<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2450410</hangar_id>
 <dok_id>G30378</dok_id>
 <rm>1979/80</rm>
 <beteckning>78</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1979/80:78</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>78</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1980-01-10 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2024-12-27 14:50:57</systemdatum>
 <publicerad>2008-06-13 08:05:40</publicerad>
 <titel>med förslag till lag om skyldighet för utländska kärande att ställa säkerhet för rättegångskostnader. m.m.</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>importerad</status>
 <htmlformat>skanning2007</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G30378/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G30378</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G30378</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="brask"&gt;Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.&lt;/div&gt; 

&lt;div class=Section1&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:161.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regeringens proposition 1979/80:78&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;med förslag till lag om skyldighet för utländska kärande
att ställa säkerhet för rättegångskostnader, m.m.;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;beslutad den lOjanuari 1980.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regeringen föreslår riksdagen att anla de förslag som har
tagils upp i bifogade uldrag av regeringsprotokoll ovannämnda dag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;På regeringens vägnar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;THORBJÖRN FÄLLDIN&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:156.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;HÅKAN WINBERG&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 propositionen föreslås en ny lag om skyldighet för
utländska kärande att slälla säkerhet för svarandens rättegångskostnader. Lagen
är avsedd att ersätta den nuvarande lagen från år 1886 i samma ämne. 1 sak
föreslås bl.a. att en utländsk medborgare som är bosatl i Sverige i
fortsättningen skall slippa att ställa säkerhet. Den nya lagen föreslås träda i
kraft den I juli 1980.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:54.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1    Riksdagen 1979180. I saml. Nr 78&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1979/80: 78&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section3&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1979/80: 78&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1    Försiag till&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lag om skyldighet för utländska kärande att ställa säkerhet
för rätte­gångskostnader&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 § Om en ulländsk medborgare som inte är bosatl här i landel
eller en&lt;br&gt;
utländsk juridisk person vill väcka talan vid svensk domstol mot en svensk&lt;br&gt;
medborgare eller en svensk juridisk person, skall på svarandens yrkande&lt;br&gt;
käranden ställa säkerhet för de rättegångskostnader som han genom laga­&lt;br&gt;
kraftägande avgörande i målet kan bli skyldig att betala.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad som i denna lag sägs om mål gäller även ärenden. Med
kärande jämställs en målsägande som för talan i brottmål och den som är sökande
i ett ärende. Med svarande jämslälls den som är tilltalad i brottmål och den
som är sökandens motpart i ett ärende.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den som är statslös eller politisk flykting skall i fråga
om skyldigheten att ställa säkerhet enligt denna lag vara likställd med en
medborgare i den stat där han ur bosatl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2 S     Säkerhet behöver inte ställas i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mål som
handläggs enligt lagen (1974:371) om rättegången i arbets­tvister,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mål vid
fastighetsdomstol som inte avser en arrende-, hyres- eller bostadsrältstvist,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ansökningsmål enligl
11 kap. 17 § vattenlagen (1918:523),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;växelmål och
checkmål,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;5.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;käromål som
grundas på genstämning,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;6.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mål som har
tagits upp efler offenllig stämning, och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;7.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mål vid
förvaltningsdomstol eller marknadsdomstolen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3 § Säkerheten skall beslå av pant eller borgen. Borgen
skall ställas&lt;br&gt;
såsom för egen skuld av minst två personer och vara solidarisk. Är säker­&lt;br&gt;
heten inle godkänd av svaranden, skall den prövas av domslolen. Med&lt;br&gt;
svarandens medgivande kan även annan säkerhet ställas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Säkerheten skall tas i förvar av domstolen eller av den
som domstolen utser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4 § Yrkandet om säkerhet skall framställas senast när
svaranden första&lt;br&gt;
gången skall föra talan i målet. Var svaranden på grund av laga förfall&lt;br&gt;
hindrad atl framställa yrkandet då, skall han framställa det så snart det kan&lt;br&gt;
ske sedan förfallet upphörde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När yrkandet om säkerhet har framställts, skall domstolen
förelägga käranden att inom en viss tid ställa säkerhel. Ställs inte säkerhet
som godkänns av svaranden eller av domstolen, skall talan avvisas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5 § I den mån det har avtalats i internationella
överenskommelser, som&lt;br&gt;
är bindande för Sverige, är ulländska medborgare och utländska juridiska&lt;br&gt;
personer befriade från skyldighelen att ställa säkerhet och har samma&lt;br&gt;
befogenhet att kräva säkerhet som svenska medborgare och svenska&lt;br&gt;
juridiska personer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:15.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Denna lag träder i kraft den I juli 1980.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section4&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section5&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1979/80:78&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Genom lagen upphävs lagen (1886:84 s. 14) angående
skyldighet för ulländsk man att i rättegång vid svensk domstol mot inländsk man
ställa borgen för kostnad och skada. Den gamla lagen gäller dock i fråga om
säkerhet som har ställts före ikraftträdandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om det i en lag eller en annan författning förekommer en
hänvisning till den gamla lagen, skall hänvisningen i stället avse den nya
lagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2    Förslag till&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lag om ändring i lagen (1946:804) om införande av nya
rättegångs­balken&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:9.0pt;
margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Härigenom
förskrivs att 28 S lagen (1946:804) om införande av nya rättegångsbalken skall
ha nedan angivna lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section6&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
Ivdelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section7&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=190 height=72&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=72 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utan
  hinder av nya rätte­gångsbalken eller vad i denna lag förordnats skall lagen
  (1930:173) om beräkning av lagstadgad lid alltjämt anses som gällande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;28 §&lt;br&gt;
Utan&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;hinder&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;av&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;nya&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;rättegångsbalken eller vad i denna lag förordnats skola
alltjämt anses som gällande&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:24.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;lagen den 19 november 1886 angående skyldighet för
utländsk man atl i rättegång vid svensk domsiol mol inländsk man ställa borgen
för kostnad och skada, med iakttagande av all svaranden har att framställa
yrkande, varom i I § nämnda lag sägs, inom lid, som i 34 kap. 2 § nya
rättegångsholken stadgas; samt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:23.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;lagen den 30 maj 1930 om beräkning av lagstadgad tid.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Denna lag träder i kraft den I juli 1980.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:51.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;' Senaste lydelse 1974: 575.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section8&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section9&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1979/80:78&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:52.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utdrag&lt;br&gt;
JUSTITIEDEPARTEMENTET&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;PROTOKOLL&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:182.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;vid regeringssammanlräde 1979-11-15&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Närvarande: statsministern Fälidin, ordförande, och
statsråden Ullsten, Bohman, Mundebo, Wikström. Friggebo, Mogård, Åsling, Söder,
Krönmark, Burenslam Linder. Wirtén, Holm, Andersson, Boo. Winberg, Adelsohn. Danell,
Petri&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föredragande: statsrådet Winberg&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lagrådsremiss med förslag till lag om skyldighet för
utländska kärande att ställa säkerhet Tör rättegångskostnader, m.m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:30.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 Inledning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En utländsk medborgare eller en ulländsk juridisk person
som väcker talan mot en svensk medborgare eller en svensk juridisk person vid
domstol här i landet är i princip skyldig att ställa säkerhet for de rätte­gångskostnader
som han kan bli ålagd att betala. Bestämmelser härom finns i lagen (1886:84 s.
