<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2437178</hangar_id>
 <dok_id>G309137</dok_id>
 <rm>1979/80</rm>
 <beteckning>137</beteckning>
 <typ>prot</typ>
 <subtyp>prot</subtyp>
 <doktyp>prot</doktyp>
 <typrubrik>Riksdagens protokoll 1979/80:137</typrubrik>
 <dokumentnamn>Protokoll</dokumentnamn>
 <debattnamn>Protokoll</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>"</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>137</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1980-05-07 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2024-06-25 16:17:13</systemdatum>
 <publicerad>2009-11-27 14:35:14</publicerad>
 <titel>Riksdagens protokoll 1979/80:137 Onsdagen den 7 maj</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>importerad</status>
 <htmlformat>skanning2007</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G309137/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G309137</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G309137</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="brask"&gt;Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.&lt;/div&gt; 

&lt;div class=Section1&gt;

&lt;h1 style='page-break-after:auto'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riksdagens
protokoll 1979/80:137&lt;/span&gt;&lt;/h1&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 7 maj&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kl.
10.00&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§
1 Justerades protokollet för den 28 april.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§
2 Talmannen meddelade att läkarintyg inkommit för Rune Ångström, som var
sjukskriven under tiden den 23 april-den 7 juni. Erforderlig ledighet
beviljades.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Talmannen anmälde att  Ulla Orring (fp) fr. o. m.
den 7 maj skulle tjänstgöra som ersättare för Rune Ångström.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
137&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
den 7 maj 1980&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sammanträden
onsdagen den 14 maj och månda­garna den 2 och 9 juni&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§
3 Sammanträden onsdagen den 14 maj och måndagarna den 2 och 9 juni&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;TALMANNEN:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Såsom
tidigare meddelats hålls inget kammarsammanträde fredagen den 16 maj. Med
anledning därav börjar arbetsplenum onsdagen den 14 maj redan kl. 09.00, dvs.
en fimme fidigare än enligt den ursprungliga planen. Detta sammanträde avslutas
senast kl. 16.00.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
ändring av den preliminära tidsplanen börjar bordläggningsplenum måndagen den 2
juni kl. 14.00 i stället för kl. 11.00. Måndagen den 9 juni kl. 11.00 anordnas
ett bordläggningsplenum vid vilket interpellationer och frågor besvaras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§
4 Föredrogs och hänvisades Propositionerna 1979/80:174 till trafikutskottet
1979/80:175 fill skatteutskottet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§
5 Föredrogs och hänvisades&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Redogörelse&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1979/80:7 till
utrikesutskottet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§
6 Föredrogs och hänvisades&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Motionerna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1979/80:2049 fill
socialutskottet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1979/80:2050 och 2051 fill
skatteutskottet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§
7 Föredrogs men bordlades åter&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Finansutskottets
betänkanden 1979/80:26, 27, 29 och 30&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skatteutskoftets
betänkande 1979/80:48&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section3&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section4&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 137&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen, den 7 maj 1980&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Granskning av statsrådens tjän- . steutövning m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utrikesutskottets
betänkanden 1979/80:21 och 22 Socialutskottets betänkande 1979/80:40
Kulturutskottets betänkanden 1979/80:31 och 32 Jordbruksutskottets betänkande
1979/80:38 Näringsutskottets betänkanden 1979/80:44, 45 och 56 Civilutskottets
betänkande 1979/80:28&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section5&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;§ 8 Granskning av statsrådens tjänsteutövning m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föredrogs konstitufionsutskottets
betänkande 1979/80:50 med anledning av granskning av statsrådens
tjänsteutövning och regeringsärendenas hand­läggning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I detta betänkande hade utskottet
beträffande omfattningen och inrikt­ningen av arbetet med granskning av de
protokoll som förts i regeringen under år 1979 anfört följande;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Efter riksdagsvalen i september förra året avgick
den tidigare folkparti­regeringen och ersattes av en borgerlig trepartiregering
med Thorbjörn Fälldin som statsminister. Utskottet lämnar i betänkandet en
redogörelse för proceduren i samband med regeringsskiftet. I anslutning härtill
lämnas uppgifter om vissa organisations- och personfrågor inom regeringskansli­et.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regeringens utövning av normgivningsmakten har varit
föremål för en särskild undersökning. Denna har i första hand avsett
regeringsförordningar som under åren 1978 och 1979 utfärdats inom bostads- och
kommunikations­departementens verksamhetsområden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I likhet med tidigare år har granskningen även i år avsett
olika frågor rörande regeringsärendenas beredning. Som aviserades i förra årets
gransk­ningsbetänkande har utskottet fullföljt en tidigare påbörjad
undersökning av regeringens handläggning av besvärsärenden. I ett särskilt
avsnitt av betänkandet tas upp vissa frågor om handläggningen av
utlänningsärenden i arbetsmarknadsdepartementet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;På sedvanligt sätt har utskottet följt utvecklingen
beträffande lagråds­granskningen och proposifionsavlämnandet till riksdagen.
Utskottets granskning har som tidigare år avsett författningarnas utgivning
liksom behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen. I sistnämnda
hänseen­de har utskottet ägnat särskild uppmärksamhet åt regeringens åtgärder inom
arbetsmarknads- och industridepartementens verksamhetsområden. Ut­skottet har i
årets granskning tagit upp vissa frågor om tillämpningen av de grunder för
förhandling och information som förutsätts enligt den nya medbestämmandelagen i
samband med att regeringen utser innehavare av vissa högre ämbeten. Vidare har
en granskning gjorts av tidsutdräkten beträffande statsrådens besvarande av
interpellationer och frågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Under rubriken övriga frågor redovisar utskottet en rad
granskningsären­den . Ett av dessa gäller regeringensbefattning med en fråga om
utbildning av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section6&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section7&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;libyska
medborgare vid ett statligt företag. Dessutom har utskottet tagit upp vissa
frågor rörande svenskt stöd till befrielserörelser m. m. i Zimbabwe-Rhodesia.
Vidare har utskottet granskat ett uppmärksammat s. k. 'utflagg­ningsärende&amp;quot;
som avgjorts av regeringen. Andra granskade frågor gäller regeringens
handläggning av tillsättning av skoldirektörstjänst i Lomma, fråga om
remittering av visst utredningsbetänkande, kontroll från regering­ens sida av
SÄPO:s verksamhet och vissa frågor om medicinska forskartjän­ster i samband med
Serafimerlasarettets nedläggning. Slutligen har utskottet tagit upp frågor om
verksamhetstid för 1979 års kyrkomötes utrednings-nämnd m. m., regeringens
handläggning av visst ärende om ändring i studiestödsförordningen, ett
regeringsbeslut rörande taxitrafiken i Lerums kommun samt regeringens
handläggning av fråga om etableringsrätt för läkare.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 137&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 7 maj 1980&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Granskning av statsrådens tjän­steutövning m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section8&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utskottet hade för riksdagen anmält
den granskning som utförts samt resultatet därav.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vid betänkandet hade avgivits följande reservationer:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;beträffande
avsnittet 9. Regeringens handläggning av utlänningsären­den, såvitt avsåg
prövningen av sådana ärenden inom regeringen, av Hilding Johansson, Olle
Svensson, Yngve Nyquist, Wivi-Anne Cederqvist, Kurt Ove Johansson, Kerstin
Nilsson och Lahja Exner (alla s) som ansett att utskottets yttrande i viss del
skulle ha av reservanterna angiven lydelse,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;beträffande
avsnittet 9. Regeringens handläggning av lalänningsären-den, såvitt avsåg
formerna för ändring av den nordiska passkontrollöverens­kommelsen, av Hildring
Johansson, Olle Svensson, Yngve Nyquist, Wivi-Anne Cederqvist, Kurt Ove
Johansson, Kerstin Nilsson och Lahja Exner (alla s) som ansett att utskottets
yttrande i viss del skulle ha av reservanterna angiven lydelse,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;beträffande
avsnittet 11. Regeringens behandling av riksdagens skrivel­ser, såvitt avsåg
skrivelser på de arbetsmarknads- och industripolitiska områdena, av Hilding
Johansson, Olle Svensson. Yngve Nyquist, Wivi-Anne Cederqvist, Kurt Ove
Johansson, Kerstin Nilsson och Lahja Exner (alla s) som ansett att utskottets
yttrande i viss del skulle ha av reservanterna angiven lydelse,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;4.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;beträffande
avsnittet 11. Regeringens behandling av riksdagens skrivel­ser, såvitt avsåg
invandrares valbarhet, av Torkel Lindahl och Daniel Tarschys (båda fp) som
ansett att utskottets yttrande i viss del skulle ha av reservanterna angiven
lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;5. beträffande avsnittet 12. Övriga
frågor a) Utbildning i Sverige av libyska medborgare vid Telub AB av Hilding
Johansson, Olle Svensson, Yngve Nyquist,  Wivi-Anne  Cederqvist,  Kurt  Ove Johansson, 
Kerstin&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section9&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section10&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 137&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 7 maj 1980&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Gransknuig av statsrådens tjän­steutövning m. rn.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nilsson
och Sture Thun (alla s) som ansett att utskottets yttrande i viss del skulle ha
av reservanterna angiven lydelse,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;6.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;beträffande
avsnittet 12. Övriga frågor b) Regeringens beslut i visst
&amp;quot;utflaggningsärende&amp;quot; av Anders Björck, Per Unckel och Gunnar Biörck i
Värmdö (alla m) som ansett att utskottets yttrande i viss del skulle ha av
reservanterna angiven lydelse,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;7.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;beträffande
avsnittet 12. Övriga frågor c) Fråga om bidrag till vissa befrielserörelser i
Zimbabwe-Rhodesia av Anders Björck, Per Unckel och Gunnar Biörck i Värmdö (alla
m) som ansett att utskottets yttrande i viss del skulle ha av reservanterna
angiven lydelse,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;8.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;beträffande
avsnittet 12. Övriga frågor d) Fråga om remiss av den s, k. KS-utredningen av
Torkel Lindahl och Daniel Tarschys (båda fp) som ansett att utskottets yttrande
i viss del skulle ha av reservanterna angiven lydelse,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;9, beträffande avsnittet 12, Övriga
frågor f) Regeringens handläggning av&lt;br&gt;
tillsättning av skoldirektörstjänst i Lomma av Hilding Johansson. Olle&lt;br&gt;
Svensson, Yngve Nyquist, Wivi-Anne Cederqvist, Kurt Ove Johansson,&lt;br&gt;
Kerstin Nilsson och Sture Thun (alla s) som ansett att utskottets yttrande i&lt;br&gt;
viss del skulle ha av reservanterna angiven lydelse,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;10,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;beträffande
avsnittet 12, Övriga frågor j) Regeringens beslut den 1 november 1979 rörande
taxitrafiken i Lerum av Hilding Johansson, Olle Svensson, Yngve Nyquist,
Wivi-Anne Cederqvist, Kurt Ove Johansson, Kerstin Nilsson och Sture Thun (alla
s) som ansett att utskottets yttrande i viss del skulle ha av reservanterna
angiven lydelse,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;11,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;beträffande
avsnittet 12, Övriga frågor k) Regeringens handläggning av ett besvärsärende
angående etableringsrätt för läkare av Hilding Johansson, Olle Svensson, Ynge
Nyquist. Wivi-Anne Cederqvist, Kurt Ove Johansson, Kerstin Nilsson och Sture Thun
(alla s) som ansett att utskottets yttrande i viss del skulle ha av
reservanterna angiven lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Till betänkandet hade fogats två särskilda yttranden,
nämligen 1, beträffande avsnittet 2. Den nya regeringens sammansättning samt
vissa förändringar inom regeringskansliet av Hilding Johansson. Olle Svensson,
Ynge Nyquist, Wivi-Anne Cederqvist, Kurt Ove Johansson. Kerstin Nilsson och
Sture Thun (alla s) samt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section11&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;2. beträffande avsnittet 12, Övriga
frågor g) Frågor om medicinska forskartjänster mot bakgrund av
Serafimerlasarettets nedläggning av Anders Björck,   Per Unckel och Gunnar
Biörck i Värmdö (alla m).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section12&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section13&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;TALMANNEN:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Dechargedebatten uppdelas liksom tidigare år i flera
avsnitt. Varje avsnitt behandlas som ett självständigt ärende, och talarlistan
för de olika avsnitten kan alltså utökas med ytterligare talare. Då alla under
ett avsnitt anmälda talare haft ordet övergår kammaren omedelbart till att
debattera nästa avsnitt. Voteringarna äger rum i ett sammanhang sedan samtliga
avsnitt slutdebatterats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beträffande avsnittet Granskningsarbetets omfattning och
inriktning samt avsnitten 1-8 och 10 har ordet begärts av Hilding Johansson,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 137&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 7 maj 1980&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Granskning av statsrådens tjän­steutövning m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section14&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;HILDING JOHANSSON (s):&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                              &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Granskningsarbe-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Granskningsbetänkandet från
konstitutionsutskottet skiljer    tets omfattning sig i ett avseende från de
närmast föregående årens betänkanden. Då fanns    och inriktning, det endast
socialdemokratiska reservationer. Det föreligger socialdemokra-    m. m. tiska
reservationer även nu, men det finns också moderata och folkpartistiska
reservationer. Folkpartisterna uppträder till folkpartiregeringens försvar på
några punkter där vi andra inom utskottet riktat kritik mot den. Moderaterna
kritiserar folkpartiregeringens beslut i ett utflaggningsärende och har varit
kritiska även mot ett beslut av den nya regeringen Fälldin, nämligen om svenskt
stöd till vissa befrielserörelser i Zimbabwe. Adressaten är antagligen
utrikesminister Ullsten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;På några punkter har utskottets samtliga ledamöter, utom
de folkpartis­tiska, gjort kritiska uttalanden mot beslut av och
handläggningsrutiner inom folkpartiregeringen. Framför allt har hela utskottet
på väsentliga punkter kritiserat den administrativa ordningen. Låt mig ta upp
två viktiga frågor av detta slag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det ena ärendet gäller utgivningen av Svensk
författningssamling. Det är ett traditionellt granskningsärende inom konstitutionsutskottet.
Utgångs­punkten är numera riksdagens uttalande vid 1975/76 års riksmöte att om
möjligt minst fyra veckor skulle förflyta mellan en författnings kungörande och
dess ikraftträdande och att, om detta var ogörligt, åtminstone två veckor
skulle skilja kungörandet från ikraftträdandet. Kortare tid än en vecka borde
endast komma i fråga i undantagsfall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När konstitutionsutskottet i fjol tog upp frågan om
utgivandet av författningarna måste utskottet konstatera att nästan en
fjärdedel av författningarna kommit ut från trycket så sent som sju dagar eller
kortare tid före ikraftträdandet. Med skärpa vände sig utskottet mot detta. När
utskottet nu på nytt tar upp frågan måste det ånyo konstatera att närmare en
fjärdedel av det totala antalet författningar kom ut sju dagar eller kortare
tid före ikraftträdandet och t. o. m. efter denna tidpunkt. En författning kom
ut så sent som 118 dagar efter ikraftträdandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Låt mig också nämna att inte mindre än 59 författningar
kom ut fyra dagar&lt;br&gt;
före ikraftträdandet. 30 författningar kom ut tre dagar före ikraftträdandet.&lt;br&gt;
20 kom ut två dagar innan de skulle träda i kraft, och 39 kom ut en dag före&lt;br&gt;
ikraftträdandet. Sju författningar kom efter ikraftträdandet. Detta får inte&lt;br&gt;
fortsätta,&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                                                               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section15&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section16&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 137&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 7 maj 1980&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Granskning av statsrådens tjän­steutövning m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Granskningsarbe­tets omfattning och inriktning, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottet har också kunnat iaktta att det inte alltid
framgår när en författning träder i kraft. Även detta är ytterst
otillfredsställande. Medbor­garna bör ha tillgäng till författningarna i tid
innan de skall tillämpas och också veta från vilken tidpunkt detta skall ske.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det andra ärendet jag skall ta upp i detta sammanhang
gäller regeringens handläggning av besvärsärenden. Tyvärr var det en dyster och
oroväckande bild som trädde fram vid utskottets granskning. De människor som
gått till regeringen med sina besvär är naturligtvis ytterst angelägna om att
snabbt få dem avgjorda. Visst måste man iaktta rättssäkerheten, men i den ingår
att ärenden inte skall självdö utan prövas medan de fortfarande äger aktuali­tet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi har också kunnat konstatera att de administrativa
rutinerna i många fall är otillfredsställande. Konstitutionsutskottet gjorde
1976 ett uttalande om handläggningsrutinerna i besvärsärenden.
Statsrådsberedningen sände genom rättschefen i början av september 1976 ut en
skrivelse om detta uttalande. Denna skrivelse var ställd till
statssekreterarna, expeditionsche­ferna och rättscheferna. Men den i skrivelsen
angivna ordningen tillämpas inte. Trots skrivelsen sker på flera håll inom
regeringskansliet en slentrian­mässig remittering. Man sänder på en onödig
remissomgång ut ärenden som kommit in för sent till departementet och därför
inte kan prövas i sak. De skillnader som vi har upptäckt i praxis har inte sin
grund i ärendenas sakliga karaktär, utan de beror på en slentrianmässig
ordning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag skall gärna tillägga att svårigheterna är stora med
det växande antalet besvärsärenden. Det har nämligen visat sig, tyvärr, att
konstitutionsut­skottets uttalande 1976 om att ärendeutvecklingen på
besvärssidan skulle komma att medföra längre handläggningstider var starkt
befogat. Denna ökning av antalet ärenden har under de senaste åren lett till en
förlängning på flera månader av handläggningstiden. Det borde ha gett
regeringen anledning att ta denna fråga på större allvar än vad som skett.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De båda fall som jag hittills berört gäller förhållandet
mellan den enskilde och staten. Det är mycket angeläget att en förbättring sker
i fråga om både utgivandet av Svensk författningssamling och handläggningen av
besvärs­ärendena. Jag vill direkt vädja till regeringen att den låter något
statsråd ta sig an dessa frågor inom en nära framtid.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För första gången har konstitutionsutskottet granskat
regeringens utöv­ning av normgivningsmakten. Av tidsskäl har utskottet måst
begränsa sin granskning till två slumpmässigt utvalda departement, nämligen
kommuni­kationsdepartementet och bostadsdepartementet. Undersökningen är alltså
mycket begränsad. Så långt den sträcker sig ger den dock vid handen att
normgivningssystemet fungerat på ett tillfredsställande sätt enligt 1974 års
regeringsform. Under förarbetena till denna uttrycktes från flera håll farhågor
för att systemet inte skulle fungera när det gäller den praktiska
tillämpningen. Därför ärdet glädjande att nu kunna konstatera att praktiken
svarar mot lagstiftarnas intentioner - så långt undersökningen sträcker sig,
som sagt. I ett fall har dock regeringen utfärdat en föreskrift, som enligt 8
kap. 14 § regeringsformen endast får meddelas genom lag. Mot bakgrund av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section17&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section18&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;den
diskussion som förts om rättighetslagstiftningen i Sverige är det nödvändigt
att fästa uppmärksamheten på varje sådant felsteg-det utgör ett brott mot
konstitutionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi har också på traditionellt sätt gått igenom
propositionsavlämnandet. Även här träder en dyster bild fram. För att spara tid
åt kammaren skall jag nöja mig med att hänvisa till utskottets uttalande. Det
gäller också frågan om interpellationer och frågor. Vidare har genom
föredraganden i utskottet en rad områden tagits upp. Betänkandet innehåller en
rad värdefulla redogö­relser för sådana händelseförlopp som har varit av
intresse. Det gäller exempelvis tillämpningen av MBL vid tillsättningen av
högre tjänster inom den statliga förvaltningen. Det gäller vad som hände vid
regeringsskiftet i höstas och de förändringar som skett inom regeringskansliet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Detta för oss in på frågan hur den svenska
parlamentarismen fungerar, hur regeringen uppehåller och formar denna
parlamentarism. Det måste vara en central fråga, eftersom Sverige är en
parlamentarisk demokrati. I år är denna fråga av särskilt intresse eftersom
Ullstenparlamentarismen ersatts av en ny Fälldinparlamentarism. Förhållandet
mellan riksdagen och regeringen är en central punkt i denna prövning. Man
förutsätter en politisk samstämmighet mellan majoriteten i parlamentet och
regeringen. Vi kan alla konstatera att någon sådan samstämmighet inte förelåg
under folkpartiregeringens tid. Denna kunde därför inte göra anspråk på att
spela den ledande roll som regeringen normalt innehar i en parlamentarisk
demokrati. Den rollen överfördes till riksdagen. De nödvändiga majoriteterna
flck skapas från fall fill fall, framför allt inom utskotten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Parlamentarismen förutsätter att en minoritetsregering
följer riksdagens beslut, även om den finner dem felaktiga. Också en regering
som följer efter en sådan minoritetsregering är skyldig att följa de beslut som
riksdagen har fattat. Nu måste vi tyvärr konstatera att både regeringen Ullsten
och regeringen Fälldin brustit i detta avseende. De nonchalerar riksdagens
beslut. Ändå förklaras i regeringsformen 1 kap., statsskickets grunder:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Riksdagen
är folkets främsta företrädare.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Även av andra paragrafer framgår det att regeringen inte
har ställning som en överordnad, överprövande instans i förhållande till
riksdagen. Den är inte heller en med riksdagen likställd instans, som har att
självständigt pröva de beslut som riksdagen har fattat. I
granskningsbetänkandet finns en rad exempel på hur regeringen satt sig över
riksdagens beslut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det får inte förflyta 22 månader från den tidpunkt
riksdagen begär en utredning till dess den tillsätts. Detta har vi alla
kritiserat inom utskottet, utom folkpartisterna. Också andra enskilda ärenden
kommer att under debattens lopp redovisas som exempel på denna nonchalans
gentemot riksdagen. Särskilt tung är kritiken när det gäller regeringens
åtgärder med anledning av riksdagens beslut i näringspolitiska och
arbetsmarknadspolitis­ka frågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Parlamentarismen bygger på att &amp;quot;regeringen styr
riket&amp;quot;, som det heter i regeringsformen. Mitt huvudintryck av granskningen
är att regeringen Fälldin II söker flv från sitt ansvar. Jag kan förstå om det
av en del i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 137&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 7 maj 1980&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Granskning av statsrådens tjän­steutövning m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Granskningsarbe­tets omfattning och inriktning, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;11&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section19&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section20&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 137&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 7 maj 1980&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Granskning av statsrådens tjän­steutövning m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Granskningsarbe-tets omfattning och inriktning, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;12&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kammaren
uppfattas som ett hårt omdöme, men det beläggs i en rad exempel, som kommer att
presenteras under debattens lopp. Låt mig endast peka på att
industridepartementet i fråga om riksdagens uttalande om statliga bolag
vanligen endast sänder över dem till bolagen och sålunda endast träder in som
ett extra postverk, att regeringen inte vidtar vissa åtgärder med anledning av
riksdagens beslut inom närings- och arbetsmark­nadspolitik, att den lämnar
över- reellt sett - avgöranden till underställda myndigheter och att den
undviker att ge råd och anvisningar till den som begär detta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt pariamentarismens grundsatser skall regeringen
uppträda som en enhet. Regeringen Fälldin II liknar ministären Fälldin I: Den
uppträder inte som en enhet. Snarare kan den karakteriseras som den inbördes
kampens regering. Jag skall självfallet inte läsa in särskilt mycket i
reservationen från moderaterna i konstitutionsutskottet när det gäller
Zimbabwe, men jag konstaterar att de reservationsvis kritiserar beslut som den
nuvarande trepartiregeringen har fattat. Kritiken gäller inte formerna utan den
gäller det sakliga innehållet i ett beslut som denna regering har fattat - låt
vara på föredragning av den folkpartistiske utrikesministern. Jag skall
naturligtvis inte heller lägga alltför stor vikt vid att två
centerpartistatsråd använde sin statsrådstitel i brev som de sände ut under
folkomröstningskampanjen - och därmed i sin egenskap av statsråd gav till känna
en mening som uppenbar­ligen inte hade stöd i något regeringsbeslut. Jag
uppfattar breven som uttryck för den dragkamp som då försiggick inom ministären
Fälldin och som under några månader hindrade den att regera. Jag ser dem också
som uttryck för att regeringen Fälldin II faller sönder i sina partimässiga
beståndsdelar inför viktiga avgöranden. Framtida granskning får visa vilken
enighet som föreligger i regeringen när det gäller att ta ställning till
frågorna i den arbetsmarknadskonflikt som nu pågår, i vilken utsträckning
regeringen som helhet står bakom det paket som har sänts ut och bakom de
trevare statsministern gjort för att åstadkomma en tvångslagstiftning på detta
område. Vi får också i framtiden bedöma vilken enighet som finns i regeringen
om det besparingspaket som det dagligen talas om just nu.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De tre samordningskanslierna har upprättats på nytt. och
underligt vore annat - de tillhör ju det mest karakteristiska för
Fälldinparlamentarismen. Jag är medveten om att en samlingsministär kan behöva
särskilda samord-ningsinstrument. Men det är underligt, tycker jag fortfarande,
att det sker genom att man har tre olika samordnande instanser. De blir i
realiteten bevakningskanslier gentemot de andra partier som finns företrädda i
regeringen. I ett särskilt yttrande har vi också pekat på de praktiska
svårigheter som uppstår när arbetsmarknadsärendena handläggs av ett statsråd
och de närstående regionalpolitiska åtgärderna av ett annat statsråd. Får
regeringen Fälldin sitta ännu en tid. lär vi få ytterligare exempel på den
inbördes kamp som kännetecknar den.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Resultatet av denna form av parlamentarism blir den
förvirring som kännetecknat handläggningen av flera av de ärenden som berörs i
granskningsbetänkandet och som särskilt träder fram i Telubärendet. som&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section21&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section22&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;berör alla
de tre borgerliga regeringar som suttit under de senaste årtiondena i Sverige.
Att regeringen Ullsten innebar ett förfall för regeringsmakten är nog alla överens
om utanför folkpartiet. Men även ministären Fälldin II innebär ett sådant
förfall rned flykten från ansvaret, de inre spänningarna och nonchalansen mot
riksdagens beslut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;NILS BERNDTSON (vpk):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! &amp;quot;Konstitutionsutskottet skall granska
statsrådens tjänste­utövning och regeringsärendenas handläggning&amp;quot;,
fastslås i 12 kap. 1 § regeringsformen. Resultatet av granskningsarbetet
redovisas för riksdagen varje år. Den granskning av regeringens verksamhet som
riksdagen helt naturligt bör företa verkställs således konkret av
konstitutionsutskottet. Självfallet måste också riksdagen i sin helhet delta i
granskningsarbetet. Dels kan frågor väckas för utskottets granskning, dels
måste också riksdagen pröva hur utskottet fullgjort sitt uppdrag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är emellertid en särskild frågeställning jag vill resa
i detta samman­hang. När lagstiftarna lagt granskningsuppgiften på ett särskilt
utskott i riksdagen, torde man ha förutsatt att detta utskott också skulle vara
representativt för riksdagens sammansättning. Man har säkerligen inte räknat
med att endast fyra av fem riksdagspartier skulle kunna medverka i utskottets
granskningsarbete. Som situationen är i riksdagen sedan några år tillbaka är
dock ett parti, vänsterpartiet kommunisterna, ställt utanför det direkta granskningsarbetet,
det som utförs i konstitutionsutskottet. Detta tycker jag i ett nötskal visar
den orimliga situationen när det gäller utskottsarbetet. Det förhållandet att
ett parti ställts utanför utskotten har naturligtvis en rad negativa
konsekvenser, både för partiet och för riksdagsarbetet, men i fråga om
granskningsarbetet framträder det särskilt tydligt. Förutsättningarna är inte
lika för alla partier.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi har från vänsterpartiet kommunisterna i år anmält ett
par områden för granskning. Dessa har det gemensamt att de är viktiga ur
rättssäkerhetssyn­punkt. Det ena området gäller rättssäkerheten för människor
som tvingas fly från sina hemländer och söka en tillflyktsort i Sverige. Det
andra gäller säkerhetspolisens verksamhet, som i allt högre grad förefaller ha
en inriktning som utgör hot mot medborgarnas rättstrygghet. Vi återkommer till
dessa frågor under särskilda rubriker. Till det allmänna avsnittet om
granskningsarbetet vill jag peka på några frågeställningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skiftena på regeringstaburetterna har varit flera under
senare år än vad som traditionellt förekommit i vårt land. Granskningen har
omfattat såväl proceduren i samband med regeringsskiftet som förändringar inom
rege­ringskansliet. Det avtal som träffats rörande anställningsvillkoren för
informationssekreterare och övriga politiska sakkunniga i regeringskansliet
redovisas. Om statsråd avgår skall politisk sakkunnig som arbetar åt statsrådet
också lämna sin tjänst. Utskottet noterar dock; &amp;quot;I gengäld innehåller avtalet
en regel om ekonomisk gottgörelse som sträcker sig utöver de vanliga
ersättningsreglerna i lagstiftningen om anställningstrygghet.&amp;quot; Detta kan
vara intressant att notera för vanliga arbetare och tjänstemän som&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr  137&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 7 maj 1980&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Granskning av statsrådens tjän­steutövning m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Granskningsarbe­tets omfattning och inriktning, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;13&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section23&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section24&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 137&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 7 maj 1980&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Granskning av statsrådens tjän­steutövning m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Granskningsarbe­tets omfattning och inriktning, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;14&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;brukar
kunna förlora jobben, utan att ägnas tillnärmelsevis den uppmärk­samhet som
politiska tjänstemän i kanslihuset brukar bestås när jobben försvinner!&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Konstitutionsutskottet får också i år upprepa påpekandet
om att propo­sitionsavlämnandet inte sker på ett sätt som ger riksdagen rimliga
arbets­möjligheter. Drygt hälften av de under våren 1979 avlämnade 143
propositionerna avlämnades under sista veckan, vilket utskottet med all rätt
betecknar som anmärkningsvärt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är dock inte bara i detta avseende regeringen visar
nonchalans mot riksdagen när det gäller propositionsavlämnandet. Det finns skäl
för utskottet att vid kommande granskningsarbete undersöka hur regeringen
efterlever bestämmelserna i riksdagsordningen 3 kap. I 2 § regleras propo­sitionsavlämnandet
när det gäller budget- och anslagsfrågor. I 3 § stad­gas:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Annan proposition än sådan som avses i 2 § skall
avlämnas senast den 31 mars om regeringen anser att propositionen bör behandlas
under pågående riksmöte.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Propositioner har dock avlämnats senare än fastställt
datum utan att det kan anses handla orn sådana &amp;quot;synnerliga skäl&amp;quot; för
senare avlämnande varom talas i 4 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nyligen hade vi anledning att diskutera frågan om
kungörande av lagar och författningar i Svensk författningssamling. Den
diskussionen fördes med anledning av regeringens förslag att man i ökad
omfattning skulle få kungöra författningar i andra författningssamlingar och
även i andra publikationer. Vi motsatte oss från vänsterpartiet kommunisterna
denna uppluckring av systemet med författningssamlingar. Vi erinrade om att
konstitutionsutskot­tet i granskningsbetänkandet brukar ha en sålunda lydande
formulering: &amp;quot;I likhet med tidigare år har utskottet granskat utgivningen
av Svensk författningssamling (SFS).&amp;quot; Formuleringen finns också i år i
exakt denna ordalydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mot bakgrund av vad utskottet vid sin granskning
konstaterat i fråga om avsteg från gällande bestämmelser borde utskottet ha
anledning att se kritiskt på sitt accepterande av regeringspropositionen om
ändring i lagen om kungörande av lagar och andra författningar. Omkring en
fjärdedel av det totala antalet författningar utkom sju dagar eller kortare tid
före ikraftträ­dandet eller efter denna tidpunkt, konstaterar
konstitutionsutskottet. Utskottet konstaterar också att någon förbättring inte
skett i förhållande till föregående år och understryker därför kraftigt att i
princip minst två veckor får förflyta mellan en författnings publicering och
dess ikraftträdande. Men hur kan konstitutionsutskottet förutsätta att en
regering som visar sådan nonchalans mot gällande bestämmelser inte kommer att
missbruka de undantag som utskottet nyligen tillstyrkte? Utskottets mening att
möjlighe­ten att publicera författningar i annan publikation bör tillämpas
synnerligen restriktivt kan vara en förhoppning. Men kommer denna förhoppning
att infrias?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ytterligare
ett par frågeställningar;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section25&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section26&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets uttalande, att man har för avsikt att
fortsättningsvis ägna uppmärksamhet åt frågor i anslutning till regeringens
normgivning, förefaller välbefogat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är också befogat att, som utskottet gör, betona det
angelägna i att tidsöverdrag vid besvarande av interpellationer och frågor
undviks.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Uttalandet när det gäller handläggningen av besvärsärenden
är också motiverat, och det hade funnits skäl till skarpare formuleringar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Vi från vpk-gruppen återkommer till några av
de frågor granskningen omfattar. Till skillnad från övriga partier har vi inte
haft möjlighet att foga reservationer till utskottets betänkande på punkter där
vi anser att ett annat uttalande än utskottsmajoritetens är motiverat. Vi
kommer därför att direkt i kammaren framställa yrkanden om alternativa
uttalanden, bl. a. rörande regeringens handläggning av utlänningsärenden och
regeringens kontroll av säkerhetspolisens verksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 137&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 7 maj 1980&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Granskning av statsrådens tjän­steutövning m. in.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Granskningsarbe­tets omfattning och inriktning, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section27&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section28&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span lang=NO-BOK style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;BERTIL
FISKESJÖ (c):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span lang=NO-BOK
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Herr talman! &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Konstitutionsutskottet är ålagt att
hålla ett granskande öga på regeringens och de enskilda statsrådens sätt att
sköta sina höga och viktiga uppgifter. Utskottet lägger ned stor möda på detta,
och granskningen resulterar regelmässigt i ett omfångsrikt och - som jag hoppas
- läsvärt och lärorikt betänkande varje år. Det är inte så ofta några huvuden
rullar som resultat av vår granskning, men vi låter oss inte nedslås av detta
utan fortsätter vårt energiska synande år efter år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vår primära uppgift är att å riksdagens vägnar se om
statsråden håller sig inom de råmärken som gällande regler och god
administrativ praxis uppställer. Detta är alltid viktigt - det är legaliteten
det gäller, och jag är för min del övertygad om att granskningen har en
betydande allmänmoraliskt preventiv effekt. Man vet inom regeringskansliet att
det som göms i snö kommer upp i tö, och det är en nyttig kunskap. Jag vill inte
påstå att konstitutionsutskottets granskning är den enda orsaken till att vi
har förhållandevis hederliga regeringar oavsett partifärg, men jag är övertygad
om att det är en bidragande orsak till denna glädjande omständighet. Till detta
kommer alla de viktiga fakta som granskningen bringar i dagen, fakta som annars
kan vara svårtillgängliga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Inte minst viktigt är att utskottet följer den praxis som
alltid utvecklas på olika områden, noterar den och ibland anmärker på den och
kommer med förslag till förändringar. Av särskilt intresse är det att se hur
regeringar fungerar under den nya författningen, som inte i alla detaljer
riktigt har satt sig ännu.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I årets granskning har utskottet påbörjat en genomgång av
regeringens utövning av normgivningsmakten genom att särskilt syna de
förordningar som har utgetts av ett par departement. Som Hilding Johansson
påpekade är fördelningen av normgivningsrnakten mellan riksdag och regering en
av de snårigare bitarna av vår nya grundlag, och det var många som menade att
bestämmelserna härvidlag skulle bli besvärliga att tillämpa. Av den genomgång
att döma som utskottet hittills har gjort verkar farhågorna ha&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;15&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section29&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section30&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 137&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 7 maj 1980&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Granskning av statsrådens tjän­steutövning m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Granskningsarbe­tets omfattning och inriktning, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;16&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;varit
över'drivna. Bestämmelserna har visat sig fungera pä ett tillfredsstäl­lande
sätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ett bekymmer som utskottet har uppmärksammat i
sammanhanget är att de delegeringsbemyndiganden som riksdagen kan ge redan har
blivit så inånga att de är svåra att överblicka. Utskottet menar för den skull
att statsrådsberedningen bör samla och systematisera
normgivningsbemyndi-gandena för att vi skall få fram en bättre totalbild och
för att kontrollen av regeringens agerande skall underlättas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En del granskningsuppgifter återkommer ständigt i
utskottets betänkan­den. Vi har ju numera regeringsskiften då och då i vårt
land. så även i höstas. Utskottet har sett även på den senaste
regeringsbildningen. Vad man kan konstatera är att författningens bestämmelser
fungerade bra även vid det senaste regeringsskiftet. Vi har visserligen en ny
grundlagskommitté, som bland inånga andra uppgifter även har fått i uppdrag att
se på formerna för regeringsbildningen. Eftersom de erfarenheter som vi nu har
samlat inte har kunnat visa på några större brister i gällande bestämmelser, är
det min personliga mening att utredningens arbete på den här punkten inte blir
särskilt betungande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottet redovisar också en del organisatoriska förändringar
inom regeringskansliet. Regeringen organiserar själv sin verksamhet. Vi har
varit ense om att det bör vara på det sättet. Olika typer av regeringar har
behov av litet olika organisationsformer för att arbetet skall flyta på bästa
sätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Socialdemokraterna omtalar i ett särskilt yttrande, som
Hilding Johansson något kommenterade, att de inte gillar systemet med tre
samordningskan­slier inom regeringen. Vidare anser de sig ha funnit att det
innebär betydande olägenheter att regionalpolitiska ärenden numera föredras av
industriminis­tern, under vars departement ärendena i fråga dock hör. Något
motiv för sitt ogillande anger man inte i det särskilda yttrandet, och jag
kunde inte höra att det fanns några sådana motiv i Hilding Johanssons anförande
heller, trots att jag lyssnade noga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är nog på det sättet att man utifrån allehanda
synpunkter skulle kunna diskutera ärendefördelningen mellan departementen i
många frågor. Det finns många gränsfall, och någon ur logisk synpunkt
oomtvistlig lösning är säkert omöjlig att hitta. Det bör således även
fortsättningsvis vara regeringens sak att göra den ärendefördelning som man
tycker är lämpligast. Att det blir förändringar härvidlag från tid till annan
kan man säkert utgå ifrån. Vi bör nog också försöka vänja oss - även Hilding
Johansson - vid att arbetsformerna inom en koalitionsregering alltid kommer att
skilja sig en del frän vad som gäller för en enpartiregering. Kvar står dock,
med den grundlagen vi har, under alla omständigheter regeringens kollektiva
ansvar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En fråga som utskottet i år återkommer till med betydande
utförlighet - och som Hilding Johansson och Nils Berndtson redan berört -
gäller handläggningen av besvärsärenden. Besvärsfrågorna är besvärliga i olika
sammanhang i det moderna samhället. Det är ju inte så länge sedan kammaren
diskuterade ordningen för kommunalbesvär. Nu gäller det de&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section31&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section32&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;besvär som
regeringen avgör.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I besvärsärenden är det två viktiga krav som bör uppfyllas
och som åtminstone delvis kolliderar. Det ena är kravet på noggrannhet, det
andra är kravet på snabbhet i avgörandet. Den som besvärar sig har rätt att
kräva att besvärsmyndigheten noga sätter sig in i ärendet före beslutet men
också att han eller hon får besked inom rimlig tid. Den ekvationen är inte så
lätt att få att gå ihop. Det visar inte minst utskottets genomgång av
handläggningen av besvären inom regeringen. Redan antalet besvär är oroande
stort och dessutom växande. Bortåt en tredjedel eller 9 000 av
regeringsärendena är besvär. Många av dessa ärenden kräver omfattande arbete,
inte bara inom regeringskansliet utan även inom alla de myndigheter som skall
yttra sig i en andra omgång över besvären. Och avgörandena tar ur den enskildes
synpunkt många gånger alltför lång tid. Utvecklingen är således inte
tillfredsställande; på den punkten är ju utskottet enigt. Utskottet kommer med
en del modesta förslag, avsedda att förbättra handläggningsrutinerna. Någon
lösning på de grundläggande problemen ger det dock knappast. En väg att gå är
att ytterligare skära av besvärsrätten under regeringsnivån, och det har ju
skett i många frågor. Det åren grannlaga uppgift men å andra sidan säkert den
enda som kan ge mera omfattande resultat. Det bör vara möjligt för regeringen
att ta ytterligare initiativ härvidlag. Men jag tror också att det är mycket
viktigt att man har besvärsanhopningen i åtanke särskilt vid introduktion av ny
lagstiftning. Lagstiftarna bör noga övertänka om det verkligen är nödvändigt
att, som nu ofta sker. ganska rutinmässigt ge besvärsrätt ända upp till
regeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ett par av de frågor som utskottet följer år från år. och
således även i detta betänkande, har särskild betydelse för riksdagens arbete,
och de har båda tangerats av de tidigare talarna här i dag. Den ena gäller besvarandet
av interpellationer och frågor. Utskottet understryker att det är viktigt att
svaren kommer så snabbt som möjligt, även om utskottet också uttrycker
förståelse för att olika omständigheter kan medverka till att svaren ibland
dröjer. Ett särskilt problem är, som jag ser det. att antalet interpellationer
och frågor ökat mycket kraftigt under senare år, vilket naturligtvis är en
starkt bidragande orsak till de tidsöverdrag som förekommer. Jag hörde
härförleden att genomsnittet för den här våren är 22 frågor och 11
interpellationer per vecka, och det är ju mycket höga tal. Härvidlag är det
således riksdagsledamöterna som bör ålägga sig en viss restriktivitet. Om
ökningen av antalet frågor fortsätter i samma takt som hittills, finns det en
risk för att hela frågeinstitutet kan komma i gungning och att vi får söka oss
fram efter nya vägar. Detta skulle, som jag ser det, vara illa, eftersom
frågeinstitutet är en så betydelsefull och uppmärksammad del av den fortlöpande
kontrollen över regeringen från riksdagens sida och även en betydelsefull del
av den fortlöpande informationen utåt, till medborgarna, om olika
sakförhållanden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den andra frågan gäller propositionsavlämnandet, som i hög
grad styr arbetsrytmen här i riksdagen. Det finns, som Nils Berndtson läste in
i riksdagsprotokollet, bestämmelser i riksdagsordningen som säger att rege-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 137&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 7 maj 1980&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Granskning av statsrådens tjän­steutövning m. in.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Granskningsarbe­tets omfattning och inriktning, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;17&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section33&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2 Riksdagens protokoll 1979/80:137-138&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section34&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section35&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 137&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 7 maj 1980&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Granskning av statsrådens tjän­steutövning m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Granskningsarbe­tets omfattning och inriktning, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ringen bör
avlämna sina propositioner på sådana tider att en anhopning av arbetet hos
riksdagen kan förebyggas, och det anges även bestämda tidsgränser för
avlämnandet av propositioner. Mot dessa bestämmelser syndar regeringar, oavsett
partifärg, år efter år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Särskilt illa var det under våren 1979. Då kom mer än
hälften av de under våren avlämnade 143 propositionerna under den sista veckan
av proposi­tionstiden. Det säger sig självt att en sådan ordning är rätt
förödande för arbetsplaneringen i riksdagen och även betänklig med hänsyn till
den ingående sakbehandling som riksdagen förväntas ge propositionerna. I år
verkar det vara något bättre, men inte bra. Utskottet understryker liksom
tidigare år att de här påtalade förhållandena är synnerligen otillfredsställan­de
- och det är de onekligen. Regeringar, oavsett partifärg, måste lägga sig vinn
om en bättre planering av propositionsavlämnandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Personligen brukar jag i debatterna om den här frågan
tillägga ytterligare en synpunkt, som jag med något tjatig envishet vill upprepa
även i år. Någon riktigt god ordning på riksdagens arbetsplanering och på
propositionsavläm­nandet kommer vi säkerligen inte att fä så länge
budgetpropositionen läggs fram och den allmänna motionstiden infaller i
januari, dvs. fyra månader efter det att riksdagsåret startat. Det är ju rätt
naturligt att regeringen under hösten i hög grad är upptagen med arbetet på
budgetpropositionen och att man först under våren får möjlighet att utarbeta
följdpropositioner och flertalet lagpropositioner. Skall vi lyckas få någon
riktigt vettig ordning på riksdagens arbetsplanering tvingas vi nog lägga om
budgetåret och en hel del annat som följer därmed, så att riksdagen inte bara
formellt utan även reellt kan starta på hösten. Men detta hör en oviss framtid
till. Än så länge har jag inte lyckats övertyga konservativa riksdagskolleger
om nödvändigheten av en mera genomgripande reform. Och så länge vi har den
enligt min mening felaktiga dispositionen av riksdagsåret, bör naturligtvis
även varje regering göra sitt bästa för att inom ramen för de regler som gäller
genom en spridning av propositionerna underlätta arbete och sakbehandling i
riksdagen. En skärpning är således av nöden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! En rad sakfrågor utöver de jag berört kommer
att behandlas i den fortsatta debatten under dagen. Jag skall inte föregripa
den debatten. Raden av reservationer visar att utskottet inte är helt enigt i
bedömningen av regeringens och statsrådens handhavande av sina ämbeten pä alla
punkter. Partigrupperingarna är, som Hilding Johansson påpekade, inte heller
helt enhetliga. Själv befinner jag mig emellertid i den situationen att jag i
samtliga behandlade frågor delar utskottsmajoritetens bedömningar. Jag ber
således, herr talman, att redan nu till alla delar få yrka bifall till
utskottets skrivningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Till slut, herr talman, några allmänna reflexioner om
granskningsdebat­tens allmänna inriktning och några kommentarer till vad främst
Hilding Johansson sade.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När den nya författningen stegvis växte fram var tanken
att den rent politiska uppgörelsen mellan opposition och majoritet skulle ske i
andra former än  konstitutionsgranskningens,  dvs.  genom  allmänna debatter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section36&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section37&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;debatter i
sakfrågor och genom användandet av misstroendeförklaringsin-stitutet i de fall
då det kört ihop sig riktigt ordentligt. På den tid jag själv tillhörde
oppositionen och deltog i granskningsdebatten blev jag ibland av Hilding
Johansson förmanad att icke otillbörligen överskrida gränsen till den rent
allmänpolitiska debatten. Av Hilding Johanssons inledande anförande förra året
och i år att döma och med utgångspunkt i utformningen av de socialdemokratiska
reservationer som finns drar jag slutsatsen att Hilding Johansson numera tänjt
ut gränsmarkeringen betydligt och själv ingalunda drar sig för att trampa över
tidigare heliga råmärken. Jag noterar detta, men det tillkommer inte mig att
vara småkitslig. Hilding Johansson gillar inga andra regeringar än
socialdemokratiska, vilka å andra sidan på sin tid var helt fullkomliga. En ny
tideräkning började härvidlag i och med regeringsskiftet 1976.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sedan gjorde Hilding Johansson diverse utläggningar om
parlamentaris­mens tillämpning i vårt land. Han gillade inte det sätt på vilket
parlamen­tarismen nu uppenbarades. Regeringen Fälldin II sönderfaller i sina
delar, sade han, och karakteriseras av en inbördes kamp och flykt från
ansvaret. Jag skall, som jag nyss sade, inte vara småkitslig, men jag är inte
riktigt klar över vad sådana här påståenden har att göra i en
granskningsdebatt. Hilding Johansson vet lika väl som jag att regeringen enligt
författningen har ett kollektivt ansvar. Några reservationer till
regeringsprotokollen har åtmin­stone inte jag upptäckt. Brister och förtjänster
i den förda regeringspolitiken får således med tålamod och utan högmod bäras av
alla de tre samverkande partierna gemensamt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Hilding Johansson var också inne på tillkomsten av
folkpartiregeringen. Det får bli någon annan som går i polemik med honom på den
punkten. Åven om det kanske är litet ofint vill jag erinra om att
socialdemokraterna i hög grad var medansvariga för den regeringens tillkomst,
men det vill man tydligen av någon anledning helst dra en slöja över, trots att
man då ingalunda begick någon okonstitutionell handling.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När man hör dessa svepande attacker mot den sittande
regeringens svaghet kan man fråga sig på vilken grund socialdemokraterna skulle
regera, om de fick det som de ville och den sittande regeringen snällt steg åt
sidan. Någon majoritet i riksdagen har socialdemokraterna ju inte - inte ens om
man räknar med kommunisterna, som socialdemokraterna nu igen från och till inte
anser som riktigt rumsrena. Och hoppande majoriteter är ju inte någonting som
socialdemokraterna gillar. Det vet vi genom vad som framgår av doktriner och
allehanda utläggningar här i kammaren. Om den sittande majoritetsregeringen är
så svag och dålig som socialdemokraterna vill låta påskina, hur svag skulle då
icke en socialdemokratisk minoritetsregering bliva? Det är en fråga som den
vakne och efter logik hungrande betraktaren måste ställa.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 137&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 7 maj 1980&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Granskning av statsrådens tjän­steutövning m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Granskningsarbe­tets omfattning och inriktning, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section38&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section39&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;NILS
BERNDTSON (vpk) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Bertil Fiskesjö säger att inga huvuden rullar
efter konsfitu-tionsutskottets granskning. Jag är inte övertygad om att
granskningen har&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;19&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section40&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section41&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 137&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 7 maj 1980&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Granskning av statsrådens tjän­steutövning m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Granskningsarbe­tets omfattning och inriktning, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;den
inriktningen att man kräver statsråds avgång. Jag har en känsla av att där skäl
finns till hårda anmärkningar tassar man försiktigt, medan man använder större
kraft för att peta i olika detaljer. Det är typiskt för den stora hänsyn man
visar i granskningsarbetet när Bertil Fiskesjö säger att besvärsfrågorna är
svåra därför att man där skall ta hänsyn till både noggrannhet och snabbhet.
Men det finns ju allvarliga brister i regeringens handläggning av de frågorna.
