2458307G30361979/806propproppropProposition 1979/80:6PropositionProposition601979-08-23 00:00:002024-12-27 14:50:472008-06-13 08:05:13om socialstyrelsens uppgifter och organisation m.m.;beslutad den 23 augusti 1979.importeradskanning2007https://data.riksdagen.se/dokument/G3036/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/G3036https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G3036
<div class="brask">Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.</div>
<div class=Section1>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringens proposition</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>1979/80:6</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>om
socialstyrelsens uppgifter och organisation, m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>beslutad
den 23 augusti 1979.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som
har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På regeringens vägnar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SVEN ROMANUS</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>GABRIEL ROMANUS</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:6</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Propositionens huvudsakliga innehåll</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I propositionen läggs fram förslag om socialstyrelsens
framtida uppgifter och organisation. Förslagen är i huvudsak av principiell
och övergripande natur. Detaljutformningen av socialstyrelsens organisation i
enlighet med i propositionen angivna riktlinjer och resursramar uppdras åt en
särskild organisationskommitté.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialstyrelsens tillsyn skall omfatta såväl hälso- och
sjukvården som den kommande socialtjänsten. Styrelsens planeringsuppgifter
preciseras. Styrelsen bör ta initiativ till forskning, utveckling och
försöksverksamhet inom sitt ansvarsområde. Styrelsen skall dock i princip inte
bedriva egen sådan verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I propositionen föreslås bl. a. att vissa av styrelsens statistiska
funktioner förs över till statistiska centralbyrån och det föreslagna statens
miljömedicinska laboratorium. Det förutsätts att vissa av styrelsens nuvarande
beredskapsuppgifter på hälso- och sjukvärdens område förs över till
sjukvårdshuvudmännen och att organisationen anpassas därefter. Styrelsens
uppgifter när det gäller statsbidrag för flyktingar föreslås bli
decentraliserade till länsstyrelserna. Vissa behörighetsbestämmelser förenklas.
Socialstyrelsens omfattande nämndorganisation ses över och beslutsfunktionerna
förs till styrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En central samordning av smittskyddsfrågor föreslås. Det
s. k. stress-forskningslaboratoriet vid karolinska institutet får vissa fasta
basresurser som till viss del bör stå tkl socialstyrelsens förfogande. Systemet
för prioritering av byggnadsinvesteringar inom hälso- och sjukvårdsområdet tas
upp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I propositionen föreslås en betydande minskning av antalet
anställda vid socialstyrelsen (från ca 925 till ca 615 vid centrala verket).
Minskningen bygger på vissa angivna förutsättningar, bl. a. att
nykterhets-vårdsanstalter och ungdomsvårdsskolor övergår till kommunala huvudmän.
Avvecklingen av vissa statsbidrag påverkar personalbehovet. Vissa förslag i
propositionen beträffande styrelsens framtida uppgifter leder till
personalminskningar. I andra fall beräknas personalen kunna minskas</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section4>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>med bibehållna uppgifter, t. ex. när det gäller verkets
administration. FÖr utnyttjande av särskild expertis m. m. föreslås styrelsen
få vissa rörliga medel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialstyrelsen föreslås organiserad på fyra
fackavdelningar och en administrativ avdelning. Fackavdelningarna avser
områdena förebyggande arbete och planering, socialtjänst, hälso- och sjukvård
samt läkemedelsärenden. Utredningsförslaget om inrättande av ett särskilt
läkemedelsverk avvisas. En förstärkning föresläs av ledningsfunktionerna på
såväl verkslednings- som avdelningsnivå. Verksstyrelsens inflytande i frågor
som rör inriktningen av verksamheten bör öka.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beträffande den regionala organisationen föreslås att
socialkonsulent-och länsläkareorganisationerna upphör.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sociala enheter tillskapas vid länsstyrelserna. En stor
del av länsläkar-organisationens uppgifter beräknas kunna tas om hand inom
ramen för sjukvårdshuvudmännens miljömedicinska verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialstyrelsens nya organisation föreslås i princip träda
i kraft den I januari 1981. Ett fullt genomförande av alla de förutsedda eller
föreslagna personalförändringarna kan dock inte beräknas ske förrän under
budgetåret 1983/84. Befattningshavare som har arbetsuppgifter som avses upphöra
under 80-talet bör föras över stat. Personalminskningen inom centrala verket
förutsätts ske genom omplaceringar och i takt med naturlig avgång.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section5>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:69.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section6>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:6</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utdrag<br>
SOCIALDEPARTEMENTET</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>PROTOKOLL</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:159.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vid regeringssammanträde 1979-08-23</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Närvarande: Statsråden Sven Romanus, ordförande, och
Mundebo, Wikström, Friggebo, Wirlén, Huss, Rodhe, Wahlberg, Hansson, Enlund,
Lindahl, De Geer, Cars, Gabriel Romanus, Tham</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föredragande: statsrådet Gabriel Romanus</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Proposition om socialstyrelsens uppgifter och
organisalion, m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 Inledning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I beslut 1974-06-28 uppdrog Kungl. Maj;t åt
socialstyrelsen att med utgångspunkt i riksrevisionsverkets rapport den 27 juni
1973 "Översiktlig förvaltningsrevisionen studie av socialstyrelsen"
och socialstyrelsens skrivelse i ämnet den 11 mars 1974 göra en översyn av
styrelsens arbetsuppgifter och organisation.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt
beslutet skulle socialstyrelsen mot bakgrund av dels en analys och precisering
av de övergripande och långsikliga målen för verksamheten, dels utvecklingen
inom styrelsens verksamhetsområde och samhället i övrigt pröva om styrelsens
organisation och arbetsformer behövde ändras. Särskilda medel anslogs för
översynsarbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arbetet i översynsutredningen (Översyn av socialstyrelsen,
ÖSoS) påbörjades hösten 1974. Under arbetets gång överlämnades vissa delutredningar
tkl socialstyrelsen eller regeringen. ÖSoS slutrapport Socialstyrelsens
framtida organisation och arbetsfo]"mer överlämnades till regeringen i
februari 1978. Slutrapporten bestod, av två delar, 1. Centrala verket och 2.
Regional organisation. Huvuddelen av utredningsarbetet har genomförts i
samarbete med statskontoret. Över slutrapporten har yttranden inhämtats från
ett antal myndigheter och organisationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 aprU 1978 utsåg dåvarande chefen för socialdepartementet
en särskild beredningsgrupp med uppgift att utarbeta beslutsunderiag för
regeringens ställningstagande tkl socialstyrelsens framtida uppgifter och
organisation. I gruppen ingick representanter för social-, budget- och kommundepartementen
samt för de dåvarande tre samordningskanslierna i regeringskansliet. Sedan
hösten 1978 har de fyra stora partierna varit representerade i
beredningsgruppen. Gruppens arbete har bedrivits som en beredning inom
socialdepartementet. Gruppens stäUning har inte varit formellt reglerad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beredningsgruppen skulle bedöma socialstyrelsens framtida
uppgifter</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section7>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section8>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>4</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>och ansvar bl. a. mot bakgrund av en planerad övergång
lill ramlagstiftning under början av 80-talet för såväl social- som sjukvårdsområdena.
Departementschefen pekade vidare på det pågående intensiva utredningsarbetet
inom socialstyrelsens intresseområde. Beredningsgruppen borde ta del av detta
och — i de fall utredningarna ej var klara - dra vissa preliminära slutsatser
genom kontakter med utredningarna. Beredningsgruppen skulle ta ställning till
de förslag som läkemedelskontrollutred-ningen beräknades lägga fram beträffande
den organisatoriska ställningen för socialstyrelsens läkemedelsavdelning.
Gruppen skulle också ta ställning tUl decentraliseringsutredningens
delbetänkande om prioritering av bygginvesteringar inom hälso- och sjukvården
och nämnden för sjukvårds-och socialvårdsbyggnader (NSB).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beredningsgruppen' avlämnade i april 1979 rapporten
Socialstyrelsen -roll, uppgifter, organisation. Rapporten har inte
remissbehandlats. Gruppens förslag är av övergripande och principiell natur.
Detaljutformningen av socialstyrelsens organisation föreslås bli anförtrodd åt
en särskild organisationskommitté. En sammanfattning av beredningsgruppens
rapport bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 1.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som jag nämnt i det föregående har beredningsgruppen haft
att i sitt arbete ta hänsyn till ett flertal utredningar som berör
socialstyrelsen, bl. a. styrelsens egen översynsutredning ÖSoS. 1 de fall
utredningarna inte avslutats — eller betänkande inte remissbehandlats — under
den tid beredningsgruppen arbetat, har gruppen dragit preliminära slutsatser
utifrån utredningarnas arbete och den politiska viljeinriktning som styrt arbetet.
Gruppens förslag till bl. a. organisation och dimensionering av socialstyrelsen
bygger sålunda till viss del på antaganden rörande utformningen av framtida
politiska beslut. Jag vill här särskilt framhålla de pågående förhandlingarna
beträffande överförandet av vissa av socialstyrelsens underförvaltningar till
kommunala huvudmän. Ett genomförande av denna reform är en av
förutsättningarna för den minskning av socialstyrelsens personal som
beredningsgruppen föreslår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vidare vill jag framhålla betänkandet (SOU 1978:83)
Sjukvärden i krig, som remissbehandlats under våren 1978. Utredningens förslag
att den civila hälso- och sjukvårdens huvudmän ges ett ökat ansvar för
sjukvärden i krig och förberedelser härför i fred har legat till grund för
beredningsgruppens övervägande när det gäller beredskapsfrågorna. Slutligen
vill jag särskilt nämna hälso- och sjukvårdsutredningens (S 1975:04) ännu inte
avslutade arbete med en ramlagstiftning på hälsooch sjukvårdsområdet samt
forskningssamverkanskommitténs delbetänkande (Ds U 1979:4) Ett institut för
social- och arbetsmarknadspolitisk forskning, som f. n. remissbehandlas.
Gruppen har också haft att ta hänsyn till visst pågående propositionsarbete,
främst propositionen om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Efter regeringsonibildningen hösten 1978 har
beredningsgruppen haft följande sammansättning: verkställande direktören
Gerhard Larsson (ordf.), kan.slirådel Willi Barenlhin, utredningssekreteraren
Odd Eng.ström, landstingsrådet Nils Hallerby, riksdagsmannen Erik Larsson,
informationschefen Göran Lennmarker och kanslichefen Gunnar Lundmark.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section9>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section10>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>socialtjänsten, men även till t. ex. propositionen
angående samhällets tillsyn över hälso- och sjukvårdspersonalen m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Då beredningsgruppen tillsattes var regeringen väl
medveten om att det utrednings- och propositionsarbete som pågick jämsides med
beredningsgruppens arbete komplicerade beredningsarbetet. Det ansågs
emellertid angeläget att osäkerheten om socialstyrelsens framtida uppgifter och
organisation undanröjdes. Detta borde ske genom att riksdagen förelades en
proposition av övergripande och principieU natur. Detaljutformning och
tidsplaner förutsattes bli behandlade av en särskild organisationskommitté.
Jag ber att nu få ta upp dessa frågor. Jag kommer i det följande att förorda att
regeringen förelägger riksdagen förslag om socialstyrelsens uppgifter och
organisation. Beredningsgruppen har i sin rapport lagt fram underlag för
regeringens ställningstagande. Enligt min mening bör regeringsförslaget uformas
i huvudsaklig överensstämmelse med gruppens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beredningsgruppen har i sitt arbete haft att ta ställning
till ÖSoS slutrapport. Gruppen har vidare haft att behandla
läkemedelskontrollut-redningens betänkande (Ds S 1978:12) Den statliga
läkemedelskontroUen i den del som avser den framtida ställningen för
socialstyrelsens läkemedelsavdelning. Slutligen har gruppen haft att ta
ställning till decentraliseringsutredningens delbetänkande (Ds Kn 1977:6)
Decentralisering av beslut om hälso- och sjukvårdens byggnadsinvesteringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag kommer att ta upp ÖSoS rapport och de angivna
betänkandena i det följande. 1 bilaga 2 återges ÖSoS sammanfattning av slutrapporten.
Det huvudsakliga innehållet i remissyttrandena över ÖSoS-rapporten redovisas i
bilaga 3. Jag redovisar läkemedelskontrollutred-ningens förslag om
läkemedelsavdelningens ställning i propositionstexten. Remissutfallet framgår
av bilaga 4. Jag tar vidare upp decentraliseringsutredningens förslag
beträffande byggprioriteringen i samband med mina överväganden i denna fråga. Remissinstansernas
synpunkter framgår av bilaga 5.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill i detta sammanhang erinra om att
decentraliseringsutredningens</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>förslag om upphävande av den s. k. ritningsgranskningen
och avskaffande</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>av nämnden för sjukvårds- och socialvårdsbyggnader (NSB)
tagits upp i</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>en särskild proposition (prop. 1978/79:174) om
avskaffande av NSB</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>m.m. Enligt riksdagens beslut (SoU 1978/79:39, rskr
1978/79:396)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>upphörde nämnden den 30 juni 1979.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Slutligen vill jag framhålla att jag i mina överväganden
om socialstyrel-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>1 </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>sens
uppgifter inom den framtida socialtjänsten b>jgger på de förslag som</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>har lagts fram i propositionen (1979/80:1) om
socialtjänsten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialstyrelsen har ett mycket omfattande ansvar inom
hälso- och sjukvårdsområdet. När jag i det följande tar upp frågor inom detta
område sker det efter samråd med statsrådet Lindahl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag övergår nu till att kortfattat beskriva den nuvarande
socialstyrelsen, dess tillkomst samt vissa utvecklingslinjer inom styrelsens
verksamhetsområde som bakgrund tiU mina överväganden och förslag rörande
styrelsens roll, uppgifter och organisation.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section11>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section12>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>6</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2. Den nuvarande socialstyrelsen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialstyrelsen är central förvaltningsmyndighet för
ärenden som rör socialvård, hälso- och sjukvård, läkemedelsförsörjning samt
frågor om alkohol och andra missbruksmedel, i den mån det inte ankommer pä
annan statlig myndighet att handlägga sådana ärenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialstyrelsen har enligt sin instruktion (1967:606,
omtryckt 1977:988, ändrad senast 1979:208) särskUt att handlägga frågor om
riksplanering av de under styrelsen lydande verksamhetsgrenarnas omfattning,
inriktning och allmänna uppbyggnad samt följa och stödja den regionala och
lokala planeringen. Socialstyrelsen skall ta erforderliga initiativ i olika
fackfrågor samt bedriva upplysningsverksamhet inom sitt ämnesområde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialstyrelsen har omfattande tillsynsuppgifter i syfte
att bevaka kvaliteten i vårdinsatserna samt att den enskildes rätt tillgodoses
inom socialvårdens och hälso- och sjukvårdens olika delar. Styrelsen har
sålunda tillsyn över den allmänna hälsovården, bekämpandet av smittsamma
sjukdomar, den sjukdomsförebyggande vården, den öppna och slutna sjukvården,
tandvården, vården av psykiskt utvecklingsstörda samt sjuktransportväsendet.
Styrelsen skall även bevaka efterlevnaden av lagen om beredande av sluten
psykiatrisk vård i vissa fall och av läkemedels-förordningen. Socialstyrelsen
handlägger vidare ärenden om social omvårdnad, såsom vård av barn och ungdom,
åldringar, handikappade, alkohol- och läkemedelsmissbrukare m, fl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fråga om krigsorganisationen för socialvården samt
hälso- och sjukvården har socialstyrelsen särskilt att leda, övervaka och
samordna den regionala och lokala planläggningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialstyrelsen leds av en styrelse och en generaldirektör
som är styrelsens ordförande. 1 styrelsen ingår förutom generaldirektören nio
av regeringen utsedda ledamöter. I styrelsen ingår även tre personalföreträdare.
En överdirektör fungerar som generaldirektörens ställföreträdare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inom socialstyrelsen finns sex avdelningar, varav en för
tandvård, social barna- och ungdomsvård m. m., en för hälsovård, akutsjukvård,
nykterhetsvård m. m., en för långtidsvård, åldringsvård m. m., en
läkemedelsavdelning, en planerings- och beredskapsavdelning samt en
administrativ avdelning. Avdelningarna leds av avdelningschefer. Avdelningarna
är uppdelade på totalt 22 byråer och ett läkemedelslaboralo-rium som är
uppdelat på fyra laboratorieenheter. Byråerna leds av byråchefer som benämns
medicinalråd i de fall de är legitimerad läkare, legitimerad tandläkare eller
apotekare. Laboratorieenheterna förestås av professorer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som rådgivande organ har socialstyrelsen ett vetenskapligt
råd och ett beredskapsråd. För handläggning av vissa ärenden finns ett
rättsläkarråd, en nämnd för abort- och sterUiseringsärenden, medicinalväsendels
ansvarsnämnd, en läkemedelsnämnd och en nämnd för alkoholfrågor. Därutöver
finns nämnder med särskilda uppgifter enligt bestämmelser som regeringen
meddelar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Antalet anställda vid det centrala ämbetsverket är drygt 1
000, vilket</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section13>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section14>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>7</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>motsvarar ca 925 heltidstjänster. Verksamheten finansieras
över ett särskilt myndighetsanslag som för budgetåret 1978/79 uppgick till ca
95 milj. kr. samt över ett antal sakanslag inom socialdepartementets
verksamhetsområde. Därtill kommer vissa medel som socialstyrelsen disponerar
för olika planerings-, försöks- och utvecklingsverksamheter inom den samlade
social-, hälso- och sjukvårdssektorn. De totala lönekostnaderna för
socialstyrelsens personal vid det centrala verket uppgår till ca 103,5 milj.
kr. Till detta kommer omkostnader m. m. på drygt 40 milj. kr., dvs. totalt ca
145 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den del av kostnaderna som faller på
läkemedelsavdelningen, ca 26 mäj. kr., förutsätts i sin helhet finansierad
genom registrerings- och årsavgifter från läkemedelsindustrin.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialstyrelsen
har ett direkt ledningsansvar för tillsammans ca 115 statliga organ och
institutioner, såsom statens rättskemiska laboratorium, statens
rättsläkarstationer, statens rättspsykiatriska kliniker och stationer, länsläkarväsendei,
ungdomsvårdsskolorna, vårdanstalter för alkoholmissbrukare,
länsnykterhetsnämnderna, statens socialvårdskonsulenter samt den forskning och
utbildning i öppen hälso- och sjukvård som bedrivs vid läkarstationen! Dalby.
Antalet fast anställda vid socialstyrelsens underförvaltningar kan beräknas
lill omkring 2 000.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Totalt ansvarar socialstyrelsen för ett 50-tal statsanslag
på sammanlagt ca 6,75 miljarder kr. 1 detta belopp inryms ett flertal betydande
statsbidrag till kommuner och landsting, t. ex. för barnomsorg, social hemhjälp
och färdtjänst, nykterhets- och narkomanvård samt psykiatrisk sjukvård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3. Socialstyrelsens tillkomst</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den nuvarande socialstyrelsens tillkomst föregicks av ett
utredningsarbete inom två utredningar som tillkallats år 1962 rörande dels
dåvarande socialstyrelsens organisation (socialstyrelseutredningen), dels
organisation och arbetsuppgifter för dåvarande medicinalstyrelsen och till
styrelsen knutna organ (MCA-utredningen). Ar 1964 erhöU de båda utredningarna
tilläggsdirektiv att i samråd utreda och framlägga förslag om en gemensam
central administration för socialvården och hälso- och sjukvården.
Utredningarna avlämnade år 1965 ett betänkande "Hälso- och socialvårdens
centrala administration" (SOU 1965:49). Betänkandet omfattade bl. a.
utredningarnas gemensamma förslag till ett för socialvården och hälso- och
sjukvården gemensamt verk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringens proposition (1967:68) till riksdagen angående
central administration för hälso- och sjukvården samt socialvården m. m. var kortfattad.
I propositionen föreslogs att en ny central förvaltningsmyndighet skulle
inrättas 1968-01-01 som i huvudsak skulle överta de arbetsuppgifter som
dittills ankommit på dåvarande socialstyrelsen, medicinalstyrelsen och
medicinalstyrelsens sjukvårdsberedskapsnämnd. Riksdagen beslöt i enlighet med
regeringens förslag med den ändringen</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section15>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section16>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>8</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>att den nya myndighetens namn skulle vara socialstyrelsen
i stället för medicinalstyrelsen, som föreslagits i propositionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den allmänna målsättningen var att skapa en myndighet som
inom hela verksamhetsområdet stod i nära kontakt med utvecklingen och hade
tillräckliga resurser och auktoritet för att utöva en allmän ledning och ta
erforderliga initiativ i olika fackfrågor. De medicinska och sociala
funktionerna inom verket skulle integreras. Som ett ytterligare led i den
allmänna målsättningen ingick att säkerställa nära kontakt och förtroendefullt
samarbete mellan den nya myndigheten och de kommunala huvudmännen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mer specifikt skedde sammanläggningen av de två
ämbetsverkenpå det sociala resp. medicinska området mot bakgrund av att
socialvårdens och hälso- och sjukvårdens beröringspunkter på olika områden
blivit alltmer framträdande. Utvecklingen mot en allt närmare samverkan pä
fältet hade ökat behovet av samordning och samplanering på det centrala planet.
Det slogs fast att det är ett både humanitärt och samhällsekonomiskt intresse
att största möjliga samverkan mellan medicinsk och social omvårdnad kommer till
stånd. En huvuduppgift för den nya socialstyrelsen skulle bli att på
myndighetsplanet nå fram till en för hälso- och sjukvärden och socialvården
gemensam integrerad och konstruktiv policy.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid sidan av integrationssträvandena var
planeringsfrågorna grundläggande för omorganisationen. Socialstyrelse- och
MCA-utredningarna hade särskilt understrukit planeringsfrågornas betydelse och
ansett en kraftig ökning av såväl statens som huvudmannasidans
planeringsresurser som nödvändig. Utredningarna förordade särskild personal för
planeringsfrågorna inom socialstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I propositionen angavs att riksplaneringen i fråga om
såväl hälso- och sjukvården som socialvården ytterst innebär en avvägning av
resurserna mellan dessa vårdområden och övriga samhällssektorer. Det var därmed
klart att riksplaneringen måste vara en statlig uppgift. Riksplaneringen skulle
under socialdepartementet omhänderhas av socialdepartementets
sjukvårdsdelegation (vars uppgifter ansågs böra utvidgas till att omfatta även
socialvården) samt av socialstyrelsen på verksplanet. På socialstyrelsen
skulle ankomma att handlägga frågor rörande riksplanering av
verksamhetsgrenarnas omfattning, inriktning och allmänna uppbyggnad med
beaktande särskilt av såväl de enskildas behov av vård som behovet av
samordning av landets vårdresurser och tillgången på utbildad arbetskraft samt
att följa och stödja den regionala och lokala planeringen. Som ett led i
riksplaneringen skulle socialstyrelsen insamla, sammanställa och analysera av
huvudmännen fastställda planer samt redovisa verkets uppfattning om såväl den
totalbild som analysen lett fram till som de enskilda planerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller socialstyrelsens organisation angavs endast
huvuddragen. Verkets ledning skulle ha fria händer att i detalj utforma verkets
inre organisation. Huvuddragen bestod 1 inrättande av en lekmannastyrelse med
representanter för bl, a. de kommunala huvudmännen, indelning av verksamheten
i avdelningar med integrerade medicinska och sociala</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section17>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section18>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>9</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>funktioner, förstärkningar på chefsplanet samt en allmänt
ökad kapacitet såväl för fackfrågor som för planering, utredningar och
ad.rjinisirativa uppgifter. Utbygganden på chefsplanet — särskilt genom
tillkomsten av fem avdelningschefstjänster - avsågs medföra en förstärkning av
kapaciteten i fråga om verkels planeringsuppgifter samt skapa förutsättningar
för delegering av beslutsfunktioner i betydligt större omfattning än som varit
möjligt i de förutvarande verken. Detta skulle motverka faran för
byråkratisering och tungroddhet i det nya, större verket. Den ökade tillgången
på administrativ arbetskraft ansågs likaså medföra en effektivitetsökning i
förhållande till tidigare genom att fackbyråerna konsekvent befriades från
uppgifter som kunde handläggas på den administrativa avdelningen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I samband med att apoteksväsendet förstatligades år 1971
sammanfördes ett antal enheter inom läkemedelskontrollen, bl, a. statens
farma-cevtiska laboratorium, till en särskild läkemedelsavdelning inom socialstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4. Socialvården samt hälso- och sjukvården efter år 1968</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Såväl socialvården som hälso- och sjukvården har under den
dryga 10-årsperiod som gått sedan socialstyrelsen tillkom präglats av en stark
utbyggnad. Bakom denna utveckling har legat en bred enighet i uppfattningen att
socialvård och hälso-och sjukvård utgör cenlrala inslag i den samlade
välfärdspolitiken. Det finns anledning att här peka på några av huvuddragen i
denna utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För primärkommunernas del har socialvårdens utbyggnad
inneburit att dessa fått växande uppgifter och ett ökat ansvar för befolkningens
välfärd. Särskilt den sociala serviceverksamheten har byggts ut och framför
allt inriktats pä de äldres, de handikappades och barnfamiljernas behov.
Servicen för de äldre och de handikappade har till stor del avsett hemhjälp,
färdtjänst och bostäder. Den sociala servicen för barnfamilijer har förbättrats
genom utbyggnaden av den kommunala barnomsorgen. Kommunerna har på detta område
fått ansvaret inte bara för att tillgodose föräldrars behov av barntillsyn utan
också för att främja barnens utveckling. Kommunerna har vidare ansvar för
bostadsförsörjningen och för att bostadsområdena utformas till en god
samhällsmiljö.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid sidan av en kontinuerlig utbyggnad av den sociala
omsorgen har även socialvårdens organisation, arbetsformer och -metoder
genomgått förändringar. Oe tidigare separata förvaltningarna för socialvårdens
traditionella ansvarsområden enligt de tre vårdlagarna (barnavårdslagen,
nykterhetsvårdslagen och socialhjälpslagen) har inom kommunerna i allmänhet
slagits samman under en gemensam social centralnämnd. Vård-och
behandlingsarbetet har fått en ökad inriktning på förebyggande och uppsökande
ålgärder, öppnare vårdformer, större frivillighet och förläggning av
vårdresurserna i närmiljön. Ansträngningar görs för att vidga det förebyggande
arbetet till att också omfatta samhälls- och miljöpåverkan-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section19>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section20>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>10</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>de insatser. Helhetssynen på individen och dennes miljö
har varit den bärande principen bakom denna utveckling. En väsentligt utökad
ocb förbättrad utbildning av personalen har varit en förutsättning för de
förändringar som skett inom socialvården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under den gångna tioårsperioden har även utvecklingen inom
hälsooch sjukvården varit snabb. Kännetecknande för utvecklingen har varit en
kraftig ökning av landstingens (motsv.) personella och materiella resurser samt
en målinriktad satsning från såväl statens som huvudmännens sida på att
förändra vårdstrukturen från den nuvarande, relativt starkt sjukhusbaserade
vården till mer decentraliserade och öppna vårdformer. Sjukvårdspolitiken har
inriktats på en utbyggnad av den öppna vården vid vårdcentraler, långtidsvården
vid lokala sjukhem och i hemmet samt av de psykiatriska vårdresurserna vid
sjukhem och kliniker samordnade med kroppssjukvården. Återhållsamhet eller en
minskning har förutsatts för den slutna somatiska akutsjukvården. I syfte att
främja en sådan utveckling har olika reformer genomförts, bl. a. ändringar i
sjukvårdslagstiftningen, ersättning från sjukförsäkringssystemet till
sjukvårdshuvudmännen för bl. a. öppen värd (den s. k. sju-kronorsreformen)
samt ett system för läkarutbildning med central fördelning av
läkararbetskraften mellan sjukvårdshuvudmännen och mellan olika medicinska
verksamhetsområden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De sjukvårdsplaner som flertalet landsting utarbetat fram
till i allmänhet år 1985 uppvisar god överensstämmelse med de angivna
sjukvårdspolitiska målen. I förhållande till de rekommendationer som bl. a.
socialstyrelsen presenterat kännetecknas dock sjukvårdsplanerna av en något
lägre takt i utbyggnad och omstrukturering av vården. Den verkliga utbyggnaden
av den öppna vården och långtidsvården samt den faktiska reduceringen av
vårdplatser i den slutna korttidsvården uppvisar ytterligare efterslänning och
går långsammare än vad huvudmännen själva avsett i sina sjukvårdsplaner. Det
finns således en skillnad mellan såväl centrala rekommendationer och
landstingens sjukvårdsplaner som mellan dessa planer och den faktiska
utvecklingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ambitionerna har också kännetecknats av en strävan att
förebygga sjukdomar och ohälsa. Mödra- och barnhälsovården, distriktsvården
samt hälsoupplysningen har sedan länge varit belydelsefulla områden inom den
förebyggande vården. Under de senaste åren har i bl. a. sjukvårdshuvudmännens
egna planer och utredningar en förskjutning skett mot att betona en mer
offensiv hälsopolitisk roll för hälso- och sjukvården, med ett vidgat ansvar
för befolkningens hälsa i syfte att söka förhindra uppkomsten av resurskrävande
vårdbehov. Även på detta område avviker den faktiska utvecklingen från de
angivna målen. Av hälsooch sjukvårdens totala insatser har hittills bara
mindre delar inriktats på förebyggande och uppsökande verksamheter. Huvuddelen
av insatserna har med utgångspunkt i individens rätt lill bästa möjliga vård
gått till atl avhjälpa och lindra redan uppkomna vårdbehov.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sociala ocb medicinska problem hänger ofta samman.
Både i ett</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section21>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section22>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>11</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>långsiktigt förebyggande arbete och i det praktiska vård-
och behandlingsarbetet finns behov av samverkan mellan socialvården och hälsooch
sjukvärden. Under det senaste decenniet har insatser gjorts av både statliga
och kommunala organ för att förbättra samordningen mellan de båda områdena och
vidareutveckla de målsättningar som bl. a. kom till uttryck i samband med
sammanslagningen av de medicinska och sociala ämbetsverken år 1968,
Socialstyrelsen har sålunda i samarbete med berörda huvudmän bedrivit försöks-
och utvecklingsverksamheter rörande samverkan mellan socialvård och hälso- och
sjukvård (i Dalby, Tierp, Vilhelmina, i det s. k. SoSam-projektet i Linköping
och Ljusdal etc). Är 1976 påböriade socialstyrelsen, kommunförbunden och Spri'
ett stort gemensamt arbete (Primärvård - Aldreomsorg - Samverkan) för att
utveckla en gemensam grundsyn i samverkansfrågorna. Erfarenheterna inom flera
områden, inte minst när det gäller omsorgen om de äldre och vården av alkohol-
och narkotikamissbrukare, har visat att här finns centrala problem som
socialvården och hälso- och sjukvården gemensamt måste lösa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utvecklingen inom vårdsektorn har sammantaget inneburit att
primärkommuner och landsting erhållit ett allt större ansvar för att
tillgodose olika sociala och medicinska vård- och servicebehov. Det primär- och
landstingskommunala ansvaret för socialvård resp. hälso- och sjukvård har lång
tradition. Detta ansvar har successivt förstärkts och utvidgats genom olika
reformer. Betydelsefull för utvecklingen av ett ökat kommunalt ansvar har varit
den sammanslagning av primärkommuner som ägt rum och som medfört att antalet
kommuner minskat från närmare 1 000 vid mitten av 60-talet till nuvarande 277.
För landstingskommunerna grundlades redan på 60-talet ett vidgat och samordnat
ansvar för hälso- och sjukvården genom övertagandet av provinsialläkarväsendet
och mentalsjukvården från staten. Den kommunala förvalt-ningsorganistionen har
byggts ut. Tillgången på kvalificerad sakkunskap för olika fackfrågor samt för
planering och administration av verksamheten har ökat. Detta har successivt
skapat förutsättningar för en minskad statlig detaljreglering av den sociala
samt hälso- och sjukvårdande verksamheten och en decentralisering av beslut
från centrala statliga organ till kommunala organ.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5. Socialstyrelsen efter år 1968</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förutsättningarna för socialstyrelsens verksamhet har på
olika punkter förändrats sedan verket bildades för drygt tio år sedan. Inte
minst de kommunala huvudmännens ökade ansvar och kompetens inom socialvård och
hälso- och sjukvård har på ett framträdande sätt ändrat dessa förutsättningar.
Detta har medfört olika problem för socialstyrelsen som dokumenterats av bl.a.
riksrevisionsverket som under åren 1973-1974 granskade styrelsen, av
justitieombudsmannen som inspekterade social-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Sjukvårdens och socialvårdens planering.s-och
ralionaliseringsinstitui.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section23>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section24>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>12</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>styrelsen år 1974 samt av socialstyrelsens
egen översynsutredning (ÖSoS).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksrevisionsverket påpekade särskilt betydelsen av att
socialstyrelsen har preciserade mål för verksamhetens inriktning samt behovet
av att bättre samordna ritisplaneringen avvårdsektorn och förstärka
socialvårdens planering. Socialstyrelsen borde vidare effektivisera och
reducera handläggningen av löpande arbetsuppgifter och detaljfrågor. Även
styrelsens organisation borde bli föremål för åtgärder i syfte att bl. a.
stärka och utveckla den sociala sidan samt förbättra förutsättningarna för
samverkan mellan sociala och medicinska verksamheter. Socialstyrelsens
administrativa funktioner borde ses över och decentraliseras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Justitieombudsmannen noterade vid sin inspektion mängden
av arbetsuppgifter inom socialstyrelsen och uppgifternas skiftande karaktär.
Ärenden av riksviktig natur blandades med oräkneliga rutinärenden. De löpande
ärendena tog huvuddelen av socialstyrelsens krafter i anspråk.
Justitieombudsmannen menade att det med all sannolikhet skulle vara mycket att
vinna på om socialstyrelsens uppgifter mera koncentrerades på planering, allmän
upplysning och tillsyn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 ÖSoS-utredningen framhålls att socialstyrelsen till
följd av svårigheter att samordna sin verksamhet inte alltid kunnat arbeta utifrån
en enhetlig policy. Samarbetet inom socialstyrelsen mellan sociala och
medicinska verksamhetsgrenar har ökat. Brister kvarstår emellertid som enligt
utredningen är svåra att lösa med nuvarande organisation. Samverkan och
kontaktytorna mellan socialvård och hälso- och sjukvård bedöms som mer
komplicerade än vad socialstyrelsens nuvarande organisatoriska struktur ger
uttryck för. Styrelsens socialvårdsenheter är organisatoriskt splittrade och
uppdelade enligt ett traditionellt mönster, vilket ytterligare anses ha
bidragit till samverkanssvårigheter. Utredningen menar också att
socialstyrelsen bör minska detaljregleringen av kommunernas och landstingens
verksamhet och decentralisera verksamheter. Styrelsens arbetssätt bör i större
utsträckning karaktäriseras av övergripande uppgifter med inriktning på
planering, kunskapsutveckling, allmänna råd och information.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I takt med att socialvårdens och hälso- och sjukvårdens
arbetsfält undan för undan vidgats och befintliga verksamhetsgrenar byggts ut
har även socialstyrelsen fått nya och utökade arbetsuppgifter genom beslut av
riksdag och regering. I detta sammanhang kan erinras om uppgifter i samband med
utbyggnaden av barnomsorgen, intensifierad hälsoupplysning, inrättande av en
läkemedelsavdelning för läkemedelskontrollen, en allt mer utvecklad hälso- och
sjukvårdsplanering samt olika utrednings-och utvecklingsinsatser rörande bättre
samverkan mellan socialvård och hälso- och sjukvård. Vid ingången av år 1978
erhöll socialstyrelsen ytterligare betydelsefulla uppgifter genom att styrelsen
fick ett samlat ansvar för samhällets alkoholpolitik och att socialstyrelsens
nämnd för alkoholfrågor inrättades.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna utveckling, där nya uppgifter successivt har ålagts
socialstyrelsen, har inte i samma utsträckning motsvarats av en omprövning
av</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section25>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section26>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>13</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>befintliga verksamheter. Särskilt mot bakgrund av
kommunernas och landstingens ökade ansvar, resurser och kompetens är en sådan
prövning nödvändig för att uppnå en fortlöpande anpassning till de lokala och
regionala organens behov av centrala initiativ. 1 ÖSoS-utredningen har olika
förslag i denna riktning lagts fram, liksom också i styrelsens redovisning av
underiag för omprioriteringar till socialdepartementet i augusti 1978.
Socialstyrelsen har dock hittills endast i ringa grad kunnat utföra
tillkommande arbetsuppgifter med hjälp av omfördelning av resurser inom
styrelsen. Detta har även gällt aktiviteter av t. ex. planerings- och
utvecklingskaraktär som styrelsen själv initierat och bedömt som angelägna. Dessa
utvecklingsaktiviteter m. m. har blivit beroende av en växande finansiering med
särskilda medel vid sidan av styrelsens eget anslag, som också har ökat.
Sammantaget har tillkomsten av nya arbetsuppgifter samt faktorer som t, ex.
ökad deltidstjänstgöring och deltidspensionering inneburit att personalstyrkan
vid socialstyrelsen i stort sett fördubblats på tio år. Budgetåret 1968/69
förfogade socialstyrelsen över totalt 441 tjänster. I 1979 års budgetproposition
anges antalet tjänster för budgetåret 1978/79 vid cenlrala verket till 521,
vartill kommer 120 vid läkemedelsavdelningen och 50 vid styrelsens nämnd för
hälsoupplysning, totalt 691. Samtidigt har socialstyrelsen som fömt nämnts
drygt 1 000 anställda. Uttryckt i helårstjänster är antalet ca 925. De
"övertaliga" avlönas genom särskilda medel, t. ex. via sakanslag och
forskningsmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna tillväxt har ställt stora anspråk på
socialstyrelsens ledningsfunktioner, på insatser för intern samordning och på
administrativ kapacitet. Det har blivit svårare att överblicka helheten, att
samordna verksamhetens olika delar mot gemensamma mål och att vidmakthålla en
tillräcklig flexibilitet i resursutnyttjandet. Allmänheten, de vårdsökande,
vårdpersonalen samt företrädare för de kommunala huvudmännen har mött dessa
problem i form av t. ex. svårigheter att få kontakt med rätt enhet eller
tjänsteman inom socialstyrelsen, utdragna handläggningstider, oklara och i
vissa fall motsägelsefulla besked, otillräcklig fältkontakt samt långsamhet och
bristande initiativ i frågor som har ansetts som angelägna. Både TCO och LO har
i sina remissyttranden över ÖSoS utredning kritiserat socialstyrelsen på denna
punkt. TCO framhåller att socialstyrelsen varken när det gäller organisation
eller funktion lyckats "hinna fatl" den utveckling som sedan 60-talet
pågår ute på fältet. Socialarbetarna ute på arbetsfältet har i vissa
situationer upplevt bristen på vägledning från socialstyrelsens sida som
besvärande, LO anför att socialstyrelsen många gånger uppfattats som alltför
passiv och ibland t. o. m. som ett hinder. SACO/SR menar att socialstyrelsen
under sin tioåriga tillvaro upplevt betydande inre organisatoriska problem,
vilka till stor del torde hänga samman med verkets storlek.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De kommunala huvudmännen och särskilt deras riksorganisationer
har i olika sammanhang framhållit att socialstyrelsen inte i tillräcklig grad
anpassat sin verksamhet till huvudmännens ökade kompetens och att det
politiska ansvaret för socialvården och hälso- och sjukvården ävUar</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section27>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section28>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>14</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>huvudmännen. Svenska kommunförbundet anser att de
viktigaste utgångspunkterna för socialstyrelsen är utvecklingen mot minskad
statlig detaljreglering av den kommunala verksamheten, strävan att stärka den
kommunala självstyrelsen samt utbyggnad av kommunernas förvaltningsorganisation
som blivit en naturiig följd av kommunsammanslagningarna. Landstingsförbundet
menar att med utgångspunkt från de övergripande mål som lagts fast av riksdag
och regering bör de politiskt ansvariga huvudmännen så långt möjligt få verka
utan statlig detaljreglering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till socialstyrelsens svårigheter att anpassa sin
verksamhet tiU nya krav och förutsättningar har starkt bidragit det
förhållandet att socialstyrelsen inte bara omfattar det centrala ämbetsverket.
Som en väsentlig del av styrelsens organisation ingår också ett mycket stort
antal underförvaltningar med sinsemellan mycket olikartade verksamheter som
dessutom är spridda över hela landet. Dessa har ställt stora krav på
socialstyrelsen när det gällt såväl fackmässig som administrativ ledning och
samordning. Det kan ur framför allt effektivitetssynpunkt starkt ifrågasättas
om det är lämpligt att organisatoriskt och administrativt koppla ihop så många
olika enheter över hela riket med en och samma centrala myndighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En utveckling har dock inletts som inriktas på att vissa
av socialstyrelsens underförvaltningar förs över till kommunala huvudmän.
Ungdomsvårdsskolor och vårdanstalter för alkoholmissbrukare bör övertas av
landsting och i vissa fall av kommuner. ÖSoS har skisserat en motsvarande
utveckling när det gäller socialstyrelsens underförvaltningar inom
rättspsykiatri och rättsmedicin. ÖSoS har vidare föreslagit att socialstyrelsens
regionala organ — socialkonsulent- och länsläkarorganisationerna — skall inordnas
i länsstyrelserna och där samordnas i en särskild social och miljömedicinsk
enhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett av de grundläggande motiven bakom socialstyrelsens
tillkomst var att på riksplanet förbättra samordningen mellan socialvården och
hälsooch sjukvården för att därigenom påskynda den utveckling som hade inletts
på regional och lokal nivå. Socialstyrelsen har i samverkan med bl. a. de
kommunala huvudmännen och Spri svarat för olika insatser för att utvärdera och
utveckla former och metoder för social och medicinsk samverkan. Även organ
utanför socialvården och hälso- och sjukvården har i vissa fall engagerats i
detta arbete, t. ex. skola, försäkringskassa, arbetsförmedling etc.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För socialstyrelsens del har dock det hittillsvarande
samverkansarbetet inte varit utan problem och svårigheter. Inom styrelsens
olika fackavdelningar är sociala och medicinska byråer blandade med varandra.
Dessa byråer härrör i allt väsentligt från de båda gamla verken. ÖSoS som
betonar betydelsen av social och medicinsk samverkan anser att denna organisation
inte varit etl särskilt verksamt instrument för ett effektivt samverkansarbete
och socialstyrelsens möjligheter att infria de integrationsmål som låg bakom
styrelsens tillkomst. Styrelsens organisation har i stället lett till
oklarheter i ansvarsfördelning och svårigheter att samordna</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section29>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section30>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>15</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>viktiga delar av styrelsens verksamhet. ÖSoS pekar
härvidlag framförallt på socialvårdsfrågorna. Förekomsten av en rad till
socialstyrelsen knutna nämnder - i vissa fall med myndighetsfunktioner — har
ytterligare komplicerat ansvarsfrågorna. Vid sidan av integrationssträvandena
var behoven av en förbättrad planering på rikspanet av socialvård och hälsooch
sjukvård vägledande för statsmakternas beslut om inrättandet av socialstyrelsen
år 1968. Särskilda planeringsenheter tillfördes verket. Begreppet planering
gavs emellertid inte någon klar definition. Det togs inte heller tillräcklig
hänsyn till att planering i ordets egentliga betydelse endast kan utföras av
det organ som har att verkställa planerna och bekosta genomförandet. Detta har
lett till en osäkerhet om socialstyrelsens planeringsuppgifter och i vissa
fall — framför allt inom socialvårdsområdet — medfört att styrelsens planering
fått en teoretisk inriktning. Möjligheterna att påverka det praktiska arbetet
på fältet har därigenom begränsats.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Inom
hälso- och sjukvården har socialstyrelsen emellertid kunnat ägna sig åt
övergripande vård- och resursplanering, främst genom att framställa
planeringsunderlag för huvudmännen. En av förklaringarna till detta är att
hälso- och sjukvården i landet som helhet förfogar över ett relativt enhetligt
planeringssystem och vissa riksomfattande planeringsinstrument. Detta har lett
till att socialstyrelsen haft lättare att inom hälso- och sjukvården anpassa
sig till en myndighetsroll med mer övergripande och samordnade funktioner som
bättre stämmer överens med de kommunala huvudmännens ökade ansvar och
sakkunskap.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis
synes de senaste årens utveckling ha lett til! en viss oklarhet både i och
utanför socialstyrelsen om styrelsens roll, ansvar och befogenheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6. Socialtjänsten samt hälso- och sjukvården i framtiden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förändringar i samhället innebär att nya krav ställs på
den vård, omsorg och service som samhället bör erbjuda. Det saknas här anledning
att i detalj gå in på alla de faktorer som härvidlag spelar in. En ingående
belysning av dessa förhållanden har gjorts i bl. a. socialutredningens
betänkanden och propositionen om socialtjänsten. Ytterligare redovisning kan
förväntas från hälso- och sjukvårdsutredningen. Några faktorer bör dock
framhållas även i detta sammanhang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av avgörande betydelse för utbyggnaden inom socialvården
och hälsooch sjukvården är befolkningsutvecklingen. Denna kännetecknas av en
starkt ökande andel äldre människor, varvid ökningen är relativt sett
kraftigast i gruppen 85 år och äldre. Det är uppenbart att denna
befolkningsutveckling ställer stora krav på en fortsalt utbyggnad av
äldreomsorgen och långtidssjukvärden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samhällsförändringarna med bl. a. en ökad förvärvsverksamhet
bland kvinnor ställer krav på en kraftig utbyggnad av samhällets barnomsorg.
Samtidigt har vi fått ökade insikter om den betydelse som de första åren har
för barnens framtida utveckling. Handikappade barn och barn till</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section31>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section32>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>16</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>föräldrar som kommer från andra kulturmiljöer innebär
särskilda krav.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Medan kvinnornas förvärvsintensitet ökat har den sjunkit
något för männen. Ungdomar utan yrkesutbildning har svårt att komma in på
arbetsmarknaden. Äldre och partiellt arbetsföra har fått en svårare
arbetsmarknadssituation. Arbetslöshet har omfattande verkningar på såväl
socialvården som hälso- och sjukvården. Män i de aktiva åldrarna som inte
tillhör arbetskraften kommer i större utsträckning än andra grupper i
motsvarande ålder i kontakt med samhällets stöd- och vårdresurser. Inte sällan
beror vårdbehoven på problem som hänger samman med missbruk av alkohol och
andra beroendeframkallande medel. Ur social synpunkt utgör
ungdomsarbetslösheten ett särskilt allvarligt problem. Till detta kan läggas
att de senare årens invandring ställt vissa kommuner inför nya sociala
uppgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dessa och andra faktorer leder till fortsatta stora
anspråk på samhällets insatser för social och medicinsk trygghet och omvårdnad
i framtiden. En bättre samordning av samhällets vårdresurser framstår därvid
som nödvändig. De primär- och landstingskommunala huvudmännen måste fördela
ansvar och uppgifter mellan sig så att den enskilda människans behov av vård,
omsorg och service tillgodoses på bästa sätt. Ur samhällsekonomisk synpunkt är
det viktigt att huvudmännen inte bygger upp parallella utan kompletterande
resurser. Primärkommunerna skall därvid svara för insatser som kräver social
kompetens och landstingen för insatser som kräver medicinsk kompetens. Den samordning
av sociala och medicinska insatser som krävs måste säkerställas genom en
utvecklad samverkan mellan de resurser de primär- och landstingskommunala
huvudmännen förfogar över. Detta behov av en fördjupad samverkan måste
tillgodoses redan på planeringsstadiet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den under senare år allt intensivare debatten om sambanden
mellan uppkomna vårdbehov och människornas miljö och levnadsförhållanden visar
på behov av samarbete som sträcker sig långt utanför den traditionella
vårdsektorn. Socialtjänsten och hälso- och sjukvården kan inte isolerat och med
enbart vårdande och behandlande åtgärder klara dessa vårdbehov. Ökade
ansträngningar för att rätta till skadliga miljöförhållanden framstår ur såväl
mänsklig som samhällsekonomisk synpunkt som alll viktigare. Ett sådant
förebyggande arbete ställer krav på en utvecklad samverkan inte bara mellan
sociala och medicinska verksamheter ulan också mellan dessa och verksamheter
inom andra samhällssektorer. En mer aktiv och samhällspåverkande roll betonas
för socialtjänstens del i propositionen om socialtjänsten och behandlas för
hälso- och sjukvårdens del i den pågående hälso- och sjukvårdsutredningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller samarbete och fördelning av ansvar mellan
stat och kommuner bör en statlig detaljstyrning av socialvården och hälso- och
sjukvården så långt möjligt undvikas. Primärkommuner och landsting skall med
utgångspunkt i de mål och ramar som statsmakterna lagstiftningsvägen anvisar
ha frihet att utforma vårdorganisationen med hänsyn till de lokala behoven och
förutsättningarna. Denna strävan till</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section33>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section34>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>decentralisering är grundläggande för utvecklingen av den
kommunala självstyrelsen. Den nya lagstiftningen som inför 80-talet planeras
för socialtjänsten och hälso- och sjukvården bör ge uttryck för denna utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Principen att samhällsorganens beslut skall fattas så nära
de berörda människorna som möjligt talar för ett långtgående kommunalt självbestämmande.
Samtidigt är det uppenbart att de enskilda människorna har krav på
rättssäkerhet och lika tillgång på samhällsservice. Statsmakterna måste därför
kunna ange ramar för kommunernas och landstingskommunernas befogenheter.
Eftersläpning i vissa kommuner behöver motverkas genom statlig tillsyn. Vid
utformningen av den statliga tillsynen och kontrollen över den kommunala
verksamheten är det nödvändigt att göra en avvägning meUan olika intressen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det krävs en samverkan mellan statliga och kommunala organ
på skilda områden och i olika former. 1 detta samspel får socialstyrelsen en
viktig roll på socialtjänst- samt hälso- och sjukvårdsområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7. Socialstyrelsens roll och uppgifter i framtiden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.1 Socialstyrelsens roll</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ÖSoS-utredningen konstaterar som utgångspunkt för sina
överväganden om socialstyrelsens roll att det är de kommunala huvudmännen som
har det direkta ansvaret för utformning, finansiering och drift av vården samt
att de övergripande målen fastställs av statsmakterna. Inom de ramar som
statsmakterna satt upp har landsting och kommuner att under självständigt
politiskt och ekonomiskt ansvar tiUgodose individernas välfärd och vårdbehov.
Enligt ÖSoS skall socialstyrelsen som central myndighet för socialvården,
hälso- och sjukvården samt läkemedelsförsörjningen företräda statsmakternas
intresse, ett riksintresse. Socialstyrelsen skall tolka och vidareutveckla
statsmakternas mål och utifrån sina erfarenheter från verksamheten inom
vårdsektorn lämna underlag tiU förändrade mål. Styrelsen skall enligt ÖSoS i
samråd med de kommunala huvudmännen svara för riksplaneringen av socialvård och
hälso- och sjukvård samt följa tillämpningen av statsmakternas beslut och
bevaka säkerhet och kvalitet i vården. Socialstyrelsen har ett särskilt ansvar
för samverkan mellan socialvård och hälso- och sjukvård. Socialstyrelsens
arbetsuppgifter bör i ökad utsträckning innebära samordning och
utvecklingsarbete och en minskning av detaljerad tillsyn och kontroU,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialutredningen föreslog en roll för socialstyrelsen
inom den framtida socialtjänsten som i allt väsentligt överensstämmer med ÖSoS
förslag. Socialstyrelsen bör enligt socialutredningen ha ansvar för allmän
utveckling av ämnesområdet, utarbetande av riktlinjer, utveckling av
socialvärdsmetodik, planering, upplysnings- och utbildningsverksamhet samt
uppföljning. Styrelsen skall inte längre vara huvudman för institutioner eller
handlägga enskUda vårdärenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Flertalet remissinstanser biträder eller lämnar ulan
erinran ÖSoS</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section35>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section36>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>18</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>allmänna syn pä socialstyrelsens roll i framtiden. I en
del yttranden understryks och vidareutvecklas värdet av en inriktning mot en
mera övergripande, stödjande och kunskapsutvecklande roll. Vissa remissinstanser
menar att det är nödvändigt med en samlad bedömning av det utredningsarbete som
pågår inom berörda områden innan ställning kan tas till styrelsens roll i framtiden.
Några remissinstanser anser att rapporten inte utan överararbetning kan ligga
till grund för ett ställningstagande angående styrelsens roll och
arbetsuppgifter. 1 flera yttranden understryks att den enskildes behov inte får
åsidosättas genom den nya organisationen och att socialstyrelsen måste ha en
aktiv roll när det gäller att påverka utvecklingen inom socialvården och
hälso-och sjukvården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För egen del anser jag att socialstyrelsens framtida roll
och uppgifter har sin naturliga utgångspunkt i statens med kommunerna gemensamma
ansvar för socialvårdens och hälso- och sjukvårdens omfattning, kvalitet och
framtida utveckling. Det delade ansvaret innebär att primärkommuner och
landsting har det närmaste ansvaret för att vården utformas med hänsyn till de
rådande lokala och regionala behoven och förutsättningarna. Detta ansvar har
vuxit under de senaste tio åren. Kommunernas och landstingens ansvar för att
förverkliga väsentliga delar av välfärdspolitiken har stadigt utökats. I
samband med att ansvaret vidgats har också befogenheterna ökat för de kommunala
organen att själva ombesörja dessa angelägenheter. En vidgning av den kommunala
självstyrelsen har varit grundtanken bakom flera statliga utredningar som
genomförts eller pågår. Den kommunala handlingsfriheten kommer ytterligare att
markeras i den nya lagstiftning som föresläs för socialtjänsten och planeras
för hälso- och sjukvården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De uppgifter .som följer av statens ansvar för
socialvården och hälsooch sjukvärden har sin grund i statens övergripande
ansvar för den samlade välfärdspolitiken och för samhällsekonomin. Staten
fullgör dessa uppgifter genom lagstiftning samt genom en betydande medverkan i
vårdens försörjning med ekonomiska resurser och utbildad personal. Statens
ansvar för socialvården och hälso- och sjukvården kan sägas omfatta ett
övergripande planerings- och samordningsansvar som innebär att påverka
omfattning och inriktning av socialvården och hälso- och sjukvården.
Statsmakterna har vidare möjligheter att påverka den kommunala verksamheten
inom ramen för den ekonomiska politiken och genom överläggningar med
representanter för kommuner och landsting. Statsmakterna har slutligen ett
tillsynsansvar som innebär att ytterst garantera de enskilda människornas
trygghet och säkerhet såväl vad avser vårdens kvalitet som i rättsligt
hänseende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt min mening skaU socialstyrelsen som statlig
myndighet verka för att statsmakternas beslut och intentioner verkställs.
Styrelsen skall fullgöra denna uppgift dels genom att medverka i planeringen
av socialtjänsten och hälso- och sjukvården, dels genom en aktiv tillsyn inom
dessa områden. Det är emellertid en klart uttalad strävan att i den
statliga planeringen och tillsynen begränsa</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section37>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section38>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80.6</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>19</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kontroll och detaljreglering till förmån för en
ramstyrning som anger de allmänna riktlinjerna för den kommunala verksamheten.
ÖSoS-utred-ningens förslag rörande myndighetsrollen inom socialvården och hälsooch
sjukvården ansluter sig väsentligen till denna utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialstyrelsens framtida roll blir en avvägning mellan
delvis motstridiga intressen; å ena sidan kraven på ökad kommunal handlingsfrihet
och å andra sidan kraven på statlig övervakning av att vården utformas med
godtagbar standard över hela landet. Av remissinstanserna företräder de
kommunala huvudmännen den första kategorin av krav medan personal- och
vårdtagarorganisationer samt vissa myndigheter företräder den andra. LO och
TCO anför sålunda att socialstyrelsen bör ha en stark ställning i förhållande
tiU kommuner och landsting i frågor där styrelsen har ställningstaganden från
statsmakterna att utgå ifrån. Statens handikappråd understryker vikten av en aktiv
socialstyrelse och Handikappförbundens centralkommitté menar att
tillsynsmyndighetens ställning inte får försvagas. Riksrevisionsverket
utesluter inte att det även i framtiden kan finnas behov av mer direkt statlig
styrning — t. ex. genom att socialstyrelsen i lagstiftningen ges möjlighet att
utfärda föreskrifter eller anvisningar — för att riksintressena skaU
tUlgodoses.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag delar uppfattningen att socialstyrelsen aktivt måste
verka för att de mål och riktlinjer som fastställs av riksdag och regering
förverkligas på regional och lokal nivå. Detta bör emeUertid i huvudsak kunna
ske i andra former än traditionell myndighetsutövning med detaljerad reglering
och övervakning av den kommunala verksamheten och därigenom kunna förenas med
kraven på förstärkt kommunal självstyrelse. Socialstyrelsen bör som
ÖSoS-utredningen föreslår i ökad grad inrikta sin verksamhet på att ta fram
kunskapsunderlag vad gäller vårdens innehåll, organisation och resursmässiga
förutsättningar till vägledning för huvudmännens beslut. Styrelsen kan den
vägen medverka till såväl en fortsatt fördjupning av den kommunala
självbestämmanderätten som till att förutsättningar skapas för en godtagbar
vårdstandard i hela landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För att utveckla en vårdorganisation krävs samordnande
insatser på riksplanet och hos de olika huvudmännen. Detta fömtsätter ett övergripande
och samordnande arbete på riksplanet när det gäller såväl vårdens allmänna
innehåll och organisation som dess försörjning med personella och ekonomiska
resurser. Den föreslagna utformningen av den framtida lagstiftningen inom
socialtjänsten och hälso- och sjukvården som ramlagar medför ett större utrymme
för de kommunala huvudmännen att på egen hand välja tillvägagångssätt. En
större kommunal handlingsfrihet ökar enligt min mening behovet av ett centralt
utvecklings- och rådgivningsarbete som kan läggas till gmnd för de enskUda
huvudmännens handlande. Dessutom ställs krav på en central uppföljning av att
verksamheterna utvecklas i riktning mot de mål som statsmakterna fastställt. I
enlighet med vad jag tidigare har anfört skall socialstyrelsen som central
förvaltningsmyndighet ta aktiv del i detta arbete och vara</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section39>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section40>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>20</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>statens främsta företrädare inom socialtjänsten och hälso-
och sjukvärden. Socialstyrelsen skall härvid självfallet grunda sitt arbete på
av statsmakterna fattade beslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För mig står det helt klart att den år 1968 genomförda
sammanslagningen av de centrala ämbetsverken inom socialvården och hälso- och
sjukvården har förbättrat förutsättningarna alt från statens sida driva på och
utveckla den nödvändiga samverkan mellan dessa vårdområden. En naturlig utgångspunkt
för mina överväganden är därför att frågor som på det statliga
myndighetsplanet rör såväl socialtjänsten som hälso- och sjukvården även i
framtiden skall handläggas och samordnas av en och samma myndighet.
Socialstyrelsen bör även i framtiden ha uppgifter inom ramen för det
övergripande tillsyns- och planeringsansvar för socialtjänsten samt hälso- och
sjukvården som måste åvila staten. Det är emellertid angeläget att styrelsens
uppgifter avgränsas och preciseras på ett bättre sätt än f. n. Vägledande för
detta bör vara önskemålet att utveckla den kommunala självstyrelsen samt kraven
på att effektivt kunna omsätta värdpolitiska mål och prioriteringar i praktisk
tillämpning. Frågan om planeringen av den kommunala socialtjänsten bör ägnas
särskild uppmärksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mina förslag i det följande avser att så långt möjligt
koncentrera socialstyrelsens verksamhet till vissa centrala uppgifter. Tillsyn
och planering hör enligt min mening till de centrala uppgifterna. Styrelsen är
tillsynsmyndighet för hälso- och sjukvård och omsorgsvård. Men också i den
framtida socialtjänsten har den statliga tillsynen en betydelsefull roll. I
propositionen om socialtjänsten har jag föreslagit att socialstyrelsen skall
ha tillsyn över socialtjänsten i riket. Socialstyrelsen skall som
tillsynsmyndighet bl. a. följa planeringen på den kommunala nivån och
därigenom få underlag för sammanställningar och återföring av kunskap till
kommunerna. Inom hälso- och sjukvårdsområdet har styrelsen redan en omfattande
planeringsverksamhet. Den behöver emellertid konkretiseras och preciseras. Jag
återkommer till dessa</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>frågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag delar socialutredningens uppfattning att samhället har
behov av ökade kunskaper som underlag för sociala insatser. Den framtida
socialtjänsten behöver ett omfattande stöd av forskning, utvecklingsarbete och
praktiskt inriktad försöksverksamhet. Denna verksamhet bör dock enligt min
rnening normalt inte bedrivas inom socialstyrelsen. Däremot bör styrelsen kunna
ta initiativ till insatser på området.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialstyrelsen skall även i framtiden svara för vissa
planeringsuppgifter när det gäller den civila hälso- och sjukvården samt
socialtjänstens verksamhet i krig. Styrelsen skall i krig utöva den centrala
ledningen av den civila hälso- och sjukvården. Jag återkommer i ett särskilt
avsnitt till styrelsens framtida uppgifter på beredskapsområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Genom en koncentration på vissa väsentliga uppgifter och
en i förhållande till dagsläget minskad organisation bör socialstyrelsen kunna
uppnå en effektivisering och kraftsamling. Mina förslag innebär en betydande
minskning av styrelsens nuvarande personalresurser. Denna</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section41>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section42>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>21</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>minskning inträder dock på sikt och i takt med naturlig
avgång och omplaceringar. Den torde inte bli fullt genomförd förrän budgetåret
1983/84.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mina
förslag om personalminskning bygger i stor utsträckning på att arbetsuppgifter
försvinner från socialstyrelsen. Jag har redan nämnt att styrelsen i princip
inte bör bedriva egen forskning och utveckling. Vissa statsbidrag som
administreras av styrelsen avlöses av skatteutjämningsbidrag. Vidare får ett
överförande av socialstyrelsens underförvaltningar till andra huvudmanen
betydande effekt på personalsidan. Jag utgår i mina förslag till styrelsens
dimensionering från att överföringen genomförs. Jag utgår vidare från att den
utveckling som redan inletts och som föreslagits av utredningen om sjukvården
i krig när det gäller decentraliseringar inom beredskapsområdet i huvudsak
kommer att fullföljas. Även vissa andra kommande politiska beslut påverkar
styrelsens uppgifter och dimensionering, liksom givetvis vissa av förslagen i
det följande. Med utgångspunkt i styrelsens förändrade arbetsuppgifter föreslås
vissa ändringar i styrelsens organisation. Detaljutformningen av
socialstyrelsens organisation föreslås uppdras åt en särskild organisationskommitté.
Jag återkommer i det följande till dessa frågor. Som jag tidigare nämnt har
jag vid behandlingen av hälso- och sjukvårdsfrågor samrått med statsrådet
Lindahl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.2 Socialstyrelsens tillsyn</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statsmakterna har det övergripande ansvaret för
samhällsverksamheten. De måste på olika sätt ange ramar för kommunernas och
landstingskommunernas befogenheter. Kommunallagen anger endast den s. k.
allmänna kompetensen. Uppgifter enligt denna är i princip frivilliga. Den
kompetens som regleras i olika specialförfattningar innebär däremot i de flesta
fall att uppgifterna är obligatoriska. Genom sådan lagstiftning regleras bl. a.
kommunernas ansvar inom socialvården och landstingens ansvar inom hälso- och
sjukvården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tillsyn och kontroll över kommunernas och landstingens
verksamhet utövas i olika former. Enskilda kan anföra besvär över ett beslut.
Det kan ske med stöd av kommunallagarna, s. k. kommunalbesvär, eller genom s.
k. förvaltningsbesvär, som anförs med stöd av specialförfattningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Staten förfogar över olika medel för kontroll. Vissa
beslut av kommuner och landsting prövas genom s, k, underställning. Vissa
specialförfattningar ålägger kommuner och landsting att svara för olika
förvaltningsuppgifter och föreskriver samtidigt statlig tillsyn över att
uppgifterna fullgörs på ett tillfredsstäUande sätt. En mycket långtgående
styrning är möjlig genom att staten inom vissa verksamhetsgrenar kan bestämma
över resurstilldelningen. Ett viktigt ekonomiskt styrmedel är därvid
statsbidragsgivningen och de villkor som är förknippade med bidragen. Staten
kan också påverka den kommunala verksamheten genom den ekonomiska politiken, t.
ex. genom kreditpolitiska åtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det har under senare år funnits en medveten
strävan att öka</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section43>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section44>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>22</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>handlingsfriheten för kommuner och landsting.
Fömtsättningarna för detta har förbättrats genom kommunindelningsreformen och
genom att den kommunala förvaltningsorganisationen tillförts ökad sakkunskap på
oUka områden. Kommunförbunden har kraftigt hävdat att behovet av statlig
tillsyn och kontroll över kommunernas och landstingens sätt att fullgöra sina
uppgifter har minskat, bl. a. genom att förbundens service till medlemmarna
medverkat till effektivitet och enhetlighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Motiven för minskad statlig detaljkontroll är dels att
stärka kommunernas och landstingens roll i samhället, dels att avlasta
statsförvaltningen arbetsuppgifter och nå ökad effektivitet på såväl statlig
som kommunal nivå. Samtidigt finns krav på samordning och likformighet i
samhällsarbetet. Beslut av statsmakterna för att tUlförsäkra medborgarna
exempelvis rättssäkerhet och tälgång tUl samhällsservice på en
tillfredsställande nivå skaU självfallet förverkligas liksom andra av
statsmakterna fast-stäUda övergripande mål. Det finns därför ett behov av att
bibehålla och kvalitativt utveckla den statliga överblicken och tUlsynen.
Särskilt är detta fallet i ett utbyggnadsskede, som t. ex. när det gäller
barnomsorgen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det finns således delvis motstridiga intressen och det är
knappast möjligt att ställa upp någon aUmängiltig princip för utformningen av
statens tillsyns- och kontrollfunktioner. En avvägning måste ske vid
utformningen av den statliga tillsynen och kontrollen mellan ä ena sidan intresset
av ell ökat lokalt inflytande och utveckling av den kommunala självstyrelsen
samt å andra sidan kraven på rättssäkerhet och lika tillgång på
samhällsservice. Denna avvägning måste göras inom varje område för sig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kravet på rättsäkerhet och lika tillgäng till
samhällsservice har särskilt stor tyngd inom socialvärden och hälso- och
sjukvården. Detta ses också som ett starkt motiv för statlig tUlsyn och
konktroll i vissa yttranden över socialutredningens och ÖSoS förslag. Enligt
TCO:s uppfattning bör socialstyrelsen således fä en stark ställning i
förhåUande till landsting och kommuner och deras riksorganisationer. Styrelsens
arbete bör i första hand inriktas på att vidareutveckla och driva de riktlinjer
som lagts fast av regering och riksdag. En viktig uppgift för socialstyrelsen
är att på ett aktivare sätt än under senare år bevaka att konsumenternas behov
av sociala tjänster tUlgodoses på likartad riksnivå. LO anför överensstämmande
åsikter. Statskontoret och riksrevisionsverket hör till de remissinstanser som
framhäver liknande synpunkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag ansluter mig tUl uppfattningen att hälso- och sjukvård
och socialvård har sådan vikt för den enskilde att rättssäkerheten och
tälgången till samhäUsservice av godtagbar standard i sista hand måste kunna
kontroUeras genom statlig tillsyn. Denna bör givetvis utformas så att
kommunernas och landslingens självständighet och möjlighet att anpassa sin
verksamhet efter lokala förhållanden inte träds för nära.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De centrala statliga myndigheternas tUlsyn och kontroll av
kommunerna och landstingen sker i betydande utsträckning genom föreskrifter,
anvisningar och råd. Decentraliseringsutredningen har i sitt principbe-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section45>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section46>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>23</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>tänkande förordat att begreppet anvisningar, som formellt
inte är bindande, men som skall tjäna sorn vägledning vid rättstillämpningen,
inte längre skall användas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Liksom decentraliseringsutredningen finner jag att det
rått och alltjämt råder en viss oklarhet i den terminologi som används i fråga
om statlig tillsyn. Utöver de fömt nämnda och vedertagna beteckningarna
-föreskrifter, anvisningar och råd - förekommer andra uttryck. Det är angeläget
att bringa reda i begreppen och göra klart vilka regler som är juridiskt
bindande och vilka som endast skall tjäna till vägledning. Decentraliseringsutredningen
har föreslagit att bara två uttryck bör komma till användning, nämligen
föreskrifter och allmänna råd. De senare är inte bindande men ger vägledning. I
det förslag till socialtjänstlag som har lagts fram för riksdagen används
endast dessa två beteckningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beteckningen föreskrift används för rättsregler som är
bindande för den som har att tillämpa dem. För att socialstyrelsen skall kunna
utfärda föreskrifter fordras ett bemyndigande i författning. Sådant bemyndigande
har socialstyrelen f. n. i åtskilliga fall, främst inom hälso- och
sjukvårdsområdet. Socialstyrelsen har sålunda befogenhet att meddela närmare
föreskrifter för tillämpning av t. ex. steriliseringslagen, lagen om ympning
mot smittkoppor, förordningen om läkemedelsförsöriningen vid sjukvårdsinrättningar,
förordningen om handeln med preventivmedel m. fl. I vissa fall åläggs styrelsen
dessutom att utöva tiUsyn över författningens efterlevnad. Exempel på sådana
författningar är lagen om sluten psykiatrisk vård i vissa fall (LSPV), smittskyddslagen,
stadgan om enskilda vårdhem m. m. Socialstyrelsen meddelar också vissa
föreskrifter om åligganden för medicinalpersonal under styrelsens inseende och
annan som utövar verksamhet inom hälso- och sjukvård eller inom
apoteksväsendet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Styrelsen har vidare befogenhet alt meddela närmare
föreskrifter för tillämpningen av omsorgslagen och är ålagd att utöva tillsyn
över lagens efterlevnad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inom det egentliga socialvårdsområdet har socialstyrelsen
enligt nykterhetsvårdslagen rätt att utfärda bindande anvisningar för
nykterhetsnämnderna. Inom barnavårdsområdet är styrelsens råd och anvisningar
inte bindande, och när det gäller socialhjälp har styrelsen endast att ge råd
och upplysningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inom samtliga nämnda områden kommer ny lagstiftning att
genomföras. På hälso- och sjukvårdsområdet förväntas nuvarande sjukvårdslag m.
m. komma att ersättas av en ramlagstiftning. Behovet av särskilda
författningsbestämmelser är emellertid uppenbart, t. ex. när det gäller det
särskilda s. k. medicinalansvaret. Detta kommer också till uttryck i den
nyligen avlämnade propositionen (prop. 1978/79:220) angående samhällets
tillsyn över hälso- och sjukvårdspersonalen m. fl. Jag anknyter till den i det
följande. Jag förutsätter att socialstyrelsens befogenheter att meddela föreskrifter
på hälso- och sjukvårdsområdet i framtiden kommer att regleras i stort sett i
samma omfattning som f. n. Det kan t. ex. gälla bestämmelser för att
trygga säkerheten för patienter och personal.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section47>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section48>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>24</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>säkerhetskrav beträffande teknisk utrustning osv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Omsorgslagstiftningen prövas f. n. av en särskild
utredning. Med hänsyn till de särskilda kraven på rättssäkerhet för psykiskt
utvecklingsstörda kan det tas för givet att socialstyrelsens befogenheter inom
omsorgsomrädet kommer att klart uttryckas i lag och förordningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På socialvårdsområdel föreslås att nykterhetsvårdslagen
avskaffas och därmed underlaget för socialstyrelsens nuvarande befogenhet att
utfärda föreskrifter. Förslaget till socialtjänstlag innehåller ingen direkt
motsvarighet tiU dessa bestämmelser. Socialstyrelsen avses dock - i en med
stöd av lagen utfärdad förordning - få befogenhet att meddela föreskrifter om
vård i familjehem och hem för vård eller boende. Det kommer alltså -med det
angivna undantaget - inte att vara möjligt för socialstyrelsen att med stöd av
socialtjänstlagen utfärda bestämmelser som är bindande för kommuner och
landsting.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bakgrunden till detta är givetvis att kommunerna har fått
ett större ansvar för att tillgodose sociala vård- och servicebehov. Det är
från demokratisk synpunkt viktigt att socialtjänsten så långt möjligt får sin
politiska förankring ute i kommunerna, nära de människor som verksamheten
angår. Samtidigt kan man inte bortse från att de övergripande målen för
socialtjänsten fastställs av statsmakterna. Socialstyrelsen skall som central
myndighet för bl, a, socialtjänsten företräda riksintresset. I samarbete med de
kommunala huvudmännen skall styrelsen delta i övergripande planering, följa hur
statsmakternas beslut och intentioner tillämpas inom socialtjänsten och med
stöd av erfarenheterna från verksamheten ge statsmakterna underlag till de
ändringar som kan behövas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av socialutredningens betänkanden framgår att utredningen
ser socialstyrelsens roll mera som "allmänt inspirerande" än
kontroUerande. Jag har förståelse för ett sådant synsätt. Men enligt min mening
får de uppgifter som skall anges för socialstyrelsen inte vara för allmänt
hållna. Styrelsens roll blir då diffus, och den kan leda tUl osäkerhet om
befogenheter och arbetssätt. Det finns också risk för att verksamheten skulle
kunna få en ensidigt teoretisk inriktning, skild från det praktiska arbetet på
fältet. Vissa remissinstanser, bland dem LO och TCO, hävdar att styrelsens
verksamhet bör inriktas på en aktiv uppföljning av att de socialpolitiska målen
uppfylls. Av vad jag anfört tidigare framgår attjag delar denna uppfattning.
Därav följer enligt min mening att socialstyrelsens myndighetsroll måste komma
till klart uttryck.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I det förslag till socialtjänstlag som regeringen har
förelagt riksdagen har intagits en bestämmelse att socialstyrelsen utövar
tillsyn över socialtjänsten i riket. Motsvarande bestämmelse bör enligt min
mening tas in i den instruktion för styrelsen som regeringen har att utfärda.
Bestämmelsen ger inte socialstyrelsen rätt att utfärda bindande föreskrifter
för kommunerna. Men den ger styrelsen vissa uppgifter och befogenheter som jag
kommer att beröra i det följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det bärande motivet för socialstyrelsens tiUsyn över
socialtjänsten är givetvis behovet av statlig insyn och kontroU, som motverkar
eftersläpning i vissa kommuner i fråga om servicenivå och som innebär att de
grund-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section49>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section50>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>25</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>läggande målen för insatserna är desamma i alla kommuner.
Till delta vill jag lägga ytterligare ett par synpunkter. Utvecklingen inom
socialvårdsområdet har i stor utsträckning bestämts av olika statsbidrag, som
tillkommit för att stimulera utbyggnaden av vissa kommunala tjänster. Tendensen
är atl avlösa specialdeslinerade bidrag med allmänt verkande
skatteutjämningsbidrag. Beslut om avlösning av vissa statsbidrag som
administreras av socialstyrelsen har fattats vid 1978/79 års riksmöte. Del
förutsätts att ytteriigare bidrag kan komma alt avvecklas i framtiden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Administrationen av statsbidragen ger socialstyrelsen en
ingående kärmedom om de kommunala verksamheter som bidragen avser. Med
avskaffandet av bidragen försvinner tillgången till den information om
socialvårdsområdet som statsbidragshanleringen ger. Denna nödvändiga
information måste styrelsen inhämta genom direkt kontakt med fältet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Genom att införa särskilda statsbidrag har statsmakterna
avsett att stimulera utbyggnaden av viss angenlägen social verksamhet och ge
denna en tillfredsställande nivå. Statsmakternas intentioner förändras givetvis
inte genom att statsbidragen omvandlas till skatteutjämningsbidrag. Målen för
insatserna skall som nämnts vara desamma i alla kommuner och den sociala
service som erbjuds av godtagbar standard i alla delar av landet. När det
gäller socialtjänstens olika former rör det sig ofta om politiskt svaga
grupper, som har svårt att göra sina krav gällande i konkurrens med andra
kostnadskrävande kommunala uppgifter. Socialstyrelsen har en viktig uppgift i
att följa utvecklingen och verka för att de mål och principer som uppställts
för den sociala servicen blir förverkligade även sedan de specialdeslinerade
bidragen upphört.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialstyrelsen bör i sin tUlsyn över socialtjänsten verka
för att de av statsmakterna fastlagda riktlinjerna följs av de ansvariga
huvudmännen och påtala om detta inte skulle vara fallet. Jag förutsätter att
socialstyrelsens tillsyn sker med beaktande av huvudmännens självständighet
och behov av att anpassa sin verksamhet efter lokala förhållanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det ingår i varie myndighets funktion att meddela allmänna
råd inom sitt verksamhetsområde. Befogenhet att ge allmänna råd kan sägas vara
en del av begreppet tillsyn. Därutöver är innebörden i begreppet oklar. Den har
allmänt uppfattats så att socialstyrelsen skall följa verksamheten bl. a. genom
kontroll i form av inspektion eller andra besök. Inspektionerna och besöken bör
som regel syfta till utbyte av information och erfarenheter. Jag finner
anledning att mera utföriigl kommentera dessa frågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt ett uttalande av riksdagens revisorer år 1975 i
samband med deras granskning av viss på socialstyrelsen ankommande
tillsynsverksamhet leder ordet tillsyn i första hand tanken till kontroll. Det
primära syftet med socialstyrelsens kontroll torde enligt revisorerna vara att
styrelsen skall tillse att den enskilde vårdtagaren får vård och behandling</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section51>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section52>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>26</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>av godtagbar standard samt att gällande bestämmelser blir
följda, bl. a, ' fråga om vårdlagarnas säkerhet mot fel och misstag i samband
med behandling samt i fråga om deras rättigheter och deras rätts.säkerhet.
Socialstyrelsens inspektionsverksamhet innebär enligt revisorerna inte bara
kontroll utan möjliggör också utbyte av information och erfarenheter, varjämte
de ger styrelsens företrädare tillfälle att framföra synpunkter på och främja
styrelsens allmänna strävanden. Vid sidan av kontrollen anger revisorerna en
annan huvudlinje, nämligen den att lUlsynsmyndigheten skall handla på ett sätt
som främjar både tillkomsten av yttre resurser och kvalitativ utveckling av
bedriven verksamhet. I korthet kan tilLsynsfunktionens syfte sägas vara
kontroll, ledning och utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt riksdagens revisorer visade deras granskning av
socialstyrelsens tillsyn att inspektioner och därmed jämförliga besök
tillgodoser flera angelägna behov. De underströk vikten av aktivitet på området
och fann det oroande att socialstyrelsen inte hade kapacitet att själv i rimlig
omfattning genom inspektioner och besök hålla sig underrättad om läget på ett
så hårt belastat område som långtidssjukvården med dess ofta helt hjälplösa
klientel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialstyrelsens befogenhet att utöva tillsyn över en
verksamhet får således anses innefatta uppgiften att på statsmakternas vägnar
utöva kontroll över verksamheten. Härför erbjuder sig bl. a. inspektioner.
Detta är sedan gammalt en etablerad form för socialstyrelsens tUlsyn.
Inspektioner förekommer regelmässigt inom omsorgsvården. Inom sjukvården
företas inspektioner då särskUda omständigheter påkallar det. Stundom begär
huvudman inspektion, t. ex. då man önskar klarläggande uttalanden i någon
fråga. På socialvårdsområdet förekommer inspektion av institutioner inom
nykterhetsvård/narkomanvård och barn- och ungdomsvård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Genom stadganden i olika författningar ges socialstyrelsen
f. n. uttrycklig rätt - och skyldighet - att företa inspektioner. Styrelsen har
därvid att genom påpekanden söka få rättelser till stånd då behov föreligger.
Uppgiften att utöva tillsyn över en viss verksamhet får också i sig anses
innefatta rält att vid behov inspektera verksamheten. Som förut nämnts har i
förslaget till socialtjänstlag intagits en bestämmelse att socialstyrelsen
utövar tillsynen över socialtjänsten i riket. Enligt min mening bör denna
författningsbestämmelse för klarhetens skull kompletteras med en bestämmelse
som ger styrelsen befogenhet att - på det sätt jag anger i det följande -
företa inspektioner inom sitt verksamhetsområde. Bestämmelserna bör tas in i
regeringens instruktion för styrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag finner först anledning att erinra om att frågan om
formerna för socialstyrelsens inspektioner inom omsorgsvården togs upp till
diskussion år 1973. Styrelsen redovisade då att inspektionsverksamheten
förändrats i takt med utvecklingen på området. Under ett uppbyggnadsskede hade
inspektionerna hafl en relativt delaljpräglad inriktning med syfte att styra
utbyggnaden både i fråga om institutioner, verksamhetens innehåll och
arbetsmetoder. 1 ett senare skede hade inspektionerna givits en mera</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section53>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section54>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>27</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>övergripande, fördjupande och planerande karaktär och fått
en utvärderande inriktning. Vid sammanträffanden med vårdansvariga
diskuterades verksamheten och dess utveckling, varvid tillsynsmyndigheten kunde
ge en för respektive landsting anpassad översikt och framlägga förslag till
handlingsprogram, där hänsyn tagits till den behovsförskjutning som föreligger
mellan respektive serviceformer. Socialstyrelsen avsåg att i fortsättningen
mera systematiskt knyta samman sina inspektioner enligt omsorgsstadgan med
sammankomster med respektive omsorgsstyrelse och dess ledande tjänstemän. Vid
dessa skulle framföras vad som iakttagits vid inspektionerna. Resultatet av
överläggningarna skulle offentliggöras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I sitt svar på en fråga i riksdagen om formerna för
rapporteringen vid socialstyrelsens inspektion av omsorgsvården erinrade
dåvarande socialministern om att styrelsens tillsynsverksamhet successivt
givits en mera övergripande och rådgivande inriktning. Han anslöt sig till
tanken att inspektionsmaterialet skulle utgöra grund för överläggningar med
företrädare för vederbörande huvudman och att resultatet av överläggningarna
skulle offentliggöras. Han underströk att varie inspektionsrapport som
upprättas inom socialstyrelsen är offentlig handling och att socialstyrelsen
regelmässigt medverkar lill att den kommer till allmänhetens kännedom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av det anförda framgår att socialstyrelsens inspektioner
av vården av psykiskt utvecklingsstörda väsentligen inriktas på att föra ut den
övergripande målsättningen för omsorgsvården till huvudmännen. För min del vUl
jag till detta foga att det enligt min mening finns få områden där
socialstyrelsens inspektionsverksamhet är så viktig som när det gäller
omsorgsvården. De berörda har svårt att framträda och hävda sina krav inför
offentligheten. Socialstyrelsen har därför en särskild förpliktelse att föra
denna grupps talan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inom socialtjänsten är det främst institutionsvården som
blir föremål för socialstyrelsens tillsyn och inspektion. Den kommunala
socialtjänsten förutsätts bli rikt varierad. Lagen ger stor frihet för
kommunerna att anpassa biståndet efter skiftande behov. Det kan inte uteslutas
atl detta leder till risker för ojämnheter i standard mellan kommunerna och
osäkerhet om skyldigheter och rättigheter. Socialstyrelsens inspektioner av
socialtjänsten bör inriktas på att skaffa kunskap om rådande förhållanden som
grund för bl. a. bedömning av utvecklingen och behovet av allmänna råd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hänsyn till den inriktning socialstyrelsens
inspektioner numera har - huvudsakligen utbyte av information och erfarenheter
- har jag övervägt möjligheten att byta beteckningen inspektion mot något annat
uttryck. Med hänsyn till den hävd begreppet har i socialstyrelsens verksamhet
anser jag dock atl beteckningen inspektion bör bibehållas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som tidigare nämnts förekommer det att huvudman begär
inspektion från socialstyrelsen för att få ett klarläggande opartiskt uttalande
i en fråga, som kan gälla t.ex, vårdorganisation eller vårdinnehåll.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section55>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section56>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80.6</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>28</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialstyrelsen bör i sådana fall verkställa inspektionen
och uttala sig om fallet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Genom inspektioner inhämtar socialstyrelsen kunskap.
Styrelsens företrädare kan därigenom följa pågående utvecklingsarbete i landet
och ta del av praktiska erfarenheter ochnya tankegångar i den vårdideologiska
debatten. Men styrelsen tillförs också kunskap genom att huvudmännen sänder in
planer och andra uppgifter som belyser verksamheten. Så sker t. ex. inom
omsorgsvården, där landstingen är skyldiga att upprätta planer. På
sjukvårdsområdet är förfarandet systematiserat genom överenskommelser med
sjukvårdshuvudmännen. När det gäller kommunerna föreskriver barnomsorgslagen
att kommunerna skall utarbeta planer för barnomsorgen. Dessa tillställs
socialstyrelsen. Avvikelser gentemot av statsmakterna fastlagda mål kan därvid
uppmärksammas. I de fall planering sker på andra områden - t. ex. inom
äldrevården - är det angelägel att planerna bringas lill socialstyrelsens
kännedom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I socialtjänstpropositionen har jag pekat på betydelsen av
att kommunen planerar socialtjänsten. En långsiktig planering av
socialtjänsten ökar också möjligheterna till samplanering med andra organ.
Kommunernas resurser kan utnyttjas bättre, tillsammans med framför allt
landstingens resurser. Det gäller exempelvis omsorgerna om äldre och handikappade
samt vård och behandling av alkohol- och narkotikamissbrukare. Handlingsprogram
och planer bör upprättas för olika sektorer. En utvecklad planering av
socialtjänsten i de olika kommunerna kan ge socialstyrelsen ett underlag att
följa och utvärdera hur socialtjänsten utvecklas i landet. Delta är väsentligt
för socialstyrelsens tillsynsfunktion och möjligheter att återföra kunskap
till kommunerna. Jag återkommer till dessa frågor vid min behandling av
socialstyrelsens planeringsfunktion och av den regionala organisationen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den kunskap som socialstyrelsen inhämtar genom kommunernas
planer och på annat sätt — t. ex. analys av statistik, metodutveckling etc. -
bör socialstyrelsen förmedla vidare för att på så sätt främja utvecklingen.
Genom överläggningar vid inspektioner, deltagande i konferenser och kurser,
genom att utfärda allmänna råd och göra uttalanden bör socialstyrelsen ge
vägledning för kommuner och landsting.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt kungörelsen (1970:641) om begränsning i myndighets
rätt att meddela föreskrifter, anvisningar eller råd (omtryckt 1977:629) får
myndigheterna inte utan regeringens medgivande uifärda sådana föreskrifter,
anvisningar eller råd som kan påverka gäiiande standard eller tillämpade
normer, om detta i mer än oväsentlig grad kan leda till kostnadsökningar i den
verksamhet som berörs. Myndigheterna har därvid ålagts att höra företrädare för
dem som får bära de slutliga kostnaderna. Jag vill för min del understryka
viklen av att de kostnadsmässiga konsekvenserna av föreskrifter och förslag
utreds i samarbete med företrädare för dem som har att bära ev. ökade kostnader,
dvs. kommuner och landsting. Samtidigt finns det anledning framhålla att
kungörelsen inte begränsar socialstyrelsens ansvar och skyldigheter. Att</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section57>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section58>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>29</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>regeringen har beslutanderätten skall inte leda till att
styrelsen undviker att ta initiativ till föi-ändringar som styrelsen finner
befogade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tidigare har jag framhållit att socialstyrelsens
inspektionsverksamhet i första hand bör ha karaktär av överläggningar med
berörda förtroendevalda och personal. Men styrelsens tillsyn bör också innefatta
en skyldighet att påtala om lagar och förordningar inte följs på det sätt
regering och riksdag avsett. Däri ligger ett rättsskydd för den enskilde
medborgaren. Socialstyrelsen bör också på anmodan av enskilda eller
organisationer kunna granska påtalade förhållanden och uttala sig om styrelsen
finner att anmärkningarna är befogade. Även genom att ta upp fall som
aktualiserats t. ex. genom massmedia kan socialstyrelsen värna om den
enskildes rätt till godtagbar vård och omsorg. Vid sin bedömning skall
socialstyrelsen inte bara ta hänsyn till rådande förhållanden utan även till
huvudmannens ambitioner att bygga ut eller förändra verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialstyrel.sen bör i grava fall inskrida t. ex. om en
socialnämnd försummar sin skyldighet att ingripa då allvariigt fall av
barnmisshandel föreligger. Styrelsen bör vidare påtala om en socialnämnd
underlåter att ge vård då detta är uppenbart påkallat. Sådana fall bör dock
handläggas med stor omsorg och med möjlighet för vederbörande organ att inge yttranden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialstyrelsen har som tillsynsmyndighet att anmäla för
regeringen om lagtolkning eller lagtillämpning avviker från vad som avsetts
eller från den aktuella utvecklingen i sådan grad att en ändring eller
komplettering av gällande bestämmelser bör genomföras. Slutligen bör det finnas
möjlighet för länsrätter och allmänna domstolar att i viss omfattning infordra
yttranden från socialstyrelsen då detta anses behövligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I regeringens proposition (1978/79:220) angående
samhällets tillsyn över hälso- och sjukvårdspersonalen m. fl. läggs förslag om
införande av en lag om formerna för denna tillsyn. Enligt denna lag står hälso-
och sjukvårdspersonalen i yrkesutövningen under lillsyn av socialstyrelsen.
Regeringen får överlåta åt socialstyrelsen att meddela föreskrifter om
åligganden för personalen. Socialstyrelsen eller den som styrelsen förordnar
har rätt att inspektera hälso- och sjukvårdspersonalens verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Samhällslillsynen
skall enligt lagen omfatta inte endasl den s. k. medicinalpersonalen utan i princip
all personal som vid sjukhus eller annan vårdinrättning på något sätt medverkar
i vårdarbetet. Lagen omfattar därför i princip alla dem vilkas arbetsinsatser
krävs för att vården skall fungera och således - förutom den egentliga
vårdpersonalen - läkarsekreterare, administrativ personal, ekonomipersonal
inkl. städpersonal, teknisk personal, ambulanspersonal m. fl. Tillsynen
omfattar även personal i öppen hälso- och sjukvård, inom folktandvården och vid
vissa laboratorier samt legitimerade enskilda yrkesutövare och persona! som
biträder dessa i vården. Viss personal inom socialvården omfattas av lagen
i vissa situationer, t, ex. hemsamariter som på läkares eller</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section59>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section60>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop, 1979/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana;text-transform:uppercase'>3q</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>distriktsköterskans anvisning meddelar sjukvård i hemmet.
Vidare gäller lagen all personal inom detaljhandel med läkemedel, även den som
sysslar med utlämning av läkemedel vid annat utlämningsställe än apotek. Den
personkrets som ställs under socialstyrelsens tillsyn och kan bli föremål för
dess inspektion vidgas således väsentligt i förhållande till nuläget.
Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, socialstyrelsen får vidare
fullmakt att utvidga lagens tillämpning till andra grupper av yrkesutövare inom
hälso- och sjukvården än den i lagen och dess specialmotivering omnämnda
personalen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 propositionen behandlas även frågor om utlämnande av
patientjournaler inom privat vård och om förstörande av journaler. I båda
fallen vidgas socialstyrelsens prövningsuppgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det bör slutligen erinras om att viktiga tillsynsuppgifter
f. n. ligger på länsstyrelserna. Enligt förslaget till socialtjänstlag kommer
dessa uppgifter att bestå. Kontakterna mellan socialstyrelsen och
länsstyrelserna bör ägnas särskild uppmärksamhet. Jag behandlar frågan om den
regionala organisationen i avsnitt 9, Länsstyrelsernas tillsyn kan dock inte
helt ersätta den mera övergripande och kunskapsförmedlande tillsyn som enligt
min mening bör ankomma på socialstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.3 Socialstyrelsens planeringsuppgifter</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En central fråga vad gäller socialstyrelsen och dess
uppgifter är styrelsens planeringsroll. Redan i samband med att socialstyrelsen
inrättades för mer än tio är sedan gjordes uttalanden av innebörden att
planeringsuppgifterna borde tillmätas ökad vikt. Det ledde bl. a. till att det
i styrelsens instruktion skrevs in att styrelsen särskilt skulle ha att
handlägga frågor om riksplanering av de under styrelsen lydande verksamheterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialstyrelsen skall enligt ÖSoS-utredningen i samråd med
de kommunala huvudmännen svara för riksplaneringen av socialvården och hälsooch
sjukvården. En bärande tanke i förslaget är att socialstyrelsen skall minska
den detaljerade tillsynen och kontrollen till förmån för uppgifter inom ramen
för styrelsens riksplanering. I denna planering skall socialstyrelsen tolka
och vidareutveckla statsmakternas mål och lämna underlag för politiska beslut
på såväl nationell som regional och lokal nivå. Dessutom skall socialstyrelsen
medverka i socialsektorns samordning med andra samhällssektorer liksom med fysisk
och ekonomisk samhällsplanering. Liknande tankegångar återkommer i
socialutredningens förslag, där det förs fram att socialstyrelsen bör bedriva
ett omfattande planeringsarbete som måste innefatta såväl utveckling av
metodet för social planering som sammanställning och bearbetning av
översiktliga planer för socialtjänstens utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ÖSoS remissinstanser instämmer i stort sett i
uppfattningen att socialstyrelsen bör sträva efter att minska detaljreglering
och detaljstyrning och öka det övergripande planerings- och
utvecklingsarbetet. Socialutredningens remissinstanser tillstyrker också i
allmänhet denna</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section61>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section62>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>31</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>tyngdpunktsförskjutning i styrelsens uppgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Som
utgångspunkt för mina överväganden om socialstyrelsens planeringsuppgifter
vill jag fästa uppmärksamhet på den utveckling av de kommunala huvudmännens
planering som skett under den senaste tioårsperioden. Planeringen har byggts ut
till att omfatta årligen rullande system med femårsplaner (KELP, LKELP) och
budgetar för det närmaste året. För hälso- och sjukvården finns dessutom hos
flertalet sjukvärds-huvudmän principplaner pä 10-15 års sikt, s. k.
sjukvårdsplaner, som avses förnyas ungefär vart femte år. Det är i den
kommunala verksamhetsplaneringen som socialvårdens och hälso- och sjukvårdens
omfattning och utformning konkret växer fram. Med utgångspunkt i den kommunala
politiska demokratin och beslutanderätten har primärkommuner och landsting att
i sin planering självständigt besluta om hur tillgängliga resurser skall
användas för att tiUhandahålla olika vård-och servicetjänster. Därigenom
verkställs det politiska ansvar som primärkommuner och landsting har gentemot
sina invånare för socialvården och hälso- och sjukvården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Staten kan emellertid på olika vägar utöva ell inflytande
på den kommunala planeringen. Detta inflytande har sin grund i statens ansvar
för samhällets totala välfärdspolitik och för att samhällsekonomin är i balans.
Däri ingår att genom olika riksövergripande insatser tillse att socialvården
och hälso- och sjukvården avvägs med hänsyn till tillgången på personella och
ekonomiska resurser samt att förutsättningar skapas för likvärdig rätt till
vård för landets alla invånare oavsett bostadsort eller ekonomiska, sociala och
andra förhållanden. I denna roll fungerar staten bl. a. som lagstiftare. De
statliga insatserna har vid sidan av direkta lagstiftningsåtgärder i allt högre
grad kommit att få formen av samrådsförfarande mellan statliga och kommunala
organ. I de komplexa frågor det här många gånger handlar om finns ett behov av
ett gemensamt bedrivet utvecklings- och rådgivningsarbete som ger underlag för
de enskilda huvudmännens planering. I denna planeringssamverkan har staten vid
sidan av sina lagstiftande befogenheter möjligheter att samordna och påverka
socialvårdens och hälso- och sjukvårdens utveckling i enlighet med de
övergripande vårdpolitiska och samhällsekonomiska målen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det står
alltså klart att socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens planering måste ske
i ett samspel mellan staten och de kommunala huvudmännen. Som statlig myndighet
inom ifrågavarande sektorer har socialstyrelsen enligt min uppfattning att
svara för viktiga delar av statens ansvar för och medverkan i denna planering.
Socialstyrelsens planeringsroll behöver emellertid preciseras i förhållande
till styrelsens nuvarande instruktion och förslagen från bl. a. ÖSoS och
socialutredningen. Enligt min bedömning har avsaknaden av klargörande
uttalanden på denna punkt bidragit till att socialstyrelsen haft vissa
svårigheter att finna sin roll i planeringsprocessen. Detta synes särskilt ha
gällt inom socialvården. Frågan om vilka krav som skall ställas på
socialstyrelsen i delta hänseende blir sedan avgörande för vilka resurser och
vilken kompetens som måste</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section63>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section64>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>32</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>finnas hos styrelsen för att den skall kunna fullgöra
sina uppgifter i planeringssammanhang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett huvudsyfte med planering av samhällsverksamheten är
att styra utvecklingen av begränsade resurser till de mest angelägna ändamålen.
Dessa skall återspegla de förhärskande politiska värderingarna. Genom att
belysa olika handlingsalternativ och bredda kunskapsunderiaget kan planering
öka möjligheterna till demokratiskt inflytande. Behoven av en genomtänkt
planering av såväl socialvården som hälso- och sjukvården har ökat. Tillväxten
av samhällets resurser tillåter inte samma snabba utbyggnadstakt som hittills
av den kommunala sektorn. Kraven har därmed skärpts på förmågan att utnyttja
de tillgängliga resurserna på bästa sätt. Nya vårdbehov måste i högre grad än
tidigare tillgodoses genom omfördelning av befintliga resurser samtidigt som
garantier skapas för att nytillkommande resurser sätts in på områden där
behoven är störst. Samtidigt behöver vårdorganisationen och dess arbetsformer
anpassas och vidareutvecklas för att kunna möta nya behov. Mot denna bakgrund
vill jag starkt understryka vikten av en ändamålsenlig planering av här
aktuella sektorer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sorn jag redan har konstaterat är det kommunerna som har
det grundläggande planeringsansvaret - primärkommunerna för socialvården och
landstingen för hälso- och sjukvården. Jag har likaså konstaterat att staten
har ett överordnat ansvar för socialvården och hälso- och sjukvården i riket
som helhet, vilket leder till att planeringen av dessa sektorer måste ske i
samspel mellan stat och kommuner. Statsmakterna, dvs. riksdag och regering, har
att fastställa målen för socialpolitiken med beaktande av de resurser som står
till förfogande för socialsektorn i förhällande till övriga samhällssektorer.
Statsmakterna måste kunna samordna och påverka utvecklingen inom socialtjänsten
och hälso- och sjukvården så att den beslutade socialpolitiken kan förverkligas
inom ramen för de samhällsekonomiska förutsättningarna. Ur statsmakternas
synpunkt är det väsentligt att ha ett sådant inflytande på vårdsektorns
planering att vården får en likartad utveckling och standard över hela landet.
Självfallet är det även framdeles de kommunala huvudmännens uppgift att planera
och besluta om vårdens omfattning och inriktning med hänsyn till rådande lokala
behov av social och medicinsk service.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För att kunna samordna och påverka planeringen av
socialtjänst och hälso- och sjukvård måste man från statens sida kunna ställa
vissa krav på och ha insyn i den kommunala planeringen av dessa sektorer.
Regionsjukvårdsutredningen har i ett betänkande (Regionsjukvården, SOU
1978:70) föreslagit att föreskrifter om skyldighet för sjukvårdshuvudmännen
att medverka i gemensam planering inom och mellan sjukvårdsregionerna införs i
sjukvårdslagen. Frågan om en allmän lagsladgad skyldighet för landstingen att
planera hälso- och sjukvården behandlas f. n. av hälso- och
sjukvårdsutredningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I socialutredningens förslag till socialtjänstlag och
barnomsorgsförordning fanns bestämmelser om åliggande för kommun och
landstingskommun att planera för förskole- och
fritidshemsverksamheten. Vissa</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section65>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section66>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>33</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>remissinstanser har pekat på betydelsen av socialtjänstens
egen planering som en av förutsättningarna för en aktiv medverkan i
samhällsplaneringen. Konstmktionen med en ramlag i kombination med det ökade
kommunala ansvaret och den enskildes rätt och möjligheter att genom besvär
pröva beslut leder lill alt det behövs mer detaljerade målsättnings-och
verksamhetsplaner för socialtjänsten. Handlingsprogram och planer bör uppräitas
för olika sektorer. Lagen bör därför enligt dessa remissinstanser ange en
skyldighet för kommunen att utarbeta sådana program.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag instämmer med socialutredningen och flera
remissinstanser i uppfattningen att en väsentlig del av socialtjänstens
medverkan i samhällsplaneringen är den egna planeringen. Planeringen av den
egna sektorn är en av utgångspunkterna för ett deltagande i den mer
övergripande planeringen. Det är nödvändigt att göra planeringen mer samlad och
målinriktad, att följa upp genomförda planer och att förmedla kunskaper och
erfarenheter till beslutsfattarna. Den ger vidare, vilket också vissa
remissinstanser har pekat på, ramlagstiftningen ett mer konkret innehåll. En
långsiktig planering av socialtjänsten ökar också möjligheterna tUl gemensam
planering med andra organ. Kommunernas resurser kan utnyttjas bättre
tiUsammans med landslingens. Det gäller exempelvis omsorgerna om äldre och
handikappade samt vård och behandling av alkohol- och narkotikamissbrukare. I
propositionen om socialtjänsten förordar jag att nuvarande verksamhetsplanering
av socialvården bör vidareutvecklas. Ramlagstiftningen bör underlätta en sådan
planering. Planeringen bör beröra socialtjänstens samtliga uppgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialdepartementet har inom regeringskansliet ansvar för
beredning av regeringsärenden inom socialtjänsten samt hälso- och sjukvården.
Till departementet är sedan år 1965 en sjukvårdsdelegation knuten som ett
samarbetsorgan med uppgift att följa hälso- och sjukvårdsresursernas utveckling
och verka för en samordning av sjukvårdsplaneringen. Delegationen är f. n.
sammansatt av representanter för socialdepartementet, vissa andra departement,
socialstyrelsen, universitets- och högskoleämbetet, landstingsförbundet,
Sveriges läkarförbund. Svenska hälso- och sjukvårdens tjänstemannaförbund och
Svenska kommunalarbetareförbundet. Delegationen fastställer bl. a. program för
fördelning av läkartjänster och för specialistutbildning av läkare.
Delegationen anger vidare rUctlinjer för prioritering av byggnadsinvesteringar
inom sjukvårdssektorn. Socialstyrelsen erhåller ofta regeringens uppdrag att
utföra olika utredningsuppgifter enligt sjukvårdsdelegationens riktlinjer som
led i den centrala planeringen av hälso- och sjukvården. Styrelsens uppdrag utförs
i regel därvid, allt efter uppdragens karaktär, i samverkan med de parter som
är representerade i sjukvårdsdelegationen. 1 samband med att socialstyrelsen
bildades angavs att delegationens uppgifter borde utvidgas lill att omfatta
även socialvården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En förändring av sjukvårdsdelegationens ställning och
uppgifter får givetvis konsekvenser för socialstyrelsen, främst dess
planeringsuppgifter. Det ankommer på regeringen att besluta om de lämpliga
formerna för</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section67>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section68>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>34</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>överläggningar och samråd med de kommunala huvudmännen och
andra berörda parter i gemensamma planeringsfrågor. Jag finner f. n. ingen
anledning att förorda någon förändring i sjukvårdsdelegationens ställning och
uppgifter. Skulle regeringen senare besluta om förändringar i dessa avseenden
rörande sjukvårdsdelegationen får konsekvenserna för socialstyrelsens
planeringsroll därefter närmare bedömas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Liksom andra statliga myndigheter har socialstyrelsen till
uppgift att verkställa statsmakternas beslut och att i övrigt föra ut statsmakternas
intentioner i samhället Socialstyrelsen har som ett led i detta arbete ålagts
vissa planeringsuppgifter. En utvecklad planering av socialtjänsten i
kommunerna kan ge styrelsen underlag att följa upp och utvärdera hur
socialtjänsten utvecklas i landet. Den ger ocksä socialstyrelsen underlag för
sammanställningar och återförande av kunskap till kommunerna. Som jag tidigare
anfört finns anledning att närmare klargöra och konkretisera innebörden av
begreppet planering och styrelsens uppgifter inom området.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialstyrelsens planering innebär att påverka
landstingens och kommunernas planering i enlighet med statsmakternas beslut.
Socialstyrelsen bör ha samordnande och stödjande funktioner genom att förse de
ansvariga huvudmännen med planeringsunderlag som med utgångspunkt i
statsmakternas intentioner anger vårdmässiga förutsättningar för socialsektorns
utveckling och belyser de resursmässiga konsekvenserna av föreslagen
inriktning. Detta innebär att socialstyrelsens planering i tidshänseende måste
ligga före huvudmännens planering. Socialstyrelsen skall därvid uttolka och
vidareutveckla av statsmakterna uttalade mål och andra viljeyttringar inom de
ramar som dessa intentioner omfattar. Det kunskapsunderlag som socialstyrelsen
utarbetar för huvudmännens planering bör ha karaktären av allmänna råd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialstyrelsen skall vidare ta fram underlag till
regering och riksdag för vårdpolitiska beslut samt för övergripande
resursavvägningar inom socialsektorn liksom mellan denna och andra
samhällssektorer. Styrelsen bör även redovisa underlag av i första hand
vårdpolitisk natur inför regeringens överläggningar med kommuner och landsting
om den kommunalekonomiska utvecklingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Eftersom socialstyrelsen inte har något eget verksamhets-
eller resursansvar - med undantag för vissa institutioner - är den nuvarande
formuleringen i styrelsens instmktion om att styrelsen särskilt har "att
handlägga frågor om riksplanering av de under styrelsen lydande
verksamhetsgrenarnas omfattning, inriktning och allmänna uppbyggnad" enligt
min uppfattning något missvisande. Begreppet riksplanering kan här komma i
konflikt med de kommunala huvudmännens gmndläggande planeringsansvar. Begreppet
bör därför inte längre användas i förevarande sammanhang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag övergår i det följande till att mer i detalj redovisa
min syn på socialstyrelsens planeringsuppgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt riktlinjer av socialdepartementets
sjukvårdsdelegation år 1974 skall fortsättningsvis för hälso- och sjukvårdens
del i princip tillämpas ett</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section69>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section70>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>35</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>riksomfattande system med enhetligt uppbyggda
sjukvårdsplaner med 10-15-åriga tidsperspektiv utöver de årligen mllande
ekonomiska femårsplanerna (LKELP). Socialstyrelsen har enligt
sjukvårdsdelegationens rikfiinjer bedrivit ett omfattande utredningsarbete för
att ta fram Underlag för huvudmännens planering av hälso- och sjukvården.
Arbetet har skett i nära samverkan med bl. a. landstingsförbundet och Spri. Ett
resultat av detta arbete är det principprogram Hälso- och sjukvård inför
80-talet (HS 80) som socialstyrelsen presenterade år 1976. Principprogrammet
har senare följts av kompletterande och fördjupande utredningar inom olika
delsektorer, t. ex. medicinsk service, långtidsvård, medicinsk rehabilitering,
psykiatri samt mödra- och barnhälsovård (de båda Senare remissutgåvor). TUl
detta kommer arbetet med underlag till vårdprogram för olika hälsoproblem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag anser att socialstyrelsens arbete med att ta fram
kunskaps- och planeringsunderlag varit av värde för formulering av
rikspolitiska intentioner och haft ett viktigt inflytande på huvudmännens
planering av hälso- och sjukvårdsresursernas användning. Mot bakgrund av de
krav på en ändamålsenlig planering som jag tidigare anfört finner jag det
angeläget att socialstyrelsen går vidare med att analysera, konkretisera och stämma
av olika utvecklingstendenser inom hälso- och sjukvården .Som ett led i dennas
planering och som underlag för politiska beslut. Jag vill i detta sammanhang
erinra om att sjukvårdsdelegationen beslutat om att utarbeta ett nytt
principprogram för hälso- och sjukvårdens omfattning, inriktning, slmktur och
resurskrav för perioden 1990—2000. Hänsyn skall därvid tas till den
samhällsekonomiska utvecklingen och tUlgången pä utbUdad personal.
Socialdepartementet har uppdragit åt •Socialstyrelsen att svara för det
praktiska utredningsarbetet under ledning av en särskild styrgmpp med
representanter för staten och sjukvårdshuvudmännen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I socialstyrelsens planeringsuppgifter bör ingå att med
lämpliga tidsintervaller förnya denna typ av principprogram. I planeringsverksamheten
bör också ingå att för särskUda problemområden utarbeta s. k. sektorprogram,
dvs. bryta ner och fördjupa principprogrammen inom olika delsektorer. I detta
programarbete skall socialstyrelsen föra ut och vidareutveckla statsmakternas
intentioner som underlag för huvudmännens planering. Detta innebär enligt min
mening att socialstyrelsen har att fästa samma vikt vid de ekonomiska och
personella aspekterna som vid de rent sjukvårdsmässiga och stämma av dessa
aspekter mot varandra i syfte att belysa såväl de vårdmässiga som
kostnadsmässiga konsekvenserna av olika lösningar. Jag vUl särskilt framhåUa
vikten av att styrelsen systematiskt väger in samhäUsekonomiska och
sjukvårdsekonomiska faktorer, såsom de bl. a. framkommer i regeringens
överläggningar med sjukvårdshuvudmännen, i sitt planeringsarbete samt redovisar
de personella och ekonomiska krav som är förenade med olika alternativ.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialstyrelsen bör även i framtiden granska och yttra sig
över de enskilda sjukvårdsplanerna innan de blir föremål för sjukvårdshuvudmännens
slutliga ställningstaganden. Socialstyrelsen bör i samråd med</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section71>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section72>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>36</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>landstingsförbundet och Spri utarbeta sammanställningar
och analyser av planerna för att stämma av den planerade utvecklingen mot den
övergripande vårdpolitiken och ge underiag för rikspolitiska överväganden och
initiativ. För att skapa fömtsättningar för .summering av planerna och för
jämförelser mellan olika delar av landet bör socialstyrelsen verka för att
sjukvårdsplanerna får en enhetlig utformning samt att de har en gemensam
referensram, gemensamma begrepp etc. De s. k. LKELP-undersökningarna bör
fortsätta i ett avtalsregleral samarbete mellan socialstyrelsen och
landstingsförbundet. Genom dessa undersökningar har styrelsen möjlighet att
följa hälso- och sjukvårdens faktiska och planerade utveckling.
Socialstyrelsens uppföljning och analys av huvudmännens planer kan även ses som
ett led i styrelsens tillsynsansvar för hälso- och sjukvården, som också i
framtiden bör finnas kvar i lagfäst form.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med utgångspunkt från en principiell arbetsfördelning
mellan socialstyrelsen, sjukvårdshuvudmännen och Spri påböriades år 1975 inom
styrelsen en försöksverksamhet med att utarbeta underlag till vårdprogram för
olika sjukdomstillstånd och hälsoproblem. En vårdprogramnämnd bildades med
uppgift att leda arbetet. I nämnden ingår företrädare för både hälso- och
sjukvård samt socialvård. I samverkan med olika sjukvårdshuvudmän arbetar
dessutom Spri med att ta fram vårdprogram anpassade för lokala förutsättningar.
Utvecklingsarbetet bedrivs således på tvä nivåer med olika detaljeringsgrad,
dels i form av generella underiag som utarbetas av socialstyrelsen, dels såsom
konkret utformade vårdprogram anpassade efter skiftande lokala fömtsättningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>HittUls har socialstyrelsen presenterat programunderlag
för diabetes och högt blodtryck. Under de närmaste åren kommer programunderlag
för urinvägsinfektioner, tumör i bröstet, bråck och självmordsbeteende att
publiceras. Jag anser för min del att vårdprogramunderlagen fyller en viktig
funktion som underlag för huvudmännens bedömningar av behoven av olika
medicinska åtgärder och därmed för utformningen av vårdens innehåll och
organisation. Arbetet med att utforma underlag till vårdprogram bör ges större
utrymme i socialstyrelsens planeringsverksamhet än vad som hittills varit
fallet och även omfatta sociala konsekvenser av olika hälsoproblem. Detta
motiverar att något närmare beskriva vårdprogramarbetet, dess syften och
framtida inriktning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utvecklingen av vårdprogram inom sjukvårdsområden och
regioner syftar i första hand tUl att stödja sjukvårdspersonalen i det löpande
arbetet och utgöra ett underiag för den fortlöpande utbildningen och
metodutvecklingen. Intentionerna med tillämpningen av vårdprogram är att bl. a.
att åstadkomma ökad medicinsk säkerhet samt att undvika dubbelarbete genom att
programmen kan förenkla samarbetet och leda till en rationellare
arbetsfördelning mellan olika enheter och vårdnivåer. Vårdprogrammen bör kunna
underlätta samarbetet mellan sjukvård och socialtjänst, bl. a. genom att ge
information om sociala konsekvenser av olika sjukdomstUlstånd.
Vårdprogramarbetet innehåller som jag nyss sagt två komponenter.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section73>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section74>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>37</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dels utarbetande av underlag för vårdprogram, dels
utarbetande av själva vårdprogrammet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Programunderlagen
innehåller information om sjukdomsfrekvens, sjukdomens naturalhistoria,
förebyggande insatser, diagnostik, bedömning av behandlingsalternativ och
åtgärder för efterkonlroll. I underlagen diskuteras också de insatser av olika
typer som krävs för förebyggande åtgärder, diagnostik och behandling. 1 arbetet
med programunderlagen bör socialstyrelsen utvärdera olika undersöknings- och
behandlingsmetoder. Socialstyrelsen bör verka för att metoder, som efter en
sammanvägning av vårdmässiga och ekonomiska aspekter visar sig olämpliga, tas
bort och ersätts av mer ändamålsenliga metoder. I vårdprogram-underlagen bör
styrelsen förmedla kunskaper om vilka medicinska och sociala åtgärder som är
motiverade för olika hälsoproblem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sociala konsekvenser av hälsoproblemet bör belysas och
samverkan med i första hand primärkommunala verksamheter diskuteras. Behov av
ulbUdningsinsalser för olika personalgrupper bör aktualiseras och anges.
Likaledes ger genomgången av den aktuella sjukdomen underlag för att peka på
områden som bör göras till föremål för forsknings- och utvecklingsinsatser.
Genom att resurskrav anges kan lämplig arbets- och resursfördelning mellan t.
ex. länssjukvård och primärvård utläsas. Likaså bör underlagen kunna ge gmnd
för en avvägning mellan förebyggande och sjukvårdande åtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beskrivningen av sociala konsekvenser av aktuella
hälsoproblem bör kunna öka beredskapen hos hälso- och sjukvårdens personal att
samverka med socialtjänsten och andra primärkommunala verksamheter. Underlagen
bör härigenom kunna bidra till att helhetssynen pä människors problem får
praktiskt genomslag och tillämpas i de enskilda fallen. På alkohol- och
narkotikaområdet bör exempelvis vårdprogramunderlagen kunna få stor betydelse
för bättre samverkan mellan sjukvården och socialtjänsten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vårdprogram utarbetas för lokal och regional nivå och
socialstyrelsens programunderlag riktas i första hand tUl de lokala
arbetsgmpper som har att — bl. a. i samverkan med Spri — utarbeta vårdprogram.
Underlagen bör också kunna vara av värde för lokala politiska och
administrativa instanser som svarar för hälso- och sjukvårdens utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vårdprogramarbetet sker lokalt eller regionalt med hänsyn
tagen till de organisatoriska, personella och ekonomiska förutsättningar som
finns. Vårdprogrammet måste utvecklas av och förankras hos den personal som
berörs av programmet. Ett fungerande vårdprogram förbättrar samarbetet mellan
hälso- och sjukvårdens olika nivåer samt med socialtjänsten. Ett vårdprogram
kommer att vara ett direkt stöd för vårdpersonal av olika kategorier i det
löpande arbetet. Innehållet i vårdprogram kan skifta mellan de olika
huvudmännen med hänsyn tUl de olika förutsättningar som finns.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Underlagen ger en övergripande bUd av de hälsoproblem man
valt att behandla, under det att vårdprogrammet konkret anger hur detta problem
skall handläggas i det enskUda fallet. För att inte vaoe lokal</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section75>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section76>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>38</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vårdprogramgrupp skall behöva ta fram gmndkunskap är det
nödvändigt att underlagen tas ram på central nivå. I detta arbete besitter
socialstyrelsen den specifika kompetensen. Det är viktigt att vårdprogramarbetet
och vårdprogrammet kontinuerligt utvärderas både med avseende på ekonomiska och
personella insatser samt använda metoder. I detta arbete har Spri gjort
värdefulla insatser och bör i fortsättningen kunna bistå .sjukvårdshuvudmännen
i detta arbete, liksom vid utarbetande av det konkreta programmet. Ansvaret
för det lokala vårdprogram-arbetet ligger hos sjukvårdshuvudmannen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den kunskap om vårdprogram och vårdprogramarbete som
samlas på fältet bör tUlföras underlagsarbetet på central nivå så att nödvändig
anpassning i underlagsarbetet tiU fältets behov kan ske, I detta arbete är samverkan
meUan bl. a. socialstyrelsen och Spri nödvändig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arbetet med underlag till vårdprogram bör enligt vad jag
lidigare anfört ingå som en viktig del av socialstyrelsens
planeringsverksamhet. Socialstyrelsen bör emeUertid - bl. a. med utgångspunkt
i hittUlsvarande försöksverksamhet och i samråd med huvudmännen - ytterligare
överväga och i takt med vad resurserna medger utveckla formerna för
vårdprogramarbetet. Självklart är att den vetenskapliga expertis som finns
tiUgänglig i landet skall utnyttjas. Verksamheten bör fortlöpande utvärderas.
Vårdprogramunderlagen bör remissbehandlas innan de ställs till huvudmännens
förfogande som underlag för lokal och regional vårdplanering. Större och viktigare
programunderlag bör slutligt faststäUas av socialstyrelsens verksstyrelse.
Vårdprogramnämnden bör kunna fylla en viktig rådgivande funktion. Den bör
sammansättas av representanter för socialstyrelsen, hälso- och sjukvårdens och
socialtjänstens huvudmän, vårdpersonalen samt Spri. Nämnden bör lämna förslag
om inriktning av underlagsarbetet och vilka problem som bör göras tiU föremål
för utarbetande av underlag. Socialstyrelsen bör följa det lokala
vårdprogramarbetet och på ett flexibelt sätt anpassa sitt arbete liU
erfarenheterna på fältet. Behov av utbUdnings-samt forsknings- och
utvecklingsinsatser som kan bli en följd av analysen i vårdprogramarbetet bör
överföras tUl ansvarig myndighet i syfte att resurser avdelade för detta
ändamål används pä effektivast möjliga sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialstyrelsen bör enligt min mening ha samma roll inom
socialtjänsten som inom hälso- och sjukvården i fråga om att tUlhandahålla
kommunema planeringsunderlag och därmed vidareutveckla och föra ut statsmakternas
intentioner inom socialtjänsten. Förutsättningarna för en central planerings-
och utvecklingsverksamhet är emeUertid väsentligen annorlunda inom
socialvården. Denna har inte samma relativt homogena verksamhet och
organisation som hälso- och sjukvården, ulan präglas av en större mångfald i
dessa avseenden. TUl detta har bidragit bl. a. att antalet socialvårdshuvudmän/primärkommuner
är många gånger större än antalet sjukvårdshuvudmän/landsting (motsv.).
Socialvården har inte heller på samma sätt som hälso- och sjukvården ett i
princip enhetligt planeringssystem. Primärkommunerna upprättar inga särskilda
socialvårdsplaner. Preciseringarna i KELP-materialet om socialvårdens
utbyggnad är också betydligt mer begränsade än motsvarande uppgifter om hälso-
och sjukvården i LKELP. Socialstyrelsen måste anpassa sin medverkan i
socialtjänstens</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section77>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:4.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section78>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>''</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>planering tUl de förutsättningar som kommer alt råda inom
området. Socialutredningen har inom området planering angivit tre uppgifter för
socialstyrelsen, nämligen 1) utveckling av metodiken för social planering, 2)
sammanställning av riksplaner som ger en samlad överblick över socialtjänstens
planerade utveckling samt 3) tillhandahållande av planeringsunderlag till
primärkommuner och landsting. Socialstyrelsens planeringsuppgifter innebär
enligt socialutredningen att styrelsen skall skaffa sig underlag för att
kontinuerligt påverka effektiviteten i socialtjänsten. Detta planeringsarbete
innefattar bl. a. sammanställning och bearbetning av översiktliga planer för
socialtjänstens utveckling. Även Svenska kommunförbundet menar att
socialstyrelsen bör erhålla underlag för uppföljning och erfarenhetsåterföring
genom sammanställning och analys av huvudmännens planer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som jag tidigare nämnt ansluter jag mig till
socialutredningens uppfattning att socialstyrelsen skall sammanställa och
analysera planer för socialtjänsten, för att därigenom kunna följa utvecklingen
och ge kunskapsåterföring tUl kommunerna och vid behov föreslå statsmakterna
nya initiativ. Den information som socialstyrelsen behöver inhämta frän
kommunerna bör dock så långt möjligt begränsas och endast avse uppgifter som är
relevanta för såväl kommunernas som socialstyrelsens planering. Inhämtandet av
uppgifter bör samordnas med framtagandet av kommunernas flerårsplaner (KELP)
som sammanställs och bearbetas av SCB.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt min mening bör så långt möjligt planeringsdata
rörande socialtjänsten integreras i KELP-materialet, som kan förses med vissa
tUläggsuppgifter orri socialtjänstens planerade utveckling. Framför allt bör en
tidsmässig samordning eftersträvas. Det bör ankomma på socialstyrelsen att i
samråd med kommunförbundet närmare besluta om vilka planeringsuppgifter rörande
den framtida socialtjänsten som är nödvändiga för central uppföljning och
planering. Det bör som jag tidigare anfört sedan ingå i socialstyrelsens
uppgifter att följa och analysera de kommunala planerna för socialtjänsten och
redovisa dessa bl. a. inför de överläggningar mellan staten och huvudmännen som
avses genomföras i fortsättningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommunernas skyldighet att tUl de statliga organen
redovisa planer rörande socialtjänsten följer enligt min uppfattning av att
socialtjänsten enligt den nya lagstiftningen skall stå under tUlsyn av
socialstyrelsen och länsslyrelserna. Den tekniska bearbetningen och
sammanställningen av kommunernas flerårsplaner görs av SCB. Bearbetning av
planeringsuppgifter rörande socialtjänsten bör ske inom ramen för det
samarbete och den ansvarsfördelning mellan socialstyrelsen, SCB och
vårdhuvudmännen när det gäller statistikframtagning inom socialsektorn som jag
kommer att förorda i det följande. De bearbetade uppgifterna bör av SCB ställas
tUl tUlsynsorganens, dvs. socialstyrelsens och länsstyrelsernas, förfogande.
Länsstyrelserna bör genom sociala enheter som jag senare förordar skall bli
inrättade, särskilt uppmärksamma skillnader inom resp. region mellan planerna
och riktlinjer från riksdag och regering samt göra socialstyrelsen uppmärksam
på dessa avvikelser.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section79>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section80>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>40</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialstyrelsen bör på riksnivå göra analyser samt
kommentera planerna med utgängspunkt från de intentioner som angivits av statsmakterna
för socialtjänsten. Dessa analyser och kommentarer bör ta sikte på huvuddragen
i planerna och inte enskilda detaljer och bör enligt min mening bli ett
värdefullt stöd för kommunernas planering av den framtida socialtjänsten. På
områden där statsmakterna angivit klara riktlinjer för verksamheten och
socialstyrelsen konstaterar påtagliga avvikelser från dessa riktlinjer bör
socialstyrelsen göra berörda kommuner uppmärksamma på dessa avvikelser.
Socialstyrelsens ställningstaganden i dessa avseenden bör avgöras av verkstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av främst resursskäl kan dock ingen ovUlkoriig skyldighet
för styrelsen införas att avge yttranden till kommuner som redan på
planeringsstadiet vUl inhämta synpunkter som stöd för sin planering av
socialtjänsten. Det är dock naturligt att utgå ifrån att styrelsen så långt
möjligt kommer att anstränga sig för att även denna väg bistå kommunerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett programarbete av det slag som i det föregående
beskrivits för hälsooch sjukvården bör i tillämpliga delar kunna användas av
socialstyrelsen för att utveckla och påverka metodUc. innehåll och
organi-sation inom socialtjänsten. Jag ansluter mig tUl socialutredningens
uttalande om att socialstyrelsen kontinuerligt skall påverka effektiviteten i
socialtjänsten och tUlhandahålla huvudmännen planeringsunderlag. Jag vUl
emellertid understryka att detta arbete mäste baseras på överväganden om
tillgången på ekonomiska och personella resurser för vården likaväl som på
överväganden som rör den rent vårdmässiga delen av verksamheten. För att ta
fram underlag för utvecklingen av den framtida socialtjänsten pågår inom
socialstyrelsen ett projekt Socialt arbete — innehåll och form (SOA) i samråd
med olika intressenter. Projektet syftar bl. a. till att sammanställa
erfarenheter och kunskaper från metodutvecklingsarbete och praktiska försök av
intresse för tillämpning av socialutredningens förslag samt att medverka vid
framställning av utbildnings- och informationsmaterial med anknytning tUl
dessa förslag. Jag vUl i detta sammanhang framhålla att det är vUctigt att
socialstyrelsens arbete får en konkret och åtgärdsinrU<tad prägel och
anpassas till kommunernas behov av planeringsunderlag. Det är vidare angeläget
att socialstyrelsen i sitt planeringsarbete följer och sammanställer
erfarenheter av pågående utvecklingsarbete i kommunerna och återför dessa
erfarenheter tUl praktisk användning i kommunerna och på så sätt medverkar till
en ändamålsenlig metodutveckling inom socialtjänsten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialstyrelsen har enligt ÖSoS förslag ett särskilt
ansvar för samverkan mellan socialvård och hälso- och sjukvård. Jag kan i
stort sett instämma i ÖSoS uppfattning, men vill framhålla att det primära
ansvaret för denna samverkan självfallet åvilar de kommunala huvudmännen. Den
samordnande funktionen på central nivå mellan socialvården och hälsooch
sjukvården bör emellertid ha sin givna plats i de .planeringsuppgifter som jag
har angivit för socialstyrelsen. Socialstyrelsen bör följa den primär- och
landstingskommunala planeringen samt tiUhandagå huvudmännen med
planeringsunderiag så att vårdområden med skilda huvud-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section81>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section82>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>41</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>män i erforderiig utsträckning blir föremål för en
samordnad planering. Styrelsen bör inom olika vårdområden medverka till att
klariägga huvudmannaskapsfrågor och samverkansformer mellan socialtjänst och
hälso- och sjukvård. Jag har tidigare pekat på vårdprogramunderiagen som en väg
att förbättra samverkan i det praktiska vårdarbetet. Därmed fullföljs också
vU<tiga intentioner i bl. a. socialutredningen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialsektorns medverkan i samhällsplaneringen har
betonats i propositionen om socialtjänsten liksom i ÖSoS förslag. Uppgiften är
ett viktigt led i en förbättrad helhetssyn på sociala och medicinska problem
samt aktivare insatser för att förhindra uppkomsten av sådana problem.
Förslagen om socialsektorns medverkan i samhällsplaneringen fick ett i det
närmaste enhälligt positivt mottagande av remissinstanserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialturedningen har i sina överväganden främst
diskuterat socialtjänstens möjligheter att på primärkommunal nivå delta i
samhällsplaneringsarbetet. En utförlig diskussion på denna punkt finns i
propositionen om socialtjänsten. Som har framhållits i denna proposition ligger
emellertid ansvaret för samhällsplaneringen också på rU<s- och länsnivåerna,
varför en bevakning av sociala och medicinska aspekter på planeringen måste ske
även på dessa samhällsnivåer. ÖSoS anser att socialstyrelsen på central
myndighetsnivå skall ha ansvaret för socialvårdens och hälso- och sjukvårdens
samhällspåverkande planeringsarbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill framhålla att medverkan i samhällsplaneringen är
en förhållandevis ny uppgift för vårdsektorn. Det är därför naturligt att se
denna medverkan som en utvecklingsprocess där de praktiska formerna får växa
fram i takt med vunna erfarenheter. Socialstyrelsen bör enligt min mening ha en
viktig funktion att fylla när del gäller att finna vägar för att utnyttja
socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens kunskaper i planeringen på andra
samhällsområden. Socialstyrelsens underlag för de kommunala huvudmännens
planering bör utformas så att de utgör ett stöd för socialtjänstens och hälso-
och sjukvårdens medverkan i samhällsplaneringen på lokal och regional nivå.
Styrelsen bör vidare genom att analysera och sammanställa uppgifter om
hälsorisker och sociala problem i olika samhällsmiljöer kunna ge ett värdefullt
underlag för motåtgärder och förebyggande insatser i vid bemärkelse inom olika
områden, som t. ex. arbetsliv, skola och boende. Detta fömtsätter att
socialstyrelsen har ett nära och väl fungerande samarbete med sektoransvariga
myndigheter. Jag vUl i sammanhanget erinra om att socialstyrelsen är företrädd
i det bostadssociala råd som knöts tUl bostadsstyrelsen den 1 januari i år. Som
remissorgan har socialstyrelsen ytteriigare möjlighet att föra ut kunskaper om
faktorer som kan leda till ohälsa och sociala problem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Gmnden för socialstyrelsens medverkan i
samhällsplaneringen är tillgången på relevant informationsunderlag, bl. a. i
form av statistik, som möjliggör en kontinuerlig uppföljning av sociala och
medicinska riskfaktorer. Här blir ocksä styrelsens samarbete med det
föreslagna miljömedicinska laboratoriet och det institut för psykosociala
miljöfrågor som jag förordar i det följande av stor betydelse. Jag återkommer
till frågan om socialsektorns medverkan i samhäUsplaneringen i anslutning</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section83>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section84>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>42</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>till mina överväganden om socialstyrelsens regionala
organisation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utvecklingen inom socialtjänsten och hälso- och sjukvården
är i hög grad beroende av tUlgången på utbUdad arbetskraft. Utbildning av
personal är etl viktigt medel för att förändra och förbättra situationen för de
vårdsökande och för att förverkliga uppsatta mål för vårdens innehåll.
Vårdsektorn har sedan länge präglats av svårigheter att rekrytera erforderligt
utbildad personal. Betydande skUlnader föreligger dock mellan olika vårdområden
och meUan skilda delar av landet. Problemen är störst inom prioriterade och
därmed expansiva områden, t. ex. den öppna vården och långtidsvården inom
sjukvården, tandvården samt barnomsorgen och äldreomsorgen inom socialvården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svårigheterna har hållit i sig trots en allmänt sett
kraftig ökning av vårdutbildningarna. Detta förklaras bl. a. av att det tar
lång tid - ofta många år — innan åtgärder på utbildningssidan får ordentlig
effekt på vårdorganisationen. Vidare krävs i allmänhet ett omfattande
förberedelsearbete innan vårdpolitiska mål och ambitioner kan omsättas i
ulbUdningsinsalser. Med hänsyn till dessa faktorer vill jag starkt understryka
behovet av en personal- och utbUdningsplanering som leder till en förbättrad
samordning av vårdpolitik och utbUdningspolitik. Jag anser att socialstyrelsen
som fackmyndighet har att medverka i en fortlöpande personal-och
utbildningsplanering för vårdsektorn och tiUhandahåUa ansvariga statliga och
kommunala utbUdningsmyndigheter erforderligt beslutsunderlag rörande dels
vårdutbUdningarnas innehåll i fråga om yrkeskunnande hos olika
personalkategorier, dels vårdutbUdningarnas dimensionering. Socialstyrelsens
personal- och utbUdningsplanering skall ske i nära samverkan med
socialtjänstens och hälsp-och sjukvårdens huvudmän och ha sin utgångspunkt i
huvudmännens planer för dessa sektorers långsiktiga utbyggnad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den decentralisering av både planering och genomförande av
utbildningen som pågår som en följd av bl. a. den s. k. högskolereformen och
de ökade krav som enligt min mening måste ställas på planeringen av
vårdutbildning och personaltUlgång inom vårdsektorn leder till förändringar i
socialstyrelsens arbetssätt och uppgifter på detta område. Socialstyrelsens
uppgifter bör övergå från att som hittUls avse yttranden över
läro-/utbUdningsplaner tUl att mer aktivt ta fram underlag för den
utbildingsplanering och utformning av utbildningsmål som görs av
utbildningsmyndigheterna. Elt sådant underiag bör ha som utgångspunkt olika
vårdverksamheters innehåU och utformning och baseras på behoven av vård och
service inom olUca områden. Höga krav på framförhåUning och kännedom om
socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens framtida behov måste ställas på
denna planering. Samverkan med huvudmännen är nödvändig. Det är enligt min
mening en uppgift för varje fackbyrå inom socialstyrelsen alt analysera
arbetsuppgifterna inom resp, vårdområde och formulera krav på utbUdning
fördelade på olika personalkategorier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag anser vidare att socialstyrelsen skall svara för den
statliga insatsen i</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section85>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section86>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>43</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>fråga om personalplanering på rUcsnivå som syftar till att
genom dimensionering av utbildningsresurserna kvantitativt anpassa personalresurserna
tUl sociaUjänstens och hälso- och sjukvårdens utbyggnad. Personalplaneringen
bör utgå frän huvudmännens utbyggnadsplaner och syfta tUl att ge
utbUdningsmyndighelerna underlag för utbUdningsdi-mensionering och huvudmännen
underlag för fortsatt vårdplanering.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Personalplaneringen
har hittills främst byggts ut när det gäller tillgång och fördelning av läkare
som underlag för de s. k. läkarfördelningspro-grammen (LP). På uppdrag av
socialdepartementets sjukvårdsdelegafion har socialstyrelsen även börjat
utarbeta personalbehovsprognoser för vissa andra vårdpersonalkategorier inom
hälso- och sjukvården (sjuksköterskor, undersköterskor, vissa
medicinskt-tekniska assistenter, sjukgymnaster, arbetsterapeuter) som skall
utmynna i s. k. vårdpersonalgprogram (VPP). MoLsvarande prognosarbete har
påböriats för personal inom barnomsorgen. Socialstyrelsen har vidare bedrivit
en tandvårdspersonalturedning (TPU) med uppgift att utreda frågan om det
långsiktiga behovet av tandvårdspersonal. Enligt min uppfattning är det
nödvändigt att denna personalplanering av socialstyrelsen utvidgas till att
även omfatta andra kategorier av personal inom den sociala sektorn, t. ex. inom
äldreomsorgen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den
personal- och utbUdningsplanering som görs beträffande läkararbetskraften har
kommit att få en central betydelse för atl på längre sikt påverka hälso- och
sjukvårdens omfattning och innehåll. Grunden för denna planering lades år 1969
i samband med den då genomförda reformeringen av läkarnas vidareutbildning.
Systemet omfattar både kvalitativa och kvantitativa aspekter på den framtida
läkarutvecklingen. När det gäller den kvalitativa delen återkommer jag till
denna fråga i samband med att jag senare tar upp verksamheten inom nämnden för
läkares vidareutbildning (NLV).</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Systemets
kvantitativa del bygger på sjukvårdslagens bestämmelse om att tjänst som läkare
inom den offentliga hälso- och sjukvården inte får inrättas utan
socialstyrelsens medgivande. Styrelsens prövning av inrättande av läkartjänst
skall ske på gmndval av det läkarfördelningsprogram som fastställs av
socialdepartementets sjukvårdsdelegation. Förslag till program utarbetas av
socialstyrelsen i samråd med universitets- och högskoleämbetet,
landstingsförbundet och Sveriges läkarförbund. Läkar-fördelningsprogrammet
omfattar en period av fem år med de första två åren mer preciserade. Det
förnyas vartannat år. Programmet består av två delar som fyller principiellt
sett skilda syften:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>— för det första en planeringsdel som syftar tUl en
fördelning av nytillkommande läkare, dvs. främst nyexaminerade och utländska
läkare, pä olika vidareutbUdningsområden som svarar mot de sjukvårdspolitiska
målen och de långsiktiga behoven av läkare inom olika verksamhetsområden. 1
denna del ingår också ett delprogram för fördelning av blockförordnanden för
läkarnas allmäntjänstgöring på olika sjukvårdshuvudmän.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section87>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section88>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>44</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>— för det andra en ransoneringsdel som syftar till en
fördelning av den begränsade tillgången på vidareutbUdade läkare, dvs. läkare
med specialist- eller allmänläkarkompetens, för att motverka rådande variation
i tillgången på sädana läkare mellan olika delar av landet och mellan olika
medicinska verksamhetsområden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag anser att vidareutbildningen av läkare som inslmment i
säväl den långsiktiga som kortsiktiga sjukvårdsplaneringen inte fullt ut nått
avsedda resultat. Vad beträffar läkarfördelningsfrågorna anser jag det särskilt
oroande att systemet inte fungerat helt på önskvärt sätt i planeringsdelen,
dvs. fördelningen av den nytillkommande läkararbetskraften på olika
vidareutbildningsområden. Denna fördelning, som har stor betydelse för utvecklingen
av hälso- och sjukvården på längre sikt, har i praktiken inte i tillräcklig
grad kommil att motsvara de mål som .statsmakterna och sjukvårdshuvudmännen
fastställt för hälso- och sjukvårdens långsiktiga utbyggnad. Orsakerna till
detta står framför allt atl finna i att många läkare fullgör tjänstgöring som
räknas som vidareutbUdning utanför fördelningssystemet, i första hand på olika
vikariat. Detta har medverkat lill att vidareutbildningsblock inom
prioriterade områden såsom långtidssjukvård och psykiatri inte kunnat
tUlsättas i önskvärd omfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt min mening bör de åtgärder som vidtagits under år
1978, bl. a. beslut om atl endast tjänstgöring inom ramen för blockförordnanden
skaU tUlgodoräknas som aUmäntjänstgöring, förbättra lä-karfördelningsprogrammets
styreffekt. De rekryteringsstimulerande åtgärderna bör intensifieras inom
bristområdena. Med hänsyn till den betydelse om dimensioneringen och
inriktningen av läkarutbildningen har för hälso- och sjukvårdens långsiktiga
utveckling framstår det som motiverat att betydande insatser görs för att
läkarfördel-ningsinstrumentet skall få erforderlig genomslagskraft. Det bör
ankomma på i första hand socialstyrelsen att i samverkan med sjukvårdshuvudmännen
ta fram underlag för statsmakternas beslut i här föreslagen riktning. Även de
överväganden som görs inom hälsooch sjukvårdsutredningen blir av stort värde i
detla sammanhang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller läkarfördelningssystemets ransoneringsdel,
dvs. fördelningen av tjänster för vidareutbildade läkare, är systemet avsevärt
mer omständligt och detaljerat än fördelningen av block för aUmäntjänstgöring
och fortsatt vidareutbildning. Socialstyrelsen har här att gmnda sin fördelning
på en prövning av varie enskild tjänst som sjukvårdshuvudmännen önskar inrätta.
Det betydande administrativa arbete som detta förorsakar främst huvudmännen men
också socialstyrelsen måste enligt min uppfattning noga vägas mot systemets
effekter. Dessa effekter har visat sig begränsade när det gällt att fördela den
begränsade läkartill-gången såväl mellan olika geografiska områden som meUan t.
ex. öppen och sluten vård. Till detta kommer risken för alt ett centralt
ransoneringssystem minskar huvudmännens benägenhet att på egen hand bedöma och
ta ställning tiU behoven av ytterligare läkarinsatser, varigenom orealistiska
uppgifter redovisas om brister och behov. De tidigare stora</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section89>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section90>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>45</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SkUlnaderna mellan de tjänster som huvudmännen begärt och
de som socialstyrelsen haft att fördela har under senare år reducerats kraftigt.
Den ökade tUlgången på specialistkompetenta läkare jämte en neddragen
utbyggnadstakt för den slutna kroppssjukvärden kommer under de närmaste åren
ytteriigare att förbättra balansen mellan tillgäng och efterfrågan på
läkararbetskraft.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skäl kan således enligt min mening anföras för en
avveckling av läkarfördelningssystemets ransoneringsdel i dess nuvarande form,
dvs. den centrala fördelningen av tjänster för färdigutbildade läkare. Eftersom
hithörande frågor behandlas och närmare kommer att belysas av hälsooch
sjukvårdsutredningen bör förändringar i systemet anstå till dess utredningens
förslag föreligger. Oberoende av hur frågan om fördelning av tjänster för
färdigutbildade läkare senare kommer att lösas vUl jag understryka vikten av
att socialstyrelsen i samråd med berörda parter vidareutvecklar arbetet med
programunderlag för den långsiktiga utvecklingen av läkararbetskraften. Detla
planeringsarbete bör nära samordnas med övrig personalplanering och syfta tUl
att tillföra huvudmännen ett förbättrat planeringsunderlag i fråga om
tillgången på läkare och övrig vårdpersonal med lång utbUdning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frågor rörande den regionala fördelningen av
tandvårdsresurserna bör tas upp när resultaten från pågående översyn av
tandvårdsförsäkringen föreligger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag är väl medveten om att den angivna
planeringsverksamheten ställer påtagliga krav på socialstyrelsen. Inom verkets
organisation bör det inom ramen för fastställd personalbudget finnas
tillräckligt med personal som har kompetens att initiera, leda och medverka i
planeringsarbetet. Eftersom uppgifterna spänner över många vitt skilda områden
krävs en betydande medverkan av utomstående expertis. Föratt säkerställa
erforderiig expertmedverkan i planeringsuppgifterna bör socialstyrelsen enligt
min mening disponera vissa särskilda medel. Dessa särskilda medel får inte användas
i styrelsens löpande verksamhet eller leda till ökning av antalet anstäUda i
styrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som jag tidigare nämnt tar jag upp styrelsens uppgifter
inom beredskapsområdet i ett särskilt avsnitt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis bör socialstyrelsens
planeringsuppgifter omfatta:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>—<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>att ta fram underlag för såväl
statsmakternas vårdpolitiska beslut som för de kommunala huvudmännens planering
av vårdsektorns utbyggnad</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>—<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>att yttra sig över planer för
vårdsektorns utbyggnad till vägledning för huvudmännens beslut</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>—<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>att sammanställa och analysera
ifrågavarande planer samt verka för att dessa planer så långt möjligt får en
enhetlig utformning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>—<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>att på central nivå följa upp
behoven av en samordnad planering av .socialtjänst och hälso- och sjukvård</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>—<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>att ta fram underiag som främjar
socialsektorns medverkan i samhällsplaneringen</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section91>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section92>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>46</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>— att medverka i personal- och
utbildningsplanering med syfte att anpassa utbildning och personaltillgång
till sektorns behov.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.4 Socialstyrelsens uppgifter inom forskning och
utveckling</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.4.1 Social forskning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De dominerande forskningsinsatserna inom den sociala
sektorn har skett genom i bred bemärkelse medicinsk forskning och utveckling.
Forskning och utveckling (FoU) inom socialvårdens område är relativt sett av
miindre omfattning och bedrivs i olika former, bl. a. inom högskolans ram.
Organisationen präglas av mångfald och en påtaglig brist på samordning.
Forskningen inom stora socialpolitiskt viktiga områden har traditionellt varit
splittrad på smärre projekt och i regel beroende av tillfälliga anslagsgivare.
För att tillgodose behovet av samordning och förstärkning av ledningsfunktionen
för målbunden FoU inom socialdepartementets område inrättades år 1974 en
delegation för social forskning vid socialdepartementet (DSF). Delegationen har
tiU uppgift dels att svara för bedömning och samordning av pågående och
planerade projekt av forsknings- och utredningsnatur inom den sociala sektorn,
dels att initiera forsknings- och utvecklingsarbete av betydelse för socialpolitiken.
Till delegationens uppgifter hör att lägga fram förslag om beviljande av medel
för projekt som skall bekostas från departementets anslag för FoU och
försöksverksamhet. Delegationen avger också yttranden över sådana projekt där
bidrag kan utges från t. ex. allmänna arvsfonden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den sociala forskningens resurser och organisation har
diskuterats i skilda sammanhang. I mitten av 60-talet aktualiserades frågan om
ett socialforskningsinstitut efter mönster av det danska socialforskningsinstitutet.
Detta ledde dock inte tiU resultat. Det gjorde inte heller ett något senare
förslag om en central enhet för dokumentation och information inom
samhällsvetenskaperna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Är 1972 inrättades emellertid institutei för social forskning
(SOF!) genom ombUdning av institutet för arbetsmarknadsfrågor. SOFI.s forskning
är inriktad på praktiska tUlämpningar och på problem med direkt anknytning till
social- och arbetsmarknadspolitik. Institutei har att fullgöra dokumentations-,
informations- och serviceuppgifter inom ramen för sina resurser. En översyn av
SOFLs framtida uppgifter och organisa-ton har lett tUl förslag om utbyggnad av
institutets verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kunskapssökande forskning och utveckling av vetenskapliga
teorier och metoder inom området bedrivs inom högskoleorganisationen och i viss
utsträckning med stöd av bl. a. statens råd för samhällsforskning och
riksbankens jubUeumsfond. Kännetecknande för social FoU är emeUertid att det är
svårt att dra en klar gräns mellan å ena sidan "ren" forskning, å
andra sidan utvecklingsarbete och försöksverksamhel. Det föreligger inte heller
någon entydig, allmänt accepterad avgränsning av begreppet social forskning.
I detta sammanhang använder jag en avgränsning som i</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section93>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section94>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>47</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>huvudsak utgår från socialstyrelsens ansvarsområde, med
undantag för rent medicinsk forskning. Viss s. k. hälso- och sjukvårdsforskning
ingår i det som här betecknas som social FoU.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Resultatet
av det växande intresset för social FoU har bl. a. blivit att väsentligt ökade
medel under senare år ställts till förfogande för målinriktad forskning,
utvecklings- och försöksprojekt. Socialstyrelsen har fått ta på sig betydande
uppgifter genom att bedöma bidragsansökningar, initiera och genomföra egna
projekt, förvalta medel och administrera projekt. I stor utsträckning har
detta motsvarat styrelsens egna ambitioner. 1 vissa fall har socialstyrelsen
fått ta på sig FoU-uppgifter eftersom inget annat organ har stått till
förfogande.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialstyrelsens
insatser när det gäller FoU inom det sociala området är av skilda slag. Det
omfattar utredningar (t. ex. om förskoleverksamheten och om det sociala
arbetets innehåll och form), studier (t. ex. levnadsnivå- och miljöstudier),
metodfrågor (social metodik), försöksverksamhet (Tierpsprojektet m. m.) samt
medverkan i enskilda projekt som stöds genom medel från socialdepartementets
forskningsanslag (den sistnämnda formen överväger antalsmässigt).
Socialstyrelsen administrerar också utvecklingsprojekt inom ramen för statliga
utredningar (t. ex. familjestödsutredningen) och på direkt uppdrag av
regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Gemensamt för de projekt som socialstyrelsen driver eller
medverkar i är atl de finansieras vid sidan av socialstyrelsens ordinarie
anslag. Viktiga finansieringskällor är som nämnts anslaget för social
forskning och allmänna arvsfonden. 1 vissa fall får styrelsen ta i anspråk del
av sakanslag eller socialdepartementets kommittéanslag för egna
arbetsinsatser. Det finns också exempel på andra externa finansieringskäUor.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det
erbjuder vissa svårigheter att få en fullständig överblick över
socialstyrelsens engagemang i sociala FoU-projekt. Av en "Förteckning över
pågående och under 1978 avslutade utredningar m. m." som styrelsen
överlämnade till socialdepartementet i febmari 1979 framgår att antalet
pågående utredningar/projekt uppgick till över 100.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommunförbundet utger med ekonomiskt stöd från
socialdepartementet en "idébank" i skriftform om forsknings- och
utvecklingsarbete inom den sociala sektorn. I rapporten Sociala idéer och
erfarenheter 1978/79 lämnas information om mer än 600 olika projekt av
skiftande valör. Inte mindre än 233 projekt anges som nya för året. Vissa av de
redovisade projekten betecknas som avslutade eller överförda i reguljär
verksamhet. I en siffersammanställning som tar upp 462 projekt anges bL a. vem
som är huvudman för projekten. Av sammanställningen framgår att
socialstyrelsen/socialdepartementet är huvudman för 36 av projekten. Som
huvudmän för övriga projekt anges kommuner (223), universitet/högskola (69) och
annan huvudman (134). Det måste emellertid understrykas att många av projekten
med kommunal eller annan huvudman - inom vissa områden huvuddelen — stöds genom
bidrag från socialstyrelsen/socialdepartementet. Särskilt framträdande är detta
inom områdena barnomsorg, vård och behandling av missbmkare samt
glesbygdsaktiviteter. På dessa områden förmedlar socialstyrelsen</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section95>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section96>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>48</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>betydande medel för olika former av försöksverksamhet som
inte har karaktär av egentlig forskning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis kan beträffande socialstyrelsen
konstateras att det starkt ökade intresset för social FoU har lett till att
styrelsen har fått ta på sig omfattande FoU-uppgifter. För genomförande av
dessa uppgifter har regelmässigt krävts resurstillskott. Verksamheten har
sålunda i huvudsak finansierats med särskilda bidrag vid sidan av
myndighetsanslag och andra reguljära anslag. Finansieringssättet har bidragit
till en okontrollerad ökning av socialstyrelsens personal och ett behov av att
fortlöpande finna nya projekt för att kunna bereda fortsatt anställning åt
personer som arbetat i avslutande projekt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frågan om socialstyrelsens roll inom social FoU behandlas
bl. a. i socialutredningen. Utredningen framhåller i sitt slutbetänkande att
styrelsen själv måste kunna ta ansvar för sådan målinriktad social forskning
som avser utvecklingsarbete, försöksverksamhet och uppföljning av social
verksamhet. Hämtöver bör socialstyrelsen inte vara huvudman för social
forskning utan förmedla problem, frågor och underlag för forskningsinsatser
samt återföra forskningsresultaten tUl fältet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialstyrelsen anser för sin del att dess ansvar för FoU
bör vidgas. Styrelsen bör få en allt viktigare funktion som "brygga"
meUan forskningssektorn och praktiskt socialt arbete. Man vill 1) beställa bearbetning
av befintlig kunskap för praktisk tUlämpning, 2) stimulera och ge underlag för
forskning, 3) sammanställa och redovisa behov av FoU-insatser, 4) stödja och
följa utvecklings- och försöksverksamhet. För detta behöver styrelsen etl särskilt
anslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Översynsutredningen (ÖSoS) framhåller i olika sammanhang
att socialstyrelsen genom ökade insatser av FoU-karaktär bör bidra tiU nya
kunskaper på den sociala sektorn. Styrelsen bör i ökad utsträckning initiera,
bidra tiU och medverka i FoU, särskUt på "bristområden". För detta
bör styrelsen ha särskUda medel. 1 myndighetsrollen bör ingå en starkare
inriktning på sammanställande och spridande av kunskaps- och beslutsunderlag.
Socialstyrelsen skall dock inte ha tUl primär uppgift att bedriva forskning
inom sektorn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I yttrande över ÖSoS framhåUer Kommunförbundet bl. a. att
forskningen bör bedrivas av organ som är fristående från förvaltande
myndigheter. Däremot bör socialstyrelsen svara för sammanställningen av
resultat från forsknings- och utvecklingsarbete inom sitt område. LO reagerar
mot alt en betydande del av styrelsens verksamhet bedrivs genom särskUda
projektanslag för forsknings- och utvecklingsarbete. TCO anser att det finns
ett stort behov av att socialstyrelsen på ett aktivt sätt medverkar till
metodutveckling inom den kommande socialtjänsten. Det behöver inte ske genom
utredningsprojekt med långsiktig planering och breda målformuleringar. Det kan
ofta räcka med att styrelsen håller sig ä jour med utvecklingen ute i
kommunerna och stimulerar och sprider kännedom om utveckling av metoder som
bedöms vara av allmänt intresse. Riksrevisionsverket anser att ÖSoS inte är
helt klargörande när</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section97>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section98>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>49</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>det gäller dels socialstyrelsens relation tUl
forskningsråden, dels roll- och arbetsfördelningen mellan styrelsen och
delegationen för social forskning. En översyn av dessa frågor bör komma till
stånd. RRV delar ÖSoS uppfattning att socialstyrelsen bör ha tUlgång tUl vissa
medel över statsbudgeten för forskning och utvecklings- och försöksverksamhet.
Men RRV betonar att styrelsen inte bör bedriva egen forskning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För min
del delar jag utredningarnas och remissinstansernas uppfattning att socialt
forsknings- och utvecklingsarbete är elt nödvändigt led i utvecklandet av den
framtida socialtjänsten. Jag anser emellertid i likhet med flertalet
remissinstanser att socialstyrelsen i princip inte bör bedriva egen FoU. Till
denna fråga återkommer jag i det följande.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Som
tidigare nämnts har en översyn genomförts av socialforskningsinstitutets uppgifter
och organisation bl. a. mot bakgrund av att SOFLs ställning i förhållande till
andra forskningsorgan är oklar. Översynen har utförts av
forskningssamverkanskommitlén (FOSAM), som avlämnat delbetänkandet (Ds U
1979:4) Ett institut för social och arbetsmarknadspolitisk forskning. Vid
översynen har FOSAM bl. a. haft att utgå från att institutet med nuvarande
resurser inte tillfredsställande kan fullgöra de uppgifter som anges i
instmktionen. I sitl arbete har FOSAM konstaterat att översynsarbete pågår inom
såväl arbetsmarknads- som social- och utbUdningsdepartementen som avser
förändringar i organisationen av resp. sektors FoU-verksamhet. I övervägandena
inom var och en av sektorerna intar SOFI, eller delar av de resurser som finns
vid SOFI en framskjuten plats.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>FOSAM har
i sin översyn av SOFI siktat tUl att närma mål och uppgifter för institutet tUl
vad som är realistiskt och samtidigt förbättra institutets anknytning till
högskolan. Inom arbetsmarknadssektorn har man sett de resurser för
arbetsmarknadspolitisk forskning som finns vid SOFI som en möjlig gmnd vid
uppbyggnaden av en fastare organisation för departementets FoU-insatser. I
samband med översynen av socialstyrelsen har den "sociala" delen av
SOFI aktuahserats som basenhet när det gällt att avlasta socialstyrelsen ansvar
för FoU.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mot denna
bakgmnd har det enligt FOSAM:s bedömning framstått som angeläget att i
anslutning tUl översynsarbetet pröva om de tre sektorernas önskemål och behov
skulle kunna tUlgodoses samtidigt inom ramen för ett ombUdat
socialforskningsinstitut. De funktioner som efterfrågas av departementen är för
det första en basorganisation för social- och arbetsmarknadspolitisk forskning
utanför högskolan, dvs. en lättUlgänglig forskningsresurs med hög vetenskaplig
kompelens och med hög beredskap att ta på sig uppdrag. För det andra
efterfrågas från såväl arbetsmarknads- som den sociala sidan en administrativ
bas för resp. sektors FoU-insatser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>FOSAM framhåller att ett fristående forskningsinstitut är
motiveral för den sektorsforskning som här avses. FOSAM betonar vidare värdet
av att man någonstans i forskningsorganisationen ser social- och arbetsmarknadspolitisk
FoU i ett sammanhang. FOSAM föreslår mol denna bakgrund att ett nytt institut
för tUlämpningsinriklad socialpolitisk och</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section99>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section100>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>50</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>arbetsmarknadspolitisk forskning byggs upp på gmndval av
det nuvarande socialforskningsinstitutet. Ansvarsområdet föreslås i allt
väsentligt anknyta till det som angavs i förarbetena tiU SOFI. Det
omorganiserade institutet bör ha tUl uppgift att svara för information och
dokumentation i fråga om sin egen verksamhet. Institutet föreslås få sådana
administrativa resurser att det kan ta på sig uppgiften att fungera som
administrativ bas för målinrUctade FoU-projekt, finansierade av bl. a.
socialdepartementets forskningsanslag. Finansieringen av institutets fasta
organisation föreslås ske med medel över anslag under vart och ett av
utbUdnings-, social- och arbetsmarknadsdepartementen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>FOSAM:s delbetänkande avses utgöra underlag för beslut
inom berörda departement om ett förändrat socialforskningsinstitut, FOSAM
förordar att arbetet med det nya institutet bedrivs med sikte på att det skall
kunna träda i funktion den 1 juli 1980. FOSAM :s förslag remissbehandlas f. n.
Remisstiden utgår i september 1979.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För min egen del vUl jag inledningsvis — och i anslutning
till vad jag har anfört i propositionen om socialtjänsten — framhålla att jag
delar socialutredningens uppfattning att det krävs ökade kunskaper som underlag
för sociala insatser. Den framtida socialtjänsten behöver sålunda ett
omfattande stöd av forskning. Begreppet ges här en vidsträckt innebörd. Det
betydande offentliga utredningsarbetet inom den sociala sektorn står ofta
forskningen nära. Utvecklingsarbete och praktisk försöksverksamhet ger kunskap
och erfarenheter som kan vara av stort värde. Vidare är statistiken en viktig
informationskälla. Forsknings- och utvecklingsarbetet bör bedrivas i nära
samverkan med fältet, dvs. den praktiskt verksamma socialtjänsten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialtjänsten är en del av hela socialpolitiken. Den
socialpolitiska planeringen behöver ett omfattande kunskapsunderlag om
människornas levnadsförhållanden och om behovsstrukturen. Den behöver stöd av
forskning som analyserar sociala processer, söker orsaker till sociala problem
och anvisar vägar att komma till rätta med dem både genom allmänt inriktade och
indvidinriktade insatser. Den föreslagna socialtjänstlagen kommer att ge
socialtjänsten betydande frihet att i samråd med klienterna sätta in olika
åtgärder och metoder i det förebyggande och avhjälpande arbetet. Det är som
socialutredningen och remissinstanserna understmkit viktigt att utveckla
metoder för det sociala arbetet på olUca nivåer - det kan gälla
behandlingsmetoder, former för mUjöpåverkan etc. Samtidigt står det klart aft
även den framtida socialtjänsten måste avhjälpa sociala svårigheter utan
tillgång till entydiga forskningsresultat, som är direkt tillämpbara på den
aktuella situationen. Praktiska åtgärder för att undanröja sociala
missförhållanden måste liksom nu grundas på socialarbetarnas kunskap och
erfarenhet och ytterst på politiska stäUningslaganden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även om den direkt socialt inriktade forskningen är av
väsentligt mindre omfattning än den medicinska står det klart att det bedrivs
en omfattande social forskning i vårt land. Socialutredningen och dess
remissinstanser framhåller emellertid starkt behovet av ökade FoU-insat-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section101>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section102>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>51</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ser, bl. a. med hänsyn till den nya sociallagstiftningen.
Även jag finner att FoU-insatserna på det sociala området har en viktig roll.
Jag vUl emellertid kraftigt understryka behovet av en genomtänkt effektiv
organisation av dessa FoU-insatser. Del är angeläget att de betydande medel som
nu och i framtiden avsätts för dessa ändamål kommer till bästa möjliga nytta.
Enligt min mening finns f. n. brister i detta avseende som bör rättas tiU. Jag
vill här främst peka på den påtagliga splittringen av insatserna och bristen på
överblick. Som jag fömt nämnt delar jag uppfattningen att socialstyrelsen i
princip inte bör bedriva eget forsknings- och utvecklingsarbete. Jag
fömtsätter därvid att andra resurser inom området står tUl förfogande eller kan
organiseras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som tidigare antytts täcker begreppet social FoU
verksamheter av olika karaktär och med olika stark anknytning tiU den dagliga
verksamheten inom sektorn. Man kan strukturera denna FoU enligt följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt'>a)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>utveckling av vetenskapliga teorier
och metoder</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>b)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>långsiktigare utvecklingsarbete och
forskning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>c)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>verksamhetsanknutet
utvecklingsarbete, försöksverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den första kategorin, utveckling av vetenskapliga teorier
och metoder, hör naturligt till universitetsområdet och i vissa fall tiU
särskUda forskningsinstitut. Även den andra kategorin hör i stor utsträckning
hit. Övervägande delen av den FoU-verksamhet som socialstyrelsen svarar för
eller deltar i hör till den tredje kategorin, dvs. verksamhetsanknutet
utvecklingsarbete och försöksverksamhet. De projekt som har kommuner som
huvudmän kan samtliga räknas till denna kategori. I många fall är försöken så
praktiskt inriktade att forskningsmomentet får anses mycket uttunnat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Problemen inom social FoU kan sammanfattas på följande
sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Betydande
medel från olika finansieringskäUor stäUs till förfogande för huvudsakligen
verksamhetsanknuten FoU. Verksamheten är splittrad. En ramlagstiftning på
socialtjänstens område ställer ökade krav på FoU-verksamhet. Kommunernas
insatser på området behöver tas till vara bättre och få stöd. Socialstyrelsen
är av olika skäl mindre lämpad att driva och administrera denna växande
verksamhet. Inte heUer universitetsorganisationen är lämpad för detta. En
annan huvudman - eller andra huvudmän - behövs, i varie fall för huvuddelen av
projekten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som jag förut nämnt remissbehandlas f. n. FOSAM :s förslag
om etl institut för social- och arbetsmarknadspoUtisk forskning. Den särskilda
beredningsgruppen för socialstyrelsens framtida uppgifter och organisation
ansluter sig i sin rapport tUl FOSAM :s förslag och finner att etl utvidgat
socialforskningsinstitut skulle vara en lämplig huvudman för bl. a. målinriktad
FoU inom socialdepartementets verksamhetsområde. Regeringen kommer senare att
ta ställning i frågan.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Min
principiella inställning till FoU-verksamhet inom socialstyrelsen innebär inte
att styrelsen fråntas möjligheteen alt bedriva visst utvecklingsarbete inom
sitt ansvarsområde. Det står givetvis vaqe myndighet</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section103>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section104>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>52</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>fritt att inom ramen för sina personella och ekonomiska
resurser bedriva det utvecklingsarbete som bedöms nödvändigt för
myndighetsutövningen. Exempel på sådant utvecklingsarbete är utarbetandet av
underlag för vårdprogram, sektorprogram och läkarfördelningsprogram m. m.,
vilket, som tidigare nämnts, ingår i styrelsens planeringsfunktion.
Socialstyrelsen bör vidare enligt min mening inom sin ordinarie personaluppsättning
ha kompetens för egen bedömning av utvecklingen på det sociala området och
resurser att analysera och föra fram problem som kräver uppmärksamhet och
åtgärder, liksom för att ta initiativ till FoU-insatser. Socialstyrelsens
planering fömtsatts utgå från statsmakternas intentioner eller från efterfrågan
från huvudmännen. Socialstyrelsens roll på FoU-området bör anknytas till detta
och till planeringsfunktionen. Jag vUl också erinra om att socialstyrelsens
läkemedelsavdelning har uppgifter som nödvändiggör viss egen forskning och
utveckling. Resurser för FoU ingår i avdelningens organisation. Denna fråga tas
upp under avsnittet Forskning inom hälso- och sjukvården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utöver de resurser som finns nedlagda i den fasta
tjänsteorganisationen bör socialstyrelsen enligt min mening för sin
myndighetsutövning - i första hand för planeringsfunktionen - ha tillgång tUl
vissa rörliga medel. Dessa medel bör företrädesvis användas för att bekosta
erforderiig medverkan av extem expertis och köp av FoU-tjänster. Medlen bör stå
tUl verksledningens förfogande och socialstyrelsens styrelse bör beredas
möjlighet att påverka inriktningen av verksamheten. Den fasta tjänsteorganisationen
och de rörliga medlen bör tUlsammans täcka behoven för den normala, fortlöpande
verksamhelsvolym vid socialstyrelsen som följer av styrelsens
instruktionsenliga uppgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill i likhet med bl. a. TCO framhåUa att
socialstyrelsens möjligheter att på ett aktivt sätt medverka i
metodutvecklingen av den kommande socialtjänsten inte är beroende av att vissa
personer inom styrelsen deltar i utvecklingsprojekt. Det kan anmärkas att
styrelsen inte behövt medverka i den medicinska forskningen för att
upprätthålla kompelens på området. Samma måste sägas gälla på det sociala
området. Det kan räcka med atl styrelsen håller sig .1 jour med pågående
forskning och med utvecklingen ute i kommunerna och stimulerar och sprider
kännedom om utveckling av metoder som har allmänt intresse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Etl ständigt återkommande problem är hur resultatet av
forsknings-och utvecklingsarbete skall kunna nyttiggöras i praktisk verksamhet.
Frågan om spridning av FoU-resultat och information om FoU har i dag helt andra
dimensioner än tidigare. Här kan erinras om att riksdagen år 1978 beslöt om
inrättande av ett centralt organ för informalionsförsörining. I proposition
(1978/79:122) anges det nya organets närmare uppgifter inom ventenskaplig och
teknisk information. Volymen av FoU och försöksverksamhet och dess ökade betydelse
för samhällets planering gör problemen akuta. Uppgiften att sprida information
om forskning och forskningsresultat inom den sociala sektorn äi omfattande och
torde knappast kunna åläggas ett enda organ. Ett alternativ är atl
fördela ansvaret meUan några</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section105>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section106>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>53</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>få organ, t. ex. socialdepartementet (med ett övergripande
ansvar), socialstyrelsen och ytterligare något eller några organ. Om FOSAM :s
förslag genomförs fömtsälts SOFI komma att svara för dokumentation och
information rörande i första hand den forskning som bedrivs inom ramen för
institutet i dess tänkta nya utformning. Här kan vidare erinras om att
Arbetslivscentmm hösten 1978 fick regeringens uppdrag att utveckla ett system
för arbetslivsinformation och dokumentation (AID). Systemet kan förväntas täcka
även viss forskning inom del nya SOFI :s verksamhetsområde. Spri gör insatser
inom dokumentationsområdet. Kommunförbundets idébank har tidigare nämnts.
Arbete pågår också inom delegationen för social forskning beträffande former
för dokumentation av narkomanvårdsforskningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt min mening är det angeläget att frågan om
information och dokumentation på FoU-området bringas närmare en praktisk och
realistisk lösning. Det gäller dels att sprida kunskap om vunna forskningsresultat
som bedöms vara av sådant intresse, att de bör föras ut i praktisk verksamhet.
Det gäller också att genom en bred och lättillgänglig dokumentation göra det
möjligt för kommuner, kommunala organ och enskilda att få kännedom om såväl
pågående forskning inom det sociala området som resultatet av ett visst
forskningsprojekt. Socialstyrelsen bör enligt min mening som central myndighet
ha ett ansvar för att arbetet med en samlad eller samordnad informations- och
dokumentationsverksamhet förs vidare. Styrelsen bör ha ett särskilt ansvar för
att FoU-resultat av direkt intresse för socialtjänsten förs ut till berörda
organ och till olika personalgmpper.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialdepartementet
har genom sin delegation för social forskning och de forskningsmedel som
riksdagen anslagit ett särskilt ansvar för social forsknings inriktning, i
första hand när det gäller verksamhetsanknuten FoU. Delegationen har tUl
uppgift att initiera forsknings- och utvecklingsarbete av betydelse för
socialpolitiken. Delegationen har ett ansvar för användningen av betydande
medel för FoU och försöksverksamhet. Medlen avser såväl av delegationen
initierad FoU som frislående projekt för vUka ansökningar om medel inges. TUI
övervägande del har verksamheten gällt den senare typen av forskning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Delegationen bör som jag ser det så långt möjligt håUa sig
underrättad om de behov av forskning, utveckling och försöksverksamhet som
finns inom det sociala området och verka för att FoU-arbetet i första hand
inriktas på viktiga uppgifter. Detta bör ske i nära samverkan med
departementets egen planering. Delegationen bör också verka för atl resultaten
av verksamheten förs ut och kan nyttiggöras i socialt arbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Självfallet behöver inte aUa initiativ tUl FoU-insatser
komma från delegationen. De kan komma från SOFI, från socialstyrelsen, från
enskUda forskare, från huvudmän inom vårdområden etc. Det vUctiga är att
delegationen medverkar till atl inrikta FoU-verksamheten mot områden som är
betydelsefulla för samhället och dess invånare och där vunnen kunskap och
erfarenhet kan bh tUl påtaglig nytta.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section107>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section108>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80.6</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>54</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.4.2 Forskning inom hälso- och sjukvården</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span lang=EN-US style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>X </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>föregående avsnitt har jag nämnt att jag räknar viss s. k. hälso- och
sjukvårdsforskning till det som jag betecknar som social FoU. Jag vUl här
närmare utveckla mina synpunkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utveckling och spridning av kunskaper genom forskning och
utbildning är av avgörande betydelse för den hälso- och sjukvård som kan
erbjudas allmänheten i nuläget och i framtiden. Ändå kan man konstalera att
planeringen inför framtiden mest handlar om fysisk utbyggnad och i begränsad
utsträckning preciserar problemområden för forskning och inriktning av
utbUdning. Detta kan göra att kunskapsutveckling och spridning av kunskaper mer
blir ett resultat av dagens utvecklingsresurser än av de hälsoproblem som finns
och kan förulses. Resultatet för hälsooch sjukvårdens del kan bl. a. bli en
aUtmer markant skUlnad mellan å ena sidan en högspecialiserad och
forskningsintensiv akutvård samt å andra sidan en somatisk och psykiatrisk
långtidsvård med växande vårdbehov och personalbekymmer liksom med ökande
svårigheter att hävda sina intressen i konkurrensen om de knappa resurserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Forskning inom allt "smalare" områden är dåUgt
skickad att bedöma och angripa problem, som tenderar att spänna över allt
vidare kunskapsområden. Detta innebär att samhället i större utsträckning än
hittills måste engagera sig i övergripande forskningsfrågor och skaffa sig
kunskaper om forskningens inriktning, förutsättningar och vUlkor för att
undvika en vidgad klyfta mellan vårdpolitUc och forskning. Den ömsesidiga
övergripande anpassningen mellan forskning, utbildning och vård måste ske på
riksplanet och förutsätta ett fortlöpande gemensamt utvecklingsarbete för hela
riket Forskning inom den sociala sektorn i vid mening, dvs. den samlade socialvårds-
samt hälso- och sjukvårdssektorn, domineras starkt av medicinsk forskning. De
största FoU-producenterna är här universitet och högskolor samt
undervisningssjukhus, vars FoU finansieras genom egna basresurser,
forskningsråd och en rad olika stiftelser, företag m.m. Inom den medicinska
forskningen förekommer vidare ett betydande internationeUt samarbete, i vilket
vårt land deltar aktivt. Det är i dag svårt att få en överblick över de
resurser som tiUförs FoU inom hälso- och sjukvården. Enligt en mycket grov
uppskattning skuUe dessa för år 1975 uppgå tUl i storieksordningen 1,1 miljard,
varav staten beräknas bidra med 0,6 miljarder, landstingen med knappt 0,2
miljarder saml företag och privata stiftelser med drygt 0,2 mU-jarder. Den
ökade tUlgången på färdigutbildade läkare ger med nuvarande system en kraftig
utökning av den medicinska forskningen såsom den avspeglas i läkarnas egna
uppgifter enligt LATT-undersökningarna, Jag finner det för min del angeläget
att ett informationsunderlag utvecklas och tiU-handahåUs,som gör det möjligt
att på ett bättre sätt än f.n. mäta volymen av FoU-insatser inom den sociala
sektorn - däribland FoU-insatsernas fördelning på bl. a. olika
tiUämpningsområden inom hälso- och sjukvården. Från hälso- och sjukvårdens
utgångspunkter är problemen inte i första hand av kvantitativ natur utan gäller
inriktningen av FoU-insatserna mot eftersatta och angelägna problemområden. Den
senare problematiken har behandlats i en rad olika utredningar som främst pekat
på otillräckligt</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section109>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section110>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>55</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>FoU-arbete vad bl. a. gäller förebyggande insatser i
arbetsmiljön och övrig miljö, de äldres vårdbehov, psykiska sjukdomar, missbmk,
"grå" folksjukdomar som t. ex. reumatism samt utvärdering av
behandlingsresultat och vårdmetoder, inte minst på omvårdnadssidan. Vidare har
framhållits den obalans som råder mellan resurserna för medicinsk forskning och
de förhållandevis knappa re.surserna för FoU rörande sociala problem. 1
debatten har också underslmkits behovet av ett bättre samspel mellan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>planering och FoU-arbete både vad avser initiering av nya
projekt och återföring av dess resultat.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis
kan konstateras att nuvarande forskningsinriktning inte svarar särskilt väl
mot vårdpolitiska mål och växande problemområden. Forskningsorganisationen har
hitintills enbart marginellt och genom vissa utökningar anpassat sig tUl
omstmktureringen av hälso-och sjukvården såsom den genomförts och planeras ske
under 80-talet. Skäl talar för att en successiv omprövning måste ske med hänsyn
inte enbart tUl forskningens egna fömtsättningar och behov utan även med ett
ökat beaktande av hälso- och sjukvårdsproblemen i samhället och de
vårdpoli-liska ambitionerna.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Forskning
och utvecklingsarbete behövs både för att planera och för att fortlöpande
effektivisera hälso- och sjukvården. Kraven på gemensamma FoU-insatser för
hela riket gäller dels en förändrad inriktning av den traditionella medicinska
forskningen mot bl. a. mer förebyggande insatser, decentraliserade vårdformer,
psykiska och långvariga sjukdomar, omvårdnadsproblem m. m., dels en utbyggd
hälso- och sjukvårdsforskning (Health service research). De svenska insatserna
bör ses som en del av den internalioneUa forskningen, som är och i framliden
kommer att vara det helt dominerande underlaget för utvecklingen även i vårt land.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Hälso- och
sjukvårdsforskning kan beskrivas som forskning om hälsooch sjukvården och dess
problem. Den kräver ofta insatser från olika vetenskapliga discipliner —
beteendevetenskaper, ekonomi, medicin och teknik. Hälso- och sjukvårdsforskning
är systematiskt kunskapssamlande som direkt syftar till att underlätta
planeringen av hälso- och sjukvård eller som har omedelbar relevans för
sjukvårdsorganisatoriska överväganden. Hälso- och sjukvårdsforskning omfattar
t. ex. frågor om sjukdomsförekomst och värdbehov, fördelningen av sjukvård i
befolkningen och hur hälso- och sjukvårdsorganisationen fungerar. Värdering av
hälso- och sjukvärdens resultat i stort räknas hit, ibland även bedömning av
enskilda metoders diagnostiska och terapeutiska värde. 1 det senare faUet är
gränsen mot den medicinska forskningen oklar och sådan utvärdering kan
alternativt klassas som medicinskt utvecklingsarbete. Epidemiologiska studier,
studier om sjukvårdskonsumtion, studier om hushållning och fördelning av
resurser för hälso- och sjukvård, ulvärderingsstudier samt studier av
medicinska innovationers spridning är alltsammans aktiviteter som kan räknas
till hälso- och sjukvårdsforskning. Enligt min mening är en utvecklad hälso-
och sjukvårdsforskning som komplement till en något annorlunda inriktad
medcinsk forskning en viktig del av ett vidgat kunskapsunderlag för framtida
vårdpolitiska överväganden och för en</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section111>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section112>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>56</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>förbättrad planering av hälso- och sjukvården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hälso- och sjukvårdsforskningen bör särskUt uppmärksamma
de förebyggande insatserna. Hit hör hälsoupplysningen och metoderna att föra ut
hälsoupplysning tUl skUda grupper i samhället.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vUl också särskilt nämna omvårdnadsforskningens
betydelse. En effektiv vård måste också vara en mänsklig omvårdnad. Kraven på
en bättre omvårdnad växer sig allt starkare. För att ge den framtida sjukvården
ett riktigt innehåll krävs inom ramen för en förändrad inriktning av den
medicinska forskningen ett omfattande forsknings- och UlveckUngsarbete med
utgångspunkt från patientens omvårdnadskrav. Omvårdnadsforskning tar bl. a. upp
frågor om hjälp i fysiskt, psykiskt och socialt avseende som patienten behöver
utöver de rent medicinska åtgärderna i form av diagnos, behandling och
rehabilitering. Vården av döende är elt av de problemområden som uppmärksammats
av omvårdnadsforskningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Internationellt har begreppet omvårdnadsforskning fått en
mycket vid innebörd och omfattar bl. a. även frågor om organisation,
administration, personalomsättning, driftkostnader och planläggning av lokaler
och ulmstning. I förevarande sammanhang avses dock med omvårdnadsforskning
studier av själva vårdprocessen för att tUlgodose patienternas fundamentala
fysiska, psykologiska och sociala behov samt studier av den situation i vUken
detta sker och av relationerna och samspelet mellan vårdpersonal, patienter och
deras anhöriga. Med denna snävare avgränsning får omvårdnadsforskningen en
mycket stark patientanknytning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt vad jag tidigare har anfört skall socialstyrelsen i
princip inte bedriva egen forskning utan i stället initiera forskning samt
sammanstäUa och föra ut dess resultat för praktisk användning hos
vårdhuvudmännen. Inom hälso- och sjukvården bör socialstyrelsen ha dessa
uppgifter i första hand när det gäller den medicinska forskningen och
omvårdnadsforskningen, dvs. den forskning som har sin primära utgångspunkt i
patienternas behov och krav. Här föreligger enligt min mening ett naturligt
samband med socialstyrelsens tillsynsfunktion och övervakande ansvar för
kvalitet och säkerhet i den vård patienterna erhåller. Vidare bör
socialstyrelsen ha visst ansvar för epidemiologisk forskning i enlighet med vad
jag i fortsättningen förordar beträffande statistik för epidemiologiska
forskningsändamål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mot bakgmnd av det anförda anser jag att socialstyrelsen
skall följa och analysera patienternas krav och behov i olika avseenden samt
initiera FoU-arbete som är relaterat tUl främst medicinska, omvårdnadsmässiga
saml epidemiologiska frågor. Socialstyrelsen bör också bidra till att
forskningsresultaten på lämpligt sätt förs ut tUl sjukvårdshuvudmännen som stöd
för genomförandet av beslutad vårdpolitik inom hälso- och sjukvårdssektorn.
Underlag för vårdprogram liksom övriga programunderlag som socialstyrelsen har
att utarbeta som delar i ett övergripande och samordnande planeringsarbete för
hälso- och sjukvården bör enligt min mening kunna tjäna som viktig förmedlare
av relevanta forskningsresultat</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section113>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section114>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>57</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>till sjukvårdshuvudmännen och deras genomförandeplanering.
I styrelsens ansvar inom FoU-området bör ingå att identifiera, formulera och
samordna hälso- och sjukvårdssektorns krav på FoU-insatser och framföra dessa
krav till forskningsansvariga myndigheter. I detta bör även ingå att bevaka
behoven av samordning med mer socialt inriktad FoU-verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det framstår emellertid enligt min uppfattning som
naturiigt att i första hand Spri i egenskap av elt för staten och
sjukvårdshuvudmännen gemensamt institut inom sitt kompetensområde har en
inriktning mot och etl ansvar för hälso- och sjukvårdsforskning. På samma sätt
som socialstyrelsen har ett ansvar för FoU som gäller medicinska, omvårdnadsmässiga
och epidemiologiska frågeställningar bör Spri ha det inom övrig hälso- och
sjukvårdsforskning. Spris FoU-uppgifter bör liksom institutets övriga uppgifter
utformas såsom ett direkt stöd till sjukvårdshuvudmännens konkreta
förändringsarbete vad gäller vårdmetoder, vårdorganisation, vårdadministration
och teknik med särskild tonvikt på utvärdering och erfarenhetsåterföring.
Staten - närmast företrädd av socialstyrelsen — och sjukvårdshuvudmännen kan
via Spris styrelse gemensamt överenskomma och besluta om den närmare
inriktningen och uppläggningen av Spris FoU-arbete. Socialstyrelsen bör utifrån
statsmakternas uttalade vårdpolitiska ambitioner även inom den s. k. hälsooch
sjukvårdsforskningens område företräda och samordna statens intressen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Med den av
mig angivna rollfördelningen kommer socialstyrelsen, Spri och
.sjukvårdshuvudmännen, närmast företrädda av landstingsförbundet, att vid olika
tillfäUen parallellt arbeta med t. ex. primärvårdens utbyggnad, vissa
specialiteter, såsom i dag psykiatrin, eller med samma utredningsteknik, såsom
i fråga om vårdprogram, men med olika inriktning, kompetens och
detaljeringsgrad. Uppenbart är därför att ett effektivt utvecklingsarbete
fömtsätter ett fortlöpande nära samarbete mellan organisationerna vid
uppläggning, inriktning och genomförande av projekten. MeUan de tre
organisationerna har också utvecklals ett omfattande sådant samarbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Olika initiativ beträffande inriktningen av sektoriell FoU
har tagits av en rad organ såsom universitetsinstitutioner, medicinska
forskningsrådet och delegationen för social forskning, vartiU bl. a. kommer
närliggande projekt som bedrivs av sekretariatet för framtidsstudier och
samarbets-kommittén för långsiktsmotiverad forskning. Olika skäl kan motivera
sådana kompletterande insatser i särskilda organisatoriska former, men enligt
min mening är det uppenbari alt de inte kan ersätta den fortlöpande bevakningen
av hälso- och sjukvårdssektonis intressen i FoU-samman-hang, där
socialstyrelsen och Spri inom sina kompetensområden bör ha etl grundläggande
ansvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis anser jag att socialstyrelsens framtida
uppgifter med anknytning till forsknings- och utvecklingsverksamheten inom
hälsooch sjukvården bör ha sin utgångspunkt i patienternas behov och krav och
därmed ha en direkt anknytning tUl styrelsens tillsynsansvar. Med de</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section115>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section116>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop,
1979/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>58</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>avgränsningar som jag gjort bör styrelsens uppgifter
omfatta:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>att identifiera och formulera hälso- och sjukvårdens
problem samt sammanställa och precisera hälso- och sjukvårdens krav på
forskningsorganisationen och dess inritkning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>att stimulera och initiera forsknings- och
utvecklingsprojekt av särskUd betydelse för hälso- och sjukvårdens utveckling,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>att bearbeta och sammanställa främst den medicinska och
omvårdnads-inriktade saml epidemiologiska FoU-verksamhetens resultat och
förmedla dessa tUl praktiskt verksam hälso- och sjukvårdspersonal, utbildnings-
och andra sjukvårdshuvudmän, regering och riksdag liksom andra berörda organ
och myndigheter m. m., samt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>att bevaka och verka för en samordning med den socialt
inriktade forskningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De medel som socialstyrelsen har att använda för atl
fullgöra uppgifterna utgörs av kunskapsöversikter, underlag för vårdprogram,
sektors- och princip- eller stmkturprogram. Såsom förutsätts i ÖSoS bör
uppgifterna primärt fullgöras av hela styrelsens organisation vartill kommer
insatser från vetenskapUga råd m. m., vUkas uppgift är atl slå tUl socialstyrelsens
förfogande. Det är min uppfattning att socialstyrelsens vetenskapliga
rådsorganisation i aktivare utsträckning bör användas för sådana insatser. Jag
förutsätter därför att styrelsen genomför den i ÖSoS-utredningen aviserade
översynen av rådsorganisationen. Därvid bör socialstyrelsen särskilt ta hänsyn
till behoven av att sammanställa och föra ut såväl medicinskt som socialt
kunskapsunderlag, vUket bör avspegla sig i rådsorganisationen. Denna har i dag
en tydlig övervikt för den medicinska sidan. För att få en effektiv
rådsorganisation bör vidare antalet rädsledamöter — f. n. över 150 - begränsas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Såsom tidigare redovisats krävs en komplettering av den
kompetens som forskare och forskningsinstitutioner besitter för att avvägningen
av forskningsinsatserna inte bara skaU svara mot den medicinska forskningens
intressen och möjligheter utan även ge tiUräcklig vikt åt de sociala problemen.