14) angående skyldighet för utländsk man att i rättegång vid svensk domstol mot
inländsk man ställa borgen för kostnad och skada. En utländsk medborgare är
skyldig att ställa säkerhet enligt 1886 års lag oavsett om han är bosatt här i
landet eller inte. Skyldigheten att ställa säkerhet kan emellertid upphävas
genom överenskommelser med främmande stater. Sådana överenskommelser har också
träffats i betydande utsträckning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 mars 1979 lade den dåvarande regeringen fram en
proposition (1978/79:186) med förslag till ändring i 1886 års lag. Förslaget
innebar att en utländsk medborgare inte längre skulle vara skyldig att ställa
säkerhet för svarandens rättegångskostnader, om han var bosatt i Sverige. Någon
ändring i övrigt av lagens bestämmelser föreslogs inte.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I sitt betänkande med anledning av propositionen (JuU
1978/79:37) biträdde justitieutskottet i sak den föreslagna ändringen. Med
anledning av ett motionsyrkande tog utskottet upp frågan om lagens språkliga
utform­ning i stort. Utskottet framhöll alt lagtexten, som endast obetydligt
ändrats sedan tillkomsten år 1886, var ålderdomlig och svårläst. Enligt
utskottet var den för många människor ålminstone delvis obegriplig. 1 samband
med&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section10&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section11&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1979/80: 78&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;den akluella ändringen borde lagen därför ses över och
moderniseras så att den tlck en språklig utformning som svarade mot dagens
krav. Översynen borde ankomma på regeringens kansli och en proposition
föreläggas riksdagen snarast möjligt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 enlighet med utskottets hemställan beslöt riksdagen att
avslå proposi­tionen och ge regeringen till känna vad utskottet hade anfört om
fram­läggande av ett nytt lagförslag (rskr 1978/79:323).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2 Gällande rätt&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skyldigheten för en utländsk kärande atl ställa säkerhet
för rättegångs­kostnader skall ses mot bakgrund av att svenska domar och beslut
i princip inte är verkställbara utomlands. Även om svaranden vinner målet kan
han därför gå miste om ersättning för sina rättegångskostnader, om käranden
saknar tillgångar i Sverige. De flesta länder ställer i sin interna
lagstiftning liknande krav på utländska kärande som vill väcka talan mot det
egna landets medborgare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skyldigheten att ställa säkerhet enligl 1886 års lag
förutsätter att svaranden framställer ett yrkande härom. Ett sådant yrkande
skall fram­ställas senast när svaranden första gången skall föra talan i målet.
Säker­heten skall beslå antingen av borgen av två personer med svenskt med­borgarskap
och hemvist i Sverige eller av en annan säkerhel som svaranden godkänner eller
domstolen bestämmer. Begär svaranden att säkerhel skall ställas, skall rätten
förelägga käranden att inom viss tid fullgöra sin skyldighet. Ställs inte
säkerhet inom förelagd tid. skall målet avskrivas. 1 fråga om vissa lyper av
mål kan säkerhet inte krävas, nämligen om kärandens talan innefattar enbart
genstämning, om den grundas på växel eller om den äger rum till följd av
offentlig stämning. 1 praxis har lagen ansetts tillämplig även i brottmål (NJA
1900 s. 341).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regeringen kan, efter avtal med främmande stat och under
förutsättning av ömsesidighet, befria medborgare i den främmande staten eller
juridiska personer, bildade i den staten enligt dess lag, från skyldigheten att
ställa säkerhet. Under samma förutsätlningar kan regeringen också tillerkänna
utländska medborgare eller juridiska personer samma befogenhet atl kräva
säkerhet som tillkommer svenska medborgare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Som tidigare har nämnts har Sverige i betydande
utsträckning slutit avtal som medför att utländska medborgare eller utländska
juridiska personer är befriade från skyldigheten att ställa säkerhet.
Bestämmelser härom finns bl.a. i kungörelsen (1961:120) angående säkerhet för
kostnad och skada i rättegång, i vilken talan föres av utländsk part. Befriade
är, förutom medborgare i en del särskilt uppräknade stater med vilka Sverige
har slutit bilaterala avtal, medborgare i stater som är anslutna lill någon av
Haagkonventionerna   1905 och   1954 angående vissa till civilprocessen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ti    RiLsdaticn 1979180. I .saml. Nr 78&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section12&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section13&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1979/80: 78&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;hörande ämnen, under förutsättning atl medborgaren också
har hemvist i en konventionsstat. Även juridiska personer som dels är
hemmahörande i en stat som tillträtt någon av nämnda Haagkonveniioner, dels har
bildals enligt den statens lag. är befriade från nämnda skyldighel. Vidare är
med­borgare i stater som är anslutna till den europeiska bosätlningskonven-tionen
1955 generellt befriade trän skyldigheten att ställa säkerhel. En part som är
medborgare i en siat i förhållande lill vilken 1930 års civilprocess-konvention
mellan Sverige samt Storbritannien och Nordirland är tillämp­lig åtnjuter samma
befrielse, om han har sitt hemvist här i landet. Sist­nämnda konvention är även
lillämplig i förhållande lill ett antal stater som ingår i det brittiska
samväldet (t.ex. Australien och Canada).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 mål eller ärenden angående underhållsbidrag, som har anhängiggjorts
enligt 1956 års konvention om indrivning av underhållsbidrag i utlandet, är
enligt 1961 års kungörelse medborgare i till konventionen anslutna stater
befriade från skyldigheten att slälla säkerhet. Detsamma gäller enligt en
särskild förordning (1977:130) en medborgare eller en juridisk person i
främmande stat i rättegång som avser tillämpning av lagen (1965:723) om
erkännande och verkställighet av vissa utländska domar och beslut angående
underhåll till barn eller tillämpning av lagen (1976:108) om er­kännande och
verkställighet av utländskt avgörande angående underhålls­skyldighet. Nämnda
båda lagar bygger på Haagkonventioner från 1958 och 1973.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Uppgift om vilka främmande stater som är anslutna till de
nu nämnda konventionerna finns i kungörelsen (1971:4) om främmande staters
anslut­ning lill vissa av Sverige biträdda konventioner angående inbördes rätts­hjälp
m.m.. kungörelsen (1966:406) angående tillämpning av lagen (1965:723) om
erkännande och verkställighet av vissa utländska domar och beslut angående
underhåll till bam samt förordningen (1977:743) om tillämpning av lagen
(1976:108) om erkännande och verkställighet av utländskt avgörande angående
underhållsskyldighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligl kungörelsen (1969:92) om befrielse från skyldighet
att ställa säkerhet för kostnad och skada i rättegång angående internationell
gods­befordran på väg är en medborgare eller en juridisk person i en stat,
ansluten till 1956 års Genévekonvention om fraktavtalet &amp;quot;id internationell
godsbefordran på väg, inte skyldig att ställa säkerhet i rättegång med
anledning av godsbefordran som avses i konventionen, om parten har sitt hemvist
eller idkar rörelse med fast driftsställe i en konvenlionsstat. Mot­svarande
gäller enligt en kungörelse (1974:745) när fråga är om rättegång med anledning
av befordringsavtal som avses i fördraget om gods­befordran med järnväg (CIM)
eller fördraget om befordran med järnväg av resande och resgods (CIV) eller lilläggskonventionen
1966 till sistnämnda tordrag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med stöd av lagen (1969:644) om vissa rättigheter för slatslösa
personer och   politiska   flyktingar   har   regeringen   meddelat  
bestämmelser   om&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section14&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section15&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1979/80: 78&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;befrielse för sådana personer alt ställa säkerhel i
rättegång. Enligl en till lagen anslutande kungörelse (1969:645) är den som är
statslös eller politisk flykting befriad från skyldigheten att ställa säkerhet,
om han stadigvarande vistas här i landet. 1 annat fall likställs han med
medborgare i den stat där han vistas stadigvarande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Främmande stater, vars medborgare är befriade från skyldighelen
att slälla säkerhet i rättegång, har som regel åtagit sig att verkställa dom
eller beslut angående rättegångskostnad som har meddelats här i landet. Mot­svarande
utfästelse har gjorts från svensk sida, se lagen (1899:12 s. 9) om
verkställighet i visst fall av utländsk domstols beslut och lill lagen an­slutande
kungörelse (1935:134).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3 Frågans tidigare behandling&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 skrivelse till juslitiedepartementet den 4 januari 1977
begärde statens invandrarverk att 1886 års lag skulle ses över. Enligt verket
var lagen diskriminerande för de utlänningar som kommer från länder vars med­borgare
inte har undantagits från tillämpningen av lagen. Verkel ifråga­satte om lagens
effekter överensstämde med det synsätt rörande utlän­ningars likställdhet med
svenska medborgare som kommit tiii uttryck i 2 kap. regeringsformen. Verkel
föreslog att lagen ändrades så atl alla ulländska medborgare med hemvist i
Sverige befriades från skyldighel att ställa säkerhel i rättegång.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med anledning av invandrarverkels skrivelse upprättades i
justitie­departementet en promemoria i ämnet, daterad 1979-01-17. 1 pro­memorian
föreslogs att 1886 års lag upphävdes i sin helhet. Promemorian remissbehandlades.
