2437154G3091151979/80115protprotprotRiksdagens protokoll 1979/80:115ProtokollProtokoll"11501980-04-09 00:00:002024-06-25 16:17:132009-11-27 14:34:51Riksdagens protokoll 1979/80:115 Onsdagen den 9 aprilimporteradskanning2007https://data.riksdagen.se/dokument/G309115/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/G309115https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G309115
<div class="brask">Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.</div>
<div class=Section1>
<h1 style='page-break-after:auto'><span style='font-family:Verdana'>Riksdagens
protokoll 1979/80:115</span></h1>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;text-indent:307.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br>
</span><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Onsdagen den 9 april</span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kl. 10.00</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>§ 1 Föredrogs och hänvisades</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Propositionerna</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1979/80:112
till näringsutskottet</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1979/80:130
hemställan 1-3 till utrikesutskottet</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:50.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>hemställan 4 till justitieutskottet 1979/80:131 hemställan
1 till utrikesutskottet</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:50.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>hemställan 2 till justitieutskottet 1979/80:135 till
försvarsutskottet 1979/80:142 till trafikutskottet 1979/80:145 bil. 1 fill
arbetsmarknadsutskottet</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:50.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>i övrigt till utbildningsutskottet 1979/80:147 till
arbetsmarknadsutskottet 1979/80:148 bil. 1 fill socialutskottet</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:49.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>i övrigt till utbildningsutskottet 1979/80:149 till
civilutskottet 1979/80:151 till skafteutskottet 1979/80:156 till
näringsutskottet 1979/80:159 avsnittet övriga frågor i bil. 4 till
näringsutskottet</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:50.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>i övrigt till finansutskottet 1979/80:160 till
finansutskottet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skrivelse</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1979/80:161 till näringsutskottet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>§ 2 Föredrogs och hänvisades</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Redogörelse 1979/80:15 till utbildningsutskottet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>§ 3 Föredrogs och hänvisades</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Motionerna</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1979/80:1956
till konstitutionsutskottet</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1979/80:1957
till finansutskottet</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1979/80:1958-1960
till jordbruksutskottet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>§ 4 Föredrogs men bordlades åter Finansutskottets
betänkanden 1979/80:20-23 Socialutskottets betänkande 1979/80:32</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>§ 5 Föredrogs och bifölls Interpellafionsframställning
1979/80:173</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>21</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 115</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Onsdagen den 9 april 1980</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anslag till centralnämnden för fastighetsdata</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>§ 6 Anslag till centralnämnden för fastighetsdata</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föredrogs civilutskottets
betänkande 1979/80:21 med anledning av propositionen 1979/80:100 i vad avser
anslag till centralnämnden för fastighetsdata jämte motion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Regeringen hade i proposition
1979/80:100 bil. 5 (justitiedepartementet) under htt. G 3 (s. 132-133) och
underbilaga 4 (s. 234-238) föreslagit riksdagen att under andra huvudtiteln för
budgetåret 1980/81 till Centralnämnden för fastighetsdata anvisa ett förslagsanslag
av 26 000 000 kr.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section4>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I detta sammanhang hade behandlats
motion 1979/80:1823 av Per Bergman och Per Olof Håkansson (båda s), vari
föreslagits att riksdagen som sin mening gav regeringen till känna vad i
motionen anförts</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>om
medelsberäkningen för och därmed om användningen av anslaget till
centralnämnden för fastighetsdata,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>om förlängning
av den första etappen i fastighetsdataarbetet t. o. m. budgetåret 1982/83 och
om därav påkallade förslag till uppskrivning av ram för verksamheten under
samma tid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottet hemställde</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>att riksdagen
under andra huvudtiteln till Centralnämnden för fastighetsdata för budgetåret
1980/81 anvisade ett förslagsanslag av 26 000 00 kr.,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>att riksdagen skulle
avslå motionen 1979/80:1823,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:12.0pt;
margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:
"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>att riksdagen
som sin mening gav regeringen till känna vad utskottet anfört beträffande
beslut om införande av nytt fastighetsregister och inskrivningsregister.</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section5>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>22</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Reservation hade avgivits av Oskar Lindkvist, Lars
Henrikson, Thure Jadestig, Maj-Lis Landberg, Birgitta Dahl, Magnus Persson och
Per Olof Håkansson (alla s) som ansett att utskottet under 2 bort hemställa</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>att riksdagen med anledning av motion 1979/80:1823 som sin
mening gav regeringen till känna vad reservanterna anfört.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span lang=EN-GB style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>THURE JADESTIG (s):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span lang=EN-GB style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Herr talman! </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frågan om ett fastighetsdatasystem har sysselsatt
riksdagen i ett helt decennium. Det har från tid till annan inneburit
motsättningar, som ibland följt de politiska blockgränserna, även om det i
vissa fall kan vara svårt att finna politiska utgångspunkter för
ställningstagandena. Det har kanske oftare varit tvister som utgått från den
mystik som ibland omger datahanteringen och måhända från en ovilja att lägga
ner pengar på rationaliseringar över huvud taget. Motsättningarna har också
ibland fått näring frän företrädare för vissa grupper i vär förvaltning som
sett andra okända risker i förändringar i administrationens villkor.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Innan jag
går in på den fråga som skiljt oss i utskottet åt vill jag med</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section6>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section7>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>tillfredsställelse
notera vad vi nu är helt ense om. Vi är ense om att vi skall ha ett
fastighetsdatasystem av den grundläggande typ vi har i drift i dag. Det är dess
utformning som vi nu diskuterar och utreder. Vi är också ense om - och har gett
uttryck för detta i det nu aktuella betänkandet - att driftsystem 1 inte har
övergetts av riksdagen. Det stär fortfarande kvar och är det alternativ som
skall behandlas i FADIR-utredningen och mot vilket riksdagen -obunden av
tidigare beslut - skall väga eventuella andra förslag med t. ex. delade system
m. m. Det blir troligen konkretiseringarna av de olika alternativen mot
bakgrund av regionaliseringskrav och krav från användarna som slutligen fäller
avgörandet. Jag tror för min del att det är väsentligt att konstatera detta
inför det fortsatta utredningsarbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Så till den socialdemokratiska reservationen. Den fråga vi
i utskottet inte har kunnat ena oss om kan mot bakgrund av enigheten i synsätt
i övrigt förefalla marginell. Vi reservanter har önskat få ett beslut redan nu
och förlänga den första arbetsetappen med ett år, medan majoriteten vill skjuta
på ställningstagandet till våren 1981. Jag skall gärna erkänna att man inte kan
påstå att en sådan förskjutning av ett beslut skulle innebära att verksamheten
stoppas upp helt. Däremot vill jag påstå att det självfallet vore bättre om vi
klarade ut detta nu och slapp ovisshet. Senast under våren 1981 måste man känna
till riktlinjerna i stort för budgetåret 1982/83 för att kunna planera
förberedelsearbeten. Får vi beslutet nu kan man ta hänsyn till detta redan i
höstens anslagsframställning. Om man ser det från majoritetens synpunkt, kan
jag inte riktigt förstå varför det är så viktigt att vänta. Vi reservanter
vidhåller alltså vår åsikt och hoppas att kammaren inte är lika låst som
utskottsmajoriteten - ett bifall till reservationen ger under alla förhållanden
bättre planeringsförutsättningar, och det strävar vi ju efter att vår
förvaltning skall ha.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag yrkar bifall till reservationen vid
civilutskottets betänkande nr 21 och i övrigt bifall till utskottets
hemställan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SVEN ERIC ÅKERFELDT (c):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Fastighetsdatareformen har blivit mer
omfattande, mer komplicerad och framför allt mer kostnadskrävande än vad någon
kunde föreställa sig när riksdagen 1968 beslutade om reformen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I detta betänkande behandlas bara en del av reformen,
nämligen den datatekniska systemlösningen - en frän början okontroversiell
fråga. Sedan viss tvekan uppstått kring bl. a. kostnadsutvecklingen tillsattes
den s. k. FADAK-utredningen. vilken mötte en splittrad remissopinion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inom justitiedepartementet utarbetades då ett nytt
systemförslag med utgångspunkt i vad riksrevisionsverket föreslagit i sitt
remissvar. Detta innebar en helt ny lösning. Det innebar att man skulle dela
det driftsystem 1 som man tidigare varit ense om och att man skulle arbeta med
ett inskrivningsregister och ett fastighetsregister.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksdagen beslutade 1978 - efter viss vånda - i princip
att biträda förslaget, att detaljer skulle utredas i särskild ordning och att
slutligt förslag till systemlösning sedan skulle redovisas för riksdagen.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 115</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Onsdagen den 9 april 1980</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anslag till centralnämnden för fastighetsdata</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>23</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section8>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section9>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 115</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Onsdagen den 9 april 1980</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anslag till centralnämnden för fastighetsdata</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I proposition 1978/79:114 redovisades därefter i samband
med anslagsframställningen hur verkställigheten av detta beslut skulle gå
till.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Justitieministerns bedömning av det fortsatta
reformarbetet och möjligheterna att påbörja delningen stämde emellertid inte
på alla punkter med vad ett enigt civilutskott och en enig riksdag vid det
tillfället ansåg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottet och riksdagen ansåg, genom bifall till en rad
motioner, t. ex. att effekten av en delning inte belysts i tillräcklig grad för
att man skulle få påbörja delningen. Regionaliseringsalternativ saknades, och
olika användares synpunkter beaktades inte, varför utskottet föreslog
ytterligare överväganden innan riksdagen kunde ta slutlig ställning till den
framtida systemutformningen. Riksdagen följde detta uttalande av utskottet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På den vägen är vi nu. Den socialdemokratiska motionen som
vi nu har att ta ställning till och på vars grund socialdemokraterna i
utskottet har reserverat sig har som främsta uppgift att understryka vad ett
enigt civilutskott tidigare anfört, nämligen att kommande beslut inte skall
vara bundet till det tidigare fattade principbeslutet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottet anser, även om det inte står ordagrant så i
betänkandet, att motionen är överflödig. Motionens syfte är helt tillgodosett
genom tidigare ställningstagande och genom den skrivning som nu presenteras.
Det enda konkret nya i motionen är att man yrkar på ett beslut redan nu om en
förlängning av den första utredningsetappen med ett år och på att det redan nu
skall anvisas medel för en sådan förlängning. Som utskottet säger kan
emellertid ett eventuellt sådant beslut med fördel anstå till nästa riksmöte.
Då har man bättre underlag för bedömningen i sak och bättre underlag för ett
ställningstagande när det gäller medelsanvisningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Såvitt jag kan förstå är vi i sak eniga - också Thure
Jadestig betonade ju detta. Jag har trots det en viss förståelse för att man
från socialdemokratisk sida vill understryka den oro man känner för att ett
kommande beslut inte skulle vila på ett tillräckligt underlag, men jag menar
att dessa farhågor är starkt överdrivna. Utskottets uttalande att riksdagen inför
kommande beslut inte är bunden av tidigare avgöranden i principfrågan borde
vara ett lugnande besked även för motionärerna.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mot denna
bakgrund yrkar jag bifall till utskottets hemställan.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section10>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section11>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>24</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Överläggningen
var härmed avslutad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. 1</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottets hemställan bifölls.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. 2</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Propositioner gavs på bifall till dels utskottets
hemställan, dels reservationen av Oskar Lindkvist m. fl., och förklarades den
förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Thure Jadestig
begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section12>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section13>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den som
vill att kammaren bifaller civilutskottets hemställan i betänkande 21</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>mom. 2
röstar ja,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>den det ej
vill röstar nej.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vinner nej
har kammaren bifallit reservationen av Oskar Lindkvist m. fl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vid omröstning genom uppresning
förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då
Thure Jadestig begärde rösträkning verkställdes votering med
omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ja - 159</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nej - 157</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Avstår
- 1</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 115</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Onsdagen den 9 april 1980</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vissa energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet m.
m.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section14>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. 3</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottets hemställan bifölls.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>§ 7 Vissa energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet
m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föredrogs civilutskottets betänkande 1979/80:18 med
anledning av propositionen 1979/80:100 i vad avser anslag till vissa
energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet m. m. jämte motioner.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section15>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen hade i proposition 1979/80:100 bil. 16
(bostadsdepartementet) under litt. B 17 (s. 130-149) föreslagit riksdagen att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>godkänna vad i
regeringsprotokollet förordats i fråga om ändrade former och grunder för
statens lånestöd till energibesparande åtgärder i bostadshus m. m.,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>medge att
bidrag och lån till energibesparande åtgärder i bostadshus m.m. beviljades
intill ett belopp av 1570 000 000 kr. under budgetåret 1980/81.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>medge att bidrag
till energibesparande åtgärder i allmänna samlingslokaler beviljades intill
ett belopp av 10 000 000 kr. under budgetåret 1980/81,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>medge att
bidrag till energibesparande åtgärder i kommunala och landstingskommunala
byggnader beviljades intill ett belopp av 125 000 000 kr. under budgetåret
1980/81,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>medge att stöd
till energibesparande åtgärder inom statliga byggnader beviljades intill e«
belopp av 50 000 000 kr. under budgetåret 1980/81,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>6.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>bemyndiga
regeringen att under de förutsättningar som angetts i regeringsprotokollet
medge att lån till energibesparande åtgärder i kommunala och
landstingskommunala byggnader kunde beviljas under budgetåret 1980/81.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>7.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>bemyndiga
regeringen att besluta om utbyte mellan de under 2-5 angivna ramarna,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>8.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>medge regeringen
att inom ramen för en planeringsreserv av</span></p>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>25</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section16>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section17>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nr
115</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Onsdagen
den 9 april 1980</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Vissa
energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet m. m.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>600 000
000 kr. besluta om utökning av de under 2-5 angivna ramarna enligt de grunder
som förordats i regeringsprotokollet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9. medge att anslaget Vissa energibesparande åtgärder inom
bostadsbe<br>
ståndet m. m. disponerades för energiinriktad utvecklings- och demonstra<br>
tionsverksamhet m. m. intill ett belopp av 15 000 000 kr. under budgetåret<br>
1980/81,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>10.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>medge att beslut i fråga om stöd
under budgetåren 1981/82 och 1982/83 till energiinriktad utvecklings- och
demonstrationsverksamhet preliminärt fick meddelas intill ett belopp av 11 000
000 kr. samt 7 000 000 kr.,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>11.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>medge att bidrag till kommunerna
för rådgivnings- och besiktningsverksamhet m.m. beviljades intill ett belopp
av 110 000 000 kr. under budgetåret 1980/81,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>12.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>medge att beslut i fråga om bidrag
under budgetåret 1981/82 till kommunerna för rådgivnings- och
besiktningsverksamhet m. m. preliminärt fick meddelas intill eU belopp av 110
000 000 kr.,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>13.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>medge att beslut i fråga om bidrag
till statens provningsanstalt för utveckling av metoder för provning och
kontroll av åtgärder inom energihushållningsområdet beviljades intill ett
belopp av 2 000 000 kr. under budgetåret 1980/81,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>14.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>medge att beslut i fråga om bidrag
under vart och ett av budgetåren 1981/82 och 1982/83 till statens
provningsanstalt för utveckling av metoder för provning och kontroll av
åtgärder inom energihushållningsområdet preliminärt fick meddelas intill ett
belopp av 2 000 000 kr. resp. 1 600 000 kr.,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>15.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>under trettonde huvudtiteln till
Vissa energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet m. m. för budgetåret
1980/81 anvisa ett reservationsanslag av 800 000 000 kr.</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section18>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section19>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>26</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I detta
sammanhang hade behandlats motionerna</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1979/80:199
av Ulla Ekelund (c),</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1979/80:784 av Margareta Gärd och Sonja Rembo (båda m),
vari hemställts att riksdagen hos regeringen begärde sådan ändring av bostadsförordningen
1979:30 att eldstadsvolymen inte blev avgörande för möjligheten till lån och
bidrag vid övergång till vedeldning,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1979/80:751
av Helge Hagberg och Lars Svensson (båda s),</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1979/80:1005
av Görel Bohlin (m),</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1979/80:1494
av Kerstin Andersson i Hjärturn och Kerstin Göthberg (båda</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>c),</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1979/80:1501
av Rolf Dahlberg m. fl. (m),</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1979/80:1508
av Gullan Lindblad och Anders Högmark (båda m),</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1979/80:1510
av Kjell Mattsson m. fl. (c),</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1979/80:1512
av Sven Munke (m).</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1979/80:1830 av Kjell Mattsson m. fl. (c), vari
föreslagits att riksdagen som sin mening gav regeringen till känna att
förutsättningarna för energisparbi-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section20>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section21>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>drag vid
övergång till vedeldning snarast borde ses över och befrias från Nr 115<br>
onödiga begränsningar, och</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Onsdagen den</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1979/80:1831 av Elvy Olsson m. fl. (c).</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>9 apji jggg</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section22>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utskottet
hemställde</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>beträffande ändringar
i energisparförordningen att riksdagen skulle avslå motionerna 1979/80:748 och
1979/80:1830,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>beträffande
övergång till fast bränsle att riksdagen skulle avslå motion 1979/80:1512,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>beträffande
rådgivning i energisparfrågor att riksdagen skulle avslå motion 1979/80:1831,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>beträffande den
kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen att riksdagen skulle avslå motion
1979/80:751,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>beträffande
rökkanal för fastbränsleanläggning att riksdagen skulle avslå motion
1979/80:1494,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>6.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>beträffande
energisparstödet till kommuner och landsting att riksdagen skulle avslå motion
1979/80:1508,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>7.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>beträffande
termografering och tryckmätning att riksdagen skulle avslå motion 1979/80:199,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>8.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>beträffande
individuell mätning att riksdagen skulle avslå motion 1979/80:1501,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>9.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>beträffande
tilläggsdirektiv till värmemätningsutredningen att riksdagen skulle avslå
inotion 1979/80:1005,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>10.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>beträffande räntebidrag avseende
småhus med hyres- eller bostadsrätt att riksdagen som sin mening gav regeringen
till känna vad utskottet anfört,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>11.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>beträffande räntebidrag avseende
småhus med äganderätt att riksdagen skulle avslå motion 1979/80:1510,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>12.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>beträffande energisparlån vid
etappvis ansökan att riksdagen som sin mening gav regeringen till känna vad
utskottet anfört,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>13.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>beträffande ändrade former och
grunder för statens låneunderstöd till energibesparande åtgärder i bostadshus
m. m. i vad dessa inte behandlats under 10-12 ovan att riksdagen godkände vad i
regeringsprotokollet förordats,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>14.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>beträffande ram för
energibesparande åtgärder i bostadshus att riksdagen med anledning av
regeringens förslag medgav att bidrag och lån till energibesparande åtgärder i
bostadshus m. m. beviljades intill ett belopp av 1 370 000 000 kr. under
budgetåret 1980/81,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>15.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>beträffande ramar i övrigt och
anslag m. m. att riksdagen med bifall till regeringens förslag skulle</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>a. medge att bidrag till energibesparande åtgärder i
allmänna samlingslo<br>
kaler beviljades intill ett belopp av 10 000 000 kr. under budgetåret<br>
1980/81,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>b. medge att bidrag till energibesparande åtgärder i
kommunala och<br>
landstingskommunala byggnader beviljades intill ett belopp av 125 000 000<br>
kr. under budgetåret 1980/81,</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vissa energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet m.
m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>27</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section23>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section24>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 115</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Onsdagen den 9 april 1980</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vissa energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet m.
m.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>c. medge att stöd till energibesparande åtgärder inom
statliga byggnader<br>
beviljades intill ett belopp av 50 000 000 kr. under budgetåret 1980/81,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>d. bemyndiga regeringen att under de förutsättningar som
angetts i<br>
regeringsprotokollet medge att lån till energibesparande åtgärder i kommu<br>
nala och landstingskommunala byggnader kunde beviljas under budgetåret<br>
1980/81,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>e. bemyndiga regeringen att besluta om utbyte mellan de
under a-d<br>
angivna ramarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>f. medge regeringen att inom ramen för en
planeringsreserv av<br>
600 000 000 kr. besluta om en utökning av de under a-d angivna ramarna<br>
enligt de grunder som förordats i regeringsprotokollet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>g. medge att anslaget Vissa energibesparande åtgärder inom
bostadsbe<br>
ståndet m. m. disponerades för energiinriktad utvecklings- och demonstra<br>
tionsverksamhet m. m. intill ett belopp av 15 000 000 kr. under budgetåret<br>
1980/81,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>h. medge att beslut i fråga om stöd under budgetåren
1981/82 och 1982/83 till energiinriktad utvecklings- och
dernonstrationsverksamhet preliminärt fick meddelas intill ett belopp av 11 000
000 kr. och 7 000 000 kr.,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>i. medge att bidrag till kommunerna för rådgivnings- och
besiktningsverksamhet m. m. beviljades intill ett belopp av 110 000 000 kr.
under budgetåret 1980/81,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>j. medge att beslut i fråga om bidrag under budgetåret
1981/82 till kommunerna för rådgivnings- och besiktningsverksamhet m. m.
preliminärt fick meddelas intill ett belopp av 110 000 000 kr.,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>k. medge att beslut i fråga orn bidrag till statens
provningsanstalt för utveckling av metoder för provning och kontroll av
åtgärder inom energihushällningsområdet beviljades intill ett belopp av 2 000
000 kr. under budgetåret 1980/81,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span lang=EN-US style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>I. </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>medge att beslut i fråga om bidrag under vart och ett av budgetåren
1981/82 och 1982/83 till statens provningsanstalt för utveckling av metoder för
provning och kontroll av åtgärder inom energihushållningsområdet preliminärt
fick meddelas intill ett belopp av 2 000 000 kr. resp. 1 600 000 kr.,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>m. under trettonde huvudtiteln till Vissa energibesparande
åtgärder inom bostadsbeståndet m. m. för budgetåret 1980/81 anvisa ett
reservationsanslag av 800 000 000 kr.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section25>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section26>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>28</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Reservation hade avgivits av Kjell Mattsson (c), Rolf
Dahlberg (m), Knut Billing (m), Bertil Danielsson (m), Sven Eric Åkerfeldt (c)
och Kerstin Andersson i Hjärtum (c) som ansett att utskottet under 1 bort
hemställa</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>beträffande ändringar i
energisparförordningen att riksdagen med anledning av motionerna 1979/80:748
och 1830 som sin mening gav regeringen till känna vad reservanterna anfört.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section27>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section28>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>SVEN ERIC
ÅKERFELDT (c):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Representanter för centern och moderaterna
har reserverat sig pä en punkt i detta betänkande från civilutskottet. I övrigt
är vi eniga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Reservationen stöder motioner som avser bostadsstyrelsens
föreskrifter när det gäller 4 § energisparförordningen. I denna paragraf anges
förutsättningarna för energisparstöd. bl. a. när man vill gå över till eldning
med ved.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bostadsstyrelsen ställer för energisparstöd upp bl. a. den
förutsättningen att vedpannan skall ha en "sådan eldstadsvolym att
påfyllning av ved inte behöver ske oftare än 2 ä 3 gånger per dygn". När
man frågar hur någon kan få en sådan befängd idé svarar bostadsstyrelsen att
det är nödvändigt att se till att bidrag inte utgår till pannbyten i allmänhet.
För min del tycker jag att detta påstående låter ungefär som goddag - yxskaft.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den här konstiga regeln innebär faktiskt i praktiken att
bostadsstyrelsen ensidigt begränsat en regel som riksdag och regering har
godkänt. Stödet förbehålls en viss panntyp, och det grundläggande syftet tappas
bort helt, nämligen att man skall spara på våra knappa oljeresurser. Anser
bostadsstyrelsen att man inte spar olja, om man fyller på pannan fyra gånger
per dygn, kan man fråga sig. Regeln kan också få den konsekvensen att sparandet
inte alls blir av. Utrymmet i den aktuella fastigheten tillåter kanske inte att
man installerar en panna av den typ som går att fylla på bara två ä tre gånger
per dygn. För min del tycker jag att denna bestämmelse inte är enbart löjevåckande
- den är faktiskt någonting värre, eftersom man inte följer riksdagens
intentioner. Bostadsstyrelsen har ju i praktiken, i varje fall delvis, upphävt
ett enigt riksdagsbeslut, och detta tycker jag är mycket anmärkningsvärt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men det är inte nog med detta. Bostadsstyrelsen har också
tagit sig för att föreskriva att man normalt förutsätter tillgång till fritt
bränsle. Att man förutsätter tillgång till bränsle över huvud taget är en sak,
men det behöver väl inte bostadsstyrelsen lägga sig i. Så mycket förstånd har
väl även vanligt folk att man inte köper en vedpanna och installerar den, om
det av någon anledning skulle vara svårt att få tag i ved eller att lagra veden
i fastigheten. Det är rent klåfingrigt redan med en sådan föreskrift. Men värre
är att man kanske vägras stöd, om man köper sin ved - man måste ha den gratis.
Det är för mig helt obegripligt vad detta kan ha för inverkan på möjligheterna
att spara olja. Det vore roligt att höra från majoritetens talesman hur man
från majoritetens sida tolkar denna bostadsstyrelsens bestämmelse. Menar
majoriteten att veden också skall vara fritt hemkörd och upphuggen på
fastigheten eller är det bara rotpriset som skall vara noll?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Här är det fråga om att få bort en regel som för det
första är sakligt omotiverad och oviktig, för det andra saknar underlag i
statsmakternas beslut. Det är det som är grunden - en mycket stark grund - för
vår reservation, som jag vill yrka bifall till. Det löje som den här typen av
bestämmelser väcker blir svårare att glömma i framtiden ju längre
bestämmelserna finns kvar. Om man följer reservationen och ändrar</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 115</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Onsdagen den 9 april 1980</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vissa energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet m.
m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>29</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section29>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section30>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 115</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Onsdagen den 9 april 1980</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vissa energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet m.
m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>30</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>föreskrifterna
försvinner de i alla fall i nästa omgång tryck från bostadsstyrelsen och
väcker inte i fortsättningen en för bostadsstyrelsen mycket pinsam uppmärksamhet.
Jag vill alltså yrka bifall till reservationen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>BIRGITTA DAHL (s):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Den debatt vi för i dag med anledning av
regeringens förslag till anslag för energibesparande åtgärder i bostäder för
nästa budgetår äger rum bara ett par veckor efter folkomröstningen om
energipolitiken. Och enligt den ursprungliga tidsplanen skulle den ha ägt rum
bara några dagar efteråt. Som alla förstår har det inte varit möjligt att i
detta förslag, vare sig i regeringens proposition eller i utskottets betänkande,
ta hänsyn till folkomröstningsresultatet. Också behandlingen av den
socialdemokratiska partiniotionen nr 1009 om samordnade insatser för
energihushållning, införande av nya energikällor och sociala
miljöförbättringar, som ju har utformats med utgångspunkt i det alternativ
inför folkomröstningen -nämligen linje 2-som socialdemokraterna stod bakom, har
av naturliga skäl skjutits fram till efter folkomröstningen. Vad vi nu skall ta
ställning till är därför endast förslaget till anslag inför nästa budgetår och
ett antal motioner som väcktes under den allmänna motionstiden. Man kan alltså
betrakta det som endast en preliminär behandling av energihushållningsfrågorna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Låt mig då för det första konstatera att regeringen nu
äntligen presenterar det i flera år utlovade slutliga förslaget till
finansiering av energisparlån och bidrag. Vågen hit har varit lång och vinglig
och kantad med misstag och misslyckanden. Därför har utskottet och riksdagen
gång på gång haft anledning att dels uttrycka sitt missnöje, dels rätta till
rena felaktigheter från regeringens sida. Det är, herr talman, inga överord att
säga att riksdagen vid flera tillfällen endast under protester och med
uttryckliga krav på snar bättring godkänt regeringens olika förslag. Vi
socialdemokrater har också vid upprepade tillfällen haft anledning att kräva
andra lösningar än dem regeringen föreslagit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Också i detta betänkande tvingas utskottet påtala brister,
rätta till felaktigheter och komplettera vad som saknas i propositionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottet påpekar således, att någon uppräkning i
förhållande till penningvärdeförändringen av de år 1978 fastställda ramarna för
det innevarande och nästföljande budgetåret inte har skett - trots vad som
uttalades för två år sedan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För det andra har utskottet självt tvingats reda ut hur
det förhåller sig med de medel i form av reservationer och anslag som står till
förfogande för utbetalningar under nästa budgetår. Någon sådan redovisning
finns nämligen inte i propositionen. Det går, herr talman, inte att värja sig
för misstanken att detta har ett samband med de mycket egendomliga
budgetmässiga manipulationer som tidigare, senast i december, förekommit i
denna fråga. Då försvarade utskotts- och riksdagsmajoriteten tilltaget att på
tilläggsbudget </span><span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>II
</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>anslå nästan en
miljard kronor till detta ändamål, trots att det då inte fanns något behov av
ett sådant anslag, med att detta skulle ge "möjlighet att</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section31>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section32>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>besluta
orn hur reservationsmedlen skall tas i anspråk i samband med att en ny
finansieringsordning beslutas och dess budgetmässiga konsekvenser sålunda kan
överblickas".</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Och nu kan
vi, herr talman, konstatera</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>att vi hade rätt i vär förmodan att den verkliga avsikten
var att med kosmetiska medel försöka dölja en del - en hel miljard kronor - av
det budgetunderskott som regeringen skulle tvingas redovisa för nästa budgetår,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>att någon ordentlig redovisning av det slag utskottet
förutsatte inte lämnas nu heller och att det därför inte blir möjligt att såsom
förutsett ta ställning till de slutliga budgetmässiga konsekvenserna.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utskottet
säger därför självt att det föreligger "vissa svårigheter att</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>beräkna
utbetalningarna under nästa budgetår".</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För det tredje tvingas utskottet rätta till en ren
felaktighet i propositionen. Regeringen har föreslagit en beslutsram som
omfattar beräknade kostnader för såväl bostadslån och energisparbidrag som
underliggande krediter på kapitalmarknaden. Detta är självfallet helt
felaktigt, och utskottet föreslår enhälligt att beslutsramen i likhet med vad
som eljest alltid gäller endast skall omfatta kostnader för bostadslån och
energisparbidrag. I konsekvens härmed minskas också beslutsramen med 200 milj.
kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är, herr talman, litet trist att vi ständigt skall
behöva hålla på med denna kriarättning. Jag vill därför uttrycka den
förhoppningen att detta är sista gängen vi tvingas ga in och göra det arbete
som borde ha klarats av på rätt sätt i kanslihuset.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I övrigt innebär emellertid förslaget att man nu äntligen
efter flera års irrfärder ansluter sig till de förslag som socialdemokraterna
har förordat sedan våren 1977, nämligen att energisparlånen skall samordnas med
bostadslångivningen och att finansieringen av energisparstödet skall ske via
statsbudgeten. Detta förslag är också ägnat att underlätta en sådan samordning
av insatserna för energihushållning, införande av nya energikällor och sociala
miljöförbättringar samt annan ombyggnadsverksamhet som vi förordar i motion
1009. Därför hälsar vi med tillfredsställelse att man äntligen kommit med detta
förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill till slut, herr talman, än en gång understryka
att det förslag vi nu behandlar endast kan ses som en preliminär behandling av
den mycket viktiga frågan om skärpt hushållning med energi. Skälen härför är
flera.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För det första vet vi alla att det nu pågående energisparprogrammet,
precis som vi hävdat från början, är så ineffektivt att vi långt ifrån har nått
det uppställda målet. Det måste därför under alla förhållanden skärpas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För det andra arbetar energihushållningsdelegationen, och
får jag hoppas också kanslihuset, med förslag till den omprövning av
energisparprogrammet som hela tiden förutsatts ske inför budgetåret 1981/82.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För det tredje har den folkomröstning om energifrågan som
just har genomförts gett ett mycket klart utslag även når det gäller frågan om
hushållning och nya energikällor. Det står utom allt tvivel att en absolut
majoritet av folket vill att vi nu arbetar mer ambitiöst och effektivt på dessa</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 115</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Onsdagen den 9 april 1980</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vissa energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet m.
m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>31</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section33>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section34>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 115</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Onsdagen den 9 april 1980</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vissa energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet
in. m.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>områden.
Vi är också övertygade om att det finns en bred majoritet i riksdagen härför.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Linje 2, som var den linje som erhöll flest röster i
folkomröstningen, var också den enda linje som lade fram en konkret plan för
avvecklingen av kärnkraften. Denna plan omfattar 37 punkter, och ett stort
antal av de punkter som kräver beslut snarast möjligt, dvs. 1980, handlar om
skärpt energihushållning, en aktiv elpolitik och införande av nya energikällor.
Låt mig här, herr talman, endast citera några av de punkter som gäller
energihushållningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Kommunerna ges större befogenheter och möjligheter
att genomföra en effektiv energiplanering och en effektivare energihushållning.
Detta kräver uppsökande och rådgivande verksamhet. Experthjälp ställs till
kommunernas förfogande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Effektiv energihushållning och god energiförsörjning
kräver att den kommunala energiplaneringen inordnas i övrig kommunal planering.
Riktlinjerna ges om markreserver för nya energikällor.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Energisparplanen
för befintlig bebyggelse effektiviseras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En särskild energihushållningslag som anger ramarna för
hushållning införs. Lagen skall vara av samma typ som miljöskyddslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Plan- och bygglagstiftningen anpassas till höjda
hushållningskrav och till behovet av att snabbare få fram alternativa
uppvärmningsformer."</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I ett stort antal punkter behandlas också frågorna om
elpolitiken och införandet av nya energikällor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi socialdemokrater har dessutom i den i januari framlagda
motionen 1009 lagt fram en rad förslag till åtgärder med samma syfte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill, herr talman, mot denna bakgrund för
socialdemokratins räkning deklarera att vi kräver att regeringen nu utan
dröjsmål skall förelägga riksdagen förslag till åtgärder för skärpt hushållning
med energi, en aktiv elpolitik och en intensifierad satsning på de nya
energikällorna som utgår ifrån linje 2:s avvecklingsplan och de i vår
partimotion redovisade förslagen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section35>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section36>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>32</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>INGA LANTZ
(vpk):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag skall berätta om hur jag bor, om mitt
bostadsområde och om vad vi som bor där har gjort för att spara energi. Det
handlar om 226 lägenheter i tre s. k. loftgångshus och fyra punkthus. Det finns
två fastighetsskötare i området, en som arbetar med det inre och en som arbetar
med de yttre angelägenheterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag skall berätta om till synes löjligt enkla åtgärder som
har genomförts och som har haft stor betydelse för våra drift- och
underhållskostnader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi har tätat och drevat fönster och isolerat väggarna
bättre. För att kunna effektivisera panndriften lät vi fastighetsskötaren få
utbildning i skötseln av vår panncentral. Numera byter vi munstycken tre gånger
i månaden för att kapaciteten skall motsvara utetemperaturen. Vi har lagt om
fläktsystemet till tvåhastighetsdrift, som är anpassat efter dygnets behov.
Pannorna sotas nu regelbundet, och rökgastemperaturen kontrolleras ofta.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section37>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section38>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Resultatet av den här värmekarnpanjen blev att
förbrukningen av olja minskade från 442 m- år 1972 till 225 m- år 1975. alltså
nästan en halvering. Nu ligger förbrukningen på 326 m-'. Besparingen i den här
delen ligger på 100 000 kr. per år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Elbelysningen i våra trapphus bytte vi mot lysrör och
Ijusreläer. Detta medförde bättre ljus och lägre effektförbrukning. Dessutom
sjönk underhållskostnaderna betydligt, eftersom det kostar ganska mycket att
byta glödlampor. Resultatet av elbesparingarna är att trots att
kilowattimpriset hela tiden höjts, så har de sammanlagda kostnaderna legat
nästan stilla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På vattensidan gjordes också förbättringar. Vi räknade ut
att en droppande kran kostar 70 kr. per år och en rinnande toalett 650 kr. per
år. Det blir mycket pengar sammantaget. Vi packade om alla rinnande kranar och
lagade alla rinnande toaletter. Spolningsanordningarna i toaletterna
snålställdes, och det medförde också mindre vattenförbrukning. På detta sätt
sparades 4 660 kr. Vid en kostnad av 5 kr. skulle det röra sig om närmare 10
000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Att skölja disk under rinnande kran drar mycket vatten.
Genom att använda sköljkärl när man diskar spar man 100 liter vatten per dag
och familj. Resultatet i denna del blev att vattenförbrukningen minskades från
43 400 m 1972 fill 31 000 m år 1975. Det blev med andra ord en påtaglig
besparing av både vatten och pengar. När det gäller diskandet betydde bara
baljsköljningen en besparing på 19 000 kr. Vid ett vattenpris på 5 kr. per m-',
som är ganska vanligt, skulle det bli 37 000 kr. Där jag bor har vi alltså inte
ett så högt vattenpris.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi har en s. k. differentierad sophantering. Det innebär
att soporna sorteras av oss som bor i huset; man lägger glas och papper i ett
förråd i källaren. Där tar man hand om dessa sopor och säljer dem. Upp till 40
% av vår totala sopvolym säljs och ger pengar till vår fritidsverksamhet. En
sopsäckskarusell tar hand om det våta avfallet, och en komprimator ser till att
säckarna fylls till brädden. Och eftersom renhållningsverket tar betalt per
säck, oavsett om den är full eller inte, är det ekonomiskt att inte leverera
halvfyllda säckar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För sophanteringen betalade vi 44 200 kr. år 1972 och 23
000 kr. år 1974.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De här olika besparingskampanjerna har, förutom att de
gett sänkta hyror, också svetsat oss samman, som bor i dessa hus, i en social
gemenskap. Vi har en omfattande fritidsverksamhet, en upplyst bollplan och en
ishockeyrink för barnen, vi har lekplatser och två stora innelokaler på vardera
omkring 200 m. De två fastighetsskötarna i vårt område fungerar som en social
länk. Barnen fär hjälpa till med olika sorters trädgårdsarbete och åka med
flakvagnen efter traktorn. Ungefär 2 500 tulpanlökar planteras varje vår. Jag
kan nästan garantera att på de tulpaner som där växer kickas ingen boll. Barnen
har själva varit med och satt lökarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frekvensen av flyttningar från området är ovanligt låg. De
flesta som flyttade in 1964 bor fortfarande kvar i området, och vi känner
varandra nästan allihop.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 115</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Onsdagen den 9 april 1980</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vissa energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet m.
m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>33</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section39>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 Riksdagens protokoll 1979/80:114-116</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section40>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:4.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section41>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 115</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Onsdagen den 9 april 1980</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vissa energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet
tn. m.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag skulle också kunna berätta om allt roligt
vi gör tillsammans- vårstädning med korvgrillning, grisgrillning, och alla
kalas vi har tillsammans.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De sparkampanjer som jag här berättat om ganska kortfattat
har fått till följd mycket låga hyror. Den sociala gemenskapen,
grannkontakterna och vänskapen fick vipa köpet. Jag vet inte vad som är mest
värt-den laga hyran eller den sociala gemenskapen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De som är intresserade kan läsa mer i ett litet häfte som
statens råd för byggforskning har givit ut. Där står om allt som vi har gjort.
Häftet heter "Så här gjorde vi. Tips och råd om ekonomisk
fastighetsförvaltning från en bostadsrättsförening." De åtgärder som vi
vidtagit har också uppmärksammats av energisparkommittén. Vi har fått berätta
om dem i många olika sammanhang, och våra kunskaper har också använts för
utlandets behov.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section42>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section43>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>34</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>KERSTIN
EKMAN (fp):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Det är av yttersta vikt att vi minskar vårt
oljeberoende. Det är naturligtvis alla eniga om. Det är också helt nödvändigt
att vi får en värmeförsörjning som ger minsta möjliga miljöproblem. Vi skall
stödja ansträngningar som syftar till dessa mål, det är odiskutabelt, men vi
måste se till att de medel som staten satsar verkligen ger de resultat som vi
åsyftar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I motioner från moderater och centerpartister har begärts
översyn av och ändring i föreskrifterna till energisparförordningen. Det gäller
bestämmelserna om eldstadsvolym och kravet på tillgång till fritt bränsle.
Utskottet avstyrker dessa motioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är inte rimligt att län skall beviljas bara av den
anledningen att man byter värmepanna. Resultatet bör innebära att åtgärden är
lönsam, inte bara att man kan elda med fasta bränslen. Lät mig ta ett exempel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som ett gränsfall skulle installation av braskaminer bli
bidragsberättigad. Vi har i dag ungefär 400 000 hushåll med direktverkande
eluppvärmning. En komplettering med braskamin skulle där eventuellt vara en
åtgärd att ta till, och detta vore en mycket olycklig utveckling bl. a. på
grund av miljöproblemen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den del av bestämmelserna som säger att pannan skall ha en
sådan volym att den inte behöver passas eller fyllas på mer än två ä tre gånger
per dygn kan förefalla underlig, om man framställer det som om antalet
påfyllningar i sig är det väsentliga. Det finns dock andra anledningar. Det har
bl. a. med eldstadsvolymen att göra. Den bör vara ca 100 liter, då det med
sådana pannor blir praktiskt genomförbart att använda eldstaden varaktigt för
uppvärmning med ved. Detsamma gäller kravet på tillgång till fritt bränsle.
Verkligheten är den att blir man hänvisad till köp av ved kan det inte anses
sannolikt att övergängen blir varaktig. Det beror på osäkerhet i tillgång,
sämre lönsamhet och lägre bekvämlighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det gäller också vår hälsa, vår miljö. Vi vet att avgaser
från fossila bränslen vid den reningsgrad som vi i dag har på avgaserna är en
hälsorisk. Särskilt gäller detta panntyper där förbränningen sker med liten
lufttillförsel, som</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section44>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section45>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>t. ex. är
fallet med de braskaminer som jag berörde i inledningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottets mening är därför att man skall vänta med
eventuella ändringar i bestämmelserna tills vi har fått resultatet av den
genomgång och utvärdering som pågår. Vi skall spara energi, vi skall satsa hårt
på åtgärder som kan ge resultat. Att bifalla center- och moderatmotionerna i
enlighet med reservationen ger tvivelaktiga resultat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets hemställan
på samtliga punkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SVEN ERIC ÅKERFELDT (c) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag trodde att det rådde total enighet om att
man tar miljöhänsyn när det är fråga om energisparande och övergång till andra
bränslen - det är inte det som vår reservation gäller och det är inte det som
bestämmelsen i bostadsstyrelsens förordning har skjutit in sig på. Om det vore
enbart miljön man ville ta hänsyn till skulle det vara lått att formulera
bestämmelser härom. Nu har man i stället gått på den kufiska bestämmelsen att
avgörande för möjligheten att få lån och bidrag skall vara antalet påfyllningar
per dygn för eldstaden. Nu hör vi av Kerstin Ekman att syftet skulle vara att
uppnå en eldstadsvolym på minst 100 liter. Varför då inte föreskriva en
eldstadsvolym på 100 liter? Då tar man bort åtminstone något av löjet över den
här bestämmelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beträffande föreskriften om gratis ved skulle tanken vara
att om man måste köpa veden finns det risk för att man slutar elda med ved.
Också en mycket konstig bestämmelse! Den som är villig att satsa på en vedpanna
måste naturligtvis förutsättas ha tryggat sin vedförsörjning antingen genom köp
eller på annat sätt. Jag anser fortfarande att det är orimligt att begränsa
kretsen av dem som skall få detta stöd till sådana som har gratis ved. Hur många
är det? Jag efterlyste f. ö. i mitt anförande en definition av vad som menas
med gratis ved. Det är mycket oklart vad som skall anses bidragsberättigat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vidhåller min åsikt att den här bestämmelsen borde
bort. Utöver de skäl som jag har angivit för detta är väl också det skälet
starkt, att vi inte skall ha bestämmelser som drar löje över en statlig
myndighet. Jag uppmanar därför kammarens ledamöter att rösta på reservationen.
Då får vi snabbt bort den här bestämmelsen.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 115</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Onsdagen den 9 april 1980</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vissa energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet m.
m.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section46>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section47>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>KERSTIN
EKMAN (fp) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Man kan naturligtvis diskutera det som står i
bestämmelserna, men det väsentliga är resultatet. Och resultatet av
bestämmelserna är att det skall kunna anses sannolikt att det blir fråga om en
varaktig övergång till ett annat bränsle, om man byter panna. Det är där
bestämmelsen om eldstadsvolymen kommer in. Den har alltså med antalet
bränslepåfyllningar att göra. Detta har också med bekvämlighet att göra. Det
skall vara så att det verkligen är troligt att man kommer att fortsätta med den
nya typen av eldning. Tillgång till fri ved är faktiskt inte så oväsentlig. Om
man skall köpa veden eller bränslehanteringen är obekväm och mindre lönsam är
det inte</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>35</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section48>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section49>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 115</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Onsdagen den 9 april 1980</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vissa energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet m.
m.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>sannolikt
att övergången blir varaktig. Det är därför bestämmelserna är utformade som de
är. Det kan alltid finnas de som anser att bestämmelserna är löjliga, men de
fyller en uppgift.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SVEN ERIC ÅKERFELDT (c) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Det är roligt att vi i varje fall är eniga om
att det är resultatet som är det väsentliga. Det är det som jag hela tiden har
försökt att hävda. Kanske finns det hopp om att det blir en ändring. Det vore
väl anmärkningsvärt om det inte skulle bli någon ändring efter den utredning
som både vederbörande statsråd och Kerstin Ekman har åberopat. Men vad vi vill
är att det skall bli en snabb ändring, så att vi skall slippa att schavottera i
den allmänna opinionen rned en bestämmelse som jag vill hävda är löjlig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är naturligtvis angenämt att höra Kerstin Ekman säga
att man från bostadsstyrelsens sida har det syftet att man vill göra det
bekvämt för dem som eldar med ved. Detta är bra, men det väsentligaste
argumentet för att en övergång till vedeldning skall bli varaktig är de
ekonomiska fördelar som ligger i vedeldning. Redan i dag är oljepriset sådant
att det per värrneenhet skyhögt överstiger priset för samma värmeenhet vid
eldning med fast bränsle. Detta är det starkaste argumentet för en övergång
till den typen av eldning. Det vore bra om vi kunde understryka det även genom
den här formen av bidrag. Men det skall ske snabbt.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section50>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>KERSTIN EKMAN (fp) replik;</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Det är inte oväsentligt vart pengarna går när
det gäller stöd till energisparande åtgärder. Det är därför man har utformat
bestämmelserna så som man har gjort. Jag tycker inte att det finns anledning
att nu ändra dem bara för att de är "löjliga'". Tanken att man gör
sig löjlig genom de här bestämmelserna får stå för herr Åkerfeldt. Förklarar
man för dem som anser att bestämmelserna är löjliga varför de ser ut som de gör
behöver man inte ha de bekymren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vidhåller mitt yrkande om bifall till utskottets
hemställan.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section51>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>36</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>MARGARETA
GÄRD (m):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! I min och Sonja Rembos motion 748 tar vi upp
bostadsstyrelsens anvisningar till 4 § energisparförordningen. Jag för min del
gör det med utgångspunkt i de erfarenheter jag har från länsbostadsnämnden i
Kopparbergs län. Alla ansökningar som där har behandlats enligt 4 § har
avslagits på grund av att pannans eldstadsvolym inte varit av den
storleksordning som anvisningarna föreskriver. Vad som i övrigt krävs för att
lån och bidrag skall utgå enligt 4 § har till fullo varit uppfyllt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi anser det vara olyckligt att man bundit upp eldstadens
storlek på så sätt att antalet bränslepåfyllningar skall vara av avgörande
betydelse. Det finns skäl som talar för att en ändring bör göras just i det
avseendet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För att en vedpanna av den storlek som här krävs skall
kunna installeras fordras så stort utrymme att det knappast är tänkbart i en
normalvilla. Med den stora eldstadsvolym som det här är fråga om kan man också
lockas att</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section52>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section53>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>använda
grövre ved och ved av sådan storlek att den annars hade kunnat användas i
massaindustrin. Om man jämför de besparingar vi gör rent nationalekonomiskt vid
övergång till vedeldning med besparingarna när det gäller andra stödformer i
energisparförordningen framstår det med all tydlighet att en ändring av
anvisningarna bör göras, så att rimliga möjligheter finns för tillämpning av 4
§ energisparförordningen. I ett län som Kopparbergs, med förhållandevis många
skogsägare, skulle en sådan ändring av förordningen medföra att betydligt flera
fastighetsägare stimulerades att övergå till vedeldning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under den energidebatt som förekommit har man från alla
partiers sida talat om nödvändigheten av att utnyttja inhemska bränslen. Mot
den bakgrunden finner jag det besynnerligt att utskottet inte kunnat ena sig om
en ändring av 4 § energisparförordningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag förutsätter, herr talman, att strävan hos alla i denna
kammare är att minska vårt stora oljeberoende. Jag yrkar bifall till
reservationen av Kjell Mattsson m. fl.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 115</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Onsdagen den 9 april 1980</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vissa energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet m.
m.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section54>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section55>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>GULLAN
LINDBLAD (m):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till
reservationen av moderaterna och centerpartisterna i utskottet. Skall vi
äntligen lyckas med att minska oljeberoendet och övergå till alternativa
bränslen, så måste vi börja med att åtminstone försöka skala bort litet av
byråkratin på detta område, och jag tycker att utskottets majoritet fastnat i
stelbenthet och byråkrati i den här frågan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men jag har egentligen begärt ordet med anledning av
utskottets yttrande över motion 1508 av Anders Högmark och mig. Det har nyligen
genomförts en folkomröstning i den viktiga energifrågan. Oavsett vilken linje
man har företrätt har alla betonat hur viktigt det är att spara energi. Flera
talare har också tidigare här i dag verkligen vitsordat betydelsen av detta.
Jag menar att det inte nog kan betonas, hur viktigt det är att vi ökar
ambitionen på detta område och att vi verkligen allesammans känner ett rent
personligt ansvar för energisparandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen har gått före med gott exempel. En hög
ambitionsnivå har fastslagits bl. a. genom energisparstödet till kommuner och
landsting. Nu måste dessa enligt min uppfattning själva höja sina ambitioner.
