt; 
får hänvisa till remissyttrande över Brommautredningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som vidare är väsentligt från ekonomisk synpunkt för luftfarten är&lt;br /&gt; 
att handlingsfriheten vad beträffar inrikesflygets framtida lokalisering inte&lt;br /&gt; 
bibehålles till priset av investeringsåtgärder på både Arlanda och Bromma&lt;br /&gt; 
flygplatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den slutsats vi drar av detta är att det inte finns något som tyder på att&lt;br /&gt; 
det skulle vara dyrare att flytta till Arlanda än att vara kvar på Bromma.&lt;br /&gt; 
En viktig utgångspunkt är dock att Bromma är en gammal nedsliten flygplats&lt;br /&gt;
som, vilket piloterna särskilt har framhållit, är klart undermålig från&lt;br /&gt; 
säkerhetssynpunkt. En total upprustning krävs vid fortsatt användning.&lt;br /&gt; 
Det är i detta sammanhang av betydelse att avtalet mellan staten och&lt;br /&gt; 
Stockholms kommun löper ut den 31 december 1996. Det har vid flera&lt;br /&gt; 
tillfällen från kommunens sida gjorts klart att någon förlängning av upplåtelseavtalet&lt;br /&gt;
inte kan påräknas. Arlanda å andra sidan är en modern flygplats&lt;br /&gt;
där betydande investeringar har gjorts i flygsäkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Framför allt ger dock Arlandaalternativet en bättre handlingsfrihet. Dispositionsmöjligheterna&lt;br /&gt;
på Arlanda är mycket stora.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Luftfartsverket, LIN och SAS har i en skrivelse den 12 augusti 1980&lt;br /&gt; 
gemensamt anmält att investeringar för ca 70 milj. kr. i det prisläge som&lt;br /&gt; 
rådde den 1 januari 1980 behövs i det nuvarande inrikesområdet på Arlanda&lt;br /&gt;
för att LlN:s trafik skall kunna samlokaliseras där med SAS:s trafik&lt;br /&gt; 
hösten 1982. Riksdagen bör begära att regeringen omdelbart ger luftfartsverket&lt;br /&gt;
i uppdrag att vidta de åtgärder enligt nämnda skrivelse som ankommer&lt;br /&gt;
på staten. I likhet med vad som anförs i propositionen i vad gäller de&lt;br /&gt; 
där förordade säkerhetsinvesteringarna på Bromma torde kostnaderna för&lt;br /&gt; 
dessa åtgärder till stor del falla på kommande budgetår. Det ankommer på&lt;br /&gt; 
regeringen att återkomma till riksdagen med begäran om nödvändiga investeringsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1980/81:113&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Flygbolagen anser att redan från LIN:s inflyttning överskrids terminalanläggningens&lt;br /&gt;
kapacitet. Luftfartsverket anser däremot att kapacitetstaket&lt;br /&gt; 
nås under perioden 1985-1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är enligt vår mening klart att den befintliga terminalen har begränsade&lt;br /&gt;
utvecklingsmöjligheter som terminal för den samlade inrikes passagerartrafiken&lt;br /&gt;
och måste betraktas som en provisorisk lösning. Därför bör i&lt;br /&gt; 
anslutning till beslut om definitiv utflyttning av LIN till Arlanda tas ett&lt;br /&gt; 
principbeslut om en permanent inrikes terminalanläggning. Det bör ankomma&lt;br /&gt;
på regeringen att ge luftfartsverket i uppdrag att påbörja programarbetet&lt;br /&gt;
för genomförande av denna permanenta anläggning. Detta bör av&lt;br /&gt; 
riksdagen ges regeringen till känna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förtjänar att påpekas att 45 milj. kr. redan har investerats i den&lt;br /&gt; 
befintliga terminalhallen på Arlanda för LIN:s räkning. Ombyggnaden av&lt;br /&gt; 
den gamla utrikeshallen var nämligen avsedd för LIN. Eftersom den borgerliga&lt;br /&gt;
trepartiregeringen ändrade beslutet om utflyttning av LIN till Arlanda&lt;br /&gt;
kom huset att stå tomt och i stället fick SAS flytta in i den ombyggda&lt;br /&gt; 
utrikesterminalen. På denna punkt ger alltså inte propositionen en korrekt&lt;br /&gt; 
beskrivning av händelseförloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Kommunikationerna till Arlanda&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En absolut förutsättning för att linjetrafiken skall kunna flyttas över från&lt;br /&gt; 
