<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2437236</hangar_id>
 <dok_id>G30939</dok_id>
 <rm>1979/80</rm>
 <beteckning>39</beteckning>
 <typ>prot</typ>
 <subtyp>prot</subtyp>
 <doktyp>prot</doktyp>
 <typrubrik>Riksdagens protokoll 1979/80:39</typrubrik>
 <dokumentnamn>Protokoll</dokumentnamn>
 <debattnamn>Protokoll</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>"</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>39</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1979-11-28 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2024-06-25 16:16:58</systemdatum>
 <publicerad>2009-11-27 14:36:27</publicerad>
 <titel>Riksdagens protokoll 1979/80:39 Onsdagen den 28 november</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>importerad</status>
 <htmlformat>skanning2007</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G30939/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G30939</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G30939</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="brask"&gt;Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.&lt;/div&gt; 

&lt;div class=Section1&gt;

&lt;h1 style='page-break-after:auto'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riksdagens
protokoll 1979/80:39&lt;/span&gt;&lt;/h1&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 28 november&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kl.
10.00&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                                      &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;text-indent:305.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 Justerades protokollet för den 20 innevarande
månad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:304.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:-2.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;§ 2 Meddelande om val&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;TALMANNEN:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
får meddela att val av en ledamot och en suppleant i styrelsen för Stiftelsen
Riksbankens jubileumsfond kommer all ske vid morgondagens sammanträde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§
3 Talmannen  meddelade att till  kammaren  inkommit läkarintyg för Eric Holmqvisl,
som var sjukskriven under tiden den 23 november-den 31 december. Erforderiig
ledighet beviljades.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Talmannen anmälde att Lars-Erik Lövdén (s) fr. o.
m. den 28 november skulle tjänstgöra som ersättare för Eric Holmqvisl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§
4 Föredrogs och hänvisades&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Motionerna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1979/80:117 lill
arbetsmarknadsutskotlel&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1979/80:118 till
utbildningsutskottet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1979/80:119-123 till
skatteutskottet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§
5 Föredrogs men bordlades äter Arbelsmarknadsutskottets betänkanden 1979/80:5,
6 och 8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§
6 Föredrogs och bifölls Interpellationsframslällningarna 1979/80:83-85&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§
7 Bostadslån m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Föredrogs civilutskottels belänkande 1979/80:4 med
anledning av propo­sitionen 1978/79:209 om ändring i bostadsbeskattningen, m.
m., såvitt avser bostadslån m. m. jämte motioner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Regeringen hade i propositionen 1978/79:209
(budgetdepartemenlel), beslutad den 5 april 1979, såvitt nu var i fråga
föreslagit riksdagen att godkänna vad i regeringsprotokollet förordats i fråga
om bostadslån m. m. till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section3&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 28 november 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bostadslån
m. rn.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;enskilt ägda
flerfamiljshus (punkt 1 delvis).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
regeringsproiokollet (s. 31-32) anfördes bl. a. alt vid ombyggnad av enskilt
ägda hyreshus lånegränsen borde höjas lill 92 %. De nya bestämmel­serna borde
tillämpas i fräga om ombyggnadsarbeten och energisparåtgärder för vilka
preliminärt lånebeslut hade meddelats efter utgången av år 1979.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I detta sammanhang hade behandlals de med anledning
av propositionen väckta motionerna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1978/79:2684
av Per Bergman m. fl. (s), vari föreslagils all riksdagen med avslag pä
regeringens förslag i motsvarande eller därav berörda delar som sin mening gav
regeringen till känna att lånegränsen för bostadslån borde vara 85 96, dä det
gällde lån för ny- och ombyggnad av flerfamiljshus som ägdes av enskild person
eller enskilt företag och sådant av enskild person eller enskilt företag ägt
småhus som var avsett för uthyrning,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1978/79:2696 av Per-Olof
Strindberg m. fl. &lt;/span&gt;&lt;span lang=NO-BOK style='font-family:Verdana'&gt;(m),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span lang=NO-BOK
style='font-family:Verdana'&gt;1978/79:2697 av Lars Werner m. fl. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;(vpk), vari såvitt nu var i fråga föreslagits atl
riksdagen skulle avslå propositionen 1978/79:209 i vad den rörde storieken av
bostadslån, och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1979/80:36
av Erik Wärnberg m. fl. (s), vari såvitt nu var i fråga hemställts att
riksdagen skulle avslå propositionen 1978/79:209 i vad den rörde storleken av
bostadslån (yrkande 1).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utskottet
hemställde&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;1.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;beträffande bostadslånets storlek alt riksdagen med
anledning av regeringens förslag och med avslag på motionerna 1978/79:2684 och
2697 samt 1979/80:36, de två sistnämnda såvitt nu var i fråga, godkände vad
utskottet förordat i fråga om enskilt ägda flerfamiljshus och småhus för
uthyrning,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;2.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;beträffande ägarlägenheler att riksdagen skulle
avslå motionen 1978/ 79:2696.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Följande två reservationer hade avgivits av Per
Bergman, Oskar Lindkvist, Lars Henrikson, Maj-Lis Landberg, Birgitta Dahl,
Magnus Persson och Per Olof Håkansson (samtliga s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;/. beträffande bostadslånets storlek, vari
reservanterna ansett att utskottet under 1 bort hemställa&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;all
riksdagen med bifall till motionerna 1978/79:2684 och 2697 samt 1979/80:36, de
tvåsistnämnda såvitt nu var i fråga, inte skulle godkänna vad i
regeringsproiokollet förordals i fråga om bostadslån m. m. vid ombyggnad av
enskilt ägda flerfamiljshus samt som sin mening ge regeringen lill känna vad
reservanterna anfört om låneandelen vid nybyggnad av hyreshus.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section4&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;2. belräffande ägarlägenheler, vari reservanterna
ansell att viss del av utskottets yttrande skulle ha av dem angiven lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section5&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section6&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;OSKAR LINDKVIST (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Kammaren har nu att ta ställning till civilutskottets betänkande nr 4.
Socialdemokraterna i utskottet har i två reservationer gäll emot den borgerliga
majoriteten. I den första reservationen återkommer vi till kravet pä en
sänkning av den statliga lånegränsen vid enskilt byggande - och detta gäller
såväl vid nybyggnad som vid ombyggnad. Vårl förslag innebär konkret att
lånegränsen för denna kategori, enskilt byggande med statliga lån, sänks från
92 lill 85 96.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
har agerat så ofta i denna fråga att ett kort bifall kunde ha räckt som en
motivering. Men utskotlsmajoriietens yrkande om avslag på motionen - som bildar
underiaget för reservation nr 1 - är så torftigt att jag något måste utveckla
de synpunkter vi har på frågart. Majoriteten avfärdar vårt förslag med de
sparsamma orden: &amp;quot;Några motiv för förslaget redovisas inte.&amp;quot; Det
tyder på en stor villfarelse och kan inte ens försvaras med att man inte orkat
läsa igenom motionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Värt
molionskrav är både seriöst och sakkunnigt motiverat. En av de första åtgärder
som 1976 års trepartiregering vidtog var Just all höja lånegränserna vid
statligt byggande till 92 96 för enskilda byggare. Ingen förklaring gavs den
gången lill denna åtgärd - inga skäl redovisades av regeringen. Det skulle bara
vara så. Den gängen fanns del inga motiv för förslagen. Det är möjligt att den
borgeriiga utskottsmajoriteten i slutet rum har filt en förklaring. Men vi
känner inte till några skäl som kan motivera en sådan åtgärd. Därför gick vi
den gången bestämt emol regeringsförslagei, och den inställningen är
oförändrad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringen
ville höja lånegränsen till 92 % och därmed avlasta de enskilda byggmästarna en
kapitalinsats på 7 96. Några krav på byggmästarna ställdes inte, vare sig
socialt eller belräffande anvisningen av lägenheterna. Beslutet som sådant har
inte heller den ringaste inverkan på hyrorna. Varje budgetår strömmar ca 30
milj. kr. de enskilda byggmästarna till mötes. Låt vara atl det är ett nära och
uppenbariigen myckel varaktigt förhällande mellan en borgeriig regering och
dessa enskilda byggmäslarintressen, men någon måtta måste det väl ändå vara på
generositeten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Att
det måste vara någon måtta på generositeten tyckte också en majoritet i denna
kammare den 5 april i år. Då röstade en majoritet i ett tillstånd av sällsynt
klarsynthet för en återgång till 85 96. Men sedan de borgeriiga ledamöter
fångats in som möjliggjorde en majoritet för 85 96 kunde man bättre hålla ihop
den borgerliga gruppen, och den 29 maj var det återigen klartecken för
vakthållningen kring 92 96. Beslutet är också starkt kritiserat av
hyresgästerna, men de har ingen talan när en borgerlig regering utdelar dusörer
lill sina egna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Reservation
2 lar avstånd från innehållet i såväl utskottets majoritetsskriv­ning som
moiion 2696 frän moderaterna. Kravet i molionen är förslag frän regeringen om
införande av lagfartsbostäder i flerfamiljshus. Vi menar från vårl håll att
utskottet borde ha föreslagit ett direkt avslag på delta krav, som ligger
fjärran frän den sociala grundsyn som bör prägla svensk bostadspoli-fik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 28 november 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bostadsl&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;n m.m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section7&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section8&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 28 november 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bostadsl&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;n m.m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
del är för kunskaper som utskottets borgare saknar i denna fräga är något av en
gåta för oss socialdemokrater. Moderaterna har i flera omgångar ställt krav av
liknande slag: lagfarlsbostäder i flerfamiljshus, andelslägenhe-ler, bostäder
med strimlade lån. Dessa krav har vanligtvis föga med bostadens sociala
innehåll att göra. Bakom kraven finns skäl som att ägandet av bostaden leder
till ell ökal ansvarslagande och bättre vård, men däri ligger ett konstaterande
i begränsad mening. Krav på ökad insyn, medbestämmande över boendel, större
ansvar för bostad och fastighet liksom för kollektivet ställer vi oss alla
bakom, och vi hävdar att detta kan genomföras utan koppling till ägandet. Se
bara på den försöksverksamhet som pågår inom delar av hyresbeslåndet eller på
den verksamhet som utvecklas inom den reguljära bosladskooperalionen!&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
föriängningen av moderaternas ofta framställda krav pä införande av
kombinationer av ägarformer döljer sig svagheterna i svenska skatteregler. Del
är naturiigtvis frestande att tillgodogöra sig de frikostiga skatteavdragen,
som för högre inkomsttagare kraftigt förbilligar boendet. Det skulle vara
redigare och mera just om moderaterna ville tala klarspråk och inte bakom
kaskader av socialt välmenande uttryck och välformulerade slagord ge intryck av
en social ambition på delta område.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är detta som debatten om lagfart i hyresbostäder ytterst handlar om.
Självfallet ärdet inget fel i all inhämta kunskaper, men sä mycket kan och vet
de borgerliga i utskoltet om dessa krav, att det som socialdemokraterna skriver
i reservationen om avslag på moderatmotionen borde ha kunnat samla en majoritet
i utskoltet. Atl detta krav frän moderaterna inte hör hemma i en
bostadspolitisk debatt har vi självaste bosiadsminisierns ord pä. I den här
frågan delar vi hell och fullt hennes uppfattning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Med det anförda yrkar jag bifall lill såväl reservation 1 som
reservation 2 i civilutskottets betänkande nr 4.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section9&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;TORE
CLAESON (vpk):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
lalman! Diskussionerna om en rättvis bostadsbeskattning har pågått några år
utan att avgörande förändringar har sketl. Trots det myckna talet om rättvisa i
boendel och om bostaden som en social rättighet har utvecklingen gått ål andra
hållet. Orättvisorna mellan olika upplåtelseformer har ökat, och några neutrala
skatteregler för olika boendeformer har från regeringens sida inte föreslagils.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
betänkande vi nu behandlar tar inte upp till samlad bedömning de viktigaste
problemen i propositionsförslaget om ändring i bostadsbeskatt­ningen och de motioner
som väckts i anslutning härtill eller anknyter till frågan om
bostadsfinansieringen. Skatteutskottet har fått överta en del gällande
räntebidrag och kommer väl med ett särskilt belänkande, och finansutskottet
behandlar andra delar som gäller bostadsbyggandets finan­siering. Det hade
naturiigtvis varit bra alt fä en samlad bedömning, en gemensam behandling och
debatt när det gäller dessa frågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
vpk-motionen 2697 i anslutning till proposition 209 har vi framfört vissa
erinringar mot förslagen. Vi har yrkat avslag på propositionen och begärt nytt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section10&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section11&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;förslag snarast möjligt.
Vi har i molionen bl. a. pekat pä atl avdrag för ombyggnadskoslnader inte bör
få göras i någon form och att avdrag för underhållskostnader måste begränsas.
Vidare har vi pekat på faran av generella redovisningsmässiga uppskrivningar
och på alt propositionsförsla­gen betyder ett oacceptabelt gynnande av
bostadsproduktion i enskilt vinstsyfte.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
borgeriiga partierna försöker komma förbi dagens akuta problem med tilllagande
orättvisor och ökad hyresplundring genom åtgärder som innebär ökad satsning på
det privata fastighetskapitalet. En fri marknad för bostads­rätter, möjligheter
till avdragsgilla boendekostnader liksom ett utbyggt system med äganderätts-
och andelslägenheter samt en avrustning av de allmännyttiga bostadsföretagen
ingår som de främsta åtgärderna i en borgeriig bostadspolitik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bostädernas
finansiering - räntans storlek, lånetidens längd och systemet för belåning -
har avgörande betydelse för boendekostnaderna. Det gäller atl få
&amp;quot;billigare&amp;quot; pengar lill bostadsbyggande och följdinvesleringar. Då
del gällerstorleken av bostadslän anser vpk atl de privata hyreshusen i
framtiden måste ställas vid sidan av den statliga lånegivningen, och vi stöder
i nu föreliggande belänkande reservationen nr 1, vilken föreslår att
låneandelen för enskilt ägda flerfamiljshus skall sänkas lill vad som tidigare
gällt. Jag kan hell instämma med föregående talare, Oskar Lindkvist, i hans
synpunkter på den frågan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bostadsrältslägenheier
är i dag föremål för kapitalplacering och spekula­tion, framför allt i
storstadsregionerna. Efter del all priskonlrollen på överiåtelsesunimor
släppts, har priserna för bostadsrätlslägenheler stigit långt över vad normala
hushåll kan belala. Dessa lägenheter överläs av välbärgade grupper som
därigenom kan köpa sig lägre boendekostnader, möjligheter lill
värdeslegringsvinster, visst inflytande och i vissa avseenden bättre
boendemiljö.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Särskilt
i samband med ombyggnad av äldre fastigheter har del blivit allt vanligare att
hyresgästerna har erbjudits alt &amp;quot;köpa&amp;quot; lägenheterna i form av
bostadsrätter eller andelar. Del sker då ofta på sä sätt att fastighetslånen -
helt eller delvis - delas upp mellan bostadsrätts- eller andelsinnehavarna.
Syftet är atl dessa skall kunna dra av räntekostnaderna vid deklarationen av
sina privata inkomster på samma sätt som småhusägarna. Systemet har som bekant
fått namnet strimlade lån. Maximala skatlevinster kan det bli när det gäller
hus som ägs av ett handelsbolag under de första åren efter ombyggnad. Då blir
nämligen också en stor del av ombyggnadskostnaden avdragsgill vid
deklarationen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Systemet
med &amp;quot;strimlade&amp;quot; län riktar sig, precis som de attraktiva
bostadsrätterna, lill välbärgade grupper, som dels kan betala de höga
kontantinsatserna, dels har så pass höga inkomster atl ränteavdragen blir
betydelsefulla. Nackdelarna med denna utveckling är uppenbara. Allt flera
hyreslägenheter omvandlas lill ägandeformen - utom räckhåll för vanliga hushåll
med låga inkomster. De höga överlåtelsevärdena och skapandet av nya
ägarlägenheler är ett stort problem som man omedelbart måste ta itu&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 28 november 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bostadsl&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;n m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section12&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section13&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 28 november 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bostadsl&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;n m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;med. I första omgången
måste man ta itu med problemet genom all sloppa fria överiålelsevärden och
begränsa avdragsrällen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bostadsbristen,
skatteavdragen och den fria prissättningen är det som måste angripas. Ingen av
dessa företeelser hårde borgeriiga regeringarna tagit itu med. Tvärtom söker
man på olika sätt stimulera en utveckling, som innebär en ökning av
utslagningen på bostadsmarknaden och en ökning av uppdelningen pä mindre
bemedlade med särskilda, sämre bostäder och bostadsområden och välbärgade med
bättre men billigare bostäder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
tre veckor sedan hade vi en bostadsdebatt häri kammaren, därjag tog upp vad som
sedan blivit alltmera omskrivet och omtalat, Tantoomrädel i Siockholm, och
kritiserade vad som är i gång där. Del gäller den mycket. omdiskuterade
omvandlingen av ca 700 hyreslägenheter lill bostadsrätter och det bidrag lill
ytteriigare orättvisor i boendet som detta skulle medföra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Många
av hyresgästerna är uppenbarligen beredda alt som en möjlig utväg för all lösa
sina egna akuta problem acceptera ell förslag som genom förmånliga länevillkor
och ränteavdrag skulle sloppa hyreshöjningarna och sänka deras boendekostnader.
Del är inte någon privat fastighetsägare som nu i Tanto erbjuder sådana
möjligheter ulan HSB, och Jag delar bl. a. finansborgarrådet John-Olle Perssons
upprördhet över HSB:s agerande. Om de föreliggande planerna kommer all
realiseras, hoppas man givelvis atl det är en engångsföreteelse atl
bosladskooperalionen engagerat sig på ett sådant sätt som i Tantofallet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vissa
hyresgäster kommer enligt förslaget alt få stora privatekonomiska fördelar
genom de, särskilt för höginkomsttagare, förmånliga ränteavdragen.
Spekulationsmarknaden i bostäder får elt tillskott, och här är
HSB-boslads-räller tyvärr inget undantag. Dessutom ökar segregationen genom de
skyhöga marknadspriserna, som på sikt gör Tanto till ett reservat för
höginkomsttagare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Siffrorna
i det presenterade förslaget för Tanto belyser detta. Insatsen skulle bli drygt
1 OOOkr./m, varvid hyresgästerna skulle fä låna 95 %. Under de första åren
skulle samhället, stat och kommun, genom ränteavdragen förlora drygt 80 kr./m
lägenhetsyt och år, räknat med 12 96 ränta och i genomsnitt 75 96
marginalskatt, eller totalt ca 5 milj. kr. per år i skatt. Om sä mycket pengar
i slället satsades på fortsatt hyresboende i Tanto, skulle hyrorna alltså kunna
sänkas med ca 80 kr./m och är eller med betydligt mer än en tredjedel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
detta fall måste, enligt vår åsikt, kommunen gä in och överta husen, även om det
kostar ganska mycket pengar. Att stoppa hyresutvecklingen måste vara en
samhällsuppgift, liksom att ge de boende likvärdiga ekonomiska villkor och ge
hyresgästerna elt avgörande inflytande över sitt boende och sin boendemiljö.
Det skulle kosta samhället mindre än de skatteintäkter man förlorar vid en
övergäng lill bostadsrätter. Bostadsrätter med eller utan strimlade län löser
inte hyresgästernas problem. För varje hus som blir andels- eller
bostadsrätlshus ökar antalet personer som kan göra sig pengar och spekulera i
bostäder och minskar möjligheterna för låginkomsttagare atl skaffa sig en bra
bostad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section14&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section15&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
har uppehållit mig vid fallet Tanto som ett typexempel på varthän vi lycks vara
på väg när del gäller bostadspolitiken med de ökade orättvisorna mellan olika
upplåtelseformer. Orättvisorna i boendet kan inte avskaffas genom all man
underiältar och stimulerar ett ökat ägande av bostaden. En kraftig ökning av
bostadsbyggandet, ett ökat statligt stöd till hyresboendet hos de allmännyttiga
bostadsföretagen, en bättre boendemiljö och ett större inflytande för
hyresgästerna är den väg man måste gå. Del finns ingen annan väg atl snabbt
komma till rätta med de största orättvisorna pä bostadsmark­naden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Av
vad jag nu har sagt kanske någon drar den slutsatsen att jag och mitt parti
skulle vara negativt inställda till bosladskooperalionen som sådan. För
undvikande av missförstånd vill jag på en gång säga, atl det är vi inte. I
nuläget, dvs. med fritt fram för spekulationer på bostadsrätter och med olika
möjligheter till mer eller mindre &amp;quot;strimlade&amp;quot; lån och ränteavdrag,
vill vi emellertid inte medverka till vare sig övergång från hyresrätt till
bostadsrätt eller nya bostadsrätter i nyproduktionen. Man måsle först återinföra
bosladsrättskontrollagen eller liknande bestämmelser och kraftigt begränsa
möjligheterna till ränteavdrag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bostadskooperationen
uppkom som del arbetande folkets svar på samhäl­lets vägran att tillhandahålla
goda bostäder till ett rimligt pris. Denna vikliga uppgift kvarstår så länge
bostadsfrågan inte tillfredsställande har lösts fördel arbetande folket.
Skattereglernas utformning och storleken pä priserna för överiätelse i andra
hand kan inte skyllas på bostadskooperationen utan på statsmakterna - även om
berättigad kritik kan riktas mot bostadskoopera­tionens brist på eller
felaktiga agerande mot dessa företeelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
finns viktiga kvalitativa skillnader mellan bostadskooperationen och privata
bostadsrättsföreningar och framför allt mellan bostadsrätter i
bostads-kooperationen och andelslägenheter. Värdestegringar i bostadsrätten kan
inte utnyttjas sä länge man bor i lägenheten. För att man skall kunna belåna en
bostadsrätt krävs lagfart - dvs. del som bl. a. moderaterna är ute efter i den
motion som finns i det belänkande vi nu behandlar. Den möjligheten finns inte
när det gäller exempelvis HSB-lägenhelen men väl när del gäller
andelslägenheten. Moderatmotionen om s. k. lagfartsbostäder i flerfamiljs­hus,
eller s. k. ägarlägenheler, har avstyrkts av utskottet, och det är bra. Ännu
bättre arom riksdagen ansluter sig lill den skrivning som föreslås i
reservation nr 2. Jag yrkar bifall till den.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 28 november 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bostadslån
ni. &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span lang=NO-BOK style='font-family:Verdana'&gt;m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span lang=NO-BOK style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section16&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span lang=NO-BOK
style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span lang=NO-BOK style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section17&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span lang=NO-BOK style='font-family:Verdana'&gt;KJELL MATTSSON
(c):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span lang=NO-BOK
style='font-family:Verdana'&gt;Herr talman! &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;Vi har i civilutskottels belänkande nr 4 för detta riksdagsår tre
relativt små bitar av bostadspolitiken att ta ställning till. Det rör i tvä
avseenden bostadslänens sloriek. Försl gäller det nybyggnad. Där har vi en
bestämmelse om 22 % statlig belåning. Enligt reservationen 1 vill man sänka
denna lill 15 96. Den här frågan harju, som Oskar Lindkvist berättade om,
böljat fram och tillbaka. Här har vi gjort det ställningstagandet atl det är
rimligt att förden enskilde fastighetsägaren en statlig belåning skulle kunna
utgå med 22 %.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span lang=NO-BOK style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span lang=NO-BOK
style='font-family:Verdana'&gt;Il&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span lang=NO-BOK style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section18&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span lang=NO-BOK
style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span lang=NO-BOK style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section19&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span lang=NO-BOK style='font-family:
Verdana'&gt;Nr 39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span lang=NO-BOK style='font-family:
Verdana'&gt;Onsdagen den 28 november 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bostadslån
m. ni.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;12&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Alldeles
oavsett vilka argument jag försöker att använda kommer Oskar Lindkvist inte alt
ta någon hänsyn till dem, lika litet som Oskar Lindkvist kan övertyga mig om
att 15 96 vore det absolut riktiga. Därför tror jag inte att del är någon idé
att vi går in i någon lång debatt om denna sak, utan jag konstaterar alt
majoriteten vidhåller sitt ställningstagande att belåningen bör vara 22 %. Pä
den punkten yrkar jag då bifall till utskottets hemställan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
har sedan haft alt behandla en liknande sak när det gäller ombyggnad av hus.
Delta sammanhänger egentligen med den del av propositionen som har remitterats
till skatteutskoltet för behandling. Men vi har i den del vi haft atl behandla
- i vissa delar har vi yttrat oss till skalteutskoliet - kommit fram till den
bedömningen i sakfrågan om huruvida det skulle vara 15 eller 22 % belåning vid ombyggnad,
att den motivering man har haft för 22-procentiga lån vid nybyggnad också
gäller, och kanske i än större utsträckning, vid ombyggnadsfallen; det finns ju
anledning att här underlätta finansieringen. Detta gör all vi från majoritetens
sida ansluler oss lill det förslag som finns i propositionen om 22-procentiga
lån vid ombyggnad. Sedan kommer den återstående delen, som mera berör
skattefrågan, alt behandlas av skatleut­skollel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anledningen
till all vi intagit denna ståndpunkt är naturligtvis att del finns skäl alt
vidla de åtgärdersom kan vidlas föratt hälla nivån i bostadsbyggandet uppe. I
dag är det dock en ganska ringa del av fierfamiljshusbyggandet som i
nyproduktionen utförs av enskilda fastighetsägare. Huvuddelen ligger ju på
allmännyttan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande
motionerna om ägarlägenheler kan sägas att de gäller en sak .som förekommit i
utskottets betänkanden under ett antal år. Inom rege­ringens kansli har ett
arbete pågätt under några är; man har tagit fram en del informationer och
synpunkter på denna fråga. Något ställningslagande i någon riktning har
emellertid icke gjorts av regeringen. Därför har vi sagt att det inte finns
någon anledning att göra det uttalande om ägarlägenheler som föreslås i
moderaternas motion, och vi vill även på den här punkten yrka bifall lill
utskottets hemställan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
sitt anförande var Tore Claeson inne på en mängd olika områden av
bostadspolitiken. Det gällde strimlade lån, HSB:s affärer i Tanto osv. Jag
skall inte gå vidare in pä dem utan bara ta upp ett par av de påståenden som
Tore Claeson gjorde. Han säger exempelvis att regeringens strävan är att skapa
dåliga bostäder för dem som har del ekonomiskt sämst i det här landet och bra
och billiga bostäder for de andra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Detta
påstående saknar fullständigt täckning, och del är i och för sig så horribelt
atl det inte skulle behövas några kommentarer. Jag tror inte att man i detta
land skulle kunna åstadkomma någon regering som medvetet strävade efter att
föra en bostadspolitik av den art som Tore Claeson här gör en beskrivning av.
Det är nog mera fantasier med politiska förtecken som Tore Claeson sysslar med.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sedan
säger han atl en riktlinje är att försöka avrusta allmännyttan - han uttryckte
sig på det sättet. Då skulle jag vilja ha ett besked av Tore Claeson om vad det
är för åtgärder regeringen vidtagit som haft karaktären att försämra för de
allmännyttiga förelagen, att avrusta deras verksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section20&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section21&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;OSKAR LINDKVIST (s)
replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Kjell Mattsson säger atl ändringen av den statliga lånegränsen av
utskottsmajorileten anses vara rimlig. På socialdemokratiskt håll anser vi atl
den är orimlig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nu
säger Kjell Mattsson att del inte lönar sig för honom atl argumentera för den
rimliga länegränsen därföratl ingen kommeratt tro honom. Det kan Kjell Maltsson
ha rätt i, men ändå kunde han väl ha kostat på sig atl ange några motiv för alt
höja länegränsen för de enskilda byggmästarna. Uttrycket rimlig är visseriigen
mycket vidsträckt, det kan jag medge, men det är ändå inte godtagbart som ett
motiv för att ändra en statlig lånegräns.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Närdet
gäller ombyggnaderna väntade jag mig att Kjell Mattsson skulle ha åtminstone
något konkrel all säga om skälen lill den ändrade lånegränsen. Men han säger
bara att den har tillkommit för alt underiätta länen på det här området och för
att hälla uppe bostadsbyggandet. Då är min fråga ganska självklar: Kan vi här i
kammaren få en redovisning av hur mänga nya bostäder som har tillkommit sedan
den första trepartiregeringen, ulskotls­majoriteten och riksdagsmajoriteien
skänkte pengar till de enskilda bygg­mästarna för all dessa skulle öka sitt
engagemang när det gällde att bygga nya bosläder?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
fräga om reservationen 2 säger Kjell Maltsson kort och lakoniskt: Vi tyckte att
det fanns skäl att invänta ytteriigare information; vi saknar ju ännu den
redovisning som vi har beställt hos regeringen. Jag tror uppriktigt sagl inte
att Kjell Mattsson, som kan mycket om bosläder, saknar denna information. Det
behövs inte mer information i den här frågan. Det är bara att se på vad som
sker på bostadsmarknaden i dag. Jag tycker det han sade är beklagligt därföratl
del flnns de som betraktar utskottsmajoritetens skrivning som en eftergift pä
della område till moderata samlingspartiet. Det skulle vara olyckligt om vi
fick denna klyvning i en av de viktigaste principfrågor som rör svensk
bostadspolitik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 28 november 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bostadsl&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;n /??. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section22&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section23&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;TORE CLAESON (vpk) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Jag vill till Kjell Maltsson säga att jag inte har sagt att regeringens
strävan är alt skapa dåliga bostäder osv. som han påstod. Kjell Mattsson kan
senare gå till protokollet och se efter vad som har sagts.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
jag har påtalat är att den inriktning av bostadspolitiken som de borgeriiga
regeringarna har haft och som den nuvarande regeringen har får sådana
konsekvenser. 1 samma takt som man medverkar till, underlättar och stimulerar
en övergång från hyresrätt till bostadsrätt och ägariägenheter, i precis samma
takt försämras möjligheterna för de människor som av ekonomiska skäl inte
harsamma valmöjligheter och som inte kan utnyttja de orättvisa skatteavdragen
och de orättvisor i övrigt som finns på bostadsmark­naden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
borgerliga regeringarna, och senast också den nu sittande regeringen, har klart
deklarerat alt deras avsikt är alt stimulera till ett ökat ägande av bostaden.