Det förhållandet kan man inte balansera hur mycket som helst.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill ställa en fråga till Bertil Fiskesjö beträffande
propositionsavläm­nandet. Regeringar syndar oavsett partifärg, sade Bertil
Fiskesjö. Ja, det är jag medveten om, för vi har haft de här förhållandena
under hela 1970-talet. Men har konstitutionsutskottet över huvud taget inte
observerat det problem som jag påtalade, nämligen att propositioner också
avlämnats senare än vad som är fastställt i riksdagsordningen? Att
propositioner kommer för sent är ett problem, men om man också börjar göra
avsteg från de bestämmelser som riksdagen antagit tycker jag att det vore skäl
för konstitutionsutskottet att ta en grundlig titt på den saken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section42&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span lang=NO-BOK
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;BERTIL FISKESJÖ (c) replik;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span lang=NO-BOK
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Herr talman! &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bara några korta kommentarer till
det Nils Berndtson var inne på.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag kan inte inse att vi har tassat försiktigt omkring
några stora frågor. Vi har med omsorg och noggrannhet tagit upp alla de frågor
som har aktualiserats i utskottet, antingen från utskottets egna ledamöter
eller från andra ledamöter av kammaren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När det gäller besvärsärenden är det rådande tillståndet
inte bra - det är riktigt som Nils Berndtson säger, och det underströk jag
också. Å andra sidan nyttjar det ganska litet att bara lamentera. Man bör också
försöka se vad det är som är orsakerna till att det inte är bra och om det
finns några vägar att åstadkomma en bättre ordning. Utskottets uttalanden när
det gäller besvärsärendena är tydliga och klara.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Också när det gäller propositionsavlämnandet är utskottets
kritik utfor­mad på ett sådant sätt att den inte kan missförstås. Även de
tidsgränser som Nils Berndtson nämnde kan enligt gällande författning under
vissa omstän­digheter överskridas. Men det bör man alltså inte göra. Avsikten
är att det skall vara undantag, och det har väl ändå varit undantag hittills.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Men vad jag ville påpeka var att
det även här är så att de grundläggande orsakerna till den otillfredsställande
ordningen i viss utsträckning är att söka någon annanstans än i bristande
planering inom regeringen. Det tycker jag att man i rättvisans namn skall vara
medveten om.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section43&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;20&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;NILS BERNDTSON
(vpk) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Visst finns det möjligheter till undantag.
Men jag skall konkretisera, i förhoppning att Bertil Fiskesjö ser på det här
problemet vid den framtida granskningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vi fick en
proposition från regeringen om den centrala organisationen för&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section44&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section45&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rationalisering
av ADB i statsförvaltningen. Den innehöll också anslagsäs­kanden, men den är
daterad den 13 mars 1980, Jag anser inte att man där kan åberopa synnerliga
skäl, och jag vet inte heller att regeringen har gjort det eller påstått att
det skulle föreligga några synnerliga skäl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är ytterligare ett tecken på den nonchalans mot
riksdagen som utskottet har påtalat när det gäller propositionsavlämnandet i
övrigt. Jag tycker att det är dags att konstitutionsutskottet slår till
bromsarna, så att inte utvecklingen på det här området urartar ännu mer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ANDERS BJÖRCK (m):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Konstitutionsutskottet skall enligt 12 kap. 1
och 2 §§ regeringsformen granska statsrådens tjänsteutövning och regeringsären­denas
handläggning, som det heter. Enligt regeringsformen skall konstitu­tionsutskottet
minst en gång om året, &amp;quot;meddela riksdagen vad utskottet vid sin granskning
funnit förtjäna uppmärksamhet&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Detta gör att inte blott ärenden där det förekommit direkt
juridiska fel normalt kominer upp under utskottets dechargegranskning, utan
även frågor om lämplighet, administrativ praxis och strävan att följa gällande
lagars och bestämmelsers anda blir föremål för granskning. Årets arbete har som
redan tidigare konstaterats följt detta mönster.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Därför finns det i dag möjligheter att diskutera en rad
politiska frågor av varierande konstitutionell dignitet. Det kan kanske i detta
sammanhang vara av visst intresse att gå tillbaka några år och se vad som har hänt
sedan socialdemokraterna förlorade riksdagsmajoriteten 1976.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det torde inte råda något tvivel om att man från
borgerligt håll inom konstitutionsutskottet generellt sett varit beredd att
mera fritt och öppet diskutera sina egna partivänners fel och förtjänster än
vad som var fallet under den socialdemokratiska tiden. Det handlar numera om en
annan attityd än den som tidigare rådde, då principen om de egna partivännernas
förträfflighet automatiskt alltid tog överhand i bedömningarna. Därför har
också dechargeinstitutet under senare år bjudit på mer intresseväckande saker
och håller kanske på att få den roll som det är avsett att ha enligt
konstitutionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag nämner detta, herr talman, därför att Hilding
Johansson började sitt inledningsanförande i dag med att litet ironiskt peka på
att det fanns borgerliga ledamöter av konstitutionsutskottet som vågade anmärka
på borgerliga statsråd liksom på egna partivänner, i varje fall indirekt. Jag
tyckte mig märka en viss längtan i Hilding Johanssons röst när han sade detta,
därför att för honom måste någonting sådant i allra högsta grad smaka förbjuden
frukt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Får jag fråga Hilding Johansson, som ju har lång
erfarenhet av konstitutionsutskottet, om han vid något tillfälle under sin
verksamhet där funnit skäl att rikta kritik mot egna partivänner? När hände i
så fall detta och vilken fråga gällde det? Jag tror, herr talman, att det
skulle vara utomordentligt intressant för kammaren att få en redogörelse från
Hilding Johansson - eller från någon annan socialdemokrat - om någonting sådant&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 137&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7 maj 1980&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Granskning av statsrådens tjän­steutövning m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Granskningsarbe­tets omfattning och inriktning, in. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section46&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section47&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 137&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 7 maj 1980&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Granskning av statsrådens tjän­steutövning m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Granskningsarbe­tets omfattning och inriktning, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;22&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;någonsin
har hänt. Om det inte har hänt blir naturligtvis slutsatsen att alla
socialdemokratiska regeringar, enligt Hilding Johansson och andra, alltid är
fullkomliga och förträffliga. Men vi vill nog ändå gärna ha ett uttalande från
Hilding Johansson på den här punkten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag anser, herr talman, att det är självklart att man
skall ha rätt - från mitt partis sida är det inget problem - även om egna partivänner
är inblandade, att kunna säga vad man tycker. Jag ser till skillnad från
Hilding Johansson icke detta som en svaghet, utan som en styrka. Jag kan inte
förstå att partipiskan skall vina i sådana sammanhang. Enligt min mening
förlorar nämligen ett parti alltid på att inta en förträfflighetsattityd. Låt
mig konstatera att ett studium av de senaste årens granskningsbetänkanden i hög
grad bestyrker vad jag nu har sagt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Så över till innehållet i den inledande delen av
dechargebetänkandet. Det förtjänar påpekas att den sedvanliga kritiken
förekommer i fråga om propositionsavlämnandet till riksdagen. Det här borde
inte vara och är i år inte heller någon partiskiljande fråga. Vi har också
tidigare varit överens om att uttala en generell kritik på detta område. Dess
värre har emellertid inte konstitutionsutskottets kritik lett till några
särskilt märkbara förbättring­ar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Eftersom frågan i stor utsträckning berör
kammarledamöternas möjlighe­ter att fullgöra sina åligganden, dvs. sätta sig in
i de avgivna propositionerna och med anledning därav eventuellt väcka motioner,
så har kritiken en allvarlig konstitutionell bakgrund. Det kan ifrågasättas,
eftersom några större förbättringar inte har uppnåtts, om inte institutionella
reformer måste till på detta område, som leder till en bättre tingens ordning.
Vi kan tänka oss andra stopptider för avlämnande av propositioner till
riksdagen. Det finns också, som redan har nämnts i debatten, andra möjligheter,
vilka skulle bidra till att arbetssituationen under våren blir bättre.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Frågan om sådana reformer får emellertid tas upp i annat
sammanhang. Låt mig bara konstatera att det finns en möjlighet för utskotten
att sätta makt bakom orden, nämligen att helt enkelt skjuta på propositioner
till hösten. Det tror jag skulle leda till att vederbörande statsråd skärpte
sig på den här punkten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Även när det gäller besvärsärendena leds tankarna mot
reformer. Av de 27 000 regeringsärenden som avgörs varje år är i dag ungefär en
tredjedel rena besvärsärenden, och det säger sig självt att statsrådens
personliga handläggande av denna typ av ärenden måste bli mycket begränsat, men
det handlar ändå om en avsevärd fidsåtgång. Personligen tycker jag att det
finns anledning att se över det här området, så att statsråden och regeringen i
fortsättningen får syssla mera med betydelsefulla principiella ärenden än med
besvärsärenden av det slag som nu är vanliga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sedan några ord om samordningskanslierna, som liksom
tidigare har blivit föremål för kritik i ett socialdemokratiskt särskilt
yttrande. Jag måste säga att jag har svårt att förstå kritiken. En
koalitionsregering består som bekant av olika partier. Den nuvarande regeringen
består av tre olika partier. Att delta i en koalifionsregering är ingenting
fult eller konstigt.  Det gör i dag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section48&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section49&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;socialdemokraterna
i Västtyskland, Finland och en rad andra länder, och jag kan inte föreställa
mig att de socialdemokratiska ledamöterna i denna kammare har någon kritik att
rikta mot sina partivänner i andra delar av Europa i detta avseende. Deltar man
i koalitionsregeringar krävs det självfallet att olika aktiviteter samordnas.
Regeringen har ju ett kollektivt ansvar för alla beslut som fattas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den lösning som valts i det här konkreta fallet har inte
föranlett någon konstitutionell kritik från socialdemokraternas sida. Det vore
helt enkelt omöjligt. Man uttalar bara en ospecificerad kritik i en mening. Jag
tycker att vi borde få en mera specificerad kritik när det gäller
samordningskanslierna, om man nu skall ägna sig åt att göra särskilda yttranden
av det här slaget. Den konkreta fråga som vi vill ställa till
socialdemokraternas talesman lyder: Vad är sakinnehållet i den kritik mot att
det i dag finns tre personellt sett mycket små samordningskanslier? Är det bara
namnet på kanslierna det handlar om? Det kan ju inte vara fråga om att
kritisera antalet sysselsatta personer, eftersom de, som sagt, är mycket få. Är
det, herr talman, i själva verket inte så, att det bara rör sig om ett allmänt
missnöje över att vi som ett resultat av valutgången 1979 har en borgerlig
regering, vars arbete löper minst lika smidigt som när regeringen bestod av ett
enda parti?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Får jag till sist säga att de inledande
avsnitten av KU:s granskningsbetänkande innehåller en rad värdefulla
beskrivningar av den politiska och administrativa processen i Sverige, vilka
förtjänar att läsas långt utanför riksdagshuset. Det arbete som utskottets
kansli här har utfört utgör ett mycket viktigt bidrag till den statsvetenskapliga
forskningen i vårt land.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Därmed är. herr talman, den tid som jag har antecknat mig
för på talarlistan snart slut. Eftersom det börjar bli ganska sällsynt att
hålla de tider som ställts upp på listorna, skall jag utgöra ett undantag och
nu sluta mitt anförande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 137&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 7 maj 1980&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Granskning av statsrådens tjän­steutövning m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Granskningsarbe­tets omfattning och inriktning, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section50&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section51&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;DANIEL
TARSCHYS (fp);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Årets granskning gäller i första hand det år
då Sverige styrdes av en folkpartiregering. Denna regering hade ett smalt
underlag men var trots detta inte någon svag regering. Vad som brast i fråga om
parlamentarisk bas kompenserades genom andra egenskaper: regeringen var enig,
beslut­sam och effektiv. Under den korta tid den hade till sitt förfogande
fördes en vital Och energisk reformpolitik. På en lång rad områden lotsades
viktiga riksdagsbeslut i hamn. På grund av att regeringen stod fri och kunde
samarbeta med olika partier i riksdagen var det möjligt att förverkliga olika
majoriteters önskemål på ett sätt som inte är möjligt vid en renodlad
blockpolitik. Även om i första hand socialliberala värderingar satte sin prägel
på politiken, blev 1979 ett år då alla grupperingar i riksdagen fick gehör för
en del av sina förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mot slutet av våren hårdnade motsättningarna i riksdagen,
och en hel del propositioner försågs då med demonstrativa men i sak rätt
betydelselösa justeringar i utskotten.  I några frågor led regeringen också
ordentliga&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;23&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section52&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section53&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 137&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 7 maj 1980&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Granskning av statsrådens tjän­steutövning m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Granskningsarbe­tets omfattning och inriktning, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;24&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nederlag.
Det gällde förslaget om marginalskattesänkning, som fälldes. Det gällde
jämställdhetslagen, som allvarligt stympades. Det gällde
husläkarpro-positionen, som kraftigt förändrades. Och det gällde slutligen
energipropo­sitionen, som till stora delar blev vilande sedan överenskommelse
träffats om folkomröstning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I dag, ett år senare, är det intressant att se tillbaka på
de här nederlagen -för i samtliga fall har de vänts till segrar. Ingemar
Mundebos marginalskat­tesänkning är genomförd. Eva Winthers jämställdhetslag är
återställd till sitt forna skick. Hedda Lindahls husläkarförslag är åter
accepterat, och den energipolitiska proposition som bar Carl Thains signatur
kommer nu i stora drag att bli bestämmande för den framtida energipolitiken.
Resultaten dröjde, men de kom. En regering som i alla väsentliga avseenden
lyckats med sin politik, kan det vara ett bra exempel på regeringsmaktens
förfall?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När Hilding Johansson talade om parlamentarismen, fick jag
ett intryck av att det var ett allvarligt förbiseende att man glömt att skriva
in i grundlagen att Sverige alltid skall ha en socialdemokratisk regering.
Hilding Johansson tycks ännu inte ha hämtat sig från den kulturchock han
drabbades av 1976. Han ser varje regering som inte är rent socialdemokratisk
som en förfallen regering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I de socialdemokratiska reservationerna utvecklas nu en
helt ny doktrin om parlamentarismen, som Hilding Johansson berörde i sitt
inledningsan­förande. Jag skall be att få återkomma till den doktrinen senare,
men jag vill redan nu ta upp det särskilda yttrande som vi skall diskutera
under den här punkten. Socialdemokraterna har ju en del synpunkter på
samordningsma­skineriet inom regeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi hade en debatt om kommunalbesvär härom veckan, då det
visade sig att Hilding Johansson hade väldigt svårt att skilja mellan två och
tre. Det problemet tycks fortfarande bestå, för här klagar socialdemokraterna i
ett särskilt yttrande över att det finns tre samordningskanslier. Det riktiga
antalet är två, ett för moderaterna och ett för folkpartiet - centern håller
till godo med statsrådsberedningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad som är klandervärt i att man i en koalition har vissa
mekanismer för samordning, det förklarar socialdemokraterna inte i sitt
yttrande. Själv tycker jag att det är rätt naturligt att man har sådana
mekanismer. Här rör det sig om tre partier med delvis skiljaktiga åsikter i
olika frågor, och då är det väl inte så konstigt att man politiskt vill granska
de beslut som man gemensamt skall ta ansvar för. I en svensk regering skall
statsråden tillsammans stå för politiken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Att vi i fjol hade en osedvanligt talrik
opposition i riksdagen har lett till att årets granskning också blivit
osedvanligt omfattande. Ett mycket stort antal ärenden har anmälts till
utskottet, och ett mycket stort antal promemorior har producerats av vårt flitiga
och skickliga sekretariat. Men pappersberget har inte fött särskilt många
råttor, det kan man nu konstatera. Dels har vi en samling klagomål som alltid
återkommer, klagomål som riksdagen ständigt framför och givetvis bör framföra
-ordföranden och vice ordföranden i utskottet har varit inne på dem -. dels har&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section54&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section55&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;det skett
några enstaka formella förbiseenden som självfallet bör påtalas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Några allvarligare förseelser har utskottet inte funnit
vid sin granskning, och någon prickning föreslås inte i betänkandet.
Socialdemokraterna har naturligtvis en annan bedömning på några punkter, och vi
får senare tillfälle att återkomma till deras anmärkningar. Men en sak kan
konstateras redan nu: trots den imponerande volymen på KU:s betänkande ärdet en
påfallande stillsam kritik som utskottet framför.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag yrkar bifall till de två reservationer
som mitt namn står på.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;HILDING JOHANSSON (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Låt mig knyta an till något av det senaste
som Daniel Tarschys yttrade från denna talarstol, nämligen att KU:s betänkande
är ett pappersberg. Så kan man naturligtvis karakterisera mycket av det som
skrivs och avlämnas här i riksdagen. Men om det är sä att detta betänkande
skall innehålla mycket mer av uddar, spetsar och hårda uttalanden får vi väl se
till att sådana kommer in i betänkandet nästa år, så att även Daniel Tarschys
kan uppfatta innebörden av det. Att man för fram kritik i stillsamma former
betyder ju inte att det är någonting man gör med vänster hand. Vad som står här
på en rad punkter, som även Daniel Tarschys skrivit under, innebär hård kritik,
t, ex, när det gäller propositionsavlämnandet, besvärshistorien utgivningen av
Svensk författningssamling. Men vi får i utskottet komma ihåg att i fortsättningen
använda litet större stilar och litet hårdare ord, så att det går hem även hos
Daniel Tarschys,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anders Björck ville vara historisk. Han ville få till
stånd en diskussion om vad som hände på socialdemokratins tid. Det är ju en
sant konservativ ståndpunkt-man söker sig till det förgångna och vill hålla sig
till det. Låt mig bara säga att Anders Björcks inlägg hade fått en annan
slagkraft orn han kunnat peka på att moderaterna ensamma reservationsvis hade
fört fram kritik mot moderata statsråd. De två reservationerna vänder sig mot
folkpartistiska statsråd och inte mot moderata. För socialdemokraterna är det
ingalunda förbjuden frukt att kritisera socialdemokratiska statsråd. Även jag
deltog i framförandet av sådan kritik. Det gällde delvis samma punkter som nu
har tagits upp, nämligen kritik mot för sent propositionsavlämnande,
handläggning av besvärsärenden, utgivningen av Svensk författningssam­ling, och
även på en del andra punkter förekom kritik. Däremot skall jag erkänna att
konstitutionsutskottets socialdemokrater inte reservationsvis förde fram kritik
mot socialdemokratiska statsråd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sedan skall jag gå in på den fråga man har tagit upp om
samordningskan­slierna. Jag utvecklade denna tanke mycket utförligt vid ett
tidigare tillfälle, och eftersom man åberopar vad som hände före 1976
förutsatte jag att i varje fall konstitutionsutskottets ledamöter hade något
minne av vad som hänt under de senaste åren. Denna kritik är inte av
konstitutionellt slag-jag delar helt den uppfattningen att regeringen handlägger
detta enligt eget skön, i enlighet med konstitutionens anvisningar. Men det
finns en kritik i detta som beror på att jag tycker det är ganska egendomligt
att man, när man skall&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 137&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 7 maj 1980&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Granskning av statsrådens tjän­steutövning m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Granskningsarbe­tets omfattning och inriktning, rn. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;25&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section56&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section57&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 137&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 7 maj 1980&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Granskning av statsrådens tjän­steutövning m. in.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Granskningsarbe­tets omfattning och inriktning, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;samordna
en verksamhet, behöver ha tre kanslier för det. För min del hade jag närmast
tänkt mig att statsrådsberedningen kunde vara ett gemensamt kansli, där man i
överensstämmelse med grundlagsintentionerna samordnar regeringens verksamhet -
även om det ingår tre partier i regeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Daniel Tarschys ifrågasatte min räknekonst. Jag utgick
faktiskt från att statsrådsberedningen politiskt sett uttrycker centerpartiets
åsikter. Men det var tydligen en felräkning från min sida. Det finns ett kansli
för folkpartiet och ett kansli för moderaterna, men centerpartiet avstår från
att ha ett partipolitiskt kansli och har statsrådsberedningen att falla
tillbaka på. Men det finns en politisk del i statsrådsberedningen, vilket väl
förre statssekre­teraren i statsrådsberedningen bör vara medveten om. Jag vet
inte annat än att den delen består av centerpartister, och det var från den
utgångspunkten jag gjorde min sammanräkning. Men jag förstår att det är hög
lärdom och en tes inom den nuvarande regeringen att ha en statsrådsberedning
och två samordningskanslier. Jag får väl anpassa mig till detta i
fortsättningen. Likväl anser jag det vara fel att ha tre enheter av detta slag.
Man bör i stället ha en enda enhet för att få en samordning. Jag har aldrig
hört talas om att man samordnar genom att dela upp samordningsfunktionerna på
tre olika enheter. Men jag förstår att det under nuvarande förhållanden kanske
är nödvändigt att ha det på det sättet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När det gäller inriktningen av granskningsarbetet vill jag
helt enkelt fästa uppmärksamheten på att vi en gång var på väg mot att inte ha
någon uppgörelse mellan opposition och regering. Men den dåvarande oppositio­nen
förde in politiska element, och sedan har dessa följt med.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det jag tog upp om parlamentarismen måste i hög grad vara
ett konstitutionellt ärende. Parlamentarismen är ju inskriven i vår
författning, och det bör vara en angelägen uppgift för konstitutionsutskottet
att granska hur denna parlamentarism fungerar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section58&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section59&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;26&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ANDERS
BJÖRCK (m):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag tackar för de varma orden om mitt
konservativa sinnelag, vilka gladde mig mycket. I detta fall har man faktiskt
en viss glädje av att gå tillbaka och titta på 1970-talets
granskningsbetänkanden. Då finner man nämligen vad jag sade i mitt första
anförande - att man från socialdemokra­tiskt håll i praktiken inte har velat gå
med på att egna statsråd har gjort några felaktigheter. Vi behöver bara tänka
på handläggningen av IB-affären. Inte ens i de fall där det hade förekommit direkta
felaktigheter ville socialdemo­kraterna gå med på att rikta någon kritik mot
den socialdemokratiska regeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad Hilding Johansson här tog upp var bara allmänna
brister som vi alltid har varit eniga om och som inte är särskilt märkvärdiga -
försenade propositioner osv. Det är frågor som i många fall har varit av
renodlat teknisk natur,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Hilding Johansson sade att det vore bättre om jag kunde
peka på att vi moderater någon gång har knäppt ett moderat statsråd på näsan
och påpekat felaktigheter. Visst har vi gjort det! Vi hade så sent som förra
året en&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section60&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section61&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;flygplansfråga
uppe till dechargegranskning. Det visade sig då att ett moderat statsråd i en
proposition hade gjort sig skyldig till en felaktig skrivning. Det var vi
naturligtvis beredda att slå ner på, och kritiken återfanns också i utskottets
skrivning. Några sådana fall kan jag dock inte påminna mig när det gäller
socialdemokratiska ledamöter av konstitutionsutskottet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beträffande samordningskanslierna står det i det
socialdemokratiska särskilda yttrandet 1 till årets granskningsbetänkande
faktiskt följande:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Vi är medvetna om regeringens rätt att inom
grundlagens regelsystem organisera sin verksamhet. Liksom tidigare vill vi dock
ge uttryck åt vår kritik mot ordningen med de tre samordningskanslierna.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad innebär då ordet &amp;quot;tidigare&amp;quot;? Jag letade i
gamla granskningsbetän­kanden och hamnade till slut i konstitutionsutskottets
dechargebetänkande 1976/77:44. Där fanns faktiskt en socialdemokratisk
reservation om samord­ningen inom regeringskansliet. Vad var det då för konkret
kritik man där hade att komma med beträffande samordningskanslierna? Jo, man
hade då, för ett antal år sedan, hittat en sak. Det står i reservationen:
&amp;quot;Som exempel kan nämnas att kompletteringspropositionen inte kunnat
avlämnas till riksdagen i tid,&amp;quot; Det var den konkreta kritik
socialdemokraterna för några år sedan kunde framföra mot samordningskanslierna.
Något övrigt konkret har jag inte kunnat finna, när jag har gått tillbaka och
försökt titta på vad det är socialdemokraterna hänvisar till i sitt särskilda
yttrande 1,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är inte särskilt konstigt att det när olika parter
skall samordna sin verksamhet- det må gälla näringslivet, arbetsmarknaden,
folkrörelser eller regeringar - finns olika former av samordningskanslier,
samordningsgrup­per, samordningskommittéer eller vad de nu kan kallas. Sådana
organ finns också inom herr Johansson närstående partier och folkrörelser, I
allmänhet torde dessa organ medföra att det blir en betydligt bättre tingens
ordning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om samordningen sker inom statsrådsberedningen eller i
kanslier med en separat ställning spelar enligt min mening mindre roll. Jag kan
väl tänka rnig båda lösningarna. Men de som har större erfarenhet än jag av
denna ordning har uppenbarligen funnit att systemet med fristående
samordningskanslier var en bra lösning. Därför återinfördes när det blev dags
för en ny trepartiregering den lösning som hade prövats några år under den
första trepartiregeringen. Det hade naturligtvis inte skett, om det hade varit
en olycklig Ordning som man tidigare hade haft.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 137&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7 maj 1980&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Granskning av statsrådens tjän­steutövning m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section62&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;TALMANNEN:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sedan alla under avsnittet Granskningsarbetets omfattning
och inriktning samt avsnitten 1-8 och 10 anmälda talare nu haft ordet övergår
kammaren till att debattera Handläggningen av utlänningsärenden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;LAHJA EXNER (s):&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                         &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Handläggningen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Herr 
talman!   Vi   socialdemokrater   har  fogat   två   reservationer   till&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;           &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;av utlänningsären-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;utskottsmajoritetens
granskningspromemoria nr 9 angående regeringens&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;         &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;den&lt;br&gt;
handläggning av utlänningsärenden. Jag kommer i mitt anförande att beröra&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;27&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section63&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section64&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr
137&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 7 maj 1980   .„&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Granskning av siats rådens tjän­steutövning m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Handläggningen av utlänningsären­den&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;den första
reservationen. Den andra reservationen kominer Kerstin Nilsson att ta upp.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;På de fyra första sidorna i promemorian ges en beskrivning
av den gällande utlänningslagstiftningen och viss historik samt en redogörelse
för handlägg­ningsrutinerna i tillstånds- och besvärsärenden. Så långt är
promemorian inte någon särskilt upphetsande läsning. Utskottsmajoriteten
avslutar sin gransk­ning med att betona vikten av en snabb handläggning, och
man noterar att rättssäkerhetskraven måste uppfyllas i utlänningsärenden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi reservanter vill med vår reservation betona vikten av
kunskap och erfarenhet hos den som i regeringen ytterst är ansvarig för
handläggning och beslut i utlänningsärenden. Vi vågar påstå att med tanke på
invandrarnas antal i Sverige, deras enormt skiftande bakgrund och det faktum
att invandrarfrågorna egentligen omfattar samhällets alla områden - inte bara
tillstånds- och besvärsärenden - är kravet på kontinuitet och fasthet när det
gäller just detta ämbete särskilt stort.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om man ser till antalet statsråd som har haft ansvar för
utlänningsären­dena från hösten 1976 och om man ser till de snabba skiftningarna
på denna post blir man faktiskt konfunderad. Både invandrare och svenskar har
anledning att fråga om de konstitutionella och reella förutsättningarna har
varit sådana att handläggningen av utlänningsärendena har kunnat ske med all
den kunnighet, fasthet, humanitet och kontinuitet som de människor som
tillstånds- och besvärsärendena gäller har rätt att vänta sig av Sverige.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi går så långt att vi påstår att kontinuitet, kunnighet
och fasthet hos det för utlänningsärenden ansvariga statsrådet skapar en plattform
för den av Sveriges riksdag i stor enighet beslutade officiella invandrar- och
minoritets­politiken. Det skapar eller utplånar också förståelsen och
inlevelseförmågan hos den stora allmänheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Att vi har haft fem statsråd under en period av tre år på
den s, k, invandrarministerposten gör det inte lättare att förstå
sakförhållandet. Att så täta byten ingalunda varit nödvändiga framgår av det
förhållandet att fyra av statsråden kommer från det parti som varit
representerat i samtliga borgerliga regeringar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi reservanter ser allvarligt på de faktiska
sakförhållandena: långa väntetider, vacklande hållning och risk för minskad
rättssäkerhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag yrkar
bifall till socialdemokraternas reservation 1,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section65&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section66&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;28&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;NILS
BERNDTSON (vpk):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Under rubriken Regeringens handläggning av
utlännings­ärenden behandlas flera frågeställningar. Till dessa avsnitt finns
också två reservationer. Från vänsterpartiet kommunisterna har vi till
granskning anmält regeringens handläggning av flyktingfrågor - bl, a,
kontrollen av att flyktingars rättssäkerhet inte kommer i fara och
tillämpningen av utlännings­lagen. Jag har för avsikt att uppehålla mig vid
dessa problem, Alexander Chrisopoulos kommer att behandla utlänningspolitiken i
övrigt,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I reservation nr 1 av socialdemokraterna understryks
vikten av en fortsatt generös flyktingpolitik, men detta är också det enda som
anknyter till den&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section67&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section68&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;sida av
problemet som vi har anmält till granskning. Vi finner det anmärkningsvärt att
inte heller socialdemokraterna anser det befogat med något särskilt uttalande i
anledning av de frågor vi har anmält till granskning. De tre konkreta ärenden
som granskats borde var för sig ge anledning till påpekanden. Framför allt
handlar det dock om rättssäkerheten för männis­kor som tvingats fly till vårt
land. Reservationen missar också de verkliga skälen till kritik mot regeringens
utlänningspolitik i övriga avseenden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets redovisning av nu gällande lag och regler för
avvisning, förvisning och utvisningar värdefull. Det står inte alltid klart
vilka organ som har befogenhet att vidta olika åtgärder. Men i de många fall då
flyktingars rättssäkerhet kan anses ha kommit i fara handlar det om hur olika
bestämmelser tillämpas. Det handlar ofta om att det som kan anses som skäl för
en avvisning eller förpassning fått väga tyngre än de skäl som talar för att en
flykting bör få komma in i Sverige och stanna här. Det handlar i hög grad om
bedömningen av en flyktings skäl för att inte återvända till sitt hemland, om
de risker han löper för förföljelser och ofta kanske ännu värre följder av den
politiska verksamhet han bedrivit.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det kan vidare handla både om brister i lagstiftningen och
om tillämp­ningen av denna. Inte minst handlar det om politiska bedömningar av
situationen i vissa länder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Konstitutionsutskottet åberopar att en ny utlänningslag är
under utarbe­tande. Utskottet lovar att återkomma till granskning av
utlänningsärendenas handläggning sedan erfarenhet vunnits av den nya
utlänningslagen. Detta synsätt kan inte godtas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För det första handlar det om att granska handläggningen
under nu gällande lagstiftning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För det andra är förslaget till ny utlänningslag inte alls
sådant att det ger garantier för rättssäkerheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottet hänvisar till att vpk begärt granskning av tre
konkreta ärenden, och dessa redovisas i en särskild bilaga. Granskningen har
inte föranlett något uttalande från utskottets sida. heter det i betänkandet.
Om gransk­ningen begränsats till vad som står att läsa i denna bilaga kan man
inte tala om granskning i ordets rätta mening. Där finns några uppgifter om var
den tunisiske journalisten Rafrafi vistats under senare delen av 1970-talet.
Där finns de formella besluten om avvisning av chilenaren Torres Wenche, Där
finns några kortfattade uppgifter om den turkiske medborgaren Bulut, som efter
fängelsevistelse i Israel vägrades tillstånd till inresa i Sverige,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Men det finns inget av det i sammanhanget viktiga. Det
finns inget om varför regeringen lät Rafrafi hamna i den tunisiska polisens
klor. Det finns inget om varför Torres Wenche. som åberopade politiska skäl och
risk för förföljelser, skickades till juntans Chile. Det finns inget om varför
Bulut vägrades tillstånd till inresa i Sverige, trots anknytning hit och trots
att hans tidigare verksamhet i Turkiet kunde innebära risk för förföljelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De tre anmälda fallen - som inte alls är de enda
intressanta; en mångfald ytterligare exempel skulle kunna ges - borde ha kunnat
vara pilotfall för undersökning av regeringens praxis i dessa frågor. Så har
tydligen inte&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 137&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 7 maj 1980&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Granskning av statsrådens tjän­steutövning in. in.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Handläggningen av utlänningsären­den&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section69&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section70&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 137&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 7 maj 1980&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Granskning av statsrådens tjän­steutövning m. rn.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Handläggningen av utlänningsären­den&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;30&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;skett.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En i sammanhanget viktig fråga är exempelvis regeringens
bedömning av riskerna i länder med reaktionära regimer. Vid flera tillfällen när
chilenska flyktingars ansökningar behandlats har från statsråd anförts att
läget i Chile förändrats. Därmed vill man ha sagt att riskerna är mindre. Visst
flöt blodet i stridare strömmar strax efter juntans kupp, men förföljelserna
fortgår alltjämt. Fortfarande försvinner fångar i Chile utan att de anhöriga
och omvärlden får reda på vad som hänt dem. Tortyr tillämpas i Chile. Borde
inte utskottet åtminstone ha undersökt om regeringen felbedömer situationen för
människor som avvisas från vårt land?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det finns uppgifter som är alarmerande. Svenska Amnesty
har sökt överlämna en lista till utrikesminister Ullsten över personer som
riskerar livet i sina hemländer. Ola Ullsten lär dock ha vägrat att ta emot
listan. Chilenska flyktingar lever i stor ovisshet under årslång väntan på
besked. När de börjat finna sig till rätta skickas de iväg till Chile. Jurister
har påtalat att den svenska regeringen intar en allt hårdare attityd mot
flyktingar, framför allt från Chile. Detta är den faktiska situationen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det skulle gå att förlänga listan med fall. där
flyktingars uppgifter om risk för förföljelser inte tas på allvar. Låt mig bara
nämna ytterligare ett fall, nämligen en flykting från Uruguay vid namn
Martinez. Han har deltagit i aktiviteter riktade mot regimen och skulle gripas
så snart han kom till Uruguay, men det är tydligen inte tillräckligt starka
skäl för att få stanna i Sverige.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi har vid flera tillfällen haft anledning att se kritiskt
på polisens avvisning direkt vid gränsen. Om &amp;quot;vederbörande saknar pass och
tillstånd att resa in i landet eller pengar för sin försörjning och
hemresa&amp;quot;, som utskottet åberopar som avvisningsskäl, är inte det
intressanta när det gäller flyktingar. Vad de räddat genom att fly är kanske
livet. En avvisning av de formella skäl som brukar åberopas kan leda till att
vederbörande får sätta livet till eller åtminstone utsätts för tortyr och
förföljelser. Det finns också skäl att observera att en person som flytt från
ett land med polisterror kan ha svårt att inför polisen i det nya landet redovisa
hela sin situation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En avgörande frågeställning måste vara myndigheternas och
inte minst då regeringens bedömning av de skäl en flykting åberopar för sin
ansökan att få stanna i Sverige, Löper han risk för förföljelse? Är de
politiska förhållandena i hemlandet sådana att de stöder hans ansökan? Finns
andra omständigheter som talar för att han bör få stanna i Sverige?
LItlänningslagstiftningen är motsägelsefull och delvis oklar. Men det handlar
också om att tolka bestämmelserna på ett sätt som ger flyktingarna
rättstrygghet. Utskottet refererar till departementschefens uttalande när
utlänningslagen tillkom att det var &amp;quot;angeläget att stärka rättsskyddet för
utlänningar, som kunde anses vara i särskilt behov av skydd. Sålunda skulle
politisk flykting inte utan synnerliga skäl vägras fristad i riket när han var
i behov därav,&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regeringen har icke handlagt flyktingärendena i denna
anda, Vpk-gruppen anser att riksdagen bör göra ett särskilt uttalande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag yrkar,
herr talman, att utskottets anmälan såvitt avser prövning av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section71&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section72&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;utlänningsärenden
läggs till handlingarna med följande uttalande:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regeringens handläggning av utlänningsärenden präglas av
inställningen att näringslivets behov av billig arbetskraft skall tillgodoses.
Det saknas målsättning och planering för att möta olika sociala problem som
invand­ringen medför. En reglerad invandring måste utgå från landets förmåga
att på ett tillfredsställande sätt ta emot invandrare och säkerställa deras
behov i samhället. Regeringens politik har motverkat strävandena att skapa
trygghet för invandrarna och står i strid med den uttalade målsättningen för
invandrarpolitiken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När det gäller handläggningen av flyktingpolitiken har
regeringens attityd mot flyktingarna skärpts, vilket medfört att deras
rättssäkerhet kommit i allvarlig fara. Riskerna för förföljelser i olika länder
har underskattats. Flyktingars skäl för en fristad i Sverige har inte tillmätts
tillräcklig betydelse. Detta har lett till att flyktingar vägrats stanna i
Sverige och förpassats till länder där de riskerar att utsättas för
förföljelser. Denna politik strider mot kravet på rättssäkerhet för politiska
flyktingar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr  137&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 7 maj 1980&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Granskning av statsrådens tjän­steutövning m. ni.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Handläggningen av utlänningsären­den&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section73&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section74&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;KERSTIN
NILSSON (s);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Det är alarmerande för många nordbor, i all
synnerhet för människor som bor vid gränsen till Finland och Danmark eller vid
den långa sammanhängande landgränsen till Norge att få veta att om man vill så
att säga vara garderad vid gränsövergång bör man numera medföra pass.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De nya bestämmelserna i fråga om pass blir fullständigt
obegripliga, i varje fall vid den gräns där jag bor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det mest påtagliga i det nordiska samarbetet under den
senaste generationen har varit just passfriheten mellan Nordens länder. Det var
en reform som nordbor i allmänhet, och gränsbor i synnerhet, gladde sig åt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Då man nu någon gång upplyser folk om att reguljär
passkontroll enligt nya bestämmelser fr. o. m. i fjol när som helst kan införas
väcker det olust och resignation bland människor. Är det inte mer än så med det
nordiska samarbetet? Har vi inte kommit längre? frågar man sig resignerat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Dessa och andra frågor föranleds också av att den nordiska
samarbetsmi­nistern under Thorbjörn Fälldins andra regering omedvetet eller
medvetet ansett sig kunna beteckna restriktionerna i
passkontrollöverenskoinmelsen såsom en framgång i det nordiska samarbetet.
Framstående nordister har något sarkastiskt kommenterat samarbetsministerns
uttalande med följande: En sådan framgång till och vi är förlorade.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det känns smärtsamt för många, i synnerhet för människor
som bor vid en gräns, och för det nordiska samarbetets vänner är det närmast
upprörande hur regeringen så att säga bakvägen - i smyg - inte bara medverkat
tiil utan också initierat restriktioner i passöverenskommelserna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Folk vet egentligen inte orn det. Även informationen till
myndigheter -polis och tull - har varit bristfällig. Inte ens Nordiska rådet
har hörts i ärendet. Därmed har regeringen brutit mot tidigare godkända
samarbetsav­tal. Enligt det s, k, Helsingforsavtalet från 1962. artikel 28.
&amp;quot;skall de fördragsslutande parterna söka bevara och ytterligare utveckla
det samar-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;31&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section75&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section76&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 137&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 7 maj 1980&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Granskning av statsrådens tjän­steutövning III. in.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Handläggningen av utlänningsären­den&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;32&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;bete som
lett till att deras territorier utgör ett passkontrollområde&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vidare sägs &amp;quot;att kontrollen av resande som passerar
gräns mellan nordiska länder även i övrigt skall förenklas och samordnas&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I en annan artikel sägs &amp;quot;att Nordiska rådet skall
beredas tillfälle att yttra sig innan länderna överenskommer om ändring i
avtalet&amp;quot;. I ännu en artikel (46) förutsätts &amp;quot;att rådet skall höras i
frågor av förevarande karaktär&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det som förevarit kan inte tolkas på annat sätt än att den
svenska regeringen desavouerat Nordiska rådet. Initiativet till denna handling
emanerar nämligen från den svenska regeringen. Ett sådant agerande hade tarlt
otänkbart under en socialdemokratisk regering. Vi har helt andra erfarenheter
och traditioner när det gäller nordiskt samarbete, beroende på den samhörighet
och de gemensamma värderingar vi har inom arbetarrörel­sen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Det mest betydelsefulla i det nordiska
samarbetet har varit just passfriheten. Den tillkom försnart ett kvartssekel
sedan, nämligen 1957, Den yngre generationen vet följaktligen inte av något
passtvång inom Nordens gränser, och det betyder kolossalt mycket i folks sätt
att vara. Vi är nordbor, nära nog landsmän. Så upplever vi det exempelvis vid
den svensk-finska gränsen i Tornedalen, den riksgräns som fått namn om sig som
världens fredligaste gräns.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det har i gränsbygden Tornedalen mer och mer blivit så som
William Snell lyriskt uttrycker det, att'gränsälven Torneälven förenar tvenne
broderfolk mer än den skiljer dem åt. Det har blivit ett talesätt att, om det
någon gång kärvar till sig med de i och för sig vänliga tullmyndigheterna,
skall man hänvisa till sunt förnuft. Det gjorde en läkare en gång och med
framgång, när han blev tillfrågad om han hade något tullpliktigt i sin
läkarväska!&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill ta ett annat e.iempel på samarbete över
gränserna. Sedan många är har finska Ylitornio kommun och svenska Övertorneå
samarbete i fråga om sjukvård. Läkarjouren alternerar över riksgränsen, och det
hela fungerar bra. I det läget vore det horribelt att införa passtvång för
svårt sjuka patienter på väg till eller från Finland. För människor som kan bli
berörda av dylikt tvång och krångel ligger det någonting &amp;quot;sjukt&amp;quot; i
ändringen av passkontroll­överenskommelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Efter passfrihetens införande har människor i gränsbygd
kommit varandra närmare. Det har befunnits vara en angelägen uppgift att bygga
broar som förenar länder och folk. Detta med brobyggen kan man också se
symboliskt. Låt oss inte rasera de symboliska broar som tidigare generationer
parlamen­tariker inte utan möda har byggt upp och som förenar Nordens länder
och folk!&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ser man det nordiska samarbetet i ett fyraårigt perspektiv
finner man följande,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I regeringsförklaringen 1976 talades det om ett utvecklat
nordiskt samarbete. Men redan i november samma år intensifierades stickprovskon­trollen
av pass vid gränsen till Danmark och även vid den svensk-norska gränsen. Det
vållade som vi vet människors stora missnöje. Det rådde också oklarhet om vilka
som riskerade att råka ut för den kontrollen. Gällde det&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section77&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section78&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;enbart
kontroll av resande med visst utseende eller med viss hudfärg var åtgärden
klart grundlagsstridig enligt regeringsformen 20 §,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Under vintern och våren 1979 började man inom
regeringskretsar tala om möjligheterna att införa reguljär passkontroll även
vid gräns till annat nordiskt land - visserligen under begränsad tid, men ändå!&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;På det nordiska planet avhandlades frågan första gången
mellan de danska och svenska statsministrarna den 7-9 maj 1979 och därefter vid
ett möte mellan företrädare för nordiska utrikes- och fackdepartement den 18
maj samma år. De av svenska regeringen föreslagna ändringarna i passöverens­kommelsen
godkändes och undertecknades den 27 juli, Samma dag sammanträdde f, ö. Nordiska
rådets juridiska utskott utan att ha blivit underrättat i ärendet. Beslutet
togs utan öppen redovisning och diskussion. Ändringarna trädde i kraft redan
den 26 augusti. De innebär att Sverige kan införa reguljär passkontroll under
sex månader i taget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det anmärkningsvärda är att varken Nordiska rådet eller
dess fackutskott fick tillfälle att yttra sig. Man har därigenom på svenskt
regeringsinitiativ brutit mot Helsingforsavtalets anda och mening. Det måste
anses graverande för den svenska regeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag har velat ge dessa exempel också mot den bakgrunden
att folkpartiets representant ser konstitutionsutskottets granskningspromemoria
som ett pappersberg.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Jag yrkar bifall till reservation 2.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 137&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 7 maj 1980&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Granskning av statsrådens tjän­steutövning m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Handläggningen av utlänningsären­den&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section79&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section80&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;DANIEL
TARSCHYS (fp);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Nils Berndtsons bild av den svenska
flyktingpolitiken vill jag bestämt avvisa. Vpk säger i sitt framställda yrkande
att regeringens attityd mot flyktingarna har skärpts. Men det är helt fel. Vad
som har hänt under de senaste åren är att flyktingkvoten har ökat från 750 till
1 250. Större delen av den kvoten används just för de latinamerikanska
flyktingarna, som Nils Berndtson talade om. Man har vidare infört en särskild
kvot för familjeåter­förening, och medel har anvisats när det gäller att förena
familjeanhöriga med flyktingar som har kommit till Sverige. Utöver dessa kvoter
förekom­mer en spontan invandring av flyktingar till Sverige.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi har också ökat stödet till FN:s flyktingkommissarie och
deltagit i många aktioner runt om i väriden för att hjälpa flyktingar till
rätta. Påståendet att regeringens attityd mot flyktingarna har skärpts är
därför gripet ur luften.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kerstin Nilsson höll ju två anföranden här - dels ett mera
poetiskt anförande som handlade om den nordiska passöverenskommelsen i sak och
det nordiska samarbetet, dels ett mera prosaiskt anförande som överenstäm-de
med reservationen och gällde formfrågan om hur beslutet hade antagits. Vad hon
sade om det nordiska samarbetet kan jag instämma i till alla delar. Vad hon
sade om den vidtagna ändringen av passöverenskommelsen kan jag inte helt
instämma i. Det är inte alls så att ett passtvång har införts. Nordbor kan inte
krävas på pass. De klarar sig bra med körkort eller identitetskort. Och jag
tror, Kerstin Nilsson, att de allra flesta av oss har körkort eller
identitetskort, i varje fall när vi rör oss över gränserna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;33&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section81&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3 Riksdagens protokoll 1979/80:137-138&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section82&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section83&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 137&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 7 maj 1980&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Granskning av statsrådens tjän­steutövning m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Handläggningen av tiUänningsären-den&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;34&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När det gäller formen för den här ändringen finns det en
paragraf i det nordiska samarbetsavtalet som lyder; &amp;quot;Rådet bör, utöver vad
som särskilt överenskommits, beredas tillfälle att yttra sig om nordiska
sarnarbetsfrågor av större betydelse när detta icke är ogörligt av
tidsskäl,&amp;quot; Lägg märke till den sista satsen! Det hade varit bra om tiden
hade medgett en konsultation med Nordiska rådet. Men ändringen bedömdes som en
brådskande åtgärd för att i möjligaste mån hämma den illegala invandringen, och
det var då inte så lätt att invänta det utskottsmöte som hölls i november i
fjol eller det rådsmöte som hölls i mars i år. Justitieministrarna har inför
det juridiska utskottet beklagat att informationen inte kunde ges vid dessa
tillfällen, och utskottet har för sin del uttalat förståelse för att det var
vad som i det danska protokollet kallas för en &amp;quot;hastesag&amp;quot; -ett
brådskande ärende. Det vore bra om den förståelsen fanns också hos Kerstin
Nilsson,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I nordiska frågor skall konsultationer med Nordiska rådet
självfallet ske i största möjliga utsträckning. På den punkten är jag helt
överens med Kerstin Nilsson, Men vi kan väl också vara överens om att det finns
vissa typer av frågor där själva syftet motverkas genom publicitet.
Devalveringar, pris­stopp och liknande åtgärder brukar inte annonseras några
veckor eller några månader i förväg. Och det är nog på samma sätt med åtgärder
mot den illegala invandringen. Talar man om några månader i förväg att
kontrollen skall skärpas, motverkar man i själva verket syftet med åtgärden.
Jag tror att man mot den bakgrunden skall ha en viss förståelse för att den här
förändringen vidtogs skyndsamt efter kontakter rned alla de nordiska
regeringarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det var många hårda ord i Kerstin Nilssons anförande. Jag
saknade några synpunkter på vad vi borde göra mot den illegala invandringen. Är
det Kerstin Nilssons och socialdemokratins uppfattning att inga åtgärder bör
vidtas för att förhindra illegal invandring? Om inte. vilka åtgärder skall vi
vidta?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Får jag sedan gå över till Lahja Exners anförande. En av
de konstigaste anmärkningarna som socialdemokraterna framför i är är att flera
statsråd har ägnat sig åt invandrarfrågorna. Så viktiga som de problemen är kan
det väl ändå inte skada att mer än ett eller två statsråd har haft kontakt med
dem. Under folkpartiregeringen hade vi t. o. m. en statsminister som hade varit
invandrarminister. Det var första gången det inträffade, och det mötte många
positiva reaktioner bland invandrarna. Jag tror att Lahja Exner är överens med
mig om att det också här i riksdagen borde finnas fler politiker som intresserar
sig för invandrarna. Den dag det bland socialdemokraterna finns många
riksdagsmän, eller kanske statsråd, som behärskar de här frågorna kommer vi
inte att framföra några klagomål.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Att skiftena på den här statsrådsposten skulle ha lett
till felaktiga beslut påstås, såvitt jag kan se, inte i reservationen. Det
finns i reservation 1 inte ett enda exempel på något beslut som
socialdemokraterna riktar kritik mot. Mot den bakgrunden är det, tycker jag,
rätt anmärkningsvärt att ni kommer med svepande och kategoriska omdömen om att
handläggningen av utlännings­ärenden skulle ha präglats av osäkerhet och
oklarhet. Sådana påståenden&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section84&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section85&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;brukar man
inte framföra om man inte har något ordentligt underlag, och därför skulle jag
vilja fråga Lahja Exner: Var är underlaget? Vad är det för beslut ni vill
kritisera, men inte vågat nämna i reservationen? Finns det över huvud taget
något underlag för de kategoriska omdömen som fälls i den socialdemokratiska
reservationen?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;NILS BERNDTSON (vpk) replik;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Daniel Tarschys vill bestämt avvisa vpk:s
påståenden om en skärpt attityd från regeringens sida mot flyktingarna, och
visst har han rätt att göra det. Men verkligheten talar ändå sitt tydliga
språk. Jag menar att tillströmningen av flykfingar till vårt land beror på
våldet i olika länder och inte på något som regeringen skall ta åt sig äran av.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag tycker att Daniel Tarschys skall följa den pressdebatt
som pågår. Jag pekade på det faktum att Amnesty försökt överlämna en lista på
flyktingar som man, på grund av svenska myndigheters agerande, anser kan
riskera livet i sina hemländer. Kan det vara tillfredsställande när en
invandrarmi­nister i ett konkret fall - t. ex.Rafrafi, som jag nämnde i mitt
anförande -säger att om personen i fråga fängslats, så har vi naturligtvis
gjort en felbedömning när vi utvisade honom? I fråga efter fråga märker man att
regeringens attityd går mot en undervärdering av riskerna för de människor som
har tvingats fly från ett land med politisk terror - det är en ändrad attityd.