Bromma flygplats till Arlanda är att kollektivtrafikförbindelserna mellan&lt;br /&gt; 
Stockholms city och Arlanda förbättras. Riksdagen har våren 1978 uttalat&lt;br /&gt; 
att det behövs kraftfulla åtgärder för att uppnå en tillfredställande standard&lt;br /&gt; 
för kommunikationerna mellan Stockholm och Arlanda (TU 1977/78: 13).&lt;br /&gt; 
Detta arbete skulle enligt utskottet - med hänsyn inte minst till behovet av&lt;br /&gt; 
en snar lösning av terminalfrågan i Stockholms innerstad - bedrivas med&lt;br /&gt; 
skyndsamhet. Något sådant utredningsarbete har ännu inte påbörjats.&lt;br /&gt; 
Sedan trafikutskottet gjorde detta uttalande har ytterligare motioner&lt;br /&gt; 
väckts i frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;F. n. tar bussresan till Arlanda 15 min. längre tid än till Bromma. Finanslandstingsrådet&lt;br /&gt;
Nils Hallerby i Stockholms läns landsting och finansborgarrådet&lt;br /&gt;
John-Olof Persson i Stockholms kommun har i ett brev den 24&lt;br /&gt; 
april 1980 till trafikutskottet redovisat följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AB Storstockholms Lokaltrafik har en sådan planering, att de ökade&lt;br /&gt; 
krav på kollektivtrafikförbindelser mellan Stockholms City och Arlanda,&lt;br /&gt; 
som en överflyttning av flyglinjetrafiken till Arlanda leder till, kommer att&lt;br /&gt; 
tillgodoses. Vi avser att omgående utreda möjligheten att utlägga de kollektivtrafikfält,&lt;br /&gt;
som är nödvändiga för att flygbussarna skall kunna köra&lt;br /&gt; 
sträckan med minsta möjliga konflikt med biltrafiken och därigenom kunna&lt;br /&gt; 
uppnå påtagliga tidsvinster för resenärerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen och landstinget är också beredda att tillsammans med staten&lt;br /&gt; 
medverka till att skapa förutsättningar för en förbättrad in- och utrikesterminal&lt;br /&gt;
i centralt läge i Stockholm.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1980/81:113&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;På kort sikt kan alltså de kollektiva transporterna till Arlanda förbättras&lt;br /&gt; 
genom att direkta snabbussar sätts in. Bussarna bör köra direkt till Arlanda&lt;br /&gt; 
via Järva krog utan omstigningsmöjlighet vid Hagaterminalen. Därmed blir&lt;br /&gt; 
tidsskillnaden mellan Arlanda och Bromma inte större än 7 å 8 minuter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid Handelshögskolan i Stockholm har i samarbete med ASEA studerats&lt;br /&gt;
ett projekt med spårbunden trafik till Arlanda. Med hjälp av ett&lt;br /&gt; 
datoriserat simuleringsprogram har olika utbyggnadsalternativ prövats.&lt;br /&gt; 
Projektgruppen har därvid kommit fram till att den optimala utbyggnaden&lt;br /&gt; 
måste vara att behålla existerande spår fram till slutet av järnvägstunneln i&lt;br /&gt; 
Ulriksdal. Därefter bygger man ut nuvarande dubbelspår med ytterligare&lt;br /&gt; 
två spår till Märsta. Från Märsta räknar gruppen med att man drar ett&lt;br /&gt; 
dubbelt stickspår fram till Arlanda. Fördelen med detta förslag är att också&lt;br /&gt; 
kapaciteten och servicegraden för såväl gods- som tjärrtrafiken och den&lt;br /&gt; 
normala pendeltågstrafiken mellan Märsta och Stockholm ökar. Projektet&lt;br /&gt; 
skulle ta två år att genomföra och beräknas dra en investeringskostnad på&lt;br /&gt; 
530 milj. kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En järnvägsförbindelse till Arlanda skulle, med en beräknad restid på 24&lt;br /&gt; 
minuter, innebära en väsentligt bättre service för flygresenärerna och för&lt;br /&gt; 
dem som arbetar på Arlanda. Vid en utflyttning av inrikestrafiken från&lt;br /&gt; 
Bromma till Arlanda skulle restiden från Stockholms city till flygplatsen&lt;br /&gt; 
inte bli längre trots att flygplatsen flyttas längre ut från city. Samtidigt&lt;br /&gt; 
förbättras markkommunikationerna för de resenärer och den personal som&lt;br /&gt; 