De har sagt och säger att det är den vägen man skall gå för att se till atl få
ett ökat infiylande för de boende.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;13&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section24&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section25&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 28 november 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bostadsl&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;n m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Till
del säger vi från vpk alt det går utomordenfligl bra att åstadkomma det ökade
inflytandet för hyresgästerna inom ramen för det hyresboende som finns och inom
ramen för de avtal som har träffats mellan hyresmarknadens parter, där det
redan finns goda erfarenheier av den boendeinfiytande verksamheten. Alt hävda
de här uppfattningarna, Kjell Mattsson, är inte detsamma som att säga att
regeringens strävan är att skapa dåliga boslä­der.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Men
det här påståendet dä om att det skapas svårigheter för allmännyttan? Det är
helt klart att i precis samma takt som man plockar bort bitar av det
allmännyttiga bostadsbeståndet - som regel de bättre bitarna - och gör om dem
till bostadsrätter och ägariägenheter och säljer en del av allmännyttans
bostadsbestånd, i samma takt undergräver man de allmännyttiga bostadsfö­retagens
möjligheter atl verka som instrument för en social bostadspolitik i kommunerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section26&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section27&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span lang=NO-BOK
style='font-family:Verdana'&gt;14&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span lang=NO-BOK style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span lang=NO-BOK style='font-family:Verdana'&gt;KJELL MATTSSON
(c) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span lang=NO-BOK
style='font-family:Verdana'&gt;Herr talman! &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Till
Oskar Lindkvist! Diskussionen om lånegränsen har pågått länge. Bl. a. var den
mycket uppe i samband med 1974 års beslut. Dä försökte man finna en avvägning
mellan de olika kategorierna av byggherrar. Vi hade redan dä delade meningar
huruvida del skulle vara en 85-procentig eller 92-procentig belåning. Del är
alltså precis som Oskar Lindkvist beskriver det, att vi haft delade meningar om
vilken procentsats som skulle gälla. I regeringsställning beslutar man
självfallet i enlighet med den uppfattning man har, även om oppositionen tycker
illa om den.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
enda som Oskar Lindkvist ochjag kan vara överens om äratt vi tyckte olika. Pä
vår sida tyckte vi alltså att det var rimligt atl man satte gränsen vid 92 96 i
stället för vid 85 %.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
1974 års beslut sades det atl det var angeläget atl både i byggandet och i
förvaltningen upprätthålla konkurrensmöjligheterna för alt på det sättet få
fram bra och effektivt förvaltade fastigheter. Det är därför vi har systemet
med enskilt ägda flerfamiljshus. Jag tycker alt socialdemokraternas linje går
litet miu emellan och atl det är riktigare aU säga, som vpk gör, att man över
huvud taget inte skall ha enskilt ägda flerfamiljshus.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Oskar
Lindkvist frågar mig vidare hur många nya bostäder det blivit. Vi har varil
överens om alt problemet varit att bostadsbyggandet inte haft tillräckligt hög
omfattning. Därför är det riktigare att fråga hur många färre lägenheter som
skulle ha blivit byggda om vi inte infört 92-procenlsgränsen. Sedan vill Jag
bara till Tore Claeson säga atl det är bra med reträtten när det gäller
kritiken mot regeringen fördess allmänna inställning till boendet. I fråga om
övergången till bostadsrätt är detju inte så att regeringen fattar de besluten,
utan de fattas av de olika förelagen och i enlighet med den inriktning som
förelagens ägare kan ha. Del är i sädana fall också elt intresse hos den
enskilde hyresgästen atl få övergå från hyresrättsformen till
bostadsrältsformen. Det är en utveckling som vi anser alt vi inte bör sätta
bromsar för. Men jag vill samtidigt säga alt det är oerhört angelägel att vi
har hela sortimentet i alla kommuner: äganderätt, bostadsrätt och hyresrätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section28&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section29&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;OSKAR LINDKVIST (s)
replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Det är rikligt som Kjell Mattsson säger att del varil en rätt långvarig
debatt om var man skall lägga länegränsen och att meningarna varit delade. Det
är ju ganska känt. Men del betyder inte att man inte har skyldighet att berätta
för Sveriges riksdag vad del är för skäl som ligger bakom när man föreslår
denna höjning. I mitt föregående inlägg frågade jag därför: Hur mänga nya
lägenheter tror Kjell Mattsson har tillkommit sedan den första
trepartiregeringen höjde lånegränsen för de enskilda byggmästarna? Nu kommer
svaret att vi inte skall diskuiera hur många nya lägenheter som tillkommit ulan
att vi i stället skall diskutera hur många färre det kunde ha blivit. Då frågar
jag Kjell Mattsson: Hur många färre hade det blivit om länegränsen inte hade
höjts till 92 96? Del måsteju ni kunna ge svar på som har så nära lill
regeringen - det har vi i alla fall inte inom oppositionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Till
allra sist! Jag lycker alt det aren gammal fin tradition i svensk politik alt
man, när man föreslår ändringar, skall ge dem en klar och redig motivering. Här
fumlar utskottels ordförande från den ena ståndpunkten till den andra, därför
att han är pressad. Han tycker antagligen själv att det inte är särskilt
skojigt atl föra den här debatten. Jag vet inte om han över huvud tagel
personligen delar regeringens uppfattning, men han företräder den. Det hade
varil redigare att säga: Vi gjorde det här därför atl vi lycker att de enskilda
byggmästarna bör ha denna uppmuntran. Men ni har ju inte begärt några
motprestationer av dem, och det är framför allt del som vi kritiserar från
oppositionens sida.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 28 november 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bostadsl&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;n m.m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section30&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section31&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;TORE CLAESON (vpk) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Kjell Mattsson sägeratt regeringen inte fattar beslul i fall som gäller
övergång frän hyresrätt till bostadsrätt. Det är väl riktigt att regeringen
inte fattar några detaljbeslut, men vad Jag har talat om och kritiserat är
regeringens underlåtenhet atl bromsa utvecklingen på del området så länge som
den innebär att ökade orättvisor skapas mellan olika upplåtelseformer och
enskilda boende.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
hade varit tacknämligt om Kjell Mattsson och regeringen hade kunnat redovisa
några förslag som hade inneburit all man kunnat la itu med de stora orättvisor
som finns på bostadsmarknaden och som bara förvärras och även några konkreta
förslag föratt komma till rätta med bostadssegregationen. Det förekommer en
åtskillnad mellan fattiga och rika boende, en uppdelning mellan fattiga och
rika bostadsområden osv., och den utveckling som pågår i det avseendet måste ha
uppmärksammats av alla som studerar vad som håller på att hända på
bostadssektorn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
vi efterlyser är alltså ålgärder för alt sloppa denna ulveckling och för alt
skapa rättvisa på bostadsmarknaden. Hur länge tror Kjell Mattsson att man kan
fortsätta atl slussa över skattepengar lill småhusägare och till välbärgade
människor som har möjlighet atl betala stora insatser och köpa bostadsrätts-och
andelslägenheter? Man måste väl vara medveten om att dessa pengar måste las
någonstans. Man kan inte fortsätta på den inslagna vägen, om man vill göra
anspråk på alt vara anhängare av en social bostadspolitik och på atl&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;15&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section32&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section33&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 28 november 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bostadsl&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;n m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;betrakta bostaden som en
social rättighet. Det går bara inte ihop.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
man måsle göra nu är atl medvetet och skyndsamt salsa på de allmännyttiga
bostadsföretagen genom ett ökat och riktat ekonomiskt stöd, att se till alt
bostadsmiljöerna och hyreshusområdena snabbt förbättras och att tillförsäkra
hyresgästerna ett större infiylande över det egna boendel. Del är den enda
vägen att göra hyreshusboendet allraktivt och alt slå vakt om de allmännyttiga
bostadsföretagen. Det är också den enda möjligheten att bedriva en
bostadspolitik som på sikt gagnar majoriteten av det svenska folkel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section34&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span lang=NO-BOK
style='font-family:Verdana'&gt;KJELL MATTSSON (c) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span lang=NO-BOK
style='font-family:Verdana'&gt;Herr lalman! &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skillnaden
mellan Tore Claeson och mig i denna debatt är all jag försöker hålla mig lill
de frågor som kammaren om några minuter skall votera om medan Tore Claeson
använder varje liten del av bostadspolitiken till alt hålla en stor föreläsning
om vpk:s bostadspolitik över hela fältet. Jag tänker nu inte gä vidare in på en
sådan diskussion.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Får jag sedan säga till Oskar Lindkvist alt han är
demagogiskt skicklig. När man lyssnar på honom får man det intrycket att det är
ekonomiskt och vetenskapligt bevisat alt 85 96 belåning vid nybyggnationer som
utförs av enskilda fastighetsägare är det riktiga liksom att det också är på
något sätt bevisat atl varje annan nivå är felaktig. Nu förhåller del sig inte
alls så. Del är ganska grova bedömningar som ligger bakom både en belåningsnivå
om 85 % och en belåningsnivå om 92 %. Sådana bedömningar har gjorts bl. a. i de
bostadsutredningar som föregick 1974 års bostadsbeslut och i samband med
fattandet av detta beslut. Då hade vi delade meningar om vilken procentsats som
skulle gälla. Därefter har det inträffat atl de som hade den uppfattningen att
belåningsgränsen skall ligga vid 92 96 har övertagit regeringsinnehavel. Det
hade väl varit märkligt om de då inte också begagnade tillfället att genomdriva
sin uppfattning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section35&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;16&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;PER-OLOF STRINDBERG (m):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
lalman! Civilulskottet behandlar i föreliggande betänkande bl. a. en motion, nr
1978/79:2696,som jag väckt tillsammans med elt antal moderata medmotionärer.
Motionen har redan varit föremål för en del kommentarer här i kammaren,
kommentarer som jag tyvärr inte upplevde som enbart positiva. I molionen
föreslär vi införande av lagfartsbostäder i flerfamiljshus. Del är ett gammalt
moderalkrav. En sådan, enligt vår mening myckel angelägen åtgärd skulle
avsevärt underiätta för enskilda alt med verklig äganderätt förvärva en bostad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Civilutskottels
majoritetsskrivning, till vilken jag vill yrka bifall, hänvisar lill studier
som pågår rörande bl. a. de samhällsekonomiska effekterna av ell syslem med
ägariägenheter. Utskottets ordförande talade om alt dessa studier har pågätt
länge. Jag vill därför särskilt betona det angelägna i alt dessa studier
bedrivs skyndsamt, så alt vi snarast kan fä beslut om ägariägenheter med rätl
till lagfart. Ett sådant beslut skulle verksamt bidra lill att allt fler kunde
få möjlighet att äga sin bostad och därmed bl. a. fä en med villaägarna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section36&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section37&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;jämföriig ställning när
det gäller lånemöjligheter och ränteavdrag. Det skulle också innebära att
behovet av kontantinsats för egen lägenhet skulle nedbringas lill en rimlig och
för allt fler uppnäelig nivå, i synnerhet om det kombineras med lämpliga
sparformer för förvärv av egen bostad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Socialdemokraterna
i civilulskottet finner inte ett vidgat äganderättssys­tem önskvärt. Detta är i
och för sig förståeligt mot bakgrund av en ideologi som är mera för
samhälleligt eller kollektivt ägande än för enskild äganderätt.
Socialdemokraterna fjärmar sig dock därmed mer och mer från vad de enskilda
människorna har för önskemål.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Oskar
Lindkvist hade i debatten här en egendomlig syn på vår motion.
Lagfartslägenheter stär tydligen enligt hans uppfattning inte i överensstäm­melse
med en social bostadspolitik. För min del finner jag det tvärtom i allra högsta
grad socialt att söka bidra till atl allt fler - även människor med relativt
begränsade ekonomiska resurser- kan få möjlighet att, om de så önskar, äga sin
bostad - och äga den till rimliga kostnader.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Oskar
Lindkvist tog också upp diskussionen om rätten till ränteavdrag. Den trodde jag
vi i stort sett hade klarat av under valrörelsen, så den skall jag inte nu
fördjupa mig i. Oskar Lindkvist krävde att man skulle ha klara motiveringar
till föreslagna förändringar. Jag tycker att jag här försökt att klart motivera
varför vi från moderata samlingspartiet anser det angeläget att man fär
möjlighet att äga lägenhet med lagfart.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag yrkar
bifall till utskottets hemställan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 28 november 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bostadsl&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;n m.m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section38&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section39&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;OSKAR LINDKVIST (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Per-Olof Strindberg började silt anförande med att säga att han inte
upplevde debattinläggen om sin motion som enbart positiva. Det känns verkligen
skönt för en socialdemokrat att fä denna bekräftelse frän moderat håll. Om
Per-Olof Strindberg skulle ha upplevt debatten som positiv skulle det ha
inneburit att vi socialdemokrater i många avseenden delat den åsikt som
Per-Olof Strindberg företräder när det gäller svensk bostadspolitik. Jag är
alltså enbart tacksam för denna bekräftelse på att det finns två helt
oförenliga ståndpunkter i denna fråga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sedan
vill jag säga till Per-Olof Strindberg att vad vi diskuterar i detta sammanhang
är de fördelar som moderaternas bostadspolitiska handlings­linje ger i fräga om
beskattningen. Den ger mycket stora fördelar för de högsta inkomsttagarna, och
det menar vi inte har någon särskilt stark anknytning till social
bostadspolitik. Vad Per-Olof Strindberg är ute efter är att få så mycket som
möjligt av skattemässiga fördelar till den grupp i samhället som kan
tillgodogöra sig de slora ränteavdragen. Detta är innebörden i det resonemang
som Per-Olof Strindberg för i denna fråga. Och han skall inte känna sig alltför
orolig över att, som han säger, socialdemokraterna alltmer fjärmar sig från
verkligheten. Jag tror att många människor accepterar huvudlinjerna i vår
bostadspolitik, där vi inte utesluter ägandet men där vi gör vår stora satsning
på de allmännyttiga bostadsföretagen och på de reguljära kooperativa
bostadsföretagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sedan, herr talman, tycker
jag det skulle vara synd atl lämna den här&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;17&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section40&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2 Riksdagens protokoll 1979/80:39-40&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section41&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section42&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 28 november 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bostadsl&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;n m.m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;debatten ulan atl göra
någonling sä ovanligt som atl gå in i diskussion med Tore Claeson och vpk.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
lyssnade på Tore Claeson i bostadsdebatten den 5 november. Jag fick den
uppfattningen alt hans redovisning av bostadskooperationen i mänga avseenden
behövde korrigeras. I dag har jag fått bekräftelse på att Tore Claeson är litet
för lättsinnig när han diskuterar bostadskooperationen. Han stär i talarstolen
i Sveriges riksdag och diskuterar hur bostadskooperationen skall arbeta. Men
man skall komma ihåg att det skall medlemmarna i bostadskooperationen själva ta
ställning lill. Det aren medlemsorganisation, där medlemmarna själva skall
avgöra hur deras organisation skall arbeta och vilka beslut som skall fattas i
deras organisation. Jag föreslår därför alt Tore Claeson och alla vi andra som
är kooperatörer går in i verksamheten på medlemsbasis och försöker att ändra
det i bosladskooperalionen som vi har kritiska synpunkter på.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tore
Claeson uppehöll sig ganska länge vid Tanloförvärvel i Stockholm. Jag vill
personligen mycket starkt understryka att vi socialdemokrater är helt emot strimlade
lån; detta oavsett vilka som tar de strimlade lånen i anspråk. På den punkten
har vi rätt alt rikta kritik även mot bosladskooperalionen, om denna
kooperativa bosladsrörelse tar i anspråk strimlade lån vid bostadsför­värv.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Slutligen
lyckerjag det är viktigt atl säga alt bosladskooperalionen i dag erbjuder så
utomordenfligl många fördelar i form av inflytande, medbestäm­mande och
kostnadskontroll atl jag är litet överraskad över atl vpk är så aggressivt mot
denna i mänga avseenden överiägsna förvaltningsform. Jag skulle gärna se att
något av kooperationens förnämsta egenskaper kunde överföras till det
allmännyttiga bostadsbeståndet. Nu är luren kommen att ge det allmännyttiga
bostadsbeståndet resurser så atl man kan genomföra en boendedemokrati enligt de
handlingslinjer som vi diskuterat så många gånger i Sveriges riksdag. Där
lyckerjag man skall försöka åstadkomma många av de egenskaper som kooperationen
kan erbjuda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section43&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section44&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;TORE CLAESON (vpk):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Jag har svårt att uppfatta det som Oskar Lindkvist sade apropå
bostadskooperationen som någon polemik mot vad jag har sagt eller de
uppfattningar som vpk har givit uttryck för. Jag är överens med Oskar Lindkvist
om de värderingar han framfört.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
min mening är inte vpk aggressivt mot den förvaltningsform som
bostadskooperationen utgör. Tvärtom. Oskar Lindkvist kan själv övertyga sig om
att vi också i riksdagsmotioner och riksdagsdebatter under 1970-talel
framhållit att den förvaltningsform som bostadskooperationen har borde vara ett
föredöme och kan användas som mall för det boinflytande som måste skapas i de
allmännyttiga bostadsföretagen. Jag vill alltså, herr talman, med det här säga
att jag icke givit uttryck för någon annan värdering av bosladskooperalionen,
dess insatser eller dess förvaltningsform än Oskar Lindkvist.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Överiäggningen
var härmed avslutad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section45&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section46&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Mom. I&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Propositioner
gavs på bifall lill dels utskollets hemställan, dels reservation 1 av Per
Bergman m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja
besvarad. Sedan Oskar Lindkvist begärt votering upplästes och godkändes
följande voteringsproposition:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
som vill att kammaren bifaller civilutskottets hemställan i betänkande 4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mom. 1 r&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;star Ja,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;den del ej vill röstar
nej.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vinner nej har kammaren
bifallit reservation 1 av Per Bergman m. fl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 28 november 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;F&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;renklat
dekla­rationsf&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rfarande, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section47&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vid omröstning genom uppresning förklarades
flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Oskar
Lindkvist begärde rösträk­ning verkställdes votering med omrösiningsapparat.
Denna omröstning gav följande resultat:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ja
- 168 Nej - 167&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mom. 2&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Propositioner
gavs pä bifall lill dels utskottels hemställan med godkän­nande av utskottets
motivering, dels utskottets hemställan med godkännan­de av den i reservation 2
av Per Bergman m. fl. anförda motiveringen, och förklarades den förra
propositionen vara med övervägandeja besvarad. Sedan Oskar Lindkvist begärt
votering upplästes och godkändes följande volerings­proposilion:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
som vill att kammaren bifaller civilutskottels hemställan i betänkande 4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;mom. 2 med godkännande av
utskollets motivering röstar ja,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;den det ej vill röstar
nej.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vinner nej har kammaren
bifallit utskottets hemställan med godkännande av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;den i reservation 2 av Per
Bergman m. fl. anförda motiveringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vid omröstning genom uppresning förklarades
flertalet av kammarens ledamöter har röstat för ja-propositionen. Då Oskar
Lindkvist begärde rösträkning verkställdes votering med omrösiningsapparat.
Denna omröst­ning gav följande resultat:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ja
- 168 Nej - 167&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ 8 Förenklat
deklarationsförfarande, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section48&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föredrogs
skatteutskottets betänkande 1979/80:9 med anledning av propositionen
1978/79:111 om åtgärder mot krångel och onödig byråkrati m. m. i vad den
hänvisats lill skatleutskottet och avser budgetdepartemen­tels och
handelsdepartementets verksamhetsområden jämte motioner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;19&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section49&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section50&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 28 november 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;F&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;renklat
dekla­ralionsf&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rfarande, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
propositionen 1978/79:111 om åtgärder mol krångel och onödig byråkrati m. m.,
bil. 7, hade regeringen föreslagit atl riksdagen skulle anta förslag till lag
om ändring i taxeringslagen (1956:623) och atl riksdagen skulle få tillfälle
atl la del av vad som hade anförts om de förenklingar som regeringen hade
genomfört eller avsåg att genom fö ra, om vissa pågående utredningar samt om
verksamheten inom delegationen för företagens uppgiftslämnande (DEFU).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
bil. 10 hade regeringen föreslagit att riksdagen skulle anta förslagen till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;1.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;lag om ändring i tullagen (1973:670),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;2.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;lag om ändring i tullförordningen (1973:979),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;3.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;lag om ändring i lagen (1973:981) om frihet från
införselavgift,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;4.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;lag om ändring i lagen (1967:340) om prisreglering
på jordbrukets område,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;5.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;lag om ändring i lagen (1974:226) om prisreglering
pä fiskets område,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;6.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;lag om ändring i lagen (1973:37) om avgift pä vissa
dryckesförpackning­ar,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;och
att riksdagen fick tillfälle att la del av vad som anfördes i propositionen om
de förenklingar som redan hade genomförts, om vissa pågående utredningar samt
om åtgärder i övrigt mot krångel och onödig byråkrati.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section51&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
detta sammanhang hade behandlats&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;dels de med anledning av
propositionen 1978/79:111 väckta motionerna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1978/79:2459 av Gösta
Bohman m. fi. &lt;/span&gt;&lt;span lang=NO-BOK style='font-family:Verdana'&gt;(m),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
lang=NO-BOK style='font-family:Verdana'&gt;1978/79:2467 av Lars Werner m. fl. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;(vpk), vari under yrkandet 8 hemställts alt
riksdagen uttalade sig för&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;a)&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;införande av en progressiv stalskommunal enhetsskalt,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;b)&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;en
stegvis övergång från inkomstbeskattning till produktionsbeskalt-ning,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1978/79:2469 av Erik Wärnberg m. fl. (s), vari
hemställts atl riksdagen skulle&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:10.0pt'&gt;1.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;avslå det i propositionen 1978/79:111 i bil. 7 framlagda förslaget
till lag om ändring i taxeringslagen i vad gällde förenklat
deklarationsförfarande,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:10.0pt'&gt;2.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;hos regeringen begära förslag om ålgärder för förenklat
deklarationsför­farande, varvid särskilt borde uppmärksammas behovet av att
förenkla deklarationen för personer vilkas inkomster enbart bestod av
pensionsför­måner,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;delsenvtd
1978/79årsriksmöte väckt motion, 1978/79:1714, av iredje vice talmannen Kari
Erik Eriksson (fp).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section52&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;20&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utskottet hemställde&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;A. i fråga om
budgetdepartementels verksamhetsområde&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1. att riksdagen med
bifall lill molionen 1978/79:2469 yrkandei 1 skulle&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section53&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section54&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;avslå det i propositionen
1978/79:111 bil. 7 framlagda förslaget lill lag om ändring i taxeringslagen
(1956:623) lill den del förslaget avsåg införande av elt förenklat
deklaralionsförfarande,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;2.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;att riksdagen skulle anta del under A 1 angivna författningsförslaget
i vad del avsåg föreslagen lydelse av 22 § 1 mom. och 68 § Iredje stycket
taxeringslagen (1956:623), lill följd varav ingressen och
ikraftlrädandebe-slämmelserna skulle erhålla av utskottet föreslagen lydelse,
innebärande alt denna lag skulle träda i kraft den I januari 1980 och tillämpas
första gången vid 1980 års taxering,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;3.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;att riksdagen skulle avslå&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;a)&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;motionen 1978/79:1714&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;b)&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;motionen 1978/79:2459&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;c)&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;molionen 1978/79:2467 yrkandei 8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;d)   molionen 1978/79:2469
yrkandei 2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;i den mån motionerna inte
kunde anses besvarade genom vad utskottet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;anfört,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;B. i fråga om
handelsdepartementets verksamhetsområde&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;atl riksdagen beträffande
de i propositionen 1978/79:111 bil. 10 framlagda&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;förslagen till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;1.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;lag om ändring i lullagen (1973:670),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;2.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;lag om ändring i tullförordningen (1973:979),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;3.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;lag om ändring i lagen (1973:981) om frihet från
införselavgift,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;4.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;lag om ändring i lagen (1967:340) om prisreglering
pä Jordbrukets område,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;5.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;lag om ändring i lagen (1974:226) om prisreglering
på fiskets område,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;6.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;lag om ändring i lagen (1973:37) om avgift pä vissa
dryckesförpackningar skulle anta förslagen med den ändringen att
ikraftlrädandebestämmelserna skulle erhålla av utskottet föreslagen lydelse,
innebärande atl lagarna skulle träda i kraft den I Januari 1980.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 28 november 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;F&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;renklat
dekla-ra tio nsf&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ifara n de, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section55&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Till
betänkandet hade fogats ett särskilt yttrande av Knut Wachtmeister, förste vice
talmannen Ingegerd Troedsson och Bo Lundgren (samtliga m).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section56&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;KNUT WACHTMEISTER (m):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Propositionen 1978/79:111 om åtgärder mol krångel och onödig byråkrati
väcktes i februari i år. Det dåvarande skatteutskottet beslöt i våras att till
hösten uppskjuta behandlingen av de delar som hade hänvisats till utskottet.
