2458306G30351979/805propproppropProposition 1979/80:5PropositionProposition501979-06-28 00:00:002024-12-27 14:50:472008-06-13 08:05:02om erkännande av nordiska faderskapsavgörandenimporteradskanning2007https://data.riksdagen.se/dokument/G3035/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/G3035https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G3035
<div class="brask">Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.</div>
<div class=Section1>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:5 Regeringens proposition</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>1979/80:5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>om
erkännande av nordiska faderskapsavgöranden;</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>beslutad
den 28 juni 1979.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag av
regeringsprotokoll ovannämnda dag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>På
regeringens vägnar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>OLA
ULLSTEN</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:219.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SVEN
ROMANUS</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Propositionens
huvudsakliga innehåll</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
propositionen föreslås att en faderskapsdom som har meddelats i Danmark,
Finland, Island eller Norge skall gälla även i Sverige. Ocksä en fastställelse
av faderskap genom erkännande skall gälla här i landet, om fastställelsen har
skett i något av de andra länderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
innebär att ett faderskapsavgörande frän något av de andra nordiska länderna i
princip jämställs med ett svenskt avgörande. Detta betyder att avgörandet kan
få rättsverkan exempelvis vid Ijedömningen av en fråga om arv eller underhåll
här i landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagförslaget
är ett led i det nordiska lagstiftningssamarbetet. Avsikten är att motsvarande
förslag skall läggas fram i de övriga länderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:56.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Riksdagen 1979/80. I saml. Nr 5</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:5</span></b><b><span style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>2</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Förslag
till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lag
om erkännande av nordiska faderskapsavgöranden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrivs följande</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1 §
En lagakraftvunnen dom som har meddelats i Danmark, Finland, Island<br>
eller Norge och som avser faderskap till barn gäller även i Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
dom jämställs i denna lag förlikning som har ingåtts inför domstol i Danmark.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>§ En fastställelse av faderskap i annan form än genom dom gäller i
Sverige, om fastställelsen har skett i Danmark, Finland, Island eller Norge.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>§ En dom eller fastställelse som avses i 1 och 2 §§ gäller dock inte i
Sverige,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'>1.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>om domen eller fastställelsen står i strid med en här i landet giltig
dom i en rättegång som påböriades innan den andra rättegången inleddes eller
innan fastställelsen skedde,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'>2.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>om domen eller fastställelsen står i strid med en här i landet giltig fastställelse
av faderskap i annan form än genom dom, såvida denna fastställelse skedde innan
rättegången påböriades eller innan den andra fastställelsen skedde,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>3.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>om det här eller utomlands pågår en rättegång angående faderskapet som
kan leda till en dom som gäller i Sverige och denna rättegäng påböriades innan den
andra rättegängen inleddes elier innan fastställelsen skedde,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>4.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>om det skulle vara uppenbart oförenligt med grunderna förden svenska rättsordningen
att erkänna domen eller fastställelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4 §
Väcks vid en svensk domstol talan angående faderskapet till ett barn men<br>
pågår redan en rättegång angående faderskapet i Danmark, Finland, Island<br>
eller Norge, skall talan avvisas eller förklaras vilande i väntan på lagakraft<br>
vunnen dom i den utländska rättegången.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Pågår en rättegång om
faderskap i Danmark, Finland, Island eller Norge, lår en svensk barnavårdsnämnd
inte godkänna ett erkännande av faderskapet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1980.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagen
tillämpas även på en dom som har meddelats före lagens ikraftträdande och på
en fastställelse som dessförinnan har skett i annan form än genom dom. Detta
gäller dock inte om domen eller fastställelsen står i strid med en annan dom
eller fastställelse som ocksä har kommit till stånd före ikraftträdandet,
antingen i Danmark, Finland, Island, Norge eller Sverige eller, när den senare
domen eller fastställelsen är giltig här i landet, i något annat land.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section4>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section5>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:5</span></b><b><span style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>3</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Förslag
till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lag
om ändring i lagen (1977:595) om erkännande och verkställighet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>av
nordiska domar på privaträttens område</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:14.0pt;
margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs att 2
§ lagen (1977:595) om erkännande och verkställighet av nordiska domar på
privaträttens område skall ha nedan angivna lydelse.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section6>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14>
<tr>
<td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2</span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§</span></b></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
dom jämställes i denna lag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>1.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>utslag varigenom överexekutor i Finland efter lagsökning har ålagt någon
betalningsskyldighet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'>2.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>finsk betalningsorder,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'>3.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>av norsk åklagarmyndighet utfärdat föreläggande av ersättningsskyldighet,
vilket har godkänts av den som avses med föreläggandet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'>4.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>beslut om ersättning för rättegångskostnad i tvistemål, om dom i målet
skulle omfattas av denna lag, och i brottmål, om ersättningen skall utgå till
enskild part.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>5.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>beslut om ersättning till vittne eller sakkunnig i tvistemål eller brottmål,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'>6.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>beslut om återbetalning till staten av förskott på sådan ersättning för
inställelsekostnad, som har utbetalats till vittne, målsägande eller part.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Finskt
lagsökningsutslag mot vilket besvär ej har anförts anses ha vunnit laga kraft,
även om tiden för stämning om återvinning ej har gått ut.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Föreslagen
lyddse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
dom jämställes i denna lag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>1.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>utslag varigenom överexekutor i Finland efter lagsökning har ålagt
någon betalningsskyldighet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'>2.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>finsk betalningsorder,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>3.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>av norsk åklagarmyndighet utfärdat föreläggande av ersättningsskyldighet,
vilket har godkänts av den som avses med föreläggandet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>4.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>beslut om ersättning för rättegångskostnad i tvistemål, om dom i målet
skulle omfattas av denna lag eller lagen (I979:000)om erkännande av nordiska
faderskapsavgöranden, och i brottmål, om ersättningen skall utgå till enskild
part,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>5.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>beslut om ersättning till vittne eller sakkunnig i tvistemål eller brottmål,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>6.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>beslut om återbetalning till staten av förskott på sädan ersättning för
inställelsekostnad, som har utbetalats till vittne, målsägande eller part.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Finskt
lagsökningsutslag mot vilket besvär ej har anförts anses ha vunnit laga kraft,
även om tiden för stämning om återvinning ej har gått ut.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section7>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag träder i kraft den I januari 1980.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section8>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:29.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section9>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:5</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>4</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utdrag<br>
JUSTITIEDEPARTEMENTET</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>PROTOKOLL</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:189.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>vid
regeringssammanträde 1979-05-17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Närvarande:
statsministern Ullsten, ordförande, och statsråden Sven Romanus, Mundebo,
Wikström, Friggebo, Wirtén, Huss, Rhode, Enlund, Lindahl, Winther, De Geer, Blix,
Cars, Gabriel Romanus, Tham, Bondestam</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föredragande:
statsrådet Sven Romanus</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lagrådsremiss
om erkännande av nordiska faderskapsavgöranden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:28.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>1
Inledning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
sammanträde med nordiska ämbetsmannakommittén för lagstiftningsfrågor den 29
maj 1975 överenskoms att Finland skulle ta initiativ till överiäggningar om
erkännande av nordiska faderskapsavgöranden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Överiäggningar!
ämnet har därefter ägt rum i Helsingfors den 29 april 1976, i Stockholm den 19
november 1976 och i Oslo den 2 september 1977. I överiäggningarna har deltagit
företrädare för justitiedepartementen i Danmark, Finland, Norge och Sverige.
Även företrädare för det isländska justitiedepartementet har inbjudits att
delta. Vid mötet i Oslo överenskoms att man i de olika länderna skulle utarbeta
förslag till överensstämmande nationell lagstiftning av det innehållet att en
dom eller ett annal avgörande om faderskap i något av de nordiska länderna
skall gälla även i de övriga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Inom
det svenska justitiedepartementet har därefter upprättats en promemoria (Ds Ju
1979:3) med ett förslag till lag om erkännande av nordiska
faderskapsavgöranden. Lagförslaget bör fogas till protokollet i detta ärende som
bilaga 1.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Promemorian
har remissbehandlats. Yttranden har avgetts av Svea hovrätt, Göteborgs
tingsrätt, domstolsverket, socialstyrelsen, riksskatteverket. Lunds
universitet (juridiska fakultetsnämnden). Svenska kommunförbundet, Sveriges advokalsamfund
och Sveriges domareförbund. En sammanställning av remissyttrandena bör fogas till
protokollet i detta ärende som bilaga 2,</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Därefter
har ytteriigare överiäggningar i ämnet ägt rum i Köpenhamn den 6 april 1979.
Även vid detta tillfälle deltog företrädare för samtliga nordiska justitiedepartement
utom det isländska.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section10>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section11>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:5</span></b><b><span style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>5</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2
Allmänt om giltigheten av utländska tvistemålsavgöranden i Sverige</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
finns i svensk rätt inte några generella bestämmelser om i vad mån utländska
avgöranden i tvistemål tillerkänns giltighet här i landet. Däremot finns i
anslutning till överenskommelser som Sverige har träffat med andra stater
bestämmelser som på olika punkter reglerar giltigheten av utländska domar och
andra avgöranden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
gäller Sveriges förhållande lill de övriga nordiska länderna bör först nämnas
lagen (1977:595) om erkännande och verkställighet av nordiska domar på
privaträttens område, som trädde i kraft i förhållande till Danmark, Finland
och Norge den 1 januari 1978 (SFS 1977:1000), och den ramkonvention i ämnet
som Sverige har tillträtt. Det är här fråga om uniform nordisk lagstiftning,
dvs. lagbestämmelser med samma innehåll har införts i Danmark, Finland och
Norge.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>11 § i den svenska lagen
föreskrivs att lagakraftvunnen civildom frän något av de övriga nordiska
länderna gäller även i Sverige. Av 2 § framgår att med dom jämställs också
vissa andra exekutionstitlar. I 3 § anges att dom som sålunda gäller i Sverige
på begäran också skall verkställas här. Härtill anknyter 4 § som beträffande
domar på betalningsskyldighet gör undantag från kravet på laga kraft som
villkor för verkställighet. Enligt 5 § gäller lagen i tillämpliga delar i fråga
om verkställighet av vissa föriikningar m. m. I 6 § anges förutsättningarna för
att avgörande rörande vårdnad eller rätt till umgänge med barn m. m. skall fä
verkställas här. Därefter följer en paragraf (7 §) som räknar upp olika
undantag från lagens tillämpningsområde och en (8 §) som anger vissa
omständigheter vilka utgör hinder för erkännande och verkställighet.
Förfarandet vid erkännande och verkställighet behandlas i 9-12 §§. 1 13 § ges
en s. k. litispendensregel och i 14 § en bestämmelse om handräckning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bland
de undantag som görs från lagens tillämpningsområde finns vissa
familjerättsliga avgöranden. Till dessa hör dom eller föriikning rörande underhållsskyldighet
och faderskap till barn. Vidare undantas vissa avgöranden av
successionsrättslig karaktär när den avlidne inte var medborgare i nordiskt
land. En del konkursrättsliga avgöranden med utomnordisk anknytning och vissa
avgöranden på arttetsrättens område undantas också.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
sidan av 1977 års lag och den därtill anknutna ramkonventionen gäller på en del
områden särskilda nordiska överenskommelser om erkännande och verkställighet.
Här kan nämnas 1962 års konvention om indrivning av underhållsbidrag (SÖ
1963:14). 1 anslutning till denna konvention har utfärdats lagen (1962:512) om
indrivning i Sverige av underhållsbidrag, fastställda i Danmark, Finland,
Island eller Norge. Konventionen gäller oavsett om bidraget har bestämts genom
dom, administrativ myndighets beslut eller skriftlig förbindelse. Beträffande
övriga nordiska konventioner</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section12>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section13>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:5</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>6</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>och
den lagstiftning som anknyter till dessa kan hänvisas till redogörelsen i prop.
1976/77:128.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
förhållande till ulomnordiska länder har Sverige endasl beträffande Schweiz
träffat överenskommelse om erkännande och verkställighet av civildomar i
allmänhet (SÖ 1936:10). I övrigt har Sverige genom tillträde lill olika
multilaterala konventioner på speciella områden åtagit sig att erkänna och
verkställa civildomar i viss utsträckning. Särskilt kan nämnas att Sverige på
familjerättens område har tillträtt två Haagkonventioner frän år 1958 resp. 1973
om erkännande och verkställighet av avgöranden om underhåll (SÖ 1965:55 och
1973:3). Dessa konventioner har införiivats med svensk rätt genom lagar
(1965:723 och 1976:108) i ämnet. Konventionerna tillämpas inte mellan de
nordiska länderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3
Gällande svensk rätt rörande faderskap</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Överväganden
om i vad mån utländska faderskapsavgöranden skall godtas i vårt land bör
grundas på en jämförelse mellan våra egna faderskapsregler och motsvarande
regler utomlands. 1 detta avsnitt redogörs därför till en början för de svenska
nationella bestämmelserna om faderskap (3.1).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
spörsmålet om giltigheten av utländska avgöranden sammanhänger frågorna om när
domstol kan ta upp faderskapsmål där part har anknytning till annan stat och
vilken stats regler om faderskap som i så fall skall tillämpas. Också i dessa
delar lämnas uppgifter i det följande (3.2 och 3.3).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3.1
Svenska nationella regler om faderskap</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
aktuella bestämmelserna finns i föräldrabalken (FB) och därtill anknutna
författningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föräldrabalken
inleds med ett par presumlionsregler om faderskap. Är vid barns födelse modern
gift, skall mannen i äktenskapet anses vara far till barnet. Om modem är änka när
barnets föds, anses hennes avlidne make som barnets fader, om barnet föds inom
sådan tid efler mannens död att det kan vara avlat des.sförinnan. Någon presumtionsregel
finns däremot inte för det fall att modern är frånskild när barnet föds.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Faderskapspresumtionen
kan brytas genom att domstol förklarar att mannen i äktenskapet inte är fader till
barnet. Sådan förklaring kan meddelas, om l)det är utrett att modern har haft
samlag med annan än mannen och det med hänsyn till samtliga omständigheter är
sannolikt att barnet har avlats av den andre, 2) det på gmnd av barnets
arvsanlag eller annan särskild omständighet kan hållas för visst att mannen ej
är barnets fader, eller 3) barnet har avlats före äktenskapet eller under det
att makarna levde åtskilda och det ej är sannolikt att makarna haft samlag med
varandra under tid då barnet kan vara avlat (I kap. 2 § FB).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Presumtionen
kan också brytas utan domstols medverkan, om annan man</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section14>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section15>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:5</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>7</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>erkänner
faderskapet och mannen i äktenskapet samt modern skriftligen godkänner detta
erkännande. För att ett sådant faderskapserkännande skall gälla erfordras i
övrigt att de bestämmelser som finns i 1 kap. 4 § första stycket FB har
iakttagits (se nedan). Är mannen i äktenskapet inte i livet eller är han eller
modern inte kapabel att lämna sitt godkännande, kan detta förenklade förfarande
inte användas.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Rätt att föra talan om att
mannen i äktenskapet inte är fader till barnet har barnet och fadern. Deras
talerätt är inte tidsbegränsad. Även mannens arvingar har talerätt, om mannen
är död. Deras talerätt är dock begränsad (3 kap. 1 och 2 §§ FB). Talan väcks
vid rätten i den ort där barnet har sitt hemvist. Finns inte annan behörig
domstol tas målet upp av Stockholms tingsrätt (3 kap. 3 § FB).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skall
inte moderns make anses som barnets far, fastställs faderskapet genom
erkännande eller dömd kap. 3 § FB). Förutsättningarna för ett giltigt faderskapserkännande
anges i 1 kap. 4 § första stycket FB. Erkännandet skall vara skriftligt och
bevittnat av två personer. Det skall godkännas skriftligen av barnavårdsnämnden
och av barnets moder, såvida inte barnet har uppnått myndig ålder. I så fall
skall erkännandet i stället godkännas av bamet självt. Barnavårdsnämnden får
lämna sitt godkännande bara om det kan antas att den man som har erkänt
faderskapet är barnets fader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
det senare skulle visa sig att den som har lämnat faderskapserkännandet inte
är fader till barnet, skall domstol på talan förklara att erkännandet saknar
verkan mot mannen (I kap. 4 § iredje stycket FB). Ett faderskapserkännande kan
också förklaras ogiltigt enligt allmänna regler, dvs. på grund av att del har
kommit till genom tvång, förledande eller villfarelse etc.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skall
faderskap fastställas genom dom, skall rätten förklara mannen vara far till
barnet, om han har haft samlag med modern under tid dä barnet kan vara avlat
och det med hänsyn till samtliga omständigheter är sannolikt att han är far
till barnet (1 kap. 5 § FB).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Barnavårdsnämnden
har skyldighet att försöka utreda vem som är fader till barn under 18 år, när
faderskapet inte följer av den legala faderskapspresumtionen, och se till att
faderskapet fastställs, om den som har vårdnaden om barnet är kyrkobokförd i
Sverige eller vistas här eller om i annat fall värdnadshavaren begär det och
barnet är svensk medborgare (2 kap. 1 § FB). Den som kan antas vara barnets far
skall beredas tilirälle att erkänna faderskapet. Enligt 2 kap. 6 § FB bör
barnavårdsnämnden verka för att blodundersökning äger mm beträffande modem,
barnet och den som kan vara fader till barnet, om denne begär det eller om det
finns anledning att anta att modern har haft samlag med mer än en man under
konceptionstiden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Talan
om fastställande av faderskap väcks av barnet. Är barnet underårigt förs
barnets talan av barnavårdsnämnden eller av modern, om hon är värdnadshavare,
eller av särskilt förordnad förmyndare (3 kap. 5 § FB). Den man som anser sig
vara fader till barnet saknar rätt att själv väcka talan vid domstol. Hans
intressen kan tillgodoses genom att han hos barnavårds-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section16>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section17>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:5</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>8</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>nämnden
anmäler sin uppfattning att det är han som är barnets fader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Talan
får i faderskapsmål föras mot fiera män. En man som blir instämd i en
faderskapsprocess kan ansöka hos rätten att stämning utlärdas även på annan man
som inte redan är instämd i målet (3 kap. 6 § FB). Som tidigare har nämnts är
barnavårdsnämnd i flertalet fall skyldig att sörja för atl faderskap fastställs
i fall då faderskapet inte följer direkt av lag. Talan om fastställande av
faderskap skall då väckas vid rätten i den ort där barnavårdsnämnden finns (3
kap. 7 § FB). 1 andra fall väcks talan vid den domstol där mannen har sitt hemvist
eller, om flera män stäms in, en av dem har sitt hemvist. Finns det inte någon
behörig domstol enligt de nu nämnda reglerna tas målet upp av Stockholms
tingsrätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3.2
Svensk domstols behörighet att ta upp internationella faderskapsmåi</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
i vilka fall svensk domstol är behörig att ta upp talan om faderskap när målet
är av internationell natur är inte särskilt reglerad i lag. De internationellrättsliga
frågorna diskuteras inte heller i förarbetena till de aktuella bestämmelserna i
FB. En del rättsfall finns dock på området.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
först gäller mål om förklaring att mannen i äktenskapet inte är fader till
barnet kan hänvisas till NJA 1964 s. 398. I det fallet togs efter en resningsansökan
talan upp om avsaknad av äktenskaplig börd mol flnsk man med hemvist i Finland.
Som motivering angavs att barnet när stämningsansökningen gavs in var svensk
medborgare med hemvist i Sverige. I rättsfallet NJA 1967 s. 300 ansågs svensk
domstol däremot inte behörig att ta upp talan om avsaknad av äktenskaplig börd
som väckts av tyskt barn. Bamet var fött i äktenskap mellan tysk man och argentisk
kvinna (dvs. samtliga var utländska medborgare). Det förelåg delade meningar i
frågan om barnet hade hemvist i Sverige. Högsta domstolen uttalade dock att
även om barnet kunde anses ha hemvist i Sverige tillräcklig anledning ej
förelåg att uppta barnets talan till prövning vid svensk domstol.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller fastställelse av faderskap har svensk domstol ansetts behörig att ta
upp mål om faderskap mot man som var medborgare i annat nordiskt land och
bosatt där, när barnet var domicilierat (bosatt) i Sverige (NJA 1956 s. 410 och
1969 s. 308). Svensk domstol har också ansetts behörig att ta upp mål om
faderskap mot utländsk man med hemvist i annat land, när barnet stadigvarande
vistades här (NJA 1976 s. 539, jfr NJA 1957 s. 430).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
fråga om svensk domstols behörighet i internationella faderskapsmåi har Gösta Walin
uttalat (Kommentar tkl föräldrabalken m. m., andra upplagan 1971 s. 463) att
det torde vara givet att talan vid behov kan tas upp i Sverige om bamet är domicilierat
här (även om svaranden är bosatt utomlands eller är utländsk medborgare) och
att man säkeriigen också mot bakgrund av den betydelse som nationaliteten
tillmäts i Sverige lär sluta sig till att talan vid</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section18>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section19>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:5</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>9</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>behov
kan upptas här om barnet är svensk medborgare. Om svaranden är domicilierad här
torde talan mot honom också kunna upptas här. Mera tveksamt är det om annan än
barnet är kärande och käranden är domicilierad här eller svensk medborgare.
