<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2437217</hangar_id>
 <dok_id>G30921</dok_id>
 <rm>1979/80</rm>
 <beteckning>21</beteckning>
 <typ>prot</typ>
 <subtyp>prot</subtyp>
 <doktyp>prot</doktyp>
 <typrubrik>Riksdagens protokoll 1979/80:21</typrubrik>
 <dokumentnamn>Protokoll</dokumentnamn>
 <debattnamn>Protokoll</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>"</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>21</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1979-11-05 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2024-06-25 16:16:58</systemdatum>
 <publicerad>2009-11-27 14:36:07</publicerad>
 <titel>Riksdagens protokoll 1979/80:21 Måndagen den 5 november</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>importerad</status>
 <htmlformat>skanning2007</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G30921/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G30921</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G30921</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="brask"&gt;Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.&lt;/div&gt; 

&lt;div class=Section1&gt;

&lt;h1 style='page-break-after:auto'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riksdagens
protokoll 1979/80:21&lt;/span&gt;&lt;/h1&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Måndagen den 5 november&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;K.l.
11.00&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ 1 Anmälan om
kompletteringsval till utskott&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;TALMANNEN:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Socialdemokratiska
riksdagsgruppen har som suppleant i näringsutskottet under Ingvar Carissons
ledighet anmält hans ersättare Sylvia Pettersson.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Talmannen
förklarade vald lill&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;suppleant
i näringsutskottet Sylvia Pettersson (s)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§
2 Justerades protokollen för den 19, 22, 23, 24, 25 och 26 oktober.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§
3 Upplästes följande inkomna ansökningar:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Till
riksdagen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Undertecknad
anhåller härmed om ledighet från riksdagsarbelet på grund av utrikes resa fr.
o. m. den 5 november 1979 t. o. m. den 4 december 1979.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Stockholm den 26
oktober 1979 Lennart Blom&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Till
riksdagen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Härmed
anhåller Jag om ledighet från uppdraget som riksdagsman på grund av FN-uppdrag
under tiden den 5 november 1979 till höstsessionens slut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Stockholm den 30
oktober 1979 Rune Ångström&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Till
riksdagen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Undertecknad
anhåller härmed om ledighet från riksdagsarbelet på grund av tjänstgöring som
statssekreterare fr. o. m. den 5 november 1979 t. o. m. den 6 oktober 1980.
Stockholm den I november 1979 Cari Bildt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kammaren
biföll dessa ansökningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section3&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Måndagen
den 5 november 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
bostadspoliti­ken&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Talmannen anmälde atl följande ersättare skulle
tjänstgöra i stället för resp. ledamöter, nämligen Barbro Nilsson (m) för
Lennart Blom, Ulla Orring (fp) för Rune Ångström och FiUp Fridolfsson (m) för
Carl Bildt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section4&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§
4 Om bostadspolitiken&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bostadsministern
BIRGIT FRIGGEBO erhöll ordet för att i eu samman­hang besvara dels de den 15
resp. 22 oktober anmälda interpeUationerna 1979/80:11 av Tore Claeson (vpk) och
1979/80:36 av Christer Nilsson (s).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;dels
en den 23 oktober anmäld fråga 1979/80:62 av Arne Fransson (c)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;och
anförde:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Herr falman! Tore Claeson har frågat mig vilka
åtgärder regeringen . kommer aft vidta eller föreslå för att öka
bostadsbyggandet, stoppa hyres­höjningarna och göra slut på
bostadsspekulationen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Christer
Nilsson har frågat mig om jag avser att ta initiativ för aft öka
bostadsbyggandet och dämpa aviserade hyreshöjningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Arne
Fransson har frågat mig vilka konkreta åtgärder Jag avser vidta för att
bostadsbyggandet skall komma upp i nivå med vad som angavs som målsättning i
budgetpropositionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag besvarar
interpeUationerna och frågan i ett sammanhang.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
vill till att börja med erinra om de åtgärder som har vidtagits för att
stimulera bostadsbyggandet. Många av dessa har också den effekten att de
begränsar hyreshöjningarna i nyproduktionen och därmed, genom systemet med
bruksvärdeshyra, oCkså hyreshöjningarna i def äldre bostadsbeståndet. Jag
tänker då bl. a. på de särskilda höjningarna av lånetaket för flerfamiljshus,
den sänkta garanterade räntan för statligt belånade bostadshus, de ökade
räntebidragen för hyres- och bosfadsrättshus som genomfördes förra året och på
successivt förbättrade lånevillkor för ombyggnadsverksamheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Genom
dessa åtgärder har bosladsinvesteringarna kunnat ökas. Det gäller särskilt
ombyggnadsverksamheten, som har ökat avsevärt under såväl 1978 som 1979.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
det däremot gäller nybyggandet är bilden i vissa avseenden oroande. Byggandet
av lägenheter i flerfamiljshus har visseriigen ökat väsentligt, men inte på ett
sådant sätt att det i någon nämnvärd omfattning uppväger det minskade byggandet
av småhus. Framför allt är det oroande att vi har ett så lågt bostadsbyggande i
några regioner där risken för bostadsbrist är påtaglig. Jag tänker bl. a. på
Stockholmsregionen, där antalet tomma lägenheter minskar snabbt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section5&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section6&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag anser, i enlighet med vad jag tidigare har gett
uttryck för, att det delade ansvaret för bostadsförsörjningen mellan stat och
kommun förulsäller alt kommuner och bostadsföretag tar sin del av ansvaret för
bostadsbyggandet för aft trygga en god bostadsförsörjning. Jag är också
övertygad om atf kommunerna-som genom sin roll på bostadsmarknaden har god
kännedom om de lokala problemen - kommer atl göra sitt yttersta för att hindra
uppkomsten av en ny svår bostadsbrist.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
viktig fråga är behovet av bostäder på såväl kort som lång sikt. Elt förvånande
inslag i detta sammanhang är att kommunerna i de senaste
bostadsbyggnadsprogrammen bedömer bosladsbyggnadsbehovel vara be­tydligt mindre
än de behov som allmänt anges i den bostadspolitiska debatten. Enligt
kommunernas bedömning är bostadsbyggnadsbehovet också lägre än de behov som har
redovisats av bostadsstyrelsen i den senaste anslagsframställningen. Det finns
därför anledning att ägna ökad uppmärk­samhet ål frågan om
bostadsbyggnadsbehovet, bl. a. i samband med arbetet på en ny
långtidsutredning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
det sedan gäller bostadskostnaderna vill jag påminna om att det främst är
kostnaderna för bränsle, underhåll och drift som har ökat. Dessa
kostnadsökningar har till en del motverkats genom ökade bostadsbidrag, åtgärder
för att finansiera underhåll, stöd för energisparande åtgärder och genom
prisövervakning och ytterst priskonlroll. Dessutom övervägs ytterii­gare
åtgärder inom bl. a. underhållsfondsutredningen (Bo 1978:05), bostads­rättsutredningen
(Bo 1978:06), hyresrällsulredningen (Ju 1975:06) och den nyligen tillsatta
utredningen om individuell mätning och debitering av värme och varmvatten. Inom
handelsdepartementet har man dessutom utarbetat en promemoria, Prisövervakning
på boendeområdet, som nu är ute på re­miss.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande
åtgärder mot spekulation på bostadsmarknaden vill Jag erinra om bl. a. de redan
genomförda förslagen beträffande utvidgad köpeskillings­kontroll för
statsbelånade småhus och åtgärder mot olaglig handel med hyreslägenheter.
Vidare vill jag påminna om den i våras framlagda proposi­tionen (1978/79:209)
om ändring i bostadsbeskattningen m. m.,som riksda­gen har uppskjutit
behandlingen av till i höst. Jag vill slutligen erinra om uttalandena i
regeringsdeklarationen aff byggande och förvaltning av bosfä­der skall ske i
former som motverkar spekulation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Måndagen
den 5 november 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
bostadspoliti­ken&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section7&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;TORE
CLAESON (vpk);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Nya alarmerande siffror och samstämmiga uppgifter från olika delarav
vårt land visaratt både bostadsbristen och hyrorna fortsätteratt öka i allt
snabbare takt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hundratusentals
ungdomar, ensamstående och barnfamiljer står utan bostad eller bor
otillfredsställande. De senaste årens hyreshöjningar har pressat ned
levnadsstandarden för stora grupper av hyresgäster, och de nu aviserade
hyreshöjningarna med upp till 2 000 kr perår fören vanlig lägenhet gör
situationen helt ohållbar. Spekulationen i lägenheter och fastigheter har fått
en omfattning som tillsammans med bostadsbristen och hyresutplund-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section8&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section9&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Måndagen
den 5 november 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
bostadspoliti­ken&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ringen
omöjliggör en social bostadspolitik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mot
denna bakgrund har jag till bostadsministern ställt frågan om vilka åtgärder
regeringen kommer atl vidta eller föreslå för att öka bostadsbygg­andet, stoppa
hyreshöjningarna och göra slut på bostadsspekulationen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
en följetong kommer varje höst, och ibland även vid andra tider, nya
hyreshöjningskrav från kommunala och privata bostadsföretag. De fiesta hyresgästerna
har redan en, två eller tre gånger i år fått kraftiga hyreshöj­ningar,
motiverade av höjda oljepriser. I de nu pågående hyresförhandling­arna har del
getts en rad exempel på hyreskrav som har ställts från olika håll i landet. Jag
har fått en del brev och påringningar från hyresgäster, som har bett mig att
uppmärksamma delta och peka på omöjligheten för dem att klara sådana här
hyreshöjningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
exempel kan nämnas - och det hör inle till de allra värsta exemplen, det vill
jag understryka - atl man i Norrköping begär hyreshöjningar i den
bostadsproduktion som nu pågår och i den bostadsproduktion som planeras, vilket
betyder att det på hyrorna blir kvadralmelerpriser på mellan 220 och 275, ja
ända upp till 300 kr. per kvadratmeter lägenhetsyta och år. Från ansvarigt håll
i Norrköping säger man atl man känner sig maktlös och att den här utvecklingen
inte längre kan få fortsätta. Ansvariga personer har givit uttryck åt
uppfattningen aff regeringen borde känna trycket att det här måste göras
någonting. Det kan, säger man, infe bara vara kommunernas och
länsbostadsnämndernas sak att agera.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Eu
annat exempel på att krav på stora hyreshöjningar har framförts har jag hämtat
från Kalmar Där begär Kalmarhem 140 kr. mera i hyra fören normal trea, och
också där har bostadsföretaget och kommunerna framhållit betydelsen och
nödvändigheten av ökade insatser från statsmakternas sida för atl man skall
kunna klara den situation som har uppkommit.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föratt
ta ytterligare ett exempel i det här sammanhanget kanjag nämna att stiftelsen
Bygge-Bo i Oskarshamn framfört krav på hyreshöjningar på 36 kr per kvadratmeter
eller ca 27 %. Också i Oskarshamn anser man alt det rör sig om ett orealistiskt
bud som hyresgästerna inte kan klara och att detta måste bli en fråga för
regeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
bostadsminisfern säkeriigen känner till skulle den uppräkning Jag nu har gjort
kunna göras längre, men Jag har velat anföra just dessa exempel som ett uttryck
för hur illa ställt del är på del här området. Den hyresulplundring som pågår
och som har pågått under hela 1970-talet kan inle få fortsätta. Hyrorna har
under den här tiden mer än fördubblats, och ökningstakten bara tilltar. Hos
vanliga lönearbetare och hyresgäster finns det nu inle utrymme för ytteriigare
hyreshöjningar - levnadsstandarden för dem har kraftigt försämrats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nu
måsle snara åtgärder sättas in för att bygga bort bostadsbristen, stoppa
hyreskostnadsutvecklingen och göra slut på spekulationen i boendet. Statligt
stöd till de allmännyttiga bostadsföretagen, billigare pengar till bostadsbyg­gande
i allmännyttig regi, stopp för oljebolagens utpressning och prishöj­ningar,
skärpt lagstiftning mot fastighets- och lägenhetsspekulation och obligatorisk
kommunal bostadsförmedling av alla bostäder är, herr talman,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section10&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section11&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;några
av de åtgärder som nu måste genomföras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Krav
börjar nu ställas på de kommunala bostadsföretagens styrelseleda­möter liksom
på kommunstyrelse- och fullmäktigeledamöter att de aktivt skall verka för att
stoppa hyreshöjningar och inte bara med beklagande registrera de ökade
kostnaderna. Krav måste också ställas - det inser allt flera - på
statsmakterna, och krav måste ställas på regering och riksdag om ett statligt,
riklat stöd till de allmännyttiga bostadsföretagen. Stödet kan ges i form av
ränte- och amorteringsfria tilläggslån av en storlek som gör det möjligt atf
klara allmännyttans ökade kostnader.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
avvaktan på konkreta åtgärder från statsmakternas sida måste kommun­erna och
kommunalpolitikerna ta ansvaret för ett stöd till hyresgästerna och till sina
egna bostadsföretag. Man får lov att ge besked till regeringen om att man inte
anser det vara vare sig politiskt eller socialt möjligt att fortsätta med den
pågående hyresplundringen. Man får inle vara främmande för tanken alt exempelvis
skjuta på amorteringar av slatliga lån i avvaktan på beslut om statligt stöd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hyresgästorganisationer,
bostadsföretag och kommuner måste agera till­sammans och genom olika
framställningar och uppvaktningar försöka pressa fram besked och beslut som förhindrar
nya hyreshöjningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är bara statsmakterna som nu kan stoppa hyresplundringen genom ett stöd till
hyresgästerna av storleksordningen I miljard kronor. 1 miljard är mycket
pengar, men det utgör bara en liten del av det stöd i form av bidrag, lån och
skatteavdrag som utgår till företag och villaägare. Det finns inte heller någon
annan väg att snabbt komma till rätta med en del av de största orättvisorna i
boendet mellan olika upplåielseformer. En ökning av åtskill­naden mellan
fattiga och rika kan inte bekämpas genom att man underiättar ett fortsatt
ägande av bostaden. En ökning av det statliga stödet till allmännyttan, en
bättre boendemiljö och ett större inflytande för hyresgäst­erna gör
hyresboendef mera attraktivt och gör det mindre lönsamt och intressant alt äga
bostaden. Om man inte lyfter upp det kommunala bostadsinnehavet och ger det det
stöd som det förtjänar genom en ökning av def riktade statliga stödet, betyder
det som nu pågår på bostadsmarknaden att hela allmännyttan drivs i graven. Är
det detta som regeringen vill med sin politik när den på olika sätt och i olika
sammanhang föreslår ett ökat ägande av bostaden som lösningen av alla problem?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Låt
mig, herr talman, la elt mycket aktuellt exempel på ökat ägande av bostäder.
Det gäller vad som nu pågår här i Stockholm på Söder. Det diskuteras en
övergång i Tantoområdel från hyresrätter till bostadsrätter. HSB har för avsikt
att köpa Tanto bostadsområde på Södermalm, om hyresgästerna i området har
tillräckligt stort intresse för att köpa bostadsrätt. En stor del av
hyresgästerna har visat sitt missnöje med den nuvarande situationen genom att
preliminärt anmäla sitt intresse. Man lockar med så höga nominella insatser som
möjligt, lån till 95 % av dessa insatser och därigenom maximala skatteavdragsvinster.
Till detta kommer då realisa-fionsvinsfmöjligheferna. Bostadspolitiskt innebär
det en kalastrof, om väl­belägna områden, ett efter ett, omvandlas till
reservat för spekulerande&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Måndagen
den 5 november 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
bostadspoliti­ken&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section12&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section13&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Måndagen den 5 november 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om bostadspoliti­ken&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;höginkomsttagare.
Men man kan inte fördöma enskilda hyresgäster när de försöker ordna det så
fördelaktigt som möjligt för sig själva, man kan inte fördöma de hyresgäster
som reagerar på bostads- och skattepolitiken på elt sätt som är rationellt och
som framstår som fördelaktigt med tanke på del egna hushållets ekonomi. Man
tackar inte nej till någof som ser ut som en gåva på hundratusentals kronor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bostads-
och skattepolitiken gynnar ägande i olika former och ger på grund av de stora
skattesubventionerna lägre bostadskostnader Ju högre inkomster man har. Vad
hyresgästerna i regel inte tänker på är att de i det långa loppet binder ris åt
egen rygg. Det stora kapital som sätts in i bostaden leder ju i själva verket
till en ond cirkel. Nästa gång man behöver en bostad kan man visserligen göra
en sexsiffrig vinst kanske, men bytesobjektens pris har ju stigit lika snabbt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Man måste fördöma en bostadspolitik som så uppenbart gynnar de rikare
på de faltigares bekostnad, som driver fram en privatisering av hus efter hus
och område efter område, som styckar upp stadsdelar och städer i spekulations-
och skatleavdragsobjekt där &amp;quot;de bättre&amp;quot; bor, som tvingar ungdomar,
invandrare osv. att hyra i andra hand eller bo inneboende fill upptrissade
priser på grund av bristsituationen för de här grupperna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
sådan bostadspolitik innebär en kapitulation efter 60 års bostadspolitisk kamp
inom och utom hyresgäströrelsen - en kamp för låga hyror, rimliga villkor,
trygghet och inflytande för hyresgästerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
omvandling till bostadsrätt i del aktuella fall som Jag tog upp
-Tantoområdet-skulle innebära sänkta skatteinkomster för stat och kommun i storieksordningen
5 milj. kr. om året de första åren. Tänk om de pengarna kunde slussas över till
hyresgästerna i stället! Del skulle räcka till stora hyressänkningar och
miljöförbättringar. 1 Tantofallet skulle det räcka till hyressänkningar med 70
kr. per kvadratmeter lägenhetsyta och år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
krav som nu måste ställas i anslutning till pågående eller avbrutna
hyresförhandlingarär hyresstopp genom statligt stöd till allmännyttan i form av
ränte- och amorteringsfria tilläggslån. avskrivning av allmännyttans underhålls
och hyresförlusllån, prissänkning och effektivt prisstopp på byggnadsmaterial
och olja för bostadsuppvärmning, statliga och kommunala bidrag till
allmännyttan fördess sociala och allmänna merkostnader, stopp för nya
taxehöjningar som drabbar hyresgästerna och förändringar av taxorna, så att en
större andel läggs på industrier och storförbrukare, samt konkreta planer för
aU minska bränslekostnaderna utan försämring i värme- och varmvattenhållning
som går ut över barn, gamla och sjuka.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;På
en rad platser har hyresförhandlingarna mellan hyresgästförening och
bostadsföretag brutit samman eller måst uppskjutas, och allt fler på båda sidor
om förhandlingsbordet börjar nu bli klara över vad en stor del av hyresgäst­erna
har varit klara över för länge sedan: del kan inle få fortsätta längre på det
hår sättet. Det går inte att klara ständigt stigande kostnader, orsakade av
inflation och profller i olika led på bostadsmarknaden, genom nya pålagor på
hyresgästerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I den  allmänpolitiska
debatten  för knappt  två  veckor sedan  gjorde&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section14&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section15&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;bostadsminislern
elt par inlägg, där hon försökte sig på konststycket att å ena sidan behandla
problemen pä bostadsmarknaden som något i och för sig olyckligt men å andra
sidan ändå beskriva läget som ganska bra. Trots att hundratusentals ungdomar
och äldre av bitter erfarenhet vet, aU det är nästan omöjligt aU få lag på en
egen bostad utan svarta pengar eller insatser i storieksordningen 50 000-100
000 kr., framställer bostadsministern och regeringen situationen som ganska
bra! Möjligen är den i vissa avseenden oroande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
vanligt försökte bostadsminisfern komma förbi de verkliga problemen - den
tilltagande bostadsbristen, de allt högre hyrorna, den utbredda spekulationen
och de allt större orättvisorna på bostadsmarknaden. Rege­ringen och
bostadsministern är säkert medvetna om krisförhållandena, om de växande
problemen men vill eller vågar inte ta itu med de grundläggande orsakerna. I
stället försöker man komma runt problemen genom att påstå atl förhållandena är
både bra och dåliga, aft verkligheten är komplicerad, att människorna infe
känner igen sig i de beskrivningar som ges osv. Man påstår atf problemen på
bostadsmarknaden egentligen inte gäller bostadsbrist, högre hyror och
spekulationer i boendet. I stället består de i att det finns orättvisor mellan
hyresgäster, mellan bostadsrättshavare och mellan småhusägare. Man försöker
inbilla dem som söker bostad alt det egentligen inle byggs för litet bosläder -
bostadsinvesteringarna har ju ökat under 1978 jämfört med 1977. Man försöker få
hyresgästerna att glömma en tilltagande hyresulplun­dring genom alt tala om att
hyrorna i Sverige är låga i förhållande till hyrorna i andra länder och glömmer
naturiigtvis då bort länder där hyrorna är mycket lägre.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vidare
framhålls att hyrorna är låga i förhållande till verkliga kostnader. Man påstår
från borgeriigt håll att man vidtagit kraftålgärder mot spekulation på mark och
kämpat mot orättvisorna genom olika marginella åtgärder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
bekant har dessa åtgärder inte på något avgörande sätt hejdat ökade
spekulationer eller minskat orättvisorna och segregationen i boendet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förmodligen
kommer bostadsministern alt säga atl den bild som jag ger av förhållandena är
alltför ensidig, att jag bara uppehållit mig vid en sida av ell problem som har
flera sidor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Låt
mig då direkt säga atl den kritik som jag försöker anföra har som utgångspunkt
aft en bra bostad i en bra miljö fill rimliga kostnader skall vara en social
rättighet; vidare att bostadssektorn skall vara befriad från alla vinst-och
spekulationsintressen och aft bostaden infe skall vara en marknadsvara eller en
handelsvara.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Har
man detla som utgångspunkt och vill leva upp lill och omsätta det i praktisk
politik, måste man konstalera all situationen på dagens bostads­marknad är så
krisartad och den politik som förs så dålig, att bara en mycket snabb och
genomgripande förändring kan göra det möjligt att uppfylla åtminstone något av
de bosiadssociala mål som även den borgerliga regeringen säger sig eftersträva.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
det interpellationssvar som bostadsministern har lämnat erinras om de åtgärder
som har vidtagits för att stimulera bostadsbyggandet. Jag vill lill del&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Måndagen
den 5 november 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
bostadspoliti­ken&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;11&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section16&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section17&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Måndagen
den 5 november 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
bostadspoliti­ken&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;12&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;påstå
att inga av de åtgärder som har vidtagits har var för sig eller tillsammans
inneburit några avgörande förändringar eller förbättringar i den krissituation
som råder på bostadsmarknaden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Genom
olika åtgärder har bostadsinvesteringarna kunnat ökas, säger bostadsminislern.
Ja, men del är, mot bakgrund av den inflation som vi har, ganska ointressant om
summan av bostadsinvesteringarna har ökat i pengar räknat. Betydligt
intressantare är det att konstatera att bostadsbyggandet har minskat och ligger
på en alltför låg nivå, atl tusentals byggnadsarbetare har måst sluta sina Jobb
som byggnadsarbetare och skola om sig för andra sysselsättningar och all delta
i sin tur har inneburit att beredskapen för ett ökat bostadsbyggande nu är sä
dålig att man troligen måste tänka sig att det tar myckel längre lid innan man
kan bygga ifatt bostadsbristen än del skulle ha gjort om regeringen hade fört en
annan bostadspolitik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
det gäller nybyggandet säger bostadsministern att bilden i vissa avseenden är
oroande. Jag skulle vilja säga alt det inte bara är oroande utan alarmerande
med det låga bostadsbyggandet, med den stora ökningen av byggkostnaderna och
bristen på utbildad arbetskraft föratt snabbt kunna öka byggandet. Risken för
bostadsbrist är, Birgit Friggebo, inte bara påtaglig, utan den är elt faktum
sedan år tillbaka, inte minst i det område som bostadsmi­nistern också pekar
på. nämligen Stockholmsregionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bostadsministern
talar i det här svaret också om det delade ansvaret för bostadsförsörjningen
mellan stat och kommun. Det delade ansvaret innebär emellertid i praktiken all
kommunerna tvingas att agera på en marknad som till stora delar styrs av de s.
k. marknadskrafternas fria spel. Det hjälper inte om kommunerna gör sitt
yttersta för att klara sin del, om statsmakterna -regering och riksdag - inte
klarar sin, nämligen aft ge rimliga villkor och tillräckligt stöd för alt de
skall kunna bygga och tillhandahålla bostäder till priser som är rimliga och
överkomliga för hyresgästerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bostadsministern
talar vidare om skilda bedömningar. Jag tror att orsaken till de skilda
bedömningarna ligger just i motsättningen och omöjligheten att fortsätta atl producera
bosläder till kostnader som en stor del av bostadskon­sumenterna inte kan
betala. Här måste vi snabbt få ett finansieringssystem som ger
&amp;quot;billigare&amp;quot; pengar till bostadsbyggande, och i avvaktan på det måste
man gå in med ränte- och amorteringsfria lån.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Då
det gäller bostadskostnaderna påminner bostadsministern om atl det främst är
kostnaderna för bränsle, underhåll och drift som har ökat. Ja, hyresgästerna
vet att så är fallet, men det gör det Ju inte mindre angeläget aft stoppa
hyreshöjningarna. Vilka förslag från bostadsrättsutredningen och
hyresrällsulredningen som bostadsministern talarom i svaret ärdet egentli­gen
som skall innebära ett stopp för fortsatta hyreshöjningar? På vilket sätt kan
eventuella förslag om prisövervakning på boendeområdet innebära lägre hyror?