Vissa kommuner och landsting har faktiskt lyckats ganska bra med energisparandet-
men bara vissa. Sanningen är den att man på många håll har misslyckats ganska
ordentligt. Det framgår inte minst av bostadsstyrelsens utvärdering av
energisparstödet. Man har helt enkelt satsat på fel sparåtgärder. På en del håll
har man också haft mycket låga ambitioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Här är det verkligen fråga om pengar att tjäna in för
kommuner och landsting genom ett sådant sparande. Jag vill bara som ett exempel
nämna att vi i min hemkommun, Karlstad, förra året köpte olja för 27 milj. kr.
Ett 20-procen tigt energisparande skulle för vår kommun ge en vinst motsvarande
ungefär kostnaden för driften av en barnstuga. Exemplen kan mångfaldigas. Med
ökande oljepriser kommer sparandet att bli ännu viktigare.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>37</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section56>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section57>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 115</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Onsdagen den 9 april 1980</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vissa energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet m.
m.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med vår motion orn ett differentierat energisparstöd, där
man lägger större vikt vid att det verkligen satsas på åtgärder som ger högsta
spareffekt i kilowattimmar per krona som investeras för att berättiga till
bidrag, och vid någon form av ökad stimulans för att verkligen förmå alla att
spara energi, har vi velat ange den färdriktning man lämpligen bör välja.
Förmodligen behövs både piskan och moroten för att förmå alla kommuner och
landsting att verkligen spara. Egentligen borde det vara en självklarhet i dag
men är det förvisso inte ännu.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi befinner oss nu i den stora motionsslaktens tid här i
riksdagen. Som ny ledamot har jag lärt mig skilja på att få en motion hårt och
brutalt avslagen och att få den avslagen med en s. k. positiv skrivning. När
jag har hört vad som har sagts tidigare i debatten i dag och när jag läste
utskottets skrivning tyckte jag mig faktiskt glatt kunna finna en sådan
positivitet. Men jag har när jag sedan återigen gång på gång läst utskottets
skrivning inte blivit klok på vad som egentligen stär där. Jag citerar
ordagrant på s. 17: "Det torde inte råda några delade meningar om en
annorlunda inriktning av bidragsgivning-en än den som ger största möjliga
effekt." Vad menas egentligen med denna skrivning? Delar utskottet vår
uppfattning eller inte?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottet har hänskjutit frågan till
energihushållningsdelegationen. Nu hoppas naturligtvis vi motionärer att denna
delegation är betydligt mer intresserad av energisparstödets utformning än vad
utskottet tycks vara, åtminstone i skrivningen. Jag tycker faktiskt att det är
anmärkningsvärt att utskottet så lätt har avfärdat en trots allt viktig fråga.
Här gäller det åtskilliga miljoner för kommunerna med deras i dag ansträngda
ekonomi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill fråga utskottets talesman vad utskottet
egentligen menar. Delar utskottet motionärernas uppfattning att
bidragsgivningen bör utformas så att man uppnår största möjliga spareffekt per
investerad krona? Eller har man valt en så konstig skrivning för att på ett så
krångligt sätt som möjligt säga precis motsatsen? Eller är helt enkelt det
dunkelt sagda ett uttryck för det dunkelt tänkta?</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section58>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section59>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>38</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>KERSTIN
EKMAN (fp):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Vi måste naturligtvis, Margareta Gärd, minska
vårt oljeberoende - det är vi alla eniga om. Men vi måste minska det på ett
sätt som gör att vi inte fortsätter att fördärva vår miljö. Det kanske är på
tiden att vi får en ordentlig debatt om riskerna av eldning med fossila
bränslen. Den debatten kom tyvärr i skymundan under kärnkraftsdebatten inför
folkomröstningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Margareta Gärd talade om tillgången på ved och övergång
till vedeldade pannor i villor. Jag skulle inte vilja leva i ett villaområde
där alla villor uppvärmdes genom vedeldning. Jag tycker inte att vi skall gå
över till ett förbränningssystem med oacceptabla risker, innan vi har löst
reningsproblemen vad gäller avgaser.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section60>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section61>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>MARGARETA
GÄRD (m):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Kerstin Ekman säger att hon inte vill bo i
ett villaområde där alla eldar med ved. Det är ingen risk för det. Vad jag har
talat om är just eldstadsvolymen. Därmed har jag också anslutit mig till
principen att man skall ha tillgång till fritt bränsle. Men alla som äger
villor har inte det. och det är en begränsning. Jag tycker faktiskt att de
villaägare som har möjlighet att använda spillved, att gallra och ta bort sly
samt därmed göra en skogsvårdande insats -det är också vad det handlar om i
detta fall - skall stimuleras till det. Därför tycker jag att man bör ta bort
denna "oformlighet" om eldstadsvolymen för att så många som möjligt
skall kunna utnyttja den aktuella paragrafen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är faktiskt vad det handlar om, Kerstin Ekman, och
inte alls att alla skall övergå till vedeldning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>GULLAN LINDBLAD (m):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag har faktiskt ställt en fråga till någon
talesman för utskottet: Delar utskottet motionärernas uppfattning att det är
viktigt att energisparstödet till kommuner och landsting utformas så att det
ger största möjliga spareffekt? Det är en ganska viktig fråga, som jag tycker
att utskottet klart bör ta ställning till.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Överläggningen var härmed avslutad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. 1</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Propositioner gavs på bifall till dels utskottets
hemställan, dels reservationen av Kjell Mattsson m. fl., och förklarades den
förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Sven Eric Åkerfeldt
begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den som vill att kammaren bifaller civilutskottets
hemställan i betänkande 18</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>mom. 1
röstar ja,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>den det ej
vill röstar nej.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vinner nej
har kammaren bifallit reservationen av Kjell Mattsson ni. fl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vid omröstning genom uppresning förklarades
flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Sven Eric
Åkerfeldt begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat.
Denna omröstning gav följande resultat:</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ja - 181</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nej - 135</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Avstår
- 2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. 2-15</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kammaren biföll vad utskottet i dessa moment hemställt.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 115</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Onsdagen den 9 april 1980</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vissa energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet m.
m.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section62>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>39</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section63>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section64>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 115</span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ 8 Reglerna om tingspredikan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Onsdagen den</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>q ,|
iQon</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föredrogs justitieutskottets
betänkande 1979/80:27 med anledning av</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>_____________
propositionen 1979/80:100 såvitt gäller anslag till domstolsväsendet m, m.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>r, ;</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>,•</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>jämte motioner.</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Reglerna
om tings- '</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>predikan</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>TALMANNEN:</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I fråga om
detta betänkande hålles gemensam överläggning för samtliga</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>punkter.
Under den gemensamma överläggningen får yrkanden framställas</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>beträffande
samtliga punkter i betänkandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I det följande redovisas endast den
punkt, vid vilken under överläggningen framställts särskilda yrkanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Punkt 2 (Allmänna domstolarna)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen hade i proposition 1979/80:100 bil. 5
(justitiedepartementet) under punkt D 2 (s. 52-55) föreslagit riksdagen att
dels bemyndiga regeringen att vid Göta hovrätt inrätta en ordinarie tjänst för
hovrättslagman och en ordinarie tjänst för hovrättsråd, tillika vice ordförande
på avdelning, båda tjänsterna med beteckningen Co, dels bemyndiga regeringen
att enligt vad som förordats i propositionen föra ordinarie domartjänst över
stat, dels till Allmänna domstolarna för budgetåret 1980/81 anvisa ett
förslagsanslag av 662 900 000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I detta sammanhang hade behandlats motionerna</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1979/80:472
av Stina Andersson m. fl. (c),</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1979/80:795 av Nils Berndtson m. fl. (vpk), vari föreslagits
att riksdagen hos regeringen hemställde om förslag om upphävande av
rättegångsbalken RP 10 § och däri angivna stadganden, vilka innehöll reglerna
om tingspredikan,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1979/80:1121 av Ivan Svanström m. fl. (c) såvitt nu var i
fråga (yrkande 10) och</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1979/80:1602 av Inger Lindquist (m), vari hemställts att
riksdagen uttalade sig för en översyn av det system som låg till grund för
fastställande av dagsbotens storlek.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottet hemställde</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>att riksdagen
beträffande inrättande av tjänster bemyndigade regeringen att vid Göta hovrätt
inrätta en ordinarie tjänst för hovrättslagman och en ordinarie tjänst för
hovrättsråd, tillika vice ordförande på avdelningen, båda med beteckningen Co,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>att riksdagen
beträffande överstatförande av domartjänst bemyndigade regeringen att enligt
vad som förordats i propositionen föra ordinarie domartjänst över stat,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:98.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3. att riksdagen beträffande medelsberäkningen till
Allmänna domstolar-<br>
40 na för budgetåret 1980/81 anvisade ett förslagsanslag
av 662 900 000 kr..</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section65>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section66>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>att riksdagen
beträffande väntetider för vittnen skulle avslå motion 1979/80:472,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>att riksdagen
beträffande tingspredikan skulle avslå motion 1979/ 80:795,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>6.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>att riksdagen
beträffande snabbhandläggning av enklare brottmål skulle avslå motion
1979/80:1121 i denna del (yrkande 10).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>7.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>att riksdagen
beträffande överväganden om rutinerna för dagsbotens bestämmande med anledning
av motion 1979/80:1602 såsom sin mening gav regeringen till känna vad utskottet
anfört i detta hänseende.</span></p>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 115</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Onsdagen den 9 april 1980</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Reglerna om tingspredikan</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section67>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section68>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>NILS
BERNDTSON (vpk):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! "Tingspredikan bör hållas i rätt tid om
morgonen i kyrkan; men är denna över en fjärdingsväg avlägsen, må predikan ske
på själva tingstaden; och bör såväl domaren själv som nämnden densamma från
begynnelsen till änden bevista."</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den citerade meningen är kanske inte särskilt
anmärkningsvärd med hänsyn till att den är hämtad ur en mer än hundraårig lag
och speglar den tidens värderingar. Den är däremot minst sagt anmärkningsvärd
när den är hämtad ur en fortfarande gällande lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Historiskt sett förekom en sammankoppling av domstol och
kyrka, av världslig och himmelsk bestraffning. Detta skulle drabba den
straffade med särskild tyngd. Men att detta synsätt alltjämt flnns kvar är inte
bara föråldrat. Det är direkt stötande. Den citerade meningen är hämtad ur
rättegångsbalken, RP 10§.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I kyrkolagen 2:13 stadgas att gudstjänst skall hållas
"med sång och böner samt någon tjänlig texts förklaring, som giver
anledning till att betänka det verkets viktighet, som företagas skall;
förmanande såväl dem, som i rätten sitta, som dem, vilka for rätten komma skola,
kristligen och tillbörligen att förhålla sig och bedja Gud om upplysning och
välsignelse."</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till yttermera visso finns också en speciell
gudstjänstordning för rättegångsgudstjänst. Följande avsnitt ur en bön kan
vara belysande: "Led dem du betrott med domarens ansvarsfulla kall, så att
de själva ställa sig under ditt ords dom och utan människofruktan, med oväld
och plikttrohet, skipar lag</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>och rätt.-- Väck
samvetet hos dem som förbrutit sig så att de icke förhärda</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>sina
hjärtan, utan uppriktigt bekänna den orätt de övat. Låt straffet lända den
skyldige till bättring, samhället till skydd och oss alla till varning och
lärdom."</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Detta, herr talman, åren kvarleva som fortfarande bidrar
till att framställa domstolar och domare som stående över de vanliga människorna,
trots reformering av lagstiftning och domstolsväsende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bestämmelserna för rättegångsgudstjänst ter sig också
stötande ur en annan synpunkt. Respekt för människor som bekänner sig till
olika religioner lika väl som för ateister är viktig ur demokratisk synpunkt.
Inte minst den omfattande invandringen till Sverige understryker vikten av
tolerans och respekt i religionsfrågor.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I motion
1979/80:795 har jag och några av mina partikamrater yrkat att</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>41</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section69>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section70>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 115</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>riksdagen hos regeringen begär
förslag om upphävande av stadgandena i</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Onsdagen
den</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>rättegångsbalken om tingspredikan.
I sak ger justitieutskottet oss rätt men</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>9 anril
1980</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>avstyrker likväl motionen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>_____________
Utskottet påpekar att 1968 års beredning om stat och kyrka föreslog att</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Rpplerna
om tinps bestämmelserna om rättegångsgudstjänst borde upphävas,
vilket även<br>
nredikan</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>tillstyrktes i remissbehandlingen
av de domstolar som yttrade sig. Inte ens</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>frän
kyrkan restes krav på att få behålla rättegångsgudstjänsten, även om man tyckte
att den kunde bibehållas. Det förhållandet att det går trögt med hela
stat-kyrka-frågans lösning behöver inte innebära att den här frågans lösning
skall dröja.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottet vill komma från frågan genom att hävda att
avskaffande av reglerna om rättegångsgudstjänst närmast berör kyrkan och att
den har ett naturligt samband med frågan om relationerna mellan staten och
kyrkan. Vidare anförs att lagändringar på området kräver samtycke av allmänt
kyrkomöte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag tycker att det är beklagligt att utskottet trasslar
till begreppen när det gäller att ta ställning till själva yrkandet i motionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det må vara att ändringar i kyrkolagstiftningen med
nuvarande regler fordrar kyrkomötets samtycke. Men det innebär ju inte att
riksdagen är förhindrad att ta initiativ till förändringar. Och framför allt
kan inte riksdagen vara förhindrad att vidta förändringar i rättegångsbalken,
som det ju främst handlar orn. Fortfarande är riksdagen ändå den lagstiftande
församlingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Justitieutskottet slår fast att reglerna om
rättegångsgudstjänsten är präglade av den tid varunder de tillkommit. Utskottet
påpekar att några motsvarande bestämmelser inte finns för andra delar av
statsförvaltningen. Och justitieutskottet skriver i sitt betänkande: "Mot
denna bakgrund ställer sig utskottet inte främmande till tanken att reglerna om
rättegängsgudstjänst omprövas." Det är bara synd att man inte stannade där
i skrivningen och drog den enda rimliga slutsatsen att tillstyrka motionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad som därutöver anförs för att komma fram till ett
avstyrkande är inte logiskt. Utskottet anför att reglerna är tvingande för
prästerskapet medan domstolarna tillämpar frivillighet. Detta tycker jag talar
för att bestämmelserna är mogna för att avskaffas. Vi har också i motionen
påpekat att vid vissa domstolar tillämpas de gamla reglerna, medan en
uppluckring skett vid andra domstolar. Vi har också anfört att sammankomster
för domstolens personal bör kunna ordnas i andra former i stället för att vara
bundna till en gudstjänstordning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Alla skäl talar för vpk-motionens krav på att
stadgandena i rättegångsbalken om tingspredikan snarast skall mönstras ut, och
jag ber att få yrka bifall till motion nr 795.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ÅKE POLSTAM (c):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag har alltid uppfattat vpk som ett parti
som tar upp för partiet viktiga och angelägna frågor. Kan denna fråga om
rättegångspredikan 42</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section71>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section72>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>verkligen
vara en sådan, eller har motionen andra syften som vi inte känner Nr 115</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>'"</span><span style='font-size:11.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Onsdagen den</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I ett
avseende är emellertid denna fråga intressant. De ursprungliga o apj-ji
igsQ</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>reglerna
om rättegängspredikan är så gamla som från år 1686. Så gamla lagar_____ </span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>harvi som regel inte kvari vår moderna lagstiftning. Det
normala harvarit att Reglerna om tinss-de på något sätt har omarbetats för
att komma i överensstämmelse med det predikan samhälle som efter hand har
ändrats. Är det enbart av detta skäl som vpk vill ha en ändring? Det må vara
hur som helst med det, jag är ändå överraskad av att Nils Berndtson nu yrkar
bifall till niotionen efter den skrivning som utskottet presenterar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Visserligen är reglerna om rättegångspredikan inskrivna i
allmän lag, men de berör ändå närmast kyrkan. En lagändring kräver också
samtycke av allmänt kyrkomöte. Därför måste denna fråga även tas upp av kyrkan,
och det sker väl naturligast i samband med behandlingen av relationerna mellan
staten och svenska kyrkan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Efter det allmänna kyrkliga mötet år 1979 tillsattes en
utredning som nu arbetar med speciella delfrågor på detta område. När
utredningen har slutförts får vi anledning att ta ställning till själva
principfrågan om förhållandet mellan staten och kyrkan. Utskottsmajoriteten
bedömer det vara naturligast att också frågan om rättegångspredikan tas upp i det
sammanhanget. Då får ju motionen även betydelse som en uppmärksammande faktor.
Frågan om rättegångspredikan har dock redan tagits upp i betänkandet Samhälle
och trossamfund som avgavs av 1968 års beredning om stat och kyrka, så den blir
nog inte bortglömd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kyrkan har inte själv haft så stor olägenhet av
skyldigheten att stå som värd för rättegångspredikan, eftersom den aldrig har
krävt ett avskaffande av denna skyldighet. Och lokalt i landet ser man nog från
såväl kyrkans som domstolarnas sida ganska positivt på denna samling i kyrkan
eller i domstolens lokaler före det första rättegångstillfället för året. Trots
frivilligheten att delta är besöksantalet ganska stort pä mänga håll. Det tyder
ju på att vi inte behöver hetsa på parterna i denna fråga. Resultatet i
slutändan blir nog att tvånget för kyrkan att ställa upp kommer att upphöra, på
samma sätt som förhållandet är vid riksmötets öppnande. Men kyrkan kommer nog
ändå att ställa upp, och allt kommer förmodligen att fortsätta som vanligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Herr talman! I avvaktan på kyrkans
ställningstagande i denna fråga yrkar jag bifall till justitieutskottets
hemställan i betänkande nr 27.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section73>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>NILS
BERNDTSON (vpk):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Åke Polstam säger att han anser att vpk
brukar ta upp viktiga frågor, och jag anser faktiskt att frågor om demokrati
och religionsfrihet måste räknas till de viktiga frågorna - de är
principfrågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Åke Polstam är förvånad över att jag yrkar bifall till
motionen efter vad utskottet har skrivit. Utskottet ger oss ju i sak rätt, men
utskottet drar inte konsekvenserna av sitt eget resonemang.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vidare tar
Åke Polstam upp frågan om samling i tingsrätt vid årets början.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>43</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section74>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section75>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 115</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Onsdagen den 9 april 1980</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Reglerna om tingspredikan</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vi har
sagt att den samlingen bör kunna ske i andra former och inte vara bunden till
en mossbelupen gammal bestämmelse från århundraden tillbaka. Nu tror Åke
Polstam att det skall hända någonting, och med utskottets ställningstagande och
hans synsätt får det tydligen hända utan justitieutskottets aktiva medverkan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill resa en frågeställning som borde vara viktig när
man tar ställning till sådana bestämmelser: Vilken uppgift kan man anse att
bestämmelsen om tingsgudstjänst fyller? Det är i varje fall ingen uppgift som
ligger i linje med strävanden att demokratisera rättsväsendet. Däremot innebär
det motsatsen, nämligen att man bevarar ett föråldrat synsätt på brott och
straff. Borde det inte leda justitieutskottet år 1980 till slutsatsen att sådana
bestämmelser snarast bör tas bort?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag skall uttrycka saken vänligt och säga att utskottet
har visat på en rad skäl för bifall till motionen men likväl stannat för
avslag. Försöken att motivera ett avslagsyrkande är inte särskilt övertygande -
inget av de argument som anförs för avslag är bärande.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section76>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section77>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>44</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ÅKE
POLSTAM (c):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Först vill jag bara säga att herr Berndtson
missuppfattade mig när jag sade att vpk tar upp väsentliga frågor. Jag sade att
det var "för partiet" väsentliga frågor, och det är inte riktigt
detsamma.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Detta är en fråga för kyrkan, och den skall tas upp i
samband med kyrka-stat-frågan. Någon sådan debatt skall vi inte ha nu och här,
utan den skall vi vänta med till dess att frågan är färdig för behandling. Jag
tror det är fel tillfälle att över huvud taget debattera detta nu.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag
vidhåller mitt yrkande om bifall till utskottets hemställan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>NILS BERNDTSON (vpk):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag skall bara säga till Åke Polstam att för
partiet viktiga frågor är detsamma som för folket viktiga frågor. Där ser vi
ingen skillnad. Om detta är en odemokratisk kvarleva, så är det en viktig fråga
både för partiet och för det svenska folket att den avskaffas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Åke Polstam vill alltså inte ha någon diskussion i dag.
Men förneka ändå inte att hela frågan om stat-kyrka fördröjs år efter år!
Varför kan man inte ta upp åtminstone en delfråga som man vet kan lösas utan
att hela stat-kyrka-frågan löses?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Överläggningen var härmed avslutad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Punkt 1</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottets hemställan bifölls.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Punkt 2</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mom . 1-4</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kammaren
biföll vad utskottet i dessa moment hemställt.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section78>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section79>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mom. 5</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Propositioner gavs på bifall till dels utskottets
hemställan, dels motion 795 av Nils Berndtson rn. fl., och förklarades den
förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Nils Berndtson
begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den som vill att kammaren bifaller justitieutskottets
hemställan i betänkande 27 punkt 2 mom. 5 röstar ja, den det ej vill röstar
nej. Vinner nej har kammaren bifallit motion 795 av Nils Berndtson m. fl.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 115</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Onsdagen den 9 april 1980</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Översyn av ansvaret för offentliga funktionärer</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section80>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vid omröstning genom uppresning
förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då
Nils Berndtson begärde rösträkning verkställdes votering med
omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ja - 290</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nej -
19</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Avstår - I</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. 6 och 7</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kammaren biföll vad utskottet i dessa moment hemställt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Punkterna 3-6</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kammaren biföll vad utskottet i dessa punkter hemställt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>§ 9 Föredrogs</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Justitieutskottets
betänkande</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:-9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1979/80:28 med anledning av
propositionen 1979/80:100 såvitt gäller anslag till Svensk författningssamling
m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottets hemställan bifölls.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>§ 10 Översyn av ansvaret för offentliga funktionärer</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
11.0pt;margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föredrogs justitieutskottets betänkande 1979/80:29 med
anledning av motion om översyn av ansvaret för offentliga funktionärer.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section81>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>MARIE-ANN
JOHANSSON (vpk):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Den s. k. undantagslagen har varit en ful
fläck på rättssystemet i Sverige, och den blev inte mindre ful. därför att den
smögs på riksdagen under falska premisser och oklar varubeteckning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vpk har konsekvent bekämpat denna lagstiftning, som ger
det högsta skiktet ämbetsmän privilegier mot andra medborgare och som är ägnad
att skydda övergrepp och lagstridigheter mot medborgarna. Opinionen mot denna
lagstiftning kommer från många olika skikt i samhället. Men det är</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>45</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section82>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section83>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 115</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Onsdagen den 9 april 1980</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Översyn av ansvaret för offentliga funktionärer</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>bara ett
enda politiskt parti som har krävt dess avskaffande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Också under årets allmänna motionstid har vi återkommit
till frågan. Det har skett trots den utredning som aviserades i höstas. Flera
olika skäl motiverade fortsatt vaksamhet i frågan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksdagens justitieutskott har aldrig självt haft ett ord
av kritik mot lagen. Inte ens när justitieminister Winberg redan beslutat om
utredning ville utskottet på något sätt komma med kritiska åsikter. Utskottets
moderater och socialdemokrater var lika bundna av sin prestige. Utskottets
borgerliga ledamöter kunde inte ens uttala stöd för sin justitieministers
ifrågasättande attityd. Sådant väcker misstänksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vidare lämnade justitieutskottets talesmän falsk
inforniation till kammaren. Det påstods bl. a. att det inte skulle finnas fall
där åtal skulle ha underlåtits. Det är fel, det finns flera sådana fall, vilket
vpk påvisade vid höstens debatt i frågan. Men utskottets vilseledande uppgifter
ökade misstankarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Var de högre tjänstemännen stod var också tydligt. Förra
året avgav ledningen för SACO ett remissyttrande enligt vilket någon ändring av
lagen inte borde ske. Detta gav oss ytterligare ett skäl att inte tiga med våra
krav.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Slutligen gav självaste justitieombudsmannen oss anledning
till tvivel på officiella instansers attityder. Det antyddes nämligen i ett
remissyttrande att olikheterna för högre och lägre tjänstemän kunde tänkas
avskaffade inte bara genom att man tillåter målsägandetalan också rnot de högre
tjänstemännen. Det kunde också ske genom att man avskaffar all rätt till
målsägandetalan mot alla grupper av offentliga tjänstemän. Inför så
anmärkningsvärda idéer måste man reagera skarpt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! När vi avgav vår motion hade utredningens
direktiv just publicerats. Utredningen har sedan dess haft ett
arbetssammanträde. Det har där framgått att man tar grundligt och seriöst på
problemet. Det blir ingen skenutredning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vpk kommer naturligtvis att också i fortsättningen
noggrant bevaka frågan genom dess representant i utredningen. Det är motiverat
att utredningen arbetar skyndsamt. Vår principinställning står fast:
undantagslagen måste bort snarast. Men, herr talman, vi har i dag inget
särskilt yrkande.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section84>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section85>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>46</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ÅKE
POLSTAM (c):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag stöder kravet på slopande av de särskilda
reglerna om målsägandens rätt att föra talan mot vissa högre ämbetsmän eller
tjänstemän. De nuvarande reglerna tillkom, som vi nyss har hört. förbara några
år sedan pä förslag av den då sittande socialdemokratiska regeringen. Lagen har
sedan också med bred majoritet försvarats i denna kammare. Anledningen har
närmast varit att skydda den här kretsen av befattningshavare mot obefogade
åtal, eftersom dessa tjänstemän har påståtts ha varit mer utsatta för sådana
åtal än andra befattningshavare i statsförvaltningen. Men det har också fått
till följd att de kunnat behandlas på ett annat sätt än andra, och det har lett
till protester så som vi nyss har hört. Det är självklart att alla skall</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section86>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section87>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>behandlas
lika inför lagen, men bara för några år sedan omarbetades den här lagen, och då
var det ingen som gjorde bedömningen att det här var en särreglering för vissa
- den gjordes inte ens från vpk, vad jag kan minnas. 1 varje fall hördes det
inte då någonting om det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frågan har nu uppmärksammats, och såvitt jag förstår finns
det en vilja att ändra pä förhållandena. Regeringen har således tillsatt en
utredning, som skall lägga fram konkreta förslag till lagändring. Behövs det i
framtiden ett skydd för någon mot obefogade åtal kan det säkert klaras på annat
sätt, och det anförde också utskottet redan förra året. Det säger även
justitieministern i sina direktiv till den nu pågående utredningen, som skall
lägga fram förslag snabbt. Det är också särskilt angivet i direktiven, som nyss
åberopades, att arbetet skall ske med förtur.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är tämligen meningslöst att nu - innan det beställda
förslaget är färdigt - ytterligare debattera denna fråga. Det har man tydligen
också insett från vpk, eftersom man inte yrkar bifall till motionsyrkandet. Vad
som kan sägas har redan sagts så sent som i december förra året, och då var
direktiven inte utfärdade. Nu finns de, och utredningen är i gång. Därför, herr
talman, vill jag nu bara yrka bifall till utskottets hemställan i betänkandet
nr 29.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 115</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Onsdagen den 9 april 1980</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Översyn av ansvaret för offentliga funktionärer</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section88>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>MARIE-ANN JOHANSSON (vpk):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Det är glädjande att utskottets talesman nu
klart och tydligt talar om att han instämmer i våra krav att de aktuella
bestämmelserna skall avskaffas. Trots detta har justitieutskottet i sina
skrivningar ännu inte gjort det ställningstagandet - inte heller den här
gången. Vid den förra behandlingen av frågan skrev utskottet att man förutsåg
att en utredning förutsättningslöst skulle titta på de här frågorna. Vi från
vpk menar att utredningen inte kommer att arbeta förutsättningslöst. Den kommer
att arbeta för att de här aktualiserade begränsningarna i niålsägandes talerätt
skall avskaffas. Det anser vi vara glädjande, och vi yrkar därför inte den här
gängen något bifall till motionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Överläggningen var härmed avslutad. Utskottets hemställan
bifölls.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>§ 11 Föredrogs</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Justitieutskottets
betänkanden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:-9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1979/80:30 med anledning av
propositionen 1979/80:101 med förslag om tilläggsbudget </span><span
lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>II </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>till statsbudgeten för budgetåret
1979/80 såvitt gäller anslag till domstolsväsendet m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:-9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1979/80:32 med anledning av
propositionen 1979/80:100 såvitt gäller anslag till justitiekanslern m. fl,
myndigheter</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:6.0pt;
margin-left:9.0pt;text-indent:-9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>1979/80:33 med anledning av propositionen 1979/80:78 med förslag till
lag om skyldighet för utländska kärande att ställa säkerhet för
rättegångskostnader, m, m., jämte motion</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section89>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kammaren tiiföll vad utskottet i dessa betänkanden hemstäl</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>47</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section90>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section91>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 115</span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ 12 Anslag till vägväsendet och
trafiksäkerhet</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section92>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=104 height=104>
<tr>
<td valign=top align=left height=104 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Onsdagen
den 9 april 1980</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anslag till vägväsendet och trafiksäkerhet</span></i></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föredrogs trafikutskottets
betänkande 1979/80:9 med anledning av propositionen 1979/80:100 såvitt gäller
anslag till Vägväsendet och Trafiksäkerhet jämte motioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>TALMANNEN:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fråga om detta betänkande hålles gemensam överläggning
för samtliga punkter. Under den gemensamma överläggningen får yrkanden
framställas beträffande samtliga punkter i betänkandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Pimkt 1 (Allmän översikt över
utvecklingen. Anslagen till vägväsendet)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I proposition 1979/80:100 bil. 9
(kommunikafionsdepartementet) hade regeringen före behandlingen av de skilda
anslagen under avsnittet Vägväsendet lämnat en allmän översikt över utvecklingen
inom vägväsendet och över vägverkets anslagsäskanden m. m. (s. 29-67) samt
föreslagit riksdagen att</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>dels godkänna de av föredragande departementschefen i
propositionen förordade riktlinjerna för ett nytt bidragssystem för vissa
vägtrafikanläggningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>dels anta inom kommunikationsdepartementet upprättat
förslag till lag om ändring i väglagen (1971:948),</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>dels anta inom kommunikationsdepartementet upprättat
förslag till lag om ändring i anläggningslagen (1973:1149).</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vidare hade riksdagen beretts tillfälle ta del av vad
föredragande departementschefen antört orn vägväsendet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Regeringens förslag till
medelsanvisning m. m. under de skilda väganslagen innebar</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>att till Statens vägverk: Ämbetsverksuppgifter för
budgetåret 1980/81 anvisades ett förslagsanslag av 6 350 000 kr. (punkt B 1, s.
68),</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>att statens vägverk lämnades de beställningsbemyndiganden
gällande leveranser av vägmaskinerm. m. som i propositionen förordats (punkt B
2, s. 68-69),</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>att till Drift av statliga vägar för budgetåret 1980/81
anvisades ett reservationsanslag av 2 528 300 000 kr. (punkt B 2, s. 68-69),</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>att till Byggande av statliga vägar för budgetåret 1980/81
anvisades ett reservationsanslag av 900 000 000 kr. (punkt B 3, s. 70),</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>att statens vägverk bemyndigades att planera bidragsgivningen
för år 1981 för drift av kommunala vägar och gator utifrån ett anslag av 374
300 000 kr. (punkt B 4, s. 71),</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>att till Bidrag till drift av kommunala vägar och gator
för budgetåret<br>
1980/81 anvisades ett reservationsanslag av 374 300 000 kr. (punkt B 4,<br>
</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>S.71).<br>
</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>48</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>att till Bidrag till byggande av
kommunala vägar och gator för budgetåret</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section93>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section94>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1980/81
anvisades ett reservationsanslag av 370 000 000 kr. (punkt B 5, s. 71-72),</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>att statens vägverk bemyndigades att planera
bidragsgivningen för år 1981 för drift av enskilda vägar m. m. utifrån ett
anslag av 242 000 000 kr. (punkt B 6, s. 73),</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>att till Bidrag till drift av enskilda vägar m. m. för
budgetåret 1980/81 anvisades ett reservationsanslag av 222 000 000 kr. (punkt B
6, s. 73),</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>att till Bidrag till byggande av enskilda vägar för
budgetåret 1980/81 anvisades ett reservationsanslag av 30 000 000 kr. (punkt B
7, s. 74),</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>att till Tjänster till utomstående för budgetåret 1980/81
anvisades ett förslagsanslag av 20 800 000 kr. (punkt B 8, s. 74-75),</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>att till Statens vägverk: Försvarsuppgifter för budgetåret
1980/81 anvisades ett reservationsanslag av 6 900 000 kr. (punkt B 9, s.
75-76).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I detta sammanhang hade behandlats motionerna 1979/80:243
av Sven Henricsson (vpk), vari yrkats</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>att riksdagen
med anledning av propositionen 1979/80:100, bil. 9, Vägväsendet, anvisade ett
särskilt reservationsanslag om 15 000 000 kr. för upprustning och förstärkning
av i motionen angivna vägavsnitt,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>att riksdagen
hos regeringen hemställde om åtgärder för öppethållande vintertid av
vägsträckan Ankarvattnet-Stekenjokk,</span></p>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 115</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Onsdagen den 9 april 1980</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anslag till vägväsendet och trafiksäkerhet</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section95>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1979/80:382 av Mariin Segerstedt m. fi. (s).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
13.0pt;margin-left:0cm'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1979/80:407
äv Stig Olsson m. fl. (s).</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section96>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1979/80:427 av Sven Henricsson och Bertil Måbrink (båda
vpk), vari yrkats att riksdagen beslutade att under B 3 Byggande av statliga
vägar anvisa ytterligare 10 000 000 kr. för att möjliggöra upprustningsarbeten
på väg 83 mellan Ljusdal och Ange,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1979/80:432 av Jan-Eric Virgin m. fl. (m, c),</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1979/80:541
av Ivan Svanström (c),</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1979/80:682
av Birgitta Rydle m. fl. (m),</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1979/80:684
av Sten-Ove Sundström m. fl. (s),</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1979/80:918
av Magnus Persson och Sune Johansson (båda s),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1979/80:923 av Ivan Svanström m. fl. (c),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1979/80:1329 av Sven Aspling m. fl. (s) såvitt nu var i
fråga,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;text-indent:12.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1979/80:1333 av Olle Grahn och
Kersfin Ekman (båda fp), 4 Riksdagens protokoll 1979/80:114-116</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>49</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section97>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:3.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section98>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 115</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1979/80:1338 av John Johnsson m.
fl. (s).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Onsdagen den</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>9 ariril
1980</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1979/80:1344 av Ewy Möller och
Elisabeth Fleetwood (båda m).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anslap till väevä-</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>1979/80:1368 av Bertil Zachrisson m.fl. (s). vari såvitt nu var i
fråga</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>seiidet och trafik- (ykanena 1 och 2) hemställts att
riksdagen skulle</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>säkerhet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>' besluta att till Drift av
statliga vägar för budgetåret 1980/81 under sjätte</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>huvudtiteln
anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med 50 000 000 kr. förhöjt
reservafionsanslag av 2 578 300 000 kr,,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2, som sin mening ge regeringen till känna vad som anförts
i motionen om vägverkets inflytande över vägarbeten som utfördes för att stödja
sysselsättningen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1979/80:1540 av Olof Palme m, fl,
(s), vari såvitt nu vari fråga (yrkandena 1 och 2) hemställts att riksdagen
skulle</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>besluta att
sammanlagt 20 milj. kr. skulle stå till kollektivtrafikberedningens förfogande
för de uppgifter som angetts i motionen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>till Bidrag
till byggande av kommunala vägar och gator för budgetåret 1980/81 under sjätte
huvudtiteln anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med 20 000 000
kr. förhöjt reservationsanslag av 390 000 000 kr.,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1979/80:1727 av Gunnar Björk i Gävle (c),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1979/80:1728 av Anna Eliasson (c),
vari yrkats att riksdagen begärde att regeringen snarast tog nödvändiga
initiativ till att en förnyad prövning av Skanstullsprojektet i förhållande
till andra angelägna ändamål kom till stånd,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1979/80:1734 av Göthe Knutson och Gullan Lindblad (båda m)
samt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1979/80:1739 av Tore Nilsson (m).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottet hemställde</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>att riksdagen
skulle anta inom kommunikationsdepartementet upprättat förslag till lag om
ändring i väglagen (1971:948),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>att riksdagen
skulle anta inom kommunikationsdepartementet upprättat förslag till lag om
ändring i anläggningslagen (1973:1149),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>att riksdagen
godkände vad utskottet anfört om den framtida vägpoli-tiken m. m.,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>att riksdagen
till Statens vägverk: Ämbetsverksuppgifter för budgetåret 1980/81 anvisade ett
förslagsanslag av 6 350 000 kr.,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>att riksdagen
skulle</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>a. lämna statens vägverk de
beställningsbemyndiganden gällande leveran<br>
ser av vägmaskiner m. m. som i propositionen förordats,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:99.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>b. med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motion 1979/<br>
50 80:1368 yrkande 1 till Drift av statliga
vägar för budgetåret 1980/81 anvisa ett</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section99>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section100>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>reservationsanslag
av 2 528 300 000 kr.,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>c. avslå inotion 1979/80:1368 yrkande 2 om uttalande från
riksdagens sida<br>
beträffande vägarbeten med beredskapsmedel,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>d. med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motion 1979/80:427<br>
till Byggande av statliga vägar för budgetåret 1980/81 anvisa ett reservations<br>
anslag av 900 000 000 kr.,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>6.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>att riksdagen
skulle avslå motionen 1979/80:243 yrkandena 1 och 2 om ett särskilt
reservationsanslag om 15 milj. kr. för vissa vägbyggnader, m. m. i Jämtlands
län,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>7.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>att riksdagen
skulle</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>a. bemyndiga statens vägverk att planera bidragsgivningen
för år 1981 för<br>
Drift av kommunala vägar och gator utifrån ett anslag av 374 300 000 kr.,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>b. till Bidrag till drift av kommunala vägar och gator för
budgetåret<br>
1980/81 anvisa ett reservationsanslag av 374 300 000 kr.,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>8. att
riksdagen skulle</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>a. med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motion 1979/<br>
80:1540 yrkandena 1 och 2 till Bidrag till byggande av kommunala vägar och<br>
gator för budgetåret 1980/81 anvisa ett reservationsanslag av 370 000 000<br>
kr.,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>b. godkänna de av föredragande departementschefen i
propositionen<br>
förordade riktlinjerna för ett nytt bidragssystem för vissa vägtrafikanlägg<br>
ningar,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>9. att
riksdagen skulle</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>a. bemyndiga statens vägverk att planera bidragsgivningen
för år 1981 för<br>
Drift av enskilda vägar m. m. utifrån ett anslag av 242 000 000 kr.,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>b. till Bidrag till drift av enskilda vägar m. m. för
budgetåret 1980/81<br>
anvisa ett reservationsanslag av 222 000 000 kr.,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>10.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>att riksdagen till Bidrag till
byggande av enskilda vägar för budgetåret 1980/81 anvisade ett
reservationsanslag av 30 000 000 kr.,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>11.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>att riksdagen till Tjänster till
utomstående för budgetåret 1980/81 anvisade ett förslagsanslag av 20 800 000
kr.,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>12.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>att riksdagen till Statens vägverk:
Försvarsuppgifter för budgetåret 1980/81 anvisade ett reservationsanslag av 6
900 000 kr.,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>13.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>att riksdagen skulle avslå motion
1979/80:541 om underhållet av bygdevägar, m. m.,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>14.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>att riksdagen skulle</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>a. avslå motionerna 1979/80:923 och 1979/80:1344 om bro
vid Bjursund i<br>
Kalmar län,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>b. avslå motion 1979/80:1727 om broförbindelse mellan
Sundet och<br>
Hasselön i Gävle kommun,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>c. avslå
motion 1979/80:1728 om planerad högbro vid Skanstull,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>15. att
riksdagen skulle</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>a. lämna motion 1979/80:407 om vissa väginvesteringar i
Västernorrlands<br>
län utan åtgärd,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>b. lämna motion 1979/80:1329 om investeringar i Värmlands
vägar och<br>
järnvägar såvitt nu var i fråga utan åtgärd.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 115</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Onsdagen den 9 april 1980</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anslag till vägväsendet och trafiksäkerhet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>51</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section101>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section102>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 115</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Onsdagen den 9 april 1980</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anslag till vägväsendet och trafiksäkerhet</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>c. lämna motion 1979/80:1338 yrkande 3 om vägutbyggnader i
Skånelänen, m. m. utan åtgärd,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>16. att
riksdagen skulle</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>a. lämna motion 1979/80:1338 om samordning av
vägresurserna i Skåne<br>
länen, yrkande 1, utan åtgärd,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>b. lämna motion 1979/80:1338 om samordning av
vägresurserna i Skåne<br>
länen, yrkande 2, utan åtgärd,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>c. lämna motion 1979/80:1338 om samordning av
vägresurserna i Skåne<br>
länen, yrkande 4, utan åtgärd,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>17.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>att riksdagen skulle lämna
motionerna 1979/80:684 om vägverkets vägstationer m. m. och 1979/80:1739 om
antalet vägstationer utan åtgärd,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>18.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>att riksdagen skulle</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>a. avslå
motion 1979/80:382 om minskad saltning av vintervägar,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>b. avslå
motion 1979/80:1734 om användningen av vägsalt,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>19.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>att riksdagen skulle avslå motion
1979/80:432 om hjälptelefoner vid vissa vägar,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>20.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>att riksdagen skulle avslå motion
1979/80:682 om vägvisningen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>21.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>att riksdagen skulle avslå
motion 1979/80:918 om skyltning av kommungränser,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>22.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>att riksdagen skulle avslå motion
1979/80:1333 om inventering av vissa trafiksäkerhetsrisker.</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section103>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section104>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>52</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Följande tre reservationer hade avgivits av Bertil
Zachrisson, Essen Lindahl, Kurt Hugosson, Birger Rosqvist. Olle Östrand, Rune
Johansson och Sten-Ove Sundström (alla s):</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1. beträffande den framtida
vägpoliiiken m. m., vari reservanterna ansett att utskottet under 3 bort
hemställa</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>att riksdagen med anledning ay föredragandens uttalanden om
vägväsendet m. m. som sin mening gav regeringen till känna vad reservanterna
härom anfört.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2. beträffande drift av statliga
vägar m. m., vari reservanterna - under förutsättning av bifall till den vid
AU:s betänkande 1979/80:21 med 7 betecknade reservationen - ansett att
utskottet under 5 bort hemställa</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>att
riksdagen skulle</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>a. lämna statens vägverk de beställningsbemyndiganden
gällande leveran<br>
ser av vägmaskiner m. m. som i propositionen förordats,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>b. med anledning av regeringens förslag och med bifall
till motion<br>
1979/80:1368 yrkande 1 till Drift av statliga vägar för budgetåret 1980/81<br>
anvisa ett reservationsanslag av 2 578 300 000 kr.,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>c. med bifall fill motion 1979/80:1368 yrkande 2 som sin
mening ge<br>
regeringen till känna vad reservanterna anfört om vägarbeten med bered<br>
skapsmedel,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>d. med
bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1979/80:427</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section105>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section106>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>till
Byggande av statliga vägar för budgetåret 1980/81 anvisa ett reservationsanslag
av 900 000 000 kr.,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3. beträffande bidrag till byggande av kommunala vägar och
gator, vari reservanterna ansett att utskottet under 8 bort hemställa att
riksdagen skulle</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>a. med anledning av regeridgens förslag och med bifall
till motion<br>
1979/80:1540 yrkandena 1 och 2 till Bidrag till byggande av kommunala vägar<br>
och gator för budgetåret 1980/81 anvisa ett reservationsanslag av 390 000 000<br>
kr.,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>b. godkänna de av föredragande departementschefen i
propositionen<br>
förordade riktlinjerna för ett nytt bidragssystem för vissa vägtrafikanlägg<br>
ningar.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 115</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Onsdagen den 9 april 1980</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anslag till vägväsendet och trafiksäkerhet</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section107>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vid denna punkt hade avgivits ett
särskilt yttrande av Bertil Jonasson, Rune Torwald och Anna Wohlin-Andersson
(alla c) beträffande Skanstullsprojektet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Punkt 2 (Trafiksäkerhetsverket: Förvaltningskostnader m.
fl. anslag)</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringens förslag till medelsanvisning för budgetåret
1980/81 under de skilda anslagen innebar</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>att till Traflksäkerhetsverket: Förvaltningskostnader
anvisades ett förslagsanslag av 31 789 000 kr. (punkt C 1, s. 77-80),</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>att till Trafiksäkerhetsverket: Uppdragsverksamhet
anvisades ett förslagsanslag av 44 264 000 kr. (punkt C 2 s. 80-81).</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>att till Trafiksäkerhetsverket: Bil- och körkortsregister
m. m. anvisades ett förslagsanslag av 103 677 000 kr. (punkt C 3, s. 81-83),</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>att till Bidrag till trafiksäkerhetsfrämjande åtgärder vid
järnvägskorsningar anvisades ett reservationsanslag av 11489 000 kr. (punkt C
4, s. 83-84),</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>att till Bidrag till nationalföreningen för
trafiksäkerhetens främjande anvisades ett anslag av 4 750 000 kr. (punkt C 5,
s. 84-87).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I detta sammanhang hade behandlats motionerna</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1979/80:671 av Stina Eliasson och Eivor Nilson (båda c),
vari yrkats att riksdagen beslutade anhålla att regeringen lät utreda
möjligheterna till en ambulerande och därmed decentraliserad bilbesiktning,
samt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1979/80:1540 av Olof Palme rn. fl.
(s), vari såvitt nu var i fråga (yrkande 3) hemställts att riksdagen till Trafiksäkerhetsverket:
Förvaltningskostnader för budgetåret 1980/81 under sjätte huvudtiteln anvisade
ett i förhållande till regeringens förslag med 2 000 000 kr. förhöjt
förslagsanslag av 33 789 000 kr.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section108>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utskottet
hemställde</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och
med avslag på motion 1979/80:1540 yrkande 3 till Trafiksäkerhetsverket:
Förvaltningskost-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>53</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section109>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section110>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 115</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Onsdagen den 9 april 1980</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anslag till vägväsendet och trafiksäkerhet</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>nåder för
budgetåret 1980/81 anvisade ett förslagsanslag av 31789 000 kr.,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>att riksdagen
till Trafiksäkerhetsverket: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1980/81 anvisade
ett förslagsanslag av 44 264 000 kr.,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>att riksdagen
till Trafiksäkerhetsverket: Bil- och körkortsregister m. m. för budgetåret
1980/81 anvisade ett förslagsanslag av 103 677 000 kr.,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>att riksdagen
till Bidrag till trafiksäkerhetsfrärnjande åtgärder vid järnvägskorsningar för
budgetåret 1980/81 anvisade ett reservationsanslag av 11489 000 kr.,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>att riksdagen
till Bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande för
budgetåret 1980/81 anvisade ett anslag av 4 750 000 kr.,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>6.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>att riksdagen
skulle avslå motion 1979/80:671 om en ambulerande bilbesiktning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section111>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Reservation hade avgivits</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4. beträffande Trafiksäkerhetsverket:
Förvaltningskostnader av Bertil Zachrisson, Essen Lindahl, Kurt Hugosson,
Birger Rosqvist, Olle Östrand, Rune Johansson och Sten-Ove Sundström (alla s)
som ansett att utskottet under 1 bort hemställa</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>att riksdagen med anledning av
regeringens förslag och med bifall till motion 1979/80:1540 yrkande 3 till
Trafiksäkerhetsverket: Förvaltningskostnader för budgetåret 1980/81 anvisade
ett förslagsanslag av 33 789 000 kr.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section112>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>54</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>KURT
HUGOSSON (s):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! I anslutning till presentationen av
budgetpropositionen utfärdade kommunikationsdepartementet ett pressmeddelande.
I det kunde man läsa att det var en kärv budget som hade lagts fram men med
klara tyngdpunkter på vägunderhåll, kollektivtrafik, glesbygd och säkerhet.