De politiskt ansvariga organen i form av främst riksdag och regering men
självfallet också sjukvårdshuvudmännen, måste här spela en aktiv roU. Del
framstår enligt min mening som naturligt att socialstyrelsen svarar för en
väsentlig del av underlaget för de politiska ställningstagandena. Med en sådan
uppläggning bör på sikt kunna uppnås en bättre överensstämmelse mellan
forskningens inriktning och prioriterade områden inom hälso-och sjukvården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med en snabbt växande kunskapsmassa blir det allt svårare
för de praktiskt verksamma inom hälso- och sjukvården att på egen hand värdera
och tillgodogöra sig resultaten av forskningen och utvecklingsarbetet. För att
höja säkerheten och kvaliteten i hälso- och sjukvården är det därför av stor
betydelse med en effektiv och väl fungerande kunskapsöverföring mellan
forskning, utbildning och praktiskt verksam personal inom hälso- och
sjukvården. I dagens läge är socialstyrelsens</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section117>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section118>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>59</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>insatser starkt begränsade när det gäller alt aktivt
ställa samman och föra ut det kunskapsunderiag som utgör grunden för hälso- och
sjukvården. En successiv förändring är här nödvändig. Jag anser att socialstyrelsen
på sikt bör svara för en fortlöpande kunskapsförmedling avseende bl. a.
samtliga medicinska specialiteter som underlag för både den praktiska
verksamheten och initieringen av nya forskningsprojekt. Såsom tidigare redovisats
bör underlagen för vårdprogram få stor betydelse i nu nämnda avseende, där
socialstyrelsen främst svarar för del generella medicinska och sociala
kunskapsunderlaget. Jag vill betona vikten av att socialstyrelsen ingående
prövar behoven och prioriterar de mest angelägna ändamålen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Avslulningsvis
vUl jag framhålla att socialstyrelsen inom läkemedelsområdet fullgör
FoU-uuppgifter som går utöver vad styrelsen skall utföra på andra områden. För
atl upprätthålla en tillräcklig kompetens och skapa möjlighet att på ett
fullgott sätt sköta sina åligganden när det gäller läkemedelskontrollen måste
socialstyrelsens läkemedelsavdelning bedriva ett visst eget forskningsarbete.
Denna forskning i egen regi inom läkemedelsavdelningen är enligt min mening
även framdeles nödvändig och bör därför inte omfattas av de allmänna principer
för socialstyrelsens FoU-verksamhet som jag har förordat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.4.3 Forsknings- och försöksverksamheten i Dalby</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under 1950-talet uppmärksammades behovet av en utvecklad
utbUdnings- och forskningsverksamhet inriktad på vård i öppna former. Detta
ledde under 1960-talet till beslut om inrättande av en utbildnings- och
forskningsenhet för öppen hälso- och sjukvård vid läkarstationen i Dalby.
Förläggningen var betingad av de befolknings- och sjukdomsstudier som bedrivits
i Dalby sedan slutet av 1940-talet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vårdcentralen i Dalby togs i bruk år 1968. I avtal med
Malmöhus läns landsting påtog sig staten att svara för kostnaderna för den
personal som uteslutande ägnar sig åt utbildning — huvudsakligen i primärvård —
eller forskning. Staten svarar också för vissa förvaltningskostnader. Statens
kostnad för forskning och utbildning vid vårdcentralen har beräknats till ca
2,2 milj. kr. för budgetåret 1978/79. Därtill kommer förvaltningskostnader med
ca 2 mUj. kr. Forskningsledningen i Dalby förfogar över anslaget i samråd med
en rådgivande nämnd, där bl. a. socialstyrelsen är representerad. Sedan år 1976
finns en samordningsgrupp i socialstyrelsen med uppgift att granska
projektansökningar och lämna förslag till nya projekt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 budgetpropositionen 1978, bU. 8, framhöll föredragande
statsrådet att det gått mer än tio år sedan staten engagerade sig i
verksamheten vid vårdcentralen i Dalby. Det fanns därför anledning att göra en
samlad utvärdering av de resultat som har uppnåtts i den forsknings- och
utbildningsverksamhet som bedrivs vid värdcentralen. Våren 1978 upp-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section119>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section120>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>60</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>drog regeringen åt socialstyrelsen att utvärdera
forsknings- och utbildningsverksamheten vid vårdcentralen. Socialstyrelsen
överlämnade i maj 1979 rapporten Dalby, som omfattar styrelsens utvärdering av
forsknings- och utbildningsverksamheten vid vårdcentralen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Styrelsen framhåller att det forskningsarbete som
genomförts i Dalby spänner över en lång rad medicinska ämnesområden. Inom den
samhällsvetenskapliga sektorn har sociologiska och ekonomiska frågor samt
socialvårdsfrågor bearbetats. Socialstyrelsen intiterade år 1977 en från
styrelsen fristående utvärdering av forskningsverksamheten. På styrelsens
uppmaning har vidare forskningsavdelningen vid vårdcentralen sammanställt ett
omfattande underlagsmaterial. Styrelsen remitterade hösten 1978 detta
underlagsmaterial till 28 myndigheter och organisationer, av vilka 24 lämnat
svar. Huvudfrågan har gällt för- och nackdelar med att dels under lång tid
samla en stor del av resurserna för forskning inom ifrågavarande område till en
ort, dels nuvarande finansieringsform. Åtskilliga remissinstanser finner det
tveksamt att koncentrera forskningsresurserna i den utsträckning som nu skett.
När det gäller finansieringsformen anser en övervägande remissopinion att
särbehandlingen av forskningen i Dalby genom ett särskUt anslag i statsbudgeten
bör ersättas av en annan ordning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialstyrelsen framhåller för sin del att koncentrationen
av resurser tUl Dalby innebär såväl fördelar som nackdelar. Styrelsen anser
emellertid att den koncentrerade satsningen på Dalby har givit stort utbyte.
Enligt styrelsen är det önskvärt atl i framtiden FoU-resurser också tillförs
fler orter med annorlunda fömtsättningar och organisationsformer. FoU-arbete
bedrivs i dag även vid andra vårdcentraler — dock inte i samma omfattning som i
Dalby. Resurser för en utökad forskning inom öppenvård bör enligt
socialstyrelsen tUlskapas genom att de totala resurserna för forsknings- och
utvecklingsarbete utökas och/eller att medel från andra forskningsområden förs
över för forskning inom öppen vård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Verksamheten i Dalby finansieras som förut nämnts genom
särskilda anslag i statsbudgeten. Beträffande finansieringsformen ger socialstyrelsen
uttryck för följande uppfattning:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Socialstyrelsen anser att forsknings- och
utbUdningsverksamheten i Dalby bör integreras med övriga motsvarande
institutioner inom universitets- ochhögskoleorganisalionen när denna fått
tiUfredsställande resurser härför. I det sammanhanget får också diskuteras hur
det nuvarande basanslaget för Dalby-projektet under socialdepartementets
huvudtitel skall föras över till universitetsanslagen."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Styrelsen anför vidare att det erfarenhetsmässigt är svårt
att göra kraftiga omprioriteringar. Till dess den medicinska forskningen mera
inriktas på den öppna vårdens nroblem behövs elt särskilt stöd för sådan
forskning. Styrelsen anser att forsknings- och utbildningsverksamheten i Dalby
t. v. behöver fortsatt stöd genom särskilda organisations- och
finanseringsformer. Medel för sådana särskUda insatser kan lämpligen
finansieras genom delegationen för social forskning eller socialstyrelsen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section121>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section122>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>61</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För min del ansluter jag mig till uppfattningen att en
forskningsverksamhet av den typ som bedrivs vid vårdcentralen i Dalby inte
under obegränsad tid bör baseras på direkta anslag i statsbudgeten. Mycket
talar för att forskningen beträffande öppen sjukvård och allmänläkarvård bör
ske inom universitetsorganisationen. Del bör emellertid förutsättas alt viss
del av verksamheten i Dalby bevaras och att nya projekt av intresse för
primärvården kan ges stöd inom den vanliga forskningsorganisationen. Hela
frågan bör prövas av en särskUd arbetsgrupp inom socialdepartementet. Gruppen
bör ta ställning tiU hur de nu aktueUa medlen för primärvårdsforskning bäst
kan utnyttjas inom forskningsorganisationen. Gruppen bör vidare lämna förslag
om den framtida omfattningen av forskningsverksamheten i Dalby och hur
uppnådda resultat kan nyttiggöras i praktisk verksamhet. Bedömningen av
verksamhetens omfattning bör inte i någon högre grad påverkas av frågan om den
utbildning i primärvård som bedrivs vid vårdcentralen i Dalby. Primärvårdens
utbyggnad ställer större krav på utbildning av personal för denna vårdform än
vad Dalbycentralen rimligen kan tillgodose. Avsikten är att snarast möjligt
tillsätta arbetsgruppen för att snabbt få underlag för närmare överväganden i
frågan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I Tierp och Vilhelmina bedrivs sedan börian av 70-talet
projekt inom det sociala området som finansieras genom årliga bidrag från
socialdepartementets anslag för social forskning. Jag anser att arbetsgruppen
även bör bedöma de två senare projekten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.5 Socialstyrelsens övriga uppgifter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som central förvaltningsmyndighet inom den samlade
socialvårds-samt hälso- och sjukvårdssektorn har socialstyrelsen atl handlägga
ett stort antal arbetsuppgifter av mycket skiftande slag. Mol bakgrund av bl.
a. kraven pä en minskad statlig detaljkontroll och styrning samt strävan mot en
ökad decentralisering har jag funnit anledning att som komplement till vad som
sagts i det föregående om socialstyrelsens roll och uppgifter i fråga om
tillsyn, planering samt forskning och utveckling närmare beröra vissa av
styrelsens arbetsområden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.5.1 Huvudmannaskap för olika institutioner m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har tidigare pekat på bl. a. den administrativa
påfrestning på det centrala verket som det stora anstalet underförvaltningar -
ca 115 -utgör. Del relativt detaljmässigt uppbyggda ledningsansvar som socialstyrelsen
har för dessa enheter försvårar en omställning mot mer övergripande uppgifter
och en koncentration av verksamhelen som jag angivit som grundläggande för
styrelsens framtida verksamhet. Det är vidare ur effektivitetssynpunkt
angeläget att beslutsvägarna görs så korta som möjligt samt att besluten
hänförs lill den nivå där de har störst relevans och där berörda organs
kompetens bäst tillvaratas. Socialstyrelsen bör av dessa skäl i princip inte
vara huvudman eller ha det administrati-liva ansvaret för institutioner och
andra organ som har olika driftuppgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill här erinra om att regeringen 1977-12-29 uppdragit
åt statens</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section123>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:8.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section124>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80.6</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>62</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>förhandlingsnämnd att ta upp förhandlingar med
landstingskommuner och ifrågakommande kommuner om ändrat huvudmannaskap för de
statliga ungdomsvårdsskolorna, statens värdanstalter för alkoholmissbrukare
samt de erkända och enskUda vårdanstalterna för alkoholmissbrukare. Utgångspunkten
är att huvudmannaskapet för dessa institutioner skall kunna kommunaliseras i
samband med att den nya socialtjänsten träder i kraft. Jag anser det
betydelsefullt att den av reformen berörda personalen kan beredas fortsatt
anslällning inom sitt verksamhetsfält. I enlighet härmed har jag i
propositionen om socialtjänsten uttalat att jag utgår från att den berörda
personalen liksom vid andra liknande förändringar då verksamhet överförts från
staten till kommunerna skaU kunna beredas fortsatt anställning hos de nya
huvudmännen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Situationen för personalen vid de s. k. NAF-anstallerna är
kopplad tUl de huvudmannaskapsfrägor som behandlas i de pågående
förhandlingarna i förhandlingsnämnden. Även denna personals förhållanden
behöver uppmärksammas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De olika frågor som berör personalen vid berörda
institutioner förutsätter jag kommer att diskuteras mellan staten och
kommunförbunden inom ramen för det arbete som fortlöpande bedrivs inom den s.
k. OASEN,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1971 års utredning om behandling av psykiskt avvikande har
framlagt förslag (Psykiskt störda lagöverträdare, SOU 1977:23) om att bl. a.
driftansvaret för den rättspsykiatriska organisationen överförs tiU
landstingen som ett led i en eftersträvad integration med den psykiatriska
sjukvården. Socialstyrelsen, om är chefsmyndighet för de rättspsykiatriska
klinikerna och stationerna, har i samband med ÖSoS-utredningen lagt fram
förslag enligt vilket driftansvaret överförs som ett första steg i ett
förfarande som innebär att landstingen på sikt tar över hela huvudmannaskapet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Landstingsförbundet anser i sitt yttrande över utredningen
om behandling av psykiskt avvikande all en uppdelning i planerings/resursansvar
och driftansvar mellan staten och landstingen leder till organisatoriska
problem och oklara ansvarsförhållanden. Förutsättningarna för en ökad samverkan
mellan rättspsykiatri och allmänpsykiatri torde enligt förbundet vara
begränsade med detta alternativ. Ett samlat landstingskommunalt huvudmannaskap
för all psykiatrisk vård ger ökade förutsättningar för ett effektivt
utnyttjande av resursema.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 likhet med utredningen om behandling av psykiskt
avvikande och socialstyrelsen anser jag att starka skäl talar för en bättre
integrering av rättspsykiatrin med den allmänpsykiatriska vården. Denna
integrering bör bäst kunna uppnås om hela huvudmannaskapet läggs över på
landstingen. Det får anses som principiellt riktigt att all psykiatrisk vård
har samma huvudman. Ett överförande av huvudmannaskapet för den rättspsykiatriska
organisationen till landstingen kan ses som ett fullföljande av 1967 års
huvudmannaskapsreform rörande den psykiatriska vården. Statsrådet Lindahl avser
att föreslå regeringen att denna ger statens förhandlingsnämnd i uppdrag att
ta upp förhandlingar med berörda landstingskommuner om att dessa tar över
huvudmannskapet för den rättspsykiatriska verksamheten. Härvid bör hänsyn tas
tUl ett eventuellt upprättande av särskilda vårdresurser inom den
rättspsykiatriska organisationen för vissa</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section125>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section126>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>63</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>grupper inom kriminalvården samt behoven av en gemensam
värdorganisation för rättspsykiatri och för särskilt vårdkrävande oatienter.
Frågan om hur existerande resurser skall användas för detta ändamål bör
särskilt beaktas.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>När det
gäller statens rättsläkarslationer har socialstyrelsen i skrivelse 1978-02-10
hemställt att regeringen låter utreda bl. a. de organisatoriska formerna för
det rättsmedicinska undersökningsväsendet. Styrelsen grundar sin hemställan på
ÖSoS, som varit inne på ett överförande av driftansvar/huvudmannskap för det
rättsmedicinska undersökningsväsendet till sjukvårdshuvudmännen. Utredningen
har pekat på olika problem rörande verksamhetens mål, funktion, uppgifter och
organisatoriska ställning. Bakgrunden till dessa problem är bl. a. den starkt
ökade efterfrågan på rättsmedicinsk service samt det förhållandet att rättsmedicinska
undersökningar utförs såväl vid rättsläkarstationerna som inom
sjukvårdsorganisationen, vilket lett till oklarheter i ansvars- och
uppgiftsfördelning. Problem i dessa avseenden har även framhållits av
riksrevisonsverkel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mot denna bakgrund avser statsrådet Lindahl att föreslå
regeringen att hon skall bemyndigas att tUlkalla en särskUd utredningsman med
uppgift att skyndsamt kartlägga behovel och omfattningen av rättsmedicinsk
service samt närmare utreda i vUka organisatoriska former denna service skall
tillhandahållas och därvid särskilt undersöka och belysa förutsättningarna för
att överföra det rättsmedicinska undersökningsväsendet till
sjukvårdshuvudmännen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om förutsättningar föreligger för ett ändrat huvudmannskap
bör utredningsresultatet läggas tUl grund för förhandlingar med berörda
landstingskommuner om ett övertagande av huvudmannaskapet för den
rättsmedicinska verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialstyrelsen är även huvudman för statens rättskemiska
laboratorium. Huvuddelen av laboratoriet — den blodgruppsserologiska avdelningen
och den toxikologiska sektionen inom den kemiska avdelningen — har
omlokaliserats till Linköping. Förutom att laboratoriet är under omlokalisering
har förslag väckts om att laboratoriet delas upp på ett rättskemiskt resp,
blodgruppsserologiskt laboratorium. Vidare pågår försöksverksamhet med
decentralisering av vissa rutinanalyser av rätts-kemisk art samt rutinmässig
användning av utandningsprov för kontroll av personer misstänkta för
rattonykterhet. Mot bakgrund av del anförda anser jag att frågan om det
nuvarande rättskemiska laboratoriets organisation på ett eller två laboratorier
samt formerna för dess administration bör klaras ut. Ekonomi- och
personaladministrativa uppgifter bör decentraliseras från socialstyrelsen lill
laboratoriet. Berörda delar bör kunna erhålla erforderlig adminstraliv service
från universitetsförvaltningen i Linköping. Socialstyrelsen bör dock även i
fortsättningen fungera som chefsmyndighet för laboratoriet. Den utredningsman
som enligt mitt förslag tUl regeringen tillkallas för att se över den rättsmedicinska
organisationen bör även få i uppdrag att i samverkan med organisationskommittén
förbereda genomförandet av denna decentralisering, så att den kan
genomföras i samband med socialstyrelsens</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section127>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section128>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:6</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>64</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>omorganisation. Frågan om en evenuteU delning av det
rätlskemiska laboratoriet får prövas sedan ovannämnda försöksverksamheter
avslutats och utvärderats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Genom dessa åtgärder rörande socialstyrelsens olika
underförvaltningar har en process inletts som på sikt bör innebära betydande
reduceringar av resursbehovet inom främst styrelsens cenlrala administration.
Jag återkommer längre fram till resursfrågorna liksom till frågan om den del
av socialstyrelsens underförvaltningar som utgörs av den regionala organisationen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.5.2 Beredskapsfrågor</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialstyrelsen har på central statlig nivå till uppgifl
att bl. a. förbereda den civila hälso- och sjukvården samt socialvården för
krigsförhållanden. Styrelsen skall leda den civila hälso- och sjukvården i krig.
Detta ledningsansvar i krig kräver förberedelser i fred.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialstyrelsens arbete är tiU hell övervägande del
inriktat på hälsooch sjukvårdens beredskapsfrågor. Styrelsens uppgifter på
detta område påverkas starkt om de förslag som redovisats av utredningen om
sjukvården i krig (USIK) i betänkandet Sjukvården i krig (SOU 1978:83)
genomförs. Betänkandet har nyligen remissbehandlats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ansvarsprincipen har varit av grundläggande betydelse för
USIK:s arbete. Ansvarsprincipen innebär att ansvar i fred för viss verksamhei
följs av ansvar att planlägga, leda och genomföra samma verksamhet i krig. För
den civila hälso- och sjukvårdens vidkommande innebär ansvarsprincipen att
landstingskommunerna bör ges ett ökat ansvar för sjukvården i krig och
förberedelserna härför i fred.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag anser att det ännu är för tidigt att i detalj bedöma
och ta ställning tiU konsekvenserna för socialstyrelsens del av USIK:s förslag.
Jag viU emellertid i förevarande sammanhang — och utan att föregripa de konkreta
stäUningstagandena tUl USIK:s förslag - framhåUa två huvudlinjer som uttryck
för den målinriktning som bör gälla för de närmaste årens utveckling av
styrelsens ansvar och uppgifter vad gäller beredskapsfrågorna. För det första
bör i betydande utsträckning en decentralisering och förskjutning av ansvar och
uppgifter från socialstyrelsen till landstingen kunna komma till stånd. Detta
är helt i överensstämmelse med vad jag anfört om styrelsens roll och uppgifter
inom övriga områden. Redan i det faktum att handläggningen av ifrågavarande
beredskapsverksamheter i stor utsträckning är centraliserad ligger enligt min
mening ett motiv för att eftersträva decentralisering. Jag vUl i sammanhanget
erinra om att regeringen 1979-03-08 givit statens förhandlingsnämnd i uppdrag
atl förhandla med landstingen om den framtida försörjningsberedskapen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För det andra anser jag att en allmänt sett mer konsekvent
tillämpning av ansvarsprincipen bör få återverkningar på socialstyrelsens
arbetssätt. De olika fackenheterna inom styrelsen bör ha ett ansvar för
beredskapsfrågorna som svarar mot respektive enhets ansvarsområde när det
gäller den fredstida socialtjänsten och hälso- och sjukvården. Därutöver är det
enligt min mening nödvändigl att del inom styrelsen finns en sammanhållande
kompetens i form av en särskUd resurs för beredskapsverksamhelen. Jag
återkommer till dessa frågor i organisa-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section129>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>65</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>tionsavsnittet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Båda dessa
utvecklingslinjer bör i samband med den förestående omorganisationen av
socialstyrelsen ges större eftertryck än som hittUls varit fallet. De båda
utvecklingslinjerna anknyter dessutom väl till huvudtankegångar i USIK.
Utredningen föreslär sålunda att den centrala detaljregleringen av den
landstingskommunala beredskapsplanläggningen ersätts av övergripande ramar inom
vilka det ankommer på landstingen att bedöma förutsättningarna och
konsekvenserna för den egna verksamheten i krig och planlägga härför under
fredstid. Socialstyrelsens befattning med beredskapsplanläggningen bör enligt
min mening kunna förändras genom att styrelsens nuvarande detaljanvisningar
ersätts av mer övergripande planläggningsbestämmelser. Även när det gäller
utbildning, personalplanering och materiel- och försörjningsberedskap bör en
decentralisering kunna genomföras och socialstyrelsens uppgifter förändras mot
mer övergripande samordningsfrågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inom socialstyrelsen handläggs beredskapsfrågorna i
särskild ordning inom byråerna PB 4 och 5. När det gäller landstingsnivån har
USIK pekat på problem som följer av att beredskapsfrågor inte ingår i den fredstida
sjukvårdsplaneringen utan hanteras i särskUd ordning vid sidan om
fredssjukvården och dess utveckling. USIK föreslår därför att landstingskommunernas
planläggning i så stor utsträckning som möjligt bedrivs inom ramen för den
fredsmässiga sjukvårdsplaneringen. Jag har i mina förslag rörande
socialstyrelsens arbetssätt och organisation på beredskapsområdet eftersträvat
att skapa större möjligheter för att även centralt närma beredskapsplaneringen
till den fredsmässiga planeringen av hälsooch sjukvården samt socialtjänsten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialstyrelsen måste även framgent ha ett centralt ansvar
under statsmakterna för vårdresursernas fördelning och prioritering över riket
ur beredskapssynunkl. Detta bör i allt väsentligt kunna ske genom mer
övergripande planering och samordning. De utvecklingslinjer som jag här
framhållit — främst en successiv decentralisering av uppgifter — kommer därför
att leda tUl en minskning av resursbehoven inom socialstyrelsen för
beredskapsuppgifter. Jag beräknar att mer än hälften av det nuvarande antalet
tjänster så småningom kan avvecklas. Det är emeUertid först på något längre
sikt som effekterna i större omfattning av en decentralisering från
socialstyrelsen tUl sjukvårdshuvudmännen kommer att kunna avläsas. Omfattningen
av styrelsens beredskapsuppgifter får närmare prövas i samband med
statsmakternas stäUningstagande tUl USIK:s förslag samt fortsatta åtgärder
rörande decentralisering av ansvar och uppgifter inom beredskapsområdet.
Arbetet med en sådan decentralisering bör enligt min mening påbörjas snarast
möjligt. Ansvaret för detla arbete bör läggas på en arbetsgrupp som regeringen
tiUsätter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.5.3 Extern kursverksamhet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialstyrelsen bedriver en omfattande kurs- och
konferensverksamhet för personal som är anställd av de kommunala vårdhuvudmännen,
främst landstingen. De direkta kostnaderna för genomförande av kurser och
konferenser betalas från olika sakanslag under socialhuvudtiteln. Social-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section130>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section131>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>66</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>styrelsen avsätter därutöver betydande interna resurser -
huvudsakligen personalresurser - för att planera, leda och administrera
verksamheten. Den externa kursverksamheten handhas dels av olika fackbyråer,
dels av vissa nämnder såsom nämnden för läkares vidareutbildning (NLV) och
nämnden för utländsk medicinalpersonal (NUM), vilka har kanslier inom
styrelsen. Genomförandet och administrationen av kurserna är i viss
utsträckning decentraliserad till huvudmännen och utbildningsanstalterna. För
vissa kurser har socialstyrelsen ett totalansvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag anser att utbildning av fortbildningskaraktär för
personal inom socialtjänsten och hälso- och sjukvärden i första hand bör vara
ett ansvar för huvudmännen och därför åvila dessa. Socialstyrelsen bör i
princip inte bedriva extern utbildningsverksamhet. En fortsatt decentralisering
och avveckling av styrelsens externa kursverksamhet bör därför genomföras. Till
frågan om vidareutbildning för läkare och tandläkare återkommer jag i det
följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I vissa fall, t, ex. om statsmakterna fastställer formella
krav på viss kompetens och behörighet som kräver kompletterande utbildning
eller på annat sätt be.slutar om sådan utbildning för vissa grupper av
vårdpersonal, bör dock socialstyrelsen övergångsvis kunna ges ett ansvar för
att denna utbildning kommer till stånd, om annan lämplig huvudman saknas.
Omfattning och inriktning bör regleras av statsmakterna i samband med särskild
medelsbevillning för denna typ av utbildning. Jag förutsätter att
socialstyrelsen ser över sina rutiner för här åsyftad utbUdning, så att den kan
samordnas med lokal och regional utbildningsverksamhet och därmed genomföras på
ett smidigt sätt utan onödig central administration.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialstyrelsen bör enligt min mening även kunna svara för
viss konferensverksamhet samt medverka i av huvdmännen anordnad utbildning som
ett led i styrelsens kunskapsförmedlande funktion. Socialstyrelsen kan vidare
behöva engagera sig i viss fortbildningsverksamhet i samband med genomförande
av nya reformer och andra beslut av statsmakterna inom socialsektorn. Detla bör
dock i huvudsak gälla under ett introduktions- och uppbyggnadskede och inriktas
på att utveckla utbUdningens innehåll och praktiska uppläggning. När denna
fortbildning funnit sin funktionella form bör den övertas av resp. huvudman.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänt sett bör socialstyrelsen inom fortbUdningsområdet
ha till uppgift att i nära samverkan med huvudmännen följa och analysera
behoven av fortbildning inom vårdyrkena samt verka för en samordning och alt
erforderlig fortbildning kommer tUl stånd. Därvid bör särskilt behoven av
tvärfacklig fortbildning och kunskapsmässigt undervisningsmaterial
uppmärksammas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.5.4 Extern information</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Informationen fyUer viktiga funktioner inom socialtjänsten
och hälso- och sjukvården. Den skaU upplysa om samhäUets politik inom
socialsektorn och ge medborgarna kunskaper om hur verksamheten</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section132>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section133>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>67</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>är organiserad samt om vilka rättigheter och skyldigheter
som föreligger. Dessutom skall informationen stimulera tiU ökad aktivitet och
ge förutsättningar för var och en att framföra erfarenheter och synpunkter
samt att ta tUlvara sin rätt tUl medinflytande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialstyrelsens information sprids sällan direkt till
allmänheten. Detta bör gälla även framgent. Uppgiften att informera allmänheten
om vårdsektorns serviceutbud åvilar i första hand kommuner och landsting i
deras egenskap av huvudmän för socialtjänsten och hälso- och sjukvården.
Socialstyrelsens uppgift bör främst vara att stödja informationsarbetet hos
huvudmännen genom att förse dessa med informationsunderiag. Jag anser att en
ökad decentralisering och mindre inslag av centrala regler generellt sett
innebär att kunskapsförmedling och information blir allt viktigare delar i
socialstyrelsens arbete. Den externa informationen bör ingå som en naturlig och
integrerad del av styrelsens verksamhet. Erfarenheten tyder på att det finns en
betydande efterfrågan på socialstyrelsens informationsfunktion från
huvudmännen, vårdpersonal och olika organisationer som arbetar med sociala,
medicinska och hälsofrågor samt i vissa fall också från aUmänheten. För att
utnyttja de tUlgängliga resurserna på bästa sätt bör socialstyrelsen planera
och lägga upp sin information i nära samverkan med bl, a, de kommunala huvudmännen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sammantaget innebär dessa förhåUanden att en effektiv
informationsfunktion blir av stor betydelse för den nya verksorganisationen.
ÖSoS har för detta ändamål föreslagit en omfördelning och samordning av olika
informationsresurser inom verket som sammantaget innebär en förstärkning av
socialstyrelsens informationsbyrå. Bl. a. föreslås inrättande av en särskUd
upplysningsenhet vid byrån. Jag anser att socialstyrelsens informationsfunktion
i huvudsak bör utformas i enlighel med utredningens förslag och att således de
föreslagna förstärkningarna för styrelsens informationsbyrå bör komma tiU
stånd. Jag har tagit hänsyn till detta i mina resursberäkningar för
informalionsbyrån,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.5.5 Statistik</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1960 års riksdagsbeslut om organisation av den statliga
statistiken innebar, atl en sådan statlig statistik, som inte av administrativa
skäl är bunden tUl visst verk, skulle koncentreras till statistiska
centralbyrån (SCB). Vid tillämpning av principen fördes socialvårdsstatistiken
över från dåvarande socialstyrelsen till SCB. Hälso- och sjukvårdsstatistiken
tog man däremot inte definitiv ställning tUl. Den fick ligga kvar inom
dåvarande medicinalstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I den proposition (1967:68) som låg tUl grund för
tUlkomsten av nuvarande socialstyrelsen föreslogs ingen förändring av
huvudmannaskapet för de berörda statistikområdena. Hälso- och
sjukvårdsstatistiken förutsattes i vart fall tUls vidare ligga kvar hos den
centrala medicinska myndigheten. För att samordna den statistiska verksamheten
bUdades senare en samrådsdelegation med cheferna för socialstyrelsen,
SCB,</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section134>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section135>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80.6</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>68</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>landstingsförbundet och Spri. Denna framlade år 1972 en
utredning som anmäldes till chefen för socialdpartementet. Kortfattat innebar
utredningens resultat att man stannade för en lösning som innebar att
socialstyrelsen skulle ha ansvar för hälso- och sjukvårdsstatistiken men att
samarbetet i olika former mellan socialstyrelsen samt SCB och landstingsförbundet
skulle byggas ut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samrådsförfarandet har sedan utvidgats och permanentats i
form av nälso- och sjukvårdens samt socialvärdens statistikdelegation, som nu
är sammansatt av cheferna för socialstyrelsen, rU<:sförsäkringsverket (RFV),
SCB och Spri samt förbundsdirektörerna i landstingsförbundet och Svenska
kommunförbundet. Generaldirektören i socialstyrelsen är ordförande.
Delegationens samråd gäUer dels hälso- och sjukvårdsstatistik, dels socialvårdsstatistik.
Delegationen har till sin hjälp en beredning för vart och elt av områdena.
Beredningen för hälso-och sjukvårdsstalistiska frågor- HÄSST (//also-och
Sjukvårdens Sfatistikberedning) tillsattes våren 1973.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>HÄSST har utarbetat ett principprogram för hälso- och
sjukvårdsstatistik (Socialstyrelsen redovisar, 1979:1), som behandlades av
statistikdelegationen 1978-11-20 och som därvid förklarades kunna tjäna som en
gmndval för fortsatt utvecklingsarbete inom hälso- och sjukvårdsstatistiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av vad jag hittils anfört framgår att i socialstyrelsens
uppgifter ingår att följa och analysera utvecklingen inom socialsektorn i
landet och dess olika delar, att medverka i översiktlig planering inom sekiorn
samt att lämna riksdag och regering underiag för beslut rörande sektorn. Socialstyrelsen
skall även följa och stödja den lokala och regionala planeringen samt stimulera
erforderligt forsknings- och utvecklingsarbete inom sektorn. Ett viktigt led i
dessa socialstyrelsens uppgifter är att tillse att för socialsektorn
erforderlig statistik produceras. Utöver sektorns egna statistikbehov finns
allmänna informationsbehov i fråga om sektorn samt andra samhällssektorers
behov av information rörande utvecklingen inom socialsektorn för sin egen
planering och uppföljning m. m. Det ingår i SCB:s uppgifter att tillse att
samhällets statistikbehov tillgodoses.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag anser att det bör ankomma på socialstyrelsen att i
samråd med landstings- och kommunförbunden formulera socialsektorns behov av
officieU statistik rörande hälso- och sjukvård samt socialtjänst. På SCB bör
ankomma att formulera övriga behov av sådan statistik. I en samlad plan, som
revideras årligen, bör redovisas vilka behov som finns och hur de kan
tillgodoses. Redovisade behov bör styrkas med uppgifter om praktisk och
planerad användning. Planen bör med hänsyn till vad jag i det följande föreslår
beträffande produktionen av den officiella statistiken fogas tUl SCB:s
anslagsframställning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialstyrelsen bör vidare utveckla metoderna för analys
av denna statistik. Detta är enligt min mening att betrakta som ett
betydelsefullt led i styrelsens planerings- och tillsynsuppgifter.
Socialstyrelsen och SCB tillsammans och i samråd med landstings- och
kommunförbunden bör arbeta för utveckling av statisriken samt utarbeta de
definitioner och klassifikationer som erfordras för statistiken. Dessa bör
godkännas av</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section136>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section137>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>69</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>socialstyrelsen i egenskap av tillsynsmyndighet för den
berörda verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag anser däremot att socialstyrelsen inte själv annat än
i undantagsfall bör producera statistik. Av den totala volymen statistik inom
socialsektorn kommer huvuddelen att produceras av landsting och kommuner.
Åtminstone vad beträffar hälso- och sjukvårdsstatistik kan detta komma att
delvis ske inom ramen för nyssnämnda plan för socialsektorns officiella
statistik. En del kan lämpligen produceras av landstingsförbundet resp.
kommunförbundet, delvis i samarbete med socialstyrelsen, på liknande sätt som
redan nu sker belräffande LKELP-statistiken, samt med SCB. Den officiella
hälso- och sjukvårdsstatistiken samt socialtjänststatistiken bör produceras av
SCB i samarbete med socialstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hälso- och sjukvårdens samt socialvårdens
statistikdelegation bör liksom nu ha till uppgifl att samordna statistiken inom
socialsektorn. Jag anser att verksamheten inom områdena för hälso- och
sjukvårdsstatistik (inkl. dödsorsaksstatistik), socialtjänststatistik och
socialförsäkringsstatistik samt hälso- och socialkomponenterna i
levnadsförhållandeundersökningarna skall utformas efter samråd i delegationen.
Samrådet bör som tidigare nämnts utmynna i en samlad plan för denna statistik.
Med hänsyn till de föreslagna uppgifterna bör delegationen bestå av cheferna
för socialstyrelsen, RFV, SCB samt förbundsdirektörerna i landstingsförbundet
och kommunförbundet med chefen för socialstyrelsen som ordförande. Chefen för
Spri bör vara adjungerad tUl delegationen. Äv praktiska skäl bör delegationens
namn ändras lUl socialsektorns statistikdelegation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frågor som skaU behandlas av delegationen bör förberedas
av bered-ningsgmpper, i vilka representanter för nämnda samarbetsparter bör
ingå. I detta arbete bör självfallet en avstämning ske med andra intressenter,
t. ex. SOFI. En viktig uppgift för beredningsgrupperna blir att åriigen
medverka vid utarbetandet av förslag till plan för officiell statistik inom
socialsektorn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De statistiska uppgifterna rörande socialsektorn utnyttjas
framför allt för dels planering och uppföljning, dels forskning och
utvecklingsarbete. Även om man för båda dessa områden i mycket har användning
för statistiska uppgifter avseende samma företeelser, är oftast kraven på
statistikens kvalitet och presentation väsensskilda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statistiska data som erfordras för planering och
uppföljning på riksnivå bör kunna göras tillgängliga för bearbetning i en
socialsektorns planeringsdatabas. De tekniska formerna för datainsamling och
samverkan med andra databaser och register bör närmare övervägas med inrtikning
mot den på sikt mest ekonomiska lösningen. Uppgifter rörande människors
hälsotillstånd, sjukdomar, vård, socialhjälp etc. bör redovisas i och
distribueras från basen på sådant sätt att enskUda personer inte kan
identifieras. För planeringsändamål är det tillräckligt med data om gmpper av
individer med vissa gemensamma egenskaper, i första hand födelseår, kön och
bostadskommun (eller del därav). Yrke är en annan variabel som ur flera
synpunkter är viktig att ha med. 1 basen bör även ingå uppgifter om resurser
och verksamhet inom sektorn. Vilka uppgifter</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section138>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section139>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>70</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>som skall ingå i socialsektorns planeringsdatabas bör
övervägas av statistikdelegationen. En successiv uppbyggnad bör ske inom ramen
för de resurser som ställs till förfogande för genomförande av planen för
officiell statistik inom socialsektorn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För viss forskning, särskilt inom det epidemiologiska
området, och för larmslagning vid stegring i antalet sjukdomsfall eller skador
krävs dock merendels tillgång tUl detaljerade uppgifter om enskilda individer,
vilka kan utnyttjas tiU fullo endast om registerdata kan hänföras till
idenlifierbara individer. Dessa register bör emeUertid hållas skilda från
planeringsdatabasen och stå direkt tUl forskningens förfogande. Förslag härom
kommer jag att framföra i det följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag anser att SCB bör svara för datainsamling och vård av
planeringsdatabasen samt statistikproduktion och distribution från denna.
Basen bör även kunna utnyttjas för framtagande enligt särskilda uppdrag av
statistik för utredningar och forskning. ADB-frågor i anslutning tUl detta bör
övervägas av delegationen i samråd med statskontoret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Alla för planeringsdatabasen erforderliga uppgifter om
patienter inom den offentliga hälso- och sjukvården bör kunna hämtas från
register hos landstingen (resp. kommuner utanför landsting). Dessa register, som
tillsammans kan sägas utgöra landstingens patientdatabaser, bör även vara
tUlgängliga för forskning. Överenskommelser bör träffas med landstingen om att
dessa upprättar patientdatabaser med åtminstone ett program enligt
minimiinnehåll och lUlgodoseende bestämda kvalitetskrav. Ca 75 % av alla
patienter i sluten kroppssjukvård i landet omfattas redan nu av sådan
registrering hos landstingen. Motsvarande registrering av patienter i sluten
psykiatrisk vård, vilken nu görs av socialstyrelsen på grundval av insända
blanketter, bör i stället göras i landstingens databaser. F. n. saknas nästan
helt uppgifter om patienter i öppen vård. Med hänsyn tUl den öppna värdens allt
större betydelse vUl jag framhålla det nödvändiga i att åtminstone vissa enkla
uppgifter om dessa patienter registreras i landstingens databaser. Dessa bör då
även omfatta besök för mödra- och barnhälsovård och liknande förebyggande eUer
hälsokontroUerande verksamhet, oavsett om kontakten skett med läkare eller
annan personal. Registrerade patientdata bör även omfatta aborter och
steriliseringar samt radiologiska åtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under dessa fömtsättningar kan den medicinska delen av
sjukhusens nuvarande årsberättelser helt slopas liksom också den särskUda
insamligen av statistik rörande mödra- och barnhälsovård,
tbc-dispensärverksamhet, aborter och sterUiseringar samt radiologisk
verksamhet. Detta innebär en väsentlig rationaliseringsvinst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På riksnivå erforderliga statistiska uppgifter beträffande
landstingens resurser och verksamhei för hälso-och sjukvård, socialvård och
omsorger om psykiskt utvecklingsstörda bör inhämtas via LKELP och statistiken
produceras av landstingsförbundet i samarbete med socialstyrelsen och SCB.
Detta kan innebära att basårsuppgifterna i LKELP behöver i vissa</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section140>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section141>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>71</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>avseenden ändras eller kompletteras. En del av dessa
statistiska data bör överföras till socialsektorns planeringsdatabas. Angivna
ändringar av innehåUet i LKELP bör medge slopande av återstående delar av årsberättelserna
från sjukhus etc. Med hänsyn tiU socialstyrelsens förändrade arbetssätt och
förväntade ändringar i sjukvårdslagen kommer socialstyrelsens
uppgiftsinsamling tUl publicering av "Förteckning över sjukhusanläggningar
m, m." alt kunna upphöra. Underlag för tiUsynsverk-samheten bör resp.
enhet inom socialstyrelsen vid behov kunna få från huvudmännens egna
förteckningar. Jag ser som jag förut nämnt dessa avvecklingar av
årsberättelser m. m som betydande rationaliseringsvinster.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På initiativ från statistikdelgationen pågår en utredning
om förändringar av socialvårdsstatistiken med hänsyn till den nya
lagstiftningen om socialtjänst. I avvaktan på resultatet av denna utredning
synes det inte meningsfuUt att diskutera enskUdheter i fråga om statistik
rörande socialstjänsten och dess klienter. Likartade principer bör emellertid
enligt min mening tillämpas beträffande denna statistik som hälso- och
sjukvårdsstatistiken. Ifrågakommande uppgifter rörande klienterna bör således
främst hämtas från pirmärkommunala register tUl socialsektorns planeringsdatabas.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Behovet av
personalstatistik på riksnivå bör på sikt kunna tUlgodoses genom
basårsuppgifterna i LKELP resp. KELP samt de årliga inventeringar avseende
anställd personal som görs av landstingsförbundet, kommunförbundet och SCB.
Resultaten av dessa undersökningar disponeras redan nu av SCB för
framställning av viss arbetsmarknadsstatistik, och uppgifter rörande anställda
inom socialsektorn kan därifrån i erforderlig utsträckning överföras lill
socialsektorns planeringsdatabas. Till databasen bör även föras statistik över
nyexaminerad vårdpersonal. Uppgifter om vissa privata yrkesutövare kan hämtas
från RFV:s register över försäkringsansluten vårdpersonal. För
personaluppgifterna i LKELP och KELP bör användas redovsiningsenheten
årsarbetare i stället för tjänster. Behovet av nuvarande vakansstatistik, som
bygger på särskilt infordrade uppgifter, bortfaller då.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialstyrelsens medicinalpersonalregister bör enligt min
mening kunna avvecklas utom vad beträffar läkare, tandläkare och
sjuksköterskor. Behov av andra personalregister bör dock närmare övervägas av
statistikdelegationen. Erforderlig kontroll av legitimationsförhållanden för
annan medicinalpersonal än läkare, tandläkare och sjuksköterskor bör kunna ske
genom en enkel förteckning över deslegitimerade hos socialstyrelsen. Behovet
för apoteken att kunna kontrollera receptutfärdare gör att register över
samtliga läkare och tandläkare bör bibehållas och förteckningar årligen utges
av socialstyrelsen. Beträffande den begränsade receptskrivningsrätt som
barnmorskor har bör information till apoteken om personal med sådan behörighet
kunna ges av landstingen. Bl. a. beredskapskraven medför att
sjuksköterskeregistret bör biebehållas. De bibehållna registren bör emeUertid
kunna förenklas. Det bör närmare</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section142>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section143>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>72</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>prövas om den s. k. årliga anmälan kan undvaras och
erforderlig uppdatering ske med användande av uppgifter dels från
utbUdningsorganen angående förvärvad kompetens, dels från befolkningsregistret
samt landstingens och kommunernas årliga inventeringar avseende anställd
personal. Registren bör skötas av SCB. Slopandet av personalregister resp.
upphörande av den s. k. årliga anmälan till dessa register medför en betydande
lättnad i arbetsbelastningen för statistikfunktionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialsektorns planeringsdatabas bör även tUlföras
uppgifter från andra käUor, exempelvis från SCB:s undersökningar om
levnadsförhållandena och dödsorsaksstatistU:, från RFV:s statistUc över
sjukskrivningar, förtidspensioner, tandvård och privatpraktiserande läkare m.
fl., från arbetarskyddsstyrelsens arbetsskadestatistik samt från SÖ:s och
UHÄ:s uppgifter om fullgjord vårdyrkesutbildning. Basen bör även ha tiUgång
till viss gmndinformation om befolkningens sammansättning o. d. som har
betydelse för planeringen inom socialsektorn. Pianeringsdatabasen bör sålunda
efter viss uppbyggnadstid kunna ge en ganska fullständig - om än översiktlig -
bild av svenska folkets hälsotillstånd och sjukdomar, om behandling och
omvårdnad, om hälso- och sjukvårdsorganisationens resurser och verksamhet samt
om motsvarande förhållanden inom socialtjänstens område. Det bör senare också
övervägas om och i vUken utsträckning det kan vara lämpligt alt bygga ut
planeringsdatabasen med uppgifter som möjliggör att befolkningens hälsotUlstånd
sätts i relation till samhällsmiljön.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är angeläget att den epidemiologiska forskningen i
landet utvecklas. I regeringens proposition 1978/79: 120 har föreslagits att
den omgivningshygieniska avdelningen vid naturvårdsverket ombUdas tUl ett
fristående statens miljömedicinska laboratorium (SML) med socialstyrelsen som
chefsmyndighet. I SML föreslås ingå en epidemiologisk enhet med en professor
som chef. Denna enhet bör enligt förslaget studera frågor som rör medicinska
och sociala effekter av kemiska och fysiologiska faktorer pä gmpper av
befolkningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett av huvudsyftena med socialstyrelsens patientstatistik
är att ge underlag för epidemiologiska studier och forskning samt bevakning av
befolkningens hälsotillstånd. Detta gäUer i första hand cancerregistret,
missbildningsregistret och registrering av medicinska födelsemeddelanden.
Behovet av register med individidentifierbara data kan nästan helt hänföras tUl
sådan verksamhet. En tjänst som epidemiolog finns sedan något år vid
socialstyrelsens statistiska byrå med uppgift att bl. a. lämna forskare hjälp
att utnyttja dessa register. Ifrågavarande register och därtUI knuten personal
bör enligt min mening överföras tUl SML och där inordnas i den epidemiologiska
enheten. Genom en sådan sammanslagning bör denna enhet kunna utvecklas tUl ett
centmm för den epidemiologiska forskningen i landet och verkningsfullt medverka
i den löpande bevakningen av befolkningens hälsotUlstånd. En sådan utveckling
fömtsätter dock forskningssamarbete med bl. a. karolinska institutet,
arbetarskyddsstyrelsen och det institut för psykosocial miljömedicin som</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section144>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section145>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>73</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>jag kommer att föreslå i det följande samt även samarbete
med de i det följande redovisade hälsovårdsorganisationerna inom landstingen.
Jag förutsätter självfallet också ett nära samarbete med socialstyrelsen och
SCB. Reguljär statistik från SML:s sjukdomsregister bör ingå i planen för
officiell statistik inom socialsektorn och tillämpa för denna fastställda
definitioner och klassifikationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De förändringar som jag här föreslagit bör genomföras
successivt när personella, tekniska och ekonomiska förutsättningar föreligger
och socialstyrelsens verk.samhet förändras. Förslagen om avveckling av viss
nuvarande statistik bör självfallet genomföras i den takt som andra former för
inhämtande av statistik enligt förslagel kan utvecklas och ersätta de
nuvarande. Jag utgår från att socialsektorns statistikdelagation påbörjar
avsedd verksamhet snarast möjligt. Delegationen bör eftersträva att fastställa
en fullständig plan för officiell statistik inom socialsektorn omkring
årsskiftet 1980/81 så att detta kan läggas till gmnd för anslagsframställningar
för budgetåret 1982/83. Erforderliga överenskommelser med landstingssektorn
bör snarast göras i syfte att möjliggöra att uppgifter om verksamheten inom
hälso- och sjukvården under år 1981 kan inhämtas enligt föreliggande förslag
och nuvarande årsberättelser från sjukhuset etc. fr. o. m. då slopas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialstyrelsen får efter genomförande av föreliggande
förslag väsentligt ändrade arbetsuppgifter såväl till innehåll som omfattning.
Tyngdpunkten i den kommande verksamheten ligger på att formulera krav på och
analysera statistisk information som en del av framtagandet av
planeringsunderlag och i uppföljningen av utvecklingen inom socialsektorn. All
egen statistikproduktion försvinner, vilket medför betydligt mindre behov av
personal, främst assistent- och biträdespersonal. TUlkommande personalresurser
vid SCB bör bli lägre än den aktuella minskningen vid socialstyrelsen. Den närmare
beräkningen härav får göras så att ett förslag föreligger när en plan för den
officiella statistiken utarbetas. Sammantaget räknar jag med att statens
kostnader för socialsektorns statistik kan häUas inom minskade eUer oförändrade
ramar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.5.6 Socialstyrelsen och hälsoupplysningen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under 1940-talet startade dåvarande medicinalstyrelsen
hälsovårdsupplysning i mera organiserade former. I första hand gällde
informationen veneriska sjukdomar, tbc-profylax och landhälsovård. Är 1958
tiUkom den s. k. hälsovårdsupplysningsdelegationen (HVUD) inom styrelsen. Den
ersattes år 1973 av socialstyrelsens nämnd för hälsupplysning (h-nämnden).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>H-nämnden har till uppgift att planera, leda och samordna
socialstyrelsens hälsoupplysningsverksamhet samt verka för regional och lokal
verksamhet på området. H-nämnden har elva ledamöter som représenle-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section146>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section147>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>74</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>rar socialstyrelsen, livsmedelsverket, landstingen,
kommunerna, skolväsendet, den medicinska forskningen, ideella organisationer
och massmedia. Nämnden har en ledningsgrupp för verksamhet beträffande kost
och motion. Ett antal expert-, lednings-, referens- och projektgrupper etc.
står till nämndens förfogande som instrument för faktaframtagning, idéarbete
och kontaktverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>H-nämnden har ett kansli som under de senare åren
expanderat kraftigt. Totalt fanns den 1 september 1978 50 tjänster vid
kansliet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En huvuduppgift för nämnden har från början gällt kost och
motion. Socialstyrelsen startade denna verksamhet redan på 60-talet. Den sker
dels som selektiv information till avgränsade målgrupper, dels genom
information tUl allmänheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En annan huvuduppgift gäller beroendeframkallande medel.
Verksamheten har hittills huvudsakligen inriktats på information om tobakens
skadeverkningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den tredje huvudgruppen gäller sexual- och
samlevnadsfrågor. Det s.k. Gotlandsprojektet har väckt stor uppmärksamhet. En
arbetskrävande insats är information om graviditet, förlossning och föräldraskap,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I övrigt har verksamheten i princip varit uppbyggd kring
tidskriften Vigör, information om smittosamma sjukdomar och tandhälsovård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>H-nämnden producerar broschyrer, särtryck, AV-material m.
m. Nämnden arbetar också med kurser, konferenser, utställningar etc. Den
främsta målgruppen är personer som i sitt arbete sysslar med hälsoupplysning,
t. ex. olika yrkeskategorier inom hälso- och sjukvård, lärare, fritidsledare,
personer verksamma inom idrottsrörelsen och andra frivilliga organisationer
samt personal inom storhushåll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>H-nämnden lämnar vidare förslag till regeringen om fördelningen
— inom en given anslagsram — av bidrag till vissa organisationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Verksamheten finansieras över ett särskilt anslag för
hälsovärdsupp-lysning (F 3). Anslaget har under 1970-talet ökat kraftigt, från
4,6 milj. kr. budgetåret 1973/74 till 11,4 milj. kr 1978/79.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>H-nämnden framhåller i sin anslagsframstäUning för
budgetåret 1979/80 att nämndens verksamhet till stor del består av
försöksprojekt med syfte att utveckla metoder för det reguljära
hälsoupplysningsarbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nämnden anser att denna del av verksamheten kommer att bli
aUtmer framträdande ju mer en permanent organisation för hälsoupplysning växer
fram pä det regionala och lokala planet. Den centrala myndighetens uppgifter
kommer enligt nämnden mer och mer alt domineras av kunskaps- och metodutveckling.
Den framtida verksamheten avser nämnden att planera utifrån en helhetssyn på
hälsoproblemen och utforma som gemensamma projekt riktade tUl särskUda
mottagargrupper.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ÖSoS har i sin rapport föreslagit all h-nämndens kansli
skall ingå i verkets nya organisation som en fackbyrå med stort inslag av
upplysningsarbete. Den föreslagna byrån skulle alltså få den dubbla funktionen
att dels vara kansli åt h-nämnden, dels fackbyrå i socialstyrelsen. Byråns
arbetsområden skuUe vara friskvård, kost och motion, rökning saml sex</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section148>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section149>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>75</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>och samlevnad. Från det nuvarande kansliet borde ca 8
tjänster föras över till den föreslagna byrån för alkohol- och narkotikafrågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksrevisionsverket (RRV) har granskat h-nämndens
anslagsframställning för budgetåret 1979/80. Granskningen är ett led i arbetet
att följa upp och utvärdera informationen till statsmakterna inom socialdepartementets
område. Avsikten har sålunda inte varit att granska och bedöma verksamheten i
sig.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>RRV anser
bl. a. alt anslagsframställningen inte ger den information som statsmakterna
kräver av nämnden. RRV saknar vidare en precisering av verksamhetens mål och
ambitionsnivå. Avgränsning gentemot andra myndigheter diskuteras inte. Nämndens
uppgift är att planera, leda och samordna socialstyrelsens hälsoupplysning, men
dess verksamhet har i allt väsentligt bedrivits relativt isolerad i förhållande
till styrelsens övriga verksamhet inom hälsoområdet. RRV saknar vidare en
redogörelse för den regionala och lokala verksamhet som h-nämnden skall stimulera.
Förhållandet mellan centralt bedriven hälsoupplysning och regional och lokal
verksamhet blir således inte föremål för någon analys. Beskrivningen av
effekter i samhället är bristfällig. Underlag saknas därför för en bedömning av
verksamhetens resultat och effekter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det finns enligt min mening ett växande intresse för
miljö- och hälsofrågor och ett ökande medvetande om livsföringens betydelse för
hälsan. I den framtida hälso- och sjukvårdspolitiken torde hälsoupplysningen
komma att spela en aUtmer framträdande roll. Det är därför angeläget att
verksamheten förankras hos sjukvårdshuvudmännen, som kommer att ha det totala
ansvaret för hälso- och sjukvården. Dessa har också under senare år visat ett
påtagligt intresse för sjukdomsförebyggande och hälsobefrämjande åtgärder. En
majoritet av sjukvårdshuvudmännen har exempelvis de senaste åren utformat
förslag till s. k. friskvårdsplaner. Medel har anvisats för
sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande insatser, bl. a. hälsoupplysning. Inom
primärkommunerna har utvecklingen just startat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Några landsting har byggt upp egna resurser för
hälsoupplysning och bedriver en förhållandevis omfattande verksamhet med
metodutveckling, produktion av material och utbildning. Dit hör bl. a. Uppsala
läns landsting, som särskill berör hälsoupplysning i sitt remissyttrande över
ÖSoS rapport:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den byrå för hälsoupplysning som föresläs bör i
fortsättningen i huvudsak inskränka sig till atl framställa
informationsmaterial som ställs till landstingens förfogande. Uppsala läns landsting
har en mer än 20-årig erfarenhet av hälsoupplysning genom landstingets nämnd
för hälsofrågor och har därigenom befästs i den uppfattningen att
hälsoupplysningen i huvudsak bör bedrivas ute på fältet. Det är lokala
kampanjer, i nära kontakt och samarbete med lokala och regionala
organisationer, som ger det bästa resultatet. Centrala massmediakampanjer kan
bidraga till ett ökat intresse för det lokala utbud som sjukvårdshuvudmännen
ansvarar för.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag delar uppfattningen att hälsoupplysningen i första hand
bör bedrivas ute på fältet. Jag är emellertid medveten om att hälsoupplys-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section150>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section151>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>76</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ningen alltjämt intar en undanskymd plats i många
landstings verksamhet. Jag utgår dock från att utvecklingen - bl. a. ny hälso-
och sjukvårdslagstiftning - kommer att leda till aktiva insatser i alla
landsting. Socialstyrelsen bör stimulera och stödja organiserandet av sådan
verksamhet hos sjukvårdshuvudmännen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag ser hälsoupplysningen som ett led i
sjukvårdshuvudmännens ambitioner att genom hälsobefrämjande och hälsoskyddande
ätgärder dels säkra den enskildes hälsa och därmed hans välbefinnande, dels
försöka minska den framtida belastningen på sjukvårdssystemet. Att på sikt
enbart möta befolkningens hälso- och sjukvårdsbehov med en alltmer utbyggd och
specialiserad sjukvårdsservice är sannolikt ingen framkomlig väg. Den
hälsopolitiska strategin blir att förebygga och på sikt eliminera viss del i
efterfrågan på vårdinsatser. Detta är till fördel både för den enskilde och
samhället. Hälsoupplysning och hälsorådgivning till enskilda individer och till
bestämda målgrupper i samhället är sålunda en allt viktigare uppgift för
sjukvårdshuvudmännen som ett led i en utåtriktad offensiv sjukvårdspolitik. Det
är också huvudmännen som har resurserna och kompetensen att föra
hälsoupplysningen ut på fältet. Kanalerna är självfallna: sjukvårdspersonal i
olika funktioner, personal i olika förebyggande aktiviteter osv.
Hälsoupplysning bör ingå i vissa yrkesutövares normala arbetsuppgifter. Så bör
t. ex, insatser inom mödra- och barnavården följas upp av skolhälsovården och
fortsätta i primärsjukvården. Upplysning inom tandvården bör handhas av
tandläkare och tandhygienister etc. Hela hälso- och sjukvårdsorganisationens
ansvar för upplysningsverksamheten måste enligt min mening slås fast.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utöver detta naturliga ansvar för en förebyggande
hälsovård i de hälsooch sjukvårdande organens kontakter med medborgarna kommer
att krävas insatser av typen "kampanjer" riktade till allmänheten
eller bestämda målgrupper. För genomförande av sådana insatser på regional och
lokal nivå är sjukvårdshuvudmannen eller i vissa fall kommunen bäst lämpad.
Lokalpress och lokalradio kan lättast engageras för projekt som har anknytning
till den egna regionen, den egna kommunen och lokala personer. I vissa fall kan
det vara lämpligt att genomföra sådana upplysningsinsatser på riksnivå. Det bör
då vara en naturlig uppgift för socialstyrelsen att initiera och samordna
insatserna. Styrelsen kan t. ex. ta initiativ till en riksomfattande
upplysningskampanj, föra ut den i massmedia och ge huvudmännen uppslag och
material för regionala eller lokala uppföljningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sjukvårdshuvudmännens övergripande ansvar för
hälsoupplysningen innebär sålunda inte att behovet av ett centralt organ på
området försvinner. Däremot får den centrala verksamheten en delvis förändrad
karaktär. Den bör klart inriktas på att stödja och stimulera huvudmännens
hälsoupplysning och tillföra den kunskapsunderlag som baseras på i princip hela
socialstyrelsens verksamhet och på internationella rön. En rollfördelning av
detta slag bör föranleda förändringar i organisationen av socialstyrelsens
hälsoupplysande verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>H-nämnden tillkom år 1973 på förslag av socialstyrelsen.
Enligt sin</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section152>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section153>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>77</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>instruktion har nämnden till uppgift att planera, leda och
samordna socialstyrelsens hälsoupplysningsverksamhet samt verka för regional
och lokal verksamhet på orrirådet. I praktiken har nämnden anförtrotts
betydligt mer begränsade uppgifter inom huvudsakligen tre områden: kost och
motion, beroendeframkallande medel samt sex och samlevnad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Insatserna på dessa områden är viktiga. Jag anser
emellertid att socialstyrelsens hälsoupplysning framledes bör ges ett betydligt
vidare innehåll. Hälsoupplysningens roll som en del av hälso- och sjukvårdspolitiken
bör komma till klarare uttryck. Verksamheten bör vara en integrerad del av
socialstyrelsens myndighetsfunktion och dess innehåll och inriktning utformas
av verksledningen och ytterst verksstyrelsen. Den nuvarande konstruktionen med
en h-nämnd och undergrupper bör upphöra. Hälsoupplysningen bör ingå som ett
naturligt led i socialstyrelsens myndighetsfunktion och bygga på kunskaper och
erfarenheter inom styrelsen liksom också i förekommande fall på prioriteringar
av statsmakterna. ÖSoS har föreslagit att h-nämndens kansli förs in i verkets
organisation dels som fackbyrå, dels som nämndkansli. Enligt mitt förslag
bortfaUer den sistnämnda funktionen. Övervägande skäl synes tala för att den
fackkunskap som finns hos nämndkansliet utnyttjas bäst om upplysningsverksamheten
hålles samman i en byrå i stället för att spridas på olika fackbyråer.
Verksledningen bör i samråd med byrån ta ställning och prioritera olika
hälsoupplysningsåtgärder på basis av iakttagna behov, nya rön och erfarenheter
etc.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hälsoupplysning bör som nämnts ingå i styrelsens reguljära
uppgifter och medel för behövliga fasta personalresurser bör beräknas under
myndighetsanslaget. Härutöver bör medel för särskilda informationsprojekt, t.
ex. i form av riksomfattande hälsoupplysningskampanjer, liksom nu anvisas i
särskild ordning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>H-nämnden och dess kansli bedriver nu en omfattande
FoU-verksamhet. Arbetet vid kansliet är 1978/79 organiserat i ett 80-tal olika
projekt vid sidan av det funktionsbundna arbetet. Syftet med försöksprojekten
är att utveckla metoder för det reguljära hälsoupplysningsarbetet. H-nämnden
utgår från att dess uppgifter mer och mer kommer att domineras av kunskaps- och
metodutveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För min egen del anser jag att socialstyrelsen i första
hand bör inrikta sin hälsoupplysning på att förmedla befintlig och tillgänglig
kunskap som redan är prövad och accepterad. Socialstyrelsens resurser och
kompetens, de vetenskapliga rådens kunskap och överblick kompletterad med
medverkan av utomstående expertis och internationella rön torde ge tillräckligt
underlag för en realistisk central hälsoupplysning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som förut nämnts finansieras h-nämndens verksamhet över
ett särskill anslag på f. n. 11,4 milj. kr. Av dessa medel betalas bl. a.
lönekostnaderna för nämndens kansli. I ett följande avsnitt om socialstyrelsens
resurser förordar jag en betydande reducering av nämndens kansli. Jag
förutsätter att särskilda medel ställs liU socialstyrelsens förfogande för
utåtriktade hälsoupplysningskampanjer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är svårt och ibland ogörligt att utvärdera effekterna
av hälsoupp-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section154>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section155>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>78</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>lysning. Det är många faktorer som påverkar människors
sätt att leva och som leder till ändrad medvetenhet och ändrade beteenden, Elt
visst mått på effekt och engagemang kan vara det intresse som möter, t. ex. i
form av faktisk efterfrågan på informationsmaterial. En mera allmän bedömning
av ett kampanjresultat e, d. bör också vara möjlig. Epidemiologiska
undersökningar och befintlig statistik kan ge upplysningar om förändringar i
hälsoläget. Socialstyrelsen bör sörja för beskrivning och uppföljning av olika
former av hälsoupplysning samt att dessa utvärderas så långt det är möjligt och
försvarligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den särskilda informationsverksamhet "kost och
motion" har frän början starkt engagerat organisationer som Sveriges
Riksidrottsförbund, Kooperativa Förbundet, Lantbrukarnas Riksförbund och
Sveriges Industriförbund. Att organisationerna ställt upp med aktiv och
ansvarstagande medverkan har haft stor betydelse för verksamhetens genomslagskraft.
Grunden för organisationernas aktiva medverkan har varit en långsiktig
planering för framtida aktiviteter och disposition av de anslagsramar som
ställts till förfogande genom riksdagsbeslut. Verksamheten avses också
innebära att organisationerna gör betydande egna insatser i det fältarbete
informationsverksamheten syftar till. Betydande informationseffekter kan då
uppnås.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som jag tidigare nämnt har jag den principiella
uppfattningen att det är socialstyrelsen som bör ha beslutsfunktionen inom sitt
ansvarsområde. Det bör sålunda ankomma på styrelsen att avgöra formerna för
samarbete med t. ex. organisationer, liksom att ange uppgifter för samrådsorgan
(t. ex. nämnder) som styrelsen tillsätter. Jag vill dock framhålla angelägenheten
av att inom hela hälsoupplysningsområdet ta till vara organisationernas - inte
minst riksidrottsförbundets — positiva inställning till medverkan i
hälsofrämjande aktiviteteter. Därvid bör möjligheter ges till ömsesidigt
inflytande i långsiktig planering och realiserande av informationsinsatser mellan
socialstyrelsen och organisationerna. Detsamma gäller även andra organisationer
och folkrörelser — f. n. utgår under anslaget till hälsoupplysning 1,8 milj. kr
till vissa organisationer. Ett organisationsanslag bör enligt min mening utgå
även i fortsättningen och fördelas genom regeringsbeslut. Jag vill dock
ytterligare understryka att socialstyrelsens hälsoupplysning bör omfatta hela
styrelsens ansvarsområde. Även om insatserna koncentreras tUl vissa områden
under viss period bör de inte fixeras till särskilda projekt som med tiden
permanentas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis villjag framhålla att hälsoupplysning
primärt bör vara en uppgift för sjukvårdshuvudmännen. Upplysningsarbetet bör i
första hand ske genom de organisatoriska resunser huvudmännen förfogar över och
genomföras inom ramen för en offensiv hälsopolitik. Kommunerna har också
viktiga funktioner bl. a. när det gäller fysisk aktivitet. Socialstyrelsens
uppgifter bör vara att på grundval av styrelsens verksamhet samt nationella
och internationella rön om hälsorisker och hälsobefrämjande åtgärder prioritera
viktiga områden för hälsoupplysningsarbetet och förse huvudmännen med underlag
för deras hälsoupplys-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section156>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section157>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>79</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ning. Socialstyrelsen bör stimulera huvudmännens
upplysningsverksamhet och verka för att innehållet uppfyller sakliga krav.
Detta kan ske genom det material styrelsen tillhandahåller men också 1. ex.
genom inledande rikskampanjer, som följts upp av huvudmännen. Styrelsen bör
också svara för en samlad uppföljning av hälsoupplysningens omfattning och
inriktning samt medverka till att insatser på området i görlig mån utvärderas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.5.7 Socialstyrelsens verksamhet för flyktingar och andra
invandrare</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialstyrelsens huvudsakliga insatser för flyktingar som
av olika skäl inte kommer i arbete eller utbildning omfattar dels anskaffning
av bostad och annat stöd, bl. a. på värdområdet, dels utbetalning av
statsbidrag till kommuner och landsting för de utgifter dessa haft för
understöd till och vård m. m. av flyktingar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialstyrelsen ersätter Mtgifter som kommuner haft för
socialhjälp (obligatorisk och frivillig), barnomsorg, äldreomsorg, social
hemhjälp, vård enligt BvL och NvL, tolkning inom social- och sjukvård samt
familjepedagogisk verksamhet. Vidare ersätter socialstyrelsen landstingen för
sjukvårdskostnader för flyktingar inom sluten sjukvård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Verksamheten är genom sin detaljeringsgrad
personalkrävande både för kommunerna och socialstyrelsen. Kommunerna har att
vid sin rekvisition redovisa även obetydliga utlägg för varje enskild flykting
eller anhörig till denne. Socialstyrelsen har en särskild invandrar- och
flyktingenhet för dessa uppgifter. Den omfattar totalt 21 personer. För
administration av statsbidraget finns sju tjänster. F. n. har styrelsen också
fem beredskapsarbetare som avlönas med AMS-medel. Ett tiotal personer arbetar
med uttagning, placering m. m. samt stöd och information till enskilda och
kommuner.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Arbetet
med bidragsgivningen innehåller flera moment. Det gäller bl. a. att fastställa
flyktingstatus, vilket i 25 % av fallen sker genom remiss till invandrarverket.
Vidare företas vissa andra kontroller för att fastställa kommunernas rätt till
bidrag. Slutligen kontrolleras atl kommunernas rekvisition av medel är riktig
och står i överensstämmelse med socialhjälpsnormerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialstyrelsen har på förslag av ÖSoS i skrivelse till
regeringen 1976-08-03 föreslagit att den statliga bidragsgivningen läggs över
på länsstyrelserna. I ÖSoS slutrapport är förslaget nämnt i bil, 2, Delutredningar
och förslag under arbetets gång.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Styrelsen har vidare i sin redovisning av underlag för
omprioriteringar inom sin verksamhet föreslagit att en del uppgifter såsom viss
information, rådgivning, kontaktverksamhet, uppföljning etc, som f. n. utförs
av fyra särskilda s, k, flyktingkonsulenter och ett biträde inom styrelsen
decentraliseras till socialkonsulenterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frågan om omhändertagande m. m. av flyktingar har nyligen
behandlats av en arbetsgrupp i arbetsmarknadsdepartementet. I betänkandet
Sverige och flyktingarna (Ds A 1978:1) föreslår gruppen bl. a. delsen viss</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section158>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section159>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>80</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>utökning av kommunernas möjligheter att få ersättning av
staten, dels en utredning av förutsättningarna för en förenkling av
bidragsadministrationen, t. ex. genom en viss schablonisering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kostnaderna för bidragsverksamheten för flyktingar m. fl.
betalas från socialhuvudtitelns anslag 1 4, Ersättningar tUl kommunerna för
hjälp till utländska medborgare, flyktingar m. m. Anslaget beräknas för
budgetåret 1979/80 till 125 milj. kr. Socialstyrelsen disponerar emellertid
inte hela anslaget. Ca 70 milj. kr. avser ersättning till kommunerna för
obligatorisk socialhjälp m. m. som utgivits till icke svenska medborgare.
Ansökan om ersättning görs i det senare fallet hos länsstyrelsen, som utbetalar
medlen. Enligt rik.sdagens beslut med anledning av den s. k. KEU-propositionen
(prop. 1978/79:95) upphör statsbidraget för utländska medborgare som ej är
flyktingar med utgången av år 1979. Motsvarande medel har förts över till
skatteutjämningssystemel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statsbidrag till hjälp för flyktingar kommer dock att
lämnas även fortsättningsvis. Härutöver kommer liksom hittills statsbidrag att
kunna utgå för hjälp till organiserat överförda utländska medborgare utan
flyktingstatus, som varaktigt får stanna kvar i landet och som behöver särskild
omvårdnad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I KEU-propositionen förordade jag att ersättningen till
kommunerna skulle vidgas till att även omfatta ersättning för kommuns kostnad
för försörjning för utländska medborgare under den tid deras ansökningar om
uppehållstillstånd behandlas. Riksdagens socialutskott ställde sig i princip
positivt till utvidgningen (SoU 1978/79:5y) men uttalade att utskottet
förväntade ett särskilt förslag i ämnet. Detta förslag borde föreläggas
riksdagen i sädan tid att bestämmelser pä området kunde träda i kraft den 1
januari 1980.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 december 1978 förordnade jag att en särskUd arbetsgrupp
skulle se över de statsbidrag som forsättningsvis skulle utgå för hjälp tUl
flyktingar och andra utländska medborgare. Gruppen skulle lämna förslag till
bidragsbestämmelser som är enkla och möjliggör snabba utbetalningar.
Statsbidragen borde handhas av en enda myndighet. Möjligheterna att ur statens
invandrarverks datasystem inhämta uppgifter angående flyktingstatus o. dyl.
skulle uppmärksammas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arbetsgruppen har i juni 1979 avlämnat sitt förslag (Ds S
1979:7). Jag tar här upp förslagen i den mån de berör socialstyrelsens
uppgifter och organisation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av arbetsgruppens rapport framgår bl. a. att
socialstyrelsen budgetåret 1977/78 betalade ut ca 36 milj. kr. i ersättning tiU
ett 90-tal kommuner för sociala kostnader för flyktingar. Kostnaderna har ökat
kraftigt under budgetåret 1978/79. Fram tUl den 1 maj 1979 hade ca 48 milj. kr.
utbetalats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Gruppen har även sökl uppskatta kostnaden för den totala
socialhjälpen i landet till utländska medborgare som väntar på uppehållstillstånd.
Gruppen uppskattar denna kostnad till ca 25 — 30 milj. kr. för år 1978. Det av
utskottet förväntade förslaget om utvidgat statsbidrag föreläggs riksdagen i
annat sammanhang.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section160>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section161>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>81</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arbetsgruppen diskuterar ingående konstruktion och
administration av bidraget tUl social verksamhet för flyktingar. Nuvarande
ordning innebär alt socialstyrelsen gör en bedömning av för vUka personer
kommunerna -Skall ha rätt till ersättning. Denna bedömning kan skilja sig från
invandrarverkets bedömning av vem som är flykting. Gruppen finner denna ordning
mindre lämplig och föreslår att statlig ersättning i framtiden endast skall
kunna utgå för personer som invandrarverket har bedömt vara flyktingar samt
för dem som överförts med stöd av särskilt regeringsbeslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Syftet med översynen av bidraget för sociala kostnader för
flyktingar har främst varit att åstadkomma en förenklad administration, som
väsentligt minskar behovet av uppgifter från kommunerna. Arbetsgmppen har
särskilt övervägt olika möjligheter att schablonisera bidragsgivningen. Gmppen
föreslår dock att socialhjälp ersätts med kommunernas faktiska kostnader. Vissa
andra kostnader bör emellertid kunna schablon-beräknas. Gruppen anser atl ett
mer schabloniserat ersättningssystem hade varit önskvärt, men att detta f. n.
inte är möjligt att genomföra. Frågan om ett sådant system bör dock enligt
gmppen kunna aktuahseras när ytterligare erfarenheter har vunnits.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arbetsgruppen anser att länsstyrelsen bör ha ansvaret för
kontroU och utbetalning av ersättningarna. Kommunernas ansökningar bör därför
ställas tUl länsstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arbetsgruppen har funnit att en viss kontroll behöver
göras för att kunna fastställa för vUka personer kommun är berättigad till
ersättning. Enligt gmppens uppfattning kan en sådan kontroll göras enklare och
effektivare om invandrarverket får det direkta ansvaret för den. Gruppen
föreslår därför att invandrarverket får i uppdrag att med hjälp av sitt
datasystem kontrollera kommunernas ansökningar om ersättningar i vad avser
ersättningsberättigade personer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt arbetsgmppen är det ovanligt att kommunema får
avslag på sina ansökningar om ersättning av annat skäl än att ansökan avser
person som inte berrättigar tUl ersättning. Kontroll av att utgiven socialhjälp
överensstämmer med gängse praxis bör därför kunna ske stickprovsvis av
länsstyrelsen. I övrigt bör länsstyrelsen följa utvecklingen av den yrkade
ersättningen år för år och särskilt observera om en kommuns yrkanden på ett
markant sätt skUjer sig från andra kommuners. Jag anser att möjligheterna tUl
ytterligare förenkling och schablonisering bör prövas när tUlräckliga
erfarenheter inhämtats vid tillämpningen av det av arbetsgmppen föreslagna
bidragssystemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arbetsgruppen föreslår att nuvarande bidragsbestämmelser
upphör att gälla med utgången av år 1979. Beträffande kostnader som kommunerna
haft före denna tidpunkt skaU nu gällande bestämmelser tillämpas. Arbetsgmppen
föreslår att en sista tidpunkt bestäms före vUken ansökan om sådan ersättning
skall ha kommit in tUl socialstyrelsen. Gruppen anser att denna tidpunkt bör
vara den 30 juni 1980.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag finner för min del att de nuvarande formerna för
ersättning av kommunernas koslnader för flyktingar är föråldrade och onödigt
detaljerade och kommer därför i annat sammanhang att lämna förslag tUl</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section162>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section163>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>82</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>nya ersättningsregler. Jag vill emeUertid redan här
förorda att administrationen av bidragen förs över frän socialstyrelsen till
länsstyrelserna och invandrarverket. En avveckling av verksamheten med
granskning och utbetalning av ersättningar till kommunerna innebär en väsentlig
förändring i socialstyrelsens uppgifter och bör enligt min mening leda till
att flyktingenhetens verksamhet i övrigt omprövas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag delar socialstyrelsens mening att de fyra tjänsterna
för flyktingkonsulenter samt en biträdestjänst vid styrelsen bör avvecklas.
Kontaktverksamheten och rådgivningen till kommunerna bör övertas av länsstyrelsernas
sociala enheter. Om det inom vissa län, bl. a. där arbetsmarknadsstyrelsen
bedriver verksamhet för flyktingar, finns behov av de nuvarande
befattningshavarnas sakkunskap bör motsvarande tjänster kunna inrättas vid
resp, länsstyrelses sociala enhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det bör övervägas om socialstyrelsens nuvarande uppgifter
i fråga om bostadsanskaffning m. m., i samband med att flyktingar som inte kan
få arbete utplaceras efter det försia omhändertagandet i Sverige, kan handhas
av arbetsmarknadsverket, som har det huvudsakliga ansvaret för omhändertagandet
av flyktingar. På samma sätt som idag sker med flyktingar som får arbete eller
börjar utbildning skulle utplacering av socialt handikappade flyktingar kunna
ske genom samverkan mellan arbetsmarknadsverket och de sociala myndigheterna i
kommunerna. Ora en sådan lösning väljs är det dock av stor vikt att
länsstyrelsernas sociala enheter, särskilt i län där arbetsmarknadsverket
bedriver verksamhet för flyktingar, har resurser att kunna bistå
arbetsmarknadsverkets personal med rådgivning och aktiv tillsyn. Det bör
emellertid ankomma på organisationskommittén att, i samråd med berörda
myndigheter, ge förslag om verksamhetens närmare utformning. I samband härmed
bör kommittén också överväga hur den verksamhet för flyktingar på hälsooch
sjukvårdsområdet som socialstyrelsen och länsläkarna idag bedriver skall
organiseras i fortsättningen. Jag vUl här framhålla att bl. a. behovet av
överblick över landets samlade vårdresurser talar emot en alltför långt driven
decentralisering av den sistnämnda delen av socialstyrelsens verksamhet för
flyktingar. Organisationskommittén bör överväga om denna verksamhet bör vara en
central och/eller regional uppgift. Jag har i dessa frågor samrått med
statsrådet Winther.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialstyrelsen har möjlighet att i vissa fall bevUja
flyktingar lån för att anskaffa bostadsrätt. Låneverksamheten har liten
omfattning - för budgetåret 1977/78 ungefär 400 000 kr. - men den kan ändå vara
ett betydelsefullt medel för att lösa bostadsfrågan i särskilt svåra fall. Jag
anser, efter samråd med statsrådet Winther, att lånemöjligheter av nuvarande
omfattning bör finnas kvar. Frågan om administration av länen hänger samman med
socialstyrelsens uppgifter i fråga om anskaffande av bostad till vissa
flyktingar m. m. Det bör därför ankomma på organisationskommittén att i samråd
med berörda myndigheter framlägga de närmare förslagen härom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialstyrelsen ersätter idag kommuner för kostnader för
familjepedagogisk verksamhet bland flyktingar och zigenare. Vidare anordnar</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section164>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section165>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>83</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>styrelsen kurser och konferenser för familjepedagoger. Den
tidigare nämnda arbetsgmppen som sett över ersättningarna tUl kommunerna har
föreslagit att kommunernas kostnader för familjepedagogisk verksamhet tills
vidare ersätts på samma sätt som hittills. Samtidigt föreslår gruppen att
verksamheten utvärderas. Resultatet härav bör enligt gruppen ligga till gmnd
för ett ställningstagande till om nuvarande ersättning bör behåUas. En sådan
utvärdering bör också ge underlag för ställningstagande rörande verksamhetens
inriktning och omfattning i övrigi. Jag förutsätter att denna utvärdering görs
skyndsamt. Målsättningen bör vara att beslut i dessa frågor fattas i anslutning
till den förestående omorganisationen av socialstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De av mig förordade förändringarna innebär att det, enligt
min mening, inte finns behov av någon särskUd flyktingenhet inom socialstyrelsen.
Socialstyrelsens övergripande myndighetsuppgifter när det gäller flyktingar
skiljer sig enligt min mening principiellt inte från dem som gäller invandrare
i allmänhet som är i behov av sociala insatser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Styrelsen bör, enligt den gängse fördelningen av ansvaret
för åtgärder för invandrare och språkliga minoriteter, ägna uppmärksamhet åt
invandrarnas speciella problem inom de olika områden över vUka styrelsen utövar
tillsyn. Detta är enligt min mening en uppgift för vaqe fackbyrå inom
socialstyrelsen. Någon enhet bör dock ha det samordnande ansvaret för
styrelsens åtgärder för invandrare och flyktingar. TUl denna fråga återkommer
jag. SärskUt vUl jag framhåUa vikten av en aktiv tillsyn när det gäller invandrare
och flyktingar som på gmnd av sjukdom, handikapp o. d. inte kan förvärvsarbeta.
TiUsynen bör i första hand utövas av länsstyrelsernas sociala enheter, men
också av styrelsens fackbyråer. Det bör ankomma på organisationskommittén att i
samråd med berörda myndigheter, främst statens invandrarverk och arbetsmarknadsstyrelsen,
göra de närmare överväganden som krävs för att få tUl stånd en fungerande
arbetsfördelning inom styrelsen samt meUan denna och den regionala
organisationen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.5.8 Glesbygdsfrågor</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I enlighet med förslagen i proposition 1978/79:112 om
regionalpolitiken har bidragsgivningen särskUda åtgärder för vård och service
i glesbygder decentraliserats till länsstyrelserna fr. o. m. den 1 juli 1979.1
propositionen framhåller föredragande statsrådet vikten av atl de kunskaper och
erfarenheter som byggts upp vid de cenlrala verken las tUl vara vid
utformningen av anvisningar för glesbygdsstödet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag instämmer i detta och räknar med att socialstyrelsen
skaU följa verksamheten med sociala insatser i glesbygdsområden även sedan
ansvaret för bidragsgivningen överförts tUl länsstyrelserna. För detta behövs
dock ingen särskUd personalresurs.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section166>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:29.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section167>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>84</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.5.9 Socialarbetarverksamheten i Köpenhamn</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sedan åtskilliga år bedrivs i Köpenhamn en samnordisk
verksamhet för hjälp åt huvudsakligen yngre missbrukare av narkotika och
alkohol, som sökt sig till den danska huvudstaden. Medel för sådan svensk
social-arbetarverksamhet har utgått sedan början av 1970-talet. Sverige har två
Socialarbetare placerade i Köpenhamn. Dessa har — i samarbete med dansk
socialvård — mottagning för svenska ungdomar och bedriver i övrigt uppsökande
verksamhet. Norge har två och Finland en socialarbetare som samarbetar med
svenskarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt vad jag har inhämtat är det ett bestämt önskemål
från de övriga nordiska länderna att den svenska verksamheten i Köpenhamn
fortsätter i nuvarande omfattning. Jag förordar därför att
socialarbetarverksamheten i Köpenhamn skall fortsätta tills vidare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.5.10 Vissa statsbidragsfrågor</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mot bakgmnd av förslag av bl. a. 1976 års
kommunalekonomiska utredning (KEU) har i en särskild proposition (prop.
1978/79:95) föreslagits vissa ändringar i reglema för statsbidrag till
landstingskommuner och kommuner. Riksdagen har — med visst undantag - godkänt
förslagen (FiU 1978/79:35, rskr 1978/79:335). Besluten innebär ett avskaffande
- helt eUer delvis — av vissa statsbidrag som f. n. administreras av
socialstyrelsen. Motsvarande medel skall i stället tUlföras kommunerna genom
det nya skatteutjämningssystemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I KEU-propositionen anmäls vidare alt statens
förhandlingsnämnd har i uppdrag att förhandla med landstingskommunerna och
ifrågavarande primärkommuner om ändrat huvudmannaskap för bl. a. de erkända och
enskilda vårdanstalterna för alkoholmissbrukare jämte därmed sammanhängande
frågor. Avsikten är att det ekonomiska ansvaret för såväl vårdanstalter som
inackorderingshem skall ligga hos landstingskommuner och vissa primärkommuner.
De statsbidrag som utgår till dessa institutioner tas därför inte upp i
propositionen. Man kan emellertid utgå ifrån att de nuvarande statsbidragen
försvinner när institutionerna förts över tUl kommunala huvudmän. Frågor om
ändrade huvudmannaskapsförhållanden har jag behandlat i avsnitt 7.5.1.
Huvudmannaskap för olika institutioner m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag viU i detta sammanhang endasl notera atl avlösandet av
vissa statsbidrag kommer att leda tUl en minskning av socialstyrelsens
personalbehov. Delta gäUer i ännu högre utsträckning förhållandena efter en
huvudmannaskapsreform, då såväl nuvarande administrativa uppgifter som
hanteringen av statsbidrag upphör. Jag har lagil hänsyn lill dessa förhållanden
i mina förslag till dimensionering av styrelsens personalresurser. Jag vUl
emellertid framhåUa atl personalminskningen inte kan beräknas inträda samtdigt
som reformema träder i kraft. Statsbidragen utbetalas regelmässigt i
efterskott, och en avveckling av socialstyrelsens</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section168>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section169>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>85</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>engagemang i driften av nykterhetsvårdsanstalter,
ungdomsvårdsskolor m. m. kommer att ta viss tid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.5.11 Vissa ärenden rörande hälso- och
sjukvårdspersonalen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialstyrelsen handlägger ett mycket stort anlal ärenden
som rör den individueUa kompetensen och behörigheten hos personal inom hälso-
och sjukvården. Hit hör bl. a. legitimationer och en rad olika dispensärenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Legitimationer</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För vissa yrkesgmpper verksamma inom hälso- och sjukvården
finns föreskrifter om legitimation. TUl dessa gmpper hör läkare, tandläkare,
barnmorskor, sjuksköterskor, sjukgymnaster, glasögonoptiker och psykologer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Legitimationen anses ha två huvudfunktioner,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>dels utgör den ett bevis om att yrkesutövaren har en av
samhället godkänd utbildning och kompetens för utövande av yrket,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>dels utgör den ett medel för samhäUel att kontrollera
verksamheten och under vissa förutsättningar genom återkallelse av
legitimationen återta den behörighet som legitimationen i vissa fall ger
yrkesutövaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Legitimationsbestämmelserna har olika rättslig innebörd
för olika yrkesgmpper. För läkare, tandläkare och barnmorskor är legitimationen
en förutsättning för att erhålla obegränsad behörighet att utöva yrket. För de
övriga yrkesgmpperna innebär legitimationen ingen ensamrätt att utöva yrket,
utan snarast ett bevis om viss kompetens som samhället har godkänt. För flera
yrkesgrupper utgör legitimationen ett vUlkor för behörighet att inneha tjänst
inom den offentliga hälso- och sjukvården. För läkare och sjuksköterskor finns
dessutom krav på viss vidareutbUdning för behörighet att inneha vissa tjänster
inom sjukvårdsorganisationen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Läkare och tandläkare har — fömtom ensamrätt att utöva
yrket — yrkesbeteckningarna lagligen skyddade. För övriga yrkesgmpper saknas
motsvarande titelskydd. Däremot är beteckningen "legitimerad/leg" i
kombination med yrkesbeteckning alltid skyddad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För flertalet yrkesgmpper verksamma inom hälso- och
sjukvårdsområdet saknas bestämmelser om legitimation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag anser alt de nuvarande legitimationsbestämmelserna är
i behov av en översyn. De är svåröverskådliga och har olika innebörd för ohka
gmpper samt är i vissa fall föråldrade. Vidare har fömtsättningarna för
legitimalionsförfarandet gradvis förändrats. Genomgången utbildning har kommit
att utgöra den faktiska behörighetsgmnden. Socialstyrelsen utför inte någon
egentlig sakprövning av de legitimationssökandes kvalifikationer och
lämplighet. Denna prövning sker i stäUet i anslutning lUl</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section170>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section171>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>86</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>utbildningen. Socialstyrelsen meddelar legitimation om den
sökande genomgått godkänd teoretisk och i förekommande fall praktisk utbildning.
Fullgjord utbildning har i aUmänhet ansetts utgöra tillräcklig garanti för att
vederbörande är lämplig för yrket och att behörighetskraven blir tUlgodosedda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mot denna bakgmnd ställer jag mig tveksam till nuvarande
legitimationsordning, som innebär krav på ett särskilt auklorisationsförfarande
utöver den sedvanliga utbUdningskontrollen för att kompetensförklara vissa
yrkesgrupper inom hälso- och sjukvärden. Jag bedömer atl utbUdningskontrollen
och auktorisationen/legitimeringen i flertalet fall bör kunna samordnas och
utföras i ett sammanhang. Bevis om genomgången och godkänd utbildning — såväl
teoretisk som praktisk - som utfärdas av de utbildningsansvariga organen bör
kunna likställas med nuvarande legitimation. Detta skulle innebära en bättre
anpassning till de verkliga förhållandena samtidigt som en betydande
administrativ förenkling uppnås. Jag finner det angeläget att understryka att
en sådan åtgärd inte innebär någon förändring av legitimationsinstitutet som
sådant eUer av samhällets möjligheter att kontrollera ifrågavarande yrkesgruppers
verksamhet och i vissa fall återkalla legitimationen. Detta bör alltjämt vara
en uppgift för socialstyrelsen och ansvarsnämnden. Socialstyrelsen förutsätts
registrera dem som får sin legitimation återkallad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag förordar således att de nuvarande bestämmelserna för
legitimation ses över. Formerna för översynen bör senare anges av regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Behörighets- och dispensfrågor m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förutom legitimationsfrågor handhar socialstyrelsen en rad
frågor rörande medicinalpersonalens tjänster och behörighet. Dessa uppgifter
har i huvudsak tUlkommit för att garantera kvaliteten i hälso- och sjukvården i
riket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under senare år har ifrågasatts om det är ralioneUt att
socialstyrelsen centralt handlägger dessa ärenden. Skäl som anförs för en
förändring är bl. a. utvecklingen mot ramlagstiftning och slopandet av den
detaljerade regleringen av sjukvårdshuvudmännens verksamhet liksom den
successivt förbättrade tUlgången på utbildad personal inom hälso- och
sjukvården. Det har framhållits att systemet skapar en byråkratisk ordning samt
att socialstyrelsen inte kan ha någon direkt kännedom om de personer som
berörs. Vidare saknar socialstyrelsen möjlighet att tränga in i de specieUa
situationer och särskUda omständigheter som kan råda lokalt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I enlighet med dessa synpunkter har socialstyrelsen
genomfört vissa generella dispenser, bl. a. för innehav av vissa tjänster och
vikariat inom hälso- och sjukvården. Vissa decentraliseringar som föreslagits
av socialstyrelsens översynsutredning, bl. a. rörande tillsättning av läkare
vid undervisningssjukhusen, har också genomförts. Förutsättningama för en
decentraliserad och förenklad handläggning av behörighetsfrågor förutsätts
även komma att prövas av hälso- och sjukvårdsutredningen. En löpande
uppföljning och revidering av gällande regler sker också inom</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section172>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section173>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>87</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>socialstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vUl för egen del betona värdet av att handläggningen
av olika individärenden — men undantag för diciplinära frågor — rörande hälsooch
sjukvårdens personal förenklas och decentraliseras från socialstyrelsen tUl de
vårdansvariga huvudmännen. Detta är också i linje med intentionerna hos den
pågående hälso- och sjukvårdsutredningen. Jag vill inte föregripa utredningens
prövning av dessa frågor och utredningens kommande förslag till ramlagstiftning
på hälso- och sjukvårdsområdet. Jag avser att återkomma till frågan om
erforderliga författningsändringar i samband med den mer genomgripande
förändringen av hälso- och sjukvårdslagstiftningen som kan förväntas bli
följden av utredningens förslag. Jag utgår emellertid ifrån att socialstyrelsen
inom ramen för de bemyndiganden som styrelsen har på detta område ser över
olika behörighets- och dispensfrågor m. m. i syfte att uppnå en mer decentraliserad
handläggningsordning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8. Socialstyrelsens organisation, arbetsformer och
resurser</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8.1 ÖSoS förslag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ÖSoS-utredningen har byggt sitt organisationsförslag på
vissa grundläggande principer:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förebyggande arbete: Detta är så betydelsefullt att frågor
som rör medverkan i samhällsplaneringen och andra genereUa förebyggande åtgärder
bör samordnas i en särskUd avdelning tiUsammans med vissa gemensamma
planeringsfrågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kontakter och kunskapsutveckling: Socialstyrelsens
organisalion måste ta hänsyn tiU att socialvården och hälso- och sjukvården har
olUca huvudmän och utgör olika "system". Detta underlättar
informationsutbytet med verksamheten på fältet. Styrelsens kunskapsuppbyggnad
underlättas om socialvården resp. hälso- och sjukvården var för sig hålls ihop
inom verket. Samverkan inom styrelsen underlättas också om verket har en
sammanhållen kompetens och kunskapsutveckling inom resp. område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samverkan mellan socialvård och hälso- och sjukvård: En
leknik för samverkan inom styrelsen föreslås som innebär atl samverkan sker i
tvärgående s. k. program, som har internt avsatta och garanterade resurser.