Samtliga remissinstanser godtog atl kravet på säkerhet slopades beträffande
utländska medborgare, bosata i Sverige. Meningarna var däremot delade i frågan
huruvida lagen borde upphävas i dess helhet. En sammanfattning av
remissyttrandena finns i prop. 1978/79:186 s. 7-8.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 prop. 1978/79:186 framhölls att del i Sverige fanns ett
myckel stort antal invandrare och andra fast bosatta personer med utländskt med­borgarskap.
I fråga om möjlighetema att verkställa en blivande dom förelåg beträffande
dessa personer inte någon skillnad i förhållande lill svenska medborgare som
var bosatta här. Lagen kunde emellertid, utan att något rättsskyddsintresse
förelåg, användas föratt hindra eller försvåra för en utländsk medborgare att
få sin rält vid en svensk domstol. Detta för­hållande var inte godtagbart. Det
föreslogs därför att utländska med­borgare, som var bosatta i Sverige,
befriades från skyldigheten att ställa säkerhet enligt 1886 års lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligl vad som vidare anfördes i propositionen kunde det
ifrågasättas om man inte borde gå längre och. såsom föreslogs i promemorian,
upphäva&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section16&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section17&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1979/80: 78&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;lagen i dess helhet. Även om lagen numera tillämpades
endast i få fall, kunde det emellertid inte uteslutas att den hade en preventiv
effekt när det gällde att avhålla rättssubjekt i utlandet från en obefogad
talan vid svenska domstolar. Det var angeläget atl denna effekt bestod. I
likhet med vad som förordats av majoriteten av remissinstanserna föreslogs alt
lagen inte skulle upphävas utan alltjämt gälla beträffande utländska
medborgare, som inte var bosatta i Sverige, och utländska juridiska personer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:27.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4 Föredragandens överväganden&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det förslag som lades fram i prop. 1978/79:186 har inte i
sak mött någon erinran under riksdagsbehandlingen. Jag ansluter mig till
förslaget att befria utländska medborgare som är bosatta här i landet från
skyldighet atl ställa säkerhet för rättegångskostnader.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Som justitieutskottet har framhållit är 1886 års lag
ålderdomlig och svårläst. För många människor är den säkerligen åtminstone
delvis obe­griplig. Jag delar således uppfattningen att lagen bör i sin helhet
ses över och moderniseras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den översyn av lagen som riksdagen har uttalat sig för kan
knappast åstadkommas genom enbart en språklig omarbetning av den nuvarande
lagtexten. Enligt min mening är del lämpligast att 1886 års lag ersätts av en hell
ny lag i ämnet. 1 samband därmed bör, utöver vad som föreslogs i prop.
1978/79:186, en del sakliga ändringar göras. Bl.a. har begreppet
&amp;quot;domstol&amp;quot; numera en delvis annan innebördan vid lagens tillkomst,
vilket kräver nya överväganden angående tillämpningsområdet. Även reglema om
säkerhetens beskaffenhet och omhändertagande av säkerheten bör ses över. Jag
återkommer till dessa frågor i specialmotiveringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:27.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5 Upprättade lagförslag&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 enlighet med det anförda har inom justitiedepartementet
upprättats förslag till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;lag om
skyldighet för utländska kärande att ställa säkerhet för rätte­gångskostnader,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;lag om ändring
i lagen (1946:804) om införande av nya rättegångs­balken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förslagen bör fogas lill protokollet i detta ärende som
bilaga.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section18&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:29.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section19&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1979/80: 78&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;9&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6 Specialmotivering&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6.1 Förslaget till lag om skyldighet för utländska kärande
att ställa säkerhet för rättegångskostnader&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 § Om en utländsk medborgare som inte är bosatt här i
landet eller en utländsk juridisk person vill väcka talan vid svensk domstol
mot en svensk medborgare eller en svensk juridisk person, skall på svarandens
yrkande käranden ställa säkerhet for de rättegångskostnader som han genom laga­kraftägande
avgörande i målet kan bli skyldig att betala.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad som i denna lag sägs om mål gäller även ärenden. Med
kärande jämställs en målsägande som för talan i brottmål och den som är sökande
i ett ärende. Med svarande jämställs den som är tilltalad i brottmål och den
som är sökandens motpart i ett ärende.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Paragrafen motsvarar tillsammans med 2 och 3 §§ samt 4 §
första stycket 1 § i 1886 års lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;\ första stycket anges vem som är skyldig att ställa
säkerhet och vad säkerheten skall täcka. Till skillnad mot vad som gäller
enligt 1886 års lag är en utländsk medborgare inte skyldig att ställa säkerhet
om han är bosatt här i landet. Frågan humvida någon skall anses bosatt här
eller inte får avgöras efter de gmnder som gäller vid tillämpningen av 10 kap.