Vidare stod i detta pressmeddelande:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>''Det kapital som har lagts ned på vägar får inte
förstöras. Därför satsar regeringen främst på att underhålla och förbättra
vägarna. Över tre miljarder kronor anslås till driften av enskilda, kommunala
och statliga vägar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Totalt är väganslaget nästan 4,5 miljarder kronor, vilket
är en ökning med ca 300 miljoner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till detta kommer vägarbeten på 300 miljoner för att
främja sysselsättningen i olika delar av landet."</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Det lät ju glädjande när man tog del av det
här pressmeddelandet. Det tydde på att kommunikationsdepartementet hade följt
upp riksdagsbeslutet från den 1 juni förra året, då riksdagen enhälligt krävde
att vi skulle ha en högre ambitionsnivå när det gäller vägbyggandet och
vägunderhållet i vårt land. Men när kommunikationsdepartementets budgetbilaga
närmare presenterades kunde man konstatera att den glättade bild som kommunikationsministern
gav i pressmeddelandet hade föga eller ingen anknytning till verkligheten i
budgetpropositionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen prutade - jag skulle vilja säga som vanligt -
hårt i vägverkets anslagsäskande för 1980/81. Vägverket får 4 459 milj. kr,,
vilket är drygt 800</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section113>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section114>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>miljoner
lägre än den s, k, vidmakthållandenivån för bibehållen vägstan-dard.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Följderna av den här kraftiga prutningen blir att
vägverket inte heller i år kan hejda den pågående kapitalförstöringen bl, a,
för underhållet av vägbeläggning. Planerade vägprojekt måste skjutas på
framtiden. Sysselsättningen på byggsidan minskar, och drygt 300 fast anställda
måste omplaceras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi har frän socialdemokratisk sida naturligtvis förståelse
för att man i ett kärvt budgetläge och med urusla statsfinanser måste vara
mycket restriktiv när det gäller anslagstilldelningen till olika verk och
myndigheter. Men i anslutning till behandlingen av riktlinjerna för den
framtida trafikpolitiken förra året behandlades också, som jag inledningsvis
sade, vägfrågorna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Från socialdemokratiskt, moderat och centerpartistiskt
håll var vi överens om att vi måste se till att slå vakt om det vägkapital vi
har i det här landet. Vi måste stoppa den kapitalförstöring som äger rum på våra
vägar. Vi har i dag ett ackumulerat underskott på underhållssidan på 1,7 ä 1,8
miljarder kronor. Därför är det beklagligt att regeringen bara ett halvt år
efter en bred riksdagsmajoritets uttalanden inte anser det möjligt att följa
riksdagens beslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I samband med behandlingen av trafikpolitiken uttalade
riksdagen också i stor enighet att förslag angående den långsiktiga
vägpolitiken måste föreläggas riksdagen. Sedan 1976 har riksdagen krävt detta
varje år. Vi hade nu förväntat oss, när riksdagen den 1 juni 1979 enhälligt
fattade det här beslutet pä nytt, att kommunikationsministern nu skulle ha
tagit tillfället i akt och presenterat ett långsiktigt vägpolitiskt program.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Så har inte skett. I stället säger
kommunikationsministern: "De mera preciserade samhällskrav som
vägpolitiken bör ge uttryck för beträffande miljö, tillgänglighet,
trafiksäkerhet, transportkostnader etc. synes enligt min mening väl
tillgodosedda genom den inriktning av drift och byggnadsverksamheten som
vägverket redovisar och som är avvägda mot de mål för vägpolitiken och den
allmänna inriktningen av väghållningen som riksdagen angav i det
trafikpolitiska beslutet år 1979."</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det kan ligga väldigt mycket i detta. Men om
kommunikationsministern har den uppfattningen bör han dra konsekvenserna av det
och anvisa medel som svarar upp mot detta vägpolitiska program. Det gör icke
kommunikationsministern. I stället säger han, i direkt strid med vad riksdagen
beslutade förra aret, "att en ökad ambitionsnivå för vägbyggandet som
riksdagen begärt f. n. inte är möjlig. För de närmaste åren bör inte en ökad
bindning av samhällsresurserna ske. Snarare bör statsmakterna i princip vara
beredda att ompröva de bindningar som redan finns."</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Från socialdemokratiskt håll har vi inte
ändrat uppfattning i de här frågorna sedan förra året. Vi har därför i
reservation 1. som är fogad till utskottsbetänkandet, anfört att vi inte kan
vara med om att acceptera en lägre ambitionsnivå i framtiden. Vi menar att det
skulle vara förödande för det vägkapital vi har om vi inte ser till att anvisa
de resurser som behövs för att underhålla våra vägar. Jag yrkar därför bifall
till reservation 1.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 115</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Onsdagen den 9 april 1980</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anslag till vägväsendet och trafiksäkerhet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>55</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section115>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section116>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 115</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Onsdagen den 9 april 1980</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anslag till vägväsendet och trafiksäkerhet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>56</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I samband med budgetbehandlingen förra året förelåg en
motion från moderata samlingspartiet där det krävdes att 250 av de 500 miljoner
som tilldelats arbetsmarknadsverket för sysselsättningspolitiska insatser pä
vägområdet skulle överflyttas från arbetsmarknadsverkets budget till
vägverkets för att man därigenom skulle kunna åstadkomma en bättre planering och
ett bättre utnyttjande av resurserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottet behandlade moderatmotionen mycket seriöst, och
ett enhälligt trafikutskott och en enhällig riksdag hemställde våren 1979 till
kommunikationsdepartementet att man inför 1980 års budgetproposition skulle beakta
de här synpunkterna och överföra medel från arbetsmarknadsverket till
vägverket. Samtliga partier stod bakom uttalandet och utgick ifrån att så
skulle ske.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inte heller på denna punkt har kommunikationsdepartementet
följt riksdagens beslut och klara anvisning. Vi kan i stället konstatera att
det inte blir 500 miljoner utan 300 miljoner till AMS för insatser på
vägområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi är från socialdemokratiskt håll medvetna om att medel
måste avsättas för att klara sysselsättningen i regioner där den sviktar. Men
vi tyckte i det här läget-och det lade vi fram en motion om-att man skulle
kunna börja stegvis med att tillgodose riksdagens enhälliga beslut från våren
1979. Vi föreslog att av de till AMS anvisade 300 miljonerna skulle 50 miljoner
överföras till vägverket. Därigenom skulle vi kunna satsa ytterligare 50
miljoner på driftsidan och i någon mån dämpa det underskott och den
kapitalförstöring som äger rum där.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi blev på socialdemokratiskt håll mycket förvånade i
trafikutskottet när den här frågan behandlades. Även på denna punkt hade
nämligen den borgerliga majoriteten ändrat uppfattning från förra året. Vi fick
icke något gehör för våra synpunkter och tvingades därför reservera oss -
liksom de socialdemokratiska ledamöterna i arbetsmarknadsutskottet gjorde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Man kan inte låta bli att göra den reflexionen, herr
talman, att det förra året var betydligt enklare att föra en sakdebatt med
representanter för centerpartiet och moderata samlingspartiet än vad det har
varit i år. Jag dristar mig att säga att detta sannolikt beror på att vi förra
året hade en kommunikationsminister som representerade det minsta borgerliga
partiet -folkpartiet. Då var det mer intressant för centerpartiets och moderata
samlingspartiets representanter att knäppa kommunikationsministern på näsan. Nu
har man i stället snällt och fogligt följt den nya husbondens anvisningar och
glömt vad man hade för uppfattning i dessa sakfrågor förra året. Vi tycker på
socialdemokratisk sida att detta är beklagansvärt. Vi har inte ändrat
uppfattning på den här punkten heller.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid behandlingen av den trafikpolitiska propositionen
förra året riktades mycken kritik mot den dåvarande folkpartiregeringens
kommunikationsminister därför att man över huvud taget inte hade tagit upp
frågorna om stöd till kollektivtrafiken i våra tätorter. På denna punkt
samlades trafikutskottet enhälligt bakom en socialdemokratisk motion och krävde
att en kollektivtrafikberedning skulle tillsättas och att riksdagen snarast
skulle föreläggas förslag i enlighet med vad som föreslagits av
kollektivtrafikutredningen. Så</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section117>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section118>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>har inte
skett, I årets budgetproposition föreslår kommunikationsministern inga nya
medel över huvud taget till kollektivtrafiken. Kommunikationsministern har
nyligen i ett pressuttalande sagt att han inte kommer att verka för att
kollektivtrafiken i våra större tätorter får ökat statligt stöd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksdagen bestämde förra året att 20 milj, kr, skulle gå
till cykelvägar. Det skedde efter ett engagemang från centerpartiets representanter,
ett engagemang som vi på socialdemokratiskt håll hyste beundran för och
ställde upp bakom. Nu säger kommunikationsministern att dessa 20 milj, kr,, som
enligt riksdagens mening skulle användas till cykelvägar, också skall användas
för stöd till kollektivtrafiken och för kollektivtrafikberedningen. Det är ju
helt oacceptabelt. Från socialdemokratisk sida har vi reserverat oss på denna
punkt. Vi menar att det är angeläget att kollektivtrafiken prioriteras och får
stöd, att den tillsatta kollektivtrafikberedningen får ekonomiska resurser för
att kunna initiera olika försök och experiment, initiera utveckling på
kollektivtrafikområdet. Jag yrkar alltså bifall till reservation 3,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Det skulle vara mycket mer att tillägga i den
här frågan. Men jag tror att den utförliga redovisning som trafikutskottet
lämnar i betänkandet och de synpunkter som vi från socialdemokratiskt håll
anfört i våra reservationer är till fyllest. Jag vill därför bara än en gång
yrka bifall till de socialdemokratiska reservationer som är fogade till
trafikutskottets betänkande.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 115</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Onsdagen den 9 april 1980</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anslag till vägväsendet och trafiksäkerhet</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section119>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section120>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>SVEN
HENRICSSON (vpk):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Det sker en målmedveten rasering av
vägverkets fasta resurser. Nu vill man t. o. m. dra ner ett par hundra miljoner
kronor på det besparingsalternativ som verket har ålagts att lägga fram och som
redan i sig innebär en personalminskning med 800 anställda fram till 1981.
Under den senaste tioårsperioden har vägverket tvingats rationalisera bort 2
300 fasta arbetstillfällen, vilket motsvarar ca 18 % av den totala
arbetsstyrkan. Med nuvarande anslagsutveckling försvinner ytterligare litet mer
än 800 man fram till 1981, därav 700 på driftsidan och drygt 100 pä
byggnadssidan. Det gör att 1981 kommer det i hela landet inte att återstå mer
än 340 anställda på byggnadssidan och ca 4 400 på driftsidan. Men samtidigt
ökar antalet beredskapsarbetare, entreprenörer och tillfälligt anställda, och
de uppgår nu till 3 500 personer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Man kan inte förvåna sig över att den fackliga
organisationen. Statsanställdas förbund, reagerar mot en utveckling där fasta,
trygga arbeten ersätts med tillfälliga beredskapsarbeten. Fackföreningsrörelsen
har i alla tider kämpat för att få fasta, trygga anställningsformer. Dessutom
måste det bli dyrare för samhället att ha en improviserad planering av
beredskapsjobb i stället för den fasta, långsiktiga planering som vägverket
representerar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vänsterpartiet kommunisterna har därför, i
överensstämmelse med Statsanställdas förbunds eget förslag, begärt att 250
miljoner av beredskapsanslaget skall överföras till den ordinarie vägbudgeten
för att förhindra denna minskning av den fasta arbetsstyrkan. Nu gjorde behandlingsordningen
att detta förslag remitterades till arbetsmarknadsutskottet, och där har det</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>57</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section121>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section122>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 115</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Onsdagen den 9 april 1980</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anslag till vägväsendet och trafiksäkerhet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>58</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>i
vederbörlig ordning blivit behandlat och avstyrkt. Jag vill emellertid
understryka att vi har lagt fram ett sådant förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! I två motioner, 1979/80:243 och 427, har jag
- vad avser den sistnämnda motionen tillsammans med Bertil Måbrink - föreslagit
reservationsanslag till ett par från regionalpolitisk synpunkt och från
trafiksäkerhetssynpunkt angelägna vägobjekt. Jag yrkar härmed bifall till
dessa motioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Motion 243 är synnerligen angelägen för att skapa nya
möjligheter till utveckling i norra Jämtlands glesbygder. Det gäller Frostviken
i Strömsunds kommun där bristen på sysselsättning sedan lång tid tillbaka
medför ständigt minskad befolkning. Enligt länsstyrelsens beräkningar skulle
Strömsunds kommun behöva inemot 1 000 nya arbetstillfällen fram till 1985 för att
den stora skillnaden i förvärvsgrad mellan kommunen och länet i övrigt skall
utjämnas. Andelen arbetssökande av den totala arbetskraften i Strömsunds kommun
uppgår till 6,7 % mot 4,2 % för länet som helhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad skulle då en investering i detta vägbygge i
gränstrakterna till Norge betyda för Frostvikenområdet och fjällregionen?
Turismen, som kommunen försöker utveckla i samarbete med länsmyndigheterna,
betyder mycket för området. Med hjälp av statligt lokaliseringsstöd har under
de senaste åren åtskilliga miljoner investerats i hotell och stugbyar. Ett
visst uppsving för turistnäringen har kunnat noteras, men systemet med
busscharterresor från Stockholm och andra centra omöjliggjordes på grund av de
urusla vägförhållanden som rådde just under vårsäsongen. Och vårsäsongen har ju
stor betydelse för turistnäringen. I samband med tjällossningen måste vägdelen
Stora Blåsjön-Ankarvattnet avstängas under den mest intensiva vårsäsongen.
Detta drabbade självfallet inte bara turismen utan även ortsbefolkningen i Ankarvattnet
med omnejd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I området ligger Stekenjokkgruvan, som har ett visst
driftmässigt samarbete med den norska Jomagruvan. Detta samarbete försvåras och
fördyras genom de dåliga vägförhållandena. Det är styrkt genom av länsstyrelsen
företagna utredningar. En satsning i enlighet med motionens förslag skulle
innebära förbättrad och förbilligad drift. Dessutom planerar Boliden AB att
upptaga brytning vid en ny fyndighet i Jormlien. Men även denna nya brytning,
som skulle ge arbete - mycket välkommet arbete - ät ett tjugofemtal personer,
är i hög grad beroende av den föreslagna vägutbyggnaden. Vägobjektet finns
tyvärr inte med i löpande byggnadsplan fram t. o. m. 1988.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är alltså helt klart att en investering i vägbyggande
för att öka vägens bärighet från norska Joma via Stora Blåsjön över
Ankarvattnet till Stekenjokk skulle innebära en helt ny och förbättrad
situation i hela området, i synnerhet om dessutom, som föreslagits, den numera
under vintertid avstängda vägdelen Ankarvattnet-Stekenjokk kan användas för
trafik året om.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Sällan skulle ett positivt beslut i en
väginvesteringsfråga betyda mer för sysselsättningen och utvecklingen i ett
svårt utsatt område av Norrlands inland än just det nu aktuella. Det gäller här
inte så mycket den</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section123>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section124>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>direkta
sysselsättningseffekten vid själva bygget utan fastmer arbetsmarknaden på
längre sikt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Motion 1979/80:427 gäller en föreslagen upprustning av
vägsträckan Östavall-Mellansjö på sträckan Ljusdal-Ånge. Bland yrkeschaufförer
kallas vägdelen för Ho Chi-Minh-leden på grund av sitt miserabla skick. Vägen
används bl. a. för skogsbrukets tunga trafik och är helt enkelt att betrakta
som trafikfarlig i vissa avsnitt och under vissa årstider. Såväl ortsbefolkningen
som kommunen och länsmyndigheterna har framhållit det angelägna i att denna väg
iståndsätts.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 115</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Onsdagen den 9 april 1980</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anslag till vägväsendet och trafiksäkerhet</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section125>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section126>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>RUNE
TORWALD (c):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Låt mig redan inledningsvis framhålla att
Rolf Sellgren i sitt anförande kommer att koncentrera sig på reservationerna 1
och 2 av socialdemokraterna. Jag kommer därför inte att behandla dessa
reservationer mer utförligt. Reservation 1 kommer jag inte alls att ta upp nu.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller de frågor som socialdemokraterna
aktualiserat i reservation 2 vill jag bara understryka att även
utskottsmajoriteten finner det angeläget att vägmedlen blir rationellt
utnyttjade, oavsett om arbetena utförs i vägverkets eller AMS regi. Genom
åtgärder som vidtagits inom departementet och genom de kompletterande
uttalanden som utskottet har gjort finner jag att garantier har skapats för ett
effektivt utnyttjande av väganslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Centerpartiet lyckades ju inte föregående år få med sig
övriga partier i ett krav på att under planeringstiden 1979-1988 genomsnittligt
minst hälften av de statliga vägmedlen skulle gå till de sekundära och tertiära
vägnäten. Det är dock glädjande att utskottsmajoriteten nu prioriterar insatser
på detta vägnät.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill i det sammanhanget citera ur utskottets skrivning
på s. 8, där utskottet berör planerna på överläggningar om rationell och
effektiv användning av de pengar som står till arbetsmarknadsdepartementets
förfogande: "Utskottet finner det för sin del angeläget att så sker samt
att därvid inte minst eftersträvas snabba åtgärder för att genom investeringar
på de sekundära och tertiära vägnäten genom vägverkets försorg få till stånd
såväl en förbättrad sysselsättning som en behövlig upprustning av dessa viktiga
vägnät. Även regionalpolitiska synpunkter talar härför."</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag menar att utskottet med detta uttalande har skapat
garantier för att glesbygdsvägarna åtminstone under det kommande budgetåret får
minst 50 % av vägmedlen. Några sådana garantier ställs däremot inte ut i
reservation 2. Denna reservation har f. ö. fallit genom att riksdagen den 27
mars biföll hemställan i arbetsmarknadsutskottets betänkande nr 21.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller reservation 3 vill jag inte alls förneka
att de problem som där tas upp är angelägna. Men jag tycker kanske att man är
litet för tidigt ute när man väntar sig att de utredningar och beredningar som
arbetar med att förbättra den kollektiva trafiken skall kunna lägga fram
förslag som medför anslagsbehov redan under det nu aktuella budgetåret. Under
något kommande budgetår blir det säkerligen angeläget att ytterligare medel</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>59</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section127>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section128>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 115</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Onsdagen den 9 april 1980</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anslag till vägväsendet och trafiksäkerhet</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>anvisas för
dessa ändamål, eftersom vi ju alla eftersträvar ökade satsningar på såväl
cykel- som kollektivtrafikens områden. Vi menar dock att frågan nu är litet för
tidigt väckt. Jag nöjer mig i övrigt med att hänvisa till det uttalande som
utskottet gör i näst sista stycket, sista meningen på s. 12, vilket torde vara
med verkligheten överensstämmande: "I sammanhanget må f. ö. framhållas att
för berörda budgetår främst anslagsmedlen för cykelleder torde bli
aktuella." Vi menar att det under det kommande budgetåret inte torde bli
någon skillnad i medelsbehovet jämfört med de behov som föreligger under det
innevarande budgetåret. Anslag för kollektivtrafikändamål torde av tidsskäl
inte bli aktualiserade i någon större omfattning förrän ett kommande budgetår,
och då får frågorna tas upp i tillämplig budgetproposition.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill vidare när det gäller reservation 4 inte säga
annat än att de behov som trafiksäkerhetsverket skulle få tillgodosedda genom
ett bifall till denna reservation är angelägna. Men i ett ansträngt budgetläge
tvingas man att sortera bland behoven, och kravet på informationsåtgärder har i
nuvarande läge ansetts mindre aktuellt än en del andra krav. Dessutom har
anslagsramarna för trafiksäkerhetsverket vidgats. Vi i utskottsmajoriteten har
därför inte funnit det möjligt att tillstyrka det i reservation 4 behandlade
kravet. Bägge de aktuella reservationerna skulle dessutom medföra ytterligare
ökning av budgetunderskottet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I övrigt har utskottet i sitt betänkande haft att ta
ställning till ett otal enskilda motioner rned krav på medel till enstaka
vägprojekt. Sådana frågor faller dock inte in under vare sig trafikutskottets
eller riksdagens arbetsområden, och vi har i enlighet härmed yrkat avslag på
alla dessa motioner. Hur behjärtansvärda de enskilda projekten än kan förefalla
ur motionärernas synpunkt måste de behandlas i vanlig ordning i vägnämnder, i
vägdistrikt och i sista hand i vägverket, som ju har att göra de slutliga
bedömningarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Med detta vill jag yrka bifall till
utskottets förslag på alla punkter.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section129>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section130>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>60</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>KURT
HUGOSSON (s) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Låt mig göra en kort kommentar om
inriktningen av satsningarna på glesbygdsvägar. Vi har inte ändrat uppfattning
sedan vi förra året behandlade dessa frågor. Vi menar fortfarande att det är
angeläget med en massiv satsning på den här delen av det svenska vägnätet.
Däremot har vi varken i år eller tidigare velat ange en fix procentsiffra. Men
det är faktiskt mer än 50 % av anslagen som har gått till den här delen av vårt
vägnät på senare tid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill erinra Rune Torwald om att vi i samband med
behandlingen av trafikutskottets betänkande 1978/79:11 var överens om en ändrad
fördelning av anslagen mellan vägverket och arbetsmarknadsstyrelsen. För ett år
sedan</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>skrev
utskottet så här: "Utskottet förutsätter dock att i samband med</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>regeringens
fortlöpande prövning av budgetfrågorna även överväganden av de slag som i
motionen aktualiserats snarast kommer till stånd så att förslag i ämnet kan
läggas fram i nästkommande års budgetproposition."</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section131>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section132>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Detta har emellertid icke tillgodosetts i årets
budgetproposition. 1 stället säger kommunikationsministern att han skall ta
initiativ till att fä till stånd ett bättre samarbete mellan vägverket och
arbetsmarknadsverket. Men samarbetet är inte dåligt mellan dessa båda
myndigheter. Det har vi fått bekräftat vid våra besök hos vägverket. Det kan
inte vara rimligt att vägverket får så låga anslag att det inte kan sysselsätta
sin egen personal. I stället har den fått sysselsättas med hjälp av
arbetsmarknadspolitiska medel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beträffande reservationen 3 vill jag hänvisa till vad Rune
Torwald sade i riksdagsdebatten den 1 juni förra året, nämligen att
propositionens inställning till kollektivtrafik i tätort utan överdrift torde
kunna betecknas som sval för att inte säga negativ. Han sade vidare att vi
måste göra en massiv satsning på kollektivtrafiken, och därmed gav han sitt
stöd åt den socialdemokratiska motionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När nu detta riksdagsbeslut skall följas upp säger Rune
Torwald att det inte behövs några pengar för det här budgetåret. Nästa budgetår
däremot behövs det pengar, sågar han. Kan Rune Torwald garantera att vi får
några pengar nästa år till stöd för kollektivtrafiken efter
kommunikationsministerns uttalande nyligen? Han sade nämligen att han icke
kommer att medverka till att det lämnas något ekonomiskt stöd till
kollektivtrafiken i tätorterna.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 115</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Onsdagen den 9 april 1980</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anslag tUl vägväsendet och trafiksäkerhet</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section133>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SVEN HENRICSSON (vpk) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Rune Torwald har kommenterat vår motion och
vårt förslag om ett lokalt vägprojekt i bl. a. Frostviken och säger att varken
utskottet eller riksdagen kan föregripa de lokala myndigheternas handläggning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De lokala vägmyndigheterna. inkl. vägmyndigheten på
länsnivå, har verkligen lagt ned ett stort arbete på Stekenjokkvägprojektef.
Man har utrett och konkret planerat för denna byggnation i samband med
länsstyrelsens planeringsavdelning och då med tanke på den stora betydelse som
en särskild insats här skulle få för sysselsättningen i Frostvikenregionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Man bör kunna vara flexibel och se
sin verksamhet även på vägsidan såsom integrerad i samhällets allmänna
strävanden till utveckling. Jag kan av utskottets skrivning utläsa att man är
klar över väginvesteringarnas stora produktivitet och vikt för lönsamheten. Man
är också klar över att väginvesteringarna spelar en stor roll när det gäller
att utveckla möjligheterna till näringsliv i olika avseenden. Det hade därför
inte varit helt främmande om man hade funnit det vara förenligt med ett allmänt
intresse att undantagsvis ge ett reservationsanslag till exempelvis det
vägprojekt i Frostviken som vi har motionerat om.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section134>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>RUNE TORWALD
(c) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Det finns inte så mycket att tillägga. Kurt
Hugosson tror inte på mitt och majoritetens resonemang om att huvuddelen av de
medel som enligt budgeten är anvisade till cykelbanor och för att främja
kollektivtrafiken kommer att gå till cykelfrafiken, utan han menar att det
blir konkurrens om medlen. Jag har en annan uppfattning. Det är helt enkelt så
att utredningar och annat av tidsskäl inte hinner komma fram. Ansökningsför-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>61</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section135>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section136>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 115</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Onsdagen den 9 april 1980</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Anslag till vägväsendet och trafiksäkerhet</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>farandet
är inte klart. Det skall tas fram regler för ersättning när det gäller stödet
till kollektivtrafikanordningar av det slag som det nu är fråga om. Därförmenar
jag att utskottsmajoriteten har rätt, när den skriver att anslaget under det
närmaste budgetåret i huvudsak kominer att utnyttjtis för cykelleder på samma
sätt som har skett under innevarande budgetår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Man kan alltid diskutera hur stora väganslagen skall vara.
Även utskottsmajoriteten skulle givetvis önska att de var större. Men i det
nuvarande budgetläget har vi fatt finna oss i de prutningar som har skett. Vi
anser ju alla att statsbudgeten dras med för stora underskott redan nu.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sven Henricsson påstod att jag har sagt att vi inte kan
föregripa den lokala planeringen. Så uttryckte jag mig inte. Jag sade att
trafikutskottet och riksdagen inte har att ta ställning till enskilda
vägprojekt. Sådana bedömningar faller under de lokala myndigheternas och
vägverkets ansvar inom de budgetramar som står till förfogande. Sedan kan det
finnas projekt, där arbetsmarknadspolitiska eller regionalpolitiska skäl kommer
till. Men sådana projekt får arbetsmarknadsmyndigheterna satsa på. Inte heller
de projekten blir direkt föremål för trafikutskottets och riksdagens bedömanden.
Det är alltså kompetenstvister som gör att vi inte kan ge oss in på att ta
ställning till enskilda vägprojekt och till om den ena bron skall gå före den
andra. Behovet av en vag i Blåsjön måste kanske jämföras med behovet av en väg
i en annan landsända, och sådana avvägningar har riksdagen ingen möjlighet att
göra.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section137>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>KURT HUGOSSON (s) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag vill bara säga till Rune Torwald att det
redan har förekommit krav pä medelstilldelning för olika projekt på
kollektivtrafikområdet - det vet Rune Torwald mycket väl. Jag kan erinra Rune
Torwald om det s. k. Volvoprojektet, för vilket Göteborgs kommun och Volvo
begärde medel men blev nekade. Rune Torwald säger att det inte behövs några
pengar under detta budgetår, men detta enskilda exempel är ju en verifikation
på att så är fallet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Givetvis skall inte Rune Torwald behöva stå till svars för
kommunikationsministerns uttalande om sin negativa syn på kollektivtrafiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag finner det minst sagt uppseendeväckande att när vi för
den här debatten i kammaren i dag deltar varken kommunikationsministern eller
någon av moderata samlingspartiets representanter i trafikutskottet som skulle
kunna verifiera om man delar kommunikationsministerns negativa syn på
kollektivtrafiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vi menar på socialdemokratisk sida
att det är nödvändigt, av miljöskäl och energiskäl. att göra en massiv satsning
på kollektivtrafiken. Och skall det bli möjligt att åstadkomma en sådan
satsning, då måste också riksdagen visa ett positivt intresse. Det är detta vi
vill ge uttryck för i vär reservation nr 3.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section138>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>62</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>SVEN
HENRICSSON (vpk) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Rune Torwald säger att rutinerna kräver att
besluten fattas pålokal nivå, när ställning tas till olika vägprojekt. Det kan
jag hålla med om.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section139>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section140>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>men orn
detta överlämnas till AMS avgörande, då händer det ofta att nian Nr 115<br>
hänvisar till den aktuella arbetslöshetssituationen för personer som skulle
Onsdaeen den<br>
vara lämpade att utföra vägarbeten. Om det för tillfället inte finns några
g ,,p,j.jr loen<br>
sådana, anser man sig inte heller kunna utföra något vägbygge._____________ </span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men här gäller det, herr Torwald, möjligheterna att på sikt
utveckla de Anslås till väsvä-fasta näringarna i området. Jag tänker på
turismen - som det nu är, måste sendet och trafik-hotell och stugbyar slå
igen därför att det inte går att ta sig fram på vägen! Och säkerhet jag
tänker på den aktuella gruvdriften. Skall vi bara därför att det inte finns
någon väg avstå från att hjälpa ett område till att få 25 nya arbetstillfällen
i gruvdrift?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag tycker att vi får lov att bryta med byråkratin och
försöka se på detta mera offensivt, som en möjlighet att hjälpa en
eftersläpande landsända.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>RUNE TORWALD (c) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Först vill jag säga till herr Hugosson att
han väl så småningom får tillfälle att höra kommunikationsministern utveckla
sin syn pä kollektivtrafiken. Därför avstår jag från att ta upp den debatten.
Jag vill bara notera att utskottsmajoriteten inte är negativt inställd till att
främja kollektivtrafik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Naturligtvis kan smärre anslag bli aktuella även under det
kommande budgetaret, men eftersom vi ännu inte har några riktlinjer klara för
hur ersättning skall utgå till kollektivtrafikfrämjande åtgärder, sä menar jag
att det är först under ett därefter följande budgetår som anslag av större
omfattning kan komma i fråga. Jag tror att jag har hela utskottsmajoriteten
bakom mig när jag säger att ett kommande år måste en större anslagsram bli
aktuell när det gäller att främja cykel- och kollektivtrafik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till herr Henricsson kan jag bara upprepa vad jag har
sagt. Jag har förståelse för att den väg herr Henricsson pläderar för kan ha stor
regionalpolitisk betydelse. Men denna fråga faller inte under trafikutskottets
domvärjo. utan det är andra myndigheter som har att göra övervägandena.
Trafikutskottet kan inte ta ställning till huruvida en väg i en landsända är
mer betydelsefull än en väg i en annan landsända.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om en väg skall byggas av andra skäl än rent vägpolitiska.
dvs. av regionalpolitiska eller arbetsmarknadspolitiska skäl, då blir det
arbetsmarknadsmyndigheterna som får ta initiativ och lägga fram förslag för
beslutande organ.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Talmannen anmälde att Sven
Henricsson anhållit att till protokollet få antecknat att han inte ägde rätt
till ytterligare replik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>BIRGER ROSQVIST (s):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag skall uppehålla mig vid de frågor i
trafikutskottets betänkande nr 9 som gäller anslagen till trafiksäkerheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ca 800 människor omkommer i trafiken varje år. Många
skadas - flera av dem svårt.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det
ekonomiska läget tillåter inte betydelsefulla åtgärder för att höja</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>63</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section141>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section142>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 115</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>säkerheten och minska antalet
vägtrafikolyckor-det är innebörden av vad</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>O rl- en den</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>Rune Torwald sade nyss. Mot bakgrunden av den iiitensiva debatt vi en
tid</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>q
.. igon</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>haft om höjd säkerhet vid viss
energiproduktion, där risken för olyckor är</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>näst
intill obefintlig men där Rune Torwald m. fl. inte varit snål med</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;text-indent:4.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>, , ,.;; ..
.. pengarna, framstår Rune Torwalds resonemang nu som märkligt. I det<br>
Anslag till vagva- f" s </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>&</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>s</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>,</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>h t fk
ärendevinubehandlarrördet sig om preventiva åtgärder för ett par miljoner</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>... ,</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>kronor. De tyvärr nästan 1 000
dödsolyckorna om året kan minskas till</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>antalet
genom sådana åtgärder, men vi har alltså enligt Rune Torwald inte råd att vidta
de åtgärderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Det är alltså två ä tre människor - barn,
skolungdom, yrkesverksamma eller pensionärer - som dagligen omkommer i
trafiken. Flera tiotusentals skadas lindrigare eller svårare varje år. Många
inom de kategorier människor som jag nyss nämnde blir invalider för livet efter
trafikolyckor. Våra sjukvårdsresurser får i stor utsträckning tas i anspråk för
insatser för trafikens offer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är mänga hemska mänskliga tragedier som har sin
direkta orsak i olyckor som sammanhänger med vårt behov av att förflytta oss.
Det må gälla resor till och från arbetsplatser, butiker, serviceinrättningar,
daghem, skolor, möten och sammankomster samt fritidsaktiviteter. Det må gälla
yrkestrafikanter av olika slag, som i sitt arbete har till uppgift att
transportera människor eller varor på våra vägar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I vidsträckt bemärkelse är det trafiksäkerhetsverkets
uppgift att söka nedbringa antalet vägtrafikolyckor och minska de skador som
följer av dessa olyckor. Verkets informationsverksamhet är en väsentlig del när
det gäller genomförandet av den uppgiften. Kan allmänhetens kunskaperom trafik
och trafikregler ökas, då kan också antalet olyckor minskas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Trafiksäkerhetsverkets informationsverksamhet uppdelas i
huvudkampanjer, specialaktiviteter och basaktiviteter. Man följer
långtidsplaner med preciserad målsättning när det gäller innehåll, medier etc.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kampanjen 1979/80 är Människan i trafiken. 1981/82 har man
tänkt sig att genomföra en tvåårsaktivitet kallad Oskyddade trafikanter. Man
vill uppnå långvariga effekter av framtidens informationsverksamhet. Man
planerar redan nu för 1983-1985 med huvudkampanjer som kallas Barn i trafiken.
Bilförare och Trafiknykterhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nu pågående kampanj - Människan i trafiken - syftar till
att förbättra efterlevnaden av viktiga regler i trafiken genom att angripa
trafikonykterhet, körning mot rött ljus och hastighetsöverträdelser. Nästa
kampanj -Oskyddade trafikanter - har som mål att förbättra säkerheten för barn,
gående, cyklister, mopedister och motorcyklister. Allt detta är - det tycker
jag att vi kunde vara ense om - utomordentligt angelägna uppgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det krävs naturligtvis att ansvarig instans får ekonomiska
förutsättningar<br>
att fullfölja sina angelägna uppgifter. Men anslaget till
trafiksäkerhetsverkets<br>
informationsverksamhet minskar. Trots de stora behoven av insatser från<br>
trafiksäkerhetsverkets sida har det i årets budget skett en real nedräkning av<br>
resurserna för informationsverksamheten. Det år inte första gången under<br>
64</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>den borgerliga regeringstiden som
just detta anslag prutats ned betydligt.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section143>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section144>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi socialdemokrater kan inte acceptera detta. Vi har
protesterat tidigare, och vi har i en motion i år krävt ytterligare 2 milj. kr.
för trafiksäkerhetsverkets informationsverksamhet. Enligt budgetpropositionen
skulle anslaget bli knappt 17,3 milj. kr. Vi anser att det är angeläget att nu
planerade kampanjer får genomföras såsom avsetts. För detta räcker inte
föreslagna 17,3 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi har emellertid inte fått gehör för vårt krav hos
utskottsmajoriteten. Från borgerligt håll i utskottet hävdas dock verbalt att
det är "angeläget att verket tillförs erforderliga medel för den för
trafiksäkerheten så viktiga informationsverksamheten. Redan föredragandens
förslag innebär emellertid en viss, om ock mindre, ökning av anslagsmedlen
härför."</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Därmed avstyrks vår motion orn ökade insatser. Man smyger
dock in en ursäkt och hänvisar även till rådande ekonomiska läge som
ytterligare motivering för avslagsyrkandet. Det var vad herr Torwald här
tidigare redogjorde för.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det hade behövts en uppräkning med ca 1,5 milj. kr. för
att hålla det redan tidigare mot våra protester sänkta anslaget på en reellt
oförändrad nivå. Regeringen har resignerat och kommer med ett förslag som
innebär en reell minskning med ca 1,2 milj. kr. Det är därför inte sant, herr
talman, när moderaterna, centerpartisterna och folkpartisterna i utskottet
säger att föredragandens förslag "innebär en viss, om ock mindre, ökning
av anslagsmedlen".</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi socialdemokrater har reserverat oss mot majoritetens
förslag, som är identiskt med regeringsförslaget. Vi kräver i vår reservation
att anslaget räknas upp med 2 milj. kr. Därmed anser vi att det blir större
möjligheter att på olika sätt förbättra trafiksäkerhetsinformationen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Alla de åtgärder som tidigare vidtagits för att minska
antalet trafikolyckor har medverkat till att situationen inte är värre än den
f. n. är. Men även om antalet olyckor minskat kan vi inte vara nöjda. Som jag
tidigare sagt orsakas alltför mänga tragedier av olyckor, som med mera vetande
hos trafikanterna hade kunnat undvikas. Därför får, som vi ser det, ingen som
helst nedtrappning ske på det viktiga område som trafiksäkerhetsinformationen
utgör.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag yrkar därför bifall till
socialdemokraternas reservation nr 4.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 115</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Onsdagen den 9 april 1980</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anslag till vägväsendet och trafiksäkerhet</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section145>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section146>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ROLF
SELLGREN (fp):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Vi behandlar nu den första
budgetpropositionen efter 1979 års trafikpolitiska beslut. Den inriktning av
trafikpolitiken som då fastslogs prövas nu i praktiken. Och jag tycker för min
del att utfallet är tillfredsställande. De flesta människor upplever mest den
framgångsrika lågprissatsningen på järnvägsresor. Men det är bara ett av
uttrycken för den samhällsekonomiska grundsyn som den nya traflkpolitiken utgår
ifrån.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En viktig princip för den nya vägpolitiken är den
samordning som förutsätts mellan vägplaneringen och övrig samhällsplanering, t.
ex. den regionalpolitiska planeringen och kommunernas fysiska planering. Häri-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>65</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section147>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5 Riksdagens protokoll 1979/80:114-116</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section148>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:3.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section149>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 115</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Onsdagen den 9 april 1980</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anslag till vägväsendet och trafiksäkerhet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>66</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>genom
uppnås en hög grad av decentralisering, I 1979 års proposition om en ny
trafikpolitik formulerades ett vägpolitiskt program i form av inriktningar för
den framtida väghållningen. Därvid konstaterades att det inte längre finns
behov av någon mer detaljerad central styrning från statsmakternas sida av
vägbyggnadsverksamheten, eftersom planeringen av denna numera i stor
utsträckning är decentraliserad och baserad på samhällsekonomiska överväganden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En av skönhetsfläckarna i det utskottsbetänkande som behandlade
propositionen är kravet på en ytterligare precisering och konkretisering av de
långsiktiga målen. Utskottet förbisåg ätten sådan ytterligare precisering från
statsmakternas sida endast kunde återföra planeringen till det centrala planet
och därmed gå på tvärs mot inriktningen mot en ökad decentralisering av
besluten. I årets budgetproposition ansluter sig departementschefen till
vägverkets formulering av målsättningen för väghållningen vad gäller såväl
drift- som byggnadsverksamheten. Utskottsmajoriteten godtar i är denna
formulering. Men socialdemokraterna står fast vid sin motstridiga hållning i
denna fråga och har reserverat sig. Därmed stär de alldeles ensamma. Detta är
sä mycket mer förvånande som vägverkets generaldirektör i klara ordalag deklarerat
sin anslutning till de riktlinjer som kommit till uttryck både i den
trafikpolitiska propositionen och i årets budgetproposition. Jag vill därför
till kammarens protokoll ta in följande citat ur generaldirektörens anförande
vid trafikutskottets besök på vägverket den 22 februari i år:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"I det trafikpolitiska beslutet framställde riksdagen
ett krav till regeringen att snarast möjligt redovisa ett mer preciserat mål
för den framtida vägpolitiken, om möjligt uttryckt i termer, som anger
samhällskrav beträffande miljö, tillgänglighet, trafiksäkerhet,
transportkostnader etc. Denna framställning gjorde oss något konfunderade,
eftersom vi tycker att den uttrycks ganska klart i innehållet i de långsiktiga
planer, som ju görs upp i enlighet med den beslutade väghållningsinriktningen.
Även riksdagens krav på att en motsvarande långsiktsplanering kommer till stånd
när det gäller underhållet av vägar förvånar oss något. Innehållet i vår
Femårsplan Drift, den nuvarande omfattar 1979-84, överensstämmer med riksdagens
beslut om väghällningsinriktningen. Av rent praktiska skäl torde vår Femårsplan
Drift, med dess koordinering till den tioåriga investeringsplaneringen, inte
kunna ändras särskilt mycket vad gäller planeringsprinciperna. Innehållet i
planerna skapas av den angivna inriktningen av väghållningen. 1 budgetpropositionen
anger statsrådet att de mer preciserade samhällskraven som vägpolitiken bör ge
uttryck för synes vara väl tillgodosedda genom vägverkets redovisade inriktning
av väghållningsåtgärderna."</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Med det anförda ber jag att få yrka avslag på
reservation 1 och bifall till utskottets förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I budgetpropositionen tar departementschefen upp
vägverkets begäran att 250 milj. kr. av beredskapsmedlen, som beräknas komma
vägbyggandet till godo, överförs till ordinarie byggnadsanslag. Statsrådet
avvisar förslaget men redovisar att han avser att i samråd med chefen för
arbetsmarknadsdepartementet ta initiativ till överläggningar i syfte att dessa
medel som anvisas</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section150>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section151>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>för
vägbyggnadsändamål skall kunna utnyttjas på ett rationellt och effektivt sätt.
Utskottets majoritet delar även i detta stycke departementschefens uppfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De socialdemokratiska ledamöterna av utskottet har i en
motion, som följs upp i reservation 2, föreslagit att 50 milj. kr. ur
beredskapsmedlen förs över till vägverkets byggnadsanslag och att från detta
anslag 50 milj. kr. i sin tur förs över på driftanslaget. De socialdemokratiska
ledamöterna menar att de därmed gått vägverket till mötes och förstärkt
vägbyggnadsanslaget på bekostnad av beredskapsmedlen. Men sanningen är ju den
att vägbyggandet inte fått ett enda öre genom den här transfereringen, utan att
anslaget i stället sänkts med 50 milj. kr. Vad reservanterna vill är att
driftanslaget höjs på bekostnad av de särskilda sysselsättningsmedlen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nog är det bra att ha ambitionen att ytterligare höja
driftanslaget. Den budget vi behandlar präglas av nödvändig återhållsamhet. Det
är inte bara kommunikationshuvudtiteln som får känna av knappheten på medel.
Avvägningen mellan olika budgetposter är betydelsefull. Därför framstår
reservanternas yrkande att man skall minska det potentiella anslaget till
vägbyggande till förmån för driftanslaget inte som särskilt välbetänkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nu har ju ändå, som Rune Torwald nämnde i sitt anförande,
den här reservationen redan fallit i anledning av riksdagens behandling av
arbetsmarknadsutskottets betänkande nr 21. Men socialdemokraterna har ändå med
sin reservation redovisat en inställning som jag inte i det här anförandet
kunde lämna opåtalad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med detta, herr talman, ber jag att få yrka bifall till
utskottets hemställan på alla punkter.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 115</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Onsdagen den 9 april 1980</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anslag till vägväsendet och trafiksäkerhet</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section152>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section153>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>KURT
HUGOSSON (s) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Rolf Sellgren talar om en skönhetsfläck i
utskottsbetänkandet och avser därmed socialdemokraternas reservation nr 1.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lät mig läsa upp vad utskottets majoritet sade i def betänkande
som behandlades den 1 juni 1979 i den här frågan:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Utskottet anser att en ytterligare konkretisering
och precisering av de långsiktiga målen för vägbyggandet är angelägen.
Regeringen bör därför snarast möjligt redovisa en mer preciserad målsättning för
den framtida vägpolitiken."</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Längre fram i betänkandet sägs: "Utskottet anser det
också väsentligt att motsvarande långsiktsplanering kommer till stånd när det
gäller underhållet av vägar. L'nderhållet måste hållas på en sådan nivå att
någon kapitalförstöring inte sker och måste vidare ges en inriktning mot en
ökad trafiksäkerhet. Den fortsatta planeringen bör således utgå från en högre
ambitionsnivå när det gäller vägbyggandet."</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Detta stod en stor majoritet i riksdagen bakom. Den ende i
trafikutskottet som inte delade denna uppfattning förra året var Rolf Sellgren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi kan inte acceptera att kommunikationsministern på några
rader skriver bort ett riksdagsbeslut baserat på en mycket bred majoritet. Vi
kan i och för sig hålla med om att vägverkets planeringsunderlag är en
utomordentligt bra</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>67</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section154>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section155>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 115</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Onsdagen den 9 april 1980</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anslag ull vägväsendet och trafiksäkerhet</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>bas för
den framtida vägpolitiken, och vi skulle ha accepterat även detta, om
kommunikationsministern hade tagit konsekvenserna av vägverkets planeringsfilosofi,
men det har kommunikationsministern inte gjort. Han kan icke acceptera
riksdagsbeslutet från förra året, att vi skall ha en högre ambitionsnivå när
det gäller vägbyggandet, utan säger i stället att en sådan ökad ambitionsnivå
för vägbyggandet som riksdagen begärt inte är möjlig att åstadkomma. För de
närmaste åren bör inte en ökad bindning av samhällsresurserna ske. Snarare bör
statsmakterna i princip vara beredda att ompröva de bindningar som redan finns,
säger han. Detta kan vi inte acceptera på socialdemokratiskt håll, eftersom vi
anser att det nedlagda vägkapitalet är så viktigt att vi, även om vi har
statsfinansiella svårigheter, måste se till att vi kan klara underhållssidan.
Det är också det som är bakgrunden till reservation 2, där vi vill, inom ramen
för de medel som står till riksdagens förfogande, föra över 50 milj. kr. för
att öka driftunderhållet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section156>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section157>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>68</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ROLF
SELLGREN (fp) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Kurt Hugossons referat av fjolårets
behandling av propositionen och av beslutet är korrekt. Jag känner mig mycket
hedrad av att han markerade att jag hade en annan uppfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det visar sig i årets proposition att den konkretisering
som vägverket har gjort, baserad på de tidigare besluten om en decentraliserad
väghållning och vägplanering, var riktig. Socialdemokraternas hållning har
förbryllat mig och kanske flera - ja, den förbryllar ju generaldirektören för vägverket,
vägdirektörer och andra. Man talar om ytterligare konkretisering men ger ändå
inte klart uttryck för i vilka termer den skulle ske. Vad är konkretisering om
inte det som återges pä s. 59 i propositionen? Där heter det:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"För väghållningen, såväl drift- som
byggnadsverksamheten, gäller därför följande målsättning:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>antalet olyckor
skall minskas på mest effektiva sätt,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>det i vägarna
investerade kapitalet får inte förstöras,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:-9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>restiden för
människor som har låg tillgänglighet till arbete och service skall minskas,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:-9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>reshastigheten
mellan olika regioner i landet skall utjämnas," osv. När
socialdemokraterna talar om ytteriigare konkretisering tror jag att de</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>sitter
kvar i ett tidigare talesätt och inte har uppfattat vad som verkligen står här.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller anslagets nivå bör vi väl ändå i sanningens
namn notera att driftanslaget ligger bättre till än byggandeanslag och andra
anslag på vägverkets område. Det innebär en viljeinriktning att ge ett så stort
anslag att kapitalförstöring förhindras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag är inte kapabel att lova att det med det nuvarande
anslaget inte kommer att ske fortsatt kapitalförstöring. Men det är ändå ingen
som kan påvisa att driftanslaget är så lågt att kapitalförstöringen kommer att
fortsätta. Snarare är det så att man inte kan ta igen eftersläpningen från
tidigare.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section158>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section159>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>KURT
HUGOSSON (s) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Eftersom Rolf Sellgren erinrade om vad
vägverkets ledning framförde i trafikutskottet kan jag påminna Rolf Sellgren om
att vi blev upplysta om att det ackumulerade underskottet på driftsidan är
1,5-1,7 miljarder kronor. Den anslagstilldelning som föreslås i årets
budgetproposition på driftsidan innebär att ungefär 70 % av det driftunderhåll
som vägverket räknat med kan bli tillgodosett.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Eftersom Rolf Sellgren citerade generaldirektör Ternryd
skall jag också göra det. I ett särskilt avsnitt i föredraget som hette
"Risk för kapitalförstöring" sade han:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"I samband med vår femårsplanering för driften har vi
kunnat konstatera att vi har en oroväckande stor differens mellan de medel som
erfordras för att vi skall kunna hålla vägarna fortlöpande i tillfredsställande
skick och de medel som ställs till vårt förfogande. Det finns alltså risk för
att den pågående kapitalförstöringen accelererar, om inte detta förhållande
rättas till."</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vidare: "På kort sikt är nog faran för
kapitalförstöring inte så besvärande, men den korta sikten går snabbt över i
lång sikt och därför är vi allvarligt bekymrade för att vi i det framlagda
budgetförslaget på grund av det statsfinansiella läget inte kunnat få gehör för
vårt medelsförslag till vägdriften för att minska riskerna för
kapitalförstöring."</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Detta är bakgrunden till att vi kräver att
riksdagen skall få ta ställning till ett konkretiserat vägpolitiskt program, så
att vi kan avgöra, i hur stor utsträckning vi uppfyller de mål som vi bör
uppfylla för att slå vakt om vårt vägkapital.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 115</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Onsdagen den 9 april 1980</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anslag till vägväsendet och trafiksäkerhet</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section160>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section161>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ROLF
SELLGREN (fp) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! För att börja med det sista Kurt Hugosson
sade - önskemålet om en konkretisering av väghållningen - förefaller det som om
han menade att riksdagen i konkreta belopp skall ange de framtida ramarna för
vad som skall gå till vägverket. Antag då, Kurt Hugosson, att vi måste göra det
inom alla andra samhällssektorer också utan någon avvägning sinsemellan! Var
hamnade då samhällsekonomin i det avseendet? Eller skall vägväsendet och
kommunikationsområdet vara det enda området i samhället som inte är med i
avvägningen av de medel som samhället har att fördela till olika nyttigheter?
Svara på den frågan, Kurt Hugosson!</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sedan några ord när det gäller kapitalförstöringen! Det är
frågor som har förbryllat mig något. I årets budgetproposition anmäls att det
finns ett ackumulerat behov på 1,2 miljarder kronor för att häva
kapitalförstöringen på våra vägar. Går man tillbaka några år och ser på
proposifionen 1977/78 kommer man fram till en redovisad eftersläpning på 2,3
miljarder kronor. Det har, herr talman, förekommit olika siffror för denna
kapitalförstöring och eftersläpning av vägunderhållet som gör mig en aning
förbryllad. Jag noterar dock med viss tillfredsställelse att de belopp som
redovisas i årets budgetproposition är lägre än i tidigare budgetpropositioner,
och det är dock någonting att vara nöjd över.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>69</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section162>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section163>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 115</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Onsdagen den 9 april 1980 ,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anslag ull vägväsendet och trafiksäkerhet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>70</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Talmannen anmälde att Kurt Hugosson anhållit att till
protokollet få antecknat att han inte ägde rätt till ytterligare replik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommunikationsministern ULF ADELSOHN:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag får först be om ursäkt för att jag kom
för sent. Debatten kom en aning hastigt på, så jag fick höra i högtalaren att
man hade kommit så långt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag skall inte hålla något längre anförande. Jag kan
konstatera att oenigheten i sak är förhållandevis begränsad om den än i ord kan
vara stor. När det gäller anslagsförslag t. ex. är det ju inte så mycket som
skiljer partierna åt här i riksdagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>.När man har ett kärvt budgetläge gäller det att tillse
att man underhåller det man har i stället för att ge sig på nya investeringar.
