2450398G303661979/8066propproppropProposition 1979/80:66PropositionProposition6601979-12-06 00:00:002024-12-27 14:50:572008-06-13 08:05:19med förslag till lag om ändring i brottsbalken (häleri m.m.)importeradskanning2007https://data.riksdagen.se/dokument/G30366/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/G30366https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G30366
<div class="brask">Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.</div>
<div class=Section1>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:66</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><b><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringens proposition</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>1979/80:66</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>med
förslag till lag om ändring I brottsbalken (häleri m. m.);</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>beslutad
den 6 december 1979.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
föreslår riksdagen att antaga det förslag som har tagits upp i bifogade utdrag
av regeringsprotokoll denna dag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>På
regeringens vägnar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>THORBJÖRN
FÄLLDIN</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:210.0pt'><span style='font-family:Verdana'>HÅKAN
WINBERG</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Propositionens
huvudsakliga innehåll</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
propositionen föreslås skärpt lagstiftning mot häleribrotlslighel och
arbetsmiljöbrott. Förslagen bygger på promemorior som utarbetats av
brottsförebyggande rådet inom ramen för rådets översyn av lagstiftningen mot
den organiserade och den ekonomiska brottsligheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
brottsbalken krävs för straffansvar för häleri eller häleriförseelse att
åklagaren förmår visa att den sak åtalet gäller har frånhänts rätte ägaren
genom brott. Kravet på styrkt förbrott kan i rättstillämpningen ibland leda
till stötande resultat. Med hänsyn härtill föreslås i proposifionen att
häleri-paragrafen kompletteras med en ny straffbestämmelse utan delta krav.
Straffansvar föreslås sålunda inträda även för den som förvärvar eller, på sätt
som är ägnat att försvåra ett återställande, mottar något som skäligen kan
anlas vara frånhänt annan genom brott. Som ytterligare förutsättning för
straffbarhel föreskrivs alt befattningen med godset har sketl i näringsverksamhet
eller som led i en verksamhet som bedrivs vanemässigl eUer annars i större
omfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ändringen
i brottsbalken innebär vidare alt egendom som har förvärvats eller mottagits
under förhållanden som medför ansvar enligt den nya straffbestämmelsen kan tas
i förvar enligt lagen (1974: 1065) om vissl stöldgods m. m. Förvarstagandet
innebär att egendomen säljs för del allmännas räkning, om inte ägaren blir känd
och gör anspråk på den.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
förelås att det nuvarande kravet på angivelse frän målsäganden för åtal vid
vållande till kroppsskada eller sjukdom upphävs när del gäller fall då skadan
eller sjukdomen har åsamkats målsäganden i verksamhei som arbetstagare.
Därigenom vidgas möjlighetema för de rätts vårdande myndigheterna att ingripa
mot arbetsmiljöbrott som förorsakat personskada.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagändringarna
föreslås träda i kraft den 1 Juli 1980.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>1
Riksdagen 1979180. I Saml. Nr 66</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:7.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:66</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i brottsbalken</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
7.0pt;margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrivs all 3 kap. 11 § och 9 kap. 6 och 7§§ brottsbalken skall ha nedan
angivna lydelse.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section4>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse 3 kap. 11§'</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section5>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
10.0pt;margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Misshandel,
som ej är grov och som icke förövats å allmän plals, eUer försök eller
förberedelse till sådant brott mä åtalas av åklagare allenast om målsägande
angiver brottet till åtal eller ock åtal finnes påkaUat ur allmän synpunkl.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section6>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vållande
lill kroppsskada eller sjukdom må, om brottet ej är grovt, åtalas av åklagare
endast om målsägande angiver brottet till åtal och åtal finnes påkallat ur
allmän synpunkl.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vållande
lill kroppsskada eller sjukdom må, om brottet ej är grovt, åtalas av åklagare
endast om målsäganden angiver brollet till åtal eller har åsamkats skadan
eller sjukdomen i verksamhei som arbetstagare och åtal finnes påkallat ur aUmän
synpunkl.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section7>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9 kap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:18.0pt;
margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>6§ Den som
köper någol, som är frånhänt annan genom brott, eller tillgodogör sig det
eller eljest därmed tager befallning ägnad alt försvåra dess återställande,
dömes för häleri lill fängelse i högsl två år eller, om gärningen är ringa,
lill böler eller fängelse i högsl sex månader. Detsamma skall gälla, om någon
bereder sig otillbörlig vinning av annans brottsliga förvärv, så ock om någon
genom krav, överlåtelse eller på annal dylikt sätt hävdar genom broll
tillkommen fordran.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section8>
<p class=MsoNormal style='margin-top:37.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Är brottet grovt, dömes lill fängelse, lägst sex månader
och högst fyra år.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För
häleri dömes likaledes den som i näringsverksamhet eller såsom led i en
verksamhet, som bedrives vanemässigl eller annars i större omfattning,
förvärvar eller, på sålt som är ägnat att försvåra ett återställande, mottager
något som skäligen kan antagas vara frånhänt annan genom brott.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Är brott som anges i första eller andra stycket grovt,
dömes lill fängelse, lägsl sex månader och högst fyra är.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section9>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Senaste lydelse 1974: 596.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section10>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section11>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:14.0pt;
margin-left:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:66</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section12>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section13>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
4.0pt;margin-left:142.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>7</span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section14>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Om gämingsmannen i fall
som i 6 § sägs icke insåg men hade skälig anledning antaga att brott förelåg,
dömes för häleri förseelse till böter eller fängelse i högst sex månader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
häleriförseelse skall ock dömas, om den, som på sätt i 6§ sägs medverkat vid
del brott varigenom egendomen frånhändes annan, ej insåg men hade skälig
anledning an-laga atl brott förövades.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Om gämingsmannen i fall
som i 6§ första stycket sägs icke insäg men hade skälig anledning antaga alt
brott förelåg, dömes för häleriförseelse lill böter eller fängelse i högst sex
månader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
häleriförseelse skall ock dömas, om den, som på sätt i 6 § första stycket
sägs medverkat vid del broll varigenom egendomen frånhändes annan, ej insåg
men hade skälig anledning antaga atl brott förövades.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section15>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag träder i kraft den 1 Juli 1980.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section16>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:76.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section17>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:66</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>4</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utdrag<br>
JUSTITIEDEPARTEMENTET</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>PROTOKOLL</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:187.0pt'><span style='font-family:Verdana'>vid
regeringssammaniräde 1979-10-25</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Närvarande:
statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Ullsten, Bohman, Mundebo,
Wikström, Friggebo, Mogård, Dahlgren, Åsling, Söder, Krönmark, Burenstam
Linder, Wirtén, Holm, Andersson, Boo, Winberg, Adelsohn, Danell</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Föredragande:
statsrådet Winberg</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lagrådsremiss
om ändring i brottsbalken</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:28.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>1
Inledning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Brottsförebyggande
rådet (BRJk) fick av dåvarande regeringen i december 1977 i uppdrag all göra
en översyn av lagstiftningen mot den organiserade och den ekonomiska
brottsligheten. BRÅ har i enlighet med uppdraget bildat en styrgrupp och olika
arbetsgrupper. Vid sidan av arbetsgmpperna har en särskild handläggare i BR/v
haft till uppgifl alt undersöka fömtsättningarna för ätgärder på områden som
kan hänföras till ekonomisk kriminalitet utan alt falla in under de särskilda
arbetsgruppemas verksamhetsfält.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>En
av arbetsgrupperna, arbetsgruppen mot organiserad brottslighet, lade i
september 1978 fram promemorian (BRÅ PM 1978: 1) Sakhäleri m.m. På förslag av
styrgruppen överlämnade BRÅ i oktober 1978 promemorian till
justitiedepartementet. I promemorian föresläs lagstiftning i syfte alt försvåra
avsättningen av stöldgods. I detla hänseende föreslås att det nuvarande kravet
på styrkt förbrott vid häleriförseelse enligt 9 kap. 7 § brottsbalken (BrB)
slopas i vissa fall. Utgångspunkten bör enligt arbetsgruppen i SläUet vara alt
det är straffbart att förvärva eller mottaga egendom under sådana
omständigheter att det föreligger skälig anledning an-laga alt del är fråga om
stöldgods. I enlighet med den föreslagna ändringen i BrB föreslås vidare en
ändring i lagen (1974: 1065) om visst stöldgods m. m. (slöldsgodslagen) av
innebörd all egendom som har förvärvats eller mottagits under omständigheter
som nyss sagls fär tas i förvar. Slutligen rekommenderar arbetsgruppen att
statsmaktema på nytt prövar frågan om en inskränkning av möjlighetema till
godlrosförvärv belräffande stöldgods. Till protokollet i detta ärende bör
promemorian fogas som bilaga 1.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
häleribrottsUghetens utbredning, gällande rätt, tillämpning-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section18>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section19>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:66</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>en
av denna samt arbetsgruppens närmare överväganden hänvisas lill promemorian.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Efter remiss har yttranden
över promemorian avgetts av Justitiekanslern (JK), riksåklagaren (RÅ),
hovrätten över Skåne och Blekinge, rikspolisstyrelsen, kommerskollegium,
förmögenhetsbrottsulredningen (Ju 1976:4), konsumentverket, Stockholms och
Göteborgs tingsrätter, polisstyrelserna i Stockholms, Göteborgs och Malmö
polisdistrikt, länsstyrelsen i Östergötlands län, Folksam, Föreningen Sveriges
polischefer, Föreningen Sveriges åklagare. Svenska Försäkringsbolags
riksförbund. Motorbranschens riksförbund, Sveriges advokalsamfund, Sveriges
domareförbund, Sveriges industriförbund, Sveriges köpmannaförbund, Sveriges
vambelånares riksförbund och Tjänstemännens centralorganisation (TCO).</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Remissinstansema har
överlämnat yttranden, RÅ från överklagarna i Stockholms, Göteborgs och Malmö
åklagardistrikt samt länsåklagarna i Örebro, Uppsala och Gävleborgs län,
kommerskollegium från Slockholms och Skånes handelskammare, handelskammaren för
Örebro och Västmanlands län samt Västerbottens handelskammare, länsstyrelsen i
Östergötlands län från polisstyrelserna i Nortköpings och Motala poUsdistrikt
saml Svenska Försäkringsbolags riksförbund från Svenska Stöldskyddsföreningen.
Sveriges industriförbund har instämt i det yttrande som har avgetts av Sveriges
köpmannaförbund.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>En
sammanställning av remissyttrandena bör fogas till protokollet i della ärende
som bilaga 2.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Den särskilda
handläggaren har kartlagt ekonomisk brottslighet på arbetsmiljöområdet och i
december 1978 lagt fram promemorian (BRÅ PM 1978:7) Åtalsprövning vid vållande
till kroppsskada m.m. Promemorian har på förslag av styrgmppen av BRÅ
överlämnats till Justitiedepartementet. I promemorian föreslås upphävande av
det nuvarande kravet i 3 kap. 11 § andra stycket BrB på angivelse från
målsäganden för åtal vid vållande till kroppsskada eller sjukdom, som inte är
grovt brott. Därmed blir det möjligt för åklagare att väcka åtal för sådant
brott, när åtal är påkallat ur allmän synpunkt. Promemorian bör fogas till
protokollet i delta ärende som bilaga 3.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Beträffande nuvarande
ordning och de närmare överväganden som har gjorts i promemorian hänvisas till
denna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Efter
remiss har yttranden över promemorian avgetts av RÅ, hovrätten över Skäne och
Blekinge, rikspolisstyrelsen, socialstyrelsen, arbetarskyddsstyrelsen, statens
industriverk, länsstyrelsen i Kopparbergs län, Stockholms och Malmö
tingsrätter, åklagarmyndighetema i Stockholms och Luleå åklagardistrikt,
polisstyrelsema i Göteborgs och Norrköpings polisdistrikt, yrkesinspektionen i
Stockholms, Jönköpings, Örebro och Umeå distrikt, statens elektriska
inspektion, nedre norta distriktet. Svenska kommunförbundet.
Landstingsförbundet, Svenska arbetsgivareföreningen (SAF), Landsorganisationen
i Sverige (LO), TCO, Cenlralorgani-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section20>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section21>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:66</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>6</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>salionen
SACO/SR, Sveriges domareförbund, Föreningen Sveriges åklagare. Föreningen
Sveriges polischefer, Sveriges advokatsamfund samt Sveriges industriförbund.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>RÅ
har överlämnat yttranden från överåklagarna i Stockholms, Göteborgs och Malmö
åklagardistrikt saml länsäklagarna i Kalmar län. Älvsborgs län och
Västerbottens län.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>En
sammanställning av remissyttrandena bör fogas fill protokollet i delta ärende
som bilaga 4.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
avser atl nu ta upp till behandling frågan om lagstiftning på gmnd av de nämnda
BRÅ-promemorioma.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2
Sakhäleri m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.1
Allmänna synpunkter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
häleri förstås enligt 9 kap. 6 § BrB att köpa något som är frånhänt annan genom
ell brott eller tillg:odogöra sig det eller annars ta sådan befattning med det
som är ägnad att försvåra dess återställande. Häleri kan även beslå i all någon
bereder sig otillbörlig vinning av annans brottsliga förvärv liksom alt någon
genom krav, överlålelse eller på annat sådant sätt hävdar en fordran som har
tillkommit genom brott. Om gämingsmannen inte insåg men hade skälig anledning
anta att brott förelåg, kan han enligt 9 kap. 7 § BrB dömas för
häleriförseelse. I stöldgodslagen finns bestämmelser om förfarandel i fall där
egendom som har ätkommils genom brott anträffas men ägaren inte är känd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Häleribrottsligheten
är f.n. omfattande. Den inledningsvis nämnda arbetsgruppen beräknar all
stöldgods med ett marknadsvärde som uppgår till ca 1 miljard kr. omsätts
årligen i vful land. Mellan 200 och 300 milj. kr. om årel betalas enligt samma
beräkningar pä den svarta marknaden för denna egendom. Häleriverksamheten kan
enligt arbetsgmppen också antas öka i takt med tiUgreppsbrottsligheten. Det
innebär att antalet sådana häleribrott som baseras pä stölder av mera
yrkesmässigt verksamma brottslingar år 1977 kan beräknas ha varit 30-50 procent
högre än år 1970.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbetsgmppen
påpekar vidare att goda hälerimöjligheter är en inte obetydlig orsak i sig
till tillgreppsbrottslighet. En effektiv hälerilsstiftning i förening med
aktiva ingripanden från polisens och andra samhällsorgans sida kan därför bidra
till att vända den sedan snart tre decennier stigande kurvan över
tiUgreppsbrott. Som exempel på sådana ingripanden nämner arbetsgmppen den
lagstiftning om skärpta permissionsbestämmelser för ett särskill brotlsbenäget
kriminalvårdsklientel som trätt i kraft den 1 Januari 1979 (prop. 1978/79:62,
JuU 1978/79:15, rskr 1978/79:90).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
den tecknade bakgrunden granskar arbetsgmppen tiUämpningen av bestämmelserna om
häleri och häleriförseelse i 9 kap. 6 och 7 §§ BrB samt 1 § stöldgodslagen.
Granskningen mynnar ut i förslag till ändringar i BrB</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section22>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:2.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section23>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:66</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>7</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>och
slöldgodslagen. Arbetsgruppen behandlar vidare i promemorian möjligheten all
göra godtrosförvärv av lösöre, märkning av stöldbegärlig egendom och särskild
kontroll av vissa branscher.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Promemorian
har fatt ett övervägande positivt mottagande under remissbehandlingen. Atl det
föreligger ett behov av ytterligare åtgärder mol häleribrottsligheten
understryks av en nära nog enhällig remissopinion. De föreslagna ändringama i
BrB och slöldgodslagen tillstyrks av flertalet instanser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
enligt min mening har arbetsgruppen övertygande visat alt åtgärder bör vidtas
mol den omfattande och av alll atl döma ökande häleriverksamheten. All så sker
har betydelse på flera sätt. Genom alt man aktivt motverkar hanteringen av
stöldgods avhålls fler människor från att befatta sig med sådant gods.
Försämrade möjligheter atl avsälla stöldgods kan i sin lur väntas dämpa sådan
tillgreppsbroltslighet där gämingsmannen inte stjäl för egen konsumtion. Det
lorde nämligen vara uppenbart att häleriverksamheten utgör grundvalen för en
belydande del av den professionella förmögenhetsbrottsligheten och då särskilt
stöldbrottsligheten. Bland skadeverkningama av häleribroltsligheten bör vidare
särskill uppmärksammas alt en betydande del av lillgreppsbrotten lorde begås
av missbrukare av beroendeframkallande medel, som genom förekomsten av häleri
verksamhet erhåller medel att fortsätta missbruket. Med hänsyn till de direkta
och indirekta skadeverkningar som i enlighel härmed vållas av
häleri-brottsligheten framstår del som angelägel atl de möjligheter som kan
föreligga alt förslärka rättsväsendets insatser mot sådan brottslighet las
tillvara.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
delar arbetsgruppens och de flesta remissinstansemas uppfattning atl
erfarenheterna från tillämpningen av bestämmelserna om häleri och häleri
förseelse i BrB och av slöldgodslagen är sådana atl en lagändring bör vidtas.
Jag återkommer till dessa frågor i följande avsnitt (2.2 och 2.3).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
delta sammanhang vill Jag la upp de övriga frågor som arbetsgruppen berör,
först frågan om godtrosförvärv av lösöre.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
en person överlåter en sak utan atl ha rätt att förfoga över den och
förvärvaren inte känner till eller har anledning att räkna med atl det
förhäller sig pä detta sätt, uppstår en konflikt mellan den ursprunglige
ägarens och den godtroende förvärvarens anspräk pä saken. Denna konflikt
brukar lösas efter någon av två olika huvudlinjer, enligt exstinktionsprincipen
eller enligt vindikationsprincipen. Exstinktionsprincipen innebär, att den
godtroende förvärvarens intresse ges företräde och att den ursprunglige ägaren
inte kan få tillbaka egendomen utan lösen. Äganderätten Ull saken anses
nämligen ha övergått till förvärvaren på gmnd av godtrosförvärvet.
Vindikationsprincipen däremot gynnar den urspmnglige ägaren genom att denne ges
rätt att få tiUbaka saken frän den godtroende förvärvaren utan att behöva
betala någon ersättning till denne.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section24>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section25>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:66</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>8</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Svensk
rält bygger på exstinktionsprincipen. Sålunda gäller alltsedan mitten av
1800-talet att godlrosförvärv kan göras även belräffande stöldgods.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbetsgmppen
konstaterar atl frågan om en omprövning av reglerna rörande godtrosförvärv av
lösöre var aktueU under hela 1960-lalet och början av 1970-talel.
Utgångspunkten var då att man ville försöka nå nordisk rättslikhet på området.
Med anledning av en hemställan från nordiska rådets presidium tUlkallades i
detta syfte en utredningsman i vart och ett av de nordiska ländema utom Island.
Den svenske utredningsmannen avlämnade betänkandet (SOU 1965:14)
Godtrosförvärv av lösöre. Sedan det emellertid visat sig atl någon samnordisk
lagstiftning inte skulle komma tiU stånd, ansågs del från svensk sida inte
föreligga någol behov all gä vidare med detla lagstiftningsärende. Vid den
tidpunkt när regeringen beslöt atl avskriva lagstiftningsärendet från vidare
handläggning - september 1973 - hade ärendet framskridit så långt atl man inom
Justitiedepartementet hade utarbetat elt utkast lill lagrådsremiss med förslag
lill lag om godlrosförvärv av lösöre. En ny lag om godlrosförvärv av lösöre har
härefter antagils i Norge och nyligen trätt i krafl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänsyn bl. a. tiU tillgreppsbroltslighelens utveckling under senare år väcker
arbetsgmppen frågan om inte en försiktig nedtoning av exstinktionsprincipen i
vissa fall skulle förstärka den eftersträvade allmänprevenliva effekten av de
föreslagna ändringama i BrB och stöldgodslagen. Den som tvekar om ett
'Törmånligl erbjudande" får enligt arbetsgmppen ytterligare anledning att
avstå från affären, om han vet att han inte kan göra elt godtrosförvärv utan
måste lämna ifrån sig egendomen för den händelse det visar sig vara fråga om
stöldgods.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbetsgmppen
anser därför att tiden nu kan vara mogen för statsmakterna att
fömtsättningslösl pröva om den nuvarande ordningen bör ändras bl.a. för atl
bättre tillgodose kriminalpoUtiska önskemål. Härvid pekar arbetsgmppen på -
utan att själv ta ställning - att man kan välja mellan en rad mer eller mindre
långt gående alternativ. I enlighet med förslag av arbetsgmppen har det nyss
nämnda utkastet tiU lagrådsremiss, vilket fogats till promemorian som bilaga,
remissbehandlats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Tanken
att i brottsbekämpningens intresse modifiera möjligheterna att göra
godtrosförvärv av stöldgods har fått stöd av åtskUliga remissinstanser. Röster
som är kritiska mol lagsliftning i ämnet saknas dock inte. Bland de instanser
som intar en positiv hållning varierar uppfattningen om hur långt man bör gå
när del gäller atl modifiera exsfinktionsprincipen. Några uttalar sig liU
förmån för innehåUet i utkastet lill lagrådsremiss, andra ansluter sig till
principerna i betänkandet (SOU 1965: 14) Godtrosförvärv av lösöre och en tredje
gmpp menar atl den nya norska lagsliflningen i ämnet utgör en lämplig förebild
(se närmare bil. 1 avsnitt 3.3 och 7.5). Även andra lösningar förordas.
Huvuddelen av de positivt inställda remissinstansema begränsar sig dock till
alt instämma i rekommendationen</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section26>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section27>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:66</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>9</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>alt
ändra reglerna så alt de bidrar lill atl molverka slöld- och häleribrotlslighel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del villjag anföra följande. Del lagförslag som ingår i justitiedepartementets
utkast Ull lagrådsremiss beträffande godtrosförvärv av lösöre skiljer sig från
innehållet i gällande rätt i huvudsak på två punkler. För det första begränsas
rätlen för den som har blivit frånhänd egendom genom brott atl mol lösen återfå
denna från godtroende förvärvare lill de fall, där frånhändandet har sketl
genom stöld eller annat tillgreppsbrott. F. n. gäller att lösningsrätt gentemot
godtroende förvärvare alltid föreligger, när egendom har frånhänts någon genom
brott, alltså även t.ex. genom förskingring. Den andra avvikelsen innebär
snarast ett klarläggande. Enligt gällande rätl är det inte klart hur
lösenbeloppet skall beräknas när lösningsrätt finns, dvs. om lösenbeloppet
skall motsvara egendomens värde vid inlös-ningslillfället (värdeprincipen)
eller det vederlag förvärvaren kan ha utgelt (vederlagsprincipen). I
lagförslaget slås fast all vederlagsprincipen skall gälla såsom huvudregel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
viU vidare erinra om att riksdagen under senare tid vid flera tillfällen,
senast är 1977 (LU 1976/77: 16, prol. 1976/77:84 s. 89) har avslagit motioner
med krav på en ändring av principerna för godtrosförvärv av stöldgods. Enligt
min mening står det också klart att en ändring av rättsläget i enlighet med
utkastet till lagrädsremiss knappast skuUe fä någon kriminalpolitisk
betydelse. För att nå en sådan effekt torde krävas att man gör kraftigare
avsteg från nu gällande regler i riktning mot vindikationsprincipen
beträffande stöldgods. En möjlighet är här att inte aUs medge att stöldgods
blir föremål för godlrosförvärv, någol som gäller i Danmark, Finland och Norge.
En annan utväg skulle kunna tänkas vara atl, i enlighet med vad som föreslogs i
betänkandet SOU 1965: 14, ålägga förvärvare av stöldgods alt bevisa alt han med
skälig noggrannhet har undersökt överiåtarens åtkomst. Tillräckligt underlag
för att i förevarande lagstiftningsärende föreslå så stora ändringar i
rättslägel beträffande godtrosförvärv som de senast beskrivna finns dock inte
enligt min mening. I sammanhanget bör anmärkas alt del i nuvarande rättspraxis
finns en klar tendens alt ålägga köparen en förhållandevis långtgående
undersökningsplikt i fråga om vissa slag av stöldbegäriig egendom, i synnerhet
motorfordon. Frågan om en ändring i den aktuella regleringen, som givetvis har
fler aspekter och rymmer fler problem än Jag här har nämnt, får därför
övervägas vidare i lämpligt sammanhang. Erfarenhelema av den nyligen införda
norska lagstiftningen i ämnet kan också ge anledning lill nya nordiska
överläggningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
annan fråga som arbetsgruppen tar upp avser märkning av stöldbegäriig egendom.
Arbetsgmppen erinrar om alt polisen sedan några år bedriver godsspaning med
hjälp av elt centralt godsregister för hela landet. Erfarenheterna av registret
är goda. Godsspaning anses vara en av de mest resultatgivande
verksamhetsgrenama i kriminalpoli-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section28>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section29>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:66</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>10</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>sens arbete. Men det råder enligt arbetsgruppen inget
tvivel om atl polisens spanings- och utredningsverksamhet påtagligt skulle
underlättas, om stöldbegärlig egendom mera allmänt hade en bestämd och varaktig
idenli-letsmärkning i form av tillverkningsnummer, gravyr eller annat unikt kännemärke.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arbetsgruppen upplyser alt polisen har fört förhandlingar
med olika branschorganisationer i syfte att få lill ståni' varaktig märkning i
ökad utsträckning av stöldbegärlig egendom. Från näringslivet har man varit
obenägen all åta sig ökad märkning. Bl. a. har man hävdat all märkningen för
att få någon effekl bör kombineras med alt tillverkningsnumrel bokförs och alt
fortlöpande anteckningar förs om hur godset vandrar från tillverkare till
grossist och detaljist osv. Sådana fortlöpande noteringar medför betydande
administrativa kostnader, som med all sannolikhet överstiger kostnaderna för
svinnel på grund av stölder från lagren. I ljuset av de förhandlingar i ämnet
som sålunda har förekommit och de skäl som kan anföras mol en så omfallande
administrativ apparat som skulle behövas anser sig arbetsgruppen inte kunna
förorda atl tillverkare av särskilt stöldbegärliga varor genom lagstiftning
åläggs skyldighel alt på lillverkningssta-diel varaktigt märka dessa. Del får
enligt arbetsgruppen i stället t.v. ankomma på konsumenterna all svara för
märkningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arbetsgruppens slutsats atl lagstiftning om märkning av
kapitalvaror f n. inte bör tillgripas godtas eller lämnas ulan erinran av
nästan alla remissinstanser. Även Jag har samma uppfattning. De fortsatta
ansträngningarna för ökad märkning får Uksom hittills bygga på upplysning och
frivillig medverkan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Från kriminalpolitisk synpunkt är det otvivelaktigt en
fördel om man vid tillverkningen inom olika branscher strävar efler alt i all möjlig
utsträckning ge olika slöldbegärliga varugrupper tillverkningsnummer eller
annat kännemärke. Även om fortlöpande redovisning av varans väg från tillverkare
till konsument inte kommer lill stånd, kan märkningen vara värdefull. Den som
köper en vara kan anteckna tillverkningsnumrel och uppge del för polisen, för
den händelse varan senare skulle bli stulen. Jag noterar därför med
tillfredsställelse att Sveriges köpmannaförbund i sitl remissvar anger atl
överläggningar i syfte atl öka märkningen av stöldbegäriig egendom fortsätter
inom berörda branscher.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid sidan av märkning i lillverkningsledet måsle sådan
märkning uppmuntras som sker av konsumenlema själva. Jag ser det därför som
värdefullt atl arbeiei från BRÅ:s, polisens och försäkringsbranschens sida på
alt upplysa allmänheten om märkningens betydelse för att klara upp brott -och
därigenom indirekt för alt motverka nya tillgrepp av märkta varor -fortsätter.
För polisens del inbegrips detta arbete i den brottsförebyggande verksamhei som
sedan den I Juli 1979 har förankrats fastare i organisationen genom alt
särskilda rotlar för ändamålet har bildats i de största polisdistrikten. Jag
vill i sammanhanget erinra om att 1975 års polisutredning i</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section30>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section31>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:66</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>11</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>sitt
principbetänkande (SOU 1979: 6) Polisen (s. 142) har framhållit angelägenheten
av atl polisens brotlförebyggande insatser fortlöpande utvärderas, så att de
såvitt möjligt kan styras till de områden där effekterna kan väntas bli mest
positiva.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bland
övriga åtgärder mot häleribrottsligheten under senare tid bör nämnas den
informationskampanj på temat häleri-slöld-snalteri som under våren 1978
genomfördes av BRÅ på uppdrag av justitiedepartementet. Kampanjen har omfattat
bl. a. affischering och annonsering saml kortfilmer och inslag i
televisionsprogram. Syftet har varit atl påverka allmänhetens inställning till
häleri genom alt sprida kunskap om dessa brott liksom deras konsekvenser för
samhället och den enskilde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbetsgruppen
diskuterar avslutningsvis frågan om del föreligger behov av ökad kontroll av
vissa branscher. Härvid åsyftas skrot-handel, pantlånerörelse och tiUfällig
handel. Arbetsgruppen konstaterar atl skrolhandeln är föremål för särskild
ulredning (skrolhandelsulredningen, H 1974:04) och alt några brister i den rättsliga
regleringen av pantlånerörelser såvitt är känt inte har framkommil. När det
gäller lillfällig handel anmärker arbetsgmppen atl regeringen nyligen (prop.
1977/78: 186 s. 66) har gett uttryck för uppfattningen att det - mot bakgmnd av
den förhållandevis korta tid som lagen (1975:985) om tillfällig handel har
tillämpats -fär anses vara för tidigt alt la upp frågan om en översyn som berör
behovet av en allmän reglering inom den tillfälliga handelns område. Arbetsgmppen
har därför inte funnit anledning all föreslä lagstiftningsåtgärder belräffande
de angivna typerna av verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
arbetsgruppen har uttalat om kontroll av vissa branscher har under
remissbehandlingen kommenterats i huvudsak bara av de instanser som avstyrker
förslaget till ändring i BrB. Dessa instanser pekar på möjligheten atl i
stället göra ändringar i näringslagsliftningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
vad arbetsgmppen har anfört vill Jag för egen del foga den upplysningen alt
skrolhandelsulredningen numera har avgett betänkandet (Ds H 1978: 5) Handeln
med skrot och handeln med begagnade varor. Belänkandet, som har
remissbehandlats, övervägs f. n. inom handelsdepartementet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
Jag tidigare har nämnt avser Jag att föreslå en ändring i BrB med utgångspunkt
i arbetsgmppens förslag. Någon anledning att i detta sammanhang dessutom gå in
på frågan om ändringar i den rättsliga regleringen av de verksamhetsområden som
arbetsgmppen nämner finner Jag på de av arbetsgmppen åberopade skälen inte
föreligga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.2
Brottsbalken</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Reglema
i BrB om straff förden som genom stöld, bedrägeri, förskingring eller annat
brott frånhänder någon en sak kompletteras som förut har angetts med
bestämmelser om straff för den som efter brottet tar sådan befattning med saken
att det blir svårare för ägaren aft fä tillbaka den. Den</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section32>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section33>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:66</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>12</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>som
gör sig skyldig till sådan befattning skall enligt 9 kap. 6 § BrB dömas för
häleri, om han visste att saken var frånhänd någon genom broll. Om han inte
insåg detta men hade skälig anledning atl anla alt brott förelåg, skall han i
stället enligt 9 kap. 7§ BrB dömas för häleriförseelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
är den nu beskrivna typen av häleri — befattning med en olovligen åtkommen sak,
sakhäleri - som behandlas av arbetsgruppen. Häleri, som består i att göra en
otillbörlig vinning av annans brottsliga förvärv, vinningshäleri, eller atl
hävda en genom brott tillkommen fordran, fordringshäleri, tas inte upp i detla
sammanhang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbetsgruppen
har funnit att kravet vid häleri och häleriförseelse på styrkt förbrott ibland
leder lill olämpliga konsekvenser. Kravel innebär all en åklagare i ett
hälerimål måsle visa att den egendom åtalet gäller har frånhänts annan genom
brott. Enligt arbetsgruppen är emellertid situationen inte sällan den att
egendomen inte kan härledas lill viss brottsplats eller målsägande. Arbetsgruppen
nämner bl.a. följande exempel. Polisen har vid husrannsakan hos någon som
misslänks för brott beslagtagit en mängd föremål som inte gärna kan ha
förvärvats på ell legalt sätl. Del kan t. ex. röra sig om flera
bilradioapparaler med avklippta sladdar eller flera dyrbara dampälsar hos en
ensamstående man utan kända inkomster. Bostadsinnehavaren förnekar emellertid
stöld och gör gällande att han har köpt godset av en okänd. Egendomen kan som
nämnts inte härledas till någon anmäld slöld. Om åtal väcks mot
bostadsinnehavaren för häleri eller häleriförseelse i en situation som denna,
frikänns han inte sällan därför att förbrott inte anses styrkt. Som en följd
härav återlämnas den i beslag tagna egendomen lill honom. Stöldgodslagen som
ger möjlighet att ta i förvar egendom som har ätkommils genom brott är nämligen
inte tillämplig i den uppkomna situationen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
atl täppa till den angivna luckan i lagstiftningen föreslår arbetsgruppen en
skärpning på del sättet alt kravel pä styrkt förbrott vid sakhäleriför-seelse
slopas i vissa fall. Utgångspunkten för den aktuella straffrättsliga
regleringen bör enligt arbetsgmppen i stället vara alt del är straffbart att
förvärva eller motta egendom under sådana omständigheter alt del föreligger
skälig anledning antaga att det är frågaom stöldgods. Föratt krelsen av de
därigenom kriminaliserade gärningarna inte skall bli alltför vid föreslås som
förutsättning för att straffansvar skall inlräda att gämingen sker i utövning
av näringsverksamhet, vanemässigl eller eljesl i större omfattning eller avser
särskilt värdefull egendom. Därigenom markeras atl bestämmelsen tar sikte
framförallt på "yrkes- och vanehälare". Med hänsyn härtill föreslår
arbetsgruppen också alt straffmaximum för häleriförseelse höjs från nuvarande
sex månaders fängelse till fängelse i två år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbetsgruppens
förslag lill ändring i BrB har i huvudsak tillstyrkts av de flesta
remissinstanserna. Förmögenhetsbrottsulredningen, konsumentverket och Sveriges
domareförbund har dock avstyrkt förslagel. Flertalet remissinstanser har också
godtagit arbetsgruppens närmare avgränsning</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section34>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section35>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:66</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>13</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>av
det straffbara områdel. I denna fråga har även förts fram önskemål om en annan
gränsdragning, både i utvidgande och inskränkande riktning. Enligt en gmpp
remissinstanser slutligen bör de gärningar som arbetsgruppen sålunda har
föreslagit kriminaliserade inte betecknas som häleriförseelse ulan las upp
inom ramen för ell nylt broll i BrB.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del anserjag, i likhet med flertalet remissinstanser, att arbetsgruppen
övertygande har visat att kravet på styrkt förbrott i straffbestämmelserna om
häleri och häleriförseelse kan leda till olyckliga resultat i
rättstillämpningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Visserligen
är, som har framhållits av en remissinstans, inte kravet atl förbrott skall vara
styrkt atl fatta så atl de exakta omständigheterna under vilka egendomen har
frånhänts den rätte ägaren måste vara utredda. En domslol kan således vid en
samlad bedömning av omständigheterna i målet - godsets slöldbegärliga art,
mängden av gods, avsaknaden av trovärdig uppgifl från innehavaren om hans
åtkomst etc. - finna utrett alt den egendom som avses med åtalet måsle ha
frånhänts annan genom broll. RÅ har i sill remissvar också givit exempel på att
så sker i rättstillämpningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är å andra sidan uppenbart att en åklagare eller en domstol många gånger, trots
atl omständighetema talar mol den som innehar viss egendom, inte kan helt
utesluta att etl förbrott över huvud taget inte har förekommit. En annan
möjlighet som det inte heller kan bortses från är alt det visserligen är fråga
om stöldgods men atl godset efter tillgreppet har överlåtits flera gånger och
all nägon som har förvärvat godset därvid har gjort ell godtrosförvärv. Till
följd av alt enligt svensk rätt äganderätten anses övergå till godtroende
förvärvare blir nämligen häleriansvar uteslutet vid en försäljning från denne
eller en försäljning i senare led och della även om köparen skulle känna till
att godset ursprungligen var stulet. Att domstolarna i allmänhet bl.a. på grund
av de nämnda möjligheterna är försikliga när det gäller alt finna kravet på
förbrott styrkt vitsordas också under remissbehandlingen nästan enstämmigt från
äklagarhåll. Den rättstillämpning som i enlighel härmed har utbildat sig
inverkar i sin tur helt naturligt vid polisens bedömning i fråga om
prioritering av insatserna mol häleribrotlslighel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
förmån för en lösning som innebär alt kravel på styrkt förbrott slopas talar
således redan intresset av att effektivt kunna ingripa straffrättsligt i fall
där någon köper vad som i realiteten är stöldgods. Till detta kommer enligt min
mening den principieUa synpunkten atl det alllid är klandervärt att la
befattning med egendom under omständigheter som objektivt sett ger anledning
anta att godset har frånhänts annan genom brott. Del kan med fog hävdas att man
när det finns sädana omständigheter bör avstå från alt köpa en sak eller ta
annan befattning med den.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
nu nämnda skäl instämmer Jag i arbetsgruppens slutsats att bestämmelserna i
BrB om sakhäleri bör kompletleras med en straffbestämmelse för den som lar
befattning med egendom under omständigheter som ger skälig anledning anta att
godset har frånhänts annan genom brott.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section36>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section37>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:66</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>14</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
arbetsgruppen har anföri om att de ansvarsgrundande sätten atl la befattning
med egendom bör begränsas till förvärv och mottagande har allmänt godtagits
under remissbehandlingen. Även Jag ansluter mig lill den sålunda förordade
begränsningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbetsgruppens
förslag all inskränka det straffbara området ytterligare genom alt ställa upp
kravet atl gärningen skall ha skell i utövning av näringsverksamhet,
vanemässigl eller eljesl i större omfattning eller ha avsett särskill värdefull
egendom har fåll ett något blandat mottagande av remissorganen. Fiertalel har
dock tillstyrkt begränsningen. De instanser som har uttalat sig för ell vidare
tillämpningsområde har gjort främsl två invändningar. Inskränkningen sägs rimma
illa med del av arbetsgruppen deklarerade syftet att påverka den allmänna
inställningen till ifrågavarande gärningar. Vidare anses det vara svårt all i
praktiken bevisa alt en gärning har skett "vanemässigl".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
kan naturligtvis hävdas atl en viss motsägelse föreligger mellan å ena sidan
önskemålet att genom en strängare hälerilagsliftning hos allmänheten inskärpa
vikten av försiktighet i handel och vandel med egendom som kan misslänkas vara
stöldgods och å andra sidan de av arbetsgruppen föreslagna särskilda
begränsningarna. Klart är alt dessa begränsningar kan länkas leda lill att
vissa i och för sig straffvärda handlingar undgår bestraffning, bl.a. på grund
av bevissvårigheler. Med hänsyn till atl förslagel innefattar en principiell
nyhet ärjag f.n. dock inte beredd att föreslå en kriminalisering utan de
begränsningar som arbetsgruppen har förordat. Vad som framför allt är angelägel
att komma åt är otvivelaktigt den organiserade häleribrottsligheten. I likhet
med flertalet remissinstanser finner jag mig därför böra i huvudsak godta de
föreslagna begränsningarna till näringsverksamhet, vanemässighel, större
omfallning eller särskill värdefull egendom. På en punkt anser Jag dock all en
smärre ändring i förhållande lill arbetsgruppens förslag bör göras. Liksom
flera remissinstanser anserjag uttrycket "särskilt värdefull
egendom" mindre väl vall med hänsyn lill del slags transaktioner som den
nya bestämmelsen rimligen bör träffa. Det bör i del sammanhang som nu är
aktuellt vara tillräckligt att ange all del skall vara fråga om värdefuU
egendom. När erfarenhet vunnits av tillämpningen av de sålunda avgränsade nya
bestämmelserna bör frågan om en eventuell utvidgning av dem kunna bli föremål
för ytterligare överväganden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
frågan om innebörden av de nu aktuella inskränkande uttrycken, bl.a. uttrycket
"värdefuU egendom", återkommer Jag i specialmotiveringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
remissbehandlingen har också kritik riktats mot atl straffbestämmelsen
inbegriper fall där den som överlät eller överlämnade egendomen till den
misstänkte bevisligen var behörig att förfoga över denna. Härvid görs bl.a.
gällande all det inte är godtagbart att någon straffas för ett förvärv som är
civilrättsligt giltigt.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section38>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section39>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:66</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>15</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som Jag nämnde nyss är del enligt min mening alllid
klandervärt alt la befattning med en sak under förhållanden som objektivt sett
ger skälig anledning att anta atl den är stulen. Det är bl. a. mot denna
bakgrund förslagel att för vissa fall slopa kravet på styrkt förbrott skall
ses.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller förvärv från behörig person vill jag först
anmärka att arbetsgruppens straffbestämmelse givelvis inte träffar etl fall,
där förvärvaren redan vid köpet visste alt säljaren var behörig atl förfoga
över egendomen. Della gäller vare sig egendomen över huvud taget inte har
frånhänts någon genom brott eller etl godlrosförvärv har mellankommil och
utsläckt den ursprunglige ägarens rätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Annorlunda är situationen om förvärvaren vid köpet på
grund av föreliggande omständigheter hade skälig anledning anta atl saken var
stulen -och kanske själv trodde del - men del senare visar sig att säljaren var
behörig. Här kan man som arbetsgruppen säga att det för klandervärdhe-len i
köparens beteende är "i viss mån ovidkommande" atl överlålaren i
efterhand kan visas vara behörig, efiersom della för förvärvaren måsle framstå
som en ren slump.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Från den angivna utgångspunkten kan det sålunda sägas vara
följdriktigt atl arbetsgruppens förslag även omfattar den sist beskrivna
situationen. Som bl.a. förmögenhetsbrotlsutredningen har angett väcker
emellertid förslaget i denna del betänkligheter med hänsyn till att köparen
faktiskt gör etl förvärv som i och för sig är civilrättsligt giltigt. Det är
visserligen inte alldeles okänt i svensk rätt med kriminalisering av
civilrättsligt giltiga rättshandlingar. Självklart bör dock motsättningar
emeUan straff- och civilrätt om möjligt undvikas. Det skulle uppenbarUgen också
te sig stötande att straffa den som visar sig verkligen ha gjort ett
civilrättsligt giltigt förvärv. Jag anser det därför nödvändigt atl tillgodose
den kritik som har anförts mot tanken att låta även förvärv eller mottagande av
egendom från den som bevisligen var behörig atl förfoga över godset drabbas av
straff.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Två vägar att lösa det angivna problemet har anvisats av
remissinstanserna. Den ena, som har förordats av länsåklagaren i Uppsala län,
går ut på all en särskild åtalsprövningsregel införs enligt vilken åtal skall
få väckas bara när del är påkallat från allmän synpunkt. Den andra lösningen
som har föreslagils av flera remissinstanser, bl. a. Stockholms och Göieborgs
tingsrätter saml Sveriges advokalsamfund, skulle innebära all den nya straffbestämmelsen
utformas på etl sådanl säll att den misstänkte får möjlighet att själv bevisa
atl han har förvärvat eller mottagit egendomen från en behörig person.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För egen dd kanjag inte se alt det skulle innebära någon
verklig lösning av problemet att införa en åtalsprövningsregel. En sådan regel
skulle visserligen i praktiken kunna tillämpas så att åtal inte skulle väckas i
fall då den misstänkte under förundersökningen kan bevisa alt han har gjort etl
civilrättsligt giltigt förvärv. Om emellertid åtal har väckis och bevisningen
förebringas under rättegången, skulle domstolen inte ha möjlighet all fri-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section40>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section41>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:66</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>16</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>känna den tilltalade. En sådan ordning framstår enligt min
mening inte som tillfredsställande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den andra under remissbehandlingen föreslagna lösningen
ler sig mera ändamålsenlig från både principiella och praktiska synpunkler. Mot
denna kan, som domareförbundet har påpekat, den invändningen visserligen riktas
att den innefattar elt avsteg från principen alt beviskrav i regel inte läggs på
den tilltalade i ett brottmål. I BrB finns f n. etl sådant krav föreskrivet
endast i fråga om brottet förtal (5 kap. I § andra stycket BrB). Denna
invändning kan dock enligt min mening inte vara avgörande. Om man i
fortsättningen vill på en gång utvidga möjligheterna all på straffrättslig väg
beivra den organiserade brottsligheten och tillgodose rättssäkerhetens krav,
lorde det i viss utsträckning bli nödvändigt att söka nya vägar vid
kriminaliseringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Övervägande skäl talar alltså enligt min mening för att
utforma den nya straffbestämmelsen på elt sådanl sätt atl den ger möjlighet för
den misstänkte atl frila sig från ansvar, om han kan bevisa alt han förvärvat
eller mottagit egendomen från en behörig person.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del återstår härefter att ta ställning till om den nya
straffbestämmelsen bör konstrueras som etl nytt brotlsbalksbrott eller knytas
lill den nuvarande bestämmelsen om häleriförseelse. Arbetsgruppen har för sin
del förordat den senare lösningen bl. a. däiför alt gärningsbeskrivningen
under alla omständigheter måste få slora likheter med häleriregleringen och
konkurrensförhållandena mellan lagrummen på della sätl skulle komma till klarare
uttryck. Förslaget har tillstyrkts eller lämnais ulan erinran av flertalet
remissinstanser. Några instanser har dock uttalat sig för att man i stället bör
placera den nya straffbestämmelsen i en särskild paragraf i 9 kap. BrB. Olika
förslag på brotisbenämning har också lämnais.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om man bortser från de särskilda begränsningar av
kriminaliseringen som jag förut har föreslagit, kommer en straffbestämmelse av
den har förordade konstruktionen inte atl skilja sig från den nuvarande
bestämmelsen om häleriförseelse på annal sätt än atl den avser fall där
förbrott inte har bevisats. Del ligger därför enligt min mening närmast till
hands atl låla beteckningen häleriförseelse omfatta även gärningar som träffas
av den nya straffbestämmelsen samt atl placera denna i samma paragraf som den
som behandlar häleriförseelse. Jag förordar en lösning av angiven innebörd.
Lämpligen bör den nya regeln las in som etl nylt andra stycke i 9 kap. 7§ BrB.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Straffskalan för häleriförseelse - böler eller fängelse i
högst sex månader - bör omfatta också gärningar enligt den nya bestämmelsen.
Arbetsgmppen har föreslagit en särskild straffskala för grova brott med
avseende både på sådana brott som omfattas av nykriminaliseringen och på de
brott som enligt nuvarande terminologi utgör häleriförseelse. För egen del
anser jag dock att det skulle föra aUtför långt att införa en sådan
straffskala, något som f. ö. skulle leda till den från vedertagen terminologi
avvikande</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section42>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section43>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:66</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>sammanställningen "grov häleriförseelse". Jag
vill sålunda inte förorda att en särskild straffskala för grova brott införs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis innebär mitt förslag följande. Enligt 9
kap. 7 § försia siycket BrB gäller fn. all, om gämingsmannen i fall som avses
i6§ samma kapitel inte insåg men hade skälig anledning anta atl broll förelåg,
han döms för häleriförseelse lill böter eller fängelse i högsl sex månader. Denna
bestämmelse kompletteras nu med en regel av den innebörden atl gärningsmannen
skall dömas för häleriförseelse även i det fallet atl han hade skälig anledning
anta alt brott förelåg men del inte kan bevisas alt så var förhållandel. Vad
som har sagts nu skall dock gälla bara om gärningsmannens befallning med
egendomen har avsett förvärv eller mottagande samt befattningen har skett i
utövning av näringsverksamhet, vanemässigl eller annars i siörre omfattning
eller gällt värdefull egendom. Slutligen föreskrivs atl ansvar inte skall
ådömas den som kan bevisa atl egendomen inte hade frånhänts annan genom broll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.3 Stöldgodslagen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt stöldgod slagen kan egendom som har ätkommils genom
brott tas i förvar, när varken ägaren eller annan som har rätt lill egendomen
är känd. Lagen, som kan sägas komplettera bestämmelserna i 36 kap. BrB om
förverkande av utbyte av brott, lar sikte på två huvudfall. Etl är del s. k.
Ijuvgömmefallet, dvs. när stöldgods anträffas t. ex. i naturen och såväl den
brottslige som ägaren är okänd, ett annal när genom broll åtkommen egendom
anträffas hos gärningsmannen men egendomen inte kan återställas tiU
målsäganden eftersom det inte kan utredas vem denne är (1 § försia styckel).