Det rörde sig om tre olika delar: förenkling i taxeringslagen, ändringar
beträffande tullen och dess verksamhet samt slutligen ändringar i lagen om
handeln med drycker.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utskottsmajorilelen
har nu ytteriigare en gång uppskjutit behandlingen av den del som rör handeln
med drycker. Därmed kommer del alt dröja minst ell år frän del alt
propositionen har lagts fram lills denna del har behandlats här i kammaren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
kan naturligtvis sägas atl en del avarter och oformligheler som propositionen
ville upphäva, exempelvis förbudet all servera öl i personal-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section57&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section58&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 28 november 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;F&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;renklat
dekla­rationsf&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rfarande, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;matsalar, redan är
neutraliserade genom alt tillstånd vanligen beviljas i varje enskilt fall. Inte
desto mindre är det enligt min uppfattning önskvärt atl en enligt mångas
uppfattning felaktig lagstiftning så snabbt som möjligt ändras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mot
bakgrund härav har vi moderater i ell särskilt yttrande framfört vårl
beklagande av delta ytterligare uppskov. Då någon sakbehandling sålunda inte
har ägt rum harjag inte heller någol yrkande, herr lalman, utan nöjer mig med
att beklaga dröjsmålet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section59&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section60&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;22&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;TOMMY FRANZÉN (vpk):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Undersin korta tid som ensamt regeringsparti gick folkpartiet med
buller och bång ut och förklarade att nu skulle man minska by råkrati och
onödigt krångel. Vad som blev kvar av det slora numret i regeringsproposi­tionen
belräffande skattefrågor var några mycket små marginella föränd­ringar. En av
dem var dessutom inte genomförbar, visade det sig när skatteutskottet och
riksskatteverket synade förslaget. Alt höja deklarations-pliktsgränsen från 4
500 till 6 000 kr. blev den enda förenkling som regeringen kunde genomföra i
denna så uppblåsta fråga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringen
har härigenom visat alt den inte är beredd att förändra det orättvisa
skattesystemet vare sig genom alt förenkla systemet eller genom atl skapa nya
rättvisa beräknings- och beskattningsmetoder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vänsterpartiet
kommunisterna har i en moiion föreslagit atl riksdagen uttalar sig fören
stalskommunal enhetsskatt och en övergång från inkomst­beskattning till
beskattning av produktion. De förslagen skulle vid ett genomförande fylla
kraven på både rättvisa och minskning av krångel och byråkrati. Förslagen
innebär också att den orättvisa djungel av avdrag som f n. tillåts skulle
utmönstras i hög grad. Därigenom minskar också byråkratin genom minskad
kontroll osv. Likaså minskar det onödiga krånglet genom färre överklagningar av
taxeringsbeslut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
skulle kunna räkna upp många organisatoriska fördelar med de här förslagen, men
det jag redan tagit upp får i vart fall för tillfället räcka.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
skulle framförallt genom vänsterpartiet kommunisternas förslag bli en
rättvisare fördelning av skattebördorna i samhället, och det skulle gynna
små-och medelinkomstlagarna. Della förklarar naturiigtvis att de borgerliga
inte är intresserade av dessa förenklingar och förändringar, när de nu skulle
få sådan effekt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Man
kan konstatera att regeringens förslag har vunnit gehör på vissa andra områden,
ett gehör som sannolikt inte varil avsett. Jag kan inte finna att det är några
andra motiv än just mindre byråkrati som ligger lill grund för all utskottet i
betänkandet inte med ett enda ord motiverar sitt förslag lill yrkande om avslag
på vpk-motionen. Jag ifrågasätter om det var sådant regeringen avsåg med sin
proposition. I vart fall kan inte jag finna någon täckning för den här sortens
avbyräkralisering i regeringsförslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
ignorans som skatteutskottet ger sig in på genom all inte ens med ett ord
motivera silt avstyrkande borde faktiskt föranlåta lalmannen alt ge utskottet
en reprimand. Om ett förslag föreligger till behandling så skall det&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section61&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section62&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;också behandlas. Det får
inte gå lill sä att del sägs att del finns en motion och     Nr 39&lt;br&gt;
all den sedan avstyrks ulan motiveringar och bemötanden.&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdaeen
den&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
yrkar bifall till vpk-motionen 2467.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;28 november 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section63&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;DANIEL TARSCHYS (fp):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
lalman! Vi är nu inne i sluttampen av behandlingen av folkpartire­geringens
proposition om åtgärder mot krångel och onödig byråkrati. Det är ett arbete som
engagerat flertalet av riksdagens utskott, lika väl som arbetet med
propositionen en gång engagerade samtliga departement i regeringskan­sliet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Några
av de förslag som framställdes har riksdagen avslagit, men den stora merparten
har godkänts. Atl del har sketl en viss sållning är inte så märkvärdigt. 1
praktiskt tagel varje sådan här fräga måste man Ju göra avvägningar mellan
flera angelägna mål. Å ena sidan har vi önskemålen om all förenkla
lagstiftningen, alt föra ner besluten, alt förkorta handläggnings­tiderna, alt
rensa i blankettfloran, all underlätta kontakter mellan myndig­heter och
medborgare och alt göra del offentliga språket sä enkelt och begripligt som
möjligt. Å andra sidan har vi t. ex. kraven pä rättssäkerhet och likhet inför
lagen, på träffsäkerhet i olika riktade insatser och på tillfredsstäl­lande
underlag för myndigheters och politiska organs beslul. 1 regeringspro­positionen
diskuteras denna målkonflikt, och den som är intresserad kan läsa mer utförligt
om den i förvaltningsutredningens debattskrift Krångla lagom, som publicerades
i fjol. Jag tror faktiskt att många av riksdagens ledamöter skulle ha utbyte av
den skriften, inte minsl de ärade ledamöterna av skatleutskottet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lål
mig om dagens betänkande säga atl det är mycket tillfredsställande alt
utskottet tillstyrker tre av regeringens förslag till förenklingar. Man går med
på alt gränsen för deklaralionsplikl höjs lill 6 000 kr., vilket innebär att
tiotusentals människor som ändå inte skall belala skatt nu inte heller behöver
deklararera. Man accepterar alt småförsändelser inte skall behöva belastas med
tull och andra införselavgifter när det rör sig om obetydliga värden. Detta
innebär inga föriuster för statsverket, eftersom den administrativa hante­ringen
kostar ungefär lika mycket som staten tar in. Däremot innebär det uppenbarligen
både besparingar och mindre irassel för enskilda och förelag. Elt tredje
förslag som tillstyrks avser en oformlighet i mervärdeskattesyste­met som nu
undanröjs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Elt
fjärde förslag avstyrker utskottet. Det gäller en förenklad deklarations­blankett,
som skulle ha kunnat användas av någon dryg halv miljon skattskyldiga med
relativt okomplicerade inkomstförhållanden, bl. a. mänga pensionärer. Utskottet
anser inte, sägs det i betänkandet, &amp;quot;att det enbart av förenklingsskäl
finns anledning att frånlräda principen all den skattskyldige bör ha
huvudansvaret för deklarationens riklighet&amp;quot;. I rättvisans namn bör det
påpekas alt någon sådan tanke inte finns i propositionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ett
annal argument mol regeringsförslagei är att tidpunkten för förslaget är illa
vald &amp;quot;med hänsyn till den pågående omläggningen av taxeringen i första
instans&amp;quot;. Detta fär väl anses vara ett fint sätt att uttrycka vad som
framgår&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;F&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;renklat
dekla-ra Hons f&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;l fa ra n de, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section64&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section65&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 28 november 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;F&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;renklat
dekla­rationsf&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rfarande, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;mellan raderna i
riksskalleverkets yttrande, nämligen atl verket f n. har allt sjå i väriden med
atl få del nya RS-syslemet atl fungera och därför inte mäktar med några
ytteriigare förändringar under den närmaste tiden. Jag har större förståelse
för det argumentet än för en del andra invändningar som också reses av
utskottet och remissinstanserna, och jag skall därför avslå frän alt yrka
bifall till propositionens förslag. Men låt mig poänglera atl arbetet på att
åstadkomma enklare deklarationer måste gå vidare. Alla vet ju atl detta är en
av de stora stötestenarna i kontakterna mellan medborgare och myndighe­ter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Glädjande
nog lycker Jag mig också kunna spåra vissa tendenser till nytänkande hos
skatleutskottet. För några år sedan var det kalla handen frän utskoltet när jag
vid tvä tillfällen motionerade om atl taxeringsmyndighe­terna med hjälp av
datatekniken borde sammanställa tillgängliga uppgifter från arbetsgivare och
andra i ett utkast till självdeklaration. Detta utkast skulle sedan tillställas
den enskilde för eventuell komplettering och bestyr­kande pä heder och samvete
och under precis samma ansvar som nu gäller. I det remissyttrande som inhämtats
frän kammarrätten i Stockholm uttalas nu elt stöd för denna lanke, och även
skatleutskoltet säger i sitt betänkande atl det i huvudsak kan ansluta sig till
en fortsalt förenkling av deklarationsblan­ketterna efter dessa linjer.
Riksskatteverket och regeringen har anledning atl notera den förändrade
inställning som nu kommer lill uttryck i riksdagens beslut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
marginalen kan det sä slutligen vara värt alt notera en annan liten
åsiktsförskjutning. När antibyråkratipropositionen lades fram i våras mötte den
häftig kritik frän egentligen bara ett håll, nämligen från moderaterna, som med
stort buller och bång förkunnade atl det här var ett krafsande på ytan. Den
kritiken följdes upp i en partimotion, som bl. a. gick ut på att förslaget om
förenklade deklarationer var alldeles för begränsat. Men när den moderata
ledamoten i riksskalleverkets styrelse fick ta ställning till förslaget tyckte
hon i slället - liksom resten av slyrelsen - alt det var alldeles för långtgående,
och den uppfattningen delas tydligen också av moderaterna i skatteutskoltel.
Vad som förut var ett krafsande på ytan var alltså vid närmare granskning
alldeles för myckel. De glada trumpetsiötarna från i våras har tystnat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section66&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section67&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;24&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ERIK WÄRNBERG (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
lalman! Skatteulskottels betänkande nr 9 behandlar de förslag från den s. k.
krångelpropositionen som ligger inom skatleutskollets ämnesom­råde. Knut
Wachtmeister är som jag förstår helt överens med oss andra om vad som står i
utskottets betänkande, men han är mera kritisk mot vad som inte står där.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utskottet
behandlar nämligen inte den del av propositionen som handlar om
dryckeslagsliftningen, ulan denna tänker utskottet ta ställning lill i ett
senare sammanhang vid detta riksmöte. Några olägenheter ser inte utskottet med
ett sådant förfarande. Propositionen lades visserligen fram på riksdagens bord
i slutet av förra riksmötet, men någon längre tid harju inte förflutit. Det&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section68&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section69&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;bör dessutom tilläggas alt
riksdagen någon månad innan propositionen lades fram behandlade motioner med
samma innehåll som propositionen. I ett sådant läge tycker utskottet att
frågan, som inte bara är en administrativ historia utan ett viktigt inslag i
den alkoholpolitik som riksdagen beslutade om 1977, kunde anstå till det nu
löpande riksmötet. Man har också anledning tro all motioner kommer atl avlämnas
på nytt om ett par månader, så ärendet kan med fördel vänta lill våren. Jag har
inte för avsikt att gä in i sakfrågan, men Jag tycker jag kan lämna den
upplysningen, atl socialslyrelsens alkoholpoliliska nämnd i silt yttrande
framhållit atl en ändring av den nu gällande lagstiftningen, som började tillämpas
så sent som januari 1978, på sätt som föreslagits i propositionen icke vare sig
skulle minska krånglet eller fylla någon annan uppgift. Till sakfrågan ber jag
dock atl fä återkomma senare. Men låt mig ändå lill herr Wachtmeister säga, atl
utskollets majoritet kanske inte lycker precis som herr Wachtmeister atl det
1977 fattade beslutet är felaktigt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Huvudämnet
som tagils upp i propositionen är frågan om en förenklad deklarationsblankett.
Skatteutskottet har stort intresse av alt en sådan kan komma till stånd, och
del finns ingen åsiktsförändring i ulskollel på den punkten. Men man anser att
elt så dåligt underbyggt förslag som det som föreligger i propositionen är
omöjligt att genomföra, Dels skulle detta förslag inte innebära några som helst
förenklingar utan snarast innebära komplika­tioner för deklaranterna, dels är
förslaget en fara för rättssäkerheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
man i propositionen menar skulle innebära en förenkling är förslaget om att
vissa inkomsttagare inte skulle behöva sälta ut några summor för inkomster från
olika arbetsgivare - man kunde sälta ut arbetsgivarens namn men inte några
summor- utan taxeringsmyndigheten skulle införa beloppen ur de uppgifter som
arbetsgivaren tillhandahåller. Delta system skulle gälla för dem som bara har
löneinkomster, som endasi önskar utnyttja schablon­avdraget på 100 kr. och som
heller inte har större kapitalinkomster eller förmögenheler.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Men
vad händer om arbetsgivarens uppgifter är felaktiga? Den skatlskyl­dige bär
enligt propositionen fortfarande ansvaret för deklarationen och kan alltså
straffas för felaktiga uppgifter som lämnats av arbetsgivaren. Della anser
utskottet vara ett starkt hot mol rättssäkerheten -allra helst som en inte
obetydlig del av arbetsgivaruppgifterna är felaktiga, enligt riksskalleverkets
upplysningar. Utskottet anser f ö. atl den deklaralionsskyldige är den som
börbäraansvaret för den avlämnade deklarationen även i fortsättningen, och mot
bakgrund av detta ställningstagande bör han också själv uppge inkomsten.
Riksskatteverket och kammarrätten i Stockholm har i sina yttranden pekat på atl
vissa andra möjligheter till förenklingar föreligger utan alt man ändrar
ansvarsfrågan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
Daniel Tarschys talar om att en halv miljon inkomsttagare -huvudparten av dem
pensionärer - skulle fä en enklare deklaration sä har han i stort setl fel.
Hälften av pensionärerna är nämligen redan i dag befriade frän att deklarera,
och de andra skulle förmodligen inte få det enklare på det sätt som föreslås
utan svårare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 28 november 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;F&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;renklat dekla­rationsf&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rfarande, &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;m. //?.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;25&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section70&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section71&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 28 november 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förenklat
dekla­rationsförfarande, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vpk
har i sin moiion, som väckts i anledning av propositionen, föreslagit alt
riksdagen skulle göra ett uttalande till förmån för en progressiv stalskommunal
enhetsskalt och alt en stegvis övergång från inkomstbeskatt­ning till
produklionsbeskallning borde ske.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utskottet
anser atl de föreslagna skattelyperna mera är förslag lill ändring av gällande
regler för beskattningens sloriek och fördelning och mindre är fråga om en
administrativ förenkling. Därför har inte utskottet gåtl närmare in pä någon
sakbehandling av motionsyrkandena, vilket Tommy Franzén i dag tycker är
felaktigt. Vi menar, trots alt vi tyckerde är intressanta, atl dessa förslag
inte hör hemma i dagens behandling. Jag vågar dock säga så mycket som att vid
en progressiv stalskommunal enhetsskalt blir den fördelning som efteråt skall
ske mellan stat och kommun betydligt krångligare alt klara ut än med det system
med två olika skatter som vi har i dag. Av fördelningsskäl kan ändå en sådan
skatt vara motiverad, men utskoltet anser alt det inte finns anledning atl nu
diskutera frågan i delta sammanhang.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Frågan
om produktions- eller inkomstskatt är heller ingen administrativ
lämplighetsfräga. Det är i stället fräga om ett ställningstagande lill den lyp
av skatter som gagnar samhället bäst, och den frågan är sä oerhört viktig alt
den inte får avgöras på grundval av vilken beskattning som är enklast att
administrera.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
del anförda ber jag, herr talman, att fä yrka bifall till skatteutskottets
hemställan i betänkande nr 9 i dess helhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section72&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;KNUT
WACHTMEISTER (m):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr lalman! Jag vill bara
säga några ord lill Daniel Tarschys.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Moderata
samlingspartiet vill gärna bekämpa krångel och onödig byråkrati även när det
gäller deklarationsblanketterna. Vi har ingalunda ändrat uppfattning, ulan vi
tycker tvärtom att det är angeläget atl det arbetet skall fortsätta. Vad vi
vänt oss emot är tidpunkten. Vi anser inte atl det är riktigt atl redan nu
genomföra den åtgärd som föreslagits.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslaget
har varil ute på remiss bl. a. till riksskatteverket och kammar­rätten i
Stockholm. Vi har tagit hänsyn till dessa remissvar, och de har varit kritiska
i det här avseendet. Del är väl helt i sin ordning atl man tar hänsyn till den
kritik som framförs från särskilt tunga remissinstanser. Del förhållandet atl
en av utskottets moderata ledamöter också är ledamot av RSV:s styrelse, som
också varit negativ, ändrar ju inte saken. Jag tröstar mig emellertid med alt
folkpartiledamöterna i utskottet har varit av samma uppfattning som vi
moderater.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kontentan av det hela är atl vi skall fortsätta
arbetet med atl bekämpa krångel och byråkrati, men inte pä sä sätt atl delta
kan fl icke önskade konsekvenser såsom i del här fallet när del gäller ansvarei
för den egna deklarationen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section73&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;26&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;TOMMY FRANZÉN (vpk):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Skatteutskottets ordförande gav nu motiveringarna till varför man ville
avslå våra motionsförslag. Han sade att de skattelyper som vi&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section74&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section75&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;föreslagit är inlressanla,
men atl utskottet inte har ansett atl den frågan hör hemma i den här debatten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Men
varför i herrans namn inteskrivadetdä i utskottsbetänkandet och inte bara hell
ignorera våra förslag? Det hör Ju till vanlig hederlighet att man talar om
varför man inte vill vara med om en sak, och en motivering borde faktiskt ha
lämnats i utskoltsbetänkandet. Vi skulle naturiigtvis kunna ta upp en
diskussion om huruvida de föreslagna åtgärderna innebär en förenkling eller
inte, men det kanske inte är lämpligt jusl nu, eftersom frågan om en progressiv
stalskommunal enhetsskatt inte är färdigbehandlad. Erik Wärn-bergs bedömning
att systemet med en sådan skall totalt sett skulle innebära ökad byråkrati i
förhållande till nuvarande system delar jag inte, men det är ingen mening med
all vi tvistar om det nu.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
som däremot är vikligt i delta sammanhang är del jag berörde i mitt första
inlägg, nämligen att vi samtidigt som vi bedömer om elt system med progressiv
stalskommunal enhetsskalt är rationellt bör beakta atl systemet också har elt
värde ur rättvisesynpunkt i fråga om fördelningen av skatterna i samhället. Man
bör alltså inte förkasta en del av bedömningsgrunden bara för att den inte
råkar falla under den här propositionen. Om utskottet bedömer våra förslag så
att de innebär förenklingar och samtidigt medför förbättringar ur rättvise- och
fördelningssynpunkt när det gäller små- och medelinkomst­tagare, dä borde man
också kunna göra ett uttalande lill förmån för det skattesystem vi föreslagit
och ge regeringen i uppdrag att utreda hur det skall genomföras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 28 november 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;F&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;renklat
dekla-ra lionsf&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ö&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rf&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rande, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section76&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span lang=EN-GB style='font-family:
Verdana'&gt;DANIEL TARSCHYS (fp):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
lang=EN-GB style='font-family:Verdana'&gt;Herr talman! &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag har ingen invändning emol att moderaterna lar
intryck av sakskäl, men jag tyckte ändå atl det var värt alt notera atl samma
parti som i våras med buller och bång förklarade att regeringens förslag var
alltför blygsamt nu anser att det är alltför långtgående.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section77&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ERIK WÄRNBERG (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
lalman! Jag återkommer till herr Franzén och vill säga atl skatteut­skottet
inte bara en gång ulan vid flera tillfällen har behandlat de här frågorna.
Skatteutskottet har alltså inte på någol sätt ställt sig nonchalant till
förslagen. Varenda gång vi har behandlat en skallefråga har vpk väckt liknande
molioner, och förslagen har blivit föremål för behandling av skatteutskottet,
och utskottet kommer säkert att behandla dem ytterligare. Men vi tycker att
dessa frågor är alldeles för viktiga för atl las upp nu när vi diskuterar hur
man skall förenkla administrationen. Detta får inte ses bara som en fråga som
rör administrativ förenkling.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Till
Daniel Tarschys vill jag säga atl vi biföll de småsaker som var föreslagna i
propositionen. Det innebar inte någon större framgång för regeringen. Jag
lycker atl frågan om deklarationsgränsen skulle ha lagls fram när regeringen
haft något skatteförslag att komma med. Om regeringen hade velat genomföra
materiella regler som medförde all en inkomsttagare inte behöver fä någon skatt
om inkomsten understiger 6 000 kr., då borde man ha&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;27&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section78&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section79&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 39&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                 &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;tagit upp frågan om deklarationsgränsen långt tidigare i samband med
ell&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdaeen
den&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;skalteförslag. Det hade varil naturligare, och då hade den inte behövt
tas upp&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:11.0pt;
margin-left:0cm'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;28 november 1979   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Arial'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;'&amp;quot;'
' &amp;quot; ' sammanhanget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section80&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förenklat
dekla-ra tionsförfärande, &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'&gt;//?. //?.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Överläggningen var härmed
avslutad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span lang=EN-GB
style='font-family:Verdana'&gt;Mom. A I, A 2 sa ml A 3 a och b&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kammaren
biföll vad utskottet i dessa moment hemställt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section81&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section82&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;28&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mom. A 3 c&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Propositioner
gavs på bifall lill dels utskollets hemställan, dels motion 2467 av Lars Werner
m. fl. i motsvarande del, och förklarades den förra propositionen vara med
övervägande Ja besvarad. Sedan Tommy Franzén begärt votering upplästes och
godkändes följande voteringsproposition:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
som vill att kartimaren bifaller skalteuiskoltets hemställan i betänkande&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;9 mom. A 3 c röstar ja,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;den det ej vill röstar
nej.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vinner nej har kammaren
bifallit moiion 2467 av Lars Werner m. fl. i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;motsvarande del.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vid omröstning genom uppresning förklarades
flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för Ja-propositionen. Dä Tommy
Franzén begärde röst­räkning verkställdes votering med omrösiningsapparat.
Denna omröstning gav följande resultat:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ja
- 313 Nej -   18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mom. A 3 d och B&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kammaren
biföll vad utskottet i dessa moment hemställt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§
9 Föredrogs&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Socialutskottets
beiänkanden&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt;text-indent:-8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1979/80:11 med anledning av dels propositionen
1978/79:118 om ändring i läkemedelsförordningen m. m. jämte molioner, dels viss
del av proposi­tionen 1978/79:202 om avgiftsuttaget till försäkringen för
tilläggspension och arbelsskadeförsäkringen under åren 1980-1984, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:-9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1979/80:12 med anledning av vissa molioner som
väckts i anslutning lill propositionen 1979/80:1 om socialtjänsten och som avser
förhandlingar rörande ändrat huvudmannaskap för ungdomsvårdsskolorna och de
allmänna vårdanstalterna för alkoholmissbrukare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kammaren
biföll vad utskottet i dessa betänkanden hemställt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section83&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section84&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§
10 Vissa kyrkliga frågor&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Föredrogs konstitutionsutskotlets betänkande
1979/80:17 med anledning av molioner i vissa kyrkliga frågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I della betänkande
behandlades motionerna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1977/78:355
av Mauin Olsson (c) och Ulla Ekelund (c), vari hemställts att riksdagen hos
regeringen begärde översyn av bestämmelserna om tillfällig upplåtelse av
kyrkorum för kyrkligt ändamål,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span lang=NO-BOK
style='font-family:Verdana'&gt;1977/78:649 av Lars Werner m. fl. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;(vpk), vari hemställts aU riksdagen skulle besluta
att hos regeringen begära att förslag skyndsamt framlades om kyrkans skiljande
från staten,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1978/79:196
av Rolf Hagel (apk) och Alf Lövenborg (apk), vari hemställts all riksdagen hos
regeringen begärde skyndsamt förslag om kyrkans skiljande från staten,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1978/79:215
av Karin Andersson (c) och Anna Eliasson (c), vari hemställts att riksdagen hos
regeringen skulle anhålla att förslag förelades riksdagen om atl all
diskriminering av kvinnor i samband med prästutbildning, prästvig­ning och
prästtjänsluiövning i svenska kyrkan skulle upphöra och alt kvinnans
lagstadgade lika rätl till prästtjänst fullt ut skulle genomföras,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1978/79:401
av Bonnie Bernsiröm (fp), vari hemställts att riksdagen skulle besluta om viss
ändring i kyrkolagens 19 kap. 2 § och att ändringsförslaget -innebärande ett
slopande av förbudet att prästviga handikappade - skulle överiämnas till
kyrkomölel,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1978/79:404
av Doris Håvik (s) och Kurt Hugosson (s), vari hemställts all riksdagen hos
regeringen skulle anhålla om förslag som innebar atl samtliga biskopar var
skyldiga att prästviga kvinnor,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1978/79:1088
av Gösta Bohman m. fl. (m), vari hemställts atl riksdagen som sin mening
uttalade aU de framtida relationerna mellan staten och kyrkan borde utformas på
elt sådant sätt alt kyrkans karaktär av öppen, rikstäckande folkkyrka kunde
vidmakthållas, och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1978/79:1675
av Jan Bergqvist (s), vari hemställts alt riksdagen hos regeringen begärde
förslag om aU kyrkolagsliftning skulle jämställas med allmän lagstiftning och
undantas kyrkomötets kompetens.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 28 november 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vissa
kyrkliga fr&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;gor&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section85&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section86&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utskottet hemställde all
riksdagen skulle&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1.   beträffande
siat-kyrka-frägan m. m. förklara motionerna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Courier New"'&gt;a)&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1977/78:649,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Courier New"'&gt;b)&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1978/79:196,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Courier New"'&gt;c)&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1978/79:1088
och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;d)   1978/79:1675&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;besvarade med vad
ulskollel anfört om frågans fortsatta handläggning,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.   beträffande
kvinnopräslfrågan förklara motionerna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;a)&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1978/79:215 och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;b)&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1978/79:404&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;besvarade med vad
uiskoliei i denna del anfört.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;29&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section87&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section88&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 28 november 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vissa
kyrkliga frågor&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;30&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;3.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;belräffande upplåtelse av kyrkorum förklara
molionen 1977/78:355 besvarad med vad utskottet i denna del anfört,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;4.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;beträffande ändring i 19 kap. 2 § kyrkolagen
förklara molionen 1978/ 79:401 besvarad med vad ulskollel i denna del anfört.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;HANS
PETERSSON i Hallstahammar (vpk):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! År 1972 var det många människor i vårt land, inom statskyrkan, inom
frikyrkan och inom arbetarrörelsen, som säg fram emot ett skiljande mellan
kyrkan och staten. Anledningen till optimismen var atl det efter 14 års
utredande hade lagts ett resultat som kunde tjäna som grund för beslul i
frågan. Men, tyvärr. Den dåvarande regeringen ville tydligen inte röra vid
kyrkans privilegier utan retirerade och inledde en period av förhalning genom
ytterligare utredande. Den period som nu inleddes var naturligtvis lill glädje
för de krafter som inget hellre vill än atl allt skall vara oförändrat, eller
nästan oförändrat med bara några små justeringar som kan släta över elt
fortsatt samband mellan kyrka och stat. Under förhalningstiden, som jag vill
kalla liden efter 1972, har också initiativ till interna överiäggningar inom
kyrkan tagits, och en grupp ledd av ärkebiskopen har haft ytterligare samtal
med representanter för staten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
bilaga lill betänkandet redovisas synpunkterna från stal-kyrka-förslaget, SOU
1978:1. Del sägs bl. a. atl i våras borde elt förslag ha lämnats till riksdagen
om att man 1984 skulle kunna genomföra relationsförändringar, det begrepp man
numera använder. Tidigare helte det skiljande. Man sade att del var nödvändigi
atl lägga förslaget i våras, eftersom det lar 4-5 år innan man skulle kunna
genomföra en sådan här förändring. I slället för att nu, efter ytteriigare 7
års utredande och samtalande, lägga ett förslag till riksdagen, sade regeringen
i mars i våras att eftersom 1978 års kyrkomöte visat djup splittring i frågan
kyrka-stat, har regeringen beslulat all inte lägga fram något förslag. Man
säger i stället all frågan skall handläggas ytterligare i syfte alt vinna den
bredare enighet som regeringen anser önskvärd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nu
är det alltså ytterligare utredningar atl vänta pä och kanske ytteriigare flera
år går innan man kan komma så långt som lill ett förslag till riksdagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Man
måste fråga sig om inte det här är alt ta onödigt stor hänsyn till dem inom
kyrkan som kämpar för ett bevarande av sambandet. Överläggningarna med
partierna, dit inte vi var kallade, visar pä att det finns en majoritet för ett
skiljande av kyrka och stal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
vår motionstexi säger vi atl kyrkans skiljande frän staten är ell gammalt krav
som har förhalats. Vi säger vidare alt risken för vidare förhalning är stor.
När nu utskottet yrkar avslag på vår motion 649 får man ändå säga atl avsnittet
&amp;quot;Fortsatt utredningsarbete&amp;quot; i ulskottsbetänkandel är ett fint
praktiskt exempel på att vår inledande beskrivning i motionen är helt riktig.