Därmed underkänner man också de skäl flyktingarna brukar åberopa. Jag kan
försäkra Daniel Tarschys att bor man, som jag gör, i närheten av en plats där
många latinamerikanska flyktingar finns får man ständigt exempel på hur
räftslösa de känner sig och hur svårt de har aft hävda sina rättsfrågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad vi påstår i det förslag fill yttrande som vi lagt fram
är att regeringen underskattar riskerna för förföljelse i olika länder och att
flyktingarnas skäl för en fristad i Sverige inte tillmäts tillräcklig
betydelse. Detta har lett till att flyktingar vägrats stanna i Sverige och
förpassats till länder där de riskerar att utsättas för förföljelse. Det är vad
som i verkligheten har skett.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;KERSTIN NILSSON (s) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Till Daniel Tarschys vill jag säga att jag
inte diskuterar invandrarpolitiken utan den nordiska passöverenskommelsen. På
den punkten råder stor oklarhet när det gäller regeringens handläggning av
frågan. Menar Daniel Tarschys att det han anförde var en nödvändig eller en
tillräcklig förutsättning för ändring av passkontrollöverenskommelsen, vilken
är en övergripande avtalsram som vi gränsbygdsbor upplever som något av en
nordisk grundlag?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det ligger i själva konstruktionsidén till den nordiska
passfrihetsöverens-kommelsen att man vid behov utför en effektiv kontroll vid
Nordens yttergränser. Om regeringen upplevde hotet av illegal invandring så
allvarligt som man här försöker beskriva hade det varit regeringens uppgift att
i första hand utverka Danmarks medverkan till att intensifiera kontrollen vid
Nordens yttergräns i Danmark. Man måste medge att det hade varit det mest
adekvata sättet att stoppa illegal invandring till Norden. Vi vet inte vilka&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 137&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 7 maj 1980&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Granskning av statsrådens tjän­steutövning m. rn.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Handläggningen av utlänningsären­den&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;35&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section86&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section87&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 137&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 7 maj 1980&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Granskning av statsrådens tjän­steutövning m. rn.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Handläggningen av utlänningsären­den&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;relationer
den svenska regeringen hade till Danmark. Ett vet vi, att representanter för
dansk och svensk arbetarrörelse kan finna förnuftsinäs-siga lösningar även på
svåra problem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När det gäller ändringar i passkontrollöverenskommelsen
står det i det materialsornkonstitutionsutskottet harfått sig till hända att
bilagorna 1-3 till överenskommelsen skall utgå. De bilagorna innehöll
bestämmelser som garanterade gränsgångare ett visst skydd, och jag vill fråga
om dessa bilagor nu har ersatts med nya.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;LAHJA EXNER (s) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag vill bara för Daniel Tarschys nämna det
som står i vår reservation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Daniel Tarschys säger att det är nyttigt att många
människor får lära sig invandrarfrågorna och att det är nyttigt med snabba
växlingar pä den här statsrådsposten. Vad vi socialdemokrater säger är att
frågornas svårighets­grad kräver att man inte använder denna post som något
slags lärlingsplats. Vi menar att de snabba växlingarna på statsrådsposten har
gjort att ingen ansvarig fått den tid som krävs för att vinna den kunskap och
erfarenhet som ett förtroendeingivande handhavande av dessa politiskt och
tekniskt svåra frågor förutsätter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Daniel Tarschys efterlyste ett exempel. Vi har nämnt ett
exempel i vår reservation - assyrierna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section88&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section89&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;36&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;DANIEL
TARSCHYS (fp) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Nils Berndtson vidhåller att regeringen har
skärpt sin attityd mot flyktingarna. Då skall jag be att få ställa tre frågor
till Nils Berndtson.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vill Nils Berndtson förneka att flyktingkvoten ökat
kraftigt sedan 1976?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vill Nils Berndtson förneka att FN:s flyktingkommissarie
har fått ett avsevärt starkare stöd från Sverige än tidigare?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vill Nils Berndtson förneka att de latinamerikanska
flyktingarna svarar mot huvudparten av den svenska flyktingkvoten?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kerstin Nilsson försökte komma med förslag om hur man
skall motverka den illegala invandringen och sade att vi skulle vända oss till
Danmark. Jag kan försäkra Kerstin Nilsson att det har förekommit livliga
kontakter med alla de nordiska regeringarna. Socialdemokraterna, som talar om
samarbete över gränserna, borde kanske notera att de åtgärder som vidtagits har
genomförts i samförstånd med alla de nordiska regeringarna. I en del av dem
finns det som bekant socialdemokrater. Nu är det faktiskt så att det i Danmark
inte finns någon viseringsplikt gentemot Turkiet. Det är följakt­ligen ganska
svårt för Danmark att bromsa den illegala invandringen från det landet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lahja Exner kom tillbaka till detta med kontinuiteten. Jag
bad att få något exempel på vad som var fel i politiken. Det räcker inte med
att bara klaga på att statsrådsposten bytt innehavare. Att flera statsråd har
lärt sig invandrar-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section90&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section91&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;frågorna
är inte något bärande klagomål. Har man kritik att framföra måste det finnas
något underlag. Då är man kritisk mot något beslut som har fattats, men jag har
fortfarande inte fått svar från Lahja Exner på frågan vilket beslut det är som
är felaktigt. På Kerstin Nilsson lät det som om man tagit i för hårt mot den
illegala invandringen. Om det är det som är fel, så tala om det! Annars väntar
jag fortfarande på besked från Lahja Exner. Vad ligger under de kategoriska
omdömena från socialdemokraterna? Finns det något som helst exempel på ett
felaktigt beslut som regeringen har fattat? Vilket?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;NILS BERNDTSON (vpk) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Den debattekniken tycker jag inte är värd
mycket, Daniel Tarschys. Om kvoten har ökat, om flyktingkommissarien har fått
större anslag, om större delen av flyktingarna i Sverige utgörs av
latinamerikaner, så motsäger detta inte vad jag har anfört om att
rättssäkerheten för flyktingarna är i fara och om regeringens attityd när det
gäller att bedöma de risker som flyktingar utsätts för om de skickas till sitt
forna hemland. Inte på en enda punkt har Daniel Tarschys kunnat bestrida att
regeringen här intar en skärpt attityd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det hjälper inte i de tre konkreta fall som jag har anmält
till särskild granskning att Daniel Tarschys säger att det flnns många andra
latinameri­kanska flykfingar i Sverige eller att flyktingkommissarien har fått
större anslag. Den debattekniken går inte hem, Daniel Tarschys.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nästa gång oroliga flyktingar hör av sig och redovisar
sina erfarenheter av att attityden har skärpts, så får jag väl framföra att
Daniel Tarschys bestrider det. Men jag tror inte att chilenaren som riskerar
att skickas i väg till juntans terror blir särskilt lugnad av det beskedet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 137&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 7 maj 1980&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Granskning av statsrådens tjän­steutövning m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Handläggningen av utlänningsären­den&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section92&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;KERSTIN NILSSON (s) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Det är paradoxalt att nordiska medborgare
skall vara tvungna att visa upp pass för att bevisa att de är nordiska
medborgare, så att de därigenom kommer i åtnjutande av den nordiska
passfriheten! Att här gå efter utseende är klart grundlagsstridigt enligt 20 §
regeringsformen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Daniel Tarschys talade om viseringsplikt. Där hade det
varit en uppgift att samordna viseringsbestämmelserna vid nordens yttergränser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det allmänna omdömet bland dem som sysslar med nordiskt
samarbete, med praktisk nordism, är att det här är en tillbakagång i det
nordiska samarbetet. Man har brutit mot Helsingforsavtalets anda och mening.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;LAHJA EXNER (s) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Den vacklande
hållningen och de bristande kunskaperna har resulterat i växande
ärendebalanser. Människor som har rätt att få besked snabbt - och rättvisa
besked! - får vänta i onödan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section93&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;DANIEL
TARSCHYS (fp) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag konstaterar först att Nils Berndtson inte
har kunnat gendriva  att  flyktingkvoten   har  ökat,  att  Sverige  har en 
generösare&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;37&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section94&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section95&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 137&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 7 maj 1980&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Granskning av statsrådens tjän­steutövning m. rn.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Handläggningen av uUänningsären-den&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;flyktingpolitik
nu än tidigare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sedan har Nils Berndtson rätt i att många flyktingar
känner en stor oro och naturligtvis har mycket svåra personliga problem i sin
nya belägenhet. Det är alldeles riktigt. Regeringen har försökt göra en del åt
detta. Man har gett polisen en vidgad tolkhjälp, man har försökt ge utbildning,
man har satt upp jour på invandrarverket och man har gjort en hel del andra
saker. Men det problem Nils Berndtson tar upp - det är ett mycket allvarligt
problem - kan man inte lösa enbart genom politiska insatser från den svenska
regeringens sida.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kerstin Nilsson säger att det här är ett bakslag för den
praktiska nordismen. Jag kan hålla med om det. Men det är ett bakslag därför
att vi har känt behov av att motverka den illegala invandringen. Återigen
försäkrar jag att de i Norden som arbetar med just dessa frågor länge har
undersökt olika metoder som kan användas för att minska den illegala
invandringen. Man har kommit till slutsatsen att det är lämpligt att införa en
skärpt punktkontroll. Jag vill än en gång upprepa, Kerstin Nilsson, att det
inte är fråga om ett passtvång gentemot nordiska medborgare. För dem räcker det
bra med ID-kort eller körkort.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lahja Exner kom nu äntligen med ett exempel för att
underbygga de mycket kategoriska och mycket svepande omdömen som görs i den
socialdemokratiska reservationen. Hon säger nämligen att ärendebalansen har
vuxit. Det är sant, men samtidigt har det hänt något annat. Den stora
stockningen har vi haft på invandrarverket i Norrköping. Där har man lyckats
ganska bra med att pressa ned balanserna genom nya rutiner och förstärkta
resurser. I gengäld har det uppstått en viss ökning av ärendeba­lansen hos
regeringen, och det är ett besvärande problem. Men orsaken till det är inte
alls att det sitter några fumliga statsråd och häller emot, utan orsaken är
helt enkelt att tillströmningen av ärenden har ökat mycket kraftigt. Den
invandrarpolitiska proposition, som nu behandlas av riksda­gen, tar bl. a.
sikte på att minska balanserna. Vi får hoppas att riksdagen fattar ett beslut
som gör detta möjligt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sist och slutligen är det faktiskt riksdagen som bestämmer
vilka rättigheter man skall ha att överklaga och ansöka om återflyttning. Det
är detta som avgör hur många ärenden som regeringen har att fatta beslut i.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section96&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
10.0pt;margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Talmannen anmälde att Kerstin Nilsson, Lahja Exner och
Nils Berndtson anhållit att fill protokollet få antecknat att de inte ägde rätt
till ytterligare repliker.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section97&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;38&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ALEXANDER
CHRISOPOULOS (vpk);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! De politiska beslut som i olika omgångar
fattats här i riksdagen för att reglera invandringen har framför allt syftat
till att tillfredsställa näringslivets behov av billig arbetskraft i tider då
industrin expanderat. Detta har skett utan någon som helst hänsyn till de
sociala spänningar och samhällsproblem som denna arbetskraftsinvandring innebu­rit
för det svenska samhället. Det har också skett utan någon som helst&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section98&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section99&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;planering
eller beredskap hos de myndigheter i samhället som haft att ta hand om de
problem som uppstått.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De dokument som utgör grunden för den nuvarande svenska
invandrings­politiken är bland andra &amp;quot;1968 års proposition om riktlinjer
för utlännings­politiken m. m.&amp;quot;, som anger hur invandringen skall
regleras, samt &amp;quot;1975 års proposition om riktlinjer för invandrar- och
minoritetspolitiken m. m.&amp;quot;, som anger hur invandrarna och de språkliga
minoriteterna i Sverige bör behandlas med sikte på målen: jämlikhet, valfrihet
och samverkan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Från mer principiell utgångspunkt har riksdagen å ena
sidan prövat frågan om reglering av invandringens omfattning och å andra sidan
frågan om hur invandrarna i Sverige skall behandlas. Detta har skett i två
olika etapper. Men verkligheten hann förändras åtskilligt under de sju år som
förflöt mellan dessa två etapper 1968 och 1975, dvs. mellan etapp ett och etapp
två.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Frågan om hur stor invandringen kan komma att bli och hur
den skall kontrolleras hänger uppenbarligen samman med frågan hur invandrarna i
landet bör behandlas och hur relationerna mellan majoritetsbefolkningen och
invandrarna kan komma att utvecklas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Hittills har emellertid riksdagen aldrig fått en chans att
behandla dessa två intimt sammankopplade frågor i ett sammanhang. Behovet av en
reglerad invandring och motsvarande utlänningslagstiftning bygger på det faktum
att Sverige måste säkerställa en inflyttning som svarar mot landets förmåga att
på ett tillfredsställande sätt ta emot invandrare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sveriges förmåga att ta emot invandrare på ett
tillfredsställande sätt är ett resultat av regeringens invandrarpolitik och
återspeglar dess vilja och förmåga att på ett planmässigt och målmedvetet sätt
avsätta de nödvändiga resurser som skulle kunna skapa bra förutsättningar för
invandrarnas anpassning och välbefinnande här i landet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Vi från vårt parti anser att det i dag saknas
en planerad och klart definierad invandrarpolitik. Samtidigt förvärras invandrarnas
situation. Deras problem skapar därför stora samhällsproblem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fortfarande förnekas de sina demokratiska och
medborgerliga rättigheter. Fortfarande förnekas de rätten till sitt språk, sin
kultur och sin historia. Jag tänker framför allt på barnens situation.
Fortfarande förnekas de rätten till likvärdig utbildning. Procentuellt färre
invandrarbarn och ungdomar går vidare till högre utbildning efter grundskolan
på grund av språksvårighe­ter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Arbetslösheten slår särskilt hårt mot invandrarungdomen.
Ja, barnen slås ut redan i förskolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det finns därför i dag uppenbara risker för att stora
invandrargrupper under det tryck som de utsätts för omvandlas till ett
underproletariat. Vi kan redan se hur hetsen och föraktet för invandrare växer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är uppenbart att invandringen till Sverige kommer att
fortsätta. De bestämmelser som reglerar invandringen och tillämpningen av
utlännings­lagstiftningen bör därför harmoniera med de insatser som görs i
Sverige för att lösa invandrarnas problem. Utlänningslagen samt de bestämmelser
och den praxis som tillämpas i dag bör därför för det första ta hänsyn till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 137&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 7 maj 1980&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Granskning av statsrådens tjän­steutövning m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Handläggningen av utlänningsären­den&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section100&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section101&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 137&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 7 maj 1980&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Granskning av statsrådens tjän­steutövning m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Handläggningen av utlänningsären­den&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;förändringarna
i invandringens sammansättning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För det andra bör man ta hänsyn till att den nuvarande
administrationen för handläggning av ärenden som berör invandrares uppehålls-
och arbetstillstånd inte är inrättad med tanke på det faktum att det rör sig om
en relativt omfattande invandring från ett allt större antal länder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För det tredje bör man ta hänsyn till att invandrarnas
levnadsförhållanden jämfört med svenskarnas, framför allt vad gäller
ungdomsarbetslösheten, bostadssituationen och arbetsmiljön, är sämre och därför
bör förbättras främst genom generella insatser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För det fjärde bör hänsyn tas till att en allt större del
av dem som nu kommer till Sverige har släktanknytning här, vilket ställer krav
på omedelbara anpassningsåtgärder såsom t. ex. informationsinsatser, svensk­undervisning
etc.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För det femte bör man ta hänsyn till att medinflytandet
för utländska medborgare och invandrare ännu inte har utvecklats. Därför bör
frågan om invandrares och utländska medborgares deltagande i olika allmänna val
samt om representation i samrådsgrupper på arbetsplatser och på regerings-,
verks-, landstings- och kommunnivå stimuleras. Massmedia och folkrörelse­organisationerna
kan på detta område fungera såsom pådrivande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För det sjätte är det nödvändigt att utforma
utlänningslagen samt de bestämmelser och den praxis som tillämpas så att dessa
motverkar fördomar, konflikter och diskriminering av invandrare och utländska
medborgare. Samverkan mellan befolkningsgrupper av olika ursprung och
internationell solidaritet måste vara vägledande för all slags lagstiftning i
dessa frågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den tillämpning av utlänningslagstiftningen som i dag
praktiseras av regeringen och som kännetecknas av en allt större restriktivitet
både vad gäller invandringen i allmänhet och flyktingpolitiken tar inte alls
hänsyn till de faktorer som jag tidigare har anfört. Den saknar helt
sammankoppling och samband med invandrarpolitikens målsättningar. Den baseras
helt och hållet på och anpassas till svängningarna i den ekonomiska
konjunkturen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi delar inte heller socialdemokraternas uppfattning att
handläggningen av utlänningsärenden inom regeringen präglas av osäkerhet och
oklarhet och att det beror på bristande erfarenhet. Vi menar i stället att
regeringens handläggning av utlänningsärenden är en naturlig följd av
regeringens i övrigt arbetarklassfientliga politik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag instämmer i det av Nils Berndtson
framställda yrkandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;DANIEL TARSCHYS (fp):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Invandrarpolitiken skall diskuteras i
riksdagen den 27 maj.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section102&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section103&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;40&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ALEXANDER
CHRISOPOULOS (vpk):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Det finns ett samband mellan
invandrarpolitiken i Sverige och utlänningslagstiftningen och hur
bestämmelserna i den tillämpas i praxis. Det borde t. o. m. Daniel Tarschys
begripa.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section104&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section105&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;DANIEL
TARSCHYS (fp);&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 137&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag instämmer.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                        &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Onsdaeen den&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7 maj 1980&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;TALMANNEN:&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;_____________ &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Sedan
de under avsnittet Handläggningen av utlänningsärenden anmälda&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Gransknins av&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;talarna
nu har haft ordet övergår kammaren till att debattera Behandlingen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;statsrådens tiän-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:3.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;av riksdagens skrivelser.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;steutövning m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section106&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;HILDING
JOHANSSON (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! När det gäller behandlingen av riksdagens
skrivelser är det egendomliga det att de borgerliga ledamöterna av
konstitutionsutskottet intar en så överslätande hållning. Folkpartisterna går
så långt att de inte ens vill vara med om att kritisera att det tog 22 månader
från det riksdagen begärde en utredning och till det denna utredning
tillsattes. Det gällde inte någon särskilt komplicerad fråga utan endast en översyn
av invandrares valbarhet till vissa statliga organ, som kommuner och
landstingskommuner helt eller delvis utser ledamöterna fill. Det knöt an till
reformer som riksdagen hade beslutat om tidigare, om invandrarnas rösträtt och
valbarhet i kommunala sammanhang.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Riksdagen gjorde sitt uttalande den 28 maj 1978. Först den
27 mars 1980 fick kommunaldemokratiska kommittén i uppdrag att företa den
utredning riksdagen hade begärt, och det var först sedan frågan hade tagits upp
som ett granskningsärende inom konstitutionsutskottet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Granskningen har emellertid väsentligen koncentrerats till
de beslut riksdagen fattat i fråga om arbetsmarknads- och industripolitik under
föregående riksmöte och regeringens verkställighet av dessa beslut. I en
bilaga, som jag hoppas att många läser, redovisas å ena sidan riksdagens
beslut, å den andra regeringens åtgärder med anledning av dessa beslut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är egendomligt att vi socialdemokrater inom
konstitutionsutskottet blivit ensamma om vår kritik. Kanske gardet en
ideologisk skiljelinje mellan oss och övriga utskottsledamöter. Måhända menar
dessa att det är marknadskrafterna och inte regeringen som skall genomföra
riksdagens beslut. Från konstitutionella och parlamentariska utgångspunkter
borde de dock ha kommit till ett annat resultat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Först är de med omatt fatta vissa beslut i kammaren. När
sedan regeringen i en del fall struntar i dessa beslut, reagerar man inte. Man
har inte så mycket respekt för sina egna ställningstaganden här i kammaren att
man begär att regeringen skall följa dem. Men även om man inte tar så
allvarligt på sina egna ståndpunktstaganden i kammaren, borde man ändå ha
respekt för riksdagen som den främsta statsmakten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När regeringen nonchalerar riksdagsbesluten, innebär det
att riksdagens ställning försvagas. Den måste kunna i enlighet med
parlamentarismens principer lita på att regeringen lojalt verkställer
riksdagens beslut. Så har inte skett.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regeringens försumlighet får även en annan mycket
allvarlig konsekvens. Riksdagens beslut under förra riksmötet syftade till att
åstadkomma mer&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Behandlingen av riksdagens skri­velser&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;41&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section107&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section108&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 137&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7 maj 1980&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Granskning av statsrådens tjän­steutövning m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Behandlingen av riksdagens skri­velser&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;42&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;sysselsättning
och även skapa en mer sysselsättningsfrämjande näringspoli­tik. Det behövdes på
grund av de stora svårigheter som man kämpade med i olika branscher och bygder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Genomgången visar att regeringen har tagit lätt på
frågorna. I ett par fall råder enighet inom utskottet om att regeringen inte
följt riksdagens beslut utan medvetet gått på andra linjer. Utskottsmajoriteten
nämner två fall. nämligen frågan om beslut när det gäller könsdiskriminering
och beslut om inrättande av nationella utvecklingsbolag. Den konstaterar att
regeringen kommit till en annan slutsats än riksdagen, men det är vad
regeringen inte skall göra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I övrigt förklarar majoriteten att riksdagens beslut
&amp;quot;blivit i tillräcklig utsträckning beaktat&amp;quot;. Men riksdagens beslut
skall självfallet följas i sin helhet och inte bara i vissa delar.
Utskottsmajoriteten är uppenbarligen nöjd rned att tolv skrivelser i januari
1980 står öppna i ett eller flera avseenden och kan inte finna att den tid som
förflutit i de aktuella fallen är för lång. De människor som berörs av
sysselsättningsfrämjande åtgärder har säkert en helt annan mening. För dem är
sju ä åtta månader en alldeles för lång tid.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag skall nämna några exempel på vad dessa skrivelser
innehöll. Regeringen har inte verkställt riksdagens begäran hösten 1978 om en
lösning av frågan om anställningsskyddet för vissa långtidssjuka. Riksdagen
skrev att frågan borde lösas skyndsamt. Hela 1979 förflöt utan att regeringen
gjor'de någonting.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Inte heller har regeringen uppfyllt riksdagens begäran
från samma höst om en plan för skogsnäringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De nationella utvecklingsbolagen är ett annat exempel.
Riksdagen förklarade att de borde inrättas i första hand på områdena energi,
miljövård och transportsystem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När det gäller de statliga bolagen får man närmast det
intrycket av majoritetens skrivning att dessa bolag står utanför regeringens
inflytande. Tydligen vill regeringen fly bort från sitt ansvar. Utskottet
lägger till att det inte är utskottets uppgift att granska bolagens åtgärder
med anledning av uttalandet från riksdagens sida. Detta är i och för sig
riktigt. Men däremot är det utskottets skyldighet att granska vad regeringen
gör med anledning av riksdagens skrivelser, och dä kan vi kort och gott
konstatera att regeringen har fattat som sin uppgift att expediera dessa
skrivelser och ingenting mer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Denna passivitet strider mot de uttalanden som riksdagen
gjorde i samband med tillkomsten av Statsföretag år 1969. nämligen att
regeringen fortfarande hade huvudansvaret för skötseln av den statliga
företagssektorn. Ansvarsfördelningen mellan regeringen och förvaltningsbolaget
var att uppfatta som ett led i en rationell ledning av de statliga företagen.
Den innebar inte att regeringen skulle upphöra att ha något ansvar. Regeringens
sätt att behandla riksdagens uttalanden om verksamheten vid SSAB är ett exempel
på passiviteten från regeringens sida. Som en följd av denna passivitet har
ledningen för SSAB kunnat inleda MBL-förhandlingar om&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section109&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section110&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;avveckling
av den malmbaserade metallurgin i Dornnarvet redan i mars 1981 trots att
riksdagen beslutat att denna verksamhet skulle bibehållas ytterligare ett år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;På bryggeriområdet har en strukturplan utarbetats utan att
man följt riksdagens beslut att ta hänsyn till de regionalpolitiska synpunkterna
och sysselsättningsaspekterna. Detta kommer Wivi-Anne Cederqvist närmare att
belysa i sitt anförande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Inte heller har regeringen kunnat vidta åtgärder när
enskilda bolag handlat i strid med riksdagens beslut. Ett exempel är att en
avveckling av Lödöse Varv pågick trots att riksdagen uttalat att i avvaktan på
utredningen om de mindre och medelstora varven skulle inga åtgärder vidtagas
som kunde vara av avgörande betydelse för olika varvs framtid. Inte heller har
regeringen sett till att riksdagens beslut på tekoindustrins område verkställts
i alla avseenden. Åven det kommer att belysas senare i debatten. Låt mig bara
fästa uppmärksamheten på en motion som väckts i kammaren av samtliga borgerliga
ledamöter från Älvsborgs södra valkrets med Lennart Brunander som första namn.
Klämmen lyder: &amp;quot;att riksdagen hos regeringen begär initiativ syftande till
att riksdagens beslut om tekobranschens framtid fullföljs&amp;quot;. Det tolkar jag
på det sättet att dessa ärade kammarledamöter har upplevt regeringens handläggning
av detta ärende som otillfredsställande och att de följaktligen väckt en motion
om att riksdagen skall uttala att riksdagens beslut skall fullföljas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Utskottets undersökning, som jag här endast
exemplifierat, visar att regeringen nonchalerar riksdagens beslut och att den
inte tar sitt ansvar. Resultatet är inte bara att parlamentarismen lider skada
och att riksdagen skjuts åt sidan i strid mot grundlagen utan också att inånga
människor landet runt drabbats av problem och svårigheter, som inte skulle ha
uppstått om regeringen följt riksdagens beslut. Jag yrkar bifall till den
socialdemokratiska reservationen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 137&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 7 maj 1980&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Granskning av statsrådens tjän­steutövning m. in.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Behandlingen av riksdagens skri­velser&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section111&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section112&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;JÖRN
SVENSSON (vpk):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Det finns tre särskilda skäl till att vi från
vpk;s sida begär ordet med anledning av den socialdemokratiska reservationen nr
3.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I reservationen riktas kritik mot att den liberala
minoritetsregeringen icke verkställde en rad riksdagsbeslut, vilka föranledde
skrivelser till regering­en.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det första skälet till att vi kommenterar detta är att de
socialdemokratiska ledamöternas anmärkningar i sak är riktiga. Detta är
obestridligt Och betydelsen därav understryks genom att det gällde viktiga
frågor. Det rör sig om ting som haft avsevärd betydelse för krisdrabbade orter
och för ett stort antal människor. Redan detta gör anmärkningarna berättigade.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det andra skälet är av mer principiell natur. Det berör
frågan om regeringens hela förhållande till riksdagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Att regeringen väljer att förhala eller nonchalera
riksdagsbeslut som den hyser motvilja mot är nämligen inte något speciellt för
den kortlivade folkpartiregeringen. Det har förekommit både tidigare och
senare. Och det&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;43&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section113&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section114&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 137&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7 maj 1980&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Granskning av statsrådens tjän­steutövning m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Behandlingen av riksdagens skri­velser&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;44&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;är en
följd av både formella brister i konstitutionen och en allt mer tydlig praxis i
landets parlamentariska system.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Reservanterna åberopar som stöd för sin kritik
parlamentarismens principer. Det är kanske en något svävande grund, även om -
som sagt -kritiken är sakligt berättigad. Parlamentarismens princip säger ju
egentligen bara att regeringen skall ha riksdagens förtroende eller åtminstone
vara allmänt tolererad av riksdagen, dvs, inte fällas, I parlamentarismens
allmänna princip ligger egentligen inte mycket mer än så. Det är i den formen
principen finns nedlagd i grundlagen. Principen finns däremot inte föreskri­ven
i den speciella formen, att regeringen inom viss tid eller i viss ordning måste
verkställa varje enskilt riksdagsbeslut. Formellt har faktiskt regering­en ett
eget manöverutrymme. Detta är under rådande förhållanden i samhället en brist.
Det är ett formellt glapp i rikets författning. Men ansvariga för detta glapp
är ju de som skrev gällande grundlag. Och bland dessa värda grundlagsfäder
fanns även representanter för dem som nu reserverar sig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Detta manöverutrymme för regeringen, som alltså
parlamentarismen i sin allmänna, mer svävande form i och för sig tillåter, har
sedan i praxis utnyttjats av flera regeringar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I en rad avseenden pågår nämligen sedan ett antal år en
urholkning av den klassiska parlamentarismens innehåll. Det sker på flera sätt.
Det sker genom att allt fler beslut avfattas i allmän form - som rambeslut. Det
sker genom att riksdagen inte skaffar sig reella möjligheter till uppföljning
av sina beslut. Och det sker genom att allt initiativ och all verkställighet
får manövreras av regeringen. Riksdagen reduceras alltså i sin roll inom det
konstitutionella systemet. Regeringen och byråkratin däremot stärker i
motsvarande mån sin ställning. Detta minskar både den faktiska politiska
kontrollen och graden av offentlighet kring vad som sker. Det är detta som tar
sig uttryck bl. a. just i det sabotage mot riksdagsbeslut som reservanterna med
rätta kritiserar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det finns en tredje aspekt på frågan, en aspekt som inte i
strikt mening är en dechargefråga men som barett visst konstitutionellt
intresse. Därför skall jag tillåta mig att kort beröra den.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad är bakgrunden till att de socialdemokratiska
reservanterna framför sin kritik? Jo. bakgrunden är att folkpartiregeringen
inte genomförde vissa riksdagsbeslut. Vad är det för riksdagsbeslut? Det är bl.
a. sådana fall där de socialdemokratiska ledamöterna i utskotten ingick
kompromisser för att åstadkomma vissa ändringar i regeringens förslag. Det är
just sådana ändringar som regeringen saboterade.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad var då den vidare bakgrunden härtill? Den var att
socialdemokraterna i riksdagen inte förde någon klar oppositionspolitik mot
folkpartiregeringen. I stället försökte de föra något som de själva trodde
skulle bli en s. k. resultatpolitik. De svalde grundtankarna i många av
folkpartiregeringens förslag i utbyte mot att de i utskotten fick majoritet för
vissa ändringar och modifikationer. De bedrev ett slags parlamentariskt
samarbete med den borgerliga minoritetsregeringen. De garanterade
beslutsmajoritet för rege­ringen i riksdagen mot betalning i att regeringen
accepterade vissa av de&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section115&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section116&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;socialdemokratiska
förslagen och synpunkterna. Varvsfrågan under industri­minister Huss tid är ett
klassiskt exempel på det.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad som sedan i praktiken inträffade var att folkpartiet
lurade socialde­mokraterna. Folkpartiregeringen fick sina majoritetsbeslut. Men
sedan förhalade och saboterade den de delar av besluten som gick de socialdemo­kratiska
synpunkterna till mötes. Ullsten drog Palme vid näsan. Det är detta som
socialdemokraterna är arga över. De har förvisso rätt att vara arga. för det
var ett fult sätt av folkpartiet att agera.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Men man kan också ställa frågan: Vad skulle egentligen
socialdemokra­terna på den galejan att göra? Visste de inte vem de hade att
göra med? Visste de inte att om man ger en folkpartist handen, så skall man
aldrig räkna med att ha handen kvar sedan?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Hela saken utmynnar i den politiskt viktiga frågan; Hur
skall ett arbetarparti bedriva oppositionspolitik? Skall det driva opposition
utifrån sina egna, självständiga idéer om politikens ändamål och samhällets
utveckling? Skall det övertyga människorna om att det finns ett annat tänkesätt
än det borgerliga, en annan politik än den borgerliga och ett annat samhälle än
det borgerliga? Eller skall det sudda ut bilden av sig självt och ingå en
kompromisspolitik med en borgerlig minoritetsregering? Skall det garantera en
liberal regering ett politiskt röstunderlag i riksdagen i utbyte mot små
eftergifter, som den regeringen sedan i stor utsträckning förmår omintetgöra?
Skall det uppge sig egen profil, uppge sin chans och sin uppgift att ge
människorna ett klart alternativ?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Så står frågan, och socialdemokraterna valde denna senare
väg. De valde att så att säga stötta, eller i varje fall tolerera,
folkpartiregeringens existens. Och sedan blev de lurade på belöningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den här frågan är allvarlig, därför att vi nu ser samma
sorts spel utveckla sig. Nu friasju öppet till mittenpartierna, enkannerligen
folkpartiet, att bryta sig ur regeringssamverkan och hjälpa Olof Palme att
skapa en ny sorts riksdagsmajoritet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi i vårt parti menar att oppositionspolitik inte bör
bedrivas på det sättet, och just i dessa dagar visar väl verkligheten vad som
är arbetarrörelsens politiska uppgift. Arbetarpolitik och arbetarmajoritet
måste vara linjen, en självständig politik som kan ge stimulans åt de
progressiva krafterna i samhället och åt de kämpande löntagarna - det måste vara
ändamålet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med dessa synpunkter, herr talman, yrkar även vi bifall
till reservation nr 3.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 137&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 7 maj 1980&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Granskning av statsrådens tjän­steutövning m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Behandlingen av riksdagens skri­velser&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section117&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section118&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;WIVI-ANNE
CEDERQVIST (s);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Vid konstitutionsutskottets granskning av hur
regeringen har verkställt riksdagens beslut under riksmötet 1978/79 framgick
att regeringen i åtskilliga fall ännu inte har verkställt fattade riksdagsbeslut.
Utskottet har speciellt ägnat sig åt att granska viktiga riksdagsbeslut på
arbetsmarknads­politiska och industripolitiska områden och har undersökt vilka
åtgärder regeringen vidtagit med anledning av dessa beslut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Av de
sammanlagt 51 skrivelser som riksdagens lämnade till regeringen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section119&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section120&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 137&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 7 maj 1980&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Granskning av statsrådens tjän­steutövning m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Behandlingen av riksdagens skri­velser&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;46&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;under
1978/79 års riksmöte på dessa områden var i mitten av februari i år tolv
skrivelser öppna i ett eller flera avseenden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt regeringsformens 1 kap. är det riksdagen som är
folkets främsta företrädare och stiftar lagar och bestämmer hur statens medel
skall användas, medan regeringen styr riket och är ansvarig inför riksdagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Här har nu regeringen på tolv viktiga områden helt
åsidosatt riksdagens beslut- det gäller både folkpartiregeringen och den
borgerliga trepartirege­ring som bildades efter valet hösten 1979.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Valda ledamöter av Sveriges riksdag har seriöst bearbetat
och behandlat olika frågor och fattat beslut som sedan regeringen helt
nonchalerat. I stället för att snabbt verkställa riksdagens beslut har man
antingen helt låtit bli att handla eller handlat helt i strid mot riksdagsbesluten.
Detta har fått allvarliga konsekvenser på de områden som vi har undersökt. Hela
bygder och branscher har drabbats av regeringens nonchalans. Låt mig ta några
exempel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I december 1978 beslutade riksdagen om riktlinjer för
statliga strukturin­satser inom bryggeribranschen. Man uttalade att särskild
hänsyn måste tas till regionalpolitiska synpunkter och sysselsättningsaspekter.
Vid utskottets granskning av denna fråga framgick att riksdagens uttalande på
denna punkt inte föranlett något formellt regeringsbeslut. Regeringens
nonchalans därvidlag har resulterat i att Pripps styrelse nu kommit fram med
förslag om nedläggning av Pripps bryggeri i Torsby. Var finns de
regionalpolitiska hänsynen, då man kan föreslå en nedläggning i en kommun, där
arbetslös­hetssiffran är en av de högsta i landet och där det finns 26 lediga
platser på omkring 600 arbetslösa?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Så kan det gå när riksdagens uttalande inte föranleder
något formellt regeringsbeslut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Låt mig ta ett annat exempel. Vid riksdagens beslut om
åtgärder för textilindustrin, näringsutskottets betänkande 1978/79:48,
underströks starkt bevarandet av tekonäringens kulturella värden och en
breddning av försörjningsberedskapsstödet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Dessa riksdagens beslut har regeringen inte fullföljt.
Tekonäringens kulturella värden har inte beaktats, försörjningsberedskapsstödet
har försvagats och utredningen om ursprungsmärkning kom till stånd först i
december 1979, trots beslut vid 1977/78 års riksmöte. Vidare har regeringen
först efter påstötning från riksdagens sida beslutat om utredning av skinn-och
läderindustrin, men riksdagens beslut om parlamentarisk utredning har
åsidosatts. Uppdraget har i stället gått till tekodelegationen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Marks kommun, som är landets mest tekoberoende kommun och
näst efter Borås den kommun som har flest anställda inom tekoindustrin, har i
flera skrivelser till regeringen efterlyst uppföljning av riksdagens beslut.
Marks kommun som, såvitt jag vet, har borgerlig majoritet ansåg sig efter
riksdagsbeslutet kunna se optimistiskt på framtiden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Eftersom regeringen även här nonchalerat riksdagens
beslut, är man i Marks kommun nu orolig och skriver gång på gäng till
regeringen och begär att riksdagens beslut skall följas. Jag har i likhet med
Hilding Johansson&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section121&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section122&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;observerat
att borgerliga riksdagsledamöter från Älvsborgs län motionerat om ett
fullföljande av riksdagens beslut om tekoindustrin. Märkligt nog är vi
socialdemokrater i utskottet ensamma om vår kritik av regeringens handläggning
av denna fråga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets socialdemokratiska ledamöter häri reservation
nr 3 pekat på att det kan föreligga begränsningar i fråga om regeringens
formella möjligheter att styra de statliga bolagen. Vi vill dock påminna om att
riksdagen i samband med tillkomsten av Statsföretag år 1969 uttalade att
regeringen fortfarande skulle ha huvudansvaret för skötseln av den statliga
företagssektorn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I flera av de granskade fallen har enligt utskottet
r-egeringen undandragit sig detta huvudansvar genom att endast slentrianmässigt
vidarebefordra riksdagens uttalanden till bolagen. Ett exempel på detta är
regeringens behandling av riksdagens uttalanden om verksamheten vid SSAB.
Regering-' en har här nöjt sig med att skicka över riksdagens beslut för
kännedom till SSAB. Någon annan åtgärd har icke vidtagits när det gäller
riksdagens begäran om en utvecklingsplan för SSAB, om en utredning med uppgift
att skyndsamt granska den mellansvenska gruvindustrins läge och föreslå
lämpliga åtgärder m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;På grund av denna försumlighet från regeringens sida har
t. ex. SSAB-ledningen kunnat inleda MBL-förhandlingar om avveckling av den
malm-baserade metallurgin i Dornnarvet redan i mars 1981, trots riksdagens
beslut att bibehålla denna verksamhet ytterligare ca ett år, dock längst till
utgången av år 1982.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ett fjärde exempel är regeringens sätt att verkställa
riksdagsbeslutet i maj 1979 om lag om jämställdhet mellan kvinnor och män. Det
är ytterligare ett exempel på handlande i strid med riksdagens beslut. På grund
av att inte nödvändiga följdändringar i arbetstvistlagen utarbetades och att
inte heller den aviserade informationskampanjen om den nya lagstiftningen kom i
gång under hösten, kunde lagstiftningen inte träda i kraft den 1 januari 1980
som var planerat. Riksdagen har senare beslutat om en ändring av
jämställdhets-lagstiftningen, men den skall inte träda i kraft förrän den 1
juli 1980.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi socialdemokratiska ledamöter pekar i reservation nr 3
på två allvarliga konsekvenser av regeringens försumlighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den ena konsekvensen är de svårigheter för olika bygder
och branscher som den bristande följsamheten när det gäller riksdagens beslut
har fört med sig. Den mer sysselsättningsbefrämjande näringspolitik som
riksdagen beslöt under 1978/79 års riksmöte har på viktiga punkter inte omsatts
i verklighe­ten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den andra allvarliga konsekvensen är att riksdagens
ställning som den främsta statsmakten riskerar att försvagas. Riksdagen måste i
enlighet med parlamentarismens princip kunna lita på att regeringen verkställer
riksda­gens beslut, särskilt i en situation där regeringen saknar stöd från en
fast organiserad majoritet i riksdagen. Den i sista hand mest allvarliga
konsekvensen är givetvis risken för att medborgarnas förtroende för de
parlamentariska institutionerna urholkas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Med detta,
herr talman, yrkar jag bifall till reservation nr 3.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 137&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 7 maj 1980&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Granskning av statsrådens tjän­steutövning m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Behandlingen av riksdagens skri­velser&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;47&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section123&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section124&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 137&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 7 maj 1980&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Granskning av statsrådens tjän­steutövning m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Behandlingen av riksdagens skri­velser&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;48&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;DANIEL
TARSCHYS (fp):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Under många år försökte socialdemokraterna
med växlande framgång bedriva planhushållning från kanslihuset - Durox, SUAB
och Stålverk 80 är några minnesmärken från den tiden. Sedan 1976 har man
övergått (ill att försöka bedriva planhushållning från riksdagen. Det ena
djärva projektet efter det andra har tagit form i reservationer från
näringsutskottet. Under begränsade perioder har man också vunnit gehör för sina
förslag och därmed kunnat styra riksdagens beslut. Det gäller särskilt slutet
av våren 1979, då näringsutskottet blev ett eldorado för storvulna och
ofinansierade visioner om utvecklingen i olika branscher.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vart tog då allting vägen? Det är den fråga som
socialdemokraterna nu ställer sig, KU:s granskning visar att de allra flesta av
riksdagens beslut har verkställts och att det på många områden pågår
utredningar eller beredning i kanslihuset, I andra fall har regeringen efter noggrann
prövning funnit att riksdagens beslut inte var så kloka, och det har då
ordentligt redovisats för riksdagen. Men det tillfredsställer inte
socialdemokraterna, som i stället hävdar att regeringen på en rad punkter har
svikit sin uppgift.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Låt mig först säga något om den filosofi som
socialdemokraterna utvecklar för att bygga under den här kritiken. På den tid
vi hade en socialdemokratisk majoritet i riksdagen fick vi alltid höra att
regeringsmakten skulle vara stark, handlingskraftig och självständig. Politik
var att vilja, och regeringen förbehöll sig rätten att vid lämpliga tillfällen
vilja någonting helt annat än riksdagen. Nu däremot lanseras en helt ny
doktrin. Det förklaras att folkpartiregeringen var en så speciellt bräcklig
skapelse att den i alla stycken borde ha accepterat riksdagens kommandon. Man
borde &amp;quot;lojalt&amp;quot; och &amp;quot;följsamt&amp;quot; och &amp;quot;snabbt&amp;quot; ha
verkställt alla riksdagsbeslut, skriver reservan­terna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Men det här är faktiskt en vrångbild av svensk
parlamentarism. Regeringen är inte något verkställande utskott till riksdagen
som flinkt och servilt expedierar alla dess beslut. Regeringen är ett
självständigt styrande organ, och den saken påverkas inte av om
regeringsunderlaget är brett eller smalt. Att en minoritetsregering skulle ha
andra befogenheter än en majoritetsregering finns det. såvitt jag vet. inget
som helst stöd för vare sig i grundlagen eller i dess förarbeten. Tar jag fel
på den här punkten får väl Hilding Johansson komma upp här i talarstolen och
läsa högt ur någon lämplig paragraf, kommentar eller fotnot.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jörn Svensson erkände faktiskt att det förhåller sig på
det här sättet, dvs. attdet finns ett manöverutrymme för regeringen. Han
beklagade det. I vpk:s Sverige skall regeringen vara riksdagens lydiga tjänare-
om det nu blir någon riksdag. Minns jag rätt från vpk:s partiprogram talas där
inte om någon riksdag, utan man talar om en folkrepresentation. Hur den skall
se ut undviker man försiktigtvis att definiera. När de revolutionära
stormtrupper­na kommer tågande får vi väl se hur demokratin artar sig i vpk:s
Sverige.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De exempel pä bristande följsamhet som reservanterna ger
är över lag illa valda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 några
fall har ni läst fel i riksdagens beslut. Det gäller t. ex. anslagen till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section125&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section126&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;49&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;br clear=ALL&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=105 height=175&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=175 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Onsdagen
  den&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;7 maj 1980&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;Granskning av statsrådens tjän­steutövning m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;Behandlingen av riksdagens skri­velser&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;de
regionala utvecklingsfonderna i varvsregionerna och beslutet om metal- Nr 137
lurgin i Domnarvet. I det senare fallet var det inte som ni säger i
reservationen, att riksdagen beslöt att metallurgin skulle vara kvar i
Domnarvet, utan i riksdagsbeslutet sades att företaget skulle ges möjlighet att
ha kvar metallurgin där - detta kan ni konstatera genom att gå tillbaka till
utskottsbetänkandet och riksdagens beslut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I andra fall tycks ni inte ha observerat propositioner som
regeringen har lagt fram. Det gäller t. ex. anställningsskyddet för
långtidssjuka och det nationella utvecklingsbolaget på energiområdet, som
behandlas i vårens energipolitiska proposition.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Felaktiga påståenden förekommer i flera sammanhang. Om
bryggerierna sägs det att i den strukturplan som nyligen utarbetats inte skulle
tas några regionalpolitiska och strukturpolitiska hänsyn, men det är inte sant.
Om Pripps inte hade behövt ta sådana hänsyn skulle företaget gladeligen lägga
ner ytterligare bryggerier, men det gör man alltså inte. För oss som har varit
med om att förbjuda mellanölet kan det ju inte komma som en överraskning att
den åtgärden får återverkningar för bryggerinäringen. Det visste vi när
beslutet togs, och det visste också socialdemokraterna. Att då i efterhand
komma och säga att det hade ni ingen aning om, det är faktiskt inte särskilt
trovärdigt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ett annat felaktigt påstående är att riksdagens beslut i
fråga om textilindustrin inte skulle ha fullföljts. Det har skett, och det
redovisas också klart i bilagan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad gäller skogsnäringen har det som bekant kommit dels en
skogspolitisk proposition, dels ett omfattande betänkande om skogsindustrins
nuläge och utvecklingsmöjligheter. I fråga om SSAB förklaras det i
reservationen att någon åtgärd inte vidtagits beträffande riksdagens begäran om
en struktur­plan, men det är också helt fel. En sådan plan kommer till hösten,
vilket flera gånger har aviserats. Att den inte har kunnit bli klar tidigare
beror på att vissa dekitredningar har tagit litet tid, t. ex. den om
mediumvalsverket. Till skillnad frän socialdemokraterna menar vi nämligen att
projekt i den storleksordningen skall undersökas innan några bindande löften
utställs till väljarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det vimlar alltså av felaktigheter i den
socialdemokratiska reservationen. Några av dem har litet mer principiell
räckvidd. Regeringen beskylls t. ex. för passivitet i förhållande till de
statliga företagen, och som belägg för det anförs det att man i några
sammanhang har vidarebefordrat riksdagens beslut till företagen för beaktande.
Wivi-Anne Cederqvist kallade detta för slentrianmässigt, och Hilding Johansson
talade föraktfullt om något slags postverk. På den här punkten skulle jag vilja
be om ett mer bestämt besked. Hur menar ni från socialdemokratisk sida att ett
riksdagsbeslut som rör ett statligt företag bör verkställas? Är det något fel
på de principer som riksdagen antog 1969 eller på den aktiebolagslag som
reglerar ägarnas och styrelsens inbördes förhållanden? I så fall tycker jag det
skulle vara av stort värde om Hilding Johansson eller Wivi-Anne Cederqvist
ville utveckla den kritik som framförs i reservationen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4 Riksdagens protokoll 1979/80:137-138&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section127&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section128&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 137&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7 maj 1980&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Granskning av statsrådens tjän­steutövning m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Behandlingen av riksdagens skri­velser&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En felaktighet i reservationen som är av litet högre låt
oss säga konstitutionell dignitet är det resonemang som förs om Lödöse varv.
Här klagar socialdemokraterna över att det pågår en avveckling av det varvet,
trots att riksdagen har uttalat sig för att några åtgärder av betydelse för
varvens framtid inte bör vidtas innan utredningsarbetet om de mindre och
medelstora varven är avslutat. Jag känner inte närmare till vad som pågår vid
Lödöse varv, men efter vad jag förstår är detta ett privat företag som staten
inte äger. Och då frågar jag Hilding Johansson: Vilken rättsverkan har allmänna
uttalanden från riksdagen i förhållande till enskilda företag? Att
socialdemokraterna i näringsutskottet inte alltid behärskar grundlagen kan vara
både begripligt och ursäktligt, men det är graverande när socialdemo­kraterna i
KU försöker rikta en konstitutionell anmärkning mot regeringen och därmed visar
att de inte känner till de mest elementära reglerna i svensk lagstiftning. Skam
och nesa, Hilding Johansson!&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Låt mig till sist komma till cloun i den
socialdemokratiska reservationen. Den anmärkning i årets granskningsbetänkande
som får papperet att knottra sig och trycksvärtan att rodna är ändå klagomålet
över att regeringen har försinkat jämställdhetslagen med ett halvår. Detta är
ju en häpnadsväckande fräckhet. Här har vi en lag som folkpartiet ensamt har
slagits för i alla år och som socialdemokraterna förklarade vara onödig och
onyttig och obehövlig. Först var ni emot varje tillstymmelse till lag och
framställde hela tanken som ett attentat mot facket. Sedan gick ni med på en
liten lag, men stympade det förslag som folkpartiregeringen lade fram förra
våren så att de aktiva åtgärderna föll bort. När vi sedan kom tillbaka i höstas
försvarade ni återigen halvmesyren och röstade emot de aktiva åtgärderna som
skulle ha kunnat ge litet tänder åt lagen och göra den effektiv. Och nu har ni
mage att klaga över att ikraftträdandet har försenats med ett halvår - som om
vi bar skulden till det och inte ni. Min komplimang för dödsföraktet. Hilding
Johansson - men den här gången gick ni väl ändå litet för långt?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section129&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section130&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;50&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;HILDING
JOHANSSON (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Låt mig först konstatera att det av tidsskäl
är omöjligt att bemöta allt som Daniel Tarschys tog upp.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det första jag skulle vilja säga är att det vi nu
behandlar är klassiska dechargemoment. Gång efter annan har man anklagat
regeringar för att inte ha följt riksdagens beslut. Jag vidgår utan vidare att
det inte är någon nyhet vi har infört från socialdemokraternas sida. Om Daniel
Tarschys går tillbaka till den tid då det inte fanns någon folkpartiregering
och inte någon borgerlig regering skall han finna att en av de anmärkningar man
förde fram då var att den socialdemokratiska regeringen inte hade, som det
hette, verkställt de beslut riksdagen hade fattat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är självklart att det blir en egendomlig situation när
man har haft en minoritetsregering. Den har inte kunnat sätta sin prägel på
besluten i riksdagen, även om DanielTarschys var utomordentligt förnöjsam i
fråga om de prestationer folkpartiregeringen utförde. Och det vore konstigt om
den som under folkpartiregeringens tid var statssekreterare i
statsrådsberedning-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section131&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section132&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;en inte
skulle vara förnöjsam i detta fall. Men nu måste Daniel Tarschys också säga att
näringsutskottet i fjol våras var ett organ för djärva näringspolitiska och t.
o. m. planhushållningspolitiska projekt. Det stämmer väl inte riktigt, ty då
skulle även folkpartiet ha medverkat i sådana projekt. Men Daniel Tarschys får
välja läsart. Jag konstaterar att de beslut som fattades här inte alltid stämde
med vad folkpartiregeringen ville.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Då uppstår otvivelaktigt ett problem både för denna
regering och för dess efterföljare, nämligen hur regeringen skall förhålla sig.