Innebär en bra statistik att hyrorna sänks? Det är frågor som man måste ställa.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Till
sist! När det gäller åtgärder mol spekulation på bostadsmarknaden, något som
jag också har frågat om, är del som redovisas i svaret i och för sig bra, men
detta ger egentligen inte något svar på frågan om vad regeringen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section18&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section19&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;fortsättningsvis
vill göra för alt minska spekulationen och handeln med hyresfastigheter och
insatslägenheter. På vilket sätt tänker man ta itu med de skyhöga
försäljningspriserna och överlåtelsesummorna på bosfäder?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Det svar som bostadsminisfern har givit på den fråga Jag ställde lämnar
inte ett besked som betyder att vi kan emotse några sådana åtgärder från regeringens
sida som kan få någon avgörande betydelse för ett ökat bostadsbyggande, lägre
hyror eller stopp för bostadsspekulationen. Den borgeriiga regeringens
misslyckande då det gäller bostadspolitiken framstår i dag ännu klarare än den
gjorde före valet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Måndagen
den 5 november 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
bostadspoliti­ken&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section20&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section21&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;CHRISTER NILSSON (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Jag ber all få tacka statsrådet Friggebo för svaret. Alla är ense om
att vi har en bostadsbrist i många kommuner, att hyresnivån i nyproduktionen
ligger för högt och att det är för dyrt att bygga. Nu, några veckor efter
valrörelsen, erkänner statsrådet Friggebo problemen och säger alt läget på
bostadsmarknaden inger oro. Vi är alltså överens om att problem finns, och då
gäller frågan vilka åtgärder vi skall vidta för alt öka byggandet. Men den
frågan får vi tyvärr inget svar på i interpellationssvaret.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Efter
drygt tre år av borgerligt styre med Birgit Friggebo som bostadsmi­nister
befinner sig bostads- och hyresmarknaden i djup kris. De s. k. överkostnaderna
är i dag så stora att bostadsföretagen inte kan bygga eller tvekar all bygga.
Många av de lägenheter som skulle ha påbörjats under 1979 kommer inte att lämna
ritbordet. Vem kan och får starta nybyggen, när överkostnaderna blir omkring 20
% och årshyran beräknas lill 25 000 kr. för en normal trerumslägenhet?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
Norrköpings kommun skriver tidningarna om överkostnader på vissa projekt mellan
20 och 25 %, och i Sundsvall, för att ta en kommun i norra Sverige, ligger
överkostnaderna i de preliminära beräkningarna på mellan 8 och 20 ?{-&amp;gt;. I
många projekt hotar alltså överkostnaderna aff bli så höga, aft
länsbostadsnämnderna inte kan lämna godkännande för statliga lån.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Låneproblemen
gör alltså all företagen vägrar eller tvekar aft bygga. Anvisade byggnadskvoter
utnyttjas inte. I det här läget kan inte kommun­erna genomföra sina
bostadsbyggnadsprogram trots att tusentals människor köar för atl få bostad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kritik
mot de borgeriiga regeringarnas passiva bostadspolitik kommer nu också från
statliga myndigheter. Länsbostadsnämnden i Östergötland har nyligen påpekat att
regeringen måste ta krafttag mot de höga bostadskost­naderna, om kommunerna
skall kunna genomföra sina bostadsbyggnadspro­gram.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Statsrådet
Friggebo försöker i dag liksom tidigare aft smita ifrån sitt ansvar och antyder
att det är kommunernas fel aft bostadsbyggandet ligger på en alltför låg nivå.
Birgit Friggebo glömmer bort all regeringen har huvudan­svaret för
bostadspolitiken. Hon tycks heller inte vilja förstå aU kommunerna bygger för
litel på grund av ständigt ökade överkostnader. Det är inle kommunernas fel att
finansieringssystemet har brister Jag kan inte förstå varför statsrådet
försöker dölja problem som hon rimligen väl känner till.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;13&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section22&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section23&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Måndagen den 5 november 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om bostadspoliti­ken&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den snabba ökningen av kostnaderna får också
konsekvenser som inle alltid uppmärksammas i den bostadspolitiska debatten.
Överkostnaderna gör, vilkel hyresgäströrelsen påpekar i sitt programförslag,
all skillnaderna mellan olika upplåtelseformer förstärks och atl det blir svårt
alt fullt ut genomföra den solidariska hyressältningen, eftersom hyresnivån i
det äldre bostadsbeståndet då skulle komma atl höjas alltför mycket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Resonemanget
i svaret om bruksvärdeshyran är knappast korrekt. Hyres­höjningar i
nyproduktionen påverkar bruksvärdet negativt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
påstås i debatten att bostadsproduktionen i år kommer att minska på grund av
brislen pä byggnadsarbetare. Vi skall då komma ihåg att det låga
bostadsbyggandet under regeringarna Fälldin och Ullslen drev ut byggnads­arbetare
i arbetslöshet. Många byggnadsarbetare gick i det läget över till andra yrken,
och därför råder nu brist på byggnadsarbetare i vissa delar av landet.
Situationen förvärras av att byggmaterialinduslrin har dragit ned sin
kapacitet. Mot den här bakgrunden lalarallt flera om att vi haren konstruerad
bostadskris.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hyreskostnaderna
kommer nu att öka snabbare än konsumentprisindex. Tar man hänsyn lill ökningen
av oljepriserna kan det för vissa hyresgäster bli hyreshöjningar på mellan I
500 och 2 000 kr. om året. Hyresnivån i nyproduktionen tenderar att bli så hög
alt många av dem som slår i bostadskö inle har råd att efterfråga nybyggda
lägenheter. Läget förvärras av all inflationen har urholkat
bostadsbidragssystemet och alt ensamstående och familjer ulan barn har fått
försämringar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
interpellationssvar som lämnats i dag är endast en sammanfattning av en politik
som skapat dagens ohållbara situation. I statsrådets svar finns inga förslag
som kommer att öka bostadsbyggandet och dämpa aktuella hyres­höjningar. Del är
ingen hemlighet att det inom regeringen finns delade meningar om
bostadspolitiken. Fångad av herr Bohmans ekonomiska planer och punktmarkerad av
en biträdande minister med blå partifärg kan tydligen statsrådet Friggebo infe
föra en bostadspolitik där bostaden är en social rättighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Riksdagen underkände i våras delar av folkpartiregeringens
bostadspolitik och uttalade aft det borde byggas minst 65 000 lägenheter om
året. Nu säger statsrådet atl bostadsbyggandet ökar, men det är mycket tveksamt
om hon har rätt. Och det finns inget i regeringsdeklarationen som tyder på atl
regeringen Fälldin tänker prioritera bostadsbyggandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
skall mot den bakgrunden sluta med att ställa en fråga till bosladsmi-nistern:
Vad tänker statsrådet Friggebo göra för alt nå upp till den målsättning för
bostadsbyggandet som riksdagen beslutat om?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section24&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section25&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;14&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ARNE FRANSSON (c):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Bostadsbyggandets omfattning och kostnadsutvecklingen i byggande och
förvaltning har tilldragit sig betydande uppmärksamhet i den bostadspolitiska
debatten under 1970-talet. Det ärrätt naturiigt med tanke på den betydelse
bostadsbyggandet har för den enskilde och för samhället. Enligt centerns
uppfattning måste bostadspolitikens syfte vara att garantera&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section26&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section27&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;goda
bostäder ål alla och åstadkomma en effektiv byggnadsproduklion som möjliggör
låga bostadskostnader.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
riksdagen under våren 1979 behandlade bostadsbyggandets omfatt­ning uttalade
man klart nödvändigheten av en åriig igångsättning om ca 65 000 lägenheter.
Vidare underströk riksdagen det nödvändiga i att rege­ringen skulle framlägga
förslag som skulle leda till atl önskvärt resultat uppnåddes. Detta uttalande
från riksdagens sida var en klar viljeinriktning i frågan om nödvändigheten av
atl nå en igångsättning som låg på denna nivå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utvecklingen
under de nio första månaderna är emellertid en annan. Antalet påbörjade
lägenheter uppgår lill 37 405 mot 38 099 vid motsvarande tid förra året. Detta
innebär att den av riksdagen uttalade målsättningen knappast kan uppnås under
året. Det är naturligtvis beklagligt och kan leda till bostadsbrist på vissa
håll och till att sysselsättningen kommer i fara för dem som är verksamma inom
byggbranschen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
min fråga till bostadsministern efteriyste Jag vilka konkreta åtgärder som
regeringen skulle vidta för att målsättningen när del gäller bostadsbyggandets
omfattning skulle kunna förverkligas. Jag kan tyvärr inte tolka svaret på annat
sätt än atl man från regeringens sida inte är beredd atl föreslå eller vidta
några sådana åtgärder alt bostadsbyggandet kan uppnå den av riksdagen uttalade
målsättningen. Min fråga lill bostadsministern kvarstår därmed.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vilken
omfattning konimer enligt bostadsministerns uppfattning bostads­byggandet alt
få under åren 1979 och 1980, om inga ytterligare åtgärder vidtas?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Många
tecken tyder lyvärr på att byggandet kommer atl bli av betydligt mindre
omfattning än vad man tidigare har räknat med. Äv svaret framgår atl
bosladministern anser atl bilden i vissa avseenden är oroväckande när det
gäller nybyggandel, men bostadsministern följer inte upp detla konstateran­de
med förslag till några konkreta åtgärder. Dessutom kanjag inte hålla med
bostadsminisfern om att byggandet av lägenheter i flerfamiljshus skulle ha ökat
väsentligt - i varje fall inte om man gör en jämförelse mellan åren 1978 och
1979. Då kommer man i stället till det resultatet aff antalet igångsatta
lägenheter är lägre. Del är fråga om en minskning med ca 500 lägenheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Självfallet
har kommunerna ett stort ansvar för att bostadsbyggandet hålls på en sådan nivå
att man skapar förutsättningar för att alla invånare skall kunna erhålla en god
bostad. Det är därför oroväckande att del av bosiadsministerns svar klart
framgår alt kommunernas bostadsbyggnadspro­gram omfattar ett mindre antal
lägenheter än man tidigare angivit. Vad beror detta på? Man kan inte ge något
generellt svar på den frågan. Orsakerna varierar säkeriigen från kommun till
kommun. Därför ser jag det som myckel angelägel atl man från regeringens sida
mycket noggrant följer upp kom­munernas planer, så all man inte hamnar i en
situation där det föreligger stor risk för att bristen på bostäder ökar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
har, herr talman, tidigare uttryckt min besvikelse över atl svaret på min fråga
inte var så klart och konkret som jag hade hoppats. Vidtas inga nya åtgärder
föreligger också slor risk för alt bl. a. trähusbranschen kommer att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Måndagen
den 5 november 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
bostadspoliti­ken&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;15&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section28&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section29&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Måndagen
den 5 november 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
bostadspoliti­ken&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;råka
in i en besvärlig situation. Detta kommer, med tanke på att flertalet av
trähusfabrikerna är belägna på mindre orter, att innebära svåra sysselsätt­ningsproblem
för den personal som kan komma att friställas. Därför är det också från
sysselsättnings- och regionalpolitisk synpunkt angelägel aft bostadsbyggandet
hålls på en tillfredsställande hög nivå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Slutligen,
herr talman, får jag tacka bostadsininistern för svaret på min fråga. Jag utgår
ifrån att regeringen med mycket stor uppmärksamhet följer utvecklingen på
bostadsbyggandets område och vidtar de åtgärder som är absolut nödvändiga för
alt byggandet skall hållas på en från samhällets synpunkt tillfredsställande
nivå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section30&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section31&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;16&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;OSKAR LINDKVIST (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Den här dagen har aviserats som en särskild debattdag om
bostadspolitiken. Def fick vi höra under den allmänpolitiska debatten för en
kort tid sedan. Bostadsministern ville då inte la upp kammarens lid med en
debatt om bostadsfrågorna, eftersom hon förberedde elt framträdande i dagens
interpellationsdebatt. Det var på den grunden Birgit Friggebo avvisade en mer
seriös debatt i detta ämne med min partikollega, Lennart Nilsson, som gjorde
tappra försök att få i gång en dialog med bostadsminis­lern om
bostadspolitiken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är två ting som intresserar: dels regeringsförklaringen om bostäderna, dels vad
regeringen ämnar göra åt bostadspolitiken. Svaret i dag ger ingen tydlig
vägledning. Jag kan förstå interpellanternas besvikelse. Vi var nog rätt många
som uppfattade bostadsministerns inlägg under den allmänpolitiska debatten så,
att regeringen planerade att i dag konkretisera vad man ämnar göra på
bostadspolitikens område. Självfallet är besvikelsen stor, om än förklariig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är fullt klart att bostadsministern inle delar uppfattningen atl
bostadsbyggandet måste ökas och nå upp lill 70 000 lägenheter per år. Vi får
högt räknat en igångsättning som svarar mot föregående års. Det betyder kanske
57 000 lägenheter eller någonting där omkring - troligen något eller några
tusen bosfäder mindre. Några 65 000 igångsatta lägenheter under 1979 blir def
inte.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
Birgit Friggebo i oktober 1976 inträdde på den bostadspolitiska scenen som
statsråd hänvisade hon ofta och glatt till socialdemokraterna, som gjordes
ansvariga förden låga igångsättningen under 1976. Den socialdemo­kratiska
bostadspolitiken rubricerades som ett misslyckande. Det byggdes fel lägenheter,
på fel platser, till fel kostnad. Det våren slogan som roade den då unga
folkpartistiska halmhattsgenerafionen enormt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sedan
dess har pendeln för igångsättningen stannat vid 56 000-57 000. Bostadsbristen,
som på sina håll är alldeles uppenbar, är således numera ett resultat av
borgeriig statskonst. Nu finns det ingen att skylla ifrån sig på. Birgit
Friggebo är inne på sin tredje regering av borgeriig kulör. Alla vet att hon
befinner sig i hetluften av en högerdominerad regering -jag hänvisar till
regeringsförklaringen om bostadspolitiken. En delikat fråga är förstås om
Birgit Friggebo instämmer i  vad  som  sägs i regeringsförklaringen om&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section32&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section33&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;bostadsrättens
blomstring i dess s. k. oidentifierade former.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
förstarangsåtgärd är all öka bostadsbyggandet. Vi hävdar att bostads­byggandet
bör uppgå till 70 000-75 000 lägenheter per år. En jämn och kontinueriig
produktion är av betydelse, såväl för rekryteringen till själva byggplatsen som
för hela byggmalerialindustrin. 1 takt med ökat bostadsbyg­gande uppkommer
fiera arbetstillfällen inom materialindustrin. Det kan ge 20 000-30 000 nya
jobb enbart inom denna sektor. Därtill kommer atl ett jobb som byggnadsarbetare
blir mera attraktivt om del finns en hög och Jämn sysselsättning. Del ger
mening ål och intresse för vidareutbildning och god yrkeskunskap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
socialdemokrater har föreslagit ett ränte- och amorteringsfritl lån för att
eliminera överkostnaderna. Christer Nilsson har givit exempel från Norrkö­ping
och Sundsvall. Överkostnaderna är enorma i förhållande till låneunder­laget.
Det gör det fullständigt omöjligt att åstadkomma en rimlig hyra för de
konsumenter som en gång skall flytta in i de aktuella lägenheterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vårt
förslag om ett ränte- och amorferingsfritt lån har en koppling till kravet på
prisundersökningar på bostadsmarknaden: atf låta statens pris- och kartellnämnd
kolla entreprenadpriserna. Som ni i regeringen har misshandlat detta
riksdagsbeslut! En enhällig riksdag har uttalat sig för en sådan undersökning,
men SPK har inte fått resurser för att klara jobbet. Den passiviteten är infe
ursäktlig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bostadsanvisningslagen
är nu på gång. Vi hade haft den lagen för länge -sedan om inte regeringsskiftet
kommit 1976. Den är ett bland flera andra bidrag i arbetet mot segregeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bostadsbeskattningen
förs. k. oidenlifierade bostadsrätter skall nu ändras. Bostadsskattekommittén
föreslog att man skulle ta upp hela värdet av bostaden till beskattning, men
regeringsförslaget är avsevärt mildare. Frågan är: Varför? Det bidrar Ju infe
fill en mera jämlik kostnadsutveckling på bostadsmarknaden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
såg i ett tidningsreferat att bostadsministern har salt i gång en ny utredning
om individuell mätning av värme och varmvatten i bostäderna. Vi var nog många
som då höjde en smula på ögonbrynen. Så sent som i våras fattade en enhällig
riksdag beslut om att slopa kopplingen mellan bostadslån och installation av
mätare i bostäderna. Antingen vet inte bostadsminislern vad riksdagen fattar
för beslut eller också struntar hon i dem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
utgångspunkt i regeringsförklaringen ärdet orsak för alla med intresse för att
bevara och bygga ut den sociala bostadspolitiken alt vara bekymrade och oroade.
Gemensam för borgeriiga regeringar har varit vakthållningen kring enskilda
byggmästare. Jag tänker då på åtgärden alt öka den slatliga belåningen från 85
till 92 % för denna låntagarkategori utan atf ställa elt enda krav i socialt
avseende. Riksdagen var vidare tvungen atl se till atl de 2 milj. kr. som
utgjorde del särskilda bostadsbidraget för handikappade blev kvar, trots atl
folkpartiet ville la bort det anslaget. Mesl oroande är förslås att
bostadsministern inte tar riksdagens uttalande från i våras mera allvariigt.
Jag tänker på civilutskoftets betänkande nr 26, som Ju var en fullt tydlig
missnöjesyttring mot regeringens oförmåga - eller skall vi använda ordet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Måndagen
den 5 november 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
bostadspoliti­ken&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;17&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section34&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2 Riksdagens protokoU 1979/80:21-22&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section35&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section36&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Måndagen
den 5 november 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
bostadspoliti­ken&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ovilja
- atl sätta fart på bostadsbyggandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Regeringsförklaringen från den senaste regeringsbildningen har i allt
väsentligt samma innehåll som regeringsförklaringen anno 1976. Det är
välmenande, allmänt svepande meningar, inga konkretiseringar. Med tanke på
regeringens sammansättning går vi i bostadsfrågan en oviss tid till mötes.
Interpellationssvaret är lika slätstruket. Det lovar egentligen ingen­ting. Jag
medger att det är stora och viktiga frågor det handlar om, men det har aldrig
varit en särskilt bra politik att bara låta det gå och hoppas på bättre tider.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section37&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bostadsminislern
BIRGIT FRIGGEBO:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Jag vill tacka Tore Claeson för att han läste ur mitt anförande i den
allmänpolitiska debatten, därjag sade aft del ibland kan vara värdefullt att
man fören nyanserad debatt och beskriver verkligheten sådan den är. När man
vill förändra och förbättra samhället är det rimligt att man utgår från ett
kritiskt granskande och tar fram det som inte är bra. Men när man föreslår
åtgärder eller skall bestämma sig för vilka åtgärder man vill vidta är del
ganska viktigt att man har klart för sig hur verkligheten ser ut. Annars
riskerar man aft fatta felaktiga beslut och vidta felaktiga åtgärder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tore
Claeson uppehöll sig länge vid frågan om hyresutvecklingen. Under 1970-talet
har kallhyran i stort sett inte ökat mer än vad som motsvarar prisutvecklingen
i allmänhet, och det betyder alt hyran realt sett inte har ökat under
1970-talet. Tar man däremot också hänsyn till bränsle- och energi­kostnaderna
finner man att bostadskostnaden har ökat mera än vad som motsvarar
prisutvecklingen i övrigt. Vi stod förra året inför höga hyreshöj­ningskrav,
som uppgick till mellan 12 och 14 %. Vi gick då in med elt miljardlån till
underhåll - här återkommer Jag till den miljard som Tore Claeson syftade
på-varigenom den faktiska hyreshöjningen för 1979 blev ca 4 å 5 96. Därefter
har vi fått en mycket kraftig oljeprisökning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Folkpartiregeringen
var mycket angelägen om att se till att oljepriserna inte skulle utsättas för
omotiverade höjningar, och vårt bestämda uppträdande gentemot oljebolagen ledde
också till att vi sparade in ungefär 2 miljarder för folkhushållet. Hade vi
gått med på kraven från oppositionen i riksdagen, skulle hyreshöjningarna i dag
ha blivit väsentligt större än vad som nu blir fallet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
skall ha klart för oss att oljekrisen är något som hela samhället kommer aff få
bära och att alla medborgare kommer att drabbas av den. Vi skall inte försöka
att slå blå dunster i ögonen på människorna genom att ge intryck av att
effekterna av oljeprisökningarna kan subventioneras bort. Dessa effekter kommer
vi alt få bära solidariskt, och del innebär att boendekostnaderna för
villaägare, för bostadsrättshavare och för hyresgäster kommer att öka.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Däremot
bör vi alla vara medvetna om atl det finns motåtgärder atf sätta in, nämligen i
form av energibesparande åtgärder. Def har i år genomförts åtgärder som
underlättar möjligheterna att finansiera energisparande åtgär­der i
byggnadsbeståndet. Jag tycker att del är av värde med tanke på att
hyresgäströrelsen i förhandlingarna med fastighetsägarna nu kräver åtgärder&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section38&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section39&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;från
dessa för att minska oljeförbrukningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Också
bostadsbidragen har varit uppe till diskussion. Under de fre år då Jag haft
möjlighet att påverka politiken har de övre hyresgränserna höjts med 37 9n och
de statliga bostadsbidragen - som man också kan kalla inkomst-prövade
barnbidrag inom bostadsbidragssystemet - med 67 %. Detta betyder lättnader i
möjligheterna för dem som har de allra lägsta inkomsterna atf bära de höjda
hyreskostnaderna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tore
Claeson föredrog citat ur urklipp från tidningar ute i landsorten, och såvitt
Jag förstår handlade det om ännu inte färdigförhandlade hyreskrav. Hans
slutsats var att statsmakterna måsle vidta åtgärder i delta sammanhang och han
framhöll atl man ute i de olika kommunerna kräver sådana åtgärder&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Låt
mig bara säga att ännu ingen har hört av sig till mig, genom uppvaktning eller
på någof annat sätt, för att kräva statliga åtgärder i syfte atf lindra den
hyreskostnadsstegring som förorsakas av oljeprisökningarna. Jag tror att det
delvis beror på att de allra flesta inser att vi inte kommer att kunna
subventionera oss ur den här kostnadsökningen. Jag tror också att hyres­gästerna
måste få ett helt annat inflytande över sitt boende, atf de måste få mycket mer
alt säga till om för atl vi skall kunna få en bättre tingens ordning även när
det gäller hyreskostnadsulvecklingen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tore
Claeson ironiserar litet över handelsdepartementefs promemoria om
prisövervakning. Statistik kan väl inte sänka några hyror, säger han. Nej, det
tror inte jag heller. Men däremot tror jag att statistik, undersökningar och
kunskaper om vad det är som gör att kostnadsutvecklingen är som den är både när
del gäller hyror och när det gäller byggkostnader kan leda fram till att
åtgärder vidtas som är riktiga och bra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tore
Claeson hade ett resonemang om olika upplåielseformer. Låt mig säga att vår
inriktning är att skapa neutralitet mellan de olika upplåtelseformerna. Vi
tänker inte avskaffa äganderätten eller bostadsrätten -Jag tillåter mig att
tolka Tore Claesons inlägg så atl han hade den uppfattningen. Många av
orättvisorna inom bostadspolitiken och när det gäller boendekostnaderna beror
på inflationen. Utifrån den kunskapen har vi tillsatt en utredning om s. k.
real beskattning och real belåning, som innebär att man skulle göra
bostadsbelåning och bostadsbeskattning oberoende av inflationens härj­ningar.
