2450407G303751979/8075propproppropProposition 1979/80:75PropositionProposition7501979-12-17 00:00:002024-12-27 14:50:572008-06-13 08:05:35om folkomröstning i kärnkraftsfråganimporteradskanning2007https://data.riksdagen.se/dokument/G30375/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/G30375https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G30375
<div class="brask">Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.</div>
<div class=Section1>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:75</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><b><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringens proposition</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>1979/80:75</span></b></p>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>om folkomröstning i
kärnkraftsfrågan;</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>beslutad
den 17 december 1979.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av
regeringsprotokoll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>På
regeringens vägnar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>THORBJÖRN
FÄLLDIN</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:106.0pt'><span style='font-family:Verdana'>CARL
AXEL PETRI</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Propositionens
huvudsakliga innehåll</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
propositionen läggs fram förslag till lag om folkomröstning i kämkraftsfrågan.
Omröstningen föreslås äga ram den 23 mars 1980. Förslaget behandlar i övrigt
frågeställningen vid omröstningen och vissa valtekniska frågor i samband med
denna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
propositionen läggs också fram förslag rörande vissa anslag i samband med
folkomröstningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:55.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 -Riksdagen 1979180. I sami Nr 75</span></i></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:75</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>2</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Förslag
till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lag
om folkomröstning i kärnkraftsfrågan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrivs följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
§ Den 23 mars 1980 skall folkomröstning i hela riket äga mm om kämkraftens
roll i den framtida energiförsörjningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
förslag folkomröstningen gäller är följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Förslag
nr 1</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kämkraften
avvecklas i den takt som är möjlig med hänsyn till behovet av elektrisk kraft
för upprätthållande av sysselsättning och välfärd. För att bl. a. minska
oljeberoendet och i avvaktan på att förnybara energikällor blir tillgängliga
används högst de 12 kärnkraftsreaktorer som i dag är i drift, färdiga eller
under arbete. Ingen ytteriigare kärnkraftsutbyggnad skall förekomma.
Säkerhetssynpunkter blir avgörande för den ordning i vilken reaktorerna tas ur
drift.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Förslag
nr 2</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kärnkraften
avvecklas i den takt som är möjlig med hänsyn till behovet av elektrisk kraft
för upprätthållande av sysselsättning och välfärd. För att bl.a. minska
oljeberoendet och i avvaktan på att förnybara energikällor blir tillgängliga
används högst de 12 kärnkraftsreaktorer som i dag är i drift, färdiga eller
under arbete. Ingen ytteriigare kärnkraftsutbyggnad skall förekomma.
Säkerhetssynpunkter blir avgörande för den ordning i vilken reaktorerna tas ur
drift.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Energihushållningen
bedrivs kraftfullt och stimuleras ytterligare. De svagaste grupperna i
samhället skyddas. Ätgärder vidtas för att styra elkonsumtionen bl.a. för att
förhindra direktverkande elvärme i ny permanentbebyggelse .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Forskning
och utveckling av förnybara energikällor forceras under samhällets ledning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Miljö-
och säkerhetsförbättrande åtgärder vid kärnkraftverken genomförs. En särskild
säkerhetsstudie görs för varje reaktor. För medborgarnas insyn tillsätts vid
varje kärnkraftverk en säkerhetskommitté med lokal förankring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Elproduktion
genom olje- och kolkondenskraftverk undviks.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Samhället
skall ha ett huvudansvar för produktionen och distributionen av elektrisk
kraft. Kärnkraftverk och andra framtida anläggningar för produktion av
elektrisk kraft av betydelse skall ägas av stat och kommun. Övervinster i
vattenkraftproduktionen indrages genom beskattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Förslag
nr 3</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>NEJ
till fortsatt utbyggnad av kämkraften.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Avveckling
av nuvarande sex reaktorer i drift inom högst tio år. En hushållningsplan för
minskat oljeberoende genomförs på gmndval av</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section4>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section5>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:75</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>—<span
style='font-family:Verdana'>fortsatt och intensifierad energibesparing</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'>—<span
style='font-family:Verdana'>kraftigt ökad satsning på fömybara energikällor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Reaktorerna
i drift underkastas skärpta säkerhetskrav. Icke laddade reaktorer tas aldrig i
drift.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Uranbrytning
tillåts inte i vårt land.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
pågående eller kommande säkerhetsanalyser så kräver, innebär detta förslag
självfallet att omedelbar avstängning skall ske.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbetet
mot kärnvapenspridning och atomvapen skall intensifieras. Ingen upparbetning
tillåts och export av reaktorer och reaktorteknologi upphör.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:6.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sysselsättningen
ökas genom alternativ energiproduktion, effektivare energihushållning samt ökad
förädling av råvaror.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>§ För folkomröstningen gäller folkomröstningslagen (1979:
369) med de avvikelser som anges i 3 och 4 §§ samt med de ytterligare
föreskrifter som finns i 5-7 §§.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>§ Rösträtt vid folkomröstningen tillkommer också
den som inte är svensk medborgare, om han eller hon har varit kyrkobokförd i
riket den 1 november vart och ett av åren 1976, 1977 och 1978 och senast den 23
mars 1980 har uppnått aderton års ålder. Den som är omyndigförklarad av domstol
har dock inte rösträtt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
humvida rösträtt föreligger enligt första stycket avgörs på gmndval av den
allmänna röstlängd som upprättades år 1979.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4 §
Röstning på fartyg får börja tidigast den 22 febmari 1980.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5 §
Röstsedlarna skall vara försedda med rubriken "Folkomröstning i<br>
kämkraftsfrågan''.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>På
varje röstsedel som innehåller en meningsyttring skall efter mbriken återges
följande text:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>"I
Sverige finns nu sex kämkraftsreaktorer i drift. Ytterligare fyra reaktorer är
färdiga och två är under arbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksdagen
har beslutat att en folkomröstning om kärnkraftens roll i den framtida
energiförsörjningen skall hållas den 23 mars 1980. Omröstningen gäller tre
olika förslag."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Härefter
skall anges vilket förslag röstsedeln avser och vad förslaget innebär enligt 1 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>På
de blanka röstsedlarna skall fömtom mbriken finnas orden "Den som inte
önskar rösta för något av förslagen far avlämna denna röstsedel".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>6 §
En röstsedel för varje förslag som omröstningen gäller skall sändas<br>
till vaije röstberättigad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Efter
beställning av sådan kommitté som har bildats för att verka för något av de i 1
§ angivna förslagen och som erhåller statsbidrag för sin verksamhet
tillhandahåller riksskatteverket röstsedlar för det förslag och till det antal
kommittén önskar. Staten svarar därvid för kostnaderna till ett antal som
motsvarar högst fyra gånger antalet röstberättigade i riket. Vaije sådan
kommitté får dessutom på begäran kostnadsfritt inner- och ytterku-vert för
röstsedelsförsändelse i den utsträckning som riksskatteverket anser behövlig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
lantbrevbärare som tar emot röstsedelsförsändelser bör medföra röstsedlar för
de tre förslagen och blanka röstsedlar.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section6>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section7>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:75</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>4</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>7
§ Riksskatteverket bestämmer den sista dag då beställning av röstsedlar skall
ha gjorts för att leverans skall kunna ske 30 dagar före dagen för omröstningen.
I övrigt tillämpas 6 kap. 8 § vallagen (1972:620).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag träder i kraft en vecka efter den dag, då lagen enligt uppgift på den
utkommit från trycket i Svensk författningssamling.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section8>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:92.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section9>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:75</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:38.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utdrag<br>
INDUSTRIDEPARTEMENTET</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>PROTOKOLL</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:187.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vid regeringssammanträde 1979-12-17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Närvarande: statsministern Fälidin, ordförande, och
statsråden Ullsten, Bohman, Mundebo, Wikström, Friggebo, Mogård, Dahlgren, Åsling,
Söder, Krönmark, Wirtén, Holm, Andersson, Boo, Danell, Petri</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föredragande: statsrådet Petri</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Proposition om folkomröstning i kärnkraftsfrågan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:28.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 Inledning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den 28 mars 1979 inträffade ett reaktorhaveri vid ett
amerikanskt käm-kraftverk, Three Mile Island, nära Harrisburg, Pennsylvania.
Denna händelse väckte stor uppmärksamhet, bl. a. i Sverige. Redan tidigare
hade här aktualiserats fråga om anordnande av en rådgivande folkomröstning i kämkraftsfrågan.
Den amerikanska reaktorolyckan blev en vändpunkt vad gäller anordnandet av en
sådan folkomröstning. I en kommuniké den 21 maj 1979 från överläggningar mellan
ledarna för de fem riksdagspartierna förklarade de atl de den dagen hade enats
om en rådgivande folkomröstning rörande kärnkraftens roll i den framtida
energiförsörjningen. Kommunikén bör fogas till protokollet i detta ärende som
bilaga I.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För att få information om kärnkraftens säkerhetsfrågor mot
bakgrund av händelserna vid Three Mile Island tillkallade dåvarande statsrådet Tham
med stöd av regeringens bemyndigande en expertkommitté, den s. k. reaktorsäkerhetsutredningen.
Kommittén' har den 19 november 1979 redovisat sitt uppdrag i betänkandet (SOU
1979: 86) Säker kärnkraft?. En sammanfattning av utredningens överväganden och
förslag bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 2.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vidare tillkallade Tham en kommitté som skulle belysa
konsekvenserna av en avveckling av kämkraften, den s.k. konsekvensutredningen. Kom-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Kommittén har bestått av universitetskanslern Hans Löwbeer,
ordförande, professorerna Lars Friberg, Arne Hedgran, Sven Johansson, Kerstin Lindahl-Kless-ling,
Bo Lindell, Lars Nordström. Lennart Sjöberg, docenten Evelyn Sokolovski, generaldirektören
Göran Steen, forskningspsykologen Carin Sundström-Frisk och professom Torbjörn Westermark.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section10>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section11>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:75</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>6</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:7.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>mitten'
har den 23 november 1979 redovisat sitt uppdrag i betänkandet (SOU 1979: 83) Om
vi avvecklar kärnkraften Konsekvenser för ekonomi, sysselsättning och miljö. En
sammanfattning av utredningens överväganden bör fogas till protokollet i detta
ärende som bilaga 3.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:6.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Inför
folkomröstningen har till regeringen inkommit skrivelser med anhållan om medel
för anordnande av folkomröstningen och informationsåtgärder i samband med
denna från riksskatteverket resp. statens invandrarverk. Vidare har skrivelser
med anhållan om medel för kampanjverksamhet m. m. inkommit från bl. a.
Folkkampanjen Nej till kärnkraft.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2
Bakgrund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
gällande energipolitiska beslut (prop. 1975:30 bil. 1, NU 1975:30, rskr
1975:202) omfattar det svenska kärnkraftprogrammet f.n. 13 käm-kraftblock. Ett kämkraftblock
består av reaktor, turbin, övrig utmstning och byggnader. Tillstånd enligt
atomenergilagen (1956:306) att uppföra, inneha och driva atomreaktor har
meddelats för tolv block. Dessa är i drift, färdigställda eller i olika stadier
av uppförande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sex
kärnkraftblock är i kommersiell drift. Den sammanlagda installerade effekten i
dessa block uppgår till 3700 MW. Den första anläggningen, Oskarshamn 1, togs i
drift år 1972. Därefter togs under tiden december 1974-januari 1976 ytterligare
fyra block i drift, nämligen Oskarshamn 2, Barsebäck 1 samt Ringhals 1 och 2.
Det sjätte kärnkraftblocket, Barsebäck 2, togs i drift år 1977.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ytterligare
fyra kärnkraftblock är färdigställda. Tillstånd enligt lagen (1977: 140) om
särskilt tillstånd att tillföra kärnreaktor kärnbränsle, m. m., den s. k.
villkorslagen, har meddelats beträffande Ringhals 3 och Forsmark 1 genom beslut
den 21 juni 1979. Enligt lagen (1979: 335) om förbud mot att under viss tid
tillföra kärnreaktorer kämbränsle, den s. k. rådmmslagen, får dock kämbränsle
inte tillföras reaktorerna före utgången av juni månad 1980 eller den tidigare
tidpunkt som regeringen föreskriver. Frågan om laddning av kämkraftblocken
Ringhals 4 och Forsmark 2 kommer att bli beroende på i första hand en prövning
enligt villkorslagen. Ansökningar om att få tillföra reaktorerna kärnbränsle har
ingivits till regeringen den 18 oktober 1979.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beställningar
för kämkraftblocken elva och tolv, iForsmark 3 och Oskarshamn 3, lades ut
under år 1976. Arbetet på anläggningarna har emellertid bedrivits i lägre takt
än vad som enligt de urspmngliga planema skulle ha varit fallet. Något beslut
om uppförande av ett trettonde kämkraftblock har inte fattats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>'
Kommittén har bestått av landshövdingen Lennart Sandgren, ordförande, direktören
Per-Olof Boman, docenten Alf Carling, ekonomen Gösta Dahlström, byråchefen Suzanne
Frigren, driftdirektören Sven Lalander, tekn. lic. Carl-Erik Lind, fil. dr. Nils
Lundgren, avdelningschefen Göran Persson, avdelningsdirektören Peter Steen och
förhandlingschefen Stig Söderberg.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section12>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section13>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:75</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>7</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1975
års energipolitiska program avsåg tiden fram till år 1985. Ett nytt ställningstagande,
som skulle innehålla riktlinjer för energipolitiken efter år 1985, fömtsattes
komma att ske år 1978.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
december 1976 tillkallades enligt regeringens bemyndigande energikommissionen.
Dennas uppgift var att samla, utvärdera och redovisa material samt göra
nödvändiga kompletterande studier som underlag för regeringens
ställningstagande och förslag till riksdagen om den svenska energipolitikens
inriktning fram till omkring år 1990.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Energikommissionen
redovisade i sitt betänkande (SOU 1978:17) Energi fyra exempel för den
fortsatta utveckhngen inom energiområdet. Till kommissionens betänkande avgavs
reservationer med olika inriktning. Reservationerna gällde främst
kärnkraftsfrågorna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
mars 1979 lade regeringen fram förslag till riktlinjer för energipolitiken fram
till omkring år 1990 (prop. 1978/79: 115). Det framhölls att den centrala
energipolitiska uppgiften för vårt land var att stegvis förbättra vårt
försörjningsläge genom att minska det stora oljeberoendet. Kärnkraftprogrammet
borde enligt propositionen begränsas till tolv reaktorer. Detta innebär att,
utöver de tio reaktorer som är i drift eller färdigställda, endast de reaktorer
som därutöver har tillstånd enligt atomenergilagen borde färdigställas. Någon
ytterligare utbyggnad borde inte komma i fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
28 mars 1979 inträffade som tidigare nämnts ett reaktorhaveri vid det amerikanska
kärnkraftverket Three Mile Island nära Harrisburg, Pennsylvania, vilket väckte
stor uppmärksamhet. Redan tidigare hade i Sverige aktualiserats spörsmål om att
anordna en rådgivande folkomröstning i kärnkraftsfrågan. Den amerikanska
reaktorolyckan blev en vändpunkt för bedömningen av folkomröstningsfrågan, och
en överenskommelse träffades om att en rådgivande folkomröstning rörande
kärnkraftens roll i den framtida energiförsörjningen skulle hållas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
anledning av att en folkomröstning i kärnkraftsfrågan skulle komma att anordnas
beslöt riksdagen (NU 1978/79:60, rskr 1978/79:429) att uppskjuta behandlingen
av prop. 1978/79: 115 jämte motioner i de delar som berörde eller hade nära
samband med ämnet för folkomröstningen. Dessa delar är i första hand sådana som
direkt eller indirekt berör utnyttjandet av kärnkraft.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
gäller folkomröstningen framhöll riksdagen att det är angeläget att frågorna
formuleras så entydigt som möjligt och att det är önskvärt att största möjliga
samstämmighet råder om den närmare innebörden av varje alternativ. Hur många
alternativ som skulle uppställas och hur de skulle formuleras var enligt
riksdagen ett spörsmål som i första hand borde besvaras vid de fortsatta
överläggningarna mellan partierna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksdagen
har vidare uttalat att enligt dess uppfattning statliga bidrag bör utgå till
kampanjkommittéer för de olika alternativen och att beslut härom bör fattas i
samband med att riksdagen beslutar om folkomröstning-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section14>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section15>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:75</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>■,;</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>8</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Medel
för att stimulera till debatt och ökning av kunskaperna i energifrågor har
anslagits under de senaste budgetåren. För att stimulera opinionsbildningen
inför 1978 års energipolitiska beslut anslog riksdagen sålunda för budgetåret
1977/78 och 1978/79 medel för särskilt stöd till studiecirklar i energifrågor,
bl. a. för bidrag till studieförbunden för framtagning av material och
utbildning av cirkelledare. Under budgetåret 1977/78 ställdes också medel till
förfogande för ekonomiskt stöd till information och kunskapsspridning som
sattes igång av olika fristående gmpper och organisationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Också
för budgetåret 1979/80 har medel anslagits för stöd till studiecirklar i
energifrågor (prop. 1978/79:218, NU 1978/79:62, rskr 1978/79:432). Stödet är
avsett att utgå till cirklar som påbörjas och om möjligt genomförs före
folkomröstningen och som behandlar frågor som är aktuella i samband med
folkomröstningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3
Föreskrifter om rådgivande folkomröstning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksdagen
har innevarande år (prop. 1978/79:195, KU 1978/79:39, rskr 1978/79:359) antagit
en lag om förfarandet vid folkomröstning i hela riket, folkomröstningslagen
(1979:369). Denna lag, som träder i kraft den 1 januari 1980, hänvisar i stor
utsträckning till bestämmelser i vallagen (1972:620, omtryckt 1979:456). Hämtöver
finns i folkomröstningslagen föreskrifter som på olika punkter avviker från
eller kompletterar vallagens bestämmelser. Folkomröstningslagen innehåller
emellertid inte alla föreskrifter som behövs för en rådgivande folkomröstning.
Bl. a. måste i en särskild lag anges de frågor som skall slällas till folket
och tidpunkten för folkomröstningen. Vidare kan i den särskilda lagen meddelas
bestämmelser som avviker från eller kompletterar folkomröstningslagens
föreskrifter, t.ex. bestämmelser om röstsedlar och tillhandahållandet av
röstsedlar (prop. 1978/79:195 s. 84).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Folkomröstningslagen
bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 4. 1 det följande berörs
vissa av föreskrifterna i lagen. I övrigt hänvisas till lagtexten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
5 § första stycket folkomröstningslagen tillkommer rösträtt vid en folkomröstning
dem som är röstberättigade vid val till riksdagen. Föreskriften innebär att
rösträtten tillkommer svenska medborgare som är bosatta i Sverige (3 kap. 2 §
regeringsformen) eller som någon gång har varit kyrkobokförda här (4 kap. 11 §
vallagen). Vidare krävs för att någon skall ha rösträtt att han har uppnått 18
års ålder senast på omröstningsdagen samt att han inte är omyndigförklarad av
domstol. Frågan humvida rösträtt vid en folkomröstning föreligger avgörs på gmndval
av en före omröstningen upprättad röstlängd, nämligen den allmänna och den
särskilda röstlängd som upprättas enligt 4 kap. vallagen (5 § andra stycket
folkomröstningslagen).</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section16>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section17>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:75</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>9</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelserna
i 4 kap. vallagen om allmän och särskild röstlängd innebär bl. a. följande.
Allmän och särskild röstlängd upprättas senast den 15 juni varje år (4 kap. 1
och 12 §§). I allmän röstlängd tas upp svenska medborgare som den I juni enligt
länsstyrelsens personband är kyrkobokförda i valdistriktet och som har fyllt
eller före den 1 september det år röstlängden upprättas fyller 17 år. Under nu
nämnda fömtsättningar tas i allmän röstlängd upp också utlänningar som enligt
länsstyrelsens personband har varil kyrkobokförda i landet den 1 november de
tre åren närmasl före valåret. De som den 1 juni enligt länsstyrelsens
personband på gmnd av domstols förklaring är eller efter uppnådd
myndighetsålder skall förbli omyndiga tas dock inte upp i längden. För dem som
inte har fyllt 18 ården 1 september det år röstlängden upprättas antecknas den
dag då de blir röstberättigade. För utlänningar antecknas att rösträtt inte
föreligger vid val till riksdagen (4 kap. 2 §). I särskild röstlängd tas -
efter ansökan -upp utlandssvenskar som den 1 juni har rösträtt vid riksdagsval
(4 kap. 12§).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I 7
och 8 §§ folkomröstningslagen finns bestämmelser om röstsedlar. De innebär bl.
a. att bara sådana röstsedlar som tillhandahålls av riksskatteverket far
användas vid en folkomröstning. För varje förslag som är föremål för omröstning
skall det framställas röstsedlar som är försedda med en tryckt meningsyttring.
Dessutom skall det finnas blanka röstsedlar. Röstsedlarna för en omröstning
skall vara lika till storlek, färg och material. Statsverket svarar för kosinadema
för framställningen av det antal röstsedlar som behövs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsema
i 10 § folkomröstningslagen angående var röstning får äga mm innebär att
röstning kan ske - fömtom i omröstningslokalen på dagen för folkomröstningen -
på postanstalter i Sverige, hos svenska utlandsmyndigheter och på svenska
fartyg i utrikes fart. I fråga om röstningen på annat ställe än i
omröstningslokalen hänvisas till 10 kap. vallagen. Där föreskrivs bl.a.
följande. Röstning på postanstalter och hos utlandsmyndigheter får i regel ske
fr. o. m. den 24:e dagen före valdagen (I och 7 §§). På fartyg får röstning
påbörjas tidigast den 55:e dagen före valdagen (13 §).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4
Överläggningar mellan riksdagspartierna, m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
överläggningar mellan företrädare för riksdagspartiema den 14 november 1979 överenskoms
att den fortsatta planeringen inför folkomröstningen i kärnkraftsfrågan borde
ske med utgångspunkt i att den bör äga mm den 23 mars 1980. Vidare överenskoms
att överläggningarna inför folkomröstningen skulle ske i sådan tid att
proposition i folkomröstningsfrågan kunde föreläggas riksdagen före juluppehållet
1979. Delta skulle göra det möjligt för riksdagen att fatta beslut med
anledning av folkomröst-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section18>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section19>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:75</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>'</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>10</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>ningspropositionen
i mitten av vecka 3 år 1980. Överenskommelse träffades också om att den
fortsatta planeringen skulle utgå från att invandrarna skall ha rösträtt vid
folkomröstningen. Kommunikén från överiäggningarna bör fogas till protokollet
i detta ärende som bilaga 5.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Med
utgångspunkt i de vid överläggningarna den 14 november träffade överenskommelsema
uppdrog regeringen den 15 november 1979 åt riksskatteverket att vidta de
förberedande åtgärder som behövs inför en folkomröstning i kämkraftsfrågan.
Beslutet bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 6.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
sammanträde med riksdagens talmanskonferens den 21 november 1979 anmäldes att
de överenskommelser som träffats vid överläggningarna mellan företrädare för
riksdagspartierna inför folkomröstningen i kärnkraftsfrågan innebar att
proposition i ärendet skulle avlämnas till riksdagen den 18, 19 eller 20
december 1979, att sedvanlig motionstid om 15 dagar skulle tillämpas och att
vederbörande utskott fömtsattes behandla ärendet så skyndsamt att beslut kunde
fattas i kammaren omkring den 16 januari 1980. Denna anmälan lämnades utan
erinran.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Överläggningar
mellan företrädare för riksdagspartierna rörande folkomröstningen i
kärnkraftsfrågan har vidare ägt mm den 4, 12-14, 16 och 17 december 1979. De
vid dessa överläggningar träffade överenskommelserna innebär i korthet
följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Folkomröstningen
skall benämnas folkomröstning i kärnkraftsfrågan. Folkomröstningen skall gälla
tre förslag med följande innebörd:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>"Förslag
nr 1</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kärnkraften
avvecklas i den takt som är möjlig med hänsyn till behovet av elektrisk kraft
för upprätthållande av sysselsättning och välfärd. För att bl.a. minska
oljeberoendet och i avvaktan på att förnybara energikällor blir tillgängliga
används högst de 12 kärnkraftsreaktorer som i dag är i drift, färdiga eller
under arbete. Ingen ytterligare kärnkraftsutbyggnad skall förekomma.
Säkerhetssynpunkter blir avgörande för den ordning i vilken reaktorerna tas ur
drift.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Förslag
nr 2</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kämkraften
avvecklas i den takt som är möjlig med hänsyn till behovet av elektrisk kraft
för upprätthållande av sysselsättning och välfärd. För att bl.a. minska
oljeberoendet och i avvaktan på att förnybara energikällor blir tillgängliga
används högst de 12 kärnkraftsreaktorer som i dag är i drift, färdiga eller
under arbete. Ingen ytterligare kärnkraftsutbyggnad skall förekomma.
Säkerhetssynpunkter blir avgörande för den ordning i vilken reaktorerna tas ur
drift.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section20>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section21>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:75</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>11</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Energihushållningen
bedrivs kraftfullt och stimuleras ytteriigare. De svagaste gmppema i samhället
skyddas. Åtgärder vidtas för att styra elkonsumtionen bl.a. för att förhindra direktverkande
elvärme i ny permanentbebyggelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Forskning
och utveckUng av förnybara energikällor forceras under samhällets ledning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Miljö-
och säkerhetsförbättrande åtgärder vid kärnkraftverken genomförs. En särskild
säkerhetsstudie görs för varje reaktor. För medborgarnas insyn tillsätts vid
varje kärnkraftverk en säkerhetskommitté med lokal förankring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Elproduktion
genom olje- och kolkondenskraftverk undviks.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Samhället
skall ha ett huvudansvar för produktionen och distributionen av elektrisk
kraft. Kärnkraftverk och andra framtida anläggningar för produktion av
elektrisk krafl av betydelse skall ägas av stat och kommun. Övervinster i
vattenkraftproduktionen indrages genom beskattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Förslag
nr 3</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>NEJ
till fortsatt utbyggnad av kärnkraften.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Avveckling
av nuvarande sex reaktorer i drift inom högst tio år. En hushållningsplan för
minskat oljeberoende genomförs på grundval av</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>fortsatt och intensifierad energibesparing</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>kraftigt ökad satsning på förnybara energikällor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Reaktorerna
i drift underkastas skärpta säkerhetskrav. Icke laddade reaktorer tas aldrig i
drift.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Uranbrytning
tillåts inte i vårt land.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
pågående eller kommande säkerhetsanalyser så kräver, innebär detta förslag
självfallet att omedelbar avstängning skall ske.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbetet
mot kärnvapenspridning och atomvapen skall intensifieras. Ingen upparbetning
tillåts och export av reaktorer och reaktorteknologi upphör.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sysselsättningen
ökas genom altemativ energiproduktion, effektivare energihushållning saml ökad
förädling av råvaror."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Röstsedlarna
för de olika förslagen skall enligt vad som överenskommils innehålla mbriken
"Folkomröstning i kämkraftsfrågan". Härefter skall återges följande
text:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>"I
Sverige finns nu sex kärnkraftsreaktorer i drift. Ytterligare fyra reaktorer är
färdiga och två är under arbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksdagen
har beslutat att folkomröstning om kärnkraftens roll i den framtida energiförsörjningen
skall hållas den 23 mars 1980. Omröstningen gäller tre olika förslag."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Efter
denna text skall anges vilket förslag röstsedeln avser och vad det innebär
enligt vad nyss har sagts. På de blanka röstsedlarna skall fömtom mbriken
finnas orden "Den som inte önskar rösta för något av förslagen får avlämna
denna röstsedel".</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section22>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:2.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section23>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:75</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>12</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
fråga om överenskommelserna bör anmärkas att vänsterpartiet kommunisterna har
haft avvikande mening angående utformningen av röstsedlarnas ingress.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
varje fråga i folkomröstningen skall finnas en kampanjkommitté. Partierna har
enats om att följande kampanjkommittéer skall företräda de olika förslagen,
nämligen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>för
förslag nr I Energi för Sverige, för förslag nr 2 kampanjkommittén för linje 2
och för förslag nr 3 Folkkampanjen Nej till kärnkraft.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Dessa
kommittéer skall vara mottagare av de statliga medel som skall anslås för
kampanjverksamhet inför folkomröstningen. Kampanjmedlen skall uppgå till 36
milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
en folkomröstning bör medlen principiellt fördelas lika på de olika meningsriktningar
som där är företrädda. I förevarande fall har överenskommelse emellertid
träffats om att de som företräder 12-reaktorslinjerna tillsammans får lika
mycket som de som företräder 6-reaktorslinjen. Av beloppet skall alltså
Folkkampanjen Nej till kärnkraft erhålla 18 milj. kr. Med iakttagande av
principen om lika fördelning hade fördelningen mellan förslagen 1 och 2 bort
ske så att de erhåller lika mycket. Med hänsyn till att förslag nr 2 stöds av
två partier är dock de organisatoriska fömtsättningarna annoriunda än för
förslag nr 1. Enighet har därför nåtts om att fördelningen skall ske på så
sätt att kampanjkommittén Energi för Sverige skall erhålla 8 milj. kr. och att
kampanjkommittén för linje 2 skall erhålla 10 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kampanjkommittéema
skall för att erhålla medlen uppfylla vissa krav. De skall sålunda ha en fast
organisation och deras räkenskaper skall granskas av auktoriserad revisor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förskott
skall ställas lill varje kampanjkommitlés förfogande så snart regeringen fattat
beslut om proposition i detta ärende. Förskottet skall motsvara högst 25 % av
vad som totalt avses atl ställas till varje kampanjkommittés förfogande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Varje
kampanjkommitté skall för del förslag den företräder av riksskatteverket utan
kostnad erhålla högst fyra röstsedlar per röstberättigad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
röstsedel för varje förslag som omröstningen gäller skall genom
omröstningsmyndigheternas försorg sändas till varje röstberättigad. Detta bör
helst ske i samband med alt röstkorten sänds ut. Riksskalleverket skall dessutom
till varje hushåll sända ut en informationsbroschyr som beskriver röslningsförfärandet.