Programmen skall komplettera linjeorganisationen inom större områden som kräver
kunnande och insatser från flera av socialstyrelsens fackområden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Planering och tillsyn hör ihop: Planering och tUlsyn skall
inte ses som artskUda utan som delar av en gemensam process. Ett markant ökat
planeringsansvar föreslås därför för fackavdelningarna, samtidigt som en viss
sammanhållen planeringskompetens även i fortsättningen bör finnas kvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bättre ledning och ett centraliserat arbetssätt:
Ledningsfunktionerna bör förbättras, bl, a. genom atl verksledning och
avdelningschefer ökar sitt samarbete i frågor som rör de aUmänna ramarna och
riktlinjerna för verksamheten. Verksledning och avdelningschefer bör tUlföras
vissa stabs-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section174>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section175>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:6</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>88</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>resurser. Mer homogena avdelningar bör öka möjligheterna
till decentralisering av uppgifter och beslut inom verkel. Denna
decentralisering bör även gäUa de internadministrativa frågorna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Koncentration: Socialstyrelsen har bakom sig en aktiv expansionsperiod.
Verksamheten behöver nu ges stadga och koncentreras tUl få och relativt
homogena avdelningar. Härigenom kan verket också minska sin personalstyrka utan
att därför behöva ändra sin basorganisation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis innebär ÖSoS förslag till ny
organisation för socialstyrelsen att arbetet organiseras på fem avdelningar
(mot nuvarande sex), nämligen avdelningar för förebyggande arbete och
planering, socialtjänst, hälso- och sjukvård, läkemedelsärenden samt
administration (se figur sid. 89). Förslaget innefattar också inrättande av s.
k. program för att inom styrelsen förbättra samverkan meUan socialvårds- samt
hälsooch sjukvårdsområdena. Vidare föreslås att fackavdelningarnas planeringsverksamhet
skaU öka, att administrativa frågor delegeras samt att styrelsens
ledningsfunktioner förbättras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ÖSoS förslag om socialstyrelsens framtida organisation
tillstyrks i sina huvuddrag av flertalet remissinstanser. När det gäller vissa
detaljer, såsom främst beträffande byråindelningen, redovisas en del avvikande
synpunkler. Samverkansformerna mellan socialvården och hälso- och sjukvården
berörs i flera yttranden. Många remissinstanser tar därvid upp och uttalar sig
positivt om den föreslagna samverkan genom program.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag kan för egen del konstatera att organisationsfrågan
varit föremål för ingående prövning av ÖSoS-utredningen. Jag kan i lUchet med
remissinstanserna i allt väsentligt ansluta mig såväl tUl utredningens principer
för socialstyrelsens framtida organisation som till huvuddragen i den föreslagna
organisationen. Den svarar enligt min mening väl mot de krav som följer av den
roU och de uppgifter som jag tidigare föreslagit för socialstyrelsen. Jag
anser emellertid att del finns anledning att närmare överväga vissa frågor i
anslutning till organisationsförslaget,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8.2 Socialstyrelsens ledningsfunktioner</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ÖSoS har behandlat socialstyrelsens ledningsfunktioner,
men inte gått in på verksstyrelsens roll och sammansättning. Jag har i det
föregående framhåUit att vissa av socialstyrelsens ställningstaganden bör
avgöras av verksstyrelsen. Detta har framför aUt gällt i frågor där
socialstyrelsens åtgärder får direkt inverkan på beslut i politiska organ på
lokal och regional nivå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialstyrelsens verksstyrelse är sammansatt av
generaldirektören som är styrelsens ordförande och nio andra ledamöter som
regeringen utser. Av dessa utses två efter förslag av landstingsförbundet och
två efter förslag av kommunförbundet. Två av de övriga ledamötema representerar
enligt praxis den vetenskapliga världen. Riksdagens ledamöter är också
representerade. I styrelsens arbete deltar också tre s. k. personalföreträdare,
dvs. representanter för de lokala arbetstagarorganisationerna.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section176>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section177>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:6</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>89</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section178>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:12.0pt'>
<td width=37 valign=top style='width:27.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>2</span></p>
</td>
<td width=12 valign=top style='width:8.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=36 valign=top style='width:27.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=36 valign=top style='width:27.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=25 valign=top style='width:18.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=13 valign=top style='width:9.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=37 valign=top style='width:28.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:5.5pt'>
<td width=37 valign=top style='width:27.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:5.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>O</span></p>
</td>
<td width=12 valign=top style='width:8.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:5.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=36 valign=top style='width:27.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:5.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-size:4.0pt;
font-family:Verdana'>re</span></b></p>
</td>
<td width=36 valign=top style='width:27.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:5.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=25 valign=top style='width:18.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:5.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=13 valign=top style='width:9.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:5.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=37 valign=top style='width:28.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:5.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:2.65pt'>
<td width=37 valign=top style='width:27.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:2.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=12 valign=top style='width:8.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:2.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=36 valign=top style='width:27.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:2.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=36 valign=top style='width:27.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:2.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=25 valign=top style='width:18.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:2.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=13 valign=top style='width:9.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:2.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=37 valign=top style='width:28.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:2.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=37 valign=top style='width:27.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'><</span></b><span
style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=12 valign=top style='width:8.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>_</span></b></p>
</td>
<td width=36 valign=top style='width:27.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=36 valign=top style='width:27.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>c</span></p>
</td>
<td width=25 valign=top style='width:18.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=13 valign=top style='width:9.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=37 valign=top style='width:28.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:24.7pt'>
<td width=37 valign=top style='width:27.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:24.7pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:4.0pt;font-family:Verdana'>CC</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:12.0pt'><span style='font-size:4.0pt;
font-family:Verdana'>1-</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>z</span></p>
</td>
<td width=12 valign=top style='width:8.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:24.7pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:4.0pt;font-family:Verdana'>c</span></b></p>
</td>
<td width=36 valign=top style='width:27.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:24.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:10.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>E </span></b><b><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>1</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:4.0pt;
font-family:Verdana'>C</span></b></p>
</td>
<td width=36 valign=top style='width:27.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:24.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><b><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>i</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>E</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>o</span></p>
</td>
<td width=25 valign=top style='width:18.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:24.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><b><span style='font-size:4.0pt;
font-family:Verdana'>_*i</span></b></p>
</td>
<td width=13 valign=top style='width:9.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:24.7pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:4.0pt;font-family:Verdana'>c</span></b></p>
</td>
<td width=37 valign=top style='width:28.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:24.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>c o</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:4.0pt;
font-family:Verdana'>rtJ </span><span style='font-size:5.0pt;font-family:
Verdana'>E</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:6.95pt'>
<td width=37 valign=top style='width:27.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>5</span></p>
</td>
<td width=12 valign=top style='width:8.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.95pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>,</span></b></p>
</td>
<td width=36 valign=top style='width:27.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.95pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><b><span style='font-size:4.0pt;
font-family:Verdana'>tn C</span></b></p>
</td>
<td width=36 valign=top style='width:27.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.95pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>o c</span></p>
</td>
<td width=25 valign=top style='width:18.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.95pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><b><span style='font-size:4.0pt;
font-family:Verdana'>■a</span></b></p>
</td>
<td width=13 rowspan=2 valign=top style='width:9.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:4.0pt;font-family:Verdana'>c </span><span
style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>E</span></p>
</td>
<td width=37 valign=top style='width:28.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.95pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:4.0pt;
font-family:Verdana'>k.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>o</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:4.8pt'>
<td width=37 valign=top style='width:27.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:4.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=12 valign=top style='width:8.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:4.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=36 valign=top style='width:27.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:4.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>£</span><span style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>
o</span></p>
</td>
<td width=36 valign=top style='width:27.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:4.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><b><span style='font-size:4.0pt;
font-family:Verdana'>Jt o</span></b></p>
</td>
<td width=25 valign=top style='width:18.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:4.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><b><span style='font-size:4.0pt;
font-family:Verdana'>t</span></b></p>
</td>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
<td width=37 rowspan=2 valign=top style='width:28.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:4.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>_c</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.1pt'>
<td width=37 valign=top style='width:27.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'><</span></b><span
style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=12 valign=top style='width:8.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>«</span></b></p>
</td>
<td width=36 valign=top style='width:27.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>a. '<-</span></p>
</td>
<td width=36 valign=top style='width:27.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-size:4.0pt;
font-family:Verdana'>LU w</span></b></p>
</td>
<td width=25 valign=top style='width:18.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:3.0pt;
font-family:Verdana'>-j</span></p>
</td>
<td width=13 valign=top style='width:9.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>z</span></p>
</td>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</tr>
</table>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section179>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:14.9pt'>
<td width=26 valign=top style='width:19.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=12 valign=top style='width:8.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=24 colspan=2 valign=top style='width:18.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=13 valign=top style='width:9.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=26 colspan=2 valign=top style='width:19.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>vt</span></i></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:5.05pt'>
<td width=38 colspan=2 valign=top style='width:1.0cm;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:5.05pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=24 colspan=2 valign=top style='width:18.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:5.05pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=13 valign=top style='width:9.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:5.05pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=26 colspan=2 valign=top style='width:19.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:5.05pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>o</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:7.45pt'>
<td width=38 colspan=2 valign=top style='width:1.0cm;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.45pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=24 colspan=2 valign=top style='width:18.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.45pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><i><span style='font-size:
4.0pt;font-family:Verdana'>0</span></i></b></p>
</td>
<td width=13 valign=top style='width:9.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.45pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=26 colspan=2 valign=top style='width:19.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.45pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>z</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:5.05pt'>
<td width=38 colspan=2 valign=top style='width:1.0cm;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:5.05pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=24 colspan=2 valign=top style='width:18.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:5.05pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=13 valign=top style='width:9.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:5.05pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=26 colspan=2 valign=top style='width:19.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:5.05pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:4.0pt;font-family:Verdana'>ZM</span></b></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:4.8pt'>
<td width=38 colspan=2 valign=top style='width:1.0cm;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:4.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=24 colspan=2 valign=top style='width:18.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:4.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>o</span></i></p>
</td>
<td width=13 valign=top style='width:9.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:4.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=26 colspan=2 valign=top style='width:19.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:4.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana;
text-transform:uppercase'>qz</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:4.1pt'>
<td width=38 colspan=2 valign=top style='width:1.0cm;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:4.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=24 colspan=2 valign=top style='width:18.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:4.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=13 valign=top style='width:9.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:4.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=26 colspan=2 valign=top style='width:19.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:4.1pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>UjUI</span></b></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:5.3pt'>
<td width=38 colspan=2 valign=top style='width:1.0cm;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:5.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=24 colspan=2 valign=top style='width:18.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:5.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=13 valign=top style='width:9.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:5.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=26 colspan=2 valign=top style='width:19.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:5.3pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>-iOC</span></b></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:4.3pt'>
<td width=38 colspan=2 valign=top style='width:1.0cm;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:4.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=24 colspan=2 valign=top style='width:18.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:4.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=13 valign=top style='width:9.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:4.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=26 colspan=2 valign=top style='width:19.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:4.3pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>VJ Ul</span></b></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:4.3pt'>
<td width=38 colspan=2 valign=top style='width:1.0cm;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:4.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=24 colspan=2 valign=top style='width:18.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:4.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=13 valign=top style='width:9.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:4.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=26 colspan=2 valign=top style='width:19.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:4.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>u.</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:5.5pt'>
<td width=38 colspan=2 valign=top style='width:1.0cm;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:5.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=24 colspan=2 valign=top style='width:18.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:5.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=13 valign=top style='width:9.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:5.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=26 colspan=2 valign=top style='width:19.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:5.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ccz</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:4.3pt'>
<td width=38 colspan=2 valign=top style='width:1.0cm;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:4.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=24 colspan=2 valign=top style='width:18.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:4.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:3.0pt;
font-family:Verdana'>01</span></p>
</td>
<td width=13 valign=top style='width:9.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:4.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=26 colspan=2 valign=top style='width:19.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:4.3pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>UJ O</span></b></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:18.0pt'>
<td width=38 colspan=2 valign=top style='width:1.0cm;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:18.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=12 valign=top style='width:8.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:18.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:4.0pt;
font-family:Verdana'>C</span></b></p>
</td>
<td width=13 valign=top style='width:9.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:18.0pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>!J</span></b></p>
</td>
<td width=13 valign=top style='width:9.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:18.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=12 valign=top style='width:9.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:18.0pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>></span></b><span
style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=14 valign=top style='width:10.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:18.0pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:18.0pt;font-family:Verdana'>r</span></b></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:24.7pt'>
<td width=26 valign=top style='width:19.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:24.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=12 valign=top style='width:8.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:24.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=12 valign=top style='width:8.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:24.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>c</span></p>
</td>
<td width=13 valign=top style='width:9.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:24.7pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>D</span></i></p>
</td>
<td width=25 colspan=2 valign=top style='width:18.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:24.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=14 valign=top style='width:10.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:24.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:5.05pt'>
<td width=26 valign=top style='width:19.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:5.05pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=12 valign=top style='width:8.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:5.05pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=24 colspan=2 valign=top style='width:18.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:5.05pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>z</span></p>
</td>
<td width=25 colspan=2 valign=top style='width:18.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:5.05pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=14 valign=top style='width:10.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:5.05pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:2.65pt'>
<td width=26 valign=top style='width:19.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:2.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=12 valign=top style='width:8.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:2.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=24 colspan=2 valign=top style='width:18.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:2.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=25 colspan=2 valign=top style='width:18.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:2.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=14 valign=top style='width:10.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:2.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:5.05pt'>
<td width=26 valign=top style='width:19.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:5.05pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=12 valign=top style='width:8.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:5.05pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=24 colspan=2 valign=top style='width:18.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:5.05pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>2</span></p>
</td>
<td width=25 colspan=2 valign=top style='width:18.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:5.05pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=14 valign=top style='width:10.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:5.05pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:6.0pt'>
<td width=26 valign=top style='width:19.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-size:4.0pt;
font-family:Verdana'>UJ</span></b></p>
</td>
<td width=12 valign=top style='width:8.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=24 colspan=2 valign=top style='width:18.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>Q</span></p>
</td>
<td width=25 colspan=2 valign=top style='width:18.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=14 valign=top style='width:10.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:3.1pt'>
<td width=26 rowspan=2 valign=top style='width:19.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:3.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=12 valign=top style='width:8.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:3.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=24 colspan=2 valign=top style='width:18.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:3.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=25 colspan=2 valign=top style='width:18.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:3.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=14 valign=top style='width:10.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:3.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:5.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
<td width=12 valign=top style='width:8.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:5.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=24 colspan=2 valign=top style='width:18.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:5.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:4.0pt;
font-family:Verdana'>-J</span></b></p>
</td>
<td width=25 colspan=2 valign=top style='width:18.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:5.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=14 valign=top style='width:10.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:5.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:4.55pt'>
<td width=26 valign=top style='width:19.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:4.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=12 valign=top style='width:8.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:4.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=24 colspan=2 valign=top style='width:18.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:4.55pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=25 colspan=2 valign=top style='width:18.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:4.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=14 valign=top style='width:10.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:4.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:5.5pt'>
<td width=26 valign=top style='width:19.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:5.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><i><span style='font-size:
4.0pt;font-family:Verdana'>CC</span></i></b></p>
</td>
<td width=12 valign=top style='width:8.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:5.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=24 colspan=2 valign=top style='width:18.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:5.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=25 colspan=2 valign=top style='width:18.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:5.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=14 valign=top style='width:10.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:5.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:5.3pt'>
<td width=26 valign=top style='width:19.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:5.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><i><span style='font-family:
Verdana'>></span></i></b><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=12 valign=top style='width:8.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:5.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=24 colspan=2 valign=top style='width:18.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:5.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:4.0pt;
font-family:Verdana'>CC</span></b></p>
</td>
<td width=25 colspan=2 valign=top style='width:18.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:5.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=14 valign=top style='width:10.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:5.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:4.55pt'>
<td width=26 valign=top style='width:19.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:4.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=12 valign=top style='width:8.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:4.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=24 colspan=2 valign=top style='width:18.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:4.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=25 colspan=2 valign=top style='width:18.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:4.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=14 valign=top style='width:10.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:4.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:18.0pt'>
<td width=26 valign=top style='width:19.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:18.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><i><span style='font-size:
4.0pt;font-family:Verdana'>Vi</span></i></b></p>
</td>
<td width=12 valign=top style='width:8.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:18.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=24 colspan=2 valign=top style='width:18.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:18.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-family:
Verdana'>></span></b><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=25 colspan=2 valign=top style='width:18.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:18.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=14 valign=top style='width:10.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:18.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:26.4pt'>
<td width=75 colspan=5 valign=top style='width:56.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:26.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=12 valign=top style='width:9.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:26.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>1</span></p>
</td>
<td width=14 valign=top style='width:10.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:26.4pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:4.0pt;font-family:Verdana'>—</span></b><b><span
style='font-size:4.0pt;font-family:Verdana'>I</span></b></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:5.05pt'>
<td width=75 colspan=5 valign=top style='width:56.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:5.05pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=26 colspan=2 valign=top style='width:19.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:5.05pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>a</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:5.05pt'>
<td width=75 colspan=5 valign=top style='width:56.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:5.05pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=26 colspan=2 valign=top style='width:19.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:5.05pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>ZH</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:7.45pt'>
<td width=75 colspan=5 valign=top style='width:56.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.45pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=26 colspan=2 valign=top style='width:19.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.45pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>?<</span></b></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:4.8pt'>
<td width=75 colspan=5 valign=top style='width:56.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:4.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=26 colspan=2 valign=top style='width:19.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:4.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>Dir</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:4.8pt'>
<td width=75 colspan=5 valign=top style='width:56.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:4.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=26 colspan=2 valign=top style='width:19.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:4.8pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:4.0pt;font-family:Verdana'>UJ<</span></b></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:4.1pt'>
<td width=75 colspan=5 valign=top style='width:56.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:4.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=26 colspan=2 valign=top style='width:19.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:4.1pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>-11-</span></b></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:4.3pt'>
<td width=75 colspan=5 valign=top style='width:56.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:4.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=26 colspan=2 valign=top style='width:19.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:4.3pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>(Ouj</span></b></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:5.3pt'>
<td width=75 colspan=5 valign=top style='width:56.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:5.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=26 colspan=2 valign=top style='width:19.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:5.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>*:rr</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:4.8pt'>
<td width=75 colspan=5 valign=top style='width:56.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:4.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=26 colspan=2 valign=top style='width:19.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:4.8pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>a.</span></i></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:4.55pt'>
<td width=75 colspan=5 valign=top style='width:56.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:4.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=26 colspan=2 valign=top style='width:19.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:4.55pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>UJuj</span></b></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=26 valign=top style='width:19.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=12 valign=top style='width:8.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=12 valign=top style='width:8.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=13 valign=top style='width:9.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=13 valign=top style='width:9.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=26 colspan=2 valign=top style='width:19.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>></span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>«</span></b></p>
</td>
</tr>
</table>
<span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:14.4pt'>
<td width=37 valign=top style='width:27.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=12 valign=top style='width:9.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=36 valign=top style='width:26.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=37 valign=top style='width:27.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-size:4.0pt;
font-family:Verdana'>TJ</span></b></p>
</td>
<td width=38 valign=top style='width:28.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=36 valign=top style='width:27.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=36 valign=top style='width:27.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=38 valign=top style='width:28.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:3.35pt'>
<td width=37 valign=top style='width:27.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:3.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=12 valign=top style='width:9.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:3.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=36 valign=top style='width:26.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:3.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=37 valign=top style='width:27.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:3.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=38 valign=top style='width:28.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:3.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=36 valign=top style='width:27.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:3.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=36 valign=top style='width:27.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:3.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:3.0pt;
font-family:Verdana'>t/i</span></p>
</td>
<td width=38 valign=top style='width:28.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:3.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:13.2pt'>
<td width=37 valign=top style='width:27.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.2pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=12 valign=top style='width:9.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.2pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=36 valign=top style='width:26.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.2pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>E</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:3.0pt;
font-family:Verdana'>0)</span></p>
</td>
<td width=37 valign=top style='width:27.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.2pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>E</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>2</span></p>
</td>
<td width=38 valign=top style='width:28.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.2pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>c </span><span style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>•</span><span
style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>v</span></p>
</td>
<td width=36 valign=top style='width:27.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.2pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>.c</span></p>
</td>
<td width=36 valign=top style='width:27.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.2pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>S</span></p>
</td>
<td width=38 valign=top style='width:28.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.2pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>■S
E</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>E </span><span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>ä</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.8pt'>
<td width=37 valign=top style='width:27.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>m QZ</span></p>
</td>
<td width=12 valign=top style='width:9.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=36 valign=top style='width:26.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:3.0pt;
font-family:Verdana'>(TJ</span></p>
</td>
<td width=37 valign=top style='width:27.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>o</span><span style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>»</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>c:</span></p>
</td>
<td width=38 valign=top style='width:28.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:3.0pt;
font-family:Verdana'>J</span><span style='font-size:3.0pt;font-family:Verdana'>£</span></p>
</td>
<td width=36 valign=top style='width:27.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>5'r5</span></p>
</td>
<td width=36 valign=top style='width:27.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><b><span style='font-size:4.0pt;
font-family:Verdana'>aj</span></b></p>
</td>
<td width=38 valign=top style='width:28.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>1 Q.</span></b></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:3.35pt'>
<td width=37 valign=top style='width:27.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:3.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=12 valign=top style='width:9.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:3.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=36 valign=top style='width:26.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:3.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=37 valign=top style='width:27.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:3.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=38 valign=top style='width:28.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:3.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=36 valign=top style='width:27.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:3.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=36 valign=top style='width:27.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:3.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=38 valign=top style='width:28.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:3.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:6.5pt'>
<td width=37 valign=top style='width:27.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>SQ</span></p>
</td>
<td width=12 valign=top style='width:9.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:3.0pt;font-family:Verdana'>C</span></p>
</td>
<td width=36 valign=top style='width:26.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:3.0pt;
font-family:Verdana'>C</span></p>
</td>
<td width=37 valign=top style='width:27.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:3.0pt;
font-family:Verdana'>0)</span></p>
</td>
<td width=38 valign=top style='width:28.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><b><span style='font-family:
Verdana'>s</span></b></p>
</td>
<td width=36 valign=top style='width:27.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.5pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>J </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>°</span></b></p>
</td>
<td width=36 valign=top style='width:27.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=38 valign=top style='width:28.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>£</span><span
style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'> -a</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:3.6pt'>
<td width=37 valign=top style='width:27.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:3.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=12 valign=top style='width:9.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:3.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=36 valign=top style='width:26.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:3.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=37 valign=top style='width:27.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:3.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=38 valign=top style='width:28.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:3.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><b><span style='font-size:4.0pt;
font-family:Verdana'>re</span></b></p>
</td>
<td width=36 valign=top style='width:27.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:3.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=36 valign=top style='width:27.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:3.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><b><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>fl </span></b><b><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>„</span></b></p>
</td>
<td width=38 rowspan=2 valign=top style='width:28.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:3.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'><b><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>S E </span></b><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5</span></b></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.8pt'>
<td width=37 valign=top style='width:27.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:4.0pt;font-family:Verdana'> UJ</span></b></p>
</td>
<td width=12 valign=top style='width:9.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:3.0pt;font-family:Verdana'>■3</span></p>
</td>
<td width=36 valign=top style='width:26.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>1.</span></b></p>
</td>
<td width=37 valign=top style='width:27.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=38 valign=top style='width:28.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>E</span></p>
</td>
<td width=36 rowspan=2 valign=top style='width:27.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><b><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>E.-i </span></b><b><span style='font-family:Verdana'>£</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>2</span></b></p>
</td>
<td width=36 rowspan=2 valign=top style='width:27.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>E S</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><i><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>u. %</span></i></p>
</td>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=37 valign=top style='width:27.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:4.0pt;font-family:Verdana'>-i<</span></b></p>
</td>
<td width=12 style='width:9.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'><</span></b><span
style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=36 style='width:26.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-family:
Verdana'><</span></b><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=37 valign=top style='width:27.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>CC c</span></p>
</td>
<td width=38 valign=top style='width:28.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>u.</span></p>
</td>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
<td width=38 valign=top style='width:28.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span lang=EN-US style='font-size:
6.0pt;font-family:Verdana'>X</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>OD</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana;text-transform:uppercase'>Ogc</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:184.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>S>
</span><span lang=EN-US style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>X </span><span
style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>c/i</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:74.9pt'>
<td width=37 valign=top style='width:28.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:74.9pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:4.0pt;font-family:Verdana'>CO</span></b></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>z</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:12.0pt'><b><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>(-</span></b><b><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>_I</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>< 5</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>o</span></p>
</td>
<td width=12 valign=top style='width:8.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:74.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:3.0pt;font-family:Verdana'>CT C</span></p>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><</span></b><span
style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=36 valign=top style='width:26.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:74.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>S</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>></span></b><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:4.0pt;
font-family:Verdana'>"ffl</span></b></p>
</td>
<td width=37 valign=top style='width:27.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:74.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>c ■5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><sub><span style='font-size:
21.0pt;font-family:Verdana'>11</span></sub></b></p>
</td>
<td width=38 valign=top style='width:28.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:74.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><b><span style='font-size:4.0pt;
font-family:Verdana'>tJt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><b><span style='font-size:4.0pt;
font-family:Verdana'>CT</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><b><span style='font-size:4.0pt;
font-family:Verdana'>C</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><b><span style='font-size:4.0pt;
font-family:Verdana'>(U</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><b><sub><span style='font-size:
21.0pt;font-family:Verdana'>11</span></sub></b></p>
</td>
<td width=36 valign=top style='width:27.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:74.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><b><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>-.1 </span></b><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SS</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><b><sub><span style='font-size:
26.0pt;font-family:Verdana'>ll</span></sub></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><b><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>< C</span></b></p>
</td>
<td width=37 valign=top style='width:28.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:74.9pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>Omsorger
om psykiskt utvecklingsst</span></b><b><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>ö</span></b><b><span style='font-size:6.0pt;font-family:
Verdana'>rda</span></b></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section180>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:7.45pt'>
<td width=38 valign=top style='width:28.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.45pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=12 valign=top style='width:9.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.45pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:3.0pt;font-family:Verdana'>""■</span></p>
</td>
<td width=35 valign=top style='width:26.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.45pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=37 valign=top style='width:27.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.45pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>■■v
■</span></b></p>
</td>
<td width=38 valign=top style='width:28.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.45pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=36 valign=top style='width:27.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.45pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=38 valign=top style='width:28.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.45pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:3.1pt'>
<td width=38 valign=top style='width:28.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:3.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=12 valign=top style='width:9.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:3.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=35 valign=top style='width:26.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:3.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=37 valign=top style='width:27.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:3.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=38 valign=top style='width:28.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:3.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=36 valign=top style='width:27.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:3.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=38 valign=top style='width:28.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:3.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:4.1pt'>
<td width=38 valign=top style='width:28.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:4.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=12 valign=top style='width:9.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:4.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=35 valign=top style='width:26.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:4.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><b><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>c</span></b></p>
</td>
<td width=37 valign=top style='width:27.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:4.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><b><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>o</span></b></p>
</td>
<td width=38 valign=top style='width:28.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:4.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=36 valign=top style='width:27.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:4.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=38 valign=top style='width:28.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:4.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:5.05pt'>
<td width=38 valign=top style='width:28.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:5.05pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:4.0pt;font-family:Verdana'>Q</span></p>
</td>
<td width=12 valign=top style='width:9.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:5.05pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=35 valign=top style='width:26.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:5.05pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=37 valign=top style='width:27.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:5.05pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=38 valign=top style='width:28.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:5.05pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=36 valign=top style='width:27.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:5.05pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=38 valign=top style='width:28.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:5.05pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:3.6pt'>
<td width=38 valign=top style='width:28.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:3.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:4.0pt;font-family:Verdana'>2</span></p>
</td>
<td width=12 valign=top style='width:9.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:3.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=35 valign=top style='width:26.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:3.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=37 valign=top style='width:27.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:3.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=38 valign=top style='width:28.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:3.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=36 valign=top style='width:27.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:3.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=38 valign=top style='width:28.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:3.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:22.3pt'>
<td width=38 valign=top style='width:28.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:22.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§oz
>uja:</span></p>
</td>
<td width=12 valign=top style='width:9.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:22.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:3.0pt;font-family:Verdana'>C
■fl</span></p>
</td>
<td width=35 valign=top style='width:26.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:22.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=37 valign=top style='width:27.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:22.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>c c </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>"ä a</span></p>
</td>
<td width=38 valign=top style='width:28.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:22.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=36 valign=top style='width:27.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:22.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>-o </span><span style='font-size:4.0pt;font-family:Verdana'>■o</span></p>
</td>
<td width=38 valign=top style='width:28.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:22.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>c </span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>></span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><b><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>c.</span></b></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:5.05pt'>
<td width=38 valign=top style='width:28.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:5.05pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:4.0pt;font-family:Verdana'>CO - UJ</span></p>
</td>
<td width=12 valign=top style='width:9.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:5.05pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:4.0pt;font-family:Verdana'>C</span></p>
</td>
<td width=35 valign=top style='width:26.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:5.05pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>S c</span></b></p>
</td>
<td width=37 valign=top style='width:27.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:5.05pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=38 valign=top style='width:28.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:5.05pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=36 valign=top style='width:27.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:5.05pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=38 valign=top style='width:28.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:5.05pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.1pt'>
<td width=38 valign=top style='width:28.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:4.0pt;font-family:Verdana'>LU UJ 7</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:4.0pt;font-family:Verdana'>CC CQ
<r</span></p>
</td>
<td width=12 valign=top style='width:9.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>c</span></b></p>
</td>
<td width=35 valign=top style='width:26.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>5P</span></p>
</td>
<td width=37 valign=top style='width:27.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><b><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>M</span></b></p>
</td>
<td width=38 valign=top style='width:28.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=36 valign=top style='width:27.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><b><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>o</span></b></p>
</td>
<td width=38 valign=top style='width:28.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'><b><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>s</span></b></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:15.85pt'>
<td width=38 valign=top style='width:28.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:4.0pt;font-family:Verdana'>U. <
Q.</span></p>
</td>
<td width=12 valign=top style='width:9.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.85pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'>ij</span></b></p>
</td>
<td width=35 valign=top style='width:26.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>55</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>0. 3</span></p>
</td>
<td width=37 valign=top style='width:27.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>< 2</span></p>
</td>
<td width=38 valign=top style='width:28.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>w5</span></p>
</td>
<td width=36 valign=top style='width:27.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><b><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>I</span></b></p>
</td>
<td width=38 valign=top style='width:28.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>-3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>I</span></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:31.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>ÖSoS förslag till ny organisation av socialstyrelsen.</span></i></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section181>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section182>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>90</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Personalföreträdarna har närvaro- och yttranderätt i alla
frågor. Vid handläggning av frågor som gäller arbetsförhållandena m.m. inom
socialstyrelsen är de ledamöter av styrelsen med rösträtt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bland verksstyrelsens beslutsärenden finns en stor
övervikt för ställningstaganden lUl remissvar som socialstyrelsen avger och
till verkets egna utredningar, råd och anvisningar samt föreskrifter. Vidare
förekommer ett stort antal anmälningsärenden som domineras av orienteringar
om verksamheten, verkets utredningar etc.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Situationen kan beskrivas så atl verksstyrelsen tjänstgör
som en slags kontrollnivå där styrelseledamöterna på basis av sina
organisationers intressen samt egna erfarenheter och kunskaper kompletterar och
korrigerar det material verket framställer. Styrelsen har därigenom en viss
påverkan på verkets produkter, som inte utesluter möjligheten till renodlad
intressebevakning från organisationers eller partiers sida. Styrelsen spelar
emellertid en mer passiv roll när det gäller att initiera och prioritera
aktiviteter inom verket. En lekmannastyrelse är till sin konstruktion sådan att
den knappast kan bli en arbetande styrelse med gott om tid för diskussioner och
förberedelser för stäUningslaganden. 1 styrelsearbetet kan främst uppnås en
viss kontroll och styrning av presenterade ställningstaganden och tillförande
av vissa idéer, kunskaper och impulser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är enligt min mening viktigt att verksstyrelsen
utnyttjas så effektivt som möjligt. Verksstyrelsens insatser bör koncentreras
på beslut om inriktningen av socialstyrelsens verksamhet i samband med anslagsframställning,
verksamhetsplanering och -uppföljning samt - i enlighet med vad jag lidigare
sagt - principieUt viktiga ärenden som rör planering och tillsyn av den sociala
sektorn. För att skapa erforderligt utrymme för behandling av dessa frågor bör
verksstyrelsen enligt min mening inte i samma utsträckning som hittUls befatta
sig med socialstyrelsens remissvar, som i dag utgör den största ärendegruppen
i verksstyrelsen. Endast viktigare remissyttranden bör behandlas av
verksstyrelsen. För verksstyrelsens information bör det räcka med atl flertalet
remissärenden endast förtecknas och anmäls i styrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den nuvarande sammansättningen av socialstyrelsens
styrelse kan sägas representera en kombination av avnämare, uppdragsgivare och
fackkompetens. Med föreslagen inriktning av verksstyrelsens arbete blir detta
inriktat på en avstämning och förankring av verkets olika insatser för central
planering och tillsyn inom den sociala sekiorn. Styrelsefrågorna blir med
nödvändighet av övergripande natur. Olika sociala och medicinska fackfrågor
har vägts in och beaktats före styrelsebehandlingen. Fackexpertis är direkt
knuten till socialstyrelsen, bl. a. såsom vetenskapliga råd, för att
fortlöpande stödja verket i dess arbete. Mot den bakgrunden saknas enligt min
mening skäl att tillföra verksstyrelsen särskild vetenskaplig expertis.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I en gemensam skrivelse från LO och TCO samt i en särskUd
skrivelse från SACO/SR har dessa organisationer hemställt att bli
representerade i</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section183>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section184>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>91</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>socialstyrelsens styrelse. Bl. a. framhålls att den
fackliga rörelsen genom sitt samhällsengagemang och som företrädare för breda
konsumentintressen kommit att bli representerade i flera ämbetsverks
styrelser. Ett klart markerat intresse och engagemang i de områden av
socialpolitiken som handläggs av socialstyrelsen finns av tradition inom den
fackliga rörelsen. Jag har konstaterat att en praxis utvecklats, som inneburit
att de fackliga organisationerna blivit representerade i aUt fler ämbetsverks
styrelser. Inom den samlade socialsektorn företräder organisationerna inte bara
berörda personalgrupper utan även stora konsumentgrupper. De fackliga
organisationerna företräder kunskaper och intressen som utgör elt värdefullt
tillskott till en verksstyrelse som förutsätts aktivt följa och påverka
socialstyrelsens planerings- och tillsynsarbete inom socialtjänsten och hälso-
och sjukvården. I överensstämmelse med vad jag ovan anfört bör de två
vetenskapliga företrädare som hittills ingått i socialstyrelsens styrelse utgå.
I verksstyrelsen bör i stället ingå företrädare för de tre centrala fackliga
huvudorganisationerna. Detta innebär att antalet styrelseledamöter ökar med en
från nuvarande tio till elva ledamöter. De nuvarande personalföreträdarna
påverkas inte av detta. Deras uppgifter tar i första hand sikte på frågor som
rör förhåUanden inom socialstyrelsen i dess egenskap av arbetsplats och är
därmed ett led i strävan att demokratisera arbetslivet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialstyrelsen
kommer även efter omorganisationen atl ha en omfattande verksamhet med
uppgifter som spänner över hela socialtjänst-samt hälso- och sjukvårdssektorn.
Detta ställer stora krav på ledning och samordning av verksamheten. ÖSoS har
föreslagit att verksledningsfunktionen inom socialstyrelsen förstärks. Dels
bör avdelningscheferna i högre grad än f. n. fungera som en del av
verksledningsfunktionen. Avdelningscheferna bör tillsammans med verksledningen
bilda en rådgivande verksledningskonferens där frågor av större räckvidd skall
behandlas. Dels bör verksledningen få en egen "stab", som utredningen
vill benämna verksledningssekrelariat. Jag kan för egen del instämma i dessa
förslag och vill särskUt betona vikten av att de olika delarna av styrelsens
verksamhet fortlöpande stäms av och ges en så långt möjligt enhetlig och
samordnad inriktning. De mer homogent uppbyggda avdelningarna i den nya
organisationen bör öka avdelningschefernas möjligheter att avlasta
verksledningen både i sakfrågor och i frågor om administrativa beslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag anser att det föreslagna verksledningssekretariatet
bör inrättas och erhålla en viktig ställning när det gäller att biträda
verksledningen i fråga om samordning av de olika delarna av styrelsens
verksamhet och beslut om verksamhetens inriktning samt prioriteringen av
verkets resurser. Verksledningssekretariatet bör följa arbetet inom styrelsens
olika verksamhetsgrenar och som verkledningens organ samordna socialstyrelsens
interna resursplanering så att styrelsens verksamhetsinriktning hela tiden står
i nära överensstämmelse med de mål och riktlinjer statsmakterna faslställt.
Verksledningssekretariatet bör också enligt min mening verksamt kunna bidra
till att underlätta verksstyrelsens arbete.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section185>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section186>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>92</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8.3 Den nya organisationen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialstyrelsen bör i enlighet med vad jag tidigare sagt i
huvudsak organiseras enligt ÖSoS förslag (se figur sid. 89). Den nya organisationen
bör innehålla fyra fackavdelningar med inriktning på områdena förebyggande
arbete och planering, socialtjänst, hälso- och sjukvård samt läkemedelsärenden.
Härtill kommer en avdelning för administration. Den närmare utformningen av
organisation och enhetsindelning inom avdelningarna bör göras av den
organisationskommitté som skall förbereda och leda omorganisationsarbetet.
Följande frågor bör därvid särskilt beaktas. När det gäller avdelningen för
förebyggande arbete och planering bör det betonas att tanken inte är att denna
avdelning skall handlägga samtliga på socialstyrelsen ankommande frågor som rör
förebyggande insatser och planering. Dessa uppgifter bör i första hand åvila
avdelningarna för socialtjänst resp. hälso- och sjukvård. I enlighet med ÖSoS
förslag bör planeringsarbetet hållas ihop med tillsynsarbetet inom dessa
avdelningar. Planering och tillsyn är funktioner som i hög grad kompletterar
varandra. De bör därför inte hållas organisatoriskt åtskUda som i stor
utsträckning är fallet i den nuvarande socialstyrelsen. På avdelningen för
förebyggande arbete och planering bör dock ligga viss planeringssamordning. En
sådan samordning behövs för de uppgifter som jag tidigare föreslagit skall
ligga på socialstyrelsen i fråga om personal-och utbildningsplanering. Även för
övriga planeringsfrågor bör det inom avdelningen finnas en viss sammanhållande
planeringskompetens. Särskilt bör detta gälla kompetens för att anpassa och
stämma av socialstyrelsens planeringsarbete rörande socialsektorn i förhållande
till annan samhällsplanering, såsom fysisk riksplanering, regionalpolitisk
planering och ekonomisk långtidsplanering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En viktig del av etl förebyggande arbete i generell och
vid bemärkelse är att sammanställa relevanta kunskaper och erfarenheter inom
socialsektorn så att de kan nyttiggöras i planeringen inom andra samhällssektorer.
Här bör avdelningen för förebyggande arbete och planering ha ett sammahållande
ansvar inom socialstyrelsen. Andra delar av förebyggande verksamhet som bör
ligga på avdelningen är frågor som rör hälsoskydd och hälsoupplysning. Inom
hälsoskyddsfunklionen finns starka samband till vad som i proposition
1978/79:120 anförts beträffande det miljömedicinska laboratoriet och vad jag i
del följande kommer att anföra beträffande ett institut för psykosocial
miljömedicin. Utformningen av socialstyrelsens hälsoupplysningsarbele har jag
redan ingående behandlat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har tidigare föreslagit att socialstyrelsen inte
längre bör ha någon egen produktion av statistik. Socialstyrelsen skall i
stäUet formulera krav på och analysera statistik som ett led i styrelsens
fortlöpande planering och uppföljning av verksamheten inom socialsektorn. Det
finns därför i fortsättningen inte behov av någon särskild statistikbyrå inom
styrelsen. Socialstyrelsens organisation på statistikområdet bör enligt min
mening i huvudsak anpassas till planeringsfunktionens uppbyggnad inom verket.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section187>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section188>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>93</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Detta betyder att statistisk kompetens bör finnas inom
samtliga fackavdelningar. Viss sammanhållande kompetens bör finnas inom i
första hand de föreslagna planeringsenheterna inom avdelningen för förebyggande
arbete och planering. Socialstyrelsens ansvar för att erforderlig statistik för
socialsektorns behov tas fram och därmed åtföljande krav på ett kraftfullt och
samordnat agerande gör det nödvändigt att den statistiska kompetensen inom
socialstyrelsen — oavsett formell organisationsinplacering — samverkar i mycket
stor utsträckning. Detta bör kunna ske i projektform.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Avdelningen
för socialtjänst skall svara för socialstyrelsens uppgifter inom bl. a. den
sociala äldreomsorgen och omsorgen om barn och ungdom. Dessa verksamhetsområden
bör motsvara var sin byrå i socialstyrelsen (byråerna för social service resp.
verksamhet för barn och ungdom enligt ÖSoS förslag).</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>När det
gäller alkohol- och narkotikafrågor och missbmksproblem anser jag att dessa
frågor bör bli föremål för en samlad handläggning inom socialstyrelsen.
Alkohol- och narkotikafrågor handläggs idag på flera byråer. Byrån för
nykterhets- och narkomanvård (SN 4) arbetar främst med vårdfrågor. Alkoholbyrån
(SN 5) utövar tillsyn över alkohollagstiftningens tillämpning. 1978-01-01
inrättades inom socialstyrelsen nämnden för alkoholfrågor med ett kansli som
lyder direkt under verksledningen. Syftet med att inrätta nämnden var att skapa
goda kontakter mellan socialstyrelsen och samhällslivet i arbetet med dessa
frågor. Nämnden förbereder socialstyrelsens ställningstaganden i frågor som rör
alkoholpolitiken och fördelar självständigt vissa medel för bl. a. information.
Vidare finns inom nämnden för hälsoupplysning (h-nämnden) en enhet som arbetar
med information och upplysning om beroendeframkallande medel. Förutom
uppräknade byråer och nämnder som specifikt arbetar med alkohol- och
narkolikafrågor är flera andra byråer på olika sätt berörda av dessa frågor, t.
ex. barnavårdsbyrån när det gäller missbruk av beroendeframkallande medel bland
ungdom, läkemedelsavdelningen m. fl.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1
propositionen om alkoholpolitiken (1976/77:108) framhöll föredragande
departementschefen att socialstyrelsen i framtiden skall ha ansvaret för
alkoholpolitiken på central verksnivå. Socialstyrelsens uppgifter skall främst
vara att verka för att alkoholpolitiska synpunkter noga beaktas i samhällsutvecklingen
och att samordna olika alkoholpolitiska insatser med varandra och med insatser
på angränsande områden. Socialstyrelsen bör dessutom ta initiativ till
särskilda insatser på informationens område, inom fritidslivet och på
forskningsområdet. I propositionen betonades att de förebyggande åtgärderna bör
ses som ett naturligt inslag i alkoholpolitiken. Det gäUer såväl insatser inom
arbetslivet som fritidsaktiviteter, brottsförebyggande åtgärder och kontrollpolitik.
Vidare anfördes i propositionen "att alkoholfrågorna bör bilda grundvalen
för en särskUd enhet inom socialstyrelsen och att frågor rörande olika
missbruksmedel organisatoriskt bör knytas nära samman. På enheten bör således
kunna handläggas frågor om åtgärder rörande</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section189>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section190>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>94</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>missbruksmedel i övrigt".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag ansluter mig lill uppfattningen att arbetet med
alkohol- och narkotikafrågor bör samordnas i en byrå. Detta innebär att från
den nuvarande organisationen bör de nämnda byråerna (SN 4 och SN 5) samt
kansliet för nämnden för alkoholfrågor och del av h-nämndens kansli inlemmas i
denna byrå. I förhållande till ÖSoS förslag (sid. 89) innebär mitt
ställningstagande en sammanslagning av byråerna för socialt behandlingsarbete
samt alkohol- och narkotikafrågor. Förutom förebyggande insatser kommer byrån
för alkohol- och narkolikafrågor således att få ett samlat ansvar för
socialstyrelsens uppgifter när det gäller socialtjänstens vård- och
behandlingsarbete, dvs. verksamhet vid olika vårdinstitutioner samt inom den
öppna vården, t. ex. familjerådgivning. Samtidigt vill jag understryka viklen
av ett effektivt samarbete mellan denna byrå och andra byråer i den nya
organisationen som kommer att vara berörda av t. ex. missbruksfrågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 den av ÖSoS föreslagna socialljänstavdelningen ingår en
byrå för omsorger om psykiskt utvecklingsstörda. Samhörigheten med socialtjänsten
motiveras av normaliseringssträvandena. Jag ser positivt på att inordna
omsorgerna om de psykiskt utvecklingsstörda i ett vidare socialt sammanhang. En
väl organiserad verksamhet på central nivå är emellertid också en fråga av
största vUcl för andra grupper av handikappade. Statens handikappråd och
Handikappförbundens centralkommitté (HCK) har i sina remissyttranden över ÖSoS
rapport varit kritiska till socialstyrelsens hittillsvarande insatser inom
handikappområdet. Enligt min mening bör verksamhetsområdet för den av ÖSoS
föreslagna byrån för psykiskt utvecklingsstörda utsträckas till att omfatta
även andra handikappgrupper. En byrå för handikappfrågor bör således inrättas
inom avdelningen för socialtjänst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller ÖSoS förslag rörande hälso- och
sjukvårdsavdelningen bör särskilt beaktas vad jag tidigare anfört beträffande
beredskapsfrågorna. Socialstyrelsens uppgifter på detta område bör i likhet
med andra verksamhetsområden i ökad grad avse övergripande planering, samordning
och uppföljning. Dessa uppgifter bör i största möjliga utsträckning ligga på de
olika fackenheterna. Jag vUl emellertid understryka behovet av att det på
beredskapsområdet också finns en samordnande funktion inom socialstyrelsen, bl.
a. för atl samverkan med del övriga totalförsvaret skall fungera på ett
ändamålsenligt sätt. Det samordnande ansvaret är ytterst en uppgift för
socialstyrelsens verksledning. Genom inrättande av det verksledningssekretariat
som jag tidigare föreslagit har verksledningen fått ökade möjligheter i detta
avseende. Därutöver krävs också enligt min bestäm.da mening en
specialdestinerad resurs, som har att samordna och ta initiativ i de viktiga
beredskapsuppgifter som även framgent kommer all åvila socialstyrelsen. Det
samordnade ansvaret och därmed sammanhängande personalresurser bör föriäggas i
anslutning till de båda planeringsenhelerna inom avdelningen för förebyggande
arbete och planering. Därmed skapas på central nivå förutsättningar för en samordning
mellan den övergripande beredskapsplanläggningen och den övergripande
fredsmässiga planeringen av främst hälso- och sjukvården, men</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section191>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:6.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section192>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 19/9/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>95</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>också av socialtjänsten. Eftersom den civila hälso-och
sjukvårdens fredsorganisation och resurser - materiellt och personellt — utgör
grundvalen för krigsorganisationen är det uppenbart att det föreligger ett
påtagligt behov av en effektiv samordning på alla nivåer mellan fredsplanering
och beredskapsplanläggning. En ökad samordning på ceniral nivå bör enligt min
mening ge större förutsättningar för bättre samordning och integrering av
planeringsprocesserna på regional och lokal nivå. Jag är f. n. inte beredd att
ta ställning till omdensamordnanderesursenför beredskapsfrågor skall utgöra en
särskild byrå eller om den kan inordnas i de planeringsenheter som enligt mitt
förslag skall ingå i avdelningen för förebyggande arbete och planering. Frågan
bör närmare prövas av organisationskommittén.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den av ÖSoS föreslagna byrån för medicinsk rehabilitering
och långvård bör enligt min mening renodlas till en byrå för långtidssjukvård,
som blir en tung sektor i den framtida hälso- och sjukvården. Frågor rörande
medicinsk rehabilitering bör föras till byrån för läns- och regionsjukvård. I
hälso- och sjukvårdsavdelningen bör ingå en byrå för tandvårdsfrågor. Liksom
översynsutredningen förutsätter jag att tandvårdens egenart beaktas i den nya
organisationen så atl lednings- och samordningsfunktionerna inte görs onödigt
tungrodda, utan att möjligheterna till delegering tillvaratas i den
utsträckning som verksamhetens särskilda förutsättningar medger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Läkemedelsavdelningens ställning har varit föremål för
utredning i särskild ordning. Utredningen om den statliga läkemedelskontrollen
har i ett betänkande (Ds S 1978:12) föreslagit att läkemedelsavdelningen skall
skiljas från socialstyrelsen och bilda en självständig myndighet, statens
läkemedelsverk. Vissa av utredningens övriga förslag har tidigare behandlats i
prop. 1978/79:118 om ändring i läkemedelsförordningen m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utredningens
motiv för att bryta loss läkemedelsavdelningen går i korthet ut på att
avdelningen har väl avgränsade arbetsuppgifter i förhållande till
socialstyrelsen i övrigt. Läkemedelsavdelningens kontakter med det övriga
verket är fåtaliga och kontakterna har kommit att ytterligare försvåras genom
avdelningens omlokalisering till Uppsala. I administrativt hänseende fungerar
läkemedelsavdelningen mycket självständigt. Vidare har det visat sig att
läkemedelskontrollens målinriktning och resursanvändning i praktiken inte
formuleras av socialstyrelsens verksledning eller styrelse utan av
läkemedelsnämnden, som har att besluta om registrering av läkemedel och om
återkallelse av sådan registrering. Genom tillskapandet av en särskild
myndighet skulle läkemedelsfrågorna få en egen organisatorisk identitet som
skulle underlätta rekryteringsmöjligheterna och kontakterna med olika intressenter
samt förbättra tillgängligheten för allmänheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Flertalet remissinstanser är positiva till utredningens
förslag, de flesta dock utan att närmare redovisa skälen för sina
ställningstaganden. Ett stort antal remissinstanser tar inte ställning till
förslaget eller redovisar inte sin uppfattning. Ett mindre antal är direkt
negativa till förslaget. En sammanställning av remissyttrandena i
denna fråga bör fogas till</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section193>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section194>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>96</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>protokollet i detta ärenden som bilaga 4.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De argument som utredningen om den statliga
läkemedelskontrollen fört fram och vad som framkommit under remissbehandlingen
har inte övertygat mig om att ett särskilt läkemedelsverk bör inrättas. Det
förhållandet att läkemedelsavdelningen har få kontakter och väl avgränsade
arbetsuppgifter gentemot socialstyrelsen i övrigt kan enligt min mening inte läggas
till grund för slutsatsen att läkemedelsavdelningen bör skiljas från styrelsen.
Som läkemedelskontrollutredningen själv framhåller är läkemedelsförsörjningen
en del av den totala hälso- och sjukvården. Läkemedel är ett av de mest
betydelsefulla terapeutiska redskapen i sjukvården. Det är således viktigt att
läkemedel inte ses isolerat utan i ett större medicinskt sammanhang. Med denna
viktiga utgångspunkt och med de uppgifter avseende planering och tillsyn som
enligt mitt förslag bör åvila socialstyrelsen inom hälso- och sjukvårdsområdet
kommer det enligt min mening alt krävas ett utvidgat samarbete mellan
läkemedels-kontrollen och övriga funktioner inom socialstyrelsen. Det är mot
den bakgrunden inte rationellt att inrätta ett nytt verk och därefter - som
utredningen föreslår — tillskapa ett samrådsorgan mellan det nya verket och
socialstyrelsen för beredning av gemensamma frågor. Jag kan inte heller finna
atl rekryteringssituationen inom läkemedelskontrollen skuUe vara beroende av
organisationsformen och därmed förbättras om ett särskilt verk inrättas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 utredningen framhålls, att tonvikten i
läkemedelskontrollen i framtiden inte bör ligga på rutinmässig
laboratoriekontroll, utan huvuduppgiften bör vara att kontinuerligt arbeta för
atl främja god läkemedelsanvändning i sjukvärden. Jag instämmer i denna
målinriktning och kan härav dra slutsatsen att det i framtiden blir svårare att
avgränsa läkemedelskontrollens uppgifter från övriga myndighetsuppgifter inom
hälso- och sjukvården. Ett ökat samarbete kommer att krävas som bäst löses om
läkemedelsfrågorna handhas inom den myndighet som både har att utöva den högsta
tillsynen över hälso- och sjukvården i landet och att genom ett aktivt
planeringsarbete stödja sjukvårdshuvudmännens åtgärder för en ändamålsenlig
utveckling av hälso- och sjukvården. Beträffande tillsynen behöver jag i detta
sammanhang bara erinra om atl socialstyrelsen har överinseendet över samtlig
medicinalpersonal och när det gäller planeringsarbetet bör särskilt nämnas
förslaget om en intensifierad verksamhet med underiag till vårdprogram för
behandling av olika hälsoproblem. I båda dessa frågor är sambanden till
läkemedelsfrågorna uppenbara. För sjukvårdshuvudmännen, vårdpersonalen och
ytterst allmänheten måste det vara av stort värde att samtliga samhällets
myndighetsfunktioner inom hälso- och sjukvården finns samlade hos en och samma
myndighet. Därmed skapas de bästa garantierna för att undvika kompetenstvister
och oklarheter i ansvarsfördelning med försämrad effektivitet i myndighetsutövningen
som följd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslaget om ett särskilt läkemedelsverk bör således
enligt min mening inte genomföras. Läkemedelskontrollen bör ligga kvar inom
socialstyrelsen. Av vad jag hittUls anfört framgår att samarbetet mellan
läkemedelskontrollen och övriga funktioner inom socialstyrelsen bör utvecklas
och</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section195>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:4.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section196>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>97</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>förstärkas. Ett sådant samarbete är nödvändigt för en rad
områden varav endast några skall nämnas här: överförskrivning och missbruk av
läkemedel, biverkningsstudier, underlag till vårdprogram, hälsoupplysning m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Läkemedelskontrollutredningen har pekat på problem i
förhållandet mellan läkemedelskontrollen och socialstyrelsen i övrigt som
följer av att läkemedelsnämnden har beslutsfunktioner men inget resursansvar.
Läkemedelsnämnden har delvis kommit att fungera som ett styrorgan för
socialstyrelsens läkemedelsavdelning. De beslut som fattas i nämnden har stark
inverkan på avdelningens verksamhetsinriktning. Utredningen fann det också vara
ologiskt att avdelningen är underställd läkemedelsnämnden i fackfrågor medan
den i administrativt hänseende är underställd socialstyrelsen. Utredningen
ansåg att uppgifterna för den nuvarande läkemedelsnämnden borde övertas av
styrelsen för det föreslagna läkemedelsverket. Om förslaget med gemensam
styrelse och nämnd inte kunde realiseras borde läkemedelsnämnden få en i
förhållande till styrelsen rådgivande funktion.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag kan
för egen del ansluta mig till den principiella innebörden av utredningens
resonemang på denna punkt. Det mäste anses som angeläget att få till stånd en
bättre samordning mellan frågor som rör resursutnyttjande re,sp. resursansvar
inom läkemedelskontrollen. Jag anser att såväl beslutsansvar som resursansvar
bör ligga på den myndighei som enligt min mening skall svara för samhällets
läkemedelskontroll, dvs. ansvaret bör i sin helhet ligga på socialstyrelsen.
Denna åtgärd kan också ses som en naturlig och ändamålsenlig väg att förstärka
samarbetet mellan läkemedelsavdelningen och den övriga socialstyrelsen.
Ansvaret för läkemedelskontrollens samtliga uppgifter skulle alltså ytterst
komma att åvila socialstyrelsen. SedvanUga möjligheter tiU delegering bör naturligtvis
las lill vara även inom detta område. Läkemedelsnämnden bör ha rollen av
socialstyrelsens rådgivande expertorgan i registrerings-frågor. Delta bör komma
täl uttryck i instruktionen för styrelsen. Det bör ankomma på socialstyrelsen
att besluta om nämndens sammansättning och atl tiUkalla och utse dess
ledamöter. Generaldirektören eUer den inom verket som denne utser tiU sin
ställföreträdare, exempelvis chefen för läkemedelsavdelningen, bör vara
ordförande i läkemedelsnämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Läkemedelsavdelningens inre organisation bör liksom vad
gäller övriga avdelningar närmare prövas av organisationskommittén. I likhet
med läkemedelskontrollutredningen anser jag dock att de två nuvarande byråerna
inom avdelningen - byrån för allmänna läkemedelsärenden och registreringsbyrån
— bör slås samman till en byrå (förslagsvis benämnd registreringsbyrån), vilket
bör ge förutsättningar för en rationellare arbetsordning. Denna åtgärd bör inte
leda liU någon förändring av antalet tjänster inom avdelningen. Även en
programindelning av verksamheten bör övervägas av organisationskommittén.
Personal- och rekryteringsfrågorna bör ägnas uppmärksamhet. Möjligheten tUl
ytterligare delegering av bl. a. personaladministrativa frågor bör också prövas
av kommittén.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section197>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section198>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80.6</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>98</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När socialstyrelsen bildades tillskapades en administrativ
avdelning för att avlasta fackenheterna administration och på så sätt frigöra
resurser för utveckling av sakområdena. Den nuvarande omfattningen av de
personal-och ekonomiadministrativa funktionerna gör den administrativa avdelningen
till den största avdelningen inom socialstyrelsen. Styrelsens centrala
administration kommer emellertid att kraftigt kunna reduceras genom de
förändringar som planeras vad gäller huvudmannaskap m. m. för de organ som nu
är direkt underställda verket samt slopande och förenkling av
specialdeslinerade statsbidrag. Vidare medför en koncentration och därmed viss
minskning av det centrala verkets uppgifter ett ytterligare minskat behov av
administrativ kapacitet. Till detta bör läggas min bedömning att den
centralisering av administrationen som skett i den nuvarande organisationen
inte i alla avseenden varit positiv. Administrationen har tenderat att ta en
ökad andel av styrelsens totala resurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill starkt betona vikten av att de administrativa
funktionerna får en rationell och i förhållande till socialstyrelsens framtida
uppgifter väl avvägd uppbyggnad i den nya organisationen. Det bör eftersträvas
att handlägga de administrativa frågorna mer decentraliserat och så nära
sakfrågorna som möjligt. En utgångspunkt bör därvid vara att vissa
administrativa funktioner skall användas för att styra verksamheten medan andra
är av stödjande karaktär. De styrande administrativa funktionerna utgörs främst
av verksamhetsplanering, resursförsörjning samt uppföljning och utvärdering av
verksamheten. Dessa funktioner är frågor för verksledningen och bör därför
handläggas i anslutning till denna. Det föreslagna verksledningssekretariatet
bör ha som uppgift att biträda verksledningen i dessa avseenden. Den centrala
administrationen bör ha som uppgift att i nära samverkan med detta sekretariat
tUlhandahålla beslutsunderlag i personal- och ekonomifrågor. Inom de ramar
verksledningen bestämmer bör en stor del av de administrativa besluten kunna
delegeras till resp. avdelning. I enlighet med detta bör vissa administrativa
resurser överföras från den nuvarande administrativa avdelningen till de nya
fackavdelningama som stöd för dessas egen administration. Dessa administrativa
resurser bör läggas i anslutning till avdelningscheferna och kan som ÖSoS
föreslår benämnas avdelningskanslier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>TUl de stödjande administrativa funktionerna kan räknas t.
ex. redovisning, kassagöromål, personalstatistik, löneadministration och vissa
andra gemensamma servicefunktioner. Dessa stödjande uppgifter bör av
effektivitetsskäl handläggas i samlad form av en central administrativ organisation.
Denna bör utgöras av en särskild administrativ avdelning med byråer för
personaladministration, ekonomiadministration, juridik och information. Inom
avdelningen bör dessutom finnas en resurs för administrativ utveckling. Jag
vill understryka betydelsen av att varie myndighet fortlöpande uppmärksammar
och driver frågor som rör rationalisering och utveckling av arbetsorganisation
och arbetsformer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill avslutningsvis framhålla betydelsen av att
arbetsformerna i socialstyrelsens nya organisation blir flexibla och
fortlöpande medger</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section199>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section200>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>99</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>resursomfördelning och samarbete över
organisationsgränserna. För att främja en helhetssyn på olika vårdfrågor och
för att möjliggöra en effektiv samverkan mellan olika sociala och medicinska
fackområden har ÖSoS-utredningen föreslagit att styrelsens basorganisation
kompletteras med tvärgående s. k. program. Flertalet remissinstanser som yttrat
sig i denna fråga har understrukit värdet av programarbetsformen för samverkansarbetet.
I flera yttranden påpekas att externa intressenter bör få tillfälle att delta i
programarbetet. Jag delar utredningens och remissinstansernas uppfattning att
programarbetsformen bör kunna bli ett värdefullt komplement i den nya
organisationen samt ge större rörlighet i resursanvändningen och fömtsättningar
för ett målinriktat samarbete över avdelningsgränserna. Särskill viktigt är
detta i frågor som berör både Socialvården och hälso- och sjukvården. För att
lösa sina uppgifter måste Socialstyrelsen inom ramen för tillgängliga resurser
kunna avsätta resurser för målinriktade insatser som kräver både socialt och
medicinskt kunnande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mitt principförslag till ny organisation för
socialstyrelsen framgår av Organisationsschemat på sid. 100.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8.4 Socialstyrelsens nämnder m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialstyrelsen skiljer sig från andra ämbetsverk genom
att en del av styrelsens beslutsfunktioner utövas av nämnder eUer råd, som
ulses av regeringen. Vissa nämnder fanns redan i den gamla medicinalstyrelsen.
Nämndorganisationen fördes över i det nya verket och har successivt utvecklats,
varvid en viss oklarhet uppkommit om vissa nämnders och råds ställning och
ansvar i förhållande tUl socialstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tanken bakom systemet har varit att nämnderna skulle
avlasta socialstyrelsen vissa enskilda ärenden, individärenden o. dyl. Med
tiden har avgörandet av direkta policyfrågor överlämnats tUl vissa nämnder. Som
därmed inom sitt område fått överta verkets ansvar. Samtidigt har för
nämndernas räkning byggts upp en omfattande kansliorganisation inom verket.
Socialstyrelsen får sålunda ställa en betydande del av sin personal tUl
förfogande för nämnder etc, som självständigt fullgör vissa av verkets
uppgifter. Socialstyrelsen disponerar följaktligen inte hela den personal för
vUken den får anslag. Jag anser att denna ordning nu bör bli föremål för en
genomgripande översyn. Min principiella uppfattning är att de beslutande
funktioner som ankommer på socialstyrelsen bör utövas av verket. I de fall då
det är rationellt att vissa av socialstyrelsens uppgifter bereds av nämnder eller
råd bör socialstyrelsen själv utse nämnden eller rådet. Styrelsen bör därvid
ange de uppgifter som ankommer på nämnden eller rådet. Om nämnd eller råd skall
ha beslutanderätt i frågor som ankommer pä socialstyrelsen mäste detta komma
till uttryck i styrelsens instruktion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fall dä regeringen utser en nämnd med uppgift att helt
på eget ansvar fullgöra vissa funktioner inom socialstyrelsens ansvarsområde
bör nämn-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section201>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section202>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:6</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>100</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section203>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:29.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:12.0pt'>
<td width=38 valign=top style='width:28.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>z</span></b></p>
</td>
<td width=12 valign=top style='width:9.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=38 valign=top style='width:28.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=37 valign=top style='width:27.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=25 valign=top style='width:18.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=39 valign=top style='width:29.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:6.7pt'>
<td width=38 valign=top style='width:28.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.7pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>g</span></b></p>
</td>
<td width=12 valign=top style='width:9.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=38 valign=top style='width:28.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><b><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'><</span></b><b><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>«</span></b></p>
</td>
<td width=37 valign=top style='width:27.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=25 valign=top style='width:18.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=39 valign=top style='width:29.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:4.55pt'>
<td width=38 valign=top style='width:28.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:4.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=12 valign=top style='width:9.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:4.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=38 valign=top style='width:28.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:4.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=37 valign=top style='width:27.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:4.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=25 valign=top style='width:18.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:4.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=39 valign=top style='width:29.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:4.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:5.75pt'>
<td width=38 valign=top style='width:28.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:5.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-family:
Verdana'><</span></b><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=12 valign=top style='width:9.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:5.75pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>-</span></b></p>
</td>
<td width=38 valign=top style='width:28.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:5.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:4.0pt;
font-family:Verdana'>C</span></p>
</td>
<td width=37 valign=top style='width:27.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:5.75pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=25 valign=top style='width:18.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:5.75pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=39 valign=top style='width:29.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:5.75pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:20.15pt'>
<td width=38 rowspan=2 valign=top style='width:28.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:20.15pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>i</span></b></p>
</td>
<td width=12 valign=top style='width:9.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:20.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:4.0pt;font-family:Verdana'>c</span></p>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>1</span></b></p>
</td>
<td width=38 valign=top style='width:28.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:20.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>E</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:4.0pt;
font-family:Verdana'>"Q</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>_2</span></b></p>
</td>
<td width=37 valign=top style='width:27.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:20.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:9.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>E </span></b><b><span style='font-size:7.0pt;font-family:
Verdana'>É</span></b></p>
</td>
<td width=25 valign=top style='width:18.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:20.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=39 valign=top style='width:29.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:20.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:4.0pt;
font-family:Verdana'>c 1 o j</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:4.0pt;
font-family:Verdana'>(Q 1</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:4.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
<td width=12 valign=top style='width:9.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:4.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=38 valign=top style='width:28.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:4.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><b><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>c</span></b></p>
</td>
<td width=37 valign=top style='width:27.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:4.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><b><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>o</span></b></p>
</td>
<td width=25 valign=top style='width:18.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:4.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=39 valign=top style='width:29.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:4.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:11.5pt'>
<td width=38 valign=top style='width:28.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>s</span></b></p>
</td>
<td width=12 valign=top style='width:9.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:3.0pt;font-family:Verdana'>■3</span></p>
</td>
<td width=38 valign=top style='width:28.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><b><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>t c</span></b></p>
</td>
<td width=37 valign=top style='width:27.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>o c </span><span style='font-size:4.0pt;font-family:
Verdana'>J( o</span></p>
</td>
<td width=25 valign=top style='width:18.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><b><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>■5</span></b></p>
</td>
<td width=39 valign=top style='width:29.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.1pt'>
<td width=38 style='width:28.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'><</span></b><span
style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=12 style='width:9.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'><</span></b><span
style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=38 valign=top style='width:28.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>a!'2</span></p>
</td>
<td width=37 valign=top style='width:27.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:4.0pt;
font-family:Verdana'>UJ Z</span></p>
</td>
<td width=25 valign=top style='width:18.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:4.0pt;
font-family:Verdana'>-1</span></p>
</td>
<td width=39 style='width:29.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>—</span></b></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section204>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><b><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>a</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>z</span></i></p>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>ZW</span></b></p>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana;
text-transform:uppercase'>dz</span></b></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:4.0pt;font-family:Verdana'>UJ UJ</span></p>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:4.0pt;font-family:Verdana'>-I CC</span></b></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>Vi UJ</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:12.0pt'><b><i><span style='font-size:
6.0pt;font-family:Verdana'> u. SCZ</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>UJ O</span></b></p>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>> </span></b></p>
<span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:14.4pt'>
<td width=38 valign=top style='width:28.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=12 valign=top style='width:9.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=38 valign=top style='width:28.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=37 valign=top style='width:28.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=39 valign=top style='width:29.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=37 valign=top style='width:28.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>1-------- </span></b></p>
</td>
<td width=37 valign=top style='width:28.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:3.0pt;
font-family:Verdana'>Ol</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:27.6pt'>
<td width=38 valign=top style='width:28.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:27.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:4.0pt;font-family:Verdana'>V)</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:4.0pt;font-family:Verdana'>Ul</span></p>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>QZ</span></b></p>
</td>
<td width=12 valign=top style='width:9.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:27.6pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>5</span></b></p>
</td>
<td width=38 valign=top style='width:28.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:27.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:4.0pt;
font-family:Verdana'>C</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-family:
Verdana'>></span></b><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:4.0pt;
font-family:Verdana'>Si</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>8></span></b></p>
</td>
<td width=37 valign=top style='width:28.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:27.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=39 valign=top style='width:29.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:27.6pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>•</span></b><b><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>i </span></b></p>
</td>
<td width=37 valign=top style='width:28.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:27.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>2 </span></b><b><span style='font-family:Verdana'>></span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>5" 5</span></b></p>
</td>
<td width=37 valign=top style='width:28.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:27.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:4.0pt;
font-family:Verdana'>C</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><b><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>■SE</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>i o</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><b><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>3 5.</span></b></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.1pt'>
<td width=38 valign=top style='width:28.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:4.0pt;font-family:Verdana'>UJ LU</span></p>
</td>
<td width=12 valign=top style='width:9.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:3.0pt;font-family:Verdana'>Cl</span></p>
</td>
<td width=38 valign=top style='width:28.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:4.0pt;
font-family:Verdana'>0)</span></p>
</td>
<td width=37 valign=top style='width:28.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>8</span></b></p>
</td>
<td width=39 valign=top style='width:29.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>=1</span></b></p>
</td>
<td width=37 valign=top style='width:28.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>o</span></b></p>
</td>
<td width=37 valign=top style='width:28.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>S-S</span></b></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.35pt'>
<td width=38 valign=top style='width:28.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:4.0pt;font-family:Verdana'>UJ Z</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:4.0pt;font-family:Verdana'>i UJ</span></p>
</td>
<td width=12 valign=top style='width:9.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:4.0pt;font-family:Verdana'>c</span></p>
</td>
<td width=38 valign=top style='width:28.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>.2</span></b></p>
</td>
<td width=37 valign=top style='width:28.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><b><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>E</span></b></p>
</td>
<td width=39 valign=top style='width:29.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:4.0pt;font-family:Verdana'> JC</span></p>
</td>
<td width=37 valign=top style='width:28.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:2.0pt;
font-family:Verdana'>CO</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><b><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>E S</span></b></p>
</td>
<td width=37 rowspan=2 valign=top style='width:28.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><b><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>S E</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>LU </span><span style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>„</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:14.4pt'>
<td width=38 style='width:28.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>1 ~ *</span></b></p>
</td>
<td width=12 valign=top style='width:9.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'><</span></b><span
style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=38 valign=top style='width:28.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>CC</span></b></p>
</td>
<td width=37 valign=top style='width:28.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:4.0pt;
font-family:Verdana'>U.</span></p>
</td>
<td width=39 valign=top style='width:29.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'>is</span></b></p>
</td>
<td width=37 valign=top style='width:28.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5-i</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><b><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>u. </span></b><b><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>ä</span></b></p>
</td>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</tr>
</table>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section205>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:108.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>I</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:196.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:108.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>UQ Oir</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
20.0pt;margin-left:108.0pt'><b><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>Xu)</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section206>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:21.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>ZH </span></b><b><span style='font-family:Verdana'>i<</span></b></p>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>Qir</span></b></p>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>UJ<</span></b></p>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>-Ji-</span></b></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:4.0pt;font-family:Verdana'>Ui MJ</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:4.0pt;
font-family:Verdana'>UJ UJ</span></p>
<span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:16.8pt'>
<td width=39 valign=top style='width:29.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=12 valign=top style='width:8.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=37 valign=top style='width:27.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=37 valign=top style='width:27.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=39 valign=top style='width:29.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=39 valign=top style='width:29.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:6.25pt'>
<td width=39 valign=top style='width:29.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.25pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>1-</span></b></p>
</td>
<td width=12 valign=top style='width:8.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.25pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=37 valign=top style='width:27.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.25pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=37 valign=top style='width:27.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><b><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>E</span></b></p>
</td>
<td width=39 valign=top style='width:29.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.25pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=39 valign=top style='width:29.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><b><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'> 1</span></b></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:3.6pt'>
<td width=39 valign=top style='width:29.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:3.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=12 valign=top style='width:8.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:3.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=37 valign=top style='width:27.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:3.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=37 valign=top style='width:27.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:3.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=39 valign=top style='width:29.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:3.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=39 valign=top style='width:29.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:3.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:6.5pt'>
<td width=39 valign=top style='width:29.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.5pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>z</span></b></p>
</td>
<td width=12 valign=top style='width:8.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.5pt'>
<p class=MsoNormal><b><i><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>~</span></i></b></p>
</td>
<td width=37 style='width:27.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;height:6.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>«</span></b></p>
</td>
<td width=37 valign=top style='width:27.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>■a</span></b></p>
</td>
<td width=39 valign=top style='width:29.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>_ i.</span></b></p>
</td>
<td width=39 valign=top style='width:29.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><b><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'> I</span></b></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:3.85pt'>
<td width=39 valign=top style='width:29.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:3.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=12 valign=top style='width:8.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:3.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:4.0pt;font-family:Verdana;
text-transform:uppercase'>i:</span></p>
</td>
<td width=37 valign=top style='width:27.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:3.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=37 valign=top style='width:27.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:3.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=39 valign=top style='width:29.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:3.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=39 valign=top style='width:29.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:3.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:4.55pt'>
<td width=39 valign=top style='width:29.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:4.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=12 valign=top style='width:8.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:4.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=37 valign=top style='width:27.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:4.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=37 valign=top style='width:27.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:4.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=39 valign=top style='width:29.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:4.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=39 valign=top style='width:29.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:4.55pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:4.0pt;
font-family:Verdana'>O-</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:3.35pt'>
<td width=39 valign=top style='width:29.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:3.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=12 valign=top style='width:8.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:3.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=37 valign=top style='width:27.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:3.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=37 valign=top style='width:27.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:3.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=39 valign=top style='width:29.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:3.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=39 valign=top style='width:29.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:3.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:30.0pt'>
<td width=39 valign=top style='width:29.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:30.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:12.0pt'><b><span style='font-size:
4.0pt;font-family:Verdana'>-1 </span></b><b><span style='font-family:Verdana'><</span></b></p>
<p class=MsoNormal><b><i><span style='font-family:Verdana'>1 *</span></i></b></p>
</td>
<td width=12 valign=top style='width:8.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:30.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:4.0pt;font-family:Verdana'>C</span></p>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'>1</span></b></p>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'><</span></b><span
style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=37 valign=top style='width:27.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:30.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=37 valign=top style='width:27.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:30.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=39 valign=top style='width:29.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:30.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><b><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>■5</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><b><sub><span lang=EN-US
style='font-size:26.0pt;font-family:Verdana'>II</span></sub></b></p>
</td>
<td width=39 valign=top style='width:29.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:30.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><b><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>c</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:2.0pt;
font-family:Verdana'>CQ</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><b><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>I</span></b></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section207>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:28.8pt'>
<td width=10 valign=top style='width:7.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:28.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=74 colspan=2 valign=top style='width:55.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:28.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><b><i><sub><span
style='font-size:24.0pt;font-family:Verdana'>1 n</span></sub></i></b></p>
</td>
<td width=38 valign=top style='width:28.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:28.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=39 valign=top style='width:29.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:28.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><b><sub><span style='font-size:
31.0pt;font-family:Verdana'>J</span></sub></b></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:24.25pt'>
<td width=10 valign=top style='width:7.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:24.25pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:4.0pt;font-family:Verdana'>C</span></p>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'>r</span></b></p>
</td>
<td width=38 valign=top style='width:28.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:24.25pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=36 valign=top style='width:27.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:24.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><b><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>II</span></b></p>
</td>
<td width=38 valign=top style='width:28.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:24.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><b><span style='font-size:16.0pt;
font-family:Verdana'>1</span></b></p>
</td>
<td width=39 valign=top style='width:29.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:24.25pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:11.75pt'>
<td width=10 valign=top style='width:7.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=38 valign=top style='width:28.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'>1
1</span></b></p>
</td>
<td width=36 valign=top style='width:27.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><b><span style='font-family:
Verdana'>Ef</span></b></p>
</td>
<td width=38 valign=top style='width:28.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><b><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>°</span></b></p>
</td>
<td width=39 valign=top style='width:29.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><b><span style='font-family:
Verdana'>3</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><b><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'> 1</span></b></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:11.5pt'>
<td width=48 colspan=2 valign=top style='width:36.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'><1 </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>£</span></b><b><span style='font-family:Verdana'>3</span></b></p>
</td>
<td width=36 valign=top style='width:27.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><b><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>< 3</span></b></p>
</td>
<td width=38 valign=top style='width:28.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><b><span lang=EN-US
style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>X</span></b></p>
</td>
<td width=39 valign=top style='width:29.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><b><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>Z j</span></b></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:29.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslag till organisationsplan för socialstyrelsen.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section208>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section209>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>101</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>den vara fristående från styrelsen och ha egen
instruktion. Även kanslifunktionen bör vara fristående. Om det befinns
rationellt att organisatoriskt anknyta en fristående nämnds kansli till
socialstyrelsen bör kostnaderna för såväl nämnd som kansli särredovisas inom
socialstyrelsens anslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag övergår nu tUl att närmare behandla de olika nämnderna
och råden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialstyrelsens vetenskapliga råd</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen utser framstående företrädare för medecinsk
vetenskap, samhällsvetenskap och socialvård till socialstyrelsens vetenskapliga
råd. De vetenskapliga råden står tUl styrelsens förfogande inom de olika
ämnesområden och specialiteter som de representerar, F. n. har styrelsen över 150
vetenskapliga råd. Det övervägande antalet kommer från det medicinska området.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag anser för min del att socialstyrelsen själv bör utse
sina vetenskapliga råd. Antalet bör på sikt kunna begränsas och den ensidiga
inriktningen på medicin ändras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Barnomsorgsdelegationen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Barnomsorgsdelegationen inrättades år 1974 för samråd och
samverkan i frågor rörande förskoleverksamhetens innehåll, utformning och
utbyggnad. Delegationen består av verkscheferna i socialstyrelsen och SÖ samt
representanter för riksdagen, kommunförbundet och personalorganisationer. Den
utses av regeringen och har kansli inom socialstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Delegationen tillkom i samband med riksdagens beslut om
inrättande av en allmän förskola för sexåringar och införande av en lag om
förskoleverksamhet. En samverkan meUan dessa parter kring förskoleverksamheten
är naturlig och av stort värde för verksamheten. Jag är emellertid tveksam tiU
att regeringen institutionaliserar och för lång tid fixerar sättet för en
samverkan som bör vara flexibel och anpassas efter skiftande förutsättningar
Formerna för samarbetet bör enligt min mening avgöras av resp. myndigheter och
organisationer. Jag förordar därför att regeringen inte längre skall utse en
barnomsorgsdelegation. Formerna för det nödvändiga samarbetet bör bestämmas av
parterna, dvs. de berörda ämbetsverken, personalorganisationerna och
kommunförbundet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialstyrelsens lekmiljöråd</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I statsverkspropositionen 1970 anmäldes "ett planerat
organ inom socialstyrelsen för viss undersökningsverksamhet samt information om
lekmaterial och barnmiljöfrågor". För verksamheten beräknades 200 000 kr.
1 ämbetsskrivelse den 19 mars 1971 förordnade Kungl. Maj:t att ett särskilt
organ, lekmiljörådet, skulle knytas tUl socialstyrelsen. Rådet skulle bl.
a. verka för att ändamålsenligt lekmaterial tUlverkas och</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section210>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section211>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>102</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>saluförs och att goda lekmiljöer skapas. Rådet skall varje
år avlämna verksamhetsberättelse till socialstyrelsen och förslag till
anslagsframställning. Anslaget har successivt ökats och utgör innevarande
budgetår närmare 1,5 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lekmiljörådet har 11 ledamöter som utses av regeringen.
Medel för rådets verksamhet anvisas under socialstyrelsens myndighetsanslag (E
1). Ledamöterna företräder riksdagen, socialstyrelsen, SÖ, organisationer e.
dyl. Beslut om verksamhetens inriktning etc. fattas av rådet, som också
anställer personal. F. n. finns ett 10-tal tjänster som organisatoriskt är
inplacerade i byrå HB 2.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beteckningen socialstyrelsens lekmiljöråd är enligt min
mening numera något oegentlig. LekmUjörådet har sedan år 1970 utvecklats till
elt självständigt organ, och kontakter har etablerats med olika samhällssektorer
och myndigheter. Detta talar för att rådet bör göras formellt fristående från
socialstyrelsen men med viss administrativ anknytning (personalredovisning
etc). Frågan om rådets framtida ställning och verksamhet bör enligt min mening
prövas i samband med det nyligen avgivna betänkandet (SOU 1979:28) från
barnolycksfallsutredningen, i vUket föreslås inrättande av en barnsäkerhetskommitté
som bl. a. skall samarbeta med lekmiljörådet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialstyrelsens nämnd för hälsoupplysning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>H-nämnden tiUsätts av regeringen och består av 11
ordinarie ledamöter och 11 suppleanter. Nämnden har en ledningsgrupp för kost
och motion och en medicinsk expertkommitté. För fem ämnesområden finns
särskilda arbetsgrupper. Därutöver finns projektgrupper, expertgrupper,
referensgrupper och arbetsgrupper. Det totala antalet personer som är
engagerade i verksamheten är betydande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har i ett tidigare avsnitt behandlat
hälsoupplysningen. Jag föreslår att verksamheten överförs tiU socialstyrelsen
och att h-nämnden upphör. Det bör överlåtas tiU socialstyrelsen att avgöra
formerna för samarbetet med folkrörelser och andra organisationer i dessa
frågor. Frågan om nu utgående stöd tUl vissa organisationer, dess omfattning
och inriktning, bör som tidigare nämnts prövas av regeringen. Ifrågavarande
medel bör disponeras av regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialstyrelsens rådgivande nämnd för handikappfrågor</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nämnden utses av socialstyrelsen efter samråd med statens
handikappråd. Den har 12 ledamöter, varav 6 företräder handikapprörelsen, en
handikapprådet och 5 socialstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Generaldirektören är ordförande i nämnden. Erforderiig
kanslihjälp lämnas av socialstyrelsen. Jag finner lUcsom socialstyrelsen samråd
med handikapprörelsen värdefullt. Nämndens konstruktion överensstämmer vidare
med min principiella uppfattning att socialstyrelsen själv bör tUlsätta de
samverkansorgan som styrelsen finner behövliga.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section212>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section213>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>103</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nämnden för läkares vidareutbildning (NLV)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nämnden ulses av regeringen och har egen instruktion. Den
består av 13 ledamöter, som företräder socialstyrelsen, UHÄ, fakulteterna,
läkarkåren och huvudmännen. Den har kansli inom socialstyrelsen (PB 1).
Nämnden skall bl. a. anordna dels prov för läkare som fullgör allmäntjänstgöring,
dels systematisk undervisning med kunskapsprov för läkare som genomgår
allmänläkar- eller specialistutbildning. Nämnden meddelar också beslut om
godkänd allmäntjänstgöring samt bevis om allmänläkar-och specialistkompetens.
Socialstyrelsen tillhandahåller nämnden behövlig sekreterar- och
biträdeshjälp. Nämndens verksamhet bekostas dels från ett särskilt anslag G 10.
VidareutbUdning av läkare, dels vad gäller stora delar av kansliet samt
omkostnader för detta av socialstyrelsens förvaltningsanslag, E 1. För
budgetåret 1978/79 uppgick anslagel G 10 tUl drygt 25 milj. kr. Kostnaderna
fördelar sig på följande sätl:</span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:9.35pt'>
<td width=59 valign=top style='width:43.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>545 000</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.85pt'>
<td width=59 valign=top style='width:43.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>84 000</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.1pt'>
<td width=59 valign=top style='width:43.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1 089
000</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.1pt'>
<td width=59 valign=top style='width:43.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>21 700
000</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.3pt'>
<td width=59 valign=top style='width:43.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>568 000</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:11.3pt'>
<td width=59 valign=top style='width:43.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1 100
000</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:16.3pt'>
<td width=59 valign=top style='width:43.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>25 104
000</span></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:131.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arvoden och ersättningar till ledamöter m. m. Omkostnader
för nämndens verksamhet Prov under läkares allmäntjänstgöring Systematisk
undervisning och kunskapsprov Sekretariat hos regionkommittéer
Allmänläkarkurser m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utöver arvoden och ersättningar till NLV:s ledamöter och
suppleanter bestrids från den första anslagsposten motsvarande ersättning
avseende NLV.s delegationer och experter. Vidare bestrids kostnaderna för en av
NLV tillsatt utredning för översyn av bestämmelserna för specialist- och
allmänläkarutbildningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>NLV framhåller att utbildningskapaciteten vid de
medicinska fakulteterna ökat kraftigt under senare år. Samtidigt förväntas
alla läkare genomgå vidareutbildning (allmäntjänstgöring - AT - och fortsatt
vidareutbUdning — FV). För detta ändamål anordnar NLV systematisk undervisning
och kunskapsprov. För erhållande av specialistkompetens eller
allmänläkarkompetens krävs sex genomgångna kurser. NLV har beräknat att det
behövs 350 kurser under budgetåret 1979/80. Kurserna omfattar i allmänhet en vecka
och har i genomsnitt ca 20 deltagare. Flertalet är förlagda tiU
undervisningssjukhusens olika kliniker. NLV och dess oUka ämnesexpertgrupper
utför den övergripande kursplaneringen och vidtalar kursledare, som bereds tre
veckors tjänstledighet för förberedelser, detaljplanering, genomförande och
utvärdering av kursen. Huvudparten av kursadministrationen har NLV delegerat
till sekreteria-len inom de särskilda regionkommittéer för läkares
vidareutbUdning, som inrättats av berörda sjukvårdshuvudmän i samråd med resp.
medicinsk fakultet i samtliga sju sjukvårdsregioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>NLV ombesörjer anordnandet av skriftliga prov under
läkares allmäntjänstgöring. Dessa kunskapsprov anordnas i form av datarättade
prov med ett stort antal flervalsuppgifter. Utarbetandet av
provuppgifter</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section214>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section215>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>104</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>anförtros åt högt kvalificerade personer inom resp.
ämnesområde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Efter denna redogörelse för nämndens verksamhet väl jag
inledningsvis erinra om min principiella inställning att socialstyrelsen själv
bör utöva myndighetsfunktionen inom sitt ansvarsområde. Jag har i avsnittet om
styrelsens planeringsuppgifter utvecklat min syn på styrelsens medverkan i
personal- och utbildningsplanering för vårdpersonal. Jag har därvid bl. a.
pekat på att vidareutbildningen av läkare som instrument i
sjukvärds-planeringen inte fullt ut nått avsedda resultat. Flera faktorer har
medverkat till detta, och socialstyrelsen bör i samverkan med huvudmännen
överväga behovet av åtgärder. Utvecklingen har lett till alt numera alla läkare
i princip förväntas genomgå allmäntjänstgöring (AT) och vidareutbildning (FV).
Inriktningen av vidareutbildningen blir i stort sett avgörande för läkarkårens
framtida sammansättning, fördelningen på specialiteter osv. Det nuvarande
systemet för vidareutbildning innebär att NLV utför den centrala planeringen
och vidtalar kursledare inom olika specialiteter. Det ankommer därefter på
kursledarna och på regionkom-mittérnas sekretariat att ordna med
detaljplanering, genomförande och utvärdering av kurserna. Enligt min mening
bör socialstyrelsen som huvudansvarig myndighet svara för inriktningen av och
innehållet i läkares vidareutbildning och anpassa planeringen av verksamheten
till rådande och förväntat behov av specialistkompetenta läkare. Styrelsen bör
sålunda även ha det övergripande ansvaret för den verksamhet som NLV nu
bedriver. Genomförandet bör enligt min mening i stor utsträckning kunna
regionaliseras. Därvid bör en anknytning vid regionsjukvårdsnämnderna
övervägas. Socialstyrelsen bör i samråd med huvudmännen, UHÄ och övriga
berörda parter närmare pröva vidareutbildningens organisatoriska uppläggning.
På sikt bör en anslutning till resurser inom det ordinarie utbildningsväsendet
eftersträvas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>NLV meddelar beslut om godkänd AT och bevis om
allmänläkar- och specialistkompetens. Detta torde vara de frågor som kräver de
största resursinsatserna från nämndens kansli. Jag anser att när läkarnas
vidareutbildning numera funnit en relativt fast form bör även dessa frågor
kunna decentraliseras. Socialstyrelsen bör få i uppdrag att i samråd med
berörda myndigheter och huvudmännen framlägga förslag härom. Mer komplicerade
frågor om erhållande av allmänläkar- och specialistkompetens, främst då
ansökan grundas på vidareutbildning som inte helt står i överensstämmelse med
kraven enligt den s. k. vidareutbildningskungörelsen och socialstyrelsens
föreskrifter, bör även i fortsättningen handläggas centralt. Delta bör vara en
uppgifl för socialstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>NLV:s allmänläkarkurser avser efterutbUdning. Inom NLV:s
ram har bedrivits en särskild utredning om efterutbUdning av läkare och därvid
särskilt inom allmänläkarvård. NLV har begärt medel för efterutbild-ningskurser
i långvårdsmedicin ulöver den efterutbädning i allmänläkarvård som bedrivs.