Frågan förhalas ytteriigare. Vi är angelägna om au man snarast skall kunna
lägga fram elt regeringsförslag om kyrkans skiljande frän staten, inte minst därför
att det bör vara vars och ens beslut om han eller hon vill tillhöra en kyrka
eller inte. Valfrihet bmkar det kallas i debatten. Och det är faktiskt litet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section89&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section90&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;märkligt atl de partier
som för någon vecka sedan talade sig varma angående del olämpliga i att genom
centrala beslut kollektivanslula medlemmar till ell politiskt parti, i den här
frågan inte har några betänkligheter trots att åren går.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
är nu inne pä det tredje decenniet när vi diskuterar denna fråga. Till den
svenska kyrkan kolleklivansluter man folk långt innan de är förmögna alt skriva
sin egen reservation. Det är tydligen bara vpk som i såväl den förra frågan om
kollektivanslutning till de politiska partierna som i den här frågan om
kollektivanslutning till kyrkan haren rak linje, dvs. frivillig anslutning till
den organisation som man har intressegemenskap med. Vägen dit för kyrkans del
går över ett skiljande från staten, och då kan man också skapa rättvisa
förhållanden mellan de olika kyrkor som finns i vårt land.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag ber alt
fä yrka bifall lill vår moiion nr 649.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 28 november 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vissa kyrkliga .fr&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;gor&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section91&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span lang=NO-BOK
style='font-family:Verdana'&gt;BERTIL FISKESJÖ (c):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span lang=NO-BOK
style='font-family:Verdana'&gt;Herr talman! &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kyrkofrågor
avgörs som bekant av en treenighet bestående av riksdag, regering och
kyrkomöte. Den fråga som vpk-motionen lagit upp och som Hans Petersson i
Hallstahammar nu argumenterat för behandlades så sent som i början av delta år
av kyrkomölel. Med röstetalet 54 mol 42 uttalade sig kyrkomötet för ett bevarat
samband mellan stat och kyrka.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
elt resultat av kyrkomötets ställningstagande och partiöverläggningar därefter
arbetar nu, som Hans Petersson var inne på, en rad utredningar med olika frågor
på det kyrkliga området. Konstilulionsulskotlet redovisar i silt betänkande
mycket utförligt vad som hänt och vilka ulredningar som är pä gäng. Elt stort
antal motioner i skilda kyrkofrågor behandlas också i betänkandet. Pä samtliga
de områden som motionerna tar upp pågår fortsatt utredningsarbete. Utskottet
hänvisar till detta i sill enhälliga betänkande och tar alltså inte ställning i
sak till de olika motionsförslagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag ber, herr talman, atl
få yrka bifall till utskottets hemställan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Överiäggningen
var härmed avslutad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mom. 1 a och b&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Propositioner
gavs pä bifall till dels utskottets hemställan, dels motionerna 649 av Lars
Werner m. fl. samt 196 av Rolf Hagel och Alf Lövenborg, och förklarades den
förra propositionen vara med övervägandeja besvarad. Sedan Hans Petersson i
Hallstahammar begärt votering upplästes och godkändes följande
voteringsproposition:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
som vill att kammaren bifaller konstilutionsutskotiets hemställan i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;belänkande 17 mom. 1 a och
b röstar ja,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;den del ej vill röstar
nej.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vinner nej har kammaren
bifallit motionerna 649 av Lars Werner m. fl. samt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;196 av Rolf Hagel och Alf
Lövenborg.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section92&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section93&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 28 november 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;R&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;tt f&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r kyrkofull­m&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ktige atl besluta om partist&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;d&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vid
omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha
röstat för ja-propositionen. Då Hans Petersson i Hallstahammar begärde
rösträkning verkställdes votering med omrösiningsapparat. Denna omröstning gav
följande resultat:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ja
- 306 Nej -   20&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mom. I c - 4&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kammaren
biföll vad utskottet i dessa moment hemställt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section94&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§
11 Rätt för kyrkofullmäktige att besluta om partistöd&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Föredrogs konstiiutionsutskoitels betänkande
1979/80:18 med anledning av motion om rätl för kyrkofullmäktige atl besluta om
partistöd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I delta belänkande behandlades molionen 1977/78:904
av Margareta Andrén (fp), vari hemställts att riksdagen hos regeringen begärde
förslag om alt kyrklig kommun borde kunna besluta om partistöd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utskottet
hemställde att riksdagen skulle avslå molionen 1977/78:904.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Reservation hade avgivils av Bertil Fiskesjö (c),
Sven-Erik Nordin (c), Bengt Kindbom (c), Daniel Tarschys (fp) och Esse
Petersson (fp) som ansett att utskottet bort hemställa&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;atl riksdagen med bifall till motionen 1977/78:904
hos regeringen begärde förslag om att kyrklig kommun skulle kunna besluta om
partistöd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section95&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;32&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ESSE PETERSSON (fp):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Kyrkofullmäktigvalei blir alltför ofta del glömda valet. En månad
efterde allmänna valen till kommun, landsting och riksdag är det dags för ett
kyrkopoliliskt val. De ekonomiska resurserna är ytterst begränsade. Därför
måste de kyrkopoliliska frägorna nästan uteslutande spridas lill allmänheten på
frivillighelens väg. Denna idealitet är självklart positiv, men tyvärr helt
otillräcklig föratt man skall kunna nå ut med informationen till vår
statskyrkas alla medlemmar. Det är också viktigt aU skapa intresse inom hela
medlemsgruppen för atl vara med och påverka det kyrkopolitiska arbetet i den
egna församlingen. Kyrkofullmäktigvalen fär inte betraktas som en chimäraktig
handling utan betydelse. Nödvändigt är att kyrkofullmäktigva­len blir en
medlemsangelägenhet, med verkligt innehåll för alla berörda. Då krävs
informationsresurser för att sprida kännedom om de kyrkliga frågorna och om hur
olika grupperingar i kyrkofullmäktigvalei vill lösa dessa problem. Här är det
som vi ulskottsreservanter tycker atl motionens synpunkter är intressanta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kyrkofullmäktige
har nu rätl att besluta om ersättning för valsedelskost­nader i samband med
kyrkofullmäktigvalen. Detta är en självklarhet, men&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section96&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section97&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;hell otillräckligt.
Nödvändigt är att kyrkofullmäktige i resp. församling själva får möjlighet all
besluta om ekonomiskt partistöd till de grupperingar som uppträder i kyrkofullmäktigvalei
och blir representerade i församlingens kyrkofullmäktige. På det sättet blir
det större möjligheter atl föra ut de kyrkopolitiska frågorna till en allmän
debatt och ställningstagande i försam­lingen. Vi reservanter anser att
statsmakten inte i någol underiigt förmyn-darnit med lagstiftningsvapnet skall
stoppa den lokala kyrkofullmäktigför-samling som önskar vitalisera de
kyrkopolitiska aktiviteterna för spridande av information till
församlingsmedlemmarna genom de olika valgrupperingarna i kyrkofullmäktige.
Genom en lagändring tvingas ingen atl inrätta partistöd, men den församling som
genom sina kyrkofullmäktige önskar besluta om partistöd får också rätt att göra
delta. Detta borde vara en självklarhet framför allt för dem som i olika sammanhang
förordar lokal självstyrelse i det här landet. En sådan här ordning medför inte
några merkostnader för vare sig kommun, landsting eller riksdag, utan det är
och förblir hell och hållet en kyrklig angelägenhet, som statsmakten inte bör
fortsätta att sabotera.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
sitt betänkande nr 18 har konstitutionsutskottets majoritet en ganska torftig
skrivning, där man pä några rader försöker förklara vad man menar. Utskoltet
säger bl. a.:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Utskottet
vill erinra om att de kyrkliga kommunerna är långt mindre enhetliga än de
borgeriiga kommunerna.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
är ju nästan en självklarhet att kyrkofullmäktige är betydligt mindre enheter
och atl förhållandena är andra än i t. ex. kommunfullmäktige, eftersom
partigrupperingarna inte alltid ärdesamma i de kyrkliga valen som i valen lill
kommunfullmäktige. Men det är ä andra sidan inget skäl till att inte ge
församlingen och dess kyrkofullmäktige möjligheter att utan pekpinnar fatta de
beslut som de själva önskar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vidare
sägs i betänkandet: &amp;quot;I ett stort antal församlingar finns över huvud taget
inte kyrkofullmäktige.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Men
i sådana fall är detta inte något problem. Motionen och reservationen gäller
just kyrkofullmäktigvalen och kyrkofullmäktiges möjligheteratt fatta beslul.
Har man inte några kyrkofullmäktige så behöver man ju inte heller denna form av
stöd. Det är alldeles självklart atl även kyrkoråd och kyrkostämma kan tänkas
behöva få denna rätt, men den frågan aktualiseras varken i molionen eller i
reservationen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utskottet
säger också: &amp;quot;Församlingarna varierar också starkt när det gäller
partiförhållanden.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
detta sammanhang kan jag ge ungefar samma svar som tidigare, nämligen atl dessa
variationer gör det än mer angeläget för de olika grupperingarna att få ett
ekonomiskt stöd för att kunna vitalisera den interna demokratin och för alt
sprida det kyrkopolitiska budskapet samt information i de frågor som man har
att ta ställning till.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utskottsmajorileten
fortsätter alt konstatera: &amp;quot;Ett partistöd som är kopie­rat efter vad som
gäller i de borgeriiga kommunerna är därför knappast den lämpligaste
vägen.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det kan tänkas. Å andra
sidan har man inte sagt att det är Just del man&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 28 november 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Rätt.for
kyrkofull­mäktige att besluta om partistöd&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;33&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section98&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3 Riksdagens protokoll 1979/80:39-40&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section99&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section100&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 28 november 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Rätt
för kyrkofull­mäktige atl besluta om partistöd&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;34&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;skulle utgå ifrån, utan
det kan mycket väl bli fråga om vissa justeringar. Det viktigaste äratl man ger
möjlighet till elt partistöd. Detta kan sedan utformas på olika sätt. Det är
möjligheten alt fatta beslut om ett partistöd som utskottsmajoriteten vill
förvägra kyrkofullmäktige.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
sista stycket i sitt betänkande kommer utskottsmajorilelen på stat-kyrka­problematiken.
Det är mycket intressant att utskoltsmajoriteten tar upp den saken. När vi i
utskottet behandlade de frågor som tas upp i belänkandet nr 17 varde som nu
utgör majoritet i utskottet mycket angelägna om att konstatera att den motion
som behandlas i betänkande nr 18 inte hör samman med de frågor och det
utredningspakel som tas upp i betänkande nr 17. A v det skälet bröt man ut
denna fräga frän de övriga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
kan också hävdas att denna fråga skulle ha kunnat behandlas i samband med det
stora paketet av kyrkliga frågor. Den tanken framfördes dock över huvud tagel
inte i diskussionen, ulan det ansågs att detta ärende skulle behandlas som hell
fristående.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
den sista meningen av sin skrivning kommer utskoltsmajoriteten fram till
följande ställningslagande, som i stort överensstämmer med vad utskoUel anför
belräffande de övriga kyrkliga frågor som i dag behandlas: &amp;quot;Enligt
utskottets mening bör resultaten av del pågående utredningsarbetet avvaktas
innan riksdagen tar någol initiativ i den i motionen aktualiserade frågan.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
hade mot denna bakgrund varit rimligt att redan från början baka ihop
behandlingen av denna fråga med dem som behandlas i konstitutionsut­skottets
betänkande nr 17, även om de som nu utgör ulskotlsmajoriteten vid
utskottsbehandlingen inte ansåg att denna fråga hörde hemma i det sammanhanget.
Detta är tydligen något av en efterhandskonstruktion från utskottsmajorileten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är självstyrelseprincipen som är grundläggande för oss reservanter i
ställningstagandet till denna fråga. Därför har vi i reservationen skrivit pä
följande sätt:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Det
är enligt utskottets mening angeläget att få till stånd en förbäUrad
information om de frågor som de beslutande organen i de kyrkliga församlingarna
har att handlägga. Det är också angeläget att stimulera lill ett ökat valdeltagande
vid valen till kyrkofullmäktige. Det finns ett nära samband mellan dessa
frågor. Ökad information skulle med säkerhet leda till ett högre valdeltagande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är allmänt omvittnat att de resurser som finns fören sådan information
regelmässigt är mycket små. För atl bidra till en förbättring härvidlag borde
därför frågan om atl ge kyrkofullmäktige rätl att bevilja partistöd enligt i
huvudsak samma grunder som nu gäller för kommunfullmäktige övervägas. Den
omständigheten att partigrupperingarna vid kyrkofullmäktigvalen ofta är andra
än vid kommunfullmäktigvalen är ett särskilt skäl härför.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Jag vill yrka bifall till reservationen som är fogad lill KU:s
belänkande nr 18, som innebär att riksdagen med bifall till ifrågavarande
motion hos regeringen hemställerom förslag att kyrklig kommun skall kunna
besluta om partistöd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section101&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section102&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;YNGVE NYQUIST (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! I motionen 1977/78:904 konstaterar motionären helt riktigt att
valdeltagandet vid kyrkofullmäktigval är myckel lågt. Bland orsakerna härtill
nämns att en månad före kyrkofullmäktigvalei har val ägt rum till riksdag,
landsting och kommunfullmäktige. Esse Petersson talade för en stund sedan om &amp;quot;de
glömda valen&amp;quot;. Även om det inte i molionen sägs ul i klartext får man det
intrycket, att både väljare och partiarbetare skulle vara trötta och att
partiernas pengar tagit slut efter den nyss förda valkampanjen. Motionären och
med henne reservanterna anser att partierna som gotlgörelse för detta bör fä
partistöd för atl öka informationen och stimulera intres­set.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utskoltsmajoriteten
hemställer om avslag på molionen. I motsats till motionären tror man inte att
ett partistöd kopierat från det som utgår i de borgeriiga kommunerna skulle
främja informationen om de kyrkokommu­nala frågorna. Del hänvisas också till de
utredningar som pågår och som har den inriktningen all svenska kyrkans
ställning och framtida arbetsformer skall behandlas av riksdag och kyrkomöte 1981.
I dessa utredningar behandlas även frågorom de kyrkliga valen. I avvaktan på
det utrednings­arbetet har riksdagen inte anledning att nu ta någol initiativ i
motionens anda. Det har under utskottsbehandlingen inte anförts några
väsentliga skäl för alt riksdagen skulle följa motionens förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
detta ber jag i all korthet att få yrka bifall till utskottets hemstäl­lan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 28 november 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Rätt
för kyrkofull­mäktige atl besluta om partistöd&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section103&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section104&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;MARGARETA ANDRÉN (fp):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! I en motion som avlämnades redan i januari 1978 och som behandlas nu i
dag framhåller jag all åtgärder måste vidtas för att stimulera intresset för
val till kyrkofullmäktige.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Årets
kyrkofullmäktigval har också med all tydlighet visat att sådana
informationsinsatser verkligen behövs. Valdeltagandet var ju på mänga platser
synneriigen lågt. Orsakerna till det kan vara flera, t. ex. att kyrkofull­mäktigvalen
kommer så snart efter valen till riksdag, landsting och kom­munfullmäktige.
Många är nog också valtrötta, och man borde därför överväga om inte val till
kyrkofullmäktige borde ske vid annan tidpunkt. Partikassorna är som regel tömda
efter de tidigare valen, varför partierna har mycket små resurser att satsa på
kyrkofullmäktigvalei.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Varken
ur kyrklig eller ur demokratisk synpunkt kan det vara lyckligt atl så fl deltar
i de kyrkliga valen. Informationen bör därför ökas inför dessa val, och den
närmast till hands liggande möjligheten verkar då vara att man flr större
ekonomiska resurser, så att man pä ett bättre sätt kan gå ut och informera
allmänheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
dagens läge har Ju församlingarna möjlighet att bevilja visst anslag till
partierna för tryckning av valsedlar. Men detta är inte tillräckligt, och församlingarnas
beslut på den här punkten varierar ju också.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Även
om församlingarna skulle få möjlighet att besluta om partistöd, så har ju
församlingarna själva då frihet att besluta om sådant skall utgå eller inte.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;35&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section105&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section106&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 28 november 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Rätt
för kyrkofull­mäktige att besluta om partistöd&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den friheten bör vi ge
även de kyrkliga kommunerna, liksom man tidigare har gett landstingen och de
borgerliga kommunerna den friheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Att
partiförhållandena starkt varierar inom de olika kyrkliga församling­arna tar
utskottels majoritet som en motivering mot partistöd. Men det torde vara så att
detta i stället just motiverar partistöd. Alla partier och grupperingar som
deltar i kyrkliga val bör ha chans att informera om sitt program inför
kyrkofullmäktigvalen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;På
grund av att elt sådant här ekonomiskt stöd alltså kan utgå även lill andra
grupperingar än de vanliga politiska partierna kan det inte riktigt jämföras
med det traditionella partistödet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Att
det f n. pågår utredningar om kyrkans framtida ställning, vilka tycks dröja
ännu några år, motsäger väl inte att man redan nu kan besluta om partistödet,
för även i fortsättningen kommer ju val till kyrkofullmäktige att förrättas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr lalman! Jag ber att
fl yrka bifall till reservationen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section107&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section108&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;36&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Överiäggningen var härmed
avslutad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Propositioner gavs pä bifall till dels utskottels
hemställan, dels reservatio­nen av Bertil Fiskesjö m. n.,ochförklaradesden förra
propositionen vara med övervägandeja besvarad. Sedan Esse Petersson begärt
votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
som vill atl kammaren bifaller konstitutionsutskoltets hemställan i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;betänkande 18 röstar ja,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;den del ej vill röstar
nej.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vinner nej har kammaren
bifallit reservationen av Bertil Fiskesjö m. fl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vid omröstning genom uppresning förklarades
flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Esse
Petersson begärde rösträk­ning verkställdes votering med omröstningsapparat.
Denna omröstning gav följande resultat:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ja - 237&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nej -   80&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Avstår -   13&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§
12 Föredrogs&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Konstilutionsutskotiets
belänkande&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt;text-indent:-8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1979/80:19 med anledning av propositionen
1979/80:17 om ordningshållning vid offentliga tillställningar m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skatteutskottets
belänkande&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1979/80:12 med anledning
av propositionen 1979/80:31 om skaltefrihet för&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;vissa ersättningar som
bekostas av Nordiska ministerrådet i samband med&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ijänstemannautbylet mellan
de nordiska länderna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section109&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section110&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagutskottets betänkande&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1979/80:2
med anledning av molioner om aktiebolagsrältsliga frågor&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kammaren
biföll vad utskotten i dessa beiänkanden hemställt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 28 november 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nedrustning
m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section111&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section112&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ 13 Nedrustning m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Föredrogs utrikesutskottets betänkande 1979/80:4
med anledning av motioner om nedrustning m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
della betänkande behandlades motionerna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1978/79:588
av Olof Palme m.fl. (s), vari såvitt nu var i fräga hemställts&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;1.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;atl riksdagen som sin mening gav regeringen lill
känna vad som i motionen anförts angående en långsiktig planering av de svenska
insatserna i det internationella nedrustningsarbetet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;2.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;att riksdagen som sin mening gav regeringen till
känna vad som i molionen anförts beträffande initiativ för atl främja
avspänning och nedrust­ning i Europa,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1978/79:692 av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c), vari
såvitt nu var i fråga föreslagits&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1.
alt riksdagen hos regeringen hemställde att, som ell led i ett fortsatt svenskt
agerande i arbetet för nedrustning-utveckling, förslag lades fram till en
svensk pilotstudie i anledning av FN:s studie kring nedrustninguiveck-ling,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5.
att riksdagen gav regeringen lill känna vad som i molionen i övrigt anförts om
inriktningen av del svenska arbetet i nedrustningsfrågorna liksom om studier
och forskning kring freds- och kon fl i kl frågor, samt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1978/79:1768 av Rolf Hagel (apk) och Alf Lövenborg
(apk), vari såvitt nu var i fräga föreslagits&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;1.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;alt riksdagen beslutade hemställa atl regeringen utan dröjsmål skärpte
sill ställningstagande mot tillverkning av neutronvapnet och kraftfullt verkade
för ett förbud mot delta nya massförinlelsevapen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;2.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;att riksdagen beslutade hemställa hos regeringen alt snabbt inleda
förhandlingar med berörda stater om upprättandel av en kärnvapenfri zon i
Norden,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;3.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;atl riksdagen beslutade hemställa hos regeringen alt ta initiativet
till en internationell utredning om en omställning av rustningsindustrin för
civil och samhällsnyttig produktion och om konsekvenserna av en sådan
omställning för sysselsällningen och för en ökning av u-landsbislåndet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;37&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section113&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section114&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 28 november 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nedrustning
m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utskottet hemställde&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:8.0pt'&gt;1.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;all riksdagen med anledning av molionen 1978/79:588
yrkandei 1 och motionen 1978/79:692 yrkandei 5 som sin mening gav regeringen
lill känna vad utskottet anfört,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:8.0pt'&gt;2.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;atl riksdagen skulle anse motionen 1978/79:588
yrkandet 2 besvarad med vad utskottet anfört,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:8.0pt'&gt;3.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;all molionen 1978/79:692 yrkandet 1 skulle anses
besvarad med vad utskoltet anfört,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;4.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;atl riksdagen skulle avslå motionen 1978/79:1768.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section115&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section116&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;38&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ALLAN HERNELIUS (m):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Nedrustningsfrågan har av många betecknats som vår tids största fråga,
kanske rent av bestämmande för mänsklighetens öde. Det material som finns
tillgängligt vid dagens bedömning ger tyvärr inte upphov till någon optimism.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Trots
alt insikten om de faror som hotar med en utveckling som den nuvarande borde
vara allmän och oomstridd stiger rustningsutgifterna år efter år. År 1978
beräknades de sammanlagda militära utgifterna uppgå till 400 miljarder dollar
per år, en fyrfaldig ökning under de 30 åren sedan 1948. De två supermakterna
svarar för något över hälften av denna summa, även om deras andel har minskat
något underde senaste åren. Men tredje väridens motsvarande utgifter har i
stället ökat, nu på senare lid främst Afrikas och Fjärran Österns. I Afrika
noteras en årlig ökning på över 15 96. De två atombomber som fälldes över Japan
1945 motsvarade 30 000 ton trolyl. Idag finns kärnvapen som till antalet
motsvarar mer än en miljon Hiroshimabom­ber. Bara en bråkdel av dessa vapen
skulle - använda i krig - komma hela norra halvklotets civilisation att upphöra
att existera. Och även på södra halvklotet skulle miljontals människor dödas av
nedfallet i samband därmed. Dessa väl kända siffror - och många andra - finns i
den förträffliga information som SIPRI (Internationella
fredsforskningsinstilutet) tillhanda­håller från Stockholm.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
cymbalens kraft borde siffror som dessa mana till eftertanke, oroa, väcka och
påverka de ansvariga väriden över. De blir än mer fasansfulla när man tänker på
atl den internationella spänningen i många delar av världen just nu synes vara
på väg mol nya högtryck snarare än lågtryck. Nya konfliktfaktorer har kommit
till i religionens namn, t. ex. i Iran. Decennier gamla konflikter är olösta,
såsom i Mellersta Östern och i Indokina, där nya brandhärdar kommit till.
Därtill kommer att en tids handlingsförlamning är alt vänta i en av
supermakterna inför ett presidentval. I en annan supermakt synes ett
ledarskifte komma allt närmare med en därav följande systemets osäkerhet.
Förhoppningarna inför det årsskifte som inom kort markerar 80-talets inträde är
långt borta från den i Nyårsklockorna uttalade förhopp­ningen om &amp;quot;den
lusenåra fredens rike&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Arbetas
det då icke på nedrustning i världen? Jo, förvisso, sedan decennier.
Konferenserna är många och långa och avlöser varandra, men resultatet blir
klent. Förtroendet de stora blocken och staterna emellan saknas - och därmed&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section117&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section118&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;också viljan. Särskilt
märkbart var detta vid FN:s stora nedmslningskonfe-rens 1978, då alla beslut
fattades med consensus, vilket i sin tur föranledde en uttunning av innehållet.
Det egentliga resultat som uppnåddes vid konfe­rensen låg på den
organisatoriska sidan samt i beslut om en studie av sambandet mellan
nedrustning och utveckling, vilket sedermera anförtrod­des en samling experter
under fru Inga Thorssons beprövade ledning. Efter konferensen och i avvaktan på
den amerikanska senalens godkännande av SALT Il-avialet har i stort sett tyvärr
följt vad som kallats elt föriorat är. Förhandlingar om kärnvapenstopp och om
förbud mot kemiska vapen har hittills icke kunnat slutföras. Men som svenska
mätningar i Hagfors visat förlorades sanneriigen ingen tid för nya
kärnvapenprovsprängningar. Sovjet verkställde fler provsprängningar 1978 än
någonsin sedan 1963. Och sprängningarna har fortsatt under 1979. 23 ryska, 13
från USA och 8 från Frankrike har observerats till oktober månads utgång i är.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
det internationella arbetet, mödosamt, tålamodsprövande men ofrån­komligt, har
Sverige självfallet sökt spela sin roll för alt vidmakthålla fred och minska
krigsrisken, för att verka för nationell avspänning och fredlig utveckling. Vi
har gjort det i medvetande om vårt ansvar men också självfallet i eget
intresse. Den svenska aktiviteten i Haag, i Geneve, i FN har bestämts och
genomförts av olika regeringar, som i sin tur har kunnal stödja sig på en i
stort sett enhällig hemmaopinion de demokratiska partierna emellan. Den
oenighet som någon gång rätt har icke gällt målen - knappast heller medlen;
någon gång tempot - sällan något annat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
utrikesutskottet i år framlägger ett betänkande i nedrustningsfrågor är
utskottet enigt. Som bakgrund för sitt arbete har utskottet främst haft nyttiga
partimotioner från socialdemokraterna och centerpartiet. Utskottet föreslår med
anledning av motionerna två riksdagens tillkännagivanden till rege­ringen och
anser dessutom motionerna partiellt besvarade med vad utskottet anfört.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Talare
från de båda partierna kommer senare i debatten all framföra sina synpunkier.
Utskottet för sin del understryker, närmast i anknytning lill s-motionen, alt
framlida forskningsinsatser kommer att krävas i värt internalionella
nedrustningsarbete, att flexibilitet och beredskap inför nya förslag och nya
situationer är nödvändiga, alt våra egna insatser i detta arbete bör fullföljas
och om möjligt intensifieras. Ruslningsspiralen motiverar förstärkta svenska
insatser, heter det, och utskottet ulgår från att regeringen vidmakthåller en
handlings- och utredningsberedskap inför den framtida utvecklingen så långt
denna kan bedömas. Som exempel på vad det kan vara fråga om inför 1980-talet
kan nämnas, atl en av de i utskottet hörda experterna framhöll, alt del kan
tänkas att stormakterna i en framtid accepterar ett provstopp för kärnvapen,
därför att de redan provat .färdigt med gängse metoder. Men i så fall är det
önskvärt att fundera på nya metoder, t. ex. kontroll av missiler, förbud mot
tillverkning av klyvbart material för vapen etc. 1980-talets problem kan med
andra ord bli annoriunda än 1970-talets. Utskottet förutsätter att regeringen
vidtar de åtgärder som krävs för atl på lämpligt sätt förslärka den långsikliga
planeringen av de svenska&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 28 november 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nedrustning
m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section119&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section120&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 28 november 1979.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nedrustning
m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;40&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;nedruslningsinsatserna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är angeläget atl påpeka att om någon tror sig i ulskotlsbetänkandel finna en
kritik av det arbete som bedrivs inom nedruslningsdelegalionen är detta
felaktigt. Där finns ingen kritisk synpunkt på det förflutna. Utskottet vänder
blickarna mot framtiden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
cenlermotionen pekas särskilt på den risk för allvariiga konflikter som ligger
i klyftorna mellan i-väriden och u-länderna. Detta överensstämmer väl med det
faktum att vårt biståndssamarbete syftar till atl överbrygga klyftorna mellan
rika och fatliga länder, liksom med vår anslutning till principerna bakom
kraven pä en ny ekonomisk väridsordning. Värt samarbete med u-länderna har även
en fredsbevarande motivering och ulgör liksom nedrustningssträvandena en del av
vår säkerhetspolitik. Frågan om svenskt observatörskap i MBFR-förhandlingarna i
Wien har av utskoltet bedömts pä samma sätt som i fiol. Utskoltet markerar
vidare sitt intresse för atl, inför ESK:s Madridmöte nästa höst, arbetet pä en
vidareutveckling av de förtroendeskapande åtgärderna i de europeiska staterna
främjas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
apk-motion av i stort setl liknande karaktär som under förra året föranleder
som då en avstyrkan frän utskotlels sida.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr lalman! Jag yrkar
bifall lill utskottets hemställan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Här,
herr talman, skulle egentligen milt anförande vara slut. Men del har inträffat
en del på sistone som bör medföra en kommentar,en personlig sådan eftersom
utskottet icke har behandlat dessa händelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
nämndes nyss att det gångna året har varit elt föriorat är, delvis till följd
av supermakternas gemensamma strävanden att blockera vissa försök framför allt
i kontrollfrågan. Men dessutom ser vi i dag de båda supermak­terna inblandade i
en propagandafejd och en allvarlig bakomliggande fejd om nya vapen i Europa.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Globalt
strävar de båda maktblocken, Warszawapakten och NATO, efter inbördes balans,
även om denna inte kan undgå att förskjutas gäng efter annan. Några exempel på
sådana ändringar: den nya politiken i Kina, Vietnams expansion, utvecklingen i
Afghanistan, Egypten-Israel-avtalet. I Europa har balansen däremot legat i
stort sett fast och karakteriserats av en markant WP-överlägsenhet i fråga om
konventionella vapen, delvis kom­penserad genom Natos överiägsenhel i robotar
och flyg. Marint har förhållandet varit jämt. Den ökade WP-rustningen under
senare år föranled­de Förenta staterna atl överväga en ny bomb, neutronbomben,
vilket möttes av kraftig kritik frän ett antal stater, däribland Sverige, som
pekade på att varje nytt vapen i &amp;quot;den grå zonen&amp;quot; kunde öka risken för
elt överskridande av kärnvapentröskeln. Kritiken följdes av en stor,
framgångsrik propaganda­kampanj riktad mot neutronbomben, icke mol kärnvapen i
allmänhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kritiken
föranledde USA att t. v. skrinlägga planerna. I dag finns det inte någon
neulronbomb i verkligheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Å
andra sidan har Warszawapakten konstruerat en superrobol, SS-20, som från öst
når hela Västeuropa inkl. Storbritannien. Den är försedd med tre
kärnslridsspetsar, och dess sprängverkan uppges vara 2 000 gånger starkare än
neutronbombens. Träffsäkerheten är sådan alt man räknar med en&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section121&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section122&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;avvikelse på högst 100
meter. Den är avsedd alt ersätta 600 föråldrade medeldistansrakeler som funnits
i WP-området, och 120 av dessa nya SS-20-raketer sägs redan ha utlagts på
förband. Jag vill reservera mig beträffande silTran 120. Den är bestridd från flera
håll. Del har uppgetts att produktionskapaciteten i Sovjet inte är tillräcklig
fören sådan ansträngning. Men i varje fall har dessa raketer till viss del
redan utlagts på förbanden. Inför delta nya vapen vill NATO också modernisera
silt vapen och möla hotet från SS-20 med 108 raketer av typen Pershing och 464
flygande missiler, vilka skulle stationeras i Europa. Beslut avses enligt NATO
att fattas vid NATO-mötet i december, och det betecknas som en strävan all
uppnå jämvikt med Warszawapakten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
detta sammanhang bör påpekas alt president Brezjnev den 6 oktober framlade ett
förslag om en reduktion av de väpnade styrkorna i Östtyskland och även viss
materiel, som dä uppenbariigen skulle flyttas längre österut. Detta förslag har
frän svenskt häll genom utrikesminister Ullsten betecknats som intressant.