Troligen bör man dock även i dessa fall vara liberal, anser Walin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3.3
Tillämplig lag i internationella mål som tas upp i Sverige</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
svensk rätt finns inte heller några lagbestämmelser som reglerar frågan om
vilket lands lag som skall tillämpas när svensk domstol tar upp etl faderskapsmål
med internationell anknytning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>3.3.1
Mål om hävande av faderskapspresuntlion</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span lang=EN-US style='font-family:
Verdana'>X </span><span style='font-family:Verdana'>mål om hävande av faderskapspresumtion
tillämpas lagen i den stat där bamets mor och den man som hon var gift med var
medborgare vid tiden för barnets födelse. Det gäller även om barnet har klar
anknytning lill Sverige. Rättsfallet NJA 1970 s. 274 gällde sålunda ett barn
som var fött i äktenskap mellan österrikiska medborgare och alltsedan födelsen
tillsammans med modern haft hemvist i Sverige. HD ansåg österrikisk lag
tillämplig på frågan om barnets äktenskapliga börd, och då barnet enligt den
lagen saknade behörighet att själv väcka talan därom ansågs talan inte kunna
tas upp vid svensk domstol. I fallet NJA 1973 s. 151 fördes talan av ett barn
som var fött av turkiska föräldrar. Barnet var fött i Sverige, och modern och bamet
var bosatta här i landet. De var numera svenska medborgare. Talan ansågs vara att
bedöma enligt turkisk lag. Enligt turkisk lag har barnet inte behörighet att väcka
talan om att det saknar äktenskaplig börd, varför bamets talan avvisades. I
princip samma ståndpunkt intog högsta domstolen i ett beslut den 3 april 1979,
nr SÖ 755.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
fall där modern och mannen vid barnets födsel var medborgare i olika länder är
rättsläget oklart. Rättsfallet NJA 1953 s. 4 gav uttryck för principen att
mannens nationella lag skulle vara avgörande. I plenimälet NJA 1964 s. 1 gjorde
emellertid högsta domstolen avsteg från denna linje. 1 målet tillämpades
sålunda svensk lag fastän mannen i äktenskapet inte var svensk. Fråga var om
ett barn med svensk mor och fransk far. 1 sin dom yttrade högsta domstolen att
när bördstalan väcks av ett i Sverige stadigvarande bosatt barn, vars mor vid
tiden för barnets födelse var svensk medborgare och hade hemvist i Sverige,
svensk lag borde tillämpas, i allt fall om en tillämpning av mannens nationella
lag skulle medföra att bamet förvägrades talerätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
Walin (s. 452) synes man böra välja mellan mannens nationella lag och hustruns
nationella lag. Om makarna vid tiden för barnets födelse var domicilierade i enderas
hemland bör den makens nationella lag vara utslagsgivande. Var makarna domicilierade
i olika länder bör moderns domicil ha företräde, kanske främst därför att
barnet vid födelsen finns hos henne.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section20>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section21>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:5</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>10</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>3.3.2
Mål om fasisiällande av faderskap</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
om val av tillämplig lag i mål om fastställande av faderskap har bl. a. behandlats
i rättsfallet NJA 1946 s. 310. Högsta domstolen tillämpade där svensk rätt i
mål mot norsk man rörande faderskap och underhåll till ett i Sverige av norsk
kvinna fött barn. Samma lagval gjordes i rättsfallet NJA 1969 s. 301, där såväl
mannen som kvinnan var finska medborgare. Barnet hade fötts i Sverige och både
modern och barnet hade stadigvarande hemvist här. I målet lade högsta domstolen
vikt vid att barnet kunde antas komma att växa upp i Sverige. Därtill kom att
finsk lag inte medgav fastställande av faderskap i ett fall som detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
dessa rättsfall kanjämföras fallen NJA 1963 s.489 och 1973 s. 57.Idet förstnämnda
fallet, som gällde faderskapet till ett tyskt barn med hemvist i Tyskland,
erinrade högsta domstolen om att svensk internationell privaträtt på
familjerättens område i princip bygger på nationalitetsprincipen. Det låg därför
enligt domstolen nära till hands att tillämpa lagen i det land som barnet vid
födelsen på grund av sin nationalitet tillhörde, i vart fall när barnet hade
hemvist i det landet och av allt att döma skulle komma att växa upp där. Till
detta rättsfall hänvisade högsta domstolen i 1973 års fall. Här tillämpades vid
talan mot svensk man tysk rätt, när modern och barnet var tyska medborgare och
barnet sedan kort tid efter födelsen hade haft sitt hemvist i Förbundsrepubliken
Tyskland,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
doktrinen synes meningarna vara delade. Enligt Hult (Föräldrar och barn enligt
svensk internationell privaträtt, 1943 s. 111) bör, om barnet och föräldrarna
har gemensam nationalitet, deras nationella lag lillämpas. Om svenska intressen
inte är starkt engagerade måste ett mera fullständigt undanskjutandeav
intressenternas personalstatut möta betänkligheter,anser Karlgren (Internationell
privat-och processrätt, Ijärde upplagan, 1971,s. 131). Lind (Faderskap och
arvsrätt, andra upplagan 1975, s. 59) menar att svensk rätt bör tillämpas om
barnet är svensk medborgare eller om barnet, oavsett nationalitet, vistas i
Sverige. Mot bakgrund av det mycket starka processuella inslag som nuvarande
reglerom faderskap har anser Walin (s. 459)att svensk rätt borde tillämpas av
svensk domstol oavsett målets internationella aspekter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3.4
Giltigheten i Sverige av utländska faderskapsavgöranden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
lagen (1936:79) om erkännande och verkställighet av dom som meddelats i Schweiz
gäller vissa schweiziska statusdomar i Sverige. I övrigi är giltigheten av
utländska faderskapsavgöranden inte reglerad i svensk lag och vad som gäller är
delvis oklart.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>År
1974 prövade högsta domstolen om en jugoslavisk dom, varigenom faderskap till
barn fastställts och bidrag till barnets underhäll utdömts, var gällande i
Sverige (NJA 1974 s. 324). Vid denna tid hade Sverige tillträtt 1958</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section22>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section23>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:5</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>11</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>års
Haagkonvention om erkännande och verkställighet av avgöranden om underhåll till
barn. Jugoslavien hade däremot inte anslutit sig till konventionen. I sina
domskäl konstaterade högsta domstolen att enligt gällande lag vissa utländska
domarom underhåll till barn gällde i Sverige, men att dessa lagreglerinteomfattadedomarsom
meddelats i Jugoslavien. Inte heller fanns det laga stöd för att ett
jugoslaviskt domstolsavgörande i fråga om fastställande av faderskap skulle
vara gällande i Sverige. Utan uttryckligt stöd av lag ansåg högsta domstolen
att en jugoslavisk dom i nägon sådan fråga som nu nämnts inte kunde anses gälla
här.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
högsta domstolens dom får dras den principiella slutsatsen att utländska
faderskapsdomar inte erkänns (gäller) i Sverige och inte heller har rättskraft
här i den meningen att de utan materiell prövning kan läggas till grund för
svensk dom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
nämnda domen betyder emellertid inte att faderskapserkännanden i utlandet inte
skulle tillerkännas giltighet i Sverige. Ett utländskt erkännande som står i
överensstämmelse med det lands lag efter vilken faderskapsfrågan enligt svenska
lagvalsregler är att t)edöma torde sålunda i princip gälla i värt land, Vilka
rättsverkningar som här skall tilläggas erkännandet beror dock i viss mån pä
den innebörd som faderskapsfastställelsen har i den andra staten. I målet NJA
1977 s. 743 har högsta domstolen godtagit ett enligt östtysk lag tillkommet
faderskapserkännande vid prövning av talan om underhållsbidrag till ett barn.
Till vad som nu har sagts kommer atl ett erkännande, som i materiellt hänseende
följer svensk rätl, med giltig verkan kan ha gjons utomlands enligt de formkrav
som är föreskrivna på platsen (principen locus regit actum). (Se till det sagda
Bogdan i Svensk juristtidning 1977 s. 170 f.)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4 Gällande
rätt rörande faderskapsfrågor i Danmark, Finland,<br>
Island och Norge</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
gäller förhållandena i dessa länder hänvisas till bilagorna 3-6. I dessa, som
har upprättats inom de olika ländernas justitiedepartement, redogörs för de
interna reglerna om faderskap. Vidare behandlas frågoma om domstols behörighet
att ta upp internationella faderskapsmåi, tillämplig lag i sädana mål samt
giltigheten av utländska faderskapsavgöranden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5 Allmänna
överväganden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>F. n.
saknas lagregler som anger hur faderskapsfrägor med internationell anknytning
skall behandlas i Sverige. Den domstolspraxis som förekommer är delvis oklar.
Osäkerhet råderom vilken behörighet svensk domstol har att ta upp och avgöra
internationella faderskapsmål och om vilket lands faderskapsreglersom skall
tillämpas när en faderskapsfråga skall bedömas här</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section24>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section25>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:5</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>12</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>i
landet. Utländska faderskapsdomar gäller i allmänhet inte i Sverige, och det är
något ovisst vilken verkan utländska faderskapserkännanden har i vårt land. Det
finns därför behov av lagregler på områdel. Detla behov har ökat i takt med den
tilltagande rörligheten över gränsema. Erforderliga lagregler bör i görligaste
mån grundas på internationella överenskommelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
om giltigheten av faderskapsavgöranden i något av de nordiska länderna har
tagits upp inom ramen för det nordiska lagstiflningssamarbetet, sedan det har
visat sig alt avsaknaden av regler leder till praktiska problem för de
inblandade parterna samt för barnavårdsnämnder och andra myndigheter. Vid
överläggningar i vilka har deltagit företrädare för justitiedepartementen i Danmark,
Finland, Norge och Sverige har man kommit fram lill att ett faderskapsavgörande
från ett av länderna bör gälla även i de övriga, och man har förordat att
likartad lagsiiflning utarbetas i de olika länderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
det svenska jusiiliedepartemeniet har därefter upprättats en promemoria (Ds Ju
1979:3) med ett förslag till lag om erkännande av nordiska faderskapsavgöranden.
Promemorian har litt ett positivt mottagande under remissbehandlingen.
Remissinstanserna har inte haft något att erinra mot promemorians allmänna
överväganden, och de föreslagna bestämmelserna har i allt väsentligt godtagits.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sedan
den svenska remissbehandlingen avslutats har ytteriigare nordiska överiäggningar
om faderskapsavgöranden ägt rum i Köpenhamn. Liksom vid de tidigare överiäggningarna
deltog företrädare för justitiedepartementen i Danmark, Finland, Norge och
Sverige. Överiäggningarna mynnade ut i väsentligen likalydande förslag till
reglering av frågan om erkännande av nordiska faderskapsavgöranden. Förslagen ansluler
till det lagförslag som lades fram i promemorian.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
isländska justitiedepartementet var inte företrätt vid Köpenhamnsmötet. Från
isländskt håll haremellertid senare meddelats att man inte har något att erinra
mot den föreslagna nordiska regleringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föregen
del anserjag att goda skäl talar föratt en sådan ordning genomförs som har
förordats vid de nordiska överiäggningarna. Mellan de nordiska länderna råder i
stor utsträckning rättsgemenskap även när det gäller faderskapsfrågor. Sålunda
bygger de olika ländernas materiella regler om fastställelse av faderskap och
upphävande av presumerade eller tidigare fastställda faderskap på samma
principer och uppvisar också betydande likheter i detaljer. De olikheter som
förekommer är inte större än att de bör kunna godtas länderna emellan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Också
de processuella reglerna vilar på samma grund, och det saknas skäl att här i
landet ifrågasätta de förfaranden varigenom frågor rörande faderskap avgörs i
de andra nordiska länderna. Inte heller synes några betänkligheter möta med
tanke på de regler för mål med internationell anknytning som gäller i de andra
nordiska länderna i fråga om domstols behörighet och tillämplig lag. Det kan
tilläggas att faderskapsavgöranden från annat nordiskt</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section26>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section27>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:5</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>13</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>land
i det praktiska livet sällan torde ifrågasättas i vårt land, i varje fall inte
om avgörandet avser en nordisk medborgare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
om giltigheten här i landet av ulomnordiska faderskapsavgöranden är mera
svårbedömbar och kräver ytteriigare utredning. Detsamma gäller frågan om svensk
domstols behörighet att ta upp och avgöra internationella faderskapsmål och
frågan om tillämplig lag när ett sådant mål tas upp här i landet. Regeringen
avser därför att-efter en framslällning från riksdagen(LU 1978/79:4, rskr
28)-tillsätta en utredning som skall överväga dessa frågor och föreslå lagstiftning
på området.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
omständigheten atl en utredning påbörjas om faderskapsfrågorna i ell vidare
internationellt sammanhang bör inte hindra att man redan nu reglerar frågan om
giltigheten av nordiska faderskapsavgöranden i enlighet med vad som har
förordals vid de nordiska överläggningarna. För min del ser jag med tillfredsställelse
att området för internordisk giltighet av domar och andra avgöranden kan
vidgas. Jag förordar alltså att promemorieförslaget läggs till grund för lagstiftning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
de avgöranden som bör gälla i Sverige hör i första hand domar rörande faderskap,
som har meddelats i något av de andra nordiska länderna. Här avses dels
domstolsbeslut varigenom ett faderskap fastställs, dels beslut som innebär att
ett presumeral eller tidigare fastställt faderskap upphävs. Även domar
varigenom lalan har ogillats bör omfattas av regleringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Att
domen gäller här i landet bör förstås så, alt den likställs med dom som har
meddelats av svensk domstol. Detta betyder att domen, liksom en inhemsk dom, tillerkänns
rättsverkan i olika avseenden. Sålunda kan den läggas till grund för andra
avgöranden som beror av faderskapsfrågan. Av störst betydelse torde vara
avgöranden som gäller underhåll och arvsrätt. Vidare får domen betydelse på det
sättet att den utgör rättegångshinder i Sverige i samma utsträckning som en
svensk dom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
har framgått av den tidigare redogörelsen finns i de nordiska länderna regler
som innebär att faderskap anses lästställt genom erkännande, utan rättegång och
dom, om vissa formella förutsättningar är uppfyllda. I själva verket torde
detta vara den vanligaste formen av faderskapsavgöranden, och dessa fastställelser,
som i regel sker under medverkan av myndighet, tillerkänns i princip samma
positiva rättsverkan i respektive land som en dom i frågan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
denna typ av avgöranden bör godtas i Sverige, om fastställelsen har ägt rum i
annat nordiskt land.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
Norge förekommer ett förfarande som innebär att fastställelse av faderskap utan
dom också kan ske genom ett slags passivt erkännande från den utpekade fadern. Sälunda
kan en man bli att anse som far lill ell barn, om han underlåter att svara på etl
föreläggande från myndighei atl yttra sig över ett påstått faderskap (se bilaga
6).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
kan sältas i fråga om en fastställelse som har skett på detta sätt bör tillerkännas
rättsverkan även i Sverige, som liksom övriga grannländer</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section28>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section29>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:5</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>14</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>saknar
motsvarighet lill den norska varianten. Vid de nordiska överläggningarna har
emellertid enighet rått om all fastställelser av detla slag bör gälla även i de
övriga nordiska länderna. Från norsk sida har upplysts att fastställelse genom
underlåtenhet att svara, vilket är vanligt förekommande, inte anses innebära
några olägenheter från rättssäkerhetssynpunkt; det är fråga om ett
myndighetsförfarande kringgärdat av formella bestämmelser bl. a. rörande delgivning
av föreläggandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänsyn härtill och då en fastställelse av detta slag, liksom andra fastställelser
som har skett på annat sätt än genom dom, kan ogiltigförklaras av domslol bör
den norska typen av fastslällelse kunna tillerkännas giltighet även i Sverige.
Det kan tilläggas att en norsk utredning har föreslagit atl denna ordning alt
fastställa faderskap skall avskaffas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
reglering angående erkännanden av nordiska faderskapsavgöranden bör omfatta
också äldre avgöranden. Även på denna punkt har enighet förelegal vid de
nordiska överläggningarna. Del skulle i annat fall dröja lång lid innan
regleringen slog igenom, och följden skulle rentav kunna bli en mer negativ
hållning till dessa avgöranden än man i praktiken intar i dag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
lagen (1977:595) om erkännande och verkställighet av nordiska domar på
privaträttens område (domslagen) skall domar som har meddelals i annat nordiskt
land gälla även här i riket. Med domar jämställs en del andra avgöranden. Från
lagens tillämpningsområde undantas bl. a. dom rörande faderskap till barn.
Likartade domslagar finns i Danmark, Finland och Norge (se avsnitt 2).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
teknisk lösning som nu ligger nära till hands är atl utvidga domslagens tillämpningsområde
så, atl lagen kommer att omfatta också faderskapsavgöranden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
nordiska domslagarna är emellertid främst inriktade pä verkställigheten av
domar och andra beslut som rör betalningsskyldighet, och det kan därför hävdas
att giltigheten av faderskapsavgöranden inte bör regleras där. Det finländska
justitiedepartementet har upplyst att man för finländsk del anser det vara mest
ändamålsenligt att la in de aktuella reglerna i en särskild lag. Norrmännen
avser att föra in reglerna i en planerad ny barnelov. Också danskarna är
tveksamma inför en utvidgning av domslagens tillämpningsområde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
kan inte förordas att Sverige ensamt gör ändring i den samnordiska lagstiftning
som domslagen representerar. Vidare finns del skäl som talar för alt den mera vittsyftande
lagstiftning om internationella faderskapsfrågor som den tidigare berörda
utredningen kan leda till samordnas med de nu aktuella nordiska reglerna. Hela
regleringen skulle i så fall kunna las in i en separat lag som är direkt
inriktad på de problem som de internationella faderskapsfrågorna ger upphov lill.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
svensk del föreslår jag därför att erforderiiga bestämmelser om giltigheten av
nordiska faderskapsavgöranden t. v. las in i en särskild lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Promemorieförslaget
upptar inte några bestämmelser om hur konflikter</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section30>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section31>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:5</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>15</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>mellan
motstridiga domar och erkännanden angående faderskap skall lösas. Sedan
likartad lagstiftning om erkännande av faderskapsavgöranden har trätt i kraft i
alla de berörda nordiska länderna, torde man enligt promemorian inte i
praktiken behöva räkna med att en dom eller en annan fastställelse i en
faderskapsfråga kommer till stånd som inte går atl förena med etl annat avgörande
som i och för sig är giltigt enligt lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Från dansk, finländsk och
norsk sida haremellertid framställts önskemål om att lagstiftningen
kompletteras med bestämmelser om hur konflikter mellan motstridiga
faderskapsavgöranden skall lösas. Med anledning härav har från svensk sida
presenterats ett förslag till sådana bestämmelser. Förslaget har godtagils av
de andra juslitiedepartementen, och man har enats om att bestämmelserna borde
införas i de berörda ländernas lagsliftning på områdel.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Förslagel innebär atl en
nordisk faderskapsdom eller fastställelse i annan ordning som annars skulle
vara giltig får vika, om domen eller fastställelsen står i slrid med en giltig
dom i en rättegång som påbörjades innan den andra rättegången inleddes eller
innan fastställelsen skedde. En nordisk dom eller fastställelse fär ocksä vika,
om domen eller fastställelsen slår i slrid med en giltig fastställelse i annan
form än genom dom, såvida denna fastställelse skedde innan rättegången påböriades
eller innan den andra fastställelsen skedde.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Det kan hävdas att behovet
av konfliktregler av detta slag allmänt sett är tämligen begränsat och alt
uppkommande problem kan lösas i praxis. Denna ståndpunkt intogs av de nordiska
länderna under förarbetena till domslagen (se prop. 1976/77:128 s. 62).