NLV har i mars 1979 avgivit principförslag om hur efterbädningen för läkare
skaU organiseras och utformas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har i tidigare sammanhang gett uttryck åt
uppfattningen att</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section216>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section217>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>105</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>efterutbUdning av sjukvårdspersonal är en uppgift för
sjukvårdshuvudmännen. NLV:s försöksverksamhet och utredning kan förutsättas
bli ett värdefullt underlag för huvudmännens insatser på detla område.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>NLV:s
verksamhei har enligt min mening varit av slort värde för utbyggnaden av
vidareutbildningen för läkare. På detta område behövs samråd mellan olika
intressenter. Socialstyrelsen bör samverka med i första hand
sjukvårdshuvudmännen och läkarexpertisen när del gäller planering av kurser och
kursinnehåll. Planering och expertmedverkan på central nivå är inte minst
viktig för kurser inom "smala" ämnesområden för all fyUa kraven på
vetenskap och beprövad erfarenhet, men lorde i viss utsträckning vara nödvändig
inom samtliga ämnen. Den sakkunskap som finns inom nämnden och dess
expertgrupper bör las till vara. Detta kan givetvis ske även sedan socialstyrelsen
tagit över det övergripande ansvaret för vidareutbildningsfrågorna. NLV bör i
framtiden utgöra ett rådgivande expertorgan och utses av socialstyrelsen, som
har atl närmare ange nämndens uppgifter. Nuvarande instruktion för NLV bör
upphöra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis anser jag således att det bör ankomma
på socialstyrelsen att avgöra inriktningen av läkares vidareutbildning och
utbildningens innehåll. 1 övrigt bör en decentralisering av vidareutbildningen
komma till stånd. Bevis om allmänläkar-och specialistkompetens bör endast i
undantagsfall utfärdas av socialstyrelsen. Styrelsen bör i samråd med berörda
parter utarbeta formerna för den framtida vidareut-bUdningen av läkare i
enlighet med de riktlinjer jag har angett.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nämnden för tandläkares specialistbehörighet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nämnden har fem ledamöter, som utses av regeringen. De
företräder socialstyrelsen och tandläkarkåren. Nämnden har kansli i
socialstyrelsen (HB 3).</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt
förslag i prop. 1978/79:41 om tandläkares utbildning m. m. och riksdagens
beslut (UbU 1978/79:23, rskr 1978/79:205) skall en ny specialistutbildning för
tandläkare införas när huvudmannaskapet för tandvården i anslutning till
odonlologisk forskning förs över till huvudnämnden för folktandvården.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Riksdagen
har vidare bemyndigat regeringen att inrätta en nämnd för tandläkares
vidareutbildning. I regeringsförslaget har frågan om nämndens arbetsuppgifter
och organisation lämnats öppen i avvaktan på ställningslagande till NLV.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En nämnd för tandläkares vidareutbildning bör inrättas vid
sådan tidpunkt att kunskapsprov för den nya specialistutbildningen hinner
organiseras. I enlighet med vad jag tidigare anfört beträffande socialstyrelsens
nämnder är det lämpligl att delegera tillsättandel av den nya nämnden till
socialstyrelsen. Den bör utgöra ett rådgivande expertorgan och det bör ankomma
på socialstyrelsen att ange nämndens uppgifter. I samband med att en nämnd för
tandläkares vidareutbildning tillsätts bör den nuvarande nämnden för
tandläkares specialistbehörighet upphöra.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section218>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section219>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>106</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nämnden för utländsk medicinalpersonal (NUM)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nämnden har tre sektioner, en för läkare, en för
tandläkare och en för sjuksköterskor m. fl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Min principiella inställning till socialstyrelsens
nämndorganisation har jag redan gett uttryck för. Jag tar nu upp sektionerna
var för sig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Läkarsektionen har sex ledamöler som utses av regeringen.
Sektionen har kansli i socialstyrelsen (PB 1). Sektionen bedömer behörigheten
hos utländska läkare som söker anställning i Sverige (allmänkompetens och
specialistkompetens). Sektionen anordnar vissa kurser, t. ex. i svenska
medicinalförfattningar och meddelar svensk behörighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sektionen för läkare handhar ett stort antal
individärenden. Behovet av medverkan av experter i bedömningen är påtagligt.
Enligt min mening bör verksamheten fortsätta i socialstyrelsens regi, dvs.
beslutanderätten bör ankomma på verkel. Nämnden - sektionen bör vara ett
rådgivande expertorgan och således tillsättas av socialstyrelsen och dess
uppgifter anges av styrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tandläkarsektionen har fem ledamöter, som utses av
regeringen. Den har kansli i socialstyrelsen (HB 3), Sektionen bedömer
behörigheten hos utländska tandläkare som söker anställning här i Sverige. Det
bör i fortsättningen ankomma på socialstyrelsen att besluta i dessa frågor samt
att bedöma om behovet av expertmedverkan kan tillgodoses inom ramen för nämnden
för tandläkares vidareutbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sektionen för sjuksköterskor m. fl. har sex ledamöter, som
utses av regeringen. Sektionen har kansli i socialstyrelsen (PB 1). Även
verksamheten inom denna sektion bör föras in under socialstyrelsens ansvarsområde.
Det bör överlämnas till socialstyrelsen att bedöma behovet av expertmedverkan i
denna verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Referensgruppen för missbildningar och
utvecklingsrubbningar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Referensgruppen har 12 ledamöter, som utses av
socialstyrelsen. Gruppen har kansli i socialstyrelsen (PB 3).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det fortsatta behovet av expertgruppen bör bedömas av
socialstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialstyrelsens beredskapsråd</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rådet har åtta ledamöter som utses av regeringen. En av
byråcheferna vid planerings- och beredskapsavdelningen är kanslichef vid
beredskapsrådet. Rådet har att fungera som ett samrådsorgan mellan
socialstyrelsen, andra statliga organ och de kommunala huvudmännen när det
gäller beredskapsfrågor på hälso- och sjukvårdens saml socialvårdens område. I
rådet är följande myndigheter och huvudmän representerade: socialstyrelsen,
överbefälhavaren, försvarets sjukvårdsstyrelse, civilförsvarsstyrelsen,
överstyrelsen för ekonomiskt försvar, landstingsförbundet, Svenska kommunförbundet
samt - för vissa ärenden - SBL och Apoteksbolaget AB.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section220>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section221>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>107</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beredskapsrådet har i enlighet med intentionerna vid dess
tillkomst fungerat som ett samrådsorgan för information och överläggningar. Det
har ocksä betraktats som ett komplement till socialstyrelsens verksstyrelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Initiativ till de ärenden, som lagits upp i
beredskapsrådet för samråd, har hittills endast tagils av socialstyrelsen.
Tillfälle för andra myndigheter att i rådet ta upp ärenden för samråd har dock
alltid funnits. Information i olika beredskapsfrågor har däremot lämnats av
samtliga i beredskapsrådet företrädda myndigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beredskapsrådet hade under de första åren efter 1968 två
till tre sammanträden per år. Antalet har numera ökats till sex per år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 en studie som genomförts inom ramen för socialstyrelsens
utredning om sjukvården i krig (USK) framhålls att beredskapsrådet borde kunna
aktiveras och utnyttjas i större omfattning än tidigare. Vidare borde det
prövas om inte beredskapsrådet kan fungera som "medicinsk katastrofkommission"
samt över huvud taget behandla alla de med sjukvårdens säkerhet förenade
frågorna (t. ex. brandskydd och verksskydd m. m.). Socialstyrelsen har i
anslutning till USK-rapporten anmält att styrelsen avsåg att pröva frågan om en
ändring av verksamheten i och sammansättningen av beredskapsrådet. Rådets
verksamhet berörs vidare av förslag av utredningen om hälso- och sjukvården i
krig (USIK).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialstyrelsen har i PM som inkom till
socialdepartementet 1978-03-21 framlagt följande förslag till förändring av
beredskapsrådet. Jag tar nu upp förslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den påbörjade
breddningen av verksamheten i beredskapsrådet bör fortsätta. Rådet bör
utnyttjas för fortlöpande samråd och information mellan berörda myndigheter och
organisationer inom hälso-, sjuk- och socialvårdens områden.
Sammanträdesfrekvensen inom rådet förutsätts behöva ökas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beredskapsrådets
samrådsområde bör utvidgas till att även innefatta övergripande frågor rörande
den fredsmässiga medicinska katastrofberedskapen. Huvuddelen av arbetet inom
socialstyrelsen med beredandet av medicinska katastrofberedskapsärenden
förläggs till linjeorganisationen genom att en särskild befattning -
eventuellt som föredragande läkare — inrättas där för dessa ärenden, som i
förekommande fall föredras för beredskapsrådet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beredskapsrådets
sammansättning förändras till att omfatta ordförande samt tio ledamöter. Dessa
bör representera socialstyrelsen, ÖB, försvarets sjukvårdsstyrelse,
civilförsvarsstyrelsen, överstyrelsen för ekonomiskt försvar,
landstingsförbundet, kommunförbundet och Apoteksbolaget AB.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Min principiella inställning att socialstyrelsens råd och
nämnder bör utses av styrelsen bör gälla även beredskapsrådet. Frågan om de
närmare samverkansformerna blir dock beroende av den kommande beredningen av USIK:s
förslag. Jag finner inte heller anledning att följa förslagel om att rådet
skall ta på sig uppgifter rörande fredsmässig medicinsk katastrofberedskap.
Ansvaret åvilar sjukvårdshuvudmännen och — cen-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section222>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section223>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop, 1979/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>108</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>tralt - socialstyrelsen. Styrelsen bör inom sin
linjeorganisation ha kompetens att handlägga dessa frågor. En särskild
befattning bör dock inte inrättas för dessa ärenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialstyrelsens kommitté för läkemedelsinformation</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommittén har fem ledamöter. Den har kansli - med särskild
sekreterare — i socialstyrelsen (läkemedelsavdelningen).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frågan om läkemedelsinformationen har behandlats i
betänkandet (Ds S 1978:13) Läkemedelsinformationen 1 Synpunkter och förslag.
Däri föreslås bl. a. att en särskild enhet för läkemedelsinformation skapas
inom läkemedelsavdelningen och att det också tillsätts ett allsidigt sammansatt
samarbetsorgan, benämnt läkemedelsinformationsrådet. Betänkandet har inte
föranlett proposition till riksdagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frågan om arbetsuppgifter, verksamhetsformer och sammansättning
vad gäller elt samarbetsorgan för läkemedelsinformation övervägs f. n. inom en
särskild arbetsgrupp bestående av representanter för socialdepartementet,
socialstyrelsen, konsumentverket, landstingsförbundet, Apoteksbolaget AB samt
läkemedelsindustrin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Läkemedelsnämnden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Läkemedelsnämnden handlägger, enligt instruktionen för
socialstyrelsen, ärenden om registrering av farmacevtiska specialiteter och
återkallelse av sådan registrering, farmakopéärenden samt övriga på styrelsen
ankommande läkemedelsärenden i den omfattning generaldirektören bestämmer.
Farmakopéärenden har emellertid i praktiken helt lagls på den subkommitté för
farmakopéfrågor som inrättats under läkemedelsnämnden. Läkemedelsnämnden skall
även besluta om pris på läkemedel i den mån överenskommelse mellan tillverkaren
och Apoteksbolaget AB ej kunnat uppnås. Läkemedelsnämnden har en beslutande
funktion och i förhållande till läkemedelsavdelningen en fristående ställning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nämnden består av sju av regeringen särskUt utsedda
ledamöler samt av chefen för socialstyrelsens läkemedelsavdelning och de två
byråcheferna vid avdelningen. Inom nämnden finns etl arbetsutskott, som består
av den av regeringen i nämnden utsedda ordföranden, chefen för läkemedelsavdelningen
och byråcheferna vid avdelningen..</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Läkemedelsnämnden får uppdra ål såväl sitt arbetsutskott
som till sin ordförande eller till tjänsteman vid styrelsen alt avgöra ärenden,
som inte är av den principiella betydelsen att prövningen bör ankomma på
nämnden i dess helhet. Denna möjlighet utnyttjas emellertid f. n. endast i
mycket begränsad omfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har tidigare (avsnitt 8.3) föreslagit atl
läkemedelsnämndens beslutsfunktioner läggs på socialstyrelsen och att nämnden
får en rådgivande funktion till styrelsen. Socialstyrelsen bör dock inte ha de
prisövervakande funktioner som idag tillkommer läkemedelsnämnden. Frågan om
kontroll av läkemedelspriserna kommer emellertid att prövas närmare av
regeringen efter beredning i en särskild arbetsgrupp.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section224>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section225>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>109</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rådgivande nämnden för fabrikssteriliserade
engångsartiklar inom hälsooch sjukvården</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nämnden har åtta ledamöter och utses av regeringen. Den
har kansli inom socialstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt
lagen om kontroll av fabrikssteriliserade engångsartiklar för hälso- och
sjukvårdsändamål (SFS 1975:187) har socialstyrelsen tillsynen av efterlevnaden
av lagen. Nämnden skall ge råd till socialstyrelsen i frågor som rör kontroll
av fabrikstillverkade engångsartiklar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag anser att behovet av en särskild nämnd för dessa
frågor bör prövas av organisationskommittén. Om nämndens verksamhet bedöms
nödvändig bör den i fortsättningen tillsättas av socialstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Medicinalväsendels ansvarsnämnd</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt förslag till riksdagen (prop. 1978/79:220) skall
frågor om disciplinansvar för hälso- och sjukvårdspersonal m. fl. i framtiden
prövas av en särskild nämnd, hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd. Nämnden och
dess kansli skall vara fristående från socialstyrelsen. Ansvarsnämnden i dess
nuvarande form kommer således att upphöra. Jag har tidigare i tillsynsavsnittet
berört socialstyrelsens uppgifter i anslutning härtill.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nämnden för internationella adoptionsfrågor (NIA)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nämnden har nio ledamöter som utses av regeringen. Den har
kansli (ca 10 personer) i socialstyrelsen (Al). Beslul om inrättande av en
tjänst som chef för nämndens kansli har fattals av riksdagen i samband med
behandlingen av budgetpropositionen för 1979/80.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Riksdagen
har nyligen efter förslag i proposition 1978/79:108 beslutat om vissa ändringar
i NlA:s uppgifter (SoU 1978/79:41, rskr 1978/79:346). Bl.a. skall förmedling
till utiandel av ansökningar om adoption av barn övergå till ideella
organisationer, som auktoriseras av socialstyrelsen, i första hand
adoptionscentrum. NIA skall ha en övergripande funktion med uppgifter som
främst rör information, tillsyn och kontroll samt kontaktskapande verksamhet.
Chefen för nämndens kansli utses av regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>NIA är inom .socialstyrelsen formellt knuten till
nämndkansliet inom en av lagbyråerna. I praktiken fungerar NIA som en helt
fristående enhet med eget kansli och eget diarium.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För egen del vill jag understryka den i förhållande till
socialstyrelsen fristående ställning som getts NIA genom riksdagens beslut.
NIA:s uppgifter framgår av dess instruktion. Kansliet står under ledning av
nämnden och chefen för nämndens kansli. Nämnden bör - inom nuvarande
personalram - själv svara för anställning av behövlig personal. Nämnden bör
sålunda senare disponera egna medel. Socialstyrelsen bör tillhandahålla lokaler
för NIA och i övrigt svara för vissa administrativa uppgifter
(personalredovisning, löneutbetalningar etc). Den närmare</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section226>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section227>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>,,0</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>utformningen av den organisatoriska samverkan med
socialstyrelsen bör överlåtas till organisationskommittén.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rättsläkarrådet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rättsläkarrådet omfattar en rättsmedicinsk, en
rättspsykiatrisk och en allmänmedicinsk sektion. Regeringen utser ordförande
och suppleant i de olika sektionerna. Övriga ledamöter representerar
socialstyrelsens vetenskapliga råd. Rådet har kansli i socialstyrelsen (A 1),
Rättsläkarrådets arbetsuppgifter består i alt på begäran av myndighet lämna råd
i rättsliga frågor av medicinsk och psykiatrisk karaktär rörande enskild
person. Rådet är vidare beslutande i vissa tillståndsfrågor rörande enskild
person.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen har 1977-1 1-03 till socialstyrelsen överlämnat
socialutskottets betänkande (SoU 1977/78:3) angående organisationen av socialstyrelsens
rättsläkarråd för alt beaktas i det då pågående ÖSoS-arbetet, Socialstyrelsen
har 1979-02-22 redovisat resultatet av en översyn av socialstyrelsens
rättsläkarråd samt nämnden för abort- och steriliseringsärenden.
Socialstyrelsen föreslår bl. a. att rådet och nämnden slås samman i ett
socialstyrelsens råd för sociala och medicinska frågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialstyrelsens förslag innebär i korthet att det nya rättsläkarrådet
tillförs medverkan av lekmän, jurister och beteendevetare. Socialstyrelsen
pekar på vikten av att hitta en så klar avgränsning som möjligt mellan ärenden
som handläggs av rådet och de som handläggs av någon fackbyrå vid
socialstyrelsen. Bl. a. föreslås att berörd fackbyrå skall kunna påfordra att
få yttra sig innan ärende avgörs. Omorganisationen bör även ta hänsyn till
kansliresurserna och möjligheten till flexibilitet i dessa. Kanslifunktionen
bör alltjämt vara kopplad till lagbyråfunktionen. De direkta kostnaderna för
det föreslagna rådet bör särredovisas i anslagen för socialstyrelsens
verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett ursprungligt motiv för inrättande av särskilda nämnder
eller råd var som förut nämnts att dessa skulle avlasta socialstyrelsens byråer
handläggningen av enskilda ärenden. Jag finner att rättsläkarrådet fyller bl.
a. denna funktion. Socialstyrelsens förslag om inrättande av ett
socialstyrelsens råd för sociala och medicinska frågor bör alltså genomföras.
Rådet bör tillsättas av socialstyrelsen och dess uppgifter regleras i
styrelsens instruktion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nämnden för abort- och sterUiseringsärenden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nämnden tillsätts av regeringen. Den har kansli inom
socialstyrelsen (A 1).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som framgår av det föregående delar jag socialstyrelsens
uppfattning att nämndens uppgifter bör övergå till det nya rådet. Nämnden för
abort-och SterUiseringsärenden bör således upphöra.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section228>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section229>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>111</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Alkoholpolitiska nämnden (A-nämnden)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt beslut av riksdagen år 1977 har socialstyrelsen
ansvaret för alkoholpolitiken på central nivå. 1 syfte att skapa goda kontakter
mellan socialstyrelsen och samhällslivet tillsattes socialstyrelsens nämnd för
alkoholfrågor år 1978. Verkschefen är ordförande i nämnden, som i övrigt består
av 14 ledamöter som utses av regeringen. Enligt socialstyrelsens instruktion
handlägger nämnden bl. a. ärenden om fördelning av medel som ställs till
styrelsens disposition för information i alkoholfrågor och för vissa
fritidsaktiviteter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har i olika sammanhang framhållit att
alkoholmissbruket hör till våra stora samhällsproblem. Strävan att begränsa
missbruket måste engagera hela samhället. Socialstyrelsen har här ett särskilt
ansvar. Socialstyrelsens nämnd för alkoholfrågor ökar väsentligt styrelsens
möjligheter att agera. Nämnden bör även fortsättningsvis utses av regeringen
och dess uppgifter regleras i styrelsens instruktion. Formerna för
socialstyrelsens alkoholpoUliska verksamhet måste vara flexibla, med nära
samverkan mellan de enheter inom styrelsen som handhar missbruksfrågor. Det
bör vara en vUctig uppgift för organisationskommittén att foga samman de olika
enheterna till en slagkraftig organisation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8.5 Resurser</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har i del föregående föreslagit betydande förändringar
i socialstyrelsens arbetsuppgifter. Uppgifterna bör koncentreras till funktionerna
tillsyn och planering. Inom ramen för dessa funktioner skall socialstyrelsen
vara statens främsta företrädare inom det samlade social-, hälso- och
sjukvårdsområdet och i samspel med de kommunala vårdhuvudmännen medverka till
att den av statsmakterna beslutade vårdpolitiken förverkligas regionalt och
lokalt. Till stöd för och som ett direkt led i tillsyns-och planeringsarbetet
bör socialstyrelsen bedriva visst utvecklingsarbete saml i övrigt formulera
krav på FoU-insatser och sammanställa och sprida resultatet på FoU-verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är min uppfattning att socialstyrelsen inte kan fylla
denna viktiga roll med nuvarande mångfald av uppgifter och åtföljande
splittring av styrelsens resurser. Redan storleken av verksamheten medför i sig
svårigheter att bedriva ett målinriktat och effektivt tillsyns- och
planeringsarbete. För att möjliggöra en kraftsamling till dessa funktioner har
jag föreslagit eller, till följd av förslag som angivits i andra sammanhang,
förutsatt att flera av socialstyrelsens nuvarande verksamheter ges ett
förändrat innehåll eller avvecklas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>•">"ss;i förändringar innebär i många fall en
decentralisering och tyngdpunktsförskjutning av ansvar och befogenheter till de
kommunala huvudmännen, t. ex. i fråga om huvudmannaskap för vissa organ som nu
är underställda socialstyrelsen, hälsoupplysning, beslut om prioritering av
hälso- och sjukvårdens byggnadsinvesteringar (förslag härom i avsnitt 10.3),
vissa ärenden rörande hälso- och sjukvårdens personal samt
beredskapsuppgifter. I andra fall innebär förslagen ett överförande av</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section230>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section231>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>112</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>uppgifter till andra statliga organ, t. ex. i fråga om
verksamheter av FoU-karaktär, statistikproduktion och flyktingfrågor. En
överföring av uppgifter inom dessa områden innebär för socialstyrelsens del att
personalbehovet minskar med ca 100 tjänster. Till följd av att förändringar
samtidigt föreslås beträffande inriktning och utförande av dessa verksamheter
förutser jag alt behovel av personal vid de mottagande organen blir lägre.
Vidare har förslag framlagts om direkta förenklingar t. ex. när det gäller
statsbidragsgivning, samt decentralisering till de statliga regionala organen
(förslag härom i avsnitt 9).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vägledande för förslagen om förändringar i dessa och andra
verksamheter har varit kraven på effektivisering och rationellare
handläggningsordning. I vissa fall leder detta fram till avveckling av
uppgifter på central statlig nivå. Sammantaget innebär förslagen ett minskal
resursbehov för ifrågavarande verksamheter. För socialstyrelsen beräknar jag
det minskade resursbehovet till ca 310 tjänster. Jag har i mina beräkningar för
enkelhetens skull genomgående använt benämningen tjänst, vilket är något
oegentligt efiersom beräkningarna för fullständighetens skull även måste
innefatta den personal som är anställd i socialstyrelsen utöver inrättade
tjänster. Beteckningen tjänst skall därför i mina beräkningar ses liktydigt med
årsarbetare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har ansett mig kunna ange blott storleksordningen på
det minskade personalbehovet. Den beräkning som utförts bör därför ses som en
utgångspunkt för fortsatta och mer detaljerade beräkningar. Jag har i mina
beräkningar utgått från bortfall av verksamheter för socialstyrelsens del i
enlighet med vad jag tidigare anfört. Vidare har jag tagit hänsyn lill de allmänt
sett ökade ambitionerna för styrelsen i fråga om att bl. a. tiUhandahålla
kunskapsunderlag för huvudmännens planering. Sålunda har exempelvis hänsyn
tagits till att vissa särskilda medel som socialstyrelsen f. n. disponerar
finansierar personal för uppgifter inom planeringsområdet som ligger väl i
linje med mina förslag. Medlen bör därför överföras lill styrelsens
myndighetsanslag. Vidare har jag tagit hänsyn till det ökade behovet av extern
expertis för bl. a. styrelsens planeringsuppgifter samt behovet av att
förslärka vissa sakområden. Jag föreslår förstärkningar för utveckling och
tillsyn inom främst äldreomsorgen och långtidsvården, psykiatrin och
handikappområdet. Barnomsorgen har liksom hittills fått hög prioritet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nellominksningen av antalet tjänster vid styrelsen kan i
huvudsak hänföras till följande verksamheter:</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section232>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:42.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section233>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>113</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förändrat huvudmannaskap för socialstyrelsens
underförvaltningar</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>85</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vissa FoU-verksamheter m. m. på särskilda medel</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>45</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förenkling och bortfall av vissa specialdestinerade
statsbidrag</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>20</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Överflyttning av statistikproduktion till SCB och SML</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>40</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Omläggning av hälsoupplysningsarbetet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>20</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Överflyttning z\ flyktingfrågor till i första hand
länsstyrelserna</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>15</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Decentralisering inom beredskapsområdet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>35</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förändring i nämndorganisation och -uppgifter</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>25</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Övriga förändringar (bl. a. behov av minskad administrativ
kapacitet)</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>50</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:274.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>335</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förstärkningar inom äldreomsorg, långtidsvård, psykiatri
och handikapp<br>
området samt överföring från SBL (se avsnitt 10.4)</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>25</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:206.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nettominskning 310</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den nuvarande socialstyrelsen - del centrala verket —
omfattar ca 925 tjänster. Då samtliga föreslagna verksamhetsförändringar är
genomförda bör antalet tjänster vid styrelsen preliminärt beräknas till ca 615.
Samtidigt har jag beräknat ett behov av särskUda medel för expertis m. m. som
uppgår till 3 milj. kr. Medlen är avsedda för att skapa erforderlig
flexibilitet i styrelsens verksamhei och tillföra styrelsens planerings- och
ulveckUngsarbete utomstående expertis. Medlen får därför inte användas för alt
öka antalet tjänster vid styrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid socialstyrelsens underförvaltningar, inkl. den
regionala organisationen, berörs ca 2 000 anställda av förslag om ändrat
huvudmannaskap m. m. För flertalet innebär dessa förslag i första hand byte av
arbetsgivare, men i vissa fall också ändrade arbetsuppgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag föreslår att socialstyrelsens nya organisation träder
i kraft den 1 januari 1981. Anpassningen av personalresurserna är emellertid en
fråga på längre sikt, som måste genomföras successivt i takt med att de
föreslagna verksamhetsförändringarna kan verkställas samt i takt med den
naturliga personalavgängen och med hjälp av omplaceringsåtgärder. En sådan
anpassning har redan inletts i samband med bl. a. medelstilldelningen i årets
budgetproposition. Ingen skall behöva friställas på grund av arbetsbrist.
Däremot blir omplacering och inskolning i nya arbetsuppgifter aktueU liksom
krav på särskäda utbildningsinsatser. Dessa åtgärder bör självfallet genomföras
i samråd med personalen. Det bör ankomma på organisationskommittén att lägga
fram förslag om den närmare tidplanen och de åtgärder som erfordras för den
fortsatta anpassningsprocessen. Organisationskommittén bör mer i detalj pröva
resursbehovet och i början av år 1 980 lägga fram förslag om anslagsram som kan
underställas riksdagen inför ikraftträdandet av den nya organisationen. Jag
vill också i sammanhanget peka på vikten av att i samband med
organisationsförändringen eftersträva de jämsläUdhetsmål som statsmakterna
angivit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den av mig angivna ramen för dimensioneringen av
socialstyrelsen — ca 615 tjänster plus expertismedel - bör betraktas som ett
mål, som kan uppnås försl på några års sikt och som är beroende av alt de
föreslagna åtgärderna vad gäller avveckling eller annan minskning av styrelsens
uppgifter fullt ut kan genomföras. I viktiga avseenden förutsätter detta
statsmakternas ställningstagande och i vissa fall överenskommelser med</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section234>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section235>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>114</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>de kommunala huvudmännen. Jag är medveten om att här
föreligger flera osäkerhetsfaktorer. Detta gäller även tidsaspekten. I huvudsak
bör dock förslagen kunna vara genomförda budgetåret 1983/84, men vissa åtgärder
kan i undantagsfall ta längre tid att genomföra. I den mån vissa förslag, som
innebär minskning av socialstyrelsens uppgifter, inte kan genomföras i den
utsträckning som jag avsett får självfallet personalbehovet omprövas och
personalresurserna utökas i förhållande tUl mitt ramförslag. Detta är
nödvändigt för att den roll som mitt förslag tUldelat socialstyrelsen som
statligt planerings- och tillsynsorgan inte skall äventyras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag anger i det följande en grov fördelning av de 615
tjänsterna på avdelningar och funktioner i den nya organisationen. Denna
fördelning bör vara vägledande för organisationskommittén, som emellertid bör
ha frihet att vid detaljutformningen av organisationen föreslå viss omfördelning
av resurserna i första hand inom avdelningarna, men om särskUda skäl talar för
detta även mellan avdelningarna. Den av mig angivna resursfördelningen utgör
ett långsiktigt mål. Det bör vara organisationskommitténs uppgift att närmare
överväga övergångs- och anpassningsåtgärder i samband med genomförandet av den
nya organisationen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Verksledningen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Gd.Öd.sekr</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>4</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Verksledningssekrelariat</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>7</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Revisionskontor</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>4</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>15</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:14.15pt'>
<td width=281 valign=top style='width:210.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>A
vdelningen för förebyggande arbete och planering</span></i></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:57.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:33.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.35pt'>
<td width=281 valign=top style='width:210.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Ac, Avd.
kansli</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:57.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>5</span></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:33.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.55pt'>
<td width=281 valign=top style='width:210.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Personal-
och utbildningsplanering</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:57.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.55pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>25</span></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:33.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.1pt'>
<td width=281 valign=top style='width:210.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Allmän
planering och samhällsplanering</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:57.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>25</span></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:33.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.35pt'>
<td width=281 valign=top style='width:210.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Hälsoskydd</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:57.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>25</span></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:33.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.0pt'>
<td width=281 valign=top style='width:210.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Hälsoupplysning</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:57.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>25</span></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:33.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>105</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:11.75pt'>
<td width=281 valign=top style='width:210.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>A
vdelning för socialtjänst</span></i></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:57.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:33.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.1pt'>
<td width=281 valign=top style='width:210.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Ac, Avd.
kansli</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:57.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:31.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>5</span></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:33.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.6pt'>
<td width=281 valign=top style='width:210.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Social
service</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:57.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>.25</span></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:33.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.1pt'>
<td width=281 valign=top style='width:210.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Barn-
och ungdomsfrågor</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:57.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>60'</span></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:33.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.1pt'>
<td width=281 valign=top style='width:210.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Alkohol-
och narkotikafrågor</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:57.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>45</span></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:33.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.0pt'>
<td width=281 valign=top style='width:210.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Handikappfrågor</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:57.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>20</span></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:33.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>155</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.25pt'>
<td width=281 valign=top style='width:210.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>A
vdelning för hälso- och sjukvård</span></i></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:57.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:33.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.6pt'>
<td width=281 valign=top style='width:210.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Ac, Avd.
kansli</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:57.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:31.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>5</span></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:33.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.1pt'>
<td width=281 valign=top style='width:210.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Primärvård</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:57.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>20</span></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:33.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.55pt'>
<td width=281 valign=top style='width:210.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Läns-
och regionsjukvård</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:57.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.55pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>20</span></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:33.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.55pt'>
<td width=281 valign=top style='width:210.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Långvård</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:57.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.55pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>15</span></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:33.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.85pt'>
<td width=281 valign=top style='width:210.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Psykiatri</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:57.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>20</span></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:33.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.0pt'>
<td width=281 valign=top style='width:210.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Tandvård</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:57.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>15</span></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:33.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>95</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:14.65pt'>
<td width=281 valign=top style='width:210.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>A
vdelningen för läkemedelsärenden</span></i></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:57.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:33.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>135</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.25pt'>
<td width=281 valign=top style='width:210.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>A
vdelningen för administration</span></i></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:57.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:33.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.6pt'>
<td width=281 valign=top style='width:210.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Ac, Avd.
kansli</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:57.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:32.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>5</span></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:33.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.3pt'>
<td width=281 valign=top style='width:210.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Personal</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:57.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>30</span></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:33.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.1pt'>
<td width=281 valign=top style='width:210.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Ekonomi</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:57.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>45</span></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:33.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.3pt'>
<td width=281 valign=top style='width:210.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Juridik</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:57.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:29.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>15</span></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:33.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:13.45pt'>
<td width=281 valign=top style='width:210.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.45pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Information</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:57.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.45pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:29.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>15</span></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:33.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.45pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>110</span></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Totalt</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>615</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Inkl. lekmiljörådel (ca 10 tjänster) och NIA (ca 10
tjänster) Del nuvarande antalet anställda vid läkemedelsavdelningen motsvarar
ungefär 135 heltidstjänster Exkl. ansvarsnämnden (ca 13 tjänster)</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section236>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>115</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialstyrelsens verksledning bör dimensioneras med hänsyn
till behovet av ett verksledningssekretariat som kan biträda verksledningen med
att samordna styrelsens olika funktioner. Jag har i det föregående understrukit
delta behov. Styrelsens revisionskontor bör kunna minskas med hänsyn tiU
bortfallet av underförvaltningar. Det bör ankomma på organisationskommittén att
i samråd med riksrevisionsverket närmare överväga revisionskontorets
dimensionering med hänsyn tUl de föreslagna förändringarna i socialstyrelsens
verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inom avdelningen för förebyggande arbete och planering bör
finnas en sammanhållande planeringskompetens för såväl personal- och
utbildningsplanering som allmän planering och samhällsplanering. Det
huvudsakliga planeringsarbetet bör emellertid utföras inom avdelningarna för
socialtjänst resp. hälso- och sjukvård samt vid behov inom ramen för
tvärgående program. Jag förutsätter vidare att den sammanhållande kompetens som
är erforderlig inom beredskapsområdet förläggs tiU planeringsenheterna inom
avdelningen för förebyggande arbete och planering. Därigenom uppnås som jag
redan varit inne på ökade möjligheter för samordning mellan den fredsmässiga vårdplaneringen
och beredskapsplanläggningen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Funktionen
hälsoskydd bör omfatta frågor med anknytning tiU främst den allmänna
hälsovården och den förebyggande miljömedicinen, inkl. den psykosociala delen.
Denna funktion bör enligt min mening ges en mer framträdande roll i den nya
organisationen. Detla är angeläget inte minst som stöd åt motsvarande
verksamhet i den regionala hälsovårdsorganisationen inom landstingen som
redovisas i del följande. Socialstyrelsen bör inom detta område ha
epidemiologisk och statistisk kompetens för att kunna initiera och följa
forskningen och tiUse att forskningsresultaten förs ut tiU landslingen. På
detla område bör socialstyrelsen utveckla ett nära samarbete med statens
mUjömedicinska laboratorium (SML) och institutet för psykosocial miljömedicin
som jag föreslår i avsnitt 10.1. Inrättande av SML och ett institut för
psykosocial miljömedicin — båda med nära anknytning till socialstyrelsen — bör
ses som ett led i prioriteringen av de miljömedicinska frågorna i förebyggande
syfte. I hälsoskyddsfunktionen har även hänsyn tagits tiU etl överförande lill
socialstyrelsen av den epidemiologiska avdelning vid SBL (förslag härom i
avsnitt 10.4), vUket enligt min mening bör leda tUl vissa
rationaliseringsvinster. För de föreslagna förändringarna beträffande
hälsoupplysningsarbelet har jag lämnat en ingående redogörelse i avsnitt 7.5.6.
Dessa förslag leder enligt min mening till atl behovet av personal blir
väsentligt lägre inom styrelsen för dessa uppgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Inom
avdelningen för socialtjänst innebär de föreslagna resurserna för frågor om
social service och omvårdnad för bl. a. de äldre en förstärkning i förhållande
till dagsläget. I arbetsuppgifterna för byrån för social service bör även ingå
att svara för viss sammanhållande kompetens och samordning när det gäller
socialstyrelsens åtgärder för flyktingar och övriga invandrare. Jag har
tidigare (avsnitt 7.5.7) varit inne på denna fråga.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section237>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section238>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>116</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Barnomsorgen har de senaste åren högprioriterats och
utvecklats starkt. Stor vikt har lagts vid utvecklings- och
försöksverksamheter. Socialstyrelsen har getts ökade resurser för att kunna
medverka i utvecklingsarbetet. Även under de kommande åren kommer det att
krävas stora insatser från socialstyrelsens sida för att följa utvecklingen
inom detta område. Styrelsens insatser inom barnomsorgen bör koncentreras på
planerings- och uppföljningsarbete, bl. a. avseende utbyggnaden och pedagogiskt
utvecklingsarbete. Jag har för frågor som rör barnomsorg, fritidsverksamhet
för barn och ungdom samt familjerätt beräknat personalresurser som motsvarar
socialstyrelsens nuvarande personalresurser inom dessa områden. Resurserna
ingår i byrån för barn- och ungdomsfrågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I övrigt har resurserna inom avdelningen för socialtjänst
beräknats med hänsyn till vad jag tidigare föreslagit om en mer samlad
handläggning inom socialstyrelsen av vård- och behandlingsfrågor saml vissa
andra frågor med anknytning till alkohol- och narkotikaområdet. Vidare har jag
föreslagit en samlad handläggning och en särskild byrå för handikappfrågor.
Även här innebär förslaget en personalmässig förstärkning. Med hänsyn till att
socialstyrelsens nuvarande flyktingenhet avvecklas vill jag understryka vikten
av att byrån för handikappfrågor uppmärksammar samt följer behovet av insatser
bland flyktingar som kommer hit med olika slag av handikapp. Inom
socialtjänstavdelningen har jag rent allmänt tagit hänsyn till behovet av
kraftfulla insatser från socialstyrelsens sida när det gäller planering,
utveckling och uppföljning i syfte att förverkliga intentionerna i den framtida
socialtjänsten. Detta ställer också krav på ett nära samarbete mellan
avdelningens byråer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mina beräkningar av resurserna inom avdelningen för hälso-
och sjukvård tar i första hand sikte på att möjliggöra ökade insatser från
socialstyrelsens sida inom bl. a. långtidssjukvården och psykiatrin. Jag
föreslår betydande förstärkningar i förhållande tiU dagsläget för utvecklingsarbete
och tillsyn inom dessa pririterade vårdområden. Jag vill dessutom understryka
att avdelningens beräknade dimensionering också bör ses mot bakgrund av att
vissa betydelsfulla verksamheter — hälsoskydd och hälsoupplysning — som aktivt
skall medverka till att förebygga ohälsa är förlagda tiU avdelningen för
förebyggande arbete och planering. Jag har lagt stor vikt vid såväl den
fysikalisk/kemiska som psykosociala miljömedicinen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag räknar inte med någon ändring av
läkemedelsavdelningens dimensionering. De problem rörande bl. a.
personalomsättning och rekrytering som avdelningen känt av under senare år bör
emellertid uppmärksamt följas av organisationskommittén. Erforderliga ålgärder
bör beaktas av kommittén i samband med den medelsframställning som kommittén
har att avge till regeringen i början av år 1980.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialstyrelsens centrala administration har i mitt
förslag bantats kraftigt. Detta är en följd av att jag räknar med att
socialstyrelsen i framtiden inte skaU vara huvudman eUer ha det administrativa
ansvarel för de ca 115 organ ute i landet vars administration i dag sköts
centralt av</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section239>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section240>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>117</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>socialstyrelsen. Jag har även räknat med att avveckling
och förenkling av vissa statsbidrag samt en reducering av det centrala verkets
personal-numerär leder till ett ytterligare minskat behov av administrativ
kapacitet. Jag viU dessutom erinra om att vissa administrativa frågor
förutsätts bli handlagda direkt ute på fackavdelningarna, som enligt mitt
förslag erhåller resurser för detta ändamål. Juridikfunktionen har
dimensionerats med hänsyn tUl att ansvarsnämnden och dess kansli enligt prop.
1978/79:220 föreslås bli formellt fristående från socialstyrelsen. Jag har
också utgått från att viss juridisk expertis kommer att finnas inom styrelsens
olika fackenheter för handläggning av olika juridiska frågor i anslutning till
bl. a. de tillsynsuppgifter som kommer att åvila socialstyrelsen. Vidare
förutsätts, som jag närmare utvecklar i del följande, viss juridisk rådgivning
och service rörande den nya sociallagstiftningen kunna handläggas på regional
nivå. Omfattningen av informationsenheten innebär en utökning i förhållande tUl
dagsläget och är en följd av mina förslag i avsniti 7.5.4.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De förslag jag framlagt rörande socialstyrelsens framtida
roll och uppgifter bör enligt min mening inte endast leda till en antalsmässig
anpassning av personalbehovet utan också av kompetensmässig anpassning.
Socialstyrelsens nuvarande tjänstestruktur kännetecknas av att det stora
flertalet tjänster ligger i de lägsta lönegraderna. Ca 40 procent ligger i
lönegrad F 5 och lägre. Enligt min mening motsvarar denna tjänstestruktur
dåligt de kvalificerade utredningsuppgifter m. m. som socialstyrelsen kommer
atl ha i framtiden när det gäller planering, utveckling och tUlsyn. Jag anser
att det finns anledning att relativt sett öka antalet tjänster på hög- och
mellannivå. Organisationskommittén bör närmare överväga styrelsens
tjänstestruktur och framlägga förslag härom. Antalet chefstjänstemän bör
emellertid begränsas till vad organisationsförslaget kräver, dvs. förutom
generaldirektör och överdirektör 5 avdelningschefstjänster och 23
byrächefstjänster (eUer motsvarande tjänster inom läkemedelsavdelningens
laboratorieenheter). Därvid har en byråchefstjänst beräknats för ledning av det
föreslagna verksledningssekretariatet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I socialstyrelsen finns numera inga tjänster som är
förknippade med särskUda behörighetsvillkor med undantag för tjänster som
professor och laborator vid läkemedelsavdelningen. Övriga behörighetsvillkor
avskaffades redan i samband med omorganisationen år 1968. Jag anser mot
bakgrund av detta alt den ännu brukade titeln medicinalråd, som i stor
utsträckning hänger samman med de tidigare behörighetsvillkoren, inte längre
bör användas i den formella organisationen. Likaså bör titeln överinspektör för
den psykiatriska vården avskaffas, eftersom denne numera saknar egna
myndighetsuppgifter. Dessa åvilar sedan länge socialstyrelsen. Jag vill
understryka atl detta naturligtvis inte innebär någon ändring i sak beträffande
socialstyrelsens tillsyn över den psykiatriska vården. Jag vill dessutom erinra
om den förstärkning av socialstyrelsens resurser inom psykiatriområdel som jag
föreslagit.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section241>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section242>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80.6</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>118</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9. Den regionala organisationen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialstyrelsens nuvarande regionala organisation består
av socialkonsulent- och länsläkarorganisationerna. Till den regionala
socialvårdsorganisationen kan även föras eftervårds- och
glesbygdskonsulenterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialkonsulentorganisationen har ett nära samband med de
frågor jag har behandlat i propositionen om socialtjänsten. Jag kommer därför i
det följande att ta upp socialkonsulent- och länsläkarorganisationerna var för
sig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9.1 Socialkonsulentorganisationen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialkonsulenter finns i varje län, med i regel fyra
handläggare (socialvårds-, nykterhetsvårds-, barnavårdskonsulent och
nykterhets-vårdsassistent) samt kanslipersonal. Socialkonsulenternas
arbetsuppgifter omfattar i stort att biträda socialstyrelsen och länsstyrelsen
i tillsynsarbetet, svara för viss rådgivnings- och informationsverksamhet till
kommuner och enskilda samt att fungera som expert- och serviceorgan åt
länsstyrelser och länsrätter i deras handläggning av sociala ärenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inom konsulentorganisationen har 139 tjänster, varav 77
handläggartjänsier och 62 tjänster för kanslipersonal, socialstyrelsen som
huvudman. Därutöver finns 26 barnavårdskonsulenter och ett mindre antal
kanslipersonal som är anställda av länsstyrelserna. Anslagen till socialkonsulentorganisationen
(socialvårdskonsulenter och länsnykterhets-nämnder) uppgick budgetåret 1978/79
tUl 15,6 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I socialutredningens principbetänkande (SOU 1974:39) sägs
att det i den framtida socialvårdsorganisationen finns behov av en regional
enhet, men att kommunsammanläggningarna och den resursmässiga utbyggnaden av
socialvården i de nya kommunerna har skapat väsentligt ändrade förutsättningar
för den regionala organisationen. Arbetet på länsnivå bör, på samma sätt som
för socialstyrelsen, förskjutas från tillsyn och kontroll mot planering,
samordning, information, utbildning m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslagen i socialutredningens principbetänkande kan
sammanfattas i fem punkter:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>a)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Att i
socialstyrelsens samtliga uppgifter vara kontaktorgan mellan styrelsen och den
kommunala socialtjänsten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>b)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Att ge information och vägledning
samt impulser till utvecklingsarbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>c)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Att vara
"klagomur" för allmänheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>d) Att tillföra den regionala samhäUsplaneringen
sociala aspekter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>e) Att medverka i bl. a. planering och samordning av
de institutionella<br>
vårdresurserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beträffande huvudmannaskapet för den regionala
organisationen förordar socialutredningen att socialkonsulenlerna inordnas i
länsstyrelsen, men att socialstyrelsen har direkiivrätt i förhållande tUl
länsstyrelsen i vissa frågor, som gäller socialtjänsten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen diskuterar inte närmare dimensioneringen av
den regionala socialtjänstenheten.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section243>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section244>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>119</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialutredningens slutbetänkande (SOU 1977:40) hålleri
stort sett fast vid principbetänkandets förslag. Man föreslår en
socialtjänslenhet på länsnivå. Slutbetänkandet trycker mer på uppgiften att
tillhandagå länsstyrelsen och länsrätten i de ärenden, som avser den kommunala
socialtjänsten, medan uppgiften att arbeta med institutionsplanering inte tas
upp i slutbetänkandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I ÖSoS slutrapport konstateras i en behovsanalys att det
finns behov av regionala, statliga resurser både inom socialvården och hälso-
och sjukvården. Behoven inom båda dessa områden sammanfaller relativt väl med
varandra och det är i båda fallen länsstyrelsen och länsrätten som har det
primära behovet. Länsstyrelsen har, enligt ÖSoS, behov av social, medicinsk och
miljömedicinsk kompetens såväl i sin samhällsplanering som i sin
myndighetsutövande funktion. Om de nuvarande regionala resurserna avvecklades
skulle länsstyrelsen bli tvungen att för ett flertal uppgifter själv skaffa
molsvarande kompetens. Även socialstyrelsen har bl. a. i egenskap av tillsynsmyndighet
över social-, hälso- och sjukvården behov av en regional resurs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ÖSoS föreslår att de ifrågavarande statliga resurserna
inriktas på</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>tillsyn, besvär
samt övrig ärendehandläggning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>kunskapsförmedling</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>medverkan i
samhäUsplaneringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I likhet med socialutredningen, socialstyrelsens
översynsutredning och de flesta remissinstanserna anser jag alt det finns behov
av regional kompetens inom det sociala området i framtiden. Jag har i
propositionen om socialtjänsten förordat atl länsstyrelsen skall vara regionalt
tillsynsorgan för socialtjänsten. I länsstyrelsen bör därför inrättas en
social enhet som kan utföra länsstyrelsens tillsynsarbete rörande
socialtjänsten och bistå länsrätten med sociala bedömningar. Därutöver bör
socialtjänstenheten råda och upplysa enskilda (vara "klagomur") samt
medverka som sociala experter i den regionala samhäUsplaneringen. Enheten bör
också handlägga de alkoholärenden som länsstyrelsen har ansvar för.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mitt förslag innebär således att den nuvarande
socialkonsulentorgani-salionen avvecklas och att del i stället på regional nivå
inrättas en socialenhel i länsslyrelsen. Jag förutsätter att
socialkonsulenterna ges möjlighet lill anställning vid de sociala enheterna och
att även länsstyrelsens handläggare av alkoholärenden inordnas i enhelen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den nuvarande socialkonsulentorganisationen har omfattande
och skiftande arbetsuppgifter. För att arbetet på regional nivå skall bh
effektivt, vill jag betona nödvändigheten av atl den nya sociala enhetens
uppgifter koncentreras tiU sådana funktioner, som inte kan och bör urövas på
kommunal nivå. En viktig utgångspunkt i detta sammanhang är atl det numera ute
i de fiesla kommuner finns en både bred och djup kompetens inom detla område
genom den starka utbyggnaden av den kommunala socialvården. Frågan om roll och
uppgifter för regionala statliga resurser inom detta område måste ses mol den
bakgrunden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är enligt min mening också väsentligt att uppgifterna
begränsas</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section245>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section246>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>120</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>och koncentreras på ett sådant sätt att de regionala
tjänstemännen ges möjlighet att uppnå och vidmakthålla tillräcklig kompetens
inom sitt område. Med en aUtför slor splittring på många uppgifter riskerar man
att urvattna kunnandet. ÖSoS och flera remissinstanser, har tryckt på behovet
av renodling av den regionala verksamheten. Socialutredningens förslag var mera
vittomfattande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Verksamheten på regional nivå bör i sin helhet förläggas
tiU länsstyrelserna. Samtidigt kräver en effektiv regional verksamhet att ett
nära samarbete och goda kontakter bibehåUs och utvecklas mellan socialstyrelsen
och tjänstemännen vid länsstyrelsen. Socialstyrelsen har i vissa frågor behov
av en regional organisation som mellanled i kontakterna med fältet. Den
regionala organisationen har å sin sida behov av kontinuerlig information från
socialstyrelsen om utvecklingstendenser inom olika områden av den sociala
sektorn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förutom strävan att undvika att den sociala enhetens
arbete splittras. på samma sätt som varit fallet med nuvarande
socialkonsulentorganisation, bör risken för dubbelarbete gentemot bl. a.
kommunförbundets länsavdelningar uppmärksammas. Genom att den sociala enhetens
arbete främst inriktas på uppgifter som ankommer på länsstyrelsen och
länsrätten, motverkas enligt min mening risken för dubbelarbete gentemot andra
organ på lokal, regional och central nivå. Mot denna bakgrund vill jag peka på
följande arbetsuppgifter, som bör komma att utgöra viktiga delar av den sociala
enhetens verksamhet: svara för länsstyrelsens tillsyn rörande socialtjänsten,
bistå länsrätten med sociala bedömningar, ge rådgivning och information till
enskUda, medverka som sociala experter i den regionala samhällsplaneringen samt
handlägga alkoholärenden. Jag skall i det följande närmare gå in på de enskilda
arbetsuppgifterna. Vidare kommer jag att ta upp möjligheterna att
decentralisera arbetsuppgifter från socialstyrelsen till länsstyrelserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt förslaget till ny socialtjänstlag kommer den
regionala tillsynen över socialtjänsten att utövas av länsstyrelsen. Det
innebär att länsstyrelsen, om den finner anledning, i vissa fall kan företa
inspektion eller initiera utredning. Länsstyrelsen skall också biträda
socialnämnderna med råd i deras verksamhet och följa socialnämndernas
tUlämpning av gällande lagstiftning. Hem för vård eller boende som har
inrättats gemensamt för kommunerna inom ett landstingsområde kommer att stå
under länsstyrelsens direkta tillsyn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I takt med huvudmännens resurstillväxt både kvantitativt
och kvalitativt har även deras möjligheter att kontrollera den egna verksamhelen
ökat, vilket medfört minskat behov av statlig detaljgranskning av enskilda
huvudmäns verksamhet. Formerna för tillsyn har därför successivt övergått från
kontroll och inspektion till överläggningar med förtroendemän och personal.
Det huvudsakliga syftet med tillsynen bör enligt min mening vara atl följa och
medverka tiU att socialtjänsten utvecklas på ett ändamålsenligt sätt. Den
regionala tillsynen bör främst inriktas på en allmän bedömning av om
verksamheten innehållsmässigt svarar mot de krav och intentioner, som
fastslagits av regering och riksdag, samt en</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section247>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section248>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>121</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>bevakning av att kommunernas egentillsyn fungerar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De nybildade länsrätterna kommer att ha behov av
expertmedverkan från den sociala enheten i olika ärenden. I dag avser socialkonsulenlernas
medverkan i länsrätten, utöver besvärsärenden, även familjerättsärenden
(vårdnad och umgängesrätt), omhändertaganden för samhällsvård, tvångsomhändertaganden
enligt nykterhetsvårdslagen, körkortsärenden m. m. Socialkonsulenterna yttrar sig
skriftligt och ibland även muntligt genom att de också deltar vid länsrättens
förhandlingar. Till följd av sin anknytning till länsstyrelsen har länsrätten
hittills automatiskt förfogat över länsstyrelsen och socialkonsulenternas
samlade kunskap inom det sociala området. Kontakterna har underlättats genom
den personal- och lokalmässiga närheten. Genom länsrätternas utbrytning ur
länsstyrelserna den I juli 1979 har personalunionen med länsstyrelserna
upphört. Behov av yttranden från länsstyrelserna kommer emellertid att kvarstå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Uppgiften att ge råd och information till allmänheten i
sociala frågor bör enligt min uppfattning ses som en naturlig del av
tillsynsansvaret. Socialkonsulentorganisationen fungerar i dag ofta som elt
slags "klagomur" för allmänheten genom att den mottar och behandlar
förfrågningar och klagomål. Sådana ärenden aktualiseras dessutom genom att
socialstyrelsen, regeringen, JO m, fl, remitterar förfrågningar/klagomål till
den regionala organisationen för utredning och yttrande.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Denna
uppgift gentemot allmänheten anser jag vara väsentlig med hänsyn till den
enskildes rättssäkerhet. Den enskilde skall, förutom att kunna vända sig lill
socialförvaltningen inom sin kommun, kunna vända sig till länsstyrelsen med
klagomål och kritik och på den sociala enheten få sakkunnig information.
Kontakten kan, efter enhetens bedömande, leda till att länsstyrelsen
verkställer utredning, att den enskilde får information om hur han bör göra för
att överklaga elt beslut eller att tjänstemännen pa socialenheten genom kontakt
med berörd social centralnämnd kan medverka till att eventuella missförstånd
reds ut. Jag förutsätter att det i den framtida socialtjänsten genom
socialnämndens försorg görs känt för allmänheten att man vid sidan av
kommunerna även kan få information och råd på länsstyrelsens sociala enhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag anser att medverkan i samhällsplaneringen bör bli en
väsentlig uppgift för den sociala enheten. En av utgångspunkterna för en
förändrad socialvård, såsom den har beskrivits av socialutredningen och i
propositionen om socialtjänsten, är att socialvården skall medverka i samhällsplaneringen.
Ett syfte med socialvårdens medverkan i samhällsplaneringen, av vilken den
samordnande regionala planeringen är en viktig del, är att verka för att de
planeringsansvariga organen beaktar olika sociala aspekter. Detta blir i hög
grad en fråga om ati lyfta fram sådana faktorer, som på både kort och lång sikt
utgör risker för människors utveckling i fysiskt, psykiskt och socialt
hänseende. Socialsektorn kan därvid inte ersätta planeringsorganen utan den får
som främsta uppgift att, utifrån sina speciella erfarenheter, bidra till att
analysera de sociala konsekvenserna av olika planeringsalternativ.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ansvaret för samhällsplaneringen ligger hos olika organ på
riks-, läns-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section249>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section250>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>122</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>och lokal nivå. Socialdepartementet, socialstyrelsen,
länsstyrelsen och den kommunala socialnämnden bör, enligt socialutredningen, på
resp. nivå ha ansvar för att sociala aspekter beaktas i samhällsplaneringen.
Jag vill peka på att det I dag saknas social kompetens inom länsstyrelsen för
insatser i anslutning till samhällsplaneringsuppgifterna. Socialkonsulenterna
har hittills inte deltagit i länsstyrelsens planeringsarbete annat än i mycket
begränsad utsträckning. I det fortsatta arbetet med att utveckla
samhällsplaneringen behöver länsstyrelsen enligt min mening ha tillgång till
bl. a. social sakkunskap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till länsstyrelsens uppgifter hör att samordna statlig,
kommunal och landstingskommunal planering. Länsstyrelsens samhällsplanering kan
grovt indelas i tre områden:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>- regionalpolitisk planering, dvs. att fördela
arbete, bosläder och service<br>
inom och mellan skilda områden;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>~ fysisk planering, dvs. att skapa en god och funktionell
miljö;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>- regional trafikplanering, dvs. att utveckla ett
bra transportsystem för<br>
människor och gods.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag anser att den sociala enhetens deltagande i
planeringsarbetet är angeläget inom samtliga nämnda områden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den regionalpolitiska planeringen utgör den övergripande
planeringen i länet och bedrivs rullande. Inom länsstyrelsen utarbetas
länsprogram, som innehåller prognoser för befolkningsutvecklingen,
näringslivets utveckling m.m. samt förslag till lämpliga åtgärder. I
länsprogrammet behandlas arbete, service och miljö. Områden som bostäder,
utbildning, kultur, sociala tjänster, hälso- och sjukvård tas också upp. De
flesta överväganden i dessa sammanhang måste bygga på sociala hänsynstaganden.
Några specifikt sociala intressen är emellertid i dag inte företrädda i arbetet
med dessa frågor inom länsstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den fysiska planeringen är till stora delar en kommunal
uppgift. Det är i kommunen de primära och väsentliga avvägningarna sker mellan
olika intressen. Det är därför viktigt att de sociala aspekterna kommer in
redan i den kommunala planeringen, vilket i första hand är en uppgift för
berörda kommunala nämnder. Även den sociala enheten bör bevaka dessa frågor
genom medverkan i länsstyrelsens plansamråd med kommunerna. Vid länsstyrelsens
fastställelseprövning av de fysiska planerna är det också viktigt att
minimikraven ur social synpunkt bevakas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen utarbetar regionala trafikplaner, vilka
omfattar såväl persontransporter som godstransporter och anläggningar.
Utvecklingen av de allmänna kommunikationerna inom länet har vikliga sociala
konsekvenser, som motiverar en bevakning av de sociala aspekterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den sociala enheten bör även kunna delta i den planering
som sker inom naturvårdsfunktionen på länsstyrelsens naturvårdsenhet. Denna
funktion ansvarar för ur social synvinkel viktiga områden såsom fritid, fiske,
rekreation och motion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den sociala enhetens medverkan i planeringsarbetet kan
således ske inom olika områden och på olika nivåer. Jag vill särskilt framhålla
att</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section251>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section252>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>123</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>enheten i planeringsverksamheten bör ha särskilda förutsättningar
att bevaka de s. k. svaga gruppernas behov. Inom vårdsektorn finns dels
kunskaper om olika gruppers problem och orsakerna till dessa problem, dels
speciella förutsättningar att söka sådan kunskap. För att man i
planeringsprocessen skall kunna ta hänsyn till de sociala aspekterna ställs
krav på ett tillförlitligt faktaunderlag. Det är därför väsentligt att de
erfarenheter som fortlöpande vinns i arbetet inom socialtjänsten på ett
systematiskt sätt samlas in och bearbetas för att kunna ligga till grund för
bedömningar om utformningen av den framtida miljön.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den sociala enhetens medverkan i den regionala
samhällsplaneringen på det sätt som jag här föreslagit kommer bl. a. att ställa
krav på att tjänstemännen på enheten håller sig å jour med resultaten av den
forsknings- och utredningsverksamhet som bedrivs. Detta förutsätter ett väl
utvecklat samarbete med såväl de kommunala huvudmännen som socialstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inom länsstyrelsen finns speciella handläggare av
alkoholärenden ("uiskänkningsärenden"), vilka f. n. ingår i
länsstyrelsens allmänna enhet. De sorterade tidigare under riksskatteverkets
alkoholbyrå. Denna överfördes 1978-01-01 lill socialstyrelsen som en följd av
riksdagens alkoholpolitiska beslut år 1977. Länsstyrelsen är tillstånds- och
tillsynsmyndighet för handeln med drycker. Verksamheten regleras främst av
lagen (1977:293) om handel med drycker med tillhörande
dryckeshandelsför-ordning (1977:305) samt socialstyrelsens föreskrifter. I och
med denna nya alkohollagstiftning har verksamhetens inriktning vid
länsstyrelsen delvis förändrats och utökats. Det förutsätts i nämnda
alkoholpolitiska proposition alt övervakningen av handeln med drycker skall få
en mer offensiv inriktning än hittills med särskild tonvikt på förebyggande
insatser och skärpt lagtillämpning. Förändringen består i att ärenden rörande
detaljhandel med öl och tillslånd till servering av öl samt vissa medgivanden
m. m. rörande servering av drycker har flyttats frän polismyndigheterna till
länsstyrelserna. Med anledning av dessa förändringar har antalet
länsstyrelsehandläggare fr. o. m. den I juli 1977 ökats från totalt 27,5 till
45.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Övervakningen av handeln med alkoholdrycker är en del av
alkoholpolitiken som i sin tur är en del av socialpolitiken. Det är därför
viktigt att länsstyrelsens behandling av dessa frågor inte sker isolerat, utan
att de kommer in i ett större socialt sammanhang. Jag anser att på samma sätt
som en integration på central nivå, genom överförandet av alkoholbyrån från
riksskatteverket till socialstyrelsen, bör en integration genomföras även på
regional nivå. Jag förordar därför att länsstyrelsens alkoholhandläggare ingår
i den sociala enheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I samband med inrättandet av en regional social enhet vill
jag betona vikten av att arbetsuppgifter så långt möjligt decentraliseras från
socialstyrelsen till länsnivån. Jag vill erinra om att det förslag till
omorganisation av socialstyrelsen som jag lagt fram i det föregående redan i
sig inrymmer betydande decentraliseringsåtgärder, i första hand till de
vårdansvariga huvudmännen, som får långtgående effekler på</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section253>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section254>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>124</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>styrelsens organisation och resurser. Ytterligare
arbetsuppgifter bör emellertid enligt min mening kunna decentraliseras till den
regionala nivån, särskilt inom de verksamhetsområden som rör
statsbidragsärenden, planering, juridisk rådgivning, tillståndsgivning enligt
alkohollagstiftningen samt flyktingfrågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialstyrelsen disponerar och administrerar för
närvarande ett stort antal statsbidragsanslag (budgetåret 1978/79 ca 25 st.) av
olika karaktär. Adminitrationen av de olika statsbidragen varierar starkt,
främst beroende på detaljeringsgraden i statsbidragsreglerna. Vissa
statsbidrag är mycket komplicerade och reglerade, vilket kräver en omfattande
granskning av ansökningar. Andra statsbidrag är enkla och utbetalas efter
schablonmässiga regler. Socialstyrelsens arbete med statsbidragen består
huvudsakligen i petilaarbele, granskning oeh utbetalning samt utfärdande av
tillämpningsföreskrifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En stor del av de statsbidrag som administreras av
socialstyrelsen har nyligen övervägts av olika utredningar. De viktigaste
utredningarna i detta sammanhang är socialutredningen och kommunalekonomiska
utredningen. Även ÖSoS har övervägt vissa statsbidrag. Flera statsbidrag
försvinner eller ersätts med skatteutjämningsbidrag som en följd av vad
riksdagen beslutat med anledning av propositionen ( 1978/79:95) om den
kommunala ekonomin. Fortfarande kommer del inom vissa områden att finnas behov
av särskild stimulans i form av statsbidrag. Denna typ av stimulansbidrag
kommer även i framtiden att kräva olika slag av kontakter med kommuner och
andra vårdhuvudmän. Handläggningen av vissa sådana bidrag torde med fördel
kunna föras över till de sociala enheterna. Sådana bidrag som utgår efter mer
schablonmässiga grunder och som för utbetalning endast kräver enklare
sammanställningar av uppgifter från kommunerna bör av effektivitetsskäl även
fortsättningsvis handläggas centralt av socialstyrelsen. Vilka statsbidrag och
vilka delar av handläggningen som skall föras över till regional nivå får
utifrån dessa riktlinjer prövas efter hand. Jag vill emellertid redan nu
föreslå vissa decentraliseringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialstyrelsen handlägger ärenden som avser godkännande
för statsbidrag av inackorderings- och behandlingshem inom nykterhets- och
narkomanvården. Det planerade överförandet till kommunala huvudmän av det
samlade resursansvaret för olika vårdinstitutioner innebär att dessa ärenden
minskar i omfattning. Kvar torde i huvudsak bli ett mindre anlal ärenden
rörande inrättandet av i enskild regi bedrivna behandlingshem inom
narkomanvården, där även fortsättningsvis ett godkännande kommer att erfordras
som grund för utbetalning av statsbidrag. Ett sådant statsbidragsärende kräver
överläggningar med huvudmannen, berörda kommuner etc.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag förordar att — efter en förväntad
huvudmannaskapsreform — ärenden som gäller godkännande av i enskild regi
anordnade behandlines-hem för narkotikamissbrukare behandlas av den sociala
enheten inom länsstyrelsen. Det bör ankomma på länsstyrelsen att godkänna
behandlingshemmet efter hörande av sedvanlig byggnadsteknisk expertis. Läns-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section255>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section256>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>125</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>styrelsens beslut i ärendet bör sändas till
socialstyrelsen, som med eget yttrande överlämnar det till regeringen, som
enligt gällande regler meddelar beslut i bidragsfrågan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I regeringens proposition 1978/79:1 11 har föreslagits
vissa förenklingar av statsbidragen inom barnomsorgen. Vidare har föreslagits
undantag från livsmedelslagens tillämpning på kök i förskola m. m. Dessa
åtgärder kommer att medföra ett minskat behov av myndighetskontroll. Förslag om
ytterligare förenklingar i statsbidragsgivningen lill barnomsorgen som leder
till en minskning av socialstyrelsens kontroll- och granskningsuppgifter har
nyligen lagts fram i en departementspromemoria (Ds S 1979:03).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I promemorian föreslås att bestämmelserna om ytnormer
avskaffas och ersätts av en av riksdagen antagen rekommendation. Delta innebär
atl ritningsgranskning och fastställande av platsantal skulle bortfalla. Vidare
föreslås att socialstyrelsens granskningsuppgifter m. m. i samband med
statsbidragsgivningen förs över till länsstyrelserna liksom utbetalningen av
bidragen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För egen del anser jag att mycket talar för att
länsstyrelserna bör få ansvaret för prövning och utbetalning av statsbidragen.
En decentralisering ger förulsältningar för bättre kontakt mellan granskande
organ, dvs, länsstyrelsernas sociala enheter, och de ansvariga kommunala
organen. Länsstyrelserna bör också — i samarbete med socialstyrelsen - följa
upp kommunernas planering för barnomsorgen. Jag har emellertid funnit det
lämpligl all genom remiss inhämta synpunkter på förslaget, varför ett
definitivt ställningstagande får anstå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har tidigare föreslagit (avsnitt 7.3) att vissa delar
av planeringsarbetet rörande socialtjänsten bör ligga på regional nivå. Med
tanke på det förhållandevis stora antalet huvudmän för socialvården bör socialstyrelsens
uppföljning av den planerade utvecklingen grundas på regionala
sammanställningar av kommunernas planer för socialtjänsten och dess olika
delar. Den sociala enhelen bör ta del av och kommentera SCB:s regionala
sammanställningar av kommunernas planer för socialtjänsten innan dessa sänds
till socialstyrelsen. Socialstyrelsen gör sedan översiktliga
rikssammanställningar och analyserar samt kommenterar planerna med utgångspunkt
från de intentioner, som angivits av statsmakterna. Kommunernas redovisning av
planer rörande socialtjänsten följer enligt vad jag tidigare nämnt av det
tillsynsansvar för socialtjänsten som enligt den nya lagstiftningen skall åvila
socialstyrelsen och länsstyrelserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid socialstyrelsen finns f. n. två lagbyråer, I båda
byråernas arbete ingår alt ge juridisk service till myndigheter,
organisationer, andra organ samt till allmänheten. Uppgiften att lämna denna
service till myndigheter och allmänhet ökar i omfattning och beskrivs av
socialstyrelsen som betungande. Vidare bedömer socialstyrelsen att de nya lagar
som inom de närmaste åren träder i kraft inom området i inledningsskedet kommer
att ytterligare öka antalet förfrågningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag delar uppfattningen att den nya lagstiftningen till
att börja med</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section257>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section258>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>126</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kan leda till ett ökat behov av råd och information.
Däremot är jag tveksam till om huvuddelen av denna information skall utgå centralt
från socialstyrelsen. Myckel talar i stället för att man bör utnyttja den
juridiska kompetensen på länsstyrelserna inom detta område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som jag tidigare varit inne på skall en uppgift för den
sociala enheten vara att ge råd och information till allmänheten och fungera
som "klagomur". Det ler sig därför naturligt att även den utåtriktade
juridiska service och rådgivning, som i dag utgår från socialstyrelsen
centralt, i framtiden blir en uppgift för den regionala nivån. Genom samverkan
mellan den sociala enheten och den allmänna enheten inom länsstyrelsen bör en
juridisk kompetens inom socialrätlsområdet och närliggande områden kunna
utvecklas som möjliggör atl ansvaret för denna utåtriktade juridiska service
lill allmänhet, myndigheter och organisationer i stor utsträckning
decentraliseras till länsstyrelsen. 1 sakens natur ligger att i vissa speciellt
komplicerade rättsliga frågor måste man även i framtiden ha möjlighet att vända
sig till socialstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialstyrelsen svarar för en inte obetydlig del av den
tillståndsgivning som krävs enligt alkohollagstiftningen. Det bör enligt min
mening prövas om dessa frågor kan decentraliseras till länsstyrelsernas sociala
enheter, som enligt vad jag tidigare föreslagit skall innefatta de nuvarande
alkoholhandläggarna vid länsstyrelserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialstyrelsens verksamhet för flyktningar har jag berört
i ett tidgare avsnitt (avsnitt 7.5.7). Jag har därvid föreslagit förändringar i
fråga om socialstyrelsens roll i detta sammanhang. I den mån vissa
länsstyrelser har behov av särskild sakkunskap inom flyktingområdet, kan det
övervägas att inrätta särskilda tjänster på de sociala enheterna, motsvarande
den typ av flyktingkonsulenttjänster som i dag finns på central nivå. Jag har
tidigare framhållit att det bör övervägas om det skall vara en uppgift för
arbetsmarknadsverket att i samarbete med vederbörande kommun svara för
bostadsanskaffning m. m. för sådana flyktingar som hittills har tagits om hand
av socialstyrelsen. 1 den utsträckning socialstyrelsen kommer att ha kvar visst
ansvar inom flyktingverksamheten bör den praktiska handläggningen av
uppgifterna i stor utsträckning kunna decentraliseras till länsstyrelserna och
dessas sociala enheter. Jag vill i sammanhanget också erinra om mitt tidigare
nämnda (avsnitt 7.5.7) förslag om att den administration av statsbidrag
avseende flyktingar som socialstyrelsen svarar för skal! överföras till
länsstyrelserna och invandrarverket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det torde vara möjligt att finna ytterligare
arbetsuppgifter inom socialstyrelsen, där man kan överväga decentralisering.
Jag avser därför att uppdra åt den organisationskommitté som skall svara för
genomförandet av den nya organisationen att fortlöpande under arbetet komma
med förslag om ytterligare decentralisering inom områden, där det visar sig
lämpligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även med länsstyrelsen som huvudman för den regionala
enheten har socialstyrelsen enhgt min mening ett ansvar för fort- och
vidareutbildning inom sina fackområden av den sociala enhetens personal.
Länsstyrelsernas organisationsnämnd (LON) svarar för den
länsstyrelsespecifika</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section259>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section260>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>127</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>utbildningen. På sikt bör en introduktionsutbildning för
nyanställd personal inom den sociala enheten utvecklas. Den regionala organisationen
bör också ha möjlighet att delta i utbildning och konferenser, som anordnas för
förtroendevalda och tjänstemän i kommunerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det bör finnas möjlighet att på regional nivå ta
inililativ till utvecklingsarbete liksom för socialstyrelsen atl initiera
utredningsuppdrag på den regionala nivån. I dessa uppgifter kan de regionala
tjänstemännen med sin kännedom om de specifika förhållandena inom länet
komplettera det centrala verkets djupare kunskaper inom fackområdena.
Samarbete mellan flera län bör i dessa sammanhang kunna förekomma. Jag vill
också understryka vikten av elt effektivt samarbete mellan socialstyrelsen och
länsstyrelsens sociala enhet i övrigt. Formerna för samarbetet bör regleras
enligt samma principer som gäller mellan andra statliga myndigheter och
länsstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad gäller dimensioneringen av de sociala enheterna
förutsätter jag, såsom jag tidigare framhållit, att de nuvarande
socialkonsulenterna ges möjlighet till anställning vid enheterna. På sikt anser
jag att man bör sträva efter att inom ramen för de befintliga resurserna
åstadkomma en differentiering av enheternas dimensionering med hänsyn till de
skiftande behoven i olika län. Frågan om den sociala enhetens inplacering i
länsstyrelsens organisation bör närmare prövas av organisationskommittén
tillsammans med länsstyrelsernas organisationsnämnd (LON).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill slutligen nämna att jag i likhet med
socialutredningen anser att tjänsterna för eftervårdskonsulenter bör avvecklas
i samband med att huvudmannaskapet för ungdomsvårdsskolorna ändras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9.2 Länsläkarorganisationen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsläkarorganisationen bildades år 1962 genom atl man
till en organisation sammanförde förutvarande förste provinsialläkaren och
länets hälsovårdskonsulent. Riktlinjerna för den nya organisationen drogs upp i
betänkandet (SOU 1958:15) Hälso- och öppen sjukvård i landstingsområdena, som
lades fram av 1954 års kommitté för översyn av hälso- och sjukvården i landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I betänkandet föreslogs att förste provinsialläkaren
skulle kallas länsläkare. Förutom arbetsuppgifter inom omgivningshygienen
skulle länsläkaren även verka inom hälsovårdsupplysningen och inom tillsynen av
den förebyggande vården och av hälso- och sjukvården i övrigt. Utredningen
föreslog att länsläkaren vid sin sida skulle ha en biträdande länsläkare, en
hälsovårdskonsulent och länssjuksköterska. Hälsovårdskonsulenten skulle i
första hand ägna sig åt samarbetet med kommunerna angående den
omgivningshygienska tillsynen. Länssjuksköterskan skulle främst biträda
länsläkaren i tillsynen av den sjukvårdande verksamheten. Organisationen
föreslogs vara underställd medicinalstyrelsen, men den skulle om möjligt ha
sina lokaler inom länsstyrelsen, vilken också skulle ge skrivhjälp och biträda
organisationen i juridiska frågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Propositionen 1961:181 byggde i stort på utredningens
förslag. Där</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section261>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section262>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>128</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>angavs följande huvudinriktning för
länsläkarorganisationens verksamhet:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>alt medverka i
all hälso- och sjukvårdsplanering inom länet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>alt utöva
tillsyn över hälso- och sjukvårdsförhållandena</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:13.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>- att slå länsstyerelser och kommunala organ och
andra sammanslut<br>
ningar till tjänst med råd och upplysningar i frågor som rör den<br>
allmänna hälsovården</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:13.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>- att ägna särskild uppmärksamhet åt utvecklingen på
det omgivnings<br>
hygieniska området.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den successiva utbyggnad av länsläkarorganisationen, som
utredningen föreslog, genomfördes dock aldrig. Länsläkarorganisationens
instruktion, som trädde i kraft år 1965, omfattade en slor mängd sinsemellan
oprioriterade arbetsuppgifter av varierande dignitet och omfattning. Arbetet
har därför kommit att skifta mellan olika län. Ar 1972 tillsattes en utredning
inom socialstyrelsen med uppgift att föreslå dels lämplig inriktning av arbetet
vid länsläkarorganisationen, dels ett system för socialstyrelsen att löpande
kunna påverka inriktningen av detta arbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mot bakgrund av utredningens förslag har en prioritering
av länsläkarorganisationens uppgifter gjorts. Inom sjukvårdsområdet har
tillsynen över den privat utövade sjukvården ansetts mycket angelägen medan
deltagande i sjukvårdsplaneringen bedömts mindre väsentlig. Inom den allmänna
hälsovården har det miljömedicinska området prioriterats. Inom detta område
medverkar organisationen i atl föra ut socialstyrelsens råd och föreskrifter i
olika frågor, samt återför till styrelsen den lokala och regionala nivåns behov
av insatser från centralt håll. Vidare bedrivs viss undersöknings- och
utredningsverksamhet åt socialstyrelsen. Länsläkarorganisationen biträder
också länsstyrelsen med medicinsk sakkunskap i dess arbete med såväl tillsyn,
planering som handläggning av enskilda ärenden. Biträde åt länsstyrelsen
omfattar även uppgifter utanför del mUjömedicinska området, främst kan här
nämnas medverkan i körkortsärenden. I råd och upplysningsverksamheten lill
hälsovårdsnämnderna eftersträvas en utveckling mot generellt verkande åtgärder,
medan rådgivningen i enskilda ärenden bör minska.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inom länsläkarväsendei finns i dag totalt 66
handläggartjänsier, varav 25 länsläkartjänsler - en i varje län — samt 2 i
Stockholm. Vidare finns 15 tjänster som biträdande länsläkare, varav 2 finns i
Stockholms län. Det finns vidare 26 länshälsovårdskonsulenter. I Stockholm och
Norrbotten finns även länssjuksköterskor anställda. Några särskilda tjänster
för dessa finns emellertid inte inrättade. Anslaget för budgetåret 1978/79
uppgick till 14,4 mkr. Länsstyrelsen tillhandahåller lokaler och kansliresurser
samt svarar för länsläkarorganisationens expenser. Kanslipersonalen uppgår till
64, varav 28 är deltidsanställda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett flertal utredningar, som berör
länsläkarorganisationen, pågår eller har nyligen avslutals. ÖSoS föreslog att
socialkonsulent- och länsläkarorganisationerna skulle samordnas i en social-
och miljömedicinsk enhet på länsstyrelsen. Inom hälso- och
sjukvårdsutredningen övervägs att</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section263>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section264>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>129</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ålägga landstingen ett totalt planeringsansvar för hälso-
och sjukvärden inom resp. län. Detta medför ett ansvar för landstingen atl bl.
a karl-lägga behoven av hälso- och sjukvård för befolkningen inom sina resp,
områden, atl vidta eller initiera hälsofrämjande åtgärder samt att samordna
olika vårdgivares insatser som riktar sig tiU enskilda, I utredningen
"Primärvård - innehåll och utveckling" redovisar socialstyrelsen,
Spri och de båda kommunförbunden sin syn på den framtida primärvårdens
arbetsuppgifter. Dessa skall bl. a, omfatta miljöinriktade förebyggande
insatser, individinrikiade förebyggande insatser och forsknings- och
utvecklingsarbete, t, ex, epidemiologi. Utredningen pekar i detta sammanhang på
behovet av insatser i den inre boendemiljön (bostadshygien), den yttre
boendemiljön, mUjön i offentliga lokaler, den lokala trafikmiljön, arbetsmiljön
och den psykosociala miljön, I primärvården skall finnas ett sammanhållet
ansvar för befolkningens hälsa, där miljömedicin, arbetsmedicin och
socialmedicin kommer alt utgöra väsentliga inslag. Vissa delar av
länsläkarorganisationens nuvarande verksamhet kommer i framtiden alt Ugga på
primärvården och dess personal. I primärvårdens idé ligger enligt utredningen
att den skall verka nära den befolkning som skall betjänas och ha goda
möjligheter till samverkan med socialvården. Primärvårdsorganisationen måste
kunna medverka i samhällsplaneringen och därvid tillhandahåUa de samlade
erfarenheterna från det hälso- och sjukvårdande arbetet. Liknande tankegångar
förs fram i en rapport (Hälsopolitik i praktiken - förutsättningar och krav)
utgiven av landstingsförbundet tUl förbundskongressen år 1979. I rapporten
framhålls primärvårdens centrala ställning i det framtida hälsovårdsarbetet.
För alt tillgodose kraven på ett samordnat hälsoarbete på regional nivå föreslås
vidare att en miljömedicinsk enhet inrättas inom varje landsting som ett
komplement till sjukvårdens nuvarande resurser.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I
medicinalansvarskommitténs huvudbetänkande (SOU 1978:26) förutsatts, att
sjukvårdshuvudmännen och vårdpersonalen tar ett stöne ansvar för information
och kontakter meUan patienter och personal och skapar för patienten tryggare
och säkrare förhållanden. Vidare har kommittén avgivit vissa förslag (Ds S
1979:2) som rör personer som tillämpar icke auktoriserade terapimeloder, exempelvis
kiropraktorer. naprapater, osteopater m. fl. I huvudbetänkandet från
utredningen om sjukvården i krig (SOU 1978:83) föreslås att delar av
länsstyrelsens specifika ansvar för hälso- och sjukvården i krig skall upphöra
och överföras tiU landstingen. Däremot skall hälsoskyddsfrågorna även
fortsättningsvis åvila länsslyrelsen. Hälsovårdssladgeutredningen framhåller i
sitt huvudbetänkande (SOU 1978:44) alt kommunerna fått förbättrade möjligheter
att klara olika uppgifter inom omgivningshygienen. För att betona
miljöfrågornas ökade betydelse föreslås att hälsovårdsnämnderna får en ny
benämning, miljö- och hälsoskyddsnämnder. Hälsovårdssladgeutredningen bedömer
frågan om mUjö- och hälsoskyddsnämndens medverkan i planeringen som
betydelsefull. Genom en aktiv insats i planeringen får nämnden möjlighet att
medverka</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section265>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section266>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>130</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>lill att förebygga eventuella misstag i planeringen, som
senare kan visa sig svära och dyrbara att rätta till. När det gäller miljö- och
hälsoskyddsnämndens behov av medicinsk sakkunskap, där kommunerna i dag har
möjlighet alt bl. a. utnyttja länsläkarorganisationen, föreslår uiredningen ett
närmare samarbete mellan nämnd och distriktsläkare. Förslaget innebär att
allmänna läkarinstruktionen ändras så att distriktsläkaren blir skyldig att pä
kallelse av miljö- och hälsoskyddsnämnd i tjänsten närvara vid nämndens
sammanträden. Detta åläggande för distriktsläkarna förutsätter, enligt
utredningen, att dessa får sädan utbildning i miljömedicin att de blir lämpade
för uppgiften. 1 en del kommuner räknar hälsovårdssladgeutredningen med att
medicinsk sakkunskap även kan påräknas från exempelvis företagsläkare med
kunskap om och intresse för omgivningshygieniska frågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna redovisning av olika utredningar visar enligt min
mening att förutsällningarna för länsläkarorganisationens arbete under senare
år förändrats på ett grundläggande sätl. Utvecklingen i stort när det gäller
den kommunala verksamheten går mot större självständighet och ansvar för
huvudmännen. Denna utveckling medför att det inte längre finns samma behov av
en regional statlig organisation inom detta område. Jag vill peka på den
sjukvårdspoliliska utvecklingen, som innebär betydande förändringar i fråga om
insatser för befolkningens hälsotillstånd. Dessa förändringar medför att
landstingen inom primärvården förstärker sina insatser såväl beträffande
hälsobefrämjande som sjukdomsuppspårande ätgärder. Till hjälp i detta arbete
behövs bl. a. epidemiologiska studier, men även ett utökat forsknings- och
utvecklingsarbete. I den framtida hälso- och sjukvårdslagstiftningen torde
landstingens ansvar komma att utvidgas i jämförelse med vad som gäller i dag.
Landstingen bör få ett förstahandsansvar för samordningen av hälso- och
sjukvården inom resp. landstingsområde för att tjänster skall kunna erbjudas
alla på lika villkor. Jag utgår också ifrån att landstingens ansvar vad gäller
förebyggande hälsovård i vid bemärkelse kommer att vidgas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mot denna bakgrund kanjag konstatera, att väsentliga delar
av det som i dag inryms i länsläkarfunktionen i framtiden normalt kommer att
tillhöra landstingens arbetsfält och att många av länsläkarnas uppgifter redan
är stadda i kraftig utveckling inom landstingen. Jag anser därför att
länsläkarorganisationen bör avvecklas och att vissa av dess arbetsuppgifter bör
överföras till landstingen. Av remissinstanserna på ÖSoS slutrapport delas
denna uppfattning exempelvis av de flesta sjukvårdshuvudmännen. Avvecklingen
bör sä vitt möjligt ske på ett sådant sätt att de samlade kunskaperna och
erfarenheterna inom länsläkarorganisationen tas till vara. Med hänsyn till
skiftande förutsättningar och behov inom olika delar av landet måste de
organisatoriska lösningarna anpassas till regionala och lokala förhållanden,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsläkarorganisationen har i dag ett flertal arbetsuppgifter
inom följande områden: sjukvårdsverksamhet, allman hälsovård, institutionell
värd, experthjälp åt länsstyrelsen samt försvars- och katastrofberedskap. De
områden som prioriterats av socialstyrelsen är tillsynen över den</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section267>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section268>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>131</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>privata sjukvården, miljömedicinen inom den allmänna
hälsovården samt servicen till länsstyrelsen i medicinska och miljömedicinska
frågor. För min egen del anser jag att den mångfald av arbetsuppgifter som
åvilar länsläkarväsendei utgör en betydande svaghet för organisationen. De
många och samtidigt oUkartade verksamheterna gör det svårt för organisationen
att på alla områden upprätthålla en tillräcklig slagkraft. Detta beror inte
minst på att de olika verksamheterna kräver olika slag av kompelens. Enligt min
mening har länsläkarorganisationens 2-3 handläggande tjänstemän i varje län
begränsade förutsättningar att vidmakthålla och utveckla den både breda och
djupa kompetens som erfordras för alt fullgöra samtliga här aktuella
arbetsuppgifter. Av dessa arbetsuppgifter kommer de som rör miljömedicin och
omgivningshygien all få central betydelse i framtiden. Såväl inom dessa områden
som inom medicinen i övrigt går utvecklingen mot snabbi ökad kunskapsfördjupning.
Jag bedömer att även om länsläkarorganisationen befriades från samtliga
arbetsuppgifter utom de som rör miljömedicin och omgivningshygien skulle den
ha begränsade möjligheter att upprätthålla sakkunskap och tillhandahålla
beslutsunderlag av tillfredsställande vetenskaplig kvalitet, som en ordentlig
satsning på den förebyggande verksamheten kräver. Här bör sjukvårdshuvudmännen
ha de största förutsättningarna.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Tonvikten
i den nuvarande länsläkarorganisationen ligger på arbetsuppgifter inom ramen
för den allmänna hälsovården. Enligt min uppfattning är kompetensuppbyggnad
inom miljömedicin med omgivningshygien, epidemiologi och smittskydd de av
länsläkarorganisationens arbetsuppgifter som naturiigen bör åvila landstingen i
framtiden. Jag vill starkt understryka den ökade uppmärksamhet, som måste ägnas
frågor om miljöns betydelse för oUka sjukdomars uppkomst. Hälsorisker finns i
luft, vatten och den fysiska miljön i övrigt. Faktorer som trafikförhållanden,
arbetsmiljö och bostadsmiljö kan ge upphov till hälsorisker. Sådana risker
finns också i varje människas psykiska och sociala miljö. Hälsorisker kan
uppstå på grund av sociala förhållanden såsom t. ex. familjesituation,
bostadsförhållanden, arbetsförhållanden och ekonomisk situation. Detta leder
till att vårdorganisationen i framtiden inte bara bör svara för behandlingen av
sjukdom och skada. Den måste också i samverkan med andra organ kartlägga hur
omgivningsfaktorer av kemisk, biologisk, fysikalisk, psykisk och social natur
påverkar den mänskliga organismen. Okända eller obeaktade hälsorisker kan därigenom
bli föremål för uppmärksamhet för att förebygga ohälsa och olycksfall på ell
tidigare stadium än som annars blivit fallet. En viktig uppgift för hälsooch
sjukvården bör därför vara att ta till vara, sammanställa och bearbeta den
information om miljörisker, som uppdagas i det dagliga hälso- och
sjukvårdsarbetet. Av stor betydelse är härvid registreringen av sjuklig-helen
och dess förändringar. All information som hälso- och sjukvården samlar in om
sjukdomsförhållanden bör systematiskt utnyttjas för atl utvärdera de
sjukdomsframkallande faktorerna. Sjukvårdshuvudmännen bör med utgångspunkt från
detta informera och samverka med olika organisationer i samhället och därigenom
medverka tUl samhällsföränd-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section269>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section270>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>132</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ringar av betydelse för befolkningens hälsa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En regional hälsovårdsorganisation inom landstingen bör
enligt min mening ersätta länsläkarorganisationens expertuppgifter inom
områdena miljömedicin, omgivningshygien, epidemiologi och smittskydd. Hur denna
regionala hälsovårdsorganisation bör organiseras mera i detalj bör avgöras av
respektive landsting utifrån lokala förutsättningar och behov. Bl. a. torde
eventuellt befintliga resurser hos landslingen inom arbets-medicinens område
påverka hälsovårdsorganisationens utformning. Som jag tidigare kunnat
konstatera i min genomgång av olika utredningar med anknytning till
länsläkarorganisationens verksamhet är man från landstingsförbundets sida inne
på tankegångar som innebär att en miljömedicinsk enhet inrättas inom varje
landstingsområde. Jag ansluter mig till dessa tankegångar om att en särskild
enhet bör finnas som har ett rådgivnings- och samordningsansvar för
ifrågakommande hälsovårdsuppgifter inom varje landsting. Härvid bör de
nuvarande länsläkarnas erfarenheter och kunskaper i största möjliga
utsträckning tas till vara. Jag vill dock framhålla att grunden för
landstingens insatser på hälsovårdsområdet bör utgöras av en utbyggd
primärvårdsorganisation. Jag utgår också ifrån att hälso- och
sjukvårdsutredningen i sitt kommande betänkande ytterligare kommer att behandla
hithörande frågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det bör understrykas att de omgivningshygieniska och
miljömedicinska problemens komplexitet förutsätter att sjukvårdshuvudmännen
har ett brett samarbete med olika lokala, regionala och centrala organ. Av
särskUt intresse är härvidlag länsstyrelserna som har att svara för tillsyn och
viss annan myndighetsutövning inom såväl den allmänna hälsovården som
smittskyddet. Detta myndighetsansvar för länsstyrelserna påverkas inte av mitt
förslag om länsläkarorganisationens avveckling. Länsläkarorganisationen har i
dag att biträda länsstyrelserna i detta arbete. Länshälsovårdskonsulenterna
inom länsläkarorganisationen fungerar exempelvis som experter i ärenden som
rör vattenfrågor, avfaUsproblem, luftföroreningar, buller m. m. Konsulenterna
utför bl.a, de mätningar på platsen, som olika ärenden kräver och bedömer
andra hälsoorgans mätresultat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inför avvecklingen av länsläkarorganisationen finns det
enligt min mening skäl, som talar för att länshälsovårdskonsulenterna övergår
till länsstyrelserna. Det är redan i dag svårt att i vissa faU göra en
åtskUlnad mellan länsläkarorganisationens uppgifter och verksamheten inom bl.
a. länsstyrelsernas nalurvårdsenheter. Överlappningar förekommer i större eller
mindre omfattning inom främst renhållning, luft- och vattenvård saml
bullerbekämpning. Länshälsovårdskonsulenterna kan på ett värdefullt sätt
komplettera naturvårdsenheterna som har en mera teknisk inriktning. Med hänsyn
lUl konsulenternas bakgrund och inriktning får man på så sätt en kompletterande
bevakning av gränsområdena mellan å ena sidan naturvårdslagstiftningen och å
andra sidan miljö- och hälsovårdslagstiftningen. Om
länshälsovårdskonsulenterna inordnas i länsstyrelserna kan de också fortsätta
atl bistå dessa i de hälsovårdsfrågor av icke medicinsk natur som ålegat
länsläkarorganisationen. Mot denna bakgrund anser jag att
länshälsovårdskonsulenterna bör inordnas i</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section271>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section272>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>,33</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>resp. länsstyrelse i samband med alt länsläkarorganisationen
avvecklas. Frågan om organisatorisk inplacering bör övervägas närmare av
organisationskommittén i samarbete med LON. I överensstämmelse med vad jag
tidigare framhåUit beträffande den sociala enhetens personal bör socialstyrelsen
enligt min mening ha ell ansvar för länshälsovärdskonsulenter-nas fort- och
vidareutbildning samt vidare kunna initiera utredningsuppdrag hos
länshälsovårdskonsulenterna inom sitt fackområde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad gäller länsstyrelsernas behov av medicinsk kompelens
inom den allmänna hälsovården bör delta kunna lösas på flera sätt.