redan i dag finns på Arlanda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver att ge en god kommunikation till Arlanda får byggandet av&lt;br /&gt; 
ytterligare två spår stora positiva effekter på SJ:s trafik och SL:s pendeltågstrafik.&lt;br /&gt;
Det ökade passagerarunderlaget för pendeltågen kräver en utbyggnad&lt;br /&gt;
av kapaciteten som är svår att lösa utan ytterligare två spår. Om&lt;br /&gt; 
inom en snar framtid ändå ytterligare två spår måste byggas med hänsyn&lt;br /&gt; 
till pendeltågstrafiken, blir särkostnaderna för Arlandabanan avseende&lt;br /&gt; 
anläggningskostnaderna i princip kostnaderna för sträckan Märsta—Arlanda&lt;br /&gt;
(ca 4 km).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi anser det redovisade projektet vara ytterst intressant. Regeringen bör&lt;br /&gt; 
ta initiativ till överläggningar mellan berörda parter: ASEA. Stockholms&lt;br /&gt; 
kommun, Stockholms läns landsting, luftfartsverket, SAS och LIN. Förhandlingarna&lt;br /&gt;
bör ledas av en särskilt tillkallad utredningsman. Utredningen&lt;br /&gt;
bör ske så snabbt att beslut kan fattas under nästa budgetår. Riksdagen&lt;br /&gt; 
bör uttala sig för den förbättring av kommunikationerna till Arlanda både&lt;br /&gt; 
på kort och något längre sikt som vi här har förordat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid en jämförelse mellan Bromma- och Arlandaalternativen gäller också&lt;br /&gt; 
att ett samlande av allt inrikesflyg till Arlanda ger möjlighet till förbättrad&lt;br /&gt; 
service och samordning både inom inrikesflyget och mellan inrikesflyget&lt;br /&gt; 
och utrikesflyget. Redan i dag flyger 37% av antalet passagerare i inrikes&lt;br /&gt; 
linjetrafik på Arlanda. Trots detta finns det exempelvis ingen tidtabellsanpassning&lt;br /&gt;
mellan inrikesflygen på Bromma resp. Arlanda. För både inrikes&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1980/81:113&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;och utrikes passagerare sorn skall byta plan mellan Bromma och Arlanda&lt;br /&gt; 
är i dag kommunikationsproblemen besvärliga. En betydande andel av&lt;br /&gt; 
LIN:s passagerare på Bromma flyger nämligen vidare med annat flyg från&lt;br /&gt; 
Arlanda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Påverkan på inrikesflyget i övrigt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen uttalas oro för att en utflyttning av LIN:s verksamhet till&lt;br /&gt; 
Arlanda skall skapa stora svårigheter för inrikesflyget. För att dramatisera&lt;br /&gt; 
det hela ytterligare så hotar kommunikationsministern med indragning av&lt;br /&gt; 
en rad flygplatser om Brommatrafiken försvinner. Detta är ett skrämskott&lt;br /&gt; 
för att påverka opinionen. Några planer i den riktningen har aldrig uttalats&lt;br /&gt; 
från ansvariga myndigheter, t. ex. från luftfartsverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Man kan exempelvis jämföra med utvecklingen av flygtrafiken på Göteborg&lt;br /&gt;
och Malmö sedan DC 9-oma flyttades från Bromma till Arlanda.&lt;br /&gt; 
Denna överflyttning har inte lett till någon förändrad utveckling. Flyget på&lt;br /&gt; 
Göteborg resp. Malmö har fortsatt att öka i förutsedd takt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som vi tidigare har konstaterat finns det inte fog för att hävda att&lt;br /&gt; 
Arlandaalternativet blir dyrare än Bromma, snarare tvärtom. Vidare finns&lt;br /&gt; 
mycket goda möjligheter för inrikesflyget på Arlanda medan Bromma&lt;br /&gt; 
redan i dag nått sitt kapacitetstak. Det finns alltså ingen faktisk grund för&lt;br /&gt; 
att hävda att en utflyttning från Bromma till Arlanda skulle påverka LIN:s&lt;br /&gt; 
verksamhet så negativt att en rad flygplatser i landsorten skulle vara&lt;br /&gt; 
nedläggningshotade. Vi menar att det i själva verket förhåller sig tvärtom.&lt;br /&gt; 
Bromma lägger enligt vår mening sådana hämningar på flygutvecklingen&lt;br /&gt; 
att det är tveksamt om inrikesflyget kan fortsätta att utvecklas. Så länge&lt;br /&gt; 
Stockholms läns landsting och Stockholms kommun inte beslutar annorlunda&lt;br /&gt;