Uttalanden i samma riktning hade lidigare gjorts av en sakkunnig som hade
tillkallats för att utreda frågan om verkställighet här i riket av utländska
domar i tvistemål och därmed sammanhängande spörsmål (SOU 1968:40).</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Emellertid kan det
beträffande faderskapsavgöranden finnas ett visst praktiskt behov av entydiga
konfliktregler, särskilt med tanke på handläggningen hos barnavårdsnämnder och
andra administrativa myndigheter. De föreslagna bestämmelserna är konsekvent
uppbyggda och torde återspegla ett modernt synsätt där det egna landets
avgöranden inte obetingat ges företräde. Övervägande skäl talar därför enligt
min mening för alt bestämmelsema tas in i lagen. 1 specialmoliveringen kommer
jag atl närmare redogöra för deras innebörd.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Lagförslaget i promemorian
upptar en bestämmelse som hindrar att en svensk domstol dömer i ett
faderskapsmål när en rättegång i samma sak först har inletts i något annat
nordiskt land. Under remissbehandlingen har föreslagits att denna bestämmelse
kompletteras med en uttrycklig föreskrift enligt vilken en pågående nordisk rällegång
i en faderskapsfråga också ulgör hinder för en svensk barnavårdsnämnd alt
medverka lill att en utomprocessuell fastställelse av faderskapet kommer till
stånd. En sådan bestämmelse är även enligt min mening av värde för atl man
skall kunna förekomma</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section32>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section33>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:5</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>16</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>motstridiga
faderskapsavgöranden. Jag föreslår därför alt en föreskrift av det angivna
innehållet införs i den svenska lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
internationell rätl förekommer ofta bestämmelser enligt vilka ell utländskt
avgörande inte får erkännas i del egna landet om avgörandet är oförenligt med
grunderna förden inhemska rättsordningen. Promemorieförslaget innehåller inte
någon sådan s. k. ordre-public regel. Vid de nordiska överiäggningarna haremellertid
de övriga ländernas representanter förklarat atl en ordre-public regel borde
tas in i de likartade nordiska lagar om faderskapsavgöranden som nu förbereds.
Faslän en ordre-public regel kan te sig onödig i förhållandet mellan de
nordiska länderna villjag, med hänsyn till de önskemål som sålunda har framkommil,
inte motsätta mig att en sådan införs också i den svenska lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
de nordiska överläggningarna har rått enighet om atl lagstiftningen om
erkännande av nordiska faderskapsavgöranden bör komma till stånd ulan att någon
särskild konvention ingås och utan alt ändring görs i 1977 års domskonvention.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>6
Upprättat lagförslag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
enlighet med vad jag nu har anfört har inom justitiedepartementet upprättats elt
förslag lill lag om erkännande av nordiska faderskapsavgöranden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
bör fogas till protokollet i delta ärende som bilaga 7.'</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>7
Special motivering till lagförslaget</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>I</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
lagakraftvunnen dom som har meddelats i Danmark, Finland, Island eller Norge
och som, avser faderskap till bam gäller även i Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
dom jämställs i denna lag föriikning som har ingåtts inför domstol i Danmark.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
dom avses här ett beslul varigenom domstolen slulligi avgör den sak målet
handlar om. Avvisningsbeslut och andra beslut varigenom domstolen skiljer ell
mål från sig utan prövning i sak omfattas inte av lagen. Hur domstolen har
betecknat sitt avgörande saknar i och för sig betydelse i sammanhanget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Att
domen skall ha vunnit laga kraft betyder all den inte längre kan överklagas,
dvs. angripas med ordinära rättsmedel enligt reglerna i det land där den har
meddelats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
domar som enligt förslagel skall gälla här i landet är i första hand domar i
mål vari barnet har yrkat alt en viss man skall förklaras vara far till barnet.
Del är alltså fråga om domar i vanliga faderskapsmål, dvs. sädana som rör</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>' Bil.igan
har utelämnats här. Förslagel är likalydande med det som har fogats till
propositionen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section34>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:7.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section35>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:5</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>faderskapet
lill barn vars föräldrar inte är eller har varit gifta med varandra. Men också
de relativt sällsynta fall där lalan om faderskap förs mot en man som har varit
gift med barnets mor hör hit. Sådan talan kan föras, om ett barn föds vid sådan
tidpunkt alt presumtionen föratt mannen i äktenskapet är far till barnet inte
längre gäller eller om det råder tveksamhet på denna punkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
omfattas domar i mål om alt viss man inte skall anses vara far till ett barn.
Till denna gmpp hör främst mål där talan förs om atl en man, som enligt de
legala presumtionsreglerna skall anses som far lill elt barn på grund av äktenskap
med modern, skall förklaras inte vara barnets far (negaliv bördslalan). Hit hör
också domar i mål där ett faderskapserkännande ogiltigförklaras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
angivna slagen av domar skall erkännas inte bara om domen leder till alt en
viss man skall anses som barnets far. Sådana domar skall erkännas även när
talan ogillas. En annan sak är att domens rättskraft kan ha olika innebörd i olika
fall bl. a. beroende på målets utgång.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Innebörden
av atl en dom om faderskap gäller här i landet har berörts översiktligt i den
allmänna motiveringen (5.1). Närmare synpunkter redovisas i det följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vilka
rättsverkningar som skall följa av en faderskapsdom som har meddelals i ett
annat nordiskt land fär bedömas enligt de svenska rättsreglerna. Detla innebär
dock inte nödvändigtvis att svensk intern rätt skall lillämpas på
rättsförhållandet. Också de s. k. kollisionsnormer, dvs. regler om tillämplig
lag i internationella mål, som gäller i Sverige mäste beaktas. Detta kan
medföra att rättsverkningarna skall bedömas enligt lagen i det land där dom har
meddelats eller enligt lagen i en tredje stat. Det kan här anmärkas alt en dom
från annat nordiskt land skall erkännas här även om domstolen har tillämpat ulomnordiska
faderskapsregler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Domens
positiva betydelse, dvs. dess lietydelse som grund för rättsverkningar i olika
hänseenden, visar sig framför alll när det genom domen fastställts atl en viss
man skall anses som far, alltså i bifallande domar i vanliga faderskapsmåi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
när en negativ bördstalan ogillas blir resultatet i praktiken att en bestämd man,
dvs. mannen i äktenskapet, skall anses som far till barnet. I detta fall kan
emellertid de rättsverkningar som är knutna till faderskapet i allmänhet inte
anses följa av domen, efiersom denna inte har nägon konstitutiv innebörd.
Rättsverkningarna är i stället att betrakta som en följd av att mannen
fortfarande enligt lagens presumlionsregler skall anses som barnets far. Delta
innebär att domen i detta fall knappast fär någon posiliv betydelse, utan den
får betydelse endasl i den mån den utgör rättegångshinder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Emellertid
bör här uppmärksammas en speciell fråga som hänger samman med att presumtionsreglerna
för all en man i etl äktenskap skall anses som far, när barnet är fött kort
efter äktenskapels upplösning, inte är desamma i alla de nordiska länderna. Om
ett barn föds så kort tid efler äktenskapets</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2 Riksdagen 1979/80. I saml. Nr 5</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section36>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:5</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>18</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>upplösning
att det kan vara avlat dessförinnan, skall enligt dansk, finsk, isländsk och
norsk räu mannen i äktenskapet som regel anses som far till barnet. Detsamma
gäller enligt svensk rätt, om modern är änka när barnet föds, men däremot inte
om modern är frånskild vid barnets födelse. Frågan är vilka rättsverkningar som
skall knytas exempelvis till en norsk dom varigenom en negativ bördstalan av
eller mot en vid barnets födelse frånskild man har ogillats. Skall elt
erkännande av den norska domen i Sverige medföra atl den frånskilde mannen
anses som barnels far eller ej?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
promemorian hävdas den uppfattningen att detta slag av dom - liksom andra domar
varigenom negativ bördstalan ogillas - inte bör tillmätas någon egentlig posiliv
betydelse här i landet. Frågan om faderskapet skulle i stället bli beroende av
om norsk eller svensk rätt var tillämplig i del sammanhang där domen åberopas.
Detta skulle betyda atl den frånskilde här i landet skulle betraktas som far,
om norsk rält var tillämplig, men inte som far, om svensk rätt var tillämplig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
remissbehandlingen av promemorian har juridiska fakulteten vid universitetet i
Lund kritiserat uttalanden i promemorian i denna fråga. Enligt fakulteten får
man i fall där två eller flera rättsordningar "stöter samman" vara
beredd till jämkningar av annars vedertagna regler eller principer för att undgå
stötande resultat. För den aktuella situationen förordas på närmare angivna
skäl all den frånskilde mannen i vilket fail som helst bör anses som far och
att den norska domen alltså bör gälla här i landet med den verkan med avseende
på faderskapet som den har i Norge. Denna ståndpunkt förtjänar enligt min
mening instämmande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller domar som innebär att en viss man inte skall anses som far är domens
positiva betydelse mindre framträdande än när del gäller domar varigenom
faderskap fastställs. Sålunda får en ogillande dom i ett vanligt faderskapsmål
knappast någon verkan annat än i den mån den utgör hinder för en ny rättegång.
Däremot får en dom varigenom en negativ bördstalan eller talan om ogiltigförklaring
av faderskapserkännande vinner bifall så till vida posiliv betydelse som det
genom domen blir fastställt att det inte längre finns någon grund för atl göra
gällande de rättsverkningar som skulle följa av att den ifrågavarande mannen
betraktades som barnets far. Vidare kan domen utgöra grund för eventuella återkrav
av underhåll m. m. Vad särskilt angår det fallet alt en negativ bördstalan har
bifallits skiljer sig normalt detta från det fömt behandlade fallet att en
negaliv bördstalan har ogillats på det sättet alt domen vid bifall till en
negativ bördslalan har en konstituerande effekt. Det är först genom domen som
del blir fastställt all mannen i äktenskapet inte skall anses som barnels far.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller frågan om domens negativa betydelse, dvs. dess betydelse som rättegångshinder,
flnns del inte så stor anledning att gå närmare in på olika fall. I princip
innebär förslaget atl en dom rörande faderskap som har meddelats i en nordisk
stal utgör hinder för alt ny lalan om samma sak tas upp i Sverige på samma sätt
som om domen hade meddelats här.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Klart
är sålunda atl en dom från elt annal nordiskt land som innebär bifall</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section37>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:5.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section38>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:5</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>19</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>till
en talan rörande faderskap ulgör rättegångshinder i Sverige säväl om domstolen
har förklarat viss man vara far till ett barn som om domstolen i etl mål om
negativ bördstalan eller om ogiliigförklaring av ett faderskapserkännande har
förklarat att en viss man inte skall anses som barnets far. Ocksä domar
varigenom en talan rörande faderskap har ogillats ulgör hinder för en ny
rättegång i värt land enligt samma regler som tillämpas beträffande inhemska
domar. Det gäller såväl en dom varigenom talan att en viss man skall anses som
far har ogillats som en dom varigenom en negativ bördstalan eller talan om
ogiltigförklaring av ett faderskapserkännande har ogillats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Def
bör tilläggas att domens rättskraft i enlighet med allmänna regler är begränsad
till den sak varom talan har förts. Om en talan att en viss man skall anses som
far har ogillats i ett annat nordiskt land, är barnet givetvis oförhindrat att
väcka en ny talan mot en annan man i Sverige. Och om en negativ bördstalan
eller lalan om ogiliigförklaring av ett faderskapserkännande har bifallits,
har barnet möjlighet att i en ny rättegång här i landet föra faderskapstalan
mot en man som inte har varit part i den tidigare rättegången.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I en
dom som rör faderskap till barn kan även andra frågor avgöras. Det bör därför
påpekas att 1 § bara tar sikte på själva faderskapsfrågan. Bestämmelsen ingriper
således inte i de regler som gäller beträffande avgöranden om underhållsskyldighet,
vårdnad eller umgänge (se 6 och 7 §§ domslagen och den i avsnitt 2 redovisade
lagen om indrivning av underhällsbidrag, fastställda i Danmark, Finland, Island
eller Norge).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
dansk rätt kan ett faderskapsmåi avgöras genom "förlig i retten" (se §
268-270 och § 456 r i 1978 års lov om rettens pleje). Ett sådant avgörande är i
princip jämställt med en dom i målet. I 1 § andra styckel har intagits en bestämmelse
som klargör att avgöranden av detla slag vid tillämpning av lagen skall
betraktas som domar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
fastställelse av faderskap i annan form än genom dom gäller i Sverige, om fastställelsen
har skett i Danmark, Finland, Island eller Norge.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är tvä typer av fastställelse som kan komma i fråga, nämligen fastställelse
genom erkännande och fastställelse genom det förfarande som anges i 2 kap. i
den norska lagen om barn utom äktenskap ("forelegg i barnefarsaker",
se den allmänna motiveringen och bilaga 6).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
fastställelser genom erkännande bör uppmärksammas att paragrafen tar sikte pä
själva fastställelsen och inte pä erkännandet som sådant. Var den handling där
erkännandet görs har upprättats eller undertecknats saknar självständig
betydelse i sammanhanget. Själva fastställelsen mäste däremot ha skett i det
aktuella nordiska landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föratt
ett faderskap skall anses fastställt genom erkännande e. d. i ett visst nordiskt
land får förutsättas att fastställelsen är giltig i urspmngslandet och</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section39>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section40>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:5</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>20</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>har
skett enligt det landels intema rält. Det krävs alltså att de formella krav som
där uppställs exempelvis beträffande myndighets medverkan är uppfyllda. En fastställelse
som har skett i en utomnordisk stat blir däremot inte gällande i Sverige av den
anledningen att avgörandet godtas i något av de nordiska ländema enligt det
landets internationella privaträtt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
lorde inte bereda några större svårigheter att inför svensk myndighei påvisa
att ett faderskap har blivit fastställt i ett annat nordiskt land genom erkännande.
I Danmark, Finland och Norge krävs medverkan av myndighet för att etl
faderskapserkännande skall leda till sådan fastställelse. Också den norska
ordningen med "forelegg i barnefarsaker" är ett myndighetsförfarande.
Del är alltså i dessa myndigheters protokoll och handlingar i övrigt som ledning
får sökas när det gäller alt avgöra om fastställelse har ägt rum. I Island kan fastslällelse
genom erkännande ske antingen inför präst eller myndighet eller genom att en
bevittnad handling upprättas. I detla sammanhang kan påpekas att det i isländsk
rätt finns en presumtionsregel av den innebörden att en man betraktas som far till
ett barn, om mannen och barnets mor har bott tillsammans lio månader före och ivå
år efler barnets födelse (se bilaga 5). Del bör därför anmärkas att
bestämmelsen i 2 !; inte tar sikte på presumlionsregler. Atl mannen och
barnets mor har bott tillsammans under angiven tid betyder alltså inte att en fastställelse
enligt 2 §harskett.Enannansakäratten prövning här i landet av faderskapsfrägan
enligt allmänna internationellt privaträttsliga regler kan leda till atl mannen
kommer alt anses som far lill barnet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
ij 11 Stk 3 i den danska loven om horns retsstilling kan den danske justitieministern
bestämma att ett i utlandet avgivet faderskapserkännande skall likställas med
ett danskt avgörande. Har så skett, är faderskapet, vid tillämpning av den lag
jag nu föreslår, alt anses som fastställt i Danmark. Det rör sig nämligen här
om en fastställelse enligt dansk rätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
dom eller fastställelse som avses i I och 2 §§ gäller dock inte i Sverige,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1. om
domen eller fastställelsen står i strid med en här i landet giltig dom i<br>
en rättegång som påbörjades innan den andra rättegången inleddes eller<br>
innan faslslällelsen skedde,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'>2.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>om domen eller fastställelsen står i strid med en
här i landet giltig fastslällelse av faderskap i annan form än genom dom,
såvida denna fastställelse skedde innan rättegången påbörjades eller innan den
andra fastställelsen skedde,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'>3.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>om del här eller utomlands pågår en rättegäng
angående faderskapet som kan leda lill en dom som gäller i Sverige och denna
rättegång påböriades innan den andra rättegängen inleddes eller innan fastställelsen
skedde,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'>4.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>om det skulle vara uppenbart oförenligt med
grunderna förden svenska rättsordningen alt erkänna domen eller fastställelsen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section41>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section42>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:5</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>21</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
paragrafen anges de undantagsfall då faderskapsavgöranden från de andra nordiska
länderna inte godtas i Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Första punklen behandlar
den situationen att ett i och för sig giltigt nordiskt faderskapsavgörande som
aktualiseras i Sverige (del åberopade avgörandet) slår i strid med en dom som
gäller här i landet (den konkurrerande domen). En dom som innefattar en
omprövning efter talan i extraordinär ordning av ett lidigare avgörande kan
inte anses slå i strid med delta avgörande i den mening som avses här.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
åberopade avgörandet kan vara antingen en dom elleren fastställelse i annan
form än genom dom. Den konkurrerande domen kan vara en svensk dom eller en dom
frän någol av de andra nordiska länderna som enligt 1 § gäller här i landet.
Den konkurrerande domen kan emellertid också länkas vara en utomnordisk dom som
enligt annan svensk lag är giltig här i landet. Bland ulomnordiska avgöranden
kan f. n. bara schweiziska avgöranden komma i fråga (se avsnitt 3.4 och den där
berörda lagen (1936:79) om erkännande och verkställighet av dom som meddelats i
Schweiz).</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Är det åberopade
avgörandet en dom, får denna vika för den konkurrerande domen, såvida den
rättegäng som ledde till den konkurrerande domen påböriades före den rättegång
som resulterade i den åberopade domen. Principen är alltså atl en dom i en
tidigare inledd rättegång tar över en dom i senare inledd process, oavsett i
vilken rättegäng dom först har meddelals.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Åberopas således här i
landet en dom som har meddelals exempelvis i Norge, får den norska domen vika i
konkurrens med en annan nordisk eller en schweizisk dom som har meddelats i en
rättegång som påböriades före den norska. Påböriades den norska rättegången
först, gäller den norska domen och den konkurrerande domen får vika, om den har
meddelats i Danmark, Finland eller Island. Lagen reglerar inte direkt den
situationen att den konkurrerande domen har meddelats i en senare påböriad
rättegång i Sverige eller Schweiz. Av 4 § jämförd med 59 kap. 1 och 2 §§
rättegångsbalken följer dock atl en svensk dom i denna situation skall
undanröjas, om besvär över domvilla anförs inom sex månader. De säkeriigen
mycket sällsynta fall där del föreligger två motstridiga avgöranden som båda tillerkänns
giltighet fär i övrigt bedömas med ledning av allmänna rättsgrundsatser.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Är det åberopade
avgörandet en fastställelse av faderskap genom erkännande eller annars i annan
form än genom dom, fär fastställelsen vika förden konkurrerande domen, såvida
den rättegäng som ledde till den konkurrerande domen bökade innan fastställelsen
skedde. När det förfarande böriade, som ledde lill fastställelse genom
erkännande, tillmäts alltså inte någon betydelse i sammanhanget. Avgörande är i
stället den tidpunkt då faderskapet ansågs fastställt i enlighet med reglerna
i ifrågavarande nordiska land. Har fastställelsen ägl rum innan rättegången anhängiggjordes,
gäller den i Sverige. 1 annat fall färden vika för den konkurrerande domen, - Atl
här som utgångspunkt har valts tidpunkten för själva fastställelsen beror bl.
a, på svårigheterna att utreda och närmare ange när det förfarande börjar som
leder</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section43>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section44>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:5</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>22</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>till
en utomprocessuell fastställelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Andra
punklen behandlar den situationen att det åberopade avgörandet står i strid med
en uiomprocessuellfastslällelse som i och för sig gäller i Sverige. En dom som
går ut på alt ett vissl faderskapserkännande skall vara utan verkan kan inte
anses stå i strid med del erkännandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förhållandet
mellan de motstridiga avgörandena bedöms här på i princip samma sätt som enligt
första punkten. Är således det åberopade avgörandet en dom, fär denna vika för
den konkurrerande fastställelsen, såvida fastställelsen har skett innan den
rättegång påböriades som ledde till den åberopade domen. Och är det åberopade
avgörandet en utomprocessuell fastställelse, får denna vika för den
konkurrerande fastställelsen, om denna har sketl tidigare än den åberopade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En utomprocessuell
fastslällelse av faderskap måsle, liksom en faderskapsdom, vara i och för sig
giltig i Sverige för att över huvud taget kunna konkurrera med det åberopade
nordiska faderskapsavgörandet. Giltiga här i landet är naturligtvis svenska fastställelser
och dessutom - till följd av 2 § -fastställelser som har skett i något av de
andra nordiska länderna. 1 svensk rätt finns inte några lagbestämmelser om
erkännande här i landet av ickenordiska, utomprocessuella
faderskapsavgöranden. En fastställelse genom erkännande vilken har skett i en utomnordisk
stat torde emellertid ofta tillerkännas giltighet i vårt land med stöd av
allmänna internationellt privaträttsliga regler (se avsnitt 3.4 och det där
berörda rättsfallet NJA 1977 s. 743).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tredje
punkten innehåller en s, k, indirekt litispendensregel som kompletterar den
direkta litispendensbestämmelsen i 4 §. Den har sin motsvarighet i 8 § 4 i den
nordiska domslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeln
ansluter till bestämmelsen i punkt 1 och innebäratt redan den försia rättegångens
inledande utgör hinder mot att erkänna domen i den senare rättegången eller den
senare utomprocessuella fastställelsen. Skulle (den första) rättegängen leda lill
dom, följer av punkt 1 att domen i denna rättegång har företräde framför det
åberopade avgörandet. Skulle däremot rättegången avslutas utan något avgörande
i sak, kommer den åberopade nordiska domen eller fastställelsen att gälla i
Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
omständigheten att ett utomprocessuellt fastställelseförfarande pågår i Sverige
eller något annat land påverkar inte i något fall giltigheten av en dom eller
ett faderskapserkännande som har kommit lill stånd efter det att del nämnda
förfarandet inleddes.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Fjärde
punkten innehåller den ordre-public regel som har berörts i den allmänna
motiveringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Väcks
vid en svensk domstol talan angående faderskapet lill ett barn men pågår redan
en rättegäng angående faderskapet i Danmark, Finland, Island</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section45>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section46>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:5</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>23</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>eller
Norge, skall talan avvisas eller förklaras vilande i väntan på lagakraftvunnen
dom i den utländska rättegången.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Pågår en rättegång om
faderskap i Danmark, Finland, Island eller Norge, får en svensk barnavårdsnämnd
inte godkänna ell erkännande av faderskapet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
./ors/o slyckel har en rällegång om faderskap i annat nordiskt land s. k. liiispendensverkan
i Sverige. Syftet med bestämmelsen och den tidigare berörda indirekta liiispendensregeln
i 3 § 3 är alt motverka atl talan angående samma faderskap förs samtidigt i
flera länder och alt hindra atl i de olika länderna avkunnas inbördes
motstridiga domar som - bortsett från den inbördes konflikten - uppfyller
förutsättningarna för giltighet (jfr prop. 1976/77:128 s. 61).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
bör anmärkas att bestämmelsen om litispendens, när fråga är om faderskapsmål,
är tillämplig inte bara om en rättegång i en annan stat pågår mellan samma
parter utan också om rättegången avser olika män. Huvudsaken är alt de
konkurrerande målen rör samma barn.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Beslämmelsen avser endast
rättegångar och således inte förfaranden som kan leda till fastställelse av
faderskap i annan ordning än genom dom. Pågår ell sådant förfarande i något av
de andra länderna, ulgör detta alltså inte hinder mot atl genomföra en svensk
rättegång om samma faderskap.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>När litispendens enligt 4 §
föreligger bör den svenska domstolen i regel avvisa talan. Vilandeförklaring
kan dock ibland vara lämpligare, exempelvis om faderskapstalan förs mot olika
män i de båda konkurrerande målen och det kan antas all lalan i det utländska
målet kommer att ogillas.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I andra slyckel klargörs atl
en svensk barnavårdsnämnd inte får godkänna elt erkännande av faderskap medan
en rällegång pågår i något av de andra nordiska länderna rörande faderskapet.