I denna broschyr skall riksskatieverkei bereda plats för information på
tillsammans minst sex sidor i A 4-formal kring de olika förslagen i
omröstningen. Denna informalion skall ulformas av resp. kampanjkommitté.
Särskilda medel för information i statlig regi skall härutöver inte utgå.
Ytterligare informationsåtgärder, t.ex. s.k. offentliga förhör med
efterföljande vetenskaplig medling, får ankomma på de olika kampanjkommittéerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Något
behov av att i likhet med vad som var fallet vid den senaste</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section24>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section25>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:75</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>13</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>folkomröstningen
år 1957 tillsätta en särskild folkomröstningsnämnd föreligger inte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5
Föredragandens överväganden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
om kämkraftens användning har under senare hälften av 1970-talet väckt stor
uppmärksamhet och föranlett en livlig debatt såväl i vårt land som i andra
länder där kärnkraft används eller planeras bli använd. 1 debatten har skilda
uppfattningar om kärnkraftens roll framförts. Det har härvid i vårt land gjorts
gällande å ena sidan att kärnkraft inte bör användas eller inle bör komma till
ökad användning med hänsyn till de säkerhetsrisker en sådan användning
innebär. Ä andra sidan har hävdats att kärnkraften redan ingår som en del av
vår energiförsörjning och att kärnkraft, under betryggande kontroll, också i
fortsättningen bör användas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag inledningsvis har nämnt blev den reaktorolycka som inträffade den 28 mars
1979 vid det amerikanska kärnkraftverket Three Mile Island en vändpunkt vad
gäller frågan om anordnande av en folkomröstning om kärnkraftens roll i
energiproduktionen. I en kommuniké den 21 maj 1979 från
partiledaröverläggningar i folkomröstningsfrågan förklarade sig de fem riksdagspartiema
ha enats om en rådgivande folkomröstning rörande kämkraftens roll i den
framtida energiförsörjningen. Vid riksdagsbehandlingen av regeringens förslag
till riktlinjer för energipolitiken framhöll näringsutskottet (NU 1978/79:60)
att det mått av enighet i folkomröstningsfrågan som partiledarna enligt
kommunikén hade uppnått var ett viktigt politiskt faktum. Enligt utskottets
mening borde riksdagen bekräfta denna relativa enighet genom ett uttalande till
regeringen i vilket vissa fömtsättningar för folkomröstningen angavs. Riksdagen
beslöt (rskr 1978/ 79:429) att som sin mening ge regeringen till känna vad
utskottet anfört.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beslut
om att anordna en rådgivande folkomröstning skall enligt regeringsformen
fattas av riksdagen genom lag. I lagen skall anges bl. a. de frågor som skall
ställas och tidpunkten för folkomröstningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
gäller de frågor som skall ställas har riksdagen uttalat (NU 1978/ 79:60, rskr
1978/79:429) att spörsmålet om hur många altemativ som skall uppställas och hur
de skall formuleras i första hand bör besvaras vid de fortsatta
överläggningarna mellan partierna. Sådana överläggningar har somjag tidigare har
nämnt hållits under hösten 1979.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
dessa överläggningar har som jag tidigare har nämnt överenskommelse träffats
om de förslag som folkomröstningen skall gälla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
överiäggningarna har enighet vidare nåtts om lämplig dag för folkomröstningen.
Det har härvid ansetts angeläget att omröstningen äger rum utan dröjsmål. Viss
tid har dock måst beräknas för att omröstningen skall kunna förberedas och
genomföras och för att den verksamhet som skall ske genom kampanj kommittéer
för de olika förslagen skall kunna bedrivas. Som lämplig dag för omröstningen
har ansetts söndagen den 23 mars 1980.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section26>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section27>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:75</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>14</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
sålunda överenskommits om förslagen och om lidpunkten för folkomröstningen bör
tas in i den särskilda lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
har, som jag tidigare har nämnt, den 15 november 1979 uppdragit åt riksskatteverket,
som är central myndighet för folkomröstningen, att vidta de förberedande
åtgärder som behövs inför en folkomröstning i kärnkraftsfrågan. Beslutet gmndar
sig på resultatet av överiäggningar mellan företrädare för de fem
riksdagspartierna och innebär att riksskatteverket vid förberedelserna skall
utgå från bl. a. följande fömtsättningar. Också utlänningar som varit
kyrkobokförda i riket den 1 november vart och ett av åren 1976-1978 skall ha
rösträtt vid folkomröstningen, under förutsättning att de senast den 23 mars
1980 har fyllt 18 år och inte är omyndigförklarade. Frågan huruvida rösträtt
för en utlänning föreligger skall avgöras på gmndval av den allmänna röstlängd
som upprättades år 1979. Röstning på fartyg får börja tidigast den 22 febmari
1980.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Rösträtt
bör föreligga i den omfattning som framgår av överenskommelsen mellan
företrädare för riksdagspartierna och av uppdraget till riksskatteverket. Om
folkomröstningen hålls den 23 mars 1980, är det inte möjligt att låta
röstningen på fartyg börja redan på den 55:e dagen före omröstningen. Första
dagen för fartygsröstningen bör bestämmas så att denna röstning får börja
tidigast den 30:e dagen före omröstningen, dvs. den 22 februari 1980.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Flertalet
av de bestämmelser som behövs för folkomröstningen finns i folkomröstningslagen
(1979: 369), som träder i kraft den 1 januari 1980. 1 den särskilda lag som
skall utfärdas inför den rådgivande folkomröstningen skall som tidigare nämnts
anges de frågor som skall ställas till folket samt tidpunkten för omröstningen
(18 § folkomröstningslagen). I den särskilda lagen bör också anges att
utlänningar har rösträtt i den utsträckning som jag har angett i det föregående
samt att fartygsröstningen får börja tidigast den 22 febmari 1980. Lagen bör
också innehålla föreskrifter om utformningen av de röstsedlar som skall
användas vid omröstningen och om hur dessa röstsedlar skall tillhandahållas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
enlighet med vad jag nu har anfört har inom industridepartementet upprättats
ett förslag till lag om folkomröstning i kärnkraftsfrågan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelserna
i 1—5 §§ torde inte kräva några närmare kommentarer. Jag nöjer mig därför med
att hänvisa till vad jag har anfört i det föregående. I 6 § första stycket
föreskrivs skyldighet för omröstningsmyndigheterna att sända ut röstsedlar till
varje röstberättigad. Jag har under hand inhämtat att röstsedlar och röstkort
kan sändas ut i samma försändelse. Någon skyldighet för myndigheterna att vidta
särskilda åtgärder i de undantagsfall där detta förfarande inte kan tillämpas
föreligger inte. Inte heller föreligger skyldighet att sända ut röstsedlar till
enskilda röstberättigade efter beställning eller i samband med utfärdande av duplettröstkort.
1 sådana fall bör myndigheten kunna hänvisa till att röstsedlar finns
tillgängliga i röstningslokalerna.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section28>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section29>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:75</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>15</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
6 § andra stycket föreskrivs bl.a. att varje kampanjkommitté har rätt att efter
beställning erhålla röstsedlar för det förslag och till det antal som kommittén
önskar. Att beställningen måste ske inom en viss tid följer av 7 §. Enligt 8 §
folkomröstningslagen (se bilaga 4) svarar staten för kostnaderna för
framställning av det antal röstsedlar som behövs. 1 enlighet med överenskommelsen
mellan partierna föreskrivs i förevarande paragraf att varje kampanjkommitté
skall ha rätt att utan kostnad erhålla så många röstsedlar för sitt förslag som
motsvarar högst fyra gånger antalet röstberättigade i riket. Något hinder mot
att kampanjkommittéerna eller någon annan beställer röstsedlar mot betalning
föreligger inte. Jag erinrar i sammanhanget om att endasi röstsedlar som lillhandahålls
av riksskatteverket får användas vid folkomröstningen (7 §
folkomröstningslagen).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
övergår nu lill atl behandla anslagsfrågor i samband med folkomröslningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
gäller frågan om statliga bidrag till kampanjkommittéer för de olika alternativen
har riksdagen uttalat (NU 1978/79:60, rskr 1978/79:429) att sådana bidrag bör
utgå och att beslut härom bör fallas i samband med alt riksdagen fattar beslut
om folkomröstningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Inför
folkomröstningen har elt antal organisationer inkommit med skrivelser och
begärt medel för sin kampanjverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har lidigare redovisat de överenskommelser som har träffats mellan företrädarna
för riksdagspartierna om vilka medel som skall utgå till kampanjkommittéema
och villkoren härför.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Antalet
utlänningar som får rösträtt i folkomröstningen uppgår till ca 230000. Dämtöver
har ungefär 70000 personer förvärvat svenskt medborgarskap under de tre
senaste åren. Sammanlagt kan minst 300 000 personer antas ha särskilda behov av
information på andra språk än svenska om de olika förslagen i folkomröstningen.
Enligt min mening skall de bidrag som avses utgå till kampanjkostnader också
läcka kostnader för sådan information. De särskilda medlen för bidrag till
kampanjkostnader har följaktligen beräknats med hänsyn härtill. Det är av slor
vikt att informationsarbetet i denna del sker i så nära kontakt som möjligt med
invandrarnas egna organisationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
kampanjverksamheten bör på tilläggsbudget </span><span lang=EN-US
style='font-family:Verdana'>II </span><span style='font-family:Verdana'>till
statsbudgeten för budgetåret 1979/80 under Qortonde huvudtiteln föras upp ett förslagsanslag,
benämnt Kampanjkostnader m. m. för folkomröstning i kärnkraftsfrågan. Från
delta anslag bör få bestridas även särskilda kostnader för statsverket i
samband med folkomröstningen, bl. a. föratt tillhandahålla material från
utredningar i stora upplagor och till reducerade priser. Jag beräknar medelsbehovet
under anslaget till 36,5 milj. kr. Härvid harjag beaktat att medlen skall täcka
också kostnader för information till utlänningar enligt vad jag nyss har nämnt.
För användningen av medlen och deras fördelning bör gälla de villkor som
företrädarna för riksdagspartiema enats om enligt vad jag tidigare har
redovisat.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section30>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section31>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:75</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>16</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
avser all, i avvaktan på riksdagens beslut om anslag lill bl. a. kampanjkommittéema,
inom kort föreslå regeringen att 25% av det belopp som resp. kampanjkommitté nu
har föreslagits få disponera, skall kunna lyftas i förskott från det under
sextonde huvudtiteln uppförda förslagsanslaget Ofömtsedda utgifter. Detta för
att göra det möjligt för kampanjkommittéerna att omedelbart få del av de medel
för kampanjverksamheten, om vilka överenskommelse har träffats. När anslaget
till kampanjkostnader m. m. finns anvisat bör de förskotterade beloppen föras
över till detta anslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksskatteverket
har i skrivelser den 13 september och den 12 oktober 1979 beräknat kostnaderna
för folkomröstningen till sammanlagt 35 730000 kr. vad gäller verkets uppgifter
vid omröstningen. Beräkningarna grundas på förutsättningen att tre altemativa
röstsedlar används och att de utlänningar som var röstberättigade i de
kommunala valen 1979 skall delta i folkomröstningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
gäller kostnaderna för att genomföra själva omröstningen godtar jag riksskatteverkets
beräkning om 35730000 kr. Mot bakgmnd av bl.a. statens invandrarverks
skrivelse den 21 juni 1979 angående valteknisk och röstmotiverande information
till invandrare, beräknar jag för sådan särskild information 1,0 milj. kr. Jag
förordar att det för innevarande budgetår under andra huvudtiteln uppförda
förslagsanslaget Vissa koslnader i anledning av allmänna val får användas för
att bestrida dessa kostnader. Vid bifall till förslaget kommer anslaget att merbelastas
med nämnda belopp. I detta sammanhang villjag redovisa att regeringen i
beslutet den 15 november 1979 (bilaga 6) också medgett att de kostnader som
uppstår med anledning av riksskatteverkets uppdrag förskottsvis skall belasta
nyssnämnda anslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill vidare nämna alt statistiska centralbyrån har beräknat kostnaderna för
statistik m. m. över folkomröstningen till sammanlagt 2 179000 kr. Enligt vad
jag har inhämtat avser chefen för ekonomidepartementet att föreslå regeringen atl
förslagsanslaget under sjunde huvudtiteln Statistiska centralbyrån: Statistik,
register och prognoser får överskridas under budgetåret 1979/80 med högst 1,8
milj. kr. för dessa ändamål. Hänsyn till behovet av medel för dessa ändamål
kommer vidare att tas vid beräkningen av medel under anslaget för budgetåret
1980/81 i budgetpropositionen 1980.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>6
Hemställan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen dels att 1. antaga förslaget till lag om folkomröstning i
kärnkraftsfrågan.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section32>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section33>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:75</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:27.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>dels
att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:38.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>2.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>godkänna att det i statsbudgeten för budgetåret
1979/80 under andra huvudtiteln uppförda förslagsanslaget Vissa kostnader i anledning
av allmänna val får användas för att bestrida kostnader för folkomröstningen i
kärnkraftsfrågan i enlighet med vad jag har förordat,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:38.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>3.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>till Kampanjkostnader m. m. för folkomröstning i
kärnkraftsfrågan på tilläggsbudget </span><span lang=EN-US style='font-family:
Verdana'>II </span><span style='font-family:Verdana'>till statsbudgeten för
budgetåret 1979/80 under fjortonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av
36500000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>7
Beslut</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredraganden har lagt
fram.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:71.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2-Riksdagen
I979I80 I sami Nr 75</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section34>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section35>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:75</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>18</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
1 1979-05-21</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Kommuniké
från partiledaröverläggningarna i folkomröstningsfrågan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
fem riksdagspartierna har i dag enatf om en rådgivande folkomröstning rörande
kärnkraftens roll i den framtida energiförsörjningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
gällande grundlag skall riksdagen fatta beslut om anordnande av rådgivande
folkomröstning genom antagande av en särskild lag. I denna skall anges bl. a.
de frågor som skall ställas samt tidpunkten för folkomröstningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Centerpartiet
och vänsterpartiet kommunisterna har föreslagit att folkomröstningen bör äga
rum på valdagen 1979 eller senare under hösten. Socialdemokraterna, moderata
samlingspartiet och folkpartiet anser att folkomröstningen bör anordnas i mars
1980. En majoritet i riksdagen förordar således att folkomröstningen anordnas i
mars 1980.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
slutliga formuleringen av frågorna samt fastställande av dagen för folkomröstningen
skall ske i samband med riksdagsbeslut om den särskilda folkomröstningslagen.
Socialdemokraterna och folkpartiet har, under hänvisning till pågående
utredningsarbete om bl.a. Harrisburgolyckan och den korta tid som återstår av
innevarande riksmöte, framhållit att nästa riksmöte bör besluta om den
särskilda folkomröstningslagen hösten 1979. Centerpartiet, moderata samlingspartiet
och vänsterpartiet kommunisterna har hävdat att riksdagens beslut bör fattas
redan i vår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Centerpartiet
och vänsterpartiet kommunisterna anser att ett alternativ bör innebära att inga
nya kärnkraftsreaktorer får tas i drift och att de sex reaktorer som redan
tagits i drift skall avvecklas inom högst 10 år. Dessa partier anser därjämte
att deras alternativ innefattar att ingen svensk uranbrytning skall förekomma.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Övriga
partier har inte erinrat mot att ett av alternativen utformas efter dessa
riktlinjer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Likaså
står det klart att regeringens framlagda energiproposition utgör grundval för
ett annat alternativ.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
pågående utredningsarbetet kan emellertid påverka den slutliga utformningen av
alternativen eller, vilket framför allt framhållits av socialdemokraterna,
föranleda ytterligare alternativ.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Partierna
är eniga om att statliga bidrag bör utgå till de kampanjkommittéer som kan
komma att bildas för de olika alternativen. Bidragen skall utgå med samma
belopp till varje kommitté. Beslut om bidraget fattas i samband med att
riksdagen beslutar om folkomröstningen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section36>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section37>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:75</span><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>19</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:261.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 2</span></i></p>
<p class=MsoNormal><b><sub><span style='font-size:22.0pt;font-family:Verdana'>1
Säker kärnkraft?</span></sub></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanfattande analys,</span></b></p>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'>överväganden
och förslag i huvudfrågorna</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>1.1 Teknisk bakgrund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>För att kunna föra en diskussion om kämkraftsäkerhet och
förstå vad som hände vid reaktorn Three Mile Island nr 2 (TMI-2) utanför Harrisburg
i USA är det nödvändigt med ett visst översiktligt kunnande om kärnkraftverks
tekniska uppbyggnad och funktion. Därför inleds även detta sammanfattande
kapitel med en kort presentation av den tekniska bakgrunden. En utförligare
beskrivning återfinns i kapitel 3 och 4.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Tryckvattenaggregat och kokaraggiegat</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>I ett kämkraftaggregat får man elektrisk energi genom att
utnyttja energi som frigörs när uranatomer klyvs (se faktaruta 1.1). Kämkraftaggregatet
består av en reaktor, där klyvningen av uranatomema åstadkommer höga
temperaturer. Värmen används för att omvandla vatten till ånga som får driva en
turbin, kopplad till en elgenerator.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Det finns en rad olika typer av reaktorer som används i kämkraftaggregat.
I Sverige förekommer numera endast s.k. lättvattenreaktorer. De kännetecknas av
att reaktorhärden, där kärnreaktionerna och därmed vännealstringen sker,
befinner sig under vatten i en stor trycktank, reaktorkärlet. Detta är helt
eller delvis fyllt med vatten, beroende på rcciktor-typen. Vattnet omvandlas
till ånga, som driver en turbin. Ångan kondenseras sedan genom avkylning med
vatten och vattnet går tillbaka till ny uppvärmning i reaktorhärden. Kondensom
kan kylas med havs-, sjö-eUer flodvatten eUer med vatten som pumpas runt genom
stora kyltom och där kyls med luft. Sådana kyltom används vid kämkraftaitläggningen
på Three Mile Island och ger anläggningen dess nu välbekanta silhuett.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>I den typ av reaktor som kallas kokarreaktor är
reaktorkärlet fyllt med en blandning av ånga och vatten. Vattnet kokar vid 285°C
och vid ett tryck som är ca 70 gånger det vanliga lufttrycket. Ångan driver sedan
direkt en turbin. Därpå kyls och kondenseras ångan till vatten i en kondensor,
där kallt kylvatten, t.ex. havsvatten, förs in och ut i ett rörledningssystem. Kylvattnet
genom kondensom kommer dock aldrig i direkt kontakt med ånga och vatten som passerar
igenom reaktorhärd och turbin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>I tryckvattenreaktom är reaktorkärlet helt fyllt med
vatten, trycket höjt till cirka 155 gånger det vanliga lufttrycket och
temperaturen till 315°C. Det heta vattnet, som vid detta tryck inte övergår
till ånga, leds i ett slutet system (primärkretsen) tUl en ånggenerator. Där
förångas vatten i en yttre ångkrets (sekundärkretsen). Ångan driver en turbin
och avkyls på</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section38>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:75</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>20</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>Atomer och kärnklyvning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>AU materia är uppbyggd av atomer av olika grundämnen såsom
väte, syre, kol, kväve etc. Atomerna består av en käma omgiven av ett hölje av elektroner.
Elektronen är en sk elementarpartikel med negativ elektrisk laddning.
Atomkärnan är uppbyggd av protoner och neutroner. Protonen är en
elementarpartikel med positiv elektrisk laddning och en massa närmare 2000
gånger elektronens. Den utgör kärnan i den ei\klaste atomen, väteatomen.
Neutronen är en elektriskt neutral (oladdad) elementarpartikel med praktiskt
taget samma massa som protonen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Uranatomer består av 92 protoner och ett varierande antal
(135-148) neutroner. Olika uranatomer kan således ha olika massa beroende på
hur många neutroner som ingår. Alla atomer av samma grundämne har samma antal
protoner i kärnan. Antalet protoner bestämmer kärnans elektriska laddning och
därmed, via elektronhöljet, grundämnets kemiska egenskaper. Atomer av samma
grundämne men med olika massa genom olika antal neutroner kallas isotoper. Den
i naturen vanligaste uranisotopen är uran-238 (92 protoner och 146 neutroner).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Isotopen uran-235 (92 protoner och 143 neutroner) har den
viktiga egenskapen att kunna klyvas i två lättare atomkärnor (t ex krypton och
barium) när urankäman träffas av en neutron. Vid klyvningen bildas också 2 ä 3
nya neutroner (se figur), som i sin tur kan klyva nya uranatomer. På så sätt
kan en kedjereaktion uppstå och vidmakthållas. Vid kärnklyvningen frigörs
energi, ursprungligen bunden i urankäman. Huvuddelen av denna energi omvandlas
så småningom till värmeenergi. De lättare atomer som bildas vid klyvningen av urankäman
kallas klyvningsprodukter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Av figuren framgår att en neutron också kan fångas in av
en atom av isotopen uran-238. Denna omvandlas då till plutonium-239, en
atomkärna som också är klyvbar i en kedjereaktion. Detta sker i viss omfattning
i alla kärnreaktorer. Särskilt utnyttjas detta fenomen i den särskilda
reaktortyp som kallas bridreaktor (av engelskan breed = avla). Där tillvaratas
neutronerna så effektivt att man får fler klyvbara plutoniumatomer genom bestrålning
av uran-238 än man förbrukar genom klyvning av den ursprungliga
bränsleladdningen. Härigenom kan man utnyttja den mycket vanligare förekommande
isotopen uran-238 för framställning av reaktorbränsle trots att isotopen som
sådan inte är direkt användbar för detta ändamål.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section39>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:38.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section40>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:75</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:58.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>1:1</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:300.0pt'><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>1- • :
'• J</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:246.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>URAN-235</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
7.0pt;margin-left:146.0pt'><b><sup><span style='font-size:38.0pt;font-family:
Verdana'>V/></span></sup></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section41>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>NEUTRON</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'>-=r30 E</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section42>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section43>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>URAN-235</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>URAN-238</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section44>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section45>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>KLYVNINGS-PRODUKT</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><i><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>\7</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section46>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section47>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>PLUTONIUM-239'</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section48>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:33.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Kämkfyimingspwcessen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:33.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Källa: ÄKA-utredningen</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section49>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:37.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section50>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:75</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>22</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section51>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>samma
sätt som i kokarreaktorn. I tryckvattenreaktom kommer således vattnet och vattenångan
i turbinkretsen aldrig i direkt kontakt med reaktorhärden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Figurerna
1.1 och 1.2 visar den principiella uppbyggnaden av de båda reaktortyperna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Från
energiutvinningssynpunkt är de båda reaktor typema likvärdiga. Omkring två
tredjedelar av värmeenergin förs bort med kylvattnet. Ett kärnkraftaggregat om
cirka 1000 megawatt elektrisk effekt klarar att försörja en stor stad som t.ex.
Göteborg med elektrisk energi. Den spillvärme som går bort med kylvattnet
under ett års fuU drift motsvarar ungefär vad som går åt till lokaluppvärmning
i samma stadsområde under ett år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Figur l.l</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Principskiss av ett kärnkraftaggregai med kokarreaktor (BWR).
Ånga som ai'kokas från reaktorn lämnar en del av sin energi i hirhincn. Resten
av energin lämnas i kondensom där ångan kyls ned och kondenserar till vatten. Kondensom
kyls i sin tur med vatten utifrån, t.ex. havsvatten.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section52>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:73.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section53>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:75</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>23</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section54>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Både tryckvattenaggregat och kokaraggregat ingår i det
svenska käm-kraftprogrammet. Tryckvattenreaktom (PWR) tillverkas av det
amerikanska företaget Westinghouse, kokarreaktorn (BWR) tillverkas av Asea-Atom.
Tabell 1.1 upptar dels aggregat som tagits i drift, dels aggregat för vilka
koncession beviljats och byggnadsarbeten påbörjats. Av de senare är Ringhals 3
och 4 samt Forsmark 1 och 2 i stort sett färdigställda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><b><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Utsläpp av radioaktiva ämnen under normal drift</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Reaktorhärden är en oerhört intensiv källa till
joniserande strålning av alla slag (se faktaruta 1.2). Vattnet i reaktortanken,
den 15-25 cm tjocka tankväggen av stål samt betongväggar i reaktorbyggnaden på tillsam-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Figurl.2</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Priiiciiskiss av ett kärnkraftaggregat med tryckvattenreaktor
(PWR). En tryckvattenreaktor arbetar med tm skilda iHirmetransportsystem. Sjiilva
reaktorn ingår i ett primärsyslcm som arbetar med vatten under högt tryck. I cu
ånggenerator alstrar det heta vattnet i pri-märsystcmct ånga i ett sekuiidärsystcm.