Daniel Tarschys hävdar nu att regeringen har att pröva detta och att jag
tecknar en vrångbild när jag talar om att regeringen inte har följt vad
riksdagen har uttalat. Men låt mig gå tillbaka till det som ändå är kärnan i
parlamentarismen, nämligen att det finns en harmoni mellan regering och
riksdag. Den harmonin bryts i samma ögonblick som en regering vill följa en
annan politisk linje än den som riksdagen har uttalat sig för. Gör
tankeexperimentet att folkpartiregeringen hade suttit kvar och att den hade
kommit till riksdagen och sagt: Det här vill vi inte genomföra. Det hade blivit
en motsättning mellan regering och riksdag om detta hade inträffat. Det finns
ett visst manöverutrymme, men jag har aldrig kunnat finna att detta
manöverutrymme är så stort att det går att handla på det sätt som både
Ullstenministären och regeringen Fälldin &lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;II &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;har gjon.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad beträffar genomgången av de olika ärendena, så får jag
eventuellt komma tillbaka till den frågan. Men när det gäller det som Daniel
Tarschys framställde som synnerligen graverande, nämligen att vi har tagit upp
vad som hände i fråga om Lödöse varv, är jag naturligtvis tacksam för den
undervisning Daniel Tarschys består mig. Jag är helt medveten om att det gäller
ett enskilt företag. Detta företag följde inte det uttalande som riksdagen har
gjort, och det har vi rätt att kritisera. Det är inte så att enskilda företag
är undantagna från det som får kritiseras, och följaktligen kan vi inte heller
undanta regeringen från kritik, när den inte påverkar enskilda företag så att
de följer uttalanden som riksdagen har gjort. Det skulle innebära ett verkligt
förfall av den svenska regeringsmakten om det skulle upphöjas till allmän norm
att riksdagen uttalaren sak på del näringspolitiska området men industrierna
och företagen går sin egen väg och regeringen inte kan göra någonting - den har
bara att registrera detta och eventuellt läsa om det i tidningarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När det gäller passiviteten i fråga om bolagen har jag
aldrig kunnat tolka 1969 års riksdagsbeslut på det sättet att det befriar
regeringen från ansvar för detta område. Regeringen har fortfarande ett
ägaransvar. Detta ägaransvar får praktiseras från regeringens sida. I debatten
har gång efter gång framhävts att det är regeringen som har detta ansvar. Det
är följaktligen naturligt att kritiken har riktats mot just regeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr  137&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 7 maj 1980&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Granskning av statsrådens tjän­steutövning m. rn.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Behandlingen av riksdagens skri­velser&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section133&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section134&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;JÖRN
SVENSSON (vpk):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Flerr talman! När Daniel Tarschys hänvisade till vpk:s
partiprogram använde han uttrycket &amp;quot;om jag minns rätt&amp;quot;. Det är inte
mycket som Daniel Tarschys minns rätt, när han från sin lilla
statsvetenskapliga examen blickar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;51&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section135&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section136&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 137&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 7 maj 1980&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Granskning av statsrådens tjän­steutövning m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Behandlingen av riksdagens skri­velser&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ner på den
övriga mänskligheten. Därför borde han vara litet försiktig med att kränga av
sig sådana rnisstänkliggöranden av och yttranden om vpk som han nyss gjorde.
Han kunde åtminstone ha något begrepp om de dokument som han åberopar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Att vi kallar riksdagen för en folkrepresentation kan väl
ändå inte tyda på att vi är nonchalanta mot de demokratiska värdena. Jag trodde
faktiskt att riksdagen även i Daniel Tarschys tankevärld var, och borde vara,
en folkrepresentation. Kom sedan inte med sådant struntprat, sådana rena
dumheter och uttryck för mänsklig arrogans som begreppet revolutionära
stormtrupper!&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag skall upplysa Daniel Tarschys om följande fakta. Om
det är några som inte förespråkar eller tillämpar våld och övergrepp mot det
svenska folkets och andra folks medborgerliga fri- och rättigheter, så är det
vi i vänsterpartiet kommunisterna. Det var inte vi som vid gränsen avvisade
judiska flyktingar, som fick fara tillbaka till Auschwitz och Maidanek. Det var
en liberal justitieminister som var ansvarig för det. Det är inte vi som har
röstat igenom eller ständigt försvarar lagen om sluten psykiatrisk vård, som är
grunden för en av de högsta frekvenserna i Europa av tvängsomhändertaganden och
övergrepp mot medborgarnas rörelsefrihet - utan det är liberalerna. Och när
liberalerna hade regeringsmakten lade de t, o, rn, fram en proposition enligt
vilken dessa möjligheter att tvångsoinhänderta människor skulle utvidgas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är inte heller vi som begår det våldet mot det
arbetande folket, mot löntagarna här i Sverige, att vi utestänger 800 000 av
dem från sina arbetsplatser. Det är lockoutherrarna, de som åtminstone
periodvis har tillhört folkpartiets finansiärer. Så vi kanske för dagen kan
avsluta denna diskussion och återkomma till den en annan gång. Jag återkommer
gärna, &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;men   jag  
undanber   mig   den   här   typen   av   arroganta   slängar   mot   och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;misstänkliggöranden
av den demokratiska halten i vpk:s politik eller mina personliga
ställningstaganden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Så till frågan om regeringens manöverutrymme. Det är
riktigt, vilket jag också anförde, att det finns ett visst sådant
manöverutrymme. Men å andra sidan drar Daniel Tarschys alldeles för stora
växlar på existensen av detta manöverutrymme. Man kan inte resonera som han
gör,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Orn en folkpartistisk minoritetsregering lägger fram en
proposition, t, ex, i varvsfrågan, och denna proposition på bestämda och
uttryckliga punkter efter diskussioner i utskottet ändras av riksdagen, får
inte manöverutrymmet innebära att man på alla sätt försöker underlåta att
verkställa just dessa ändringar, saboterar dem eller betraktar dem som mindre
viktiga än de delar av propositionen som slapp igenom riksdagens behandling.
Tillämpar man. Daniel Tarschys, ett sådant politiskt system, då - och det är
naturiigtvis poängen i de socialdemokratiska reservafionerna - skadas
parlamentarismen i en speciell mening. Då befrämjas nämligen i hög grad det
politikerförakt som på ett påtagligt sätt ökade och hade anledning att öka
medan folkpartiet hade regeringsmakten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section137&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;52&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section138&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section139&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;WIVI-ANNE
CEDERQVIST (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Daniel Tarschys, som varit statssekreterare i
folkpartirege­ringen, har i utskottet mycket energiskt uppträtt som regeringens
försvars­advokat, och det fortsätter han tydligen med också i varje ärende här
i kammaren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I mitt huvudanförande tog jag upp flera exempel på att
regeringen inte följt riksdagens beslut. Att så är förhållandet finns också
omnämnt i bilagan till utskottsbetänkandet. Tydligen menar Daniel Tarschys att
folkpartiregering­en med stöd av endast 39 av riksdagens 349 ledamöter helt
enkelt gjorde rätt när man struntade i de beslut som en majoritet i riksdagen
enats om -sannolikt därför att besluten inte föll folkpartiregeringen på
läppen, eller, som Daniel Tarschys sade, därför att folkpartiregeringen ansåg
att besluten inte var tillräckligt kloka.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag pekade i mitt anförande på två konsekvenser av den här
regeringens nonchalans, men jag skulle också kunna peka på en tredje
konsekvens-Jörn Svensson var inne på den - nämligen att det här befrämjar
politikerföraktet. Politikerföraktet har ju vuxit under de senaste fyra åren.
Människor som hör på radio eller ser på TV att riksdagen fattat beslut i för
dem viktiga frågor märker sedan att besluten inte följs upp. Dessa människor
har blivit lovade av riksdagen att besluten skall följas, men det har
regeringen inte gjort, och det är väldigt allvarligt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi har i konstitutionsutskottet en arbetsgrupp som ser
över riksdagens arbetsformer. Man kan nästan vänta sig att Daniel Tarschys
föreslår att vi inte skall votera mera.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 137&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 7 maj 1980&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Granskning av statsrådens tjän­steutövning m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Behandlingen av riksdagens skri­velser&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section140&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section141&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;DANIEL
TARSCHYS (fp):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag tog upp några principiella problem, som
Hilding Johansson också gick in på. Den ena frågan gäller det faktum att socialdemokraterna
vill rikta en konstitutionell anmärkning mot regeringen för att denna inte
följt riksdagens beslut i ett fall, där det var ett privat företag som inte
följde riksdagens beslut. Det här är ju en felbedömning av värsta slag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag tycker nog att Hilding Johansson var rätt lam i sitt
försvar. Han sade att han var medveten om att det var fråga om ett privat
företag, och det gör saken ännu värre. Om Hilding Johansson hade svävat i
villfarelse om huruvida det gällde ett statligt företag hade reservationen
varit ursäktlig, men nu var det inte så. Socialdemokraterna visste att det
gällde ett privat företag. Ändå väljer man att rikta en anklagelse mot
regeringen därför att ett privat företag inte till punkt och pricka följer
riksdagens uttalande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den andra frågan som jag ställde till Hilding Johansson
gällde om han hade något förslag till hur man skulle styra statliga företag. År
det något fel på de regler som vi f. n. har, regler som riksdagen fastslog
1969, eller den aktiebolagslag som vi har och som definierar förhållandet
mellan ägare och styrelse? Jag kunde inte höra att Hilding Johansson hade några
förslag på den punkten. Jag får väl utgå från att den kritik som framförs i
reservationen härvidlag bara är löst prat - om det nu inte ligger något annat
bakom kritiken&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;53&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section142&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section143&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 137&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7 maj 1980&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Granskning av statsrådens tjän­steutövning m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Behandlingen av riksdagens skri­velser&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;som kanske
kan komma fram i ett senare inlägg.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jörn Svensson talar med viss auktoritet om arrogans. Han
förklarar att jag mindes fel, men återstoden av vad han sade i sitt anförande
tyder på att jag minns alldeles rätt: Vpk:s partiprogram talar inte om
riksdagen utan om folkrepresentationen. Då försöker han spela naiv och säger:
Men riksdagen är väl en folkrepresentation? Just det, men varje
folkrepresentation är inte en riksdag. Det är ingen hemlighet, Jörn Svensson,
att kommunisterna på många håll - när de kommit till makten - valt att totalt
förändra det konstitutionella systemet. De har gjort så överallt. Det är därför
som bruket av ett annat ord än riksdag i kommunisternas partiprogram är ägnat
att skapa stort tvivel om-för att uttrycka det milt och artigt-huruvida
kommunisterna avser att respektera den grundlag vi har i Sverige. Det var
oförsiktigt av Jörn Svensson att börja tala om andra länder i Europa. Vi brukar
vanligen få höra i den här kammaren att vi inte skall göra det, eftersom
kommunisterna blir så sårade om vi nämner att det finns kommunister i andra
länder. Det var oförsiktigt, Jörn Svensson, att börja tala om kommunister i
andra länder. För hur är det? Var har dödsoffren krävts? Var har
koncentrationslägren rest sig? Är det under liberala regimer eller är det under
kommunistiska?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Wivi-Anne Cederqvist återkallade så minnet av de månader i
våras då riksdagen förvandlades till en enda stor snickarverkstad, som försökte
snickra på diverse tillägg till olika propositioner. När de här olika
kosmetiska tilläggen och snabbt ihopsnickrade konstruktionerna senare har
behandlats i regeringskansliet har man på några punkter funnit att de inte var
så väl genomtänkta. Man har funnit att det inte varit klokt att verkställa
besluten just såsom riksdagen formulerade dem. Då har regeringen kommit
tillbaka till riksdagen och sagt: Så här sade riksdagen, men så här tycker vi.
Vi underkastar detta en ny prövning. Detta måste väl ändå vara en rimlig
ordning. Skall det få vara så - den frågan ställde jag direkt till Wivi-Anne
Cederqvist-att en regering, om den får ett riksdagsbeslut som den anser vara
vanvettigt, ändå skall verkställa detta i omsorg om parlamentarismen? Det måste
väl ändå vara en felaktig tolkning av parlamentarismen - en konstig tolkning av
parlamentarismen från ett parti som i alla år har talat om att vi behöver
starka, dugliga och handlingskraftiga regeringar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Hilding Johansson sade att det inte är något nytt att man
riktar anmärkning mot att regeringen inte uppfyller riksdagens beslut. Kanske
inte, men det nya är väl att ni har så väldigt litet på fötterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section144&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section145&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;54&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;HILDING
JOHANSSON (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Vilka dokument vi än visade upp, skulle
Daniel Tarschys, i den roll han nu spelar, finna att vi har litet på fötterna.
Men gå igenom sida för sida den dokumentation som utskottet har gjort. Det
skall visa att på en rad punkter har regeringen inte följt riksdagens beslut.
Men det är, enligt en annan del av Daniel Tarschys anförande, duktigt gjort av
regeringen. Den skall pröva vad riksdagen gjort. - Men det är denna
överprövning som jag vänder mig emot hela tiden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;En fråga
var direkt ställd till Wivi-Anne Cederqvist, och hon kominer&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section146&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section147&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;säkert att
svara på den. Men jag kan inte låta bli att göra en stilla reflexion i
anslutning till det bildspråk som Daniel Tarschys använder sig av. Han talade
om att riksdagen var en snickarverkstad i våras och lade till, att det var
litet kosmetika man lade på. Jag är inte utbildad snickare, men jag har inte
fattat detså att kosmetika är sådant man använder när man snickrar. I själva
verket värdet väl ganska omfattande snickeriarbeten man måste göra, och i vissa
fall måste man t. o. m. bygga nya hus - andra hus än dem som regeringen
presenterat för riksdagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När det gäller Lödöse, för att gå rakt på sak, är jag väl
förtrogen med situationen. Minoriteten inom KU riktar inte en konstitutionell
anmärkning mot ägarna, bröderna Johansson, utan anmärkningen vänder sig mot
regeringen för att den inte har kunnat verka mer kraftfullt för det beslut
riksdagen uppenbarligen har fattat. Och jag skulle kunna ta fram en rad andra
exempel på det.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;.När det sedan gäller de statliga företagen lär vi få
många tillfällen att resonera om dem. Men inom ramen för den ordning som
riksdagen beslöt 1969 och den aktiebolagslag som vi har kan regeringen ändå
träda in på många olika sätt och påverka förloppet. Den behöver inte nöja sig
med att sända över besluten och säga att så här har riksdagen beslutat.
Regeringen kan ta kontakter på det personliga planet. Den kan i sista hand göra
ett utbyte av styrelsen. Om en styrelse inte följer riksdagens intentioner utan
går sina egna vägar, har väl varje företagsägare möjlighet att göra ett utbyte.
Man har t. o. m. ett ansvar som ägare av ett företag. Vi är väl ändå inte i den
situationen att de statliga företagen representerar en värld för sig, utan de
är en del av den svenska staten. Om det vore så att de inte skulle kunna
påverkas, skulle vi här i riksdagen inte få behandla frågor som gäller de statliga
företagen. Jag kan inte i grundlagen se något hinder för detta. Men då måste
också de besluten fullföljas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sedan är det en sak som jag har väntat att Daniel Tarschys
skulle ta upp, och då får jag väl försöka inspirera honom. Det gäller
reservation 4, som han har avgivit tillsammans med Torkel Lindahl. Daniel
Tarschys är reservant där alla vi andra i utskottet har ansett att vi ändå
kunde vara litet kritiska mot regeringen för att den inte verkställt det
uttalande som riksdagen har gjort om att en utredning skall tillsättas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 137&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 7 maj 1980&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Granskning av statsrådens tjän­steutövning m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Behandlingen av riksdagens skri­velser&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section148&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section149&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;JÖRN
SVENSSON (vpk):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Daniel Tarschys måste väl ändå själv vara
klar över att han är ute på mycket hal is när han gör gällande att den som
kallar riksdagen för riksdag därmed bevisar att hanar demokrat men att den som
kallar riksdagen för en folkrepresentation visar att han inte är demokrat,
Daniel Tarschys bör ha sig bekant att begreppet riksdag är ett speciellt
begrepp som, mig veterligt, bara används i två länder och att
folkrepresentation så att säga är ett mera allmänt övergripande begrepp som kan
användas såväl om det italienska parlamentet som om den svenska riksdagen och
en rad andra representatio­ner,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Daniel
Tarschys ställde en fråga som naturligtvis var retoriskt menad och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section150&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section151&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 137&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 7 maj 1980&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Granskning av statsrådens tjän­steutövning m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Behandlingen av riksdagens skri­velser&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;som gällde
ett tragiskt förhållande i Europas historia, nämligen döds- och
massförintelseläger som har förekommit i vissa länder, Daniel Tarschys lär ha
sig bekant att de obestridliga mästarna i den verksamheten var de som tillhörde
den regim som kom till makten i Tyskland 1933 och som till följd av de
allierade regeringarnas och folkens samfällda krigsansträngningar kunde krossas
i maj 1945, Den regeringen kom till makten bl. a. genom en omröstning i den tyska
riksdagen i början av 1933. Bland dem som tillhörde den majoritet som ställde
sig bakom Hitlers fullmaktslag var det tyska liberala partiet. En av dess
riksdagsledamöter hette Theodor Heuss. Han blev sedermera president för
Förbundsrepubliken Tyskland. Jag påpekar nu inte detta för att vara elak men
för att visa hur orimligt det arom jag t. ex. på grundval av ett sådant
förhållande skulle misstänkliggöra Daniel Tarschys i hans demokratiska lödighet
och trovärdighet. Därför tycker jag att jag och andra vpk-are kan få ha vår
demokratiska trovärdighet kvar - i all synnerhet som vi aldrig stuckit under
stol med vår kritiska inställning till bestämda förhållanden i socialistiska
länder. Det finns ingen liberal international som gör att alla liberaler här i Sverige
är ansvariga för vad liberaler tar sig för i andra länder. Det finns heller
icke, sedan 30-35 år tillbaka, någon kommunistisk international,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I den fråga som sakdiskussionen berör vill jag säga; Det
måste väl ändå vara fel att resonera så som Daniel Tarschys gör. Vi har ju haft
den situationen att en liberal minoritetsregering inte har kunnat påräkna
majoritet för sina förslag. Regeringen har då lagt fram vissa propositioner, i
medvetande om att de propositionerna skulle ändras. De liberala represen­tanterna
i riksdag och utskott har sedan ingått i diskussioner, bl, a, i konkreta frågor
med socialdemokraterna, och i utskotten överenskommit om gemen­samma
skrivningar, där socialdemokraterna har fått igenom bestämda synpunkter som de
har betraktat som väsentliga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ni har alltså själva gett er in på den
kompromisspolitiken. Om ni sedan säger att det inte är någon konstitutionell
fara med att regeringen struntar i just de bitar beträffande vilka man kom
överens med socialdemokraterna, då måste ni väl ändå säga att detta är
konstitutionellt diskutabelt. Det är att hårdra tesen om regeringens
manöverutrymme alltför långt. Det är framför allt att befrämja ett dåligt
anseende för den praktiska typ av parlamentarism som förekommer här i landet
och för förtroendet för politikerna; det må väl Daniel Tarschys ändå kunna
erkänna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section152&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section153&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;56&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;WIVI-ANNE
CEDERQVIST (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! DanielTarschys ställde en direkt fråga till
mig. om jag ansåg att det var riktigt att regeringen skulle följa vanvettiga
beslut som fattats av riksdagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Här får vi i och för sig en förklaring till vad vi kallar
regeringens nonchalans och försumlighet: det är bara så att regeringen har
ansett att riksdagen har fattat vanvettiga beslut. Nu har vi alltså fått den
förklaringen. Jag skulle då vilja fråga Daniel Tarschys; Var det ett vanvettigt
beslut som riksdagen fattade när vi  drog upp riktlinjerna  för statliga
strukturinsatser inom&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section154&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section155&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;bryggeribranschen,
där vi sade att särskild hänsyn måste tas till regionalpo­litiska synpunkter
och sysselsättningsaspekter? Ingemar Mundebo tyckte i varje fall inte att det
var ett vanvettigt beslut när han hänvisade till det i ett par frågesvar här i
riksdagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Och var beslutet om tekonäringen vanvettigt när vi sade
att de kulturella värdena skulle beaktas och att försörjningsberedskapen skulle
breddas? Tala då om det för Marks kommun eller för de borgerliga
riksdagsledamöter som har motionerat om att det beslutet skall följas!&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sedan talade Daniel Tarschys om starka, dugliga och
handlingskraftiga regeringar- precis som om det skulle ha gällt
folkpartiregeringen eller den nuvarande regeringen. Nej, men jag instämmer i
att det nu behövs en stark och duglig och handlingskraftig regering. Men det är
en annan aktuell fråga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nr 137&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 7 maj 1980&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Granskning av statsrådens tjän­steutövning rn. rn.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Behandlingen av riksdagens skri­velser&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section156&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section157&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;DANIEL
TARSCHYS (fp):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Hilding Johansson vill höra litet om
reservation 4. Gärna det. Det är en reservation där folkpartiledamöterna
påpekar att det är överflödigt att kritisera regeringen för att ett ärende blev
liggande ett antal månader. Orsaken till det har från justitiedepartementet
uppgivits vara att man avvaktade en grundlagsutredning. Vi påminner i
reservationen om att folkpartiregeringen försökte få till stånd en sådan
utredning på ett tidigt stadium men att det förslaget avvisades av de andra
partierna tidigt år 1979. Så småningom kom utredningen ändå till stånd, tidigt
år 1980.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jörn Svensson tycker det är tråkigt att vi ifrågasätter
vpk:s demokratiska trovärdighet. Ja, det gör vi! Vi menar att vpk inte är ett
parti som är trovärdigt vad gäller demokratin. Det omdömet grundar vi inte bara
på det förhållandet att överallt där kommunistiska partier har kommit till
makten har demokratin försvunnit, utan vi grundar det också på det svenska
vänsterparfiet kommunisternas polifiska dokument. Vi grundar det på ert
partiprogram, där det faktiskt är mycket besynnerligt att ni inte vågar tala om
riksdagen, utan talar om en odefinierad folkrepresentation. Mycket besyn­nerligt
och inte en slump! Vi grundar det vidare pä Jörn Svenssons egna böcker. Det är
alldeles klart för den som läser Du skall ta ledningen och makten att det inte
kommer att bli tillåtet att verka för liberala idéer och en liberal
samhällsekonomi i det samhälle där Jörn Svensson har tagit ledningen och
makten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag beklagar, Jörn Svensson, att jag på denna punkt inte
kan göra något medgivande. Vi tror inte att vpk är ett pålitligt parti från
deinol.ratisk synpunkt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag tror faktiskt att Wivi-Anne Cederqvist har litet
större förmåga att skilja mellan principiella resonemang och speciella omdömen
än vad hon från talarstolen gav sken av. Jag sade så här till henne: Om
riksdagen någon gång fattar ett vanvettigt beslut, skall då regeringen
verkställa det? Det var ett principiellt och generellt resonemang - ett
abstrakt resonemang om man så vill. Wivi-Anne Cederqvist känner sig träffad och
undrar om diverse beslut som har fattats av riksdagen var vanvettiga. Mitt svar
på det är nej. Alla de&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;57&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section158&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section159&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 137&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 7 maj 1980&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Granskning av statsrådens tjän­steutövning m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Behandlingen av riksdagens skri­velser&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;beslut som Wivi-Anne Cederqvist räknade upp har f. ö.
verkställts. Men kan vi inte vara överens om att det, om regeringen någon gång
tycker att ett beslut inte är så klokt utformat, är rimligt att regeringen
begär tillstånd hos riksdagen att ändra det beslut som riksdagen fattade? Låt
oss helt abstrakt, allmänt och principiellt diskutera den saken. Är detta en
rimlig strategi, eller skall regeringen verkställa beslut som den anser felaktiga,
alltför dyrbara, alltför krångliga, motverkande sina syften? Det vore
intressant att få ett svar på den frågan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;HILDING JOHANSSON (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! När Daniel Tarschys menar att det är
överflödigt att rikta kritik mot att det har förflutit 22 månader innan ett
riksdagsbeslut om att tillsätta en utredning har verkställts, kastar det ett
ljus över hela hans sätt att argumentera - det är över huvud taget överflödigt
att rikta kritik mot regeringen, man skall godta vad den gör.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det hjälper inte att man inom folkpartiregeringen
planerade att sätta till en grundlagsutredning. Här i landet har vi den
traditionen att detta sker på grundval av överenskommelser eller i varje fall
överläggningar mellan partierna. Folkpartiregeringen fick klart besked vid dessa
överläggningar, men det behövdes faktiskt en ny regering för att utredningen om
invandrarnas valbarhet skulle sättas till - och dessutom att ärendet
anhängiggjordes inom konstitutionsutskottet som ett granskningsärende.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Men kärnan i allt vad vi nu resonerar om är: Hur mycket
respekt skall en regering ha för ett riksdagsbeslut? Jag kan inte säga annat
som sammanfatt­ning av min uppfattning än att en regering skall respektera
riksdagsbeslut. Den skall inte överpröva dem. Vad skulle egentligen vårt arbete
i utskotten, som ofta är mödosamt, där vi ibland faktiskt snickrar oss samman i
gemensamma skrivningar, tjäna till om regeringen efteråt konstaterar att detta
tyckte riksdagen, men vi i regeringen har en helt annan uppfattning, vi anser
att det här var mindre klokt - för att inte använda ett alltför kraftigt
uttryck.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad betyder i så fall riksdagsarbetet? Då blir det en
terapi, en lek som vi ägnar oss åt. Men vi är inte satta här för att leka utan
för att besluta. Då måste vi också hålla på att våra beslut genomförs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section160&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section161&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;58&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;JÖRN
SVENSSON (vpk):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Vi har från vpk:s sida ingenting emot att vår
demokratiska trovärdighet diskuteras - under den förutsättningen att även
andras demokratiska trovärdighet diskuteras. Men det är ju den diskussionen som
ni andra aldrig vill gå in på, trots att det är ni som här i Sverige har svarat
för övergreppen mot de medborgerliga fri- och rättigheterna vid en mängd
tillfällen, när vänsterpartiet kommunisterna har försvarat dessa rättigheter.
Jag behöver inte påminna Daniel Tarschys om undantagslagen, som hans parti i
stort troget har röstat för, ända tills den blev så rnurken att den föll av sig
själv.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag vänder
mig nämligen mot hela den här typen av resonemang, att sprida&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section162&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section163&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;misstanke
mot människor, att indirekt beskylla oss för att vara i stånd till brottslig,
statsfientlig verksamhet - och det är vad Daniel Tarschys faktiskt gör nu, fast
han uttrycker sig litet försiktigare, så att man inte rättsligt skall kunna
komma åt honom. Vi har inte den inställningen till människor eller till
partieratt vi t. ex. svepande säger att liberalerna tror vi inte ett dugg på.
vi vet hur de agerar. Om det nu är så att det liberala koalitionspartiet i
Västtyskland har deltagit i beslutet om införande av ett yrkesförbud och Daniel
Tarschys stiger upp här och offentligt förklarar att han är kritisk mot det. då
tar vi faktiskt DanielTarschys på allvar. Vi menaratt han då har gjort sin
plikt. Om liberalerna i Västtyskland har begått ett övergrepp mot demokratin,
så skall det inte belasta Daniel Tarschys trovärdighet. Den principen har vi.
Vi gör Daniel Tarschys och liberalerna i Sverige ansvariga enbart för vad de
gör här - och naturligtvis för hur de kommenterar företeelser i andra länder.
Om de är kritiska, så tar vi det ad notam och tycker att det är riktigt och
bra, och vi kastar inte smuts på dem därefter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Daniel Tarschys skall läsa min bok innan han börjar tala
om den. Hanskall läsa den ordentligt och ha texterna framför sig. Där står
nämligen ingenting om att man i ett socialistiskt Sverige inte skulle få
propagera för borgerliga idéer och verka fritt för beslut i enlighet med dem.
Tvärtom står det uttryckligen att det skall man få göra. Jag ger t. o. m.
förslag om hur åsiktsfriheten i praktiken skall kunna utvidgas och bli
effektivare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad däremot Daniel Tarschys tydligen minns och hänger upp
sig pä - och därvidlag missförstår han mig - gäller att man inte skall kunna
avskaffa sådana demokratiska fri- och rättigheter som folkflertalet har
tillkämpat sig. Om man i det socialistiska samhället får en utsträckning av de
demokratiska fri-och rättigheterna till exempelvis näringslivet, där de nu inte
finns utan där aktieägarna och minoriteten - storfinansen - kommenderar, så
skall dessa nya demokratiska fri- och rättigheter äga samma skydd som de
klassiska fri-och rättigheterna, allmänna rösträtten osv. Lika orimligt som att
avskaffa den allmänna rösträtten skall det vara att avskaffa de arbetandes demokra­tiska
rättigheter i företagen. Men här skiljer sig möjligen vår demokratisyn,
eftersom Daniel Tarschys tycker att det är demokratiskt när en liten, liten
klick svenskar dominerar hela det ekonomiska livet. Det är för honom ett
väsentligt inslag i demokratin. Det kan det aldrig vara för mig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 137&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 7 maj 1980&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Granskning av statsrådens tjän­steutövning rn. in.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Behandlingen av riksdagens skri­velser&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section164&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;TALMANNEN:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Får jag hemställa till deltagarna i
den fortsatta debatten att ta hänsyn till riksdagsordningens bestämmelse att
den som har ordet skall begränsa sitt anförande till det ämne som behandlas -
och nu behandlar vi riksdagens skrivelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section165&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;WIVI-ANNE
CEDERQVIST (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag tog i mitt anförande upp fyra exempel på
att regeringen inte följt riksdagens beslut. Med anledning därav frågade Daniel
Tarschys mig om jag ansåg att regeringen skulle följa vad han ansåg vara ett
vanvettigt beslut, fattat av riksdagen. Nu menade han tydligen inte i sin
senaste replik&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;59&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section166&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section167&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 137&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7 maj 1980&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Granskning av statsrådens tjän­steutövning rn. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Behandlingen av riksdagens skri­velser&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;att något
av de beslut jag avsåg i de fyra exemplen var ett vanvettigt beslut. Vad vår
reservation tar upp är just att regeringen på tolv viktiga områden helt
åsidosatt riksdagens beslut. Det gäller både folkpartiregeringen och den
borgerliga trepartiregeringen. Man har alltså helt nonchalerat riksdagens
beslut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sedan vill jag säga som direkt svar att jag anser att en
r-egering skall respektera riksdagens beslut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;DANIEL TARSCHYS (fp):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag tycker också att regeringen alltid skall
respektera riksdagens beslut. Men den respekten behöver inte innebära att
regeringen uppfattar sig som ett verkställande utskott. Den svenska
regeringsformen förutsätter inte att regeringen är ett verkställande utskott,
utan den förutsätter att regeringen är en självständigt styrande makt. Det var
vi överens om på den tiden vi hade en socialdemokratisk regering, och det
hoppas jag att vi fortfarande är överens om.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag har i mitt anförande bemött ett stort antal av de
anmärkningar som finns i den socialdemokratiska reservationen. Det står mycket
mer att läsa i utskottets betänkande. Där finns en stor bilagedel som redovisar
allt regeringen gjort för att verkställa olika beslut. Jag hänvisar till de
bilagorna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag skall, herr talman, efter tillsägelse inte fortsätta
debatten med Jörn Svensson, men jag konstaterar att hans senaste inlägg innebär
att har socialismen väl genomförts i Sverige kan den icke upphävas. Detta
överensstämmer icke med min demokratisyn och min föreställning om de
rättigheter som olika politiska partier bör ha att agera för sina idéer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section168&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;JÖRN SVENSSON (vpk):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Vad gäller Daniel
Tarschys tolkning av regeringens skyldighet att följa riksdagsbeslut vill jag
återigen erinra om den aspekt jag hela tiden pekat på, nämligen den speciella
situation som rådde, vilken Daniel Tarschys inte tar hänsyn till när han med
formalistiska argument försöker slingra sig ifrån folkpartiregeringens ansvar.
Ni lade alltså fram propositioner som ni sedan i flera fall systematiskt diskuterade
med socialdemokraterna i utskottet. Folkpartirepresentanterna i riksdagen skul­le,
mer eller mindre på regeringens uppdrag får man förutsätta, komma fram till
kompromisser med socialdemokraterna. Dessa kompromisser innehöll eftergifter
för vissa socialdemokratiska krav. Jag tycker att Daniel Tarschys ändå måste
inse att det är dålig parlamentarism. Det är formellt synnerligen tvivelaktigt
och diskutabelt att strunta i att genomföra just de punkter som var en
förutsättning för en överenskommelse på det parlamentariska planet i syfte att
få igenom regeringsförslaget i dess reviderade form.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section169&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;60&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;WIVI-ANNE
CEDERQVIST (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag fick inget svar från Daniel Tarschys på
frågan varför regeringen inte följde riksdagens beslut att särskild hänsyn
måste tas till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section170&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section171&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;regionalpolitiska synpunkter och till sysselsättning när
det gäller åtgärder för    Nr 137&lt;br&gt;
bryggeribranschen. Detta trots att Ingemar Mundebo vid ett par tillfällen
vid     Onsdieen den&lt;br&gt;
frågestunder här i riksdagen hänvisat till just de uttalandena.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;-y       • taon&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section172&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;DANIEL
TARSCHYS (fp):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Till Jörn Svensson vill jag säga att vi i
folkpartiet har. med den styrka vi äger, försökt stå fast vid alla de
överenskommelser vi ingått. Finns det något exempel på motsatsen vore jag
tacksam för en konkretisering av den kritiken - i annat fall tycker jag att det
mera är tomt prat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För Wivi-Anne Cederqvist vill jag läsa upp ett litet
avsnitt ur mitt första anförande, som hon kanske inte hade tillfälle att höra:
Orn bryggerierna sägs det i den socialdemokratiska reservationen att det i den
strukturplan som nyligen utarbetats inte skulle tas några regionalpolitiska och
strukturpolitis­ka hänsyn. Det är inte sant. Om Pripps inte behövde ta sådana
hänsyn skulle företaget gladeligen lägga ner ytterligare bryggerier, men det
gör man alltså inte.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För oss som varit med om att förbjuda mellanölet kan det
inte komma som en överraskning att bryggerinäringen fått problem. Jag vet inte
om Wivi-Anne Cederqvist var ined om det beslutet - jag var det. Om hon var med
tror jag inte att hon nu vill undandra sig ansvaret för att bryggerinä­ringen
har fått problem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Granskning av statsrådens tjän-sieulövning m. in.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Behandlingen av riksdagens skri­velser&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section173&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;WIVI-ANNE CEDERQVIST (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Regionalpolitiska hänsyn har tagits, säger
Daniel Tarschys. Var flnns de regionalpolitiska hänsynen, när man kan föreslå
nedläggning i en kommun där siffrorna för arbetslösheten är bland de högsta i
landet och där det finns 26 lediga platser på omkring 600 arbetslösa? Jag menar
nu Torsby kommun.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;DANIEL TARSCHYS (fp):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Det finns faktiskt inte i riksdagens beslut
någon precisering av vilka orter som för all framtid måste ha ett bryggeri.
Riksdagen har sagt att det skall tas regionalpolitiska hänsyn. Det har Pripps
gjort. Jag kan försäkra Wivi-Anne Cederqvist att om den restriktionen inte
fanns hade åtskilliga andra bryggerier också varit i farozonen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;WIVI-ANNE CEDERQVIST (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag kan inte anse att det är att ta
regionalpolitiska hänsyn när man lägger ned ett bryggeri just i den ort som är
mest drabbad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;TALMANNEN:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag får meddela att anslag nu uppsatts om detta
sammanträdes fortsättning kl. 19.30 efter sedvanlig middagsrast.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section174&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section175&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr  137&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7 maj 1980&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Granskning av statsrådens tjän­steutövning in. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utbildning i Sve­rige av libyska medborgare vid Telub AB&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;62&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;TALMANNEN:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sedan samtliga under avsnittet Behandlingen av riksdagens
skrivelser anmälda talare nu haft ordet övergår kammaren till att debattera
Utbildning i Sverige av libyska medborgare vid Telub AB.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;OLLE SVENSSON (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Enligt regeringsformen granskar
konstitutionsutskottet statsrådens tjänsteutövning. Det KU-ärende som vi nu
behandlar sträcker sig över agerandet inom tre borgerliga regeringar i fråga om
viss utbildning hos helstatliga Telub av libyska medborgare. Ärendet är
anhängiggjort av moderaterna, men den reservation med kritiska synpunkter som
finns redovisad i betänkandet står socialdemokraterna bakom.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Själva redogörelsen för de olika turerna i statsrådens
tjänsteutövning är vi eniga om. Det finns också tre bilagor: En promemoria från
1979 års krigsmaterielkommitté om utbildning vid Telub AB av militär personal,
en promemoria av expeditionschefen vid handelsdepartementet och en sam­manfattning
av vad förutvarande handelsministern Hädar Cars inledningsvis sade vid en
utfrågning som utskottet arrangerade. Vi har också i utskottet hört förre
utrikesministern Karin Söder om hennes befattning med frågan och verkställande
direktören vid Telub. Benkt Dahlberg. Jag tror att vi alla kan erkänna att det
är en brist att inte de två sistnämndas uttalanden inledningsvis inför
utskottet kan redovisas på samma sätt som Cars föredragning. Jag beklagar också
att vi inte hann höra dåvarande, och nuvarande f. ö., försvarsministern Eric
Krönmark.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Låt mig rekapitulera berörda statsråds bollande med denna
tydligen heta politiska potatis.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I regeringen Fälldin I fick utrikesministern Karin Söder
den 20 december 1977 en föredragning rörande utrikesdepartementets uppfattning
om ifrå­gasatt utbildning i Sverige för libysk militär personal.
Utrikesministern hade inte någon erinran. Svaret blev enligt vad direktör
Dahlberg sade inför utskottet; &amp;quot;Även om UD inte var stormförtjust, kunde
Telub gå vidare med ärendet.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Eric Krönmark måste inom samma regering också ha
informerats någon gång i januari-februari 1978. En rapport utifrån om Telubs
utbildningspro­jekt föranledde kontakter mellan UD och försvarsdepartementet.
Det är dokumenterat att statssekreteraren i försvarsdepartementet såg
allvarligt på saken och att han avsåg att ta kontakt ined Telub för att avråda
från affären med libyerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den handling jag sett återspeglar departementets negativa
inställning till affären närmast under ministernivå. Försvarsministern Eric
Krönmark själv hardock enligt Dahlberg givit klarorder till utbildningen. Här
finns en lucka i vårt kunnande, eftersom vi inte hört Eric Krönmark, Men vad
som är klart är att något initiativ för att stoppa utbildningen i varje fall
inte tagits från Eric Krönmarks sida. Även handelsministern Burenstam Linder
har inom regeringen informerats om utbildningen och har inte motsatt sig denna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Klart är
att någon samlad diskussion i denna fråga aldrig fördes inom&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section176&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section177&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;regeringen
Fälldin &lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;En av dem som satt i regeringen då
Karin Söderoch Eric Krönmark informerades var dåvarande folkpartiledaren Per
Ahlmark, Han har i efterhand sagt att den regering han själv tillhörde gav
klarorder för att ett statligt svenskt företag blev, som Per Ahlmark uttrycker
det. utbildnings­anstalt för internationella terrorister. Jag vill citera vad han
skrev i Expressen i december 1979:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Märkligt nog vet vi inte det i dag&amp;quot; - alltså
vad regeringen ville. &amp;quot;Förra trepartiregeringen gav under sin sista tid
genom Karin Söder klarsignal till projektet. Visste Fälldin om det?&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill här tillägga: Klarordern gavs då Per Ahlmark
själv tillhörde regeringen. Jag frågar: Visste vice statsministern, som han
gärna kallade sig, om detta? Tydligen inte - att döma av hans djupa ogillande
av beslutet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag anser det ingalunda belagt att den borgerliga trepartiregeringen
givit klarorder om utbildning av terrorister, men nog är det värt en notis i
den framtida historieskrivningen om regeringsmaktens förfall att en regerings­medlem,
vice statsminister och partiledare, uttryckt sin uppfattning om ett beslut i den
regering han själv tillhörde på det sätt som jag här har citerat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag övergår till regeringen Ola Ullsten. Redan i oktober
sökte Telubs verkställande direktör Benkt Dahlberg få sammanträffa med
handelsminis­ter Cars om bl. a. utbildningsplanerna; men något sådant
sammanträffande skedde aldrig. Hädar Cars har hörts av utskottet. Han uppger
sig ha blivit inkopplad på ärendet först den 9 februari 1979. Då hade offerten
från Telub redan accepterats av libyska staten. Detta skedde enligt Dahlbergs
uppgifter i januari. Den 14 februari kallades Telubs verkställande direktör
till en uppbragt handelsminister, som sade att utbildningen måste stoppas.
Dahlberg hävdade att det var för sent att göra något åt saken, och Hädar Cars
sade att han skulle återkomma.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt Hädar Cars konstaterades senare att hans negativa
syn på utbildningen delades av statsministern, utrikesministern,
industriministern och samordningsministern i folkpartiregeringen, då frågan
diskuterades. Men vid närmare eftertanke och sedan förenade fabriksverkens chef
Eric Malmberg, som är ordförande i Telubs styrelse, samtalat med industrimi­nister
Huss blev beskedet till Dahlberg ändå till slut en bekännelse av regeringens
vanmakt. I det stadium ärendet då befann sig saknade regeringen
konstitutionella möjligheter att inskrida, erkänner Cars.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mot detta bör ställas vad Per Ahlmark skrivit i en artikel
i Expressen, nämligen: &amp;quot;Fp-regeringen tycks ha ogillat saken men hade inte
kraft att ingripa. Men att hindra ett statligt företag att utbilda utländska
militärer är naturligtvis möjligt; det handlar främst om politisk vilja. Varför
saknade Ullsten det?&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Så är jag inne på regeringen Fälldin &lt;/span&gt;&lt;span
lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;II. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Försvarsminister Eric Krönmark fick
den 6 december 1979 en redogörelse för utbildningen och hade ingen annan
kommentar än att det var viktigt att sekretess i fråga om svenska
försvarshemligheter iakttogs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Slutligen
har i denna regering handelsminister Staffan Burenstam Linder i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 137&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7 maj 1980&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Granskning av statsrådens tjän­steutövning m. in.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utbildning i Sve­rige av libyska medborgare vid Telub A B&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;63&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section178&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section179&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 137&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 7 maj 1980&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Granskning av statsrådens tjän­steutövning rn. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utbildning i Sve­rige av libyska medborgare vid Telub AB&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ett frågesvar
delgett denna kammare att regeringen inte avser att vidta några åtgärder för
att hindra ifrågavarande utbildningsprojekt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med tanke pä den betydelse talarna efter mig kommer att
fästa vid den saken, vill jag också erinra om att regeringen Ullsten den 19
juli 1979 tillkallade en parlamentarisk utredning om översyn av riktlinjerna
för svensk krigsmaterielexport. I direktiven anges bl. a. att utredningen bör
ta upp frågan i vad mån det är befogat att betrakta övnings- och
utbildningsanord­ningar som krigsmateriel. Utredningen tillkom alltså först
nästan exakt 20 månader efter det att Karin Söder i den första borgerliga
regeringen gett klartecken till utbildningen av libyska medborgare vid Telub
AB. I direktiven finns inget krav på att frågan om utbildningen skall behandlas
med förtur.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den redogörelse jag här lämnat för den politiskt heta
potatisens vandring mellan ett stort antal statsråd i tre regeringar kan
måhända förefalla otrolig, men verkligheten överträffar ju ofta dikten. Vad jag
sagt bygger helt på det material som utskottet redovisar som resultat av sin
granskning. Den borgerliga majoriteten skriver att denna granskning inte
föranlett något särskilt uttalande från utskottets sida. Något ligger det väl i
detta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skildringen kommenterar sig själv. Sedan jag följt de
inånga turerna kom jag att tänka på ett latincitat, som fastnat i mitt huvud
från skoltiden: &amp;quot;Ut desint vires, tamen est laudanda voluntas,&amp;quot; Det
betyder: Låt vara att förmågan saknas, så är dock den goda viljan berömvärd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi socialdemokrater klandrar inte statsråden för att de i
den tjänsteutöv­ning vi granskat gjort för mycket eller för litet. Vad vi
klandrar är vimsigheten och '.irrigheten i agerandet. Frågan har behandlats
från en rad utgångspunkter av skilda departementschefer. Men ingen av de tre
borgerliga regeringarna har samlat sig till någon enhetlig och gemensam
bedömning. Det är det som har gett handläggningen prägeln av stor förvirring
och oklara besked. En sådan virrighet underminerar en parlamen­tarisk regerings
auktoritet och skapar osäkerhet hos dem som söker råd och anvisningar hos
ansvariga medlemmar av densamma.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag yrkar att denna kritik ges regeringen till känna och
att således reservation 5 bifalles.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section180&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Under detta  anförande  övertog tredje vice  talmannen 
ledningen  av kammarens förhandlingar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section181&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;64&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;SVEN-ERIK
NORDIN (c):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Utskottets granskning av regeringens
handläggning av den s. k. Telubaffären gäller frågan om handläggningen står i
överensstämmelse med de av riksdagen antagna riktlinjerna för den svenska
krigsmaterielex-porten. I princip råder ju förbud mot vapenexport. Det är då
naturligt att de undantag som görs måste vara omsorgsfullt reglerade.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lika naturligt är att den svenska vapenexporten blir
livligt diskuterad både här i kammaren och i våra massmedia. Den diskussionen
hänger givetvis ihop med det starka engagemang som Sverige sedan länge har känt
för freds- och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section182&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section183&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nedrustningsfrågorna
i vår värld. Av detta följer att vapenexportdebatten på senare år alltmer
kommit att kretsa kring mottagarländernas lämplighet. Just på den punkten kan
man säga att våra nuvarande bestämmelser inte är fullgoda. Jag kan ta några
exempel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Exporttillstånd beviljas inte till stat, där väpnad inre
konflikt pågår. Vad är då väpnad inre konflikt? Och hur definierar man
uttrycket &amp;quot;internationell konflikt som kan befaras leda till väpnad
konflikt&amp;quot;? Valet av länder för vår vapenexport kan alltså ibland bli
svårt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om bestämmelserna och riktlinjerna kan vara svårtolkade
när det gäller dessa exempel, har vi däremot mycket klara definitioner på vad
som är krigsmateriel. Det finns en ganska noggrann förteckning. Den rymmer bara
två tydliga undantag. Materiel tillverkad före 1890 är fri. Dvs, vårt gamla
hederliga mausergevär m/96 är fortfarande krigsmateriel men däremot inte
Remingtongeväret från 1867, En slätborrad hagelbössa är inte heller
krigsmateriel. Det är helt överflödigt att läsa vidare i
krigsmaterielförteck-ningen. Vad vi däremot skall lägga märke till är att
bestämmelserna endast reglerar hårdvaran. Mjukvaran, exempelvis
tillverkningsrättigheter, ritning­ar, know-how och liknande, är inte reglerad i
bestämmelserna. Om utbildning står inte ett enda ord. Och vad vi diskuterar här
i kammaren i dag är ju försäljning av utbildning, en utbildning som sker här i
landet och som enligt läroplanen omfattar vad som betecknas vara
&amp;quot;civila&amp;quot; ämnen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Därmed kan jag slå fast en sak; Det är inte regeringens
handläggning av krigsmaterielexporten som vi behöver diskutera här i dag - i
varje fall inte från konstitutionell synpunkt. Jag skall inte ta upp någon
debatt om Telubs interna beslut. Jag håller mig här enbart till regeringens
handläggning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skall vi då lägga handelspolitiska aspekter på frågan? Det
gör tydligen reservanterna. Vari ligger då det handelspolitiska och
utrikespolitiska problemet? Låt oss notera följande: Den andra parten är
Libyen. Libyen tillhör de länder till vilka vi inte säljer krigsmateriel. Men
vi har diplomatiska förbindelser med Libyen. Vi har också handelsförbindelser
med Libyen med relafivt stor årsomslutning. 1979 exporterade vi för 293 milj.
kr. och importerade för 481 milj. kr. Jag skall inte närmare kommentera den
berömvärda goda vilja som Olle Svensson ansåg saknas hos den nuvarande
regeringen men underförstått kanske ansåg fanns hos regeringen Palme.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Handelsförbindelserna med Libyen fick en alldeles speciell
status, då den libyske premiärministern Jalloud besökte den socialdemokratiska
regering­en Palme i mars månad 1974. Det var då denna fråga uppkom. Här har vi
upprinnelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I den presskoinmuniké som utfärdades-jag håller mig till
öppna papper-är det intressant att notera den libyska delegationens
sammansättning. Delegationen leddes av premiärministern, som är majori
Libyensarmé. Han åtföljdes av andra ministrar, bl. a. också chefen för den
libyska marinen, major Shakshiki. Under besöket, som varade i flera dagar,
sammanträffade den libyska delegationen inte bara med de socialdemokratiska
regeringsle­damöterna. Man träffade också representanter för det
socialdemokratiska partiet. Man träffade representanter för SSU, och man
träffade represen-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;.&amp;quot;i Riksdagens protokoll 1979/80:137-138&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 137&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 7 maj 1980&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Granskning av statsrådens tjän­steutövning m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utbildning i Sve­rige av libyska medborgare vid Telub AB&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;65&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section184&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section185&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 137&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 7 maj 1980&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Granskning av statsrådens tjän­steutövning m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utbildning i Sve­rige av libyska medborgare vid Telub AB&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;66&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;tanter för
LO.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det skedde ett tankeutbyte som fullföljdes i ett protokoll
och också i ett offentligt pressmeddelande. Man var överens om att stärka och
utveckla samarbetet mellan Sverige och Libyen, speciellt på handels- och
industriom­rådet. Man fann att på vissa områden var förutsättningarna speciellt
gynnsamma-jag räknar bara upp några-bl. a. kärnenergiomrädet. Låt det ordet
sjunka ner i minnet litet grand. Det säger nämligen så mycket om hur omfattande
och hur långtgående utbyte den socialdemokratiska regeringen hade tänkt sig med
Libyen. Vidare nämndes yrkesutbildning, konsulttjäns­ter, know-how och
experter. Göres oss fler vittnen behov för att vi skall ha klart för oss vad
den här affären började med?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Olle Svensson har gjort en historieskrivning. Låt mig
innan jag kommen­terar den bara säga: Den bakgrund jag har tecknat här är klar
och tydlig. Det enda som är förvånansvärt är att just socialdemokraterna nu,
sex år senare, kritiserar den skörd till vilken de själva varit såningsmän.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Olle Svenssons historieskrivning är korrekt så långt jag
har kunnat följa med. Han nämnde också, fullt korrekt, att berörda statsråd
inte har varit förtjusta. Telubaffären har inte varit populär, vare sig i
regeringskretsen eller i svenska massmedia, och det har sin speciella
förklaring.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Libyen tillhör arabstaterna, och Libyens ledning har varit
speciellt aggressivt stämd mot staten Israel. Man ifrågasätter t. o. m. denna
stats existens. Det är inte populärt i Sverige. Här har, vågar jag säga, en
klar majoritet stora sympatier just för staten Israel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Men låt oss, herr talman, lämna våra sympatier åt sidan.