1 § första stycket rättegångsbalken (RB). Mantalsskrivning saknar i och för sig
betydelse för frågan huruvida någon skall anses bosatt i Sverige eller inte (jfr
10 kap. 1 § andra stycket RB). Den omständigheten att en utländsk medborgare
efter flyttning frän Sverige fortfarande är mantalsskriven här medför inte att
han fortfarande också skall anses bosatt här (jfr NJA 1965 s. 172). Är
utlänningen bosatt både i Sverige och utomlands skall han inte vara skyldig att
ställa säkerhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I mbriken lill 1886 års lag och i 1 § i den lagen talas endasi
om &amp;quot;ut­ländsk&amp;quot; resp. &amp;quot;inländsk man&amp;quot;. Som framgår av 3 § i
lagen anses den emellertid tillämplig även på juridiska personer. Den nya lagen
är uttryck­ligen tillämplig när talan förs av eller mot en juridisk person.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Avgörande för frågan humvida en juridisk person skall
anses som svensk eller utländsk är om den juridiska personen har bildats enligt
svensk eller utländsk lag (jfr 3 § 1886 års lag och 1 § tredje stycket lagen
1968:555 om rätt för utlänning och utländskt företag att idka näring här i
riket).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Främmande stater är, liksom svenska staten, i detta
sammanhang att betrakta som juridiska personer. Detsamma gäller kommuner och
andra offentligrättsliga sammanslutningar samt intemationella organ.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med uttrycket &amp;quot;väcka talan&amp;quot; avses det förfarande
varigenom ett mål anhängiggörs. vare sig det sker genom ansökan om stämning
eller i annan ordning, t.ex. genom ansökan om lagsökning eller
betalningsföreläggande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Uttrycket &amp;quot;svensk domstol&amp;quot; i 1886 års lag torde urspmngligen
ha syftat på de allmänna domstolama, dvs. vad som nu motsvarar tingsrätt,
hovrätt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section20&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section21&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1979/80: 78&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;och högsta domstolen. Begreppet &amp;quot;domstol&amp;quot; har
emellertid efter hand kommit atl utvidgas. Till domstol räknas numera, förutom
de allmänna domstolarna, de särskilda domslolarna (t.ex. arbetsdomstolen), de
allmänna förvaltningsdomstolarna (t.ex. länsrätterna) och de särskilda
förvaltningsdomstolarna (t.ex. försäkringsrätterna). Det är oklart i vad mån
1886 års lag skall anses lillämplig i mål vid andra domslolar än de allmänna
domstolarna. Del kan lilläggas att begreppet &amp;quot;allmän domstol&amp;quot; inte
heller iir entydigt. Fastighetsdomstol, dvs. tingsrätt i särskild samman­sättning,
har sålunda vid tillämpningen av bl.a. 10 kap. 17 § RB ansetts utgöra en
särskild domstol.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt min mening bör i den nya lagen användas samma
domstols­begrepp som i lagstiftningen i övrigt. Den bör alltså i princip vara
tillämplig i mål vid alla de rättskipande organ som numera räknas till domstol.
Några domstolar kommer ändå att falla utanför tillämpningsområdet därtbr att
domstolen enbart utgör en besvärsinstans, t.ex. bostadsdomstolen. Därutöver finns
del en del lyper av mål som bör undantas från tillämp­ningsområdet.
Bestämmelser härom har tagits upp i 2 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Liksom enligt 1886 års lag behöver säkerhel ställas endast
om svaranden yrkar det. 1 4 § försia slycket anges när ett sådant yrkande
senast skall framställas. Säkerheten skall täcka de rättegångskostnader som
käranden genom ett lagakraftägande avgörande i målet kan bli skyldig att
betala. Vid uppskattningen av rättegångskostnadernas storlek skall alltså
hänsyn tas till alt rättegången kan komma att föras i flera instanser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om käranden förlorar målet, skall betalningsskyldigheten
för rätte­gångskostnaderna som regel fullgöras till svaranden. Har svaranden
allmän rättshjälp, gäller enligl 31 § rättshjälpslagen (1972:429) att käranden
skall åläggas alt utge ersättningen eller viss del därav till statsverket.
Frågan humvida ersättningen skall utges till svaranden eller till statsverket
saknar betydelse för skyldigheten att slälla säkerhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är något tveksamt om 1886 ärs lag enligt sin
ordalydelse kan anses lillämplig i ärenden vid domstol. Den till lagen
anslutande kungörelsen (1961:120) utgår emellertid från att lagen gälleräven i
fråga om ärenden (se 1 § andra och tredje styckena). Det kan inte heller vara
en lämplig ordning att skyldigheten att ställa säkerhet blir beroende av om
saken handläggs som ett mål eller som ett ärende. Jag förordar därför att den
nya lagen uttryckligen görs tillämplig i fråga om ärenden. Det bör då också
anges att med kärande jämställs den som är sökande i ett ärende och med
svarande den som är sökandens motpart i ärendet. Den nya lagen bör vidare, i
likhet med vad som nu gäller, tillämpas i fråga om en målsägande som för talan
i brottmål (NJA 1900 s. 341). Även detta bör komma till direkt uttryck i lag­texlen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 enlighet härmed anges i andra styckel av paragrafen att
vad som sägs i denna lag om mål även gäller ärenden. Vidare anges atl med
kärande jämslälls en målsägande som för talan i brottmål och den som är sökande
i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section22&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section23&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1979/80: 78&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;11&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;elt ärende samt all med svarande jämslälls den som är tilltalad
i brottmäl och den som är sökandens motpart i ett ärende.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det kan tilläggas att ersättning för rättegångskostnader i
ärenden som handläggs enligt lagen (1946:807) om handläggning av
domstolsärenden torde utgå endast i fall då det rått en verklig
intressemotsättning mellan partema eller det följer av särskilda bestämmelser (jfr
11 och 12 §§ i lagen samt NJA 1979 s. 164).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2 §     Säkerhet behöver inte ställas i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mål som
handläggs enligt lagen (1974:371) om rättegången i arbets­tvister,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mål vid
fastighetsdomstol som inle avser en arrende-, hyres- eller bostadsrältstvist.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ansökningsmål
enligt 11 kap. 17 § vattenlagen (1918:523),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;växelmål,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;5.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;käromål som
grundas på genstämning,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;6.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mål som har
tagits upp efter offentlig stämning, och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;7.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mål vid
förvaltningsdomstol eller marknadsdomstolen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I paragrafen anges undantagen från kravet på säkerhel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt punkt 1 behöver säkerhet inte slällas i mål som
handläggs enligl lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister. Enligt min
mening talar övervägande skäl för att prövningen av en arbetstvist inte skall
kunna hindras eller försvåras genom ett krav på säkerhel. Vidare är det inte
ovanligt att rätten i dessa mål med stöd av 5 kap. 2 § nämnda lag förordnar att
vardera parten skall bära sin rättegångskostnad. Elt krav på säkerhet får
därför mindre betydelse i arbetstvister än i en vanlig rättegång. Undan­taget
enligt denna punkt gäller oavsett om målet anhängiggörs i tingsrätt eller i
arbetsdomstolen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Punkt 2 avser mål vid fastighetsdomstol. Bestämmelser om atl
en tvist eller en viss fräga skall prövas av fastighetsdomstol finns i ett ston
antal lagar. Fastighetsmålen är av flera olika slag. En grupp utgörs av besvär
över beslut av t.ex. fastighetsbildningsmyndighet eller arrendenämnd eller
klander av beslut som fattats av en samfällighet. En annan grupp utgörs av mål
om rätt eller skyldighet att inlösa fast egendom, lösensummans storlek,
skadestånd och andra ersättningsfrågor. Exempel på bestäm­melser som hör till
den sistnämnda gmppen finns i bl.a. bostadsförvalt­ningslagen (1977:792),
jordförvärvslagen (1979:230), lagen (1942:350) om fornminnen, byggnadslagen
(1947:385), miljöskyddslagen (1969:387) och expropriationslagen (1972:719).