Självklart bör nämnden inie heller under den tiden medverka till att ett sådant
erkännande kommer till stånd. Bestämmelsen kan sägas utgöra elt komplement till
första siycket och syftar liksom detta lill att hindra motstridiga avgöranden i
de olika länderna. Kommer etl svenskt faderskapserkännande likväl till stånd
och resulterar den nordiska rättegången i en dom som är giltig här i landet fär
erkännandet vika för domen, om det står i slrid med denna (jfr 3 §).
Bestämmelsen hindrar inte barnavårdsnämnden från att påbörja elier fortsätta en
faderskapsutredning, medan rättegången i del andra landet pågår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Föreligger
en här i landet giltig utländsk faderskapsdom eller faderskaps-faststäkelse i
annan form, skall barnavårdsnämnden naturiigtvis inte godkänna ett
faderskapserkännande varigenom faderskapet på nytt fastställs. Bedöms
avgörandet vara malerielll oriktigt och har barnet tillräcklig anknytning till
Sverige (jfr 2 kap. 1 § föräldrabalken), bör barnavårdsnämnden emellertid vara
oförhindrad att försöka medverka till att faderskapsfrågan omprövas.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Om ett barn med anknytning
till Sverige är fött i ell annat nordiskt land, bör den svenska
barnavårdsnämnden ta reda på om faderskapet har fastställts i det landet eller
om rättegång eller annat förfarande som gäller fastslällelse</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section47>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section48>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:5</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>24</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>pågår
där. Socialstyrelsen kan meddela behövliga råd om detta. Jag räknar också med
alt handläggningen skall kunna underlättas genom att uppgifter om faderskapet till
barn i viss utsträckning förmedlas mellan de nordiska ländernas
folkbokföringsmyndigheter. Som framgårav remissyttrandena har riksskatteverket
i sin egenskap av central svensk folkbokföringsmyndighet sin uppmärksamhet
riktad på denna fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Ikraftträdandebestämmelserna</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag iräder i kraft den I januari 1980.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagen
tillämpas även pä domar som har meddelats före lagens ikraftträdande och på fastställelser
som dessförinnan har skett i annan form än genom dom. Detta gäller dock inte om
domen eller fastställelsen står i slrid med en annan dom eller fastställelse
som ocksä har kommit till stånd före ikraftträdandet, antingen i Danmark,
Finland, Island, Norge eller Sverige eller, när den senare domen eller fastställelsen
är giltig här i landet, i något annat land.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
förslaget blir alltså lagen tillämplig också på äldre nordiska faderskapsavgöranden.
De bestämmelser som hariagils upp i lagen förfall då motstridiga avgöranden
föreligger passar emellertid inte alltid när båda avgörandena härrör frän tiden
före ikraftträdandet. Svensk domstol kan t. ex, ha dömt i ett faderskapsmål där
del redan förelåg en äldre dom från etl annat nordiskt land. Den svenska domen
bör i ett sådant fall gälla framför den andra domen även efter lagens
ikraftträdande. Ett annat exempel är alt av två faderskapserkännanden frän
olika länder det senare tillkomna enligt hittills tillämpade regler har
tillerkänts rättsverkan i Sverige. Lagens ikraftträdande bör givetvis inte
rubba rättsläget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Att
införa särskilda bestämmelser för de säkerligen sällsynta fallen av konkurrens
mellan äldre avgöranden har inte ansetts påkallat. I stället har föreskrivits
alt den nya lagens regler inte alls skall tillämpas när det finns motstående,
äldre avgöranden. I en sädan situation saknar alltså en faderskapsdom frän ett annal
nordiskt land liksom hittills formell giltighet i Sverige, Om två äldre
faderskapserkännanden står emot varandra, fär efter allmänna regler avgöras om
något av dem skall anses gällande i Sverige och i så fall vilket av dem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
svenska lagen föreslås träda i kraft oberoende av när motsvarande lagstiftning
blir gällande i Danmark, Finland, Island och Norge,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>8 Hemställan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
hemställer att lagrådels yttrande inhämtas över lagförslaget,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>9 Beslut</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section49>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section50>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:5</span></b><b><span style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>25</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
1 Departementspromemorians lagförslag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Förslag
till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lag
om erkännande av nordiska faderskapsavgöranden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrivs följande,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>§ En lagakraftvunnen dom som har meddelals i Danmark, Finland eller
Norge och som avser faderskap lill barn gäller även i Sverige,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>§ Ocksä en fastställelse av faderskap i annan form än genom dom gäller
i Sverige, om fastställelsen har sketl i Danmark, Finland eller Norge.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>§ En dom eller en fastställelse som avses i 1 och 2 §§ gäller dock
inte i Sverige, om en rättegång angående faderskapet pågår här eller i Danmark,
Finland eller Norge och talan iden rättegången har väckts innan talan väcktes i
den andra rättegången eller innan faslslällelsen ägde rum.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>§ Väcks vid svensk domstol talan angående faderskapet lill elt barn
men pågår redan vid domstol i Danmark, Finland eller Norge rättegäng om faderskapet,
skall talan avvisas eller förklaras vilande i väntan på lagakraftvunnen dom i
den utländska rättegången.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1980. Lagen tillämpas också pä dom som har meddelals
före lagens ikraftträdande och på fastslällelse som dessförinnan har skett i
annan form än genom dom, såvida inte domen eller fastställelsen är oförenlig
med annan dom eller fastställelse som har kommit till stånd i Sverige eller i
Danmark, Finland eller Norge före ikraftträdandet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section51>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:50.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section52>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:5</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>26</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
2</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Sammanställning
av remissyttrandena över promemorian (Ds Ju 1979:3) med ett förslag till lag om
erkännande av nordiska faderskapsavgöranden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Svea
hovräll:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Hovrätten
delar den i promemorian framförda uppfattningen att frågan om giltigheten av nordiska
faderskapsavgöranden lämpligen bör regleras särskilt utan alt avvakta en
lösning i ett vidare inlernalionelll sammanhang. Uppnående av den senare
lösningen lorde nämligen komma alt visa sig komplicerat och tidskrävande medan
nu föreliggande förslag utgör eit värdefullt komplement till det redan ganska
omfattande konventions- och lagstiflningssamarbetet på familjerättens område i
Norden, Hovrätten har ingen erinran mot förslaget atl grunda en likalydande
nordisk lagsliftning pä 1977 års nordiska domskonvention.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
de i promemorian s. 18 omnämnda passiva faderskapserkännandena i Norge
konstaterar hovrätten, utöver vad som anförts i promemorian, att sådana
erkännanden enligt förarbetena till art. 3 i 1975 års Europarådskonvention
rörande utomäktenskapliga barns rättsliga ställning ansetts förenliga med i
artikeln omnämnt "frivilligt erkännande av faderskap". Denna
konvention har tillträtts av Sverige (prop. 1975/76:95), Även med hänsyn till
detta saknas anledning att ej godta norska passiva faderskapserkännanden.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Ordalydelsen av förslagels
1 och 2 §§ saml - belräffande utomprocessuella fastställelser av faderskap -
uttalandena på s. 25 synes kunna medföra att elt beslut varigenom danska justitieministeriel
fastställer ett utanför Danmark gjort faderskapserkännande (s. 34 fO kan bli
gällande här enligt 2 §. Förhållandet torde bli detsamma om statusdom från icke-konventionsslat
läggs till grund för motsvarande dansk dom utan materiell prövning. Detla har i
Danmark hittills endast skett prejudiciellt, men inget motsäger att det även
skulle kunna ske i huvudsaken. Del förhållandet att i de nu angivna situationerna
det ulomnordiska avgörandet eller erkännandet skulle underkastas kontroll bl.
a. ur ordre public-synpunkt av dansk myndighet före det danska avgörande som
erfordras för all den föreslagna lagen skall bli tillämplig, föranleder dock
enligt hovrättens mening all ingen avgörande invändning kan riktas mot en sådan
effekt av lagförslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
3 och 4 §§ finner hovrätten att det vore önskvärt atl - måhända i annan ordning
- åvägabringa regler för att undvika att utomprocessuellt fasisiällande av
faderskap kommer till stånd under pågående rättegång i någon av
konventionsstaterna. Det förefaller annars sannolikt att motstridiga domar och
erkännanden någon gång kommer att föreligga i olika länder. Det</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section53>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section54>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:5</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>27</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>torde
också kunna inträffa att motstridiga domstolsavgöranden kommer till stånd. Frågor
sammanhängande med motstridiga avgöranden kan alliså få viss praktisk
betydelse. Emellertid har någon regel angående lösande av konfiikier mellan
motstridiga avgöranden ej ansetts behövlig, bl. a. med hänsyn till all en sådan
regel ej finns i nordiska domslagen (1977:595), 1 promemorian antyds i
anslutning till 3 § atl i vart fall en inhemsk dom i mål där talan väckts först
skall ges företräde framför tidigare dom i senare påbörjat mål eller efler
målets början meddelad utomprocessuell fastslällelse. Denna tankegäng synes
överensstämma med den svenska ståndpunkten vid förarbetena till 1971 års Haagkonvenlion
angående verkställighet av tvistemålsdomar. (Jfr Pälsson "The institute
of Lis pendens in international civil procedure"; Scand, Studies in Law
1970 s. 83, SOV 1968:40 s. 129, Drotz "Compelence judiciaire et effels des
jugemens dans le marché commun" s. 330 O- Andra bestämmelser i svensk rätl
som berör området ger dock genomgående svenska domar företräde; jfr t. ex. 6 ij
2 si. i nordiska domslagen (1977:595), arl. 1 sl. 2 i 1962 års konvention
mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge angående indrivning av
underhållsbidrag, 3 § i lag (1965:723) om erkännande och verkställighet av
vissa utländska domar angående underhållsskyldighet och 4 § 4 p. i 1976 års lag
i samma ämne (1976:108). Svåra tillämpningsfrågor kan här uppslå. Dådet
emellertid är fråga om en ceniral internationell processrättslig fråga med
betydelse långt utöver det nu aktuella lagstiftningsärendet, bör kanske
problemet lämpligast lösas i annal sammanhang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänsyn till vad som i promemorian anförts angående skiljaktigheterna mellan
Sverige ocli övriga nordiska länder såviti avser utformningen av faderskapspresumtionen,
finner hovrätten i detla sammanhang anledning framhålla intresset av att bättre
överensstämmelse mellan de nordiska familjeräiisliga lagstiftningarna inte
minst i detta hänseende eftersträvas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis
vill hovrätten föreslå att förslaget läggs till grund för lagstiftning i
oförändrat skick.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Göieborgs
tingsrätt:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>På
skäl som angetts i promemorian bör en lagstiftning av ifrågavarande slag komma
till stånd. Mot utformningen av den föreslagna lagen har lingsräiten intet att
erinra. Då lagen tillkommit i nordiskt samarbete, kan ifrågasättas om den ej -
om möjligt - bör träda i kraft samtidigt med motsvarande lagar i Danmark,
Finland och Norge.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Domstolsverket:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Domstolsverket
har ingen erinran mot alt förslaget i promemorian leder till lagstiftning.
(Verket har framfört vissa synpunkter på den språkliga utformningen av laglexten
genom marginalanleckningar. Dessa redovisas inte här.)</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section55>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:8.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section56>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:5</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>28</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Socialstyrelsen:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>F.
n. råder stor osäkerhet om när utländska domar angående faderskap och utländska
faderskapserkännanden skall anses giltiga i Sverige. I många fall föreligger
därför oklarhet om behovet av en särskild faderskapsfastställelse i de fall
ogift kvinna med barn bosätter sig i Sverige. Det är tillfredsställande att man
i varie fall vad gäller domar och erkännanden (eller motsvarande) i Danmark,
Finland och Norge nu föreslår att de skall bli giltiga i Sverige. Socialstyrelsen
tillstyrker också förslaget i dess huvuddrag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
fråga som emellertid inte har blivit tillräckligt behandlad i promemorian är
hur de övriga ländernas presumlionsregler skall påverka handläggningen av ett
faderskapsärende i Sverige. I dansk, finsk och norsk rätt presumeras f. d. äkta
mannen vara barnets far om barnet föds viss tid efter ell äktenskaps upplösning.
I Sverige gäller detta inte vid äktenskapsskillnader, I sådana fall måste
faderskapet fastställas i särskild ordning genom erkännande eller dom. 1
promemorian tas denna fråga upp i samband med den situationen att negativ
bördstalan ogillas. En sådan dom i t. ex. Norge skulle då inte i och för sig få
den effekten att en frånskild man i strid med svenska presumlionsregler vore
att betrakta som barnets far. Frågan om den frånskilde mannen skal! anses som
barnets far eller inte skulle i ett sådant fall enbart vara beroende av om
svensk eller norsk rält vore att tillämpa,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
promemorian ges emellertid ingen anvisning om i vilka fall svensk respektive
utländsk rätt skall tillämpas. Det hade varit angeläget att närmare fastslå
efter vilka kriterier frågan skall lösas om vilket lands lag som är tillämplig.
I vilka fall är således utländsk presumtion giltig i Sverige? Situationen kan
t. ex. vara den alt norska makar bosatta i Norge skiljer sig. Därefter bosätter
sig kvinnan i Sverige och föder barn här tre månader efter äktenskapets
upplösning. Enligt svensk rätt skall faderskapet fastställas. Barnavårdsnämnd
är skyldig alt söria härför. Om negativ bördstalan förs i Norge med det
resultatet atl lalan ogillas, uppkommer frågan om barnavårdsnämnd skall verka
för att fa fram etl faderskapserkännande eller ej. Promemorian ger inte svar på
hur barnavårdsnämnden skall handla i elt sådant fall. Särskilt egendomlig blir
situationen om annan man än den f d, äkta mannen är beredd att erkänna barnet
som sitt. Skulle barnavårdsnämnden få fram ett erkännande uppkommer också
frågan om delta erkännande i strid med den norska domen erkänns i Norge,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
hade därför enligt socialstyrelsens uppfattning varit angelägel att i överenskommelsen
mellan de nordiska länderna la in en klausul om tillämpningen i det enskilda fallel
av ett lands presumlionsregler, Försl härigenom skulle barnavårdsnämnderna vad
gäller barn med nordiskt medborgarskap få tillräcklig vägledning i vilka fall
skyldighet föreligger att söka få faderskapet fastställt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fastslällelse
av faderskap kan ske i dom eller genom fastställelse. Enligt huvudregel skall
inledd rättegång hindra fastställelse genom erkännande eller att rättegång
inleds i annat land. Inledd utredning om erkännande av</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section57>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section58>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:5</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>29</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>faderskap
skulle däremot i och för sig inte hindra att rättegång inleddes i annat land om
samma faderskap. Enligt socialstyrelsens uppfattning borde emellertid en av
barnavårdsnämnden (eller motsvarande) inledd utredning om faderskap medföra att
talan om samma faderskap inför domstol förklarades vilande i avvaktan på
resultatet av uiredningen. I ärenden rörande fastställande av faderskap har
nämligen, i varje fall i svensk rätt, barnavårdsnämnden partssiällning. I den
mån barnavårdsnämnden anser sig behöva väcka lalan skall denna avse alla män
som är tänkbara som barnets far. Enskild part kan däremot begränsa sin lalan lill
någon eller några av de aktuella männen. Det kan tänkas atl lalan inför
domstolen enligt det landels lag leder till atl "fel" man måste
fastställas som barnets far. Rättsreglerna i det andra landet kanske inte ger möjlighel
till alt dra in även andra män i processen än den eller dem som modern har
stämt. I sådant fall ger en av barnavårdsnämnd här i riket slutförd utredning
säkrare garantier för att "rätl" faderskap blir faslställt. Från
denna synpunkl skulle del vara mer tillfredsställande om en av barnavårdsnämnd
inledd utredning förhindrade att talan väcktes om faderskapet till barnet i
annat nordiskt land, I och för sig skall visseriigen en i annat nordiskt land
inledd rättegång om fastställande av faderskap inte hindra barnavårdsnämnden
frän att inleda utredning. Man kan emellertid ställa sig den frågan vad syftet
skall vara med en sådan utredning om ändå den utländska domen kommer att
erkännas här.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Eftersom
inledd utredning inte jämställs med inledd rällegång får fastställelse genom
dom också en högre dignitet än fastslällelse genom erkännande. Denna effekt av
lagstiftningen kan ifrågasättas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
dag dä fastställelse genom erkännande (eller motsvarande) vinner rättskraft
anges i promemorian som "den tidpunkt då fastställelsen ägde rum" (s.
26). I svensk rätt torde denna tidpunkt vara den dag då mannen skriver under
erkännandet, förutsatt alt barnavårdsnämnden sedermera godkänner detta och att
erkännandet i övrigt uppfyller aktuella formkrav. Vad som i övriga nordiska
länder avses med "den tidpunkt då fastställelsen ägde rum" kan inte
utläsas ur promemorian. Det hade varit angeläget atl klart ange vid vilken
tidpunkt fastställelsen skall anses ha ägl mm i dansk, finsk, norsk respektive
svensk rätt,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Riksskatteverket:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Huvudprinciperna
i förslaget atl ett faderskapsavgörande som skett i Danmark, Finland eller
Norge även skall gälla i Sverige tillstyrkes.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
51 § folkbokföringskungörelsen (1967:495, ändrad 1971:416) har pastorsämbetena skyldighel
att underrätta RSV när vissa personuppgifter beträffande utländsk medborgare
antecknas i kyrkobok. Denna uppgiftsskyldighet omfattar för närvarande uppgift
om födelse, vigsel och dödsfall beträffande bl, a, medborgare i samtliga
nordiska länder, RSV vidarebefordrar de erhållna uppgifterna till vederbörande
lands ambassad eller konsulat i Sverige eller direkt till central myndighet i
det andra landet. Någon skyldighet</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section59>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:7.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section60>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:5</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>30</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>att
sända underrättelse när faderskapet till barn antecknas i kyrkobok föreligger
däremot inte. Vid överläggningar i Stockholm i mars 1976 mellan representanter
för de centrala folkbokföringsmyndigheterna i Danmark, Finland, Norge och
Sverige diskuterades en utvidgning av underrättelseskyldigheten de nordiska
länderna emellan. Önskemål om underrättelse även om adoption, fastställt
faderskap, namnändring och äktenskapsskillnad framställdes. De danska
representanterna fick i uppdrag att utarbeta förslag till överenskommelse om
utbyte av civilståndsuppgifter. Något förslag har ännu inte presenterats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
inflyttning från annat nordiskt land skall den inflyttande förete s. k. internordiskt
flyttningsbetyg. Förfarandet regleras i överenskommelse mellan Danmark,
Finland, Island, Norge och Sverige om folkbokföring (jfr kungörelsen om
folkbokföring vid internordisk flyttning 1969:493). Uppgift om faderskap lill
barn, vars föräldrar inte är gifta med varandra, saknas som regel i sådant flyttningsbetyg.