Om ett sådant system skulle kunna genomföras skulle vi få bättre neutralitet
mellan de olika upplåtelseformerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslaget
om ändrad bostadsbeskattning och borttagande av den omedel­bara avdragsrätten
för underhållskostnader innebären minskning av bostads­spekulationen. Det
kommer inte att bli så lönsamt att köpa fastigheter och all tillgodogöra sig
underhållsavdragen som det tidigare har varit. Det är ytteriigare ett konkret
förslag när det gäller åtgärder för att minska spekulationen på
fastighetsmarknaden. Förslaget ligger nu hos riksdagen för behandling.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
det gäller bostadsbyggandet säger Tore Claeson att de beslut som har fattats
och de förslag som har lagts fram inle i någon avgörande mån inneburit
förändringar eller förbättringar. Här vill jag bara fråga om inte de ändringar
av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 21&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Måndagen
den 5 november 1979&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
bostadspoliti­ken&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;19&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section40&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section41&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Måndagen den 5 november 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om bostadspoliti­ken&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lånevillkoren,
dels höjning av lånen, dels förändringar i själva lånevillkoren, som har
inneburit att hyran är ca 200 till 250 kr. lägre i en nyproducerad
trerumslägenhet än den skulle ha varit om vi inle hade vidtagit några åtgärder,
ändå inte måste uppfattas som en avgörande förbättring för dem som efterfrågar
och skall bo i en sådan nyproducerad lägenhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tore
Claeson och flera andra ledamöter - bl. a. Oskar Lindkvist - har varit inne på
att bostadsbyggandet minskar. Oskar Lindkvist menade alt jag skulle ha varit
road av att socialdemokraterna under sin tid hade tvingats se alt
bostadsbyggandet kraftigt minskade. Nja, så värdet väl kanske ändå inte. Jag
har sagt atl det var ganska naturiigt med en minskad igångsättning efter
miljonprogrammets dagar med dess höga takt i bostadsbyggandet. Men vad vi har
lyckats åstadkomma under våra tre år är att vi har vänt på den kurvan och att
vi åter har ett ökat bostadsbyggande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section42&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section43&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;20&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;TORE CLAESON (vpk):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! I det här inlägget kommer jag kanske atl fortsätta att göra påståenden
som bostadsministern inte instämmer i, men jag anser att Jag har fog för dem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Birgit
Friggebo vill göra mig och kammaren uppmärksam på atl kallhyran inte har ökat
mer än andra priser under 1970-talet. Det är ju egentligen rätt ointressant för
de människor som inte vet hur de från den ena månaden till den andra skall få ihop
pengar till livels nödtorft och klara sin hyra. Det är rätt ointressant för dem
om kallhyran inte har ökat mer än priserna på livsmedel och annat. Det
intressanta för dem är att hyrorna har ökat väsentligt, inberäknat då de ökade
bränslekostnaderna. Det är detta som är avgörande för bostadskonsumenlerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sedan
säger Birgit Friggebo att de faktiska hyreshöjningarna 1979 -jag uppfattade atl
det var det året hon talade om - blev 4-5 %. Def är Ju helt galet. Ökningarna
har legat på minst det dubbla, för också här måsle man ta hänsyn till de ökade
bränslekostnaderna. Man kan inte isolera dem, man kan inte tänka bort dem i
sammanhanget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hyresökningarna
kunde dämpas tack vare de underhållslån som infördes. Men för att denna
dämpning av hyreskostnaderna inte skall förbytas i någonting mycket värre när
lånen skall börja betalas tillbaka är del nödvändigt atf avskriva dessa
underhållslån. Jag vill därför på en gång fråga om Birgit Friggebo är beredd
att diskutera en avskrivning av dessa lån som elt verksamt medel för aff dämpa
hyreshöjningarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sedan
säger Birgit Friggebo atl om man hade genomfört oppositionens krav beträffande
oljepriserna hade del nu sett mycket värre ut, då hade man inte kunnat göra de
besparingar för folkhushållet som hon talar om. Jag vill då hävda för del
första att vänsterpartiet kommunisterna inte har föreslagit några åtgärder på
detta område som skulle ha fått sådana effekter, för del andra att om
folkpartiregeringen hade underiåtit att under en period sommaren 1979 släppa
priskontrollen på de tunga eldningsoljorna, som används för uppvärmning av
större delen av våra hyresbostäder, hade den del av hyreshöjningarna som gäller
bränslekoslnaderna varit 30 % lägre. Det är&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section44&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section45&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;nämligen
effekten av att man släppte loss priserna i en tid då de multinatio­nella
oljebolagen gjorde större vinster än på många år, i en tid då
råoljeproduktionen i världen är större än den någonsin har varit. Att
folkpartiregeringen mot den bakgrunden föll undan för oljebolagens
utpress-ningspolifik och gick med på aff släppa priskontrollen på olja, även om
det bara var för en kortare tid, fick ödesdigra konsekvenser för hyresgästerna.
Och det hade kunnat undvikas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Birgit
Friggebo säger att &amp;quot;ännu har ingen uppvaktat mig för att klara
oljepriserna&amp;quot;. Nej, det tror jag. Dels vet man sedan tidigare att
uppvaktningar av de borgeriiga regeringarna i syfte att åstadkomma lägre hyror
för hyresgästerna inle ger något resultat, dels har oljeprishöjningarna slagit
så oerhört ojämnt och olika au det har skapat förvirring, och man kanske ännu
inte har samlat sig för all göra sådana framställningar. Jag anser det
emellertid inle orealistiskt att ge särskilda subventioner för att hålla nere
priserna för den olja som går åt till bostadsuppvärmning-det är tvärtom ett
realistiskt och bra förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
är överens med Birgit Friggebo om att fördelar skulle kunna uppnås beträffande
real beskaUning och real belåning, men det väsentiigaste just nu är aU snabbt
få eU riktat statligt stöd till de allmännyttiga bostadsföretagen och på sikt
få ett finansieringssystem som ger billigare pengar till bostads­byggandet över
huvud taget. Jag erkänner villigt aU de förändringar i lånevillkoren som har
genomförts innebär vissa förbättringar. Men glöm inte bort alt samtidigt som
man genomförde dem genomförde man också försämringar i fråga om upptrappningen
av den garanterade räntan! Man gav med den ena handen men tog tillbaka med den
andra!&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Måndagen
den 5 november 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
bostadspoliti­ken&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section46&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section47&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bostadsministern BIRGIT
FRIGGEBO:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Tore Claeson har rätt när han säger aU vi inte kan tänka bort oljan.
Problemet är alt ingen kan tänka bort den - det kan inte riksdagen, det kan
inte regeringen, det kan inte bostadsföretagen, det kan inte hyresgäst­erna,
def kan inte villaägarna. Ingen kan göra det. Det är eft stort bekymmer för oss
att vi är så oljeberoende. En av de viktigaste åtgärderna inom energipolitiken
är att göra oss mindre beroende av oljan så aU inte oljepriserna slår så hårt
på ekonomin och på bostadskostnaderna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
hade en hyreshöjning på 4-5 % vid årsskiftet. Men sedan kom
oljeprisutvecklingen och den katastrof som den innebar. Vi kan inte
subventionera bort den belastning på våra förelag, på bostadskostnader och
annat som oljeprisutvecklingen innebär. Tore Claeson får komma med något
förslag som innebär att man kan helt subventionera bort dessa kostnader utan aU
samtidigt höja skatten så att människorna får betala kostnaderna den vägen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tore
Claeson säger att uppvaktningar hos en borgeriig regering inte är lönsamma. Låt
mig få erinra om de krav som kom förra året på insatser för aU mildra
hyreshöjningarna. Vi ställde då upp med en miljard under två år. Den miljarden
har också effekter under 1980, eftersom åtagandet gäller både 1979 och 1980.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section48&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section49&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Måndagen
den 5 november 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
bostadspoliti­ken&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;TORE
CLAESON (vpk):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Beträffande oljediskussionen säger Birgit Friggebo: Kom då med något
förslag! Jag skall ge bostadsministern och regeringen ett förslag:
Subventionera priset på den olja som går till bostadsuppvärmning! Då når man
nämligen den effekt som är viktigast alt nå, om man vill medverka till alt
pressa ned boendekostnaderna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section50&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section51&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span lang=EN-GB
style='font-family:Verdana'&gt;22&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span lang=EN-GB style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span lang=EN-GB style='font-family:Verdana'&gt;CHRISTER
NILSSON (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span lang=EN-GB style='font-family:
Verdana'&gt;Herr talman! &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag vel inte om
statsrådet Friggebo har missbedömt repliktidens längd eller om svaret till Tore
Claeson också skulle vara elt svar till övriga debattörer. Det är i så fall en
rad frågor som inte är besvarade i den här debatten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
finns inte mycket som talar för atl bostadsbyggandet kommer att öka under 1979.
Bosladssiyrelsens chef, generaldirektör Bengt Johansson, har nyligen påpekat
att bostadsbyggandet kommer atl minska med 5 000 lägenheter under innevarande
år. I stället för en väntad ökning till 61 000 påbörjade bosläder kommer
bostadsbyggandet att sjunka under fjolårets 57 000. Vi flr hoppas atf bosfadsstyrelsen
väl känner den bostadspolitiska verkligheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är fel att tala om en väsentlig ökning av bostadsbyggandet, som
bostadsministern gör i svaret. Även om det finns delsiffror och månadssta­tistik
som visar en ökning är def en procentuell uppgång från ett bottenläge, och då
är det inte mycket värt. Självklart skall kommunerna och bostadsfö­retagen ta
sin del av ansvaret för bostadsbyggandet, men del förutsätter förändringar i
finansieringssystemet - del borde vi kunna vara överens om. Jag måsle därför upprepa
min fråga lill bostadsminisfern: Vad vill Birgit Friggebo göra för atf öka
bostadsbyggandet till den nivå som riksdagen har föreslagit?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
Oskar Lindkvist nämnde har socialdemokraterna i opposition presen­terat förslag
som skulle bryta prisutvecklingen och sätta fart på byggandet. I en partimolion
i höst om den ekonomiska politiken har socialdemokraterna på nytt krävt elt
särskilt ränte- och amorteringsfritl lån för att öka byggnadsinvesteringarna.
Vi har också krävt en skärpt prisövervakning, och för att komma till rätta med
överkostnaderna har socialdemokraterna föreslagit att det statliga lånesystemet
anpassas till de verkliga produktions­kostnaderna. Detta förutsätter emellertid
en hård prövning av produktions­kostnadernas skälighet. Dessa och andra förslag
har tyvärr avvisats av riksdagens borgeriiga majoritet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Så
något om regeringsdeklarationen. Den nämns bara i förbigående i
interpellationssvaret, och det beror naturiigtvis på aU regeringen inte står
samlad kring en aktiv bostads- och hyrespolitik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bostadsbyggandet
&amp;quot;bör ökas&amp;quot; enligt regeringsdeklarationen. 1 Thorbjörn Fälldins första
regeringsdeklaration hette det att bostadsbyggandet skall ökas. Målsättningen
är alltså lägre i dag än den var för tre år sedan. Del vore beklagligt om siatsrådei
Friggebo i dag inte kunde presentera en bostadspo­litik som kan häva krisen på
hyres- och bostadsmarknaden. Hon anser att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section52&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section53&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lägel
inger oro; då är det också hennes skyldighet mot svenska folkel au     Nr 21&lt;br&gt;
presentera en politik som dämpar hyreshöjningarna och ökar bostadsbygg-   
Måndagen den&lt;br&gt;
andel.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                                          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;5 november 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section54&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;OSKAR LINDKVIST (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
falman! Jag vet infe riktigt vem Birgit Friggebo är överens med i
bostadsfrågan. Hon är inte överens med riksdagen, för riksdagen sade i våras
ifrån att den målsättning som regeringen hade i propositionen visade en så
passiv inställning till bostadsbyggandet att den inte kunde godtas. Bostads­styrelsen
har inte heller samma uppfattning som bostadsministern. Den anser att elt ökat
bostadsbyggande är nödvändigt för att klara efterfrågan på lägenheter. Den enda
jag kan se au Birgit Friggebo har blivit överens med är den trepariiregering
som har bildats efter det senaste valet. Det kan inte uppfattas på annat sätt
än alt man där är nöjd med atl det sätts i gång 56 000-57 000 nya lägenheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
har från socialdemokratiskt håll sagt för det första: Ge statens pris- och
karteUnämnd resurser för bättre priskontroll över entreprenadföretagen! Det kan
inte vara rimligt att de gör vinster av så stort formål, när dessa vinster
höjer hyrorna och drabbar bostadskonsumenterna. För del andra har vi föreslagit
elt ränte- och amorteringsfritl lån för bostadsbyggande. Det eliminerar, som
Christer Nilsson påpekade, överkostnaderna med upp till 10 % i normalfallet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
vill vidare påminna om au riksdagen den här veckan påbörjar behandlingen av bl.
a. en socialdemokratisk partimotion där vi föreslår statlig totalfinansiering
av bostadsbyggandet. Delta skulle vara ett effektivt bidrag lill att pressa
produktionskostnaderna. Det skulle vara av värde alt 11 veta om det finns något
intresse, inte hos regeringen men möjligen hos Birgit Friggebo och hos
folkpartiet, au medverka till en sådan lösning för au fö fart på
bostadsbyggandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
bostadspoliti­ken&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section55&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section56&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bostadsministern BIRGIT
FRIGGEBO:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Jag beklagar att Jag aldrig lär mig de här debattreglerna - nu fick
varken Christer Nilsson eller Oskar Lindkvist något rejält svar på sina frågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
är alla överens om behovet av att öka bostadsbyggandet. I budgetpro­positionen
i år redovisades regeringens och mitt förslag, och vi sade där atl det var
angelägel att bostadsbyggandet under början av 1980-talet ökade till 65 000 lägenheter.
Det ansluter myckel väl lill bosladssiyrelsens uppfatt­ning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Problemet
när def gäller att bedöma bostadsbehovet är bl. a. att kommun­erna, som borde
ha den bästa kännedomen om efterfrågan på och behovet av lägenheter, för
exempelvis 1980 planerar för 60 000 ä 61 000 lägenheter. Det är kommunernas
bedömning, och kommunerna borde ha den bästa känne­domen om behovet, eftersom
man i kommunerna står närmast sina egna väljare och ser hur det rör sig i
regionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bosfadsstyrelsen gjorde
sin beräkning och kom också fram till ett behov av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;23&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section57&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section58&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Måndagen
den 5 november 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
bostadspoliti­ken&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;24&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;60
000 lägenheter. Men därutöver sade man i bostadsslyrelsen att vi behöver ha en
reserv på 5 000 lägenheter. Jag gjorde samma bedömning. Även utskottet gjorde,
såvitt Jag förslår, exakt samma bedömning. Vad utskottel sade var - jag minns
inte formuleringen exakt - au de förslag som presenterades i samband med denna
prognos tydde på en passiv inställ­ning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Därefter
har vi vidtagit en rad åtgärder. Så sent som i Juli höjde vi grundbeloppet för
flerfamiljshus ytterligare. Vi har alltså vidtagit föränd­ringar inom
befintligt lånesystem och företagit extra höjningar av lånen. Vi har inte gått
in på tekniken med ett ränte- och amorferingsfritt lån, vilket dessutom såvitt
jag förstår bara skulle gälla under en viss tid. Det har också varit oklart om
socialdemokraterna velat rymma detta lån inom låneunder­laget ellerom det
skulle gå därutöver Nu tycks vi ha fått ett besked om aft det skall ligga
utanför och alltså läcka överkoslnaderna. Tidigare har, såvitt Jag förstår,
avsikten varit att minska boendekostnaderna och inte alls att klara av
överkostnadsproblematiken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Närdet
gäller överkostnaderna vill Jag säga att dessa nu inte är värre än vad de varit
tidigare. Vi har höjt låneunderiagel och alltså nivån på de statliga lånen mer
än vad som behövts för att täcka prisökningarna. Därmed har vi kunnat hålla
överkosfnaderna någorlunda i schack.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sedan
är del så att vi nu har en större spridning på kostnaderna. Det finns
fortfarande många bostadsföretag som klarar att bygga t. o. m. under lånelaket,
medan andra ligger väsentligt över. Den stående frågan är naturiigtvis: Skall
vi lägga oss på en lånenivå som motsvarar de dyraste projekten? Vilka effekter
skulle det få på längre sikt för hyresgästerna när det gäller
byggprisulvecklingen och boendekostnadsulvecklingen?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Man
skall infe göra det enkelt för sig genom atf tro aff om man bara går in med
extra lån så klarar sig allting. Det kan nämligen få långsiktiga effekter som
gör att del blir dyrare för hyresgästerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
Jag sagt i mitt interpellationssvar är en av de viktigare frågorna att vi nu
verkligen försöker få en uppfattning om var bosladsbyggnadsbehovel ligger.
Kommunerna har gjort en bedömning. Bostadsstyrelsen har gjort samma bedömning,
och det har även Jag gjort. Men den bedömningen ligger väsentligt lägre än vad
som nämns i de bostadspolitiska debatterna, där man talar om 70 000 ä 75 000
lägenheter. Låt mig till detta bara göra den kommentaren att den senare
bedömningen bygger på boendeutredningarnas prognoser i mitten på 1970-talet.
Utredningarna utgick från att vi hade ett bortfall på ca 45 000 lägenheter per
år. Del måsle noteras alt det här skett en drastisk förändring, nämligen så
till vida att det f n. bara försvinner ca 20 000 lägenheter per år. Det betyder
att vi gratis - om man flr uttrycka del på del sättet-för 25 000 fler
lägenheter per år än vad boendeutredningarna beräknat. Det visar sig också att
ombyggnadsverksamheten har ökat kraftigt. Ombygg­nadsverksamheten när det
gäller flerfamiljshus ökade med 65 % förra året. Denna ökning ingår i den
ökning med 18 % förra året av den totala bostadsinvesteringen, som Jag tidigare
talade om. I år tycks vi hittills ha behållit ungefär samma nivå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section59&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section60&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Sedan har vi ett bekymmer med byggarbeiskraften. Vi
har här haft problem med att igångsättningarna styrts fill den senare delen av
året. 1 år har man känt ett behov av att utjämna delta, så att vi inle för en
kraftig boom i mitten på nästa år. Det innebär att vissa projekt kommer atl
stoppas. Prognoserna om 60 000 lägenheter torde därför inte komma att uppnås i
år, något som i och för sig hade varit önskvärt. Men det är alltså här fråga om
en förskjutning i tiden för aft uppnå en utjämning mellan olika projekt. Denna
utjämning sker för att man skall slippa en kraftig överhettning under nästa år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Christer
Nilsson! Jag vill inte på något sätt smita ifrån mitt eller regeringens ansvar,
och riksdagen skall inle heller smila ifrån siu ansvar när det gäller
bostadsbyggandet. Vi måste emeUertid vara medvetna otv alt detta är ett ansvar
som vi delar med kommunerna. Om regeringen skall ha ett huvudans var-och man
verkligen menar något med det-vill Jag att Christer Nilsson skall göra klart
för sig vad det innebär. Skall statsmakterna ta över bostadsplaneringen från
kommunerna? Är del rimligt och önskvärt? Jag tycker det inte. Om kommunerna
inte planerar för ell bostadsbyggande som motsvarar behovet och om kommunerna
har bekymmer med följdinveste­ringar på grund av bostadsbyggandet eller inte
vill ta på sig ett ökat ansvar för dessa, så är det med kommunerna man skall
diskutera den saken. Jag vill inte ställa upp på någon politik som innebär att
vi tar över planeringsansvaret från kommunerna. Kommunerna är trots allt bättre
bedömare av bostadsbygg­nadsbehovet än vad statsmakterna är.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Arne
Fransson frågade mig hurstort byggandet blir 1979 och 1980. Jag tror inie att
någon exakt kan svara på den frågan, men det torde bli något under det som vi
prognostiserade i början på året och kanske något under bostadsbyggandet 1978.
Men då skall vi komma ihåg att det var en kraftig ökning under 1978.
Visserligen var del en ökning från en låg nivå, men det intressanta är atl vi
vänt kurvan uppåt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Arne
Fransson gjorde ändå ett viktigt påpekande, nämligen atf regeringen ordentligt
bör följa upp kommunernas planer. Jag håller fullständigt med honom om att det
är viktigt att vi försöker fö en uppfattning om det verkliga bostadsbehovet
genom att fortsätta det arbete som inletts med att följa kommunernas olika
planer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Oskar
Lindkvist tog upp olika bostadspolitiska frågor. Låt mig beröra bara en. Det
gäller den utredning som vi tillsatt för att se över om vi kan införa
indviduell mätning av varmvattens-och uppvärmningskostnaderna. Delbar vi gjort
därför atl vi tycker del skulle vara angeläget för hyresgästerna att man
införde ett sådant system, så att de själva kan påverka sina energikostnader.
Eventuella vinster skall tillfalla hyresgästerna ifall de sparar. Detta var
också ett enhälligt krav från energikommissionen, där alla partier var
represente­rade. Det faktum att riksdagen avskaffat kopplingen mellan statliga
lån och varmvattenmätning kan Ju inte utgöra ett hinder föratt man merallsidigt
ser efter om det finns bättre tekniska möjligheter att införa ett system med
individuell mätning och debitering, något som ju å'r mycket eftertraktat och
önskat av hyresgästerna själva.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Måndagen
den 5 november 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
bostadspoliti­ken&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;25&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section61&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section62&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Måndagen
den 5 november 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
bostadspoliti­ken&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ARNE
FRANSSON (c):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Jag vill tacka bostadsministern för det kompletterande svaret på min
fråga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är naturligtvis på def sättet att kommunerna har de bästa förutsätt­ningarna
att bedöma behovet av bostäder. Bostadsministern nämnde att den senaste siffran
från kommunerna för 1980 ligger på mellan 60 000 och 61 000 lägenheter. Vi vet
att kommunerna tidigare år har varit alltför optimistiska i sin bedömning av
utvecklingen - i verkligheten har det blivit betydligt mindre. Man är därför
väldigt orolig för att det till grund för denna siffra från kommunerna ligger
samma optimism. Del skulle innebära en betydande minskning av bostadsbyggandet
under 1980. En sådan utveckling får man inle acceptera under några som helst
förhållanden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bostadsministern
sade att överkostnaderna nu inte är värre än tidigare. Det kanske de inte är.
Men i trähusbranschen, som Jag är verksam i, har vi ändå den bestämda
uppfattningen att problemet med överkostnaderna har blivit större. Det medför
betydligt längre handläggningstider i länsbostadsnämnder osv. Detta gör att det
finns en stor risk för att det blir ett vakuum i produktionen framöver.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
vill sluta med att framhålla att det, som jag sade i mitt första anförande, är
oerhört viktigt och angeläget -och det underströk också bostadsministern -att
man från regeringens sida håller kontakt med kommunerna och tar reda på vad som
är den verkliga orsaken fill aft kommunerna planerar så lågt som de i dag tycks
göra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section63&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section64&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;26&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;TORE CLAESON (vpk):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Av vad bostadsministern sagt framgår aft hon och regeringen inte
omfattar hyresgästernas förslag för att komma till rätta med de höga hyrorna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vpk
har under flera år föreslagit statligt stöd i form av ränte- och
amorteringsfria lån till de allmännyttiga bostadsföretagen. Vi har gjort del
mot bakgrunden av att många allmännyuiga bostadsföretag befinner sig i vad man
skulle kunna kalla en ständig ekonomisk kris. Deras kostnader stiger kraftigt,
och detla leder till allt orimligare hyreskrav. Eftersom dessa företag ingår
som en del i den kapitalistiska ekonomin, blir deras s. k. självkostnader
närmast ett slags marknadspris på lägenheter. 1 det marknadspriset ingår
marknadsräntan på de pengar som lånats för all läcka kostnaderna för bygget
innan det är lardigt. Där ingår priset på marken inkl. tidigare
spekulations-vinster. Där ingår också monopolpriser på byggnadsmaterial och
vinster till privata byggföretag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
denna utgångspunkt och mol bakgrund av att vi vill behålla och utveckla de
allmännyttiga bostadsföretagen som ett nödvändigt instrument på
bostadsmarknaden anser vi att också ett ökat statligt stöd är nödvändigt. Det
är nödvändigt föratt minska orättvisorna mellan privata och kommunala
fastighetsägare. Det är också nödvändigt för att minska orättvisorna mellan dem
som bor med hyresrätt och dem som bor med någon form av äganderätt. Det är
dessutom nödvändigt för att begränsa effekterna av de senaste årens&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section65&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section66&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;reallönesänkningar
och prishöjningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Då
är jag tillbaka till den fråga som jag tidigare ställde. Jag är medveten om atl
det kan vara svårt för bostadsministern att besvara alla frågor i en debatt,
men jag undrade hur bostadsminislern ser på frågan om underhållslånen. Dessa
lån kommer in som en mycket viktig del i bilden, och jag vill upprepa frågan;
Är bostadsministern beredd att verka för aff de underhållslån som de
allmännyttiga bostadsföretagen har erhållit för au klara sina ökade repara­tions-
och underhållskostnader för avskrivas? Del är nog inte bara Jag som är
intresserad av att fö ett svar på den frågan. Det är också hela hyresgäströrel­sen,
som har anslutit sig till detta krav. Och det är majorilelen av hyresgästerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Måndagen
den 5 november 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
bostadspoliti­ken&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section67&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section68&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;OSKAR LINDKVIST (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! I sitt senaste inlägg kom bostadsministern fram till atl regeringen,
bostadsstyrelsen och riksdagen egentligen hade samma bedöm­ning av behovet av
bostadsbyggande, nämligen 60 000 lägenheter plus bosladssiyrelsens förslag om
en reserv på ytteriigare 5 000. I den senaste budgetpropositionen uttrycker
bosfadsstyrelsen behov av au det byggs 60 000-70 000 lägenheter per år fram
lill mitten av 1980-talet. Jag kan inte finna att styrelsen i årets
anslagsframställning har ändrat uppfattning i den frågan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bostadsministern
sade att riksdagen egentligen gjorde samma bedömning som regeringen med
tillägget atl propositionen tydde på en passiv inställning från regeringens
sida. Om riksdagen säger att regeringen är passiv, kan det inte tolkas som alt
den är nöjd med regeringens proposition. Och del var inle heller riksdagen,
ulan hela kammaren - med undantag av folkpartiledamö­terna - ansåg aft
målsättningen 60 000 lägenheter inte var godtagbar utan att målet borde sättas
högre än t. o. m. de 65 000 lägenheter som bostadsstyrel­sen hade aviserat. Så
jag tror inte att bostadsminislern skall vara helt nöjd, för det finns faktiskt
ett påtagligt missnöje med den låga ambitionsgrad som regeringens förslag om
bostadsbyggande är ett uUryck för.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
och Christer Nilsson tog upp lill diskussion vårt förslag om ett ränte-och
amorferingsfritt lån. Vi skall komma ihåg att det bör finnas reella
förutsättningar, också ekonomiskt, för att genomföra detta förslag. Vi har elt
planerat bostadsbyggande på 65 000 lägenheter, men vi kanske hamnar på en nivå
som innebär 10 000 färre lägenheter. Det finns alltså i dag ett klart utrymme i
den ekonomiska politiken för atl utan svårigheter införa elt ränle-och
amorteringsfritl lån, som i normalfallet skulle klara upp till 10 % av de
överkostnader som har uppstått i många projekt som i dag är i gång i det
svenska samhället.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nu
säger bostadsministern alt man på sikt inte klarar hyrorna och kostnaderna med
detla förslag - men det är exakt vad man gör. De stora koslnadspåläggen i dag
på bostadsmarknaden är Ju att hänföra till finansie­ringen av överkostnaderna.