Andra frågor som enligt särskilda före­skrifter skall prövas av
fastighetsdomstol kan gälla utseende av god man eller förordnande av någon alt
hålla sammanträde, se t.ex. 7 och 20 §§ lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Besvärsmålen faller uianför tillämpningsområdet redan på
den grunden att talan inte väcks vid fastighetsdomstolen. Övriga fastighelsmål
av del&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section24&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section25&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1979/80: 78&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;12&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;slag som nyss har nämnts är ofla av sådan art att
skyldigheten atl ställa säkerhel mera sällan aktualiseras. Bl.a. gäller i en
del fall att sökanden i princip skall stå för samtliga kostnader och kan
förpliktas atl lämna förskott på dessa. Dessutom kan framhållas att partema i
fall som nu avses ofta är inblandade i etl förtärande inför en
förvaltningsmyndighet och atl fastighetsdomstolens prövning endast avser
särskilda tvistefrågor som uppkommer under del förfarandet. Mot bakgrund av det
anförda förordar jag atl fastighetsmål av de slag som hittills har nämnts undantas
från den nya lagens tillämpningsområde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En särskild gmpp av fastighetsmål utgörs av arrende-, hyres-
och bostadsrättstvister. En del sådana tvister skall prövas av arrendenämnd
resp. hyresnämnd. 1 den mån prövningen inte ankommer på arrendenämnd eller
hyresnämnd skall tvisten prövas av fastighetsdomstol, se 8 kap. 32 § och 12
kap. 71 § jordabalken, 77 § bostadsrättslagen (1971:479) och 17 § lagen (1957:390)
om fiskeartenden. Mål som enligt det anförda skall prövas av fastighetsdomstol
avser t.ex. utfående av arrende eller hyra som inte har betalats eller
förverkande av nyttjanderätten. I dessa liksom i övriga fall när en arrende-, hyres-
eller bostadsrättstvist skall prövas av fastig­hetsdomstol saknas anledning att
föreskriva undantag från kravet på säkerhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 punkt 2 sägs därför att säkerhet inte behöver ställas i
mål vid fastig­hetsdomstol som inte avser en arrende-, hyres- eller
bostadsrättstvist.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Punkl 3 innehåller undantag från kravet på säkerhet
beträffande ansök­ningsmål enligt 11 kap. 17 § vattenlagen (1918:523). I &lt;/span&gt;&lt;span
lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;II &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kap. 65, 66 och 97 §§ nämnda lag
finns särskilda bestämmelser om kostnader i ansök­ningsmål och om skyldighet
för sökanden att betala förskott i vissa fall. Enligt min mening är det inte
lämpligt att prövningen av ett ansökningsmål görs beroende av att sökanden
dämtöver ställer säkerhet för rättegångs­kostnaderna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Av de övriga typer av vattenmål som kan förekomma,
nämligen stäm­ningsmål, besvärsmål och underställningsmål, faller de båda
sistnämnda utanför den nya lagens tillämpningsområde redan på grund av att
talan inte väcks vid vattendomstolen. Stämningsmålen skiljer sig inte nämnvärt
från vanliga tvistemål vid allmän domstol. Skyldigheten för en utländsk kärande
att ställa säkerhet bör därför gälla i stämningsmål vid vatten­domstol.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Punktema 4-6 motsvarar de undantag som redan nu gäller enligt
1 § andra meningen 1886 års lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I punkt 7 tas slutligen förvaltningsdomstolarna och
marknadsdomstolen undan från tillämpningsområdet. Det får antas att 1886 års
lag inte gäller i mål eller ärenden hos dessa domstolar. Det torde i sådana mål
eller ärenden vara sällsynt att en part förphktas att utge ersättning för rätte­gångskostnader
(jfr dock 21 kap. 11 § föräldrabalken och 18 § tjärde styckel lagen 1970:417 om
marknadsdomstol m.m.). 1 fall då det kan ske&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section26&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section27&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1979/80: 78&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;13&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;synes det. med hänsyn till arten av de frågor som prövas,
inte lämpligt att kräva säkerhet för kostnaderna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Uppräkningen i paragrafen är uttömmande. Kravet atl en
utländsk kärande i princip är skyldig atl ställa säkerhel gäller sålunda I.ex.
i mål vid sjörättsdomstol eller vid Stockholms tingsrätt när den handlägger
sådana patentmål som enligt 66 § patentlagen (1967:837) kräver särskild samman­sättning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3 § Säkerheien skall bestå av pant eller borgen. Borgen
skall ställas såsom för egen skuld av minst två personer och vara solidarisk.
Är säker­heten inte godkänd av svaranden, skall den prövas av domstolen. Med
svarandens medgivande kan även annan säkerhet ställas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Säkerheten skall tas i förvar av domstolen eller av den
som domstolen utser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om säkerhetens
beskaffenhet och omhändertagande av säkerheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt 1886 års lag skall säkerheten bestå av borgen, som
ställs solida­riskt såsom föregen skuld av två inom landet bosatta svenska
medborgare. En borgen av del slaget skall alltid godtas, om borgensmännen kan
anses vederhäftiga. Om käranden vill ställa säkerhet av annat slag skall den
godkännas av svaranden eller av domstolen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt/c»5/a styckel i förevarande paragraf skall
säkerheten bestå av pant eller borgen. Pant kan utgöras av t.ex. pantbrev i
fastighet eller av aktier, obligationer eller andra fordringar eller av annan
lös egendom. Borgen skall ställas såsom för egen skuld och vara solidarisk. Den
kan ställas av såväl fysiska som juridiska personer. Nägot krav på att borgens­männen
skall vara svenska medborgare och bosatta i Sverige eller vara svenska
juridiska personer har inte uppställts. Del är emellertid tydligt att borgen
som slälls av personer bosatta utomlands eller av utländska juridiska personer
många gånger har ett begränsat värde. Blir det aktuellt att utkräva
borgensansvaret och betalning inte sker frivilligt, måste svaranden i allmänhet
vända sig till en domstol i borgensmännens hemland för att få en
exekutionstitel som är verkställbar där. Detta kan vara förenat med stora
svårigheter och kostnader.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om säkerheten inte har godkänts av svaranden, skall den
prövas av domstolen. Detta överensstämmer i sak med vad som gäller enligt 48 § utsökningslagen
(1877:31 s. 1, UL) om säkerhet i utsökningsmål och vad som föreslås i 2 kap. 25
§ i det till lagrådet remitterade förslaget till utsök­ningsbalk. 1 fråga om
pant omfattar prövningen närmast alt värdet är till­räckligt för atl täcka
rättegångskostnaderna enligt I §. När det gäller en pantsatt fordran eller
borgen kan en solvensprövning vara nödvändig, om svaranden bestrider att gäldenären
eller borgensmännen är solventa.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Domstolens beslut med anledning av prövning av säkerheten
får över­klagas av käranden endast i samband med talan mot dom eller slutligt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section28&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section29&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1979/80:78&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;14&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;beslul i målel (jfr 49 kap. 8 § RB och NJA 1953 s. 179).