Elt tredje fall som regleras i lagen är när ägaren eller annan rättsinnehavare
visserligen är känd men ingen av dem gör anspräk på egendomen (1 § andra
stycket). Lagen innebär all egendom som har tagits i förvar säljs om inte
ägaren eller annan rättsinnehavare blir känd och gör anspråk pä den.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tillämpningen av stöldgodslagen, som trädde i krafl den 1
juli 1975, har enligt arbetsgmppen lett till resultat som av många uppfattas
som stötande. Svagheten med regleringen anges av arbetsgruppen vara densamma
som beträffande häleribrolten, dvs. kravet på styrkt förbrott. Som exempel på
faU där den nuvarande regleringen kan leda till olämpliga resultat kan erinras
om de i avsnitt 2.2 beskrivna siluafionerna när polisen vid husrannsakan har
påträffat och beslagtagit gods som till stor del inte kan identifieras men som
det är ytterst osannolikt att innehavaren har förvärvat på ärligt sätt. Om
åklagare, eller efter åtal domstol, finner att förbrott inte är styrkt, skall
godset återlämnas till innehavaren. Det har i sådana situationer inte sällan
visat sig att denne är mycket angelägen om att fä kopior av beslagsprotokollet
och övriga handlingar för att på så sätt fä de åtkomsthandlingar beträffande
egendomen som han dittills har saknat. 2 Riksdagen 1979180. 1 SamL Nr 66</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section44>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section45>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:66</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>18</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbetsgruppen
har funnit del naturligt alt föreslå en sådan ändring i stöldgodslagen som
svarar mot den föreslagna ändringen i BrB. Egendom skall sålunda enligt
promemorieförslaget kunna las i förvar - förutom när förbrott är styrkt - även
när del är fråga om förvärv eller mottagande som har skett i utövning av
näringsverksamhet, vanemässigl eller eljesl i siörre omfattning eller har
avsett särskilt värdefull egendom och transaktionen har skett under
omständigheter som gav skälig anledning anla atl egendomen hade frånhänts
annan genom brott. Vidare bör enligt arbetsgruppen i lagen uttryckligen
föreskrivas att förvarstagande inte skall ske, om den som har egendomen i sin
besittning förmår visa att den som överlät eller överlämnade godset var behörig
all förfoga över delta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Promemorieförslaget
har tillstyrkts eller lämnats utan erinran av remissinstanserna med få
undantag. Även jag är ense med arbetsgruppen om att det är etl önskemål att
stöldgodslagens bestämmelser kan tillämpas i de av arbetsgruppen åsyftade
fallen. Med den konstruktion av den nya straffbestämmelsen i 9 kap. 7§ BrB som
jag nyss har föreslagit synes emellertid någon ändring i slöldgodslagen inte
behövas för att detta resultat skall uppnås. Det grundläggande rekvisitet i 1 §
slöldgodslagen - atl egendom anträffats som har ätkommils genom brott - är
nämligen tillämpligt även när brottet utgör häleri eller häleriförseelse (jfr
prop. 1974: 124 s. 52). Om kriminaliseringen av häleriförseelse nu utvidgas i
enlighel med milt förslag, blir därmed slöldgodslagen tillämplig även i vissa
fall när det inte kan bevisas huruvida förbrott föreligger eller ej, nämligen
när gärningsmannens befattning med egendomen har avsett förvärv eller
mottagande saml befattningen har skett i utövning av näringsverksamhet,
vanemässigl eller annars i större omfallning eller gällt värdefuU egendom.
Förmår emellertid innehavaren av godset visa atl hans fångesman var ägare lill
godset eller på annan grund hade rält alt förfoga över del, får egendomen inte
tas i förvar. Och har det redan skett, skall egendomen utlämnas så snart
bevisskyldighelen har fullgjorts. Skulle egendomen redan ha försålts när
beviskravet fullgjorts, skall i stället ersättning utgå (7 och 8§§ lagen /1974:
1066/ om förfarande med förverkad egendom och hittegods m.m.). Om det i det
särskilda fallet skuUe vara uppenbart obiUigt att ta egendomen i förvar, följer
av 1 § stöldgodslagen att sä inte skall ske.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänsyn tiU det anförda föreslår Jag aUtså inte någon ändring i stöldgodslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Regelmässigt
lorde fråga om lillämpning av slöldgodslagen i de fall som nu är aktuella komma
upp i samband med atl åtal för häleriförseelse väcks mot godsets innehavare.
Gör denne anspråk på egendomen, ankommer enligt 2 § slöldgodslagen prövningen
på allmän domstol och kan samordnas med behandlingen av brottmålet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
36 kap. 1 § BrB kan utbyte av brott enligt BrB som inte motsvaras av skada för
enskild förklaras förverkat. Egendom som har frånhänts annan genom brott kan
sålunda inte förklaras förverkad, eftersom utbytet i</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section46>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section47>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:66</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>19</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ett
sådant fall motsvaras av skada för enskild. Del utmärkande för de fall som den
nya straffbestämmelsen i 9 kap. 7 § BrB tar sikte på är att det inte kan
utredas om den aktuella egendomen har frånhänts annan genom brott eller inte.
Möjlighet torde därför saknas alt i här aktuella fall tillämpa BrB:s
förverkandebestämmelser vid sidan av stöldgodslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3
Åtalsprövning vid vållande till kroppsskada m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
senare tid har betydande ansträngningar lagts ner på alt reducera antalet
arbetsskador i vårt land. Den nya arbelsmiljölagen (1977: 1160) skall ses mot
bakgrund av dessa strävanden. Lagen bygger på tanken atl arbetsgivare och
arbetstagare skall samverka för att åstadkomma en god arbetsmiljö.
Arbetsgivaren har dock huvudansvaret för arbetsmiljön, däribland för
olycksfallsförebyggande åtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Trots
ansträngningarna för all skapa en säkrare arbetsmiljö är antalet yrkesskador
fortfarande högt. Varje år rapporteras i Sverige omkring 120.000 yrkesskador.
Orsakerna lill dessa varierar. Ofta rör del sig naturligt nog om fall som kan
karakteriseras som rena olyckhändelser. Ibland kan en yrkesskada förklaras med
den skadades egen försumlighet. Andra skador uppstår till följd av
arbetsgivarens brist på planering beträffande arbetsförhållandena. Inte sällan
kan man i samband med yrkesskador också notera all arbeiarskyddssiyrelsen
meddelat råd eller anvisningar lill förebyggande av skador av del aktuella
slaget, men atl råden eller anvisningarna inte har följts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
arbetsgivare som försummar arbelarskyddsfrågorna kan ådra sig skadestånd, om
hans försummelse förorsakar skada bland hans anslällda. Skadeståndsmöjligheten
torde lidigare ha bidragit till arbetsgivarnas inlresse all skapa en säker
arbetsmiljö. Parterna på arbetsmarknaden har emellertid för några år sedan genom
avtal om trygghelsförsäkring vid yrkesskada skapat en ordning som innebär att
den som i sill arbete drabbas av personskada får ersättning enligt
skadeståndsrätlsliga normer utan alt behöva visa att någon har varit försumlig.
Man kan därför säga atl skadeståndet har förlorat en stor del av sin foma
preventiva betydelse på delta område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbetsmiljölagsliftningen
innebär - med vissa undanlag - all ell direkt straffhot för brister i
arbetsmiljön inte inträder förrän tillsynsmyndigheten i det enskilda fallel meddelar
föreläggande eller förbud. Tillsynsmyndigheten har emellertid inte möjlighet
atl fortlöpande kontrollera alla arbetsplatser. Arbelarskyddslagsliflningens
ansvarsbestämmelser kompletteras därför av de mera generella slraffbuden i
BrB.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sålunda
kan den arbetsgivare som genom oaktsamhet förorsakar en arbetstagares död dömas
till ansvar enligt 3 kap. 7§ BrB för vållande lill annans död. Blir effekten
inte dödsfall men kroppsskada eller sjukdom.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section48>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section49>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:66</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>20</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>som
inte är ringa, kan oaktsamheten föranleda straffansvar enligt 3 kap. 8 § BrB
för vållande lill kroppsskada eller sjukdom. Redan framkallande av fara kan i
vissa fall föranleda straffansvar. Arbetsgivare som av grov oaktsamhet utsätter
arbetstagare för livsfara eller fara för svår kroppsskada eller allvarlig
sjukdom kan sålunda dömas enligt 3 kap. 9§ BrB lill ansvar för framkallande av
fara för annan. Straffansvaret kan i de nämnda fallen avse arbetsgivaren
personligen eller den som fär anses ha företrätt honom i den aktuella situationen.
Jag vill också påpeka att straffbuden inte alls är exklusivt lillämpliga i
förhåUandet arbetsgivare - arbetstagare ulan har en generell räckvidd. En slor
del av de åtal som väcks för vållande till kroppsskada föranleds exempelvis av
trafikolyckor. Det bör också nämnas atl med handling under vissa
förutsättningar kan Jämställas underlåtenhet att handla. Den straffbara
gärningen kan exempelvis bestå i underlåtenhet alt iaktta
arbelarskyddsföreskrifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Några
särskilda åtalsregler finns inte beträffande vållande lill annans död eller
framkallande av fara för annan. I motsats härtill gäller enligt 3 kap. 11 §
andra styckel all åtal för vållande till kroppsskada eller sjukdom fär, om
brottet inte är grovt, väckas endast om målsäganden anger brottet lill åtal och
åtal dessulom är påkallat ur allmän synpunkt. En sädan ordning förekommer i BrB
i övrigi endasl när del gäller förtal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beslämmelsen
i 3 kap. 8 § BrB om vållande lill kroppsskada eller sjukdom lillämpas relativt
sällan. År 1976 lagfördes endasl 132 personer för detla broll. Merparten av
dessa fall avsåg trafikolyckor. En inte ringa del av personema lorde vidare ha
lagförts för all de hade vållat personskada genom misshandel utan att skadan
var täckt av gärningsmannens uppsåt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
tredje kategori utgörs av dem som lagförts på gmnd av olycksfall i arbetslivet.
Beslämmelsen synes emellertid i mycket ringa grad tillämpas beträffande
arbetsskador. Det kan bero på alt den skadade arbetslagaren av olika skäl drar
sig för atl polisanmäla arbetsgivaren eller arbetskamrat i arbelsledande
ställning. Från allmän synpunkt är del emellertid många gånger önskvärt all
ansvarsfrågan prövas av domstol.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
denna bakgmnd föreslås i promemorian atl kravet i 3 kap. 11 § andra styckel BrB
på målsägandeangivelse utmönstras. För åtal för vällande till kroppsskada
eller sjukdom, som inte är ringa brott, bör det räcka att åtal är påkallat från
allmän synpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Här
kan skjutas in att, sedan promemorian lagts fram, förslag som överensstämmer
med promemorians har forts fram motionsvägen i riksdagen. Riksdagen har
avslagit förslagen med hänvisning tUl att regeringens prövning av
promemorieförslaget inte borde föregripas (JuU 1978/79:29).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
remissbehandlingen har hovrätten över Skåne och Blekinge avstyrkt förslaget,
medan Stockholms tingsrätt ansett att övertygande skäl inte anförts för det.
Polisstyrelsen i Norrköpings polisdistrikt har i första hand förordat andra
lösningar. Övriga remissinstanser har i princip ställt sig positiva lill
förslaget. Från flera håU hardock betonats alt den föreslag-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section50>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section51>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:66</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>21</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>na
lagändringen torde ha endast liten betydelse i kampen för förbättrad
arbetsmiljö. Flera instanser har också ifrågasatt vilka effekter lagändringen
kan komma alt få för andra lyper av broU som faller in under det aktuella
straffstadgandet. Några instanser har därför förordat att lagändringen endast
bör avse arbetsmiljöbrotl medan andra ansett att åtgärder i första hand bör
sättas in inom ramen för arbetsmiljölagens ansvarsbestämmelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del viU Jag erinra om att arbetsmiljölagen trädde i krafl så sent som den
1 Juli 1978. Frågan om en översyn av denna lagstiftning redan nu är därför inte
aktuell Ofr SoU 1979/80: 5). Della utgör å andra sidan inte hinder mot att
lagstiftningen på angränsande områden ses över i syfle atl förbättra
arbetarskyddet. Förslaget om en ändrad åtalsbestämmelse vid vållande till
kroppsskada eller sjukdom fär ses som exempel på detta.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Enligt min mening är det
uppenbart att en sådan ändrad ålalsregel kan leda till endast begränsade
förbättringar i arbetarskyddet. Kampen för en bättre arbetsmiljö är emellertid
så viktig att även en sådan begränsad effekt gör ändringen motiverad. I Ukhet
med flertalet remissinstanser anserjag därför att 3 kap. 11 § BrB bör ändras på
ett sådanl sätt all åtal för arbetsmiljöbrott av här aktuellt slag kan väckas
utan målsägandeangivelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
flera remissinstanser har påpekat skulle det emellertid få konsekvenser
utanför arbetsmiljöområdet, om kravet på målsägandeangivelse generellt
avskaffas vid vållande till kroppsskada eller sjukdom. En sådan lagändring
skulle visserligen inte fä betydelse i de vanligaste fallen, nämligen när
vällandet utgör en följd av vårdslöshet i trafik. I dessa situationer kan
nämligen redan nu åtal utan målsägandeangivelse väckas för båda brotten med
stöd av 20 kap. 4§ första stycket rättegångsbalken. Som bl. a. domareförbundet
har anmärkt torde man emellertid inte kunna bortse från en del andra fall, t.
ex. situationer när skada inträffar under lek eller idrott. Om kravet på
målsägandeangivelse generellt tas bort, skulle del uppkomma en skyldighet för
polismyndighet att inleda förundersökning så snart kännedom vunnits om ett
sådant faU, låt vara att undersökningen, om åtal inte anses påkallat från
allmän synpunkt, kan läggas ned genom beslut av åklagarmyndighet utan att
fullständig utredning har gjorts humvida brott föreligger eller inte.
Tillräckligt underiag saknas enligt min mening i förevarande ärende för att
genomföra en lagändring med så vittgående konsekvenser. Jag förordar därför en
lösning som innebär att kravet pä målsägandeangivelse bibehålls för fall där
målsäganden inte har åsamkats skadan eller sjukdomen i verksamhet som
arbetstagare hos annan. Åtal av åklagare för vållande av kroppsskada eller
sjukdom som inte utgör grovt brott bör i enlighet härmed fä väckas när åtal är
påkallat från allmän synpunkt och målsäganden antingen anger brottet tiU åtal
eller också har åsamkats skadan eUer sjukdomen i verksamhet som arbetstagare
hos annan. Till den närmare innebörden av den regel som jag sålunda förordar
återkommer Jag i specialmotiveringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nägra
remissinstanser tar upp frågan när åtal för vållande till kropps-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section52>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section53>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:66</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>22</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>skada
eller sjukdom skall anses vara påkallat från allmän synpunkl. Enligt min
uppfattning får vid denna prövning liksom i andra motsvarande sammanhang
bedömningen ske med hänsyn såväl till brottets art och straffets syfte som till
omsländighelema vid brottets begående (jfr JuU 1976/77: 11 s. 11). Mot bakgrund
av den vikt som arbetsmiljöfrågoma numera tillmäts torde det vara ställt utom
tvivel atl del förhållandet att arbetsgivaren har brutit mol en regel i
arbetsmiljölagstiftningen eller en föreskrift som har meddelats med stöd därav
utgör elt skäl för åtal. Med anledning av elt yttrande från polisstyrelsen i
Nortköpings dislrikl vill Jag erinra om att åklagaren anses ha befogenhet att,
under hänvisning till atl åtal inte är påkallat från allmän synpunkt, nedlägga
förundersökningen utan fullständig utredning huruvida brott föreligger eller
inte (jfr ILU 1960:28 s. 16).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
sammanhanget vill jag erinra om de insatser som görs för alt utbilda polismän,
åklagare och domare i handläggning av arbetsmiljöbrott. Inom åklagarväsendet
har nyligen genomförts fem kursserier i ämnet om vardera en vecka. I dessa kurser
dellog även representanter för domarkåren. Vidare kan nämnas all en arbetsgrupp
som har tillsalts av rikspolisstyrelsen i samråd med riksåklagaren har
utarbetat en handledning belräffande lagföring av arbetsmiljöbrotl.
Handledningen skall bl. a. tjäna som kurslitteratur i en redan schemalagd
utbildningsserie för brotlsutredare hos polisen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Slutligen
vill Jag med anledning av några remissyttranden erinra om all frågan om alt
införa ett straffrättsligt ansvar för Juridiska personer diskuteras i betänkandet
(Ds Ju 1978:5) "Företagsböter. En kartläggande undersökning av
korporativl ansvar" och den därtill anslutande departementspromemorian
(Ds Ju 1979: 10) "Företagsböter. Förslag till lagtexter".
Betänkandet och promemorian remissbehandlas f. n. Jag vill också nämna all
frågan om en effektivisering av vitesinstitutet utreds av en särskild kommitté
(Ju 1979:01).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4
Ikraftträdande</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
föreslagna lagändringarna bör träda i kraft den 1 Juli 1980.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5
Upprättat lagförslag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
enlighel med vad jag nu har anfört har inom Justitiedepartementet upprättats
förslag till lag om ändring i brottsbalken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Förslagel
bör fogas lill prolokollel i delta ärende som bilaga 5.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section54>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:31.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section55>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:66</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>23</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>6 Specialmotivering</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3
KAP.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>11 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
andra stycket i förevarande paragraf gäller f.n. att vållande till kroppsskada
eller sjukdom, om brottet inte är grovt, får åtalas av åklagare endasl om
målsägande anger brottet till åtal och åtal dessulom är påkallat från allmän
synpunkt. Ändringsförslaget innebär atl krav på angivelse från målsägande inte
stäUs upp i del fallel att målsäganden har åsamkats skadan eller sjukdomen i
verksamhei som arbetstagare hos annan. Som har framhållits i den allmänna
motiveringen utgör lagändringen etl led i strävandena alt åstadkomma sådana
förhållanden på arbetsplatsema alt risker för ohälsa och olycksfall så långt
som möjligt undanröjs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
om en skada eller en sjukdom har vållats någon i hans verksamhet som
arbetstagare lorde i normalfallet inte erbjuda några svårigheter. Med hänsyn
till syflel med den nu aktuella lagändringen bör i försia hand de uttalanden om
arbeistagarbegreppei som har gjorts i förarbetena lill den nya
arbetsmiljölagstiftningen vara vägledande (se prop. 1976/77; 149 s. 194-197 och
384-386).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
1 kap. 2§ arbelsmiljölagen likställs vissa särskilda kategorier i begränsade
hänseenden med arbetstagare. Della gäller bl.a. den som undergår utbildning
fr.o.m. årskurs 7 i gmndskolan eller motsvarande. Någon sådan bestämmelse har
inte ansetts behövas i förevarande sammanhang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>9
KAR</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>7 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
första stycket straffbeläggs f. n. att gämingsmannen i fall som avses i 9 kap.
6§ - alltså i en hälerisituaUon - inte insäg men hade skälig anledning att anta
att brott förelåg. Förslaget innebär att paragrafen kompletteras med ett nytt
andra stycke, medan den nuvarande bestämmelsen i andra stycket förskjuts till
ett tredje stycke. Enligt det nya andra styckel skall gämingsmannen dömas för
häleriförseelse även om det inte är utrett att forbrott har ägt mm, forutsatt
att han hade skälig anledning anla att så var fallet. Detta gäller dock bara om
hans befattning med egendomen avsåg förvärv eller mottagande samt befattningen
skedde i utövning av näringsverksamhet, vanemässigl eller annars i större
omfattning eller gällde värdefull egendom. Slufligen föreskrivs att den som
förmår visa att egendomen inte hade frånhänts annan genom brott skall vara fri
från ansvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
nya straffbestämmelsen har inte avsetts medföra någon avvikelse från nuvarande
praxis att åtal i allmänhet väcks i första hand för häleri i fall där det är
helt uppenbart att ett förbrott har ägt mm men de närmare</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section56>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section57>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:66</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>24</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>omsländighelema
kring delta inte kan styrkas, fömtsatt givetvis atl del subjektiva rekvisitet
för häleriansvar anses uppfyllt. Om emellertid åklagaren eller domstolen på
grund av samtliga faktiska förhållanden inte finner förbrott styrkt
aktualiseras frågan om ansvar enligt den nya straffbestämmelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
ansvarsgrundande sätten all ta befallning med egendom är begränsade lill
förvärv och mottagande. Vid förvärv krävs inte alt godset har kommit i
gärningsmannens besittning. Att så har sketl är däremol en förutsättning för
alt mottagande skall anses ha ägt rum. Alla situationer där besitlningsövergång
har skell innebär dock inte atl man har mottagit egendomen. Vid olovligt
tagande har exempelvis någol mottagande inte skett.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att andra stycket skaU bli tillämpligt är en fömtsättning att faU som avses i 6
§ första stycket första meningen föreUgger, dvs. befattningen med egendomen
skall vara ägnad alt försvåra godsets återställande. Ett mottagande av en sak
exempelvis för en vanlig reparation eUer i en resgodsinlämning kan t.ex.
normalt inte grunda ansvar (jfr Beckman m.fl.. Kommentar tiU Brottsbalken I,
4:e upplagan s. 397).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Erfarenhetsmässigt
kan det i de fall som den nya straffbestämmelsen avses träffa föreligga
svårigheter atl fulll ut klarlägga de närmare konkreta förhållandena kring etl
förvärv eller ett mottagande. Ofta torde emeUertid uiredningen klart ge vid
handen all den misstänkte innehar egendom av sådan omfattning, sådant slag
eller sådan yttre beskaffenhet all det finns skälig anledning anla alt
egendornen har frånhänts annan genom brott. Förhållandena kan dä inte sällan
antas vara sådana atl det framstår som uppenbart att förvärvet eller mottagandet
har skett under motsvarande omständigheter och att förutsättningarna för
tillämpning av straffbestämmelsen sälunda föreligger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
nämndes nyss krävs för straffansvar atl befallningen har skell i utövning av
näringsverksamhet, vanemässigl eller annars i större omfattning eller har
gällt värdefull egendom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Näringsbegreppet
skall fallas i vidsträckt mening. Det omfattar varje verksamhei av ekonomisk
art som drivs yrkesmässigt av fysisk eller Juridisk person. Bokföringslagen
(1976: 125) föreskriver bokföringsskyldighet för näringsidkare (1 §). Här kan
hänvisas lill vad som anfördes i förarbetena till den lagen om begreppen
näring och näringsidkare (prop. 1975: 104 s. 203-204).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Varje
förvärv eller mottagande som sker under utövning av näringsverksamhet kan
gmnda ansvar, även om det endast är fråga om ell enstaka fall. Är egendomen av
ekonomiskt ringa betydelse har mottagaren dock normalt inte haft anledning atl
särskill överväga huruvida den frånhänts annan genom brott. Förvärvet eller
mottagandet skall ha sketl inom ramen för verksamhelen. Den omständigheten att
förvärv eller mottagande har sketl i arbetslokalema eller under arbetstid är i
sig inte tillräcklig för att grunda straffansvar. Frägan vem som med hänsyn
till omständigheterna i det</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section58>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section59>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:66</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>25</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>särskilda
faUet bör hällas ansvarig för broll mol beslämmelsen torde i förekommande fall
fä lösas enligt vanliga principer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Straffbarhel
föreligger också om förvärv eller mottagande har skett vanemässigl. Häri ligger
elt krav pä att del i princip skall vara fråga om flera fall. Detla behöver
inte nödvändigtvis betyda att flera särskilda handlingar skall vara föremål
för domstolens omedelbara prövning utan det är tiUräckligt att en viss handling
kan visas ingå i en vanemässig verksamhet. Vanemässigheten fömtsätter inte
heller att alla befattningarna har varit av samma karaktär. En viss gäming kan
t. ex. anses vanemässig med hänsyn till andra gärningar som är alt bedöma som
häleri.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Oberoende
av om kriteriema för vanemässighel kan styrkas, kan ansvar ifrågakomma, om
befattningen har haft störte omfattning. Även om förvärv eller mottagande av
en större mängd egendom har skett under en myckel kort tidrymd, är således
befattningen straffbar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
har påpekats under remissbehandlingen är brottet till sin natur sädant att
varje fall skall bedömas som ett särskilt brott. Den omständigheten atl
"vanemässigl" och "störte omfattning" ingår i
brottsbeskrivningen har alltså inte avsetls ge brottet karaktär av ett s. k.
kollektivdelikt (jfr Beckman m. fl.. Kommentar till Brottsbalken I, 4:e
upplagan s. 59-60).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ansvar
för förvärv eller mottagande av egendom som skäligen kan antas vara frånhänd
annan genom brott kan slutligen ifrågakomma, om befattningen har avsett
värdefull egendom. I arbetsgmppens förslag användes i stället bestämningen
"särskilt värdefull egendom". På denna punkt har förslaget blivit
föremål för kritik av några remissinstanser som ansett det tveksamt om t. ex.
en fabriksny färg-TV täcks av uttrycket såsom arbetsgmppen har avsett. Vidare
har gjorts gällande alt uttrycket över huvud taget är för oprecist.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
min mening är det ofrånkomligt att ett rekvisit i BrB som hänför sig till
egendoms värde blir i någon mån oprecist. Det kan i detla sammanhang förtjäna
erinras om de uttalanden angående tolkningen av det i flera av BrB:s
bestämmelser använda uttrycket "betydande värde" som gjordes i
samband med 1975 ärs ändringar av bestämmelsen om grov stöld i 8 kap. 4 § BrB.
Därvid framhölls att del i fall dä värdet måste tiUmätas självständig betydelse
borde vara fråga om "väsentligt högre belopp än några tusentals
kronor" (prop. 1975/76:42 s. 23). När det som i förevarande sammanhang är
fråga inte om en slraffskärpningsgmnd utan om en betingelse för att
straffbarhet över huvud taget skall inträda synes kravet på egendomens värde
kunna sältas betydligt lägre. Mot den angivna bakgmnden anserjag i likhet med
arbetsgmppen att en privatperson som förvärvar eller tar emot exempelvis en ny
färg-TV normalt skaU anses ha tagit befattning med så värdefull egendom att
straffansvar bör inträda, om fömtsättningama härför i övrigt är för handen. En
begagnad TV synes däremot i regel inte böra anses nå upp till värdegränsen. För
att i lagtext ge uttryck åt den här</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section60>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section61>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:66</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>26</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>antydda
värdegränsen - molsvarande ungefär en fjärdedels basbelopp -lorde begreppet
"värdefull egendom" kunna användas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
subjektivt hänseende krävs till en början att gärningsmannen uppsåtligen har
förvärvat eller mottagit den ifrågavarande egendomen. Vidare fordras att han,
på sätt uppsålsläian anger, känner lill de faktiska förhållanden som medför
att befattningen skaU anses ha skett i utövning av näringsverksamhet,
vanemässigl eller annars i ;törre omfallning eller gällt värdefull egendom.
Till sist krävs alt han på motsvarande sätt känner till de faktiska
förhållanden som ger anledning anta all egendomen har frånhänts annan genom
brott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
nya straffbestämmelsen ger den tilltalade möjlighet all frila sig från ansvar
genom att bevisa alt något förbrott inte har ägt rum och alt han således har
förvärvat eller mottagit egendomen från en behörig person. I princip krävs
alltså full bevisning. Klart är dock all frågan om vilket mått av bevisning som
rimligen bör krävas måsle bedömas med utgångspunkt i omständigheterna i det
särskilda fallel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>7
Hemställan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
hemställer att lagrådets yttrande inhämtas över förslagel till lag om ändring i
brottsbalken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>8
Beslut</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
beslular i enlighet med föredragandens hemställan.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section62>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:60.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section63>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:66</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>27</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
1</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:128.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>BROTTSFÖREBYGGANDE
RÅDET Box 12070 10222 Stockholm Td 08/229780</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:33.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:19.0pt;
font-family:Verdana'>SAKHALERI M.M.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:190.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>översynen
av lagstiftning mol organiserad och ekonomisk brottslighet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:70.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Slockholm,
oktober 1978</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>PM 1978:1</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section64>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section65>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:66</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>28</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Förord</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Brottsförebyggande
rådet (BRÅ) härav regeringen i december 1977 fått i uppdrag alt göra en översyn
av lagstiftning mot organiserad och ekonomisk brollslighel. Rådet har i
enlighet med uppdraget för översynsarbetet bildal en styrgrupp och tre
arbetsgrupper.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Styrgruppen
beslår av rikspolischefen Holger Romander, ordförande, riksdagsledamolen Barbro
Engman-Nordin, rättschefen Per Jermsten, riksdagsledamoten Stig Josefson,
avdelningschefen Kurt Sjöström, kansli-cliefen Karin Westerberg och
riksdagsledamoten Håkan Winberg. Gruppens sekreierare är hovrättsfiskalen Sten
Heckscher.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
andra arbetsgruppen består av departementsrådet Bo Svensson, ordförande,
ombudsmannen Slyrbjöm Bergdahl, byråchefen Esbjörn Esbjörnson, kammaråklagaren
Leif Pihlsgård, kriminalkommissarien Lennart Qvist och Juris doktorn Dag
Victor. Gruppens sekreterare är polissekreteraren Urban Engerstedt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbetsgruppen
har i denna promemoria utarbetat vissa förslag rörande sakhäleri m. m.
Styrgruppen har anslutit sig till arbetsgmppens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Stockholm
i september 1978</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section66>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:70.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section67>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:66</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>29</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Innehåll</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattning
............................................ </span><span style='font-family:
Verdana'>. </span><span style='font-family:Verdana'>31</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Författningsförslag........................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>32</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Förslag till lag om ändring i
brottsbalken............ </span><span style='font-family:Verdana'>. </span><span
style='font-family:Verdana'>32</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Förslag till lag om ändring i
lagen (1974:1065) om visst stöldgods m. m </span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>33</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Inledning..................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>. </span><span style='font-family:Verdana'>34</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Häleribroltsligheten........................................ </span><span
style='font-family:Verdana'>. </span><span style='font-family:Verdana'>34</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Fallbeskrivningar....................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>. </span><span style='font-family:Verdana'>34</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>En sociologisk undersökning av
stöld- och hälerimarknaden </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>37</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Omfattning m.m........................................ </span><span
style='font-family:Verdana'>. </span><span style='font-family:Verdana'>38</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>3 Gällande
rätt ............................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>41</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>3.1 Brottsbalken............................................ </span><span
style='font-family:Verdana'>. </span><span style='font-family:Verdana'>41</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.1.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Häleri .............................................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>41</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.1.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Häleriförseelse ................................. </span><span
style='font-family:Verdana'>. </span><span style='font-family:Verdana'>44</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>3.2 Lagen
(1974:1065) om vissl stöldgods m.m.... </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>46</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt'><span style='font-family:Verdana'>3.2.1
Erfarenheterna av stöldgod slagen....... </span><span style='font-family:Verdana'>. </span><span
style='font-family:Verdana'>47</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>3.3 Godtrosförvärv
av lösöre............................ </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>49</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.3.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Förslag till samnordisk
lagstiftning.......... </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>51</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:51.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.3.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Behandlingen i riksdagen av
frågan om godtrosförvärv av lösöre </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>53</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>3.4 Kontroll
av vissa branscher......................... </span><span style='font-family:
Verdana'>. </span><span style='font-family:Verdana'>53</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.4.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>AUmänt............................................ </span><span
style='font-family:Verdana'>. </span><span style='font-family:Verdana'>53</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.4.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Skrothandel...................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>. </span><span style='font-family:Verdana'>54</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.4.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Pantlånerörelse.................................. </span><span
style='font-family:Verdana'>. </span><span style='font-family:Verdana'>55</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.4.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Tillfällig handel................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>. </span><span style='font-family:Verdana'>56</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>4 Utredningar
inom kommittéväsendet ................. </span><span style='font-family:Verdana'>. </span><span
style='font-family:Verdana'>57</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Förmögenhetsbrottsutredningen.................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>57</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Skrolhandelsulredningen............................. </span><span
style='font-family:Verdana'>. </span><span style='font-family:Verdana'>58</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Märkning av stöldbegäriig
egendom................... </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>58</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Kampanj mot häleri och
tiUgreppsbrott ............. </span><span style='font-family:Verdana'>. </span><span
style='font-family:Verdana'>59</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>överväganden och förslag............................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>60</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>7.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Inledning................................................ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>60</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>7.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Rättstillämpningen.................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>61</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>7.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Brottsbalken............................................ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>62</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>7.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Stöldgodslagen........................................ </span><span
style='font-family:Verdana'>. </span><span style='font-family:Verdana'>64</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>7.5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Godtrosförvärv av lösöre............................ </span><span
style='font-family:Verdana'>. </span><span style='font-family:Verdana'>66</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>7.6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Märkning av stöldbegärUg
egendom............. </span><span style='font-family:Verdana'>. </span><span
style='font-family:Verdana'>68</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>7.7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>KontroU av vissa branscher........................ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>69</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section68>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section69>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:66</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>30</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>8
Specialmotivering' ........................................ 70</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>8.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Förslag till lag om ändring i
brottsbalken ....... </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:27.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>8.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Förslag till lag om ändring i
lagen (1974:1065) om visst stöldgods m.m </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:32.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
Justitiedepartementets utkast till lagrådsremiss med förslag till lag om
godtrosförvärv av lösöre.'</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:86.0pt;margin-right:147.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>'
Specialmotiveringen utesluten här. ' Bilagan utesluten här.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section70>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section71>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:66</span></b><b><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>31</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><b><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanfattning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Häleribroltsligheten i vårt land beräknas årligen omsätta
stöldgods med etl marknadsvärde som uppgår liU ca 1 miljard kr. Mellan 200-300
milj. kr. om året betalas på den svarta marknaden för denna egendom. Häleriverksamheten
är svämpptäckl och förefaUer all vara välorganiserad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Goda hälerimöjligheter är i sig en inte obetydlig orsak
till tillgreppsbroll. Försvåras avsättningen av stöldgods kan man räkna med alt
tillgreppsbrottsligheten påverkas till sin omfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arbetsgruppen har mot denna bakgrund prövat om de nu
gällande beslämmelserna om sakhäleri har en lämplig utformning. Gruppen har
därvid funnit alt kravel vid häleri och häleriförseelse på styrkt förbrott
ibland leder till olämpliga konsekvenser. Kravel innebär atl åklagaren i målel
skall visa atl den egendom som han gör gällande har överlåtits under omständigheter
som konstituerar häleri har frånhänts annan genom brott. Situationen är
emellertid inte sällan den att egendomen inte kan härledas lill viss
brottsplats eller målsägande. Polisen har l.ex. vid husrannsakan hos någon som
misslänks för broll beslagtagit en mängd föremål som inte gärna kan ha
förvärvats på ell legalt sätt. Del kan t. ex. röra sig om flera bilradioapparater
med avklippta sladdar. Bosladsinnehavaren förnekar emellertid slöld och gör
gällande atl han köpt godset av en okänd. Egendomen kan som nämnts inte
härledas till någon anmäld slöld. Om åtal i denna silualion väcks mol honom för
häleri eller häleriförseelse, frikänns han inte sällan därför alt förbrott inte
anses styrkt. Dessutom återlämnas den i beslag tagna egendomen till honom. Den
s. k. stöldgodslagen som ger möjlighel all ta i förvar egendom som åtkommils
genom brott är nämligen inte lillämplig i den uppkomna situationen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För all täppa till de angivna luckorna i lagstiftningen
föreslår arbetsgruppen en skärpning på det sättet all kravel på styrkt
förbrott vid sakhäleriför-seelse slopas i vissa fall. Utgångspunkten bör i
stället vara alt del är straffbart all förvärva eller mottaga egendom under
sådana omständigheter atl del föreligger skälig anledning antaga alt det är fråga
om stöldgods.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För all kretsen av kriminaliserade gämingar emellertid
inte skall bli alllför vid föreslås för straffansvar all gämingen sker i
utövning av näringsverksamhet, vanemässigl eller eljesl i siörre omfallning,
eller avser särskilt värdefull egendom. Därigenom fokuseras beslämmelsen på
yrkes-och vanehälare. Med hänsyn härtill föreslår arbetsgruppen också all
straffmaximum för häleriförseelse höjs från nuvarande sex månaders fängelse
till fängelse i två år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 enlighel med den föreslagna ändringen av
häleriförseelsebestämmelsen föreslås vidare en ändring i stöldgodslagen av
innebörd all egendom som förvärvats eller mottagits under omständigheter som
nyss sagls får las i förvar. De nu angivna bestämmelserna i slöldgodslagen är
inte avsedda alt tillämpas i andra fall än när det framstår som helt osannolikt
att den som</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section72>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section73>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:66</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>32</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>innehar egendomen förvärvat den på ell legalt säll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arbetsgruppen behandlar även frågan om ändringar i
bestämmelserna om godtrosförvärv av lösöre och rekommenderar här att
stalsmaktema på nylt prövar frågan om en inskränkning av möjligheterna till
godtrosförvärv beträffande stöldgods.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Slutligen berörs också sådana åtgärder mol häleri- och
tillgreppsbrotts-lighelen som märkning av stöldbegäriig egendom och skärpt
kontroll av vissa branscher.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:30.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Författningsförslag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i brottsbalken</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs all 9 kap. 7 § brottsbalken skall ha
nedan angivna lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9 kap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om gämingsmannen i fall som i Om gärningsmannen i fall som
i<br>
6 § sägs icke insåg men hade skälig 6 § sägs icke insåg men hade skälig<br>
anledning antaga all brott förelåg, anledning antaga all brott förelåg,<br>
dömes för häleriförseelse till dömes för häleriförseelse, till<br>
böter eller fängelse i högsl sex må- böter eller fängelse i högsl sex må<br>
nader,</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>nåder eller, om brottet är grovt, i</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:155.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>högst två år. Detsamma gäller, om någon i annat fad
förvärvat eller mottagit något under omständigheter som gav skälig anledning
antaga att det frånhänts annan genom brott, såframt gärningen skett i utövning
av näringsverksamhet, vanemässigl eller eljest i större omfattning eller
avsett särskilt värdefull egendom.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För häleriförseelse skall ock dömas, om den, som på sätt i
6 § sägs medverkat vid del brott varigenom egendomen frånhändes annan, ej
insåg men hade skälig anledning antaga att broll förövades.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft den</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section74>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section75>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:66</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>33</span></b></p>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2
Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lag om
ändring i lagen (1974:1065) om visst stöldgods m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
11.0pt;margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrivs all I § lagen (1974:1065) om visst stöldgods m.m. skall ha nedan
angivna lydelse.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section76>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section77>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:6.0pt;
margin-left:143.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 §</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section78>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har egendom som åtkommils genom broll anträffats och är
varken ägaren eller annan som har rätl lill egendomen känd, skall egendomen
lagas i förvar, om del ej är uppenbart obilligl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Detsamma gäller om varken ägaren eller annan som har rätt
till egendomen gör anspråk på den.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om
förfarandel med egendom som tagils i förvar enligt första eller andra stycket
och om rätt för ägare som sedermera blir känd eller annan som har rätt lill
egendomen att få egendomen utlämnad till sig eller att erhålla ersättning finns
bestämmelser i lagen (1974:1066) om förfarande med förverkad egendom och
hittegods m. m.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har egendom som åtkommils genom brott anträffats och är
varken ägaren eller annan som har rätl till egendomen känd eller gör han inte
anspråk på den, skall egendomen tagas i förvar, om det ej är uppenbart
obilligt. Detsamma gäller egendom som förvärvats eller mottagits under
förhållanden som anges i 9 kap. 7 § första stycket andra meningen
brottsbalken, om den som har egendomen i sin besittning ej förmår visa att den
som överlåtit eller överlämnat egendomen var behörig att förfoga över denna.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om förfarandel med egendom som lagits i förvar enligt
första slyckel och om rätt för ägare som sedermera blir känd eller annan som
har rält till egendomen att fä egendomen utlämnad lill sig eller all erhålla
ersättning finns bestämmelser i lagen (1974:1066) om förfarande med förverkad
egendom och. hittegods m. m.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section79>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag Iräder i kraft den</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:49.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 Riksdagen 1979180. 1 Saml. Nr 66</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section80>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section81>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:66</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>34</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 Inledning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En av rikspolisstyrelsen år 1976 tillsatt arbetsgrupp mol
organiserad brottslighet (AMOB) har i en i maj 1977 avgiven rapport anfört att häleri-verksamheien
i vårt land är välorganiserad och svårupptäckt. 1 vissa branscher t.ex.
handeln med lump, skrot, antikvileter, konst, auktionsgods, begagnade bilar och
andra begagnade kapitalvaror finns del enligt AMOB skäl atl anta all häleri
utgör en väsenllig del av vissa firmors verksamhet eller att huvudändamålet för
verksamhelen är häleri och att firman fungerar som en täckmantel för sådan
brottslighet. Del förekommer enligt AMOB också en organiserad utförsel av mer
värdefullt stöldgods till utlandet. Som exempel på sådant gods nämns
ädelmetaller, konst, antikviteter och pälsar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid sidan av den organiserade häleribrottsligheten
förekommer en nära nog öppen handel med stöldgods på galor och torg bl.a. i del
centrala Stockholm. Del är här ofta fråga om narkotika- eller alkoholberoende
personer som finansierar sitt missbruk genom stölder i varuhus och bostäder
för försäljning till allmänheten. Förhållandet har föranlett bl.a. Sveriges
köpmannaförbund att hos regeringen kräva en översyn av hur lagstiftningen om
godlrosförvärv tillämpas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En omfattande häleriverksamhel är en grogrund för
tillgreppsbrott. En effektiv bekämpning av häleribrolten och då i synnerhet den
organiserade formen framstår därför som en angelägen ålgärd. I denna promemoria
diskuteras vilka ålgärder som kan vidtas för att minska häleribrottsligheten i
vårt land. Vad som därvid främst kommer i fråga är ändringar i bestämmelserna
om häleri, tagande i förvar av stöldgods och godtrosförvärv av lösöre men även
frågan om märkning av stöldbegärlig egendom och skärpt kontroll av vissa
branscher förtjänar att uppmärksammas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 Häleribrottsligheten</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.1 FaUbeskrivningar</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För att mer konkret belysa häleribrottsligheten skall här
ges några exempel från brottsutredningar under 1970-talet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:156.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Antikvileter. konst, juveler in. m. Ex. I</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid årsskiftet 1970-71 påbörjades i Stockholm en
omfattande häleri-utredning med en man och två kvinnor som huvudmisstänkta.
Minst 10000 föremål togs i beslag och gods till elt sammanlagt värde av 1,5
milj. kr. kunde återställas till de rätta ägama. Häleriverksamhelen uppdagades
sedan ell par ynglingar berättat för polisen i Nyköping, att de sålt stulna tobaksvaror
till en kvinna, som hade fruktaffär på Drottninggalan i Stock-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section82>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section83>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:66</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>35</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>holm. En närmare undersökning av fruktaffären avslöjade
mängder av stöldgods av de mest skilda slag, från rakblad lill minkpälsar.
Undersökningen förde polisen lill de övriga inblandade och lill ett flertal
andra gömmor med stöldgods i bankfack, kiosker, butiker, lägenheter och vindsutrymmen.
Huvudmannen i ligan, som tidigare var dömd för omfallande häleriverksamhel,
visade sig ha lagrat ljuvgods från inbrott begångna upp till 13 år före
gripandet. Godset kom från sammanlagt elt 75-tal inbrott, mestadels i Stockholm
men även i övriga delar av landet, bl.a. från Hedemora kyrka. Ligaledaren hade
lidigare varit etablerad antikhandlare och kunde därför med sakkunskap välja
det stöldgods han tog hand om. Godset bestod till största delen av guld- och
silverföremål samt konst och antikvileter av skilda slag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ex. 2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid husrannsakan hösten 1977 hos en känd narkolikalangare
påträffades gods till ell sammanlagt värde av minst 300000 kr. som frånhänts
ägama genom broll vid olika lillfällen sedan år 1973. Del rörde sig främst om
konst, silver, smycken, porslin och frimärken. Mannen bestred ansvar för häleri
i samtliga fall utom elt och uppgav att han var mycket intresserad av konst,
antikvileter och smycken o. d. och alt han i slor utsträckning sysslat med
inköp och försäljning av sådana föremål. Mycket av det som han hade köpt hade
varit avsett för inredning av hans villafastighet. Han hade kommil i kontakt
med säljare genom att i tidningarna annonsera efter konst och antikviteter men
också gjort inköp på Stockholms slads auktionskammare, på den s.k. Prylbanken
saml i andra auktionsgodsaffärer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Domstolarna fann atl mängden av del gods som stulits hos
olika målsägande och som påträffats hos den misstänkte måste - jämfört med vad
denne själv uppgelt om de priser han betalat och de omständigheter under vilka
han förvärvat godset - anses ge vid handen att den misstänkte insett alt
huvudparten av godset åtkommils genom brott. Han dömdes därför för grovt
häleri.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ex. 3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under liden april 1977-januari 1978 förövades vid ett
slort antal lillfällen i Stockholm inbroltsslölder i bilar, bosläder, kontor
och butiker samt vanliga stölder i affärer och varuhus, varvid egendom till
myckel stora värden tillgreps. De stulna föremålen utgjordes av kameror,
kameraobjektiv och andra fololillbehör, kläder, matbestick, pärlhalsband,
guldringar, guldarmband, guldhalsband och andra smycken m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid husrannsakan i en lägenhet tillhörig en man i
40-årsåldern anträffades en mängd av della stöldgods. Beslagsprolokollet
upptog 387 olika punkter. Belräffande 125 punkter kunde egendom identifieras
lill kända och anmälda brottstillfällen, varvid stulen egendom enligt
anmälningar från ägarna tagils upp till etl sammanlagt värde av minsl 293 000
kr. Beträf-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section84>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section85>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:66</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>36</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>fande 262 punkler kunde egendomen inte identifieras som
stulen men del var på grund av godsets mängd och beskaffenhel uppenbari alt
egendomen frånhänts annan genom brott. Denna egendom uppskattades lill ett sammanlagt
värde av minst 500000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mannen uppgav alt han köpt föremålen av "tjuvar och
knarkare" som utbjudit dem till försäljning på olika platser i cenlrala
Stockholm. Han dömdes för grovt häleri.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tobaksvaror</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid två inbrott på SJ godsbangård i Sundbyberg, och etl
inbrott hos Ha-konbolagel i Järna under tiden maj-juni 1971 tillgreps sammanlagt
92 kartonger cigaretter lill elt värde av 138000 kr. (En kartong innehåller 50
limpor - 10000 cigaretter.) Polisutredningen visade alt tjuvarna sålt siörre
delen av stöldgodset direkt lill olika innehavare av bensinstationer, beklädnadsaffärer,
frisörsalonger, porrklubbar, restauranger o.d. Cigaretterna såldes därvid
mestadels kartongvis och betingade då 600- 1 000 kr. per kartong. En del av
stöldgodset försåldes emellertid genom särskill anlitade återförsäljare. Dessa
sålde cigaretterna på olika arbetsplatser för ett pris av omkring 20 kr. per
limpa. Av della belopp redovisade återförsäljarna ca 15 kr, till tjuvarna.
Polisulredning;en fick lillresultal alt bl.a. 18 personer lagfördes för häleri.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Byggmaterial</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span lang=EN-US style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>X </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>samband med den närmast ovan redovisade polisutredningen framkom, atl
en av tjuvarna under åien 1970-71 även förövat elt 30-tal inbrottsstölder
nattetid på byggarbetsplatser, sanilelsfirmor o. d. och därvid stulit VVS-gods
såsom duschblandare, oljefilter, termoslalfilter, kopparrör m. m. lill ett
värde av ca 400000 kr. Av detla transporterades gods för 330000 kr. i förhyrd
lastbil till en rörfirma i en Norrlandsslad, vars innehavare köpte varorna för
60000 kr. Han sålde dem sedan i sin rörelse för priser som låg 10-20 procent
under marknadspriset. Av del övriga stöldgodset såldes en hel del kopparrör i
sönderklippt skick såsom skrot till olika skrotfirmor i Stockholmsområdet.
Rören betalades därvid med ca 5 kr. per kg, vilket motsvarar ungefär en
tredjedel av deras värde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>TV-apparater m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid mitten av 1970-talet förövades en serie stölder av
kapitalvaror till elt sammanlagt värde av omkring 870000 kr. Stölderna som
riktade sig mot sex olika förelag i Stockholmstrakten utfördes av chaufförer,
lagerarbetare och andra anställda i förelagen. Ofta utfördes stölderna på
beställning av släktingar och vänner. En del av stöldgodset såldes emellertid
till utomstående som fått kännedom om verksamhelen. Stöldgodset utgjordes mest
av radio- och TV-apparater, stereoanläggningar och foloutmstning men omfattade
även bl. a. bildelar, kläder och maskiner. Prisema varierade. En</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section86>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section87>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:66</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>37</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>färg-TV
såldes för 600- 1 000 kr., en radioapparat för 100-200 kr. Del övriga godset
såldes för ungefär 20 procent av ordinarie försäljningspris. I utredningsarbetet
hördes etl 75-lal personer som misstänkta för häleribrolt. Ytterligare 200-300
halare fanns med i bilden men de kunde inte spåras, eftersom tjuvarna inte
kände dem lill namn och adress. Endast en mindre del av stöldgodset kunde
återskaffas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.2
En sociologisk undersökning av stöld- och hälerimarknaden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
sociologiska institutionen vid Lunds universitet genomfördes i slutet av år
1976 och början av år 1977 en preliminär studie av den illegala ekonomiska
marknaden (Malin Persson, Vissa aspekter på den illegala ekonomiska marknaden,
februari 1977). Som undersökningsmetod valdes intervjuer med elt begränsat
antal intagna på Malmö kriminalvårdsanstalt, f d. narkomaner på olika
vårdinrättningar, poliser, socialarbetare saml kriminalvårdstjänstemän.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
undersökningen framgår att stölder och andra tillgreppsbroll är av slor
belydelse för finansiering av narkotikamissbruk. En av de intervjuade f d.
narkotikamissbrukarna framhöll atl man kunde fä ihop pengar lill narkotika
snabbare genom stölder än genom alt sälja narkotika. Genom sin verksamhei som
lillgreppsbrotlslingar hade narkotikamissbrukarna relativt sett stor tillgång
lill vissa lyper av varor som t. ex. slereoanläggningar och bandspelare. Alt
behålla stöldgods ansågs emellertid för farligt i händelse av husrannsakan.