Dessa överkostnader betalas med lån som ofta har mycket höga räntor, och det är
dessa, vid sidan om oljekoslnader och annal, som får en sådan våldsam effekt på
hyrorna. Därför skulle man med&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;27&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section69&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section70&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Måndagen
den 5 november 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
bostadspoliti­ken&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;detta
förslag-som inte alls skall kopplas ihop med produktionskostnadsan-passade lån,
som Jag tror att vi får diskutera i ett senare sammanhang - kunna klara en hel
del av de problem som vi i dag kritiserar, nämligen att det byggs för fö
bostäder och för dyrt, att det finns stora överkostnader som skall finansieras
med lån och att det är höga räntor på den öppna marknaden. Delar på detta
område vi skulle vilja aft bostadsministern sade: Låt oss pröva detta förslag.
Det är i alla fall ett sätt att komma åt ett av de allra största problem som vi
i dag har på den svenska bostadsmarknaden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section71&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span lang=EN-GB style='font-family:
Verdana'&gt;CHRISTER NILSSON (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span lang=EN-GB style='font-family:
Verdana'&gt;Herr talman! &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad kommunerna
begär är aft regeringen skall ändra finansieringssystemet så att kommunerna och
bostadsföretagen i realiteten kan ta sitt ansvar för bostadspolitiken. Det
socialdemokratiska förslaget att det statliga lånesystemet skall anpassas till
de verkliga produktionskostna­derna förutsätter, som vi har understrukit, en
hård prövning av produktions­kostnadernas skälighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Som har påpekats flera gånger i debatten så
uttalade riksdagen i våras atf def bör byggas minst 65 000 lägenheter om året.
Men statsrådet Friggebo kan inte presentera en politik som leder fram till det
målet. Bostadsstyrelsen har t. o. m. sagt att vi kan räkna med ett minskal
bostadsbyggande. Slutsatsen av denna debatt blir då att statsrådet Friggebo
inte förmår uppfylla riksdagens beslut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section72&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;28&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bostadsministern BIRGIT
FRIGGEBO:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Arne Fransson är orolig föratt bostadsbyggnadsprogrammen är för
optimistiska. Vi skall naturiigtvis vara vaksamma, och det ingår i det
påbörjade arbetet att man skall följa upp bostadsbyggnadsprogrammen. Vi skall
inle glömma bort den förändrade roll som bostadsbyggnadsprogram­men har fått. I
slutet av 1960-talet och början av 1970-talet var bostadsbygg­nadsprogram ell
förhandlingsunderiag för att fö en tillräckligt stor kvot att bygga ute i
kommunerna. Då ville kommunerna ha kvoter, och vi hade en maximal gräns för hur
mycket kommunerna fick i kvot. Under senare hälften av 1970-talet har
kommunerna aldrig fullt ut använt de kvoter som har funnits. I år har vi
avskaffat det s. k. ramsystemet, som innebär att länsstyrelserna för rekvirera
de kvoter som behövs för all uppfylla bostads­byggnadsbehovet. Del är alltså
fritt fram att komma och hämta kvoter föratt bygga bostäder ute i kommunerna.
Det är den förändrade situationen. Därför hoppas jag att bostadsbyggnadsprogrammen
nu är mera realistiska och att de används mer som planeringsinstrument, vilket
hela tiden har varit avsik­ten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
har alltså påbörjat arbetet med att följa bostadsbyggnadsprogrammen och
planeringen. Samtliga länsarbetsnämnder och länsbostadsnämnder har i början av
varje år haft kontakt med alla kommuner för alt följa upp
bosiadsbyggnadsprogrammen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
det gäller underhållslånen, Tore Claeson, har jag tidigare sagt, ochjag kan
upprepa det, att del inte nu är aktuellt att omvandla underhållslånen lill&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section73&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section74&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;bidrag,
och de villkor som är beslutade i riksdagen skall gälla. Men vi har anledning
atl återkomma till hela underhållsproblematiken när underhålls­fondsutredningen
är klar. Där gäller det dels alt möjliggöra för hyresgästerna atf få ett större
inflytande över det underhåll som skall vidtas i lägenheten, dels att se hur
detla skall finansieras för framtiden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Christer
Nilsson återkommer till bostadsstyrelsens bedömning av bostads­byggandet i år.
Han menar att vi inte kommer att uppnå målen i de prognoser som tidigare är
gjorda och att det förmodligen blir en något lägre byggnadstakt än förra året.
Den bedömningen gjordes utifrån det faktum att länsarbets­nämnderna på
rekommendation av AMS under del sista kvartalet i år kommer atl skjuta på
igångsättandet av en del projekt som ligger helt klara. Det gör man bl. a. för
att Byggnadsarbetareförbundet och byggnadsarbetarna vill ha en bättre
säsongsutjämning när det gäller byggnation och för au undvika en kraftigt
överhettad marknad nästa sommar. Det är bakgrunden lill de något lägre
siffrorna. Här står man givetvis litet i valet och kvalet i fråga om huruvida
man skall tycka att det är bra att göra en sådan säsongsvariation ellerom man
bara skall spä på igångsättningen nu under hösten för att uppnå en viss given
produktionssiffra under elt visst givet år och bortse från de effekter som
delta kan fö under nästa år i form av en kraftig överhettning på byggmarknaden
med löneglidning, prishöjningar och annat som följd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Så
till frågan om det ränte- och amorteringsfria lånet. Som jag sagt tidigare har
vi inom ramen för redan existerande låneregler höjt detta utöver vad som varit
motiverat av prisutvecklingen. Delta för den inverkan att det blir lägre
boendekostnader liksom att också överkostnaderna blir lägre. Såvitt Jag förstår
har socialdemokraterna i varje fall tidigare hävdat all om man skall införa del
här ränte- och amorteringsfria lånet så skall man införa också prisstopp, och
då ville man tydligen också ha något slags permanent prisstopp vilande över
byggkostnadsufvecklingen. Jag tycker att detta speglar den oro som finns när
det gäller att kraftigt spä på långivningen och lägga den på den nivå som
motsvaras av de dyraste projekten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Men
vi bör i def här sammanhanget vara medvetna om att många bostadsförelag klarar
av atl bygga lill det s. k. pantvärdet, alltså utan överkostnader. Jag tycker
därför att man skall vara myckel uppmärksam på detta och inte bidra till att
dra upp prisutvecklingen så att alla bostadsprojekt kommer att ligga på den
högre nivån med de nackdelar detla för på längre sikt och på prisutvecklingen
över huvud taget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Måndagen
den 5 november 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
bostadspoliti­ken&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section75&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section76&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;TORE CLAESON (vpk):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Jag vill först kommentera del som bostadsministern sade om att det är
fritt fram för kommunerna och länsbostadsnämnderna närdet gäller kvoter för att
öka bostadsbyggandet. Detta måste rimligen innebära att de missförhållanden som
nu finns rättas till, så atl man för sätta i gång de byggobjekt som man
hittills inte fött igångsättningstillstånd för. Om så är fallet, då är det bara
alt hälsa bostadsministerns uttalande med tillfredsstäl­lelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag har vidare noterat aU
bostadsminislern inte anser del vara aktuellt med&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;29&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section77&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section78&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Måndagen
den 5 november 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
bostadspoliti­ken&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;någon
avskrivning av underhållslånen. Def är elt besked som hyresgästerna får notera
sig till minnes. Det handlar här om en enkel, konkret åtgärd, som helt
ostridigt skulle få gynnsamma effekter för hyresgästernas del då det gäller atl
begränsa boendekostnadernas ökning. Men till en sådan åtgärd säger
bostadsministern - och tydligen också regeringen - nej.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span lang=EN-GB style='font-family:
Verdana'&gt;CHRISTER NILSSON (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span lang=EN-GB style='font-family:
Verdana'&gt;Herr talman! &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I den
allmänpolitiska debatten den 25 oktober i år sade bostadsminister Friggebo:
&amp;quot;Bostadsinvesteringarna ökade förra året med hela 18 % i fast
penningvärde, och ökningen står sig även i år.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nu
erkänner bostadsministern att bostadsbyggandet kan komma att minska under 1979,
och då härden här interpellationsdebatten haft det värdet att bostadsministern
närmar sig den bostadspolitiska verkligheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section79&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section80&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;30&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bostadsminisfern BIRGIT
FRIGGEBO:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Beskedet beträffande underhållslånen är, Tore Claeson, på intet sätt
något nytt. Dessutom harju riksdagen fatfat beslut i den här frågan i full
enighet -jag har inte kunnat kontrollera om vpk möjligen stod utanför, men det
var en slor majoritet i riksdagen för detla.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sedan
säger Tore Claeson att närdet kommertillett konkret fall, då blirdet minsann
nej till hyresgästerna. Men,Tore Claeson, miljardlånet i sig innebar Ju en
väsentlig förbättring för hyresgästerna detta år och nästa år. Kostnaden för de
extra underhållsåtgärder som under två års tid kommer att kunna vidtagas för
att bibehålla standarden på lägenheterna och fastigheterna skall hyresgästerna
betala tillbaka under hela 15 års tid. Självfallet innebär det en väsentlig
lättnad aft fö en så lång återbetalningstid i stället för att nu omedelbart
behöva acceptera kraftiga hyreshöjningar under två års tid.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;TORE
CLAESON (vpk):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
falman! Det är inle, fru bostadsminister, någon lång ålerbetalningstid, om man
ser på vad som gäller för bostadslån i allmänhet. 15 år är en mycket kort
återbetalningstid. Det väsentliga är aft lånen måste börja betalas tillbaka,
och att detta innebären belastning i form av ökade boendekostnader kan väl ändå
inte bestridas. Jag vill inte på något sätt förringa värdet av underhålls­lånen.
De har haft en stor betydelse. Vad Jag har velat peka på, och det gjorde vpk
redan då beslutet om underhållslån fattades, är att lånen skall betalas
tillbaka. Då frislen har gått ut, dvs. nästa år,är man tvungen att betala
tillbaka lånen, vilkel kommer att slå igenom i form av nya hyreshöjningar. Jag
menar, aft om regeringen har den politiska viljan att medverka till att
begränsa hyresufplundringen och au hålla prishöjningstakten nere, finns det här
en utomordentligt bra, enkel och rak möjlighet att skapa gynnsamma effekter för
hyresgästerna. Men Jag har noterat alt regeringen inte vill vara med om detta,
vilkel jag beklagar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Överiäggningen
var härmed avslutad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section81&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section82&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§
5 Om giftanvändningen i skogs- och jordbruket&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jordbruksminisiern ANDERS DAHLGREN erhöll ordet för
atl besvara John Anderssons(vpk)den 15 oktober anmälda interpellation,
1979/80:12, och anförde:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! John Andersson har frågat mig när regeringen tänker vidta åtgärder mot
användningen av gifter i skogsbruket och om åtgärder kommer att vidtas för att
den ökade utbildning som manuell skogsvård kräver skall komma till stånd. John
Andersson har vidare frågat om regeringen tänker vidta några åtgärder för ökad
forskning och stöd till alternativa brukningssäti för att slippa beroendet av
giftanvändningen inom jordbruket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
vill inledningsvis framhålla atl regeringens målsättning är klar, nämligen att
kemikalieanvändningen måsle begränsas. Delta slås också fast i
regeringsdeklarationen. Vidare vill jag erinra om beslut som togs på delta
område av den förra trepartiregeringen, bl. a. förbudet mot fenoxisyror av
typen 2,4,5-T.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ytterligare
åtgärder måste dock vidtas. En särskild kommitté har tillsatts för att utreda
frågan om användningen av kemiska medel i jord- och skogsbruket. Kommittén
skall med förtur redovisa frågor som rör skogsbru­kets användning av
bekämpningsmedel. Före nästa års besprutningssäsong i skogen bör underlag
finnas för beslut om vilka omedelbara åtgärder som bör vidtas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Närdet
gäller frågan om ökad utbildning för manuell röjning vill Jag nämna alt den
nyligen tillsatta kommittén också har i uppdrag att se vilken påverkan på
arbetskraftsbehov och vilka problem från arbetsmiljösynpunkt som en övergång
till alternativa metoder kan innebära. Om det skulle behövas ökad utbildning
bör den kunna ordnas av bl. a. skogsvårdsstyrelserna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Insatserna
för att fö fram alternativa metoder till användningen av kemiska medel ijord-och
skogsbruket har successivt ökat. Forskning pågår, bl. a. vid
lantbruksuniversitetet, för aft hitta metoder som inte medför risker för
människors hälsa eller miljön. Behovet av ytterligare forskning, försök och
utvecklingsarbete i syfte att få fram alternativa produktionsmetoder skall
också prövas, bl. a. av den tidigare nämnda kommittén. Denna skall därvid bl.
a. bedöma vilka ökade insatser som behövs inom t. ex. växtförädling, biologisk
bekämpning och alternativ odlingsteknik. Också arbetet inom naturresurs- och
miljökommittén är av betydelse när det gäller aft på sikt få fram
produktionsmetoder, som står i överensstämmelse med kraven på en långsiktig
hushållning med naturresurserna och på en god miljö.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Måndagen
den 5 november 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
gift an vänd­ningen i skogs-och Jordbruket&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section83&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section84&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span lang=EN-GB style='font-family:Verdana'&gt;JOHN ANDERSSON
(vpk):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span lang=EN-GB style='font-family:
Verdana'&gt;Herr talman! &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Först får jag
lacka Jordbruksministern för hans svar på min interpellation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Äv
svaret framgår aU regeringens målsättning är att kemikalieanvänd­ningen måste
begränsas, och vidare anser jordbruksministern att ytteriigare åtgärder måste
vidtas. När det gäller detta konstaterande finns inga meningsskiljaktigheter
mellan mig och Jordbruksministern - tvärtom. Detta&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;31&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section85&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section86&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Måndagen
den 5 november 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
giftanvänd­ningen i skogs-och Jordbruket&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;var
ju utgångspunkten för min interpellation. Givetvis hade jag väntat mig några
besked om konkreta åtgärder för att denna målsättning skall nås. Tyvärr är
svaret i stort sett bara en hänvisning till en nyss tillsatt utredning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Självfallet
är jag medveten om att del på della område finns delfrågor som behöver utredas.
Men av olika anledningar föreligger ändå frågeställningar som
Jordbruksministern redan i dag bör kunna ta ställning till.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fördel
första: Forskningsresultat har visat ett samband mellan cancer och
fenoxisyrorna. Det skälet borde Ju vara tillräckligt för att stoppa använd­ningen.
Jordbruksministern anser väl inte atl ett sådant ställningstagande hör till
utredningens uppgifter?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
det andra: Giftspridningen fick en framträdande plats i valrörelsen. Trängda av
en växande opinion, som krävde stopp för skogsbesprulningarna, lovade
socialdemokraterna här utanför på torget att om man vann valet, så skulle
gifterna stoppas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Dagen
efter säger Thorbjörn Fälldin i TV att detta vill också centern. Och föratt
riktigt understryka det förnuftiga i ett sådant beslut pekar han på en rad
positiva effekter som manuell röjning skulle få. Därtill säger han atl det är
ett friskt och häriigt Jobb alt röja manuellt, för han har själv provat det.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
tycker att del var helt riktiga synpunkter som Thorbjörn Fälldin framförde. Jag
ställer bara frågan: När skall ord följas av handling? Det är väl infe så att
centern ändrat uppfattning i den här frågan sedan man bildat regering
tillsammans med moderaterna? Eller är del centerns Einar Larsson,
jordbruksutskottets ordförande, som fött mer atl säga lill om i centern? Han
säger ju i en tidningsinfervju att kemikalier måste vi använda. Ja, han går så
långt att han påstår atl det var en osaklig opinion som framtvingade
DDT~förbudet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Centern
i regeringsställning har ju möjlighet alt lägga ett förslag om
besprutningsstopp på riksdagens bord. Jag tar för givet att socialdemokrater­na
stöder ett .sådant förslag, fastän de inte vann valet. Förslaget skulle således
samla en överväldigande majoritet. Och detta är ett vallöfte som måste infrias.
Jordbruksminisiern vill väl inle öka det påstådda politikerföraktet genom atf
svika så entydiga utfästelser som gjordes i valrörelsen?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
två frågeställningar som jag här särskilt pekat på anser Jag icke vara beroende
av den tillsatta utredningen. Jag anser atl klara besked bör kunna lämnas redan
i dag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section87&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section88&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;32&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jordbruksministern ANDERS
DAHLGREN:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
falman! John Andersson tycker att han inle har fått klara besked. Låt mig säga
attjag har svarat på de tre frågor som han har ställt. Jag skall upprepa svaren
koncentrerat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
det första: Före näsla års besprutningssäsong i skogen bör underiag finnas för
beslut om vilka omedelbara åtgärder som bör vidtas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fördel
andra: Om det skulle behövas ökad utbildning, kan detla ordnas av skogsvårdsstyrelserna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För del tredje; När del
gäller forskning skall den kommitté som är tillsatt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section89&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section90&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;utvärdera vilka ökade
insatser som behövs inom de här olika områdena.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Låt
mig sedan, herr talman, eflersom vi befinner oss i den vänliga veckan och för
att göra ett ytterligare förtydligande, säga att de här beskeden innebär alt
regeringen före nästa besprutningssäsong kommer alt fatta ell beslut om bl. a.
kemikalieanvändningen i skogsbruket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;JOHN
ANDERSSON (vpk):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herrtalman!
Jag skulle tänka mig aft den utredning som är tillsatt kommer atl ta ställning
lill olika förslag och åtgärder som måsle till efter ett besprutningsstopp.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
jag tycker är intressant i della fall arom man tänker hålla de löften som i
valrörelsen gavs från centern och från socialdemokraterna, där man ställde upp
på vårt gamla krav på ett stopp för gifter Det är den intressanta frågan i det
här sammanhanget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Måndagen
den 5 november 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
hanteringen av miljöfarligt avfall&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section91&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jordbruksministern
ANDERS DAHLGREN:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Det är mycket som är intressant i denna fråga. Vad som är viktigt i
frågan däremot är alt det inte skall förekomma någon kemikaliean­vändning och
besprutning i skogen förrän tidigast i augusti 1980. Före den tidpunkten kommer
regeringen atl ge ett besked.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
övrigt hänvisar jag till vad vi harsagt i regeringsdeklarationen, något som
John Andersson är väl medveten om i denna fråga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span lang=EN-GB style='font-family:
Verdana'&gt;JOHN ANDERSSON (vpk):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span lang=EN-GB style='font-family:
Verdana'&gt;Herr falman! &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag för väl ställa
den förhoppningen -eftersom något klarare besked infe kan fös i dag - alt
jordbruksministern i sitt förslag till riksdagen kommer att infria de löften
som gavs i valrörelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:0cm'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Överiäggningen var
härmed avslutad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section92&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ 6 Om hanteringen av
miljöfarligt avfall&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jordbruksministern ANDERS DAHLGREN erhöll ordet för
atl besvara Hans Peterssons i Hallstahammar (vpk) den 15 oktober anmälda
interpella­tion, 1979/80:13, och anförde:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Hans Petersson i Hallstahammar har frågat mig vilka initiativ
regeringen kommer att ta för att snabbi få lill stånd en inventering av gömda
och &amp;quot;glömda&amp;quot; giftupplag samt vilka åtgärder regeringen kommer att
vidta för att under säkra former oskadliggöra sådana upptäckta giftanhopningar.
Hans Petersson har vidare frågat om jag kan tänka mig en framtida utveckling
där man skapar regionala eller länsvisa miljöföretag som med utbildad personal
och lämpliga transportmedel får fill uppgift att ta hand om och destruera allt
miljöfariigt avfall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
förordningen om miljöfariigt avfall har företag där miljöfariigt avfall
uppkommer skyldighet att lämna uppgift om avfallels art, sammansättning,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3 Riksdagens protokoU 1979/80:21-22&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;33&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section93&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section94&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Måndagen
den 5 november 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
hanteringen av miljöfariigt avfall&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;mängd och hantering.
Deklaralionerom miljöfarligt avfall har inhämtats från företagen år 1976 och år
1978. Regeringen har gett naturvårdsverket i uppdrag alt genomföra en ny
deklarationsomgång under år 1980. Deklarationsskyl­digheten omfattar allt
miljöfarligt avfall som uppkommer inom företaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
det gäller gamla avfallsupplag är det självfallet angeläget att insatser görs
för att spåra dessa. Det primära ansvaret för att sådana upplag inte ger upphov
lill miljöskador ligger på de företag hos vilka avfallet uppkommit eller
förvaras. Den kontroll som härutöver behövs från samhällets sida är i första
hand en uppgift för tillsynsmyndigheterna inom hälso- och miljövårdsom­rådet,
dvs. länsstyrelserna och hälsovårdsnämnderna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Redan
enligt nuvarande lagstiftning finns möjligheter att få giftigt avfall
omhändertaget. Enligt miljöskyddslagen kan föreskrifterom hanteringen av
miljöfariigt avfall ges såväl vid förprövningen enligt miljöskyddslagen som vid
tillsynen av miljöfarlig verksamhet. Rättar sig företag inle efter sådana
föreskrifter kan avfallet fraktas bort på deras bekostnad. Om det berörda
företaget inte kan svara för kostnaderna för omhändertagandet av avfallet finns
möjlighet atl förskottera dessa kostnader av allmänna medel. Så har också skeu
i flera fall. Det finns således enligt lagstiftningen möjlighet atl vidta
åtgärder när olaglig hantering av miljöfariigt avfall upptäcks.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
anledning av Hans Peterssons tredje fråga vill jag erinra om riksdagens beslut
från år 1975 enligt vilket ansvaret för insamlingen av industrins miljöfarliga
avfall skall ligga på kommunerna. Det pågår en uppbyggnad inom kommunerna för
att utvidga renhållningsansvaret till au omfatta detla avfall. Transport av
miljöfarligt avfall för utföras endast av kommun, företag som drivs av kommun
eller annat företag som fött särskilt tillstånd av länsstyrelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ansvaret
för det slutliga omhändertagandet av det miljöfariiga avfallet har lagts på det
samhällsägda företagel SAKAB, som skall samordna befintliga behandlingsresurser
och utföra de kompletteringar som behövs. Allt miljö­farligt avfall som
kommunerna kommer att samla in skall kunna lämnas lill SAKAB. För att kunna
omhänderta avfallet har SAKAB inrättat flera regionala mottagningsstationer
samt planerat en större central behandlings-anläggning. Frågan om olika
lokaliseringsalternativ för en sådan anläggning utreds f n. Utredningen kommer
inom kort all vara klar med sitt arbete. Jag ser det som mycket angeläget att
beslut om behandlingen av det miljöfariiga avfallet kan fattas så snart som
möjligt. 1 avvaktan härpå är det nödvändigt att organisationen och resurserna
för insamling och omhändertagande av avfallet byggs ut. Så sker också f. n.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section95&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section96&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;34&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;HANS PETERSSON i
Hallstahammar (vpk):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Jag tackar för Jordbruksministerns svar. Jag behöver inte hänvisa till
&amp;quot;vänliga veckan&amp;quot; för alt säga alt det var elt utförligt svar som
innehåller besked om nuläget när det gäller hanteringen av det miljöfartiga
avfallet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jordbruksministern
håller också med om aU det är angeläget att göra insatser för att spåra upp
gamla avfallsupplag men hänvisar samtidigt till att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section97&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section98&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;det primära ansvaret
ligger hos de företag hos vilka avfallet uppkommit. Om inte företagen uppfyller
sina förpliktelser skall länsstyrelser och hälsovårds­nämnd gripa in, säger
han.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nu
vet både Jordbruksministern och jag att man inle kan vänta sig någon större
mängd frivilliga anmälningar om gamla avfallsupplag, eftersom den nuvarande
profitekonomin infe ger någof större utrymme för miljövårdande initiativ som
kan komma att kosta företagen pengar. Vi vet också au tjänstemännen på
länsstyrelser och hälsovårdsnämnder inte kan väntas bedriva någon mer
omfattande uppspårande verksamhet, eftersom de sitter upp över öronen i ärenden
som tillhör vardagsjobbet. Många hälsovårds­nämnder för verkligen anstränga sig
för att klara av de dagliga ärendena.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen
i Örebro län har också, enligt tidningsuppgifter, nu krävt en snabb insats av
regeringen för all skapa bättre kontroll av gifthanteringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
det gäller svaren på min andra och tredje fråga - vilka hänger ihop eftersom de
har med transport och destruering att göra - hänvisar jordbruks­ministern till
gällande lagstiftning och det kommunala monopolet för omhändertagande och
transport av avfall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagar
och förordningar är bra, men det krävs också resurser för atf fullgöra de
uppgifter som ställs på t. ex. kommunerna. Många kommuner har inte egna resurser
för atl fullt ut klara detta utan hänvisas till att få frågan löst genom
privata transportörer som fått länsstyrelsens tillstånd. Det är väl knappast
obekant att många transporter av miljöfarligt avfall sker helt utanför den
tillståndsgivningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
tidningen Kommun Aktuellt, som i sådana här sammanhang väl får anses vara en
säker källa, påpekas att den undersökning som gjordes 1978 visar att två
tredjedelar av entreprenörerna körde utan tillstånd och att - vad värre är -av
dem som hade tillstånd var heller inle alla helt seriösa. Vad det innebär för
vårt miljövårdande arbete och för framtiden är svårt atl veta innan man konkret
vet vad uttrycket &amp;quot;inte helt seriös&amp;quot; innebär, men vi kan Ju misstänka
att en hel del olaglig hantering förekommer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
att få fullständig kontroll över hur företagen hanterar sitt miljöfariiga
avfall fordras nu ett helt utbyggt samhällsmonopol för omhändertagandet, dvs.
alla transporter och destrueringar måste registreras och kontrolleras mot vad
man vet om var farligt avfall produceras. Jag anser att det för företagen måste
vara helt förbjudet atl lämna sitt avfall till annan mottagare än samhällsägt
företag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
vill peka på ett färskt exempel på hur läget är. Den ganska kända
cyanidtippningen i Västerås, som ju är en ort i närheten av min hemort, kunde
ske därför atl ett företag i Gävleborgs län betalade betydligt mindre lill en
privat entreprenör än vad han skulle ha fått ge till SAKAB.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
man nu ser hur verkligheten är, måste Jag ånyo ställa frågan: Anser
jordbruksministern att tanken på regionala samhällsägda miljöföretag av den typ
Jag beskrev i interpellationen är riktig?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Och
så en fråga till. I svaret sade jordbruksminisiern att del i avvaktan på beslut
om avfallshanteringen är nödvändigt alt resurserna för insamlandet och
omhändertagandet av avfallet byggs ut. Vilka resurser är del som avses?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Måndagen
den 5 november 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
hanteringen av miljöfarligt avfall&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;35&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section99&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section100&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Måndagen
den 5 november 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
hanteringen av miljöfariigt avfall&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Finns det några utökade
resurser med i den budget som skall framläggas  i Januari?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jordbruksministern
ANDERS DAHLGREN:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Vi är alla medvetna om att det är en slor och besväriig fråga som
tagits upp i denna interpellation och att det är viktigt att komma fram till eU
slutligt ställningstagande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
del gäller en av de delfrågor som tagits upp vill jag erinra om atl vi i och
med de deklarationer som gjorts och genom den stora deklaralionsomgång som
skall ske nästa år kommer att fö bättre möjligheter än någonsin alt veta var
avfallet produceras, var det uppkommer. Naturligtvis får vi då en bättre
möjlighet till kontroll och tillsyn av det hela. Jag kan försäkra attjag med
stor uppmärksamhet följer denna fråga, för den är viktig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
det slutligen gäller frågan om vilka ökade resurser som kan ställas till
förfogande kan jag i dag inte säga annat, herr talman, än att denna fråga
bereds i samband med budgetarbetet, och till den diskussionen får vi återkomma
när regeringen har lagt fram sitt förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section101&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section102&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;36&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;HANS PETERSSON i
Hallstahammar (vpk):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag tackar
Jordbruksministern igen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
tolkar Jordbruksministerns yttrande så att det under budgetarbetet kommer atf
framläggas förslag om förstärkta åtgärder. När man talar med dem som har
ansvaret ute i kommunerna framgår atl de tycker att det är bra med ett
kommunalt monopol. Men hur skall vi klara upp det? säger man. Vi har inte
transportfordon, vi har inle personal, och vi tvingas att utnyttja privata
företagare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
Kommun Aktuellt, som jag tidigare nämnde, sägs i en intervju med folk på
naturvårdsverket att man tycker att det inte sköts på det sätt som är riktigt
och som väl var meningen enligt det beslut som fattades 1975 här i riksdagen.