Låt oss pröva den här tanken: Tänk om det vore 80 israeliska ungdomar som
skulle genomgå en teknisk utbildning i Växjö i Telubs regi. Skulle reaktionen
då ha blivit lika häftig?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jämförelsen finns där. Både i Israel och i Libyen är
manliga ungdomar i 18-20-årsåldern värnpliktiga och inskrivna i landets
krigsmakt. I länder där man varje dag fruktar krig och förbereder sig för krig
spelar landets krigsmakt en mycket större roll än i vår fredliga vrå av
världen. Där ingår totalförsvaret i det dagliga livet för medborgarna. I sådana
länder är gränsen mellan civila och militära myndigheter inte lika knivskarp
som här.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi kan tycka illa om den här frågan, känna det hela
olustigt. Men vi kan vara förvissade om att även om Telubs utbildning av libyer
i Växjö ger berörda elever en god grund för en eventuell karriär i Libyens
krigsmakt, har vi svenskar helt ovetande under årens lopp vid våra tekniska
högskolor haft studenter från främmande länder som också skaffat sig en gedigen
teknisk utbildning, som de har kunnat nyttiggöra i sitt hemlands krigsmakt när
de återvänt hem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Telubaffären får ses som ett exempel på hur svårt det
ibland är att avgöra om en vara, hård eller mjuk, kan komma ett främmande lands
krigsmakt till gagn. Det finns paralleller också på hårdvaruområdet. Den snabba
tekniska utvecklingen, speciellt på elektronikens område, gör det allt svårare
att dra gränser mellan civil materiel och krigsmateriel. Komponenter som var
för sig är helt oskyldiga och helt civila kan lätt sammanfogas till ett
fullständigt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section186&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section187&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;försvarssystem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Därmed har jag också antytt litet grand de svårigheter som
möter den särskilda utredning som skall göra en översyn av våra riktlinjer för
krigsmaterielexporten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Låt mig till sist rikta några frågor till reservanternas
talesman Olle Svensson. Det sägs i reservationen att en samlad bedömning borde
ha gjorts. Det sägs att handläggningen av frågan i regeringen har präglats av
stor förvirring och oklara besked. Men låt oss då få höra hur det borde ha gått
till! Vad är det för beslut som borde ha fattats?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Har någon av de
tre aktuella regeringarna fattat något beslut i Telubaffären? Svaret är ju nej,
och det menar också Olle Svensson.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Borde
regeringen ha fattat något beslut om den aktuella utbildnings­verksamheten? Vad
borde man i sä fall ha gjort? Det förelåg ju inte någon formell framställning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kan man påstå
att en regering i Sverige f. n. har någon laglig rätt att förbjuda en
utbildning av det slag som nu pågår vid Telub i Växjö?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;4.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om man hade
utfärdat ett sådant förbud, vad skulle konstitutionsut­skottet och kammaren då
ha sagt i dag?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Allra sist: Låt oss försöka se mera på de
stora, principiella linjerna när det gäller vår vapenhandel och inte ägna all
vår tid åt att söka fel i detaljer och handläggningsrutiner. De svenska
regeringsledamöterna är inte och vill inte vara några &amp;quot;dödens köpmän&amp;quot;.
Oppositionen har säkert samma strävan, men om dagens debatt skall ge något av
värde för eftervärlden, någon vägvisning för framtiden, är det enligt min
mening viktigt att felsökeriet inte drivs in absurdum.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 137&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 7 maj 1980&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Granskning av statsrådens tjän­steutövning m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;UtbUdning i Sve­rige av libyska medborgare vid Telub AB&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section188&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section189&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ANDERS
BJÖRCK (m):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Utbildningen av libyska inedborgar'e vid
Telub i Växjö har väckt en uppmärksamhet av mer än normal omfattning, och man
kan tycka att det mesta borde vara sagt vid det här laget. Men det är det inte.
Om det lämpliga i denna affär kan råda delade meningar. Ekonomiskt sett torde
det emellertid vara en mycket god affär för det helstatliga Telub. Goda affärer
har som bekant inte alltid kännetecknat statliga företag, men självfallet finns
det långt viktigare aspekter än rent ekonomiska i detta ärende.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sedan mycket lång tid tillbaka har vi inte exporterat
krigsmateriel till Libyen. I konsekvens därmed bör inte heller utbildning med
militärt innehåll erbjudas libyer från svensk sida.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Frågan är då - och det är, herr talman, den avgörande
frågan - om denna utbildning är militärt inriktad eller inte. Här står uppgift
mot uppgift, och det är inte möjligt för konstitutionsutskottet att definitivt
avgöra denna fråga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad som dock kan konstateras är att frågan om
utbildningsverksamhet av militärt slag är föremål för behandling i den
utredning om den framtida krigsmaterielexporten som tillsattes den 19 juli
1979.1 framtiden behöver vi förmodligen inte komma i denna situation, genom att
vi då bör ha ett säkrare underlag att stå på när det gäller liknande affärer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vad
beträffar den  här aktuella affären  kan vi  konstatera att flera&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;67&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section190&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section191&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr  137&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 7 maj 1980&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Granskning av statsrådens tjän­steutövning m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utbildning i Sve­rige av libyska medborgare vid Telub AB&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;68&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;regeringar
bedömt de konstitutionella möjligheterna att stoppa affären som obefintliga. Om
detta råder uppenbarligen ingen oenighet inom konstitu­tionsutskottet. Den
socialdemokratiska reservationen har alls ingen anmärk­ning att rikta på den
punkten. Och om det skulle ha funnits några konstitutionella möjligheter att
stoppa affären så vore det utmärkt om vi i dagens debatt kunde få ett besked
från den socialdemokratiske talesmannen om vilka dessa metoder skulle ha varit.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Någon konstitutionell kritik kan alltså inte riktas och
har inte heller riktats från reservanterna mot de regeringar som varit
inblandade. Olika statsråd har varit olika negativt inställda, och det vore väl
märkligt om alla hade exakt samma bedömning. Eric Krönmark. som åberopades här,
sade redan från början att han var utomordentligt tveksam till denna affär men
att han inte såg några konstitutionella möjligheter att gripa in.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om regeringen hade ingripit och försökt förbjuda affären,
hade med all säkerhet konstitutionsutskottet fått utreda denna sak, fiist då
från rakt motsatta utgångspunkter. Men för framtiden måste det finnas klara
legala möjligheter att via krigsmaterielexportkungörelsen säga ja eller nej
till affärer av detta slag. Den utredning som nu arbetar måste försöka komma
fram till så enkla och klara regler som möjligt. Är utbildning av det aktuella
slaget i praktiken att jämställa med export av krigsmateriel, ja. då skall den
helt enkelt inte få äga rum när det gäller elever från sådana länder som inte
får motta svensk krigsmateriel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Socialdemokraterna har avgett en märklig
reservation i ämnet. De har uppenbarligen inget emot att utbildningen äger rum,
för den tar man inte avstånd från. De anser inte heller att regeringen har
handlat inkonstitutionellt. Vidare hävdar de inte att regeringen haft
konstitutionella möjligheter att stoppa affären.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nej, de menar, föga konkret, att &amp;quot;handläggningen av
frågan präglats av stor förvirring och oklara besked&amp;quot;. Därför har de som
sökte råd och anvisningar från medlemmar av regeringen känt osäkerhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nåja, låt oss först och främst konstatera att frågan har
handlagts av tre olika regeringar. En av dessa tillkom också genom
socialdemokraternas medverkan. Några bestämda direktiv har dessa regeringar
inte kunnat utfärda, för då skulle regeringarna ha handlat inkonstitutionellt. Direktiven
från enskilda statsråd kan i detta fall aldrig bli så bestämda att affären
därigenom stoppas, för då handlar det om ministerstvre. Sådant är som bekant
förbjudet. Socialdemokraterna har i konstitutionsutskottet tidigare i andra
sammanhang anmärkt på vad man har hävdat varit ministerstyre.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det handlar här om att tillämpa en kungörelse om
krigsmaterielexport som, det skall gärna medges, har sina brister. Men den
tillkom på initiativ av en socialdemokratisk regering, så dess utformning kan
inte skyllas på de borgerliga partierna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sedan är det här också fråga om ett statligt företag som
är dotterbolag till förenade fabriksverken, FFV, Man kan tycka att andra regler
borde gälla för regeringens påverkan av de statliga företagen, men också här är
det socialdemokraterna som har skapat reglerna. Uttrycken &amp;quot;stor förvirring
och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section192&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section193&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;oklara
besked&amp;quot;, som används i den socialdemokratiska reservationen 5, passar nog
bättre in på det sätt varpå socialdemokratiska regeringar och statsråd tidigare
skött kontakterna med den statliga företagsamheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om utbildningen hade gällt ett annat land än Libyen, säg
Kenya, Tanzania eller varför inte Tunisien, så hade det med all säkerhet inte
blivit någon debatt i ärendet. Men Libyen bedriver både inrikes- och
utrikespolitiskt en politik som är Sverige främmande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi har fått närmare kontakter med Libyen sedan
revolutionen där 1969. Som redan påpekats av föregående talare tog den
socialdemokratiska statsministern Olof Palme och dåvarande socialdemokratiske
handelsminis­tern initiativ för att öka kontakterna. 1974 inbjöd Olof Palme sin
libyske kollega, premiärministern och medlemmen av revolutionsrådet, major
Jalloud till Sverige. Detta var kanske i och för sig inte så märkligt, för just
då fanns inbjudningar utfärdade av herr Palme till diverse utländska politiker.
Fidel Castro och andra, att komma till Sverige. Jag skall inte räkna upp hela
listan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Men det intressanta är vad som den 6 mars 1974 överenskoms
mellan herr Palme och revolutionsrådsmajoren Jalloud. Jag har här ett protokoll
med herr Palmes och major Jallouds namnteckningar. Man kom överens om att
&amp;quot;stärka och utveckla sådant samarbete, vars förutsättningar förefaller att
vara speciellt gynnsamma på följande områden&amp;quot;. Sedan nämns, vilket har
sagts i dagens debatt, som en särskild punkt just yrkesutbildning. Konsult­hjälp
nämns också som en särskild punkt, likaså know-how och experter-alltså just de
områden som Telubaffären handlar om.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Men det är, herr talman, inte slut med detta. Om man
bläddrar vidare i protokollet, hittar man på s. 2 följande skrivning: &amp;quot;För
genomförandet av ovanstående skall de två parterna uppmuntra sina respektive
organisationer och företag att träffa de nödvändiga överenskommelserna.&amp;quot;
Under detta står herrar Palmes och Jallouds namnteckningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mot den bakgrunden förefaller herr Svenssons anförande och
den socialdemokratiska reservationen att vara rent hyckleri - om man varit
medveten om detta och inte, som vanligt, också den här gången slarvat i
granskningsarbetet - eller också är det en svidande kritik mot partiledaren
Olof Palme och den dåvarande handelsministern.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! När man från socialdemokratiskt håll gör en
sådan här drive, på alla sätt uppmuntrar yrkesutbildning, konsultutbyte och
mycket annat med Libyen, utfärdar inbjudningar och upprättar en särskild s. k.
blandad kommission för att åstadkomma detta, är det kanske inte så underligt
att affärer av detta slag kommer till stånd - affärer som herr Svensson för
några minuter sedan i sitt inledningsanförande refererade till som
&amp;quot;utbildning av terrorister&amp;quot;. Kritiken i denna affär kan naturligtvis
riktas mot det förhållan­det att enskilda statsråd inte har varit tillräckligt
bestämda, att de kanske skulle ha haft hårdare nypor. Men den grundläggande
kritiken måste faktiskt riktas mot den dåvarande socialdemokratiska regeringen
och mot den socialdemokratiske statsministern, som i den revolutionära yran när
det&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 137&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 7 maj 1980&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Granskning av statsrådens tjän­steutövning m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utbildning i Sve­rige av libyska medborgare vid Telub AB&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;69&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section194&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section195&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 137&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 7 maj 1980&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Granskning av statsrådens tjän­steutövning m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;UtbUdning i Sve­rige av libyska medborgare vid Telub AB&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;gäller
utländska kontakter som präglade socialdemokraterna under början och mitten av
1970-talet indirekt tog initiativet till den här affären.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;DANIEL TARSCHYS (fp):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Det här är. som framgått av debatten, en lång
historia, och jag skall bara bidra med att återge en liten del av den. Det är
mycket lätt att redogöra för folkpartiregeringens befattning med Telubaffären.
När rege­ringen fick kännedom om saken gjorde den omedelbart den bedömningen
att det här var en olycklig affär. Man undersökte därefter om affären kunde
stoppas men kom fram till att det inte fanns några konstitutionella möjligheter
att göra det. Då sade man sig: Om denna affär inte kan stoppas måste lagen
ändras. I det syftet gav man en utredning, som ändå skulle tillsättas, i
uppdrag att undersöka just det speciella problemet med export av
utbildningstjänster.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nu säger socialdemokraterna att de olika regeringarnas
hantering av Telubfrågan har präglats av förvirring och motsägelser. Vi som har
haft tillfälle att bevittna socialdemokraternas beslutskramp i utskottet skulle
nog snarare säga att deras egen hållning har präglats av förvirring och
motsägelser. Vid flera sammanträden förde socialdemokraterna nämligen en svår
inre kamp: Skulle man angripa folkpartiregeringen för att den hade gjort för
mycket eller för att den hade gjort för litet? Man lyckades inte bestämma sig
på den punkten utan valde till slut att i stället gå fram med en högst
konstruerad kritik gentemot vad man kallade en förvirrad regeringspoli-fik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Låt oss då här i kammaren reda upp det som vi inte
lyckades reda upp i utskottet. Jag vill ställa två frågor till Olle Svensson,
varav den andra sammanfaller med de frågor som ställts av de två föregående
talarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För det första; Har ni nu äntligen bestämt er? Kan socialdemokraterna
ge ett klart besked om huruvida ni menar att affären är acceptabel eller att
den -som folkpartiregeringen menar - är klandervärd?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För det andra: Exakt vad skulle ni ha gjort i samma läge?
Det räcker inte med att tala om förvirring och motsägelser när man inte kan ge
besked om vad man själv skulle ha gjort. Kan Olle Svensson klart deklarera vad
en socialdemokratisk regering skulle ha gjort?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section196&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section197&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;70&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;SVEN-ERIK
NORDIN (c) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! En debatt av det här slaget går pä ett eller
annat sätt alltid till eftervärlden som källskrifter. Daniel Tarschys anförande
ger mig anledning att göra en korrigering av hans historieskrivning. Han säger
att förutvarande handelsministern Hädar Cars. när denne kom i kontakt med
Telubaffären, fann anledning att i de utredningsdirektiv som ändå skulle
utfärdas beträffande riktlinjer för svensk krigsmaterielexport även skriva in
att man skulle göra en översyn av frågor som gäller försäljning av utbildning.
Det står faktiskt inte sä i utredningsdirektiven. Där står det så här:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Kommittén bör närmare belysa de här berörda
gränsdragningsfrägorna. I detta sammanhang bör också diskuteras i vad mån det
är befogat att betrakta&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section198&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section199&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;övnings-
och utbildningsanordningar som krigsmateriel.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det begrepp som här används är utbildningsanordningar, och
det är inte detsamma som utbildning. Med utbildningsanordningar menas
simulatorer, målanordningar och attrapper. Jag ville bara läsa in vad som
verkligen står i direktiven, så att det inte skall råda något tvivel om vad
direktiven innehåller och hur de skall tolkas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Flera talare har uttalat förhoppningar om att utredningen
ändå skall ta upp utbildningsfrågorna. Jag är själv ledamot av utredningen, och
vi har bestämt oss för att göra det, trots att utbildningsfrågorna inte är
uttryckligen nämnda i direktiven.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Meddet hoppas jag, herr talman, att vi haren fullständig
historieskrivning gjord.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;DANIEL TARSCHYS (fp) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Det råder inget som helst tvivel om att
folkpartiregeringens avsikt var att export av den typ som förekom i
Telubaffären skulle undersökas av utredningen. Och att denna avsikt har gått
fram till utredningen har nu Sven-Erik Nordin bekräftat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;SVEN-ERIK NORDIN (c) replik;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Då beklagar jag bara att skrivförmågan inte
var bättre utvecklad hos folkpartiregeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 137&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 7 maj 1980&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Granskning av statsrådens tjän­steutövning m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utbildning i Sve­rige av libyska medborgare vid Telub AB&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section200&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section201&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;OSWALD
SÖDERQVIST (vpk):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Affären med Telub, frågor om utbildning och
eventuell export av krigsmateriel, som också har skymtat i den här bilden,
visar bara -såsom framhållits tidigare av andra talare - på svagheterna i
bestämmelserna när det gäller export av militär teknologi och militär materiel.
Det är inte första gången som sådant här har inträffat. Det har skett under
många regeringar. Om man tittar på vad som hänt under efterkrigstiden i Sverige
och på den svenska vapenexportens historia under den tiden finner man att vi
hade ett första fall redan på 1950-talet. Då gällde det Egypten, utbyggnad av
vapenfabriker och svensk expertis.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Så har det pågått. Olika saker har hänt ända fram till den
välkända Spicaaffären för ett par år sedan, där det gällde motortorpedbåtar
till Malaysia och utbildning av personal i Karlskrona. Och så kommer det
naturligtvis att fortsätta så länge bestämmelserna har den utformning de har.
Det är bara att hoppas att den sittande utredningen skall komma fram till mer
stringenta och bestämda regler, så att detta inte kan upprepas om och om igen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är självklart att vapen och personal hör ihop. Det
finns mycket hyckleri i de svenska vapenexportbestämmelserna. Det här är en
sådan punkt - där man försöker skilja på export av ett ofta ganska högt
tekniskt utvecklat vapen eller vapensystem av större eller mindre omfattning
och den personal som skall sköta det. Man kan inte bara sälja ett vapen till en
nation eller till en grupp av något slag och tro att dessa kan sköta det. De
måste&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;71&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section202&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section203&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 137&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 7 maj 1980&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Granskning av statsrådens tjän­steutövning m. in.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utbildning i Sve­rige av libyska medborgare vid Telub AB&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;72&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;naturligtvis
få utbildning, och bara de som byggt vapnet kan ge dem den utbildningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Detta är en av de stora stötestenarna, vilket också har
påpekats av många. SIPRI har haft frågan uppe. Det är en internationell
stridsfråga, och många av världens vapenexportörer har diskuterat frågan.
Sverige hör till dem - en liten och ganska kvalificerad exportör. Man kan inte
sälja vapen om man inte också säljer kunnandet - det som med ett fint ord
brukar kallas know-how. Man måste sälja expertisen också, annars köper andra
länder inte av oss.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den svenska vapenexporten bedrivs ju i många fall med
ekonomiska och även med handelspolitiska förtecken, och regeringarna har,
oavsett fär'g, många gånger stått maktlösa i sådana frågor. Skälen härtill har
varit ekonomiska och arbetsmarknadsmässiga, hänsyn till andra internationella
förbindelser osv. Det är egentligen märkligt att konstitutionsutskottet sedan
en tid av flera år tillbaka inte har reagerat mot de vapenexportaffärer som
förekommit. Konstitutionsutskottet var tydligen mera aktivt under slutet av
1950-talet och under början och mitten av 1960-talet, då man upprepade gånger
tog upp sådana här exportaffärer. Nu har det varit alldeles tyst från KU:s häll
i ett tiotal år, fastän det förekommit affärer av motsvarande slag sorn minst
lika mycket hade förtjänat att granskas. Men det är ju bra om
konstitutionsutskottet i fortsättningen blir mera aktivt i denna fråga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det har nu blivit bråk om den affär som kammaren f. n,
behandlar, och den är självfallet klantigt handlagd, på olikasätt av olika
regeringar-och det är inte säkert att en socialdemokrafisk regering skulle ha
skött den mycket bättre. Men det finns under alla förhållanden anledning att
rikta kritik mot handläggningen av denna affär, och därför kominer vi i vpk att
stödja den socialdemokratiska reservationen beträffande detta avsnitt. Jag vill
dock också säga att osäkerhet och förvirring måste bli resultatet, oavsett
vilken regering som sitter, med sådana bestämmelser som de som nu gäller. Under
sådana förhållanden blir det de ekonomiska villkoren, hänsynen till företagen -
antingen det gäller statliga företag. FFV. Bofors eller andra företag - och
handelspolitiska intressen som blir vägledande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Indignationen har varit stor på många håll. men jag tänker
inte gå in på det. Det har förekommit många andra affärer med svensk export av
vapen där minst lika stor indignation som i detta fall kunde ha varit befogad.
Men i de fallen har man inte hört några större protester, trots att exporten
kanske gått till diktaturstater av mycket värre sort än vad Libyen påstås vara.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill mot den bakgrunden uttrycka den förhoppningen att
konstitutions­utskottet i fortsättningen mera aktivt synar den svenska
vapenexporten i sömmarna, som man gjorde på 1950- och 1960-talen. Vi kommer
säkerligen att få fler sådana här affärer också fortsättningsvis, så länge
bestämmelserna inte har blivit omarbetade på ett sådant sätt att de bättre
beskriver vad som är tillåtet och vad som inte är det i vad gäller frågor om
utbildning och teknik, i vad gäller ren materielexport osv. Det måste alltså
till en väsentlig förbättring i det avseendet, och vi får hoppas att
utredningen kominer att resultera i förslag i denna riktning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section204&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section205&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;OLLE
SVENSSON (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Vi har här lyssnat till tre talangfulla
regeringsadvokater, men vad Sven-Erik Nordin, Anders Björck och Daniel Tarschys
sysslar med är ju framför allt att liksom Pontus Pilatus två sina händer och
vädjande till allmänheten säga: Härtill var vi nödda och tvungna. Och lägg
märke till vilken taktik man använder! Man väljer att peka ut syndabockar,
nämligen dels den socialdemokratiska regeringen-vilket var fallet i Sven-Erik
Nordins och Anders Björcks inlägg -, dels indirekt chefen för Telub AB och
styrelseordföranden i detta företag, vilka agerat för att den aktuella
utbildningen skulle startas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Låt mig då först i vad gäller de socialdemokratiska
regeringarna säga att ingen som helst granskningsanmärkning liksom inte heller
något kritiskt uttalande har framförts under utskottsbehandlingen. Anders
Björck anförde muntligen från denna talarstol kritiska synpunkter, men lägg
märke till att frågan ju har varit under behandling i utskottet, varvid
material tagits in från UD, och att UD:s dossier visar att det under regeringen
Palmes tid inte inkom några förfrågningar till departementet om
krigsmaterielexport till Libyen. Vid president Jallouds besök här den 4-6 mars
1974 gjorde man från svensk sida helt klart att någon krigsmaterielexport till
Libyen inte kunde komma i fråga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ärligheten fordrar väl att Anders Björck - som tyvärr inte
kunde vara med under utskottsbehandlingen - här vidimerar vad jag har sagt,
nämligen att frågan om regeringen Palmes befattning med saken har varit under
prövning i utskottet och att ingenting framkommit som gjort det möjligt att
rikta någon kritik mot den regeringens befattning med saken. Vi harfått en
statistik över handeln som visar att den har utvecklat sig positivt, vilket jag
anser är i och för sig värdefullt; jag tror inte att någon kan säga att det är
felaktigt att vi handlar med Libyen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sedan tycker jag dock - och det är kanske framfor allt det
som vi har försökt att fä majoriteten att förstå att vi riktar kritiken mot -
att det är värre att en regering här flyttar över ansvaret på chefen för Telub
och på dess styrelse. Våra samtal med Benkt Dahlberg i utskottet visar att
företaget alltigenom har uppfört sig korr'ekt mot regeringen. Inför utskottet
har Benkt Dahlberg bekräftat vad han sagt i Svenska Dagbladet, nämligen att om
regeringen hade beslutat att utbildningen skulle stoppas, så skulle Telub
naturligtvis ha gjort detta. Jag ställde under utskottsförhöret frågan till
Dahlberg: Då ni sökte kontakt med UD, kände ni dä till att bestännnelserna om
krigsmaterielexport inte omfattade utbildning? Detta kände han givetvis som
tjänsteman väl till. Vidare frågade jag: Om ni i stället för en klarorder från
utrikesdepartementet, godkänd av utrikesministern, hade fått ett besked om att
utbildningen borde stoppas, hade ni då följt det rådet? Svaret blev att det
skulle man ha gjort. Alltså: Utrikesdepartementets ställningsta­gande, som var
godkänt av utrikesminister Karin Söder, blev avgörande för att man kunde
fullfölja förhandlingarna om utbildning av libyska tek­niker.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag har
sagt att vi socialdemokrater inte har kritiserat denna klarorder från&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 137&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7 maj 1980&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Granskning av statsrådens tjän­steutövning ni. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utbildning i Sve­rige av libyska medborgare vid Telub AB&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;73&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section206&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section207&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr  137&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 7 maj 1980&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Granskning av statsrådens tjän­steutövning m. in.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utbildning i Sve­rige av libyska medborgare vid Telub AB&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;74&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;regeringen
- det har vi inte haft någon anledning att göra. Vad vi har kritiserat är att
regeringen inte tagit konsekvenserna av sin klarorder och öppet i debatten
erkänt sitt ställningstagande. Detta tycker jag har skapat oklarhet hos dem som
har sökt råd hos regeringen, och det är det vi har kritiserat. Vi har ju ändå
studerat dokument varav klart framgår att ärendet har föredragits inför
utrikesministern och att någon erinran mot utbildningen inte har gjorts av
Karin Söder och inte heller av något annat statsråd,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ANDERS BJÖRCK (m):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Olle Svensson säger att vi från borgerligt
håll tvär våra händer. Det gör vi inte alls. Det är vi som har tagit initiativ
till att det blir en tvätt genom att vi har sett till att frågan har kommit upp
till konstitutions­utskottets granskning - det har nämligen inte socialdemokraterna
gjort -trots att det skulle kunna innebära att en eller annan borgerlig
partivän som sitter i regeringen råkar ut för en liten släng. Vi är inte så
förtvivlat rädda som ni socialdemokrater för att någon partivän kan få uppleva
ett uns av krifik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Orsaken till att ärendet har kommit upp är att den
lagstiftning som finns på detta område är snårig,
Krigsmaterielexportkungörelsen är inte särskilt bra när det gäller denna typ av
verksamhet. Men den bär snarast Olle Svenssons partivänner ansvaret för och
inte vi från borgerligt håll. Det är ni sorn har drivit igenom den, det är ni
som har tagit initiativ till den, Vi har varit beredda att diskutera hur den
skulle kunna förbättras, och initiativ har tagits på detta område, Sven-Erik
Nordin har mofionerat i ärendet, och förre handelsmi­nistern Hädar Cars har
tillsatt utredningen. Vi har försökt föra en saklig och konstruktiv debatt
kring dessa frågor, men socialdemokraterna har inte velat vara med, I stället
har de, som Daniel Tarschys sade, efter ett våldsamt vacklande i fråga om
vilken infallsvinkel de skulle ha för sin kritik, hamnat på en reservation som
är några allmänna rallarsvingar och ingenting annat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sedan säger Olle Svensson att det var synd att Anders
Björck inte i konstitutionsutskottet tog upp detta rned Olof Palme, Det gjorde
jag visst. Jag tog upp denna fråga på ett mycket tidigt stadium av
handläggningen och pekade på det besök som en representant från Libyen gjorde
här 1974, Det var f, ö, det första officiella besöket här sedan revolutionen i
Libyen 1969, Jag pekade också på - och Olle Svensson borde ha varit klok nog
att uppfatta detta som en varning - att socialdemokratiska initiativ hade
tagits från bl, a, Olof Palmes sida. Men Olle Svensson ville inte lyssna på det
örat, och han bekvämade sig uppenbarligen inte heller att läsa igenom det
protokoll som skrevs under. Hade han gjort det, tror jag inte att
socialdemokraterna hade varit lika framfusiga när det gällt att rikta kritik
mot de borgerliga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Visst har vi vidare frågat utrikesdepartementet om detta.
Det framgår av den promemoria som vi fick frän utrikesdepartementets politiska
avdelning, daterad den 22 april 1980 - den är hemligstämplad, och därför kan
jag tyvärr inte läsa upp den - som just berörde om det 1974 förekom överläggningar
om krigsmaterielexport eller inte. Utrikesdepartementet konstaterade att sådana
överläggningar inte förekom. Därav följer att det som sedan kommit&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section208&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section209&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;fill stånd
inte faller - åtminstone inte formellt juridiskt - under bestämmel­serna om
krigsmaterielexport. Det är alltså, i enlighet meddet protokoll som upprättades
i mars 1974 mellan Jalloud och Olof Palme, fråga om yrkesutbildning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Detta protokoll kommer inte Olle Svensson och
socialdemokraterna ifrån. Då hade Khadaffi suttit vid makten i fem år. Han hade
genomfört sin islamiska revolution. Han hade gjort ett och annat, Olle
Svensson, som jag inte vill pina kammaren med - det finns mycket klara belägg
för hur man t. ex. behandlade politiska motståndare. I det läget inte bara
skriver man under ett avtal med Libyen, utan man inbjuder också Jalloud till
Sverige. Man ger en stor bankett för honom på utrikesdepartementet, den första
alkoholfria banketten i utrikesdepartementets historia. Dvs. flaskorna kom fram
när Jalloud hade gått på kvällen, för att vara helt exakt i historieskriv­ningen.
Då passade det de socialdemokratiska statsråden att ta fram dem. Och Jalloud
hyllades, och representanter för hans marin var med.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Protokollet är alldeles klart. Det upptar på punkten D
yrkesutbildning, på punkten F konsulttjänst, på punkten G know-how och
experter. Och dessutom upptar det, som Sven-Erik Nordin har sagt, kärnenergi på
punkten C. Det innehåller också, vill jag understryka, en direkt uppmaning till
berörda företag - och vad kan då vara närmare berört än ett helstatligt
företag? - att aktivt arbeta i denna anda. Och detta är undertecknat av Olof
Palme.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Man tillsatte därefter en blandad kommission för att
försöka följa upp avtalet. Senare anteckningar, som jag inte skall pina herr
Svensson med, konstaterar att man inte från svensk sida-och inte heller från
libysk sida, för den delen - var nöjd med takten i ansträngningarna att göra
någonting för att följa upp detta avtal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det kan alltså med fog sägas att socialdemokraterna har
ett stort ansvar för den här typen av affärer med Libyen. Det kommer man icke
ifrån, hur mycket man än vill kritisera enskilda borgerliga statsråd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 137&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7 maj 1980&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Granskning av statsrådens tjän­steutövning m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utbildning i Sve­rige av libyska medborgare vid Telub A B&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section210&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section211&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;OLLE
SVENSSON (s) replik;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Anders Björck försöker blanda bort korten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Först kan jag rätta ett felcitat. Han sade att jag har
sagt att den utbildning som sker vid Telub skulle vara en utbildning av
terrorister. Det har jag inte sagt. Jag citerade förre folkpartiledaren Per
Ahlmark, som använde detta uttryckssätt - samme Per Ahlmark som deltog i den
regering som gav klartecken för utbildningen av libyska militärer. Klartecknet
gavs dels av utrikesministern Karin Söder, dels av den moderate
försvarsministern Eric Krönmark.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad gäller den diskussion vi har fört - och talmannen har
ännu inte ingripit - så står det i betänkandet under Övriga frågor;
&amp;quot;Utbildning av lyblska medborgare vid Telub AB&amp;quot;. Det framgår av
handlingarna till betänkandet att den socialdemokratiska regeringen inte har
befattat sig med den frågan. Det har heller inte, sedan man tagit in handlingar
från utrikesdepartementet - jag har dem här, men de är strängt förtroliga och
jag kan inte läsadirekt från dem&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;75&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section212&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section213&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 137&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;- framkommit någonting som tyder på
att socialdemokraterna med sina&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Q     .&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;         &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;           &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;inifiativ för en ökad handel med Libyen har förberett den
här utbildningen. I&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;7 mni ToSO&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;stället har man varit väldigt noga
med att export av krigsmateriel skulle&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;undvikas,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;P_     
,    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Arial'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag vill understryka-och jag vänder
mig särskilt till Daniel Tarschys-vad&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.o,      
.--&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Per Ahlmark har sagt, nämligen att
om den politiska viljan hade funnits, så&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;,   
,.,     .&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;hade man kunnat stoppa den här
utbildningen. Manskall alltså inte skylla på&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Steutövning
m. m.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;j     &lt;span style='text-transform:
uppercase'&gt;f&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;konstitutionella
svårigheter. Vad vi socialdemokrater begär av en regering är&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;,,,,.,,,      , c&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;             &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;att den skall ta ansvar för sina handlingar, I stället
skyller man på en annan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utbildning
i Sve-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                           &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;i&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;             &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;v&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;,,,     ,&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;regering, som över huvud taget inte
haft den här frågan under behandling,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rige av
libvska&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;           &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana;text-transform:uppercase'&gt;b      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;amp;'&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;amp;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                              &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;amp;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                         &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;amp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;,,&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;. ,&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vidare försöker man göra gällande att ett statligt företag
inte har handlat&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;medborgare
vid&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;        &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;,&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                      &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;,&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;                         &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;j. , I   
' „&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;lojalt, när företaget i själva
verket har frågat regeringen hur det skall förfara.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det är det
som är virrigt och vimsigt, det är det som är fel - att inte ta ansvar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;för sina
handlingar,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ANDERS BJÖRCK (m) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Vad som är virrigt och vimsigt i den här
debatten må väl andra döma om. Jag vill bara säga att vi på borgerligt håll
sannerligen inte försöker blanda bort några kort. Vi har tvärtom försökt se
till att korten kommer på bordet. De som spelar med väldigt svaga kort i det
här sammanhanget är de socialdemokratiska reservanterna, som inte var medvetna
om att det fanns en joker i leken, nämligen herr Palme, som indirekt - jag vill
t. o. m. säga: på vissa punkter direkt - är upphovet till att den här affären
har kommit till stånd. Jag har, liksom herr Nordin, flera gånger citerat
innehållet i det protokoll som skrevs. Herr Svensson kan väl inte försöka påstå
att detta protokoll icke existerar. Det ligger en kopia framför mig här med
herr Palmes och premiärminister Jallouds egna namnteckningar. Där står helt
klart vad man förhandlade om.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr Svensson beklagar att borgerliga regeringar inte
stoppade affären. Kravet kunde väl med än större rätt ha ställts att man från
socialdemokratiskt håll inte hade satt i gång den här affären. Men det är en
känslig punkt för socialdemokraterna. Just vid det här tillfället slöts en rad
avtal med diverse regimer. Jag är övertygad om att vi i konstitutionsutskottet
framdeles kommer att få stifta bekantskap med en del andra avtal sorn slöts
under den revolutionära yran då herr Palme var statsminister. Men det här är
obehagligt för herr Svensson och socialdemokraterna. Jag betraktar det som en
stor triumf att frågan är så obehaglig att herr Svensson ropar på talmannens
hjälp för att få slut på debatten. Då tycker jag inte man behöver tillägga
särskilt mycket mer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;OLLE SVENSSON (s) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Jag tvingas att redovisa det besked konstitutionsutskottet har&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;fått från
utrikesdepartementet i en handling daterad den 22 april 1980.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utskottets
kansli har frågat: Behandlades frågan om krigsmaterielexport till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Libyen i
samband med premiärminister Jallouds besök i Sverige den 4-6 mars&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;76&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1974? UD svarar: Relevanta
handlingar närsluts. Såvitt framgår av dessa&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section214&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section215&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;gjorde man
från svensk sida helt klart för libyska vederbörande att någon
krigsmaterielexport till Libyen inte kunde komma i fråga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag har inte, Anders Björck, påstått att den utbildning
som förekommer i Växjö är att betrakta som krigsmaterielexport eller att det
ens rör sig om en militär utbildning. Den frågan har konstitutionsutskottet
inte prövat. Vad vi har påpekat är att om en regering bereds tillfälle att ta
ställning till en sådan här fråga och tar ställning genom sin utrikesminister
och sin försvarsminister bör den ha politiskt kurage att i den allmänna
debatten försvara det ställningstagandet. Den bör inte skylla på andra, inte på
den socialdemo­kratiska regeringen, inte på Telubchefen, och den bör inte
heller skylla på att den inte skulle ha möjlighet att påverka förhållandena.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är också intessant att denna utredning, som enligt
herr Nordin fått mycket oklara direktiv då det gällt att ta upp frågan om
utbildningens förenlighet med krigsmaterielexportr'eglerna, tillsattes 20
månader efter det att utrikesministern gav klarorder. Hade man haft politiskt
kurage och vilja att få konstitutionellt stöd att gå emot beslutet hade man
kunnat gå direkt till riksdagen med förslag till sådan ändring.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 137&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 7 maj 1980&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Granskning av statsrådens tjän­steutövning rn. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utbildning i Sve­rige av libyska medborgare vid Telub AB&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section216&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ANDERS BJÖRCK (m) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Olle Svensson talar om att man från
borgerligt håll skall ha kurage i ärendet. Det finns en sak man skall lägga
till när det gäller den här typen av affärer som är minst lika viktig som
kurage, och det är omdöme. Det omdömet har man inte visat från
socialdemokratiskt ledande håll då man slöt detta avtal och uppenbarligen inte
hade en tanke på de konsekvenser det kunde få.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om socialdemokraterna 1974 inte var beredda att exportera
krigsmateriel till Libyen och så heller inte har skett, vad är det då vi bråkar
om, herr Svensson? Då handlar debatten om den utbildning som uppenbarligen är
hur riktig och rimlig som helst. Då förstår jag än mindre den
socialdemokratiska reservationen. Ni har ju sagt att de borgerliga borde ha
haft kurage att stoppa det hela. Någon måtta får det väl ändå vara, herr
talman, på de olika motstridiga besked som ges från socialdemokratiskt håll i
utskottet och i den här debatten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tredje vice talmannen anmälde att Olle Svensson anhållit
att till protokollet få antecknat att han inte ägde rätt till ytterligare
replik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section217&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;SVEN-ERIK
NORDIN (c);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Det har nu gått åtskilliga minuter sedan Olle
Svensson hade några ord att säga till mig. Om jag rätt erinrar mig vad han sade
försökte han göra gällande att vi tvår våra händer. Får jag ge det rådet, Olle
Svensson: Kasta inte sten när ni sitter i glashus! Det replikskifte som nyss
avslutades mellan Anders Björck och Olle Svensson har gett vittnesbörd om att
vad frågan gäller är en utbildningsverksamhet - icke en krigsmaterielexport.
Det har Olle Svensson själv understrukit.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ingen har
här sagt, Olle Svensson, att man 1974 tänkte göra några&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;77&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section218&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section219&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 137&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 7 maj 1980&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Granskning av statsrådens tjän­steutövning m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utbildning i Sve­rige av libyska medborgare vid Telub A B&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;vapenexportaffärer
med Libyen. Vad man bestämde sig för då var att bedriva ett intensifierat
handelsutbyte inkluderande utbildning. Jag tycker inte att Olle Svensson skall
behöva skämmas för den socialdemokratiska regeringens ställningstagande i det
fallet. Men tag då också konsekvenserna! Det har den borgerliga regeringen fått
göra. Den har fått göra det i vapenexportaffärer. Det går ju till på det sättet
att det träffas ett avtal som det tar flera år att fullfölja, och det får man
vackert hålla sig till. Det fick man göra i det här fallet också.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag har heller inte vältrat över något ansvar i den här
frågan på Telub AB eller på dess VD. Det bjuder mig emot - jag brukar inte göra
så. Jag diskuterar inte enskilda personer och enskilda företag i den här
kammaren. Regeringens åtgärder kan vi diskutera - de enskildas åtgärder må vara
för sig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Olle Svensson har ändrat taktik under debatten. I sitt
första anförande var han ärlig nog att säga att när utrikesminister Karin Söder
i december 1977 fick detta ärende rapporterat för sig var hon inte förtjust.
Olle Svensson citerade Benkt Dahlbergs uttalande om utrikesdepartementets
reaktion, såsom han uppfattat den. Senare har Olle Svensson i alla sina andra
inlägg envist upprepat att utrikesdepartementet hade gett klartecken. Vad menar
Olle Svensson med klartecken? Försök att stå kvar vid den första tolkningen av
utrikesdepartementets reaktion: Det här kan vi inte göra någonting åt. Vi är
inte förtjusta, men företaget kan göra som det vill. Det får dra sina egna
konsekvenser och slutsatser av det svar som har getts.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är vad som har hänt, och detta - det är vi väl ändå
överens om - ger icke skäl till någon konstitutionell anmärkning. Kvar finns
tydligen bara det socialdemokratiska intresset av att få gnola över den
sittande regeringens åtgärder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section220&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;OLLE SVENSSON (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Bara ett kort tillägg med anledning av
Sven-Erik Nordins anförande. Det mesta har vi ju redan diskuterat - jag behöver
inte upprepa det.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag citerade Benkt Dahlberg, som
sade att man från utrikesdepartemen­tets sida inte var förtjust över affären
men att den kunde fullföljas. I det citatet ligger det inte någon motsägelse
till vad jag har sagt här, att vi har tittat på ett dokument från
utrikesdepartementet, som omtalar att Dahlberg har velat inhämta
utrikesdepartementets uppfattning om ifrågasatt utbildning i Sverige för libysk
militär personal. Det står i detta dokument att ärendet hade föredragits för
statsrådet den 20 december 1977 och lämnats utan erinran av henne. Det är
sanningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section221&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;78&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;DANIEL
TARSCHYS (fp):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Den här frågan har ju tagit en sensationell
vändning i dag, när Olle Svensson äntligen förklarar att socialdemokraterna har
en ståndpunkt. De har hittills inte haft det. Men här i dag har vi fått veta
att socialdemokraterna inte kritiserar att det gavs klartecken åt affären. De&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section222&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section223&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;tycker att
affären var riktig. De anklagar regeringen för aft inte ha stått för och aktivt
propagerat för sin ståndpunkt. På den här punkten finns det alltså en betydande
skillnad mellan folkpartiet - som kritiserar Telubaffären - och
socialdemokraterna, som stöder Telubaffären.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag ställde också till Olle Svensson frågan vad regeringen
borde ha gjort -låt vara att Olle Svenssons egen uppfattning logiskt sett borde
innebära att han anser att regeringen inte skulle ha ingripit alls utan bara
gjort reklam för Telubaffären. Då kryper Olle Svensson bakom Per Ahlmark. Det
är väl ändå klart att Olle Svensson och Per Ahlmark står på olika sidor i den
här frågan? Per Ahlmark tycker inte att det här var en bra affär - han
applåderar inte regeringen för ett givet klartecken, som Olle Svensson gör. Min
fråga ställdes inte heller till Per Ahlmark utan till Olle Svensson och de
socialdemokratiska reservanterna: Vad menar ni i klartext att regeringen skulle
ha gjort? Kom med ett rejält svar från er själva - inte från Per Ahlmark!&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 137&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 7 maj 1980&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Granskning av statsrådens tjän­steutövning in. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utbildning i Sve­rige av libyska medborgare vid Telub AB&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section224&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;OLLE SVENSSON (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! För att inte förlänga debatten har jag, mot
den ståndpunkt som Daniel Tarschys och andra har hävdat - att regeringen inte
hade några konstitutionella möjligheter att ingripa på grund av r-eglernas
utformning-citerat Per Ahlmark såsom tidigare ledamot av konstitutionsutskottet
och konstitutionell expert; han har deltagit i flera utredningar. Han säger;
&amp;quot;Folkpartiregeringen tycks ha ogillat saken, men hade inte kraft att
ingripa. Men att hindra ett statligt företag att utbilda utländska militärer är
naturligtvis möjligt. Det handlar främst om politisk vilja.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag säger så här: I sak är inte någon av de här tre
regeringarnas handläggning av den här frågan heroisk. Men ni har försökt att
göra den så fruktansvärt heroisk inför allmänheten. Vad vi har kritiserat är
att regeringen och dess representanter och försvarare - och vi har vid inånga
tillfällen kunnat märka att till dem hör statssekreteraren i
statsrådsberedningen och juniorledamoten av regeringen, som nu försvarar
regeringen här i kammaren - inte haft det politiska kuraget att stå fast vid
att man givit klarorder till den här utbildningen och att ni inte utåt tagit
ansvaret för detta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;DANIELTARSCHYS (fp):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag diskuterar inte
med tidigare ledamöter av konstitutions­utskottet - jag diskuterar här i
kammaren med nuvarande ledamöter av konstitutionsutskottet, med Olle Svensson.
Men Olle Svensson vägrar envetet att ge besked på den enkla frågan: Vad skulle
regeringen ha gjort? Vilka åtgärder skulle ha vidtagits för att hindra affären?
Nu vill Olle Svensson inte hindra den, så hans kritik är helt konstruerad, men
man måste ändå kunna begära ett svar. Kryp inte bakom Per Ahlmark utan ge ett
klart besked! Vad menar socialdemokraterna - ni har väl en egen uppfattning?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section225&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;OLLE
SVENSSON (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Jag har svarat på den frågan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Oin Karin
Söder och Eric Krönmark i regeringen Fälldin I då frågan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;79&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section226&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section227&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 137&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 7 maj 1980&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Granskning av statsrådens tjän­steutövning m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;underställdes
dem av en person som känner reglerna beträffande krigsmate­riel och som
förklarat att han kommer att följa de anvisningar regeringen ger, hade sagt
nej, hade man kunnat stoppa affären.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om regeringen skall kunna vinna respekt måste den göra ett
klart ställningstagande- jag anser att den gjorde ett sådant klart
ställningstagande vid statsrådens första möte med frågan - och då bör man också
fullfölja det och försvara det och inte försöka blanda bort korten och ge
intryck av att man egentligen är emot det man varit för. Det är det jag har
sagt är förvirrande. Det ger ingen respekt för en regering. Det är den kritiken
vi riktar mot de tre borgerliga regeringarna. Detta är ett utomordenligt
exempel på oklarhet i regeringens agerande. Det skapar bristande respekt för
regeringsmakten, urholkar i viss mån den parlamentariska demokratins
förtroendekapital.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section228&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;DANIEL TARSCHYS (fp);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Nu återstår det knappast en våt fläck av den
socialdemo­kratiska attacken. Nu behöver Olle Svensson all tvål och allt vatten
han kan uppbringa.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;TREDJE VICE TALMANNEN:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Sedan de under avsnittet Utbildning
i Sverige av libyska medborgare vid Telub AB anmälda talarna nu haft ordet
övergår kammaren till att debattera Beslut i visst
&amp;quot;utflaggningsärende&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section229&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beslut i visst &amp;quot;ut­flaggningsärende'&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;80&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ANDERS
BJÖRCK (m):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Som redan tidigare sagts i dag har
konstitutionsutskottet enligt RF 12:2 &amp;quot;att meddela riksdagen vad utskottet
vid sin granskning funnit förtjäna uppmärksamhet&amp;quot;. Föreliggande ärende
förtjänar i hög grad en uppmärksamhet som bör ges regeringen till känna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lagen om tillstånd till överlåtelse av fartyg av år 1977
är mycket restriktiv när det gäller överlåtelse av fartyg till länder med s. k.
bekvämlighetsflagg. I princip bör sådana överlåtelser inte förekomma. Men enligt
vad departe­mentschefen anförde i propositionen måste även här flnnas
möjligheter till olika lösningar i det enskilda fallet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det enskilda fall som vi här har att göra med handlar om
två fartyg, lastfartygen Bellman och Taube. En försäljning var aktuell hösten
1978 till ett liberianskt bolag tillhörigt ett av de japanska byggnadsvarv som
byggt fartygen. Fartygen avsågs därefter bli registrerade i Singapore,
Förutsätt­ningen för affären var att fartygen skulle tidsbefraktas av samma
befraktare som före överlåtelsen, Befraktare var ett franskt bolag, som dock
till 30 % ägdes av den svenske överlåtaren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Varför skulle nu en sådan här, juridiskt sett litet
komplicerad affär komma till stånd? Jo, det statliga franska rederiet klarade
inte av, på grund av det höga kostnadsläge som vi har i den här delen av
världen, att erlägga kontraktsenlig ersättning till det svenska ägarrederiet
Scandinavian Motor-ships. Till följd av detta kunde Scandinavian Motorships i
sin tur inte erlägga räntor till det japanska varv som byggt fartygen. Kort
sagt, man stod inför&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section230&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section231&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;konkurs,
om man inte direkt sålde fartygen eller fann en konstruktion som gjorde att
fartygen kunde segla vidare med visst svenskt delägande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För att lösa denna besvärliga situation och för att
undvika en konkurs eller direktförsäljning av fartygen till annat land, varvid
det svenska inflytandet helt skulle bortfalla, konstruerades en lösning av det
slag som jag just har nämnt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lagen om tillstånd till överlåtelse av fartyg ger som jag
nyss påpekat möjlighet till en sådan konstruktion. Med tanke på de stora värden
som stod på spel - bl. a. statliga kreditgarantimedel om 16 milj. kr. -
tillstyrkte följande remissinstanser affären: riksbanken, riksgäldskontoret,
nämnden för fartygskreditgarantier, Sveriges redareförening, Sveriges
fartygsbefäls-förening och Svenska maskinbefälsförbundet - med andra ord en
impone­rande rad av tunga instanser. En enda remissinstans sade nej; Svenska
sjöfolksförbundet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mot denna bakgrund var det knappast märkligt att
kommerskollegium sände ärendet vidare till regeringen den 18 september 1978 med
ett eget tillstyrkande. Kommerskollegium är normalt mycket restriktivt, men
denna gång sade man att det fanns goda skäl för att affären skulle komma till
stånd. Överlåtelsen skulle också ha kommit till stånd, vilket har framgått av
uttalanden av föregående kommunikafionsministern Bo Turesson. Han och hans
medhjälpare ansåg det självklart att man med den här mycket starka
remissopinionen skulle säga ja. Men den dåvarande trepartiregeringen ersattes
den 12 oktober med en folkpartiregering. Den 20 oktober - när regeringen hade
suttit bara några dagar- avslog kommunikationsministern, som då hette Anitha
Bondestam, denna ansökan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad är det för intressant med detta? Regeringen har väl
rätt att fatta vilka beslut den vill?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det intressanta i handläggningsordningen är att avslaget
kom efter det att Svenska sjöfolksförbundet, alltså den enda remissinstans som
sagt nej, sedan folkpartiregeringen hade tillträtt hade lyckats snabbt få fill
stånd en uppvaktning hos den nye statsministern, Ola Ullsten. Några andra
remiss­instanser hördes inte på nytt, utan man ändrade kvickt på kommerskollegi­ums
förslag till beslut och stoppade affären, vars avslutande av alla inblandade
betraktades som nära nog en återstående formalitet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om man nu tänkte ändra på ett så här viktigt beslut, hade
det naturliga självfallet varit att bereda andra remissinstanser tid att
inkomma med förnyade synpunkter - på samma sätt som man gav Svenska
sjöfolksförbun­det denna möjlighet. Anmärkningsvärt är vidare att ärendet i
praktiken nu avgjordes på en dag av en kommunikafionsminister, som aldrig
tidigare hade sysslat med sjöfart och som inte haft någon möjlighet att sätta
sig in i hela ärendet - något som f. ö. bekräftades vid efterföljande debatter
i kamma­ren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regeringens vägran att lämna exportlicens - en vägran som
alltså tillkom under minst sagt underliga former - blev förödande för det
tidigare så framgångsrika företaget Scandinavian Motorships. Inställning av
betalning­arna och avveckling blev nödvändigt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6 Riksdagens protokoll 1979/80:137-138&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 137&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 7 maj 1980&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Granskning av statsrådens tjän­steutövning m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beslut i visst ' 'ut-flaggn ingsären de''&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;81&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section232&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section233&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 137&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 7 maj 1980&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Granskning av statsrådens tjän­steutövning m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beslut i visst &amp;quot;ut-flaggn ingsären de''&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Detta sätt att avgöra ärendet utan att ta hänsyn till
remissinstanserna och utan att det berörda rederiet fick möjligheter att komma
till tals igen - även det försökte uppvakta - är i hög grad anmärkningsvärt.
