3094897G4021051980/81105motmotMotion 1980/81:105 av Lars Werner m. fl.MotionMotion10501980-11-06 00:00:002014-11-03 22:23:202014-11-03 00:00:00med anledning av proposition 1980/81:20 om besparingar i statsverk* samheten, m. m.av Lars Werner m. fl.htmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/G402105/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/G402105https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G402105
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_41"><p>32</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Motion<br />
1980/81:105</p>
<p>av Lars Werner m. fl.</p>
<p>med anledning av proposition 1980/81:20 om besparingar i statsverk*<br />
samheten, m. m.</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Regeringens förslag</p>
<p>Regeringen föreslår här besparingar inom vägväsendet, statensjärnvägar,<br />
sjöfartsområdet och postväsendet.</p>
<p>Vi kommenterar avsnitt för avsnitt och börjar med</p>
<p>Vägväsendet</p>
<p>Vi motsätter oss icke en översyn av verkets organisation. F. n. är statens<br />
vägbyggnadsorganisation i stort sett dubblerad, eftersom AMS och vägverket<br />
har var sin apparat. Detta system är ägnat att fördyra vägbyggandet.<br />
Ett enhetligt statligt vägbyggnadsorgan bör skapas, varigenom ett<br />
antal miljoner kan sparas in. Förslaget att skära ned den statliga färjverksamheten<br />
skapar oro i bygder där befolkningen redan har kommunikationsproblem.<br />
Sådana besparingsåtgärder kan ytterligare försämra förhållandena<br />
i många glesbygder och kan ske först om de berörda människorna<br />
godkänner åtgärderna. Vi ställer oss positiva till forskning kring ökat<br />
vägslitage på grund av dubbade bildäck.</p>
<p>Statens järnvägar</p>
<p>Regeringens förslag innebär i stort en återgång till det företagsekonomiska<br />
tänkande som 1979 års trafikpolitiska beslut ville ersätta med ett samhällsekonomiskt<br />
tänkande. Det är riktigt att SJ har problem, men dessa<br />
står i klart samband med starkt eftersatta investeringsbehov och många års<br />
försummelser. Den allt överskuggande frågan för SJ i dag gäller resoluta<br />
åtgärder för att möjliggöra nyinvesteringar i enlighet med av SJ utarbetat<br />
huvudalternativ för ett 10-årigt investeringsprogram. Regeringen föreslår<br />
rationaliseringar och personalminskningar - en politik som bedrivits under<br />
många år och som i nuläget skapat en kris för SJ. Tågen måste inställas<br />
på grund av brist på personal och lok. Av 3 800 lokförare går 2 300 i pension<br />
de närmaste sex åren.</p>
<p>Regeringen förordar nya taxe- och prishöjningar. Taxepolitiken kan vara<br />
ett verksamt medel för att styra mot en önskvärd och samhällsekonomiskt<br />
nyttig trafikstruktur. Det betyder att företagsekonomiska effekter måste<br />
vägas mot samhällsekonomiska vid användning av taxe-instrumentet.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1980/81:105</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>33</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Alternativ</p>
<p>Vpk har i motion 1979/80:193 kortfattat beskrivit hur landet skall uppnå<br />
en ny, samhällsekonomiskt sparsam trafikstruktur. Det gäller att överföra<br />
tung långväga trafik från landsvägarna till järnvägarna och sjöfarten. Fördelar<br />
uppnås på sikt med en sådan strategi. Det gäller såväl trafiksäkerhet<br />
och därmed vårdkostnader som miljö- och energihushållning. Genom en<br />
kraftig satsning på utveckling av järnvägens resurser kan vägnätet avlastas<br />
stora kostnader och järnvägens bokföringsmässiga underskott elimineras.<br />
Detta kräver en relativt kraftig satsning i början men leder efter hand till en<br />