Ångan i sekuiidärsystemct driver sedan en turbin, varefter den kyls ned i en kondensor
på samma sätt som i ett kokaraggregat.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
6.0pt;margin-left:116.0pt'><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>Avbl</span><span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>å</span><span style='font-size:
7.0pt;font-family:Verdana'>snjngsventiler</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section55>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>Ä</span><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>ng-generator</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>Å</span><span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>nggenerator</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section56>
<p class=MsoNormal style='margin-top:52.0pt;margin-right:14.0pt;margin-bottom:
25.0pt;margin-left:241.0pt'><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>Huvud-cirkulationspump</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section57>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>Avblteningstank</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>Reaktor</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section58>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section59>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:75</span><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>.;, :</span><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>24</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>Joniserande Strålning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Joniserande strålning är ett samlande namn på strålning
som kan orsaka att elektroner (jfr nedan) slits loss från de atomer och
molekyler som all materia är uppbyggd av. Man säger då att atomerna eller
molekylerna joniseras. Sker detta i levande materia, tex i en cell, kan detta mnebära
att de kemiska livsprocesserna påverkas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Joniserande strålning utsänds av radioaktiva ämnen. Den
kan också alstras på annat sätt, tex i röntgeruör. Ibland används den
fysikaliskt sett felaktiga benämningen radioaktiv strålning i stället för
joniserande strålning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Olika typer av joniserande strålning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:21.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Följande typer av joniserande strålrung är främst av
intresse i detta betänkande:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>gamma- och</span><span style='font-size:11.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Detta
är sk elektromagnetisk strålning med mycket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>röntgenstrålning: kort våglängd - tusentals till
miljonen gånger</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:101.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>kortare än tex hos synligt ljus som också är elektromagnetisk
strålning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>betasfrålning:</span><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:11.0pt;font-family:
Verdana'>Betastrålning består av elektroner. Elektroner är de</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:101.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>elementarpartiklar som är bärare av den negativa elektriska
enhetsladdningen. Elektroner ingår bl a i ytterhöljet på de atomer och
molekyler varav all materia är uppbyggd,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>alfastrålning:</span><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:11.0pt;font-family:
Verdana'>, Alfasträlning består av alfapartiklar, dvs atom-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:101.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>kärnor av grundämnet helium. Alfapartiklarna är positivt
elektriskt laddade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:101.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>neutroi«trålning: Denna består av neutroner, dvs
elementarpartiklar med i stort sett setmma massa som väteatomens käma men utan
elektrisk laddning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Genomträngningsförmågan för alfa-, beta- och gammastrålning
belyses i furen intill. Alfastrålningens räckvidd är bara några centimeter i
luft och någon hundradels till någon tiondels millimeter i kroppens . vävnader</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Betastrålningens räckvidd i luft är av storleksordningen
meter och i kroppsvävnadema upp mot en centimeter, beroende av betapartiklamas
rörelseenergi.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section60>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:38.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section61>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:75</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>25</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section62>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:303.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>1:2</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:12.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Gammastrålningen, som är av samma natur som röntgensfrålning,
dvs en elektromagnetisk vågrörelse, har till skillnad mot alfa- och betastrålningen
stor genomträngningsförmåga, liksom neutronstrålningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:181.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Genomträngningsförmågan för alfa-, beta- och gammastrålning.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:63.35pt'>
<td width=48 valign=top style='width:36.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:63.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=28 rowspan=2 valign=top style='width:20.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:63.35pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>f <</span></b></p>
</td>
<td width=32 rowspan=3 valign=top style='width:23.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:63.35pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>/</span></b></p>
</td>
<td width=94 rowspan=2 valign=top style='width:70.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:63.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><b><sub><span style='font-size:
63.0pt;font-family:Verdana'>11</span></sub></b></p>
</td>
<td width=50 rowspan=2 valign=top style='width:37.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:63.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:19.0pt'><b><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>) </span></b><b><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>771</span></b></p>
</td>
<td width=97 valign=top style='width:72.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:63.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:8.0pt'><b><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>"tf SJ <span style='text-transform:
uppercase'>Oj</span></span></b></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:19.45pt'>
<td width=48 valign=top style='width:36.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:19.45pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
<td width=97 valign=top style='width:72.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:19.45pt'>
<p class=MsoNormal><i><sub><span style='font-size:27.0pt;font-family:Verdana'>fSiiim</span></sub></i></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:61.45pt'>
<td width=48 valign=top style='width:36.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:61.45pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>\ Pai</span></b></p>
</td>
<td width=28 valign=top style='width:20.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:61.45pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>r 1</span></b></p>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>sper</span></b></p>
</td>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
<td width=94 style='width:70.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;height:61.45pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Aluminiumpl</span></b></p>
</td>
<td width=50 valign=top style='width:37.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:61.45pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:23.0pt'><b><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>r </span></b><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>å</span></b><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>t</span></b></p>
</td>
<td width=97 valign=top style='width:72.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:61.45pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'><b><i><sup><span
style='font-size:23.0pt;font-family:Verdana'>i</span></sup></i></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tegelsten</span></b></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Naturligt förekommande strålning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Allt omkring oss och även vår egen kropp innehåller
naturligt radioaktiva ämnen som ständigt utsätter oss för joniserande
strålning. Därtill kommer joniserande strålning från solen och världsrymden
(kosmisk strålning). Av de stråldoser vi på detta sätt får kommer i genomsnitt
omkring en femtedel från naturligt radioaktiva ämnen i kroppen. Omkring en tredjedel
kommer från kosmisk strålning. Resten, dvs omkring hälften av den årliga
stråldosen, kommer från naturligt radioaktiva ämnen i mark och byggnader.
Stråldosen från mark och byggnader kan dock variera starkt beroende på var i
landet man bor, vad husen där man vistas är byggda av och till och med var i
husen man huvudsakligen vistas. Olika personer kan därför mycket väl uppvisa
skillnader på 20 procent eller i en del fall ändå mer i den totala årliga
stråldosen från naturligt radioaktiva ämnen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section63>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:38.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section64>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:75</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>26</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tabell
1.1 Svenska kämkraftaggregat</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:3.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:39.85pt'>
<td width=89 valign=top style='width:66.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:39.85pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Anläggning</span></i></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:57.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:39.85pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Ägare</span></i></p>
</td>
<td width=71 valign=top style='width:53.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:39.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:14.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:
Verdana'>Idrift år</span></i></p>
</td>
<td width=83 valign=top style='width:61.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:39.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><i><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Typ</span></i></p>
</td>
<td width=107 valign=top style='width:80.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:39.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:
Verdana'>Nettoeffekt MW</span></i></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:17.75pt'>
<td width=89 valign=top style='width:66.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.75pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Oskarshamn 1</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:57.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.75pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>OKG'</span></p>
</td>
<td width=71 valign=top style='width:53.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1972</span></p>
</td>
<td width=83 valign=top style='width:61.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-family:Verdana'>BWR</span></p>
</td>
<td width=107 valign=top style='width:80.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:35.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>460</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:11.75pt'>
<td width=89 valign=top style='width:66.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Oskarshamn 2</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:57.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>OKG</span></p>
</td>
<td width=71 valign=top style='width:53.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1974</span></p>
</td>
<td width=83 valign=top style='width:61.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>BWR</span></p>
</td>
<td width=107 valign=top style='width:80.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:35.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>580</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.0pt'>
<td width=89 valign=top style='width:66.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Ringhals 1</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:57.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>VattenfaU</span></p>
</td>
<td width=71 valign=top style='width:53.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1976</span></p>
</td>
<td width=83 valign=top style='width:61.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>BWR</span></p>
</td>
<td width=107 valign=top style='width:80.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:35.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>750</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:58.1pt'>
<td width=89 valign=top style='width:66.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:58.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ringhals
2 Barsebäck 1 Ringhals 3 Barsebäck 2 Forsmark 1</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:57.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:58.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Vattenfall</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Sydkraft</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Vattenfall</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Sydkraft</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>FKA"</span></p>
</td>
<td width=71 valign=top style='width:53.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:58.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:17.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1975
1975</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1977</span></p>
</td>
<td width=83 valign=top style='width:61.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:58.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:12.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:16.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>PWR
BWR PWR BWR BWR</span></p>
</td>
<td width=107 valign=top style='width:80.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:58.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:35.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:20.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>800
580 915 580 900</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:23.5pt'>
<td width=89 valign=top style='width:66.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:23.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ringhals
4 Forsmark 2</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:57.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:23.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vattenfall
FKA</span></p>
</td>
<td width=71 valign=top style='width:53.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:23.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=83 valign=top style='width:61.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:23.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:12.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:17.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>PWR
BWR</span></p>
</td>
<td width=107 valign=top style='width:80.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:23.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:35.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:20.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>915
900</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:11.75pt'>
<td width=89 valign=top style='width:66.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Oskarshamn 3</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:57.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>OKG</span></p>
</td>
<td width=71 valign=top style='width:53.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=83 valign=top style='width:61.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'><span style='font-family:Verdana'>BWR</span></p>
</td>
<td width=107 valign=top style='width:80.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:35.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1.050</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:14.65pt'>
<td width=89 valign=top style='width:66.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Forsmark 3</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:57.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>FKA</span></p>
</td>
<td width=71 valign=top style='width:53.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=83 valign=top style='width:61.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>BWR</span></p>
</td>
<td width=107 valign=top style='width:80.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:35.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1.050</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:18.5pt'>
<td width=89 valign=top style='width:66.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:18.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Summa</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:57.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:18.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=71 valign=top style='width:53.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:18.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=83 valign=top style='width:61.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:18.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=107 valign=top style='width:80.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:18.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:34.0pt'><span style='font-family:Verdana'>9.480</span></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>' Oskarshamns kraftgrupp AB, i vilket företag Sydkraft AB
är största intressent.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>*> Forsmarks kraftgrupp AB, som ägs till ca 75% av
statens vattenfaUsverk (VattenfaU).</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>mans
några meters tjocklek svarar för att den direkta strålningen från reaktorhärden
stoppas upp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bränslestavama
i reaktorhärden skall i princip vara fullständigt täta, men det går inte att
undvika ett visst läckage under normal drift. Det som främst läcker ut är
gasformiga ämnen, såsom isotoper av ädelgaserna xenon och krypton, isotoper av
jod i ångform samt tritium, en radioaktiv väteisotop (se faktaruta 1.3). Därför
innehåller det vatten som passerar genom reaktorhärden vissa radioaktiva
föroreningar. En del av dem bildas också genom den intensiva bestrålning
vattnet och i detta lösta föroreningar utsätts för i reaktorn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
gasformiga föroreningarna i reaktorvattnet får avklinga i en s.k.
fördröjningskammare. De fortfarande något radioaktiva gaserna släpps därefter
ut genom anläggningens skorsten. Små mängder radioaktiva ämnen släpps också ut
med det utgående havsvattnet i det yttre kylsystemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mängden
utsläppta radioaktiva ämnen mäts fortlöpande. Gränsema för högsta tillåtiia
utsläpp anges i Sverige av strålskyddsinstitutet. Utsläpps-gränsema bestäms med
hänsyn till hälsoriskema, dels för dem som bor nära reaktorn, dels för
befolkningen i stort och på lång sikt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
har länge rått en utbredd enighet om att hälso- och miljöriskema från de
radioaktiva utsläppen vid normal drift av kämkraftverk är små jämfört med
motsvarande hälso- och miljörisker vid de flesta andra energislag.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section65>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section66>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:75</span><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>27</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Diskussionerna kring kämkraftens risker har därför på
senare år främst ägnats riskema för att någon del av den stora mängden
radioaktiva ämnen i reaktorhärden skulle kunna spridas till omgivningen. Detta
skulle kunna ske dels i samband med omhändertagandet av utbränt kämbränsle för
slutförvaring - med eller utan upparbetning - dels i samband med
reaktorhaverier Därtill har kommit de mer säkerhetspolitiskt betonade diskussionema
kring möjliga sambänd mellan kärnkraft och spridning av kärnvapen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>1.2 Haveriförlopp och säkerhetssystem</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Barriärer mot utsläpp av radioaktiva ämnen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>För att stora mängder radioaktiva ämnen skall kunna
frigöras från reaktorhärden och slippa ut till omgivningen måste en rad olika
barriärer genombrytas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>Radioaktivt sönderfall. Halveringstid</span></b><b><span
style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'>1:3</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Atoirikämoma i ett radioaktivt ämne är instabila. Det iimebär
att de omvandlas till andra, stabila atomkärnor genom radioaktivt sönderfall. Därvid
utsänds joniserande sfrålning. (Faktaruta 1.2).,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Sönderfallet går med en bestämd hastighet för varje typ av
radiocdctivt ämne (radioaktiv isotop). Hur snabbt ett radioaktivt ämne sönderfaller
anges ofta med hakieringstiden. Hcilyeringstiden är den tid det tar för hälften
av antalet ursprungligen närvarande atomkärnor att sönderfalla. Om man från hörjan
harlO(K)ätomkämoråterstår diet efter en halveringsäd i genomsnitt bara 500,
efter tvä halyeringstider 250 och efter tre halveringstider 125 osv '■■■:
'■;. ■■>>■.■. *-:.; * .■■
■■'"•'</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Med aktiviteten hös ett raidioaktivtämne avses aihtalet
sönderfall per sekund. Akti\iteten beror dels på hur stör niängd rnan har av äiimet,
dels på hur snabbt det sönderfaller, dvshälveringstideh.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Aktiviteten har hittill$ mätts i curie (Ci)i En curie är
37 miljarder sönder<br>
fall per sekund. När det gäller radioaktiva ämnen i miljön talar män ofta<br>
om så låga aktiviteter som picocurie. En picotmrie är en miljoriäélismil-<br>
jondeis curie eUer 2,22 sönderfall p€>r minut. , \ •' ;</span><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>:-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt Sl-systemet för olika rnåttenheter skall i
fortsättningen arivändäs</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>enheten 1 becquerel(Bq), som är ett sönderfall per sekund.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><i><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>lCi = 3,7-10'«Bq'...</span></i><i><span style='font-size:
11.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>'.. /.;.;.■"■.-■'
" Jr.'-'"■'-'</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section67>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section68>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:75</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>28</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section69>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:20.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
första barriären består av själva bränsiekutsama av urandioxid (se figur 1.3).
Urandioxiden är ett keramiskt material med god förmå att binda en stor dei av klyvningsproduktema.
Det har vidare höe smält-punkt, ca 2850°C.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:20.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
andra barriären utgörs av de helt tillslutna rör av zirkoniumlegering som urankutsama
är inneslutna i. De företrädesvis gasformiga radioakti va klyvningsprodukter
som under normal drift slipper ut Mn urankutsama stannar således i uhymmet
mellan kutsarna och kapslingsrören.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:20.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
tiredje barriären utgörs av reaktortanken (reaktorkärlet) med anslutande
rörsystem. Dessa har vid normal drift ingen förbindelse till den yttre
omgivningen armat än via noggrannt kontrollerade avklingnings-tankar och
filter. Vid haveriförlopp skall automatiska system se tiH att de radioaktiva
ämnena isoleras fullständigt gentemot omgivningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:20.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
fjärde barriären utgörs av den s.k. reaktorinneslutningen d.v.s. den yggad som
omger själva reaktortanken och vissa delar av de därtill</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Figur 1.3</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:34.0pt;
margin-left:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bränslekutsar
av urandioxid (foto: Lennart Olsson, Västerås)</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section70>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><b><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>/-.♦-</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><b><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Til*-</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><b><i><span style='font-family:
Verdana'>%</span></i></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section71>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><b><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>- ■■■ JL".•.:''.■- :</span></b><b><span
style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>-t.»':-;';.■■ :*»<- ■■
"</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section72>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:55.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section73>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:75</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>29</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section74>
<p class=MsoNormal style='margin-top:53.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:204.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Figur 1A</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:203.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Knippe av bränslestavar till kokarreaktorn. De 4 m långa rören
av zirkoniumlegering inneltåller urandioxidkutsar av den typ som pfsfls i figur
1.3. (foto: Lennart Olsson, Västerås)</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>anslutna
systemen för cirkulation av kylvatten och ånga. Vid haveriförlopp får man
normalt räkna med \'issa utsläpp av radioaktiva ämnen från reaktortanken <span
style='text-transform:uppercase'>ckH </span>de delar av rörsystemet som ligger
inom inneslutningen, t.ex. genom att säkerhetsventiler öppnar eller genom att
själva haveriet utgörs av ett rörbrott. Reaktorinneslutningen är byggd för att
klara stora påkänningar vid ett haveri utan att radiociktiva ämnen läcker ut
till omgivningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Fysikaliskt
möjliga haveriförlopp som kan leda till stora radioaktiva utsläpp</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
svåraste haveriförlopp som är fysikaliskt möjliga i en lättvattenreaktor leder
till föriust av det kylvatten som omger reaktorhärden. I lättvatten-reaktom
fungerar kylvattnet samtidigt som moderator, d.v.s. vattnet bromsar neutronerna
till lagom hastighet för att uranatomema skall kunna klyvas i en kedjereaktion
(se faktaruta 1.1). Om kylvattnet försvinner stoppas .således kärnklyvningen
och därmed huvuddelen av energiutvecklingen i reaktorhärden. En lättvattenreaktor
kan bl.a. därför aldrig explodera som en kärnladdning, d.v.s. genom att mycket
stora mängder kärnenergi plötsligt frigörs. Brott på själva reaktortanken
skulle troligen ge de svåraste haveriförloppen. De framstår samtidigt som de
mest osannolika haveriförloppen enligt senare redovisade riskanalyser.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section75>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section76>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:75</span><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>30</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Tankbrott leder troligtvis även till omfattande skador på reaktorinneslutningen
och till att stora delar av härdens innehåll av radioaktiva ämnen slipper ut
till omgivningen på kort tid. Vid mindre plötstiga och våldsamma haveriförlopp
hiimer säkerhetssystemen snabbstoppa käm-kly\'ningen i reaktorhärden.
Fortfarande utvecklar (iå sönderfallet av klyvningsproduktema i härden så
mycket värme (den s.k. resteffekten) att utebliven kylning medför att
kärnbränslet överhettas och i värsta fall smälter ned. Om kapslingstemperaturen
når 8(X)-9(X3°C (mot normala ca 350°C) spricker kapslingsrören. Genom
sprickorna läcker i första hand gasformiga klyvningsprodukter som ädelgaser och
jod ut i reaktortanken och anslutna rörsystem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Vid ännu högre temperaturer, över ca 1.2(X)-1.4(X)°C
forstörs zirkoriium-kapslingen helt och hela härden kan rasa ihop och så
småningom smälta ned. Om härden genomströmmas av vattenånga, vilket är troligt,
påskyndas förloppet vid dessa höga temperaturer avattzirkonietförenar sig med
syret i vattnet, varvid stora mängder värme frigörs. Vidare bildas störa
mängder vätgas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Smälter härden frigörs alla gasformiga klyvningsprodukter
som funnits bundna i bränslekutsama. Därutöver räknar man med ätt även andia klyvningsprodukter,
däribland jod och metaller som cesium, till stora delar frigörs från smältan
som når en temperatur på 2.900°C eUer högre. Man räknar också i analyserna av
sådana haveriförlopp med att härdsmältan tränger igenom reaktortankens botten
och i vissa fall även reak-torinneslutningens betonggolv och vidare ett antal
meter ner i marken under reaktorbyggnaden (det s.k. Kinasyndromet).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Ett härdsmälteföriopp av beskriven art kan också ge upphov
till så stora tryckökningar genom ång- eDer gasutveckling i reaktorirméslutningen
att denna skadas och stora delar av härdens innehåll av radioaktiva klj-ningsprodukter
släpps ut till omgivningen. Om kylningen av reaktorhärden går förlorad först
flera timmar efter det att reaktorn (d.v.s. kedjereaktionen) stoppats har resteffekten
hunnit gå ned avsevärt - till en Qärdedel eller mindre av vad den är de första
minuterna efter reaktorstopp. Särskilt i sådana fall är det möjligt att man
får mindre våldsamma härdsmälteföriopp. Utsläppen av radioaktiva ämnen kan
fortfarande bli omfattande men ändå avsevärt mindre än vid de svåraste
haveriförloppen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Kunskaperna om vad som troligen händer vid obka typer av härdskade-förlopp
är fortfarande ofullständiga, men en omfattande forskning pågår på olika håll i
världen. De uppskattningar av skadeverkningar från svåra haverier som redovisas
i det följande utgår från pessimistiska antaganden om att en huvuddel av härderw
innehåll ay radioaktiva klyvnings-produkter slipper ut till omgivningen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section77>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section78>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:75</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>31</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Möjliga
skadeverkningar vid olyckor</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
reaktorhaveri av begränsad omfattning, som det vid TMl-2, är inte osannolikt
inom ett reaktorprogram. A andra sidan blir skadeverkningarna i omgivningen
inte av nämnvärd omfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att ett haveri skall kunna ge skador på befolkningen måste haveriet innefatta
såväl härdskador som skador på inneslutningen så att radioaktiva ämnen i
större mängd kan komma ut. I sådana fall beror skadeverkningarna mycket på
väderförhållandena, d.v.s. vindstyrka, vindriktning och nederbörd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
mest froliga efter svårt haveri med brott på inneslutningen är skadeverkningar
med några hundra akut strålskadade och så småningom några hundra cancerfall
årligen under några årtionden. Till detta kommer en radioaktiv markbeläggning
på kanske tusentals kvadratkilometer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Man
kan emellertid också tänka sig extremt omfattande skadeverkningar om utsläppen
från ett allvarligt haveri förs med vinden till ett tättbefolkat område och
faller ned där t.ex. i samband med regn. Då kan skadoma omfatta tilsentals döda
och strålskadade. En annan form av extremt stora konsekvenser skulle vara att
utsläppen i stället för att falla ned inom ett begränsat område förs långt bort
med vinden och sprids ut över stora områden. Detta kan ge en liten ökning i den
individuella cancerrisken. Den drabbade befolkningen kan emellertid vara mycket
stor och antalet fall av cancer kan öka med sammanlagt tusentals fall om året
under några årtionden framöver</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Säkerhetssystem</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att förhindra att reaktorhaverier inträffar och leder till utsläpp av
radioaktiva ämnen är kärnkraftverken utrustade med omfattande säkerhetssystem,
som bl.a. bygger på följande grupper av åtgärder:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>•<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Haveriförebyggande och haveribekämpande system, som
hindrar att avvikelser från normala driftförhållanden leder till allvarliga
skador på reak-tom och då främst själva reaktorhärden. Hit hör bl.a. system som
automatiskt snabbstoppar reaktom när driftvärdena avviker från de normala i
kritisk omfattning, samt s.k. nödkylsystem som skall förhindra allvarligare
skador på härden, även om det normala kylvattenflödet skulle gå förlorat, t.ex.
genom brott på någon av de stora rörledningarna, som äranslutna till
reaktortanken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>•<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Konsekvenslindrande system som skall förhindra
eller begränsa utsläpp av radioaktiva ämnen om ett allvarligt haveri som leder
till härdskador skulle inträffa. Hit hör främst reaktorinneslutningen som skall
klara stora påkänningar vid ett haveri utan att radioaktiva ämnen läcker ut
till omgivningen samt olika isolerings- och filtersystem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
största möjliga utsträckning förser man en reaktor med flera av varandra
oberoende säkerhetssystem, som skall kunna ta hand om uppkom-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section79>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section80>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:75</span><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>32</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>mande fel. En olycka skall kunna förhindras eller
begränsas även om inte alla system fungerar Det skall t.ex. räcka om ett av tre
eller två av fyra av de oberoende säkerhetssystemen träder i funktion om det
uppstår ett fel. Man säger att säkerhetssystemen är uppbyggda med redundans.
För att ytterligare öka säkerheten bygger systemen i flera fall på skilda
tekniska principer En del kan exempelvis manövreras med elektriska motorer, andra
med hydraulik. Man talar då om diversifiering. Man eftersträvar även att
placera systemen i skilda utrymmen, t.ex. för att de inte samtidigt skall slås
ut av bränder Man talar då om separering.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Även det normala driftsystemet är delvis uppbyggt på
liknande sätt. Det gör att driften kan fortgå normalt även om någon del av
kontrollutrustningen inte fungerar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>1 syfte att uppnå en hög tillförlitlighet hos
säkerhetssystemen har man en kvalitetssäkring (Quality Assurance) i alla led,
vad gäller konstruktion, byggnad, drift och underhåll av ett kämkraftverk.
Kontrollen utövas vanligen av organ som är fristående i förhållande till dem
som bygger och driver kärnkraftverket. Till denna grupp av åtgärder kan även
räknas urval och utbildning av drifts- och underhållspersonal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>För att man skall få ett reaktorhaveri med stora utsläpp
av radioaktiva ämnen måste sålunda flera av de redundanta säkerhetssystemen
samtidigt sättas ur funktion. Riskema för att detta inträffar kan undersökas genom
att närmare studera olika tänkbara händelseförlopp med s.k. felträdsanalys och
händelseträdsanalys (se vidare avsnitt 1.4).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:30.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>1.3 Haveriförloppet vid kämkraftblocketThree Mile Islandnr2CrMI-2)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Följande sammanfattning av haveriförloppet vid TMI-2 blir
med nödvändighet mycket starkt förenklad och tar bara upp ett fåtal av de väsenfli-gaste
delhändelsema. I själva verket var naturligtvis haveriförloppet ett mycket
invecklat nätverk av delhändelser av varierande betydelse för den slutliga
utgången. För utförligare redovisningar av händelseförloppet hänvisas till
kapitel 5, till bilagorna och till olika rapporter i litteraturförteckningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Läget före haveriet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Kärnkraftverket Three Mile Island ligger på en ö med samma
namn i Sus-quehannafloden i delstaten Pennsylvania omkring 15 km sydväst om delstatshuvudstaden
Harrisburg. Kraftverket drivs av Metropolitan Edison Co (Met-Ed) i Reading,
Pennsylvania. Met-Ed som ingår i elkraftkoncernen General Public Utilities
(GPU) är också huvuddelägare i kraftstationen med andra kraftbolag som
minoritetsdelägare.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section81>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section82>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:75</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>33</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section83>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section84>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><b><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>Atfbl</span></b><b><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>å</span></b><b><span style='font-size:6.0pt;font-family:
Verdana'>sningsventil .Blockeringsventil</span></b></p>
<span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:16.3pt'>
<td width=40 valign=top style='width:30.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>1 I</span></b></p>
</td>
<td width=96 valign=top style='width:71.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.3pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>Prim</span></b><b><span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>ä</span></b><b><span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>rvatten</span></b></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.0pt'>
<td width=40 valign=top style='width:30.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><b><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>■</span></b><b><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>É</span></b><b><span style='font-size:13.0pt;font-family:
Verdana'>l</span></b></p>
</td>
<td width=96 valign=top style='width:71.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>Sekund</span></b><b><span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>ä</span></b><b><span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>rvatten</span></b></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:16.1pt'>
<td width=40 valign=top style='width:30.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><b><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>1 1</span></b></p>
</td>
<td width=96 valign=top style='width:71.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.1pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>Ang</span></b><b><span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>å</span></b></p>
</td>
</tr>
</table>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'><b><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>Varmt ben</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section85>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
49.0pt;margin-left:334.0pt'><b><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>nggenerator</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section86>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><b><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>AvbUsningstank</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Krets A</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>Kallt
ben</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Krets B</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section87>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Figur
1.5</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Primärkretsen
i TMI-2 (källa: NSAC-1)</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:20.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Kraftverket består av två tryckvattenaggregat av fabrikat Babcock
& Wilcox. Dessa bygger på samma grundprincip som de tre tryckvattenreaktorer
av Westinghouse-fabrikat, som finns i Ringhals, men det tekniska utförandet är
i flera avseenden annorlunda. Figur 1.5 visar uppbyggnaden av det s.k.
primärsystemet vid TMI-2, d.v.s. reaktortank, tryckhållningstank ochånggeneratorer
med tillhörande pumpar och rörsystem. Figur 5.1 i kapitel 5 ger en mer
detaljerad bild av anläggningen. Reaktom i TMI-2 är konstmerad för en
värmeeffekt på maximalt 2.700 MW, vilket ger en elektrisk effekt på ca 880 MW. Reaktom
är alltså av ungefär samma storlek som vart och ett av de tre tryckvattenaggregaten
i Ringhals.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:20.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>TMI-2 togs i provdrift den 28 mars 1978. På grund av olika
driftstörningar under inkörningen kom man inte upp i nämnvärda effektuttag förrän
mot slutet av år 1978. Fram till haveriet den 28 mars 1979 hade TMI-2 levererat
elenergi, motsvarande drift vid full effekt under 60-70 dagar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Det tekniska händelseförloppet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:20.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Natten till den 28 mars 1979 drevs TMl-2 vid 97% av full
effekt. Den amerikanska kärnkraftinspektionen (NRC) har i sin analys pekat på
att aggre-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>y-Riksdagen
1979180. I samL Nr 75</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section88>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section89>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:75</span><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>34</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>gatet då drevs med brister i tillsyn och underhåll.