Det förekom ofta all narkotika betalades med stöldgods.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
annat sätt atl avyttra stöldgods var att sälja till vanliga personer, dvs
sådana som inte var vare sig narkolikalangare eller mer etablerade halare.
Detla försäljningssätt ansågs ha vissa fördelar; man fick mer betalt för godset
och man behövde inte sälja så mycket på en gång. De yrkesmässiga hälarna ville
ha större partier. De betalade visserligen mindre men fanns alltid till hands
och hade alllid pengar. Del ansågs också mindre riskfyllt alt göra affärer med
sådana personer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Undersökningen
lämnar få upplysningar om hälarna. Några av de intervjuade ansåg att häleri
inte var någol som man enbari sysslade med; risken för upptäckt skulle i sådana
fall bli för stor. Man borde i stället ha häleriet som en verksamhei vid sidan
av någon legal affärsverksamhet. Några av de f. d. narkoUkamissbrukarna hade t.
ex. etablerat kontakt med vissa bensinstationer för försäljning av stöldgods.
Bensinslationema hade tagit emot reservdelar lill bilar samt utrustning som
radio, kassettdäck m.m. Andra affärsrörelser som nämndes i sammanhanget var
tobaksaffärer, radio- och TV-handlare saml bilverkstäder. Stöldgodset hade
sålts antingen över disk lill normall eller nedsatt pris eller också helt vid
sidan om den reguljära försäljningen. Från huvuddelen av de intervjuade
betonades alt det var allmänheten som utgjorde basen för tjuvamas verksamhei.
Stöldgodset ham-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section88>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section89>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:66</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>38</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>nade till sist hos allmänheten antingen det nu skedde
genom köp på gatan eller genom köp över affärsdiskar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Praktiskt taget samtliga intervjuade ansåg all stöld- och
hälerimarknaden i Sverige inte var organiserad enligt det klassiska
maffiasyslemet. De organisationer som förekom var snarare att betrakta som
ligor. Några trodde dock atl det fanns utrymme för nya kriminella
organisationer eller "aktiebolag". Några gav exempel på hur nästan
vem som helst med etl startkapital och lite tur kunde bygga upp en egen
brottsorganisation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.3 Omfattning m. m.'</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det möler stora svårigheter att kartlägga
häleribrotlslighetens struktur, volym och utveckling. Än vanskligare blir det
när man ger sig in på frågan om häleribroltsligheten som orsak till
tillgreppsbrottslighet. Ser man till tidigare svensk forskning finns det två
kriminologiska undersökningar från 1970-talel som är av någorlunda omfattning
och handlar om häleribrollet. Ingen av dem ger svar på de nu berörda frågorna.
Del är inte heller sannolikt alt man genom ytterligare forskning kan nå en
djupare kunskap om häleribroltsligheten än vad som kan erhållas genom
initierade gissningar baserade på kriminalstatistik, allmänna kunskaper i
kriminologi och generella beteendevetenskapliga resultat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Traditionellt brukar man skilja mellan tre olika typer av
halare, nämligen tillfälleshälaren. vanehälaren och yrkeshälaren.
Tillfälleshälaren är den — ofta i övrigt oförvitlige - medborgaren som får ell
erbjudande alt köpa stöldgods och faller för frestelsen. Bakom vanehälaren
döljer sig inte sällan tjuven. Vanehälaren är den som vid husrannsakan befinns
inneha avsevärda mängder av stöldgods utan all kunna redovisa hur han
förvärvat egendomen. Vanehälaren har ofta egen handel med tjuvgods. Yrkeshälaren
slutligen köper och säljer stöldgods i stor omfallning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den nu angivna indelningen bygger på hur frekvent
gämingsmannen gör sig skyldig till häleribrolt. Modeilen har bl. a. den
svagheten atl den likställer tillfälleshälaren/köparen med
vanehälaren/säljaren. En mera fruktbar modell för en analys av
häleribrottshgheten synes emellertid vara alt ulgå från tjuvens situation efter
brottet. Vad gör tjuven av del stulna godset? Man måsle räkna med att en hel
del stöldgods förstörs, förfars eller kastas bort. Mat, dryck och andra
förbrukningsvaror konsumeras vidare ofta av tjuven själv. Av intresse i detta
sammanhang är emellertid atl tjuven i många fall överlåter godset. Han kan
därvid vända sig till en trängre krets av bekanta eller försöka sälja godset
till t.ex. okända på gatan. Man kan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Vid utformningen av detta avsnitt har kfiminologen Leif
Persson, Stockholms universitet, medverkat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> Brännström G, Hansson M: Inställning till och kunskaper
om häleri - en intervjuundersökning i Stockholm (Stockholm 1975). Persson L:
Klippkort pä kriminalen (Stockholm 1977 a).</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section90>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section91>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:66</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>39</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>också länka sig alt han fortlöpande säljer vad han stjäl
eller att han endast vid enstaka tillfällen söker omsätta sitt stöldgods.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del förda resonemanget ger fyra tänkbara
hälerisiluationer, nämligen (</span><span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I) </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>enstaka
överlåtelser till en trängre krets, (2) kontinuerliga överlåtelser till en
trängre krets, (3) enstaka överlåtelser lill en vidare krets och (4) kontinuerliga
överlåtelser till en vidare krets. Med utgångspunkt i denna modell och med de
kunskaper som man i dag har om tjuvar, tillgreppsbrott och hälerier kan
följande sägas om häleribrottslighetens struktur.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del finns en slor grupp av människor som stjäl någon
enstaka gång. Om denna grupps brottslighet vet man bl. a. att det i regel är
fråga om ringa tillgrepp som vanligen riktas mot familjen eller det egna
sociala systemet. 1 regel är det ocksä fråga om tillgrepp föregen konsumtion.
Det finns därför anledning räkna med alt dessa brott och personer i allt
väsentligt inte generar någon häleribrotlslighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Från hälerisynpunkt koncentreras i stället intresset på
dem som mera frekvent gör sig skyldiga lill stöldbrotlslighel. Nyckelgrupperna
här utgörs av dels en liten grupp yrkesverksamma tjuvar, dels en grupp av okänd
storlek som kontinuerligt stjäl från sina arbetsplatser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Yrkestjuvama ulgör en relativt sett mycket liten andel av
befolkningen. Gruppen svarar emellertid för en väsenllig andel av sådana grövre
tillgreppsbroll som riktar sig mot främmande angreppsobjekl. Det finns goda
skäl all anta att dessa personer vid överlåtelsen antingen vänder sig till en
vid krets (galuhäleri), eller till vissa speciella personer (yrkeshälare).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om tjuvarna på arbetsplatsen vet man mindre. Kända fall
ger emellertid stöd for uppfattningen all det stulna bjud ul lill en trängre
krets av arbetskamrater, bekantas bekanta, etc. Del är mindre sannolikt att
varorna saluförs på gatan efiersom risken för upptäckt är för stor.
Arbelsplalsljuvarna lorde oftast ocksä sakna de nödvändiga kontakterna för alt
kunna sälja gC)dset till yrkeshälare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kriminalslatistiska upgifter om häleribrottet ulgör elt
bräckligt underiag för skattningar av häleribrotlslighetens volym och
utveckling. Häleribe-slämmelsen inrymmer broll av högsl varierande omfattning,
grovhet etc. Bestämmelsens variationsvidd är i själva verkel så slor all del
inte är meningsfullt all räkna antalet hälerier. Del är också fråga om etl
brott som kan anlas ha elt myckel slort mörktal. Härtill kommer all häleri ofta
är elt spaningsbroll och den anmälda broltsvolymen kan vara etl enkelt ullryck
för polisens arbetsinsatser pä området. Vid analyser av brousulvecklingen måste
man slutligen också hålla i minnet all fr. o. m. år 1975 lillämpas delvis
andra regler för anlalsräkning av häleri än lidigare. Skattningar av
hä-leribrotlslighetens volym och utveckling bör i stället ske med utgångspunkt
i kriminalstatistiska uppgifter om lillgreppsbrotten. Volymen bör därvid
uttryckas i pengar medan utvecklingen över liden bäst kan beskrivas genom
Jämförelser med molsvarande utveckling för vissa lillgreppsbrotl.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section92>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section93>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:66</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>40</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
skattning av den häleribrotlslighel som genereras av de yrkesverksamma
tjuvarna kan baseras på antalet sådana tjuvar. Gmppen uppgår f n. lill 5
000-6000 personer i hela landet. Det är i regel fråga om yngre män, ofta
narkotikaberoende och med tmstaltsbakgrund. Del är rimligt att anta all var och
en av dessa årligen i genomsniti stjäl konsumtions- och kapitalvaror med ett
sammanlagt saluvärde av ca 100000 kr. I runda tal skulle alltså gruppen
yrkesverksamma tjuvar årligen här i landet stjäla varor med elt saluvärde av
omkring 500 milj. kr. Stöldsvinnet för denna grupp kan emellertid antas vara
jämförelsevis hög. Egenkonsumtionen är också avsevärd. Med hänsyn härtill kan
andelen stöldgods som överlåts inte sättas högre än 70-80 procent. Med ett
genomsnittligt hälerivärde kring 20 procent av saluvärdet kan man anta att
gruppen alstrar en häleriverksamhet som omsätter 70-80 milj. kr. om årel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
skattning av yrkesljuvarnas betydelse för häleribrottsligheten kan också
baseras på gruppens brollsvolym. Inbrott och stölder riktade mol landets
samtliga hushåll kan f n. beräknas uppgå till 400 milj. kr. om året. Ungefär
halva beloppet kan antas falla på gruppen yrkesverksamma tjuvar. Gruppen
svarar sannolikt för stölder i butiker, vamhus, kontor etc. med ell åriigt
belopp som närmar sig 300 milj. kr. Även med detta sätl att räkna svarar alltså
gruppen varje år för tillgrepp av varor med ell saluvärde av närmare 500 milj.
kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
möter större svårigheter att uppskatta volymen av den häleribrotlslighel som
genereras av gruppen kontinuerliga arbetsplatstjuvar. I alll väsentligt saknas
fakta på områdel. Från den synliga brollslighEten vet man emellertid atl de
verkligt slora slöld- och hälerihärvoma faller inom denna grupp. Det finns
också skäl atl anla alt häleripriserna här ligger högre, kanske väsentligt
högre, än vad yrkestjuvama får ul för silt stöldgods. Arbels-plalstjuven vänder
sig till en annan grupp av köpare och kan inte sällan ge sken av atl han säljer
varan någol billigare än marknadspriset därför alt han har kunnat utnyttja
personalrabatl och liknande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
om kriminalstatistiken inte ger belägg för alt arbetsplatserna volymmässigt
alstrar en störte häleribrottslighet än yrkestjuvama, är det sannolikt alt så
ändå är fallel. Mörktalel för, även kontinuerliga, stölder på arbetsplatser
och liknande är sannolikt mycket högt. Det räcker emellertid med ganska
försikliga mörktalsanlaganden för arbelsplatstjuvarna för alt saluvärdet på det
stulna skall överstiga motsvarande värde för yrkestjuvarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis
kan man anla alt 200-300 milj. kr. åriigen betalas i samband med överlåtelser
som konstituerar sakhäleri. Saluvärdet av godset kan därvid antas uppgå till 1
miljard kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
utvecklingen av häleribrottsligheten kan nämnas att antalet anmälda häleribrolt
legat ungefär konstant kring 5 000 brott om årel under del senasie decenniet.
.Kr 1970 anmäldes knappt 5000 brott. Motsvarande siffra för år 1977 var knappt
6000. Under år 1975 beskrev</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section94>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section95>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:66</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>41</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>brotlskurvan
en lopp, närmare 8 000 anmälda brott. Som lidigare har påpekats är del inte
meningsfullt alt penetrera dessa siffror.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Däremot
bör det vara möjligt att bilda sig en uppfattning om häleribrotlslighetens
utveckling genom en Jämförelse med slöldbrottsligheten under samma lid. Del är
nämligen inte orimligt alt anta atl stölder under 1970-lalel genererat samma
andel häleribrolt under perioden. Den nu ifrågavarande jämförelsen bör
emellertid ske inte med den totala slöldslatistiken ulan med statistiken
belräffande grövre tillgrepp typ inbrott i bostäder och fordon. För denna typ
av brottslighet svarar som tidigare nämnts de yrkesverksamma tjuvarna med
uppskattningsvis hälften. Mörktalel för dessa brott är vidare konstant och
lågt. Anmälningsstalistiken ger därför en god uppfattning om brousulvecklingen.
Under den nyssnämnda förutsättningen alt häleriandelen under perioden är
konstant ger statislikserierna för de grövre lillgreppsbrotten stöd för
uppfattningen atl det sakhäleri som genereras av yrkestjuvama ökat med 30-50
procent under perioden 1970-77. Det är inte möjligt all göra några meningsfulla
uttalanden beträffande utvecklingen under samma period för den
häleribrotlslighel som alstras av arbetsplatsljuvarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
är svårt att uttala sig om häleri som orsak lill tillgrepp. Här hänvisas man
lill gissningar baserade på bl.a. generella beteendevelenskapUga resultat. När
del gäller gruppen yrkesverksamma tjuvar, som Ju vanligen är högt
narkotikaberoende, är del rimligl alt anta alt goda häleri-möjligheter har en
accelererande eft"ekt på såväl narkotikakonsumtion som slöldfrekvens.
Vilken betydelse som dessa möjligheter spelar i förhållande till andra faktorer
är självfallet svårt atl säga. I en uppsats som publiceras inom kort' görs
emellertid gällande att hälerimöjligheten aren icke obetydlig orsak i sig till
tillgreppsbrottslighet. Detsamma gäller sannolikt också för gruppen
kontinuerliga arbetsplalstjuvar. Det är rimligt att anta alt den s. k.
mättnadsnivån, som inträder när man stulit tillräckligt för sina behov, ligger
relativt sett mycket högt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3
GäUande rätt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3.1
Brottsbalken</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>3.1.1
Häleri</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
grund för häleribestämmelsema i 9 kap. 6 § BrB ligger tankegången att reglema
om straff för den som genom stöld, bedrägeri, förskingring eller annat brott
frånhänder någon en sak bör kompletteras med bestämmelser om straff för den
som efter brottet tar sådan befattning med saken att det blir svårare för
ägaren att fä tillbaka den. Ett straffrättsligt förbud mot</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>'
Lenke L: Narkotika och förmögenhelsbrott (Stockholm 1978).</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section96>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section97>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:66</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>42</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>atl ta befattning med en sak som åtkommils genom brott är
emellertid inte tillräckligt för all bekämpa tjuvgömmare och andra som - genom
atl köpa eller på annat säll ta om hand egendom som förvärvats genom brott
-främjar brottslig verksamhet. Förbudet tar nämligen sikte enbari på sak som
åtkommils genom brott och drabbar inte den som t. ex. tillgodogör sig pengar
som influtit vid försäljning av stöldgods. Ulöver en beslämmelse om förbud mol
atl la befattning med sak som åtkommils genom brott är det därför nödvändigl
med en allmän föreskrift om straff för den som utnyttjar annans brottsliga
förvärv lill atl bereda sig vinning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De två nu nämnda typema av häleri kompletteras av en
tredje, som avser den som hävdar en genom broll tillkommen fordran.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Häleri kan alltså förekomma i tre former: befattning med
olovligen åtkommen sak, sakhäleri, otillbörlig vinning av annans brottsliga
förvärv, vinningshäleri, och hävdande av brottsligt tillkommen fordran,
fordringshäleri.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sakhäleri</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span lang=EN-US style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>X </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>häleriparagrafens försia slycke har i försia meningen upptagits en bestämmelse
som har lill syfle att i viss omfallning kriminalisera befattning med sak som
är frånhänd annan genom broll. Del broll som föregått häleriet, förbrottet,
kännetecknas enligt denna beslämmelse av alt något blivit frånhänt någon. Med
delta uttryck åsyflas inte bara sådana brott genom vilka en sak tagils ur
annans besittning, t. ex. slöld, ulan varje brott, varigenom någon förvärvat
annans sak och således berövat ägaren denna, innefallar ell frånhändande.
Häleribestämmelsen är alltså tillämplig i fråga om befattning med sak, som
åtkommils genom bedrägeri, utpressning, ocker, förskingring, olovligt
förfogande och andra sådana broll. Även egenmäktigt förfarande kan i vissa
fall innefatta ett frånhändande. Den som tillägnat sig en sak genom alt ta den
från ägaren har, oberoende av om han därigenom gör sig skyldig enbart till
egenmäktigt förfarande och inte till stöld, lika fullt frånhänt ägaren saken.
Den som därefter lar befallning med saken kan därför dömas för häleri.
Häleriansvar kan också inlräda för efterföljande befattning med hittegods som
upphittaren tillägnat sig genom olovligt förfogande; sådanl gods måste nämligen
anses frånhänt ägaren genom brott även om godset kommil ur dennes besittning
på annal säll än genom brott. Även slulel men av tjuven övergivet gods kan
betraktas som hittegods (se NJA 1943 s. 4 och 1947 s. 582). Upphittaren kan, om
han olovligen tillägnar sig godset, inte straffas för häleri utan endast för
olovligt förfogande. För att ett frånhändande skall anses ha skell krävs inte
atl brottet riktal sig mot ägaren av en sak. Häleri kan följaktligen förekomma
beträffande fynd som saknar ägare men vilka hus- eller markägare enligt
hitlegodslagen (1938:121) har rätt atl få del i. Olovlig jakt och olovligt
fiske kan också utgöra förbrott till häleri (se SvJT 1956 rfs. 47 och 1957 rf
s. 30).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I brottsbalken har det tidigare uttrycket "sak som är
fränhänd någon ge-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section98>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section99>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:66</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>43</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>nom brott" ändrats på så sätt atl ordel
"sak" bytts ut mol "något". Ändringen har sketl för alt
uppnå överensslämmelse med brottsbeskrivningen vid slöld och egenmäktigt
förfarande där ordel sak har undvikits eftersom man ansett del svårare all
förslå omfattningen av detla. Vid häleri uppställs inte - som vid stöld och
egenmäktigt förfarande - något krav på olovligt tagande. Den som t. ex. köper
stöldgods och får detta överiämnat lill sig av tjuven kan inte sägas ha
olovligen lagil stöldgodset.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förbrottet måsle vara fullbordat före häleriet. Om t.ex.
förskingring sker genom atl förskingraren lämnar pengar ur kassan till en
person som inser alt förfarandel är brottsligt, är denne därför inte atl anse
som halare utan som förskingrare eller medhjälpare till förskingring.
Beträffande culpös medverkan har emellertid upplagils en särskild bestämmelse
i 9 kap. 7 § andra slyckel BrB (se avsnitt 3.1.2 nedan).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Häleri förutsätter alltså elt förbrott. Förbrottet måsle
verkligen vara ett broll, dvs. alla brottsrekvisit - även kravet på uppsåt -
skall vara uppfyllda. Däremol är det inte nödvändigl atl den som begått
förbrottet kan straffas. Förbrottet kan t. ex. vara preskriberat eller
begånget av någon som är under femton år eller själsligt abnorm.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I laglexten har som exempel på hälerigäming angells del
fallet all någon köper något som är frånhänt annan genom brott; något krav på
all saken skall ha överiämnats i köparens besittning har lagstiftaren inte
uppställt. Som hälerigärning nämns vidare all någon på annat sätl tillgodogör
sig saken, t. ex. konsumerar stulet gods. Som häleri bestraffas också
förfarande, varigenom någon eljest med saken tar befallning som är ägnad all
försvåra dess återställande, som t.ex. att motta, dölja, förytlra eller
omarbeta saken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del förekommer all den som misslänks för slöld av en sak
uppger all han köpt denna av en okänd. Om det inte går all styrka alt han
stulit saken, kan det i stället stå klart all han tagit sådan befattning med
sak som är frånhänd annan genom brott alt rekvisiten för häleri är uppfyllda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vinningshäleri</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I paragrafens första slycke andra meningen har med
sakhäleri jämställts alt någon bereder sig otillbörlig vinning av annans
brottsliga förvärv. Beslämmelsen syftar i försia hand på sådana fall som all
någon lar emot an-lingen en sak som köpts för stulna pengar eller pengar som
influtit vid försäljning av stöldgods eller också en sak som köpts för sådana
pengar. Bestämmelsen riktar sig alltså mot atl någon bereder sig vinning av
annans föregående broll. Ansvar kan följa efter vilket föregående broll som
helst som medför förvärv för den brottslige. För all ansvar för häleri skall
inlräda krävs dessutom atl vinningen är otillbörlig; det skall föreligga elt
orsakssammanhang mellan förvärvet och vinningen. Straffbara är därför främsl
de fall då en person utnyttjar den omständigheten atl broll ägt rum lill att t.
ex. betinga sig överpris för någol som denne säljer till brottslingen</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section100>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section101>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:66</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>44</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>eller till atl köpa något av brottslingen lill underpris.
Däremot är del inte häleri atl mol normal ersättning förse brottslingen med
livsförnödenheter även om betalningen härför emanerar från dennes brottsliga
verksamhet. Anhöriga till en brottsling kan inte heller straffas för atl de lar
emot normalt underhåll av honom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fordringshälcri</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som ett Iredje fall av häleri har i andra meningen i
paragrafens försia stycke upptagits en beslämmelse om ansvar för den som genom
krav, överlåtelse eller på annat dylikt sätl hävdar en fordran som kommil lill
genom brott. Bestämmelsen syftar i försia hand på s. k. efterocker som var kriminaliserat
i 1901 års lag angående ocker. Förbrottet kan dock även vara ell
förmögenhelsbrotl som bedrägeri eller utpressning. Däremol avses inte andra
förbrott än brott mot annan; all hävda en fordran som tillkommit t.ex. genom
en otillåten valutatransaklion är alltså inte häleri. Det är inte nödvändigt
att kravel lyckas för alt hälerigämingen skall anses som etl fullbordat brott.
Fullbordat brott föreligger redan då fordringen hävdats genom krav. 1 uttrycket
"hävda" ligger atl kravel måsle framställas med visst eftertryck för
atl ansvar skall kunna inträda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Subjektiva rekvisit</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Häleribrotten fömtsätter på den subjektiva sidan uppsåt.
De närmare omständigheterna beträffande förbrottet behöver emellertid inte vara
kända för hälaren. Också s. k. eventuellt uppsåt kan föranleda ansvar, varför
straff kan ådömas även den som inte kan övertygas om att han känt till atl
saken var t. ex. stulen men som misstänkt detla och måste antas ha förvärvat
saken även om han känt lill överlåtarens oäriiga åtkomst. Uppsåtet skall
föreligga vid själva hälerigärningen men det är å andra sidan tillräckligt all
gärningsmannen då har uppsåt alt begå häleri. Atl han tidigare varit i god tro
kan emellertid frila honom frän ansvar, om elt godtrosförvärv kommil emellan
som gör honom berättigad atl förfoga över egendomen. Har en person i god tro
köpt t. ex. stöldgods och därigenom orsakat att den bestulnes äganderätt
upphört, kan han inte dömas lill ansvar för häleri, om han därefter säljer del.
En annan konsekvens av ett mellankommande godtrosförvärv är alt häleriansvar
är uteslutet, om en person i etl senare led av överlåtelsekedjan i ond tro lar
emot egendom som åtkommils genom brott och den närmast föregående innehavaren
gjort exstinktivt förvärv av egendomen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.1.2 Häleriförseelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del förekommer att personer, som köper saker som de
misstänker är stulna, med avsikt låter bli all höra efler hur säljaren kommil
över dem. De hoppas nämligen att de på så sätt skall undgå alt göra sig
skyldiga till uppsåtlig befattning med stöldgods, dvs. häleri. I sådana fall
saknas ofta förut-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section102>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section103>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:66</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>45</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>sättningarna
för häleri efiersom det många gånger inte är säkert att vederbörande skulle ha
köpt sakerna, om de vetat all de var stulna. En straffbestämmelse för
oaklsamma förfaranden som svarar mol del uppsätliga brottet häleri har därför
ansetts nödvändig. Enligt 9 kap. 7 § första stycket BrB föreligger därför
häleriförseelse, om gärningsmannen i fall som avses i 6 § inte insåg men hade
skälig anledning anta all broll förelåg. Straffet för häleriförseelse är böler
eller fängelse i högst sex månader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att ansvar för häleriförseelse skall inlräda krävs oaktsamhet i förhållande
till den omständigheten atl elt förbrott förelåg. I övrigi är även häleriförseelse
ett uppsåtligt brott. För ansvar räcker all gärningsmannen hafl kännedom om
(eller skulle ha hafl kännedom, om han förfarit med rimlig aktsamhet och
eftertanke) sådana omständigheter som för honom utgjorde eller borde ha utfört
tillräckliga skäl för atl allvarligt misslänka all brott förelåg. Kravel på
oaklsamhel är personligt. Del slälls olika högt för olika personer beroende på
deras personliga förutsättningar. Det skall av Just gämingsmannen kunna krävas
att han förstått all broll kanske förelåg. Kraven är särskill stora på personer
som i sin yrkesutövning löper risk att komma i kontakt med personer som vill
belåna eller sälja gods som åtkommils på brottslig väg. Oaktsamhetskravet
sammanfaller inte med det krav på ond tro som utesluter civilrättsligt
godtrosförvärv. Godlrosförvärv kan ske först när det saknas anledning atl
misstänka att brott förelåg. Ofta krävs dessutom att den godtroende förvärvaren
företagit viss kontroll av överlåtarens behörighet atl förfoga över saken. Del
finns därför elt gränsland mellan det civilrätlsliga och del straffrättsliga
oaktsamhetskravet (se Jareborg, Förmögenhetsbrolten s. 176). Om gärningsmannen
befinner sig i detta gränsland när han tar befattning med saken kan han inte
fällas till ansvar för häleri men han kan inte heller göra etl godlrosförvärv.
Efiersom saken förblir "smittad" kan han senare göra sig skyldig lill
häleri eller häleriförseelse, om han då fått vetskap om eller skälig anledning
anta alt brott förelåg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
ansvar för häleriförseelse räcker del alltså inte alt köparen av stöldgods
saknar sådan god tro som skulle ha gjort hans förvärv lill etl godlrosförvärv.
Om förvärv i allmänhet gäller atl underlåtenhet atl kontrollera säljarens
åtkomst inte medför ansvar för häleriförseelse, om det inte finns särskild
anledning till misstanke.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
7 § första stycket förutsätts liksom i 6 § att de här beskrivna förfarandena
skall ha föregåtts av annat brott. Huvudregeln är alt gämingar som förövats
efter det att förbrottet blivit fullbordat bedöms som häleri eller häleriförseelse,
medan tidigare gämingar bedöms som medverkan till förbrottet. Enligt 7 § andra
styckel skall emellertid medverkan lill förbrottet i visst faU bedömas som
häleriförseelse, nämligen om någon medverkat till brott varigenom egendom
frånhändes annan och därvid inte insåg men hade skälig anledning anta att
brott förövades.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section104>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section105>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:66</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>46</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><span style='font-family:Verdana'>3.2
I>agen (1974:1065) om visst stöldgods m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tillgreppen
i butiker, vamhus och bostadslägenheter har ökat i anlal under senare år och
det har blivit allt svårare all få fram uppgifter om vem som är rält ägare till
egendom som anträffas i samband med brottsutredningar. Vid husrannsakan har
polisen ofta påträffat mängder av gods som stulits i butiker, bostäder eller
från parkerade bilar. I många fall kan godset inte spåras till ägaren på grund
av all del saknas anmälan från målsäganden. Ibland påträff"as egendom som
uppenbarligen utgör utbyte av brott i s. k. tjuvgömmor, där man saknar spår
såväl av gärningsman som målsägande. Många gånger har dessutom målsäganden
fält ersättning för den stulna egendomen från sin försäkring, varför
äganderätten till egendomen - i enlighel med de försäkringsvillkor som allmänt
lillämpas - övergått lill försäkringsgivaren. Försäkringsbolagen har å sin sida
ofta inget inlresse av atl belasta sin förvaltningsapparat med egendom av
mestadels ringa värde vilket medför alt egendomen blir liggande hos polisen
ulan alt efterfrågas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
prop. 1974:124 konstaterade föredragande departementschefen att det saknades
regler för hur polis och åklagare skulle handla när egendom som frånhänts annan
genom brott och som saknade känd ägare påträffats. Det framstod som stötande
att gärningsmannen fick behålla stöldgods eller annan genom brott åtkommen
egendom bara därför alt någon ägare till egendomen inte kunnat anslräffas. Han
föreslog därför att egendom som åtkommils genom brott från okänd målsägande i
vissa fall skulle kunna tas om hand. Bestämmelser härom borde inte konstrueras
som ell förverkande enligt brottsbalken ulan las in i en särskild lag. I
enlighet därmed beslutades lagen (1974:1065) om visst stöldgods m. m.
(stöldgodslagen).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsema
i I § första styckel stöldgodslagen innebäratt stöldgods och annan egendom som
frånhänts rätte ägaren genom broll skall las i förvar, om varken ägaren eller
annan som har rätt lill egendomen är känd. Man kan här länka sig att egendomen
anträffas i en ljuvgömma och alt gärningsmannen liksom rätte ägaren förblir
okänd. En annan tänkbar situation är att egendomen anträffas hos någon som kan
övertygas om att ha stulit den men egendomen ändå inte kan återställas till
rätt ägare på gmnd av svårigheter att fastställa dennes identitet. Etl från de
nu berörda situationerna principiellt annorlunda fall regleras i 1 § andra
stycket. Där föreskrivs, atl egendom som åtkommils genom brott skall las i
förvar, om varken ägaren eller annan, t.ex. försäkringsbolag som trätt i
ägarens ställe, gör anspråk på den. Allmänt gäller vidare atl försvarslagande
inte får ske, om det skulle vara uppenbart obilligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
praktiska intresset koncentreras på de i I § första styckel beskrivna
situationerna. De bygger på att man inte kan finna rätte ägaren till egendomen.
Har innehavaren av egendomen gjort etl godtrosförvärv blir stöldgodslagen inte
tillämplig. Som närmare utvecklas i del följande kan godlrosförvärv ske först
när förvärvaren saknat varje anledning atl misslänka</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section106>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section107>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:66</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>47</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>att brott förelåg. Det finns därför en zon mellan det
civilrätlsliga culpakravet och det straffrättsliga culpakrav som uppställs bl.
a. i beslämmelserna om häleriförseelse. Om gämingsmannen befinner sig i denna
zon när han tar befattning med saken så kan han inte fällas lill ansvar för
häleriförseelse, men han kan inte heller göra etl godlrosförvärv. Egendomen
kan i sådant fall tas i förvar enligt slöldgodslagen, om övriga
förutsättningar för en sådan åtgärd föreligger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beslul om alt egendom skall tas i förvar meddelas som
regel av allmän domslol på lalan av åklagare. I tjuvgömmefallen och i de fatl
där såväl innehavaren som ägaren eller hans rättsinnehavare avstått från att
göra anspråk på egendomen får åklagaren meddela förordnande om att egendomen
skall tas i förvar (2 §). Om förfarandet med egendom som tagits i förvar och
om rält för ägare som sedermera blir känd eller annan som har rält lill
egendomen alt få egendomen utlämnad lill sig eller att erhålla ersättning,
finns bestämmelser i lagen (1974; 1066) om förfarandel med förverkad egendom
och hittegods m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I 5 § anges atl lagen inte skall tillämpas på hillegods.
Med hittegods avses all egendom som inte befinner sig i någons besittning,
varvid även den besittning som en ljuv kan tänkas ha måsle beakias. Delta
innebär alt stöldgods som tappals eller övergetts är alt betrakta som
hillegods. Om någon påträffar en tjuvgömma t. ex. nergrävd i naturen, får
egendomen anses vara i tjuvens besittning under förutsättning all han har
praktisk möjlighel att återfinna den. I sådana fall kan den nergrävda egendomen
inte betraktas som hillegods. Är det däremol tveksamt huruvida den anträffade
egendomen åtkommils genom brott eller om den skall anses alltjämt vara i tjuvens
besittning, lillämpas bestämmelsema om hittegods.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.2.1 Erfarenheterna av stöldgodslagen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Stöldgodslagen, som trädde i krafl den 1 juli 1975,
mottogs med stor förväntan av polis och åklagare. Under förarbetena till
slöldgodslagen uttalade exempelvis chefen för dåvarande utredningsavdelningen
i Stockholms polisdistrikt följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslaget till slöldgodslag innebär en reglering av ett
område där stor oklarhel förut rått och där olika praxis utvecklat sig inom
olika polisdistrikt. Speciellt för Stockholms polisdistrikt har omfattningen
av det stöldgods vartill ingen ägare kunnal anträffas vållat många problem, vilket
tvingat fram praktiska lösningar, inte alltid kanske i överensstämmelse med
gällande lagregler. När förslaget nu föreligger kan del med tillfredsställelse
konstaleras all del i slorl överensstämmer med den praxis som utvecklals i
Stockholm.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Från olika håll har emellertid gjorts gällande aU
slöldgodslagen inte har infriat förväntningarna. Det har t.o.m. påståtts att
förutsäUningarna för atl omhänderta och förverka stöldgods minskal sedan
stöldgodslagen trädde i kraft. För alt vinna klarhet på bl. a. denna punkt
gjordes i Stockholms</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section108>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section109>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:66</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>48</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>polisdistrikt
under år 1977 en utvärdering av stöldgodslagen. Till grund för utvärderingen
låg 19 fall av misstänkta stölder/hälerier under åren 1975-77.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
de undersökta fallen hade gods till ett sammanlagt värde av 2 milj. kr. tagils
i beslag vid husrannsakan hos misstänkta gämingsmän. Av del beslagtagna godset
kunde endasl en Qärdedel - värt ca 500000 kr. - häriedas till viss brottsplats
och målsägande. Det gods som sålunda kunde identifieras härrörde från stölder
vid vilka enligt målsägandena egendom tiil ett sammanlagt värde av 5 milj. kr.
hade lillgripits; endast en tiondel av detta kunde alltså spåras. Av det
identifierade godset kunde mindre än hälften -värt ca 200000 kr. - återställas
till målsägandena eftersom de personer hos vilka godset anträffats gjorde gäUande
atl de förvärvat merparten av det i god tro. Enligt utredningspersonalen hade
de godtroende förvärvama varit myckel angelägna om alt få kopior av domar och
åklagarbeslul; de hade nämligen lidigare inte kunnal förete några
åtkomslhandlingar. Del gods som lagits i beslag utan att sedermera kunna
identifieras (värde ca 1,5 milj. kr.) återlämnades också lill
besitlningshavama. Sammanfattningsvis utlämnades alltså gods fill ett
sammanlagt värde av närmare 1,8 milj. kr. som lagils i beslag som misstänkt
stöldgods till de personer hos vilka det anträffats, trots att man vid tiden
för beslutet om beslag hade skälig anledning att misstänka att godset
frånhänts annan genom brott. I endast ett fall av nitton fördes lalan om
tagande i förvar av åklagaren; tingsrättens beslut därom upphävdes sedermera av
hovrätten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
de redovisade 19 fallen i undersökningen kan följande nämnas till belysning av
de svårigheter som möter vid lagens tillämpning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
husrannsakan hos fyra personer — A, B, C och D — som alla mer eller mindre
yrkesmässigt handlade med konst och antikvileter, beslaglogs guld- och
silverföremål till ett sammanlagt värde av 200000 kr. Det visade sig atl
föremålen "vandrat" i denna krets genom skilda överlåtelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
uiredningen framkom att de fyra - som kände varandra väl -gjorde upp sina
affärer bl.a. i korridorema och garaget lill Stockholms auktionskammare. Några
försäljningar skedde också på restaurang, varvid emellertid visning och
överlåtelse skedde ute på gatan i en bil. Ett anlal silverföremål, som enligt
målsäganden var värt drygt 130000 kr., såldes vidare av B till C på
Eriksdalsbadet i Stockholm för 18000 kr. C sålde i sin tur godset till D för
22000 kr. Denna försäljning skedde i C:s lägenhet. C uppgav för D alt han köpt
silvret privat. Som bevis härför visade C upp etl kvitto för D. C höll därvid
handen över kvittot så att säljarens namn och köpeskillingens storlek doldes
för D.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Åtal
för häleri väcktes mot de fyra. Tingsrätten fällde A för häleriförseelse lill
sex månaders fängelse. B och C dömdes för samma brott tiU dagsböter medan D
frikändes helt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
de föremål som logs i beslag - värda ca 200000 kr. - kunde gods till ett värde
av 150000 kr. härledas tUl en viss brottsplats och målsägande.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section110>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section111>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:66</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>49</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denne
målsägande fick emellertid tillbaka föremål för endast 50000 kr. eftersom
innehavama ansågs ha förvärvat övriga föremål i god tro. Den del av det
beslagtagna godset som inte hänförde sig tiU nyssnämnda brottsplats - värt ca
50000 kr. - återlämnades också till innehavama eftersom någon annan ägare inte
kunde återfinnas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3.3
Godtrosförvärv av lösöre</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
en person överlåter en sak ulan all ha rätt alt förfoga över den och
förvärvaren inte känner till eller har anledning att räkna med all det förhåller
sig på detta sätt, uppstår en konflikt mellan den ursprunglige ägarens och den
godtroende förvärvarens anspråk på saken. Denna konflikt brukar lösas efter
någon av två olika huvudlinjer, exstinktionsprincipen resp.
vindikationsprincipen. Exstinktionsprincipen innebär, att den godtroende
förvärvarens intresse ges företräde och att den ursprunglige ägaren inte kan få
tillbaka egendomen, i varje fall inte ulan att betala ersällning till förvärvaren.
Äganderätten liU saken anses ha övergått lill förvärvaren på grund av
godtrosförvärvet. Vindikationsprincipen däremol gynnar den ursprunglige ägaren
genom att denne ges rält att ta tillbaka saken från den godtroende förvärvaren
ulan alt behöva belala någon ersättning till denne.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Svensk
rätl bygger på exstinktionsprincipen. Bestämmelsema om godtrosförvärv av
lösöre har utbildats i rättspraxis med utgångspunkt i vissa bestämmelser i 1734
års lag, nämligen 11 kap. 4 § och 12 kap. 4 § handelsbalken. Dessa paragrafer
handlar om lånat och deponerat gods. Om låntagaren eller deposilarien utan ägarens
fillstånd har överlåtit eller pantsatt godset har ägaren rätt atl återlösa
delta: Av bestämmelsema har motsättningsvis ansetts följa att den som har
mottagit egendomen inte är skyldig att lämna den ifrån sig utan lösen, om han
är i god tro. Denna exslinklions-regel har i praxis fält vidsträckt analogisk
lillämpning. Sälunda lillämpas den sedan mitten av 1800-talet även beträffande
stöldgods.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Exstinktionsprincipen
gäller i fråga om lösöre, dvs. lösa saker. Beträffande fast egendom finns
vissa regler om godtrosförvärv i Jordabalken. Särskilda bestämmelser finns
också i viss utsträckning när det gäller lös egendom som inte kan hänföras till
lösöre, t.ex. skuldebrev. Vissa fartyg och luftfartyg skiljer sig från andra
slag av lösöre därigenom att de kan intecknas för fordran. Sådana fartyg och
luftfartyg kan inte bli föremål för godtrosförvärv enligt de regler som gäller
för pantsättning av lösöre (10 kap. 7 § handelsbalken). Den förhärskande
uppfattningen synes emellertid vara, att de ändå kan bli föremål för
godtrosförvärv efter i princip samma regler som lösöre i allmänhet (se SOU
1970:74 s. 94).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><b><i><span style='font-family:
Verdana'>Godtrosförvärv kan uppkomma vid överlåtelse - köp, byte och gåva -samt
vid pantsättning. Enligt praxis anses också godtrosförvärv av retentionsrätt
kunna ske i vissa fall. Sålunda torde exempelvis den som i god tro har tagit
emot en bil för reparation ha en mot bilens ägare verkande reten-</span></i></b><b><i><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>4 Riksdagen 1979180. 1 Saml. Nr
66</span></i></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section112>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section113>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:66</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>50</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>tionsrätl
till säkerhel för fordran på grund av reparationen även om beställaren saknade
rätt att disponera bilen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Exstinktionsprincipen
är lillämplig i fall då den som förfogar över egendom till förmån för
godtroende medkontrahent inte själv är ägare lill egendomen. Den som har köpt
gods på avbetalning med s. k. äganderättsförbehåll, dvs. förbehåll om alt
äganderätten skall kvarligga hos avbetalnings-säljaren till dess köpeskillingen
har belalals till fullo, anses härvid inte som godsets ägare.
Exstinktionsprincipen gäller alltså vid olovliga förfoganden även avbelalningsgods.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
speciell situation utgörs av tvesalufallen, dvs. fall då ägaren har sålt samma
sak lill olika personer. Enligt I kap. 5 § handelsbalken skall då den som först
köpte behålla godset. Det är emellertid allmänt vederlaget att lagrummet bara
reglerar del fallet alt ingen av köpama har fått godset i sin besittning. Har
den senare köparen i god tro fått egendomen i sin besittning, anses han därmed
ha gjort ett godlrosförvärv med verkan atl den förste köparens anspråk får
vika.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
förmynderskapslagstiftningen och konkurslagsliflningen är omyndig och
konkursgäldenär i stor utsträckning hindrade att förfoga över sin egendom. Om
förfogande ändå sker, anses medkontrahenterna inte kunna åberopa reglema om
godlrosförvärv. Motsvarande gäller om en rättshandling är ogiltig därför atl
den har företagils under inflytande av rubbad själsverksamhet. Om den
disponerande inte har uppträtt som ägare ulan handlat för annans räkning i
dennes namn, torde gällande regler om exstinktiva godlrosförvärv inte heller vara
lillämpliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
förutsättning för godtrosförvärv är atl den disponerande hade egendomen i sin
besittning och alt tradition har ägl rum, dvs. att egendomen har överförts i
förvärvarens besittning. Om den disponerande är eller har varit kommissionär
gäller dock vissa specialregler i lagen (1914:45) om kommission, handelsagenlur
och handelsresande (kommissionslagen). Beslämmelserna (54 och 55 §§), som är
tillämpliga vid olovliga dispositioner över kommittentens gods, innebär bl.a.
all tredje man kan göra avtalel med kommissionären gällande, om denne hade
godset i sin besittning. Del fordras alltså inte all godset överiors i
förvärvarens besittning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
alt exstinktion skall inträda krävs atl förvärvaren varit i god tro både när
avtalet träffades och när traditionen ägde rum. Kravel på god tro innebär dels
atl förvärvaren renl faktiskt inte skall ha förstått, att den som disponerade
över egendomen saknade rätt alt förfoga över denna, dels att han skall ha
iakttagit skälig aktsamhet vid förvärvet. Vad som menas med skälig aktsamhet
beror på omständighetema i del särskilda fallel. I rättspraxis finns en klar
tendens all ålägga framför alll köpare av motorfordon ganska långtgående
undersökningsplikt (se t.ex. NJA 1961 s. 567).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
11 kap. 4 § och 12 kap. 4 § handelsbalken har i där avhandlade fall den
ursprunglige ägaren rätt atl lösa egendomen från godtroende förvärvare. I
tvesalufallen har den förste köparen enligt praxis lösningsrätt gent-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section114>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section115>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:66</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>51</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>emot senare köpare som i god tro har fått egendomen i sin
besittning. Lösningsrätten lorde kunna utövas under praktiskt laget obegränsad
lid. Det är inte klart hur lösenbeloppet skall beräknas, dvs. om det skall
motsvara egendomens värde vid inlösningstillfällel (värdeprincipen) eller det
vederlag förvärvaren kan ha utgelt (vederlagsprincipen).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En mera utföriig redogörelse för gällande rält lämnas i
betänkandet (SOU 1965:14) Godtrosförvärv av lösöre (s. 27-130) lill vUken
hänvisas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.3.1 Förslag lill samnordisk lagstiftning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span lang=EN-US style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>X </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>fråga om godlrosförvärv av lösöre gäller olika regler i de nordiska
ländema. Svensk och finsk rätl bygger på exstinktionsprincipen. Beträffande
egendom, som frånhänts rätte ägaren genom slöld eller liknande brott, skiljer
sig emellertid svensk och finsk rält ål. Gällande rält i Finland gör nämligen
undanlag från exstinktionsprincipen för sädana fall. I Danmark och Norge å
andra sidan erkänns principen om godtrosförvärv i fråga om lösöre blott i några
undanlagsfall, medan man där i övrigt har regeln om obegränsad vindikationsrätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 en skrivelse lill de nordiska ländemas regeringar den 17
februari 1959 hemställde Nordiska rådets presidium atl dessa skulle inleda
gemensamt utredningsarbete i syfte atl nå fram till mera enhetliga regler än de
nuvarande beträffande verkan av god tro vid exstinktiva förvärv av lös egendom
i de fall ursprunglige ägaren eller innehavaren gör anspråk på att återfå
egendomen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med anledning av framställningen från Nordiska rådet
tillkallades i Danmark, Finland, Norge och Sverige särskilda sakkunniga med
uppdrag atl karflägga gällande regler samt all åtminstone i princip föreslå de
lagändringar som lämpligen kunde anses böra komma i fråga för att uppnå rättslikhet
i de nordiska länderna på området.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Efler några års utredningsarbete lades betänkanden fram i
Danmark, Finland och Sverige. Del svenska betänkandet (SOU 1965:14) Godtrosförvärv
av lösöre innehåller ell lagförslag som nära överensstämmer med motsvarande
förslag från de danska och finska utredningama. Del bygger på
exstinktionsprincipen. Huvudregeln är all den som i god tro förvärvar lösöre
och får det i sin besittning får full äganderätt lill egendomen. Denna
huvudregel kompletteras med särregler för två olika fall. Det ena av dessa
gäller egendom som har frånhänts den ursprunglige ägaren genom stöld eller
rån. För alt godtrosförvärv skall komma till stånd i ett sådant fall krävs all
förvärvaren kan visa atl han med skälig noggrannhet har undersökt överiåtarens
åtkomst. Den andra särregeln är lillämplig vid förvärv av sådan egendom som
allmänt säljs pä kredit med äganderättsförbehåll. Godtrosförvärv av sådan
egendom kan göras gällande bara om förvärvaren genom granskning av
ålkomsthandling eller kvitto eller på annat sätt har försökt förvissa sig om
att överiåtaren inte på gmnd av äganderättsförbehåll saknade rätl att överlåta
egendomen. Om förvärvet har skett på offentlig</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section116>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section117>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:66</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>52</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>auktion eller från yrkesmässig försäljare med fast
affärsställe eller under därmed likartade förhållanden, är de bägge särreglema
inte lillämpliga annal än om särskild anledning till misstanke föreligger.
Lagförslagel upptar vidare regler om rätl i vissa fall för den ursprunglige
ägaren att återlösa egendom som varit föremål för godtrosförvärv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid remissbehandlingen av de tre betänkandena utsattes
dessa för åtskillig kritik i de olika länderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Karaktäristiskt för kritiken var att remissinstanserna i
vart och ett av länderna ansåg där gällande rätt vara tillfredsställande och
motsatte sig ändring saml fann att de sakkunnigas förslag innebar en olämplig
kompromiss. Särregeln för stöldgods mötte hårt motstånd hos de svenska remissinstansema,
som ansåg att den på ett betänkligt sätt luckrade upp exstinktionsprincipen,
eftersom förvärvaren inte har någon möjlighel att i förvärvsögonblicket avgöra
om egendomen är av del slag som särregeln är tillämplig på. 1 Danmark och
Finland ansågs det å andra sidan inte acceptabelt att gå ifrån
vindikationsprincipen närdet gäller stöldgods.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I detta läge anmäldes lagstiftningsfrågan i Nordiska rådet
av danska regeringen, som hemställde om rådets uttalande rörande principerna i
föreliggande lagförslag. Detla resulterade i en rekommendation (rek. 13/1967),
där Nordiska rådet hemställde till de nordiska ländernas regeringar atl försöka
genomföra en enhetlig nordisk lagsliftning om förvärv av lösöre i god tro.
Denna borde enligt rådet, bortsett från fall av slöld, rån och grovt tvång,
bygga på en allmän exstinklionsregel. Om enhetliga regler inte kunde uppnås
för fall av nyssnämnda art, hemställde rådet att lagförslagen avfattades på
sådant sätt att man i rättstillämpningen i största möjliga utsträckning skulle
komma till samma resultat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ärendet föranledde därefter fortlöpande kontakter mellan
företrädare för justitiedepartementen i Danmark, Finland, Norge och Sverige.
Frågan gavs emellertid inte någon särskild hög prioritet och fick av olika skäl
vila en lid. Under år 1972 aktualiserades emellertid ärendet på nyll, och i Danmark
togs det upp vid överläggningar med representanter för näringslivet och
konsumentintressena. Härvid visade del sig att näringslivet alltjämt motsatte
sig ändring av gällande rätt, medan man på konsumenthäll intog en neutral
ståndpunkt. I detla läge beslöt man sig på danskt håll för alt inte lägga fram
någol förslag lill lagsliftning. Detta anmäldes lill Nordiska rådet, som i
februari 1973 beslöt att anse spörsmålet som slutbehandlat för rådets del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sedan det sålunda visat sig atl någon samnordisk
lagstiftning på området inte skulle komma till stånd, ansågs från svensk sida
någol behov av att gå vidare med detta lagstiftningsärende inte föreligga.
