3094900G4021081980/81108motmotMotion 1980/81:108 av Lars Werner m. fl.MotionMotion10801980-11-06 00:00:002014-11-03 22:23:222014-11-03 00:00:00med anledning av proposition 1980/81:20 om besparingar i statsverksamheten, m. m.av Lars Werner m. fl.htmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/G402108/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/G402108https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G402108
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_41"><p>39</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Motion<br />
1980/81:108</p>
<p>av Lars Werner m. fl.</p>
<p>med anledning av proposition 1980/81:20 om besparingar i statsverksamheten,<br />
m. m.</p>
<p>Regeringens förslag</p>
<p>Sysselsättningspolitikens verklighet beskrivs på ett felaktigt sätt. Detta<br />
får bilda bakgrund för prutningar, vilka är oacceptabla, om man verkligen<br />
fasthåller vid de klassiska målen om full sysselsättning.</p>
<p>Full sysselsättning är i realiteten inte längre målet för regeringens politik.<br />
Det har inte varit så sedan slutet av 1960-talet. Utslagningen i produktionslivet<br />
började då gå snabbare än tillskottet av nya arbeten. En uppdelning<br />
i A-, B- och C-lag blev ett accepterat inslag i arbetsmarknadspolitiken<br />
- allt i syfte att gå kapitalismens förändrade behov till mötes. Stora skikt<br />
av den arbetsföra befolkningen har konstant eller temporärt ställts utanför<br />
arbetslivet, dömts till en kortsiktig, flytande tillvaro utanför normala samhälleliga<br />
sammanhang. Den dolda arbetslösheten och den allmänna utslagningen<br />
har ökat enormt.</p>
<p>Till den klassiska fullsysselsättningspolitikens fördelningspolitiska sida<br />
hörde att de arbetslösa och undersysselsatta skulle få sin försörjning nödtorftigt<br />
garanterad. Ju större utslagningen blivit, desto större betydelse har<br />
denna garanti mot en omfattande köpkraftsminskning till följd av arbetslöshet<br />
fått för det ekonomiska systemet. Likväl har utvecklingen inneburit<br />
att stora grupper nu har det sämre än tidigare.</p>
<p>Att mot denna bakgrund försämra de stödformer som är avsedda för<br />
människor som omfattas av arbetsmarknadspolitikens olika delar är helt<br />
oacceptabelt. Det är ytterligare ett bevis på att regeringen prisger resterna<br />
av den klassiska sysselsättningspolitiken för att i stället anamma Milton<br />
Friedmans idéer. De föreslagna reduceringarna är felaktiga ur mänskliga,<br />
fördelningspolitiska och konjunkturmässiga synvinklar.</p>
<p>Detsamma gäller nedskärningar av forskningen inom arbetarskyddet.<br />
Här handlar det om en underförsörjd och eftersatt sektor. Nedskärningar<br />
här är därför också oacceptabla.</p>
<p>Alternativ</p>
<p>Utgifterna för arbetsmarknadspolitiken är omfattande. Detta är följden<br />
av att undersysselsättning och arbetslöshet blivit ett kroniskt inslag i<br />
ekonomin på senare år. På sikt kan här besparingar åstadkommas endast<br />
genom att staten för en självständig industri- och investeringspolitik. Sta</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1980/81:108</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>40</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>ten måste ta ansvar för uppbyggandet av nya, avancerade färdigvaruindustrier,<br />
för ökande satsningar på ett högeffektivt, högt utvecklat, kollektivt<br />
transportväsende, för en övergång till sex timmars arbetsdag. Detta kommer<br />
att skapa arbeten. I motsvarande mån kan utgifter för arbetsmarknadsåtgärder<br />
minskas.</p>
<p>På kortare sikt kan dock inga minskningar av utgifterna för sysselsättningsskapande<br />
åtgärder göras - snarare är läget det motsatta. Däremot<br />
finns andra utgifter vilka kan reduceras.</p>
<p>Det är i grunden fel att privata företag skall erhålla särskilda förmåner<br />