Har domstolen godtagit en säkerhet som inie har godkänls av svaranden, får
beslutet anses likställt med ett beslut, varigenom en invändning om
rättegångs-hinder har ogillats. Enligt 49 kap. 3 § RB bestämmer rälien efter
anmälan om missnöje om talan skall föras särskill eller inte.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med svarandens medgivande får även annan säkerhet än pant
eller borgen ställas. Vad som främst kan bli aktuellt är borgen som inte
uppfyller de krav som har angetts i lagtexlen samt företagsinteckning. Eftersom
det krävs medgivande av svaranden, behöver domstolen inle pröva säkerhetens beskaffenhel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När borgen ställs enligt 1886 års lag skall
borgensförbindelsen över­lämnas till svaranden. Någon bestämmelse om vem som
skall omhänderta annan säkerhel som ställs enligt den lagen finns inle. Enligt
15 kap. 5 § fjärde stycket RB gäller att säkerhet med anledning av ett yrkande
om kvarstad, skingringsförbud eller annan handräckning skall ställas hos rälien.
Del innebär att rätten skall omhänderta säkerheien när etl omhändertagande över
huvud taget kan bli aktuellt. På motsvarande sätt skall säkerhet som ställs i utsökningsmål
omhändertas av kronofogde­myndigheten eller överexekutor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När en säkerhet som slälls enligt den nya lagen består av annal
än borgen kan det ha sina risker att låta säkerheien omhändertas av svaran­den.
Om käranden vinner målel och säkerheten följaktligen skall åter­ställas, kan
svårigheter uppkomma om svaranden vägrar att göra detta eller om han har satt
sig ur stånd lill det. Vägran att återställa en borgens­förbindelse innebär
inte i och för sig någon risk för skada, eftersom ett realiserande av borgensansvaret
kräver alt lalan väcks mot borgens­männen. Dessa kan då göra invändning om att fömtsättningama
för betal­ningsskyldighet inte föreligger. Alt en borgensförbindelse inte
återställs kan emellertid tänkas medföra andra olägenheler.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det sagda talar för att man belräffande alla former av
säkerhet har den huvudregeln alt säkerheten skall tas i förvar av domstolen.
Denna bör emellertid kunna utse någon annan att omhänderha säkerheten. Detta kan
vara lämpligt t.ex. i fråga om en lösörepant. Med en sådan regel kan också
bestämmas att pantsatt egendom som innehas av tredje man skall vara kvar i
dennes besittning. Det föreligger inte något hinder för domstolen att utse
svaranden att omhänderta säkerheten. Detla bör emellertid inte ske annat än om
käranden samtycker.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I enlighet med det anförda sägs i andra stycket av
förevarande paragraf alt säkerheten skall tas i förvar av domslolen eller av
den som domstolen utser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Frågan i vad mån käranden är skyldig alt ersätta
motpartens rättegångs­kostnader avgörs genom lagakraftägande dom eller slutligt
beslut i målet. Verkställighet är emellertid möjlig redan innan avgörandet har
vunnit laga kraft. Bestämmelserna härom i 39 och 40 §§ UL innebär att svaranden
kan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section30&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section31&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1979/80: 78&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;15&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;söka utmätning i en pant som ställts för
rättegångskostnaderna så snart en exekutionstitel har meddelats. Panten får
emellertid som regel inte säljas förtän exekutionstiteln har vunnit laga krafl.
Bestämmelser av samma innebörd har lagits upp i utsökningsbalken (3 kap. 5 §
och 8 kap. 4 § i det till lagrådel remitterade förslaget). Eftersom svaranden
ändå har sin förmånsrätt i panten finns del dock knappasi någon anledning för
honom att begära förtida verkställighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Betalningsansvar på gmnd av borgen torde inte kunna
utkrävas förrän avgörandet angående rättegångskostnaderna har vunnit laga
kraft.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4 § Yrkandet om säkerhet skall framställas senast när
svaranden första gången skall föra talan i målet. Var svaranden på grund av
laga förfall hindrad att framställa yrkandet då, skall han framställa det så
snart det kan ske sedan förfallet upphörde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När yrkandet om säkerhel har framställts, skall domstolen
förelägga käranden att inom en viss lid slälla säkerhel. Ställs inte säkerhel
som godkänns av svaranden eller av domslolen, skall talan avvisas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Paragrafen reglerar frågan om tid för framställande av
yrkande om säkerhet och om påföljd för underlåtenhet atl ställa säkerhel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt första meningen i första styckel skall yrkandet om
säkerhet fram­ställas senast när svaranden första gången skall föra talan i
målet. Detta överensstämmer med vad som nu gäller enligt 1 § 1886 års lag
jämförd med 28 § lagen (1946:804) om införande av nya rättegångsbalken (Rp) och
34 kap. 2 § RB. Det innebär t.ex. för tvistemålens del att yrkandet skall fram­ställas
senast vid första sammanträde för förberedelse i målet eller i skrift­ligt
svaromål.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Av 28 § Rp jämförd med 34 kap. 2 § RB följer att om
svaranden har underiåtit att framställa yrkande om säkerhet i rätt lid men han
hade laga förfall för sin underlåtenhet, yrkandet skall framställas så snart
det kan ske sedan förfallet upphörde. I överensstämmelse härmed har i första styckel
andra meningen av förevarande paragraf lagits upp en bestämmelse som nära
ansluter till vad som gäller om laga förfall enligt 34 kap. 2 § RB. Någon
uttrycklig föreskrift om att rätten att yrka säkerhet förfaller om yrkandet inle
framställs i rätt tid har inte ansells behövlig. Som en följd av den nya
regleringen bör 28 § Rp upphävas såvitt den rör tillämpningen av 1886 års lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt andra stycket i paragrafen skall domstolen, när
yrkandet om säkerhet har framställts, förelägga käranden att inom en viss lid
ställa säkerhet. Ställs inte säkerhet som godkänns av svaranden eller av dom­slolen,
skall kärandens lalan avvisas. 1 sak överensstämmer delta med vad som gäller
enligt 2 § 1886 års lag. Det finns ingenting som hindrar alt dom­stolen, om
säkerhet har ställts men inte godkänts inom förelagd lid, efter tidens utgång
förelägger käranden att komplettera säkerheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ell föreläggande att ställa säkerhet har ansetts inte
kunna överklagas&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section32&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section33&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1979/80: 78&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ih&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;särskilt (NJA 1953 s. 179). Har ett yrkande om skyldighel atl
slälla säkerhel inle bifallits, gäller delsamma som när en invändning om rätte­gångshinder
har ogillats (NJA 1977 s. 349).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5 § 1 den mån det har avtalats i intemationella
överenskommelser, som är bindande för Sverige, är utländska medborgare och
utländska juridiska personer befriade från skyldighelen att ställa säkerhet och
har samma befogenhet att kräva säkerhet som svenska medborgare och svenska
juridiska personer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I paragrafen har tagits upp en bestämmelse om alt
utländska medborgare och utländska juridiska personer till följd av
internationella överens­kommelser dels kan vara befriade från skyldighelen atl
ställa säkerhet, dels kan vara att jämställa med svenska medborgare och svenska
juridiska personer i fråga om rätten att kräva säkerhet. Bestämmelsen motsvarar
3 § 1886 års lag. Till skillnad mot vad som nu gäller blir bestämmelsen tillämp­lig
så snart överenskommelsen har trätt i kraft (jfr prop. 1978/79:72 s. 11). Del för
ankomma på regeringen all på lämpligt sätt ge till känna när bestämmelsen blir lillämplig
i förhållande till en viss stat och om det enligt överenskommelsen gäller
särskilda villkor i fråga om t.ex. hemvist (jfr I § andra styckel och 2 §
kungörelsen 1961:120).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Övergångsbestämmelser&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1980.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Genom lagen upphävs lagen (1886:84 s. 14) angående
skyldighet för utländsk man att i rättegång vid svensk domstol mot inländsk man
ställa borgen för kostnad och skada. Den gamla lagen gäller dock i fråga om
säkerhet som har ställts före ikraftträdandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om del i en lag eller en annan författning förekommer en
hänvisning lill den gamla lagen, skall hänvisningen i stället avse den nya
lagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 juli 1980.