Kungl. MaJ:t beslöt därför den 21 september 1973 alt avskriva frågan från
vidare handläggning. Dessförinnan hade emellertid ärendet framskridit så långt
alt man inom justitiedepartementet utarbetat etl utkast lill lagrådsremiss med
förslag lill</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section118>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section119>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:66</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>53</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>lag om godtrosförvärv av lösöre. Utkastet till
lagrådsremiss fogas som bilaga' lill denna promemoria.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I Norge har man nyligen antagit en ny lag om
godtrosförvärv av lösöre [lov om rett lill losore ervervel i god tro
(exstinktsjonsloven)]. Lagen bygger på exstinktionsprincipen (1§).
Godlrosförvärv äger emellertid inte rum, om egendomen genom slöld, egenmäktigt
förfarande, rån eller annal våld eller hot om våld har eller kan anlas ha frånhänts
ägaren eller den som på ägarens vägnar haft egendomen i sin besittning (2§).
Undanlagna från godtrosförvärv är vidare konstverk, antikvileter och
museiföremål som är i offentlig ägo eller tillhör en privatsamling som är öppen
för allmänheten. Lagen träder i kraft den 1 januari 1979.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.3.2 Behandlingen i riksdagen av frågan om godlrosförvärv
uv lösöre</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Reglema om godtrosförvärv har varit uppe lill behandling i
riksdagen vid tvä lUlfällen under 1970-talel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 motionen 1974:645 hemställdes alt riksdagen hos Kungl.
MaJ:l skulle begära förslag lill sådan ändring i gällande lag all
godlrosförvärv inte skall anses föreligga i fall där någon köper stöldgods på
etl ställe där handel av detta slag vanligen inte förekommer. I motionen
1976/77:649 hemställdes atl riksdagen hos regeringen skulle begära en översyn
av reglema för godtrosförvärv av stöldgods i syfle bl. a. alt ändra de svenska
lagreglerna i riktning mot vad som gäller i övriga nordiska länder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I sitl av riksdagen godkända belänkande (LU 1974:3) över
motionen 1974:645 ansåg lagutskottet alt det - med hänsyn till motståndet hos
de svenska remissmyndigheterna mot lagändringar på förevarande område (se ovan
3.3.</span><span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1) </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>och då kraven på god tro under
senare år i rättspraxis genomgått en skärpning i sådan riktning som förordades
i motionen - inte var aktuellt all på nylt ta upp den av motionären berörda
frågan till närmare övervägande; utskottet hemställde därför alt riksdagen
skulle avslå motionen. I sill betänkande (LU 1976/77: 16) över motionen
1976/77:649, likaledes godkänt av riksdagen, fann lagutskottet atl del sedan år
1974 inte förekommit något som föranledde till ändring i riksdagens
ställningstagande. Utskottet avstyrkte därför bifall till motionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.4 Kontroll av vissa branscher</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.4.1 Allmänt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid sidan av den straffrättsliga lagstiftningen om häleri,
de straffprocessuella bestämmelserna om förvarstagande av stöldgods och de
civilrätlsliga reglerna om godtrosförvärv har lagstiftaren prövat
näringspolitiska åtgärder för atl slävja handeln med stöldgods. Vad som därvid
kommit i fråga är skärpt kontroll av branscher som ger särskilt slora
möjligheter att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Bilagan utesluten här.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section120>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section121>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:66</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>54</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>föra
ut stöldgods i den allmänna handeln. Bestämmelserna om obligatorisk
konlrollstämpling i lagen (1974:283) om handeln med arbeten av guld, silver
eller platina är elt exempel på sådana kontrollåtgärder, det tidigare gällande
kommunala auklionsmonopolel elt annal. Av större betydelse i detta sammanhang
är emellertid den samhällskonlroll som sker av skrothandel, pantlånerörelse
samt tillfällig handel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>3.4.2
Skrothandd</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Handeln
med skrot och annal begagnat gods är sedan gammalt underkastad särskild
reglering. Gällande bestämmelser finns i förordningen (1949: 723) angående
handel med skrot, lump och begagnat gods.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Syftet
med skrolhandelsförordningen är i försia hand att motverka tillgreppsbroll
genom all hindra eller försvåra avsättningen av oärligt åtkommet gods och att
underiätla polisrnyndighelemas efterspaningar av sådant gods. Förordningen är
tillämplig på yrkesmässig handel med Järn- och annal metallskrot,
texlilavfall, lump samt vissa slag av begagnat gods såsom kläder och pälsverk,
cyklar, kameror och smycken. Vidare är förordningen tillämplig på yrkesmässig
handel med begagnade skriv- och räknemaskiner, radio- och lelevisionsapparaler
samt musikinstrument.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
förordningen skiljs i olika avseenden mellan fast handlande - varmed förstås
den som för utövande av rörelsen innehar kontors- eller butikslokal eller
upplagsställe - och uppköpare, dvs. annan person, som idkar rörelse som avses i
förordningen (2§).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
rält alt idka skrothandel krävs särskilt tillstånd av polismyndigheten i den
ort, där rörelsen huvudsakligen skall bedrivas. Tillstånd kan beviljas bolag
eller ekonomisk förening samt enskild person (3-4§§). Skrolhan-delsrörelse som
bedrivs av bolag eller ekonomisk förening skall ha en av polismyndigheten
godkänd föreslåndare, vilken är ansvarig för rörelsens skölsel (6-8§§). För
uppköpare gäller all tillståndet är begränsat i olika avseenden (5§).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
den fasta handeln meddelas särskilda föreskrifier i 10-16§§. Beslämmelserna
avser godkännande av ställe för rörelsen, förvärvande av gods, förande av
särskild bok (affärsbok) samt märkning och förvaring av mottaget gods. Även för
uppköpare finns särskilda föreskrifier (17- I8§§). Sålunda fär uppköpare inte
förvärva gods av okänd person, med mindre denne kan legitimera sig på ett
tillfredsställande sätl eller förvärvet sker i överlåtarens bostad eller
affärslokal. Vidare åligger det uppköpare att anteckna varje affär på
numrerade inköpsnolor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
vissa fall gäller lättnader i nu berörda bestämmelser (19-21 §§). Bl. a. får
polismyndigheten medge undantag från bestämmelserna om anteckningsskyldighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förordningen
innehåller också allmänna bestämmelser om rörelseidkares skyldigheter
(22-27§§). Bl.a. föreskrivs skyldighet atl lämna polismyndighet bistånd.
Polismyndighet, har rätt att undersöka lokaler och lager</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section122>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section123>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:66</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>55</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>samt att granska affärsbok och inköpsnotor. Vidare kan
polismyndighet meddela särskilda ordningsföreskrifter för rörelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Slutligen innehåller förordningen straff- och
besvärsbestämmelser. Straffet för brott mot förordningen är böter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tillämpningsföreskrifter lill skrolhandelsförordningen
finns i en särskild kungörel.se (1949: 725).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.4.3 Pamlånerördse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt lagen (1949:722) om pantlånerörelse får lånerörelse
i vilken lösören mottas såsom pant inte utövas utan tillstånd av
länsstyrelsen. Tillstånd får meddelas endast om del kan anses föreligga behov
av rörelsen. Tillstånd skall företrädesvis lämnas antingen lill kommun eller
till bolag eller ekonomisk förening som vill driva rörelsen utan vinstsyfte
och på villkor som är fördelaktiga för låntagarna. Enskild person får beviljas
tillslånd endast om han gjort sig känd för redbarhet och ordentlighel och i
övrigt anses lämplig (I S).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frågor om tillstånd prövas av länsstyrelsen i den ort där
rörelsen skall drivas. 1 äiendel skall yttrande inhämtas från kommunen och
polismyndigheten (2S).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om pantlånerörelse drivs av kommun, bolag eller ekonomisk
förening, skall det finnas en särskild föreståndare som ansvarar för rörelsens
skötsel. Bedrivs rörelsen av bolag eller ekonomisk förening, skall föreståndaren
vara godkänd av länsstyrelsen (3 §).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tillstånd att driva rörelse och godkännande av
föreståndare kan återkallas på grund av anmärkningar mot rörelsens skötsel
(5S).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Pantlånerörelse står under länsslyrelsens tillsyn. Utövare
av panllånerö-relse är skyldig att tillhandahålla länsstyrelsen erforderliga
uppgifier om rörelsen samt atl låta länsstyrelsen få del av rörelsens bokföring
samt tillträde lill rörelsens lokaler (14 S).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Pant får mottas endast från den som antingen är känd för
pantlånerörelsens utövare eller hans personal eller som kan legitimera sig på
ett tillfredsställande sätt (I6S). Över rörelsen skall föras bok (pantbok) av
vilken skall framgå bl.a. panternas art och antal, mått eller vikl, fabrikat
och tillverkningsnummer eller annat särskilt kännemärke. I panlboken skall
också antecknas pantsättarens och pantlösarens namn, yrke och bostad samt typ
och nummer på legilimalionshandlingen (18§). Enskild person som utövar
pantlånerörelse eller föreståndare för sådan rörelse är skyldig alt efler anmälan
från polismyndighet all gods förkommit eller olovligen frånhänts ägaren
omedelbart undersöka om godset finns i hans besittning eller om han har någon
anteckning om det samt - i sådant fall - underrätta polismyndigheten därom. Om
utövaren eller föreståndaren på annat sätt får kännedom om eller misstänker alt
den som vill pantsätta gods åtkommit detla olovligen eller eljesl är obehörig
atl sälla godset i pant, är han vidare</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section124>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section125>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:66</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>56</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>skyldig atl underrälta polisen (19§). Polisen kan ålägga
den som utövar pantlånerörelse att till polisen anmäla föremål av vissl eller
vissa slag som mottas i rörelsen (20 S). Utövare av panllånerörelse är också
skyldig att låla polisen undersöka rörelsens lokaler saml granska pantboken
(21 §).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.4.4 TillfäUig handel</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1864 års näringsfrihetsförordning ställde krav på
tillslånd för bl. a. kring-föringsförsäljning (s. k. gårdfarihandel) och
realisation. Beslämmelserna avlöstes av förordningen (1968:564) om tillfällig
handel. 1968 års förordning blev emellertid snart föremål för kritik. Den
tillfälliga handeln ansågs på grund av de begränsade konlroUmöjlighetema främja
en tämligen omfattande kriminalitet. Sålunda angavs försäljningsformen
underlätta både avsättningen av olovligt åtkommet gods och brott mot mervärde-
och annan skattelagstiftning. Mol bakgmnd av den kritik som sålunda framkom
skärptes regleringen med verkan fr.o. m. den 1 juli 1976.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bestämmelserna återfinns numera i lagen (1975:985) om
tillfällig handel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med tillfällig handel förstås alt någon yrkesmässigt
salubjuder medförda varor på etl av honom tillfälligt begagnat försäljningsställe
eller under kringföring. Utanför begreppei faller (1) försäljning lill
näringsidkare, (2) torghandel eller handel på marknad, mässa eller utställning,
(3) handel anordnad i samband med sådan offentlig tillslällning som avses i 9 §
allmänna ordningssladgan (1956:617), t.ex. idrottstävling, drkusföresläll-ning
saml tivoli- och marknadsnöjen, (4) kringföringsled i en rörelse som annars
bedrivs på siadigvarande driftställe och avser sådana varor som regelmässigt
saluförs eller framställs där och (5) sedvanlig aukiionsförsäljning av lösöre
som tillhör dödsbo eller enskild person (1 §).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tillfällig handel får drivas endast efter särskill
lillslånd som i regel meddelas av länsstyrelsen i det län där försäljningen
skall äga rum. Svensk medborgare och utlänning som har permanent
uppehållstillstånd får dock utan tillstånd driva tillfäUig handel med
livsmedel, blommor, alster av inhemsk hemslöjd och tryckt skrift (3 §).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den som driver lillfällig handel utan tillstånd eller utan
atl godkänd föreslåndare finns eller i strid mol villkor eller föreskrifter
som har meddelals dömes lill böler. Till samma straff dömes den som för annans
räkning driver eller förestår sådan olovlig handel (I0§ försia siycket).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Från flera håll har anförts alt lagen om tillfällig handel
i olika avseenden inte har fungerat lillfredsslällande. Vissa krav på ändringar
i lagen harockså framställts. Bl. a. har påpekats alt tillfälliga
försäljningsformer som inte omfattas av regleringen, t.ex. torghandel, har ökat
i omfattning saml atl lillfällig handel förhållandevis ofta bedrivs utan
tillstånd. Vidare har framförts atl konsumenterna ofta saknar möjlighet att nå
tillfälliga försäljare för reklamation vid tillfälliga försäljningsformer som
inte omfattas av lagen, t. ex. vissa auktioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under hösten 1977 har - mol bakgmnd av den kritik som
riktats mol la-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section126>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section127>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:66</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>57</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>gen om lillfällig handel - inom handelsdepartementet
gjorts en översyn av lagen i olika avseenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Översynen har lett fram till förslag (prop. 1977/78: 186) lill
vissa begränsade ändringar i lagen om lillfällig handel. Tillstånd lill
lillfällig handel skall fortfarande meddelas myckel restriktivt. Huvudregeln är
atl tillslånd kan ges endasl om handeln är av väsenllig betydelse från
konsumentsynpunkt. Särskilda skäl skall dock kunna beaktas. Vidare föreslås
lättnader för tillverkare all lill allmänheten sälja varor som de själva har
tillverkat. Nya regler föreslås också som skall underlätta för komsumenterna
all nå tillfälliga försäljare för reklamation och liknande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4 Utredningar inom kommittéväsendet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.1 Förmögenhetsbrottsutredningen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I mars 1976 beslutade regeringen att tillsälta en
utredning (Ju 1976:4) för översyn av lagsliflningen om förmögenhetsbrott. 1
direktiven till förmögenhetsbrottsulredningen anslöt sig föredragande
departementschefen i alll väsentligt till de överväganden som redovisades i en
rapport (1975:3) Förmögenhetsbrolten - Riktlinjer för en översyn, som BRÅs
kriminalpoUtiska arbetsgrupp lagl fram. Enligt direktiven bör utredningsarbetet
inriktas på atl anpassa lagstiftningen på della område lill del moderna samhällets
värderingar. Här ingår atl ompröva nuvarande slraffvärdegränser och
straffbarhelsgrader. En viktig uppgift för utredningen bör vara all undersöka
om fömtsättningar finns för en allmän sänkning av straffnivån för förmögenhetsbrolten
så atl dessa från straffvärdesynpunkl bättre anpassas lill annan brottslighet.
Bortsett från kriterierna för de olika straffbarhets-graderna och
straffsatserna bordet inte vara någon huvuduppgift för utredningen att föreslå
ändringar i den straffrättsliga uppbyggnaden av de särskilda brotten.
Uiredningen bör dock vara oförhindrad alt med ledning av nya erfarenheier la
upp frågor om ändringar eller tillägg i brottsbalkens bestämmelser om förmögenhetsbrolten.
Utredningen bör särskill pröva om behov och förutsättningar finns att införa en
allmän straffbestämmelse om ansvar för efterföljande medverkan. En bestämmelse
om detla skulle i så fall inbegripa vissa förfaranden som inte läcks av nuvarande
bestämmelser om s. k. fordringshäleri i 9 kap. 6§ BrB.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I Januari 1977 fick förmögenhetsbrottsulredningen
tilläggsdirektiv (Dir 1977: 6) som innebär atl kommittén mer allsidigt och
förutsättningslöst än vad som följer av de ursprungliga direktiven kan pröva de
straffbarhets-grunder och slraffvärdegränser som bör gälla för
förmögenhetsbrolten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1978.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section128>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:32.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section129>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:66</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>58</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.2 Skrothandelsutredningen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Våren 1971 påbörjades spaning och ulredning beträffande
stölder inom Örebro län av koppar, nickel, mässing, kvicksilver m. m.
Utredningen blev mycket omfattande och brottsligheten visade sig ha
förgreningar till stora delar av Mellansverige. Den brollslighel som uppdagades
hänförde sig lill stölder, häleri och häleriförseelser, bedrägerier,
förskingringar, urkundsförfalskning, osant intygande samt skattebrott och
brott mol skrolhandelsförordningen. I skrivelse lill justitiedepartementet i
december 1972 redovisade länsstyrelsen i Örebro län sina erfarenheter från bl.a.
denna utredning och påtalade i anslutning därlill vissa brister i
skrolhandelsförordningen. Med anledning bl. a. därav tillkallades år 1974 en
särskild ulredare med uppgift alt göra en översyn av skrolhandelsförordningen
(H 1974: 04).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt direktiven bör en utgångspunkt för
utredningsarbetet vara att handeln med skrot och begagnat gods även i
fortsättningen behöver en särskild samhällelig reglering och insyn. Syflel med
en sådan reglering bör emellertid preciseras. En skälig avvägning bör ske mellan
å ena sidan samhällets intresse av alt förhindra handel med gods som åtkommils
på brottslig väg och å den andra sidan näringslivets intresse av atl handeln
inte nödigt försvåras. I utredningsarbetet ingår atl studera den brottslighet
som skrolhandelsförordningen avser att förhindra, i första hand tillgrepp av
melallskrol och vissa slag av begagnade föremål. Av särskill inlresse är det
sätt på vilket det olovligen tillgripna godset finner avsättning. Skrolhandelsulredningen
skall pröva vilka slag av begagnade varor som skall omfattas av regleringen.
En utgångspunkt är därvid alt endasl sådana varuslag skall omfattas av
regleringen som i någon avsevärd utsträckning är föremål för tillgreppsbroll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En stor del av de missförhållanden som råder på skrolhandelsområdel
synes enligt direktiven kunna hänföras lill uppköpama och deras verksamhet.
Skrothandelsutredningen skall därför utreda frågan om tillstånd för
uppköparverksamheten. Den brottslighet, som förekommer inom skrothandeln
gynnas vidare bl. a. av all skrolhandelsförordningen inte gäller för handel på
marknad och alt anleckningsskyldighet inte föreligger vid alla förvärv.
Utredningen skall pröva om dessa undantagsbestämmelser behöver ändras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen beräknar att slutföra sill arbete under hösten
1978.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5 Märkning av stöldbegärlig egendom</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Antalet inbroltsslölder uppgår lill närmare 150000 om
årel. Del är betydande mängder gods som på della säll frånhänds de rätta
ägarna. En del av godset påträffas efter hand av polisen i samband med
husrannsakningar på grund av misstankar om stöld, häleri eller annan
brottslighet, rutinkonirol-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section130>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section131>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:66</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>59</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ler
hos anlikvitelshandlare, pantbanker, skrotupplag och andra som handlar med
begagnade varor etc. En förutsättning för atl godset skall kunna återställas
till de rätta ägarna är emellertid att godset är möjligt alt identifiera.
Identifieringen är också ofta av avgörande belydelse för polisens möjligheter
all utreda tillgreppsbroll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
mitten av 1970-talet tog polisen dalatekniken till hjälp i sin godsspaning.
Ell centralt godsregister för hela landet inrättades hos rikspolisstyrelsen.
Registret innehåller f n. uppgifier om ca 340000 föremål. Alla anmälningar om
slulel eller förkommel gods antecknas. Uppgifterna jämförs sedan med bl. a.
anteckningar i registret om gods som har tagits i beslag hos personer
misstänkta för häleri, eller som har observerats i samband med rutinkontroller
hos personer som driver rörelse med begagnade varor, m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sysiemel
har visat sig vara en värdefull hjälp i spaningsarbetet. Hos rikspolisstyrelsen
uppskattar man att polisen har fördubblat sina möjligheter atl härleda gods
lill en viss brottsplats samt att binda någon till brottet. Spaning med hjälp
av registret kan emellertid ske endast efler föremål som har en identitet. Det
måsle på varje föremål finnas en stämpel, elt tillverkningsnummer, en gravyr,
ell personnummer e. d. Pälsar, tavlor utan signatur och äkta mattor - för att
ta några exempel - kan inte återfinnas i gods-registret. F. n. arbetar man på
all försöka fä fram elt syslem som medger registrering även av sådant gods.
Problemet är alt hitta särskilda kännemärken som kan malas in i datorn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
syfle all förmå allmänheten all märka sin slöldbegärliga egendom (t.ex.
smycken, kameror, kikare, musikinstrument, bandspelare, radio-och TV-apparater,
pälsar och vapen) har polisen och försäkringsbolagen sedan några år bedrivit
kampanjen Operation Märkning. Tanken bakom Operation Märkning är atl göra
godset mindre slöldbegärligl. Tjuvamas och hälarnas villighet all la befattning
med märkt gods skall minska genom att godset är lätt all spåra Ull viss
brottsplats och ägare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Operation
Märkning innebär all polisen och försäkringsbolagen lånar ul gravyrpennor och
pennor med osynligt bläck till allmänheten. Pennorna skall användas för all
märka stöldbegäriig egendom med ägarens personnummer e. d. Den som har märkt
sin egendom får en dekal atl fästa vid ytterdörren. Dekalen upplyser
tilltänkta inbrottstjuvar om att stöldbegärlig egendom är märkt på elt
beständigt sätl. Vid årsskiftet 1975/76 hade ca 3 hushåll av 1 000 märkt sina
ägodelar. (Knutsson, Den brottsförebyggande verksamhelen 1975 - en
utvärdering.)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>6
Kampanj mot häleri och tillgreppsbrott</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Hösten
1977 fick BRÅ av Justitiedepartementet i uppdrag att - mot bakgmnd av den
ökande egendomsbrottsligheten - hos allmänheten våren 1978 genomföra en
informationskampanj på temat häleri-stöld-snatteri.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section132>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section133>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:66</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>60</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Syftet med kampanjen är atl påverka människors inställning
till häleri och lillgreppsbrotl genom alt sprida kunskap om dessa broll och
deras konsekvenser för samhället och den enskilde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kampanjen, som inleddes i slutet av april, omfattar
affischering, annonsering, reklamfilm på bio och inslag i TV. BRÅ har också
lagil fram särskilda informationsbroschyrerom häleri och snatleri för
spridning i bl. a. skolorna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7 Överväganden och förslag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.1 Inledning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Häleribrottsligheten i vårt land beräknas årligen omsätta
stöldgods med ett marknadsvärde som uppgår till ca 1 miljard kr (se avsnitt
2.3). Mellan 200-300 milj. kr om året betalas enligt dessa beräkningar på den
svarta marknaden för denna egendom. Häleriverksamheten kan också antas öka i
takt med lillgreppsbroltsligheten. Del innebär atl antalet sådana häleribrolt
som baseras på stölder av yrkesljuvar år 1977 låg 30-50 procent högre än år
1970.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det torde vara framför alll två nyckelgrupper som förser
hälerimarknaden med stöldgods, nämligen dels en liten grupp mycket aktiva
yrkestjuvar, dels en grupp av okänd storlek som fortlöpande stjäl på sina
arbetsplatser. Gruppema kan antas vända sig lill olika kunder. Medan
arbels-platstjuvama ofta försäljer sitl stöldgods lill en begränsad krets av
vänner och bekanta, anlitar yrkestjuvama i siörre utsträckning yrkeshälare
eller säljer av godset till okända på gatan. Hur stor del av häleriverksamheten
som belöper på yrkeshälare är omöjligt atl säga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tillgrepps- och den därmed sammanhängande
häleribrottsligheten är från samhällsekonomisk synpunkl i myckel elt
fördelningsproblem. Godset kommer Ju i slor utsträckning till användning i nya
händer och de direkta ekonomiska skadorna för folkhushållet inskränker sig
lill skadegörelsen i samband med inbrottet eller liknande och till
stöldsvinnet. För den bestulne bidrar ofta försäkringar, företagsekonomiska
kalkyler som innebär alt kostnaderna övervältras på konsumenlema och andra
liknande ålgärder lill alt sprida skadan på en vid krets av skadebärare. Även
den moderna ekonomiska brottsligheten kan på motsvarande sätl till stor del
sägas vara elt fördelningsproblem där del finns all anledning atl se myckel
allvarligt på de koslnader den åsamkar laglydiga medborgare. Kosinaderna är i
detla fall väsentligt siörre än vid traditionell brottslighet. Det sagda innebär
emellertid inte atl den traditionella brottsligheten skall negligeras. En stöld
kan drabba den enskilde mycket hårt ekonomiskt. Och det är väl känt att l.ex.
inbrollsstöld i del egna hemmet ofta upplevs som en djup kränkning av den
personliga integriteten. Det finns andra värden än ekonomiska när man diskuterar
skadeverkningar av förmögenhelsbrotl.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section134>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section135>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:66</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>61</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
är mol den angivna bakgrunden angelägel all begränsa tillgrepps-brottsligheten.
Goda hälerimöjligheler är en icke obetydlig orsak i sig lill
tillgreppsbrottslighet. En effektiv hälerilagstiftning i förening med aktiva
polis- och andra samhällsingripanden mot bl. a. yrkestjuvar och yrkeshälare
kan därför bidra till atl vända den sedan snart tre decennier stigande kurvan
över tillgreppsbroll. Sådana ingripanden synes för övrigi redan vara på väg. I
en nyligen publicerad promemoria (Ds Ju 1977: 13) Permissioner inom
kriminalvården förordas bl. a. skärpta permissionsbestämmelser fördel särskill
brollsbenägna kriminalvårdsklienlelel. I detta klientel ingår bl. a. en mindre
men mycket aktiv grupp av yrkesljuvar. Promemorian har remissbehandlats och
ärendet bereds nu inom justitiedepartementet med sikte på en lagrådsremiss
hösten 1978.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
sammanhanget vill arbetsgruppen framhålla alt även stölderna på arbetsplatsema
förtjänar etl närmare studium. Det faller emellertid utanför arbetsgruppens
uppdrag alt behandla denna fråga. Det får ankomma på BRÅ alt aktualisera ämnet
i lämpligl sammanhang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>7.2
Rättstillämpningen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelserna
om sakhäleri i 9 kap. 6 och 7 §§ BrB kriminaliserar viss befattning med egendom
som är frånhänd annan genom brott. Del ligger således på åklagaren atl i
hälerimålet visa att den egendom som del är fråga om har varit föremål för
förbrott. Förmår inte åklagaren detla ogillas åtalet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
åtalet ogillas på den nu angivna gmnden, innebär del alt egendomen, som
regelmässigt lagits i beslag under förundersökningen, skall återlämnas till
den tilltalade. Bestämmelserna i I § lagen (1974:1065) om visst stöldgods m. m.
(stöldgodslagen) förutsätter nämligen för förvarstagande atl del är fråga om
egendom som åtkommils genom brott, t. ex. slöld eller häleri.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
praktiken leder kravel på styrkt förbrott inte sällan lill stötande resultat.
Del är inte ovanligt atl polisen vid husrannsakan hos någon som misstänks vara
yrkeshälare eller stortjuv finner gods för många Uolusentals kronor. En mindre
del av egendomen kan identifieras såsom stulen vid visst inbrott med känd
målsägande. Större delen av godset saknar emellertid karaktärislika och kan
därför inte knytas till vissl broll. Egendomens värde, sammansättning och
övriga omständigheter gör del emellertid ytterst osannolikt all innehavaren
förvärvat godset på ärligt sätt. Del kan t. ex. röra sig om ell antal
bilradioapparaler med avklippta sladdar eller flera dyrbara dampälsar hos en
ensamstående man ulan kända inkomsler. Den misstänkte förnekar i allmänhet
brott och gör gällande alt han förvärvat egendomen av en okänd eller liknande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Åklagaren
anser sig vanligen inte ha utsikter alt mol den misstänktes nekande styrka att
den oidentifierade egendomen stulits av denne, utan prö-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section136>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section137>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:66</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>62</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>var i stället frågan om åtal för häleri eller
häleriförseelse. Med hänsyn emellertid till att egendomen inte kan knytas till
vissl brott, kan det vara svårt alt utesluta möjligheten av atl förbrott över
huvud laget inte har förekommit. En annan möjlighet som är svår atl utesluta
är alt det visserligen är fråga om stöldgods men alt godset efter tillgreppet
överlåtits flera gånger och atl någon i fångeskedjan före den misstänkte
därvid har gjort elt godtrosförvärv.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bedöms
utsikterna att styrka förbrott som små, läggs förundersökningen ofta ned. Och i
de fall saken går lill åtal är domstolarna ofta påfallande försiktiga i denna
typ av mål och anser sig inte kunna utgå från atl del är fråga om stöldgods.
Under hänvisning till att förbrott inte är styrkt lämnas därför åtalet för
häleri eller häleriförseelse inte sällan ulan bifall. För polisen återstår all
lämna ul godset till den frikände. En poäng i sammanhanget är alt denne då inte
sällan visar sig vara myckel angelägen om att få kopior på beslagsprolokollet
och övriga handlingar för att på så säll få den fångeshandling beträffande
egendomen som han dittills har saknat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.3 Brottsbalken</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den nu beskrivna ordningen är enligt arbetsgruppens mening
inte godtagbar. Beslämmelserna om sakhäleri och sakhäleriförseelse har
tillkommit bl. a. för all försvåra avsättningen av stöldgods. För alt inskärpa
kravet på aktsamhet i handel och vandel har lagstiftaren därvid föreskrivit,
att det vid häleriförseelse räcker med vårdslöshet i förhållande lill den
omständigheten atl förbrott förelåg; i övrigt är rekvisiten för häleri och
häleriförseelse identiska. De syften som vårdslöshelsrekvisilel skall tjäna
tillgodoses emellertid enligt arbetsgruppens mening bättre, om kravet på styrkt
förbrott hell utmönstras och ersätts med en föreskrift om straff för den som
lar befattning med egendom under omständigheter som ger anledning anla atl
godset frånhänts annan genom brott. Arbetsgruppen menar nämligen alt det under
alla omständigheter är straffvärt atl exempelvis köpa en ny 26 tums
färgtelevisionsapparat på Sergels torg av en okänd för 1 000 kr. Del måsle
sägas var i viss mån ovidkommande om det mol all förmodan i etl sådant fall kan
visas alt överlåtaren var behörig alt förfoga över apparaten. En
straffbestämmelse enligt de angivna riktlinjerna är bättre än den nuvarande
regleringen ägnad att hos allmänheten understryka viklen av försiktighet i
handel och vandel så att man inte lar befallning med egendom som kan misstänkas
vara stöldgods.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Etl på della sätt utvidgat straffansvar behöver inte möta
betänkligheter från rättssäkerhetssynpunkt. De fall där åtal enligt
bestämmelsen kommer att aktualiseras är inte i första hand sådana där förbrott
inte föreligger ulan sädana där förbrott inte kan styrkas. Den viktigaste
följden av den förordade utvidgningen blir alt bevissiluationen för polis och
åklagare underlättas i fall som rent faktiskt utgör häleriförseelse enligt
gällande lagstiftning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section138>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section139>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:66</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>63</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den tänkta straffbestämmelsen kan konstrueras som eU hell
nytt brottsbalksbroll eller knytas till den nuvarande beslämmelsen om
häleriförseelse. Arbetsgruppen förordar den senare lösningen bl. a. därför all
gärnings-beskrivningen under alla omständigheter måste få slora likheter med
häleriregleringen och konkurrensförhållandena mellan lagrummen på delta sätl
kommer lill klarare uttryck.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En
föreskrift om straff för den som tar befattning med egendom som allvarligt kan
misslänkas vara frånhänd annan genom brott inkluderar en utomordentligt vid
krets av handlingar. De nuvarande bestämmelserna om sakhäleri och
sakhäleriförseelse omfattar följande ålgärder, nämligen köp, tillgodogörande
och annan befattning ägnad all försvåra egendomens äter-slällande. Med
sistnämnda uttryck avses bl.a. fysiska ålgärder t.ex. atl motta - som gåva,
pant, för förvaring, försäljning, omarbetning osv. -gömma, överlämna, omarbeta
eller transportera saken. Andra fall av befattning är bl. a. alt ingå avlal om
försäljning, all utbjuda till försäljning, eller att förmedla eller medverka
lill försäljning av saken. En så vidsträckt kriminalisering är enligt
arbetsgruppens mening inte motiverad i fall där krav på styrkt förbrott inte
uppställs, särskill om man beaktar att även ansvar för medhjälp till
häleriförseelse kan ifrågakomma. En begränsning av de straffgrundande sätten
alt ta befallning med stöldgods behövs därför. De förfaranden som i försia hand
är av intresse är olika former av förvärv, t.ex. köp, byte och gåva. Man måste
emellertid räkna med invändningar om atl egendomen inte förvärvats utan endast
mottagits t.ex. för förvaring. Förutom förvärv bör därför också mottagande
vara ansvarsgrundande.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Arbetsgruppen
har övervägt alt kriminalisera även försäljning av egendom under nu diskuterade
förhållanden. I de fall som kan anses straffvärda, nämligen där det är frågan
om en tjuv eller en halare som säljer stöldgods, kan han normall hållas
ansvarig för del sätt egendomen har kommit i hans besittning. Atl lagfora honom
för del sätl på vilket han av-händer sig egendomen är då enligt arbetsgruppens
mening inte påkallat.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Även med
den förordade inskränkningen av de straffgrundande befattningarna till förvärv
och mottagande blir emellertid den kriminaliserade sektorn alltför vid, om
kravel på styrkt förbrott slopas. Ytteriigare begränsningar behövs därför.
Arbetsgruppen vill här erinra om alt i straff-rältskommilléns förslag (SOU
1940: 20) föreslogs en beslämmelse om häleriförseelse som tog sikte på
gämingar som skedde i utövning av yrke eller näring. Departementschefen fann
dock alt en sådan inskränkning inte var tillräckligt motiverad varför samtliga
oaklsamhelsfall kom att straflbeläg-gas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arbetsgruppen finner det naluriigl all söka en begränsning
efler den linje som straffrättskommittén drog upp. Det är rimligt alt ställa
högre krav på dem som köper gods genom okonventionella kanaler för försäljning
i den egna rörelsen än på gemene man. Även vanehälarna bör emellertid omfat-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section140>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section141>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:66</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>64</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>tas. Vanemässighel och slor omfattning bör grunda
straffansvar. Slutligen bör man för atl undvika orimliga konsekvenser i del
enskilda fallel också inkludera förvärv eller mottagande av särskilt värdefull
egendom bland de kriminaliserade fallen. För alt ansvar skall ifrågakomma bör
således krävas att gärningen skell i utövning av näringsverksamhet,
vanemässigl eller eljest i siörre omfattning eller avsett särskilt värdefull
egendom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis förordar således arbetsgruppen en
beslämmelse som föreskriver straff för den som förvärvat eller mottagit något
under sådana omständigheter atl del förelåg skälig anledning för honom atl
antaga alt egendomen frånhänts annan genom brott under den ytterligare förutsättningen
all förvärvet eller mottagandel skett i utövning av näringsverksamhet , vanemässigl
eller eljesl i siörre omfattning eller avsett särskill värdefull egendom.
Beslämmelsen bör placeras som en andra mening i den nuvarande bestämmelsen i 9
kap. 7 § BrB. Brollsbeteckningen bör vara häleriförseelse. Straffskalan för
normalfallen bör omfatta böler eller fängelse i högsl sex månader. Med hänsyn
emellertid till atl bestämmelsen främsl lar sikte på yrkeshälare och vanehälare
behövs en särskild slraffskala för grova broll. Den skalan bör omfalla
fängelse i högsl två år. Brottet bör liksom f. n. vara subsidiärt lill häleri.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arbetsgruppen har övervägt att balansera den skärpning som
nu föreslås med en avkriminalisering t.ex. på det sättet alt det nuvarande
oaktsamhetskravet vid häleriförseelse ersätts med krav på grov oaktsamhet med
hänsyn till att beslämmelsen om häleriförseelse i dag formellt omfattar en
mängd bagatellfall utan nämnvärt straffvärde. Gruppen har dock avstått från
konkreta förslag i detta hänseende med hänsyn lill att häleribrottens
utformning i sin helhel är föremål för förmögenhetsbroltsulredningens
överväganden. Av samma skäl har arbetsgruppen inte närmare prövat i vad mån en
ändrad reglering av vinnings- och fordringshäleri är påkallad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.4 Stöldgodslagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I avsnitt 7.2 har getts exempel pä situationer där
slöldgodslagens krav på styrkt förbrott leder till resultat som av många
upplevs som slötande. Arbetsgruppen har i föregående avsnitt förordat en
lättnad i beviskraven belräffande sakhäleriförseelse på det sättet att
förbrott inte behöver styrkas när det är fråga om förvärv eller mottagande som
sker i utövning av näringsverksamhet, vanemässigl eller eljesl i siörre
omfattning eller avser särskill värdefull egendom och transaktionen sker under
omständigheter som ger skälig anledning anta all egendomen frånhänts annan genom
brott. Del ställer sig naturiigt för arbetsgruppen att förorda atl motsvarande
lättnad i beviskraven genomförs i slöldgodslagen. Som lidigare påpekats innebär
en sådan ändring väsenfiigen att del blir lättare atl ta vad som faktiskt är
stöldgods i förvar. Genom begränsningen till näringsverksamhet, vane-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section142>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section143>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:66</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>65</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>mässighei,
större omfattning och särskilt värdefull egendom är del också sörjt för att
lagen inte lillämpas i olrängl mål. Härtill kommer den säkerhetsventil som
redan i dag finns, nämligen alt egendomen inte skall tas i förvar när del är
uppenbari obilligl. Till förekommande av varje tvekan på denna punkt bör
emellertid i lagen uttryckligen föreskrivas all förvarslagande i dessa
situationer ej skall ske. om de som har egendomen i sin besittning förmår visa
atl den som överiålil eller överiämnat godset var behörig all förfoga över
detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Slöldgodslagen
kan inte ses frislående från civilrättens regler om äganderätt till egendom.
F. n. kan slöldgodslagen i princip endast tillämpas på egendom som ingen gör
anspråk på. Lagen tar nämligen sikte på två huvudfall, dels det s. k.
ijuvgömmefallet. dvs. när stöldgods anträffas t. ex. i naturen och såväl den
brottslige som ägaren är okänd, dels när genom brott åtkommen egendom anträffas
hos gärningsmannen men egendomen inte kan återställas till målsäganden eftersom
det inte kan utredas vem denne är (1 § första stycket). Ett tredje fall som
regleras i lagen är när ägaren visserligen är känd men varken han eller annan
som har rält lill egendomen gör anspråk på denna (1 § andra siycket).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Påståendet
atl slöldgodslagen endast tillämpas på egendom som ingen gör anspråk på
utesluter självklart inte atl man måste räkna med situationer där innehavaren
av egendomen förnekar brott och gör gällande godtrosförvärv. Innehavet av
egendomen, som normalt legitimerar honom som ägare, får emellertid inte denna
belydelse vid tillämpningen av stöldgodslagen efiersom det är utrett atl
innehavaren inte kommit över egendomen på etl av rättsordningen godtaget sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Annorlunda
ställer det sig i viss mån om slöldgodslagens tillämpningsområde utvidgas på
det sätl arbetsgruppen nu föreslår. Då möter man mera ofta situationer där
innehavaren gör gällande äganderätt lill egendom trots alt omständigheterna är
sådana att han inte kan göra gällande godtrosförvärv, om egendomen kunde visas
vara frånhänd annan genom brott. Ofta förblir emellertid målsäganden okänd. 1
dag gäller i dessa fall alt rättsordningen anser innehavaren legitimerad som
ägare. I den föreslagna ändringen av stöldgodslagen ligger emellertid
underförstått en ändring på denna punkt. Med ändringsförslaget jämställs de nu
diskuterade situationerna där äganderätten för innehavaren så alt säga är
svävande med de lidigare i slöldgodslagen reglerade fallen där del är utrett
alt innehavaren saknar äganderätt men del ej heller är utrett vem som är ägare
av egendomen. Om innehavaren förmår visa att den som överiåtit eller överiämnat
egendomen lill honom var behörig alt förfoga över den är han självfallet alt anse
som ägare. Del innebär att han, när han fullgjort nämnda bevisskyldighel, med
stöd av 7§ lagen (1974:1066) om förfarande med förverkad egendom eller
hittegods m. m. kan kräva alt i förvar tagen egendom skall utlämnas lill honom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>5
Riksdagen 1979180. 1 Saml. Nr 66</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section144>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section145>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:66</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>66</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>7.5
Godtrosförvärv av lösöre</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regleringen
av godlrosförvärv av lösöre brukar lösas enligt någon av två olika principer,
exstinktionsprincipen eller vindikationsprincipen, varvid enligt den förra
godtroende förvärvare och enligt den senare den ursprunglige ägaren ges
företräde lill egendomen. Svensk rält bygger av ålder på exstinktionsprincipen
medan l.ex. dansk rätt bygger på vindikationsprincipen. I betänkandet (SOU
1965:14) Godtrosförvärv av lösöre föreslogs atl kraven för atl en förvärvare av
föremål som frånhänts ägaren genom slöld eller rån skulle kunna åberopa god tro
för all freda sill förvärv, inte skulle anses uppfyllda med mindre förvärvaren
visat att han med skälig noggrannhet undersökt överiåtarens åtkomst. Av olika
skäl (se ovan, avsnitt 3.3.1) ledde betänkandet inte lill lagstiftning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
senare lid har krav ställts på all svensk rält borde anpassas bättre lill del
kriminalpolitiska intresset alt motverka såväl häleriverksamhet som
tillgreppsbrottslighet. I skrivelser till regeringen har bl.a. Sveriges köpmannaförbund
och försäkringsbolagel Trygg-Hansa krävt en översyn av hur lagstiftningen om
godtrosförvärv lillämpas. Enligt köpmannaförbundet är nuvarande ordning med
mängder av köp på galan utan särskilda kontrollkrav av äganderätten inte
acceptabel. Förbundel framhåller alt del inte är rimligl atl brister i
laglillämpningen skall få möjliggöra det omfallande häleri som i sin tur är en
väsentlig orsak lill tillgreppsbrotten i detaljhandeln. Trygg-Hansa har gett
uttryck för liknande synpunkler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbetsgruppen
har i avsnitt 7.3 och 7.4 föreslagit bestämmelser som innebär en
kriminalisering av "vårdslös handel" i vissa bestämda situationer och
möjligheter lill förvarstagande av den egendom som därvid omsätts. Straff för
häleriförseelse och förvarstagande skall sålunda komma i fråga ulan hinder av
alt förbrott inte kan styrkas. En av grundema för förslaget är uppfattningen
atl den som köper saker i hälarmiljöer typiskt sett underlättar
hälarverksamhelen, även om del i del enskilda fallet kan visas all alll har
gått rätt lill. Arbetsgruppen vill med förslaget inskärpa all man inte tar
befattning med stöldgods. Är omständighetema misstänkta bör man hellre avstå
från en "god" affär än alt riskera alt man ådöms ansvar för häleri eller
häleriförseelse och fråntas egendomen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
linje med delta synsätt ligger önskemål om Justeringar i de gällande reglema
om godlrosförvärv av lösöre lill förmån för den som frånhänts egendomen genom
brott. Svensk rätt bygger sedan mycket lång lid på exstinktionsprincipen. En
jämförelse med utländsk rätt ger vid handen all man här i landet gått myckel
långl när det gäller alt tillerkänna den godtroende förvärvaren rätlen lill
egendomen framför den lidigare ägaren. Och så sent som för etl år sedan
förklarade riksdagen all del inte fanns skäl att ta upp frågan om regleringen
av godlrosförvärv lill närmare överväganden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksdagens
nu berörda ställningslagande lorde ha baserats framför allt på remissyUrandena
över 1965 års betänkande om godtrosförvärv till lös-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section146>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section147>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:66</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>67</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>öre. Med hänsyn emellertid lill alt mer än tio år
förflutit sedan dess och till utvecklingen av tillgreppsbrottslighet vill
arbetsgruppen väcka frågan om inte en försiktig nedtoning av
exstinktionsprincipen i vissa fall skulle förstärka den tidigare nämnda
eftersträvade allmänprevenliva effekten av häleribestämmelsema och
bestämmelserna om lagande i förvar av egendom. Den som tvekar om ett
"förmånligt erbjudande" får ytteriigare anledning atl avstå affären,
om han vet att han inte kan göra elt godtrosförvärv ulan måsle lämna ifrån sig
egendomen, om det visar sig vara fråga om stöldgods. En regel av sådanl
innehåll kan antas leda lill ökad försiktighet i handel med misstänkt egendom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ell steg i den angivna riktningen kan avse lösningsrätten.
Enligt svensk rätt kan rält ägare återfå egendomen av godtroende förvärvare mot
lösen. Det råder i dag osäkerhet om lösenbeloppel därvid skall motsvara egendomens
värde vid inlösningstillfällel (värdeprincipen) eller del vederlag förvärvaren
kan ha eriagt (vederlagsprincipen). I del utkast lill lagrådsremiss som fogats
till denna promemoria föreslås atl den som frånhänts egendom genom stöld eller
annat lillgreppsbrotl skall ha rätt atl lösa egendomen från godtroende förvärvare
varvid vederlagsprincipen skall lillämpas med vissa modifikationer. Förslaget
bygger dels på att speciell hänsyn bör tas till ägarens intresse, när
egendomen har frånhänts honom genom stöld eller annal tillgreppsbroll, dels på
att det är ett allmänt intresse atl samlingar av konsl-och kulturföremål i
görligaste mån bevaras intakta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utkastet i övrigt bygger på exstinktionsprincipen. Det
innebär all det förslag till kompromiss beträffande exstinklions- och
vindikationsprinciperna som upptogs i 1965 års belänkande inte godtogs.
Utredningsförslaget innebar här atl gods som frånhänts ägaren genom slöld
eller rån inte blir föremål för godtrosförvärv med mindre förvärvaren visar atl
han med skälig noggrannhet har undersökt överiåtarens åtkomst. Del är alltså
fråga om en bevisbörderegel med ett ganska högt krav i fråga om den erforderliga
bevisningens styrka. Regeln träder i tillämpning så snart det faktiskt visar
sig atl egendomen var stulen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningsförslaget syftade lill nordisk rättslikhet och
förutsatte att man i Danmark och Finland modifierade den f.n. oinskränkt
gällande vindikationsprincipen för ägaren när del är fråga om stöldgods.
Tanken atl här i landet anpassa oss till vad som i dag gäller i t. ex. Finland
har sålunda inte framförts. Än mindre har man aktualiserat frågan om en
lillämpning av vindikationsprincipen över huvud laget, så alt inte endast
tillgreppsbroll utan även t. ex. bedrägeri eller förskingring utesluter
godtrosförvärv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Från de synpunkter arbetsgruppen har att beakta är en skärpning
av bestämmelserna om godlrosförvärv av lösöre angelägen. 1 det föregående har
angetts atl man därvid kan välja mellan en rad mer eller mindre långl gående
alternativ. Arbetsgruppen anser att liden nu kan vara mogen för statsmakterna
alt förutsättningslöst pröva om den nuvarande regleringen bör ändras bl.a. för
att bättre lillgodose kriminalpolitikens önskemål. För</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section148>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section149>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:66</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>68</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>statsmakternas ställningstagande skulle därvid en
remissbehandling av utkastet lill lagrådsremiss vara av värde. Härigenom
skulle en vid krets av remissmyndigheter få tillfälle alt ge uttryck för hur de
i dag ser på frågan om godtrosförvärv av lösöre. Arbetsgruppen förordar att så
sker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.6 Märkning av stöldbegärlig egendom</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 avsnitt 7.2 har framhållits de svårigheter som i dag
möter all styrka förbrott till häleri eller häleriförseelse därför att den
stora massan av beslagtagen egendom saknar sådana karaktärislika atl den kan
hänföras till vissl brott med känd målsägande. Polisen bedriver i dag
godsspaning med hjälp av ett centralt godsregister för hela landet. Registret
förs med hjälp av ADB. Erfarenheterna av registret är goda. Godsspaning anses
vara en av de mest resultatgivande verksamhetsgrenarna i kriminalpolisens
arbete. Det råder emellertid ingen ivekan om atl polisens spanings- och utredningsverksamhet
skulle påtagligt underlättas, om stöldbegärlig egendom mera allmänt hade en
bestämd och varaktig identitetsmärkning i form av tillverkningsnummer, gravyr
eller annat unikt kännemärke.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En sådan märkning förekommer på lillverkningssladiel redan
i dag. Som exempel kan nämnas det instansade chassi- och motornumret på bilar,
ramnumret på cyklar och tillverkningsnumret på dyrbarare klockor och kameror.
På många slag av stöldbegärliga kapitalvaror saknas emellertid en sådan
varaktig märkning. 1 den mån märkning över huvud tagel sker. har den ofta
formen av en löst fastklistrad etikett eller liknande som lätt kan avlägsnas
utan alt efterlämna några spår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Varor av sistnämnt slag, t. ex. hushållsmaskiner och
VVS-artiklar samt radio- och televisionsapparater, blir ofta föremål för
stölder redan innan de nått konsumenterna. De försvinner från lagren hos
tillverkare, grossister och detaljister.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Från polisen har man fört förhandlingar med olika
branschorganisationer i syfte alt fä till stånd varaktig märkning i ökad
utsträckning av stöldbegäriig egendom. Från näringslivet har man emellertid
intagit enjämförelse-vis kallsinnig attityd. Anledningen är inte så myckel
koslnadema för själva märkningen, även om det naturligtvis är en inte
oväsentlig faktor i sammanhanget. För alt få någon verklig effekt bör
emellertid tillverkningsnumrel bokföras och fortlöpande anteckningar föras om
hur godset vandrar från tillverkare lill grossist och detaljist osv. Sådana
fortlöpande noteringar, som skulle öppna möjlighet för polisen alt få besked
om tidigare ägare till viss, kanske beslagtagen egendom, innebär emellertid
betydande administrativa kostnader, som med all sannolikhet överstiger
kostnaderna för svinnel på grund av stölder från lagren. I ljuset av de
förhandlingar i ämnet som sålunda förekommit och de skäl som kan anföras mol en
så jämförelsevis omfattande adminislraliv apparat som skulle behövas, kan
arbetsgruppen inte förorda atl tillverkare av särskill stöldbegärliga varor</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section150>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section151>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:66</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>69</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>genom lagstiftning åläggs skyldighet all på
lillverkningssladiel varaktigt märka dessa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del får i stället t. v. ankomma på konsumenterna att svara
för märkningen. Genom Operation Märkning (se avsnitt 5) har en del av
allmänheten redan märkt sina ägodelar. I försäkringsbranschen har man ingående
diskuterat möjligheterna all stimulera intresset för märkning genom alt sänka
premierna för de försäkringstagare som märker sin egendom på föreskrivet sätt
eller höja självrisken för dem som inte använder sig av märkningen. Tanken har
emellertid avvisats med hänsyn bl. a. lill svårigheterna för försäkringsbolagen
alt kontrollera försäkringstagarens uppgifl all han märkt sin egendom.