Det är så anmärkningsvärt att det inte bör gå spårlöst förbi vid
konstitutionsutskottets granskning. Man kan därför med fog säga att detta
utflaggningsärende är förtjänt av den uppmärksamhet som det talas om i 12 kap.
2 § regeringsfor­men.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag yrkar bifall till reservation nr 6, som
är fogad till konstitutionsutskottets betänkande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;DANIELTARSCHYS (fp):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Flagglagen är resultatet av en mycket
omsorgsfull politisk kompromiss, som bl. a. gick ut på att överföring till
bekvämlighetsflagg med bevarat svenskt driftsinflytande skulle tillåtas bara i
sådana fall där den är till gagn för svensk sjöfart. I klartext betyder detta
att utflaggning kunde accepteras, t. ex. om man frigör kapital som kan användas
till investeringar i bättre tonnage eller som på annat sätt kan bidra till att
upprätthålla sysselsättningen och kapaciteten i den svenska handelsflottan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I fallet &amp;quot;Bellman&amp;quot; och &amp;quot;Taube&amp;quot; var
denna förutsättning inte uppfylld. Rederiet hade inga flera fartyg och några
nya fartygsinvesteringar var inte heller påtänkta. Utflaggningen var alltså
inte till gagn för svensk sjöfart, och detta spelade givetvis en stor roll för
regeringens bedömning. Här stod man inför ett viktigt prejudikat. Hade man
släppt fram denna utflaggning, hade framtida operationer av samma slag inte
kunnat hejdas. Då skulle den barriär som med stor omsorg riggats upp genom
flagglagen ha varit raserad. Därför följde man lagen till punkt och pricka,
även om regeringen liksom kommerskollegium var medveten om att detta innebar
vissa förluster, inte bara för företaget utan också för staten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anders Björck räknade upp ett antal remissinstanser, som
han var imponerad av. Regeringen var inte fullt lika imponerad. När man fattar
beslut går det inte till så att man räknar antalet remissinstanser, utan man
tar hänsyn till deras argumentering och försöker fatta beslut på grundval av de
starkaste argumenten. Så har regeringen gjort i detta fall, och det finns
därför enUgt min uppfattning inte någon anledning till kritik mot regeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Herr
talman! Jag yrkar bifall till utskottets hemställan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section234&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section235&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;82&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ANDERS
BJÖRCK (m):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Det intressanta är ju handläggningen av det
här ärendet. När man avgör ett ärende av stor vikt - här handlade det om
åtskilliga tiotals miljoner - är det självklart att man måste sätta sig noga in
i frågan. Det är det första.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det andra är att man skall lyssna till alla de mycket
tunga remissinstanser som fanns i det här sammanhanget - remissinstanser, herr
Tarschys, med ett gediget sjöfartspolitiskt kunnande. Jag vill peka på
fartygskreditgaranti-nämnden, Sveriges redareförening. Sveriges
fartygsbefälsförening och Svenska maskinbefälsförbundet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section236&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section237&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det tredje är att man skall ge det företag som är berört
och som kanske tvingas till avveckling, vilket också blev fallet, möjlighet att
göra sin röst hörd. Här fattades plötsligt ett beslut som gick tvärt emot det
man hade utgått ifrån. Företaget måste också ha någon dag eller några dagar på
sig att klara av detta, men så blev icke fallet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag har en känsla av att herr Tarschys skulle bli
utomordentligt upprörd, om han ägde ett företag, som plötsligt hotades att bli
försatt i konkurs, och han inte fick möjlighet att ge sin syn på konsekvenserna
av ett eventuellt administrativt beslut, det må vara av en regering eller något
annat organ.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Då frågar jag; Varför hade man så bråttom? Varför lyssnade
man bara på en enda remissinstans - varför bara på Svenska sjöfolksförbundet?
Varför lyssnade man inte på alla de andra? Varför gav man inte ägaren till
rederiet eller hans företrädare rimlig tid att redogöra för sin bedömning av
affären?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är de frågor jag skulle vilja ställa. Med all respekt
för dåvarande statsministern Ola Ullsten och fru Bondestam vill jag erinra om
att ingen av dem hade sysslat med sjöfartspolitiska frågor tidigare. Och så
brådskande var inte ärendet att man inte kunde vänta någon vecka utan att man
på en särskild statsministerföredragning och efter en uppvaktning av
Sjöfolksförbundet såg sig föranlåten att hux flux avgöra ärendet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Till sist, herr talman, en saklig komplettering. Herr
Tarschys säger att Scandinavian Motorships ägde bara de två fartyg som det
handlar om i det här ärendet. Ja, det är riktigt, men regeringens beslut
underlättade ju inte precis för företaget att skaffa några nya fartyg. Och vad
mera är; Företaget hade trots utflaggningen, om den hade kommit till stånd, en
rad sjöfartsin­tressen. Rederiet har specialiserat sig - eller hade, får man
tyvärr säga - på frakt av bilar och konstruerat en lång rad epokgörande fartyg.
Företaget hade specialhamnanläggningar just för denna typ av verksamhet. Det är
väl någonfing som borde fillmätas en viss betydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi kan alltså utgå ifrån att hade affären genomförts på en
rimligt sätt så hade företaget haft möjlighet - med de hamnanläggningar det hade
- att också i fortsättningen konstruera nya fartyg och bedriva den
rederiverksam­het som - vilket ju flagglagen faktiskt ytterst syftar till -
skall bibehållas i Sverige.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag är tacksam, herr talman, för att få svar på de frågor
jag har ställt. Varför gick det så rasande snabbt? Varför lyssnade man inte på
de instanser som var direkt inblandade, med ett enda undantag?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 137&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 7 maj 1980&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Granskning av statsrådens tjän­steutövning m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beslut i visst &amp;quot;ut­flaggningsärende&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section238&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section239&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;DANIEL
TARSCHYS (fp):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Anders Björck säger att företagets ägare var
upprörd. Jag betvivlar inte det. Anders Björck förefaller upprörd, och när
Anders Björck är upprörd brukar det alltid finnas andra som också är upprörda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anders Björck säger vidare att man inte lyssnade på
berörda instanser. Jo, naturligtvis gjorde man det. Man tog del av den
argumentering som framfördes, både av företagets ägare och av olika
remissinstanser. Självklart lyssnade man på alla parter och läste alla
yttranden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;83&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section240&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section241&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 137&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 7 maj 1980&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Granskning av statsrådens tjän­steutövning m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beslut i visst &amp;quot;ut­flaggningsärende&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Anders Björck säger att den nya kommunikationsministern
var oerfaren. Hon hade varit expeditionschef i kommunikationsdepartementet och
hade sysslat med alla de frågor som hanteras i det departementet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sedan frågar han: Varför fattade regeringen beslutet så
snabbt? På den punkten måste jag erkänna att jag inte kan ge något besked. Den
allmänna klagolåt som vi i övrigt har hört här är ju att regeringen fattar
beslut alltför långsamt, Anders Björck kommer nu och klagar över att beslutet
fattades för snabbt. Jag kan i det enskilda fallet inte göra någon bedömning av
huruvida man varit för snabb eller för långsam, men i allmänhet är ju
efterfrågan på snabba beslut vanligare än efterfrågan på långsamma beslut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ANDERS BJÖRCK (m):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Utöver detta finns det dock en efterfrågan på
kloka beslut, herr Tarschys. Det gäller även den regering som då satt. Den hade
faktiskt kunnat kosta på sig en viss tidsutdräkt i det här ärendet för att
lyssna pä dem som var berörda. Det är en lek med ord när herr Tarschys säger
att visst lyssnade man till alla remissinstanser. Ja, det gjorde man, men till
den enda remissinstans som sade nej av dessa många och tunga remissinstanser
lyssnade man en extra gång. Och så fort detta var klart - då klippte
folkpartiregeringen till och gick rakt emot alla de andra remissinstanser­na.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Visst har man formellt sett lyssnat, men det kan verkligen
inte påstås, herr talman, att man lyssnat på ett rättvist sätt på de olika
remissinstanserna. Hade man haft intresse av detta, skulle man naturligtvis ha
låtit några av dem som var mest direkt berörda fått komma till tals en gång
till.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag har fortfarande, herr talman, inte fått något svar på
min fråga: Varför gick det så rasande snabbt i just det här fallet?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;DANIEL TARSCHYS (fp):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Anders Björck ogillar beslutet - det har jag
fått klart för mig av den här diskussionen. Någon annan kritik som är
bärkraftig har han inte framfört.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section242&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section243&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;84&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ANDERS
BJÖRCK (m):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Om det inte är en bärkraftig kritik att hävda
att man borde ha slagit vakt om den enskildes rätt i ett sådant här viktigt
avgörande, som inte bara betydde stora ekonomiska förluster för ett rederi utan
även innebar sysselsättningsproblem för många berörda, då har vi helt olika
uppfattningar om vad som är saklig kritik eller inte. Jag tycker att det är
fullkomligt självklart att en sådan här handläggning, som fick dessa
konsekvenser, är väl värd att ta upp i det här sammanhanget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag har fortfarande, herr talman, inte fått svar på min fråga:
Varför fattade man blixtsnabbt ett beslut sedan man lyssnat bara till den part
som avstyrkte det hela? Bara några fimmar senare och innan rederiet hade fått
besked hade beslutet via pressmeddelanden nått pressen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Herr
Tarschys var ju statssekreterare under folkpartiregeringen. Jag vet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section244&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section245&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;inte om
han hade hunnit tillträda när beslutet fattades, men under den tid&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr  137&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;som vi behandlat detta ärende har han väl som
folkpartiregeringens talesman&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;         &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Onsdaeen
den&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;i den här
debatten haft alla möjligheter att ta reda på hur det förhåller&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;         &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;-j - &lt;span style='text-transform:
uppercase'&gt;joq&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;sig.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                       &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section246&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;DANIELTARSCHYS (fp);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag har tålmodigt försökt förklara för Anders
Björck att det här var ett vikfigt prejudikatsfall som var bestämmande för om
flagglagen i framtiden skulle vara användbar eller bara vara en papperstiger.
Därför var det naturligt att regeringen i sin bedömning inte bara tog hänsyn
till omständigheterna i det speciella fallet utan också till verkningarna på
lång sikt för den svenska sjöfartspolitiken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Granskning
av statsrådens tjän­steutövning m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section247&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ANDERS BJÖRCK (m);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Om ett viktigt prejudikatsfall handläggs på
detta sätt beklagar jag djupt om folkpartiregeringen fick fillfälle att
handlägga andra viktiga prejudikatsfall,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;TREDJE VICE TALMANNEN:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Sedan alla under avsnittet Beslut i
visst &amp;quot;utflaggningsärende&amp;quot; anmälda talare nu haft ordet övergår
kammaren till att debattera Bidrag till vissa befrielserörelser i Zimbabwe-Rhodesia,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section248&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ANDERS
BJÖRCK (m);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Flerr talman! Sverige ger sedan länge stöd åt vissa
befrielserörelser i södra Afrika, Stödet är enligt de principer vi enats om
uteslutande humanitärt och får inte användas fill militära ändamål. Inte heller
får svenskt stöd användas till att polifiskt stödja en viss befrielserörelse
före en annan. När humanitärt stöd ges måste man naturligtvis så noggrant som
möjligt uppfylla dessa kriterier.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Situafionen i Zimbabwe-Rhodesia har under de senaste åren
följts med stort intresse i världen. Att en lösning nu änfligen nåtts är vi
naturligtvis alla glada över.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sverige har gett stöd fill två organisationer. Patriotiska
frontens båda grenar ZAPU och ZANU. Detta skedde bl. a. genom ett
regeringsbeslut den 3 januari 1980. Beloppet var då 5 milj. kr. vardera.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Detta är inte något obetydligt stöd och har självfallet
bidragit till ökade möjligheter för dessa båda organisationer att bedriva en
effektiv valrörelse. Om pengarna gått direkt till valmaterial eller annat är
därvidlag mindre intressant. Ett tillskott av denna storleksordning i en
valrörelse innebär helt enkelt bara att andra medel frigörs som kan användas
till direkta valaktiviteter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Intressant i sammanhanget är att en ansökan om medel från
ett annat parti i landet, UANC, har avslagits av den svenska regeringen.
Härigenom, herr talman, har den svenska inställningen kunnat missuppfattas, och
det har också utomlands hävdats att Sverige inte iakttagit strikt neutralitet
mot de i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bidrag Ull vissa befrielserörelser i Zimbabwe-Rho­desia&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;85&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section249&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section250&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 137&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 7 maj 1980&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Granskning av statsrådens tjän­steutövning m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bidrag tiU vissa befrielserörelser i Zimbabwe-Rho­desia&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;valet
deltagande partierna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I detta sammanhang kan det kanske omnämnas att stöd även
till UANC har lämnats av t. ex. Norge.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Detta är naturligtvis, herr talman, en mycket besvärlig
fråga. Det kan vara svårt att på långt avstånd bedöma effekterna av svenskt
stöd när det gäller olika partier som konkurrerar vid ett val, ett val som i
detta fall var extra betydelsefullt, eftersom det gällde det första fria valet
någonsin för hela befolkningen i landet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är därför uppenbart att regeringens beslut om stödet
fill Patriotiska frontens båda grenar men ej till UANC, och det sätt varpå
biståndet har lämnats, kunnat missuppfattas och att så också, åtminstone i ett
fall, har skett. Det är viktigt att Sverige uppträder så neutralt som möjligt
gentemot olika politiska rörelser, rivaliserande stammar och regionala partier.
Stor noggrannhet måste i framtiden iakttas i detta avseende. Vad som har hänt
den här gången utgör ett memento för framfiden, vilket vi från moderat håll har
velat ge riksdagen till känna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Jag ber att få yrka bifall till reservation
nr 7 i utskottets betänkande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section251&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;DANIEL TARSCHYS (fp);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Det här är ju en mycket egendomlig
reservation som de moderata ledamöterna i KU riktar mot trepartiregeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De allra flesta av oss i den här kammaren hälsar säkert
Zimbabwes självständighet med stor tillfredsställelse. Den har bl. a. inneburit
att hundratusentals flykfingar som tvingats leva utanför landets gränser har
kunnat ta sig hem. Sverige har i flera omgångar gett humanitärt bistånd till dessa
flykfingar, och regeringen beviljade senast den 3 januari i år 5 milj. kr. som
bidrag till den repatrieringsaktion som FN:s flyktingkommissarie har ansvaret
för.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nu ser Anders Björck vårt stöd till
den här repatrieringen som en otillbörlig inblandning i det val som enligt
avtalet skulle hållas. Det sägs i reservationen att vi har gett bidrag till den
Patriotiska frontens två grenar, men däremot inte till andra
&amp;quot;grenar&amp;quot;. Jag antar att det är biskop Muzorewas parti som han syftar
på. Det är väl första gången som det partiet kallas för en gren, men det är
framför allt en överraskande synpunkt. Biskop Muzorewas anhängare befann sig
inne i Zimbabwe och behövde följaktligen inte hjälp till någon repatriering.
Menar moderaterna verkligen att man av pur neutralitet skall gå in och flytta
på folk som inte behöver flyttas? Det är nog inte bara jag som har svårt att
förstå den här senkomna stöddemonstrationen för biskop Muzorewa. I rättvisans
namn bör det noteras att moderaterna i regeringen har varit med om det beslut
som Anders Björck och hans kolleger kritiserar. Den moderata grenen i KU
opererar alltså på egen hand.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section252&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;86&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ANDERS
BJÖRCK (m):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Den här reservationen är ganska kort och
innehåller inte någon anmärkning mot regeringen. Däremot innehåller den ett
konstate-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section253&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section254&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rande att
det är viktigt att svenska biståndsinsatser i berörda mottagarländer inte kan
missuppfattas på det sätt som nu har skett. Det är faktiskt så, herr talman,
att det inte alltid är så lätt att från svensk horisont avgöra vad som är mer
eller mindre väl stödda grenar av en rörelse eller fristående rörelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill erinra herr Tarschys om att vi för ungefär tio år
sedan på folkpartiets initiativ hade en lång debatt här i riksdagen när det
gällde situationen i Angola. Folkpartiet hävdade då bestämt att en viss rörelse
skulle få stöd, eftersom man ansåg den vara stor och viktig, någonting som med
all kraft bestreds av andra delar av den här kammaren. Då var det alltså
folkpartiet som hade en uppfattning som var avvikande frän riksdagsmajo­ritetens.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Det nu aktuella regeringsbeslutet - alldeles
oavsett att regeringen har fattat det kollektivt, för det spelar mindre roll i
samman­hanget - har missuppfattats utomlands. Jag tycker därför, vilket också
är anledningen till att reservationen har avgivits, att ett sådant här
förfarande icke får upprepas i framfiden om det är möjligt att undvika.
Regeringen måste i fortsättningen uppträda så neutralt som möjligt gentemot
olika rörelser i de länder i södra Afrika som kan komma att bli aktuella för
svenskt stöd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 137&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 7 maj 1980&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Granskning av statsrådens tjän­steutövning m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bidrag till vissa befrielserörelser i Zimbabwe-Rho­desia&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section255&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;DANIEL TARSCHYS (fp):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Anders Björck har
reserverat sig i KU:s granskningsbetän­kande, men hans avsikt var inte att
rikta någon anmärkning mot regeringen. Han måste väl ändå inse att han därmed
har vidtagit en åtgärd som kunde missuppfattas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section256&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ANDERS
BJÖRCK (m):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Det är mycket möjligt att åtgärden kan
missuppfattas av herr Tarschys, men den kan säkert inte missuppfattas av de
människor som, till skillnad från herr Tarschys och hans partivänner för tio år
sedan, inte tycker att detta är så enkelt och självklart som här görs gällande.
Jag tänker då på människor som känner litet ansvar för att Sveriges anseende i
Afrika icke skadas av att den svenska regeringen stöder bara vissa av de befrielserörelser
som finns där.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill understryka, herr talman, att den här
reservationen har avgivits icke minst med tanke på framtiden. Vi hade en
situation - och den borde herr Tarschys känna väl till - när en tidigare
regering ensidigt favoriserade vissa befrielserörelser som den ansåg vara sig
politiskt närstående. Det var efter i första hand de principerna som man gav
humanitärt bistånd. Detta kritiserade folkpartiet då, och man tyckte dessutom
att det var värt en och annan motion. Jag har här en mofion från år 1972 som
belyser just detta förhållande. Den är undertecknad av två personer: Gunnar
Helén och Thorbjörn Fälldin. Där finns bara dessa två namn. Motionen tar upp en
krifik som, herr talman, är av just det slag som vi har framfört när det gäller
urvalet av befrielserörelser som erhåller svenskt bistånd. Det vittnar väl ändå
om att det inom folkpartiet och centern har funnits personer som tar de här
frågorna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;87&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section257&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section258&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 137&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 7 maj 1980&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Granskning av statsrådens tjän­steutövning m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;litet
allvarligare än vad Daniel Tarschys tycks göra när han gör sig lustig över om
det här beslutet medfört risk för misstänkliggörande eller inte.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;DANIEL TARSCHYS (fp):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Ibland känner man en mycket stor tacksamhet
över att utrikespolitiken och biståndspolitiken befinner sig i säkra händer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;TREDJE VICE TALMANNEN:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sedan de under avsnittet Bidrag till vissa
befrielserörelser i Zimbabwe-Rhodesia anmälda talarna nu haft ordet övergår kammaren
till att debattera Remiss av den s. k. KS-utredningen, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section259&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Remiss av den&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;           &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;DANIEL TARSCHYS (fp);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;s. k.
KS-utred-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;           &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Herr talman! Regeringen Erlander
hade en gång förhoppningen att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ningen, m.
m.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;         &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;förhandlingen om överförande av
Karolinska sjukhuset till landsfinget skulle&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;vara
färdig den 1 september 1966. Trots behjärtade insatser från fem olika
regeringarär den ännu inte slutförd. Den utredning som Ingegerd Troedsson
fillsatte och Hedda Lindahl med tiden fick ett betänkande från var ett led i
förberedelserna för dessa förhandlingar. I den utredningen var personalor­ganisationerna
företrädda genom särskilda sakkunniga, som givetvis kunde foga egna yttranden
till utredningens betänkande. Att mot den bakgrunden klaga över att personalen
inte har kunnat göra sig hörd tycker jag är helt obefogat, och det finns därför
ingen anledning för riksdagen att instämma i majoritetens bedömning som inte -
det kanske bör påpekas efter en del tillspetsade framställningar i TV - är
någon &amp;quot;prickning&amp;quot; av Hedda Lindahl utan enbart en liten mild
omförmälan. Men det är en omförmälan för mycket. Jag yrkar bifall till
reservation 8.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den andra frågan gäller ett problem i anslutning till
Serafens nedläggning, som efter Gunnar Biörcks i Värmdö inträde i riksdagen har
ägnats en mycket stor uppmärksamhet i olika utskott och i kammaren. Gunnar
Biörck är ju numera tillkallad som särskild utredningsman i något som heter
Sista Serafenutredningen, och någon gång tar han väl också upp sin sista
Serafenfråga i riksdagen. Den här gången gäller det i alla fall två kolleger
till Gunnar Biörck som visserligen fick tillfälle att själva välja arbetsplats
men däremot vid den flyttningen inte fick med sig sina, som det står i
yttrandet, &amp;quot;faktiska resurser&amp;quot;. Professor Biörck använde ett mera
målande uttryck i utskottet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om man läser det utskottsbetänkande som Gunnar Biörck
åberopar finner man nu inte något stöd för att riksdagen skulle ha beslutat
någonfing annat än det som regeringen verkställde. Utskottet skriver inte att
de två professo­rerna skulle få tjänster vid Karolinska sjukhuset men slår
däremot fast att det skulle vara lämpligt om de vid Serafens nedläggning
bereddes tillfälle att tjänstgöra som överläkare vid KS. Av detta utläser
Gunnar Biörck att dessa båda professorer om de så önskade skulle få samma
förmåner som professorn i medicin, som i samband med nedläggningen fick en
personlig professur&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;88&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                           &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;förenad med en överläkarbefattning
vid Karolinska sjukhuset. Jag kan inte&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section260&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section261&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;se annat
än att detta är en alldeles klar feltolkning av riksdagens beslut. Och det blir
inte mindre allvarligt när Gunnar Biörck senare i yttrandet kastar sig över en
helt oskyldig departementstjänsteman, som i ett brev förklarar att regeringen
avser att till punkt och pricka följa riksdagens beslut. Jag tycker faktiskt
att Gunnar Biörck borde be om ursäkt för det omotiverade påhoppet på en person
som här inte kan försvara sig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Under detta anförande övertog
förste vice talmannen ledningen av kammarens förhandlingar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;GUNNAR BIÖRCK i Värmdö (m):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Jag har i den här debatten den något kluvna
uppgiften att i avsnitt 12 d företräda utskottets majoritet och att i avsnitt
12 g kommentera det särskilda yttrande som avgivits av utskottets moderata
ledamöter. Båda punkterna gäller regeringens befattning med Karolinska
institutets under­visningssjukhus.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Innan jag går in på sakfrågorna vill jag emellertid
redovisa några personliga intryck från granskningsarbetet i
konstitutionsutskottet. Jag är tacksam över att ha fått delta i detta arbete.
De erfarenheter det givit mig vill jag försöka sammanfatta på följande sätt:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Antalet regeringsärenden är så stort att varje statsråd
genomsnittligt svarar för beredningen av nära 1 500 beslut om året eller sex
per arbetsdag förutom alla andra uppgifter. Trots detta har
konstitutionsutskottet i sitt granskningsarbete inte uppdagat mer än en
handfull, mestadels mindre betydande, ärenden, som varit av beskaffenhet att
erfordra utredning. Även om både flera och större fel hade påvisats än vad som
nu skett, skulle jag ha varit beredd att se fill de ansvariga statsråden med
mildhet. Det är mänskligt att fela. Dessutom torde det ofta förhålla sig så att
felet icke är statsrådets, utan vederbörande myndighets eller handläggares, som
statsrådet får klä skott för. Farhågan att bli beskylld för ministerstyre, som
uppenbarligen är levande och som har omnämnts här i dagens debatt, begränsar
ytterligare -och stundom kanhända olyckligt - statsrådens och därmed
regeringens förmåga till ett kraftfullt och konsekvent agerande. Själv skulle
jag, i enlighet med det gamla arméreglementet, närmast vilja hävda att
uraktlåtenhet att handla ligger departementschef mer till last än misstag vid
val av medel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Till skillnad från den bild jag fått av statsråden har jag
vid det här laget ett långt livs erfarenhet av myndigheters tilltagsenhet och
manipulativa verk­samhet - det må nu gälla centrala verk eller lokala
förvaltningar. Jag har ett intryck av att ju mer decentraliserade
maktbefogenheterna blir, desto sämre blir det också med den juridiska
kompetensen hos beslutsfattarna, desto mera ersätts rätten av makten, desto mer
riskerar enskilda människor att drabbas av övergrepp och desto större blir
osäkerheten i samhället. Den konstitutionella granskningen av regeringens
handlande ger uppenbarligen mestadels ett magert utbyte. Det är mot den alltmer
vildvuxna floran av myndigheter som den verkliga kontrollen borde sättas in.
Jag har knappast det intrycket att JO-ämbetet och riksdagens revisorer i deras
nuvarande&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 137&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 7 maj 1980&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Granskning av statsrådens tjän­steutövning m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Remiss av den s. k. KS-utred­ningen, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section262&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section263&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 137&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 7 maj 1980&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Granskning av statsrådens tjän­steutövning m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Remiss av den s. k. KS-utred­ningen, in. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;90&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;gestaltning
räcker till för systematisk övervakning och resoluta ingripanden.
Karakteristiskt för vårt nuvarande samhällsskick är dessutom den överslä­tande
inställningen till det personliga ansvaret hos offentliganställda besluts­fattare
och handläggare. Jag är gammalmodig nog att anse denna utveckling
demoraliserande och skadlig och därför värd att bekämpa.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är också påfallande att genom det skydd som de
politiskt ansvariga erbjuder, breder det ut sig en undervegetation av
befattningshavare, som i skydd av sin oåtkomlighet utvecklar en på personliga
kontakter baserad underrättelse- och samordningsverksamhet mellan organ och
institutioner, för att redan på ett förberedande plan försöka låsa vissa
handlingsmönster och binda upp de ansvariga beslutsfattarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En viss inblick i denna verksamhet har givits i den
intressanta &amp;quot;Kontenta­serie&amp;quot;, för vilken en ledamot av
konstitutionsutskottet - ingen mindre än Daniel Tarschys - haft huvudansvaret.
Vår nya författning samlar i princip &amp;quot;all makt i denna sal&amp;quot;. Vi vet
ändå att så har det inte blivit. Balansen mellan första och andra statsmakten -
riksdagen och regeringen - är för all del hjälpligt reglerad i vår
lagstiftning. Men tredje statsmakten skriver i den utsträckning det passar den
sina egna lagar, och just nu bevittnar vi, med händerna på ryggen, hur
arbetsmarknadens organisationer likt väldiga bepansrade urtidsödlor med alltför
litet hjärnsubstans i förhållande till kroppsvikten tar livtag på varandra med
risk att trampa ner hela det samhälle, av vilket de ändå är beroende och som
möjliggör deras egen existens.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Statsanställdas förbund har i sin tidning givit mig ett,
låt vara motvilligt, erkännande för att jag i konstitutionsutskottet på den
punkt vi nu behandlar försvarat personalorganisationernas rätt att komma till
tals i frågan om Karolinska sjukhusets eventuella kommunalisering. Förbundet
har i samma fidning låtit meddela att &amp;quot;så här kan vi stänga det mesta av
Sverige&amp;quot;, och man är av allt att döma på god väg. Det är onekligen en
annan ambition än den att &amp;quot;sätta fart på Sverige&amp;quot;, vilket förefallit
andra mera behövligt. Jag måste därför här klart markera en rågång mellan den
ena sidan av denna personalorganisations agerande och den andra, så att inget
tvivel skall råda om vad jag gillar och inte gillar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När en annan organisafion för några år sedan riskerade att
stänga en del av Sverige, då beslöt riksdagen förbjuda detta. Olika faller
ödets lotter. Om Sverige fortfarande fungerar i dag, är det förmodligen bl. a.
SACO vi skall tacka för detta. Där har man, efter Martin Luthers recept, hållit
huvudet kallt och fötterna varma. Förmodligen har man också, liksom regeringen,
is i magen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Men i anslutning till vad jag nyss har sagt om
arméreglementet kan man kanske göra gällande att en regering inte får ha
alltför mycket is i magen när det gäller att ingripa mot allvarliga störningar
i den offentliga verksamheten. Jag tror att jag kan ge uttryck för den vanmakt
som många läkare på konfliktdrabbade sjukhus känner över att de nu inte, som
allmänna läkarinstruktionen föreskriver, kan tillhandahålla &amp;quot;den vård som
den sjukes tillstånd fordrar&amp;quot;. Det är en förnedrande och förödmjukande
situation för&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section264&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section265&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;den som i
samhällets tjänst skall fullgöra väsentliga uppgifter att med mössan i hand,
men med förbittring i hjärtat, tvingas vädja till några kallhamrade spelare om
nådigt tillstånd att få rädda sina medmänniskor till liv och hälsa. Den
skymfliga utmaning mot samhället som denna del av arbetskonflikten utgör kan
inte få bli utan konsekvenser. Lagstiftningen om offentliganställ-das
förhandlingsrätt måste göras om.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Och därmed, fru talman, lämnar jag mina personliga
synpunkter och går över till de punkter i betänkandet som det i
rollfördelningen fallit på min lott att kommentera. Utskottets majoritet har
alltså givit förutvarande biträdan­de socialministern Hedda Lindahl en
reprimand - i anseende till föremålet hållen i en älskvärd och föga
förpliktande tonart - för att hon inte lät remittera Cari Perssons utredning
rörande Karolinska sjukhuset på sedvan­ligt sätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I motsats till Daniel Tarschys uppfattning har enligt min
mening den dåvarande biträdande socialministern visat en antikverad inställning
till personalens rättmätiga intresse för den egna arbetsplatsens villkor. Av
den korrespondens som förekommit mellan konstitutionsutskottet och departe­mentet
framgår att vederbörande där låtit meddela att något remissförfa­rande
&amp;quot;påkallades inte av förhandlingsparterna, eftersom remissförfarande inte
bedömdes vara ägnat att tillföra ärendet något av betydelse för
förhandlingsarbetet&amp;quot;. Det upplystes också om att samråd skett med
Karolinska institutet. Sedan det från utskottet påpekats att utredningsman­nen
i sin missivskrivelse anfört att &amp;quot;vid kartläggning och dokumentation har
utredningen i viss omfattning biträtts av förvaltningen vid Karolinska
sjukhuset och hälso- och sjukvårdsnämnden samt av företrädare för Karolinska
institutet och statens förhandlingsnämnd&amp;quot; - vilket ju inte riktigt
motsvarar vad man menar med samråd - lät vederbörande vid departementet meddela
att &amp;quot;hinder för KS - eller Kl - att kommentera utredningen finns ju inte,
tvärtom bör väl KS och Kl förse förhandlingsnämnden med alla fakta som man
tycker är relevanta&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets majoritet har inte känt sig tilltalad av denna
administrativa snorkighet, i all synnerhet som man från
personalorganisationernas sida begärt både remiss och utarbetande av
alternativa förslag. Dessa önskemål kvarstår, och Hedda Lindahls efterträdare
har självfallet fortfarande möjlighet att för sin del göra den efterlysta
insatsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I det andra ärendet, som konstitufionsutskottet haft
anledning att intressera sig för beträffande undervisning och forskning vid
Karolinska institutet, har utskottet friat statsrådet Wikström, ehuru de
moderata utskottsrepresentanterna ansett sig böra avge ett särskilt yttrande. I
detta yttrande, som finns att läsa i granskningsbetänkandet-jag skall inte
referera det här- påvisar vi, hur man i utbildningsdepartementet gjort sitt
bästa för att vantolka vad utbildningsutskottet, och därmed riksdagen, uttalat
om de villkor ett par professorer borde ha erbjudits vid deras nödtvungna
förflyttning i samband med Serafimerlasarettets nedläggning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:-10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag tror mig kunna säga till Daniel
Tarschys, för att citera Runeberg: &amp;quot;Jo, därom kan jag ge besked.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 137&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 7 maj 1980&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Granskning av statsrådens tjän­steutövning m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Remiss av den s. k. KS-utred­ningen, m. in.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;91&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section266&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section267&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 137&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 7 maj 1980&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Granskning av statsrådens tjän­steutövning m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Remiss av den s. k. KS-utred­ningen, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om herrn
så vill, ty jag var med.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det var inte så att utbildningsutskottet ansåg att dessa
personer bara skulle ha en stol att sitta på på Karolinska sjukhuset men i
övrigt ha all sin verksamhet på Huddinge sjukhus, utan det var- i anslutning
till det uttalande som regeringen hade bett utskottet att göra, nämligen att
det bara skulle finnas två undervisnings- och forskningssjukhus-fråga om att
niöjliggöra för dessa professorer att ha sin verksamhet på det andra av dessa
två forskningssjukhus, nämligen Karolinska sjukhuset.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Saken är likväl vid det här laget överspelad: vad som
gjorts kan knappast göras ogjort, men det har ändå ansetts befogat att något
belysa den administrativa manipulationens metodik och möjligheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Jag inledde detta anförande med att göra några
reflexioner över statsrådens i upprepade granskningsbetänkanden ådagalagda
oskuld och det vida starkare behovet av att spänna ögonen i handläggarnas
förehavanden. Båda de ärenden jag här berört torde höra hemma i detta mönster.
Mer lär vi nog få se genom riksdagens lättsinne att i många
lagstiftningssammanhang-bl. a. inom sekretesslagstiftningen-hålla dörren öppen för
regeringen att hantera åtskilliga problem genom &amp;quot;bemyndigan-den&amp;quot;. En
decentraliserad normgivningsmakt för regering, förvaltningsmyn­digheter och
kommuner kan utnyttjas med växlande grader av omdömeslös-het, gentemot vilken
inga lagliga korrektiv finns. Detta är uppenbarligen ett viktigt arbetsfält för
konstitutionsutskottet, som man i år börjat bearbeta, en verksamhet som enligt
min mening under kommande år bör utvidgas och fördjupas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det har ofta diskuterats, om dechargeinstitutet är
meningsfullt. Regering­ens intresse för konstitutionsutskottets bemödanden har
länge varit svalt, oberoende av vilken regering som suttit. Mot bakgrund av det
svenska välståndets nedgång och fall, och vem eller vilka som kan komma att
ställas till svars för detta, är sådana frågor som vi kommer att möta om ett
par minuter och som gäller ett par taxiförare i Lerum, studiebidrag för
pianospel i Österskär eller öppnandet av en läkarpraktik i Arvika verkligen
ganska beskedliga problem. Hur angenämt och allmänbildande arbetet i konstitu­tionsutskottet
än är, kan man likväl undra om det inte skulle finnas skäl att på ett något
annat och mera genomgripande sätt ta tag i mera fundamentala aspekter på vad
som går snett i fråga om &amp;quot;rikets styrelse och förvaltning&amp;quot; och vad
det är som sker bakom det som synes ske.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med detta, fru talman, ber jag att få förena mig med dem
som redan yrkat att utskottets granskningsbetänkande med gillande skall läggas
till handling­arna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section268&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section269&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;92&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;BENGT
KINDBOM (c):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Gunnar Biörck i Värmdö inledde och avslutade
sitt anförande med några allmänna synpunkter på granskningsarbetet. Jag vill
bara till det säga - även om det kanske närmast hade hört till inledningen av
debatten -att dem vi från konstitutionsutskottets sida granskar är de som är
beslutande i regeringen, och beslutande är statsråden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section270&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section271&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Under den här punkten på föredragningslistan diskuterar vi
två avsnitt i betänkandet. I det första, 12 d om remiss av den s. k.
KS-utredningen, riktar utskottet viss kritik mot folkpartiregeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Detta är ett gammalt ärende. Det var i
regionvårdspropositionen 1960 som det sades att starka skäl kunde åberopasför
att till övervägande ta upp frågan om inte staten skulle avhända sig
huvudmannaskapet för Karolinska sjukhuset. Riksdagen uttalade 1965 att frågan,
om sjukhuset på längre sikt borde bli kvar under statligt huvudmannaskap, borde
övervägas. År 1969 var man så beredd att gå in i förhandlingar om ett
överförande av sjukhuset till kommunalt huvudmannaskap. Stockholms läns
landsting förklarade 1977 att man var beredd att ta upp överläggningar om ett
övertagande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Därmed är vi framme vid den utredning som dåvarande
statsrådet Troedsson tillsatte och som leddes av nuvarande landshövdingen Carl
Persson. Betänkandet, Betingelser för överförande av huvudmannaskapet för
Karolinska sjukhuset till Stockholms läns landstingskommun, innehåller enligt
vad utredningsmannen själv sagt ett neutralt faktaunderlag. Utred­ningen
överlämnades av statsrådet Hedda Lindahl till statens förhandlings­nämnd utan
att parterna fick yttra sig över utredningen. Och det fanns, vilket vi noterat
i betänkandet, överväganden i utredningen, trots att utrednings­mannen sagt att
det var ett neutralt faktaunderlag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Eftersom partsorganisationerna framfört uttryckliga
önskemål om att få utredningen på remiss har utskottet här uttalat kritik. Och
som jag försökt förklara med tidsangivelserna var det inte någon ko på isen.
Tidsfaktorn lade alltså inte några hinder i vägen för en remissomgång. Om så
hade skett hade också förhandlingsunderlaget tillförts ytterligare synpunkter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det förhållande som åberopas i folkpartireservationen, att
parterna var företrädda i utredningen och kunde foga särskilda yttranden till
betänkan­det, ändrar ingenting härvidlag. Det finns massor av exempel på
utredningar där intressenter är representerade men där betänkandet ändå
remitteras till resp, organisationer för yttrande. Och det var det som vi från
utskottets sida tyckte att man lämpligen borde ha gjort i det här fallet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag yrkar bifall till konstitutionsutskottets förslag
under avsnitt 12 d i betänkandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det andra ärendet, 12 g, gäller frågor om medicinska
forskartjänster mot bakgrund av Serafimerlasarettets nedläggning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottet är enigt i denna del. Det finns inga skäl till
något särskilt uttalande från utskottets sida. Moderaterna har emellertid
funnit sig nödsakade att foga ett särskilt yttrande till betänkandet. I detta
görs vissa påpekanden om behandlingen av fem professorer som skulle omplaceras
vid Serafimeriasarettets nedläggning. Det är få omplaceringar i det här landet
som föranlett ett så stort intresse och en så grundlig behandling från
riksdagens sida som just de här. Vi upplever dagligen fall där personal
omplaceras på grund av nedläggningar, utan att man ägnar dem tillnärmel­sevis
motsvarande intresse i riksdagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag kan inte frigöra mig från tanken att det är andra skäl
som ligger bakom det särskilda yttrandet i denna del. Som förutvarande
landstingsman vet jag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 137&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 7 maj 1980&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Granskning av statsrådens tjän­steutövning m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Remiss av den s. k. KS-utred­ningen, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;93&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section272&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section273&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 137&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 7 maj 1980&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Granskning av statsrådens tjän­steutövning rn. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Remiss av den s. k. KS-utred­ningen, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;hur svårt
det varit att få läkare att flytta ut i landsorten - det fanns läkare som gärna
gick kvar på underläkarbefattningar på undervisningssjukhusen. Det fanns
institufioner som betraktades som mer attraktiva. Gunnar Biörck använde själv
uttrycket &amp;quot;nödtvungna åtgärder&amp;quot; i detta sammanhang. Det är tydligen
&amp;quot;förvisningen&amp;quot; till Huddinge sjukhus eller till andra sjukhus i
regionen som upplevts som det stora hindret.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I det särskilda yttrandet under avsnitt 12 tar man också
upp frågan om omprövning av tjänst enligt 19 kap. 22-27 §§
högskoleförordningen. Inte heller här har utskottet funnit skäl till något
uttalande. Det skiner också på denna punkt av det särskilda yttrandet igenom
att flyttningen till Huddinge är det som avskräcker.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Avslutningsvis vill jag peka på att riksdagen har denna
fråga uppe till prövning. Om det finns bärande skäl för ett annat
ställningstagande än det som regeringen har föreslagit, får väl riksdagen ta
hänsyn till detta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Jag yrkar bifall till utskottets hemställan
under avsnittet 12 g.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section274&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section275&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;DANIEL
TARSCHYS (fp):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Gunnar Biörck i Värmdö framförde en hel del
reflexioner om riksdagens kontrollmakt, som jag vill instämma i. Jag hoppas att
vi skall få tillfälle att i annat sammanhang diskutera de frågorna. Däremot har
jag inte så lätt att ansluta mig till Gunnar Biörcks uppfattning i ärendet om Karolinska
sjukhuset. Han säger nu att han var med i utbildningsutskottet vid dess
behandling av ärendet och att han därför kan vara ett gott vittne i frågan om
vad utskottet avsåg.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Också jag har, fru talman, varit med i flera utskott där
jag trott mig ha fått igenom vad jag önskade, men där det sä småningom visade
sig att så inte var fallet. Vi tolkar faktiskt ibland besluten litet olika, och
lyckas man inte få igenom de rätta formuleringarna i beslutstexten har man inte
heller fått igenom det som man önskade. I detta fall tycker jag att det är
alldeles klart att texten inte överensstämmer med Gunnar Biörcks tolkning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I vad gäller remissen av KS-utredningen vill jag säga att
det är en långdragen affär, som pågått i femton års tid.
Personalorganisationerna är emot tanken på att överföra sjukhuset till
landstinget och kämpar för sin ståndpunkt. Det har de givetvis all rätt att
göra. Vi har ju ett öppet samhälle, där man när som helst och i vilket ärende
som helst kan skriva till regeringen och tillföra synpunkter till ett ärende
som där behandlas. Man behöver inte gå och vänta på att det skall hamna en
remiss i brevlådan, utan man kan själv på eget initiativ tillföra synpunkter
till ett ärende. Det kunde personalorga­nisationerna göra, och det har de också
gjort vid flera tillfällen. Kritiken mot att personalorganisationerna inte
skulle ha kunnat göra sig hörda finner jag alltså fortfarande överflödig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;GUNNAR BIÖRCK i Värmdö (m);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Jag har inte mycket att tillägga, men jag vill
ändå till Daniel Tarschys replik foga den kommentaren att om jag har
missuppfattat vad&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section276&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section277&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;utbildningsutskottet
avsåg har i så fall också folkpartiets därvarande representant gjort det. I en
korrespondens som vi haft om behandlingen av detta ärende skriver han nämligen:
&amp;quot;Min uppfattning om utskottsskrivningen är att avsikten var att bereda
Hallberg och Hultman drägliga arbetsförhål­landen på KS.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;DANIEL TARSCHYS (fp);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Det är självfallet också min tolkning av
beslutet, men den svarar inte mot Gunnar Biörcks uppfattning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 137&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 7 maj 1980&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Granskning av statsrådens tjän­steutövning m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section278&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section279&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;FÖRSTE
VICE TALMANNEN:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sedan samtliga under avsnittet Remiss av den s, k,
KS-utredningen, m, m. anmälda talare nu haft ordet övergår kammaren till att
debattera Kontrollen av säkerhetspolisens verksamhet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;BERTIL MÅBRINK (vpk):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Den fråga jag i korthet skall beröra gäller
säkerhetspolisens arbetsmetoder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Först vill jag då deklarera att vpk inte ifrågasätter
existensen av en svensk säkerhetspolis. Vad vi däremot är starkt kritiska till
är den svenska säkerhetspolisens arbetsmetoder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi vet att skandalerna duggar tätt när det gäller säpo. Vi
känner till att ansvariga myndigheter vid varje tillfälle deklarerar att allt
är i sin ordning. Så gör också konstitutionsutskottet. Utskottet hänvisar till
lagar och paragrafer som säger att någon åsiktsregistrering inte får förekomma
enligt lag. Men vi kan hänvisa till klara fall av åsiktsregistrering. Sedan
förra årets decharge-debatt har exempelvis en snickare i Karlskrona fått besked
om att han inte får ett byggjobb vid marinmuseet i Karlskrona, Orsaken till
detta har han inte fått reda på, men han har för några år sedan varit aktiv bl,
a. i värnpliktsriksdagen. Dessutom har han kanske också någon gång visat
sympatier för vänstern.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En kvinna som var med i Vietnamrörelsen och sökte till
lottakåren fick nej efter kontroll hos säpo. En centerpartist som träffat någon
öststatsdiplomat fick nej till ett statligt jobb efter personalkontroll hos
säpo. Ja, det går att rada upp ytterligare en lång rad exempel. Vid s, k, vilda
strejker är säpo på plats och antecknar vederbörande strejkande i sina olika
register. Man måste fråga: Vad har detta med rikets säkerhet att skaffa? Det
har avslöjats att säpo bevakade och rapporterade, via olika kanaler, de
grekiska patrioternas verksamhet i Sverige, till fascistjuntan i Grekland på
den tiden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Har detta upphört i dag? Eller fortsätter den
verksamheten? Ja, våra invandrare som har flytt undan brutala fascistdiktaturer
i Latinamerika är fortfarande i dag väldigt oroliga för att uppgifter lämnas ut
till vederbörande lands myndigheter. Jag måste också fråga: Vad har detta med
rikets säkerhet att skaffa? Det finns en person som under många år varit
anställd vid säpo som kan dokumentera att en rad aktiviteter utförts av säpo
men som definitivt inte har med skyddandet av rikets säkerhet att göra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kontrollen av&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;säkerhetspolisens&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;verksamhet&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;95&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section280&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section281&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 137&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 7 maj 1980&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Granskning av statsrådens tjän­steutövning m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kontrollen av&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;säkerhetspolisens&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;verksamhet&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Konsfitutionsutskottet, justifiteutskottet, JO och andra
organ har hela tiden talat om att allt praktiskt taget är i sin ordning och att
säpo håller sig inom lagens ramar. Samtidigt har det emellertid visat sig att
säpoanställda under många år verkligen har utgjort en fara för rikets säkerhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Helt klart är att regeringen inte visat att den haft
kontroll över säpos verksamhet och att detta bör påtalas i nu föreliggande
betänkande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Fru
talman! Det delas ut ett särskilt yrkande i kammaren, som lyder:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;att utskottets anmälan i denna del läggs till
handlingarna med följande uttalande:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är angeläget att förhindra att säkerhetspolisen i sitt
register inför uppgifter om medborgares politiska åsikter eller tillämpar
metoder som äventyrar andra medborgerliga rättigheter. Mot bakgrund av de
förhållan­den som framkommit borde regeringen ha vidtagit särskilda åtgärder i
syfte att skärpa kontrollen av säkerhetspolisens verksamhet i dessa avseen­den.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag yrkar
bifall till detta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section282&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section283&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;96&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;BERTIL
FISKESJÖ (c):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Bertil Måbrinks anförande var inte särskilt
klargörande, och jag har således ingen bestämd uppfattning om vad han anser att
konstitu­tionsutskottet skulle ha gjort.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Konstitutionsutskottet granskar inte vare sig
säkerhetspolisen eller rikspolisstyrelsen. Vi har i uppgift att granska
regeringen, och vi har inte kunnat finna att regeringen eller det ansvariga
statsrådet har misskött sina uppgifter på detta område. Såvitt jag kan förstå
riktade Berfil Måbrink inte heller några anmärkningar mot regeringen. Vad han
menar att regeringen borde ha gjort framgick inte av vare sig anförandet eller
det yrkande som har lagts i kammaren. I det avseendet blev alltså hans
anförande ett slag i luften.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om kommunisterna vill ha en ändring av de regler som
gäller för säkerhetspolisens verksamhet, får de i vanlig ordning motionera
härom. Det har de också gjort, och vpk:s motioner har i många olika omgångar
prövats av justitieutskottet och riksdagen. Vpk har inte vunnit gehör för sina
förslag- de har tvärtom avvisats med stora majoriteter i riksdagen. Jag kan
förstå att man inom vpk är missbelåten med detta. Men vad det har med
granskningsde­batten att göra är jag inte klar över. Det är ju i själva verket
riksdagen som vpk bör klandra. Det kan man naturligtvis göra, men riksdagen
faller faktiskt inte in under konstitutionsutskottets granskningskompetens.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Konstitutionsutskottet har, som jag nyss sade, att granska
regeringens relationer till säkerhetstjänsten. Redovisningen av dessa
relationer finns i betänkandet på s. 278. De har synats i många olika
sammanhang, och konstitutionsutskottet har inte haft något att anmärka på
kommunikationer­na härvidlag. Det är detta som utskottet har att bedöma och
inte säkerhetspolisens verksamhet i dess helhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section284&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section285&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;BERTIL
MÅBRINK (vpk):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Jag hade naturligtvis inte väntat mig något
annat svar från Bertil Fiskesjö. Jag förstår att Bertil Fiskesjö behandlar en
så här viktig fråga på det sätt sorn han gör - han vill nämligen inte diskutera
sakfrågorna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag redovisade klart vad det handlade om. Och visst måste
det väl vara en regerings uppgift att se till att säkerhetspolisen i detta land
följer lagar och förordningar! Har inte regeringen sett till det, må det väl i
rimlighetens namn vara konstitutionsutskottets uppgift att påtala detta. Vad
jag har visat här är att den svenska säkerhetspolisen bedriver
åsiktsregistrering. Och det är enligt lag icke tillåtet, Bertil Fiskesjö. Eller
är det fillåtet? Jag har uppfattat det så att någon åsiktsregistrering inte får
förekomma.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Dessutom har säkerhetspolisens uppgifter använts mot
människor som har sökt vissa jobb, och de har alltså blivit nekade arbete. I
förlängningen av detta ligger att vi har fått ett yrkesförbud i detta land. Det
måste väl vara en uppgift för konstitutionsutskottet att granska detta och
påtala för regeringen att det här är något som måste åtgärdas. Jag kan inte se
det på annat saft.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 137&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 7 maj 1980&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Granskning av statsrådens tjän­steutövning m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kontrollen av&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;säkerhetspolisens&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;verksamhet&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section286&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section287&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;BERTIL
FISKESJÖ (c);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Påståendet att säkerhetspolisen bedriver
åsiktsregistrering har noga synats av alla möjliga instanser- av regeringen,
JO, de parlamentariska representanterna i rikspolisstyrelsen,
justitieutskottet, vid noggranna hearingar som framgår av justitieutskottets
betänkande i år. Och alla dessa olika instanser, som således innesluter ett
betydande antal riksdagsledamö­ter, har entydigt förklarat att någon
åsiktsregistrering inte förekommer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag är benägen att fästa större tilltro till resultatet av
dessa undersökningar än till de obevisade påståenden som Bertil Måbrink här har
framfört.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;BERTIL MÅBRINK (vpk);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! En kommissarie med långvarig tjänst inom säpo.