Jag kan bara nämna några av de reaktioner som kommit till min kännedom i och
med att man i mitt hemlän har uppmärksammat en rad sådana här tippningar och
dolda miljöfaror.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsläkaren
i Västmanland säger med anledning av att man vid ell impregneringsverk har
hittat 12 ton arsenik, 8 ton krom och 4-5 ton koppar i marken omedelbart intill
en dricksvatteniäkt, som enbart skyddas av elt tjockt lerlager: Del är en
oerhörd lur att deffa impregneringsverk infe låg 50 meter längre österut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Men
så säger han också alt det bara i den här branschen finns 900 sådana
anläggningar i landet, och vid många av anläggningarna har man hållit på med
verksamheten sedan andra väridskriget. Hur ser det ut kring dessa? Vad vel vi
om de miljöfaror som finns i sådana här anläggningar? Och delta gäller ju bara
en enda bransch som sysslar med miljöfariig verksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mol
bakgrund av vad länsläkaren sagt vill jag understryka del som jag framhållit i
interpellationen, nämligen aU vi måste få fart på en uppsökande verksamhet, där
man försöker kartlägga vilken hantering som förekommit även bakåt i tiden. Den
inventering som görs nu gäller, om jag har fattat saken&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section103&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section104&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;rätt, del framlida
avfallet för att man skall kunna få kontroll över hur mycket det kan tänkas bli
och vilken typ av avfall man kommer atl få ta hand om. Men det är också oerhört
viktigt aft ta reda på gamla faror och källor till vad som kan tänkas bli
kommande miljökatastrofer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
åklagare som blivit inkopplad på fallet med tippningen vid Västeråstip­pen
säger att man fasar med tanke på vad som kan ha dumpals i gruvhål och alt vi
måste tänka på våra barns framtid.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Dessa
uttalanden från människor, som kanske mer av en slump har kommit i kontakt med
miljöfarorna och förhållandena sådana de är, understryker viklen av att vi tar
itu med dessa problem. Jag är verkligen glad alt jordbruksministern sade atl
han far seriöst på dessa problem och att man ämnar föreslå att förstärkta
resurser ställs till förfogande. Men Jag för välsäga som min företrädare här i
talarstolen, John Andersson, atl det för inte stanna vid ord utan det måste bli
handling. Vi ser fram emot vad de förstärkta resurserna kan innebära, när
budgeten kommer i Januari. Mycket folk ute i kommunerna väntar med spänning på
samma sak.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Måndagen
den 5 november 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
sysselsättnings­problemen I Nykö­pingsregionen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section105&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jordbruksministern
ANDERS DAHLGREN:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
falman! Jag vill bara erinra om att det inte är jag som har talat om förstärkta
resurser utan all det är interpellanten. Vad jag har sagt är atl frågan bereds
i Jordbruksdepartementet och aft den kommeratt redovisas i samband med
regeringens budgetproposition.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;HANS
PETERSSON i Hallstahammar (vpk):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Jordbruksministern har också talat om förstärkta resurser. Han säger i
interpellationssvaret att i avvaktan på beslut om den slutliga hanteringen vid
SAKAB &amp;quot;är del nödvändigt att organisationen och resurser­na för insamling
och omhändertagande av avfallet byggs ut. Så sker också f n.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Detta
uttalande tolkar jag så att man verkligen håller på att få fram rejäla anslag
för denna verksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jordbruksministern
ÄNDERS DAHLGREN:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! I fråga om det som har citerats är vi helt överens.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Överiäggningen
var härmed avslutad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ 7 Om
sysselsättningsproblemen i Nyköpingsregionen&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section106&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Arbetsmarknadsministern
ROLF WIRTÉN erhöll ordet för att besvara Anita Perssons (s) den 18 oktober
anmälda fråga, 1979/80:49, och anförde:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Anita Persson har frågat mig på vilket sätt jag avser följa riksdagens
rekommendation att regeringen med all kraft skall ta itu med uppkommande
sysselsättningsproblem i Nyköpingsregionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
Anita Persson syftar på är bl. a. den förestående nedläggningen av F &lt;/span&gt;&lt;span
lang=EN-US style='font-family:Verdana'&gt;II &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;flygflottilj
i Nyköping.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;37&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section107&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section108&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Måndagen
den 5 november 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
sysselsättnings­problemen i Nykö­pingsregionen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
vill erinra Anita Persson om att den dåvarande regeringen redan år 1975
tillsatte en arbetsgrupp för bevakning av sysselsättningsfrågor i Nyköping.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
29 juni 1978 bemyndigade regeringen chefen för kommunikationsde­partementet att
tillkalla en särskild utredare med uppdrag att utreda frågan om den civila
pilolutbildningen. Utredningen överlämnade sitt betänkande till regeringen i
augusti i år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningens
förslag är aU den civila pilotutbildningen skall förläggas lill Ljungbyhed.
Nyköping anges dock som ett av fyra möjliga lokaliseringsal-ternafiv.
Arbetsgruppen för bevakning av sysselsättningsfrågor i Nyköping har arbetat
fram ett förslag om hur den civila pilotutbildningen skulle kunna föriäggas
till Fil flygflottilj. Förslaget innebär bl.a. att Nyge Aero och
artilleriflygskolan, som f. n. är föriagda lill Brandholmens flygplats i Nykö­ping,
flyttas över till Fil-området som ett komplement till pilotutbild­ningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
vill betona att regeringen självfallet är beredd att seriöst pröva förslag som
kan komma från Nyköpingsgruppens sida om hur sysselsättningssitua­tionen i
området i framtiden skall kunna förbättras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section109&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section110&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;38&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ANITA PERSSON (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Jag tackar arbetsmarknadsminisiern för svaret på min fråga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anledningen
till attjag ställt frågan är den besvärliga arbetsmarknadssi­tuation som
uppstår i samband med F ll:s nedläggning. Den 10 april 1975 tillsatte dåvarande
arbetsmarknadsministern en arbetsgrupp för bevakning av sysselsättningsfrågorna
med anledning av F Il:s nedläggning. Försvars­utskottet skrev i betänkande 14,
1975, atf utskottet förutsatte att nämnda arbetsgrupp aktivt och förutseende
skulle ta sig an sina viktiga uppgifter och att sysselsätfningsstimulerande
åtgärder skulle förberedas och vidtagas inom de närmaste åren. Riksdagen beslöt
också enligt utskottets förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Emellertid
har arbetsgruppens arbete i fyra och ett halvt år inte givit något resultat.
Förutom de 550 arbetstillfällen som går förlorade på grund av F ll:s
nedläggning kommer vid årsskiftet 1979-1980 ytterligare 130 arbeten att
försvinna på grund av nedläggning av Farmeks slakteri i Nyköping.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
framgår av arbetsmarknadsministerns svar ligger nu på regeringens bord ett
betänkande om rekrytering och utbildning av flygförare till den civila
luftfarten. En placering av flygskolan vid Fil skulle lösa en del av
arbetsmarknadsproblemen i Nyköping samtidigt som den skulle hindra det tämligen
omfattande resursslöseri som skulle bli resultatet om inte F Il-komplexet
skulle komma till fortsatt användning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Under
de gångna åren har Nyköpings kommun varit aktuell vid ett tillfälle då def
gällt skapande av nya arbetstillfällen, och det gällde då placering av ett
mellanlager för använt kärnkraftsbränsle. Regeringen hade tre platser att välja
på, varav en var Studsvik i Nyköpings kommun. Den gången placerade man av olika
skäl arbetstillfällena i Oskarshamn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ytterligare
ett skäl till placering av flygskolan vid F 11 är att det på sikt skulle ge
utvecklingsmöjligheter för arméflygel och AB Nyge Aero. Man kan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section111&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section112&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;nämligen
inle bortse från den av armén nyligen startade utredningen om den framlida
lokaliseringen av artilleriflygskolan. Skulle även den försvinna från Nyköping
innebär det att även AB Nyge Aero skulle få ompröva sin verksamhet, vilket
skulle få till följd att ytteriigare arbetstillfällen för­svann.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Avslutningsvis
vill jag fråga statsrådet om han anser att de resultat som hittills
åstadkommits står i överensstämmelse med riksdagens klart uttalade krav på
åtgärder för att stimulera sysselsättningen i Nyköping. Jag hade väntat mig ett
mera konkret besked från statsrådet än jag fick i svaret.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Arbetsmarknadsministern
ROLF WIRTÉN:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Det är klart att det uppstår en del problem, om man lägger ned en
flygflottilj i en kommun av Nyköpings storlek. Vi har motsvarande svårigheter i
Kalmar, och vi kommer att få dem i Västerås.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
skulle för Anita Persson vilja redovisa läget vid F &lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US
style='font-family:Verdana'&gt;II. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Från
början var det 148 civilanställda som, om inga åtgärder vidtogs, skulle bli
arbetslösa - de militära placeras om på det sätt som är vanligt i militära
sammanhang. Den 1 oktober var det klart med andra anställningar för 84 av dessa
148 personer. A v de återstående 64 har man lösningar för drygt 30 personer.
Det återstår då 24. Det kan naturiigtvis bli besvärligt att klara upp den
situationen, men jag hoppas att även det skall bli möjligt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
vill gärna erinra om att arbetsmarknadssituationen i Sörmlands län -bilden är f
ö. ganska likartad i andra län - har förbättrats under de senaste kvartalen. Vi
kan Jämföra situationen i dag för en speciellt utsatt grupp -ungdomarna - med
situationen för ett år sedan. Det finns ungefär 800 färre i beredskapsjobb i
Sörmland i dag än för ett år sedan. Dessutom är det ett par hundra personer
färre som står i kö för ett arbete. Arbetslösheten har alltså minskat med i
stort sett 1 000 personer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Läget
på den öppna arbetsmarknaden har alliså förbättrats, och det bör vi också väga
in i den här diskussionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Måndagen
den 5 november 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
sysselsättnings­problemen i Nykö­pingsregionen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section113&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section114&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ANITA PERSSON (s);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Det är inte bara nedläggningen av F &lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US
style='font-family:Verdana'&gt;II &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;och
Farmek som är bekymmersam för Nyköping. Ett av ett de största företagen i
Nyköping är Studsvik Energiteknik AB. Bolaget har i dag svårigheter, dels på
grund av de otillräckliga resurser som tillförts det av statsmakterna, dels på
grund av den ovisshet som f. n. råder på kärnenergins område.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
juni månad beslöl riksdagen all nya slatliga utvecklingsbolag skall bildas inom
tre tekniska områden, bl. a. energiteknik. I näringsutskottets betänkan­de
1978/79:60 sägs, att vid tillskapandet av det nya utvecklingsbolaget för
energiteknik bör de resurser som finns vid Studsvik Energiteknik tillvarata­gas
och Studsvik tillförsäkras möjligheter till nära samarbete med det nya bolaget.
För att förverkliga de av statsmakterna uttalade inteniionerna alt tillvarataga
Studsviks resurser skulle en förläggning av det nya bolaget till Nyköping vara
ett steg i rätt riktning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En placering av den civila
pilotutbildningen vid Fil och det  nya&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;39&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section115&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section116&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Måndagen
den 5 november 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;O/n
ungdomsar­betslösheten&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;utvecklingsbolaget
för energiteknik i Studsvik skulle kunna lösa en del av de
arbetsmarknadsproblem som gjort sig gällande i Nyköpingsregionen, där ca 2 000
arbetstillfällen har bortfallit sedan 1976, inberäknat nedläggningen av F 11
och Farmek.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Arbetsmarknadsministern
ROLF WIRTÉN:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Det är väl riktigt att vi befinner oss i ett osäkert tillstånd när det
gäller kärnenergin i vårt land, men den saken får vi ta upp i senare debatter,
särskilt närvi haft den folkomröstning som vi nu harenatsomkring. Självfallet
bör man utnyttja Studsviks resurser, def tror Jag att Anita Persson och Jag har
samma uppfattning om. I vilken grad och med vilken inriktning det skall ske för
naturligtvis diskuteras i sitt sammanhang.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
vill gärna tillägga, herr talman, att Jag kommer att följa den här frågan om
pilolutbildningen. Det finns ett förslag, som jag sade, om Ljungbyhed, men
Nyköping har också varit med i den prövning som har ägt rum i utredningen. I
kommunikationsdepartementet kommer man att se på remissvaren, och vi skall
naturligtvis också anlägga en helhetssyn och tänka på sysselsättningsaspekter
och regionalpolitiska hänsynstaganden över huvud taget. Den frågan får vi också
återkomma till.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section117&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ANITA
PERSSON (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Jag tackar arbetsmarknadsministern för det senaste beskedet. Jag finner
det väldigt positivt och hoppas att vi får pilolutbildningen till Nyköping.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Överiäggningen
var härmed avslutad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
11.0pt;margin-left:0cm'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ 8 Om
ungdomsarbetslösheten&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section118&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;40&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Arbetsmarknadsministern
ROLF WIRTÉN erhöll ordet för alt besvara Tommy Franzéns (vpk) den 15 oktober
anmälda interpellation, 1979/80:14, och anförde:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Tommy Franzén har ställt ett antal frågor till mig kring
ungdomsarbetslösheten. För det första önskar han en redovisning av hur
regeringen förklarar ungdomsarbetslösheten och den långsiktiga målsätt­ningen
för ungdomens sysselsättning. Vidare frågar han om regeringen kommer att söka
motverka att ungdomslönerna sänks i förhållande till övriga löner. Slutligen
frågar Tommy Franzén om regeringen är beredd upprätta ell åtgärdsprogram för
ungdomens sysselsättning bl. a. med ökat bostadsbyg­gande och utbyggd social
service samt vilka andra åtgärder som kommer att vidtas i samma syfte.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
har tidigare redogjort för min syn på ungdomsarbetslösheten och åtgärder för
atl motverka denna. Eftersom jag i likhet med Tommy Franzén anser atl detta är
en mycket allvariig fråga finns det all anledning att här i kammaren hålla
ämnet aktuellt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section119&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section120&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det finns flera orsaker till de under 1970-talet
ökade arbetsmarknadspro­blemen för unga. Vi har haft stora strukturella
förändringar i näringslivet som inneburit att naturliga ingångsjobb har
försvunnit. Vi har också under de senaste åren haft en mycket djup
lågkonjunktur som ytterligare försvårat möjligheterna för de nytillträdande på
arbetsmarknaden. De lediga arbetena har varit få, och unga utan yrkesutbildning
och erfarenhet har då haft svårt att få de tillgängliga arbetena. Ytteriigare
orsaker som Jag vill peka på är bristande samverkan mellan skola och arbetsliv,
en ökad internrekrytering och i en del fall mindre realistiska önskemål från
både arbetsgivare och arbetssökande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringens
målsättning när det gäller ungdomens sysselsättning är densamma som för andra,
dvs. att alla som önskar ett arbete också skall kunna få del. För ungdomarnas
del gäller att de skall erbjudas arbete, utbildning eller praktik, och det är
en målsättning som riksdagen uttalat sig för. I regeringsförklaringen har
aviserats ytterligare insatser i delta syfte.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
att komma närmare målet arbeie åt alla har en lång rad åtgärder vidtagits av
både kortsiktig och långsiktig karaktär. Skolans kontakter med arbetslivet
byggs uf genom bl. a. SSA-rådens medverkan. Försök pågår med flera former av
varvad utbildning, och ett förslag till gymnasial utbildning i företag har
underställts parterna på arbetsmarknaden för synpunkter. Målsättningen är att
alla ungdomar skall ges möjlighet lill en gymnasial utbildning utformad efter
ungdomarnas behov.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
har i hög grad betonat utbildningens centrala roll. Detta beroende på atf alla
erfarenheter visar att ungdomar utan yrkesutbildning drabbas hårdast av
arbetslöshet. Tommy Franzén konstaterar också i sin interpellation att
tillgången på lediga Jobb som inte kräver yrkesutbildning är begränsad. Det
måsle då vara naturiigt att ge ungdomar en sådan utbildning atl de kan söka den
stora gruppen lediga arbeten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
förutsättning för att vi skall kunna hålla tillbaka arbetslöshet och
sysselsättningsproblem är att vi har en ekonomi i balans och elt konkurrens­kraftigt
näringsliv. Vi har nu ett läge med väsentligt högre efterfrågan på personal än
för ett år sedan. Detta har också givit utslag i minskad arbetslöshet, nedgång
i antalet ungdomar i beredskapsarbeten och ökad sysselsättning. Alltför många
ungdomar har dock fortfarande stora problem att finna ett arbeie, och därför
beslutade regeringen redan i våras att under hösten och vintern 1979-1980
utvidga de redan tidigare kraftiga insatserna för att stödja ungdomar. Försöken
med individuellt varvad utbildning fördubb­las således, de förhöjda
statsbidragen för beredskapsarbeten bibehålls och särskilda introduktionskurser
bedrivs f n., för att ta några exempel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
kommer noggrant alt följa utvecklingen under den närmaste tiden för atf snabbt
kunna förstärka åtgärdsarsenalen om så behövs. Samtidigt skall vi i samarbete
med arbetsmarknadens parter, AMS och skolöverstyrelsen sätta oss ned och
resonera om hur yrkesutbildningen skall kunna förbättras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tommy
Franzén framhåller i interpellationen atl ett ökat bostadsbyggande och
utbyggnad av barnomsorgen skulle kunna underiätta för de unga att få arbete.
Jag håller med om detta och vill i det sammanhanget betona alt ett flertal
åtgärder vidtagits bl. a. för att vidga bostadsbyggandet. Så har t. ex.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Måndagen
den 5 november 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
ungdomsar­betslösheten&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;41&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section121&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section122&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Måndagen
den 5 november 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
ungdomsar­betslösheten&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;räntan
för statliga bostadslån sänkts och lånemöjligheterna för ombyggnad förbättrats.
Effekten härav är också en ökad igångsättning jämfört med år 1978. Emellertid
bör i detla sammanhang påpekas all om ungdomen skall kunna få del av de arbeten
som skapas i expanderande delar av ekonomin, måste de också ges utbildning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
det slutligen gäller frågan om ungdomarnas löner vill Jag bara peka på all del
i vårt land är parterna på arbetsmarknaden som förhandlar om detta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section123&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section124&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;42&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;TOMMY FRANZÉN (vpk):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Det är nu åter dags att i riksdagen diskutera problemet med den höga
ungdomsarbetslösheten. Situationen skiljer sig inte väsentligt från vad som
gällde när vi förra året eller för två år sedan diskuterade dessa problem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är fortfarande en hög arbetslöshet bland ungdomar, trols alt regeringen säger
sig ha vidtagit åtgärder för atl lösa problemen på detta område. Det är tydligt
alt de åtgärder som vidtagits inte har varit de rätta. Satsningar som gjorts
har inriktats på beredskapsarbeten och arbetsmarknadsutbildning. Ätt direkt
angripa orsakerna till ungdomsarbetslösheten har inte förts på tal annat än
från vänsterpartiet kommunisterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
två år sedan hade Jag en debatt här i kammaren med dåvarande
arbetsmarknadsminisiern Per Ahlmark. Han sade vid det tillfället aft de då
gjorda insatserna skulle ge effekt. Någon sådan effekt att de kunnat göra slut
på eller i väsentlig grad minska ungdomsarbetslösheten har de tydligen ändå
inte haft. Det kan vi klart utläsa ur arbetsmarknadsstatistiken. Den
arbetsmarknadsminister vi hade förra året hänvisade till i stort sett samma
åtgärder Då sade Rolf Wirtén aft de beslutade åtgärderna, såsom förstärkt
arbetsförmedling, arbetsmarknadsutbildning och praktikarbeten, på kort sikt har
stor betydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
av de orsaker som anges när det gäller ungdomsarbetslösheten är de strukturella
förändringarna i näringslivet och en under de senaste åren djup lågkonjunktur.
Nu är det dags, tyckerjag, att avliva myten om att den kris som kapitalismen
genomgått skulle vara en av de två orsakerna till ungdomsarbetslösheten. Redan
undertidigareårdå vi hade högkonjunkturer och s. k. övervinster i bolagen fanns
det en betydande ungdomsarbetslöshet. Denna är hög också i dag även om en klar
förbättring inträtt i vårt kapitalistiska näringsliv. Trots att bolagen,
framför allt de stora bolagen, nu redovisar delbokslut med betydande
vinstökningar, så vel vi att det är Just i dessa bolag som antalet jobb minskar
och att ungdomarna därigenom alltså utestängs från jobb. Orsaken lill
minskningen av antalet jobb är alltså inte dålig lönsamhet utan kraven på ännu
högre lönsamhet. Detta driver fram nya automatiseringaroch rationaliseringar,
som i sin tur skapar arbetslöshet. Det är detta som är huvudorsaken till
arbetslöshet över huvud laget. Det är det ekonomiska systemet som bygger på
vinstmaximering som sparkar undan människor ur produktionen eller slänger för
dem som vill in.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;11976 års valrörelse gick
folkpartiet fram med en paroll om atl ungdomarna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section125&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section126&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;skall
garanteras arbete, utbildning och praktik. Den parollen står väldigt lågt i
kurs eftersom man inte kunnat infria det generösa löftet. Egentligen har det
inte infriats till en enda bit. Ändå fortsätter folkpartiet, fortfarande i
regeringsställning, att använda denna bluffslogan. Eller har folkpartiet nu
funnit på hur detta löfte skall infrias? I så fall vore det bra med ett besked
på den punkten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Arbetsmarknadsministern
säger i sitt svar, att regeringen i regeringsför­klaringen har aviserat
ytteriigare insatser. Jag måste ställa frågan: Vilka är dessa ytteriigare
insatser som avses? Är det ett nytt 18-punktsprogram som inte ger ett enda nytt
arbete, eller är det nya miljarder till bolagen utan atl det ställs krav på alt
delta skall ge jobb, eller blir det kanske ett 36-punktsprogram den här gången?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande
den långsiktiga målsättningen har arbetsmarknadsministern inte redovisat hur
nya jobb skall skaffas fram - för det är faktiskt nödvändigt atl nya jobb
skapas, som ersätter dem som näringslivet rationaliserar bort, om del skall bli
slut på arbetslösheten. Det kan väl inle vara så, atl regeringen som långsiktig
målsättning endast har i perspektiv att bygga ut kontakterna mellan skola,
samhälle och arbetsliv. Del är visserligen en angelägenhet, men det skapar
knappast några nya jobb.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SSA-räden
kan fylla en liten funktion i relationerna mellan skolan och arbetslivet, men
det förefaller som om regeringen tror atl de är något &amp;quot;sesam, öppna
dig&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringen
betonar i hög grad utbildningens roll. Men den är trots denna betoning inte
utbyggd pä en rad områden, t. ex. närdet gäller utbildningen av personal till
daghem och fritidshem. Inte ens med dagens låga utbyggnads­takt räcker
utbildningen till. Inte heller är det brist på sökande lill den utbildningen.