Sålunda hade man ett onormalt stort läckage av vatten och ånga från
primärkretsen, bl.a. genom att den s.k. avblåsningsventilen på tryckhållningstankens
topp läckte. Vidare var ventiler felställda och s.k. sprängbleck på några
avloppstankar var trasiga. Sedan föregående dag (den 27 mars) hade man vissa problem
med det system som renar det s.k. matarvattnet från turbinkon-densom till ånggeneratoremas
sekundärsida (se figur 1.5). Det senare är en driftstörning av en typ som är
utan förutsedd betydelse för säkerheten, även om den i detta fall råkade ge
upphov till den utlösande händelsen i det förlopp som utvecklade sig till ett
allvarligt reaktorhaveri.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Klockan 04.(K) på morgonen den 28 mars ledde ett missöde
vid arbetet på reningssystemet till stopp i de matarvattenpumpar som förser ånggene-ratorema
med matarvatten. Detta utlöste inom loppet av några sekunder först stopp av ångtvu-binen
och sedan snabbstopp av reaktom. Som ett led i denna händelsekedja öppnade avblåsningsventilenpå
tryckhållningstankens topp för att blåsa av ett tillfälligt övertryck i
primärsystemet (se figur 1.5). Så långt reagerade alla säkerhetssystem norrnalt
på den ut-löscmde händelsen. Avblåsningsventilen fick också, som normalt, en stängningssignal
efter ca 10 sekunder när trycket i primärsystemet åter nått normala värden.
Ventilen fastnade emellertid i öppet läge. Genom den öppna ventilen strömmade
vatten, i form av vattenånga, ut ur primärsystemet. Detta flöde fortsatte
oavbrutet imder ca 2 tiirunar och 20 minuter efter snabbstoppet, då en of>eratör
stängde en blockeringsventil i serie med den fastnade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>På manöverpanelen kunde inte avläsas om ventilen var öppen
eller stängd. Signal från en lägesgivare på själva ventilen saknades. På manöverpanelen
visade endast en lampa att signal för stängning gått ut. Inte heller i övrigt
gav instrumenten någon entydig och lättillgänglig information om art ventilen
fastnat i öppet läge. Så länge operatörerna inte upptäckt detta sökte de efter
andra förklaringar till att reaktom betedde sig onormalt. På grund av att
ventilen förblev öppen råkade reaktom in i ett för tryckvattenreaktorer
onormalt koktillstånd. Detta kännetecknas av att reaktorkärl och ånggeneratorer
alltmer fylls av en blandning av ånga och vatten. Samtidigt är vattennivån i tryckhållningstanken
hög, genom att vatten på grund av ångbildningen pressas upp i tanken. Eftersom tryckhållningstanken
ligger högre än reaktorhärden drog operatörerna den felaktiga men nära till
hands liggande slutsatsen att en full tryckhållningstank cKkså innebar att
härden var väl täckt med vatten. För att ej överfylla systemet sfröp
operatörerna tillflödet av vatten genom de s.k. högtryckspumpama. Dessa ingår i
nödkylsystemet och hade automatiskt startat ca två minuter efter snabbstoppet.
Härigenom kom primärsystemet att tillföras mindre vatten än vad som gick bort
genom den öppna ventilen och på annat sätt. Under detta skede av förloppet
bildades alltmer ånga i primärsystemets nedre delar. Ångan bubblade upp genom den
vattenfyllda tryckhållartarUcen och vidare ut genom den öppna ventilen på
toppen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section90>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section91>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:75</span><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>35</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Omkring klockan 05.40, d.v.s. ca 1(K) minuter efter
snabbstoppet hade man förlorat så mycket vatten från primärsystemets nedre
delar att man inte längre kunde hålla igång en cirkulation av blandningen av
ånga och vatten. Man hade då stängt av samtliga huvuddrkulationspumpar. Härden
började nu koka torrt, d.v.s. vattennivån började sjunka under härdtoppen.
Sannolikt avtäcktes under de närmaste 40-45 minuterna stora delar av härden.
Klockan 06.22,142 minuter efter snabbstoppet upptäckte man den fastnade
ventilen och stoppade ångflödet genom denna genom att stänga en
blockeringsventil. Något senare ökade man tillflödet av vatten genom högtrycksinsprutningen.
Detta ledde förmodligen till att vattennivån i reaktorkärlet åter började
stiga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Den bristfälliga kylningen under detta, och möjligen även
senare skeden, ledde dock till att stora delar av härden tidvis nådde
temperaturer kring 1.900°C eller möjligen mer, d.v.s. härden blev vitglödande.
Detta ledde troligen redan omkring 120-150 minuter efter snabbstoppet, d.v.s.
mellan klockan 06.00-06.30, till omfattande skador på bränslestavamas zir-koniumkapsling.
Gasformiga radioaktiva ämnen, främst ädelgaser och jod, frigjordes från
bränslet och kom ut i reaktorsystemet och så småningom i reaktorinneslutningen.
Genom kemisk reaktion mellan zirkonium och vattenånga alstrades vidare stora
mängder vätgas, som gick samma väg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>De angivna temperatiorema ligger långt över vad härden är
konstruerad för att tåla. Mycket talar också för att delar av härden rasat ihop
till en "grushög", bestående av uranbränslekutsar samt rester av kapslingsma-terial
och styrstavar. Detta inträffade troligen 2,5-4,0 timmar efter snabbstoppet, d.v.s.
mellan klockan halv sju och åtta på morgonen, bl.a. genom att den vitglödande
härden utsattes för kallchocker av inströmmande kallt vatten. Den under detta
och senare skeden tidvis bristfälliga kylningen var dock tillräcklig för att
förhindra att förloppet utvecklades till en omfattande härdsmälta. Det kan dock
ej helt uteslutas att temperaturen lokalt i mindre delar av den skadade härden
nått uranoxidens smält-punkt, d.v.s. över ca 2.850''C. Ett tecken på att härden
var allvarligt skadad var det stora antal larm om mycket höga strålnivåer, som
utlöstes med början 142 minuter efter snabbstoppet, d.v.s. vid samma tidpunkt
som man hittade den fastnade ventilen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>När man hittat den fastnade ventilen började operatörerna
och deras nu allt talrikare och mer kvaUficerade rådgivare att pröva olika
handlingsvägar för att återupprätta en stabU kylning av härden. Stor osäkerhet
rådde om läget i reaktom. Ingen av de prövade vägarna visade sig framgångsrik
under de närmaste 13 timmarna, d.v.s. fram till klockan 19.50 på kvällen.
Orsaken var främst att stora delar av primärsystemet var fyllt med vätgas och
radioaktiva ädelgaser. Därigenom misslyckades man att få igång kylvattencirkulationen.
Försöken ledde möjligen istället till förnyad avtäckning och bristfällig kylning
av härden.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section92>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section93>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:75</span><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>■</span><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>36</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>En av de prövade handlingsvägarna var att söka sänka
trycket i reaktorsystemet genom avblåsning från tryckhållningstanken så att
man kunde utnyttja det s.k. resteffektkylsystemet. Detta kan bara kopplas in
vid lågt tryck. Försöket misslyckades men avblåsningen gjorde att stora mängder
radioaktiva ädelgaser och vätgas släpptes ut till reaktorinneslutningen. Detta
ledde till en kort men häftig vätgasbrand i inneslutningen omkring 9,5 timmar
efter sriabbstoppet. Branden medförde att trycket i inneslutningen tillfälligt
gick upp till ungefär tredubbla atmosfärtrycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Klockan 17.00, d.v.s. 13 timmar efter snabbstoppet beslöt
man att åter trycksatta reaktorsystemet och försöka fylla det med vatten med
hjälp av högtrycksinsprutningen. Sannolikt genom att man i ett tidigare skede blåst
av en hel del ädelgaser och vätgas fick man in så mycket vatten att man kunde
återstarta en huvudcirkulationspump. Därigenom hade man också återställt en
stabil kylning av härden. Detta skedde strax före klockan 20.00, d.v.s. ca 16
timmar efter snabbstoppet. Efter denna tidpunkt var härdkylningen aldrig
allvarligt äventyrad. Man hade de första dagarna problem med att bli av med
kvarvarande vätgas och ädelgaser i reaktorsystemet (den ryktbara s.k. vätgasbubblan)
så att trycket i reaktorsystemet kunde sänkas. Efter några dagar var detta
problem löst, bl.a. genom återkommande avblåsningar från tryckhållningstanken
och andra åtgärder Efter en vecka kunde trycket i systemet minskas och efter en
månad kunde man gå över till s.k. naturlig cirkulation, d.v.s. man lät kylvattnet
cirkulera genom härden utan hjälp av pumpar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>1 detta läge befinner sig reaktom fortfarande. Trycket i
reaktorsystemet är ca 20 gånger atmosfärtrycket. Vattentemperaturen är ca 70°C.
Reaktorinneslutningen är fylld med ca 2.400 kubikmeter vatten, förorenat av mycket
stora mängder radioaktiva ämnen. Sfrålningen är så hög att ingen kan gå in i inneslutningen.
1.440 kubikmeter radioaktivt vatten finns i tankar i hjälpsystembyggnaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Vattennivån i inneslutningen stiger sakta på grund av
vissa mindre läckor i reaktorsystemet. Nivån kan inte i.llåtas stiga obegränsat
eftersom man då riskerar skada sjrstem som behövs i det fortsatta arbetet med reaktom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Anordningar för att pumpa ut cxrh rena det radioaktiva
vattnet i inneslutningen har byggts upp. Alla berörda hälsovårds- och
strålskyddsmyndigheter samt domstolar har dock ännu ej gett tillstånd att
börja ta hand om vattnet i inneslutningen. Arbetet med att rena vattnet i hjälpsystembyggnaden
har påbörjats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Mycket höga krav har ställts på noggrann planering och
utförande av detta arbete så att utsläpp till omgivningen undviks och sfråldosema
till arbetama inte överskrider tillåtna värden. Det är för närvarande, både av tekniska
och politiska skäl, en öpf>en fråga om reaktom någonsin kommer att tas i
drift igen, även om detta är kraftbolagets mål för uppröjningsarbetet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section94>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section95>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:75</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>37</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
s.k. Kemenykommissionen som på uppdrag av USA:s president utrett haveriet vid TMI-2
uppskattar kostnaderna för haveriet till mellan 4 och 9 miljarder kronor. Drygt
hälften härav är kostnader för att ersätta bortfallet i elproduktion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Utsläpp
av radioaktiva ämnen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
och med att reaktorhärden började överhettas vid sex-tiden på morgonen den 28
mars frigjordes i första hand stora mängder radioaktiva ädelgaser och jod i
reaktorsystemet CKh spreds vidare till inneslutningen. Med början klockan
06.22, d.v.s. 142 minuter efter snabbstopp, kom en stor mängd larm om höga
strålningsnivåer i irmeslutningen. Nivåerna fortsatte att stiga och
strålningslarm kom efter hand även från andra delar av anläggningen. På
grundval härav gavs aiiläggningsalarm (site emergency) klockan 06.55 och
allmänt alarm (general emergency) klockan 07.24. Dessa larm innebar att
delstaten Pennsylvanias beredskaps- och utrymningsorganisation alarmerades.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Reaktorinneslutningen
isolerades automatiskt på signal om förhöjt tryck klockan 07.56, d.v.s. först
ca 1,5 timmar efter det att allvarliga skacior på bränslet börjat uppträda.
Innan inneslutningen isolerades fanns flera möjliga läckagevägar för
framförallt radioaktiva gaser till i första hand hjälpsystembyggnaden och
vidare till atmosfären. Analysen av utsläppsförloppen visar att detta trots
allt var av mindre betydelse. Operatörerna bröt omedelbart isoleringen för
vissa hjälpsystem som befann sig i utrymmen utanför inneslutningen. Detta var
nödvändigt för att kuruia kontrollera det fortsatta förloppet. Genom att hjälpsystemen
ej kunde isoleras kvarstod ett mindre antal utsläppsvägar för radioaktiva
ärrmen via läckor i packningar, ventiler o.s.v. Enligt Kemenykommissionens
analyser har större delen av utsläppen gått via sådana vägar. Det gäller även
de utsläpp som gjordes senare i haveriförlopfjet (under den 29 och 30 mars).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Läckage
av radioaktiva ämnen till hjälpsystembyggnaden, framför allt via
reningssystemet för reaktorvattnet, gav problem även inom anläggningen. Från hjälpsystembyggnaden
spreds främst radioaktiva gaser till andra delar av anläggningen, inklusive
kontrollrummet. Personalen där utsattes aldrig för någon större fara. Genom att
de tidvis måste bära skyddsmasker fick de dock bl.a. svårt att tala med
varandra. Det var vidare nödvändigt att personal vid olika tillfällen gick in i
hjälpsystembyggnaden. Dessa personer, som var strålskyddsutbildade, utsatte
sig frivilligt för relativt höga stråldoser - i några faU upp till eller
möjligen något över tillåten årsdos. Det var också brist på lämpliga
strålningsmätare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Större
delen av de radioaktiva klyvningsproduktema stannade kvar i den delvis
havererade härden, i primärsystemet och i inneslutningen. Vad</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section96>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section97>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:75</span><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>'</span><span style='font-size:
11.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>38</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>som kom ut i omgivningen var främst en del av de vid
haveriet frigjorda radioaktiva ädelgaserna och en mycket liten del av joden.
Huvuddelen av utsläppen skedde de första dygnen av haveriförloppet men vissa utsläpp
ägde även rum de följande veckorna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt den amerikanska kärnkraftinspektionen (NRC) torde
utsläppen av radioaktiva ädelgaser fr.o.m. haveriet och en månad framåt
sammanlagt ha uppgått till maximalt tillåtna utsläpp från 10-15 års normal
drift. 2-9% av härdens totala innehåll av ädelgaser vid haveritillfället kom totalt
ut till omgivningen. Utsläppen av radioaktiv jod och andra radioaktiva ämnen
har enligt NRC legat under maximalt tillåtna utsläpp från ett års normal drift.
Det gäller även de mindre mängder radioaktiva ämnen som funnits i utsläpp av
avloppsvatten till Susquehannafloden. Två tiomiljon-delar av härdens innehåll
av jod kom ut tUl omgivningen. Att utsläppen av jod var låga bekräftas av
prover tagna i omgivningen. Prover på radioaktiv jod i mjölk visade sålunda
halter långt under de tillåtna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>De högsta stråldoserna till enskilda individer utanför
anläggningen var mindre än deras årsdos från naturlig bakgrundsstrålning.
Utsläppen torde på sin höjd leda till ett par ytterligare cancerfall totalt
bland befolkningen i vindriktningen från kärnkraftverket. För en närmare
redovisning av hur dessa cancerrisker beräknats hänvisas till kapitel 5,
avsnitt 5.3.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Kärnkraftverket var dåligt utrustat för att säkert mäta
omfattningen av radioaktiva utsläpp långt öve normala driftutsläpp. Detta
gjorde att de beräkningar av befolkningsdosema som amerikanska myndigheter gjorde
omedelbart efter haveriet var något osäkra. Kemenykommissionens noggrannare
analyser har dock i allt väsentligt bekräftat att doserna i alla fall inte var
för lågt beräknade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Under perioden mars till juni 1979 fick mellan 200 och 300
anställda vid TMI stråldoser över det normala för arbete i kämkraftverk. Tre
fick helkroppsdoser nära eller möjligen något över tillåten årsdos. Hittills
under uppröjningsarbetet har fem anställda fått hud- och extremitetsdoser över
det tillåtna - dock ej helkroppsdos. Ingen av dem har emellertid uppvisat strålskador.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Annan inverkan på befolkningen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Under de första dagarna av haveriförloppet fördes
intensiva diskussioner mellan delstatsmyndighetema och NRC om det var motiverat
att utrymma stora områden med hänsyn till risken att haveriet skulle leda till
avsevärt större utsläpp av radioaktiva ämnen. Hvakueringsplaner togs också fram
för områden ut till ett avstånd av 32 km frånTMl. Inom detta avstånd frånTMl
bodde«.. J"ka 650.000 människor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Delstatens guvernör beslutade dock att inte beordra
utrymning. Däremot rekommenderade han den 30 mars en frivillig utrymning för i
första hand</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section98>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section99>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:75</span><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>39</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>bam och havande kvinnor från de närmaste områdena. Studier
har visat att över 140.000 människor lämruide sina hem för kortjure eller
längre tid. Studier av andra sociala och psykiska verkningar av haveriet har
också gjorts. Kemenykommissionen drar härav slutsatsen att den allvarligaste hälsoeffekten
av haveriet var svår psykisk stress. De som drabbades mest var de som bodde
inom ca 8 km från kraftverket samt bamfamiljer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Eftersom utredningsuppdraget är begränsat till
haveriförloppet vid själva kämkraftanläggningen och dess orsaker, har vi i
övrigt inte funnit anledning att ta upp haveriets verkningar i stort till en
närmare diskussion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Orsaksanalys</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Att ett inledningsvis normalt snabbstopp utvecklades till
ett allvarligt härd haveri berodde på en invecklad kedja av delorsaker. Denna
kedja sträcker sig alltifrån reaktor- och kontrollrumskonstruktionen samt
säkerhetsgranskningen av denna till operatörsutbildning, underhållsrutiner och
uppföljning av infräffade tillbud. I följande sammanfattning pekar vi endast på
ett antal centrala länkar i denna händelsekedja. För en utförligare diskussion
hänvisas till kapitel 5, avsrutt 5.4.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Av störst betydelse på den tekniska sidan var sannolikt
att avblåsningsventilen fastande i öppet läge. Att så kunde ske var väl känt
av tillverkare och tillsynsmyndigheter, bl.a. mot bakgrund av tidigare
erfarenheter av dessa ventiltyper Ändå var själva ventilen inte försedd med
givare som i kontrollrummet direkt visade ventilläget. I stället gav olika
instrument information om ett eventuellt ångflöde från ventilen. Denna
information var ej klar och entydig om - som i detta fall - dels ventilen hade småläckt
en tid, dels nyligen hade öppnat som ett led i ett normalt händelseförlopp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Av stor betydelse var vidare att reaktom inte var försedd
med instrument som gav entydig information om kylvattermivån i själva
reaktortanken. Hög vattennivå i tryckhållningstanken är vid denna typ av
förlopp inte nödvändigtvis detsamma som att reaktortanken är fylld med vatten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäWer operatöremas handlande bör främst följande
framhållas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Det tog 2 timmar och 20 minuter innan operatörerna och
tillkallade högre chefer vid TMI upptäckte den fastnade ventilen. Detta hängde
samman med att man på grund av tidigare läckage i ventilen, bristande och svåröverskådlig
insfrumentering samt otillräcklig utbildning låste sig vid en felaktig
uppfattning om systemets tillstånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Operatörerna ströp eller stängde av den högtrycksinsprutning
av kylvatten som utlösts automatiskt på fallande tryck, samtidigt som nivån i tryckhållningstanken
steg. Därvid bröt operitörema mot instmktioner som säger att sådana åtgärder är
tillåtna endast när såväl tryck som nivå återgått till normala värden. Vid
normala snabbstoppsförlopp följs tryck</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section100>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section101>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:75</span><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>40</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>och nivå åt. 1 utbildningen fästs stor vikt vid att följa
nivån i tryckhållningstanken för att inte toppfylla den, vilket skulle kunna
ge onödiga påfrestningar på reaktorsystemet och dess säkerhetsventiler Däremot hade
operatörerna inte utbildning i hur tryck och nivå i tryckhållningstanken
uppträdde vid vissa typer av mindre läckor i reaktorsystemet, speciellt av
typen öppen ventil på tryckhålliungstanken. Inte heller hade de utbildats i de
kokningsförlopp som i sådana fall kan uppfräda om rätt diagnos inte ställs inom
ca 15 minuter och i hur dessa kokningstillstånd skulle behärskas. Operatöremas
felhandlingar under de första tinunama av haveriförloppet kan sålunda återföras
på brister i instrumentering och utbildning. Under de givna förutsättningarna
kan man knappast förvänta sig ett mera riktigt handlande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Under senare skeden av haveriförloppet togs besluten om
olika handlingsvägar av kraftverksledningen med stöd av en med tiden ökande
stab av experter från i första hand industrin. Uppåt 70-80 personer befann sig
tidvis i kontrollrummet, mot normalt 5. De handlingsvägar som valdes tyder på
brister i kunskapema om hur man snabbt återför en skadad tryckvattenreaktor med
stora mängder gas i prin\ärsystemet till ett tillstånd av stabil kylning av
härden. Man var också osäker om i vilket tillstånd reaktom befann sig. Man
fick pröva sig fram. 1 sammanhanget kom NRC att sprida oberättigade farhågor om
att den s.k. vätgasbubblan i reaktortanken kunde explodera. Detta skapade stor
oro både bland civilförsvarsmyndigheter och allmänhet inom ett stort område.
Någon vätgasexplosion i reaktortanken kunde inte ske på grund av grundläggande
kemiska förhållanden. Detta var väl känt inom reaktorindustrin. Däremot förelåg
tidvis risk för explosionsartade vätgasbränder i inneslutningen, och
åtminstone en sådan inträffade som tidigare nämnts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis kan sägas att operatörerna de första
timmarna grundade sitt handlande på en felaktig bild av vad som hände i reaktom.
De kom att låsa sig vid denna bild, bl.a. på grund av brister i instrumentering
och utbildning. I denna felaktiga bild ingick att de trodde att härden var väl
täckt med vatten. I själva verket kokade härden efter cirka 2 timmar torrt,
överhettades och fick svåra skador. Även under de närmast följande dygnen hade
man i kontrollrummet en ofullständig förståelse av vad som skedde och hade
skett i reaktom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Det har inte ingått i vårt uppcfrag att närmare studera
hur informationen fungerade till lokala, delstatliga och federala myndigheter
och till massmedia. Kemenykommissionen har funnit stora brister inom detta
område. De lägger fram många exempel på hur ansvariga för beredskapsplanläggning
och utrymning fick ofullständig, missvisande eller motsägande information.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Kemenykommissionen och andra undersökningar pekar på att
vad som hände vid TMI-2 i väsenfiig grad får återföras på allvarliga brister
vad gäller organisation, kontrollrumsutformning, utbildning, kvalitetskontroll</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section102>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section103>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:75</span><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>41</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>och annan tillsyn. Dessa brister får tillskrivas såväl
kraftföretaget som leverantörema av utmstningen och den amerikanska kärnkraftinspektionen
(NRC). Till det särskilt anmärkningsvärda hör brister i uppföljning av tidigare
tillbud av liknande typ vid andra reaktorer Kraftiga vamingar från tekniker som
analyserat dessa tillbud fastnade eller fördröjdes i organisationen hos Babcock
& Wilcox, NRC och Metropolitan Edison. Därigenom trängde informationen inte
alls fram till operatörerna och fick inget genomslag i deras utbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Det onormala uppfrädandet hos nivån i tryckhållningstanken
om avblåsningsventilen fastnat i öppet läge var även förutsett i teoretiska
säkerhetsanalyser. Detta hade bl.a. motiverat den tekniska utformningen av den
automatiska utlösningen av högtrycksinsprutningen. Det hade tydligen inte
ansetts motivera direkt lägesindikering på ventilen i kontroll-mmmet - ej heller
några särskilda inslag i operatörsutbildningen. Enligt vår mening tyder detta
på att man för mycket koncentrerat sig på tekniken och försummat människans
roll i systemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Vad hade hänt om... ?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Vid analyser av ett haveriförlopp som det vid TMl-2 anmäler
sig ett antal hypotetiska frågor av typen "vad hade hänt om .. .?"
som kan besvaras mer eller mindre säkert.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>En sådan fråga är: vad hade hänt om operatörerna inom
rimlig tid ställt rätt diagnos på händelseförloppet? Denna fråga kan l>esvaras
säkert. De tekniska analyser som gjorts visar att operatörerna under den första
timmen eller något mer kunde välja mellan flera vägar för att återställa normal
kylning av härden utan allvarliga skador på reaktom. Befintliga kylsystem var
samtliga tekniskt tillgängliga och tUlräckliga för detta ändamål under denna
tid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>En annan fråga är: hade haveriet kunnat utvecklas till en
omfattande härdsmälta med stora utsläpp av radioaktiva ämnen om en låt vara
bristfällig kylning av härden inte återställts 2,5-3,5 timmar efter
händelseförloppets början?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Denna fråga är svårare att besvara säkert, bl.a. därför
att kunskapema om olika härdsmälteföriopp fortfarande är ofullständiga. Kemenykommissionen
har dock sökt analysera frågan ingående. För en utförligare redovisning av
deras resultat hänvisas till kapitel 5, avsnitt 5.5. Några intressanta
slutsatser är - fortfarande med betonande av osäkerheterna:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:15.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>• Om operatörerna hade dröjt ytterligare med att
återställa en låt vara bristfällig kylning kunde en mer omfattande nedsmältning
av härden ha inträffat. Man hade då kunnat vänta sig ett relativt långsamt
förlopp utdraget över tiotals timmar eller mer.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section104>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section105>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:75</span><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>42</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:11.0pt'>•<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Om härden
smält ned hade den möjligen trängt igenom reaktortankens botten och fallit ned
i vattnet på botten av inneslutningen. Den åtföljande ångutvecklingen hade
sannolikt inte lett till skador på inneslutningen. Möjligen hade härdsmältan,
trots vattenkylningen, smält igenom betonggolvet och trängt ner i berggrunden
under. Enligt Kemenykommissionen är det stor sannolikhet att inneslutningen och
berggrunden tillsammans förhindrat stora utsläpp av radioaktiva ämnen till
omgivningen vid sådana härdsmälteföriopp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:11.0pt'>•<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Om all vätgas
som kunnat bildas vid en fullständig härdsmälta kommit ut i inneslutningen och
exploderat på en gång hade inneslutningen sannolikt motstått detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:11.0pt'>•<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Mycket tyder
på att operatörerna inte hade kunnat dröja mycket längre - högst en timma - med
att återställa en ofullständig kylning av härden för att undvika en utbredd nedsmältning.
Enligt våra egna expertanalyser kan tidsmarginalerna ha varit så små att det
inte helt kan uteslutas att skillnadema i resteffekt mellan TMI-2 och en härd,
som hade varit i drift vid full effekt under en längre tid, kan ha varit av betydelse
för att undvika en mer utbredd nedsmältning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>1.4 Teoretiska säkerhetsanalyser</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Händelsekedjor och riskuppskattningar</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>För att man skall få ett reaktorhaveri, som leder till en
olycka med ett stort antal offer, måste följande kedja av händelser inträffa:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:11.0pt'>•<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Reaktom råkar
ut för ett tekniskt fel eller ett mänskligt felgrepp som skapar en onormal
driftsituation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:11.0pt'>•<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>AUa berörda
haveriförebyggande och haveribekämpande system fungerar bristfälligt så att
härden allvarligt skadas och i värsta fall smälter ner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:11.0pt'>•<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>AUa berörda utsläppsbegränsande
system fungerar bristfäUigt så att stora mängder radioaktiva ämnen släpps ut tiU
omgivningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:20.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:11.0pt'>•<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Väderförhållandena
vid haveritiUfäUet är sådana att de radioaktiva ämnena når tättbefolkade
områden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>1 olika typer av säkerhetsanalyser studerar man sådana
tänkbara händelseutvecklingar och söker dela upp dem i ett stort antal
delhändelser Sannolikheten för vissa av dessa delhändelser kan ofta uppskattas
förhållandevis väl. Det gäller t.ex. felfunktion hos ventiler, reläer etc.