Det här budgetförslaget bygger också på den principen. Jag håller helt och
hållet ined herr Sellgren när han säger att man inte kan göra som
socialdemokraterna vill - undanta vägväsendet från den allmänna prioriteringen
och lyfta upp det på en särskild piedestal. Jag vet egentligen inte heller om
det är vad socialdemokraterna avsett. Jag förmodar att det inte är det. Vad det
än är ni har avsett, så blir det väldigt dyrt - det kan jag konstatera.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Man kan alltid citera vad generaldirektörer eller
förvaltningschefer sagt i petita - det är mycket bra om man vill tala för högre
anslag. De har genom åren lärt sig att argumentera för mycket höga anslag och
utmåla vilka oändliga syndafall som drabbar oss om inte just deras
anslagsönskemål tillgodoses. Det är en gammal tradition hos
förvaltningscheferna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Genom alla de budgeter jag har behandlat har jag lärt mig
att läsa litet grand mellan raderna. Av de kontakter jag haft med vägverket har
jag förstått att man med tanke på det budgetläge vi nu har inte är direkt
missbelåten. Jag vill också gärna berätta att generaldirektören för vägverket sade
till mig alldeles efter det att jag tillträtt: Kom ihåg en sak - det viktigaste
just nu är trots allt att vi klarar underhållet och inte att vi bygger så
mycket nytt. Så är också budgetförslaget upplagt. Såvitt jag förstår är
enigheten om detta i kammaren ganska stor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har en viss förståelse för tanken att man skulle kunna
använda en del AMS-medel för vägbyggen. Jag tycker det är en bra idé i och för
sig. Jag tror att vi är rätt överens även här. Rolf Wirtén och jag är i varje
fall på det klara med att vi under resans gång skall se om man inte kan anslå
medel från sysselsättningsanslaget till vägväsendet. Jag tror att det kommer
att ske.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Birger Rosqvist tog upp frågan om trafiksäkerhetsverket.
Det är klart att det alltid är lätt att föreslå ytteriigare miljoner till ett
så angeläget ändamål. Vilket förslag som än hade kommit från
utskottsmajoriteten är det lätt för en reservant att föreslå ytterligare 1
miljon till detta särskilt angelägna ändamål. Men det är inte så mycket man kan
göra om man har en begränsad tillgång pä medel - och det har vi i hög grad. Jag
underlåter aldrig att säga att då vi har 150 miljarder i inkomster och kostar
på oss 205 miljarder i utgifter är vartenda öre som någonstans kan sparas till
nytta för Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt
herr Hugosson - som höll sitt anförande innan jag hann in i</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section164>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section165>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>kammaren,
jag hörde det bara som hastigast i högtalaren - har jag i något
pressmeddelande, jag vet inte vilket, uttalat mig negativt om kollektivtrafiken.
Jag utesluter inte att det i något pressmeddelande kan stå en felaktig
motivering, men det viktigaste politiska kollegor emellan är ju inte att haka
upp sig pä vad som någonstans står i en eller annan formulering-jag vet alltså
inte ens hur denna formulering är - utan att känna till det verkliga syftet med
och ändamålet bakom vad resp. personer står för.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även jag anser att anslagen till cykel- och
kollektivtrafik ingalunda är stora. Men vi skall vara på det klara med att det,
erfarenhetsmässigt, alltid dröjer lång tid innan förvaltningar, myndigheter och
kommuner hinner få fram förslag som kräver medel från anslagen. Det gäller
särskilt på cykelområdet. I Stockholms kommun antog vi en cykelplan och anslog
för jag tror fem år sedan 5 milj. kr. om året för cyklism. Det visade sig att
gatukontoret inte hade objekt framme så att dessa medel kunde förbrukas. Både
när det gäller kollektivtrafik och i fråga om cyklism dröjer det alltså ett
antal år innan kommunerna har förslag framme som är realiserbara och vettiga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Därtill kommer att det är en chimär att tro att det bara
är de medel som utgår i form av bidrag till cykelleder som gynnar cyklismen.
Vid varje nytt vägbygge i landet finns medel för cykeltrafiken inbegripna i det
totala beloppet. Ta exempelvis förslaget till ny Tjörnbro - ett av skälen till
att den blir betydligt dyrare än den tidigare är att bron blir bredare för att
kunna bereda oskyddade trafikanter, dvs. gång- och cykeltrafikanter, utrymme.
Där finns alltså stora summor avdelade för cykeltrafik - och det gör det numera
vid varje motsvarande bygge här i landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För att inte Kurt Hugossons uttalande skall stå oemotsagt
vill jag säga följande. I den energikris och den situation som vi över huvud
taget befinner oss i här i landet är kollektivtrafiken värdefull och viktig,
utifrån alla tänkbara aspekter. Lågprissatsningarna på både tåg och flyg är
tecken på detta, och dessa satsningar fortsätter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller de stora tätorterna har vi från regeringens
sida bett transportrådets chef att för Stockholm samordna olika grepp för att
vi bättre skall kunna utnyttja den befintliga apparaten. Till politikerna i
Göteborgs-och Malmöområdet har jag sagt att vi från statens sida är beredda att
ta motsvarande grepp för dem, om de anser det behövligt. Så om det nu står
något olyckligt i något pressmeddelande - jag vet alltså inte i vilket - kan
jag bara uppmana Kurt Hugosson: Ha förtröstan! Jag tycker kollektivtrafiken är
utomordentligt värdefull.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 115</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Onsdagen den 9 april 1980</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anslag till vägväsendet och trafiksäkerhet</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section166>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under detta anförande övertog andre vice talmannen
ledningen av kammarens förhandlingar.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section167>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>KURT
HUGOSSON (s) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Herr
talman! Jag vill bara göra ett par korta kommentarer med anledning av
kommunikationsministerns inlägg. Jag vill på intet sätt vara företrädare för en
uppfattning som skulle innebära</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>71</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section168>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section169>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 115</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>att vägväsendet skulle avskiljas från
övriga delar av samhällslivet. Och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Onsdaeen den</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>socialdemokraterna har i sina motioner inte hävdat denna uppfattning.
Vi</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>O anril
1980</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> inom ramen för de anvisade medlen
föreslagit en omfördelning av</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>_____________ resurserna
från byggande i AMS regi till ökade driftanslag till vägverket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anslag till väevä-</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>' '' °'' ' utgångspunkten att det i ett statsfinansiellt</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>sendet och
trafik- besvärligt läge äi viktigt att slå vakt om det vägkapital som vi
har. Det</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>säkerhet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>farligaste man kan ge sig in på när
ekonomin är dålig är att låta det kapital</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>man har
raseras. Det är bakgrunden till att vi har föreslagit denna</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>omfördelning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag noterar med stor tillfredsställelse att
kommunikationsministern har förståelse för en sådan här förändring.
Kommunikationsministern avviker därmed positivt från de talesmän som tidigare
yttrat sig i debatten i dag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi har föreslagit 20 milj. kr. extra till vägväsendet för
satsningar på kollektivtrafiken. Men samtidigt har vi i andra motioner
föreslagit motsvarande besparingar. T. ex. på televerkets område föreslår vi
en besparing på bortåt 200 milj. kr. Vi har alltså inte ökat på underskottet i
budgeten. Vi tycker att det är beklagligt att rnan inte har kunnat göra denna,
som vi tycker, låga satsning på kollektivtrafiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det som föranledde mig att tidigare i debatten säga att
man kan uppfatta kommunikationsministern som negativ till kollektivtrafiken var
en intervju med kommunikationsministern i tidskriften Svensk lokaltrafik. Där
säger Ulf Adelsohn:</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>"Nej,
nya statsbidrag till kollektivtrafiken kan vi inte räkna med.--------------------- </span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Över huvud taget kan den offentliga sektorn inte få öka
som hittills. Samhället orkar inte med fler kostnadsökningar."</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det var detta som skrämde mig litet grand. Jag menar att
det av miljöskäl och av energipolitiska skäl är viktigt att vi gör ökade
satsningar på kollektivtrafiken i våra stora tätorter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det var glädjande med uttalandet att de kommuner som har
projekt skall kunna få medel till dem. Jag vet att kommunikationsministern
varit föremål för en uppvaktning som gällde ökad satsning på utveckling av ett
kollektivtrafiksystem i Göteborg i samarbete med Volvo. I det sammanhanget
hyste inte kommunikationsministern något som helst intresse för att diskutera
med de representanter som var uppe hos honom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill också gärna säga att det inte är så mycket som
skiljer oss åt, men från socialdemokratisk sida menar vi att vi skall följa de
riksdagsbeslut vi fattade för ett halvår sedan och se till att styra de
begränsade resurser vi har för att underhålla det vägkapital som finns.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>BIRGER ROSQVIST (s) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! När det gäller anslagen till
trafiksäkerhetsverkets informa<br>
tionsverksamhet är det i och för sig små pengar i ett statsfinansiellt<br>
perspektiv. Ett par miljoner kronor kan i det sammanhanget inte vara så<br>
mycket. Men för just trafiksäkerhetsverket och den utåtriktade verksamhet<br>
man där behöver föra betyder dessa pengar väldigt mycket. Vi har kunnat<br>
72</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>konstatera att under senare år har
det skett prutningar just på detta konto.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section170>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section171>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om man tar
hänsyn till prisändringar som skett finner rnan att anslaget numera är mindre
än det var tidigare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi har kunnat glädja oss åt en trafikolyckstrend som pekat
nedåt, och jag tror att man med stor säkerhet kan säga att det beror på det
arbete som tidigare nedlagts. Om informationsverksamheten trappas ned kommer å
andra sidan olyckstalet att trappas upp. Därför anser vi att det är ytterst
allvarligt när pengarna inte räcker till och man får avbryta kampanjer eller
inte ens kan sätta i gång planerade kampanjer, som man vet kan hjälpa till att
förbättra statistiken. Man måste på olika sätt få förståelse för de trafiksäkerhetsåtgärder
man vill genomföra, och då får man gå fram kampanjvägen med annonser,
broschyrer osv., och det är det som kostar pengar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Låt mig som ett tillägg till vad jag tidigare sagt ta ett
exempel på att pengarna inte har räckt till för trafiksäkerhetsverket. Det
gäller de mycket positiva effekterna av hastighetsbegränsningen under förra
sommaren. Olyckstalet blev ca 40 % lägre på de vägar där hastigheten sänktes
från 110 till 90 km/tim. Det gick bra för den dåvarande regeringen att
genomföra sänkning av hastigheten under sommarmånaderna, men det berodde på att
energidebatten var så intensiv. Regeringen kunde motivera åtgärden med att det
var nödvändigt att spara bensin, och då var folk med på att man skulle sänka
hastigheten. Men när sedan trafiksäkerhetsverket försökte föra ut att
hastighetssänkningen under sommaren hade medfört att vi sparat kanske ett
femtiotal människoliv, då talades det inte mycket om detta i tidningarna, utan
man koncentrerade informationen kring att vi hade sparat ett par procent
bensin. Det var det som var intressant; människoliv spelade ingen större roll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det här är ytterligare ett exempel på en information som
trafiksäkerhetsverket borde få medel till. Man skulle alltså kunna tala om för
folk att hastighetsbegränsningar är någonting som spar liv och som ökar
trafiksäkerheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Åtskilligt mer än de 2 miljoner som vi har
begärt kunde göra nytta i sådana här sammanhang, och det är med beklagande vi
ser att det totala anslaget för trafiksäkerhetsverkets informationsverksamhet
minskar i årets budgetproposition.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 115</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Onsdagen den 9 april 1980</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anslag till vägväsendet och trafiksäkerhet</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section172>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section173>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kommunikationsministern
ULF ADELSOHN:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr falman! Det är naturligtvis som Birger Rosqvist
säger, att 2 miljoner inte är mycket orn rnan ser fill hela budgeten. Men varje
miljon läggs till en annan, och då blir det till sist 55 miljarder för mycket i
relation till inkomsterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För inte länge sedan hade jag en diskussion här i kammaren
med tredje vice talmannen Karl Erik Eriksson, som tyckte att
trafiksäkerhetsverket hade en väl påkostad och inte i alla delar så smaklig
information - def gällde en stort upplagd och mycket fin broschyr. I dag är
debatten annorlunda: nu tycker man att verket får för litet pengar. Men liksom
för så många andra finns def säkert skäl också för statliga verk och
myndigheter att överväga om det man trycker upp är så effektivt och når ut till
dem som avses. Jag nämner</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>73</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section174>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section175>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 115</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Onsdagen den 9 april 1980</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anslag till vägväsendet och trafiksäkerhet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>74</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>detta inte
minst med tanke på att trafiksäkerhetsverket har fyra fem gånger så stora
anslag för information som exempelvis NTF. Inom NTF finns ju ett stort antal
frivilliga som arbetar mycket bra med frafiksäkerhefsfrågor. Om vi nu hade två
friska miljoner att disponera, då är det möjligt att vi borde diskutera om def
är just på trafiksäkerhefsverkets informationssida man skulle lägga dessa två
miljoner. Jag är inte alldeles säker på att jag skulle göra det, om jag fick
välja. Om jag hade två miljoner kanske jag skulle lägga en miljon på
trafiksäkerhetsverket och en på NTF för att få en stor, akfiv frivilliginsats,
där man exempelvis talade om att fartbegränsningarna är viktiga för att rädda
liv. Det är alltså inte alltid så säkert att nian når den bästa effekten genom
den statliga informationen, med de fördelar och begränsningar som den
naturligen har. Det kan mycket väl tänkas att man skulle kunna nå en
motsvarande eller bättre effekt genom att ge NTF ett specialanslag för en sådan
kampanj. Men nu harvi tyvärr infe de har medlen, så därför kan vi inte göra så
mycket åt detta i dag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr Hugosson är en härlig kombattant att diskutera med -
def blir allfid litet liv i debatten när han deltar. Och Kurt Hugosson har
ganska ofta rätt, men ibland tycker jag att han tar i väl härf. Jag håller med
honom om att det är viktigt att man i ett läge där man har ont om pengar infe
låter befintligt kapital raseras. När man har ont om pengar skall man använda
medlen så att man minskar framtida driftkostnader. Därför tycker jag att det
ligger en hel del i att man skulle kunna använda en del av AMS-medlen för ett
ökat underhåll. Jag vill tillägga att Rolf Wirtén och jag är överens om att man
skall försöka styra AMS-medlen så att man i görligaste mån tillser att de
används pä ett sådant sätt att vi bevarar det kapital vi lagt ner. Även om
detta infe tas upp i ett formellt riksdagsbeslut - vilket av andra skäl kan
vara mindre lyckligt - så är det i varje fall min mening att sträva efter att
arbeta med en sådan inriktning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>20 miljoner mer till kollektivtrafiken, det låter sig ju
sägas. Men man kan inte spara in till def genom att dra bort 200 miljoner från
televerket, för om man börjar använda sig av ökade driftbidrag och gör
besparingar genom att dra bort räntabla investeringar- def är ju det enda som
riksdagen beslutar om när det gäller televerket - biter rnan sig i svansen
efter ett antal är. Vartenda öre televerket får och har fått skall nämligen
förräntas, medan däremot driffbidrag infe precis är någonting räntabelt. De
ligger där som utgift liksom en stadig kloss för evärdlig fid - vi vet ju alla
hur det är att dra in driftbidrag som en gång är givna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kurt Hugosson har rätt i det han sade om Volvos besök hos
mig, då de ville ha pengar. Vi har inte några pengar att ge, men det finns möjlighet
att inom befintliga ramar omfördela forskningsanslag och sådant. Där kan Volvo
komma in i bilden, och det är de medlen vi skall använda. Det gäller över huvud
taget att på ett bättre sätt än hittills använda våra resurser även när det
gäller kollektivtrafiken i våra stora tätorter. Jag har fått framställningar
från Stockholms läns landsting om bidrag. Aldrig i livet, har jag sagt, skall
vi ge bidrag till Stockholms läns landsting, eftersom Stockholm ar den största
tätorten med de flesta trafikanterna. Jag vill inför riksdagen gärna upprepa</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section176>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section177>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>att
Expressens intervju är helt och hållet korrekt. Det skall inte till några nya</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 115</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>bidrag
till exempelvis Stockholms läns landsting när def gäller kollektivtra-</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Onsdaeen den</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>fiken,
Stockholms län med det i särklass bästa skattunderlagef i landet och</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>g gpi-jl 1980</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>med de i
särklass lägsta taxorna i landet i fråga om kollektivtrafik. Def behövs</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>____ </span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>alltså
inte. Jag skulle vilja säga att om det behövs nya bidrag gäller def i varje
Anslås till väevä-<br>
fall inte de stora tätorterna, där man har ett bra skatteunderlag.</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>sendet och trafik-</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beträffande tunnelbanan anser jag att man genom att styra
arbetsfiderna säkerhet och öka den nuvarande maximikvarten i Stockholm till en
halvtimme eller tre kvart fär en betydligt bättre räntabilitet på redan nedlagt
kapital utan ett öres ytterligare kostnad, vare sig för investering eller
drift. På så sätt kan vi få ett högre och bekvämare utnyttjande av det befintliga
pendel- och funnelbane-systemet. Def är på def sättet vi måste arbeta i det här
landet. Vi måste alltså styra arbetstiderna. Här har vi tagit ett grepp, och vi
är, som sagt, beredda att göra likadant när det gäller Göteborg och Malmö, om
det finns intresse inom dessa två tätortsområden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till slut vill jag säga att jag står för vad jag sade i
den där intervjun, herr Hugosson. Vi kan inte betala ut några nya statsbidrag
utöver dem som redan finns. Däremot, det skall man allfid vara öppen för, måste
man kunna omfördela inom de givna ramarna och bättre utnyttja anslagen. Men
några nya statsbidrag utöver dem som finns har vi verkligen inte råd med.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag står också till hundra procent för åsikten att den
offentliga sektorn inte får öka mer. All ekonomisk expertis i vårt land, jämväl
den expertis som utomlands ser på vårt lands situation, är överens om att vad
Sverige behöver i dag är att minska den offentliga sektorn och låta den privata
sektorn öka, så att Sverige kan konkurrera med utlandet och exportera mer.
Frånsett detta vill jag upprepa att vi har 150 miljarder kronor i inkomster och
205 miljarder kronor i utgifter. Ett bättre argument för att inte öka den
offentliga sektorn mera har jag svårt att finna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>BIRGER ROSQVIST (s) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Kommunikafionsministern gjorde i början
jämförelser mellan NTF och trafiksäkerhetsverket. Om det fanns pengar var han
infe så övertygad om huruvida def var NTF eller trafiksäkerhetsverket som
skulle ha dem. Pä ett socialdemokratiskt initiativ i utskottet förra året fick
NTF mer pengar än vad som föreslogs i det årets budgetproposition.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skall NTF eller trafiksäkerhetsverket ha pengarna, frågade
alltså kommunikationsministern. Han undrade om de skulle ha en miljon vardera.
Av det talet lät det som om kommunikationsministern skulle vara villig att fa
fram 2 milj. kr. Så är tyvärr inte fallet. Socialdemokraternas krav på 2 milj.
kr. har hittills inte rönt någon förståelse, men ändrar kommunikationsministern
uppfattning och vill påverka de borgerliga ledamöterna här i kammaren att
bifalla vår reservation tycker jag def är bra. Trafiksäkerhefsverket kan säkert
nyttiggöra den anslagsökningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De kampanjer som trafiksäkerhefsverket har haft har också
gett positiva<br>
resultat. Man kan påvisa att människoliv har räddats och att antalet skador<br>
har minskat. Vi är rädda för att dessa kampanjer inte skall kunna fortsätta</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>75</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section178>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section179>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 115</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Onsdagen den 9 april 1980</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anslag till vägväsendet och trafiksäkerhet</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>som tidigare. Därför har vi krävt ytterligare medel. Vad
def rör sig om, herr kommunikationsminister, är 2 milj. kr. för att rädda
ytterligare människoliv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>KURT HUGOSSON (s) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag vill gärna börja med att återgälda
kommunikationsministerns vänliga ord. Jag tycker att det är trevligt att
debattera med kommunikationsministern - def är friska tag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beträffande driffbidrag kontra investeringsbidrag vill jag
bara säga att jag tog detta som exempel på besparingar som vi har föreslagit.
Socialdemokraterna har föreslagit en minskning av försvarsanslaget på
driftbudgeten med över 400 milj. kr., och inom denna ram ryms de här två
miljonerna till kollektivtrafiken mycket väl. Jag har förståelse för att
kommunikationsministern måste vara ytterst restriktiv i det statsfinansiella
läge som råder och att han måste vara restriktiv i sina uttalanden när det
gäller att förespegla nya statsbidrag till olika saker. Nu har emellertid
riksdagen med mycket bred majoritet den 1 juni förra året fattat ett beslut om
att regeringen skall förelägga riksdagen förslag fill ökad satsning på
kollektivtrafiken med utgångspunkt i KOLT:s förslag. Vi anser att vårt förslag
till omdisponering av 2 milj. kr. skulle vara ett första steg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag tycker att Ulf Adelsohn skall ta ett samtal med sin
regeringskollega Danell, som i debatten den 1 juni, när vi diskuterade den här
frågan, yttrade bl. a. följande:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"I vår partimotion skrev vi att propositionens
avsnitt om kollektivtrafik i tätort var utmanande. Det enda man föreslog var
egentligen att bidrag till tunnelbaneutbyggnad i framtiden skulle tas bort.
Därmed bröt man den uppläggning av propositionen som trepartiregeringen
faktiskt var överens</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>om.---- Våra
förslagom att de statliga bidragen skall vara neutrala till olika</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>slags
kollektivtrafikanläggningar innebär att även bussgator, terminaler och
spårbunden trafik med korsningar i samma plan skall kunna bli bidragsberättigade.
Här finns ett stort uppdämt behov av nya regler som följer
kollektivtrafikutredningens förslag."</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Detta yttrade moderata samlingspartiets talesman i den
trafikpolitiska debatten den 1 juni 1979. Och en bred riksdagsmajoritet
hemställde hos regeringen att få förslag i den har riktningen. Det är därför vi
från socialdemokratiskt håll beklagar att moderata samlingspartiet har ändrat uppfattning
från den 1 juni 1979 till den 9 april 1980.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section180>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section181>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>76</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kommunikationsministern
ULF ADELSOHN:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Det är riktigt som herr Hugosson säger att vi
i dag tecknar den 9 april 1980 - det är på dagen 40 år sedan tyskarna
invaderade Danmark och Norge. Det är kanske inte den allra bästa dagen för att
argumentera för mycket för inskränkningar av försvarsbudgeten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lennart Ström, en välkänd kommunalman i Göteborg, sade för
inte så länge sedan att 1960-falets och 1970-falets kommunalmän har bjudit över
när de varit i opposition och att 1980-falets kommunalmän sannolikt kommer att</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section182>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section183>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>bjuda
under när de är i opposition. Jag tror att Lennart Ström var överoptimisfisk.
Jag kan i varje fall konstatera att 1980-talef är inne och att denna strömska
visdom - jag tycker nämligen att det är visdom - ännu inte har spritt sig vare
sig i kommunerna eller i riksdagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag håller naturligtvis med Birger Rosqvist om att det
vore bra med ytterligare 2 milj. kr. Det vore bra med ytterligare 4 milj. kr.
till trafiksäkerheten, med 8 eller 16 miljoner också - det är vi överens om.
Vi skulle kunna använda hur mycket som helst till detta och bjuda över varandra
som vi gjorde i skolan: Vad du an säger så säger jagen krona mer, ett öre mer
eller en stenkula mer - eller hur vi nu uttryckte det. Men nu har vi beslutat
om en ram, och mer pengar har vi inte. Därför delar jag helt
utskoffsmajorifefens bedömning att detta är vad vi nu har råd med.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad jag sade var att jag inte vet var man bäst skulle
finna resultat om man ville göra en kampanj för att rädda människoliv genom
hastighetsbegränsningar. Man kanske skulle vinna stor framgång med en
frivillig kampanj, och det kan man fundera över till ett annat år. Vi måste
nämligen, som jag hela tiden har sagt, alltid vara beredda att omfördela våra
anslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vet inte, Kurt Hugosson. vad Georg Danell sade häri
kammaren den 1 juni, men jag föreställer mig att han delar min uppfattning att
man alltid måste se om man inte kan förbättra reglerna, så att nya saker, som
ar mer angelägna än andra för statsbidrag, tas in inom ramen för statsbidrag.
Andra kanske förs ut eller placeras längre bak på en prioriteringslista. Själv
har jag gett uttryck för en sådan uppfattning, infe minst i direktiven till den
utredning som har tillsatts med anledning av riksdagens initiativ förra året
när def gäller statsbidrag till kollektivtrafik. Jag har anfört att bidragen
infe skall vara styrande, så att man tvingas bygga nytt i stället för att
använda investerings-medel för att upprusta befintliga anläggningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag kan allså infe svara för exakt vad herr Danell sade
den 1 juni. Men jag kan i varje fall konstatera att från den 1 juni och fram
fill i dag har statens budgetsituation inte förbättrats utan försämrats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ställer sig riksdagsledamöter - män eller kvinnor - upp i
kammarens talarstol och säger att de i ljuset av att statsbudgeten ökat mer än
vad som förutsågs, vill ompröva den ståndpunkt de intog den 1 juni 1979 och som
kanske var klok och riktig då men som med hänsyn till de nya ekonomiska
omständigheterna inte är särskilt klok i dag, är jag beredd att fa var och en
av dem i hand och säga: Det var allt en riktigt bra riksdagsledamot.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 115</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Onsdagen den 9 april 1980</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anslag till vägväsendet och trafiksäkerhet</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section184>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section185>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>EWY MÖLLER
(m):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Till årets riksmöte har jag tillsammans med
Elisabeth Fleetwood motionerat orn en fast broförbindelse vid Bjursundsström i
Loftahammar i Kalmar län. Vi är inte de första riksdagsledamöter som är ute i
detta ärende. Sedan flera år tillbaka är frågan välbekant för trafikutskotfet
och för riksdagen. Oaktat detta finns ännu ingen bro vid Bjursund. Argumenten
för att bygga denna bro har ökat i styrka för varje år. Kanske man vid en
välvillig tolkning av trafikutskottets betänkande kan påstå att insikten om
argumenten numera också delas av trafikutskottet. Utskottet har</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>77</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section186>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section187>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Nr 115</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Onsdagen den 9 april 1980</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Anslag till vägväsendet och trafiksäkerhet</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>pekat på
vikten av att man vid fördelning av medel, soin på riksstaten anvisas för
byggande av vägar, skall ta hänsyn till vägbehoven i olika delar av riket samt
att därvid kraven på en likformig standard beaktas. Detta tolkar jag som att
man kommer att ta stor hänsyn fill argumenten för en bro vid Bjursund, då
beslut skall fattas i fråga om detta broprojekf.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utöver vad vi framhållit i vår mofion vill jag helt kort
erinra om att samtliga remissinstanser i länsplaneringssammanhang framhåller
hur viktig brofrågan är för Loftahammar. Den regionalpolifiska betydelsen för
bygdens befolkning och för bygdens företagsamhet är uppenbar för envar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Exempel kan vara jord- och skogsbruket, företag som
Wienerbagaren, Tjustost, Smålandsplast och Marinan, som tillsammans
sysselsätter hundratalet personer. Förutom näringslivets kostnader förtjänar
särskilt människornas normala och självklara servicebehov att uppmärksammas
och tillgodoses.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hur länge skall körtiden för ambulanser, för skolskjutsar
osv. behöva vara så lång som nu är fallet?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med tålamod har Loftahammarsborna väntat på en bro som för
deras del skulle innebära - för att använda utskotfsbetänkandefs vackra
beskrivning -en med andra delar av riket likvärdig vägstandard.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Låt inte också nästa generations skolbarn få vänta två
gånger om dagen vid den gamla färjan. Bygg en bro!</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Med hänsyn till att jag gjort den bedömningen
att utskottet arbetar i riktning mot en positiv lösning har jag för dagen inget
eget vrkande.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section188>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section189>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>78</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ANNA
ELIASSON (c):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Den planerade högbron vid Skanstull i
Stockholm har sedan en rad år tillbaka varit ett mycket omdebatterat och
omstritt projekt. Högbron ingår som en del i ett större projekt.
Söderledsprojektet, till en totalkostnad i storleksordningen 300 milj. kr. -
ett projekt vars huvudsyfte är att kraftigt minska de miljöstörningar som
infartstrafiken på den hårt belastade Götgafan ger upphov till och åstadkomma
detta genom att leda ner trafiken i en tunnel under Södermalm.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Varför har då planerna på högbron mött så starkt motstånd?
Först och främst finns det redan i dag infe mindre än två broar vid Skanstull
med fillsammans åtta filer för bil- och busstrafik. Dessutom finns det täta
förbindelser med spårbunden trafik - tunnelbana - över den större bron. Redan
befintliga broar har alltså en väl tilltagen fransporfkapacitet. Den starka
kritiken mot högbron skjuter in sig på att bron är onödig, att den förfular
stadsbilden, stör näraliggande friluftsanläggningar och står i strid med de
trafikpolitiska målsättningarna att biltrafiken i möjligaste mån skall
begränsas till förmån för en ökad satsning på kollektivtrafiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>F. ö. kan man konstatera att f rafikströmmen i dag är
betydligt mindre över de båda befintliga broarna vid Skanstull - Skanstullsbron
och Skansbron - än när planerna för högbron gjordes upp och man fattade beslut
om den nya bron. Således har antalet bilar per dygn som passerar broarna sjunkit
från</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section190>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section191>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>drygt 100
OflO till 77 000 från år 1969 till år 1979, dvs. en minskning med mer än 20 %
under en tioårsperiod. De trafikräkningar som gjorts på senare tid tyder på en
ytterligare klar minskning, men först senare fram i vår väntas man få säkrare
underlag för att bedöma om det rör sig om mer bestående effekter, bl. a. till
följd av de höjda bensinpriserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Flera förslag har förts fram. bl. a. på initiativ av
privatpersoner, i syfte att åstadkomma andra tekniska lösningar på hur trafiken
kan ledas in i Söderledstunneln med utnyttjande av redan befintliga broar,
lösningar som skulle innebära avsevärt mindre genomgripande förändringar än den
planerade högbron.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det aktuella brobygget kommer att påbörjas vid en tidpunkt
då det står klart att biltrafiken in mot Stockholms innerstad måste minskas med
hansyn inte minst till de miljöproblem som biltrafiken ger upphov till. I
Stockholms kommun försöker man nu på olika sätt arbeta fram förslag och
genomföra konkreta åtgärder som kan begränsa privatbilismen. Den växande medvetenheten
såväl hos den breda allmänheten som hos politikerna om vidden av bilismens
miljöstörningar och luftföroreningarnas inverkan på barns och vuxnas hälsa är
självfallet en starkt pådrivande faktor. Åtgärderna kan infe få skjutas upp på
obesfämbar framtid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Att det skall satsas på ökad kollektivtrafik i större
tätorter, och inte på ökad privatbilism, är en klart angiven riktlinje i den
nya trafikpolitik riksdagen har lagt fast. Mot denna bakgrund är den planerade
högbron något av ett trafikpolitiskt trovärdighetsproblem. Är det verkligen så
- frågar man sig - att politikerna menar allvar med allt det vackra talet om
nya tag i trafikpolitiken? Varför skall man då satsa så många miljoner av skattemedel
för att bygga en högbro för biltrafiken in mot Stockholms innerstad?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med den ansvarsfördelning som allmänt råder när det gäller
vägbyggande brukar inte riksdagen i normala fall göra några bedömningar av
enskilda projekt. Riksdagen har också med hänvisning till dessa allmänna
principer avvisat en motion från centerhåll för ett par år sedan, väckt med
Torsten Sandberg som huvudmofionär, som rörde just planerna på en högbro vid
Skanstull.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Högbroprojekfet är emellertid i dag ett exceptionellt fall
av flera skäl. Sedan planerna för högbron först drogs upp för åtskilliga år
sedan och stadsplanen antogs och fastställdes - för ett par år sedan - har
åtskilligt inträffat. Vi har haft en dramatisk utveckling på energiområdet med
höjda priser på drivmedel som har fått och kommer att få följder för
privatbilismen. Riksdagen har fattat viktiga beslut om en ny trafikpolitik, som
bl. a. innebär en satsning på kollektivtrafik i tätort. Vi har fått ökade
kunskaper och en ökad aktivitet när det gäller att angripa de miljöproblem som
bilismen orsakar. Och slutligen: Vi har f. n. ett kärvt ekonomiskt läge och
uppenbart knappt om pengar till i och för sig angelägna ändamål, vilket
vältaligt har framhållits under den debatt som förts här i dag om väganslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är den allmänna bakgrunden. Vi tvingas i dag till
hårdare prioriteringar och även - ibland - till oniprioriferingar. Det möter
därför ringa förståelse hos en bred allmänhet om projektet med den dyra och
onödiga</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 115</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Onsdagen den 9 april 1980</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anslag till vägväsendet och trafiksäkerhet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>79</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section192>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section193>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 115</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>högbron vid Skanstull till varje
pris skall fullföljas. För de flesta människor är</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Onsdaeen den</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>' '*"®' betydligt förnuftigare att man allvarligt granskar
möjligheterna</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>9 aoril
1980</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>''" ''"'''' anspråksfulla
och resurskrävande lösningar. Och här har trots allt</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>_____________
också politikerna i riksdagen ett ansvar eftersom det främst handlar om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anslås till väsvä- '''''g medel. Är det verkligen rimligt
att i dagens situation ställa stora<br>
sendet och trafik- tatsbelopp till förfogande för att fullfölja detta projekt
efter de ursprungliga<br>
säkerhet</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>planerna utan att man ens
aktualiserar en diskussion om möjligheterna att</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>pruta ner
på anspråken? Som framgår av det särskilda yttrandet fill trafikutskottets
betänkande har byggandet av själva högbron ännu inte lämnats ut till
anbudsgivning. De nödvändiga anbudshandlingarna beräknas bli färdiga i maj i
år, varefter det blir anbudsinlämning under oktober månad och beräknad
byggstart i februari nästa år. Även om projektet har fortskridit långt finns
def således ännu möjligheter att avstå från att fullfölja planerna pa högbron.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Även om det med hänsyn till trafikutskoftets
ställningstagande inte finns några större förutsättningar att uppbåda stöd hos
en majoritet av kammarens ledamöter ber jag att få yrka bifall till motionen nr
1728, Ett bifall till motionen skulle leda till att initiafiv kan fas till
överläggningar med Stockholms kommun - som är ansvarig för Söderledsprojektet
- och vägverket i syfte att åstadkomma en nedbantning av projektet, dvs, ett
fullföljande utan den planerade högbron.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>JOHN JOHNSSON (s):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! I det nu föreliggande betänkandet, nr 9, från
trafikutskottet behandlas vägväsendet och trafiksäkerheten. Jag och några
medmotionärer har i motion 1338 tagit upp vissa problem närdet gäller vägar i
Skåne. Vi har i niotionen pekat på att Skåne med hänsyn till de korta avstånden
får betraktas som ett arbetsområde. Med hänsyn till sysselsättningsläget och
rörligheten bland den arbetande befolkningen fordras det att vissa vägprojekt
tidigare-läggs och att man vid fördelningen av väganslagen tar hänsyn härtill
för Skånes vidkommande. Utskottet har emellertid inte beaktat detta utan
hänvisar till de nya flerårs- och fördelningsplanerna och till en samhällsekonomisk
angelägenhetsgradering när det gäller vägarna och gatorna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottet tycks inte ha satt sig in i de problem som
föreligger i ett område som är så tättbefolkat som Skåne, där
sysselsättningsproblemen är stora i dag och där avstånden är sådana att man
pendlar från olika håll till arbetsplatser, allt till gagn för samhället. Det
fordras ju också då att man har ett vägväsende som fungerar på rätt sätt och
därmed samhällsekonomiskt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag hoppas att man beaktar detta i fortsättningen till
gagn för den här provinsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I samma motion har vi också pekat på den höga inlejning av
fordon och<br>
maskiner som sker inom de olika arbetsområdena i Skåne. Vi ser en viss fara i<br>
att inlejningen av fordon och maskiner fått en sådan omfattning som den nu<br>
har. Man underminerar därmed den fasta organisation som finns inom de<br>
olika arbetsområdena och splittrar den kvalificerade arbetskraften. Det får<br>
80</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>inte gå dithän att praktiskt taget
allt underhållsarbete är entreprenadarbete</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section194>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section195>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>och att den fasta stammen av vägarbetare och vägbyggare
elimineras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi har i motionen anfört att i stället för att köpa
tjänster bör vägverket sälja tjänster till kommuner, vägsamfälligheter och
andra. Utskottet pekar på att det som vi har rekommenderat redan förekommit
inom olika delar av landet, även i Skåne. Detta är förvisso riktigt, men det
har förekommit i ringa omfattning och med mycket små summor per år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vidare anför utskottet att man kan vidareutveckla detta i
mån av ekonomiska och praktiska förutsättningar. Jag har inte kunnat förmärka
någon som helst marknadsföring eller information om detta från vägverkets sida,
som skulle göra att allmänheten på ett riktigt sätt får klart för sig att
vägverket är berett att ställa dessa kvalificerade resurser till allmänhetens
förfogande till rimliga kostnader. Jag förutsätter att utskottet ser till att
vägverket verkligen går ut och informerar om att verket kan erbjuda tjänster
utöver de uppdrag som det har som allmän väghållare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En annan del som tas upp i motionen är arbetsområdenas
gränser. Vi har begärt att det skall bli en översyn av arbetsområdesgränserna
utan hänsyn till länsgränserna i Skåne. Som bekant har vi en länsgräns som går
snett igenom landskapet. Vi har också arbetsområden som följer länsgränsen med
onormalt långa avstånd från stationen till yttersta gränsen, där andra
arbetsområden ligger betydligt närmare. En samlad översyn över arbetsområdena
och arbetsområdesgränserna för de båda länen borde snarast komma till stånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottet påpekar att en kontinuerlig översyn pågår. Man
kan ifrågasätta om denna kontinuerliga översyn verkligen är så övergripande som
vi i motionen har ansett att den bör vara. Enligt vårt förmenande skulle en
samlad översyn av arbetsområdena och arbetsområdesgränserna för hela Skåne vara
till gagn för planeringen, och det är vår förhoppning att utskottet följer
denna fråga så att vi kan få den samlade översyn som vi har begärt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till sist, herr talman, harvi föreslagit att ett
samordningsorgan för de båda vägförvaltningarna i Skåne inrättas till gagn för
den planering som måste ske oavsett vilken årstid det är i Skåne.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottet avfärdar detta med motiveringen att det
föreligger ett samarbete vägförvaltningarna emellan. Som framgår av motionen
består detta samarbete i att vägdirektörerna i de båda länen som goda yrkesmän
ringer upp varandra och pratar någon gång. Utskottet tycks mena att detta är
tillräckligt. Vi motionärer anser att det bör finnas ett samarbetsorgan där de
olika parterna inom resp, vägförvaltningar får deltaga. Det bör inte vara ett
organ bara för vägdirektörerna och per telefon. Olika arbetstagarorganisationer
bör deltaga. Jag beklagar att utskottet inte har fattat behovet av detta, men
vi får återkomma. Under tiden bör utskottet verkligen följa upp vad som händer
på detta område och se till att utskottets intentioner följs.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 115</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Onsdagen den 9 april 1980</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anslag till vägväsendet och trafiksäkerhet</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section196>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section197>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>EVA
HJELMSTRÖM (vpk):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Några ord om motionen 1728, som gäller
Skanstullsbron, Mycket skulle finnas att säga om detta vansinniga projekt, men
jag skall</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>81</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section198>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6 Riksdagens protokoll 1979/80:114-116</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section199>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:4.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section200>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 115</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>begränsa mig till tre skäl till att
beslutet om brobygget bör omprövas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Onsdaoen den</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>" ' första är den planerade bron helt onödig. Det finns, som Anna</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>9 anril
1980</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Eliasson tidigare framhöll, redan
två broar över vattnet vid Skanstull som</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>_____________
mer än väl räcker till. Brobygget förutsätter de facto en ökad biltrafik,
vilket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>A islnp till väevä S* '"'"' ' '
"" ''"'' ' riksdagsuttalanden som har gjorts om en minskad<br>
dpt och trafik privatbilism i tätorterna. En sådan minskning är nödvändig
inte minst för<br>
s"k rhpt</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>barnens skull - barnen som i dag
blyförgiftas eller lemlästas av den ständigt</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>strida
ström av plåtskal som forsar genom de större tätorterna och inte minst
Stockholm. Bron är inte nödvändig för att bygga ut Södertunneln - det har
påvisats av många planerare och också av Stockholms kommun, även om
socialdemokrater, folkpartister och moderater ännu inte har dragit konsekvenserna
av detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För det andra är bron dyr, oerhört dyr. Den kommer att
kosta åtskilliga hundra miljoner kronor - hur många vet man ännu inte. Och till
vad nytta, frågar man sig. Är det verkligen rimligt att så mycket statsmedel
slängs ut för att tillgodose en enskild grupps önskemål, i detta fall
bilisternas?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommunikationsministern Ulf Adelsohn var tidigare inne på
det kärva budgetläget. Här har han verkligen en möjlighet till besparing. Den
besparingen - här kommer jag in på mitt tredje skäl till att beslutet om
brobygget bör omprövas - skulle kunna användas till vettiga ändamål. Då tänker
jag på ändamål som innebär en minskning av privatbilismen till förmån för en
ökad kollektivtrafik,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ulf Adelsohn påstod att han var för kollektivtrafik inte
minst av energiskäl, men samtidigt avvisade han tanken att ytterligare resurser
ges till kollektivtrafiken. Här har han alltså flera hundra miljoner att ta av.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Åtskilligt mer skulle kunna sägas om
vansinnet i Skanstulls-broprojektet. Exempelvis skönhetsaspekten kan tas upp.
Bron skall målas gul, har det sagts. Men hur påskaglad bron än skall målas kan
jag försäkra riksdagens ledamöter om att ingen vare sig på Söder eller i
Stockholms innerstad i övrigt kommer att bli lyckligare av den. Tvärtom finns
det en omfattande opinion mot bron, en opinion som hittills nonchalerats. Såväl
i stadshuset i Stockholm som i riksdagen har vänsterpartiet kommunisterna flera
gånger försökt stoppa projektet. Vi kommer därför att i det här fallet stödja
Anna Eliassons motion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ANDRE VICE TALMANNEN:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag får meddela att anslag om kvällsplenum är uppsatt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>STINA ELIASSON (c):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Trafikutskottet har behandlat min och Eivor
Nilsons inotion<br>
1979/80:671 om ambulerande bilprovning. Trafikutskottet föreslår riksdagen<br>
att avslå vår motion. Utskottet motiverar avslagsförslaget med att hänvisa till<br>
vad utskottet anförde i samma ärende i fjol. Jag anser att det är en svag<br>
motivering. Vi motionärer har inte begärt att riksdagen skall besluta om en<br>
ambulerande bilprovning utan enbart att möjligheterna till en ambulerande<br>
82</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>bilprovning och därmed
decentraliserad bilprovning utreds.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section201>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section202>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har läst trafikutskottets betänkande från i fjol,
1979/80:3, som man hänvisar till i det betänkande vi behandlar i dag. I
betänkandet 1979/80:3 betonar utskottet vikten av att servicen i glesbygdsområden
inte eftersatts. Men servicen är ju här eftersatt. När människor i dag måste
åka ända upp till 30-35 mil för att få sina motorfordon och släpvagnar
kontrollbesiktigade är ju servicen eftersatt. Var och en kan förstå att det
blir kostsamt. Jag vill peka både på drivmedelskostnaderna och pa det
inkomstbortfall som blir följden av att en hel arbetsdag måste avsättas för att
nå kontrollprovningsstationer-na.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samma service för samma kostnad bör gälla också människor
som bor i glest befolkade områden. Det bedrivs ju i dag besiktningsverksamhet
med mobila utrustningar i Sysslebäck i norra Värmland och i Särna i norra
Dalarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I trafikutskottets betänkande 1979/80:3 återges vad Svensk
Bilprovning anfört i sitt remissyttrande, och jag citerar ur utskottsbetänkandet:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Beträffande formerna för besiktningsverksainheten
framhålls att svårigheter på grund av ökade arbetsmiljökrav föreligger att i
fortsättningen använda mobila utrustningar för mer permanenta behov."</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det som Svensk Bilprovning framhåller i denna mening kan
inte behöva betyda att man ger upp möjligheten till ambulerande
kontrollprovning. Man bör i stället försöka hitta andra eller liknande former,
där man också beaktar krav på god arbetsmiljö.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vet att flera kommuner, bl. a. i Jämtlands län, har
haft och har utmärkta lokaler, lämpliga för ändamålet, att erbjuda. Det är t.
ex. fallet i Funäsdalen och i Gäddede i Jämtlands län.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi föreslår i vår motion 1979/80:671 att möjligheterna
till ambulerande kontrollprovning skall utredas, och jag yrkar bifall till
denna motion.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 115</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Onsdagen den 9 april 1980</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anslag till vägväsendet och trafiksäkerhet</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section203>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
11.0pt;margin-left:0cm'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I
detta anförande instämde Eivor Nilson (c).</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section204>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ELISABETH
FLEETWOOD (m):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag ber att få instämma i de synpunkter som
här för en stund sedan framfördes av Ewy Möller beträffande bygget av en bro
över Bjursundsström i Loftahammars socken, Kalmar län. Frågan om den här bron
har varit och är tyvärr fortfarande en följetong. Redan på 1940-talet diskuterades
den livligt i kommunala sammanhang i den på den tiden självständiga kommunen
Loftahammar. Mot bakgrund av de sedan dess alltmer ökande kraven på goda
kommunikationer både för näringslivet och för de enskilda människorna och med
tanke på de hittills fruktlösa ansträngningarna att få bron till stånd kan man
verkligen förstå intensiteten i Loftahammarsbornas med åren alltmer högljudda
krav på att broprojektet skall realiseras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men låt mig, herr talman, också konstatera att frågan
sedan Ewy Möller och jag väckte vår motion under den allmänna motionstiden i
januari har tagit ett, som jag har anledning förmoda, stort steg framåt.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vägdirektören
i Kalmar har, enligt lokalpressen, vid det regionala</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>83</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section205>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section206>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 115</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Onsdagen den 9 april 1980</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anslag till vägväsendet och trafiksäkerhet</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>vägmötet i
Jönköping fastslagit, att en bro över Bjursundsström skall byggas som
ersättning för en uttjänt färja och att detta skall ske under den kommande femårsperioden.
Det var utan tvekan ett positivt besked - och jag vill uttala den
förhoppningen, herr talman, att brobygget skall komma till stånd så tidigt som
möjligt under de kommande fem åren och att vi på det sättet inte skall få se
alltför mycket vatten rinna genom Bjursundsströmmen innan bron äntligen står på
plats, efter en decennielång väntan. Med detta ber jag att fä yrka bifall till
utskottets hemställan.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section207>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section208>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>84</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Överläggningen
var härmed avslutad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Punkt 1</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mom, 1
och 2</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kammaren
biföll vad utskottet i dessa moment hemställt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom , 3</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Propositioner gavs på bifall till dels utskottets
hemställan, dels reservation 1 av Bertil Zachrisson m. fl., och förklarades den
förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Kurt Hugosson
begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den som vill att kammaren bifaller trafikutskottets
hemställan i betänkande</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>9 punkt 1
mom. 3 röstar ja,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>den det ej
vill röstar nej.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vinner nej
har kammaren bifallit reservation 1 av Bertil Zachrisson m. fl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vid omröstning genom uppresning
förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då
Kurt Hugosson begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat.
Denna omröstning gav följande resultat:</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ja - 168</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nej - 147</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Avstår
- 1</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Tommy Franzén, Eva Hjelmström, Tore
Claeson, Inga Lantz och Marie-Ann Johansson (alla vpk) anmälde att de avsett
att rösta nej men av misstag nedtryckt ja-knappen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. 4 och 5 a-c</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kammaren biföll vad utskottet i dessa moment hemställt.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section209>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section210>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. 5 d</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Propositioner gavs på bifall till
dels utskottets hemställan, dels motion 427 av Sven Henricsson och Bertil
Måbrink, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja
besvarad. Sedan Sven Henricsson begärt votering upplästes och godkändes
följande voteringsproposition:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den som vill att kammaren bifaller trafikutskottets
hemställan i betänkande</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>9 punkt 1
mom. 5 d röstar ja,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>den det ej
vill röstar nej.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vinner nej har kammaren bifallit motion 427 av Sven
Henricsson och Bertil</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Måbrink.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 115</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Onsdagen den 9 april 1980</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anslag till vägväsendet och trafiksäkerhet</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section211>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section212>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av
kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Sven Henricsson begärde
rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav
följande resultat:</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ja - 297</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nej - 18</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Avstår - 1</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mo m . 6</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Propositioner gavs på bifall till dels utskottets
hemställan, dels motion 243 av Sven Henricsson, och förklarades den förra
propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Sven Henricsson begärt
votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den som vill att kammaren bifaller trafikutskottets
hemställan i betänkande</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>9 punkt 1
mom. 6 röstar ja,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>den det ej
vill röstar nej.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vinner nej
har kammaren bifallit motion 243 av Sven Henricsson.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vid omröstning genom uppresning förklarades
flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Sven
Henricsson begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat.
Denna omröstning gav följande resultat:</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ja - 291</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nej - 24</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Avstår
- 1</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom . 7</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottets hemställan bifölls.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>85</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section213>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section214>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 115</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Onsdagen den 9 april 1980</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anslag till vägväsendet och trafiksäkerhet</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mom . 8</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan,
dels reservation 3 av Bertil Zachrisson m. fl., och förklarades den förra
propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Kurt Hugosson begärt
votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den som vill att kammaren bifaller trafikutskottets
hemställan i betänkande</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>9 punkt 1
mom. 8 röstar ja,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>den det ej
vill röstar nej.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vinner nej har kammaren bifallit reservation 3 av Bertil
Zachrisson m. fl.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section215>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vid omröstning genom uppresning
förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då
Kurt Hugosson begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat.
Denna omröstning gav följande resultat:</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ja - 159</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nej - 156</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Avstår
- 1</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. 9-14 b</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kammaren biföll vad utskottet i dessa moment hemställt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom . 14 c</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Propositioner gavs på bifall till dels utskottets
hemställan, dels motion 1728 av Anna Eliasson, och förklarades den förra
propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Anna Eliasson begärt
votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den som vill att kammaren bifaller trafikutskottets
hemställan i betänkande</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>9 punkt 1
mom. 14 c röstar ja,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>den det ej
vill röstar nej.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vinner nej
har kammaren bifallit motion 1728 av Anna Eliasson.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vid omröstning genom uppresning
förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då
Anna Eliasson begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat.