Felet ligger i att resurserna inle har skapats för alt ge tillräckligt många
chansen att få en sådan utbildning. Felet är regeringens, trots att man säger
sig ha en långsiktig plan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Frågan
om utbildning för dem som inte får jobb är inte så enkel som
arbetsmarknadsministern försöker göra gällande. Det finns många ungdomar som
helt enkelt inte klarar av att fortsätta med utbildning i skolan. De anser att
det räcker med de nio år som de redan har klarat av. Delta kan dels bero på att
ungdomarna är skoltrötta även om de klarat sig bra, dels på att de upplever
skolan som en institution som sorterar ut dem som inte klarar kraven.
Betygshets och individualistiskt skapande gör att många elever, särskilt arbetarbarn
och arbetarungdom, inte får uf av skolan vad de borde få. Därför löser man inte
problemen genom alt &amp;quot;ge ungdomar en sådan utbildning att de kan söka den
stora gruppen lediga arbeten&amp;quot;. Detla citat är inte mina ord, för jag kan
inte se den stora gruppen lediga arbeten. Jag vill här ställa frågan till
arbetsmarknadsministern: Var finns den stora gruppen?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
skulle vidare vilja fråga arbetsmarknadsministern: Hur många genomgår den
fördubblade varvade utbildningen? Det var länge sedan regeringen pratade om denna
form första gången, men det har, vad jag kan förstå, inte blivit så många
varvade utbildningar. Vari ligger problemen? Är det kanske på så vis att
företagen inte ställer upp i den mån som regeringen vill?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Måndagen
den 5 november 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
ungdomsar­betslösheten&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;43&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section127&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section128&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Måndagen den 5 november 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om ungdomsar­betslösheten&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det är bra att Rolf Wirtén, både som talesman för
regeringen och för folkpartiet, säger nej till moderaternas tankegångar om hur
ungdomarna skall få Jobb, nämligen atl göra dem så billiga i drift som möjligt
för att de därmed skall bli attraktiva. Jag anser atl det förslag som
moderaterna lanserade i valrörelsen, även om det inle är nylt, innebär ett
diskriminerande system. Erfarenheten visar också alt sådana åtgärder inte
hjälper. Låt mig ta ett exempel. Inom elinstallalionsområdet är det i Stockholm
brist på utbildad arbetskraft, dvs. det fordras fler som har fullgjort två år
pä gymnasium och ett år i praktiskt arbete. När läriingarna kommer ut från
gymnasiet efter sina två år och skall ha ell års praktisk utbildning på
företagen, då får de inte dessa jobb. Då blir många ställda utan sin fortsatta
utbildning, trots att de är mycket billig arbetskraft. Del är rikligt att det
är parterna på arbetsmarknaden som förhandlar, men en regering har faktiskt en
möjlighet att påverka, allra helst en regering som är så dominerad och styrd av
moderater.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
nämnde i min interpellation att en ökning av bostadsbyggandet skulle ge många nya
jobb och därmed underlätta för ungdomen atf komma ut i produktionen. Ett
byggjobb ger ungefär två jobb i annan industri. Därför är just
byggnadsindustrin ett bra exempel på vad man kan salsa på för att skaffa jobb.
Även Rolf Wirtén håller med om detta. Varför satsar då inte regeringen på en
rejäl utbyggnad av bostäder? Bostadsministerposten är Ju en av de
statsrådsposter som folkpartiet innehar. Vi kan ju notera att det i dag inte
byggs mer än ca 55 000 lägenheter. Det är en botlennotering. En ökad igångsättning
i år i jämförelse med 1978 är inget bra facit för folkpartiet. Del var t. o. m.
en högre igångsättning under den första trepartiregeringens tid.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
har arbetsmarknadsministern för kommentar till den fidsinställda bomb som, om
inget görs, enligt OECD riskerar att explodera framåt 1990-talet? Den aren stor
fara, inle bara i Sverige utan i hela västvärlden. Och här hjälper del infe att
bara ställa förhoppningar till eft konkurrenskraftigt näringsliv, fördel är med
andra länder i västvärlden som denna konkurrens skall ske, i varje fall enligt
regeringen. Om det skulle vara på det viset att ungdomen får jobb och företagen
blev konkurrenskraftigare i Sverige, skulle det då inte innebära att ännu fler
ungdomar skulle bli arbetslösa i andra västländer?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
tes som borgarregeringen hela tiden hänvisar till, nämligen den om en ekonomi i
balans, kommer inte atl ge de jobb som erfordras. Det fordras däremot en
speciellt inriktad politik som skapar en helt annan marknad, en marknad som
inte är lika exportberoende som den regeringen värnarom, för den marknaden har
redan slagit ut alldeles för många.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section129&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section130&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;44&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Arbetsmarknadsministern
ROLF WIRTÉN:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Tommy Franzén började med att saga att det är alltför hög arbetslöshet,
och i synnerhet då ungdomsarbetslöshet. Och det kan vi säga-det är alllid för
många arbetslösa så länge det finns några arbetslösa. En viss
friktionsarbetslöshel måsle vi väl acceptera, men vårt mål är, och det framgår
också av mitt svar pä interpellationen, att erbjuda arbete ål alla. Därför&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section131&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section132&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;kommer
vi att träget fortsätta alt försöka finna formerföratt förbättra lägel på
arbetsmarknaden för dem som har svårigheter alt komma in på den. Dit hör otvivelaktigt
just ungdomsgruppen, som är en av de allra viktigaste målgrupperna för vårt
arbete. Och därför kvarstår vårt löfte från 1976, som Tommy Franzén försökte
nedvärdera litet. Vi menar atl del är något väsentligt i det politiska arbetet
i Sverige att ge ell erbjudande om arbete, praktik eller utbildning åt varje
ung människa. Det är en rättighet som hon skall kunna kräva av samhället att få
uppfylld.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
tror inte att våra åtgärder har varit felaktiga. Om man Jämför svensk
arbetsmarknad och ungdomars sysselsätlningssituation i detta land med andra
länder, så finner man att vi otvivelaktigt har klarat dessa problem betydligt
bättre än man har gjort på andra håll. När man haft en ungdoms­arbetslöshet på
ca 10% i jämförbara länder har vi haft ca 5%. Vid internationella jämförelser
visar det sig alltså atl trots de väldiga struktur­problem vi har haft, den
långa och sega lågkonjunktur vårt land har genomkämpat, så har vi ändå hållit
sysselsättningen uppe på ett förhållan­devis bra sätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Men
man kan inte plocka uf en av dessa åtgärder, som Tommy Franzén gjorde när han
tog upp SSA-råden, och hävda att regeringen tror att den skulle vara ett
&amp;quot;sesam, öppna dig&amp;quot;. Det har vi aldrig sagt. Skall vi komma till rätta
med dessa svårigheter måste del bli fråga om en mängd olika åtgärder som
samverkar. Det är inle ett enda radikalmedel som hux flux löser ungdoms­arbetslösheten.
Låt oss vara överens om del, Tommy Franzén, annars blir det alldeles fel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är inle så enkelt som vpk ofta gör del i debatten. Vpk säger bara atl det är
kapitalismens fel och att om man bytte samhällssystem skulle allting vara
borttrollat. Då hade vi inga ungdomar som sökte jobb, inga ungdomar som kände
sig vara på fel plats på arbetsmarknaden. Del där är naturiigtvis ett luftslott
som inle tål den minsta konfrontation med verkligheten. Jag skall inte låta mig
ledas in i den debatten, de önsketänkandena kan Tommy Franzén och andra få leva
med. Vi får nog föra ett mera vardagsnära resonemang om hur man skall finna
konstruktiva lösningar för att skapa sysselsättning åt ungdomen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
det sammanhanget tror jag det är viktigt att man tar fasta pä delta med
utbildning. Det är ändå så, som Tommy Franzén mycket riktigt påpekar i sin
interpellation, aft de ungdomar som i första hand får svårigheter, som i första
omgången slås ul, är de som saknar utbildning och arbetslivserfarenhet. Det
gäller särskilt de yngre grupperna. Därför har Jag alltsedan jag blev
arbetsmarknadsminister väldigt hårt drivit linjen all man skall varva
utbildning och praktik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tommy
Franzén frågade hur det har blivit med det. Jo, vi har försöks­verksamhet i
gång-del tror jag Tommy Franzén väl känner till -och vi beslöt att dubblera den
vid det senaste tillfället frågan diskuterades här i riksda­gen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
tror också aff Tommy Franzén är medveten om alt vi i arbetsmark­nadsdepartementet
och utbildningsdepartementet i samråd nu har arbetat&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Måndagen
den 5 november 1979.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;O/n
ungdo/nsar-betslösheten&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section133&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section134&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Måndagen
den 5 november 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
ungdo/nsar-betslösheten&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;46&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;fram ett förslag om en
gymnasial företagsutbildning som just lar sikte på de ungdomar som lämnar
grundskolan eller hoppar av i gymnasieskolan. Det är ett ganska stort antal
ungdomar, och jag skulle vilja påstå att det är de mest känsliga grupperna,
alltså 16-18-åringarna. Förslaget innebär alt dessa 15 000 per årskurs kan få
ett bättre erbjudande inom gymnasieskolan med mera praktikinslag, mera
direktverksamhet ute på arbetsplatser, det må gälla industri, servicenäringar
eller hantverk. Efter alt förslaget har varit ute på remiss skall vi resonera
vidare om hur det skall utformas på bästa sätt. Min förhoppning är atl vi skall
kunna lägga fram ett förslag för riksdagen under vintern eller våren 1980 och
att vi också skall vara i gång med en förbättrad utbildning på detta område
under läsåret 1980/81. Därigenom kommer vi att ytteriigare ha anpassat
gymnasieskolan i den riktning som Tommy Franzén efteriyste.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Låt
mig vidare säga att det är helt klart atl det centrala och avgörande när del
gäller de åtgärder för att skapa nya arbetstillfällen som Tommy Franzén
efterlyste är atl man kan få lill stånd en samverkan mellan den ekonomiska
politiken och närings- och arbetsmarknadspolitiken. Lyckas det, då kommer det
också atl växa fram nya industrier och skapas nya arbetstillfällen på samma
sätt som skett under del senaste kvartalet, vilkel vi har kunnat konstatera. I
det sammanhanget vill jag gärna peka på atl om vi jämför siffrorna för
september 1979 med dem för september 1978, så kan vi notera en minskning av
arbetslösheten med 7 000 och en nedgång i antalet beredskaps­arbeten med 4 800.
Om man lill detta lägger den uppgång som skett i fråga om
arbetsmarknadsutbildning, så kan vi konstalera att sysselsättningsläget
förbättrats genom ett tillskott med nära 9 000 Jobb.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är en fortsatt samverkan mellan de här politiska områdena som kan få till
resultat att vi hävdar det svenska näringslivets konkurrenskraft gentemot andra
länders, och del är i sin tur en förutsättning för att vi skall kunna trygga
sysselsättningen i Sverige.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
falman! Tommy Franzén sade att det egentligen bara är vpk som känner ansvar
närdet gäller frågan om ungdomens sysselsättning. Jag roade mig med att la fram
arbetsmarknadsutskottets senaste betänkande, i vilket dessa frågor har
diskuterats och där bl. a. redovisas en sammanfattning av de förslag vpk
framför i det här avseendet genom sin motion 339.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
krav som vpk lill alt börja med framför i sin motion är att regeringen skall
vidta åtgärder som garanterar alla ungdomar arbete, praktik eller utbildning.
Del kravet verkar bekant for mig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
andra kravet gäller alt ungdomsavdelningar vid arbetsförmedlingarna skall
införas. Till det vill jag säga att vi givit arbetsmarknadsverket en större
resursförstärkning än någon gång tidigare under hela 1970-talet, nämligen 350
nya tjänster mot i genomsnitt 200 tidigare år. Arbetsmarknadsverket har sedan,
som Tommy Franzén vet, atf självt besluta om fördelningen av dessa tjänster
inom verket. Vill man avdela personal för ungdomsförmedling är delta helt O.
K., och vi har från regeringens sida betonat att sådant förmedlingsarbele skall
prioriteras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vpk:s tredje krav äratt
lokala åtgärdsprogram mot ungdomsarbetslösheten&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section135&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section136&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;skall
utarbetas i kommuner och landsting. Regering och riksdag har ingen motsatt
uppfattning när det gäller det kravet. Många kommuner arbetar redan med sådana
åtgärdsprogram. Jag kan hänvisa exempelvis till Malmö kommun, men också många
andra kommuner arbetar just på del här sättet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ett
fjärde krav gäller atl statsbidrag lill lönekostnader skall utgå med 100 % vad
gäller statliga, kommunala och landstingskommunala beredskapsarbe­ten. Det är
ett märkligt krav, Tommy Franzén. En sådan åtgärd skulle innebära att
kommunerna utöver att de finge statsbidrag med 100 % till lönerna också skulle
få tillbaka skatteintäkterna för den arbetsinsats som görs. Kommunerna skulle
alltså tjäna på det här statsbidraget. Något sådant skulle jag inte tro atl
riksdagen vill ställa sig bakom, och det gjorde man inte heller när
vpk-motionen behandlades.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ytteriigare
ett vpk-krav: Förslag till åtgärder utarbetas för att åstadkomma värvning av
utbildning och praktik. Det är precis detta jag talat om så många gånger här i
riksdagen, och jag har gjort det även i dag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Slutligen
framförs kravet att Delegationen för ungdomens sysselsättnings­frågor, DELFUS,
utökas med representanter för fler organisationer än f n. som representerar
ungdomen. Till detta är bara att säga alt naturiigtvis kan man diskutera hur
DELFUS skall vara uppbyggd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
krav jag nu återgivit är de som arbetsmarknadsutskottet uppfattat vara de
centrala i vpk:s motion. Det är de åtgärder man föreslog i samband med
behandlingen här i riksdagen av frågan om sysselsättningslägel för ungdo­men,
och jag må säga all det äratt ta munnen väl full när man sägeratt dessa
åtgärder skulle lösa alla ungdomsproblem på svensk arbetsmarknad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Måndagen
den 5 november 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;O/n
ungdo/nsar-betslösheten&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section137&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section138&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;TOMMY FRANZÉN (vpk):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Förmågan att skriva ihop åtgärdsprogram är välutvecklad, men det är
inte på grundval av den som regeringens insatser skall bedömas utan med hänsyn
till resultatet av åtgärderna. Förmågan att begränsa och minska
ungdomsarbetslösheten överträffas av oförmågan att skaffa flera nya jobb till
ungdomen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
tror atl det finns anledning att ägna särskilt ungdomsarbetslösheten stor
uppmärksamhet. Viktigast av allt är då frågan om massiva insatser. Vi ser i dag
de sociala följderna av bl. a. ungdomsarbetslösheten under 1960- och
1970-talen. Stora ungdomsgrupper är i dag utslagna och berövade allt hopp om
ett arbeie och en ordnad tillvaro. Detta styrks också av den nyligen
presenterade rapporten om ungdomarnas syn på dagens Sverige. Hela rapporten
visar att situationen har försämrats mycket drastiskt och atf ungdomen alltmer
föriorar hoppet om en ordnad framtid.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Samtidigt
förekommer det en cynisk kampanj mot de arbetslösa och utslagna ungdomarna.
Kampanjens främsta företrädare är Arbetsgivareför­eningen och andra
högerkrafter i vårt land. Ungdomarna är lata och arbetsovilliga, de föredrar
att leva av arbetslöshetsunderstöd - delta är bara några av de lögner som
ständigt återkommer, trots att de tillräckligt ofta har avslöjats som Just
lögner.  Jag tror atl Rolf Wirtén  instämmer i  min&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;47&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section139&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section140&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Måndagen
den 5 november 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
ungdomsar­betslösheten&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;48&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;bedömning
att det här rör sig om lögner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Rolf
Wirtén, som säkert har goda avsikter, har därför också en viktig uppgift atl
inom regeringen verka för insatser av format, så att flera jobb skapas och
ungdomsarbetslösheten begränsas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Debattklimatet
har dessutom knappast förändrats i gynnsam riktning i och med moderaternas
valframgång med kraftigt ökad representation i rege­ringen som följd. Därför
finns det all anledning att hela arbetarrörelsen med all kraft driver kampen
mot ungdomsarbetslösheten. Ungdomen har aktive­rat sig till kamp för sin rätt
till arbete. De fackliga organisationerna har också mer handgripligt tagit upp
frågan om ungdomsarbetslösheten. Den här kampen är nödvändig och del enda som
kan förändra ungdomens villkor på arbetsmarknaden och vända utvecklingen åt
rätt håll, åt vänster.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande
frågan om friktionsarbetslöshet är Jag, herr arbetsmarknads­minister, rädd för
att arbetslösheten faktiskt är större än vad som framkom­mer i statistiken.
Friktionsarbetslösheten finns kanske inte alltid med i siffrorna. En
undersökning som gjorts i Göteborg visar all fler ungdomar drabbas av
arbetslöshet än vad som framgår av statistiken. Sociologiska institutionen vid
Göteborgs universitet, som har gjort undersökningen, säger bl. a. att
sociologerna från början hade samma uppfattning som många andra, nämligen, alt
om 2 300 ungdomar går arbetslösa en månad och siffran ökar till 2 700 nästa
månad, är antalet nytillkomna arbetslösa 400. Men det är fel. I själva verket
kan antalet nytillkomna arbetslösa vara 1 000 eller 2 000. Detta gör kanske att
den siffra som arbetsmarknadsministern tyckte var mycket fin, 5 %
ungdomsarbetslöshet i Sverige Jämfört med ungefär 10 % för andra västländer,
inte är så bra. Jag skulle vilja påstå - och det tyckte Jag
arbetsmarknadsministern började med alt säga - att så fort det finns någon
arbetslöshet är den för hög. 5 % arbetslöshet är då en skrämmande hög siffra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
ställde frågan, vad det berodde på all den fördubblade försöksverk­samheten
inte blivit mera omfattande. Det gäller 400 i dag, såvitt Jag vel. Jag hade
funderingar på om det berodde på att arbetsgivarna inte vill gå regeringen till
mötes och släppa till platser. Jag fick inget svar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
andra frågan som Jag ställde i mitt förra inlägg var denna: Var är den stora
gruppen lediga arbeten? Jag har inle kunnat finna den. Vi vet att det finns
enligt statistiken en överrepresentation av s. k. lediga arbeten. Del har också
klart avslöjats genom undersökningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sedan
var det fråga om vad vår motion 339 egentligen var värd, och det sades atl den
skulle sammanfalla med folkpartiets förslag. Ja, grunden för motionen-något som
arbetsmarknadsministern inte ville gå in på-är all den också lar upp en
långsiktig planering som &amp;quot;måste innebära att samhället går in och skapar
arbeten i nya industrigrenar, utarbetade efter de behov som gagnar den
samhälleliga utvecklingen&amp;quot;. Sedan ges en mängd exempel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Detta
har, till skillnad mot regeringens inställning, naturligtvis varit grunden för
att man skall kunna skapa de andra delar som vi också tagit upp och som
arbetsmarknadsministern refererat till.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section141&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section142&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Arbetsmarknadsministern
ROLF WIRTÉN:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
falman! Jag skall bara kort replikera Tommy Franzén genom att säga, att del är
Ju så i dag atl vi har fler verksamma ute på svensk arbetsmarknad än någon gång
tidigare. Och det,herr talman, visar väl ändå-om nu inga andra statistiska
uppgifter övertygar Tommy Franzén -att det skett en utveckling i positiv
riktning av svensk arbetsmarknad under senare år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Får
jag möjligen också säga aU della med varvad utbildning hävdar Jag fortfarande
är en riklig väg, och vi skall ju försöka ta vara på de erfarenheter som ges i
dessa kommuner, där man har försöksverksamheten i gång. Men det stora tag som
här kommer att tas är naturiigtvis införandet av den företagsinriktade gymnasieskolan,
som jag talade om. Där för man i de mest känsliga tonårsgrupperna till stånd,
hoppas jag, en utbildning som både skapar yrkeserfarenhet och ger den riktiga
teoretiska utbildningen för att man skall stå stark på svensk arbetsmarknad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
det gäller de statistiska uppgifterna slutligen, herr talman, så pekade Ju
Tommy Franzén själv på ett område där det är en bristsituation i dag. Det är
inte svårt atf finna andra sådana sektorer och andra regioner i vårt land där
man i dag har svårigheter atl få fram arbetskraft. Därför måsle vi säga, alt
visst har läget förbättrats under 1979, och min förhoppning är att del även
skall vara så något kvartal in på 1980.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Måndagen
den 5 november 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
ungdomsar­betslösheten&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section143&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section144&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;TOMMY FRANZÉN (vpk):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herrtalman!
Jag skulle först vilja beröra något som jag infe hann med förra gången,
nämligen detta med lägets förbättring denna månad i förhållande till förra
månaden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är Ju ingen ovanlighet att siffrorna går upp och ner litet grand månad för
månad. Ibland beror del på ökade insatser i fråga om arbetsmarknadsutbild­ning
eller beredskapsjobb, ibland beror del på au man minskar de här insatserna. Del
kan ändå klart slås fast alt siffran 100 000 är ungefär den siffra som
motsvarar genomsnittet år från år beträffande arbetslös ungdom. Då menar jag
med arbetslösa också dem som har s. k. beredskapsarbeten,
arbetsmarknadsutbildning eller någon annan form av arbetsmarknadspolitis­ka
åtgärder bakom sig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
Rolf Wirtén läser statistik och talar om alt vi har aldrig tidigare haft så hög
sysselsättning i det här landet, så läser han statistiken på ungefär samma sätt
som fan läser Bibeln. Det hela beror på atf vi har närmare 1 miljon
deltidsarbetande i det här landet i dag, och det är klart att skrotar man 500
000 heltidsjobb och gör 1 miljon deltidsjobb av dem i stället, så för man 500
000 fler jobb att skriva in i statistiken. Men det ger inte människor fler jobb
för del.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sedan
var det fråga om företagsulbildningen. Jag är inle så säker på alt den modell
till företagsutbildning som det här har talats om är någon modell att
eftersträva. Vi harju haft företagsutbildning förr i vårt land. Vi hade de
gamla lärlingsutbildningarna. Vi hade dem som gick i olika former av företagsut­bildning
och som blev mer eller mindre klavbundna i de företag det gällde. Rätt tidigt i
arbetarrörelsens historia ställdes krav på att ta bort den här&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;49&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section145&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4 Riksdagens protokoU 1979/80:21-22&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section146&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section147&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Måndagen
den 5 november 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
de handikap­pades situation på arbetsmarknaden&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;klavbindningen i
utbildningen och i ställel lägga utbildningen under ett samlat samhälleligt
mål. Det är ju det vi i stort har uppnätt. Men nu vill den borgeriiga
regeringen återgå till det tidiga 1900-talets och det sena 1800-talets form av
utbildning, enligt vad jag kan förstå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För vår del är vi inte ett
dugg trakterade av en sådan utveckling.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
tredje och sista gången vill jag fråga: Var är den stora grupp av lediga
arbeten som arbetsmarknadsministern har pekat på i sill skriftliga svar?