RSV avser att vid kommande överiäggningar med de centrala folkbokföringsmyndighelema
i övriga nordiska länder la upp frågan om anvisning att betygen bör innehålla
uppgift om fastställt faderskap i förekommande fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
2 kap. I § FB har barnavårdsnämnd skyldighet att söria för att faderskapet till
barn, vars föräldrar inte är gifta med varandra, fastställs om den som har
vårdnaden om barnet är kyrkobokfört i Sverige eller vistas här. Denna
skyldighet gäller oavsett barnets medborgarskap. Innan faderskaps-utredning
igångsätts här i Sverige för barn fött i annat nordiskt land bör
barnavårdsnämnderna - för all undvika alt fastslällelse av faderskap kommer till
stånd som inte går att förena med ett annat avgörande som är giltigt enligt här
avsedd lag - söka utreda om faderskap kan vara fastställt i det tidigare vistelselandet/födelselandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
framhålls i promemorian torde det i regel inte föreligga några svårigheter att
inför svensk myndighet påvisa att ett faderskap har blivit fastställt men
däremot kan det många gånger vara svårt att visa att ett faderskap inte blivit
fastställt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
anledning av uttalandena på s. 25 om myndighets medverkan vid faderskapsfastställelse
genom erkännande vill RSV påpeka att i Sverige kan faderskap i vissa fall
fastställas utan myndighets medverkan. Faderskapserkännande avseende barn, som
fyllt 18 år, behöver nämligen endast godkännas av barnet självt enligt 1 kap.
4 § 1 stycket FB. Det ankommer sedan på personerna själva alt göra anmälan
därom till pastorsämbete för anteckning i kyrkobok.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
innehåller inget stadgande som reglerar det fall att tvä nordiska faderskapserkännanden
lämnats som står i motsättning lill varandra. Någon särskild reglering av
sådant fall synes inte nödvändig. Del först fastställda faderskapet lorde bli
gällande såvida inte domstol förklarat detta erkännande sakna verkan.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section61>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section62>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:5</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>31</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:104.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Lunds
universilel (juridiska fakultetsnämnden): Allmänt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
framhålls i promemorian (förkortas i fortsättningen PM), bygger den nordiska
lagstiftningen om fastställelse och upphävande av faderskap numera på likartade
principer. De skillnader i detaljer som finns kvar kan inte motivera atl domar
i delta ämne förblir undantagna från den allmänna regeln om internordisk
giltighet av domar. Det finns heller inte anledning atl ifrågasätta giltigheten
av nordiska faderskapsfastställelser som skett i annan form än genom dom.
Åtminstone såvitt angår erkännande av faderskap, torde den föreslagna
lagstiftningen i huvudsak kunna betraktas som en kodiflkation och precisering
av vad som i praxis redan anses som gällande rätl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänsyn härtill och dä det otvivelaktigt finns etl praktiskt behov av lagreglering
pä detta område, är det mycket tillfredsställande all förslag härom nu lagts
fram. Den föreslagna lagstiftningens omfattning och närmare innehåll kan i
stort sett godtas, dock med vissa reservationer belräffande detaljer (se
nedan).</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Till skillnad från del inlernordiska
regelsystem som tidigare finns bl.a. beträffande äktenskap, adoption och förmynderskap,
är de nu föreslagna reglerna beträffande faderskap begränsade till frågor om
giltigheten av beslul (och faderskapsfastställelser i annan form) meddelade i
annat nordiskt land. Förslaget lar sälunda inte upp de frågor som rör
myndigheternas behörighet samt lagvalei. Del lär förutsättas att dessa spörsmål
kommer att övervägas -även såvitt angår förhållandet till de nordiska länderna
- av den nya utredning som aviseras (PM s. 17). Dä det trots avsaknaden av
enhetliga behörighets- och lagvalsregler visat sig möjligt att utforma beslämmelserna
om giltigheten av meddelade beslut på ett enkelt sätt, som innebär att man slipper
ifrån tyngande kontroller och formaliteter vid bedömningen, utgör det sagda
inte något skäl mot genomförande av den nu föreslagna lagstiftningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
angår de föreslagna reglernas förhållande lill den nordiska domskon-ventionen,
ryms sannolikt även domar rörande faderskap under art, 1 i konventionen (jfr PM
s. 20). Däremot torde faderskapsfastställelser i annan form än genom dom
åtminstone i regel falla utanför konventionen. Med "avgörande" brukar
i jämförbara lagar och konventioner förstås ett beslut av myndighet, jfr t, ex,
3 § (1976:108) om erkännande och verkställighet av utiändskl avgörande angående
underhållsskyldighet och motsvarande bestämmelse i Haagkonventionen, Ett
erkännande av faderskap kan därför inte gärna anses som etl
"avgörande" i domskonvenlionens mening, även om del avgivits inför
eller under medverkan av myndighet, och är givelvis heller inte att betrakta
som en "dom" eller "förlikning".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
kan i och för sig beklagas att den föreslagna lagstiftningen sälunda</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section63>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section64>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:5</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>32</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>åtminstone
delvis lorde komma all sakna konveniionsmässig bas. Å andra sidan är värdet av
förankring i den nordiska domskonventionen i alla händelser tvivelaktigt, då
denna konvention är utformad som en ramkonvention och inte ålägger de
fördragsslutande staterna konkreta förpliktelser beträffande lagsiiftningens
innehåll (bortsett från art. 2, som inte är aktuell här).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Enskildheter</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
: begreppei dom. Enligt PM(s. 20) avses med dom "ett beslut av domstol varigenom
domstolen slutligt avgör den sak som målet handlar om". Till denna
definition, som ansluter sig lill 1 § andra stycket nordiska domslagen (1977:595),
borde måhända fogas en kommentar såvitt angår beslut varigenom talan i
faderskapsmål avvisas, t. ex. på grund av bristande talerätt eller preklusion. Etl
sådant beslut innefattar ett slutligt avgörande av målet men ulan någon
prövning av själva saken och torde inte kunna anses falla in under lagen. Dä avvisningsbeslut
åtminstone i Sverige inte tycks vara ovanliga i internalionellrättsliga faderskapsmåi,
vore elt förtydligande i nämnda riktning dock inte ur vägen. Huruvida
avgörandet betecknas som dom, beslut eller på annat sätl bör uppenbariigen vara
utan betydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I 2 §
nordiska domslagen jämställs med dom vissa andra avgöranden, bl. a. beslul om
ersättning till vittne eller sakkunnig. Sådana beslut, härrörande från Danmark,
Finland eller Norge, blir tydligen gällande och verkställbara här i landet även
när de meddelats i faderskapsmål. Däremot är bestämmelsen angående ersättning
för rättegångskostnader (2 § första stycket 4) begränsad till fall där
"dom i målet skulle omfattas av denna lag", dvs. nordiska domslagen.
Då denna lag inte är tillämplig beträffande faderskapsdomar (7 § första
stycket 4), synes resultatet bli att beslut om kostnadsersättning i de mål som
avses med den nu föreslagna lagen inte fär internordisk giltighet. 1 avsaknad
av särskild motivering ler sig denna ståndpunkt svårbegriplig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1-2
§§: innebörden av att utländskt avgörande gäller i Sverige. I PM förs en intressant
diskussion om vad del innebär att en utländsk faderskapsdom "gäller"
här i landet. Som framhålls i PM (s. 17) bör härmed i princip förstås att domen
likställs med en motsvarande dom meddelad av svensk domstol. Närmare synpunkter
på vad detta innebär för olika slag av här aktuella domar redovisas i PM på s.
21 ff Vad som anförs om dessa frågor- vilka delvis kan uppkomma även när
faderskap fastställts pä annat sätt än genom dom -förtjänar i princip
anslutning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
alltför dogmatisk syn på hithörande problem bör dock undvikas. I fall där två
eller flera rättsordningar "stöter samman" inträffar det inte så
sällan alt en viss "anpassning" av eljest vedertagna regler eller
principer ter sig</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section65>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section66>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:5</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>33</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>nödvändig
föratt undvika besynnerliga resultat. Det exempel som lämnas i PM på s. 22 fger
i detta hänseende anledning till vissa tvivel,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inga
särskilda problem synes dock uppkomma i exemplet för den händelse norsk rätl är
tillämplig beträffande faderskapspresumtionen enligt svensk internationell
privaträtt. I så fall medför erkännandet av den norska domen att rättsläget
blir detsamma i Sverige som i Norge, dvs. den fränskilde mannens faderskap står
deflnilivi fasl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
däremot svensk rätt är tillämplig beträffande faderskapspresumtionen - t, ex.
därför att mannen är svensk medborgare (om nu del kriteriet är avgörande för
lagvalet, vilket ingalunda kan anses säkert) - blir lägel ett annat. Denna
situation är knappast tänkbar i rent svenska förhållanden; ty då del inte finns
någon presumtion för den frånskilde mannens faderskap enligt svensk rätt, finns
det inget utrymme för en negativ bördstalan och följaktligen heller inte för en
svensk dom varigenom en sådan talan ogillats. När man skall la ställning till
rättsverkningarna av den norska domen, har det därför ingen mening att säga all
den är likställd med en svensk dom av samma innehåll och i motsvarande
situation. På sin höjd skulle man kunna ta fasta på de verkningar en sådan
svensk dom i allmänhet har. Detta synes vara den ståndpunkt vara resonemanget i
PM grundar sig. Med utgängspunkt härifrån blir resultatet otvivelaktigt att
domen inte fär några rättsverkningar "annat än i den män den utgör hinder
för ny rättegång". Men i vilken män föreligger sådant hinder? Vad som är
av intresse från svensk synpunkt är tydligen en talan av barnet om fastställelse
av mannens faderskap. Skall den norska domen anses utgöra hinder för en sädan
talan blir resultatet groteskt, ty erkännandet av domen kommer att definitivt
låsa fast ett rättsläge karakteriserat av elt "hallande faderskap":
från norsk synpunkt är det avgjort alt mannen är fader till barnet, från svensk
synpunkt all han inte är fader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
konsekvens ter sig helt oacceptal)el. En tänkbar utväg vore att anse den norska
domen, varigenom den negativa bördstalan ogillats, ha begränsad rättskraft på
så sätt atl den inte utgör hinder för positiv talan om samme mans faderskap. En
sådan ståndpunkt torde vara svår att förena med normala principer för
omfattningen av domars rättskraft, men några direkta prece-densfall torde inte
finnas och är av fömt antydda skäl knappast tänkbara inom ramen för svensk
rätt. Även om här berörda hinder skulle anses överkomligt, kan faderskapstalan
vid svensk domstol dock inte tas upp lill prövning med mindre omständigheterna
är sädana atl svensk domsrält föreligger för sådan talan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
i bästa fall är denna väg till "utjämning" av rättsläget i Norge och Sverige
således både krånglig och osäker. Det bör då övervägas om inte utgångspunkten
för resonemanget är onödigt "läst". En betydligt enklare lösning vore
att i den speciella situation som här diskuterats godta den norska domen med
den verkan den (i förening med den norska presumtionsregeln) häri Norge, dvs. atl
mannen är atl anse som fader. Härigenom skulle man från</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3 Riksdagen 1979/80. I saml. Nr 5</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section67>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:5</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>34</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>svensk
sida visserligen få frånfalla den internationellt privalrätlsliga regel som
utpekar svensk lag som tillämplig beträffande faderskapspresumtionen, men detla
är i och för sig ingenting ovanligt vid erkännande av utländska domar, och den
här föreslagna lösningen har fördelen att stämma vida bättre överens med syftet
bakom regler om sådanl erkännande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
annat exempel på liknande problem i norsk-svenska relationer är följande:
Enligt norsk rätl är det i vissa fall möjligt att fastställa att en person (A)
är fader till ett barn, fastän barnets moder är gift och presumtionen lill förmån
för mannens i äktenskapet (B:s) faderskap alltjämt är gällande (se 1 och 5 §§
1956 års lov om horn i ekleskap, jfr PM s. 50). Genom en sådan fastslällelse
utesluts B:s faderskap. Liknande regler finns numera i svensk rätt (FB 1:2
andra siycket), men varken de formella eller de materiella förutsättningarna
är utformade på samma sätt som i norsk rätt. Har det nu fastställts i Norge att
A är fader till barnet, skall denna fastställelse på vanligt sätt gälla i
Sverige. Är norsk rält tillämplig belräffande frågan om B:s presumerade faderskap,
vållar det heller inga svårigheter att anse denna presumtion hävd genom fastställelsen.
Är svensk rätt tillämplig i denna del, skulle presumtionen för B:s faderskap
strängt tagel fortfarande bestå (åtminstone om inte den norska fastställelsen
råkade till alla delar uppfylla kraven i FB 1:2 andr.. stycket) eftersom nägon
negativ bördstalan inte förts. Denna ståndpunk' .an emellertid inte rimligen
vidhållas i och med atl Sverige godtagit den norska fastställelsen av A:s
faderskap. Resultatet bör därför även i detta fall bli att fastställelsen får
verkan atl bryta presumtionen för B:s faderskap -oavsett att detta kan sägas
inkräkta på den svenska internationellt privaträttsliga regeln om tillämplig
lag på den frågan,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2
§: "Också en fastställelse av faderskap i annan form än genom dom..."
Denna formulering kan missförstås, då det ligger nära til! hands att dra slutsatsen
atl föregående paragraf är begränsad till "fastställelse av faderskap genom
dom". 1 själva verkel omfattar 1 § även andra domar, t. ex. domar
varigenom faderskapstalan ogillats eller negativ bördstalan bifallits.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att en fastställelse skall bli giltig i Sverige krävs enligt den föreslagna
texten till 2 § alt den "har skett i Danmark, Finland eller Norge".
Emellertid kan detta rent geografiska kriterium rimligtvis inte vara avgörande,
och det motsvarar heller inte intentionerna bakom förslaget; jfr PM s. 25 där
det sägs att "var själva erkännandet har skett saknar i och för sig egentlig
betydelse". Till en början måste krävas att erkännandet ar giltigt i urspmngslandet
Ofr art. 1 i 1962 års nordiska konvention om indrivning av underhällsbidrag,
där del visserligen på motsvarande sätl talas om "skriftlig förbindelse,
varigenom / en av de fördragsslutande staterna någon... utfäst sig. ..",
men där erforderlig begränsning uppnås genom kravet atl förbindelsen är
verkställbar i den staten). Vidare är avsikten uppenbarligen att begränsa lagen
lill fall där faderskapet fastställts i enlighel med etl nordiskt lands interna
rätt (till skillnad från fastställelser som skett enligt utomnordisk lag men
som</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section68>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section69>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:5</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>35</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>betraktas
som giltiga enligt dansk, finsk eller norsk internationell privaträtt). Dessa
förutsättningar kan å andra sidan myckel väl vara uppfyllda även om den
handling vari faderskapet erkänts har upprättats eller undertecknats i ett land
utanför Norden.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Behovel av närmare
precisering i nämnda hänseenden faller dock bort när fastställelsen skett under
medverkan av myndighet i något av de berörda länderna (på samma sätt som belräffande
domar, jfr 1 §). Av PM (s. 25) tycks framgå alt så genomgående är fallet vid de
faderskapsfastställelser 2 § avses omfatta. Med hänsyn härtill synes den
enklaste och mest adekvata lösningen vara att anknyta fastslällelsens giltighet
i Sverige till den medverkande myndighetens nationalitet. Vill man också läcka
in "ambassadfallen", kan beslämmelsen formuleras sä att faslslällelsen
gäller i Sverige om den tillkommit under medverkan av "dansk, finsk eller
norsk myndighet". Härigenom - men inte genom formuleringen "myndighet
i Danmark, Finland eller Norge" - blir del klart att ell
faderskapserkännande omfattas av lagen om det avgivits t. ex. vid danska
ambassaden i Bonn men inte om det avgivits vid tyska ambassaden i Köpenhamn
(jfr om dansk praxis i sädana fall PM s. 34 0. I enlighet härmed kunde 2 §
förslagsvis formuleras på följande sätt: "Har faderskap fastställts i
annan form än genom dom, gäller fastställelsen i Sverige om den skett under
medverkan av (behörig) dansk, finsk eller norsk myndighet."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>3 §:
Inga kommentarer i sak. Terminologiskt förefaller det önskvärt att sä<br>
långt möjligt anknyta till motsvarande beslämmelse (8 § försia stycket 4) i<br>
nordiska domslagen. Formuleringen föresläs därför ändrad till: "Dom<br>
eller.,. Sverige, om rättegäng angående faderskapet är anhängig här i riket<br>
eller.,."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4 jj:
Enligt den föreslagna texten har rättegäng i Danmark etc, liiispendens<br>
verkan i Sverige i den meningen att den utgör hinder för prövning av ny talan<br>
angående faderskapet vid svensk domstol. Som påpekats i PM (s, 28) bör lill<br>
undvikande av motstridiga avgöranden ej heller något erkännande av<br>
faderskapet få komma till stånd i Sverige sä länge den utländska rättegängen<br>
pågår. Svensk barnavårdsnämnd bör således inte godkänna ett faderskaps-<br>
erkännande som avges under nämnda tid. Det synes önskvärt att denna<br>
ståndpunkt kommer till uttryck i lagtexten, sä mycket mera som tillämp<br>
ningen ankommer på barnavårdsnämnderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ikraftträdandebestämmelserna.
Lagen skall i princip tillämpas även pä "gamla" domar och fastställelser
i annan form. Vad angår domar, bör härvid uppmärksammas den i 1 § angivna
förutsättningen att domen "avser faderskap". Intill ikraftträdandet
av den nuvarande lagstiftningen pä området i Danmarkd,1,1961), Finland (I, IO,l976)ochNorge(l,10.1957)
kunde i dessa</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section70>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section71>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:5</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>36</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>länder
en man (i Danmark och Norge t. o. m. flera män) under vissa omständigheter
förpliktas betala underhäll till ett utomäktenskapligt barn ulan fastställelse
av faderskapet. Del torde även i juridiska sammanhang förekomma att domar av
detta slag omtalas såsom avseende ett slags faderskap
("betalningsfaderskap", "underhållsfader" etc). Det kan
emellertid inte vara motiverat att tillägga sådana domar betydelse i Sverige i
vidare män än att det utdömda underhållet skall kunna indrivas här, vilket
säkras genom 1962 års konvention i ämnet. Även om det måste anses framgå av den
föreslagna lagtexten att den inte omfattar dylika domar, är det till förebyggande
av missförstånd önskvärt atl en anmärkning om förhållandel göres i propositionen
till den blivande lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Från
regeln om lagens tillämpning pä "gamla" avgöranden göres undanlag i
fall av motstridiga avgöranden frän olika nordiska länder. Ehuru bestämmelser
om domskonflikter o, d, i övrigt ansetts kunna undvaras (PM s, 27), synes det
välmotiverat atl särbehandla "gamla" avgöranden med hänsyn lill atl
del tidigare inte funnits några inlernordiska regler vare sig om litispendens eller
om giltigheten av utländska avgöranden på detta område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
fall där det ena av de motstridiga avgörandena är svenskt, är bestämmelsen
utformad på ett sätt som synes innebära att lagen inte skall äga tillämpning pä
det danska, finska eller norska avgörandet, oavsett om del svenska avgörandet
härrör från tiden före eller efter lagens ikraftlrädande. Åtminstone indirekt
skulle härigenom en regel ges för lösningen av konflikter mellan olika
avgöranden även när det ena av dem är "nylt". Oavsett värderingen av
den föreslagna lösningen i sak, förefaller det mindre konsekvent att för en
speciell situation - nämligen vid konflikt mellan ett "gammalt"
danskt, finskt eller norskt avgörande och ett "nytt" svenskt -reglera
sådana frågor när detta i övrigt ansetts obehövligt. Något påtagligt praktiskt
behov av en dylik bestämmelse är det svårt att se, ty så länge det bara
föreligger ett "gammalt" danskt, finskt eller norskt avgörande skall
det gälla i Sverige och därmed utgöra hinder för ett "nytt" svenskt
avgörande. Del kan naturligtvis tänkas alt ett sådant likväl kommer till stånd
av förbiseende, men den möjligheten finns i lika hög grad om det danska, finska
eller norska avgörandet är "nytt" och har då inte ansetts motivera
särskilda regler om konflikter mellan olika avgöranden. Mest konsekvent
förefaller därför vara att undantaget frän lagens tillämplighet begränsas till
fall av motstridiga "gamla" avgöranden, oavsett om de härrör från
Sverige eller från annat nordiskt land.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Svenska
kommunförbundet:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
framhålls i promemorian leder avsaknaden av regler om giltigheten här i landet
av faderskapsavgöranden i andra länder till praktiska problem för inblandade
parter och för kommunernas sociala organ och andra myndigheter. Den ökande röriigheten
över gränserna, främst i de nordiska länderna.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section72>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section73>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:5</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>37</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>torde
komma att medföra att problem av detta slag alltmer accentueras i framtiden.