Många andra länder har instämt i det uttalandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Samtidigt
har en opposition mot NATO:s planer observerats i en del NATO-länder, Dagens
läge är del att i Norge frågan synes stå öppen. Som bekant -jag vill gärna
inskjuta det här - tillåter man varken i Norge eller i Danmark slationering av
kärnvapen på eget område i fredstid, och det är det inte fråga om nu heller. 1
Danmark har regeringen föreslagit elt uppskov på sex månader, under vilken tid
man skulle förhandla med Sovjetunionen om stopp för tillverkning av SS-20. Den
väsentliga frågan inom NATO synes vara om man skall besluta om modernisering
först och förhandla sedan - vapnet tar tre ä fyra år atl till verka -eller om
man skall förhandla först och besluta om förstärkningen senare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vid
en presskonferens i Bonn häromdagen förklarade den ryske utrikes­ministern atl
de föreslagna NATO-ålgärderna praktiskt taget skulle omöjlig­göra varje vidare
samarbete. Och den kände sovjetryske signaturen Kom-missarov skrev häromdagen i
en tidningsartikel att den nordiska balansen kunde komma i fara därför alt
varken Finland eller Sverige kunde skydda sig mot överflygning av de nya
kryssrobotarna, och därigenom skulle neutrali­teten vara hotad. Finland fick i
sammanhanget en påminnelse om vänskaps-, samarbets- och biståndsavialen frän
1948.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Från
auktorativt håll inom svenska utrikesdepartementet har sä sent som i går
förklarats att Sverige ulgår frän att svensk neutralitet respekteras. Det har
också förklarats alt Sverige givetvis är berett att hävda sin neutralitet och
hävda sina gränser mol kränkningar av främmande materiel eller främmande tmpper
samt att delta kan baseras på ett starkt svenskt försvar. Som svar på
opåkallade påminnelser till oss från maktblocken är detta lill fyllest.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 28 november 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nedrustning
m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section123&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section124&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;OLLE GÖRANSSON (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! I detta belänkande, nr 4 från utrikesutskottet, behandlas bl. a. en
socialdemokratisk motion om nedrustning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
alla säkert är medvetna om har de militära rustningarna i världen ständigt ökal
sedan andra världskriget. Inte minst i Europa är det sä. Men&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;41&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section125&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section126&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 28 november 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nedrustning
m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;42&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;även i de fattigare
länderna köps numera vapen till astronomiska summor, och nya vapenindustrier
växer upp i dessa områden. I Europa, vårt närmaste område, slår ständigt
miljoner soldater beredda att gä i strid. Del finns flera tiotusental atomvapen
till lands, i luften och lill sjöss. Ja, varje fläck i Europa kan nås av dessa
raketer, robotar och andra atomvapen. Samtidigt som detta sker konstrueras hela
tiden nya vapen, det ena mer fullsländigat än det andra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Alla
inser och håller naturligtvis med om atl delta är vansinnigt, men likväl finns
det någon osynlig kraft som fortsätter atl driva på. Vårt land, som har haft
fred i merän 160år, har under de gångna årtiondena kunnat driva på för en
internationell nedrustning. Jag behöver bara nämna Alva Myrdals namn och hur
hon i det internationella nedruslningsarbetet blev något av en legend och en
god förebild för mänga andra länder samt utgjorde ett uttryck för vårt lands
vilja till fred och nedmslning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Naturiiglvis
har Alva Myrdal inte varit ensam i detta arbete. Hon har haft omkringsig
människormed kunskaper pä olika områden, såsom sakkunniga, forskare, tekniker,
militärer och andra experter som kan en hel del när del gäller atomvapen samt
biologiska och kemiska stridsmedel. Skickliga diplomater har slätt till hennes
förfogande, och framför allt harenenig svensk opinion stött hennes
argumentering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mindre
stater som Sverige har naturligtvis myckel begränsade möjligheter au ens inom
landets gränser i någon mera betydande omfattning kunna påverka utvecklingen i
riktning mot en nedrustning. Med hänsyn lill värt lands sloriek är dock
förutsättningarna för Sverige atl spela någon större roll självfallet betydligt
bättre än man i första hand skulle kunna anta. Flera faktorer bidrar till
della. Vår politiskt obundna ställning spelar sin roll liksom vårl
förhållandevis höga tekniska kunnande gör när det gäller många av de frågor som
nedruslningsarbetet kretsar kring. Del förhållandet atl vi är medlemmar av den
internalionella nedrustningskommillén, CD, spelar också sin roll.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sverige
har i samband med olika nedrustningsförhandlingar under årens lopp tagit en rad
initiativ för all söka påskynda nedruslningsarbetet. Över huvud tagel har vi
myckel aklivi engagerat oss i della arbete. Jag vill här erinra om några
förslag som Sverige lade fram redan i slutet av 1960-lalet i syfte att söka
åstadkomma en frysning av kärnvapenläget mellan stormak­terna och andra i
sammanhanget nytillkomna länder. Förslaget gick ul på all man skulle kombinera
ett förbud mot spridning av kärnvapen med ett krav på fullständigt
kärnvapenprovstopp och elt förbud mot tillverkning av klyvbart material för
vapenändamål. Förslaget stöddes av många länder, men stormakterna ville arbeta
för sig själva och ville inte bry sig om de små staterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Elt
annat förslag frän svensk sida som lades fram på 1960-lalet gällde
kontrollbestämmelserna i icke-spridningsavtalel. Även della förslag gick
ungefär samma öde lill mötes genom stormakternas hållning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Man
kan nog påstå au Sverige under mänga år varil en starkt pådrivande kraft för
nedrustningsarbetet i syfte au få till sländ ett fullständigt stopp för&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section127&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section128&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;kärnvapenprov. Svenska
bidrag har kunnal lämnas till en lösning av den omstridda kontrollfrågan genom
bl. a. vår sakkunskap när det gäller möjlig­heterna alt med hjälp av
seismologiska mätstationer, som den i bl. a. Hagfors, upptäcka och identifiera
kärnvapenexplosioner i stort sett var som helst på vår Jord där sädana
inträffar. För något år sedan lade Sverige fram ett förslag lill
provsloppsavial, där man pekar på tänkbara lösningar när det gäller återstående
förhandlingsfrågor. Så sent som i fjol erbjöd sig också Sverige alt inrätta
någon form av ell bemannat internationellt seismologiskt datacent­rum med
fullständig insyn. Vi har framfört vårt missnöje lill USA, Sovjet och
Storbritannien över att ännu inga överenskommelser kunnal näs på dessa områden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Efter
denna uppräkning av en rad insatser från vår sida kan man fräga sig vad della
arbete egentligen har lett till. Har det gett oss det vi hoppades pä när vi en
gång gick ut i de inlernalionella sammanhangen? Det är väldigt viktigt atl
konstalera atl det är mäktiga krafter som våra nedrustningsförhandlare möter.
Det är kunniga människor med bred erfarenhet av teknik osv., och det är til
syvende og sidst politiska och andra faktorer som bestämmer deras handlande. I
den socialdemokratiska molionen framhåller vi all vi därför inte får förtrollas
utan au vi i stället bör arbela aktivt för att komma längre på denna väg. Vi
måste, tror vi, mycket mera nu och framöver kunna strukturera de olika
nedrusiningsproblemen. Vi måste skaffa oss ökade kunskaperom hur vi skall agera
i dag föratt världen i framliden skall komma närmare en nedrustning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Orsaken
till attjag tror alt vi måste fördjupa oss på det här området och inte förlita
oss pä någon enskild person är all väriden har blivit mera komplicerad, alt vi
har fått mycket mera av nya tekniska lösningar och apparater. Vi vel att det
finns länder där man lever under helt andra ekonomiska förhållanden. Våra
kunskaper om den oerhörda fattigdomen i vissa delar av vår värid samt om vår
rikedom är ytteriigare exempel på att vi långsiktigt måsle la itu med vårt
lands politik på det här området. Lägger vi därtill de nya ekonomiska
grupperingar som börjar uppstå och de religiösa utvecklingarna i stora delar av
vår värid, ja, då tror jag att vi kan vara överens om all vi behöver observera
och analysera utvecklingen och lägga fram förslag lill mera långsiktiga
lösningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nästa
år skall den europeiska säkerhetskonferensen sammanträda i Madrid. Det gäller
då alt få till stånd en uppföljning av det som redan gjorts i Helsingfors och i
Belgrad. Vi socialdemokrater tror alt Sverige har stora chanser att genom delta
organ, ESK, långsiktigt få medlemsländerna att acceptera betydelsen av en
nedrustning i Europa. Våra nedrustningsförhand­lare har lidigare, som jag föml
nämnt, kunnat tillgodoräkna sig och tillgodogöra sig kunskaper frän andra
områden i värt samhälle, främst dä från försvaret. Men i samma takt som vi
minskar antalet forskare och experter inom försvaret måsle vi bygga upp ett
eget sludiesekrelariat lill våra nedruslningsförhandlares förfogande. Vi måste
få forskare på nedrustnings­området som har tillräckligt med tid och resurser
för att långsiktigt kunna bygga upp en bättre nedrustningsslralegi än den som
vi hittills har haft. Jag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 28 november 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nedrustning
m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;43&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section129&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section130&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 28 november 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nedrustning m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;tror att det är nödvändigi
om vi även i fortsättningen skall kunna spela den aktiva roll som en gäng Alva
Myrdal har spelat och som Inga Thorsson fortfarande spelar. Men som vi ser det
krävs det helt andra resurser än de som f n. står till vårt förfogande. Jag
tror alt våra nedruslningsförhandlare i framtiden inte kan förlita sig på
försvarets studie- och forskningsresurser utan atl de måste ha egna sädana.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lika
viktigt är kanske aU dessa resurser inte enbart finns inom regeringens kansli.
De bör, som vi ser det, bli föremål för bedömning, insyn och påverkan även av
partier utanför regeringens kansli. Vi måste på det här området få en
utveckling som liknar den som vi nu under ett antal år har prövat när det
gäller försvarets långsiktiga planering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
lalman! Vi socialdemokrater hälsar med tillfredsställelse utskottets enhälliga
uttalande i frågan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section131&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section132&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;PÄR GRANSTEDT (c):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Nedrustningarna hör till de företeelser i vår värid som kan få oss atl
tvivla på alt människan verkligen ärden förnuftiga varelse som vårt latinska
namn påstår. Vi lever i en värid med väldigt stora problem. Vi har svårt att
försörja huvuddelen av världens befolkning med det allra nödvän­digaste i form
av mat, bosläder, kläder och medicin. Vi står inför stora framlidsproblem när
del gäller användningen av naturresurserna. Vi vet att många viktiga resurser
så småningom kommer att sina för oss. Vi har globala miljöproblem, som måste
lösas inom en nära framtid för att inte människans existens på Jorden skall
vara hotad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mot
denna bakgmnd skulle man tro att alla länkbara resurser gemensamt satsades för
att lösa detta överhängande överlevnadsproblem för människan. I själva verket
satsar världens rika västländer ungefär 75 miljarder kronor om året på de stora
försörjningsproblemen -alltså i form av bistånd till de fattiga länderna -
samtidigt som det satsas 2 000 miljarder kronor om året pä rustningar. Den
stora internalionella satsningen sker alltså inte på alt lösa människans
överlevnadsproblem utan på alt förvärra dem genom alt bygga upp ständigt större
arsenaler av alltmer sofistikerade förslörelsevapen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Man
kan se tvä hotbilder som växer fram ur denna utveckling, två rustningsspiraler
om man sä vill. Den ena är supermakternas kapplöpning, där ständigt
meravancerade kärnvapen haren huvudroll, denna kapplöpning som man ständigt
fruktar en dag skall nå en punkt då det inte längre går atl förhindra alt
arsenalerna kommer lill användning genom misstag eller genom alt kärnvapenlröskeln
sänks så pass alt man omärkligt glider över från en allmän spänningssitualion
via en militärkonfiikt till en kärnvapenkonflikl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
andra ruslningsspiralen ärden regionala kapprustningen, som i väldigt stor
utslräckning gäller u-länder. Del rör sig inte om samma mängder vapen eller
samma penningbelopp som kommer lill uttryck i supermakternas kapprustning, men
kanske är den lika fariig för väridsfreden om inte fariigare. Här är risken att
de ökade vapenarsenalerna i olika regioner av vår värld används i en konflikt,
som så småningom växer till en internationell konflikt och drar supermakterna
med sig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section133&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section134&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
som ger detta elt särskilt kusligt perspektiv är naturiiglvis risken för en
kärnvapenspridning till allt flera länder. Vi vet atl ganska många länder nu
har de tekniska förutsättningarna för att skaffa sig egna kärnvapen, och det
avlalssystem som vi bygger upp för att förhindra denna spridning av kärnvapen
är ett ganska bräckligt skydd. Spridningen av kärnkraften såsom energiteknik
påskyndar naturiiglvis denna utveckling och försvårar ytterii­gare
möjligheterna atl förhindra en kärnvapenspridning. Därför är naturiigl­vis
också de energipoliliska vägar som de slora industrinationerna väljer av avgörande
betydelse för möjligheten att begränsa kärnvapenspridningen. Vi har ansvaret
för att det skall kunna finnas även andra allernaliv än kärnkraften atl välja
på för stater i olika delar av väriden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
tekniska nedmslningsarbete som med så stort tålamod och med så mycken möda har
bedrivits under så lång tid är naturligtvis väldigt viktigt. Det är nödvändigt
att ständigt försöka finna nya avtalskonstruktioner som kan dämma denna
utveckling. Det är viktigt atl ständigt finna nya lösningar för atl kontrollera
de avtal som finns eller som man hoppas skall kunna komma till stånd. Men
samtidigt är det också viktigt alt nedrustningsdebat­ten inte blir en debatt
bara om olika tekniska nedruslningslösningar. Jag tror atl vi kanske mer än
hittills måsle ta upp ocksä diskussionen om de bakomliggande orsakerna till
kapprustningarna i väriden. Orsakerna är naturiigtvis flera. Jag skall bara
beröra ett par.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
första bakomliggande orsaken handlar mycket om förtroende och kontakt mellan
block och nationer. Allt vi kan göra för au skapa elt friare informationsflöde
över gränserna samt mer kontakt mellan människor och länder med olika system,
blocktillhörighel osv. är viktiga medel när det gäller all förebygga en
fortsatt upprusining.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mot
denna bakgrund har Sverige arbetat hårt för all fl lill sländ olika typer av
förtroendeskapande ålgärder mellan miliiärblocken, inte minsl här i Europa. Det
är ocksä mot denna bakgrund som Sverige har arbetat rnycket för att få en
större öppenhet kring de olika staternas militärbudgeter. Delta är en väg som
vi måste slå in på oftare än hittills. Vi måste arbeta än hårdare på att
försöka bygga upp någon form av förtroende och skapa elt utbyte mellan
miliiärblocken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
andra viktiga bakomliggande orsaken skulle jag vilja påstå är fattigdomen och
nöden i väriden parad med det förhållandet atl de rika industrinationerna för
sin rikedom är beroende av råvamlillgångar i de fattiga delarna av världen.
Fattigdomen och nöden leder till internationella spän­ningar. Desperationen i
ett uifaltigt land kan lätt ta sig uttryck i en konfiikt med en granne. Vi ser
runt om i vår värid många exempel på detta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
faktum alt de rika stormakterna för sin försörjningstrygghet är beroende av vad
som händer i de faltiga delarna av väriden innebär samtidigt att varje
lokalkonfiikt bär inom sig fröet till en världsbrand. Detta faktum gör att
arbetet för en ny och rättvisare ekonomisk väridsordning, där de fattiga
länderna får sin del av kakan och flr ta hand om sina råvaror och där vi i de
rika länderna kanske får slå av på våra ambitioner atl la för oss av väridens
samlade resurser, är en av de viktigaste insatserna för fred och nedrustning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 28 november 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nedrustning
m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section135&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section136&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 28 november 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nedrustning
m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Arbetet för en ny
ekonomisk världsordning är alltså en viktig del av våra
nedrustningsansträngningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
studiearbete som har initierats från svenskt håll kring sambandet mellan
nedrustning och utveckling är naturligtvis av oerhört stor betydelse. Vi måste
skaffa mer kunskap om hur vi i en nedrustningssiluation skall kunna föra över
resurser, som nu binds av militärer och militärindustrin, till en produktion
som gagnar den civila verksamheten och alla folks välstånd, inte minsl
välståndet i u-länderna. Därför är del glädjande att det arbetet nu har kommit
till stånd under Inga Thorssons ledning. Vi har i vår motion också särskilt
pekat på betydelsen av atl Sverige ordentligt backar upp della studiearbete.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fru
talman! Arbetet för nedrustning kan många gånger verka hopplöst. Talarna före
mig har också påmint om de mycket blygsamma framsteg som nedrustningsarbetet
har lett till. Samtidigt vet vi alt arbetet för nedrustning är absolut
nödvändigt. Vi fär inte ge tappt. Vi måste alltså beväpna oss med en oerhörd
fond av envishet och tålamod i framtiden precis som hittills och jobba vidare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
betänkande från utrikesutskottet som vi i dag har att ta ställning till är
enhälligt. Jag tar detta såsom ett tecken på den stora enighet som råder bland
de politiska partierna och i landet i dess helhet om Sveriges insatser för
nedrustning. Det är, kan man säga, en gemensam satsning frän hela det svenska
folkel att på allt sätt stödja nedrustningsarbetet. Där står vi enade. Där har
vi gemensamma mål. Lät oss fortsätta med detta. Det skapar den bästa grogrunden
för svenska insatser också i framliden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Jag yrkar
bifall till utskottets hemställan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section137&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Under
detta anförande övertog förste vice talmannen ledningen av kammarens
förhandlingar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section138&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;46&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;OSWALD SÖDERQVIST (vpk):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fru
talman! Vi ärju alla väl medvetna om kapprustningen. Flera talare har här
liksom under tidigare debatter i denna fråga lagt fram siffror. De astronomiska
talen ärju väl kända, varför jag inte här tänker upprepa dem ytterligare. Jag
kan bara påminna om det digra material som SIPRI tar fram och som är myckel
värdefullt för oss här i Sverige som intresserar oss för alt debattera dessa
frågor. Materialet harju fått internationellt erkännande och kommit till nytta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
finns en viss spridning av begreppet kapprustning, något som Pär Granstedt
varil inne på och som ocksåjag hade tänkt ta upp. När det gäller del gamla
välkända begreppet har vi alllid tänkt på en kapprustning mellan blocken,
mellan Warszawapakten och NATO här i Europa, eller mellan stormakterna enligt
den inlernalionella skalan. Men som Pär Granstedt nämnde här kan man se
begreppet kapprustning som ett regionalt fenomen. Vi har stater eller grupper
av stater i olika delar av väriden, vilka på dessa områden bedriver en
kapprustning sinsemellan. Det är visseriigen sant all stormaktsintressena många
gånger ligger bakom, men ofta initieras den av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section139&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section140&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lokala konflikter, av
intressen i del område del rör sig om. Jusl upprusining i dessa områden som vi
vanligtvis kallar tredje världen och där kapprustnings-begreppet nu blivit en
realitet, understöds tyvärr av en kraftigt ökad vapenexport från den västliga
induslriväriden, som i många fall hänsynslöst och enbart för att tjäna pengar
säljer vapensystem av mycket hög kvalitet. En av de mest alarmerande saker som
SIPRI pekat på under de senaste åren är just den ökade strömmen av vapen till
tredje världens stater.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Här
kommer man också in pä kärnvapenbegreppet och i samband med delta också
spridningen av kärnkraftsteknologi. Jag tänker uppehålla mig någol vid detta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
har sagts att spridningen av kärnkraftsteknologi inte hänger ihop med
spridningen av kärnvapen. Det har ocksä sagts att del plutonium som man får ul
vid reaktortyper av det slag som används - lällvallenreaklorer - är föga
användbart för att tillverka bomber, atl det är lättare att skaffa sig del plutonium
man behöver på annat sätt och all det är svårt att bygga bomber av del
plutonium som utvinnes i lättvattenreaklorer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är emellertid en uppfattning som alltmer börjar sältas i fråga. Del finns en
känd forskare i USA, Ted Taylor, som under många år varnat just för
möjligheterna atl tillverka vad han kallar &amp;quot;primitiva&amp;quot; atombomber
just av sådant plutonium som framvinnes ur de civila kärnkraftsreaktorerna.
Taylor har varil med från början i USA:s atombombprogram, han känner väl lill
saken och han var med om alt konstruera de första försöksbomberna - före
Nagasaki och Hiroshima. Han säger - detta är numera allmänt vedertaget -att det
är mycket lätt för nästan vem som helst all med material som kan utvinnas från
det civila reaktorprogrammel tillverka vad man kallar &amp;quot;primi­tiva&amp;quot;
bomber, som naturligtvis inte är i klass med dem som framställts exakl för sitt
förstörande syfte men som trots detta är oerhört användbara. Della är alltså en
sak som började väcka allt större uppmärksamhet och som också vi här i Sverige
bör ägna lilet större uppmärksamhet än lidigare. Framför allt bör vi kanske
släppa av litet på den nonchalanta attityd som finns hos många som anser atl
karnreakiorprogram och kärnvapenprogram inte hänger samman. Det är faktiskt en
sanning som erkända forskare inte numera längre håller med om. Del är en sak
som vi borde observera betydligt allvarligare än vi tidigare har gjort.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
vet atl kärnvapnen utvecklas vid sidan om detta också för rena vapenändamål.
Allan Hernelius har redan nämnt utvecklingen av neutron­bomben häromåret. Denna
bomb var i och för sig bara ett historiskt fullföljande av den lidigare
utvecklingen av kärnvapnen. Vi känner lill att det under 1950-talel utvecklades
inte bara superbomber-allt större. Det fanns också i den motsatta riklningen en
ulveckling av allt mindre laddningar. Dessa kallades då för taktiska atomvapen,
som med lätthet kan bäras av mindre flyg och som kan skjutas ut med
artillerigranater osv. Samtidigt pågick också en kvalitativ forskning och
förändring av kärnvapnen, där neulronbomben som sagl varett sista steg.