Arbetsgruppen beklagar all möjlighetema atl få till stånd en väsentligt utökad
märkning av stöldbegärlig egendom sålunda synes vara begränsade.
Ansträngningarna från BRÅ. polisen och försäkringsbranschen atl genom
informaiion m. m. påverka allmänheten till ökad märkning bör emellertid
fortsätta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.7 Kontroll av vissa branscher</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I tidigare avsniti (se 3.4.2 och 4.2) har redogjorts för
skrolhandelsförordningen och den översyn av denna som pågått sedan år 1974.
Skrolhandelsulredningen avser atl inom kort redovisa sina överväganden.
Arbetsgruppen har därför inte funnit skäl att gå in på dessa frågor. Någon
översyn molsvarande den som f n. pågår av skrolhandelsförordningen har inte aktualiserats
beträffande lagen om pantlånerörelse. Antalet pantlånare är litet. I hela
landet finns endasl etl 25-lal pantlånare. Polisens möjligheter all kontrollera
och ulöva lillsyn över panllånerörelsen är slora. Alt lagen om pantlånerörelse
från kontrollsynpunki skulle vara behäftad med brister, har inte heller gjorts
gällande. Arbetsgruppen har därför inte funnit anledning till lagstiftningsåtgärder
beträffande denna typ av verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beträffande lillfällig handel noterar arbetsgruppen all
regeringen i maj 1978 lagt fram prop. 1977/78:186 med förslag lill vissa
begränsade ändringar i lagsliflningen i syfle bl. a. att göra det lättare för
tillverkare att lill allmänheten sälja varor som de själva tillverkat. I
propositionen uttalas (s. 66) all del mot bakgrund av den förhållandevis korta
tid som lagen har till-lämpats får anses vara för tidigt all la upp frågan om
en översyn som berör behovel av en allmän reglering inom den tillfälliga
handelns område. Mot denna bakgrund har arbetsgruppen avstått från all pröva
frågan om ökad kontroll av den tillfälliga handeln för atl förebygga avsättning
av stöldgods.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I sammanhanget förtjänar emellertid alt nämnas atl
aukiionsförsäljning av lösöre ofta sägs omfatta även stöldgods.
Skrothandelsutredningen har lill uppgifl atl undersöka bl.a. omfattningen och
sammansättningen av handeln med begagnade föremål. Utredningsuppdraget omfattar
dock inte frågor som rör bl. a. auktionsverksamhel. I direktiven uttalas
emellertid, alt om utredningen skulle finna atl även denna verksamhei kräver ny
eller</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section152>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section153>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:66</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>70</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>förändrad
reglering för atl del allmänna syftet med skrolhandelsförordningen skall uppnås,
bör delta anmälas lill regeringen som då får la ställning lill om
utredningsuppdraget bör utvidgas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
kan erinras om alt konsumentverket under hösten 1976 har påbörjat etl projekt
som syftar lill all förbättra konsumentskyddet vid försäljningar på auktioner
och i samband med auklionsljänster. Projektet, som berör endasl frivilliga
lösöreauklioner och avses bygga på frivillig medverkan, beräknas vara avslutat
under hösten 1978.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Avslutningsvis
vill arbetsgruppen nämna att stulna bilar i olika sammanhang uppges få en ny
identitet genom olika manipulationer varefter de säljs i allmänna handeln.
Arbetsgruppen avser atl i etl annat sammanhang pröva om man bl. a. genom
ändrade rutiner hos bilregislrel kan förebygga sådana förfaranden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>8
Specialmotivering'</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:72.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>'
Specialmoliveringen utesluten här.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section154>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section155>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:66</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>71</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 2</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanställning av remissyttranden över brottsförebyggande
rådets PM 1978:1 Sakhäleri m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 Allmänna synpunkter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Atl det föreligger ett behov av åtgärdennot
häleribrottsligheten understryks av flertalet remissinstanser, bl. a. JK, RÅ,
hovrätten över Skåne och Blekinge, konsumentverket, Stockholms och Göteborgs
tingsrätter, poUsstyrdsen i Malmö polisdistrikt, Svenska Försäkringsbolags
riksförbund, Sveriges advokatsamfund, Sveriges domareförbund och Sveriges
köpmannaförbund.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>RÅ påpekar all både samhället och enskilda åsamkas slora
förluster av häleribroltsligheten. Häleribrolt är ofta förknippade med andra
brott som t.ex. tillgreppsbroll, bedrägeri, urkundsförfalskning, osant intygande,
skattebrott, brott mol skrolhandelsförordningen m.m. Även narkotikabrottsligheten
är nära förbunden med hälerimarknaden. Det är mol bakgrund härav synnerligen
angelägel atl denna form av brottslighet bekämpas. I fråga om organiserat
häleri har del visat sig atl vissa branscher är speciellt kritiska och att det
där är nödvändigt med en effektivare kontroll än f. n. Hit hör bl. a. handeln
med skrot och lump. Del är alltså enligt RÅ nödvändigt atl bekämpa häleri och
därmed förknippad brottslighet med kraftigare och effektivare metoder än f. n.
För all fullgöra denna uppgift bör man också överväga alt bedriva en mera
offensiv spanings- och utredningsverksamhet. Den s.k. skrolkommissionen har
med myckel gotl resultat bedrivit aktivt spanings- och utredningsarbete. Så
sker också inom skalle- och narkotikasektorn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hovrätten över Skåne och Blekinge anför alt den
kriminalpoUtiska utvecklingen under senare år vad gäller förmögenhetsbrolten
har markerat en delvis annan syn på brottens slraffvärde och en avgränsning av
det straffbara området. Särskill belräffande de mindre brotten har intresset
för avkriminalisering och depenalisering varit stort. Reformer har också genomförts
varigenom denna förändrade syn kommit till uttryck. Samtidigt kan man enligt hovrätten
iakttaga en molsvarande uppvärdering av andra broltsområden, l.ex. våldsbrotten
och den "moderna" ekonomiska brottsligheten. - Det kan mol denna
bakgrund förefalla anmärkningsvärt att en arbetsgrupp inom BRÅ nu lagt fram etl
förslag som innebär skärpt och utvidgad kriminalisering av elt beleende som
hänförs lill förmögenhelsbrotlen, nämligen häleriet. Emellertid talar starka
skäl för all delta brott tillmäts högt straffvärde, oavsett vilken uppfattning
man har i fråga om kriminaliseringen av de traditionella förmögenhetsbrotten.
Från krimi-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section156>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section157>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:66</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>72</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>nalpolitisk synpunkl är nämligen häleriet i likhet med
annan "bakmanskri-minalitel" elt mycket allvarligt samhällsproblem.
Del är häleribrottsligheten som är förutsättningen för den stora mängden av
förmögenhelsbrotl. Det lorde ej vara möjligt alt komma till rätta med den
oroande brousulvecklingen utan alt kraftfulla åtgärder sätts in mot
häleribrottsligheten. Det slår också klart att insatserna mol denna
brottslighet hittills varit otillräckliga. Till en del kan det förklaras av
att lagstiftningen varit bristfällig. Otvivelaktigt finns sålunda etl belydande
spelrum för förfaranden som innefattar handel och hantering med tjuvgods men
som likväl inte kan nås med gällande straffstadganden. Arbetsgruppen har
uppmärksammat en rad sådana luckor i lagen som del finns all anledning att
täppa till. - Enligt hovrättens mening har arbetsgruppen gjort etl
förtjänstfullt arbete och dess välskrivna promemoria är väl ägnad att läggas
till grund för en lagreform. Hovrätten ansluter sig sålunda till syftet bakom
lagförslagen att försvåra avsättningen av stöldgods.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Konsumentverket ställer sig positivt till att ålgärder
vidtas för att komma till rätta med häleribrolten. Olika ålgärder av
näringsrältslig natur bör här enligt verkel övervägas vid sidan av de
straffrättsliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Stockholms tingsrätt instämmer i arbetsgruppens
ulgångspunkt all goda hälerimöjligheler är en bidragande orsak lill den
vanemässiga tillgrepps-brottsligheten. Försvåras avsällningsmöjlighelerna för
stöldgods bör lillgreppsbroltsligheten minska i omfattning. Delta är ell
samhällsintresse av stor betydelse eftersom lillgreppsbrotten inte bara
förorsakar omfattande ekonomiska skador. Än allvarligare är den otrygghet och
kränkning av den personliga integriteten som framförallt inbroltsslölder i
hemmen skapar. Tingsrätten vill därför betona vikten av att tillgrepps- och
därmed sammanhängande häleribrotlslighel inte betraktas som i första hand ell
samhällsekonomiskt fördelningsproblem. Tingsrätten avslutar med alt framhålla
atl del är angeläget atl förslagen snarasi läggs lill gmnd för lagstiftning.
Brottsbekämpningen i en storstad som Stockholm skulle därigenom underlättas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska Försäkringsbolags riksförbund anser atl
lillgreppsbrotten nu har en sådan omfattning all alla länkbara motåtgärder på
olika fronter måsle övervägas. En viktig punkt i ell sådant program är
skärpning av den lagstiftning som rör befattningen med stöldgods. Att
tillgreppen är sä vanliga och gäller så stora värden kan bl. a. tillskrivas de
goda möjligheterna att bli av med stöldgodset enkelt och med förhållandevis
gott utbyte. Man måste hitta nya spärtar som försvårar avsällningsmöjlighelerna
och därmed tillgreppsbrottens omfattning. Att värdel av stulen egendom ofta
täcks av försäkring och skadan därior i många fall inte slutligt drabbar den
bestulne förringar inte betydelsen av effektiva spärrar mol omsättningen av
stöldgods. Kostnaderna för försäkringar som skyddar mot stöld har kraftigt
stegrats, bl. a. på grund av brottslighetens ökning. Även den spridning av
skadeutgifterna som försäkringen medför blir alltmer kännbar för</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section158>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section159>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:66</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>73</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>de enskilda laglydiga människorna, som med rätta kan kräva
insatser för all hålla nere kriminaliteten. De förslag som arbetsgruppen har
lagl fram är från nu angivna ulgångspunkler välkomna. Riksförbundet kan i allt
väsentligt ansluta sig till de ändringar i lagstiftningen som promemorian tar
upp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förmögenhetsbrottsutredningen påpekar alt den i enlighel
med sina direktiv har tagit upp frägan om ändringar eller tillägg till BrB:s
bestämmelser om förmögenhetsbrotten. Utredningen upplyser om att dess arbete
kommer alt leda till förslag om ändringar rörande bl.a. häleribrollet. Arbetsgruppens
förslag ligger utanför vad utredningen har avsett att föreslå, men om
arbetsgruppens förslag om ändring av 9 kap. 7 § BrB genomförs, kan
förmögenhetsbrottsutredningens blivande förslag utan vidare anpassas lill
ändringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Några remissinstanser tar upp frågan om information om
gällande rättsregler på områdel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del finns enligt hovrätten över Skåne och Blekinge
anledning tro att många människor har relativt vaga föreställningar" om
gränserna för kriminaliseringen när del gäller häleri. Om den föreslagna
reformen skall få full genomslagskraft krävs därför belydande insatser för atl
informera allmänheten om reglerna och om syftet med dessa. Den kampanj mol
häleri som bedrivits av BRÅ bör fullföljas. Det är angeläget och nödvändigt atl
man uppnår en attitydförändring i allmänhelens inställning lill dessa brott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sveriges köpmannaförbund ullalar önskemål om att de
brottsförebyggande aktiviteter som BRÅ genomfört mot häleri och
tillgreppsbrollen i butiker fortsätter och ytterligare intensifieras. Från
förbundets sida konstaleras atl detaljhandeln i slor omfallning deltagit i
kampanjen mot tillgreppsbroll och alt det av BRÅ producerade kampanjmaterialet
också har använts i de enskilda butikerna. En klar fördel med denna typ av
samhälls-sanktionerad informaiion är att den har god genomslagskrafl såväl hos
de enskilda detaljhandelsföretagen som hos konsumenterna. Denna erfarenhet har
registrerats dels genom den stora uppslutningen från detaljhandelns sida i
kampanjen dels genom väsentligt ökad aktivitet i bl.a. skolorna. Via de
brottsförebyggande enheterna i de olika polisdistrikten har de genomförda
kampanjerna vidareutvecklats genom lokala aktiviteter där även detaljhandeln
medverkat. Enligt förbundels uppfattning ulgör en sådan verksamhet ell
väsentligt inslag i det brottsförebyggande arbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 Rättstillämpningen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Att kravet på styrkt förbrott i 9kap. 6och 7 §§ BrB inte
sällan leder till slötande resultat i rättstillämpningen vitsordas
avövfråA/a-garna i Stockholms och Malmö åklagardistrikt, länsåklagarna i
Örebro. Uppsala och Gävleborgs län, polisstyrelsen i Stockholms polisdistrikt
och länsstyrelsen i Östergötlands län.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section160>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section161>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:66</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>74</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Överåklagaren i Malmö åklagardistrikt konstaterar alt det
ej sällan inträffar alt stora mängder oidenlifierbarl gods påträffas hos
personer som kan bedömas som yrkesljuvar eller yrkeshälare. Domstolarna har
allmänt förhållit sig ytterst försiktiga i fall där åklagaren ej kunnal visa
förbrott ulan endasl påstått all sådanl är uppenbari. På grund av domstolarnas
försiktighet har även tillsynes alldeles klara fall resulterat i ell ogillande
av åtalet och återställande av godset till den misstänkte. Det lorde därför
vara av ytterst slor belydelse all ny lagstiftning kommer till stånd vilken kan
möjliggöra en fällande dom i hälerifall ulan att förbrott har kunnat visas.
Genom detla vinnes inte bara atl gärningsmannen fälles till ansvar ulan också
atl han skiljs från godset, vilket inte sällan kan vara mera kännbart än den
straffrättsliga påföljden även om ramen för denna föreslås vidgad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även länsåklagaren i Uppsala län framhåller atl åklagaren
i dag möler slora svårigheter bl.a. när det gäller att visa all egendomen
tidigare frånhänts annan genom brott. Om förbrott inte kan styrkas, skall
egendomen återlämnas lill den misstänkte. I praktiken leder det som gruppen
framhållit inte sällan till stötande resultat. Domstolarna är i denna typ av
mål påfallande försiktiga. Ytlerligare svårigheter uppkommer ej sällan. Om
åtalet ogillas i vissa avseenden beslular tingsrätten om alt beslag som hänför
sig till dessa delar skall hävas. Om åklagaren anser domen oriktig och därför
överklagar den, uppkommer problemet hur han skall förfara med de föremål, som
lidigare varit under beslag. Olika meningar har här kommil lill uttryck.
Enligt länsåklagarens mening ger lagsliflningen principiellt en rätl för
åklagaren all vid överklagande på nytt ta föremålen i beslag (se bl.a. JO
1978/79 s. 28). Den nyligen Ullsalla kommiftén för översyn av tvångsmedelsanvändning
vid förundersökning i brottmål kan antas komma atl behandla hithörande frågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Promemorians redogörelse för rättstillämpningen återger på
ell bra sätt åklagarerfarenhelerna, anser länsåklagaren i Gävleborgs län.
Exemplen på från samhällssynpunkl stötande ulfall av rättstillämpningen skulle
enligt honom säkerligen kunna mångdubblas. Räitslillämpningslägel kan sägas ha
lett lill all hälerimöjlighelerna f. n. är mycket goda. Fullgoda skäl finns alt
snarast åstadkomma ändring härutinnan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>RÅ ifrågasätter om åklagarna och domstolarna är så
restriktiva som görs gällande i promemorian (s. 55-56). I sitt yUrande redogör
RÅ för två hovrättsdomar enligt vilka åtal för häleri resp. häleriförseelse
har bifallils utan atl de närmare omständigheterna klarlagts. Hovrätten har
emellertid med hänsyn till omsiändigheterna funnit sig kunna hålla för visst
atl den aktuella egendomen frånhänts annan genom brott. En praxis i enlighet
med nu nämnda domar innebär enligt RÄ alt behovet av det föreslagna tillägget
lill 9 kap. 7 § BrB begränsas. RÅ vill emellertid framhålla atl klara prejudikat
svårligen kan åstadkommas på detta område, som huvudsakligen rör bevisfrågor.
Ell avgörande av högsla domstolen som rör styrkan av bevisningen i etl vissl
fall lär knappast få någon prejudicerande betydelse. Del</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section162>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section163>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:66</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>75</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>är därför nödvändigt atl även andra metoder prövas för all
bekämpa den illegala hanteringen av stöldgods m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Liknande
synpunkter framförs av Stockholms tingsrätt och Sveriges domareförbund.
Domareförbundet framhåller att ansvar för häleri eller häleriförseelse enligt gällande
rätl inte torde förutsätta alt domstolen fastställer genom vilket brott
egendomen frånhänts ägaren; tillräckligt torde vara atl del är utrett atl ett
brott - innebärande ett frånhändande av egendom -föregått hälerigärningen. I de
mest flagranta fallen kan därför ansvar utdömas, även om egendomen inte kan
knytas till etl vissl broll. Domareförbundet delar emellertid arbetsgruppens
uppfattning all i åtskilliga fall, där det föreligger starka misstankar om
häleri eller häleriförseelse, den misstänkte går fri endasl därför att
förbrott inte kan styrkas. Del kan i sådana fall vara stötande all gods, som
kan anlas vara slulel, måste lämnas ut till den misstänkte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 Brottsbalken</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Flertalet remissinstanser tillstyrker arbetsgruppens
förslag till ändring i BrB, i vissa fall dock med modifieringar vad avser
tillämpningsområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>JK och länsstyrelsen i Östergötlands län anser all frågan
bör övervägas vidare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det föreliggande förslaget avstyrks av
förmögenhetsbrottsutredningen, konsumentverket och Sveriges domareförbund.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Elt slort anlal remissinstanser tillstyrker arbetsgruppens
förslag ulan ändringar i sak. Till denna gmpp hör RÅ, överåklagarna i Göteborgs
och Malmö åklagardistrikt, länsåklagarna i Örebro och Uppsala län, rikspolisstyrelsen,
kommerskollegium, Stockholms handelskammare, handelskammaren för Örebro och
Västmanlands län, Västerbottens handelskammare, poUsstyrdserna i Stockholms,
Göteborgs, Norrköpings och Motala polisdistrikt, Folksam, Föreningen Sveriges
polischefer. Föreningen Sveriges åklagare, Svenska Försäkringsbolags
riksförbund. Motorbranschens riksförbund och TCO.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsåklagaren i Örebro län hälsar arbetsgruppens förslag
med tillfredsställelse. Särskilt behövlig är lagstiftningen enligt hans mening
för fall som beskrivs i promemorian under 2.1. Denna typ av brottslighet är
dock i huvudsak en storstadsföreteelse. Antalet fall, som kommer atl hänföras
till berört lagrum i BrB utanför storstäderna, kommer säkert all bli ringa. Därmed
inte sagt atl lagstiftningen är obehövlig utan är den påkallad för all bekämpa
de flagranta fall som åsyftas. Skäl all frångå begränsningarna av den
kriminaliserade sekiorn finns ej. Om begränsningarna ej fanns, då förbrottet
ej är styrkt, är del slor risk för felaktiga domar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I promemorian föreslagna ändringar i 9 kap. 7 § BrB och 1
§ lagen om visst stöldgods kan enligt polisstyrelsen i Stockholms polisdistrikt
ge ökade</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section164>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section165>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:66</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>76</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>möjligheter att ingripa mol häleribrolt och hindra atl
stöldgods eller "hälerigods" utlämnas till gärningsman. Även om
ingripandemöjligheterna inskränks till gärningar som sker i "utövning av
näringsverksamhet, vanemässigl eller eljest i större omfattning", medan
den fortfarande går fri som för egen del köper misstänkt gods där förbrottet
inte kan styrkas och del inte är fråga om "särskill värdefull
egendom", är ändock angelägel att bättre än nu kunna ingripa mot
yrkeshälare. Effekten av de föreslagna lagändringarna är emellertid enligt
polisstyrelsen svårbedömbar. Den lorde bli starkt beroende av åklagarnas och i
synnerhet domstolarnas bedömning av dels hur omsiändigheterna bort ge skälig
anledning antaga alt godset ifråga frånhänts annan genom brott, dels vad som är
vanemässigl eller i siörre omfattning eller särskilt värdefullt. Utrymme torde
här finnas för alllför olika tolkningar. Förhoppningsvis bör dock föreslagna
lagändringar tillsammans med under senare år skärpta krav i rättspraxis på god
tro kunna bidra till en större försiktighet även hos allmänheten vid köp av
gods vid sidan av den etablerade handeln och därmed minska förutsättningarna
för häleribrolt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska Försäkringsbolags riksförbund anser atl det är
angelägel alt bevissiluationen underlättas för polis och åklagare när det
gäller fall som uppenbarligen är klara hälerier men där nuvarande krav på styrkt
förbrott inte kan uppfyllas. Enligt försäkringsbolagens erfarenheter fungerar
de nuvarande häleribestämmelsema inte på elt tillfredsslällande sätt just
därför att detla krav ofta går för långt i de praktiska situationerna.
Skärpningen av rekvisiten för häleriförseelse förefaller väl avvägd om den
begränsas på det sätt som föreslagils till organiserat häleri. Möjligen kan den
föreslagna bestämmelsen behöva bearbetas lagtekniskt för alt bli klarare och
mera lättläst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beträffande omfattningen av det kriminaliserade områdel
framförs synpunkter i två olika riktningar. En grupp remissinstanser anser atl
förslaget har blivit för snävt, medan en annan grupp menar alt kriminaliseringen
har sträckts för långl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till den förra gmppen, som alltså anser att förslagel är
alllför snävt, hör JK, överåklagaren i Stockholms åklagardistrikt,
länsåklagaren I Gävleborgs län. hovrätten över Skåne och Blekinge, Stockholms
tingsrätt och Sveriges köpmannaförbund. JK anför:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslagel om slopande av kravel på styrkt förbrott innebär
ett radikalt avsteg från vad som f n. gäller. Man slopar en fundamental
fömtsättning för häleriansvar. Det grundläggande synsäUel aU häleri innefattar
kriminalisering av "efterföljande delaktighet" ändras. Ansvar skall
inte längre kunna utkrävas endast då del slår klart aU fråga är om stöldgods
etc. utan så snart omständigheterna med viss styrka tyder på aU godset
frånhänts annan genom broll. Av den föreslagna nyordningen följer t. o. m. alt
en hä-lerimisstänkt - om förutsättningama i övrigt föreligger - skall dömas för
häleriförseelse även om del är styrkt alt hans säljare var behörig aU förfoga
över godset.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section166>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section167>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:66</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>77</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt min mening kan del inte råda någon tvekan om all
del möter ganska starka betänkligheter från principiella synpunkter och frän
rättssäkerhetssynpunkt all slopa kravel på styrkt förbrott. Detla gäller även
om man för vissa fall gör bestämmelsens tillämpningsområde snävare än eljest.
Jag vill inte ställa mig kategoriskt avvisande mot förslagel - därtUI är de
skäl som arbetsgruppen anfört för ändringen alltför starka - men ifrågasätter
om inte saken borde övervägas i ell vidare sammanhang. Del är säkert riktigt
atl en effektivare bekämpning av häleri medför en minskning av stöld-brotten.
Men saken kan också ses - och kanske i första hand borde ses -från motsatt
utgångspunkt. Häleri är i de ojämföriigt flesta fallen accessoriskl i
förhållande lill stöld. Kan man nedbringa antalet stölder minskar också
häleribrollens anlal. Vad som i försia hand bort undersökas är därför möjligheterna
lill en effektivare bekämpning av slöld och snatleri. Även om dessa möjligheter
är starkt begränsade torde det inte kunna uteslutas atl någol finns atl göra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När del gäller avgränsningen och utformningen av det nya
häleribrollet ger arbetsgruppen uttryck för uppfattningen all de syften som del
nuvarande vårdslöshelsrekvisilel skall tjäna bättre tillgodoses om kravet på
styrkt förbrott hell utmönstras och ersätts med en föreskrtft om straff för den
som tar befattning med egendom under omständigheter som ger anledning anta all
godset frånhänts annan genom brott. Gruppen framhåller särskill all en
straffbestämmelse enligt de angivna riktlinjerna bättre än den nuvarande
regleringen hos allmänheten understryker viklen av försiktighet i handel och
vandel. Det framstår mol bakgrund av dessa deklarationer som något förvånande
och inkonsekvent alt arbetsgruppen funnit sig böra inskränka
tillämpningsområdet för den föreslagna bestämmelsen i så hög grad som skell.
Endast förvärv och mottagande skall vara kriminaliserat. För ansvar krävs
vidare atl gärningen skett i utövning av näringsverksamhet, vanemässigl eller
eljest i större omfattning eller avsett särskill värdefull egendom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den utvidgning av straffansvaret som kvarstår sedan dessa
begränsningar tillförts lorde medföra alt beslämmelsen i praktiken kan
användas endasl i enstaka fall och då främst mol yrkes- och vanehälare. Dessa
mål-gmpf)er låter sig emellertid förmodligen knappasl påverkas av ett ökat hot
om straff. Vill man någorlunda effektivt bekämpa yrkes- och vanehälarna måste
man försvåra för dem alt finna avsättning för stöldgodset, och det kan nog
endasl ske genom atl gemene mans inställning mol häleri ändras. Jag
ifrågasätter om den tänkta utvidgningen av det straffbara områdel verkligen
tjänar del av arbetsgruppen deklarerade syftet att påverka allmänhelens
attityd i synnerhet som en myckel slor del av häleribroUslighe-ten inte kommer
atl omfattas av den nya beslämmelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Min slutsats blir alltså att de begränsningar som
uppstäUls gör förslagel så uddlöst all del är föga vunnet med reformen. Om
betänkligheter från rättssäkerhetssynpunkt inte hindrar elt frångående av
kravet på styrkt förbrott överhuvudtaget ~ en fråga där jag, som redan
framhållits, är tveksam - borde några principiella invändningar knappast kunna
anföras mol alt den nuvarande beslämmelsen om häleriförseelse ändrades såviii
avser delta krav men i övrigt behöUs oförändrad. Min inställning kan också
uUryc-kas så all antingen bör man gå längre eller också kan man låta den nuvarande
ordningen beslå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Överåklagaren i Stockholms åklagardistrikt erinrar om att
ändringen främst tar sikte på yrkes- och vanehälaren, vilket ur
rättssäkerhetssyn-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section168>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section169>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:66</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>78</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>punkt
förefaller välbetänkt. Emellertid kan det enligt överåklagarens mening komma
att uppstå bevissvårigheler angående brottsrekvisitet "vanemässigl".
Vid sidan av den organiserade häleribrottsligheten förekommer nämligen en
omfattande försäljning av stöldgods på galan. Man kan med fog anta atl
narkotikaberoende personer finansierar sill missbruk på detla säll. Del rör sig
om tillgrepp ur varuhus och bostäder och avser ofta inte alltför värdefull
egendom i det enskilda fallel. Tillspetsat kan man säga atl missbrukaren
dagligen snattar eller stjäl, för alt på så sätt erhålla medel för sin
dygnskonsumlion av narkotika. Etl vanligt mönsier i dessa fall är atl
missbrukaren går in på ett varuhus och stjäl exempelvis en kostym, som han
omedelbart försäljer på Sergels torg. De gånger han avslöjas uppger han
regelmässigt att godset inköpts av okänd och något förbrott kan därvid ofta
inte styrkas. Sedan går han til! nästa varuhus och förfar därvid på enahanda
sätt. Dessa snatterier och småstölder sätts ofta i system av missbrukaren, men
han håller sig inte med någol lager, utan godset försäljs omedelbart efter
tillgreppet. Överåklagaren anser - med hänsyn till omfattningen av denna
"försäljningsverksamhet" - att även dessa fall på någol sätt bör
fångas upp av en eventuell lagändring. Med fog kan nämligen anlas - med hänsyn
till polisens bristande resurser - att dessa vanetjuvar ertappas endasl i ett
fåtal fall. Det blir följaktligen i dessa fall svårt för åklagaren atl styrka
all försäljningen av stöldgodset sketl vanemässigl. Rättssäkerheten lorde inte
sältas ur spel om en person straffas för atl han i typisk hä-larmiljö försöker
sälja en ny kostym för 100 kronor, oaktat förbrott ej kan styrkas och oaktat
rekvisitet "vanemässigl" ej heller kan styrkas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsåklagaren
i Gävleborgs län, som har infordrat synpunkter från åklagarmyndigheterna i
länel, ansluler sig lill vad dessa har anfört i sina svar. Av svaren framgår
bl. a. all del kriminaliserade områdel anses bli alllför inskränkt genom kraven
atl gämingen skett i utövning av näringsverksamhet, vanemässigl eller eljesl i
större omfattning eller avsett särskilt värdefull egendom. Genom denna
inskränkning anses förslaget lappa åtskiUigt av åsyftad verkan. Vidare
framhålls del angelägna i atl man kan komma ål narkolikalangares förvärv och
mottagande av egendom som omhändertas såsom valuta eller pant för narkotika.
Fråga är vanligtvis om klockor, radioapparater, stereoanläggningar, smycken o.
d. Det är känt atl de narkotikaberoende i stor utsträckning finansierar sill
missbruk genom stölder i varuhus, bosläder, transportmedel och arbetsplatser.
Det anses att svårigheter säkeriigen kommer all föreligga när del gäller atl
styrka vanemässigheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Hovrätten
över Skåne och Blekinge konstaterar atl kriminaliseringen begränsas lill alt
avse gämingar som sker i utövning av näringsverksamhet, vanemässigl eller
eljest i siörre omfattning eller avsett särskill värdefull egendom. Enligt
hovrätten kan emellertid ifrågasättas om en sådan begränsning är nödvändig.
Den innebär alt gemene man, som Ju i stor utsträckning är den sluflige avnämaren
av stöldgods, liksom hittills i många</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section170>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section171>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:66</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>79</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>fall kommer alt gå fri från ansvar. Även om han köper
egendomen under sådana omständigheter all han hafl all anledning antaga att
brott förelåg, kan han ej straffas om egendomen inte kan härledas till visst
brott eller viss målsägande. Starka skäl talar för alt även denna situation
skall medföra straffansvar. Om allmänheten genom lagstiftning åläggs
försiktighet och riskerar straff vid alla köp som sker under sådana
omständigheter alt del finns skälig anledning misstänka brottsligt förfarande
hos säljaren, torde fömtsättningarna för avsättning av ljuvgods bli mindre
vilket i sin lur måsle minska lillgreppsbrotten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Stockholms tingsrätt har ingen erinran mot att de
straffgrundande sätten alt la befallning med stöldgods begränsas till förvärv
och mottagande. Däremot kan tingsrätten inte ansluta sig till förslaget atl
ytterligare begränsa det kriminaliserade området genom alt föreskriva atl
gärningen skell i utövning av näringsverksamhet, vanemässigl eller eljesl i
siörre omfallning eller avsett särskilt värdefull egendom. Slopandet av kravet
på styrkt förbrott har inte sin största belydelse vid sådan mer omfattande
häleriverksamhet som anförda beslämmelse synes syfta på. I exempelvis tjuvgömmefallen
kan enligt tingsrättens erfarenhet åtal för häleri i allmänhet anses styrkt.
Det lorde snarare vara i de betydligt vanligare fallen av
"småhäle-ri" - vilkas avsätlningsfrämjande betydelse för
lillgreppsbroltsligheten inte bör underskattas - som behovet av lagändring är
mest markanl. Arbetsgruppen har också i sin allmänna moiivering framhållit
betydelsen av alt hos allmänheten understryka viklen av försiktighet i handel
och vandel samt uttalat all ell slopande av kravel på styrkt förbrott inte
behöver möta betänkligheter från rättssäkerhetssynpunkt. Del är därför med
förvåning som tingsrätten noteraratt arbetsgruppen inte varit konsekvent vid
utarbetandet av del konkreta lagförslagel. Den föreslagna utformningen skulle
vidare enligt tingsrätten leda till att stadgandets praktiska lillämpning försvåras
genom onödiga och besvärliga gränsdragningsproblem. Tingsrätten befarar att
både förundersökningar och huvudförhandlingar i stor utsträckning skulle komma
att koncentreras lill frågor om del misstänkta förvärvet skell i
näringsverksamhet, vanemässigl etc.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Alt kriminaliseringen har sträckts alllför långl i och med
atl förslagel också kan träffa överiåtelser från den som bevisligen var behörig
alt förfoga över egendomen anser länsåklagaren i Uppsala län, Skånes handelskammare.
Stockholms och Göieborgs tingsrätter, polisstyrelsen i Malmö polisdisirikl.
Sveriges advokatsamfund och Sveriges domareförbund.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsäklagaren i Uppsala län anmärkeratt under förslaget
formellt faller även förfaranden, där någol förbrott oslridigl inte föreligger,
men där omständigheterna vid gärningen är besvärande. Lagsliftningsförslagel
ger dock ingen egentlig ledning ifråga om vilka fall som skall vara straffria
och vilka som skall vara kriminaliserade. Polis, åklagare och domstolar kommer
här enligt länsåklagaren säkert atl ställas inför svåra gränsdragningsproblem.
Man kan enligt länsåklagaren inte heller bortse från att anmäl-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section172>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section173>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:66</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>80</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ningar kan komma att göras i trakasseringssyfte. Med den
uiformning förslagel har kan del i sådana fall vara svårt alt besluta om atl
inte inleda förundersökning. Det skulle vara till fördel om
gärningsbeskrivningen kunde begränsas så att den kom alt omfatta endast sådana
fall, som var straffvärda som häleriförseelse. En sådan begränsning skulle
kunna vara alt brott ej förelåg, om den som fått egendomen förmådde visa atl
den som överlåtit eller överlämnat egendornen var behörig att förfoga över den.
En nackdel med elt sådant tillägg lill gärningsbeskrivningen skulle emellertid vara
att polisutredningen ofta då skulle fördröjas; den misstänkte kunde t. ex.
begära uppskov för att styrka silt förvärv. Intyg av olika slag - där intygets
riktighet ej sällan måste ifrågasättas - skulle säkert förekomma. Domar skulle
komma atl ifrågasättas i efterhand. En annan och bättre utväg att lösa här
angivna gränsdragningsproblem kunde vara alt införa en åtalsprövningsregel.
Åtal skulle inte ske i andra fall än när detta var påkallat ur allmän
synpunkt. Förundersökningar och åtal kunde då begränsas till straffvärda fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt Slockholms tingsrätts mening skulle del vara
stötande för den allmänna rättskänslan att döma en förvärvare lill ansvar även
om överiåtaren i del konkreta fallel "mot all förmodan" visas ha
varit behörig atl förfoga över egendomen i fråga och förvärvaren - enligt den
nya utformningen av slöldgodslagen - därför tillåts behålla egendomen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Göieborgs tingsrätt finner del självklart atl den som
gjort en god affär inte skall löpa risken atl bli fälld till ansvar härför bara
för all "det verkar skumt". Argumentet atl den som ger sig in i
affärer av denna typ får räkna med att bli misstänkliggjord och all han för att
värna sig måsle försäkra sig om uppgifter som kan styrka lagligheten i
förfarandet, får rimligen inte leda så långl atl vederbörande fälls lill ansvar
i ett fall, där han kan bevisa all det inte föreligger någol förbrott. Ett
tillägg motsvarande det som föreslagits till slöldgodslagen behövs därför även
ifråga om 9 kap. 7 § BrB.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sveriges advokatsamfund anmärker atl arbetsgruppens
förslag ger upphov till en klar konflikt med del civilrättsliga regelsystemet,
något som enligt samfundels mening bör undvikas. Samfundei ifrågasätter om
inte en lösning vore alt, i linje med vad som föreslagils beträffande ändringen
i lagen om visst stöldgods m.m. från den föreslagna kriminaliseringen i den
nya lydelsen av 9 kap. 7 § BrB - på sätt gäller för häleribrollet i allmänhet
men då underförstått som ett utflöde ur civilrätten - uttryckligen undantaga
fall då den som har egendomen i sin besittning förmår visa atl den som
överlåtit eller överlämnat egendomen var behörig alt förfoga över denna. Detta
kan sägas i viss mån utgöra elt avsteg från principen inom straffrätten att
bevisbördan inte skall läggas på den misstänkte; från rättssäker hetssynpunkt
framstår dock ett på detta sätt formulerat undanlag såsom bättre än att
civilrättsligt giltiga förvärv kan komma atl kriminaliseras. Undantagsregeln
torde ej heller - med hänsyn lill de få fall där denna kan bedömas bli aktuell
- lägga hinder i vägen för en effektiv brottsbekämpning inom häleriområdel.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section174>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section175>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:66</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>81</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sveriges domareförbund lar upp samma fråga. Då
straffbestämmelsen inte bör vara strängare än förverkandebestämmelsen, bör
enligt förbundets mening även straffbestämmelsen innehålla undantag för del
fall att egendomen förvärvats eller mottagits från behörig innehavare. Hur
detta lagtekniskt skall lösas förefaller emellertid diskutabelt, efiersom det
inte gärna bör komma ifråga atl göra tillämpligheten av en straffbestämmelse
beroende av om den misstänkte kan "exculpera" sig. Av både
principiella och praktiska skäl torde i huvudsak samma förutsättningar böra
gälla för ådömande av straff och för tagande i förvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Östergötlands län är tveksam om lämpligheten
av att bryta ut sakhäleriel på sätt som föreslås med hänsyn till att
häleribrottens utformning i sin helhet är föremål för
förmögenhetsbrottsutredningens överväganden. Med hänsyn härtill och då
utformningen av förslaget till en ny andra mening i första stycket lill 9 kap.
7§ BrBär sådan, att man kan befara dels ur rättssäkerhetssynpunkt mindre
tillfredsställande tolkningsproblem, dels en snabb anpassning från
brottslingarnas sida, t.ex. i form av en ökad ström av stöldgods lill ullandel
föreligger om förslaget blir lag viss risk för all en ändring kan bli nödvändig
efter kort lid. Då ofta återkommande ändringar av rekvisiten för broll enligt
BrB bör undvikas, föreslår länsstyrelsen all frågan om ändring av
ifrågavarande lagrum överlämnas lill förmögenhetsbrottsulredningen och att
frågan om häleribrollens utformning i sin helhet av uiredningen behandlas med
förtur.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som har framgått tidigare avstyrks förslagel av tre
remissinstanser,/ör-mögenhetsbrottsutredningen, konsumentverket och Sveriges
domareförbund.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förmögenhetsbrottsutredningen yttrar:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förmögenhelsbrotlsutredningen ställer sig av olika skäl
tveksam lill arbetsgruppens ändringsförslag och vill lill atl börja med
ifrågasätta om en lagstiftning i enlighet med förslaget kan förväntas få någon
mera väsentlig betydelse vid bekämpandet av sakhäleribroltslighelen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Angelägenheten av ell effektivt bekämpande av den
tilltagande stöld-brottsligheten ligger i öppen dag. Utredningen delar också
arbetsgruppens mening att ett ökat beivrande av häleriverksamheten är ägnat alt
reducera även den bakomliggade slöldbrottsligheten. Vid denna brottsbekämpning
kommer främsl ifråga all kriminalpolisens arbete i högre grad än för närvarande
inriktas på dessa former av brollslighel. 1 jämförelse med de resultat som lorde
kunna uppnås på detta säll framstår arbetsgruppens förslag till utvidgning av
det vid häleribrotlslighet straftbara området som en lösning av begränsad
belydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arbetsgruppen vill främst öka möjligheten alt beivra brott
av yrkes- och vanehälare genom att vid oaktsamhetsbrottet häleriförseelse i
vissa angivna fall frångå kravet på styrkt förbrott. Del naturliga är givetvis
att den brottsliga verksamhei som angivna kategorier av halare bedriver
bestraffas som häleri. Del är visseriigen för närvarande en brollslighel som i
myckel begränsad omfattning kommer under domstols prövning, och del är därför
svårt all säga om kravel på styrkt förbrott väsentligt försvårar brottsbekämpningen.
Arbetsgruppens fallbeskrivningar synes emellertid snarast tala för atl straffbestämmelsen
för häleri är tillfyllest. 6 Riksdagen 1979180. 1 Saml. Nr 66</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section176>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section177>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:66</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>82</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även om avsikten med förslaget är all komma till rätta med
yrkes- och vanehälares verksamhet, innebär slopandet av kravet på styrkt
förbrott all den föreslagna straffbestämmelsen kriminaliserar förfaranden som
inte nödvändigtvis innefallar någol egentligt förmögenhelsbrotl, låt vara atl
förvärvet eller mottagandet av godset sketl på etl sätl som gjort att gärningsmannen
fått skenet mol sig. Enligt uttalande av arbetsgruppen behöver de närmare
konkreta förhållandena kring förvärvet eller mottagandet inte vara utredda.
Arbetsgruppen anför vidare all utredningen i allmänhet endast torde visa alt
den misstänkte innehar egendom av sådan omfattning, sådanl slag eller sådan
yttre beskaffenhel, alt del finns skälig anledning anta alt egendomen
frånhänts annan genom broll, och tillägger all i sådana fall får om inga
särskilda förhållanden pekar i annan riktning också anses klarlagt all
mottagandet sketl under motsvarande omständigheter, även om det inte kan
utredas när, var eller hur detta skett. Ett så generellt motivutlalande synes,
vid ett genomförande av förslaget, kunna leda lill atl alltför låga krav ställs
på bevisningen i fråga om åtkomsten i dessa typer av mål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid sidan av det angivna syftet atl beivra brott av yrkes-
och vanehälare anför arbetsgruppen alt en straflbestämmelse enligt de angivna
riktlinjerna bättre än den nuvarande regleringen är ägnad alt hos allmänheten
understryka vikten av försiktighet i handel och vandel så att man inte tar
befattning med egendom som kan misslänkas vara stöldgods. Enahanda tankar ger
arbetsgruppen uttryck för i avsnittet om godtrosförvärv av lösöre. Del sägs där
att en av grunderna för förslaget är uppfattningen atl den som köper saker i
hälarmiljöer typiskt sett underlättar hälarverksamhelen, även om det i det
enskilda fallet kan visas atl allt har gått rätt till. Arbetsgruppen säger sig
med förslaget vilja inskärpa att man inte tar befattning med stöldgods och atl
om omständigheterna är misstänkta bör man hellre avslå från en "god"
affår än alt riskera atl man ådöms ansvar för häleri eller häleriförseelse och
fråntas egendomen. - Detla resonemang lar alltså inte sikte på yrkes- eller
vanehälare utan sä atl säga sista länken i en kedja av tjuv och halare. För en
sådan mottagare av stöldgods lorde den föreslagna lagändringen inte kunna
påräknas medföra någon väsentligt mera avhållande verkan än nuvarande
häleribeslämmelse. En ändring i enlighet med förslaget skulle kanske
huvudsakligen leda till att hälarna framdeles undviker alt mottaga godset på
allmänna platser och i andra för närvarande typiska hälerimiljöer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förmögenhetsbrottsulredningen hyser således från olika
synpunkter principiella betänkligheter mot lagförslaget och kan inte biträda
arbetsgruppens förslag att för vissa fall frångå kravet på förbrott vid
bestraffning av oaktsamt förvärv eller mottagande av gods som kan vara
olovligfn åtkommet. Förmögenhetsbrottsulredningen kan inte dela arbetsgruppens
synsätt när det sägs atl det är i viss mån ovidkommande om del mot all förmodan
i ett givet fall kan visas att överlåtaren var behörig att förfoga över det
förvärvade godset. Tvärtom anser förmögenhetsbrotlsutredningen atl del närmasl
är slötande att såsom häleribrolt beteckna ett civilräUsligl giltigt förvärv
av gods. Del bör ytlerligare beaktas att om en förvärvare anses göra sig
skyldig till brott genom alt förvärva gods under tvivelaktiga omständigheter,
oavsett om del senare visar sig atl överlåtaren faktiskt ägde rätt atl överlåta
godset, innebär detta alt en ägare till en sak som överlåter denna under
omständigheter som. enligt vad han förstått, bort ge köparen anledning
misslänka atl saken frånhänts annan genom brott, gör sig skyldig till
medverkan till häleriförseelse.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section178>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section179>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:66</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>83</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förmögenhetsbrottsutredningen avslyrker på grund av det
anförda förslagel lill ändring av 9 kap. 7S brottsbalken. Det förtjänar
omnämnas atl vår hälerilagstiftning torde innebära en mera långtgående
kriminalisering än vad som är förhållandet i många andra länder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När del gäller tvivelaktiga mottaganden och förvärv i
näringsverksamhet synes det ligga närmast lill hands att öka
kontrollmöjligheterna genom näringslagstiftning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Konsumeniverkei har lagil fasta på att förslaget innebär
att helt lagliga förvärv kommil atl omfattas av straffansvar. I motsats lill
arbetsgruppen finner konsumentverket att detta är mycket betänkligt från
rättssäkerhetssynpunkt. Konsumentverket avstyrker därför de föreslagna
ändringarna i BrB och stöldgodslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På sätl som har redovisais tidigare i samband med frågan
om omfattningen av del kriminaliserade området är även Sveriges domareförbund
kritiskt mol alt ett civilrättsligt giltigt förvärv straffbeläggs.
Domareförbundet fortsätter:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De erinringar, som nu gjorts mol förslagel, sammanhänger
bl. a. med alt förslaget på ett olyckligt sätl bryter den vedertagna
uppbyggnaden av häleribrotten genom alt det för dessa brott grundläggande
rekvisitet förbrott överges för vissa undantagsfall. Enligt förbundets
uppfattning synes en så långtgående åtgärd inte vara motiverad för att komma
till rätta med de problem som avses med förslaget. Det kan ifrågasättas om
inte dessa problem i stället bör lösas genom en särskild lagbestämmelse som
kriminaliserar "vårdslös handel".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det straffbara området bör enligt förbundets mening
begränsas till förvärv och mottagande av egendom i utövning av
näringsverksamhet, vanemässigl eller eljest i större omfattning. Dessa
begränsningar är visserligen ganska obestämda lill sin innebörd men bör kunna
godtagas i en straffbestämmelse om "vårdslös handel". Däremol torde
det inte vara påkallat att göra vare sig en sådan bestämmelse eller en
bestämmelse om häleriförseelse tillämplig när fråga är om särskilt värdefull
egendom. Vad arbetsgruppen avser härmed förefaller oklart. I promemorian
uttalas bl. a., att relativt stränga krav bör ställas för att egendom skall
anses särskilt värdefull saml att t. ex. en fabriksny TV-apparat kan uppfylla
den angivna förutsättningen "mer ofta" än en begagnad sådan apparat.
Dylika vaga uttalanden är inte godtagbara såsom avgränsning av det straffbara
området, i synnerhet som uttrycket särskilt värdefull egendom leder tanken till
betydligt mera värdefulla saker än en ny TV-apparat som i den legala handeln
kostar några lusen kronor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En straffbestämmelse om "vårdslös handel" bör
inte innehålla så högt straffmaximum, två år, som arbetsgruppen föreslagit för
grov häleriförseelse. Även för grov häleriförseelse förefaller etl sådanl
straffmaximum högt vid Jämförelse med andra oaktsamhetsbrott enligt
brottsbalken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hänsyn till vad nu anförts avstyrker förbundet det
föreliggande förslaget men anser alt del bör vara möjligt alt komma lill rätta
med de av arbetsgruppen angivna missförhållandena på annat sätt. De aktuella
frågorna bör därför bli föremål för ytterligare överväganden. Därvid finns
också anledning atl överväga om inte speciella straffbestämmelser om
"vårdslös handel" med strängare krav kan vara motiverade i
förtättningar som reglerar särskilda slag av näringsverksamhet, särskill de av
arbetsgruppen nämnda branscherna skrothandel, panllånerörelse och tillfällig
handel.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section180>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section181>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:66</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>84</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En rad remissinstanser anlägger synpunkter på den
föreslagna laglexten. 1 detta hänseende uttalar sig JK. RÅ. överåklagarna i
Slockholms och Göteborgs åklagardistrikt, hovrätten över Skåne och Blekinge,
kommerskollegium. förmögenhetsbrollsulredningeii. Slockholms och Göteborgs
lingsrålter. Föreningen Sveriges åklagare och Sveriges advokatsamfund.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>JK erinrar om all arbetsgruppen vill ta in den tänkta
straffbestämmelsen som en andra mening i den nuvarande bestämmelsen om
häleriförseelse. JK ifrågasätter om denna lösning är den lagtekniskt
lämpligaste. De objektiva rekvisiten i de nuvarande bestämmelserna om häleri
och häleriförseelse är identiskt lika. endast del subjektiva rekvisitet är
delvis olika. Den föreslagna bestämmelsen skiljer sig till såväl utformning
som innehåll högst väsentligt från gällande regler om häleri och
häleriförseelse. Detta förhållande talar för atl den förordade bestämmelsen
tas upp som ett särskilt brott. Sammanställningen av "grov" och
"förseelse" är enligt JK:s mening stötande. Benämningen förseelse
bör som hittills förbehållas mera bagatellarlade broll. "Vårdslöst
häleri" eller liknande uttryck är att föredraga som brotisbenämning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt RÅ:s mening ler det sig lämpligare alt skilja ut
den sektor som avses med förslaget lill ell särskill brott, förslagsvis
benämnt näringshäleri. Det karakteristiska för det förfarande som avses med
förslaget är inte atl godset hänför sig lill visst förbrott utan att befattning
tas med gods av visst slag eller under utövande av viss verksamhet och atl
detta sker under vissa särskilda omständigheter. Det är alltså inte fråga om en
på grund av bevisläget modifierad form av häleriförseelse utan om en i
förhållande lill häleriförseelsen artskild gärning. Allmänt sett är del fråga
om elt förbud att om-sälla gods när vissa yttre omständigheter råder. Brott av
denna innebörd bör ges en särskild brotisbenämning och las in i särskilt
lagrum. För ett sådant brott bör straffsatsen bestämmas i enlighet med
förslaget. För grovt brott skall alltså kunna ådömas fängelse i högst två år.