Länsslyrelserna kan t. ex. i vissa fall till sig knyta läkare på konsullbasis.
I första hand anser jag dock att det naturliga är etl nära samarbete mellan
länsstyrelserna och sjukvårdshuvudmännen i omgivningshygieniska och miljömedicinska
frågor. Detta skulle enligt min mening ge länsstyrelserna ökade möjligheter att
för sin myndighetsutövning få tillgång till den sakkunskap som i varje
situation är bäst skickad att tillhandahålla ett kvalificerat beslutsunderlag.
Inrättande av en enhet med ett samlat ansvar för den miljömedicinska
verksamheten inom resp. landsting som jag tidigare varit inne på bör ge goda
förutsättningar för att utveckla ett sådant samarbete mellan de statliga
länsorganen och sjukvårdshuvudmännen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På smittskyddsområdet har länsläkarorganisationen vissa
självständiga myndighetsuppgifter vid sidan av skyldigheten att biträda
länsstyrelsen. I länsläkarorganisationens myndighetsuppgifter ingår bl, a. att
tillse att skäliga åtgärder vidtagits av hälsovårdsnämnd och distriktsläkare.
TiU slora delar överensstämmer delta med länsstyrelsens uppgift enligt smittskyddslagstiftningen,
nämligen att "vaka överalt smittsamma sjukdomar bekämpas i länet och
tillse atl lämpliga åtgärder vidtages för ändamålet". Länsstyrelsen och
länsrätten har också alt handlägga vissa ärenden angående veneriska sjukdomar,
i vilka länsläkarorganisationen biträder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Landstingen bör ha goda förutsättningar att kunna ta över
vissa av länsläkarorganisationens uppgifter inom smittskyddet. Detta gäller i
fråga om de förebyggande, rådgivande och samordnande delarna av verksamheten.
Landstingen bör också kunna överta ansvaret för att sammanställa anmälningar
och uppgifter om smittsamma sjukdomar inom länen. Myndighetsfunktionen bör
efter länsläkarorganisationens upphörande helt utövas av länsstyrelserna. På
motsvarande sätt som vad jag tidigare sagt beträffande den allmänna hälsovården
i övrigt bör även när det gäller smittskyddet ett nära samarbete upprättas
mellan länsstyrelse och landsting samt där befintlig expertis. Socialstyrelsen
har uppdragit åt den nuvarande länsläkarorganisationen att i varje län
organisera ett s. k. epidemiutskott som ett samrådsorgan med huvudsaklig
uppgift att planera epidemiberedskapen inom länet och vid inträffade större
epidemier utgöra ett rådgivande organ. 1 utskotten bör ingå representanter för
bl. a. länsläkarorganisation, länsstyrelse, landsting, hälsovårdsnämnder och
veterinärväsende. Jag utgår från att organ motsvarande dessa utskott kommer att
kunna fungera som regionala samrådsorgan i frågor som rör smittskydd och
epidemiberedskap även efter det att länsläkarorganisationen upphört. Jag
räknar vidare med alt socialstyrelsen skall kunna öka</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section273>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section274>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>134</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>sina insatser för all stödja de lokala och regionala
organens arbete med att förbättra epidemiberedskapen som en följd av de
förstärkningar inom socialstyrelsen när det gäller hälsoskyddsfrågor, inte
minst inom smittskyddsområdet, som jag kommer att föreslå i ett senare
avsnitt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsernas behov av medicinsk expertis för
myndighetsutövning inom den allmänna hälsovården och smittskyddet bör alltså
kunna tillgodoses i olika former. Särskilt betydelsefullt i detta avseende blir
det kunnande inom bl. a. miljömedicinens område som enligt vad jag nyss
framhållit sjukvårdshuvudmännen bör vara mest lämpade för att bygga upp och
organisera. Det bör emellertid ankomma på organisationskommittén att överväga
även andra former. Kommittén bör därvid undersöka möjligheterna att lill vissa
länsstyrelser knyta de sammanlagt fyra läkartjänster som jag längre fram
förordar för tillsynsuppgifter rörande den prival meddelade hälso- och
sjukvården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En avveckling av länsläkarorganisationen innebär att vissa
ändringar måste göras i smittskyddslagen (1968:231) och - kungörelsen (1968:
234) samt i livsmedelskungörelsen (1971:807). Enligt 52 § i sistnämnda
kungörelse skall läkare eller veterinär, som misstänker att matförgiftning
orsakats av förorenat livsmedel i samband med yrkesmässig hantering, anmäla
detta lill länsläkaren. Eftersom länsveterinären numera är ansvarig för
livsmedelsfrågor inom länsstyrelsen bör anmälan enligt min mening i stället
göras lill länsveterinären.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utöver de viktiga frågorna som rör allmän hälsovård m. m.,
vilka jag i huvudsak hittills har uppehållit mig vid, åligger det
länsläkarorganisationen att svara för en lång rad andra arbetsuppgifter. Jag
övergår i fortsättningen till att behandla dessa frågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsläkarorganisationen har enligt sin instruktion
tillsynsuppgifter inom sjukvården och även för olika institutioner utanför
sjukvården. Inom sjukvården har länsläkarna främst att utöva tillsyn över
prival meddelad sjukvårdsverksamhet inom länet (läkare, sjuksköterska, sjukgymnast),
över sjukstuga och sjukhem samt den offentliga öppna vården. Organisationen
utför också apoteksvisitationer, där bl. a. granskning sker av
receptförskrivningar. Länsläkarna har vidare tillsyn över sjukvårdsverksamhet,
som utövas av annan personal än medicinalpersonal. Denna tillsyn avser främst
kontroll av efterlevnaden av kvacksalverilagstiftningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tillsynen över olika institutioner är relativt omfattande
från länsläkarorganisationens sida. Denna tillsyn avser dels den eventuella
sjukvård söm meddelas, dels de bostadshygieniska förhållandena. De
institutioner som länsläkarorganisationen har tillsyn över är bl. a. enskilda
vårdhem, behandlingshem och inackorderingshem för narkotikamissbrukare, ungdomsvårdsskolor,
fångvårdsanstalter, ålderdomshem, särskolor, elevhem, daghem, vårdhem och hem
för psykiskt utvecklingsstörda, allmänna och enskilda vårdanstalter för
alkoholmissbrukare, inackorderingshem för alkoholmissbrukare, barnhem,
barnkolonier och barnstugor, elevhem, skolor samt häkten och polisarrester. Det
stora antalet objekt har medfört att länsläkarorganisationen inte kan bedriva
någon fortlöpande inspektionsverksamhet i sin lillsyn. Annan offentlig tillsyn
utövas som</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section275>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section276>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>135</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>regel även av socialstyrelsen, länsslyrelsen,
socialkonsulenterna, yrkesinspektionen samt inom primärkommunerna av sociala
centralnämnden och hälsovårdsnämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Efter den prioritering som socialstyrelsen gjort har
länsläkarorganisationen koncentrerat sig på tillsyn över prival meddelad
sjukvård. För den sjukvård som bedrivs av sjukvårdshuvudmännen bör det enligt
min mening i framtiden räcka med socialstyrelsens centrala tillsyn och
huvudmännens egen tillsyn. I detta sammanhang kommer ocksä medicinalansvarskommitténs
förslag om förtroendenämnder in i bilden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsläkarorganisationens lillsyn över institutioner för
medicinsk vård anser jag också i ökad utsträckning kunna ersättas av tillsyn
från landstingens sida. Landstingen utövar redan i dag i viss utsträckning en
sådan tillsyn. Ett ökat tillsynsansvar för landstingen ligger i linje med
tanken att varje landsting i en kommande sjukvårdslagstiftning bör åläggas ett
väsentligt utökat samordnings- och planeringsansvar för hälsooch sjukvården
inom resp. sjukvårdsområde.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Tillsynen
över institutionernas hygieniska förhållanden m. m. bör i enlighet med
hälsovårdsstadgeulredningens förslag generelll överföras till de av utredningen
föreslagna miljö- och hälsoskyddsnämnderna med undantag för den del av
tillsynen som regleras av sjukvårdslagstiftningen. När del gäller institutioner
som har en social vårdfunktion bör tillsynen över den vård som meddelas utövas
av länsstyrelserna och deras sociala enheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad gäller organisationen av tillsynen över privat
sjukvård och sjukvård som bedrivs av annan personal än medicinalpersonal,
anserjag alt detta tills vidare bör vara en statlig uppgifl. Den privata
sjukvården är i huvudsak koncentrerad till storstadsområdena. Det finns därför
inte behov av särskilda tillsynsläkare för detta ändamål i varje län. Jag
beräknar att behovet motsvarar sammanlagt fyra läkartjänster. De läkare som
engageras i detta tillsynsarbete kan antingen placeras centralt på
socialstyrelsen eller pä vissa orter ute i landet. Jag har tidigare varit inne
på att organisationskommittén bör överväga att knyta dessa läkartjänster till
länsslyrelserna. Läkare för detta ändamål bör i första hand rekryteras ur
länsläkarkåren med hänsyn lill länsläkarnas erfarenhet från arbete av detta
slag. Den apotekstillsyn som länsläkarna svarar för bör också inordnas i delta
tillsynsarbete,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I dag omfattar länsläkarorganisationens apotekslillsyn främst
en uppföljning av förskrivningen av alkoholhaltiga, narkotiska och andra
läkemedel som är föremål för särskild kontroll för att förhindra missbruk.
Genom denna kontroll av förskrivningen är apolekstillsynen ett viktigt
instrument för tillsyn av medicinalpersonal. Länsläkarorganisationens tillsyn
är således inte någon tillsyn över apoteksverksamhelen som sådan. Denna utövas
centralt av socialstyrelsens läkemedelsavdelning. Den tillsyn som utövas av
länsläkarorganisationen utgör dock enligt min mening ett värdefullt komplement
till läkemedelsavdelningens inspektionsverksamhet. En fortsatt sådan tillsyn
bör därför säkerställas även i framtiden inom ramen för den verksamhei som
avses åvila ovannämnda tillsynsläkare. Vid behov av åtgärder i de förskrivningsfrågor
som här</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section277>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section278>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>136</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>avses har apoteken självfallet också möjlighet att vända
sig direkt till socialstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utöver de medicinska frågor som rör den allmänna
hälsovården biträder länsläkarna också länsstyrelse och länsrätt med vissa
andra medicinska bedömningar. Dessa uppgifter domineras helt av körkortsärenden,
som omfattar körkortstillstånd, varning och återkallelse. Fråga om
körkortslillstånd prövas av länsstyrelsen, medan fråga om varning resp.
återkallelse av körkort prövas av länsrätten. 1 ett medelstort län rör det sig
om ca 2 000 ärenden per år. Dessa ärenden utgör i tid räknat länsläkarens näst
största uppgift och upptar ca 20 % av hans tid. Körkortsärenden är en specifik
uppgift, som inte har något samband med länsläkarorganisationens övriga
verksamhet. Uppgiften kan enligt min mening läggas på läkare som särskill
förordnas att på deltid biträda länsstyrelse och länsrätt med de medicinska
bedömningarna i dessa ärenden. Dessutom anser jag att länsstyrelserna inom
ramen för ett i medicinska frågor närmare samarbete med sjukvårdshuvudmännen
bör • kunna få tillgång till viss kvalificerad medicinsk expertis, exempelvis
när det gäller körkortsärenden som är betjänta av atl bedömas av läkare med
specialistkompetens. Länsstyrelse och länsrätt skulle denna fäg i vissa fall
kunna få elt mer kvalificerat medicinskt sakkunnigutlåtande än man i dag kan få
genom att utnyttja länsläkarorganisationen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen har enligt sin instruktion ett ansvar för
planläggning och beredskap inför krigs- och katastrofsituationer, I händelse av
krig blir länsstyrelsen ansvarig för sjukvården i länel.
Länsläkarorganisationen ingår i regel i länsslyrelsens krigsorganisation. Denna
uppgift för organisationen är en följd av praxis och har inget författningsmässigt
stöd. Ansvar och ledning för sjukvården i krig har behandlats av en särskild
parlamentarisk utredning, utredningen om sjukvården i krig (USIK). Utredningens
förslag innebär som jag tidigare redovisat att ell ökat ansvar läggs på
sjukvårdshuvudmännen. En sådan utveckling leder till att behovet av
länsläkarorganisationens insatser på delta område bortfaller. Om
länsstyrelserna skuUe komma att ha kvar visst ansvar för sjukvården i krig bör
enligt min mening förelrädare för sjukvårdshuvudmännen ersätta
länsläkarorganisationen i länsstyrelsernas krigsorganisation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Genomförandet av länsläkarorganisationens avveckling bör
som jag tidigare sagt så vitt möjligt ske på etl sådant sätt att
organisationens kunskaper och erfarenheter tas till vara. Frågan om enskilda
länsläkares placering bör därför lösas på ett sätt som motsvarar deras
kompetens och intresseinriktning. På socialstyrelsen, eUer ute i landet, kommer
all finnas tjänster för tillsynsuppgifter. Jag utgår från att en särskild enhet
inom landstingen i framtiden kommer att svara för uppgifter som gäller epidemiologi,
miljömedicin, smittskydd m. m. Denna enhet kommer att ha behov av läkarutbUdad
personal. Länsstyrelserna kommer att ha behov av konsullläkare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I den fortsatta avvecklingen av länsläkarorganisationen
måste hänsyn tas både till den enskädes situation och tiU skiftande regionala
behov och förhåUanden. Med hänsyn tiU övergångsproblemen förordarjag följande</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section279>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section280>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>137</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>tidsplan: Under perioden t. o. m. är 1980 påbörjas
planeringen för avvecklingen av organisationskommittén i samarbete med
länsstyrelser, landsting och berörda personalorganisationer. Under
3-årsperioden 1981-1983 genomförs därefter förändringarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10. Vissa särskilda frågor</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10.1 Miljömedicinska inkl. psykosociala frågor</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I prop. 1978/79:120 föreslås inrättande av ett statens
miljömedicinska laboratorium (SML) genom att den omgivningshygieniska
avdelningen vid statens naturvårdsverk skiljs från naturvårdsverket och
ombildas lill ett fristående miljömedicinskt laboratorium med socialstyrelsen
som chefsmyndighet. Frågan om SML har inom regeringskansliet beretts i
anslutning till översynen av socialstyrelsens framtida arbetsuppgifter och
organisation. 1 propositionen angående SML angavs, att vissa ytterligare frågor
inom det miljömedicinska området kunde komma att tas upp i propositionen om
socialstyrelsen. Av hithörande frågor har jag redan berört frågan om utvidgning
av SML.s verksamhet inom det epidemiologiska området och därvid föreslagit att
socialstyrelsens sjukdomsregister med tillhörande statistisk verksamhet samt
vissa resurser förs över från socialstyrelsen till SML. Jag har även behandlat
frågan om regional bevakning och handläggning av miljömedicinska frågor. En
återstående fråga gäller de psykosociala miljöfaktorerna och möjligheterna atl
på delta område ta till vara de erfarenheter och kunskaper, som finns inom det
s. k. laboratoriet för klinisk stressforskning vid karolinska institutet. Jag
vill beträffande denna fråga anföra följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Adekvata kunskaper om miljöproblem och miljöns inverkan på
människornas hälsotillstånd är en nödvändig grund för atl kunna förebygga och
förhindra uppkomsten av skadliga hälsoeffekter. Föredragande statsrådet
anförde som utgångspunkt för förslaget om bildande av SML:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Enligt min mening kommer det i framtiden att ställas
ökade krav på en väl fungerande samhällsservice inom det miljömedicinska
området. Med samhällsservice avser jag tillgång till en sammanhållen
organisation med såväl kunskapsuppbyggande som kunskapsförmedlande, idégivande
och utredande verksamhet. Man känner i dag till att förändringar i den yttre
miljön på olika sätt kan påverka människan, direkt eller indirekt. Vad man
däremol inte vet i tillräckligt hög grad är vilka miljökomponenter som är
särskilt riskabla, vilka grupper som är speciellt känsliga för sådan påverkan,
på vilket sätt denna påverkan kan ge upphov till skador och hur vi skall kunna
förebygga och förhindra icke önskvärda och främja önskvärda förändringar i
människans miljö."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SML skall inrikta sin verksamhet på att bygga upp, samla
in och systematisera kunskaper inom den fysikalisk/kemiska miljömedicinens
område. SML kommer således att bli orienterad mot den fysiska miljön. Enligt
min uppfattning är det angeläget att studera såväl den fysiska som den psykiska
miljöns effekler på människors hälsa. Den ökade medveten-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section281>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section282>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>138</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:10.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>heten om sambanden mellan miljö och hälsa har medfört en
allt större uppmärksamhet pä de psykosociala miljöfaktorernas inverkan på
hälsan. Som en löljd av detla har säväl olika myndigheter m. fl. organ med
anknytning till miljöfrågor som de fackliga organisationerna visat stort
intresse för den verksamhet, som bedrivs vid laboratoriet för klinisk
stressforskning vid karolinska institutet ~ stressforskningslaboratoriet
(SFL).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SFL bildades år 1959 och hade då till uppgift att vara ett
tvärvetenskapligt samarbelsorgan för karolinska sjukhusets medicinska och
psykiatriska kliniker. Ar 1973 utsägs SFL till WHO:s första samarbetscentrum
för forskning och utbildning rörande psykosociala faktorer och hälsa'.
SFLarbetar med frågor som rör sambar\det mellan människans psykosociala miljö
och hennes hälsa och välbefinnande. SFL är utpräglat tvärvetenskapligt. Laboratoriet
är numera också institution vid karolinska institutet. Dess chef är professor i
psykosocial miljömedicin, särskill arbetsmedicin, vid medicinska
forskningsområdet. Elt 50-tal personer arbetar vid SFL. Verksamheten
finansieras helt av från år till år sökta och beviljade forskningsbidrag. Finansieringen
genom forskningsbidrag och avsaknaden av fasta tjänster innebär, att garantier
för kontinuerlig verksamhei vid SFL saknas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I sammanhanget bör erinras om att riksdagen år 1969
begärde en utredning om den psykiska hälsovården (rskr 1969/70:333).
Socialstyrelsen erhöll år 1970 regeringens uppdrag att verkställa den begärda
utredningen. En arbetsgrupp inom styrelsen lade förra året fram betänkandet
Psykisk hälsovård, som i första hand omfattar forsknings- samt
dokumentations-och informationsfrågor inom det psykosociala områdel. I
betänkandet pekas bl. a. på att resurserna för dessa frågor är splittrade och
otillräckliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:9.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag anser det angeläget att få till stånd såväl
kunskapsuppbyggande som tillämpad forskning rörade de psykosociala
miljöfaktorernas samband med hälsa och välbefinnande. Jag föreslår därför, atl
SFL ges vissa fasta basresurser och att dessa resurser bildar ett institut för psykosocial
miljömedicin. Bakom förslaget att organisera verksamheten i form at ett
institut ligger tanken att denna organisationsform ger verksamhetens
huvudintressenter möjlighet att utöva elt inflytande på arbetets inriktning
och allmänna uppläggning. Jag återkommer i det följande till denna fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:9.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Institutet för psykosocial miljömedicin bör inrättas den 1
juli 1980. Institutets verksamhet bör ha sin utgångspunkt i den målinriktade
verksamhet, som nu bedrivs vid SFL. Institutet bör inom den psykosociala
miljömedicinen ha uppgifter som i viss mån motsvarar SML:s uppgifter inom den
fysikalisk/kemiska miljömedicinen, dvs. bedriva målinriktad forskning och
uppdragsverksamhet samt bistå myndigheter och andra intressenter vid rådfrågning
i löpande ärenden, besvarande av remisser m. m. Vidare bör institutet fungera
som informationsförmedlare och medverka i utbildning avseende psykosocial
miljö.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:8.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På samma sätt som SML förväntas komplettera och nära
samverka med karolinska institutets institution för hygien, avses institutet
för psyko-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>'WHO rullaboraling Research and Training Centre on Psychosocial
l''actorsand Health.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section283>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section284>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>139</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>social miljömedicin komplettera och samverka med
karolinska institutets SFL. På detta sätt tillgodoses både inom den
fysikalisk/kemiska och den psykosociala miljömedicinen såväl de mer
grundläggande som de på tillämpning inriktade forskningsbehoven, samtidigt som
samordning och gott resursutnyttjande säkerställs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som allmän målsättning för institutet bör gälla att
institutet skall utveckla, utvärdera och förmedla kunskaper om psykosociala risksitua-lioner,
riskgrupper och riskreaklioner inom områdena allmän social miljö och hälsa,
arbetsmiljö och hälsa samt vårdmiljö och hälsa. Verksamheten bör förutom
tillämpad forskning även omfatta utbildning och vidareutbildning,
dokumentation och information samt utredningar, rådgivning och service inom den
psykosociala miljömedicinens område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Institutet för psykosocial miljömedicin får genom
samarbete med SFL anknytning lill karolinska institutet. Institutels fasta
resurser bör finaniseras över socialhuvudtiteln. Den övriga verksamheten inom SFL
faller liksom hittills under utbildningshuvudtiteln. Den professur vid
medicinska forskningsrådet, som SFL:s chef innehar och som är placerad vid
karolinska institutels SFL, bör förenas med uppdrag atl vara chef för
institutet för psykosocial miljömedicin. Jag föreslår all institutet, förutom
föreståndaren, erhåller fasta resurser motsvarande ytterligare åtta tjänster.
En av dessa tjänster bör avse befattning för professor/läkare, företrädesvis
chefen för enheten vårdmiljö och hälsa. Två tjänster bör avse laboratorer.
Professuren bör tillsättas på likartat sätt som motsvarande tjänster inom
universitets- och högskoleområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad gäller teoretisk forskning, forskarutbildning etc. bör
institutet för psykosocial miljömedicin samarbeta med SFL, som ju redan ulgör
en högskoleinstitution vid karolinska inslilutet inom ämnesområdet. En huvuduppgift
för institutet bör emellertid vara att genom forsknings- och kart-läggningsarbele
biträda myndigheter och andra organ, som arbetar med hälso-, sociala miljö-
och arbetsmiljöfrägor, med kunskapsunderlag av psykosocial natur. Institutet
skall inom det psykosociala området ha rollen av ett expert- och serviceorgan
med såväl kunskapsgenererande som informations- och kunskapsförmedlande funktioner.
För all fullgöra sina iippgifter måste institutei ha nära kontakter och
samarbete med sina huvudavnämare. Jag anser all när del gäller såväl allmänna
som konkreta samarbetsbehov tillgodoses dessa bäst om det nya institutei för psykosocial
miljömedicin leds av en styrelse med representanter för institutets
huvudavnämare. Till dessa bör räknas socialstyrelsen, arbetarskyddsstyrelsen, universitels-och
högskoleämbetet, primär- och landstingskommunerna saml arbetsmarknadens
parter. I styrelsen bör även ingå institutets föreståndare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En företrädare för socialstyrelsen bör enligi min mening
inneha poslen som ordförande i institutets styrelse. Socialstyrelsen har som
högsta tillsynsmyndighet för den allmänna hälsovården etl belydande inlresse
och behov av miljömedicinsk kunskapsunderlag. För att kunna följa utvecklingen
på hälso- och sjukvårdsområdet, inte minst ur sjukdomsförebyggande synpunkt,
är del också nödvändigl för styrelsen att bevaka miljömedicinska orsaker till
ohälsa hos befolkningen. Inom den fysika-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section285>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section286>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>140</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>liska och kemiska miljömedicinen förfogar socialstyrelsen
tillsammans med det nya miljömedicinska laboratoriet över erforderliga personalresurser
för alt kunna ta fram det underlag, som krävs för styrelsens tillsyns- och
planeringsuppgifter. Socialstyrelsens tillgång till psykosocial expertis är
emellertid otillräcklig och behöver byggas ut. Ett nära samarbete mellan
socialstyrelsen och institutet för psykosocial miljömedicin blir därför av
utomordentligt slort värde. Av detta skäl anserjag att institutets basresurser
till viss del bör stå till socialstyrelsens förfogande för bl. a. visa
utredningsuppgifter inom den psykosociala miljömedicinen. Omfattningen av detta
bör närmare regleras i regleringsbrevet i samband med den årliga
medelstilldelningen till institutet. Jag anser vidare att socialstyrelsen i
samband med omorganisationen bör tillföras två handläggare för psykosociala
frågor, varav en psykolog och en socionom, samt en assisten. Dessa bör ha till
uppgift alt bevaka psykosociala aspekter vid socialstyrelsens handläggning av
olika ärenden. Jag har beaktat denna förstärkning vid dimensioneringen av
enheten för hälsoskydd i förslaget till ny organisation för socialstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis anser jag således, att i
socialstyrelsens ansvar för förebyggande hälsofrågor ingår att bevaka såväl de
fysiska som de psykosociala miljöfaktorernas effekter på hälsotillståndet hos
befolkningen. Genom ett nära samarbete med SML, för vilket socialstyrelsen
föreslås bli chefsmyndighet, och institutet för psykosocial miljömedicin, där
en företrädare för styrelsen bl. a. föreslås inneha posten som ordförande i
institutets styrelse, bör socialstyrelsen verka för en samordning av olika krav
på miljömedicinskt bedömningsunderlag så all förutsättningar skapas för en
effektiv bevakning av den samlade miljöns inverkan på mänsklig hälsa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10.2 Avvecklingen av nämnden för sjukvärds- och
socialvårdsbyggnader (NSB)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I enlighet med förslag i prop. 1978/79:174 och riksdagens beslul
(SoU 1978/79:39, rskr 1978/79:396) upphörde nämnden för sjukvårds- och
socialvårdsbyggnader (NSB) den 1 juli 1979. Nämndens granskning och godkännande
av förslag lill byggnadsarbeten för vissa sjukvårdsändamål ersätts av samråd
och kontinuerligt erfarenhetsutbyte mellan sjukvårdshuvudmännen och Spri.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt förut gällande bestämmelser skulle NSB i ärenden,
som omfattar medicinsk fråga av "större principiell räckvidd"
överlämna ärendet till socialstyrelsen för avgörande. Med SNB:s avveckling
upphör socialstyrelsens formella befattning med dessa ärenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag anser det viktigt, att socialstyrelsen som lillsynsansvarig
för vårdens kvalitet och patienternas säkerhet aktivt medverkar i det
utvecklingsarbete rörande sjukvårdsbyggnader som kommer atl bedrivas av
huvudmännen och Spri. I socialstyrelsens tillsynsansvar för hälso- och
sjukvärden ingår alt tillse atl vården bedrivs i lokaler, som medger god
vårdstandard. Det är inte rationellt att Spri bygger upp egen medicinsk</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section287>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section288>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>141</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>expertis, utan Spri bör i stället grunda sitt
utvecklingsarbete på etl nära samråd med socialstyrelsen. Styrelsen kan då på
ett tidigt stadium påverka riktlinjerna för det fortsatta byggandet av olika
sjukvårdsinrättningar ur vård- och säkerhetssynpunkt och därigenom bedriva ell
"förebyggande" tillsynsarbete.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För den
övervägande delen av sjukvårdens byggnader är det tillräckligt med ett
generellt utvecklings- och rådgivningsarbete med utgångspunkt från de erfarenheier
och kunskaper, som samlas hos Spri. När del gäller byggnader för akutsjukvården
vill jag emellertid framhålla, atl dessa projekt är få och av en hell annan
storleksordning och komplexitet än exempelvis sjukhem och vårdcentraler.
Förutsättningarna för ett generellt utvecklingsarbete avseende hela sjukhus är
därmed helt annorlunda, särskUt som en stor del av projekten kommer att avse
om- och tillbyggnader. Här bör elt intensifierat generellt utvecklingsarbete i
första hand inriktas på olika avgränsade delar/funktioner, såsom t. ex. akutmottagningar,
vårdavdelningar och laboratorieenheter. Härutöver bör Spri direkt biträda
huvudmännen med sitt generella kunnande i planeringen och projekteringen av
olika sjukhusprojekl. Utformningen av akutsjukhusen blir i hög grad beroende
av den omfattning och den medicinska specialiseringsgrad, som bedöms vara mest
lämplig för olika sjukhus. För att åstadkomma en balanserad utveckling av
akutsjukvården i landet måste sådana bedömningar göras från mer övergripande
utgångspunkter än som är möjliga att göra inom varje sjukvårdsområde av varje
enskild sjukvårdshuvudman. Former för detta samspel i fråga om bl. a. större
sjukhusprojekt har föreslagits av regionsjukvårdsutredningen (SOU 1978:70). Det
är enligt min mening väsentligt alt säkerställa erforderligt samråd beträffande
här aktuella projekt med socialstyrelsen och Spri vid lämpliga tillfällen i
planerings- och byggnadsprocessen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10.3 Prioritering av byggnadsinvesteringar inom hälso- och
sjukvården</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagen (1971:1204) om byggnadstillstånd ger regeringen
möjlighet att besluta om atl byggnadsarbete inte får påbörjas utan tillstånd.
Med stöd av lagen har regeringen i kungörelse (1971:1205) föreskrivit att
byggnadsarbete för s. k. oprioriterade åtgärder inte får utföras utan
byggnadstillstånd. Kravet på byggnadstillstånd gäller inom hälso-och
sjukvården för:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>sjukhus som
avses i sjukvårdslagen;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lokaler för
öppen hälso- och sjukvård;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>vårdhem och
specialsjukhus för omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda samt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>enskilda
vårdhem av sjukhuskaraktär (för sjukvård och rehabilitering).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Huvudmotiven för bestämmelserna i lagen om
byggnadstillstånd utgörs av strävandena att uppnå en konjunkturpolitisk
utjämning med hänsyn till främst sysselsättningen på byggnadsarbetsmarknaden.
Lagen talar emellertid om att regleringen även skall ske med hänsyn till andra
samhällsintressen. Detta har fått utgöra den formella grunden för en</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section289>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section290>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>,42</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>reglering av igångsättningen av byggnadsarbeten inom
sjukvårdssektorn som även inneburit en prioritering med utgångspunkt från
bedömningar av lämplig tillväxttakt inom hälso- och sjukvården liksom av olika
vårdpolitiska prioriteringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arbetet med prioriteringen av byggnadsinvesteringarna inom
hälsooch sjukvården inleds med att socialstyrelsen årligen under våren hos
huvudmännen för hälso- och sjukvården samt omsorgsverksamheten begär uppgifter
om de byggnadsprojekt över 500 000 kr. som avses bli påbörjade i första hand
under de närmaste tre åren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med huvudmännens byggnadsplaner som underlag sker i nästa
steg inom regeringens kansli en sammanvägning mellan framför alll samhällsekonomiska,
arbelsmarknadspolitiska och sjukvårdspolitiska faktorer. Sammanvägningen
resulterar i ett beslut om preliminära investeringsramar för hälso- och
sjukvården samt omsorgsverksamhelen. Ramarna avser</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span lang=EN-US
style='font-size:9.0pt'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Igångsätlningsram för det närmaste
kalenderåret</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Garanterade minimiramar för
ytterligare två år</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Särskild ram för större
byggnadsobjekt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialstyrelsen får därefter regeringens uppdrag att
undersöka vilka byggnadsobjekt, som skall påbörias inom de redovisade ramarna.
Underlag för socialstyrelsens prioritering skall vara de uppgifter om enskilda
objekt som socialstyrelsen tidigare sammanställt samt de riktlinjer för arbetet
som socialdepartementets sjukvårdsdelegation årsvis fastställer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt sjukvårdsdelegationens senaste riktlinjer (vid
sammanträde 1978-06-20) skall byggnadsobjekten i första hand
angelägenhetsgraders på följande sätl:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prioriteringsgrupp 1: Byggnader för långtidssjukvård</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prioriteringsgrupp 2: Byggnader för öppen vård
(vårdcentraler och läkarstationer)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prioriteringsgrupp 3: Byggnader för psykiatrisk sjukvård</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prioriteringsgrupp 4: Byggnader för övrig sjukvård och
omsorger om psykiskt utvecklingsstörda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När socialstyrelsen — vanligen i maj—juni — på regeringens
uppdrag skall välja ut lämpliga byggnadsobjekt, bedömer styrelsen inom de
preliminärt fastställda ramarna vilka objekt ur det redovisade materialet, som
den anser bör utföras under del kommande kalenderåret. Socialstyrelsen
samråder i arbetet med Nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande (NUU) och
Nämnden för sjukvårds-och socialvårdsbyggnader (NSB). Övervägandena inom
socialstyrelsen fordrar i många fall kompletteringar genom direkta kontakter
med huvudmännen. Resultaten av bedömningarna för det närmaste kalenderåret
redovisar socialstyrelsen för regeringen under sommaren. Samtidigt informeras
arbetsmarknadsstyrelsen och sjukvårdshuvudmännen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under hösten före det kalenderår prioriteringen avser
aktualiserar socialstyrelsen materialet genom att begära nya uppgifter om
planeringsläget hos huvudmännen. Resultatet av uppföljningen
redovisas för</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Priorileringen omfallar både lokaler som
sjukvårdshuvudmännen själva planerar<br>
all uppföra och lokaler som huvudmännen avser alt hyra.</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>'</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section291>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section292>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>143</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>regeringen, som anger de slutliga investeringsramar som
skall gälla under det följande kalenderåret. Regeringens beslut är underlaget
för de formella avgörandena om byggnadstillstånd inom arbetsmarknadsverket. Samtidigt
föreskrivs all samråd skall ske mellan arbetsmarknadsverket och socialstyrelsen
i handläggningen av ärende om byggnadstillstånd för arbete på sjukhus och andra
vårdanläggningar om kostnaden överstiger etl fastställt belopp (sedan några år
500 000 kr.). För reparations- och underhållsarbeten fordras oavsett kostnad
inget samråd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialstyrelsen fullgör samrådsplikten genom att utarbeta
en ny (vid behov reviderad) förteckning över byggnadsobjekl som styrelsen
prioriterar. Förteckningen överlämnas lill arbetsmarknadsstyrelsen, som bemyndigar
länsarbetsnämnden alt besluta om starttider och meddela byggnadstillstånd för
prioriterade objekt. Samtidigt redovisar socialstyrelsen till regeringen sitl
förslag till fördelning av de garanterade minimira-marna för de två påföljande
åren. Fördelning av särskild ram för större projekt sker i princip vartannat år
men förberedelsearbete härför kan sägas pågå kontinuerligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av följande sammanställning framgår utvecklingen av
sjukvårdshuvudmännens invesleringsönskemål samt de slutliga priorileringsramar-nas
omfattning hittills under 1970-talel (avrundat till hela mkr.)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:18.7pt'>
<td width=63 valign=top style='width:47.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:18.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Är</span></p>
</td>
<td width=112 rowspan=2 valign=top style='width:84.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:18.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:7.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:22.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Investeringsönskemål</span></p>
</td>
<td width=53 valign=top style='width:39.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:18.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Varav</span></p>
</td>
<td width=47 valign=top style='width:35.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:18.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=122 valign=top style='width:91.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:18.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:13.7pt'>
<td width=63 valign=top style='width:47.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
<td width=53 valign=top style='width:39.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>av SoS</span></p>
</td>
<td width=47 valign=top style='width:35.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>priori-</span></p>
</td>
<td width=122 valign=top style='width:91.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:52.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>övriga</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:13.45pt'>
<td width=63 valign=top style='width:47.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.45pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=112 valign=top style='width:84.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.45pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=53 valign=top style='width:39.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.45pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>terade</span></p>
</td>
<td width=47 valign=top style='width:35.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.45pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>objekt</span></p>
</td>
<td width=122 valign=top style='width:91.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.45pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:51.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>objekt</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.7pt'>
<td width=63 valign=top style='width:47.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1970</span></p>
</td>
<td width=112 valign=top style='width:84.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:23.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1 435</span></p>
</td>
<td width=53 valign=top style='width:39.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>668</span></p>
</td>
<td width=47 valign=top style='width:35.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=122 valign=top style='width:91.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:53.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>767</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=63 valign=top style='width:47.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1971</span></p>
</td>
<td width=112 valign=top style='width:84.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:23.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1 396</span></p>
</td>
<td width=53 valign=top style='width:39.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>388</span></p>
</td>
<td width=47 valign=top style='width:35.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=122 valign=top style='width:91.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:53.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1 008</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.1pt'>
<td width=63 valign=top style='width:47.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1972</span></p>
</td>
<td width=112 valign=top style='width:84.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:23.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1 612</span></p>
</td>
<td width=53 valign=top style='width:39.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>702</span></p>
</td>
<td width=47 valign=top style='width:35.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=122 valign=top style='width:91.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:53.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>910</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=63 valign=top style='width:47.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1973</span></p>
</td>
<td width=112 valign=top style='width:84.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:29.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>930</span></p>
</td>
<td width=53 valign=top style='width:39.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>516</span></p>
</td>
<td width=47 valign=top style='width:35.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=122 valign=top style='width:91.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:53.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>414</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=63 valign=top style='width:47.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1974</span></p>
</td>
<td width=112 valign=top style='width:84.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:23.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1 327</span></p>
</td>
<td width=53 valign=top style='width:39.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>924</span></p>
</td>
<td width=47 valign=top style='width:35.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=122 valign=top style='width:91.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:53.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>403</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=63 valign=top style='width:47.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1975</span></p>
</td>
<td width=112 valign=top style='width:84.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:29.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>850</span></p>
</td>
<td width=53 valign=top style='width:39.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>715</span></p>
</td>
<td width=47 valign=top style='width:35.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=122 valign=top style='width:91.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:53.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>135</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=63 valign=top style='width:47.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1976</span></p>
</td>
<td width=112 valign=top style='width:84.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:23.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1 440</span></p>
</td>
<td width=53 valign=top style='width:39.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1 078</span></p>
</td>
<td width=47 valign=top style='width:35.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=122 valign=top style='width:91.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:53.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>362</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=63 valign=top style='width:47.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1977</span></p>
</td>
<td width=112 valign=top style='width:84.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:23.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1 801</span></p>
</td>
<td width=53 valign=top style='width:39.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1 311</span></p>
</td>
<td width=47 valign=top style='width:35.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=122 valign=top style='width:91.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:52.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>490</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=63 valign=top style='width:47.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1978</span></p>
</td>
<td width=112 valign=top style='width:84.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:23.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3 383</span></p>
</td>
<td width=53 valign=top style='width:39.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2 023</span></p>
</td>
<td width=47 valign=top style='width:35.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=122 valign=top style='width:91.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:53.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1 360</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:14.9pt'>
<td width=63 valign=top style='width:47.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1979'</span></p>
</td>
<td width=112 valign=top style='width:84.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:23.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2 470</span></p>
</td>
<td width=53 valign=top style='width:39.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1 302</span></p>
</td>
<td width=47 valign=top style='width:35.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=122 valign=top style='width:91.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:53.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1 168</span></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 Preliminär ram. Regeringen har senare beslutat att inte
fastställa någon investeringsram för är 1979</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Uppgifterna avser löpande priser. En omräkning med ledning
av SCB:s byggnadskostnadsindex visar, att landstingens önskemål om
igångsättningar för år 1977 var i del närmaste hälften av nivån år 1970.
Investeringsönskemålen för år 1978 är dock i samma storleksordning, som för de
första åren på 1970-talet. Även prioriteringsramarna har i realiteten - efter indexomräkning
- minskat mellan åren 1970 och 1977. För är 1978 är ramen dock ca 40 % högre än
för år 1970.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utvecklingen har vidare inneburit alt gapet mellan
planerade och prioriterade byggnadsarbeten, både i fasta och löpande priser,
tenderat att krympa under perioden 1970-1977. En sådan utjämning mellan</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section293>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section294>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>,44</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>redovisade ambitioner och resultaten av priorileringen
föreligger vidare när del gäller olika slag av byggnader. Detta har närmare
redovisats av decenlraliseringsutredningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Uppgifterna för år 1978 och 1979 innebär ett väsentligt
avsteg från utvecklingen. Det kan därvid konstateras alt den totala investeringsramen
(för år 1 979 den preliminära ramen) inte ens rymmer de två högsta prioriteringsgrupperna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Differenserna mellan olika år vad gäller
sjukvårdshuvudmännens önskemål kan delvis förklaras av skillnaderna avseende de
objekt, som är hänförliga till den särskilda investeringsramen, som avser
större projekt av lasarettskaraktär. Fluktuationerna framgår av följande
sammanställning:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:78.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1977</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1978</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1979</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1980</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mkr.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>257</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>613</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>142</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 142</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av följande tabell framgår utvecklingen av landstingens
totala kapitalutgifter för sjukvårdsbyggnader och inventarier under perioden
1972-1980 vid 1978 års priser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:7.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:20.9pt'>
<td width=86 valign=top style='width:64.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:20.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=64 valign=top style='width:48.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:20.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:35.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:20.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1972</span></p>
</td>
<td width=40 valign=top style='width:30.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:20.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1973</span></p>
</td>
<td width=40 valign=top style='width:30.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:20.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>9174</span></p>
</td>
<td width=40 valign=top style='width:30.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:20.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1975</span></p>
</td>
<td width=41 valign=top style='width:30.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:20.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1976</span></p>
</td>
<td width=40 valign=top style='width:29.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:20.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1977</span></p>
</td>
<td width=40 valign=top style='width:29.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:20.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1978</span></p>
</td>
<td width=40 valign=top style='width:29.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:20.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1979</span></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:32.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:20.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1980</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.95pt'>
<td width=86 valign=top style='width:64.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>V</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>å</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>rdcentraler</span></p>
</td>
<td width=64 valign=top style='width:48.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Mkr.</span></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:35.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>195</span></p>
</td>
<td width=40 valign=top style='width:30.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>227</span></p>
</td>
<td width=40 valign=top style='width:30.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>276</span></p>
</td>
<td width=40 valign=top style='width:30.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>_</span></p>
</td>
<td width=41 valign=top style='width:30.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>523</span></p>
</td>
<td width=40 valign=top style='width:29.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>675</span></p>
</td>
<td width=40 valign=top style='width:29.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1 028</span></p>
</td>
<td width=40 valign=top style='width:29.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1 181</span></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:32.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1 306</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:11.3pt'>
<td width=86 valign=top style='width:64.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>och sjukhem</span></p>
</td>
<td width=64 valign=top style='width:48.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Index</span></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:35.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>100</span></p>
</td>
<td width=40 valign=top style='width:30.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>116</span></p>
</td>
<td width=40 valign=top style='width:30.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>141</span></p>
</td>
<td width=40 valign=top style='width:30.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>-</span></p>
</td>
<td width=41 valign=top style='width:30.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>267</span></p>
</td>
<td width=40 valign=top style='width:29.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>344</span></p>
</td>
<td width=40 valign=top style='width:29.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>524</span></p>
</td>
<td width=40 valign=top style='width:29.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>603</span></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:32.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>666</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.55pt'>
<td width=86 valign=top style='width:64.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Akutv</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>å</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>rd</span></p>
</td>
<td width=64 valign=top style='width:48.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.55pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Mkr.</span></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:35.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.55pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2 155</span></p>
</td>
<td width=40 valign=top style='width:30.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1 944</span></p>
</td>
<td width=40 valign=top style='width:30.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1 685</span></p>
</td>
<td width=40 valign=top style='width:30.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.55pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>—</span></p>
</td>
<td width=41 valign=top style='width:30.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.55pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1 620</span></p>
</td>
<td width=40 valign=top style='width:29.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1 530</span></p>
</td>
<td width=40 valign=top style='width:29.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1601</span></p>
</td>
<td width=40 valign=top style='width:29.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1 580</span></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:32.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.55pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1 709</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.8pt'>
<td width=86 valign=top style='width:64.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=64 valign=top style='width:48.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Index</span></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:35.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>100</span></p>
</td>
<td width=40 valign=top style='width:30.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>90</span></p>
</td>
<td width=40 valign=top style='width:30.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>78</span></p>
</td>
<td width=40 valign=top style='width:30.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>-</span></p>
</td>
<td width=41 valign=top style='width:30.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>75</span></p>
</td>
<td width=40 valign=top style='width:29.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>71</span></p>
</td>
<td width=40 valign=top style='width:29.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>74</span></p>
</td>
<td width=40 valign=top style='width:29.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>73</span></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:32.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>79</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.8pt'>
<td width=86 valign=top style='width:64.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Summa</span></p>
</td>
<td width=64 valign=top style='width:48.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Mkr.</span></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:35.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2351</span></p>
</td>
<td width=40 valign=top style='width:30.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>2 171</span></p>
</td>
<td width=40 valign=top style='width:30.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1 961</span></p>
</td>
<td width=40 valign=top style='width:30.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>2 225</span></p>
</td>
<td width=41 valign=top style='width:30.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>2 143</span></p>
</td>
<td width=40 valign=top style='width:29.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>2 205</span></p>
</td>
<td width=40 valign=top style='width:29.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>2 629</span></p>
</td>
<td width=40 valign=top style='width:29.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>2 761</span></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:32.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3 015</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:16.1pt'>
<td width=86 valign=top style='width:64.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=64 valign=top style='width:48.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Index</span></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:35.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>100</span></p>
</td>
<td width=40 valign=top style='width:30.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>94</span></p>
</td>
<td width=40 valign=top style='width:30.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>87</span></p>
</td>
<td width=40 valign=top style='width:30.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>94</span></p>
</td>
<td width=41 valign=top style='width:30.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>91</span></p>
</td>
<td width=40 valign=top style='width:29.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>94</span></p>
</td>
<td width=40 valign=top style='width:29.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>112</span></p>
</td>
<td width=40 valign=top style='width:29.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>117</span></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:32.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>128</span></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som framgår av tabellen beräknas investeringarna år 1980
vara nästan 7 gånger så slora som inom de prioriterade områdena långtidsvård
och vårdcentraler som de var år 1972; mätt i fasta priser. För akutvården
beräknas investeringarna däremol vara drygt 20 % lägre år 1980 än år 1972. I
jämförelse med önskemålen om igångsättningar är variationerna i det totala
investeringarna relativt begränsade. Skillnaden mellan de lidigare redovisade
beloppen avseende invesleringsmönskemål och angivna LKELP-uppgifler
sammanhänger med alt de senare uppgifterna inkluderar såväl obiekt
understigande 500 000 kr. som invenlariekostnader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Decenlraliseringsutredningen (Kn 1975:01) föreslår' atl
den obligatoriska prioriteringen av hälso- och sjukvårdens
byggnadsinvesteringar ersätts av riktlinjer och rådgivning. Uiredningen
föreslår att del nya samrådet om turordningen mellan byggnadsobjekten baseras
på sjukvårdshuvudmännens kommunalekonomiska långtidsplanering på fem års sikt
— de s. k. genomförandeplanerna. Som ett led i samrådet bör de cenlrala organen
i hälso- och sjukvårdsplaneringen t, ex, för de närmaste tre åren resonera om
principer för hälso- och sjukvårdens omfattning och inriktning med
huvudmännen. Utredningen menar att övervägandena</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Deccnlralisering av beslut om hälso- och sjukvärdens
byggnadsinvesteringar (Ds Kn 1977:6).</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section295>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:6.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section296>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>145</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>bl. a. bör omfatta en diskussion om de avvikelser från
statsmakternas och huvudmännens gemensamma sjukvårdspolitiska strävanden som
kan förekomma i byggnadsprogrammen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den föreslagna avvecklingen av den statliga prioriteringen
avser de sjukvårdspoliliska bedömningarna. 1 lägen när del bl. a. av
samhällsekonomiska skäl är angeläget atl begränsa den totala investeringsnivån
för hälso- och sjukvården, föreslår utredningen atl detla sker genom överläggningar
mellan företrädare för staten och sjukvårdshuvudmännen. Det totala invesleringsutrymmet
skall i näsla steg normalt kunna fördelas genom överenskommelser mellan
huvudmännen inbördes.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Genom den utveckling av planeringsdialogen som föreslagits
finns det enligt utredningen skäl att se optimistiskt på möjligheterna för
sjukvårdshuvudmännen atl själva genom jämkningar i tidsprogrammen för olika
objekt komma överens om hur byggnadsverksamheten skall rymmas inom de
samhällsekonomiskt möjliga ramarna. Skulle de planerade investeringarna under
en period väsentligt överstiga den ram, som svarar mot statsmakternas bedömning
av de samhällsekonomiska möjligheterna, kan det emellertid bli svårare för
huvudmännen att acceptera ramens storlek och att själva fördela invesleringsutrymmet.
Utredningen föreslår att ett statligt organ på central nivå i etl sådant läge
beslutar både om den sammanlagda investeringsvolymen och fördelningen mellan de
olika sjukvårdshuvudmännens byggnadsobjekt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Decentraliseringsutredningen föreslår alt
länsarbetsnämnden gör den arbelsmarknadspolitiska bedömning som fordras med
hänsyn till bl. a. säsongsplaneringen. Länsarbetsnämnden skall också - i samråd
med distriktsarbetsnämnden - från sysselsättningspolitiska synpunkler rekommendera
huvudmännen tidpunkter för igångsättningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För den centrala nivån föreslår
decentraliseringsutredningen att socialstyrelsen och landstingsförbundet
sammanställer resultaten av byggnadsplaneringen, bedömer innehållet samt med
eget yttrande redovisar uppgifterna för en principdiskussion i
socialdepartementets sjukvårds-delegation. Regeringen — eller det organ
regeringen utser - bör besluta i lägen där det saknas förutsättningar för
överenskommelser mellan statsmakterna och sjukvårdshuvudmännen om den totala
investeringsvolymen samt inbördes mellan huvudmännen om fördelningen mellan
olika byggnadsobjekt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En majoritet av remissinstanserna tillstyrker utredningens
förslag. En sammanställning av remissynpunkterna bör fogas till protokollet i
delta ärende som bilaga 5.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För egen del villjag i denna fråga anföra följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Byggnadsprioriteringen inom hälso- och sjukvården grundas
på behovet av en konjunkturanpassning av investeringarna, men har i praktiken
också fått tjäna som en samhällsekonomisk, vårdpoUtisk och regionalpolitisk
styrning av sjukvårdsbyggandet. Prioriteringens effekter som styrinstrument
måste diskuteras utifrån dessa syften med systemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De konjunktur- och arbelsmarknadsmässiga aspekterna är av
två slag, nämligen dels effekterna på byggarbetsmarknaden under uppförandet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section297>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section298>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>146</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>dels sjukvärdens totala effekter på sysselsättningen vid idrifttagandet
av en anläggning. 1 det nuvarande systemet är det främst den försia aspekten
som beakias, men effekterna kan diskuteras. Således kan konstateras att del
under 1960-talet förekom etl omfattande sjukvårdsbyggande samtidigt som
anspråken i övrigi var stora när det gällde byggarbelskraften. Under 1970-talet
har byggnadsinvesteringarna avseende industri och bostäder varit begränsade och
då har även investeringarna inom sjukvården minskat. Detta förhållande talar
enligt min mening för atl det nuvarande byggprioriteringssystemet haft
begränsade långsiktiga effekter. 1 det kortare perspektivet kan heller knappast
spåras några effekter -utöver den viktiga säsonmässiga utjämningen - som skulle
motverkat eller kompenserat svängningarna på byggnadsområdet i övrigt. Orsaken
till detta kan vara svårigheten att bedöma konjunkturutvecklingen i kombination
med de långa planerings- och projekteringstiderna inom sjukvårdsbyggandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För framtiden anser jag att det från sysselsättningspoliliska
utgångspunkter finns skäl att slå vakt om främst den säsongmässiga styrningen
vad gäller igångsättningen, som bör beslutas av resp. länsarbetsnämnd.
Därutöver vill jag rent allmänt framhålla ett växande behov att anpassa
expansionen inom hälso- och sjukvården till det totala sysselsättningslägel. Sysselsättningsulredningen
har sålunda diskuterat möjligheterna atl framför allt förlägga personalutökningar
till perioder med sviktande sysselsättning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del hittillsvarande prioriteringssystemet har också kommil
att innebära en vårdpolitisk styrning av sjukvårdsbyggandet. En allt större
överensstämmelse har utvecklats under 1970-talet mellan de av statsmakterna
och sjukvårdshuvudmännen prioriterade områdena och de faktiska investeringarna.
I likhet med vad som gäller för andra övergripande och åtgärdsinriktade
styrsystem finns en uppenbar risk för fastlåsning som åsidosätter kraven på
flexibilitet. Som exempel härpå kanjag nämna sjukvårdshuvudmännens önskemål om reinvesteringar
i akutsjukhusen. En alltför ensidig inriktning på de högsl prioriterade
byggnadskategorierna kan innebära elt negligerande av kraven att
tillhandahålla patienter och personal en tillfredsslällande vård- och
arbetsmiljö. Flera akutsjukhus som byggdes under 1940-talet kommer att kräva
betydande reinvesteringar under 1980-talet, även vid ett realiserande av
nuvarande vårdpolitiska intentioner med sikte på atl antalet akutvårdplatser
skall reduceras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Erfarenheterna visar dock att ett realiserande av de
vårdpolitiska målen i många fall förutsätter ett utbyggt samråd och stöd från
ett för hela riket gemensamt utvecklings- och planeringsarbete. Enligt min
mening framstår det därvid som särskilt viktigt att få en samlad bedömning av
de specialiserade akutvårdsanläggningarnas funktionella och resursmässiga
uppbyggnad med beaktande av bl. a. en rimlig avvägning mellan läns- och
regionsjukvården. Det gemensamma arbetet på riksplanet bör utvecklas och dess
framförhållning förbättras så att möjligheterna lill en tidig rådgivning lill
sjukvårdshuvudmännen förbättras. När det gäUer de stora</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section299>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section300>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>147</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>akulvårdsprojeklen kan i annat fall risker föreligga för
en omotiverad spridning av verksamhet och speciahteler med negativa effekler
för såväl vårdens innehåll som dess ekonomi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De regionalpolitiska skälen för byggprioriteringen grundas
på statsmakternas övergripande ansvar för alt en likvärdig hälso- och sjukvård
erbjuds allmänheten i alla delar av landet. Avvägningar av regionalpoliliska
skäl aktualiseras främst när det gäller lokalisering och dimensionering av
olika medicinska specialiteter inom region- och länssjukvården. I lägen där
begränsningar är nödvändiga även av i dag prioriterade områden, såsom vårdcentraler
och långtidssjukvård, måste regionalpolitiska aspekter även beaktas vid dessa
verksamheters ulbyggnad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under senare år har det framstått som angeläget alt hälso-
och sjukvårdens expansion avstäms mot de samhällsekonomiska förutsättningarna.
Under en följd av år har förts överläggningar mellan företrädare för regeringen
och kommunförbunden om tillväxtutrymme, utdebitering m. m. Kommunalekonomiska
utredningen har tagit fasta på dessa överläggningar och föreslagit atl etl
system utvecklas för återkommande årliga överläggningar om hithörande frågor.
Sjukvårdshuvudmännen har också ställt sig positiva till ell sådanl system för
förhandlingar och samråd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Starka skäl talar enligt min uppfattning för att sådana
överläggningar skall vara avgörande för den kommunala expansionstakten. Den
allmänna vårdpolitiska inriktningen bör i första hand säkerställas genom ett
utvecklat samrådsförfarande i planeringen på såväl 10-15 års sikt
(principplaneringen) som på 5 års sikt (verkställighetsplaneringen). Mol denna
bakgrund anser jag alt väsentliga fördelar står att finns i decenlraliseringsulredningens
förslag om att bedömningen av investeringsramarna integreras med bedömningen
av den totala ekonomin och om en därmed sammanhängande utvecklad samverkan i
det långsiktiga planeringsperspektivet med LKELP-materialet som grund för den
gemensamma bedömningen av investeringarnas omfattning och inriktning under den
kommande femårsperioden. De årliga överläggningarna om kommunernas ekonomi bör
således utökas till att omfatta även investeringssidan varigenom ges möjlighel
att även bedöma driftkostnadsutveckling, andra resursanspråk samt effekter på
kommunalskatt m. m. Ramöverenskommelsen i fråga om investeringar bör på sikt
omfatta femårsperioden i sin helhet med successivt avtagande precisering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialstyrelsen bör liksom nu gemensamt med
landstingsförbundet svara för den grundläggande bearbetningen av LKELP-materialet.
Socialstyrelsen bör översiktligt bedöma och till regeringen avge yttrande om
investeringsplanerna inför överläggningarna meUan förelrädare för regeringen
och sjukvårdshuvudmännen avseende den ekonomiska utvecklingen. LKELP-materialet
måste anpassas till dessa förändringar. De nuvarande LKELP-undersökningarna
bör kompletteras med vissa basuppgifter avseende aktuella byggnadsobjekt,
utvisande icke blott årliga investeringskostnader utan även kostnader,
starttidpunkter samt verksamhetsförändringar, personalförändringar etc med
anledning av resp. byggnadsprojekt.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section301>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section302>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>148</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den tidsmässiga anpassningen av uppgiftslämnandet bör
också prövas. Denna innehålls- och tidsmässiga anpassning av LKELP bör enligt
min mening vara möjlig att åstadkomma inom ramen för det sedan länge etablerade
LKELP-samarbetel mellan socialstyrelsen och landstingsförbundet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Genom en samlad bedömning av sjukvårdshuvudmännens planer
för den närmaste femårsperioden ökar förutsättningarna att belysa de
samhällsekonomiska effekterna, som således bör utgöra underlag för
överenskommelsen om såväl drift- som investeringskostandsutrymmel.
Bedömningarna och prioriteringarna bör även omfatta byggnader för omsorger om
psykiskt utvecklingsstörda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt min mening har det alltmer utbyggda samrådet i den
långsiktiga planeringen inneburit en allt större samstämmighet mellan sjukvårdshuvudmännens
investeringsplaner och den av statsmakterna förordade omfattingen och
inriktningen av byggnadsinvesteringarna. Den statliga, på central nivå
fastställda priorileringen har fått en minskad betydelse efter hand som
planeringsdialogen mellan de centrala organen och huvudmännen utvecklats. De
ekonomiska realiteterna, behovet av starkt ökade insatser inom bl. a.
äldrevården samt de stigande personalkostnaderna bidrar vidare till en i stora
delar gemensam syn på användningen av hälso- och sjukvårdens resurser. Dessa
faktorer, tillsammans med vad jag tidigare anfört om de framtida formerna för
samråd om omfattning och inriktning av investeringsverksamheten, leder till attjag
anser att den nuvarande, på vårdpoliliska grunder utförda centrala
prioriteringen av hälso- och sjukvårdens byggnadsinvesteringar kan avvecklas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del bör även framdeles ankomma på regeringen alt besluta
om vilka åtgärder som frän tid tUl annan skall vidtas för att anpassa
investeringsvolymen inom hälso- och sjukvårdssektorn. En fortsatt
investerings-kontroll bör enligt min uppfattning endast motiveras utifrån
samhällsekonomiska bedömningar och inriktas på att begränsa
investeringsvolymen när sjukvårdsbyggandet hotar atl skapa överhettning på
byggarbetsmarknaden och äventyra de stabiliseringspolitiska målen.
Överenskommelse om investeringsvolymen bör som jag tidigare sagt ske i de
kommunalekonomiska överläggningarna mellan staten och kommunerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Då samhällsekonomin kräver relativt slora inskränkningar i
huvudmännens investeringsönskemål kan behov uppkomma av att göra vissa
prioriteringar från bl. a. sjukvårdspolitiska utgångspunkter. Vad gäller det av
decentraliseringsutredningen föreslagna utvecklade samrådet vid större
diskrepanser mellan ramar och planerade investeringar har vid remissbehandlingen
bl. a. ifrågasatts om ett sådant förfarande tidsmässigt går att förena med
huvudmännens krav på slutligt besked till den begärda igångsättningen av en investering.
Otvivelaktigt finns vissa skäl för denna tveksamhet till förslaget då större
skillnader skall lösas genom ett samrådsförfarande som kan behöva omfatta en
rad huvudmän med skUda intressen. Enligt min mening bör en begränsning av hälso-
och sjukvårdens utbyggnadstakt i första hand föranleda en total omprövning av
planerna på det sätt som genomförts i LKELP 78, där utgångspunkten</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section303>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section304>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>149</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>givits i den träffade ekonomiska uppgörelsen mellan staten
och kommunerna om bl. a. kommunalskattens utveckling de närmaste åren. 1 sista
hand ankommer det på regeringen att i varje sådan situation ta ställning till
hur erforderliga prioriteringar bör förverkligas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har tidigare anfört att det är av särskilt intresse
att få till stånd en samlad bedömning av den specialiserade sjukhusvårdens
funktionella och resursmässiga utbyggnad. Frågor om styrning av lokalisering,
dimensionering och organisation av den specialiserade vården hänger nära
samman med de förslag som lagts fram av regionssjukvårdsulredningen (SOU
1978:70). Utredningen har föreslagit en lagsladgad skyldighel för
sjukvårdshuvudmännen atl medverka i gemensam planering inom och mellan
sjukvårdsregionerna. De regionala planerna föreslås bli sammanställda och
analyserade inom ramen för det redan etablerade plansamarbetet mellan de
centrala organen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10.4 Central samordning av smittskyddsfrågor</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Uppgifter och befogenheter för att förhindra uppkomst av
och vidare spridning av smittsamma sjukdomar åvilar olika lokala, regionala och
centrala organ. På lokal nivå är det hälsovårdsnämnden och distriktsläkaren
som har ansvaret. Regionall har länsstyrelsen och länsläkarorganisationen
vissa uppgifter och befogenheter. Även landstingen har vissa uppgifter, däremot
knappasl befogenheter i egentlig mening. Frågor av betydelse för del regionala smiltskyddsarbetet
har jag tidigare behandlat under avsnittet om den regionala organisationen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De centrala organen inom smittskyddet utgörs av
socialstyrelsen och slalens bakteriologiska laboratorium (SBL).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialstyrelsen har den högsta tillsynen över bekämpandet
av smittsamma sjukdomar. Styrelsen skall meddela råd och anvisningar och i
vissa fall föreskrifter för hälsovårdsnämnderna och föreskrifter för läkarna.
För dessa uppgifter har socialstyrelsen en särskild smittskyddsfunktion inom
hälsovårds- och primärvärdsbyrån (byrå SN 1). Funktionen består av en
föredragande läkare (12 veckotimmar) och en halv byrådirektörs-tjänst.
Därutöver engageras också vissa andra resurser inom styrelsen i arbete som har
anknytning lill smittskyddsfrågor. Läkemedelsavdelningens regislreringsarbele
rörande bakteriologiska preparat och analys av anmälda vaccinationsbiverkningar
är ett exempel. Hälsoupplysningen kan också nämnas. Det kan emellertid
konstateras atl för den direkta smittskyddsfunklionen har socialstyrelsen
ytterst blygsamma resurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialstyrelsen har inrättat två särskilda organ tiU stöd
för sin smittskyddsfunktion, nämligen permanenta vaccinationsgruppen (PVG), som
är ett konsultativt organ i vaccinationsfrågor, och samverkansgruppen socialstyrelsen-SBL
(SOBL).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SBL är det nationella expert- och serviceorganet inom
smittskyddet, som bl. a. skaU ge service till socialstyrelsen. Del åligger SBL
enligt dess instruktion att hålla beredskap mol epidemiska sjukdomar,
fortlöpande underrätta socialstyrelsen om det epidemiska läget och
omedelbart</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section305>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section306>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>,50</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>meddela styrelsen om åtgärd från dess sida är nödvändig.
Laboratoriet skall ge företräde åt undersökningar som begärs av
socialstyrelsen. Planläggningen av mer omfattande epidemiologiska
fältundersökningar samt av arbetet med att följa det epidemiska läget skall
ulföras efler samråd med socialstyrelsen. Vid utbruten eller befarad epidemi
skall laboratoriet fullgöra vad socialstyrelsen begär även om andra uppgifter
åsidosätts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SBL förfogar inom smittskyddet över resurser för
diagnostik, produktion av vacciner, FoU samt epidemiologisk övervakning. SBL.s
verksamhet är indelad i sex program;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Diagnostiska undersökningar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Preparatförsörjning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Centrallaboratorieuppgifter</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Försvarsmedicinsk verksamhet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Epidemiologisk verksamhei</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>6.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Service lill utomstående.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samtliga program utom program 6 tjänar smiddskyddets
syften. Det är dock endast program 5 som är specialdeslinerat för smitlskyddsverk-samhet.
För programmet ansvarar den epidemiologiska avdelningen som utgör basen för SBL:s
smiltskyddsverksamhet. Avdelningen omfattar 13 tjänster. Avdelningen leds av
den s. k. slatsepidemiologen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den epidemiologiska avdelningen svarar för bevakning av
epidemiläget i Sverige och utomlands. Detta sker med hjälp av dels den
obligatoriska rapporteringen av inträffade faU av smittsam sjukdom, dels en
frivillig rapportering från regionala mikrobiologiska laboratorier. Vidare
kommer rapporter om läget i grannländerna samt dagliga rapporter från WHO om
det internationella epidemiläget. Avdelningen håller socialstyrelsen fortlöpande
underrättad om epidemiläget och föreslår styrelsen åtgärder när läget påkallar
detta. Avdelningen svarar också för information och rådgivning tiU hälso- och
sjukvårdens personal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid mer komplicerade och omfattande epidemiutbrotl
biträder den epidemiologiska avdelningen de regionala och lokala myndigheterna
samt medverkar i vissa fall direkt i arbetet med att organisera och leda
fältundersökningar för att bestämma epidemins utbredning, kartlägga
smittvägarna och fastställa smittkällan. Dessutom görs fältundersökningar för
alt löpande följa immunitetsläget hos befolkningen, vilket också innebär en
uppföljning av effektiviteten av olika vaccinationsålgärder, I avdelningens
uppgifter ingår även viss fort- och vidareutbildning av personal med smittskyddsuppgifter,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ÖSoS-utredningen har föreslagit en prövning av färgan om
ett överförande av SBL:s epidemiologiska avdelning — eller del av denna -till
socialstyrelsen. Som skäl för detta anfördes att det ur principiell synpunkt är
otillfredsställande att den myndighet som har ansvar för epidemiövervakning och
skyddsåtgärder också framställer och försäljer vaccin och immunglobuliner.
Vidare skulle det centrala ansvarel för smittskyddsfrågor bli mera samlat och
entydigt. Åtgärderna inom smittskyddet måste sättas in i sitt samlade hälso-
och sjukvårdssammanhang. De av SBL insamlade informationerna och
rapporterna om</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section307>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section308>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>'51</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>smittsamma sjukdomar inom och utom Sverige ligger bl. a. lill
grund för socialstyrelsens ålgärder och rekommendationer i smiltskyddsfrågor.
Snabba och väl motiverade beslut fram centralt ansvarig myndighet borde underlättas
om den epidemiologiska avdelningen på lämpligt sätt integrerades i
socialstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I sill remissvar över ÖSoS motsätter sig SBL att den
epidemiologiska avdelningen överförs till socialstyrelsen med motiveringen att
en klar gräns bör dras mellan den verkställande funktionen och den övergripande
ledningsfunktionen då det gäller epidemiberedskap och bekämpningen. TCO anser
inte heller att epidemiologiska avdelningen bör överföras till socialstyrelsen,
i försia hand av skälet att enheten blir så liten att resurserna inte kommer
att räcka till vid en toppbelastning. En samordning av de centrala smitlskyddsfunklionerna
till socialstyrelsen förordas av bl. a. kommunförbundet, Göieborgs kommun och
försvarels sjukvårdsstyrelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För egen del kan jag konstatera att de nuvarande
förhållandena när del gäller den centrala smittskyddsorganisationen
kännetecknas av bl. a. tre saker. För det första att det är socialstyrelsen,
som utövar myndighetsfunktionen, dvs. har rätt och skyldighel atl fatta beslut
som är bindande för organ på regional och lokal nivå samt för enskilda</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Detta får ytterligare eftertryck genom bl. a. läkarinslruktionens
bestämmelser om läkares skyldigheler att efterkomma socialstyrelsens
föreskrifter, SBL å sin sida saknar egentliga myndighetsbefogenheter. SBL nämns
t. ex. i smittskyddslagstiftningen endast som mottagare av de anmälningar av
inträffade fall av smittsam sjukdom som laboratoriet har att sammanställa. SBL
kan inte fatta beslut om åtgärder som är bindande för andra myndigheter eller
enskilda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För det andra att socialstyrelsen har ett omfattande
ansvar och betydande befogenheter men små egna resurser inom smittskyddsom-rädet,
medan SBL har ett avsevärt ansvar och stora resurser men däremot små
befogenheter. SBL:s epidemiologiska avdelning har i förhållande lill
socialstyrelsen överlägsna resurser för smittskyddsfrågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Trots detta tycks avdelningen i vissa fall ha svårt att
genomföra de undersökningar som socialstyrelsen bedömt önskvärda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För det Iredje att det rådet ett hierarkiskt förhållande
mellan socialstyrelsen och SBL. Laboratoriet är på smittskyddsområdet underordnat
socialstyrelsen, vilket också klart framgår av SBL:s instruktion som ger SBL
skyldighet atl underrätta socialstyrelsen om epidemilägel och meddela om åtgärd
från socialstyrelsens sida är nödvändig. Laboratoriet skall biträda
socialstyrelsen i frågor av betydelse för den civila och militära beredskapen
och ge företräde åt undersökningar och preparat-beredningar som begärs av
styrelsen. Planläggning av större fältundersökningar och det löpande arbetet
med alt följa epidemiläget skall utföras efter samråd med socialstyrelsen. När
epidemi har utbrutit eller endast befaras skall SBL fullgöra vad
socialstyrelsen begär även om andra uppgifter åsidosätts. SBL:s roll är således
av utpräglad servicekaraklär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även om förhållandet mellan socialstyrelsen och SBL
ur formell</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section309>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section310>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>152</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>synpunkt är otvetydigt kan del i praktiken uppstå problem atl
upprätthålla en klar rollfördelning. Socialstyrelsen har inte varit styrande
över SBL i den utsträckning som ligger i den formella rolluppdelningen på
smittskyddsområdet. Förklaringen torde ligga i att SBL trots allt utgör ett sjävlständigt
statligt organ. Dessutom har SBL betydligt större resurser än socialstyrelsen
för smittskyddsfrågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag kan alltså konstatera att nuläget kännetecknas av att
samhällets centrala smittskyddsfunktion är delad på två organ med åtföljande
oklarheter i ansvars- och rollfördelning. För att komma lill rätta med detta
problem och uppnå en bättre samordning kan två vägar väljas, nämligen att
antingen socialstyrelsen eller SBL åläggs det fulla och odelade ansvarel för
smittskyddet på central nivå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Alternativet med SBL innebär att laboratoriet tilldelas
uppgifter att svara även för myndighetsutövningen inom smittskyddsområdet. Mot detla
anser jag dock tala att laboratoriet helt saknar erfarenhet av egentlig
myndighetsutövning, vilket kan vara bekymmersamt inom elt område, som
innefattar en hel del av tvingande åtgärder. SBL skulle behöva tillföras den
härför nödvändiga juridiska och administrativa kompetensen. Vidare skulle
regionala och lokala organ just när det gäller smittskyddsfrågorna underställas
en särskild myndighei, medan man i andra närliggande frågor rörande såväl
hälsovård som sjukvård har socialstyrelsen som huvudmyndighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samtidigt talar enligt min mening flera skäl för att
socialstyrelsen bör ha kvar sina uppgifter inom smittskyddet samt också erhålla
förutsättningar att utföra dessa uppgifter. Socialstyrelsen är tillsynsyndighet
för samtlig medicinalpersonal och således även bl. a. för den personal som har
att utföra de vaccinationer som är en viktig del av smittskyddet. Här kommer
också medicinalansvarsfrågorna in i bUden. En överflyttningav
myndighetsfunktionen inom smittskyddet till SBL skulle när det gäller tillsynen
över medicinalpersonalen skapa mer oreda än klarhet. Vidare utgör vaccinationer
en viktig del av verksamheten inom primärvården, framför allt inom
barnhälsovården. Vaccinationsverk.samheten är så integrerad med den övriga
verksamheten att den även centralt bör ses i ett sammanhang. Socialstyrelsen
bör därför även i fortsättningen svara för inriktningen och samordningen av
vaccinationsverksamheten i landet. Sambandet mellan smittskydd och allmän
hälsovård, där socialstyrelsen är huvudtillsynsmyndighet, är också påtagligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är alltså av olika skäl inte särskill lämpligt att
lägga totalansvaret på SBL. Genom att lägga totalansvaret på socialstyrelsen
anser jag alt man inte bara uppnår ett helt entydigt ansvar och en bättre
samordning, utan också alt socialstyrelsen får större förutsättningar att
fullgöra de myndighetsuppgifter, som skall ligga på styrelsen. Socialstyrelsen
har f. n. beträffande smittskyddsfunktionen i huvudsak kompetens i formell
mening, men litet av den sakliga och vetenskapliga kompetens som är del
avgörande för en effektiv myndighetsutövning. Detla förhållande framstår särskill
klart om man jämför med vissa ämbetsverk med närliggande myndighetsuppgifter,
t. ex. inom naturvårdsverket och livsmedelsverket.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section311>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section312>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>153</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vilka båda inom sin organisation har särskilda
laboratorier och undersökningsresurser. Genom en överflyttning av den
epidemiologiska avdelningen skulle socialstyrelsen få en mer omedelbar
tillgång till den expertkunskap som är en direkt förutsättning för styrelsens
myndighetsfunktion inom smittskyddsområdet. Jag vill i sammanhanget också
erinra om förslaget i prop. 1978/79:120 om ell miljömedicinskt laboratorium,
som innebär att bl. a. socialstyrelsen får bättre tillgång till undersöknings-och
utredningsresurser inom den fysiska/kemiska miljömedicinen som underlag försina
myndighetsuppgifter inom den allmänna hälsovården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det samlade ansvarel för samhällets smiltskyddsverksamhet
på central nivå bör alltså enligt min mening läggas på socialstyrelsen. SBL.s
epidemiologiska avdelning bör i konsekvens med detta i sina huvudsakliga delar
flyttas lill socialstyrelsen. Personal inom den epidemiologiska avdelningen bör
överföras lill socialstyrelsen. Det är naturligt alt avdelningen bildar en del
av den enhet, som inom socialstyrelsen skall svara för hälsoskyddsfrågor. Jag
har i förslaget till dimensionering av denna enhet tagit hänsyn till delta och
därvid räknat med att huvuddelen av den epidemiologiska avdelningens personal
överflyttas lill socialstyrelsen. Den närmare omfattningen av överföringen bör
dock prövas av organisationskommittén. Benämningen statsepidemiolog bör i
samband därmed avskaffas. Det nuvarande behovet inom styrelsen av en särskild
deltidsföredragande läkare för smittskyddsfrågor bortfaller.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inom arbetsmarknadsdepartementet förbereds nu en
proposition om kontroll av användningen av hybrid-DNA. Chefen för
arbetsmarknadsdepartementet kommer där in bl. a. på kontrollen av
allmänfarliga patogener i samband med användningen av hybrid-DNA. Enligt vad
jag erfarit utgår han därvid från att socialstyrelsen bör ha* det samlade
ansvaret för samhällets smittskydd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En nackdel med en överflyttning av den epidemiologiska
avdelningen kan vara att avdelningen förlorar de omedelbara vardagliga
kontakterna med den mikrobiologiska verksamhelen inom SBL:s övriga enheter och
därigenom får sämre vetenskaplig miljö. Jag anser att delta bör kunna lösas
genom all den epidemiologiska avdelningen formellt inordnas i socialstyrelsen
men fysiskt behåller sin placering inom SBL:s lokaler. Viss personal inom
avdelningen kan dock behöva samlokaliseras med socialstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>11. Genomförande</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som jag anfört i del föregående bör en särskild
organisationskommitté svara för detaljutformningen av socialstyrelsens
organisation samt den framtida regionala organisationen. Kommittén bör utarbeta
underlag för statsmakternas närmare beslul om socialstyrelsens uppgifter,
resurser och inre organisalion. Organisationskommittén bör bedriva sill arbete
med utgångspunkt i milt förslag om styrelsens roll, uppgifter och organisation
samt vad som framkommer vid riksdagens behandling av detta. Jag kommer att
senare begära regeringens bemyndigande atl tillkalla ledamöter</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section313>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section314>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>154</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>m. m. i organisationskommittén samt alt föreslå direktiv
för denna. Med hänsyn till de omfattande uppgifter som organisationskommittén
har att svara för när det gäller förberedelse och genomförande av omorganisationen
är det av vikt att kommitténs arbete kommer igång snabbt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialstyrelsens nya organisation föreslås träda i kraft
den I januari 1981. En första uppgift för organisationskommittén skall vara atl
före den 15 januari 1980 lill regeringen framlägga förslag om erforderlig
medelsram för styrelsen, så att förslagom anslag för budgetåret 1980/81 kan
underställas riksdagen. Kommittén bör även utarbeta en plan för en årlig,
successiv anpassning av socialstyrelsens resurser, så alt mitt ramförslag i huvudsak
kan vara genomfört under budgetåret 1983/84. Denna plan bör inges till
regeringen före den I september 1980. Förslag om anslag till inslilutet för psykosocial
miljömedicin läggs fram av regeringen i annat sammanhang. Detta gäller även
beträffande förslag till erforderliga författningsändringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 organisationskommitténs uppdrag bör också ingå all avge
förslag om övergångslösningar och andra åtgärder som erfordras för att anpassa
styrelsens verksamhei lill de förslag som jag har lagt fram och statsmakternas
beslut med anledning härav samt beräkna medel härför. Det ankommer på
regeringen all besluta om tidpunkt när organisationskommittén skall upphöra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Personal som arbetar med uppgifter som avvecklas bör föras
över stat. Jag förutsätter emellertid atl ingen personal vid socialstyrelsen
skall behöva friställas på grund av arbetsbrist. Minskningen av styrelsens
personalstyrka ner lill nivån i mitt ramförslag bör genomföras i takt med
omplacering och den naturliga personalavgången. Byte av arbetsuppgifter och
omplacering torde bli aktuellt i flera fall, vilket bl. a. kan ställa krav pä
särskilda utbildningsinsatser. Behovet av utbildning för att underlätta
personalens omställning till nya arbetsuppgifter och medel för detta ändamål
bör därför särskilt beaktas av organisationskommittén. Med hänsyn till
socialstyrelsens nuvarande personalstruktur och för atl underlätta nödvändiga
omplaceringar bör kommittén därvid särskilt uppmärksamma utbildningsbehovet för
administrativ personal i lägre lönegrader. Den föreslagna omorganisationen och
personalminskningen förutsätts genomföras med iakttagande av i första hand
internrekrytering och med slor restriktivitet vad gäller nyrekrytering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Organisationskommittén har alt närmare beräkna del
framtida medelsbehovet för socialstyrelsen och därvid överväga och lägga fram
förslag om tjänstestruktur och tjänsternas fördelning på styrelsens olika
enheter. Detla skall ske med utgångspunkt från mitt förslag till totalram för
verksamheten och den fördelning av denna inom den nya organisationen som blir
följden av statsmakternas beslul med anledning av ramförslaget. Därvid bör
organisationskommittén beakta vad jag tidigare anfört beträffande behovel av
vissa förändringar i tjänstestrukturen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Organisationskommittén bör i lokalplaneringen samverka med
byggnadsstyrelsen. Målel bör vara all lokalmässigl samla den nya organisationens
olika enheter - exkl. läkemedelsavdelningen och SBL:s nuvarande
epidemiologiska avdelning - till ett enda ställe.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett särskill sekretariat bör utses för kommittén. Ulöver
detta bör det</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section315>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>155</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>uppdras åt socialstyrelsen att lämna kommittén
erforderligt arbetsbiträde. Främst bör viss personal inom styrelsens personal-
och ekonomiadministrativa funktioner ställas till kommitléns förfogande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mina förslag beträffande socialstyrelsens framtida
uppgifter och organisation är i huvudsak av principiell och övergripande natur.
De är i stora delar atl uppfatta som en redogörelse som lämnas för riksdagens
information och som en bakgrund till de framlagda förslagen. De är också
avsedda att ge ledning för arbetet i den organisationskommitté som jag föreslår
skall tillsättas med uppgift att svara för detaljutformningen av
socialstyrelsens organisation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hemställan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hänvisning lill del anförda hemställer jag att
regeringen föreslår riksdagen all</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:46.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span lang=EN-US
style='font-size:9.0pt'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>godkänna de riktlinjer för
socialstyrelsens uppgifter som jag har föreslagit,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:46.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>godkänna de rikllinjer för
socialstyrelsens organisation och personalresurser saml ikraftträdandet av den
nya organisationen som jag har angivit,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:46.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>godkänna förslagen om avveckling av
de nuvarande socialkonsulent- och länsläkarorganisationerna saml inrättandet
av sociala enheter vid länsstyrelserna,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:46.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>godkänna förslaget om inrättande av
etl institut för psykosocial miljömedicin,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:46.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>godkänna förslaget om en central
samordning av smittskyddsfrågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beslut</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden
och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som
föredraganden har lagl fram.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section316>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:50.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section317>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>156</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:263.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 1</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanfattning av rapport avgiven av beredningsgruppen för
socialstyrelsens framtida uppgifter och organisation</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En särskild beredningsgrupp (SoS-gruppen) har på
regeringens uppdrag utarbetat beslutsunderlag för regeringens och riksdagens
ställningstagande till socialstyrelsens framtida roll, uppgifter, organisation
och dimensionering. SoS-gruppen har haft att ta ställning till ett flertal
utredningar, som berör socialstyrelsen, bl. a. styrelsens egen översynsutredning
(ÖSoS).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Gruppens förslag är av övergripande och principiell nalur.
Detaljutformningen av socialstyrelsens organisation föreslås bli anförtrodd ål
en särskild organisationskommitté. SoS-gruppen har lagt stor vikt vid atl
beskriva socialstyrelsens roll vad gäller centrala funktioner såsom tillsyn och
planering. SoS-gruppens förslag avser att koncentrera styrelsens insatser till
dessa centrala uppgifter. Genom en sådan koncentrering och en i förhällande
till dagslägel minskad organisation kan en effektivisering och kraftsamling
uppnås. Socialstyrelsen måste ha en aktiv roll när det gäller att påverka
utvecklingen inom socialvården och hälso- och sjukvården. Enligt SoS-gruppens
mening skall socialstyrelsen på statsmakternas uppdrag verka för att statsmakternas
beslut och intentioner genomförs. Styrelsen skall fullgöra denna uppgift dels
genom att medverka i planeringen av socialvården och hälso- och sjukvården,
dels genom en aktiv tillsyn inom dessa områden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den nuvarande sjukvårdslagen och socialstyrelsens
instruktioner anger atl styrelsen är tillsynsmyndighet inom hälso- och
sjukvårdsområdet. SoS-gruppen har förutsatt att styrelsen ges denna klara
myndighetsroll även inom en kommande ramlagstiftning på området. 1 den kommande
socialtjänstlagen bör enligt SoS-gruppens mening stadgas, att socialstyrelsen
har att ulöva tillsyn över socialvården i riket. Delta bör också komma till
uttryck i styrelsens instruktion. Vägledande för arbetet bör å ena sidan vara
önskemålet att vidareutveckla den kommunala självstyrelsen och å andra sidan
kraven på att effektivt kunna omsätta vårdpolitiska mål och prioriteringar i
praktisk tillämpning. SoS-gruppen understryker att kraven på räUssakerhet och
lika tillgång till samhällsservice har särskilt stor tyngd inom socialvården
och hälso- och sjukvården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En central fråga vad gäller socialstyrelsen och dess
uppgifter är styrelsens planeringsroll. Som ulgångspunkt för sina överväganden
tar SoS-gruppen den utveckling som sketl av de kommunala huvudmännens planering
av socialvården och hälso- och sjukvården. Som statlig myndighet har
socialstyrelsen att svara för viktiga delar av statens ansvar för och medverkan
i denna planering. Socialstyrelsens planeringsroll behöver emellertid
preciseras. Styrelsen bör förse de ansvariga huvudmännen med
planeringsunderlag, som har karaktären av allmänna mål. Ett sådant
planeringsunderlag är principprogrammet för hälso- och sjukvårdens omfattning,
inriktning, struktur och resurskrav (HS 90). I styrelsens planeringsuppgifter
bör ingå all med lämpliga tidsintervall förnya</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section318>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section319>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>157</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>denna typ av principprogram, samt att för särskilda
problemområden bryta ner principprogrammen i s. k. seklorsprogram. Styrelsen
bör ha en viktig uppgift i att granska och yttra sig över enskilda
sjukvårdsplaner samt genom sammanställningar och analyser ge underlag för
rikspolitiska överväganden och initiativ. En annan viktig uppgifl är den
fortsatta verksamheten med underlag till vårdprogram för olika sjukdomstillstånd
och hälsoproblem. Arbetet med underlag till vårdprogram, som enligt SoS-gruppens
mening fyller en viktig funktion som underlag för huvudmännens bedömning av
olika vårdåtgärder och för utformningen av vårdens innehåll och organisalion,
bör inta en central ställning i socialstyrelsens planeringsverksamhet och även
omfatta sociala konsekvenser av olika hälsoproblem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialstyrelsen bör enligt SoS-gruppens mening ha samma
aktiva roll inom socialvården som inom hälso- och sjukvården i fråga om att tillhandahålla
kommunerna planeringsunderlag och därmed vidareutveckla och föra ut
statsmakternas intentioner inom socialvården. Styrelsen bör analysera
huvudmännens planer för socialvården för alt därigenom kunna följa utvecklingen
och ge kunskapsåterföring till kommunerna och vid behov föreslå statsmakterna
nya initiativ. Ett allmänt åliggande för kommunerna all planera den framlida
socialtjänstens uppgifter bör därför enligt SoS-gruppens mening tas in i den
kommande socialtjänstlagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialstyrelsen bör vidare mera aktivt ta fram underlag
för den utbildningsplanering och utformning av utbildningsmål som görs av
utbildningsmyndigheterna. Socialstyrelsen bör även svara för den statliga
insatsen i fråga om personalplanering på riksnivå som kvantitativt syftar till
att anpassa personalresurserna till socialvårdens och hälso- och sjukvårdens
utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SoS-gruppen anser alt forskning och utveckling liksom
praktisk försöksverksamhet är nödvändig för utvecklingen på det slora sociala
området och för den nya socialtjänsten. Denna verksamhet bör dock enligt SoS-gruppens
mening bedrivas utanför socialstyrelsen. Gruppen förordar att den överlämnas
till ett föreslaget institut för social- och arbetsmarknadspolitisk forskning.
Socialstyrelsens behov av att initiera forskning, utveckling och
försöksverksamhet bör tillgodoses genom att styrelsen erhåller vissa rörliga
medel för sin verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SoS-gruppen framhåller vikten av att socialstyrelsens
arbete koncentreras och den nuvarande mångfalden av arbetsuppgifter skärs ner.
Gruppen knyter därvid an till vissa aktuella förslag. Gruppen förutsätter
sålunda atl pågående huvudmannaskapsförhandlingar leder till att vissa av styrelsens
underförvallningar förs över till andra huvudmän. Molsvarande initiativ bör enligt
SoS-gruppens mening las beträffande resterande underförvallningar. En rad
statsbidrag som administreras av socialstyrelsen kommer alt försvinna om årets
riksmöte följer förslag som framlagts av regeringen. När det gäller styrelsens slatsbidragsverksamhet
inom flyklingområdel förordar gruppen en långtgående förenkling och att
administrationen överförs täl invandrarverket. Gruppen förutsätter också atl
styrelsens nuvarande beredskapsuppgifler förs över till sjuk-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section320>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section321>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>158</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>värdshuvudmännen i anslutning till föreliggande
utredningsförslag. Utöver detla föreslår SoS-gruppen atl huvuddelen av
styrelsens nuvarande statistikuppgifter i framtiden utförs av statistiska
centralbyrån i samverkan med huvudmännen. SoS-gruppen föreslår vidare att
styrelsens hälsoupplysning ges en annan inriktning och att den nuvarande h-nämndens
kansli därvid minskas. Med hänsyn till de organisatoriska förändringarna
föreslås också en betydande minskning av styrelsens administration.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det sammantagna resultatet av det angivna bortfallet av
arbetsuppgifter blir på sikt en minskning av antalet anställda vid styrelsen.
Enligt SoS-gruppens ramförslag beräknas det minskade personalbehovet till ca
310 tjänster och antalet kvarvarande tjänster till ca 615. Därutöver har SoS-gruppen
beräknat ett behov av rörliga medel för expertis m. m., som uppgår lill 3,5
milj. kr., vilket motsvarar ytterligare ca 25 tjänster. SoS-gruppens ramförslag
kan realiseras först på några års sikt, i huvudsak dock före ingången av
budgetåret 1983/84. Förslaget innebär samtidigt i förhållande till dagslägel en
prioritering och personalmässig förstärkning av utvecklings- och
tillsynsarbetet omkring äldreomsorg och långtidssjukvård, psykiatri och
handikappfrågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialstyrelsen bör enligt SoS-gruppens mening i huvudsak
organiseras med fyra fackavdelningar med inriktning på områdena förebyggande
arbete och planering, socialtjänst, hälso- och sjukvård saml läkemedelsärenden.
En förstärkning föreslås av ledningsfunktionerna på såväl verkslednings- som
avdelningsnivå. Verksstyrelsens inflytande på policyfrågor m.m. bör öka. De
tre centrala fackliga organisationerna föreslås bli företrädda i verksslyrelsen.
De nuvarande vetenskapliga företrädarna utgår. Detaljutformning av organisationen
liksom den närmare organisationen av den administrativa funktionen överläts liU
den särskilda organisationskommittén.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I sina organisatoriska överväganden har SoS-gruppen haft
att ta ställning till förslagel från utredningen om den statliga läkemedelskontrollen
om att läkemedelsavdelningen bör skiljas från socialstyrelsen och bilda en
självständig myndighet, statens läkemedelsverk. Utredningen och vad som
framkommit under remissbehandlingen har inte övertygat gruppen om att ett
särskilt läkemedelsverk bör inrättas. Inom ramen för de uppgifter avseende
planering och lillsyn som enligt SoS-gruppens förslag skall åvila
socialstyrelsen kommer det enligt gruppens mening att krävas ett utvidgat
samarbete mellan läkemedelskontrollen och övriga funktioner inom styrelsen. Det
är mot den bakgrunden inte rationellt att inrätta elt nytt verk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En slor del av socialstyrelsens funktioner utövas av
nämnder, råd o. d. SoS-gruppen har ifrågasatt ändamålsenligheten i nuvarande
nämndorganisation. Gruppen har den principiella uppfattningen att de
funktioner som naturligt åvilar socialstyrelsen också bör utövas av styrelsen.