måste Bromma flygplats även fortsättningsvis betjäna allmänflyget.&lt;br /&gt; 
Arlanda har inte möjligheter att ta emot detta flyg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi anser att det trafikpolitiska beslutet från 1979 också innebär att&lt;br /&gt; 
inrikesflygets roll i kollektivtrafiken måste beaktas. Vi vill att lågprisflyget&lt;br /&gt; 
skall vara en realitet för människor i olika delar av landet. Därför måste&lt;br /&gt; 
trafiken tryggas på de flygplatser där den nu upprätthålls. Därtill är enligt&lt;br /&gt; 
vår mening inrikesflyget i dag alltför Stockholmscentrerat. Det är angeläget&lt;br /&gt;
att inrikesflyget ges en sådan struktur att flygets möjligheter bättre&lt;br /&gt; 
tillvaratas i det samlade trafikarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det trafikpolitiska beslutet innebär att samhällsekonomiska hänsyn av&lt;br /&gt; 
t. ex. regionalpolitisk karaktär skall tas. Dét betyder för inrikesflyget enligt&lt;br /&gt; 
vår mening att kostnaderna för flygverksamheten (inkl. flyttningen till&lt;br /&gt; 
Arlanda) skall fördelas på ett sådant sätt att trafiken på de små flygplatserna&lt;br /&gt;
inte äventyras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi anser mot denna bakgrund att en särskild utredning bör tillsättas om&lt;br /&gt; 
hur inrikesflyget skall utvecklas. Denna utredning bör med utgångspunkt i&lt;br /&gt; 
vad vi nu har anfört belysa inrikesflygets roll i trafikpolitiken. Utgångs&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1980/81:113&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;punkten skall således vara att jettrafiken flyttas från Bromma till Arlanda&lt;br /&gt; 
samtidigt som trafiken på övriga inrikesflygplatser även i fortsättningen&lt;br /&gt; 
tryggas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såväl miljökrav, säkerhetskrav och ekonomiska beräkningar som inrikesflygets&lt;br /&gt;
framtida utvecklingsmöjligheter talar för en överflyttning av&lt;br /&gt; 
jettrafiken till Arlanda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är ytterst angeläget att koncessionsnämndens beslut snabbt genomförs.&lt;br /&gt;
För alla berörda parter — i första hand personal och kringboende - är&lt;br /&gt; 
det önskvärt att ett slutligt beslut äntligen fattas i Brommafrågan. Riksdagen&lt;br /&gt;
bör därför nu besluta om en utflyttning av jettrafiken till Arlanda&lt;br /&gt; 
snarast möjligt och senast under 1982.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;III HEMSTÄLLAN&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med stöd av det anförda hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:43px;"&gt;att riksdagen beslutar&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:43px;"&gt;1. avslå proposition 1980/81:30,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:43px;"&gt;2. att jettrafiken på Bromma senast under andra halvåret 1982&lt;br /&gt; 
flyttas till Arlanda,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:43px;"&gt;3. uttala att snabbusstrafiken mellan Stockholms city och Arlanda&lt;br /&gt; 
omedelbart och senast vid utflyttningen av jettrafiken från Bromma&lt;br /&gt;
förändras i enlighet med vad som anförts i motionen,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:43px;"&gt;4. uttala sig för att en järnvägsförbindelse kommer till stånd mellan&lt;br /&gt; 
Stockholm och Arlanda samt begära att denna fråga snabbutreds&lt;br /&gt; 
av en särskild utredningsman,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:43px;"&gt;5. begära att regeringen omedelbart ger luftfartsverket i uppdrag att&lt;br /&gt; 
vidta åtgärder i det nuvarande inrikesområdet på Arlanda i enlighet&lt;br /&gt;
med vad i motionen anförts,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:43px;"&gt;6. begära att regeringen så snart det erfordras redovisar förslag till&lt;br /&gt; 
nödvändiga investeringar på Arlanda,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:43px;"&gt;7. begära att regeringen ger luftfartsverket i uppdrag att skyndsamt&lt;br /&gt; 