förstärkning av kollektivtrafikens resurser och en ur samhällets synpunkt<br />
viktig besparing, vilken svårligen kan kvantifieras. Uppskattningsvis kan<br />
det röra sig om flera miljarder i besparingar inom en rad samhällssektorer,<br />
såväl direkt som indirekt.</p>
<p>Sjöfart</p>
<p>Regeringens förslag syftar dels till att ta ytterligare en isbrytare, förutom<br />
isbrytaren Thule, ur verksamhet, dels att ge sjöfartsverket i uppdrag att<br />
undersöka möjligheterna att skapa incitament för att minska anspråken på<br />
isbrytning, vilken f. n. utförs kostnadsfritt.</p>
<p>Alternativ</p>
<p>Enligt vår mening är det angeläget att full garanti skapas för Norrlandshamnarnas<br />
öppethållande även under svåra vinterförhållanden, varför vi<br />
inte godkänner uppläggning av ytterligare en isbrytare. Idén att eventuellt<br />
avgiftsbelägga isbrytartjänster innebär risker, eftersom sjötransportörer av<br />
ekonomiska skäl kan försämra drift och säkerhet.</p>
<p>Postväsendet</p>
<p>Om s.k. direktdebitering av myndigheternas portokostnader kan bidra<br />
till förbättrade postrutiner med bl. a. minskning av onödiga utskick och<br />
besparingar vad gäller blankettraseriet bör man övergå till ett sådant system.<br />
Av samma skäl motsätter vi oss inte en översyn av reglerna för<br />
frankeringsfrihet. Då det gäller förslaget om avvecklad tjänstebrevsrätt för<br />
icke statliga organ torde detta främst gälla primär- och landstingskommuners<br />
sjukvårdsinrättningar samt svenska kyrkan. Besparingarna blir i stor<br />
utsträckning skenbara, eftersom kostnaderna överförs till kommunalskatten.<br />
Visserligen kan kostnadsmedvetandet stärkas, men samtidigt uppkommer<br />
troligen administrativa nackdelar för posthanteringen. Dessutom<br />
är vi kritiska mot övervältringen av kostnader från stat till kommuner.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1980/81:105</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>34</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Sammanfattning</p>
<p>Regeringens förslag till besparingar framförs i texten som "beräknat<br />
till”, ”uppskattat till” osv. Endast vad avser anslaget Isbrytning kan<br />
förslaget sägas avse ett konkret angivet belopp, 5 milj. kr.</p>
<p>Vpk:s förslag innebär vad gäller vägväsendet och statensjärnvägar en<br />
långsiktig grundsyn med målsättningen att åstadkomma en mera sparsam<br />
trafikstruktur än den vi har i dag. Vår betänklighet när det gäller minskad<br />
isbrytarkapacitet har också ekonomisk bakgrund, eftersom svåra isförhållanden<br />
kan innebära ökade kostnader om kapaciteten är för låg.</p>
<p>Hemställan</p>
<p>Under hänvisning till det anförda föreslås</p>
<p style="margin-left:40px;">att riksdagen med avslag på proposition 1980/81:20, bilaga 5, som<br />
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts beträffande<br />
vägväsendet, statens järnvägar, sjöfarten och postväsendet.</p>
<p>Stockholm den 6 november 1980</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>LARS WERNER (vpk)</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>EIVOR MARKLUND (vpk)<br />
NILS BERNDTSON (vpk)<br />
EVA HJELMSTRÖM (vpk)</p>
</div>
<div class="block ml_24"><p>C.-H. HERMANSSON (vpk)<br />
BERTIL MÅBRINK (vpk)<br />
SVEN HENRICSSON (vpk)</p>
</div>
</div>
</div>
0LARS WERNERvpk1undertecknare0EIVOR MARKLUNDvpk2undertecknare0NILS BERNDTSONvpk3undertecknare0EVA HJELMSTRÖMvpk4undertecknare0C.-H. HERMANSSONvpk5undertecknare0BERTIL MÅBRINKvpk6undertecknare0SVEN HENRICSSONvpk7undertecknareG402105av Lars Werner m. fl.mot_198081__105.pdf113281pdfmed anledning av proposition 1980/81:20 om besparingar i statsverk* samheten, m. m.https://data.riksdagen.se/fil/B298E57F-40CF-4587-A58F-86D94F54FE80