Tidigare hade vi under 1950- och 1960-talen den s. k. koboltbomben, som också
var elt försök alt öka strålningseffekten - det är ju vad som gäller för
neutronbomben.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 28 november 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nedrustning
m.m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;47&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section141&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section142&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 28 november 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nedrustning m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
finns alltså all anledning alt hålla spänd uppmärksamhet också på detta
fenomen. Vpk kan inte inta den ganska positiva attityd som Allan Hernelius lät
framskymta. Han sade att man nu kunde släppa intresset för neutron­bomber, att
USA numera lagt dem på hyllan, atl protesterna som alla vel hade stor verkan,
kanske framför allt från de NATO-länder som var berörda i Europa, och alt man
nu så all säga kunde släppa delta begrepp och tro all allting är väl. Vi anser
alt man fortfarande måste hålla uppsikt på den kvalitativa utvecklingen av
kärnvapnen, däribland neulronbomben. Vi har därför framställt följande
särskilda yrkande, som delats ut i kammaren: att riksdagen med anledning av
molionen 1978/79:1768 hos regeringen hem­ställer atl Sverige i det fortsatta
arbetet i olika nedrustningsorgan kraftfullt verkar för atl nya typer av
kärnvapen, som t. ex. neulronbomben, för­bjuds.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag vill alltså, fru
talman, hemställa om bifall till detta yrkande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
del sammanhanget kommer vi naturiigtvis också in på forskningen. Så småningom
kommer vi all fl en proposition via utbildningsutskottet, där fredsforskningen
kommer atl las upp. Det gäller dä inte bara SIPRI, som jag tidigare talade om i
delta sammanhang och som är väl värt att få anslag, utan det gäller
naturiigtvis också forskningen vid våra universitet. Vi hoppas att dessa
frågor, när de väl kommer upp, också kommer att få en positiv behandling.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
del framhållits från socialdemokratiskt håll är det viktigt att forskningen flr
resurser, all den inte längre kopplas ihop med försvarsforsk­ningen vid FOA på
det sätt som nu har gjorts. Jag tycker att det är mycket positivt alt man
kommer fram till sådana slutsatser som kan göra det möjligt att vi får
särskiida forskningsanslag just på nedruslningsområdet, som inte kopplas via
forskningsprogrammet vid FOA. Om man kommer fram lill en sådan ordning, kommer
vi att hälsa detta med stor tillfredsställelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Avslutningsvis
vill jag säga något om del som Allan Hernelius berörde i slutet av sitt
anförande. Det gäller den upptrappning av rustningarna som vi kan märka i
Europa och som har manifesterats under de senaste månaderna. Jag håller inte
med Allan Hernelius när han framställer detta som en ömsesidig upptrappning,
utan jag anser att ansvaret för upptrappningen i Europa och den nya
rustningsspiral, som inletts där, företrädesvis måste läggas på NATO. Vi kan
åter gå till del material som t. ex. SIPRI tagit fram. Där ser vi all
överiägsenheten i form av kärnslridsspetsar, vapenbärare osv. under hela
efterkrigstiden varit markant för NATO visavi Warszawapakten. Man har också
ständigt krävt alt Sovjet och Warszawapakien skall trappa ner sina
konventionella styrkor i Europa. Man har sagt atl det är nödvändigt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
nu Warszawapakten kraftigt reducerar sina konventionella styrkor, möts detta av
fortsatta försök lill en ytterligare stärkning av den andra sidans nukleära
program. Om vi fåren ny rustningsspiral startad i Västeuropa, måste skulden
till delta bäras av NATO till allt övervägande del.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section143&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;48&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section144&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section145&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;INGRID SUNDBERG (m):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fru
talman! Riksdagens kammare, fåtaligt besatt, diskuterar nedrustning -men
nedrustning existerar knappast. Vad som finns är ett internationellt arbete på
att begränsa en upprustning som saknar motstycke i fredstid. Elt undanlag
utgörs måhända av SALT-avtalet mellan stormakterna, som bl. a. kommer att
innebära en minimal reducering av antalet kärnvapenbärare från 2 400 till 2
250. Som jämförelse kan nämnas att stormakterna i dag totalt har närmare 15 000
kärnslridsspetsar på bombflygplan och robotar. Och den tekniska utvecklingen
går vidare. Stridsspetsarna på den amerikanska interkontinentala roboten
Minuteman är så exakta att hälften av ett antal avfyrade robotar skulle träffa
inom 200 meter från det avsedda målet på interkontinentali avstånd. Nästa
generation stridsspetsar beräknas kunna fl en träffsäkerhet på ett tiotal meter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
ömsesidiga avskräckningen genom militär styrka - terrorbalansen -och de
uppenbara samarbetsintressena mellan öst och väst - avspännings­politiken - har
varil två avgörande faktorer för atl bevara freden i Europa. Terrorbalansen har
alltså ansetts kunna ha en fredsfrämjande effekt, men genom en alltmer
förödande slagkraft finns det numera risk för all stormakterna genom den
avancerade tekniska utvecklingen kan räkna med att vinna ett krig genom första
slaget. Del finns alltså starka skäl för atl genom nedrustningsarbetet
förhindra en militärieknologisk utveckling som ökar riskerna för krig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Upprustningen
och den intensiva kärnvapeniekniska utvecklingen har också betydelse för vår
egen säkerhetspolitik. Det förtjänar alt påpekas att vårt aktiva och relativt
setl framgångsrika arbete, som flera talare har talat om, inte enbart haft en
grund i omtanke om väridsfreden - del slår också i relation till vår egen
säkerhets- och försvarsplanering. Nedrustning och rusiningskontroll utgör
långsiktiga mål som i olika former sedan länge ingått som ett led i den svenska
utrikes- och säkerhetspolitiken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ett
exempel är atl Nordens betydelse för den sovjetiska delen av kärnvapenbalansen
har tilltagit. Nordatlanten spelar i fortsättningen en viktig roll för NATO:s
sjöförbindelser och för Warszawapaktens förutsättningar att påverka dessa.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fru
talman! Vid en debatt som denna kan lämnas siffror i oändlighet om
upprustningen i världen och om militärutgifternas ofattbara höjder, men det är
inte det frågan gäller i första hand. Allt tal om begränsning i dessa fall blir
utan verkan, om man inte samtidigt beaktar de risker för konflikter som ligger
i den ökande konkurrensen om världens råvarutillgångar, i energibristen och i
den låga beredskapen för allvariiga störningar i ländernas ekonomi. Nedrust­ningsfrågorna
måste med andra ord sättas in i ett större sammanhang, där förtroendeskapande
åtgärder mellan länderna har sin viktiga plats. Sverige har upprepade gånger i
internationella sammanhang fört fram krav på en utbyggnad av dessa. Det är
glädjande för utskottet att kunna konstatera att en av huvudpunkterna i
utrikesdepartementets arbete inför den andra uppfölj­ningskonferensen av ESK i
sommar är att försöka få till stånd en utvidgning av dessa och att utsikterna
verkar ljusare än vad fallet var inför uppföljnings-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 28 november 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nedrustning
m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;49&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section146&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4 Riksdagens protokoll 1979/80:39-40&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section147&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section148&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 28 november 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nedrustning
m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;50&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;konferensen i Belgrad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1978
har i nedrustningshänseende här i dag karakteriserats som ett föriorat år. Den
slagnation som rått har sin grund i den förlamning som SALT Il-förhandlingarna
lagt på supermakternas vilja att nå några som helst resultat i förhandlingar
inom FN:s ram eller inom nedruslningsdelegalionen i Geneve. För Sveriges del
finns det ingen orsak att minska insatserna i det internalionella
förhandlingsarbetet, eftersom vi måste hoppas att della kommer i gång igen
efter det atl den amerikanska senalen har godtagit SALT Il-avtalet. Detta måste
emellertid ske innan presidenlvalskampanjen börjar pä allvar. Från
nedmstningssynpunkt är det av stor betydelse att det kommer i gång inom rimlig
tid - i annat fall torde både 1979 och 1980 komma att kunna karakteriseras som
föriorade år, och vi har inte råd med fler föriorade år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
den socialdemokratiska motionen som utskottet behandlat krävs bl. a. en
långsiktig planering av det svenska nedrustningsarbetet. I motionen kan utläsas
en viss - om än inte uttalad - kritik mot de svenska insatser som gjorts
hittills. Del finns därför skäl att påpeka att utskottet i sin skrivning
betonar att Sverige intar en framträdande och uppskattad position i del
inlernalionella nedruslningsarbetet. Men naturligtvis måste vi i framtiden ha
en god beredskap för vårt arbete, och den beredskapen måste i många fall
grundas på forskningsresultat. Vi måste också ha en flexibilitet i denna vår
beredskap. Flexibiliteten kan motverkas av ett alltför hårt fastläggande av
riktlinjerna för svenskt agerande. Det gäller med andra ord att finna en balans
mellan flexibiliteten och den långsiktiga planeringen. Trots allt är det
supermakterna som i ord och handlingar bestämmer inriktningen av
nedruslningsarbetet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hur
fömtsättningarna förändras kan åskådliggöras genom att man ser på förhållandena
inför den andra granskningskonferensen om icke-spridnings­avtalel som skall äga
rum i juni nästa år. Vid den första granskningskonfe­rensen 1975 fanns
motsättningarna i huvudsak mellan länder som hade kärnvapen och länder som inte
hade kärnvapen. Nu finns de i första hand mellan i-länder och u-länder-detta
oberoende av om dessa har anslutit sig till icke-spridningsavtalet eller inte
och oberoende av om de har eller skulle vilja ha egna kärnvapen. Problemet
ligger också numera i all få en balans mellan kärnvapenstaternas löfte att
nedrusta och icke-kärnvapenstaternas åtagande att avstå från att skaffa
kärnvapen. Den internationella kontrollen över kärnbränslet, som Oswald
Söderqvist tog upp, kan ju inte heller fungera på önskat sätt så länge både USA
och Sovjet motsätter sig kontrollen i de egna länderna. Den ökande
motsättningen mellan i- och u-länder vad gäller nedrustningsfrågor har
förändrat och försvårat Sveriges roll - också i det hänseendet att vårt stora
militärtekniska kunnande inte längre spelar samma roll som tidigare. Det
innebär emellertid inte atl vi kan göra avkall därpå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utskottet
anser också att fleråriga forskningsinsatser kan komma att krävas på olika
områden. Hittills har vi i nedrustningsarbetet haft tillgång till kunskaper som
tagits fram i huvudsak för att tillgodose del svenska försvarels behov av
planeringsunderlag och kvalificerad materiel. Den internationella utvecklingen
och olika avtal om rustningskontroll har medfört att vissa typer av anfall mot
vårt land, t. ex. med kärnvapen eller BC-stridsmedel, kan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section149&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section150&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;bedömas som mindre
sannolika. Det har fått till följd atl forskning på dessa områden har flyttats
över till andra områden. Därmed begränsas emellertid våra möjligheter att i
nedrustningsarbetet lägga fram vetenskapligt under­byggda förslag, och dessutom
försämras våra möjligheter att kontrollera avtalens eflerievnad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utskottet
gör därför hären markering och säger att det inte finns anledning att anta att
den framtida utvecklingen på nedrustningsområdet kommer att ställa mindre krav
på svenskt mililärtekniskt kunnande och utgår från att regeringen vidmakthåller
en handlings- och utredningsberedskap inför den framtida utveckling som kan
bedömas. Det förvånade mig därför något att Olle Göransson framförde krav på
ett särskilt studiesekretariat utanför regeringens kansli och försökte fl in
underlag för beslul om ett sådant i utskottets belänkande. Det finns skäl att
påpeka att detta inte är diskuterat i utskottet, och jag vill därtill erinra om
att nedruslningsdelegalionen är ett organ där samtliga politiska partier är
representerade. Dessutom är det såvitt kan bedömas i dag ganska orimligt att
tänka sig att en avancerad typ av militär forskning skulle kunna försiggå vid
ytterligare ett institut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Försvarets
forskningsanstalt finansierar i dag - förutom driften av ett av väridens mest
kända seismologiska observatorier, Hagforsobservatoriet, och undersökningarna
för kontroll av atmosfäriska provsprängningar - olika uppgifter som
nedrustningsdelegationen kan begära och ha behov av. Men, som också Allan
Hernelius betonade, 1980-talet kommer givetvis med säkerhet att ställa nya krav
på nya typer av forskning. Som exempel kan nämnas satellitforskning. Frankrike
har i Förenta nationerna föreslagit upprättandet av ett internationellt
satellitorgan för att också små länder skulle kunna få tillgång till de data
som satellitöverföring ger. Sverige är med i den expertgrupp inom FN som nu
undersöker hur planerna på ett sådant institut skall kunna förverkligas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nedmstningsarbetet
på det internationella planet har dessutom förändrats i ett avseende. Direkta
förhandlingar har i viss mån ersatts av ett växande studiearbete inom FN:s ram,
dvs. beslut fattas om tillsättandet av expert­grupper med uppdrag att studera
en given fråga. Sverige har i det samman­hanget varit aktivt, vilket har sagts
här tidigare i dag, och flera grupper har tillsatts genom svenskt initiativ.
Man bör emellertid beakta att dessa studiegrupper också kräver tillgång till
forskningsresultat som underiag för sitt arbete. Som exempel kan nämnas att
Sverige i oktober i år vid elt möte i expertgruppen för FN;s kärnvapenstudie, i
vilken Anders Thunborg är ordförande, presenterade ett kapitel om effekten av
kärnvapenanvändning, vilket grundades på ett noggrant utredningsarbete och togs
väl emot.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kvaliteten
på material från svensk sida som läggs fram i detta och liknande fall kan
naturiigtvis av andra länder fungera som bedömningsunderiag när det gäller
övrig svensk militärpolitisk verksamhet och därigenom positivt påverka
omvärldens bedömning av denna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fru
talman! Trots alla planer, all god vilja och allt arbete- miljoner och åter
miljoner arbetstimmar- som lagts ned på att minska upprustningen i väriden kan
man inför de magra resultaten gripas av en känsla av maktlöshet. Jag tror&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 28 november 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nedrustning
m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;51&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section151&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section152&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 28 november 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nedrustning
m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;atl del då är vikligt att
peka på att vi inte vet hur väriden skulle ha sett ut utan allt detta arbete.
Kanske hade rustningsspiralen nått ännu mycket högre, med de verkningar detta
skulle ha haft för världsfreden och tredje väridens förhållanden. Själva förekomsten
av nedrustningsarbetet utövar trots allt ett tryck på stormakterna. Det är del
trycket som Sverige har bidragit lill att utöva och bl. a. gjort det som Oswald
Söderqvisi kräver i silt förslag, nämligen aktivt arbetat för atl begränsa
utvecklingen och införandet av nya typer av kärnvapen. Att Oswald Söderqvist
här särskilt nämner neutronbomben är bara elt led i den kommunistiska
propaganda som tidigare har förts här i kammaren, och jag vill i det
sammanhanget erinra om vad Allan Hernelius sade om utvecklingen av SS-20 i
öststaterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
tryck som är en följd av nedruslningsarbetet får stormakterna att också ta
hänsyn lill vad mindre stater vill arbela för. Utan det trycket hade vi kanske
inte haft några SALT-förhandlingareller några konventioner. Sedan kan det i och
för sig spela en mindre roll om strategiska och taktiska kärnvapen räcker till
föratt döda hela jordens befolkning tio gånger om eller fyrtio gångerom.
Sverige har i nedruslningsarbetet ett stort förtroendekapital som Sverige måste
ta till vara. Alt utskottet är enigt måsle från andra länders sida uppfattas
som en enighet som ger styrka och i del här fallet styrka all förvalta delta
förtroendekapital.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fru
lalman! Jag berall få yrka bifall lill utskollets hemställan i betänkandet nr
4.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section153&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section154&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;52&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;OLLE GÖRANSSON (s) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fru
talman! Ingrid Sundberg säger atl vi i motionen är kritiska mot de
hittillsvarande strävandena, och del ligger väl någonting i delta. Men jag tror
inte att man i första hand skall länka alt del är värt land som hargjort för
litet. Framför allt är del väl vårt arbete som inte har gett de åsyftade
resulta­ten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Atl
vi begär en långsiktig planering beror ju inte på att vi vill låsa oss vid ett
beslut att del skall bli så eller så är efter år. Enligt vår åsikt gäller det
att behälla vår handlingsfrihet och att få en mer flexibel syn på vad det som
vi i dag föreslår innebär i ett mera långsiktigt perspektiv.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
vill helt enkelt gå vidare i dessa frågor. Vi vill få flera människor
engagerade i den härdebalten, så alt inte bara experter och forskare deltar i
det internationella nedruslningsarbetet. Vi hoppas alltså att allt fler kommer
att vara med i detta arbete.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
vi förr talade om försvarspolitik var ju allting försvarspolitik. Här har det
emellertid efter hand skett en förändring sä till vida att försvarspolitik
numera är bara en del av vår säkerhetspolitik. Andra bitar är vår utrikespo­litik,
biståndspolitik och handelspolitik. Men det har aldrig varit svårt att komma
överens om att det naturiigtvis inte är försvaret som skall bygga ut vårt
bistånd. Vi harju haft speciella grupper som klarat den delen. Andra har ställ
för vår handelspolitik och fått praktiska erfarenheter därvidlag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
menar att man bör se lika odramatiskt pä vad vi nu säger. Vi måste öka och
vidga resurserna på nedruslningsområdet, så all vår nedrustningspolitik&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section155&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section156&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;inte blir ett bihang till
försvarets andra uppgifter, som berör ett helt annat område som är lika viktigt
för vårt nationella oberoende. Enligt vår mening kan och bör vi skapa resurser
som kan användas i vår säkerhetspolitik. Men i framtiden bör det kanske i allt
mindre grad bli en koppling lill försvarets resurser på della område.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;OSWALD
SÖDERQVIST (vpk) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fru
talman! Ingrid Sundberg sade i sitt anförande att kravet på att man fortfarande
skall bevaka utvecklingen på kärnvapenområdet, särskilt utveck­lingen av nya
vapen typ neutronbomben, bara var ell utslag av kommunistisk propaganda. Det
var mycket dumt sagl. Säger man sä vet man inte vad man talar om, eller också
har man inte lagit del av vad som hände då del här var aktuellt för ungefär två
är sedan. Del väckte oerhört starka protester inte bara bland kommunister utan
inom breda grupperingar - i Holland, Belgien och andra länder i Västeuropa, där
i. o. m. partier långt ute på högerflygeln var aktiva i protesterna mol
utvecklingen av neutronvapnet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Därför
lyckerjag atl del finns all anledning alt ytterligare uppmärksamma den här
saken. Med den erfarenhet vi har vet vi ju, all även om en stormakt som USA
lills vidare har lagl undan planerna på elt sådant vapen, finns de naturligtvis
med i tankarna, i forskningsuppgifterna och i den tänkbara framtida arsenalen.
Jag försökte ge en liten historisk bakgrundsbeskrivning av utvecklingen av
kärnvapen. Neutronbomben är bara en i en lång rad av sådana vapen, som man
började ta fram redan tidigt på 1950-talet, när man experimenterade med olika
varianter för alt öka strålningen, minska strålningen, öka sprängeffekter,
minska sprängeffekler osv., i syfte att få fram ett bredare register jusl av
kärnvapen. Den utvecklingen fortsätter naturiigt­vis. Det här är alltså ingen
kommunistisk propaganda, Ingrid Sundberg, utan alla som sysslar med nedrustning
bör verkligen ta det på allvar och inte avfärda det med sådana fraser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 28 november 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nedrustning
m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section157&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section158&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;INGRID SUNDBERG (m)
replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fru
talmän! Nej, Oswald Söderqvist, det är alt enbart nämna neutronbom­ben som är
kommunistisk propaganda. Utrikesutskottet och kammarens ledamöter har i olika
betänkanden uttryckt den uppfattningen att utveck­lingen av nya kärnvapenslag,
typ neutronbomben, SS-20 osv., skall förhin­dras i den mån Sverige kan bidraga
till sådant. Men del är det exklusiva användandet av just det ordet som jag ser
som kommunistisk propagan­da.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Så
lill Olle Göransson. Jag blev litet oroad av att höra alt det socialdemo­kratiska
kravet på långsiktig planering av det svenska nedruslningsarbetet i första hand
syftar till att arbetet skall utvidgas och nå ut till fler m.änniskor. Jag ser
nämligen det som två hell olika saker. Där är givetvis informationen om
nedrustning och behovet av nedrustning i väriden en myckel viktig fråga. Men när
det gäller den typen av forskningsresurser som det internationella
nedruslningsarbetet kräver är det i första hand kvaliteten pä forskningen som
har betydelse. Jag menar alltså atl det är viktigt atl hålla isär frågan om&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;53&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section159&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section160&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 28 november 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nedrustning
m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;avancerad
militärteknologisk forskning och önskan att sprida information om behovet av
nedrustning, vapenutveckling osv. till ett stort antal människor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sedan
är frågan var en eventuell utvidgning av forskningen skall ligga. Utskottet har
inte diskuterat detta. Det torde vara fel av både Olle Göransson och mig att
här försöka göra några förutsägelser. Jag tyckte ändå att de exempel som Olle
Göransson här gav - biståndet, handelspolitiken osv. - inte är relevanta. Om
man nämligen vidhåller kravet på en hög kvalitet på avancerad forskning måste
man ofta utnyttja befintliga resurser, just därför att man därigenom uppnår en
högre kvalitet på forskning och forskningsre­surser - och det är inte bara
Sverige som är i den situationen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sedan
än en gång: Den politiska insynen i de forskningsresultaten har ledamöter från
samtliga partier i nedruslningsdelegalionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section161&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;OSWALD
SÖDERQVIST (vpk) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fru
talmän! Jag vet att moderaterna liksom alla andra högerkrafter försöker att
enstämmigt koppla ihop neutronbomben med exempelvis den sovjetiska SS-20. Men
det är två vitt skilda ting, Ingrid Sundberg, som man bör känna till när man
talar om sådana här saker. SS-20 är en vapenbärare, som i och för sig kan bära
vilka laddningar som helst, naturligtvis även neutronbomber om man skulle ha
tillgång till sådana. Det skall jämföras med de raketer och vapenbärare av
olika slag som också finns i USA, exempelvis multipla stridsspetsar. Det
innebär att en stor raket kan bära flera mindre, som kan riktas in mot skilda
mål. De kan i och för sig också förses med olika stridsspetsar. Det är helt
irrelevant att jämföra SS-20, som är vapenbärare, och neutronbomben, som är en
kvalitativ utveckling av kärnvapen och en historisk efterföljare till
exempelvis koboltbomben, som USA tog fram ganska tidigt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Försök hålla fakta samlade när vi diskuterar dessa
saker, så blir diskussio­nen mer meningsfull!&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section162&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;54&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;OLLE GÖRANSSON (s) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fru
lalman! Vi menar atl information, om den skall vara bra, inte skall gå enbart
från elt håll till det andra utan information bör vara ömsesidig, dubbelsidig.
I de här frågorna tror jag med andra ord att det är väldigt vikligt alt man får
en dialog till stånd mellan dem som är experter och oss vanliga lekmän. Den
kunskapen, den informationen, den debatten kan vi bara uppnå om vi blir
förelagda fakta och om vi får vetskap om vad det är för olika saker och ting
man analyserar och utvecklar. Det är först då jag tror att informationen och
därmed nedrustningsfrågorna kan slå rot hos en större allmänhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
det gäller frågan om var resurserna skall ligga tror jag att man från moderat
håll blåser upp en litet onödig strid. Det är helt naturligt aU vi så länge vi
kan har kunnat utnyttja försvarets resurser och då framför allt FOA:s kunnande
på ABC-området, också köper tjänster från försvaret till våra
nedrustningsförhandlare. Men problemet i dag är att försvaret inte har&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section163&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section164&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;tillräckligt med kunskaper
på dessa områden, därför att vi har dömt ut det och sagl alt vi inte tror pä
att detta inom en rimlig tid kan drabba vårt land. Därmed är experthjälpen i
dag mindre till våra nedrustningsförhandlare, även om vi vill öka ut den.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
menar att vi, i ett läge där resurserna börjar försvinna, måste fråga oss:
Skall vi ge försvaret pengar för atl det skall kunna fortsätta atl ha denna
kunskap, även om vi från försvarspolitisk synpunkt inte anser alt den är mest
angelägen? Eller skall vi försöka all göra denna resurs fristående och direkt
underställd våra nedrustningsförhandlare? Det är detta frågan gäller, och vi
har inget svar på detta. Det här är mycket viktigt för oss, därför att skall vi
i framliden kunna delta i den internationella nedrustningsdebalten måste vi
göra klart för oss hur vi vill ha del.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 28 november 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nedrustning
m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section165&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;INGRID
SUNDBERG (m) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fru
lalman! Jag vill till Olle Göransson säga att man måste hålla isär frågan om
kunskapen i sig och allmänhetens vetskap om kunskapen. Vi har från vårl håll
verkligen inte gjort några ansatser till alt blåsa upp strid i den här frågan.
Men jag kände mig tvungen att reagera när Olle Göransson fick det att verka som
om ett förslag om ett frislående sludiesekrelariat någon gång i framtiden fanns
inrymt i utrikesutskoltels betänkande, vilket det inte gör. Jag har ännu inte
velat ta ställning, men jag tror att det blir mycket svårt att åstadkomma ett
sådant sekretariat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Till
slut, Oswald Söderqvist: SS-20 är ett robotsystem med samma användningsområde
som neutronbomben. Jag vill bara erinra om vad Allan Hernelius sade.
Sprängverkan av en sådan robot är 2 000 gånger större än av neulronbomben. Jag
tror att Oswald Söderqvist ochjag kan enas om -och jag beklagar att det inte
finns uttryckt i vpk:s särskilda yrkande - att det angelägna för Sverige är att
motverka varje form av utveckling och förbandsläggning av nya kärnvapen efter
den förmåga vi har.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förste
vice lalmannen anmälde alt Oswald Söderqvist anhållit att till protokollet få
antecknat alt han inte ägde rätt till ytteriigare replik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section166&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;JAN BERGQVIST (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fru
lalman! Det är mänga frågor som har tagits upp i den här debatten, men ett
genomgående tema hos alla talare har varil just att vi inte flr förtröttas i
arbetet på nedrustning trots att det är så ohyggligt tungt och trögt och trots
att det möter så oändligt myckel motstånd och politisk ovillighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Inga
Thorsson säger i en artikel i Tiden nr 7: &amp;quot;Det måste öppet konstateras&lt;br&gt;
att förhandlingarna i dag inte ens på det begreppsmässiga planet täcker in den&lt;br&gt;
framrusande mililärtekniska utvecklingen, än mindre förmår att kontrollera&lt;br&gt;
den.-- &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
framstår som alltmera orimligt alt fortsälta förhandlingarna i de gamla
resultatlösa spåren ulan all i högre grad än hittills ifrågasätta det säkerhets­politiska
tänkandet bakom de ledande militärmakternas positioner.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Inga Thorsson anser det
vikligt att nedruslningsarbetet kopplas närmare&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section167&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section168&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 28 november 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nedrustning
m.m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;till en konsekvent
avspänningspolilik i Europa. Hon säger: &amp;quot;En önskad 'politisering' av
nedrustningsfrågan skulle innebära att ökad uppmärksamhet ägnades åt sambandet
mellan de nya slags hol som uppträder mot den nationella säkerheten under
70-lalet och de ledande militärmakternas doktriner för atl möta dessa
hot.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
svenska nedmstningsarbetet under 1980-talet kommer alltså atl ställas inför
ännu större krav och pä ännu hårdare prov. Rustningsspiralen och den snabba
vapentekniska utvecklingen konfronterar ständigt nedruslningsarbe­tet med nya
uppgifter. Det ökade sambandet mellan vår egen säkerhetspo­litiska planering
och vad som sker pä nedruslningsområdet ger ett speciellt eftertryck åt kravet
på långsiklighet vid agerandet i de internationella förhandlingarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utskottet
understryker också att del finns behov av både en långsiktig planering i vad
gäller Sveriges egen medverkan i det internationella nedmstningsarbetet och
flexibilitet och beredskap för att klara nya förslag och nya situationer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vidare
säger utskoltet att det kan komma atl krävas särskilda forsknings­insatser pä
sådana områden som konventionella vapen, internationell vapenhandel,
salellilkrigföring,submarin krigföring och kontrollmetoder. På
socialdemokratiskt håll är vi naturiiglvis tillfredsställda med alt utskottets
förslag utmynnar i ett tillkännagivande till regeringen. Det ger regeringen ell
underlag för att se över vår nedrustningspolitik och ge den den fasthet och
långsiklighet men ändå flexibilitet som kan komma alt krävas underde nya
förhållanden som vi har att möla under 1980-talel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nu
är detju inte många dagar kvar på det årtionde som FN en gång utsåg som
nedrustningens årtionde - det årtionde som i praktiken ledde till att
upprustningen nådde en för människan hittills okänd omfattning, en nivå bortom
allt förnuft. Alt kappruslningskurvan i väriden stiger brant måste då -vilket
talare från alla håll här har varit inne på - leda inte till kapitulation och
resignation utan till alt vi gör ännu ivrigare ansträngningar för avspänning
och nedrustning. Det finns oerhört myckel att vinna i nedrustningsarbetet.
Därför kan även till synes små framgångar på lång sikt komma att bli av stor
betydelse. Om vi skall ha framgång i vårt nedrustningsarbete är det viktigt att
det utvecklas en bred folklig opinion och att man allmänt debatterar dessa
frågor. I den opinionsbildningen får informationen inte bara gå åt ena hållet
och debatten inte föras på sä sätt att molsynpunkter inte kommer fram. Det
måste naturiiglvis vara en öppen diskussion och en dialog, så all alla svenskar
känner att nedrustningen är en fräga som angår dem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section169&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section170&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;56&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ALLAN HERNELIUS (m):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fru
talman! Mot slutet av denna debatt är det egentligen inte myckel att tillägga.
Det är lätt atl instämma i vad många här har sagt, t. ex. herr Bergqvist nu
senast. Det herr Bergqvist säger om behovet av information är alldeles riktigt.
Sverige har också med framgång i Förenta nationerna verkat för att FN skulle ta
upp informationen om nedrustningsfrågor på bred basis. Så har också skett. Det
har varit ett stort framsteg, eftersom många inom FN från&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section171&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section172&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;början inte ville höra
talas om en sådan information. Men våra påpekanden vann gehör, och det är en
god sak. Vi hoppas atl denna information skall kunna fortsätta även i Sverige i
de sammanhang som här erbjuder sig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fru
lalman! Jag skulle möjligen vilja säga några ord med anledning av Oswald
Söderqvists yrkande. Vi hade förut två kommunistpartier i kamma­ren. Nu är det
ett kommunistparti. Det är helt naturligt atl del kvarvarande partiet gärna
övertar en del av apk:s efteriämnade arv. Så harockså skett här, då man i ett
särskilt yrkande vill ge ett visst stöd åt en apk-motion som utskottet haft att
behandla i detta sammanhang.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
vill fästa uppmärksamheten på vad som står i detta yrkande. Det slåratt Sverige
&amp;quot;verkar för alt nya typer av kärnvapen, som t. ex. neulronbomben,
förbjuds&amp;quot;. &amp;quot;Nya typer&amp;quot; - det slår ingenting om gamla typer. Det
är tydligen ointressant.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mol
delta vill jag dä sätta den svenska nedrustningspolitiken, bedriven av olika
regeringar. Den går ut på att man skulle börja med alt försöka få elt stopp pä
kärnvapenproven, alt man skulle fortsätta med en reduktion av kärnva­penlagren
för all lill sist nå målet: förbud mol alla kärnvapen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är en viss skillnad på Oswald Söderqvists yrkande och den politik som
regeringen fört med stöd av de demokratiska riksdagspartierna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nu
skall jag inte klandra Oswald Söderqvisi för della, eftersom han är bunden av
den motion som är ingiven; han har i stort seU inte kunnat formulera yrkandet
annoriunda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
har i alla fall velat fästa uppmärksamheten härpå och yrkar bifall till
utskottets hemställan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 28 november 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nedrustning
m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section173&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section174&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;OSWALD SÖDERQVIST (vpk):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fru
talman! Jag tror inte aU del är särskilt fruktbart för Allan Hernelius atl
försöka göra en boskillnad mellan nya typer och gamla typer. Om Allan Hernelius
följt vad mitt parti gjort vid det här riksmötet och även tidigare så länge
frågan om kärnvapen varit aktuell, dvs. sedan krigsslutet, så vet han mycket
väl - och det gör alla i den här kammaren - atl kommunistpartiet i Sverige
ständigt har kämpat emot kärnvapen. Även på 1950-talel när det var högaktuellt
att införa kärnvapen i det svenska försvaret -en tanke som hade ett mycket starkt
stöd av Allan Hernelius parti - var vi emot kärnvapen också i det svenska
försvaret. Vi har alltid kämpat emot kärnvapen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Eftersom
del sägs alt man inte skall fördöma enbart neutronbomben, vill jag återigen ta
upp den har frågan. Först då några gmndläggande fakta. Ett kärnvapen kan verka
på olika säll: genom tryck våg, sprängverkan, värme och radioaktiv strålning.