1 de fall då det är rationellt att vissa uppgifter utförs av särskilda nämnder
eller råd bör socialstyrelsen närmare ange uppgifternas omfattning och själv
utse nämnden eller rådet. 1 de fall då en nämnd får till uppgift att helt på
eget ansvar fullgöra vissa funktioner bör nämnden vara helt fristående</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section322>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section323>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>159</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>från socialstyrelsen. Detta gäller även kanslifunktionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialstyrelsens nuvarande regionala organisalion beslår
av socialkonsulent- och länsläkarorganisationerna. SoS-gruppen anser alt
frågan om roll och uppgifter för regionala statliga resurser inom ifrågavarande
områden måste ses mol bakgrund av den breddade och fördjupade kompetens som
finns på kommunal nivå. Inom den framtida socialtjänsten bör uppgifterna på
regional nivå begränsas och inriktas på uppgifter inom länsstyrelsen. SoS-gruppen
föreslår därför all en socialtjänslenhet inrättas inom länsstyrelsen. Samtidigt
avskaffas nuvarande socialkonsulentorganisation. Länsstyrelsen torde komma all
ulöva den formella tillsynen över socialtjänsten. En viktig del av socialljänstenhelens
arbete blir att tillhandagå länsstyrelsen i tillsynsarbetet. Likaså kommer
länsrätten all ha behov av medverkan från socialljänstenhelen i olika ärenden.
Uppgiften atl ge råd och information till allmänheten i sociala frågor bör ses
som en naturlig del av tillsynsarbetet. SoS-gruppen anser vidare all medverkan
i samhällsplaneringen kommer atl vara en uppgift för socialljänstenhelen. Även
handläggningar av alkoholärenden bör ingå i socialljänstenhelens uppgifter. SoS-gruppen
anser all vissa i rapporten angivna arbetsuppgifter bör decentraliseras från
socialstyrelsen lill socialtjänstenheterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SoS-gruppen konstaterar att väsentliga delar av det som i
dag inryms i länsläkarfunktionen i framtiden normalt kommer att tillhöra
landstingens arbetsfält och att många av länsläkarnas uppgifter redan är stadda
i kraftig utveckling inom landstingen. SoS-gruppen anser därför att länsläkarorganisationen
i dess nuvarande form avvecklas och atl arbetsuppgifterna överförs till
landstingen och andra organ. Av länsläkarorganisationens arbetsuppgifter bör
de tre områdena epidemiologi, miljömedicin med omgivningshygien och smittskydd
naturiigen åvila hälso- och sjukvårdsorganisationen. En regional
hälsovårdsorganisation inom landstingen bör ersätta länsläkarorganisationen
när det gäller dessa arbetsuppgifter. Hur denna skall organiseras mera i
detalj bör avgöras av resp. landsting utifrån lokala förutsättningar och behov.
Länsläkarorganisationens tillsyn över olika institutioner bör övertas av
landslingen, hälsovårdsnämnderna samt socialljänstcnhclerna på länsstyrelserna.
Tillsynen över privat meddelad hälso- och sjukvård bör tills vidare vara en
statlig uppgift. Förändringarna föreslås bli genomförda under treårsperioden
1981-1983.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SoS-gruppen har även behandlat vissa särskilda frågor.
Sålunda föreslår gruppen att det s. k. stressforskningslaboratoriel (SFL) vid
karolinska institutet ges vissa fasta basresurser. Dessa fasta resurser bör
bilda ett institut för psykosocial miljömedicin. Institutet bör bedriva
målinriktad forskning, uppdragsverksamhet m. m. i nära samarbete med bl. a.
socialstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Regeringen
har i prop. 1978/79:174 föreslagit alt nämnden för sjukvårds- och
socialvårdsbyggnader (NSB) skall upphöra fr. o. m. den 1 juli 1979. SoS-gruppen
anser det viktigt att socialstyrelsen som lillsynsansvarig för vårdens
kvalitet och patienternas säkerhet medverkar i det</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section324>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section325>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>160</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>utvecklingsarbete rörande sjukvårdsbyggnader som kommer
att bedrivas av huvudmännen och Spri.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SoS-gruppen anser vidare atl mot bakgrund av det alltmer
utbyggda samrådet i den långsiktiga hälso- och sjukvårdsplaneringen kan den
nuvarande - på vårdpolitiska grunder - utförda centrala prioriteringen av hälso-
och sjukvårdens byggnadsinvesteringar avvecklas. En fortsatt invesleringskontroll
bör endast motiveras utifrån samhällsekonomiska skäl. Överenskommelse om
investeringsvolym bör träffas i de kommunalekonomiska överiäggningarna mellan
staten och kommunerna. Då samhällsekonomin kräver inskränkningar i
investeringsönskemålen och behov uppkommer all göra vissa prioriteringar från
bl. a. sjukvårdspolitiska utgångspunkter ankommer det enligt SoS-gruppens
mening på regeringen alt i varje sådan situation ta ställning till vilket priorileringsförfarande
som skall tillämpas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Slutligen föreslår SoS-gruppen att den s. k.
epidemiologiska avdelningen vid SBL överförs till socialstyrelsen. Detta bör
enligt gruppens mening leda till en bättre samordning av smittskyddsfunklionen
på central nivå.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section326>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:76.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section327>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>161</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 2</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanfatining av ÖSoS slutrapport Socialstyrelsens
framtida organisalion och arbetsformer</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del I: Centrala verket</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens utgångspunkter</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till grund för ÖSoS överväganden och förslag ligger de
förändringar som skett i samhället - särskilt inom socialsektorn - sedan
socialstyrelsen bildades saml de utvecklingslinjer som kan skönjas inför
framliden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Såväl socialvärden som hälso- och sjukvården har fått ett
vidgat ansvar för människors välfärd och därmed starkt ökade uppgifter. Sociala
och medicinska problem uppfattas alltmer utifrån en helhetssyn på individen Och
dennes miljö. Delta har lett till en starkare betoning av olika slag av
förebyggande åtgärder som komplement till vård- och behandlingsinsatserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Krav pä socialsektorns aktiva medverkan i
samhällsplaneringen och bättre samverkan med andra verksamhetsområden är andra
uttryck för ett mer helhetspräglal synsätt på vårdfrågorna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Betydande förändringar pågår eller är att vänta inom
socialvården och hälso- och sjukvården. Utvecklingen karaktäriseras bl. a. av
betoningen av förebyggande insatser, öppnare värdformer och förläggning av
vårdresurserna lill närmiljön. Den utveckling för socialvården som föreslås av
socialulredningen grundar sig på en konsekvent lillämpning av helhels-synen och
socialvårdens yttersta ansvar för den enkildes sociala situation. Inom
socialvården har utvecklingen successivt gått från tvång mot ökad frivillighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För hälso- och sjukvårdens del pågår ell omfattande
planerings- och utredningsarbete rörande dess framtida struktur och
organisation. Arbetet bygger bl.a. på de riktlinjer som socialstyrelsen
angivit i sitt principprogram Hälso- och sjukvård inför 80-talet (HS 80).
Primärvården skall byggas ul och få primäransvaret för befolkningens
hälsotillstånd. Samtidigt utvecklas planerna på en mer offensiv hälsopolitik i
syfte att söka förhindra uppkomsten av resurskrävande vårdbehov.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En reformering planeras av lagstiftningen för både
socialvården och hälso- och sjukvården för att främja verksamheternas
anpassning till nya krav och behov. Nuvarande lagsliftning väntas bli ersatt av
s. k. ramlagar, som ger kommuner och landsting större möjligheter att inom de
ramar som slalsmaklerna fastställt anpassa det sociala och medicinska arbeiei
till lokala behov.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Övergången till ramlagstiftning är en följd av
förskjutningen i uppgiftsfördelningen mellan statliga och kommunala organ, som
innebär en minskad statlig detaljreglering av den kommunala verksamheten.
Förutsättningar för denna utveckling har skapats genom kommunsammanslagningen
och tillväxten i kommunernas och landstingens ansvar och verksamhet. En ulbyggnad
har sketl av såväl statUg som kommunal</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section328>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section329>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>,62</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>förvaltningsorganisation på regional och lokal nivå. Delta
har medfört ökade möjligheter för en decentralisering av beslut och
arbetsuppgifter från den centrala förvaltningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ökade aktiviteten pä regional och lokal nivå får
konsekvenser för de centrala ämbetsverkens roll och arbetssätt. Deras
arbetsuppgifter blir mer övergripande med betoning på kunskapsutveckling,
planering och uppföljning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommunerna har dragit konsekvenserna av principen om
helhetssyn genom atl sammanföra de tidigare separata förvaltningarna inom
socialvården. Socialstyrelsens regionala konsulenter inom socialvårdsområdet
har också förts samman. Socialstyrelsens egen socialvårdsorganisalion är dock
fortfarande uppdelad efler socialvårdens traditionella ansvarsområden. Verkets
socialvårdsbyråer är fördelade på olika avdelningar. Delta har inom verket
skapat problem för socialvårdssidan vad gäller kunskapsutveckling och
planering saml för kontakterna med kommunerna. Socialstyrelsens medicinska
sida har i större utsträckning än den sociala kunnat ägna sig åt övergripande
vård- och resursplanering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det har inte alltid funnits en tillräcklig koppling inom
socialstyrelsen mellan tillsynsarbetet och planeringsarbetet, eftersom dessa
uppgifter i huvudsak utförts på olika avdelningar. Socialstyrelsens nuvarande
organisation är inte utformad för en ökad inriktning på förebyggnade
verksamhet och samhällsplaneringsfrågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sedan socialstyrelsen bildades för tio år sedan har
antalet anslällda vid styrelsen i stort sett fördubblats. Detta beror på att
statsmakterna genom en aktiv reformpolitik ålagt socialstyrelsen nya uppgifter.
Tillväxten har gjort att överblicken över styrelsens verksamhet försvårats
liksom samverkan inom myndigheten. Styrelsens ledningsorganisation har utsatts
för påfrestningar. Avdelningschefernas roll har varit oklar, bl. a. beroende på
avdelningarnas heterogena uppbyggnad. Den relativt centraliserade
administrationen inom verket har lett till vissa spänningar mellan
fackavdelningarna och den administrativa avdelningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialstyrelsen har successivt sökt anpassa verksamheten lill
nya krav. Vissa organisatoriska ålgärder har genomförts i syfte att
effektivisera arbetet. 1 stort sett har dock 1968 års organisation och
arbetsformer förblivit oförändrade. En samlad översyn av socialstyrelsen mot
bakgrund av olika samhällsförändringar och brister i verkets sätt att fungera
har gjorts i och med ÖSoS. Arbetet inom ÖSoS är elt ullryck för
socialstyrelsens strävan att undanröja olika problem och hinder för elt
effektivt och framålsyftande arbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialstyrelsens framtida roll och arbetssätt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett stort anlal organisationer arbetar inom hälso- och
sjukvården och socialvården. Landsting och kommuner, de s, k. huvudmännen, har
del direkta ansvaret för utformning, finansiering och drift av vården. De
övergripande målen fastställs av statsmakterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialstyrelsen skall under statsmakterna företräda
riksintresset. Soci-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section330>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section331>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>163</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>alstyrelsen skall tolka och vidareutveckla statsmakternas
mål och utifrån sina erfarenheter från verksamheten inom sektorn lämna underlag
till förändrade mål. Socialstyrelsen skall följa tillämpningarna av statsmakternas
beslut saml bevaka säkerhet och kvalitet i vården. Socialstyrelsen har del
högsta fackmässiga ansvaret för personalens yrkesutövning inom socialvård och hälso-
och sjukvård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialstyrelsen svarar i samråd med de kommunala huvudmännen
för riksplaneringen av socialvård och hälso- och sjukvård. Socialstyrelsen
skall ge statsmakterna underlag för socialpolitiska ställningstaganden och ge
vägledning för regional och lokal planering. Socialstyrelsen skall följa
huvudmännens planering, göra rikssammanställningar, utarbeta planeringsmetoder
samt la fram kunskapsunderlag till grund för regional och lokal planering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialstyrelsen har etl särskilt ansvar för samverkan
mellan socialvård och hälso- och sjukvård. Behovet av samverkan med andra
sektorer har ökat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialstyrelsen är högsta tillsynsmyndighet inom
socialsektorn. Socialstyrelsen måsle öka den generellt inriktade tillsynen i
form av t. ex. olika fältkonlakter, överläggningar med huvudmännen, analys av
statistik och speciella utvärderingar av utvecklingen inom sektorn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utgångspunkten för socialstyrelsens arbete bör vara atl de
olika organisationerna inom socialsektorn själva kan klara av de problem som
uppstår. Socialstyrelsens roll blir främst atl bevaka brister och eftersläpningar
i utvecklingen och att gå in med olika stimulans-och utvecklingsinsatser när
så behövs. Socialstyrelsen har en central roll i kunskapsutvecklingen inom
sektorn. Detta ställer krav på atl socialstyrelsen har flexibla arbetsformer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialstyrelsen har vissa "driftuppgifter", bl,
a. ett stort anlal individärenden och huvudmannaskap för en lång rad underförvallningar.
Socialstyrelsen bör successivt minska dessa uppgifter till förmån för uppgifter
inom ramen för styrelsens riksplanering av socialvård saml hälso- och sjukvård.
1 ÖSoS arbete har bl. a. ingått alt söka avveckla, decentralisera och
rationalisera detaljuppgifter. Olika ålgärder kommer att vidtas för alt
säkerställa att ett rationaliseringsarbete av delta slag löpande bedrivs inom socialstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialstyrelsens framtida organisation</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ÖSoS föreslår en ny organisation för socialstyrelsen. Förslagel
bygger på vissa grundläggande principer. En sådan är helhetssynen på människa
och miljö och betydelsen av ett förebyggande och samhällsinriklat arbete.
Organisationen skall vidare stödja socialstyrelsens kontakter utåt, framför
allt med huvudmännen. Förutsättningarna för samverkan mellan socialvård och hälso-
och sjukvård inom verkel skall utvecklas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialstyrelsens planering och lillsyn av verksamheten
inom socialsektorn ses som delar av en gemensam process och skall därför i
högre grad än f. n. hållas ihop organisatoriskt och arbetsmässigt inom
verket.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section332>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section333>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>164</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fackavdelningarnas planeringsansvar ökar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialstyrelsens ledningsfunktioner skall förbättras, bl.
a. genom att verksledning och avdelningschefer intensifierar sitt samarbete i policy-belonande
och verksamhetsslyrande frågor. Organisationen skall möjliggöra en delegering
av arbetsuppgifter och beslut samt av administrativa frågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialstyrelsen har bakom sig en expansionsperiod.
Verksamheten behöver nu ges stadga och koncentreras till några huvudområden.
Verksamheten samlas på relativt få och homogena avdelningar. Socialstyrelsen
kan därigenom förändra omfattning av verksamhet och resurser, 1. ex. vid ett
bortfall av arbetsuppgifter och underförvaltningar, ulan att behöva ändra sin
basorganisation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den nya organisalonen föreslås bestå av fem avdelningar (mol
nuvarande sex): förebyggande arbete och planering, socialtjänst, hälsooch
sjukvård, läkemedelsärenden samt administration (se bakre pärmens insida).
Basorganisationen föreslås bli kompletterad med en speciell
samverkansorganisation för aktuella utvecklingsområden som kräver kunnande och
insatser från flera av socialstyrelsens fackområden. Denna
samverkansorganisation benämns program.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avdelningen för förebyggande arbete och planering</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förebyggande och samhällsrinriktade insatser blir allt
vanligare i säväl socialvårdens som hälso- och sjukvårdens arbete. En slor del
av det förebyggande arbetet sträcker sig utanför socialvården och hälso- och
sjukvården, bl. a. i form av medverkan i samhällsplaneringen. Genom att föreslå
en avdelning för förebyggande arbete och planering vill ÖSoS betona vikten av
dessa framålsyftande verksamheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I avdelningen skall ingå den gemensamma och övergripande
planeringskompetens som behöver hällas samman inom socialstyrelsen. Det gäller
i första hand kompetens rörande metoder och tekniker för planering. Avdelningen
skall också innefatta den kompetens rörande övergripande samhällsfaktorer, t.
ex. ekonomi, arbetsmarknad, utbildning, forskning och utveckling, som krävs för
socialstyrelsens arbete med riksplanering av socialvård och hälso- och sjukvård
saml för medverkan i annan samhällsplanering. Avdelningen skall svara för att
socialstyrelsens planering av socialvård och hälso- och sjukvård samordnas med
övrig samhällsplanering och -utveckling. För delta ändamål föreslås inom
avdelningen en byrå för personal- och utbildningsplanering samt en för allmän
planering och samhällsplanering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En viktig del av det förebyggande arbetet är insamling och
registrering av sociala och medicinska dala för bl. a epidemiologiska undersökningar.
Statistisk information är också nödvändig som underlag för planering.
Socialstyrelsens statistikfunktion bör ingå i avdelningen för förebyggande
arbete och planering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De miljömedicinska frågorna föreslås hanteras inom
avdelningen i en byrå för hälsoskydd. Till avdelningen, och närmast byrån för
hälsoskydd.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section334>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section335>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>165</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>bör knytas det miljömedicinska laboratorium som planeras
med socialstyrelsen som chefsmyndighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En byrå för hälsoupplysning föreslås inrättas inom
avdelningen. Byrån ges den dubbla funktionen av att dels vara kansli åt
socialstyrelsens nämnd för hälsoupplysning, dels vara fackbyrå ål
socialstyrelsen i vissa hälsofrågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avdelningen för förebyggande arbete och planering
innefattar frågor rörande förebyggande åtgärder av såväl social som medicinsk
och miljömedicinsk natur. Avdelningen föreslås därför få elt särskilt ansvar
för samordning och utveckling av socialstyrelsens uppgifter och kontakter
rörande de föreslagna sociala och miljömedicinska enheterna vid
länsstyrelserna. Dessa enheters verksamhet kommer i stor utsträckning all avse
förebyggande frågor och samhällsplanering (se ÖSoS slutrapport del 2).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avdelningen för socialtjänst</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I denna avdelning samlas socialstyrelsens resurser för
planering, utveckling och tillsyn av socialvärden. Detta ser utredningen som en
förutsättning för att socialstyrelsen skall kunna motsvara de krav som slälls
på verket i samband med en ny sociallagsliftning. En reformering av
socialvården förutsätter att socialstyrelsen anger vägledande riktlinjer och
information för den lokala planeringen av socialvården. Enligt ÖSoS mening kan
socialstyrelsen inte klara dessa uppgifter med nuvarande splittring av
socialvårdsresurserna på olika avdelningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Byråerna inom socialtjänstavdelningen bör anpassas lill de
reformer som genomförts eller planeras på socialvårdsområdet. De nuvarande
byråerna för åldrings- och barnavård bör ytterligare bredda sina ämnesområden.
En viktig fördel med en sammanhållen socialtjänstavdelning är att det sociala
behandlingsarbetet kan hållas ihop.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den av ÖSoS föreslagna uppdelningen av avdelningen i
social service, barn- och ungdomsverksamhet och socialt behandlingsarbete
stämmer överens med utvecklingen ute i kommunerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fr.o. m. 1978-01-01 har socialstyrelsen det samlade
ansvaret för alkoholpolitiken på ceniral verksnivå. Enligt statsmakternas
beslut bör alkoholfrågorna - tillsammans med frågor om andra missbruksmedel
-bilda grundvalen för en särskild enhet inom socialstyrelsen. ÖSoS föreslår att
en byrå för alkohol- och narkolikafrågor inrättas i socialtjänstavdelningen.
Till byrån knyts socialstyrelsens nämnd för alkoholfrågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialstyrelsens byrå för omsorg om psykiskt
utvecklingsstörda bedöms i framtiden inriktas alltmer på frågor i anslutning
till den primärkommunala verksamheten. ÖSoS föreslår därför att byrån förs till
socialljänstavdelningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avdelningen för hälso- och sjukvård</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den framtida hälso- och sjukvården bör enligt
socialstyrelsens princip-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section336>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section337>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>166</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>program Hälso- och sjukvård inför 80-talet byggas upp
kring tre huvudfunktioner: primärvård, länssjukvård och regionsjukvård. En nära
samverkan måste komma lill stånd mellan de olika nivåerna i hälso-och
sjukvårdsstrukturen. Detla förutsätter en gemensam planering av primärvärden
och läns- och regionsjukvården, också på riksplanet. Detta försvåras inom
socialstyrelsen av att funktioner som rör såväl primärvården som läns- och
regionsjukvården är fördelade på olika avdelningar i den nuvarande
organisationen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ÖSoS föreslär att socialstyrelsens planerings- och tillsynsuppgifler
inom det medicinska området förs samman till en avdelning för hälsooch
sjukvård. Inom avdelningen bör en uppdelning göras i primärvård samt läns- och
regionsjukvård. Verksamhetsområdena medicinsk rehabilitering och långvård
resp. psykiatri bör t. v. hållas samman i särskilda byråer för att bäst
utnyttja styrelsens resurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tandvårdsfrågorna har närmast samband med hälso- och
sjukvårdsfrågorna och bör ingå i avdelningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den civila sjukvårdens fredsorganisation ligger till grund
för krigssjukvårdens organisation. Sambanden är därför starka mellan
socialstyrelsens enheter för fredssjukvård och beredskapsfrågor, både när det
gäller planering och medicinska fackfrågor. ÖSoS föreslår atl styrelsens nuvarande
byråer för beredskapsfrågor ingår i avdelningen för hälso- och sjukvård. I ett
längre perspektiv, med bl. a. en mer decentraliserad arbetsfördelning mellan
socialstyrelsen och landstingen, kan styrelsens arbete med beredskapsfrågorna
komma att minska och de båda byråerna för beredskapsfrågor eventuellt föras
ihop till en enhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avdelningen för läkemedelsärenden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Läkemedelsavdelningen har endast i begränsad omfattning
varit föremål för överväganden inom ÖSoS. Utredningen har emellertid ingående
sett över läkemedelsavdelningens personal- och ekonomiadministrativa
verksamhet. Socialstyrelsen har i enlighet med ÖSoS förslag genomfört olika delegeringar
till läkemedelsavdelningen. På utredningens förslag har avdelningen också
övertagit vissa ekonomiadministrativa uppgifter från den administrativa
avdelningen. Vidare har avdelningen berörts av vissa rationaliseringsfrågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ÖSoS föreslår inga ändringar i läkemedelsavdelningens
organisation och verksamhet. Läkemedelsavdelningen är i andra sammanhang
föremål för olika överväganden. Regeringen har tiUsall fem utredningar som i
olika avseenden kommer atl beröra avdelningens arbetsuppgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avdelningen för administration</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Omfattningen av den centrala handläggningen av
administrativa frågor kommer i den nya organisationen alt påverkas av flera
olika faktorer. Ett överförande av socialstyrelsens underförvaltningar till
andra huvudmän</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section338>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section339>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>167</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>enligt socialutredningens och ÖSoS förslag kommer i hög
grad att påverka den cenlrala personal- och ekonomiadministrationens omfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vidare föreslår
ÖSoS en fortsatt delegering av administrativ beslutanderätt från avdelningen
för administration till fackavdelningarna. Detta underlättas av ÖSoS förslag om
färre och mer homogena avdelningar. Den fortsatta decentraliseringen av
administrativa uppgifter till avdelningarna skall ske successivt.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kontaklmannasystemet
mellan de centrala personal- och ekonomi-administrativa enheterna och
fackavdelningarna skall byggas ut. Kontaktpersonerna inlemmas i
fackavdelningarnas kanslier, men tillhör formellt den administrativa
avdelningen. Även för de juridiska frågorna skall en liknande kontaktmannafunktion
byggas upp.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Avdelningen
för administration föreslås omfatta områdena personal, ekonomi, juridik och
information. Förslaget innebär att de båda juridiska byråerna samordnas i en
byrå för juridik. I avvaktan på att frågan om medicinalväsendels ansvarsnämnds
framlida ställning och verksamhet bestäms bör socialstyrelsen disponera en
särskild byråchefstjänst för ansvarsnämndens verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Program</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inrättande av program är ett väsentligt komplement till
avdelnings- och byråorganisationen i ÖSoS förslag. Program bildas för
prioriterade verksamheter som kräver kompetens och resurser från flera
avdelningar. 1 programarbetet kan även organisationer utanför socialstyrelsen
medverka.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Programmen byggs upp av projekt med olika varaktighet och
omfattning. För varje program skall finnas en programgrupp och en programansvarig
som har det direkta ledningsansvaret. Lämpliga programområden kan vara
exempelvis äldreomsorg, handikappfrågor, psykoterapeutiskt arbete, invandrar-
och flyktingfrågor, barnomsorger och missbruksfrågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Programmen fyller flera viktiga funktioner. Programmen är
ett sätt att inom socialstyrelsen förbättra integration och samarbete i olika
utvecklingsfrågor mellan socialvård och hälso- och sjukvård. Genom alt
styrelsens arbete inom socialvård resp. hälso- och sjukvård koncentreras lill
särskilda avdelningar och att dessa samtidigt kompletteras med tvärgående
program anser utredningen att bättre förutsättningar föreligger för all
realisera den integrationsmålsättning som ligger till grund för
socialstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Programmen är vidare avsedda alt vara uttryck för verkets
prioriteringar och möjliggöra en flexiblare resursanvändning. Programmen får dessutom
en viktig rådgivande funktion till verkets ledning i det policyskapande
arbetet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section340>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:30.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section341>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>,68</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Resurser</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ÖSoS organisationsförslag bygger på oförändrade
resursramar för socialstyrelsens centrala verk med undanlag för de
personalinskränkningar som kan bli resultatet av huvudmannaskapsförändringar
för olika underförvaltningar och vissa andra förändringar i styrelsens
arbetsuppgifter. Oklarheter föreligger dock om den slutliga omfattningen av
dessa förändringar och om tidpunkten för deras genomförande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med beaktande av dessa förhållanden beräknas centrala
verkels löneplansanställda minska från ca 950 lill ca 855. Beräkningarna är
ungefärliga och måste successivt omprövas inför övergången till den nya
organisationen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Några vikliga funktioner i den nya organisationen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För att ytterligare precisera socialstyrelsens framtida
arbetssätt har ÖSoS utvecklat förslagen när det gäller inriktning och
uppbyggnad av några viktiga funktioner i den nya organisalonen, såsom
planering, forskning och utveckling, information, lillsyn, ledning och
samordning samt personalutveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Planering</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ÖSoS anser alt den s. k. sektorplaneringen är en
huvuduppgift för socialstyrelsen, dvs. planering på riksnivå av utvecklingen
inom sekiorn för socialvård samt hälso- och sjukvård. Ansvaret för sektorns
planering är delat mellan flera offentliga organ och sker i samverkan mellan
dessa. ÖSoS har utgått ifrån att nuvarande ansvarsfördelning mellan departement,
socialstyrelsen, vårdhuvudmännen samt övriga deltagande organ i allt väsentligt
kommer atl bestå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I sektorplaneringen skall socialstyrelsen tolka och
vidareutveckla statsmakternas mål samt lämna underlag för politiska beslut på
såväl nationell som regional och lokal nivå. Styrelsens uppgifter rörande
planeringen inom sektorn för socialvård samt hälso- och sjukvård kan delas upp
i fyra huvudområden: målfrågor, struktur- och organisationsfrågor, löpande
sektorplanering samt planeringsmetodik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialstyrelsen och socialsektorn i sin helhet har också
ett ansvar för alt medverka i den s. k. sektorövergripande planeringen, dvs.
socialsektorns samordning med utvecklingen inom andra samhällssektorer liksom
med fysisk och ekonomisk samhällsplanering. En bättre samordning av fysisk,
ekonomisk och social samhällsplanering framstår enligt utredningens mening som alll
nödvändigare. Socialstyrelsens medverkan i detta avseende motiveras av behoven
att anlägga en helhetssyn på vårdbehoven i samhället och atl förebygga
uppkomsten av sociala och medicinska problem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt ÖsoS bör planeringsansvaret inom socialstyrelsen i
huvudsak läggas på fackenheterna för socialvård och hälso- och sjukvård och
inte i</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section342>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section343>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>169</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>särskilda planeringsenheler. En central tanke bakom detta
är att socialstyrelsens planerings- och lillsynsuppgifter bör hällas ihop för
att bättre utnyttja styrelsens samlade kunskaper och resurser i planeringsarbetet.
Förutsättningar för en sådan uppbyggnad av verkets planerings-funktion skapas
av den föreslagna avdelningsorganisationen, programarbetsformen och
förstärkningen av verkets ledningsfunktioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avdelningen för förebyggande arbete och planering skall
fungera som en gemensam planeringsresurs och stödfunktion lill de andra avdelningarnas
planeringsarbete. Avdelningen skall därvid bl. a. svara för etl metodkunnande
och att socialstyrelsens planering av socialvård och hälso- och sjukvård i
erforderlig grad samordnas med och påverkar annan samhällsutveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Forskning och utveckling</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ÖSoS eftersträvar en myndighetsroll för socialstyrelsen
som innebär en starkare inriktning på att utveckla och förmedla kunskaps- och
beslutsunderlag. Socialstyrelsen bör öka insatserna för forskning och
utveckling saml försöksverksamhel. Socialstyrelsen skall dock inte ha till
primär uppgift att bedriva forskning. Styrelsen skall följa och stödja kunskapsutvecklingen
inom socialsektorn genom att initiera, bidra till och medverka i forskning,
försöksverksamheter och annat utvecklingsarbete i nära anknytning till den
praktiska verksamhelen inom kommuner och landsting. Styrelsen bör följa upp
samtliga led i kunskapsprocessen och förmedla information mellan forskning och
praktisk verksamhei.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialstyrelsens forsknings- och utvecklings- och försöksverksamhel
skall ingå som en integrerad del av arbetet i byråer och program. För att
bättre kunna medverka i sådant arbete måste styrelsens personal få möjligheter
att kontinuerligt vidga sina egna kunskaper.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För administration av gemensamma forsknings- och
utvecklingsfrågor inom styrelsen föreslås att elt FoU-sekretariat inrällas inom
byrån för allmän planering och samhällsplanering. För central samordning och
prioritering föreslås dels en samordningsgrupp med personer från
socialstyrelsens olika enheter, dels en bedömningsgrupp med vetenskapligt
skolade personer utanför socialstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Information</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den roll och det arbetssätt som ÖsoS föreslår för
socialstyrelsen i framtiden innebär alt styrelsens externa information måsle
öka i betydelse och omfattning. Informationen inom den sociala sektorn måsle planeras
och samordnas bättre genom en ökad samverkan mellan informationsansvariga
organ. Socialstyrelsen har elt ansvar för att en sådan samordning kommer till
stånd. En årlig samverkanskonferens föreslås för detla ändamål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialstyrelsens informationsbyrå bör förslärkas och olika
slag av informationsservice och -kunnande bör samlas i denna, t. ex.
redaktions-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section344>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section345>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>170</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>och förlagsfrugor, massniediakontakter,
distributionscentral och internationell informatic ,■ En särskild
dokumentations- och upplysningsenhet bör ocksä inräU is inom byrån. Denna enhet
bör fungera som socialstyrelsens centrala upplysningstjänst och ge service åt
externa och interna informationssökande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Informationsbyråns tjänster skall vara stödjande.
Fackbyråerna har det primära ansvaret för socialstyrelsens information och även
utbildning lill olika intressenter. På vae byrå bör finnas särskilda
informationsansvariga som svarar för allmänna upplysningar om byråns
verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I socialstyrelsens informationsarbete kommer ock.så de
föreslagna sociala och miijömedicinska enheterna inom länsstyrelserna atl fylla
en viktig funktion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tillsyn</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av socialstyrelsens ställning som central
förvaltningsmyndighet för socialvård och hälso- och sjukvård följer att
styrelsen har det högsta tillsynsansvaret för verksamheten inom denna sektor.
Socialstyrelsens tillsynsansvar är reglerat på olika sätl, bl. a. i styrelsens
instruktion, och är klarare uttalat belräffande de medicinska frågorna än vad
gäller socialvården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tillsynsarbetet har ändrat karaktär och alltmer blivit en
fråga om ömsesidigt informationsutbyte snarare än kontroll. Skillnaderna mellan
socialstyrelsens lillsyn och planering har blivit mindre utpräglade. Enligt ÖSoS
bör tillsyn och planering ses som delar i en gemensam process som
organisatoriskt bör kopplas ihop i verkets olika fackenheter. Kunskaperna från
tillsynen skall utnyttjas i det framålsyftande planeringsarbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 framtiden bör man urskilja två former av tillsyn:
uppföljning och individuell tillsyn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Uppföljning är inriktad på måluppfyllelse och utvärdering
av resultaten av olika planeringsåtgärder. Utvecklingen mot målorienterade
ramlagar för socialvård och hälso- och sjukvård innebär att socialstyrelsens
framtida tillsyn i ökad utsträckning bör avse uppföljning, alltså kontroll av
måluppfyllelse. En betoning av uppföljningen innebär att skillnaderna i
tillsynen mellan hälso- och sjukvård och socialvård minskar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den individuella tillsynen är inriktad på rättssäkerhet
samt säkerhel och kvalitet i vård och behandling i enskilda fall. Den
individuella tillsynen ger samtidigt socialstyrelsen kunskaper om tillståndet i
socialvården och hälso- och sjukvården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ledning och samordning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ÖSoS föreslår en förstärkning av socialstyrelsens
ledningsfunktioner. Verksledningen bör förslärkas genom att avdelningscheferna
mer än nu ses som en del av verksledningsfunktionen. Verksledning och
avdelningschefer bör regelbundet träffas i en verksledningskonferens som skall
utgöra verkets centrala policy- och samordningsorgan. Verksledningen</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section346>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section347>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>171</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>bör också förslärkas med ett särskilt verksledningssekrelariat,
som hl. a. skall svara för beredning av verksledningskonferensens arbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avdelningarna blir i den nya organisationen mer homogena. Detla
ger ökade möjligheter alt delegera både sakfrågor och administrativa beslul.
Härigenom ökar avdelningschefernas samordnande ansvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inom det administrativa området föreslår ÖSoS en ökad
självständighet för fackavdelningarna i förhållande lill den centrala
administrationen. Till stöd för avdelningarnas och avdelningschefernas arbete
med personal-och ekonomiadminislrativa frågor samt vissa andra
avdelningsgemensamma frågor inrättas särskilda avdelningskanslier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialstyrelsens interna verksamhetsplanering bör utvecklas
lill det centrala instrumentet för prioriteringar inom verket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Personalutveckling m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För att- de av ÖSoS föreslagna förändringarna skall få
förväntade effekter krävs kompletterande insatser I form av åtgärder som
utvecklar och stödjer personalen i dess arbete. ÖSoS har i dessa frågor ägnat
särskild uppmärksamhet åt den interna informationen och kommunikationen,
utbildningsfrågorna och rekryteringsfrågorna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En väl fungerande intern information och kommunikation är
betydelsefull när det gäller att stödja personalen i det pågående
förändrings-arbetet och för alt nå en ökad delegering och samordning i arbetet.
ÖSoS har under utvecklingsarbetet lagt fram flera konkreta förslag rörande
verkets interna information och kommunikation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller socialstyrelsens inlernutbildning har ÖSoS
arbetat för att få till stånd s. k. samverkansulbildning, som bl. a. är
inriktad på frågor om gruppsamverkan, sociala roller, personalledning och
förändringsprocesser. ÖSoS har vidare understrukit personalens behov av såväl
fackutbildning som utbildning i metodfrågor och administrativa frågor. En
viktig förutsättning är atl socialstyrelsen har en väl fungerande intern
utbildningsfunktion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En utveckling av rekryteringen pågår för atl anpassa rekryleringspoli-tiken
till att svara mot behovet av ett mer flexibelt och utvecklings-inriktat
arbetssätt inom styrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den regionala organisalonen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mot bakgrund av en genomgång av länsläkar- och
socialkonsulentorganisationernas nuvarande och framtida arbetsuppgifter saml
olika intressenters behov av regionala resurser inom socialvård samt hälso-och
sjukvård har ÖSoS bl. a. konstaterat att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>länsstyrelserna
har behov av social, medicinsk och miljömedicinsk kompetens för dels lillsyn,
besvär och övrig ärendehandläggning, dels medverkan i samhällsplaneringen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>socialstyrelsen
har behov av regionala resurser för dels kunskapsför-</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section348>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section349>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>172</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>medling och erfarenhetsåterföring Inom socialvård och
allmän hälsovård, dels tillsyn över enskilt utövad sjukvårdsverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ÖSoS föreslår att socialkonsulent-och länsläkarorganisationerna
inordnas i länsstyrelserna och där förs samman till en gemensam social och miljömedicinsk
enhet. Till denna enhet bör även övervägas att föra länsstyrelsernas
handläggare av alkoholärenden. Den regionala organisationen behandlas i ÖSoS
slutrapport del 2.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Genomförandet av den nya organisationen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett genomförande av ÖSoS förslag Innebär en omfattande
förändringsprocess för socialstyrelsens personal vid det centrala verkel,
berörda underförvallningar samt den regionala organisationen. 1 delta sammanhang
bör också beaktas det arbete som pågår inom socialdepartementet rörande elt
överförande av ungdomsvårdsskolor och statens nykterhetsvårdsanstalter lill
annan huvudman.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del är viktigt att det förändringsurbete som påbörjats i
och med ÖSoS inte stannar av. Så snart beslut fattats om kommande förändringar
bör dessa genomföras. Inom socialstyrelsen bör en särskild plan för genomförandet
läggas upp i samråd med personalorganisationerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ell informationspaket som anger huvuddragen i och
konsekvenserna av ÖSoS förslag bör snarast presenteras för personalen.
Utbildningsinsatser bör påbörjas mot bakgrund av de förslag ÖSoS lämnat. En
omfattande personalplanering för att förbereda omställningarna förutsätts
komma igång. Pä sikt bör även verkets olika arbetsenheter lokaliseras till
samma arbetsställe.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Målsättnings- och prioriteringsdiskussioner bör fördjupas
med inriktning på de föreslagna arbetsenheterna och programmen redan inför näsla
interna planeringsomgång. Detta bör föregås av ökade insatser på
verksledningsplanet för alt ange ramarna för arbetet. Detta kan möjliggöras
genom att snarast inleda arbetet i den s. k. verksledningskonferensen och del
särskilda verksledningssekrelariatel. Ett starkt motiv härför är också atl
stärka verksledningens möjligheter att organisera och leda det fortsatta
förändringsarbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Efter statsmakternas behandling av ÖSoS förslag synes det
lämpligt att inrätta en partssammansall organisatonskommitté för alt leda det
praktiska genomförandel av beslutade förändringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del 2: Regionalorganisation</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bchov av regionala resurser</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ÖSoS har försökt göra en samlad bedömning av behovel av en
framtida regional organisalion för socialstyrelsen med utgångspunkt i socialkonsulenternas
och länsläkarorganisalonens nuvarande och framtida arbetsuppgifter. Olika
intressenters behov av regionala statliga resurser inom socialvård samt hälso-och
sjukvård har uppmärksammals och alternativa</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section350>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section351>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>173</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>möjligheter all få arbetsuppgifterna utförda har
diskuterats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som utgångspunkt för diskussionen om behovet av regionala
statliga resurser inom socialvården har lagits socialuiredningens beskrivning
av arbetsuppgifter för den föreslagna socialljänslenhelen vid länsstyrelsen. Behovel
av resurser inom hälso- och sjukvärden har behandlats utifrån länsläkarorganisationens
arbetsuppgifter enligt dess verksamhetsplan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av behovsanalysen kan man konstatera all det finns ett
behov av regionala, statliga resurser säväl inom socialvärden som inom hälso-
och sjukvården. Behoven inom båda dessa områden sammanfaller relativt väl med
varandra och del är i båda fallen länsslyrelsen inklusive länsrätten som har
det primära behovet. Länsslyrelsen har behov av social, medicinsk och miljömedicinsk
kompetens såväl i sin samhällsplanerande som i sin myndighetsutövande funktion.
Om de nuvarande regionala resurserna skulle avvecklas, skulle länsslyrelsen bli
tvungen att för ett flertal uppgifter själv skaffa motsvarande kompetens.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den medicinska kompetens som är nödvändig ■ för länsslyrelsen
omfattar huvudsakligen den preventiva medicinen och bör i första hand vara
miljö- och socialmedicinskt inriktad. Länsläkarorganisationens uppgifter inom
sjukvårdsverksamheten är däremol av mindre inlresse för länsslyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även socialstyrelsen har inom delar av silt ansvarsområde
behov av regionala resurser. Dessa är emellertid inte tillräckliga för atl
ensamma motivera en regional organisation. Socialstyrelsens behov omfattar främsl
en dubbelriktad kunskapsförmedlande funktion — inkl. faktainsamlings-och
utredningsuppgifter — dels inom socialvårdens, dels inom den allmänna
hälsovårdens område. Socialstyrelsens behov av regionala resurser för dessa
ändamål kan också komma all öka mol bakgrund av styrelsens ändrade roll och
arbetssätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialstyrelsen behöver också såsom högsta
tillsynsmyndighet över säväl socialvärden som hälso- och sjukvården regionala resurser
för att fullgöra delar av denna tillsyn. Detta gäller främst tillsynen över den
enskilt utövade sjukvårdsverksamheten. När det gäller den av sjukvårdshuvudmännen
bedrivna sjukvården, har något behov från socialstyrelsen av regionala resurser
inte framkommit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den principiella inställningen från landsling och kommuner
är att man inte anser sig ha behov av några regionala statliga resurser i
framtiden varken inom socialvården eller hälso- och sjukvården. Vissa enskilda
kommuner anser det dock alltjämt värdefullt att på regional nivå ha tillgång
till resurser för råd och service.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Framlida arbetsuppgifter</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ÖSoS föreslår att de regionala statliga resurserna inom
socialvården samt hälso- och sjukvården i försia hand skall inriktas på
följande uppgifter:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>- lillsyn, besvär samt övrig ärendehandläggning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>- kunskapsförmedling</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>- medverkan i samhällsplaneringen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section352>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section353>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>,74</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Uppgifterna omfattar i försia hand socialvården och den
allmänna hälsovården och bör primärt inriktas pä funktioner inom länsstyrelsen.
En viktig uppgift skall vara att arbeta förebyggande och i olika typer av
beslut och planering på länsnivån bevaka att hänsyn tas till sociala,
medicinska och miljömedicinska aspekter. Uppgifter som rör ärendehandläggning
skall hållas på rimlig nivå och skall ses som ett nödvändigt informationsiiiflöde
för mer generellt verkande ålgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den kunskapsförmedlande funktionen gentemot såväl
socialstyrelsen som kommuner och andra regionala och lokala organ faller ut som
en myckel naturlig uppgift för resurser med fasta uppgifter på den regionala
nivån.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ovan nämnda uppgifter skall ses som delar i en helhet, där
varie arbetsområde är en förutsättning för de övriga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Huvudmannaskap och organisation</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hänsyn till all flertalet av de regionala organens
uppgifter är nära knutna till länsstyrelsens verksamhet föreslår ÖSoS atl
huvudmannaskapet för socialkonsulenl- och länsläkarorganisationerna överförs
till länsstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett inordnande av dessa organisationer i länsstyrelsen bör
medföra att del nuvarande samarbetet kan utvecklas och bedrivas effektivare
genom att detta kan ske i enkla och informella former. De regionala tjänstemännen
fär härmed också större möjligheter än i dag atl på olika sätl hävda de egna
facksynpunkterna i länsslyrelsens interna överläggningar, där skilda och ofta
konkurrerande intressen skall vägas mot varandra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Översynsutredningen anser atl övervägande skäl talar för
alt länsläkar-och socialkonsulenlorganisalionerna vid ett inordnande i
länsstyrelsen bör hållas samman och bilda en gemensam enhet. Arbetet i
framtiden kommer i högre grad än f. n, atl inriktas på generella och
förebyggande åtgärder. För detta krävs en organisation med bred kompetens som
på ett samlat sätl kan företräda de sociala, medicinska och miljömedicinska
aspekterna i olika sammanhang. Ett annat motiv för en samordning är att
socialstyrelsen är gemensam central myndighei.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inom länsstyrelsen finns speciella handläggare för
alkoholärenden, vilka f. n. ingår i förvaltningsavdelningens allmänna enhet. De
sorterade tidigare under riksskatteverkets alkoholbyrå. Alkoholbyrån överfördes
emellertid 1978-01-01 till socialstyrelsen. Alkoholärendena har såväl social
som medicinsk anknytning och handläggning av dessa bör ses som ett inslag i det
förebyggande arbetet. Del synes därför lämpligl att inom länsstyrelsen
samordna handläggarna för alkoholärenden med socialkonsulent-och länsläkarorganisationerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mot den bakgrunden föreslår ÖSoS alt det inom
länsstyrelsen bildas en ny enhet, som benämns social och miljömedicinsk enhet.
Enheten föreslås innehålla tre funktioner, nämligen miljömedicin, socialtjänst
samt alkoholärenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del är av stor belydelese att enheten får en
sådan inplacering i</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section354>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section355>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>15</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>länsstyrelsen att den föreslagna arbetsinriktningen
möjliggörs. Översynsulredningen anser därför alt den sociala och
miljömedicinska enheten bör inordnas i planeringsavdelningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ÖSoS har inte diskuterat frågan om dimensionering av den
föreslagna enheten mer ingående. Uiredningen anser dock alt nuvarande resurser
inom länsläkar- och socialkonsulentorganisationerna i princip bör kunna
överföras till den nya enhelen. Eftersom del totala antalet tjänster för
kanslipersonalen är stort i förhållande till antalet handläggare bör vissa
rationaliseringsmöjligheter finnas vid en samordning av kansliresurserna i den
föreslagna enhelen. En samlad bedömning av behovel av kanslipersonal bör göras
inom resp. länsstyrelses ram.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beträffande eftervårdskonsulenterna föreslår ÖSoS att
dessa t. v. samordnas med socialkonsulenlerna. I samband med alt huvudmannaskapet
för ungdomsvårdsskolorna ändras bör dessa tjänster i enlighet med
socialutredningens förslag avvecklas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Glesbygdskonsulenlerna bör stå kvar under socialstyrelsens
huvudmannaskap så länge den nuvarande försöksverksamheten pågår. Det fortsatta
behovel av dessa resurser får behandlas i samband med en utvärdering av
försöksverksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Relationerna socialstyrelsen - den regionala enhelen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid elt förändrat huvudmannaskap för socialkonsulenl-och länsläkarorganisationerna
är det viktigt all elt nära samarbete och goda kontakter bibehålls och
utvecklas mellan centrala verket och tjänstemännen vid de sociala och
miljömedicinska enheterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialstyrelsen har härvid etl behov av alt kunna påverka
resurser och verksamhetsinriktning vid den regionala enheten för atl bl. a.
kunna utnyttja denna i kontakterna med fältet. Länsslyrelsen behöver också få
en uppfattning om verkets behov av och krav på insatser pä länsnivå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kontakterna och samarbetsformerna mellan socialstyrelsen
och den regionala enheten behandlas i avsnitt 8. Enligt ÖSoS bör
socialstyrelsen ha ett ansvar gentemot den regionala enheten och möjligheter atl
påverka dess arbete främst när del gäller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>tjänstetillsättningar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>utbildning och
information</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>verksamhetsplanering</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>länsstyrelsernas
anslagsframställningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialstyrelsen måste kontinuerligt följa och stödja det
regionala arbetet. En huvudprincip bör vara atl verkels fackbyråer har ansvaret
för löpande kontakter med de sociala och miljömedicinska enheterna inom sina
resp. områden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För uppgifter av samordnande och mer övergripande karaktär
krävs dock någon form av ledningsfunktion vid socialstyrelsen. ÖSoS föreslår
att verksledningskonferensen skall svara för denna ledningsfunktion, i likhet
med vad som skall gälla för verket i övrigt. Då frågor rörande de</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section356>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section357>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop,
1979/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>176</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>regionala enheterna behandlas i verksledningskonferensen
bör nägon eller några representanter för enheterna ingå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vidare bör minst en tjänsteman avdelas för bevakning av
frågor rörande de regonala enheterna i styrelsens löpande arbete. Denna
kanslifunktion föresläs bli förlagd till avdelningskansliel vid avdelningen för
förebyggande arbete och planering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kompetens, utbildning och rekrytering</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För att de regionala tjänstemännen skall kunna svara mot
den roll och de arbetsuppgifter som beskrivs i rapporten krävs vissa
förändringar av kompetensen. Dessa kan erhållas dels genom utbildning, dels
genom förändrade rekryteringsprinciper. I avsniti 9 diskuteras kompetenskrav
samt former för utbildning och rekrytering av de regionala tjänstemännen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Genomförande</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Översynsutredningens förslag om en samordning av nuvarande
län.s-läkar- och socialkonsulenlorganisationer lill en social och miljömedcinsk
enhet inom länsstyrelsen bör kunna genomföras relativt snart.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt vad ÖSoS f. n. kan bedöma synes det sannolikt att
de föreslagna lagändringarna inom socialvårdsområdet kommer att träda i kraft fr.o.m.
1980-01-01. Del föreslagna regelsystemet styr i hög grad socialkonsulenternas
arbete. För att den nya enhelen skall kunna förbereda och anpassa sitt arbete
till den nya sociallagsliflningen bör en samordning av de båda organisationerna
och ett inordnande av dessa i länsstyrelsen ske så snart som möjligt efter
statsmakternas ställningstagande till förslaget om socialtjänstlag. Många
praktiska problem i samband med själva omorganisationen kan därigenom lösas
innan övriga förändringar genomförs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även mot bakgrund av atl det pågår en översyn av
länsstyrelsernas organisation (OPAL) är del väsentligt med etl snabbt
ställningstagande lill ÖSoS förslag om det framtida huvudmannaskapet för socialkonsulenl-och
länsläkarorganisationerna. Den sociala och miljömedicinska enhetens ställning
och organisatoriska inplacering samt den slutliga dimensioneringen bör
behandlas i delta sammanhang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I avsnittet om genomförandefrågorna i slutrapportens del 1
föreslås bl. a, all en organisationskommitté tillsätts med uppdrag att leda omsiällningsarbetel
vid socialstyrelsen, Ansvarel för genomförandel av ÖSoS förslag belräffande den
regionala organisationen kan antingen läggas på en sådan
organisationskommitté, eller pä en för den regionala organisationen särskilt
tillsatt genomförandegrupp. 1 båda alternativen bör representanter för de
regionala organisationerna, handläggarna av alkoholärenden och länsstyrelsernas
organisationsnämnd ingå.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section358>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section359>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>177</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 3</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanställning av remissytiranden över ÖSoS
slutrapport Socialstyrelsens framtida organisation och arbetsformer</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Yttranden har efter remiss avgelts av
kriminalvårdsstyrelsen, försvarets sjukvårdsstyrelse, riksförsäkringsverkel, siatens
bakteriologiska laboratorium, riksrevisionsverkel, statens personalnämnd,
universitets- och högskoleämbetet, skolöverstyrelsen, statens livsmedelsverk, siatens
naturvårdsverk, statens strålskyddsinslitut, överstyrelsen för ekonomiskt försvar,
arbetsmarknadsstyrelsen, arbetarskyddsstyrelsen, direktionen för akademiska
sjukhuset i Uppsala, statens handikappråd, länsstyrelserna i Hallands,
Malmöhus, Uppsala, Västmanlands och Västerbottens län, hälso- och
sjukvårdsutredningen, landstingskommunerna i Stockholms, Uppsala,
Södermanlands, Östergötlands, Kronobergs, Kristianstads, Malmöhus, Hallands,
Älvsborgs, Värmlands, Örebro, Västmanlands, Kopparbergs, Västernorrlands,
Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län, landstingsförbundet. Svenska
kommunförbundet, Göteborgs, Malmö, Gotlands, Ljungby och Vilhelmina kommuner, Tjänslemännens
centralorganisation (TCO), Centralorganisationen SACO/SR, Landsorganisationen
i Sverige (LO), Handikappförbundens centralkommitté (HCK), Svenska
läkaresällskapet, Sveriges läkarförbund samt Föreningen länsstyrelsernas utskänkningshandläggare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Yttrande över rapporten har dessulom inkommit från lekmiljörådel.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Apoteksbolaget
AB, nämnden för sjukvårds-och socialvårdsbyggnader (NSB), siatens
arbetsmiljönämnd saml landstingskommunerna i Göteborgs och Bohus, Jönköpings
och Gävleborgs län har enligt inkomna skrivelser beslutat avstå från att avge
yttrande.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Remissinstanserna
har i flera fall bifogat yttranden från underställda organ.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sammanställningen,
del 1, redovisas under rubrikerna socialstyrelsens framtida roll och
arbetssätt, socialstyrelsens framlida organisation, några viktiga funktioner i
den nya organisationen saml genomförande. 1 huvudsak överensstämmer detla med
rubriksättningen i sammanfattningen av betänkandet sid, 5-18 (del 1),</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sammanställningen,
del 2, sid. 32 redovisas under rubrikerna behov av regionala resurser, framtida
arbetsuppgifter, huvudmannaskap och organisation, relationerna socialstyrelsen
- den regionala enheten, kompetens, utbildning och rekrytering samt
genomförande. Detta motsvarar rubrikerna i betänkandets sammanfattning sid.
3-8 (del 2).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del 1: Centrala verket</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>/ Socialstyrelsens framtida roll och arbetssätt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Flertalet remissinstanser biträder eller lämnar utan
erinran ÖSoS allmänna syn på inriktningen av socialstyrelsens roll och
arbetssätt i framtiden. I en del yttranden understryks och vidareutvecklas
värdet av</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section360>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section361>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>178</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>en inriktning mot en mera övergripande, stödjande och
kunskapsutvecklande roll. Vissa remissinstanser menar att det är nödvändigt
med en samlad bedömning av det utredningsarbete som pågår inom berörda områden
innan ställning kan las lill styrelsens roll i framtiden. Några remissinstanser
anser alt rapporten inte utan överarbetning kan ligga till grund för ett
ställningstagande angående styrelsens roll och arbetsuppgifter. I några fall
pekar man på att gränsdragningen mellan socialstyrelsens och andra organs
uppgifter är oklar. 1 flera yttranden understryks att den enskildes behov inte
får åsidosätts genom den nya organisationen och att socialstyrelsen mäste ha en
aktiv roll när del gäller att påverka utvecklingen inom socialvården och hälso-
och sjukvården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska kommunförbundet delar ÖSoS syn på
förutsättningarna för socialstyrelsens framlida uppgifter. Utvecklingen mot en
minskad statlig detaljreglering av den kommunala verksamheten, strävan att
stärka den kommunala självstyrelsen samt den utbyggnad av kommunernas förvalt-ningsorganisaton
som blivit en naturlig följd av kommunsammanslagningarna är härvid de
viktigaste utgångspunkterna. Socialstyrelsens uppgifter bör främst inriktas på
alt föra ut statsmakternas intentioner till olika intressenter, att i samråd
med huvudmännens organisation svara för uppföljningen av hur intentionerna
förverkligas samt initiera och informera om utvecklings- och forskningsarbete.
Socialstyrelsen bör ansvara för informalionen på riksnivån.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Malmö kommun konstaterar att ÖSoS rapport är avsedd att ge
socialstyrelsen den centrala roll den bör ha när det gäller frågor om social-, hälso-
och sjukvårdens utveckling. Gotlands kommun menar att utredningen återger en
principiellt viktig grundsyn på styrelsens roll och arbetssätt. Förskjutningen
av innehållet i styrelsens tillsynsansvar mol uppgifter av uppföljande och
utvecklande karaktär - integrerade med planeringsuppgifterna - är väsentlig och
viktig. Vilhelmina kommun anser att socialstyrelsen inte med tillräcklig kraft
hävdat socialvårdens intressen. Socialstyrelsens sviktande ställning har lett
fram lill att annan central organisation med ganska klart markerad
ekonomisk/teknokratisk inriktning kommit att spela en allt mer betydelsefull
roll. Denna utveckling är enligt kommunen inte invändningsfri.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Landstingsförbundet framhåller att även om landstingen är
huvudmän för hälso- och sjukvärden måste statsmakterna - dvs, riksdag och
regering - i sista hand lägga fast de övergripande målen för hälso- och
sjukvårdspolitiken som en del av den allmänna välfärdspolitiken. Med
utgångspunkt från dessa mål bör de politiskt ansvariga huvudmännen så långt
möjligt få verka utan statlig detaljreglering,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Stockholms läns landsting menar att socialstyrelsens organisalion
i hög grad blir beroende av hur lagstiftningen på grundval av socialutredningen
och hälso- och sjukvårdsutredningen utformas. Utvecklingslinjerna är redan nu
ganska klara. Det finns en klar trend mot ökad självständighet för de kommunala
huvudmännen och till en vidgad decentralisering av beslut och ansvar.
Södermanlands läns landsting ansluter sig till utredningens uppfattning och
vill understryka det väsentliga i alt resurserna</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section362>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section363>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>179</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>koncentreras främst på utveckling och kunskapsförmedling
medan däremol traditionellt inspekterande uppgifter ej kan anses påkallade i
nuläget. Östergötlands läns landsting vill särskilt understryka att socialstyrelsens
arbete måste inriktas på alt ta tillvara de erfarenheier och kunskaper som
finns hos vårdhuvudmännen. Malmöhus läns landsting instämmer i förslaget att
socialstyrelsens drifluppgifter successivt bör minskas men vill peka på atl en
utläggning av drifluppgifter i sig inte innebär en rationalisering i den mån
utläggningen endast innebär ett överförande till andra myndigheter av dessa
uppgifter. Älvsborgs läns landsting konstaterar att utredningens förslag om
socialstyrelsens framtida roll och arbetssätt väl överensstämmer med de tankegångar
som huvudmännen i olika sammanhang uttalat. Örebro läns landsting tillstyrker förslagel
om styrelsens framtida verksamhetsinriktning och förutsätter därvid att den
inspektionsverksamhet som i dag bedrivs inom vissa områden upphör, eftersom
dessa inspektioner på intet sätt gagnar landstingets verksamhet. Västmanlands
läns landsting anser att en ulredning om socialstyrelsens arbetsuppgifter borde
göras av en av politiker sammansatt kommitté med företrädare för såväl staten
som landstings- och kommunförbunden. Bl. a. behöver närmare utredas och
klarläggas gränsdragningen mellan arbetsuppgifterna för socialstyrelsen och Spri.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även andra landsting tar upp frågan om
kompetensfördelningen mellan socialstyrelsen och andra organ. Örebro läns
landsting pekar pä att risken för intressekonflikter och dubbelarbete synes
vara uppenbar om inte gränsdragningsproblematiken klaras upp. Västernorrlands
läns landsting saknar en analys av arbetsfördelningen mellan de centrala
organisationerna socialstyrelsen, kommunförbunden och Spri. Jämtlands läns
landsting efterlyser en klar ansvarsfördelning mellan socialstyrelsen,
kommunförbunden och Spri vad avser olika utvecklingsfrågor. Uppsala läns
landsting anser att övergripande frågor och större utredningar bör anförtros
det organ som gemensamt av stat och landsting skapats just för den uppgiften,
nämligen Spri, samt framhåller atl det betydande dubbelarbete som i dag äger
rum i förhållandet mellan Spri, socialstyrelsen och kommunförbundet bör
avvecklas varvid socialstyrelsen bör koncentrera sig på sina uppgifter som
kontroll- och överklagandeorgan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksrevisionsverket (RRV) delar i stort ÖSoS allmänna syn
på uppgifts- och ansvarsfördelning mellan stat och kommun inom den sociala
sektorn och på socialstyrelsens roll som ceniral myndighet, men vill framhålla
att det t. ex. även på längre sikt kan finnas driftuppgifter som bör betraktas
som statliga angelägenheter och som har närmare samband med socialstyrelsens
verksamhet än med någon annan statlig myndighets ansvarsområde. RRV vill inte
heller utesluta att det även i framtiden kan finnas behov av mer direkt statlig
styrning för atl riksintressena skall tillgodoses. Socialstyrelsen kan t. ex.
behöva ges möjlighet att utfärda föreskrifter eller anvisningar eller att inom
ramen för sin tillsynsverksamhet ålägga de kommunala huvudmännen atl vidta
vissa åtgärder. Socialstyrelsens befogenheter i detta avseende måste i</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section364>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section365>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>180</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>sådana fall givelvis anges i lagstiftningen för resp.
område. ÖSoS material är en viktig del i statsmakternas beslutsunderlag och
utgör också en god grund för det fortsatta utvecklingsarbetet inom
socialstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>LO framhåller atl socialstyrelsens roll och uppgifter i
framtiden i grunden är en politisk fråga. Den bestäms av i vilken utsträckning
statsmakterna väljer alt ange riktlinjerna för kommuner och landsting i fråga
om socialvården och hälso- och sjukvården. ÖSoS har enligt LO:s uppfattning
allt för litet beaktat detta förhåUande varför rapporten inte utan grundlig överarbetning
kan läggas tiU grund för ställningstaganden om styrelsens framtida
organisation. Socialstyrelsens arbete bör inriktas på att vidareutveckla och
driva de riktlinjer som lagts fast av regering och riksdag. Styrelsen har
alltför myckel ägnat sig åt eget utvecklingsarbete samtidigt som styrelsen
alltför litet drivit de frågor där man haft ställningstaganden från
statsmakterna att utgå ifrån. Här bör socialstyrelsen ha en stark ställning i
förhållande till kommuner och landsting och deras region- och
riksorganisationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>TCO för likaledes fram att socialstyrelsens roll och
uppgifter i framtiden bestäms av i vilken utsträckning statsmakterna väljer att
ange riktlinjer för kommuner och landsting. ÖSoS förslag kan därför inte utan överarbetning
ligga till grund för ställningstaganden om styrelsens framtida organisalion.
Enligt TCO:s uppfattning bör styrelsen få en stark ställning i förhållande till
landsling och kommuner och deras riksorganisationer, framför allt när del
gäller frågor där styrelsen har statsmakternas beslut i ryggen. Om verket i
framtiden skulle bli alltmer beroende av de båda kommunförbunden kommer del
statliga inflytandet på riksnivå att ytterligare urholkas. Funktioner som
självklart bör ligga på ämbetsverket kommer härigenom att överföras till
organisationer av vilka ansvar inte kan utkrävas den vanliga vägen t. ex, genom
justitieombudsmannen. Eftersom hälso-, sjuk- och socialvård är områden som är kommunal-ekonomiskt
konjunkturkänsliga krävs därför enligt TCO:s uppfattning att socialstyrelsens
uppgifter inte begränsas till att utfärda allmänna råd. Ett ämbetsverk som så
gott som enbart har en kunskapsförmedlande och utvecklande roll kan inte
upplevas som ett stöd för den enskilde medborgaren i den vikliga meningen att verkel
påtar sig ansvar för dennes välfärd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SACOISR delar i alll väsentligt utredningens syn på
socialstyrelsens framtida roll och arbetsuppgifter. Verksamheten bör sålunda
som en naturlig följd av den pågående utvecklingen inom socialvård resp. hälsooch
sjukvård alltmer inriktas på övergripande uppgifter såsom planering,
uppföljning och metodutveckling inom samhällets sociala sektor i vid
bemärkelse. Denna strävan bör kompletteras med och fullföljas genom successiv
avveckling av detaljerade myndighetsuppgifter av ren förvaltningskaraktär.
Denna avveckling, som bör gå betydligt längre än enligt ÖSoS förslag, torde på
längre sikt möjliggöra ytterligare nedskärning på personalsidan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statens handikappråd vill bl. a. mot bakgrund av
socialutredningens förslag om en ramlagstiftning och att vissa specialdestinerade
statsbidrag</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section366>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section367>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>181</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>förväntas försvinna understryka vikten av en aktiv
socialstyrelse. Det bör vara möjligt att ge socialstyrelsen befogenheter att se
till att vissa minimikrav i fråga om kontinuitet och kvalitet på utbudet av
sociala tjänster garanteras de enskilda konsumenterna oavsett i vilken kommun
dessa är bosatta. Med bibehållen respekt för den kommunala självstyrelsen
anser rådet atl en aktiv socialstyrelse motiveras inte minst av att
socialtjänsten i sig inte föreslås få några styrmedel när det gäller medverkan
i samhällsplaneringen. Ur rådets synpunkl kan t. ex. vikten av socialstyrelsens
tillsyn och inspektion av vården för långtidssjuka inte nog understrykas.
Ramlagstiftningen kan bli en positiv reform endast om kommunernas frihet
balanseras av en aktiv socialstyrelse. Handikappförbundens centralkommitté (HCK)
ställer sig i princip positiv till en utveckling mot en ökad närdemokrati, men
vill framhålla att denna utveckling kan innebära risker för att olika
"svaga gruppers" behov inte blir tillgodosedda. Handikappade har
genom de begränsningar av aktiviteten som handikappet i sig medför ofta svårt atl
föra fram sina krav. Tillsynsmyndigheternas ställning får inte försvagas bl, a.
med tanke på att tillräcklig erfarenhet ännu inte erhållits av konsekvenserna
av ökad ramlagstiftning, regionalt beslutandedelegerande etc. Socialstyrelsens
befogenheter skall inte begränsas enbart till utarbetandet av allmänna
riktlinjer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>// Socialstyrelsens framtida organisation</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ÖSoS förslag om socialstyrelsens framtida organisation
tillstyrks i sina huvuddrag av flertalet remissinstanser. I vissa fall har man
emellertid avvikande synpunkler vad gäller främst byråindelningen. Samverkansformerna
mellan hälso- och sjukvård samt socialvård berörs i flera yttranden. Många
remissinstanser tar därvid upp och uttalar sig positivt om den föreslagna
samverkan genom program.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vilhelmina
kommun framhåller att organisationsförslaget bygger på traditionella idéer men
alt det innebär en förbättring i förhållande till nuvarande organisation. Det
är viktigt att socialstyrelsen utvecklar samverkansformerna mellan socialvården
och hälso- och sjukvården. Styrelsen har hittills inte med tillräcklig kraft
hävdat socialvårdens intressen men har på ett helt annat sätt ägnat sig åt de
medicinska problemställningarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Malmö kommun (sociala centralnämnden) yttrar följande:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Till avdelningen förebyggande arbete och planering
hör bl. a. byrån för allmän planering och samhällsplanering. Det kan, enligt
sociala centralnämnden, ha sitt berättigande där om man koncentrerar sig på levandsnivåsludier,
välfärdsfördelning, inflöde i centrala planeringsprocesser (ekonomisk
långtidsplanering och fysisk riksplanering osv.). Men rimligare vore kanske att
knyta en sådan byrå till avdelningen för socialtjänst, dels därför att
socialutredningen anger samhällsplaneringen som en av socialtjänstens
huvuduppgifter, dels därför att inom denna avdelning samlas de byråer vars
verksamhet på olika sätt är beroende av samhällsplaneringen. En sådan ordning
hindrar inte att man</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section368>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section369>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>182</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>också har en samlad planeringsenhet inrymmande även sjuk-
och hälsovårdens utvecklingsfrågor. Förslagsvis kunde byrån därvid innefatta
också den föreslagna statistikbyrån och betecknas "Allmän planering och
statistik"."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Göteborgs kommun ansluter sig till organisationsförslaget,
men vill starkt understryka vikten av en effektiv samordning mellan
socialtjänsten och hälso- och sjukvården. Kommunen vill här framhålla
angelägenheten av den föreslagna programbildningen som ett komplement lill
linjeorganisationen. Uppenbart är också att renodlingen av avdelningarna för
socialtjänst resp. hälso- och sjukvård kommer att ställa allmänt ökade
samordningskrav på verksledningen. Vidare anför kommunen följande:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Beträffande den föreslagna byråindelningen vill
kommunen föreslå alt byrån för social service, som huvudsakligen föreslås
innehålla äldreomsorg och handikappfrågor, renodlas tUl att endasl omfatta dessa
frågor. Socialhjälpen bör således flyttas från denna byrå och lämpligen
inordnas i byrån för socialt behandlingsarbete med tanke på att del framlida
socialbidraget ofta kommer att vara ett inslag i behandlingsarbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommunen vill framhålla vikten av atl den centrala
ledningen för smittskydd och infektionssjukdomar centraliseras till
socialstyrelsen. Nuvarande organisatoriska förhållanden medför oklara
ansvarsgränser och bör därför förändras."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommunförbundet .ionstalerar att en bättre samordning mellan
de olika funktionerna är önskvärd. Vad gäller det planerade miljömedicinska
laboratoriet och SBL:s epidemiologiska avdelning anser förbundet att dessa
funktioner bör integreras med byrån för hälsoskydd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Landstingsförbundet anser att mycket talar för alt
förslaget innebär ökade möjligheter alt uppnå samverkan och balans mellan
socialvård och sjukvård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Stockholms läns landsting (omsorgsnämnden) anser att den
föreslagna organisationen speglar de förändringar i synsätt och
utvecklingslinjer som bl. a. kommit lill uttryck i reformeringen av
sociallagstiftningen. Den nya organisationen betyder att omsorgsbyrån blir en
del av en samlad avdelning för socialtjänst. Denna inordning av omsorgsbyrån i
ett allmänt socialt sammanhang är bra. Däremot finns i organisalionsförslaget
inte någon samlad resurs för barnhabiliteringen. Denna fråga bör tas upp i
organisationsberedningen. Men kan se fördelar med en anknytning lill
socialtjänstfunktionen men ell tillräckligt beaktande av de medinska aspekterna
måsle samtidigt ske. Östergötlands läns landsting anser det likaledes vara helt
riktigt att byrån för omsorger om psykiskt utvecklingsstörda inlemmas i en
avdelning för socialtjänst. En förutsättning för den nya organisationen är att
den speciella samverkansorganisationen (programmen) kan förverkligas.
Södermanlands läns landsting finner f. n. inte skäl att förorda en avveckling
av den särskilda byrån för omsorg om psykiskt utvecklingsstörda men framhåller
att frågan bör prövas i samband med ev. lagändring på grundval av
omsorgskommitténs arbete. Hallands läns landsting anser den föreslagna nya
organisationen vara väl avvägd och atl ett genomförande bör komma till stånd
ulan onödig</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section370>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section371>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>183</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>tidsutdräkl. Vidare vill man betona vikten av att gemensamma
projekt etableras mellan byrån för omsorger och t. ex. byrån för barn- och
ungdomsverksamhet där normalisering inom vård och behandling av de psykiskt
utvecklingsstörda kan diskuteras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Malmöhus läns landsting instämmer i stort i principerna
bakom den nya organisationen och vill starkt understryka vikten av atl
programverksamheten ges hög prioritet och snarast etableras. Vidare anförs bl.
a. följande:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Översynsulredningen förordar inrättandet av en
sammanhållen avdelning för hälso- och sjukvård inom socialstyrelsen. Samtidigt
föreslås att de två byråerna för hälsoskydd och hälsoupplysning inordnas i
planeringsavdelningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förvaltningsutskottet ifrågasätter om det inte vore all
begränsa fackavdelningarnas ansvar för del framålsyftande planeringsarbetet atl
på detta sätt särskilja hälsoskydds- och hälsoupplysningsarbetet frän fackavdelningarna."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller den framtida organisalonen finns, enligt
Örebro läns landsting, vissa oklara och motsägelsfulla inslag:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Utvecklingen inom samhällets sociala sektor går, med
bl. a. socialstyrelsen som pådrivare, mot en ökad integrering mellan primär-
och landstingskommunal verksamhet. Den tänkta avdelningsorganisationen för den
framtida socialstyrelsen går dock emot denna utveckling. Visserligen kommer man
även all arbeta genom att inrätta s. k. program, men förvaltningsutskottet är,
trots att programmets funktioner synes viktiga och ändamålsenliga, skeptisk
till att dessa skulle kunna lösa integreringsfrågorna. Vidare finner
förvaltningsutskottet det märkligt att de medicinska verksamhetsområdena
psykiatri, medicinsk rehabilitering och långvård kommer att utgöra egna byråer.
Det naturliga vore att dessa ingick som exempelvis sektioner inom byrån
"Läns- och regionsjukvård". Inom avdelningen hälso- och sjukvård,
utgör byråerna en blandning av funktioner och nivåindelad verksamhei, vilket
synes inkonsekvent. Hälsoupplysningen intar en allt större roll i den
integrering som sker mellan hälsovård och sjukvård. Det är därför
anmärkningsvärt att byrån för hälsoupplysning inte placeras inom avdelningen
för hälso- och sjukvård, utan inom en annan avdelning. Enligt
förvaltningsutskottets uppfattning skulle det vara till fördel om
socialstyrelsens interna organisation hade så stor överensstämmelse beträffande
funktionell organisaton som möjligt med de organ som på fältet handlägger hälsooch
sjukvård."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Västernorrlands läns landsting anser att den föreslagna
omstruktureringen av socialstyrelsens centrala organisation innebär en
anpassning lill primärkommunernas och landslingens ansvarsområden. Man vill
kraftigt understryka betydelsen av all den vertikala organisationen med
indelning i olika avdelningar i enlighet med förslaget kompletteras med en
horisontell organisation med s. k. program. Förslaget all i en avdelning
samordna all verksamhei som hör till landstingens hälso- och sjukvård hälsas
med tillfredsställelse. Det kan ifrågasättas om inte byrån för hälsoupplysning
bör inordnas i hälso- och sjukvårdsavdelningen. Inte minst förebyggande
åtgärder inom tandvården talar för detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Västerbottens läns landsting anför bl, a, följande:</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section372>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section373>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>,84</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Vad gäller avdelningen för hälso- ocn sjukvård anser
landstinget, alt den föreslagna byrån för medicinsk rehabilitering och långvård
med fördel kan infogas i byrån för primärvård och byrån för läns- och
regionsjukvård. Delta framför allt med hänsyn till att långvården rent definitionsmässigt
tillhör primärvården och att rehabilitering bör vara en angelägenhet för varje akutvärdande
klinik. Utskottet anser också, att endast en byrå för beredskapsfrågor är
tillräckligt. Genom en omfördelning av arbetsuppgifterna skulle dessutom hela
den föreslagna avdelningen för förebyggande arbete och planering kunna utgå ur
organisationen. Landstinget ifrågasätter således om den särskilda avdelningen
för planering är erforderlig. Den planerade verksamheten bör kunna ske inom
resp. fackavdelning eller genom den särskilda programorganisatonen."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksrevisionsverkel anser att samtidigt som ÖSoS
organisationsförslag har flera påtagliga fördelar är det ocksä förknippat med
vissa risker. En sådan risk är att en önskvärd samverkan mellan de båda
huvudområdena hälso- och sjukvård och socialvård inte kommer till stånd. En
följd av detta skulle i sin tur kunna bli att socialstyrelsen inte får någon
samlad överblick över vare sig utvecklingen inom områden som har anknytning
till både socialvård och sjukvård (t. ex. äldreomsorg) eller behovssituationer
för de grupper i samhället som är beroende av sådan "integrerad"
verksamhet. En annan del av ÖSoS organisationsförslag som enligt RRV:s mening
kan förorsaka problem är förslaget att inrätta en särskild avdelning för
förebyggande arbete pch planering. Större delen av det förebyggande arbetet och
vissa andra av de uppgifter som föreslås ligga på denna avdelning hänger nära
samman med fackenheternas arbete. Risken med ÖSoS förslag är bl. a. att
kunskaperna från socialstyrelsens tillsyn och uppföljning inom olika
värdområden inte tillräckligt kan tillgodogöras i det förebyggande arbetet.
Vidare är kompetensfördelningen mellan avdelningen och fackenheterna något
oklar vad gäller bl. a. utbildnings- och personalplanering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>RRV finner vid en sammanvägning av för- och nackdelar att
den föreslagna avdelningsindelningen är ett godtagbart organisationsalternaliv
men att stora krav ställs på samverkan mellan olika avdelningar, RRV biträder ÖSoS
förslag att inrätta program som ett komplement till avdelnings- och
byråorganisationen. Det kan enligt RRV:s mening ifrågasättas om inte vissa
stora program bör ligga direkt under verksledningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>TCO konstaterar all organisalionsförslaget kan ses som etl
försök all inom verkets ram återskapa en medicinalstyrelse och en
socialstyrelse. Det är möjligt att denna väg all sektorvis hålla samman
likartade funktioner är nödvändig i nuläget som ett alternativ till den
befintliga "passiva" men "integrerade" organisationen.
Samtidigt är emellertid risken betydande att man därigenom förlorar greppet om
den samverkan mellan sociala och miljöbetingade samt medicinska faktorer som
skulle påbjudas utifrån en mera vedertagen tolkning av begreppet helhetssyn. En
dubbel organisation med program som löper vid sidan av linjeorganisationen kan
leda till problem när det gäller samordning och till intressekonflikter. ModeUen
bör övervägas av den särskilt tillkallade</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section374>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section375>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>185</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>beredningsgruppen. TCO anser inte heller att
epidemiologiska avdelningen vid SBL bör överföras till socialstyrelsen, i försia
hand av skälet att enheten blir så liten att resurserna inte kommer att räcka
vid en toppbelastning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>LO anför att förslaget kan ses som ett steg tillbaka i
förhållande till beslutet om sammanslagning av social- och
medicinalstyrelserna. Det är viktigt att arbetet på att integrera socialvården
med hälso-och sjukvården fullföljs. Mot bakgrund av den föreslagna
förstärkningen av verksledningen samt att en gemensam avdelning för
förebyggande arbete och planering och att särskilda projektgrupper (program)
föreslås inrättas kan LO ansluta sig till utredningens förslag. LO finner del
väsentligt alt avdelningen för förebyggande arbete och planering ges en stark
ställning. Denna avdelning bör under verksledningen ha huvudansvaret för all
driva fram en ökad prioritering av det förebyggande arbetet och en samordning
av socialvården och hälso- och sjukvården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SACO I SR finner huvuddragen i den föreslagna
organisatoriska indelningen av det centrala verket tilltalande. De föreslagna
programmen kan enligt SACO/SR sannolikt tillgodose en del av behovet av integration
och samverkan mellan olika avdelningar/byråer. Däremot torde programmen inte
kunna tillgodose del kontinuerliga dagliga samverkansbehovel mellan verkets
olika enheter. SACO/SR förutsätter att detta behov klaras av vid sidan av
programmen t. ex. i den föreslagna verksledningskonferensen etc. SACO/SR anför
vidare bl. a. följande:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"1 och för sig finns det skäl atl närmare granska den
föreslagna fördelningen av arbetsuppgifter mellan olika byråer men det skulle
föra för långt att här la upp en detaljerad diskussion om dessa frågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det får förutsättas att en närmare prövning kan ske under
genomförandefasen. Som exempel på frågor som därvid bör övervägas kan nämnas
inplaceringen av resurserna för pediatrik, barn- och ungdomspsykiatri samt
företagshälsovård. Man kan här genomgående tänka sig alternativ till den
föreslagna anknytningen till primärvårdsbyrån. Mycket talar 1. ex. för atl
företagshälsovården snarare borde inordnas i hälsoskyddsbyrån än i
primärvårdsbyrån. Barn- och ungdomspsykiatrins nära anknytning till
vuxenpsykiatrin kan möjligen motivera inordning i psykiatribyrån. Vidare kan
det finnas skäl att överväga behovet av en särskild byrå för
regionsjukvård."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statens handikappråd anser att den föreslagna
programverksamheten är en förutsättning för alt socialstyrelsen skall kunna
tillämpa en helhetssyn. Det mest positiva med programmen är att de skall ingå i
socialstyrelsens verksamhetsplanering och att de får egna resurser. Rådet
finner det riktigt atl omsorgsbyrån förs lill avdelningen för socialtjänst då
dessa frågor har en tyngdpunkt på det sociala området och alltmer kan förutses
bli en fråga för den kommunala socialtjänsten. Vidare vill rådet understryka
vikten av att byrån för social service tillförs sakkunnig personal i tillräcklig
omfattning. Rådet anser vidare det vara av stor betydelse atl denna byrå åläggs
ett primäransvar för handikappfrågor och vill understryka vikten av att byrån
lyckas förankra socialstyrelsens arbete i handikappfrågor i kommuner och
landsting.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section376>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section377>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>186</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>HCK vill understryka betydelsen av programverksamheten.
Kommittén anser också att förebyggande arbete bör integreras i de olika
byråernas verksamhet och inte vara begränsat till en särskild avdelning. Vidare
anför kommittén följande:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"1 regeringens proposition om insatser för
handikappades kulturella verksamhet framhålles att "handikappades problem
inte får ges en särbehandling utan måste behandlas i sitt sakliga sammmanhang".
Innebörden är givetvis att "handikappades problem måste beaktas i utredningsarbetet
inom olika områden". Härtill bör las hänsyn i arbetet inom de olika
fackenheterna. Som en följd härav måste kunskap om handikapp och vad handikapp
för med sig finnas inom socialstyrelsens samtliga enheter. Så är f. n. inte fallel.
För alt kunna påskynda denna utveckling behövs ett team med speciella kunskaper
i dessa frågor för atl bl. a. medverka till kunskapsspridning inom verket samt
deltagande i projekt och program. Vidare bör i ökad omfattning anställas
tjänstemän med kunskaper i handikappfrågor inom socialstyrelsens olika
byråer."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lunds universilel (medicinska fakultetsnämnden)
konstaterar alt avdelningen för hälso- och sjukvårdsfrågor uppdelas i
primärvård resp. läns- och regionsjukvård. Delta visar att uiredningen knappast
förmåti brygga över de klyftor socialstyrelsen tidigare skapat mellan olika
sektorer inom sjukvården; fakultetsnämnden vill t. ex. allvarligt ifrågasätta
del kloka i all också i fortsättningen avskilja verksamhetsområdena medicinsk
rehabilitering och långvård i särskilda byråer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska läkaresällskapet menar atl den pedialriska
representationen inom socialstyrelsen är klart otillräcklig med hänsyn till del
stora verksamhetsfält som öppen och sluten barnsjukvård saml barnhälsovård
utgör. Pediatrisk representation bör därför inte enbart finnas inom
primärvårdsbyrån ulan även inom den föreslagna byrån för läns- och
regionsjukvård. Vidare anför läkaresällskapet att barn- och ungdomspsykiatrin
har nära anknytning till vuxenpsykiatrin varför det är önskvärt och logiskt alt
barn- och ungdomspsykiatrin knyts till psykialribyrån i stället för till
primärvårdsbyrån.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Försvarets
sjukvårdsstyrelse finner den föreslagna programsamverkan vara elt riktigt
grepp. Styrelsen hälsar med tillfredsställelse atl ansvarel för
beredskapsfrågor inordnas i hälso- och sjukvårdsavdelningen men uttrycker också
önskemålet om atl i den kommande organisationen, utöver den generella kompelens
som bör finnas i centrala ämbetsverk, garantier skapas för all i en kommande
byrå för sjukvårdens beredskapsfrågor finns ständigt tjänstgörande medicinsk
sakkunskap för såväl det läkarrelalerade handlandet som för omvårdnadsfrågor
och frågor om förnödenhetsförsörjning. Styrelsen vill vidare anmäla all det är
angelägel alt en organisationsförändring inte förhindras med hänvisning till
utredningen om sjukvården i krig. Vad gäller smittskyddsproblematiken finner
styrelsen del naturligt alt slatsepidemiologfunktionen tillförs socialstyrelsen
och all denna ges ell samlat ansvar också för totalförsvarets smiltskyddsfrågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksförsäkringsverket uppfattar utredningens förslag där
arbetsuppgifterna på byrå SN I och LA 1 föreslås övertas av byrån för
primärvård.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section378>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section379>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop,
1979/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>187</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>resp. byrån för medicinsk rehabilitering och långvård, båda
inom avdelningen för hälso- och sjukvård, och där tandvårdsbyrån föreslås
inordnad i samma avdelning, som positivt. Det synes ur verkets synvinkel vara
en fördel att hithörande frågor handläggs inom samma avdelning i
socialstyrelsens organisation. En särskild avdelning för förebyggande arbete
och planering synes vara väl motiverad. Vidare är utredningens förslag om
tillskapande av särskilda program positivt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arbetarskyddsstyrelsen förutser ell omfattande samarbete
med flera av byråerna inom den föreslagna avdelningen för förebyggande arbete
och planering. Styrelsen tillstyrker alt ett miljömedicinskt laboratorium
bildas genom sammanslagning av naturvårdsverkels omgivningshygieniska avdelning
och det till karolinska sjukhuset knuta stressforskningslaboratoriet. Det
sistnämnda har en omfattande verksamhei inom arbetsmiljöområdet. Diskussioner
om samarbetsformer och om gränsdragningsproblem mellan socialstyrelsen och arhetarskyddsstyrelsen
i dessa frågor saknas i utredningen och måste klarläggas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statens naturvårdsverk ser positivt på den ökade tonvikten
på planering och förebyggande arbete. Genom tillkomsten av en avdelning för
förebyggande arbete och planering torde bl. a. förebyggande insatser få ökad
tyngd. Kontakter med andra myndigheter och sektorer underlättas, inte minst i
frågor som rör den yttre miljön och olika miljöföroreningars långsiktiga
inverkan på folkhälsan. För naturvårdsverket är del av stor betydelse alt ha etl
nära samarbete med den miljömedicinska expertis som finns på socialstyrelsen
särskilt med ett ev. miljömedicinskt laboratorium.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statens strålskyddsinslitut anser all utredningens syfte
alt utarbeta ny och bättre organisation och mer rationella arbetsformer för
socialstyrelsen är mycket angelägel och alt de föreslagna lösningarna
förefaller leda till klara förbättringar. Den föreslagna projektverksamheten är
särskilt intressant eftersom den bör vara väl lämpad för handläggning av många
ärenden av slrålskyddskaraktär. Det bör dock framhållas med skärpa alt den utan
tillräckliga resurser lätt blir ett slag i luften.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statens bakteriologiska laboratorium (SBL) kan inte
instämma i förslaget att överföra epidemiologiska avdelningen lill
socialstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Karolinska institutet hälsar del nya greppet med program
med tillfredsställelse. Programmen lorde få slor betydelse för att handlägga
stora och övergripande problem inom socialstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Överstyrelsen för ekonomiskt försvar (ÖEFj framhåller att
den från beredskapssynpunkt bästa organisatoriska lösningen för PB 4 och PB 5
vore att sammanföra dem till en egen frislående enhet. Om detla inte är möjligt
torde del näst bästa alternativet vara att - som ÖSoS föreslår - föra dem till
avdelningen för hälso- och sjukvård. Ett tredje alternativ är också tänkbart
nämligen atl föra enhelen för beredskapsfrågor till avdelningen för
förebyggande arbete och planering.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section380>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:29.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section381>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>188</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:131.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>/// Funktioner i den nya organisationen Planering</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna biträder i stort sett ÖSoS uppfattning atl
socialstyrelsen bör sträva efter atl minska detaljreglering och detaljstyrning
samt öka del övergripande planerings- och utvecklingsarbetet. Vissa kritiska synpunkler
förs fram.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommunförbundet anser atl socialstyrelsens uppgift hör
vara alt tillföra huvudmännen kunskap av generell nalur inom olika verksamhetsområden.
Styrelsen bör erhålla underlag för uppföljning och erfarenhetsåterföring genom
sammanställning och analys av huvudmännens planer. Förbundet kan inte dela
uppfattningen att socialstyrelsen skall utfärda riktlinjer för den kommunala
planeringen och varnar för en sektorisering av planeringsverksamheten. Analyser
av problem, behov och utvecklingsinsatser inom olika verksamhetsområden bör
ges karaktären av planeringsunderlag för den samlade bedömning och prioritering
som ett svårt ekonomiskt läge gör mera nödvändig än någonsin tidigare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Landstingsförbundet framhåller all den betoning av
socialstyrelsens planeringsroll som framgår av utredningens förslag kan ses som
en naturlig följd av att nuvarande lagstiftning bör kunna bli ersatt av en
ramlagstiftning. Förbundet vill särskill understryka att socialstyrelsens
arbete inriktas på att la tillvara de erfarenheter och kunskaper som finns hos
sjukvårdshuvudmännen, stämma av dessa mot planeringsuppgifter och vidarebefordra
dessa kunskaper till andra huvudmän. Härvid bör inte minsl socialstyrelsens
planeringsroll vad avser den förebyggande hälsovården betonas. Förbundet delar
utredningens uppfattning att tillsyn och planering skall ses som delar i en
gemensam process.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>LO konstaterar att ÖSoS lägger stor vikt vid
socialstyrelsens medverkan i samhällsplaneringen, men atl utredningen inte
utvecklat på vad sätt denna medverkan skall gå till. Socialstyrelsens
planeringsuppgifter bör i första hand gälla sektorns egen planerings- och
utvecklingsverksamhet. LO erinrar om att de krav som medlemmarna ställer i
fråga om hälso- och sjukvård och social omvårdnad ofta innebär krav på statliga
åtgärder för att stimulera eller styra i en viss riktning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>TCO förordar att handlingsprogram och planer upprättas för
berörda samhällssektorer. De ramlagar som förväntas bli införda både för
sjukvården och för socialvården leder fram lill ett behov av mer detaljerade
målsättnings-och verksamhetsplaner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksrevisionsverket (RR V) delar ÖSoS uppfattning att
sektorsplanering för socialvård saml hälso- och sjukvård bör vara en central
uppgift för socialstyrelsen i framliden. Den beskrivning som görs av vad seklorsplaneringen
innebär och bör omfatta har RRV inte heller några invändningar mot.
Socialstyrelsens planeringsroll inom hälso- och sjukvårdsområdet synes enligt
RRV vara klarare än inom socialvårdsområdet. Det är därför viktigt att
socialstyrelsens planeringsansvar för socialvården preciseras närmare. Enligt
RRV har socialstyrelsen elt särskill ansvar för alt se lill att vårdområden med
skilda huvudmän blir</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section382>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section383>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>189</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>föremål för samordnad planering,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Västmanlands läns landsting påpekafr atl ÖSoS-rapporten
tar upp socialstyrelsens planeringsuppgifter på elt mycket slort antal ställen,
men någon hell klar bild av den roll som styrelsen bör spela härvidlag framgår
dock inte. Enligt landstingets mening finns det anledning att en översyn och
överprövning görs av nuvarande ansvarsfördelning, Uppsala läns landsting är
tveksamt till tanken att socialstyrelsen skall ägna sig mera åt planering och
andra övergripande frågor inom sitt ansvarsområde. Landsiingei anser att
planeringsansvaret i framtiden främst skall åvila kommuner och landsting och
därmed ske i nära kontakt med den praktiska verkligheten. Västerbottens läns landsling
anför alt socialstyrelsens roll i planeringen bör inskränkas till rådgivning.
Styrelsen bör också vara remissorgan för landstingen i samband med planering av
hälso- och sjukvården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt arbetsmarknadsstyrelsens (AMS) mening är det av slor
betydelse alt en helhetssyn på sociala problem tillämpas och alt samordnande av
problemlösande insatser kommer till stånd, varvid de arbetsmarknadspolitiska
åtgärderna spelar en mycket viktig roll. En ökad satsning på förebyggande
åtgärder, bl. a. genom alt de socialvårdande myndigheterna i större
utsträckning än f. n. medverkar i övrig samhällsplanering, ställer krav på ökad
samverkan med andra samhällsorgan. AMS är beredd att medverka till sådana förändringar
av samverkansformerna som kan leda till bättre utnyttjande av de gemensamma
resurserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Göteborgs kommun ansluter sig till utredningens tanke all
organisatoriskt hålla samman tillsyns- och sektorsplaneringsfunktionerna i
avdelningarna för socialtjänst resp. hälso- och sjukvård. Härigenom skapas
möjlighet till både uppföljning och verklighetsanknytning av planer. Flera
remissinstanser, däribland riksrevisionsverket, Uppsala universitet (medicinska
fakultetsnämnden), länsstyrelsen i Malmöhus län, Malmöhus läns landsting.