Med denna lösning saknas anledning införa särskilda bestämmelser om grovt brott
när det gäller häleriförseelse, vilket f. ö. framstår som en inadvertens.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Liknande synpunkter framförs av Föreningen Sveriges
åklagare. När det gäller förslagets detaljer önskar föreningen vidare göra elt
par påpekanden. Uttrycket "särskilt värdefull egendom" anses vara
väl obestämt. Del kommer i alllför stor utsträckning atl kräva förklaring i
motivuttalanden. Svårigheten att exemplifiera uttrycket framgår redan av del
anförda exemplet - förvärvet av en fabriksny färg-TV på Sergels torg. Det får
nog enligt föreningen anses tveksamt om sådan egendom numera allmänt anses som
särskill värdefull. En precisare formulering efteriyses därför. Vidare är
föreningen tveksam inför arbetsgruppens sätt att betrakta flera gärningar, som
skett vanemässigl eller i större omfattning, som ett enda brott. Det står i
strid med vederlagen metod att räkna anlal brott när det gäller nuvarande
häleri och häleriförseelse.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section182>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section183>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:66</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>85</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Överåklagaren i Stockholms åklagardistrikt påpekar att
ändringen främst tar sikte på yrkes- och vanehälaren. Följaktligen kan en
yrkes- eller vanehälare fällas till ansvar för omfattande försäljning av
stöldgods och kanske dömas till ell kännbart fängelsestraff. I sådana fall är
del ur språklig och pedagogisk synpunkt otillfredsställande alt
brottsrubriceringen blir häleriförseelse. I och med alt ordet
"förseelse" ingår i brottsrubriceringen kan allmänheten få den
uppfauningen att del rör sig om bagatellartad brottslighet, vilket Ju inte alls
är fallet. Alternativen är alt antingen konstruera ell hell nytt
brottsbalksbroll eller inordna ändringen under häleriparagrafen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Överåklagaren i Göteborgs åklagardistrikt anför alt del
vid utvidgningen av bestämmelsen om straff för häleriförseelse uppkommer
laglekniska svårigheter. Lagrummet blir omfångsrikt och språkligt sett mindre
tillfredsslällande. Del stöter dessutom all etl grovt broll kallas för
förseelse. 1 vart fall bör någon form av redigering ske. Straffbestämmelsen för
grovt brott kan t. ex. med fördel sällas sist i paragrafen med hänvisning lill
brott som avses i första siycket. Härutöver bör enligt överåklagaren påpekas
atl om man jämför med andra ullryck för ekonomiska värden exempelvis i 8 kap.
4§ BrB är det föreslagna ullrycket "särskill värdefull egendom" svårbestämt.
Lagtexten bör ej i allt för stor utsträckning kräva förklaring i motiven.
Arbetsgruppen har tänkt sig att exempelvis en fabriksny färgtelevisionsapparat
skulle omfattas av slraffsladgandet. Denna uppfattning förefaller riktig. Då
det emellertid är tveksamt om sådan egendom numera allmänt anses som särskilt
värdefull föreslås en tydligare och mindre restriktiv formulering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hovrätten över Skåne och Blekinge ifrågasätter om del
behövs en särskild slraffskala för grova brott. Vidare förefaller del enligt
hovrätten språkligt något märkligt all tala om grov häleriförseelse, då ordel
förseelse knappast för tanken lill grovt brott. Del bör enligt hovrätten räcka
med en slraffskala som förslagsvis kan omfalla böler eller fängelse i högsl två
år. Om särskild reglering av grovt brott anses nödvändig bör detta i överensstämmelse
med gängse systematik i BrB upptagas i en särskild mening. För all ytlerligare
understryka att det föreslagna tillägget i häleriförseelsepa-ragrafen avser atl
straffbelägga gärning som innebär alt man - oberoende av om det faktiskt
föreligger förbrott - lar befattning med egendom under omständigheter som ger
skälig anledning antaga atl egendomen frånhänts. annan genom brott, bör
tillägget upplagas i ett särskilt stycke. Hovrätten ifrågasätter om inte syftet
med lagförslaget att kriminalisera "vårdslös handel" skulle framgå
ännu klarare, om straffbestämmelsen infördes under en särskild paragraf och
brottet erhöll en särskild rubrik. Hovrätten föreslår som brottsbeteckning
vårdslöshet vid åtkomst av gods.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För atl en person skall dömas för häleri är uppsåt ett
nödvändigt rekvisit, vilket skiljer detta brott från häleriförseelse, pkpekar
kommerskoUegium. Om den brottsliga verksamheten emellertid sker i en sådan
omfattning</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section184>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section185>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:66</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>86</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>som här förutsätts och är alt betrakta som yrkes- eller
vanemässig, måste del enligt kollegiet anses troligt att uppsåt föreligger.
Arbetsgruppen har också framhållit att bestämmelsen främst tar sikte på
yrkeshälare och vanehälare .vilket enligt kollegiet talar för atl den
föreslagna beslämmelsen ej bör inordnas under begreppei häleriförseelse.
Kollegiet vill därför istället förorda den av arbetsgruppen antydda möjligheten
alt konstruera etl nytt brotlsbalksbrott. KoUegiet vill i detta sammanhang
hänvisa till de brottsrubriceringar som förekommer på andra ställen i
brottsbalken, till exempel när del gäller bedrägeribrott eller tillgreppsbrott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den föreslagna lagtextens uttryck "i annal fall"
är enliglförmögenhels-broilsutredningen mångtydigt och kan utgå. Uttrycket
innebär dessulom alt stadgandet i 9 kap. 7§ I st. andra punkten enligt
förslaget blir subsidiärt till stadgandet om häleriförseelse enligt försia
punklen, något som inte torde vara arbetsgruppens mening. Uttrycken
"vanemässigl" och "i större omfattning" förutsätter
brottsflerhet. vilket måste föranleda en omredigering, eftersom uttrycken
används för att karaktärisera en enstaka gäming. Uttryckssätten synes
sammanhänga med arbetsgruppens syn på frågan när en handling skall utgöra elt
eller flera brott. Arbetsgruppens sätt att betrakta flera gärningar, som skett
vanemässigl eller i större omfattning, som etl enda broll slår emellertid i
slrid med vedertagen metod atl räkna antal brott när det gäller nuvarande
häleri och häleriförseelse. Över huvud tagel kan sägas alt arbetsgruppens
specialmolivering lill ändringsförslaget innehåller en del uttalanden som kan
ifrågasättas. - I fråga om den föreslagna straffskalan synes del enligt
utredningen helt omotiverat, att för nuvarande häleriförseelse skapa möjlighet
att döma till två års fängelse. Såvitt gäller den föreslagna nya typen av
häleriförseelse vill uiredningen endasl uttala, all del med hänsyn lill
slraffmaximum inte bör komma i fråga att beteckna brottet som förseelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Stockholms tingsrätt har ingenting atl erinra mot att en
särskild straffskala införs beträffande grovt brott. Det kan emellertid enligt
tingsrätten ifrågasättas om inte brollsbenämningen "häleriförseelse"
i så fall bör bytas ut, eftersom begreppet förseelse i allmänt språkbruk lorde
uppfattas som en bagatellartad handling. En annan möjlighet skulle vara att ta
in den föreslagna bestämmelsen i en a-paragraf under ny brottsbenämning, exempelvis
vårdslös befaUning med stöldgods. Denna lösning synes vara all föredra från lagieknisk
synpunkt, efiersom den vedertagna häleriförseelsen och den nya brottstypen
skiljer sig från varandra i fråga om kravet på styrkt förbrott. - Tingsrätten
lar även upp en annan fråga som har nämnts i förbigående av arbetsgruppen.
Tingsrätten erinrar om atl arbetsgruppen genom alt skärpa lagsliflningen sä att
avsättningsmöjligheterna för stöldgods försvåras vill "hos aUmänhel en
understryka vikten av försiktighet i handel och vandel så atl man inte tar
befattning med egendom som kan misstänkas vara stöldgods". På så vis avser
man alt uppnå en minskning av tillgreppsbrollen. Mol denna bakgrund är det
enligt tingsrätten svårt atl</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section186>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section187>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:66</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>87</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>förstå arbetsgruppens övervägande all skärpa det nu
gällande oaktsamhetskravet vid häleriförseelse lill etl krav på grov
oaktsamhet. Tingsrätten vill bestämt avvisa tanken på en sådan skärpning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Av
arbetsgruppens förslag framgår knappasl med önskvärd tydlighet, anför Göteborgs
tingsrätt, den skillnad som avses mellan rekvisiten för nuvarande häleriförseelse
och den nya gäming som för straffbarhel inte kräver aU förbroU styrks.
TUlägget till 9 kap. 7§ BrB skulle enligt tingsrätten kunna få följande
lydelse: "Delsamma gäller om del ej är styrkt au broU förelåg men
förvärvandet eller mottagandet skell under omständigheter som gav skälig
anledning antaga alt godset frånhänts annan genom broll, såframt gämingen skett
i utövning av näringsverksamhet, vanemässigl eller eljesl i siörre omfallning
eller avsett särskilt värdefull egendom. Brottslig gäming föreligger dock ej
om den som överlät eller överlämnade egendom var behörig all förfoga över
denna." Tingsrätten vill även ifrågasätta om del är lämpligl alt anknyta
den nya gärningen till brottet häleriförseelse. Den gäming som nu föreslås
kriminaliserad synes inte vara av typen vårdslöshet. Objektivt sett skall
sådana omständigheter föreligga, alt det finns skälig anledning antaga alt
något frånhänts annan genom broll, vilket egentligen är en utvidgning av
hälerirekvisilen. Inser gämingsmannen att omständigheterna är sådana, bör han
dömas för häleri. Hade han endasl bort inse atl så var fallet, är fråga om etl
culpöst beteende, nämligen häleriförseelse, men delta kan rimligen inte
föranleda så strängt straff som arbetsgruppen har föreslagit. Tingsrätten anser
det därför rikligare all hu-vudbrollet häleri utvidgas lill all omfatta även
gämingar där förbrott inte kan styrkas men rimligen måste antas föreligga.
Någon slraffskärpning i fråga om häleriförseelse behövs då inte. Om även
rekvisiten för häleriförseelse behöver utvidgas på motsvarande sätt som för
häleri, fär anknytningen mellan de båda brotten ändras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sveriges advokatsamfund har inte någol all erinra mol en
förändring av sirafflalituderna vid allvarligare häleriförseelser. Renl
principiellt förefaller dock brottsrubriceringen grov häleriförseelse inte
särskilt välvald. Samfundet förordar därför all man söker finna annan lämplig
beteckning för brottsrubriceringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4 Stöldgodslagen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslagel lill ändring i lagen om visst stöldgods m. m.
tillstyrks eller lämnas ulan erinran av det slora flertalet remissinstanser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt kommerskollegiet kan det inte anses
tillfredsställande atl en person som förvärvat egendom under sådana
omständigheter atl godtrosförvärv inte kan göras gällande, skall betraktas som
rättmätig innehavare enbart på grund av det faktum att rätte målsägaren inte
är känd. Även Göteborgs tingsrätt framhåller atl den utvidgning av lagen om
visst stöldgods m.m. som föreslagits är välmotiverad. Genom den föreslagna
lydelsen</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section188>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section189>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:66</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>88</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>undviker man enligt tingsrätten det inte önskvärda
förhållandel all behöva återlämna gods, som med all sannolikhet är stöldgods,
lill den hos vilken förvarslagande sketl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>RÅ anser att ändringsförslaget inte går tillräckligt
långl. Enligt RÅ:s mening torde det inte vara nödvändigt alt begränsa
tillämpningen av stöldgodslagen lill fall då det är fråga om förvärv eller
mottagande som sker i utövning av näringsverksamhet, vanemässigl eller eljest
i siörre omfattning eller avser särskilt värdefull egendom. Det bör vara
tillräckligt all transaktionen sker under omständigheter som ger skälig
anledning anta alt egendomen frånhänts annan genom brott. Rättssäkerheten får
härvidlag anses tillgodosedd genom möjligheten att i efterhand visa all den som
överlåtit eller överlämnat godset var behörig atl förfoga över delta. Härtill
kommer enligt RÅ den säkerhetsventil sora finns redan i dag, nämligen atl
egendomen inte skall tas i förvar när del är uppenbart obilligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hovrätten över Skåne och Blekinge anför att förslaget
ställer ett alltför strängt beviskrav på egendomens innehavare. Hovrätten
tillstyrker atl stöldgodslagen ändras så atl del blir möjligt atl taga i förvar
egendom som förvärvats eller mottagits under sådana omständigheter att det
finns skälig anledning antaga att egendomen frånhänts annan genom brott. Enligt
förslaget kan dock innehavaren av egendomen undgå atl denna las i förvar, om
han kan visa atl den som överlåtit eller överlämnat egendomen var behörig atl
förfoga över denna. Hovrätten menar att det här ställs alltför stränga
beviskrav på egendomens innehavare i det enskilda fallet. I många lägen kan det
för innehavaren vara svårt att förebringa full bevisning i nämnda hänseende.
Del bör därför enligt hovrättens mening vara tillräckligt om innehavaren av
egendomen kan göra sannolikt alt överlätaren ägde rätt förfoga över godset.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Två remissinstanser, förmögenhetsbrotlsutredningen och
konsumentverket. avstyrker förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De betänkligheter som anförts mot frånfallandel av kravet
på förbrott vid häleriförseelse i vissa fall kan enXigt
förmögenhetsbrottsutredningen även andragas mot förslagel om ändring i
slöldgodslagen. De uppställda kraven för att egendomen skall tas i förvar är
inte lillräckliga för all utesluta rättsförlust. Ändringsförslaget bryter
enligt uiredningen ramen för slöldgodslagen. Grundförutsättning för
lillämpning av lagen är all det inte kan faslslällas vem som enligt
civilrättsliga regler är ägare till egendomen. I de fall där del kan råda
tveksamhet om huruvida den hos vilken godset anträffats åtkommit delta på
ärligt säll blir lagens tillämplighet beroende av om det kan bevisas att denne
åtkommit egendomen genom något brott, t.ex. häleri (prop. 1974: 124 s. 52).
Enligt det föreslagna liUägget i 1 § stöldgodslagen kommer lagen att omfatta
även egendom, belräffande vilken det är ovisst hur del förhåller sig med
äganderätten. Det är, anför utredningen, anmärkningsvärt atl innehavaren av
egendom, varom är fråga i tillägget, för fredande av sin påstådda äganderätt
åläggs atl prestera en bevisning</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section190>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section191>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:66</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>89</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>angående
rätlen Ull godset som kan vara svårare alt åstadkomma än vad som enligt gängse
civilprocessuella regler skulle krävas av honom. Konsekvenserna av
lagändringen från civilrätlslig synpunkl är svåra atl överblicka. Frågan om
ändring av slöldgodslagen, som varit gällande endast tre och ell halvt år, får
enligt utredningen ses mot bakgrund av en hittills stundom myckel försiktig
lagtillämpning av åklagare och domstolar. Nuvarande lag lorde räcka lill för all
myndighelema skall komma till rätta med sådana fall som då en person innehar
bilradioapparater med avklippta anslul-ningssladdar eller etl flertal
klädesplagg med kvarsittande prislappar etc. Del är tillrådligt all avvakta med
ändring i lagen, särskill om vid brottsbekämpningen häleribrottsligheten
framdeles i högre grad än för närvarande prioriteras. På anförda skäl avstyrker
förmögenhetsbrottsulredningen även förslagel om ändring i stöldgodslagen.
Förmögenhetsbrotlsutredningen är emellertid på det klara med att del är
otillfredsställande all egendom, som med fog kan anlas vara åtkommen genom
brott, ibland i brist på bevisning måste återiämnas till den misstänkte. Del
synes inte otänkbart att det är möjligt att komma tiUrätta med detta problem
genom någon form av ändring i stöldgodslagen, av mindre långtgående karaktär än
enligt arbetsgruppens förslag. Möjlighetema härtill synes böra utredas närmare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5
Godtrosförvärv av lösöre</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Arbetsgruppen
har uttalat atl från de synpunkter den har all beakia en skärpning av
bestämmelserna om godtrosförvärv av lösöre är angelägen och aU liden nu kan
vara mogen för statsmakterna atl förutsäUningslöst pröva om den nuvarande
regleringen bör ändras bl.a. för att bättre tillgodose kriminalpolitikens
önskemål. Flertalet remissinstanser är positiva lill en sådan omprövning. Hit
hör RÅ, överåklagarna i Stockholms och Göteborgs åklagardistrikt, länsäklagarna
i Örebro och Gävleborgs län, hovrätten över Skåne och Blekinge,
rikspoUsstyrdsen, kommerskoUegium, handelskammaren för Örebro och Västmanlands
län, konsumeniverkei, Stockholms tingsrätt, polisstyrelserna i Stockholms och
Göteborgs polisdistrikt, länsstyrelsen i Östergötlands län, polisstyrelsen i
Norrköpings poUsdistrikt, Folksam, Föreningen Sveriges polischefer. Föreningen
Sveriges åklagare, Svenska Försäkringsbolags riksförbund, Motorbranschens
riksförbund och Sveriges köpmannaförbund.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Endast
JK, överåklagaren i Malmö åklagardistrikt, förmögenhetsbrottsutredningen,
Göteborgs tingsrätt och Sveriges domareförbund är kritiska.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bland
de positiva remissinstansema delar RÅ arbetsgruppens uppfattning om en
försiktig nedtoning av exstinktionsprincipen i vissa fall. Det torde enligt
honom visseriigen förhålla sig så att risken för upptäckt och</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section192>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section193>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:66</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>90</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>straff är en betydligt starkare brottsförebyggande faktor
än risken för att hälaren skall tvingas återlämna godset till den bestulne. Med
hänsyn lill häleribrotlslighetens omfattning och förgrening bör man dock
överväga om inte särskilda bestämmelser om godtrosförvärv av egendom som har frånhänts
ägaren genom slöld, rån eller under utövande av grovt tvång bör införas som ett
komplement till en allmän godtrosregel som bygger på exstinktion. Frågan börenligt
RÅ ytterligare utredas i lämpligt sammanhang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även överåklagaren i Slockholms åklagardistrikt
tillstyrker arbetsgruppens rekommendation atl slalsmaklerna ånyo prövar frågan
om en inskränkning av möjligheterna lill godlrosförvärv beträffande stöldgods.
Hä-larens möjligheter atl få avsättning för sitt stöldgods skulle enligt honom
säkerligen minska om köparen av stöldgods ålades visa, all den som överlåtit
eller överlämnat egendomen förvärvat denna på etl legalt sätt. En sådan regel
skulle med stor sannolikhet medföra att presumtiva kunder skulle bli mindre
angelägna att köpa egendom under misstänkta omständigheter, om de riskerar all
fråntas egendomen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En lagsliftning i överensstämmelse med den nya norska exstinktsjonsloven
bör övervägas, enligt överåklagaren i Göieborgs åklagardistrikt. Detta skulle
enligt honom även möjliggöra samnordisk lagstiftning inom området.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hovrätten över Skåne och Blekinge framhåller att
införandet av ett slraffstadgande som kriminaliserar förvärv eller mottagande
av gods under omständigheter som ger anledning lill antagandet att brott
föreligger på nytt aktualiserar frågan om en Justering av reglerna för godtrosförvärv
av lösöre till förmån för den som frånhänts egendom genom brott. Om avsteg görs
från exstinktionsprincipen i vissa fall kan man räkna med alt den allmänpreventiva
effekten av den föreslagna straffbestämmelsen blir siörre. Hovrätten
tillstyrker därför atl frågan om godtrosförvärv av lösöre blir föremål för ny
prövning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den fortsatta behandlingen av förslagel rörande reglerna
om godlrosförvärv synes enligt rikspolisstyrelsen tveksam med hänsyn lill alt
riksdagen 1977 avvisade frågan. Emellertid synes Jusliiiedepartemenlets utkast lill
lagrådsremiss i ärendet gå i den riktning som arbetsgruppens promemoria handlar
om, nämligen åtgärder som försvårar handel med stöldgods. Mot dessa intentioner
har rikspolisstyrelsen intet all erinra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Liksom arbetsgruppen fmner kommerskollegiet del angelägel
alt diskussionen om en revidering av vissa exstinktiva godlrosförvärv av
lösöre återupptas i syfte att lillgodose aktuella kriminalpolitiska behov.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Konsumentverket har ingen erinran emot all rättsläget
beträffande godtrosförvärv av lösöre klarläggs genom lagreglering. En sådan
lag bör enligt verkets mening bygga på exstinktionsprincipen. Verket delar den
uppfattning, som framförts i utkastet till 1973 års lagrådsremiss i ämnet, alt
rätte ägaren skall ha lösningsrätt beträffande egendom som frånhänts honom genom
stöld eller annal tillgreppsbroll. I dessa fall kan lösenbeloppet be-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section194>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section195>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:66</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>91</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>stämmas enligt vederiagsprincipen på säll som förordals i
utkastet till lagrådsremiss.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I ljuset
av en starkt tilllagande tillgrepps- och hälerikriminalilel kan det enligt
Stockholms tingsrätt inte längre sägas all godtrosreglema saknar belydelse för
häleribroltsligheten. Ålades köparen av stöldgods atl visa atl den som överiålil
eller överiämnat egendomen förvärvat denna på etl legalt sätt skulle säkeriigen
hälarens möjligheter all få avsättning för sitt stöldgods minska och tänkbara
kunder skulle sannolikt bli mindre intresserade av alt köpa egendom under
misstänkta omständigheter om de riskerade alt fråntas egendomen. En regel av
denna innebörd synes enligt tingsrätten inte behöva medföra några nackdelar
för rätlslivel i övrigi om man från dess tillämpningsområde undantar förvärv
från yrkesmässig försäljare med fasl försäljningsställe eller under därmed
likartade förhållanden. De inskränkningar i exstinktionsprincipens tillämpning
som föreligger redan enligt gällande lagstiftning - exempelvis återvinning i
konkurs och återgång av avtal som ingåtts med underårig eller omyndigförklarad
- har inte, såvitt är bekant, förorsakat större olägenheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Polisstyrelsen i Slockholms polisdistrikt anser atl en
skärpning av bestämmelsema om godtrosförvärv av lösöre till förmån för den som
frånhänts egendomen genom broll borde leda till minskad handel med stöldgods,
inte minst om lösenbeloppet skall beräknas enligt vederlagsprincipen.
Anledning finns alt, såsom arbetsgruppen föreslagit, ta upp i vart fall detta
avsnitt av godtrosförvärven lill omprövning. Tidigare har bl. a. rikspolisstyrelsen
anfört atl en strikt tillämpning av vindikationsprincipen möjligen skulle
försvåra avsättningen av stöldgods och bidra lill all hämma hälares
verksamhet, men alt risken för uppläckt och straff sannolikt är en betydligt
starkare brottsförebyggande faktor. Mol denna uppfattning finns i och för sig
inget atl erinra. Utvecklingen under senare år har dock visat atl upptäcktsrisken
är försvinnande liten och knappasl kan påräknas öka. Nya överväganden torde
därför böra ske.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arbetsgruppens synpunkter på en skärpning av beslämmelserna
om godtrosförvärv av lösöre är beaktansvärda, anför polisstyrelsen i Göteborgs
polisdistrikt. Även om exslinklionsreglerna sedan mitten av 1800-lalet
tillämpats beträffande stöldgods, hardock enligt polisstyrelsen sedan dess
skett en utveckling i olika avseenden i samhället innebärande atl del ej längre
förefaller lika säkert atl exslinklionsreglerna skall ha företräde framför vindikationsreglerna.
Brottsligheten har särskill på senare år ökat väsentligt och en slor del av
ökningen ligger på slöldbrollen. Som starka argument för all bibehålla exstinktionsprincipen
har hänvisats till den allmänna omsättningens intresse samt möjligheterna för
ägaren att i mycket stor utsträckning kunna trygga sig genom försäkring. Mol
dessa argument talar betydelsen av atl kunna minska möjligheterna för
brottslingarna atl finna avsättning för del stulna godset genom all tvinga förvärvare
av lösöre lill större försiktighet och noggrannhet som exempelvis atl ej köpa
gods på</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section196>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section197>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:66</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>92</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>sådana platser eller i sådana affärslokaler, där normall
sett sådant gods ej saluföres. Möjligheterna att skydda sig genom försäkring
har försämrats genom att försäkringsbolagen höjt självriskerna och
försäkringspremierna siigit alltmera, vilket medfört att den enskilde börjat
överväga huruvida han kan bibehålla sitt försäkringsskydd. Polisstyrelsen tillstyrker
atl frågan om en inskränkning av möjligheterna lill godtrosförvärv beträffande
stöldgods på nytt prövas av statsmakterna. Det kan ifrågasättas om ej samtidigt
bör övervägas om inskränkningarna även bör gälla gods som åtkommils genom annal
brott än slöld och rån.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Östergötlands län finner arbetsgruppens
önskemål alt frågan på nytt tages upp motiveral med hänsyn lill tillgreppsbrottslighelens
utveckling. Med beaktande av de alll tyngre vägande kriminalpolitiska synpunkterna
och det starka intresset av nordisk rättslikhet i frågan anser länsstyrelsen
all en uppmjukning av nu gällande exstinktionsprincip bör övervägas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När del gäller rällen för den som förvärvat stöldgods i
göd tro att få behålla det intar Sverige en särställning, konstaterar Folksam.
</span><span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>X </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>våra nordiska grannländer lillerkännes
inte en godtrosförvärvare någon sådan rält och detla oaktat om länderna kan
sägas hylla exstinklions- eller vindikationsprincipen. Del slår enligt Folksam
klart alt del starka godlrosskydd som den svenska ståndpunkten medfört i en
inte obetydlig grad bidragit lill all göra tillgrepp lönande. Samtidigt bör del
också ha ökat riskerna för en inströmning av stöldgods över gränserna. Mol
denna bakgrund anser Folksam alt det på allvar måste övervägas alt överge den
svenska ståndpunkten lill förmån för den som våra nordiska grannländer
intagit. Svenska Försäkringsbolags riksförbund anför:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid remissbehandlingen av betänkandet "Godtrosförvärv
av lösöre" (SOU 1965: 14) anslöt sig riksförbundet lill förslagel alt exstinktionsprincipen
skulle vara vägledande vid uppbyggnaden av nya civilrätlsliga regler om godtrosförvärv.
Riksförbundet fann det dock tveksamt med den skärpning av kravet på god tro,
som föreslagils i belänkandet när del gäller egendom som visar sig vara
åtkommen genom stöld eller rån. Lösningsrätten borde enligt riksförbundei
inskränkas lill de undantagssitualioner där det med hänsyn till affektionsvärde
eller eljest är av särskild betydelse för ägaren att återfå egendomen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som inledningsvis angavs utgör lillgreppsbrotten i dag elt
växande samhällsproblem. Brottsligheten har sådana dimensioner och sådan
karaktär all man kan tvingas till en radikal omprövning av hittills gällande
regler. Försäkringsbolagen har den entydiga erfarenheten atl del nuvarande myckel
starka godlrosskyddet är en väsenllig orsak lill all slöldbrottsligheten har
sådan omfattning. En viktig länk i den avyttringskedja som gör tillgreppen
lönande är den slutlige förvärvaren av stöldgodset. Som regel har denne
skaffat sig egendomen under omständigheter som inte stämmer med vad som är
brukligt i normal handel. Priset har varit exceptionellt lågt, förvärvet har sketl
på galan eller annars i mera ovanlig miljö. Nu gällande godtrosregler medför
ändå att det endasl undanlagsvis är möjligt för den rätte ägaren att få
tillbaka sin egendom. Riksförbundet anser mot denna</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section198>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section199>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:66</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>93</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>bakgrund att man allvariigt bör överväga att införa vindikationsprincipen
såviti gäller egendom som förvärvats under omständigheter som ger skälig
anledning lill anlagande alt egendomen har åtkommils genom brott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under alla omständigheter bör ifrågasättas om inte exstinktionsprincipen
kan modifieras när det är fråga om gods som har frånhänts ägaren genom stöld
eller annat tillgreppsbroll. Sädana modifierade regler föreslogs i SOU 1965: 14
och de innebar atl förvärvaren av stöldgods skall med skälig noggrannhet
undersöka överlätarens åtkomst. Regeln trädde i tillämpning så snart det
faktiskt visar sig att egendomen var stulen. Att transaktionen i och för sig
inte har varit av misstänkt beskaffenhel skulle inte räcka för alt befria
förvärvaren från undersökningsplikten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksförbundei har den uppfattning att skärpningar i den civilrätlsliga
lagstiftningen enligt nu antydda linjer är ell behövligt komplement till ändringarna
i strafflagstiftningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Motorbranschens riksförbund finner ej skäl att frångå vad
förbundet i tidigare sammanhang anfört härom. Förbundet förordar starkt alt
frågan blir föremål för lagstiftning. I sammanhanget erinras om alt norsk lagsliftning
medger säljare av varor atl hos myndighet registrera försäljningar med
äganderättsförbehåll. Sådan registrering förhindrar godtrosförvärv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sveriges köpmannaförbund yttrar:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad avser reglerna för godtrosförvärv av lösöre vill förbundel
anföra all nuvarande förhållanden atl mängder av varor säljs och köps på gatan
ulan särskilda kontrollkrav av ägande eller förfoganderätt inte är acceptabel.
Den mångfald tillgreppsbrott som förekommer i detaljhandeln är i stor utsträckning
en direkl följd av de brister i lagtillämpningen som för närvarande gäller.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förbundel delar därför arbetsgruppens uppfattning och
förslag om skärpning av tillämpningen av reglerna för godtrosförvärv av lösöre.
Del är sannolikt alt en sådan skärpning skulle medföra alt enskilda personer inte
tar befattning med stöldgods och atl man hellre avslår från en "god affär"
än atl riskera alt man ådöms ansvar för häleri eller häleriförseelse och även
fråntas egendomen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förbundet delar också arbetsgruppens uppfattning alt en
nedtoning av exstinktionsprincipen sannolikt skulle förstärka de allmänprevenliva
effekterna av häleribestämmelsema och beslämmelserna om tagande i förvar av
egendom. En sådan ändring av lagreglema skulle för den person som köpt en vara
innebära risk för all få lämna ifrån sig egendomen om det visar sig vara fråga
om stöldgods. Sådana regler skulle säkeriigen innebära en ökad försiktighet i
handeln med egendom där del kan finnas skälig anledning att misstänka att
säljaren inte har ägande- eller förfoganderätt över egendomen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I den lagrådsremiss som bifogas BRÅ:s promemoria föresläs aU
den som fråntas egendom genom stöld eller annat tillgreppsbrott skall ha rätt atl
lösa egendomen från godtrosförvärvare enligt den så kallade vederlagsprincipen.
Förbundel delar föredragandens förslag i denna del. Enligt förbundels
uppfattning är del nu aktuellt all pröva om inte dessa regler bör ändras och
skärpas för all bättre tillgodose kriminalpolitikens önskemål. En remissbehandling
av utkast till lagrådsremiss kan säkerligen vara av värde. I del sammanhanget
finns det möjlighet för förbundel atl mer i detalj utveckla synpunkler.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section200>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section201>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:66</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>94</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bland de remissinstanser som intar en kritisk hållning
till arbetsgruppens förslag uttalar 7/w all utformningen av lagstiftningen om godlrosförvärv
av lösöre troligen har föga eller ingen betydelse från kriminalpolitisk synpunkt.
JK anser sig därför sakna anledning att närmare överväga de många - i och för
sig mycket intressanta - frågor som behandlas i utkastet lill lagrådsremiss om godlrosförvärv
av lösöre.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Överåklagaren i Malmö åklagardistrikt medger alt en
ändring av lagstiftningen rörande godtrosförvärv av lös egendom i och för sig
kunde te sig följdriktig. Remissyttrandena över 1965 års betänkande om godtrosförvärv
till lösöre föranledde emellertid alt inga ändringar då skedde. BRÅ förordar nu
"en försiktig nedtoning av exstinktionsprincipen i vissa fall",
emedan detta skulle förslärka effekten av den i övrigt föreslagna lagstiftningen.
Del bör därvid dock anmärkas alt uiredningen 1965 särskilt uttalade atl delta
synsätt ej kunde tillmätas någon avgörande vikl (bilaga s. 6). Mycket synes
tala för all denna bedömning fortfarande äger gillighet. En ny lagstiftning om godlrosförvärv
skulle, med de undanlagsregler som måste inrymmas däri, bli tämligen
komplicerad att tillämpa. Ulan all motsätta sig BRÅ:s förslag lill översyn av
lagstiftningen beträffande godtrosförvärv av lösöre, är överåklagaren likväl
av den uppfattningen att gällande rättstillämpning tillräckligt kan anpassas lill
den föreslagna nya lagsliflningen om häleriförseelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Oaktat frågan om ändring av gällande regler för godlrosförvärv
av lösöre vid upprepade lillfällen avvisats av riksdagen ger stegringen av
stöld- och häleribrottsligheten anledning att till fömyai övervägande ta upp
spörsmålet, anser förmögenhcishrolisuiredningen. Utredningen ställer sig dock
tveksam till frågan om ett påtagligt behov föreligger av ändrade regler. Å ena
sidan kan pekas på fall. då nuvarande ordning ger stötande resultat, såsom då
en tjuv undandrar den bestulne egendomen genom alt skänka den till någon
närslående som gör gällande god tro vid mottagandet. Å andra sidan har
domstolarnas skärpta krav på undersökningsplikt vid förvärv av åtminstone vissa
slag av stöldbegäriig egendom varit ägnade att vid stöld-fall mildra verkan av exstinktionsprincipens
tillämpning. Om behov av en reform skulle anses föreligga, bör enligt förmögenhelsbrotlsutredningens
mening reformarbetet inriktas på en uppmjukning av den rådande exstinktionsprincipen
i anslutning till den norska lagsliftning på områdel som trätt i kraft vid
årsskiftet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Göteborgs tingsrätt påpekar att syftet med det tidigare
utredningsarbetet i fråga om godtrosförvärv av lösöre var att få till stånd
lika regler på detta område inom de nordiska ländema. När detta visade sig ej
vara möjligt förföll grunden för den nya lagstiftnmgen. Någon ändring har i
detta avseende, såvitt tingsrätten känner lill, ej inträtt. Den föreslagna
lagen stämmer i slort överens med de regler som ulformals i rättspraxis. Dock
föreslås en inskränkning av lösenrätten lill fall då egendom frånhänts någon
genom tillgreppsbroll. Denna ändring synes inte befogad och kan leda lill</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section202>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section203>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:66</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>95</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>stötande resultat. Om en lagstiftning anses böra ske -
vilket tingsrätten ställer sig tveksam lill - bör den endast innebära kodifiering
av nuvarande praxis.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sveriges domareförbund anför:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det lidigare svenska utredningsarbetet i fråga om godtrosförvärv
av lösöre skedde i syfte att uppnå nordisk rättslikhet. Gällande rätl, som lill
slor del bygger på praxis, ansågs emellertid innebära en så tillfredsställande
reglering all lagsliftning i ämnet bedömdes vara obehövlig, när det visade sig atl
nordisk enighet inte kunde uppnås. Även om Norge numera genom att anta en ny
lag om godtrosförvärv av lösöre har närmat sig svensk och finsk rätl, tycks
gemensam nordisk lagstiftning inte vara aktuell. I sådant syfte finns det
därför inte anledning atl ånyo diskutera svensk lagstiftning på områdel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När arbetsgruppen tar upp frågan är det i stället för all
diskutera vilken inverkan reglerna om godtrosförvärv av lösöre har på häleri-
och tillgreppsbrottslighet. Såsom framgår av den till arbetsgruppens
promemoria fogade lagrådsremissen har sådana synpunkler behandlats i det
tidigare utredningsarbetet. Det ansågs då allmänt all önskemålen alt försvåra hälares
verksamhet inte vägde så tungt all de borde inverka på uformningen av reglerna
om godtrosförvärv av lösöre. Visserligen har den ifrågavarande brottsligheten
ökat kraftigt sedan dessa uttalanden gjordes. Förbundet anser emellertid all
del med fog kan ifrågasättas om gällande regler angående godlrosförvärv har
haft någon nämnvärd belydelse för denna utveckling. Kravel på god tro hos
förvärvaren upprätthålls konsekvent i rättspraxis. Inte sällan har det
utformats som en direkt undersökningsplikt. Möjligheterna lill godlrosförvärv
i misstänkta situationer lorde härigenom minska avsevärl. Arbetsgruppen tar upp
tanken att ändra reglema så att exstinktionsprincipen inte skall gälla ifråga
om stöldgods. Denna tanke kritiseras i lagrådsremissen, framför allt för de
negativa verkningarna från omsättningens synpunkl. Förbundel instämmer i denna
kritik och avslyrker en lagregel med sådan innebörd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På grund av det anförda och då ändring av gällande rätt
inte heller av andra skäl synes vara erforderlig anser förbundet lagsliftning
om godlrosförvärv obehövlig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6 Märkning av stöldbegärlig egendom</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arbetsgruppens uttalanden - atl ansträngningarna från BRÅ,
polisen och försäkringsbranschen att genom information m. m. påverka allmänheten
till ökad märkning bör fortsätta, men atl lagstiftning om märkning f n. inte
bör införas - godias eller lämnas utan erinran av flertalet remissinstanser
som uttalar sig i fråga om märkning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Märkning av stöldbegäriig egendom har enligt RÅ stor betydelse
för polisens godsspaning. Den kan också antas ha en inte ringa
brottsförebyggande effekl. Från konsumentens synpunkl är sådan märkning ett
skydd av visst värde. Man bör därför sträva mot atl säljare av stöldbegärlig
egendom tillgodoser köpares önskemål om idenUfikationsmärkning. Så långt
möjligt bör näringsidkare medverka till sådan märkning om köpare begär</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section204>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section205>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:66</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>96</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>del. Ökad användning av märkning bör i första hand
stimuleras genom kontakt mellan polisen och näringslivet och genom upplysning
till allmänheten. Lagstiftning på området synes dock inte böra tillgripas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rikspolisstyrelsen anser atl en strävan på sikt bör vara
att få tillverkare av kapitalvaror att regelmässigt prägla tillverkningsnummer
eller motsvarande .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sveriges köpmannaförbund vill informera om att det under
flera år förekommit överläggningar mellan förbundel och rikspolisstyrelsen och
företrädare för tillverkare och importörer av dessa varugrupper. Det kan dessvärre
konstateras att del när det giäller den vamvolym som importeras visat sig
svårt alt förmå de utländska tillverkarna alt för den svenska marknaden
genomföra en särskild idenlifieringsmärkning. Enligt dessa utländska
tillverkares uppfattning är den svenska marknaden alllför begränsad för att man
skall vara beredd alt för enbart denna vidta särskilda märkningsåtgärder. Del
har också anförts direkta praktiska problem vid varuhanleringen inom de olika
distributionsleder. För atl en varumärkning skall vara effektiv måste varje
inhemsk tillverkare och importör i detalj registrera vilken vara som
levererats lill resp. detaljhandelsföretag. Motsvarande mot-tagningskonlroll
måste också genomföras i detaljhandeln för atl butiker vid etl tillgreppsbroll
skall kunna registrera vilken vara som tillgreppet gäller. En sådan ordning
skulle kräva heU förändrade märkningsregler på l.ex. emballage för att önskvärd
kontroll skulle vara genomförbar. Inom berörda branscher forlsätler emellertid
dessa överläggningar och det är vår förhoppning att del skall kunna utvecklas
en ny teknik som möjliggör en hanterlig kontroll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska Stöldskyddsföreningen redogör i sitt yttrande för
den år 1975 startade kampanjen "Operation Märkning". Enligt
föreningen kommer kampanjen, som gett goda resultat, alt fortsätta. En
utvärdering avses komma lill stånd så snart liden medger det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Två remissinstanser, länsåklagaren i Örebro län och konsumeniverkei,
anser atl lagstiftning om märkning bör tillgripas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsåklagaren i Örebro län kan inte hålla med arbetsgruppen,
när den avvisar tanken på lagsliftning på områdel med hänsyn till den stora
administrativa apparat delta skulle medföra. Med modern datateknik borde svårigheterna
enligt länsåklagaren vara överkomliga. Märkningen skulle allvariigt hindra
handeln med stöldgods. Om man likväl skulle fastna för att den administrativa
apparaten för tillverkaren skulle bli för dyr vore del av största värde att
ålägga tillverkarna alt nummermärka kapitalvarorna. Därigenom får godset en
identitet som skiljer det från övrigt gods i samma serie. Man skulle sedan
kunna ålägga detaljister atl föra bok med nummer vart godset säljes, på samma säll
som många uraffärer ristmärker sina klockor. Även köpare av kapitalvaror skulle
säkert vara angelägna att skriva upp märkningsnumret så alt de lättare kunde
få tillbaka godset vid en eventuell stöld. Detla alternativ skulle ej försvåra
lagerstölder men vore ändock av största värde vid kontroll av misstänkt
stöldgods. Länsåklaga-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section206>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section207>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:66</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>97</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ren
anser alt märkningsfrågan bör bli föremål för ytteriigare överväganden. En
genomförd märkning skulle ha en vida siörre brottsförebyggande verkan än den nu
föreslagna lagändringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Konsumentverket
framhåller atl del av promemorian framgår all vid årsskiftet 1975/76 endast
tre hushåll av 1000 hade märkt sina ägodelar med de särskilda märkpennor som
polisen och försäkringsbolagen kostnadsfritt tillhandahåller allmänheten. Mot
bakgrund av denna låga siffra finner verket det uppenbart att etl syslem med
märkning ej får avsedd effekl om ansvarel för märkningen hell ligger på
konsumenterna. Redan i dag märks viss egendom av producenterna, t.ex. cyklar
och vissa kameror. Konsumentverket finner del naturligt all producenterna får skyldighel
all medverka lill märkning av stöldbegäriig egendom genom all t.ex. förse
sådan egendom med ett tillverkningsnummer som är svårt att avlägsna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
varubelånares riksförbund anser att "Operation Märkning" inte löser
några väsentliga problem, då denna aktion kommer alt få en begränsad respons
hos allmänheten. Här bör enligt riksförbundet också noteras atl märkning även
delvis minskar värdet på antika och i övrigi attraktiva placeringsobjekl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>7
Kontroll av vissa branscher</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
arbetsgruppen har uttalat om kontroll av vissa branscher kommenteras av endast
ett fåtal remissinstanser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller tvivelaktiga mollaganden och förvärv i näringsverksamhet synes det
enligt förmögenhetsbrottsutredningen ligga närmast till hands att öka konlrollmöjlighelerna
genom näringslagstiflning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Konsumentverket
vill peka på det klara samband som finns mellan de frågor som behandlas i
promemorian och de som berörs i skrothandels-utredningens betänkande Handeln
med skrot och handeln med begagnade varor (Ds H 1978: 5). I nämnda belänkande
föreslås all del för handel med skrot även fortsällningsvis skall krävas särskill
tillslånd, men all della krav slopas för handel med begagnade varor. I stället
föreslås all handel med begagnade varor skall registreras. Skrothandelsulredningens
förslag ligger i linje med det förslag konsumentverket framlagt i rapporten
"Konsumentskydd vid bilreparalioner" (KOV 1977:5) rörande bl.a.
registrering av bilverkstäder. I sin rapport slår verket fasl atl registrering
är etl effektivt och konkurrensneutralt sätt atl skapa för lillsyn erforderlig
kontroll över en viss bransch. Rapporten innehåller vidare elt förslag som gör
del möjligt alt meddela bilverkstäder, som i sin näringsutövning visat sig uppenbart
olämpliga, förbud alt fortsätta verksamheten (näringsförbud). Verket har
förutom i nämnda rapport även utvecklat frågan om näringsförbud i en särskild
PM som överiämnats lill regeringen tillsammans med rapporten "Auktorisation
och konsumentskydd" (KOV 1978:8-01). Enligt </span></i><i><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>7 Riksdagen 1979180. I Saml. Nr
66</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section208>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section209>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:66</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>98</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>verkets mening kan registrering kombinerad med möjligheten
att i särskild ordning meddela näringsförbud vara ett sanklionssyslem som också
är ägnat all verka brottsförebyggande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt Sveriges domareförbund finns anledning alt överväga
om inte speciella straffbestämmelser om "vårdslös handel" med
strängare krav kan vara motiverade i förfaltningar som reglerar särskilda slag
av näringsverksamhet, särskilt de av arbetsgruppen nämnda branscherna skrothandel,
panllånerörelse och lillfällig handel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sveriges varubelånares riksförbund anför:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inom varubelåningsrörelsen är legilimalionskravel
obligatoriskt. Kunderna registreras i antingen bokstavsordning eller
födelsenummerordning och inkommande varor förtecknas på listor med typ- och
tillverkningsnummer eller andra särskilda kännetecken. Dessa varulislor sändas
därefter till polismyndighetens gods-spaning, som databehandlar uppgifterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Trots detta kontrollarbete är det få partier av pantsatt
gods som kan konstateras vara orättmätigt åtkommet. År 1976 gjordes en
inventering av vad som utiagits från landels varubelåningar såsom olovligen
disponerat gods under 1975. Under året hade utlämnats 405 330 sl. lån med 99755
000 kronor och därav hade 304 st. partier belånade med 60850 kronor genom
polismyndigheter utiagits i samband med rättsliga ålgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under avbelalningskonlraktens lid under 30-60-talen
förekom ofta försök till pantsältning av föremål som inte var lill fullo
betalade. Del ställdes då krav på, all alla köpare skulle inneha kvitton på
inköpta ägodelar. Erfarenheterna gav vid handen, att allmänheten inte behöll
inköpskvitton och därför ofta blev ställda när kvillokravet framfördes. Numer
har avbetalningsförsäljningar ersatts av inköp genom kreditkort, som är en
öppen kreditform och inte pålägger köpama några restriktioner i
dispositionsrätten lill den inköpta varan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del synes förbundet viktigt alt inte handeln med begagnade
varor så försvåras, att allmänheten inte kan sälja, köpa, byta eller i övrigi
disponera över sina ägodelar, då dessa ofta utgör den förmögenhet som i viss
mån ersatt det tidigare banksparandet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section210>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:56.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section211>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:66</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>99</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
3</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>PROMEMORIA</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>BROTTSFÖREBYGGANDE RÅDET</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>1978: 7</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:41.0pt;margin-right:71.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:19.0pt;
font-family:Verdana'>ÅTALSPRÖVNING VID VÅLLANDE TILL KROPPSSKADA M.M.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:67.0pt;margin-right:182.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>översynen
av lagstiftning mot organiserad och ekonomisk brottslighet</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section212>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section213>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:66</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>100</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>Förord</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Brottsförebyggande
rådet (BRÅ) har av regeringen i december 1977 fått i uppdrag atl göra en
översyn av lagsliftning mol organiserad och ekonomisk brottslighet. Rådet har
i enlighet med uppdraget för översynsarbetet bildat en styrgrupp och tre
arbetsgrupper. Dessulom har en särskild handläggare hafl i uppdrag alt
undersöka förutsättningarna för åtgärder på områden som kan hänföras lill
ekonomisk kriminalitet utan att falla in under de särskilda arbetsgrupperna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Styrgruppen
består av rikspolischefen Holger Romander, ordförande, riksdagsledamolen Barbro
Engman-Nordin, rättschefen Per Jermsten, riksdagsledamolen Stig Josefson,
avdelningschefen Kurt Sjöström, kanslichefen Karin Westerberg och riksdagsledamoten
Håkan Winberg. Gruppens sekreterare är hovrättsfiskalen Sten Heckscher. Den
särskilda handläggaren är hovrättsfiskalen Britt Björneke.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
särskilda handläggaren har i denna promemoria utarbetat förslag rörande
åtalsregeln vid vällande till kroppsskada eller sjukdom. Styrgruppen har
anslutit sig till förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Stockholm
i december 1978.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section214>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:70.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section215>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:66</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>101<br>
Innehåll</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslag lill lag om ändring i brottsbalken........................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>102</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Inledning......................................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>'02</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Rådande
förhållanden..................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>103</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den offentliga tillsynen av
arbetsmiljön..................... </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>103</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Skadestånd och försäkringar..................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>104</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Straffsanktioner......................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>104</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>3 Gällande
räU.................................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>105</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vållande till kroppsskada m.m.................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>105</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Tillämpningen av 3 kap. 8 §
brottsbalken ................. </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>106</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Allmänt om ålalsprövningsregler vid
särskilda brott... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>106</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Åtal finnes påkallat ur allmän synpunkl...................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>107</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Fallbeskrivningar............................................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>107</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Överväganden
och förslag.............................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>108</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Inledning.................................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>108</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ålalsprövningsregeln.................................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>HO</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Specialmolivering ..................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>" 1</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section216>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:74.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section217>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:66</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>102</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section218>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section219>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslag
till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>lag om ändring i brottsbalken</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs alt 3 kap. na lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande Ivdelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>11 § brottsbalken skall ha nedan angiv-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:15.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>i kap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>11 §</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section220>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section221>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Misshandel,
som ej är grov och som icke förövats å allmän plals, eller försök eller förberedelse
till sådanl broll må åtalas av åklagare allenast om målsägande angiver brottet
till åtal eller ock åtal finnes påkallat ur allmän synpunkl.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vållande
till kroppsskada eller sjukdom må, om brottet ej är grovt, åtalas av åklagare
endast om målsägande angiver brottet till åtal och åtal finnes påkallat ur
allmän synpunkt.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Misshandel,
som ej är grov och som icke förövats å allmän plats, eller försök eller
förberedelse till sådant brott må åtalas av åklagare allenast om målsägande
angiver brottet till åtal eller ock åtal finnes påkallat ur allmän synpunkl.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vållande
till kroppsskada eller sjukdom må, om brottet ej är grovt, åtalas av åklagare
endast om åtal finnes påkallat ur allmän synpunkt.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section222>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag Iräder i krafl den</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:27.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 Inledning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:23.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Varje år inträffar omkring 125000 arbetsskador i Sverige
(1973:118 992; 1974:129 898 enligt Statistisk årsbok 1977). I begreppet
arbetsskada ingår dels olycksfall i arbetet och dels sjukdomar och andra
åkommor som utan alt vara atl anse som olycksfall ådragits i arbetet. Antalet
arbetsskador har sjunkit med omkring 10000 sedan mitten av 1960-talet. Denna
minskning beror sannolikt inte enbari på ökade olycksförebyggande ålgärder. En
strukturell förändring av näringsliv och offentlig förvaltning har nämligen
samtidigt sketl genom en överföring av elt stort anlal sysselsatta inom näringsgrenar
med höga yrkesskaderisker lill näringsgrenar med låga skaderisker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:23.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Uppgifterna i samband med rapporteringen av arbetsskador
om orsakerna lill olycksfallen är myckel varierande. Forskningsundersökningar
av olycksfall har dock visat atl det i många fall, där olyckshändelsen blivit
dokumenterad, förekommit åsidosällanden av råd och anvisningar givna av arbelarskyddsmyndighelen.'