Det är därför angeläget atl lagstiftningsvägen komma till rätta med den
osäkerhet som för närvarande råder om faderskapsavgörandenas rättsverkningar i
annat nordiskt land.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
synes naturiigt att ett faderskapsavgörande från etl av de nordiska länderna ocksä
blir gällande i de övriga. En likartad lagsliftning i de olika länderna bör
därför eftersträvas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
i promemorian föreslagna lagstiftningen synes motsvara detta syfte. Förbundsstyrelsen
har ingen erinran mot de föreslagna lagreglerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
föreslagna lagen avses bli lillämplig ocksä på äldre faderskapsavgöranden.
Därigenom kan i praktiken tveksamma situationer uppstå, såsom att två äldre
nordiska faderskapsavgöranden står i motsättning till varandra. Del synes
därför ändamålsenligt att lagstiftaren i specialmotiveringen till lagen närmare
belyser de frågor som kan antas möta i tillämpningen beträffande äldre
avgöranden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
promerriorian avser regeringen att tillsätta en utredning som skall överväga
motsvarande frågor som berör internationella faderskapsmåi. Frågor av
hithörande slag förekommer visseriigen relativt sällan hos de kommunala sociala
organen, men när de förekommer är de vanligen komplicerade och svårbedömda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Styrelsen
tillstyrker därför att de blir föremål för en särskild ulredning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
advokaijörbund:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Advokatsamfundet
ser med tillfredsställelse atl genom departementels promemoria ett första steg
tagils mot lösande av faderskapsfrågor med internationell anknytning. Samfundet
känner väl till de problem som avsaknaden av lagregler medför. Samfundet vill
understryka viklen av elt fortsatt arbete inom området.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Advokatsamfundet
har ingen erinran mot promemorians förslag atl i försia hand frågan om
giltigheten av nordiska faderskapsavgöranden regleras. Samfundei finnerdei
riktigt alt erforderiiga bestämmelser tills vidare tas in i en särskild lag. Samfundei
har ingen erinran mol den föreslagna lagtexten,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
domareförbund:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Domareförbundet
tillstyrker den föreslagna lagstiftningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:35.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4 Riksdagen 1979/80. / saml. Nr 5</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section74>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:4.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section75>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:5</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>38</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
3</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Notat
om internationale faderskabssporgsmål i Danmark (oktober 1976)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>1.
Intern lovgivning om faderskab</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
det folgende gengives hovedtraekkene af dansk rets regler om faderskab (lov nr.
200 af 18. maj 1960 om horns retsstilling (BL) og justilsminisleriels belaenkning
nr. 131 af 19. marts 1976 om behandling af faderskabssager m. v.).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Begrebetcpfpöwwdefineresi
BLsom bornafforeeldrcsom påavlingsliden levede i eller senere har indgået aegteskab
med hinanden. Born uden for asgleskab er alle born, som ikke er asgteborn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>BL
indeholder ligeledes den såkaldte pater-est-regel, hvorefteret barn, der kan vaere
avlet under moderens aegteskab, anses som barn af aegtemanden. Heri ligger både
en formodning for, at asgtefaellerne har haft samleje med hinanden i avlingstiden,
og en formodning for, at tegtemanden er fader lil barnet. Pater-esl-formodningen
gaelder ikke, hvis del godlgores, al moderen har haft samleje med en anden og
det må antages, at barnet er avlet af denne, eller hvis del på gmnd af barnets arveanteg
eller af anden saeriig grund kan anses som sikkert, at aegtemanden ikke er
barnets fader. Levede aegtef£ellerne på avlingstiden separeret, eller var
samlivet mellem dem ophsvet på grund af uoverensstemmelse, gaelder pater-esl-formodningen
kun, hvis det bevises, at de har haft samleje med hinanden inden for avlingstiden.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Faderskabssag vedrorende born,
der omfattes af pater-est-formodningen, kan rejses af aegtemanden, moderen,
barnet eller en for barnet beskikket vaerge. For xgtemandens sagsanlasg gaelder
folgende frister: sägen skal af ham vcere anlagt inden 1 år efter, at. han er
kommet til kundskab om de omslaendigheder, der antages at kunne begmnde en fralasggelse
af faderska-bet, og senest inden 5 år efter barnets födsel. Landsretten kan dog
under visse betingelser tillade sagsanlaeg efter fristernes udlob.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
fader til el barn uden for cegteskab anses den, der inden for avlingstiden har
haft samleje med moderen, medmindre der foreligger omstaendigheder, som gor det
lidet sandsynligt, at han er barnets fader. Har moderen inden for avlingstiden
haft samleje med flere maend, kan en sagsogt dog kun anses som fader til barnet,
hvis der er vaesenlligt större sandsynlighed for, al barnet er avlet af ham end
af nogen anden mand overhovedet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Fodes
el barn uden for aegteskab, skal faderskabet soges fastslåel. Onsker moderen faderskabssag
indledt, indgives begsring herom til del sociale udvalg, el amtskommunall
socialcenter eller politimesteren. Moderen har pligl til inden 1 mäned efter fodslen
al opgive, hvem der er eller kan vaere fader til barnet. Dog kan overovrigheden
(amterne, i Kobenhavn overpraesi-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section76>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section77>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:5</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>39</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>diet)
frilage moderen for opiysningspliglen, medmindre det må anses for stridende mot
barnets larv, at faderskabel ikke oplyses.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
opgivne fader indkaldes snarest lil personligt mode for politimesteren (i Kobenhavn
overpraesidiel) med henblik på en evenluel anerkendelse af faderskabet, Fremgår
det på förhand, at sägen ikke vil kunne afslulles med en anerkendelse, kan indkaldelsen
dog undlades, Anerkendelse sker lil en protokol, der underskrives af faderen.
Den opgivne fader skal forinden gores bekendt med relsvirkningerne og med, al
sägen kan indbringes for domslolene. Er den opgivne fader under 18 år, kraeves vaergens
samtykke til anerkendelsen, Opnås anerkendelse ikke. sender politimesteren
sägen til retten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.
Danske domstoles internationale kompetence</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Efter
retsplejelovens § 456 kan faderskabssag anlaegges i Danmark,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1, såfremt
sagsogte har bopael eller ophold her, eller hans dödsbo behandles<br>
eller har vjeret behandlet her, eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2, såfremt
moderen eller barnet har bopael her.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Disse
regler kan ifolge § 456 b, stk. 2, fraviges ved overenskomst med fremmed stal, Sädan
overenskomst er ikke indgået. Den vide kompelence-regel i § 456 b er begrundet
i el onske om i alle tilfaelde, hvor moderen og barnet bor i Danmark, at give adgang
til at fä en afgorelse ved danske myndigheder, navnlig for at kunne pålaegge faderen
bidrag lil barnets underhold med mulighed for forskudsvis udbetaling af del offenllige,
Afgorelser truffet på gmndlag af en så vidtgående kompetenceregel vil naeppe i
alle tilfaelde bliveanerkendt i udlandet, jfr, Hurwitz/Gomard:
"Tvistemål", 4. udgave, 1971, p. 403,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestemmelsen
i § 456 b finder dog i henhold til retsplejelovens §§ 456 a, stk, 2, ikke anvendelse
på en sag, der af aegtemanden anlaegges vedrorende faderskabet til et barn, der
kan vxre avlet under moderens aegteskab - altså born, som eromfaltet af pater-esl-formodningen
i BL. I detle tilfaelde finder de almindelige regler om danske domstoles internationale
kompetence anvendelse. Det vil sige, at sägen normalt skal anlaegges ved
moderens hjemting, jfr. retsplejelovens §§ 235 ff</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Når
det er fastslåel, at dansk domslol er kompetent, finder justilsminisleriels cirkulaere
nr. 114 af 3. juni 1952 om faderskabssager mod personer i udlandet anvendelse. Ifolge
dette sender dommeren - efter at der for domstolen er foretagel en indgäende afhoring
af moderen og éventuelle vidner - sägen direkte til den danske repraesentation
i vedkommende land en anmodning om indenretlig afhoring af sagsogte. Hvis der imidlertid
efter det oplyste er stor formodning for, at sagsogte vil anerkende
faderskabel, eller hvis dommeren på förhand skonner, al en indenretlig afhoring
kun kan gennemfares med beiydelig vanskelighed eller bekostning, hvilket ofte
er</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section78>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section79>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:5</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>40</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>tilfseldel
i lande, der ikke har tiltrådt Haagerkonventionen, vil del i stedet for anmodning
om indenretlig afhoring vaere formålstjenligt i förste omgång blol at begaere sagsogte
lilsagt til mode for vedkommende danske reprassentation. Indflnder sagsogte
sig, vil han blive gjort bekendt med relsvirkningerne af at anerkende et faderskab,
navnlig med hensyn lil bidragspligten samt barnels arveret og ret til at basre
hans navn, og opfordret til at under skrive en erklaering om faderskab.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
tilfaslde, hvor der opnås anerkendelse af faderskab i overensstemmelse med cirkulaerels
bestemmelser, bor sägen afslulles med dom og ikke hxves som foriigt, idet den stedfundne
anerkendelse ikke kan betragles som el retsforiig i saedvanlig forstand, jfr. Niels
Chr. Bilsch; "Lov om horns retsstilling", 2. udgave, 1969, p. 90.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Private
vasrnelingsaftaler kan ikke gyldigt trseffes med henblik på fader-skapssager,
jfr. O. A. Borum: "Lovkonflikter", p. 198, og Allan Philip:
"Dansk international privat- og procesret", 3. udgave, 1976, p. 244.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3. Lovvalget</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sporgsmålet
om, hvorvidt et barn har cegiebarnsstaius, afgores ifolge praksis efter loven
på mandens domicil på avlingstidspunktel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I 0stre
Landsrets dom i UfR 1949.1049, hvor barnefaderen anlagde sag vedrorende et
barn, der fodtes 1932, efter at han og barnemoderen var blevet skill november
1931, måtte tysk ret laegges til gmnd ved afgorelsen af, om barnet var aegtebarn,
da begge parter på tidspunktet for barnels födsel var tyske statsborgere og bosat
i Tyskland, hvor barnet blev fodt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
säger om bern fedt uden for cegieskab an vendes ifolge retspraksis dansk ret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>10stre
Landsrets dom i UfR 1942.879 udtales, at den omstaendighed, at et uden for aegteskab
fadt barn var avlet, mens moderen, der i övrigt havde fast bopael i Danmark, opholdt
sig i Tyskland, ikke medforte, at tysk ret skulle anvendes ved sägens afgorelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
Vestre Landsrets dom i UfR 1960.955, der omtales nedenfor under punkt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>4, statuerede
retten, al sporgsmålet, om en mand skulle anses som fader til det<br>
i sägen omhandlede barn, der var avlet i Tyskland under moderens aegteskab<br>
med en anden mand, måtte afgores efter dansk ret,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Pä
foresporgsel fra den tyske ambassade i Danmark udlalle justitsminis-teriet i en
sag, hvor en dansk barnefader över for den tyske ambassade anerkendte faderskabet
til el barn fodt uden for aegteskab i Tyskland af en tysk moder, der stadig boede
i Tyskland sammen med barnet, at justitsmi-nisteriet intet havde al indvende imod,
at faderskabel var fastslåel efter tysk rel på den nasvnte made, jfr, justitsministeriel
7. kontor 1972-4140-288.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section80>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:29.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section81>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:5</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>41</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>4.
Anerkendelse i Danmark af udenlandske faderskabsafgerelser</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ifolge
BL § 11, st. 3, kan justitsministeren bestemme, at anerkendelse af faderskab afgivet
i udlandet ligestilles med en i Danmark truffet afgorel-se,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestemmelsen
bygger på en administrativ praksis, hvorefter man under-liden har afsluttel faderskabssagen
ved, al den opgivne fader över for en dansk reprassentation i udlandet - und
tagelses vis över for en udenlandsk myndighed - har anerkendt faderskabel til
barnet i overensstemmelse med dansk rets regler,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestemmelsen
tager i förste raekke sigle på tilfaelde, hvor reissag ifolge retsplejelovens §
456 b, jfr, överfor under 2, ikke kan anlaegges i Danmark, men regien er dog også
anvendt, sel v om der er vaerneting for faderskabssag her i landet. Anerkendelsen
accepteres kun, såfremt faderen er gjort bekendt med dansk rets regler om faderskab
og anerkendelsen afgives ved personligt mode for den diplomatiske myndighed. I
andre tilfaelde vil sägen normall blive henvisl til retten, medmindre den opgivne
fader eventuell er villig lil at give mode i Danmark for at anerkende faderskabet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ved
Vestre Landsrets dom gengivet i UfR 1960,955 lagdes en tysk dom lil grund under
en dansk faderskabssag. Den tyske dom, der var afsagl under en aegteskabssag, statuerede,
at det i sägen omhandlede barn ikke kunne anses som aegtebarn. Dommen er tillige
omtall ovenfor under punkt 3.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ved
0stre Landsrets kendelse i UfR 1970.411 behandledes en faderskabssag, der oprindeligt
var sluttet ved underretten, efter at den opgivne barnefader havde anerkendt
faderskabel över for en amerikansk notar. Anerkendelsen skete på en på dansk udfaerdigel
blänket över for notarius publicus i staten New York. Faderskabsanerkendelsen tilfortes
minisierial-bogen, og barnet fik barnefaderens slaegtsnavn i stedet for
moderens pigenavn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ved
justitsministeriel 7, kontors sag 4142-70 antog justitsministeriel. at bestemmelsen,
BL § 11, stk. 3, ikke kan anvendes, når der allerede foreligger en udenlandsk faderskabsafgorelse.
I sådanne tilfaelde finder almindelige international-privatretlige regler anvendelse.
Under en verserende dansk faderskabssag finder § 11, stk. 3, alene anvendelse</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1. når
der ikke er vasrneting i Danmark, men sägens tilknytningsmomenter<br>
peger afgorende mod Danmark eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2. i
saeriige tilfaelde, hvor der er dansk vaerneting og der foreligger visse<br>
kvalificerede omstaendigheder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ved
1971-429-47, hvor der anmodedes om ju.stitsministeriets afgorelse efter BL §
11, stk. 3, under en verserende tysk faderskabssag, antog justitsministeriel,
al bestemmelsen kun tagel sigle på anerkendelser afgivet under danske faderskabssager,
jfr. tillige 1972-4140-288.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Tilvejebringes
anerkendelsen i udlandet under en for retten verserende</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section82>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section83>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:5</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>42</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>faderskabssag
i Danmark, bor sägen formentlig ikke slulies, men der bor afsigesdom,jrr.
1970-4140-136. Sluttes sägen alligevel, kan justitsministeriel eventuell anvende
BL § 11, sik. 3, for al "rade bod" herpä.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>let
tilfaelde, hvor en dansk barnemoder i en ärraekke havde boet i udlandet og en udenlandsk
mand i et brev anerkendte faderskabel, udtalte justitsministeriel, at den afgivne
faderskabserklasring ikke kunne ligestilles med en her i landet truffet afgorelse,
og at barnemoderen under de foreliggende omstaendigheder formentlig måtte henvises
til at soge faderskabet fastslåel ved relle udenlandske myndighed, jfr.
1970-4140-145.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ved
svenske born, der fodes uden for asgteskab i Sverige, kan tilforsel om en faderskabsanerkendelse
til ministerialbogen ske, når anerkendelsen opfylder de svenske gyldighedsbetingelser,
jfr. 1976-41401-63 og -65.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Allan
Philip skriver o. c, p, 245, om fremmede faderskabsdomme, at afgorende for, om
man vil lasgge en sädan til gmnd, må vaere gmndlaget for afgorelsen i
förbindelse med de retsvirkninger, som tillaegges den i dens oprindelsesland i forhold
til de virkninger, som der er tale om at tillaegge den her. Mens kravene lil anerkendelsen
naeppe er store, når det drejer sig om underholdsbidrag, vil problemet isaer opslå,
när det drejer sig om navne- og arveret for born fodt uden for aegteskab.
Philip fortsastter, p. 246: Foreligerder en udenlandsk afgorelse, hvorefter en
person ikke kan anses som fader lil et barn, vil den formenflig som hovedregel også
blive lagt til grund her i landet, jfr. UfR 1960.955 V lige så vei som den
positive afgorelse. Det må dog vaere muligt al se bort fra den, hvis resultatet
skyldes anvendelsen af retsregler, der under alle omstasndigheder ville udelukke
et positivt resultat, eller det ikke i det pågaeldende land er muligt at anvende
biologiske bevismidler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Anfaegtelse
af en anerkendelse godkendt efter BL § 11, stk, 3, må ske i overensstemmelse
med reglerne i retsplejelovens § 456 r, hvorefter en sag, der er afsluttel ved anerkendelse
for politimesteren (i Kobenhavn över prassidenten), foriig i retten eller upåankelig
dom, på begaering af en af parterne kan genoptages under visse naermere angivne
betingelser,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Retsvirkningen
af en afgorelse fra justitsministeriel efter BL § 11, stk, 3, er, at der vil kunne
ske tilforsel til ministerialbogen om anerkendelse af faderskabet, ligesom der
eventuell kan foretages rettelse af barnets navn, jfr, personnavnelovens § 2, stk.
2, hvorefter barnets navn ved anmeldelse til ministerialbogen (personregisterel)
kan aendres til faderens slasgtsnavn, når faderskabet er fastslåel. Endvidere vil
der kunne udfaerdiges dansk bidragsresolution, Endelig vil barnet - såfremt
det arveretlige forhold efler faderen efter almindelige international-privatretlige
regler skal bedommes efter dansk ret - have arveret efter faderen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Justitsministeriel
forespurgte ved en skrivelse i april 1973 en raekke större danske skifterelter,
om skiflerelten var bekendt med tilfaelde, hvor der under et skifte var opståei
sporgsmål om arveret for personer, for hvem faderskabs-sporgslet var afgjort i
el andel nordisk land,ogi bekraeftende fald,om sådanne säger havde givet
anledning til problemer. En enkelt skifleret svarede, at der</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section84>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section85>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:5</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>43</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>nogle
havde vaeret lale om arveret for personer fodt uden for asgleskab i Sverige,
men at sagerne ikke havde givet anledning til problemer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>S.
Tidigare dansk lovgivning om faderskabssporgsmål</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vedrorende
tidigere lovgivning henvises lil betaenkning nr. 126/1955 om aendring i reglerne
om fastsaettelse af faderskab.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section86>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:89.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section87>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:5</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>44</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
4</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>PM
angående vissa internationellt privaträttsliga faderskapsfrågor. Finland
(1976-09-29)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>1 Den
flnska interna lagstiftningen rörande faderskapsavgöranden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
nya lagen om faderskap (700/75) som har givits den 5 september 1975, träder i
kraft den I oktober 1976 (se Finlands författningssamling Nr 700-712/1975).