Västernorrlands läns landsting samt Vilhelmina kommun delar ÖSoS synsätt alt
planeringsansvaret i huvudsak bör läggas på fackenheterna och inte pä
särskilda planeringsenheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Forskning och utveckling</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt ÖSoS förslag bör socialstyrelsen öka insatserna för
forskning och utveckling samt försöksverksamhet. Styrelsen bör dock inte ha
till primär uppgift att bedriva forskning. Förslagen om forskning och
utveckling kommenteras av vissa remissinstanser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) delar ÖSoS strävan
att ge socialstyrelsen en myndighetsroll som innebär en starkare inriktning på
sammanställande och spridande av kunskaps- och beslutsunderlag. Det innebär att
socialstyrelsen genom ökade insatser av forsknings- och utvecklingskaraktär bör
bidra lill atl lillgodose behovet av nya och kvalitetshöjande kunskaper inom
sektorn samtidigt som styrelsen inte skall ha till primär uppgift alt bedriva
egen forskning, UHÄ viU understryka vikten av att styrelsens FoU-verksamhet arbetar
i mycket</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section384>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section385>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>190</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>nära kontakt med alla berörda forskningsorgan, inte minsl
den medi<br>
cinska och samhällsvetenskapliga forskningen vid universilel och högsko<br>
lor,</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>\</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Uppsala universitet (medicinska fakultelsnämnden\) är
tveksam till atl styrelsen skall bedriva egen forskning och att styrelsen i
sina anslagsframställningar skall föra fram krav pä egna medel för forskning.
Forskningsanslag bör i första hand kanaliseras via universiteten och
forskningsråden. Däremot har man ingen erinran mot att socialstyrelsen bedriver
försöksverksamheter och annal utvecklingsarbete och man tillstyrker vidare
tillkomsten av elt särskilt sekretariat för dessa uppgifter. Inte heller Lunds universilel
(samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden) motsätter sig den föreslagna
forskningsorganisationen. Enligt karolinska institutet (rektorsämbetet) är det
mindre välbetänkt att styrelsen skall ha egna forskningsmedel och en
samordningsgrupp när styrelsen inte skall bedriva forskning. Vidare anförs
följande:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"1-. n. är den medicinska forskningens huvudproblem
en successivt minskad medelstilldelning med ökande svårigheter för yngre
forskare att etablera sig som följd. Det är därför viktigt alt forskningsmedel
fördelas av de organ som har överblick av landels och universitetens resurser,
dvs, i första hand forskningsråd och univsersitel-högskolor. Karolinska institutet
ifrågasätter det rationella i att socialstyrelsen skapar en ny
forskningsorganisation. Styrelsen bör koncentrera sig på sina vedertagna uppgifter
snarare än alt söka sig in på nya områden som redan har en väl fungerande
organisation. Vinsten med en bedömningsgrupp ifrågasattes även. Denna kompetens
kan i nuläget erhållas från redan existerande organisationer, t. ex. genom
samordning mellan socialstyrelsen och medicinska forskningsrådet."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska läkaresällskapet finner del vällovligt att en
bedömningsgrupp bildas på socialstyrelsen med uppgift att handlägga frågor
rörande forsknings-, utvecklings- och försöksverksamhet. Läkaresällskapet anser
att denna bedömningsgrupp som sin huvuduppgift bör ha beredskap för att ta del
av och initiera införandet av nya forskningsrön i sjukvården. Del är angelägel
att den har ett brett urval av vetenskapligt skolade personer från
forskningsvärlden och det praktiska fältet. Läkaresällskapet anser däremot inte
att socialstyrelsen skall bedriva egen forskning, utan utnyttja universiteten,
forskningsrådet och läkaresällskapet för eventuell initiativforskning.
Läkaresällskapet ser det som mycket angeläget att inte konkurrens om de knappa
forskningsresurserna kommer lill stånd. Forskningens oberoende av myndighet är
vital.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska kommunförbundet anser atl socialstyrelsens
viktigaste uppgift bör vara all initiera forskning och praktiskt
utvecklingsarbete. Forskningen bör bedrivas av organ som är fristående från
förvaltande myndigheter. Socialstyrelsen bör svara för sammanställningar av
resultat från forsknings- och utvecklingsarbete inom sitt verksamhetsområde. I
jämförelse med den av kommunförbundet bedrivna idébanksverksam-helen bör
styrelsens insatser inriktas på att mera ingående och principiellt analysera
och redovisa kunskapsläget inom olika problemområden. Göteborgs kommun finner
förslaget om inrättande av ett sekretariat för</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section386>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section387>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>'91</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>forsknings- och utvecklingsarbete inom socialstyrelsen
angelägel och förordar alt socialstyrelsens engagemang i forsknings- och
utvecklingsarbete koncentreras på epidemiologiska frågeställningar, metoder
och tekniker för planering, utvärdering och effeklivilelsuppföljning samt slatistiksyslem.
Stockholms läns landsting menar alt det inte är helt klart vad inmutningen av
forskningsuppgifter ytterst syftar till och undrar om man vill styra
forskningen till speciella uppgifter och om socialstyrelsen skall godkänna forskningsuppdrag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt RR V:s mening är utredningen inte helt klargörande
vad gäller dels socialstyrelsens relation till forskningsråden, dels roll och
arbetsfördelningen mellan styrelsen och delegationen för social forskning.
Denna har en samordnande och forskningsstödjande funktion nära förknippad med
den planerande och utvecklande roll som socialstyrelsen bör ha. Den föreslagna
översynen av styrelsens relationer till forskningsråden bör därför komma till
stånd. Vidare är RRV tveksam till att inrätta ett särskilt FoU-sekretariat med
placering vid byrån för allmän planering och samhällsplanering. Huvuddelen av FoU-administrationen
bör enligt RRV.s mening ske på byrå- och programnivå. Uppgiften att
sammanställa ansökningar om FoU-anslag inför verksledningen bör kunna ligga på
verksledningssekretariatet. Styrelsen bör ha tillgång till vis.sa egna medel
över statsbudgeten för forskning, utvecklings- och försöksverksamhet, men det
bör särskilt betonas att styrelsen inte skall bedriva egen forskning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>LO anför följande:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"En belydande del av styrelsens verksamhet bedrivs f.
n. med särskilda projektanslag för forsknings- och utvecklingsarbete. Del
gäller inte bara speciella forskningsprojekt utan sådana frågor som det sociala
arbetet i framtiden och formerna för en socialt inriktad planering på länsnivå.
LO finner det orimligt att frågor av detta slag, som hör till socialstyrelsens
centrala arbetsuppgifter, bekostas från särskilda projektmedel. En av
konsekvenserna av denna finansiering är att projekten får forskningskaraktär
och att organisationer som medverkar i referens- eller styrgrupper får mycket
begränsade möjligheter att lämna synpunkter på arbelL. eftersom sådana
synpunkter kan uppfattas som ingrepp i forskargruppens arbete. LO anser att uppgifter
av denna typ bör ingå i socialstyrelsens reguljära verksamhei och utföras under
verksstyrelsens ledning."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>TCO för fram samma synpunkter samt pekar också på all en
starkt negativ konsekvens av de många projekt som bedrivs under angivna
förutsättningar är atl de engagerade tjänstemännens arbetsvillkor ofta är
osäkra då arbetet inte sällan är direkt beroende av anslagets varaktighet. TCO
anser att det finns ett stort behov av att socialstyrelsen på etl aktivt sätt
medverkar till metodutveckling inom den kommande socialtjänsten. Detta behöver
inte ske genom utredningsprojekt med långsiktig planering och breda
målformuleringar, TCO har direkt negativa erfarenheier av flera sådana
utvecklingsprojekt inom socialstyrelsen. Det kan ofta räcka med alt styrelsen
häller sig ä jour med utvecklingen ute i kommunerna och stimulerar och sprider
kännedom om utveckling av metoder som bedöms vara av allmänt intresse.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section388>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section389>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>192</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Information</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Några remissinstanser tar särskilt upp frågan om
socialstyrelsens roll beträffande information.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommunförbundel anser att det är huvudmännens eget ansvar
att bestämma inriktningen och omfattningen av de direkta utbildningsinsatserna
riktade till förtroendevalda och personal inom kommunerna. Socialstyrelsen bör
svara för informationen på riksnivå. Belräffande informationen till huvudmännen
bör denna ske i samarbete med deras organisationer och genom medverkan i
konferenser-kurser och utformningen av utbildnings-samband.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vilhelmina kommun instämmer i stort i de förslag som
lämnas för att förbättra socialstyrelsens informationsverksamhet. Det är
viktigt att styrelsen på ett bättre sätt än f. n. bereds möjlighet att
tillmötesgå kommunerna med det informationsmaterial som framställs inom verket
och som är relevant inom sektorn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>TCO ser det som önskvärt att soialstyrelsens information
till allmänheten ytterligare prioriteras och planeras på ett långsiktigt sätl.
Inte minst gäller detta frågan om basinformation i syfte atl ge kunskaper t.
ex. om socialbidrag och socialbidragstagare för att påverka attityder men också
i direkt syfte atl ge kunskap om sociala rättigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>RR V har inte några invändningar mot förslagen att
förbättra styrelsens informationsverksamhet. Frågor rörande arbetsfördelning
och samverkan mellan centrala verkel och den regionala organisationen i
informationsverksamheten bör dock penetreras ytterligare. Statens
personalnämnd (SPN) noterar att utredningen strävat efter att systematisera den
interna informationen. Enligt SPN:s erfarenhet ger brister inom dessa områden
på kort lid negativa effekler säväl på verksamhelen som pä personalens tillfredssiällelse.
Karolinska institutet menar alt den förstärkning av den informativa
verksamheten som föreslås är avsedd att fylla etl länge relativt eftersatt men
viktigt behov inom denna expensiva sektor av samhället.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tillsyn</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Följande synpunkter förs fram av de remissinstanser som särskill
behandlar socialstyrelsens tillsynsfunktion,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Gotlands kommun anser att förskjutningen av innehållet i
styrelsens tillsynsansvar mol uppgifter av uppföljande och utvecklande karaktär
är väsentlig och viktig. Det är vidare angeläget att formerna för samverkan med
huvudmännen blir harmoniska så att risken för isolering undviks och, inför en
väntad ramlagstiftning även på sjukvårdsområdet, styrelsens arbete inte kommer
i konflikt med huvudmännens ansvar, Vilhelmina kammun ser socialstyrelsens
tillsynsverksamhet som mycket viktig inte minst mot bakgrunden av atl den
framtida socialvården kommer att regleras genom ramlagstiftning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommunförbundet framhåller att socialstyrelsens
uppföljning av hur statsmakternas intentioner förverkligas kan ske genom sammanfatining</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section390>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section391>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>193</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>och systematisering av den kunskap som den indviduella
tillsynen ger och analys av den siatistik som kommunerna är ålagda att lämna lill
statliga organ.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt
landstingsförbundet bör socialstyrelsens tillsynsuppgifter inriktas mot att på
etl övergripande sätt tillsammans med vårdhuvudmännen söka sig fram till de
bästa lösningarna för socialvårdens och hälso- och sjukvårdens utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Stockholms
läns landsting (landslingsrådsberedningen) anser all det politiska ansvarel
inför väljarna i hög grad innebär en "tillsynsfunktion" som torde
garantera alt ingen huvudman i nämnvärd grad kommer atl släpa efter i
utvecklingen. Hallands läns landsting (socialnämnden) hälsar med
tillfredsställelse utredningens syn på socialstyrelsens framlida tillsynsverksamhet,
som innebär att den detaljerade kontrollen bör minska och ersättas av mer
allmänna ätgärder. Jämllands och Östergötlands landsting understryker atl
styrelsens tillsynsarbete mera bör få karaktär av informationsutbyte och
uppföljning än kontroll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Läkaresällskapet noterar med tillfredsställelse all
styrelsens arbete i framliden mera skall innebära samordnings- och
utvecklingsarbete än uppgifter inom övervakning och tillsyn. Sällskapet
instämmer dock helt i utredningens förslag att socialstyrelsen bör göra
uppföljningar för att utröna olika åtgärders effekt och effektivitet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>RRV delar ÖSoS
uppfattning om socialstyrelsens framlida tillsynsverksamhet saml framhåller
följande:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Inom områden där länsstyrelsen är formellt
tillsynsorgan och socialstyrelsen har etl bevaknings- och utvecklingsansvar
enbart i kraft av central myndighet behöver socialstyrelsen inte på samma sätt
som inom de områden där styrelsen har del formella tillsynsansvaret ägna
uppföljningen åt hur de enskilda huvudmännen bedriver sin verksamhei.
Tonvikten bör i stället ligga på en uppföljning och bevakning av mer generella
briser inom områdel. Det måsle emellertid understrykas att del förhållandet att
länsslyrelsen inom viss del av verksamhetsområdet är formell tillsynsmyndighet
inte får inskränka socialstyrelsens möjligheter att direkt följa verksamheten i
kommunerna. Tvärtom är det av synnerligen stor vikt alt socialstyrelsen
upprätthåller direkta fältkonlakter."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt TCO bör socialstyrelsen bevaka att konsumenternas
behov av sociala tjänster tillgodoses på en likartad riksnivå. Det bör vara
möjligt alt ge ämbetsverket befogenheter atl tillse att vissa minimikrav i
fråga om kvantitet och kvalitet hos utbudet garanteras de enskilda oavsett i
vilken kommun dessa är bosatta. Socialstyrelsen bör utifrån riksdagens och
regeringens intentioner utforma rekommendationer angående t. ex. inlag-ningsregler
och avgiftstaxor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ledning och samordning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den av ÖSoS föreslagna förstärkningen av verksledningen m.
m. kommenteras särskilt av flera remissinstanser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>RR V tillstyrker ett verksledningssekrelariat
med i huvudsak de</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section392>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section393>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>194</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>uppgifter som ÖSoS föreslår saml anför följande:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"RRV ser mycket positivt pä en delegering av såväl
sakfrågor som administrativa beslut lill fackavdelningarna. Som ett led i en
sådan delegering kan RRV ocksä tillstyrka inrättandet av avdelningskanslier vid
avdelningarna. Det bördock klart framhållas atl verkets totala resurser för
administration inte får öka. Den resursökning som avdelningskanslierna kommer
att medföra måste motsvaras av en resursminskning vid den administrativa
avdelningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vikten av atl förbättra socialstyrelsens interna
verksamhetsplanering har lidigare påtalats av RRV i revisionen av styrelsen. De
förslag till åtgärder som därvid framfördes har dock hittills endast genomförts
i begränsad omfattning. RRV finner det därför i likhet med ÖSoS angeläget att
formerna för verksamhetsplaneringen utvecklas ytterligare i linje med det
förslag som lämnats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>RRV biträder förslaget atl socialstyrelsens verksplanering
och redovisning även hör omfatta tillfälliga projektmedel och speciella anslag.
En samlad bild av socialstyrelsens totala resursanskaffning och resursanvändning
är nödvändig för att få överblick över styrelsens hela verksamhet och för att
verkliga prioriteringsdiskussioner skall komma till stånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det centrala verkets hela verksamhet bör enligt RRV:s
mening så långt möjligt samlas under anslaget V El. Som utredningen framhåller
torde delta bl. a. underlätta verkels personal-och resursplanering."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Slalens personalnämnd (SPN) finner utredningens förslag om
elt verksledningssekrelariat positivt. En god samverkan mellan personaladministraliva
enhelen och verksledningssekretariatet åren nödvändig förutsättning för all
resursanvändningen och personalpolitik skall samverka.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>LO anser att utredningen försummat att diskutera
socialstyrelsens roll i förhållande lill socialdepartementet och
verksstyrelsens roll i ledningen av styrelsens verksamhet. Verksstyrelsen bör
fä en starkare ställning och bör bl. a. se till att socialstyrelsens verksamhei
inriktas på att förverkliga statsmakternas intentioner. LO erinrar vidare om
den framställning som gjorts om representation i socialstyrelsens styrelse. TCO
pekar på att socialstyrelsens frågor i hög grad rör TCO:s intresseområden från
en rad olika utgångspunkter och förutsätter därför att orgnisationen erhåller
representation i socialstyrelsens styrelse i enlighet med gjord framställning.
SACO/SR pekar på att medan huvudmannasidan är starkt representerad i
socialstyrelsens styrelse saknar de anställda inom socialvård och hälso- och
sjukvård styrelserepresentation trots att deras arbetsförhållanden i hög grad
påverkas av styrelsens verksamhet. SACO/SR föreslår att frågan om berörda
fackliga organisationers rätt atl nominera ledamöter i socialstyrelsens
styrelse övervägs. Sveriges läkarförbund anför liknande synpunkter. HCK anser
alt det vore värdefullt om handikapprörelsen vore representerad i
socialstyrelsens styrelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Personalutveckling m, m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ÖSoS förslag om personalutveckling m. m. behandlas framför
allt av statens personalnämnd (SPN) men också av en del andra remissinstanser,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SPN anser alt uiredningen varit medveten om
personalproblem inom myndigheien och behovet av personaladministraliva
insatser. SPN konsta-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section394>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section395>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>195</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>lerar dock atl uiredningen inte närmare utrett tänkbara
konsekvenser av angivna rikllinjer för den personaladministraliva verksamheten.
SPN har därför ansett det angeläget alt ge en mer ingående beskrivning av krav
som utifrån lagar, statsmakternas intentioner och beprövad erfarenhet ställs på
PA-arbete och PA-organisation och som bör beaktas vid en decentralisering. Bl.
a. anför SPN följande:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Personaladministrationen bör i fråga om
decentralisering följa karaktären hos administrationen i sin helhet. Ökad delegering
av beslutsrätten i PA-frågor förutsätter kostnadsansvar inom motsvarande
område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Oberoende av graden av decentralisering måsle likartade
personal administrativa frågor få en tillräckligt enhetlig behandling inom hela
myndigheien. Den nödvändiga samordningen bör ske inom en särskild PA-enhel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avdelningskanslier som föresläs utvecklas bör erhålla
befogenheter av sådant slag atl handläggning av exempelvis PA-ärenden inte
försvåras och försenas. Det är svårt att utläsa av rapporten vilken ställning
kontaktmännen i PA-frägor avses få. Det finns risk för att kontaktmännen kan
uppleva sin hemvist som oklar då de organisatoriskt tillhör den centrala PA-enheten
men är placerade på avdelningskanslierna. Det bör enligt SPNs uppfattning noga
övervägas om inte kontaktmännen i PA-frågor organisatoriskt skall överföras lill
avdelningskanslierna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 en decentraliserad PA-organisation blir
personalledningsfunktionen än mer viktig. Detla innebär att utbildning och
utveckling av personalledare bör uppmärksammas som en angelägen PA-uppgifl för
PA-enheten, Behovel av framtida personalledare bör säkerställas genom PA-enhetens
försorg. Vid tillsättning av chefsbefattningar, i vilka personalledning är en
väsentlig del, är det angeläget att goda personalledaregenskaper väger minst
lika tungt som sakkunskaper inom verksamhetsområdet,"</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kriminalvårdsstyrelsen som i princip tillstyrker
utredningens förslag beträffande det cenlrala verkets organisation och
arbetsformer vill dock betona de stora svårigheter som genomförandet av elt så
omfattande ändringsförslag innebär för berörd personal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>TCO anser att även om ett behov klart finns av en
definierad och samlad ledningsfunktion bygger det framlagda förslaget inte
tillräckligt på det viktiga förhållandet atl personalen på alla nivåer är
verkets viktigaste resurs. Ett tillräckligt medbestämmande för personalen
kräver en långt gående delegation inom verket av beslut som rör personalen.
Detta förhållande har inte belysts tillräckligt i utredningen. Detta är en
brist eftersom arbetsmiljön f. n, upplevs som mycket pressande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>/ V Genomförandet av den nya organisationen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Några remissinstanser kommeterar ÖSoS syn på genomförandet
av den nya organisationen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>RR V delar ÖSoS uppfattning all beslut om och genomförande
av den nya organisationen bör komma lill stånd så snart som möjligt. Även om
socialstyrelsens roll och relationer till andra organ inom alla områden inte
skulle kunna anges av statsmakterna redan under innevarande år, t. ex.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section396>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section397>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>196</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>till följd av remissvar på utredningar, bör beslut i en
rad frågor kunna fattas mer omgående så alt förändringarna kan genomföras så
snart som möjligt. Ett längre dröjsmål för statsmakternas ställningstagande kan
komma att inverka negativt på styrelsens hela verksamhei till följd av
osäkerhet hos personalen om framtiden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ljungby kommun uttalar önskemålet att socialstyrelsens
organisation inte fördröjs utan genomförs så snabbt som möjligt, Värmlands läns
landsting menar att ett längre dröjsmål mellan utredningsarbetets slutförande
och statsmakternas ställningstagande torde komma atl inverka negativt på
socialstyrelsens hela verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del 2: Regional organisation</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:173.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>/ Behov av regionala resurser Behov inom socialvården</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De kommuner som har uttalat sig om behovet av regionala
resurser är i allmänhet tveksamma, men olika uppfattningar redovisas,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Göteborgs kommun hävdar alt den hittillsvarande
erfarenheten tyder på att det ur kommunens synvinkel inte finns något behov av
socialstyrelsens regionala organisation för kunskapsförmedling, erfarenhetsåtergivning,
utvecklingsarbete och medverkan i samhällsplanering. Dessa uppgifter bör
likaväl kunna utföras centralt, Ljungby kommun däremot anser alt
socialstyrelsens funktion inom planering och utveckling av socialvården liksom
dess uppgift atl samla in erfarenheier utifrån landet, bearbeta dessa och föra
ut information därom till kommunerna är av hög angelägenhetsgrad. Häri kan
konsulentorganisationen fylla en viktig uppgift. Malmö kommuns sociala
centralnämnd är tveksam:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Tillsynsuppgifterna (inspektionen) har fält annan
karaktär och ändrade huvudmannaskapsförhållanden enligt socialutredningens
förslag gör behovet av denna verksamhet än mindre motiverad. Andra motiv som
gör tillsynsfrågan marginell är landets allt färre kommuner som ger möjlighet
att anställa och konsullera egen sakkunskap, den pågående uppluckringen av
detaljstyrning och detaljreglering samt att man allmänt strävar efter ett
decentraliserat beslutsfattande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ärendehandläggningen vid länsrätten motiverar inte heller självfallel
inrättandet av en särskild konsultfunktion. Den sociala sakkunskap som behövs
inom länsrätten bör kunna byggas upp där.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den andra huvuduppgiften för den föreslagna enheten är
kunskapsförmedling. Det anses också vara den nya socialstyrelsens
huvuduppgift, vilket torde innebära ett resurstillskott för det centrala
ämbetsverket som bör täcka också det regionala behovel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Slutligen gäller det medverkan i samhällsplaneringen och
det är givetvis viktigt att de sociala aspekterna ges en framträdande roll i
den regionala planeringen. Sådana aspekter börjar redan nu arbetas in i de
olika kommunalförbundens regionplaner och då i nära samarbete med företrädare
för de sociala myndigheterna. Det framstår för sociala centralnämnden som
naturligt att sådana samarbetsformer utvecklas liksom att man i den
regionalpolitiska samhällsplaneringen direkt knyter till sig den sociala
kompetens som är erforderlig och naturlig i planarbete av denna karaktär."</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section398>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section399>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop, 1979/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>197</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommunförbundet anser alt det för primärkommunernas del
inte finns något behov av socialstyrelsens regionala organisation. Utvecklingen
har gjort att den inte längre har nägon funktion all fylla. Vidare har
kommunsammanslagningarna medfört atl kommunerna numera i allmänhet besitter en
saklig kompelens som i regel är större än den en regional organisalion kan
bistå med. Del är därför svårt atl se hur den regionala organisationen ska
kunna bidra med kunskapsförmedling, som inte likaväl kan ske från cenlrala verkel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Landslingen som yttrat sig instämmer i princip i den av landsling
och kommuner i uiredningen redovisade uppfattningen alt man inte anser sig ha
behov av några regionala statliga resurser i framtiden varken inom socialvården
eller hälso- och sjukvården. Delta gäller bl. a. Slockholms läns landstings
sociala nämnd, Uppsala läns landsting, Östergötlands läns landsting, Hallands
läns landstings sociala nämnd och Väslernorrlands läns landsling.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jämllands läns landsting framför att del numera inom
kommuner och landsling finns en djup och bred kompelens inom såväl socialvården
som hälso- och sjukvården. Behovel av regionala, statliga resurser inom dessa
områden måsle ses mot den bakgrunden. Landstinget anför vidare atl etl hälsopolitiskl
synsätt bör få genomslagskrafl inte minsl i den fysiska planeringen på
primärkommunal nivå. Den erfarenhet och kunskap som bl. a. distriktsläkare och
distriktssköterskor besitter bör tas tillvara i detla sammanhang. Även i övrigt
samhällsplaneringsarbete torde den kompetens som kommuner och landsting
förfogar över kunna tillgodose de socialmedicinska behoven.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kronobergs läns landsting anser att kravet på social och miljömedicinsk
expertis i länsstyrelsens planeringsarbete kan fyllas även ulan länsläkare.
Medverkan kan enligt landstinget förslagsvis ske enligt samma principer som
gäller för förtroendeläkarna vid försäkringskassorna. Örebro läns landsting är
mycket tveksam till om man vid utbyggnad av ett eventuellt samhällsplanerande
regionalt organ med tyngdpunkt på sociala relationer i samhället skall utgå
från den befintliga länsläkarorganisationen. Liknande synpunkter kan läggas på
socialkonsulenl-organisationen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksrevisionsverket anför följande synpunkler:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Eftersom länsslyrelsen har — och enligt
socialutredningens förslag även i fortsättningen kommer att ha —
tillsynsansvaret för socialvården finns det elt behov av regionala statliga
resurser i någon form och omfattning inom detta vårdområde. Vare sig ÖSoS eller
socialutredningen har emellertid särskilt ingående diskuterat innehållet och
omfattningen i länsstyrelsens lillsynsuppgifter. Detta gör det svårt att ta
ställning lill vilka kvantitativa och kvalitativa resurser som krävs för
tillsynsverksamheten och hur dessa skall organiseras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen behöver också social kompetens för att
bevaka sociala aspekter såväl i löpande ärendehandläggning som i övergripande
planeringsformer av typ länsplanering och fysisk riksplanering. Detta kräver
dock i och för sig inte några specialdestinerade fasta resurser på länsnivå
utan den sociala kompetensen kan även tillgodoses på andra sätt. Etl säll är
all låna in denna kunskap från ceniral eller lokal nivå. Ett annat sätt är</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section400>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section401>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>198</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>att berörda enheter inom länsstyrelsen - t. ex. den
regionalekonomiska enheten - bygger upp egen kompetens inom det sociala
området.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Behovet av regionala resurser för information och
kunskapsförmedling mellan socialstyrelsen och den kommunala socialvården
framstår inte lika klart som länsstyrelsens behov. En omfattande direktkontakt
mellan del centrala verkel och fältet är såsom lidigare framhållits nödvändigt
för att socialstyrelsen skall kunna fullgöra sin bevaknings- och
utvecklingsroll. Regionala resurser skulle dock om styrelsen utnyttjade dem mer
aktivt än nuvarande socialkonsulentorganisation kunna vara av stor nytta för
styrelsen i dess bevaknings- och ulvecklingsroll genom att t. ex. förmedla
kunskap lill styrelsen på grundval av det löpande tillsynsarbetet."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Behov inom sjukvårdsverksamheten</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samtliga landsting delar utredningens uppfattning atl behovel
av statliga regionala resurser inom sjukvården är begränsat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Örebro läns landsting anser atl den regionala
organisationens existens över huvud taget måste bli föremål för omprövning. Det
är mera realistiskt och naturligt att, som utredningen även är inne på, köpa
tjänster från landstingens olika specialistgrupper av läkare, t. ex. beträffande
miljömedicinska frågor, landstingens yrkesmedicinska kliniker, infektions- och
epidemifrågor, landstingens infektionskliniker resp. bakteriologiska och virologiska
kliniker etc Västernorriands läns landsting konstaterar atl länsläkarorganisationens
tillsynsansvar inom den av sjukvårdshuvudmännen bedrivna hälso- och sjukvården
bör kunna helt slopas. Härmed åsyftas det tillsynsansvar som enligt
instruktionen för länsläkarväsendei åvilar länsläkarorganisationen beträffande medicinalpersonal
inom öppen värd samt beträffande sjukstugor och sjukhem. Västerbottens läns
landsting och Jämtlands läns landsting har samma uppfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Älvsborgs läns landsting ifrågasätter behovet av en
regional organisalion för landstingens del. De tillsynsuppgifter inom
sjukvårdsområdet och den institutionella vården, som f. n. åvilar länsläkarorganisationen,
torde enligt landstingels uppfattning med fördel kunna överföras till landstingen.
Malmöhus läns bndsting betonar värdet av att länsläkaren bibehåller sina
uppgifter vad gäller tillsyn av enskilt utövad sjukvårdande verksamhet, av
enskilda sjukvårdsinstitutioner och av läkemedelshanteringen. Samma
inställning uttrycks av Kristianstads läns landsting samt Kronobergs läns
landsting, som tillägger att en del uppgifter också borde kunna handhas av de i
medicinalansvarskommitténs slutbetänkande föreslagna förtroendenämnderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Landstingsförbundet anser alt den regionala organisationen
är av myckel liten betydelse för den offentliga hälso- och sjukvården. Enligt
landstingsförbundets uppfattning bör länsläkarorganisationens tillsynsuppgifter
kunna överföras till landstingen vad gäller sjukvården och den institutionella
vården samt till kommunerna och länsstyrelserna vad gäller socialvården och den
allmänna hälsovården. Vidare anför landslingsförbundel:</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section402>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section403>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>199</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Etl intensivt utredningsarbete pågår f. n. inom
området försvars-och katastrofmedicin, Detla torde resultera i ett ökat
engagemang för sjukvårdshuvudmännen vid beredskapsplanering inom det egna
länet. Bland annal mol denna bakgrund finns del starka skäl som talar för atl
länsläkarnas arbete med frågor rörande landstingskommunal försvars- och
katastrofberedskap överförs till landstingen."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksrevisionsverket anför bl. a. följande:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"När det gäller sjukvårdsområdet delar RRV ÖSoS
bedömning att det inte finns samma behov av regionala statliga resurser som
inom socialvården och den allmänna hälsovården. Socialstyrelsen har inom
sjukvården betydligt lättare alt etablera direktkontakt med huvudmännen och
den regionala organisationens uppgifter bör kunna minska jämfört med i dag.
Tillsynen av .sjukvårdshuvudmännens hälsovård och öppna sjukvård bör enligt RRV:s
mening ske på samma sätt som tillsynen över den slutna vården, dvs. direkt från
styrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den del av sjukvårdsverksamheten där det synes vara
svårast att undvara särskilda statliga regionala resurser är tillsynen över
privatpraktikernas verksamhet och kontrollen av läkarnas förskrivning. Här
synes en direkt tillsyn från socialstyrelsen - motsvarande tillsynen av den
landstingskommunala sjukvården - vara mindre ändamålsenlig med hänsyn till det
stora antal enheter och deras spridning. Det finns dock som ÖSoS visar
alternativa former för alt bedriva tillsyn över privatpraktikernas verksamhet.
Av intresse i detta sammanhang är också de förslag som nyligen lämnats av medicinalansvarskommiltén.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En framtida utveckling inom sjukvården som enligt RRV:s
mening vore önskvärd är att landstinget som sjukvårdshuvudman får ett samlat
ansvar för all hälso- och sjukvård inom ett sjukvårdsområde - dvs. såväl den hälso-
och sjukvård som landstinget själv bedriver som förelagshälsovården och annan
privat vård. Därigenom skulle landstingens "egentillsyn" kunna
utsträckas till atl även omfatta privatpraktikernas verksamhet medan
socialstyrelsens tillsyn skulle kunna bli mindre detaljerad och avse
sjukvårdshuvudmännens verksamhet i stort, inklusive ledningen och tillsynen
över privatpraktikernas verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tillsynen av institutionell vård avser endasl i ringa
utsträckning medicinska förhållanden. Bortsett från tillsynen av enskilda
vårdhem bör denna tillsyn kunna integreras med socialstyrelsens-och länsslyrelsens
övriga tillsyn av sjukvården och socialvården. Tillsynen över institutionernas
hygieniska förhållanden bör som ÖSoS framhåller kunna överföras till de
kommunala hälsovårdsnämnderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De möjligheter att begränsa länsläkarorganisationens
nuvarande uppgifter inom sjukvårdsområdet som diskuterats av ÖSoS eller
framförts i detta remissvar bör enligt RRV.s mening prövas vid den fortsatta
behandlingen av ÖSoS förslag och kommande förslag från hälso- och
sjukvårdsutredningen. Del kan därvid komma alt visa sig att fasta statliga
regionala resurser inom sjukvården på några års sikt över huvud taget inte
kommer atl behövas."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Behov inom den allmänna hälsovården</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kronobergs läns landsting ifrågasätter länsläkarens roll
inom den allmänna hälsovården. Landsiingei anser att inom den primärkommunalt
bedrivna allmänna hälsovården har förhållandena förbättrats sedan
kommunsammanslagningarna. Man har fått bättre resurser alt klara sina</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section404>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section405>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>200</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>uppgifter vad avser säväl handläggningen av löpande
ärenden som planeringsfrågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksrevisionsverkel framhåller följande:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Inom den allmänna hälsovården, dvs. den del av
socialstyrelsens verksamhetsområde som på lokal nivå handhas av de kommunala
hälsovårdsnämnderna, synes behoven av statliga regionala resurser i dag vara
ungefär de.samma som inom socialvärden. Dels har länsstyrelsen ett
tillsynsansvar, dels bör omgivningshygieniska aspekter bevakas i länsstyrelsernas
planeringsverksamhet. Dessutom är regionala resurser ett medel för kunskaps-
och erfarenhelsförmedling mellan socialstyrelsen och kommunerna. Det är dock
enligt RRV:s mening mindre lämpligt att utgå från dagens situation vid en
diskussion om del framtida behovet av regionala statliga resurser inom den
allmänna hälsovården eftersom det f. n. pågår översyn av hälsovårdsstadgan och
av miljölagstiftningen som kan leda till en förändring av roll- och
uppgiftsfördelningen mellan olika organ. Med hänsyn till den allmänna
hälsovårdens koppling lill andra verksamhetsområden kan vare sig behovet av
regionala statliga resurser inom den allmänna hälsovården eller frågan om hur
sådana resurser skall organiseras, enligt RRV:s mening, behandlas ulan att
andra närliggande områden berörs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad gäller smittskyddet, som är en del av den allmänna
hälsovården, kan enligt RRV:s mening ifrågasättas om inte en stor del av länsläkarorganisationens
uppgifter successivt bör kunna överföras till sjukvårdshuvudmännen."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:27.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>// Fratntida arbetsuppgifter</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksrevisionsverket delar ÖSoS uppfattning all de
regionala resurserna inte får splittras pä ett stort antal uppgifter utan bör
koncentreras på tillsynsverksamhet, besvärsärenden, kunskapsförmedling och
medverkan i samhällsplaneringen. RRV har inte heller något principieUt att
invända mot ÖSoS beskrivning av dessa uppgifter. Enligt RRV.s mening finns dock
etl stort behov att göra ytterligare preciseringar av vad de olika
arbetsuppgifterna bör omfatta inom resp. verksamhetsgren samt alt få till stånd
en lämplig arbetsfördelning och samverkan mellan det centrala verket och den
regionala nivån.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Uppsala län tillstyrker utredningens
förslag till arbets-inriktning. Samma uppfattning framförs av länsstyrelsen i
Hallands län. Även försvarets sjukvårdsstyrelse instämmer i utredningens
förslag till inriktning av verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Flera remissinstanser, bl. a. Värmlands läns landsting,
Norrbottens läns landsting, Göteborgs kommun och länsstyrelsen i Malmöhus län,
har pekat på att länsläkarens framtida ställning och arbetsuppgifter bör tas
upp till närmare prövning vid behandlingen av hälso- och sjukvårdsutredningens
kommande förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksförsäkringsverket ser gärna att diskussioner upptas
mellan social-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section406>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section407>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>201</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>styrelsen och verket rörande samarbetet mellan
försäkringskassornas förtroendeläkare och länsläkarna. Det vore enligt verket
olyckligt att fastlägga länsläkarnas arbetsuppgifter innan sådana diskussioner
förts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Slockholms läns landsting (omsorgsnämnden) samt
Södermanlands läns landsting för fram önskemål om att
socialkonsulentorganisationen måste ha tillräcklig förtrogenhet med och kunskap
om de utvecklingsstördas förhållanden och problem. Handikappförbundens
centralkommitté påpekar alt den ökade ramlagstiftningen, försvinnandet av specialdestinerade
bidrag m. m. kan leda lill all svaga gruppers behov eftersatts. HCK anför
vidare:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Vi finner det därför angeläget att det inom enheten
finns någon med särskilda kunskaper i handikappfrågor. Om delta skall ske genom
all handikappkonsulenten i länet överförs till enheten - de har f. n. en något
ostrukturerad arbetssituation och upplever sig ofta arbeta isolerat från andra
yrkesgrupper - eller genom någon annan konstruktion vill vi f. n. inte ta stäUning
till. Vi anser dock att behovel av kunskaper om handikapp måste vara stort inom
enheten, bl. a. med tanke på enhetens tillsynsfunktion, medverkan i
samhällsplanering och som expertis åt länsstyrelse och länsrätt."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksrevisionsverket anser att körkortsärendena - som i dag
lar en slor del av länsläkarnas tid i anspråk - inte kräver några fasta
resurser inom en länsorganisation. En undersökning bör göras av möjligheterna
till förenklingar i handläggningen av körkortsärenden inom länsslyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Uppsala län anser det nödvändigt att kunna
utnyttja konsulentgruppens sakkunskap och kontakter med lokala och centrala
organ i krigslänsstyrelsen. En inplacering inom länsslyrelsen av den sociala
och socialmedicinska expertisen skulle redan i fred underlätta
planeringsarbetet inför en krissituation. Försvarets sjukvårdssstyrelse noterar
utredningens konstaterande atl länsläkarens uppgifter inom försvars- och
katastrofberedskapen får anses ha övertagits av landslingen. Försvarets
sjukvårdsstyrelse anser sig inte kunna bedöma bärkraften i påståendet att länsläkarorganisationen
är en värdefull resurs för länsstyrelsens övnings- och utbildningsverksamhet
för kommuner och landsling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Styrelsen anför vidare:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"För försvarsmakten är det emellertid angelägel att i
planeringssammanhang säväl försvarsområdes- som militärområdesvis vara tillförsäkrad
beslulskapabla kontaktpersoner inom sjukvårdsförvaltningen såväl på politisk
som administrativ och medicinsk nivå. Försvarsmakten är medveten om landstingskommunernas
ansvar för planläggning av sjukvårdsverksamheten icke blott i fred utan även i
krig och uttrycker förhoppningen alt man med detta nya engagemang också skall
få förutsättningar från försvarsmakten lill en bättre samverkan när det gäller personalutnytljande,
personalplanering, utbildningsplanering och utbildningsgenomförande."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kristianstads läns landsting har den uppfattningen att
länsläkarnas arbete med frågor rörande försvars- och katastrofberedskap bör
överföras till landstinget, Västmanlands läns landsting anser att chefsskapet
för</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section408>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section409>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>202</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>sektion B i länsstyrelsens krigsorganisation bör innehas
av befattningshavare hos landstinget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Läkarförbundet framhåller att man otillräckligt
uppmärksammat den överföring av arbetsuppgifter från länsläkarorganisation till
sjukvårdshuvudmannen som ägl rum under senare år. Enligt förbundel pågår f. n.
inom området försvars- och katastrofmedicin ett intensivt utredningsarbete som
torde resultera i elt ökat engagemang för sjukvårdshuvudmännen vid
beredskapsplanering. Redan i dag svarar landstingen för krigssjukvårdsplanering
inom det egna länel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>/// Huvudmannaskap och organisation</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samtliga länsstyrelser som yttrat sig är positiva lill ÖSoS
förslag alt huvudmannaskapet för socialkonsulent- och länsläkarorganisationerna
överförs till länsstyrelsen. Länsstyrelsen i Västmanlands län anför atl
anknytningen lill länsstyrelsen behöver inte påverka konsulenternas nuvarande
funktion som rådgivare ål olika håll. Länsstyrelsen har goda erfarenheter av
sådan verksamhet på andra fackområden, som inordnats i länsstyrelsen på senare
år. Länsstyrelsen konstaterar också alt en organisatorisk anknytning till
länsstyrelsen bör för länsläkarens del inte hindra att han har en självständig
beslutsfunktion med stöd av bestämmelser i sjukvårdsförfattningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Hallands län anser alt
översynsutredningens uppfattning är helt riktig från de utgångspunkter och
motiveringar som legat bakom beslutet om ett samordningsorgan för den regionala
samhällsplaneringen. Länsstyrelsen i Uppsala län anför att det otvivelaktigt
finns större möjligheter att påverka arbetets inriktning och genomförande om
vederbörande expert organisatoriskt finns inom länsstyrelsen och kan delta i
den fortlöpande samrådsverksamheten. Ett inlemmande av länsläkaren, länshälsovårdskonsulenten
och sovialvårdskonsulenlen i länsstyrelsens organisation innebär en
rationalisering genom att systemet med underremisser försvinner samt genom att
dessa experter kan användas som beredande och föredragande i olika ärenden.
Länsstyrelsen Malmöhus län tillstyrker förslagel men vill understryka
nödvändigheten av att nuvarande specialistkunskaper inom organisationen bibehålles
och utvecklas samt alt arbetet utvecklas på sätt som tillfredsställer krav på
självständiga ställningstaganden i enskilda frågor från såväl länsläkare och länshälsovårdskonsulent
som övriga befattningshavare i ansvarsposition. Länsstyrelsen i Västerbottens
län anser all övervägande skäl talar för utredningens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Malmö kommun tar klart ställning mot utredningens förslag
och förordar ett bevarande av fristående regionala länsläkarorganisationer.
Kommunens sjukvårdsstyrelse uttalar atl förslaget för Malmös del skulle
innebära att stadsläkarorganisationen avskaffas vilket enligt styrelsens mening
skulle få förödande konsekvenser för del mycket goda samarbete som är etablerat
mellan stadsläkarorganisationen, sjukvårdsstyrelsen, socialvården samt övriga
myndigheter inom kommunen. Som motiv för</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section410>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section411>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>203</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>sin uppfattning i denna fråga anför styrelsen all
sjukvårdshuvudmännen med all sannolikhet de facto kommer atl få etl ökat
engagemang inom verksamhetsområdena omgivningshygien och miljömedicin. Huvudmännens
uppbyggnad av enheter för yrkesmedicin och yrkesdermatologi samt
socialmedicinska avdelningar med ökad tonvikt på epidemiologiskt arbete anser
sjukvårdsstyrelsen innebära skapandet av så omfattande resurser i förhållande
till de resurser som kan skapas inom länsslyrelsen att huvudmännen med nödvändighet
kommer atl inta en dominerande ställning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Göteborgs
kommun konstaterar atl om man skulle bedöma det önskvärt att behålla
konsulentorganisationen innebär förslaget lill regional organisalion en
förbättring i förhällande till dagsläget. Gotlands kommun uttalar alt innan
innehållet och omfattningen av tälsynsupp-giflerna är närmare klarlagda kan del
finnas skäl att dröja med en huvudmannaskapsförändring. Ljungby kommun finner däremol
förslaget alt sammanföra socialkonsulent- och länsläkarorganisationerna till en
gemensam enhet i länsstyrelsen väl motiverat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommunförbundet är positivt lill atl
konsulentorganisationen inordnas i länsstyrelsen, om det bedöms önskvärt att
behålla organisalonen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Även om
landstingen i allmänhet anger att de inte har något behov av en regional
organisation uttalar några landsting ett positivil stöd till
organisationsförslaget, nämligen Uppsala läns landsting, Södermanlands läns
landsting, Hallands läns landsting, Värmlands läns landsting och Norrbottens
läns landsting. Elt landsling är tveksamt. Älvsborgs läns landsting.
Kopparbergs läns landsting anser att socialstyrelsen även i fortsättningen
skall vara huvudman för länsläkarväsendei.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Riksförsäkringsverket,
statens livsmedelsverk, naturvårdsverket, statens personalnämnd, försvarets
sjukvårdsstyrelse är samtliga positiva till organisalionsförslaget.
Livsmedelsverket uttrycker all del är värdefullt med organisatoriska former som
underlättar en slagkraftig regional verksamhet med samplanering på regional
nivå av uppgifter från centrala fackmyndigheter såsom socialstyrelsen och
livsmedelsverket. Aafurvårdj-verket anser att om huvudmannaskapet överförs till
länsstyrelsens planeringsavdelning torde bl. a. miljömedicinska hänsyn på ett
smidigt sätt kunna tillföras samhällsplaneringen. Vidare anför verket att hälsovårdsnämndernas
kontakter med länsnivån underlättas av att de länsorgan som arbetar med miljö-
och hälsofrågor samlas på en enhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksrevisionsverket har heller inget alt erinra mot att de
regionala statliga resurser som krävs inom socialstyrelsens verksamhetsområde
knyts till länsslyrelsen. Med undantag för sjukvårdsområdet - där behovet av en
statlig regional organisation åtminstone på sUct kan ifrågasättas - är länsstyrelseallernativet
enligt RRV:s mening naturligt mot bakgrund av att länsstyrelsen synes ha del
största behovet av resurserna. För länsstyrelsen talar också enligt RRVs mening
önskemålet atl minska antalet fristående länsorgan och inordna dem i länsslyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kriminalvårdsstyrelsen är däremot tveksam till om det är
lämpligt att inordna länsläkarorganisationen i länsstyrelserna:</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section412>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section413>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>204</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Länsläkarorganisationerna har enligt instruktion lillsyn
över kriminalvårdsanslaller och häkten. Dessa inspektioner har för
kriminalvården varit mycket värdefulla. Genom länsläkarorganisationens
ingripande och hjälp har många gånger problem av medicinsk och hygienisk art kunnal
avhjälpas vid anstalterna. Del är för kriminalvården angeläget all samarbete
med länsläkarorganisationerna får fortsätta under nuvarande former. Garantier
måste därför ges för att länsläkarorgnisationens medverkan i kriminalvårdsarbetel
inte äventyras för det fall alt organisationen enligt förslagel införlivas med
länsstyrelserna."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statens handikappråd tillstyrker utredningens förslag, men
framhåller att en överflyttning av huvudmannaskapet för socialstyrelsens
socialkonsulent- och länsläkarorganislion inte får innebära att man bortser
från socialstyrelsens behov av dubbelriktad kunskapsförmedling. Rådet anser del
vara viktigt atl elt nära samarbete och goda kontakter bibehålls och utvecklas
mellan centrala verket och tjänstemännen vid de sociala och miljömedicinska
enheterna. De regionala tjänstemännen får också större möjligheter än i dag att
på olika sätt hävda de egna facksynpunkterna i länsstyrelsens interna
överläggningar, där skilda och ofta konkurrerande intressen ska vägas mot
varandra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även de medicinska fakultetsnämnderna vid universiteten i
Linköping och Umeå tillstyrker utredningens förslag om ändrat huvudmannaskap,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>LO tillstyrker utredningsförslaget om ändrat
huvudmannaskap. TCO anser att ställningstagandet till denna fråga och till
frågan om den regionala organisationen bör överlämnas till den särskilda
beredningen. TCO anför all motiven för ändrat huvudmannaskap inte är särskilt
starka. SACO/SR är inte beredd alt i nuläget tillstyrka utredningsförslaget.
Även SACO/SR hänvisar till socialdepartementets beredning. Läkarförbundet
förordar atl en ny förutsättningslös utredning genomförs angående
socialstyrelsens regionala organisation och i synnerhet länsläkarorganisationen.
Handikappförbundens centralkommitté är positiv till utredningens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beträffande förslagel om sammanförande av socialkonsulent-
och länsläkarorganisalionerna till en enhet vill riksrevisionsverket i. n. inte
tillstyrka förslaget atl inrätta en social- och miljömedicinsk enhet. RRV har i
yttrande över socialutredningens slutbetänkande anslutit sig till förslaget att
samla socialtjänstens regionala resurser vid en särskild socialtjänstenhet inom
länsstyrelsen. En förändring av detla slag bör enligt RRV:s mening under alla
förhållanden komma lill stånd. Den ytterligare prövning av länsläkarorganisationens
nuvarande verksamhei som RRV föreslår får sedan visa om socialljänstenhelen bör
utvidgas till en social och miljömedicinsk enhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommunförbundet anser inte att länsläkarorganisationen och
socialkonsulenterna bör sammanföras i en enhet. Länsläkarorganisationens
huvudsakliga uppgift är miljövård och den bör därför snarare sammanföras med
länsstyrelsens naturvårdsenhet eller länsveterinären.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Västerbottens län anser att rapporten ger
belägg för att behovet av samverkan och samordning mellan de båda
organisationerna kommer att öka alltmer i framliden, inte minst vad gäller kunskapsför-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section414>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section415>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>205</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>medling och medverkan i samhällsplanering. Länsstyrelsen i
Uppsala län tillstyrker förslaget och ser mot bakgrund av den helhetssyn som
numera tillämpas inom socialvården med tillfredsställelse att en enhetlig social-Ijänstfunklion
skapas inom den sociala och miljömedicinska enheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Övriga remissinstanser som är positiva till utredningens
förslag är landstingen ; Uppsala län. Malmöhus län och Värmlands län saml Fakultetsnämnden
vid Umeå universitets medicinska fakultet.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Västerbottens län är negaliv till
utredningens förslag alt alkoholärenden skall föras lill den föreslagna sociala
och miljömedicinska enhelen:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Hell visst saknas del inte kontaktytor mellan
alkoholärenden å ena samt miljömedicin och socialtjänst å andra sidan. Inte minsl
kan det finnas visst behov av informations- och erfarenhetsutbyte mellan verksamhetsområdena.
Länsslyrelsen ifrågasätter dock om det verkligen föreligger tillräckliga skäl
all föra över ärendena från den allmänna enhelen lill den nya enhelen.
Verksamheten utgör sådan typisk myndighetsutövning som för närvarande är
koncentrerad till allmänna enhelen. Verksamheten, som innefattar många rent
administrativa uppgifter, är väsensskild i förhållande lill konsulenterna och
länsläkarens arbetsområden. De organisatoriska och funktionella sambanden
mellan handläggaren i dryckesärenden och länsläkaren saknas i princip.
Övervägande skäl talar därför för atl ärendena blir kvar på den allmänna
enheten."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Hallands län föreslår att frågan utreds
ytterligare, medan länsstyrelsen i Uppsala län är positiv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreningen Länsstyrelsernas Utskänkningshandläggare
framför följande synpunkter:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Översynsutredningen har inte omfattat handläggarna
av alkoholärendena varför flera frågeställningar - t. ex. beslutsfunktion
beträffande alkoholärendena - är hell obesvarade och outredda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hänsyn lill denna ofullständighet, går det inte alt ta
ställning i frågan. Föreningen kan emellertid konstalera att några direkta band
som skulle knyta samman konsulentorganisationen och länsläkarorganisationen
med handläggarorganisationen inte finns."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Flera remissinstanser anser att frågan om inplacering av
den sociala och miljömedicinska enheten i länsslyrelsens organisation bör
prövas inom den s. k. OPAL-utredningen. Detta gäller länsstyrelserna i Uppsala
län, Hallands län, Västmanlands län, Värmlands län, Västerbottens län och
Norrbottens län. Länsslyrelsen i Värmlands län tillägger att det är väsentligt atl
enheterna får en sådan organisatorisk inplacering att de aktivt kommer att
delta i länsstyrelsernas planeringsarbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreningen Länsstyrelsernas Utskänkningshandläggare har
den bestämda uppfattningen atl om en social och miljömedicinsk enhet ska inrällas
vid länsslyrelserna, bör en sådan enhet knytas till förvaltningsavdelningen och
inte till planeringsavdelningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Belräffande dimensioneringen av den framtida regionala
organisationen uttalar riksrevisionsverket att en överföring av länsläkarorganisationens
resurser inte bör ske utan ytterligare prövning. Inte heller de befintliga
resurserna inom socialkonsulentorganisationen bör enligt</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section416>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section417>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>206</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>RRV:s mening automatiskt överföras lill länsstyrelsen. En
noggrann prövning av dimensoneringen bör ske med utgängspunkt i de krav som de
föreslagna uppgifterna ställer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Värmlands läns landsling menar att regionala skillnader
kan motivera vissa variationer i bemanningen av de föreslagna nya enheterna vid
länsstyrelserna. Efter ett eventuellt beslut om inrättande av dessa enheter bor
det ankomma på varje länsstyrelse att lägga fram förslag om resp. lokal enhets
dimensionering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Hallands län uttalar att trots alt den enskilda
ärendehandläggningen i första hand skall vara en kommunal uppgift så är man
inte övertygad om atl antalet enskilda ärenden kommer all minska på regional
nivå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ljungby kommun konstaterar att socialkonsulentverksamhelen
tycks ha reducerats vad beträffar kontrollfunktionen och rådgivningen till
kommunerna. Detta bör enligt kommunen leda lill en reducering av organisalonen
och en anpassning lill behoven inom de olika distrikten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><i><span lang=EN-US
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>IV </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Relationerna socialstyrelsen - den
regionala enheten</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksrevisionsverket tillstyrker ÖSoS förslag, eftersom
detta utgår från principen att relationerna mellan socialstyrelsen och
länsstyrelsernas enheter bör utformas på samma sätt som gäller för andra
myndigheter inom vilkas område del finns regionala enheter inom länsstyrelsen.
Verket anser dock inte att styrelsen bör inrätta någon särskild kanslifunktion
för de regionala frågorna. Styrelsens uppgifter bör enligt RRV:s mening här
liksom i övrigt i första hand fullgöras av resp. avdelning eller byrå inom sitl
område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Malmöhus län uttalar att etl gott
samarbete mellan länsstyrelsen och socialstyrelsen givelvis är en förutsättning
för att avsikten med omorganisationen skall kunna förverkligas. Länsstyrelsen
understryker emellertid att länsstyrelsen i egenskap av regional huvudman för
verksamheten måste ha det avgörande ansvarel för den regionala verksamheten.
Framtagande av planeringsunderlag och utförande av verksamhetsplanering kan
inte vara en fråga mellan den sociala och miljömedicinska enheten och socialstyrelsen.
Anvisningar rörande verksamheten skall riktas till länsslyrelsen och inte till
en enskild enhet inom länsslyrelsen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>V Kompetens, utbildning och rekrytering</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Göteborgs universitet (sektorn för utbildning för
vårdyrken, läkarlinjen) framhåller att då den fortlöpande vidareutbildningen
av länsläkarna oavsett huvudmannaskap kommer att ges av socialstyrelsen bör en
samordning av den omgivningshygieniska avdelningen vid naturvårdsverket med
laboratoriet för klinisk stressforskning vid karolinska institutet under
socialstyrelsen ge länsläkarna ökade möjligheter alt la del av forskningsrön på
tidigt stadium.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section418>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section419>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>207</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den medicinska fakultetsnämnden vid Umeå universitet
framhåller att med hänsyn till atl en nära samverkan förbereds på central nivå
mellan socialstyrelsen och universitetsenheter för forskning och utvecklingsarbete
i och med införlivandet av den omgivningshygieniska avdelningen av
naturvårdsverket och stressforskningslaboratoriet vid karolinska sjukhuset,
synes det naturligt att föreslå atl på regional nivå - på universitetsorterna -
en samverkan stimuleras mellan länsstyrelsernas miljömedicinska enhet och
institutioner med miljö- och socialvårdsin-riklad verksamhei, såsom arbeismedicinska,
socialmedicinska och hygieniska institutioner. För att ett sådant samarbete
skall komma till stånd bör specieUa kompetenskrav ställas på organisation och
befattningshavare vid länsstyrelsernas miljömedicinska enheter på
universitetsorterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SACO/SR anser det viktigt att vidareutbildningen för
blivande länsläkare inordnas i det system som gäller för kliniskt verksamma
läkare. Denna fråga bör lämpligen aktualiseras inom NLV:s utredning för översyn
av specialistutbildningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statens personalnämnd framhåller att socialstyrelsens
personal- och utbildningsplanering även bör innefatta personal inom den sociala
och miljömedicinska enheten. En prövning förutsätts då ske av om en breddning i
utbildnings- och erfarenhelsbakgrund bör eftersträvas. Personalen inom den
sociala och miljömedicinska enheten bör också få del av länsstyrelsens
utbildnings- och informationsverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Göteborgs universitet (medicinska fakultetsnämnden) yttrar
all den miljömedicinska undervisningen i den nuvarande läkarutbildningen förekommer
inom flera ämnen på såväl grundutbildningsnivå som i vidareutbildningen. Man
borde överväga alt utnyttja social och miljömedicinska enheten för
vidareutbildningen. Denna enhet skulle kunna vara användbar och värdefull för
vidareutbildningen av allmänläkare, socialmedicinare och möjligen geriatrlker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span lang=EN-US
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>VI </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Genomförande</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>LO anser alt den nya regionala organisationen bör
genomföras snabbt så att den nya organisationen är i stånd att ta sin del i
genomförandet av de nya lagstiftningarna för socialvården och för hälso- och
sjukvården som nu förbereds.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Malmöhus län framhåller att tidpunkten för
omorganisationen bör fastställas till den I juli 1979 i likhet med vad som
avses skola gälla för genomförandel av OPAL-utredningens förslag. För
omorganisationens genomförande vill länsstyrelsen förorda att en särskild
arbetsgrupp, bestående av representanter för planeringsavdelningen,
vederbörande fackorganisationer och de befattningshavare som nu tjänstgör inom
de organ som avses skola ingå i den sociala och miljömedicinska enheten,
tillsättes regionalt. En partsammansatt ledningsgrupp på riksplanet för
omställningsarbetet torde, såsom utredningen förordat, därutöver erfordras.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section420>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section421>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>208</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:264.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 4</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanställning av remissyttranden över läkemedelskontrollulred-ningens
förslag om inrättande av ett läkemedelsverk (Ds S 1978:12)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens förslag all läkemedelsavdelningen bör skiljas
från socialstyrelsen och uigöra en självständig myndighet, statens
läkemedelsverk, kommenteras av ett slort antal remissinstanser. Flertalet av
dessa är positiva lill förslaget. Andra remissinstanser är negativa lill förslagel,
medan åter andra förklarar atl man inte vill ta ställning lill förslagel eller
avger yttranden av vilka det inte framgår om de tillstyrker ellr avslyrker
förslaget. Följande remissinstanser är positiva till att etl fristående
läkemedelsverk inrättas. Läkemedelsnämnden, riksförsäkringsverkel, riksrevisionsverkel.
UHÄ, lantbruksstyrelsen, kommerskoUegium konsumenlverket/KO, statens
provningsanstalt, direktionen för akademiska sjukhuset, Sveriges
lantbruksuniversitet, statens veterinärmedicinska anstalt, Uppsala, Värmlands
och Västerbottens läns landsting, SACO/SR, De Handikappades Riksförbund,
Handikappförbundens Centralkommitté, Svenska Sjukvårdsleverantörers Förening, Apotekarsocieteten,
LIF och RUFl. Avdelningschefen Åke Liljestrand förklarar i en skrivelse, som
bifogas socialstyrelsens yttrande, att läkemedelsavdelningen vid socialstyrelsen
tillstyrker utredningens förslag atl inrätta ett fristående läkemedelsverk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Följande remissinstanser tar inte ställning till förslaget
eller redovisar inte sin uppfattning. Statens livsmedelsverk, statens
naturvårdsverk, produktkontrollnämnden, direktionen för karolinska sjukhuset,
näringsfrihetsombudsmannen. JO, Landstingsförbundet. Malmö, kommun. Gotlands
kommun. Dagligvaruleverantörers Förbund, Apoteksbolaget, Spri, hälso- och
sjukvårdsutredningen. Svenska Läkaresällskapet och TCO.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Negativa lill förslaget är socialstyrelsen, statens
bakteriologiska laboratorium, statskontoret, Slockholms läns landsting.
Göteborgs kommun och LO.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De remissinstanser som är positiva lill atl etl
självständigt läkemedelsverk inrättas tillstyrker genomgående utredningens
förslag utan att närmare redovisa skälen för sina ställningstaganden. I några
fall hänvisar man till de grunder som utredningen anför i betänkandet.
Riksrevisionsverket och statens veterinärmedicinska anstalt, som i princip är
för ett självständigt läkemedelsverk, redovisar båda någorlunda utförligt
skälen till sina ställningstaganden men anser samtidigt alt ytterligare
utredning är nödvändig innan man kan besluta om atl skilja
läkemedelsavdelningen från socialstyrelsen. Riksrevisionsverket anser att
tyngdpunkten i socialstyrelsens framtida arbete bör ligga på samordnings-,
planerings-, utvecklings- och tillsynsuppgifter medan socialstyrelsen i så slor
utsträckning som möjligt bör avlastas löpande och rutinbetonade drifts- och
förvaltningsuppgifter. LäkemedelskontroUen är till stor del löpande
laboratorieverksamhet med ringa behov av kontakter med socialstyrelsen i
övrigt. Mot bakgrund härav kan det finnas skäl at skilja verksamheten från</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section422>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section423>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>209</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>.socialstyrelsen och inrätta elt särskilt läkemedelsverk.
Samtidigt finns risk för atl inrättandet av elt särskilt läkemedelsverk får
till följd alt läkemedelsfrågorna inte sätts in i ett sjukvårdspolitiskt
helhetsperspektiv. Den av utredningen föreslagna förskjutningen av
läkemedelskontrollen från rena kontrollåtgärder till ett arbete för att
ytterligare främja en god läkemedelsanvändning i sjukvården talar vidare för en
fortsatt anknytning till socialstyrelsen. Sambandet mellan läkemedelsfrågorna
och socialstyrelsens övriga uppgifter är emellertid inte enligt verkels mening
så starkt att det hindrar att man inrättar en specialistmyndighel för de
huvudsakligen konkreta och fackbetonade frågor som läkemedelskonlrol-len
innebär. Det kan också erbjuda renl praktiska fördelar att avlasta socialstyrelsen.
Sammantaget finner verket atl del i flera hänseenden kan vara ändamålsenligt
all ett särskilt läkemedelsverk inrättas. Frågan bör dock slutligt prövas i
samband med den samlade bedömning av socialstyrelsens framlida roll och
organisation som f. n. pågår inom socialdepartementet. Innan beslut fattas är
det enligt verket väsentligt att närmare klargöra vad socialstyrelsens ansvar
som central myndighet för hälso- och sjukvården skall omfatta vad gäller
läkemedelsförsörjningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statens veterinärmedicinska anstalt finner det vara
rationellt med den decentralisering av beslutsprocessen som inrättandet av ett
läkemedelsverk innebär. Härutöver kan framhållas atl, eftersom läkemedelsavdelningen
handlägger och fattar beslut i frågor som rör läkemedel såväl för humanmedicinskt
som veterinärmedicinskt bruk, det synes riktigare med etl självständigt verk än
inordning i endera av de administrativa fackmyndigheterna. Anstalten finner
dock att utredningen har glömt bort det ansvar för inte minst de mikrobiologiska
preparaten som socialstyrelsen resp. lanlbruksslyrelsen har i samband med
epidemi-resp. epizootiberedskapen i fred och krig. Detla ansvar kan inte
överflyttas på ell läkemedelsverk på grund av det intima sambandet mellan denna
speciella läkemedelsförsörining och andra ålgärder i kampen mot de smittsamma
sjukdomarna - epidemiologiska/epizootologiska utredningar, diagnostik m. m.
Det övergripande ansvaret för denna beredskap måste kvarligga på
socialstyrelsen resp. lanlbruksslyrelsen. Anstalten finner det över huvud laget
tveksamt om läkemedelsverket skall ha totalansvaret för
läkemedelsförsörjningen. Sammanfattningsvis tillstyrker anstalten sålunda i
princip ett fristående organ för läkemedelskontrollen men anser atl innan
omorganisationen genomförs ytterligare överväganden bör göras beträffande
ansvarsfördelningen mellan det nya verkel å ena sidan samt främst
socialstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Av de
remissinstanser som inte tar ställning till förslagel anser Landslingsförbundet
all det är angelägel att effektiviteten i registrerings-arbetet ökas samtidigt
som samordningen mellan de organ som sysslar med för sjukvården väsentliga
frågor inte får eftersättas. I betänkandet påpekas särskilt, att de nuvarande
kontakterna mellan läkemedelsavdelningen och övriga enheter inom
socialstyrelsen huvudsakligen omfattar administrativa ärenden och frågor i
samband med utarbetande av författningar, tillämpningsföreskrifter samt
råd och anvisningar. En</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section424>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section425>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>210</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>beröringspunkt i detta sammanhang är
läkemedelsförsörjningen och läkemedelshanteringen på sjukvårdsinrättningar och
ålderdomshem. Dessa frågor, liksom läkemedelsfrågornas betydelse i anslutning
till underlag för vårdprogram, utgör exempel pä frågor som är av väsentlig
betydelse för sjukvårdshuvudmännen och där etl belydande mått av samordning -
antingen mellan två självständiga verk eller inom socialstyrelsen — krävs.
Enligt Landstingsförbundets uppfattning måste dessa och andra aspekter
ytterligare vägas mot varandra vid övervägandena om den framtida
läkemedelskontrollens organisation. Frågan om huruvida socialstyrelsens
läkemedelsavdelning skall organiseras som ett självständigt ämbetsverk bör
bedömas av statsmakterna utifrån såväl här redovisade samband mellan
läkemedelsfrågorna och sjukvården i stort som mer begränsade administrativa
effektivitetsskäl. Nu föreliggande utredning ger inga klara belägg för att ett
fristående läkemedelsverk skulle medföra några mer betydande fördelar
härvidlag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av de remissinstanser som är negativa till att ett
frislående läkemedelsverk inrättas kommenterar särskilt socialstyrelsen
utredningens förslag på denna punkt. 1 en mycket lång och ingående redogörelse
för sin syn på förslagel anför styrelsen bl. a. atl den vid en generell
bedömning av utredningens betänkande har funnit, alt medan förslagen avseende
den framlida inriktningen och effektiveringen av läkemedelskontrollen är väl
motiverade och utformade och uppenbart ändamålsenliga, så är förslaget avseende
läkemedelsavdelningens framtida organisation dåligt underbyggt. Någon analys
av de skäl, som enligt uiredningen talar för atl läkemedelsavdelningen
framdeles bör utgöra en självständig myndighet har inte presenterats i
betänkandet. I och för sig kan den knappa tid utredningen har fått till sitt
förfogande för att penetrera denna viktiga organisationsfråga utgöra en
förklaring till detta förhållande. Oavsett hur det förhåller sig härmed kan
enligt styrelsens uppfattning utredningens förslag inte läggas till grund för etl
beslut om atl organisationsmässigt avskilja läkemedelsavdelningen från
styrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det förhållandet att läkemedelsavdelningen av olika skäl
har kommit alt föra elt självständigt liv inom socialstyrelsen kan enligt
styrelsens bedömning knappast tas till intäkt för att läkemedelsavdelningen bör
ombildas lill en självständig myndighei, lika lite som den omständigheten atl
läkemedelsavdelningen har i förhållande till övriga socialstyrelsen väl
avgränsade uppgifter. För att ytterligare markera läkemedelsavdelningens självständiga
ställning inom socialstyrelsens organisation, har uiredningen påpekat, att
större delen av arbetet och beslutsfunktionerna med avseende på frågor inom det
personal- och ekonomiadministrativa området har delegerats till läkemedelsavdelningen
i samband med dess utflyttning till Uppsala. Styrelsen bestrider inte
uppgifterna om läkemedelsavdelningens självständiga ställning i dessa
hänseenden. Delegeringen lill läkemedelsavdelningen av dessa uppgifter är ett
uttryck för en klar utvecklingstendens inom verket. Det förhållandet all
läkemedelsavdelningen har givits självständighet i ekonomiskt hänseende har
för styrelsens vidkommande inte inneburit några nackdelar. Utredningens</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section426>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section427>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>211</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>påstående all kontaktytorna i det dagliga arbetet mellan
läkemedelsavdelningen och socialstyrelsen även i övrigt är mycket få, är
enligt styrelsens förmenande en överdrift. Redan den av utredningen gjorda
uppräkningen av kontaktpunkter tyder snarare pä motsatsen. Det är dessutom ofta
fråga om arbetsuppgifter av principiellt viktig natur, som läkemedelsavdelningen
har alt bestrida i samarbete med andra enheter inom socialstyrelsen. Som
exempel på en sådan arbetsuppgift kan nämnas avdelningens insatser i arbetet
med utformning av föreskrifter rörande den försöksverksamhet som böriade den 1
januari 1978 med rätt för barnmorskor att föreskriva läkemedel i födelsekontrollerande
syfte. Om de förslag till effektivcrad och utvidgad kontrollverksamhet, som
utredningen har förordat, genomförs, kommer kontaktytorna mellan
socialstyrelsen och övriga närmast berörda enheter inom styrelsen väsentligen
att öka. Styrelsen vill här främsl erinra om vad som har framhållits belräffande
den föreslagna kontrollverksamheten avseende läkemedel i användning och rörande
medicinska utensilier. En angelägen uppgift för läkemedelsavdelningen och
socialstyrelsen - och ytterst med tanke på allmänhelens intresse - bör därför
vara att - i stället för all acceptera strävandena att uppnå separation - söka
finna bättre och välfungerande samarbelsformer i de väsentliga frågor rörande
läkemedel, som berör läkemedelsavdelningen och socialstyrelsen gemensamt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Styrelsen betvivlar också att rekryteringsmöjlighelerna
till läkemedelsavdelningen skulle komma atl öka nämnvärl, om avdelningen blir etl
självständigt verk. Såsom har framhållits har avdelningen redan nu en mycket
självständig stäUning i personalfrågorna. Problem av typen låg lönesättning,
obalans i lönestrukturen och bristande meriteringsmöjlig-heler - som utredningen
har påtalat - kommer knappasl närmare sin lösning genom all
läkemedelsavdelningen förlänas ställning som självständig myndighet. Detta
gäller i all synnerhet som utredningens tilläggsdirektiv anger en oförändrad
resursram som en förutsättning för denna konstruktion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som skäl för elt bibehållande av den befintliga
organisationen anför socialstyrelsen följande:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Läkemedelskontrollutredningen har funnit del
"väsentligt att konstatera att läkemedelsförsörjningen utgör en del av
den totala hälso- och sjukvården. Läkemedel är ett av de mest betydelsefulla
terapeutiska redskapen i sjukvården. Det är således viktigt atl läkemedel inte
ses isolerat ulan i ett större medicinskt sammanhang. Såsom högsta
tillsynsmyndighet över hälso- och sjukvården i landet har socialstyrelsen ett
självklart intresse av att säkra och effektiva läkemedels finns tillgängliga. Läkemedelskonlrollens
mål och inriktning är därigenom för såväl hälso- och sjukvården som för
socialstyrelsen av stor betydelse", (betänkandet, s. 105). Socialstyrelsen
instämmer hell i denna bedömning. Styrelsen anser alt de fundamentala skälen
för ett bibehållande av den nuvarande ramorganisationen med
läkemedelsavdelningen som en del av socialstyrelsen knappast kan formuleras
bättre. SärskUl programområdet "Läkemedel i användning" samt
medicinska säkerhetsfrågor i anslutning till användning av medicinska
utensilier är arbetsuppgifter, där elt flertal enheter inom socialstyrelsen vid
sidan av läkemedelsavdelningen har att</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section428>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section429>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>212</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>svara för atl effektiva och säkra förhållanden råder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialstyrelsen arbetar sedan flera år med den sociala
helhetssynen som övergripande princip. Detta innebär att en människas vårdbehov
inte skall bedömas isolerat medicinskt eller isolerat socialt utan i elt vidare
perspektiv med hänsynstagande till samtliga i del enskilda fällt relevanta
medicinska och sociala faktorer. Självfallet utgör samhällets förmåga alt svara
för att säkra och effektiva läkemedel kan tillhandahållas en sådan faktor. Med
denna utgängspunkt är det inte alls säkert att läkemedelskontrollens
inriktning och relationer till intressenterna - varmed också förstås den
vårdsökande allmänheten - inte påverkas av om läkemedels-kontrollen ingär som
en del i socialstyrelsen eller utgör en självständig organisation."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Som exempel på tillämpningen av helhetssynen på det
organisatoriska planet kan framhållas, att kontrollverksamheten inom det
alkoholpolitiska området nyligen har överförts till socialstyrelsen. Sålunda
ingår den byrå vid riksskatteverket, som där har svarat för denna verksamhet,
fr. o. m. den 1 januari 1978 i styrelsens organisation. Enligt regeringens
proposition 1976/77:108 ansågs denna åtgärd komma att innebära "viktiga
fördelar genom att samordning, uppföljning och tillsyn på det alkoholpolitiska
området handläggs i samma myndighet". Det finns enligt socialstyrelsens
uppfattning lika starka skäl till ett sammanhållet arbete enligt helhetssynen
inom läkemedelsområdet som inom det aikoholpoli-tiska fältet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med utgångspunkt från alt hälso- och sjukvårdsarbetet
liksom arbetet inom tandvården inrymmer en mångfald komponenter - av vilka
läkemedel är en - måste stora krav ställas på samordning av verksamheten på myndighetsplanel.
En splittring av ansvaret för denna stora och belydelsefulla samhällssektor kan
inte befrämja denna samordning. Åtminstone kan befaras att besvärliga
gränsdragningsproblem uppkommer. Det måste för sjukvårdshuvudmännen, medicinalpersonalen
och ytterst allmänheten vara angeläget att bestämt veta. till vilken myndighet
man skall vända sig i frågor som rör verksamheten. Samma fråga får inte
behandlas av olika myndigheter med olika resultat. För att undvika olägenheter
av sädan art, finns det enligt styrelsens mening endast elt alternativ: alt det
yttersta ansvaret för hälso-, sjuk-och tandvård vilar på en enda
myndighet."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Med vad styrelsen i det föregående från mer
principiella och övergripande utgångspunkter har anföri, har styrelsen velat
framhålla, atl styrelsens verksamhetsområde visserligen kan indelas i ett anlal
till synes självständiga och från varandra skilda områden - av vilka
läkemedelsområdet är ett, socialvårdsområdel etl annat, tandvårdsområdet etl
tredje, hälsovårdsområdet ett fjärde osv. -~ men att dessa områden i realiteten
är så nära förbundna med varandra, atl inget av dem kan brytas loss ulan allvariiga
risker för effektförluster i det totala perspektivet. Styrelsen vill bestämt
varna för den hämmande inverkan på det samordnade arbetet för hela vårdsektorn,
som etl genomförande av utredningens förslag kan befaras medföra i form av ökad
byråkrati, tidsförluster, dubbelarbete och resursslöseri. Del framstår därför
som betydelsefullt att organisationen av den övergripande verksamheten avseende
samtliga områden - inklusive läkemedelsområdet - inom socialstyrelsen blir så
enhetlig och sammanhållen som möjligt. Det är också väsentligt att styrelsen
som högsla tillsynsmyndighet och ytterst ansvarig för hälso-, sjuk- och
socialvården har etl omedelbart inflytande på verksamheten inom alla dessa områden."</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section430>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section431>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>213</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Slaiskontorel finner det förklarligt alt utredningen under
den lid som har stått till buds inte har hunnit ulreda de två organisationsalternaliv
som angavs i tilläggsdirektiven. Följden är emellertid enligt statskontorets
mening, att utredningen därmed inte har kunnat påvisa tillräckliga skäl för en ombildning
av socialstyrelsens läkemedelsavdelning till ett frislående verk. På grund av
de oklarheter som vidlåler utredningens förslag när del gäller gränsdragningen
mellan läkemedelskonlrollens framlida uppgifter och socialstyrelsens övriga
verksamhet, måste dessutom de inbördes ansvarsförhållandena utredas
ytterligare, innan beslut fattas om elt fristående läkemedelsverk. Det finns
annars risk för två centrala myndigheter inom hälso- och sjukvårdsområdet med
delvis konkurrerande uppgifter. Statskontoret finner det mot denna bakgrund
inte möjligt :ilt tillstyrka inrättandet av ett frislående läkemedelsverk.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section432>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:82.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section433>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>214</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 5</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanställning av remissyttranden över
decentraliseringsutredningens delbetänkande (Ds Kn 1977:6) Decentralisering av
beslut om hälso- och sjukvärdens byggnadsinvesteringar</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Yttranden har avgetts av</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>socialstyrelsen, nämnden för sjukvärds- och socialvårdsbyggnader
(NSB), statskontoret, riksrevisionsverket, arbetsmarknadsstyrelsen, om-sorgskommiltén,
landslingsförbundel, Svenska kommunförbundel, samtliga sjukvårdshuvudmän utom
Kristianstads läns landsting och Gotlands kommun, sjukvårdens- och socialvårdens
planerings- och ralionaliseringsinstitui (Spri), LO, TCO och SACO/SR genom
Sveriges läkarförbund.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I det följande sammanfattas remissynpunkterna endast i de
delar som rör utredningens förslag om prioriteringsförfarandet för
byggnadsinvesteringar inom hälso-och sjukvården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En majoritet av remissinstanserna ansluler sig till
utredningens förslag och anser alt dessa ligger i linje med de senaste årens
utveckling mol minskad statlig kontroll av landstingens och kommunernas
verksamhet. De som tillstyrker förslaget från denna utgångspunkt är
statskontoret, riksrevisionsverket, omsorgskommittén, landstingsförbundet,
kommunförbundet. Malmö kommun. Göteborgs kommun, TCO, SACO/SR, landstingen i
Stockholms, Malmöhus, Östergötlands, Värmlands, Örebro, Kopparbergs, Göteborgs
och Bohus, Uppsala, Södermanlands, Kalmar, Blekinge, Hallands, Gävleborgs,
Älvsborgs och Jämtlands län.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Landstingen i Gävleborgs och Jämtlands län anser att
utredningens förslag är så angelägna atl de bör behandlas med förtur och således
genomföras snarast möjligt. Landslingsförbundel anför att de förslag som
decentraliseringsutredningen nu framlägger överensstämmer med de synpunkter som
anförts av sjukvårdshuvudmännen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommunförbundet anser att utredningens förslag i princip
överensstämmer med vad 1976 års kommunalekonomiska utredning anfört i fråga om
samverkan mellan stat och kommun för styrning och dimensionering av den
kommunala verksamheten utifrån samhällsekonomiska förhållanden,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SACO/SR understryker vikten av att det föreslagna systemet
redan från början och fortlöpande följs upp och utvärderas. Liknande synpunkter
framförs av TCO, som anser det viktigt att avskaffandet av den Ivångsvisa
regleringen kombineras med alt rikllinjer utarbetas som gör att hälso- och
sjukvården inte kommer att uppvisa stora regionala skillnader i
kvalitetsavseende. TCO anser atl landstingens ökade kompetens vad gäller hälso-
och sjukvårdens byggnadsinvesteringar kräver alt landstingen lar ökade sysselsättningspoliliska
hänsyn i sin planering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vidare anser TCO liksom även landstinget i Västerbottens
län del viktigt att länsarbetsnämndernas centrala roll i byggplaneringen
bibehålls.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) anför liknande synpunkter,
då man finner det angeläget all sysselsättningsaspekterna med större konsekvens</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section434>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section435>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>215</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>än hittills förs in i den offenlliga sektorns
verksamhetsplanering. Styrelsen anser vidare del synnerligen viktigt atl kunna
påverka ulföran-deliderna för olika projekt med hänsyn till utvecklingen på byggarbetsmarknaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Landstinget i Kronobergs län redogör för i länet
förekommande överläggningar mellan länsarbetsnämnd (LAN), landstinget och kommunerna
om önskade byggnadsprojekt. Enligt landstingets uppfattning torde detta
förfarande ge ett gott underlag för bedömning av byggnadsprojekten liksom för
LAN :s precisering av lämplig tidpunkt för igångsättning. Landstinget anser
mot denna bakgrund det ej vara rationellt atl landslingens byggnadsverksamhet
skall vara beroende av tillståndsgivning från både socialstyrelsen och LAN.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Omsorgskommittén anser att de nya formerna för
turordningen och utformningen av byggnadsobjekt inom hälso- och sjukvården även
skall omfatta byggnader för omsorgerna om de psykiskt utvecklingsstörda.
Liknande synpunkter framförs bl. a. av landstingsförbundet och landstingen i
Göteborgs och Bohus, Kalmar. Örebro, Västmanlands och Kopparbergs län.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Landstinget i Kopparbergs län anser atl del bör prövas om
inte regionsjukvårdsnämnderna skulle kunna fungera som det forum i vilket sjukvårdshuvudmännen
skulle kunna diskutera fördelningen av investeringsramarna på både kortare och
längre sikt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hallands läns landsting framhåller atl
landstingskommunerna kan ha olika förutsättningar all göra sig gällande vid
överenskommelser mellan sjukvårdshuvudmännen inbördes och tillstyrker därför
förslaget alt regeringen eller av denna utsett organ skall besluta om
investeringsvolymen och fördelningen därav, när enighet därom ej kunnat nås.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Malmö kommun uppmärksammar belräffande gällande mentalsjukvårdsavtal
att anläggnings-, upprustnings- och utruslningsbidrag utgår under förutsättning
att projektet prioriterats av socialstyrelsen för igångsättning. Om nuvarande
regler om prioritering slopas anser Malmö kommun att konsekvenserna härav för mentalsjukvårdsavlalel
bör uppmärksammas och förhandlingar tas upp rörande justering av avtalstexten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Landstinget i Värmlands län anser alt för alt LKELP skall
bli elt meningsfullt instrument för dialog mellan landstingen och staten bör en
översyn av detaljeringsgraden i LKELP göras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Flera remissinstanser kritiserar eller efterlyser en
förenklad handläggningsgång för det föreslagna samrådet avseende
investeringsverksamheten mellan socialdepartementets sjukvårdsdelegation,
socialstyrelsen, landstingsförbundet, sjukvårdshuvudmännen och
länsarbetsnämnderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Landstinget i Norrbottens län anser att del tilltänkta
samrådsförfarandet är hållet i så allmänna ordalag alt förslagets praktiska
konsekvenser inte kan bedömas på etl meningsfullt sätt. Landstingen i Västmanlands,
Värmlands och Väslernorrlands län framför liknande synpunkter och finner den
föreslagna handläggningsgången omständig och innefatlande risker för en ökad
arbetsbelastning, administrativa problem och tidsförseningar. Landslingen i
Jönköpings, Västmanlands</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section436>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section437>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>216</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>och i viss män Östergötlands län uttrycker önskemål om en
mer konkret uiformning av utredningens förslag över huvud taget och förordar
alt mänga frågor ytterligare bör klarläggas och preciseras innan elt genomförande
äger rum.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Slaiskontorel anser att utredningen ytterligare borde ha
diskuterat, preciserat och klargjort formerna för socialstyrelsens
myndighetsroll belrältande byggnadsverksamheten inom hälso- och sjukvårdsoinrädet
vid ett införande av ett rådgivningsförfarande som föreslås ersätta nuvarande handläggning
av prioriteringsfrågorna. Statskontoret utgår vidare ifrån att socialstyrelsens
tillsynsansvar inom hälso- och sjukvården kommer att återfinnas i den kommande
ramlagen på hälso- och sjukvårdsområdet. Statskontoret betonar att det är
viktigt att man i det nya systemet bygger in reella möjligheter för
socialstyrelsen att utöva den för tillsynen nödvändiga cenlrala uppföljningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksrevisionsverket framhåller att om det skulle uppstå en
betydande diskrepans mellan huvudmännens byggande och de rikspolitiska inten-lionerna,
bör socialstyrelsen hos regeringen aktualisera en återgång lill ett sysleni med
tvingande styrning även i de fall delta inte är motiverat av samhällsekonomiska
skäl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialstyrelsen betonar att oberoende av om
investeringsbegränsning skall finnas kvar eller ej föreligger etl statligt
ansvar för riksplanering m.m. av hälso- och sjukvården som mäste tillgodoses
genom socialstyrelsen som högsta ansvariga myndighet. Vidare anser styrelsen
det av uiredningen framlagda förslagel medföra en omständlig
handläggningsordning, som kan komma att kräva förstärkta resurser hos de
handläggande centrala organen. 1 detla sammanhang betonar styrelsen vikten av atl
klarhet skapas om rollfördelningen mellan olika centrala organ. Socialstyrelsen
diskuterar också kritiskt utredningens förslag om atl ett centralt organ vid
begränsad investeringsvolym skall besluta om den totala investeringsvolymen saml
även inbördes mellan huvudmännen om olika byggnadsobjekt. Styrelsen anför:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Något tillspetsat uttryckt skulle det kunna sägas atl
utredningens "normalfall" (lurordningssystem baserat på
samrådsförfarande) kan bli mindre aktuellt i nuvarande ekonomiska läge än
utredningens "undantagsfaU" (fördelning av ramar genom centralt
organ) som reellt kan komma alt bli ett normalfall. Om man utgår från en sådan
förutsättning - att en ceniral tordelning sålunda kan visa sig ofrånkomlig - mäste
det enligt socialstyrelsens uppfattning kunna ifrågasättas om det icke - mot
bakgrund bl. a. av erforderliga resursinsatser - är alltför ambitiöst alt
parallellt med etl priorileringssyslem av hittillsvarande modell bygga upp ell samrådsförfarande
enligt utredningens förslag."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Landstinget i Norrbottens län bedömer liksom
socialstyrelsen att situationen för överskådlig lid kommer alt vara det av
utredningen skisserade "undanlagsfallet" och kan därför inte se alt
förslaget innebär någon förändring i förhållande lill del syslem som nu gäller.
Liknande synpunkter framförs av landstingen i Västerbottens, Västernorrlands,
Västmanlands saml Skaraborgs län. Landstinget i Jönköpings län anknyter till dessa
synpunkter men anser att landstinget bör, även i lägen då</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section438>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section439>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>217</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>statsmakterna bedömer del nödvändigt att starkt begränsa
ramarna för byggande, vara suveränt atl självt bestämma om fördelningen av
tilldelat investeringsulrymme pä olika objekt inom länel. Liknande synpunkter
framförs av landstinget i Skaraborgs län.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Landstinget
i Gävleborgs län anser atl frivilliga förhandlingsöverenskommelser mellan
staten och huvudmännen bör gälla även vid en diskussion när den
samhällsekonomiska situationen kräver investeringsbegränsningar. I denna del
anser landstinget alt förslagel bör utformas på sätt som kommunalekonomiska uiredningen
föreslagit, när del gäller samarbetet mellan stat och kommun inom del
ekonomiska området. Liknande synpunkter anförs av landstingen i Örebro och
Malmöhus län.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>LO
ifrågasätter om tiden är inne alt avskaffa den nuvarande statliga
prioriteringen av byggnadsobjekl. LO anser att de styrmedel som hittills stått lill
statsmakternas förfogande inte har varit tillräckliga och anser därför all
frågan om en avveckling av den statliga byggnadspriorileringen bör avvakta till
dess hälso- och sjukvårdsutredningen avslutat sitl arbete.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section440>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:78.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section441>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=396 height=223>
<tr>
<td valign=top align=left height=223 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>218</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Innehåll</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Propositionen ................................................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.......................................................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Propositionens
huvudsakliga innehåll ............................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>......................................................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde................
3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:291.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 3 4 5 6 7</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:34.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:16.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inledning .................................................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>....... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den nuvarande socialstyrelsen................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>....... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>6</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialstyrelsens tillkomst............................................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>....... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>7</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialvården samt hälso- och sjukvärden efter år 1 968 </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>9</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialstyrelsen efter år 1968...................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>11</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialtjänsten samt hälso-och sjukvården i framtiden </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>15</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialstyrelsens roll och uppgifter i framliden ........... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>7.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialstyrelsens
roll............................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>..... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>7.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialstyrelsens
tillsyn........................................ </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>..... </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>21</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>7.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialstyrelsens
planeringsuppgifler................... </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>..... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>30</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>7.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialstyrelsens
uppgifter inom forskning och utveckling</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>46</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:41.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>7.4.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Social
forskning......................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>46</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:41.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>7.4.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Forskning inom hälso-och
sjukvården ... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>..... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>54</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:41.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>7.4.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Forsknings-och
försöksverksamheten i Dalby ..</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>59</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.5 Socialstyrelsens övriga uppgifter ..................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>61</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:41.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>7.5.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Huvudmannaskap
för olika inslilutioner m. m. . .</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>61</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:41.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>7.5.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beredskapsfrågor
.................................. </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>64</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:41.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>7.5.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Extern
kursverksamhet .......................... </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>65</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:41.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>7.5.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Extern
information.................................... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>66</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:41.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>7.5.5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Statistik ................................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>67</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:41.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>7.5.6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialstyrelsen
och hälsoupplysningen .. </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>73</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:72.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>7.5.7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialstyrelsens
verksamhet för flyktingar och andra invandrare </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>79</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:41.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>7.5.8<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Glesbygdsfrågor....................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>83</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:41.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>7.5.9<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialarbetarverksamheten
i Köpenhamn </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>84</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.5.10................................................................. Vissa
slatsbidragsfrågor </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>84</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:72.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.5.1 1 Vissa ärenden rörande hälso- och sjukvårdsperso<br>
nalen ...................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>85</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>8. Socialstyrelsens
organisation, arbetsformer och resurser </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>87</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>8.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ÖSoS förslag....................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>87</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>8.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialstyrelsens
ledningsfunktioner ................. </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>88</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>8.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den nya
organisationen...................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>92</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>8.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialstyrelsens
nämnder m. m........................... </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>99</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>8.5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Resurser............................................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>111</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>9. Den
regionala organisationen ................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>118</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>9.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Socialkonsulenlorganisalionen
......................... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>118</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>9.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsläkarorganisationen.................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>127</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>10. Vissa
särskilda frågor.................................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>137</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>10.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Miljömedicinska
inkl. psykosociala frågor............ </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>137</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:42.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>10.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Avvecklingen av
nämnden för sjukvärds-och socialvårdsbyggnader (NSB) </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>140</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section442>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section443>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:6</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>219</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:42.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10.3................................................................... Priorileringen
av byggnadsinvesteringar inom hälso-och<br>
sjukvålden......................................................... 141</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10.4 Ceniral samordning av smiltskyddsfrågor ....... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>149</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 1. Genomförande.......................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>153</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hemställan ................................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>155</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beslut.............................................................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>155</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilagor</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sammanfattning
av rapi 'rt avgiven av beredningsgruppen för socialstyrelsens framlida
uppgifter och organisalion ............................................................ 156</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:18.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sammanfatining
av ÖSoS slutrapport Socialstyrelsens framlida organisalion och arbetsformer
161</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sammanställning
av remissyttranden över ÖSoS slutrapport .. 177</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sammanställning
av remissytiranden över läkemedelskonlroll-utredningens förslag om inrättande
av etl läkemedelsverk .... 208</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:17.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:18.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sammanställning
av remissyttranden över decenlraliseringsulredningens delbetänkande angående
decentralisering av beslut</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>om hälso-och sjukvårdens byggnadsinvesteringar . 214</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section444>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:75.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section445>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section446>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:105.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
G3036prop_197980__6.pdf10459348pdfom socialstyrelsens uppgifter och organisation m.m.;beslutad den 23 augusti 1979.https://data.riksdagen.se/fil/8B8CD8F7-A5DF-4232-8D34-05090DE3F812