redovisa program för det framtida inrikesområdet på Arlanda,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:43px;"&gt;8. uttala att trafiken på övriga inrikesflygplatser i fortsättningen&lt;br /&gt; 
skall tryggas,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:43px;"&gt;9. begära att regeringen tillsätter en särskild utredning om inrikesflygets&lt;br /&gt;
roll i trafikpolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1980/81:113&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Stockholm den 13 november 1980&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;OLOF PALME (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CURT BOSTRÖM (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;INGVAR CARLSSON (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HANS GUSTAFSSON (s)&lt;br /&gt; 
LILLY HANSSON (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PAUL JANSSON (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;GÖRAN KARLSSON (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LARS ULANDER (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;OLLE WESTBERG (s)&lt;br /&gt; 
i Hofors&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_24"&gt;&lt;p&gt;VALTER KRISTENSON (s)&lt;br /&gt; 
MAJ LIS LANDBERG (s)&lt;br /&gt; 
ESSEN LINDAHL (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LISA MATTSON (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;THAGE PETERSON (s)&lt;br /&gt; 
ANNA-GRETA SKANTZ (s)&lt;br /&gt; 
INGVAR SVANBERG (s)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>on (c)</namn>
<partibet></partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>on (s)</namn>
<partibet></partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>OLOF PALME</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>CURT BOSTRÖM</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>INGVAR CARLSSON</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>5</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>HANS GUSTAFSSON</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>6</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>LILLY HANSSON</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>7</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>PAUL JANSSON</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>8</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>GÖRAN KARLSSON</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>9</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>LARS ULANDER</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>10</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>OLLE WESTBERG</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>11</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>VALTER KRISTENSON</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>12</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>MAJ LIS LANDBERG</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>13</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>ESSEN LINDAHL</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>14</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>LISA MATTSON</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>15</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>THAGE PETERSON</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>16</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>ANNA-GRETA SKANTZ</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>17</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>INGVAR SVANBERG</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>18</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G402113</dok_id>
<subtitel>av Olof Palme m. fl.</subtitel>
<filnamn>mot_198081__113.pdf</filnamn>
<filstorlek>652050</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>med anledning av proposition 1980/81:30 om Bromma och Arlanda  flygplatser m. m.</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/8D941E69-5C22-48AC-88C7-E6425E13CFF7</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>