Också risken för ogynnsamma väder- och vindförhåUanden kan uppskattas ur meteorologiska
data. I åtskiUiga faU måste dock bedömningar göras av sanno-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section106>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section107>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:75</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>43</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>likheterna.
Med hjälp av de på olika sätt uppskattade sannolikheterna för olika
delhändelser gör man en uppskattning av den totala sannolikheten för olyckor av
olika omfattning när det gäUer stiåldoser tiU allmänheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Viktigt
är också att man genom dessa s.k. händelseträd får en uppfattning om vilka
driftstörningar och felfunktioner som ger stora bidrag till olycksriskerna och
därför främst bör uppmärksammas i säkerhetsarbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:11.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
mest kända säkerhetsstudien är den s.k. Rasmussen-studien från 1975. Den angav
sannolikheten för härdsmälta i en amerikansk tryckvattenreaktor tiU en på 17.(X)0
per driftår och för en kokarreaktor till en på 33.0(X). Flera gånger högre
sannolikheter beräknades för mindre olyckor som leder tiU mycket begränsade
utsläpp. Studiens resultat gavs tillsammans med en bedömning av osäkerheten i siffroma.
Värden som är upp till fem eller tio gånger högre eller lägre skulle också vara
tänkbara.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>•Znergikommissionens
expertgrupp för säkerhet och miljö (EK-A) refererade Rasmussen-rapporten och
lät utföra säkerhetsanalyser av kärnkraftverken Forsmark 3 och Barsebäck 2.
Resultaten visade sig bli jämförbara inom det relativt breda osäkerhetsområde
som måste godtas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Nya
studier som den västtyska Birkhoferstudien har kommit fram till ungefär samma sannnolikheter
för haverier av olika svårighetsgrad som Rasmussen-studien inom de
osäkerhetsgränser som gäller. Detta skänker ökad trovärdighet åt metoder och
resultat. Birkhoferstudien har bl.a. ägnat specieU uppmärksamhet åt mänskligt
felhandlande och s.k. common mode failures. Birkhoferstudien har i och för sig
något högre sannolikheter än Rasmussen-studien för härdhaverier och
härdsmälta, men har i flertalet haverityper något lägre sannolikhet för att
detta också leder tiU tidigt brott på inneslutningen och stora utsläpp av
radioaktiva ämnen. Det har på den tid som stått till förfogande ej varit
möjligt för oss att i detalj granska den tekniska och vetenskapliga bakgrunden
till dessa skillnader, t.ex. om de beror på skiUnader mellan amerikanska och
tyska reaktor- och inneslutningskonstruktioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:19.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
material som kommit fram efter EK-A har i stort bekräftat den bild som då gavs
av metodikens styrka och svagheter såsom:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:18.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>•<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Metodiken ger den bästa ledning vi har om vad som
är viktigt för reaktorsäkerheten, om man är medveten om de brister som finns i
modeller och dataunderlag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:18.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>•<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>De upplysningar metodiken ger om den inbördes
betydelsen av olika händelseträd och orsakskedjor är en utomordentlig grund för
inriktningen av säkerhetshöjande åtgärder och forskning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:18.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>•<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>De absoluta värden metoden ger på sannolikheten för
haverier av olika omfattning skall inte användas okritiskt som politiskt
beslutsunderlag utan att samtidigt osäkerheterna i uppskattningarna beaktas.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section108>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section109>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:75</span></b><b><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>44</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Inget har framkommit som tyder på att svenska reaktorkonstrukticwier
är avsevärt osäkrare än de amerikanska typreaktorei: som ingick i RasmuS' sen-studien.
Däremot visade redan EK-A:s studie att de modenuire svenska reaktorerna är
säkrare i vissa avseenden, bl.a. vad gäUer brandskydd och säker elförsörjning
från yttre nät.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>De tekniska grunddragen i haveriförlopjjet vid TMl-2 fanns
påvisade i olika säkerhetsanalyser Däremot har man uppenbarligen varken i Sverige
eller i USA i tillräcklig utsträckning använt dessa analyser i det löpande
säkerhetsarbetet för att på ett målmedvetet sätt införa föifoätt-ringar i komponentkonstmktioner,
underhåll och operatörsutbildning.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Antalet reaktordriftår hittiUs samt det faktum att TMI-2-haveriet
har inträffat säger från rent matematisk-statistisk synpunkt mycket litet om tifl-förlitligheten
hos de teoretiska säkerhetsanalyserna utöver redan kända' osäkerhetsgränser.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>1.5 Kan ett haveri liknande det vid TMI-2 hända i
Sverige?</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska tryckvattenreaktorer</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Med ettTMl-2-liknande haveri vid tryckvatterueaktorer
avser vi i det följande en läcka i primärsystemet som leder tiU ett onormalt
kokningsförlopp med ett minskande kylvatteninnehåll i primärsystemet. Detta minskande
kylvatteninnehåU upptäcks inte i tid av operatörerna for ati förhindra ett
haveri med omfattande frigörelse av radioaktiva klyvningsprodukter, i första lumd
tiU reaktoms primärsystem och till inneslutningen.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Som nämnts har vi i Sverige fre reaktorer av tryckvattentyp:
Ringhals 2,3 och 4. Dessa är av annat fabrikat (Westinghouse) än TMl-2. Endast
Ringhals 2 har hittiUs tagits i drift.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>En närmare analys (se kapitel 8, avsnitt 8.2) visar att
ett härdhaveri liknande TMI-2 kan inträffa i Ringhals 2.1 första hand gäller
detta om man ser tiU läget före den 28 mars 1979. SannoUkheten för en sädan händelse
var dock lägre än vid TMI-2, främst på gmnd av väsentligt bättre instmmentering
till hjälp för operatörerna att snabbt hitta en félfunge-rande avblåsningsventil.
Andra skiUnader meUan Ringhals 2 och TMI-2 är troligen av mindre betydelse.
Tillbud i form av mindre läcka i andra delar av primärsystemet hade inträffat
och klarats av utan att kylningen av härden var äventyrad. Det är en mer öp(>en
fråga om operatörerna klarat ett tillbud med en liten läcka i form av
packnings- eUer röibrott pä tryckhåUningstankens topp. Sannolikheten för en
sådan läcka just pä detta ställe i reaktorsystemet är erfarenhetsmässigt
avsevärt lägre än for ett ventilfel. Vi vill dock i detta sammanhang erinra om
att brister i kvali-</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section110>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section111>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80: 75</span><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>45</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>tetssäkringsfunktionen för underhåUsarbeten vid Ringhals
orsakat tillbud i form av packningsbrott i primärsystemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Idag har sannolikheten för ettTMl-2-liknande haveriförlopp
vid Ringhals-reaktorerna avsevärt minskat jämfört med läget före den 28 mars. Detta
är en följd dels av ytterligare förbättrad instrumentering bl.a. TV-övervakning
i inneslutningen, dels av förbättrad utbildning av operatörerna bl.a. efter
tillbudet den 16 juni 1979 (se vidare kapitel 8). Denna utbUdning torde ha
givit en aUmänt ökad förståelse för tryckvatten-reaktorers uppträdande i olika
situationer, vilket kan förväntas ha en säkerhetshöjande effekt även vid andra
tillbud. Samtidigt vill vi framhåUa att det fortfarande ställs höga krav på
operatörerna nar det gäUer snabba och korrekta åtgärder vid tillbud av typen
läckor i primärsystemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska kokaneaktorer</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Säkerhetsanalyserna visar att det även vid kokarreaktorer
kan uppträda händelsekedjor, som leder fram tUl ett härdhaveri av lUcnande typ
som vid TMI-2. För kokarreaktorer är det dock svårt att hitta händelseförlopp
som är direkt jämförbara med det vid TMI-2, eftersom kokarreaktorema är
konstruerade och fungerar efter andra tekniska principer. 1 kapitel 8, avsnitt
8.3, diskuteras dock mer aUmänt de svenska kokarreaktoremas känslighet för
några av de viktigare tekniska och mänskliga felfvmktio-nema, som ingick i TMl-2-förloppet.
Resultaten visar att sarmolUcheten för att dessa felfunktioner skall uppträda, eUer
få aUvarliga följdverkningar vid svenska kokarreaktorer måste betecknas som
utomordentligt liten. Det sagda innebär inte i och för sig att kokarreaktorema aUmänt
sett är säkrare än tryckvattenreaktorerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:20.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Följder av ettTMI-2-liknande utsläpp av radioaktiva ämnen
vid svenska reaktorlägen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Säkerhetsanalyserna visar att haveriförlopp som leder tiH
större eUer mindre skador på reaktorhärden ej kan helt uteslutas, även om
sannolikheten härför är liten. TMl-2-haveriet visar att ett sådant förlopp -
även om det inte leder till en omfattande härdsmälta - kan ge vissa läckage från
inneslutningen, framför aUt av ädelgaser</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Det är för närvarande omöjligt att säga om läckaget av ädelgaser
från svenska reaktorinneslutningar vid en motsvarande härdskada skuUe bli
större eUer mindre än vid TMI-2, d.v.s. omkring 2-9% av de mängder som finns i
härden vid ett snabbstopp. Analyser av detta problem pågår genom de svenska reaktorinnehavamas
försorg i syfte att i möjligaste mån eliminera läckageriskema.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:7.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>För svenska reaktorlägen har utiedningen låtit
strålskyddsinstitutet beräkna stråldoser tiU befolkningen för antagna ädelgasutsläpp
av samma storlek som från TMI-2. Därvid har för varje reaktorläge antagits maxi-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section112>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section113>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:75</span><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>46</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>malt ogynnsamma vindriktningar Befolkningsdoserna har
beräknats under antagande att hela befolkningen befinner sig utomhus.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Ganska oberoende av reaktorlägena visar sig doserna
motsvara en risk för 0,5-3 extra cancerfaU. Barsebäck svarar för det högsta
värdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:27.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>1.6 Omvärdering av svensk kämkraftsäkerhet?</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Utgångspunkter för värderingama</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>En av reaktorsäkerhetsutredningens huvuduppgifter enligt
direktiven är att överväga om det finns anledning att väsenfiigt omvärdera kämkraftens
risker mot bakgmnd av vad som har hänt vid TMl-2 och en genomgång av tidigare
säkerhetsanalyser. Den baslinje som vi då har att utgå från är
energikommissionens arbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>pet sakunderlag i kämkraftens säkerhetsfrågor som låg tUl
grund för energikommissionens stäUrungstagande finns redovisat i energi- och miljö-Jcommitténs
betänkande (SOU 1977:67) och i rapporten från energikom-rtussionens expertgrupp
för säkerhet och nuljö (Ds 11978:27).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Det underlag som redovisades i dessa rapporter rörande
risken för stora olyckor vid kämkraftverk kan erJigt vår mening sammanfattas
enligt följande:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:11.0pt'>•<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Haveriförhindrande
och skadebegränsande system beskrivs med kända eUer förmodade svagheter
(förmodade i frånvaro av experimentella fuUskaleprov).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:11.0pt'>•<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Beträffande
sannolikheten för en härdsmälta citerades Rasmussen-studiens siffra om en
sannolikhet om en på tjugotusen driftår. Osäkerheterna i sannolikhetsuppskattningama
betonades. Dessa osäkerheter hänfördes främst till bristande empiriskt underlag
och de inneboende svaghetema i den mer teoretiska riskanalysmetodiken, särskilt
när det gäUer att ange absoluta sannolUchetstal. Enligt pessimistiska uppskattningar
av dessa osäkerheter skuUe sannolUcheten kunna vara upp mot en på tusen driftår
Det innebär att sannolikheten för att en härdsmälta skuUe inträffa någon gång
under ett svenskt reaktorprogram om exempelvis 12 </span><span lang=EN-US
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>X </span><span style='font-size:
11.0pt;font-family:Verdana'>25 driftår enligt Rasmussen-studien skuUe ligga
kring en på sextio och med ett osäkerhetsintervaU som enligt de pessimistiska uppskattningarna
skuUe kunna sträcka sig upp mot en på fyra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:11.0pt'>•<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>En härdsmälta
leder definitionsmässigt tiU mer eUer mindre omfattande utsläpp av radioaktiva
ämnen. 1 mindre aUvarliga faU rör det sig i första hand om ädelgaser och eventueUt
även jod. I de aUvarliga fallen tillkommer aerosoler av metaUer som cesium och strontium.</span></p>
</div>
<span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section114>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section115>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80: 75</span><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>47</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:11.0pt'>•<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Sannolikheten
för vädertörhäUanden som leder eventueUa utsläpp mot större tätbefolkade
områden ligger i genomsnitt för svenska reaktor-lägen på ett fåtal procent.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:11.0pt'>•<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>För ett
svenskt reaktorprogram om exempwlvis 12 x 25 driftår blir då på gmndval av Rasmussen-studien
sannolikheten av storleksordningen en på tio tusen för en allvarlig olycka.
Därmed förstås en olycka som leder till några akuta dödsfall och något tusental
cancerfall fördelade över en trettioårsperiod genom en kombination av aUvarliga
utsläpp och ogynnsamt väder i förhållande till tätorter. Osäkerheten i dessa uppskattningar
är sådan att sannolikheten för en sådan olycka under pessimistiska antaganden
kan sträcka sig upp mot en på hundra, för ett reaktorprogram om 12 x 25 driftår</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:11.0pt'>•<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>De aUvarligaste
fallen (olycka i Barsebäck med mycket stora utsläpp, inklusive aerosoler under
ogynnsamma väderförhåUanden) kan ge många tusen dödsfaU företrädesvis i form av
sena cancerfaU. En snabb evakuering av eventueUt berörda storstadsoniråden
bedömdes ej som realistisk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:11.0pt'>•<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>I de mycket aUvarliga
utsläppsfaUen räknar man med svårsanerade beläggningar av radioaktiva ämnen
som cesium-137 över stora områden (tiotals till tusentals kvadratkUometer).
Detta kan begränsa utnyttjandet av berörda områden under längre tid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:11.0pt'>•<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Man vet föga
om de sociala följdema av en olycka åtföljd av längre eller kortare tids
evakuering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Energikommissionens {»edömwiMgar och ställningstaganden tiU
säkerhetsfrågorna vid kärnkraft och andra energislag återfinns i dess
slutbetänkande (SOU 1978:49). Underlaget från kommissionens expertgrupp för
säkerhet och mUjö (EK-A) om kämkraftens olycksrisker sammanfattas där på följande
sätt i kapitlet 5 "Kommissionens bedömningar och ställningstaganden"
(sid 189-190).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Vid kämkraftverk finns risker för haveri som leder tiU nedsmältning
av reaktorhärden, vilket kan leda till stora utsläpp av radioaktivitet. Detta fömtsätter
i aUmänhet liksom ifråga om en LNG-olycka, en kombination av en lång rad
olyckliga omständigheter</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Reaktoranläggningar utförs med flera oberoende
säkerhetssystem så att man tar hänsyn tiU även sådana mycket ovanliga
händelseförlopp som inte kan uteslutas även om sannolikheten bedöms vara mycket
låg. Kommissionen har låtit utföra studier av riskema för olyckor och konsekvensema
av dessa avseende händelseförlopp på en mer osannolik nivå. Bedömningen av
dessa risker måste ske på grundval av teoretiska utredningar. De syftar bl.a. tiU
att finna metoder för att än mer begränsa riskema.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section116>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section117>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:75</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>48</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
utredningar som kommissionen har låtit utföra rör dels sannolikheten för en härdsmältningsolycka,
dels konsekvensema därav.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
gäller sannolikheten för en olycka kan man sammanfattningsvis konstatera att de
olika utredningama kommit till ungefär likartade resultat som den s.k. Rasmussen-rapporten,
WASH-1400, som publicerats i en slutversion i USA år 1975.1 denna rapport beräknas
att en härdsmälta för de studerade typema av lättvattenreaktorer kan inträffa i
genomsnitt en gång på 20.0(K) reaktorär En sådan beräkning utesluter givetvis
inte att ett dylikt haveri kan inträffa när som helst. De hittillsvarande erfarenhetema
av drift med kommersieUa reaktorer är att ungefär 600 reaktorär uppnåtts utan
att någon härdsmälta inträffat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
bör observeras att Rasmussen-utredningen uppskattar att sannolikheten för en
härdsmälta är lägre för kokarreaktorer än för tryckvattenreaktorer Rasmussen
räknar även med en lägre sannoIUchet för att en härdsmälta skaU inträffa i de
nyare reaktortypema jämfört med de tidigast byggda. Detta beror bl.a. på
utvecklingen mot aUt bättre säkerhetssystem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
en härdsmältning finns en stor risk för att såväl reaktortanken som inneslutningsbyggnaden
kommer att genombrytas och att ett stort utsläpp av radioakfivitet kommer att
ske. Dessa förlopp är emeUertid svåra att fömtsäga bl.a. därför att något
erfarenhetsunderlag inte föreligger</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
beträffande konsekvenserna av en eventuell reaktorolycka råder stor osäkerhet. Konsekvensema
är beroende av en rad faktorer bl.a. anläggningens lokalisering, rådande värderleksförhåUanden,
befolkningsfördelning och frågan om befolkningen evakueras eUer inte m.m. När
det t.ex. gäUer meteorologin föreligger flera altemativa beräkningsmodeller
som ger skUda utslag beträffande väderlekens inverkan på spridningen av det
radioaktiva materialet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
kan emeUertid konstateras att även vid ogynnsamt lokaliserade anläggningar är
de mest troliga konsekvensema för omgivningen av en härdsmälta begränsade. En
sådan olycka kan likväl medföra aUvarliga problem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
ett stort haveri i en anläggning lokaliserad nära ett storstadsområde och
mycket ogynnsamma omständigheter, t.ex. vindriktning mot befolkningscentra och
ogynnsamma meteorologiska spridningsför-håUanden, skulle människor kunna dödas eUer
skadas av radioaktiv strålning eUer riskera cancer långt efter olyckan. Vid ett
stort haveri skuUe vidare markområden, vars storlek beror på omständighetema,
kunna bli belagda med radioaktivitet, vilket skulle innebära vissa begränsningar
för områdets framtida användning. Ett omfattande och dyrbart saneringsarbete skuUe
bli nödvändigt.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section118>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section119>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:75</span><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>49</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>De svåra konsekvenser som en i och för sig ytterst
osannolik reaktor-olycka kan medföra under ogynnsamma omständigheter motiverar fördjupade
studier av vilka olika slags beredskapsåtgärder för evakuering, avskärmningar
och sanering av områden etc. som bör vidtas. Det är härvid viktigt att bedöma vUka
olUca tyj)er av haverier och kon-sekvensbUder som kan vara så pass sannolika
att det finns någon anledning att befara att de kan inträffa. Åtgärderna för
att förebygga sådana olyckor bör intensifieras i samband med att kunskapema förbättras.
Sannolikheten för olyckor är mindre i nya anläggningar genom deras förbättrade konstmktion.
Fortsatt utvecklingsarbete är lUcväl angeläget för att än mer förstärka
säkerheten. 1 detta arbete ingår även studier av insatser för att förbättra
säkerheten hos redan befintliga reaktorer. Konsekvensema av härdsmältningar kan
minskas genom att införa ytterligare barriärer mot utsläpp och genom förbättrad
beredskap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Kormnissionens slutiiga stäUningstagande till kämkraftens
risker återfinns på sid 200 och följande i slutbetänkandet. Inledningsvis
diskuteras där riskema vid normaldrift, uranbrytning och bränsleframstäUning. Därefter
kommer kommissionen in på olycksriskerna:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Risken för en stor olycka - härdsmältning - och dess
effekter har studerats ingående. Metodiken i dessa undersökningar är i princip
uppbyggd analogt med kämkraftssäkerhetssystem, d.v.s. man söker utiö-na vad
som kan inträffa om extremt ogynnsamma omständigheter samverkar Det finns skUjaktliga
bedömningar av reaktorsäkerheten såväl inom kommissionens expertgrupp som i
andra studier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Bedömningen av sannolikheten för en härdsmältning faller i
stort sett inom samma osäkerhetsintervaU i de gjorda utredningama. Konse-kvensstudiema
har däremot lett till mer skUjaktliga resultat, främst vad avser
markbeläggning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>SannoUkheten för en härdsmälta med de mycket aUvarliga
konsekvenser som kämkraftskritiska granskare räknat fram är utomordentligt liten.
Det bör också framhållas att säkerhetskraven successivt har skärpts och att
teknisk utveckling har skapat förbättrad säkerhet. Sannolikheten för en
härdsmälta i den typ av kokarreaktorer som nu byggs torde därför vara mindre än
i en tidigare generation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Därefter berör kommissionen bl.a. avfallsproblemen innan
kommissionen ger sitt slutliga stäUningstagande:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:15.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>"Den avgörande frågan som således måste besvaras är
om de risker som otvivelaktigt är förenade med kämkraften är godtagbara med hänsyn
till de altemativ som står tiU buds och verksamhetens sociala nytta. Kommissionens
svar på denna fråga är ja."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Detta var ett stäUningstagande av kommissionens majoritet.
En minoritet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4-Riksdagen 1979180. I sami Nr 75</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section120>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section121>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:75</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>50</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>av
ledamötema har anmält avvikande mening i reservationer och särskilda
yttranden. Dessa går i stark sammanfattning ut på att man anser att kämkraftens
risker i stort är redovisade på ett rättvisande sätt i sakunderlaget från
kommissionens expertgrupp för säkerhet och mUjö (EK-A) men att kommissionens n\ajoritet
på ett missvisande och ofuUständigt sätt beaktat detta sakunderlag vid sina
överväganden och slutliga stäUnings-taganden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
det sakunderlag från energi- och mUjökommittén och EK-A som ovan redovisades i
sammanfattning viU reaktorsäkerhetsutredningen foga följande kommentarer:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>•<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Oron inför möjligheten av ett reaktorhaveri kan gäUa
antingen risken för den enskUda individen som bor nära ett kämkraftverk att
drabbas av skada eUer för tidig död, eUer de totala skadeverkningar en stor
olycka skuUe kunna förorsaka.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>•<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Risken för att den enskUda individen skaU drabbas
av sjukdom och för tidig död till följd av en reaktorolycka kan visas vara
mycket liten, jämfört med andra risker individen möter i vardagslivet. Detta
kan sägas oavsett de osäkerheter som vidlåder uppskattningarna av sannolikheten
för aUvarliga reaktorhaverier För att en given individ skaU drabbas krävs
nämligen - utöver ett inträffat haveri - även för den individen ofördelaktiga
väder- och vindförhåUanden samt att den erhåUna stråldosen verkligen leder tUl
en skada. Sannolikheten för detta kan uppskattas med större säkerhet än
sannolikheten för allvarliga reaktorhaverier</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>•<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Den totala skadeverkan i form av akuta och sena
skador och dödsfaU kan ändå bli stor om utsläppet driver mot tätbebyggda
områden. Dessutom kan sannolikheten för väderförhåUanden som leder tiU
omfattande radioaktiv markbeläggning vara betydligt större än sannolikheten
för att utsläppta radioaktiva ämnen skaU träffa tätbefolkade områden. Från
exempelvis Barsebäck kan utsläpp av radioaktivt cesium leda till långvarig
markbeläggning av stads- eller jordbruksområden i Sverige eUer Danmark i de
flesta utsläppsriktningar. Ur samhäUets synpunkt kan det vara av intresse att
veta något om sannolikheten för ett större kämkrafthaveri under ett helt kämkraftprogram
om t.ex. 12x25 reaktorär, även om detta är av mindre intresse när det gäller
risken tUl enskUda individer. Man bör emellertid håUa i minnet att den tekniska
utvecklingen och vunna drifterfarenheter kan leda till säkerhetshöjande
åtgärder som minskar sannolikheten för haverier under programmets löptid.
Förebud till stora olyckor är avsevärt mer sannolika än den fuUbordade
katastrofen och bör leda tUl åtgärder som höjer säkerheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
redovisningen av energikommissionens bedömmnflroc/j ställningstaganden vUl vi
foga följande påpekande för att motivera vårt val av baslinje:</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section122>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section123>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:75</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>51</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
som grundat sin uppfattning om kärnkraftens risker på vad som sägs på sid
189-190 och 200-201 i energikommissionens slutbetänkande utan att tiänga in i
bakgrundsmaterialet har fått en otillräckligt nyanserad och delvis ofuUständig
bild av kämkraftens säkerhetsfrågor, framför aUt av osäkerheterna när det gäUer
att uppskatta sannolikheten för sådana reaktorhaverier som får omfattande
följdverkningar, t.ex. i form av radioaktiva markbeläggningar. Vi vill
understryka att detta inte innebär något StäUningstagande från vår sida tUl hur
energikommissionen utifrån det underlag som stod till dess förfogande vägde
samman riskema vid olika energislag i förhållande till nyttan. Sådana
överväganden faUer utanför vårt uppdrag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Förändringar
i sakunderlaget efter energikommissionens bedömningar av svensk kämkraftsäkerhet.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Haveriet
vid TMl-2</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Från
haveriet vid TMl-2 kan ett antal lärdomar dras. De enligt vår mening
viktigaste sammanfattas i det följande tillsammans med våra kommentarer
beträffande motsvarande förhåUanden i Sverige. Därvid har jämförelsen med
svenska förhållanden fått begränsas tiU sådana säkerhetsfrågor som har belysts
av haveriet vid TMl-2.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:17.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>1.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Härdhaveriet vid TMl-2 utvecklade sig inte tiU en
fullständig härdsmälta. 1 tidigare säkerhetsanalyser har man antagit att härdskadeför-lopp
som går så långt att härden helt eUer delvis rasar samman leder till en fuUständig
härdsmälta. Haveriet vid TMl-2 har visat att det i aUa faU inte är helt
omöjligt att kyla en svårt skadad och delvis samman-rasad härd. Hur stora
marginaler man har i förhållande till tidigare, mer pessimistiska antaganden i
exempelvis Rasmussenstudien är det ännu för tidigt att uttala sig om. Bättre
kunskaper i detta avseende har stor säkerhetsmässig betydelse. Kan man i större
utsträckning än man hittiUs antagit förhindra att omfattande härdhaverier
utvecklas till härdsmältor är det väsentligt mindre risk för att härdhaveriet
leder tiU omfattande radioaktiva utsläpp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:17.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>2.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Reaktorinneslutningen förblev oskadad, trots
explosionsartade vätgasbränder. Utsläppen av radioaktiva ämnen var små och
begränsade tUl radioaktiva ädelgaser. Dessa läckte ut från hjälpsystem utanför inneslutningen.