Förklara del för mig, för Jag har i varje fall hittills inte fattal var den är
någonstans. Plocka fram den, om den nu finns! Jag har inte sett den någonslans.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
sitt förra inlägg sade arbetsmarknadsministern att när vi från vänsterpar­tiet
kommunisterna diskuterar arbetsmarknadspolitik, tar vi ofta fram socialismen
och säger att med den är allt frid och fröjd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nej,
det säger vi inte. Det är fel. Det är ett påstående som icke stämmer överens
med verkligheten och som får stå för Rolf Wirtén själv. Vad vi säger är att om
socialismen tillämpas får alla människor möjlighet alt planera och skapa ett
samhälle som ger arbete och utbildning åt alla människor. Det är inte på det
viset alt vi då-som man gör i det nu rådande systemet -överiåter åt ett fåtal
människor alt göra det och därigenom sätter hundratusentals människor på
arbetslöshetens bänk. Socialismen byggs inte av elt fåtal utan den byggs av ett
flertal, och det bör rimligen garantera att den också byggs för flertalets
bästa.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section148&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:0cm'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Överläggningen var
härmed avslutad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section149&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;50&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ 9 Om de handikappades
situation på arbetsmarknaden&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Arbetsmarknadsministern ROLF WIRTÉN erhöll ordet för
au besvara Tommy Franzéns (vpk) den 15 oktober anmälda interpellation,
1979/80:15, och anförde:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Tommy Franzén
har ställt följande frågor till mig;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Delar regeringen uppfattningen
atl varoch en skall ha rätt till ett arbete oavsett handikapp?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Har regeringen för avsikt att
vidta åtgärder för att tvinga näringslivet alt anställa handikappade?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Är regeringen beredd att
utarbeta en plan som innebär alt nya arbetstillfällen skapas inom produktionen
av varor och tjänster i statlig och kommunal verksamhet?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Har regeringen för avsikt alt
utvidga den arbetsrehabiliterande verk­samheten i likhet med
&amp;quot;Södertäljeförsöket&amp;quot;?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;5.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Har regeringen för avsikt att
ställa ytterligare resurser till förfogande för au skaffa jobb ål handikappade?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
handikappade är en av de mest utsatta grupperna i samhället. De har stora
svårigheter aft få arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Detta kan inle
accepteras, eftersom målsättningen för vår sysselsättnings- och arbets-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section150&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section151&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;marknadspolitik är arbete
åt alla.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
arbetsmarknadspolitiska åtgärderna för alt stödja människor med arbetshandikapp
har under en följd av år byggts ut och förstärkts. Senast i mars i år beslutade
riksdagen om betydande förstärkningar av olika stödåtgärder som syftar till au
människor med arbetshandikapp skall kunna erhålla och behålla anställningar på
den reguljära arbetsmarknaden. Riksda­gen beslöt samtidigt om en ny
organisation för yrkesinriktad rehabilitering. Den I januari 1980 kommer
arbetsmarknadsinstitut att inrättas inom arbetsmarknadsverket. Deras verksamhet
skall vara inriktad på att förbereda arbetssökande för arbeie eller utbildning
men också på att anpassa arbets­platserna efter de sökandes förutsättningar och
behov.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Arbetsförmedlingen
har under senare år förstärkts kraftigt, vilket bl.a. medfört ökade insatser
för ungdomar och arbetshandikappade.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
nya stiftelseorganisalionen för skyddat arbete börjar sin verksamhet vid
årsskiftet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
halvskyddade sysselsättningen och arkivarbelet reformeras den I juli 1980.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är min uppfattning atf de beslutade reformerna kommer att ha stor betydelse för
möjligheterna alt skaffa arbete åt handikappade. Vi har f. n. ell förbättrat
konjunkturiäge med ökad efterfrågan på arbetskraft. Arbetsmark­nadsverket
genomför nu en kampanj som innebär en kraftansträngning för all placera sökande
med arbetshandikapp. Minst en handikappad eller äldre sökande skall av
arbetsförmedlingen anvisas arbete i varje förelag och hos varje myndighet som
söker personal och som har anpassningsgrupp. Ger inle detta väntat resultat
avser verket alt tillämpa främjandelagens mera tving­ande regler.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
vill också i korthet ta upp det s. k. Södertäljeförsöket, dvs. den
försöksverksamhet som sysselsättningsutredningen initierade i Södertälje kommun
med speciella insatser för ungdomar med socialmedicinska arbets­handikapp. Den
bedrevs under åren 1977-1978. Kommunen har från år 1979 utvidgat och
permanentat verksamheten. Andra kommuner har tagit initiativ till likartad
verksamhet, vilket jag finner mycket positivt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
sammanhanget vill jag också framhålla alt AMS från den 1 Juli i år har medel
för försök med s. k. fadderverksamhet för arbetshandikappade och ungdomar,
vilken ger ytteriigare möjligheter att starta verksamhet enligt
Södertäljemodellen. Jag kommer alt uppmärksamt följa dessa försök.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Till
sist vill Jag peka på det som anförts i regeringsförklaringen om den
fördelningspolitiska betydelsen av regional balans och sysselsäUningsmöJlig-heler
i alla delar av landet. I regeringsdeklarationen slås också fast aU
solidariteten kräver atl tillgängliga resurser i första hand satsas på utsatta
grupper som handikappade och sjuka.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Måndagen
den 5 november 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
de handikap­pades situation på arbetsmarknaden&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section152&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section153&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;TOMMY FRANZÉN (vpk):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr talman!
Arbetsmarknadsministern konstaterar i början av sitt svar ti mig: &amp;quot;De
handikappade är en av de mest utsatta grupperna i samhället.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;51&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section154&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section155&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Måndagen
den 5 november 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
de handikap­pades situation på arbetsmarknaden&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;52&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag skulle vilja påstå alt
de är den mest utsatta gruppen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
har inte bara stora svårigheter att få jobb på den &amp;quot;öppna marknaden&amp;quot;,
utan detta är i det närmaste omöjligt. Den s. k. öppna marknaden är stängd för
de handikappade.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1981
har av Förenta nationerna proklamerats som det internationella handikappåret.
Vore det inte dags aff en verklig avvecklingsplan för arbetslösheten för
handikappade upprättades?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
situation som har rått under en lång rad av år och som ser ut att fortsätta får
inte accepteras längre. Vad som behövs är konkreta åtgärder för au fö ut alla
handikappade på den öppna marknaden, men för det fordras all det skapas massor
av nya jobb. Del är i längden enda chansen för denna åsidosatta grupp att få
arbete. Att konkurrera med den &amp;quot;friska&amp;quot; gruppen av arbetslösa går
alltså inte; del har erfarenheterna visat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Arbetsmarknadsstatistiken
månad för månad är en dyster läsning. Den visar inte på någon positiv
förändring för de handikappades inträde på arbetsmarknaden. Trots uppgången på
efterfrågan av arbetskraft - i statisti­ken - kan man inte utläsa att fier
arbelsplaceringar kommit till stånd för de handikappade.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
Jag framställde interpellationen var siffran för augusti månad i år 28 136
arbetssökande handikappade, och det var bara 264 som fick jobb i den s. k.
öppna marknaden. Det rörde sig om mindre än I 96. Ja, några hundra till fick
Jobb inom den skyddade och halvskyddade verksamheten, men 26 597 fick gå hem
igen ulan något Jobb.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
september månad i år är del ungefär likadant. 27 511 sökte Jobb, men bara 341
lyckades fö det, detta trots att länsarbetsnämnderna i flera län redan tidigare
hade tagit till kraftigare åtgärder mot företagen på den s. k. öppna marknaden.
1 1/4 96 av de sökande lyckades fö Jobb den här gången. På samma säll kan man
Jämföra med exempelvis september förra året. Då sökte 27 137 jobb, men bara 332
fick något. Statistiken visar dessutom inte hur länge dessa jobb räcker, men
troligen är fler av dessa människor återigen arbetslösa.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
man även räknar med dem som erhåller sysselsättning i halv- och helskyddad
verksamhet, så stiger den totala siffran för dem som erhållit jobb ända upp
till 3 96. Del betyder au 97 96 av alla handikappade arbetssökande hela tiden
ställs utanför. Är del en utveckling som vi kan acceptera? Nej, Jag tror inte
helleratt Rolf Wirtén vill acceptera detta, men det är bara på det viset att
den borgeriiga regeringen inte vill ta till de åtgärder som verkligen krävs för
atl råda bot på situationen. Ni värnar om företagens frihet och snackar om atf
ekonomin måste förbättras, men när de handikappades rätt till jobb kommeri
konflikt med förelagens frihet,ja, då ställer ni de handikappade åt sidan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
handikappades situation på arbetsmarknaden är så katastrofal au det fordras
alldeles särskilda insatser för att lösa dessa frågor. När i siort setl en på
hundra arbetssökande handikappade får jobb på den reguljära arbetsmark­naden,
borde detta resultera i kraftåtgärder. Den debatt som drivs i dessa frågor
kommer främst från de handikappades egna organisationer. Den&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section156&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section157&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;debatten borde flera vara
med i.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
upplever nu att närmare 300 000 är förtidspensionerade. Med den ökningstakt som
hittills varit skulle vi komma att hamna i en situation med omkring 450 000
förtidspensionärer 1985. Denna utveckling för inte komma till stånd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förtidspensionen
är ett viktigt och nödvändigt inslag där den är befogad av medicinska eller
andra skäl. Men den har tyvärr blivit elt instrument för att få bort en slor
del av handikappade från de arbetssökandes sida. Man har gett förtidspension i
ställel för att verka för alt skaffa jobb, och det är här som det finns
anledning till besk kritik. Del är inte fråga om införande av starkare
restriktioner när det gäller beviljandet av förtidspensioner, utan den som är i
en sådan situation atl han eller hon måsle ta emot förtidspension skall ges
goda villkor för att kunna leva vidare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Men
när förtidspensioneringen tas till som en följd av att arbetsmarknaden ställer
krav som är för höga för arbetskraften,då måste det till eU stopp. Det är
speciellt utmanande när unga handikappade människor förtidspensioneras i
stället för atl ges ett Jobb. Det rör sig om ungefär 2 000 sådana fall varje
år. Tänker regeringen låta delta förhållande fortsätta? Om inte, vad tänker ni
vidta för konkreta åtgärder för alt förhindra atl allt fler unga handikappade
förtidspensioneras varje år?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Handikappförbundens
centralkommitté (HCK) har krävt alt all förtidspen­sionering av de unga skall
upphöra. Kravet kan förefalla drastiskt, men kommittén anser att ingen ung
handikappad människa får lämnas åt sitt eget öde genom all förtidspensioneras.
Att lämnas lill passivitet och isolering till följd av Just
förtidspensioneringar något som måste förhindras. HCK kräver att man skall göra
aktiva insatser för alla unga handikappade med sikte alt ge dem ett så hyggligt
liv i arbetslivets gemenskap som det någonsin är möjligt. Därför har HCK också
krävt handikappgaranti för ungdomar. Det innebäratt man i stället för pension
skall ge handikappade ungdomar garanti till flerårig arbetslivspraktik. Om
vederbörande infe vill eller kan ta arbetslivspraktiken i anspråk på den
reguljära arbetsmarknaden, skall de åtminstone ges rätten till en plats i
dagcenterverksamhet med social träning och aktivitet som kan lägga grunden för
en senare yrkesmässig rehabilitering. Jag vill ställa den konkreta frågan till
arbetsmarknadsministern: Kommer regeringen att ställa upp på de handikappades
krav i den här delen och vidta de åtgärder som HCK kräver?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande
de frågor jag ställde i interpellationen måsiejag uppenbarligen återkomma med
förtydliganden. På frågan om regeringen har för avsikt alt tvinga företagen att
anställa handikappade svarar arbetsmarknadsminisiern att arbetsförmedlingen
under senare år förstärkts kraftigt. Det kan med rätta konstateras att
arbetsförmedlingarna ändå inte förstärkts tillräckligt. Kritiken kommer från
bl. a. arbetsförmedlarna själva. De hinner inte med att arbeta med de
arbetssökande i den grad som erfordras för atl hjälpa dessa till en möjlig
anställning. Detta beror inle på låg aktivitet från arbetsförmedlarnas sida
utan främst på atl det aren trög och svår marknad all Jobba med. Delar detta
som gör att arbetsförmedlarnas tid inte räcker till. I samband med&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Måndagen
den 5 november 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
de handikap­pades situation på arbetsmarknaden&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;53&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section158&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section159&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Måndagen
den 5 november 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
de handikap­pades situation på arbetsmarknaden&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;riksdagsbehandlingen
av propositionen om allas rätt till arbete i våras fanns del förslag om
ytterligare förstärkning av arbetsförmedlingarna med 300 tjänster just för att
dessa befattningshavare skulle ägna sig åt de handikap­pades problem, men det
förslaget gick ni emot. Jag måste ställa frågan: Anser arbetsmarknadsministern
att arbetsförmedlingarna har tillräckliga resurser för att kunna möta de
handikappades speciella krav?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Arbetsmarknadsministern
erinrar vidare om att arbetsmarknadsverket nu genomför en kampanj för att
placera sökande med s. k. arbetshandikapp. Det rör sig om en mjuk kampanj,
skulle jag vilja påstå, som tyvärr inle ställer kraven högre än att &amp;quot;minst
en handikappad eller äldre skall anvisas arbete&amp;quot;. Tror
arbetsmarknadsministern aU kvarstående 97 96 av de arbetssökande kommeratt
erbjudas jobb, inte anvisning, genom denna kampanj? Kampan­jen kan ge vissa
positiva effekter, men det fordras fortfarande tvingande åtgärder mol
förelagen, om vi skall få någon ordning på detta au ge de handikappade jobb.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
har heller inte av interpellationssvaret kunnat utläsa något svar pä frågan om
regeringen är beredd att utarbeta en plan som innebär alt nya arbetstillfällen
skapas inom produktion av varor och tjänster i statlig och kommunal verksamhet.
Skall jag tolka det uteblivna svaret som ett bifall till eller ett avslag på
förslaget om en sådan plan? Jag märker au arbetsmark­nadsministern ser frågande
ut. Jag tänker på den fråga som fanns med i min interpellation, om regeringen
var beredd au utarbeta en plan som innebär att nya arbetstillfällen skapas inom
produktion av varor och tjänster i statlig och kommunal verksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Slutligen
får jag hoppas att Rolf Wirtén ger litet bättre besked här i debatten när del
gäller dessa frågor än vad han började med att ge i det skriftliga svaret.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section160&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section161&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;54&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Arbetsmarknadsministern
ROLF WIRTÉN:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Det är klart att den här debatten blir något likartad den debatt som
Tommy Franzén och Jag nyss förde om ungdomssysselsättningen. Jag troratt vi
båda är överens om att i botten på de här problemen ligger tillgången på nya
jobb och möjligheten att erbjuda lämpliga Jobb.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är förvisso -Jag vidhåller del, herr talman - en klar uppgång i antalet lediga
jobb på svensk arbetsmarknad. Detta går atf dokumentera med en rad olika
uppgifter. Del har jag försökt göra i den föregående debatten, och jag skall
inte upprepa del nu.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
har ett ökat antal lediga jobb, och del ger oss större förutsättningar att
hjälpa de grupper, inkl. de arbetshandikappade, som har svårt att få fäste på
arbetsmarknaden. Det är det som också har motiverat atl man just i det här
skedet har gått på de företag där det finns anpassningsgrupper. F. n. finns
det, tror jag, ca 5 000 sådana i vårt land. Där skall man placera åtminstone en
s. k. arbetshandikappad. Det ger ett tillskott av motsvarande antal jobb som
det finns grupper, dvs. ungefar 5 000. Det är, säger Tommy Franzén, ett
alldeles för lågt mål. Men mot bakgrund av den statistik som Tommy Franzén
redovisar i sin interpellation och som vi kan se motsvarigheter till under&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section162&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section163&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;tidigare år-både på
1960-och 1970-talet -är detta ett rätt ambitiöst mål. Jag tror att Tommy
Franzén är beredd att erkänna att det är ganska bra om man klarar 5 000
placeringar på den öppna marknaden under den närmaste tiden. Det hjälper
naturligtvis inle alla - det är jag medveten om. Det finns en rad gränsfall där
man måste avväga om en placering på den ordinarie arbets­marknaden eller i
halvskyddad eller skyddad verksamhet är det riktiga. Jag tror inle Tommy
Franzén är beredd atl förorda att man tar bort den skyddade verksamheten; han
erkänner Ju alt man kan behöva förtidspension.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
det gäller utbudet av den skyddade verksamheten har riksdagen under senare tid
fattat mycket vikliga beslut som Jag erinrar om i svaret till Tommy Franzén. Vi
har ungefar 20 000 arbetsplatser inom stiftelsen Samhällsföretag. Det är inte
någon liten arbetsmarknad. Vi har ungefar 15 000 placerade i halvskyddad
verksamhet. Det är inte heller någon oväsentlighet i detta sammanhang.
Sammantaget är det eft ambitiöst program vi arbetar med.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
är ändå beredd att säga att Sverige inför FN-året 1981 bör fortsätta all driva
det här arbetet för alt ge de handikappade större möjligheter till en bra
sysselsättning, det må vara på den ordinarie arbetsmarknaden eller i någon form
av skyddad verksamhet. Passivitet är naturligtvis ett ont för dessa människor
och någonting som vi med gemensamma krafter skall försöka förhindra. Jag vill
dock inle instämma i vad Tommy Franzén sade i sin replik till mig, nämligen alt
en förtidspension innebär en fullständigt passiv tillvaro, där man blir
bortglömd och undanskuffad av samhället. Det finns sådana fall ' -jag är
medveten om det. Men på det sättet bör det icke fungera. Vi bör kanna ansvar
även för dem som har fött sin pension. Det är en annan del av våra akliviieier,
att finna former för att göra deras tillvaro mänsklig och ge dem möjlighet att
uppleva gemenskap i olika avseenden. Det för inte vara likhetstecken mellan att
bli pensionerad och att vara isolerad. Det är tvärtom så, att vi med andra
medel måste försöka finna ett aktiverande utbud för de människor som fött
pension - det må vara av ålder eller på grund av ett svårt handikapp.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Resursförstärkningen
till ÄMS är naturligtvis viktig i detta sammanhang. Det har regeringen varit
medveten om och har därför också satsat mycket på den i budgetpropositionen för
1979/80. Jag har sagt tidigare i dag att 350 tjänster är mer än vad
arbetsmarknadsverket fått någon gång tidigare. Man har sedan inom verket
möjlighet att fördela dem så att de kommerde grupper till del som bäst behöver
förmedlingstjänsten. Ätt man gjort def visar den statistik som AMS själv
presenterar. Man har avdelat en betydande del av sina förmedlare just förde
handikappade och ungdomar. Inte mindre än 143 tjänster inrättades för den
verksamheten enligt den statistik jag har fått la del av. Dessutom finns 17
specialistfjänster för döva och synskadade, som tillskapats under den senaste
tiden. Inriktningen mot just de här grupperna verkställs alltså av
arbetsmarknadsverket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Med detta tror jag att Jag har kommenterat de frågor som Tommy Franzén
reste.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Måndagen
den 5 november 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
de handikap­pades situation på arbetsmarknaden&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section164&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;55&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section165&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section166&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Måndagen
den 5 november 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
de handikap­pades situation på arbetsmarknaden&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;56&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;TOMMY FRANZÉN (vpk):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! I arbetsmarknadsstyrelsens handlingsprogram heter det om målsättningen:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Handlingsprogrammet
inriktas på ett övergripande mål. I varje företag och myndighet med anpassningsgrupp
och rekryteringsbehov görs minst en anvisning av en äldre eller
arbetshandikappad person under november/ december 1979.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
tror i motsats till arbetsmarknadsministern inle att def räcker med
anvisningar. Erfarenheterna visar ju att def behövs tvingande åtgärder, t. ex.
obligatorisk arbetsförmedling. Det innebär aft företag som söker folk inte
skall ges möjlighet att fortsätta med att välja och vraka, som de hittills har
gjort och som de kommer atf fortsätta att göra så länge de inte är tvingade att
ta vad arbetsförmedlingen anvisar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nu
finns den här möjligheten i främjandelagen, och när AMS går ut i sitt
handlingsprogram och kräver hårdare tag ligger i bakgrunden aft man kan komma
att ta fram främjandelagen. Def ärju ganska klart och tydligt alt man redan när
främjandelagen logs år 1974 såg alt det behövs tvingande åtgärder för atf skapa
arbeten åt de här människorna, men ännu i dag - drygt fem år efteråt - har den
här paragrafen i främjandelagen om obligatorisk arbetsför­medling mig veterligt
infe använts, i varje fall inte i någon större utsträckning och framför allt
inte för aft skaffa jobb åt de handikappade.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
är möjligt alt den här målsättningen i AMS kampanj, 5 000 arbelslill-fällen på
öppna marknaden för handikappade, kan uppfyllas, men vi får då se de 5 000 i
relation till hur många av de handikappade som egentligen skulle vilja ha ett
arbete. Jag tror inte alt det bara är de här 27 000,28 000 eller 29 000 - talet
varierar - arbetssökande som vill ha Jobb. Som handikapporganisa­tionerna själva
säger måsle det också bli slut på förtidspensionerandet. Det finns omkring 300
000 förtidspensionerade. O.K., alla är inte arbetssökande, alla skulle inte
vilja ha elt Jobb, men en väsentlig del av dem strävar naturligtvis efter det.
Inte minst gäller det alla de ungdomar som är förtidspensionerade; det rör sig
kring 30 0000 000 som fortfarande tillhör ungdomsstadiet. Säkeriigen skulle de
fiesta av dem hellre vilja ha jobb, om de fick den möjligheten. Jag håller med
handikapporganisationerna om att det fordras kraftåtgärder här. Man för ta till
det drastiska greppet att genom atl låta bli att förtidspensionera unga
människor tvinga fram andra åtgärder för att de skall kunna komma ut på jobben.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
det gäller uppgången i antalet lediga platser, som Rolf Wirtén återkom till,
vill Jag upprepa vad jag sade inledningsvis, nämligen att den tyvärr inte har
gett något återsken i statistiken över sysselsättning ål de handikappa­de.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
ställde en fråga i interpellationen: &amp;quot;Har regeringen för avsikt att ställa
ytteriigare resurser till förfogande för atl skaffa Jobb åt handikappade?&amp;quot;
Arbetsmarknadsministern svarar i slutet av siu första anförande; &amp;quot;I rege­ringsdeklarationen
slås också fast alt solidariteten kräver att tillgängliga resurser i första
hand satsas på utsatta grupper som handikappade och sjuka.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section167&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section168&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag måste med anledning av detla föra frågan
vidare: När nu regeringen har ökat de tillgängliga resurserna med närmare 1,5
miljarder kronor genom höjda skatter på sprit, vin, öl och tobaks varor-allt i
namn av alkoholpolitiska åtgärder - kommer regeringen då att i solidaritetens
namn satsa de pengarna på resurser för de handikappade och sjuka?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Arbetsmarknadsministern
ROLF WIRTÉN:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Jag vill påminna Tommy Franzén om att riksdagen har fattal beslut om
den obligatoriska platsförmedlingen. Den skall införas successivt allteftersom
arbetsmarknadsverket finner praktiska möjligheter till det.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
den kampanj som vi här har diskuterat en stund och som syftar till att
underdemånadersomålerstårav 1979 placera handikappade på arbetsplatser med en
anpassningsgrupp framhålls också - och jag noterar att Tommy Franzén är
medveten om detta - atl främjandelagen skall tillämpas för den händelse atf en
sådan frivillig åtgärd inte lyckas. Jag tycker att det är en ganska klar
fingervisning om att man menar allvar med sin strävan att nå resultat i dessa
sammanhang.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
det gäller antalet förtidspensionärer tror jag att Tommy Franzén tog till litel
för mycket. Antalet sådana i åldern 16-34 år var, enligt den sena.ste statistik
som Jag har tillgänglig, 1977 ungefar 25 000. Om Jag uppfattade Tommy Franzén
rätt sade han att deras antal skulle vara 30 000 - i själva verket är de alltså
5 000 färre.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Men
den fråga som Tommy Franzén tar upp till debatt är i och för sig viktig -hur
man skall förfara med dessa unga människor och om man verkligen kan acceptera
en ökning av antalet förtidspensionärer i dessa åldersgrupper. Jag håller gärna
med om alt det krävs en slark återhållsamhet i detta samman­hang. Jag vill dock
med tillfredsställelse notera att förtidspensionärernas antal under senare tid
faktiskt inle har ökat ulan snarare minskal i de lägre åldrarna. Visst har
samhället särskilda motiv för alt vidta åtgärder till stöd för personer som har
problem på arbetsmarknaden och som tillhör dessa åldersgrupper. Jag tycker
fortfarande att sysselsättningsutredningens förslag om att införa en möjlighet
till vilande förtidspension är värt alt arbeta vidare med. En del människor kan
behöva den trygghet som det ger att ha en pension i botten när de skall våga
sig ul på arbetsmarknaden och pröva om vingarna bär. Om försöket inte lyckas
har personen i fråga ändå chansen att gå tillbaka till del trygghetssystem som
en förtidspension ulgör.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
del slutligen gäller resurstilldelningen, herr talman, är det självklart att
den budgetproposition som vi nu arbetar med inom regeringen får ge svaret på
Tommy Franzéns frågor om vad det blir för möjligheter att öka anslagen till de
handikappade. Jag vill ändå erinra om att den proposition som jag förelade
riksdagen våren 1979 innehöll förslag om en dubblering av bidragsnivåerna i
fiera avseenden, framförallt närdet gällde möjligheterna atl utrusta en
arbetsplats så att den passar en arbetshandikappad. Också på flera andra
liknande punkter föreslogs en betydande resursförstärkning för just de
arbetshandikappade.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Måndagen
den 5 november 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
de handikap­pades situation på arbetsmarknaden&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;57&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section169&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section170&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Måndagen
den 5 november 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
de handikap­pades situation på arbets/narknaden&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
fråga som Tommy Franzén reste och som gällde budgetåret 1980/81 får vi
återkomma till i riksdagen under våren 1980.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;TOMMY
FRANZÉN (vpk):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Också Jag troratt vi lär fö anledning att återkomma med den frågan. Det
är bara del alt resursförstärkningen antogs här i riksdagen förra veckan helt
plötsligt, mera som en blixt från klar himmel än som en långsiktigt planerad
åtgärd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
vill anföra följande lilla citat uren ledare i tidningen Arbetsmarknaden nr 27
år 1979 under rubriken &amp;quot;Ta ansvar!&amp;quot;:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Kravet
på att ställa upp bakom arbetsförmedlingen skall inte enbart riktas mot
arbetsmarknadens parter. Lika viktigt är att de politiker som inte minst i
årets valrörelse för ut paroller om 'arbete åt alla' och 'arbete ål
handikappade' på motsvarande sätt tar sitt ansvar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Politikerna
har också möjligheler all se lill all de offentliga arbetsgivarna tar sitt
ansvar för att de stolta parollerna skall ges konkret innehåll. Det kräver
emellertid att man står kvar på barrikaderna också när de ibland impopulära
besluten måste tas - och när de ekonomiska resurserna skall fram.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är en otvetydig uppmaning från ledarskribenten till politikerna - till Rolf
Wirtén, till mig och milt parti och till alla andra i politiken -alt stå kvar
på barrikaderna. Men är det inte ett problem i det sammanhanget för Rolf
Wirtén? Rolf Wirtén försöker ändå, såvitt jag förstått, att göra så gott han
kan i den nuvarande regeringen föratt förbättra situationen förde handikappade,
men regeringen harju i regeringsdeklarationen gång på gång sagt alt man på den
offentliga sektorn måste hålla igen. Finns det då inte en konflikt inbyggd i
det här, mellan vad Rolf Wirtén här i dag framfört och det starka moderata
inslaget i regeringen? Vi vet att Gösta Bohman i valrörelsen och även efter
valrörelsen gått ut och i skarpa ordalag sagt att återhållsamhet inom den
offentliga sektorn måste till. Men då riskerar man trots allt att de handikap­pade
drabbas och att de därmed också ges minskat utrymme när del gäller atl komma
till tals och alt få Jobb hos de offentliga arbetsgivarna över huvud taget. Det
gäller alltså att stå kvar på barrikaden. Jag har förhoppningen atl Rolf Wirtén
i budgetpropositionen visar att han står fast vid vad han i varje fall fört
fram i valrörelsen, att försöka skapa någon mening åt parollen arbete åt alla.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
är inte överens med Rolf Wirtén när det gäller tagen. Jag är mera kritisk och
ser kanske också mera till vad som skett inom det privata näringslivet då del
gäller att anställa handikappade. Jag är alltså inte med på den mjuka linjen,
utan jag är förespråkare för - och det har vi i vart fall haft tillräckligt
lång tid på oss för att kunna mogna fram till -alt här måste vi ta till
tvingande åtgärder för att kunna ge de handikappade jobb och för att de såväl
som alla andra skall kunna känna sig som fullvärdiga medlemmar av def här
samhället.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section171&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section172&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;58&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Överläggningen var härmed
avslutad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section173&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section174&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ 10 Föredrogs och
hänvisades&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                         &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Nr 21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;''°'''8&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                                            &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Måndagen den&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1979/80:4 till
finansutskottet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                           &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;5 november 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§11
Föredrogs men bordlades åter IJlrikesulskotlels belänkande 1979/80:1
Socialutskottets betänkanden 1979/80:2-5 och 9 Kulturutskottets betänkanden
1979/80:1-3 Jordbruksutskottets betänkande 1979/80:1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§
12 Föredrogs och bifölls Interpellationsframställningar 1979/80:44 och 45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§
13 Anmäldes och bordlades&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skrivelse och propositioner&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:-9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1979/80:21 med redogörelse för verksamheten inom
Europarådets minister­kommitté under år 1978&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt;text-indent:-8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1979/80:27 om föriängd tillämpning av allmänna
prisregleringslagen (1956:236)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt;text-indent:-8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1979/80:32 om inskränkt skauskyldighet för Fonden
för industriellt utveck­lingsarbete m. fi.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1979/80:34 om försök med
boendeparkering på gatumark m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1979/80:39 om avdrag för
avskrivning på skeppskontrakt m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1979/80:43 om ändring av
Sveriges sjöterritorium&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§
14 Anmäldes och bordlades Motioner&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1979/80:95 av Hilding
Johansson m.fl. 1979/80:96 av Mårten Werner 1979/80:97 av Mårten Werner&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:-9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;med anledning av propositionen 1979/80:2 med
förslag till sekretesslag m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§
15 Anmäldes och bordlades&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Konstitutionsutskottets
betänkanden&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:-9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1979/80:1 angående vilande förslag till
grundlagsändringar m. m. jämte motion&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:-9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1979/80:2 med anledning av justitieombudsmännens
redovisning av sin verksamhet till 1979/80 års riksdag jämte motion&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1979/80:3 med anledning av
motioner om folkrörelsernas roll i samhället&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:-9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1979/80:4 med anledning av motion om närvarolista i
uiredningsbeiänkan-den&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:-9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1979/80:5 med anledning av motion om en
kartläggning av samhällets informat ionsfiöden&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt;text-indent:-8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1979/80:6 med anledning av propositionen 1979/80:19
om ändring i reli­&lt;br&gt;
gionsfrihetslagen (1951:680)&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                            &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;59&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section175&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section176&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Måndagen
den 5 november 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt;text-indent:-8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1979/80:7 med anledning av propositionen 1979/80:20
med förslag till lag om tystnadsplikt för präst inom svenska kyrkan, m. m.,
Jämte följdmotion&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skatteutskottets
betänkanden&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1979/80:1 med anledning av
motion om bålaccis m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1979/80:2 med anledning av
motioner om vissa taxeringsfrågor&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1979/80:3 med anledning av
motion om restitution av kyrkoskatt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1979/80:4 med anledning av
motioner om beskattning av barnpension&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;m.