Lagens tillämpningsområde omfattar konstaterande, fastställande och upphävande
av släktskapsförhållandet mellan barnet och dess fader (1 §). Till nämnda lag
ansluter sig bl. a, lagen angående införande av lagen om faderskap (701/75),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>/,/
Fasisiällande av faderskap</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1.1.1 Konstaterande
av faderskap till barn som är fött i äktenskap</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Äkla
mannen anses vara fader till barnet om barnet är fött under äktenskap eller vid
sådan tid efter äktenskapets upplösning, alt det kan ha blivit avlat under
äktenskapet. I det fall, då barnels moder har före barnets födelse ingått nylt
äktenskap, anses den senare maken dock vara fader till barnet (2 § lagen om
faderskap).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagen
om faderskap innehåller icke några uttryckliga stadganden om. huruvida makens
faderskap på grund av 2 § kan fastställas genom rättegäng, om
befolkningsregisterföraren har ansett, alt i stadgandet angivna förutsättningar
för konstaterande av faderskap icke föreligger. Vid utarbetandet av lagen har
man utgått från, atl frågan om, humvida barnet är fött i äktenskapet vid behov
kan hänskjutas till domstol för avgörande. I detta undantagsfall skulle alliså
faderskapet för elt i äktenskap fött barn bli positivt fastställt genom
domstols utslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ytterligare
kan konstateras, att såsom barn i äktenskap anses även sådant utom äktenskap
fött barn, vars föräldrar ingått äktenskap med varandra (2 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2 mom.
lagen angående införande av lagen om faderskap).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1.1.2 Fastställande
av faderskap till barn som är föll utom äktenskap</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Fastställandet
av faderskap kan ske antingen så, att mannen frivilligt erkänner faderskapet,
eller så, att domstol efter rättegång fastställer faderskapet genom dom.
Fastställandet av faderskap föregås alltid av faderskapsutredning om barnet
icke fyllt femton år eller om en man har erkänt faderskapet. Faderskapsuiredning
ombesöries av barnatillsyningsmannen i den kommun, där modern har sitl hemvist
eller, om modern är död eller om hon icke har hemvist i Finland, av barnatillsyningsmannen
i den kommun där barnet är bosatt. Över faderskapsulredningen skall barnatillsyningsmannen
föra protokoll (5-14 §§ lagen om faderskap).</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section88>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section89>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:5</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>45</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
en man önskar erkänna sitt faderskap, skall han personligen avgiva sin utsaga
om erkännande hos behörig myndighet. Utsaga om erkännande kan mollagas av barnatillsyningsman,
mantalsskrivare eller notarius publicus samt vid ingående av äktenskap ocksä av
vigselförrättaren. Den som mottager erkännandet skall före erkännandet för
mannen klargöra dess innebörd samt dess rättsverkningar (15 § lagen om
faderskap). Myndigt barn skall alllid själv godkänna erkännadet och enligt
huvudregeln också barnet som fyllt femlon är. Däremot utgör moderns godkännande
icke mera förutsättning för fastställande av faderskap genom erkännande. Modern
bör dock jämte för barnet eventuellt förordnad förmyndare och, om mannen är omyndig,
hans förmyndare beredas tillfälle att bli hörd med anledning av erkännandet
(16-19 §§ lagen om faderskap).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
barnatillsyningsman som sköter faderskapsutredningen skall sända de över
erkännande, godkännande och hörande uppgjorda handlingarna saml det protokoll
som uppgjorts om faderskapsutredningen för godkännande till häradshövdingen
eller rädsluvurältens ordförande. Domaren skall godkänna erkännadet om erkännadet
skett på sätl som stadgas i 15-19 §§, och orsak icke föreligger atl antaga, att
den man som erkänt faderskap icke är fader till barnet (20 § lagen om
faderskap).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Erkännande
bör icke anses rättsgiltigt innan domaren har godkänt erkännandet. Domarens
utslag angående godkännande av erkännande kan emellertid aldrig uppfattas såsom
ell rättskraftigt avgörande av faderskapsfrägan. Oberoende av domarens
godkännande kan pä erkännande baserat faderskap upphävas sålunda, att vid
domstol föres talan om upphävande av faderskap (se nedan avsnitt 1,2.2).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skulle
faderskap icke kunna fastställas genom erkännande kan talan om fastställande av
faderskap väckas vid domstol. Barnet äger rätt atl föra lalan om fastställande
av faderskap och barnets rätl till talan är icke bunden vid någon frist.
Minderårigt barns talan föres i första hand av den barnatillsyningsman, som ombesöril
faderskapsutredningen varvid barnets moder och för barnet förordnad förmyndare
även äger rält att företräda barnet. Minderårigt barn, som fyllt femton är kan
själv föra talan om fastställande av faderskap. En man som har erkänt
faderskapet äger rätt till talan om domaren icke godkänt erkännandet av den
orsaken att mannen icke antages vara fader till barnet. Mannen bör dock väcka
talan inom ett är frän den dag, då han erhållit kännedom om domarens utslag
(22-25 §§ lagen om faderskap).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Domstol
skall fastställa, alt en man är fader till barn, om det utretts, att mannen
haft samlag med modern vid den tid dä barnet kunnat avlas och det med beaktande
av moderns saml mannens utsagor och samtliga övriga omständigheter kan anses
vara styrkt, att mannen avlat barnet (3 § 2 mom. lagen om faderskap). Domstolen
är skyldig att pä eget initiativ förordna om unskafTande av all den utredning
som den anser nödvändig för sakens avgörande.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section90>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section91>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:5</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>46</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>1.2
Upphävande av faderskap</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1.2.1 Upphävande
av på äktenskap baserat faderskap</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
ankommer på domstol att fastställa, att äkta mannen icke är fader till barn som
avses i 2 §. Härvid förutsätts att det utretts, att modern vid den tid då
barnet kunnat avlas haft samlag med annan än sin man och del med beaktande av
samtliga omständigheter bör anses vara styrkt, att barnet då har avlats, eller
det på grund av barnets ärftliga egenskaper eller annan särskild omständighet
eljest kan anses styrkt, att mannen ej är barnets fader. Är barnet avlat före
äktenskapet eller medan makarna på grund av söndring levat åtskilda, skall
domstolen fastställa, att äkta mannen icke är barnels fader, såvida det ej göres
sannolikt, atl makarna haft samlag med varandra under den tid dä barnet kunnat
avlas (34 § lagen om faderskap).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Äkta
mannen, modern och barnet äger rätt till lalan om upphävande av faderskap. Äkta
mannens och moderns rätt till talan är enligt huvudregeln bunden vid en frist
av fem är, som räknas från barnels födelse, I vissa fall äger äkta mannens
rättsinnehavare också lalerätt i rättegången (35-37 §§ lagen om faderskap).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1.2.2 Upphävande
av erkänt faderskap</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
rättegång rörande upphävande av faderskap skall iakttagas samma huvudregel
såväl dä faderskapet är konstaterat på gmnd av äktenskap som dä faderskapet har
fastställts genom erkännande. Erkänt faderskap kan sålunda upphävas pä samma gmnder
(34 § I mom,) som gäller beträffande käromål rörande upphävande av på grund av
äktenskap konstaterat faderskap, Mannens och moderns rätt till talan har
bundits vid en frist på fem är, som räknas från det faderskapet fastställts
genom erkännande (42 § lagen om faderskap).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2
Domstolens internationella behörighet angående fastställande och upphävande
av faderskap</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
internationellt privalrätlsliga kollisionsnormerna beträffande konstaterande
och fastställande av faderskap finns i lagen ang. vissa familjerättsliga förhållanden
av internationell natur (379/29, nedan IntPamL. Dessa normer anses kunna
tillämpas även i det nya läge som </span><span lang=EN-US style='font-family:
Verdana'><a href="file:///\\atle2-s\ippstatt"><span style='color:windowtext;
text-decoration:none'>\ippstatt</span></a> </span><span style='font-family:
Verdana'>genom revisionen av den materiella lagstiftningen. Däremot torde icke
i finsk rätl finnas internationelll privaträttsliga stadganden angående
upphävande av faderskap eller fastställande av faderskap förett i äktenskap
fött barn genom domstols utslag. Rättsreglerna rörande domstols internationella
behörighet torde endast gälla rättegång angående fastställande av faderskap
utom äktenskap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
stadganden i 23 § IntFamL kan talan om fastställande av faderskap</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section92>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section93>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:5</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>47</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>för
barn som är fött utom äktenskap upptagas av finsk domstol under förutsättning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>att den, mot vilken talan föres, har sitt hemvist i
Finland, eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>att barnet är finsk medborgare, eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>alt barnet siadigvarande vistas i Finland.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Talan
om fastställande av faderskap kan således föras vid finsk domstol om mannen har
sitl hemvist i Finland, oberoende av mannens eller barnets nationalitet och
oberoende av om barnet har stadig vistelse i Finland. Likaledes kan talan
upptagas av finsk domstol om barnet är finsk medborgare men icke stadigvarande
vistas här och mannen har utländskt medborgarskap och icke har sitt hemvist i
Finland. Domstolens behörighet kan grundas också enbart på del, att barnet
stadigvarande vistas i Finland, ehuru varken barnet eller mannen har finskt
medborgarskap eller hemvist i Finland. Finnes ej, vad annorstädes är stadgat,
laga domstol för sådant mål är enligt ovannämnda lagrum domstolen i den ort,
där barnet stadigvarande vistas, eller om barnet icke har stadig vistelse i
Finland rädstuvurätten i Helsingfors behörig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3
Lagvalet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>3.1 Konstaterande
och fastställande av faderskap</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
18 § IntFamL skall frågan därom, humvida barn till kvinna, som är eller varit
gift, är alt anse som barn i hennes äktenskap, bedömas enligt lagen i den stat
mannen vid tiden för barnets födelse tillhörde eller, om han då var död, senast
tillhört. Frågan om faderskapet avgörs alltså entydigt enligt lagen i äkta
mannens hemland.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
lagvalet i fråga om fastställande av faderskap utom äktenskap stadgas i 22 §
nämnda lag. Enligt detta lagmm bedöms frågan humvida ett barn utom äktenskap
skall anses som barn i äktenskap pä grund därav, att barnets föräldrar ingått
äktenskap med varandra eller i följd av annan omständighet, enligt lagen i den
stat fadern tillhörde, då sådan omständighet inträffade. Det avgörande
kriteriet för val av lag är även i detta fall mannens nationalitet. Enligt
huvudregeln borde alltså de materiella normerna i lagen om faderskap tillämpas
i internationella fall, då den presumtiva fadern är finsk medborgare. På molsvarande
sätt skulle man tillämpa utländsk lag, dä mannen är medborgare i främmande
land. Även i dessa fall torde man emellertid kunna tillämpa processuella normer
i lagen om faderskap om utredande saml fastställande av faderskap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>3.2 Upphävande
av faderskap</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
redan ovan i avsnitt 2. har konstaterats, saknas det internationelll privaträttsliga
normer i finsk lagsliftning rörande frågan om upphävande av faderskap. Frågan
om lagvalet är alltså oreglerad.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section94>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section95>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:5</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>48</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>4
Erkännandet av nordiska faderskapsavgöranden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>4.1 Det
nuvarande lägel</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
finsk rätt finns det ingen lagstiftning rörande erkännande av utländska faderskapsavgöranden.
1 avsaknad av normer kunde då anses, atl faderskapsavgöranden som skett i
annat nordiskt land formellt sett saknar rättskraft i Finland. Enligt uppgifter
frän befolkningsregisterföraren (centralregistret för Helsingfors
evangelisk-lutherska församlingar) "erkännes" i praktiken avgöranden
om fastställande av faderskap utom äktenskap samt om upphävande av faderskap
som har tillkommit under myndighets medverkan i annat nordiskt land, också i de
fall avgörandet gäller barn som är finsk medborgare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>4.2 Omfånget
av erkännande av faderskapsavgöranden saml eventuella<br>
begränsningar</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Såsom
arbetshypotes kunde man ulgå frän atl alla nordiska faderskapsavgöranden
skulle erkännas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
eventuell begränsning av erkännande kunde kanske tänkas omfatta de svenska
fall, dä den äkta mannens faderskap har upphävts genom annan mans erkännande av
faderskap och barnet har uppnått myndig ålder(ändring iFB 1 kap. 2 §, vilken
träder i kraft 1.1.1977) samt de fall, dä faderskapet för ett utom äktenskapet
fött myndigt bam fastställas genom erkännande av faderskap. Begränsningen
skulle gmnda sig på det, att i avsedda fall erkännandet av faderskap kan
bringas i kraft utan myndighets medverkan. Barnavårdsnämnden skall icke
godkänna erkännandet av faderskap om barnet har uppnått myndig ålder utan
barnet skall i stället själv godkänna det.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section96>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:56.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section97>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:5</span></b><b><span style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>49</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
5</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Isländska
regler om bestämmande av faderskap</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Tillsvidare
äro de isländska lagreglerna om bestämmande av faderskap alt finna adskilda (d.
v. s, i lag om "föräldrars ställning gentemot äkta barn", nr, 57/1921
och i lag om "föräldrars ställning gentemot uäkla barn", nr, 87/1947),
En proposition till samlad barnlagstiftning föreligger.</span></p>
<p class=MsoNormal><span lang=EN-US style='font-family:Verdana'>1. </span><span
style='font-family:Verdana'>1 lag 57/1921 § 1 finns presumlionsregler om
faderskap. Barn, födda i<br>
äktenskap eller efter att äktenskapet er slulai, inom sådan lid att barnen kan<br>
vara avlade desförinnan, äro äkta barn. Presumtionen gäller likadan om<br>
modern är änka eller frånskild. Presumtionen kan endast brytas genom<br>
domstols förklaring om atl mannen i äktenskapet inte är fader. Domstolens<br>
förklaring kan bara meddelas om det "må anses säkert, att barnet inte kan<br>
vara avlat av moderns maka". Detta gäller inte om barnet må anses avlal
före<br>
vigseln eller efter separation, d. v. s. säkerhetskravet lindras, Processuella<br>
regler om frister begränser domstols befogenhet till atl behandla av mannen<br>
förd talan om att han inte är fader. När mannen har erkänt faderskapet efter<br>
barnets födsel kan han inte föra lalan. Vissa frister gäller även om andras<br>
lalerätt,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
lagen nr, 87/1947 § 2 bestämmes: Nu ingår man och kvinna äktenskap, som tillsammens
har fält barn född utan för äktenskap, och är barnet att betrakta som äktabarn.
Rält att föra talan har mannen, barnet, och efter mannens död hans arving som
står närmast, med eller efter barnet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>2. Faderskap lill barn
utom äktenskap kan fastställes vid erkännande inför<br>
präst eller myndighet, eller vid bevittnat handling. Presumtion om faderskap<br>
gäller om en man och barnets moder har bott tillsammans 10 måneder före og<br>
tvä år efter barnets födelse (d. v. s. betraktas som erkännande av fader<br>
skap.)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Rätt
till att föra talan om barnets faderskap har modern och efter henne den som
bekostar barnets uppfostran.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section98>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:50.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section99>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:5</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>50</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
6</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Notat</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
Norske inlerne rettsregler vedrorende fastsettelse av farskap tU barn fedt utenfor
ekleskap</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Fylkesmannen
skal skrive ut forelegg mot den moren har oppgitl som barnels far, jfr. § lOfjerdeledd
ilov21 desember 1956nr. lOomborn utanom ekleskap. Forelegget skal inneholde opplysning
om at den oppgilte far blir ä anse som far til barnet hvis han erkjenner farskapet.
Det skal også inneholde opplysning om at han for å unngå ä anses som far, senesl
4 uker etter at forelegget er forkynt for ham, mä gi melding til herreds- eller
byrelten om al han vil ha farskapssporsmålet avgjort av retten (lovens § 11).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Fylkesmannen
kan unnlate å utferdige forelegg bl. a, när moren til barnet ber om det, og den
oppgilte far i bidragsfogdens naervaer skriftlig har erkjent farskapet (lovens
§ 12 nr. </span><span lang=EN-US style='font-family:Verdana'>I), </span><span
style='font-family:Verdana'>Se for övrig § 12 i kap. Il og III i loven om bom ulanfor
ekleskap, hvor del er angitt andre tilfelle hvor fylkesmannen kan unnlate å utferdige
forelegg,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Fylkesmannen
skal ikke skrive ut forelegg, men i stedet sende saken til herreds- eller byretten
til fastsettelse av farskapet när</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1, moren
har oppgitt al hun har hatt samleie med flere menn innenfor det<br>
tidsrom da barnet kan vaere konsipert, eller det for övrig foreligger<br>
opplysninger som tyder på dette, eller på al noen annen enn den moren har<br>
oppgitt, kan vaere far til barnet;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'>2.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>den som er oppgitt som far, er dod, sinnessyk eller
ändssvak;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'>3.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>den oppgitte far er bosatt i utlandet;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4, moren
har unnlatt å oppgi hvem som er eller kan vaere far til barnet, men<br>
det ellers foreligger opplysninger som tyder på al en bestemt mann er eller<br>
kan vaere faren. (Jfr, lovens § 13,)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vilkårerne
for at retten skal fastslå at en bestemt mann er far til barnet er innlatl i
lovens § 21. Har mannen ligget med moren på den tid da hun kan ha blitt gravid,
skal retten avsi dom for at han er far til barnet dersom del ikke foreliger omslendigheler
som gjor del lite trolig at han er faren, Dersom retten etter opplysningene i
saken kommer til at moren må ha ligget med flere enn én mann pä den tid hun kan
ha blitt gravid, skal del ikke gis dom for at noen av dem er faren med mindre
det er vesentlig mer sannsynlig at én av dem er faren enn noen annen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Et
offentlig oppnevnt utvalg til å utrede sporsmål om forholdei mellom foreldre og
barn (Barnelovutvalget) avgå innstilling i september 1977, Utvalgel har foreslått
at erkjennelse av farskap bare skal kunne skje positivt, slik at ordningen med at
farskapet anses fastslätt dersom den utlagle far ikke reiser sak når forelegg
er forkynt for ham, faller bort. Del föreslås ikke endringer mht kriteriene for
fastsettelse av farskap ved dom. Forslaget</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section100>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section101>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:5</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>51</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>inneholderogså
reglerom anerkjennelseav utenlandske farskapsavgjorelser, Justisdepartemeniel
har nå påbegynt utarbeidelsen av en proposisjon om ny barnelov,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2 Norske
interne rettsregler vedrorende farskap til barn i ekteskap</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Barn
som blir fodt mens moren er gift, fr som utgångspunkt status som barn i ekteskap
Gfr. § I i lov 21 desember 1956 nr, 9 om born i ekteskap). Delte gjelder selv
om ekieskapet senere blir omstolt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Når
el ekleskap blir opplost, får el barn som fodes eller opplosningen, status som
barn i ekleskap såfremt del blir fodt til slik tid at det kan vaere konsipert for
opplosningen. Har moren for fodselen giftet seg på nytt, anses likevel barnet
som fodt i det siste ekieskapet. Blir ektemannen i det siste ekieskapet frikjent
for farskapet eller lovens regler om fraleggelse av farskap (jfr. nedenfor),
anses barnet som fodt i det förste ekieskapet, såfremt det kan vasre konsipert
for opplosningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Endelig
får et barn status som bam i ekteskap dersom foreldrene gifter seg med hverandre
etter fodselen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
ektemann kan fralegge seg farskapet til barn i ekieskapet ved å reise sak mot
barnet innen tre är etter at han fikk kjennskap lil barnels födsel (§ 3 i loven
om barn i ekteskap), I saeriige tilfelle kan han med fylkesmannens samtykke reise
sak etter fristens utlop.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Barnet
kan også reise sak mot ektemannen for ä fä fastslätt at ham ikke er dets far
(lovens § 4).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Videre
bestemmer lovens § 5 at dersom samlivet mellom ektefellene var hevet på den tid
da barnet må antas å vaere konsipert, og det heller ikke kan antas at ektefellene
har hatt samleie med hverandre innenfor dette tidsrom, sä kan fylkesmannen, uten
hensyn til del som er fastsatt i loven om barn i ekteskap, soke en annen manns farskap
fastslätt etter reglene i loven om barn utenfor ekteskap. Blir farskap
fastslätt etter loven om barn utenfor ekteskap, innebaerer det al ektemannen ikke
kan anses som bamets far.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3 Norsk
rett vedrorende myndighetenes internasjonale kompetanse og<br>
lovvalget i saker om farskapet til barn fedt utenfor ekteskap, samt<br>
anerkjennelse av utenlandske farskapsavgjerelser</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>3.1
Myndighetenes kompetanse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Dersom
moren bor i Norge ved barnets födsel, folger det av lov 21 desember 1956 nr. 10
om born utanom ekteskap at norske myndigheter har kompetanse til å behandle farskapssaken.