Denna omröstning gav följande resultat:</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ja - 281</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nej - 29</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Avstår -
6</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. 15-22</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kammaren biföll vad utskottet i dessa moment hemställt.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section216>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:42.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section217>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Punkt 2</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mom. 1</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Propositioner gavs på bifall till dels utskottets
hemställan, dels reservation 4 av Bertil Zachrisson m. fl., och förklarades den
förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Birger Rosqvist
begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den som vill att kammaren bifaller traflkutskottets
hemställan i betänkande</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>9 punkt 2
mom. 1 röstar ja,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>den det ej
vill röstar nej.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vinner nej har kammaren bifallit reservation 4 av Bertil
Zachrisson m. fl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vid omröstning genom uppresning
förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då
Birger Rosqvist begärde rösträkning verkställdes votering med
omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ja - 159</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nej - 156</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Avstår
- 1</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. 2-5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kammaren biföll vad utskottet i dessa moment hemställt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom . 6</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan,
dels motion 671 av Stina Eliasson och Eivor Nilson, och förklarades den förra
propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Stina Eliasson begärt
votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den som vill att kammaren bifaller trafikutskottets
hemställan i betänkande</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>9 punkt 2
mom. 6 röstar ja,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>den det ej
vill röstar nej.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vinner nej
har kammaren bifallit motion 671 av Stina Eliasson och Eivor</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nilson.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vid omröstning genom uppresning
förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då
Stina Eliasson begärde rösträkning verkställdes votering med
omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ja - 284</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nej - 29</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Avstår
- 3</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 115</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Onsdagen den 9 april 1980</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anslag till vägväsendet och trafiksäkerhet</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section218>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>87</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section219>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section220>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 115</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Onsdagen den 9 april 1980</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statens provningsanstalt</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>§ 13 Statens provningsanstalt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föredrogs näringsutskottets betänkande
1979/80:33 med anledning av propositionen 1979/80:100 i vad avser statens
provningsanstalt jämte motioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>KARL BJÖRZÉN (m):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Det särskilda yttrande till näringsutskottets
betänkande nr 33 som har avgivits av utskottsledamöter från moderata
samlingspartiet, •centerpartiet och folkpartiet avser motionen 1978/79:2454. I
den motionen av Erik Hovhammar m. fl. frarnställes kritik mot AB Statens
Anläggningsprovning och statens provningsanstalt, bl. a. för sammanblandning
av myndighetsuppgifter och uppdragsverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som framgår av utskottets betänkande har kritik av samma
innebörd framförts även från annat håll, bl. a. i skrivelser. till regeringen,
till provningsanstalten, näringsfrihetsombudsmannen och konsumentverket. I
betänkandet redovisas de åtgärder som dessa skrivelser har föranlett men även
remissyttranden från Statens Anläggningsprovning och statens provningsanstalt,
i vilka den i motionen framförda kritiken har avvisats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sedan NO i februari 1980 i skrivelse till
industridepartementet föreslagit en utvärdering av provningsverksamhetens
organisation med motiveringar som till stor del ansluter till den kritik som
framförts i motionen har frågan åter kommit under regeringens prövning. Därför
har vi inte funnit anledning att genom en reservation till utskottsbetänkandet
vidhålla kravet på ett sådant uttalande från riksdagens sida som föreslagits i
motionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Eftersom utskottet i sitt betänkande avstyrkt motionen
utan direkt hänvisning till den prövning som föreslagits av NO har vi genom ett
särskilt yttrande kortfattat sökt klargöra motiven för vårt ställningstagande.
Samtidigt kan vi sägas ha markerat vår uppfattning att det finns anledning för
riksdagen att även framdeles bevaka de frågor som behandlats i motionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den redogörelse jag här har lämnat utmynnar inte i något
särskilt yrkande, utan jag ber, herr talman, att få yrka bifall till utskottets
hemställan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Överläggningen var härmed avslutad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottets hemställan bifölls.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>§ 14 Föredrogs</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Näringsutskottets
betänkande</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:-9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1979/80:34 med anledning av
propositionen 1979/80:100 i vad avser vissa anslag inom handelsdepartementets
verksamhetsområde jämte motioner</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section221>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skatteutskottets betänkanden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1979/80:32 med anledning av motioner om familjebeskattning
m. m.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section222>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section223>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:-9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1979/80:33 med anledning av motion
om beskattningsreglerna för svenska Nr 115<br>
medborgare som bosatt sig utomlands</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Onsdagen den</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;text-indent:297.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>9 april 1980<br>
Kammaren biföll vad utskotten i dessa betänkanden hemställt.</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>______ </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beskattningen av<br>
inkomster av bär-<br>
§ 15 Beskattningen av inkomster av bär- och svampplockning</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> svampplock-</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;text-indent:298.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ning Föredrogs skatteutskottets
betänkande 1979/80:34 med anledning av</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>motioner om beskattningen av extrainkomster o. d.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ERIK OLSSON (m):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Med anledning av motion 1101, som väckts av
mig och några andra ledamöter, beträffande bättre tillvaratagande av våra
naturtillgångar bär och svamp ber jag att få göra några reflexioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hur kan man i Finland klara det tekniska, så att bärplockning
inte beskattas?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har vi i dagens ekonomiska läge råd att låta ca 90 % av
Norrlands bär och svamp förstöras och i stället importera värt tillskottsbehov
av dessa naturprodukter?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Varför ansåg man före beslutet den 1 juli 1979 att moms på
försäljning i plockarled inte behövdes?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är i huvudsak yngre, handikappade och äldre personer
som sysslar med bärplockning och hemslöjd. I Västernorrland plockas ca 1 miljon
kg bär per år. Är det inte ett intresse från samhället att ge nämnda kategorier
sysselsättning och terapi utan kostnad för samhället? Denna sysselsättning ger
en liten inkomst, som inte motsvarar någon normal timpenning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Herr talman! Jag har inte något
yrkande, men hoppas att skatteutskottet skall betänka mina reflexioner.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section224>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>GÖTHE
KNUTSON (m):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Frågan om beskattningen av vilda bärochsvamp
var uppe ett par gånger här i kammaren under förra året. Jag hade i båda fallen
ställt frågor till budgetministern. Detta resulterade bl. a. i att
riksskatteverket gjorde en enkät om erfarenheterna av denna beskattning hos
skattemyndigheterna ute i landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det framgår av skatteutskottets betänkande nr 34, som vi
nu behandlar, att länsstyrelserna och de lokala skattemyndigheterna har väldigt
liten erfarenhet av beskattning av inkomst av bär- och svampplockning. Enligt
s. 3 i utskottets betänkande säger riksskatteverket: "En av orsakerna till
detta kan vara att det är en vanlig uppfattning hos gemene man att inkomst av
bärplockning av hävd är skattefri eftersom rätten att fritt plocka bär är ett
utflöde av allemansrätten."</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag tycker, herr talman, att vi skall ta fasta på detta.
Det finns hos svenska folket en allmän rättsuppfattning som man ofta hänvisar
till. Den säger att somligt är tillåtet, och dit hänförs det som kallas
allemansrätten. Det är som</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>89</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section225>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section226>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 115</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Onsdagen den 9 april 1980</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beskattningen av inkomster av bär-och svampplock-niiig</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>90</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>bekant
ingen lag som reglerar allemansrätten. När det gäller att plocka vilda bär och
svamp finns det en skattelagstiftning i bakgrunden. Men det är uppenbart - som
framgår av riksskatteverkets yttrande och de anvisningar man gav ut 1979 - att
riksskatteverket inser att svenska folkets rättsuppfattning på denna punkt
säger att de här inkomsterna kommer från en verksamhet som är så hobbybetonad
att de helt enkelt inte bör beskattas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det finns också en rad praktiska skäl för skattebefrielse
att anföra, och dessutom finns det ett skäl som är ytterligt betydelsefullt för
oss alla, nämligen det svenska folkhushållet. I Sverige finns oerhörda
tillgångar av vilda bär och svamp. Likafullt importerar vårt land sådana varor
för betydande summor. Uppskattningsvis - och det är förmodligen en högt ställd
uppskattning - tillvaratas endast omkring 10 % av de vilda bären i landet.
Varför är det så litet som tillvaratas? Jo, när momsreglerna ändrades för denna
handel skrämde det rätt många plockare. I stället för att leverera till en
uppköpare slutade man plocka eller också säljer man själv på torget. Och det är
ganska naturligt - man ansåg det vara en självklar sak att detta, som jag nyss
nämnde, inte är någonting som skall falla under den vanliga
inkomstbeskattningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad säger då utskottet med anledning av bl. a. motion
1979/80:154, som förste vice talmannen Ingegerd Troedsson och jag har väckt? Vi
läser i betänkandet att utskottet "kan vitsorda att skattesystemet är
komplicerat och har inbyggda brister. Det är också naturligt att de praktiska
och teoretiska tillämpningsproblemen framträder i klar belysning när det gäller
en verksamhet som ligger i utkanten av systemet och på gränsen till privat
hobbyverksamhet." Utskottet tycker ändå att i princip skall inte den ena
extrainkomsten skiljas från den andra, och följaktligen avstyrker man bl. a.
den motion som förste vice talmannen och jag har väckt.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Men
utskottet säger också:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Även om utskottet således avstyrker motionerna
innebär inte detta att utskottet anser att bärplockarnas skatteförhållanden är
tillfredsställande. Utskottet har i det föregående pekat på vissa oklara
frågor, och tillämpningen av de nya regler som införts under 1979 torde kunna
medföra ej avsedda konsekvenser för verksamheter av denna typ. Eftersom det för
bärplockarnas del i allmänhet är fråga om inkomster av mindre betydelse, är
det givetvis av vikt att reglerna kan fungera utan alltför stora friktioner.
Utskottet utgår från att regeringen kommer att följa utvecklingen och föreslå
de förbättringar söm kan anses motiverade."</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det sista är något av en maning till regeringen, och jag
vill naturligtvis till den maningen knyta förhoppningen att regeringen nu
verkligen följer utvecklingen och föreslår de förbättringar som kan anses
motiverade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vidhåller den uppfattning jag hävdat flera gånger
tidigare här i kammaren, att dessa inkomster- som alltså genomgående är
extrainkomster -skall skattebefrias. Man skall helt enkelt räkna bort dem på
samma sätt som man gör i Finland. Där är det klart uttalat att inkomster av det
här slaget är befriade från beskattning såvida inte plockaren i fråga är anställd.
Det förekommer affärsverksamhet på det här området i vårt östra broderland.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section227>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section228>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>men något
sådant har vi inte här i Sverige. Då frågar man sig, liksom Erik Olsson gjorde
tidigare: Varför skulle inte vi kunna ha samma mänskliga och generösa attityd
till detta som man har i Finland?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Också i Norge har man gjort det betydligt enklare för
bärplockarna genom viss skattebefrielse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är faktiskt fråga om väldigt stora tillgångar av bär
och svamp som vi kan få till .skänks men som inte tillvaratas just på grund av
ett skattekineseri. Och sannerligen, herr talman, detta bäddar inte för
rättvisa. Snarare blir orättvisorna större genom beskattningen, och det
hänvisar vi också till i vår motion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill med detta, herr talman, yrka bifall till
utskottets hemställan. Jag gör det med den noteringen, att utskottet egentligen
har ställt sig mycket positivt till vår motion och, som jag nyss sade, indirekt
manat regeringen att vidta åtgärder till båtnad för de människor som har bär-
och svampplockning som en extrainkomst.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 115</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Onsdagen den 9 april 1980</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beskattningen av inkomster av bär-och svampplockning</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section229>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section230>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>BERTIL
JONASSON (c):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag är en av dem som undertecknat motion 604,
och jag har därför begärt ordet. Vi har i motionen hemställt att riksdagen hos
regeringen begär prövning av möjligheten att befria inkomst av tillfällig
plockning och försäljning av vilda bär och svamp från beskattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Göthe Knutson har tagit upp en hel del argument för att
det är felaktigt att beskatta den här verksamheten, och jag vill varmt instämma
med honom. Men jag vill kanske gå ännu längre. Man kan naturligtvis säga att
det här är en rättvisefråga i den meningen att all inkomst av arbete skall
beskattas. Men om myndigheterna verkligen försökte sätta sig in i de
förhållanden som gäller, så skall de finna att denna verksamhet är sådan att
man är tvungen att göra avsteg från en regel som i övrigt kan tyckas vara riktig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Först är att säga att man här tar till vara en stor
naturtillgång som är mycket betydelsefull för landet. Man ger alltså pengar åt
landet, och detta borde ju vara intressant även för skatteutskottet i det
ekonomiska läge som vi nu befinner oss i.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det här skulle också gynna låginkomsttagare. Ingen skall
tro att de som plockar bär tjänar stora pengar. Det kan vara skolungdomar,
barn, husmödrar som inte har någon annan inkomst och pensionärer. Det är ett
hårt arbete, och timpenningen blir ingalunda stor. Och det mesta av arbetet
görs dessutom på fritid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om nu detta arbete skall beskattas som reglerna säger,
blir det fråga om en mycket stor administration. Det hela skall ju också
kontrolleras. Kontrollen kan bli mycket dyrbar, och f. ö. är det nästan
omöjligt att utföra en kontroll. Skall man skatta för en inkomst av
bärplockning, har man naturligtvis också rätt till avdrag för inkomstens
förvärvande. Här ingår bl. a. resor. Vem kan fastställa hur långa de resorna
är? Om vederbörande plockare har åkt många mil - det gör de kanske för att
finna bär - kostar resan ofta mycket mera än vad bären är värda, varför det
egentligen blir underskott. Då skall också vederbörande kunna göra avdrag för
underskottet, om det rör sig om en</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>91</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section231>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section232>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 115</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Onsdagen den 9 april 1980</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beskattningen av inkomster av bär-och svampplockning</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>yrkesplockare
som plockar varje år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Här är det i stor utsträckning fråga om människor som vill
söka sig ut i skogen. Plockningen ger också fysisk träning. Det kan. som sagt,
röra sig om bl. a. pensionärer, och därför borde plockningen uppmuntras.
Vederbörande skulle dä samtidigt kunna få litet ersättning för vad de har
åstadkommit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En annan sak som är mycket väsentlig är att någon har
velat starta en bär-eller svarnpindustri. Dessa personer är helt beroende av
att få råvara. Därest det blir beskattning - och rädslan härför är redan nu
stor - vill de inte plocka och därmed blir det ingen råvara för dem som önskar
starta en bärindustri, en syltindustri e. d. Och då törs de icke starta. Jag
kan ge flera exempel. För flera år sedan tog jag upp det här i
glesbygdsdelegationen, där vi diskuterade frågan rätt ingående. Vi resonerade
också med folk, och det framgick att det ligger till precis som jag nu har
sagt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För min del måste jag säga att jag inte kan förstå
skatteutskottet, för det här skulle vara någonting bra för landet i dess
helhet. Jag vill allvarligt rikta en vädjan till regeringen att ta upp den här
frågan. Vill man bli av med byråkratiskt krångel och åstadkomma någonting
positivt som ger både sysselsättning och andra fördelar, bör man ta upp den här
saken och besluta om en skattefri plockning av vilda bär och svamp.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section233>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section234>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>92</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ERIK
WÄRNBERG (s):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Till stor del kan jag instämma i vad de tre
föregående talarna har sagt. Bärplockningen är en tillgång för landet, det är
inget tvivel om den saken. En stor del av den här bärplockningen är också så
obetydlig att det inte är någonting att tala om ur skattesynpunkt. Det är bara
skönt att bären blir plockade, så att de kornmer landet till godo. Det lilla
som kommer in är alltså ingenting att beskatta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag kan således hålla med om mycket av vad som har sagts.
Skatteutskottet säger också att bärplockarnas skattefrågor inte är lösta. Men
steget därifrån till att omedelbart fatta ett beslut är ganska långt. Utskottet
är inte berett att nu ta ställning till hur skattefrågorna definitivt skall
lösas för dem sorn bedriver bär- och svampplockning i störr'e skala. Det torde
inte heller vara svårt att hitta andra extrainkomster som människor har - små
inkomster som i så fall också skall vara skattefria därför att de kan vara lika
värdefulla för landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men här har vi problem med gränsdragningen. Skall den som
hjälper en sjuk granne behöva skatta, medan den som plockar bär inte behöver
skatta för de bär som blir till avsalu? Det finns här alltså vissa problem som
det inte är så lätt att komma till rätta med.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad som ytterligare har komplicerat frågan är införandet
av den fiktiva momsen. Det är inte, så som Göthe Knutson sade, att vi
momsbelade bärplockningen 1979. Snarare är det så att vi 1979 momsbefriade den
här handeln. Den fiktiva momsen innebär ju att den som gör en upphandling äger
rätt att dra av momsen även om han inte erlagt någon moms. Denna niomsbefrielse
är alltså en form av statsbidrag. Om det sedan är bärplockaren</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section235>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section236>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>som får
momsbefrielsen eller orn det är uppköparen som får en skattebefrielse kan man
diskutera hur länge som helst. Det här är någonting som har komplicerat frågan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är utan tvivel så, att staten ger en summa pengar - 20
% av försäljningen i senare led - till plockaren eller uppköparen. Det måste
man på något sätt ta hänsyn till vid regleringen av hela skattefrågan. Jag kan
därför tänka mig att frågan måste lösas i ett något större sammanhang, både
beträffande momsen och beträffande inkomstskattesidan. Man kan som är fallet i
ett nordiskt grannland, ha ett gränsbelopp. Under en viss nivå sker alltså
ingen beskattning. Man kan också ha speciella schablonavdrag för löntagare, så
att alla små inkomsttagare blir befriade genom ett schablonavdrag. Det finns
många sådana lösningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skatteutskottet har emellertid inte velat ta ställning
till hur frågan skall lösas och har inte heller velat begära någon
specialutredning. Man gör som Göthe Knutson sade, man skickar en hälsning till
regeringen att det här är något som regeringen bör titta på och försöka hitta
lösningar på samt att regeringen bör förelägga riksdagen ett förslag som
innebär skatterättvisa och som samtidigt innebär att vi slipper krånglet med
beskattning av små inkomster. Att beskatta bärplockarnas små inkomster är det
väl knappast någon mening med. Det är alltså en hälsning och samtidigt en
uppmaning till regeringen. Vi hoppas att regeringen också skall hitta en
lösning på hela den här frågan.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag ber
att få yrka bifall till utskottets hemställan.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 115</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Onsdagen den 9 april 1980</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beskattningen av inkomster av bär-och svampplockning</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section237>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section238>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>BERTIL
JONASSON (c):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag noterar med tacksamhet att
skatteutskottets ordförande Erik Wärnberg är positivt inställd i själva
sakfrågan. Är vi bara det från olika håll här i riksdagen skall vi nog kunna
lösa frågan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill ha sagt att om vi skall fortsätta med den här
beskattningen så drar vi på oss en kolossalt stor kontroll. Det kommer att visa
sig att det ar fråga om människor som i regel inte har några andra inkomster
eller som har väldigt låga inkomster. Utgifterna överstiger i många fall
inkcmsterna. Ja, man blir fundersam. Från glesbygdsdelegationens sida har vi
undersökt detta förhållande vid synnerligen många länsstyrelser och myndigheter
och har då kommit fram till detta. Vi står gärna till tjänst med att
tillhandahålla allt detta material. Om vi inte kan lösa den här frågan är det
bedrövligt, för vad vi eljest här gör är att vi silar mygg och sväljer kameler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr Wärnberg säger att det är för tidigt att fatta beslut
i det här fallet, att man först bör pröva en del saker. Jag har viss förståelse
för det. inte minst mot bakgrund av att man nästan stångat sin skalle blodig
för att klara av det här problemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men skulle det inte vara möjligt att här ha en moms av
speciell konstruktion? Jag har diskuterat saken med människor som jobbar mycket
med skattefrågor av detta slag. Det gäller särskilt de distrikt där det finns
en hel del människor med den här typen av inkomst. De anser att man bör kunna
klara den här saken på något sätt.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>93</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section239>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section240>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 115</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Onsdagen den 9 april 1980</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beskattningen av inkomster av bär-och svampplock-ning</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr Wärnberg nämnde en sak som många gånger varit uppe
till diskussion, nämligen att andra som befinner sig i en likartad situation
kan komma och begära skattefrihet för sina inkomster. Visst kan det vara så.
Men om man begränsar skattefriheten till försäljning av produkter som var och
en kan komma över enligt allemansrätten, bör man kunna klara denna avgränsning.
Det innebär att skattefriheten begränsas till sädana vilda produkter i markerna
som alla har rättighet till. På det sättet bör man kunna klara denna avvägning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag skall inte uppta tiden längre men vill ändå säga att
regeringen bör komma med ett förslag så snart som möjligt. Jag vädjar till
regeringen att snabbt lägga fram ett förslag i denna fråga. En skattefrihet här
skulle vara rättvis, och denna verksamhet är positiv för landet som sådant.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section241>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section242>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>94</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>GÖTHE
KNUTSON (m):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Låt mig få uttrycka tillfredsställelse över
de instämmanden som skatteutskottets ordförande Erik Wärnberg gjorde med oss
motionärer som vill ta bort beskattningen på inkomster av vilda bär och svamp.
Det kom emellertid också ett "men" från Erik Wärnberg; han hänvisade
till de principer som åberopats i betänkandet och som är bakgrunden till
skatteutskottets yrkande om avslag på motionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det var ett par saker som skatteutskottets ordförande inte
gick in på - han kanske glömde bort dem. Jag tycker att det finns anledning att
erinra om, eftersom utskottet uppenbarligen inte fäst så stort avseende vid
det, att man i våra grannländer har en annan attityd till den här problematiken.
1 Norge är försäljning av sådan här pilockning skattefri upp till ett belopp på
3 000 norska kronor. I Finland är inkomst av plockning av vilda bär icke
skattepliktig, för så vitt inkomsten inte är att anse såsom lön.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag formulerade mig en smula luddigt när jag talade om
momsen pä detta område. Det är klart att det förhäller sig så som Erik Wärnberg
förtydligade det. Men vad som hände, har det sagts mig i alla fall, var att
försäljningarna kom att bokföras, vilket inte skedde tidigare. Detta har haft
en negativ effekt. Det är precis så som Bertil Jonasson nämnde, att uppköparna
och de som i mer eller mindre industriell skala förädlar bären och svampen nu
har svårigheter att få tag i den här råvaran.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det förhåller sig inte riktigt på samma sätt med andra
småinkomster av verksamheter som också kan vara nyttiga för landet och som man
därför kan tvingas ta ställning till. Som jag sade i mitt första inlägg är det
här en fråga om att tillgodogöra sig allemansrättens möjligheter. Jag har
åberopat den allmänna rättsuppfattningen hos svenska folket. Jag kan också
tillägga att människor i gemen tycker att det är förfärligt löjligt att man tar
ut inkomstskatt på denna verksamhet eller åtminstone skall göra det enligt
reglerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det rör sig här också om den nationaltillgång som de vilda
bären och svampen utgör och som vi har till sådant övermått att vi endast kan
tillgodogöra oss högt räknat 10 %. Samtidigt importerar vi bär och svamp frän
andra länder där tillgången är mycket mindre, men där utnyttjandet av</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section243>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section244>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>tillgången
är så mycket större. Jag hoppas verkligen att det skall betyda något att
skatteutskottet nu har en positiv syn på detta och - låt mig tolka det så
-kommer med ett principiellt och även praktiskt instämmande i vad vi motionärer
anför.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Slutligen, herr talman: Orsaken till att förste vice
talmannen och jag motionerade var bl. a. att budgetministern i sina svar på de
frågor jag ställt i två olika omgångar själv ansåg att han inte kunde göra
någonting åt detta. Han hänvisade till riksskatteverkets tolkningar och de
direktiv som riksskatteverket skulle utfärda. Nu gav vi motionsvägen riksdagen
möjlighet att rätta till detta och lägga frågan i linje med rättsuppfattningen
hos svenska folket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag hoppas verkligen att det skall bli någonting gjort.
Och gör det nu -innan det dras ett ännu större löjets skimmer över det
skattekineseri som riksdagen här medverkar till!</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 115</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Onsdagen den 9 april 1980</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beskattningen av inkomster av bär-och svampplockning</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section245>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ERIK WÄRNBERG (s) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Det skulle aldrig ha blivit något bråk om
detta om de som köper upp lingonen inte yrkat avdrag för en mervärdeskatt som
de aldrig erlagt-det är bara sä. Den mervärdeskatt som man betalar för
importerade varor får man räkna bort. Men här vill man räkna bort en
mervärdeskatt som man aldrig betalat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Hade man inte velat göra detta hade
det troligen aldrig blivit något bråk. Så enkelt är det, ur skattepolitisk
synpunkt.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section246>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>FRIDA
BERGLUND (s):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Att jag anmälde mig till den här debatten
berodde på att herr Jonasson sade att vi i glesbygdsdelegationen diskuterat
frågan. Det är alldeles riktigt. Men man kanske också av hans anförande fick
uppfattningen att vi tyckt att det här var en lätt fråga att lösa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag tror att herr Jonasson håller med mig, om jag säger
att det finns många gränsdragningsproblem och att det kan vara svårt att få det
hela att fungera om man skall ha till princip att man betalar skatt på
inkomster. Problemet är, som jag ser det, inte den skatt man betalar utan många
gånger den inställning man har till skattebetalning, villigheten att betala
skatt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr Jonasson räknade upp ungdomar och pensionärer. Det är
riktigt att de utgör en stor grupp som plockar bär. De kan plocka ganska mycket
bär utan att över huvud taget betala någon skatt. Och har man långa resor har
man rätt till avdrag för resorna, och då blir det inte heller några stora
skattesummor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad som är problemet, som jag upplever det, är exempelvis
att - och det har vi också fått belyst i delegationen - en hemsamarit kan ta
ledigt från sitt ordinarie jobb och plocka bär för 18 000 kr. utan att behöva
betala skatt för den summan, om bärplockningen görs skattefri. Men tjänar han
eller hon dessa pengar som hemsainarit måste skatt erläggas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det finns många sådana exempel, och detta måste man ha med
i de överväganden sorn man gör. Det är också så att det i glesbygderna, som det</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>95</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section247>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section248>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 115</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Onsdagen den 9aprill980</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beskattningen av inkomster av bär-och svampplockning</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>här till
stor del är fråga om, finns väldigt många som har olika sorters biinkomster,
och då måste man ta hänsyn till om alla de andra biinkomsterna också skall bli
skattefria.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag säger inte detta för att jag pä något vis vill
försvåra glesbygdsmänniskornas försörjningsmöjligheter genom att skatten på
bärplockning bibehålls. Jag säger det för att litet grand belysa att problemet
inte är så enkelt, utan att det finns många komplikationer. Därför är det
viktigt att också de sidor som vi i dag upplever som negativa tas med i den
bedömning som man skall göra av frågan om skatteplikt för bärplockning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section249>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>GÖTHE KNUTSON (m):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag vill bara i korthet notera att
skatteutskottets ordförande åberopade ett enda skäl för att frågan nu skulle ha
komplicerats, nämligen att uppköparna yrkat på denna avdragsrätt beträffande
moms. O.K., det var tydligen dumt av dem, eftersom nu skatteutskottets
ordförande åberopar detta som skäl för beskattning - och det var det enda som
herr Wärnberg sade nu i sitt inlägg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag hade i all vänlighet också frågat om hans synpunkter
på det faktum att man i våra grannländer har en annan inställning till denna
fråga - i Finland hel skattebefrielse. Enligt vad jag har inhämtat tycker man
inte i Finland att det är några problem - och det tycker man förmodligen inte
heller i Norge. Varför skall vi då skapa problem här? Frida Berglund har
tydligen exakt samma inställning som jag till den här frågan, och det gläder
mig. Här kommer det ena vitsordet efter det andra, och det är helt och hållet
instämmanden med motionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men så säger man att det uppstår det och det problemet.
Det behöver det inte göra, om man bara klart och tydligt anger att här finns
ett område som vi undantar från beskattning - punkt och slut. Det kan ju inte i
princip vara konstigare än att man skiljer på hobbyverksamhet och annan
verksamhet. Exempelvis är det så att om man har två travhästar är det
hobbyverksamhet, men om man har flera så blir det ett näringsfång som skall
beskattas. Så länge det är hobbyverksamhet är det alltså obeskattat. Det lär
vara samma skillnader - och därmed också orättvisor - när det gäller biodling.
Om det är en människa som inte har ett jordbruk, är det att betrakta som hobby
- upp till ett visst antal bisamhällen. Men om det råkar gälla en lantbrukare -
med ett aldrig så litet jordbruk - blir det omedelbart ett inkomstfång, som
skall beskattas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Men vi behöver inte gå in på de
andra orättvisorna och orimligheterna för att få rätsida på det här problemet -
och det är detta som vi motionärer är ute efter. Vi hoppas verkligen att det
från regeringens sida blir någonting gjort, nar det nu visar sig att bl. a.
skatteutskottets ordförande uttalar sig så helt i linje med den anda som kommit
till uttryck i vår motion.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section250>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>96</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>BERTIL
JONASSON (c):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Frida Berglund har varit inne på de problem
som kan uppstå när man skall försöka klara det här. Och visst finns det
problem, det är</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section251>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section252>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>alldeles
givet. Man får många gränsdragningsproblem, säger hon. Men dessa problem ined
gränsdragning gentemot andra tror jag kan lösas ganska enkelt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sedan är det alldeles klart att människor bör ha den inställningen
att vi skall betala skatt för en arbetsinkomst. Här är det emellertid många
gånger så, nar man far en mindre arbetsinkomst, att kostnaderna är större men
att verksamheten medför så många andra fördelar. Det skall vi också väga in när
vi har att bedöma dessa frågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det går naturligtvis att peka på att det kan finnas någon
människa som under ett eller annat bra bärär - som vi säger på fackspråk när
det finns mycket bär - kan få en rätt bra inkomst. Men detta hör i högsta grad
till undantagen. Jag vill här säga att det är slitsamt för människorna att få
ihop den skörd det är fråga om, och de bör då kunna få den här fördelen, om det
nu är en fördel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I motionen 604, som jag har varit med om att väcka,
hemställs att riksdagen hos regeringen begär prövning av möjligheten att befria
inkomst av tillfällig plockning och försäljning av vilda bär och svamp från
beskattning. Jag tycker att den motionen hade varit värd ett bättre öde än
avslag. Huvudsaken är emellertid att det händer någonting, och det bör hända
snart.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 115</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Onsdagen den 9 april 1980</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beskattningen av inkomster av bär-och svampplockning</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section253>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>FRIDA BERGLUND (s):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Göthe Knutson sade att jag delade hans åsikt
om skattebefrielse. Vad jag delar med Göthe Knutson är hans intresse för att
tillvarata glesbygdsmänniskornas möjligheter att skaffa sig en vettig försörjning
- om det är detta som Göthe Knutson är ute efter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag tycker inte att den här frågan
är så lätt att klara av. Jag sade i mitt första inlägg att problemet inte är
den skatt som man betalar utan den inställning som man har till
skattebetalning. Det finns möjligheter att i begränsad omfattning ha extra
arbeten i glesbygden. Bärplockning är en möjlighet, fiske en annan, hemslöjd
och handarbete för försäljning en tredje. Där blir gränsdragningarna svåra. Det
finns också människor som odlar bär, exempelvis vinbär. Varför skall de betala
skatt för den inkomst de får på de odlade vinbären medan andra, som har tagit
ledigt från sina ordinarie jobb och plockar bär för tusentals kronor, inte
behöver betala skatt? Jag tar upp detta för att belysa att det inte är så
enkelt som motionärerna ger uttryck för i sin motion och även i debatten.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section254>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>GÖTHE
KNUTSON (m):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Det är roligt att Frida Berglund vill begära
ordet för att bl. a. påpeka att hon på en speciell punkt delar min uppfattning.
Det är alldeles riktigt att jag tycker att detta är en angelägen fråga för just
glesbygdens folk. Bakgrunden till att jag första gången tog upp denna fråga i
riksdagen var de ansträngningar som gjordes i Värmland, mitt eget hemlän. Där
hade man då fått avsättning, bl. a. utomlands, för i princip hur mycket bär och
svamp som helst. Men planerna kunde inte förverkligas i tillnärmelsevis
denna</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>97</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section255>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>7 Riksdagens protokoll 1979/80:114-116</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section256>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:5.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section257>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 115</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Onsdagen den 9 april 1980</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beskattningen av inkomster av bär-och svampplockning</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>omfattning.
Risken för beskattning av denna verksamhet gjorde helt enkelt människorna
obenägna att ga ut i skogen och plocka bär och svamp -åtminstone kom det inte
in särskilt mycket till uppköparna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När Frida Berglund talade om svårigheterna att lösa detta
problem vill jag erinra om att det egentligen är ännu svårare för
skattemyndigheterna, åtminstone om de skall försöka åstadkomma rättvisa. Jag
vill bara påpeka den orättvisa som kan uppstå mellan å ena sidan en ensam
människa och å andra sidan en familj som ägnar sig åt denna verksamhet. Den
inkomst som man får från bär- och svampplockning läggs ovanpå en annan inkomst
- det går inte att leva på bär allenast, för att göra en lätt travestering. En
ensam person kan inte dela upp inkomsten som fallet är inom en familj, låt oss
säga man, hustru och tre barn. Även om maken, inkomsttagaren, har plockat bären
och själv säljer dem kan han utan vidare dela upp den här inkomsten på barnen,
som kanske inte har någon annan inkomst. På inkomster upp till 6 000 kr. sker
ingen beskattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sedan är det de sorn har bil och de som icke har bil. Den
som har bil kan, som Bertil Jonasson framhöll, yrka avdrag för bilresor som
kanske vida överstiger de intäkter som han eller hon har fått. Och hur i all
världen skall skattemyndigheterna kunna kontrollera det?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag nämner detta som exempel på att det skapar mycket
större problem att ha kvar den här beskattningsregeln än att slopa den. Därför,
herr talman, får vi hoppas att regeringen - inte minst på grundval av vad som
har sagts här i kammaren - ser till att någonting blir gjort och följer i
första hand Finlands exempel och i sämsta fall Norges.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section258>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section259>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>98</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>FRIDA
BERGLUND (s):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Göthe Knutson är till freds med att jag delar
hans åsikt, men jag hoppas att han märkte att jag sade att jag delar hans
uppfattning, om det är förbättring av glesbygdsmänniskornas levnadsvillkor som
han är ute efter och, kan jag tillägga, det inte bara är fråga om allmän
skattekverulans.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller sådana saker som Göthe Knutson nämnde i
sitt exempel om att man delar upp inkomster på barn och andra familjemedlemmar
vill jag framhålla att vi har olika synsätt. Jag tycker att den som har
inkomsten skall betala skatten. Varken små inkomster, förmögenheter eller något
annat skall delas upp på alla familjemedlemmarna. Där har vi olika synsätt på
skatten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Överläggningen var härmed avslutad. Utskottets hemställan
bifölls.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>§ 16 Föredrogs Skatteutskottets betänkanden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:-9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1979/80:36 med anledning av
propositionen 1979/80:65 om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och
Tjeckoslovakien</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section260>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section261>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:-9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1979/80:37 med anledning av
propositionen 1979/80:67 om ändring i Nr 115<br>
dubbelbeskattningsavtalet mellan Sverige samt Storbritannien och Nord- Onsdaeen
den<br>
iriand</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>g jpjj jggQ</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kammaren biföll vad utskottet i dessa betänkanden
hemställt.</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Stöd till daesores-</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>sen, m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>§ 17 Stöd till dagspressen, m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föredrogs konstitutionsutskottets
betänkande 1979/80:41 med anledning av propositionerna 1979/80:100 bilaga 12
såvitt avser stöd till dagspressen, organisationstidskrifter samt tidningar på
andra språk än svenska m. m. och 1979/80:101 med förslag om tilläggsbudget </span><span
lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>II </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>till statsbudgeten för budgetåret
1979/80 bilaga 3 såvitt avser stöd till dagspressen jämte motioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I proposition 1979/80:100 bil. 12
(utbildningsdepartementet) hade regeringen föreslagit riksdagen att</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>till Presstödsnämnden för budgetåret 1980/81 anvisa ett
förslagsanslag av 1725 000 kr. (punkt B 21, s. 92),</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>godkänna de i propositionen förordade förändringarna i
grunderna för statligt stöd till dagspressen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>till Stöd till dagspressen för budgetåret 1980/81 anvisa
ett förslagsanslag av 310 800 000 kr. (punkten B 22, s. 100),</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>till Pressens lånefond för budgetåret 1980/81 anvisa ett
reservationsanslag av 15 000 000 kr. (punkt B 23, s. 101),</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>godkänna de i propositionen förordade förändringarna i
grunderna för stöd till organisationstidskrifter,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>till Stöd till organisationstidskrifter för budgetåret
1980/81 anvisa ett förslagsanslag av 60 000 000 kr. (punkt B 24, s. 103),</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>till Stöd till tidningar på andra språk än svenska för
budgetåret 1980/81 anvisa ett förslagsanslag av 4 225 000 kr. (punkt B 26, s.
105).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I proposition 1979/80:101 bil. 3
(utbildningsdepartementet) hade regeringen föreslagit riksdagen att godkänna
de i propositionen förordade förändringarna i grunderna för statligt stöd till
dagspressen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I detta sammanhang hade behandlats motionerna</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1979/80:458
av Sture Palm (s),</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1979/80:462
av Åke_Svensson (c),</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1979/80:1043
av Erik Hovhammar m. fl. (m, fp),</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1979/80:1052
av Rune Rydén m. fl. (m, fp) och</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1979/80:1054 av Per-Olof Strindberg (m), vari hemställts
att riksdagen beslutade anhålla hos regeringen att kravet på att tidningarna på
andra språk än svenska i huvudsak skulle beröra förhållanden i Sverige skulle
utgå ur förordningen SFS 1977:523.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>99</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section262>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section263>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 115</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utskottet hemställde</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Onsdagen den</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>« riksdagen skulle</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Q anril
1980</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>' beträffande Presstödsnärnnden
med bifall till proposition 1979/80:100</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>_____________
bil. 12 i denna del till Presstödsnämnden för budgetåret 1980/81 anvisa ett</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Stöd till dagspres- förslagsanslag av 1 725 000 kr..</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14>
<tr>
<td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>sen,
rn. m.</span></i></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2. beträffande
Stöd till dagspressen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>a)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>med bifall till
proposition 1979/80:100 bil. 12 i denna del samt proposition 1979/80:101 bil. 3
i denna del och med avslag på motion 1979/80:458 godkänna de i propositionerna
förordade förändringarna i grunderna för statligt stöd till dagspressen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>b)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>med bifall till
proposition 1979/80:100 bil. 12 i denna del till Stöd till dagspressen för
budgetåret 1980/81 anvisa ett förslagsanslag av 310 800 000 kr.,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3. beträffande Pressens
lånefond med bifall till proposition 1979/80:100<br>
bil. 12 i denna del till Pressens lånefond för budgetåret 1980/81 anvisa ett<br>
reservationsanslag av 15 000 000 kr..</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>4. beträffande
Stöd till organisationstidskrifter</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>a)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>med bifall till
proposition 1979/80:100 bil. 12 i denna del godkänna de i propositionen
förordade förändringarna i grunderna för stöd till organisationstidskrifter,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>b)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>med bifall till
proposition 1979/80:100 bil. 12 i denna del till Stöd till
organisationstidskrifter för budgetåret 1980/81 anvisa ett förslagsanslag av 60
000 000 kr.,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>5. beträffande
Stöd till tidningar pä andra språk än svenska</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>a)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>till Stöd till
tidningar på andra språk än svenska för budgetåret 1980/81 anvisa ett
förslagsanslag av 4 225 000 kr.,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>b)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>avslå motion
1979/80:1054.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>6.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>beträffande
dagspresskornmitténs uppdrag avslå motion 1979/80:462,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>7.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>beträffande
utredning av tidskriftsstödets verkningar m. in. avslå motionerna 1979/80:1043
och 1979/80:1052.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Reservation hade avgivits
beträffande stöd till tidningar på andra språk än svenska av Anders Björck (m),
Gunnar Biörck i Värmdö (m). Daniel Tarschys (fp), Jan Prytz (m) och Kerstin
Sandborg (fp) som ansett att utskottet under 5 b bort hemställa</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>att riksdagen skulle med anledning av motion 1979/80:1054
ge regeringen till känna vad reservanterna anfört angående bestämmelserna för
stöd till tidningar och tidskrifter på andra språk än svenska.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>DANIEL TARSCHYS (fp):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Estniska Dagbladet är en tidning som är
välkänd i riksdagen<br>
därför att det under långa tider fördes en årlig debatt om dess fåfänga<br>
ansträngningar att få presstöd. Vi hade länge ett regelsystem som diskrimi<br>
nerade tidningar på utländska språk. Trots en ihärdig kritik från liberal sida<br>
och med tiden även frän moderata samlingspartiet vägrade socialdemokra-<br>
100</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>terna att ge invandrarnas
tidningar sarnma behandling som svenska</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section264>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section265>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>tidningar. Man hittade pä den ena förevändningen efter den
andra och försinkade frågan år efter år. Först 1977, när vi hade fått en
kulturminister som hette Wikström, en invandrarminister som hette Ullsten och
en budgetminister som hette Mundebo, fick vi ett produktionsbidrag för
tidningar och tidskrifter på andra språk än svenska. I dag utgår det stödet,
som administreras av invandrarverket, till ungefär 35 tidningar. De största
beloppen går till sex s. k. allmänna nyhetstidningar, som heter Ruotsin
Suomalainen, Finn Sanomat, Metanasteftika Nea, Jugoslavenski List, Teataja,
Eesti Päevaleht.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>In i det sista försökte socialdemokraterna försvaga detta
stöd. De föreslog 1977 att bidrag skulle kunna utgå bara för ett nummer per
vecka. En sådan begränsning hade slagit hårt mot de två tidningar som har en
tätare utgivning, nämligen Finn Sanomat och Estniska Dagbladet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När beslutet fattades för tre år sedan var nog alla på det
klara med att reglerna efter hand skulle behöva justeras. Det sades klart ut i
propositionen att effekterna av stödet måste följas noga och att förändringar
av bestämmelserna inte var uteslutna. Och riksdagen hade heller ingen annan
mening. Nu har stödet fungerat i några år, och invandrarverket har - helt i
enlighet med beslutet från 1977 - försökt skapa sig en uppfattning om hur det
fungerar. Det problem man då främst noterat är att regeln om att tidningarna
"i huvudsak skall beröra förhållandena i Sverige" är stelbent och
svår att tillämpa. För det första är det inte så lätt att bestämma vad
uttrycket "i huvudsak" skall innebära, och för det andra är det rätt
vanskligt att klassificera innehållet i olika kategorier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I en provkodning fann t. ex. invandrarverket att Estniska
Dagbladet till 47 % handlade om svenska förhållanden - vilken slutsats skulle
man dra av det? Ja, den slutsats som verket drog var att man begärde en ändring
av förordningens bestämmelser på den här punkten. En enhällig styrelse i
invandrarverket skrev i januari i år till regeringen för att få en uppmjukning
till stånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksdagen kan nu ställa sig bakom detta förslag genom att
bifalla reservationen vid konstitutionsutskottets betänkande nr 41. Majoriteten
i utskottet har tyvärr inte velat följa den linjen utan håller fast vid den
regel som invandrarverket funnit otillfredsställande och svårhanterlig. Man
skall enligt utskottet även i fortsättningen ställa krav på att de här
tidningarna huvudsakligen skall beröra svenska förhållanden. För att trösta de
invandrartidningar som till äventyrs inte uppfyller det kravet skriver
majoriteten så här: "Stödinsatser, som motiveras av andra skäl, t. ex.
olika invandrargruppers möjligheter att bevara kontakten med sitt hemland, bör
enligt utskottets mening utgå i andra former." Få jag fråga: Vad menar
majoriteten med detta? Vad är det för stöd "i andra former" som ni
här utlovar? Jag tror faktiskt att invandrarna och de grupper som arbetar med
invandrartidningarna har stort intresse av att få klara besked på den punkten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Det hade varit klädsamt om socialdemokraterna
för första gången i de många kontroverserna kring invandrartidningarna hade
intagit en positiv ståndpunkt och velat medverka till den förändring som
invand-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 115</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Onsdagen den 9 april 1980</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Stöd till dagspressen, m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>101</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section266>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section267>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 115</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>rarverkets styrelse enhälligt
förordar. Tyvärr har de inte gripit det tillfället.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Onsdipen den</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>' " också besviken på centerpartiets hållning. Centern var ju
1977 överens</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>g „p_j|
igen</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>nifid oss om att reglerna på det
här området skulle behöva ses över när</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>_____________
ytterligare erfarenheter hade vunnits, men nu är man inte beredd att ta</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:-20.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>'\tnd till dnpsnrps hänsyn
till de erfarenheterna. Låt mig hoppas att det åtminstone för centerns<br>
m m</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>deliförstahandärlitet mer
betänketid som behövs. Att riksdagen nu inte tar</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>något
initiativ till en uppmjukning av det här vanskliga innehållskravet behöver
självfallet inte hindra regeringen från att agera på egen hand. Herr talman!
Jag ber att få yrka bifall till reservationen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SVEN-ERIK NORDIN (c):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Den reservation som folkpartiet och
moderaterna har avgett i anslutning till konstitutionsutskottets betänkande nr
41 är uppseendeväckande. Den är uppseendeväckande i två avseenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För det första borde det vara reservanterna bekant att
dagspresskommittén, som arbetat sedan 1978, skall lämna sitt slutbetänkande
sommaren 1980. Dagspresskommitténs uppdrag omfattar som bekant även de
stödåtgärder som avser dagstidning som utkommer på annat språk än svenska. Att
i detta skede av översynsarbetet göra ett tillkännagivande är mycket unikt.
Därmed har jag också besvarat Daniel Tarschys fråga om min inställning till att
se över den här problematiken. Det översynsarbetet pågår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är emellertid inte det värsta. Värre är att
reservationen, för det andra, bygger på en motivtext som ifrågasätter själva
grundvalen i presstödssystemet. Jag blir nu tvungen att göra en kort
återblick.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det svenska presstödet, som successivt byggdes upp under
1970-talet, är grundat på vissa presspolitiska motiv. I flera
utredningsbetänkanden, propositioner och utskottsbetänkanden, som godkänts av
riksdagen, har fastslagits pressens betydelse för att vidmakthålla och stärka
det svenska folkstyret, den svenska demokratin. Man har understrukit att man
skall ta sikte på de speciella särdrag som kännetecknar Sverige och att pressen
då har att upprätthålla fyra viktiga funktioner:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ge allsidig
information.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Göra
kommentarer till olika samhällshändelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utöva kontroll
och granskning av olika makthavare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Underlätta
kommunikationer mellan organiserade grupper i samhället.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För att uppnå detta mål och göra funktionerna fullgoda
måste koncentrationen hejdas och mångfalden stöttas. Det är bakgrunden till
det svenska presstödet, och om dessa principer har på senare tid rått
fullständig enighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ganska snart under 1970-talet anmälde även de tidningar i
Sverige som<br>
utkom på främmande språk sitt intresse av att få bidrag på samma villkor som<br>
svenskspråkiga tidningar. Riksdagen var i princip av samma mening, men det<br>
fanns svårigheter av praktisk art. Daniel Tarschys har nyss kommenterat<br>
dessa, men han kanske ser litet annorlunda på saken än vad jag gör.<br>
102</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Reglerna om hushållstäckning slog
snett, eftersom tidningar på främman-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section268>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section269>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>de språk
arbetade på en rad s. k. delmarknader, som begränsades av resp. Nr 115
språkgrupps storlek. Presstödet borde ju heller inte få den effekten att
Onsdagen den koncentration uppstod inom språkgruppen. Det var ju
koncentrationen som 9 aprjj 1980</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>presstödet
skulle förhindra. Dessa praktiska svårigheter gjorde att presstöds- </span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>nämnden
år efter år inte kunde ge Estniska Dagbladet de bidrag tidningen 5'för/ ////
dagspres<br>
ansökte om.</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>sen, m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En öppning i frågan gav 1975 års riksdagsbeslut - som
bekant efter en centermotion - där vissa medel anslogs till statens
invandrarverk för att användas som produktionsbidrag till tidningar som utkom
på främmande språk. Den deflnitiva lösningen kom vid 1976/77 års riksmöte. Det
är intressant att konstatera vad föredragande statsrådet säger på s. 57 i
propositionen 1976/77:99:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"På invandrartidningarna vilar samma uppgifter som på
andra massmedier, nämligen att ge information i samhällsfrågor, att kommentera
skeendena i samhället, att granska den verksamhet som utövas av de
inflytelserika i samhället och att främja kommunikationen inom olika grupper i
samhället."</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statsrådet Jan-Erik Wikström säger vidare: "I likhet
med vad som gäller för stöd till svenskspråkiga tidningar måste ett presstöd
till invandrarnas tidningar i första hand motiveras med dessa tidningars
betydelse för den demokratiska processen i vårt samhälle."</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I samma proposition sägs också, att eftersom dagstidningsbegreppet
är gällande för svenskspråkiga tidningar med stöd, så måste liknande krav gälla
för tidningar på främmande språk. Det innebar bl. a. ett visst krav på bredd
och aktualitet i innehållet. Stödet borde endast utgå till sådana tidningar som
riktar sig till invandrare och språkliga minoriteter i Sverige och huvudsakligen
innehåller material om svenska förhållanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksdagen hade inget att invända mot dessa krav.