SpedeUt bör noteras att sådana ämnen som skuUe ha kunnat förorsaka
markbeläggningar, exempelvis radioaktiv jod och cesium, effektivt kvarhöUs,
lösta i de stora vattenmängder som fanns inom byggnadema. De utsläpp som skedde
beräknas kunna medföra ett par extra cancerfaU.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:17.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>3.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Det fanns vid TMI påtagliga brister i utformningen
av stömingsin-struktioner och i operatöremas utbildning i att hantera stömingar
och tUlbud som avvek från de vanligaste förloppen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section124>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section125>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:75</span><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>52</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Förhållandena i dessa avseenden torde på många punkter
inte vara bättre i Sverige än i USA. Simulatorträning av operatörer i hantering
av olika onormala tillbudsförlopp har exempelvis hittiUs hunnits med i relativt
begränsad omfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>4. Det fanns vid TMI påtagliga brister i utformningen av
instrumentering<br>
och kontrollrum. Operatörerna mötte därför stora svårigheter när det<br>
gällde att ställa rätt diagnos på förhållandena i reaktom och välja rätt<br>
handlingsväg för att undvika ett aUvarligt haveri. Det kunskapsunder<br>
lag som hade funnits tUlgängligt i tidigare rapporterade säkerhetsana<br>
lyser av kritiska punkter i olika tUlbudsförlopp hade inte utnyttjats vid<br>
utformningen av instmment och kontroUrum.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:16.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Förhållandena är i de anförda avseendena på många punkter
bättre i Sverige än i USA. Främst viU utredningen peka på bättre instrumentering
och överskådligare manöverrum vid svenska kämkraftverk, även om det fortfarande
finns brister i utformningen med avseende på samspelet människa-maskin. Den
svenska s.k. 30-minutersregeln har också framtvingat mer ingående analyser och automatisering
av åtgärder som behöver vidtagas vid olika tillbudsförlopp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:11.0pt'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Haveriet vid TMI-2
visade på påtagliga brister i säkerhetsarbetet när det gäUer återföring av
erfarenheter av driftstörningar och infräffade tillbud. Inte minst gäUer detta stömingar
som man tidigare inte uppfattat som säkerhetsrelaterade. Erfarenhetema hade
inte fått genomslag i tekniska förbättringar och utbildning av Operatörerna.
Om man i dessa avseenden bara ser tiU det formella samspelet meUan tillverkare,
krr»ftföretag och tUlsynsmyndighet finns det inga avgörande skiUnader mellan
USA och Sverige. Däremot finns det vissa tecken som tyder på att det
informella samspelet fungerat bättre i Sverige. Det sätt på vilket en del säkerhetshöjande
åtgärder initierats och genomförts talar härför.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:11.0pt'>6.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Händelseförloppet
vid TMI visar på betydelsen av en väl fungerande kvalitetskontroll på underhåUssidan.
FörhåUandena i Sverige i detta avseende diskuteras längre fram i detta kapitel
i anslutning till diskussionen av inträffade tiUbud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Punkterna 1 och 2 ger inte anledning att frångå tidigare
säkerhetsbedömningar. Erfarenhetema betiäffande punkt 1 visar dock att
tidigare bedömningar kan ha varit för pessimistiska.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller punktema 3-6 är det uppenbart att man såväl
hos kraftföretag och reaktortUlverkare som hos tiUsynsmyndighetema levt med uppfattningen
att säkerhetsarbetet bedrivits mer tillfredsställande än vad haveriet vid TMI-2
uppenbarade.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section126>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section127>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:75</span><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>53</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Teoretiska säkerhetsanalyser</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen har inte funnit anledning att väsentligt
omvärdera resultaten av olika teoretiska säkerhetsanalyser, sådana de
redovisades och bedömdes i underlaget från EK-A. Den kritik, som i den s.k. Lewisrappor-ten
riktades mot Rasmussenstudien var i aUt väsentligt redan känd och redovisad i underlagsrapportema
tUl EK-A.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Den nyligen publicerade tyska Birkhoferstudien kommer fram
tiU ungefär samma resultat som Rasmussenstudien. De av EK-A diskuterade osäkerheterna
i uppskattningen av sannolUcheter för härdhaverier kvarstår i stort sett
oförändrade. Bl.a. vamade man för osäkerheter i uppskattning-ama av mänskligt
felhandlande. I de teoretiska säkerhetsanalysema saknar man idag metoder att
förutsäga när och hur en människa handlar i strid mot givna instruktioner,
eller hur han eUer hon handlar i avsaknad av instruktioner Händelseförloppet
vid TMl-2 belyser detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Inträffade tillbud i Sverige</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Inträffade tiUbud vid svenska kämkraftverk fanns redovisade
i underlaget till EK-A. Inga av de tUlbud som senare intiäffat visar enligt kärnkraftinspektionen
(SKI) på tidigare ej uppmärksammade brister i de tekniska säkerhetssystemens
utformning utöver vad som aktualiserats av haveriet vid TMl-2.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Ett par tUlbud under 1979 pekar dock på tidigare ej
tillräckligt uppmärksammade brister i kvalitetssäkringsfunktionen på underhåUssidan
vid Ringhalsverket. Detta bekräftas av den studie som utredningen låtit Det Norske
Veritas utföra. I Veritas studie påpekas att bristerna också kan sammanhänga
med svagheter i SKI:s tiUsyn av kraftföretagens kvalitetssäkring på underhåUssidan.
Av tidsskäl har Veritas studie ej kunnat utsträckas till övriga kraftföretag.
Utredningen har därför ej underlag att uttala sig om förhållandena vid dessa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Hittills genomförda säkerhetshöjande åtgärder — icke
avgjorda säkerhetsfrågor SKI har liksom den amerikanska kärnkraftinspektionen
en lista på icke avgjorda säkerhetsfrågor SKl:s lista överensstämmer i stort
med den amerikanska. Utöver TMl-2-anknutna problem har inget nytt framkommit
som gett reaktorsäkerhetsutredningen anledning att komplettera eller ändra
innehållet i listan - åtminstone inte i riktning mot att säkerheten skulle ha
minskat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>SKI och kraftföretagen har redovisat en rad säkerhetshöjande
åtgärder som under senare tid vidtagits eUer är på gång vid befintliga
reaktorer. En del åtgärder som man i USA krävt till följd av haveriet vid TMl-2,
t.ex. lägesindUcering på avblåsningsventilema var redan införda på svenska reaktorer.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section128>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section129>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:75</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>54</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattande
bedömningar av svensk kämkraftsäkerhet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
centrala frågan i utredningsuppdraget är om det kommit fram nytt sakunderlag
som ger anledning att väsentligt omvärdera riskema förknippade med produktion
av elektrisk energi i svenska kämkraftblock.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Låt
oss då börja med ett konstaterande som vid första anblicken kan låta som en
motsägelse. Den verkliga säkerheten vid svenska kämkraftverk idag är sannolikt
högre än den var för ett och ett halvt år sedan, då EK-A lämnade det
sakunderlag som låg tiU grund för energikommissionens stäUningstaganden. De
tidigare inte tillräckligt uppmärksammade säker-hetsriskema som ledde tUl TMI-2-haveriet
är nu väl kända och avsevärt minskade genom olika säkerhetshöjande åtgärder
Flera andra säkerhetshöjande åtgärder har vidtagits de senaste åren på de
svenska kämkraftblock som är i drift. Inget tyder på att andra åtgärder
vidtagits som väsentligt försämrat säkerheten. Man måste därför göra den
bedömningen att den verkliga sannolUcheten för härdhaverier och härdsmältor har
minskat under det senaste året - hur stor eller liten denna verkliga sannolikhet
än är jämfört med resultaten av de teoretiska säkerhetsanalysema.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
sådan bedömning som den här gjorda är inte unik för kämkraftindu-strin. Även på
t.ex. flygsidan har givetvis säkerheten ökat när en tidigare obeaktad risk
uppmärksammats och åtgärdats tiU följd av inträffade olyckor eller tillbud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ur
det underlag som lagts fram i detta betänkande kan vidare enligt vår mening
följande viktiga slutsatser dras:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
första slutsatsen är att det inte finns anledning att på vetenskaplig grund
väsentligt omvärdera den bild som gavs av energi- och mUjökommittén och
energikommissionens expertgrupp för säkerhet och mUjö (EK-A) ifråga om
sannolikheten för reaktorhaverier, därmed sammanhängande utsläpp av
radioaktiva ämnen och följdverkningarna av dessa (se sidan 36 ovan).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Haveriet
vid TMl-2 har visserligen visat på brister i tidigare säkerhetsanalyser,
framför aUt när det gäUer mänskligt felhandlande. A andra sidan visar
underlaget att särskUt de svenska kokarreaktorema är mindre känsliga för den
typ av felhandlande som gav upphov till TMl-2-haveriet, nämligen att operatörema
skapade sig en felaktig bild av reaktorhärdens kylning, bl.a. på grund av
brister i instrumentering och utbUdning. Erfarenhetema från TMl-2 visar också
att de radioaktiva utsläppen tUl omgivningen blev mycket begränsade i förhåUande
till de mycket svåra skadoma på reaktorhärden. På denna punkt bekräftas
säkerhetsanalysemas resultat. Utsläppen av radioaktiv jod blev t.o.m. mindre
än befarat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
andra slutsatsen är att man - mot bakgrund av såväl haveriet vid TMI-2 som de
teoretiska säkerhetsanalysema - i det fortsatta säkerhetsarbetet måste utgå
ifrån att det faktiskt kan inträffa ett allvarligt härd-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section130>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section131>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:75</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>55</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>haveri
med omfattande frigörelse av radioaktiva ämnen från härden och åtföljande
påfrestningar på reaktorinneslutningen. "Det osannolUca har faktiskt infräffat
och kan inträffa igen". Denna insikt om kämkraftens risker måste få fuUt
genomslag i säkerhetsarbetet. Även om sannolUcheten för sådana händelser är
låg, och även om den verkliga säkerheten har förbättrats under det senaste
året, visar likväl TMl-2-haveriet och andra tiUbud att man såväl inom som utom kämkraftindustrin
uppenbarligen ansett att kvaliteten på vissa delar av säkerhetsarbetet varit
högre än vad som visat sig vara fallet. Den rad av olika åtgärder som faktiskt
vidtagits tiU följd avTMI-2-haveriet kan ses som en bekräftelse på denna
förändrade uppfattning. I praktiken innebär detta att inriktningen på
säkerhetsarbetet förändrats i många viktiga avseenden. Ändå står det klart att
det inträffade negativt påverkat trovärdigheten i en del aUtför långtgående
uttalanden om säkerheten som förekommit på sina håll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
nu redovisade slutsatserna ger vid en samlad bedömning enligt vår mening inte
anledning att väsenfiigt omvärdera den bUd som energi- och mUjökommittén och energUcommissionens
expertgrupp för säkerhet och mUjö (EK-A) tidigare gett av kämkraftens risker
Men både denna riskbUd och erfarenhetema av haveriet vid TMl-2 visar enligt vår
uppfattning att väsentligt högre krav måste ställas på säkerhetsarbetet i
samband med produktion av elektrisk energi i kämkraftverk. Detta gäUer både i
förhållande till hur det hittills bedrivits och i förhåUande till de relativt aUmänt
håUna förslag energikommissionen lade fram i denna fråga (SOU 1978:49, sid 190
och 202). Det gäUer också alla led, aUtifrån konstruktionen av reaktorerna och
deras säkerhetssystem, via tillsynsmyndighetemas verksamhet tUl det löpande, vardagliga
säkerhetsarbetet vid drift dch underhåU av kämkraftanläggningarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SärskUt
viktig är återföring av erfarenheter av driftstörningar och inträffade tUlbud
i syfte att förebygga olyckor Ökande satsningar på förebyggande åtgärder ger
dock tUl slut minskande utbyte. Härdhaverier kommer att kunna inträffa även i
framtiden. De konsekvenslindrande åtgärderna måste därför ägnas väsentligt ökad
uppmärksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Våra
överväganden och förslag när det gäUer säkerhetshöjande åtgärder och forskning utvecklas
närmare i kapitel 9 och 10. De viktigaste slutsat-sema och förslagen redovisas
i sammanfattning i följande avsnitt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:27.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>1.7 Säkerhetshöjande åtgärder och forskning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
anser att den yttersta ambitionen för alla säkerhetsåtgärder bör vara att helt
undanröja riskema för omfattande förluster av liv eller egendom. Detta gäUer
även för åtgärder på befintUga kämkraftverk. Det</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section132>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section133>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:75</span><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>56</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>står visserligen klart att ingen nu känd åtgärd är tiUräcklig
för att helt och håUet nå detta syfte. Utredningen anser emeUertid att det
existerar åtgärder, tekniska och andra, som kan föra säkerhetsnivån avsevärt
närmare detta mål. Möjlighetema härtUl bör tiUvaratas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen anser att säkerhetsbegreppet hittills i
praktiken fått en alltför snäv innebörd såväl i Sverige som utomlands. Vi
menar att den faktiska säkerheten bestäms inte bara av utformningen av härdnödkyl-system,
reservkraftförsörjningar och andra tekniska utrustningar, utan också av
faktorer som kraftproducentemas kompetens i säkerhetsfrågor, dessa frågors
genomslagskraft i respektive organisation och utbUdningen av personal av olika
kategorier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen har kunnat konstatera att ett betydande arbete
i syfte att höja säkerheten redan pågår vid de svenska kraftföretagen, vid SKI
samt vid andra institutioner. Utredningen anser emeUertid att denna verksamhet
bör ytterligare breddas, förstärkas och systematiseras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>I fråga om rollfördelning och organisation anser
utredningen att en hög ambition för säkerhetsarbetet måste känneteckna all kämkraftverksamhet.
Det direkta säkerhetsansvaret bör lUcsom tidigare åvUa kraftföretagen, medan tUlsynsmyndighetemas
uppgift bör vara att granska säkerheten i stort. Mot denna bakgrund föreslår
utredningen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:21.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>f Ijatt tillsynsmyndighetemas huvuduppgift inom detta
område, liksom tidigare, skall vara att ange mål för säkerhetsarbetet hos
kraftföretagen och granska deras organisation och arbetsformer för att uppnå
dessa mål samt noga följa verksamheten, aUt under en långtgående offentlig
insyn,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:21.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>(2yatt SKI tillförs ökade resurser för konstruktions- och
utrustningsgranskning, för tillsyn av drift av kämkraftverk samt för systemanalys
och systemkontroll; på den operativa sidan är det därvid nödvändigt att SKI i
väsentligt ökad utsträckning följer upp utbUdning och träning av drift- och
underhållspersonal.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section134>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=27>
<tr>
<td valign=top align=left height=27 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>@</span></b></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>3}attSKI ges möjlighet att rekrytera personal med
erfarenhet från industrieUt säkerhetsarbete.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section135>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=25>
<tr>
<td valign=top align=left height=25 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><b><i><sub><span style='font-size:25.0pt;font-family:Verdana'>®</span></sub></i></b></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>4)att formerna för samverkan mellan SKI och SSI klarläggs,</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=29>
<tr>
<td valign=top align=left height=29 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><b><sub><span style='font-size:22.0pt;font-family:Verdana'>(D:</span></sub></b></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:17.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>5Jatt kraftföretagen inriktar policy, organisation och
arbetsformer på att tä[ fullo förverkliga den mycket höga säkerhetsambitionen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:40.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:17.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>6att reaktortUlverkamas säkerhetskompetens utnyttjas i fuU
utsträckning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Beträffande konstruktion och utförande av kämkraftverk
konstaterar utredningen att viss oklarhet kan ha rått beträffande de formeUa
säkerhetskraven, specieUt vid tillkomsten av de första svenska
kärnkraftverken. Utredningen har funnit att krattindustrin visat förutseende
och initiativ.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section136>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section137>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:75</span><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>57</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>då det gäUt att successivt vidta säkerhetshöjande tekniska
åtgärder på befintliga verk. Dessa har i huvudsak varit inriktade på att
förebygga olyckor, medan åtgärder för att lindra konsekvenserna om en olycka
trots aUt inträffar ägnats mindre uppmärksamhet. Utredningen föreslår</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:22.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>\J7) att tiUsynsmyndighetemas principieUa krav i tekniskt
hänseende preciseras ytterligare,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:21.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>(_8) att även probabilisfiska metoder för riskanalys
utnyttjas i säkerhets-granskningen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:22.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>\ att säkerhetsanalyser enligt dessa metoder efter hand
utförs för aUa de enskUda reaktoranläggningama,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:22.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>(10) att tyngdpunkten i säkerhetsarbetet även
fortsättningsvis skaU vara<br>
att förebygga haverier,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:22.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>(11) att de konsekvenslindrande åtgärderna lUcväl
ägnas väsentligt ökad<br>
uppmärksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Då
det specieUt gäUer konsekvenslindrande eller utsläppsbegränsande åtgärder </span><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>konstaterar utredningen att
befintliga reaktorinneslutningar ger ett betydande skydd även mot omfattande
haverier. Risken för omfattande omgivningskonsekvenser kan dock minskas
ytterligare. Därför föreslås</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:22.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:11.0pt'>(12)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>att ett principbeslut fattas att
vidta ytterligare utsläppsbc.änsande åtgärder,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:22.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:11.0pt'>(13)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>att dessa inriktas främst på att
ytterligare minska riskerna för utsläpp som kan leda till höga stråldoser genom
bl.a. omfattande radioaktiv markbeläggning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:22.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:11.0pt'>(14)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>att ätgärdema vidtas i första hand
för de reaktorer som är förlagda i närheten av omfattande bebyggelse,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:23.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>VI5) att en kompletterande säkerhetsgranskning omgående
genomförs beträffande riskema i samband med vätgasexplosioner i tryckvatten-reaktoremas
inneslutningar,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:23.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>(16) att kompletterande säkerhetsåtgärder i detta
avseende vid behov<br>
vidtas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Ufredningen konstaterar att människa-maskin-frågor
tidigare varit ofullständigt beaktade. Utredningen anser att det är möjligt
att successivt vidta åtgärder för att minska riskema för och konsekvenserna av
mänskligt felhandlande. Ufredningen föreslår</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:23.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>(17) att människa-maskin-frågor ägnas ökad
uppmärksamhet i samband<br>
med säkerhetshöjande åtgärder,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:24.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>8) att särskUd vikt läggs vid att underlätta mänskligt
handlande i stresssituationer.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section138>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section139>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:75</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>58</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:20.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:21.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>(19)
att SKI ges resurser för att bearbeta och utveckla frågor om människa-maskin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Personalens
rekrytering och utbildning är avgörande faktorer för kämkraftens säkerhet.
Utredningen anser att utbildningen i säkerhetsfrågor skall breddas tUl att
omfatta flera personalkategorier än driftpersonalen och att den skall
fördjupas. Speciellt föreslås</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:21.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>(20)<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>att driftpersonalen får en fördjupad utbildning
rörande de gmndläggande fysikaliska och tekniska processerna i reaktorer,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:21.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>(21)<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>att driftstörningar och haverisituationer ges
större utrymme i utbildningen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>(2)
att underhåUspersonalen omfattas av säkerhetsutbildning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:22.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>(23)<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>att kunskapsutbytet meUan säkerhetsspecialistema
främjas genom olika samarbetsarrangemang och genom samverkan méd de tekniska högskoloma
och Studsvik,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:22.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>(24)<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>att ett ökat inslag av gemensam utbUdning för olika
personalkategorier, exempelvis drift- och underhåUspersonal, eftersträvas,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:22.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>(25)<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>att SKr.s resurser för att följa kraftföretagens
utbildningsverksamhet förstärks.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
konstaterar att kärnkraftverkens wormfl/dn/f är reglerad på ett lämpligt sätt i
säkerhetstekniska bestämmelser (STF). För den faktiska säkerheten är kvaliteten
i underhåll och provning av avgörande betydelse. Av stor vikt är också
kompetensen hos vissa centrala befattningshavare. Utredningen föreslår</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:23.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>(26)<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>att en "generalklausul" intas i STF med
innebörd att kämkraftverk skaU bringas tiU säkert avstäUt tiUstånd vid
felsituationer under driften vilka inte täcks av instruktioner eUer inte kan
diagnostiseras omgående,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:23.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>(27)<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>att SKI formulerar krav i stort för kraftföretagens
kvalitetssäkrings-arbete och för uppföljning av genomförandet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:23.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>(28;
att SKLs resurser för ändamålet förstärks kvalitets- och kvantitets-mässigt,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>(29)<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>att kompetenskraven för skiftpersonalen preciseras,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:23.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>(30)<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>att ett system med namngivna, av
tillsynsmyndigheterna godkända föreståndare för säkerhetsarbetet övervägs,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:23.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>(31)
att överlämningen meUan skift sker i striktare former än nu, på bas av
principkrav från tillsynsmyndigheten.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section140>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section141>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:75</span></b><b><span style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>59</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Kraftföretagens haveriberedskap kan ställas inför höga
krav på snabba långtgående beslut. Detta gäller alldeles särskUt för tryckvattenreaktorerna.
Haveriplaneringen måste innefatta entydig ansvarsfördelning, snabb förstärkning
av personakesursema och övning av beredskapsorganisationen. Utredningen föreslår</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:13.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:21.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:11.0pt'>(32)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>att inställelsetiden för vakthavande
ingenjörer avkortas tUl att med säkerhet inte överstiga 30 minuter (redan
genomfört i Barsebäck),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:20.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:21.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:11.0pt'>(33)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>att vakthavande ingenjör skall ha
tillräcklig kompetens för långtgående drifttekniska beslut,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:17.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:21.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:11.0pt'>(34)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>att beredskapsorganisationen inom
verken övas även beträffande förlopp med omfattande reaktorskador,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:21.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:11.0pt'>(35)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>att tillsynsmyndigheternas
befogenheter att ingripa i haverisituationer och deras beredskapsplanering för
sådana situationer granskas,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:21.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:11.0pt'>(36)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>att uppbyggnad av en teknisk
specialistgrupp för förstärkning av kraftverkets kompetens i haverisituationer
övervägs och att en kontaktman från kärnkraftverket stationeras vid berörd
länsstyrelse i samband med ett haveri.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>En väl fungerande erfarenhetsåterföring från driften av
kärnkraftverken är mycket viktig för upprätthållande och vidareutveckling av
säkerheten. Nuvarande system för erfarenhetsåterföring är otUlräckligt.
Utredningen föreslår därför</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:22.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>\37) att en särskild ordning övervägs för utiedning och
analys av aUvarliga tillbud och driftstörningar av särskUt intresse från
säkerhetssynpunkt, och att frågan om den lämpligaste formen härför
aktualiseras genom SKl:s försorg,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:23.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:11.0pt'>(38)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>att ett förbättrat system i övrigt
för händelseuppföljning, felanalys och erfarenhetsåterföring byggs upp i
samverkan mellan kraftföretag, tillsynsmyndighet och tillverkare,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:20.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:23.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:11.0pt'>(39)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>att resurserna för kvalificerad
analys av rapporterade händelser beaktas särskilt,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>(40) att resurser för probabilistisk riskanalys av Rasmussentyp
ingår,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>(41) att internationellt utbyte av fördjupade analyser
stimuleras,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>2) att offentlig insyn i verksamheten säkerställs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen har översikfligt granskat det svenska
forskningsprogrammet för säkerhetshöjande åtgärder och dess anknytning tiU internationeU
verksamhet. Utredningen konstaterar att den nuvarande forskningen till stor del
berör tekniska frågor och föreslår bl.a.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:24.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>(43) att forskning kring policy, rollfördelning och
organisation som säkerhetsfaktorer tas upp,</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section142>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section143>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:75</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>60</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:20.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4)
att den mänskliga faktorn beaktas i väsenfiigt större utstiäckning, dels genom
inrättande av ytterligare professurer i teknisk psykologi vid de tekniska högskolorna,
dels genom utvidgning av SKI:s resurser inom området,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:19.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:20.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>(45) att
en långsiktig forskning kring utsläppsbegränsande åtgärder<br>
etableras,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:20.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>(46) att
deltagandet i det intemationella forskningssamarbetet förstärks<br>
och att särskilt den västtyska forskningen kring drift- och under<br>
hållsfunktionen följs uppmärksamt,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>(47) att
SKLs planeringsfunktion för forskning förstärks,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:21.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ft8)
att spridningen av både svenska och utländska forskningsresultat ägnas stor
uppmärksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Initiativ,
förberedelse och genomförande, eller bevakning i annan form av här föreslagna
åtgärder ankommer på statens kämkraftinspektion, SKI, ensam eller i samverkan
med andra parter Utredningen föreslår</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:19.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:21.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>(9)
att SKI utan dröjsmål upprättar en tids- och åtgärdsplan för av utredningen här
framlagda förslag.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section144>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:72.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section145>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:75</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>61</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
3</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><b><span style='font-size:15.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanfattning me(i slutkommentar</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:35.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>Kapitel 1 Utredningens uppgifter</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Konsekvensutredningen
har haft till uppgift att beskriva förändringar i samhället som kan uppstå vid
en avveckling av kärnkraften fram till är 1990.1 direktiven (se appendix 1)
framhålls att effekter på ekonomi, sysselsättning och miljö skall belysas,
liksom konsekvenser för kommuner som har kärnkraftverk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
har byggt sitt arbete pä resultat frän arbetsgrupper och särskilda utredningar.
Viktiga underlag harocksä varit energikommissionens betänkande och rapporter
liksom 1979 ärs energiproposition.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>Kapiiel 2 Introduktion</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att första hur begränsningar i tillgängen på el kan påverka samhällsutvecklingen
är det viktigt att ha kunskap om hela energisystemet och den roll som el spelar
i detta. Utvecklingen pä energiområdet innebär bl. a. att den slutliga
energianvändningen under perioden 1955-1978 har vuxit frän 180 TWh till 398 TWh.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
slutliga energianvändningen per capita har praktiskt taget fördubblats frän 1955till
1978.För närvarande förbrukas per person och ärca47 000kWh bränslen och el.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Elanvändningen
har under hela perioden ökat väsentligt kraftigare än BNP med en lendens till
ökad skillnad under senare år. Elanvändningen inom industrin har nära följt den
samtidiga förändringen av industrins produktionsvolym, dock med en tendens till
långsam stegring av elkonsumtionen per produktionsenhet. Åtgärder för att
minska elkonsumtionen i besparingssyfte speciellt under 1970-talet har
motverkats bl. a. av elkrävande insatser för att förbättra den inre och yttre
miljön vid arbetsplatserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
förslagen i 1979 års energiproposition fullföljs kommer el även under 1980-talet
att finnas till priser som är lägre än i mänga andra länder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
ett användande av de kärnkraftverk som är färdigbyggda eller under byggnad pä
det sätt som föreslås i 1979 års energiproposition kommer kärnkraften år 1990
att svara för omkring 40 procent av Sveriges elförsörjning. Vattenkraften
skulle svara för närmare 50 9*;. Resten produceras huvudsakligen i oljeeldade
kraftvärmeverk och inom industrins mottrycksanläggningar. El kan användas för
alt minska oljeberoendet säväl inom induslrin</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section146>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section147>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:75</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>62</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>som
inom uppvärmningssektorn. Omvänt kan el i viss utsträckning ersältas av andra
energislag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
avveckling av kärnkraften innebär att elproduktionen helt eller delvis skall
produceras pä annat sätt eller att el ersätls med andra energislag. Man kan
också begränsa elanvändningen genom reslriklioner eller minska elförbrukningen
genom att upphöra med verksamhet. Avvecklingen av kärnkraft får därmed en rad
effekter pä samhällsutvecklingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
betänkandet redovisas konsekvenserna av de tvä alternativ för det svenska
energisystemets utveckling som vi fält i uppdrag alt utreda. De kan beskrivas
på följande sätt:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Referensalternativet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>D
Enligt detla alternativ fullföljs den nuvarande planeringen, vilkel bl. a. innebär
att kärnkraften byggs ut lill 12 aggregat, som används under sin livslängd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>A
vveckhngsalternativet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>D
Kärnkraften avvecklas inom en 10-årsperiod. Inga ylleriigare kärnkraftverk
laddas ulöver de 6 som nu är i drift.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
konsekvenser av en kärnkraftavveckling avses här skillnader mellan referensalternativet
och avvecklingsaliernativel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Referensaliernalivet
utgär från en elanvändning år 1990 pä 125 TWh. Denna siffra är baserad pä
regeringens energiproposition våren 1979. För avvecklingsalternalivei diskuleras
elanvändningsniväerna 125 TWh, 105 TWh och 95 TWh.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>125
TWh i avvecklingsalternaliv ger samma elanvändning som i referensalternativet.