Del samme gjelder dersom et barn som er fodt utenfor ekteskap av en kvinne
bosatt i utlandet, seinere er flyttet lil Norge, og moren eller barnets verge krever
farskapet fastsatt etter norsk lov (lovens § 10 tredje ledd). Kompetansen gjelder
i begge tillfelle også når den</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section102>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section103>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:5</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>52</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>oppgilte
far er bosatt i utlandet. 1 så fall skall imidlertid ikke fylkesmannen skrive ul
farskapforelegg, men i stedet sende saken lil retten til avgjorelse (lovens §
13 nr. 3).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Norske
myndigheter har videre kompetanse til å behandle farskapsaken dersom den oppgilte
far bor i Norge og moren i utlandet. Delte gjelder også når mannen har bosatt
seg her i landet etter barnets födsel. Heller ikke i disse tilfelle skal fylkesmannen
utferdige farskapsforelegg (det framgår allerede av al han ikke får melding om fodselen,
se lovens §§ 8-10). Del folger av § 15 nr. 4 at farskapsak kan reises for norsk
domslol mol en mann som bor her i landet, om farskapet til el barn bosatt i et annei
land.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>3.2 Lovvalget</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Norske
myndigheter anvender alltid norsk rett i farskapsaker. Det gjelder også när den
oppgitte far, moren eller barnet er bosalt i utlandet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Tidligere
var lovvalget omstridt i de tilfelle hvor mor og barn bodde i utlandet, mens
den ullagte far bodde i Norge, Ved to hoyeslereltsdommer i 1953 ble imidlertid
norsk materiell rett lagt lil grunn, - I dag må spörsmålet anses löst ved loven
av 1956 om born utanom ekteskap. Lovens § 15 regner opp de tilfelle hvor farskapsak
kan anlegg ved norsk domstol, deriblant som nevnt sak om farskap mol en mann
som bor i Norge, selv om barnet har bopel i utlandet. Dette er en prosessuell
regel, men den blir tolkel slik at lovens regler i sin helhet, også de materielle
regler, antas ä gjelde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>3.3 Anerkjennelse
av utenlandske farskapsavgjorelser</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Norsk
rett har ingen generelle lovregler om detle. Utgangspunktet er at utenlandske farskapsavgjorelser
ikke anerkjennes som bindene i Norge.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utenlandske
bidragsavgjorelser som bygger på en avgjorelse om al vedkommende bidragspliktige
er far til et barn fodt utenfor ekteskap, anerkjennes og fyllbyrdes imidlertid
i samsvar med Norges konvensjonsforp-liklelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ganske
nylig har man fält en lovregel som gir mulighet for å la en utenlandsk farskapsavgjorelse
få arverettslig virkning, I lov 3 mars 1972 nr. 5 om arv m. m. heter det
således i § 4 förste ledd:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Barn
utanom ekteskap arvar og blir ärva også av faren og farsslekta etter §§ 1-3 når
farskapen er fastslått eller vedgåtl i samsvar med norsk lov. Del same gjeld
når farskapen er fastslått eller vedgått i samsvar med utanlandsk lov, så långt
det folgjer av avtale med framand stat eller foresegn av Kongen, eller del blir
fastsett av Kongen i det einskilde tilfellei. Fjernare slektskap som byggjer på
födsel utanom ekteskap, gir grunnlag for arverett etter lilsvarande reglar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
utenlandsk farskapsavgjorelse vil altsä kunne få den samme arveretts-like
virkning som en norsk avgjorelseenten på gmnnlag av overenskomst med fremmed
stal, på grunnlag av generelle regler om anerkjennelse som kan gis</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section104>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:7.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section105>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:5</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>53</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section106>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:27.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>av
Kongen, eller etter en individuell preving av den enkelte avgjorelse (Kongens
myndighet er i det sistnevnte tilfelle delegert til Jusiisdepariemen-tet). Om bestemmelse
i § 4 förste ledd heter det i forarbeidene til arveloven (Ot. prp. nr. 36
(1968-69) s. 131-132):</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:27.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
foreslätte regel vil gi hjemmel for å anerkjenne utenlandske farskaps-fasisettelser
speciell i relasjon lil arveretlen. Sporsmålet om anerkjennelse av utenlandske farskapsfastseltelser
i andre relasjoner (f.eks. som grunnlag for underholdsbidrag og navnerelt) tar
man ikke opp nä.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:27.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Agjorende
for om en utenlandsk farskapsfastsetlelse kan anerkjennes her i landet, mä
först og fremst vaere om den bygger pä en saksbehandling som er så betryggende
al den må anses ågi garantier föret riktig resultat. Er farskapet vedtatl i samsvar
med utenlandsk rett, mä det avgjorende vare om vedtakelsen er skjedd i betryggende
former. 1 alminnelighet må det antas ä vaere en viss generell sammenheng mellom
saksbehandlingsregler og de rettsvirkninger som en avgjorelse om farskap har
etter vedkommende lands rett. Del kan derfor vaere grunn til å legge vesentlig
vekt på hvor omfattende rettsvirkninger avgjorelsen har etter vedkommende lands
rett, spesiell om den gir grunnlag for arverett.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:27.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
sikte pä at det kan bli ingått overenskomst med andre land om anerkjennelse av farskapsavgjorelser,
omfatler utkastet også anerkjennelse på grunnlag av slik overenskomst. Selv om
det ikke er inngätt formell overenskomst, kan del vaere naturiig ä anerkjenne
en utenlandsk farskapsfastsetlelse dersom norsk farskapsfastsetlelse blir anerkjent
i vedkommende land. Kongen bor også ellers kunne treffe generell bestemmelse om
slik anerkjennelse i forhold til bestemte land.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:28.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Man
antar at det ikke i lovs form bor gis naermere regler om når anerkjennelse av
en utenlandsk farskapsfastsetlelse kan skje.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:28.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Reglene
i § 4 om arverett for barn fodt utenfor ekteskap når farskap er fastsatt eller vedgått
i samsvar med utenlandsk rett, gjelder bare fastsettelser og vedgåelser for
tiden etter at arveloven trådte i kraft 1 januar 1973 (lovens §80).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:27.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4
Norsk rett vedrsrende myndighetenes internasjonale kompetanse, og lovvalget i
saker om farskapet til barn fedt i ekteskap, samt anerkjennelse av utenlandske avgjerelser
i slike saker</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>4.1
Myndighetenes kompetanse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:28.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Norske
myndigheter har kompetanse lil ä behandle en sak om fraleggelse av farskap til
barn fodt i ekteskap dersom barnet er bosatt her i landet, Selv om ikke barnet
er Iwsatt her, har norske myndigheter kompetanse til å behandle saken dersom ektemannen
er bosatt her i landet, eller eventuell var bosatt her ved sin dod. Dette folger
av § 6 i loven om barn i ekteskap, som gir regler om rette verneting for saker
om fraleggelse av farskap til barn fodt i ekteskap.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section107>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section108>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:5</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>54</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>4.2
Lovvalget</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
er usikkert hvilke lowalgsregler man folger i Norge när det gjelder sporsmålet
om et barn har status som barn i ekteskap. Tradisjonelt har man ansett loven i
det land hvor ektemannen harsin bopel ved barnets födsel, som avgjorende, Gjelde
spörsmålet legilimasjon ved etterfolgende ekteskap, har loven i mannens bopelsland
ved ekteskapsinngäelsen kommet til anvendelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
er imidlertid noe usikkert om detle kan anses som gjeldende rett ogsä i dag, Muligens
vil man lolke loven om bam i ekteskap slik at när norske myndigheter eller loven
har kompetanse til å behandle en sak om fraleggelse av farskap til barn i ekteskap,
skal de også anvende lovens materielle regler, altså norsk rett (lex fori), Og dersom
norske myndigheter alltid anvender lex fori i en sak om fraleggelse av farskap,
ville det antagelig vaere lite naturlig om lovvalgsregelen skulle vasre en annen
när spörsmålet om et barn har status som barn i ekteskap kommer opp i annen sammenheng
(f,eks. sporsmålet om barnet skal anses legitimert ved senere ekteskap).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
har ogsä vaert aniydet al man kanskje burde ha et mer nyansen syn pä lovvalget
i disse sakene. Således har det i en uttalelse fra Justisdepartemeniet, som tok
sikte på sporsmålet om å godta status som barn i ekteskap som grunnlag for arverett,
vasrt uttalt at man kanskje burde anse barnet som fodt i ekteskap både når ektebyrd
foreligger etter loven på arvelaters bopel ved dödsfallet (arvestaiutiet)og i tilfelle
hvor barnet tidligere har fätl(og beholdt) status som barn ä ekleskap i samsvar
med lovgivningen enten i den stat der faren var bosatt ved barnets födsel,
eller eventuell ved en etterfolgende legitimasjonshandljng.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En annen
mulig lösning kunne ogsä vaere ä vurdere lovvalgssporsmälei forskjellig all
etter hvilken omsiendighel som begrunner ektebyrd. Selv om man som utgångspunkt
vil anvende norsk lov som lex fori, kan det kanskje vaere grunn til ä supplere
med en annen lovvalgsregel när det gjelder visse forhold som kan begrunne ektebyrd
etter fremmed rett, men ikke etter norsk. Når det gjelder forhold som er
positivt regulert i norsk lov, kan sterkere grunner tale for å anvende norsk
rett, enn när det gjelder grunnlag for ektebyrd som overhodet ikke er omhandlei
i norsk lov.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Konklusjonen
blirat det er meget usikkert hva som er gjeldende norsk rett på detle område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>4.3
Anerkjennelse av utenlandske avgjerelser om farskapet til barn i ekteskap</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
kan her bli lale om å anerkjenne avgjorelser om fraleggelse av farskap til barn
fodt i ekteskap. På delte område har man hverken lovgivning eller praksis å holde
seg lil, og det må anses meget usikkert hva som er norsk rett. For övrig er del
vei tvilsomt om dette er et sporsmål som vil komme opp saerlig ofte.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section109>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:8.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section110>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:5</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>55</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bortsett
fra saker om fraleggelse av farskap, kan del vei ikke her bli lale om anerkjennelse
av utenlandske avgjorelser. Enkelte land har imidlertid et system hvoretier en legitimasjonserklaering
fra faren kan gi barnet status som bam i ekleskap, Dersom man folger en lowalsregel
som går ut på at barnets status skal avgjores etter loven i det land hvor
mannen var txjsatt på lidspunktet for en slik etterfolgende legitimasjonshandling,
vil man også godta en legitimasjonserklaering i samsvar med loven i mannens bopelsland.
Anvender man derimot som hovedregel norsk lov som lex fori, kan det bli
sporsmål om å supplere en slik regel på visse punkter med loven i mannens bopelsland
da barnet ble fodt, eventuell da etterfolgende legitimasjon fant sied, og f.eks.
godta en legitimasjonserklaering, (Jfr, överfor under pkt. 4.2.)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5
(Äldre norsk rätt)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>For
1915 kunne farskap til barn fodt utenfor ekteskap bare fastsläs med retlslig
virkning ved al vedkommende mann lyste barnet i "kull og kjonn", Dette
skjedde ved en muntlig eller skriftlig erklaering for dommeren ved herreds-
eller byretten på mannens hjemsted. Denne erklaeringen ble registren ved embetet.
Mann som hadde ligget med moren på den tid hun kunne ha blitt gravid, kunne likevel
på begjaering fra fattigvesenet eller fra moren pälegges bidragspliki.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ved
vedtagelsen av de säkalte Castbergske barnelover i 1915 ble den nägjeldende
ordning med avgjorelse av farskap ved forelegg eller ved dom innfort, Vilkårene
for å fastslå farskap ved dom var noe annaeriedes enn i dag: Den oppgitte faren
mätte ha hatt samleie med moren pä den tid da hun kunne ha blitt gravid og moren
mätte kunne ha blitt besvangret ved dette samleiet, det mätte ikke vaere grunn til
ä anta at moren hadde hatt slikt samleie med noen annen i denne tid, og det
mätte heller ikke foreligge omslendigheler som gjorde det tvilsomt om den oppgitte
mann var barnets far. Slik loven var formulert kunne ikke dom på farskap avsies
hvis retten antok at moren hadde hatt samleie med en annen i den kritiske tid, selv
om den annens farskap var teoretisk mulig, men meget lite sannsynlig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Dersom
vilkårene for ä fastslå farskap ikke förelä, skulle retten likevel pålegge den
eller de menn som hadde hatt samleie med moren pä den lid hun kunne ha bli» besvangret,
bidragsplikt. Etter lovens ord gjaldt denne plikten selv om retten fant det usannsynlig
eller endog utelukket at barnet var fruklen av dei samleiet som vedkommende
hadde hatt med moren. Dette punkt ble imidlertid moderen i reitsprakis.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section111>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:34.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section112>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1979/80:5</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>56</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utdrag<br>
LAGRÅDET</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>PROTOKOLL</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:189.0pt'><span style='font-family:Verdana'>vid
regeringssammanträde 1979-06-18</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Närvarande:
f. d. regeringsrådet Martenius, regeringsrådet Petrén, justitierådet Sven
Nyman, justitierådet Knutsson.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
protokoll vid regeringssammanträde den 17 maj 1979 har regeringen på hemställan
av statsrådet och chefen för justitiedepartementet Sven Romanus beslutat
inhämta lagrådets yttrande över förslag lill lag om erkännande av nordiska
faderskapsavgöranden.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Förslagel har föredragits
inför lagrådet av hovrättsassessorn Jörgen Beck-Friis.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslagel
föranleder följande yttrande av lagrådel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Hittills
har bestämmelser om utländska faderskapsavgörandens rättsverkningar i Sverige
saknats. Det är värdefullt att detta spörsmål nu blir delvis reglerat.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>1 remissyttrande av
juridiska fakultetsnämnden vid Lunds universitet påpekas atl beslul om
ersättning för rättegångskostnad i mål om faderskap i annat nordiskt land inte
synes bli gällande här vare sig enligt det remitterade lagförslaget eller
enligt lagen (1977:595) om erkännande och verkställighet av nordiska domar på
privaträttens område. Fakultetsnämnden erinrar om att sistnämnda lag enligt 2 §
försia stycket 4 är lillämplig pä beslut om ersättning för rättegångskostnad i
tvistemål endast om dom i målet skulle omfattas av lagen. Som motiv för denna
begränsning anförde departementschefen blott att den ansetts lämplig (prop,
1976/77:128 s, 53).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fakullelsnämndens
påpekande har inte kommenterats av departementschefen. Enligt lagrådets mening
synes det önskvärt att även beslut om kostnadsersättning i mål om faderskap ges
giltighet här. Detta kan förslagsvis ske genom en ändring i 1977 års lag, t,
ex, genom att efler orden "denna lag" i 2§ försia Slyckel 4 lillfögas
"eller lagen (1979:000) om erkännande av nordiska
faderskapsavgöranden".</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section113>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:45.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section114>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:5</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>57</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:187.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utdrag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:187.0pt'><span style='font-family:Verdana'>PROTOKOLL</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:187.0pt'><span style='font-family:Verdana'>vid
regeringssammanträde</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:187.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1979-06-28</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Närvarande:
Statsminister Ullsten, ordförande, statsråden Sven Romanus, Mundebo, Huss, Rodhe,
Wahlberg, Hansson, Enlund, Lindahl, De Geer, Gabriel Romanus</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föredragande:
statsrådet Sven Romanus</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Proposition
om erkännande av nordiska faderskapsavgöranden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:27.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föredraganden
anmäler lagrådets yttrande' över förslag till lag om erkännande av nordiska
faderskapsavgöranden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Föredraganden
redogör för lagrådets yttrande och anför.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagrådet
har förklarat att det är önskvärt att även beslut frän annat nordiskt land om
kostnadsersättning i faderskapsmål ges giltighet här i landet. Lagrådet har
föreslagit att detla sker genom en ändring i lagen (1977:595) om erkännande och
verkslällighet av nordiska domar på privaträttens område, t, ex, genom att efter
orden "denna lag" i 2 § första stycket 4 tillfogas "eller lagen
(1979:000) om erkännande av nordiska faderskapsavgöranden",</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Efler att ha samrått med
de övriga nordiska ländernas justitiedepartement ansluter jag mig till vad
lagrådet har föreslagit. 1 enlighet härmed har inom juslitiedepartementet
upprättats förslag till lag om ändring i lagen (1977:595) om erkännande och verkslällighet
av nordiska domar på privaträttens område.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Del föreslagna tillägget i
den nordiska domslagen lär, lika litet som tillkomsten av lagen om erkännande
av nordiska faderskapsavgöranden, leda till slutsatsen atl domar i faderskapsfrägor
skall anses omfattade av konventionen den 11 oktober 1977 mellan Sverige,
Danmark, Finland, Island och Norge om erkännande och verkställighet av domar på
privaträttens område. Tvärtom anser jag, efter samråd med de danska, finländska
och norska justitiedepartementen, att konventionen bör tolkas så den inte
omfattar domar som avses med lagen om erkännande av nordiska faderskapsavgöranden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
Beslut om lagrådsremiss fanat vid regeringssammaniräde den 17 maj 1979.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section115>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section116>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:5</span></b><b><span style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>58</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Hemställan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen att anla</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>1.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>det av lagrådet granskade förslaget till lag om erkännande av nordiska
faderskapsavgöranden,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>2.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>det nu upprättade förslaget lill lag om ändring i lagen (1977:595) om erkännande
och verkställighet av nordiska domar på privaträttens område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Beslut</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att anla de förslag som föredraganden har lagt
fram.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section117>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:80.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section118>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1979/80:5</span></b><b><span style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>59<br>
Innehåll</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Proposition....................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-family:Verdana'>1</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Propositionens
huvudsakliga innehåll ..................... </span><span style='font-family:
Verdana'>..... </span><span style='font-family:Verdana'>'</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagförslag........................................................ </span><span
style='font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-family:Verdana'>2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utdrag
av protokoll vid regeringssammanträde den 17 maj 1979 ...</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>4</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'>1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Inledning..................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-family:Verdana'>4</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'>2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Allmänt om giltigheten av utländska tvistemålsavgöranden
i Sverige </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'>3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Gällande svensk rätl rörande faderskap.............. </span><span
style='font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-family:Verdana'>6</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt;text-indent:0cm'>3.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Svenska nationella regler om faderskap....... </span><span
style='font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-family:Verdana'>6</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:46.0pt;text-indent:0cm'>3.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Svensk domstols behörighet att ta upp
internationella faderskapsmåi </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>8</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:46.0pt'><span style='font-family:Verdana'>3.3...................................................... Tillämplig
lag i internationella mål som tas upp i Sveri<br>
ge ...................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-family:Verdana'>9</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:46.0pt;text-indent:0cm'>3.3.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Mål om hävande av faderskapspresumtion </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>9</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:46.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Arial'>3.3.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>M</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>å</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>l om fastst</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>llande
av faderskap............. 10</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:46.0pt'><span style='font-family:Verdana'>3.4...................................................... Giltigheten
i Sverige av utiändska faderskapsavgöran<br>
den .................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>... </span><span style='font-family:Verdana'>10</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'>4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Gällande rätt rörande faderskapsfrägor
i Danmark, Finland, Island och Norge </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>11</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'>5<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Allmänna överväganden.................................. </span><span
style='font-family:Verdana'>... </span><span style='font-family:Verdana'>11</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'>6<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Upprättat lagförslag....................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>... </span><span style='font-family:Verdana'>16</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'>7<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Specialmolivering lill lagförslaget....................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>16</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I§.............................................................. </span><span
style='font-family:Verdana'>... </span><span style='font-family:Verdana'>16</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2§.............................................................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>19</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt'><span style='font-family:Verdana'>3S.............................................................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>20</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt'><span style='font-family:Verdana'>4
i;............................................................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>22</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ikraftträdandebestämmelserna......................... </span><span
style='font-family:Verdana'>... </span><span style='font-family:Verdana'>24</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>8 Hemställan................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>... </span><span style='font-family:Verdana'>24</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>9 Beslul.......................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>... </span><span style='font-family:Verdana'>24</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilagor</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'>1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Departementspromemorians lagförslag............... </span><span
style='font-family:Verdana'>... </span><span style='font-family:Verdana'>25</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt;text-indent:0cm'>2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Sammanställning av remissyttrandena
över departementspromemorian </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>26</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'>3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Notat om internationale faderskabssporgsmäl
i Danmark </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>38</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt;text-indent:0cm'>4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>PM angående vissa internationelll privalräilsliga
faderskapsfrägor. Finland </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>44</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'>5<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Isländska regler om bestämmande av
faderskap.. </span><span style='font-family:Verdana'>... </span><span
style='font-family:Verdana'>49</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt;text-indent:0cm'>6<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Notat om norske inlerne rettsregler vedrorende
fastsettelse av farskap til barn fodt utenfor ekteskap </span><span
style='font-family:Verdana'>... </span><span style='font-family:Verdana'>50</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utdrag
av lagrådets protokoll den 18 juni 1979........ </span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>56</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utdrag
av protokoll vid regeringssammaniräde den 28 juni 1979 ...</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>57</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section119>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section120>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section121>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:105.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
G3035prop_197980__5.pdf2496036pdfom erkännande av nordiska faderskapsavgörandenhttps://data.riksdagen.se/fil/59E05A28-0947-40B8-8FF0-9DE5CDEFCFA2