Man har som jag sagt flera gånger tidigare försökt utveckla varianter av dessa
olika typer av bomber. Neutronbomben är slutsteg i den variant som inriktats på
att öka strålningen. Den är alltså uttalat personell. Det redovisade målet för
neutronbomben var jusl att man med den skulle slå ul människor och behälla
materiel och byggnader oskadade. Jämsides med att man ökade strålningsverkan
hade man också experimen­tellt kommil fram lill en möjlighet aU minska
tryckvågen, dvs. spräng­verkan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;57&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section175&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section176&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 28 november 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nedrustning tn. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är någol kvalitativt nytt, och det är därför som det flnns anledning att kräva
särskilda åtgärder mol den ulveckling av kärnvapnen som represente­ras av just
neulronbomben. Det lyckerjag atl vi kunde vara överens om. Del är fråga om en
vidareutveckling av ell kärnvapen som riktar sig enbart mot människor och som
kan så all säga spara materiel och byggnader. Den uttalade förutsättningen är
alt den som använder vapnet skulle kunna promenera in efter en viss tid och
lägga beslag på orörda maskiner, byggnader och vapen, bl. a. av typen
stridsvagnar och flygplan. Det är något nytt som förtjänar att bedömas
särskilt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det var bara detta jag
ville säga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section177&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ALLAN
HERNELIUS (m):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fru
talman! Jag vill å min sida bara säga atl del är riktigt atl neutronvapnet
skadar människor men inte drabbar materiel. Den svenska regeringen, den svenska
nedruslningsdelegalionen och den svenska FN-delegationen har kritiserat tanken
på neulronvapen och värjt sig mot atl sådana införs. I denna kritik har såvitt
Jag vel alla demokratiska partier i Sverige instämt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
finns emellertid andra typer av kärnvapen, som icke gör skillnad mellan
människor och materiel utan som skadar bådadera. I värt arbete har vi velat
klandra både gamla och nya kärnvapentyper. Vi har icke bara velat vända oss mot
neutronvapnel ulan också mol t. ex. SS-20, som är en annan form men med 2 0(K)
gånger större sprängverkan. Men då är kommunisterna tysta. Varför?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;OSWALD
SÖDERQVIST (vpk):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fru
talman! Jag måste än en gång säga till Allan Hernelius: Jämför gärna SS-20 och
USA:s MIRV, som representerar samma vapentyp: en bärrakei som kan ha flera
stridsspetsar, dvs. en s. k. multipelraket. Sådana kan, som jag sade tidigare i
replikväxlingen med Ingrid Sundberg, förses med vilka laddningar som helst. Man
kan förse dem med konventionella sprängladd­ningar, t. ex. av typen
brandbomber, med kärnladdningar och naturiiglvis även - om kärnvapnen utvecklas
i den riktningen - med neutronvapen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Men erkänn ändå, Allan Hernelius - vilket indirekt
faktiskt görs i betänkandet - att det är fråga om någol kvalitativt nytt!
Annars skulle inte heller de internationella protesterna ha blivit så stora som
de blev. USA har också funnit för gott att t. v. lägga sig litet lågt i denna
fräga. Vad vi har velat göra med vårt yrkande är bara alt påpeka att detta inte
innebär all neutronvapnel är avfört frän dagordningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section178&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;58&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;PÄR GRANSTEDT (c):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fru
talman! Jag tycker att Allan Hernelius och Oswald Söderqvist debatterar i
onödan. Faktum ärju att utrikesutskottet har tagit avstånd från neutronvapnet.
Utrikesutskottet är liksom kammaren och även regeringen medvetet om alla de
hemska egenskaper hos neutronvapnel som Oswald Söderqvisi talar om. Att man
dessutom tar avstånd även från andra kärnvapen kan såvitt jag förslår inte vara
någon nackdel. Jag har därför, uppriktigt sagt, litet svårt att förstå den
debatt som pågår jusl nu.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section179&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section180&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ALLAN HERNELIUS (m):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fru
talman! Jag pekade också just på del förhållandet atl utrikesutskottet och
Sveriges riksdag har tagit avstånd från neutronvapnel. Pär Granstedt tillförde
alltså inte debatten något nytt på den punkten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;OSWALD
SÖDERQVIST (vpk):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fru
lalman! Men dä är det Ju märkligt att de av oss lidigare väckta motionerna och
vårt tidigare yrkande inte kan bifallas direkt, utan atl man måsle slingra sig
och med diverse omskrivningar undvika att la ställning till det raka och klara
beskedet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 28 november 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nedrustning m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section181&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section182&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ALLAN HERNELIUS (m):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fru
talman! Förklaringen är möjligen det faktum att motionerna från åtminstone
visst kommunistiskt håll under senare år riktats enbart mol neutronvapnet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Överiäggningen
var härmed avslutad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mom. 1-3&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kammaren
biföll vad utskottet i dessa moment hemställt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mom.
4&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Propositioner
gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels det av Oswald Söderqvisi
under överläggningen framställda yrkandet, och förkla­rades den förra
propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Oswald Söderqvisi begärt
votering upplästes och godkändes följande vole­ringsproposilion:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
som vill att kammaren bifaller utrikesutskottets hemställan i belänkan­de 4
mom. 4 röstar ja, den det ej vill röstar nej.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vinner nej har kammaren
bifallit det av Oswald Söderqvist under överlägg­ningen framställda yrkandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vid omröstning genom uppresning förklarades
flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Oswald
Söderqvist begärde röst­räkning verkställdes votering med omrösiningsapparat.
Denna omröstning gav följande resultat:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ja
- 317 Nej -   19&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;59&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section183&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section184&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 28 november 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lokalradion
i Västsverige&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;60&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§
14 Lokalradion i Västsverige&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Föredrogs kulturutskottets betänkande 1979/80:13
med anledning av motioner om lokalradion i Västsverige.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;MÄRTA
FREDRIKSON (c):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fru
talman! Ett motiv för införande av lokalradio var alt åstadkomma möjlighet att
till hela länen föra ul en ökad samhällsinformation om vad som händer inom länen.
Med denna bakgrund föreslogs i proposition 1975:13 att landet skulle indelas i
24 lokalradioområden, i huvudsak sammanfallande med länsgränserna. Detta var en
viktig sak. Del enda större undanlaget i denna gränsindelning gällde
Västsverige, där områdesgränserna för Radio Trestad och Radio Göteborg delade
Älvsborgs län samt Göteborgs och Bohus län mitt itu. Del var, enligt
propositionen, hänsyn lill de näringsgeografiska sambanden över länsgränserna
som motiverade denna avvikelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
anledning av propositionens förslag väcktes motionen 1975:1839 av
representanter för samtliga partier i Bohuslän. I den hemställdes att
lokalradion i Västsverige skulle organiseras på sådant sätt att alla sändningar
som berör bohuslänska förhållanden kan avlyssnas i hela Bohuslän.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I motionen 1839
framfördes:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Göteborgs
och Bohus län liksom landskapet Bohuslän framstår för sina innevånare, i lika
hög grad som något annat län eller landskap, som en odelbar historisk och
traditionell enhet och därtill alltjämt som en näringsgeografisk och
administrativ enhet med gemensamma intressen och ett gemensamt
informationsbehov. Den gräns som i lokalradiohänseende skulle komma all dela
landskapet på tvären kan inte komma all upplevas som naturlig. Stenungsund,
Orust och Tjörn är ingalunda entydigt orienterade mot Göteborg ulan vänder sig
också mol Uddevalla. Likaså har Uddevalla-Lysekils-regionen och norra Bohuslän
myckel gemensamt med residenssta­den och de expansiva länsdelarna kring
Göteborg.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är därför ett allmänt önskemål att radioprogram som berör Bohuslän och
bohuslänska förhållanden skall kunna avlyssnas i hela länet.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Även
om ansträngningar görs från länets båda lokalradiostationer all föra ul
länsakluell information - Radio Trestad direktbevakar exempelvis nu pågående
landstingsmöte - blir det väldigt litet som den norra länsdelen får veta om den
södra och flr ta del av dess programutbud. Pä samma sätt ställs den södra
länsdelen egentligen utanför vad som händer norrut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
är viktigt för hela länels befolkning atl lokalradion flr sådan organisation
att program som berör hela Bohuslän kan avlyssnas i hela länet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är vår förhoppning att problemen med det delade länet får en bra lösning i det
planeringsarbete som pågår.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kulturutskottels
uttalande att en helhetssyn bör läggas på lokalradions utveckling i Göteborgs
och Bohus län och i Älvsborgs län är viktigt. Det är viktigt för
samhällsinformationen, det är viktigt från kulturell synpunkt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fru lalman! Jag har inget
yrkande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section185&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section186&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;HANS
NYHAGE (m):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fru
talman! Ända från det ögonblick då den dåvarande socialdemokratiska regeringen
lade fram sin proposition om lokalradions utformning i vårt land, har vi
riksdagsledamöter från Borås och Sjuhäradsbygden fört en envis kamp mot
förslaget och sedermera riksdagsbeslutet rörande vårl eget område.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
har med rätta varit kritiska och missnöjda. Stick i stäv mol en enhällig
radioutredning frångick regeringen och riksdagsmajoriteten principen om ett
lokalradioområde i varje län. Just Älvsborgs län ställdes helt utanför eget
område och delades i stället upp pä två andra. Borås och Sjuhäradsbygden fördes
till Radio Göteborg, som redan utan detta tillskott var ett alldeles för stort
och oformligt och därmed också svårhanteriigl område.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Också
mängder av andra tungt vägande sakskäl talade för ett särskilt lokalradioområde
med Borås som centrum. Eftersom de skälen redan redovisats åtskilliga gånger i
den här kammaren, nöjer jag mig nu med atl erinra om Sjuhäradsbygdens rent
geografiska omfattning, den lämpliga storleken på folkmängden, näringslivets
alldeles speciella inriktning och Borås som en centralort i ordets rätta
bemärkelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Men
inga aldrig så tunga sakskäl hjälpte. Kulturutskottet och därmed
riksdagsmajoriteten följde regeringsförslaget. Så hardet sedan förblivit, trots
upprepade framställningar om en ändring. Detta har skett i form av
riksdagsmotioner; det har också sketl i elt yttrande från en enhällig
länsstyrelse i Älvsborgs län.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Men
trägen tycks till slut vinna. Även om kulturutskottet också denna gång
pliktskyldigast yrkar avslag på motionerna, så har dock hela frågan fallit
framål i den riktning vi motionärer eftersträvar. Ulskottsskrivningen andas
denna gång en för oss motionärer myckel positivare inställning än vad som tidigare
varit fallet. Utskottets hänvisning lill det pågående planeringsarbetet inom
lokalradioföretaget och framför allt lill vad Radio Göteborg kommit fram till i
sitt utredningsarbete är enligt min mening av den karaktären, att utskottet i
förlängningen ser en lösning av frågan som står i överensstäm­melse med den
uppfattning som råder i Sjuhäradsbygden och som vi motionärer förfäktar. Det
vore angeläget att fl denna inställning bekräftad av utskottets talesman i den
här debatten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är alltså min uppfattning all vi nu med tillförsikt kan se fram mol en ändrad
områdesindelning, innebärande all Sjuhäradsbygden får en egen
lokalradioorganisation. Det är också min förhoppning att resurstilldelningen
därvid blir sådan, att verksamheten kan drivas på ett så ändamålsenligt sätt
och i en sådan omfattning, alt den blir till gagn för människorna i bygden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fru
talman! Som framgårav vad jag här anfört harjag inget särskilt yrkande i
ärendet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 28 november 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lokalradion
i Västsverige&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section187&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section188&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;KURT HUGOSSON (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fru
talman! Sedan riksdagen år 1975 antog propositionen om lokalradion har vi från
Västsverige varje år motionsvägen aktualiserat frågan om lokalradions
organisation där. Även vid årets riksmöte har ett flertal motioner i samma
fråga väckts.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;61&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section189&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section190&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 28 november 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lokalradion
I Västsverige&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;62&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
de båda föregående talarna framhållit gjordes ett rent organisatoriskt avsteg
när man inte följde länsgränserna vid inrättandet av lokalradion för
Västsverige. Radio Göteborg omfattar i dag ett område beslående av två
landsting, två län och 19 kommuner, därav Sveriges näst största kommun, och man
har ett befolkningsunderiag på 880 000 invånare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
utgångspunkt i den erfarenhet vi under dessa år har vunnit av lokalradion, som
trots de organisatoriska förhållandena har gjort ett bra jobb, hävdar vi att
denna arrondering är ytterst olämplig. De kommuner som befinner sig i periferin
får inte den täckning i lokalradion som vore önskvärd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
en motion som jag tillsammans med partivänner från Göteborgs och Bohus län
väckte inför detta riksmöte föreslås den förändringen att Göteborg och Borås
flr egna sändningsstationer samt att Alingsås och Stenungsund får framtida
sändningsmöjligheter. Vi vill att Radio Göteborg blir en paraplyor­ganisation
för dessa fyra lokalradioområden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sedan
vi väckte denna motion har man inom lokalradion tittat på organisationen. Det
är intressant atl konstatera atl Radio Göteborg för lokalradiobolaget har
presenterat förslag som i stora delar sammanfaller med de funderingar som vi
har framfört i vår motion.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utskottet
konstaterar i likhet med motionärerna att det föreligger speciella problem i
Västsverige, att lokalradiositualionen i Västsverige utan tvekan är komplicerad
och inbegriper såväl tekniska som organisatoriska frågor och att en förändring
bör övervägas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
Hans Nyhage framhöll har kulturutskottet - äntligen höll jag på att säga -
visat en viss förståelse för de problem som kännetecknat lokalradio­situationen
i Västsverige. Men man är väldigt försiktig när det gäller att ge uttryck för
någon uppfattning i frågan. Man säger: &amp;quot;Det ankommer på lokalradions
ledning att göra de resursavvägningar och prioriteringar som behövs för en
totalplanering av lokalradions utveckling, varvid även Radio Göteborgs förslag
till resursförstärkningar och organisatoriska förändringar vägs in.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
förslag som kom från Radio Göteborg sammanfaller i stor utsträckning med de
förslag som har väckts motionsledes av olika representanter från Västsverige.
Jag vill gärna att utskottels talesman verifierar att kulturutskot­tet delar
lokalradions synpunkter i dessa frågor. Jag tror att det är väldigt viktigt att
vi inte helt och hållet överiåter denna frågas handläggning till
lokalradiobolagets ledning. Jag menar att regering och riksdag också har ett
ansvar i denna fråga och att riksdagen bör ge ullryck för en uppfattning i
frågan. Därför ser jag fram emot att utskottets talesman gör den deklaratio­nen,
för den skulle ge lokalradiobolagets ledning en uppfattning om hur man skall
hantera planerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är, fru talman, nödvändigt att göra en organisatorisk förändring i ett
lokalradioområde med ett befolkningsunderiag som uppgår till i det närmaste 1
miljon. Ett sådant lokalradioområde kan inte jämställas med ett lokalra­dioområde
för ett enda län och med ett befolkningsunderlag som kanske uppgår lill en
tiondel av det befolkningstal som gäller för Radio Göteborg.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section191&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section192&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;OLLE
ERIKSSON (c):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fru
talman! I kulturuiskotiets belänkande nr 13 behandlas tre motioner om
lokalradion, och alla tre motionerna berör lokalradion i Västsverige, vilket
också framgått av de tre föregående inläggen. Jag vill först redogöra för
bakgrunden lill områdesindelningen för lokalradion.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1969
års radioulredning föreslog att landet skulle indelas i 36 lokalradio­områden.
Av 24 län skulle 13 få egna lokalradioområden, och de återstående 11 länen
skulle uppdelas i två eller tre områden. Denna uppdelning av länen i flera
lokalradioområden mötte övervägande negativ kritik från remissinstan­serna inom
berörda län. När så lokalradiopropositionen kom 1975 förordade statsrådet länen
som områden för lokalradion. Undantagna från den regeln blev två län i
Västsverige - Göteborgs och Bohus län samt Älvsborgs län. Här pekades det på
att det fanns bl. a. starka näringsgeografiska samband över länsgränserna, och
på vissa häll var de så omfattande all del för lokalradions del fanns starka
motiv för ett undanlag från en indelning som följde länsgränserna. Resultatet
av detta blev all de norra delarna av Älvsborgs län och Bohuslän bildade ett
område med tyngdpunkten i irestadsregionen Uddevalla-Vänersborg-Trollhätlan -
Radio Trestad. Sedan bildade Göteborg och Borås med omkringliggande kommuner
ett lokalradioområde - Radio Göleborg/Sjuhärad, där Borås fick en egen
lokalredaktion, som inte bara förser Radio Göteborg med programstoff för
sändning över hela området utan dessutom har möjlighet till egna sändningar
över Radio Sjuhärad, som omfattar Borås med omkringliggande kommuner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Älvsborgs
län, som är landets fjärde i storlek, fick med den här områdesindelningen ingen
egen lokalradio, och detta bäddade för viss kritik. Kritik kom från Vänersborg
och Trollhättan mot att lokalradion placerades i Uddevalla. I Boråsregionen,
som befolkningsmässigt fyller kraven väl för en egen lokalradio, har man sedan
starten varit missnöjd med sin status som försöksstation, s. k.
satellitstation. Och i Göteborg har man tyckt sig ha för litet resurser till
silt stora område, där man bl. a. skall dela med sig av sin tid för program om
Borås och Sjuhärad och till de mellersta delarna av Älvsborgs län, nämligen
Alingsåsregionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Många
här berörda, och då inte minst ledningarna för Sveriges Lokalradio, Radio
Göteborg/Sjuhärad och Radio Trestad, har hela tiden varit medvetna om de många
svårigheter som lokalradion har i dessa två län, som i sig rymmer både
slorstadsproblematik och glesbygdsfrågor. Del fanns från början i dessa två län
ingen enkel patentlösning för lokalradions områdesin­delning - del skall vi
vara medvetna om.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
utskottsbetänkandet finns det utföriiga redogörelser för dels utvecklings­planen
för lokalradion, som en planeringsgrupp inom Sveriges Lokalradio arbetat med,
dels långtidsplanen som Radio Göteborg/Sjuhärad nyligen färdigställt för sill
lokalradioområde. Av dessa planer framgår ganska tydligt all man är väl
medvelen om de problem som aktualiserats av motionärerna och som de tre
föregående talarna pekat på i sina inlägg. Trots den korta lid som lokalradion
arbelal har man, tror jag, blivit klar över hur man skall få förbättringar till
stånd i de två berörda länen. Och dessa förbättringar är&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 28 november 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lokalradion
i Västsverige&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;63&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section193&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section194&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 28 november 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lokalradion
i Västsverige&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;naturligtvis
beroende av de resurstillskott som ställs till förfogande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Märta
Fredrikson och Kurt Hugosson berörde i sina inlägg bl. a. situatio­nen i södra
Bohuslän och Göteborgsregionen och hade synpunkier på lokalradion i della
område. Nu finns det - som framgår av betänkandet - en planeringsgrupp inom
Sveriges Lokalradio som arbetar med problem som finns i en storstadsregion och
dess närhet. Här berörs, utöver de problem som lokalradion har i våra tre
storstadsområden - Stockholm, Göteborg och Malmö - även speciella problem som
finns i våra nordligaste län, Norrbotten och Västerbotten. I den
planeringsgruppen kommer sådana synpunkter och problem som Märta Fredrikson och
Kurt Hugosson tagit upp i sina inlägg atl behandlas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Till
Hans Nyhage vill jag säga atl vi från utskollets sida finner atl det är
värdefullt att de frågor om lokalradiositualionen i Västsverige som i fiera år
aktualiserats i bl. a. riksdagsmotioner från södra Älvsborg nu får en ingående
behandling i det planeringsarbete som bedrivs inom lokalradioföretagel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
konstaterar också från utskollets sida atl förslagen som Radio Göle­borg/Sjuhärad
presenterar i sin långtidsplan innebär lösningar som samman­faller med de
önskemål och yrkanden som Kurt Hugosson m. fi. har i sin motion och som han nu
ytterligare belyst i sill inlägg här.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
nu planeringsarbetet är så långt framskridet och då vi inom en snar framlid kan
förvänta oss ett ställningstagande från lokalradioföretagets sida, anser
kulturutskottet att vi skall avvakta detta. Vi bör därför inte nu göra några
uttalanden med anledning av yrkandena i de motioner som är fogade till detta
kullurutskottsbetänkande nr 13, som jag, fm lalman, härmed vill yrka bifall
till.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sedan
ville Kurt Hugosson attjag frän utskottets sida skulle klargöra vår
inställning. Jag vill bara säga att jag inte har bemyndigande att ge honom
ytteriigare svar, utöver vad ulskollel sagt. Vi avvaktar nu del snara
ställningstagande som kommer från lokalradioföretageis sida om en lösning på de
här problemen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section195&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section196&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;64&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;KURT HUGOSSON (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fru
talman! Det är naturiigtvis mycket bra att dessa frågor blir föremål för
behandling i det planeringsarbete som lokalradiobolagets styrelse nu har
påbörjat. Jag vill också passa på tillfället att säga atl det är ett
utomordentligt bra underiag som Radio Göteborg har presenterat i anslutning
lill detta planeringsarbete.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
uppfattar också kulturutskottets skrivning som en bra belysning av de problem
som vi från Västsverige har aktualiserat under fyra års lid. Men det är litet
förvånansvärt att kulturutskottets talesman inte är bemyndigad att ha någon
uppfattning i denna fråga. Det ärju ändå regering och riksdag som har fattat
besluten om hur lokalradion organisatoriskt skall vara uppbyggd. Och det är
regering och riksdag som har lagt fast de olika lokalradioområdenas gränser.
Det gjordes vid behandlingen av lokalradiopropositionen år 1975.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
uppfattar kulturutskottets skrivning så, att man numera, efter ett träget
arbete och ett träget motionerande från oss i Västsverige, är medveten om att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section197&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section198&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;speciella
problem här föreligger men inte vågar ha någon uppfattning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Olle
Eriksson sade att lösningen av dessa problem naturligtvis också sammanhänger
med resurslillgången. Självfallet gör den det, och vi är medvetna om det. Vi
vet också all resurserna är knappa och att varje lokalradioområde och varje
chef för ett sådant område slåss för varje krona man kan få. Självfallet skall
man också göra det. Men om vi skall få en vettig lösning av dessa problem i
Västsverige, som berör eu så stort befolknings­underlag, måsle statsmakterna
också ta de ekonomiska konsekvenserna och ge lokalradion i Västsverige inte
bara organisatoriskt vettiga förutsättningar utan också personella och
ekonomiska sådana. Med den nya organisation som Sveriges Radio numera har har
det blivit än mera komplicerat att föra denna resursdiskussion. Därför hade det
varil värdefullt, om kulturutskottet ändå hade tyckt något i sakfrågan, i
synnerhet som kulturutskottet uppen­bariigen delar Radio Göteborgs och samtliga
motionärers synpunkier.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fru
talmän! Detta påminner mig om en historia. För ett antal år sedan hade vi en
bohuslänning här i riksdagen. Han motionerade om att vi skulle få en ny fyr på
den svenska västkusten. Vid riksdagsbehandlingen var denne motionär mycket
bekymrad, och då kom kollegerna till honom och sade: &amp;quot;Varför är du så
bekymrad? Du har ju fått en positiv skrivning på din motion.&amp;quot;
&amp;quot;Ja&amp;quot;, sade motionären från Bohuslän, &amp;quot;det är naturiigtvis bra
med en positiv skrivning, men jag begriper inte hur skepparen i dåligt väder
skall kunna segla på en positiv skrivning om inte fyren finns.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är litet grand av den karaktären i kulturutskottets skrivning. Man redovisar på
ett föredömligt sätt de svårigheter som föreligger för lokalradion i
Västsverige, men man drar inte konsekvenserna. Men min förhoppning, fru talman,
är att efter alla dessa år och med det planeringsunderiag som framkommer inom
lokalradion skall vi ändå få lokalradions ledning atl begripa all man måste
göra en förändring av gränserna för lokalradion i Västsverige.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 28 november 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lokalradion
i Västsverige&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section199&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1 detta anförande
instämde Jan Bergqvist (s) och Gösta Gustafsson (s).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section200&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;OLLE ERIKSSON (c):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fru
talman! Vi skall vara medvetna om att lokalradion har befunnit sig i en uppbyggnadsperiod
och gördel fortfarande. Jag tror det finns en stark strävan från lokalradions
sida och även från oss politiker att i sådana här fall, när vi möter två
komplicerade län som Älvsborgs län och Göteborgs och Bohus län, söka finna
helhetslösningar på de problem som lokalradion har i detta heterogena område,
och det är helhetslösningar som jag tror skall vara vägledande. Det är litet
svårt att gå ut och bara lösa vissa problem på enstaka orter - vi måste göra
det sammanhållet och få en helhetslösning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
lycker alt jag i mitt förra inlägg klart uttalade yad utskottet anser i dessa
frågor. Kurt Hugosson ville göra gällande att vi var väl försiktiga, men jag
tror det är rätt vanligt att vi från utskottens sida - vilket utskott vi än
representerar och är talesmän för - är försiktiga i våra uttalanden här och
inte på olika sätt föregriper ställningstagandena från berörda myndigheter och
institutioner,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;65&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section201&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5 Riksdagerts protokoll 1979/80:39-40&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section202&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section203&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 28 november 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Allemansrätten&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;och i delta fall berörda
lokalradioorgan, i deras arbete och planering, ulan all de ostört får arbeta.
När vi sedan ser resultatet av planeringsarbetet får vi ta ytterligare ställning
till dessa frågor, om så krävs, för att därmed klara ut många av de problem som
finns i de berörda lokalradioområdena.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Överläggningen
var härmed avslutad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utskottets
hemställan bifölls.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section204&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§
15 Föredrogs&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kulturutskottets betänkande&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1979/80:14 med anledning
av propositionen 1979/80:12 om ändring i lagen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;(1971:139) om
försöksverksamhet i fråga om ordningen för vissa kyrkliga&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;förrättningar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utskottels
hemställan bifölls.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§
16 Allemansrätten&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
13.0pt;margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föredrogs
jordbruksutskottels belänkande 1979/80:7 med anledning av motioner om
allemansrätten, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section205&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;66&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;HANS WACHTMEISTER (m):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fru
talman! Allemansrätten och vad därmed sammanhänger har debatte­rats många
gånger här i vår riksdag. Enligt min uppfattning har diskussionen i alltför
stor utsträckning präglats av den obefogade misstanken att de som kritiserat
eller velat kodifiera allemansrätten varit ute för alt privalisera den. 1 ivern
att bevara den intakt har sä de med sedvanerätlen förenade skyldig­heterna
kommit bort, och när det har gällt atl marknadsföra de av våra naturresurser
som är av särskilt värde för friluftsliv och turism, har många gånger
allmänheten och inte minsl utländska turister ingivits en fullständigt felaktig
uppfattning om innebörden av denna sedvanerätl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
här gången är utskottet enigt, och med tillfredsställelse noteras dess klara
uttalande till förmån för information i hithörande frågor. Jag vill därför
redan nu säga att jag inget annat yrkande har än om bifall till utskottets
förslag. Lål mig bara kommentera del som hastigast.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande
informationen kan det förtjäna påpekas att denna inte får blir en
engångsföreteelse. Nya ungdomskullar växer lill, och nya medborgarka-tegorier
sällar sig till friluftsfolkets skaror. Det måste ny och upprepad information
till för att göra även dessa medvetna om allemansrättens &amp;quot;du får -du får
icke&amp;quot;. I informationen måste också komma fram au naturen är en arbetsplats
- det gäller såväl åker och äng som skog och vatten - och att, som utskottet
betonat, allemansrätten inte får åberopas som stöd för ell beteende som innebär
påtaglig olägenhet för annans näringsutövning. Av det framgår också atl man
exempelvis inte kan, som faktiskt skett, yrka på förbud mot&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section206&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section207&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;avverkning av visst
bestånd, eftersom bärplockningen skulle försvåras. Men det bör ocksä framhållas
vad utskottet sagl om ömsesidig hänsyn och förståelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
vill också fästa uppmärksamheten på vad utskottet anfört om det allt
intensivare utnyttjandet av våra naturresurser för rekreation och friluftsliv.
Ett försiktigt och omdömesgillt umgänge med naturen behöver knappast ens i
närheten av tätorter medföra någon katastrofal nötning av naturen, även om en
viss styrning kan bli nödvändig. Men det kan inte vara i överensstämmelse med
allemansrättens anda att alla nya leksaker skall få användas i naturen hur som
helst, t. ex. grundgående farkoster som berövar sjöfågeln dess sista fredade
tillflyklsort i skärgårdsvikarna. Terrängkörningslagen kan behöva utvidgas till
andra områden. Visst är det bra med ny företagsamhet, inte minst i nuvarande
ekonomiska läge, men nog blir man betänksam inför den kommersialisering av vår
allemansrätt som sketl i och med att inom lämpade områden
kanotuthyrningsstationer vuxit upp som svampar ur jorden. Borta är friden för
fiskgjuseparen, den lilla holmen i sjön har blivit full av ölburkar, elden har
totalförstört andra idyller, dit kanoterna kommer kan ingen brandkår nå, osv.
Till delta kommer den risk för spridning av kräflpesien lill ännu friska vatten
som man inte kan utesluta som följd av kanoisportens explosionsartade tillväxt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
jag här sagt är ingen svartmålning - tyvärr. Och det kan hända att utvecklingen
blir sådan, atl ingrepp i allemansrätten måste ske. En natur-värdsinlendenl i
västra Sverige har t. o. m. frågat, om vi har råd all ha kvar den oinskränkt.
Våra efterkommande kommer inte att tacka oss för att vi inte i lid stoppat en
exploatering som gjort allemansrätten i det närmaste värdelös för dem.