Melker Berntler, har i en intervju i Dagens Nyheter den 14 januari i är svarat
på frågor av en DN-journalist. Jag citerar:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Vilken typ av aktivitet kan väcka Säpos misstanke så
att man som svensk medborgare blir registrerad?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;-  De bestämmelserna är så kvalificerat hemliga att jag
inte får yppa något&lt;br&gt;
om dem. Så mycket kan jag i alla fall säga, att viss sorts politisk aktivitet i
ett&lt;br&gt;
visst parti anses misstänkt, däremot inte i ett annat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vilken
aktivitet?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det kan vara
mycket, från lindrigt straffbelagda handlingar till sådant som ger en viss
status inom partiet. Bestämmelserna är gummiartade och jag anser det djupt
odemokratiskt att de är hemliga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Folk ska veta
vilka följder ett visst handlande kan få senare i livet. Den politiska
åsiktsregistreringen måste upphöra, inga uppgifter om politisk aktivitet och
politiska sympatier för organisationer som anses &amp;quot;rumsrena' i en
demokratisk stat ska kunna registreras.         &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Säpo bryter i
själva verket mot många bestämmelser som reglerar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;97&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section288&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7 Riksdagens protokoll 1979/80:137-138&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section289&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section290&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 137&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7 maj 1980&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Granskning av statsrådens tjän­steutövning m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;verksamheten.
Det vet inte chefen eller politikerna i styrelsen.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Berntlers uppgifter bekräftas ju i praktiken. Jag har
nämnt snickaren i Karlskrona. Vad är det som gör att denne byggjobbare inte får
arbeta på marinmuseet? Han har varit aktiv i värnpliktsriksdagen, och därmed
har han blivit registrerad. Vi kan ta byggnadsarbetaren uppe i Hälsingland, som
inte fick ett jobb för att reparera ett militärförräd någonstans i
Hälsingeskogarna. Han var medlem av vpk. Och man kan rada upp exempel efter
exempel. Vad är detta om inte åsiktsregistrering? Om det inte är
åsiktsregistrering, borde man ju tala om vad det är.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Genom att bestämmelserna för registrering är så
&amp;quot;kvalificerat hemliga&amp;quot; behöver man ju aldrig tala om vad de
innehåller. Det är därför som man kan krypa bakom på det sätt som KU och JO
gör- ingenting olagligt har hänt från Säpos sida, osv.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag föredrar faktiskt att lita på Melker Berntler med
25-30 års tjänst i säpo. Jag tror faktiskt att de uppgifter som han har kunnat
lämna ut, utan att riskera att straffas, är mera trovärdiga än de som Bertil
Fiskesjö och andra här i kammaren anför.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section291&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;BERTIL FISKESJÖ (c):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Jag vill bara tillägga att även Berntlers
uppgifter och omständigheterna kring t. ex. fallet med snickaren i Karlskrona har
granskats ingående av en mängd olika instanser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;FÖRSTE VICE TALMANNEN:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Sedan de under avsnittet Kontrollen
av säkerhetspolisens verksamhet anmälda talarna nu haft ordet övergår kammaren
till att debattera Tillsättningen av skoldirektörstjänst i Lomma.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section292&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Tillscittningen
av skoldirektörstjänst i Lomma&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;98&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;KURT OVE
JOHANSSON (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Riktlinjerna för tillsättning av vissa
lärartjänster, t. ex. rektorer och skoldirektörer vid enheter inom den
obligatoriska skolan, har beslutats av riksdagen. Ett studium av det material
som låg till grund vid riksdagens ställningstagande 1957 visar att beslutet
inte tillkom genom en slump. Tvärtom! Materialet visar klart att riksdagens
beslut 1957 togs på grundval av ett gediget förarbete i skilda sammanhang.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den utredning som föregick propositionsskrivandet hade
kommit fram till, i vad avser tillsättning av skolchefer, att det bör ankomma
på skolstyrelsen i första hand att bedöma de sökande och att dess uppfattning
därvid bör tillmätas stor betydelse. Utredningens uppfattning på denna punkt
skärptes i regeringens proposition 1957:61. I propositionen anförde
föredragande statsrådet bl. a. följande: &amp;quot;Jag vill här understryka, att
skolstyrelsens förord bör tillmätas särskilt stor vikt vid tillsättning av
skolledarbefattningarna.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Men därmed är historieskrivningen inte slut. Vad som
skedde vid utskottsbehandlingen i denna fråga förtjänar också ett omnämnande,
av det enkla skälet att utskottet i sitt yttrande ytterligare kom att betona
vikten av skolstyrelsens förord.  I statsutskottets utlåtande  1957:97 kan
nämligen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section293&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section294&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;följande
läsas:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Vad departementschefen anfört om de grunder, enligt
vilka urvalet till skolledarbefattningarna skall ske, finner utskottet riktigt.
Särskilt vill utskottet framhålla vikten av att det i praktiken verkligen blir
så som departementschefen avsett, nämligen att skolstyrelsens förord tillmätes
stor vikt vid tillsättningen av skolledarbefattningarna. Utskottet anser
önskvärt, att denna uppfattning kommer till klart uttryck i blivande
författningsbe­stämmelser i ämnet.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Riksdagen följde i sin helhet propositionen och
statsutskottets utlåtande. Den enda slutsats man kan dra av riksdagens beslut
är att det reella avgörandet vid sådana tillsättningar som här diskuteras skall
ligga hos skolstyrelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Konstitutionsutskottet har från denna utgångspunkt haft
att granska regeringen Ullstens handläggning av ärendet gällande tillsättningen
av skoldirektörstjänsten i Lomma. I det aktuella fallet tillsatte regeringen en
annan sökande än den som skolstyrelsen förordat. Den sökande regeringen
utnämnde hade av skolstyrelsen placerats på sjätte plats. Regeringen gick emot
facket, en enig skolstyrelse, en enig länsskolnämnd och en enig skolöverstyrelse
som vid två prövningar vardera kommit till exakt samma resultat. Tillika satte
sig regeringen också över riksdagens klart uttalade vilja om det lokala
förordet vid tjänstetillsättningen. Att så flagrant förbigå den lokala
opinionen har naturligtvis upprört många. Det är lätt att förstå. Liknande
övergrepp från en regerings sida hade dittilldags inte skett. Att regeringen
saknade eller hade ringa regeringserfarenhet utgör ingen förmildrande
omständighet i konstitutionella sammanhang. Regeringen borde naturligtvis ha
rättat sig efter riksdagens uttalade vilja och gällande praxis på området.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I den socialdemokratiska reservationen, som återfinns på
s. 45 i gransk­ningsbetänkandet, berörs jämställdhetsaspekten vid
tillsättningen av skolle-dartjänster. Det är för oss socialdemokrater en
angelägen fråga i samman­hanget. Detta har också vid olika tillfällen betonats
här i riksdagen. Så skedde t. ex. i samband ined SIA-propositionen, 1975/76:39,
där det bl. a. heter:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Det är viktigt att eleverna under sin skoltid ges
rollförebilder som stämmer överens med skolans mål att verka för jämställdhet
mellan könen. Eleven hämtar sina förebilder bl. a. i den verklighet som
återspeglas i undervisningen samt i könsfördelningen bland personalen i
skolan.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Då liksom nu står vi socialdemokrater fast vid detta.
Ökade insatser måste göras för att rekrytera fler kvinnor fill
skolledarbefattningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Men det faktum att riksdagen vid olika tillfällen uttalat
sig för ökad jämställdhet vid tillsättande av skolledarbefattningar står inte i
strid med det ställningstagande som riksdagen gjorde 1957, då den bestämde sig
för att skolstyrelsens lokala förord skulle vara avgörande för dessa
tjänstetillsätt­ningar. Detta är viktigt att framhålla, eftersom det vid
utskottsbehandlingen har funnits de som anfört ett sådant motsatsförhållande.
Att ett sådant motsatsförhållande inte existerar framgår klart av riksdagens
uttalande om&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 137&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 7 maj 1980&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Gransknuig av statsrådens tjän­steutövning m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tillsättningen av skoldirektörstjänst i Lomma&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;99&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section295&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section296&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 137&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 7 maj 1980&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Granskning av statsrådens tjän­steutövning m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tillsättningen av skoldirektörstjånst i Lomma&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;jämställdhet
i denna fråga. Det framstod särskilt tydligt vid riksdagens behandling av
SIA-propositionen 1975/76:39, i vilken föredragande statsrå­det anförde bl. a.
följande; &amp;quot;Enligt min mening är det angeläget att skolmyndigheterna också
beträffande grundskolan strävar efter en sådan allsidighet i rekryteringen vid
tillsättning av skolledare. I detta ligger också att en jämnare fördelning
mellan könen vad avser skolledarbefattningar bör eftersträvas.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Signalen till skolstyrelserna är således solklar. Den
reella beslutanderätten skall ligga kvar hos skolstyrelsen med beaktande av
jämställdheten vid ställningstagandet. Det har således aldrig varit riksdagens
mening att regeringen skulle klampa in i dessa tjänstetillsättningsärenden och
sätta sig på en enig skolstyrelse, en enig länsskolnämnd och en enig skolöverstyrelse,
som skedde bl. a. i Lomrnaärendet. Det borde den borgerliga utskottsma­joriteten
i konstitutionsutskottet ha kunnat erkänna. Men blod är tjockare än vatten -
det gäller tydligen också i politiken. Den borgerliga utskottsmajo­riteten har
tydligen tyckt att det har varit viktigare att skydda ett enskilt statsråd än
att understryka vikten av att riksdagens beslut verkligen efterlevs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section297&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section298&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;100&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;DANIEL
TARSCHYS (fp):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Den kärnfråga som det här gäller är om man
bara skall prata om jämställdhet eller om man också skall göra någonting.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det finns två riksdagsuttalanden om skolledarbefattningar.
Det ena är från 1950-talet och säger att regeringen i sådana frågor skall ta
stor hänsyn till lokala bedömningar. Det andra är från 1970-talet och säger att
fler kvinnor måste få chansen att bli skolledare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I Lomrnaärendet ställdes regeringen inför ett ideologiskt
dilemma. Här fanns två viktiga mål som folkpartiet länge arbetat för. Å ena
sidan kravet på närdemokrati och vidsträckt lokal självstyrelse, som vi envist
kämpat för i många år - ofta i opposition mot socialdemokratisk dirigism och
centralise­ringsiver. Å andra sidan kravet på jämställdhet mellan könen och
bättre chanser för kvinnorna i yrkeslivet. Det fanns en manlig kandidat som
hade den lokala skolstyrelsens stöd, och det fanns en kvinnlig kandidat som var
klart bättre meriterad. Regeringen valde då att utnyttja sina lagliga
befogenheter att se till att kvinnan fick jobbet. Detta utlöser nu stor vrede
hos socialdemokraterna. Kurt Ove Johansson säger att man på lokal nivå måste få
bestämma vem som är mest lämplig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Manssamhället har rest många barriärer mot
kvinnorna. Först var det meriterna. Man sade: Männen har bättre meriter, så
männen skall ha jobben. Och hur har männen fått sina meriter? Jo, genom
värnplikt och genom officersutbildning och genom träget yrkesarbete under de år
som kvinnorna var barnlediga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Så började det ändå dyka upp kvinnor med bättre meriter.
Då anlade manssamhället nästa barriär: lämpligheten. Kvinnan var visserligen
bättre meriterad, men vid en subjektiv bedömning kom man fram till att mannen
var mest lämpad. Och vem avgjorde lämpligheten? Det var givetvis idel&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section299&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section300&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;manliga
beslutsfattare som hade sina egna idéer om mäns och kvinnors kapacitet. Vi vet
ju hur den sortens bedömning har fungerat: Han är bestämd, hon är envis. Han är
konsekvent, hon är tjatig. Han är kraftfull, hon är hysterisk. Han är spontan,
hon är fjollig. Han är energisk, hon är beskäftig. Osv.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De socialdemokratiska reservanterna tror att de säger
någonting kontro­versiellt när de nu hävdar att ansvaret för att öka antalet
kvinnor på skolledande befattningar//örifrt handskall ligga på den lokala skolstyrelsen.
Självfallet, Det är klart att ansvaret i första hand skall ligga på
skolstyrelsen. Men den springande punkten är en helt annan: Vemhar ansvaret i
sista hand? Om skolstyrelsen består av en samling mulliga mansgrisar av Kurt
Ove Johanssons typ, skall vi då ha en regering som tar jämställdheten på allvar
och förmår hävda kvinnornas intressen? Socialdemokraternas svar på den frågan
är nej. En socialdemokratisk regering skulle inte ha lyft ett finger. Men nu
hade vi lyckligtvis en helt annan regering, som var djupt engagerad för
jämställdheten och som i detta fall-liksom ifleraandra-såg till att bättre
meriterade kvinnor inte hölls tillbaka. Det var en regering som inte bara
pratade om jämställdhet utan också gjorde någonting.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 137&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 7 maj 1980&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Granskning av statsrådens tjän­steutövning m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tillsättningen av skoldirektörstjänst i Lomma&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section301&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section302&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;SVEN-ERIK
NORDIN (c):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Den socialdemokratiska reservationen på den
här punkten är som jag ser det mycket försiktigt hållen. Håller man sig till
själva argumenteringen är det inte mycket mer än ett särskilt yttrande. Jag
säger detta trots Kurt Ove Johanssons mycket hårda dömande ord.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Därmed har jag inte velat påstå att själva debattämnet är
obetydligt. Det är tvärtom så att det är en högst intressant fråga, vilken roll
den kommunala skolstyrelsen skall spela när lärare och framför allt skolchefer
skall tillsättas. Frågan är också intressant på det viset att vi fått en
spegling av de mycket invecklade regler som gäller vid tillsättning av tjänster
inom skolväsen­det.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vi har först och främst behörighetskraven, som måste vara
uppfyllda, och där undantagen är mycket sällsynta. Sedan har vi själva
tillsättningsförfa­randet: Skoldirektör tillsätts av regeringen sedan tre
underordnade instanser sagt sitt. Slutligen har vi befordringsgrunderna, där
man skall ta hänsyn till insikter, erfarenhet och övriga egenskaper som
företrädesvis fordras för att utöva tjänsten, som det står.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tvistefrågan i det aktuella granskningsärendet är de allra
sista orden i 17 kap, 15 § skolförordningen - övriga egenskaper som
företrädesvis fordras för att utöva tjänsten. Hur stor vikt skall denna s. k,
tredje befordringsgrund tillmätas gentemot de två första? Om detta har man
tvistat i årtionden. Och här ligger också förklaringen till att det fortfarande
är regeringen som är fillsättningsmyndighet för skoldirektörstjänster. Kommunen
avger endast förord,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I den socialdemokratiska reservationen hänvisar man till
riksdagsuttalan­det från år 1957 om att stor vikt bör tillmätas skolstyrelsens
förord. Låt oss inte leka exegeter i onödan, Kurt Ove Johansson! Låt oss i
stället undersöka&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;101&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section303&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section304&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 137&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 7 maj 1980&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Granskning av statsrådens tjän­steutövning m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tdlsättningen av skoldirektörstjänst i Lomma&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;102&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;bakgrunden
till riksdagsuttalandet, Kurt Ove Johanssons beskrivning av förhistorien var
nämligen inte riktigt korrekt. Riksdagsbeslutet innebar inte någon skärpning,
som Kurt Ove Johansson menar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det var nämligen så här: Före 1957 års riksdagsbeslut
gällde den ordningen att ordinarie lärartjänst, skolledartjänst och
skolchefstjänst tillsattes av skolstyrelsen. Vi hade ju inga länsskolnämnder
då. Skolstyrelsen var bunden av att vid sitt val hålla sig till de tre främsta
sökandena i den av överordnad myndighet upprättade placeringsordningen. Det
betydde att 1957 års riksdagsbeslut försämrade kommunernas ställning i
förhållande till den tidigare ordningen. Skolstyrelsen hade fram till 1957
betydligt större svängrum och betydligt större möjligheter att utse den
skolchef som man utifrån sina egna utgångspunkter tyckte var den mest lämpade.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det bör observeras att riksdagen noterade att bestämmelsen
om att regeringen utsåg skoldirektörer bara skulle gälla under en övergångspe­riod.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag tyckte mig förstå att Kurt Ove Johansson i sitt
anförande menade att det var befogat att skolstyrelsen själv skulle få utse sin
skolchef. Jag kan hålla med honom om det. En skolchef eller en skoldirektör
sitter ju på en administrativ tjänst. Han eller hon fungerar inte som
pedagogisk ledare, och därför är det inte så viktigt att vederbörande har
pedagogisk erfarenhet. Den sidan sköts av rektorer och studierektorer. Däremot
är det viktigt att skolchefen fungerar väl i förhållande till den övriga
kommunala förvaltning­en, dess förtroendemän och chefstjänstemän. Jag tycker
alltså att kommun­erna själva bör få utse sina skolchefer. Jag har i min
tidigare gärning arbetat rätt mycket med det här, tyvärr inte med någon större
framgång. Provisoriet består och har blivit en fast institution.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det har dock gjorts försök att ändra på detta.
Länsskolnämndsutredning-en, som lade fram sitt förslag 1973, föreslog att
kommunerna själva skulle få utse sina skolchefer. Men remissinstanserna slog
sönder utredningens argumentering ganska hårt. Främst var det de fackliga
organisationerna som inte gillade att kommunerna fick denna beslutanderätt. Den
dåvarande socialdemokratiska regeringen vågade alltså inte lägga fram någon
proposi­tion enligt länsskolnämndsutredningens förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är i detta läge vi befinner oss. Man kan fråga sig om
det ser ljusare ut nu än 1957 när det gäller möjligheterna för kommunerna att
få ett större inflytande på detta område. Jag är inte säker på det. I vår nya
grundlag understryks mycket starkt att det är den enskilde sökandens insikter,
erfarenheter och kunnande som skall vara avgörande vid tjänstetillsättning­ar,
inte främmande faktorer. Till detta har kommit det som Daniel Tarschys mycket
engagerat redogjorde för, nämligen aspekten jämställdhet mellan kvinnor och
män. Det betyder att man i den tredje befordringsgrunden också skall väga in
jämställdhetsaspekten. Man vill alltså få till stånd bättre proportioner i
fråga om antalet manliga och kvinnliga skolledare resp. skolchefer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I det aktuella fallet hade vi inte kunnat kritisera
regeringen om den hade tillsatt den manlige sökanden. Vi kan inte heller
kritisera regeringen för att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section305&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section306&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;den tillsatte
den kvinnliga sökanden. Regeringens ställningstagande baserar sig på
jämställdhetsaspekten i den tredje befordringsgrunden. När det gäller första
och andra befordringsgrunderna var ju den kvinnliga sökanden överlägsen. På den
punkten har Daniel Tarschys fullständigt rätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Det är alltså så det ligger till. Eftersom jag
inledningsvis sade att den socialdemokratiska reservationen var försiktigt
hållen, skall jag inte heller skärpa tonen. Vi får leva med de lagar vi har.
Tycker vi inte om dem så får vi väl ändra på dem. Däremot skall vi inte
tillämpa de lagar som gäller på ett felaktigt sätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;KURT OVE JOHANSSON (s);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Förra gången jag deltog i debatten om ett
konstitutionsut­skottsbetänkande, hade en ledande centerpartist vissa synpunkter
på mitt utseende. Nu har Daniel Tarschys kallat mig för en mullig mansgris i en
skolstyrelse. Inte ens beträffande min ringa person kan tydligen de borgerliga
partierna komma sams om ett epitet. Nu återstår väl bara att höra en liknande
kommentar från moderat håll. Vi farväl vänta och se. Det är ju inte sista
gången som konstitutionella frågor behandlas här i kammaren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Av den hittills förda diskussionen har framgått att
egenfligen bara en av debattörerna, åtminstone hittills, sitter i en
skolstyrelse. Det råkar vara Sven-Erik Nordin. Om det finns någon mullig
mansgris i en skolstyrelse, skulle det möjligen vara Sven-Erik Nordin.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Daniel Tarschys försöker göra gällande att när
folkpartiregeringen på sin tid satte sig över riksdagens beslut skedde det i
akt och mening att främja jämställdheten. Daniel Tarschys tar här på sig en
omöjlig uppgift i sin iver att frita regeringen. Riksdagens uttalande i
jämställdhetsfrågan - det har jag sagt tidigare - står inte i strid med
regeringsbeslutet 1957. Följaktligen behövde regeringen inte av
jämställdhetsskäl självsvåldigt upphäva riksdags­beslutet. Inte ens Daniel
Tarschys långt drivna regeringsadvokatyr räcker till för att övertyga någon om
att det var jämställdhetsideal som drev folkpartiregeringen och dess skolminister
i Lommaärendet. Det måste ha varit helt andra kriterier än jämställdheten som
inspirerat folkpartiregering­en vid tillsättandet av skolledare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Att det inte var jämställdhetsideal som vägledde
folkpartiregeringen finns det faktiskt exempel på. Ett talande bevis för detta
är tillsättandet av studierektorstjänsten i Gällivare, Där förordade
skolstyrelsen en man, men länsskolnämnden förordade en kvinnlig studierektor
vid grundskolan i Gällivare, Trots att den kvinnliga sökande som
länsskolnämnden förordade skötte tjänsten en längre tid, ersattes hon genom ett
regeringsbeslut av en man. Jag klandrar inte regeringen för att den följde
skolstyrelsens förord. Men om det var så som Daniel Tarschys försöker göra
gällande att jämställdhetsintresset drev folkpartiregeringens och dess
skolministers handlande, borde naturligtvis regeringen ha ställt sig på
länsskolnämndens sida.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En annan intressant aspekt på denna fråga har jag fått
fram i en artikel i Svenska Dagbladet i maj 1979, där det ansvariga statsrådet
Birgit Rodhe&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 137&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 7 maj 1980&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Granskning av statsrådens tjän­steutövning m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;TiUsättningen av skoldirektöjstjänst i Lomma&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;103&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section307&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section308&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 137&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 7 maj 1980&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Granskning av statsrådens tjän­steutövning m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;TUlsältningen av skoldirektörstjänst i Lomma&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;försöker
försvara sin och regeringens handläggning genom att bl, a. hävda att regeringen
normalt följer skolstyrelsens förord vid tjänstetillsättningar. Då uppkommer
frågan: Vad var onormalt. Daniel Tarschys, vid tillsättandet av skoldirektör i
Lomma? Vad gjorde att regeringen ratade den person som hade fått förord av tre
instanser, nämligen skolstyrelsen, länsskolnämnden och skolöverstyrelsen, vilka
vid två tillfällen prövat ärendet och var för sig kommit fram till exakt samma
resultat?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Daniel Tarschys var statssekreterare i
statsrådsberedningen vid den tidpunkten, och han kanske kan skingra
dimridåerna. Han om någon borde ju veta anledningen till att regeringen i
Lominafallet handlade onormalt, för att tala med Birgit Rodhe, I artikeln i
Svenska Dagbladet som jag har framför mig och som signerats av Birgit Rodhe
står det faktiskt: Normalt följer regeringen skolstyrelsen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I Lommafallet följde man inte skolstyrelsens förord.
Regeringen handlade således onormalt. Varför, Daniel Tarschys?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section309&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;SVEN-ERIK NORDIN (c):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Låt mig fråga Kurt Ove Johansson om han inte
någon gång har funderat över orsaken till att utnämningsrätten ligger hos
regeringen. Om det vore så att regeringen alltid skall följa skolstyrelsens
förord, vad finns det då för skäl att ha kvar den nuvarande ordningen? Borde vi
inte då gå in för att ändra lagen så att det är skolstyrelsen som tillsätter?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nu vill jag med detta inte ha ställt i utsikt att problemet
därmed är borta, Klagorätten kommer ju alltid att finnas kvar, och den kan gå
ganska långt. Det är möjligt att en lokal skolstyrelse någon gång gör fel. Jag
sätter mycket stort värde på att Kurt Ove Johansson trodde att jag är ledamot i
en skolstyrelse. Det är en förfluten sak för min del, men jag måste så här i
efterhand säga att nog hände det väl någon gång att vi inte handlade
fullständigt rätt när det gällde tillsättningsfrågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Även nutidens skolstyrelser kan nog tänkas göra något fel,
och därför kan vi vänta oss att det en och annan gång uppkommer ett
överklagningsärende. Men rent kommunaldemokratiskt och allmänt demokratiskt
skall man sträva efter att lägga besluten sä nära människorna som möjligt, i
sådana här fall hos skolstyrelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag ser fram emot att även Kurt Ove
Johansson under åren framöver vill arbeta i den riktningen. Han kan räkna på
mitt stöd i det fallet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section310&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;104&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;DANIEL
TARSCHYS (fp);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Två olika borgerliga debattörer har i två
olika debatter fällt två olika omdömen om Kurt Ove Johansson. Han väntar nu på
att de borgerliga partierna skall ena sig. Men det kan ju vara så att Kurt Ove
Johansson har två olika egenskaper. Den egenskap som jag i det här sammanhanget
fäste mig vid var att han är en synnerligen sval förkämpe för jämställdheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kurt Ove Johansson kan gå så långt att han i ett eller
annat riksdagsbeslut skriver in att &amp;quot;jämställdheten är angelägen i
sammanhanget&amp;quot;. Men om en regering får för sig att börja följa riksdagens
beslut, att främja jämställdhe-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section311&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section312&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ten, att
ge kvinnor bättre chanser, då är han inte rned längre. Då är det övergrepp och
inklampningar och allt möjligt annat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kurt Ove Johansson menar att i konflikten mellan det
lokala självbestäm-mandet och jämställdheten skall man alltid sätta det lokala
självbestämman-det först. Men det är faktiskt så, fru talman, att opinionen
bakom den kommunala självstyrelsen är stark i det här samhället, medan
opinionen bakom jämställdheten ännu är alltför svag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I valet mellan att driva de värderingar som är starka och
allmänt vedertagna och de värderingar som ännu inte är det föredrog
folkpartirege­ringen att sätta större kraft bakom kravet på ökad jämställdhet.
I den här frågan liksom i flera andra såg man till att bättre meriterade
kvinnor fick jobben.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nu tar Kurt Ove Johansson upp ett annat fall och säger:
Titta här! Här var det en man som fick jobbet. Ja, men skillnaden var ju den
att i det fallet var mannen klart bättre meriterad. Vad som är utmärkande för
Lommafallet är att kvinnan var klart bättre meriterad och ändå inte hade fått
jobbet. Och regeringen ändrade på den saken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kurt Ove Johansson tror nu inte att detta skedde efter
allvarliga överväganden av regeringen utan misstänker att det var ett statsrådsbeslut
i all enskildhet. På den punkten kan jag skingra hans misstankar. Det är inte
ofta besvärsärenden av denna typ förs upp till allmän beredning av regeringen,
men detta var en sådan fråga. Ärendet fördes upp till allmän beredning, och det
fördes en mycket utförlig diskussion, där man klart vägde mål mot varandra och
där man kom fram till att en liberal regering måste sluta upp bakom
jämställdheten och se till att en bättre meriterad kvinna skulle få det jobb
hon har sökt. Vi kan bara konstatera - och låt oss gärna lägga personliga
egenskaper åt sidan - att det tydligen finns en klyfta mellan folkpartiet, som
strider för jämställdheten och inte bara pratar om den, och socialdemokraterna,
som gärna pratar om jämställdheten men inte ställer upp när det verkligen
gäller.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 137&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 7 maj 1980&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Granskning av statsrådens tjän­steutövning m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tillsättningen av skoldirektörstjänst i Lomma&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section313&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section314&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;KURT OVE
JOHANSSON (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Daniel Tarschys envisas med att påstå att han
skulle vara jämställdhetens förkämpe framför alla andra, och sedan har han bara
förklenande ord att säga om mitt sätt att försöka främja denna fråga. Jag
tycker att Daniel Tarschys står på svag grund, för obestridligen är det på det
sättet att om det hade varit jämställdhetsaspekten som varit så viktig för den
dåvarande folkpartiregeringen borde regeringen rimligen i Gällivarefallet ha
ställt sig bakom länsskolnämnden, som förordade en kvinna till en skolledande
tjänst. Det utmärkande för folkpartiregeringen i dessa frågor var att den
handlade inkonsekvent snarare än att den särskilt kraftfullt drev
jämställdhetsfrågorna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nu har Daniel Tarschys också kommit in på meritfrågan. På
den punkten skulle jag bara vilja tala om sakförhållandet, och det är att
skolstyrelse, länsskolnämnd och skolöverstyrelsen prövade dem som sökte
tjänsten i Lomma. Alla dessa tre instanser kom var för sig fram till ett och
samma&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;105&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section315&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section316&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 137&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 7 maj 1980&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Granskning av statsrådens tjän­steutövning m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tillsättningen av skoldirektörstjånst i Lomma&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;resultat.
Och man får tycka vad man vill om dessa instanser, Daniel Tarschys, men ingen
kan påstå annat än att de har stor erfarenhet av meritvärdering. Därför tycker
jag att det uttalande som Daniel Tarschys här gör är en misstroendeförklaring
mot länsskolnämnden i Malmöhus län, mot skolöver­styrelsen och mot
skolstyrelsen i Lomma. Där inräknas också de partivänner som Daniel Tarschys
har i dessa instanser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I den artikel som jag tidigare citerade säger Birgit Rodhe
på detta sätt om den som fick jobbet i Lomma: Hon har på varje punkt bättre
meriter än den av skolstyrelsen förordade. Jag skulle vilja fråga Daniel
Tarschys om.han är beredd att ställa sig bakom detta påstående som Birgit Rodhe
har gjort, dvs. att denna sökande på varje punkt skulle ha bättre meriter än
den som skolstyrelsen, länsskolnämnden och skolöverstyrelsen utnämnde. Det
skulle vara intressant att få svar på den frågan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill sedan till Sven-Erik Nordin, och delvis också
till Daniel Tarschys, framföra ytterligare ett par synpunkter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sven-Erik Nordin sade att han noggrant hade gått igenom de
handlingar som föregick beslutet 1957. Det är han i så fall inte ensam om. Det
har naturligtvis också jag gjort inför detta ärendes behandling. Den genomgång
som jag har gjort har lett mig fram till följande slutsats: När riksdagen 1957
tog ställning var inte avsikten att regeringen aktivt skulle lägga sig i
tillsättningar när det gäller skolledande befattningar, som vi här diskuterar.
Det var bara under en övergångstid som detta skulle ske.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om Sven-Erik Nordin har tittat i handlingarna från 1957
bör han ha funnit det intressanta uttalande som statsutskottet gjorde i detta
sammanhang. Jag vill citera följande från statsutskottets utlåtande:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Med hänsyn till de särskilda skäl, som i
propositionen anförts till stöd för förslaget om medverkan av en tredje och
högsta instans vid tillsättningen av skoldirektörer, biträder utskottet detta
förslag såsom en övergångsanord­ning men finner inte anledning att i vidare mån
förorda att skolledare tillsättes av Kungl. Maj:t.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Detta blev
också riksdagens beslut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Från tiden efter det att riksdagsbeslutet fattades 1957
och fram till folkpartiregeringens intåg på arenan har praxis varit att
skolstyrelsens förord alltid har gällt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section317&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section318&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;106&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;DANIEL
TARSCHYS (fp):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Kurt Ove Johansson sluter modigt upp kring
Sven, Rune, Jan, Folke, Uno, Ernst och de andra pojkarna i skolstyrelsen i
Lomma. Visst får han göra det, men tillåt då mig att sluta upp kring
folkpartiregeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kurt Ove Johansson påstår att jag här försökte beskriva
mig som jämställdhetens förkämpe framför alla andra. Det har jag inte kallat
mig. Jag har bara jämfört mig med honom, och då är det inte så svårt att
framstå som den större förkämpen för jämställdhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Här föreligger det en ideologisk skiljelinje. För
folkpartiet är jämställd­heten en central fråga. Därför var också
folkpartiregeringen beredd att utnyttja sina befogenheter till att se till att
kvinnor med bättre meriter - inte&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section319&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section320&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kvinnor med
sämre meriter - fick de jobb de hade sökt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Socialdemokraterna menar att detta är att klampa in och ta
ifrån lokala beslutsfattare deras legitima rättigheter. Socialdemokraternas
intresse för att från regeringsposition driva jämställdhetsfrågan är obefintligt,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;SVEN-ERIK NORDIN (c):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Jag är tacksam mot Kurt Ove Johansson för att
han har aktualiserat denna fråga. Det har för mig varit mycket intressant att
få friska upp minnena från åren 1956 och 1957, 1956 skrev ju skolstyrelserna
remissyttranden över skolstyrelseutredningen. Vi försökte då mycket hårt och
bestämt att driva linjen att skolstyrelserna skulle få välja sin skolchef
själv, utan inblandning av högre myndigheter. Vi ville alltså gå längre än vad
skolstyrelseutredningen gjorde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Eftersom Kurt Ove Johansson tvivlar på att jag är hemma i
handlingarna från denna tid vill jag till protokollet läsa in vad som i
propositionen sades av föredraganden, min partikamrat Ivar Persson i Skabersjö;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Utredningen hade tänkt sig att samverkan beträffande
samtliga tjänster skulle ske mellan skolstyrelse och respektive överstyrelse.
Jag bedömer det emellertid som lämpligast, att skoldirektör under en
övergångstid förordnas av Kungl, Maj:t, Detta ställningstagande anser jag
motiverat med hänsyn till dessa tjänsters stora betydelse, vilket gör det
högeligen önskvärt, att de i nuvarande brytningsskede på skolans område i
möjligaste mån kan tillsättas oberoende av eventuella lokala skolpolitiska
motsättningar och tillfälliga gruppintressen. Denna uppfattning från min sida
rubbar givetvis inte det principiellt rikfiga i skolstyrelseutredningens
inställning, att skolstyrelsens sakligt grundade ställningstaganden
regelmässigt bör bli avgörande vid tillsättningen,&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Detta, Kurt Ove Johansson, kan inte tolkas på mer än ett
sätt. För det första var det tal om övergångstiden. Det var inte fråga om de
hänsyn som man skulle ta fill skolstyrelsens förord, utan det var fråga om
vilken myndighet som var tillsättningsmyndigheten. För det andra skulle man
under alla förhållanden ta hänsyn till skolstyrelsens sakligt grundade
ställningsta­gande. Departementschefen och sedan också riksdagen har klart
uttalat att om skolstyrelsen gör ett ställningstagande som icke är sakligt
grundat skall regeringen ändra på detta förord och tillsätta den som enligt
regeringen är mest meriterad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Därmed hoppas jag att vi har rett ut vad som egentligen
stod i 1957 års beslut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 137&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 7 maj 1980&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Granskning av statsrådens tjän­steutövning m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tillsättningen av skoldirektörstjänst i Lomma&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section321&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section322&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;KURT OVE
JOHANSSON (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Det som Sven-Erik Nordin läste upp ur
propositionen var riktigt uppläst. Men mest intressant är väl ändå
statsutskottets skrivningar i samband med behandlingen av denna proposition.
Det var ju det som föranledde mig att i mitt förra inlägg läsa upp vad
statsutskottet anfört. Därav framgår att man fann anledning att när det gäller
den fortsatta behandlingen av frågan om tillsättningen av skolledare uttala att
skolledare inte skulle&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;107&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section323&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section324&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 137&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 7 maj 1980&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Granskning av statsrådens tjän­steutövning m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;tillsättas
av Kungl. Maj:t. Som jag tidigare sagt-jag upprepar det ordagrant -
&amp;quot;biträder utskottet detta förslag såsom en övergångsanordning men finner
inte anledning att i vidare mån förorda att skolledare tillsättes av Kungl.
Maj:t&amp;quot;. Detta, Sven-Erik Nordin, blev riksdagens beslut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;SVEN-ERIK NORDIN (c):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Faktum är, Kurt Ove Johansson, att utskottet
instämde i föredragandens argumentering. Riksdagsbeslutet innebar att
utnämnings­rätten låg hos regeringen, och där ligger den ännu. Vidare innebar
1957 års beslut att kommunerna fick mindre svängrum än de hade dessförinnan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är den bakgrunden som jag under den här debatten har
försökt att klargöra för Kurt Ove Johansson.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section325&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;FÖRSTE VICE TALMANNEN;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Sedan alla under avsnittet Tillsättningen
av skoldirektörstjänst i Lomma anmälda talare nu haft ordet övergår kammaren
till att debattera Visst beslut rörande taxitrafiken i Lerum.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section326&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Visst beslut röran­de taxitrafiken i Lerum&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;108&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;STURE THUN
(s);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Innehavare av tillstånd till yrkesmässig
trafik skall, om tillståndsgivande myndighet beslutat därom, vara skyldig att
ansluta sig till förening som har till uppgift att hålla beställningskontor för
taxirörelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Trafiknämnden i Lerums kommun beslutade den 24 oktober
1974 att samtliga taxibilar i kommunen skulle ha Lerum som stationeringsort.
Vidare skulle taxiägarna vara skyldiga att ansluta sig till förening som hade
att hålla gemensamt beställningskontor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Trafiknämnden beslöt vidare att godkänna Taxi Lerum
ekonomiska förening för detta ändamål.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Organisationen
skulle vara genomförd till den 1 augusti 1975.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ett antal taxiägare anförde besvär över beslutet. Ärendet
avgjordes slutligt den 22 januari 1976 av regeringen, som då lämnade besvären
utan bifall. Trafiknämndens syfte med sitt beslut var att få en bättre
samordning av taxitrafiken i kommunen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det kan nämnas att stor oenighet har varit rådande bland
kommunens taxiägare under hela 1970-talet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad som gjort frågan till regeringsärende på nytt är ett
kommunstyrelse-beslut i Lerum den 20 juni 1978. Då beslutade kommunstyrelsen
att hemställa att anslutning till Taxi Lerum ekonomiska förening skulle vara
frivillig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Då länsstyrelsen blivit tillståndsmyndighet i stället för
trafiknämnden togs ärendet upp till prövning där, men länsstyrelsen fann ej
anledning att ändra på tidigare beslut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Besvär
anfördes av kommunstyrelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Av regeringens beslut över de anförda besvären, som
fattades den 1 november 1979, framgår att anslutning till Taxi Lerum ekonomiska
förening&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section327&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section328&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;inte skall
vara obligatorisk längre. Men man har inte nöjt sig med detta utan sagt att det
t. v. skall prövas andra än obligatoriska anslutningsformer. Vidare har
regeringen uppdragit åt länsstyrelsen att följa utvecklingen och vidta de
åtgärder som kan vara påkallade för att få en tillfredsställande ordning på
taxitrafiken i kommunen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Som vi framhåller i den socialdemokratiska reservationen
har regeringen visserligen formellt avgjort ärendet. Men genom beslutets
utformning och innehåll har avgörandet reellt överlämnats till en underlydande
myndighet. En sådan lösning är enligt vår mening inte förenlig med det ansvar
som den högsta besvärsmyndigheten har.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regeringens beslut blir än mer märkligt när man tagit del
av regeringens proposition 1979/80:142 om vissa taxifrågor. Där talar
regeringen om hur viktigt det är för kunderna att trafikutövarna är anslutna
till en gemensam beställningscentral.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det var ju
detta trafiknämnden i Lerum åsyftade med sitt beslut 1974.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med detta, fru talman, yrkar jag bifall till den
socialdemokratiska reservationen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 137&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 7 maj 1980&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Granskning av statsrådens tjän­steutövning m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Visst beslut röran­de taxitrafiken i Lerum&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section329&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section330&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;PER UNCKEL
(m):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Fru
talman! Låt mig i det här äreridet bara göra två påpekanden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det för'sta gäller frågan huruvida regeringen har
möjlighet att biträda besvär av det här slaget eller ej, dvs. om det finns
möjlighet för regeringen att anvisa en frivillig ordning för
föreningsanslutning av taxiförare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill då gå tillbaka till förarbetena till den aktuella
lagen som är från 1940. Där påpekades det från departementschefens sida att den
tvångsbe­stämmelse som nu är i fråga och den rätt som tilläggs vederbörande
myndighet att föreskriva tvång skall användas &amp;quot;med största urskillning och
endast i den mån, det med hänsyn till allmänhetens intresse befinnes påkallat
och en ur denna synpunkt tillfredsställande organisation icke kan åstadkom­mas
på frivillighetens väg&amp;quot;. I sådant fall skall man alltså pröva tvånget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det var tvånget som den socialdemokratiska regeringen
valde i det beslut från 1976 som Sture Thun hänvisade till. Men problemen som
låg bakom och som Sture Thun också hänvisade till avtog icke med det beslutet
frän 1976, utan frågan dök upp igen ett par år senare. Genom sitt beslut den 1
november 1979 bestämde sig regeringen för att välja den frivilliga linjen, som
alltså explicit öppnas i förarbetena till det lagrum som här är i fråga. Såvitt
mig är bekant fungerar nu taxiverksamheten i Lerum avsevärt bättre än med den
lösning som tillämpades på den socialdemokratiska regeringens tid. Möjlig­het
finns alltså för regeringen att fatta den typ av beslut som har fattats. I
reservationen från socialdemokraterna kritiserar man inte heller regeringen för
dess ställningstagande i sakfrågan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kuriöst nog, fru talman - och det är mitt andra påpekande
- vänder sig socialdemokraterna mot att regeringen i sitt beslut från november
1979 ber länsstyrelsen att öva åtminstone någon uppsikt över hur förhållandena
utvecklas efter det nya beslut som regeringen fattat. Det avsnitt som
socialdemokraterna uppenbarligen vänder sig emot i regeringsbeslutet har&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;109&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section331&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section332&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 137&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7 maj 1980&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Granskning av statsrådens tjän­steutövning m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Visst heslut röran­de taxitrafiken i Lerum&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;följande
lydelse:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Det skall ankomma på länsstyrelsen att fortlöpande
följa utvecklingen och vidtaga de åtgärder som kan finnas påkallade i syfte att
nå ett ändamålsenligt anordnande av taxitrafiken i Lerum.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om olika kategorier av taxiägare i Lerum har stridit i
närmare ett årtionde, är det kanske inte så underligt att en regering när den
bestämmer sig för att tillämpa en ny huvudprincip samtidigt också ber sitt
regionala tillsynsorgan att noga följa den nya principens tillämpning i
verkligheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nu säger'socialdemokraterna att detta innebär att
regeringen de facto avstår från att ta ställning i huvudfrågan och i stället
lägger över det ansvaret på länsstyrelsen. Naturligtvis inte. Regeringen har
avgjort huvudfrågan, nämligen genom att säga att något tvång att tillhöra
taxiföreningen i Lerum icke längre skall förekomma. Vad länsstyrelsen däremot
skall se till att göra är att på det sätt som är möjligt inom ramen för den nya
principen biträda i anordnandet av en lämplig taxitrafik i Lerum,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I ett meddelande den 5 februari 1980 till samtliga
taxiägare i Lerums kommun redovisar också länsstyrelsen i Älvsborgs län vissa
idéer om hur man enligt länsstyrelsens mening bäst bör förfara inom det
frivilliga system som nu gäller, för att ordna taxitrafiken på ett
ändamålsenligt sätt för lerumbornas vidkommande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag ser, fru talman, ingen som helst anledning att rikta
kritik mot regeringen därför att den har följt lagen samt anvisat den hjälp som
jag tror att Taxi i Lerum måhända kan behöva för att rätta till det som tio års
misstag har fört med sig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section333&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;STURE THUN (s);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Länsstyrelsen har ju under i970-talet försökt
att på frivillighetens väg lösa det aktuella problemet i Lerums kommun men inte
lyckats. Därför har länsstyrelsen följt linjen med tvångsanslutning. Nu har
legeringen de facto genom sitt beslut fråntagit länsstyrelsen möjligheten att
tillgripa det medlet och sagt att det skall vara frivillig anslutning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag vill också peka på vad som
uttalats i den nya propositionen angående taxifrågor, nämligen att man endast i
undantagsfall - och därvid hänvisar man till glesbygdsområden - bör ha
frivillig anslutning till beställningscen­traler.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section334&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;110&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;PER UNCKEL
(m):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! I detta ärende liksom i flera andra har
socialdemokraterna svårt att bestämma sig för vad det egentligen är som är fel
i regeringens handläggning. I reservationen säger man att felaktigheten ligger
däri att regeringen har skjutit ansvaret ifrån sig och därmed inte har uppfyllt
de krav som man rimligtvis kan ställa på den högsta besvärsinstansen. Nu säger
Sture Thun att det bekymmersamma egentligen är att regeringen genom sitt beslut
har bundit länsstyrelsen till händer och fötter - dvs. precis raka motsat­sen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Regeringen
har fattat ett beslut att icke längre tvinga taxiägare i Lerum att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section335&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section336&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;tillhöra
den förening som den socialdemokratiska regeringen tidigare tvingade alla
taxiägare att gå in i. Det är lätt att inse att regeringen emellertid inte kan
garantera att beslutet säkert och automatiskt löser alla problem. Den ber
därför länsstyrelsen att biträda inom de ramar som beslutet om frivillighet
anger. Vad är det för fel på detta, Sture Thun? Nu får länsstyrelsen en klar
anvisning: frivilligheten skall gälla. Inom de ramarna bör länsstyrelsen göra
sitt yttersta för att biträda Lerums taxiägare, om de inte själva skulle klara
att arrangera taxitrafiken på ett ändamålsenligt sätt. Till saken hör
emellertid - parentetiskt - att Lerums taxiägare inte förefaller att behöva
någon hjälp, eftersom taxitrafiken numera förefaller att fungera.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;.STURE THUN (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! I motsats till Per Unckel har jag hört att det
inte fungerar ett dugg bättre nu än vad det har gjort tidigare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är väl i alla fall så, Per Unckel, att länsstyrelsen
nu har mindre möjligheter att ingripa än tidigare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sedan har vi inte sagt att regeringen inte har rätt att
fatta de här besluten. Men det är ju inte bara en juridisk prövning utan även
en lämplighetspröv­ning, och vi tycker det är olämpligt att föra över den till länsstyrelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;PER UNCKEL (m):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Får jag citera direkt ur den
socialdemokratiska reservationen, där man skriver så här:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Genom sitt beslut har regeringen visserligen
formellt avgjort den i ärendet tvistiga frågan. Med hänsyn till beslutets
utformning och innehåll i övrigt har avgörandet emellertid i realiteten
överlämnats till en underordnad myndighet, nämligen länsstyrelsen.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad menas? Regeringen har ju sagt att det inte längre
skall vara något tvång att tillhöra den ekonomiska förening man tidigare
tvingats in i. Vilket avgörande är det som regeringen i realiteten har
överlämnat till den underordnade myndigheten? Det gäller alltså samma myndighet
som, enligt vad Sture Thun sade för en stund sedan, nu inte hade några
möjligheter att agera, eftersom regeringen hade avgjort ärendet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;STURE THUN (s);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Man har enligt vår uppfattning överlämnat till
länsstyrelsen att fatta det beslut som regeringen skulle ha fattat,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;FÖRSTE VICE TALMANNEN:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sedan de under avsnittet Visst beslut rörande taxitrafiken
i Lerum anmälda talarna nu haft ordet övergår kammaren till att debattera
Handläggningen av besvärsärende om etableringsrätt för läkare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 137&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 7 maj 1980&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Granskning av statsrådens tjän­steutövning m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Visst beslut röran­de taxitrafiken i Lerum&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section337&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;111&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section338&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section339&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 137&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 7 maj 1980&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Granskning av statsrådens tjän­steutövning m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Handläggningen av besvärsärende om etableringsrätt för
läkare&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;KERSTIN
NILSSON (s):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Såsom framgår av konstitutionsutskottets
betänkande gav regeringen den 6 september 1979 två läkare i Arvika tillstånd
dels att etablera privatpraktik, dels att tillämpa arvoden som med 20 %
översteg läkarvårds­taxan. Regeringsbeslutet fattades trots att
sjukvårdshuvudmannen. Värm­landsläns landsting, och socialstyrelsen, vardera
för sig och vid två tillfällen-genom två beslut - tagit ställning mot ett
sådant beslut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regeringens beslut av den 6 september i fjol inger stora
betänkligheter mot bakgrund av de uttalanden av. Thorbjörn Fälldins första
regering och av riksdagen som föregick ändringen av läkarvårdstaxan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag åberopar proposition nr 23 vid 1977/78 års riksmöte
och därav föranledda riksdagsbeslut. Vi vill särskilt peka på ett uttalande i
propositio­nen, nämligen att en eventuell etablering av privatpraktik samordnas
med de offentliga sjukvårdshuvudmännens, dvs. landstingens, läkarvårdsresurser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För att försäkra sig om en sådan samordning skulle
försäkringskassan på orten få medge en särskild högre taxenivå endast under två
förutsättningar. För det första skall tillstyrkan av socialstyrelsen lämnas och
för det andra bör sådan tillstyrkan ske endast i de fall då berörd
sjukvårdshuvudman -landstinget - lämnat sitt samtycke till etablering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I socialförsäkringsutskottet, som handlägger dessa frågor,
fäste majorite­ten stort avseende vid den ingående prövning som måste föregå
ett beslut om individuell taxebindning vid nyetableringar. Den ingående
prövningen innebar enligt utskottet en tillfredsställande garanti för att
propositionens syfte skulle tillgodoses.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Riksdagen
ställde sig bakom dessa uttalanden och propositionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Genom det just nu aktuella regeringsbeslutet av den 6
september 1979 har regeringen åsidosatt de beslut och de riktlinjer som
riksdagen har antagit i frågan. Det är beklagligt, inte minst mot den
bakgrunden att den offentliga sjukvården alltfort lider stor brist på läkare i
synnerhet i glesbygden. Läkarbristen har lett till att ett stort antal nya
moderna vårdcentraler inte kan utnyttjas till fullo.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det var bl. a. sådana hänsyn som var anledningen till den
noggranna prövning som skulle föregå tillstånd till etablering av privatpraktik
med individuell och högre taxa.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det kan vara av intresse att veta hur man från
landstingshåll mottog det här aktualiserade regeringsbeslutet att bifalla
etablering av privatpraktik. Det sades att det var att betrakta som ett
regeringsingripande i landstingens bemanningsplanering. &amp;quot;Stanna kvar inom
den offentliga vården&amp;quot;, vädjade landstingsrådet, &amp;quot;annars äventyras
vår sjukvårdsplan.&amp;quot; Man kan på goda grunder anta. att reaktionen blir
densamma om det skulle hända igen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är stor brist på läkare på många håll i glesbygden.