för att etablera sig i speciella delar av landet. Detta kan uppnås genom<br />
andra åtgärder, främst genom en styrning av investeringarna. Om samhällssektorn<br />
garanterar infrastrukturen, finns inget skäl att ge särskilda<br />
bidrag för att muta företag att lägga sig i krisregionerna. Till stor del har<br />
dessa förmåner varit ineffektiva - de har utgjort en alternativ finansieringsform<br />
för investeringar, vilka ändå skulle ha kommit till stånd. I vissa<br />
fall har de inneburit stöd åt företagande som inte vilat på en sund grundval.</p>
<p>Också stora delar av utgifterna för att främja ”rörligheten”, dvs. omflyttningen<br />
av människor, skulle med en investeringsstyrande politik kunna<br />
sparas in. A ena sidan ger man ut pengar för att minska omflyttningen.<br />
Å andra sidan ger man ut pengar för att öka den. Man skulle kunna uppnå<br />
större balans med mindre utgifter och spara kostnader för omflyttningen.<br />
Detta skulle gälla både statsbudgeten och den totala samhälleliga kalkylen.</p>
<p>De nu anförda riktlinjerna kan naturligtvis fullt realiseras först på en<br />
smula sikt. Kontroll över de större företagens investeringar och geografiska<br />
fördelning kan införas. De mest ineffektiva delarna av det regionalpolitiska<br />
stödet kan avskaffas.</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Översikt: Arbetsmarknadsdepartementet (milj. kr.)</p>
</div>
<table class="skannad"><tr><td><p>Utgiftsslag</p>
</td>
<td><p style="margin-left:74px;">Besparingar</p>
<p style="margin-left:74px;">Regeringen</p>
</td>
<td><p style="margin-left:12px;">Vpk</p>
</td>
</tr><tr><td><p>FoU</p>
</td>
<td><p style="margin-left:82px;">1</p>
</td>
<td><p style="margin-left:12px;">0</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Platslistor</p>
</td>
<td><p style="margin-left:82px;">5</p>
</td>
<td><p style="margin-left:12px;">0</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Stimulansbidrag</p>
</td>
<td><p style="margin-left:74px;">110</p>
</td>
<td><p style="margin-left:12px;">0</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Barntillsyn</p>
</td>
<td><p style="margin-left:82px;">0,3</p>
</td>
<td><p style="margin-left:12px;">0</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Detaljplaneringsbidrag</p>
</td>
<td><p style="margin-left:82px;">4</p>
</td>
<td><p style="margin-left:12px;">0</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Totalt</p>
</td>
<td><p style="margin-left:74px;">120,3</p>
</td>
<td><p style="margin-left:12px;">0</p>
</td>
</tr></table>
<div class="block ml_4"><p>Hemställan</p>
<p>Under hänvisning till det anförda föreslås</p>
<p>att riksdagen beslutar avslå proposition 1980/81:20 vad avser</p>
<p style="margin-left:42px;">1) minskat anslag till forskning och utveckling,</p>
<p style="margin-left:42px;">2) nedskärning av stimulansbidrag,</p>
</div>
<div class="block ml_4" />
<div class="block ml_31" />
<div class="block ml_4" />
<div class="block ml_4" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1980/81:108</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p style="margin-left:39px;">3) avgifter för viss barntillsyn,</p>
<p style="margin-left:39px;">4) avskaffande av detaljplaneringsbidrag.</p>
<p>Stockholm den 6 november 1980<br />
LARS WERNER (vpk)</p>
<p>EIVOR MARKLUND (vpk) C.-H. HERMANSSON (vpk)</p>
<p>NILS BERNDTSON (vpk) BERTIL MÅBRINK (vpk)</p>
<p>EVA HJELMSTRÖM (vpk) JÖRN SVENSSON (vpk)</p>
</div>
</div>
</div>
0LARS WERNERvpk1undertecknare0EIVOR MARKLUNDvpk2undertecknare0C.-H. HERMANSSONvpk3undertecknare0NILS BERNDTSONvpk4undertecknare0BERTIL MÅBRINKvpk5undertecknare0EVA HJELMSTRÖMvpk6undertecknare0JÖRN SVENSSONvpk7undertecknareG402108av Lars Werner m. fl.mot_198081__108.pdf103941pdfmed anledning av proposition 1980/81:20 om besparingar i statsverksamheten, m. m.https://data.riksdagen.se/fil/A7A7AD6D-CC17-4CAB-979D-EAE2AB3D8921