Olyckorna har även uppgelts haft sin grund i</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:23.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Borgström, Thorson: Straffrältskipning vid
arbetsolyckor, En undersökning av dödsolyckor i byggnadsindustrin.
Institutionen för hygien, universitetet, Umeå år 1974.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section223>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section224>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:66</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>'03</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>den
skadades egen försumlighet, bristande erfarenhet eller utbildning. Andra mera
långtgående förklaringar har ansetts vara av socioekonomisk art. Ytterligare
andra olyckor har förklarats av arbetsgivarens brist på planering belräffande
arbetsförhållandena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2
Rådande förhållanden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.1
Den ofTentliga tillsynen av arbetsmiljön</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
förebyggande av olyckor i arbetet har en omfattande offentlig administrativ verksamhei
byggts ul. Arbetarskyddsstyrelsen bedriver ett belydande författningsarbete
genom utarbetande av föreskrifier (lidigare anvisningar) om bl.a.
förhandsprövning av verksamhei, godkännande av tekniska anordningar m.m.
Normer och standarder belräffande tekniska anordningar utarbetas även av andra
organ. Yrkesinspektionens förebyggande arbete sker lokall genom besök på
arbetsplatser och i samråd med skyddsombud och skyddsansvariga. 1 enskilda fall
kan yrkesinspektionen ingripa mol de ansvariga med föreläggande om
skyddsåtgärder eller meddelande av förbud mot användning av viss metod eller
fortsall verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Slora
brister i efterlevnaden av arbetsmiljörältsliga föreskrifter och tillsynsmyndighetens
anvisningar och förelägganden har emellertid kunnat konstateras.
Arbetsmiljöutredningen kunde efler en genomgång av tvångs-ingripanden av
tillsynsmyndigheten dra den slutsatsen all del ofta tagit åtskilliga år från etl
försia ingripande mol en klart otillfredsställande arbetsmiljö tills påkallade
åtgärder vidtagits (SOU 1972: 86).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
anledning av detla förhållande infördes år 1973 möjligheten för yrkesinspektionen
atl förena föreläggande eller förbud med vite. Under denna utrednings
kartläggning av ekonomisk brottslighet inom arbetsmiljöområdet har
konstaterats atl del fortfarande förekommer eftersläpningar i efterlevnaden av
föreskrifter och förelägganden. Handläggningsliden vid tillsynsmyndigheten kan
på grund av bl.a. arbetsgivarens förhalningar röra sig om flera år.
Arbetsgivare har visat sig använda även andra åtgärder för att undgå
tillsynsmyndighetens kontroll av arbetsmiljön. Med hänsyn till att anskaffning
av skyddsanordningar eller genomförande av personalvårdande åtgärder kan vara
förenade med icke obetydliga kostnader förekommer del all bolag med dålig
arbetsmiljö otillbörligt kan konkurrera med seriösa företag. Exempel på sätt atl
undgå kontroll av arbetsmiljön är att förflytta verksamheten mellan olika yrkesinspeklionsdistrikt.
Andra sätl är att byta namn och identitet på företaget. 1 de företag där ett systematiski
åsidosättande av arbelsmiljöföreskrifter sker fungerar ofta inte skyddsverksamheten
och arbetstagarna är ofta invandrare som inte alltid känner lill vilka krav som
kan ställas på arbetsmiljön.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section225>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:29.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section226>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:66</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>104</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.2
Skadestånd och försäkringar</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Hotel
om skadestånd har ofta tillskrivits en skadeförebyggande betydelse. Denna belydelse
har avtagit allteftersom försäkringsväsendet byggts ut. Varje arbetsgivare är
för närvarande skyldig atl ha en försäkring mol arbetsskador bland sina
anställda. Lagen (SFS 1976: 380) om arbetsskadeförsäkring reglerar efter den 1
Juli 1977 skyldigheten att erlägga avgift för arbetsgivare saml rätten till
ersättning för arbetstagare. Premien för denna allmänna försäkring var före år
1972 olika inom olika näringsgrenar. En arbetsgivare inom en näring med elt slorl
antal yrkesskador betalade en högre försäkringspremie per anställd än en
arbetsgivare inom en näringsgren med låg yrkesskadefrekvens.
Yrkesskadeförsäkringarna innebar dock inte alt den skadelidande inte kunde föra
skadeståndstalan mot sin arbetsgivare för uifäende av ytterligare förmåner. Ofta
tecknade dock arbetsgivare ansvarighetsförsäkring för de skadestånd, som de
riskerade. År 1974 tillkom en överenskommelse om definitiva villkor för
trygghetsförsäkring vid yrkesskada mellan SAF, LO och PTK. Även för andra
anställda har sådana avtal Iräffals. Avsikten med irygghelsförsäkringen är att
den som drabbas av personskada i arbete skall få ersättning enligt skadeståndsrätlens
normer utan alt behöva visa att arbetsgivare eller annan är skadeståndsskyldig.
Genom trygghetsförsäkringen utgår alltså ersättning oavsett om någon har vållat
skadan. Den skadade fär enligt avtalet, när irygghelsförsäkringen är aktuell,
inte föra skadeståndstalan mot arbetsgivare eller sina medan-ställda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.3
Straffsanktioner</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Då
en person skadats i arbetet kan initiativ lill ulredning av orsaken lill
olyckan komma från flera håll. Polismyndigheten kan få kännedom om olyckan
genom alt ambulans kallas lill arbetsplatsen. Polis- eller åklagarmyndigheten
kan därvid kontakta yrkesinspektionen för eventuellt yttrande. Arbetsgivaren
är vidare vid dödsfall eller svårare skador skyldig alt utan dröjsmål undertälta
yrkesinspektionen /2 § arbetsmiljöförordningen (1977:1166)/. Anmälan skall även
göras lill allmän försäkringskassa (8 kap. 1 § lagen om arbetsskadeförsäkring).
Uppgiftsskyldigheten är i båda fallen straffsanktionerad. Försäkringskassan har
vidare all lill yrkesinspektionen sända kopia av anmälan om arbetsskada.
Yrkesinspektionen gör med anledning av underrättelserna ulredning om anledning
förekommer all ingripa. Yrkesinspektionsnämnden, vari ingår representanter för
arbetsgivare och arbetstagare, kan därefter besluta om tvångsingripande eller
anmälan lill åtal. Under år 1976 inkom Ull yrkesinspektionen 139216
yrkesskadeanmälningar. Yrkesinspektionen utförde pä grund av anmälningar 1 283
undersökningar och 233 rapporter (Verksamhetsberättelsen för arhetarskyddsstyrelsen
och yrkesinspektionen 1976).</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section227>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section228>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:66</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>105</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Har
arbetsgivaren åsidosatt föreskrifier eller ej anskaffat erforderliga säkerhetsanordningar
eller på annat sätt förfarit oaktsamt och därigenom vållat arbetstagarens död
eller åsamkat denne kroppsskada eller sjukdom, som ej är ringa, kan straff bli aktueUt
enligt 3 kap. 7-8 §§ BrB. Föreligger inte skäl till åtal enligt brottsbalkens
bestämmelser men har likväl uppmärksammats att brister förekommer i
arbetsmiljön kan i vissa fall arbetsmiljölagsliftningen bli aktuell.
Ansvarsreglerna i arbelsmiljölagen (1977:1160), som är huvudförfattningen på
arbetarskyddets område, innebär dock att straffhot i stort sett inte inträder
förrän tillsynsmyndigheten i det särskilda fallet har meddelat föreläggande
eller förbud mot arbetsgivaren. Lagen innehåller emellertid några direkta
straffpåföljder. Exempel därpå är straffhotel för anlitande av minderårig lill
arbete. Efter den 1 Juli 1978 har arbetarskyddsstyrelsen även fått vidgade
befogenheter all meddela direkt straffsanktionerade föreskrifier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
åtal för vållande till kroppsskada eller sjukdom föreligger en inskränkning i
den allmänna åtalsregeln på så sätt alt brott, som ej är grovt, endast må
åtalas av åklagaren om målsäganden anger brottet till åtal och åtal finnes
påkallat ur allmän synpunkl (3 kap. Il § 2 sl BrB).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3
Gällande rätt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3.1
Vållande till kroppsskada m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
bestämmelse om vållande till viss svår kroppsskada fanns intagen i strafflagen.
I beslämmelsen skildes på tvä typer av kroppsskada. Den ena avsåg svårare
kroppsskada såsom föriust av talförmåga, syn, hörsel, svårt lyte, annat svårt
kroppsfel, stadigvarande men å hälsa eller livsfarlig sjukdom. Den andra avsåg
lindrigare skada. Oaktsamt åstadkommande av ännu lindrigare kroppsskada,
liksom av smärta ulan någon kroppsskada medförde icke straffansvar. Åtal för
vållande lill kroppsskada var förbehållet målsägande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
nu gällande beslämmelse i brottsbalken straffas den som av oaktsamhet åsamkar
annan sådan kroppsskada eller sjukdom, som ej är ringa. Beträffande det
straffbara områdel överensstämmer brottsbalken i huvudsak med äldre rätt. Straffrätlskommittén
föreslog inte någon motsvarighet till beslämmelsen att vållande till
kroppsskada var målsägandebrott. Enligt förslaget gjordes dock åtalsrätten
beroende av att åklagaren fann åtalet vara påkallat ur allmän synpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
remissbehandlingen utsattes straffrätlskommitténs förslag om avskaffande av
angivelse- och målsägandebrott saml regeln om inskränkningar i den allmänna
åtalsregeln vid särskilda brott för en generell kritik. Advokatsamfundet
hemställde därvid att brottet vållande till kroppsskada skulle få bibehåUa
konstruktionen av målsägandebrott och att den särskilda åtalsprövningen därmed
skulle betraktas som överflödig. Kritiken mot</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section229>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section230>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:66</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>106</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>förslagel
om inskränkning i ålalsrätlen i särskilda fall fick lill följd all bestämmelser
av den arten upptogs vid färte brott än vad straffrätlskommittén föreslagit.
Regeln fick dock kvarstå vid åtal för vållande till kroppsskada/sjukdom om
brottet ej är grovt. Kritiken medförde emellertid att ålalsrätlen i della fall
även blev beroende av målsägandes angivelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3.2 Tillämpningen
av 3 kap. 8 § brottsbalken</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Antalet
personer, som godkänt föreläggande av ordningsbot eller straffföreläggande
eller som dömts, efler huvudbroll,' enligt 3 kap. 8 § BrB år 1976 var 132. I
kriminalstatistiken görs inte någon uppdelning av brott med eller ulan samband
med trafikolyckor. Däremol gjordes tidigare en sådan uppdelning i polisstalisliken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>År
1973 anmäldes sålunda 412 broll enligt 3 kap. 8 § BrB. Därav avsåg 208 anmälda broll
trafikolyckor. Av intervjuer med domar-, åklagar- och polispersonal framgår
dock alt merparten av åtal enligt 3 kap. 8 § BrB torde utgöras av brott i
samband med trafikolyckor. En icke ringa del av domarna enligt aktuellt lagrum
har ansetts vara de misshandelsfall där den uppkomna skadan inte täckts av den
tilltalades uppsåt men där denne genom misshandeln ansetts vållande till
skadan. En Iredje kategori av gärningar har ansetts vara olyckor i arbetet.
Enligt vad som erfarits från arbeiarskyddssiyrelsen har dock delta lagrum
hittills tillämpats i mycket ringa grad belräffande arbetsolyckor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3.3 Allmänt
om åtalsprövningsregiler vid särskilda brott</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
brottsbalken finns ett flertal regler enligt vilka föreskrivs inskränkningar i
allmän åklagares rält och plikt all åtala. Bestämmelserna kan indelas efler
följande grunder</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>A. Åklagare
får väcka åtal endast om målsägande anger brottet lill åtal<br>
eller åtal finnes påkallat ur allmän synpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Exempel
på denna åtalsregel finns vid misshandel i hemmet m. m. enligt 3:11 I sl BrB, förmögenhelsbrotl
mol närslående enligt 8:13,9:12 och 10:10 1 sl BrB saml våldtäkt m. m. enligt
6:11 1 st BrB.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>B. Åklagare
fär väcka åtal endasl om målsägande anger brottet lill åtal<br>
och åtal finnes påkallat ur allmän synpunkl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
enda exemplet på denna ålalsregel finns vid vållande till kroppsskada/sjukdom
enligt 3:11 2 st BrB.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>C. Åklagare
får väcka åtal endast om målsägande anger brottet till åtal<br>
och åtal av särskilda skäl finnes påkallat ur allmän synpunkl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
enda exemplet på denna åtalsregel finns vid förtal m. m. mot någon i</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>'
Om en lagföring avser flera brott av varierande svårhetsgrad räknas som
huvud-brott det brott som har det svåraste straffet i den straffskalan.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section231>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section232>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:66</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>107</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>eller
för hans myndighetsutövning enligt 5: 5 1 sl BrB. Målsäganden har där även
självständig åtalsrätl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>D. Åklagare
får väcka åtal endast om åtal finnes påkallat ur allmän syn<br>
punkt.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Exempel
på denna åtalsregel finns vid egenmäklighel med barn enligt 7: 6 BrB,
bedrägligt beleende enligt 9:12 2 sl BrB och vårdslöshet mol borgenärer enligt
1</span><span lang=EN-US style='font-family:Verdana'>1: </span><span
style='font-family:Verdana'>8 I st BrB.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>E. Åklagare
får väcka åtal endasl om åtal av särskilda skäl finnes påkal<br>
lat ur allmän synpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Exempel
på denna åtalsregel finns vid olovligt förfogande över avbetalningsgods enligt
10:10 2 st BrB.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3.4
Åtal Fmnes påkallat ur allmän synpunkt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Uttrycket
all åtal är påkallat ur allmän synpunkt finns förutom vid de särskilda brotten
i brottsbalken även i 20 kap. 7 § 1 st RB och i I § 1964 års lag med särskilda
bestämmelser om unga lagöverträdare (nr 167). Under förarbeten till
brottsbalken och senare tillkomna ålalsprövningsregler har beträffande
uttryckets innebörd framhållits, atl en bedömning får ske med hänsyn till såväl
brottets arl och straffets syfte som lill omständigheterna vid brottets
begående. Hänsyn bör även las till målsägandens inställning. Ej minsl lorde
avseende fästas vid målsägandens önskemål i de fall då denne motsätter sig
åtal. 1 förarbetena till 1964 års lag uttalas atl uttrycket även innebär all
hänsyn vid frågan om åtalsunderlåtelse skall tas lill allmänprevenliva skäl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del lorde
numera vara klart atl del är möjligt för åklagare all ulan närmare utredning
skriva av etl ärende under motivering all åtal inte är påkallat ur allmän
synpunkt, utan all det dessförinnan måste utredas om brott föreligger eller ej (1
LU 1960: 28).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4
Fallbeskrivningar av tillämpningen av 3 kap. 11 § 2 st brottsbalken
beträffande arbetsolyckor</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Endast
etl fåtal av anmälningarna lill åklagare- eller polismyndighet angående
vållande lill kroppsskada härrör från yrkesinspektionen. Likväl har i flera
fall avsaknaden av angivelse av målsäganden inneburit alt åklagaren beslutat atl
nedlägga förundersökningen oaktat yrkesinspektionen bedömt alt elt åtal skulle
varit av principiell vikl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
denna utrednings arbete med karlläggning av ekonomisk brottslighet inom arbetsmiljöområdet
har uppmärksamheten av tillsynsmyndigheter och fackförbund fästs på bl. a. fyra
följande fall där förundersökningar nedlagts på grund av atl målsägandeangivelse
saknades.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section233>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section234>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:66</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>108</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>FaUl</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Hissolycka
på arbetsplats varvid kvinna träffats av en nedåtgående hiss' tak. Skador:
benbrott och käkskador. Kvinnan uppgav alt hon inte ville göra någon anmälan då
hon ej riskerade framlida men. Yrkesinspektionen anmärkte i yttrande atl
gällande föreskrifter och anvisningar om underhåll och skötsel av hissen inte
iakttagils i erforderlig omfattning av arbetsgivaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Fad
2</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Olycka
vid kantpress varvid 18-årig yngling, som för försia gången arbetade vid
maskinen, skadats då maskinen gjorde ell dubbelslag på grund av att den var
kopplad för automatisk körning. Skador: amputalion av etl finger,
rörelseinskränkning i övriga fingrar. Ynglingen ville ej göra anmälan. Yrkesinspeklionsnämnden
överlämnade efler atl ha lämnai anvisningar lill förelaget om hur liknande
olyckor skall förebyggas ärendet lill åklagare för prövning. Nämnden meddelade
samtidigt alt den ansåg all den skyddsansvarige gjort sig skyldig lill grovt
vållande till kroppsskada.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Fall
3</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Olycka
vid sågmaskin varvid 17-ärig yngling skadats dä han förde in handen mot
oskyddad sågklinga. Skador: amputalion av tumme och nedsatt rörlighet i övriga
fingrar. Ynglingen förklarade atl han inte vill anmäla sin chef till åtal.
Yrkesinspektionen och arbeiarskyddssiyrelsen fann alt arbetsgivaren inte
iakttagit sina lagliga skyldigheter för förebyggande av olyckor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>FaU
4</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Olycka
vid balpress varvid en person skadats primärt på grund av atl elt grindskydd
med strömbrytare sedan lång tid varit ur funktion. Skador: en hand helt
sönderklämd. Den skadade uppgav alt han ej ämnade anmäla nägon till åtal.
Yrkesinspektionen fann all åklagaren borde pröva ärendet med hänsyn bl. a. till
att arbetsgivaren uppenbarligen känt till atl skyddsanordningen var ur
funktion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5
Överväganden och förslag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5.1
Inledning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Varje
år inträffar i Sverige omkring 125 000 yrkesskador. Av resultat av
olycksfallsforskningen framgår att orsaken Ull olyckorna hell eller tdl bidragande
del i åtskilliga fall varit brister i skyddsanordningar och berott på att
arbetsledningen åsidosatt råd och anvisningar. Till förebyggande av olyckor i
arbetet har en omfattande administrativ tillsynsverksamhet</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section235>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section236>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:66</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>109</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>byggts ul såväl centralt och regionalt som ute på
arbetsplatserna. En helt ny arbetarskyddslagsliflning har genom att arbelsmiljölagen
trätt i kraft den 1 Juli 1978 kommit lill stånd. Arbetsmiljölagens grundtanke
är atl arbetsgivare och arbetstagare skall samverka för att åstadkomma en god
arbetsmiljö. Huvudansvaret för arbetsmiljön och för all alla ålgärder som
behövs för alt förebygga olycksfall vidtas ligger dock på arbetsgivaren. Under
del utredningsarbete som föregick arbelsmiljölagens tillkomst uppmärksammades
all det även när det varit fråga om tämligen allvarliga missförhållanden ofta
tagit åtskilliga år från tillsynsmyndighelens första ingripande tills
påkallade säkerhetsåtgärder vidtagits. 1 vissa fall hade ej ens efter en brollmålsdom
i ärendet någon ändring kommit till stånd. Under denna utrednings kartläggning
av ekonomisk brottslighet inom arbetsmiljöns område har kunnal konstateras all
del fortfarande förekommer förhalningar och försök atl på andra säll undkomma tillsynsmyndighelens
kontroll och sanktioner. Arbelarskyddslagsliflningens ansvarsregler innebär med
vissa undanlag atl direkt straffhol för brister i arbetsmiljön inte inträder
förrän tillsynsmyndigheten i del enskilda fallel meddelar föreläggande eller
förbud. Tillsynsmyndigheten kan hell omöjligt ständigt ha en fullständig
kontroll över alla arbetsplatser. Därtill kommer att vissa arbetsgivare undandrar
sig tillsynen genom förhalning, överlålelse av rörelse, ändring av firmanamn m.m.
Många av dessa icke-seriösa förelag har ofta icke fackligt anslutna
arbetstagare. Ovanligl är inte heller atl arbetstagarna är invandrare som inte
alltid känner till vilka krav som kan ställas på arbetsmiljön. Med hänsyn lill
dessa omständigheter måsle det anses viktigt alt på andra olika sätl förebygga
att olyckor inträffar lill följd av en dålig arbetsmiljö.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Risken för skadestånd för arbetsgivaren efter olyckor har
ofta ansetts innebära en förebyggande effekt. I och med atl arbelsskadeförsäkringarna
införis har emellertid denna effekt minskal i betydelse. Avtalen på arbetsmarknaden
om trygghelsförsäkring innebärande att den som drabbats av personskada i arbete
får ersällning enligt skadeståndsrätlsliga normer utan all behöva visa atl arbetsgivaren
eller annan är skadeståndsskyldig har medfört alt skadeståndsprocesserna nästan
hell upphört. Därmed har skadeståndens preventiva betydelse i stor
utsträckning spelat ut sin roll på delta område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är därför desto viktigare att ansvaret för olycksfall
i arbetet och andra yrkesskador prövas enligt 3 kap. 8 § BrB som vållande till
kroppsskada eller sjukdom. Vid arbelsmiljölagens tillkomst uppehöll sig även
föredragande departementschefen vid möjligheten atl kräva ul ansvar enligt
brottsbalkens bestämmelser vid allvarliga missförhållanden i arbetsmiljön
enligt följande:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 sammanhanget kan erinras om all den som av oaklsamhel
orsakar annans död är underkastad straffansvar enligt 3 kap. 7 § brottsbalken.
Även den som av oaktsamhet åsamkar annan person kroppsskada eller sjukdom</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section237>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section238>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:66</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>110</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>som ej är ringa kan dömas lill straff (3 kap. 8 §
brottsbalken). Enligt 3 kap. 9 § brottsbalken är det också straffbart all av
grov oaktsamhet utsätta annan för livsfara eller fara för svår kroppsskada
eller allvarlig sjukdom. Brollet benämns framkallande av fara för annan. Vid
tillämpning av dessa bestämmelser i arbelsmiljösammanhang måsle tas hänsyn lill
de krav man i dag ställer på arbetsmiljön. Har exempelvis skyddsanordningar
varit otillräckliga eller obefintliga eller har brister förekommit i skyddsinslmklioner
eller vid planeringen av arbetet, kan sålunda förfarandet falla under de direkta
straffbestämmelserna i brottsbalken. Även underlåtenhet kan härvid vara
straffbar i de fall då underlåtenheten ter sig lika straffvärd som en positiv
handling. Del gäller alltså att utreda om den som är ansvarig för arbetsmiljöns
beskaffenhel förfarit oaktsamt allernalivt grovt oaktsamt, när yrkesskada har
inträffat eller fara liar uppkommit för arbetstagares liv eller hälsa genom
missförhållande på arbetsställe. Vid bedömande härav måsle slor vikt läggas vid
om föreskrift som arbetarskyddsstyrelsen har meddelat om arbetsmiljöns
beskaffenhet blivit åsidosatt. (Prop. 1976/77:149 s. 371)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.2 Åtalsprövningsregeln</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kravet på angivelse av målsäganden innebär onekligen en
begränsning av de fall av olycksfall i arbetet som kommer under åtal. Det
särskilda förhållande som råder mellan arbetsgivare och arbetstagare kan i
många fall säkeriigen motverka alt arbetstagaren tar steget atl anmäla
arbetsgivaren för brott. Speciellt finns det anledning atl anla all den nära
kontakt som på mindre arbetsplatser finns mellan arbetstagare och arbetsgivare
riskerar atl slöras efter en sådan anmälan. Förhållandel kan vara likartal på elt
större företag i relationen mellan förman och underordnad. Ännu en anledning lill
att målsäganden avhåller sig från all anmäla brott är sannolikt att
arbetstagaren får full ersättning genom försäkringssystemet och ej har någol
direkt ekonomiskt inlresse av alt få saken prövad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Motivet lill all kravel på målsiigandeangivelse infördes
Jämte den av straffrältskommitlén föreslagna ålalsprövningsregeln om atl åtal
skall vara påkallat ur allmän synpunkt är inte klart redovisat. Ell viktigt
skäl torde dock vara att bagatellbrotl och gärningar mot närslående personer
inte onödigtvis bör tas upp lill prövning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Från såväl fackligt håll som från yrkesinspektionen har
emellertid poängterats att del förekommer händelser som bör prövas av åklagare
oaktat brottet inte anmälts av målsäganden. Skälen därlill kan vara av allmänpreventiv
eller av principiell art. All brottet ej betraktas som grovt, varvid angivelse
ej behövs, kan bero på all skadan inte varit av den svårighetsgrad som
erfordras eller alt den skadade själv inte gjort vad på honom ankommit för alt
förhindra olyckan. Ell skäl lill att åtal ändå bör väckas kan (se ovan 4. Fall
2-3) vara att arbetslagaren varit ung och oerfaren och ej fält erforderliga
instruktioner och säkerhetsanvisningar av arbetsledaren lill förhindrande av
olyckan. Arbetstagaren kan ändå känna sig tvungen att ange brottet lill åtal
därför att ärendet är av sådan principiell vikl atl del</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section239>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section240>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:66</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>111</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>bör prövas. För alt han inte skall behöva utsäUas för
detta tryck skulle man kunna överväga atl ge yrkesinspektionen eller facklig
sammanslutning rätt att istället för eller jämte målsägande ange brottet lill
åtal. Av de brott som beivras enligt 3 kap. 8 § BrB utgör dock arbetsolyckorna
en mindre del. Skäl talar därför mot alt särbehandla dem. Övervägande skäl
talar istället för att kravet pä angivelse från målsäganden hell avskaffas vid
åtal för vållande till kroppsskada/sjukdom. Konsekvensen för andra gärningar
än arbetsolyckor måste då beaktas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Merparten av de gärningar som beivras enligt aktuellt
lagrum har uppgelts vara förknippade med trafikbrott. Eftersom trafikbrott
faller under allmänt åtal kommer etl avskaffande av kravel på målsägandeangivelse
inte att ha någon inverkan på dessa åtal. Belräffande andra gämingar kan vissa
farhågor hysas för att antalet bagatellfall ökar samt atl opåkallade inblandningar
i familjelivet görs. Dessa farhågor bör dock inte överdrivas. I den bedömning
av om åtalet är påkallat ur allmän synpunkl skall åklagare enligt uttalanden
under lagförarbeten även la hänsyn lill målsägandens inställning lill åtal.
Ännu en inskränkning utgörs av atl många fall inte lorde uppdagas på annal säll
än genom målsägandens angivelse. Dessulom medför oaktsamt vållande till sådan
kroppsskada/sjukdom, som är ringa, ej straffansvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Antalet åtal för brott i arbetet lorde dock öka. Delta bör
ändå vara atl räkna med i och med att kunskapen och medvetenheten ökar om
arbetsmiljöförhållandena på arbetsplatserna. I de fall där ett systematiskt
åsidosättande av arbetarskyddsföreskrifter sker med följd atl arbetslagarnas
hälsa äventyras samtidigt som arbetsgivarens ekonomi gynnas måsle möjligheten
till straffsanktioner komma all utnyttjas i högre grad än för närvarande. Åtal
bör även vara påkallat ur allmän synpunkt då allmänprevenliva eller
principiella skäl talar härför som t. ex. när åtgärder i det enskilda fallet
ej omedelbart vidtagits till förebyggande av liknande olyckor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mot bakgrund av det anförda föreslås att regeln i 3 kap.
11 § 2 st BrB ändras på det sättet alt kravet på att målsägande anger broUet
till åtal avskaffas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.3 Specialmotivering</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslag till ändring i brottsbalken</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 kap. 11 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I enlighel med vad som anförts i del föregående avskaffas
i andra slyckel kravel pä att målsäganden skall ange brottet till åtal. Regeln
om atl åtal må väckas endast om åtal finnes påkallat ur allmän synpunkl
kvarstår.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section241>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:33.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section242>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:66</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>112</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
4</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanställning av remissyttranden över brottsförebyggande
rådets PM 1978:7 Åtalsprövning vid vållande till kroppsskada m.m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>/.
Rikspolisstyrelsen, överåklagaren i Malmö åklagardistrikt, länsåklagaren i
Älvsborgs län och Föreningen Sveriges åklagare har utan närmare kommentarer
tillstyrkt förslaget medan statens industriverk, yrkesinspektionen i
Jönköpings distrikt och Svenska kommunförbundet lämnat det ulan erinran.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2. RÅ</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Samhällets
möjligheter lill kontroll av efterlevnaden av gällande normer för arbetarskydd
utgör ett viktigt led i strävandena efter en god och säker arbetsmiljö. De straffstadganden
som kan bli lillämpliga vid försummelse alt iaktta dessa normer kan ha en icke
obetydlig allmänpreventiv funktion. Denna lorde ha ökat i betydelse genom de i
promemorian redovisade förändringar i fråga om arbetsgivares skadeståndsansvar
vid olycksfall som blivit följden av ell förbättrat försäkringsskydd. Det är
med hänsyn härtill inte lillfredsslällande atl tillämpningen på det
ifrågavarande området av BrB:s stadgande om ansvar för vållande till
kroppsskada eller sjukdom är hell beroende av atl målsäganden angivit brottet
till åtal. Starka skäl talar därför för den nu föreslagna förändringen av
åtalsregeln i 3 kap. 11 § BrB.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Såsom
framgår av promemorian ulgör olycksfallen i arbetslivet endast en mindre del av
de fall vid vilka åtal för vållande till kroppsskada eller sjukdom
aktualiseras. 1 likhet med vad som anförts i förslaget anserjag inte en
särreglering av åtalsregeln för dessa förhållandevis få fall böra ske. När det
gäller brott i samband med trafikolyckor, som lorde uigöra merparten av de
fall i vilka slraffsladgandet kommer lill lillämpning, saknar kravet på
angivelse siörre praktisk betydelse eftersom samma handling vanligtvis även
utgör trafikbrott och beslämmelsen i 20 kap. 4 § första styckel rällegångsbalken
blir tillämplig. I övrigi anser jag den enligt förslagel kvarstående regeln om
lämplighetsprövning av åtalsfrågan utgöra en tillräcklig garanti för alt målsägandens
inställning till etl eventuellt åtal skall kunna beakias i önskvärd
utsträckning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
bakgrund av del anförda tillstyrker Jag förslagels genomförande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>3. Hovrätten
över Skåne och Blekinge</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
framgår av utredningen är merparten av de brott som beivras enligt stadgandet
om vållande ull kroppsskada ej brott i samband med yrkesskada utan gärningar i
samband med trafikbrott och misshandel. Någon anled-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section243>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section244>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:66</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>113</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ning anla alt detla förhållande skulle i någon högre grad
komma all ändras med den föreslagna utvidgade åtalsmöjligheten finns ej. Förslagel,
som således får följder långt utöver arbetsmiljöområdet, måsle därför
betraktas i elt vidare kriminalpoliliskl perspektiv än vad strävan all bekämpa
ekonomisk brottslighet i form av otillfredsställande arbetsmiljö ulgör.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inom kriminalpolitiken har sedan länge - såväl nationellt
som internationellt - funnits en strävan all så långt möjligt begränsa den
straffrättsliga betydelsen av de ofta tillfälliga skadeföljderna av i och för
sig slraffvärda handlingar. Detta belyses t. ex. av den svenska diskussionen om
del objektiva överskottets betydelse. Önskemål om en begränsning i kriminaliseringen
av vållande till kroppsskada och vållande lill annans död har också framförts. Andenaes
har i sin utredning om dessa brott belyst de irrationella faktorer som styr
rättstillämpningen (Nordisk tidsskrifi for kriminal-videnskab 1966 s. 1 ff).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>[)en brottspreventiva betydelsen av kriminaliseringen vid culpösa
handlingar har sedan länge ifrågasatts. Detla ulgör en av anledningarna lill
att som lidigare anförts försök görs alt begränsa kriminaliseringen. Utvecklingen
i vårt land vid brottet vårdslöshet i trafik utgör ett exempel på detta. Del
har ej av någon gjorts gällande all de väsentliga begränsningar som här skett i
fråga om åtalsfrekvensen har hafl någon belydelse från trafiksäkerheissynpunkl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är mot denna bakgrund märkligt alt del ej i den
framlagda promemorian gjorts någol försök all sätta in förslagel i silt
kriminalpolitiska sammanhang. Man kan fråga sig om förslaget har någon reell
betydelse för alt förhindra uppkomsten av farliga arbetsmiljöer. Möjligen kan
den oinilierade få den uppfattningen atl en verklig ålgärd vidtagits för
arbetsmiljön. Härigenom kan förslagel förhindra andra - kanske kostsammare -
men från arbetsmiljösynpunkt betydelsefullare åtgärder, främst ökade insatser
vad gäller tillsynen av arbetsmiljön.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av de fyia fall, som beskrivits i promemorian och som ej
lett till åtal, är svårt att dra några allmänna slutsatser om vilka gärningar
som skulle komma att omfattas av den utvidgade ålalsrätlen. Fråga är om inte
åklagarens kännedom om dessa gämingar fortfarande till stor del skulle vara
beroende av målsägandens anmälan. Härigenom kan förslagels praktiska värde också
visa sig vara ringa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mot förslaget kan vidare anföras atl det ej ger
tillräckligt underlag för en bedömning av om ökade straffrättsliga insatser
krävs i fråga om arbetsmiljön. Om så skulle vara fallet är det från
brottsförebyggande synpunkt väsentligt att de straffrättsliga åtgärderna sätts
in mot överträdelser av konkret utformade arbetsmiljöregler. Endasl på detla sätl
kan det finnas en förhoppning aU uppnå allmänt förebyggande effekter av
kriminaliseringen. Bestämmelsernas naturliga plats lorde i så fall vara arbelsmiljölagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hovrätten vill emellertid peka på en fråga, som ej kan
närmare beröras i delta sammanhang, nämligen om BrB bör innehålla samtliga för samhällsli-</span></i><i><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>8 Riksdagt-n 1979180. I Saml. Nr
66</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section245>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section246>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:66</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>114</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vet centrala straffstadganden. Den finländska
straffrättskommittén har i sitl betänkande med förslag tiU ny strafflag
(Kommittébetänkande 1976: 72. bd 1 och 2, Helsingfors 1978) bl. a. upptagit etl
särskilt kapitel om brott i arbetsförhållanden (a. a. bd 2 s. 88 ff.). 1
kapitlet behandlas under benämningarna allvariigt arbelarskyddsbrolt,
arbetarskyddsbrott och arbetarskyddsförseelse den typ ay broll som man avser
att bekämpa med ett genomförande av brottsförebyggande rådets förslag. Enligt
hovrättens mening finns anledning atl inom ramen för en översyn av BrB ånyo
aktualisera möjligheten atl påverka arbetsmiljön genom bestämmelser i balken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Målsägandens ställning i straffprocessen har sedan länge
varit en omdebatterad fråga. Det synes principiellt oriktigt att i delta mera
begränsade sammanhang göra en så belydelsefull förändring som här föreslås.
Förslaget kan vidare få olyckliga konsekvenser på trafikområdet. Den rätisteorc-tiska
argumentation som i dessa avseenden förs i promemorian är i och för sig riktig.
Den föreslagna lagregeln kan emellertid i praktiken visa sig leda lill ej
önskvärda resultat. Även om farhågorna för en ökning av bagatellfallen och för
en opåkallad inblandning i familjelivet ej bör överdrivas är del svårt alt helt
bortse härifrån, särskilt som del inte finns nägot material, av vilket säkra
slutsatser kan dras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis kan därför anföras att förslagels
praktiska belydelse för bekämpandet av ekonomisk brottslighet starkt kan
sällas i fråga och all förslagel dessutom väcker principiella betänkligheter.
Hovrätten får därför avstyrka alt framlagt förslag lill lag om ändring i BrB
genomföres.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4. Socialstyrelsen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frågan om sådan ändring av åtalsregeln i 3 kap. 11 § andra
siycket BrB att åtal vid vållande lill kroppsskada eller sjukdom - om brottet
inte är grovt - inte längre skall vara beroende av att målsäganden anger brollet
till åtal. synes i och för sig från de synpunkter socialstyrelsen har atl företräda
vara av mindre vikt. Emellertid faller spörsmål om åtgärder i t.ex.
sjukdomsförebyggande syfte inom styrelsens intresseområde. Socialstyrelsen
hälsar därför med tillfredsställelse lagändringar, som är avsedda att eliminera
eller minska hälsorisker - vare sig del är fråga om hälsorisker på
arbetsplatser eller annorstädes. Med denna utgångspunkt tillstyrker socialstyrelsen
brottsförebyggande rådets föreliggande förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det bör tiUäggas, atl socialstyrelsen härvid inte ansett
sig kunna bedöma vilka konsekvenser lagändringen skulle fä med tanke på andra
brott, som faller under 3 kap. 8 § BrB men som inte har anknytning till
arbetsmiljön. Den avvägningen bör göras inom justitiedepartementet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vidare kan den synpunkten tillfogas atl den föreslagna
lagändringen endast torde fä marginella effekler på olycksfalls- och
sjukdomsskyddet på arbetsplatserna. Att slopa kravel på att målsäganden skall
ange brottet lill åtal lär knappast hindra i sammanhanget mindre nogräknade
arbetsgivare att undvika tillsynsmyndighelens kontroll av arbetsmiljön genom t.
ex. för-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section247>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section248>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:66</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>115</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>flyttning av företagels verksamhei mellan olika yrkesinspeklionsdistrikt
eller förändring av förelagets identitet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5. Arbeiarskyddssiyrelsen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arbeiarskyddssiyrelsen finner utredarens överväganden väl
grundade och tillstyrker därför det framlagda förslagel. Styrelsen vill dock
framhålla följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arbeiarskyddssiyrelsen och yrkesinspektionen är i försia
hand inriktade på förebyggande verksamhet. Den utredning som dessa myndigheter
verkställer med anledning av inträffade olycksfall är därför främsl avsedd alt
tjäna som underlag för ingripanden i syfte alt hindra en upprepning av del
inträffade. Givetvis kan utredningen i många fall tjäna som en del av underlaget
för en brottsutredning. Del är emellertid viktigt atl hålla fast vid att
utredning av brott i första hand ankommer på polis och åklagarmyndigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Erfarenheten visar atl åtal för vållande till annans död i
åtskilliga fall riktats mot arbetskamrater till den avlidne eller mol
arbetsledare på lägre nivå. Det bör uppmärksammas alt det i en hel del fall
knappast kan vara påkallat ur allmän synpunkl atl väcka sådana åtal när det
gäller vållande till kroppsskada.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6. Länsslyrelsen i Kopparbergs län</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsslyrelsen har inte i sin verksamhet någon kontakt med
den fråga som avhandlas i promemorian. Förekomsten av den konflikt som särskilt
på de mindre arbetsplatserna kan föreligga mellan arbetslagaren och arbetsgivaren
kan dock hell allmänt vitsordas. Länsslyrelsen tillstyrker föreslagen ändring
av BrB.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7. Stockholms lingsräii</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Syflel med förslaget är atl genom ell förstärkt straffhot
motverka farliga arbetsmiljöer. Della synes företrädesvis kunna uppnås genom en
översyn av ansvarsreglerna. 1 promemorian förekommer dock endast en summarisk
översikt över gällande rätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under senare decennier har straffrättens utveckling bl.a.
inneburit all framkallande av fara för en ej önsvärd effekt i straffhänseende
jämställts med åstadkommande av effekten. Exempel i detta sammanhang på sådana
ansvarsbestämmelser är brottet i 3 kap. 9 § BrB framkallande av fara för annan
samt, inom specialstraffrätten, vårdslöshet i trafik. I promemorian anförs inte
någol skäl för atl gå från denna utveckling och på nytt öka vikten av atl en
skada av viss omfattning har inträffal. Tingsrättens mening är sålunda att i
första hand behovet skall undersökas av all ytterligare straffbelägga
anordnande av farliga arbetsplatser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del förslag som läggs fram innebär en perifer förändring
av reglerna om målsägandens inflytande över straffrältskipningen. Såvitt
framgår av pro-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section249>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section250>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:66</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>116</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>memorian ("flera fall" av "endasl elt fåtal
av anmälningarna") skulle ett genomförande av förslagel få liten räckvidd.
Förutsättning är bl. a., utom all målsäganden inte anger brollet, att skadan
eller sjukdomen inte är ringa, atl brottet vållande till kroppsskada inte är
grovt samt all 3 kap. 9 § BrB inte är lillämplig. Övertygande skäl för en
partiell ändring av målsägandens ställning har sålunda inte förebragls.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skulle likväl en ändring anses påkallad, bör en viss
förenkling vara möjlig. Första styckets åtalsbestämmelse avviker från
förslagets lydelse av andra stycket endast på del sättet alt, om målsäganden
anger brottet delta "må" åtalas av allmän åklagare, även om åtal inte
finns påkallat ur allmän synpunkt. Skäl kan visserligen anföras för att inte ta
ytterligare ett steg och ge målsäganden en ovillkorlig rätt alt få lill stånd
allmänt åtal för vållande till kroppsskada eller sjukdom. Emellertid torde
åklagaren ändå med stöd av 20 kap. 7 § första stycket rättegångsbalken kunna
underlåta åtal, när sådant inte är påkallat ur allmän synpunkt. Promemorieförfallarens
syfte synes således likaväl kunna uppnås genom alt brottet i 3 kap. 8 § försia
stycket BrB tas med i första stycket i 3 kap. 11 §, varvid andra stycket kan
utgå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8. Malmö tingsrätt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tingsrätten har ej funnit anledning atl motsätta sig den
föreskrivna lagändringen. Tingsrätten anser sig dock böra framhålla att
effekten av ändringen såvitt angår arbetsmiljön torde bli ringa. Om man genom slraffrätt-skipningen
skall nå längre för att åstadkomma en bättre arbetsmiljö, torde del vara nödvändigl
atl välja en annan väg än den som finnes i arbelsmiljölagen. Man skulle då
kunna föreskriva straff eller någon slags straffavgift för en farlig
arbetsmiljö, oavsett om en olycka inträffat eller särskilda föreskrifter
överträtts. Denna fräga har emellertid övervägts under förarbetena till arbelsmiljölagen
och del synes vara för tidigt atl nu taga upp frågan på nytt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Effekterna utanför arbetsmiljöområdet av den föreslagna
lagändringen synes inte ha närmare undersökts. I avbidan på en sådan
undersökning kan del ifrågasättas, om icke lagändringen bör begränsas lill att
avse endast arbetsmiljöområdet. Denna fråga bör uppmärksammas under det
fortsalla lagstiftningsarbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9. Överåklagaren i Slockholms åklagardistrikt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De särskilda förhållanden som råder mellan arbetsgivare
och arbetstagare kan i många fall motverka alt arbetstagaren anger
arbetsgivaren till åtal. Genom atl avskaffa kravel på angivelse skulle
arbetstagaren ej behöva ta ställning lill huruvida angivelse skall ske eller
ej.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 och med att åklagarens lämplighetsprövning bibehålles
har åklagaren atl la ställning lill brottets karaktär, straffets syfte och
omständigheter vid brottels begående. Härvid bör målsägandens inställning till
åtalsfrågan liksom de speciella förhållanden som råder mellan arbetsgivare och
arbetsta-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section251>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section252>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:66</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>117</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>gare inverka på åtalsbeslutet. Vidare är det av stor vikt
att åklagaren gör sig underkunnig om huruvida arbetarskyddsstyrelsen meddelat
arbetsgivaren några föreskrifter. Uteslutet är ej heller att hänsyn kan tagas
till arbetsgivarens beteende efter olyckan. Har denne sålunda därefter skaffat
erfordeiligt arbetsskydd, synes det rimligt att även denna omsiändighei beakias
av åklagaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Merparten av åtal enligt 3 kap. 8 8 BrB sker i samband med
trafikolyckor varjämte en icke ringa del av åtalen är de misshandelsfall däi- gärningsmannen
väl varit vållande lill skadan, men skadan ej omfattats av uppsåtet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad gäller vållande till kroppsskada eller sjukdom i
samband med trafikolyckor bör åklagaren åberopa endast 3 kap. 8 S BrB vid oaktsamhet
som ej är ringa, enär denna grad av vårdslöshet erfordras enligt I § trafikbrottslagen.
1 de fall där domstolen ogillat talan enligt I § trafikbrottslagen på den grund
atl vårdslösheten är ringa, har den avvisat talan angående vällande till
kroppsskada eller sjukdom med den motiveringen att angivelse saknats. Kravet
på angivelse medför här det resullatel alt åklagaren betages möjligheten att i elt
sammanhang fä saken prövad, utan att dessförinnan inhämta angivelse från målsäganden.