Samtidigt upphävs 1886 års lag. Enligt denna är en utländsk medborgare skyldig
att ställa säkerhet även om han är bosatt i Sverige. Har i det fallet säkerhet
ställts före ikraftträdandet, bör säkerheten fortfarande bestå trots att den
nya lagen inte kräver säkerhet av den som är bosatt här. Säkerhet som har
ställts enligt den gamla lagen bör bestå även i andra fall då den nya lagen
inte innebär krav på säkerhet. I enlighet härmed sägs att den gamla lagen gäller
i fråga om säkerhel som har ställts före ikraftträdandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Som nämnts i avsnitt 2 innehåller åtskilliga kungörelser
och förordningar en hänvisning till 1886 års lag. Dessa bör ändras lill att
avse den nya lagen. Del kan emellertid inle uteslutas alt någon författning som
innehåller en hänvisning förbises. För det fallel föreslås en bestämmelse om
att hänvis­ningen skall avse den nya lagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section34&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section35&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1979/80: 78&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;17&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1946:804) om
införande av nya rättegångsbalken&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förslaget innebär alt vad som sägs i 28 § Rp om skyldighel
atl ställa säkerhet enligl 1886 års lag utgår. Den frågan har berörts i anslulning
till 4 S förslagel tiil lag om skyldighet för utländska kärande att ställa
säkerhet för rättegångskostnader.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;7
HemstäUan&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag hemställer att lagrådets yttrande inhämtas över
förslagen lill&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span lang=EN-US
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;lag om
skyldighet för utländska kärande att slälla säkerhel för rätte­gångskostnader.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;lag om ändring
i lagen (1946:804) om införande av nya rättegångs­balken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8 Beslut&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regeringen beslutar i enlighet med föredragandens
hemställan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section36&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:71.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section37&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1979/80: 78&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                               &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;18&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:193.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bilaga De remitterade förslagen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 Förslag till&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lag om skyldighet för utländska kärande att ställa
säkerhet för rätte­gångskostnader&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 § Om en utländsk medborgare som inte är bosatt här i
landet eller en&lt;br&gt;
Ulländsk juridisk person vill väcka lalan vid svensk domstol mot en svensk&lt;br&gt;
medborgare eller en svensk juridisk person, skall på svarandens yrkande&lt;br&gt;
käranden ställa säkerhel för de rättegångskostnader som han genom laga­&lt;br&gt;
kraftägande avgörande i målet kan bli skyldig att betala.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad som i denna lag sägs om mål gäller även ärenden. Med
kärande jämställs en målsägande som för talan i brottmål och den som är sökande
i elt ärende. Med svarande jämslälls den som är tilltalad i brottmål och den
som är sökandens motpart i ett ärende.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2 §     Säkerhet behöver inte ställas i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mål som
handläggs enligt lagen (1974:371) om rättegången i arbets­tvister,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mål vid
fastighetsdomstol som inte avser en arrende-, hyres- eller bostadsrättstvist,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ansökningsmål
enligt 11 kap. 17 § vattenlagen (1918:523),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;växelmål,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;5.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;käromål som
grundas på genstämning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;6.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mål som har
tagits upp efter offentlig stämning, och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;7.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mål vid
förvaltningsdomstol eller marknadsdomstolen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3 § Säkerheten skall bestå av pant eller borgen. Borgen
skall slällas&lt;br&gt;
såsom för egen skuld av minst två personer och vara solidarisk. Är säker­&lt;br&gt;
heten inte godkänd av svaranden, skall den prövas av domstolen. Med&lt;br&gt;
svarandens medgivande kan även annan säkerhel slällas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Säkerheten skall tas i förvar av domstolen eller av den
som domstolen utser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4 § Yrkandet om säkerhet skall framställas senast när
svaranden första&lt;br&gt;
gången skall föra talan i målet. Var svaranden på grund av laga förfall&lt;br&gt;
hindrad att framställa yrkandet då, skall han framställa det så snart det kan&lt;br&gt;
ske sedan förfallet upphörde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När yrkandet om säkerhet har framställts, skall domstolen
förelägga käranden att inom en viss tid ställa säkerhel. Slälls inte säkerhel
som godkänns av svaranden eller av domstolen, skall lalan avvisas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section38&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section39&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1979/80: 78&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;19&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5 § 1 den mån del har avtalats i internationella
överenskommelser, som är bindande för Sverige, är ulländska medborgare och ulländska
juridiska personer befriade från skyldighelen alt ställa säkerhet och har samma
befogenhel att kräva säkerhel som svenska medborgare och svenska juridiska
personer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1980.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Genom lagen upphävs lagen (1886:84 s. 14) angående skyldighel
för utländsk man att i rättegång vid svensk domstol mot inländsk man ställa
borgen för koslnad och skada. Den gamla lagen gäller dock i fråga om säkerhet
som har ställts före ikraftträdandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om det i en lag eller en annan författning förekommer en
hänvisning till den gamla lagen, skall hänvisningen i slällel avse den nya
lagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2 Förslag till&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lag om ändring i lagen (1946:804) om införande av nya
rättegångs­balken&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Härigenom förskrivs alt 28 § lagen (1946: 804) om
införande av nya rätte­gångsbalken skall ha nedan angivna lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                        &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen Ivdelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;28 §'&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utan hinder av nya rättegångs-&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utan hinder av nya rältegångs-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;balken eller vad i denna lag förord- balken eller vad i
denna lag förord­&lt;br&gt;
nats skola alltjämt anses som gäl- näts skad lagen (1930:173) om be-&lt;br&gt;
lande&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                           &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;räkning av lagstadgad tid alltjämt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:62.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;lagen den 19 november 1886 an- anses som gällande. gående
skyldighet för utländsk rnan att i rättegång vid svensk domstol mot inländsk
man ställa borgen för kostnad och skada, med iakttagan­de av att svaranden har
att fram­ställa yrkande, varom i I § nämnda lag sägs, inom tid, som i 34 kap, 2
§ nya rättegångsbalken stadgas: samt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:146.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;lagen den 30 maj 1930 om beräk­ning av lagstadgad tid.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:15.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Denna lag träder i krafl den 1 juli 1980.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;' Senaste lydelse 1974:575.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section40&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section41&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1979/80: 78&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;20&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:52.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Uldrag&lt;br&gt;
LAGRÅDET&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;PROTOKOLL&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:35.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:189.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;vid sammanträde 1979-12-14&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Närvarande: justitierådet Holmberg, regeringsrådet Hellner,