Utskottet har uttalat sig för en förbättrad information, men som en liten
varning till allemansrättens missbrukare bör också ses utskottets ord att
särskilda åtgärder från riksdagens sida f n. -jag upprepar: f. n. - inte synes
nödvändiga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
får aldrig glömma bort att när allemansrätten började utkristalliseras hade
vårt land lät oss säga 800 000 invånare. I dag har vi en bra bit över 8
miljoner. Dessutom har dessa semester och annan frilid plus diverse bekväma
fortskaffningsmedel för alt ta sig ut till naturen på ett sätt som medeltidens
svenskar aldrig kunde drömma om. Sådant kan bli katastrofall för naturen, men
vi kan bevara den klenod som allemansrätten innerst inne är, om man hos dem det
vederbör följer upp utskollets förslag. I förhoppning om alt så sker yrkar jag
än en gång bifall till det förslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 28 november 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Allemansrätten&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section208&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section209&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Överläggningen var härmed
avslutad. Utskollets hemställan bifölls.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;67&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section210&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section211&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 28 november 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Luftv&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;rd&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ 17 Luftvård&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Föredrogs Jordbruksutskottets betänkande 1979/80:8
med anledning av motioner om luftvård.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
detta betänkande behandlades motionerna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1978/79:231 av Rune
Torwald (c) och Erik Johansson i Hällsta (c),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1978/79:1436 av Margareta
Andrén (fp),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1978/79:1966
av Märta Fredrikson (c), vari föreslagits att riksdagen hemställde atl
regeringen än starkare, på internationellt plan, verkade för au minska
försurningen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1978/79:1967
av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c), vari såvitt nu var i fräga (yrkandena 1 och 3)
hemställts att riksdagen skulle&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1.
hos regeringen anhålla atl regeringen energiskt verkade för internatio­nella
överenskommelser om begränsning av luftföroreningar,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.
fatta principbeslut om all effektiv rökgasrening skulle genomföras och uppdra
åt regeringen alt framlägga en plan för beslutets genomförande, omfatlande bl.
a. utvecklingen av tekniken pä området, och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1978/79:1990
av Olof Palme m. fl. (s), vari såvitt nu var i fråga (yrkandet 6) hemställts
atl riksdagen beslutade att hos regeringen begära en kartläggning av de utsläpp
som kunde påverka ozonskiktet och klimatet samt anhålla all regeringen aktivt
verkade för att få till stånd en internationell konvention till skydd för
ozonskiktet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section212&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utskottet
hemställde&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;1.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;beträffande luftföroreningar från biltrafik och
flygtrafik m. m. au riksdagen lämnade motionerna 1978/79:231 och 1978/79:1436
ulan vidare åtgärd,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;2.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;beträffande åtgärder mot svavelutsläpp m. m. alt riksdagen
ansåg motionen 1978/79:1966 och motionen 1978/79:1967 yrkandena 1 och 3
besvarade med vad utskottet anfört,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;3.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;belräffande skyddet av ozonskiktet all riksdagen
lämnade motionen 1978/79:1990 yrkandei 6 utan vidare åtgärd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Reservation hade avgivits beträffande skyddet av
ozonskiktet av Svante Lundkvist, Maj Britt Theorin, Sven Lindberg, Gunnar
Olsson, Håkan Strömberg, Martin Segerstedi och Maja Ohlin (samtliga s) som
ansett au utskottet under 3 bort hemställa&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;att riksdagen som sin mening gav regeringen till
känna vad reservanterna anfört med anledning av motionen 1978/79:1990 yrkandet
6.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section213&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;68&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;GRETHE LUNDBLAD (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fru
talman! Frågan om ozonskiktets bevarande kan snart bli det allt överskuggande
miljöproblemet även här i Sverige. Man kan fråga sig om vi egentligen inte
håller på att förstöra förutsättningen för mänskligt liv på jorden, vilket
naturligtvis måste vara elt av de allvarligaste spörsmålen all la itu med i
riksdagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section214&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section215&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förra
året behandlade vi i riksdagen frågan om freongasernas inverkan på ozonskiktet.
Då tog de borgerliga ledamöterna själva ett initiativ och drev igenom en
lösning. Jag vill gärna säga att jag tyckte det var myckel bra, men
freongaserna är ändå ett mikroskopiskt problem i förhållande lill de problem
som hör samman med alla de kemiska medel som vi använder och de
förbränningsgaser som skapas. Många av dessa medel och gaser innehåller ju
giftiga stoffet som kan förstöra ozonskiktet. Pä delta område har det alltså
inte tagits liknande initiativ på borgeriigt håll.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utskottet
skriver om den socialdemokratiska motionen att det avvaktar fortsatt forskning.
Litet tidigare i utskottsbetänkandet skriver man att Sverige inte kan delta i
internationellt forskningssamarbete, eftersom ozonforsk­ningen i Sverige är av
liten omfattning. Då kan man fråga sig om riksdagen, som vi har krävt i vår
moiion, inte bör begära en utredning som klariägger problemen i samband med
alla dessa medel som kan förstöra ozonskiktet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utskottets
majoritet skriver atl denna fräga bör lösas inlernalionellt. Men det
inlernalionella arbetet går ju långsamt, eftersom många nationers intressen
skall tas till vara. Det finns också slora kapitalinlressen i konstgöd­sel,
olja och kemikalier som arbetar emot. Jag har helt nyligen sell hur små, små
steg man på det internationella planet lar mol en bällre miljö. Bl. a. kan man,
enligt en rapport i år, försl 1983 förvänta sig verkligt aktiva åtgärder mot de
luftburna föroreningarna. Det finns många stenar på vägen när det gäller det
internationella samarbetet. Därför kan man fråga sig om vi verkligen kan dröja
myckel längre med att ta initiativ, så all något sker på del internalionella
planet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Även
centerpartiet har i en motion, innan partiet kom i regeringsställning, ivrat
för ett skydd för ozonskiktet. Då borde det inte oroa den borgeriiga regeringen
sä mycket, om även riksdagen klart sade ifrån att den på detta område vill ha
bestämda och snara ålgärder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vid
övergång i många u-länder till en ny teknik inom jordbruk och varuproduktion
bör man från början la hänsyn lill miljöaspekterna, varvid man väl främst bör
ta upp frågan om ozonskiktet. Man kan egentligen säga att klockan globalt sett
är fem minuter i tolv i fräga om skyddet av ozonskiktet. Om några år är klockan
kanske en minut i tolv när det gäller att rädda mänskligt liv på jorden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
bör alltså inte slå oss till ro med dagens långsamma takt. Sverige har tidigare
visat sig kunna ta internalionella initiativ, och enligt socialdemokra­ternas
uppfattning bör Sverige också aktivt och snabbt verka för vår uppfattning att
åtgärder snarast bör sältas in på forskning och utredning, både här i Sverige
och utomlands, för att skapa en konvention pä detta område, sä att vi snart kan
bygga upp ett bra skydd för ozonskiktet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Detta,
fru talman, är syftet med vår reservation, som jag härmed yrkar bifall till.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 28 november 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Luftv&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;rd&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section216&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section217&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;TORKEL LINDAHL (fp):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fru
talman! Jag kan instämma i det mesta av vad Grethe Lundblad hade atl säga. Jag
vill understryka all det här är en mycket allvariig fråga - en fråga&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;69&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section218&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section219&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 28 november 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Luftv&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;rd&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;70&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;som faktiskt hela
mänskligheten och allt liv på jorden är beroende av att vi löser, nämligen atl
inte våra ozonlager skadas och förstörs ännu mer. Där finns ingen oenighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
är också eniga, Grethe Lundblad och jag-och, hoppasjag, även övriga här-om hur
viktigt det äratt regeringen driver på och försöker ta initiativ på det
internationella området, försöker skynda på det hela. Det ärju precis som
Grethe Lundblad sade. Del går trögt. Del tar lång tid. Det är besvärligt. Man
har kanske inte på alla håll riktigt gjort klart för sig hur allvariigt det här
är. Då har vi förhoppningsvis begripit det litet grand bättre i Sverige. Vi bör
försöka trycka på och göra vad vi kan för att skynda på det hela, för att
försöka få andra regeringar och parlament alt förstå hur väsentligt del är atl
man gör något åt den här frågan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Pä
den punkten finns ingen oenighet även om man skulle kunna tro det när man läser
reservationen. Men ulskotlsmajoriteten påpekar just hur viktigt det är alt
regeringen i internationella sammanhang fortsätter atl verka för begränsning av
användning av sådana ämnen som kan tänkas skada ozonlagren. Men vi i
majoriteten tror inte atl del för saken elt enda dugg framåt atl vi försöker
vifta med pekpinnar framför den svenska regeringen. Det är inte den som är det
stora hindret i det här fallet. Hade det varit det hade problemet nog varit en
aning enklare att lösa.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringen
driver faktiskt på en del. Grethe Lundblad talar här om transport av långväga
luftföroreningar, och vi har just i dagarna fltt en konvention mot sådana
undertecknad. Jag beklagar ochjag håller med om att det tar lilet lid innan
något blir gjort, men det är ändå inte från svensk sida som man har bromsat.
Tvärtom har vi från svensk sida försökt pressa fram det hela för atl få både en
hårdare konvention och ett snabbare ikraftträdande. Del är andra länder, som
haft en uppfattning helt motsatt Sveriges, som under tryck har tvingats gä med
på konventionen. Del betyder inte att vi från svensk sida är eller får vara
nöjda med resultatet. Vi måste fortsätta vårt arbete, men vi har ändå kommit en
bil pä väg. Detsamma gäller frågan om ozonlag­ren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
enda konkreta kravet i reservationen är ett krav på utredning. Det låter ju
bra, framåt och aktivt - men ett av problemen när det gäller ozon är att det är
mycket svårt atl finna ett par vetenskapsmän som har enstämmig uppfattning
avseende vad som skadar och hur det påverkar ozonlagren. Den punkt där man har
en någorlunda samstämmighet är frågan om freoner, något som regeringen i
december 1977 förbjöd - alltså en aning tidigare än Grethe Lundblad nämnde. Det
är riktigt att förbudet inte trädde i kraft på allvar förrän vid halvårsskiftet
i år, men beslutet har trots allt funnits ett tag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Men
uppriktigt sagt, fru talman, den absolut lämpligaste åtgärd man kan tänka sig
är väl ändå inte att tillsätta en statlig utredning, som skall sitta och titta
på utsläpp som skadar ozonlagren - när man inte ens riktigt vet vad som skadar
dem. Jag är mer inne på att forskningen bör förstärkas och uppmuntras. Där
ligger vi kanske för dåligt till i Sverige.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vidare måste vi fortsätta
med ett intensivt internationellt samarbete för att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section220&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section221&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;kunna få ordning pä de här
problemen. De är verkligen livsavgörande och livshotande, och vi måste lösa
dem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;GRETHE
LUNDBLAD (s) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fru
talman! Det är ändå rätt märkligt att Torkel Lindahl här pä punkt efter punkt
håller med om mitt resonemang och därmed också i och för sig håller med om
kraven i vår pariimotion, där vi hemställer atl riksdagen hos regeringen skall
begära en kartläggning av de utsläpp som kan påverka ozonskiktet och anhåller
au regeringen aktivt skall verka föratt fä till stånd en iniernationell
konvention till skydd för ozonskiktet. Både i utskottsbetän­kandet och i del
som Torkel Lindahl nu anför håller man i och för sig med oss - men man kan inte
rösta för all det som slår i molionen skall ges regeringen lill känna. Jag kan
inte se annal än alt det egentligen här bara är fråga om prestige. Det skulle
vara en kraftfull insats om en enig riksdag krävde all nu skall vi sätta i gång
och göra något pä allvar åt detta problem, så att det inte lill slut blir en
katastrofsituation. Del är konstigt atl när det gäller kärnkraft och liknande,
dä kan man vidta kraftfulla åtgärder när det finns kataslrofrisker. Men på det
här området där det smygande kan komma att bli en ännu större katastrof för
mänskligheten är man inte beredd att sälta lill de utrednings­resurser som
behövs och utföra det kraftfulla arbete på ett internationellt plan som måste
till, utan här vill man lassa fram och bara använda försikliga medel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
lycker alt ärendeis allvar kräver all en enig riksdag fattar beslul om alt säga
ifrån att här måsle ske någol snabbi, ochjag måste fasthålla kravet på att
reservationen skall bifallas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 28 november 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Luftv&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;rd&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section222&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;TORKEL
LINDAHL (fp) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fru
talman! Om någon redan håller på och springer, så är det inte lönt att börja
tjata och ge vederbörande order om atl sälla i gång alt springa. Det är ungefär
det den här diskussionen rör sig om. Skillnaden är egentligen att vi är eniga
om vad som behöver göras. Vi är kanske inte fullt så eniga om atl det redan
håller på all ske. Socialdemokraterna vill tydligen markera att de är aktiva
och framål och att här skall del vidtas kraftåtgärder. Jag anser faktiskt alt
man redan håller på att jobba med atl vidta kraftåtgärder så gott man kan. Slag
i luften från riksdagens sida, även om det rör sig om luftvård, tror jag inte
vi har någon större glädje av.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Fru lalman! Jag glömde i milt förra anförande att
yrka bifall till utskottets hemställan. Jag gör det nu.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section223&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;MARGARETA ANDRÉN (fp):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fru
talman! När man talar om luftföroreningar så tänker man kanske i första hand på
bilavgaserna. Men på senare tid har många människor alltmera börjat oroa sig
över luftföroreningarna från flyget. Många befarar atl flygavgaserna är ett
större problem än vad som hitintills framkommit i debatten. Och för boende runt
våra flygplatser-som t. ex. Bromma flygplats - upplevs luftföroreningarna från
flyget som en stor sanitär olägenhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;71&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section224&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section225&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 28 november 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Luftvård&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;72&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
berälningarsom gjorts kommer fiygutsläppen av t. ex. benspyren, som ärett
starkt cancerframkallande ämne, av kväveoxider och av aldehyder, som är starkt
luktande, all öka kraftigt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Man
beräknar bl. a. atl emissionerna av kväveoxider kommer att öka åttafaldigt när
det gäller Bromma och att utsläppen av aldehyder och stoft kommer atl
sexfaldigas resp. nästan fördubblas fram lill 1985 jämfört med 1973.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Genom
den slora ökning som har skett på senaste året av jetlrafiken på Bromma har
också föroreningarna och inte minst den fotogenliknande lukten ökat kraftigt.
Det är därför inte att undra på att människorna som bor runt Bromma flygplats
är oroade. De frågar sig hur skadliga luftföroreningarna egentligen är, och de
oroar sig för all framför allt barnen skall ta skada. Själva oron i sig innebär
ju en psykisk påfrestning i avvaktan pä resultat och ytteriigare kunskap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jelavgasforskningen
bör därför uppmärksammas och las med i de nuvarande och framlida medicinska
forskningsprogram som bedrivs av samhället. Del gäller dels forskning som
initierats av arbetarskyddsfonden och som då närmast berör alla dem som arbetar
pä olika flygplatser i Sverige, dels sådan forskning som initieras av
naturvårdsverket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nya
internationella rön och även den forskning som bedrivs i Sverige beträffande
andra luftföroreningar än från flygel kan ocksä komma att bidra lill ökal
kunnande om jelavgaser och alla de ämnen som förekommer i dessa gaser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
mätning av flygavgaserna vid Bromma flygplats som påbörjats nu i november av
miljö- och hälsovårdsnämnden i Stockholms kommun är värdefull, eftersom de
mätningar som gjorts vid Arianda och Landvetter och som omnämns i
utskottsbetänkandet knappast kan vara jämförbara.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Situationen
är mer komplicerad vid Bromma på grund av närheten lill bostadsbebyggelsen m.
m. Inte heller mätavstånden lär vara jämförbara. Halten av benspyren, som
alltså är ett starkt cancerframkallande ämne, lär inte ha mätts i Arlanda- och
Landveiterundersökningarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
det gäller Bromma är det först efter det alt flygplanstypen F 28 logs i drift
som klagomål uppstått belräffande luftföroreningar. Tidigare gällde klagomålen endasi
bullerproblem. 1 koncessionsnämndens beslul kan man också lägga märke till att
större vikt nu läggs vid luftföroreningarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utskoltet
tycks däremot inte ta sä allvarligt på de här frågorna utan nöjer sig med alt
hänvisa till flera år gamla ulredningar trots atl flygtrafiken under senare är
har ökat kraftigt. Man borde därför nu i värt land liksom i USA införa
gränsvärden för flygavgaser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fru
talman! Miljö- och hälsovårdsnämnden i Stockholms kommun har alltså i samarbete
med naturvårdsverket denna månad startat en stor och omfattande undersökning av
luftföroreningarna vid Bromma flygplats. Även om mätningar aren sak och
forskningen annan harjag, trots min motion, för dagen i avvaktan på resultatet
av denna undersökning och i avvaktan också på det slutgiltiga
ställningstagandet lill jetlrafiken på Bromma nu efter koncessionsnämndens
beslut inget annat yrkande än utskottets.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section226&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section227&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;TORKEL LINDAHL (fp):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fru
talman! Vad gäller normer om föroreningar från jetflygplan ärdet så alt vi i
Sverige inte tillverkar några civila fiygplan. 1 den internalionella
lufttrafiken är Sverige egentligen elt ganska lilet land, som kan delta, och
också deltar, i det internationella arbetet på området. Vi följer mycket noga bestämmelserna
och arbetet i USA - det är faktiskt så att del som görs i USA kommer hit. På
många håll i USA finns städer som har fiygplatser långt inne i stadskärnorna.
Problemen där är uppriktigt sagt betydligt värre än vad de är på Bromma, och
man arbetar intensivt för att försöka få lösningar på de här problemen.
Eftersom USA är störst av de ytterst få länder i världen där man tillverkar
trafikflygplan, kommer erfarenheterna från och bestämmelserna i USA till
Sverige ganska snabbt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 28 november 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Luftv&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;rd&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section228&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section229&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;MARGARETA ANDRÉN (fp):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fru
talman! Det är väl bra och riktigt att följa forskningen i USA. Jag menar också
att del är synnerligen viktigt atl vi är vaksamma i vårl eget land. Ibland hör
man invändningen atl föroreningarna från flygtrafiken skulle vara nästan
marginella Jämfört med föroreningarna från bilavgaserna. Jag vågar dock inte
nonchalera föroreningarna från flygtrafiken. Jag anser det vikligt att vi får både
tillförlitliga mätningar och adekvata forskningsinsatser på del här området.
Atl föroreningar frän biltrafiken och frän industriutsläppen kan vara både
större och allvarligare innebär ju inte att vi för den skull inte skulle behöva
angripa också flygavgasulsläppen och skadeverkningarna därav. Inte minst den
ökning av flygtrafiken som nu sker talar för motsatsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Överläggningen
var härmed avslutad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mom.
I och 2&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kammaren
biföll vad utskoltet i dessa moment hemställt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mom. 3&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Propositioner
gavs pä bifall lill dels utskottets hemställan, dels reservatio­nen av Svante
Lundkvist m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande
ja besvarad. Sedan Grethe Lundblad begärt votering upplästes och godkändes
följande voleringsproposilion:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den 
som  vill  att  kammaren  bifaller jordbruksutskottets  hemställan   i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;betänkande 8 mom. 3 röstar
ja,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;den det ej vill röstar
nej.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vinner nej  har kammaren 
bifallit  reservationen  av Svante  Lundkvist&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;m.fl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;73&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section230&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section231&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 28 november 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bättre
utnyttjande av bär och svamp&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vid omröstning genom uppresning förklarades
flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Grethe
Lundblad begärde röst­räkning verkställdes votering med omröstningsapparat.
Denna omröstning gav följande resultat:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ja
- 168 Nej - 166&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§
18 Föredrogs&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jordbruksutskottets
betänkande&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:-9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1979/80:10 med anledning av molioner om bevarande
av levande kultur­minnen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section232&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utskottels
hemställan bifölls.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§
19 Bättre utnyttjande av bär och svamp&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föredrogs
jordbruksutskottets betänkande 1979/80:11 med anledning av motion om bättre
utnyttjande av bär och svamp.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section233&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;74&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ROLF DAHLBERG (m):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fru
talman! Får jag först säga att jag inte har något annal yrkande än
jordbruksutskottets i del här ärendet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
den moiion som behandlas i Jordbruksutskottets betänkande nr 11 harjag och mina
medmotionärer tagit upp frågan hur man på olika sätt kan försöka att bällre
utnyttja de naturtillgångar i form av bär och svamp som vi har i våra skogar.
Dessa tillgångar utnyttjas i dag till mycket ringa grad. Det är i stort
husbehovsplockning som förekommer, och en mycket liten del är upplagd på mera
kommersiell basis. Det är beklagligt, eftersom det är verkliga och slora värden
som vi låter gå lill spillo genom atl de får ruttna bort i våra skogar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
det först gäller svampen är det uppenbart att det krävs mera av information och
upplysning till allmänheten för att människor skall lära sig att känna igen de
olika svampsorterna och våga plocka dem. Jordbruksut­skottet har i fjol med
anledning av motioner uttalat all del finns anledning att på olika sätt öka
informationen till allmänheten. Jag lycker att det är angeläget alt man
utnyttjar alla de kanaler i det moderna samhället genom vilka man kan hjälpa
människoratt ta till vara olika svampsorter. Man borde i det arbetet kunna
använda olika massmedia. Framför allt TV är ett utmärkt medium just i detta
sammanhang, eftersom man där för människor kan visa upp snariika svampar, av
vilka en del är giftiga, andra inte. Man borde ocksä i undervisningen i våra
skolor göra betydligt mera än i dag för att upplysa eleverna om vilka svampar
som går att använda. F. n. vågar de flesta människor kanske bara plocka
kantareller men går förbi en mängd utsökta svampar. Man är helt enkelt osäker
om huruvida man vågar plocka dem, lägga dem i kastrullen och äta dem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section234&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section235&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vår motion i år är någol längre syftande än de två
motioner som behandlades vid förra riksmötet. Vi har i den noterat att det
finns en stor marknad i utlandet förde aktuella produkterna. Det råder stor
efterfrågan på både bär och svamp, och vi har därför uttalat att samhället
borde kunna hjälpa till för atl få i gång en verksamhet på detta område.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
vårl grannland Finland finns en organisation uppbyggd för della ändamål. Man
har lyckats förmedla goda kunskaper lill jordbrukare och andra som bor i
områden med riklig tillgång på bär och svamp. Man har ocksä byggt upp en
transportapparat för att ta emol produkterna och forsla dem vidare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
var delvis sådana frågor som vi log upp i vår motion. Vi tycker kanske att
jordbruksutskottet borde ha skrivit någol mera ulföriigt och inte enbart skulle
ha hänvisat lill det betänkande som behandlades vid förra riksmötet. Om man
kunde utvidga plockandet och skapa en förädlingsindustri, skulle det föra med
sig ökade arbetstillfällen i glesbygden. En sådan industri skulle kunna utgöras
av små enheter förlagda inom olika glesbygdsområden. Från den synpunkten vore
det också angeläget att man gjorde ordentliga undersökningar av vad man kan
göra för atl fä i gång och för alt underlätta sådan verksamhei. Vi har i
molionen pekat på detta, och utskottet har också skrivit en hel del positivt om
det hela. Det är vår förhoppning att det kommer fram förslag som ger
möjligheter lill ett bättre utnyttjande av dessa naturtillgångar, som finns i
våra skogar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
del anförda, fru talman, ber jag atl få yrka bifall lill utskottets hemställan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 28 november 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;B&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ttre
utnyttjande av b&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r och svamp&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section236&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section237&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Överiäggningen var härmed
avslutad. Utskottets hemställan bifölls.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ 20 Föredrogs&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Näringsutskoilets
betänkanden&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:-9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1979/80:6 med anledning av propositionen 1979/80:13
om lån lill Volvo Flygmotor AB&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:-9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1979/80:7 med anledning av propositionen 1979/80:18
om medelslillskoU till Sludsvik Energiteknik AB, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:-9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1979/80:9 med anledning av motionen 1978/79:384 om
en lag om låsinstal­lation m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kammaren
biföll vad utskottet i dessa beiänkanden hemställt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;75&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section238&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section239&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 39&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ 21 Anmälan av
interpellation&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section240&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:1.0pt;
margin-left:90.0pt;text-indent:-90.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;78      
cmber 1979       Anmäldes och bordlades följande interpellation som ingivits
lill kammar­kansliet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section241&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anm&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;lan av inter­pellation&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;76&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;den
28 november&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1979/80:86
av Hans Petersson i Röslånga (fp) lill industriministern om Öresundsvarveis
framlid:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Numera lycks smällarna för Landskrona kommun komma
i en aldrig sinande slröm. Efter åtskilliga nedläggningar av gamla och
väletablerade industrier, efter lidigare varvskriser osv. kom beskedel om att
färjelinjen lill Danmark troligtvis skall läggas ned och att flera hundra personer
riskerar atl bli friställda. Några dagar därefter var det så dags forell nyll
nedläggningshot för Öresundsvarvet - del tredje hotel för varvet inom loppet av
fyra år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Öresundstrafiken
skall omorganiseras efter sommaren 1980. Det innebär alt färjetrafiken
Landskrona-Tuborg läggs ned. Frän kommunens sida reagerar man kraftigt mol de
berörda bolagens agerande, särskilt som man i samråd med rederiet gjort stora
investeringar för all läcka färjeledens behov.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Öresundsvarvet
föreslås-enligt en konsultuiredningsom gjorts av Boston Consulting Group -
läggas ned inom loppet av några år. Vis av erfarenheter frän tidigare
utredningar kan man äter konstatera att neddragning av varvskapaciteten alltid
riktar sig mol Öresundsvarvei och dess anslällda. Ell nedläggande innebär att
nära 3 000 människor mister sina anställningar. Del är lätt att konstatera alt
kommunen och regionen inte inom överskådlig lid har möjlighet att tillskapa
arbetsplatser av en sådan omfallning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Konsultutredningen
skall givetvis tagas för vad den är - en rapport bland fiera, som alla skall
tjäna som underlag för planeringen av framlidens varvsstruktur. Men för
Landskrona och omgivande region är hotbilderna nu så många att situationen
snart känns absurd. 1 synnerhet när man vet alt varvet medvetet satsar pä
produkter som kräver en allt högre teknologi, vilket ju helt ligger i linje med
direktiv från riksdagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
skulle kännas befriande om industriminisiern redan nu kunde kommentera
situationen för Landskrona, och dä i synnerhet den del som berör Öresundsvarvei
och dess framtid. Många tusen människors arbeten stär pä spel. Det gäller all
stilla en kanske onödig oro, och det gäller inte minsl att skapa framtidstro
för Landskrona kommun och den omgivande regio­nen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
hänvisning till det anförda vill jag till statsrådet och chefen för
industridepartementet framställa följande frågor:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kan
det vara rimligt att nu äter aktualisera en nedläggning av Öresunds­varvet?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bör
inte varvet fä möjligheter att få visa alt den pågående satsningen pä högteknologiska
produkter är företagsekonomiskt riktig?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section242&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section243&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kan det ur arbetsmarknads- och regionalpolitisk
synpunkt anses försvar-    Nr 39&lt;br&gt;
bart atl lägga ner ell statligt företag i en region där redan i dag möjligheterna   
Qnsdaeen den&lt;br&gt;
atl få andra arbeten är minsl sagt små?&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                              &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;28 november 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section244&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ 22 Meddelande om
frågor&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Meddelades
att följande frågor framställts den 28 november&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Meddelande om frågor&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section245&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section246&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1979/80:167 av Carl Lidbom
(s) lill socialministern om passkontrollen vid inomnordiska resor:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Har statsrådet för avsikt atl ta initiativ till
ändring av del med rätta hårt kritiserade beslulet om slickprovsvis genomförd
passkontroll vid inomnor­diska resor?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1979/80:168
av tredje vice talmannen Karl Erik Eriksson (fp) till kommuni­kationsministern
om tågresorna under jul- och nyårshelgerna:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;SJ.s lågprissatsning har fått till följd en mycket
kraftig ökning av antalet lågresenärer. Delta är givetvis mycket
tillfredsställande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Inför
den kommande julhelgen har man dock från SJ:s sida uttalat oro för hur man
skall klara den slora ökningen av antalet resande. &amp;quot;Jullågen är redan
fullbokade&amp;quot;, säger dagens tidningsartiklar. Inte minst med hänsyn till
osäkert väglag, ur irafiksäkerhetssynpunkt och ur energibesparingssynpunkl är
det värdefullt atl så många resenärer som möjligt beredes möjlighet att åka tåg
på julresan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
hänvisning lill det anförda vill jag fråga kommunikationsminis­tern:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vilka
åtgärder har vidtagits för att bereda alla dem som önskar använda tåg i
anslutning lill jul- och nyårshelgerna tillfälle att också få möjlighet till
detta?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§
23 Kammaren åtskildes kl. 14.47.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;In
fidem&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;BERTIL
BJÖRNSSON&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;/Solveig
Gemen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

</html>
</dokument>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G30939</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prot_197980__39.pdf</filnamn>
<filstorlek>3506054</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Riksdagens protokoll 1979/80:39 Onsdagen den 28 november</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/E8CD01A9-795A-420E-A633-11D1C0E79796</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>