m. 1979/80:5 med anledning av motion om slopande av viss dubbelbeskattning i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sverige
och Norge 1979/80:6 med anledning av motion om befrielse från bevillningsavgift
för&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;vissa
konsertarrangörer 1979/80:7 med anledning av motion om slopande av charterskatten&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section177&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section178&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;60&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Socialutskottets
betänkande&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1979/80:1
med anledning av motioner om förkortad arbetstid m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Trafikutskottets
betänkanden&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1979/80:1 med anledning av
motion om en samhällsekonomisk analys av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;virkeslransporter
1979/80:2 med anledning av motioner angående trafiksäkerhet m. m. 1979/80:3 med
anledning av motioner angående AB Svensk Bilprovnings&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;verksamhet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Arbetsmarknadsutskottets
betänkanden&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1979/80:1 med anledning av
motioner om statliga utmärkelser&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1979/80:3 med anledning av
motioner om anställningsskydd&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Civilutskoltets
betänkanden&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1979/80:1 med anledning av
riksdagens revisorers förslag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1979/80:21 angående den
lokala lantmäteriverksamheten&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1979/80:2  med anledning
av propositionen   1978/79:214 om ändring  i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;förköpslagen
(1967:868), m. m., jämte motioner 1979/80:3 med anledning av propositionen
1978/79:111 om åtgärder mol&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;krångel och onödig
byråkrati m. m., såvitt avser bostadsdepartementets&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ansvarsområde, jämte
motioner&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section179&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section180&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§
16 Anmälan av interpellationer&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 21&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section181&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:4.0pt;
margin-left:0cm;text-indent:296.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Måndagen
den&lt;br&gt;
Anmäldes och bordlades följande interpellationer som ingivits till kam-    5
november 1979&lt;br&gt;
markansliet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                     &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section182&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;den
29 oktober&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anmälan av inter­pellationer&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section183&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section184&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1979/80:46 av Cari Lidbom
(s) till justitieminisiern om lagstiftningsarbetet i Justitiedepartementet:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I tre år hade vi som Justitieminister en
pensionerad ämbetsman med beteckningen opolitisk. Hans uppgift var att uträtta
så litet som möjligt. Mätt med detta mått var hans verksamhet framgångsrik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sin
enda utåt uppmärksammade insats gjorde han på hösten 1978, när han i samband
med den förra trepartiregeringens ändlösa diskussioner om borrhål och laddning
av reaktorer försökte lära Thorbjörn Fälldin att tolka villkors­lagen. Denna
insats blev dock, som bekant, mindre framgångsrik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Men
nu är def annoriunda. Nu sitter för första gången sedan 1920-talet en
högerpolitiker på posten som justitieminister Håkan Winberg har i många år och
med stor konsekvens arbetat i riksdagen för konservativa värderingar, åsikter
och förslag. Ansvaret för den omfattande och betydelsefulla lagstift­ning som
hör hemma i Justitiedepartementet ger honom rika möjligheter att påverka
samhällsutvecklingen i den riktning som han så länge pläderat för. Kommer han
att tillvarata dessa möjligheter? I så fall är hårda samman­drabbningar atl
vänta i riksdagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Borgerliga
politiker ~ främst moderater men av och till också centerpartister och
folkpartister-brukaranklaga socialdemokraterna förau under 1970-talet ha
åstadkommil en snårskog av onödiga och skadliga lagar - lagar som medfört sämre
rättssäkerhet, urholkat den privata äganderätten och gjort den enskilde alltmer
kringskuren i sitt handlande och alltmer beroende av en växande, maktfullkomlig
byråkrati. Håkan Winberg har i riksdagen hört till dem som flitigast och
ivrigast talat om socialistisk regleringsiver och målat hotbilder av en
frihetsfientlig socialdemokrati.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hotbilderna
har inte sällan framförts utan atf kritikerna gjort sig mödan att tala om vilka
lagar det är som de anser skadliga. Men man har också ofta använt argumenten om
ofrihet och bristande rättssäkerhet som tillbyggen i kampen mot
socialdemokratiska reformförslag. Det har då gällt lagar som onekligen haft ett
element av frihetsinskränkning - för somliga. Lagarna har inneburit
begränsningar, t. ex. i skrupelfria företagares möjligheter lill skatteflykt, i
byggnadsfirmors möjligheter att styra utvecklingen på bostads­området och tjäna
stora pengar på markaffärer, i smarta affärsmäns möjligheteratt pracka på
kunder dåliga varor eller i arbetsgivares möjligheter alt hänsynslöst välja och
vraka bland sina anställda när några måste gå på grund av driftsinskränkning
eller omläggning av produktionen. Atl dessa lagar behövts för att åstadkomma
bättre ekonomisk och social rättvisa och för att öka friheten och tryggheten
för dem som haft för litet av bådadera är något&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;61&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section185&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section186&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Måndagen
den 5 november 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;An/välan
av inter­pellationer&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;62&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;som
åtminstone moderater ofta varit okänsliga för. En genomgång av
riksdagsprotokollen visar att detta omdöme är tillämpligt också på den nye
justitieministern.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Många
väntade säkert att den hårda kritiken mot socialdemokratisk lagstiftning under
1970-talet skulle sätta djupa spår i det politiska arbetet när vi 1976 för
första gången på 44 år fick en borgerlig regering. Många trodde att kursen
skulle läggas om, lagstiftningsmaskineriet omprogrammeras, den offentliga
sektorn skäras ned och åtskilliga &amp;quot;frihetsinskränkande&amp;quot; lagar
försvinna. Men ingenting av allt detla hände. Inte en enda av de förhatliga
lagarna från den socialdemokratiska tiden upphävdes, inga ämbetsverk avskaffades
och det gjordes inte ens något allvarligt försök att banta ned byråkratin.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Man
kan spekulera över orsakerna. Kan det åtminstone delvis ha berott på den
opolitiske justitieministerns programmatiskaoverksamhet? Iså fall ärju
förutsättningarna ändrade nu.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Eller
vågar man hoppas att underlåtenheten att välja en ny kurs berodde på atf de
borgeriiga partierna, närde väl fick ansvar, började inse sammanhangen och
förstod ihåligheten i sin egen propaganda? Har de till sist förstått alt den
snabba tekniska och industriella utvecklingen tvingar fram fler lagar och
förkortar lagarnas livslängd? Har de förståu att strukturförändringarna och
samhällsutvecklingen gör all lagstiftaren allt oftare tvingas ingripa för att
skydda de svaga och hindra de starka från att missbruka sin frihet? Inser
numera t. o. m. moderaterna att den frihet de förespråkat innebär ofrihet och
brutal otrygghet för flertalet?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringsförklaringen
ger inte något svar på dessa frågor. Inle heller har den nye justitieministern
avgeu någon programförklaring. I intervjuer i samband med tillträdet har han
visseriigen framhållit sin sedan gammalt kända ovilja mol onödiga lagar. Men
han har gjort det i vaga och allmänna ordalag. Det enda konkreta exempel han
nämnt är det slraffsanktionerade förbudet att gå mot &amp;quot;röd gubbe&amp;quot;, som
han vill ha bort. Man frågar sig: Är exemplets torftighet ett uttryck för
nybörjarens försiktighet eller en antydan om var gränsen går för
Justitieministerns fantasi och ambitioner?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Möjligen
förhåller det sig så, atl också Håkan Winberg åtminstone börjar ana atf de
moderata slagorden visserligen kan vara bra att ha för atl skrämma de tveksamma
och egga de övertygade bland borgerlighetens sympatisörer när det är dags atf
gå till val men att de inte duger att omsättas i praktisk politik. Det är
möjligt att den nye justitieministern tillhör den kategori moderater som hans
kollega jordbruksministern kallar &amp;quot;skryt-och skränhö­gern&amp;quot; -en
påträngande och obehaglig men i grunden ganska ofarlig höger. Del är möjligt.
Men vi vet inte.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Frågetecknen
i samband med skiftet på justitieministerposten är många. Klarlägganden behövs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag för därför fråga
justitieministern:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;om han fortfarande anser att vi
har massor av onödiga och skadliga lagar,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;vilka lagar han i så fall
åsyftar och om han tänker avskaffa dem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section187&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section188&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;om han fortfarande anser att
det är klent beställt med rättssäkerhet och frihet i vårt land, och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;vad han i så fall avser alt
göra åt saken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Måndagen
den 5 november 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section189&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section190&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;den 30 oktober&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1979/80:47
av Lena Öhrsvik (s) lill industriministern om den manuella glasindustrin:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Riksdagen beslutade i våras att en samlad plan för
samhällets insatser på glasindustriområdel skulle upprättas. När det gäller den
manuella glasindu­strin skulle målet vara att bevara denna industris
långsikliga konkurrenskraft och konstnärliga kvalitet, så alt dåvarande
sysselsältningsnivå kunde behållas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sedan
detta beslut fattades har två glasbruk lagts ned, och överhängande risk
föreligger för ytteriigare nedläggningar. Denna utveckling inger slor oro.
Åtgärder måste omedelbart vidtas, så att inte branschens
överievnadsmöj-ligheter försvinner, medan man utreder framtidsperspektiven.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Branschen
har under de allra senaste åren tappat ca 700 anställda, dvs. 28 96.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Glasbruken
är på sina resp. orter ofta den enda eller den hell dominerande industrin, och
ca 90 % av verksamheten är förlagd till fyra kommuner i Småland. En fortsall
krympning av branschen för alltså mycket omfattande samhällsekonomiska och
sociala konsekvenser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
anhåller därför om kammarens tillstånd aU ställa följande frågor till
industriministern:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När väntas industriverkets
utredning om den manuella glasindustrin vara klar?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hur tolkar regeringen
riksdagens beslut från i våras angående syssel-sättningsnivän?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vilka åtgärder ämnar regeringen
vidta för att förhindra ytteriigare nedläggningar under den tid utredningen
pågår?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kan de anställda vid Flygsfors
glasbruk räkna med regeringens stöd i sina försök att åter fö i gång
verksamheten?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anmälan
av inter­pellationer&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section191&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section192&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;den 1 november&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1979/80:48
av Sture Palm (s) till utbildningsministern om förhandsgransk­ningen av
biograffilm:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Argumenten i den svenska filmcensurfrågan torde
numera vara allmänt kända. Filmcensurmotständarnas principiella skäl för
avskaffande av all förhandsgranskning av film för vuxen publik möts av
anhängarnas oro över den allt råare våldsunderhållningen. Det gäller framför
aUt de senare årens filmulbud.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Filmcensurutredningen
avlämnade sitt betänkande för ett tiotal år sedan. Där framlades förslag om att
all förhandsgranskning av film för vuxen publik&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;63&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section193&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section194&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Måndagen
den 5 november 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anmälan
av inter­pellationer&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;skulle
avskaffas. Trots att ett flertal ministerskiften har skett sedan dess på
utbildningsdepartementet har de olika departementscheferna förhållit sig
avvaktande och inte utarbetat någon proposition. Detta ståndpunktstagande har
säkert starkt stöd hos den stora opinionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mol
den bakgrunden framstår förre folkpartiledaren, förre vice statsminis­tern,
förre arbetsmarknadsministern och nuvarande ordföranden i Svenska
filminstitutet Per Ahlmarks upprepade attacker mot den nu tillämpade ordningen
som mycket uppseendeväckande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hans
uttalande har mött stor uppmärksamhet i bl.a. vissa massmedia, troligen
beroende på atl de emanerar från en f. d. partiledare och tidigare
regeringsmedlem, som torde dela den nuvarande utbildningsministerns
grundvärderingar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Delta
bidrar till att öka förvirringen hos den stora allmänheten när det gäller hur
folkpartiets ledning och därmed den nuvarande regeringen ser på kampen mot det
filmvåld som denna fråga ytterst handlar om.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
massmedia, symposier och nu senast vid en filmpremiär riktar filminsti­tutets
ordförande Per Ahlmark fortsatta angrepp mot nu gällande lagstift­ning, som i
hög grad utformats i utbildningsministerns departement. Låt mig nämna ett
exempel. Slutorden inför premiärpubliken på biografen Palladium i Stockholm den
29 oktober 1979 löd:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Om
elt par år eller ett par årtionden kommer också censuren för film att
avskaffas. Och sedan kommer man alt förundra sig över 70-talets Sverige, då man
lät några tjänstemän på Statens biograföyrå härja och klippa på filmens område.
Hur lång tid det tar, innan denna rest från överhets-Sverige försvinner beror på
hur kraftfullt ni och andra, som censuren inte tror själva kan la ställning,
protesterar mot det förmynderi som vi alla på filmens område är satta
under.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
vet att vad Filminstitutets ordförande har att säga i denna fråga är av
begränsat intresse. Han har att hantera filmkommersiella intressen. Trots detta
kan uttalanden av detta slag skapa oklarhet hos de organ som på uppdrag av
regering och riksdag har att fullfölja sina uppgifter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
att skingra eventuella fortsatta oklarheter på detta område vill jag till
chefen för utbildningsdepartementet ställa följande frågor:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1.    Är
statsrådet beredd att inför kammaren redovisa sin uppfattning om de&lt;br&gt;
krav som nu rests beträffande avskaffande av förhandsgranskning av&lt;br&gt;
biograffilm?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.    Vill
statsrådet så långt möjligt, i avvaktan på resultatet av nu pågående&lt;br&gt;
utredningsarbete, medverka till att effektivt begränsa utbudet av underhåll­&lt;br&gt;
ningsvåld på biograffilmens område?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section195&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;64&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section196&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section197&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ 17 Meddelande om
frågor&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Meddelades att följande
frågor framställts&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;den 26 oktober&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1979/80:81
av Dom//öv/fc(s) lill socialministern om utnyttjandet av rätten lill
föräldraledighet i visst fall:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
nuvarande lagstiftning äger förälder rätt till föräldrapenning för vård av eget
barn. Äv tidningsuppgifter framgår att ett par kommuner i Stockholmsområdet -
Täby och Vallentuna - försöker spara in vikarier för daghemspersonal genom att
låta barnens föräldrar turas om atl arbeta på daghemmen. Föräldrarnas arbeie
bör enligt kommunerna ersättas genom utnyttjande av föräldraförsäkringen. Man
planerar utbildning för hela daghemspersonalen samtidigt och hänvisar
föräldrarna till atf under denna tid ta ut föräldrapenning och själva ta
ansvaret för alt daghemmen drivs som vanligt. Då det formellt inle föreligger
något hinder mot alt la den särskilda föräldrapenningen i anspråk tvingas
alltså föräldrarna använda föräldraledig­heten enligt kommunernas önskemål. Det
finns anledning att hysa oro för vem som under denna tid har det sociala
ansvaret gentemot barnen och föräldrarna. Mot denna bakgrund vill jag lill
socialministern ställa följande fråga: Är del acceptabelt att kommunerna kräver
att föräldrarna utnyttjar föräldrapenningen för att täcka luckor i kommunernas
barnomsorgsplane­ring?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1979/80:82
av Eva Winther (fp) till kommunikationsministern om åtgärder mot höjda
biljettpriser på vissa flyglinjer:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I regeringsförklaringen sägs atl elt huvudmål för
regeringen är alt trygga rätten till arbete och att förbättra den regionala
balansen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
nyligen beslutade prishöjningarna på en del flyglinjer till bl. a. Norrbotten
kommer atf motverka denna regeringens målsättning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vilka åtgärder avser
kommunikationsministern att vidta?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;den
29 oktober&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Måndagen
den 5 november 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Meddelande
om frågor&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section198&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section199&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1979/80:83 av Börje
Stensson (fp) till kommunikationsministern om planerad avstängning av viss
färjeförbindelse i sjön Sömmen, m. m.:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För alt kunna spara 90 000 kr. avser vägverket i
Östergötlands län atl stänga en farjeförbindelse i sjön Sömmen under perioden
den 1 november 1979-den 1 april 1980. Vissa arbetsresor kan bli 4-5 mil längre.
Enskildas och företags kostnader ökar således; därmed ökar också samhällets
kostnader.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
hänvisning till del anförda vill jag fråga kommunikationsminis­tern:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5 Riksdagens protokoU 1979180:21-22&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;65&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section200&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section201&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Måndagen
den 5 november 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Meddelande
om frågor&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Är kommunikationsministern
beredd atl undersöka detta speciella fall utifrån samhällskostnadsaspeki?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vilka åtgärder avser regeringen
att vidtaga för aft åstadkomma att statliga verk också redovisar
samhällskostnader vid förändringar i sin verksamhet?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section202&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;den
31 oktober&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1979/80:84
av Ake Wictorsson (s) lill budgetministern om sysselsättningspro­blemen i
Hallstavik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Datacentralen
föradministrativdatabehandling(DAFA)harsedan långtid en stansningsenhet,
förlagd till Hallstavik, som i dag sysselsätter 27 kvinnor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Centraliserad
stansningsverksamhet aren minskande verksamhet i Sveri­ge, och stora
ansträngningar görs av DAFA för atf långsiktigt klara sysselsättningen för de
anställda i Hallstavik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
enlighet med riksdagens beslut utreds nu möjligheterna att till Gällivare förlägga
en servicebyrå för skrivarbete etc. Under utredningsarbetet har där påbörjats
en stansningsverksamhet som innebär ett direkt hot mot möjlig­heterna att klara
sysselsättningen i Hallstavik. Det är självklart att Gällivare behöver nya
arbetsmöjligheter. Men del borde vara lika självklart att dessa
arbetsmöjligheter inte skall åstadkommas genom att arbetslösheten flyttas från
ett undersysselsail område till ett annat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Under
hänvisning till det anförda hemställer Jag om kammarens medgi­vande att till
budgetminisfern fö ställa följande frågor;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vilka
åtgärder är budgetministern beredd alt vidta för att trygga syssel­sättningen
för de anställda vid DAFA:s slansningsenhel i Hallstavik?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vilka åtgärder är budgetminisfern beredd att vidta
i syfte att till Hallstavik omlokalisera annan statlig verksamhet i
Stockholmsregionen föratt förbättra arbetsmöjligheterna för framför allt
kvinnlig arbetskraft?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section203&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;66&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1979/80:85 av Thage
Peterson (s) till industriministern om skogsindustrins råvaruproblem:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det har framkommit uppgifter om atl NCB;s fabriker
i Hörnefors och Köpmanholmen på grund av råvarubrist måste stängas under flera
månader näsla år. En förklaring till fabrikernas råvaruproblem är allmänt sett
minskade avverkningar från de privata skogsägarnas sida. En annan förefaller
vara aft skogsägarföreningarna inte levererar virke till NCB:s fabriker i den
utsträckning som stadgas i de virkesavtal som träffades i samband med att
staten i våras gick in med stödåtgärder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Industriministern
har i en kommentar till uppgifterna endast konstaterat att han inte blivit
underrättad om situationen och att han därför inte ser någon anledning att
diskutera frågan. Från socialdemokratisk sida ser vi det som utomordentligt
allvariigt att sysselsättningen i Hörnefors och Köpmanhol-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section204&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section205&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;men,
men även på andra orter, starkt hotas genom att skogsägarna inte tarsitt
samhällsansvar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
anledning härav vill jag fråga industriministern om han är beredd att dels
vidta effektiva åtgärder för att komma till rätta med den allmänt sett
otillfredsställande avverkningssituationen, dels utan dröjsmål säkersfälla atf
virkesavtalens regler följs?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Måndagen
den 5 november 1979&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Meddelande
om frågor&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section206&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section207&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;den 1 november&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1979/80:86
av Eva Hjelmström (vpk) fill justitieministern om förbud mot omskärelse av
kvinnor:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Är justitieministern beredd att omedelbart lägga
fram förslag för riksdagen om förbud mol omskärelse av kvinnor?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;den
2 november&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1979/80:87
av Anna Wohlin-Andersson (c) till socialministern om undersök­ning av orsaken
lill medfödda missbildningar hos barn i Valdemarsvik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I massmedia har förekommit uppgifter om att
vartannat barn som fötts i Valdemarsvik under senare delen av 1978 och under
första hälften av 1979 haft missbildningar. Normalt brukar 2 96 av alla nyfödda
ha någon form av missbildning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
uppgifter har länsläkaren beslutat om utredning av de aktuella fallen med
missbildningar. Utredningen har dock skett under stor sekretess. Inte ens de
berörda familjerna skulle ha blivit tillfrågade eller ha fåll information om
undersökningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
presenterade uppgifterna om det onormalt stora antalet missbildningar hos de
nyfödda barnen har hell naturligt skapat stor oro i Valdemarsvik. Inte minst
del faktum atl undersökningen skett under stor sekretess har skapat oro och
otrygghet, framför allt bland gravida kvinnor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag vill därför fråga
socialministern:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Avser
statsrådet att vidta några åtgärder-och i så fall vilka - föratt närmare
undersöka del stora antalet fall då barn fötts med missbildningar i Valde­marsvik?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§
18 Kammaren åtskildes kl. 14.48.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;In
fidem&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;BENGT
TÖRNELL&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;/Solveig
Gemert&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

</html>
</dokument>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G30921</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prot_197980__21.pdf</filnamn>
<filstorlek>3087648</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Riksdagens protokoll 1979/80:21 Måndagen den 5 november</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/E2E8DB63-ED18-4F33-87C3-1A3147329326</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>