justitierådet Persson, justitierådet Vängby.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt lagrådet den 13 december 1979 tillhandakommet
utdrag av proto­koll vid regeringssammanträde den 15 november 1979 har
regeringen på hemställan av statsrådet Winberg beslutat inhämta lagrådets
yttrande över förslag till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;lag om skyldighet för utländska kärande att ställa
säkerhet för rätte­gångskostnader och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;lag om ändring i lagen (1946: 804) om införande av nya rättegånsbalken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förslagen har inför lagrådet föredragits av
hovrättsassessorn Peter Löf­marck.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förslagen föranleder följande yttrande av lagrådet:&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förslaget till lag om skyldighet for utländska kärande att
ställa säkerhet för rättegångskostnader&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1  §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 kungörelsen (1969: 645) om vissa rättigheter för slatslösa
personer och politiska flyktingar föreskrivs i andra stycket första meningen
att statslös person eller politisk flykting skall, om han stadigvarande vistas
här i riket, vara befriad från skyldighet atl ställa säkerhet enligt 1886 ärs
lag. Vistas han inle stadigvarande här i riket, skall han - enligl andra
meningen i stycket - i fråga om befrielse från nämnda skyldighet vara likställd
med medborgare i den stat där han stadigvarande vistas. Föreskriftema över­ensstämmer
med Sveriges fördragsenliga skyldigheter enligt art. 16 i 1951 års konvention
angående flyktingars rättsliga ställning resp. an. 16 i 1954 års konvention
angående slatslösa personers rättsliga ställning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt det remitterade förslaget gäller skyldigheten att
ställa säkerhet ej för utländsk medborgare som är bosatt i Sverige. Detsamma
torde även utan uttrycklig bestämmelse gälla statslös. Bestämmelsen i andra
stycket första meningen i 1969 års kungörelse behövs därför inte vidare. Vad
som föreskrivs i andra stycket andra meningen i kungörelsen bor lämpligen las
in i den föreslagna lagen. Samtidigt bör för tydlighets skull klargöras, att
statslös person är skyldig att ställa säkerhet enligt den föreslagna lagen, om
sådan skyldighet föreligger för medborgare i främmande stat till vilken han har
sin närmaste anknytning. 1 överensstämmelse med vad som före­slås i 1 § första
stycket kan bosättningen väljas som anknytningsmoment.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section42&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section43&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1979/80: 78&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;På
gmnd av det anförda förordas att i 1 § tas in etl iredje stycke vari fö­reskrivs,
att den som är statslös eller politisk flykting skall i fråga om skyl­digheten atl
Slälla säkerhel enligl denna lag vara likställd med en medbor­gare i den stat
där han är bosatt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beslämmelsen innebär bl.
a. att, när medborgare i främmande stal enligt överenskommelse som avses i 5 §
är befriad från skyldighet att slälla sä­kerhet, detsamma kommer att gälla för
statslös person och politisk flykting som är bosatt i den främmande staten.
Däremot får statslös person och po­litisk flykting inte rätt att ställa krav på
säkerhel, om det inte direkt följer av överenskommelse som avses i 5 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
punkt 4 i förslaget behöver säkerhet inte ställas i växelmål. Be­stämmelsen
motsvarar vad i nuvarande lag stadgas om att säkerhet ej må fordras när talan gmndas
på växel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Frågan
om ställande av säkerhet i checkmål har inte särskilt berörts vid tillkomsten
av checklagama 1898 och 1932. Det finns emellertid anledning antaga att det
undantag för växelmål som nu gäller enligt 1886 års lag inne­fattar även
checkmål. De skäl som kan åberopas för att undantaga växel­målen från lagens
tillämpning synes kunna anföras även för checkmålens del. Utfärdas nu en ny lag
i ämnet torde ett uttryckligt stadgande om un­dantag för checkmål böra upptagas
i lagen. Det kan ske genom att i före­varande paragrafs fjärde punkt efter &amp;quot;växelmål&amp;quot;
lillägges &amp;quot;och check­mål&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslaget
till lag om ändring i lagen (1946:804) om införande av nya rätte­gångsbalken&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslaget
föranleder ingen erinran.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section44&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:56.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section45&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1979/80: 78&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utdrag&lt;br&gt;
JUSTITIEDEPARTEMENTET&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;PROTOKOLL&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:156.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;vid regeringssammanträde 1980-01-10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Närvarande: statsministern Fälidin, ordförande, och
statsråden Ullsten, Bohman. Mundebo. Wikström. Friggebo, Mogård, Dahlgren, Åsling,
Söder. Krönmark, Burenstam Linder. Wirtén, Holm, Andersson, Boo, Winberg, Adelsohn.
Danell, Petri&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föredragande: statsrådet Winberg&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Proposition med förslag till lag om skyldighet för
utländska kärande att ställa säkerhet för rättegångskostnader, m.m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föredraganden anmäler lagrådets yttrande' över förslag
till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1.   lag om skyldighet för utländska kärande att ställa
säkerhet för rätte­&lt;br&gt;
gångskostnader,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.   lag om ändring i lagen (1946:804) om införande av nya
rättegångs­&lt;br&gt;
balken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föredraganden redogör för lagrådets yttrande och anför.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Som lagrådet har förordat bör i lagen om skyldighet för
utländska kärande att ställa säkerhet för rättegångskostnader tas in en
uttrycklig beslämmelse om vad som skall gälla i fråga om slatslösa personer och
politiska flyktingar. Bestämmelsen bör lämpligen tas upp som ett nytt tredje
stycke i I §. Jag godtar lagrådets förslag till lydelse av bestäm­melsen. Till
följd av det anförda bör andra stycket i kungörelsen (1969:645) om vissa
rättigheter för slatslösa personer och politiska flyktingar upphävas. Jag ämnar
senare anmäla den frägan för regeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lagrådet har vidare föreslagit att undantaget i 2 § fjärde
punkten från kravet på säkerhet i växelmål utvidgas till att omfatta även
checkmål. Oavsett vad 1886 års lag skall anses ha för innebörd i fråga om
checkmålen finns det skäl som talar för att dessa mål behandlas på samma sätt som
växelmål. Jag tänker bl.a. på önskvärdheten av att även checkmålen handläggs
skyndsamt. Jag har därför inte någon invändning mot lagrådets förslag på denna
punkt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;' Beslut om lagrädsremiss fattat vid regeringssammanträde
den 15 november 1979.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section46&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section47&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1979/80: 78&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                              &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;23&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hemställan&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
hänvisning till vad jag nu har anförl hemställer jag alt regeringen föreslår
riksdagen att anta de av lagrådet granskade förslagen med vidtagna ändringar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beslut&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar atl genom
proposition föreslå rik.sdagen att anta de förslag som före­draganden har lagt
fram.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:78.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Norstedts Trvckeri, Stockholm 1980&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section48&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section49&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section50&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:105.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

</html>
</dokument>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G30378</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_197980__78.pdf</filnamn>
<filstorlek>808767</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>med förslag till lag om skyldighet för utländska kärande att ställa säkerhet för rättegångskostnader. m.m.</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/6FE2F533-F5C1-4FD9-86AE-739ECC775A82</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>