Författningen har varit i kraft i nära tre år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad sedan gäller själva reservationen så har reservanterna
använt sig av den något ovanliga tekniken att stycke för stycke citera ur en
skrivelse från statens invandrarverk, ställd till regeringen. Låt mig
kommentera texten och påståendena på några punkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Reservanterna använder exemplet med de svenskspråkiga
tidningarna i Nordamerika, vilka hade stor andel nyheter från Sverige och
diskuterade främst svenska förhållanden. Men vi vet ju alla att dessa tidningar
inte åtnjöt något stöd av vare sig USA eller Canada. Exemplet är alltså inget
argument i debatten om det svenska presstödet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Reservanterna säger att det ställs hårdare krav på
invandrartidningar än på svenskspråkiga tidningar. Detta är fel. Det är grovt
fel. Tvärtom ställs det lägre krav på exempelvis periodicitet och abonnerad
upplaga än vad gäller stödberättigade tidningar på svenska språket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Reservanterna säger vidare att om förordningen bibehålls i
nuvarande form så måste man göra analyser och införa övervakning. Det skulle
upplevas negativt av invandrarna och deras organisationer och vara tvivelaktigt
från allmän pressfrihetssynpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>103</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section270>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section271>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 115</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Ja, men motsvarande kontroll görs ju av de
svenskspråkiga tidningarna.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>p.
j j</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Tidningsstatistik kontrollerar
upplagan. Presstödsnämnden kontrollerar</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>q
.. iqo(-|</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>periodicitet, annonsandel och andel
egen redaktionell text. De svensksprå-</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>_____________ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>kiga tidningarna finner sig i denna kontroll,
eftersom man vill ha ett årligt</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>c-j ,.,, j</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>presstöd. Man kan ju låta bli att
söka stöd om man så vill. De flesta</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Stod
till dagspres- </span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>'</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:91.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>publikationer som utkommer på främmande språk och uppbär
svenskt<br>
sen, m. m.</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>r</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>t-</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>fv</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>statsbidrag
accepterar också kontrollen och bestämmelserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Låt oss nu tala klartext, Daniel Tarschys. Det är ju bara
några få fall det rör sig om. Ett par - i varje fall ett - tidningsorgan har
felat. Jag lämnar därhän om det varit medvetet eller omedvetet. Men skall man
verkligen av dessa enstaka händelser dra den snabba slutsatsen att det är 1977
års riksdagsbeslut och författning som det är fel på? Vilka slutsatser skall de
tidningar dra som snällt följt bestämmelserna? Och här gäller det både
tidningar på främmande språk och svenskspråkiga. Ligger det inte nära till
hands att man börjar synda på nåden och hoppas att någon av riksdagsledamöterna
snabbt rycker ut och rättar bestämmelserna efter levnadssättet?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag tror, herr talman, att det vore en olycklig
utveckling. Bättre vore då att låta de nuvarande bestämmelserna gälla tills
vidare. Om någon justering är möjlig, får vi väl se när dagspresskommittén är
färdig med sitt arbete. För tillfället yrkar jag bifall till utskottets
hemställan i samtliga moment.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>OLLE SVENSSON (s):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag skall fatta mig ganska kort, därför att
behandlingen av presstödsärendet den här gången präglas av det förhållandet att
dagspresskommittén är i slutskedet av sitt arbete. Såsom framhålls i
betänkandet delar utskottet den uppfattning som komrner till uttryck i
utbildningsministerns proposition, alltså att dagspresskommitténs förslag bör
avvaktas innan ställning tas till mera genomgripande förändringar i grunderna
för dagspressstödet. Mot den bakgrunden har jag också förståelse för den
skepsis mot en av de smärre ändringar som regeringen har föreslagit vilken
kommit fram i Sture Palms motion. Från socialdemokratisk sida accepterar vi
ändringsförslaget med det förbehåll som utskottet anger, nämligen att
dagspresskommittén är oförhindrad att på nytt överväga frågor som denna inom
ramen för en samlad presspolitisk bedömning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag skall alltså inte föregripa den debatt som kommer
sedan dagspresskommittén blivit färdig med sitt slutbetänkande. Låt mig bara
erinra om att direktiven till kommittén bygger på ett riksdagsbeslut från
1977/78. Riksdagen framhöll då att presstödet måste vara konstruerat så att
huvuddelen av medlen går till de lågtäckningstidningarsom bl. a. pä grund av
underläge på annonsmarknaden inte kan täcka sina utgifter genom inkomsten från
tidningsrörelsen och som därför är beroende av produktionsbidragen för sin
fortsatta existens. Presstödet borde således enligt riksdagen främst inriktas
på ett selektivt stöd. Detta uteslöt emellertid inte att vissa generella
åtgärder var befogade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:99.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I budgetpropositionen erinras om att dagspresskommittén
under hösten<br>
104</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1979 lagt fram forskningsrapporten
Dagspressens struktur och ekonomi, som</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section272>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section273>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>bygger på material som presenterats för kommittén. I
forskningsrapporten hävdas bl. a. att konkurrensgraden klart har förbättrats
sedan presstödet införts. Med konkurrensgrad avses därvid styrkan i den
konkurrens den största tidningen på en ort möter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I rapporten behandlas vidare det nuvarande presstödets
allmänna effekter. Därvid hävdas på grundval av den utförda analysen att endast
selektiva presstödssystem duger för att främja mångfalden i pressen. Enligt
rapporten ger de nuvarande selektiva produktionsbidragen möjligheter för 50-60
dagstidningar att fortsätta sin verksamhet. Med ett generellt stödsystem
skulle de flesta av dessa tidningar upphöra med utgivningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det mått som i det nuvarande stödsystemet används för att
ange en tidnings ekonomiska läge - hushållstäckningen på utgivningsorten -
anses vara välgrundat. Föredragande statsrådet - Jan-Erik Wikström - noterar
att den allmänna bild som rapporten ger är att det nuvarande presstödet bygger
på korrekta utgångspunkter. Detta innebär naturligtvis på intet sätt att det
inte kan förbättras och effektiviseras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skulle dessa slutsatser bli vägledande för det fortsatta
arbetet - och någon polemik mot vad som här återgivits ur forskarrapporten
förekommer inte vare sig i propositionen eller i utskottets betänkande -
innebär detta att vi kan se fram emot en bred enighet kring de förslag som är
att vänta från dagspresskommittén. Det tycker jag är ett styrkebälte för svensk
demokrati, att en från början kontroversiell reform under årens lopp och sedan
man skaffat sig erfarenheter om dess verkningar blivit alltmer accepterad.
Debatt är, brukar man säga, fria staters liv, och den lönar sig tydligen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till utskottets betänkande har avgivits en enda
reservation. Sven-Erik Nordin och Daniel Tarschys har uppehållit sig så
utförligt vid denna att jag inte behövt blanda mig i den debatten, men Daniel
Tarschys formulerade sitt anförande som om socialdemokratin när det gäller
presstödsfrågor skulle representera det reaktionära mörkret, och först sedan
liberala ministrar kommit att hålla i presstödsfrågorna skulle något av en
ljusets riddarvakt ha trätt in i regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag tycker att det är en djup orättvisa mot Gunnar Sträng,
som gjort avgörande insatser på det här området och med mycket stor kraft har
verkat för regler som stimulerar mångfald-och, som Sven-Erik Nordin har sagt,
en mångfald i fråga om tidningar inte bara på svenska utan också på främmande
språk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill understryka att man i det betänkande, 1975/76:46,
som låg till grund för propositionen om stöd till invandrartidningarna,
arbetade för att inte bara någon enstaka tidning skulle få presstöd, utan man
ville i stället verka för en mångfald i utbudet även på det området. I
propositionen föreslog den borgerliga regeringen, med Ingemar Mundebo som
föredragande, de regler som nu gäller, och konstitutionsutskottet anslöt sig
till förslaget utan invändningar. I denna proposition sägs att syftet med
stödet skall vara detsamma som med det svenska presstödet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag kunde också citera här, men jag skall i stället
hänvisa till de citat som Sven-Erik Nordin tidigare har läst upp. Det föreslogs
att dessa tidningar</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 115</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Onsdagen den 9 april 1980</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Stöd till dagspressen, m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>105</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section274>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section275>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 115</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>skulle innehålla material
sorn huvudsakligen kom från Sverige, och</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Onsdaeen
den</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>folkpartiet hade då ingen
invändning mot detta. Reglerna upplevdes som</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>9 anril
1980</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ändamålsenliga, och alla var
överens orn att innehällskriteriet var rimligt.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>_____________
Vad är det då som har inträffat? Jo, man anser att Estniska Dagbladet inte</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:21.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-21.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Stöd till dassi?res- uppfyllsr
det här kravet, och därför vill man, för att tillgodose just denna<br>
m</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>tidning, ändra reglerna utan att
göra någon förnyad undersökning. Det finns</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>tre olika
förslag: Per-Olof Strindberg har ett förslag om att man helst skall ta bort det
här rekvisitet, invandrarverket har ett helt annat förslag om att
publikationens innehåll till viss del skall behandla förhållandena i Sverige,
och reservanterna tycker att man kanske kunde ha det på det sättet att stöd får
beviljas tidningar som / betydande utsträckning berör förhållanden i Sverige,
Det rör sig alltså här om olika bud, men inte om ökad klarhet för regeringen
och inte heller om ökad klarhet för de tillämpande myndigheterna. Man kan
fråga: Vilka skulle konsekvenserna bli av ett bifall till reservationen?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag tycker det finns anledning att stå fast vid det
presspolitiska syftet med stödet. Det är rimligt att ha regler som styr
innehållet i dessa tidningar till svenska förhållanden. Om det skall vara 70 %
eller en lägre procentandel framgår inte av författningarna, utan det är bara
en tumregel som använts vid tillämpningen. Det är också möjligt att det kan
vara lämpligt att pröva en annan tumregel, men det kommer nog i så fall att
visa sig under den utvärdering som dagspresskommittén håller på att göra och
som utskottet helt allmänt hänvisar till.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nu frågade Daniel Tarschys vad majoriteten menar med
uttalandet om att stöd skulle kunna utgå i annan form. Jag vill hävda att
grunden i utskottets skrivning är riktig. Insatser som inte kan motiveras
presspolitiskt skall finansieras över andra anslag än presstödsanslaget, och om
det inte finns några lämpliga anslagsformer för behov som det kan finnas
majoritet för, får väl sådana då tillskapas. Men det måste vara en prövning som
åligger det utskott som sysslar med invandrarpolitik eller med kulturpolitik
och sådana saker.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Med detta
vill jag yrka bifall till utskottets hemställan,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>PER-OLOF STRINDBERG (m):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag avser inte att ta upp frågor som rör
presstödet i stort sett -dagspresskommittén arbetar ju med de problemen - utan
jag kommer närmast att redovisa några synpunkter som gäller det förslag som jag
har lagt fram i motionen beträffande tidningar som utges på andra språk än
svenska.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det var utan tvivel ett ur invandrarsynpunkt mycket
betydelsefullt steg som togs när riksdagen år 1977 beslutade om införande av
ett särskilt stöd till tidningar på andra språk än svenska. Genom det beslutet
löstes en fråga som hade varit föremål för motioner i riksdagen under en följd
av år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tidigare hade statens invandrarverk via anslaget
Anpassningsåtgärder för<br>
invandrare kunnat bevilja engångsanslag till tidningar på minoritetsspråk. I<br>
106</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>proposition 1976/77:99 anförde
föredragande statsrådet bl. a.:</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section276>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section277>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Av det material som har insamlats framgår att
gruppen tidningar på andra Nr 115<br>
språk än svenska är mycket heterogen och arbetar under mycket skiftande
Onsdaeen den<br>
förhållanden."</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>g ap,.j| jgg</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det är ett
viktigt påpekande. Det gäller här dels tidningar som vänder sig ____ </span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>till i
Sverige sedan decennier väl etablerade minoriteter, vilka till fullo / ff
dacspres-behärskar det svenska språket, dels tidningar som vänder sig till
språkliga g, ,j, „ minoriteter med ofta begränsade kunskaper i svenska.
De nuvarande reglerna i presstödet beaktar inte detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är mot den bakgrunden man skall se den skrivelse som
styrelsen för statens invandrarverk sände till regeringen den 24 januari i år
med begäran om en uppmjukning av kravet på att publikationens innehåll i
huvudsak, som det heter, skall beröra förhållanden i Sverige. Samma bakgrund
finns till den av mig väckta motionen 1054.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Konstitutionsutskottets majoritet utgår i sitt avstyrkande
från den mycket snäva tolkningen att "stödet till tidningar på andra språk
än svenska tillkommit för att ge olika språkliga minoriteter en god möjlighet
att följa och delta i samhällsdebatten i vårt land". Sedan kommer man
också med det märkliga uttalandet - det var även Daniel Tarschys inne på - att
"stödinsatser, som motiveras av andra skäl, t. ex. olika invandrargruppers</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>möjligheter
att bevara kontakten med sitt hemland bör utgå i andra</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>former".</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vet inte vilka andra stödformer som avses med detta,
men nog skulle jag finna det rimligare att presstödet utformades mot bakgrund
av olika invandrar- och minoritetsgruppers speciella behov än att börja införa
nya stödformer. Det måste definitivt ligga mera i linje med den invandrar- och
minoritetspolitik som vi för.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Låt mig också citera en passus ur propositionen om
presstödet - Daniel Tarschys var inne även på den:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Av vad jag nu har sagt framgår att effekterna av ett
stöd måste följas noga. Jag anser det inte heller uteslutet att förändringar av
reglerna kan bli nödvändiga, både med hänsyn till stödets effekter och till
förändrade förhållanden bland tidningarna."</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Erfarenheterna har nu visat att det föreligger ett
verkligt behov av en förändring av innehållskravet, både av hänsyn till vissa
minoritetsgruppers speciella behov och önskemål och med tanke på svårigheterna
att följa upp om innehållet i tidningarna verkligen i huvudsak berör förhållandena
i Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är, herr talman, beklagligt att inte utskottet som
helhet har ansett sig kunna tillmötesgå de önskemål som framförts i motionen,
önskemål som i stort sett överensstämmer med synpunkterna i den skrivelse som
styrelsen för invandrarverket har tillställt regeringen. Bakom den skrivelsen
står en enig styrelse med representanter för samtliga de fyra demokratiska
riksdagspartierna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Reservanterna har i konstitutionsutskottet förordat en
uppmjukning av<br>
rnnehållskravet från "i huvudsak" till förslagsvis "i betydande
utsträckning".<br>
Det är en formulering som borde kunna accepteras av riksdagens ledamöter.</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>'</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section278>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section279>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 115</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Onsdagen den 9 april 1980</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Stöd till dagspressen, m. m.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förändringen borde inte av någon upplevas som särskilt
revolutionerande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sven-Erik Nordin sade att reservationen är
uppseendeväckande. Han blev förvånad över att man överhuvud taget vill företa
en ändring nu, med hänsyn till det arbete som pågår inom dagspresskommittén.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Den lilla justering som förordas i
reservationen kan knappast innebära att man i någon större utsträckning
föregriper det arbete som pågår inom dagspresskommittén. Jag ber att få yrka
bifall till den vid utskottsbetänkandet fogade reservationen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section280>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section281>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>108</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>SVEN-ERIK
NORDIN (c) rephk:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Det ligger kanske i sakens natur att när man
har olika uppfattningar, så har man grundat dessa uppfattningar på skilda
källskrifter. Jag har grundat min uppfattning på alla de utredningar som har
gjorts i presstödsfrågorna under de senaste 15 åren och som jag läst. När det
gäller principerna - som det rått fullständig enighet om - har jag hämtat min
inspiration från propositioner och utskottsbetänkanden. Ur dessa principer har
vi mejslat ut den svenska massmediapolitiken, den svenska presspolitiken, den
svenska presstödspolitiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Per-Olof Strindberg har ett annat källmaterial: Han stöder
hela sitt resonemang på en skrivelse från statens invandrarverk. Låt mig säga,
herr talman, att jag har den allra största respekt för statens invandrarverks
sakkunskap när det gäller invandrarfrågor. Men jag tror att det är litet för
mycket begärt att invandrarverket skall äga djupgående kunskaper när det gäller
presstödspolitik, massmediapolitik, svensk presspolitik. Det är kanske därför
vi hamnat på litet skilda linjer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är kanske också därför som reservanterna har varit
försiktiga nog att inte i reservationen ta med allting i skrivelsen från
statens invandrarverk till regeringen. Statens invandrarverk kräver nämligen
att regeringen också skall ta itu med vissa pressetiska förlöpningar som en del
tidningar på främmande språk gjort sig skyldiga till. Låt mig bara säga:
Regeringen skall inte lägga sig i tidningars innehåll! Därmed har jag också
gjort klart vilken skillnad det finns i den fördjupade kunskapen om både
tryckfrihetsfrågor och presspolitik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag skall kanske också svara på den fråga som Daniel
Tarschys ursprungligen ställde och som Per-Olof Strindberg upprepade: Om man
inte ger presstöd till tidningar som sysslar enbart eller till övervägande del
med utländska förhållanden, motiverar det då ett stöd i annan ordning? Ja, det
skall i varje fall inte vara ett presstöd - så mycket är alldeles klart. Då
river vi upp hela förutsättningen för presstödet. Det måste väl ändå vila på
vissa principer!</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om svenska staten anser sig ha gott om pengar- den har ju
faktiskt inte det - kan man naturligtvis tänka sig att man stöder tidningar som
sysslar med utländska förhållanden. Men då är det, mina damer och herrar, fråga
om fackpress och ingenting annat! Det är en betydande skillnad.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section282>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section283>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>PER-OLOF
STRINDBERG (rn) rephk:</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 115</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag har naturligtvis stor respekt för all den
sakkunskap som Onsdagen den Sven-Erik Nordin efter mångårigt arbete
inom konstitutionsutskottet g gprji iQgQ</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>representerar
när det gäller presstödsfrågor. Men jag grundar faktiskt inte ___ </span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>min
uppfattning bara på den skrivelse som statens invandrarverk har sänt till
Stöd till das*pres-regeringen. Jag grundar min motion på den erfarenhet jag har
som ledamot „ av styrelsen för statens invandrarverk. Vi har där
uppmärksammat de problem som den nuvarande kungörelsen för med sig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag läste häromdagen ett tal som Olof Palme höll på den
estniska nationaldagen i år här i Stockholm. Han sade i ett som vanligt
välformulerat anförande att vi med stor möda försökt utforma en invandrar- och
minoritetspolitik och att vi tror att denna i första hand bör grundas på
jämlikhet mellan invandrare och svenskar. Denna strävan att åstadkomma
jämlikhet innebär också att vi försöker att tillmötesgå invandrargruppernas
önskemål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sven-Erik Nordin måste rimligtvis vara införstådd med att
det för exempelvis den estniska minoriteten i Sverige är betydligt
intressantare att få sin tidning på det estniska språket, berörande
förhållanden i hemländer och andra nationer där stora estniska minoriteter
finns än att följa den dagsaktuella debatten i Sverige. Det har de ju alla
förutsättningar att göra, eftersom de kan svenska språket. Det är därför
rimligt att vi försöker anpassa presstödskungörelsen när det gäller tidningar
på främmande språk efter dessa förhållanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det kommer framöver att bli fler minoriteter i samma situation.
Vi har redan den polska, och jag tror att vi får en ungersk och så småningom
kanske också minoriteter från Latinamerika som har lärt sig svenska och därmed
har andra önskemål när det gäller presstödet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SVEN-ERIK NORDIN (c) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Först vill jag rikta ett tack till Per-Olof
Strindberg för de uppskattande orden om min sakkunskap i dessa frågor. Det är
inte ofta man får beröm här i kammaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Låt mig också understryka att jag, i likhet med Per-Olof
Strindberg, hyser ett djupt och starkt intresse för invandrarnas och
invandrarorganisationernas möjligheter att få ge ut tidningar på sina egna
språk och att få ta del av den egna språkgruppens tankar. Och jag har
naturligtvis inget att invända mot att man i dessa tidningar också tar upp andra
förhållanden än det svenska samhällets. Men eftersom vi i vår invandrarpolitik
har strävat efter att så långt det nu över huvud taget går jämställa invandrare
med svenska medborgare - vi har f. ö, båda grupperna bland svenska medborgare -
måste vi även på detta område ha entydiga regler som är lika för både
svenskspråkiga tidningar och icke svenskspråkiga tidningar. Skall det vara så
svårt att förstå att vi genom att hävda denna självklara princip faktiskt också
underlättar myndigheternas jobb.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Slutligen vill jag än en gång säga att om det kan anses
angeläget att vi med<br>
statliga pengar stöder tidningar som sysslar med utländska förhållanden, så</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>109</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section284>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section285>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 115</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Onsdagen den 9 april 1980</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Stöd till dagspressen, rn. m.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>låt oss göra det efter moget övervägande. Men jag är rädd
att detta övervägande leder till att vi säger: Detta skall vi akta oss för. Det
kan ju också uppstå vissa utrikespolitiska förvecklingar med ett sådant
statligt stöd - risken finns i alla fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Låt mig till sist konstatera att moderaternas talesman i
denna debatt inte har samma uppfattning som moderaternas talesman hade när vi
för tre år sedan antog dessa regler. Då sade man från moderaternas sida klart
och tydligt att dessa bestämmelser, så som de angavs i propositionen, var väl
anpassade och mycket väl kunde läggas till grund för en författning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section286>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>PER-OLOF STRINDBERG (m) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Herr talman! Jag har nu lämnat
ifrån mig de papper som jag hade när jag från talarstolen höll mitt
huvudanförande, så jag kan inte på nytt citera vad som 1977 stod i
propositionen, men det har jag ju redan läst upp. Där stod klart utsagt - och
det var vi alla ense om - att vi så småningom skulle behöva se över dessa
regler, att vi skulle följa utvecklingen. Det är precis det som jag har försökt
att eöra.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section287>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>110</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>DANIEL
TARSCHYS (fp):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Vi har funderat mycket över hur vi skall
kunna rationalisera riksdagens arbete. Jag vill lyckönska Sven-Erik Nordin till
att ha uppfunnit enmansdebatten, som består av att en enda talare framställer
två argument, av vilka det andra effektivt slår ihjäl det första.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sven-Erik Nordin inledde med att säga att det på detta
område finns en utredning som måste avvaktas. Sedan pläderade han så övertygande
mot de förslag som vi har lagt fram att det blev alldeles uppenbart att det
inte är mycket att hoppas på från den utredningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Att man skall invänta en sittande utredning är någonting
som invandrartidningarna har fått höra år efter år under hela 1970-talet. Det
var den stående refrängen i utskottsmajoriteternas yrkanden på avslag under
alla de år då vi krävde att invandrartidningarna skulle bli likaberättigade med
de svenska tidningarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sven-Erik Nordin var tyvärr litet oförsiktig i sin
plädering mot reservanterna. Han pekade på tre punkter i reservationen som var
felaktiga. Men han noterade inte att alla de tre punkterna inte var vår text
utan invandrarverkets styrelses text. Den texten har alltså godkänts av en
enhällig styrelse, med företrädare för centerpartiet och socialdemokraterna.
Jag vet inte om centerns företrädare i invandrarverkets styrelse är närvarande
här i kammaren, men i så fall kan Sven-Erik Nordin kanske få svar på tal. Vi
skall väl visa en viss respekt för den myndighet som har haft ansvaret för att
verkställa riksdagens beslut, på nära håll kunnat studera de problem som
uppkommit och kunnat dra slutsatser av det. Jag tror inte att de företrädare
för olika politiska riktningar och olika invandrargrupper som sitter i
invandrarverkets styrelse är så okunniga om svensk presspolitik att de inte kan
föreslå en liten justering av regler som de uppfattar som orimliga.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Olle
Svensson framhävde Gunnar Strängs stora förtjänster i fråga om</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section288>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section289>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>presstödet.
Nu var det emellertid inte presstödet i allmänhet jag diskuterade Nr 115</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>utan
presstödet för invandrartidningar, och Gunnar Strängs förtjänster i det
Onsdagen den</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>avseendet
är ganska begränsade. Jag tror inte rnan kan ändra på det 9 april 1980</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>förhållandet
att under den tid vi hade socialdemokratisk regering uppkom ____ </span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>det
inte något ordentligt presstöd till invandrartidningar. Sedan vi fick ett
Stöd till daespres-<br>
regeringsskifte blev det däremot en helt ny politik.</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>sen m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Både Per-Olof Strindberg och jag frågade vad detta löfte
om andra stödformer innebär som utskottets majoritet håller fram. Det visade
sig att det inte innebär någonting. Det är inte ett stöd sorn finns. Det är
inte ett stöd som är påtänkt. Det är ett stöd som kanske kan komma någon gång i
framtiden. Viftar man med ett sådant löfte och sedan far tillbaka det tror jag
man bäddar för en hel del besvikelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till sist vill jag erinra om att Sven-Erik Nordin i sina
senaste anföranden sade några positiva saker. Det var bra att Sven-Erik Nordin
sade att regeringen inte skall lägga sig i tidningars innehåll. Låt oss i
riksdagen inte heller lägga oss i tidningars innehåll! Det är ju så att på
detta område lägger sig riksdagen och regeringen i tidningars innehåll på ett
annat sätt än vad man gör beträffande svenska tidningar. Man bestämmer att de i
huvudsak skall vara inriktade på svenska förhållanden. Låt oss följa Sven-Erik
Nordins förslag: Låt inte statsmakterna bestämma tidningars innehåll!</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Han sade också i sin sista replik att vi måste få entydiga
regler som är lika för tidningar på svenska och tidningar på utländska språk.
Det är utmärkt! Kan vi enas om det programmet, Sven-Erik Nordin, finns det
möjligheter för en positiv och gynnsam utveckling av stödet till tidningarna på
andra språk än svenska.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SVEN-ERIK NORDIN (c):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Daniel Tarschys beskrev en praktfull
saltomortal i sitt senaste inlägg. Jag är ledsen, men jag är tvungen att
undervisa honom litet om hur utskottsbetänkandet ser ut. Det finns ett avsnitt
över vilket det står "Utskottet". Bakom det avsnittet står ju
utskottsmajoriteten, och det gör man helt och hållet. När det gäller
recittexten har man inte skrivit under på allting.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Likaså bör reservanterna stå bakom reservationen, Daniel
Tarschys. Men det är just vad Daniel Tarschys nu försöker smita ifrån, trots
att det står att reservationen är avgiven av Daniel Tarschys m. fl. Men om
Daniel Tarschys nu inte längre står bakom denna del noterar jag naturligtvis
detta med stor tillfredsställelse. Jag har tagit det skrivna ordet för gott,
och jag har argumenterat mot det som jag upplevt står i strid med vår
vedertagna presspolitik. Kvar blir då bara de allra sista raderna i
reservationen, och det är inte mycket mer än ett särskilt yttrande. Är det inte
mer än sä Daniel Tarschys är ute efter tycker jag att han med gott samvete
skall överlåta åt dagspresskommittén att göra de erforderliga justeringar som
går att göra utan att man för den skull behöver riva upp ett vedertaget och bra
fungerande system.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>111</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section290>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section291>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 115</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>OLLE SVENSSON (s):</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Onsdaeen den</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>"" talman! Jag tycker det var välgörande att Daniel Tarschys
nu tog ett</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>q „p_j|
igen</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>steg tillbaka och var försiktigare
i sina formuleringar. Han sade att det han</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>_____________
ville att vi inom dagspresskommittén skulle verka för i framtiden skulle</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:90.0pt;text-indent:-90.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Stöd till dassnres-
'""bära en ganska obetydlig förändring av nuvarande principer. Om det
är så,dåantar jag att Daniel Tarschys är tillbaka vid de principer som
fastslogs i propositionen, nämligen att stöd bör utgå endast till sådana
tidningar som riktar sig till invandrare och språkliga minoriteter i Sverige
och som huvudsakligen innehåller material om svenska förhållanden. Syftet med
stödet bör vara att skapa bättre förutsättningar för information, debatt och
opinionsbildning bland invandrare i Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det förvånar mig att Daniel Tarschys vill ta upp en enkel
träta om de här förhållandena. Jag kan inte nu redovisa de motiveringar vi
anförde under 1970-talet, men det var ändå så att det var socialdemokratisk
majoritet i konstitutionsutskottet när riktlinjerna drogs upp för en reform när
det gäller invandrartidningar på utländska språk som gick ut på att man även i
fråga om dem skulle verka för mångfald. Estniska Dagbladet är ju inte ensamt
inom sitt språkområde. Det är viktigt att också andra tidningar inom det
språkområdet får möjligheter att komma ut, och det var bl. a. detta man ville
trygga genom reformen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Att vi inte nu vill ändra reglerna beror på att underlaget
för ett beslut är så dåligt - det är ju tre olika förslag som nu har
diskuterats - men också på att vi anser att presstödsreglerna skall vara
generellt verkande. Vi har tagit ställning till vad som är presspolitiskt
motiverat, och vi har alltså inte gjort bedömningen utifrån vad som kan vara
fördelaktigt i det ena eller det andra fallet. Men jag menar att man mycket väl
kan komma fram till en syntes under den fortsatta behandlingen av de här
frågorna. Jag tycker att man mycket väl kan diskutera vilken procent av innehållet
i en tidning som skall handla om svenska förhållanden. Det är inte alls säkert
att man bör fixera den procentsatsen till exempelvis 70 %, utan man kanske kan
komma fram till en annan procentandel som kan tillgodose både önskemålet om att
man skall kunna skriva om annat än sådant som berör svenska förhållanden och
önskemålet att man skall ha en betydande andel sådant stoff. Låt oss försöka nå
fram till en lösning och komma tillbaka i endräkt även till den här frågan!</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>DANIEL TARSCHYS (fp):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Sven-Erik Nordin sade att jag beskrev en
saltomortal. Det är möjligt - jag beskrev Sven-Erik Nordins ståndpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag tyckte att det närmast var genant aU behöva påpeka att
det är skillnad<br>
mellan den text som reservanterna står bakom och de citat som är infogade i<br>
reservationen. Det är inte så att man i samband med ett citat som återges<br>
nödvändigtvis ställer sig bakom varje bokstav i detta. Nu råkar jag i och för<br>
sig göra det. Jag delar till fullo den inställning som invandrarverkets
styrelse<br>
enhälligt har ställt sig bakom. Men jag tycker ändå att skillnaden mellan citat<br>
112</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>eller referat och egen text borde
vara klar för kammarens ledamöter.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section292>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section293>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag
spårade en konstruktiv ton både hos Sven-Erik Nordin i hans senare</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 115</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>anföranden
och hos Olle Svensson, och det är bra om den här debatten slutar</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Onsdaeen den</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>med att vi
är överens om att detta problem behöver ses över. Det är inte fråga</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>g gpj-ji iggg</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>om någon
stor ändring, utan det gäller en liten justering som invandrarver-</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>____ </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kets styrelse önskar få. Den är motiverad och kan göra det
möjligt för de</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Stöd till dasspres-</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>invandrartidningar
som efter så många års ansträngningar äntligen fått ett</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> <br>
presstöd att fortsätta att arbeta. Låt oss tillsammans verka för
att<br>
invandrartidningarna får goda betingelser!</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SVEN-ERIK NORDIN (c):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag har ett minne av att jag i all vänlighet
varnade Daniel Tarschys för att ta med invandrarverksstyrelsens skrivelse i
reservationen. Nu lydde han inte mitt goda råd ocn av det skälet har han fått
litet stryk i den här debatten. Därmed har ju också parterna närmat sig
varandra, och det är bra. Vi bör vara överens, men skall vi då inte, Daniel
Tarschys, också kunna vara överens om att den här reservationen är onödig?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>DANIEL TARSCHYS (fp):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Nej, det är vi verkligen inte överens om. Det
förslag som framförs i reservationen gäller ju den anpassning som
invandrarverkets styrelse och invandrartidningarna begär och behöver. Jag tror
att vi kan komma överens om den förändringen när ledamöterna från centerpartiet
och socialdemokraterna har hunnit tänka över det här problemet en aning mera.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SVEN-ERIK NORDIN (c):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Det må vara hänt, men i så fall tycker jag
att reservanterna borde ha kunnat skriva en motivering som bättre stämmer
överens med den kläm de slutar med.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Överläggningen var härmed avslutad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. 1-5 a</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kammaren biföll vad utskottet i dessa moment hemställt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. 5 b</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Propositioner gavs på bifall till dels utskottets
hemställan, dels reservationen av Anders Björck m. fl., och förklarades den
förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Daniel Tarschys
begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den som vill att kammaren bifaller konstitutionsutskottets
hemställan i</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>betänkande
41 mom. 5 b röstar ja,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>den det ej
vill röstar nej.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vinner nej
har kammaren bifallit reservationen av Anders Björck m. fl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>113</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>8 Riksdagens protokoll 1979/80:114-116</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section294>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:5.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section295>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 115</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vid oniröstning genom uppresning
förklarades flertalet av kammarens</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>f) A</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då Daniel
Tarschys begärde</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>n
-1 inon</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>rösträkuins verkställdcs votcrinc
iiied omröstninsjisapparat. Denna omröst-</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>9 april
1980</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>- ''</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ning gav
följande resultat:</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14>
<tr>
<td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vissa
vallagsfrå-</span></i></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ja - 206</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nej - 102</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Avstår
- 5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. 6 och 7</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:21.0pt;
margin-left:0cm'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kammaren
biföll vad utskottet i dessa moment hemställt.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section296>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>114</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ 18
Vissa vallagsfrågor m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föredrogs konstitutionsutskottets
betänkande 1979/80:43 med anledning av motioner i vissa vallagsfrågor m.m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I detta betänkande behandlades motionerna</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1979/80:178 av Daniel Tarschys och Torkel Lindahl (båda
fp), vari hemställts att riksdagen hos regeringen skulle anhålla om utredning
av frågan om slopande av poströstning på valdagen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1979/80:222 av Hilding Johansson m. fl. (s), vari
hemställts att riksdagen skulle anhålla att regeringen framlade förslag som
samordnade bestämmelserna i vallagen och kommunallagen för utseende av
kommunfullmäktige-suppleanter,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1979/80:260 av Ove Karlsson m. fl. (s), vari hemställts
att riksdagen skulle anta av motionärerna framlagt förslag till 14 kap. 19 S
vallagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1979/80:262 av Daniel Tarschys och Karin Ahrland (båda
fp), vari hemställts att riksdagen hos regeringen skulle anhålla att niotionen
överlämnades till vallagskommittén,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1979/80:1042 av Olle Grahn och Margareta Andrén (båda fp),
vari hemställts att riksdagen hos regeringen begärde att den parlamentariska
kommitté som tillsatts för översyn av vallagen även borde behandla frågan om
ett system med fasta valkretsmandat och utjämningsmandat vid val till
kommunfullmäktige i valkretsindelade kommuner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1979/80:1045 av Erik Jönsson och Lars-Erik Lövdén (båda
s). vari hemställts att riksdagen hos regeringen begärde en ändring i 2 S
vallagen i enlighet med vad som anförts i motionen, innebärande att
bestämmelserna om poströstning ändrades så att röstning på postanstalt inom
riket fick ske t. o.m. andra dagen före valdagen, samt</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1979/80:1563 av Sven-Erik Nordin m. fl. (c), vari
hemställts att riksdagen hos regeringen begärde förslag till ändring av
vallagens bestämmelser om kommunindelning i valkretsar.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section297>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section298>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottet hemställde att riksdagen skulle</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1. a) med anledning av motionerna 1979/80:178, 222. 260.
262 och 1045<br>
som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört i fråga om<br>
uppdrag till 1978 års vallagskommitté,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>b) med anledning av motionerna 1979/80:1042 och 1563 som
sin mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört i fråga om uppdrag
till 1978 års vallagskommitté.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2. med anledning av utskottets initiativ som sin mening ge
regeringen till<br>
känna vad utskottet anfört i fråga om utredning beträffande förutsättning<br>
arna för att upphäva val.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 115</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Onsdagen den 9 april 1980</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vissa vallagsfrågor m. m.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section299>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section300>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Reservation hade avgivits av Hilding Johansson, Olle
Svensson, Yngve Nyquist, Wivi-Anne Cederqvisl, Kurt Ove Johansson, Kerstin
Nilsson och Sture Thun (alla s) som ansett att utskottet under 1 b) bort
hemställa</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>att
riksdagen skulle avslå motionerna 1979/80:1042 och 1563.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>HILDING JOHANSSON (s):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Det råder enighet om betydande delar av det
betänkande som nu har lagts fram. Bakom utskottets yrkanden under punkterna 1 a
och 2 står även utskottets socialdemokrater. För min egen del vill jag peka på
två av de utredningskrav som här har förts fram. Det ena kravet gäller förhållandet
mellan kommunallagens och vallagens bestämmelser om utseende av suppleanter för
kommunfullmäktige. Bestämmelserna stämmer inte helt överens med varandra, och
denna brist på överensstämmelse har åstadkommit mycket bekymmer i kommunerna.
Flera ärenden har gått till valpröv-ningsnämnden. Frågan har tagits upp i tre
motioner. I en av dessa finns t. o. m. förslag till ny lagtext. Utskottet har
inte velat stanna vid någon bestämd lösning; än mindre har man velat binda sig
vid någon lagtext vid detta tillfälle. Men man stryker under att en
harmonisering mellan kommunallagen och vallagen bör komma till stånd på den
punkten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det andra kravet gäller den koppling som görs mellan
vallagen och brottsbalken i de nuvarande bestämmelserna. Jag hade tänkt motionera
i detta ärende under den allmänna motionstiden, men eftersom inte alla ärenden
vid den tidpunkten var avgjorda inom valprövningsnämnden och eftersom en motion
från min sida kunde uppfattas som ett ställningstagande före slutbehandlingen
av ärenden inom nämnden avstod jag från detta. Däremot tog jag upp ärendet i
konstitutionsutskottet, och jag kan nu glädja mig åt att ett enhälligt utskott
har tagit ett initiativ på området.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De nuvarande bestämmelserna innebär nämligen att frågan om
brottsligt förfarande kan komma att prövas dels av valprövningsnämnden, dels av
allmän domstol. Valprövningsnämnden kan av tidsskäl inte alltid avvakta
domstolsbehandlingen. Följden kan bli att nämnden och domstolarna kommer till
olika resultat vid prövningen av om det förekommit brottsligt förfarande. Att
åstadkomma avvägningen mellan vallagen och brottsbalken är dock mycket svårt.
Hittills har vi inte lyckats finna någon annan lösning än</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>115</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section301>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section302>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 115</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Onsdagen den 9 april 1980</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vissa vallagsfrågor m. m.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>den som de
nuvarande bestämmelserna bygger på. Men jag vill gärna framhålla att det vore
lyckligt om man snarast kunde komma fram till en ordning, sä att
valprövningsnämnden inte direkt behöver ta ställning till om det förekommit
brott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottets borgerliga majoritet har fogat till två
motioner som aktualiserar ändringar i valsystemet vid kommunalfullmäktigevalen.
Det är olyckligt att man kopplat samman dessa ärenden. För min del hade jag
önskat att man kunnat skjuta på dessa motioner till hösten och då behandlat dem
tillsammans med andra motioner som avser valsystemet. Men tydligen fanns det en
stor brådska bland de borgerliga; man ville få en snabb utredning så att
förslag kunde framläggas i så god tid att nya bestämmelser kunde prövas vid
1982 års val.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill då erinra om att vi hittills alltid sökt resonera
oss fram till lösningar, som stöds av så många som möjligt när det gäller
bestämmelser av detta slag. De utgör nämligen ett av fundamenten för den
kommunala demokratin. Nu vill man i kraft av sin majoritet få till stånd en
utredning, och man vill väl söka utnyttja en majoritet som man tror att man har
på våren 1982 eller hösten 1981 till att genomföra en förändring. Jag tror att
det vore olyckligt om man sloge in på den vägen. I stället bör man försöka
resonera sig fram till lösningar, precis som vi gjorde på 1970-talet. Låt mig
få erinra om att vi då resonerade mycket med varandra om de här bestämmelserna.
Dessa resonemang mynnade ut i att de fyra största partierna här i riksdagen
blev eniga om den ordning som nu gäller. Det skedde 1975.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Senare har det väckts motioner i detta ärende. De har
regelbundet avstyrkts av konstitutionsutskottet och avslagits av kammaren.
Senast skedde det på våren 1979. Visserligen hade moderaterna ett särskilt
yttrande, men inte heller de tillstyrkte motionerna utan hänvisade till den
ringa erfarenheten av det gällande valsystemet. Nu plötsligt förenar sig de
borgerliga inom konstitutionsutskottet om att begära en utredning. Det sker på
grundval av motioner från enskilda folkpartister och centerpartister - lägg
märke till att det inte är den borgerliga regeringen som tar initiativ till
detta, utan det är de borgerliga i konstitutionsutskottet som gör det på
grundval av dessa enskilda motioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1979 på våren förklarade man att man inte ägde
tillräckliga erfarenheter. Har då 1979 års kommunalval gett oss nya
erfarenheter som gör det nödvändigt att nu snabbt ompröva reglerna?
Konstitutionsutskottet kunde av tidsskäl inte undersöka vad som hänt på
området. I motionerna finns ingen statistik. I folkpartimotionen anförs det ett
enda exempel, hämtat från Falköping. I centerpartimotionen talas det i allmänna
ordalag om detta. Vad som nämns i folkpartimotionen är att valutslaget i Falköping
inte svarar mot den proportionalism som man vill eftersträva. Man har funnit
att folkpartiet fått "betala" mer än andra partier för sina mandat.
Detta är i och för sig rikfigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De lösningar som sedan föreslås i de båda motionerna
strider mot varandra. I centerpartimotionen finns f. ö. en kritik av den
ordning som</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section303>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>116</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section304>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section305>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>förordas i den folkpartistiska motionen. Enligt min
uppfattning är denna kritik fullt berättigad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Går man ut ifrån den tankegång som bestämmer
folkpartimotionen, nämligen att ungefär lika många röster skall stå bakom varje
mandat, tvingas vi ha mycket stora valkretsar. Jag har inte hört någon föreslå
att vi skall skapa större kommuner för att uppnå en större proportionalitet på
detta område. Motionärerna tänker sig då att till kommunerna flytta över den
ordning som gäller i fråga om riksdagsval och landstingsval, nämligen att man
skall ha fasta mandat och utjämningsmandat och på det sättet åstadkomma en viss
utjämning. Det är naturiigtvis en möjlig lösning. Men det hade varit mycket
intressant om man i folkpartimotionen fört ut tankegängen på något sätt. Jag
kanske får lyssna till en skiss till den föreslagna ordningen här i kammaren
när den nu inte kommit i motionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skall man tvingas valkretsindela alla kommuner för att nå
den här ordningen? Har man ingen valkretsindelning lär man sannerligen inte
kunna få några utjämningsmandat, såvitt man inte skall ha utjämningsmandat
mellan olika kommuner - men det har ingen föreslagit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslaget får också andra konsekvenser, som Sven-Erik
Nordin utvecklat i sin motion och som han kanske också kommer att framställa
här i talarstolen, nämligen att systemet leder till att de partier som har sina
väljare jämnt fördelade i en kommun har större möjlighet att få mandat än
partier som är förankrade i någon del av kommunen. Nu har vi relativt stora
kommuner, och det händer att opinioner till förmån för ett visst parti finns i
bara en del av en kommun. Denna opinion skulle komma till sämre uttryck i
kommunfullmäktige med den föreslagna ordningen än vad som nu är fallet. Vi vet
att det finns landsbygdsdelar i kommunerna, och man vill gärna ha företrädare
för dem. Det finns vidare industrisamhällen insprängda i landsbygdskommuner,
och man vill gärna att det skall finnas också företrädare för dem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den synpunkten måste ställas emot uppfattningen om att man
skall ha så hög grad av proporfionalitet som möjligt inom kommunerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Här kommer också frågan om valkretsarna in. Den centerpartistiska
motionen går ut på att man skall ha större valkretsar. Det är en enklare
lösning än den folkpartistiska, men även den kräver ett resonemang. Det är inte
säkert att dessa större valkretsar alltid leder till större proportionalitet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi kommer då in på något som det resoneras om ganska
mycket i dessa sammanhang, inte minst när det gäller riksdagsval, nämligen aft
man inte får ha så stora valkretsar att inte väljarna uppfattar de valda som
sina företrädare. Mot varandra står sålunda kravet på proportionalitet och
kravet på förbindelse mellan väljare och valda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har här fört resonemang fram och tillbaka. Jag har
gjort det därför att jag saknar sådana resonemang i utskottets betänkande. När
utskottet i en så komplicerad fråga begärt en utredning hade man bort föra
några resonemang. Man borde ha jämfört de lösningar som presenteras i
motionerna och ställt dem mot den ordning som nu råder och även funderat över
om det finns andra uppslag.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 115</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Onsdagen den 9 april 1980</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vissa vallagsfrågor m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>117</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section306>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section307>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 115</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det är möjligt att vi hade kunnat
resonera oss fram till ett enigt betänkande</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Onsdaeen den</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>" ' P °' '" " bråttom när den här frågan
behandlades.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>9 anril
1980</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>' " bråttom med de andra
frågorna, och det instämde jag i, men jag</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>_____________
gjorde det inte i det här fallet. Och nu vill jag faktiskt varna för att man i</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vissa
vallassfrå- fortsättningen skall driva detta ärende med stor brådska.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>eor m m</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Frågorna är, som framgår av mitt
anförande, mycket komplicerade. De</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>har
tidigare lösts under stor enighet. Men det går inte att åstadkomma en</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>sådan
enighet om man snabbt skall pressa igenom ett system som man i dag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:-9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>inte ens har kunnat skissera. De
två motionerna går, som jag redan nämnt, i var sin riktning. Och</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>konstitutionsutskottet
har inte anvisat någon lösning. I denna situation har</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>jag funnit
det riktigast att utskottet avstyrker motionskraven på utredning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:-9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>och att kammaren också avslår dessa
krav. Med detta, herr talman, yrkar jag bifall till den reservation som finns
fogad</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>till
utskottsbetänkandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Under detta anförande övertog
tredje vice talmannen ledningen av kammarens förhandlingar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SVEN-ERIK NORDIN (c):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Som framgår av utskottsbetänkandet har
konstitutionsutskottet behandlat ett knippe motioner i vallagsfrågor. Eftersom
vi befinner oss i det läget att en utredning pågår med uppgift att göra en
allmän översyn av vallagen, varvid vissa av motionsuppslagen redan har aktualiserats,
har utskottet inte tagit ställning i sak till motionerna - man gör bara ett
fillkännagivande i utredningsfrågan. Jag skall därför inte närmare kommentera
motionerna nr 178, 222, 260, 262 och 1045. Om det sedan är möjligt att helt
eller delvis tillgodose motionärerna får vi se när översynsarbetet är färdigt
och frågorna kommer åter på kammarens bord.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Däremot vill jag i likhet med Hilding Johansson
understryka den enighet som präglat utskottsinitiativet beträffande
angelägenheten av att skapa bättre regler när det gäller förutsättningarna och
arbetsgången för att upphäva ett val. Nu gällande ordning är inte
tillfredsställande. Det är exempelvis inte rätt mot väljarna i Hallsbergs
kommun att de skall behöva sväva i ovisshet - så länge som varit fallet den här
gången - om huruvida ett kommunfullmäktigeval skall upphävas eller inte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den nuvarande kopplingen mellan brottsbalk och vallag är
inte bra. Jag har därmed inte sagt att frågan är lättlöst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I en fråga är utskottet inte enigt. Detta framgick av Hilding
Johanssons<br>
anförande. Socialdemokraterna motsätter sig en utredning om valsystemet i<br>
kommunfullmäktigevalen. Jag noterar att man i reservationen avvisar<br>
tanken mycket kärvt och korthugget. Man hänvisar till 1975 års beslut och<br>
säger: "Inget har inträffat som nu ger anledning till annat
ställningstagande."<br>
Det ligger nära till hands att fråga sig om bakgrunden kan vara socialdemo<br>
kraternas inställning till småpartierna. Det är ju småpartierna som ibland<br>
118</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>missgynnas i det nuvarande
systemet. Och naturiigtvis kan förekomsten av</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section308>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section309>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>småpartier
vara ett problem. Men riskerna med småpartier och partisplitt- Nr 115</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ring finns
nog mest på riksdagsplanet. Landets styre bör inte förlamas genom Onsdagen
den</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>en långtgående
partisplittring. Exemplen från andra länder är avskräckande, g april 1980</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Av det
skälet har vi ju i det här landet skapat ett valsystem för riksdagsval _ </span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>med
fyraprocentsspärr och utjämningsmandat.</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vissa vallagsfrå-</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På det kommunala planet är problemet mindre. De
proportionella valen „f. , inom kommunfullmäktige gör det möjligt att välja
effektivt arbetande nämnder och styrelser. Där uppstår inga regeringskriser
till följd av partisplittring. Däremot kan det sprida sig en känsla av maktlöshet
om småpartier, trots ett hyggligt röstunderlag, helt utestängs eller måste
betala ett onödigt högt pris för sina mandat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Reservanterna säger att det nuvarande valsystemet vid
kommunfullmäk-tigevalen fyller högt ställda krav på proportionalitet. Det är
riktigt när det gäller tre fjärdedelar av landets kommuner. Men problemet
ställer sig annorlunda i det 70-tal kommuner som är indelade i valkretsar. Där
har utfallet givit skiftande grad av proportionalitet mellan avgivna röster och
erhållna mandat. I vissa fall - jag utgår från valutslaget 1976 - har
majoritetsförhållandet i kommunfullmäkfige blivit ett annat än vad som skulle
svara mot rösterna i väljarkåren. Sådana utslag väcker förundran hos menige
man.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Huvudfrågan är om man skall gripa tag i problemet. Vi har
nu flera vals erfarenheter som underlag, och enligt utskottsmajoritetens mening
är det dags att göra en prövning av det nuvarande systemet, särskilt som en
allmän översyn av vallagen pågår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om jag avslutningsvis skall framföra en personlig mening
om hur frågan skall lösas, så tror jag att ett system med treprocentsspärr och
utjämningsmandat inte blir en fullgod lösning. Om jag går fill statistiken för
1979 års val skulle det visserligen lösa ett problem i Nyköpings kommun - vpk
skulle då bli representerat - men det skulle skapa ett annat problem i
Sollefteå och Kramfors kommuner, där folkpartiet inte skulle ha blivit
representerat om vi haft treprocentsspärr och utjämningsmandat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Grundproblemet ligger nämligen i själva valkretsindelningen,
och där måste sägas att 15 mandat som minimum i en valkrets är ett för lågt tal
om man verkligen vill uppnå högt ställda krav på proportionalitet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har noterat att Hilding Johansson har varit mycket
försiktig i sin argumentering. Han har sannerligen inte sprängt några broar
eller grävt några diken. Jag vill ta fasta på det. Även om rösterna faller på
ett visst sätt, kan det finnas förutsättningar för resonemang på sikt. Jag tror
att det är möjligt att hitta en lösning. Och jag vill understryka att det är
mycket betydelsefullt att partierna är ense när man skapar nya regler som
gäller valsystemet. Det är en tradition som vi har haft här i landet, och den
skall vi fortsätta med.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I den andan vill jag sluta, även om jag naturligtvis, herr
talman, yrkar bifall till utskottets hemställan på samtliga punkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>119</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section310>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section311>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 115</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>HILDING JOHANSSON (s) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Onsdaeen den</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>" talman! Efter Sven-Erik Nordins stillsamma anförande vill jag
vädja</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>g oppji
lOöH</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>'" honom på två punkter.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>_____________
Min första vädjan är att han som ordförande i den utredning som har hand</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:90.0pt;text-indent:-90.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vissa vnllaasfrå- ' dessa frågor
fill en början koncentrerar uppmärksamheten på de formella brister som vidlåder
det nuvarande systemet, att utredningen klarar upp förhållandet mellan
kommunallag och vallag och att man kanske får en bättre ordning än den
nuvarande i fråga om överklagande av val och i förhållandet mellan brottsbalk,
kommunallag och vallag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Min andra vädjan är: Ha inte för bråttom med frågan om
valsystemet vid kommunfullmäktigeval! Jag hade faktiskt hoppats att vi skulle
ha haft litet mindre bråttom i utskottet och kunnat resonera om detta. Enligt
min mening bör en utredning av detta slag, som rör något av fundamenten för den
kommunala demokratin, föregås av en diskussion inom utskottet av det slag som
vi hade när vi skrev om partiella grundlagsreformer och därmed kunde ge en
grundval för utredningen på ett annat sätt än som nu kunnat ske. Sven-Erik
Nordin måste väl hålla med mig om att de två motioner som har väckts inte
stämmer överens med varandra utan tvärtom står i strid med varandra. Nog hade
det varit bra att på den punkten få en kommentar från utskottet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag är
öppen för resonemang. Men låt oss då gå ut ifrån att vi måste ha valkretsar i
de stora kommunerna, eljest är det omöjligt att lösa problemet. Tänk er
Stockholm som en enda valkrets! Det skulle, synes det mig, vara en ganska
besvärlig ordning. Och utjämningsmandat slår så olika. Alla studier som har
gjorts pekar i den riktningen. Man får helt enkelt väga olika saker mot
varandra. Därför hade jag hoppats att de som nu har talat för detta system
skulle ha presenterat en skiss för oss. Jag är inte rädd för småpartier på det
kommunala området, men proportionaliteten får inte leda till att exempelvis en
del av en kommun blir ställd utanför därför att man har ett system som gynnar
partier med en jämn fördelning över hela kommunen. Sedan undrar jag om vi
verkligen skall räkna folkpartiet som ett småparti, för vilket man skall ha
särskilda regler för att det skall kunna få representation exempelvis i
Falköping. Jag bedömer inte folkpartiet på det sättet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SVEN-ERIK NORDIN (c) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Det är som vanligt enbart angenämt att stå på
motsatt sida<br>
om barrikaden när det är Hilding Johansson som står på andra sidan. Jag vill<br>
bara som ordförande i den utredning som sysslar med den formella översynen<br>
av vallagen betyga att arbetet är så upplagt, att vi just nu koncentrerar oss
på<br>
att lösa frågan om harmoniseringen mellan vallagen och kommunallagen<br>
liksom en del andra angelägna ting. Huruvida uppgiften att utreda<br>
valsystemet till kommunfullmäktigeval kommer att läggas på vår kommitté<br>
vet vi inte. Utredningsväsendet ligger ju i regeringens hand. Lägger<br>
regeringen denna uppgift på oss tar vi givetvis emot den. Läggs den på en<br>
120</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>annan utredning är det inte något
fel i det. Jag utgår ifrån|att var denna</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section312>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section313>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>uppgift än
läggs kommer en lösning inte precis att hastas fram. Så ömtålig Nr 115<br>
som denna fråga är kommer den naturligtvis att behandlas efter kontakter
Onsdaeen den<br>
med partiledningarna. På den punkten tror jag inte att Hilding Johansson g
gpfji logn<br>
behöver känna sig bekymrad.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>__________ </span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=97 height=34>
<tr>
<td valign=top align=left height=34 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vissa
vallagsfrågor m. m.</span></i></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sedan är det sant att de här två motionerna strider mot
varandra. Det är därför som utskottet inte har sagt något annat om dem än att
man får utreda frågan. Argumenteringen får väl prövas av dem som sedan skall
granska motionerna. Jag känner mig helt övertygad om att de argument som jag anfört
i min motion håller rätt väl. Det har jag ju fått bestyrkt av Hilding
Johanssons inlägg här.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi skall naturligtvis behålla en indelning på flera
valkretsar i de kommuner där en sådan behövs - det är inte fråga om något
annat. Jag tror emellertid inte att det är riktigt bra att som i t. ex.