Men den bristen kan knappast hävas förrän vi har större tillgång på läkare
överhuvud taget, Bland sjukvårdshuvudmännen har man svårt att tro att
privatpraktiker kan bli någon realistisk lösning för glesbygder, Åven om man
med pengar - höga arvoden - skulle lyckas locka läkare, kommer man i konflikt
med andra principer och värderingar, som vi hittills har varit relativt överens
om här i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section340&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section341&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;landet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En starkt ökad privatisering av sjukvården skulle dra med
sig många problem för landsting/sjukvårdshuvudmän och för patienter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Hur skulle det bli med kontinuiteten i vården under
exempelvis en privatpraktiserande läkares semester, tjänstledighet eller egen
sjukdom? Hur skulle det gå med allmänläkarjouren?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det finns också problem för presumtiva privatpraktiker.
Kostnaderna för en fullständig utrustning med, som det kan heta i dessa
sammanhang, &amp;quot;grejer och tjejer&amp;quot; kan räknas i sex- eller sjusiffriga
tal. En sådan institution kan inte stå obemannad, om man inte genom aktiebolag
eller handelsbolag och genom höga taxor övervältrar kostnaden på samhället och
patienterna. Och då vore vi snart tillbaka där vi var när vi en gång började
att bygga upp social välfärd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det inträffade är en tankeställare för de många ledamöter
här i kammaren som också har anförtrotts uppdrag i landsting, dvs, de
riksdagsledamöter som tillhör vad man tidigare brukade kalla
landstingsmannapartiet. Dessa ledamöter med landstingskommunal erfarenhet inser
lätt räckvidden i den här frågeställningen. Sjukvårdshuvudmännen/landstingen
har ansvaret för att det i första hand finns läkare på våra vårdcentraler och
sjukhus.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Man kan uttrycka det så, att de av kammarens ledamöter som
har landstingsuppdrag har så att säga dubbla lojaliteter i fråga om
läkarfördel-ning; dels mot landstingen och länsborna, dels mot andemeningen i
innehållet i propositionen och riksdagens beslut. Dessa lojaliteter samman­faller
emellertid i denna fråga i den socialdemokratiska reservationen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Fru
talman! Jag yrkar bifall till reservation 11.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 137&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 7 maj 1980&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Granskning av statsrådens tjän­steutövning m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Handläggningen av besvärsärende om etableringsrätt för
läkare&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section342&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section343&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;DANIEL
TARSCHYS (fp);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! År 1977 fattade riksdagen ett beslut som gick
ut på att antalet privatpraktiserande läkare skulle bibehållas på ungefär
nuvarande nivå. Man förutsatte att det på två år skulle kunna ges ungefär 60
tillstånd för nyetableringar, och då främst på orter utanför storstadsområdena.
I realiteten har det bara blivit någon handfull etableringar med s. k.
individuell taxebindning, därav två i Arvika. Och det är de tvä tillstånden som
har väckt anstöt hos socialdemokraterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Man påstår i reservationen att det inte skulle ha gjorts
den ingående prövning av ansökningarna som riksdagen förutsatte 1977. De här i
kammaren som känner Gabriel Romanus tror jag uppfattar den beskyllning­en som
rätt osannolik. Det mesta som passerar Gabriel Romanus händer utsätts för en
ingående prövning, ibland så ingående att omgivningen drivs till stilla
vanvett. Jag har därför tagit reda på hur det gick till på socialdeparte­mentet
när den här frågan behandlades, och det var mycket riktigt fråga om en
synnerligen ingående prövning. Man baserade sig inte bara på det material som
hade förebragts av sökandena och de olika beslutsinstanserna utan tog också in
ytterligare material om läkarsituationen i Värmland och om de rättsliga
aspekterna på frågan. Man fick klart för sig att läkarnas ansökan stöddes av
kommunfullmäkfige i Arvika och av nästan halva förvaltningsut-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;113&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section344&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8 Riksdagens protokoll 1979/80:137-138&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section345&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section346&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 137&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 7 maj 1980&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Granskning av statsrådens tjän­steutövning m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Handläggningen av besvärsärende om etableringsrätt för
läkare&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;skottet i
landstinget. Och resultatet av denna ingående prövning var att ansökningarna
stod i god samklang med riksdagens beslut och fyllde vitsordade lokala behov.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Socialdemokraterna tycker inte om privatläkare, och jag
förmenar dem inte rätten att ha den inställningen. Kerstin Nilsson blåste
kanske upp &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Arial'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;problemet en aning. Det är faktiskt
så att i det här landet utexamineras 1 000 läkare om året, och antalet
beviljade tillstånd av den här typen är lägre än tio på två år. När nu
riksdagen har fattat ett beslut, så tycker jag man kunde begära att
socialdemokraterna skulle respektera det beslutet. Och när vi har en regering
som är högsta beslutande instans i fråga om att tillstyrka eller avstyrka
sådana ansökningar borde socialdemokraterna respektera det också.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Återigen: Hur var det med talet orn den starka
regeringsmakten? Är det någonting som gäller bara när regeringen har passande
partifärg?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section347&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;KERSTIN NILSSON (s) replik;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Man vill här ge sken av att etableringar av
privatläkare skulle ske i glesbygd. Naturligtvis förhåller det sig tvärtom. Det
är ekonomiskt mer fördelaktigt att öppna privatpraktik i större kommuner med
tillräckligt befolkningsunderlag - där man räknar med mer än 2 000 patientbesök
per år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Daniel Tarschys kopplar in kommunfullmäktige i detta
sammanhang. Det är inte relevant. Jag har redogjort för hur de här besluten
skall gå till enligt praxis och enligt läkarvårdstaxan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;På en annan punkt har jag och många
med rnig svårt att förstå utskottsmajoritetens talesman här. Daniel Tarschys
säger att beslutet i Värmlands läns landsting fattades mot nästan hälften av
rösterna - med endast en rösts övervikt, om jag uppfattat riktigt. Vad är det
egentligen Daniel Tarschys kräver? Är det så att beslut skall fattas ined si
eller så många rösters övervikt? Ett sådant resonemang, överfört hit till
riksdagen, skulle få till konsekvens att vi, med tanke på riksdagens nuvarande
sammansättning, vore oförmögna att fatta några som helst beslut. Vi får nog
acceptera demokratiska regler och majoritetsbeslut såväl i landstinget som här
i riksdagen. Vad vi däremot har att göra är att arbeta för egen majoritet.
Siffror från SIFO och andra undersökningar av sympatier bland väljare ger viss
handledning. Är det de för de borgerliga partierna nedslående siffrorna som
gett folkpartiet anledning att tänka på demokratifrågorna och t. o. m.
ifrågasätta majoritetsbeslut?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section348&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;114&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;DANIEL
TARSCHYS (fp) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Vad jag ville säga genom att påpeka att
kommunfullmäktige stödde läkarnas ansökan och att en stor minoritet i
förvaltningsutskottet också gjorde det var att den lokala opinionen i Värmland
är splittrad. På den punkten tror jag att jag och reservanterna är ense. En
annan talman kanske bättre skulle kunna avgöra om Arvika är glesbygd, tätort
eller storstad. Men låt oss ändå konstatera att det riksdagen sade var att
etableringar av den här&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section349&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section350&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;typen
skulle ske utanför storstadsområdena. Det har väl ändå skett.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;        &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 137&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;SIFO-siffrorna
  i det socialdemokratiska riksdagsunderlaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag tror att Kerstin Nilsson får avvakta till nästa val
med att räkna in    Onsdaeen den&lt;br&gt;
&amp;quot;~................................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;............................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;7 maj 1980&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section351&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;KERSTIN
NILSSON (s) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Jag kan inte se att det är adekvat av Daniel
Tarschys att i det här sammanhanget föra in kommunfullmäktige. Var det
kommunfullmäkti­ge i Karlstad? Jag minns jpte vilken ort Daniel Tarschys nämnde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Däremot är det som står i läkarvårdstaxan adekvat. Den
grundar sig på riksdagens beslut. Jag vill ytterligare en gång ta upp det som
står där: Som förutsättning för ett medgivande av privatpraktik med förhöjt
arvode gäller att socialstyrelsen tillstyrker det efter hörande av
sjukvårdshuvudmannen för det område inom vilket etableringen avses äga rum.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Sjukvårdshuvudmannen
är inte kommunfullmäktige utan landstinget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Granskning av statsrådens tjän­steutövning m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Handläggningen av besvärsärende om etableringsrätt för
läkare&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section352&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;DANIEL TARSCHYS (fp) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Om Kerstin Nilsson för
in SIFO i den här debatten kan jag väl få åberopa kpmrnunfullmäktige i Arvika.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section353&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;BENGT
KINDBOM (c):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Petta har blivit en debatt både om
granskningsärendet och om läkarfördelningen. Jag tror det behövs mycket mer för
att lösa läkarbristen i glesbygden och iite i landet i övrigt än de 60 tjänster
som aktualiserades i det förslag som behandlats enligt nämnda regler.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det stod i propositionen 1977/78:23 att man skulle
underlätta etableringen av nya privatpraktiserande läkare i den omfattning som
beräknas i gällande läkarfördelningsprogram. Det är alltså
läkarfördelningsprogrammet som är utgångspunkten, och det behandlas på sitt
sätt. Enligt programmet kunde man tillämpa gn särskild taxenivå som borde ligga
högst 20 % över taxans grundnivå. Det skulle omfatta 30 läkare under vart och
ett av åren 1978 och 1979, alltså sammanlagt 60 läkare. Man höjer alltså inte
läkarvårdstaxan på en höft utan det är reglerat hur mycket den kan höjas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag har pekså begärt ordet för att peka på det som Kerstin
Nilsson upprepade. Hon säger att som förutsättning för den individuella
taxebind­ningen gäller att socialstyrelsen tillstyrker. Ja, det gäller som
förutsättning för att försäkringskassan skall ge sitt medgivande. Det finns
också redovisat i handlingarna att rriot socialstyrelsens beslut i fråga om
tillstyrkan får talan föras hos regerjngep genom besvär. Det är det som skett.
Socialstyrelsen har alltså inte någon forrp av vetorätt mot att etablera
privatläkare med förhöjd tajja. Jag tror att dgtta är viktigt att komma ihåg.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Pet är inte, sopr Kerstin Nilsson sade, fråga om någon
stark privatisering. Det gäller de 60 läkartjänster som jag redovisade
inledningsvis, och bestärnmelserna |iar tillkommit för
privatpraktikeretablering utanför stor­stadsområdena. Och jag menar att Arvika
ligger utanför storstadsområdena. Vad yi upplevt tidigare är ju att
privatpraktikerna fanns i storstadsområdena. Där var det  inte  någon  brist på
läkare,  men  det  förekom  likväl  en&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;115&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section354&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section355&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 137&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 7 maj 1980&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Granskning av statsrådens tjän­steutövning m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Handläggningen av besvärsärende om etableringsrätt för
läkare&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;privatpraktikeretablering.
Detta är också bakgrunden till det här beslutet och till att regeringen har
beviljat två läkare utanför storstadsområdena rätt att tillämpa högre arvode än
läkarvårdstaxan. Jag ser inte att man därvid har gått emot grundtanken i
riksdagens beslut och yrkar därför bifall till utskottets hemställan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;KERSTIN NILSSON (s) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Svaren på Bengt Kindboms frågeställningar
finns i mina föregående inlägg. Därför finner jag det inte nödvändigt att
upprepa dem - i synnerhet inte vid den här tidpunkten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;BENGT KINDBOM (c) replik:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Jag ställde egentligen inga frågor till
Kerstin Nilsson, utan vad jag gjorde var att jag motsade de påståenden hon kom
med, nämligen att socialstyrelsen har någon form av vetorätt och att det skulle
förekomma en stark privatisering av läkarkåren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section356&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section357&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;116&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;BILLY
ERIKSSON (vpk);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Det är rätt slående, tycker jag, att representanten
för utskottet och folkpartiet i den debatt som vi haft här i dag så konsekvent
kämpat för centralistiska ställningstaganden. Det lät ju något annorlunda förr
i tiden, då man från folkpartiets håll talade om närdemokrati. Det är nu ett
tag sedan vi hörde det.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I den fråga som vi nu behandlar finns det enligt min
mening anledning till kritik mot regeringens överhöghetsförmynderi, som i sin
förlängning och om det fortsätter blir ett verkligt hot mot den svenska
demokratin. Regeringen har i det här fallet kört över fattade beslut om
privatpraktikeretablering. Värmlands läns landsting och socialstyrelsen har
enligt det material vi fått tillgång till vid inte mindre än två tillfällen
uttalat sig mot att de två läkare som det gäller skall få tillstånd att tillämpa
arvoden som överstiger läkarvårds­taxan med 20%. Regeringen har alltså i detta
fall totalt nonchalerat att eventuell privatpraktikeretablering skall samordnas
med de offentliga sjukvårdshuvudmännens läkarvårdsresurser. Därför är det
märkligt att utskottet inte uttalat kritik mot regeringen för denna totala
överkörning av tidigare fattade beslut. Varför denna flathet? Är inte
demokratin något värd, om den hotar vissa partipolitiska bindningar?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vårt parti, det kommunistiska partiet i detta land. slåss för
varje utvidgning av demokratin, trots att vi vet att demokratin kan utvecklas
fullt ut först i ett socialistiskt samhälle, där människans behov är styrande
och inte privata kapitalisters profitintressen är härskande när det gäller
samhällets utveckling. Därför vill jag deklarera att vi funnit det helt i linje
med vår uppfattning att stödja den socialdemokratiska reservationen i denna
fråga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section358&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section359&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;DANIEL
TARSCHYS (fp):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Billy Eriksson spårade en nyväckt
centralistisk tendens i folkpartiets ideologi. Jag tror att den
missuppfattningen beror på att den här debatten inte handlar om mycket av det
som folkpartiet gjort i regerings­ställning. Den handlar inte om hur vi
främjade närdemokrati, hur vi införde närradio, hur vi lade fram en
antibyråkratiproposition, hur vi såg till att vi kan få fram lokala organ eller
många av de andra initiativ som just syftade fill en decentralisering, utan den
handlar om ett antal riksdagsbeslut som socialdemokraterna och vänsterpartiet
kommunisterna av ideologiska skäl ogillar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I det här fallet handlar det om två läkare i Arvika. Jag
hade kanske litet svårt att se kopplingen mellan det grandiosa ideologiska
perspektiv som Billy Eriksson anlade och den rätt blygsamma insats för
hälsovården i Arvika som regeringen i detta sammanhang gjorde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 137&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 7 maj 1980&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Granskning av statsrådens tjän­steutövning m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Handläggningen av besvärsärende om etableringsrätt för
läkare&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section360&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;BILLY ERIKSSON (vpk);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! När jag säger att folkpartiet i dagens debatt
stått för ett centralistiskt nytänkande tänker jag på den diskussion som förts
både angående skoltjänsten i Lomma och i det här ärendet. Daniel Tarschys menar
att det principiellt viktiga är att man fattar besluten på den högsta möjliga
centrala nivån. Det är vad han har gett uttryck för.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Värmlands läns landsting och socialstyrelsen har uttalat
sig mot detta. Tidigare har det i riksdagen fattats beslut om att regeringen
skall ta hänsyn till vad dessa båda instanser säger. Mot det kan man inte, som
Daniel Tarschys gjorde, anföra att kommunfullmäktige i Arvika fattat ett annat
beslut och att en viss del - alltså en minoritet - av förvaltningsutskottet i
Värmlands läns landsting har en annan linje. Det är inte på något sätt
trovärdigt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Frågan är enligt min uppfattning av principiell betydelse
för demokratiskt fattade beslut. Men det handlar naturligtvis även om hur
människorna här i landet skall få en effektiv sjuk- och hälsovård.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vårt parti är - det har vi aldrig
gjort någon hemlighet av - anhängare av att sjukvården genomgående har samma
huvudman. Vi menar att en konkur­rerande privatsjukvård drabbar de människor
som har det svårast och gynnar dem som redan har välfyllda plånböcker. Därför
menar vi att sjukvården i dess helhet skall ligga inom den offentliga sektorn.
Det är det ena. Men vad det gäller i denna debatt är ju att regeringen har
fattat ett beslut som strider mot tidigare av den svenska riksdagen fattade
beslut. Det är såvitt jag förstår ett faktum, och jag har inte blivit övertygad
om motsatsen av det som Daniel Tarschys anfört.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section361&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;DANIEL
TARSCHYS (fp):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Vpk har tydligen principiella betänkligheter
mot besvärsrät­ten. Det var inte så jag uppfattade Jörn Svensson tidigare i
dag. Debatten om tillsättningen av skoldirektörstjänst i Lomma är visserligen
avslutad, men jag noterar att vpk liksom socialdemokraterna tycker att
regeringen inte skall använda sin auktoritet till att främja jämställdhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;117&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section362&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section363&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 137&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 7 maj 1980&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Granskning av statsrådens tjän­steutövning m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag har i den här debatten ofta blivit beskylld för att
vara advokat för folkparfiregeringen. Nu, fru talman, skall jag göra mig till
advokat för en bred opinion i kammaren genom att föreslå att vi avslutar
debatten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;BILLY ERIKSSON (vpk):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Vad Daniel Tarschys nu sade var kanske
populärt bland kammarens ledamöter, men det styrker inte på något sätt hans
resonemang om vare sig närdemokrati eller decentralism.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section364&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section365&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;118&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;DANIEL
TARSCHYS (fp):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fru talman! Det resonemanget behöver inte styrkas - det är
redan starkt nog.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;FÖRSTE VICE TALMANNEN:
Propositioner ställs först beträffande envar av de frågor som berörs i de
reservationer som fogats till betänkandet samt i de av Nils Berndtson och
Bertil Måbrink under överläggningen framställda yrkandena. Därefter ställs
proposition i ett sammanhang på övriga i betänkandet upptagna frågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prövningen av utlänningsärenden&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Propositioner gavs på l:o) att utskottets anmälan i
förevarande del lades till handlingarna med gillande av vad utskottet anfört,
2:o) att utskottets anmälan lades till handlingarna med gillande av vad som
anförts i reservation 1 av Hilding Johansson m. fl. samt 3:o) att utskottets
anmälan lades till handlingarna med gillande av vad som anförts i det av Nils
Berndtson under överläggningen framställda yrkandet, och förklarades den
förstnämnda propositionen vara med övervägande ja besvarad. Då Hilding
Johansson begärde votering upptogs för bestämmande av kontrapropositionen ånyo
de båda återstående propositionerna, av vilka den under 2:o) angivna förkla­rades
ha flertalets mening för sig. Sedan Nils Berndtson begärt votering beträffande
kontrapropositionen upplästes och godkändes följande vote­ringsproposition:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den som vill  att  kammaren  till  kontraproposition  i 
huvudvoteringen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;angående
konstitutionsutskottets betänkande 50 såvitt avser prövningen av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;utlänningsärenden
antar reservation 1 av Hilding Johansson m. fl. röstar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ja,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;den det ej
vill röstar nej.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vinner nej
har kammaren till kontraproposition i nämnda votering antagit&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;det av
Nils Berndtson under överläggningen framställda yrkandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vid omröstning genom uppresning
förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. 
Då Nils Berndtson  begärde&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section366&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section367&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rösträkning
verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröst-&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 137&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ning gav följande resultat:&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                            &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Arial'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;'''' &amp;quot; ''&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                                            &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;7 maj 1980&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nej -   
17&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                      &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=104 height=52&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=52 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Granskning
  av statsrådens tjän­steutövning m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Avstår - 161&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I enlighet härmed blev följande
voteringsproposition uppläst och god­känd:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den som vill att kammaren lägger konstitutionsutskottets i
betänkande 50 gjorda anmälan beträffande prövningen av utlänningsärenden till
handling­arna med gillande av vad utskottet anfört röstar ja, den det ej vill
röstar nej.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vinner nej
läggs utskottets anmälan i förevarande del till handlingarna med gillande av
vad som anförts i reservation 1 av Hilding Johansson m. fl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vid omröstning genom uppresning
förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då
Lahja Exner begärde rösträk­ning verkställdes votering med omröstningsapparat.
Denna omröstning gav följande resultat;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ja - 161&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nej - 145&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Avstår
-    16&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Formerna för ändring av den nordiska
passkontrollöverenskommelsen Propositioner gavs på dels att utskottets anmälan
i förevarande del lades till handlingarna med gillande av vad utskottet anfört,
dels att utskottets anmälan lades till handlingarna med gillande av vad som
anförts i reservation 2 av Hilding Johansson in. fl., och förklarades den förra
propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Hilding Johansson begärt
votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den som vill att kammaren lägger konstitutionsutskottets i
betänkande 50 gjorda anmälan beträffande formerna för ändring av den nordiska passkon­trollöverenskommelsen
till handlingarna med gillande av vad utskottet anfört röstar ja, den det ej
vill röstar nej.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vinner nej läggs utskottets anmälan i förevarande del till
handlingarna med gillande av vad som anförts i reservation 2 av Hilding Johansson
m. fl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section368&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av
kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Kerstin Nilsson begärde
rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröst­ning gav
följande resultat:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ja - 161 Nej - 161&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;119&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section369&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section370&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 137&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 7 maj 1980&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Granskning av statsrådens tjän­steutövning m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Då sålunda de avgivna rösterna var lika delade, gavs
propositioner dels på återförvisning till utskottet av ärendet i denna del,
dels på omedelbart avgörande, och förklarades den senare propositionen vara med
övervägande ja besvarad. Bertil Lidgard begärde emellertid votering, varför
följande voteringsproposition upplästes och godkändes:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den som vill att kammaren omedelbart skall besluta
beträffande konstitu­tionsutskottets anmälan i betänkande 50 såvitt avser
formerna för ändring av den nordiska passkontrollöverenskommelsen röstar ja,
den det ej vill röstar nej.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om minst
hälften av de röstande röstar nej har kammaren beslutat att ärendet i denna del
skall återförvisas till utskottet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section371&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section372&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;120&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av
de röstande ha röstat för bifall till ja-propositionen. Då Bertil Lidgard
begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna
omröstning gav följande resultat:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ja - 161 Nej - 161&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kammaren hade alltså bifallit återremissyrkandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Behandlingen av riksdagens
skrivelser på de arbetsmarknads- och industri­politiska områdena&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Propositioner gavs på dels att utskottets anmälan i
förevarande del lades till handlingarna med gillande av vad utskottet anfört,
dels att utskottets anmälan lades till handlingarna med gillande av vad som
anförts i reservation 3 av Hilding Johansson m. fl., och förklarades den förra
propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Wivi-Anne Cederqvist
begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den som vill att kammaren lägger konstitutionsutskottets i
betänkande 50&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;gjorda
anmälan beträffande behandlingen av riksdagens skrivelser på de&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;arbetsmarknads-
och  industripolitiska områdena  till handlingarna  med&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;gillande
av vad utskottet anfört röstar ja,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;den det ej
vill röstar nej.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vinner nej
läggs utskottets anmälan i förevarande del till handlingarna med&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;gillande
av vad som anförts i reservation 3 av Hilding Johansson m. fl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vid omröstning genom uppresning
förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då
Wivi-Anne Cederqvist begärde rösträkning verkställdes votering med
omröstningsapparat. Denna omröst­ning gav följande resultat:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ja - 161 Nej - 161&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section373&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section374&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Då sålunda de avgivna rösterna var lika delade, gavs propositioner
dels på återförvisning till utskottet av ärendet i denna del, dels på
omedelbart avgörande, och förklarades den senare propositionen vara med
övervägande ja besvarad, Bertil Lidgard begärde emellertid votering, varför
följande voteringsproposition upplästes och godkändes;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den som vill att kammaren omedelbart skall besluta
beträffande konstitu­fionsutskottets anmälan i betänkande 50 såvitt avser
behandlingen av riksdagens skrivelser på de arbetsmarknads- och
industripolitiska områdena röstar ja,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;den det ej
vill röstar nej.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om minst
hälften av de röstande röstar nej har kammaren beslutat att ärendet i denna del
skall återförvisas till utskottet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 137&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 7 maj 1980&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Granskning av statsrådens tjän­steutövning m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section375&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vid omröstning genom uppresning
förklarades flertalet av de röstande ha röstat för bifall till
ja-propositionen. Då Bertil Lidgard begärde rösträkning verkställdes votering
med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ja - 161 Nej - 161&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kammaren hade alltså bifallit återremissyrkandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Behandlingen av riksdagens skrivelser om invandrares
valbarhet Propositioner gavs på dels att utskottets anmälan i förevarande del
lades till handlingarna med gillande av vad utskottet anfört, dels att
utskottets anmälan lades till handlingarna med gillande av vad som anförts i
reservation 4 av Torkel Lindahl och Daniel Tarschys, och förklarades den förra
propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Daniel Tarschys begärt
votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den som vill att kammaren lägger konstitutionsutskottets i
betänkande 50&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;gjorda
anmälan  beträffande  behandlingen av riksdagens skrivelser om&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;invandrares
valbarhet till handlingarna med gillande av vad utskottet anfört&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;röstar ja,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;den det ej
vill röstar nej.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vinner nej
läggs utskottets anmälan i förevarande del till handlingarna med&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;gillande
av vad som anförts i reservation 4 av Torkel Lindahl och Daniel&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tarschys.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section376&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av
kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Dä Daniel Tarschys begärde
rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröst­ning gav
följande resultat:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ja - 290 Nej -   32&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;121&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section377&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section378&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 137&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7 maj 1980&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Granskning av statsrådens tjän­steutövning m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utbildning
I Sverige av libyska medborgare vid Telub AB Propositioner gavs på dels att
utskottets anmälan i förevarande del lades till handlingarna med gillande av
vad utskottet anfört, dels att utskottets anmälan lades till handlingarna med
gillande av vad som anförts i reservation 5 av Hilding Johansson m. fl., och
förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan
Olle Svensson begärt votering upplästes och godkändes följande
voteringsproposition;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den som vill att kammaren lägger konstitutionsutskottets i
betänkande 50&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;gjorda
anmälan beträffande utbildning i Sverige av libyska medborgare vid&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Telub AB
till handlingarna med gillande av vad utskottet anfört röstar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ja.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;den det ej
vill röstar nej.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vinner nej
läggs utskottets anmälan i förevarande del till handlingarna med&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;gillande
av vad som anförts i reservation 5 av Hilding Johansson m. fl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vid omröstning genom uppresning
förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då
Olle Svensson begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat.
Denna omröst­ning gav följande resultat:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ja - 161 Nej - 161&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Då sålunda de avgivna rösterna var
lika delade, gavs proposifioner dels på återförvisning till utskottet av
ärendet i denna del, dels på omedelbart avgörande, och förklarades den senare
propositionen vara med övervägande ja besvarad. Bertil Lidgard begärde
emellertid votering, varför följande voteringsproposition upplästes och
godkändes:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den som vill att kammaren omedelbart skall besluta
beträffande konstitu­tionsutskottets anmälan i betänkande 50 såvitt avser
utbildning i Sverige av libyska medborgare vid Telub AB röstar ja, den det ej
vill röstar nej.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om minst
hälften av de röstande röstar nej har kammaren beslutat att ärendet i denna del
skall återförvisas till utskottet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vid omröstning genom uppresning förklarades
flertalet av de röstande ha röstat för bifall till ja-propositionen. Då Bertil
Lidgard begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna
omröstning gav följande resultat:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ja - 161 Nej - 161&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kammaren hade alltså bifallit återremissvrkandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section379&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;122&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section380&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section381&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Beslut
i visst &amp;quot;utflaggningsärende&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Propositioner gavs på dels att utskottets anmälan i
förevarande del lades till handlingarna med gillande av vad utskottet anfört,
dels att utskottets anmälan lades till handlingarna med gillande av vad som
anförts i reservation&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;6          av
Anders Björck m, fl., och förklarades den förra propositionen vara med&lt;br&gt;
övervägande ja besvarad. Sedan Anders Björck begärt votering upplästes&lt;br&gt;
och godkändes följande voteringsproposition:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den som vill att kammaren lägger konstitutionsutskottets i
betänkande 50 gjorda anmälan beträffande beslut i visst
&amp;quot;utflaggningsärende&amp;quot; till handling­arna med gillande av vad utskottet
anfört röstar ja, den det ej vill röstar nej.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vinner nej
läggs utskottets anmälan i förevarande del till handlingarna med gillande av
vad som anförts i reservation 6 av Anders Björck rn. fl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vid omröstning genom uppresning
förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då
Anders Björck begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat!
Denna omröst­ning gav följande resultat:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ja - 254&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nej -   67&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Avstår
-      1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bidrag titt vissa befrielserörelser i Zimbabwe-Rhodesia
Propositioner gavs på dels att utskottets anmälan i förevarande del lades till
handlingarna med gillande av vad utskottet anfört, dels att utskottets anmälan
lades till handlingarna med gillande av vad som anförts i reservation&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;7          av
Anders Björck m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med&lt;br&gt;
övervägande ja besvarad. Sedan Anders Björck begärt votering upplästes&lt;br&gt;
och godkändes följande voteringsproposition:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den som vill att kammaren lägger konstitutionsutskottets i
betänkande 50 gjorda anmälan beträffande bidrag till vissa befrielserörelser i
Zimbabwe-Rhodesia till handlingarna med gillande av vad utskottet anfört röstar
ja. den det ej vill röstar nej.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vinner nej
läggs utskottets anmälan i förevarande del till handlingarna med gillande av
vad som anförts i reservation 7 av Anders Björck m. fl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vid omröstning genom uppresning
förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då
Anders Björck begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat.
Denna omröst­ning gav följande resultat:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ja - 254 Nej -   68&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 137&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 7 maj 1980&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Granskning av statsrådens tjän­steutövning m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section382&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;123&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section383&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section384&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 137&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 7 maj 1980&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Granskning av statsrådens tjän­steutövning m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Remiss
av den s. k. KS-utredningen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Propositioner gavs på dels att utskottets anmälan i
förevarande del lades till handlingarna med gillande av vad utskottet anfört,
dels att utskottets anmälan lades till handlingarna med gillande av vad som
anförts i reservation 8 av Torkel Lindahl och Daniel Tarschys, och förklarades
den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Daniel Tarschys
begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den som vill att kammaren lägger konstitutionsutskottets i
betänkande 50&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;gjorda  
anmälan   beträffande   remiss  av   den   s, k.   KS-utredningen   till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;handlingarna
med gillande av vad utskottet anfört röstar ja,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;den det ej
vill röstar nej.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vinner nej
läggs utskottets anmälan i förevarande del till handlingarna med&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;gillande
av vad som anförts i reservation 8 av Torkel Lindahl och Daniel&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Tarschys.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vid omröstning genom uppresning
förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då
Daniel Tarschys begärde rösträkning verkställdes votering med
omröstningsapparat. Denna omröst­ning gav följande resultat:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ja - 290 Nej -   32&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kontrollen av säkerhetspolisens verksamhet&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Propositioner gavs på dels att utskottets anmälan i
förevarande del lades till handlingarna med gillande av vad utskottet
anfört,dels att utskottets anmälan lades till handlingarna med gillande av vad
som anförts i det av Bertil Måbrink under överläggningen framställda yrkandet,
och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan
Bertil Måbrink begärt votering upplästes och godkändes följande voteringspropo­sition:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den som vill att kammaren lägger konstitutionsutskottets i
betänkande 50&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;gjorda
anmälan beträffande kontrollen av säkerhetspolisens verksamhet till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;handlingarna
med gillande av vad utskottet anfört röstar ja,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;den det ej
vill röstar nej.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vinner nej
läggs utskottets anmälan i förevarande del till handlingarna med&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;gillande
av vad som anförts i det av Bertil Måbrink under överläggningen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;framställda
yrkandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section385&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section386&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;124&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av
kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Bertil Måbrink begärde
rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröst­ning gav
följande resultat:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ja - 304 Nej -    17&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section387&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section388&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Tillsättningen
av skoldirektörstjänst i Lomma&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Propositioner gavs på dels att utskottets anmälan i
förevarande del lades till handlingarna med gillande av vad utskottet anfört,
dels att utskottets anmälan lades till handlingarna med gillande av vad som
anförts i reservation&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;9          av
Hilding Johansson m. fl., och förklarades den förra propositionen vara&lt;br&gt;
med övervägande ja besvarad. Sedan Kurt Ove Johansson begärt votering&lt;br&gt;
upplästes och godkändes följande voteringsproposition:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den som vill att kammaren lägger konstitutionsutskottets i
betänkande 50&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;gjorda
anmälan beträffande tillsättningen av skoldirektörstjänst i Lomma till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;handlingarna
med gillande av vad utskottet anfört röstar ja,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;den det ej
vill röstar nej.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vinner nej
läggs utskottets anmälan i förevarande del till handlingarna med&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;gillande
av vad som anförts i reservation 9 av Hilding Johansson m. fl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vid omröstning genom uppresning förklarades
flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Karl-Erik
Svartberg begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat.
Denna omröst­ning gav följande resultat:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ja - 162 Nej - 160&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Visst beslut rörande taxitrafiken i Lerum&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Propositioner gavs på dels att utskottets anmälan i
förevarande del lades till handlingarna med gillande av vad utskottet anfört,
dels att utskottets anmälan lades till handlingarna med gillande av vad som
anförts i reservation&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;10        av
Hilding Johansson rn, fl,, och förklarades den förra propositionen vara&lt;br&gt;
med övervägande ja besvarad. Sedan Sture Thun begärt votering upplästes&lt;br&gt;
och godkändes följande voteringsproposition:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den som vill att kammaren lägger konstitutionsutskottets i
betänkande 50&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;gjorda
anmälan beträffande visst beslut rörande taxitrafiken i Lerum till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;handlingarna
med gillande av vad utskottet anfört röstar ja.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;den det ej
vill röstar nej.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vinner nej
läggs utskottets anmälan i förevarande del till handlingarna med&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;gillande
av vad som anförts i reservation 10 av Hilding Johansson m, fl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vid omröstning genom uppresning
förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då
Sture Thun begärde rösträk­ning verkställdes votering med omröstningsapparat.
Denna omröstning gav följande resultat:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ja - 161 Nej - 161&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 137&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 7 maj 1980&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Granskning av statsrådens tjän­steutövning m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section389&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section390&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Då sålunda de avgivna rösterna var lika delade, gavs
propositioner dels på återförvisning till utskottet av ärendet i denna del.
dels på omedelbart&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;125&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section391&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section392&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nr 137&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den 7 maj 1980&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Granskning av statsrådens tjän­steutövning rn. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;avgörande,
och förklarades den senare propositionen vara med övervägande ja besvarad,
Bertil Lidgard begärde emellertid votering, varför följande
voteringsproposition upplästes och godkändes;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den som vill att kammaren omedelbart skall besluta
beträffande konstitu­tionsutskottets anmälan i betänkande 50 såvitt avser visst
beslut rörande taxitrafiken i Lerum röstar ja, den det ej vill röstar nej.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om minst
hälften av de röstande röstar nej har kammaren beslutat att ärendet i denna del
skall återförvisas till utskottet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section393&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vid omröstning genom uppresning
förklarades flertalet av de röstande ha röstat för bifall till
ja-propositionen. Då Bertil Lidgard begärde rösträkning verkställdes votering
med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ja - 161 Nej - 161&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kammaren hade alltså bifallit återremissyrkandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Handläggningen av besvärsärende angående etableringsrätt
för läkare Propositioner gavs på dels att utskottets anmälan i förevarande del
lades till handlingarna med gillande av vad utskottet anfört, dels att
utskottets anmälan lades till handlingarna med gillande av vad som anförts i
reservation 11 av Hilding Johansson rn, fl,, och förklarades den förra
propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Kerstin Nilsson begärt votering
upplästes och godkändes följande voteringsproposition:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den som vill att kammaren lägger konstitutionsutskottets i
betänkande 50&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;gjorda
anmälan beträffande handläggningen av besvärsärende angående&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;etableringsrätt
för läkare till handlingarna med gillande av vad utskottet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;anfört
röstar ja,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;den det ej
vill röstar nej.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vinner nej
läggs utskottets anmälan i förevarande del till handlingarna med&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;gillande
av vad som anförts i reservation 11 av Hilding Johansson m, fl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vid omröstning genom uppresning förklarades
flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Kerstin
Nilsson begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna
omröst­ning gav följande resultat:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:6.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ja - 161 Nej - 161&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section394&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;126&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Då sålunda de avgivna rösterna var lika delade, gavs
propositioner dels på återförvisning till utskottet av ärendet i denna del,
dels på omedelbart avgörande, och förklarades den senare propositionen vara med
övervägande&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section395&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section396&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ja
besvarad, Bertil Lidgard begärde emellertid votering, varför följande     Nr 
137&lt;br&gt;
voteringsproposition upplästes och godkändes;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                           &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Onsclieen den&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;text-indent:305.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;7 maj 1980&lt;br&gt;
Den som vill att kammaren omedelbart skall besluta beträffande konstitu-    _ &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;tionsutskottets anmälan i betänkande 50 såvitt avser
handläggningen av     Meddelande om&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;besvärsärende
angående etableringsrätt för läkare röstar ja.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;fråsor&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;den det ej
vill röstar nej.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om minst
hälften av de röstande röstar nej har kannnaren beslutat att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ärendet i
denna del skall återförvisas till utskottet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vid omröstning genom uppresning
förklarades flertalet av de röstande ha röstat för bifall till
ja-propositionen. Då Bertil Lidgard begärde rösträkning verkställdes votering
med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ja - 161 Nej - 161&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kammaren hade alltså bifallit återremissyrkandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Övriga I betänkandet upptagna frågor&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskottets anmälan lades till handlingarna med gillande av
vad utskottet anfört.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;§ 9 På förslag av förste vice talmannen beslöts att
kammarens förhandlingar skulle fortsättas kl. 19.30.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;§ 10 Anmäldes och bordlades Motionerna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1979/80:2052
av Per Bergman m. fl.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;med
anledning av proposition 1979/80:170 om vissa energifrågor 1979/80:2053 av Nils
Carlshamre m. fl.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt;text-indent:-8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;med anledning av proposition
1979/80:172 om ändrat huvudmannaskap för ungdomsvårdsskolor och
nvkterhetsvårdsanstalter m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;§ 11 Meddelande om frågor&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Meddelades att följande frågor framställts&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;den 6 maj&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1979/80:449 av Sven Henricsson (vpk) tjll arbetsmarknadsministern
om arbetsförmedlingsverksamheten vid arbetskon.flikter:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt arbetsmarknadskungörelsen
skall arbetsförmedling bedrivas obero­&lt;br&gt;
ende avarbetskonflikt mellan arbetsgivare och arbetstagare. Upplysning om&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;p..&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section397&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section398&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 137&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;konflikten skall lämnas den
arbetssökande. Av cirkulär från arbetsmark-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdapen den&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;nadsstyrelsen den 21 april 1980 att döma synes man t. v. upphöra med&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;7 m-ri
1980&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;förmedling av beredskapsarbeten - även
om dessa sedan tidigare varit&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;_____________   
inrättade och nu förlänges.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;lUpddplnndp nm&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;        &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt; Jämtlands län har de över 150 beredskapsarbetarna inom landsting och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=17&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=17 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;frågor&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kommun
först erhållit muntligt besked om fortsatt anställning under maj och sedan, den
sista april, besked om stopp fr. o. rn. nästa dag. Här skulle anledningen vara
att arbetsförmedlingen i mitten av april inte lämnade skriftligt besked om
beredskapsarbetets förlängning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Mot den
här bakgrunden vill jag fråga arbetsmarknadsministern; Avser arbetsmarknadsministern
att vidta åtgärder som medverkar till att arbetsförmedlingen iakttar förutsatt
neutralitet i arbetskonflikter vid för­medling av beredskapsjobb samt att
uraktlåtenhet från arbetsförmedling att lämna skriftlig anvisning inte drabbar
beredskapsarbetarna?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1979/80:450 av Lars Werner (vpk) till utrikesministern om
regeringens syn på viss amerikansk militärmanöver i Karibiska havet:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;USA genomför just nu den största
militärmanövern någonsin i Karibiska havet. Manövern är inte bara riktad mot
det socialistiska Cuba utan avser också att dämma upp för en fortsatt
progressiv utveckling i området efter frihetskampens seger i Nicaragua,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I manövern ingår också planer på landstigningsövningar på
den stora Guantanamobasen på Cuba som USA illegalt ockuperar. Ockupationen av
Guantanamobasen visar också på USA;s förakt för den alliansfria rörelsen, där
Cuba är ordförande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Hur bedömer utrikesministern denna allvarliga kränkning av
Cubas suveränitet?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;den 7 maj&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1979/80:451 av Lars Werner (vpk) till statsministern om
förbud mot lockout:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Svenska arbetsgivareföreningen har
lockoutat nära 800 000 arbetare från sina arbetsplatser i den pågående
avtalsrörelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Arbetsgivarnas lockout och löntagarnas strejkvapen kan
aldrig jämställas. Utöver lockouten har arbetsgivarna, i kraft av sitt ägande
av produktions­medlen, makten över jobben, över produktionen, investeringar,
avskedan­den, permittering, forskning och utveckling m, m. Dessutom är deras
rätt att tillgripa lockoutvapnet inskrivet i den nyligen antagna grundlagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Detta är ej fallet i en rad andra länder som
Nederländerna, Italien, Frankrike m, fl. Där är antingen lockout förbjuden
eller rätten att tillgripa lockoutvapnet starkt begränsad. I Västtyskland är
lockout förbjuden i delstaten Hessen, och frågan har aktualiserats om ett
landsomfattande förbud. 128&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section399&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section400&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag
vill därför fråga statsministern;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                            &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 137&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;År regeringen beredd, mot bakgrund
av bl. a. årets avtalsrörelse, att     Onsdaeen den&lt;br&gt;
förbjuda arbetsgivarnas rätt att tillgripa lockoutvapnet?&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;-i     „&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Arial'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt; loon&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1979/80:452 av Tore Claeson (vpk) till bostadsministern om
åtgärder mot     Meddelande om&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;hyreshöjningar:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;De kommunala/allmännyttiga
bostadsföretagen har nu meddelat att man avser att begära rekordstora
hyreshöjningar vid höstens hyresförhandlingar. Hyreshöjningskraven, som är de
största någonsin, uppgår till i genomsnitt 35 kr./m- eller 200-250 kr. per
månad för en trerumslägenhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En stor del av kraven är beroende av försämringar genom
statliga beslut, slopande av underhålls- och hyresförlustlånen, kortare
amorteringstider och uppräkning av garanterade räntan på lån.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En betydande enighet råder nu bland politiker,
bostadsföretag och hyresgäster om att aviserande hyreshöjningar är varken politiskt
eller socialt möjliga att genomföra och att regering och riksdag nu snabbt
måste öka stödet till &amp;quot;allmännyftan&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag vill
fråga bostadsministern;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ar regeringen beredd, mot bakgrund av de senaste årens
hyresutveckling och aviserade hyreshöjningskrav från årsskiftet 1980-81, att
snabbt vidta eller föreslå åtgärder för att stoppa eller begränsa
hyreshöjningarna, och i så fall vilka åtgärder?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1979/80:453 av Gunnar Olsson (s) till kommunministern om
användning av vattenbomber för bekämpning av skogsbränder:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Stor brandrisk föreligger så här
års i stora delar av vårt land. I vissa områden föreligger brandrisk 4 och 5.
(Brandrisken betecknas med femgradig skala, där 1 är lägsta och 5 är högsta
brandrisk.)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I Norge har man med stor framgång bekämpat skogsbränder
med hjälp av ett vattenbombplan. Flyg som vattenbombar ett eldhärjat
skogsområde är ett effektivt sätt att få stopp på bränder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vattenbombplanet har testats vid en skogsbrandövning i
västra Värmland. Brandpersonal som deltog i övningen var mycket imponerad av
planets insatser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ett brandbombplan av den typ som används i Norge borde
vara en angelägenhet även för Sverige.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med anledning av det anförda vill jag till kommunministern
rikta följande fråga:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kan kommunministern överväga att i Sverige på försök introducera
vattenbomber från luften för att effektivare än nu kunna bekämpa bränder i skog
och mark?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;frågor&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section401&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9 Riksdagens protokoll 1979/80:137-138&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;129&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section402&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section403&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nr 137&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1979/80:454 av Kjell Mattsson (c)
till justitieministern om ett nytt förvalt-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Onsdagen den&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ningshus för polismyndigheten m. fl. i Mölndal:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7 maj 1980&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;                &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;En
nybyggnad av förvaltningshus för polis, åklagare och lokala skatte-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;---------------------   
myndigheten i Mölndal är synnerligen angelägen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Meddelande
om&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;        &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Byggnadsstyrelsen har hos
regeringen begärt byggnadsuppdrag,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;frågor&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                        &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kommer regeringen att ge
byggnadsuppdrag,  så att den  uppgjorda&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;tidplanen
kan hållas?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1979/80:455 av Thage Peterson (s) till industriministern
om NCB:s sågan-läggning i Hissmofors:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Våren 1978 lade NCB ned
massafabriken i Hissmofors, 200 människor ställdes utan arbete. Nedläggningen
var ett hårt slag för bygden. Själva nedläggningen föregicks av en lång och
svår period, där de anställda ömsom fick löften om ersättningsindustrier, ömsom
kallades för kverulanter, när de krävde besked om fabrikens framtid och de nya
jobben, Hissmofors har emellertid inte sett röken av de nya jobben eller
ersättningsindustrierna. Den borgerliga regeringen har djupt svikit sina och NCB:s
löften till människorna i Hissmofors,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Under 1978 ställde NCB krav på omfattande statliga
insatser för om- och tillbyggnad av bolagets såg i Hissmofors, Regeringen
tillmötesgick bolagets krav om ytterligare insatser i NCB,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För att bygga ut sågen har emellertid NCB nu krävt en
omfattande rivning av bostäder. De anställda hävdar att sågen kan byggas ut
utan en rivning av bostäderna, NCB:s handlande i Hissmofors under årens lopp
har många anmärkningsvärda inslag. Det senaste är nu att människornas bostäder
måste rivas för sågen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag vill
fråga industriministern:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kommer bolagets hantering av sågfrågan och bostäderna att
föranleda någon åtgärd från industriministerns sida?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;§ 12 Kammaren åtskildes kl. 18.09.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;In fidem&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;TOM T:SON THYBLAD&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;/Solveig Gemert&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

</html>
</dokument>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G309137</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prot_197980__137.pdf</filnamn>
<filstorlek>5850876</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Riksdagens protokoll 1979/80:137 Onsdagen den 7 maj</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/1EE6F8E7-8636-4C70-932E-064BD3D9270D</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>