Svärighelerna all ersätta kärnkraften fullt ut är emellertid sä stora atl detta
fall inte bedömls vara realistiskt. 105 TWh-nivän kan vara möjlig atl nä till
är 1990. Del förutsätter en snabb utbyggnad av kolkraftverk. Problem kan
uppkomma med an (ä fram dessa tillräckligt snabbt. Vi har därför granskat
konsekvenserna av en avveckling vid en väsenlligt lägre elanvändningsnivä, 95 TWh
är 1990. Denna nivä har förordats av dem som önskar en avveckling av
kärnkraften under 1980-talei. Det krävs dä en stark begränsning av
elanvändningens tillväxt. Den fär utgöra mindre än 1 TWh per år 1979-1990,
vilket kan jämföras med ca 3 TWh per är under perioden 1970-1978 dä den
ekonomiska utvecklingen var svag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Kapitel 3 Elanvändning i referens- och
avvecklingsalternativ</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sverige
har en hög förbrukning av el. Slora delar av induslrin har baserat sin produktion
pä att elkraften har varil och är relativt billig. De största ulnytljarna är
järn- och stålindustrin och massa- och pappersindustrin - de svarar för cirka
hälften av industrins totala elbehov. Etl moliv för satsningen på kärnkraften
var all el skulle kunna erhållas till relativt sett lågt pris även efter det
att vattenkraften var ulbyggd. De bedömningar av den framtida</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section148>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section149>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:75</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>63</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>elanvändningen
som presenterats sedan 1960-talet och framåt har i regel byggl på denna förutsätlning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Elanvändning
i referensallernativel</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Materialet
frän 1978 ärs längtidsulredning och industriverkets uppgifter om åigäng av el
har, efler revideringar med hänsyn till del senaste årets händelser, legal lill
grund för vär bedömning av elkonsumtionens utveckling fram till är 2000 i ett
alternativ där kärnkraften byggs ut enligt de riktlinjer som angivits i 1979
års energiproposition.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
genomgångar som konsekvensutredningen ulfört pekar mot att industrins
elanvändning år 1990 kan komma att ligga nägol lägre än vad som angavs i
energipropositionen. Etl skäl till detta är atl elanvändningen inom skogsindustrin
inte väntas öka lika snabbi som man lidigare bedömde. För är 1990 anias
elanvändningen inom induslrin bli 57 TWh.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bedömningarna
av samfärdselseklorns elanvändning är desamma som i energipropositionen, dvs. 3
TWh är 1990.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
övrigsektorn antas elanvändningen ligga högre än vad som angavs i energipropositionen.
1 första hand är det elvärme som svarar för atl värdena är högre. Bakgrunden lill
detta är atl om elproduktionen byggs ut enligt de riktlinjer som anges i
energipropositionen kommer el alt kunna tillhandahållas till relativt sell
låga priser. En ytteriigare ulbyggnad av elvärme ger ocksä besparingar av olja.
Elförbrukningen inom övrigseklorn skulle därmed bli 65 TWh år 1990.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sammanlagl
skall elanvändningen är 1990 enligt referensprognosen bli 125 TWh.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Styrmedel</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Referensalternativet
bygger pä atl om programmet med 12 kärnkrafisaggre-gat genomförs kan elanvändningsnivän
ligga vid 125 TWh är 1990. Det är enligl ulredningen inte möjligt all hinna med
atl bygga ut sä många kolkondenskraftverk som behövs för att i
avvecklingsalternativet nå denna elanvändningsnivä. Det blir därför nödvändigl
att i detta alternativ begränsa ökningen i elanvändningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
kapitel 3 diskuleras olika slyrmedel för atl äsladkomma begränsningar. Därvid
görs en åtskillnad mellan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>D prisei
som styrande instrument</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>D
stimulansåtgärder och information</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>D
förbud mot elanvändning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>D
tillståndsprövning av elkrävande industri</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>D
ransoneringar för att begränsa elanvändningen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Alla
dessa medel kan bli akluella då ökningen i elanvändningen skall dämpas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Elanvändningen
i awecklingsalternativei</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
avveckling av kärnkraften nödvändiggör atl elandelen i den toiala energianvändningen
åtminstone temporärt minskas. Avvecklingen bör dock</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section150>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section151>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:75</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>64</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>enligt
utredningens direktiv så längt möjligt genomföras sä atl långvariga elransoneringar
eller andra längtgäende ingrepp i elanvändningen kan undvikas. Utgångspunkten
är också atl landets oljeberoende skall minska och all den lotala
energianvändningen är lika i referens- och avvecklingsalternaliv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En slulsats
i kapitel 3 är atl elanvändningsnivän 105 TWh inte kan näs med de prishöjningar
pä el som aklualiseras om normala prissäiiningsprinciper tillämpas. Antingen mäsle
dä skatter tillgripas för att ytteriigare höja konsumenternas pris eller också
måste olika restriktioner för användning av el tillgripas. I det förra fallet lillämpas
en knapphetsprissätining. Avsiklen med denna är bl. a. alt stimulera till
besparings!nsater. Om priset mäsle sättas mycket högt för att få jämvikt mellan
utbud och efterfrågan pä el kan detta få ogynnsamma effekter pä induslrin.
Andra begränsningsätgärder kan dä vara alt föredra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Elefterfrågan
skulle kunna reduceras betydligt genom minskad användning av elvärme. Om
elvärme förbjuds i nyproducerade hus (med undanlag för fritidshus) skulle
elanvändningen år 1990 kunna reduceras med högsl 14 TWh i förhållande till referensallernativel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En begränsad
elprishöjning bör slimulera till åtgärder för att begränsa elanvändningen. Bl.
a. blir investeringar i energil>esparande åtgärder mer lönsamma. Ylleriigare
statliga bidrag för investeringar utöver vad som ingär i energisparprogrammel
bör kunna övervägas. Sammanlagt räknas med att industrins elanvändning skulle
bli 4 TWh och övrigsektorns 2 TWh lägre än i referensalternativet. Elanvändningsnivän
105 TWh innebär dä att industrin skulle använda 53 TWh, samfärdsel 3 TWh och
övrigsektorn 49 TWh är 1990.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att nä elanvändningsnivån 95 TWh är del iroligl alt en kombinalion mäste
tillgripas av prishöjningar, förbud mol installation av elvärme, konvertering
av elvärme till andra bränslen samt bidrag till åtgärder som minskar elätgången.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
elpris som skulle tillämpas vid nivån 95 TWh torde bli avsevärt högre än
kostnaderna för att producera el. Man får tänka sig att denna skillnad mellan
pris och produktionskostnad tas ul som en statlig skalt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Huvuddelen
av minskningen av elanvändningen i förhällande till 105-nivån torde sannolikt
åstadkommas genom att minska åtgången av el för uppvärmning. Av de 10 TWh som
skiljer nivåerna skulle en belydande del kunna las genom bätlre isolering av elvärmda
hus och ombyggnad av vissa av dessa hus lill uppvärmning med olja eller andra
bränslen. Antingen dä sä atl husen ansluts lill fjärrvärme eller att pannor
sätts in i varje hus. Om prishöjningar pä el driver fram åtgärder för atl
minska elanvändningen av annal slag inom övrigseklorn, minskar kravel pä att
reducera elvärmen. Övrigseklorn skulle med här gjorda antaganden få en
elanvändning år 1990 pä 42 TWh.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
om industrins elanvändning prioriteras genom extra beskattning av el för andra ändamäl
är del oundvikligt alt den ökade knappheten pä el fär sirukiureffekter i induslrin.
Det innebär att pä sikt kommer det en snabbare förskjuining frän elkrävande
industri lill t. ex. verkstadsindustri att äga rum jämfört med de andra
alternativen. Som närmare redovisas i bilaga 2 finns det en rad möjligheter till
besparingar som kan bli lönsamma om priset höjs lill</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section152>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section153>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:75</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>65</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>den
nivä som kan bli aktuelll i 95-fallet. Hil räknas varvtalsreglering av pumpar,
dimensionering av kablar efter energikriierier, effektivare belysning m.m.
Tillsammans med struktureffekierna antas denna lyp av åtgärder ge ca 3 TWh
lägre elanvändning i industrin än vid 105 nivån.Elanvändningsnivån 95 TWh
innebär med dessa antaganden alt industrin skulle fä 50 TWh, samfärdsel 3 TWh
och övrigseklorn 42 TWh.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är osäkert om man faktiskt lyckas atl till rimliga kostnader nä elanvändningsnivån
95 TWh år 1990 genom att i första hand låla begränsningarna gälla hushålls-
och servicesektorn. Vi har därför ocksä studerat ett fall där en större del av
begränsningen åstadkoms inom industrin. 1 första hand utnyttjas då elpriserna
som styrmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:23.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Kapitel 4 Beskrivning av energisystemet i referens- och avvecklingsalternativen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
kapitel 4 lämnas en redogörelse för hur energisystemet skulle kunna byggas upp
i referens- och avvecklingsalternaliv med en elproduktion som svarar mot de elanvändningsniväer
som diskuleras i kapitel 3.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Energisystemet
i referensalternativet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Elenergisyslemel
karakteriseras av all fram till är 1990 elproduktionen byggs ul obetydligt
utöver kärnkraftblocken 11 och 12. Den totala elproduktionen skulle då ligga
vid 138 TWh, vilket efter avräkning för distribulionsföriuster ger en
elanvändning pä 125 TWh. Vattenkraften skulle svara för 65 TWh, kärnkraften för
58 TWh, industriellt mouryck 7 TWh, kraftvärme 6 TWh, oljekondens 1 TWh och
vindkraft 1 TWh.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
förutsatta ulbyggnaden av vindkraft innebär en idrifttagning av ett 2MW-aggregai
varje vecka fr, o .m. år 1987.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tillskottet
i elproduktionen mellanår 1980 och är 1990 beslår till över 90 % av kärnkraft.
Mellan år 1990 och är 2 000 består tillskottet till 70 % av kraftvärme och
industriellt mouryck, medan vindkraft och kolkondens svarar för vardera 15 'A>.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
industrin förutses en snabb ökning av kolanvändningen. Dessutom introduceras flis
som bränsle. Inom transportsektorn sker en stor satsning på melanol och etanol
som ersättning för bensin och dieselolja. Torv, flis och biomassa från jordbruk
används för att framställa metanol och etanol. Inom övrigsektorn sker
lokaluppvärmning med fjärrvärme och el i allt större utsträckning.
Oljeberoendet inom uppvärmningssektorn minskas genom att • kol utnyttjas som
bränsle.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Energisystemet
i awecktingsallernativet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
man räknar med en maximalt forcerad satsning pä industriellt mottryck och
kraftvärmeverk och behåller de oljekondensverk i drift som antagils bli skrotade
i referensalternativet skulle det fordras en ulbyggnad av tretton stora kolkondensblock
pä 600 MW vardera för att helt kompensera kärnkraftsbortfallet. Nio anses vara
etl teoretiskt maximum bl. a. med hänsyn lill den tid</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>5-Riksdagen 1979180. I sami Nr 75</span></i></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section154>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:75</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>66</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>som
del tar atl fä tillstånd alt bygga en anläggning av detta slag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Någon
fullständig kompensation för den planerade kärnkraften är därför inte praktiskt
och ekonomiskl möjlig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Avvecklingen
antas genomföras pä sä sätl atl kärnkraftblocken tas ur drift successivt med elt
block per år frän 1985 till 1990.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att uppnå elanvändningsnivån 105 TWh mäsle dagens elproduktionssystem
tillföras produktion som lill 40 % består av kolkondens, lill knappl 40 96 av
industrins mottryck och kraftvärme och till drygt 20 % av oljekondens och
vattenkraft.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
perioden 1990 till 2000 består tillskottet lill helt övervägande del av kolkondens.
Sammanlagt 14 kolkondensblock finns installerade år 2000. Möjlighelerna atl
hinna med utbyggnader av de erforderiiga 6 kolkraftverken till är 1990 är
begränsade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I fallel
med 95 TWh antas ulbyggnaden av elproduklionssysiemet fram lill är 1990 lill 30
% bestä av kolkondens och till 40 % av industriellt mottryck och kraftvärme i
övrigt sker främst viss ökning av oljekondens. För perioden 1990-2000 består
tillskottet till övervägande del av kolkondens.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Fram
till år 1990 behöver 3 kolkondenskraftverk byggas och 9 lill år 2000.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
kapitlet berörs ocksä skillnaderna i de direkta kostnaderna för energisystemet
i referens- och avvecklingsalternativen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Kapitel 5 Konsekvenser för miljön</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Användning
av såväl fossila bränslen som kärnbränslen och förnyelsebara energikällor
innebär någon form av miljöpåverkan. En avveckling av kärnkraften innebär
självklart atl, när denna är avslutad, de miljörisker som är förknippade med
det svenska kärnkraftprogrammet försvinner eller - vad gäller förvaring av
radioaktivt avfall - minskar I stället får vi risker och problem med
kolkraftverk och andra typer av avfall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
har beräknat mängden luftföroreningar av fast avfall i de båda alternativen. Siffrorna
för avvecklingsalternalivei är genomgående högre. Vi har belysl betydelser av
den större belastningen på miljön i avvecklingsalternativet genom att beskriva
problemen pä lokal, regional och global nivä.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
kämkraften avvecklas mäste kolanvändningen öka i snabb takt. Kol är det
miljöfarligaste fossila bränslet. Endast ur iransportsäkerhelssynpunkt har det
fördelar framför olja och gas. Hantering av kol medför buller och dammning, som
kan välla problem i den närmaste omgivningen. Liksom vid förbränning av olja
bildas svaveldioxid och nitrösa gaser, som kan ge hälsoeffekter och medför
försurning av mark och vatten. Kol innehåller tungmetaller och särskilt
kvicksilver och kadmium medför risker. Den snabba uppbyggnaden av kolkraftverk
som förulsätts i avvecklingsalternativ 105 TWh medför risk för att man väljer
lösningar som inle är tillräckligl genomtänkta eller utprovade under svenska
förhållanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Hur
Slora de negativa effekterna är av avvecklingsallernativets slörre utsläpp av
svaveldioxid, nitrösa gaser och kvicksilver, beror i slor ulsträckning pä
utvecklingen i de delar av Europa som påverkar försurningssitualionen i
Sverige. Den kalkningsverksamhet, som under alla omständigheter</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section155>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section156>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:75</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>67</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>synes
vara nödvändig under de närmaste två decennierna minskar i viss mån betydelsen
av skillnaderna i utsläpp mellan avvecklingsalternalivei och referensalternativet.
Den planerade kalkningsverksamheten minskar emellertid inte risken för
försurning av mark och grundvatten. För Sveriges internationella ansträngningar
att åstadkomma minskade utsläpp av försurande ämnen är det viktigi all
utsläppen i vårt land reduceras sä längt det är lekniskl möjligt och ekonomiskt
rimligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:46.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Kapitel 6 Kärnkraftavvecklingens konsekvenser för samhällsekonomin</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
samhällsekonomiska innebörden av en kärnkraftavveckling kan sägas vara att man
avstår frän all använda ell av de tekniska alternativen för elkraftproduklion -
en kapitalintensiv teknik med relalivi låga bränslekosi-nader. Kärnkraftens
relativa fördel i form av låga rörliga kostnader accentueras ju mer prisena pä
olja och kol stiger i förhållande lill priserna på andra resurser. Stora
resurser har redan lagts ner på kapitalinvesteringar i kärnkraftverk. Den helt
dominerande delen av dessa kapitalresurser "förloras" vid en avveckling
- de kan inte ges nägon annan produktiv användning. I stället mäste
kärnkraftverken rivas och ersättas med helt nya produktionsanläggningar i den
män man inte i slällel begränsar elanvändningen med hjälp av olika styrmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
kapitel 3 och 4 beskrivs hur samhället kan agera för atl klara en
kärnkraftavveckling. Ell sätt är atl göra invesleringar i mindre energikrävande
teknik. Ett annat är att försöka behålla elproduktionsnivån genom alt bygga ut kolkondensverk
och andra anläggningar för elproduktion. Ell tredje är atl ersätta el med andra
bränslen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kärnkraftavvecklingen
och valel mellan olika sätt att "betala" den kommer på olika vägar
att påverka produktionens tillväxt och inriklning i hela ekonomin. En
bibehållen tillväxlmålsättning innebär bl. a. atl den andel av samhällets
resurser som gär lill produktiva investeringar i näringslivet bibehålls
oförändrad. Därmed kommer de nya energiinvesteringarna att inkräkta på utrymmet
för övrig resursförbrukning. Kostnaden för all producera el i de nya
anläggningarna blir dessulom med all sannolikhel högre än i de existerande kärnkraflsanläggningarna.
Detla bör påverka elpriset, och om elpriserna stiger snabbare än andra priser
kommer detla i sin lur alt påverka produktion och sysselsällning i olika
branscher. En del av denna påverkan går via konkurrenskraft och exportsammansältning.
Höjningen av elpriset påverkar ocksä valet av produktionsteknologi i alla
elanvändande sektorer i riktning mot energisnålare produktionsprocesser. Den
takt i vilken dessa kan införas i produktionen beror bl. a. pä
investeringsaktiviteten utanför energisektorn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Viktiga
samhällsekonomiska effekter uppkommer ocksä via utrikeshandeln. En ökad import
av energirävaror (kol, olja) blir ofrånkomlig. Vid oförändrat bytesbalanskrav
ökar kravet på vär export i motsvarande grad. Om vi skall kunna öka exporten, mäsle
kostnadslägel inom svenskt näringsliv sänkas i förhållande till de utländska
konkurrenternas. För alt åstadkomma den ökade exporlen kommerdet atl krävas en
nedskrivning av kronans värde eller pä annat sätt återhållen
reallöneutveckling.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section157>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section158>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:75</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>68</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Långsiktiga
forändringar i samhällsekonomin</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
ekonomiska ulvecklingen enligt referensalternativet beskrivs i kapitel 3. Där
konstateras att bruttonationalproduktens ökningslakt förvänlas vara lägre under
perioden 1975-1990 än under den tidigare femtonärsperioden. Den privala
konsumtionen kommer att öka långsammare. Näringslivet måsle förändras sä all
exporten kan öka och balansen i utrikeshandeln återställas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1 avvecklingsalternalivei
med elanvändningsnivån 105 TWh år 1990 sker en omfaltande ulbyggnad av
energisystemet med stora invesleringar bl. a. i kolkraftverk. Importen av kol
och andra bränslen får effekt pä betalningsbalansen. Samtidigt blir emellertid
importen av konsumtionsvaror lägre till följd av atl den privata konsumtionen mäste
reduceras för att finansiera invesleringarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Är
1990 skulle enligl beräkningarna utrymmet för privat konsumtion ligga drygt 8
miljarder kr lägre vid en avveckling (räknat i 1979 ärs priser) än i referensalternativet.
För är 2000 är motsvarande konsumtionsbortfall nägot mindre.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För atl
fä etl samlat mätt på "kostnaden" under hela tjugoårsperioden, mätt i
konsumiionsulrymme, har vi räknat om de årliga effekterna till etl nuvärde med
4 % realränta. Del pä detta sätt beräknade totalbeloppet är 70-75 miljarder
kronor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I längsiktskalkylen
framkommer också mätt pä skillnaderna dä det gäller produktionens fördelning
mellan olika sektorer. Med den grova sektorindelning, som ulnylljals i längsiktskalkylen,
blir dock dessa sirukiureffekter mycket små i 105 TWh-fallet. Huvudorsaken till
detta är givetvis alt "anpassningsbördan" här till största delen
läggs på bostadssektorn (bl. a. via etl förbud mol installation av elvärme),
och att kravel pä begränsning av industrins elanvändning därigenom reducerats lill
4 TWh.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Dä
del gäller avvecklingsalternalivei med elanvändningsnivån 95 TWh behövs
kraftigt verkande styrmedel avseende såväl industrins som hushållens och
tjänstesektorernas elanvändning. Med hänsyn till den osäkerhet som rader om
olika styrmedels effekler har vi genomförl tvä olika kalkyler belräffande de
samhällsekonomiska konsekvenserna i delta avvecklingsalternaliv. Den försia av
dessa kalkyler (fall A) avser den fördelning av elanvändningen mellan olika
samhällssektorer, som redovisas i kapitel 3. Den innebär all industrins
elanvändning skall reduceras med 3 TWh, jämfört med 105 TWh-fallet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vår
andra kalkyl för 95-fallet (fall B) avser den situation som uppkommer, om de
styrmedel som gäller hushällens och tjänstesektorernas elanvändning visar sig
otillräckliga. En slörre del av anpassningen kan då behöva åsladkommas genom
prishöjningar på elkraft, vilka också påverkar industrin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
sammanlagda minskningen i konsumiionsutrymmet (nuvärde) under hela tjugoärsperioden
blir ungefär densamma som vid elanvändningsnivån 105 TWh, dvs. 70-75 miljarder
kronor i jämförelse med referensalternativet. Del bör dock observeras att den
negativa effekten på ekonomins produktionsförmåga (bruttonationalprodukten)
vid periodens slut är större vid 95 TWh-nivän. Det betyder att den
kvarstående, negativa effekten efter</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section159>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section160>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:75</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>69</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>sekelskiftet
är större, och att den totala kostnaden för avvecklingen följaktligen blir
högre än vid 105 TWh-nivän. Det bör ocksä framhållas, atl det vid den lägre
nivån ställs större krav pä ändrad konsumlionsinriktning, och atl kalkylerna
för konsumlionsbortfall i fasta priser dä i viss män underskattar den negativa
inverkan pä hushällens konsumtionsstandard. Nägot försök alt beräkna vilken lyp
av kraftverk som kommer att byggas efler är 2000 har inte gjorts, däremot ingär
i den beräknade kostnaden pä 70-75 miljarder ocksä avskrivningsmedel som kan
utnyttjas för ersältningsinvesteringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Omställningen
på korl och medellång sikt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I de
långsiktiga kalkylerna förutsätts alt anpassningen av ekonomin i avvecklingsaltemativet
- som innebär ett kraftigt trendbrott när det gäller elätgängstalens utveckling
i olika samhällssektorer- kan åstadkommas utan att ekonomins stabilitet päverkas.
Det mäste emellertid understrykas, att risken för att den samhällsekonomiska
balansen rubbas under omställningsprocessen är stor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
kapitlet diskuteras nägra av de stabiliseringspoliliska problem som kan uppstä.
De gäller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>a</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>inflationsrisker</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>D</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>oljeberoendet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>o</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>krav pä
den utlandskonkurrerande sektorn</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>o</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>krav pä
arbetskraftens omställning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sammantaget
medför en avveckling av kämkraften en skärpning av stabiliseringspolitiska
problem, som är svära att hantera redan i referensalternativet. Samtidigt har
diskussionen kring 1978 ärs långtidsutredning visat att flexibiliteten i den
svenska ekonomin i ett medelfristigt perspektiv är relativt låg. Del är inte
möjligt att ge nägot sammanfattande, ekonomiskt mätt på de indirekta kostnader,
som en kärnkraftavveckling medförgenom sin inverkan pä möjlighetema att
upprätthälla samhällsekonomisk balans. Om man inte snabbt lyckas övervinna
anpassningsproblemen kan de visa sig utgöra en mer betydelsefull negativ effekt
av avvecklingen än de kostnader som framkommit i längsiktskalkylen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
politik som bygger pä regleringar och förbud -1, ex. förbud mot elvärme eller
tillståndsprövning för utbyggnad av elkrävande produktion -snarare än på
prisstyrning kan möjligen underiätta anpassningen i ett medellångt perspektiv.
Genom införande av pris- och lönekontrotl skulle exempelvis inflationsproblemen
kanske kunna lösas. Erfarenheten visar dock att en politik av detta slag kan
leda till stora problem på längre sikt. I en marknadshushållning av svensk typ,
kan ingrepp som sätter prismekanismen ur spel medföra betydande eniektivitetsföriuster.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:46.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Kapitel 7 Kämkraftavvecklingens regional- och sysselsättningspolitiska
konsekvenser</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><i><span style='font-family:
Verdana'>De förändringar i samhället som uppstår vid en kärnkraftavveckling
fördelar sig inte jämnt över landet. Minskningar i tillgängen på el får
regionala </span></i></b><b><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>d-Riksdagen
1979180. 1 sami Nr 75</span></i></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section161>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:75</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>70</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>konsekvenser
för industrins sysselsättning. Etl energisystem utan kärnkraft fär delvis en
annan lokalisering än etl system med kärnkraft. För de kommuner som idag har
kärnkraftsaggregat uppstår emellertid också väsentliga förändringar. Problemen
för dessa kommuner diskuleras i kapitel 8.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Referensalternativet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Analyserna
av samhällsulvecklingen i referensalternativet visar atl det är nödvändigt atl
kraftigt öka exporten för alt skapa jäm vikt i bytesbalansen. För att klara
detta krävs en betydande förändring i näringslivet. Målsättningen om ökad sysselsällning
kräver ocksä förändringar inom näringslivet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligl
referensalternativet bedöms sysselsättningen inom den offentliga sektorn öka,
liksom ocksä inom kemisk indusiri, jord- och stenindustri samt verkstadsindustri.
Den regionala fördelningen skulle innebära alt sysselsällningen skulle öka nägol
högre än riksgenomsnittet i Slockholmsregionen och Östra Mellansverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>A
vvecklingsalternativet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Fallel
med elanvändningsnivän 105 TWh är 1990 skiljer sig frän den långsiktiga bilden
i referensallernativel främsl när det gäller sysselsättningen inom byggnadssektorn
och tjänstesektorerna. På grund av det tunga investeringsprogrammet inom
elsektorn i avvecklingsalternativet ökar sysselsättningen inom byggnadsverksamheten
under 1980-talets senare hälft. Tjänstesektoremas expansion bromsas därmed någol.
Den sysselsältningstopp som inträffar inom vissa industrigrenar kring 1990
enligt referensalternativet tenderar att förstärkas vid en kärnkraftavveckling
(verkstadsindustri, jord-och stenindustri).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
regionala skillnaderna i förhällande till referensalternativet är marginella. Detla
beror pä att näringslivets sammansättning är likartad i de båda alternativen.
En viss omfördelning av sysselsättningsefterfrågan sker till förmän för de
mellansvenska länen. I enskilda orter kan emellertid svära sysselsättningsproblem
uppstä.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
mest påfallande skillnaden mellan de två kalkylerna för 95 TWh-nivän gäller
inverkan pä produktionsinriktningen i ekonomin, och dä särskilt på utvecklingen
för processindustrier med stor elanvändning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Fram
till 1990 kan sysselsättningsutvecklingen i fall 95 A i storl selt bli densamma
som vid 105 TWh-nivän. Delta förutsätter dock all de stahiliseringspolitiska
problemen löses.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fallet 95 B mäste strukturomvandlingen gä betydligl snabbare än i referensalternativet.
Skogsbruk och trä-, massa- och pappersindustri skulle sammanlagl få 20000 färre
sysselsatta 1990. Ingen hänsyn har därvid lagils lill möjligheter alt öka
skogsråvaran som bränsle dä industrins efterfrågan minskar. Verksladsinduslrin
behöver öka ännu snabbare under 1980-talel än vad som förutses i referensalternativet.