Detta förfarande synes otillfredsställande och undvikes givetvis om
föreliggande förslag genomföres.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad gäller samtliga åtal enligt 3 kap. 8 § BrB synes
åklagarens lämplighetsprövning bereda ett tillfredsställande skydd och känsla
av trygghet för den målsägande, som eventuellt skulle uppleva elt åtal som en
opåkallad inblandning i enskilds förhållanden. Vidare torde faran för beivrande
av bagatellarlade brott vara liten, enär det i lagtexten anges alt skadan ej
får vara ringa. Ringa skador kommer för övrigt myckel sällan lill polis- och åklagarmyndighetens
kännedom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Från de synpunkter åklagarmyndigheten har att beakta har
jag inte några erinringar mot förslagel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10. Överåklagaren i Göieborgs åklagardistrikt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Alla krafter bör samverka för att göra arbetsmiljön så bra
som möjligt. Ansvarsfrågor i samband med olycksfall i arbetet och andra
yrkesskador bör därför noga prövas. Det är ej uteslutet atl kravel på målsägandeangivelse
är ägnat att begränsa del anlal fall som blir föremål för prövning. Den
föreslagna ändringen kommer till rätta med della problem samtidigt som den
åtalsprövning som kvarstår ger skydd mol ej önskvärda åtal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>//. Åklagarmyndigheten i Luleå åklagardistrikt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Åklagarmyndigheten i Luleå ansluter sig lill förslagel i
promemorian.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Åklagarmyndigheten vill i sammanhanget framhålla
rättsfallet SvJT 1975 rf s. 63. I rättsfallet var fråga om vållande till
kroppsskada och brott mot allmänna ordningsstadgan. I rättsfallet medförde ålalsregeln
för vållande lill kroppsskada och brislen på angivelse för della brott att vederbörande
ej kunde dömas ens för brottet mot allmänna ordningssladgan, som i och för sig
ligger under allmänt åtal.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section253>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section254>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:66</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>118</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>12. Länsåklagareii i Kalmur län</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I den nu gällande arbetsmiljölagsliftningen finns inga
direkta sanktioner mot brister i arbetsmiljön. För straffbarhel krävs att
tillsynsmyndigheten tidigare har utfärdat ett föreläggande eller förbud i
saken. Detta innebär ofta, som påpekas i promemorian, att det kan ta mycket
lång tid och vara mycket svårt atl få till stånd en förbättring av rådande
brister.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med den föreslagna lagändringen avses atl påverka
arbetsgivarna i syfle att minska antalet skador/olyckor i arbetslivet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mot förslaget finns inget att invända. Under förutsättning
att tillräcklig information lämnas om innebörden av detta, och alt ändringen
verkligen medför en tillämpning av 3 kap. 8 S BrB i avsedda fall. så kommer det
troligen att fä effekt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Risken att antalet bagatellfall kommer att öka får inte
överdrivas; det skall fortfarande göras en bedömning av om åtal är påkallat ur
allmän synpunkl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Någon märkbar ökning av arbetsbördan kommer en ändring
sannolikt icke alt medföra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>13. Länsåklugarcn i Våslcrhotlcns lån</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag anser det vara mycket viktigt att ansvarsfrågan vid
olyckor som kan ha sin grund i åsidosättande av arbelsmiljölagens regler prövas
i så slor utsträckning som möjligt. Ett sätt atl åvägabringa en sådan prövning
är att väcka talan om ansvar för vållande lill kroppsskada. Mot bakgrund av vad
Jag tidigare anfört anserjag det därför inte rimligt att beslut om åtal jämlikt
3 kap. 8 § BrB är beroende av enskild persons medgivande. Det förslag om ny
utformning av ålalsprövningsregeln som här framlagts bör därför genomföras. En
regel av den föreslagna typen kommer dessutom att få betydelse inte enbart
inom det område som promemorian främst uppehållit sig kring. Som exempel kan
nämnas alt åtskilliga fall av felbehandling inom sjukvården med åtföljande
skador hittills ej kunnal åtalas, oaktat åtal många gånger tett sig påkallat ur
allmän synpunkl. Med den föreslagna reformen rättas detla missförhållande
till.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>14. Polisstyrelsen i Göteborgs polisdistrikt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den föreslagna lagändringen är välmotiverad. Särskill ur
etisk synpunkt är del tillfredsslällande atl slippa avkräva målsäganden
åtalsangivelse för ett ej uppsåtligt brott, där den misstänkte många gånger är
hans arbetsgivare eller arbetskamrat. Åklagarens prövning torde vara
tillräcklig garanti för rättssäkerheten och för att bagatellförseelser icke
onödigtvis blir föremål för åtal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>15. Polisstyrelsen i Norrköpings polisdistrikt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 promemorian sägs, att det numera torde vara klart att
det är möjligt för åklagare atl utan närmare utredning skriva av ett ärende
under motivering</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section255>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section256>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:66</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>119</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>alt åtal inte är påkallat ur allmän synpunkt, utan att det
dessförinnan måste utredas om brott föreligger eller ej.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Detla kan möjligen gälla för viss typ av brott, men
erfarenhetsmässigt vet vi inom polisen all åklagarna inte är benägna all tälta
beslut i ett ärende utan att ha nöjaktigt underlag för beslutet. Vår erfarenhet
är atl utarbetande av beslutsunderlag åt åklagare vid utredningar angående
olycksfall i arbetet ofta är tekniskt komplicerade och arbetskrävande. Ett
genomförande av den föreslagna lagändringen kommer dessulom att medföra ell inie
oväsentligt merarbete för polisen, efiersom vållande till kroppsskada enligt 3
kap. 8 § BrB inte enbart omfattas av arbetsskador.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Syftet med förslaget synes dock vara alt komma till rätta
med arbetsskador, dvs. dels olycksfall i arbetet och dels sjukdomar och andra
åkommor som ulan atl vara att anse som olycksfall ådragits under arbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 promemorian sägs, alt slora brister i efterlevnaden av arbetsmiljörältsliga
föreskrifter och tillsynsmyndighetens anvisningar och förelägganden har kunnal
konstateras. Arbetsmiljöutredningen har efler en genomgång av tvångsingripanden
av tillsynsmyndigheten dragit den slutsatsen, att det ofta tagit åtskilliga år
från etl första ingripande mol en klart otillfredsställande arbetsmiljö tills
påkallade åtgärder vidtagits. Vidare sägs i promemo rian, att arbetsgivare
förutom vissa förhalningsåtgärder även använder andra åtgärder för all undgå
tillsynsmyndighetens kontroll över arbetsmiljön.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det kan ifrågasättas om det avsedda syftet bäst nås genom
den föreslagna lagändringen. De erfarenheter som redovisas om rådande
förhållanden bygger på händelser som av allt att döma inträffat före
ikraftträdandet av arbelsmiljölagen och medbestämmandelagen. De regler som nu
gäller för förhållandena på arbetsplatserna får ur straffprocessuell synpunkl
anses tillfredsslällande. Arbelsmiljölagen, som trädde i kraft den 1 juli 1978.
ger utrymme för ingripanden och sanktioner, utöver vad st)m tidigare gälkle,
för förbättring av arbetsmiljön. I motiven till lagen framhålls, alt aibetar-skyddsmyndigheterna
med stöd av arbetsmiljölagen kan ingripa mot ackordssystem som är klart
olämpliga från skyddssynpunkt. Arbetstagare har fått rätt alt i akuta
farosituationer avbryta arbetet. Skyddsombuden har fått större möjligheter att
ingripa och kan under vissa förutsättningar förbjuda fortsatt arbete om det
skulle innebära fara. Genom möjlighet till alla dessa förebyggande åtgärder bör
på sikt kända skaderisker kunna elimineras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Grovt vållande lill kroppsskada eller sjukdom är allmänt
åtalsbrott utan inskränkning i åtalsrätten. 1 normalfallen bör alltjämt målsägandens
uppfattning om han vill ange brottet till åtal eller ej få vara avgörande. Om
delta förbehåll för åtal las bort, måsle allt vållande till kroppsskada eller
sjukdom, som ej är ringa, prövas av åklagare även om målsäganden icke önskar
alt så blir fallel. 1 brottsförebyggande rådets promemoria har, som motiv för
förslaget till lagändring, bl.a. anförts, atl arbetstagaren av hänsyn</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section257>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section258>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:66</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>120</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>till arbetsgivaren inte vill ange brottet till åtal. Även
om angivelse inte erfordras för åtal, så måsle ändå målsäganden höras i
ärendet. Målsäganden kan då av hänsyn till arbetsgivaren innehålla vikliga
fakta, som kan göra det svårt all föra saken till åtal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tillsynsmyndigheten kan om någon underlåter att vidtaga
åtgärd, som åligger honom enligt föreläggande, förordna om rättelse på hans
bekostnad. Slutligen kan myndigheten vid meddelat föreläggande eller förbud utsätta
vite. Nackdelen med vite ärde slora möjligheterna lill förhalning som nu finns
inbyggda i systemet. Delta har observerats även i andra sammanhang och en
särskild ulredning (Ju 1978:11) har tillkallats för att se över hela viiesinsiiiutel
i syfte alt förstärka dess effektivitet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett rätl utnyttjande av föreläggande och förbud i förening
med vite bör kunna åsladkomma samma effekt som det straffhol, vilket den
föreslagna lagändringen troligen åsyftar. Därför bör i första hand effekten av
de möjligheter till åtgärder som arbelsmiljölagen medger utvärderas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>16. Yrkesinspektionen I Slockholms dislrikl</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Yrkesinspektionen delar de synpunkter som framkommer i
punkt 5.2. Speciellt när den skadade är ung och nyanställd finns risk för att
han eller hon inte vill anmäla sin arbetsgivare eller dennes ställföreträdare
av rädsla för att få svårigheter att uppnå ett gott framtida samarbete med
arbetsledningen. Det kan i sådana fall vara värdefullt om yrkesinspektionen
kunde anmäla brottet, särskilt om arbetsledningen nonchalerat arbetarskyddsstyrelsens
föreskrifter (anvisningar) eller yrkesinspektionens råd och anvisningar och
del finns ett klart samband mellan arbetsledningens passivitet och del
inträffade olycksfallet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det framhålls vidare i punkt 5.2 i promemorian att även om
åtalet är påkallat ur allmän synpunkt skall åklagaren ta hänsyn lill målsägandens
inställning till åtal. Under sådana förhållanden borde det kanske vara lämpligare
att i stället välja ålalsprövningsregeln "åtal får väckas endast om målsäganden
anger brottet till åtal eller åtal finnes påkallat ur allmän synpunkt". Målsäganden
kan då få målet prövat även om det inte kan anses påkallat ur allmän synpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>17. Yrkesinspeklionen i Örebro distrikt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Yrkesinspektionen har med intresse lagil del av
rubricerade remiss. Vi ser del nödvändigt atl skilja mellan brott enligt
arbetsmiljölagen och brott enligt BrB. Yrkesinspektionens uppgifl är bland
annat alt förebygga brott mol arbelsmiljölagen samt att föra misstänkta brott mol
denna lag vidare till polis- och åklagarmyndighet. Sådana åtgärder har med siörre
resurser och med stöd av ny lagstiftning ökats på senare tid. Vi delar brollsförebyggande
rådets uppfattning att straffsanktioner bör användas i högre grad än för
närvarande för atl motverka systematiski åsidosättande av arbelarskyddsföreskrifter.
För yrkesinspektionen är del naturligt atl detta arbete</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section259>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section260>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:66</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>121</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>bedrivs med stöd av påföljdsreglerna i arbetsmiljölagsliftningen
och arbetarskyddsstyrelsens författningssamling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ovan nämnda verksamheten bör skiljas från
handläggningen av brotlsbalksbrott. Här ligger utredningsansvarel främsl på
polis- och åklagarmyndighet. När yrkesinspektionens och
yrkesinspektionsnämndens speciella sakkunskap på arbetsmiljöområdet erfordras
bör den tillföras utredningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bedömningen all åtskilliga vållanden till kroppsskada
genom vårdslöshet aldrig kommer lill rättslig prövning anser vi vara riktig.
Många gånger ligger spärren säkert i kravel på angivelse. Förslaget all la
bort delta skulle, om del genomförs, sannolikt medföra atl antalet åtal ökar.
Delta faktum Ullsammans med en nödvändig information pä arbetsplatserna kan
förväntas ha en förebyggande effekt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ansvarsförhållanden vid arbetsskador har ofta diskuterats
i yrkesinspeklionsnämnden under senare tid. Man har från fackligt håll
upprepade gånger påpekat brislema i angivelsekravet i 3 kap. 11 § BrB.
Yrkesinspektionen vill här varna för att yrkesinspektionsnämnden kan komma att
betraktas som någon form av "angivelseorgan" eller primärt
"åtalsorgan". Dessutom kan detta medföra krav på
arbetsskadeutredningar i omfattning och inriktning som yrkesinspektionen varken
har kapacitet eller kompelens att utföra. Nämndens primära uppgift måsle vara
bedömningar enligt arbelsmiljölagen, inte enligt BrB.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>18. Yrkesinspektionen i Umeå distrikt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Följderna om kravet på målsägandeangivelse bortfaller
kommer sannolikt atl bli elt visst merarbete för yrkesinsnektionen.
Yrkesinspektionen lorde exempelvis få merparten av anmälda ärenden på remiss av
åklagaren för synpunkter om åtal är påkallat ur allmän synpunkl. Åtminstone
under en övergångstid innan myndigheten funnit lämpliga arbetsformer för den
nya situationen kan bortfallet av målsägandeangivelsen innebära en ökad
arbetsbörda i form av ökat antal utredningar och föredragningar i nämnden. Yrkesinspeklionen
har emellertid sedan 1974 förstärkts med Jurister som kan svara för
utformningen av yttranden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den nuvarande åtalsprövningsregeln i 3 kap. 11 § BrB
innebär onekligen en begränsning av de fall av olycksfall i arbetet som kommer
under åtal. Det förekommer otvivelaktigt händelser som bör prövas av åklagare
oaktat brottet inte anmäls av målsäganden. Den svårighet som ligger i att avgöra
om åtal är påkallat ur allmän synpunkt torde visserligen till en början medföra
vissa tolkningsproblem och ökad arbetsbörda. De farhågor som framställts om att
lagändringen kommer att medföra etl stort antal ökade anmälningar kan i och för
sig vara befogade - åtminstone under den närmaste tiden. Allteftersom praxis
på områdel utvecklas kommer emellertid förhoppningsvis en god balans att uppnås
på områdel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:19.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Yrkesinspektionen i Umeå distrikt tillstyrker därför
lagändringen. 9 Riksdagen 1979180. I Saml. Nr 66</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section261>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section262>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:66</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>122</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>19. Statens elektriska inspektion, nedre norra distriktet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På samma sätl som allmänna yrkesinspektionen kan
elektriska inspektionen ingripa i enskilda fall och efter företagen inspektion
på arbetsställe ingripa mot de för arbelssäkerheten ansvariga med föreläggande
om skyddsåtgärder eller meddela förbud mot användning av anläggning (sätta
anläggningen ur drift).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även i elektriska inspektionens verksamhet har
konstaterats samma brister i efterlevnaden av arbetsmiljörättsliga föreskrifter
och av tillsynsmyndighetens anvisningar och förelägganden som påtalas under
avsnitt 2.1.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I de fall där etl medvetet åsidosättande av
arbetarskyddsföreskrifter sker, inte sällan av ekonomiska skäl, med följd alt
arbetstagares hälsa och ibland liv äventyras, är det synneriigen önskvärt alt
möjligheten till straffsanktioner utnyttjas i högre grad iin vad som för
närvarande sker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hänvisning till vad ovan anförts tillstyrkes den
föreslagna ändringen i 3 kap. 11 § andra siycket BrB, att kravet på atl målsäganden
skall ange brottet till åtal avskaffas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>20. Landstingsförbundet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förbundsstyrelsen konstaterar all den beskrivning som i
promemorian görs av situationen på många arbetsplatser inte berör landslingen.
Styrelsen anser vidare att det är väsentligt atl åstadkomma en god och säker
arbetsmiljö. Ur den synpunkten har sannolikt en siörre möjlighel till prövning
av del straffrättsliga ansvarel vid en inträffad arbetsskada viss betydelse.
Det kan därför vara rimligt all åtalsprövningen helt överiåts på samhället.
Mot ovanslående bakgrund tillstyrker styrelsen förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>21. SAF</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SAF menar att föreliggande fråga måste anses vara av
underordnat inlresse i arbetet med alt se över lagsliftning mot organiserad
och ekonomisk brottslighet. Föreningen vill likvä) framhålla följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den vikligaste och mest omfattande verksamheten till
förebyggande av arbetsskador bedrivs lokalt i samverkan mellan arbetsgivare och
arbetstagare. Forum för detla gemensamma arbete är i regel skyddskommittén.
Företagshälsovården ulgör - såväl i dess medicinska som dess tekniska del - en
utomordentligt viktig resurs i del skadeförebyggande arbetet. Enligt arbelsmiljöavtalel
mellan SAF, LO och PTK skall arbetsgivare och arbetstagare samverka för atl
uppnå en väl fungerande företagshälsovård. Den helt övervägande delen av de anslällda
i SAF:s delägarföretag har idag tillgång till företagshälsovård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arbetarskyddsstyrelsen och yrkesinspektionen utövar
tillsyn över att arbetsmiljölagsliftningen efterieves. Arbetarskyddsverkei är,
liksom den lokala skyddsverksamheten i skyddskommittéer osv., främst inriktat
på att förebygga arbetsskador.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section263>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section264>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:66</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>123</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
arbelsmiljölagen har arbeiarskyddssiyrelsen fåll starkt vidgade befogenheter all
meddela straffsanktionerade föreskrifter. Straffen är böler eller fängelse i högsl
ell år. Straff kan utdömas inte bara vid uppsåtligt brott utan genomgående
också vid överträdelse p.g.a. oaklsamhel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föreläggande
och förbud, som kan meddelas av yrkesinspeklionen, har - särskill i förening
med vite - visat sig vara effektiva medel att komma lill rätta med brister i
arbetsmiljön. Årligen meddelas också omkring 350 beslul om föreläggande eller
förbud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Yrkesinspektionen
kan förordna att etl beslut skall gälla också under liden innan del har vunnit
laga krafl. Detta begränsar självfallet möjligheterna alt genom exempelvis
onödigt överklagande förhala verkställigheten av etl beslul. Då del i
promemorian talas om "förhalningar", tycks man ha bortsett från
möjligheten all meddela interimistiska förordnanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
SAF:s mening är det därför osannolikt att det skulle förekomma "ell
systematiskt åsidosättande av arbelarskyddsföreskrifter med följd alt
arbetstagarnas hälsa äventyras samtidigt som arbetsgivarnas ekonomi gynnas".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mol
bakgrund av vad som ovan sagts om det lokala skyddsarbetet och
yrkesinspektionens verksamhei måsle ansvarsreglerna i 3 kap. 7-9 §§ BrB anses
vara av mindre betydelse i arbetarskyddshänseende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Promemorian
ger intrycket att det vid inträffade arbetsskador endast är arbetsgivare i
egentlig mening som kan göras ansvarig för vållande till kroppsskada. Del lorde
emellertid i realiteten vara väl så vanligt att åtal kan aktualiseras mol en
arbetsledare eller en arbetskamrat lill målsäganden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SAF
anser del naturligt att målsäganden, såvitt avser detta slags brott mot person,
har etl inflytande över frågan om åtal skall väckas. Det bör därför övervägas
alt införa samma åtalsprövningsregel för vållande lill kroppsskada m. m. som nu
gäller beträffande misshandel på annan än allmän plals och vissa andra brott,
nämligen alt åtal får väckas om målsäganden anger brollet lill åtal eller åtal
är påkallat från allmän synpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
industriförbund har instämt i della yttrande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><i><span style='font-family:
Verdana'>22. LO</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>LO
har bl.a. i silt remissyttrande över arbetsmiljöulredningens förslag lill ny
arbetsmiljölag understrukit vikten av atl sanktionssystemel på arbetsmiljöområdet
är effektivt. LO anser att del är särskilt viktigt all respekten för de
förebyggande föreskrifterna på arbetsmiljöområdet upprätthålles. Effekfiva sankUoner
måste därför enligt LO:s mening kunna riktas mot arbetsgivare som bryter mot
sådana bestämmelser även när någon skada ej uppstått. Det får enligt LO:s uppfattning
aldrig framstå som lönsamt för en arbetsgivare alt bryta mot sådana
bestämmelser. LO har därför i del ovan angivna remissyttrandet bl. a. krävt atl
det nuvarande sanktions-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section265>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section266>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:66</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>124</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>syslemet
kompletleras med en straffavgift som också kan riktas mot juridiska personer.
Dessa frågor bör enligt LO:s uppfattning snarast bli föremål för lagsliftning.
1 de fall, som den avgivna promemorian behandlar, när en skada inträffal p.g.a.
vårdslöshet är del enligt LO:s mening viktigt att sanklionsreglerna bidrar lill
all sådanl vållande i del allmänna rättsmedvetandet uppfattas som en allvarlig
lagöverträdelse. De nuvarande åtalsreglerna bidrar inte till en sådan
inställning. Genom den speciella situation som målsäganden befinner sig i
gentemot den vållande kommer många klara brott atl inte på någol sätl beivras.
Inskränkningarna i möjligheterna atl väcka åtal vid dessa brott framstår som särskill
orimliga vid en jämförelse med åtalsreglerna för andra brott med betydligt mildare
effekter för brottsoffret såsom exempelvis snatleri.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänsyn lill vad som ovan anförts tillstyrker LO alt den i promemorian
föreslagna lagändringen snarasi genomförs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>23. TCO</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Från
fackligt häll har i olika sammanhang del förhållandel tagits upp all det
förekommer händelser som bör prövas av åklagare trots atl brottet inte anmälts
av målsäganden. Efiersom de förslag som brottsförebyggande rådet lagl fram
ligger väl i linje med redan framförda fackliga krav tillstyrks den föreslagna
lagändringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>24. SACOISR</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SACO/SR
delar uppfattningarna i rubricerade PM redovisade under 5.1 och tillstyrker alt
åtalsprövningsregeln i 3 kap. 11 § andra slyckel BrB ändras enligt förslaget.
Genom att i propositionen intages exempel på de fall i vilka åtal bör eller
icke bör anses påkallat ur allmän synpunkl, lorde påtalade farhågor icke
föreligga. SACO/SR ställer sig dock tveksam till om enbart en ändring av ålalsprövningsregeln
medför den önskade effekten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Placeringen
av del straffrättsliga ansvaret vid brott av företag är ofta oklar. Detla är elt
generellt problem som gör straffrättsliga medel onödigt ineffektiva.
Straffansvaret kan t. ex. ofta drabba icke förelagets ägare eller högsta
ledning ulan en anställd i arbelsledande ställning. Den sistnämnde kan icke
alltid åsladkomma erforderliga skyddsanordningar, enär han icke disponerar över
framför allt de ekonomiska besluten. Utdömda böter betalas ibland av
företaget, vilket kan finna detta billigare än att efterkomma
skyddsföreskrifterna. Det är angeläget att dessa frågor snarast tas upp tiU
grundlig behandling. Detla kan lämpligen ske i samband med ställningstagandet
till att eventuellt införa etl korporativl ansvar som enligt uppgifl förestår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
all effekten i 3 kap. 8 och 9 §§ BrB begränsats till kroppsskada eller sjukdom
föreligger en annan begränsning i möjligheten till lagföring. 1 eU aktuellt
fall har en oaklsamhel lett ull aU en arbetstagare fått elektrisk Ström genom
sig, vilket medfört medvetslöshet men i övrigt endast en</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section267>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section268>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:66</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>125</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>svullen arm som påtaglig skada. Uppenbarligen hade
arbetstagaren avlidit om han icke fallit så atl kroppstyngden fick hans grepp
om den strömförande stolpen all lossna. Det kan ifrågasättas om icke 8 och 9 §§
borde kompletteras med rekvisitet "försättande i vanmakt eller annat
sådant tillstånd", vilket inlagils i 3 kap. 5 § BrB.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>25. Sveriges domareförbund</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det har ibland ifrågasatts om kriminalisering över huvud
laget har nämnvärd preventiv belydelse när det gäller culpösa handlingar. 1
varje fall är del enligt domareförbundels uppfattning osannolikt, all någon
arbetsgivare underlåter att vidla åtgärder till förebyggande av olycksfall av
den anledningen, atl han räknar med all den skadade skall avstå från åtalsangivelse
efler en eventuell olycka. Del är således tvivelaktigt om förslagels
genomförande skulle kunna i någon mån bidra lill önskvärda förbättringar av
arbetsmiljön. Straffhot, övervakning och andra åtgärder från samhällets sida
bör hellre direkl inriktas på förekommande av atl olyckor inträffar, dvs. avse
själva underlålenhelen alt iaktta gällande arbelarskyddsföreskrifter. En
analogi med trafiklagsiiftningen ligger här nära lill hands. Det torde nämligen
förhålla sig så, all straffbestämmelserna om bristfälligt utrustade fordon har
siörre preventiv effekt än de straffbestämmelser som kan bli lillämpliga om
fordonsförare vållar trafikolycka på grund av brister på fordonet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Domareförbundet vill emellertid inte utesluta att ett
slopande av kravel på målsägandeangivelse kan ha betydelse inom arbetsmiljöområdet.
Alt förbundet likväl ställer sig tveksamt till förslaget beror huvudsakligen på
alt del är svårt all överblicka konsekvenserna utanför detta område. Dessa
konsekvenser är inte tillräckligt belysta i promemorian. Om förslagel
genomföres kan det befaras, alt polisen måste utreda åtskilliga skador som
inträffar t. ex. inom lek och idrott, trots all del sedan visar sig att åtal
inte är påkallat från allmän synpunkt. Den föreskrivna ålalsprövningen kan
nämligen inte alltid ske förrän efter det förundersökning ägl rum. På grundval
av den nu föreliggande utredningen kan domareförbundet därför inte tillstyrka
att kravet på målsägandeangivelse upphäves i fråga om andra skador än
arbetsskador.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>26. Föreningen Sveriges polischefer</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreningen har intet att erinra mot den föreslagna
förändringen. Föreningen vill dock här liksom skett i andra sammanhang som sin
principiella synpunkt uttala alt straffsanktionering icke bör ifrågakomma i de
fall den önskade effekten kan ernås främst genom en kombination av förelägganden
och väl avvägda viten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förhindrande och tillrättaläggande av icke önskvärda
förhållanden torde i många fall kunna ske mer effektivt genom vite än genom den
många gånger arbetskrävande och tidsmässigt utdragna procedur ett brottmål kan
ge.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section269>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section270>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:66</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>126</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>27.
Sveriges advokatsamfund</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Samfundei
delar styrgruppens uppfattning att enbart arbetsskyddslag-sliflningen ej är elt
tillräckligt instrument för atl förebygga atl olyckor inträffar lill följd av
en dålig arbetsmiljö. Genom avtalen på arbetsmarknaden om trygghetsförsäkring
har dessutom risken för skadestånd som förebyggande effekt i stor utsträckning
spelat ut sin roll på detta område. Mot bakgmnd härav har samfundei inte något
att erinra mot alt kravet på angivelse av målsäganden i 3 kap. 11 § andra
stycket BrB avskaffas beträffande arbetsolyckor. Detta möjliggör att olycksfall
i arbetet och andra yrkesskador i större utsträckning än som nu är fallet kan
prövas enligt 3 kap. 8 § BrB.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Samfundet
vill dock ifrågasätta om kravet på angivelse av målsäganden bör avskaffas för
andra gärningar än arbetsolyckor. Med hänsyn lill att etl stort antal
olycksfall inträffar i hemmet bl. a. på gmnd av bristfälliga säkerhetsanordningar,
kan förslaget att hell avskaffa kravet pä målsägandeangivelse leda till opäkallad
inblandning i enskilda förhållanden.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section271>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:77.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section272>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:66</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>127</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:173.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 5 Det remitterade lagförslaget</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i brottsbalken</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs atl 3 kap. 11 § och 9 kap. 7 §
brottsbalken skall ha nedan angivna lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 kap. 11 §' Misshandel, som ej är grov och som icke
förövats å allmän plats, eller försök eller förberedelse till sådant brott må
åtalas av åklagare allenast om målsägande angiver brottet till åtal eller ock
åtal finnes påkallat ur allmän synpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vållande till kroppsskada eller Vållande till kroppsskada
eller<br>
sjukdom må, om brottet ej är grovt, sjukdom må, om brottet ej är grovt,<br>
åtalas av åklagare endast om måls- åtalas av åklagare endast om måls<br>
ägande angiver brottet till åtal och äganden angiver brottet till åtal d-<br>
åtal finnes påkallat ur allmän syn- ler har åsamkats skadan eller sjuk<br>
punkt,</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>domen i verksamhet som arbetsta<br>
gare och åtal finnes påkallat ur all<br>
män synpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9 kap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7§</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om gämingsmannen
i fall som i 6§ sägs icke insåg men hade skälig</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>anledning
antaga att brott förelåg, dömes för häleri förseelse till böter</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:157.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>eller fängelse i högst sex månader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Är ifall som avses i 6 § första stycket första meningen
ej utrett att brott förelåg men hade gärningsmannen skälig anledning antaga
att så var fallet, dömes likaledes för häleriförseelse, om hans befattning med
egendomen avsåg förvärv eller mottagande samt skedde i utövning av
näringsverksamhet, vanemässigl eller annars i större omfattning eller gällde
värdefull egendom. Den som förmår visa att egendomen ej hade frånhänts annan
genom brott skall dock vara fri från ansvar.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Senaste lydelse 1974:596.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section273>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section274>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:66</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>128</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
häleriförseelse skall ock dömas, om den, som på sätt i 6 § sägs medverkat vid
det broll varigenom egendomen frånhändes annan, ej insåg men hade skälig
anledning antaga att brott förövades.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag Iräder i kraft den 1 juli 1980.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section275>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:92.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section276>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:66</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>129</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utdrag<br>
LAGRÅDET</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>PROTOKOLL</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:187.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vid sammanträde 1979-11-30</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Närvarande: justitierådet Holmberg, regeringsrådet Hellner,
justitierådet Persson, Justitierådet Vängby.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt lagrådet den 26 november 1979 tillhandakommel
utdrag av protokoll vid regeringssammanträde den 25 oktober 1979 har
regeringen på hemställan av statsrådet Winberg beslutat inhämta lagrådets
yttrande över förslag till lag om ändring i brottsbalken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslaget har inför lagrådet föredragits av
hovrättsassessorn Claes Öm.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslaget föranleder följande yttrande av lagrådet:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 kap. 11 §</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den i denna paragraf föreslagna ändringen lämnas ulan
erinran.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9 kap. 7 §</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Häleribrotten i 9 kap. 6 och 7 §§ brottsbalken är konslmerade
som självständiga förmögenhetsbrott. De är dock accessoriska tiU annat brott på
det sättet att de avser egendom "som frånhänts annan genom brott". De
citerade orden utgör ett objektivt rekvisit i brottsbeskrivningen. Det betyder
att det för fällande dom krävs att del s. k. förbrottet, vanligen stöld, skall
vara styrkt. Av materialet i lagstiftningsärendet framgår att det i
tingsrätternas praxis ställs olika krav på bevisningens styrka när det gäller
förbrottet och alt del likaledes förekommer en viss oenheflighel i åklagarnas
inställning i åtalsfrågan. Det framgår att på gmnd härav åtal mot misstänkta
halare ibland underlåts eller ogillas därför att förbrott inte ansetts styrkt,
trots att omständigheterna starkt tytt på alt egendom som påträffats hos den
misstänkte varit tjuvgods.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Någol vägledande avgörande av Högsta domstolen i frågan om
vilket mått av bevisning som skall krävas beträffande förbrottet föreligger
inte. Såsom Sveriges domareförbund anfört i sitt remissyttrande torde ansvar
inte fömtsätta att domstolen fastställer genom vilket brott egendomen frånhänts
ägaren; tillräckligt torde vara att det är utrett att ett brott -innebärande
ett frånhändande av egendom - föregått hälerigämingen. Även med denna ulgångspunkt
måste emellertid antas alt åtal eller fäUande dom inte kommer till stånd i
många fall där omsländighelema tillsammantagna talar med styrka för att det
föreligger en hälerisituafion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En konsekvens av att en häleriutredning inte fullföljs med
åtal eller att ett häleriåtal ogiUas är, såsom framhållits i flera remissyttranden,
att egen-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section277>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section278>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:66</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>130</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>dom
som anträffats under utredningen ej kan tagas i förvar med stöd av den s. k.
stöldgodslagen utan måsle återlämnas lill den misstänkte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del tiU
lagrådel remitterade förslaget utgör ett resultat av utredningsarbete som
bedrivits av en utav brottsförebyggande rådet tillsalt arbetsgmpp inom ramen
för rådels uppdrag att överse lagstiftningen mot organiserad och ekonomisk
brottslighet. Förslaget tar därför främst sikte pä den yrkesmässigt och vanemässigl
bedrivna häleri verksamheten. Det är också klart att det är främst vid häleribrolt
av denna art och omfattning som det kan framstå som otiUfredsställande att lagföring
inte kommer tiU stånd på gmnd av att bevisningen om förbrott inte anses
tillräcklig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Någol
material som visar frekvensen av beslul all inte åtala eller av domar, enligt
vilka den tilltalade frikänts på gmnd av alt förbrott inte ansetts styrkt, har
inte framlagts i ärendet. Uttalanden som gjorts i remissyttranden, särskilt de
som redovisar erfarenheter från äklagarhåll, får dock anses ge tiUräckligt stöd
för antagandet alt en ändring av hälerireglema i den riktning som förslaget
åsyftar - en uppluckring av kravet på bevisning att egendomen frånhänts någon
genom brott - kommer att vara av visst värde för brottsbekämpningen.
Angelägenheten av att komma till rätta med den svårbemästrade ekonomiska och
organiserade brottsligheten talar för att man prövar i viss mån nya vägar inom
strafflagstiftningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot bakgmnd
av det anförda anser lagrådet att den föreslagna skärpningen av
häleribestämmelserna i princip bör kunna godtas. Lagrådet föreslår emellertid i
det följande en något annan utformning och en annan placering av det nya
stadgandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Både
arbetsgmppens förslag och del remitterade förslaget innebär att ett tillägg
görs i 7 §. Genom del nya stadgandet kriminaliseras såsom häleriförseelse
under vissa fömtsättningar sådant förvärv eller mottagande av egendom som sker
i utövning av näringsverksamhet, vanemässigl eUer annars i störte omfattning saml
förvärv eller mottagande av värdefuU egendom (i arbetsgmppens förslag: särskilt
värdefuU egendom). En fömtsättning är enligt arbetsgmppens förslag att
förvärvet eller mottagandet skett under omständigheter som gav skälig anledning
antaga att egendomen frånhänts annan genom brott. Denna fömtsättning har
alltså karaktär av objektivt brottsrekvisit. I det remitterade förslagel är
motsvarande fömtsättning utformad så, atl gäniingsmannen skaU ha haft skälig
anledning antaga alt brott förelåg. Detta överensstämmer närmast med det
subjektiva rekvisit som nu gäller för häleriförseelse. Avsikten torde dock inte
ha varit att på denna punkt avvika från arbetsgmppens förslag. Det framgår av
motiveringen på några ställen att även det remitterade förslaget skall
innehålla såsom objektivt broftsrekvisil att förvärvet eller mottagandet skett
under omständigheter som ger skälig anledning antaga att egendomen frånhänts
annan genom brott. Under alla förhållanden krävs därför en omformulering av del
föreslagna stadgandet så alt den nu angivna betydelsen kommer till uttryck.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section279>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section280>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:66</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>131</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
den åsyftade lydelsen fär stadgandet den innebörden att någol förbrott inte
behöver styrkas. Del räcker med att omständighetema är sådana alt de -
objektivt sett - ger skälig anledning antaga alt egendomen frånhänts någon
genom brott. Under förutsättning att sladgandel begränsas lill vissa
kvalificerade fall - särskilt yrkes- och vanehäleriet - synes denna konslmktion
kunna godtas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
omfattar som nämnis även del fallet att någon förvärvar eUer mottager värdefull
egendom. I viss mån innebär delta ett avsteg från gmndtanken atl genom det nya
stadgandet komma åt den etablerade häleribrottsligheten. Det kan visserligen
tänkas alt man i ett mera omfattande innehav av stulet gods kan päträflä
enstaka föremål som man inte kan härleda från något förbrott och att den
misstänkte med stöd av den föreslagna regeln skulle kunna fällas till ansvar
också beträffande dessa föremål. Vad regeln framför aUl skulle fä tillämpning
på är emeUertid det mera tillfälliga häleriet. Alt för sådana fall uppge kravel
alt förbrott styrks synes inte motiverat. Som medel att komma åt tillfällighetshäleriel
skulle regeln belräffande värdefuU egendom för övrigt få en ganska begränsad
räckvidd genom den förhållandevis höga värdegräns som avses. Lagrådet vill
därför förorda att den får ulgå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mol
den avgränsning av det föreslagna stadgandets tillämpningsområde som innefattas
i kravet på att befattningen med egendomen skall ha skett i utövning av
näringsverksamhet, vanemässigl eller annars i störte omfattning har lagrådet
ingen erinran. Viss redaktionell Jämkning bör emellertid ske i denna del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
skillnad frän arbetsgmppens förslag innehåller det remitterade förslagel etl
slags exculpationsregel, som innebär alt gämingsmannen går fri från ansvcir om
han förmår visa att egendomen ej frånhänts annan genom brott. En motsvarighet härtiU
finns i arbetsgmppens förslag tiU ändrad lydelse av stöldgodslagen. Tanken
bakom förslagel är alt det framstår som stötande atl fälla någon lill ansvar
enligt det föreslagna stadgandet när del i själva verket är fråga om egendom
som åtkommils på elt behörigt sätt. Denna synpunkt är naturligtvis beaktansvärd
men bör kunna tUlgodoses på elt enklare sätt än enligt förslaget. Med den
lagtekniska konstmkdon lagrådet förordar beträffande det rekvisit som skall
motsvara förhandenvaron av ett förbrott - varom närmare i det följande - krävs
inte nägon särskild regel i nu berörda hänseende. Den misstänktes påstående att
han gjort ett behörigt förvärv och vad han åberopar till stöd härför får i stäUet
vägas in bland övriga omständigheter som är alt beakta vid prövningen av
ifrågavarande rekvisit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
principiellt största nyheten i förslaget är som nämnts att straff inträder
redan när omständighetema är sädana att de ger skälig anledning antaga att
egendomen åtkommils genom brott. I arbetsgmppens förslag är detla rekvisit
utformat så atl det avser omständighetema vid själva förvärvet eller
mottagandet. Avsikten torde vara alt också del remitterade försia-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section281>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section282>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:66</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>132</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>get
skall ha denna innebörd. Enligt lagrådets mening kan emellertid denna
uppläggning medföra att stadgandet inte får den effekl man eftersträvar. Uiredningen
kan komma alt inriktas alltför myckel på förhållandena vid förvärvstillfället.
Även andra omständigheter synes emellertid böra fä beaktas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagrådet
vill därför förorda den utformningen av ifrågavarande rekvisit att förvärvet
eller mottagandel skall avse "någol som skäligen kan antagas vara frånhänt
annan genom brott". Innebörden härav är att förhållandena vid förvärvet
eller mottagandel, i den män de låter sig klarläggas, och övriga förhållanden som
föreligger i fråga om egendomen fillsammans skapar en totalbild som är ägnad
all inge föresläUningen att det rör sig om egendom som ätkommils genom brott.
Omständigheter som blir att beakta är sådana som egendomens art, mängd och
utseende saml arten av förvärvarens eller mollagarens verksamhet; även annat,
t. ex. den överlämnandes förhållanden, kan las i beaktande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Efiersom
det är fråga om etl objektivt brottsrekvisit - som skall vara läckt av uppsåt
vid tiden för förvärvet eller mottagandet - är det endast omständigheter som
inträffat eller förhållanden som föreligger vid denna tidpunkt som kan beaktas.
Omsländigheter som inträffar efter förvärvet eller mottagandel kan således inv.e
inverka på bedömningen. Däremot är omsländigheter som förelåg vid tiden för
förvärvet eller mottagandet men som blir kända försl senare all beakta vid
prövningen humvida - objektivt sett - skälig anledning föreligger till
antagande att egendomen frånhänts annan genom brott. I de hälerifall som man främsl
vill komma åt torde del vara mera sällan som hanteringen avslöjas i det
ögonblick förvärvet eller mottagandet sker. I stället lorde fallel vanligen
rullas upp genom att man kommer på elt omfattande innehav av misstänkt
stöldgods. Innehavet är enligt förslagel inte kriminaliserat och del utgör etl
förhällande som uppkommit efter förvärvet eller mottagandet. Det kan alltså
inte läggas liU gmnd för bedömningen av om del objektiva rekvisitet är
uppfyllt. Däremol kan del vara möjligt alt dra slutsatser av omständigheterna
kring innehavet när del gäller atl fastställa förhållandena vid tiden för
förvärvet eller mottagandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
den här förordade avfattningen av bestämmelsen följer bland annat, all åtal
skall ogillas om det blir utrett atl något frånhändande genom brott ej skett
och detla även om den misstänkte själv vid förvärvet eller mottagandet hade
anledning antaga all brott förelåg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
nu berörda objektiva rekvisitet skall, liksom övriga objektiva rekvisit, vara
läckt av uppsåt. Det torde inte finnas anledning att straffbelägga oaklsamma
förfaranden. Så synes ej heller ha varit avsett i det remitterade förslagel.
Alla former av uppsåt kan emellertid ifrågakomma; ansvar kan alltså inlräda
också vid eventuellt uppsåt. När del gäller rekvisitet "skäligen kan
antagas vara frånhänt annan genom brott" torde kravel på uppsåt få anses uppfyUt
om den misstänkte kände till de faktiska förhållanden på</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section283>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section284>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:66</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>133</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vilka bedömningen gmndas. Däremol bör inte krävas all han
också själv gjort den bedömningen. Om den misstänkte vid förvärvet eller
mottagandet inte hade kännedom om omständigheter av den art all de gav
anledning antaga att del var fråga om fränhänd egendom, skall han frikännas
även om det vid prövningen av åtalet eller åtalsfrågan har framkommit omständigheter
som talar för all egendomen var stulen eller annars frånhänd genom brott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De handlingar som nuvarande häleribestämmelser omfallar är
köp, tillgodogörande och annan befattning med godset, "ägnad att försvåra
dess återställande". Del citerade uttrycket hänför sig till det sislnämnda
rekvisitet; köp och tillgodogörande anses i sig ägnade alt försvåra
återställandet. Den gjorda reservationen beträffande annan befallning än köp
och tillgodogörande får, såsom anmärkts i remissen, ses mot bakgrund av atl man
velat hålla sådana företeelser som elt normall mottagande av en sak för vanlig
reparation eller i en resgodsinlämning utanför häleribestämmelsema. En molsvarande
begränsning bör göras i del av lagrådet föreslagna sladgandel, såvitt gäller
mottagandet av egendom. Efiersom stadgandet inte fömtsätter all det finns en
känd ägare bör reservationen få en något mera allmän uiformning än enligt den
nu gällande lydelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del broll som det i remissen föreslagna stadgandet och
även del nu förordade avser är elt uppsåtligt brott. Sladgandel passar därför
mindre väl in i 7 §, som omfallar det culpösa brottet häleriförseelse. Från nu
berörda synpunkt är det naturligare all föra in stadgandet i 6 §. Sker så ligger
del nära till hands all låta den strängare strafflatitud som nu gäUer för
häleri bli lillämplig. Delta kan vara motiverat med tanke på alt
kriminaliseringen avser en kvalificerad brottstyp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagrådet får med hänsyn till vad nu anförts föreslå atl det
nya stadgan-del tas in som nylt andra stycke i 6 § med följande lydelse:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För häleri dömes likaledes den som i näringsverksamhet
eller såsom led i en verksamhet, som bedrives vanemässigl eller annars i större
omfattning, förvärvar eller, på sätl som är ägnat atl försvåra ell
återställande, mottager någol som skäligen kan antagas vara frånhänt annan
genom brott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Slraffskärpningsregeln för grova brott torde böra vara
tillämplig även på faU som avses med förslagel. För tydlighetens skull bör i så
fall tredje stycket jämkas så att del kommer atl syfta på broll som i första
eller andra styckel sägs. Vidare måste hänvisningarna i 7 § till 6 § ändras
till alt avse 6 § försia slyckel och ingressen till lagförslagel ändras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En följd av del av lagrådet föreslagna sladgandel kan bli atl
vissa fall som nu bedöms som häleriförseelse kommer att hänföras under det nya
stadgandet och straffas som häleri.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Såsom anförts i remissprolokollet blir stöldgodslagen,
såsom dess 1 § nu är utformad, utan vidare tillämplig på de fall som omfattas
av det föreslagna stadgandet i brottsbalken.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section285>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section286>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:66</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>134</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utdrag<br>
JUSTITIEDEPARTEMENTET</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>PROTOKOLL</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:188.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vid regeringssammanträde 1979-12-06</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Närvarande: slatsminislem Fälldin, ordförande, och
statsråden Ullsten, Bohman, Mundebo, Wikström, Friggebo, Mogård, Dahlgren, Åsling,
Söder, Krönmark, Burenstam Linder, Johansson, Wirtén, Holm, Andersson, Boo, Winberg,
Adelsohn, Danell, Petri</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föredragande: slatsrådet Winberg</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Proposition med förslag till lag orni ändring i
brottsbalken (häleri m.m.)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:27.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föredraganden anmäler lagrådets yttrande' över förslag lill
lag om ändring i brottsbalken (BrB).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föredraganden redogör för lagrådets yttrande och anför.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslaget lill ändring i 3 kap. 11 § BrB har lämnats utan erinran
av lagrådet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagrådel har vidare godtagit de skäl som ligger till gmnd
för förslaget atl komplettera BrB:s häleribeslämmelser med en ny regel, enligt
vilken straffansvar i vissa kvalificerade fall kan inlräda även när del s. k.
förbrottet inte har styrkts. I sak har lagrådel också väsentligen godtagit den
i remissen föreslagna regeln. Lagrådet har dock förordat att den nya beslämmelsen
inte skall träffa fall då någon vid etl enstaka tillfälle utanför näringsverksamhet
förvärvar eller mottar värdefull egendom som skäligen kan antas vara frånhänd
annan genom brott. Slutligen har lagrådel föreslagit en lagteknisk omarbetning
som bl.a. innebär all den nya straffbestämmelsen placeras i 9 kap. 6§, där
straffansvaret för häleri behandlas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagrådets förslag atl från den nya straffbestämmelsens
tillämpningsområde undanta fall då någon har förvärvat eller mottagit
värdefull egendom innebär atl den i remissen avsedda kriminaliseringen
inskränks i ett hänseende som inte kan anses oviktigt. Som Jag har framhållit
vid min anmälan av remissen har emellertid syftet framför allt varit atl skapa
ökade möjligheter atl komma ål den organiserade häleribroltsligheten. Även med
den av lagrådet förordade begränsningen kommer kriminaliseringen atl omfalla de
fall som från denna synpunkl ler sig väsentliga, nämligen dä någon i
näringsverksamhet eller som etl led i en verksamhet som bedrivs vanemässigl
eller annars i siörre omfallning förvärvar eller tar emot egendom som</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Beslul om lagrådsremiss fattat vid regeringssammanträde
den 25 oktober 1979.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section287>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section288>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:66</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>135</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>skäligen
kan antas vara frånhänd annan genom brott. En fördel med att begränsa
kriminaliseringen till dessa fall är otvivelaktigt alt det aktuella brottet i
så fall kan föras in under en strängare straffskala än den som gäller för
häleriförseelse. Främsl med beaktande härav finner Jag mig kunna gå lagrådet lill
mötes pä denna punkt.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Till stöd för förslaget
att föra in den nya bestämmelsen i 9 kap. 6§ har lagrådet åberopat alt den nya
kriminaliseringen liksom häleri avser ett uppsåtligt brott. Mol denna lösning
synes i och för sig den invändningen kunna riktas, all det krav på uppsåt som slälls
upp i den nya regeln lill sin sakliga innebörd närmast motsvarar den subjektiva
brottsförutsättning som gäller enligt beslämmelsen om häleriförseelse i 9 kap. 7§.
Från rent systematisk synpunkt kunde därför skäl finnas att vidhålla den i
remissen föreslagna placeringen av bestämmelsen. Eftersom denna, med den av
lagrådet förordade begränsningen, kommer att omfatta enbart brottslig
verksamhet som har förövats i näringsverksamhet eller bedrivits systematiskt,
kan del emellertid vara motiverat all använda häleri som broltsbe-teckning i
stället för häleriförseelse, som typiskt sett tar sikte på lindrigare broll.
Härtill kommer alt, som Jag redan har berört, brottet med den begränsning av
kriminaliseringen som har angetts nyss under alla förhållanden bör föras in
under en strängare straffskala än den som f. n. gäller för häleriförseelse. Med
hänvisning till vad som har anförts nu anserjag mig kunna tillstyrka lagrådets
förslag i denna del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
i övrigt kan jag godta den laglekniska konstruktion som lagrådel har förordat
liksom de uttalanden som har gjorts i anslutning därtill. Del bör dock påpekas
alt någon avgörande skillnad inte synes föreligga mellan denna konstruktion och
remissens vad gäller det krav på ulredning som bör ställas angående
förhållandena vid den tidpunkt då gärningsmannen förvärvade eller mottog den
egendom som del är fråga om i det särskilda fallet. Som också har konstaterats
av lagrådet blir nämligen kravet pä att egendomen skäligen skall kunna anlas
vara frånhänd annan genom brott med den nya konstruktionen en brollsförutsältning
som skall vara läckt av uppsåt från gärningsmannens sida vid tiden för hans
förvärv eller mottagande av egendomen. Jag har ingen erinran mot den följd av
den nya konstruktionen som ligger i all vissa fall som nu bedöms som häleriförseelse
kommer alt hänföras under den nya beslämmelsen och straffas som häleri.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänvisning till vad Jag nu har anfört hemställer Jag atl regeringen föreslår
riksdagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>att
antaga det av lagrådet granskade lagförslagel med vidtagna ändringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
ansluler sig lill föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att antaga det förslag som föredraganden har
lagt fram.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section289>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section290>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:66</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>136</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Innehållsförteckning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Propositionen...................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>I</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Propositionens
huvudsakliga innehåll........................ </span><span style='font-family:
Verdana'>... </span><span style='font-family:Verdana'>1</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslag
till lag om ändring i brottsbalken................... </span><span
style='font-family:Verdana'>... </span><span style='font-family:Verdana'>2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utdrag
av protokoll vid regeringssammaniräde den 25 oktober 1979 .</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>4</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Inledning.......................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>4</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Sakhäleri m.m.................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>6</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Allmänna synpunkler....................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>6</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Brottsbalken................................................. </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>11</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Stöldgodslagen............................................. </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>17</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Åtalsprövning vid vållande till
kroppsskada m.m........ </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>19</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Ikraftlrädande................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>22</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Upprättat lagförslag............................................ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>22</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Specialmotivering............................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>23</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Hemställan........................................................ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>26</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>8<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Beslut ............................................................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>26</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
1 BRÅ PM 1978: 1 Sakhäleri m.m..................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>27</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
2 Sammanställning av remissyttranden över BRÅ PM 1978: 1 .</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>71<br>
Bilaga 3 BRÅ PM 1978:7 Ätalsprövning vid vållande till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>kroppsskada
m.m............................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>99</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
4 Sammanställning av remissyttranden över BRÅ PM 1978:7 .</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>112</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
5 Del remitterade lagförslaget ...................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>127</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utdrag
av lagrådels protokoll den 30 november 1979 .. </span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>129</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utdrag
av protokoll vid regeringssammanträde den 6 december 1979</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>134</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:65.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>Norstedts Tryckeri, Stockholm 1979</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section291>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
G30366prop_197980__66.pdf5899488pdfmed förslag till lag om ändring i brottsbalken (häleri m.m.)https://data.riksdagen.se/fil/FDE82796-F665-4F4F-AAB2-34650E349E59