Katrineholm dela upp en kommun med 30 000 invånare i tre valkretsar. Det är
inte rätt mot småpartier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>HANS PETERSSON i Hallstahammar (vpk):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag tar till orda med anledning av de två
motioner som har beståtts det största meningsutbytet här i kammaren, dvs. de
motioner som innehåller krav på en översyn av valsystemet vid
kommunfullmäktigevalen. Jag gör det inte enbart i egenskap av ledamot av ett
småparti. De politiska konjunkturerna växlar, och det finns småpartier - både
nuvarande och blivande - som kanske kommer att ha glädje av att den kommunala
demokratin och rättvisan i valsystemet utvidgas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I den ena motionen, nr 1042, kritiseras förhållandet att
ett mandat kan kosta olika många röster för olika partier på grund av
valkretsindelningen. Man säger att ett rättvisare system skulle uppnås om
mandaten fördelades på samma sätt som i riksdags- eller landstingsval. I
motionen sägs inget om procentspärrar, men eftersom man önskar en rättvis
fördelning av mandaten utgår jag från att man i sitt åberopande av riksdags-
och landstingsval inte åsyftar de odemokratiska spärrar på 4 resp. 3 % som
finns där.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I den andra motionen, nr 1563, kritiseras samma
förhållande, dvs. den orättvisa fördelningen av mandaten i kommunalvalen. Men
man påpekar där också att införandet av spärrar i samband med en eventuell
förändring skulle slå mycket orättvist mot mindre partier, eftersom ett litet
parti kan vara nära ett mandat i en valkrets men hamna under en procentgräns
när resultatet för hela kommunen sammanräknas. För vår del kan jag bara säga.
med utgångspunkt i erfarenheter från arbete som ombudsman i Sörmlands distrikt,
att just de kommuner som har nämnts - Katrineholm och Nyköping - är sådana där
vi ligger mycket nära mandat och där vi skulle tjäna mycket på att få en
rättvisare fördelning. I motionen förespråkar man ändrade regler för minsta
antal mandat i en valkrets, så att det blir flera mandat att fördela per
valkrets och på så sätt större chans för en rättvis fördelning i förhållande
till antalet avgivna röster.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Trots att motionerna är olika i sin argumentering har de
en väsentlig sak<br>
gemensam, nämligen att de tar upp den viktiga frågan om en rättvis och<br>
proportionell fördelning av mandaten i kommunfullmäktigevalen - dvs. en</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>121</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section314>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section315>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 115</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>fråga som vi i vänsterpartiet
kommunisterna drivit under lång tid. Vi har</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>O d ppn
den</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>också så långt jag kunnat flnna i
handlingarna motionerat varje år i frågan</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>,T
., , non</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>men fått avslag. Just i år avstod
vi från att motionera, med hänsyn till att det</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>9 april
1980</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>"</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>-'</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>_____________ skulle
läggas fram ett förslag i höst och till att vi då skulle kunna återkomma</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I/'</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>nllnpsfrå</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>med motioner i frågan. Nu
föreligger emellertid två borgerliga motioner, och</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=15>
<tr>
<td valign=top align=left height=15 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>gor
m. m.</span></i></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>de har
fått en välvilligare behandling av utskottsmajoriteten än vad tidigare
vpk-motioner i ärendet har fått. Utskottsmajoriteten säger att de motioner som
väckts kan gå vidare till regeringen och bör bli föremål för utredning av 1978
års vallagskommitté.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hänvisning till den uppfattning som vpk tidigare klart
har deklarerat, bl. a. i en motion till 1977/78 års riksmöte, där det bl. a.
sägs att "varje kommun som indelas i valkretsar bör ha ett system med
utjämningsmandat, men utan att vara förenat med procentspärr", tycker vi
att dessa båda motioner - trots att de står emot varandra - har den viktiga
gemensamma beröringspunkten att de syftar till en bättre och rättvisare lösning
av problemen i samband med kommunalvalen. Vi anser därför att man också kan
följa utskottsmajoritetens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Överläggningen var härmed avslutad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. 1 a</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottets hemställan bifölls.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. I b</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Propositioner gavs på bifall till dels utskottets
hemställan, dels reservationen av Hilding Johansson m. fl., och förklarades
den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan Hilding
Johansson begärt votering upplästes och godkändes följande
voteringsproposition:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den som vill att kammaren bifaller konstitutionsutskottets
hemställan i</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>betänkande 43 mom. 1 b röstar ja.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>den det ej
vill röstar nej.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vinner
nej har kammaren bifallit reservationen av Hilding Johansson</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>m.fl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vid omröstning genom uppresning
förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då
Hilding Johansson begärde rösträkning verkställdes votering med
omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ja - 177</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nej - 139</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Avstår
1</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mom. 2</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:100.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottets hemställan bifölls. 122</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section316>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section317>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ 19
Skattepolitikens inriktning</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 115</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;text-indent:297.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Onsdagen den Föredrogs
skatteutskottets betänkande 1979/80:27 rned anledning av g gnpji 19«0</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>motioner om skattepolitikens inriktning m. m.</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>___________ </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section318>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I detta betänkande behandlades motionerna 1979/80:466 av
Esse Petersson (fp),</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Skattepolitikens
inriktning</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section319>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1979/80:611 av Lars Werner m. fl.
(vpk), vari hemställts att riksdagen beslutade hos regeringen begära att en
parlamentarisk utredning tillsattes för att utreda frågan orn övergång till en
progressiv statskommunal enhetsskatt,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1979/80:789 av Björn Köriof (m),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1979/80:1102 av Erik Olsson rn. fl. (m) såvitt nu var i
fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1979/80:1104 av Olof Palme m. fl.
(s), vari under punkterna 1-3 och 7 hemställts att riksdagen skulle</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>besluta anta de
allmänna riktlinjer för reformeringen av skattesystemet som anförts i motionen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>besluta som sin
mening ge regeringen till känna vad som anförts i motionen om arbetet
bruttoskattekommittén.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>besluta anhålla
hos regeringen om att i samband med de aviserade utredningarna på skatteområdet
även utreda</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>a)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>hur
egenföretagarnas avdrag skulle fördelas på rörelsen och den privata ekonomin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>b)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>hur den
nuvarande rätten att dra av underskott i en förvärvskälla från inkomsten i en
annan skulle begränsas,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>c)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>hur man skulle
kunna begränsa själva förvärvskällebegreppet sä att t. ex. hobbyliknande
verksamheter skildes bort,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>7. besluta hemställa hos regeringen
att den växande klyftan mellan löntagare och egenföretagare skulle
uppmärksammas och åtgärdas i det fortsatta utredningsarbetet på skatteområdet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section320>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1979/80:1109 av Lars Werner m. fl. (vpk), vari under
punkterna 1-3, 8, 9 och 11 hemställts att riksdagen beslutade</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>att som sin
mening ge regeringen till känna vad som i motionen framförts beträffande
avdragssystemet i beskattningen och att detta tillfördes direktiven till den av
regeringen aviserade utredningen angående underskottsavdragen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>att upphäva
inflationsskyddet på skatteskalorna,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>att beträffande
marginalskattespärr anta av motionärerna framlagt förslag till lag om
upphävande av lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>8. att
beträffande höjning av förmögenhetsbeskattningen anta av motio-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>123</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section321>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section322>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 115</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>närerna framlagt förslag till lag om ändring i lagen
(1947:577) om statlig</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Onsdagen den</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>förmögenhetsskatt,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>9 anril
1980</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>____ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>' '* beträffande
80/85-procentsregeln anta av motionärerna framlagt<br>
_____________ </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>förslag till lagom upphävande av
lagen (1970:172) om begränsning av skatt i</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skattepolitikens v.ssa fall,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>./ •</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>11. att hos regeringen begära att
förslag förelades riksdagen som innebar</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>att
skattefriheten för vissa stiftelser upphörde i enlighet med vad som anförts i
motionen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1979/80:1579 av Anna Eliasson m.
fl. (c), vari hemställts att riksdagen hos regeringen begärde en skyndsam
utredning och förslag om en begränsning av rätten till avdrag för underskott i
förvärvskälla,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1979/80:1583 av Gunnel Jonäng (c),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1979/80:1597 av Lars Werner ni. fl. (vpk), vari hemställts</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1,<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>att riksdagen
skulle anhålla hos regeringen om tilläggsdirektiv för bruttoskatteutredningen i
enlighet med de i niotionen framförda synpunkterna,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2,<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>att riksdagen
beslutade höja den statliga bostadsskatten med 10 procentenheter till 50 %,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3,<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>att riksdagen
skulle anhålla hos regeringen om skyndsam utredning av möjligheterna för en
demokratisering av besluten om obeskattade reserveringar inom företagen i
enlighet med vad som anförts i motionen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4,<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>att riksdagen
upphävde förordningen om avdrag vid inkomsttaxeringen för viss aktieutdelning,
den s. k. Annell-lagen, med verkan från dén 1 juli 1980.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5,<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>att riksdagen
hos regeringen skulle anhålla om förslag till begränsning av möjligheterna till
skattefria fonderingar inom företagen via avskrivnings-och
nedskrivningsmöjligheter samt begränsning av driftkostnadsbegreppet i enlighet
med vad som anförts i niotionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>6,<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>att riksdagen
skulle anhålla hos regeringen om utredning av utdelningsbeskattningen i
skärpande syfte, i enlighet med vad som anförts i motionen, och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1979/80:1854 av Lars Werner m. fl.
(vpk), vari under punkterna 1 och 3 hemställts att riksdagen beslutade</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1. att hos regeringen anhålla om förslag till slopad
mervärdeskatteeffekt på livsmedel,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3, att hos regeringen anhålla om förslag till införande av
en arbetsgivaravgift, med undantag för kommuner och landsting, beräknad på
företagens omsättriing så att den till statskassan inbringade minst 6 000 000
000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>124</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section323>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section324>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottet hemställde</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>beträffande
statskommunal enhetsskatt att riksdagen skulle avslå motionerna 1979/80:466 och
1979,/80:611,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>beträffande
indexregleringen av skattesystemet och marginalskattespärren att riksdagen
skulle avslå motionerna 1979/80:1104 yrkande 1 i niotsvarande del och
1979/80:1109 yrkandena 2 och 3,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>beträffande
reformering av avdragssystemet m, rn, att riksdagen skulle avslå</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>a)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>motion
1979/80:1104 yrkande 1 i motsvarande del samt yrkandena 3 a-c och 7,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>b)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>motion
1979/80:1109 yrkande 1,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>c)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>motion
1979/80:1579,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>beträffande
viss begränsning av ränteavdrag att riksdagen skulle avslå motion 1979/80:1583,
och motion 1979/80:1102 i motsvarande del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>beträffande
sparavdraget att riksdagen skulle avslå inotion 1979/ 80:789.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>6.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>beträffande
försäkringsavdraget att riksdagen skulle avslå motion 1979/80:1102 i
motsvarande del,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>7.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>beträffande
produktionsbeskattning att riksdagen skulle avslå motionerna 1979/80:1104
yrkande 2 och 1979/80:1597 yrkande 1,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>8.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>beträffande
skärpt bolagsskatt, förmögenhetsskatt m. m. att riksdagen skulle avslå
motionerna 1979/80:1109 yrkandena 8. 9 och 11 samt motion 1979/80:1597 yrkande
2.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>9.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>beträffande
företagsbeskattning att riksdagen skulle avslå motion 1979/80:1597 yrkandena 3,
4. 5 och 6.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10. beträffande slopande av mervärdeskatteeffekt på
livsmedel och<br>
införande av en allmän arbetsgivaravgift att riksdagen skulle avslå motion<br>
1979/80:1854 yrkandena 1 och 3.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 115</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Onsdagen den 9 april 1980</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skattepolitikens inriktning</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section325>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Följande tre reservationer hade
avgivits av Erik Wärnberg, Valter Kristenson, Rune Carlstein, Olle Westberg i
Hofors. Hagar Normark, Bo Forslund och Anita Johansson (alla s):</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>/. beträffande indexreglering av
skattesystemet och marginalskattespärr. vari reservanterna ansett att utskottet
under 2 bort hemställa</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>att riksdagen med bifall till
motion 1979/80:1104 yrkande 1 i motsvarande del och med anledning av motion
1979/80:1109 yrkande 2 samt med avslag på motion 1979/80:1109 yrkande 3 gav
regeringen till känna vad reservanterna anfört i fråga om indexreglering av den
statliga inkomstskatteskalan.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section326>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2. beträffande reformering av avdragssystemet m. in., vari
reservanterna ansett att utskottet under 3 bort hemställa</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>att riksdagen med bifall till motion 1979/80:1104 yrkande
I i motsvarande del och yrkandena 3 a-c och 7 samt med anledning av motionerna
1979/80:1109 yrkande 1 och 1979/80:1579 beslutade godkänna de riktlinjer för en
reformering av inkomstskatten sorn förordats i inotion 1979/ 80:1104,</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>125</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section327>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:6.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section328>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 115</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Onsdagen den 9 april 1980</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skattepolitikens inriktning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>126</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>3. beträffande
produktionsbeskattning, vari reservanterna ansett att utskottet under 7 bort
hemställa</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>att riksdagen med bifall till motion 1979/80:1104 yrkande
2 och med avslag på motion 1979/80:1597 yrkande 1 beslutade som sin mening ge
regeringen till känna vad reservanterna anfört i fråga om
produktionsfaktorsskatt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>VALTER KRISTENSON (s):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Under många årtionden har principen skatt
efter bärkraft varit ledande vid den statliga beskattningen. Denna princip har
tagit sin konkreta utformning i den statliga progressiva skatteskalan. Inget i
riksdagen representerat parti har något gång yrkat på någon förändring. Detta
betyder att vi är överens om att skatterna har två mycket betydande uppgifter.
Den första är att möjliggöra en effektiv finansiering av den offentliga verksamheten.
Den andra uppgiften är att bidra till en jämnare fördelning av de disponibla
inkomsterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Detta skattesystem har ökat den personliga friheten för
alla medborgare. Det är också ett uttryck för en ökad solidaritet människor
emellan. Vi har genom detta kunnat skapa en sjukvård och en social omvårdnad,
som är tillgänglig för alla oavsett inkomst och förmögenhet. Det är genom
skatter och avgifter som vi har kunnat skapa trygghet åt de gamla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Genom den förda skattepolitiken har vi kunnat kraftigt öka
utbildning och forskning samt öppna utbildningsmöjligheter för både ungdomar och
vuxna som tidigare av ekonomiska skäl utestängdes från fortsatt utbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är också genom ett på solidaritetens grund byggt
avgiftssystem som samhället kan ge alla en ekonomisk trygghet vid sjukdom,
olycksfall och arbetslöshet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skatterna och avgifterna har varit de instrument med
vilkas hjälp vi har kunnat förvandla vårt land från ett utpräglat
privilegiesamhälle till en välfärdsstat. Men denna utveckling har inte skett
utan motstånd från de ekonomiskt starka inkomstgrupperna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arbetarrörelsen fick föra en lång kamp innan principen
skatt efter bärkraft blev accepterad. Under hela denna tid har vi fått kämpa
mot de krafter som velat förhindra välfärdsstatens framväxt och den fortgående
utjämningen av inkomster och förmögenheter. Men enigheten är kanske inte lika
stark nu som tidigare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna uppfattning kom till synes under framför allt de två
senaste valrörelserna. Då framhöll företrädare för de borgerliga partierna att
skatterna var asociala, och det ställdes ut långtgående löften om skattesänkningar.
Man angrep bl. a. det som kallades rundgången mellan skatter och bidrag.
Naturligtvis besvarades aldrig frågorna om vad detta konkret skulle betyda för
olika grupper av befolkningen i vårt samhälle. Men några skattesänkningslöften
har de borgerliga regeringarna ändå genomfört, bl. a. ändringarna i den
statliga skatteskalan, införandet av indexregleringen och avskaffandet av den
allmänna arbetsgivaravgiften. Detta är bara några exempel på
skattesänkningarsom har genomförts. Men alla förändringar har givit till
resultat att personer eller grupper som redan har stora inkomster och</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section329>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section330>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>som redan
är förmögna har erhållit ökade inkomster och förmögenheter. De Nr 115</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>som har
fått avstå medel till detta är låginkomsttagarna, bl. a. genom en Onsdaeen
den</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>minskning
av till dem utgående socialbidrag.</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>g anril 1980</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Dessa
åtgärder har bl. a. givit till resultat att vi för det kommande _______ </span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=91 height=33>
<tr>
<td valign=top align=left height=33 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Skattepolitikens
inriktning</span></i></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>budgetåret
får ett underskott på ca 55 miljarder kronor. Detta underskott måste täckas
antingen genom en minskning av den offentliga sektorn eller genom upplåning
inom eller utom landet. Finansieringen av statens utgifter genom att låna
pengar har givit till resultat att vi nu under de fyra senaste åren har utom
landet lånat över 24 miljarder kronor. På dessa lån skall betalas ränta, och de
skall amorteras av. Det blir en av de största utgiftsposterna under många
årtionden framåt. Det är alltså kommande generationer inkomsttagare som får denna
ekonomiska börda att återbetala.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi socialdemokrater i skatteutskottet har till detta
betänkande fogat tre reservationer. För det första bör indexregleringen upphöra
och ersättas med regelbundet återkommande justeringar av den statliga
skatteskalan. Dessa justeringar bör samordnas med de skattereformer i övrigt
som enligt all sannolikhet kommer att bli nödvändiga under åtskilliga år
framdeles. Dessa skattereformer skall naturligtvis vara totalfinansierade så
att statens upplåning kan minska.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För det andra bör det ankomma på den av regeringen
aviserade utredningen orn rätten att tillgodogöra sig avdrag för underskott i
förvärvskälla att framlägga förslag i berörda hänseenden. Denna utredning bör
också föreslå regler om hur den nuvarande rätten att dra av underskott i en
förvärvskälla från överskott i en annan skall begränsas och hur exempelvis
hobbyliknande verksamhet skall utmönstras ur förvärvskällebegreppet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För det tredje bör det mer betydande reformarbetet på
skatteområdet söka återställa rättvisan och förhindra skatteflykt och
skattefusk. Enligt reservanternas mening är det möjligt att uppnå detta
resultat genom att införa en produktionsfaktorsskatt så snart som möjligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lyied detta, herr talman, yrkar jag
bifall till de tre socialdemokratiska reservationerna.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section331>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>TOMMY
FRANZÉN (vpk):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Skattepolitiken är en del av den ekonomiska
politiken. Den ekonomiska politik som förs i Sverige är rent kapitalistisk.
Grunden för den är de kapitalistiska vinstintressena. Dessa står i motsättning
till de breda massornas, arbetarnas och tjänstemännens, intressen, såsom
exempelvis arbete åt alla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringens finans- och skattepolitik är riktad mot de
arbetande människorna och deras situation och innebär en ensidig plädering för
större vinster och ökad makt över samhällsekonomin för de stora
exportföretagen, storfinansens företag. Härigenom ser regeringen lösningen på
de ekonomiska problemen. De ledande kapitalisternas vinstintressen ses som
identiska med nationens intressen. Därför skall allt annat stå tillbaka för
kapitalets behov. Så har överheten alltid motiverat sina privilegier, och så
sker också mycket påtagligt i den strid om avtalen som nu försiggår. Där</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>127</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section332>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section333>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 115</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Onsdagen den 9 april 1980</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skattepolitikens inriktning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>128</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>hävdar Arbetsgivareföreningen, med stöd av regeringen, att
lönerna skall ligga still till förmän för ökade vinster i företagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skattepolitiken har på intet vis underlättat vare sig
denna eller tidigare avtalsrörelser. Tvärtom har de senaste årens borgerliga
skattepolitik medfört att huvudparten av de arbetande åsamkats kraftiga
reallönesänkningar. Det förslag till lösningar som regeringen presenterat i
lönerörelsen har naturligtvis fått stöd endast av arbetsgivarna. Förslagets
klasskaraktär av ensidig uppställning för de ledande kapitalisternas krav har
genomskådats av löntagarorganisationerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Minskade skattebördor på de redan privilegierade och ökade
bördor på det stora flertalet har blivit resultatet av den borgerliga
skattepolitikens genomförande. En fortsättning på den inslagna vägen syns klart
i de olika utredningar som gjorts och i uttalanden som kommer från regeringen.
En fortsättning kommer att innebära ytterligare överförande av bördorna till de
lönearbetande till fördel för dem som lever på kapitalistisk spekulation - till
fördel för utskottsmajoritetens uppdragsgivare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I skatteutskottets betänkande behandlas en mängd förslag
från vpk beträffande skattepolitikens inriktning. Här vill jag med en gång tala
om att Sven Henricsson senare i debatten kommer att beröra framför allt
frågorna om matmomsens slopande, införande av arbetsgivaravgifter på sex
miljarder med undantag för kommuner och landsting samt övergång till en
progressiv statskommunal enhetsskatt. Grundtesen i våra förslag innebär en
radikalt ny skattepolitik, som syftar till att överföra skattebördorna på dem
sorn med nuvarande system på ett eller annat sätt kan undgå beskattning. Den
som med nuvarande system har möjlighet att smita ifrån beskattning måste sättas
åt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En av de stora frågorna i detta avseende är det nuvarande
avdragssystemet och dess möjligheter för vissa kategorier att utnyttja detta
till sin fördel. Debatten har varit omfattande och har också resulterat i att
frågan till en del skall utredas. Jag vill poängtera att vpk är det parti som
har drivit frågan om inskränkningar i avdragsmöjligheterna. I vår motion 1109
tar vi också upp detta problem och förordar tilläggsdirektiv till utredningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avdragssystemets nuvarande utformning ter sig alltmer
stötande. Det fordras höga inkomster för att man över huvud taget skall kunna
tillgodogöra sig stora avdrag. Taxeringsstatistiken visar också hur avdragens
storlek ökar starkt med stigande inkomster. Även om avdragen vore lika stora,
skulle de ha olika värde för personer i olika inkomstklasser. På grund av den
progressiva skatteskalan betyder ett och samma avdrag större nedsättning av den
utgående skatten ju större inkomsten är.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avdragssystemet är omfattande och komplicerat. Det är
lättare att utnyttja för välutbildade och för sådana som kan anlita skickliga
experter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vissa delar av avdragssystemet kan utnyttjas för att
omvandla löpande inkomster tiil kapitalvärdestegring. Denna beskattas enligt
nuvarande regler med en lägre procentsats när den realiseras. Kombinationen av
avdrag för utgiftsräntor och inflation innebär att låntagarnas
förmögenhetsbildning</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section334>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section335>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>subventioneras på framför allt småspararnas bekostnad.
Verkningarna av ränteavdragen har snedvridande effekter även från
samhällsekonomisk synpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vänsterpartiet kommunisterna kräver att hela
avdragssystemet görs om. De flesta avdrag bör helt slopas. Ränteavdragen måste
begränsas till att gälla endast ränta på en begränsad skuldsumma. Befogade
avdrag bör ske från skatten i stället för som nu från inkomsten, så att
avdragets värde blir lika för alla,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I 8 kap, i slutbetänkandet från 1972 års skatteutredning
diskuteras huvudsakligen avdrag för underskott i förvärvskälla som uppkommer om
de avdragsgilla omkostnaderna överstiger intäkterna. Vi kan klart konstatera
att underskottsavdragen har ökat starkt under de senaste årtiondena, både
nominellt och i förhållande till den totala, sammanräknade inkomsten. Taxeringsåret
1956 uppgick de till 180 milj. kr., vilket motsvarade 0,6 % av den
sammanräknade inkomsten. Taxeringsåret 1976, alltså tjugo år senare, hade de
ökat till 9 100 milj. kr., vilket då motsvarade 4,2 % av den sammanräknade
inkomsten. De såväl antalsmässigt som beloppsmässigt dominerande
underskottsavdragen uppkommer genom avdrag för räntekostnader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Upplånat kapital kan användas på olika sätt. Det kan
användas för lyxkonsumtion. Genom avdragsrätten för räntorna blir den effektiva
räntan mycket låg för personer med mycket höga inkomster. Det lånade kapitalet
kan placeras i villafastighet. Genom avdragsrätten för räntorna ger det vid
gällande beskattningsregler en lägre bostadskostnad än vid boende under andra
ägandeformer - hyreslägenhet eller insatslägenhet av traditionellt slag.
Kapitalet kan också placeras i andra fasta värden. Genom inflationen ökar
förmögenheten starkt, och vid försäljning kan vinsten inkasseras. Den beskattas
lågt som realisationsvinst eller beskattas inte alls. Det lånade kapitalet kan
också placeras i rörelse eller jordbruksfastighet. Underskott i denna
förvärvskälla kan av höginkomsttagare användas sorn avdrag gentemot inkomst av
tjänst eller annat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Såsom betonas i utredningen kan frågan om
underskottsavdragen och de bakomliggande ränteavdragen i fråga om "annan
fastighet" inte ses enbart ur skattepolitisk synvinkel utan också såsom en
bostadspolitisk fråga. Ränteavdragen blir emellertid därför inte mera
berättigade. Som också utredningsmajoriteten medger driver de upp fastighetspriserna
i en takt som annars inte vore möjlig. Det är också stötande att genom systemet
med ränteavdrag den faktiska boendekostnaden för ett och samma hus blir högst
olika för personer med olika inkomster. Den som har höga inkomster bor
billigare än den som har den lägre inkomsten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Självfallet finns det problem med en begränsning av
ränteavdragen. Det finns en stor spridning mellan avdragsbelopp som förekommer
för småhus såväl regionalt som beroende på förvärvstidpunkt och villkor. Vissa
orättvisor kan uppstå. Men frågan är om man därför skall bevara den oändligt
större orättvisa som ligger i det nuvarande avdragssystemet. Detta kan enligt
vår uppfattning inte vara riktigt. Ett tak för rätten till ränteavdrag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>9 Riksdagens protokoll 1979/80:114-116</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 115</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Onsdagen den 9 april 1980</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skattepolitikens inriktning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>129</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section336>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:2.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section337>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 115</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Onsdagen den 9 april 1980</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skattepolitikens inriktning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>130</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>bör införas. Begränsningsregeln bör utformas så, att
avdrag medges för räntor på ett begränsat skuldbelopp. På skuldbelopp däröver
medges alltså inga ytterligare avdrag. Man kan möjligen tänka sig vissa
övergångsbestämmelser för ett sådant här nytt system.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Medgivna avdrag bör ej ske som nu med avdrag från
inkomsten, utan de bör omvandlas fill avdrag direkt från skatt med en viss
procentsats av räntebeloppet. Ett sådant förfarande skulle göra avdragen
rättvisare. Det skulle ge de avdragsberättigade samma skatteavdrag för samma
räntor oavsett vilken inkomstnivå de har. De högavlönade skulle inte gynnas i
förhållande till de med lägre inkomster.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Möjligheterna till ett system där ränteskulder på lån för
lyxkonsumtion icke görs avdragsgilla bör alltså prövas. Detsamma gäller för de
olika köpkorten och andra former av köpkrediter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rätten att göra avdrag för underskott i en förvärvskälla
från inkomsten i en annan förvärvskälla bör slopas i sin nuvarande utformning
och kan t. ex. ersättas med följande princip:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Intäkterna i de olika förvärvskällorna fastställes brutto,
dvs. före eventuella kostnadsavdrag. Från denna sammanlagda bruttoinkomst görs
grundavdrag och eventuella extra avdrag, exempelvis för pensionärer. De skilda
utgifterna i resp. förvärvskälla sammanföres. Avdrag medges sedan med viss
procentsats för dessa kostnader mot den skatt som räknas fram för
förvärvskällorna, i form av skattereduktion. Inkomst av rörelse, dvs. de fall
där näringsidkare bedriver verksamhet som enskild firma eller i handels-eller
kommanditbolagsform, bör särskiljas från den vanliga inkomstberäkningen. Där
bör bl. a. gälla att underskott i rörelse inte får kvittas mot övriga
inkomster. Överskott av rörelse bör därefter läggas ovanpå den övriga inkomsten
vid beräkning av skatt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avdraget för s. k. kapitalförsäkringar bör i likhet med
andra avdrag omvandlas till avdrag från skatt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1972 års skatteutredning diskuterade en eventuell höjning
av det nuvarande schablonavdraget under inkomst av tjänst från 100 kr. till 500
kr., men man stannade slutligen för ståndpunkten att kostnaden inte står i
rimlig proportion till de förenklingsvinster som kan uppnås genom en sådan
höjning. Man tycks emellertid förbise de fördelar som genom en höjning av
schablonbeloppet uppstår för de skattskyldiga. Vissa större kostnader måste
fortfarande ligga utanför ett schablonavdrag av denna storlek, men
målsättningen bör vara att åstadkomma en fortsatt höjning. Utgångspunkten kan
vara av utredningen diskuterade 500 kr., men även detta belopp bör förvandlas
till ett avdrag på skatten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även när det gäller kostnaden för resor mellan bostad och
arbetsplats måste avdraget förvandlas från inkomstavdrag till skattereduktion.
Det är orimligt att som nu en och samma reskostnad har helt olika betydelse
från skattesynpunkt beroende på om inkomsten är hög eller låg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vissa avdrag bör också avskaffas. Det gäller bl. a. det s.
k. sparavdraget och det extra avdraget under inkomst av annan fastighet. Dessa
avdrag kan möjligen i stället ersättas av en viss skattereduktion.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section338>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section339>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Alla former av
representationsavdrag bör avskaffas. Varje skattskyldig har nödvändiga
levnadsomkostnader, men de får ej dras av vid taxeringen. Det finns ingen som
helst anledning att personer med särskilt dyrbara levnadsvanor skall få göra
avdrag härför, vilket faktiskt är innebörden i de nuvarande reglerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Detta är grunderna som vi anser bör tas i beaktande av den
utredning om bl. a. underskottsavdragen som håller på att tillsättas. Enligt de
tongångar som hittills nått ut från regeringen har direktiven dock begränsats
till att gälla enbart underskottsavdrag. Att frågan om ett räntetak eller
likvärdigt skulle utredas har avfärdats av budgetministern vid flera
tillfällen. Inskränkningar i den nuvarande rätten att göra avdrag för räntor
som man har i samband med sitt boende skulle alltså inte kunna komma i fråga.
Vpk föreslår i motionen att frågan om ett räntetak ges som tilläggsdirektiv
till utredningen, och till detta säger utskottet i betänkandet att våra krav är
eller kommer att bli tillgodosedda. Det är naturligtvis bra, men jag måste
utifrån detta ställa frågan till utskottets föredragande: Innebär utskottets
mening i det här avseendet att direktiven vidgas i förhållande till vad som
hittills blivit känt genom budgétministern? Om så är fallet, tolkar jag det så
att vår motion blivit bifallen på denna punkt och att utredningens direktiv
kommer att omfatta även någon form av tak för boenderäntor samt att en mängd av
de nuvarande avdragsmöjligheterna utmönstras. Mot den bakgrunden finner jag
inga skäl fill att yrka bifall till motion 1109, yrkande 1.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men det finns också andra frågor som behöver besvaras. Jag
vill i det sammanhanget säga att det är beklagligt att inte någon ansvarig från
regeringen är här, men jag utgår från att utskottets föredragande är så väl
förtrogen med vad utskottet sysslar med att jag i alla fall kan få svar på mina
frågor. Den utredning som håller på att tillsättas och som skall behandla just
dessa avdragsfrågor kommer att vara en s. k. parlamentarisk utredning. Efter
vad jag erfarit kommer denna utredning att bli öppen endast för fyra parfier.
Detta innebär att vänsterparfiet kommunisterna i gammal vanlig odemokratisk
ordning ställs utanför. Jag vill därför fråga: Vad finns det för motiv för att
ställa enbart vpk utanför denna utredning? Är det kanske att vpk är det parti
som under alla år verkligen har drivit frågan om kraftiga inskränkningar i
avdragssystemet? Eller är det samma skäl som ligger bakom som när de fyra
övriga partierna här i riksdagen ställde vpk utanför utskottsarbefet? Eller
finns det några andra motiveringar till detta odemokratiska handlande? I så
fall skulle det vara bra om dessa blev redovisade här och nu. Det är säkert
många också utanför det här huset som ställer sig undrande till varför det
förhåller sig på detta sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I reservation 2 tar socialdemokraterna upp det norska s.
k. Kleppesyste-met. Från vår sida är vi inte överens med socialdemokraterna på
den här punkten. Systemet medför synnerligen frikostiga avdragstak samtidigt
som en proportionalitet i beskattningen införs för inkomster upp till 100 000
kr. Vi har i våra motioner visat hur vi anser att man bör komma till rätta med
avarterna i beskattningen, och vi vidhåller att våra förslag hittills är de
bästa. Den socialdemokratiska reservationen tar alltså inte upp de förslag till</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 115</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Onsdagen den 9 april 1980</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skattepolitikens inriktning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>131</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section340>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section341>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 115</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Onsdagen den 9 april 1980</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skattepolitikens inriktning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>132</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>inriktning av skattepolitiken som våra motioner syftar
till, och därför kommer vi att avstå från voteringen avseende reservation 2.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En annan fråga som debatterats ganska omfattande under de
senaste åren är frågan om den s. k. inflationsskyddade skatteskalan. I samband
med införandet av inflationsskyddet diskuterades att också en marginalskattespärr
skulle införas. En sådan infördes förra året. Det är förvånande att
socialdemokraterna nu frångått kravet på ett slopande av denna marginalskattespärr.
Den gynnar ju endast ett fåtal höginkomsttagare. Till skillnad från
socialdemokraterna har vänsterpartiet kommunisterna fortfarande den
uppfattningen att marginalskattespärren skall slopas. Vi har tagit upp detta i
vår motion, och vi kommer tydligen att få slåss ensamma för ett slopande av
denna orättvisa marginalskattespärr i fortsättningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Systemet med inflationsskyddade statsskatteskalor bidrar
till att skärpa inkomstskillnaderna. Genom systemet undantas generellt en lika
stor procentuell andel av de nominella löneökningarna från beskattning, och
detta har flera negativa effekter. Framför allt leder det till obefogade
skattelättnader för höginkomsttagaren. För vpk är detta icke acceptabelt, och
därför vill vi också i konsekvens med våra tidigare ställningstaganden slopa
inflationsskyddet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi anser att en övergång till en allmän
produktionsbeskattning bör utgöra ett av huvudmålen för en reformering av vårt
skattesystem. Med allmän produktionsbeskattning avses användandet av flera skattebaser,
t. ex. företagens omsättning samt råvaru- och energiförbrukning, i syfte att få
en skatteform som kan överta huvuddelen av ansvaret för indragandet av
erforderliga skattemedel till statskassan. Skatterna skall dock även bidra till
att uppnå andra mål. Så bör t. ex. en differentiering med hänsyn till
produktionens nytta kunna tänkas liksom hänsyn till energiförbrukning och
liknande. Den kan även tänkas fungera som ett element i allmänpolitiska och
regionalpolitiska strävanden. Tanken på en närmare utredning av denna
skatteform framförde vpk redan genom sin representant i 1972 års
skatteutredning. När den dåvarande regeringen år 1979 äntligen tillsatte
bruttoskattekommittén kunde vi dock konstatera att man i direktiven i viktiga
avseenden inte tagit hänsyn till de synpunkter som vi förde fram om
utredningens inriktning. Med anledning härav får vi återigen begära
tilläggsdirektiv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Produktionen utgör en naturlig bas för beskattning. En
viktig fördel är de förenklingar som kan vinnas i taxeringshänseende genom
avlastning av den ordinära inkomstbeskattningen. Taxeringsorganisationen kan då
i betydligt högre grad inriktas på att stoppa den kvalificerade skatteflykten
och liknande avarter inom inkomstskattesystemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förutom ett förenklat förfarande för att administrera
samhällets inkomster finns andra fördelar. Ett produktionsbeskattningssystem
har i utbyggt skick en betydande styreffekt på samhällsekonomin. Detta kan med
fördel användas för att uppnå önskvärda politiska mål. Exempelvis skulle en
beskattning av andra "produktionsfaktorer" än arbetskraften kunna
leda till en dämpning av tendensen att ersätta arbetskraft med datorer.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section342>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section343>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Som bekant utnyttjas f. n. främst
två typer av bruttoskatter i det svenska skattesystemet: mervärdebeskattningen
och arbetsgivaravgifterna. Vi anser att en produktionsbeskattning av den modell
som vi har föreslagit är en bättre lösning och en bättre typ av bruttoskatt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vpk föreslår också skärpningar i det nuvarande systemet
för företagsbeskattning till dess att detta i viss grad kan avlösas av ett
annat system. Bolagsbeskattningen i Sverige är, som bekant, förhållandevis låg.
Den har dessutom sjunkit betänkligt under årens lopp. År 1950 uppgick
bolagsskattens andel av den statliga inkomstskatten till 10,6 %. År 1977
uppgick den till endast 1,1 %. Detta ger i korthet en klar bild av hur
företagsbeskattningen minskat i betydelse och inte följt med i den allmänna
utvecklingen. En skärpning är därför nödvändig. Vpk föreslår att den utgående
procentsatsen höjs med 10 procentenheter till 50 %. Vi förslår dessutom andra
skärpningar som i dag utgör betydande orättvisor. Exempelvis föreslär vi ett
slopande av det s. k. Annellavdraget. Vidare föreslår vi begräsningar när det
gäller möjligheterna till skattefria fonderingar inom företagen. Dessutom
kräver vi att utdelningsbeskattningen utreds, och detta i skärpande syfte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag yrkar bifall till samtliga vpk-motioner.
Beträffande yrkande 1 i motion 1109 avvaktar jag vad utskottets företrädare har
att framföra. Vidare yrkar jag bifall till det särskilda yrkande som delats ut
och som har följande lydelse:</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>vid
mom. 2</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>att riksdagen med anledning av motion 1979/80:1109
yrkandena 2 och 3 samt motion 1979/80:1104 yrkande 1 beslutar hos regeringen
begära förslag om upphävande av dels inflationsskyddet på skatteskalorna, dels
marginalskattespärren, allt från den 1 januari 1981,</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 115</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Onsdagen den 9 april 1980</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skattepolitikens inriktning</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section344>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section345>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>vid
mom. 8</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>att riksdagen bifaller motion 1979/80:1109 yrkandena 8,9
och 11 samt med anledning av motion 1979/80:1597 yrkande 2 beslutar anta
följande</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslag till</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i lagen (1947:576) om stadig inkomstskatt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs att 10 § 2 mom. lagen (1947:576) om
statlig inkomstskatt skall ha nedan angivna lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:141.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>10 § 2 mom. Den statliga
inkomstskatten utgör:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>a) för svenska aktiebolag, sparbanker, sparbankernas
säkerhetskassa, ekonomiska föreningar som ingår i jordbrukskasserörelsen, svenska
aktiefonder, svenska försäkringsanstalter som icke äro aktiebolag samt sådana
utländska juridiska personer som ej beskattas enligt 1 mom.:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>femtio procent av den beskattningsbara inkomsten, i den
mån skatten icke skall beräknas enligt c) här nedan;</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>133</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section346>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section347>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=98 height=34>
<tr>
<td valign=top align=left height=34 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>b) för andra inkomsten.</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 115</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Onsdagen den 9 april 1980</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skattepolitikens inriktning</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>femton procent av den beskattningsbara</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft den 1
januari 1981 och tillämpas första gången vid 1982 års taxering,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vid mom. 9</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>att riksdagen bifaller motion 1979/80:1597 yrkandena 3, 5
och 6 samt med anledning av motion 1979/80:1597 yrkande 4 beslutar anta
följande</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslag till</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lag om
upphävande av lagen (1967:94) om avdrag vid inkomsttaxeringen för</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>viss
aktieutdelning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom förordnas att lagen (1967:94) om avdrag vid
inkomsttaxeringen för viss aktieutdelning skall upphöra att gälla.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section348>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
11.0pt;margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981 och tillämpas
på förhållanden som avser tiden efter ikraftträdandet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section349>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>134</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förste
vice talmannen INGEGERD TROEDSSON (m):</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! I skatteutskottets betänkande nr 27 behandlas
ett flertal motioner om skattepolitikens inriktning m. m. I reservation 1 av
Erik Wärnberg m. fl. liksom i vpk-motionen 1109 tas indexregleringen av
skatteskalan upp. Reservanterna menar att inflationens effekter på skatteuttaget
bör neutraliseras genom återkommande sänkningar av marginalskatterna och inte
genom en indexreglering av skatteskalan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Indexregleringen har sin grund i uppfattningen att det är
riksdagen och inte inflationen som bör bestämma skattetryckets höjd och
utformning samt att skatteskalan bör ges en utformning som möjliggör också
fleråriga löneavtal. Låt mig också erinra om de justeringar av skatteskalan som
årligen återkom under perioden 1971-1976, då vi hade socialdemokratisk
regering, och som ledde till en allvarlig skärpning av marginalskatten från 50
% till 60 % för personer med genomsnittlig industriarbetarlön. Först sedan vi
fick borgerliga regeringar och en indexreglering har marginalskatten för dessa
inkomsttagare åter kunnat sänkas till ca 50 %.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Reservanterna påstår vidare att indexregleringen bidrar
till att påskynda inflationen och att den på sikt försvagar statsfinanserna.
Låt mig då erinra om att lönekostnaderna under regeringen Palmes tre sista år
steg med 67 % främst på grund av de höga marginalskatterna och de starkt ökade
arbetsgivaravgifterna. Detta ledde i sin tur till mycket kraftiga
prisstegringar och till försämrad konkurrenskraft, vilket resulterade i ett
växande underskott såväl i bytesbalansen som i den statliga budgeten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Slutligen påstår man, herr talman, i reservation 1 att
indexregleringen skulle leda till orättvisor mellan hög- och låginkomsttagare,
därför att inflationen skulle slå hårdare mot skattskyldiga med lägre
inkomster. Om jag förstår socialdemokraterna rätt skulle inkomsttagare med låga
och vanliga</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section350>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section351>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>inkomster kompenseras för penningvärdeförsämringen;
däremot inte de inkomsttagare som har nominellt högre inkomster, därför att
dessa skulle ha bättre möjligheter att skydda sig mot inflationens verkningar.
Nu föreligger inte något sådant automatiskt samband mellan inkomst och förmåga
att skydda sig mot inflationen. Två barnlösa makar kan båda ha relativt låg
inkomst - t. ex. 45 000 kr. vardera - men ändå kan de ha betydligt större
skattekraft och betydligt bättre förmåga att skydda sig mot inflationen än en
flerbarnsfamilj med en enda relativt hög inkomst på låt oss säga 100 000 kr. De
barnlösa låginkomsttagarna ligger i det här fallet ungefär 100 % över
existensminiminivån, medan flerbarnsfamiljen trots en på papperet hög inkomst
inte ens når upp till existensminimum om det finns fler än tre barn i familjen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Man kan således inte, som socialdemokraterna gör, sätta
likhetstecken mellan inkomst och skatteförmåga och hävda att det skulle vara
särskilt rättvist och socialt att skydda vissa inkomsttagare mot inflationens
verkningar, däremot inte andra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag tänkte genom en tablå på bildskärmen visa vilka
inkomster som behövs för att en familj skall kunna nå upp till existensminimum
vid en resp. två inkomster. Det är bostadsbidragskommittén som har räknat fram
de här uppgifterna. Om två barnlösa makar tillsammans har 30 000 kr., uppnår de
existensminimum. Men en barnfamilj som har en enda inkomst och fyra barn måste
ha drygt 110 000 kr. för att uppnå existensminimum. Har familjen fem barn,
måste den ha mer än 151 000 kr. i inkomst för att uppnå existensminimum. Hur,
Valter Kristenson, avser socialdemokraterna att kompensera dessa olika
hushållstyper vid de årliga marginalskattejusteringar som de tänker sig? Ni
menar väl ändå inte att man skall gå in individuellt och avgöra vilka som
behöver kompenseras för inflationen och vilka som inte behöver göra det?</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottet menar därför att det är rimligt att de
fördelningspolitiska avvägningar som har uttryckts genom riksdagens beslut om
skatteskalan får bestå tills man fattar beslut om en ändrad avvägning. Det här
innebär också att utskottet avstyrker bifall till reservation 1 och till
vpk-motionen 1109.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottet finner inte heller någon anledning att, som vpk
föreslår i motion 1109, upphäva den marginalskattespärr som innebär en garanti
för att ingen skattskyldig skall behöva avstå mer än 85 % av en inkomstökning i
skatt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Underskottsavdragen tas upp i bl. a. reservation 2.