Ökningen skulle bli minsl 120 000 jämfört med 100 000 i referensaltemativet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Storstadsområdena
expanderar kraftigare fram till år 1990 i fallet 95 B än i 95 A. Stockholms,
Malmöhus och Göteborgs- och Bohus län skulle vinna över 10000 sysselsatta medan
norriandslänen föriorar över 8 000. De</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section162>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section163>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:75</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>71</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>regionala
obalanser som uppkommer redan i referensalternativet skulle därmed förstärkas ylleriigare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Orsakerna
till att skogslänen förlorar andelar i avvecklingsalternativ 95 B är att de elintensiva
branscherna massa- och papperstillverkning och kemisk industri går kraftigt
tillbaka. Del drar ocksä med sig en nedgång för skogsbruket. Minskningen i
bassysselsättningen i respektive region påverkar även servicesektorernas
utveckling negativt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
särskild genomgång görs i kapitlet av de elintensiva branschernas utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Energisystemets
direkta regionala effekter</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sysselsättningen
i driften av energianläggningar har i flertalet län en likartad utveckling i
referens- och avvecklingsalternativ. Större skillnader uppstår endast i de län
som i referensaltemativet har kärnkraftverk och de som i avvecklingsalternaliv anlas
få kolkraftverk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:46.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Kapitel 8 Konsekvenserna i de kommuner som har kärnkraftanläggningar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kärnkraflanläggningar
finns på fyra plalser i Sverige. Ringhals uianför Varberg, Barsebäck nära
Malmö, Forsmark i Norra Uppland samt i Oskarshamn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Nu
arbetar drygl 4 200 personer vid kärnkraftverken, 2 200 byggnadsarbetare och 2
000 driftpersonal. Hälften av driftpersonalen är ingenjörer och tekniker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2
500 byggnadsarbetare kommer att arbela med att bygga färdigt de återstående
aggregaten under första hälften av 1980-lalet. När alla 12 aggregaten är i
drift sysselsätter de närmare 3 0(X) personer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
kärnkraften avvecklas kommer antalet arbetstillfällen under första hälften av 1980-lalet
aU minska till 1 500-2 000. Under andra hälften av 1980-talet minskar de till 1
000-1 500. Många anslällda kommer redan under 1980-lalet atl mista sitt
nuvarande arbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
flesta av de anställda bor i villa - drygt hälften är gifta, flertalet har bam.
Konsekvensema blir allvariigast i Forsmark där avvecklingen sker direkl eftersom
inget aggregat är i drift. Tiden för alt skaffa nya arl)elslillfällen blir korl
- det finns dessulom ont om alternativa arbeten där. I Ringhals, Oskarshamn och
Barsebäck är avvecklingstiden längre.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om kämkraften
ersätls med kolkraftverk på samma orter kommer läget delvis bli ett annat. En kolkrafianläggning
i Forsmark skulle skapa ca 330 arl)etstillfällen för driftpersonal mot ca 400
nu. Jämfört med en utbyggnad av kärnkraften blir del dock en personalminskning
med ca 300 personer En svårighet är alt det är en tidsmässig "lucka"
pä fyra är mellan del atl kärnkraften avvecklas och till dess kolkraftverket
kan stä färdigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>FörOskarshamn
innebären kol kraftutbyggnad atl sysselsättningen på lång sikt kommer att öka
jämfört med dagsläget medan det i förhällande till ett fullföljande av kämkraftsprogrammel
innebär en minskning med ca 300 personer.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section164>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section165>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:75</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>72</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
ett kolkraftsaggregal läggs till Landskrona kan anställda vid Barsebäck fä
arbete där.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
kärnkraften avvecklas kommer företagens investeringar atl kunna utnyttjas
endast till en mindre del. Vidare kan förelagen bli tvungna alt slänga av
aggregat tidigare än planerat om personal som behövs fören säker drift slutar i
förtid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
kärnkraftsindustrin betyder en avveckling slora problem. ASEA-Aiom har just nu
ca 1150 anställda i Västerås, moderbolaget ASEA ca 100 och därtill kommer ca
200 inhyrda konsulter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En slor
del av de anställda vid Stal-Laval Turbin AB i Finspång och Stal-Laval Apparat
AB i Linköping tillverkar utrustning till kärnkraftverken -i Finspång ca 600
och i Linköping ca 200. Turbiner behövs ocksä i t. ex. kolkraftverk.
Produktutveckling tar dock läng tid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
en övergångsperiod mäste beredskapsarbete m. m. ordnas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Omställningsproblemen
för individerna, kommunerna och kraftförelagen är sä omfattande alt arbetet med
atl lösa dessa frägor måste starta omgående efler ett avvecklingsbeslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Kapitel 9 Konsekvenser för enskilda hushåll</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
kärnkraflavveckling berör enskilda medborgare på olika sätt. Den negaliva
effekt på den privata konsumtionens utveckling som beskrivs i kapitel 6
fördelas inte lika mellan landets hushåll om inte särskilda ätgärder sätts in.
Vi harocksä i kapitel 7 pekal på att konsekvenserna blir olika i skilda regioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kapitel
9 ägnas åt fördelningsfrågorna. Det inleds med en redogörelse för energi- och
elanvändningens fördelning mellan olika hushållsgrupper. Även om hushåll med
hög inkomst har en högre energikonsumtion än sädana med läg är skillnaderna
inte sä stora när det gäller den direkta energianvändningen, till vilka räknas
energi för uppvärmning, transporter m. m. När det gäller direkl elanvändning, i
vilken hushällsel och eluppvärmning ingår, är skillnadema mellan olika
inkomstgrupper ol)elydlig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Slor
skillnad mellan inkomslgmpper finns del emellertid i den indirekta elanvändningen.
Dit räknas sådan el som älgätt för att producera de varor och tjänster som
köps. En höginkomstfamilj med bam förbmkar i det närmaste dubbelt sä mycket indirekl
el som en bamfamilj med läg inkomsl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
som bor i elvärmda småhus har den i särsklass högsla elanvändningen av alla
kategorier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
i övrigl har småhusfamiljerna hög elkonsumtion. Det torde sammanhänga med atl smähusfamiljer
ofta har fiera bam och att båda makarna arbetar. Den höga elanvändningen är en
av fömtsättningama för att hushållsarbetet skall förenklas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
tvä nivåer i avvecklingsalternalivei som diskuleras i belänkandet har något
olika konsekvenser för enskilda hushåll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Elanvändningsnivän
105 TWh är 1990 innebäratt hushållen främst känner av avvecklingen genom höjda
elpriser, förbud mot installation av elvärme och en sänkning av den privala
konsumtionen i jämförelse med referensalternativet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section166>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section167>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:75</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>73</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Prishöjningar
av den siorieksordning som är aktuell vid 105 nivån, här räknat till mellan 25
och 35 %. kan ge kostnadsstegringar för barnfamiljer som bor i elvärmda småhus
på omkring 2 0(X) kronor per är. I fierfamiljhus fär molsvarande familjer koslnadsstegringar
på 700 kronor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kostnaderna
blir ännu något högre för de barnfamiljer som flyttar in i småhus som i
referensalternativet skulle ha försetts med elvärme, men som i avvecklingsalternativet
värms med bränslen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Elanvändningsnivän
95 TWh innebär slörre elprishöjningar och fler restriktioner för elanvändning
än vid 105 nivån. 1 fallel 95 A bär hushållen en relativt stor del av
reduktionen i elanvändningen, medan industrin lar en större del i 95 B. I
stället blir det i detta fall fler byten av yrke och bostadsort.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis
kan konstaleras atl effekterna är ojämnt fördelade mellan olika grupper i
samhället. Speciella bidrag kan behöva sättas in för atl mildra effeklerna för
t. ex. barnfamiljer och pensionärer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Slutkommentar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>D
En avveckling av kärnkraften fram lill år 1990 kräver omfattande ålgärder för säväl
produktions- som användarsidan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:15.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
har i vårt arbele funnil att det inle är realistiskt atl räkna med all man är
1990 kan producera el för slörre konsumtion än ca 105 TWh. Vi har vidare kommil
fram lill alt den lägsta elanvändningsnivån som över huvud taget kan diskuteras
är 95 TWh är 1990.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>D
Vi har diskuierat förutsättningarna för atl nå nivåerna och konsekvenserna för
ekonomi, sysselsättning, miljöoch försörjningstrygghet. Effekterna i enskilda
regioner och kommuner har tagits upp liksom konsekvenserna för enskilda
hushåll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>D
Det har inle varil vär uppgift all lämna ett konkret detaljförslag om hur avvecklingen
skall genomföras. Vär uppgifl i detta sammanhang är alt beskriva olika vägar
för en avveckling och alt diskutera deras konsekvenser och realism.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>D
Vi har förutsatt atl vår utlandsskuld är 20(X) inte skall vara större i avvecklingsalternativet
än i referensalternativet. Vi har också utgått frän all målen om full sysselsältning
och ökning av antalet förvärvsarbetande skall ligga fasl, liksom målen om
prisstabilitet och försörjningstrygghel. Miljömålen är ocksä cenirala, varför
vi förulsall alten ökad kolanvändning mäste inrymma omfattande
miljöskyddsåtgärder. •</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-family:Verdana'>D
Ett viktigt resultat är alt den samhällsekonomiska effekten blir av samma siorieksordning
vid de båda nivåerna i avvecklingsalternalivei. Totalt rör det sig om en
kostnad i form av bortfall i privat konsumtion pä 70-75 miljarder kronor för 20-årsperioden
fram till år 2000. Elanvändningsnivån 95 TWh ger dock i jämförelse med 105 TWh-nivän
större kvardröjande effekt med lägre produktionsförmåga och lägre tillväxt i
den privata konsumtionen efter år 2000. Vi har förutsatt att man lyckas med att
föra en stabiliseringspolitik som ger samhällsekonomisk balans. Om man misslyckas
med detta lillkommer koslnader ulöver de som här har angivits.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>□
Även om den samhällsekonomiska kostnaden är av samma slorieksord-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section168>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section169>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:75</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>74</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ning
vid de båda nivåerna är del myckel som skiljer dem ål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>D
Vid 105 TWh sker en förhållandevis stor satsning pä kolkraft. Ett viktigt
inslag är ocksä att elanvändningens expansion dämpas med hjälp av bl. a. förbud
mot nyinstallation av elvärme.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bland
fördelarna med att bygga ut elproduktion till 105 TWh bör framhållas att
näringslivet inle behöver päverkas så kraftigt som vid 95 nivån.
Sysselsättningens sammansättning blir i slort sett densamma som i referensalternativet.
Kolkraftverk kan ocksä i viss utsträckning byggas i de gamla kärnkraflslägena,
vilket underiättar omställningen i de kommuner som i dag har
kärnkraftsanläggningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bland
nackdelarna kan för 105 TWh nivån framhållas miljöproblemen. Det finns också
mänga osäkerhetsfaktorer, blir det t. ex. pä grund av kommunernas inställning
möjligt att bygga så mänga kolanläggningar, kommer kol att finnas tillgängligt
och vilket blir priset?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>D
Vid 95 TWh mäste mer längtgäende ätgärder vidtas för att dämpa ökningen i
elanvändningen. El fär endasi i blygsam skala användas för uppvärmningsändamål.
Elpriserna blir relativt sett höga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bland
fördelarna med atl begränsa elanvändningen lill 95 TWh kan nämnas alt
miljöproblemen kan bli relativt sett mindre än vid 105 nivån. Riskerna för att
bygga fast sig vid ett energisystem som kan bli omodernt redan i början av
2000-talet blir mindre.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bland
nackdelarna bör framhållas den stora osäkerhelen i möjligheterna att begränsa
ökningen i elanvändningen och all de medel som mäsle sättas in i flera fall är
oprövade. Speciellt gäller delta om längtgäende regleringar och
kontrollåtgärder och ev. ransoneringar mäste användas. Om man inte lyckas med
att begränsa ökningen i elanvändningen genom att ta bort elvärme och kraftigl
höja elpriset blir del troligen nödvändigl att slarkl begränsa elanvändningen
inom industrin. Delta kan ge upphov till svära sysselsättningsproblem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:15.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Riskerna
för akuta elbristsiluationer på 1980-talet bör vidare framhållas liksom för de
sysselsättningsproblem som kan uppstä om kraftfulla åtgärder måste sättas in i
sädana bristsituationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:15.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>D
Avsevärda svårigheter föreligger att bygga ut elproduktionen till sä myckel som
105 TWh är 1990, liksom atl begränsa elanvändningen till 95 TWh.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-family:Verdana'>D
En slutsats av det förda resonemanget är atl en möjlig strategi om kärnkraften
avvecklas skulle kunna vara att man planerar för cn elproduktion på 105 TWh
samtidigt som man beslular om åtgärder för att söka begränsa användningen till
95 TWh. En del av riskerna för att landet skall komma i akuta bristsituationer
bör kunna elimineras med en sädan strategi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
med denna strategi finns emellertid risker för att en jämvikt mellan utbud och
efterfrågan på el inte uppnäs. I ett sådant läge mäste ytteriigare åtgärder
sättas in t. ex. ransoneringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Allmänt
gäller ocksä om avvecklingsaltemativet att det innebär all våra möjligheter att
snabbt minska vårt oljeberoende försämras och alt vi blir mer känsliga för
störningar på den internationella oljemarknaden.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section170>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section171>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:75</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>75 Bilaga 4</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section172>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section173>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:19.0pt;font-family:Verdana'>Svensk
författningssamling</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section174>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section175>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Folkomröstningslag;</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:109.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>utfärdad
den 31 maj 1979. Enligt riksdagens beslut' föreskrivs följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>§ Denna lag gäller för folkomröstning som avses i 8
kap. 4 § regeringsformen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>§ Central valmyndighet som avses i I kap. 2 §
vallagen (1972:620) är också central myndighet för folkomröstning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>§ För folkomröstning är riket indelat i omröstningsdislrikt.
Del av kommun som vid val enligt vallagen (1972:620) bildar ell valdistrikt
utgör ett omröstningsdislrikt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>§ För folkomröstnings genomförande svarar inom
varje kommun valnämnd som avses i 3 kap. vallagen (1972:620).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
folkomröstning förrättas i samband med val till riksdagen tjänstgör de valförrättare
som har utsetts enligt 3 kap. 4 § vallagen också som om-röstningsförrältare.
Inför annan folkomröstning utser valnämnden för varje omröstningsdistrikt
minst fyra personer att vid omröstningen tjänstgöra som omröstningsförrättare i
distriktet. Vad som i 3 kap. vallagen föreskrivs om valförrättare tillämpas
beträffande särskilt utsedd omröstningsförrättare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5 §
Rösträtt vid folkomröstning tillkommer den som är röstberättigad vid<br>
val lill riksdagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
huruvida rösträtt enligt första stycket föreligger avgörs på gmndval av en
före omröstningen upprättad röstlängd. Allmän och särskild röstlängd enligt 4
kap. vallagen (1972:620) länder till efterrättelse. Bestämmelsema i 4 kap. 6 §,
8 § tredje stycket, 9 och 18 §§ samma lag om talan mot beslut över anmärkning
mot röstlängd respektive talan mot beslut om rätlelse av röstlängd i samband
med besvär över val skall gälla även i fråga om besvär över folkomröstning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
omröstning äger rum, skall särskild röstlängd vara tillgänglig i om-röslningslokalen
för det distrikt som avses i 4 kap. 20 § vallagen.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>SFS
1979:369</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utkom
från trycket den 14 juni 1979</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section176>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>' Prop.
1978/79:195, KU 39, rskr 359.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section177>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section178>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:75</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>76</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SFS
1979:369</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>6 § När folkomröstning skall förrättas, skall, i
den mån centrala valmyn-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>digheten
inle förordnar annat, för var och en som enligt gällande röstlängd är
röstberättigad vid omröstningen upprättas röstkort med uppgifter om den
röstberättigade. Röstkortet skall dessutom innehålla uppgifter om omröstningen
tiU ledning för den röstberättigade. För folkomröstning och val lill riksdagen
som äger rum samtidigt upprättas gemensamt röstkort. I fråga om röstkort
tillämpas i övrigt 7 kap. I § andra slycket samt 2 och 3 §§ vallagen
(1972:620).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Centrala
valmyndigheten bör på lämpligt sätt sprida kännedom bland allmänheten om tid
och sätt för röstning och om de bestämmelser i övrigt som gäUer för
folkomröstningen. Myndighelen bör vidare inför folkomröstning i gmndlagsfråga
på lämpligt sätt sprida kännedom biand allmänhelen om lydelsen av det förslag
som omröstningen avser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>7 §
Vid folkomröstningen fär användas endast röstsedlar som lillhanda<br>
hålls av centrala valmyndigheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
varje förslag som är föremål för omröstning framstäUs röstsedlar försedda med trycki
meningsyttring. Dessutom skall finnas blanka röstsedlar. Röstsedlar för en och
samma omröstning skall vara lika till storlek, färg och material.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>8 §
Statsverket svarar för kostnaderna för framställning av det antal<br>
röstsedlar som behövs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:102.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
lokal där omröstning äger rum skall de röstande ha tillgäng till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:102.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1. röstsedlar
för vaije förslag som är föremål för folkomröstning och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:102.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2. blanka
röstsedlar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fråga om röstkuvert tillämpas bestämmelsema i 8 kap. 8 och 9 §§ vallagen
(1972:620) om valkuvert.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>9 §
Ingen får rösta för mer än ett förslag i en omröstning. Den som inte<br>
önskar rösta för något av förslagen får avlämna blank röstsedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:95.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>10 §
Röstning sker på dagen för folkomröstningen i omröstningslokalen<br>
för det omröstningsdislrikt där den röstande är upptagen i röstlängd. Röst<br>
berättigad, som på grund av vistelse utom riket eller på annan ort inom ri<br>
ket eller av annat skäl finner sig vara förhindrad att rösta på tid och plals<br>
som nu sagts, får rösta på postanstalt inom riket, hos svensk utlandsmyn<br>
dighet eller på svenskt fartyg i utrikes fart.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
flera omröstningar äger rum samtidigt, skall den som röstar på postanstalt,
hos utlandsmyndighet eller på fartyg vid ett och samma tillfälle utöva sin
rösträtt i samtliga omröstningar som han vill deltaga i. Om omröstning äger
rum i samband med val till riksdagen, skall röstande som nu har angivits, som
önskar delta både i omröstningen och i valet, avge sin röst i folkomröstningen
samtidigt som han röstar i valet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
fråga om röstningen och om den vidare behandlingen av röster som har avgivits
på postanstalt, hos utlandsmyndighet eller på fartyg tillämpas i övrigt 8-12
kap. vallagen (1972:620).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
lokal där röstning äger mm skall finnas tillgängliga ett exemplar av denna
lag, av särskild lag för den ifrågavarande folkomröstningen, om sådan har
beslutats, och av vallagen. Såvitt gäller folkomröstning i grundlagsfrå-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section179>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:6.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section180>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:75</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>77</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>ga
skall däijämte finnas tillgänglig texten till del förslag som avses med</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span style='font-family:Verdana'>SFS
1979:369</span></b></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>omröstningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>11 §
Rösterna räknas preliminärt i omröstningslokal och hos valnämnd.<br>
Därvid tillämpas bestämmelsema i 13 kap. vallagen (1972:620). Har om<br>
röstning förrättats samtidigt med val till riksdagen, sker den preliminära<br>
rösträkningen gemensamt för omröstningen och valet såvitt gäller åtgärder<br>
som avses i 13 kap. 3-5 §§ nämnda lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
räkningen ordnas röstsedlarna i grupper efter meningsyttring. Blanka
röstsedlar bildar en grupp. Antalet röstsedlar inom varje grupp räknas och
antalet antecknas i protokollet. Röstsedlarna läggs därefter gruppvis in i
särskilda omslag. På omslagen antecknas vilken grupp röstsedlar omslaget
innehåller och röstsedlarnas antal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
rösträkning hos valnämnd används en urna för varje omröstning och för varje
område som bildar en valkrets vid val av kommunfullmäktige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>12 §
Rösterna räknas slutligt av länsstyrelsen. Rösterna skall därvid re<br>
dovisas särskilt för varje område som bildar en valkrets vid val av kom<br>
munfullmäktige. Vid rösträkningen tillämpas 14 kap. 1 och 2 §§ samt 3 §<br>
iredje stycket vallagen (1972:620).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>13 §
Röstsedel är ogiltig om den</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1. ej
är sådan som för omröstningen har tillhandahållits av centrala val<br>
myndigheten eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2. är
försedd med kännetecken som uppenbarligen har blivit anbragt på<br>
röstsedeln med avsikt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Finns
i ett röstkuvert två eller tre likalydande röstsedlar, skall endast en röstsedel
räknas. Finns i annat fall i etl röstkuvert mer än en röstsedel, är
röstsedlarna ogiltiga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>14 §
Sedan rösträkningen inom länsstyrelsen har verkställts, läggs röst<br>
sedlarna in i särskilda omslag, de godkända för sig och de ogiltiga för sig.<br>
Omslagen förseglas. Röstsedlarna förvaras minst ett år efter det att sam<br>
manräkningsförrättningen har avslutats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förrättningen
avslutas genom att protokollet läses upp. Protokollet sänds genast till
centrala valmyndigheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>15<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>§ Centrala valmyndigheten sammanräknar för hela
riket de avgivna rösterna på grundval av protokollen från länsstyrelserna och
tillkännager folkomröstningens utgång genom kungörelse i Post- och Inrikes
tidningar. Därmed är folkomröstningen avslutad. De handlingar som rör
folkomröstningen läggs i säkert förvar och bevaras minst ett år efter det att
omröstningen har avslutats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>16<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>§ Talan mot beslut, varigenom centrala
valmyndigheten har fastställt utgången av folkomröstning, förs hos valprövningsnämnden
genom besvär. Besvären prövas av valprövningsnämnden i den sammansättning
denna hade vid tiden för omröstningen. I fråga om sådan talan tillämpas i
övrigt bestämmelsema i 15 kap. 4 § andra och tredje styckena vallagen</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section181>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:2.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section182>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:75</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>78</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SFS
1979:369</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>(1972:620) om besvär som avser riksdagen samt 5,6
och 9 §§ samma kapi-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>tel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Talan
får föras av den som enligt röstlängd var röstberättigad vid folkomröstningen
samt av den som enligt beslut av länsstyrelsen över anmärkning mot röstlängden
var utesluten från rösträtt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>17 §
Har i den verksamhet för förberedande och genomförande av folk<br>
omröstning, för vilken myndighet svarar, förekommit avvikelse från före<br>
skriven ordning eller har vid folkomröstningen förekommit sådant otillbör<br>
ligt förfarande som avses i 17 kap. 8 § brottsbalken, skall valprövnings<br>
nämnden, om det med fog kan antas att vad som har förekommit har in<br>
verkat på utgången av omröstningen, vid prövning av Isesvär över omröst<br>
ningen upphäva denna i den omfattning som behövs och förordna om ny<br>
omröstning beträffande ett eller flera områden som bildar valkrets vid val<br>
av kommunfullmäktige eller, om rättelse kan åstadkommas genom förnyad<br>
rösträkning, uppdra åt centrala valmyndigheten att vidta sådan rättelse.<br>
Förordnande om ny omröstning fär dock, såvitt gäller rådgivande folkom<br>
röstning, meddelas endast om vad som förekommit kan ha lett till att resul<br>
tatet av folkomröstningen har blivit missvisande med hänsyn till omröst<br>
ningens ändamål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
enligt bestämmelse i lag talan mot visst beslut inte får föras eller skall
föras i särskild ordning, får omständighet som avses med beslutet inte åberopas
vid besvär som avses i denna paragraf.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Att
bestämmelsema i 4 kap. 6 §, 8 § tredje styckel och 18 § första styckel
vallagen (1972:620) om talan i samband med besvär över val mot länsstyrelses
beslut över anmärkning mot röstlängd eller om rättelse av allmän röstlängd
skall lillämpas i fråga om besvär över folkomröstning följer av 5 § andra
stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>18 §
Inför rådgivande folkomröstning anges i särskild lag den fråga som<br>
skall ställas till folket samt tidpunkten för omröstningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:109.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1980. På regeringens vägnar OLA ULLSTEN</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:38.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:244.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SVEN
ROMANUS (Justitiedepartementet)</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section183>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:40.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section184>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:75</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>79</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
5 1979-11-14</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Kommuniké</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Företrädare
för riksdagspartierna har vid överläggningar nåll fram till följande.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Planeringen för
folkomröstningen i kärnkraftsfrågan bör ske med utgångspunkt från att den bör
äga mm den 23 mars 1980. Detta innebär att överläggningarna om
folkomröstningspropositionens innehåll måste ske i sådan tid att propositionen
kan föreläggas riksdagen före juluppehållet. Riksdagen skulle under sådana
förhållanden kunna fatta beslul i mitten av vecka 3 1980.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Planeringen
bör vidare ske med utgångspunkt från att invandrarna skall ha rösträtt vid
folkomröstningen. I denna fråga har dock moderata samlingspartiet hafl
avvikande mening och ansett att invandrare av principiella skäl inte bör ha
rösträtt.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section185>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:71.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section186>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:75</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>80</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
6</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Avskrift<br>
INDUSTRIDEPARTEMENTET</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>BESLUT</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:52.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Gemensamt
industri-, justitie-, budget- och<br>
arbetsmarknadsärende</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>1979-11-15</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:35.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:188.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksskatteverket
17194 SOLNA</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Förberedande
åtgärder inför folkomröstningen i kärnkraftsfrågan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
en kommuniké från partiledaröverläggningarna i folkomröstningsfrågan den 21
maj 1979 (se NU 1978/79:60 bil. 2) har de fem riksdagspartiema förklarat att
de den dagen enats om en rådgivande folkomröstning rörande kärnkraftens roll i
den framtida energiförsörjningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Företrädare
för riksdagspartiema har vid överläggningar den 14 november 1979 nått fram
till bl. a. att planeringen för folkomröstningen i kämkraftsfrågan bör ske med
utgångspunkt från att den bör äga rum den 23 mars 1980 och från att även
utländska medborgare som har rösträtt vid kommunala val skall ha rösträtt vid
folkomröstningen. I den sistnämnda frågan har dock moderata samlingspartiet
förklarat sig ha avvikande mening.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
uppdrar åt riksskatteverket atl vidta de förberedande åtgärder som behövs
inför en folkomröstning i kärnkraftsfrågan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksskatteverket
skall därvid utgå från följande förutsättningar, nämligen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>att
folkomröstningen skall äga mm den 23 mars 1980,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>att
också utlänningar som har varit kyrkobokförda i riket den 1 november vart och
ett av åren 1976—1978 skall ha rösträtt vid folkomröstningen, under fömtsättning
att de senast den 23 mars 1980 har fyllt 18 år och inte är omyndigförklarade,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>att
frågan humvida rösträtt för utlänning föreligger skall avgöras på grundval av
den allmänna röstlängd som upprättades år 1979,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>samt
att röstning på fartyg får börja tidigast den 22 februari 1980.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
uppdrar vidare åt riksskatteverket att förbereda särskild information av
valteknisk natur om folkomröstningen till utlänningar inom en kostnadsram av
1500000 kr. Informationen skall utformas i samråd med statens invandrarverk.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section187>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section188>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:75</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>81</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
medger att de kostnader som uppslår med anledning av förevarande uppdrag
förskottsvis belastar del i statsbudgeten för budgetåret 1979/80 under andra
huvudtiteln uppförda förslagsanslaget G 4. Vissa kostnader i anledning av
allmänna val, varvid kostnaderna skall bokföras på särskilda konton. De
föreskrifter för anslagets disposition m.m. som meddelats i regleringsbrev för
budgetåret 1979/80 skall härvid tillämpas. Regeringen kommer senare att meddela
beslut om hur ifrågavarande kostnader slutligt skall bestridas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:201.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>På
regeringens vägnar Cari Axel Petri</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:182.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Staffan
Laurén</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestyrkes
i ijänsten</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Carina
Östanbo</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:53.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Avskrift
till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:173.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Justitiedepartementet
utrikesdepartementet budgetdepartementet/BA arbetsmarknadsdepartementet kommundepartementet
postverket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:186.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>riksrevisionsverket
(3) statens invandrarverk länsstyrelsen i samtliga län (24)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>Norstedts Tryckeri, Stockholm 1980</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section189>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section190>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section191>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:105.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
G30375prop_197980__75.pdf5391480pdfom folkomröstning i kärnkraftsfråganhttps://data.riksdagen.se/fil/C0617C00-286E-42DE-8654-2A1301E81CAA