Socialdemokraterna vill pröva ett system som bygger på den skiss till ett
skattesystem som den norska s. k. Kleppemodellen innebär. Det vare mig fjärran
att i denna kammare tala om Norgehistorier, men socialdemokraternas stora
entusiasm för denna skatteskiss förefaller något svårförståelig. Kleppemodellen
innebär en proportionell skatt i botten, där avdrag för räntor, underskott m.m.
medges i samma omfattning som nu. Ovanpå detta läggs en progressiv skatt på
högre inkomster med begränsad rätt till avdrag. Men varken den norska skissen
eller den socialdemokratiska partimotionen ger vid handen vilka avdrag som
fullt ut skulle medges. När det gäller att hitta rimliga lösningar på
gränsdragningen mellan berättigade och oberättigade avdrag</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 115</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Onsdagen den 9 april 1980</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skattepoliukens inriktning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>135</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section352>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section353>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 115</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Onsdagen den 9 april 1980</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skattepolitikens inriktning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>136</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>eller
mellan t. ex. personliga räntor och förvärvsräntor har ingenting blivit lättare
genom Kleppemodellen. Eftersom dessutom skattesatsen skulle stiga och den fulla
avdragsrätten upphöra vid en och samma inkomst, uppstår ofrånkomligen en mycket
brant backe i skatteskalan med maiginalskatte-effekter som kan få Pomperipossa
att framstå som en ren idyll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det skulle också innebära betydande risker för ökat
skattefusk orn långivaren alltid blir fullt ut beskattad för sina
ränteinkomster, medan låntagare i många fall endast skulle få göra ett
begränsat avdrag för sina ränteutgifter. Unga familjers möjlighet att skaffa
och behålla egnahem torde vidare radikalt försämras, om underskottsavdrag för
egnahem inte får fullt ut kvittas mot andra inkomster. Framför allt skulle
naturligtvis familjer med endast en inkomst drabbas. Får vidare företagaren
inte göra fullt avdrag för underskott i rörelsen, diskrimineras än mer den som
vill starta eller bygga ut en verksamhet och som under tiden riskerar förlust.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Modellen torde också medföra mycket tvivelaktiga
fördelningspolitiska effekter, eftersom de som har kapital alltid kan klara sig
ur problemen genom omdisposition av kapitalet, något som den resurssvage inte
har möjlighet till.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På vpk-håll är man tydligen inte så förtjust i
Kleppemodellen. Vpk lanserar i stället ett annat system, som innebär att
avdragen skall räknas som avdrag från slutskatten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag tror att man skall tänka sig för utomordentligt noga
innan man går in för något sådant, därför att det skulle bryta den symmetri
mellan den skattemässiga behandlingen av inkomster och utgifter av samma slag
som vårt skattesystem bygger på och som gör att det - trots att det utan tvivel
har många brister - ändå håller ihop någorlunda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslaget skulle också kunna innebära utomordentligt höga
marginaleffekter. Vi kan tänka oss en person som har en inkomst av ett
extraarbete på 1 000 kr. och kanske nödvändiga utgifter för detta arbete på 950
kr. Får då avdragen bara beräknas efter en lägre skatteskala skulle han kunna
få marginaleffekter på 300-400-500 % och kanske t. o. m. värre än så.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottet har därför inte kunnat biträda vare sig
Kleppemodellen eller vpk:s modell för avdrag. Däremot föreligger full enighet
om att otillbörligt utnyttjande av avdragsrätt och underskottsavdrag skall
förhindras. En utredning med det syftet kommer att tillsättas inom kort.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad det gäller är att finna ett system som förhindrar
missbruk utan att samtidigt drabba de korrekta avdragen eller slå mot
småhusägares ränteutgifter. Också avgränsningen av hobbyliknande verksamhet
torde komma att behandlas i den här utredningen. Direktiven är ännu inte helt
klara. Vad sammansättningen av utredningen beträffar tycks Tommy Franzén vara
mer informerad än vad jag är.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen har också tillsatt en särskild kommitté för att
se över beskattningsreglerna för familjeföretag. Där är en av uppgifterna att
uppmärksamma delägares nuvarande rätt att avräkna underskott i bolagets
verksamhet mot egna inkomster. Utskottet vill också erinra om den s. k. realbeskattningskommitténs
arbete.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section354>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section355>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Med detta
ber jag att få yrka avslag på reservation 2 och vpk-motionen Nr 115</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>109.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Onsdagen den</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag vill
också med anledning av vad Sven Henricsson sade om villaägare g apf-ji 1980</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>kontra dem
som bor i hyreshus påpeka att det är en mycket medveten ______ </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ambition från regeringens sida att utforma både de
räntesubventionerade Skatteoolitikens räntelånen och skattesystemet på ett
sådant sätt att det skall råda neutralitet inriktnins mellan olika
boendeformer, så att inte den ena boendeformen gynnas på den andras bekostnad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! I reservation 3 liksom i vpk-mofion 1597 tas
frågan om en produktionsbeskattning upp. I reservation 3 skriver de
socialdemokratiska reservanterna: "Av ett väl fungerande skattesystem bör
kunna krävas att det av medborgarna upplevs som rättvist." Det bör bl. a.
"effektivt motverka skatteflykt och skattefusk", och det "bör
vara utformat så att det uppmuntrar till arbete och sparande och inte gynnar
spekulation och improduktiva placeringar".</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Eftersom man från socialdemokratiskt håll numera tycks
inse vådan av höga marginalskatter, liksom vikten av att det måste löna sig att
arbeta, är vi uppenbarligen helt överens så långt. Men intressant är att de
socialdemokratiska reservanterna därefter konstaterar att det svenska
skattesystemet inte uppfyller dessa grundläggande krav på rättvisa och
effektivitet. Ändå har det i sina huvudsakliga drag utformats under den tid då
socialdemokraterna själva satt i regeringsställning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Också från borgerligt håll menar vi att det fortfarande
finns många brister i skattesystemet som vi successivt försöker rätta till, bl.
a. genom de utredningar som jag fidigare nämnde och genom att fortsätta den
successiva sänkningen av marginalskatterna i vanliga inkomstlägen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men hur vill då socialdemokraterna komma fill rätta med
bristerna? Förutom Kleppesystemet, vilket, som jag visat, knappast skulle
motverka skatteflykt och improduktiva placeringar eller öka -rättvisan, ser man
uppenbarligen en produktionsfaktorskatt, en proms, som lösningen på mänga
problem. Dess värre har det utredningsarbete som hittills skett i fråga om
promsen - där socialdemokraterna också varit representerade - inte i något
avseende kunnat bekräfta de förhoppningar som socialdemokraterna fäster vid en
sådan skatt. Promsen skulle innebära ytterligare krångel och byråkrati för de
skattskyldiga och för myndigheterna. Promsen skulle också kraftigt urholka
löneutrymmet. Kan inte promsen övervältras pä löntagarna - och allt talar väl
för att det inte är möjligt - så måste promsen i stället läggas ovanpå övriga
kostnader. Detta skulle ytterligare driva på inflationen, och eftersom promsen
inte kan avräknas vid export skulle det ytterligare försämra svenska varors
konkurrensförmåga här hemma och på utlandsmarknaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Visst behöver vi skatter-och t. o. m.ganska höga sådana.
Men detär ändå<br>
inte skatterna som skapar vårt välstånd, utan det är produktivt arbete och<br>
produktiva investeringar. En proms i en situation då vi behöver förbättra -<br>
inte försämra - näringslivets konkurrensförmåga och hålla nere priserna vore<br>
nog inte den allra bästa medicinen.</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>137</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section356>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section357>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 115</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Onsdagen den 9 april 1980</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skattepolitikens inriktning</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bruttoskattekommitténs betänkande
har varit på remiss och är nu föremål för överväganden inom regeringskansliet.
Det är mycket sannolikt att dessa överväganden leder till att utredningsarbetet
kommer att fortsätta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hänvisning till det anförda ber jag att få yrka avslag
på reservationen 3 liksom på vpk-motionen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Låt mig
till sist nämna ytterligare ett par vpk-motioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I vpk-motionen 1597 begärs att bolagsskatten höjs från 40
till 50 %, att Annellagen upphävs fr. o. m. den 1 juli i år, att möjligheterna
till skattefria fonderingar i form av avskrivning och nedskrivning begränsas,
att driftkostnadsbegreppet ges en snävare innebörd och att beskattningen av
utdelningar skärps genom en egenavgift på utdelade vinster.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I en annan partimotion från vpk, nr 1109, yrkas att den
statliga förmögenhetsskatten i stort sett fördubblas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksdagen antog förra våren ändrade regler för beskattning
av företag med bl. a. möjligheter för olika kategorier rörelseinnehavare att
bygga upp obeskattade reserver och att fördela inkomsterna mellan olika år.
Även det s. k. Annellavdraget berörs av de nya bestämmelserna. Utskottet menar
att det inte finns någon anledning att nu ompröva dessa bestämmelser, som till
stor del träder i kraft först vid nästa års taxering. Tvärtom finns det
anledning att vidta ytterligare åtgärder för att minska dubbelbeskattningen på
aktier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förmögenhetsbeskattningen är också föremål för prövning i
den kommitté som har tillkallats för att se över beskattningsreglerna för
familjeföretag. Också de höjda taxeringsvärdenas inverkan på kapitalskatterna
kommer där att behandlas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med detta ber jag att få yrka bifall fill utskottets
hemställan på samtliga punkter.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section358>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section359>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>138</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>VALTER
KRISTENSON (s) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Låt mig först få säga till Ingegerd Troedsson
att hon läser våra reservationer till skatteutskottets betänkande som en viss
potentat läser Bibeln. Hon läser in mycket, mycket mer än vad som står i den
text som reservationerna innehåller. Hon tar också in lönerörelser 1974, 1975
och 1976, precis som om det var den dåvarande socialdemokratiska regeringen som
bestämde lönepolitiken i landet. Vi har hela fiden slagits för att
arbetsmarknadens parter skall ha frihet att göra upp avtalet. Det är skillnad i
dessa dagar med en borgerlig regering som t. o. m. hade tänkt lagstifta om ett
lönestopp - men efter nej från olika håll ångrade man sig. Det hade verkligen varit
att klampa in i arbetsmarknadens parters fria förhandlingsrätt. Jag skulle
förmoda att de lönehöjningar som genomfördes 1975 och 1976 hade godkänts både
av LO, TCO, SACO, Arbetsgivareföreningen, staten, kommunerna och landstingen.
Det var alltså flera parter inblandade, däremot inte den socialdemokrafiska
regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I vår reservation nr 1 har vi pekat på vilka dåliga
effekter en indexreglering av skatterna får. Dels gynnar den höginkomsttagare
på bekostnad av människor med låga inkomster, dels leder den till - vilket är
mycket allvarligt</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section360>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section361>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>- dåliga statliga finanser. År 1976 hade vi, fru
Troedsson, en samlad statsskuld på ungefär 65 miljarder. I dag har vi efter
fyra års borgerligt regerande en samlad statsskuld på ca 190 miljarder - den
har några veckor t. o. m. varit över 200 miljarder. Det är i stor utsträckning
indexregleringen av skattesystemet som på ett avgörande sätt har bidragit till
denna samlade statsskuld, som kommande generationer får betala. Vi har
föreslagit den modell som tillämpades av riksdagsmajoriteten i början på
1970-talet, nämligen att vi ändrar skatteskalorna varje år. För att kompensera
staten för de minskade inkomster som staten då får ökar man skatterna på något
annat område så att staten totalt sett har samma inkomster.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller reservationen om reformering av
avdragssystemet ber jag Tommy Franzén eller Ingegerd Troedsson att tala om för
mig var i reservationen eller mofionen som det står att Kleppemodellen skulle
vara det allena saliggörande för det fortsatta utredningsarbetet.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 115</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Onsdagen den 9 april 1980</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skattepolitikens inriktning</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section362>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section363>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>TOMMY
FRANZÉN (vpk) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag måste börja med att rätta Ingegerd Troedsson.
Hon sade att Sven Henricsson hade talat om likställighet i boendet, men det var
faktiskt jag som gjorde det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beträffande avdragen sade Ingegerd Troedsson att det
otillbörliga utnyttjandet skall utredas. Sedan utskottet har relaterat vad som
sägs i bl. a. vår motion om avdragssystemet säger man på s. 13: "Av det
anförda framgår att de frågor om begränsningar i avdragssystemet som
aktualiserats i motionerna är eller kommer att bli föremål för särskild
prövning." Det är där jag menar att det finns en motsägelse mellan vad
budgetministern tidigare har sagt och vad vi i vår motion anser bör tas upp i
denna utredning. Nu säger Ingegerd Troedsson att det är otillbörligt
utnyttjande som skall utredas. Då vill jag ställa en konkret fråga till
Ingegerd Troedsson, och jag hoppas att jag får ett konkret svar. Vad innebär
otillbörligt utnyttjande i detta fall? Innebär det exempelvis att man lånar upp
för lyxkonsumtion? Innebär det att man lånar upp för konsumtion rent allmänt
med hjälp av kreditkort och liknande med höga räntor som man kan göra avdrag
för i sin deklaration? Det är en frågeställning som måste belysas om vi skall
kunna ta ställning till huruvida det som står i utskottsbetänkandet
överensstämmer med vad Ingegerd Troedsson egentligen menar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett slopande av underskottsavdragen för egnahem drabbar
unga människor, säger Ingegerd Troedsson. Jag tror att det skulle vara ytterst
fördelaktigt med ett räntetak och en skärpning av realisationsvinstbeskattningen,
för det skulle definitivt motverka den spekulation som förekommer på
bostadsmarknaden och framför allt på egnahemsmarknaden, en spekulation som
driver upp priserna på egnahem, så att vanliga människor får svårt att köpa
sådana. Vi i vpk kan tänka oss en övergångsform som innebär att nuvarande ägare
kan få behålla sina ränteavdrag, även om räntekostnaderna överskrider ett tänkt
tak. Detta får alltså vara en övergångsbestämmelse som gäller så länge
nuvarande ägare bor i fastigheten. Därefter får man tillämpa regler om ett
räntetak.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>139</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section364>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section365>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 115</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Onsdagen den 9 april 1980</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skattepolitikens inriktning</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förste vice talmannen INGEGERD TROEDSSON (m) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Jag vill först försäkra Valter Kristenson att
jag med största uppmärksamhet läser inte bara socialdemokraternas reservationer
utan också de bakomliggande motionerna,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Valter Kristenson tog upp friheten att träffa avtal på
arbetsmarknaden. Den friheten hoppas jag verkligen skall bestå. Men när det
gäller indexregleringen av skatterna säger socialdemokraterna i sin reservation
att den bidrar till att påskynda inflationen. Vad jag i mitt inlägg ville
påvisa var att socialdemokraternas årliga justeringar av marginalskatterna
ledde dels till en mycket kraftig höjning av marginalskatterna i vanliga
inkomstlägen, dels till betydande lönehöjningar för att kompensera skatterna,
vilket i sin tur drev på inflationen i en takt som vi tidigare inte hade
skådat. Indexregleringen är i motsats till socialdemokraternas
skattejusteringar en garanti för att marginalskatterna inte knuffas upp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag tycker också, Valter Kristenson, att man bör beakta
sociala skäl. Menar socialdemokraterna verkligen att man inte skall kompensera
t. ex. en mångbarnsfamilj med en enda inkomst på kanske 90 000 kr. för
inflationens härjningar, medan man däremot skall ge full kompensation åt två
förvärvsarbetande barnlösa makar med betydligt lägre inkomst? Orn sä är fallet
har vi inte riktigt samma uppfattning om begreppet solidaritet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sedan hälsar jag med stor tillfredsställelse att
socialdemokraternas orimliga förtjusning över Kleppemodellen nu tydligen har
lagt sig. Men förtjusningen var nog så märkbar vid den presskonferens där
Kleppemodellen presenterades som det nära nog allena saliggörande. Jag tycker
att det är klokt om socialdemokraterna nu iakttar en större försiktighet i sin
attityd till den modellen, som inte väckt någon våldsam entusiasm ens i sitt
hemland.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Så till Tommy Franzén. Jag ber om ursäkt att jag använde
fel namn. I skatteutskottets betänkande före jul, då vi beställde en utredning
om underskottsavdragen, står det just att det är ett otillbörligt utnyttjande
av avdragsrätten som bör beivras. Jag kan inte nu tala om vad som är
otillbörligt utnyttjande och vad som inte är det. Jag delar budgetministerns
uppfattning att den här utredningen kommer att få ett av de allra svåraste
uppdrag som en utredning någonsin fått. Men jag är säker på att man kommer att
göra allt vad man kan för att skilja ut sådana avdrag som inte kan tolereras
och som alltså är just otillbörliga från de helt legitima avdragen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section366>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section367>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>140</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>VALTER
KRISTENSON (s) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Ingegerd Troedsson erkänner nu att det inte
står någonting om Kleppemodellen i reservationen. Men jag vill gärna ha sagt
till Ingegerd Troedsson att Kleppemodellen, som är hämtad från Norge, är en av
de tänkta modeller som ett utredningsarbete kan bedrivas efter. Själv har jag
en viss stark sympati för denna modell.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller avdragen sade Ingegerd Troedsson i sitt
första anförande att ett eventuellt räntetak skulle komma att påverka
egnahemsboendet framför allt för unga människor. Vi har resonerat utifrån den
förutsättningen att i de</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section368>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section369>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>fall där man bor i egnahem med rimlig standard, med rimlig
storlek osv. får ränteavdragen betraktas som en kostnad för bostaden. Då skall
räntan vara avdragsgill, eftersom å andra sidan också en viss procent av
fastighetens taxeringsvärde tas upp som intäkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det skulle vara mycket upplysande för kammarens ledamöter,
om Ingegerd Troedsson ville säga ifrån att hon är beredd att avskaffa avdrag
för underskottsräntor på lån som tas upp i samband med t. ex. köp av en stor
segelbåt eller en motorbåt eller av konst eller underskottsräntor på lån för
att finansiera en kapitalplacering. Fru Troedsson talade samtidigt om att man
nu aviserar framläggandet av en proposition om avskaffande av dubbelbeskattningen
av aktier. Man kan ju ta upp lån med avdragsgill gäldränta och placera pengarna
i aktier, och sådana transaktioner skulle då bli ännu gynnsammare än nu.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag hann i mitt förra anförande inte svara på frågan om
produktionsfaktorbeskattningen. Utredningens borgerliga majoritet skriver ju
att den är föremål för övervägande i regeringens kansli. Ni är alltså inte helt
och hållet motståndare till tanken på införandet av en produktionsfaktorbeskattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I sitt senaste anförande sade Ingegerd Troedsson att
inflationen under de sista åren av socialdemokraternas tid i regeringen var av
tidigare aldrig skådat slag. Ja, det är möjligt, men det hade många olika
orsaker; löneförhöjningar, oljeprishöjningar osv. Men nu sitter Ingegerd
Troedssons egen partiordförande som ekonomiminister, och vi har en
inflationstakt som är högre än vad den någonsin har varit. Det beror inte bara
på oljeprishöjningarna utan över huvud taget på dåligt skötta statsfinanser.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 115</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Onsdagen den 9 april 1980</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skattepolitikens inriktning</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section370>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section371>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>TOMMY
FRANZÉN (vpk) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Ingegerd Troedsson kunde inte svara på frågan
vad det otillbörliga utnyttjandet av underskottsavdragen innebar. Jag skulle
vilja påstä att den utveckling vi har haft över huvud taget på lånemarknaden
definitivt inte är statsfinansiellt fördelaktig. Den ekonomiska situation vi
befinner oss i hjälps avgjort inte upp av att människor i än högre utsträckning
handlar på kredit - en kredit vars kostnader de sedan får göra avdrag för i sin
deklaration. Det gäller oavsett om det är fråga om lyxkonsumtion, av båtar
eller liknande, eller vanliga inköp av t. ex. kläder på köpkort osv. Jag vill
påstå att alla underskottsavdrag av den modellen är otillbörliga och borde
slopas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nu är jag rädd för att jag och Ingegerd Troedsson - liksom
också utskottsmajoriteten - har olika uppfattning i denna fråga, och därför
vill jag för säkerhets skull hemställa om bifall till yrkandet 1 i motionen
1109.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När Ingegerd Troedsson tar upp frågan om att ersätta
avdrag från inkomst med avdrag från skatt säger hon att det bryter mot en
symmetri i den svenska beskattningen. Ja, det må det göra. Men det finns inget
som säger att en dålig företeelse som har funnits i ett stort antal år måste
bibehållas bara på grund av detta förhållande. Någon gång borde man komma underfund
med att det man sysslar med är en galenskap.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>141</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section372>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section373>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 115</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Onsdagen den 9 april 1980</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skattepolitikens inriktning</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag kan inte förstå att det skulle
vara ett olämpligt brott mot symmetrin att ett reseavdrag exempelvis för en
vanlig arbetare får samma värde som en höginkomsttagares avdrag för motsvarande
resekostnad, räknat i antal kronor. En normal inkomsttagare får för ett
reseavdrag på 1 000 kr. en skattelindring om kanske 500 kr. genom avdrag från
inkomsten i sin deklaration medan en höginkomsttagare med motsvarande
resekostnad får en subvention med 850 kr. Jag förstår inte att det är någon
speciellt god symmetri att den enes reseavdrag skall vara mera värt än den
andres i ett sådant fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad slutligen gäller utredningsssammansättningen är jag
övertygad om att Ingegerd Troedsson lika väl som jag känner till att
vänsterpartiet kommunisterna ställt sig utanför utredningen och att det är
moderaternas agerande som ligger bakom det.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section374>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section375>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>142</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt'>■</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förste vice talmannen INGEGERD
TROEDSSON (m) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Om Valter Kristenson läser den
socialdemokratiska partimotionen 1104 s. 11 och 12 skall han finna ett
lovprisande av Kleppemodellen, även om man inte där kallar den så. Jag har
använt det namnet därför att de allra flesta vet vad Kleppemodellen innebär.
Man slutar med att säga, att arbetet med att anpassa detta nya system till
svenska förhållanden skall fortsätta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I reservation 2 tar man också upp Kleppemodellen, även om
man inte heller där använder det namnet. Man säger att det av motionärerna
anvisade systemet, som f. ö. har en motsvarighet i England, bör prövas också i
Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Så några ord om de personliga ränteutgifterna. Först och
främst skall vi ha klart för oss att höginkomsttagarnas underskottsavdrag för
personliga räntor utgör en försvinnande liten del av de totala
underskottsavdragen. Jag tycker det vore utmärkt om man kunde finna en metod
att särskilja räntor på lyxbetonad konsumtion och begränsa avdragen för den
typen av räntor. En av avsikterna med denna utredning är väl också att nå
därhän. Men socialdemokraterna har varken i sin motion eller reservation kunnat
anvisa någon modell för hur man skall skilja ut personliga räntor från
förvärvsräntor av olika slag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag håller med Valter Kristenson om att inflationen är
hög. Det står också helt klart att en mycket bidragande orsak till det härrör
sig från oljeprishöjningarna. Men just därför är det så viktigt att vi inte
ger inflationen en ytterligare skjuts uppåt genom att lägga på en proms som,
eftersom den inte kan övervältras, skulle innebära en direkt kostnadspress
uppåt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om det, Tommy Franzén, stod helt klart vad som utgör ett
otillbörligt utnyttjande av avdragen, då skulle varken socialdemokraterna, vpk
eller de borgerliga partierna ha behövt anhålla om att en utredning skall
tillsättas för att ta reda på det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sedan är det väl inte så svårt att förstå att den vanlige
inkomsttagaren som gör ett extraarbete för 1 000 kr. och samtidigt har
reseutlägg för samma belopp rimligen inte skall betala någon skatt för denna
extrainkomst. Men</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section376>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section377>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>samma sak
bör också gälla för den höginkomsttagare som tjänar 1 000 extra Nr 115</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>och har reseutgifter för samma belopp. Han skall väl inte
behöva betala Onsdaeen den</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>åtskilliga
hundralappar i skatt på en inkomst som redan har försvunnit genom g nnriri
9«n</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>resekostnaderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;text-indent:297.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Skattepolitikens<br>
SVEN HENRICSSON (vpk):</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.,,.„„-„</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! I mitt inlägg kommer jag att uppehålla mig
vid vpk-motionen 1979/80:611, i vilken föreslås en parlamentarisk utredning för
att utreda frågan om övergång till progressiv statskommunal enhetsskatt, och
motion 1979/80:1854 med hänvisning till motion 1853 om slopad mervärdeskatteeffekt
på livsmedel samt förslag om införande av arbetsgivaravgift beräknad på
företagens omsättning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den svenska samhällsutvecklingen under de senaste
decennierna kännetecknas av en våldsam expansion av den kommunala sektorn.
Kommuner och landsting har fått ta på sig en allt större uppgift då det gällt
omsorg om människorna. Ansvaret för bostäder, sjuk- och hälsovård, vård om de
gamla och barnen, undervisningen, miljön, trafiken och efter hand även arbetsmöjligheter
har i ökad omfattning blivit en kommunal angelägenhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Stora befolkningsomflyttningar med avfolkning och
sviktande skatteunderlag i vissa områden samt stark koncentration och
köproblem i andra områden har ställt ständigt ökade krav på kommunernas
ekonomi. Statliga beslut har inneburit nya kommunala uppgifter och, i
konsekvens härmed, utgifter. Eftersom staten inte samtidigt har ställt
tillräckliga ekonomiska resurser till kommunernas förfogande, har kommunerna
nödgats företa . ständiga höjningar av utdebiteringen. Medelutdebiteringen har
fördubblats sedan 1960 och tredubblats sedan 1950, och kommunalekonomiska utredningen
beräknar en utdebitering på 36 kr. i mitten av 1980-talet, om inte särskilda
åtgärder vidtas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I skattedebatten förbises ofta kommunalskatten, som dock
är betydligt tyngre än den direkta statsskatten för de allra flesta
inkomsttagare. Jag vill erinra om den debatt som vi alldeles nyss har upplevt.
Den handlade till övervägande del just om statsskatten, medan kommunalskatten,
som jag sade, är avsevärt tyngre än den direkta statsskatten-i varje fall för
de flesta. En allt större del av samhällets utgifter finansieras via
proportionell kommunalskatt i stället för via progressiv statsskatt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En orättvis fördelning av skattebördan blir följden,
eftersom - utan hänsyn till den totala inkomsten - skatten per intjänt
hundralapp blir lika stor för låg-och medelinkomsttagaren som för
höginkomsttagaren. Men skatten blir dessutom orättvist fördelad mellan kommuner
med skilda förutsättningar. Ta t. ex. Strömsunds kommun, som har landets högsta
kommunalskatt på 32:70 kr., och jämför med Danderyd utanför Stockholm, som har
landets lägsta kommunalskatt på 25:25 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dagens Nyheter publicerade den 14 januari en undersökning,
som visar att<br>
en lärarfamilj i Strömsund får betala drygt 10 000 kr. mv i kommunalskatt än<br>
vad en motsvarande familj i Danderyd behöver betala. Ändå får kommun<br>
invånarna i Danderyd en bättre kommunal service än invånarna i det</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>143</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section378>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section379>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 115</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Onsdagen den 9 april 1980</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skattepolitikens inriktning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>144</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>skattetyngda
Strömsund. Detta är en orättvisa som enbart den motiverar en utredning om en
statskommunal progressiv enhetsskatt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som bekant pågår en borgerlig offensiv mot den s. k.
offentliga sektorns expansion. Man gör gällande att kommunerna tillåter en
alltför hög expansionstakt, då i stället allvarlig brist råder i fråga om
barnomsorg, sjuk-och hälsovård, åldringsvård, bostäder, kollektivtrafik m. m.
På många håll i exempelvis Norrland måste kommunerna dessutom satsa betydande
resurser för att klara sysselsättningen i form av beredskapsarbeten, lokaler
för sysselsättning och liknande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Problemen löses inte heller med att tvinga på kommunerna
ett s. k. skattetak eller genom en fördröjning av det kommunala
skatteutjämningsbidraget i enlighet med regeringens förslag fill årets
riksdag. Med sådana åtgärder förvärras i många kommuner och landsting den
ekonomiska situationen. En åtstramning får också svåra konsekvenser för sysselsättningen.
Olika utredningar har som bekant kommit fram till att ökningen av
sysselsättningen skall ske framför allt inom den offentliga sektorn. Förväntningarna
är höga på kommuner och landsting i detta avseende, men om resurserna begränsas
enligt regeringens intentioner, torde verkningarna i stället bli negativa för
sysselsättningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har här sökt anföra några exempel på
kommunalekonomiska problem. Vänsterpartiet kommunisterna företräder en
skattepolitisk linje, som syftar till utjämning av inkomst- och
förmögenhetsskillnaderna och en rättvisare fördelning av skattebördorna. Vårt
parti har länge förespråkat ökade statsbidrag till kommuner och landsting. En
otillräcklig statsbidragsgivning leder till skattehöjningar och stoppar en
nödvändig utbyggnad av den kommunala verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är mot denna bakgrund man skall se vårt förslag i
motion 611 om utredning av frågan om övergång till statskommunal progressiv
enhetsskatt, dvs. en för stat och kommun gemensam skatt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottet vill utesluta en sådan utredning av "hänsyn
till den kommunala självstyrelsen". I själva verket har statliga
ålägganden på kommunerna medfört finansiella problem som i mycket hög grad
begränsar den kommunala självstyrelsen i nuläget. Det torde i stället snarare
förhålla sig så att ett nytt, mera solidariskt skattesystem av den typ vpk
skissat i sin motion skulle möjliggöra finansiering av den grundläggande
sociala, medicinska och kulturella omvårdnaden och därmed öka förutsättningarna
för den kommunala självstyrelsens praktik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi menar att de skatteutredningar som arbetar främst
syftar till vissa förändringar inom ramen för rådande system. Den
skattepolitiska debatt som förs i pressen däremot har ofta aktualiserat helt
andra, mera genomgripande och principiellt nya skatteformer än de nuvarande.
Vårt förslag syftar till en utredning rörande en total omläggning av
skattesystemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Så några ord om den andra motionen, 1854, i vilken
föreslås slopad mervärdeskatteeffekt på livsmedel. Genom nu utgående
livsmedelssubventioner kan man säga att detta krav är tillgodosett ungefär
till hälften. Vpk:s</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section380>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section381>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>förslag
innebär alltså att den resterande momseffekten måste bort. Häri- Nr 115<br>
genom åstadkommes en betydande lättnad för de breda konsumentgrupper-
Onsdagen den<br>
na, inte minst barnfamiljerna som har större behov av livsmedel än andra och
9 april 1980<br>
därmed fär betala mera i skatt på maten än andra.</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottet upprepar nu de tidigare skattetekniska
invändningarna mot Skattepolitikens förslaget. Dessa svårigheter är starkt
uppförstorade. I många länder har man inriktning sedan länge varierande
momsuttag på skilda varugrupper, och det kan f. ö. nämnas att t. o. m. de
svenska livsmedelshandlarnas organisation numera uttalat sig för att acceptera
ett borttagande av mervärdeskatteeffekten på livsmedel. Under den nu pågående
avtalsrörelsen har från breda fackliga grupper ställts krav i motionens
riktning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! I samma motion ställer vi ett förslag som
innebär ett stärkande av statsbudgeten. En arbetsgivaravgift beräknad med 1 %
på företagens omsättning skulle till statskassan inbringa minst 6 miljarder
kr., även om därvid - som vi föreslår - kommuner och landsting skulle undantas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med det anförda yrkar jag, herr talman, bifall till
motionerna 1979/80:611 och 1979/80:1854, punkterna 1 och 3.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förste vice talmannen INGEGERD TROEDSSON (m) rephk:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Herr talman! Det finns all anledning att instämma i vad
Sven Henricsson säger om att det är viktigt att förhindra ytterligare kommunala
skattehöjningar, inte minst med tanke på deras effekt för låginkomsttagare.
Under de borgerliga regeringarna har också statsbidragen till kommunerna ökat
mer än någonsin tidigare, framför allt bidragen till de kommuner som har låg
skattekraft, många barn eller många äldre.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Däremot kan vi knappast se att det skulle vara någon
lösning att gå över till en statskommunal enhetsskatt som vpk vill. Utskottet
har tidigare vid många tillfällen behandlat sådana yrkanden och finner inte
heller nu skäl till att medverka till en sådan ändring i skattesystemet.
Övergång till en statskommunal enhetsskatt skulle för det första minska den
kommunala självstyrelsen och den skulle för det andra inte skapa några som
helst nya resurser, som i något avseende skulle underlätta för kommunerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sven Henricsson tar också upp mervärdeskatten på
livsmedel, men nu heter det inte längre mervärdeskatten utan
mervärdeskatteeffekten - i motion 1854 vill man att den skall slopas. Man vill
också att riksdagen skall föreläggas förslag om en arbetsgivaravgift på
företagens omsättning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller mervärdeskatten anser utskottet att
riksdagen bör vidhålla sin tidigare uppfattning. Jag kan, om inte Sven
Henricsson vet det, nämna att vi med statsmedel redan subventionerar
baslivsmedel med bortåt 4 miljarder kronor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottet kan inte heller biträda förslaget om en
ytterligare arbetsgivar<br>
avgift på företagens omsättning. Strävan bör i stället, med hänsyn till<br>
företagens konkurrensförmåga gentemot omvärlden och därmed till syssel<br>
sättningen, vara att begränsa sådana pålagor som ensidigt drabbar svenska<br>
företag och varor men släpper utiändska företag och varor fria.</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>45</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>10 Riksdagens protokoll 1979/80:114-116</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section382>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:2.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section383>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Nr 115</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Onsdagen
den 9 april 1980</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Skattepolitikens
inriktning</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Med detta ber jag att också på dessa punkter få
yrka bifall till utskottets hemställan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SVEN
HENRICSSON (vpk) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Fru Troedsson gör gällande att utskottet avstyrker ett förslag om statskommunal
enhetsskatt, men det gör inte utskottet. Det avstyrker faktiskt ett förslag om
en utredning. Vi har icke tagit ställning till formerna för denna enhetsskatt
eller hur den i detalj skulle se ut. Däremot har vi, som jag sade i mitt
huvudanförande, konstaterat att det nuvarande systemet innebär stora
orättvisor. Jag vill fråga fru Troedsson: Är det riktigt och en bra ordning att
en familj som bor i Strömsund betalar 10 000 kr. mer i kommunal skatt än vad
den skulle göra om den bodde i Danderyd? En sådan effekt är ju uppenbarligen
orättvis, och detta är ett exempel på missförhållanden som vi vill komma till
rätta med genom att utreda möjligheten att införa en total, gemensam
beskattning för stat och kommuns räkning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
momsen på mat har vi från vpk länge använt uttrycket mervärdeskatteeffekt. Jag
vill erinra om att stora fackliga organisationer har accepterat att någonting
nu måste hända när det gäller just denna del. Det är inte rimligt att breda
skikt av folket, barnfamiljer och andra, skall bidra till skatteinkomsterna på
grund av att de har stort behov av mat till exempelvis sina barn.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section384>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section385>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>146</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Förste vice talmannen
INGEGERD TROEDSSON (m) replik: Herr talman! I motsats till utskottets ställningstagande
till underskottsavdragen, som är en mycket besvärlig fråga, har vi från
utskottets sida menat att det står klart att förslaget om en statskommunal
enhetsskatt inte behöver utredas. Vi ser redan vilka effekter en sådan skatt
skulle få. Och jag vill åter erinra om de betydande överföringar till de mest
skattetyngda kommunerna som har skett under de borgerliga regeringsåren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller mervärdeskatteeffekten på livsmedel och livsmedelssubventionerna
har jag den uppfattningen att om vi i betydligt större utsträckning skulle
kunna subventionera livsmedlen vore det, av hänsyn till de hårdast trängda
grupperna, till barnfamiljerna, betydligt bättre att i så fall försöka
koncentrera insatserna till dem. Däremot har jag mycket svårt att se vilka vinster
som står att hämta genom att vi i betydligt mycket större omfattning än
hittills skulle subventionera varandras livsmedel genom väsentligt ökade
subventioner eller genom att ta bort momsen på livsmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SVEN
HENRICSSON (vpk) replik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Herr
talman! Jag noterar att fru Troedsson i varje fall har förståelse för att detta
med momsen på mat är ett problem. Jag kan komplettera med uppgiften att en
barnfamilj som har ganska stort behov av mjölk betalar uppåt 500 kr. i skatt
enbart på sina inköp av mjölk. Den som inte har klart för sig att detta är en
extra belastning på barnfamiljerna förstår inte de skatteproblem som finns för
de många små inkomsttagarna.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section386>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section387>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På förslag av tredje vice talmannen beslöts att kammarens
förhandlingar Nr 115</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section388>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>skulle
fortsättas kl. 19.30.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>§ 20 Tredje vice talmannen meddelade att läkarintyg
inkommit för Eivor Marklund som var sjukskriven under tiden den 14 april-den 13
maj. Erforderlig ledighet beviljades.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Tredje vice talmannen anmälde att
Paul Lestander (vpk) under denna tid skulle tjänstgöra som ersättare för Eivor
Marklund.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>§ 21 Upplästes följande inkomna ansökan:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till riksdagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Undertecknad hemställer härmed om ledighet från
riksdagsarbetet fr. o. m. tisdagen den 15 april t.o.m. onsdagen den 14 maj för
fullgörande av fackligt uppdrag. Stockholm den 31 mars 1980 Karin Nordlander</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kammaren biföll denna ansökan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Tredje vice talmannen anmälde att
Bdly Eriksson (vpk) under denna tid skulle tjänstgöra som ersäftare för Karin
Nordlander.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>§ 22 Anmäldes och bordlades Propositionerna</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1979/80:139
om höjning av Sveriges kapitalinsats i Väridsbanken (IBRD) 1979/80:154 om
överenskommelser om bidrag till verksamheten vid karolinska sjukhuset och
akademiska sjukhuset i Uppsala, m. m. 1979/80:165 om vissa varvsfrågor, m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>§ 23 Anmäldes och bordlades</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Motionerna</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1979/80:1961
av Gunnar Biörck i Värmdö</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>med
anledning av proposition 1979/80:136 om vissa professurer vid</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Karolinska institutet 1979/80:1962 av Olof Palme m.fl. med
anledning av proposition 1979/80:155 om lag om förbud under viss tid</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>mot
spridning av bekämpningsmedel över skogsmark</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Onsdagen den 9 april 1980</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skattepolitikens inriktning</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section389>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ul</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section390>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section391>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 115</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Onsdagen den 9 april 1980</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anmälan av interpellationer</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>148</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>§ 24 Anmälan av interpellationer</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anmäldes och bordlades följande interpellationer
som ingivits till kammarkansliet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>den 9 aprd</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1979/80:174 av Lennart Brunander (c) till
utbildningsministern om konsumtionsutbildningen vid landstingskommunala
gymnasieskolor:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vid de flesta av de landstingsägda
lantbruksskolorna finns linjer för konsumtionsutbildning. Dessa kurser är
ettåriga eller terminskurser och ger framför allt utbildning i kost, hygien och
konsumtionsfrågor. Dessa kurser är ett viktigt komplement till den kommunala
konsumtionslinjen, som är tvåårig. Många, för att inte säga alla, har nytta av
denna utbildning. Alla är inte betjänta av eller har möjlighet att satsa två år
på en sådan utbildning. Kunskaper i kost och konsumentfrågor är viktiga som ett
led i vår utbildning och som en grund att stå på som konsumenter och ansvariga
för skötseln av våra hem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inom vissa landsting diskuteras nedläggning av dessa
konsumtionslinjer. Så är det i Älvsborgs län, där det nu föreligger förslag om
att konsumtionslinjerna vid de landstingsägda skolorna skall läggas ner.
Bakgrunden är den att antalet sökande har minskat från att tidigare ha varit
flera gånger antalet platser till att nu nätt och jämnt räcka till för att
fylla kurserna. Detta beror på ändrade intagningsbestämmelser för bl. a.
barnskötareutbildning. Till denna utbildning krävdes tidigare genomgång av
lanthushållsskola eller liknande. När detta krav försvann gavs den
uppfattningen att de korta konsumtionslinjerna inte hade något värde för
fortsatta studier. Frågan uppmärksammades i motion i riksdagen, och med
anledning härav gjorde utbildningsutskottet ett enhälligt utförligt yttrande
som klart anger bl. a. hur genomgången specialkurs vid t. ex.
lanthushållsskola skall värderas vid antagning till högskolestudier. Detta
ställde riksdagen sig bakom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Såvitt jag förstår har inte informationen om den
landstingskommunala konsumtionsutbildningen nått de berörda, eftersom
uppfattningen om att dessa kurser inte leder någon vart fortfarande felaktigt
finns kvar. Detta har varit ett av de viktigaste argumenten för nedläggning av
den landstingskommunala konsumtionsutbildningen. Eftersom jag sätter stort
värde på denna typ av utbildning, är jag oroad av detta. Jag skulle önska att
alla parter, de som eftersöker utbildningen, utbildningens huvudmän och
intagningsnämnderna, finge en bättre information om hur utbildningsutskottet
och också riksdagen ser på denna fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag redovisar här nedan utdrag ur utbildningsutskottets
betänkande 1977/78:7:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"I universitets- och högskoleämbetets
författningssamling 1977:42 (Föreskrifter för tillämpningen av förordningen
med provisoriska föreskrifter om tillträde till grundläggande
högskoleutbildning) har redovisats ett antal</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section392>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section393>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>specialkurser som - i kombination med varandra - ger
allmän behörighet till högskolestudier efter komplettering i svenska och
engelska. Enligt vad utskottet inhämtat är avsikten att utöver redovisade
kurser även t. ex. ettårig specialkurs inom konsumtionsområdet kombinerad med
annan ettårig specialkurs skall kunna ge allmän behörighet till högskolestudier
förutsatt att erforderlig komplettering sker i svenska och engelska.
Motsvarande gäller specialkurs om en termin t. ex. konsumtionsområdet om den
kombineras med annan utbildning om tre terminer. Behörighetsfrågan kommer att
prövas från fall till fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Konsumtionsutbildning om minst en termin vid
landstingskommunal gymnasieskola eller lanthushållsskola ger, liksom hemteknisk
specialkurs om minst en termin anordnad av primärkommun, de särskilda
förkunskaper som i förutbildningshänseende krävs för tillträde till - inom
högskolan -ekonomiföreståndarlinje, hushållslärarlinje och
internatföreståndarlinje samt - inom gymnasieskolan - utbildning till
hemvårdare, hushållstekniker samt kock m. fl. inom storhushållsområdet. Det
särskilda förkunskapskravet anges av universitets- och högskoleämbetet (UHÄ)
mestadels på följande sätt: "hemteknisk specialkurs eller motsvarande (t.
ex. lanthushållsskola)". I skolöverstyrelsens (SÖ) informationsmaterial
upptas däremot som regel inte exemplifieringen med lanthushållsskola.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är, som utskottet ser det, angeläget att berörda
gymnasieskolelever får inforniation om att kortare specialkurser om sammanlagt
fyra terminer kan åberopas för erhållande av allmän behörighet till
högskolestudier. Det är vidare angeläget att UHÄ:s och SÖ:s information
beträffande särskilda förkunskapskrav inom konsumtionsområdet samordnas, så att
tvekan inte behöver uppstå om den landstingskommunala konsumtionsutbildningens
och lanthushållsutbildningens ställning i utbildningssystemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad gäller värdet av hemteknisk kurs eller annan
specialkurs inom konsumtionsområdet vid ansökan till barnskötarutbildningen har
utskottet inhämtat följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sökande med slutbetyg från grundskolans årskurs 9 har möjlighet
att komplettera en terminskurs med en kortare praktik, så att en
tillgodoräk-ningsbar praktiktid om sammanlagt sex månader erhålls. I vad gäller
urval till barnskötarutbildning har den fria kvoten enligt särskilt beslut
fastställts till lägst 75 % av elevplatserna. Grundprincipen för den fria
kvoten är att den skall användas för intagning av sådana sökande som missgynnas
av gällande intagningsbestämmelser. Enligt SÖ:s allmänna anvisningar till
intagningsnämnderna bör nämnderna ta till vara de möjligheter och den frihet
som den fria kvoten innebär och låta intagningen av en del sökande präglas av
en individuell helhetsbedömning med de speciella hänsynstaganden som är
motiverade. Som framgått av det föregående har hemteknisk specialkurs eller
annan specialkurs inom konsumtionsområdet sedan länge och till och med
intagningen inför höstterminen 1977 varit ett särskilt förkunskapskrav för
tillträde till barnskötarutbildning. Med hänsyn till det värde som ligger i att
blivande barnskötare har förutbildning i ämnet kostkunskap - utbildning i ämnet
ingår inte i den nya barnskötarutbildningen - finns det enligt</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 115</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Onsdagen den 9 april 1980</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anmälan av interpellationer</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>149</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section394>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section395>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Nr 115</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Onsdagen
den 9 april 1980</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Meddelande
om frågor</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>utskottets mening skäl att
fillmäta genomgång av specialkurs inom konsum-fionsområdet ett värde vid urval
till barnskötarutbildning. Så sker också vid vissa intagningsnämnder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänvisning till detta anhåller jag att till utbildningsministern få ställa
följande fråga:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vilka
åtgärder ämnar utbildningsministern vidtaga för att riksdagens beslut (UbU
1977/78:7) angående värdet av genomgången landstingskommunal
konsumtionsutbildning vid tillträde till högskolestudier på ett
tillfredsställande sätt når ut till berörda parter?</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section396>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section397>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>150</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>1979/80:175 av Gunnar
Biörck i Värmdö (m) till socialministern om den svenska
befolkningsutvecklingen:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Till följd av motioner vid 1976/77 och 1977/78 års
riksmöten framlade socialutskottet vid det senare riksmötet ett enhälligt
betänkande (SoU 1977/78:32) i befolkningsfrågan, i vilket bl. a. uttalades att
"regeringen utan dröjsmål bör överväga vilka åtgärder som - utöver den
planerade undersökningen av orsakerna till födelseminskningen - bör vidtas med
anledning av den oroande befolkningsutvecklingen".</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ehuru
en viss mindre ökning i födelsetalet ägde rum 1979, kan detta knappast försvara
en fortsatt avvaktande hållning från statsmakternas sida.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
anhåller därför om kammarens tillstånd att fråga socialministern, om statsrådet
har några upplysningar att ge riksdagen om sin aktuella bedömning av
nativitetsutvecklingen i vårt land och vilka åtgärder statsrådet överväger att
föreslå riksdagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>§
25 Meddelande om frågor</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Meddelades
att följande frågor framställts</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>den
8 april</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1979/80:414
av Gunnar Olsson (s) till utbildningsministern om förslag till ökad
sjukgymnastutbildning:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vakanserna på sjukgymnastsidan är i dag många, och
bristen på sjukgymnaster utgör ett stort problem för den rehabiliterande
sjukvården. I regeringens propositionsförteckning från den 10 januari 1980
anmäldes att en proposition om dimensioneringen av sjukgymnastutbildningen
skulle framläggas under mars månad eller senare. I Landstingsförbundets
tidskrift nr 6 år 1980 finns en artikel om sjukgymnastutbildning som säger att
det inte kommer att läggas fram någon sådan proposition under våren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
anledning härav vill jag till utbildningsministern ställa följande fråga:</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section398>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section399>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Har regeringen ej för avsikt att
under våren framlägga någon proposition om ökad sjukgymnastutbildning och i så
fall vilka är skälen härtill?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>den 9 aprd</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1979/80:415 av Hans Petersson i Hallstahammar (vpk) till
handelsministern om regeringsåtgärder för att stödja kampen för demokratiska
fri- och rättigheter i Guatemala;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Efter en demokratisk tioårsperiod
återinfördes 1954 diktaturen i Guatemala. USA deltog i händelserna och ökade
därefter sitt finansiella och militära stöd till förtryckarregeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kampen för demokratiska fri- och rättigheter har
emellertid fortsatt. Arbetarna vid Coca-Colafabriken i Guatemala City har gåft
i spetsen för kampen, och de har varit framgångsrika, trots att ledande
fackliga företrädare terroriseras, mördas eller tvingas i landsflykt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anställda inom livsmedelsindustrin över hela världen
solidariserar sig nu med arbetarna och kräver att den multinationella koncernen
ger sina arbetare fackliga fri- och rättigheter. Mord och terror måste upphöra.
I Sverige genomför flera fackförbund en fyradagarsbojkott mot
Coca-Colaprodukter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sverige är med i IDB, som lämnar sitt stöd till Guatemalas
regering. Halvstatliga Pripps har licensavtal med Coca-Cola Company för
produktion och försäljning av företagets varor i Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mot
bakgrund av det anförda vill jag fråga handelsministern:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vilka åtgärder har regeringen vidtagit för att stödja
kampen för demokratiska fri- och rättigheter i Guatemala, och vilka åtgärder
planeras för att nå detta syfte?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1979/80:416 av Olle Wästberg i Stockholm (fp) till
industriministern om åtgärder för att förhindra viss efterforskning av
journalisters källor:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det har nyligen avslöjats att det
statliga företaget Telub AB utbildar 100 libyska ungdomar för den libyska
krigsmakten, säljer fjärrstyrningsutrustning för båtar till Libyen samt har
arbetat på förslag om kvalificerad militär utbildning för Libyen. Dessa
uppgifter har varit av stort allmänt intresse och blivit omdiskuterade.
Företagsledningen för Telub har nu via sin interna säkerhetstjänst och genom
ett cirkulär till samtliga företagets anställda försökt efterforska källan till
uppgifterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avser statsrådet företa någon åtgärd för att hindra att en
statlig företagsledning försöker efterforska journalisters källor?</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 115</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Onsdagen den 9 april 1980</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Meddelande om frågor</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section400>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section401>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1979/80:417
av Oskar Lindkvist (s) till statsministern om inlösen av villor i närheten av
Bromma flygplats:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kommunikationsministern har via
massmedia meddelat att regeringen är beredd att lösa in de villor vari de
boende störs av bullret från Bromma</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>151</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section402>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section403>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nr 115</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Onsdagen den 9 april 1980</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Meddelande om frågor</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>flygplats.
Uttalandet klargör inte om regeringens avsikt är att endast förklara sig beredd
att infria en skadeståndsskyldighet, att utifrån någon inte angiven befogenhet
erbjuda frivillig inlösen till något överenskommet pris eller att hävda någon
statens rätt till tvångsinlösen. Det klargör inte heller hur utgifterna skall
finansieras. Uttalandet klargör emellertid att kommunikationsministern uttalat
sig på regeringens vägnar. Med hänsyn till att något formellt regeringsbeslut
inte uppgetts föreligga önskar jag ställa följande fråga till statsministern
som företrädare för regeringen i dess helhet:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vill statsministern redogöra för regeringens avsikter när
det gäller att lösa in villor i Brommaområdet och därvid utveckla de
möjligheter att genomföra dessa avsikter som nu stär regeringen till buds?</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section404>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section405>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>152</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ 26
Kammaren åtskildes kl. 17.52.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>In fidem</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>BERTIL BJÖRNSSON</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>/Solveig Gemert</span></i></p>
</div>
G309115prot_197980__115.pdf5917166pdfRiksdagens protokoll 1979/80:115 Onsdagen den 9 aprilhttps://data.riksdagen.se/fil/BE904976-E98D-4171-8577-709336D7853B